Nordisk miljömärkning det statliga engagemanget : delbetänkande
Ur KB:s samlingar
Digitaliserad år 2015
/Zczç CB SOU Occ
Nordisk
miljömärkning
- det statliga engagemanget
SGU
1999: 145 Delbetänkande av Konsumentpolitiska kommittén 2000
än
M
Statens offentliga utredningar ma; 1999:145
w Finansdepartementet
Nordisk
miljömärkning
- det statliga engagemanget
Delbetänkande kommittén 2000
av l/Aonsumentpolitiska
Stockholm 1999
SOU och Ds ingår i 1999 årsnummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. som För remissutsändningar SOU och Dssom ingår 1999årsnummerserie svarar
av FaktaInfo Direkt uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.
av
Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post: order@faktainf0.se
Svarapå remiss. Hur och varfor. Statsrådsberedningen, 1993. Enliten broschyr underlättar arbetet för den somskall svarapå remiss. - som Broschyrenkanbeställas hos: lnfonnation Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29
Tryckt av REGERINGSKANSLIETS
ISBN 91-7610-702-7 OFFSETCENTRAL
ISSN 0375250X Stockholm1999
Till statsrådet Lars-Erik Lövdén
Genom beslut den 7 januari 1999 tillkallade regeringen parlamentarisk en kommitté med uppgift att lämna förslag hur den framtida konsumentom politiken skall kunna människor förutsättningar känna sig ge att trygga som konsumenter och ha ett starkt inflytande över sin vardagssituation.
Enligt direktiven Fi 1999:01 skall kommittén i delrapport utvärdera en de organisatoriska formerna och lämna förslag formerna för det fortom satta statliga engagemanget i det nordiska miljömärkningssystemet.
Den 12 februari 1999 förordnades riksdagsledamoten Anita Johansson
s
till ordförande i kommittén. Till övriga ledamöter utsågs dag rikssamma dagsledamöterna Berit Adolfsson och Birgitta Ahlqvist s, marknads-
m
chefen Thord Andersson kd, f.d. riksdagsledamöterna Lennart Brunander c och Camilla Dahlin-Andersson fp, riksdagsledamöterna Nils-Göran Holmqvist s, Tanja Linderborg och Karin Olsson studeranv s samt den Paulo Silva mp.
Den 8 mars 1999 förordnades att sakkunniga ingå i kommittén hovsom rättsassessom Carina Crantz, Finansdepartementet, generaldirektören Axel Edling, Konsumentverket, avdelningschefen Kerstin af Jochnick, Finan-
sinspektionen, hovrättsassessom Magnus Medin, Justitiedepartementet
och departementsrådet Carina Törnblom, Finansdepartementet. Den 8 november 1999 entledigades Magnus Medin och i hans ställe förordnades
samma dag hovrättsassessom Anne Mellqvist, Justitiedepartementet.
Kommittén har antagit namnet Konsumentpolitiska kommittén 2000 och har den 1 oktober 1999 presenterat delrapport, Finansiella tjänster från en
ett konsumentperspektiv.
I kommitténs arbete med utvärdering de organisatoriska formerna en av för och statens i den nordiska har
engagemang miljömärkningen deltagit
de den 8 1999 förordnade experterna departementssekreteraren mars Charlotta Andersson, Miljödepartementet, generalsekreteraren i Sveriges Konsumentråd Maicen Ekman, generalsekreteraren i Sveriges Konsumenter i Samverkan Bengt Ingerstam, departementssekreteraren Charlotte
Nilenheim, Finansdepartementet, departementssekreteraren
Herbert Silbermann, Näringsdepartementet, direktören Walter Sköldefors, Svensk Handel, direktören Anders Stenlund, Sveriges Industriförbund och
professor Sven Thiberg, SIS Miljömärkning AB. Den 24 juni 1999 entledigades
Herbert Silberrnann och samma dag förordnades departementssekreteraren Pernilla Larsson, Näringsdepartementet. På kommitténs uppdrag har advokaten Olof Rågrnark närmare utrett vissa frågeställningar som kommittén har använt sig av. Som sekreterare förordnades den 22 februari 1999 avdelningsdirektören Eva Lindström, den 25 mars jur. kand. Kari Björkqvist och rådmannen Gunnar Lavett huvudsekreterare, samt den 6 september 1999 hovrättsassessorema Ulf Ljungdahl och Johan Sjöö. Kommittén får härmed överlämna sitt delbetänkande Nordisk miljömärkning det statliga engagemanget SOU 1999: 145.
- Kommitténs uppdrag vad gäller delrapport om de organisatoriska for-
en merna för och det fortsatta statliga engagemanget i det nordiska miljö-
- märkningssytemet är härmed slutfört. Stockholm i december 1999
Anita Johansson
Berit Adolfsson Birgitta Ahlqvist Thord Andersson Lennart Brunander Camilla Dahlin-Andersson Nils-Göran Holmqvist Tanja Linderborg Karin Olsson Paulo Silva
/Gunnar Lavett
Kari Björkqvist
Eva Lindström
Ulf Ljungdahl
Johan Sjöö
SOU 1999: 145
Sammanfattning
Det nordiska miljömärkningssystemet Svanen
Nordiska Ministerrådet beslöt år 1989 att inrätta ett nordiskt system för frivillig positiv miljömärkning produkter varor och tjänster. Systemet
av innebär att produkter från miljösynpunkt är bättre än i övrigt lik-
som - värdiga produkter får märkas med ett miljömärke, en stiliserad svan. Huvudmålet med verksamheten är att få till stånd en mindre miljöbelastande konsumtion att vägleda konsumenter och inköpare så att de kan
genom handla miljömedvetet.
Verksamheten
Den Nordiska Miljömärkningsnämnden samordnar miljömärkningssystemet och fastställer kriterier. De deltagande länderna är fria att själva bestämma hur den nationella verksamheten skall vara organiserad.
De nationella organen ansvarar för licensiering av de enskilda produkterna mot de fastställda kriterierna. När en produkt är godkänd i ett land så gäller godkännandet i alla länder som är anslutna till verksamheten.
Kriteriearbetet utförs i nordiska expertgrupper. Experter från nationella konsument- och miljöorganisationer, handel, industri och myndigheter har därvid möjlighet att delta arbetet.
Miljömärkningssystemet inom EU Blomman
EU:s system har som yttersta mål att få till stånd en harmonisering av miljömärkningen for att på sikt få endast ett milj ömärke inom hela gemenskapen. Märkningen är positiv och frivillig. Det ankommer på varje medlemsstat att utse ett eller flera behöriga organ att fullgöra de uppgifter
som hänger samman med EU-blomman. Medlemsstaterna skall se till att de
behöriga organens självständighet och opartiskhet garanteras. SIS Miljömärkning AB är anmält som behörigt organ för Sverige.
SOU 1999: 145
Den svenska förvaltningen av Svanen
Staten och dåvarande SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige SIS träffade i oktober 1989 ett avtal frivillig positiv miljömärkning
om av produkter. Utgångspunkten för överenskommelsen mellan staten och SIS
var att verksamheten skulle bli ekonomiskt självbärande och finansieras
genom avgifter. I ett inledningsskede skulle dock medel tillhandahållas över statsbudgeten.
Genom en omstrukturering miljömärkningsverksamheten i Sverige
av som genomfördes år 1998 kom förvaltningen av Svanen och Blomman att föras över till ett för ägarna staten och SIS-Standardiseringen i Sverige SIS
- icke vinstgivande aktiebolag, SIS Miljömärkning AB. Huvudinriktningen för bolagets verksamhet skulle vara densamma som i den tidigare organisationen och bolagets skötsel skulle tidigare regleras ett
m.m. som genom avtal mellan ägarna.
Det statliga stödet till Svanen
Målsättningen från regeringens och riksdagens sida har hela tiden varit att miljömärkningen på sikt skall vara självñnansierande genom ersättningar och avgifter från de företag som får sina produkter miljömärkta. Det stöd som under senare år har lämnats till miljömärkningen har motiverats med att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett omfattande nordiskt samarbete. Stödet har varit avsett bidrag till att täcka kostnaderna för
som kriterieutveckling och revidering redan fastställda kriterier.
av
Statens ansvar för och ekonomiska engagemang i miljömärkningsverksamheten
Kommittén gör bedömningen att staten har ett omfattande ansvar och långtgående befogenheter att övervaka att det utsedda organet är och förblir lämpligt för uppgiften. Om organet missköter sitt uppdrag kan staten återkalla uppdraget.
Ekonomiska bidrag, delägarskap eller ett deltagande i det nationella arbetet är således inte avgörande för det statliga inflytandet. Statens ansvar för val och övervakning av det nationella organet förutsätter alltså inte ett statligt ägande eller direkt kontroll av organet. Det direkta ansvaret att förordna behöriga organ innefattar inte heller några direkta ekonomiska förpliktelser mot organen eller systemen som sådana. Staten bär dock
ansvaret för att det finns ett behörigt Om de ekonomiska förutsätt-
organ. ningarna inte är sådana att systemet kan självfmansierande kommer
vara således staten ytterst att tvingas garantera ekonomin.
Kravet att verksamheten skall självbärande kan inte enligt komvara mitténs mening tillåtas inskränka på bolagets möjligheter delta i att utvecklingsarbete som är viktigt från miljösynpunkt inte kan förutmen som ses på kort sikt vara ekonomiskt lönsamt. Ett visst statligt bidrag framstår därför som behövligt. När det gäller det statliga bidraget utgår till den som
europeiska miljömärkningsverksamhet bedrivs inom SIS Miljömärk-
som ning AB är det helt separat fråga inte ingår i kommitténs uppdrag. en som
Kommittén föreslår att det statliga stödet gradvis reduceras och, i och med
utgången av år 2001, begränsas till stöd för sådant utvecklingsarbete m.m. som inte omedelbart är ekonomiskt lönsamt
Statens engagemang i övrigt, miljöorganets förhållande till SIS och
val av associationsform
Det saknas enligt kommittén förutsättningar föreslå förändringar att nu såväl i fråga om statens ägande i övriga därmed förknippade frågor, som såsom miljöorganets förhållande till SIS och val associationsfonn. av
Kommittén menar att förutsättningarna för utvärdering SIS Miljöen av märkning AB först föreligger när verksamheten har pågått ytterligare en tid. Utvärderingen bör då göras förutsättningslöst och även från andra per-
spektiv än de rent konsumentpolitiska.
Kommittén gör bedömningen att den svenska det nordiska milgrenen av jömärkningssystemet tills vidare bör organiseras och bedrivas på samma sätt som sker i dag.
Relationen Svanen Blomman -
De båda systemen är självständiga. Systemen bör dock även fortsättningsvis förvaltas En samlad handläggning innebär enligt av samma organ. kommittén fördelar vid ökade krav på harmonisering Svanen och av Blomman.
Konsekvenser
Enligt kommitténs mening bör sådan i huvudsak självfmansierande en verksamhet kommittén föreslår inte innebära några negativa konsom nu sekvenser för den nordiska miljömärkningen, under förutsättning det att
utgår ett fortsatt statligt stöd för utveckling
m.m.
SOU 1999: 145
1¶Bakgrund
Nordiska Ministerrådet beslöt i mars 1988 att utreda möjligheterna att införa en frivillig nordisk miljömärkning. l Sverige tillkallades en särskild utredare för att kartlägga fördelar och nackdelar med miljömärkning och för att utreda formerna för ett eventuellt införande av ett frivilligt svenskt miljömärkningssystem. Utredaren lämnade i december 1988 betänkandet Miljömärkning av produkter SOU 1988:61.
Svanen Regeringen kom att föreslå ett system för frivillig enhetlig positiv miljömärkning av produkter i Sverige, i huvudsak i överensstämmelse med utredarens förslag prop. 1989/90:25.
I propositionen konstaterade regeringen att miljömedvetenheten i samhället hade ökat under en följd av år. Detta hade bland annat kommit till uttryck i att konsumenterna i växande omfattning hade börjat fästa avseende vid produkters miljöegenskaper och att de efterfrågade vägledning i sitt val av produkter. Tillverkare och leverantörer hade i sin tur i varierande omfattning anpassat utformningen och framställningen av sina produkter för att de skulle vara mera miljöanpassade. I marknadsföringen hade miljövänligheten blivit ett argument. Den ökade användningen av miljöargument i marknadsföringen av skilda produkter i fonn av olika symboler m.m. gav dock enligt regeringens mening en splittrad bild som i längden kunde bli mera förvirrande än vägledande för konsumenterna. En väsentlig brist ansågs vara att det var oklart hur ingående de bedömningar var som lades till grund för att ange att en produkt var miljöanpassad. Enligt regeringen talade detta för införandet av ett mera enhetligt system för miljömärkning.
Systemet skulle bygga på öppet redovisade och kända kriterier för bedömning av miljöanpassningen. Det ansågs vara av stor betydelse att den växande miljömedvetenheten hos medborgarna togs till vara och stimulerades som ett led i arbetet för en bättre miljö. Det ansågs också vara angeläget att konsumenterna fick vederhäftig information för att kunna välja mindre miljöbelastande produktaltemativ. Frivillig miljömärkning av produkter ansågs vara ett verkningsfullt komplement till de tvingande regler och styrande insatser som görs för skydd av miljön genom lagstiftning. Ett höjt miljömedvetande hos konsumenterna kunde enligt regeringens mening få till följd att marknaden för miljöanpassade produkter kunde öka vilket i sin tur borde leda till att industrin fick ett ökat intresse för att utveckla
miljöanpassad teknik och miljöanpassade produkter.
SOU 1999: 145
Enligt regeringen skulle miljömärkningssystemet organiseras så att olika
intressenter på området kunde samverka. Regeringen konstaterade vidare att verksamheten, vilket utredningen också hade föreslagit, skulle kunna organiseras i en stiftelse, alternativt vilket många remissinstanser hade
påtalat att den knöts till SIS-Standardiseringen i Sverige SIS.
- genom Fördelarna med att knyta verksamheten till SIS var enligt regeringen, att miljömärkningen då skulle knytas till etablerad, objektiv och obunden
en organisation med inarbetade verksamhetsforrner när det gällde att ta fram kriterier och godkänna produkter för märkning och kontroll. En ytterligare fördel angavs vara att verksamheten skulle komma igång snabbare än om
organisation skulle behöva etableras. Verksamheten skulle dessutom en ny kunna bedrivas till en lägre kostnad på grund av stordriftsfördelar. Efter-
internationella samverkansforrner fanns etablerade skulle harmonisom en sering underlättas. Regeringen menade att utredarens intentioner med en fristående stiftelse skulle tillgodoses miljömärkningen knöts till SIS
om certifieringsverksamhet.
Regeringen föreslog därför att miljömärkningsverksamheten skulle organi-
inom för SIS certiñeringsverksamhet där den skulle hanteras seras ramen av en särskild miljömärkningsstyrelse och en referensgrupp. När det gällde den närmare inriktningen och utvecklingen av miljömärkningen ansåg regeringen, i överensstämmelse med vad utredaren hade förordat, att det berörda organet skulle ha stor frihet att utforma verksamheten i enlighet med intressentemas intentioner. lntressentema ansågs vara de allmänna samhällsintressena i första hand skulle representeras av staten och
som kommunerna, konsumenterna, miljörörelsen och forskning med anknytning till miljöfrågor samt näringslivet i form av producenter/industri och handelns olika led.
"Bra Miljöval" Även Svenska Naturskyddsföreningen, är ideell förening, arbetar
som en sedan 1987 med miljömärkning. Naturskyddsföreningens miljömärkningssystem kan ses som en parallell till det ovan redovisade systemet. Syste-
har många likheter även väsentliga skillnader. Produkter som men men uppfyller Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval kan licensieras för att få märkas med falksymbolen som är kännetecknet för Bra
Miljöval". Kriterierna utarbetas av Naturskyddsföreningen.
10 SOU 1999: 145
2¶Den nordiska
milj ömärkningsordningen
Nordiska Ministerrådet beslöt år 1989 att inrätta ett nordiskt system för frivillig positiv miljömärkning av produkter varor och tjänster. Finland, Sverige, Norge och Island anslöt sig till systemet. På grund av planerna på ett motsvarande system inom EU valde Danmark till en början att endast delta observatör. År 1997 anslöt sig dock Danmark helt till den
som nor-
diska miljömärkningen.
Huvudmålet med verksamheten är att få till stånd en mindre miljöbelastande konsumtion genom att vägleda konsumenter och inköpare så att de kan handla miljömedvetet. Märkningen skall stimulera till en utveckling av varor och tjänster som tar hänsyn till miljön. Systemet innebär att produkter från miljösynpunkt- är bättre än i övrigt likvärdiga produkter
som får märkas med ett miljömärke, en stiliserad svan.
Verksamheten nordisk nivå
på
Den nordiska samordningen av miljömärkningssystemet sker i den Nordiska Miljömärkningsnämnden. Nämnden beslutar om en gemensam nordisk miljöstrategi för verksamheten och fastställer årliga verksamhets- och handlingsplaner samt rapporterar till Nordiska Ministerrådet.
Miljömärkningsnämnden beslutar om vilka produktgrupper som skall väljas för kriterieutveckling, pekar ut ansvariga nationella organ for kriteriearbetet, utnämner expertgmpper och fastställer slutligen de framtagna kriterierna.
2.2¶Verksamheten nationell nivå
på
Miljömärkningsverksamheten i de deltagande länderna skall förvaltas av nationella utses landets myndigheter. Det finns ingen styr-
organ som av ning på nordisk nivå om hur den nationella verksamheten skall vara organiserad utan de deltagande länderna är fria att själva bestämma den närmare utformningen av förvaltningen. Detta har lett till olikheter.
I Finland är miljömärkningsverksamheten knuten till Finlands Standardiseringsförbund SFS. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan staten och miljömärkningsorganet, SFS Certifiering AB. I Norge har en stiftelse, Stiftelsen Miljömerking i Norge, utsetts till nationellt miljömärkningsorgan. Danmark har valt lösningen att, efter en upphandling, låta företaget dk-teknik Energi Miljø förvalta miljömärkningssystemet. Island
og
ll
slutligen har valt att låta Miljö- och livsmedelsmyndigheten
Hollustuvemd Rikisins förvalta systemet.
De nationella för licensiering av de enskilda produkterna
organen ansvarar mot de fastställda kriterierna och de förutsätts ömsesidigt erkänna varand-
kompetens. När produkt är godkänd i ett land så gäller godkännanras en det i alla länder är anslutna till verksamheten. För att få använda mär-
som ket i annat än det landet krävs dock att den aktuella produkten regist-
egna reras hos det nationella organet i det andra landet.
Nordiska Miljömärkningsnämnden beslutar om de principer som skall gälla för de olika avgifter som förekommer inom systemet. De avgifter
förekommer är ansökningsavgift som skall betalas i samband med som en att ansökan ges in och en årsavgift. Årsavgiften bestäms efter en pro-
en centuell beräkning på årsomsättningen den aktuella produkten eller
av tjänsten. De nationella organen bestämmer själva storleken på avgifterna inom de intervall beslutats av Nordiska Miljömärkningsnämnden.
som Storleken på avgifterna varierar från land till land.
l detta sammanhang kan nämnas att det på nordisk nivå har påbörjats ett arbete med att utvärdera vissa frågor inom den nordiska miljömärkningen. Bl.a. skall sådana organisatoriska frågor finansieringsstrukturen och
som den nordiska arbetsfördelningen nordisk profil analyseras. Vidare skall intresse- och myndighetsrepresentationen i Nordiska Miljömärkningsnämnden, i nationella styrelser och nämnder samt i expertgrupper utvärde-
liksom möjligheterna att lösa tvister. Arbetet beräknas vara slutfört ras under år 2000.
2.3¶Kriteriearbetet
Kriteriearbetet utförs i nordiska expertgmpper. Medlemmarna i expertgrupperna utnämns av Nordiska Miljömärkningsnämnden på förslag av de nationella organisationemas sekretariat. Experterna skall utnämnas på grundval personlig kompetens. Expertgruppema är rådgivande till det
av nationella miljömärkningsorganet som är ansvarigt för det aktuella kriteriearbetet. Experter från nationella konsument- och miljöorganisationer, handel, industri och myndigheter har möjlighet att delta i expertgruppernas arbete.
Miljökraven skall ställas högt. Bedömningen av en produkts miljöpåverkan skall utgå från hela dess tänkta livslopp. Kravnivån skall bedömas i förhållande till de officiella miljöreglema i de deltagande länderna. Vid fastställandet kriterierna får marknadsandelen för de produkter som
av förväntas uppfylla kriterierna uppgå till högst en tredjedel av totalmark-
12 SOU 1999: 145
naden i Norden. En miljömärkt produkt får inte fungera sämre eller hålla lägre kvalitet än vad fallet är med i övrigt likvärdiga från miljösyn-
men -
punkt sämre produkter.
Kriterierna skall ha giltighet högst tre år varefter de skall revideras
en om eller kan komma att förlängas. Miljömärkningsnämnden har rätt att upphäva eller ändra kriterierna under den fastställda giltighetstiden om det kommer fram väsentlig kunskap om den aktuella produktens påverkan
ny på miljö eller hälsa.
3 EU
Milj ömärkningssystemet inom
EU:s system för miljömärkning grundas rådets förordning EEG nr 880/92 den 23 1992 ett gemenskapsprogram för tilldelning av
av mars om miljömärke Celex 392R0880/S. Miljömärket består en stiliserad
av blomma.
EU:s system har som yttersta mål att få till stånd en harmonisering av miljömärkningen för att på sikt få endast ett miljömärke inom hela gemenskapen. Uppbyggnaden EU:s system överensstämmer i stort med det
av nordiska systemet. Märkningen är positiv och frivillig. Finansiering sker
ansökningsavgifter och procentuell avgift på den miljömärkta genom en produktens årsomsättning. Varje land skall peka ut ett eller flera s.k. behöriga skall förvalta systemet nationellt.
organ som
Kriteriearbetet inom EU
Kriterieutvecklingen initieras Europeiska kommissionen eller ett behö-
av rigt efter förslag från t.ex. industrin. Kommissionen prioriterar och
organ fördelar kriterieutvecklingsarbetet på de eller det behöriga organ som är villigt att åta sig arbetet. Kommissionen biträds i sitt arbete av en kommitté består företrädare för medlemsstaterna och av en referens-
som av
består representanter för europeisk industri, handel, konsugrupp som av
mentorganisationer och miljöorganisationer. Förslag till kriterier bereds i
referensgruppen och kommittén. Kommissionen fastställer föreslagna kriterier ett förslag antas med kvalificerad majoritet vid omröstning i
om kommittén. sådan majoritet inte kan uppnås så överlänmas ärendet
Om en till ministerrådet.
SOU 1999: 145
4 Den svenska ömärk-
förvaltningen av milj ningssystemen
4.1¶Det nordiska
milj ömärkningssystemet
Staten och dåvarande SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige SIS
träffade i oktober 1989 ett avtal frivillig positiv miljömärkning
om av pro-
dukter. SIS åtog sig att inom den certifieringsverksamhet SIS då be-
som drev organisera och driva verksamhet för miljömärkning i de former
en och på de villkor som angavs i avtalet. En särskild partssammansatt mil-
jömärkningsstyrelse och referensgrupp inrättades.
Utgångspunkten för överenskommelsen mellan staten och SIS var att verksamheten på sikt skulle bli ekonomiskt självbärande och finansieras
genom avgifter. I det avtal träffades mellan staten och SIS också
som anges
beträffande finansieringen att miljömärkningsverksamheten inom SIS
skulle vara ekonomiskt självbärande så att uppbuma avgifter och ersättningar skulle täcka uppkomna kostnader avtalet finns som bilaga 11.3 i prop. 1989/90:25. I ett inledningsskede då verksamheten byggdes
upp ansåg regeringen emellertid att medel borde tillhandahållas bidrag
genom över statsbudgeten. Bidragen skulle dock betalas tillbaka när systemet ekonomiskt kunde bära detta.
Regeringen gjorde den bedömningen att verksamheten skulle bli självbärande först efter femte verksamhetsåret och bedömde behovet medels-
av tillskott de första fem åren till 6 milj. kr. För budgetåret 1989/90 före-
ca slog regeringen att ett anslag 1 900 000 kr skulle anvisas för bidrag till
miljömärkning av produkter. Vid riksdagsbehandlingen bet. 1989/90:
LU13, rskr.81 framfördes inga erinringar mot regeringens förslag.
4.2 EU:s
milj
Enligt den ovan nämnda EU-förordningen ankommer det på varje medlemsstat att tillsätta ett eller flera behöriga att fullgöra de uppgifter
organ som hänger samman med EU-blomman. Medlemsstaterna skall till att
se
de behöriga organens självständighet och opartiskhet garanteras. SIS Mil-
jömärkning AB är anmält som behörigt organ för Sverige.
14 SOU 1999: 145
4.3¶Statskontorets rapport 1995:21
I utvärdering den nordiska miljömärkningen gjordes år 1994 vid
en av som Lunds Universitet avdelningen för Industriell Miljöekonomi 1994-09-02 redogörs för viss kritik som bl.a. riktade sig mot att de nordiska verksamheterna knutna till standardiseringsorganisationema var onödigt
som var byråkratiska och att denna koppling för Sveriges vidkommande till SIS
- kunde felaktiga signaler vilka mål och syften som ligger bakom
ge om miljömärket. På grund av den kritik som sålunda kom att riktas mot att miljömärkningsverksamheten bedrevs inom standardiseringsorganisationen SIS gav dåvarande Civildepartementet år 1995 Statskontoret i uppdrag att utreda vissa frågor kring Svanen och Blomman. I uppdraget ingick bl.a. att utreda sådana frågor som hur de två systemen skulle organiseras nationellt. I uppdraget ingick vidare att utreda vilka konsekvenser ett öppet system för teknisk kontroll och provning skulle få för arbetet med kontroll
produkter mot kriterier och licensiering miljömärken inom de båda av av systemen.
4.3.1¶Förvaltningen av Svanen
Statskontoret konstaterade i den rapport som följde Rapport 1995:21. Svanen och Blomman, Milj ömärkningens organisation i Sverige att staten
förutom de möjligheter till styrning av verksamheten som följde av av- talet mellan staten och SIS dessutom hade möjlighet att utöva ekonomisk
styrning genom regleringsbrevet med bestämmelser för anslaget Bidrag till miljömärkning produkter. Enligt Statskontorets uppfattning karak-
av teriserades de statliga styrmedlen trög rörlighet, bl.a. genom konstruk-
av tionen med ett långsiktigt avtal i botten. Konstruktionen gjorde det svårt att få till stånd önskvärda förändringar i t.ex. styrelsens sammansättning och att påverka verksamhetens inriktning eller att få insyn i dess ekonomi.
Statskontoret ansåg att bristerna vad gäller styrning av verksamheten och kritiken mot verksamhetens koppling till SIS talade för att helt frikoppla verksamheten från SIS och ge staten ett mera direkt inflytande. Statskonto-
ret föreslog att huvuddelen miljömärkningsverksamheten skulle föras
av över till ett aktiebolag. Staten skulle enligt förslaget vara ensamägare och styrelsen skulle bestå representanter för industri, distribution samt kon-
av sument- och miljöintressen.
4.3.2¶Förvaltningen av Blomman
Statskontoret konstaterade att den gängse ordningen bland EU:s medlemsstater är verkar inom den nationella miljömärkningen
att ett organ som
SOU 1999: 145 15
även utses som behörigt organ för Blomman. Statskontoret konstaterade vidare att det inte hade riktats någon allvarlig kritik mot den rådande ordningen i Sverige, nämligen förvaltade Svanen och Blom-
att samma organ man. Enligt Statskontoret fanns det därför skäl att även i fortsättningen hålla samman förvaltningen Svanen och Blomman.
av
4.3.3¶Ett öppet milj ömärkningssystem
Med ett öppet system för provning och kontroll ett system där alla
avses offentliga och enskilda organ som uppfyller uppställda kompetenskrav får
utföra föreskrivna certiñerings-, provnings- och besiktningsuppgifter. Sve-
rige åtog sig redan under EES-förhandlingama att, när det är möjligt,
anpassa svenska kontrollordningar till ett öppet system. I den riksdagen
av antagna EES-propositionen 1991/922170, Bilaga 11 38-81 sägs att ett
s. öppet system skall, så långt det är möjligt, tillämpas såväl inom de områden som regleras äldre direktiv för direktiv enligt den meto-
av som nya den. Vidare skall öppna system införas på områden inte är direkt be-
som rörda av gemenskapsregler t.ex. återkommande besiktning och provning
av produkter inte regleras direktiv a.a. 51 ff och 58 ff.
som av s.
Statskontoret konstaterade att ett miljömärkningssystem generellt har många likheter med övriga system för teknisk kontroll, främst i fråga
om licensiering och kontroll, samtidigt det finns stora skillnader. Den
som viktigaste frågan att lösa i ett tänkt öppet system enligt Statskontoret
var hur kriterieutvecklingen skulle ordnas, såväl vad gäller ambitionsnivå
som finansiering. Statskontoret pekade även på att det nödvändigt att krite-
var rieutvecklingsarbetet hölls samlat och bedrevs inom de för priorite-
ramar ring m.m. beslutats samnordiskt. Erfarenheter från provning och
som marknadskontroll behövdes i det fortlöpande kriterierevideringsarbetet. En central registrering ansågs vidare nödvändig för att kunna informera de andra nordiska aktörerna om beviljade licenser.
Statskontoret gjorde den bedömningen att ett öppet system inte skulle innebära några samordningsvinster och att det inte fanns tillräcklig anledning för Sverige att som ensamt land införa ett öppet miljömärkningssys-
tem.
16 SOU 1999: 145
4.4¶Närmare SIS SIS AB
om och Miljömärkning
SIS-Standardiseringen i Sverige SIS
Tidigt började man att standardisera mått och under 1900-talets första decennier var den tekniska utvecklingen snabb med en växande industriproduktion och världshandel. Krav på Standardisering växte i takt med denna utveckling.
År 1922 bildades SIS Industriens Standardiseringskommission
Svenska
som centralorgan för svensk Standardisering på initiativ av Sveriges Industriförbund och Ingenjörsvetenskapsakademien.
SIS är medlem och företräder svenska intressen, direkt eller indirekt i
- de internationella standardiseringsorganen ISO och CEN.
Bland SIS uppgifter i övrigt kan nämnas att auktorisera standardiseringsorgan med ansvar för Standardisering inom sitt fackområde sin bransch, fastställa svensk standard, verka för användning av standard och att tillsammans med standardiseringsorganen driva SIS Förlag AB för utgivning, marknadsföring och försäljning av standard samt på regeringens uppdrag genom SIS Miljömärkning AB svara för miljömärkning med Svanen samt representera Sverige i EG:s milj ömärkningsarbete.
SIS Miljömärkning AB
Genom den omstrukturering av miljömärkningsverksamheten i Sverige
som genomfördes år 1998 prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: NU 1 kom förvaltningen av Svanen och Blomman att föras över till ett för ägarna sta-
ten och SIS icke vinstgivande aktiebolag, SIS Miljömärkning AB. Staten
förvärvade 10 % av aktiekapitalet i bolaget och röstetalet för samtliga aktier och SIS resterande 90% av aktierna. Grunden för omstruktureringen var en önskan att skapa en klarare och effektivare organisation med en tydligare beslutsstruktur. Huvudinriktningen för bolagets verksamhet skulle dock vara densamma som i den tidigare organisationen och bolagets skötsel m.m. skulle tidigare regleras ett avtal mellan ägarna.
som genom
SIS Miljömärkning AB är alltså det officiella nationella organet för det svenska arbetet inom miljömärkningsområdet samt för svensk medverkan i nordiskt, europeiskt och globalt samarbete. Arbetet inom SIS Miljömärkning AB leds av Svenska Miljömärkningsnämnden, SMN. Bolaget svarar för marknadsföring av verksamheten gentemot konsumenter, massmedia
och näringsliv.
De nordiska och nationella svenska och uppgifter framgår
organens ansvar av skissen nedan.
Nordiska Ministerrådet
Övergripande ansvar.
Nordiska Miljömärkningsnämnden Rapporterar till Nordiska Ministerrådet.
Samordnar det nordiska miljömärkningssystemet.
Beslutar om produktgrupper för kriteriearbetet. Fastställer kriterier.
SISMiljömärkning AB Leder den nationella verksamheten den Svenska Milj ömärk-
genom ningsnämnden. Nationellt sekretariat för den nordiska miljömärkningen. Beslutar om licenser. Deltar i det nordiska kriteriearbetet.
Vid början av år 1999 fanns det kriteriedokument för 47 produktgrupper för Svanen och tolv for EU-blomman. Antal licenser i Sverige för Svanen är över 435 och for EU-blomman elva.
Enligt bolagets årsredovisning för verksamhetsåret 1998 nettoomsätt-
var ningen 27 362 tkr och övriga rörelseintäkter det statliga stödet 4 600 tkr. Resultatet efter finansiella poster 4 560 tkr. Vid utgången det aktu-
var av ella verksamhetsåret var antalet anställda 27.
5¶Det stödet till
statliga miljömärknings-
Verksamheten
Målsättningen från regeringens och riksdagens sida har hela tiden varit att miljömärkningen på sikt skall självñnansierande ersättningar
vara genom och avgifter från de företag som får sina produkter miljömärkta. Stödet till miljömärkningen har under senare år motiverats med att det nordiska miljömärkningssystemet kräver ett omfattande nordiskt samarbete och att EU:s miljömärkningssystem inte förutsätts ge intäkter någon betydelse-
av full storlek. Stödet har varit avsett bidrag till att täcka kostnaderna för
som kriterieutveckling och revidering av redan fastställda kriterier inom det
18 SOU 1999: 145
nordiska miljömärkningssystemet samt till att täcka de kostnader kan som hänföras till EU:s miljömärkningsordning. Det statliga stödet till kriterieutvecklingen täcker endast liten del kostnaden. Detta har medfört en av att även licensmedel har tagits i anspråk för kriteriearbete.
Det statliga stödet till miljömärkningsverksamheten har från och med budgetåret 1989/90 uppgått till följande belopp.
Budgetår Anslag
1989/90 1.900 tkr 1990/91 1.000 tkr 1991/92 2.700 tkr 1992/93 3.000 tkr 1993/94 5.000 tkr 1994/95 5.000 tkr 1995/96 18 mån 6.900 tkr 1997 4.600 tkr 1998 4.600 tkr 1999 2.800 tkr" Tillkom bidragför EU-blomman " Ursprungligen4.600tkr; minskningi vårbudgetenmed 1.800tkr
Enligt uppgift från SIS Miljömärkning AB utgår för motsvarande verksamheter i övriga Norden det statliga stödet för år 1999 med 9,5 miljoner SEK i Danmark, 2,1 miljoner SEK i Finland och 4,2 miljoner SEK i Norge.
6¶Närmare
om utredningsuppdraget
I våra direktiv Fi 1999:01 konstateras att den nordiska miljömärkningsverksamheten vid den tiden januari 1999 under års tid bedrivits i ca ett SIS Miljömärkning AB. Enligt direktiven skall vi genomföra utvärdeen ring av de organisatoriska formerna och lämna förslag formerna för det om fortsatta statliga engagemanget i det nordiska miljömärkningssystemet.
När det gäller formerna för det fortsatta statliga det, engagemanget avser som vi uppfattat uppdraget, i första hand i vilken omfattning skall staten engagera sig i verksamheten. Som nämnts har utgångspunkten för ovan statens dvs. regering och riksdag i det nordiska miljö- - - engagemang märkningssystemet hela tiden varit att verksamheten på sikt skall bli ekonomiskt självbärande och finansieras avgifter. genom
Hur väljer att organisera och finansiera verksamheten är till viss del
man avhängigt i vilken omfattning man anser att staten bör eller det åvilar
av staten ett att sig i densamma. De organisatoriska for-
ansvar - engagera
och det statliga engagemanget kan sålunda till viss del ses som två merna sidor sak, varvid först har att ta ställning till det fortsatta
av samma man engagemanget och därefter den organisatoriska delen.
Däremot har vi inte uppfattat att vårt uppdrag innefattar en utvärdering eller ett ställningstagande till frågan om ett öppet system med följdfrågor. Med öppet system för provning och kontroll ett system där alla of-
avses fentliga och enskilda uppfyller uppställda kompetenskrav, får
organ, som utföra föreskrivna certifierings-, provnings- och besiktningsuppgifter. Redan på grund vad gäller beträffande den nya standarden, ISO
av som 14024, är det enligt vår mening inte möjligt att nu införa ett öppet system. Den standarden fastställer nämligen att ett miljömärkningsorgan har an-
för bedömning och licensiering. Miljömärkningsorganet får i sitt arsvar bete visserligen utnyttja uppdragstagare agents men organen ansvarar själv ytterst för licensieringen. Detta är inte förenligt med en
ansvar struktur enligt vilken intyg från utomstående är bindande för organet.
Inte heller har vi uppfattat att i vårt uppdrag ingår att närmare bedöma hur motsvarande frågor skall lösas i fråga den europeiska miljömärkningen
om annat än om den verksamheten även i fortsättningen organisatoriskt
- skall hållas med den nordiska miljömärkningen.
samman
7 och
överväganden förslag
7.1¶Statens ansvar för ömärkningsmilj
verksamheten
Kommitténs bedömning: Staten har konstruktionen av det
genom
nordiska miljömärkningssystemet ett omfattande ansvar och långtgåen-
de befogenheter.
Väl fungerande marknader förutsätter att konsumenterna har tillgång till korrekt och tydlig information vid sina beslut. Konsumentinforrnation är
viktig funktion i marknadsekonomin. Detta gäller även information om en
och tjänsters miljöpåverkan, såsom olika former av miljömärkning. varor
Från miljöpolitisk horisont syftar miljömärkningen till att, utan styrning
en av ifrågakommande verksamheter, utnyttja konsumenternas och produ-
centemas miljöintresse såsom ett frivilligt styrmedel.
20 SOU 1999: 145
En förutsättning för att konsumenter skall kunna göra från miljösynpunkt väl övervägda konsumtionsval är att det finns objektiv information
om olika produkters miljöegenskaper. Miljömärkning har visat sig kunna förmedla sådan information på ett lättillgängligt sätt. Miljömärkningsverksamheten är därför ett viktigt redskap för att realisera de konsumentpolitiska miljömålen, nämligen att utveckla konsumtions- och produktionsmönster minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till
som en långsiktigt hållbar utveckling.
Det nordiska miljömärkningssystemet inrättades år 1989 efter beslut
av Nordiska Ministerrådet konsumentministrama. Nordiska miljömärkningsnämnden NMN är det på nordisk nivå samordnande organet. Svenska staten utser det eller de organ som skall förvalta verksamheten i Sverige, dvs. för svenskt vidkommande SIS Miljömärkning AB.
Staten har genom konstruktionen det nordiska miljömärkningssystemet
av ett omfattande ansvar. I statens ansvar ligger att övervaka att det utsedda organet är och förblir lämpligt för uppgiften. Om organet missköter sitt uppdrag kan staten återkalla uppdraget.
Vi menar att det inflytande staten har förordnandemakten och den
genom löpande övervakningen det behöriga organet utgör tillräcklig grund
av en för att bibehålla ett starkt statligt inflytande över systemet. I detta
sammanhang bör dessutom påpekas att det är Nordiska miljömärkningsnämnden NMN beslutar nordisk miljöstrategi samt fast-
som om en gemensam ställer årliga verksamhets- och handlingsplaner och rapporterar till Nordiska ministerrådet. Det är vidare NMN beslutar vilka produkt-
som om grupper som skall väljas för kriterieutveckling, pekar ut ansvariga nationella organ för kriteriearbetet, utnämner expertgrupper och slutligen
som fastställer de framtagna kriterierna. Dessa uppgifter ligger således inte till någon del på det nationella behöriga organet.
Enligt vår mening är det således inte avgörande för det statliga inflytandet att staten genom delägarskap och/eller ekonomiska bidrag medverkar i det nationella arbetet. Regering och riksdag skall självfallet även påverka verksamheten samarbetet i Nordiska rådet och i Nordiska minister-
genom rådet, som ytterst ansvarar för den samlade verksamheten.
7.2¶Statens ekonomiska i den nordiska
engagemang
milj ömärkningsverksamheten
Kommitténs förslag: Det statliga stödet bör gradvis reduceras och, i och med utgången år 2001, begränsas till stöd m.m. för sådant ut-
av vecklingsarbete inte omedelbart kan förväntas bära sina egna kost-
som nader.
Statens för val och övervakning av det nationella organet förutsät-
ansvar ter alltså inte ett statligt ägande eller direkt kontroll av organet. Det direkta ansvaret att förordna behöriga innefattar inte heller några direkta
organ ekonomiska förpliktelser mot organen eller systemen som sådana. Staten bär ansvaret för att det finns ett behörigt organ. Om de ekonomiska förutsättningarna inte är sådana att systemet kan självfmansierande kom-
vara
således staten ytterst att tvingas garantera ekonomin. mer
Systemets utveckling har under ett övergångsskede förutsatt att de nationella sig i kriteriearbetet. Eftersom kostnaden för krite-
organen engagerar rieframtagningen inte har kunnat bäras systemen har staten årligen
av genom villkorslån bidragit till verksamheten.
De beslut frivillig, enhetlig och positiv nordisk miljömärkning som
om en riksdagen fattade hösten 1989 har gett konkreta resultat. Det finns idag ett stort antal svanmärkta produkter på marknaden, och konsumenterna kan få vägledning för att välja de minst miljöbelastande produkterna. Detta kan i sin tur leda till produktutveckling på sikt kommer att bidra till en
en som från miljösynpunkt hållbar utveckling. Systemet var ursprungligen tänkt att ha igångsättningsperiod på fem år prop. 1989/90:25 s. 71. Syste-
en met har dock växt hela tiden och det framstår inte längre meningsfullt att tala övergångstid. Systemet växer i takt med att ökande miljöhänsyn
om en styr konsumenters och producenters beteende. Ett skäl till systemets tillväxt är marknadens krav på kriterieutveckling på nya produktområden.
Utgångspunkten för statens dvs. regering och riksdag engagemang i det
- nordiska miljömärkningssystemet framgår budgetpropositionema från
av år 1989/90 till år 2000. Den ursprungliga tanken slogs fast i tilläggsbudgeten för 1989/90 prop. 1989/90:25 s. 70 t liksom i den ursprungliga överenskommelsen mellan staten och SIS: Verksamheten skall på sikt bli ekonomiskt självbärande och finansieras genom avgifter. Verksamheten bedömdes dock under ett uppbyggnadsskede i behov statligt stöd.
vara av Stödet skulle enligt avtalet mellan staten och SIS återbetalas när systemet ekonomiskt kunde bära detta. I vårbudgeten för år 1999 minskades anslaget till SIS Miljömärkning AB till förmån för andra konsumentverksam-
heter, med en hänvisning till denna kommittés vidare ställningstaganden i fråga om statens engagemang i det nordiska miljömärkningssystemet prop 1998/991100 s. 107. I budgetpropositionen för år 2000 anges att cirka 90 procent av den nordiska miljömärkningsverksamheten nu finansieras genom licensintäkter och att verksamhetens anslag för år 2000 återigen mot
bakgrund av denna kommittés uppdrag beträffande det statliga engagemanget i det nordiska miljömärkningssystemet fastställdes till 1,8 miljo-
ner kronor.
Miljömärkningssystemet växte redan från början i takt inte förut-
en som setts. Redan under budgetåret 1991/92 var det anslag som ursprungligen fastställts för den tänkta femåriga igångsättningsperioden förbrukat prop. 1990/91:100 bilaga 15, s. 93. Vissa år har stora resurser satsats på marknadsföring av systemet prop. 1993/94:l00 bilaga 14, s. 61 men den primära orsaken till att systemet växt är framtagningen av kriterier för en ständigt ökande grupp produkter. Det har gått tio år sedan det nordiska miljömärkningssystemet inrättades och systemet på väg att bli
uppges vara självfinansierande prop. l999/2000:1 utgiftsområde 24, s. 106.
Varumärket Svanen är starkt och välkänt och har både näringslivets och konsumenternas förtroende. Staten har genom konstruktionen det
av nordiska miljömärkningssystemet ett omfattande ansvar och långtgående befogenheter. Statens starka inflytande över den nationella grenen av det nordiska miljömärkningssystemet påverkas inte i och för sig om staten
av engagerar sig ekonomiskt. Kravet på att verksamheten skall vara självbärande kan inte tillåtas inskränka bolagets möjligheter att delta i utvecklingsarbete som är viktigt från miljösynpunkt men som inte kan förutses på kort sikt vara ekonomiskt lönsamt. Ett visst statligt bidrag framstår därför som behövligt. Därmed vidmakthålls bolagets oberoende. Mot bakgrund av propositionsuttalandena, vilka antagits av riksdagen, och med beaktande av vad som sagts i övrigt anser vi att det statliga stödet bör gradvis reduceras och, i och med utgången år 2001, begränsas till sådant utveck-
av lingsstöd m.m. som angivits ovan.
När det gäller det statliga bidraget som utgår till den europeiska miljömärkningsverksamhet som bedrivs inom SIS Miljömärkning AB är det en helt separat fråga som inte ingår i vårt uppdrag.
SOU 1999: 145
7.3¶Statens i övrigt, miljöorganets
engagemang
förhållande till SIS och val av associationsfonn
Kommitténs bedömning: Den svenska det nordiska miljö-
grenen av märkningssystemet bör tills vidare organiseras och bedrivas sätt som sker i dag.
Statskontoret rekommenderade i sin rapport att miljömärkningsverksamheten skulle placeras i ett bolag där staten inledningsvis blev ensamägare. Intressenter från industri, distribution, konsumenter och miljörörelsen förutsattes bli inbjudna som ägare med staten som majoritetsägare.
Genom bolagiseringen av SIS Miljömärkning har banden med SIS klargjorts och i stor utsträckning kapats. Som framgår av vår bedömning ovan förutsätter statens ansvar för val och övervakning av det nationella organet inte ett statligt ägande eller direkt kontroll organet. Enligt vår mening
av finns det sålunda inte några konsumentpolitiska hinder mot att vidta förändringar i detta hänseende.
Vårt uppdrag innefattar som ovan i avsnitt 6 konstaterats inte någon utvärdering eller något ställningstagande till frågan ett öppet system. Vi kan
om därmed inte heller utvärdera eller ta ställning till i vad mån och i så fall
hur frågan om ett öppet eller stängt system bör inverka på de organisato-
riska formerna för verksamheten.
Det saknas även i övrigt förutsättningar att nu föreslå förändringar såväl i fråga om statens ägande som i övriga därmed förknippade frågor, såsom miljöorganets förhållande till SIS och val av associationsforrn.
De organisatoriska formerna för verksamheten bör mot denna bakgrund inte nu ändras. Vi menar att förutsättningarna för en utvärdering av SIS
Miljömärkning AB först föreligger när verksamheten har pågått ytterligare
tid. Utvärderingen bör då göras förutsättningslöst och även från andra en
perspektiv än de rent konsumentpolitiska.
24 SOU 1999: 145
7.4¶Relationen Svanen Blomman
-
Kommitténs bedömning: Det nuvarande arrangemanget förutsätter att
det nationella miljömärkningsorganet strikt åtskiljer det nordiska mil-
jömärkningssystemet Svanen och det europeiska miljömärknings-
- -
systemet Blomman och deras respektive ekonomi. Systemen bör
- -
även fortsättningsvis handläggas av samma organ.
De båda systemen är självständiga. Det nuvarande arrangemanget förutsätter att det nationella miljömärkningsorganet strikt åtskiljer systemen och deras respektive ekonomi. Systemen bör dock även fortsättningsvis förvaltas av samma Inga skäl har framkommit talar för
organ. som en omvärdering. Tvärtom bör samlad handläggning innebära fördelar vid
en ökade krav på harmonisering Svanen och Blomman.
av
7.5¶Konsekvenser
För det fall det statliga stödet skall reduceras måste det inledningsvis komma att påverka miljömärkningsorganet, f.n. SIS Miljömärkning AB, och dess verksamhet.
Mot bakgrund vad angivits rörande bolagets verksamhet och
av som ovan ekonomi kan vi inte annat än att verksamheten bör kunna organiseras
se och drivas på ett sätt att den kan självñnansierande.
vara
Enligt vår mening bör en sådan i huvudsak självfmansierande verksamhet som vi nu föreslår inte innebära några negativa konsekvenser för den
nordiska miljömärkningen, under förutsättning att det utgår ett fortsatt statligt
stöd för utveckling
m.m.
SOU 1999: 145 25
Reservation av ledamoten Paulo Silva
Konsumentpolitiska kommittén har analyserat och utvärderat de organisatoriska formerna för och statens engagemang i det nordiska miljömärkningssystemet. Jag är i stort positiv till ett statligt engagemang i det nordiska miljömärkningssystemet som med sin verksamhet kan få till stånd en mindre miljöbelastande konsumtion genom att vägleda konsumenter och inköpare så att de kan handla miljömedvetet. Märkningen stimulerar till en utveckling av varor och tjänster som tar större miljöhänsyn. Trots detta är jag kritisk till några av de bedömningar som kommittén gör. Dels handlar det om nordiska miljömärkningssystemets expertsammansättning for kriterieframtagning och dels möjligheterna att verka konkurrensneutralt gentemot andra miljömärkningssystem på marknaden.
Den nordiska miljömärkningsnämden Den nordiska miljömärkningsnämden NMN beslutar om en gemensam nordisk miljöstrategi, fastställer årliga verksamhets- och handlingsplaner och rapporterar till nordiska ministerrådet. Dessutom beslutar NMN om vilka produktgmpper som skall väljas för kriterieutveckling, pekar ut ansvariga nationella organ för kriteriearbetet, utnämner expertgrupper och slutligen fastställer de framtagna kriterierna. Kriteriearbetet for miljömärkningen utförs i nordiska expertgrupper. Medlemmarna i expertgruppema utnämns av nordiska miljömärkningsnämnden på förslag av de nationella organisationemas sekretariat. Experterna utnämns grundval av personlig kompetens. Detta skapar problem då expertgruppemas sammansättning kan komma att styra kriterierna i en viss riktning, vilket inte alltid leder till högt miljöskydd. Beteckningen personlig kompetensär en riskabel beteckning med tanke på att personlig kompetens uppstår i si-
en tuation som kan ha kommersiell eller ideell karaktär. Kommittén borde enligt min mening, för att stärka märkningens trovärdighet, ha säkerställt en balanserad representation för miljö- och konsumentorganisationer i expertgruppema. Det samma gäller sammansättning av NMN som Kommittén inte analyserat. Vad ska gälla Representativitet eller personlig kompetens Vilken roll ska deltagande i NMN ha Kommittén lämnar dessa frågor obesvarade trots att uppgiften är att analysera statens
engagemang och miljömärkningssystemets organisatoriska fonn. Detta är frågor som ytterst berör hela märkningssystemets trovärdighet.
Det statliga engagemanget Kommittén föreslår att det statliga stödet till miljömärkningsverksamheten gradvis bör minskas för att vid utgången av år 2001, begränsas till enbart sådant utvecklingsarbete som saknar ett omedelbart ekonomiskt intresse. Målet är att systemet ska vara självñnansierat, samtidigt gör kom-
men mittén en helgardering för stöd av kriteriearbete som saknar omedelbart ekonomiskt intresse. Det är ett enligt min mening ett rimligt övervägande.
26 SOU 1999: 145
Men då måste staten samtidigt komma till rätta med den snedvridning
av konkurrensen den statliga subventionen till det nordiska miljömärk-
som ningssystemet innebär. Staten måste i detta fall reglera att andra system såsom naturskyddsföreningens Bra miljöval får konkurrensvillkor.
samma Annars innebär det statliga stödet till att andra miljömärknings-
svanen system får sämre förutsättningar för utveckling kriterier och marknads-
av
föring än svanen. Därmed missgynnas miljömärkningssystem på vissa
som områden kan ha högre miljökrav än den statligt subventionerade
svanen. Kommittén är ovillig att denna snedvridning konkurrensen mellan
se av miljömärkningssystemen. Resultatet blir sämre situation för såväl kon-
en sumenterna som miljön. Inte heller har kommittén gjort någon riskbedömning för vad den i princip självñnansierande ambitionen innebär för det nordiska miljömärkningssystemet när det gäller möjlighet till kriterierevidering, revideringstakt eller marknadsföring.
KUNGL. BIBL.
2000 -01- 18
STOCKHOLM
Statens 1999
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
Nyaformânsrättsregler+Bilagor. Ju. Utvecklingssamarbetepårättsområdet.Ju. . . Steriliseringsñågani Sverige1935-1975. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerfor
- Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.
Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. S Godsedi forskningen.U. Svensktmedborgarskap.Ku.
. Effektivavänne-ochmiljölösningar.N. Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi.
. - EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.Fö. Likvidation aktiebolag.Ju.
av Märkväl Fi. Underrättelsetjänstenenöversyn.Fö.
- Invandrarskapochmedborgarskap. Följdleveranserisambandmedexportav . . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. lcrigsmateriel.UD.
Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet ° Vuxenutbildningför alla Andraåretmed
ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet.U.
Ju. ä Demokratini denoffentligasektornsförändring.
.3 Demokratinsförgörare. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.
Demokratiutredningensskriftserie.Ju. å Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsför-
. Bördemokratinavnationaliseras slagsamtförslagtill ettcentrumfor dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenñlmvårdscentral.Ku.
Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Ny luftfartslag.N.
skriftserie.Ju. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-
. . Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju.
Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Öppenelrnarknad.N.
. Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. Slutförvaring kämavfall.Kommunernaochav
Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M.
arrendemål.Ju. S Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch
om Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.
Garantipensionoch Bosättningstilläggför personer Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi.
föddaår 1937ellertidigare. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch
Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.
Artikel 7 i EG varumärkesdirektiv.:s Invandraresomföretagare.Ku.
Ändringari varumärkeslagen.Ju. Skyddsjakt varg.M.
. Sverigeochjudamastillgångar.UD. Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B. . . Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet lnkomstprövning bostadstilläggtillav pensionärer. . - . av personermedfunktionshinder. S Denskyddadeprovinsen.En demokratins Ekonomisk
essäom brottslighetochsekretess.Ju.
. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens Ennytullag.Fi.
. skriftserie.Ju.
. Konvergensochförändring.Samordningav
Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenför medie-ochtelesektorema.Ku. . Förslagtill inriktningavnyamål inom3 EG:s $ Globaliseringenochdemokratin.
strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.
24.EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- Rikstrafiken Ennymyndighet.N.
. fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. Löser demokratinsproblem
. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningens . - skriftserie.Ju. Införselavbeskattadevaror.Fi. Begränsadfastighetsskatt.Fi. . 27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga KundvänligaretaxLN.
jobb och arbetslöshetsersättningen.N. Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.
. Kontantmetodför småföretagare.Fi. Bilen,miljön ochsäkerheten.Fi.
. Internationellkonflikthantering attförberedasig Att läraochleda Enlärarutbildningför samverkan
- . tillsammans.Fö. ochutveckling.U.
30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill K Representativdemokrati.Demokratiutredningens
- . mediekoncentrationslag.mm.Ku. skriftserie.Ju.
Tillsynöveradvokatermm.Ju. .
Statens 1999
offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
65. Barnombudsmannenföreträdareför barnoch 8 Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav
ungdomar. informationomnarkotikautveckling.S.
66.Godvårdpålika villkor omstatensstyrningav Enöversynavjämställdhetslagen.N.
- . hälso-ochsjukvården 2 bilagor.+ Premiärför personval.Ju.
KÄRNAVFALL metod plats Det folkstyret.ForskarvolymVI.
- - - . unga miljökonsekvens.KASAMs yttrandeöverSKBs Demolcratiutredningen.Ju.
FUB-program98.M. FörmånerochÖkadelevnadskostnader.Fi.
Brandkatastrofeni Göteborg. Småskaligelproduktionsamtmätningoch . . DrabbadeMedierMyndigheter.Ku. debitering elförbrukning.N.av
69. individenocharbetslivet.Perspektivpå det X Statistikreforrnen.Utvärderingochförslagtill
. samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga:Uppsatserskrivnafor
70.Gentekniknärrmden.U. utvärderingen reformen.Ju.av
Oseriösabostadsfönnedlare. S Socialtjänstiutveckling. . . Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Del ochA B Bilagor. . rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch Likvärdigavillkor U.
egnahem.S. . Översynavstiftelsenför internationell
. Handikappombudsmannensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av . förutsättningarocharbetsuppgifter. Bibeln-textema.
. Demokratinochdetgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Gamlatestamentetll. Volym
Rättplatsför vindkrañen.Del ochl Del 2. M. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfa
Maktdelning. orskarvolymF ellerdeuterokanoniskaskriñema.Volym
Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym Ku.
Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- l0l. Olydigamedborgare.Omtlyktinggömmare . volymII. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister.
Jordbrukochmiljönytta- nyttmiljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju.
jordbnrket.Jo. Ansvarsfördelningför internationellaprogram
. Kållskattpåutdelningochroyalty till begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U.
skattskyldiga.Fi. Regionrefonnpåförsök förstastegenmot
. - Demokratiopinioner. ennyregionalsarnhällsorganisation.Ju. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Nyasamboregler.Ju.
. Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. Skatt Tull- Exekution Normerförbehandling
. - - Ju avpersonuppgifter.Fi.
Vårdslös
kreditgivningsamtsekretessibanker Konsumenternaoch IT- enutredningomdatorer, . . m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi.
Globalisering.Forskan/olymIX.Demokrati- 107.Nyamål för utveckling3 avmänskligaresurser
utredningen.Ju. i arbetslivet.N.
- Civilsamhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggning ungdomsmålav enutvärderingav . - Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsrefonn.Ju.
Bredbandfor tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten. . Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska
aspekterpåIT-infrastrukturen.N. ll0. Ledandeforskning försäkerhetsskull.Fö.
ä PC:närdöd-länge levePC:n Nyamöjligheter lll. Att sökakostnadseffektivalösningarinom . for Sverige. klimatonrrådeLN.
Enrapportfrånhearingen"Efter PC:n"anordnad 112.Civilsamhälletsomdemokratinsarena.
avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner.
Vagnbolagförjärnvägen.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Granskningskommissionensbetänkandei anledning Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. . . avBrottsutredningeneñermordetpå statsminister Demokratiutredningen.Ju.
OlofPalme.Ju. 114.Matsommedicin.
statsbidragtill handikapporganisationer.S. 115.Handelmedgasi konkurrens.N. .
1999 Statens offentliga utredningar
Kronologisk förteckning
ll6. Denregionalasamhällsorganisationeni vissa 142.Miljöbalksutbildningen dokumentation, europeiskastater. utvärderingochförslag.M. Enöversättningi urval antologinThe 143.Rapportomförskrivningsregler.Förtydligandeom av lntennediateLevelofGovernment European gällandereglerförattettläkemedelskallingåi States.Complexity democracy Ju. läkemedelsfönnånen. versus l 17.IT idemokratinstjänst.ForskarvolymVII. 144.Demokratipåremiss.Demokratiutredningens Demokratiuuedningen.Ju. skriftserie.Ju. l l8. Kommunaluppdragsverksamhetinom 145.Nordiskmiljömärkning detstatligaengagemanget. kollektivtrafiken utvärderingav Fi. försöksverksamheten.Ju. l l9. Utvärderingen KY. U.av 120.Frånenarttill en annan transplantationfrån djur till människa.S. 12 Avkorporativiseringochlobbyism. ForskarvolymXIII. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY-Kvalificerad yrkesutbildning.U. l23. Mötesplatsför designochkonsthantverk.Ku. 124.Konsumentprisindex.Ju. 125.Näringslivsutvecklingi Östersjöregionen.UD. 126.Politikensmedialisering.ForskarvolymIII. Demokratiuuedningen.Ju. 127.Grönanyckeltal- följ denekologiska omställningen.M. 128.Jatill fyrverkerier menmedfärreskador.Fö. - 129.Demokratinsestetik.FortskarvolymIV. Demokratiutredningen.Ju. 130.Demokratinstrotjänare lokaltpartiarbeteförr ochnu.ForskarvolymX. Demokratiutredningen.Ju. 131.Närmarknadenbestämmer.ForskarvolymXI. Demokratiutredningen.Ju. l32. Valdeltagandei förändring.ForskarvolymXII. Demokratiutredningen.Ju. 133.Kommunkontosystemetoch rättvisan momsen,kommunernaochkonkurrensen.Fi. 134.FramtidssäkerIT-infrastrukturförSverige.N. 135.Stödtill ÖrebrouniversitetetochSödertörns högskolaför förbättringavledning,kontroll ochekonomiadministmtivafunktioner.U. 136.Personval1998. Enutvärderingavpersonvalsreformen.Ju. 137.Hälsapå lika villkor andrastegetmot nationellafolkhälsomål.S. 138.Fråncallcentertill kontaktcenter. Trender,möjligheterochproblem.N. l39. Effektivareoffentligupphandling. Förfortsattvälfärd,trygghetochtillväxt. 140.Ettnyttresegarantisystem.Fi. 14 FrånKunskapslyñettill enstrategiför livslångt lärande.U.
Statens 1999
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet Premiärförpersonval.92
NyaförmånsrättsreglerBilagor. 1 DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. + lnvandrarskapochmedborgarskap. Demokratiutredningen.93 Demokratiutredningensskriñserie.8 Statistikrefonnen. Utvärderingochförslagtill- Att slaktaettfår i Guds Omreligionsfrihetoch utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen namn. demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 avreformen.96 Demoktatinsförgörare. Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Demokratiutredningensskriftserie.10 ochdjurrättsaktivister. Bör demokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskriftserie.101 Demokratiutredningensskriftserie.1 1 Regionreformpåförsök förstastegenmot- Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens ennyregionalsamhällsorganisation.103 skriftserie.12 Nyasarnboregler.104 Etikochdemokratiskstatskonst. Handläggning ungdomsmål-enutvärdering 1995årsav av Demokratiutredningensskriñserie.13 ungdomsmålsrefonn.108 Nytt förprövning hyres-och Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska system av arrendemâl.15 Artikel 7i EG varumärkesdirektiv. reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.l 12 :s Ändringari varumärkeslagen. Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. 19 Denskyddadeprovinsen.En demokratins Demokratiutredningen.1 13 essäom värdeochvärdighet.Demokratiutredningens Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska skriftserie 22 stater.En översättningi urvalavantologinThe Tillsynöveradvokater 31 lntermediateLevelof Government EuropeanStates. mm. Utvecklingssamarbete Complexityversusdemocracy.l 16 pårättsomrâdet.32 Likvidation aktiebolag.36 IT i demokratinstjänst.ForskarvolymV11. av Demokratini denoffentligasektornsförändring. Demokratiutredningen.1 17 Demokratiutredningensskriftserie.40 Kommunal inomkollektivtrafiken Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet. - utvärdering försöksverksamheten.av 1 18 43 Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53 AvkorporativiseringochIobbyism.ForskarvolymXlll. Globaliseringenochdemokratin. Demokratiutredningen.121 Demokratiutredningensskriñserie.56 Konsumentprisindex.124 Löserjuridikendemokratinsproblem Politikensmedialisering.ForskarvolymIll. Demokratiutredningensskriñserie.58 Demokratiutredningen.126 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 Demokratinsestetik.ForskarvolymlV. Representativdemokrati.Demokratiutredningens Demokratiutredningen.129 skriftserie.64 Demokratinstrotjänare lokalt partiarbeteförr och- nu. Demokratinochdet ForskarvolymX. Demokratiutredningen.130 gemensammabästa.Demokratiutredningensskriftserie.74 Närmarknadenbestämmer.ForskarvolymX1. Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen. Demokratiutredningen.13 l 76 Valdeltagandeiförändring.ForskarvolymXll. Demokratiteoriochmedborgarskap. Demokratiutredningen.132 Forskarvolymll. Demokratiutredningen.77 Personval1998. Demokratiopinioner. Enutvärdering personvalsrefonnen.av 136 Demokratiutredningensskriftserie.80 Demokrati remiss. Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. Demokratiutredningensskriftserie.144 81 Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen. Utrikesdepa rtementet 83 Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokratiutredningen.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16
84 Sverigeochjudamastillgångar.20 Granskningskommissionensbetänkandei anledning Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel. av Brottsutredningenettermordetpåstatsminister .38 O1ofPalme.88 NäringslivetsutvecklingiÖstersjöregionen.125
Statens 1999
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Försvarsdepartementet Finansdepartementet
EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6 Märkväl 7
internationellkonflikthantering attförberedasig införselavbeskattadevaror.26
tillsammans.29 Kontantmetodfor småföretagare.28 Underrättelsetjänstenenöversyn.37 Fastighetsmäklamämnden-effektivaretillsyn. 3 5
- Ledandeforskning forsäkerhetsskull.l l0 Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47
- - Jatill fyrverkerier-menmedfärreskador.128 Ennytullag.54
Begränsadfastighetsskatt.59 Socialdepartementet Bilen,miljön ochsäkerheten.62
Steriliseringsñågani Sverige1935-1975.Ekonomisk Källskatt utdelningochroyaltytill begränsatersättning.2 skattskyldiga.79 GarantipensionochBosättningstilläggför personer Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 föddaår 1937ellertidigare.17 Förmånerochökadelevnadskostnader.94 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav Skatt Tull Exekution-Normer för behandlingav
personermedfunktionshinder.21 personuppgifter.105 Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeformerforäldre Konsumenternaoch IT- enutredningomdatorer, samtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg.33 handelochmarknadsföring.106 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch Kommunkontosystemetoch rättvisan
om socialbidragåren1990till 1996.46 momsen,kommunernaochkonkurrensen. 313 Smittskydd,samhälleochindivid. DelA+B.51 Effektivareoffentlig upphandling. lnkomstprövning bostadstilläggtill pensionärer.52av Förfortsattvälfärd,trygghetochtillväxt. 139 Barnombudsmannenföreträdarefor barnoch Ettnyttresegarantisystem.140
ungdomar.65 Nordiskmiljömärkning detstatligaengagemanget.
- Godvårdpålika villkor omstatensstyrning 145
avhälso-ochsjukvården+2 bilagor.66
Utbildningsdepartementet Oseriösabostadsformedlare.7 l Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Godsedi forskningen.4 rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch Vuxenutbildningför alla Andraåretmed
egnahem.72 Kunskapslyñet.39 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch Att läraochleda En lärarutbildningfor samverkan
arbetsuppgifter.73 ochutveckling.63 statsbidragtill handikapporganisationer.89 Gentelmiknänmden.70 Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovavinformation Likvärdigavillkor. 98 omnarkotikautveckling.90 Ansvarsfördelningför internationellaprogram Socialtjänsti utveckling.DelA ochB Bilagor.97 påutbildnings-ochungdomsområdet.102
- Översyn stiftelsenfor internationellrapporteringav av UtvärderingenavKY. 1 19
läkemedelsbivedmingar.99 KY- Kvalificeradyrkesutbildning.122 Behandling personuppgifterinom socialtjänsten.av Stödtill ÖrebrouniversitetochSödertörnshögskola 109 for förbättringavledning,kontroll och Matsommedicin.1 14 ekonomiadministrativafunktioner.135 Frånenarttill enannan transplantationfråndjur till FrånKunskapslyñettill enstrategiför livslångtlärande.
människa.120 141 Hälsapålika villkor andrastegetmotnationella
folkhälsomål.137 Jordbruksdepartementet Rapportomförskrivningsregler.Förtydligandeom
Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 gällandereglerforattettläkemedelskall ingåi
Samema ettursprungsfolki Sverige.25 läkemedelsformånen.143 - ..
Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramför jordbru-
-
ket.78
Statens 1999
offentliga utredningar
Systematisk förteckning
Kulturdepartementet Nyamål3 for utvecklingavmänskligaresurseri
framtida arbetslivet.107 Den kommersiellalokalradion.14
Att sökakostnadseffektivalösningarinom Frågortill detindustriellasamhället.18
klimatområdet.1 11 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill-
Handelmedgasi konkurrens.1 15 mediekoncentrationslagm.m.30
FramtidssäkerIT-infrastrukturforSverige. 34l Svensktmedborgarskap.34
Åtgärdsförslag Fråncallcentertill kontaktcenter. Bevaradokumentär-filmenskulturarv.
Trender,möjligheterochproblem.138 samtförslagtill ettcentrumfor dokumentärfilmochen ñlmvårdscentml.41
Miljödepartementet Invandraresomföretagare.49 Konvergensochförändring.Samordning lagstiñ- Slutforvaring kämavfall.Kommunernaochav
av ningenformedie-ochtelesektorema.55 platsvalsprocessen.45 Brandkatastrofeni Göteborg. skyddsjaktpåvarg.50
KÄRNAVFALL metod plats milj ökonsekvens. DrabbadeMedierMyndigheter.68 - - - Bibeln texterna. KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-program98.67
-
Gamlatestamentet Volym Rättplatsför vindkraften.Del och1 Del 75
GamlatestamentetlI. Volym 2. Grönanyckeltal- följ denekologiskaomställningen.
Tillägg till Gamla apokryfa 127
testamentet.De eller
deuterokanoniskaskriñema.Volym Miljöbalksutbildningen dokumentation,utvärdering
-
Nyatestamentet.Volym 100 ochforslag.142 Mötesplatsför designochkonsthantverk.123
Näringsdepartementet Effektivavärme-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål3 inomEG struktur-:s fonder.23 EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb
och arbetslöshetsersättningen.27 Nyluñfartslag.42 Öppenelrnarknad.44 LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch slutredovisning.48 Rikstrafiken Ennymyndighet.57
- Kundvänligaretaxi.60 Individenocharbetslivet.Perspektivpådet samtida arbetslivetkringsekelskiñet2000.69 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfärdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen. 85 PC:n död-länge levePC:n Nyamöjligheterforär Sverige.Enrapportfrånhearingen"Eñer PC:n" anordnad IT-kommissionenjuniav 1999.86 Vagnbolagforjämvägen.87 Enöversynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering aveliörbrukning.95
fakta info direkt
Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71. Box 6450. I 13 82 Stockholm. order@faktainfo.se wwwfaktainfose
ISBN 91-7610-702-7 ISSNO375g-250X