Ökade socialbidrag en studie om inkomster och socialbidrag åren 1990 till 1996 : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

En studie inkomster och socialbidrag åren 1990 till 1996

om

Ökade

socialbidrag

REGERINGSKANSLIET

PMC

000 SOU

1 h

w Statens offentligautredningar

WW 1999:46

E Socialdepartementet

Ökade

socialbidrag

En studie om inkomster och

åren 1990 till 1996

socialbidrag

Delbetänkande av

Søqgialtjänstutredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie av som svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se á

l

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. |l En liten broschyr l - som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. 1 å Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-7610-965-g Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Regeringen bemyndigade den 25 september 1997 dåvarande statsrådet Margot Wallström att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av vissa frågor om socialtjänstlagen 1980:620 och socialtjänstens uppgifter dir. 1997: 109. Utredaren skall analysera och lämna förslag som bl.a. berör lagens konstruktion och struktur, socialtjänstens finansiering, socialtjänstens uppgift att främst bistå vid tillfälliga sociala eller ekonomiska problem och formerna för tillsynen över socialtjänsten.

Den 25 september 1997 förordnades jag som särskild utredare. Utredningen har antagit namnet Socialtjänstutredningen S 1997:16.

En del av utredningens uppdrag är att analysera sambandet mellan Socialbidraget och övriga trygghetssystem utifrån de olika övergripande förändringar som skett i samhället under 1990-talet, särskilt när det gäller förändringar i de statliga transfereringssystemen. För att utföra detta uppdrag har utredningen genomfört en studie med hjälp av befintliga register över inkomster och socialbidrag.

Resultatet av studien redovisas i detta delbetänkande. Tom Nilsson vid utredningens sekretariat har ansvarat för studien. Tjänstemän vid SCB i Örebro och Stockholm har genomfört de grundläggande beräkningar. Råd och synpunkter vid genomförandet studien har

av lämnats av chefsekonomen Karin Mossler, Socialstyrelsen, departementsrådet Mårten Lagergren, Socialdepartementet, departementsrådet Ingemar Eriksson, Finansdepartementet och organisationsdirektören Leif Lundberg, Statskontoret.

Den diskussion och de slutsatser som redovisas i delbetänkandet är inte mina slutliga ställningstaganden i de frågor studien berör. I

som utredningens uppdrag ingår dock att överväga hur systemen bättre skall kunna samverka i förhållande till varandra utan att arbetslinjen inom bidrags- och ersättningssystemen överges. Eventuella förslag skall rymmas inom ett oförändrat offentligt åtagande.

Mina överväganden och förslag i dessa frågor kommer att redovisas

i utredningens slutbetänkande.

Utredningen har tidigare, i samarbete med Demokratiutredningen, överlämnat betänkandet På marginalen SOU 1998: 161.

Utredningen överlämnar delbetänkandet Ökade socialbidrag- En

nu studie om inkomster och socialbidrag åren 1990 till 1996 SOU 1999:46. Ett av skälen till att studien nu redovisas i ett delbetänkande är att regeringen nyligen aktualiserat ytterligare studier inom detta

område. Resultatet av studien bör vara intressant i detta sammanhang. Välfárdsutvecklingen är också av allmänt intresse i den politiska och samhälleliga debatten. Jag hoppas att delbetänkandet kan vara ett stimulerande bidrag till denna debatt.

Stockholm i april 1999

Inger Lundberg

Läsanvisningar

Det första kapitlet Sammandrag och slutsatser kan läsas fristående, eftersom det innehåller studien i koncentrat. De övriga kapitlen är förhållandevis detaljerade beskrivningar särskilt vänder sig till

som specialintresserade läsare.

1 Sammandrag och slutsatser

I detta avsnitt görs ett sammandrag studiens grundläggande resultat.

av Därutöver redovisas vissa slutsatser.

1.1 fördubblade kostnader för

Bakgrund socialbidragen

Kostnaderna för socialbidragen har i fast penningvärde fördubblats under 1990-talets första sju år. Denna utveckling hänger samman med den besvärliga samhällsekonomin under denna period. Den höga arbetslösheten och stora offentliga underskott är två viktiga företeelser bakom utvecklingen.

Enligt direktiven till utredningen ska sambanden mellan trygghetssystemet i vid mening och socialbidraget analyseras. Utredningen ska också lägga förslag innebär att individ- och familjeomsorgen kan

som återgå till att stödja enskilda vid tillfälliga sociala eller ekonomiska problem. Syftena med denna studie har formulerats med dessa delar av direktiven ledstjäma:

som

Att beskriva utvecklingen inkomsterna och socialbidragen under - av

första halvan av l990-talet.

Att närmare beskrivning de hushåll som de aktuella åren - ge en av

hade socialbidrag under lång tid. Att belysa sambanden mellan statens kostnader för trygghetssyste-

-

met och kommunernas kostnader för socialbidragen.

l Tillvägagångssätt

Studien bygger i allt väsentligt på sedan tidigare insamlade data över hushållens inkomster. En datatyp avser ettårsdata. En annan datatyp

data gör det möjligt att följa hushåll över tiden. avser som

12 Sammandrag och slutsatser

Utöver ovanstående data har data från diverse källor ställts samman för presentation av s.k. typhushåll.

Med dessa datauppgifter grund har följande bearbetningar som gjorts:

statistiska beskrivningar på hushållsnivå beskrivningar med hjälp typhushåll - av simuleringar för att belysa de övergripande sambanden mellan sta- tens och kommunernas kostnader för alternativa system för de enskildas försörjning.

1.3 av hushållens standard

Utvecklingen

För att förstå utvecklingen socialbidragen under 1990-talet behöver av man veta hur hushållens standard har utvecklats.

1.3.1 Officiell och alternativ används

norm

För att göra det möjligt att jämföra alla hushåll, oberoende hushållsav storlek, har vi valt att jämföra hushållens inkomster på mot normer som olika sätt justerar för antalet medlemmar och, i det fallet, förekomena mande barns ålder. Valet att använda två återspeglar det faktum normer att det inte finns alla accepterad kan sägas på inen av norm som ett vändningsfritt sätt återspegla hur behoven påverkas hushållets av sammansättning. Egentligen talar detta förhållande för att ytterligare normer borde prövas men varianterna kan då bli många och utrymmet är begränsat.

De två normerna har vi valt att benämna officiell respektive altemativ nonn. De skiljer sig endast vad hur hänsyn till antalet avser tas hushållsmedlemmar när hushållets behov bestäms. Den officiella normen innebär att de poäng, eller vikter, Socialstyrelsen fastställde som 1985 används. Den alternativa tar hänsyn till antalet husnormen hållsmedlemmar helt enkelt att kvadratroten detta antal begenom ur räknas. Skillnaden mellan den alternativa innenonnerna är att normen bär att man antar större stordriftsfördelar än vid användning den av officiella normen.

Sammandrag och slutsatser 13

1.3.2 Andelen hushåll med inkomststandard har

låg

ökat

har definierat begrepp vi döpt till inkomststandard. Det är Vi ett som hushållets disponibla inkomsten dividerat med hushållets normnivå

med tillägg för schabloniserad hyra. utvecklingen hur stor andel befolk- En intressant uppgift är av av har låg inkomststandard. Enligt den officiella normen hade ningen som knappt alla hushåll inkomststandard under ett år 1990. 10 procent av en År 1996 gällde det för närmare 17 procent hushållen. Om jämföav relsen istället görs med den alternativa grund, ökade andenormen som len från 7 procent år 1990 till över 11 procent år 1996. Andenärmare hushåll med låg inkomststandard har alltså ökat påtagligt under len 1990-talet. Det framgår att den alternativa innebär en lägre andel ovan normen med låg Inkomststandard. Detta förhållande har sin bakgrund i det faktum den alternativa är strängare i meningen att de stora att normen hushållens behov lägre enligt denna än enligt den offiantas vara nomi ciella normen.

En slutsats kan dras denna utveckling är att en allt större som av andel befolkningen kommit att få inkomster som kan betraktas av som otillräckliga.

1.3.3 Antalet hushåll med tillräckliga inkomster har

minskat

För att detaljerad bild utvecklingen av inkomstförhållange en mer av dena, har vi delat in hushållen i ett antal klasser inkomststandard av respektive år. Redovisningen enligt denna indelning ger vid handen att antalet hushåll med tillräckliga inkomster har minskat under perioden. i i Antalet övriga hushåll har ökat. I denna hushåll ingår såväl sågrupp dana med inkomster i närheten respektive hushåll med av norm som otillräckliga inkomster på olika nivåer. Resultatet gäller för redovisningar enligt båda normerna. För att ytterligare belysa utvecklingen för samhället i dess helhet,

l

har vi valt att exkludera vissa typer hushåll med speciella förhållan- | av l den från redovisningen. Det handlar exempelvis om kvarboende ungdomar och studenter. En redovisning utvecklingen vid sådana exav kluderingar något annorlunda bild än den som redovisats ovan. ger en Redovisningen vid handen att antalet hushåll med låg inkomst ökar ger

14 Sammandrag och slutsatser

endast marginellt. Det ligger dock fast att hushållen med höga inkomster har minskat.

En möjlig slutsats av materialet är att kvarboende ungdomar och

studenter svarar för det mesta ökningen hushåll med mycket av av låg inkomststandard.

Inkomströrligheten har minskat

När man övergår till att betrakta inkomsterna flerårsperspektiv ur ett blir det möjligt att inte bara studera fördelningen inkomsterna av vid ett givet ögonblick, utan också att studera rörligheten i inkomsterna över tiden. Detta är intressant eftersom det självklart skillnad för det är enskilda hushållet har låg inkomst under om man ett år eller under en följd av år.

Ett sätt att mäta inkomströrligheten är att använda s.k. övergångsmatriser. Med sådana exempelvis hur andel hushållen anges stor av i en given klass inkomststandard ligger kvar i av som samma klass från ett år till ett annat.

Med hjälp av en övergångsmatris för åren 1990 och 1996 kan det

konstateras att inkomströrligheten

är påtaglig under perioden. Dessutom är den allmänna tendensen att inkomsterna ökar. Bilden av ökande inkomster måste dock modifieras något för de hushåll som har lägst inkomst. Vid indelning hushållen en av i tre klasser av inkomststandard och användning den officiella av normen framkommer det att närmare tredjedel de hushåll en av som befann sig i den lägsta inkomstklassen år 1990 återfanns i inkomstklass samma sex år senare. Dessa hushåll befann sig med bred marginal

under tillräcklig

inkomstnivå. Det rör sig drygt 40 000 hushåll om som på detta sätt är orörliga. Vi har på samma sätt framställt övergångsmatiis för åren en 1994 och 1996. En betydligt högre andel hushållen av i den lägsta inkomstklassen utgångsåret, vid indelning i klasser, en tre var kvar i den lägsta klassen också det året. Så andel senare stor som 80 procent, eller fyra femtedelar, av hushållen orörliga på det beskrivna Även var sättet. för andra inkomstklasser kan det konstateras utvecklingen att har förbytts i en tendens till att inkomsterna minskar.

En förklaring till det olikartade resultatet för den andra perioden är naturligtvis att den andra perioden är kortare. Men med grund i en jämförelse för kort tidsperiod i början 1990-talet en av finns det skäl att tro att inkomströrligheten verkligen har minskat eller t.o.m. vänts till en tendens till fallande inkomster under de senare åren.

Sammandrag och slutsatser 15

De övergångsmatñser vi uppehållit vid är grundade i

som oss ovan officiella Motsvarande övergångsmatriser har skapats med den normen. den alternativa Beskrivningen utvecklingen blir i grund i normen. av drag densamma. Dock kan det konstateras att rörligheten uppåt stora för åren 1990 och 1996 är starkare och att rörligheten nedåt mellan åren

1994 och 1996 inte är så stark.

En möjlig slutsats utifrån flerårsperspektivet är att det finns en inkomströrlighet att inkomströrligheten har minskat

påtaglig men

under 1990-talet. I vart fall har rörligheten uppåt minskat.

1.4 av standarden för några

Utvecklingen typhushåll

renodla effekterna olika regelfcirändringar under 1990- I syfte att av har vi gjort beräkningar för några typhushåll. Vi har då utgått från talet, antal hushåll med vissa grundläggande förhållanden vad gäller arett bete, antal barn Därefter har vi prövat vilken standard dessa hushåll etc. har givet reglerna for respektive år tillämpas. De år som studerats är att 1990, 1993, 1996 och 1998. Vi har prövat förhållandena för följ ande typhushåll:

olika typer studenthushåll - av arbetslös industriarbetare lever på arbetslöshetsersättning en som ensamstående kvinna med barn - en sammanboende arbetare med två barn sammanboende med tre barn med olika inkomstförhållanden. -

resekostnader och hyresnivåer bygger på statistiska uppgifter Löner, och på direkta observationer för respektive år. Vi har sedan undersökt hur hushållen påverkats av regelförändringar rör skatter och transfereringar samt bamomsorgsavgifter. som Berälcningama leder for varje typhushåll och varje år fram till ett återstående konsumtionsutrymme, dvs. ett överskott, alternativt underskott, återstår när kostnadema för nödvändig grundkonsumtion är som betalda.

16 Sammandrag och slutsatser

Konsumtionsutrymmet har minskat

För samtliga typhushåll gäller att det återstående konsumtionsutrymmet har minskat under 1990-talet. För typhushåll med låga inkomster och barn är konsumtionsutrymmet t.0.m. negativt, vilket kan innebära de att behöver socialbidrag. Bamomsorgsavgiftema och boendekostnadema har ökat kraftigt och är också de viktigaste förklaringarna till den negativa utvecklingen för hushållen med de lägsta inkomsterna. Särskilt kan nämnas att enhetstaxoma inom barnomsorgen lett till höga marginaleffekter för hushåll med låga inkomster.

En slutsats är att ökningen kostnaderna för nödvändig konav sumtion har minskat marginalerna för hushållen

1.5 Inkomstemas

komponenter

Vi har också valt att studera hur hushållens standard utvecklats om man enbart tar hänsyn till inkomstutvecklingen. Vi har då främst undersökt hushåll som vi bedömer intressanta socialbidragssynpunkt. som ur Förutom alla hushåll i yrkesaktiv ålder har vi också studerat unga hushåll, ensamstående med barn och två olika invandrarhustyper av håll. Vi har beräknat den genomsnittliga disponibla inkomsten för de nämnda hushållstypema. Därutöver har beskrivit de komponenter som bygger den disponibla inkomsten. Vi har alltså beräknat de upp

genomsnittliga värdena för förvärvsinkomster, positiva transfereringar, socialbidragen, bruttoinkomster och negativa transfereringar.

Det finns skäl att för risken att slutvarna det dras för långtgående satser av presentationen i detta avsnitt. Eftersom åren jämförs med ettårsdata grund, kan sammansättningen hushållen ha ändrats. som av Andelen sammanboende kan exempelvis ha ökat.

1.5.1 Den

disponibla inkomsten har sjunkit

Beräkningarna visar att det genomsnittliga Socialbidraget för har stigit lejonparten av de hushåll studerats. har

som Socialbidraget stigit sär-

skilt mycket for invandrarhushållen. Den disponibla inkomsten har sjunkit för de flesta hushållen. Bilden av utvecklingen för de hushållen är dock splittrad. De unga mer unga

Sammandrag och slutsatser 17

ensamstående utan barn fick sänkt disponibel inhushåll som är en komst, medan övriga hushåll fick höjd sådan. unga en Socialbidragens andel de totala positiva transfereringama har av och särskilt för invandrarhushåll och ensamstående

ökat generellt sett

föräldrar. Detta beror på två faktorer verkar i riktning. Den som samma de allmänt höjda socialbidragen och den andra är sänkta ena faktorn är positiva transfereringar bidrag till hushållen för en del husövriga hâllstyper. Andelen förvärvsinkomster i bruttoinkomsten har fallit generellt.

Det ökande beroendet transfereringar är sannolikt en återspegling av av detta.

särskilt invandrarhushållen har fått försäm- En slutsats är att ringar under 1990-talet.

1.6 Utnyttjandet av socialbidrag

En fråga kan ställas är kostnaderna för socialbidrag har ökat som om resultat ökad benägenhet att söka socialbidrag. som ett av besvara frågan har vi beräknat utnyttjandegraden för några För att

hushåll. Utnyttjandegraden definieras som procentandelen

typer av hushåll i specificerad hushåll någon gång under respeken grupp som tive år fått socialbidrag. Vi har studerat:

heltidsarbetande med låg utbildning ensamstående föräldrar familjer med tre eller flera barn invandrare invandrat tidigare än 1980 - som invandrare invandrat 1980 eller senare - som arbetslösa som är 25 år eller yngre arbetslösa är 25 år eller äldre. - som

Vi har också delat in hushållen i två ekonomisk standard. grupper av Det begreppet ansluter nära till det tidigare definierade begreppet

inkomststandard. I beräkningen ekonomisk standard ingår dock av också de faktiska kostnaderna för barnomsorgen. Eventuella socialbi-

drag ingår inte i denna beräkning. Med låg ekonomisk standard vi hushåll inte når upp till menar som norrrmivån. Lite förenklat kan säga att de skulle anses ha rätt till man socialbidrag den valda tillämpades vid handläggning av det om normen ekonomiska biståndet.

18 Sammandrag och slutsatser

Utnyttjandet av socialbidrag steg under

1990-talet

När vi ser på befolkningen i dess helhet steg utnyttjandegraden mellan åren 1990 och 1996 från 5,6 procent till 7,8 procent. Om vi begränsar oss till den del hushållen har låg ekonoav som misk standard, kan vi konstatera att utnyttjandegraden har stigit kraftigt. År 1990 den 18 enligt den officiella var procent normen. Den hade stigit till 30 procent år 1996. Alltså fick närmare tredjedel en av hushållen med låg ekonomisk standard år 1996 socialbidrag någon gång under det året. Utvecklingen beskrivs likartat vid användning den alternativa av normen. Utnyttjandegraden enligt denna dock något högre de norm var senare åren. Sett över hela perioden ökade utnyttjandegraden i samtliga stude-

rade hushållstyper.

Vi har även beräknat utnyttjandegraden för övriga hushåll, dvs. de hushåll hade en tillräcklig inkomst. Utnyttjandet naturliga skäl är av mindre i den grupp. Oavsett och år låg utnyttjandegraden i denna norm del av befolkningen på under fem procent. Utnyttjandegraden föll också över tiden. Även för flertalet hushållstyper som valts utnyttjandegraden var lägre och sjunkande. Det finns ett positivt samband mellan utnyttjandegradema för samma hushållstyper med olika inkomst. Exempelvis är utnyttjandegraden för ensamstående med barn höga i båda

inkomstgrupperna, re-

lativt genomsnittet i befolkningen för respektive grupp.

En slutsats är rimligen att det finns faktorer utöver inkomstklassen som förklarar graden utnyttjande. av

1.7 Långvarigt beroende av socialbidrag

Utredningens direktiv kan tolkas så att det långvariga beroendet av socialbidrag ska minskas så långt det är möjligt. Ett första steg i den riktningen är att kartlägga de hushåll under de aktuella som åren på 1990talet hade socialbidrag under lång tid. Vi har studerat långvarigt beroende socialbidrag såväl av ur ett ettårsperspektiv som ur ett flerårsperspektiv. För ettårsperspektivet har vi valt att betrakta ett hushåll långvarigt beroende som om det har haft socialbidrag under åtta månader eller under ett år. För flerårspersmer pektivet har vi valt att betrakta hushållet som långvarigt beroende om

Sammandrag och slutsatser 19

det har haft socialbidrag under minst 24 månader under treårsperioden, dock minst månader under det sista året i perioden. sex Vi har valt från ettårsperspektivet studera de aktuella hushållen att ålder, födelseland, utbildning, arbetsmarknadsforhål-

enligt följande:

landen, socioekonomisk och i vilken region hushållet bor. grupp,

1.7.1 Antalet hushåll med långvarigt beroende av

har ökat

socialbidrag

Från ettårsperspektivet kan det sägas att antalet hushåll med långvarigt socialbidrag ökade från drygt 32 000 hushåll år 1990 till ungefär 150 000 hushåll år 1996. Ökningen alltså nära nog femfaldig. Som var 3 andelar befolkningen ökade dessa hushåll från 0,7 procent till 3,2 av procent, respektive år. Det genomsnittliga hushållet fick ungefär 60 000 kronor i socialsamtliga studerade år. Socialbidragen utgjorde för dessa hushåll bidrag ungefär hälften de totala transfereringarna. Bland de övriga transfeav reringama dominerar socialförsäkrings- och arbetsmarknadstransfereringama. De utbildningsrelaterade transfereringarna är låga samtliga år. Förvärvsinkomstema mycket låga redan år 1990 och sjönk därvar efter från denna redan låga nivån. Om de aktuella hushållens familjeförhållanden kan det sägas att andelen samboende ökade under perioden, samtidigt som andelen män blev fler bland de ensamstående. Andelen hushåll med barn ökade

under perioden.

1.7.2 hushållens beroende har ökat mest

De unga

Vad gäller ålder har det långvariga beroendet socialbidrag ökat i av samtliga åldersgrupper. Ökningen har dock varit störst bland de yngsta hushållen. En fjärdedel alla hushåll med långvarigt beroende var år av År 1990 utgjorde de endast 10 procent. Över 1996 under 25 år. sex samtliga hushåll i denna åldersgrupp långvarigt beroprocent av var ende. Denna andel kan jämföras med andelen i totalbefolkningen på 3,2 Bland de hushållen alltså dubbelt så många långvarigt procent. unga var beroende socialbidrag i befolkningen i stort. av som

20 Sammandrag och slutsatser

1.7.3 Invandrarhushållens ökat

beroende har starkt

Vad gäller födelseland har vi valt att betrakta är födda i personer som ett utomnordiskt land som invandrare. För hushållsnivån har vi prövat två olik definitioner invandrarhushåll. Utan att gå nämnare in på av dessa definitioner kan det konstateras att andelen invandrarhushåll ökade starkt bland hushållen med långvarigt socialbidrag. Det är exempelvis så att närmare tredjedel samtliga invandrarhushåll, enligt en av den strängare definitionen, hade långvarigt socialbidrag år 1996. De nordiska hushållen är dock flest bland hushåll med långvarigt beroende.

1.7.4 Även hushåll med

högre utbildning

Vad gäller utbildningsnivå har vi delat in hushållen i där nåen grupp gon i hushållet har högst grundskoleutbildning och i där de en grupp vuxna i hushållet har högre utbildning än grundskola. År 1990 tillhörde samtliga långvarigt beroende hushåll den första kategorin. År 1996 hade 14 procent av de aktuella hushållen högre utbildning. Dock hade en större andel 3,8 procent hushållen med högst grundskoleutav bildning långvarigt socialbidrag än hushållen med högre utbildning av 1,6 procent.

1.7.5 Arbetslösheten

slog igenom

Vad gäller arbetsmarknadsförhållanden har vi valt att dela in de aktuella hushållen i kategori där någon i hushållet registrerats en som arbetslös under minst månader året. Den andra kategorin innesex av håller övriga hushåll. År 1990 tillhörde inga hushåll den förstnämnda kategorin. År 1996 fjärdedel var närmare en av hushållen arbetslösa enligt definitionen Över sju samtliga arbetslösa husovan. procent av

håll hade långvarigt socialbidrag.

1.7.6 De är

bidragsberoende inte etablerade

Socioekonomisk är gruppering i den använda statistiken grupp en som delar in hushållen socialt och ekonomiskt. Utan att närmare in på klassificeringen i sin helhet kan det konstateras Övriga och att gruppen Studerande särskilt mycket har ökat andel de aktuella hushållen. som av Så stor andel 56 procent samtliga hushåll som av med långvarigt beroende tillhörde Övriga år 1996. Det innebär majoritet gruppen att en

1999:46 Sammandrag och slutsatser 21 SOU

hushållen inte kunnat placeras in arbetare, tjänstemän, foreav som studerande eller ålderspensionärer. Nästan 18 procent av samttagare, Övriga hushåll långvarigt beroende. 18 procent de aktuella liga var av studerande. Närmare 8 procent samtliga studerandehushållen var av hushåll hade år 1996 socialbidrag under lång tid.

1.7.7 Flest finns i storstäder

bidragsberoende

redovisningen enligt regionindelningen framgår det att långvarigt Av socialbidrag är särskilt vanligt i storstadsregionerna och i större städer. i i Hela fjärdedelar de aktuella hushållen fanns år 1996 bosatta tre av l dessa regioner.

1.7.8 Även flerårsperspektivet visar att beroendet

ökar

Det kan hävdas att långvarigt beroende socialbidrag är något som av ska studeras flerårsperspektiv. Vi har valt att göra också detta. Vi ur ett valt två för riket representativa urval hushåll. Det urvalet har har av ena gällt för treårsperioden 1990-1992 och det andra för den lika långa perioden 1994-1996. Bland dessa hushåll har vi, i detta sammanhang och nämnts tidigare, definierat hushåll långvarigt beroende av sosom som cialbidrag de har haft socialbidrag under än 24 månader, dock om mer minst månader det sista året i perioden. sex Det valda flerårsperspektivet vid handen att antalet hushåll med ger långvarigt beroende ökade från knappt 32 000 hushåll den tidigare perioden, till över 75 000 den perioden. Andelarna i befolkningen senare ökade från 0,7 procent till 1,5 procent. Det genomsnittliga Socialbidraget for dessa hushåll strax under var 70 000 kronor. Det är högre än vid redovisningen enligt ettårsperspek-

tivet. När det gäller familjeförhâllandena for dessa hushåll kan det konstateras att andelen ensamboende sjönk mellan perioderna och att andelen hushåll med barn ökade något. Till skillnad från redovisningen enligt ettårsperspektivet har ålderbalansen inte påverkats särskilt mycket mellan perioderna. I övrigt finns det samstämmighet mellan redovisningen enligt etten

års- och flerårsperspektivet.

22 Sammandrag och slutsatser

En slutsats utöver att antalet hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag har ökat är att andelen hushåll befinner sig i som etableringsfasen, i någon mening, har ökat. Det rör sig om unga, studenter och invandrare.

1.8 Sambanden mellan

socialbidragen och

några alternativ

För att något belysa sambanden mellan kostnaderna för statliga altema-

tiva välfärdslösningar och kommunernas kostnader för socialbidrag, har vi genomfört ett antal simuleringsexperiment.

Vi har då prövat att införa olika statliga försörjningsaltemativ som höjer hushållets disponibla inkomst. Därefter jämför vi den ökade disponibla inkomsten med hushållets nivå på socialbidraget. Slutligen

minskas Socialbidraget med ökningen den disponibla inkomsten. På av detta sätt blir det möjligt att på samhällsnivå observera bl.a. hur mycket socialbidragen minskar med olika lösningar. Beräkningama dock är statiska i meningen att altemativens verkan på hushållens beteende inte beräknas. Exempelvis beräknas inte hur valet antalet arbetade timav mar påverkas av höjda bostadsbidrag. Vi har valt att beräkna ett antal alternativ förekommit i den allsom männa debatten. Därutöver, och delvis sammanhängande med det förstnämnda, har vi valt att pröva alternativ vi bedömt betysom ger dande minskningar av socialbidragen.

Vi har prövat följande alternativ:

avdrag för försötjningsbörda i inkomstskatten högre barnbidrag till ensamstående föräldrar -

höjning av bamdelen i bostadsbidraget

högre studiemedel aktivitetsersättning till arbetslösa ungdomar ett statligt beskattat introduktionsbidrag till

- mottagna flyktingar.

1.8.1 Alternativen ökade för

ger kostnader den

offentliga sektorn

Resultatet på den mest övergripande nivån är att samtliga alternativ innebär höjda nettokostnader för den offentliga sektorn i sin helhet. Detta beror rimligen på att socialbidragen individuellt prövas och även på att personer som varit berättigade till socialbidrag inte sökt sådant.

Sammandrag och slutsatser 23

De alternativ beräknats styrs istället generella regler och vid som av beräkningama antas alla har rätt till alternativet också få del av det. som Hur väl ett alternativ träffar hushåll med socialbidrag är ett viktigt mått på hur bra ett alternativ är. Vi har därför infört begreppet reduktionskvot. Måttet definieras kvoten mellan de minskade socialbidragen som och samhällets bruttokostnader, i meningen statens saldo av altemativet. Om exempelvis socialbidragen skulle minska lika mycket som den offentliga sektorns bruttokostnader skulle öka, skulle reduktionskvoten

bli etthundra procent.

1.8.2 till bäst

Introduktionsbidrag flyktingar ger

effekt

Reduktionskvotema varierar kraftigt mellan de alternativ som valts. Den högsta reduktionskvoten har alternativet med ett statligt beskattat introduktionsbidrag till flyktingarna. Reduktionskvoten ligger på över 60 procent, vilket innebär att nästan två tredjedelar statens ökade av kostnader växlar bort socialbidragskostnader. Den minsta reduktionskvoten har alternativet med avdrag för hög försörjningsbörda. Reduktionskvoten är knappt 10 procent. Det innebär att bara knapp tiondel en statens kostnader går till att minska socialbidragen. av Allmänt kan sägas att höga reduktionskvoter blir resultatet alterom nativet väl avgränsar i befolkningen i utgångsläget har grupper som höga socialbidrag. En samlingsberälming har gjorts där fyra alternativen beräknas i av ett sammanhang. De alternativ läggs är höjning av bosom samman stadsbidraget, höjning studiemedlen med 10 procent, aktivitetserav sättning till arbetslösa ungdomar med 250 kronor dag och ett flykper tingbidrag med 5 000 kronor månad. per Resultatet de beräkningar gjorts är att den offentliga sektorn av som fär nettokostnad, dvs när minskade kostnader för socialbidrag been traktas intäkt, på drygt 3,2 miljarder kronor och att reduktionssom en kvoten blir 43 procent. De samlade kostnaderna för Socialbidraget minskar med drygt femtedel. en

En slutsats är att statliga alternativ medför nettokostnader för den

samlade offentliga sektorn.

2 och syfte Bakgrund

Det är allmänt känt att socialbidragen har ökat kraftigt under 1990-talet. I figur 1.1 redovisas denna utveckling.

Figur 1.1 Utbetalda socialbidrag under åren 1990-1997 Miljarder kronor i 1997 års penningvärde

12- 10

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997

Av figuren framgår det att kostnaderna för socialbidrag i reala tenner har ökat från knappt 6 miljarder kronor 1990, till drygt 12 miljarder kronor 1997. Kostnaderna har alltså mer än fördubblats under de aktuella åren.

De kraftiga försämringama av den offentliga ekonomin och arbetsmarknaden har under l990-talet förändrat förutsättningarna för hushållen. Som ett led i den statliga budgetsaneringen sänktes nivåerna i de statliga transfereringama och beskattningen av hushållen ökade. Höga krav på arbetskraften i kombination med för få arbetstillfällen har marginaliserat vissa grupper av befolkningen eller t.o.m. ställt dem utanför arbetslivet. Den höga flyktinginvandringen har dessutom ökat utbudet

26 Bakgrund och syfte

av s.k. svårplacerad arbetskraft. Sammantaget ledde dessa förändringar dessutom till att de disponibla inkomsterna minskade och att kostnaderna för socialbidrag ökade.

Denna utveckling berörs i direktiven till utredningen. Där sägs exempelvis att utredningen ska analysera sambanden mellan socialbidragen och övriga delar trygghetssystemet utifrån de olika över-

av gripande förändringar skett i samhället under l990-talet. Där sägs

som också att utredningen ska lämna förslag till hur verksamheten inom individ- och familjeomsorgen kan förändras så att den bättre överensstämmer den avsedda funktionen att stödja enskilda med ett individuellt bistånd som är föranlett tillfälliga sociala eller ekonomiska problem.

av

Det ena syftet med denna studie har därför varit att klargöra hur inkomstförhållandena för olika typer hushåll har utvecklats under

av l990-talet. Särskilt har det fästs vikt vid hur de samlade förändringarna påverkat nivån på de utbetalda socialbidragen.

Ett annat syfte har varit att identifiera och på olika sätt beskriva grupper i befolkningen har ett långvarigt beroende socialbidrag.

som av Detta bör kunna utgöra ett bra underlag för formuleringen förslag

av som minskar det långvariga beoendet socialbidrag.

av

Ett tredje syfte har varit att belysa sambanden mellan statens kostnader för trygghetssystemet och kommunernas kostnader för socialbidragen. Närmast har syftet varit att belysa vilka merkostnader för den samlade offentliga sektom olika statliga alternativ till socialbidrag skulle kunna leda till.

3 om hur studien har

Något gjorts

l Dataupp gifter

De datauppgifter vi har tillgängliga för våra statistiska bearbetningar sträcker sig till år 1996. De allra senaste årens utveckling med höjda transfereringar till hushållen och ljusning på arbetsmarknad kan där-

en för endast behandlas genom simuleringar. Simuleringama innebär att vi vid beräkningama använder såväl faktiska som antagna inkomster för de hushåll som görs föremål för beräkningama.

De statistiska beräkningarna har gjorts med hjälp av SCBs årliga undersökning Hushållens Inkomster HINK Longitudinell

och med en Individ Databas LINDA, som är registerbaserad och också den skapad och underhållen vid SCB.

Den första databasen HINK har använts för att avläsa inkomstförhållandena för olika typer av hushåll de aktuella åren. Databasen är av tvärsnittskaraktär, vilket innebär att förhållandena under ett givet år redovisas. Det är med andra ord inte möjligt att i något avseende följa enskilda hushålls utveckling över tiden.

Det urval som används för studien är något begränsat i förhållande till det ursprungliga urvalet. Syftet är att få en bättre bild av inkomstförhållandena ur ett helårsperspektiv. Det innebär exempelvis att man försökt utesluta individer och hushåll som vistats i Sverige endast delar av det aktuella året.

Den andra databasen LINDA däremot gör det möjligt att observera förhållanden som sträcker sig över flera år. Exempelvis har vi använt databasen för att följa de hushåll har ett beroende socialbidrag

som av som sträcker sig över flera år.

Vi har använt datauppgifter från åren före och efter den stora skattereforrn som genomfördes åren 1991 och 1992. Detta medför att jämförbarheten över åren inte är fullständig.

28 Något de metoder använts

om som

3.2 Metoder

En metod är ren statistisk beskrivning. Till väsentlig del består denna rapport av redovisningar av samband mellan olika inkomstslag och

socialbidrag för olika typer av hushåll. De data nämnts är

som ovan organiserade så att det är möjligt att föra olika inkomstslag till specifika hushåll. Detta innebär att det är möjligt att på hushållsnivå fastställa hur olika inkomster förhåller sig till varandra. Det är exempelvis möjligt att observera hur omfattningen socialbidrag förhåller sig till arbetsin-

av komster eller inkomster från statliga transfereringar, uppgifter är

som

av särskilt intresse för Socialtjänstutredningen.

En annan metod är Typhushåll. De gör det möjligt att särskilt studera effekterna regeländringar.

av

En tredje metod är simuleringar på milcronivå. Vi har använt simuleringar för att få en uppfattning sambanden mellan olika statliga för-

om sörjningsaltemativ och socialbidragen.

4 av hushållens

Utvecklingen

standard

Hur inkomsterna för hushåll i allmänhet har utvecklats under 1990-talet är intressant bakgrundsinfonnation vid den vidare analysen av or-

som sakerna till de ökade kostnaderna för socialbidrag.

I detta avsnitt redovisar vi utvecklingen inkomsterna med hjälp

av

två olika perspektiv. Det ena är ettårsperspektivet. Med det ska förav stås att vi betraktar förhållandena för vart och ett av åren utan kopplingar dem emellan. Om vi exempelvis konstaterar att antalet hushåll i

viss inkomstklass har ökat, säger vi ingenting vilka dessa hushåll en om är. Det kan helt olika hushåll i denna de olika åren. Det

vara grupp andra perspektivet kan vi kalla flerårsperspektivet. Det innebär helt enkelt att vi följer hur inkomsterna för givna hushåll utvecklats över tiden.

4.1 Två normer som för

grund jämförelser

Vi har här valt att redovisa inkomstutvecklingen i förhållande till tvâ olika normer. Med hjälp av sådana nonner blir det möjligt att beskriva hushållens inkomster i termer av levnadsstandard. Den ena normen har vi kallat officiell norm och den andra har vi kallat för alternativ norm. Den officiella normen bygger på hushållsekonomiska studier och har använts bl.a. SCB. Den alternativa har ingen grund i hus-

av normen hållsekonomiska studier men har använts bl.a. av OECD.

Under årens lopp har det förts en intensiv vetenskaplig och politisk debatt om vilken norm som ska användas för studier av utvecklingen av hushållens standard. Enligt vår uppfattning är resultatet av den debatten att det inte är möjligt att bestämma en norm som objektiv grund kan användas för att avgöra om exempelvis en viss inkomst ska betraktas som tillräcklig eller otillräcklig. Varje norm av det här slaget innehåller subjektiva värderingar. Vi använder de två normerna för att återspegla denna brist entydighet.

30 Utvecklingen av hushållens standard

Normema har byggts på två grundelement. Det grundeleupp ena mentet är en funktion för omräkningar antalet medlemmar i respekav tive hushåll till s.k. konsumtionsenheter. Omräkningen leder alltså fram till det antal konsumtionsenheter hushållet bestå Det handlar anses av. om fördelarna av att flera bor i ett hushåll. samman Det andra grundelementet är nivån för tillräcklig inkomst konper sumtionsenhet. När Socialstyrelsen 1985 utformade sin avsågs de norm framräknade poängen knytas till det gällande basbeloppet. Vi har valt att använda denna teknik för båda våra Detta innebär exempelnormer. vis att de båda är identiska för ensamstående utan bam. normerna De två nonner vi valt skiljer sig alltså endast vad vilken avser omräkningsfunktion används. som Omräkningsfunktionen i den officiella bygger på Socialstynormen relsens norrnkonstruktion från 1985. Den innebär att hushållets medlemmar ansätts vissa "poäng". De poäng efter antal och varje vuxna ges barn efter ett åldersintervall. I nedanstående tablå redovisas poängsystemet. Vi har valt att här döpa tablån till Socialstyrelsens omräkningsfunktion

Tablå

Socialstyrelsens omräkningsfunktion Vuxenpersonl 1,161,15 Vuxen person 2 0,76 0,75 Barn 0-1 år 0,56 0,55 Barn 4-10 år 0,66 0,65 Barn 11-17 år 0,76 0,75 Barn 18-år 0,96 0,95

Det värde som i tablån inom parentes är den poäng användes anges som innan den stora skattereforrnen 1992. Tablån visar att att två lever billigare tillsammans man anser vuxna än var for sig. Det framgår också att små barn medför lägre kostnader än äldre bam. Ornrälcningsfunktionen i den alternativa är mycket enkel till normen sin konstruktion. Den innebär helt enkelt antalet medlemmar i husatt hållet omräknas till konsumtionsenheter den matematiska genom att funktionen kvadratroten antalet medlemmar i hushållet beräknas. ur Därmed antas stora fördelar ett stort hushåll och det differentieras av inte heller mellan hushållsmedlemmama vad ålder. avser De två omräkningsfunktionema kan båda sägas Sovara extremer. cialstyrelsens ornräkningsfunktion från 1985 antar stordriftsfördeatt larna är små medan den andra antar att de är stora.

Utvecklingen hushållens standard 31

av

Normnivån för varje hushåll får man slutligen genom att föra sam-

omräkningen till konsumtionsenheter med nivån för tillräcklig inman komst konsumtionsenhet. Exempelvis får nommivån för den

per man ensamstående multiplikation konsumtionsenhet

vuxne genom av en med nivån för tillräcklig inkomst per konsumtionsenhet.

De normer som konstruerats avser inkomster i förhållande till viss grundläggande konsumtion. Boendekostnaderna ligger alltså utanför respektive norm. För att kunna följa hushållens ekonomiska standard är det emellertid rimligt att också ta med de kostnader uppstår för

som boendet. Inte minst är det viktigt eftersom boendekostnadema har ökat drastiskt ett resultat av ett antal politiska beslut under 1990-talet.

som

Boendekostnaderna kan ingå på i princip två olika sätt. Det ena sättet innebär att helt enkelt använder sig av de faktiska kostnaderna

man för boendet. Det andra sättet innebär att man använder sig av en schablon. En sådan kan hur stor bostad ett hushåll viss storlek bör

ange av ha. Därefter kan man föra in relevanta hyreskostnader för respektive år.

Båda sätten har för- och nackdelar.

Vi har strävat efter jämförbarhet mellan samtliga år under den

en första halvan av l990-talet. Om vi hade använt faktiska boendekostnader skulle också hushållens anpassningar av boendestandarden ha påverkat beräkningama. Vi har använt en schablon för boendekostnadema för att sådana anpassningar inte ska påverka resultatet.

Vid beräkning av hushållens ekonomiska standard har vi därför valt att till normen lägga kostnadema för boendet enligt en schablon som av SCB betecknas som trångboddhetsnorrn 2.

Samanfattningsvis beräknas ett hushålls inkomststandard enligt följande formel:

Inkomststandard Disponibel inkomst/Hushållets nominivå+Boende-

kostnader.

Med di sponibel inkomst avses den inkomst hushållet disponerar för konsumtion och sparande. Eventuella socialbidrag ingår i detta sammanhang i den disponibla inkomsten. Ett värde på inkomststandardunder ett indikerar att hushållet har en otillräcklig inkomst i mening att inkomsten inte räcker till för täcka kostnader enligt norm och schabloniserade boendekostnader.

32 Utvecklingen hushållens standard

av

4.2 Ettårsperspektivet

Den allmänna utvecklingen av inkomsterna kan redovisas på flera olika sätt. Ett sätt är att redovisa enligt definitionen ovan. Om måttet är under ett indikerar det att hushållet i någon mening har en inkomst som kan betraktas som för låg.

4.2.1 Under och över norm

Som en första redovisning av förhållandet för samtliga hushåll i riket har vi valt att helt enkelt dela in hushållen i de som ligger under respektive över de båda normerna de olika åren.

I tabell 4.1 redovisas såväl det totala antalet hushåll i riket som antalet under och över respektive norm. Dessutom redovisas procentandelen hushåll under den aktuella normen.

Tabell 4.1 Antal hushåll totalt respektive över och under norm

Oficiell norm Alternativ norm

1990 1993 1996 1990 1993 1996 Totalt antal 4 554 000 4 685 000 4 681 000 4 554 000 4 685 000 4 681 000 Antal 1 452 000 695 000 780 000 295 000 489 000 535 000 Antal 1 4 100 005 3 990 000 3 902 000 4 260 000 4 196 000 4 146 000 % l 9,9% 14,8% 16,7% 6,5% 10,4% 11,4%

Av tabell 4.1 framgår att det totala antalet hushåll har ökat under 1990talet.

Det framgår också att även andelen hushåll med inkomst under norm har ökat påtagligt under de aktuella åren. Däremot ligger väsentligt färre hushåll under den alternativa Men den relativa ök-

normen. ningen av antalet hushåll är likartad enligt båda

normerna.

4.2.2 Inkomststandard i fem klasser

Vi har valt att i det följ ande redovisa antalet hushåll också i fem klasser av ekonomisk standard.

Nedan redovisas ekonomisk standard i riket i två figurer.

Den ena figuren avser ekonomisk standard där den officiella har

normen använts. Den andra avser den alternativa nonnen.

Utvecklingen av hushållens standard 33

Figur 4.1 Antal hushåll i fem klasser av ekonomisk standard enligt officiell definition under 1990, 1993 och 1996

i

I 3500000

3m00m

imo

zozmm 1999

-0.5 0.503 Q9-1,1 1.1-1.5 1,5-

Av figuren framgår det att antalet hushåll med den högsta ekonomiska standarden har minskat under 1990-talet. Antalet hushåll i de övriga klasserna av ekonomisk standard har ökat under period.

samma

Av figuren framgår det också att antalet hushåll i den lägsta inkomstklassen har ungefär fördubblats.

2 19-0714Ökadesocialbidrag

34 Utvecklingen hushållens standard

av

Figur 4.2 Antal hushåll i fem klasser av inkomststandard enligt alternativ norm

man Ilü Blå

-0.5 L503 094.1 1,1-1,5 1,5

Av figur 4.2 framgår det att hushållen i den högsta inkomstklassen är fler. Utvecklingen av antalet hushåll i respektive klass av inkomststandard är likartad utvecklingen enligt den officiella normen.

Sammanfattningsvis kan det sägas att om man med otillräcklig inkomst menar inomststandard under ett, så har antalet hushåll med

en otillräckliga inkomster ökat påtagligt under l990-talet. Om man med "gott och väl tillräcklig inkomst" menar hushåll som har en inkomststandard över en och en halv gånger vad normen säger, så har antalet hushåll med gott och väl tillräcklig inkomst minskat under l990-talet.

4.2.3 och

Rensningar särredovisningar

Hittills har vi valt att redovisa samtliga hushålls standard. I det följande ska vi göra redovisningar för samtliga hushåll men exklusive sådana hushåll för vilka förhållandena kan speciella.

sägas vara

En typ av hushåll som har speciella förhållanden är de kvarboende. I det datamaterial vi använder betraktas en person som kvarboende men som eget hushåll från 18 års ålder. Det speciella med denna hushållstyp är att dessa personer inte fullt ut tagit steget till eget boende men i våra beräkningar betraktas som egna hushåll. Den ekonomiska fördel det innebär att bo kvar tas det inte någon hänsyn till vid beräkningama. Exempelvis beräknas boendekostnadema efter samma schablon som används för ensamboende i egen bostad.

Utvecklingen hushållens standard 35

av

En annan typ av hushåll med speciella förhållanden är de vämpliktiga. Deras inkomster avspeglar inte deras egentliga standard.

Ytterligare en typ av hushåll med speciella förhållanden är näringsidkama. Deras inkomster varierar ofta kraftigt över tiden och den redovisade inkomsten avspeglar ofta dåligt den egentliga standarden.

En fjärde typ av hushåll med speciella förhållanden är de studerande. De kan sägas själva ha valt låga inkomster under studieåren för att få högre inkomster senare i livet. De låga inkomsterna är en avspegling av denna investering.

Nedan redovisas standarden för samtliga hushåll när rensningar gjorts för några hushållstypema Standarden för kvarboende

av ovan. och studenter redovisas därefter.

Inkomststandard i fem klasser efter exklusion några hushålls-

av typer. Följ ande typer av hushåll har exkluderats från datamaterialet:

värnpliktiga utan socialbidrag -

näringsidkare utan finansiella tillgångar -

studenter. -

I tabell 4.2 redovisas hur många hushåll som har exkluderats respektive år.

Tabell 4.2 Antal uteslutna hushåll

I figur 4.3 redovisas inkomststandarden efter gjorda exkluderingar.

36 Utvecklingen av hushållens standard

Figur 4.3 Inkomststandard i fem klasser vid officiell norm och där vissa typer av hushåll har uteslutits från redovisningen

HXJOUD

.1990

ZGTOOM .1999

1500011,

-0.5 050,9 031,1 1,1-1.5 1.5-

Av figur 4.3 framgår det att antalet hushåll i den lägsta inkomstklassen inte ökar mellan 1990 och 1996. Antalet hushåll ökar i de tre mellanklassema. Antalet hushåll i den högsta klassen minskar.

En likartad bild framkommer när utvecklingen beskrivs med hjälp av den alternativa nonnen. Vi avstår därför ifrån att redovisa denna. En skillnad är dock att samtliga år kan väsentligt fler hushåll betraktas ha

tillräckliga inkomster.

De kvarboende

Antalet kvarboende har ökat kraftigt under 1990-talet. I tabell 4.4 redovisas antalet sådan hushåll respektive år.

Tabell 4.3 Antal kvarboende

Av tabell 4.3 framgår det att antalet kvarboende har ökat från knappt 280 000 hushåll år 1990 till nämnare 450 000 hushåll år 1996.

Utvecklingen hushållens standard 37

av

I figur 4.4 nedan redovisas antalet kvarboende hushåll enligt ovanstående definition.

Figur 4.4 Inkomststandard vid officiell norm för Kvarboende

1GNXXJ Z

120GB

I1§D

100GB I1EE3

131%

800004 00000

l 40000 20000

-O,5 050,9 031,1 1,1-1,5 1,5

Av figur 4.4 framgår det att ökningen av antalet kvarboende till övervägande del har ägt rum i den lägsta inkomstklassen.

Den alternativa normen ger också i detta fall upphov till en likartad bild som den officiella normen.

Studenterna Även studenterna har blivit fler under 1990-talet

Tabell 4.4 Antal studenthushåll

Av tabell 4.4 framgår det att antalet studenthushåll har ökat ifrån närmare 160 000 år 1990 till närmare 340 000 år 1996. Studenthushållens antal har alltså mer än fördubblats under tidsperioden.

38 Utvecklingen av hushållens standard

Figur 4.5 Inkomststandard i fem klasser vid officiell för stu-

norm denthushållen

Av figur 4.5 framgår det att ökningen är utspridd i flera inkomstklasser. Dock är det påtagligt stor ökning i den lägsta inkomstklassen. Likväl

en kan det konstateras att ökningama också är stora i inkomstklassema O,9-1,1 och i 1,1-1,5. Dessa kan betraktas ha till-

senare grupper räckliga, eller åtminstone i det närmaste tillräckliga, inkomster.

Även när den alternativa används grund, ökningen

normen som var stor i den lägsta inkomstklassen. Antalet ökade dock också i de tre högsta inkomstklassema.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att de uteslutningar

som gjorts innebär att den redovisade utvecklingen för samtliga hushåll får ett annat utseende än utan uteslutningar. Särredovisningar har gjorts for två typer av hushåll: kvarboende och studenter. Båda typemas antal har ökat påtagligt under 1990-talet. Ökningen för de kvarboende sker i stort sett helt inom den lägsta inkomstklassen. Ökningen för studenterna sker också med en tyngdpunkt i de lägsta inkomsterna. Studenthushållen ökar dock också i de högre inkomsterna.

Utvecklingen av hushållens standard 39

4.3 Flerårsperspektivet

Utöver ettårsuppgiftema bör det vara av intresse att få en bild, eller flera bilder, av inkomströrligheten för givna hushåll under 1990-talet.

Ett sätt att göra redovisningar av inkomströrligheten är att använda s.k. övergångsmatriser. I sådana redovisas de förflyttningar mellan inkomstklasser som givna hushåll gör mellan åren. Exempelvis är det möjligt att hur stor andel hushållen i viss lägsta inkomstklass

se av en som är kvar i samma inkomstklass det senare året.

Som tidigare har vi valt att redovisa enligt de båda normerna.

Officiell norm

Tabell 4.5 Övergångsmatris för åren 1990 och 1993 för hushåll

som finns under samtliga år 1990 t.0.m. 1996

-0, 75 år 1993 75-1,25 år 1993 1,25- år 1993

Av tabell 4.5 framgår det att det finns en rörlighet i inkomststandard mellan åren 1990 och 1993. Tendensen är också att hushållen rör sig från en lägre till en högre klass. Dock så stor andel 37

var en som procent av de med lägst inkomst 1990 kvar i den lägsta klassen också 1993. Men en så låg andel som 4 procent gick från den högsta till den lägsta klassen.

I tabell 4.6 redovisas övergångama för hushåll

samma som ovan men för åren 1990 och 1996.

Tabell 4.6 Övergångsmatris för åren 1990 och 1996 för hushåll

som finns under samtliga år 1990 t.0.m. 1996

-0, 75 år 1996 75-1,25 år 1996 1,25- år 1996

man

40 Utvecklingen av hushållens standard

procent av hushållen i den högsta inkomstklassen 1990 var kvar i den 1996.

Av tabellen framgår det också att närmare en tredjedel av hushållen i den lägsta inkomstklassen år 1990 är kvar där 1996, år

sex senare. Enligt det underliggande materialet rör det sig om drygt 40 000 hushåll som på detta sätt är orörliga.

Under åren 1993 och 1994 var tlyktinginvandringen stor. I redovisningen ovan har vi ställt kravet att de ingående hushållen ska finnas samtliga år under perioden 1990 t.0.m. 1996. Det innebär att det inte kan finnas några hushåll där det ingår invandrare.

nya

För att få en bild av inkomströrligheten från senare delen av perioden har vi valt att presentera övergångsmatriser för hushåll finns

som åren 1994 t.0.m. 1996.

Tabell 4.7 Övergångsmatris for åren 1994 och 1996 för hushåll som finns under samtliga år 1994 t.0.m. 1996.

-0, 75 år 1996 75-1,25 år 1996 1,25- år 1996

Av tabell 4.7 framgår det att en större andel av hushållen med den lägsta inkomsten är kvar i den klassen än enligt jämförelsema

ovan. Hela 82 procent dem med den lägsta inkomstklassen 1994 är kvar i

av den lägsta inkomstklassen år 1996.

Det framgår också att endast 70 procent av hushållen i den högsta inkomstklassen är kvar i den.

Alternativ Norm

Vi har skapat övergångsmatriser också med den alternativa

normen som grund. Vi har valt att inte redovisa dessa i detalj då resultaten i stora drag är desamma som för redovisningen enligt den officiella normen. Några skillnader kan det dock finnas anledning att kort beröra.

En skillnad är att rörligheten uppåt för övergångama mellan 1990 och 1993 samt 1990 och 1996 är påtagliga än enligt den officiella

mer normen. En annan skillnad är att rörligheten nedåt mellan åren 1994 och 1996 inte är så stark.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en inkomströrlighet under 1990-talet. Med utgångspunkt från rörligheten

1990 var uppåt påtaglig. Det kan dock samtidigt konstateras tredjedel

att en av

Utvecklingen hushållens standard 41 av

hushållen i den lägsta inkomstklassen år 1990 kvar i den 1996, sex var Inkomströrligheten mellan åren 1994 och 1996 ändrade kaår senare. förhållande till de tidigare åren. Inkomströrligheten blev då raktär i mindre.

4.4 Sammanfattning av avsnittet

hushåll med låg ekonomisk standard har ökat påtagligt under Antalet 1990-talet. Denna slutsats gäller för båda de använts här. normer som officiella används har andelen med låg ekonomisk Om den normen standard ökat från knappt 10 procent år 1990 till knappt 20 procent år 1996. Om däremot den alternativa används har andelen ökat normen från knappt 7 procent till drygt 14 procent. alternativa är betydligt strängare än den officiella Den normen i meningen den innebär ett antagande större stordriftsnormen att om fördelar. År 1996 fanns det nämnare 780 000 hushåll med låg ekonomisk standard enligt den officiella Motsvarande antal enligt normen. den alternativa år drygt 535 000. Skillnaden är normen var samma närmare kvarts miljon hushåll. en ettårsdata framgår det antalet hushåll med hög Ekonomisk Av att Standard minskade. Hushåll med låg Ekonomisk Standard blev fler. Antalet hushåll med mycket låg standard ökade avsevärt. När hushåll med speciella förhållanden har uteslutits, som studenframkommer delvis annorlunda bild utvecklingen. Antalet ter, en av hushåll med mycket låg ekonomisk standard ökar då inte. Bilden av ett minskande antal hushåll med hög ekonomisk standard kvarstår dock. Vid särredovisning kvarboende och studenter kan två oben av servationer göras. Den är att antalet sådan hushåll har ökat mycket ena kraftigt. Den andra är att ökningens tyngdpunkt ligger i hushåll med den allra lägsta standarden. Särskilt gäller detta för de kvarboende bar- För studenterna är ökningen utspridd i inkomstklassema. nen. mer Inkomströrligheten tycks ha minskat under 1990-talet.

1999:46 43 SOU

5 av standarden för

Utvecklingen några typhushåll

I det föregående avsnittet redovisades hushållens inkomststandard med hjälp bl.a. faktiska datauppgifter över deras inkomster. Vid en sådan av redovisning det inte möjligt att skilja ut olika orsaker till utveckär lingen. Exempelvis är det inte möjligt att skilja ut effekter av ändrade regler för skatter och transfereringar från effekter av en förändrad arbetsmarknad. Med hjälp typhushåll är det dock möjligt att bild vilka av ge en av effekter regelförändringar får för hushållen. Genom att formulera typhushåll med vissa specifika levnadsförhållanden arbetstider, antal som barn och boendeform blir det möjligt att, i detta fall, över 1990-talet följa hur levnadsstandarden förändras när reglerna för skatter och transfereringar och exempelvis löne- och hyresnivåer förändras.

5.1 De ingående typhushållen

Vi har valt att konstruera typhushåll vi med ledning av statistik om som socialbidragen och information vi bedömer är särskilt intannan som

ressanta ur socialbidragssynpunkt:

olika studenthushåll - typer av arbetslös industriarbetare utan barn som lever på A-kassa - en ensamstående kvinna med barn arbetar heltid i äldreomsor- - en som eller är arbetslös på A-kassa efter arbete i äldreomsorgen gen sammanboende arbetare med två barn, där den ene har inkomst från industriarbete på heltid och den andre halvtidsarbete i äldreomsor-

gen sammanboende med tre barn med olika inkomstförhållanden. -

44 Utvecklingen standarden för några typhushåll av

5.2 Övriga ingångsvärden

Nedan redovisas vilka övriga ingångsvärden har använts vid besom

räkningama.

Lön och A-kassa

De genomsnittliga faktiska lönerna respektive år för industriarbetare, vårdbiträde vid ålderdomshem och butikspersonal har använts. För de typhushåll har A-kassa används reglerna for den som respektive år med antagandet full ersättning från heltidsarbete. om

Skatter och transfereringar

Vid beräkningarna använder vi vid varje år gällande skatteoss av och

transfereringsregler.

För beskattning handlar det allmänna egenavgifter, gmndavdrag om och den genomsnittliga skattesatsen för varje nivå på den beskattningsbara inkomsten gäller respektive år. som För transfereringama handlar det studiemedel, om barnbidrag, bostadsbidrag och bidragsforskott.

Resekostnader

Resekostnaderna antas motsvara kostnaderna respektive år för ett månadskort vid Stockholms Lokaltrañk.

Hyror

Samtliga typhushåll antas bo i hyresrätt. Vi har därutöver antagit att hushållen har bostäder motsvarande det antal rum som anses skäligt enligt den kallas trångboddhetsnorm norm som Vi använder de hyresnivåer oss av som uppmätts respektive år i SCBs Bostads- och hyresundersökning BHU. Vi skiljer i vissa fall också på genomsnittliga hyror för hela beståndet och för hyror i nyproducerade bostäder. När det gäller hyror i studentbostäder har vi tillmötesgående genom från Stockholms Studentbostäder fått tillgång till de faktiska hyrorna i dessa studentbostäder respektive år.

Utvecklingen standarden för några typhushåll 45 av

Barnomsorgsavgifter

ha kommunal barnomsorg har vi tillämpat de För de hushåll som antas i två kommuner: Stockholm och för respektive år gällande taxoma Tillmötesgående tjänstemän i de båda kommunerna har beräk- Nacka. bamomsorgsavgiftema för de tänkta hushållen. nat

Återstående konsumtionsutrymme

återstående konsumtionsutrymme beräknas att den totala Ett genom efter skatt ställs kostnaderna för viss nödinkomsten mot summan av består Socialstyrelsens för vändig konsumtion. Denna summa av nonn baskonsumtion, beräknad kostnad för boendet, antagna kostnader viss kostnader för fackföreningsavgift och kostnader för för resor, antagna barnomsorgen. Slutligen har det återstående konsumtionsutrymmet räknats om till

samma penningvärde.

5.3 Resultaten av beräkningarna

Förhållandena för åren 1990, l993,1996 och 1998 har beräknats. För studenthushållen har inte 1990 beräknats. Nedan redovisas översiktligt resultaten för de ingående typhushållen.

Studenter

ensamstående heltidsstudent bor i studentkorridor och har En som två månaders heltidslön får inte något sänkt återstående konsumtionsutrymme under åren 1993 till 1998. student med förhållanden förutom att han/hon inte har En samma någon arbetsinkomst hade redan 1993 ett negativt återstående konsumtionsutrymme, dvs. räckte inte till nödvändig konsumtion. pengarna Underskottet ökade över åren. En ensamstående heltidsstudent med ett barn i den kommunala barnomsorgen och två månaders heltidslön får olika utveckling av det återstående konsumtionsutrymmet beroende på vilken kommun hon är bosatt I Nacka vänds ett överskott till ett påtagligt underskott mellan åren 1993 och 1998. I Stockholm är överskottet högre än i Nacka 1993. Överskottet i Stockholm är väsentligt lägre 1998 än 1993 det är men fortfarande ett överskott.

46 Utvecklingen standarden för några typhushåll av

Vi har också gjort beräkningar det återstående konsumtionsutav rymmet för samma typhushåll det ovanstående med skillnasom men den att det inte finns några arbetsinkomster. I Nacka ligger det återstå-

ende konsumtionsutrymmet på i stort ett nivå för det arbetande samma hushållet som för hushållet utan arbetsinkomst. Med andra 0rd är det inte ekonomiskt rationellt för detta hushåll att ha de arbetsinkomster vi antagit. I Stockholm däremot lönade det sig för hushållet att arbeta. Skillnaderna mellan kommunerna beror på

utformningen av bamom-

sorgstaxoma. Bamomsorgstaxoma i Nacka kommun är enhetstaxor. Det innebär att man inte tar hänsyn till hushållets inkomst vid fastställande av barnomsorgsavgiften. Nominellt innebär detta att avgiften för barnomsorgen inte bidrar till högre marginaleffekter.

Förutsättningen är dock att

hushållet har inkomst på tillräcklig en en nivå i meningen att det kom-

mer över normen för socialbidrag. Bamomsorgsavgiften justeras

nedåt om hushållet har otillräcklig inkomst. Detta innebär att marginaleffekten blir hundraprocentig för hushåll med

otillräckliga inkomster.

Bamomsorgstaxoma i Stockholms kommun innehåller hänsynsett tagande till hushållets inkomster. Konstruktionen innebär dock att for vårt ensamstående studenthushåll med barn är det lönsamt kompletatt tera studiemedlen med motsvarande två månaders heltidsarbete. Slutligen har vi gjort beräkningar för sammanboende heltidsstudenter med ett bam i barnomsorgen. Resultatet är att hushåll med två månaders heltidslön har ett positivt återstående

konsumtionsutrymme i

båda kommunerna. Det är i stort stabilt sett i Stockholm mellan åren 1993 och 1998, men sjunker i Nacka. Sammanfattningsvis kan det konstateras att avgiften för bamomsor-

gen spelar stor roll för nivån det återstående

konsumtionsutrymmet.

Avgiften för dessa typhushåll har ökat mycket i Nacka och den innebär också närmast hundraprocentiga marginaleffekter för hushåll med låga inkomster. Det kan också konstateras att en ensamstående student utan barn måste har inkomst från arbete för att komma i upp ett positivt åter-

stående konsumtionsutrymme. Detta gäller

för samtliga år som studerats, nämligen 1993, 1996 och 1998. Detta är möjligen en avsedd effekt av att studiemedlet försörjning under nio årets avser av månader.

En arbetslös industriarbetare lever på arbetslöshetskassa som

Det återstående konsumtionsutrymmet för detta är hushåll gott och väl positivt samtliga studerade år. Dock sjunker det återstående konsumtionsutrymmet så att hushållet fått vidkännas betydande en standard-

Utvecklingen standarden för några typhushåll 47 av

Ökande boendekostnader den viktigaste förklaringen till sänkning. är standardsänkningen.

Ensamstående kvinnor med barn

versioner typhushåll med ensamstående Vi har konstruerat olika av där kvinnan har heltidsinkomst från arbete som kvinnor med barn eller har arbetslöshetsersättning från såvårdbiträde i äldreomsorgen dant arbete. samtliga versioner gäller att det återstående konsumtionsutrym- För met minskade. ensamstående kvinna med två barn i

När det gäller typhushållet

och arbetar heltid i äldreomsorgen, kan det konstabarnomsorgen som återstående konsumtionsutrymmet sjunker i båda kommuteras att det beräknats. sänkningen förklaras främst av kraftiga hyreshöjner som fullt höjda bostadsbidrag och av ningar som inte kompenseras ut av höjda avgifter för barnomsorgen. Utvecklingen likartad för typhushåll med samma specifikation är med skillnaden att det finns tre barn i hushållet. som ovan ensamstående arbetslös förbättras ekonomin barnen inte Blir den om dock fortfarande så att det återstående konsumtionsär på dagis. Det är sjunker åren givet att hushållet har arbetslöshetsersättutrymmet över ning samtliga år.

Sammanboende med två barn

också valt göra beräkningar för ett typhushåll med samman- Vi har att barn, där den maken arbetar heltid i industrin och boende med två ene äldreomsorgen. Generellt sett minskar det återståden andra halvtid i för detta typhushåll. En del av minskende konsumtionsutrymmet på utformningen reglerna för bostadsbidrag. Bostadsningen beror av bidraget skulle blivit högre med jämnare fördelning av inkomsterna en mellan de sammanboende.

Sammanboende med tre barn

förhållandena för ett typhushåll med sammanboende Vi har beräknat bam. Vi har prövat olika versioner hushåll med olika inmed tre av komstförhållanden.

48 Utvecklingen standarden för några typhushåll av

En version av typhushållet har inga inkomster alls. Naturligtvis uppstår ett underskott. Underskottet ökar dessutom över tiden. Behovet av socialbidrag ökar med andra 0rd över tiden. i

En annan version beräknats är där som en vuxen arbetar heltid i

industrin. Denna version har också underskott. Även ett i detta fall ökar

underskottet. Därmed också behovet

av socialbidrag över tiden.

Sammanfattningsvis finns det underskott ökar tiden. som över

5.4 Sammanfattning av avsnittet

Det återstående konsumtionsutrymmet har sjunkit för samtliga typhus-

håll det gjorts beräkningar för. Flera som förändringar under 1990-talet

har varit negativa för hushållen. För hushåll med låga inkomster kan

särskilt nämnas höjda avgifter för barnomsorgen och höjda boende-

kostnader.

När det gäller avgifterna för barnomsorgen kan det vid en övergripande bedömning sägas att graden

av avgiftsfinansiering har ökat.

Detta stöds också av statistik på området.

Om avgifterna för banomsorgen kan det också göras några observationer med anledning taxornas konstruktion. av Oberoende taxan av om är konstruerad enhetstaxa eller inkomstrelaterad som taxa leder den till

marginaleffekter. Detta under förutsättning att man vid låga inkomster

sätter ner enhetstaxan i förhållande till exempelvis

socialbidragsnivå.

För hushåll med låga inkomster blir därför marginaleffektema i princip

hundraprocentiga. Avgiften ökas med ett lika stort belopp den dissom ponibla inkomsten. Vid enhetstaxa och för hushåll med god inkomst en medför inte bamomsorgstaxan ökande marginaleffekter. Vid inen komstrelaterad taxa är marginaleffektema mer utspridda i inkomstför-

delningen.

Boendekostnadema är den andra faktorn viktiga som förklarar det

minskade återstående

konsumtionsutrymmet. Hyresnivåema har ökat

kraftigt under l990-talet. Samtidigt har reglerna för

bostadsbidragen

varit så konstruerade att hushåll med låga inkomster fått ökade netto-

kostnader för boendet.

6 Inkomstemas

komponenter

I ett tidigare avsnitt har vi studerat inkomstemas nivå och utveckling i förhållande till två olika normer. Resultatet blir då till mycket stor del beroende av hur normerna konstruerats. Dessutom har vi använt en schablon för boendekostnadema. Båda dessa förhållanden gör att bilderna av hushållens standard starkt påverkas av andra faktorer än själva inkomsterna. Det finns därför skäl att försöka beskriva standardens nivåer och förändringar också med andra tillvägagångssätt.

Det är dessutom så att utredningen enligt direktiven ska studera sambanden mellan socialbidragen och övriga delar av trygghetssystemet. Detta kan tolkas på olika sätt. En möjlig tolkning är att man är intresserad av hur sammansättningen av hushållens inkomster har förändrats under l990-talet. Det finns därför skäl att dela upp inkomsterna på ett sådant sätt.

Det ovanstående har gjort det naturligt att i detta avsnitt redovisa inkomstemas nivåer och förändringar för några hushållstyper. Det faktum att vi har ettårsdata med ny sammansättning av hushåll för varje år, gör att det ändock finns betydande risker med det tillvägagångssätt som beskrivits. Om exempelvis inkomsterna i genomsnitt sjunker för viss

en hushållstyp, kan det bero på att andelen ensamstående har ökat i den gruppen utan att varken de ensamståendes eller sammanboendes inkomster har sjunkit. Idealet vore naturligtvis att redovisa förhållandena for varje hushållsstorlek det skulle, för det första, bli väldigt

men en omfattande redovisning och skulle, för det andra, leda till så små urvalsstorlekar att den statistiska osäkerheten skulle bli för stor. Vi har valt att kontrollera för den här typen av förändringar dock utan att redovisa dem i detalj.

En annan begränsning med ansatsen är att vi här inte alls tar hänsyn till kostnadsutvecklingen för viss nödvändig konsumtion.

50 Inkomsternas komponenter

6.1 av hushåll och

Typer inkomstbegrepp

Vi har valt att jämföra inkomstförhållandena för några typer av hushåll mellan åren 1990, 1993 och 1996. Typema av hushåll har valts med tanke på vilka hushåll som i olika sammanhang identifieras som hushåll som har haft en besvärlig inkomstsituation under 1990-talet. Vi har valt att redovisa inkomstförhållandena för följande typer av hushåll:

Alla hushåll 20-64 år Hushåll där någon vuxen är under 25 år Hushåll med ensamstående föräldrar med barn Hushåll med invandrare Hushåll med ålderspensionär som är invandrare.

Följande begrepp används i detta avsnitt. Förvärvsinkomsten är inkomster tjänst och näringsverksamhet. av Huvudsakligen handlar det alltså om inkomster från arbete som anställd eller i eget företag. Positiva transfereringar är överföringar till hushållen olika slag. av Det gäller såväl skattepliktiga sådana skattefria. Exempel på skatsom tepliktiga transfereringar är sjukpenning och föräldraförsäkring. Exempel på skattefria transfereringar är barnbidrag och bostadsbidrag. Socialbidraget är också en skattefri transferering. Det ingår därför som en komponent i de positiva transfereringama. Vi använder också begreppet bruttoinkomst. alla Den är summan av inkomster som hushållet får. Här ingår alltså förvärvsinkomst och positiva transfereringar. Negativa transfereringar är överföringar från hushållen till, huvudsakligen, samhället. Inkomstskatter och egenavgifter utgör merparten av dessa. Disponibel inkomst, slutligen, är den inkomst hushållet disponerar för konsumtion eller sparande. Disponibel inkomst definieras i egen detta sammanhang som bruttoinkomst minus de negativa transfereringarna. I redovisningen har vi utöver de genomsnittliga värdena de av ovan definierade begreppen valt att också redovisa relationen, procentandelen, mellan värdena enligt några begrepp. Den första procentandelen är förvärvsinkomstens andel bruttoav inkomsten. Den kan betraktas ett mått på graden egenförsörjsom av ning, åtminstone om vi begränsar till hushåll i yrkesaktiv ålder. oss Den andra procentandelen är socialbidragens andel de positiva av transfereringama. Den kan betraktas ett mått, än grovt, på i som om

Inkomstemas komponenter 51

vilken form, generellt eller genom individuell behovsprövning, samhället stöder hushållen.

Den tredje procentandelen avser relationen mellan de negativa transfereringama och bruttoinkomstema. Den kan betraktas som ett mått på samhällets ekonomiska anspråk på hushållen.

6.2 Genomsnitt och for

procentandelar hushållstypema

I det följande presenteras således genomsnittliga värden och de tidigare definierade procentandlama för vart och hushållstypema.

ett av

Av redaktionella skäl presenters genomsnitten i figur och pro-

en centandelama i en annan. Efter de båda figurerna följer korta kommentarer.

52 Inkomsternas komponenter

6.2.1 Alla hushåll 20-64 år

Figur 6.1 Genomsnittliga värden i 1996 års prisnivå

i 250000 k i

I1990

I1993

E1996

Figur 6.2 Procentandelar

100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% ISerie1 50,00% ISerie2 40,00% ElSerie3 30,00% 20,00% 10,00%

0,00%

IX °.

xx /x

I CO

m g

L. Z

/ m

Av figur 6.1 framgår det att den genomsnittliga disponibla inkomsten har sjunkit. Det framgår också att socialbidragen har stigit stadigt.

Inkomsternas komponenter 53

Av figur 6.2 framgår det att förvärvsinkomstens andel av bruttoinkomsten har sjunkit något. Socialbidragens andel av de positiva transfereringama har stigit. Slutligen kan det sägas att de negativa transfereringarna stannar på nivå 1996 1990, efter att ha gått ned

samma som 1993.

Vid kontroll mot olika hushållsstorlekar framgår det också att

en den allmänna tendensen är att de disponibla inkomsterna sjunker för lejonparten hushållsstorlekama. Socialbidragen ökar i samtliga hus-

av hållsstorlekar.

54 Inkomsternas komponenter

6.2.2 Hushåll där är under 25 år

någon vuxen

Figur 6.3 Genomsnittliga värden i 1996 års prisnivå

I 1990

I1993

E1996

Figur 6.4 Procentandelar

100,00% 90,00% 80,00% 70,00%

-

60,00% .Serie1

50,00% -Serie2

- 4°-°0%

- gSerie3

30,00% 20,00% 10,00%

0,00% å å å 9 E E 9; E, E

Inkomsternas komponenter 55

Av figur 6.3 framgår det att den genomsnittliga disponibla inkomsten stiger för denna typ av hushåll. Bakom denna utveckling ligger stigande positiva transfereringar men i hög grad också stigande förvärvsinkomster. Socialbidragen ökar.

Av figur 6.4 framgår det att förvärvsinkomsten sjunker som andel av bruttoinkomsten och att Socialbidragen ökar som andel av de positiva transfereringama.

Vid en kontroll mot hushållsstorlek visar det sig att den genomsnittliga disponibla inkomsten stigit för alla hushållsstorlekar utom för ensamstående utan bam. För dessa har den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunkit påtagligt. Socialbidragen har stigit för samtliga hushållsstorlekar.

56 Inkomsternas komponenter

6.2.3 Hushåll med ensamstående föräldrar med barn

Figur 6.5 Genomsnittliga värden i 1996 års prisnivå

250000 . 200000 . i i

100000 . 50000

0 ha

U 3 å å 71 I 5 -- x Q m m en o

g g 5 g å 2 å n ä to

Figur 6.6 Procentandelar

100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% .Serie1

50.00% .Seriez

4°-00% gSerie3 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% $ $ få få m n. :n $Lä, á $ w Z % ä

Inkomsternas komponenter 57

Av figur 6.5 framgår det att den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker svagt. Den hålls ökande socialbidrag.

uppe av

Det framgår figur 6.6 att förvärvsinkomsten andel av brut-

av som toinkomsten är lägre än for tidigare redovisade typer. Andelen socialbidrag de positiva transfereringama fördubblades mellan 1990 och

av 1996.

En kontroll mot hushållsstorlek, dvs hur många barn den ensamstående föräldern har, i stort sett samma resultat.

ger

58 Inkomsternas komponenter

6.2.4 Hushåll med invandrare

Figur 6.7 Genomsnittliga värden i 1996 års prisnivå

I 1990 150000 1993

.

D 1995

Figur 6.8 Procentandelar

100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% Serie1

. 50,00% Serie2

I 40,00% Sene3

E 30,00% 20,00% 10,00%

0,00%

Q å Q LJ; 8 E

Inkomstemas komponenter 59

Av figur 6.7 framgår det att för denna typ av hushåll har den genomsnittliga disponibla inkomsten fallit påtagligt. Detta har sin främsta orsak i att förvärvsinkomstema har fallit kraftigt. Socialbidragen har ökat.

Av figur 6.8 framgår det att socialbidragets andel av de positiva transfercringama har ökat dramatiskt.

Vid kontroll mot hushållsstorlekar framkommer i stort samma

en bild.

60 Inkomsternas komponenter

6.2.5 Hushåll med är

ålderspensionärer som

invandrare

Figur 6.9 Genomsnittliga värden i 1996 års prisnivå

300000 250000 200000

. 1990 150000 u 1993

. .

1996 100000. 50000.

Figur 6.10 Procentandelar

100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% .Serie1 50.00% .Serie2 40,00%

USeñeS

30,00%

0 20.00%

. 10,00%

0,00% ä å å ê ê ê b -8 E

Inkomsternas komponenter 61

Av figur 6.9 framgår det att den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunkit något över hela tidsperioden. Det förklaras främst av kombinationen ett kraftigt fall i de positiva transfereringama och ett inte

av fullt så kraftigt fall i de negativa transfereringama. Från att ha varit i det närmaste obefintliga 1990 genomsnittligt 84 kronor ökar socialbidragen påtaglig nivå 1996 genomsnittligt l 286 kronor.

till en

Av figur 6.10 framgår det att socialbidragen, från att tidigare ha varit i det närmaste obefintliga, tar några procentandelar av de positiva transfereringama år 1996.

6.3 av avsnittet

Sammanfattning

Det mest påtagliga i redovisningen ovan är att de genomsnittliga socialbidragen har ökat i flertalet hushållstyper. Särskilt mycket har de ökat för invandrarhushållen. För ålderspensionärer är invandrare

som har socialbidragens relativa ökning varit mycket kraftig.

Den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker under 1990-talet för den yrkesaktiva befolkningen i dess helhet. Detta gäller inte minst invandrarhushållen. Utvecklingen den genomsnittliga disponibla

av inkomsten är mer splittrad för de unga hushållen. De unga som är ensamstående utan barn får en genomsnittligt sänkt disponibel inkomst. Övriga hushåll få dock en höjd sådan. Ensamstående med barn får en marginell sänkning av den genomsnittliga disponibla inkomsten.

I samtliga fall ökar andelen socialbidrag av de positiva transfereringama. Allmänt beror denna utveckling på de ökade socialbidragen

för del hushållstyper också på att andra positiva transfereringar men en minskar. Återigen är denna utveckling särskilt tydlig för invandrarhushållen. Även för hushåll med ensamstående föräldrar med barn har

socialbidragen påtagligt förhöjd andel av de positiva transfereringama.

en

Procentandelen förvärvsinkomst av bruttoinkomsten faller generellt sett. Detta återspeglar rimligen ett ökat beroende transfereringar un-

av der 1990-talet. Sannolikt hade den effekten blivit ännu starkare om vi inte, betraktat löneinkomster från del former av arbetsmark-

som nu, en nadspolitiska åtgärder som förvärvsinkomst.

De negativa transfereringama, både absolut och som andelar av bruttoinkomsten, går ned 1993 i förhållande till 1990 men ökar igen 1996. Detta mönster återspeglar väl den skattepolitiska utvecklingen under 1990-talet. Invandrarhushållen avviker dock något från denna utveckling. De negativa transfereringama har minskat för dessa hushåll. Särskilt de äldre invandrarhushållen har fått minskningar.

7 av socialbidrag Utnyttjande

En intressant fråga är hur stor andel befolkningen som får social-

av bidrag. Om exempelvis ökande andel befolkningen får social-

en av bidrag någon gång under året är det möjlig förklaring till ökande

en kostnader för socialbidraget.

I tabell 7.1 redovisas hur stor andel hela befolkningen som någon

av gång under året får socialbidrag respektive år.

Tabell 7.1 Procentandel hushåll i hela befolkningen som någon gång under året fått socialbidrag respektive år

1990 1993 1996

5,6% 7,1% 7,8%

Det framgår ökande andel befolkningen fått socialbidrag nå-

att en av gon gång under året

För denna del studien har vi valt att definiera ett begrepp som vi

av kallar ekonomisk standard. Begreppet skiljer sig från det tidigare införda begreppet inkomststandard på så sätt att socialbidrag inte ingår i den disponibla inkomsten och att kostnader för kommunal barnomsorg ingår som kostnad för viss nödvändig konsumtion.

De hushållstyper valts är inte ömsesidigt uteslutande. Exem-

som pelvis kan ensamstående föräldrar också förekomma i hushållstypen familjer med tre barn eller flera.

7.1 Låg inkomst och socialbibdrag

Det är naturligtvis särskilt intressant att studera utnyttjandet av socialbidrag i förhållande till hushållets inkomst. Därför väljer vi här att redovisa graden av utnyttjande för de hushåll som kan anses ha en låg inkomst, definierad som en ekonomisk standard lägre än

64 Utnyttjande socialbidrag av

7.1.1 bland hushåll med ekonomisk

Utnyttjande låg

standard

I tabell 7.2 redovisas procentandelen hushåll med låg ekonomisk standard som någon gång under året fått socialbidrag.

Tabell 7.2 Utnyttjandegrad respektive år för hushåll med låg ekonomisk standard enligt officiell och alternativ norm norm

Ojiciell Norm Alternativ Norm 1990 1993 1996 1990 1993 1996 Hela befolkningen 18% 25% 30% 18% 27% 34% Heltidsarbetande 8% 6% 15% 4% 2% 16% med låg utbildning Ensamstående 58% 49% 61% 53% 60% 73% föräldrar Familjer med 3 51% 41% 56% 63% 60% 69% eller flera barn Invandrare som 37% 41% 44% 33% 45% 55% invandrat tidigare än 1980 Invandrare som 61% 56% 66% 56% 54% 68% invandrat 1980 eller senare Arbetslös minst 6 36% 50% 38% 60% - mån, 25 eller Yngre Arbetslös minst 6 55% 61% 58% 66% - mån, äldre än 25 år

Det framgår tabellen att graden utnyttjande i hela befolkningen av av med låg inkomst har ökat. Utvecklingen för de hushållstyper valts som är dock splittrad. mer Det kan generellt sägas att graderna utnyttjande blir högre när av den alternativa används, vilket rimligen beror på den alnormen att ternativa normen är strängare. I övrigt är mönstret likartat.

Utnyttjande socialbidrag 65

av

7.1.2 för hushåll

Utnyttjandegrad övriga

Socialbidragen ska rimligen utnyttjas hushåll med i någon mening

av otillräckliga inkomster. Det förekommer dock att hushåll med, ur ett helårsperspektiv, tillräckliga inkomster ändå får socialbidrag. Ett möjligt skäl till detta är att dessa hushåll har haft mycket tillfälliga problem

inte haft möjligheter att lösa försörjningsproblemet på annat sätt. men

tabell 7.3 redovisas andelama hushåll med socialbidrag i den del

I

befolkningen har ekonomisk standard över av som en

Tabell 7.3 Utnyttjandegrad respektive år för övriga hushåll enligt officiell norm och alternativ norm

Officiell norm Alternativ norm

1990 1993 1996 1990 1993 1996 Hela befolkningen 4,3% 4,0% 3,4% 4,8% 4,8% 4,5% Heltidsarbetande 3,8% 2,7% 1,2% 4,3% 2,9% 1,6%

med låg utbildning

Ensamstående 17,7% 17,2% 12,6% 21,2% 20,1% 18,5% föräldrar Familjer med 3 8,7% 7,3% 4,9% 12,4% 11,0% 12,1% eller flera barn Invandrare 6,7% 3,3% 4,9% 8,0% 4,5% 5,8%

som invandrat tidigare än 1980 Invandrare 21,2% 15,3% 14,3% 28,1% 23,2% 20,3%

som invandrat 1980 eller senare Arbetslös minst 6 11,2% 13,2% 15,0% 11,2% 15,0% 20,3% mån, 25 år eller yngre Arbetslös minst 6 18,0% 17,5% 17,5% 19,9% 19,7% 22,7% mån, äldre än 25 år

Graden utnyttjande varierar kraftigt det är värt att notera att det

av men finns ett positivt samband mellan grader av utnyttjande i samma typer

hushåll med olika ekonomisk standard. Om hushållstyp har högt av en utnyttjande vid låg ekonomisk standard är i allmänhet graden av utnyttjande högre än för andra typer hushåll också vid hög ekonomisk

av standard.

3 19-0714Ökadesocialbidrag

66 Utnyttjande socialbidrag

av

7.1.3 i

Förändringar befolkningens sammansättning

En fråga man kan ställa sig är förskjutningar i befolkningens

om sammansättning kan förklara det ökade utnyttjandet socialbidrag. Om

av hushållstyper med ett högt utnyttjande ökar är det i sig förklaring till

en ökat utnyttjande i befolkningen i dess helhet.

I tabell 7.4 redovisas antalet hushåll enligt indelningen hushåll-

av styper i tabell 7.3.

Tabell 7.4 Antal hushåll i respektive hushållstyp åren 1990, 1993

och 1996

1980 Invandrare som invandrat 1980 eller 138 655 191 695 266 200

senare Arbetslös minst 6 mån, 25 år eller 8 823 84 093 77 078

yngre Arbetslös minst 6 mån, äldre än 25 år 29 780 180 245 249 970

Av tabell 7.4 framgår det att de hushållstyper enligt den tidigare

som redovisningen har en högre utnyttjandegrad har ökat i antal.

7.2 Sammanfattning av avsnittet

Under 1990-talet har ökande andel befolkningen i dess helhet fått

en av socialbidrag någon gång under året. Denna utveckling särskilt påtag-

är lig för hushåll med låg ekonomisk standard. För andra hushåll, med tillräcklig ekonomisk standard, är utvecklingen den något

motsatta; en lägre andel av hushållen får socialbidrag.

Om man betraktar utvecklingen utnyttjandegraden för olika hus-

av

hållstyper framkommer splittrad bild, förändringarna

en mer av utnyttjandegraden går i olika riktningar. Detta förklaras rimligen såväl

av rörligheten in och ut respektive hushållstyp rörlighet in och

ur som av

ut ur socialbidragstagande.

Utnyttjande socialbidrag 67

av

En intressant observation är att utnyttjandegraden samvarierar för

hushållstyp med olika ekonomiska standard. Exempelvis samma men innebär hushållstyp med hög utnyttjandegrad vid låg eko-

detta att en nomisk standard också har hög utnyttjandegrad vid hög ekonomisk standard. En försiktig tolkning av detta samband skulle kunna vara att det finns fler faktorer än inkomst som bestämmer utnyttjandet av socialbidrag.

Antalet hushåll bland de hushållstyper, oavsett ekonomisk standard,

under hela 1990-talet ligger på hög utnyttjandegrad har genesom en rellt sett ökat under 1990-talet. Detta har påverkat sammansättningen

de valda hushållstypema i befolkningen och utgör i sig en av av oss förklaring till högre grad utnyttjande i hela befolkningen.

av

8 beroende av

Långvarigt socialbidrag

I detta avsnitt berör vi frågan om långvarigt beroende av socialbidrag. Enligt direktiven ska utredningen lämna förslag som innebär att verksamheten inom individ- och familjeomsorgen kan återgå till att stödja enskilda med ett individuellt bistånd som är föranlett av tillfälliga sociala eller ekonomiska problem.

Syftet med detta avsnitt är att på olika sätt beskriva de hushåll som kan ha ett långvarigt beroende av socialbidrag. Beskrivningama

anses bör kunna utgöra en grund for utredningens förslag.

8.1 och

Ettårsperspektiv flerårsperspektiv

När man talar om långvarigt beroende av socialbidrag kan man mena flera olika saker. En skiljelinje är frågan om problemet ska betraktas med hjälp av data för ett år eller data för flera år. Vi har valt att beskriva problemet ur båda perspektiven.

För ettårsperspektivet har vi valt att definiera långvarigt beroende av socialbidrag som hushåll som under det aktuella året fått socialbidrag under åtta månader eller mer. Det finns ingen av alla accepterad definition och andra definitioner används i andra studier.

För flerårsperspektivet har vi valt att definiera långvarigt beroende som hushåll som under en treårsperiod haft socialbidrag minst 24 månader, dock minst sex månader det sista året. Återigen kan det konstateras att definitionen inte är självklar.

8.2 Mått som används

Förutom rena antalsuppgifter används under framställningen ytterligare tre mått.

Med måttet kategoriandel mäts hur stor andel av samtliga hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag som tillhör en viss kategori.

Exempelvis anger måttet vid kategorisering enligt ålder hur stor andel av samtliga hushåll som är långvarigt beroende av socialbidrag som har en viss ålder.

Med måttet totalandel mäts hur stor andel samtliga hushåll i

av en kategori som är långvarigt beroende av socialbidrag. Exempelvis anger måttet, när det gäller arbetslösa hushåll, hur stor del de arbetslösa

av hushållen som är långvarigt beroende av socialbidrag.

Med måttet andelskvot mäts kvoten mellan andelar i kategorin och andelama av befolkningen i kategorin. Exempelvis anger måttet om de långvarigt beroende i en viss region i landet innebär över- eller

en underrepresentation i förhållande till regionens andel det totala antalet

av hushåll. Vid ett tal över ett föreligger en överrepresentation.

8.3 med av

Beskrivningar hjälp ettårsperspektivet

8.3. l Totalt

Figur 8.1 Antal hushåll som fått socialbidrag under åtta månader eller mer respektive år

1990 1993 1996

Av figuren framgår det att antalet hushåll med åtta månaders socialbidrag har ökat kraftigt under 1990-talets första hälft. Antalet hushåll är nästan fem gånger större 1996 än 1990.

Långvarigt beroende av socialbidrag 71

Den relativa ökningen har inte varit lika stark eftersom det totala antalet hushåll har ökat under perioden. Tabell 8.1 Procentandelar av samtliga hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

%-hushåll

Av tabellen framgår det att andelen hushåll med åtta månaders socialbidrag ökat från drygt 0,7 procent år 1990 till drygt 3 procent år 1996. I figur 8.2 redovisas genomsnittliga värden för hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag utifrån begrepp som använts i tidigare avsnitt.

Figur 8.2 Inkomstförhållanden för hushåll som respektive år har fått socialbidrag under 8 månader eller genomsnittliga värden mer, i 1996 års prisnivå

200000 180000 160000 140000 ; i 120000 .1990 100000 .1993 00000 51996 00000 40000 20000 á l 0 Q D o o E. O Q

Av figur 8.2 framgår att det genomsnittliga Socialbidraget är i det närmaste stabilt på strax under 60 000 kronor över åren. Den genomsnittliga disponibla inkomsten sjunker därför att övriga inkomster sjunker.

72 Långvarigt beroende socialbidrag

av

Det framgår också att den genomsnittliga förvärvsinkomsten sjunker kraftigt från redan låg nivå. Den genomsnittliga forvärvsinkomsten

en

20 000 kronor år 1996. Den låga förvärvsinkomsten innebär att den var disponibla inkomsten endast är marginellt högre än de positiva transfereringarna.

Dessutom framgår det att socialbidragen uppgår till uppemot hälften

de samlade positiva transfereringarna till dessa hushåll. Av det här av redovisade grundmaterialet framgår det också att bland de övriga positiva transfereringarna dominerar socialforsäkiings- och arbetsmarknadsrelaterade transfereringar. Utbildningsrelaterade positiva transfereringar ligger samtliga låg nivå.

år på en

Familj

Förutom ovanstående redovisningar kan det finnas anledning att ytterligare beskriva de aktuella hushållens familjeförhållanden. Nedan beskrivs balansen mellan samboende och ensamboende, kön för de ensamboende samt förekomsten av bam.

Tabell 8.2 Samboende, ensamboende och kön for de ensamboende bland hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Av tabell 8.2 framgår det att andelen ensamboende har minskat. Av tabellen framgår det också att även andelen kvinnor bland de ensamboende har minskat.

I tabell 8.3 redovisas i vilken mån det finns barn i de aktuella hushållen eller inte.

Tabell 8.3 Antal hushåll utan respektive med barn givet att hushållet är långvarigt beroende av socialbidrag

Antal hushåll utan barn Antal hushåll med barn %-andel med barn 1990

- - 1993 59 000 31 300 35 1996 88 400 62 000 41

Långvarigt beroende av socialbidrag 73

Vi har valt att i tabell 8.3 inte redovisa förhållandena för 1990. De tillgängliga uppgifterna förefaller mycket osäkra. Sannolikt beror detta på att urvalet är litet.

Av tabell 8.3 framgår det dock att andelen hushåll med barn ökade mellan 1993 och 1996.

8.3.2 Närmare hushållen

beskrivningar av

I syfte att få närmare uppfattning hur den växande gruppen hus-

en om håll som fått långvarigt socialbidrag ser ut har vi valt att beskriva hushållen utifrån ålder, födelseland, utbildningsnivå, arbetsmarknadsförhållanden, socioekonomisk grupp och region.

Av utrymmesskäl har vi valt att begränsa framställningen till de förhållanden som rådde under åren 1990 och 1996.

Ålder

Tabell 8.4 Hushållsforeståndarens ålder i hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

I 990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996

Det framgår av tabellen att antalet hushåll med långvarigt beroende har ökat i samtliga ålderskategorier. Mest har den ökat i den yngsta kategorin. År 1990 3571 hushåll långvarigt beroende, medan antalet

var var 39178 år 1996. Också i ålderskategorin 55-64 år ökningen större än genomsnittet.

Det framgår också att som andel hushåll med långvarigt

av gruppen beroende kategoriandel har den yngsta gruppen ökat från ll procent till 26 procent. Det kan också utläsas att ca hälften av samtliga hushåll med långvarigt beroende har en hushållsföreståndare som är yngre än 35 år.

4 19-0714Ökadesocialbidrag

74 Långvarigt beroende av socialbidrag

Andelen hushållen i given ålderskategori totalandel som har

av en haft långvarigt socialbidrag har ökat i samtliga åldersgrupper. Totalandelen har ökat mycket kraftigt i den yngsta ålderskategorin. År 1996 hade över 6 procent av hushållen i den yngsta kategorin långvarigt socialbidrag. Även i åldersgruppen 25-34 år hade år 1996 ett

man långvarigt beroende 5,4% som översteg det genomsnittliga för hela befolkningen 3,2%.

Slutligen framgår det av tabellen att den yngsta åldersgruppen år 1996 hade en andelskvot på Det innebär att denna åldersgrupp har dubbel representation av långvarigt beroende av socialbidrag i förhållande till sin andel av befolkningen.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att alltfler unga har blivit långvarigt beorende av socialbidrag.

Födelseland

Födelseland är en annan intressant klassificering av hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag. Vi har funnit det lämpligt att använda indelningen nordiska och utonmordiska hushåll. Dessa begrepp är dock inte entydiga. Exempelvis är andra generationens invandrare födda i Sverige eller annat nordiskt land. Vi har fördenskull prövat med två olika definitioner. Den ena definitionen innebär att vi som nordiska hushåll betraktar hushåll där samtliga i hushållet kommer från

vuxna norden. Övriga hushåll betraktar vi som utomnordiska. Den andra definitionen innebär att vi nordiska hushåll betraktar hushåll där

som någon vuxen i hushållet är född i ett nordiskt land.

Tabell 8.5 Födelseland i hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

1990 1996 1990 1996 I 990 1996 1990 1996

Av tabell 8.5 framgår det att år 1990 betraktas ll 155 hushåll

som utomnordiska enligtI. Enligt II betraktas år 1 462 hushåll

samma som utomnordiska. Detta beror på att II innebär ett strängare krav på hushållet för att det ska betraktas utonmordiskt.

som

Långvarigt beroende av socialbidrag 75

Av tabellen framgår det också att oavsett definition har antalet utomnordiska hushåll med långvarigt socialbidrag ökat mer än antalet nordiska hushåll med långvarigt beroende. Naturligen betraktas en större andel hushållen utomordiska när vi kräver att endast en

av som

hushållsmedlem ska vara född utom Norden. Det blir dock en vuxen påtagligt större ökning antalet hushåll med långvarigt beroende när

av vi ställer kravet att båda ska födda utom Norden.

vuxna vara

Tabellen visar också att andelen hushåll som är utomnordiska av alla hushåll med långvarigt beroende kategoriandelen följdriktigt ökar enligt båda definitionerna. Ökningen är dramatisk enligt den andra definitionen. År 1990 4 procent hushållen med långvarigt beroende

var av utomnordiska hushåll. År 1996 utgjorde de hela 22 procent. Kategoriandelen enligt den första definitionen har inte ökat lika mycket. Dock har denna mindre ökning skett från en i utgångsläget högre nivå. Ungefår en tredjedel av hushållen med långvarigt beroende år 1990 var enligt denna definition utomnordiska. De utgjorde 43 procent år 1996.

Dessutom visar tabellen att en stor andel av de utorrmordiska hushållen totalandelen oberoende definition hade långvarigt socialbi-

av drag år 1996. Enligt I gällde det 18 procent hushållen och enligt

av II 32 procent av hushållen. Totalandelen ökade för samtliga hushåll

ökningen föll till väsentlig del på de utomnordiska hushållen. År men 1996 hade en väsentligt lägre andel av de nordiska hushållen långvarigt socialbidrag i jämförelse med de utomnordiska hushållen.

Tabellen visar att andelskvoten är mycket hög bland de utomnordiska hushållen. Andelen hushåll med långvarigt socialbidrag är bland dessa hushåll 5,7, enligt I, och närmare 10 gånger, enligt II, högre än den andel som skulle gälla om det långvariga beroendet av socialbidrag vore jämnt fördelat mellan nordiska och utomnordiska hushåll.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att ökande andel av de

en långvarigt bidragsbeoende hushållen är utomnordiska. Vart tionde utomnordiskt hushåll hade långvarigt socialbidrag år 1996. Det kan dock samtidigt noteras att de nordiska hushållen dominerar som andel av alla med långvarigt socialbidrag, särskilt vi betraktar "blandhus-

om håll" som nordiska. Enligt den definitionen var 78 procent av alla hushåll med långvarigt socialbidrag nordiska.

Utbildning

De aktuella hushållens utbildningsnivå intressant uppgift.

är en annan Vi har valt att dela in hushållen i två grupper vad avser utbildningsnivå. I den ena gruppen finns hushåll där någon har högst grundskole-

vuxen

I

I

76 Långvarigt beroende socialbidrag

av

utbildning. I den andra finns alla andra hushåll, dvs. hushåll

gruppen

där de vuxna har mer än grundskoleutbildning.

Tabell 8.6 Långvarigt beroende av socialbidrag efter utbildningsnivå

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

1990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996 Någon med 32 800 130 100 100 86 0,9 3,8 1,2 1,2 grundskola Övriga högre 0 20 300 O 14 O 1,6 0,0 0,5 utbildning

Tabell 8.6 visar att kategorin Övriga med högre utbildning har etablerats bland hushållen med långvarigt socialbidrag. År 1990 fanns det inga hushåll med högre utbildning bland hushållen med långvarigt beroende. År 1996 de drygt 20 000. Så stor andel 14 procent

var som av hushållen med långvarigt socialbidrag hade högre utbildning år 1996.

Det framgår att andelen bidragsbeoende hushåll bland hushåll där någon hade högst grundskola var närmare 4 procent år 1996. Det är ca fyra gånger större andel än år 1990. Bland de övriga hushållen med högre utbildning var andelen 1,6 procent år 1996.

Slutligen framgår det att de övriga hushållen med högre utbildning är underrepresenterade i förhållande till fördelningen av långvarigt socialbidrag det hade varit jämnt fördelat i befolkningen. Följaktligen

om var hushållen med högst grundskola överrepresenterade.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att en mycket stor majoritet de bidragsberoende hushållen har låg utbildningsnivå. Dock har un-

av der l990-talet en ökande andel högre utbildning.

Arbetsmarknadsförhållanden

Arbete är den främsta grunden för försörjning. I vilken mån de hushåll som har ett långvarigt beroende av socialbidrag har arbete eller är därför intressant uppgift. Vi har valt att klassificera de aktuella hus-

en hållen i en grupp där någon vuxen varit arbetslös under minst sex månader och en övrig grupp.

Långvarigt beroende av socialbidrag 77

Tabell 8.7 Arbetsmarknadsförhållanden för hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

1990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996 Arbetslös 0 34 600 0 23 0 7,3 0,0 2,3

32 800 115 900 100 77 0,7 2,8 1,0 0,9 arbetslös

Av tabell 8.7 framgår det att antalet arbetslösa som hade långvarigt socialbidrag nämnare 35 000 år 1996. År 1990 fanns det inga sådana

var hushåll. Det är ändå påfallande många hushåll bland de långvarigt beroende inte arbetslösa år 1996. Antalet drygt 115 000 år

som var var 1996 och de utgjorde över tre fjärdedelar samtliga hushåll med

av långvarigt socialbidrag.

Av tabellen framgår det också att över 7 procent av de arbetslösa år 1996 hade långvarigt socialbidrag, medan detta gällde för 3 procent av dem inte arbetslösa.

som var

Det framgår också att de hushåll som är arbetslösa är överrepresenterade andelskvot på 2,3, vilket innebär att den gruppen har fler

en

hushåll med långvarigt socialbidrag än de skulle ha det långvariga

om Socialbidraget jämnt fördelat mellan arbetslösa och arbetslösa.

var

Sammanfattningsvis kan det konstateras att en kraftigt ökande andel

de aktuella hushållen har arbetslösa hushållsmedlemmar. Det är av dock ett intressant faktum att över tre fjärdedelar inte betraktas som arbetslösa. En ökande andel de arbetslösa har långvarigt socialbi-

av drag. Det står dock klart att de arbetslösa i allmänhet har annan försörjning än långvarigt socialbidrag.

Socioekonomisk grupp

En redovisning enligt socioekonomisk gruppering ger vidare infonnation hushållens livsförhållanden. Vi har valt att redovisa hur hushåll

om med långvarigt beroende socialbidrag fördelar sig på följande socio-

av ekonomiska grupper:

facklärda arbetare -

Facklärda arbetare -

Lägre tjänstemän -

Högre tjänstemän -

klassificerade anställda -

78 Långvarigt beroende av socialbidrag SOU 1999246

Företagare/lantbrukare

Studerande

Ålderspensionärer Övriga.

Tabell 8.8 Socioekonomisk grupp for hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Kategoriandel

% %

1990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996

facklärda 2 300 7 700 7 5 0,3 1,6 0,5 0,5 arbetare Facklärda l 600 2 000 5 l 0,3 0,5 0,4 0,2 arbetare Lägre 700 3 600 2 2 0,1 0,5 0,1 0,2 tjänstemän Högre 300 600 1 0 0,1 0,2 1 0,1 tjänstemän

klassiñ- 6 200 12 500 19 8 1,6 1,9 2,2 0,6 cerade anställda Företagare/ 700 3 600 2 2 0,3 1,7 0,4 0,5 lantbrukare Studerande 3 600 26 700 11 18 2,1 7,6 2,9 2,4 Ålders- 5 200 9 200 16 6 0,5 0,9 0,7 0,3 pensionärer Övriga 12 300 84 500 38 56 4,6 17,7 6,4 5,5

Av tabell 8.8 framgår det att antalet hushåll med långvarigt socialbidrag har ökat i samtliga socioekonomiska grupper. I gruppen Övriga har det ökat mycket kraftigt.

Av tabellen framgår det att just gruppen Övriga även har ökat sin andel bland hushållen med långvarigt socialbidrag. År 1990 de 38

var procent hade ökat till 56 procent år 1996. Även andelen stu-

men derande har ökat, från ll procent till 18 procent.

Det framgår också att så mycket som nämnare 18 procent av hushållen i gruppen Övriga totalandel hade långvarigt socialbidrag år 1996. År 1990 hade knappt 5 hushållen i Övriga

procent av gruppen långvarigt socialbidrag.

I tabellen kan det också utläsas att gruppen Övriga är kraftigt överrepresenterad. Det gäller, kanske lite överraskande, dessutom i högre

Långvarigt beroende av socialbidrag 79

grad 1990 än 1996. År 1990 andelskvoten 6,4 och 1996 den 5,5.

var var Detta sammanhänger med att Övriga i befolkningen ökat mer

gruppen

Övriga bland hushåll med långvarigt socialbidrag. År 1990 än gruppen fanns det enligt vår datakälla närmare 270 000 sådana hushåll i riket. År 1996 antalet närmare 480 000.

var

Det kan här tilläggas att vi har gjort särskilda bearbetningar av datauppgifter för Övriga i syfte att skapa bild vilka de är.

gruppen en av Eftersom det är statistiskt mycket osäkra resultat väljer vi att här inte presentera några tabeller. Det kan dock sägas att antalsförändringar i undergruppen Förtidspensionärer knappast förklarar den stora antalsökningen. Det är emellertid mycket troligt att ökningen i gruppen nya invandrare är en bidragande förklaring. Dock är en betydande andel hushållen, kanske hälften, nordiska hushåll där hushâllsförestån-

av daren är under 30 år.

Sammanfattningsvis kan det sägas att den socioekonomiska gruppen Övriga kraftigt dominerar bland de långvarigt socialbidragsberoende. Det är också anmärkningsvärt att antalet Övriga hushåll har fördubblats i befolkningen.

Region

Det är också intressant att veta hur hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag fördelar sig över landet. Vi har därför valt att redovisa dessa hushåll efter hur de fördelar sig enligt indelningen i H-regioner. Indelningen beskrivs nedan och det bör i stora drag framgå vilka delar av landet som avses.

Stockholmsområdet -

Större städer -

Södra mellanbygden -

Norra mellanbygden -

Norra glesbygden -

Göteborgsområdet -

Malmöområdet. -

80 Långvarigt beroende socialbidrag

av

Tabell 8.9 Region for hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

1990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996 Stockholms- 9 100 33 000 28 22 1,0 3,4 1,4 1,1 området Större städer 9 900 56 400 30 37 0,6 3,4 0,9 1,1 Södra mellan- 4 500 17 400 14 12 0,5 2,0 0,7 0,6 bygden Norra mellan- 1 300 6 200 4 4 0,5 2,5 0,7 0,8 bygden Norra gles- 1 000 2 900 3 2 0,4 1,2 0,5 0,4 bygden Göteborgs- 3 300 23 100 10 15 0,8 5,2 1,0 1,6 området Malmö 3 800 ll 500 12 8 1,4 4,2 1,9 1,3 området

Av tabell 8.9 framgår det att antalet hushåll med långvarigt socialbidrag ökat i samtliga regioner. Särskilt kraftig har ökningen varit i Göteborgsoch Malmöområdet. År 1996 fanns 45 procent rikets samtliga hus-

av håll med långvarigt socialbidrag i de tre storstadsregionema; Stockholm, Göteborg och Malmö. Om Större städer inkluderas fanns tre fjärdedelar av hushållen i denna utökade grupp kommuner.

Av tabellen framgår också att Göteborgsregionen utmärker sig vad gäller hur stor andel av alla hushåll i regionen som har långvarigt socialbidrag. I regionen hade 5,2 procent av hushållen långvarigt socialbidrag år 1996. Totalandelen ökade i samtliga regioner.

Det framgår också att hushållen med långvariga socialbidrag är överrepresenterade i den utökade kommungruppen enligt ovan. Särskilt påtaglig är överrepresentationen i Göteborgsregionen.

Flerårsperspektivet

Det kan hävdas att långvarigt beroende socialbidrag inte bör stude-

av ras ur ett ettårsperspektiv, åtminstone inte enbart. Istället kan det hävdas att intresset bör koncentreras till de hushåll under flera år lever

som på socialbidrag. Dessa hushåll, kan det hävdas, är de som i verklig mening har socialbidrag som permanent källa till försörjning.

1999:46 Långvarigt beroende socialbidrag 81 SOU av

I syfte belysa 1990-talet har inneburit några förändringar ur att om flerårsperspektiv har vi valt att studera långvarigt beroende av detta socialbidrag med data gör det möjligt att följa hushåll över flera år. som Vi har valt jämföra perioden 1990-1992 med perioden 1994-1996. att Därvid har vi studerat hushåll under respektive period har haft sosom cialbidrag under sammanlagt minst 24 månader, dock minst 6 månader

det sista året under respektive period.

Tabell 8.10 Hushåll med ett flerårigt beroende av socialbidrag

Perioder 1990-1992 1994-1 996 Antal hushåll 31 500 75 300 samtliga hushåll 0,7% 1,5% Andel av

tabellen framgår det antalet hushåll har ökat 2,5 gånger mel- Av att ca

lan perioderna.

Av tabellen framgår det också att andelen hushåll med flerårigt beroende socialbidrag har ökat från 0,7 procent till 1,5 procent. Jämav förelsen grundar sig då på antalet hushåll i riket år 1990 och år 1993. Andelen har alltså drygt fördubblats. Sammanfattningsvis har det fleråriga beroendet socialbidrag ökat av kraftigt såväl antals- andelsmässigt. som

Inkomstförhållanden

Redovisningen enligt ettårsperspektivet vid handen att det genomgav snittliga statsbidraget låg stabilt strax under 60 000 kronor. De hushåll ett flerårsperspektiv har långvarigt socialbidrag har ett högre som ur genomsnittligt socialbidrag år. Genomsnittet låg på strax under per 70 000 kronor. Även socialbidragen andel de totala positiva transfereringsom av är högre när långvarigt beroende mäts över flera år. arna Vid den fortsatta framställningen har vi valt att beskriva de förhållanden rådde det första året under den aktuella perioden. Vi har som också försökt att, så långt det är möjligt, beskriva de aktuella hushållen utifrån indelningar vid redovisningen enligt ettårsperspeksamma som tivet. En del avvikelser förekommer. Exempelvis har det inte varit möjligt att redovisa enligt någon socioekonomisk indelning.

av

Familj eförhållanden

När det gäller förhållandet mellan ensamboende och samboende kan det konstateras att de ensamboendes andel har sjunkit. Under den första perioden 1990-1992 77 procent hushållen med långvarigt bevar av roende ensamboende. Under den andra perioden 1994-1 996 de 69 var procent. När det gäller förekomst barn hade knappt tredjedel de akav en av tuella hushållen barn under den första perioden. Under den andra perioden gällde det för 38 procent hushållen. av

Närmare beskrivningar hushållen av Ålder

Tabell 8.11 Hushållsföreståndarens ålder i hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot % % Första Andra Första Andra Första Andra Första Andra Upp 4 400 11 800 14 16 0,7 1,8 1,0 1,1 till 24 25-34 9 100 19 600 29 27 1,2 2,3 1,7 1,5 : 35-44 8 500 20 300 27 28 1,1 2,6 1,6 1,7 45-54 3 700 10 400 12 14 0,5 1,3 0,8 0,9 55-64 2 900 6 100 9 8 0,5 1,2 0,8 0,7 i 65- 3 100 5 600 10 8 0,3 0,5 0,4 0,3

Av tabell 8.11 framgår det att antalet hushåll har ökat i alla

åldersgrup-

perna. Balansen mellan åldersgruppema kategoriandelen har förändrats endast marginellt. Det framgår också att det är åldersgruppen 35-44 år har den som största andelen långa beroenden socialbidrag. av

Långvarigt beroende socialbidrag 83

av

Födelseland Tabell 8.12 Födelseland i hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

Första Andra Första Andra Första Andra Första Andra Norden I 17 200 30 500 54 41 0,4 0,7 0,6 0,4 Utom Norden I 14 500 43 200 46 59 4,7 12,4 6,8 7,9 Norden II 27 100 54 200 85 74 0,6 1,2 0,9 0,8 Utom Norden II 4 600 19 500 15 26 6,4 21,1 9,2 13,4

Av tabell 8.12 framgår det att antalet invandrarhushåll har ökat särskilt mycket, oberoende av definition.

Av tabellen framgår det också att andelarna invandrarhushåll med långvarigt socialbidrag totalandel har ökat kraftigt från en redan hög nivå, också detta oberoende definition.

av

Utbildning Tabell 8.13 Långvarigt beroende socialbidrag efter utbildnings-

av nivå

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot

% %

1990 1996 1990 1996 1990 1996 1990 1996 Någon med 31 500 66 600 99,2 90,3 0,8 1,9 1,2 1,2 grundskola Övriga högre 300 7 100 0,8 9,7 0,0 0,6 0,0 0,4 utbildning

Av tabell 8.13 framgår det att antalet hushåll med högre utbildning och långvarigt socialbidrag har ökat mellan perioderna.

av

Arbetsmarknad

Tabell 8.14 Arbetsmarknadslörhållanden för hushåll med långvarigt beroende av socialbidrag

Antal K ategoriandel Totalandel Andelskvot % % Första Andra Första Andra Första Andra Första Andra Arbetslös 0 17 100 0 23 0,0 4,7 0,0 3,0 arbetslös 31 700 56 600 100 77 0,7 1,3 1,0 0,9

Av tabell 8.14 framgår det att de arbetslösa inte förekom under den första perioden. Under den andra perioden fanns det över 17 000 sådana hushåll. De utgjorde då närmare fjärdedel samtliga hushåll en av med långvarigt beroende socialbidrag. av

Region

Tabell 8.15 Region för hushåll med långvarigt beroende socialav bidrag

Antal Kategoriandel Totalandel Andelskvot % % Första Andra Första Andra Första Andra Första Andra Stockholms- 7 400 17 500 23 24 0,8 1,9 1,2 1,2 området Större städer 10 000 23 300 31 32 0,6 1,4 0,9 0,9 Södra mellan- 5 298 13 175 17 18 0,6 1,4 0,9 0,9 bygden Norra mellan- 1 100 2 000 3 3 0,4 0,7 0,6 0,5 bygden Norra 1 500 2 600 5 4 0,6 1,1 0,9 0,7 glesbygden Göteborgs- 3 300 9 600 ll 13 0,8 2,2 1,1 1,4 området Malmö- 3 100 5 700 10 8 1,1 2,1 1,6 1,3 området

Av tabell 8.15 framgår det att antalet hushåll har ökat i samtliga regioner. Ökningen är förhållandevis jämnt fördelad. Av tabellen framgår det också att storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö är överrepresenterade.

Långvarigt beroende socialbidrag 85 av

kan flerårsperspektivet sammanfattningsvis sägas att ålders- Det ur fördelningen stabil, att antalet invandrare ökat, att utbildningsnivån är stigit, fler arbetslösa och att regionfördelningen är stabil. har att är

8.4 Sammanfattning av avsnittet

Sett ettårsperspektiv har det långvariga beroendet av socialbidrag ur ett femfaldigt mellan åren 1990 och 1996. Drygt 32 000 hushåll var ökat år 1990 långvarigt beroende, och ungefär 150 000 hushåll år 1996. Det genomsnittliga Socialbidraget för dessa hushåll är ungefär 60 000 kronor i 1996 års prisnivå samtliga år. Förvärvsinkomstema var mycket låga och sjönk mellan år 1990 och år 1996. Socialbidraget utgjorde hälften de samlade positiva transfereringarna till uppemot av dessa hushåll. Utbildningsrelaterade positiva transfereringar låg på en

låg nivå samtliga år. Andelen ensamboende minskade. Andelen ensamboende kvinnor bland de ensamboende minskade. Andelen barnfamiljer ökade. Hushållens ålder har sänkts. År 1990 något än en tiondedel var mer de aktuella hushållen under 25 år. År 1996 än fjärdedel av var mer en under 25 år. Mer än 6 procent hushållen i den ålderskategorin hade av långvarigt socialbidrag år 1996, vilket är ungefär dubbelt så stor andel

för befolkningen i sin helhet. som En ökande andel hushållen är födda utom Norden. Om vi väljer av definition hushåll kräver att endast de vuxna medlemen av som en av i hushållet är född utom Norden, har andelen kategoriandelen marna stigit från tredjedel år 1990 till över 40 procent år 1996. Om vi ca en väljer definition, att alla i hushållet ska födda en strängare vuxna vara Norden, ökar kategoriandelen från 4 procent år 1990 till 22 proutom cent år 1996. Om vi använder den stränga definitionen utomnordiska invandav hade år 1996 närmare tredjedel hushållen i den kategorin rare en av långvarigt socialbidrag. Enligt den mindre stränga definitionen hade ca femtedel hushålen långvarigt socialbidrag samma år. en av Lejonparten hushållen med långvarigt beroende av socialbidrag av har låg utbildning. En trend är dock att hushåll med högre utbildning i utsträckning får socialbidrag under lång tid. År 1990 hade inga, ökande

eller mycket få, hushåll med högre utbildning än grundskola långvarigt

socialbidrag. År 1996 hade 14 procent hushållen högre utbildning. av Andelen arbetslösa hushåll har ökat kraftigt. En femtedel av hushållen hade l996 arbetslösa hushållsmedlemmar. Utifrån en intuitiv utgångspunkt kan tycka att andelen borde högre. Så stor andel man vara fyra femtedelar betraktas som inte arbetslösa. som

av

Samtidigt kan det sägas att knappt tiondedel de arbetslösa en av hushållen tillhör kategorin långvarigt beroende socialbidrag. Andeav len har visserligen ökat under 1990-talet det är dock påtagligt att men de arbetslösa hushållen i allmänhet har försörjning. De arbetslösa annan hushållen är dock överrepresenterade i förhållande till sin andel i be-

folkningen.

Den socioekonomiska Övriga har kategoriandel ökat gruppen som från knappt 40 procent år 1990 till närmare 56 procent år 1996. Närmare 18 procent av de Övriga hade långvarigt socialbidrag år 1996. Det långvariga beroendet av socialbidrag är till stor del ett storstadsfenomen. I storstadsområdena utgör dessa hushåll andel sin en större än andel i befolkningen helhet. som Det fleråriga beroendet socialbidrag har ökat under 1990-talet. av Både antalet hushåll och andelen hushåll med långvarigt beroende har mer än fördubblats från 1990-talets början till dess mitt. Vid en jämförelse ökningama ett ettårs- respektive ett flerårsav ur perspektiv, kan det konstateras att ökningen är betydligt större ur ett ettårsperspektiv. En påtaglig skillnad mot ettårspersktivet flerårsperspektivet är att inte visar någon föryngring hushållen med långvarigt beroende av av socialbidrag. I övrigt flerårsperspektivet och ettårsperspektivet likartade bilger der.

9 Sambanden mellan socialbidragen

och några alternativ

avsnitt redovisar vi resultaten några datorsimuleringar. I detta av Simuleringama har avsett situationer med alternativa regler som ger hushållet försörjning än socialbidrag. Det handlar allt från annan om ändrade Skatteregler till transfereringar. Simuleringama har syftat nya till belysa hur mycket Socialbidraget skulle kunna reduceras vid att olika alternativa regler. Syftet har också varit att belysa den offentliga

sektorns kostnader för alternativen. De ändrade regler prövas har förekommit i den allmänna desom ska inte uppfattas förslag från utredningen. Istället har batten men som de valts för uppfattning de förekommande förslagens konatt ge en om sekvenser, särskilt ett socialbidragsperspektiv. ur Det kan på sin plats att påpeka att beräkningarna är statiska till vara sin karaktär. Det innebär att den beteendepåverkan alternativen kan ha

inte ingår i beräkningama. I den mån, exempelvis, en sänkt beskattning for hushåll med barn leder till ökade arbetstider för sådana hushåll, in-

går denna ökning inte i beräkningama.

1 Simuleringsexperimenten

Experimenten innebär konkret att regler prövas på hela den mer nya befolkning berörs regeln. Exempelvis prövas nya Skatteregler som av innebär lägre beskattning for hushåll med bam. Denna lägre som en beskattning leder till högre nettoinkomst for ett sådant hushåll. I den en mån hushållet har socialbidrag reduceras vid beräkningama socialbidraget med belopp motsvarar den ökade nettoinkomsten. Skulle ett som den ökade nettoinkomsten bli högre än det utgivna Socialbidraget, får det aktuella hushållet inget socialbidrag. Beräkningama har gjorts på

motsvarande sätt för samtliga alternativ.

88 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

9.2 De alternativen och prövade resultaten

av simuleringarna

Utgångsläget

Vi har utgått från data finns tillgängliga för 1996 som men som anpassats till 1998 års regler. Samtliga resultat ska därför förändses som ringar i förhållande till 1996 med 1998 års regler. men

Alternativen

Här följer redovisningar altemativens utformning och resultaten. av av Alternativen rör områdena:

avdrag i inkomstbeskattningen för försörjningsbörda

utökat barnbidrag för ensamstående föräldrar ändring av bamdelen i bostadsbidraget högre studiemedel aktivitetsersättning för arbetslösa ungdomar ett statligt beskattat introduktionsbidrag till mottagna flyktingar. -

Tabellredovisning

Resultaten av simuleringarna redovisas i tabellfonn med följande be-

grepp Dijferens statliga transfereringar. Begreppet täcker samtliga transfereringar som utgår till hushållen. Det kan handla

om bostadsbidrag,

bostadstillägg till pensionärer, studiemedel eller för beräkningarna en konstruerad transferering, exempelvis statlig beskattad som en intro-

duktionsersättning till flyktingar. En ökad transferering

anges med ett negativt värde.

Dzfferens socialbidrag. Denna differens är helt enkelt skillnaden

mellan Socialbidraget i utgångsläget och Socialbidraget vid alternativet.

I samtliga fall rör det sig minskade Differensen

om socialbidrag. anges

med positiva värden.

Differens negativa transfereringar. I de negativa transfereringama

ingår inkomstskatter, fönnögenhetsskatter och allmänna egenavgifter.

En ökning de negativa transfereringama

av anges som ett positivt värde.

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 89

Brutto offentlig sektor. Detta brutto är summan av två differenser, nämligen den för statliga transfereringar och den for negativa transferering. Den är ett mått på statens saldo av förändringen innan hänsyn tagits till socialbidragens förändring. Bruttot anges som ett negativt tal.

Netto offentlig sektor. Begreppet definieras brutto offentlig

som sektor med tillägget att hänsyn tas till det förändrade Socialbidraget. Även i detta fall blir ett negativt tal resultatet.

Reduktionskvot. Kvoten definieras differens socialbidrag divi-

som derat med brutto offentlig sektor. Måttet i procentterrner och an-

anges

hur stor procentandel av alternativet som resulterar i minskade soger cialbidrag.

Figurredovisning av profilen på minskningen av socialbidragen

Eftersom det är intresse att veta vilka socialbidragstagare som får

av sina socialbidrag sänkta, har vi valt att redovisa sänkningen i olika klasser socialbidragstagare. Klassema grundar sig på det antal må-

av nader hushållet fått socialbidrag under år 1996. Klassningen är:

O månader -

1-3 månader -

4-6 månader -

7-9 månader -

10-12 månader. -

9.2.1 för

Avdrag försörjningsbörda

Ett sätt att underlätta för med hög försörjningsbörda och att

personer samtidigt markera arbetslinjen vore att minska inkomstskatten för personer med bam.

Vi har prövat två tekniska lösningar på skattelindringen. Den ena är ett avdrag på taxerad förvärvsinkomst förvärvsavdrag och den andra

skatterabatt. är en

Den första lösning på skattelindringen är ett förvärvsavdrag på taxerad förvärvsinkomst med 9 000 kronor per bam. Gifta/sammanboende får göra halva avdraget Låt kalla detta alternativ för simule-

var. oss ringsaltemativ

90 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

Tabell 9.1 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid info-

rande av simuleringsaltemativ 1 Förvärvsavdrag. Miljoner kronor

och procentandel.

Av tabell 9.1 framgå det att förvärvsavdraget brutto kostar den offentliga sektorn närmare 6 miljarder kronor och minskar Socialbidraget med drygt 400 miljoner kronor. Reduktionskvot på 7 procent visar att endast en liten del av bruttokostnaderna för den offentliga sektorn växlas mot minskade socialbidrag.

Figur 9.1 Sänkning av socialbidragen resultat simuleringsal-

som av ternativ 1 Förvärvsavdrag

Iüüwâw lmaraiva

0 13 46 7-9 10-12

Av figur 9.1 framgår det att den relativa minskningen är störst i

gruppen med 1-3 månaders socialbidrag.

Den andra tekniska lösningen innebär skatterabatt på den

en ges kommunala skatten med 3 000 kronor bam. Alternativet kan be-

per nämnas simuleringsaltemativ

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 91

Tabell 9.2 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande simuleringsalternativ 2 Skatterabatt. Miljoner kronor

av och procentandel.

Av tabell 9.2 framgår att reduktionskvoten är något högre än vid simuleringsaltemativ vilket beror på att socialbidragen minskar mer och att bruttokostnaden för den offentliga sektorn blir mindre.

Figur 9.2 sänkning socialbidragen som resultat av simuleringsal-

av

ternativ 2 Skatterabatt

7-9 1012

Av figur 9.2 framgår det att den relativa minskningen är störst i gruppen med socialbidrag i 1-3 månader.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att en skattelindring är ett kostsamt sätt att minska socialbidragen på.

92 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

9.2.2 Utökat för ensamstående föräldrar

barnbidrag

Vi har också prövat att ensamstående föräldrar med barn ett halvt

ge extra barnbidrag i förhållande till de regler gällde 1998; simule-

som ringsalternativ

Tabell 9.3 Ekonomiska effekter for den offentliga sektorn vid inforande av simuleringsalternativ 3 Utökat barnbidrag till ensamstående. Miljoner kronor och procentandel

Av tabell 9.3 framgår det att alternativet är betydligt effektivare då

mer än en fjärdedel bruttokostnadema återvinnes i form minskade

av av socialbidrag. Nettokostnaden är en knapp miljard lqonor. Figur 9.3 Sänkning av socialbidragen resultat simuleringsal-

som av ternativ 3 Utökat socialbidrag till ensamstående

NIDKXDOYD GUDGDGI SGDKXKXD MXDGDGD SGINIDGD ZGDIIINIX HIDGIXID

O 1-3 4-6 7-9 1012

Av figur 9.3 framgår det att också i det här fallet är den största minskningen i gruppen med 1-3 månaders socialbidrag.

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 93

9.2.3 av bamdelen i bostadsbidraget

Höjning

för bostadsbidrag finns det del ersättning för an- I systemet en som ger talet bam i familjen. Som alternativ, simuleringsaltemativ har vi

ett valt att höja denna del med 300 kronor månad.

per

Tabell 9.4 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande simuleringsalternativ 4 Höjt bostadsbidrag. Miljoner

av

kronor och procentandel

Av tabell 9.4 framgår det att ungefär tredjedel bruttokostnadema

en av för den offentliga sektorn återvinnes i form minskade socialbidrag. I

av förhållande till simuleringsaltemativ 3 beror skillnaden på att bruttokostnaden är lägre. Figur 9.4 Sänkning socialbidragen resultat av simuleringsal-

av som ternativ 4 Höjt bostadsbidrag

7GDGDOI GGDGDGI samman MIDGDGI SUDCIDGI ZGDGDGD 1an00oan

0 145 46 7-9 10-12

Av det underliggande materialet till figur 9.4 kan det utläsas att minskningen är störst i gruppen l-3 månader.

94 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

9.2.4 studiemedel till studerande med barn

Höjda

Vi har prövat två olika varianter höjda studiemedel. Eftersom

av reglema för studiemedel inte avbildas i den modell används har höj-

som ningama gjorts med schabloner.

I det första fallet, kan benämnas simuleringsaltemativ har

som summan studiemedel höjts med 10 procent för sammanboende och 5 procent för ensamstående med bam. I det andra fallet, kan benäm-

som nas simuleringsalterantiv har studiemedlen höjts med 33 procent till alla studerande med bam.

Tabell 9.5 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 5 Höjda studiemedel 5/10%. Miljoner kronor och procentandel

Av tabell 9.5 framgår det att alternativet har reduktionskvot på över

en en tredjedel.

Figur 9.5 sänkning av socialbidragen resultat simuleringsal-

som av ternativ 5 Höjda studiemedel 5/10%

mooomooo

MXDGXNXX

411m

Am.

SGDGIJW

ZGIHIXJGD

HIDGXHXD

0 145 4-5 7-9 10-12

Av det underliggande materialet till figur 9.5 framgår det den lilla

att sänkning det är fråga är jämnt spridd i klasserna.

om,

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 95

Tabell 9.6 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande simuleringsalternativ 6 Höjda studiemedel 33%. Miljo-

av

ner kronor och procentandelar

tabell 9.6 framgår det att den offentliga sektorns nettokostnader är Av

vid det föregående alternativet. Reduktionskvoten är samtidigt större än lägre.

Figur 9.6 sänkning socialbidragen resultat simuleringsal-

av som av ternativ 6 Höjda studiemedel 33%

NIXHIIJCXX GGXNXDCXX 5000000000 IHXXMXXJGI 3000000000 ZGDGIJGX HXDGDCXX

0 1-3 4-6 7-9 10-12

Av figur 9.6 framgår det att den relativa minskningen är störst i gruppen 1-3 månader.

9.2.5 till arbetslösa ungdomar

Nytt bidrag

Vi har prövat ett alternativ med ersättning till alla ungdomar mellan 18- 24 år inte har studiebidrag eller studiemedel och inte har värn-

som pliktsersättning och arbetsinkomst understiger ett halvt basbelopp.

vars De får i beräkningama skattepliktig ersättning med 200 kronor per

en dag under 220 dagar året. Detta är simuleringsalternativ I simule-

av

96 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

ringsaltemativ 8 är förutsättningar desamma ersättningen är höjd

men till 250 kronor dag.

per

Tabell 9.7 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 7 200 kronor dag till arbetslösa

per ungdomar. Miljoner kronor och procentandel

Av tabell 9.7 framgår det att reduktionskvoten är 40 procent till en nettokostnad på närmare 1,4 miljarder kronor.

Figur 9.7 Sänkning socialbidragen resultat simuleringsalav som av ternativ 7 200 kronor per dag till arbetslösa ungdomar

HENRIK SCIXJCIDGI SGXJCGHIX MBI0110 luwwâgel INtaTuiva SMGDUD ZGIOCKDGD HIXNXDGI

7-9 10-12

Av det underliggande materialet till figuren framgår det att den största relativa minskningen är i 7-9 månader. De relativa minskgruppen ningarna är jämnt spridda i övrigt.

1999:46 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 97 SOU

Tabell 9.8 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid infö-

rande simuleringsalternativ 8 250 kronor per dag till arbetslösa

av ungdomar. Miljoner kronor och procentandel

Av tabell 9.8 framgår det att nettokostnadema är högre och reduktionkovoten lägre än i simuleringsaltemativ

Figur 9.8 Sänkning socialbidragen resultat simuleringsalav som av ternativ 8 250 kronor dag till arbetslösa ungdomar per

7000000000 SGTOCXDCXD 5000000000 4GDOZDGD .uøçâ I Altefaivd SCXXHXXHXD 2000000000 HIDCCDQD

0 1-8 4-6 7-9 10-12

Av figur 9.8 framgår det att minslmingama fördelar sig på ungefär samma i simuleringsaltemativ vis som

9.2.6 Ett beskattat introduktionsbidrag till statligt mottagna flyktingar

Vi har beräknat effekterna ett statligt beskattat introduktionsbidrag av till flyktingar. För att ett så träffsäkert urval möjligt, har vi valt som i åldern 25-64 år invandrat från ett utomnordiskt land ut personer som än 1993 och inkomster arbete understiger ett halvt bassenare vars av

98 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

belopp. De flyktingar som är under 25 år kan rimligen tänkas beröras av det tidigare behandlade stödet till arbetslösa ungdomar, givet att

nya flyktingarna är arbetslösa.

Vi har prövat två nivåer på bidraget: 5 000 och 6 000 kronor

per månad. Alternativen kan benämnas simuleringsalternativ 9 och 10.

Tabell 9.9 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande av simuleringsalternativ 9 Introduktionsbidrag till flyktingar på 5 000 kronor månad. Miljoner kronor

per och procentandel

av kostnader återvinnes i form minskade socialbidrag. Den offentliga av sektorns nettokostnad är drygt halv miljard. en

Figur 9.9 sänkning av socialbidragen resultat simuleringsalsom av

ternativ 9 Introduktionbidrag till flyktingar på 5 000 kronor

per

månad

HXDMOÃD GGDIXDW SGDGXNXD MXDGDGD I SGDWNXD IMeräivu

ZGDGXMXX 1000000000

0 1-3 46 7-9 1012

Av figur 9.9 framgår det att den största relativa minskningen, förutom i gruppen 0 månader, är i gruppen 10-12 månader.

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 99

Tabell 9.10 Ekonomiska effekter för den offentliga sektorn vid införande simuleringsalternativ 10 Introduktionsbidrag till flyk-

av tingar på 6 000 kronor månad. Miljoner kronor och procen-

per tandelar

Av tabell 9.10 framgår det att träffsäkerheten är något lägre vid denna högre ersättning. Figur 9.10 Sänkning socialbidragen som resultat av simulerings-

av alternativ 10 Introduktionsbidrag till flyktingar på 6 000 kronor

per månad

7CIDGDOZI GGDGIJGD SCIDOIDGD MIDCIDGI sanmoocn - ZGDGIJGD HIDGDCID

7-9 1012

Figur 9.10 visar att profilen på sänkningarna är likartad i förhållande till simuleringsaltemativ

100 Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ

9.2.7 En samlingsberäkning

Som ett sista simuleringsaltemativ har vi valt att göra en samlingsberäkning där fyra de tidigare presenterade alternativen ingår. Dessa

av är:

höjniningen av bamdelen i bostadsbidraget höjningen av studiemedlen med 10 procent ersättningen till arbetslösa ungdomar med 250 kronor per dag flyktingbidrag med 5 000 kronor per månad.

Tabell 9.11 Ekonomiska effekter for den offentliga sektorn vid

en samlingsberäkning av fyra alternativ. Miljoner kronor och

procentandelar

Av tabell 9.11 framgår det att den offentliga sektorns nettokostnader är drygt tre miljarder kronor.

Figur 9.11 sänkning av socialbidragen resultat samlingsbe-

som av räkning av de fyra alternativen

0 1-0 4-6 7-9 10-12

Sambanden mellan socialbidragen och några alternativ 101

Av figur 9.11 framgår att de relativa minskningarna är stora i grupperna med mindre månads socialbidrag och med lO-12 månaders

än en socialbidrag.

9.2.8 Sammanfattning av avsnittet

Samtliga prövade alternativ innebär nettokostnader för den sammantagna offentliga sektorn.

De simuleringar gjorts visar att det effektivaste sätten att

som minska socialbidragen, särskilt de långvariga socialbidragen är att införa statligt beskattat bidrag till mottagna flyktingar. Uppemot två

ett tredjedelar kostnaderna för socialbidrag försvinner inför

av om man detta generella bidrag. Detta visar också att den huvudsakliga försörjningskällan för dessa hushåll är socialbidrag eller introduktionsersättning, det också kan benämnas.

som

Avdrag för forsörjningsbörda i inkomstbeskattningen har låg träffsäkerhet. Reduktionskvoten blir knappt 10 procent.

Statens offentliga 1999 utredningar

Kronologisk förteckning

. Nya fönnånsrättsregler Bilagor. Ju.+ 32. Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. . SteriliseringsñåganiSverige1935-1975. 33. Botryggt Betalarätt.Särskildaboendeforrnerför - Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgifterfor äldre-ochhandikappomsorg. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. S. Godsedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. EffektivaVärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämnden - effektivaretillsyn. Fi. EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36,Likvidation avaktiebolagJu, Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänsten översyn. ö.F - en Invandrarskapochmedborgarskap. 38. Följdleveranseri sambandmedexportav Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmaterielUD. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39. Vuxenutbildningför alla Andraåretmed ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyñet,U, Ju. 40. Demokratini denoffentligasektornsförändring. 10.Rasism,nynazismoch främlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsforsl Bördemokratinavnationaliseras lag förslagtill för dokumentärfilm samt ett centrum Demokratiutredningensskriftserie.Ju. och ñlmváxdscentral,Ku. en 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. NylufcfartslagN, skriftserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions- 13.Etikochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. 45 Slutförvaring kämavfall Kommunernaoch av 15.Nytt systernfor prövningavhyres-ocharrendemål. platsvalsprocessen,M, Ju. 46.Ökadesocialbidrag.En studie inkomsteroch om 16.Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S. 17.GarantipensionochBosättningstilläggför personer föddaår 1937eller tidigare.S. 18.Frågortill det industriellasamhället.Ku. 19.Artikel 7 i EG:svammärkesdirektiv. Ändringari varumärkeslagen.Ju. 20. Sverigeochjudamastillgångar.UD. 2 Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandet av personermedfunktionshinder. 22. Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins värdeochvärdighet.Demokratiutredningens skriftserie.Ju. 23. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningav nyamål 3 inom EG:s strukturfonder.N. 24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. 25. Samema ettursprungsfolki Sverige. - 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb ocharbetslöshetsersättningen.N. 28. Kontantrnetodfor småföretagare.Fi. 29. Internationellkonflikthantering attförberedasig tillsarrunans.Fö. 30. Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill mediekoncentrationslag.m. m.Ku. 3 Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

KL;wS3..-B.P.L.

9 05 0 5

s -

c--e .-fj. -

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Nyafönnånsrättsregler+ Bilagor. 1 Märkväl 7

lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Införselavbeskattadevaror.26

utredningensskriñserie.8 Kontantmetodförsmåföretagare.28

Att slakta får i Guds Omreligionsñihetoch Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 3 5

ett namn. demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

främlingskap. Utbildningsdepartementet Rasism,nynazismoch

Demokratiutredningensskriftserie.10 Godsedi forskningen.4

Bör demokratinavnationaliseras Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Demokratiutredningensskiñserie.11 Kunskapslyñet.39

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

skriftserie.12 Jordbruksdepartementet

Etik ochdemokratiskstatskonst.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Demokratiutredningensskriftserie.13

Samema etturspnmgsfolki Sverige.25 Nytt systernför prövning hyres-ocharrendemål.15 -

av Artikel 7 EG:si varumärkesdirektiv. Kulturdepartementet

Ändringar varurnärkeslagen.i 19

Denframtidakommersiellalokalradion.14 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Frågortill detindustriellasamhället.18 värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriñserie

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- 22

mediekoncentrationslagm. m. 30 Tillsyn överadvokaterm. m. 31

Svensktmedborgarskap.34 Utvecklingssamarbete rättsområdet.32

Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförslag Likvidation avaktiebolag.36

samtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilmochen Demokratini denoffentligasektornsförändring.

ñlrnvårdscentral.41 Demokratiutredningensskriftserie.40

Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 Näringsdepartementet

Effektiva värme-ochmiljölösningar.5 Utrikesdepartementet

Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

till inriktningavnyamål inom3 EG:sstrukturfonder. Sverigeochjudamastillgångar.20

23 Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel.

EG:sstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt 3 strukturfondsprogrammen.24

avgränsade

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb Försvarsdepartementet -

ocharbetslöshetsersättningen.27 EffektivareTotalförsvarsstödi Östersjöområdet.6

Ny luñfartslag.42 Internationellkonflikthantering attför beredasig

Öppenelmarknad.44 tillsammans.29

Underrättelsetjänstenenöversyn.37 Miljödepartementet

-

kämavfall.Kommunernaoch Socialdepartementet Slutförvaringav

platsvalsprocessen.45 SteriliseringsfråganiSverige1935-1975.Ekonomisk

ersättning.2

GarantipensionochBosättningstilläggför personer

födda år 1937ellertidigare.17

Lindqvistsnia niovägarattutvecklabemötandetav

personermedfunktionshinder.21

Betalarätt.Särskildaboendefonnerför äldre Bo tryggt samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

socialbidragåren1990till 1996.46

fakta info direkt Tel08-58767100.Fax08-587671 71

Box6430.11382 Stockholm

order@faktainfo.sewww.faktainfo.se