Miljöbalksutbildningen dokumentation, utvärdering och förslag : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Betänkande av Kommittén om

utbildning inför ikraftträdandet

av miljöbalken

U L J M

Öbalks-

Milj utbildningen

- dokumentation,

N

och

utvardering förslag

MW megv: x R§,§,4C:Ã:{Ãi5:§§KÃI§ÅIç:

S0 U 1 999: 1 42

Naturreslgysjâeäâgementet

Rc kB

Oçc SOU

m Statens

nu offentliga utredningar

WW 1999:142

W

Miljödepartementet

Milj Öbalksutbildningen

- dokumentation, utvärdering och förslag

Betänkande utbildning

av Kommittén om

inför ikraftträdandet miljöbalken

av

Stockholm 1999

SOU och Ds somingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU ochDs som ingår i l 999årsnummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag avRegeringskansliets förvalmingsavdehring.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 67l 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr somunderlättar arbetet för den som skall svarapåremiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-794-9 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN O375-25OX Stockholm 1999

SOU 1999: 142

Till statsrådet och chefenför

Miljödepartementet

Kommittén har haft regeringens uppdrag att ansvara för att den utbildning som föranleds av att miljöbalken träder i kraft genomförs i sådan tid och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att miljöbalkens mål ska kunna uppnås. Kommittén ska ett år efter miljöbalkens ikraftträdande redovisa sitt arbete och en utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. I samband med den slutliga utvärderingen ska kommittén också överväga behoven av ytterligare informations- och utbildningsinsatser till konsumenter, allmänheten m.fl. samt lämna förslag till sådana insatser. Miljöbalksutbildningen överlämnar härmed en sådan redovisning.

Utvärderingen visar att utbildningen i stort nått sitt mål. Det har lyckats tack vare en stor och effektiv organisation. Kommittén vill tacka alla som medverkat i utbildningen experter, regionala medarrangörer och

inte minst alla entusiastiska lärare som fört ut balkens budskap på det lokal planet.

Stockholm i december 1999

Gösta Blücher

/ Göran Ekblad

SOU 1999: 142

Sammanfattning

Miljöbalksutbildningen är en statliga kommitté som haft i uppdrag att utbilda berörda miljölagstiftningen miljöbalken. Kommittén

i den nya startade i december 1997 och planeras att avslutas i och med utgången

1999. Inom för Miljöbalksutbildningens kursverksamhet har av ramen

20 000 elever hittills genomgått undervisning under sammanlagt ca 38 000 kursdagar.

Utöver Miljöbalksutbildningens verksamhet har myndigheter, kommuner och företag bedrivit intern utbildning med egna lärare eller inhyrda konsulter. Denna utbildningen som också använt kommitténs kursmaterial kan utifrån sålda kompendier beräknas omfatta ytterligare ca 8 000 deltagare.

Kommittén har anlitat Inregia AB som konsult för utvärdering av Miljöbalksutbildningens uppdrag. Inregia gör följande sammanfattning av sin utvärdering:

Utvärderingen drar slutsatsen att Miljöbalksutbildningen har genomfört sitt

arbete ett mycket förtjänstfullt sätt givet sina förutsättningar. Man har

haft kort tid till sitt förfogande vilket har påverkat kvaliteten i några av-

seenden. De ekonomiska resurserna har varit påtagligt mindre jämfört med

en liknande utbildningssatsning om Plan- och bygglagen på 1980-talet,

vilket har lett till att Miljöbalksutbildningen avstått att informera allmän-

heten.

Några av de viktigaste framgångsfaktorema har varit:

0 Förutsättningarna med kort om tid och låg budget har hanterats genom att

så långt som möjligt arbeta med kända metoder.

0 Kansliets organisation och strävan att hålla budget har varit mycket god.

Utbildningens uppläggning och kursmaterial har i huvudsak varit mycket

bra. 0 En framgångsrik samverkan med många aktörer.

Problem har hanterats snabbt när de blivit kända. 0 0 Engagemanget har varit starkt. 0 Betydande insatser av enskilda personer.

Sammanfattning SOU 1999: 142

Kommittén drar slutsatsen att det upplägg som redovisades i utbildningsplanen och som kommittén sedan också genomförde i huvudsak har varit mycket lyckosam. Utifrån de erfarenheter kommittén som gjort under genomförandet och som också i stor utsträckning bekräftats av utvärderingen, lämnar kommittén ett antal förslag till förbättringar för framtida utbildningssatsningar av liknande slag. Den viktigaste erfarenheten är att ett arbete med utbildning ett regelverk motav svarande miljöbalken bör inledas senast 1,5 år före lagens ikraftträdande och att en genomtänkt pedagogisk uppläggning för helheten bör beslutas tidigt och genomdrivas med uttalad uppföljning och styrning. När Miljöbalksutbildningen upphör vid utgången av 1999 tar andra aktörer över ansvaret för fortsatt utbildning miljöbalken. om

Utvärderingen pekar behov av

fortsatt information och diskussion hur miljöbalken berör olika om kommunala verksamhetsområden och hur den kommunala miljöpolitiken kan samverka med miljöbalkens regelverk. en sammanhållen författningsinformation pâ Internet via miljö-portal. Där vill man ha lag, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, ändringar och rättsfall. en frågelåda på Internet där besökaren kan ställa frågor och snabbt få svar. en branschanpassad information till näringslivet. information till allmänheten i frågor har stor allmängiltighet för att som öka medvetandet om den nya miljölagstiftningen.

Miljöbalken och miljökvalitetsmålen

Förarbetena till miljöbalken och miljökvalitetsmålen förutsätter ett samspel dem emellan. Det finns emellertid inga tydliga kopplingar i lagstiftningen mellan balken och miljökvalitetsmålen visar som samspelet. Kommittén anser att frågan bör utredas vidare. Miljömålen kan trots att de inte är införda i lagstiftningen komma i tillämpningen av miljöbalken i flera sammanhang, med varierande styrka och funktion.

SOU 1999: 142 Sammanfattning

Miljökvalitetsmålen kan underlätta tillämpningen av de generella hänsynsreglema. Det gäller exempelvis att skaffa kunskap om målen, bedöma lokalisering utifrån hur målen främjas och begränsa sådan inverkan motverkar målen. Hänsynsreglema är därmed viktiga redsom skap för målen vid prövningen och omprövningen av villkor for - verksamheter. Den kontinuerliga och breda kontaktytan mellan myndigheterna och verksamhetsutövama sker i den operativa tillsynsverksamheten. Tillsynsmyndigheten ska årligen upprätta tillsynsplan. Då tillsynsmynen digheten gör sina prioriteringar utifrån mycket knappa resurser bör detta ske med målen som bedömningsgrund.

Miljökvalitetsmålen kan stöd för arbetet med miljökonsekvens-

ge beskrivningar och visa vilka frågor är viktiga att bedöma i beslutet som och ta med i villkor. Målen kan fungera som bedömningsgrund.

Samhällsplaneringen ofta innebär tillämpning av flera delar av

- som balken betydelsefull för att undvika vissa miljöproblem såväl som är att minimera störningar. Målen kan även här fungera som styrmedel och bedömningsgrund, dvs. peka på angelägna frågor och ge stöd vid avvägningarna mellan konkurrerande intressen. Direkta genomförandemedel finns i flera former i balken och är givetvis viktig del strategin. Regler reservat, strandskydd och fören av om orenade områden några exempel. Miljömålen kan tänkas stöd för är ge bedöma vilka typer beslut bör tas i första hand i olika regiatt av som när knappa fördelas inom myndigheterna. oner, resurser

Kommunerna berörs miljöbalken på flera olika sätt vilket kommittén av har utvecklat i broschyren till kommunens politiska ledning. I denna gör kommittén följ ande uppdelning av ansvarsområden:

Kommunens som prövnings- och tillsynsmyndighet

Kommunen som verksamhetsutövare

Kommunens som fastighetsägare Den kommunala renhållningsskyldigheten

Kommunen och den fysiska planeringen Kommunens rättigheter sakägare och företrädare av allmänsom intresset.

Kommunen har stora möjligheter att få dessa olika ansvarsområden att samverka bättre miljö miljökvalitetsmålen blir tillräckligt mot en om tydliga. Utan bred förankring miljöbalkens regler och dess praken av tiska tillämpning hos allmänheten och i den kommunala organisationen detta dock inte möjligt. De möjligheter till lokalt handlingsutrymme är för tillämpningen regelverket finns bör därför lyftas fram. av som

10 Sammanfattning SOU 1999: 142

Dessutom borde man överväga om inte vissa lokala frågor i högre utsträckning skulle kunna avgöras av den kommunala myndigheten.

Miljöbalkens regelverk

Under hand har kommittén i utbildningen och sin frågelåda

genom blivit uppmärksam både svårigheter och inkonsekvenser i myndigheternas handläggning enligt miljöbalken och regler kan te sig

som onödigt byråkratiska eller slå omotiverat hårt. Kommittén har ställt samman dessa erfarenheter i en särskild bilaga.

SOU 1999: 142 11

1 öbalksutbildningen

Milj

1¶Förutsättningarna

När lagstiftning införs behöver många parter lära sig de nya be-

ny stämmelsema. Myndigheter ska tillämpa lag, förordningar och

som föreskrifter måste självfallet känna till dessa. Detsamma gäller polis, åklagare och domstolar för att kunna hantera sanktioner. Allmänhet, företag, politiker och organisationer berörs lagen måste känna

som av till bestämmelserna för att veta vad de har att rätta sig efter.

Vid riktigt stora förändringar i lagstiftningen blir behovet av utbildning och information inför lagens ikraftträdande extra tydligt. Miljöbalken innebär sådan stor förändring, eftersom den ersätter 15 lagar

en inom miljöområdet. Miljöbalken innebär dessutom att miljölagstiftningen skärps och breddas samt att olika myndigheter får nya arbets-

uppgifter.

Under arbetet med att ta fram miljöbalken pekade bl.a. olika statliga

och Svenska Kommunförbundet på det stora behovet av

myndigheter

utbildning. Man jämförde t.ex. med den utbildning som staten organiserade i samband med införandet Plan- och Bygglagen PBL på

av l980-talet.

Regeringen beslutade i september 1997 att tillsätta en kommitté med uppgiften initiera och samordna utbildningsinsatser om miljöbalken.

att Kommittén kom att ta namnet Miljöbalksutbildningen. Utbildningsinsatsema skulle ske i samband med ikraftträdandet miljö-

av balken. Den löpande fortbildningen krävs därefter får respektive

som myndighet, organisation och företag hantera på hand. Kommittén

egen planeras därför att avsluta sitt arbete vid utgången av 1999.

Det tidsschema regeringen beslutade om innebar att Miljöbalksutbildningen skulle genomföra sitt arbete under stark tidspress. De tidsmässiga förutsättningarna för Miljöbalksutbildningen illustreras i tidsschemat i tabell

12 Miljöbalksutbildningen SOU 1999: 142

Tabell 1: Tidsschema över författningsarbetet och Miljöbalksutbildningens arbete

Lagen trädde i krañ l 1999

Våren Hösten Våren Hösten Våren Hösten

1997 1997 1998 1998 1999 1999 Författ- Förslag till Behandling i Lagen Huvuddelen Myndigheter Myndigheter nings- lag. lagrådet. beslutasav av förord- ger ut före- ger ut allarbete riksdagen i ningarna skrifter. männa råd.

uni. skrivs. Utbildning Miljöbalks- Arbetet med Kurser for Regionala Regionala och infor- utbildningen kurskom- lärare okt/nov. kurser för kurser för mation inleder ar- pendier in- Regionala kur- elever. elever.

betet i leds. serför elever Sistakom- Lärarkurs för

december. Regional or- inleds i nov/ peniet klart. sista kursen.

ganisation dec. Informations- Informations-

av kursar- Hemsida material. material.

rangörer öppnas.

skapas.

Av tabellen framgår bl.a. att kurskompendiema delvis skrevs innan lagen tagen riksdagen. Flera av förordningama fanns tillgängliga

var av först i samband med att arbetet med kursmaterialet avslutades, trots att tillämpningen av miljöbalken är starkt avhängig de förordningar som regeringen utfärdar. Endast begränsad del av myndigheternas före-

en skrifter och allmänna råd har ännu givits ut i december 1999 när Miljöbalksutbildningens verksamhet i det närmaste är avslutad.

En ambition från både regeringen och Miljöbalksutbildningen var att kurserna åtminstone skulle inledas före lagens ikraftträdande. Detta uppnådde man genom att vissa kurser kunde komma igång redan i november och december 1998. Huvuddelen av kurserna har dock hållits efter lagens ikraftträdande.

Flera personer både i kommittén och på kansliet for Miljöbalksutbildningen medverkade i den PBL-utbildning som genomfördes 1980-talet. Det var därför naturligt att man kom att tillämpa ett koncept för Miljöbalksutbildningen som liknar det som användes i PBL-utbildningen. Förutsättningarna för Miljöbalks-utbildningen skilde sig dock

några avgörande punkter från PBL-utbildningens förutsättningar.

Vid genomförande av PBL-utbildningen fanns lagen att tillgå tidigt, vilket goda möjligheter att ta fram utbildningsmaterial. Tillämp-

gav ningen av PBL är inte lika beroende av regeringens förordningar, vilket gjorde arbetet med kurskompendiema mindre tidskritiskt detta

även av skäl. Man inledde arbetet med utbildningen i god tid så att två tredjedelar grundkursema kunde genomföras före ikraftträdandet. För-

av djupningskursema hölls dock efter ikraftträdandet.

Miljöbalksutbildningen 13

betydande skillnad mellan de två utbildningssatsningama En annan omfattningen och budgeten. I PBL-utbildningen kom att hålla är man kurser för 30 000 elever i grundutbildningen och för 10 000 i förca ca

djupningsutbildningen. Antalet elever i Miljöbalksutbildningens grund-

utbildning har varit 15 000 och kommer att bli 6 000 i fördjupca ca

nings/fortsättningskursema.

Budgeten för den nationella delen PBL-utbildningen var ungefär av 16 Mkr. i dagens penningvärde. Detta kan jämföras med Miljöbalksutbildningens 8 MKr. Kostnaderna är dock inte direkt proportionella mot antalet kursdeltagare. Om Miljöbalksutbildningen hade haft lika många elever PBL-utbildningen hade kostnaden istället blivit ca 11 MKr. som Den relativa knappheten på tid och pengar har utgjort påtagliga restriktioner i arbetet med Miljöbalksutbildningen. I utvärderingen har därför värdering arbetssätt och resultat hos Miljöbalksutbildningen av ställts i relation till dessa förutsättningar.

1.2¶Kommitténs organisation

Kommitténs ordförande har varit Gösta Blücher och till kommittén har som ledamöter förordnats:

Richard Almgren, Sveriges Industriförbund Lars Fladvad, Svenska Kommunförbundet Lisbeth Fall, Boverket Stig-Åke Svensson, länsstyrelsen i Dalarnas län Kitty Victor, Naturvårdsverket Birgitta Ågren, miljödepartementet 4 dec 1997 19 apr 1999 - Gun Tombrock miljödepartementet 20 apr 1999 -

Till kommittén som experter har förordnats: Kerstin Cederlöf, miljödepartementet 4 dec 1997 31 maj 1998 - Ann-Sofie Eriksson, Svenska Kommunförbundet 24 feb 1998 - Pär Andersson Sveriges Industriförbund 3 mar 1998- Lars Holmgård, miljödepartementet 1 jun 1998 aug 1998 - I kommitténs kansli har följande personer varit anställda: Göran Ekblad, huvudsekreterare 1 jan 1998 - Mia Jameson, sekreterare 1 mar 1998 30 sep 1999 - Ann-Christin Sundberg halvtid 1 mar 1998 l jun 1998 -

Kommittén har haft 27 protokollförda möten. Kansliet har ansvarat för framtagning kursmaterial och övrig information samt administrerat av

14 Miljöbalksutbildningen

SOU 1999: 142

lärarutbildningen i steg Kansliet har tillsammans med fyra expertgrupper bestående av representanter från berörda myndigheter, kommuner och näringslivet svarat för den direkta produktionen kursav materialet. Kansliets personal och deltagare i expertgruppema har sedan varit lärare på lärarutbildning i steg Ansvaret for genomförandet de regionala kurserna i 2 har legat av steg på länsstyrelserna och de regionala kommunförbunden inom respektive län med

hjälp av

de lärare genomgått utbildning i som steg

Kommittén har anlitat konsult för

medverkan vid den pedagogiska dagen, framtagning av hemsidan på internet, framtagning av OH-bilder och planscher, distribution kommitténs utbildningsmaterial - av utveckling av en strategi i tillämpningen miljöbalken - av för att främja miljömålen,

utvärdering av Miljöbalksutbildningens verksamhet.

-

Kommittén har under hand redovisat sitt arbete till regeringen och

miljödepartementet:

Lägesrapport 1998-02-02 Utbildningsplan 1998-02-19 rev. 1998-03-03

Lägesrapport dec 1998

Lägesrapport juni 1999 Denna slutrapport dec 1999

1.3¶Kommitténs

direktiv och anslag

Kommitténs uppdrag är att för den ansvara att utbildning som föranleds av att miljöbalken träder i kraft genomförs i en sådan tid och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att miljöbalkens mål ska kunna uppnås. Regeringen har i sina direktiv till kommittén bilaga 1 ytterligare preciserat kommitténs arbetsuppgifter.

För genomförandet kommitténs uppdrag av har regeringen anslagit 8 miljoner kronor. Miljödepartementet har därefter medgivit att kommittén får disponera ytterligare 150 000 kr för tryckning och distribution av en broschyr speciellt riktad till de mindre

företagarna.

SOU 1999: 142 Miljöbalksutbildningen

l Utbildningsplanen

Kommittén överlämnade utbildningsplan till regeringen för goden kännande den 19 februari 1999 reviderad 1999-03-03. Planen redo-

visas i sin helhet i bilaga

1.5¶Kommitténs mål för sin verksamhet

Kommittén har i utbildningsplanen lagt fast följande huvudmål för sin

utbildningsverksamhet.

Genom sammanhållen utbildning ska alla miljöbalkens aktörer ges en för tillämpningen av miljöbalken. en gemensam ram

Kommittén har utifrån detta mål strävat efter ett kursmaterial som är tydligt, konsistent och styrande. Grundkursen omfattar hela balken och behandlar varje avsnitt med ungefär djup. Uppläggningen förutsamma inte några förkunskaper. Översiktskursen är förkortad version sätter en grundkursen med bibehållen uppläggning. Kommitténs uppfattning av det därigenom givits goda garantier för ett likartat genomförande är att

utbildningsverksamheten över hela landet i skede

av

Miljöbalksutbildningen ska nå alla inom kommuner, länsstyrelser som och statliga verk ska arbeta med miljöbalken samt ge förutsättningar som för utbildning de inom näringsliv och intresseorganisationer som i sin av verksamhet ska hänsyn till miljöbalkens föreskrifter. ta

Miljöbalksutbildningens uppläggning kursverksamheten har I av kommittén i första hand denna till handläggande personal i anpassat kommuner och länsstyrelser. Allt kursmaterial har dock varit tillgängligt copyright, vilket gjort det möjligt för vem som helst att utan skräddarsy kurser med eget material för olika särintressen. nya Grundutbildningens material har också från början lagts ut på hemsidan hela tiden stått öppen för alla intresserade. som Kommittén har även gjort prioritering inte framgår av uten som bildningsplanen. Kommittén har haft målet att förmedla helheten i miljöbalken. Orsaken till detta är att miljöbalken bl.a. har skapats sammanläggning 15 olika lagar. Det har därför varit viktigt genom av för kommittén att förmedla de nämnama som knyter gemensamma de olika delarna till helhet. Viljan att förmedla helheten i samman en kombination med de begränsade ekonomiska ramarna har gjort att specialiserat material inte har tagits fram. något mer

1999:142 17 SOU

2¶Uppdraget

Regeringen har sammanfattat uppdraget i följande punkter:

Kommittén ska i samarbete med de berörda myndigheterna och organisationema kartlägga vilka berörs miljöbalken och dessa efter

som av gruppera behovet kunskap om miljöbalken,

av analysera behovet utbildning hos olika målgrupper,

av kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar och utbildningsmetoder, initiera rekrytering och utbildning informatörer för olika

av målgrupper, utarbeta övergripande plan för genomförandet utbildningen för

en av olika målgrupper, utarbeta strategi för hur miljöbalken ska tillämpas för att nå de

en fastlagda miljömålen,

för utbildningsmaterial tas fram för olika utbildningsansvara att metoder och för olika målgrupper, initiera rekrytering och utbildning informatörer för olika mål-

av grupper, verka för att kunskapsbaser byggs upp, verka för att nätverk för information skapas, skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som genomför utbildningen, utvärdera utbildningen och lämna förslag till förbättringar utbildningsinsatsema efter vad som

av framkommer vid utvärdering.

Redovisningen hur kommittén genomfört sitt uppdrag följer

av

regeringens uppställning.

l 8 Uppdraget SOU 1999: 142

0¶Kartlägga vilka som berörs av och miljöbalken

gruppera dessa efter behovet av kunskap om

miljöbalken

0¶Analysera behovet av utbildning hos olika målgrupper

Kommitténs slutsatser i dessa avseenden redovisades i utbildningsplanen bilaga 2. Här lämnas en kort sammanfattning.

Kommittén har gjort följande indelning målgrupper: av

Handläggare i myndighetsutövande ställning Denna grupp bör ha god insikt i balkens uppbyggnad och detaljerad kunskap av regelverket. Målgruppen har erbjudits tredagars grundkurs med påbyggnad en av fyra olika fördj

2. Chefer i den offentliga förvaltningen och berörda politiker samt flertalet berörda inom näringslivet Denna grupp bör ha insikt i balkens uppbyggnad och kännedom för av dem aktuella regler. Målgruppen har erbjudits endags översiktskurs. en

3. Politiker och företagare inte nås via kursverksamhet som Denna bör ha kännedom miljöbalken och dess

grupp om huvudsakliga

struktur. Information har riktats till dessa utsändning grupper genom av

broschyrer.

Allmänheten Allmänheten bör känna till miljöbalken regelverk och som att den trätt i kraft. Eftersom balkens regler gäller alla och borde också de envar allmänna hänsynsreglema allmänt kända. Allmänheten bör också vara känna till vilka krav kan ställa olika företagare och verksamman heter. Det gäller t.ex. hanteringen kemiska produkter och hälsoav skyddsfrågor i fråga om bostäder. Kommittén tvingades ekonomiska skäl att redan i utbildningav planen välja bort information till allmänheten.

SOU 1999: 142 Uppdraget 19

0¶Kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar

och utbildningsmetoder

och av infonna-

0¶Initiera rekrytering utbildning törer för olika målgrupper

Kommittén diskuterade i planeringsstadiet möjligheten interaktiv av utbildning på internet eller cd-rom. Utbildning i denna form är under utveckling och har hittills visat sig lämplig vid inlärning t.ex. väl av utvecklade arbetsrutiner. Utbildning har även prövats för inlärning av föreskrifter och regelverk. Utbildningsprogrammen är dock dyra och kräver relativt lång tid för framtagning och inköming och metoden bör fortfarande betraktas experimentell. En nackdel med interaktiv som utbildning är att deltagaren inte får möjlighet att diskutera frågorna med varandra och att nätverk mellan deltagarna inte heller bildas ett naturligt sätt. Av dessa skäl beslöt kommittén att utöver en egen hemsida inte utnyttja den interaktiva utbildningsformen. Kommittén valde att följa uppläggning av utbildningen i två samma användes vid PBL-utbildningen 1987, vilken också i stort besteg som skrivs under rubriken uppdraget i regeringens direktiv till kommittén. Erfarenheterna från PBL-utbildningen nämligen mycket goda även var någon formell utvärdering inte då gjordes. om Kommittén tog först fram kompendier till de planerade kurserna. För varje kompendium knöt kommittén skrivare, ordförande och en en experter från berörda verk, länsstyrelser, kommuner och inen grupp dustrin. Expertgruppemas sammansättning framgår bilaga 2 i utav bildningsplanen bilaga 2.

Utbildningen varje kurs genomfördes i två steg. av I 1 utbildades över 500 blivande lärare till steg Lärarna till steg kurserna i 1 rekryterades från de expertgrupper medverkat vid steg som framtagningen kompendiema. Inalles deltog 22 experter. av

Före gmndkursen på tre dagar anordnade kommittén en introduktionsdag. Syftet med dagen var att för första gången samla alla lärare och gå igenom förutsättningarna 0

för hela miljöbalksutbildningen,

att redovisa miljöbalkens struktur och introducera miljöbalksträdet som 0 sammanhållande bild för regelverket, att få genomgång hur bör uppträda som föreläsare för att 0 en av man budskapet och kunskapsinnehållet ska nå fram och

20 Uppdraget SOU 1999: 142

0 att till alla lärare dela ut 1997/98:45 del 1-2 miljöbalken prop och prop l997/98:l45 Svenska miljömål planschen samt över miljöbalksträdet.

Varje lärare hade efter grundutbildningen möjlighet deltaga att på de fördjupningskurser som man själv önskade. Kommittén uttryckte dock

ett starkt önskemål om att endast de genomgått grundkursen skulle som få deltaga på fördj upningskursema . I miljöbalksutbildningens steg 2 medverkade lärare från kommuner och länsstyrelser gått grundutbildningen i som steg Kursverksamheten skedde länsvis och organiserades gemensamt av de regionala kommunförbunden och länsstyrelserna. Kursutbudet i 2 steg var samma som i steg Utanför Miljöbalksutbildningens administration har motsvarande steg-2 kurser arrangerats konsultbranschen och internt av av centrala myndigheter och större företag.

0¶Utarbeta en övergripande för

plan genom-

förandet av för

utbildningen olika målgrupper

Kommittén överlämnade utbildningsplan till regeringen för godkänen nande den 19 februari 1999 reviderad 1999-03-03. Planen redovisas i sin helhet i bilaga Genomförandet har helt skett enligt utbildningsplanens uppläggning. Tidplanen och de givna kostnadsramama har hållits. Genom kompendieförsäljningen har kommittén erhållit nettointäkter på drygt 2 miljoner kronor, vilket inte kalkylerat med i budgeten. var Kommittén har av den anledningen bl.a. kunnat fram och distribuera

ta en broschyr

till kommunledningen kommunernas enligt om ansvar miljöbalken och en broschyr som redovisar riksdagens beslut de 15 svenska miljöom målen med illustration i forrn plansch till landets av en skolor och bamstugor. Utvärderingen, utförts utomstående konsult, har som av också blivit grundligare.

0¶Utarbeta en strategi för hur ska

miljöbalken tillämpas för att nå de fastlagda miljömålen

Redan på kommitténs första möte behandlades frågan om en strategi för att nå miljömålen. Kommittén gjorde jämförelser med kommunernas handläggning av ärenden enligt plan- och bygglagen. Enligt kommittén gäller frågan hur kan få målseende man ett i balken. Miljö-

Uppdraget 21 SOU 1999: 142

de detaljerade processuella reglerna finns i PBL. balken saknar som för tillsynsarbetet och handläggningen ett miljö- Tillvägagångssättet av balksärende inte preciserat och kan därför följa flera vägar vilket kan är upplevas diffust och oklart inte handfast strategi komma att som om en utvecklas. Kommittén har uppdrag att utveckla sådan strategi. en Kommittén diskuterade frågan och överens att en strategi var om konkretiseras tar fram och beskriver exempel endast kan genom att man för tillsyn och handläggning olika ärenden enligt miljöbalken. av lät konsult Peggy Lerman ta fram ett första utkast Kommittén en till strategi. Rapporten redovisas i särskild bilaga. en en

Miljöbalksträdet

Kommittén enades utgångspunkt måste vara att miljöbalken om att en helhet bättre de lagar den utgått från. som är än summan av som skulle då att förmedla ett nytänkande till alla Kommitténs uppgift vara de handläggare arbetat enligt de äldre lagarna. som Efter idé Mia Jameson lanserade kommittén miljöbalken som en av

miljöbalksträd. Miljöbalksträdet är mycket god

en ikon i form av ett en samlande bild miljöbalkens regelverk. Bilden har använts i introav på grundkurser och översiktskurser under

duktionen av miljöbalken

hela utbildningen. Bilden har utförts Gunnel Ginsburg och tryckts som en plansch i av exemplar. Hela upplagan är slut. Planschen har i många fall 7 000 delats ut till deltagarna efter genomgången kurs.

Miljömålen i grundutbildningen

Miljökvalitetsmâlen har ingått som en del av grundutbildningen trots

målen först i juni 1999 då huvudparten utbildatt riksdagen antog av redan Miljömålen behandlas i grundkompendiet på

ningen genomförts.

"20 sidor och finns också med i översiktskompendiet.

Broschyr och plansch över de svenska miljömålen

Kommittén har låtit Gunnel Ginsburg illustrera de svenska miljömålen.

bilden har kommittén tryckt broschyr kort beskriver de 15 Till en som Planschen och broschyren har erbjudits landet

svenska miljömålen.

och bamstugor. Planschen är utsänd i 8 000 och broschyren i skolor ex 4 500 exemplar.

22 Uppdraget SOU 1999: 142

Strategi för att nå de fastlagda målen

Kommittén har givit Boverkets förre chefsjurist, Peggy Lerman, i uppdrag att analysera frågan hur kan utarbeta strategi för nå om man en att det fastlagda miljömålen. Peggy Lerman har tidigare anlitats av kommittén kursledare på kursen Miljöbalken och den fysiska som

planeringen.

Kommittén har diskuterat frågan utifrån den lämnade konsultrapporten och funnit att följande utgångspunkter bör ingå i strategi: en

Samspelet mellan miliöbalken och miliömålen Förarbetena till miljöbalken och miljökvalitetsmålen förutsätter ett samspel dem emellan. Det finns emellertid inga tydliga kopplingar i lagstiftningen mellan balken och miljökvalitetsmålen visar som samspelet. Portalparagrafen beskriver hållbarhet, det varken men ger entydigt stöd för att åberopa miljömålen eller något hinder använda att dem. För att tydliggöra samspelet föreslår Peggy Lerman i sin konsultrapport att i portalparagrafen, ledning för bedöma vad man som att hållbar utveckling innebär, hänvisar till de miljökvalitetsmål rikssom dagen beslutar om. Kommittén avfärdar inte frågan är för närvarande inte beredd men att ställa sig bakom ett förslag sådan bindande koppling. om en Kommittén anser att frågan bör utredas vidare. Miljömålen kan trots att de inte är införda i lagstiftningen komma i tillämpningen miljöbalken i flera sammanhang, med varierande av styrka och funktion. För att få igång samspelet behövs information till aktörerna om hur det kan gå till. För den praktiska tillämpningen be-

hövs utveckling kunskap och metoder.

av

0 Miljökvalitetsmålen kan underlätta tillämpningen de generella av hänsynsreglema. Det gäller exempelvis att skaffa kunskap målen, om bedöma lokalisering utifrån hur målen främjas och begränsa sådan inverkan som motverkar målen. Hänsynsreglema är därmed viktiga redskap för målen vid prövningen och omprövningen villkor för - - av verksamheter. 0 Den kontinuerliga och breda kontaktytan mellan myndigheterna och verksamhetsutövama sker i den operativa tillsynsverksamheten. Tillsynsmyndigheten ska årligen upprätta tillsynsplan. Då tillsynsen myndigheten gör sina prioriteringar utifrån mycket knappa bör resurser detta ske med målen som bedömningsgrund. 0 Miljökvalitetsmålen kan stöd för arbetet med miljökonsekvensge beskrivningar och visa vilka frågor är viktiga att bedöma i beslutet som och ta med i villkor. Målen kan fungera bedömningsgrund. som

Uppdraget 23 SOU 1999: 142

Samhällsplaneringen ofta innebär tillämpning av flera delar av 0 - som balken betydelsefull för att undvika vissa miljöproblem såväl som är minimera störningar. Målen kan även här fungera som styrmedel att bedömningsgrund, dvs. peka angelägna frågor och stöd vid och ge avvägninganla mellan konkurrerande intressen. Direkta genomförandemedel finns i flera former i balken och är givet-

vis viktig del strategin. Regler reservat, strandskydd och en av om förorenade områden är några exempel. Miljömålen kan tänkas ge stöd

bedöma vilka beslut bör tas i första hand i olika för att typer av som regioner, när knappa resurser fördelas inom myndigheterna.

Kunskapsflödet sålla ut det användbara är stort miljöbalken ska kunna bli ett verksamt medel för att nå För att måste det finnas kunskap. Utvecklingsarbeten för

miljökvalitetsmålen

målen pågår i otal sammanhang. Allmän information om målen har ett spritts brett. Men det behövs förmodligen vetenskaplig, också en geografisk och lokal anpassning för att få in målen i samband med den

hanteringen olika ärenden enligt balken. Det är emel-

processuella av

lertid inte självklart vad för slags kunskap behövs i t.ex. arbetet som med MKB eller vid prövningen verksamheter. av Särskild kunskap och information hur målen kan främjas genom om tillämpningen balkens regler bör kontinuerligt tas fram på central av nivå underlag för prioritering den kommunala tillsynsverksom av samheten.

Sprid dagens metoder vänta inte på den enda rätta - Metoder behöver ständigt utvecklas för beslutsfattandet. Det finns

emellertid redan så mycket att ta stöd så det inte finns anledning att

på den perfekta metoden. En sammanställning och beskrivning vänta erfarenheterna arbetet med miljöfrågor i den fysiska planeringen, av av miljöledningssystem och flera andra

i miljökonsekvensbeskrivningar,

sammanhang, skulle viktigt stöd för att vägleda beslutsfattare redan ge idag.

24 Uppdraget SOU 1999: 142

Lokal förankring kräver lokal anpassning Kommunerna berörs av miljöbalken på flera olika sätt vilket kommittén har utvecklat i broschyren till kommunens politiska ledning. I denna gör kommittén följande uppdelning ansvarsområden. av

Kommunen som prövnings- och tillsynsmyndighet Kommunen som verksamhetsutövare

Kommunen som fastighetsägare Den kommunala renhållningsskyldigheten

Kommunen och den fysiska planeringen Kommunens rättigheter sakägare och företrädare allmänsom av intresset

Kommunen har stora möjligheter att få dessa olika ansvarsområden att samverka mot bättre miljö miljömålen blir tydliga.

en om tillräckligt

Utan en bred förankring miljöbalkens regler och dess praktiska av tillämpning hos allmänheten och i den kommunala organisationen är detta dock inte möjligt. De möjligheter till lokalt handlingsutrymme för tillämpningen av regelverket som finns bör därför lyftas fram. Dessutom borde man överväga inte vissa lokala frågor i högre om utsträckning skulle kunna avgöras den kommunala myndigheten. av

Uppdraget 25 SOU 1999: 142

för att tas fram for

0¶Ansvara utbildningsmaterial

och för olika

olika utbildningsmetoder

malO er

grupp

Tabell Utbildnings- och informationsmaterial utgivna av Miljöbalks- 2:

kommittén

Omfattning Tryckti Priskr/ex, Omfattning Kurs- Utgåva ellerstorlek antal fraktmoms längd exemplar tillkommer

Miljöbalksträdet,plansch 50 70x cm 7000 10-50

263sid 12000 100 Helaregelverketochde 3dagar Grundkompendiet svenskamiljömålen

Översiktskompendiet 80sid 20 000 60 Helaregelverket 1dag

123sid 5 000 100 Miljöfarlig verksamhetoch 2dagar Kompendiumför kurs hälsoskydd Miljö Förorenadeområden Hälsamed lärarhandledning Kemiskaprodukter Avfall ochproducentansvar

142sid 3 000 100 Omrádesskydd 2 dagar Kompendiumför kurs Kultur med Vattenverksamhet Natur lárarhandledning Takter,jordbruk, samråd Genteknik Ersättning

116sid 3 000 100 Sambandetmellanden 2dagar Kompendiumför kurs och den fysiskaplaneringenmed Miljöbalken planeringen dessärendehanteringoch fysiska lärarhandledning miljöbalkensregelverk med

164sid 4 000 100 Prövning,tillsyn och 2dagar Kompendiumfor kurs Att användamiljöbalken sanktioner

medlärarhandledning

50sid 16500 50 Bilagatill alla kurser Miljöbalken, lagtexten

Miljöbalken,törordningama 153sid 8000 100 Bilagatill alla kurser

uppgiñer 55sid 8000 50 Utdeladpågrundkursen Myndigheternas och ansvar

ärenden 50 sid 8 000 50 Utdeladtill grundkursen Handlaggningav

8sidA5 110000 gratis Utdeladtill småföretagare Företagsbroschyren

Kommunbroschyren 16sid A5 15000 gratis Utdeladtill kommunledningen

plansch 50x70 15000 gratisalt Utdeladtill skoloroch Svenskamiljömål 15kr bamstugor

miljömål broschyr 31 sid 5000 gratisalt Utdeladtill skoloroch Svenska 15kr barnstugor

Sammanställning 80sidor 2 000 gratis Utdeladtill besökarepå FrågorochSvar1och hemsidan

26 Uppdraget

Allt kurs- och informationsmaterial har kunnat köpas alla intresseav rade till pris. Inget kommitténs material har belagts med samma av copyright utom planscher inte är helt friköpta. Hur försäljsom stor ningen varit till olika målgrupper framgår tabell 8 i bilaga All av distribution kompendier, broschyrer och planscher har skett av genom Byggutbildama AB.

0 Informationsinsatser riktade till olika mål-

grupper

Hemsidan på internet öppen för alla Kommitténs hemsida med frågelådan är öppen för alla intresserade. Se vidare under rubriken Verka för att kunskapsbaser byggs upp.

De centrala myndigheterna Ett flertal myndigheter har deltagit i kommitténs biexpertgrupper se laga 2 i kommitténs utbildningsplan. Kommittén tog kontakt med 27 berörda myndigheter att i genom en skrivelse till verkschefema informera miljöbalksutbildningen. om Kommittén anhöll samtidigt på kontaktperson inom om namn en myndigheten. Myndigheterna har därefter erbjudits deltaga i miljöbalksatt utbildningens lärarkurser. Avsikten har varit att de gått på som lärarkursema själva ordnar kurser internt inom myndigheten behov om finns. När ordnat kurser är det sannolikt också man att man använt miljöbalksutbildningens kursmaterial. I tabellen 4 redovisas antal sålda grund- och översiktskompendier till olika myndigheter. Det sålda kursmaterialet borde därför till viss del spegla myndighetens interna utbildning. Vägverket har använt extern utbildningskonsult. Polishögskolan och åklagarmyndigheten har särskilt erbjudits lärar-

platser på miljöbalksutbildningens kurser.

Domstolverket har anordnat utbildning sin personal i miljöegen av domstolama. I samband med denna utbildning organiserade kommittén två endagskonferenser i allmän miljökunskap på Naturvårdsverket. Kommittén medverkade vid två utbildningsdagar för regeringskansliets personal.

Kommuner och länsstyrelser De regionala kommunförbunden och länsstyrelserna har i samverkan utsett lärarlag för den regionala utbildningen. Dessa lärarlag har utgjort stommen av deltagare miljöbalksutbildningens lärarkurser i steg Lärarlagen har sedan bedrivit utbildning inom sina respektive län. egen

oSB

l sou 1999:142 Uppdraget 27

Målgrupper har då främst varit kommunala och länsstyrelsehandläggare även kommunalpolitiker och företagare. Alla länen har

men anordnat miljöbalksutbildningens hela kursutbud.

Kommittén har utarbetat särskild broschyr ställd till kommunens

en ledning och övriga berörda kommunala förtroendemän. Broschyren har distribuerats i november 1999 till landets kommuner utan kostnad.

Den regionala kursverksamheten har hittills haft 18 000 deltagare. En närmare redovisning görs länsvis i tabellerna 4 6 i bilaga

-

Den privata sektorn Sveriges Industriförbund har varit representerad i samtliga expert-

med företrädare från industrin se bilaga 2 i utbildningsgrupper planen.

Sveriges Industriförbund utsåg 22 deltagare från förbundet och

egna från industrin till lärarkursemai steg

Vissa större konsultföretag och branschorganisationer fick efter förfrågan erbjudande två lärarplatser företag och mindre företag

om per fick plats. LRF erhöll efter begäran åtta lärarplatser. Totalt deltog 81

en

på lärarutbildningen i steg Någon aktiv marknadsföring av personer utbildningen har i detta sammanhang inte bedrivits.

Drygt l 600 från den privata sektorn har sedan deltagit på

personer

miljöbalksutbildningen regionala kurser i steg

Kommittén arrangerade dessutom två öppna endagskonferenser särskilt riktade till företagarna, i Stockholm och i Göteborg med

en en sammanlagt 75 deltagare.

De mindre företagarna Kommittén har tagit fram broschyren Miljöbalken Hur berör den

mig Broschyren är på åtta sidor och vänder sig speciellt till de mindre företagarna. Broschyren har distribuerats av kommittén utan kostnad i totalt 110 000 exemplar. Kommittén gjorde ett utskick till landets kommuner och länsstyrelser och 400 olika branschorganisa-

ca tioner med erbjudande gratisbeställning broschyren. Någon be-

om av gränsning i antalet beställda exemplar har inte gjorts. Utskick har gått till:

28 Uppdraget SOU 1999: 142

Kommunerna 238 st har i genomsnitt beställt 300 exemplar komper mun med stor variationsbredd. Gnosjö med 10 000 invånare har t.ex. beställt l 000 exemplar medan Stockholm med 700 000 invånare beställt 500 exemplar.

Miljöorganisationema Kommittén tog tidigt kontakt med de större miljöorganisationema. Dessa visade sig ha ett mycket svagt intresse miljöbalksutbildav ningen. Endast Svenska Naturskyddsföreningen intresserad var av att följa lärarutbildningen med deltagare. en

Skolor och bamstugor Kommittén har låtit ta fram plansch över de svenska miljömålen en avsedd för landets skolor och bamstugor. Till planschen medföljer en broschyr. Planschen distribueras efter beställning utan kostnad. Det har distribuerats 7 600 planscher och 2 700 broschyrer.

0 Kursdimensioneringen och antalet faktiska del-

tagare

Kommittén gjorde först överslagsmässig beräkning det totala en av antalet handläggare och andra berörda som skulle komma att deltaga på miljöbalkutbildningens olika kurser i skede Antalet lärardagar som krävdes för dessa kurser beräknades sedan utifrån bedömning det en av genomsnittliga antalet deltagare och lärare kurstillfálle. Beräkper ningen gav 1 800 lärardagar. Som förutsättning för att få med en vara på lärarutbildningen i steg l ställde kommittén krav på varje delatt tagare skulle vara beredd att efter utbildningen medverka lärare i som minst sex dagar. Behovet lärare kunde så beräknas till 300 aktiva av ca lärare. Efter en enkät till länen beslöt kommittén att för grundkursen och fördjupningskursema anordna utbildningstillfällen på kursortema Stockholm/Bålsta, Örebro, Gävle, Umeå, Norrköping, Växjö, Höör, Trollhättan och Göteborg. Kommittén föreslog att länen bildade lärarlag vardera fyra om lärare. Varje län erbjöds ett visst antal lärarlag i förhållande till länens

folkmängd.

Kommitténs tanke att deltagare från både de centrala myndigvar heterna och den privata sektorn skulle kunna medverka i de regionala kurserna som lärare. Denna tanke fullföljdes aldrig eftersom det helt saknades intresse från de regionala kursarrangöremas sida. Dessa be-

Uppdraget 29 SOU 1999: 142

gärde i stället fler deltagare från kommuner och länsstyrelser. Eftersom kurserna genomfördes innan miljöbalken trädde ikraft efterfrågan

var

inte bara bland handläggarna utan också bland de centrala myndigstor heterna och den privata sektorn. Kommittén accepterade att kurserna blev vad pedagogiskt motiverat eftersom man såg det

större än som var

egenvärde så många handläggare möjligt fick tillfälle som ett att som

utbildas vid detta tillfälle. Antalet deltagare på grundkurserna blev att därför många fler än vad som först planerades.

Tabell Antalet beräknade och antalet faktiska deltagare på Miljöbalks-

3 : utbildningens grundkurs

Antal beräknade platser Antalet deltagare

Antalet deltagande lärare från olika län redovisas i tabell l i bilaga 3

beräknade omfattning uppnåddes med viss

Miljöbalksutbildningens

marginal kan avläsas i tabell

som

30 Uppdraget

Tabell 4. Antalet planerade och antalet faktiska deltagare miljöbalksutbildningens samtliga kurser Grundkurs Översikts- Fördjupningskurser kurs Miljö Natur Miljöbalken Att använda Hälso- Kultur och denfys. miljöbalken

deltagare Genomförda

3 dagar 1 dag 3 dagar 2 dagar 2 dagar 2 dagar kurser Kommuner, 3 311 3 994 1 553 600 1 040 911 tjänstemän

Kursverksamheten i flera län är inte medräknade eñersom kurserna ännu inte påbörjats vid denna redovisning

0¶Verka for att kunskapsbaser byggs upp

Utöver kompendie- och infonnationsutgivningens har Miljöbalksutbildningen sedan oktober 1998 hemsida på Internet med adresegen

sen www.miljobalksutbildningen.g0v.se.

Hemsidan har varit öppen för alla. Via hemsidan har kommittén kunnat informera kommitténs arbete och kursutbudet aktuell om samt information kring frågor rör miljöbalken och ändringar i regelsom om verket.

Hemsidan har haft följande innehåll:

0 Kommitténs uppgift, organisation och utbildningsplan 0 Kort information miljöbalken alla bör känna till om som 0 Miljöbalkens lagtext och dess förordningar har varit direkt länkade till hemsidan 0 Gjorda ändringar i balken och dess förordningar efter i ikraftträdandet

SOU 1999: 142 Uppdraget 31

Företagarspecial särskild information som vänt sig till företagare 0 -

från mars 1999

Hela grundkompendiet och översiktskompendiet med OH-bilder liksom 0

bilagoma Handläggning av ärenden och Myndighetemas ansvar

och de bägge planschema som producerats av kommittén. Kompen-

diema har kunnat tas ut och fått användas av alla i utbildning utan

någon copyright.

0 En frågelåda

Erfarenheter från tillämpningen miljöbalken. En interaktiv sida som 0 av

öppnades i oktober 1999.

Besöksstatistik Under 1999 har web-statistik tagits fram varje månad och bl.a. har antalet besökare till hemsidan räknats. Statstik lämnas i antal requests. En request markeras varje gång går och ut från sidan även om

man

är uppkopplad hela tiden. Markering görs också då man går till en man undersida inom hemsidan. Antalet requests i genomsnitt per besökare varierar mellan olika typer hemsidor. Företaget levererar statis-

av som tiken gjorde bedömningen att genomsnittet borde ligga mellan 5 och 10 requests besökare. I tabellen nedan, har vi räknat med i genom-

per snitt 7 requests per besökare.

Tabell 5. Antalet besökare dag på Miljöbalksutbildningens hemsida

per under olika månader 1999

jan feb maj jun jul sep okt nov

mar apr aug

578 532 319 124 193 225 113 289 315 378

Frågelådan Frågelådan har besvarat frågor kring tillämpningen av regelverket. Frågorna har besvarats kansliets försorg. Fram till oktober 1999

genom har kansliet besvarat 1 500 frågor. Ungefär 60 % av frågorna har

ca tillsammans med sina lagts tillbaka ut på hemsidan under olika

svar rubriker. Frågeställarnas hemvist framgår tabell nedan och har varit

av relativt jämn under hela perioden.

Kansliet har gjort två sammanställningar med frågor och svar som tryckts och distribuerats utan kostnad efter beställning via hemsidan. Fördelningen frågeställama till frågelådan som framgår av tabell

av har inte varierat nämnvärt över tiden. Av tabellen framgår också fördelningen dem beställt sammanställningen av Frågor och Svar.

av som

32 Uppdraget SOU 1999: 142

Tabell 6. Antal frågor från olika frågeställare och antalet beställare

av

sammanställningen Frågor och Svar nov 1999

0¶Verka för att nätverk för information

skapas

Kommitténs val av utbildningsmetod har gjorts med stor hänsyn tagen till möjligheten för skilda handläggare från centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner att träffa varandra vid olika tillfällen under relativt lång tid. Detta har skett tillsättningen expertgrupper genom av på det nationella planet och uppbyggnaden de regionala lärarlagen av på den regionala nivån. I bilaga 5 finns listade alla de medverkat personer som som experter

eller lärare miljöbalksutbildningens kurser.

0¶Skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som genomför utbildningen

0 Lärarna har träffats i sina lärarlag vid varje kurstillfälle. Grundkursen och fördjupningskursema har genomförts med eller två övematten ningar på konferensanläggningar, vilket givit deltagarna tillfälle att kvällstid umgås och lära känna varandra. 0 På lärarkursen Att använda miljöbalken diskuterades den aktuella tillämpningen av miljöbalken. 0 På hemsidan har öppnats sida erfarenheter från tillämpen egen om ningen av miljöbalken.

Utvärdera

utbildningen

Kommittén har underhand följt sin verksamhet. Utvärupp egen deringsblanketter har delats ut vid samtliga kurstillfällen i steg l och i

SOU 1999: 142 Uppdraget 33

steg 2. Svarsprocenten är genomgående mycket hög eftersom deltagarna fått särskild tid under kursen för att fylla i blanketterna. Kursemas uppläggning har också direkt justerats med hänsyn till de

synpunkter som deltagarna lämnat.

Kommittén har också kontinuerligt samlat statistiskt material för att följa omfattningen av olika verksamheter, redovisats i denna

som rapport.

Kommittén har slutligen låtit konsultföretaget Inregia AB

göra en utvärdering av Miljöbalksutbildningens verksamhet. Kontentan av Inregias rapport redovisas under rubriken Extern utvärdering.

2 19-2473

3¶Tidplanen

Den ursprungliga tidplanen redovisas i sin helhet i utbildningsplanen bilaga

Tidplanen har fullföljts enligt planen i alla väsentliga delar. Kompletteringar och förändringar framgår av tabellen nedan.

Tabell Miljöbalksutbildningens tidplan och tider för faktiskt

genomförande

Enligt utbildnings- Genomförande

planen Hemsidan Hemsidanöppnas maj 1998 okt 1998 UtskickavFrågor Svar 1 inplanerad apr-dec1999 UtskickavFrågor Svar2 inplanerad dec 1999 Introduktionsdag aug-sept1998 enligt plan Grundkursen Kompendium,tryckt okt 1998 enligt plan Bilaga:Myndighetersansvar inplanerad okt Bilaga:Handläggning ärendenav inplanerad okt Bilaga:Lagtext inplanerad okt Kurseri stegl okt-nov 1998 enligt plan Kurseri steg2 dec-maj1998-99 enligt plan Företagsbroschyren Utskickavbroschyren inplanerad feb-dec1999 Kursen Miljö Hälsa Kompendium jan 1999 enligt plan Bilaga:Förordningama inplanerad jan 1999 Kurseri stegl feb 1999 enligt plan Kurseri steg2 apr-maj1999 feb-mar1999 Kursen Natur Kultur Kompendium jan 1999 feb 1999 Kurseri steg1 feb 1999 enligt plan Kurseri steg2 apr-maj enligt plan Miljöbalken och den fysiska plan. Kompendium jan 1999 feb 1999 Kurseri stegl mars1999 enligt plan Kurseri steg2 apr-maj 1999 enligtplan Att använda miljöbalken Kompendium aug1999 enligt plan Kurseri stegl sept1999 enligt plan Kurseri steg2 okt-nov 1999 enligt plan Svenskamiljömål Utsändningavplanschochbroschyr inplanerat okt-nov 1999 Kommunbroschyren Utskickavbroschyren inplanerad dec 1999

36 Tidplanen SOU 1999: 142

Kursen Att använda miljöbalken lades inte in under våren 1999

- eftersom utbildning då pågick av både grundkursen och de tre övriga fördjupningskursema. Kommittén såg inte detta som en nackdel. Tvärtom bidrog en återsamling lärarlagen ett halvår till att

av senare förstärka de nätverk som tidigare byggts upp. Under hösten 1999 har man också fått en viss erfarenhet av tillämpningen vilket var värdefullt i kommitténs utvärderingsuppdrag.

SOU 1999: 142 37

4¶Milj öbalksutbildningens finansiering

Miljöbalksutbildningen fick ett kommittéanslag 8 miljoner kronor. Den budget kommittén redovisade i utbildningsplanen i mars 1998

som rymdes inom det anslagna beloppet. Den redovisade budgeten bygger på överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet

en

hur olika former utbildningskostnadema skulle fördelas. om av

Överenskommelsen innebär i stort att staten bl.a. kommitté-

genom anslaget ekonomiskt har ansvarat för framtagning av läromedel och utbildning lärare i steg l och att den regionala organisationen helt

av finansierar utbildningen i steg 2 genom kursavgifter.

Steg 1-utbildningen

De kommittén tillsatta expertgruppema svarade genom sina sekrete-

av

för framtagning sitt kompendium. Experternas uppgift var rare av var att först ingå sakkunniga vid framtagningen av kompendiema för

som att sedan medverka lärare i steg l-utbildningen. Alla deltagare i

som expertgruppema har medverkat utan särskilt arvode från kommittén utom sekreteraren i Natur Kultur-gruppen, för vilken kostnaderna delades mellan kommittén och länsstyrelsen i Jönköpings län. Kommittén fördelade uppgiftema ordförande och sekreterare de

som myndigheter som redovisas i tabellen nedan.

Lärarnas uppgift att först utbilda sig själva i minst sammanlagt

var

dagar för att sedan medverka lärare i minst dagar. Under sex som sex utbildningen i steg 1 har medverkande experter enbart fått ersättning för sina omkostnader resor, mat och logi och utbildningsmaterial. Arvoden har inte betalats ut i något fall under steg l-utbildningen. Deltagarna i steg 1 har till övervägande delen fått sina omkostnader betalda kommittén. De som betalat sina omkostnader själva framgår

av

tabellen. Själva kurserna i steg 1 har i samtliga fall varit avgiftsfria av för alla.

38 Aliljöbalksutbildningens finansiering SOU 1999: 142

Tabell 8: Fördelning av arbetsuppgifter vid framtagning av kompendier och vid utbildningen i steg l

Grund- Miljö Natur Miljöbalken Att använda

kursen Hälsa Kultur och den miljöbalken

fysiska Prövn. och

planeringen Sankt. Ordförande Kommittén Socialstyrelsen Länsstyrelsen Svenska Domstolsverket

i Västra Kommun-

Götaland förbundet

Sekreterare Kommittén Naturvårds- Länsstyrelsen Boverket Kommittén

verket i Jönköpings

län Kursansvarig Kommittén Naturvårds- Länsstyrelsen Boverket Kommittén

Naturvårds- verket

verket Kommittén

Deltagare som betalat sina omkostnader vid utbildningen i steg l

Deltagare i Deltagare Deltagare från Deltagare Deltagare Kommittén steg l- från den centrala från centrala från centrala betalar för alla utbildningen privata myndigheter myndigheter myndigheter som betalat sektorn och den privata och den och privata för sina egna sektorn privata sektorn samt omkostnader sektorn samt övriga som

övriga som gått någon

även gått tidigare

kursen i fördjup-

Miljö ningskurs

Hälsa

Steg 2-utbildningen

Kurserna i steg 2 arrangerades av de regionala kommunförbunden som är självständiga organisationer gentemot Svenska Kommunförbundet. Kurserna finansierades genom kursavgifter och kommittén rekommenderade en avgift runt 600 kr/kursdag. Kommittén uttryckte särskilt önskemål om att även deltagare från den privata sektorn skulle bjudas in till kurserna och påpekade samtidigt att kursavgiftema for dessa då kunde läggas på en högre nivå. Kommittén gjorde inga rekommendationer avseende arvodesfrågan för lärarnas utbildningsinsatser.

Hur de regionala kommunförbunden agerat framgår av tabell 3 i bilaga Genomsnittsavgiften har varit 660 kr/kursdag med en spridning från 350 kr till l 100 kr per dag. Tretton län har haft samma avgift

SOU 1999: 142 Miljöbalksutbildningens finansiering 39

för företagare och sex län har haft dubbel avgift. Hälften av länen har delat ut arvoden till lärarna och något fler har lämnat ersättning till lärarnas arbetsgivare. Beloppen har i samtliga fall varit relativt blygsamma.

Kommitténs budget och faktiska kostnader

Utbildningsprogrammet dimensionerades utifrån det anslag på åtta miljoner kronor som tilldelades kommittén. I budgeten räknade kommittén inte några intäkter från kompendieförsäljningen eftersom grund- och översiktskompendiet, lagtext och förordningar hela tiden varit till fritt förfogande internet.

Kostnadsramen har hållits. Genom den oväntat mycket stora försäljningen av kompendier har kommittén kunnat producera ytterligare informationsmaterial. Nettoresultatet blir trots detta positivt. Överskottet kommer att vara ca 1,7 miljoner kronor.

40 Wljöbalksutbildningens finansiering

Tabell 10 s Miljöbalksutbildningens budget för 1998 -1999 och faktiska

kostnader

Utbildningsplanen Faktiska kostnader

Steg l utbildningen

Mg:

-

-1 230 SUMMA 8 000 6 540 Tilläggsanslag 150 Överskott l 610

Totalkostnadsberäkning

En överslagsmässig totalkostnadsberäkning av Milj öbalksutbildningens verksamhet för den offentliga sektorn redovisas i tabell bilaga

Aliljöbalksutbildningens finansiering 41

Tabell 11. Totalkostnadsberäkning

Faktiska kostnader Mkr Lönekostnader för Mkr

belastad arbetstid Staten Kommittéanslag 8 ersatt arbetstids- 17

Omkostnader för kurs- 7 kostnad deltagarepå regionala kurser

Kommunerna Omkostnader för kurs- 24 ersatt arbetstids- 45

deltagarepå regionala kostnad kurser

SUMMA 39 62

De faktiska omkostnadema för kursdeltagarna som består av kursavgift och res- och logikostnader har beräknats till i genomsnitt 900 kr/kursdag. Arbetstiden för kursdeltagarna har beräknats till 1 500 kr/kursdag.

SOU 1999: 142 43

5¶Extern utvärdering

Den i detta kapitel redovisade utvärderingen har utförts av Inregia AB. Resultatet från utvärderingen har erhållits inläsning av material,

genom intervjuer tio nyckelpersoner, fem utvärderingskonferenser i olika

av ca

landet och enkät riktad till olika målgrupper. Inregia AB har delar av en i särskilda rapporter redovisat resultaten dels från utvärderingskonferensema dels från enkäten. Kommittén redovisar utvärderingen i sin helhet i en fristående bilaga.

Rubrikema med nedanstående text är direkt hämtad från utvärderingsrapporten

Kursutbudet

Kurserna

Omfattningen

Uppläggningen

Kursmaterialet

De regionala kursanordnama

Lärarna

Övrig information

Kommitténs slutsatser den genomförda utbildningen till fortsatt

om information och utbildning finns återgivet under rubriken Slutsatser och förslag. Värderingar redovisas i detta kapitel är Inregias.

som

44 Extern utvärdering

5.1¶Kursutbudet

Slutsatser:

0 Kommittén har utformat kurser som överensstämt med elevernas

efterfrågan, givet de övergripande prioriteringar kommittén har

som

gjort. 0 En översiktskurs mer skräddarsydd för kommunala miljöpolitiker

efterfrågas från lärarna. 0 Kursen Natur och kultur hade möjligen kunnat förlängas en dag för att

ge större utrymme åt tillsynsfrågor. 0 Eleverna ger i huvudsak bra eller mycket bra betyg kvaliteten hos de

regionalt anordnade kurserna. 0 Kurserna inom ramen för Miljöbalksutbildningen får något bättre

betyg av miljöchefer/miljösamordnare på företag än motsvarande kur-

ser hos andra utbildningsanordnare.

Kommittén kom att identifiera två huvudsakliga målgrupper för utbildningarna:

0 Handläggare i myndighetsutövande ställning 0 Berörda chefer i offentlig förvaltning, berörda politiker och berörda

inom näringslivet.

För handläggarna satte man samman en grundkurs som omfattade tre kursdagar samt fyra fördjupningskurser om två till tre dagar. För målgruppen med politiker, chefer och näringsliv satte man samman en översiktskurs som omfattade en kursdag.

Tre av fördjupningskursema delades efter hur arbetet med miljöfrågor ofta är organiserat hos myndigheterna:

0 Miljö och Hälsa. Tyngdpunkt hos kommunernas miljö- och hälso-

skydds-handläggare. 0 Natur och Kultur. Tyngdpunkt hos Länsstyrelserna. 0 Miljöbalken och den fysiska planeringen. Tyngdpunkt hos medar-

betare i kommuner och länsstyrelser som arbetar med fysisk planering.

1999:142 Extern utvärdering 45 SOU

Den fjärde Fördjupningskurser Att använda miljöbalken vänder sig - till handläggare konkret tillämpar miljöbalken och behandlar det som praktiska arbetet med prövning och överklagande.

Elevernas och lärarnas bedömning

För få reda på elevernas uppfattning de genomförda kurserna har att av utvärderingen genomfört enkätundersökning bland kommunala en miljöchefer, chefer på länsstyrelser, ordförande i kommunernas

miljönämnder och bland miljöchefer/miljösamordnare i företag.

I enkätundersökning har bland annat fråga ställts om det har funen nits kurser inom för Miljöbalksutbildningen har sakramen som man Tanken denna fråga fånga hur väl Miljöbalksnat. är att genom upp utbildningens kursutbud motsvarat elevernas förväntningar. Mellan 10har angivit något Vanligast förekommer önskemål om 15 procent svar. någon form fördjupning i ett ämnesområde, i något av miljöbalkens av verktyg, MKB, eller i branschspecifik utbildning. Hur miljöt.ex. mer balken påverkar jordbruket nämns ett flertal gånger exempel där som att utbildningen inte har täckt behovet. man anser framgått i tidigare kapitel har kommittén ekonomiska skäl Som av medvetet prioriterat bort denna typ av smalare fördjupningskurser. sådana kurser behandlas därför i kapitlet Fortsatt infor- Frågan om om mation och utbildning. Utvärderingen drar därför slutsatsen att utbudet eleverna förväntning, givet de avgränsningar kommittén har motsvarat har gjort. Under kommitténs arbete med kursmaterialet fick man synpunkter tillsynsfrågoma behövde få större utrymme. Av detta skäl kom på att kursen Miljö och hälsa att förlängas med dag till sammanlagt tre en dagar. I de utvärderingsseminarierz har hållits med lärare och resom gionala kursanordnare har det framkommit att anser att tillsynsman frågorna kom i skymundan även på kursen Natur och kultur. Det hade möjligen varit befogat att även förlänga denna fördjupningskurs med en

dag. I utvärderingsseminariema har det även framkommit att man har haft svårt göra översiktskursema så att de har fungerat bra för poliatt tiker. Man uppfattar denna målgrupp inte i alla delar är intresserad att den helhet kommittén har velat förmedla i sina kurser. Man av som efterfrågar någon form specialanpassad orienteringskurs med en av

Enkätundersökningen har redovisats i separat underlagsrapport till en utvärderingen. Utvärderingsseminariema har redovisats i en separat underlagsrapport till utvärderingen

46 Extern utvärdering

inriktning mot politikers perspektiv den lagen. De kurser av nya som tagits fram av kommittén har främst haft ett tjänstemannaperspektiv. Trots att lärarna har upplevt denna svårighet med att genomföra kurser för politiker får man lika bra betyg miljönämndemas ordav förande som man får miljöchefema i utvärderingens enkätundersökav ning. Lärarna verkar med andra ord ha klarat uppgiften väl även om man upplevt den vara svår. I utvärderingens enkätundersökning har eleverna fått värdera kvaliteten i de kurser man har deltagit Genomgående mycket ger man positiva omdömen. Endast i två fall eleverna ett inte helt fullgott ger betyg. Det gäller miljö/planchefer på länsstyrelserna inte helt som var nöjda med översiktskursen. Sannolikheten är betydande att detta beror på att översiktskursen var en för låg nivå för chefer länsstyrelser. Ett inte odelat positivt omdöme ger dessutom kommunernas miljöchefer om kursen Miljöbalken och den fysiska planeringen. Kursen förutsatte kännedom andra lagar, bl.a. PBL, varför den även om av många uppfattades som svår. Detta framgår de utvärderingsav seminarier som har hållits med lärare och regionala kursanordnare. Där har även framgått att lärarna inte är helt nöjda med kurskompendiet till denna kurs. Man anser dessutom att kursuppläggningen inte var tillräckligt genomarbetad när lärarkursema hölls. De regionala kursanordnama har avslutat elevkursema med att genomföra en skriftlig kursutvärdering. Elevernas bedömning av kurserna är förhållandevis jämn med ett undantag. Kursen Miljöbalken och den fysiska planeringen får påtaglig spridning i två aspekter: kursuppläggning och lärarna. Även detta är sannolikt effekt en av att denna kurs upplevts som svår och att lärarna inte har haft tillräckligt stöd i kursmaterial och lärarhandledning.

Jämförelse med andra kursanordnare

För att få möjlighet att jämföra Miljöbalksutbildningens kurser med andra kursanordnares kurser har även ett antal miljöchefer/ miljösamordnare hos företag3 ingått i utvärderingens enkätundersökning.

Det visar sig att de miljöchefer/miljösamordnare har gått på

som kurs inom för Miljöbalksutbildningen ett något bättre betyg ramen ger än de som gått på kurs hos andra utbildningsanordnare. Endast när det

3 Enkäter skickades till företag medlemmar i Näringslivets som är miljöchefer NMC.

Extern utvärdering 47

gäller lärarnas juridiska kompetens ger man bättre betyg åt utbildningsanordnare utanför Miljöbalksutbildningen.

5.2¶Kursverksamhetens omfattning

Slutsatser:

De regionala kursanordnama har lyckats att rekrytera elever i den 0

kommittén planerat för.

mängd som

De huvudsakliga tjänstemannagruppema har nåtts i stor utsträckning. 0

Tjänstemän arbetar med fysisk planering kunde dock ha nåtts i

som

något större utsträckning.

Ungefär hälften de kommunala miljönämndemas ledamöter har gått 0 av

kurs miljöbalken. Det kan alltså finnas utrymme för fortsatt

om

utbildning i översiktskursen riktad till politiker.

Kommunala förvaltningschefer och kommunala verksamhetsutövare 0

har inte nåtts i tillräcklig utsträckning. Aven bland dessa grupper kan

det finnas utrymme för fortsatt utbildning i översiktskurser.

Näringslivets medverkan har varierat starkt mellan regionerna. Den 0

främsta orsaken är att de regionala kommunförbunden har olika policy

när det gäller att ha företagen som målgrupp.

Översiktskursen hade behövt till några få nyckelgrupper: 0 anpassas

politiker, företagare och kommunala förvaltningschefen

Omfattningen kursverksamheten planerades genom en överslags-

av beräkning kommittén. Man utgick från genomsnittskommun och

av en

uppskattning antalet berörda tjänstemän och politiker och en av multiplicerade sedan med antalet kommuner. Till detta adderade man

uppskattning antalet handläggare på länsstyrelser och statliga en av myndigheter samt antalet från näringslivet och intresseorganisationer.

Utfall

Utfallet har i mycket stor utsträckning kommit att sammanfalla med kommitténs ursprungliga uppskattning. Antalet elever på översiktskursen, Miljö och hälsa samt Natur och kultur har legat inom 5

procent från beräkningen.

48 Extern utvärdering

Endast på grundkursen har avvikelsen varit påtaglig med 25 procent fler elever än planerat. Det är deltagare från kommunerna har som blivit fler än vad hade räknat med. När det gäller översiktskursen man har det istället varit färre deltagare än beräknat från kommunerna. Detta har kompenserats att antalet deltagare från näringslivet blivit av större än väntat. Totalt har det deltagit 8 563 elever på översiktskursema, 5 160 på grundkursema och 3 500 på fördjupningskursema. Antalet på fördjupningskursema kommer slutligen att bli 1 500 fler eftersom kursen ca - Att använda miljöbalken håller på att genomföras när detta skrivs. -

Täckning

För att stämma av om utbildningens omfattning motsvarat efterfrågan har frågor om detta ställts i den elevenkät genomförts i utvärdesom ringen. Det visar sig att mellan 80 och 90 procent kommunernas av miljöchefer och cheferna på länsstyrelsemas miljö- och planenheter har gått minst en kurs inom för Miljöbalksutbildningen. Bland ramen chefemas medarbetare har i genomsnitt gått två kurser medman per arbetare. Miljöbalksutbildningen har med andra ord haft mycket god en täckningsgrad i de stora grupperna tjänstemän. av Bland de kommunala tjänstemän arbetar med fysisk planering som har täckningsgraden inte varit fullt lika god. Där i hälften svarar man av kommunerna att flertalet handläggare har gått på utbildning om miljöbalken, i fjärdedel kommunerna att endast men en av svarar man ett fåtal har gått på kurs. Bland politikerna i de kommunala miljönämndema har deltagandet inte varit lika stort bland övriga målgrupper. Ungefär hälften som av miljönämndemas ledamöter har deltagit i utbildningen. Detta är en av förklaringama till att antalet deltagare från kommunerna översiktskursen inte blev så stort hade beräknat. I utvärderingssom man seminarierna har lärare och regionala kursanordnare förklarat detta med att politikerna inte har haft lika bråttom med att lära sig miljöom balken som tjänstemännen. Slutsatsen blir därför att det kan finnas utrymme för fortsatt utbildning i översiktskursen riktat särskilt till politiker i kommunala miljönämnder. I utvärderingsseminariema konstaterar lärarna att det finns ytterligare några viktiga målgrupper som inte har nåtts utbildning i tillav räcklig omfattning. Det gäller kommunledningama och företrädare från kommunala verksamhetsutövare. Även efterfrågan från dessa båda grupper kommer möjligen relativt sent och skulle kunna motivera att översiktskurser anordnas fler gånger.

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 49

Marknadsföring

Lärarna har i utvärderingsseminariema berättat att informationen om de olika kurserna inte alltid har varit tillräckligt vägledande för de tilltänkta elevema. Det har förekommit del elever som har hamnat

en fel kurser, både när det gäller översiktskurs/grundkurs och när det gäller inbördes mellan fördjupningskursema. Uppgiften att marknadsföra har legat de regionala kursanordnama, har inte fått

men man stöd från kommittén med genomarbetade underlag för marknadsföringen. Med tanke på de synpunkter som har kommit från lärarna skulle ett sådant material sannolikt förbättrat marknadsföringen.

Det har även förekommit synpunkter på de regionala kursanordnamas metod att adressera infonnationsmaterial. I flera fall har man skickat information opersonligt adresserad och hoppats på att

ut materialet delats ut inom myndigheterna. En större precision i adressering skulle möjligen ha kunnat öka deltagandet från de perifera, men ändå viktiga målgmppema, kommunledningar och kommunala

som verksamhetsutövare.

Näringslivet

Utbildning för näringslivet ursprungligen tänkt att främst ske i

var privat regi. Hela Miljöbalksutbildningens kursmaterial har funnits tillgängligt för privata kursanordnare och företag själva velat anordna

som kurser. Antalet elever har gått privat anordnade kurser baserade

som på Miljöbalksutbildningens material är svårt att uppskatta. Utbildningsmaterialet står fritt till allas nyttjande, vilket gör att kursanordnare kan materialet efter eget behov. Antalet sålda kurskompendier

saxa ur till privata företag och konsultföretag riskerar därför att underskatta den verkliga omfattningen av användandet av Miljöbalksutbildningens material. Till konsultföretag har det sålts 1200 kompendier till

ca grundkursen och 800 till översiktskursen. Till företag utom konsult-

ca företag har det sålts 1 100 kompendier till grundkursen och 1 400

ca till översiktskursen. Sammanlagt har det alltså sålts 4 500 exemplar av kompendiema i översiktskurs och grundkurs, medan kompendier till Fördjupningskurser har sålts i sammanlagt ca 400 exemplar.

De regionala kursanordnama har vid sidan av näringslivets egna kurser haft 1 500 kursdeltagare från företag, dvs. 8 procent av alla

ca ca deltagare. I utvärderingsseminariema har det framgått att de regionala kursanordnama har haft mycket olika inställning till deltagande från näringslivet. Vissa har verkligen satsat på att få deltagare från före-

medan andra har prioriterat ned denna målgrupp. tagen,

50 Extern utvärdering SOU 1999: 142

Nedprioriteringen har bl.a. berott på att de regionala kommunförbund oftast inte företagen sin primära målgrupp, främst ser som utan att man arbetar med fortbildning för länets kommuner. Översiktskursen kan exempel på spridningen tas som mellan de regionala kursanordnama. Andelen elever från näringslivet i översiktskurserna har varit hög i Halland 35 procent, Uppsala 25 procent, Dalarna 25 procent och Skåne l9 procent. I följande län har andelen istället varit under 3 procent: Södermanland, Gotland, Västmanland och Norrbotten. Även den tid lärarna har kunnat avsätta för att delta i utbildningen har varit en faktor påverkat hur mycket i regionerna har velat som man satsa på kurser för näringslivet. De flesta lärarna har sitt vanlig av arbete kommun, länsstyrelse eller myndighet och har ofta annan en pressad arbetssituation redan utan lärarskapet. Många lärare uppfattar därför en alltför omfattande kursverksamhet ett hinder för som att utföra sitt ordinarie arbete. Andra lärare har istället resonerat tvärt om. Företagen behöver utbildas, och inte gör det på kurs kommer om man man som handläggare att behöva utbilda dem och i samband med en en tillsynsarbetet.

Anpassning till målgrupper

Kurser som är särskilt anpassade till olika målgrupper har diskuterats på utvärderingsseminariema som en väg att nå flera deltagare. Detta har framför allt gällt översiktskursema, eftersom dessa riktar sig till så skilda målgrupper. Kursmaterial särskilt anpassat för politiker och näringsliv/kommunala verksamhetsutövare respektive kommunala förvaltningschefer är något hade uppskattats det hade funnits som om Bland de skräddarsydda översiktskurserna är det de för näringslivet som är mest krävande, eftersom det ofta krävs branschanpassning en för att informationen ska upplevas tillräckligt välpaketerad föreav tagarna.

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 51

5.3¶Uppläggningen

Sammanfattning:

Kombinationen "korvstoppning" i grundkursen och exempel med

av diskussioner i fördjupningskursema har tillsammans bildat en väl

fungerande pedagogisk uppläggning för att förmedla ett mycket stort

material.

Övningsexemplen i fördjupningskursema hade behövt vara mer

genomarbetade.

En uppdelning grundkursens i kursdagar 2+l eller l+1+1

av medför större möjligheter för eleverna att ta till sig materialet.

Kvaliteten i kursmaterial, OH-bilder, övningsexempel och lärarhandledningar har gjort att lärarna har följt uppläggningen i betydande grad. Målet enhetlighet i kunskapsfonnedlingen har därmed upp-

om nåtts i stor utsträckning. Utbildningen har påtagligt bidragit till att medarbetarna på kommuner och länsstyrelser kunnat utveckla på miljöbalken

en gemensam syn och dess tillämpning. Översiktskursema hade kunnat till olika målgrupper genom

anpassas att kommittén tagit fram lärarhandledningar för olika målgrupper.

Kommittén hade behövt poängtera för de regionala kursanordnama att översiktskurser och grundkurser lämpligen och att man inleder

varvas med en grundkurs.

Den pedagogiska idén i Miljöbalksutbildningen är att ge deltagarna en

helhetsbild miljöbalken. Både grundkursen tre kursdagar och

av om översiktskursen kursdag är därför uppbyggda för att förmedla

om en hela miljöbalken, eller mindre översiktligt. Med 33 kapitel och 462

mer paragrafer omfattar miljöbalken mycket stor mängd information.

en Till detta finns information från propositionen och 47 förordningar som underlag för kursmaterialet.

Grundkurs och översiktskurs

Som metod för att kunna bild av helheten valde man att göra

ge en grundkurs och översiktskurs ett antal "sidor". Varje sida beskriver

som aspekt lagen och finns både i tryckt form och sammanfattad som en av OH-bild. Varje sida inleds med hänvisningar till lagtext, motivtext och

52 Extern utvärdering

förordningar. Denna metod att förpacka informationen användes på PBL-utbildningen på 1980-talet och hade tidigare använts i utbildning av annan lagstiftning och i utbildning inom byggbranschen. Grundkursen omfattar 220 sidor, medan översiktskursen omfattar ca ca 70 sidor. Lärarnas uppgift var att redovisa så många dessa sidor av som möjligt under kursens gång. Med en effektiv kurstid timom sex mar per dag motsvarar antalet sidor genomgång sida en av ca en var femte minut. Under arbetets gång med kompendiema drog kommittén slutsatsen att alla sidor inte skulle hinnas med under kurserna. I grundkurskompendiet är därför vissa sidor markerade som mindre viktiga. När undervisningsmetoden redovisades för de blivande regionala kursanordnama det flera blev tveksamma. Man hade bland var som annat invändningar mot att grundkurs och översiktskurs skulle baseras på "korvstoppning". Istället önskade sig modernare pedagogik. man I de utvärderingsseminarier hållits med lärare och kursanordsom nare kan idag konstatera att farhågoma utbildningsmetoden man om var överdrivna. Lärarna håller med att "korvstoppning" metod om som var nödvändig för att ge en helhetsbild av miljöbalken. Man menar även att det trots allt visade sig finnas ett visst utrymme för diskussioner även på grundkursen och översiktskursen. Budskapet från lärarna kan snarast sammanfattas så att i stort sett har positiva man erfarenheter av uppläggningen. Den stora mängden information som skulle förmedlas i grundkursen har gjort att regionala kursanordnare har experimenterat med olika praktiska arrangemang. Genom att dela tredagarskursen i två kursupp dagar följt av en kursdag vid tillfälle har eleverna på grundkursenare sen haft det lättare att ta till sig det stora materialet. Vissa kursanordnare har även prövat att dela kursen i tre separata kursdagar, och upp man anser att eleverna då har haft ytterligare något bättre förutsättningar att ta till sig grundkursen.

Fördjupningskurser

I fördjupningskursema har man använt helt uppläggning. Man en annan har utgått från att eleverna har gått grundkursen. Med den kunskapen som grund har man kunnat genomföra fördjupningskursema på följande sätt:

0 Kort föreläsning för att repetera ett avsnitt grundkursen av 0 Diskussion i mindre grupper om praktiska exempel 0 Redovisning av diskussioner

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 53

Metoden antal gånger kurs. På så sätt arbetar man sig upprepas ett per igenom de ämnesområden fördjupningskursen ska behandla. som Uppläggningen fördjupningskursema kan sägas vara raka motav

mot uppläggningen grundkursen. Man har därmed kunnat

satsen av kombinera grundkursens "korvstoppning" i högt tempo med fördjupningskursemas repetition och diskussioner mellan kursdeltagarna basepå förutbestämda exempel, också på deltagarnas egen erfarenrat men het. Som tidigare framgått får flertalet fördjupningskurser bra betyg av eleverna i den enkätundersökning har genomförts. Där framgår som dock det framför allt är miljöchefema i kommunerna som särskilt att har uppfattat Övningsexemplen bra. Det hade sannolikt varit värdesom fullt det funnits övningsexempel tydligare utgick från länsom som styrelsemas och centrala statliga myndigheters perspektiv. Även lärarna i utvärderingsseminariema bra betyg åt uppläggger ningen fördjupningskursema. Man menar dock att de exempel som av finns i lärarhandledningama skulle kunna varit bättre genomarbetade. Man har fått lägga ned hel del eget arbete för att kunna använda en exemplen i kurserna.

Enhetlighet och samsyn

Ett kommitténs mål för utbildningen har varit att ge berörda aktörer av för tillämpningen miljöbalken genom att anordna en gemensam ram av sammanhållen utbildning. Frågan kurserna har genomförts liken om formigt landet har diskuterats på utvärderingsseminariema med över lärare och kursanordnare. Man är i hög grad överens att budskapet i om grundkursen har förmedlats på ett enhetligt sätt. Orsaken till detta är främst att lärarna har varit så styrda kursens uppläggning. Att av kurskompendier och OH-bilder dessutom uppfattas mycket bra har som gjort haft begränsat behov att komplettera med eget material. att man har däremot gjort urval vilka sidor gått igenom på Lärarna av man grundkursen för att hinna med materialet tre dagar. Slutsatsen från utvärderingsseminariema är dock har valt bort sidor i föratt man hållandevis begränsad omfattning. I fördjupningskursema har det funnits större utrymme för variationer mellan hur lärarlagen behandlat materialet. Det stora utrymmet för diskussioner medför även att deltagarnas egna erfarenheter påverkar kursemas innehåll. Även lärarna ansett att exemplen hade kunnat om bättre genomarbetade att de har varit relevanta och invara anser man Man har därför i stor utsträckning utgått från dem. tressanta.

54 Extern utvärdering

En annan aspekt kommitténs mål sammanhållen utbildav om en ning är om utbildningen har bidragit till en gemensam syn på miljö-

balken och dess tillämpning. I enkätundersökningen riktad

till elever har detta ingått fråga. Länsstyrelserna chefer som en är mest tillfreds genom att 88 procent anser att genomgångna kurser miljöbalken har om underlättat för den enhet att utveckla Bland miljöegna en samsyn. chefer i kommunerna erhölls detta från 75 Bland svar procent. miljönämndemas ordförande gällde frågan hade

om utbildningen bi-

dragit till att skapa hos miljönämndens ledamöter. Hälften en samsyn av miljönämndemas ordförande svarade kurserna miljöbalken att om hade bidragit.

Anpassning av orienteringskursen

Orienteringskursen är den kurs har uppvisat störst variationer i som utförandet. Detta är samtidigt den kurs har lockat flest deltagare. som Orsaken till variationen är att eleverna har haft så olika utgångspunkter. Lärarna har därför försökt uppläggningen efter vilka elever anpassa som kommit på den aktuella kursen. Framför allt har lärarna upplevt svårigheter i att anpassa kurserna efter politikernas förutsättningar. Det hade sannolikt varit ett stöd för lärarna det funnits olika lärarhandom ledningar för de tre stora målgruppema: politiker, tjänstemän och

företagare.

Turordning

I uppläggningen av Miljöbalksutbildningen har även tagit ställning man till i vilken turordning de olika kurserna ska genomföras. Lärare och kursanordnare har ansett att turordningen i huvudsak har varit den rätta. I ett avseende har dock haft problem. Hos flera regionala man kursanordnare har hållit grundkursema före orienteringskursema. man Detta har inte inneburit något problem för den majoritet elever som har valt rätt kurs. För de elever under orienteringskursen insåg som att de hade behövt gå grundkursen blev det däremot problem, eftersom ett det inte fanns några grundkurser kvar att gå. I efterhand kan konstateras att lämplig turordning hade varit att inleda med grundkurs för en att lärarna ska känna på hela materialet. Därefter det

vore lämpligt att

varva med grund- och översiktskurser.

Kurskompendiet för översiktskursen kom från trycket senare än kompendiet för grundkursen, vilket kan ha bidragit till

turordningen

hos vissa regionala kursanordnare. Kommittén hade givit översikts-

Extern utvärdering 55

kursen lägre prioritet även att det inte fanns någon lärarkurs genom specifikt för översiktskursen. Frågan turordningen mellan grundom kurs och orienteringskurs har inte kommunicerats mellan kommittén och de regionala kursanordnama. Utvärderingens slutsatsen blir att Översiktskursen kom något på mellanhand hos kommittén och att detta

kan ha bidragit till inte uttryckligen informerade om lämplig att man turordning till de regionala kursanordnama.

5.4¶Kursmaterial

Sammanfattning:

Kurskompendiema får generellt mycket gott omdöme av lärare och 0 elever.

Miljöchefer i företag Miljöbalksutbildningens kursmaterial betyd-

0 ger ligt bättre betyg än kursmaterial hos andra kursarrangörer.

Framgången med kurskompendiema framgår att de har sålts i 0 av ungefär dubbelt så många exemplar det har funnits kursdeltagare. som

Kursmaterialet till kursen Miljöbalken och den fysiska planeringen har 0 inte fått helt fullgott omdöme. Det komplexa materialet, tidsbrist och otillräcklig styrning från kommittén är huvudförklaringama till detta.

Övningsexemplen har fått bra betyg, lärarna hade önskat att de 0 men genomarbetade. Tidsbrist och otillräcklig styrning från vore mer kommittén har varit huvudförklaringama till detta.

I avsaknad styrning från kommittén tog inte de representativt 0 av arbetsgruppema det fulla ansvaret för tidhållning, inriktsammansatta ning och kvalitet.

Arbetsgrupper skriver kursmaterial till fördjupningskurser bör 0 som helst ha tid att först fortbilda sig om helheten i lagen.

Översiktskursen har inte ägnats någon särskild uppmärksamhet av 0 kommittén den skulle användas för det största antalet elever. trots att

kommitténs huvuduppgifter har varit att till att kursmaterialet En av se fram. Efter förebild från PBL-utbildningen skapade man arbetstogs för kurskompendiema. Arbetsgruppema bestod ordgrupper av en t förande, skrivare utförde det huvudsakliga skrivarbetet samt en en som

56 Extern utvärdering SOU 1999: 142

expertgrupp. Kommittén agerade expertgrupp for grundkursen och översiktskursen.

Rekrytering

Rekryteringen till arbetsgruppema gjordes på olika sätt för tillfredsatt ställa två syften. Ordförandena och skrivama handplockades av kommittén. Tanken att hitta kunde skapa effektivitet var personer som i skrivarbetet. Experterna i arbetsgruppema rekryterades istället för att ge statliga myndigheter och intresseorganisationer möjlighet bli att representerade i arbetet med kursmaterialet för att påverka inriktning och formuleringar. Kommittén berörda myndigheter och intressegav organisationer frihet att själva utse personer.

Experter kom att delta från följande verksamheter:

Miljödepartementet

Naturvårdsverket

Kemikalieinspektionen

Socialstyrelsen Boverket Riksantikvarieämbetet Jordbruksverket Lantmäteriverket Vägverket Domstolsverket

Riksåklagaren

Polishögskolan Länsstyrelserna i Hallands, Kronobergs och Gävleborgs län Miljödomstolama i Stockholm, Vänersborg och Växjö Svenska Kommunförbundet Huddinge kommun och Gävle kommun Industriförbundet

Miljöorganisationema visade inte något intresse att delta i expertgruppema.

Arbetsgång

Av naturliga skäl präglas arbetet med kompendier lag om en ny av att få av de medverkande behärskar lagen. Ingen de av personer som hade

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 57

deltagit i lagstiftningsarbetet kom att medverka i arbetet med kursmaterialet. Arbetsgruppema fick lära sig lagen samtidigt som de tog

fram materialet. Avsaknaden förkunskaper lagen fick störst konsekvenser för av om fördjupningskursema Miljö och hälsa, Natur och kultur och de tre Miljöbalken och den fysiska planeringen. Orsaken att man skulle var framställa ett kursmaterial begränsad del om miljöbalken där om en ännu inte behärskade helheten. man Arbetet med grundkursen påbörjades i mars 1998 och texten godkändes kommittén i mitten augusti. Tryckningen skedde i sepav av tember, varvid den första lärarutbildningen genomfördes. När grundkursen fanns för läsning insåg övriga arbetsgrupper att fördjupningskursema i allt för stora delar hade liknande material som i grundkursen. Fördjupningskursema riskerade alltså att inte bli tillräckligt fördjupande. Samtidigt kunde kommittén konstatera att arbetsgruppema för fördjupningskursema hade tagit fram kompendietexter som inte följde den uppläggning med "sidor"4 varit avsikten. Arbetssom hade istället tagit fram texter liknade en blandning grupperna som mer traditionell kurslitteratur och uppslagsböcker. av Kommittén arbetsgruppema i uppgift att komma fram till hur gav nu uppläggningen på fördjupningskursema skulle göras och hur kurskompendiema skulle kunna användas. Man bestämde sig slutligen för att göra fördj upningskursema utgående från praktiska exempel. Som grund för detta skapade fiktiv kommun med ett antal vanligt man en förekommande verksamhetsutövare kunde utgå från i exsom man emplen. Först i november-januari, kort tid innan materialet skulle i tryck hade hunnit realisera denna nya inriktning genom att ta grupperna fram lärarhandledningar där bl.a. de olika exemplen beskrevs. För fördjupningskursen Miljöbalken och den fysiska planeringen blev arbetet med kursmaterialet särskilt krävande. När avsatta resurser förbrukade kurskompendiet inte fardigskrivet. Departementet var var åtog sig att slutföra arbetet. En sista kraftig omredigering gjordes slutligen den blivande kursledaren på lärarkursen kort tid före tryckav ningen. Slutversionen lärarhandledningen blev klar först efter av lärarkursema, dvs. i september 1999. Den fjärde fördjupningskursen Att använda miljöbalken togs - fram betydligt än de övriga. Arbetet gjordes i huvudsak under senare 1999. Som skrivare hade varit skrivare på man samma person som grundkursen, dvs. kunskapen miljöbalken fanns redan från början i om arbetet med detta kompendium. Man valde att inte arbeta med övningsexempel i övriga fördjupningskurser, utan istället att ha dissom

4Metoden med "sidor" har beskrivits i utvärderingens kapitel om Uppläggning

58 Extern utvärdering

kussioner med hela elevgruppen. Tanken är att hinna med material mer på kursen. Utöver grundkurs och fördjupningskurser har kommittén även tagit fram ett kurskompendium för översiktskursen. Det skulle inte innehålla något annat än vad som fanns i grundkursen, varför skrivaren för grundkursen därför i uppdrag att redigera grundkurskompendiet från en tredagarskurs till en endagarskurs.

Elevernas bedömning

I utvärderingen är det intressant att jämföra dessa delvis plågsamma födslovåndor med hur eleverna och lärarna har uppfattat det slutliga kursmaterialet. I utvärderingens enkät till eleverna generellt ger man mycket gott omdöme åt kompendiema. Särskilt intressant är det att jämföra med studiematerial från andra kursanordnare konsulter m.m...

De miljöchefer/miljösamordnare företag gått på kurs inom

som ramen för Miljöbalksutbildningen i dubbelt så hög omfattning svarar att kompendiema varit bra jämfört med de gått på kurs hos andra som kursanordnare. Användningen kompendiema efter kurserna säger dessutom av en del om kompendiemas kvalitet. För grundkursen drygt hälften svarar av kommunernas miljöchefer och berörda chefer på länsstyrelserna att de använder kompendiet varje dag eller varje vecka i det löpande arbetet. Lika hög är användningen kompendiet Miljö och hälsa bland av om kommunernas miljöchefer. Bland berörda chefer på länsstyrelserna är det en tredjedel som varje dag eller varje vecka använder kompendiema till kurserna Miljö och hälsa, Natur och kultur respektive Miljöbalken och den fysiska planeringen.

Försäljning

Ett annat sätt att illustrera framgången med kompendiema är via försäljningssiffroma. Grovt räknat kan säga att det har sålts dubbelt man så många kurskompendier som det har funnits elever på de regionalt anordnade kurserna. När det gäller kompendiema för översiktskursen är det bl.a. efterfrågan från företag och konsulter varit omfattande. som Kompendiet för grundkursen har köpts separat i förhållandevis stor utsträckning av kommuner och statliga myndigheter. I övrigt har de regionala utbildningsanordnama svarat för betydande del den en av oväntat stora efterfrågan på kompendiema.

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 59

Vid sidan kurskompendiema har kommittén även tagit fram biav lagor till kurskompendiema. Det gäller lagtexten, forordningama, handläggningsscheman och myndigheternas Lagtexten har sålts ansvar. i ungefär lika många exemplar det har funnits kursdeltagare. som Kompendiema prissatta så att forsäljningsintäktema skulle motvar kostnaderna for tryck och distribution. Den oväntat omfattande svara försäljningen har gjort att kommittén fått intäkter ca 5 Mkr, vilket ett nettoöverskott från försäljningen på ca 2 Mkr. genererat

Enhetlighet

Även i utvärderingsseminariema med lärare och kursanordnare ges kurskompendiema ett mycket bra betyg. Tack vare detta har kommittén lyckats uppnå sitt mål med sammanhållen utbildning över hela landet, eftersom lärarna gärna arbetat med kursmaterialet. Enda undantaget utgör kompendiet och lärarhandledningen i Miljöbalken och den fysiska planeringen, enligt lärarna inte har givit dem tillräckligt som stöd i undervisningen. Lärarna är även nöjda med uppläggningen i fördjupningskursema där arbetar med exempel. Man önskar sig dock man

genomarbetade exempel.

mer

Tidsbrist och styrning

Lärarnas och elevernas erfarenheter kurskompendiema kan samav manfattas med att de i huvudsak är mycket positiva. De delar av kurskompendiema och lärarhandledningama lärarna inte är helt som nöjda med visar sig just de delar där kommitténs arbetsgrupper har vara haft störst problem med att ta fram materialet. Problemen har i betydande grad sitt i den begränsade tid kommittén har haft till ursprung sitt förfogande. Till exempel gäller detta svårigheterna att få arbetet med de första fördjupningskursema att fungera effektivt. Det hade tre sannolikt varit bättre det arbetet påbörjats först när grundkursom

kompendiet klart och arbetsgruppema for fördjupningskursema

var själva hade kunnat delta i grundkurs. Tidsbristen i projektet gav en dock inte utrymme för en sådan planering. Tidsbristen ligger sannolikt även bakom att översiktskursen har behandlats något styvmoderligt. Som framgått i tidigare kapitel i utvärderingen har lärare och kursanordnare efterfrågat översiktskurser som är särskilt inriktade politiker och företagare. Detta hade möjligen kunnat lösas med lärarhandledning beskrev lämpliga urval av en som "sidor" översiktskompendiet eller andra kompendier. Någon särskild ur

60 Extern utvärdering SOU 1999: 142

lärarkurs i att hålla översiktskurser har heller inte hållits. På sådana lärarkurser hade tillsammans med lärarna kunnat arbeta sig fram man till hur anpassade kurser för olika målgrupper skulle kunnat utfonnas. Slutresultatet av kommitténs arbete blev inte enbart kompendier som i huvudsak fått mycket bra betyg. Utan att det egentligen var avsikten kom man att utveckla metod för hur Fördjupningskurser kan en läggas upp i omfattande utbildningssatsningar. Kombinationen av "korvstoppning" i grundkursen och exempel med diskussioner i fördjupningskursema ger sammantaget intrycket balanserad lösning av en det svåra pedagogiska problemet att snabbt utbilda ett mycket om omfattande material. Utöver tidsbristen som orsak till problemen kan konstatera att man kommittén i endast begränsad omfattning styrde eller stöd till förgav djupningskursemas arbetsgrupper. Avsikten med detta förhållningssätt var att ge arbetsgruppema frihet så att de olika myndigheter deltog som med experter verkligen skulle bli delaktiga i arbetet och i slutresultatet. En positiv effekt av detta förhållningssätt blev att kom att utman veckla en ny metod för uppläggning fördjupningskursema även av - om materialet inte hann bli helt genomarbetat. En negativ effekt blev att arbetet med den kurs utgick från det mest komplexa materialet som - Miljöbalken och den fysiska planeringen inte fick tillräckligt med styrning i tid. Slutsatsen blir att kommittén troligen tidigare hade kunnat lägga om uppläggningen fördjupningskursema och tidigare styrt av arbetet med Miljöbalken och den fysiska planeringen hade om man ställt tydligare krav på avrapportering arbetsgruppemas inriktning av och resultat.

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 61

5.5 kursanordnare

Regionala

Sammanfattning:

De regionala kursanordnarnas rekrytering elever hade sannolikt av underlättats kommittén tagit fram genomarbetade exempel på av om informationsmaterial om kurserna.

I många län har fått fram fungerande lärarlag enligt kommitténs man intentioner. Det har varit viss brist jurister, planerare och kultur-

vårdare.

Chefer på länsstyrelser har efterfrågats lärare i större utsträckning som än vad planerat for. man De regionala kursanordnama har i många fall varit otydliga om hur ersättningen till lärare och arbetsgivare skulle hanteras. Kommittén hade kunnat kursanordnama några exempel på hur ersättningen ge kunde hanteras och begärt redovisade detta och informerade att man lärarna.

För det praktiska genomförandet kurserna valde kommittén samma av tidigare använts i PBL-utbildningen på l980-talet. De stora väg som målgruppema elever skulle komma från kommunerna att både genom kommunala tjänstemän och politiker skulle utbildas. Det därför var naturligt för kommittén att samarbeta med de regionala kommunförbunden, i de flesta län normalt anordnar utbildning för dessa målsom Eftersom även tjänstemän länsstyrelserna stor målgrupper. var en det även viktigt att länsstyrelser och regionala kommunförgrupp var bund samarbetade om att anordna kurserna.

Samordning

Redan i januari 1998 skickade kommittén brev till samtliga regionala kommunförbund och länsstyrelser där informerade om den komman mande utbildningen, kommunförbundens och länsstyrelsemas roll samt

bad om namn på en kontaktperson. I höll konferens för utsedda kontaktpersoner för att inmars man en formera de konkreta detaljerna, vilket bl.a. omfattade: om

Kurser och beräknad omfattning 0

0¶Pedagogisk uppläggning

62 Extern utvärdering SOU 1999: 142

Behov av antal lärarlag i varje län Lärarlagens sammansättning Ort och datum för lärarkurser Rekrytering av lärare Lärarnas åtagande Redovisning tillbaka till kommittén senast i april om: Bildade lärarlag - Beräknad kursavgift - Ersättning till lärarna - Beräknat antal deltagare. -

Diskussionerna på konferensen bitvis ganska livliga. Den pedavar gogiska uppläggning med "korvstoppning" ifrågasattes. Detta resulterade bl.a. i att kommittén anlitade de starkaste kritikerna för en av diskussioner om den pedagogiska uppläggningen.

Den roll de regionala kursanordnama fick sig tilldelad kan som sammanfattas på följande sätt: 0 Rekrytera elever 0 Rekrytera lärare och skapa lärarlag 0 Ordna de praktiska kring kurserna arrangemangen 0 Hantera ekonomin kring de regionala kurserna

Rekrytering av elever

Totalt sett kom de regionala kursanordnama att rekrytera elever i den omfattning som kommittén hade beräknat. Som framgått tidigare av kapitel kunde informationen kurserna sannolikt ha varit bättre vägom ledande för eleverna när det gäller val kurs. Eftersom alla regionala av kursanordnare hade liknande behov att informera hade det av mest rationella troligen varit kommittén låtit ta fram underlag för om

kursanordnamas marknadsföring.

Rekrytering av lärare

Rekryteringen av lärare styrdes kommittén att betonade av genom man vikten av lärarlag. Man ville att det varje kurs skulle finnas lärare med olika bakgrund och kompetens. Lärarna skulle därför rekryteras både från kommuner och länsstyrelser samt från andra berörda regionala organ. Det var även viktigt att det fanns kompetens inom miljöoch hälsovård, natur- och kulturvård och fysisk planering i så många

SOU 1999: 142 Extern utvärdering 63

lärarlag möjligt. Dessutom det viktigt med juridisk kompetens. som var Tanken bakom lärarlagen också att flera i respektive lag skulle vara var med samtidigt under kursen. På så sätt skulle lärare som for tillfället inte undervisade kunna delta i diskussioner och leta reda på svar på frågor utan att undervisningen fördröjdes. I utvärderingsseminariema har lärare och kursanordnare vittnat om den mycket stora variationen mellan länen när det gäller lärarlagen. I många län har fått fram fungerande lärarlag, medan andra län man haft pooler lärare har utgått från då man mer tillsnarare av som man fälligt valt lärare till kurserna. Blandningen kompetenser har i av huvudsak varit möjlig att åstadkomma, det har i en hel del län varit men brist påjurister, planerare och kulturvårdare. I utvärderingens enkät till eleverna visar det sig att berörda chefer på länsstyrelserna har hamnat i särskild sits. Det har varit dubbelt så en vanligt berörd chef Länsstyrelsen har deltagit lärare jämatt en som fört med miljöchefema i kommunerna. Samtidigt har endast hälften av berörda chefer på länsstyrelserna deltagit i någon kurs for att bli lärare. Bland kommunernas miljöchefer har de flesta agerat som lärare som även gått kurs för att bli lärare. Efterfrågan på att länsstyrelsemas chefer skulle lärare verkar med andra ord ha blivit betydligt agera som större än vad inledningsvis planerade for. man

Praktiska arrangemang

De praktiska dvs. att administrera kurserna och att arrangemangen, ordna lokaler och mat har skötts helt utan inblandning av kommittén. I elevenkäten eleverna i genomsnitt ett förhållandevis positivt betyg ger Det har dock framförts önskemål under utvärår arrangemangen. deringsseminariema att kursmaterialet kunde ha skickats ut till eleverna redan vecka fore kursstart. Det fanns många engagerade elever som en gärna hade velat läsa före kursen.

Kursernas ekonomi

Kommittén de regionala kursanordnama förhållandevis fria tyglar gav avseende kursemas ekonomi. Grundförutsättningen dock att kurvar skulle till självkostnadspris, eftersom man utgick från att serna ges kommuner, länsstyrelser och andra regionala skulle tillhandaorgan hålla lärare utan större krav på ersättning. I utvärderingsseminariema har det framgått att ersättningen har hanterats på mycket olika sätt mellan regionerna. Man har betalat ut ersättning till arbetsgivarna för

64 Extern utvärdering

den lönekostnad motsvarar den tid lärarna undervisat. Man som som har även givit ersättning till lärare i form arvode eller i form av av resor eller andra gruppstärkande aktiviteter. I många regioner har man tillämpat blandning de olika ersättningsformema. en av Kommittén valde medvetet att inte styra eller rekommendationer ge om hur ersättningen kunde hanteras. Det mest slående i lärarnas erfarenhet ersättningen är att många regioner har varit otydliga om om hur ersättningen skulle hanteras. I några fall svävade lärarna i okunnighet om förutsättningarna så sent vid utvärderingsseminariema i som oktober 1999. Sannolikt hade denna otydlighet kunnat minskas om kommittén hade formulerat förslag till eller fåtal ersättningsen modeller och att tidigt begärt besked från de regionala kursman anordnama vilken modell man valt.

Övrigt

De regionala kursanordnama har tillsammans med kommittén och kansliet bildat tillfällig organisation för att snabbt genomföra en en omfattande utbildning. Kommittén har utgått från att de regionala kommunförbunden har kapacitet att genomföra utbildningarna med förhållandevis lite stöd från kommittén. På utvärderingsseminariema med lärare och kursarrangörer har det framgått att arbetet inte alltid har flutit smärtfritt på regional nivå. Störst framstår problemen ha varit i de två nyligen sammanslagna länen Västra Götaland och Skåne. Sammanslagningen verkar ha haft påtaglig påverkan även på kommunen förbunden. Svårigheter har även uppstått i t.ex. Stockholm kom som att ta god tid på sig att komma igång. I Uppsala län kom länsstyrelsen att agera som kursarrangör i stället för det regionala kommunförbundet. Erfarenheten visar med andra ord att kommunförbunden olika skäl av kan ha påtagligt olika förutsättningar att klara den påfrestning som en stor utbildningssatsning innebär. Det är därför viktigt att kommittén och kansliet snabbt fångar svårigheterna finns och stöd där upp var ger så är möjligt.

Extern utvärdering 65

5.6¶Lärare

Slutsatser:

Lärarna i stort nöjda med lärarkursema, men man hade önskat sig 0 var

större omsorg vid val av experter som var lärare på lärarkursema.

en

Uppläggningen lärarkursen i Miljöbalken och den fysiska pla- 0 av

neringen uppfattades inte vara tillräckligt genomarbetad.

Särskild utbildning i pedagogik för lärarna var inte helt nödvändig, 0

eftersom kursmaterialet gav litet utrymme för egna pedagogiska grepp

från lärarna.

Lärarna hade uppskattat att ha uppföljningsdag efter lärargrund- 0 en

kursen för att kunna diskutera olika sätt att lägga upp utbildningen och

olika sakfrågor om tillämpningen av balken.

Kommittén hade kunnat stötta lärarna ytterligare, t.ex. genom en 0

jourhavande lärare tillgänglig telefon och e-post och genom en

per

chat-funktion tillgänglig enbart för lärare på kommitténs hemsida.

En särskild lärarkurs for översiktskursen hade sannolikt varit värde- 0

full. Den kunde ha behandlat hur lärarna kunde anpassa stoffet till

olika målgrupper.

Lärarna har genomfört utbildningen på ett mycket bra sätt med tanke 0

på den korta tid man har haft till sitt förfogande.

Lärarlagen har varit viktiga både för att lärarna ska kunna utbyta 0

erfarenheter med varandra och för att skapa kontakter mellan myndig-

heter på lokal och regional nivå.

l sina tidiga kalkyler gjorde kommittén beräkningar över hur många

skulle behövas på de regionala kurserna. Man dividerade sin lärare som uppskattning över totala antalet kursdeltagare med mellan 30 och 40. På så sätt fick fram att det skulle behöva hållas ca 500 kurstill-

man fallen. Omräknat i antal kursdagar blev det drygt 900 kursdagar. Med två lärare kursdag kunde kommittén komma fram till att det skulle

per behövas ca 1 800 lärardagar.

Kommittén tänkte sig lärarlag om fyra personer för att få tillräcklig kompetensmässig bredd. För att beräkna behovet av antalet lärarlag utgick från att varje lärare i genomsnitt skulle medverka i sex

man kursdagar.

3 19-2473

66 Extern utvärdering

Lärarkurser

Kommitténs uppgift att utbildning till de lärare de regionala var ge som kursanordnama rekryterade. Man inledde med en introduktionsdag i augusti/ september som bestod fyra delar: av 0 Bakgrund om utbildningen och att lärare om vara Översikt över miljöbalken 0 0 Undervisning i pedagogik 0 Planering med de regionala kursanordnama

Introduktionsdagen går populärt under namnet "pedagogiska dagen" beroende på att undervisningen i pedagogik tog upp ungefär halva dagen. I utvärderingsseminariema har den pedagogiska delen fått påtagligt negativa omdömen. Innehållet motsvarade inte förväntningarna, samtidigt som man idag kan se att utrymmet för pedagogiska utvikningar vid sidan kurserna uppläggning har varit starkt begränsat. av Behovet av en introduktionskurs är man däremot överens En om. större del av introduktionskursen hade istället kunnat ägnas åt att ge en djupare inblick i miljöbalken . Utbildningen av lärarna fortsatte en och en halv månad efter introduktionsdagen med kurser i grundkursen. Kurser hölls på samma sätt som det var meningen att lärarna själva skulle hålla kurserna. I utvärderingsseminariema har detta diskuterats en hel del. Många lärare anser att det inte är tillräckligt att bara kunna precis det som man själv ska lära ut. På grundkursens lärarkurs fanns ett kvällsmoment där lärarna kunde träffas för att diskutera uppläggningen av kursen. I kursutvärderingama har många lärare skrivit att de har uppskattat denna möjlighet.

För att bättre anpassa lärarutbildningens inledning till lärarnas önskemål har följande förslag framförts på utvärderingsseminariema: 0 Inled med en introduktionsdag där tyngdpunkten ligger i översikt en om den nya lagstiftningen. 0 Genomför grundkursen så som den är tänkt att hållas för eleverna. 0 Håll en uppföljningsdag så att lärarna kan mötas och diskutera hur man kan hantera utbildningssituationen och för att diskutera frågor om tillämpningen av lagen.

Många lärare vittnade dessutom om att det hade varit svårt att omsätta lärdomarna lärarkursen till hur själv skulle lärare. man agera som Utvärderingens slutsats denna punkt blir därför att kommittén sannolikt hade kunnat stötta lärarna mer genom att hålla en "jourhavande" lärare tillgänglig per telefon och e-post.

Extern utvärdering 67

Som tidigare har konstaterats i utvärderingen kom inte kommittén att genomföra några särskilda lärarkurser för översiktskursen. Utvärderingens slutsats på den punkten är att det sannolikt hade varit värdefullt att anordna endagars lärarkurser där tyngdpunkten skulle vara hur man

lärare paketerar stoffet att så olika målgrupper som politiker, som passa företagare och chefer på myndigheter.

Lärarkursema i fördjupningskursema har hållits under våren och hösten 1999. Lärarna har haft färre synpunkter dessa kurser än på introduktionsdagen och grundkursen. Det kan vara så att uppläggningen med exempel och diskussioner har givit utrymme även för lärarna att ett bättre sätt hantera sin egna frågor inför lärarskapet. Som tidigare framgått utgör kursen Miljöbalken och den fysiska planeringen ett undantag, vilket främst har berott på ett inte helt färdigarbetat kurskompendium och lärarhandledning.

Kommittén hade ursprungligen planerat för lärarkurser för 300 lärare. Intresset visade sig betydligt större än så. Den främsta

vara orsaken till detta var att lärarkursema var de första miljöbalkskursema

anordnades. Många mest angelägna om att fortbilda sig i som som var tid före lagens ikraftträdande använde lärarkursema för sin egen fortbildning. Sammanlagt 527 personer deltog i lärarkursema. Vid utvärderingsseminariema uppskattade lärare och kursanordnare att ungefär hälften av dessa hade kommit att arbeta som lärare.

Som lärare på lärarkursema har kommittén anlitat de som ingick i arbetsgruppema för att ta fram kompendiema. Eleverna på lärarkursema har haft mycket blandad uppfattning om lärarkursemas olika lärare. Omdömen spänner över hela skalan från mycket bra till mycket dåliga. Kommittén hade tillfrågat arbetsgruppema om vilka som kunde tänka sig att medverka som lärare på lärarkursema, men man hade inte gjort något medvetet urval bland de som anmält sig. Lärarna hade önskat sig att kommitténs val av lärare på lärarkursema hade gjorts med större omsorg.

Elevernas syn på de regionala lärarna

Mot den bakgrund som har givits här är det intressant att se hur eleverna har uppfattat lärarna. I utvärderingens enkät till eleverna har ingått en fråga om vad man har uppfattat som särskilt bra respektive dåligt. Bäst betyg eleverna till kompendiema och kursemas rele-

ger vans. Därefter kommer lärarnas ämneskompetens och hur man värderar kursemas uppläggning. Minst positivt har eleverna uppfattat lärarnas juridiska kompetens och de praktiska arrangemangen runt kursen. Andelen negativa omdömen om lärarna är mycket liten.

68 Extern utvärdering

Utvärderingen drar slutsatsen att lärarna genomfört utbildningen på ett mycket bra sätt med tanke på den korta tid man har haft till förfogande att sätta sig i materialet och att omforma det till under-

en visningssituation. Uppfattningen att lärarnas juridiska kompetens inte ges lika högt betyg som ämneskunnandet avspeglar en av hömstenama i Miljöbalksutbildningen. Avsikten har varit att lärarna främst ska ha sakkunskap inom miljöfrågor och inte främst jurister.

vara

Erfarenhetsutbyte och nätverk

I regeringens direktiv till kommittén finns två punkter behandlar

som den allmänna inriktningen hos arbetet med utbildningen: 0 Skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan de

som

genomför utbildningen 0 Verka för att nätverk för information skapas

Kommittén har arbetat för erfarenhetsutbyte framför allt att be-

genom tona vikten av att lärarna arbetar i lärarlag. På så sätt har hoppats

man att lärarna ska känna sig mindre utlämnade och dessutom kunna stimulera varandra. Som framgått tidigare i utvärderingen skulle kommittén troligen ha kunnat bidra till erfarenhetsutbytet. Ett

mer exempel på detta är den uppföljningsdag efter grundkursen för lärarna som har föreslagits på utvärderingsseminariema. En möjlighet

annan hade varit att hålla en "jourhavande" lärare tillgänglig för lärarna. En tredje möjlighet hade varit att inrätta en chat-funktion på Miljöbalksutbildningens hemsida som hålls tillgänglig enbart för lärare via lösenord. På så sätt hade lärarna själva kunnat föra dialog med varandra.

en

Den andra punkten från direktiven innebär att kommittén skulle verka för att det skapas nätverk. Även här är det lärarlagen är kär-

som nan i kommitténs insatser. Genom sammansättningen lärare från

av kommuner, länsstyrelser och andra organ uppstår det möjligheter för lärarna att närmare lära känna varandra. I utvärderingsseminariema vittnade många lärare den positiva erfarenheten att få kontakt

om av med tjänstemän med likartade arbetsuppgifter i andra kommuner och länsstyrelser.

Extern utvärdering 69

5.7¶Övrig information

Slutsatser:

Miljöbalksutbildningens hemsida besöks relativt ofta av de primära 0

målgmppema.

Frågelådan på hemsidan har främst uppskattats av kommunernas 0

handläggare.

Tack tilläggsanslag och oväntat stor försäljning av kompendier 0 vare

har kommittén kunnat sprida information även till allmänhet och

företag i viss utsträckning

.

I den ursprungliga utbildningsplan kommittén presenterade i mars

som 1998 hade kommittén avgränsat sin uppgift förhållandevis tydligt. Information särskilt riktad till allmänheten eller företagen skulle inte ingå i arbetet. Näringslivet skulle istället beredas tillfälle att använda kommitténs kursmaterial och att delta på lärarkurser. Den enda större informationssatsningen vid sidan av kursverksamheten skulle vara en hemsida på Internet.

Kommittén kom dock att ägna sig åt ett antal aktiviteter för information och utbildning även vid sidan om den ursprungliga planen. Detta kunde bl.a. förverkligas tilläggsanslag från regering och

genom oväntat stora intäkter från kompendieförsäljningen.

Hemsidan

På kommitténs hemsida på Internet finns sidor med hela utbildningsmaterialet och sidor med alla lagar och förordningar som berör miljöbalken. Därtill finns frågelåda där besökare kan ställa frågor och få

en

förhållandevis snabbt. Frågor och publiceras efter hand svar svar hemsidan så att många kan ta del svaren på inkomna frågor. Hem-

av sidan öppnade i september 1998. Under 1999 har hemsidan i genomsnitt haft 300 besökare per dag räknat 7 requests/besök.

ca

För att bästa sätt få både snabba och korrekta på frågorna till

svar frågelådan har kommittén försökt med olika arbetsmetoder. Inledningsvis sammanställde kommitténs kansli inkomna frågor och tog fram förslag till Förslagen skickades till Naturvårdsverket för granskning.

svar. Om inte erhölls från Naturvårdsverket inom tre arbetsdagar publi-

svar 1 cerades kansliet svaret i frågelådan. I 1999 konstaterade kom-

mars mittén att Naturvårdsverket inte längre gav några utlåtanden om svaren,

70 Extern utvärdering SOU 1999: 142

varför man beslöt att kansliets skulle publiceras utan föregående svar granskning. I utvärderingens elevenkät visar det sig att hemsidan besöks relativt ofta. Den mest frekventa målgruppen är handläggarna länsstyrelserna. Drygt hälften länsstyrelserna besöker hemsidan minst av varje vecka. Populärast är sidorna med lagtexten, förordningama och

ändringar i lag och förordningar.

Bland miljöförvaltningama i kommunerna går tredjedel på en hemsidan minst varje vecka. Populärast är frågelådan. Ett starkt intresse för frågelådan har även visats på utvärderingsseminariema med lärare och regionala kursanordnare. Man möjligheten menar att att ställa frågor och snabbt få har varit mycket värdefull. svar I regeringens direktiv fanns punkt innebar att kommittén en som skulle verka för att kunskapsbaser byggs Kommittén upp. har avgränsat uppgiften så att hemsidan och kursmaterialet har blivit de kunskapsbaser som kommittén har engagerat sig Kunskapsbaser man av mer bestående slag har överlåtit marknaden och berörda man

sektorsmyndigheter att tillhandahålla.

Miljöbalksträdet

Som stöd för undervisningen i översiktskurser och grundkurser har kommittén tagit fram grafisk framställning miljöbalken i form en av av ett träd miljöbalksträdet. På ett överskådligt sätt illustreras miljölag- stiftningens struktur av trädets rötter, stam och på illustrerad grenar en plansch. Trädet strävar på planschen mot solen upp som motsvarar miljöbalkens mål. På utvärderingsseminariema har lärarna givit mycket goda vitsord om både trädet som idé och om sättet att illustrera det. Trädet har varit till stor hjälp för att eleverna överblick över miljöbalken och förge en

ordningama.

F öretagsbroschyren

I slutet av 1998 blev kommittén kontaktat miljödepartementet av om information riktad mot företag. Departementet angeläget var om att småföretag särskilt skulle nås med information och därför gav kommittén i tilläggsuppdrag att ta fram kortfattad broschyr anpassad en till småföretagare. Broschyren trycktes i llO 000 exemplar och distribuerades till branschorgan, företag, kommuner och länsstyrelser.

Extern utvärdering 71

Miljömålen

När kommittén i början på 1999 såg att försäljningen av kompendier överträffade förväntningarna valde att använda del av överman en skottet till att ta fram affisch och broschyr om riksdagens femton en en miljömål. Kansliet har gjort ett utskick till kommunerna och erbjudit dem att rekvirera affischer och broschyrer till en låg kostnad.

Kommunbroschyren

I utvärderingsseminariema har det mycket tydligt framgått att politikerna i många kommuner har haft svårt att anpassa sig till den förstärkta roll miljöbalken givit miljötjänstemännen i tillsynsarbetet. I som några fall har det blivit så uttalade konflikter att det har kommit att i media. Kommittén har använt del sitt överskott från rapporteras en av

kompendieförsäljningen till att framställa en broschyr för att ytterligare informera kommunpolitiker om konsekvensen av miljöbalken.

Övrigt

Någon information vad miljöbalken innebär för människor i allom mänhet har kommittén ännu inte tagit fram. Orsaken är att det är förhållandevis kostsamt och inte har hittat formen för det. På utatt man värderingsseminariema med lärare och kursanordnare var många övertygade att sådan information var viktig att sprida. om Vid sidan det egentliga kursutbudet och informationen har av kommittén även genomfört eller medverkat i några mindre kurser. Domstolsverket beslutade tidigt under kommitténs arbete att man skulle utbilda sin personal på hand. I diskussioner med företrädare egen för kommittén kom fram till att kommittén istället skulle ordna en man kurs i allmän miljökunskap för domstolsverkets personal. Kursen kom att utföras Naturvårdsverket. av

Miljöbalksutbildningen har även genomfört kurser om miljöbalken

för miljödepartementet och övriga inom regeringskansliet har haft som utbildning. behov av För att näringslivet ökad möjlighet att utbildas om miljöbalken ge har kommittén även anordnat endagskurser för företagare. Intresset från företagen begränsat och resulterade i två kurser. var

SOU 1999: 142 73

6¶Slutsatser och

förslag

6.1¶Slutsatser om den genomförda

utbildningen

Efter två års verksamhet kan kommittén konstatera att de mål som kommittén i utbildningsplanen utifrån de givna direktiven

själv satt upp har uppnåtts. Information till allmänheten om miljöbalkens regler kvarstår. De slutsatser och förslag som redovisas nedan är en bearbetning och komplettering den externa utvärderingens slutsatser och för-

en av slag.

Utvärderama drar slutsatsen att Miljöbalksutbildningen har genomfört sitt arbete på ett mycket förtjänstfullt sätt givet sina förutsättningar. Kommittén har haft kort tid till sitt förfogande vilket har påverkat kvaliteten i några avseenden. De ekonomiska resurserna har varit påtagligt mindre jämfört med en liknande utbildningssatsning om Planoch bygglagen 1980-talet, vilket bl.a. har lett till att Miljöbalksutbildningen tvingats välja bort all information speciellt riktad till allmänheten.

Några de viktigaste framgångsfaktorerna har enligt utvärderingen varit:

av

Förutsättningarna med kort om tid och låg budget har hanterats 0

att så långt möjligt arbeta med kända metoder.

genom som

Kansliets organisation och strävan att hålla budget har varit mycket 0

god.

Utbildningens uppläggning och kursmaterial har i huvudsak varit 0

mycket bra. 0 En framgångsrik samverkan med många aktörer.

Problem har hanterats snabbt när de blivit kända. 0

Engagemanget har varit starkt. 0 0 Betydande insatser av enskilda personer.

74 Slutsatser och förslag SOU 1999: 142

Tidplanen

Den största utmaningen för kommittén att utbildningen skulle var genomföras på kort tid. Inför framtida utbildningssatsningar likav nande slag vore det angeläget starta motsvarande arbete ett halvår tidigare än vad som blev fallet. Det extra halvåret skulle då ägnas åt rekrytering och förberedelser, men framför allt att ta fram kompendiet till grundkursen.

Tabell 12: Förslag till tidplan för Miljöbalksutbildningen skulle ha som givit bättre förutsättningar för uppdraget.

Före ikraft- Efter trädandet ikraftträdandet Ett halvår Ett halvår Ett halvår Ett år Kommitté och Grundkursen hålls Lärarna till Grund- och Lärarna till fördjupningsmedarbetare för födjupnings- Översiktskursema kurserna utbildas rekryteras kursernasexpcrt- utbildas grupper Utbildningen Oversiktskursen Grund- och Over- Fördjupningskursema förbereds sammanställs siktskursema genomförs genomförs Kursmaterial till Lärarhandledning Kursmaterialet till grundkursen för anpassade fördjupningskursema skrivs varianter av skrivs översiktskursen

Grundkurskompendiet hade under andra halvåret kunnat användas till att fortbilda de arbetsgrupper skulle ta fram kompendiema till försom djupningskursema. På så sätt hade arbetsgruppema fått en gemensam helhetsbild lagstiftningen. De hade då också fått bättre förutsättav ningar att avgöra hur deras kursmaterial skulle kunna fördjupa grundkursen. I början på halvåret innan lagen trädde i kraft skulle lärarutbildningama för grundkurs och översiktskurs ha genomförts. Kort därefter kunde de regionala grund- och översiktskursema hållits så att merparten av målgruppema hade fått den grundläggande kunskapen innan lagen trädde i kraft. Året efter lagens ikraftträdande kunde helt ha

ägnats fördjup-

ningskursema för lärare och elever.

En grundläggande förutsättning för att tidplanen i figuren ska

ovan vara möjlig är att regeringen fattar beslut om utbildningen i tillräckligt god tid. Så blev inte fallet denna gång. En förutsättning är att annan lagtexten finns tillgänglig. Riksdagen fattade beslut miljöbalken om ett halvår innan ikraftträdandet. Arbetet med grundkursen i Miljöbalksutbildningen baserades därför främst på lagförslaget och propositionen.

Slutsatser och förslag 75

Nya lagar där har ambitionen att utbilda tusentals tjänstemän och

man politiker före ikraftträdandet bör därför helst ha beslutats av riksdagen minst ett år före ikraftträdandet.

Ekonomin

Den andra starka begränsningen för kommittén har ekonomin varit. Kommittén löste detta att avgränsa sitt uppdrag så att all infor-

genom mation speciellt riktad till allmänheten prioriterades bort. I intervjuer med de varit med både PBL- och Miljöbalksutbildningama

som om framkommer att omkostnadema låg på generellt högre nivå i PBL-

en utbildningen.

Kommittén har erhållit relativt stora nettointäkter från kompendieförsäljningen inte varit budgeterade eftersom kommittén ansåg

som det alltför riskabelt att redan från början utgå från en sådan förutsättning. Erfarenheterna från Miljöbalksutbildningen visar att sådana budgettillägg eller ekonomiska är nästan nödvändiga för de behov

reserver

särskilda informationsinsatser som uppkommer under genomav förandeskedet.

Särskilt smalt intresse information miljöbalken verkar före-

av av tagen ha haft. Utöver att göra ett urval kompendiema hade det

ur sannolikt även varit befogat med branschvis information särskilt utformad för de småföretagartäta branscherna, som åkerier, målare, kemtvättar, frisörer, solarier med På så sätt hade kommittén

mera. kunnat nå ut även till småföretagen i större utsträckning.

Målgrupper och information

Kommitténs uppdelning de tilltänkta eleverna kom i huvudsak att

av utgöras två målgrupper. En målgrupp var förhållandevis homogen,

av dvs. tjänstemän i kommuner och länsstyrelser som arbetar med handläggning ärenden med anknytning till miljöfrågor. Den andra var

av desto heterogenare och bestod politiker, företagare och chefer i

av offentlig förvaltning. Utifrån denna uppdelning skapade kommittén två olika kursvägar.

Den heterogena målgruppen tänkt att gå gemensam endags-

var en kurs. Lärarnas erfarenhet har visat att detta har varit en svår kurs att hålla eftersom eleverna har haft så olika förutsättningar. I efterhand kan

alltså konstatera att översiktskursen borde ha funnits i flera man varianter anpassade efter bl.a. politiker, företagare och kommunala verksamhetsutövare.

76 Slutsatser och förslag

I utvärderingsrapporten påstås bl.a. i sammanfattningen att kommittén av ekonomiska skäl nedprioriterat informationen till småföretagen. Någon sådan nedprioritering har enligt kommitténs uppfattning aldrig skett. Det finns heller inga sådana beslut i kommittén. Problem med att nå småföretag med generella utbildnings- och informationsinsatser har kommittén uppmärksammat och därför tagit fram en informationsbroschyr särskilt riktad till småföretagare. Broschyren är utsänd i 110 000 exemplar och har finansierats tilläggsanslag.

genom

Uppläggningen

Den pedagogiska uppläggningen i Miljöbalksutbildningen har sammantaget fungerat mycket bra. Korvstoppningen i grundkursen kombinerad med fördjupningskursemas repetitioner, grupparbeten

om exempel och redovisande diskussioner har bildat bra helhet. I efter-

en hand kan dock konstatera att kommittén och arbetsgruppema kom

man fram till denna uppläggning något sent. Kvaliteten i några fördjupningskompendier och i övningsexemplen kom i viss utsträckning att bli lidande av tidsbristen.

Kursmaterialet

Kommittén gjorde den huvudsakliga egna insatsen i framtagningen

av grundkompendiet och översiktskompendiet. Materialet till fördjupningskursema har samtidigt tagits fram självständigt arbetande

av arbetsgrupper. Kommitténs prioritering var en riktig bedömning utifrån spridningen och användningen av kompendiema på kurserna. Grundkompendiet och översiktskompendiet har sålts i 27 700 exemplar medan de fyra fördjupningskompendiema tillsammans har sålts i 9 100 exemplar.

För att nå ett fullgott resultat borde grundkompendiet ha utarbetats först och utgjort grund för fördjupningskursemas kompendier. De senare borde därefter ha utförts mer direkt anpassade till den kursuppläggning som till sist genomfördes dvs. med huvudsakligen

exempel på olika tänkbara ärendetyper.

Lärare

Rekryteringen av lärare har hanterats de regionala kursanordnama.

av Detta har i huvudsak fungerat bra. Flera av deltagarna de centralt arrangerade lärarkursema ställde dock olika skäl inte lärare

av upp som

Slutsatser och förslag 77

i den omfattning avsett. Av detta skäl tillsammans med att som var kursverksamheten blev omfattande än vad beräknat tillkom mer man lärare både från kommunerna och länsstyrelserna som då inte gått nya lärarutbildningen. Även det vållade merarbete kunde de regionala om kursanordnama bemästra problemet.

Från lärarna har kommit synpunkter på hur lärarutbildningen har genomförts. För bättre lärarutbildningens inledning till att anpassa lärarnas önskemål har följande förslag framförts på utvärderings- Ii seminarierna:

Inled med introduktionsdag där tyngdpunkten ligger i översikt 0 en en

l

lagstiftningen. om den nya

l

Genomför grundkursen så den är tänkt att hållas för eleverna. L som Håll uppföljningsdag så att lärarna kan mötas och diskutera hur 0 en kan hantera utbildningssituationen och för att diskutera frågor om man tillämpningen av lagen.

6.2¶Förslag till fortsatt information och

utbildning

Miljöbalkskommittén är planerad att upphöra vid utgången av 1999. Kommittén har haft till uppdrag att redovisa behov framtida utbildav ning och information. Kommittén har därför bl.a. låtit utvärderingen ställa frågor till lärare, kursanordnare och elever om hur man ser på framtida utbildning och information. behov av

Fortsatt miljöbalksutbildning

Behovet fortsatt utbildning poängteras i stort sett samtliga tillav av frågade. Som tidigare konstaterats finns det några målgrupper som behöver utbildning redan idag och skulle kunna få det inom ramen som för Milj öbalksutbildningen: Kommunledningar 0 Kommunala verksamhetsutövare 0

Kommunala miljöpolitiker uppskattningsvis hälften har utbildats

Kommunledningen skulle kunna bjudas på halvdagskonferens där en kunde informera och diskutera de frågor som behandlas i man om kommunbroschyren. För de kommunal verksamhetsutövama och miljöpolitikema lämpar sig översiktskursen kursdag bäst. Det är om en

78 Slutsatser och förslag SOU 1999: 142

inte osannolikt att de kommunala verksamhetsutövama har önskemål om branschspecifika kurser. Kursmaterialet bör i så fall bearbetas i samråd med både Kommunförbundet och branschorganisationema för i första hand va-verk, värrneverk och avfallshanteringen med deponier. I utvärderingsseminariema har deltagarna varit förhållandevis överens om att det troligen inte kommer att finnas tillräcklig efterfrågan för att i varje län upprepa grundkursen eller fördjupningskursema. Däremot kommer det alltid att finns ett samlat behov grundutbildningen av som motiverar en kontinuerlig kursverksamhet i någon form. Ordförandena i kommunernas miljönämnder fortfarande ett stort ser behov av utbildning för de kommunala miljöpolitikema. Den fortbildningsmetod man mest förespråkar är regionala seminarier mellan tjänstemän och politiker för att bl.a. diskutera myndighetsutövningens fonner.

Specialinriktade kurser

Knappt hälften av Miljöchefema i kommunerna att deras medanser arbetare redan idag skulle behöva fortbildas ytterligare miljöbalken. om Det är framför allt specialinriktade kurser/seminarier efternya man frågar, t.ex. om enstaka sakfrågor eller ämnesområden eller enstaka

verktyg i balken, t.ex. miljökonsekvensbeskrivningar.

En möjlighet för att ordna sådana specialinriktade kurser är via de regionala kursanordnama. Dessa har dock i de flesta fall svårt att på egen hand ta fram kursmaterialet. Man sig dock kunna anordna anser kurserna regionalt kursmaterialet tas fram någon central om av myndighet. En annan möjlighet vore att de centrala myndigheterna anordnar utbildningen. Man betonar från kommuner och länsstyrelser att sådana kurser i så fall ekonomiska skäl måste hållas regionalt. av

sammanhållen författningsinformation

Miljöbalksutbildningens hemsida har tillhandahållit lagtext, förordningar, ändringar i lag och förordningar samt stora delar utbildav ningsmaterialet från Miljöbalksutbildningen. Att allt detta har funnits att nå på ett och samma ställe på Internet har varit mycket uppskattat och man är från kommuner och länsstyrelser mycket angelägna att om motsvarande information även i framtiden kan nås samlat på ett ställe. Önskemålet hemsida på Internet för miljöhandläggare om en omfattar inte enbart det hittills har funnits på Miljöbalksutbildningens som

SOU 1999: 142 Slutsatser och förslag 79

hemsida. Man önskar sig även fortlöpande information om aktuella rättsfall liksom information myndigheternas föreskrifter och om allmänna råd och all denna information ska kunna hittas från samma

hemsida. Under utvärderingsseminarierna har naturvårdeverket medverkat och informerat sina planer att tillhandahålla material liknande det om funnits på Miljöbalksutbildningens hemsida. Verket avser att ta som över ansvaret för den del information berör det egna verksamav som hetsområdet. I den mån övriga centrala myndigheter lägger ut sina delar motsvarande sätt kan länka till varandra och uppnå att man besökarna endast behöver ha hemsidoma som sin "portal". en av Naturvårdsverket kommer inte att ha sin hemsida klar så att de kan vid när Miljöbalksutbildningen avslutas. Med tanke på hur angelägna ta har varit från kommuner och länsstyrelser om att ha miljöman balksinformationen samlad på ett ställe Internet det därför vore önskvärt Miljöbalksutbildningens hemsida kunde fortsätta att om drivas tills Naturvårdsverkets hemsida kan ta över.

Frågelåda

På Miljöbalksutbildningens hemsida finns det frågelåda där been sökare kan ställa frågor och få förhållandevis snabbt. Fram till svar december 1999 hade besvarat 1 600 frågor per e-post. De frågor man ca bedömer har allmänt intresse läggs tillsammans med sina svar som man hemsidan. Miljöbalksutbildningen har även tryckt och kostnadsut fritt distribuerat ett urval frågor och Ungefär 1 350 exemplar av svar. sammanställningen har distribuerats efter beställning hemsidan. av Frågelådan har varit mest populär bland handläggare i kommunerna. Detta framgår både kommitténs besökssiffror från frågelådan, men av även från utvärderingens elevenkät. Man anser att möjligheten att snabbt ställa frågor och snabbt få har varit mycket värdefull. svar Kommittén kan konstatera att frågelådan i betydelsen att besö- karen kan ställa frågor och snabbt få har varit mycket uppskattad. svar kommer dock att försvinna i samband med att

Frågelådan

Miljöbalksutbildningen upphör eftersom Naturvårdsverket inte anser sig kunna besvara frågor miljöbalkens regelverk och dess tillämpom ning i denna form.

80 Slutsatser och förslag

Näringslivet

Utgående från de samtal har först på utvärderingsseminariema som skulle näringslivet kunna delas i tre efter hur de nås grupper av information : 0 Stora Klarar utbildningen själva eller anlitar konsult 0 Medelstora Anlitar konsult 0 Små Kan nås med kortfattad information

De flesta av de stora och medelstora företagen har med sannolikhet stor tillgodogjort sig information miljöbalken. Man klarar utbildom av ningen själva eller anlitar konsulter. Genom bjuda in att stora företag och konsulter till lärarutbildningen har kommittén sannolikt täckt stora och medelstora företag förhållandevis väl. Ny information kommer att krävas först då vägledande rättsfall har kommit fram. De små företagen har ofta inte tid att gå på utbildning och kan därför bäst nås genom mycket kortfattad och anpassad information som distribueras direkt eller via branschorgan. Kommitténs företagsbroschyr fyller del detta behov, den är inte anpassad till en av men olika branschers behov information. Det är därför angeläget i den av att

fortsatta utbildningen ta fram branschanpassad information.

Allmänheten

Kommittén kom inledningsvis att prioritera bort aktiviteter för inatt formera allmänheten. Tack överskottet från kompendieförvare säljningen har man haft möjlighet att ta fram information riksom dagens miljömål, vilken har distribuerats till skolor och

bamstugor.

Denna insats borde kompletteras med dagskonferens för både en gymnasie- och grundskolelärare där diskuterade miljöbalken, man miljökvalitetsmålen och den aktuella kommunala miljöpolitiken. Den vuxna delen av allmänheten har ännu så länge inte tillställts någon information från kommittén. Informationen miljöbalken till om allmänheten bör inriktas på sådana konkreta frågor berör många. som Anslagstavlan på TV är troligtvis den bästa infonnationskanalen.

SOU 1999: 142 81

lisää

Kommittédirektiv

WW

inför Dir.

Miljöbalken utbildning

-

1997:110

ikraftträdandet

Beslut vid regeringssammanträde den 25 september 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag för att den utbildning

att ansvara

föranleds att miljöbalken träder i kraft genomförs i sådan tid som av och på sådant sätt att förutsättningar skapas för att miljöbalkens mål skall kunna uppnås.

Kommittén skall i samarbete med de berörda myndigheterna och organisationerna kartlägga vilka berörs miljöbalken och gruppera dessa efter

som av behovet kunskap om miljöbalken,

av analysera behovet utbildning hos olika målgrupper,

av kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar och utbildningsmetoder, utarbeta övergripande plan för genomförandet utbildningen för

en av olika målgrupper, utarbeta strategi för hur miljöbalken skall tillämpas för att nå de

en fastlagda miljömålen,

för att utbildningsmaterial tas fram för olika utbildningsansvara metoder och för olika målgrupper, initiera rekrytering och utbildning informatörer för olika mål-

av grupper, verka för att kunskapsbaser byggs upp, verka för att nätverk för information skapas, skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som genomför utbildningen, utvärdera utbildningen och lämna förslag till förbättringar utbildningsinsatsema efter vad som

av framkommer vid utvärdering.

82 Bilaga 1 SOU 1999: 142

Analyser, planering, utvärdering, skall ske i kommittén. Framm.m., tagande av utbildningsmaterial, utbildning lärarlag och liknande av arbete kan ske i undergrupper som utses av kommittén.

Bakgrund

Regeringen har den 3 april 1997 beslutat att överlämna lagrådsremiss av ett förslag till miljöbalk. I miljöbalken samordnas, skärps och breddas miljö-lagstiftningen. Miljöbalken syftar till att skapa förutsättningar för ekologiskt lången siktigt hållbar utveckling samhället. Vilken miljökvalitet kan av som anses tillförsäkra en ekologiskt hållbar utveckling och delmål för att åstadkomma en sådan miljökvalitet kommer till uttryck i de miljömål som antas av riksdag och regering och de mål myndigheterna fastsom ställer. För att bidra till att målet hållbar utveckling tillgodoses om en innehåller miljöbalken bl.a. allmänna hänsynsregler riktar sig till som alla och envar, regler om hushållningen med landets samlade mark- och vattenresurser, särskilda regler för sådan verksamhet medför stor som påverkan på människors hälsa och miljön, regler ersättning och om skadestånd, tillsynsregler, straffrättsliga regler och förfaranderegler för prövningen av mål och ärenden vid myndigheter och domstolar. Miljöbalken innebär stora materiella och systematiska ändringar i miljörätten. Regelverket berör i olika avseenden allmänheten, företag, kommuner och statliga myndigheter. Miljöbalkens ikraftträdande leder till att befintliga myndigheter får nya uppgifter. Kommunerna, länsstyrelserna, de centrala verken, åklagarmyndigheten och polismyndigheten, m.fl., kommer att beröras miljöbalkens regler. För att av miljöbalken skall få avsedd effekt behövs kunskaper inte bara de om materiella reglerna utan också balkens uppbyggnad och det om om system i vilket reglerna samverkar. Naturvårdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Försvarsmakten, Vägverket, Riksrevisionsverket samt flera länsstyrelser och kommuner har pekat på behovet information och utbildning dels i samband med av införandet av balken, dels i form vidareutbildning. av Avsikten är att det samlade införandet den miljölagav nya stiftningen skall ske i fyra steg. Det första steget innefattar utarbetandet av ett förslag till och riksdagsbeslut själva miljöbalken. Det andra om omfattar motsvarande ifråga följdlagstiftning. Det tredje steget om avser följdändringar i gällande förordningar och utfárdande förav nya ordningar. Det fjärde steget slutligen innefattar information, utbildning och ytterligare tillämpningsföreskrifter. Arbetet skall bedrivas så att

Bilaga 1 83

huvuddelen författningama skall kunna träda i kraft vid samma tidav punkt. För miljöbalken skall få det avsedda genomslaget måste i ett att första skede utbildning ske personal i kommuner, domstolar och av förvaltningsmyndigheter skall tillämpa balken. Vidare bör allmänsom heten informeras de reglerna. Med hänsyn till den snabba utom nya vecklingen. vad gäller t.ex. kunskaper hälso- och miljöeffekter, om teknik och de krav följer Sveriges internationella åtaganden kan som av utveckling regelsystemet förutses ske bl.a. att förorden av genom ningar och föreskrifter med stöd balken kommer att behöva ändras av efter hand. Utbildningen och informationen delas in i två faser. Den första fasen utbildning och information i samband med miljöbalkens avser ikraftträdande. Den andra fasen den kontinuerliga utbildningen avser och informationen bestämmelserna i eller med stöd miljöbalken. om av Berörda myndigheter och organisationer har ett för att den ansvar personal tillämpar olika regelverk fortlöpande får adekvat inforsom mation och utbildning nya och förändrade regelsystem. om En särskild kommitté bör tillkallas för att initiera och samordna utbildningsinsatsema för den första fasen.

Uppdraget

Kommitténs arbete skall bedrivas i tre steg. I det första steget skall kommittén kartlägga målgruppema och behovet av utbildning för dessa i samband med miljöbalkens införande den första fasen. Av betydelse för behovet utbildning i olika målgrupper är bl.a. olika myndigheters av för den fortsatta informationen och utbildningen med anledning ansvar miljöbalkens tillämpning den andra fasen. Kommittén skall utreda av hur utbildningen bäst genomförs för varje målgrupp och göra en tidplan för hur utbildningen skall genomföras. Kommittén skall överväga om utbildningen bör genomföras länsvis eller inom andra geografiska områden. I detta sammanhang skall kommittén även belysa på vilket sätt de regionala kommunförbunden, myndigheterna och näringslivet kan komma få betydelse i utbildningsprojektet. Vidare skall beaktas att vilka specifika behov hos olika målgrupper motiverar särskild insom riktning på utbildningen. kommittén för att ta fram det utbildningsl nästa steg ansvarar material behövs för att förstå lagstiftningen och dess miljöpolitiska som ambitioner. Kommittén vidare för att ett antal utbildas i svarar personer syfte föra vidare kunskapen till målgruppema. Utbildningen skall att

leda till att kompetens-uppbyggnad sker hos berörda myndigheter samt

84 Bilaga 1

att förutsättningar skapas för uppbyggnad kunskapsbaser och nätav verk för information. En viktig del utbildningen rör frågan hur balav ken skall tillämpas i förhållande till de fastlagda miljömålen. Vidare skall kommittén verka för att samråd och erfarenhetsutbyte sker mellan dem som genomför utbildningsarbetet. Utvärderingar skall ske kontinuerligt och arbetet till resultatet dessa. anpassas av I det tredje och sista steget skall kommittén dokumentera sitt arbete på ett sådant sätt att erfarenheterna det kan användas i kommande av

utbildningsprojekt. I samband med den slutliga utvärderingen skall

kommittén också överväga behoven ytterligare infonnations- och av utbildningsinsatser till konsu-menter, allmänhet m.f1. samt lämna förslag till sådana insatser. I kommittén skall ingå företrädare för de myndigheter och organisationer som direkt berörs arbetet. Ett sekretariat skall inrättas där det av bör finnas juridisk kompetens och erfarenhet IT. Analyser, plaav nering, utvärdering m.m. skall ske i kommittén. Kommittén kan organisera sig i undergrupper eller arbetsgrupper för att ta fram utbildningsmaterial, utbilda lärarlag och liknande arbete. Kommittén skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med berörda myndigheter. Kommittén skall senast den 1 februari 1998 i övergripande plan en över utbildningsinsatser redovisa för regeringen det första steget i sitt arbete. Kommittén skall ett år efter miljöbalkens ikraftträdande redovisa sitt arbete och en utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, redovisa jämställdhetspolitiska aspekter dir. 1994: 124, redosamt att

visa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande

arbetet dir. 1996:49. De ekonomiska konsekvenserna åtgärder och av förslag skall redovisas. Förslag till finansiering skall lämnas.

Miljödepartementet

142 85 SOU 1999:

för öbalksutbildningen

Utbildningsplan Milj

3 mars 1999

Till: Regeringen

Miljödepartementet

för utbildning miljöbalken inför ikraftträdandet började Kommittén av arbete vid årsskiftet. Kommittén har tagit sig namnet Miljöbalkssitt och hittills haft fem sammanträden. Den föreliggande utbildningen nu utbildningsplanen är den övergripande plan regeringen begärt att som redovisad det första steget i kommitténs arbete. Denna redovisfå som ning den tidigare överlämnade utbildningsplanen från den 19 ersätter februari 1998.

Milj öbalksutbildningen

Gösta Blücher

/Göran Ekblad

86 Bilaga 2

Miljöbalksutbildningen och dess kommittéuppdrag

Kommittén har följ ande ledamöter Gösta Blücher Ordförande Richard Almgren Industriförbundet Lars Fladvad i Kommunförbundet Lisbet Fall Boverket Stig Åke Svensson Länsstyrelsen i Dalarnas län Kitty Victor Naturvårdsverket

Birgitta Ågren Miljödepartementet

och experter Kerstin Cederlöf Miljödepartementet Ann-Sofie Eriksson Kommunförbundet

under tillsättning

Pär Andersson Industriförbundet

under tillsättning

I sekretariatet ingår Göran Ekblad Huvudsekreterare och projektledare Mia Jameson Sekreterare under tillsättning Ann-Christin Sundberg Assistent

halvtid

Kommitténs uppdrag framgår regeringens direktiv i bilaga av Kommittén ska i samarbete med berörda myndigheter och organisationer: kartlägga vilka som berörs miljöbalken och dessa efter av gruppera behovet kunskap miljöbalken, av om analysera behovet utbildning hos olika målgrupper, av kartlägga och utvärdera olika utbildningsvägar och utbildningsmetoder, utarbeta en övergripande plan för genomförandet utbildningen av för

olika målgrupper,

utarbeta en strategi för hur miljöbalken ska tillämpas för nå de att fastlagda miljömålen, ansvara för att utbildningsmaterial tas fram för olika

utbildnings-

metoder och för olika målgrupper, initiera rekrytering och utbildning informatörer för olika av målgrupper,

Bilaga 2 87

verka för att kunskapsbaser byggs upp, 0 verka för att nätverk för information skapas, 0 skapa förutsättningar för samråd och erfarenhetsutbyte mellan dem som 0 genomför utbildningen,

utvärdera utbildningen samt 0 förslag till förbättringar utbildningsinsatsema efter vad som 0 lämna av framkommer vid utvärderingen.

Kommitténs mål för utbildningen

Kommittén har efter diskussion kommit fram till att huvudmålen för

Miljöbalksutbildningens verksamhet är

sammanhållen utbildning alla aktörer en gemensam ram att genom en ge för tillämpningen av miljöbalken, utbilda alla inom kommuner, länsstyrelser och statliga verk som ska att arbeta med miljöbalken samt förutsättningar för utbildning de inom näringsliv och intresseatt ge av i sin verksamhet ska ta hänsyn till miljöbalkens före-

organisationer som

skrifter.

grund allt för knappa har kommittén tills vidare tvingats På av resurser välja bort information speciellt riktad till allmänheten.

Utbildningens omfattning och uppläggning

Underlaget för utbildningen utgörs följande delar av miljöbalksarbetet av Propositionen miljöbalken samt utskottsutlåtande och riksdags- 0 om beslut. Propositionen följdlagstiftningen samt utskottsutlåtande och 0 om riksdagsbeslut. Regeringens förordningar till lagstiftningen. 0

Myndigheternas föreskrifter.

Regeringens proposition om miljömål m.m.

En kursplan redovisas på sidan 96.

88 Bilaga 2 sou 1999:142

Grundkurs Den tyngsta delen utbildningen ligger 3-dagars av en grundkurs som omfattar hela miljöbalken. Avsikten med kursen

är att alla handläggare

som ska tillämpa miljöbalken inom den offentliga och privata sektorn ska få kunskap balkens uppbyggnad en gemensam om och generella regler.

De tre dagarna i grundkursen disponeras preliminärt enligt följande:

Dag l Miljöbalkens mål, hänsynsreglema,

hushållningsreglema

Dag 2 Miljöbalkens processregler, övergångsbestämmelsema Dag 3 Sakfrågoma

Kommittén tar också fram kortversion grundkursen på en av en dag för dem som bör ha översiktlig kännedom miljöbalken om t.ex. kommunalpolitiker och chefer inom industrin.

Tre fördjupningskurser

Grundkursen följs tre 2-dagars fördjupningskurser med särskild av inriktning de traditionella kompetensomrädena. Kursemas uppläggning förutsätter att deltagarna har genomgått

grundutbildningen på tre

dagar. De tre kurserna har följande innehåll:

A Planering och naturresurser. Kursen ska behandla frågan om hur balken bör användas i den fysiska

planeringen.

B Natur och kultur Med särskild inriktning mot

naturvård, områdesskydd,

förorenade områden, vatten verksamhet, jordbruk och täkter.

C Miljö och hälsa Med särskild

inriktning mot miljö farlig verksamhet, hälsoskydd,

kemiska produkter och avfall.

Fortsättningskurs

Slutligen förbereds l-dags fortsättningskurs behandlar

en som pröv-

ningsförfarandet vid överklagande och sanktionssystemet.

Denna kurs vänder sig i första hand till kommunala tjänstemän

som handlägger

överprövningsärenden med kommunen part. som

SOU 1999: 142 Bilaga 2 89

Miljöbalksutbildningen öppnar frågelåda på Internet Miljöbalksutbildningen kommer att öppna egen hemsida på Internet. Via hemsidan möjlighet att informera kommitténs arbete och

ges om kursutbudet och kompendiema kommer här tillgängliga för

att vara alla. Hemsidans främsta uppgift är dock att organisera en frågelåda. Tanken både offentligt och privat anställda handläggare i ett

är att forsta skede ska kunna få myndigheternas stöd i tillämpningen av miljöbalken. Frågelådan står naturligtvis öppen även för en intresserad allmänhet. Avsikten är att hemsidan ska kunna öppnas i maj 1998 och pågå under hela 1999.

Kursdimensionering Kommittén har gjort överslagsmässig beräkning av antalet hand-

en läggare och andra berörda kommer att deltaga miljöbalkutbild-

som ningens kurser.

Antal deltagarefrån Grundkurs Grundkurs Fördjupningskurs Fortsattnkurs

la 1b 2a 2b 2C 3

Planering Naturoch Miljö och Prövningoch

ochnatur- kultur hälsoskydd sanktioner

resurser

De centralt Destatligaverken, 150 400 80 40 40 60 regionalt

tionema Summadeltagare 4 110 8 820 840 830 1760 l 740

Dimensioneringenutgårutifrånatt destatligaverkenkommerattdeltagai kursernaävenomde haregeninternutbildning. Utbildningenriktadtill Domstolsverketspersonalkrävernärmareöverläggningmedverket.

90 Bilaga 2 SOU 1999: 142

Antalet beräknade kursdeltagare ställer krav på ca 1 800 lärardagar

en-

ligt följande tabell:

Antal Deltagare/k Antal Lärare/kurs- Antal

Utbildningens uppläggning

Kommittén tar först fram utbildningsmaterial läromedel i form

av kompendier till de planerade kurserna. Till varje kurs har kommittén knutit en skrivare, en ordförande och en grupp experter

som representerar berörda verk, länsstyrelser, de kommunala intressena och industrin. sammansättningen representanter i framgår

av grupperna av kursplanen i bilaga

Själva utbildningen kommer att genomföras i två steg.

Under steg 1 utbildas 300 lärare som till största delen hämtas från kommunerna och länsstyrelserna 150 lärare från kommuner, 70

ca ca

lärare från länsstyrelser och 80 från centrala verk och näringsliv.

ca

De som medverkat som experter vid framtagningen av kompendier deltar också i utbildningen lärarna. Varje lärare utbildas i miljö-

av balken vid tre skilda tillfällen grundutbildningen 3 dagar, för-

- en djupningskurs 2 dagar och fortsättningskursen 1 dag. En särskild introduktionsdag kommer dessutom att hållas för lärarna före själva kursutbildningen. Under denna pedagogiska dag kommer lärarna bl.a. att få en genomgång av hur man bör uppträda föreläsare för

som att budskapet och kunskapsinnehållet ska nå fram. Lärarutbildningen omfattar således i allt sju dagar.

I steg 2 medverkar de 300 utbildade lärarna. Lärarna planeras att ingå i lärarlag. Kursverksamheten sker länsvis och organiseras

gemensamt av de regionala kommunförbunden och länsstyrelserna. I kursdimensioneringen ovan beräknas att 13 000 kommer att

ca personer deltaga i steg-2 utbildningen. Kurserna kommer självñnan-

att vara sierade med en beräknad deltagaravgift på 600 kronor/dag exkl.

ca deltagarnas omkostnader. I genomsnitt beräknas varje lärare att själv medverka under minst kursdagar.

sex

Bilaga 2 91

Lärarutbildningen i grundkursen och fortsättningskursen planeras att ske i åtta kursomgångar vilka preliminärt kommer att förläggas till Stockholm, Linköping, Växjö, Malmö, Göteborg, Örebro, Gävle och Umeå. Fördjupningskursema planeras i fyra kursomgångar, vilka förläggs till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.

Näringsliv och organisationer kommer att bjudas till de regionala kurserna. I viss utsträckning kommer de troligen också att arrangera

utbildning med användning av egna lärare från lärarutbildningen egen och de läromedel som kommittén tagit fram.

Kommittén räknar med att utöver de 300 lärarna kunna erbjuda ett tjugotal lärarplatser utbildningsföretag mot självkostnad.

92 Bilaga 2

Tidplan

Tidplanen redovisas i bilaga 3 och bygger på följande förutsättningar: 0 Riksdagsbeslut om miljöbalken och följdlagstiftningen i juni 1998. 0 Förordningar och föreskrifter klara i juni 1998 Tidplanen innebär att lärarutbildningen grundkursen sker under av oktober-november och att de regionala kurserna kan påbörjas i december för att sedan fortsätt under nästan hela 1999.

Framställning av kompendier: Upptaktsmöte 3 1998 mars Grundkursen koncept klart 1juli kompendium tryckt 1 okt

F ördj upningskursema koncept klart 1 okt kompendium tryckt 1jan 1999

Fortsättningskursen koncept klart 1 april kompendium tryckt l aug

Utbildning av lärare vid fyra tillfällen: Introduktionskurs aug-sept 1998 Grundutbildning okt-nov 1998 Fördjupningskurser feb-mars 1999 Fortsättningskurs aug-sept 1999

SOU 1999: 142 Bilaga 2 .93

Fördjupningskursema kan startas först i februari eftersom lärarna under

januari är engagerade som lärare i den regionala utbildningen i grund-

kursen.

Fortsättningskursen är inte förlagd till våren 1999 eftersom utbild-

ning då pågår både av grundkursen och de tre fördjupningskursema.

g

Kommittén det inte nackdel. Tvärtom bidrar en återsamling

ser som en , l av lärarlagen ett halvår senare till att förstärka de nätverk som tidigare l byggts Under hösten 1999 har också fått viss erfarenhet

upp. man en av

tillämpningen vilket bör kunna vara värdefullt i kommitténs utvär-

deringsuppgift.

l

94 Bilaga 2

Budget

Utbildningsprogrammet har dimensionerats utifrån det anslag på åtta miljoner kronor tilldelats kommittén och med de ekonomiska för-

som utsättningar som redovisas nedan. Budgetunderlaget redovisas i bilaga

m.m. Produktion av kompendier 800 Utvärdering av utbildningen 70

4 000 Ste 1 utbildnin en

3 900

Möte med kursarrangörema 100

SUMMA 8 000

Förutsättningar för budget

0 Utbildningen dimensioneras för 300 lärare i steg l-utbildningen och

ca

13 000 deltagare i steg 2-utbildningen.

0 Experternas uppgift är att Först ingå i produktionsgrupp för fram-

en

tagning av kompendier och sedan medverka lärare i steg l-utbild-

som

ningen på minst två kurser.

SOU 1999: 142 Bilaga 2 95

Skrivarens och ordförandes uppgift i respektive grupp är att till-

med sekretariatet för utarbetandet av kompendietexten. sammans svara Ordföranden och övriga representanter i expertgruppema är oavlönade av kommittén. Lärarnas uppgift är att först utbilda sig själva i sammanlagt sju dagar för att sedan medverka lärare i minst sex dagar.

som Experter och lärare får enbart ersättning for omkostnader resor, mat och logi och utbildningsmaterial i steg l-utbildningen. Kurser i steg 2-utbildningen ska självñnansierade avgifter.

vara genom Tryckkostnader för kompendier finansieras genom kursavgiftema. Lärarna får dock allt kursmaterial kostnadsfritt. Vissa utsedda experter på frågor från kommitténs hemsida på

svarar Internet utan ersättning.

96 Bilaga 2 SOU 1999: 142

Kursplan med bemanning

rev 1999-02-11 Kurs Omfattning Ijluvudkapitel Skrivare Representation Ledamötermedordförande Innehåll Ovr.kap. 0 1dag sekretariatet Introduk- Introduktion, medutbild- Kommunförbundet tionlPeda- Vad gör nu", ningskonsult Länstyrelsema gogik pedagogisk utbildning 1 3 dagar 1-6,16-19,24, MiaJameson Kommittén GöstaBlücher,ordf. Grundkurs Miljömálenoch 26-28 sekretariatet Kommitténsledamöter miljöbalken övriga Grundkurs 1dag 1-6,16-19,24, sekretariatet Kommittén GöstaBlücher,ordf. Miljömálenoch 26-28 Kommitténsledamöter miljöbalken 2a 2 dagar 3-4 ClaesGöran Miljödepartementet LarsHolmgárd Planering Hur använder 1-2,5-6,16-19, Guinchard NaturvÃrdsverket SvenGöthe natur- balkeniden 24, 26-28 Boverket Boverket JuneArleskog resurser fysiska RiksantikvarieämbetetLeifJohannesson planeringen. Vägverket IreneLingestál LstKronobergslän JärdaBlix Kommunförbundet Ann-SofieEriksson,ordf. Gävlekommun MikaelLif lndustriförbundet NilsJirvall,Skogsind. 2b 2 dagar 7-8,13, Anne-Li Miljödepartementet HenrikLöv Naturoch Naturvård, 31 Fiskesjö NaturvÃrdsverket KatrinMehr kultur omrádesskydd, 1-6, 16-19, LstJönköpings Boverket BengtEriksson vattenverksam- 24,26-28 län Jordbnrksverket AndersEmmerman het,jordbruk, Lantmäteriverket EijeSjödin täktergenteknik RiksantikvarieämbetetMonicaBennettGárdö ochersättning Länsstyrelserna Torbjörn Schafferer,ordf. Kommunförbundet Fidjeland/PeterWenster/ Huddingekommun ThomasStrid lndustriförbundet Lars-ÅkeLindahl,BolidenAB 2c 3 dagar 9-10 LeifSvemdal Miljödepartementet LiselotteRágmark Miljöoch Miljöfarligverks., 14-15 Naturvárds- Naturvárdverket Vivekelhd hälsa förorenade 1-6,10-13,16- verket KEMI TorbjörnLindh områden,hälso- 19, Boverket PeterSkoglund skydd,kemiska 24,26-28 Socialstyreslsen AsaAhlgren,ordf. prod.,avfalloch LstGävleborgslän AnnGudéhn producentansvar Kommunförbundet KerstinBlomBokliden. Kommun GregerSvensson,Sigtuna lndustriförbundet LouiseSchöld,AkzoNobel 3 1dag 16-30 Miajameson Miljödomstolen,Sthlm BjarneKarlsson Prövning Medsärskild sekretariatet Domstolsverket ClaesKristensson,ordf ochsank- tonvikt Riksáklagaren BarbroJönsson tioner handlingaroch Polishögskolan JanEricEricsson Attan- processvid Lagtolken PeggyLerman vända överprövning Miljödomstolen, ThomasRahm miljö- Vänersborg MikaelLundholm balken Naturvårdsverket BertilVarenius Miljödomstolen,Växjö BörjeAndersson Länsstyrelsen,Halland GennundPersson Kommunförb.Industrin RolfHenriksson,Sydkraft

Summa 3 250 Framtagmg avkompendier

Steg l kurser lnüoduktionskurs1dag 8kursermed 40lärare/kurs,ca konsultkostnad 8 20 160

3 medverkandelkursresa/logi3400+mat800 24 4200 101

300lärarelokal/adm250+mat400+resor300 300 950 285 GrundkursSdagars 8kursermedca40lärare/kurs

Planering naturresurser 4kursermedmedca25lärare/kurs 2dag 3 experter/kursresa2400+logi2000+mat1100 12 5500 66

100lärarelokal/adm350+resa/logi2500+mtrl150 100 3 000 300 Natur kultur, 4 kursermedmed 25lärare/kursca 2dagar 3 experterlkursresa2400+logi2000+mat1100 12 5500 66

100lärarelokal/adm350 resa/logi+ 2500 mtrl150+ 100 3000 300 Hälsaochmiljö 4 kursermedmed 25lärare/kursca 2 dagar 3 experterlkursresa2400 logi2000+ +mat1100 12 5500 66

100lärarelokal/adm350 resa/logi+ 2500 mtrl150+ 100 3 000 300 Prövning sanktioner 8kursermedca40lärare/kurs 1dag 2 experter/kursresa2400+logi1000+mat700 16 4 100 66

300lärarelokal/adm250+resa300+mat400+mtrl150 300 1 100 330

Summa 3 823 §9 kurser Kurserna självfinansieradeâr

Ingår i kommitténs personalkostnader

Det förutsätts att respektive myndighet finansierar sin/a skrivare inom sitt

förvaltningsanslag

4 19-2473

98 Bilaga 2 SOU 1999: 142

MILJÖBÅLKSUTBILDNINGEN TI D PLAN 1998 1993-02-10 februari mars 21 232425 272B 31 3334 konwrinérrmsn Miljöbalken.förordningaro MWJÖPVOP-ü" vissaföreskrifterbeslutas Mmm:.. av Remissav riksdagen 35aV Foljdlagstiftningen tillriksdagen

utses Mötekursanangorar INTROILKURSEN

GRUNDUTBILDNING

Bilaga 2 99

MILJÖBÅLKSUTBILDNINGEN TIDPLAN 1999 1998-02-10 oktober februari

träderikraft

träderikraft

utses

INTRODKURSEN

100 Bilaga 2

MILJÖBALKSUTBILDNINGEN TIDPLAN 1998-02-10 oktober november december vecka222324 26272a29 3132 33 353637 3a 404142 4445464 4a495051 kummirlémöten l 1 1

utsesregionalt INTROD.KURSEN

GRUNDUTBILDNING olayout

Tabeller Tabell länsvis grundkursernas

Deltagare på

102 Bilaga 3

Tabell 2. Centrala myndigheter som mål-

statliga

for miljöbalksutbildningen

grupp

Statlig myndighet Representerad i Antal deltagare Antal sålda Antal sålda

expertgrupp på kommitténs grund- översikts-

grundkurs kompendier kompendier

regioner

regioner

SOU 1999: 142 Bilaga 3 103

Tabell 3: Ekonomiska för den

förutsättningar

i 2

regionala milj öbalksutbildningen steg

Sammanställning av utsänd enkät i oktober 1999

Kursavgift Kommun- Lärar- Annan Ers.TillArb.givare

kurser arvode ersättning krlkursdag lärareoch

offentanst. företagare kr/dag

krlkursdag krlkursdag Stockholmslän 6300 12-1600 10á nej resaTalinn 1000

500krlpers över6 dagar2 000 Uppsalalän 700 700 nej nej resaSthlms 2 500

skärgård Södermanlandslän 500 2000 nej nej sannolikresa 1600totaltper

kursdag Ostergötlandslän 600 600 nej nej studieresa 1000 Jönköpingslän 6-900 6-900 nej 500 resaVetlanda 1 200 Kronobergslän 650-1000 650-1000 nej nej ev.resaKöpen. nejinte ännu Kalmarlän 600 1200 nej 1000 resaTyskland nej Gotlandslän 150-400 150-400 nej nej samkväm nej Blekingelän 650-750 650-750 nej nonnaltnej resaStralsund nej Skånelän 6-700 1 300 500-1500 resaTyskland nej Hallandslän 500 500 nej nej nej nej Göteborgsregionen 550650 5501650 nej nej bok+middag totalt4 000per

kursdag Göteborgs Bohuso 600-1000 nej nej 2 000 län Alvsborgslän 5-600 1000 nej nej nej 2 000 Skaraborgslän 5-750 inga nej nej middag totalt4 000per

företagare kursdag VästraGötalandslän Värmlandslän 550-1000 550-1000 nej 2 600 nej Ja,dålärareutbildat

betaldarbetstid Orebrolän 650-700 1250 ja/12 1000utöver resaBryssel 750/halvdag

7 dagar Västmanlandslän 5004300 500800 nej nej max2000 Dalarnaslän 800 800 nej nej resa Personlkostnjkursdag

utöver6 dagar Gävleborgslän 950-1100 950-1100 700-1000 Förförbered. Tilllänsstyrelsen Västernorrlandslän 600-800 1200-1600 1000 nej nej Jämtlandslän 500 1000 nej 1300 resaAre Västerbottenslän 350-1000 350-1000 nej nej ev.senare 1300 Norrbottenslän 600 600 nej 750 alt.resaBrüssel nej

104 Bilaga 3 SOU 1999: 142

Tabell 4: kursverksamhet

Regional

Antaldeltagare grundkursen Antaldeltagare översiktskursen DeItJ DeltJ

Kommunen StatligaPrivata SummaKommunen Statliga Privata Summa kom. 10000

Tjm Politiker Mynd. sektorn Tjm Politiker Mynd. sektorn inv.

Steg 231 0 225 71 527 105 78 183 utbildningen Regionalkursverksamhet Stockholmslän 399 36 91 90 616 915 248 121 193 1477 84 12 Uppsalalän 95 2 27 28 152 52 55 15 41 163 53 Södermanland 103 1 37 13 154 169 180 38 9 396 55 21

145 15 40 0 200 40 270 9 319 40 13

Qstergötlands

an Jönköpingslän 201 53 92 36 382 212 158 66 78 514 29 Kronobergslän 61 12 22 17 112 89 31 58 21 199 39 17 Kalmarlän 147 65 14 24 250 106 117 10 18 251 42 21 Gotlandslän 36 6 20 0 62 75 34 20 2 131 193 33 Blekingelän 56 6 36 20 118 22 34 27 23 106 45 15 Skånelän 299 4 106 39 448 350 433 37 145 965 43 13 Hallandslän 119 7 29 21 176 87 69 23 95 274 75 17 Västra 451 22 134 37 644 496 495 76 25 1082 34 11 Götaland Vännlandslän 142 15 17 38 212 122 84 25 44 275 30 17 Orebrolän 68 19 2 100 82 180 0 63 325 35 15 Västmanlands 110 5 33 0 148 130 16 60 0 206 32 14 län Dalarnaslän 113 5 31 17 166 173 88 28 98 387 37 19 Gävleborgslän 123 17 46 14 200 181 72 95 50 398 60 Västernorrland 116 1 45 12 174 346 195 14 112 667 120 33 Jämtlandslän 94 5 33 1 133 149 9 44 32 234 46 27 Västerbottens 85 18 32 27 162 119 112 20 51 302 31 18 län Norrbottenslän 117 86 6 216 79 175 44 8 306 37 20

SUMMA 3311 313 1215 513 5352 3994 3055 935 1176 9160 50 16

% 62 6 23 9 100 44 33 10 13 100

106 Bilaga 3 SOU 1999: 142

Tabell 6: Regional kursverksamhet

Antaldeltagarei Antaldeltagarei

Miljöbalkenoch denfysiskaplaneringen Attanvändamiljöbalken

Kommunen Statliga Privata Sza Kommunen Statliga Privata Sza

Tjm Politiker Mynd. sektorn Tjm Politiker Mynd. sektorn Lärarutbildningen 75 0 100 13 188 116 0 121 18 255

Regionalkursverksamhet Stockholmslän 151 2 30 0 190 62 1 2 0 65 Uppsalalän 28 0 7 2 37 37 16 7 0 60 Södermanlandslän 41 1 22 1 65 41 0 10 0

nov- Västernorrlandslän 20 0 18 1 39 55 0 | 21 I 0 | 76

Bilaga 3 107

Tabell Totalkostnadsberäkning av Miljöbalks-

utbildningen

Faktiskakostnader Belastadarbetstid

stat kommun stat kommun

á2 000

Steg1-utbildning 3lärare/dag90i 20 kursdagará2 000 180 40

+

Steg2-utbildning 35000elevdagarger1000kursdagarmed 35elever/kurs 8 000frånstaten+27000frånkommunerna 2,5lärare/dagi 1000kursdagará 1500 1900 1900 1/2 kom.och1/2lst Kursomkostnader900kr/elevdag 7200 24300

Elevernasarbetstid tlåramai steg1gick37001 200+2500 2 050 2 050 elevdagará 1500 elevernaisteg2gick35000elevdagará1 500 12000 40500 SUMMA Kompendieförsäljning 700 TOTALT 13650 24300 16810 44570

108 Bilaga 3

Tabell 8: till olika

Kompendieförsäljningen

1999-1 1-29

målgrupper

1:an 2:an 3:an 4:an 5:an 6:an Lagtext Hand- Mynd. Förord- Miljö-

Iäggn. ansvar ningar balks-

trädet Regionalutbildn. 6347 10389 2666 1329 1923 1495 9948 5734 5700 4271 4642 Länsstyrelser 184 415 118 96 67 33 253 180 185 254 49 Kommuner 405 1681 125 46 143 102 804 172 180 209 218 Myndigheter 810 1531 60 53 89 27 792 387 407 112 212 Företagutom 1116 1379 156 36 28 10 1098 404 367 566 469 konsulter Konsulter 1226 790 71 28 32 7 952 495 384 211 628 Branschor- 132 430 22 17 12 4 480 73 75 116 222 ganisationer Utbildning 436 253 119 133 17 60 359 69 185 206 14 Privatpersoner 124 32 22 7 28 12 77 34 36 53 13 Summasåldaex 10780 16900 3359 1745 2339 1750 14769 7548 7519 5998 6467

i Trycktaex 12000 20000 5000 3000 3000 5000 16500 8000 8000 8000 7000

SOU 1999: 142 109

öbalken med d-

Synpunkter på milj följ

bestämmelser

Under arbetet med att framställa kompendiema för Miljöbalksutbildningen och i samband med själva utbildningen har mängd

en frågor och synpunkter framförts avseende regelverkets utformning. Nedanstående synpunkter, har sammanställts Mia Jameson, har

som av inte nännare utvärderats kommittén. Kommittén är ändå övertygad

av

att sammanställningen kan ett värdefullt bidrag till den parom vara lamentariska utredningen är under tillsättning och uppgift blir

som vars att utvärdera miljöbalken.

Allmänt

Miljöbalkens bestämmelser och bestämmelser i förordningar och föreskrifter tillämpas och tolkas till stor utsträckning av människor utan djupare juridiska kunskaper. Det därför fördel om bestäm-

vore en melsema utformas och struktureras på ett sätt är relativt fritt från

som juridiska spetsfundigheter. Det skulle också öka tydligheten om be-

används konsekvent inom hela miljöbalkens område, detta skulle grepp kanske kunna åstadkommas i första kapitlet samlar alla

genom att man definitioner och sedan låter dessa gälla för alla regler i balken och dess förordningar/föreskrifter. På detta sätt skulle också slippa upp-

man repningar, vilket skulle minska textmassan.

Miljöbalken innehåller ett omfattande regelverk. I vissa fall finns det flera regler innehåller liknande bestämmelser. För att öka

som överskådligheten regelverket och därmed öka sannolikheten för att

av miljöbalken tillämpas på rätt sätt är det sannolikt en fördel om antalet bestämmelser kan reduceras. Detta går att göra utan att för den skull minska träffsäkerheten gentemot miljöbalkens mål.

Det bra viss bestämmelse i förordning eller föreskrift

vore om en alltid skulle innehålla hänvisning till den bestämmelse i lagtext eller

en annat bestämmelsen bygger eller har utfärdats enligt. Detta

som skulle göra det lättare för de ska tillämpa lagstiftningen vid tolk-

som

110 Bilaga 4

ning av bestämmelsen och dessutom skapa tydligare struktur i uppbyggnaden av regelverket.

lkap

Många personer som tillämpar miljöbalken glömmer bort att förvaltningslagen innehåller regler hur ärenden ska handläggas. Saknas om processuella regler i miljöbalken så är det förvaltningslagen ska som tillämpas. Att påminna om förvaltningslagens bestämmelser kan också vara ett sätt att öka förutsättningarna för att miljöbalken tillämpas på ett rättssäkert sätt. En paragraf i första kapitlet bör därför skapas. ny

Förslag på formulering: Förvaltningslagens regler ska tillämpas vid myndigheternas handläggning av ärenden enligt denna balk, ären-

om det inte ska handläggas enligt de särskilda regler framgår balsom av ken eller föreskrifter som utfärdats med stöd denna. av

3 § Andra stycket uppfattats många att miljöbalkens bestämmelser av som inte gäller där arbetsmiljölagen gäller. Ett flertal kommuner t.ex. anser att de inte behöver bedriva tillsyn enligt miljöbalkens bestämmelser i skolor eftersom arbetsmiljölagen gäller där. Naturligtvis är det så att t.ex. miljöbalkens allmänna hänsynsregler och regler hur kemiska om produkter ska märkas och hur avfall hanteras gäller även arbetsom miljölagen gäller. Det värdefullt med ett förtydligande. Den akvore tuella paragrafen har fått återverkningar i specialmotiveringen till 29 kap 2 § prop 1997/98:45 del 2 sid. 305. Där står att eftersom andra lagar tillämpas parallellt med miljöbalken så har straffbestämmelsema i lag om transport av farligt gods företräde inom den lagens tillämpningsområde framför 29 kap 2 Detta måste fel eftersom straffvara maximum för brott mot lag om transport farligt gods är ett år. av Miljöbalkens bestämmelse innebär kan straffas inte att man om man vidtar vissa skyddsåtgärder oavsett myndighet krävt det eller om en inte, motsvarande när det gäller lag transport farligt gods förutom av sätter att ett föreläggande om åtgärder har meddelats.

2kap

1§

I bestämmelsen sägs att verksamhetsutövarens bevisbörda omfattar de

förpliktelser som följer av detta kapitel vid prövning och tillsyn.

Tanken måste väl att det är verksamhetsutövaren har bevisvara som

SOU 1999: 142 Bilaga 4 111

bördan för att alla tillämpliga materiella regler i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter meddelade med stöd balken följs. Här kan av det bra med ett Förtydligande de förpliktelser som följer av vara miljöbalken och förordningar och föreskrifter meddelade med stöd av

miljöbalken iakttas.

2 § I förordning kemiska produkter och biotekniska organismer finns i om 5 § uppmaning till Kemikalieinspektionen att meddela de ytterligare en föreskrifter kunskapskrav behövs för tillämpningen 2 kap 2 om som av § miljöbalken med avseende hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter och biotekniska organismer. 2 kap 2 § innehåller inget bemyndigande att utfärda sådan föreskrift, däremot finns ett en bemyndigande i 14 kap 9 § vad sannolikt täcker det som sägs i 5 som § nämnda förordning.

4 § Att det i 1 kap 2 § att 3 och 4 kap endast ska tillämpas i vissa anges sammanhang kan förvirrande när det i 2 kap 4 § sägs att För vara verksamheter och åtgärder tar i anspråk mark- eller vattenområden som än helt tillfälligt skall sådan plats väljas är lämplig med annat en som hänsyn till 1 kap l 3 kap och 4 kap. 3 och 4 kap gäller alltid när det är fråga att ändra användningen ett område på ett mer inom av gripande sätt. För att underlätta förståelsen bestämmelsen men ändå ha kvar av regeln att plats ska lämplig med hänsyn till balkens portalom en vara paragraf kan bestämmelsen ändras till "F ör verksamheter och åtgärder i anspråk mark- eller vattenområden annat än helt tillfälligt som tar skall sådan plats väljas är lämplig med hänsyn till 1 kap 1 en som För all verksamhet och alla åtgärder skall sådan plats väljas att en ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön

3 § Kopplingen till 10 kap och även 8 § i lag om införande av miljöbalken innebär att det kan uppfattas att bestämmelsen i 2 kap 8 § endast som gäller förorening mark- och vattenområden samt byggnader och anav läggningar. Om detta är syftet med bestämmelsen i 2 kap så bör den förtydligas så att det direkt i 2 kap 8 § framgår att det bara är nämnda föroreningar Om syftet med bestämmelsen är att med som avses. man skada eller olägenhet för miljön menar något annat än förorening av mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors

l 12 Bilaga 4

hälsa eller miljön så bör detta förtydligas på något sätt special-

motiveringen ger inte mycket vägledning i detta fall sid 25-26 i

prop 1997/98:45 del 2. Det känns dessutom ologiskt att 2 kap 8 § endast avser skador och olägenheter för miljön, medan 10 kap handlar

om skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

9 § Första stycket bör kanske för tydlighetens skull kompletteras

med en

hänvisning till 19 kap 2 Om myndigheten inte kan lagstiftningen

väldigt bra så kan det finnas risk att myndigheten själv tar ställning till att det föreligger särskilda skäl att bedriva verksamheten.

Skap

3§

Här råder en viss oklarhet om från vilken tidpunkt kommuner och myndigheter ska iaktta miljökvalitetsnormer vid planering och planläggning när det är så att en norm ska uppfylld vid tidpunkt

vara en som ligger framåt i tiden. Ett förtydligande hur det är tänkt kan

om underlätta detta.

4 § Här sägs att verksamhet skall bedrivas så att miljökvalitetsnormer inte överträds. Bestämmelsen kan den uppfattning att verksamhets-

ge utövaren har ett för att bedriva verksamhet så att miljö-

ansvar en kvalitetsnorm inte överträds. Så är dock inte fallet eftersom

den som har tillstånd att bedriva en viss verksamhet för att iaktta de

ansvarar begränsningar som följer av tillståndet när det gäller frågor

som prövats. Skulle det vara så att verksamheten medverkar till att

en miljökvalitetsnonn överskrids så behöver inte verksamhetsutövaren självmant begränsa sin verksamhet. Om miljökvalitetsnonn över-

en skrids och detta beror på en eller flera verksamheter så måste istället någon myndighet agera i enlighet med bestämmelserna i 24 kap 5 och 7 §§-

6kap

1 § En ansökan vissa tillstånd ska innehålla MKB. Enligt 22 kap l §

om en ska en ansökan i ett ansökningsmål innehålla MKB enligt 6 kap,

en

SOU 1999: 142 Bilaga 4 113

enligt 21 kap 1 § är bl.a. ansökningar återkallelse eller förbud mot om fortsatt verksamhet och omprövning villkor enligt 24 kap 3 respekav tive 5 ansökningsmål. Detta innebär att den myndighet ansöker som omprövning enligt någon bestämmelserna i 24 kap 3 och 5 om av måste upprätta MKB även t.ex. ansökningen grundar sig på det en - om förhållandet ansökan görs för att verksamhetsutövaren vilselett att prövningsmyndigheten. Reglerna i 6 kap verkar inte rikta sig till någon inte ska bedriva verksamhet, t.ex. en myndighet som begär att som en ett tillstånd upphävs. Om det är så att reglerna även riktar sig till myndigheter initierar omprövningar så det fördel om vissa av som vore en reglerna i kapitlet ändras eller förtydligas. Är det inte så att reglerna riktar sig till myndigheter initierar som omprövningar så kan förtydliga l § på t.ex. följande sätt: En man miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i ansökan tillstånd att en om uppföra, driva eller ändra verksamheter är tillståndspliktiga enligt som 11 och 12 kap eller enligt föreskrifter har meddelats med stöd som av balken.

4 § Det naturligt att verksamhetsutövaren redan vid det tidiga samvore rådet utöver med länsstyrelsen och enskilda kan vara särskilt besom rörda, samråder med berörd eller berörda kommuner. Kommunen har rimligen mycket att tillföra på ett tidigt stadium. En av anprocessen ledningarna till detta är att ett tillstånd inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen 16 kap 4 §. I väglagen och lag byggande av järnväg omfattar fö det om tidiga samrådet även kommun/-er.

10 § Rimligen så är det den ska upprätta MKB:n också ska bekosta som som även det tidiga samrådet. Texten behöver därför ändras t.ex. på följande sätt: En miljökonsekvensbeskrivning, med det eller de samråd som föregår upprättandet denna, skall bekostas den gjort en ansökan som av av som i 1 § eller i annat fall är skyldig att upprätta en miljökonsekvensavses beskrivning.

12 § få enhetlig tillämpning denna bestämmelse i landet så kan För att en av det sannolikt fördel planeringsunderlagets innehåll, omfattvara en om ning, form och inom vilken tid det ska kunna överlämnas till den som

l 14 Bilaga 4 SOU 1999: 142

enligt bestämmelsen ska kunna få del det specificerades i förav t.ex.

ordningen miljökonsekvensbeskrivningar.

om

Förordning om miljökonsekvensbeskrivningar

3 § Det råder på vissa håll tveksamhet vilka åtgärder alltid ska om som antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det därför fördel vore en om det kunde förtydligas att det är verksamheter eller åtgärder nya som är förtecknade i bilaga I alltid ska antas medföra betydande som miljöpåverkan.

7§

Sista meningen Platsen för detta bör bestämmas i samråd med de berörda kommunerna bör kunna strykas med tanke på att det är fysisk en person som förvarar akten i målet eller ärendet, 22 kap 3 § och det i se den bestämmelsen inte sägs att miljödomstolen ska samråda med berörd kommun berörda kommuner ska utses aktom vem som som förvarare.

Bilaga 1

Bilaga l bör uppdateras när t.ex. bilagan till förordningen miljöom farlig verksamhet och hälsoskydd uppdateras för närvarande - är texterna till SNI-koden -ml inte den i de båda förordningamas samma bilagor.

7 kap

7§

I andra stycket står att ett beslut dispens upphör att gälla under om vissa förutsättningar efter viss angiven tid. Eftersom dispenser enligt en 16 kap 2 § kan tidsbegränsas så är det naturligtvis även så disatt en pens upphör att gälla när den tidsbegränsning eventuellt som angetts har löpt ut. Möjligen är det fördel att detta i denna bestämen ange melse eller så hänvisa till 16 kap 2

II, 18, 20 och 22 §§ I alla dessa bestämmelser finns regler att dispens kan lämnas och om här anges på samtliga ställen att dispens endast får meddelas det om finns särskilda skäl. 26 § i kapitel är dock betydelse i samma av stor

1999:142 Bilaga 4 115 SOU

sammanhang, det kan finnas risk att bestämmelsen glöms detta men bort. Det borde därför inte till någon nackdel de aktuella paravara om kunde kompletteras så att där står: Dispens får endast medges

grafema

det särskilda skäl och det är förenligt med förbudets eller

om finns om

syfte. 26 § kan då tas bort. Ett alternativ är att det i 26 §

föreskriftens

föreskrivs det för att få dispens från områdesskyddsbestämmelser att eller föreskrifter meddelats för ett skyddat område alltid krävs särsom skilda skäl och dispensen är förenlig med förbudets eller föreatt skriftens syfte. I de aktuella paragrafema kan då konsekvent hänvisas

till 26 § istället.

Förordning om områdesskydd enligt miljöbalken

m.m.

23 § ansökan dispens måste alltid innehålla redogörelse för vilka En om en särskilda skäl åberopas och hur verksamhetsutövaren anser att den som sökta dispensen går förena med förbundets eller föreskriftens syfte. att

9kap

5§

förbud, skyddsåtgärder, begränsningar och andra försiktighetsmått De kan meddelas i form generella föreskrifter är sådana som innesom av bär preciseringar de allmänna hänsynsreglema i 2 kap. Detta bör av förtydligas. Förordningar och föreskrifter meddelas med stöd av som balken i andra sammanhang, d.v.s. med stöd andra bestämmelser än av 9 kap 5 kan också innebära regler för miljöfarliga verksamnya heter. Förhållandet mellan 9 kap 5 § och 24 kap 1 § kan skapa förvirring, närmare kommentarer under 24 kap. se

6 § i de punkterna känns onödig, rent förvirrande

Uppräkningen tre av

eftersom dessa punkter inte stämmer överens med det som anges i 9 kap 1 § där begreppet "miljöfarlig verksamhet" har defmierats. Det borde räcka med att slå fast att "Regeringen får föreskriva att skall förbjudet tillstånd eller innan anmälan har det vara att utan anlägga eller driva miljöfarlig verksamhet. Tillstånds- eller gjorts

116 Bilaga 4

anmälningsplikt får också föreskrivas för ändring miljöfarlig verkav samhet om den ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt och det inte är fråga om en mindre ändring." Fjärde punkten i paragrafen innehåller ett bemyndigande att föreskriva om tillstånds- eller anmälningsplikt vid ändring miljöfarlig av verksamhet. I bestämmelsen att detta får föreskrivas den anges om miljöfarliga verksamheten ändras med avseende på tillverkningsprocess, reningsförfarande eller på något annat sätt och det inte är fråga om en mindre ändring. I 5 och 21 förordningen miljöfarlig verkom samhet och hälsoskydd har regeringen angett vilka ändringar ska som vara tillstånds- respektive anmälningspliktiga. Dessa två paragrafer är dock formulerade ett sätt gör att det inte är helt lätt att förstå som att bestämmelserna endast gäller det inte är fråga mindre ändringar om om föreskriftsmöjligheten gäller endast för ändringar inte är som mindre. I 5 § sägs bl.a. att det är förbjudet att utan tillstånd ändra en verksamhet. Tillstånd krävs dock inte ändringen är mindre och inte om innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Denna bestämmelse är utformad i enlighet med bemyndigandet i 9 kap 6 I 21 § sägs bl.a. att det är förbjudet att utan anmälan ändra en inrättning eller verksamhet sådant slag i biav som lagan har beteckningen A eller B och inte kräver tillstånd enligt 5 som § andra stycket. Denna formulering kan uppfattas så att alla ändringar som inte kräver tillstånd är anmälningspliktiga, trots att regeringen bara har ett bemyndigande att föreskriva anmälningsplikt för ändringar som inte är mindre. Tredje punkten i 21 § borde därför formuleras "ändra inrättning en eller verksamhet sådant slag i bilagan har beteckningen A eller av som B om det inte är fråga om en mindre ändring och den inte kräver tillstånd enligt 5 § andra stycket". Anmälningsplikt kan alltså bara föreskrivas om det är fråga ändring inte är mindre och den inte om en som innebär att olägenhet betydelse för människors hälsa eller miljön en av kan uppkomma.

7§

Här sägs att regeringen får föreskriva att det skall förbjudet att vara utan tillstånd eller innan anmälan har gjorts inrätta eller ändra avloppsanordningar eller andra inrättningar. Möjlighet att föreskriva tillom stånds- eller anmälningsplikt finns redan i 6 § för sak. Andra samma stycket i 7 § kan därför tas bort. Sista stycket i 7 § bör då flyttas till 6 § istället, samtidigt det som ändras t.ex. på följande sätt: Regeringen får överlåta åt kommunerna att meddela föreskrifter tillstånds- eller anmälningsplikt för att inom

Bilaga 4 117 SOU 1999: 142

eller ändra avloppsanordningar eller andra inrättningar för omrätta händertagande av avloppsvatten.

om miljöfarlig verksamhet och

Förordning hälsoskydd

Rent generellt kan sägas att förordningen borde struktureras om så att blir enklare hitta i den. Förslagsvis görs detta så att det blir ett det att avsnitt tillståndsplikt for miljöfarlig verksamhet, ett om anmälom ningsplikt för miljöfarlig verksamhet, ett särskilda bestämmelser om förebygga uppkomst olägenhet för människors hälsa, ett om för att av tillstånds- eller anmälningsplikt för verksamheter där frågor om att Förebygga olägenhet för människors hälsa är särskilt viktiga, ett om bemyndiganden att meddela föreskrifter kommunala och generella avsnitt innehåller övriga bestämmelser. och ett som En motsvarighet till l § i förordning Vattenverksamhet bör om finnas det gäller miljöfarlig verksamhet. Det sannolikt även när vore bestämmelsen fanns i 17 kap, i anslutning till 17 kap 3 än bättre om att den finns i förordningama.

2 § Det i 5 och 21 tillsammans med bilagan som det anges om är snarare verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan enligt 9 kap 6 en

§ miljöbalken.

5 § Se kommentarer till 9 kap 6 råder tveksamhet vid vissa prövningsmyndigheter ett till- Det om stånd för verksamhet tidigare B-anläggning och som en som var C-anläggning gäller och hur ska förfara vid ändring av numera är man C-anläggning har tillstånd. De bestämmelser finns i 5 och en som som 21 förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föreom skriver bara tillståndsplikt för A- och B-anläggningar och om anmälningsplikt i vissa fall för ändring C-anläggning. Den har ett tillav som stånd enligt 24 kap 1 § skyddad mot ytterligare krav i frågor som är omfattas Detta innebär rimligen att den har ett till-

av prövningen. som

stånd behöva detta, får bedriva den verksamhet som omfattas utan att tillståndet med det skydd tillståndet och att ändringar av verkav ger samheten ska hanteras enligt bestämmelserna i 21 d.v.s. de är anmäl-

ningpsliktiga ändringen betydelse från stömingssynpunkt. Här

om är av

118 Bilaga 4

behövs sannolikt kompletterande regler för tydliggöra vad ska att som gälla.

9 §

Meddelande ansökan borde sändas till alla de myndigheter om som enligt 22 kap 6 § har möjlighet att part i ärendet d.v.s. inte bara vara till Naturvårdsverket, utan även till Kammarkollegiet, Räddningsverket

och kommunen. Dessa myndigheter har knappast möjlighet att utnyttja sin partsroll om de inte får kännedom ansökan. om

10 §

Underrättelse om sammanträde i ärendet borde sändas till alla de

myndigheter som enligt 22 kap 6 § har möjlighet att part i ärendet vara d.v.s. inte bara till Naturvårdsverket, utan även till Kammarkollegiet, - Räddningsverket och kommunen.

14, I7och 21

Dessa tre bestämmelser innehåller regler anmälningsplikt för miljöom farlig verksamhet. Det är något otydligt det är så innehållet i om att dessa anmälningar i alla fallen regleras 25 § eller inte. Om det är så av att alla dessa anmälningar ska innehålla det i 25 vad är som anges det då hindrar att dessa typer verksamheter istället läggs i som av bilagan till förordningen Om det är så att det bara är anmälningar enligt 21 § som ska innehålla det i 25 § bör detta tydliggöras som anges på något sätt. Även de tillståndspliktiga 13

anläggningarna och 17 §§

skulle kunna finnas i bilagan.

15 §

Bestämmelsen medför att det krävs tillstånd inrätta avloppsatt anordningar för upp till 25 personekvivalenters pe anslutning och till-

stånd att inrätta avloppsanordningar för fler än 2000 anslutning.

pe Båda dessa prövningar sker enligt i stort regler 19 kap 4 sett samma

och 5 med hänvisningar till 22 kap samt förvaltningslagen. För

avloppsanordningar med mellan 25 och 1999 anslutning krävs enbart pe en anmälan med innehåll enligt 25 § förordningen och processuella regler i förvaltningslagen. Detta är inte rimligt eftersom det vid anläggandet avloppsanordning för t.ex. 1.500 inte torde krävas av en pe mindre anpassning till förhållanden i omgivningen, hänsynstagande

m.m. än vid anläggandet avloppsanordning för 2 För

av en pe. närvarande så ska t.ex. inte 3 och 4 kap miljöbalken tillämpas vid an-

läggandet av avloppsanordningar för mellan 25 och 2000 där-

pe, men emot för sådana är mindre än 25 som pe.

SOU 1999: 142 Bilagá 4 119

19 § Bestämmelsen uppfattas olika olika myndigheter och behöver förav tydligas. Vissa myndigheter uppfattar det så att det krävs en ny till-

ståndsprövning vart femte år, andra att har fem år på sig att uppman föra anläggningen från det tillstånd meddelats att man måste påmen börja arbetena inom två år.

24 § Enligt andra stycket får kommunal nämnd hänskjuta anmälan till en en länsstyrelsen. Frågan är då vad länsstyrelsen kan vidta för åtgärder i

anledning anmälan. Enligt 27 § ska myndigheten meddela föreav läggande försiktighetsmått eller förbud enligt miljöbalken om det om behövs, eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd

enligt 9 kap 6 § miljöbalken. Sådana beslut får enligt 9 kap 6 § och 26 kap 9 § fattas tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen är inte tillav för anläggningar vilka anmäls till kommunal nämnd

synsmyndighet en

och bör därmed sakna möjlighet att använda sig de angivna tillav synsverktygen.

25 § För förtydliga att bedömningen i ärendet ska göras utifrån miljöatt balkens allmänna hänsynsregler i 2 kap borde det föreskrivas att anmälan ska innehålla redovisning av hur de allmänna hänsynsreglema en i 2 kap kommer uppfyllas och därutöver de uppgifter, ritningar att Sista stycket i bestämmelsen tillämpas inte alls vissa myndigav heter enligt vad framkommit vid Miljöbalksutbildningens sista som utbildningsomgång. Det är också oklart de olika myndigheterna har om behov få de olika handlingarna. Enligt 26 § ska de statliga och av att kommunala myndigheter samt organisationer och enskilda kan ha som särskilt intresse i saken tillfälle att yttra sig över anmälan. Om ett ges tillsynsmyndigheten att detta behövs så kommer anmälan att anser skickas till de berörda. Det finns sannolikt inget behov att anmälan av därutöver skickas till andra myndigheter.

29 § Här finns olika uppfattningar huruvida bestämmelsen riktar sig till om alla tillsynsmyndigheter eller inte. Är det kommunens nämnd för miljö-

frågor beslutar rättelse eller handräckning så är det kommunen som om får förskottera medel och då berörs inte de medel Naturvårdssom som verket förfogar över. Av bestämmelsen framgår inte heller tydligt vad gäller Naturvårdsverket vid samrådet avstyrker är tillsom om synsmyndigheten bunden detta eller inte och vad händer om tillav

120 Bilaga 4 SOU 1999: 142

synsmyndigheten beslutar trots att Naturvårdsverket avstyrkt Värt att notera är också att 26 kap 17 och 18 kan användas även när det är fråga om andra typer av verksamheten än sådana omfattas de som av särskilda bestämmelserna i 9 kap.

48 § Känns något udda i sammanhanget, bestämmelsen borde kunna finnas i

32 kap.

Bilagan

Benämningen på de olika verksamheterna bör samordnas med beteckningar och definitioner i miljöbalken. Särskilt gäller detta kanske de

typer av anläggningar som rör avfallshantering olika slag. Som

av exempel kan nämnas att mellanlagring SNI-kod 90.002-4 enligt ren-

hållningsförordningens bilagor är ett bortskaffnings- eller återvinnings-

förfarande och alltså enligt 15 kap 3 § hantering avfall. Denna verkav samhet skulle därmed också kunna klassas 90.004-2 och då som vara tillstånds- istället för anmälningspliktig. De verksamheter som omfattas lagen åtgärder för föreav om att bygga och begränsa följderna allvarliga kemikalieolyckor av 1999:381 finns förtecknade i slutet på bilagan. Dessa verksamheter har inte betecknats med A eller B och därmed är prövningsnivån inte given. Visserligen är det så att många verksamheterna omfattas av av punkter på andra ställen i bilagan inte alla. - men

10 kap

Förordning om öriskornråden

milj

Inga andra synpunkter än att det behövs gränsvärden för när förorenade massor som grävs upp vid efterbehandling förorenade områden ska av anses som farligt avfall. När det gäller t.ex. föroreningar i form olja av

varierar tillsynsmyndighetemas bedömning denna fråga mellan

av att så snart det finns olja är det fråga farligt avfall till halter under om att 10 % inte ska betraktas farligt avfall. som

11 kap

12§

Det finns myndigheter att Vattenverksamhet som anser om en gynnar vissa allmänna intressen t.ex. återskapande våtmarker så är

som av

Bilaga 4 121

inte tillståndspliktig. Här behövs kanske ett förtydligande eller en den kommentar.

Förordning om Vattenverksamhet mm

1§ Denna bestämmelsen gäller inte bara Vattenverksamhet. Det vore bestämmelsen fanns i 17 kap, i anslutning till 17 sannolikt bättre om kap 3 än att den finns i förordningama.

3 § bestämmelse bör väl kunna aktuell även när det gäller Denna vara miljöfarlig verksamhet Bestämmelsen borde dock finnas i anslutning till 22 kap 6 § i miljöbalken i stället för i förordningen.

12 kap

1 § enligt definitionen i 9 kap 1 § miljöfarlig verksamhet och be- Täkt är täkter borde därför kunna flytta till detta kapitel och stämmelserna om

på för tillståndspliktig miljö-

prövningen ske samma sätt som annan verksamhet. Ett ytterligare skäl för detta är bestämmelserna i 24 farlig tillstånd enligt 12 kap omfattas inte den rättskraft som kap 1 Ett av ett tillstånd enligt 9 kap eller 1 l kap gör.

2-5 §§ bestämmelser bör i enlighet med vad angetts ovan kunna Dessa som till kap, särskilda hänsynsregler finns redan där när det gäller flyttas 9

avloppsvattenutsläpp.

6 § Verksamheter och åtgärder omfattas kravet anmälan för som av om samråd måste följa de allmänna hänsynsreglema i 2 kap liksom alla verksamheter och åtgärder omfattas miljöbalken. I beandra som av

stämmelsen dock tillsynsmyndigheten endast bemyndigande att

ges de åtgärder behövs för att begränsa eller motverka förelägga om som naturmiljön. Tillsynsmyndigheten har därutöver visserligen skada på förelägga andra åtgärder med stöd bestämmelserna möjlighet att om av tillsynsmyndighet till vilken anmälan för samråd ska i 26 kap, men den

122 Bilaga 4

göras är ofta inte samma tillsynsmyndighet är tillsynsmyndighet som över den aktuella åtgärden eller verksamheten i andra hänseenden. Exempel: Anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § ska göras till skogsvårdsstyrelsen om det är fråga att anlägga skogsbilväg. Skogsvårdsom en styrelsen har då möjlighet att förelägga åtgärder för att begränsa om skada naturmiljön, inte att t.ex. använda annat material i men om vägen än vad verksamhetsutövaren tänkt sig. Detta kan dock den kommunala nämnden göra eftersom vägen är miljöfarlig verksamhet för vilken den kommunala nämnden är tillsynsmyndighet.

Förordning om miljöhänsyn i jordbruket

Inga synpunkter på innehållet i förordningen. Det bör dock uppmärksammas att tillsynsmyndighetema har betydligt större möjlighet att ta del av aktuella bestämmelser de går att hitta Internet så är det om med Naturvårdsverkets föreskrifter, inte med Jordbruksverkets. men Eftersom Jordbruksverket dessutom utfärdar ett förhållandevis stort antal föreskrifter varje år skulle tillsynsmyndighetemas möjlighet att kontrollera efterlevnaden dem öka de allmänt tillgängliga via av om var Internet.

14 kap

4§

Definitionen av hantering bör samordnas med andra begrepp som används i miljöbalken och dess förordningar. I paragrafen talar man t.ex. om "omhändertagande, destruktion, konvertering". Detta är företeelser som innebär hantering avfall. De tre orden bör bytas ut mot " återav vinning, bortskaffande", vilket är de begrepp talar när det man om gäller hantering av avfall 15 kap 3 §.

7§

Bestämmelsen saknar bemyndigande att meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelsen, vilket däremot finns i 7 § förordning om kemiska produkter och biotekniska organismer.

8 § Att bestämmelserna i 14 kap och Kemikalieinspektionens föreskrifter om produktinformation uppfylls är centrala för att korrekt information om kemiska produkter och biotekniska organismer överförs till de som

SOU 1999: 142 Bilaga 4 123

använder produkterna. Erfarenheter från Miljöbalksutbildningens kur-

visar dock att den produktinformation som finns ute hos användarna ser

kemiska produkter och biotekniska organismer ofta är bristfällig. av Det därför fördel det på något sätt ytterligare tydliggörs

vore en om

har för att utöva tillsyn över den som yrkesmässigt vem som ansvar tillverkar, för in eller överlåter kemiska produkter eller biotekniska organismer och vad denna tillsyn särskilt ska syfta till.

Bestämmelsen saknar bemyndigande att meddela de föreskrifter

behövs för tillämpningen bestämmelsen, vilket däremot finns i som av 8 § förordning kemiska produkter och biotekniska organismer.

om

kemiska och bio-

Förordning om produkter tekniska organismer

5 § Bestämmelsen borde innehålla hänvisning till 7 och 8 i 14

snarare kap istället för till 2 kap 2

5 och 6 §§ Bestämmelserna innehåller bemyndiganden att meddela föreskrifter relaterade till 2 kap 3 och 6 §§. Eftersom tillstånd till miljöfarlig verksamhet och Vattenverksamhet omfattas av rättskraften i 24 kap 1 § och det vid den prövningen särskilt slås fast vad som ska gälla för de aktuella verksamheterna utifrån de allmänna hänsynsreglema hade det kanske varit tydligare 5 och 6 i stället innehöll bemyndiganden

om att meddela föreskrifter relaterade till 14 kap. Anledningen är att 2 kap

3 och 6 inte nämns bland de regler kan innebära att tillstånd

som bl.a. begränsas eller förenas med ändrade eller nya villkor.

14 och 18 §§ I den förstnämnda paragrafen talas livsfarliga och särskilt farliga

om kemiska produkter, i den andra livsfarliga eller mycket farliga

om kemiska produkter. De båda bestämmelserna hänger dock ihop och de använda begreppen bör därför de i båda fallen.

vara samma

15 kap

18 § Att det i första stycket står "grävas ned" uppfattas av många som att bestämmelsen i andra stycket innebär att det är fritt fram för fastighets-

124 Bilaga 4

ägare att gräva ned hushållsavfall på den fastigheten. Bestämmelegna sen torde vara till för att fastighetsägare ska kunna ha möjlighet att själv kompostera avfall det kan ske utan risk för olägenhet för om människors hälsa eller miljön samt att sådana fastigheter befinner som sig utanför det hämtningsområde kommunen i sin lokala som angett renhållningsordning ska ha laglig möjlighet att själv bortskaffa eller återvinna sådana fraktioner hushållsavfallet kan bortskaffas av som eller återvinnas utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. "Grävas ned" bör tas bort eftersom detta inte långsiktigt är ett bra sätt att bortskaffa hushållsavfall.

21 § I bestämmelsen bör det förtydligas att kommunen i renhållningsordningen anger hur innevånama själva får transportera sitt hushållsavfall till olika angivna platser. Bestämmelsen gäller bara för det hushållsavfall som kommunen sig behöva transportera till beanser en handlingsanläggning för att tillgodose skyddet för människors hälsa och miljön och enskilda intressen 15 kap 8 §. Annat hushållsavfall och annat avfall som kommunen frivilligt tagit på sig för att ansvar transportera bort får transporteras till insamlingsstationer, avfallsanläggningar o.dyl.

31 § I paragrafen anges att dumpning är förbjudet. Punkten 90.007-1 i bilagan till förordningen miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om omfattar bl.a. uppläggning/utsläpp fast avfall i vattenområde. Hur kan av detta vara möjligt när dumpning är förbjuden

Förordningar rörande avfall

Rent allmänt kan sägas att det flera synpunkter fördel ur vore en om

renhållningsförordningen, förordningen farligt avfall, förordning

om om batterier och förordning spillolja kunde slås ihop till om en förordning. Skälen till detta är att tydligheten rörande vad gäller i som en viss situation skulle öka och att reglerna därmed blev tydligare förslag på hur det skulle kunna ut kan tas fram. se

142 Bilaga 4 125 SOU 1999:

Exempelvis så skulle risken för inte uppmärksammar att det är

att man farligt avfall uppkommer minska förteckningen över avfall

som om ställdes upp på följande sätt:

EWC-kod Avfall avfallstyper i fet stil klassificeras som farligt avfall 20 Hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall,

ävenseparatinsamlade fraktioner 20 01 Separatinsamlade fraktioner

20 01 09 Olja och fett ätliga oljor och fetter är inte farligt avfall 20 01 10 Kläder 20 01 11 Textilier 20 01 12 Färg, tryckfarg, lim och hartser 20 01 13 Lösningsmedel 20 01 14 Syror 20 01 15 Basiskt avfall 20 01 16 Rengöringsmedel 20 01 17 Fotokemikalier

126 Bilaga 4 SOU 1999: 142

Det vore också en fördel om bilagorna 4 till renhållningsförordningen och förordningen om farligt avfall där bortskaffningsförfaranden förtecknad hade samma innehåll. Båda bilagorna har sitt i ett ursprung och samma EG-direktiv.

Bilaga 4 Renhållningsförordningen Bilaga 4 Förordningen farligt avfall om D1 Deponeringi eller på marken t.ex. avfalls- Deponering på eller under markytan t.ex. på upplag. avfallsupplag. D2 Jordförbättring t.ex. biologisk nedbrytning Behandlingi markbäddt.ex. biologisk nedbrytning avflytandeavfall eller slami jord. avflytandeavfall ochslami jord. D3 Djupinjekteimg t.ex. injektering av pump- Djupinjicering t.ex. insprutning pumpbartavfall av bartavfall i brunnar,saltgrottoreller naturligt i källor, saltgruvor eller naturligt förekommande förekommandemagasin. förvaringsrum. D4 Fyllnadsmassor t.ex. användningar av Invallning t.ex. av flytande avfall och slam i flytandeavfall eller slamsomfyllnadsmassor dagbrott,dammareller laguner. i gropar,dammarochbassänger. D5 Särskilt anlagdaupplagt.ex. placeringi av- Särskiltutformadmarkdeponeringt.ex. placeringi skärmadeseparataceller som kapslas och inklädda, separata förvaringsutrymmen är som isoleras från varandra och från den om- täckta och avskilda från varandra och från den givandemiljön. omgivandemiljön. D6 Utsläpptill andravattenänhav/oceaner. Utsläppav fast avfall till andravatten än hav och oceaner. D7 Utsläpp till hav/oceaner,inkl. deponering Utsläpp till hav och inklusive deponering oceaner underhavsbotten. underhavsbotten. D8 Biologisk behandling som inte anges på Sådanbiologiskbehandling inte i som annarsanges annatställei dennabilagaochsomresulterar dennabilaga och som leder till slutprodukt i en i slutligaföreningareller blandningarsomtas form av föreningar eller blandningar som bortom hand med användningav något av de skaffas med ett förfarande i denna som avses förfarandensomärnumreradeDl-7 och D9- bilaga. 12. D9 Fysikalisk-kemiskbehandlingsominteanges Sådan fysikalisk-kemisk behandling inte som på någotannatställei dennabilaga ochsom annarsangesi dennabilaga och leder till som en resulterar i slutliga föreningar eller bland- slutprodukt i form av föreningareller blandningar ningarsomomhändertasmedanvändningav som bortskaffas med ett förfarande i som avses någotav de förfarandensom är numrerade denna bilaga t.ex. avdunstning, torkning, kal- D1-8 och Dl0-l2 t.ex. avdunstning, cinering. torkningeller kalcinering. D10 Förbränningpåmark. Förbränningpåland. Dll Förbränningtill havs. Förbränningtill havs. D12 Slutförvaringt.ex. placeringi behållarei en Permanentlagring t.ex. placering behållarei av en gruva. gruva. D13 Sammansmältning eller blandning före Sammansmältningeller blandning före behandling omhändertagandetmed användningavnågot medettförfarandesomavsesi dennabilaga. av de förfarandensom är numreradeDl- D12. D14 Omförpackningföre omhändertagandemed Omförpackningföre behandlingmedett förfarande användningav någotav de förfarandensom somavsesi dennabilaga. ärnumreradeDl-Dl3. D15 Lagring före omhändertagandemed använd- Lagring innan ett förfarande i denna som avses ning av något av de förfaranden som är bilaga tillämpas, utom tillfällig lagring före numreradeD1-D14 utom tillfällig lagring, insamlingsomsker på den plats där avfallet har före insamling,på den plats där det produ- uppkommit. ceras.

Bilaga 4 127

Renhållningsförordningen

3 § I paragrafen konstateras inledningsvis att deponering är ett bortskaffningsförfarande. Sedan sägs att deponi bl.a. inte plats där som anses en avfall lagras innan det återvinns eller behandlas om lagringen sker för kortare period än tre år eller lagras innan det bortskaffas om lagen - ringen sker för kortare period än ett år. Av detta kan man dra sluten med deponi plats där avfall lagras för längre period satsen att avses en år innan det återvinns/ behandlas eller för längre period än ett år än tre innan det bortskaffas. Så uppfattas också bestämmelsen allmänt. Enligt punkt D1 i bilagoma 4 till förordningen farligt avfall och om renhållningsförordningen är deponering alltid ett bortskaffningsförfarande. Lagring före återvinningen eller behandlingen punkt 2 i 3 § renhållningsförordningen kan vara antingen en återvinningsåtgärd R13 i bilaga 3 till renhållningsförordningen och bilaga 5 till förordningen farligt avfall eller ett bortskaffningsförfarande D15 enligt om bilagoma 4 till båda förordningama beroende på avfallet ska återom vinnas eller den framtida behandlingen är ett återvinnings- eller ett om

bortskaffningsförfarande.

Genom definitionen i 3 § renhållningsförordningen kan alltså man tvinga ett återvinningsförfarande R13 att bli ett bortskaffningsförfarande D1. Detta känns inte alls logiskt. Man får inte heller glömma bort lagring före återvinning eller att en bortskaffning inte alltid är lagring vet hur man ska klassa. en som man Det kan oklart ett avfall lagras i slutändan ska återvinnas vara om som eller bortskaffas eftersom kanske lagrar det i avvaktan på att en man viss behandlingsmetod kanske innebär återvinning ska bli tillämpsom bar när metoden kommer i drift är så dyr att man väljer en annan men behandling kanske innebär bortskaffning. som Det hade känts enklare att säga att deponering är ett bortskaffningsförfarande sedan knyter särskilda regler t.ex. tilloch att man ståndsplikt eller anmälningsplikt till lagring viss typ, omfattning - av och varaktighet att låter lagringen vara just lagring i avvaktan men man återvinning eller bortskaffning.

5 § Definitionen brännbart avfall bör sannolikt över innan reglerna i av ses 26 § träder i kraft, de flesta material brinner hettar upp dem om man tillräckligt mycket.

128 Bilaga 4

7§

I andra stycket står endast farligt avfall inte är hushållsavfall. 1 som första stycket anges dock att bestämmelsen bara får tillämpas beträffande annat avfall än hushållsavfall.

I6§

Bestämmelsen uppfattas många onödig och den tillämpas av som sannolikt inte fullt ut.

29 och 31 §§ och motsvarande bestämmelser i förordningen om

farligt avfall.

De båda förordningama innehåller krav tillstånd för att transportera om avfall. 1 båda fallen är tillstånden personliga och innebär prövning en av om sökanden har personella, tekniska och ekonomiska för resurser att på ett riktigt sätt kunna hantera avfallet. Båda tillstånden har alltså samma prövningsgrunder. Den ska transportera avfall yrkessom mässigt måste dessutom ha tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Om avfallet är farligt gods så krävs också tillstånd enligt lag transport om av farligt gods ADR-S bestämmelser. Vid transporten måste också regler om säkring last i trafikförordningen 1998:1276 följas. av mm Det är rimligt att den som har tillstånd att transportera avfall också ska anses ha tillstånd att transportera farligt avfall och tvärt under om förutsättning att transportören uppfyller de krav gäller för respeksom tive transport.

36 § Det skulle kanske fördel det för annat avfall än farligt avfall vara en om gällde motsvarande krav på att föra anteckningar över avfallshanteringen och spara dem viss tid gäller enligt förordningen som om farligt avfall. En sådan skyldighet skulle också underlätta kommunernas avfallsplanering och ge underlag för planering återav nya

vinnings- och bortskaffningsanläggningar.

Förordning om farligt avfall

3 § I bestämmelsen att förordningen bl.a. inte ska tillämpas när faranges ligt avfall ingår som beståndsdel i hushållsavfall enligt 15 kap 2 § miljöbalken. Vad med ingår beståndsdel i har inte som menas som definierats. I bilaga 2 till förordningen, d.v.s. där sådant avfall allsom tid är farligt avfall räknas finns kategori avfall 20 beupp, en som

SOU 1999: 142 Bilaga 4 129

nämns "hushållsavfall och liknande handels-, industri- och institutionsavfall, även separat insamlade fraktioner". Under rubriken 20 01

separat insamlade fraktioner har sedan olika avfallskoder angetts. - - Om ett farligt avfall sorteras ut från hushållsavfallet, t.ex. ställs bredvid den ordinarie soptunnan, så kan det knappast anses ingå som beståndsdel i hushållsavfallet. Det utsorterade avfallet är då "insamlat" enligt definitionen i 2 § renhållningsförordningen insamlinguppsamling, sortering eller blandning av avfall för vidare transport. Slutsatsen av detta blir att farligt avfall som ligger i soppåsen inte omfattas av reglema i förordningen om farligt avfall medan farligt avfall som sorterats ut gör det.

Här bör man fundera över om man inte ska skilja på hushållsavfall som uppkommit i privata bostäder och sådant som uppkommer i yrkesmässig verksamhet. Hushållsavfall är enligt 15 kap 2 § avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I sid 185 del 2 finns exempel på vad som räknas till

propen hushållsavfall och vilka andra verksamheter som kan tänkas alstra motsvarande avfall som alstras i hushållen. Detta innebär att om det uppkommer fargrester, oljeavfall, bekämpningsmedelsavfall och lysrör vid en stor restaurang så är det hushållsavfall som alstras. Om detta avfall läggs tillsammans med övrigt hushållsavfall så är det inte farligt avfall. Det kan inte vara rimligt sett utifrån miljöbalkens tillämpningsanvisning i 1 kap 1 § reglerna göra det administrativt enklare

att genom för avfallsalstrare att låta bli att sortera ut farligt avfall än att sortera

en ut det. Att blanda farligt avfall med annat avfall strider dessutom mot reglerna i 5 § förordningen.

Bestämmelsen i 3 § skulle kunna formuleras om enligt följande: "Denna förordning skall inte tillämpas när farligt avfall ingår som beståndsdel i hushållsavfall som uppkommit privata bostäder, eller när oljehaltigt... " hänvisningen till 15 kap 2 § behövs inte eftersom detta redan framgår av 1 § förordningen.

4 § Bestämmelser hantering finns utöver i de regler som räknats upp

om t.ex. i 2 kap miljöbalken grunden för allt som omfattas av miljö-

balkens regler, förordning om spillolja och förordning om batterier. Det

kanske en fördel om man i bestämmelsen endast erinrar om de vore regler utanför miljöbalken där det finns bestämmelser om hantering av avfall en sådan uppräkning måste dock vara fullständig, annars kan

den lika gärna utgå.

5 19-2473

130 Bilaga 4

9 § Den transporterar farligt avfall ska föra vissa anteckningar. Vad

som

är transport har dock inte definierats. Som bestämmelsen är som en utformad gäller anteckningsskyldigheten vid alla transporter och inte bara vid sådana utförs den har tillstånd eller som har an-

som av som mält den farligt avfall. Är det meningen att

att avser att transportera privatpersoner kör farligt avfall från hemmet till insamlings-

som stationen ska föra anteckningar om transporten

20 § Det finns ett brett önskemål att även transporter förbrukade lys-

om av rör ska undantas från kraven på tillstånds- eller anmälningsplikt.

22 § "Mellanlagras" bör kunna strykas eftersom mellanlagring ingår i be-

återvinning i form kod RI3 och bortskaffning i form av greppen av kod D15.

25 §

ska återvinna eller mellanlagra farligt avfall måste ha tillstånd Den som enligt 9 kap 6 Vid sådan tillståndsprövning fastställs de tekniska

en

ska gälla för verksamheten. Ett sådant tillstånd har rättskraft krav som enligt 24 kap l Detta betyder att de tekniska förutsättningarna inte kan prövas igen vid prövning enligt förordningen om farligt avfall. Bestämmelsen att tillstånd endast får beviljas om sökanden visar att de

om har personella, tekniska och ekonomiska förutsättningar att hantera avfallet ett visst sätt bör därför kunna ändras så att prövningen endast omfattar sökandens personella och ekonomiska förutsättningar.

27 § Kraven på innehåll i ansökan bör modifieras utifrån kommentaren till 25

29 § I andra stycket står miljöfarlig verksamhet har prövats enligt

att om en 9 kap eller 17 kap miljöbalken, skall de frågor som regleras i tillstånd enligt angivna kapitel inte prövas på nytt. Detta är en inte helt fullödig upplysning eftersom ett tillstånd enligt 9 kap omfattas av rättskraften i 24 kap 1 § där det att ett tillstånd gäller mot alla alltså även en

anges

prövningsmyndighet såvitt avser frågor som prövats i domen senare eller beslutet. Vid prövningen enligt förordningen farligt avfall får inte frågor regleras i tillstånd enligt 9 kap prövas på nytt. Bestäm-

som

SOU 1999: 142 Bilaga 4 131

melsen borde kunna strykas. En parentes i sammanhanget är kanske att det inte meddelas tillstånd enligt 17 kap.

31 och 32 §§ Bestämmelsen borde finnas i förordning om tillsyn enligt miljöbalken istället.

34 § Bestämmelsen kan strykas, motsvarande bestämmelse gäller för allt som omfattas av balken enligt 26 kap 9

Bilaga 2

Tillsynsmyndighetema och verksamhetsutövama saknar kriterier for när uppgrävda massor ska anses som farligt avfall, när det gäller olja så varierar bedömningama för närvarande mellan 300 och 100.000 mg/kg TS. Det finns även andra avfall där det finns behov av att definiera när det är farligt avfall eller inte.

Förordning om batterier

22 § Det är inte logiskt att transport av kasserade blybatterier inte omfattas av tillståndsplikten i förordningen om farligt avfall eftersom blybatterier inte är direkt riskfria att transportera.

Förordning om spillolja

5 § Punkt 5 behövs inte, motsvarande bestämmelse finns i 5-7 förordningen om farligt avfall.

16 kap

Det vore en fördel om det i detta kapitel kunde tydliggöras att det finns två huvudtyper av prövning enligt miljöbalken: en som innefattar en prövning av en viss verksamhet på en viss plats och en som innefattar en prövning av en verksamhetsutövares personliga förutsättningar i vissa avseenden. Den första typen av prövning resulterar i ett tillstånd eller ett beslut där någon tillåts att göra något på en viss plats, om verksamheten överlåts till någon annan fortsätter tillståndet eller beslutet att gälla. Många sådana här tillstånd omfattas av rättskraften i 24 kap 1

132 Bilaga 4

Exempel på sådan prövning är tillstånd enligt 11 och 12 kap samt dispens från strandskyddsbestämmelser. Bedömningama vid denna typ av prövning grundar sig på de allmänna hänsynsreglema och de särskilda hänsynsregler som gäller för verksamheten, vid prövningen ska 3 och 4 kap tillämpas. Den andra typen prövning resulterar i ett till-

av stånd där en viss person tillåts att göra en viss sak, om någon annan ska göra samma sak krävs ett nytt tillstånd. Tillstånden omfattas inte av rättskraften i 24 kap l Exempel sådan prövning är tillstånd enligt 14 § förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer, 21 och 22 förordningen om farligt avfall samt 15, 17 och 18 artskyddsförordningen. Bedömningama vid denna typ av prövning grundar sig främst på särskilda regler i respektive förordning, vid prövningen tillämpas inte 3 och 4 kap.

Enligt uttalanden i miljöbalkspropositionen har prövningen samordnats i och med miljöbalken. Det som skett är endast att prövningen

miljöfarlig verksamhet och Vattenverksamhet samordnats, d.v.s. av dessa prövningar sker i stort sett enligt samma regler. När det gäller

prövning så är den inte samordnad på annat sätt än att beannan stämmelserna i 16 kap och vissa bestämmelser i 24 kap 3 § gäller för alla typer prövning. Här måste att göra något för att fullfölja in-

av tentionerna att samordna prövningen. Förslag kan lämnas.

6 § Här saknas system för att ge prövningsmyndighetema uppgifter om vilka personer som inte har fullgjort sina skyldigheter i de olika avseendena. Bestämmelsen kan därför komma att tillämpas på ett sätt som inte är konsekvent.

17 kap

1 § En anläggning som behandlar upp till 20 000 ton farligt avfall per år är

B-anläggning, ändå ska den tillåtlighetsprövas regeringen efteren av som det i punkt 10 anges en gräns på 10 000 ton.

SOU 1999: 142 Bilaga 4 133

19 kap

4 § Den fjärde punktens text är fullkomligt obegripligt formulerad, även

kan förstå vad Texten bör tas bort eller skrivas om om man som menas. så att den blir begriplig.

20 kap

Av bestämmelserna i 20 kap framgår inte närmare till vilken miljödomstol tillsynsmyndigheten ska vända sig för att få ett vite utdömt. Däremot sägs i 20 kap 8 § att mål om utövade av miljöfarlig verksamhet, Vattenverksamhet, vatten anläggningar och ersättning vid vattenverksamhet prövas den miljödomstol inom vars område verksam-

av heten i huvudsak bedrivs. Enligt 20 kap 3 § miljöbalken ska fråga om utdömande vite efter särskild talan handläggas enligt reglerna i

av rättegångsbalken åtal för brott för vilket strängare straff än böter

om inte är föreskrivet. Enligt 19 kap 1 § rättegångsbalken ska brott mål handläggas domstolen på den ort där brottet förövades. Detta bör

av betyda att tillsynsmyndigheten vänder sig till miljödomstolen inom

område föreläggandet har överträtts. Alla tillsynsmyndigheter kan vars rimligen inte känna till detta, det är därför lämpligt att det t.ex. i 20 kap 8 § införs ett tillägg.

3 § Att frågor om utdömande av vite ska handläggas enligt reglerna i rättegångsbalken åtal för brott för vilket svårare straff än böter inte är

om föreskrivet har fått många tillsynsmyndigheter att säga att de inte kan använda sig av vite som verktyg i tillsynsarbetet. Man undrar över hur regeringens uttalanden i miljöbalkspropositionen om att viten i högre grad ska användas tillsynsmyndighetema och att vitena ska vara

av verksamma verktyg stämmer överens med det krångel kostnader och byråkrati det innebär att ändra det praktiska förfarandet vid utdömande av vite från ett skriftligt till ett muntligt förfarande. Det är ofta så att ett föreläggande förenas med ett vite på ett relativt lågt belopp, kostnaderna för att få ett sådant vite utdömt är ofta mycket högre än själva vitet. Dels tar de flesta inte alla miljödomstolama ut en ansökningsavgift pâ 450 kr, dels måste myndigheten infinna sig till huvudförhandling och det kostar arbetstid och resekostnader. Visserligen håller vissa miljödomstolar huvudförhandling plats, men inte alla. Om myndigheten förlorar målet så måste också motpartens rättegångs-

134 Bilaga 4

kostnader betalas. Reglerna hur viten ska dömas ut och rutinerna

om hos miljödomstolama vid hantering av vitesmål bör ses över.

9 § Bestämmelsen att ett ärende som överklagas till miljödomstol ska

om prövas den miljödomstol inom område myndigheten som först

av vars prövat frågan är belägen är inte praktisk. Om en miljödomstol prövat

viss anläggning ligger inom domstolens domkrets så kan ett en som tillsynsbeslut rörande anläggningen överklagas till en annan miljödomstol tillsynsmyndigheten har sitt säte inom en annan miljödomstols

om domkrets. Situationen är inte hypotetisk. Det borde vara en fördel om

viss miljödomstol överprövar ärenden som rör anläggningar som en fysiskt befinner sig inom domstolens domkrets, anledningen är att miljödomstolen har uppgifter om anläggningar och verksamheter inom sin domkrets lätt tillgängliga och kanske till och med har kunskap om den aktuella anläggningen.

22 kap

1 § Exempel på ansökningsmål är när någon av de myndigheter som räknas

i 24 kap 7 § ansöker att tillstånd för en verksamhet ska återupp om kallas på grund att verksamhetsutövaren vid tillståndsprövningen

av lämnat felaktiga uppgifter och därmed erhållit sitt tillstånd på felaktiga grunder 24 kap 3 § punkt 1. Behövs verkligen en MKB enligt 6 kap vid denna prövning Enligt 22 kap 1 § punkt 2 ska en sådan ingå i ansökan, bestämmelserna i 6 kap riktar sig till verksamhetsutövaren.

men Är det inte så att ansökan ska innehålla MKB i sådana fall borde

en texten i andra meningen ändras till exempelvis "Den skall i förekommande fall innehålla".

10 § Det kanske tydligt att tala yrkanden och yttranden rörande

vore mer om ansökan än synpunkter. Ska den som lämnar in ett yrkande eller ett

om yttrande sända ett exemplar detta till sökanden eller är detta miljö-

av domstolens uppgift

Sannolikt är det miljödomstolens uppgift, sista meningen i bestämmelsen bör då kanske tydliggöras och få följande lydelse: "Ett exemplar skall miljödomstolen sändas till den sökande. "

av

SOU 1999: 142 Bilaga 4 135

24 kap

1 § Enligt bestämmelsen gäller ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet mot alla såvitt avser frågor som har prövats i domen eller beslutet. Bestämmelsens utformning innebär att en täkt som

visserligen är miljöfarlig verksamhet, men som prövas av länsstyrelsen enligt 12 kap inte omfattas av rättskraften. Detta är sannolikt inte

meningen.

Syftet med bestämmelsen är sannolikt med beaktande av tidigare lagstiftning och vad som föreskrivits i de EU-direktiv som är grundläggande för bestämmelsen att den som fått ett tillstånd att bedriva en verksamhet som bedrivs en viss plats och som innebär långsiktig påverkan av olika grad på människors hälsa och miljön och som investerat i relativt omfattande skyddsåtgärder, ska kunna bedriva verksamheten på den aktuella platsen. Syftet är inte att verksamhetsutövaren ska slippa att följa de skärpta regler som kan komma att införas under tiden verksamheten bedrivs kan beröra verk-

som och som samheten. Exempel sådana regler är regler som rör kemiska produkter och biotekniska organismer, regler som rör avfall och regler som utfärdas på grund av EU-direktiv. Eftersom alla EU-direktiv inte omformas i föreskrifter meddelade med stöd av 9 kap 5 § finns det sannolikt ett behov av att tydliggöra att ett tillstånd kan begränsas eller förenas med ändrade nya villkor, eller återkallas och fortsatt verksamhet förbjudas i anledning av implementering av ett EU-direktiv.

Det mest väsentliga som slås fast när tillstånd lämnas till miljöfarlig verksamhet och Vattenverksamhet är anläggningen är förenlig med

om bestämmelserna i 3 och 4 kap samt de skyddsåtgärder som ska föreskrivas med stöd av 2 kap. Detta bör göras tydligare.

Det finns en lång rad bestämmelser i själva balken, i balkens förordningar och i myndighetsföreskrifter t.ex. i 14 kap, i renhållningsförordningen, batteriförordningen, förordningen om farligt avfall, Kemlzs, Jordbruksverkets och NV:s föreskrifter som rimligen slår igenom 24 kap 1 Den som t.ex. fått ett tillstånd att tillverka kemikalier och som i ansökan uppgett att kemikaliema ska märkas på ett visst sätt måste rimligen märka kemikaliema på ett annat sätt om kemikalieinspektionens föreskrifter ändras.

3 och 5 §§ Av bestämmelserna kan man dra den slutsatsen att det är relativt enkelt för en prövningsmyndighet att ändra eller upphäva ett tillstånd om det t.ex. lämnats felaktiga grunder eller förhållandena i omgivningen

136 Bilaga 4 SOU 1999: 142

ändrats. Bestämmelser förfarandet vid prövning enligt de aktuella

om bestämmelserna dock den slutsatsen att möjligheterna är ytterst be-

ger gränsade och att det kräver relativt omfattande åtgärder tid och kostnader från myndigheternas sida för att få ett tillstånd upphävt eller ändrat. Vissa regler är därutöver oklara.

Behövs MKB enligt 6 kap vid omprövning/ändring 24 kap 3 §/24

en kap 5 § eller ej Det styr är bestämmelserna i 21 kap l § punkt

som 22 kap 1 § punkt 6 kap 1 § och 2 § förordning om MKB. En ansökan ska innehålla MKB enligt 22 kap 1 bestämmelserna i 6 kap

en men riktar sig till verksamhetsutövaren. Är det rimligt att Lex. Naturvårdsverket ska genomföra MKB-process för att ansöka om att Miljö-

en domstolen upphäver ett tillstånd för en verksamhet då verksamhetsutövaren har vilselett miljödomstolen att lämna oriktiga upp-

genom gifter

Det är tillsynsuppgift att kontrollera sådana förhållanden

en om uppkommer att prövning enligt 24 kap 3 eller 5 ska initieras 8 § förordning tillsyn enligt miljöbalken. Om tillsynsmyndigheten är

om den kommunala nämnden måste den vända sig till länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller Kammarkollegiet för att någon av dem ska initiera en prövning. Dessa myndigheter är då inte tillsynsmyndigheter och kan inte få fram annat underlag till ansökan än det tillsynsmyndigheten ger dem.

Bestämmelsen i 25 kap 3 § att den ansöker om omprövning

om som enligt 24 kap 5 § ska för kostnader uppkommer för andra

svara som motparter än tillståndshavaren gör att möjligheten att utnyttja omprövningsreglema minskar ännu än de redan gör med tanke på de be-

mer gränsningar finns i 24 kap 5 § sista stycket och 31 § lag om in-

som förande av miljöbalken.

När det gäller prövning hos miljödomstolen enligt de aktuella paragrafema framgår det tydligt av miljöbalken vilka regler som gäller, se t.ex. 21 kap l § och 22 kap 1 Vid prövning hos annan myndighet är detta inte lika klart. På något lämpligt ställe bör det därför skrivas att

prövning enligt 24 kap 3 eller 5 ska göras på samma sätt som den en prövning sker när verksamhetsutövaren själv söker tillstånd.

som

7§

Ansökan prövning i 24 kap 3 § kan gälla alla typer av

om som avses tillstånd, godkännanden och dispenser enligt miljöbalken. Varför står det då i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd som

enligt sin 1 § gäller miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, att ett beslut av länsstyrelse eller kommun att enligt 24 kap 7 § självmant ta upp frågan omprövning en verksamhet inte får överklagas Borde

om av inte detta istället stå i 24 kap eller i och de förordningar

- var en av

SOU 1999: 142 Bilaga 4 137

som kan bli aktuella Eller är det så att det bara är beslut om att ompröva miljöfarliga verksamheter om inte ska kunna överklagas

8 § En ansökan av en verksamhetsutövare om att ändra villkor för en verksamhet prövas miljödomstol är enligt 21 kap 1 § ett ansök-

som av ningsmål. Av 22 kap l § framgår därmed vad en sådan ansökan ska innehålla. Det är dock sannolikt att det även finns verksamhetsutövare som bedriver verksamhet som prövats av andra myndigheter som kan komma att begära prövning enligt 24 kap 8 Direkta regler om hur

en sådan prövning går till saknas. Det vore därför lämpligt med ett tillägg i paragrafen där det framgår ansökan enligt paragrafens bestäm-

att en melser ska innehålla och handläggas på samma sätt som en ansökan om tillstånd om detta är avsikten.

13 § andra stycket Det som föreskrivs gäller väl också enligt 24 kap 5 §

25 kap

3 § andra meningen Bestämmelsen kan innebära att det blir mycket kostsamt för den myndighet som begär omprövning av tillstånd eller villkor för en verksamhet. Det finns därmed risk för att bestämmelsen inte utnyttjas även

människors hälsa eller miljön skadas. om

26 kap

3 § andra stycket Här anges att kommunen inte bedriver tillsyn över miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd, motsvarande bestämmelse finns i 4 § för-

som ordning om tillsyn enligt miljöbalken. Enskilda avloppsanläggningar kräver tillstånd. Ingår då enskilda avlopp i punkten B4 i bilaga till förordning om tillsyn enligt miljöbalken övrig miljöfarlig verksamhet som inte särskilt tas upp i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sannolikt är det tänkt att kommunen ska bedriva tillsyn av enskilda avloppsanläggningar. Bestämmelsen i 3 § andra stycket bör för tydlighets skull ändras till som kräver tillstånd av länsstyrelse eller miljödomstol.

138 Bilaga 4

14 § Möjligen bör här finnas en hänvisning till lag om viten för att tillsynsmyndigheten inte ska glömma bort den lagen.

1 7 och 18 §§ Varför ska tillsynsmyndigheten samråda med Naturvårdsverket innan förordnande om rättelse enligt 18 § eller handräckning enligt 17 § begärs kostnaden inte kan tas ut verksamhetsutövaren. Är det

om av kommunen som är tillsynsmyndighet så blir det kommunens egna pengar som riskeras. Dessutom finns möjlighet att kostnaderna kan

er-

sättas via miljöskadeförsäkringen, 33 kap 3

Förordning om tillsyn enligt miljöbalken

4 § Se kommentar till 26 kap 3

Bilaga

Det råder viss oklarhet rörande vilken myndighet är tillsyns-

som ansvarig för nedlagda deponier, vilka är passiv miljöfarlig verksamhet, och vilken tillsynsmyndighet som är tillsynsansvarig för de föroreningar som denna miljöfarliga verksamhet orsakat genom läckage av lakvatten till omgivningen. Här behövs ett klarläggande, underlag kan lämnas.

Ett sätt att klarlägga är att göra ett tillägg i punkten Bl

"Tillsynsmyndighetens tillsynsansvar när det gäller deponier som

hade beteckningen A eller B i sin aktiva fas kvarstår även sedan den aktiva fasen upphört. "

om verksamhetsutövarens

Förordning egenkontroll

Förordningen har sannolikt inte uppmärksammats av alla berörs

som om förordningen. Information bör sannolikt ut till bl.a. skolor, hotell och idrottsanläggningar. Om det är meningen att dessa verkligen ska beröras av egenkontrollförordningen via 38 § i förordningen miljö-

om farlig versksamhet.

Bilaga 4 139

om för och tillsyn Förordning avgifter prövning enligt miljöbalken

2 kap

2 och 3 §§. Om någon tillverkar eller använder sig av något material som definieras

avfall driver denna verksamhetsutövare både verksamhet i form av som tillverkning eller produktion och avfallshantering. Det blir då alltså så att och verksamhet klassas utifrån två olika punkter i bilagan

en samma till förordning miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Exempel så

om klassas ett kartongbruk som tillverkar kartong av återvunnet papper enligt punkterna 21.12-1 A och 90.004-2 B. Avgift ska då tas ut med 100 % när det gäller 21.12-1 och 25 % när det gäller 90.004-2. Hade verksamhet tillverkat kartong av jungfruligt material hade

samma avgiften blivit lägre. Bestämmelsen kan därmed strida mot 2 kap 5

28 kap

9§

Varför nämns åklagare i bestämmelsen En åklagare har bara möjlighet att i situation beskrivs i paragrafen om det är fråga om

agera en som utredning ett misstänkt brott, åklagaren har då särskilda befogen-

av heter enligt lagstiftning t.ex. att göra husrannsakan.

annan -

29 kap

5 § Det är sannolikt tanken att den som inte utför förelagda undersökningar eller lämnar förelagda uppgifter till tillsynsmyndighet ska kunna

en straffas för detta. Bestämmelsen behöver kompletteras så att detta blir

: beslut enligt. ..

. .

11 § Många tillsynsmyndigheter uppfattar inte skillnaderna mellan att ett vitesföreläggande ofta är riktat till en juridisk person och att det är fysiska straffas, inte heller skillnaderna mellan att ett

personer som vitesföreläggande viss tidsperiod och en överträdelse av en

avser en bestämmelse kan ske både före och efter denna tidsperiod. Bestäm-

140 Bilaga 4 SOU 1999: 142

melsen i ll § innebär att en fysisk person inte kan straffas om denne överträtt en bestämmelse vid en viss tidpunkt och det mot samma fysiska person fanns ett lagakrañvunnet vitesföreläggande som gällde vid just denna tidpunkt. Det kanske finns möjlighet att förtydliga bestämmelsen så att detta framgår.

30 kap

3 §

Möjligen bör tillsynsmyndighetens skyldighet att beslut om miljö-

sanktionsavgifter tydliggöras t.ex. genom att första meningen ändras:

Tillsynsmyndigheten är skyldig att besluta om miljösanktionsavgift när

en avgiftsbelagd överträdelse konstateras. Anledningen är att det finns tillsynsmyndigheter som uppfattar reglerna som att det går att välja om man vill besluta om miljösanktionsavgift eller inte.

SOU 1999: 142 141

Nätverket

Tjänstemän i kommuner och på länsstyrelser som varit aktiva lärare

Miljöbalksutbildningens kurser.

Fackområde: M Miljö Hälsa, N Natur Kultur, F Fysisk planering, J Jurist

Stockholms län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack

omr Alice Ahoniemi Nackakommun Miljö- hälsoskydds-13181 Nacka M

kontoret Per Andersson Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Eva-ChristinaArvidsson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Staffan Asplind Naturvårdsverket Tillsynsenheten 10648 Stockholm M Kristina Berglund Vallentunakommun Stadsarkitektkontoret18686 Vallentuna F CarlJohan Bemelid Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm F Cristina Björn Stockholmsstads- STRAT 10420 Stockholm F

byggnkontor Box8314 Ronua Burehag LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm N Peter Bylund KSL GötaArk190 11872 Stockholm F Ann Bölske LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Björn Carlberg LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm N BoG Carlsson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm J Eva Dahlbäck Nackakommun MiljöStadsbyggnad 13181 Nacka M Robert Domonkos LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Ulrika Egerö Stockholmsstads- STRAT 10420 Stockholm N

byggnkontor Box8314 Bo Ekstam Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm F Britta Eliasson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F Lena Embertsén Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Per Enarsson Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm N Bertil Engdahl Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Gunilla Enggren Osterákerskommun Miljö- hälsoskydds-18486 Akersberga M

kontoret Anita Ericsson Norrtäljekommun.Miljö- Box808 76128 Norrtälje M

hålsoslqddsförv.

142 Bilaga 5

Bengt Eriksson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F Piroska Forkman Södertäljekommun Miljöförvaltningen 15189 Södertälje M Eva Gyllensvärd LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F Carl-Gustav Hagander LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F ReigunThune Hedström Väsby Stadsarkitektkontoret19480 UpplandsVäsby F

Upplands

Leif Herlitz lr/llljnörglrjrf/IaltningenBox38024 10064 Stockholm M

Birgitta Hillbom UpplandsVäsby Miljö- hälsoskydds- 19480 UpplandsVäsby M

kommun kontoret Inger Holmqvist LänsstyrelsenSthlm Box22087 10422 Stockholm F Ragnhild Holmqvist Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Ann-ChristineJohnsson Södertäljekommun, Jämagatan12,3 15189 Södertälje

Kommunledn.kont. F J Lotta Lauritz LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm Bosse Liden Osterákerskommun Miljö hälsoskydds- 18486Åkersberga M Ann-Marie Lidmark NatureAssociates t/ijrzjttårtrñtllstorget20 11643 Stockholm M

Martin Lindman Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm Bo Ljungberg Södertäljekommun Miljöförvaltningen 15189 Södertälje Anders Lundin Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Laila Noord LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F Anders Nylén LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm N Kristina Ohlsson KSL GötaArk190 11872 Stockholm N Malin Olofsson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Svante Olsson Stockholmsstads- Söderort 10420 Stockholm N

byggn.kontor Box8314 Katariina Parker Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Lena Pettersson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Björn Pettersson LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M DanPatrik Ryman Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Maria Röjvall Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Nils-Gunnar Sahlman Botkyrkakommun Miljövárdsförvaltninge14785 Tumba

n Kia Salin BristaKraftAB 19584 Märsta M Anders Sandberg Stockholmsstads- STRAT 10420 Stockholm F

byggn.kontor Box8314 Nils Strehlenert LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Eva Sunnerstedt Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Birgitta Swahn LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm M Greger Svensson Sigtunakommun Miljö hälsoskydds- 19585 Märsta N

kontoret Andreas Totschnig LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F Stefan Tröeng Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Carin Wanbo LänsstyrelsenSthlm Box22067 10422 Stockholm F

SOU 1999: 142 Bilaga 5 143

Agneta Westerberg UpplandsVäsby Miljö-8 hälsoskydds-19480 UpplandsVäsby

F

kommun kontoret Patrik Westerlund Miljöförvaltningen Box38024 10064 Stockholm M Lars-Erik Wretblad Stockholmsstads- STRAT 10420 Stockholm F

byglnkontor Box8314

Uppsala län Namn Arbetsgivare Adress on Fack Jonas Christensen Uppsalakommun 75104 Uppsala Åke Ekman Uppsalakommun 75104 Uppsala M Roger Gustavsson Länsstyrelsen 75186 Uppsala J Nils Hydén Enköpingskommun 74580 Enköping M Ulf Lindblom Länsstyrelsen 75186 Uppsala M Olle Lundgren Länsstyrelsen 75186 Uppsala F Agneta Pettersson Uppsalakommun 75104 Uppsala N Björn Ringström Uppsalakommun 75104 Uppsala F Leif Sandin Länsstyrelsen 75186 Uppsala M Christer Segerström Länsstyrelsen 75186 Uppsala J

Södermanlands län

Arbetsgivare Adress Ort Fack Namn

om, Helen Almberg Eskilstunakommun 62186 Eskilstuna Karin Bergkvist Länsstyrelsen 61186Nyköping lngela Börjesson Länsstyrelsen 61186 Nyköping LarsErik Dahlin Eskilstunakommun 62186 Eskilstuna Kajsa Ericsson Nyköpingskommun 61183 Nyköping Jan Hehme Katrineholmskommun Box901 64129 Katrineholm Bertil Höije Länsstyrelsen 61186 Nyköping Ulf Karlsson Länsstyrelsen 61186 Nyköping Kerstin Kellennan Katrineholmskommun Box901 64129Katrineholm Jan Langö Katrineholmskommun Box901 64129 Katrineholm Staffan Larsson Eskilstunakommun 62186 Eskilstuna Mats Lundström Länsstyrelsen 61186 Nyköping Ingela Nilsson Eskilstunakommun 63186 Eskilstuna Patrik Nissen Länsstyrelsen 61186 Nyköping Mats Nygren Länsstyrelsen 61186 Nyköping Per Ohrling Länsstyrelsen 61186 Nyköping

144 Bilaga 5 SOU 1999: 142

Östergötlands län

Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Yngwe Blomberg Kindakommun 59040 Kista Björn Claesson Norrköpingskommun 60181 Norrköping M Reidar Danielsson Linköpingskommun 58181 Linköping M Inga-Lill Forslund Odeshögskommun 59980 Odeshög M Bo Hultström LänsstyrelsenE 58186 Linköping J Annika Israelsson LänsstyrelsenE 58186 Linköping J Jan Johansson LänsstyrelsenOrebro 70186 Orebro M Jan Kaller LänsstyrelsenE 58186 Linköping J Ragnhild Klintberg Linköpingskommun 58181 Linköping J Sverker Känsgárd LänsstyrelsenE 58186 Linköping N Siv Lejefors Nonköpingskommun 60181 Norrköping J Hans Liman LänsstyrelsenE 58186 Linköping F Peter Olofsson LänsstyrelsenE 58186 Linköping M Elisabeth Omsäter LänsstyrelsenE 58186 Linköping M Jan Persson LänsstyrelsenE 58186 Linköping F Kristina Samuelsson LänsstyrelsenE 58186 Linköping J Eva Siljeholm Norrköpingskommun 60181 Nonköping N Torsil Slatte LänsstyrelsenE 58186 Linköping M Maria Taberman LänsstyrelsenE 58186 Linköping N

Jönköpings län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Anne-Li Fiskesjö Länsstyrelsen 55186 Jönköping Lars Fransson Länsstyrelsen 55186 Jönköping F Mats Gustafsson Nässjökommun 57180 Nässjö M Ben Heimdal Länsstyrelsen 55186 Jönköping J Gunnel Holmberg Jönköpingskommun 55189 Jönköping F Annelie Johansson Tranåskommun 57382 Tranås M Jörgen Jonasson Värnamokommun 33183 Värnamo M Bengt Josefsson Länsstyrelsen 55186 Jönköping J Göran Kjell Länsstyrelsen 55186 Jönköping J Lisbeth Merkert Jönköpingskommun 55189 Jönköping M Joen Morales Länsstyrelsen 55186 Jönköping M Can Odelberg Vetlandakommun Box53 57421 Vetlanda N Patrik Risberg Mullsjökommun Box33 56521 Mullsjö M Kerstin Sollander Länsstyrelsen 55186 Jönköping M

1999:142 Bilaga 5 145 SOU

Per-Olof Svensson Länsstyrelsen 55186 Jönköping Claes Vemeck Länsstyrelsen 55186 Jönköping F Emma Willaredt Länsstyrelsen 55186 Jönköping M

Kronobergs län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Elisabeth Ardö Länsstyrelsen 35186 Växjö Olof Bemstone Länsstyrelsen 35186 Växjö J Bruno Bjämborg Länsstyrelsen 35186 Växjö N Blix Länsstyrelsen 35186 Växjö F Järda Bengt Johansson Miljödomstolenvid 35186 Växjö J VäxjöTingsrätt Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen 35186 Växjö N Pål Karlsson Växjökommun Box1222 35112 Växjö F Leif Karlsson Länsstyrelsen 35186 Växjö M Robert Rosenqvist Länsstyrelsen 35186 Växjö M Staffan Sundlöf Länsstyrelsen 35186 Växjö N Svensson Alvestakommun 34280 Alvesta F Bo Lars Wennerstál Växjökommun Box1222 35112 Växjö M

Kalmar län Arbetsgivare Adress Ort Fack Namn Anna Aleljung Länsstyrelsen 39186 Kalmar Carlsson Mönsteråskommun Box54 38322 Mönsterås F Dea Ove Eriksson Länsstyrelsen 39186 Kalmar M Mattias Hasselroth Länsstyrelsen 39186 Kalmar M,J Chatarina Holmberg Boverket Box534, 37123Karlskrona F Planavdelningen Tomas Jämetun Länsstyrelsen 39186 Kalmar N Håkan Knutsson Länsstyrelsen 39186 Kalmar M,J Hans Lundgren Emmabodakommun Box54 36121 Emmaboda M Kaj Nilsson Oskarshamnkommun Box706 57228 Oskarshamn M Lena Nilsson Länsstyrelsen 39186 Kalmar M Karl-Gustaf Nylander Länsstyrelsen 39186 Kalmar J Peter Skoglund Aklagarkammareni Box105 39121 Kalmar J Kalmar Stefan Svenaeus Länsstyrelsen 39186 Kalmar N Mariann Teumell Västervikskommun 59380 Västervik M Söderlund Thörnqvist Länsstyrelsen 39186 Kalmar F.J Magnus Lennart Weiman Länsstyrelsen 39186 Kalmar F Eva Oberg Kalmarkommun Box611,Samhälls- 39126 Kalmar byggglskontoret J

146 Bilaga 5 SOU 1999: 142

Gotland län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Stellan Hedgren Länsstyrelsen 62185 Visby t Lena Johansson Länsstyrelsen 62185 Visby J Gotland/Stockholm Per Junker Länsstyrelsen 62185 Visby M Nils Strehlenert Länsstyrelsen 10422 Stockholm J Stockholm Mattias Vejlens Gotlandskommun 62181 Visby M

Blekinge län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Lars Bengtsson Länsstyrelsen 37186Karlskrona Lars Bergenudd Sölvesborgkommun Box30 29480 Sölvesborg N Staffan Dahlberg Länsstyrelsen 37186Karlskrona J Lars Hederström Olofströmkommun Box302 29324 Olofström F Johan Israelsson Sölvesborgkommun Box30 29480 Sölvesborg M Anette Johansson Sölvesborgkommun Box30 29480 Sölvesborg F Ingvar Karlsson Länsstyrelsen 37186Karlskrona M Anders Klar Karlskronakommun 37132Karlskrona N KarlGustaf Nylander Länsstyrelsen 39186Kalmar J Monika Oredsson Länsstyrelsen 37186Karlskrona M Johan vanReis Sölvesborgkommun Box30 29480 Sölvesborg K Bo Wildroos Karlshamnkommun 374 Karlshamn M Torgny vonWachenfeldtSölvesborgkommun Box30 29480 Sölvesborg M

Skåne län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Carola Klintberg Länsstyrelsen 20515 Malmö Pergöran Andersson Malmöstad 20580 Malmö M Sten-Inge Arnesson KemikaKemiAB Box902 25109 Helsingborg M Christine Axentjäm Länsstyrelsen 20515 Malmö F Anders Bengtsson Länsstyrelsen 20515 Malmö J Tore Bemstrup Helsingborgskommun 25189 Helsingborg F Björn Berséus Angelholmskommun 26280Angelholm M Håkan Bladh Simrishamnskommun 27280 Simrishamn M . Maria Bouvin Länsstyrelsen 20515 Malmö M Marianne Bäck Länsstyrelsen 20515 Malmö M Torsten Dahlgren Länsstyrelsen 20515 Malmö N Mats Davidsson Länsstyrelsen 20515 Malmö F

Bilaga 5 147 SOU 1999: 142

Malmöstad 20580 Malmö J Erik deMare Bromöllakommun 29521 Bromölla M Göran Edvinsson Kristianstadskommun 29132 Kristianstad M Hans Eliasson Burlövskommun Box53 23221 Ar1öv N Kent Elwer kommun Rektorsgatan6 24232 Hörby M Peter Erlöv Hörby

Malmöstad 20580 Malmö M Ola Gustavsson Landskronakommun 26180 Landskelna M Högni Hansson Helsingborgskommun 25189 Helsingborg M Gregor Holmgren

Lundskommun Várfrugatan1 B 22350 Lund M Lennart Höglind Länsstyrelsen 20515 Malmö M Göran Jansson

Ãke Malmöstad 20580 Malmö M Larsson Länsstyrelsen 20515 Malmö N Anders Larsson Länsstyrelsen 20515Malmö F Kent Ljungberg Länsstyrelsen 20515 Malmö M Kaj Magnusson Länsstyrelsen 20515Malmö F Stefan Malmberg Länsstyrelsen 20515Malmö N Göran Mattiasson Burlövskommun Box53 23221Ar1öv M Ingemar Mattsson kommun 25189 Helsingborg N Widar Narvelo Helsingborgs

Höganäskommun 26382 Höganäs F Kerstin Nilennark Länsstyrelsen 20515 Malmö N Jörgen Nilsson Länsstyrelsen 20515 Malmö M Maria Nitare Länsstyrelsen 20515 Malmö F Anita Olsson Hässleholmskommun 28180 Hässleholm M Jan Rannek Länsstyrelsen 20515Malmö N Gösta Regnell Länsstyrelsen 20515 Malmö M,F Agneta Sallehed- Canneroth Lundskommun 22359 Lund M Bo Selmer Helsingborgskommun 25189 Helsingborg M Peter Svensson

Hässleholmskommun 26180 Hässleholm M Sven-Inge Svensson Länsstyrelsen 20515Malmö M Kristian Wennberg Malmökommun Postiljonsgatan7 22736 Lund M Claes-Inge Wennström

Höganäskommun 26382 Höganäs M Rickard Åkesson Länsstyrelsen 20515 Malmö M Lena Åkesson

Hallands län

Arbetsgivare Adress Ort Fack Namn

Länsstyrelsen 30186 Halmstad Börje Andersson

Laholmskommun 31280 Laholm Peter Ardö

Halmstadskommun Miljö- hälsoskydds- 30105 Halmstad Jerry Blomqvist kontoret,Box153 F

148 Bilaga 5

Maud Engqvist MHK Varbergskommun 43280 Varberg M, J Cecilia GieseHagberg Länsstyrelsen 30186 Halmstad Helena Johansson Laholmskommun Miljö- hälsoskydds- 31280 Laholm kontoret J Eva Mill Laholmskommun 31280 Laholm F Mauritz Sandholm Länsstyrelsen 30186 Halmstad Bertil Wahlstrand MHK Kungsbackakommun 43481 Kungsbacka Ingegärd Widerström Länsstyrelsen 30186 Halmstad N Hans Zetterling Länsstyrelsen 30186 Halmstad

Västra Götalands län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Thomas Ahlstrand Äklagarämbetet Box2565 40317 Göteborg Ivar Alvarsson Planeringskontoret 44281 Kungsälv M Stefan Andersson Uddevallakommun 45181 Uddevalla F Magnus Andersson Tanumskommun 45781 Tanumshede M Ulf Andréasson Dals-Edskommun Box 66821 Ed M Gunnar Barrefors Länsstyrelsen 40340 Göteborg M Margareta Berg Länsstyrelsen 40340 Göteborg J Monica Börjesson GöteborgsUniversitet Bönás 51593 Seglora M Eva Carlfjord StadsbyggnadskontoretBox2554 40317 Göteborg F Ann Dahlberg Länsstyrelsen 40340 Göteborg J Ragnar Davidsson Trollhättanskommun 46183 Trollhättan M Peter Edman Länsstyrelsen 53223 Skara M Helena Emanuelsson Miljöförvaltningen Box360 40125 Göteborg J Monica Ericson Byggochmiljökontor 43382 Partille M Benl Fennstad Markskommun Miljökontoret 51180 Kinna M Kerstin Frank Karlsborgskommun 54682 Karlsborg M Leif Fred Lerumskommun 44380 Lemm F Bengt Fritzell Länsstyrelsen 40340 Göteborg N Lars Fröding Dals-Edskommun Box 66821 Ed M Eva Griphammar Länsstyrelsen 46282 Vänersborg M Ingvar Göran Miljöförvaltningen Box360 40125 Göteborg M Bo Hallgren Sotenäskommun 45680 Kungshamn F Jörgen Hammarström Lidköpingskommun 53188 Lidköping N Nina Hansson Länsstyrelsen 39186 Kalmar M Monica Hellström Boråskommun 50180 Borås J Björn Hermansson Mellerudskommun 46480 Mellerud M Jörel Holmberg Skövdekommun 54183 Skövde N

Bilaga 5 149 SOU 1999: 142

kommun 46285 Vänersborg M Anders Hultberg Vänersborgs Box360 401 Göteborg M Göran Husebye Miljöförvaltningen

Länsstyrelsen 46282 Vänersborg J Eva Högmark Scandiakonsult Box5443 40227 Göteborg M Gunilla Jansson tidigareLänsstyrelsen Miljö- hälsoskydds- 43182 Mölndal M Lars-Erik Jevås kontoret kommun 79183 Falun M Martin Juneholm Faluns 54183 Skövde N Karin Kjellberg Skövdekommun

Länsstyrelsen 46282 Vänersborg J Lars Klevenstam kommun 52181 Falköping F Lennart Krook Falköpings

Boråskommun 50180 Borås J Lena Kullander 40340 Göteborg F Margareta Lannér- Länsstyrelsen Hagentoft 46282 Vänersborg F Johan Larsson Länsstyrelsen 45181 Uddevalla F Sören Larsson Uddevallakommun

Fysiskplanering 40340 Göteborg F Peter Lindroos Länsstyrelsen

Miljöförvaltningen Box360 40124 Göteborg M Ann Lundström 46282 Vänersborg M Gudrun Magnusson Länsstyrelsen

Boråskommun 50180 Borås J Angeta Melland-Regnér StadsbyggnadskontoretBox2554 40340 Göteborg F Ulf Moback Framtidsstudier Fågelfängareg24 41475 Göteborg F Göran Molin Molins 53481 Vara J Urban Möller Varakommun 44281 Kungälv N TorBjöm Nilsson Planeringskontoret

kommun Miljökontoret 51180 Kinna M Hannes Nilsson Marks 52181 Falköping M Carina Nyhammer Falköpingskommun 45181 Uddevalla M Boel Olin Uddevallakommun

kommun 45181 Uddevalla M Per Olsson Uddevalla 46480 Mellerud M Renée Olsáker Mellerudskommun

Trollhättanskommun 46183 Trollhättan M Fredrik Palm Strömstadskommun 45280 Strömstad M Ann-Marie Pettersson 46282 Vänersborg N Lars-Olof Ramnelid Länsstyrelsen

Box360 40125 Göteborg M Ann-Marie Ramnerö Miljöförvaltningen 54285 Mariestad F Jens Rasmussen Länsstyrelsen

Länsstyrelsen 46282 Vänersborg M Ulrika Samuelsson 46183 Trollhättan M Per-Olof Samuelsson Trollhättanskommun

Färgelandakommun 45880 Färgelanda M Jan Sandell Box14 66621 Bengtsfors M Hans-Göran Sandqvist Bengtsforskommun

Länsstyrelsen 40340 Göteborg J Magnus Sandström 40340 Göteborg N Torbjörn Schafferer Länsstyrelsen

advokatbyrå. Box11025 40421 Göteborg J Rikard Setterlid Vinge fd Miljöförvaltningen Boråskommun 50180 Borås M Ingegerd Svensson

150 Bilaga 5 SOU 1999: 142

Solveig Svensson Svenljungakommun 51280 Svenljunga M Bo Svärd Miljöförvaltningen Box360 40125 Göteborg M Lars Sylvén Mariestadskommun 54286 Mariestad M Alf Thor Herrljungakommun Box201 52423 Herrljunga M Maria Tordarsson Länsstyrelsen 54285 Mariestad M Gudnrn Tömström Länsstyrelsen 40340 Göteborg M Monnique Wannding Länsstyrelsen 46282 Vänersborg J Lars Wilke Byggochmiljötörvalt 44482 Stenungsund M Gunnar Wockatz Länsstyrelsen 46282 Vänersborg F Tomas Osterlund RegionensHus Box1726 50117 Borås M VästraGötaland

Värmlands län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Kerstin Berg Karlstadskommun 65184 Karlstad Inger Berggren Länsstyrelsen 65186 Karlstad F Lars Furuholm Länsstyrelsen 65186 Karlstad N Olof Hallén Arvikakommun 67181 Arvika M Lars-Ove Olsson Länsstyrelsen 65186 Karlstad J Eva Olsson Länsstyrelsen 65166 Karlstad J Mikael Schultz Karlstadskommun 65184 Karlstad M Sven-Gunnar Sjökvist Länsstyrelsen 65186 Karlstad M Ingrid Tidemalm Torsbykommun 68580 Torsby M Hans Wennerholm Karlstadskommun 65184 Karlstad N

Örebro län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Lotta Carlström Länsstyrelsen 70186 Orebro Peter Ekelund Länsstyrelsen 70186 Orebro M Eva Ekelöf Orebrokommun Box30700 70135 Orebro M Owe Ekholm Orebrokommun Box30700 70135 Orebro M Leif Fridh Karlskogakommun 69183 Karlskoga M Bo Grönlund Länsstyrelsen 70186 Orebro J Göran Janzon Länsstyrelsen 70186 Orebro N Jan Johansson Länsstyrelsen 70186 Orebro M Olle Karlsson Länsstyrelsen 70186 Orebro F Elisabeth Lindblad Länsstyrelsen 70135 Orebro F Margareta Lindkvist Norakommun 71380 Nora N Anna Persson Lindesbergkommun 71180 Lindesberg M Thomas Åkesson Orebrokommun Box30700 70135 Orebro M

Bilaga 5 151

Västmanlands län

Arbetsgivare Adress on Fack Namn Fmr Helén Bernell VägverketRegion Box1140 63180 Eskilstuna Mälardalen Surahammarskommun Miljöförv,Box203 73523 Surahammar M Thomas Forsberg Länsstyrelsen Miljöenheten 72186 Västerås M Katarina Hogfeldt Johnsson Hebykommun Miljöförvaltningen 74488 Heby F Christer Karlmark Åklagarkammaren, Box21 72211 Västerås J Stefan Västeråsáklagardist. Västeråsstad Miljöförvaltningen 72187 Västerås M Inger Karlsson Länsstyrelsen SamhälIsbyggn.enh 72186 Västerås F Hans Lindgren Länsstyrelsen Miljöenheten 72186 Västerås N Jan Moberg Länsstyrelsen Juridiskaenheten 72186 Västerås M.J Jan Pesula Länsstyrelsen Miljöenheten 72186 Västerås N Thomas Pettersson Sålde Miljödomstolen Box8307 10420 Stockholm J Björn Stockholm Wulff Västeråsstad Miljöförvaltningen 72187 Västerås M Mikael

Dalarnas län

Arbetsgivare Adress Ort Fack Namn OITII Carlborg Länsstyrelsen 79184 Falun J Sten Falukommun 79183 Falun N Anna Devols Alvdalenskommun Box100 79622 Alvdalen M Magnus Eklund Ludvikakommun 77182 Ludvika M Göran Eriksson Ingelström Länsstyrelsen 79184 Falun F Lars Länsstyrelsen 79184 Falun N Janet Jandér Smedjebackenskn 77781 SmedjebackenM Bo Jernberg Ludvikakommun 77182 Ludvika F Börje Larsson Gagneftkommun Box1 78041 Gagnef N Ove Persson Länsstyrelsen 79184 Falun M Lennart Sandgren Svanström Länsstyrelsen 79184 Falun J Inger Wikström Länsstyrelsen 79184 Falun F Leif

Gävleborgs län

Namn Arbetsgivare Adress Ort r Brännlund Länsstyrelsen 80170 Gävle M Eva Länsstyrelsen 80170 Gävle M Sven Jansson Jan-Åke Länsstyrelsen 80170 Gävle N Johansson Hudiksvallkommun 82480 Hudiksvall M Jenny Jonsson Gävlekommun Box36 80102 Gävle F Mikael Lif Olofsson Söderhamnkommun 82680 Söderhamn F Ingemar Tömgren Ovanåkerskommun 82880 Edsbyn N Asa Aleskog Gävlekommun 80184 Gävle J Helen

152 Bilaga 5

Västernorrlands län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack l Lars Berglund Örnsköldsvikskommun 89188 Ornsköldsvik Mats Bäck Sundsvallkommun 85185 Sundsvall M Inger Edin Örnsköldsvikskommun 89188 Ornsköldsvik M Anders Enroth Länsstyrelsen 87186 Härnösand J Kjell Fämkvist Länsstyrelsen 87186 Härnösand M Stefan Grundström Timråkommun 86182 Timrå N Andreas Lindström Ornsköldsvikskommun 89188 Omsköldsvik N l Birgitta Norberg Länsstyrelsen 87186 Härnösand N Christer Persson Timråkommun 86182 Timrå M Gunilla Rudehill Sollefteåkommun 88180 Sollefteå F Birgitta Westerlind Länsstyrelsen 87186 Härnösand M

Jämtlands län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Erik Berglund Länsstyrelsen 83186 Ostersund

l

Monica Eurenius Länsstyrelsen 83186 Ostersund M Martin Jakobsson Ostersundskommun Rådhuset 83182 Ostersund N Krister Jarlås Åklagannyndigheten Box707 83128 Ostersund J Reidar Karlsson Länsstyrelsen 83186 Ostersund M Hans Lewholt Ostersundskommun Rådhuset 83182 Ostersund M Eva Lindberg Länsstyrelsen 83186 Ostersund M Kaj Wejander Länsstyrelsen 83186 Ostersund F

Västerbottens län Namn Arbetsgivare Adress Ort Fack Tage Aronsson Vännäskommun 91181 Vännäs Jens Backman Länsstyrelsen 90186 Umeá N Bo Berge Länsstyrelsen 90186 Umeå F Jan Bjuhr Vindelnkommun 92281 Vindeln M Bertil Bondesson Miljödomstolen 90104 Umeå J Lars Brännström Umeákommun 90184 Umeá M Anders Enetjöm Umeákommun 90184 Umeå N Elisabeth Eriksson Lyckselekommun 92181 Lycksele M Ingela Forsberg Lyckselekommun 92181 Lycksele N Nicke Grahn Doroteakommun 917 Dorotea M Percy Gustavsson Länsstyrelsen 90186 Umeá J

1999: 142 Bilaga 5 153 SOU

Tomas Johansson Länsstyrelsen 90186 Umeå J Magnusson Åklagarkammaren 97231 Luleå J Lars Nilsson Länsstyrelsen 90186 Umeå M Lena Mats Näslund Nordmalingkommun 91481 Nordmaling M Näslund Skellefteåkommun 93185 Skellefteå M Kristina Kerstin Sanblom- Skellefteåkommun 93185 Skellefteå F Wallgren Göran Åström Länsstyrelsen 90186 Umeå M

Norrbottens län

Namn Arbetsgivare Adress on r Bergelin Luleåkommun 97185 Luleå N Ulf Gustav Bjelle Länsstyrelsen 97186 Luleå J Mats-Åke Bygdemark Luleåkommun 97185 Luleå M Hansson-Palo Bodenskommun 96186 Boden M Holger Ulf Hedman Piteåkommun 94185 Piteå M Rickard Holmgren Länsstyrelsen 97186 Luleå M Lindgren Länsstyrelsen 97186 Luleå M Annika Katarina Nilsson Pajalakommun 98485 Pajala F Rosenfors Kirunakommun 98185 Kiruna M Mary Sundström Luleåkommun 97185 Luleå F Bo Svärd Länsstyrelsen 97186 Luleå F Christer Iris Takkala Gällivarekommun 98281 Gällivare M Sydow Länsstyrelsen 97186 Luleå N Anna von

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

Nyatörmånsrättsregler+Bilagor.Ju. 32. Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. SteriliseringsfråganiSverige1935-l 975. 33. Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendeformerfor Ekonomiskersättning. äldresamtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. F - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. 36. Likvidation aktiebolag.Ju. av Märkväl Fi. 37.Underrättelsetjänsten översyn.Fö. - en Invandrarskapochmedborgarskap. 38.Följdleveranserisambandmedexportav Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U. Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring. 10.Demokratinsförgörare. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 41. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsforl Bör demokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ettcentrumfor dokumentärfilm Demokratiutredningensskriftserie.Ju. och ñlmvårdscentral.Ku. en 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luñfartslagN. skriñserieJu. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions- 13.Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45. Slutförvaring kämavfall.Kommunernaochav 15.Nytt systemfor prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. anendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996. 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer 47. Mervärdesskatt skattskyldighet.Fi. föddaår 1937ellertidigare. 48. Lära Estonia.Denandradelrapportenoch av 18.Frågortill detindustriellasamhället,Ku. slutredovisning.N. 19.Artikel i7 EG:svarumärkesdirektiv. 49. Invandrare företagare.Ku. som Ändringari varumärkeslagen.Ju. 50.Skyddsjaktpåvarg.M. 20.Sverigeochjudamastillgångar.UD. 51. Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B. 21.Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet 52. Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer. - av avpersonermedfunktionshinder. 22.Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins 53. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag.Fi. skriftserieJu. 55. Konvergensochförändring.Samordningav 23.Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenfor medie-och telesektorema.Ku. Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG 56.Globaliseringenochdemokratin. :s strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 24.EG:sstmkturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken En myndighet.N. - ny fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 58. Löser demokratinsproblem 25.Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi. 59.Begränsadfastighetsskatt.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi.N. jobb och arbetslöshetsersättningen.N. 61. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju. 28. Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 62. Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig 63. Att läraochleda Enlärarutbildning - - för samverkan tillsammans.Fö. ochutveckling.U. 30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill 64. Representativdemokrati.Demokratiutredningens mediekoncentrationslag.mm.Ku. skriftserie.Ju. 31.Tillsynöveradvokaterm m.Ju.

l/I I k lf l l I Fl I HUHUI... DIDL.

2000 -01- 18

STOCKHOLM

1999 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareför barnoch Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav - . ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling.

66.G0dvård lika villkor omstatensstyrningav Enöversynavjämställdhetslagen.N. - . hälso-ochsjukvården 2+ bilagor. Premiärförpersonval.Ju.

67.KÄRNAVFALL -metod plats Detungafolkstyret.ForskarvolymVI. - . miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju.

FUD-program98.M. Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.Brandkatastrofeni Göteborg. Småskaligelproduktionsamtmätningoch . DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N.

69.Individenocharbetslivet.Perspektivpådet Statistikreforrnen.Utvärderingochförslagtill . samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnaför

70.Gentekniknämnden.U. utvärderingenavreformen.Ju.

71.Oseriösabostadsförmedlare.S. 8 Socialtjänsti utveckling. . 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del ochBA -Bilagon S.

bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U. rekonstruktioneregnahem.S. §8 Översynavstiftelsenför internationell . w Handikappombudsmannensframtida rapporteringavläkemedelsbiverlmingar. . förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln-textema.

bästa. Gamlatestamentet Volym l . Demokratinochdetgemensamma . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. GamlatestamentetIl. Volym 2.

Rättplatsför vindkraften.Del och Dell M. Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfa

Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriñema.Volym

Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym Ku.

qq Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101.Olydi medborgare.Omflyktinggömmare . volymIl. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister.

Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju. jordbruket.Jo. 102.Ansvarsfördelningförinternationellaprogram

Källskattpå utdelningochroyaltytill begränsat utbildnings-ochungdomsområdet.U. . skattskyldiga.Fi. 103.Regionreforrnpåförsök forstastegenmot - Demokratiopinioner. ennyregionalsamhällsorganisation.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerförbehandling . - - - Ju. avpersonuppgifter.Fi.

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, . Fi. handelochmarknadsföring.Fi. m.m. Globalisering.ForskarvolymIX.Demokrati- 107.Nyamål för3 utvecklingavmänskligaresurser . utredningen.Ju. iarbetslivet.N. Civilsamhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggningavungdomsmål enutvärderingav . - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsreform.Ju.

Bredbandför tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. . Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpåIT-infrastrukturen.N. 110.Ledandeforskning for säkerhetsskull.Fö. - 86.PC:närdöd-länge levePC:n Nyamöjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom

förSverige. klirnatområdet.N.

Enrapportfrånhearingen"EñerPC:n"anordnad 112.Civilsamhälletsomdemokratinsarena.

avIT-kommissionenj uni 1999.N. Någrakritiskareflektioner.

Vagnbolagförjämvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Granskningskommissionensbetänkandeianledning 113.Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. . avBrottsutredningeneftermordet statsminister Demokratiutredningen.Ju.

Olof Palme.Ju. 114.Matsommedicin.

89.statsbidragtill handikapporganisationer. 115.Handelmedgasikonkurrens.N.

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa 142.Miljöbalksutbildningen-dokumentation, europeiskastater. utvärderingochförslag.M. En översättningi urvalavantologinThe IntermediateLevelof Government European States.Complexityversusdemocracy Ju. l 17.ITi demokratinstjänst.ForskarvolymVII. Demokratiutredningen.Ju. l 18.Kommunaluppdragsverksamhetinom kollektivtrafiken utvärderingavförsöksverksamheten.Ju. l 19.Utvärderingen KY. U.av 120.Frånenarttill transplantationfrån enannandjurtill människa. 121.Avkorporativiseringochlobbyism. ForskarvolymXIII. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY-Kvaliñcerad yrkesutbildning.U. 123.Mötesplatsför designochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.NäringslivsutvecklingiÖstersjöregionen.UD. 126.Politikensmedialisering.ForskarvolymIII. Demokratiutredningen.Ju. 127.Grönanyckeltal- följ denekologiska omställningen.M. 128. till fyrverkerierJa menmedfärreskador.Fö. - 129.Demokratinsestetik.FortskarvolymIV. Demokratiutredningen.Ju. 130.Demokratinstrotjänarelokaltpartiarbeteförr ochnu.ForskarvolymX. Demokratiutredningen.Ju. 131.Närmarknadenbestämmer.ForskarvolymXI. Demokratiutredningen.Ju. 132.Valdeltagandeiförändring.ForskarvolymXII. Demokratiutredningen.Ju. 133.Kommunkontosystemet ochrättvisanmomsen,kommunernaochkonkurrensen.Fi. 134.FramtidssäkerIT-infrastrulcturför Sverige.N. 135.Stödtill ÖrebrouniversitetetochSödertörns högskolaför förbättringavledning,kontroll ochekonomiadministrativaftmktioner.U. 136.Personval1998. Enutvärdering personvalsrefonnen.av Ju. 137.Hälsapålika villkor andrastegetmot nationellafolkhälsomål. 138.Fråncallcentertill kontaktcenter. Trender,möjligheterochproblem.N. 139.Effektivareoffentligupphandling. Förfortsattvälfärd,trygghetochtillväxt. 140.Ettnyttresegarantisystem.Fi. 14 FrånKunskapslyftettill enstrategiför livslångt lärande.U.

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärforpersonval.92

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Nyaförmånsrättsregler+Bilagor.1 Demokratiutredningen.93 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Statistikreformen. Utvärderingochförslagtill utredningensskriñserie.8 utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaförutvärderingen Att slaktaettfår iGudsnanm.Omreligionsfrihetoch avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Demoktatinsförgörare. ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10 Demokratiutredningensskriftserie.101 Bördemokratinavnationaliseras Regionreformpåförsök forstastegenmot Demokratiutredningensskriñserie.1 1 regionalsamhällsorganisation.103 demokrati.Demokratiutredningens enny Elektronisk Nyasamboregler.104 skriftserie.12 års Handläggningavungdomsmål-enutvärderingav1995 Etik ochdemokratiskstatskonst. ungdomsmålsreform.108 Demokratiutredningensskriftserie.13 Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål.15 reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.1 12 Artikel iEG:s7 varumärkesdirektiv. Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringar vannnärkeslagen.i 19 Demokratiutredningen.l 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie stater.Enöversättningi urvalavantologinThe

22 States. IntermediateLevelof Governmentin European Tillsyn överadvokatermm.3 1 Complexityversusdemocracy.l 16 Utvecklingssamarbetepårättsomrädet.32 ITidemokratinstjänst.ForskarvolymVII. Likvidationavaktiebolag.36 Demokratiutredningen.1 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring. Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken Demokratiutredningensskriftserie.40 försöksverksamheten.1 18 ochtillsyn i revisionsverksamhet.43 - utvärderingav Oberoende,ägande XIII. Avkorporativiseringochlobbyism.Forskarvolym Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 Demokratiutredningen.121 Globaliseringenochdemokratin. Konsumentprisindex.124 Demokratiutredningensskriñserie.56 Politikensmedialisering.ForskarvolymIII. Löserj uridikendemokratinsproblem Demokratiutredningen.126 Demokratiutredningensskriftserie.5 8 Demokratinsestetik.ForskarvolymIV. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Demokratiutredningen.129 Representativdemokrati.Demokratiutredningens Demokratinstrotjänare lokaltpartiarbeteförr ochnu. skriftserie.64 - ForskarvolymX.Demokratiutredningen.130 Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- Närmarknadenbestämmer.ForskarvolymXI. utredningensskriftserie.74 Demokratiutredningen.131 Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Valdeltagandeiförändring.ForskarvolymXII. 76 132 Demokratiutredningen. Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolym1I. Personval1998. Demokratiutredningen.77 Enutvärderingavpersonvalsrefonnen.136 Demolcratiopinioner.

Demokratiutredningensskriftserie.80 Utrikesdepartementet

Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.81 Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Globalisering.ForskarvolymIX.Demokratiutredningen. Sverigeochjudamastillgångar.20 83 Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel. Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen. 38 84 Östersjöregionen. Näringslivetsutvecklingi 125 Granskningskommissionensbetänkandeianledningav

Brottsutredningeneñermordetpåstatsminister

OlofPalme.88

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Försvarsdepartementet Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 3 5

-

tillsammans.29 Underrättelsetjänsten Bilen,miljön ochsäkerheten.62

enöversyn.37

- Ledandeforskning for säkerhetsskull. 1 10 Källskattpå utdelningochroyaltytill begränsat-

-

till fyrverkerier-men skattskyldiga.79 Ja medfärreskador. 28l

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82

Socialdepartementet Förmånerochökadelevnadskostnader.94

Skatt Tull- Exekution-Norrner för behandlingav Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk -

personuppgiñer. 05l ersättning.2

KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, GarantipensionochBosättningstilläggfor personer

handelochmarknadsföring.106 föddaår 1937ellertidigare.17

Kommunkontosystemet Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav ochrättvisan-

- kommunernaochkonkurrensen.l 33

medfunktionshinder.2 l momsen, personer

Effektivareoffentligupphandling. Botryggt- Betalarätt.Särskildaboendeformerfor äldre

Förfortsattvälfärd,trygghetochtillväxt. 139 samtavgiñerfor äldre-ochhandikappomsorg.33

Ettnyttresegarantisystem.140 Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

socialbidragåren1990till 1996.46 Utbildningsdepartementet

Smittskydd,samhälleochindivid.DelA+B. 51

Godsedi forskningen.4 Inkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av

Vuxenutbildningför alla Andraåretmed Barnombudsmannenföreträdarefor bamoch

ungdomar.65 Kunskapslyftet.39

Attläraochleda En lärarutbildningför samverkan Godvårdpålika villkor omstatensstyrning -

-

hälso-ochsjukvården ochutveckling.63 av +2bilagor. 66

Gentekniknämnden.70 Oseriösabostadsförmedlare.71

Likvärdigavillkor. 98 Boendesocialaeffekteravkonkurseroch rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch Ansvarsfördelningför internationellaprogram

- påutbildnings-ochungdomsområdet. egnahem.72 102

UtvärderingenavKY. 1 19 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch arbetsuppgifter.73 KY-Kvaliñcerad yrkesutbildning.122

Stödtill ÖrebrouniversitetochSödertörnshögskola Statsbidragtill handikapporganisationer.89

för förbättringavledning,kontroll och Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehov informationav

ekonomiadministrativafunktioner.135 omnarkotikautveckling.90

FrånKunskapslyftettill enstrategiför livslångtlärande. Socialtjänsti utveckling.DelA och Bilagor. 97

B - U4U

Översynavstiftelsenfor internationellrapportering

av läkemedelsbiverkningar.99

Jordbruksdepartementet Behandling personuppgifterinom socialtjänsten.av

11091 Yrkesfrsketskonkurrenssituation.3

Matsommedicin.l 14 Samema ettursprungsfolki Sverige.25

- Frånenarttill enarman transplantationfråndjur till Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför jordbru-

- märmiska.120 ket.7 8

Hälsapålika villkor andrastegetmotnationella

folkhälsomål.137 Ku lturdepartementet

Denframtidakommersiellalokalradion.14

Finansdepartementet Frågortill detindustriellasamhället.18

Märkväll 7 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- Införsel beskattade 26 mediekoncentrationslagm. 30m.

av varor. Kontantrnetodför småföretagare.28 Svensktmedborgarskap.34

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag Miljödepartementet samtförslagtill ettcentrumfördokumentärfilmochen kämavfall.Kommunernaoch

Slutförvaringav filmvårdscentral.41 45

platsvalsprocessen. Invandraresomföretagare.49

Skyddsjakt varg.50 Konvergensochförändring.Samordningavlagstift- KÄRNAVFALL milj ökonsekvens.

metod plats

- - ningenformedie-ochtelesektorema.55 yttrande SKBsFUD-program98.67

KASAMs över BrandkatastrofeniGöteborg. förvindkraften.Del 1ochDel 75

Rättplats DrabbadeMedierMyndigheter.68 följ denekologiskaomställningen.

Grönanyckeltal- Bibeln-textema. 127

GamlatestamentetVolym Milj dokumentation,utvärdering

-

GamlatestamentetIl. Volym 2.

ochförslag.142

Tilläggtill Gamlatestamentet.Deapokryfaeller deuterokanoniskaskriñema.Volym Nyatestamentet.Volym 4.100

Mötesplatsfor designochkonsthantverk.123

Näringsdepartementet Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål inomEG:s3 strukturfonder.23 EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb

och arbetslöshetsersättningen.27 Nyluñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57

- Kundvänligaretaxi.60 Individenocharbetslivet.Perspektiv detsamtida arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Bredbandförtillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen. 85 PC:närdöd-länge levePC:n Nyamöjligheterför Sverige.Enrapportfrånhearingen"Eñer PC:n" anordnadavIT-kommissionenjuni 1999.86 Vagnbolagförjärnvägen.87 En översynavjämställdhetslagen.9 l Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål3forutvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet.1 1l Handelmedgasi konkurrens.1 15 FramtidssäkerIT-infrastrukturför Sverige. l34 Fråncallcentertill kontaktcenter. Trender,möjligheterochproblem.138

fdkta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71. å ä Box 6430. I 1382 Stockholm. ä 0rder@faktainfo.se wwwfaktainfose