SOU 1999:50

Skyddsjakt på varg delbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Skyddsjakt varg

Delbetänkande

av Rovdjursutredningen

/Zc-:C

SOS Occ

/rl

Statens offentliga utredningar

WW 1999:50

Miljödepartementet

akt

Skyddsj på Varg

Delbetänkande

av Iigvdjursutredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

. t, . Novum Grafiska AB ISBN 91-7610-97/2-2 Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet och chefen för

Miljödepartementet

Regeringen bemyndigande den 29 januari 1998 dåvarande chefen för Miljödepartementet att tillkalla särskild utredare för att utreda frågan

sammanhållen rovdjurspolitik. Med stöd bemyndigandet om en av utsågs generalsekreteraren Sören Ekström till särskild utredare fr.0.m. den 3 februari 1998.

I utredningen deltar sakkunniga fil. dr Anders Bjärvall Natur-

som vårdsverket fr.0.m. den 21 april 1998 och departementsrådet Birgitta Eilemar Justitiedepartementet fr.0.m. den 15 juni 1998.

Till experter i utredningen har förordnats verksamhetschefen Rolf Brittas Svenska Jägareförbundet, avdelningsdirektören Tord 7 Constenius Jordbruksverket, departementssekreteraren Kristina Heide Miljödepartementet, naturvårdschefen Klas Hjelm Svenska Naturskyddsföreningen, renägaren Per Gustav Idivuoma Svenska Samernas Riksförbund, förbundsjuristen Bernt Lindqvist Jägarnas Riksförbund- Landsbygdens Jägare, departementssekreteraren Torolf Lönnerholm Miljödepartementet, naturvårdschefen Lennart Nyman Världsnaturfonden WWF, rennäringskonsulenten Bror Saitton Sametinget, ombudsmannen Börje Waldebring Lantbrukarnas Riksförbund och kanslirådet Bjarne Örnstedt Jordbruksdepartementet. Samtliga experter förordnades fr.0.m. den 15 juni 1998 utom Torolf Lönnerholm

förordnades fr.0.m. den 14 september. som

Hovrättsassessorn Anders lngman tjänstgör som sekreterare i utredningen sedan den l maj 1998.

Utredningen har tagit sig namnet Rovdjursutredningen.

Den 23 juli 1998 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen. I dessa sägs att utredaren med förtur skulle utreda frågan

bestämmelserna i 27 och 28 jaktförordningen bör omfatta om utvidgad skyddsjakt respektive nödvämsjakt på varg. Härmed överlämnas utredningens delbetänkande som behandlar de frågor som anges i tilläggsdirektiven. i

Till betänkandet fogas särskilda yttranden.

Stockholm i april 1999

Sören Ekström Anders Ingman

Sammanfattning

Förslag

Skyddsjakt utan föregående tillstånd myndighet av

Vi föreslår att varg åter skall omfattas av 28 § jaktförordningen. Förslaget innebär att enskilda under vissa förutsättningar, utan föregående beslut någon myndighet, skall få döda angripit ett av en varg som tamdjur. De som skall ha rätt att döda en angripande är det angripna varg tamdjurets ägare eller vårdare. Förutsättningarna för skall att man göra detta är att ett tamdjur angripits och skadats eller dödats, att det finns skälig anledning att befara och - ett nytt angrepp att vargen dödas i omedelbar anslutning till angreppet. -

Skyddsjakt efter tillstånd från Naturvårdsverket

Vi föreslår att varg åter skall omfattas av 27 § första meningen jaktförordningen. Förslaget innebär att Naturvårdsverket under vissa förutsättningar får ge enskilda tillstånd att döda en eller flera Frågan vargar. om tillstånd till skyddsjakt tas upp av verket efter ansökan från den som vill bedriva skyddsjakt. För att tillstånd skall få ges måste syftet med skyddsjakten att vara förhindra att varg orsakar allvarliga skador. skyddsjakten får inte tillåtas om det gör det svårare att upprätthålla bevarandestatus. vargens Detta innebär att skyddsjakt inte får tillåtas det kan få någon om långsiktigt negativ effekt på artens utbredning eller överlevnad.

Den skandinaviska vargstammen i dag

Den skandinaviska vargstammen består för närvarande mellan 54 av och 71 individer. Det finns familjegrupper och därutöver tre revirsex markerande par. Det huvudsakliga utbredningsområdet, inom Sverige, är Dalsland, Värmland, delen Örebro län, Dalarna. Härjedalen, Hälsingland norra av och Medelpad. Dessutom finns det djur eller i något fall ensamma -

4 Scmzmazyfaltnirzg SOU l 999250

kanske t.0.m. djur i sällskap i Norrbotten och Västerbotten.

Behov av skyddsjakt

Rennäringen

Inom rennäringens finns ett klart behov av skyddsjakt varg, även om det rör sig enskilda fall. En växande vargstam skulle snabbt komma

om att göra behovet än mer påtagligt.

Vargen allmänt större fara för renskötseln än de andra

anses vara en rovdjursarterna. Skälet till det är att den är en effektivjägare men också att den jagar ett sådant sätt att renhjordarna kan flyttas eller splittras.

För närvarande finns endast ett fåtal vargar i renskötselområdet men under 90-talets första hälft har föryngring skett vid några tillfällen. De problem med under tid kommit till vår kännedom har

varg senare som rört djur som mer tillfälligt har uppehållit sig i områden där det samtidigt funnits Om den skandinaviska vargstammen fortsätter

renar. att växa kommer varg att uppträda allt oftare inom renskötselområdet

Fäbodbruket

Med utgångspunkt i fäbodbruket finns för närvarande inte något behov

skyddsjakt annat än lokalt. Men växande vargstam kan av varg en innebära att behovet blir mer allmänt och även ökar i styrka.

Fäbodbruket bygger har djur bete i skogen. Förekomst

att man

kan självfallet försvåra Fäbodbruket och inskränka möjligav varg heterna att hålla djur fritt bete. l dagsläget är vargen dock inte ett utbrett problem men det finns en oro bland fabodbrukarna för vad som kan hända i framtiden om vargstammen ökar.

Övrig tamdjursskötsel

Behovet skyddsjakt varg med hänsyn till tamdjursskötseln, för-

av utom rennäringen och fäbodbruket, är begränsat. Behov kan främst uppstå i områden där varg normalt inte förekommer regelbundet.

Under 1997 betalade länsstyrelserna viltskadeersättningar för totalt 32 får och l kalv dödats av varg. Fåren hade dödats under totalt 8

som

En viktig förklaring till det låga antalet angrepp är att de vargangrepp. flesta fårägare i områden där varg förekommer numera använder elstängsel, vilket visat sig vara effektivt mot vargangrepp.

Sammanfattning 5

Hundar

År 1998 dödades 2 hundar i Sverige av vargar. Hittills i år har 4 hundar dödats. Även antalet inte varit har de medfört

om angrepp stort att jägare i vissa områden tvekar inför att släppa sin hund. Angreppen innebär alltså vissa håll svårigheter för den i Sverige djupt rotade jakten med löshund.

För att minska risken för angrepp jakthundar skulle därför

en möjlighet till skyddsjakt i vissa situationer vara till fördel. Så skulle t.ex. kunna vara fallet om det klarläggs att en viss varg har en särskild benägenhet att angripa hundar.

Förtroende och rättsmedvetande

Majoriteten av befolkningen i Sverige anser att vargstammen bör öka. Trots detta finns det många som saknar förtroende för hur de ansvariga myndigheterna hanterar vargfrågorna och som upplever ett stort avstånd till myndigheterna. Det finns också en vanmakt grund av att man inte har rätt att försvara sin egendom mot ett angrepp från varg, vilket kan leda till minskad respekt för lagar och regler.

Ett steg mot att minska den förtroendeklyfta som finns mellan vissa människor och myndigheter kan vara att åter låta omfattas

varg av framför allt 28 §jaktförordningen. Därmed kan också förståelsen

för en livskraftig vargstam i Skandinavien långsiktigt gynnas.

F konsekvenser

örslagets

Möjligheterna att ingripa med stöd av 28 § är begränsade

De olika förutsättningarna för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen innebär sammantaget att paragrafen endast sällan kan komma till användning. Så har också varit fallet beträffande de rovdjursarter björn, järv och lo som för närvarande omfattas av paragrafen.

Innan det är tillåtet för det angripna tamdjurets ägare eller vårdare att ingripa måste ett angrepp ha ägt rum. Dessutom måste ett tamdjur faktiskt ha skadats eller dödats. Det måste också finnas en skälig anledning att befara ett nytt angrepp. Detta innebär att det måste finnas någon påtaglig omständighet som talar för att ett nytt angrepp skall äga rum.

Till dessa förutsättningar kommer att dödandet bara får ske i omedelbar anslutning till angreppet. Det får alltså inte finnas något tidsutrymme mellan angreppet och att man dödar det angripande djuret.

6 .Slznzniazzfcnlning SOU l 999:50

Konsekvensen av detta är att man i stort sett måste se angreppet för att kunna ingripa med stöd av paragrafen.

Även paragrafen endast begränsade möjligheter att är

om ger agera detta enligt vår bedömning ändå viktigt för många människor. För det första grund av rent praktiska skäl, dvs. att man faktiskt kan försvara sina tamdjur i en akut situation. Därtill kommer den känslomässiga sidan av saken. Man vet att man under vissa omständigheter får ingripa och inte är hänvisad till att fråga någon myndighet om lov.

Endast ett fåtal vargar kommer att dödas med stöd av 28 §

Om varg tas med i 28 §jaktförordningen bedömer att det kommer att leda till att endast någon eller några enstaka vargar dödas per år. Att ta med varg i paragrafen innebär visserligen att skyddsjakt kan äga rum utan något direkt inflytande från någon myndighet. Detta skulle kunna leda till att ett stort antal vargar kommer att dödas. Mot en sådan utveckling talar emellertid att bestämmelsen är snävt formulerad. Den kommer därför förmodligen bara att kunna tillämpas i ett fåtal fall.

En skillnad mellan vargen och de arter som för närvarande ingår i paragrafen ibland angriperjakthundar. Angreppen sker då

är att vargen oftast vid tillfällen då det finns beväpnade människor i närheten. Det skulle kunna innebära att varg skulle dödas oftare än de andra arterna som omfattas av bestämmelsen. Möjligheterna att använda sig av paragrafen i sådana sammanhang är emellertid begränsade. En förutsättning för skyddsjakt enligt paragrafen är att det har skett ett angrepp och att det finns skälig anledning att befara ett nytt

angrepp från den angripande vargen.

Konsekvenser för vargstammen

Effekterna av att enstaka vargar dödas är svåra att bedöma. De kan variera beroende på vilken individ det är fråga Är det ledardjur i

om. ett en familjegrupp kan det få stora effekter. Det kan leda till att gruppen splittras och att reproduktionen i gruppen upphör. Men om gruppen splittras kan det också få till följd att flera nya grupper bildas.

De skandinaviska vargarna härstammar förmodligen från endast ett fåtal individer. De risker detta innebär för stammens ett genetiskt

ur perspektiv kan undvikas genom invandring av varg från den finskryska populationen. Om det förekommer sådan invandring är de invandrade individerna särskilt viktiga. Skyddsjakt kan innebära attjust en invandrad individ dödas.

SOU l 999:5O Sammanfattning 7

Trots de risker här pekat är vår bedömning att vargstammen är så stor att skyddsjakt enligt 28 endast leder till att enstaka som vargar dödas, troligen inte får någon avgörande betydelse för vargstammens utveckling. Det förhållandet att vargstammen ännu inte uppnått storlek en som garanterar dess livskraft kommer att få betydelse för de förslag som läggs fram i vårt kommande huvudbetänkande rörande samlad en rovdjurspolitik. Långsiktiga åtgärder måste då övervägas både för att vargstammen skall kunna uppnå nivå där livskraften kan bedömas en som säker och för att detta skall kunna ske i acceptabel samexistens en med näringar och människor i de områden hyser som varg.

Konsekvenser att omfattas 27 § av varg av

Det får knappast några negativa konsekvenser för vargstammens utveckling om arten åter tas med i 27§ första meningen jaktförordningen. Enligt de bestämmelser skyddsjakt finns redan i om varg som dag är det Naturvårdsverket beslutar skyddsjakten. På som om samma sätt som enligt dessa bestämmelser kommer verket att ha kontroll över den eventuella skyddsjakten enligt 27 § första meningen. Med en restriktiv hållning från verket och med den nuvarande vargstammen behöver det inte bli någon skillnad omfattningen av skyddsjakten mot vad som skulle fallet med regelverkets vara nuvarande utformning. Däremot ger 27 § första meningen den fördelen att Naturvårdsverket skulle få bättre möjligheter än för närvarande att styra eventuell skyddsjakt. T.ex. skulle kunna särskilt utsatt sameby man ge en tillstånd att skjuta eller flera en vargar.

8 Sammanfattning

Författningsförslag

Förordning om ändring i jaktförordningen

1987:905

Regeringen föreskriver att 27 och 28 jaktförordningen l987:905 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § Om det behövs för att förhindra att Om det behövs för att förhindra björn, järv, lo, säl eller örn orsakar att björn, järv, lo, säl eller

varg, skador får Naturvårds-verket ge örn orsakar skador får Naturtillstånd till jakt. Detsamma gäller vårdsverket ge tillstånd till jakt.

ett enskilt djur av arterna björn, Detsamma gäller om ett enskilt om

järv, eller örn orsakar djur arterna björn, järv, varg, av varg, allvarliga skador eller olägenheter. lo eller örn orsakar allvarliga

skador eller olägenheter.

I beslutet om tillstånd skall bestämmas hur det skall förfaras med fångat eller dödat djur.

När Naturvårdsverket meddelar tillstånd enligt första stycket får verket medge undantag från 31 § första stycket jaktlagen 1987:259 och också medge attjakten bedrivs annansjaktområde.

28§ Har en björn, järv eller angri- Har en björn, järv, eller varg pit och skadat eller dödat tam- angripit och skadat eller dödat djur och finns det skälig anled- tamdjur och finns det skälig anning att befara ett nytt angrepp, ledning att befara ett nytt anfår tamdjurets ägare eller vår- grepp, får tamdjurets ägare eller dare utan hinder vårdare utan hinder av fredning

av fredning eller bestämmelserna i eller bestämmelserna i 9 § döda 9 § döda det angripande djuret, det angripande djuret, om det om det sker i omedelbar anslut- sker i omedelbar anslutning till ning till angreppet. Sådan jakt är angreppet. Sådan jakt är dock

Förordningen omtryckt 1998:1000

10 Föifatlningssförsfag

dock inte tillåten inom national- inte tillåten inom nationalpark. park.

i första stycket får ske annansjaktområde. Jakt som avses

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1999

1 och

Uppdraget utredningsarbetet

1 Uppdraget

Rovdjursutredningens huvudsakliga uppdrag är att utforma ett förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik med helhetssyn de biolo-

en giska, jaktliga och näringsmässiga frågorna. Detta framgår våra

av huvuddirektiv beslutades regeringen ijanuari 1998. bilaga

som av

Ijuli 1998 fattade regeringen beslut om att Rovdjursutredningen

ge tilläggsdirektiv, bilaga 2. l dessa sägs att vi med förtur skall utreda frågan om bestämmelserna i 27 och 28 §§ jaktförordningen bör omfatta utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt l detta delbetän-

varg. kande redovisas den del uppdraget omfattas tilläggs-

av som av direktiven.

Om varg åter fors i 27§ första meningen får Naturvårdsverket nya möjligheter att tillåta skyddsjakt Återinförs i 28 § får

varg. varg enskilda under vissa förutsättningar bedriva sådan jakt utan föregående tillstånd av någon myndighet. Om vi att skall omfattas

anser varg av båda eller någon av bestämmelserna skall vi, enligt tilläggsdirektiven, överväga om det skall gälla några särskilda förutsättningar eller villkor för skyddsjakten.

I tillägsdirektiven sägs att uppdraget även i denna del skall ha utgångspunkt i huvuddirektiven. l dessa sägs att den huvudsakliga utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara att Sverige skall ge naturligt förekommande djurarter förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Med andra ord innebär detta, när det gäller varg, att Sverige skall ha livskraftig vargstam,

en vilket i och for sig inte utesluter att den delas med grannländerna.

I huvuddirektiven ges också en andra utgångspunkt för utredningsarbetet, nämligen de näringsmässiga och jaktliga frågorna. Beträffande näringarna sägs att det skall möjligt att bedriva

vara djurskötsel i de områden där det förekommer rovdjur.

12 Uppdraget och utredningsarbete

Utredningsarbetet

Allmänt

Frågan ändrade regler för skyddsjakt varg är en fråga bland flera

skall ta ställning till. I det arbete bedrivit hittills har därför som inte bara behandlat denna fråga utan utgått från våra direktiv som . helhet.

Hur arbetet bedrivits

Rovdjuren engagerar och har stor betydelse för många människor. Detta avspeglar sig i att det finns många organisationer som driver olika linjer i rovdjursfrågoma. Många enskilda har också tankar och idéer hur de problem och konflikter rovdjursförekomsten

om som orsakar skall lösas. Främst landsbygden finns det många har erfarenheter möten med rovdjur eller direkt påverkats dem. - av som av Även ett antal myndigheter har uppgifter gäller rovdjuren.

som

För stod det från början klart att vi måste träffa så många som

oss möjligt dem som har erfarenhet, tankar och åsikter kring rovdjurs-

av förekomsten. Likaså måste vi låta de berörda myndigheterna och organisationerna komma till tals.

Vi har därför under arbetets första fas lagt ned mycket arbete på att träffa enskilda människor samt företrädare för organisationer och myndigheter. Till stor del har vi gjort detta resor till olika

genom platser i landet och även till Norge och Finland. De mycket omfattande kontakter haft har gjort det möjligt för att ringa de problem

oss

rovdjuren skapar. Vi har också från många fått förslag till lösningsom ar av i varje fall vissa av problemen.

Vi skall inte här göra någon fullständig uppräkning av våra möten utan bara i drag visa vilka kontakter vi haft. Vi försöker särskilt

grova belysa de haft betydelse för den fråga som behandlas i detta

som betänkande.

När det gäller de näringar berörs har vi träffat representanter

som för ett tiotal samebyar, Svenska Fåravelsföreningens rovdjursgrupp och haft telefonkontakter med Dalarnas Fäbodbrukarförening. På jaktsidan har vi träffat ett antal olika lokala och regionala organisationer, bl.a. länsjaktvårdsföreningar och jaktvårdskretsar inom Svenska Jägareförbundet samt lokalavdelning från Jägarnas Riksförbund-Landsbyg-

en dens Jägare. Vi har också träffat organisationer för allmänna glesbygdsfrågor, ansett frågan skyddsjakt viktig. Slutligen

som om varg har haft kontakter med olika naturskyddsorganisationer som t.ex.

Uppdraget och zztredningsczrbetel 13

lokalavdelningar inom Svenska Naturskyddsföreningen och Svenska Rovdjursföreningen.

På myndighetssidan har träffat Sametinget samt länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Örebro och Västra Götalands län. Vidare har

träffat representanter för polismyndigheterna i flera län. Vi har också träffat en företrädare för Hagfors kommun.

Under de resor gjort har fått tillfälle att se de miljöer där rovdjur förekommer. Människor som varit med om någon särskild händelse har kunnat visa oss precis var den ägde rum och med egna 0rd berätta vad hände. Vi har fått tillfälle att vara ute i fält med

som

arbetar för forskningsprojekten samt med länsstyrelser personer som och ideella organisationer. Detta har varit värdefullt för förståelsen av problemen. Det har också gett perspektiv diskussionerna om lösningarna.

Vi har haft kontakter med forskare som arbetar med frågor som rör de aktuella rovdjursarterna. l denna del bör nämnas vargforskningsprojektet vid Grimsö forskningsstation, hör till Sveriges lantbruks-

som universitet. Även med Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstaion har

haft många kontakter.

När det gäller frågan om hur stora stammarna av de olika rovdjursarterna måste vara för att de skall vara livskraftiga lämnade ett uppdrag till forskare. I ingick Henrik Andrén, Torbjörn

en grupp gruppen Ebenhard, Hans Ellegren, Nils Ryman och Bernt-Erik Saether. De överlämnade sin rapport till utredningen den 6 april 1999.

Under arbetet har vi också följt rovdjursdebatten i såväl fackpress som dagspress. Vi även träffat människor som under lång tid följt debatten. Vid tillfällen har vi också fått möjlighet att lyssna

ett par paneldebatter.

14 Uppdraget och utredningsarbetet

2 Rättslig reglering

2.1 Inledning

I detta avsnitt tar vi de rättsliga regler har betydelse för frågan upp som om en utökad skyddsjakt kan och bör tillåtas. Regelverket varg behandlas med denna utgångspunkt. När det gäller andra aspekter är beskrivningarna av de olika bestämmelserna inte uttömmande. I detta betänkande tar ställning till 27 §jaktförordningen fullt om ut skall omfatta och åter skall omfattas 28 §jaktvarg om vargen av förordningen. Beskrivningarna av dessa paragrafers nuvarande lydelse är därför särskilt viktiga. De i avsnitt 2.6.3. tas upp En utgångspunkt for våra ställningstaganden är de möjligheter till skyddsjakt på finns enligt gällande regler. Också brottsvarg som nu balkens bestämmelse om nöd måste vägas eftersom även den kan ge rätt att döda en varg under vissa omständigheter. I övrigt behandlar de internationella regler har konkret som betydelse för Sveriges möjlighet att utforma reglerna skyddsjakt på om varg.

2.2 Allmänt

om regleringen av skyddsjakten

Vad är skyddsjakt

Med skyddsjakt avses jakt bedrivs i syfte att förebygga skador som av vilt. Definitionen ijaktförordningen i den rubrik föregår 23 ges som a- 29 §§, vilka reglerar skyddsjakten.

Internationella och svenska regler skyddsjakt på om varg

Konventionen om skydd europeiska vilda djur och växter samt deras av naturliga miljö, den så kallade Bernkonventionen SÖ 1983:30 innehåller listor djurarter, däribland skall ett starkt skydd. varg, som ges Jakt på arterna får endast tillåten under de särskilda förutsättningar vara som anges i konventionen. Sverige ratificerade konventionen 1983. Även EU har anslutit sig till Bernkonventionen. De skrivit som konventionen är givetvis också skyldiga att följa den. Konventionen

16 Rättslig reglering

innehåller emellertid inte några särskilda regler om påföljder för den

bryter mot konventionen. som

l EU:s art- och habitatdirektiv rådets direktiv 92/43/EEG, EGT L 206, 22.7.1992, 7 föreskrivs att medlemsländerna skall varg och

s. ge andra särskilt angivna arter ett starkt skydd. Direktivet innehåller bestämmelser förutsättningarna för att jakt skall få tillåtas

om arterna i fråga. Bestämmelserna överensstämmer i det närmaste ordagrant med motsvarande bestämmelser i Bernkonventionen.

Sverige är skyldigt till att de svenska rättsreglerna stämmer

att se överens med EU:s direktiv. Det är inte möjligt för Sverige att ha ett regelverk t.ex. ett skydd än vad som föreskrivs

som ger vargen svagare i art- och habitatdirektivet. Om Sverige inte följer detta kan EUkommissionen och EU:s medlemsstater mot Sverige. Ytterst kan

agera såväl kommissionen andra medlemsstater föra talan mot Sverige

som inför EG-domstolen.

Svenska regler skyddsjakt finns i jaktlagen 1987:259 och

om jaktförordningen 1987:905. jaktlagen finns allmän bestämmelse

att skyddsjakt får beviljas under vissa förutsättningar. Beslut fattas om

den myndighet regeringen bestämmer. l lagen finns också en av som bestämmelse polismyndigheten rätt att under vissa

som ger förutsättningar avliva vilda djur. Dessutom finns ett bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter om skyddsjakt.

I jaktförordningen 1987:905 har regeringen föreskrivit vilka myndigheter fattar beslut skyddsjakt enligt bestämmelsen i

som om jaktlagen. När det gäller liksom björn,järv, och rovfåglar, är

varg, Naturvårdsverket beslutsmyndighet. Regeringen har också föreskrivit

skyddsjakt får bedrivas i vissa andra situationer. Bland annat finns att

bestämmelse att skyddsjakt enskilda vargindivider kan tillåtas en om under vissa förutsättningar. Även för sådan skyddsjakt krävs beslut

av Naturvårdsverket.

l 23 a§ jaktförordningen vissa allmänna föreskrifter för

anges skyddsjakt. Dessa stämmer överens med Bernkonventionens och artoch habitatdirektivets bestämmelser när jakt får tillåtas de arter

normalt skall ha ett starkt skydd. som

Nödvärnsjakt, nöd och nödvärn

I den allmänna diskussionen skyddsjakt används ofta begreppen

om nödvärnsjakt, nöd och nödvärn. Många gånger används de olika begreppen ett sådant sätt att det blir oklart vad man egentligen

Det är därför på sin plats med ett klargörande av vilka begrepp menar. vi använder här.

Rättslig reglering l7

l vissa fall kan skyddsjakt på björn.järv eller bedrivas initiativ

enskild person utan föregående prövning av någon myndighet. av en Flera olika förutsättningar gäller för detta. Bland annat får det endast ske i omedelbar anslutning till ett rovdjursangrepp ett tamdjur och jakten brukar därför ofta i dagligt tal kallas nödvärnsjakt. l detta betänkande skall bl.a. ta ställning till sådan skyddsjakt skall

om tillåtas också Användningen begreppet nödvärnsjakt leder.

varg. av trots att det är fråga om skyddsjakt. lätt till att man blandar ihop denna typ skyddsjakt med brottsbalkens bestämmelser om nödvärn och

av nöd 24 kap. 1 § 4 § BrB. För att undvika missförstånd kommer

resp. begreppet nödvärnsjakt inte att användas här. Istället säger vad det är frågan nämligen skyddsjakt initiativ av enskild utan föregående

om, prövning myndighet.

Bestämmelsen i brottsbalken nöd är generell och kan tillämpas

många helt olika situationer. Den innebär att en handling som annars skulle brottslig under vissa förutsättningar inte är det.

vara Bestämmelsen kan t.ex. i vissa fall innebära att det är tillåtet att utan stöd ijaktlagstiftningen döda ett djur för att förhindra en skada. Trots detta är det inte lämpligt att kalla jakt i en nödsituation för skyddsjakt. Detta eftersom bestämmelsen också rör helt andra situationer och har sina speciella förutsättningar. Vi skiljer därför här skyddsjakt och nöd.

Nödvärn är något annat än nöd. Brottsbalkens bestämmelse om nödvärn kan över huvud taget inte tillämpas situationer då ett vilt djur dödas för att skador skall undvikas. Nödvärn innebär att var och en under vissa förutsättningar har rätt att ingripa för att stoppa brottsliga

Sådana kan bara människor. angrepp. angrepp göras av

2.3 Bernkonventionen

Bernkonventionen innehåller ett antal bilagor. Bilaga 2 tar upp djurarter

enligt konventionen skall strängt skyddade. Vargen ingår i som vara denna bilaga, liksom björn ochjärv. Lodjuret och kungsörnen ingår i en bilaga tar arter som enligt konventionen skall ges ett svagare

som upp skydd.

Varje har tillträtt konventionen skall införa den lagstiftning

part som och vidta de administrativa åtgärder är lämpliga och nödvändiga

som for att säkerställa ett särskilt skydd av de djurarter som anges i bilaga Beträffande dessa arter är huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och allt avsiktligt dödande skall vara förbjudet.

Artikel 6

18 RätLs/ig reglering

Det kan noteras att varje part skall vidta åtgärder för att skydda arterna i bilaga Det är därför inte förenligt med konventionen att två eller flera stater sinsemellan delar upp ansvaret för olika djurarter. Den tanken har annars förekommit att en stat skulle kunna åta sig att skydda en viss art medan en annan stat tillåterjakt den arten men i gengäld åtar sig ansvaret för en annan art. Däremot föreskrivs i konventionen att parterna skall samarbeta och samordna sina ansträngningar för att skydda arterna i bilaga vilket är något annat än att varje stat bara tar ansvar för vissa arter artikel 10 och ll.

Konventionsparterna kan göra undantag från bestämmelserna om skydd av arterna i bilaga Undantag får endast göras under vissa förutsättningar och för vissa syften. Förutsättningarna är att det inte skall finnas någon annan tillfredställande lösning för att uppnå syftet med undantaget och att den berörda populationens fortbestånd inte påverkas ett ogynnsamt sätt. När det gäller vargen är vissa av de tillåtna syftena för ett undantag särskilt intresse. För det första får

av undantag göras för att hindra allvarlig skada boskap och annan egendom. Undantag får också göras med hänsyn till allmänhetens hälsa och säkerhet eller andra övergripande allmänna intressen. Artikel 9

2.4 Art- och habitatdirektivet

Syftet med art- och habitatdirektivet är att det skall bidra till att säkerställa den biologiska mångfalden. Detta skall ske bl.a. genom att man bevarar vilda djur. De åtgärder som vidtas enligt direktivet skall syfta till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos bl.a. vilda djurarter. Men hänsyn skall också tas till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag

artikel 2.

I direktivet finns bl.a. regler om skydd av vissa djurarter. l bilagor anges vilka djurarter som skall ha vissa grader skydd. De arter

av som ingår i bilaga 4a skall ha det starkaste skyddet. Varg ingår i denna bilaga. Undantag görs för finska populationer av varg inom renskötselområdet liksom för vissa spanska och grekiska populationer. Även björn och ingår i bilaga 4a. Den följande beskrivningen av direktivet tar sikte frågor som rör Men regleringen i direktivet är förstås

varg. densamma för varg som för de andra två arterna, liksom för många andra arter.

Huvudregeln enligt direktivet är att det skall vara förbjudet att avsiktligt fånga och döda djur de arter ingår i bilaga 4a artikel

av som 12.1. Skyddet för arterna i bilagan är emellertid inte absolut. Det finns

RärIs/ig reglering l9

enligt direktivet vissa möjligheter för :medlemsstaterna att göra undantag från bestämmelserna skydd artikel l6. l . om Det finns två förutsättningar för att man skall få göra ett undantag. Den första är att det inte får finnas någon lämplig lösning för att annan uppnå syftet med undantaget. De syften skall tillgodoses med som undantaget måste vara något dem särskilt i direktivet. av som anges När det gäller är vissa syftena större betydelse. För det varg av av första gäller det möjligheten att göra undantag för att undvika allvarliga skador. Undantag kan i princip göras för att undvika alla allvarliga skador men det gäller särskilt skador egendom. däribland boskap. Undantag kan också göras för att skydda vilda djur, enligt svensk som rätt inte är någons egendom. Det sistnämnda undantaget tar sikte skyddet arter och inte skydd enskilda djur. av av Vidare kan undantag hänsyn till allmän hälsa och säkerhet. göras av Dessutom sägs att undantag får göras grund tvingande orsaker av som har ett allt överskuggande allmänintresse. inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär. Det kan även nämnas att direktivet gör det möjligt att tillåta insamling och förvaring arterna i bilaga 4a, av under vissa förutsättningar. Den-andra förutsättningen, måste uppfylld for att det skall som vara vara tillåtet att göra ett undantag, är att Lipprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos den berörda arten inte försvåras. Begreppet gynnsam bevarandestatus består av tre delar. Artens populationsutveckling skall vara sådan att den lång sikt kommer att vara en livskraftig del sin livsmiljö. Artens naturliga utbredningsområde av skall inte minska och det skall sannolikt inte heller komma att minska inom en överskådlig tid. Slutligen skall det finnas och i framtiden sannolikt fortsätta att finnas tillräckligt stor livsmiljö för att en populationer av arten skall bibehållas lång sikt. Sammantaget torde detta innebära att undantag i varje fall inte får undantaget kan göras om medföra att artens långsiktiga överlevnad försvåras eller dess utbredningsområde minskar. Artikel l och 16.1

2.5 Konsekvenser och av Bernkonventionen

art- och habitatdirektivet

När det gäller skyddet för vargen är Bernkonventionen och art- och habitatdirektivet i allt väsentligt samstämmiga. Detsamma gäller beträffande många andra arter som inte är aktuella här. l det följande tar vi upp olika aspekter beträffande Motsvarande gäller förstås vargen. även

20 Rättslig reglering

för andra arter bedömningarna kan bli annorlunda beroende

men olika arters antal, biologi, utbredning och populationsutveckling.

Sverige är skyldigt att följa konventionen och direktivet. Det finns inte något utrymme för Sverige att i inhemska regler ge olika arter ett

skydd än vad föreskrivs. Konventionen och direktivet svagare som sätter alltså minimigräns för Sveriges handlingsutrymme.

upp

För uppfylla de krav konventionen och direktivet ställer

att som måste Sverige ett starkt skydd. Jakt får bara tillåtas enligt

ge vargen undantagsbestämmelserna. Viktigast är möjligheten att tillåta skyddsjakt hänsyn till allmän hälsa och säkerhet och for att skydda tamdjur

av eller vilda djurarter se avsnitt 2.3 respektive 2.4.

Konventionen och direktivet också utrymme att tillåta jakt av

ger hänsyn till övergripande allmänna intressen. I direktivet formuleras det

att undantag får göras tvingande orsaker som har ett allt översom av skuggande allmänintresse, inbegripet orsaker av social eller ekonomisk karaktär. Denna möjlighet att göra undantag ligger i linje med direktivets formulering att hänsyn skall tas till bl.a. sociala och kulturella behov samt till regionala och lokala särdrag. Men eftersom det skall röra sig tvingande orsaker måste utrymmet för att tillåta

om jakt med stöd formuleringen emellertid bedömas som begränsat.

De regler Sverige föreskriver skyddsjakt får inte innebära

som om attjakt tillåts i sådan omfattning att långsiktiga överlevnad som

vargens

försvåras. Inte heller får reglerna innebära att minskar vargens art man utbredningsområde. Innan uppnått ett sådant antal och en sådan

vargen utbredning att den kan långsiktigt livskraftig kan skyddsjakt

anses vara därför endast tillåtas i begränsad omfattning. Vår bedömning är att det är förenligt med Bernkonventionen och art- och habitatdirektivet att tillåta skyddsjakt i sådan utsträckning att vargpopulationens ökningstakt minskas. Däremot får skyddsjakt knappast tillåtas i sådan omfattning att ökningen grund jakten helt bromsas upp innan

är så stor att den kan långsiktigt livskraftig. vargstammen anses Följaktligen får skyddsjakten innan dess inte leda till att populationen får nedåtgående trend. Om population inte anses långsiktigt

en en som livskraftig minskar är utrymmet för skyddsjakt säkerligen begränsat.

Rältslig reglering 2l

2.6 Svenska om

regler skyddsjakt

2.6.1 Allmänna förutsättningar

Vissa av de svenska bestämmelserna om skyddsjakt innebär att sådan jakt får bedrivas endast efter ett beslut av en myndighet. Andra innebär att skyddsjakt kan bedrivas utan något sådant beslut. När det gäller varg krävs i dag alltid ett myndighetsbeslut. Beslutsmyndighet är då Naturvårdsverket. Också beträffande björn,järv och skall skyddsjakt i de flesta fall föregås av ett beslut av Naturvårdsverket.

Det finns två förutsättningar som alltid skall vara uppfyllda för att en myndighet skall få tillåta skyddsjakt. Den första är att det inte får finnas någon annan lämplig lösning for att uppnå syftet med jakten. Endast vissa syften är tillåtna. När det gäller varg och de övriga stora rovdjuren är främst följande syften av intresse. För det första får skyddsjakt tillåtas av hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller av andra orsaker som har ett överskuggande allmänintresse. För det andra kan den tillåtas för att förhindra allvarlig skada boskap eller annan egendom. Skyddsjakt får också tillåtas för att skydda flora eller fauna 23 a §jaktförordningen.

När det gäller syftet andra orsaker som har ett överskuggande allmänintresse innehåller art- och habitatdirektivet några preciserande exempel. Bl.a. orsaker av social eller ekonomisk karaktär innefattas i formuleringen. Dessa preciseringar bör kunna ges betydelse vid tolkningen av de svenska bestämmelserna, även om de inte direkt nämns i dessa.

Den andra förutsättningen som skall vara uppfylld för att en myndighet skall få tillåta skyddsjakt är att jakten inte försvårar upprätthållandet av den aktuella artens bevarandestatus. Detta torde innebära attjakt inte får tillåtas om det kan få någon långsiktigt negativ effekt artens utbredning eller långsiktiga överlevnad 23 a §jaktförordningen.

Såväl förutsättningarna för skyddsjakten som de uppräknade syftena är i det närmaste direkt hämtade från artikel 16 i art- och habitatdirektivet. Direktivet ansluter i sin tur nära till Bernkonventionen.

2.6.2 Skyddsjakt på initiativ av myndighet

Ijaktforordningen delas bestämmelserna om skyddsjakt upp i två kategorier, skyddsjakt initiativ av myndighet och initiativ av enskild.

Till den förstnämnda kategorin hör sådana fall då Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt varg samt även björn, järv, och

22 Rättslig reglering

kungsörn. Förutsättningen är att beståndet någon arterna är så av av stort att det medför risker för trafikolyckor eller allvarliga skador. Jakten skall ha till syfte att förebygga eller minska riskerna 7 § jaktlagen och 24§ jaktförordningen. De tidigare nämnda allmänna förutsättningarna för ett beslut om skyddsjakt gäller i dessa fall. Ett beslut om skyddsjakt förutsätter intejakträttshavarens samtycke utan kan genomföras tvångsvis. I ett beslut om skyddsjakt skall det bestämmas hur den skall bedrivas och om den skall utföras av jakträttshavaren eller genom särskilt utseddajägare. Endast omjakträttshavaren själv åtagit sig att utföra skyddsjakten kan det bestämmas att han skall utföra den. Beslutet skall också vad skall göras med de djur ange som som dödas eller fångas. 7 § jaktlagen

2.6.3 initiativ enskild

Skyddsjakt på av

Med tillstånd Naturvårdsverket av Naturvårdsverket kan tillstånd till skyddsjakt initiativ enskilda, ge av dvs. efter ansökan av en enskild person eller en sammanslutning av personer. Tillstånd kan i två olika situationer. I båda gäller de ges allmänna förutsättningarna att det inte får finnas någon annan lämplig lösning och att upprätthållandet den aktuella artens bevarandestatus av inte försvåras. Den ena möjligheten att tillåta skyddsjakt gäller för björn,järv, lo och örn men inte varg. Tillstånd till jakt kan ges om det behövs för att någon av de arter som omfattas orsakar skador 27 § första meningen första stycket jaktförordningen. Här talas alltså bara om skador, inte allvarliga skador. Men i de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt är formuleringen strängare. Där sägs att det krävs just allvarliga skador för att man skall få besluta om skyddsjakt för att skydda boskap eller annan egendom. Eftersom de allmänna förutsättningarna gäller när 27 § skall tillämpas måste det alltså vara fråga om allvarliga skador för att tillstånd till skyddsjakt skall kunna ges. Ett tillstånd enligt 27 § första meningen tar inte sikte särskild en individ utan ett visst antal djur av den aktuella arten. I den del av vårt utredningsuppdrag behandlas i detta som betänkande ingår att ta ställning till om varg åter skall omfattas av denna bestämmelse. Fram till mars 1990 omfattande den nämligen även varg. Vargen togs bort från bestämmelsen grund av den då mycket svaga vargstammen. Den andra möjligheten för Naturvårdsverket att ge särskilda tillstånd till skyddsjakt omfattar samt även björn, järv, och öm. Tillstånd varg

Rättslig reglering 23 .

kan ges till skyddsjakt ett enskilt djur orsakar allvarliga skador som eller olägenheter. Det är alltså fråga jakt enskild skadegöom en rande individ. Vid skyddsjakt initiativ enskilda är det möjligt förNaturvårdsav verket att tillåta användning av motordrivna fortskaffningsmedel sätt som annars inte är tillåtna 27§ tredje stycket jaktforordningen och 31 § jaktlagen. Om undantag medges så är det också tillåtet att medföra skjutvapen vid färd med motordrivet fordon i terräng och att förvara laddade vapen i motordrivna fortskaffningsmedel, vilket som huvudregel inte är tillåtet 21 och 22 jaktförordningen. Verket kan också medge att jakten får bedrivas jaktområde. annans

Förhållandet mellan 24 och 27 §§ jaktfdrordningen

Naturvårdsverket kan fatta beslut skyddsjakt, inte om som avser en särskild djurindivid, på bl.a. rovdjur antingen med stöd 24§ eller av 27 § första meningen jaktförordningen. Det finns en principiell skillnad mellan dessa bestämmelser. Ett beslut enligt 24 § fattas initiativ myndigheten och skyddsjakten av kan genomföras utan jakträttshavarens samtycke. Ett beslutet om skyddsjakt går då ut på att ett visst antal djur viss art får fällas av en inom ett bestämt område. För skyddsjakt enligt 27§ första meningen krävs att någon ansöker tillstånd att få döda ett djur de arter om av som räknas upp. Det är alltså den enskilde måste ta initiativ till som skyddsjakten. Om ett tillstånd så gäller det för sökanden, då får ges som rätt att fälla det antal djur som anges i tillståndet.

Utan tillstånd från myndighet

Skyddsjakt på björn,järv och lo inte får i vissa fall bedrivas men varg utan föregående beslut av Naturvårdsverket. När detta får ske regleras i 28 § jaktförordningen. Det ärjakt enligt denna paragraf ofta kallas som nödvärnsjakt. Som sagt använder vi inte detta begrepp. Även vargen ingick i paragrafen fram till 1990. Samtidigt togs bort mars som vargen ur den ena delen 27 § togs den bort denna paragraf. av ur Om ett djur av någon de arter omfattas paragrafen av som av angripit och skadat eller dödat ett tamdjur får tamdjurets ägare eller vårdare under vissa förutsättningar döda det angripande djuret. Ett grundläggande krav för att paragrafen skall tillämplig är alltså att vara något tamdjur redan skadats eller dödats. Endast det djur orsakat som skadan får dödas.

24 Rättslig reglering SOU l999z50

För det angripande djuret skall få dödas är det förutsättning att

att en det finns skälig anledning att befara ett nytt angrepp. Detta torde innebära att det måste finnas åtminstone någon påtaglig omständighet

talar för att angreppet inte var en avslutad engångsföreteelse. T.ex. som skulle detta kunna vara fallet om man med säkerhet kan konstatera att just det djuret uppehåller sig i ett visst område och vid tidigare närliggande tillfällen dödat tamdjur där.

En ytterligare förutsättning för att man skall få döda det angripande djuret är att det sker i omedelbar anslutning till angreppet. Formuleringen begränsar avsevärt utrymmet för denna typ av skyddsjakt. Den tillåter inte att det passerar någon tid mellan angreppet och att man dödar det angripande djuret. Består angreppet av upprepade attacker ökar förstås den tid då tamdjurets ägare eller vårdare kan ingripa. Om denna förutsättning innebär inte kan döda det angripande djuret

att man är hänvisad till att hos Naturvårdsverket söka tillstånd till

man skyddsjakt pådet skadegörande djuret.

Fram till juli 1994 hade man rätt att förfölja och döda det angripande djuret. Förfoljelserätten togs då bort för att man ville stärka skyddet för de arter omfattades paragrafen. Ändringen innebar

som av att utrymmet för tillämpning paragrafen minskades. Tidigare

en av räckte kunde påbörja förföljandet i omedelbar anslutning till

det att man angreppet. Numera måste man enligt paragrafens ordalydelse i princip omedelbart kunna döda det angripande djuret. Detta innebär att man måste bevittna angreppet för att kunna utnyttja paragrafens möjlighet till skyddsjakt.

Jakt enligt 28§ jaktförordningen får bedrivas när som helst på dygnet 28§ jfr 9§ jaktförordningen. Skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen får ske annans jaktområde men inte inom nationalparker.

Överklagande

De beslut Naturvårdsverket meddelar i frågor om skyddsjakt får

som överklagas till länsrätten. Därifrån kan man överklaga till kammarrätten

det krävs särskilt prövningstillstånd för att denna skall ta upp men överklagandet. Kammarrättens beslut kan överklagas hos Regeringsrätten, är högsta instans. För att Regeringsrätten skall pröva målet

som krävs också ett prövningstillstånd. 58§ tredje stycket jaktförordningen

Rättslig reglering 25

2.7 Polismyndighetens rätt att avliva djur

Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller kan antas vara farligt för människors säkerhet får polismyndigheten låta avliva djuret. Polisens möjlighet att avliva djur gäller endast avseende ett visst enskilt skadevållande eller potentiellt farligt djur. En förutsättning för att det skall få avlivas är vidare att det inte finns någon annan tillfredställandelösning. 9 § jaktlagen Bestämmelsen kan tillämpas t.ex. om man kan konstatera viss vid upprepade tillfällen angriper tamdjur.

att en varg

2.8 Brottsbalkens bestämmelse om nöd

Vissa handlingar är normalt sett brottsliga. dvs. de är belagda med straff. Men även en sådan handling kan i vissa fall vara tillåten. Detta gäller bl.a. om handlingen vidtas Linder sådana omständigheter att någon av de i 24 kap. brottsbalken BrB angivna allmänna grunderna för ansvarsfrihet kan tillämpas. Den mest kända av dessa är nödvärn, som regleras i 24 kap. 1 Man har rätt till nödvärn mot påbörjade eller överhängande brottsliga angrepp och liknande. Nödvärn kan endast . brukas mot den angripande personen. Ett rovdjursangrepp kan inte utgöra en nödvärnssituation.

l 24 kap. 4 § BrB stadgas nöd. En principiell skillnad mellan nöd

om och nödvärn är att det inte behöver vara fråga om ett brottsligt angrepp för att skall vara i nöd. En nödsituation är en situation då

man anses fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse 24 kap. 4§ BrB andra stycket. Ett rovdjursangrepp människa eller ett tamdjur är alltså att betrakta

nödsituation. Däremot är det inte nödsituation ett rovdjur som en en om angriper ett annat vilt djur eftersom det vilda djuret inte är någons egendom.

Alla handlingar som företas i en nödsituation är inte straffria. l bestämmelsen om nöd sägs att en gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Frågan om

handling är brottslig eller inte avgörs alltså avvägning mellan en av en olika intressen. Det intresse som påkallar nödhandlingen skall vägas mot det intresse skadas denna. Om handlingen efter

som genom avvägningen anses försvarlig är den inte brottslig. För att så skall vara fallet måste i princip det hotade intresset vara av betydligt större vikt än det offrade. Även affektionsvärden kan beaktas.

Om en varg dödas då det inte är tillåtet enligt jaktlagen och jaktförordningen är det normalt sett fråga ett jaktbrott. Om den

26 RäiILv/ig reglering

dödats i en nödsituation kan det emellertid fråga handling vara om en som ändå är straffri grund av bestämmelsen om nöd. En rad omständigheter kan ha betydelse vid bedömningen. Viktiga faktorer är förstås vilket intresse är hotat. Är det fråga som om angrepp en människa är det självfallet försvarligt att döda en angripande varg. Men om det är fråga om ett angrepp ett tamdjur måste det angripna djurets värde beaktas. En annan viktig faktor i ett sådant fall är hur man värderar den angripande När det gäller vilda djur är vargen. angrepp av en rimlig utgångspunkt att ett sällsynt djur anses mer värdefullt än ett vanligt. Utrymmet för att anse det försvarligt att döda en angripande varg blir med ett sådant resonemang begränsat. I 24 kap. 6§ BrB finns ett stadgande som utsträcker det straffria området. Stadgandet innebär att den gjort än vad är som mer som tillåtet enligt bl.a. bestämmelsen om nöd ändå skall vara fri från ansvar om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till farans art och till hur lång tid funnits för övervägande. Även personliga egenskaper hos den som handlande kan beaktas. Rättsfallet NJA 1988 495 kan illustrera tillämpningen de båda s. av bestämmelserna som gäller nöd. En jakthund hade tagit sig i en inhägnad och angripit ett dvärggetter. Getternas ägare avvärjde par angreppet genom att döda hunden och åtalades därför för skadegörelse. När Högsta domstolen skulle bedöma om han skulle vara fri från straffansvar grund av nöd, uttalade domstolen inledningsvis att nödbestämmelsen tar sikte undantagssituationer och skall tillämpas restriktivt. Domstolen ansåg visserligen att getternas ägare hade varit i en nödsituation. Men eftersom hundens värde var mångdubbelt större än getternas, vilket getternas ägare måste ha insett, menade domstolen att det inte varit försvarligt att skjuta hunden. Det ansågs inte heller att omständigheterna varit sådana svårligen kunnat besinna sig. l att ägaren denna del framhöll domstolen att han tagit sig tid att uppsöka sin bostad för att hämta sitt gevär. Han dömdes alltså för skadegörelse.

2.9 och nöd

Skyddsjakt

Enligt 28 § jaktförordningen är det under vissa förutsättningar tillåtet att döda djur av arterna björn, järv och lo. Om någon dödar ett djur under sådana omständigheter som faller under paragrafen är det inte fråga jaktbrott. Är omständigheterna däremot sådana om ett att paragrafen inte är tillämplig kan det vara fråga om ett brott. Det är först i den senare situationen det kan bli aktuellt att tillämpa brottsbalkens

RäILv/ig reglering 27

bestämmelse om nöd. Denna innebär att handling vanligtvis

en som är brottslig under vissa förutsättningar inte är det.

Bestämmelsen om nöd har ett vidare tillämpningsområde än bestämmelsen i 28 §jaktförordningen. Nöd kan åberopas oavsett vilken djurart det är angriper eller utgör fara. Det förutsätts inte

som annars en heller att någon skada redan har inträffat eller att det finns anledning att befara ett nytt Nöd kan åberopas till stöd för att avvärja

angrepp. angrepp människor, vilket inte är fallet med jaktförordningens bestämmelse.

En avgörande begränsning i bestämmelsen nöd är kravet på att

om handlandet skall vara försvarligt. Någon motsvarighet finns inte beträffande skyddsjakten enligt 28 §jaktförordningen. Det måste

anses förhållandevis svårt för den enskilde att i en akut situation bedöma om ett handlande kan anses försvarligt eller inte. Denna bedömning behöver man inte göra om de mer konkreta förutsättningarna i 28 § är uppfyllda.

En ytterligare begränsning nödbestämmelsens räckvidd är att den

av endast kan åberopas så länge nödsituation föreligger. När skadan

en redan är skedd ger inte nödrätten någon möjlighet att ingripa för att förebygga framtida 28 §jaktförordningen är däremot

angrepp. konstruerad så att den skall ge en möjlighet att just förhindra förnyade angrepp.

28 Rättslig reglering

3 Vargen

3.1 Om biologi

vargens

Vargen har god förmåga att sig till vitt skilda miljöer, men är

anpassa beroende relativt rik fauna, helst med inslag av större bytesdjur.

av en Bland svenska djurarter är hjortdjur dvs. i första hand älg, ren och rådjur aktuella. Fram till 1800-talets slut, då älg och rådjur var fåtaliga, var vargens skadegörelse bland tamboskap som hästar, nötkreatur, får och getter betydande omfattning. Därefter har renen, som i Sverige

av efter 1886 räknas som tamdjur, utgjort det viktigaste bytet i denna kategori. För den växande vargstammen i Mellansverige har älg och rådjur utgjort de dominerande bytesdjuren, men också exempelvis grävling och bäver ingår. Dessa vargar har än så länge bara i mindre omfattning kommit i kontakt med renar. Bävern är för övrigt det minsta bytesdjuret någonstans i världen visat sig kunna utgöra stapelföda

som för vargen.

Vargar dödar hjortdjur förföljelsejakt, ibland i kombination

genom med smygjakt eller i samarbete så att en varg jagar bytet mot en annan. Ofta jagar bara ett eller djur i flocken. Vargens jakt efter vilda

ett par bytesdjur innebär visst urval. Detta har framför allt dokumenterats från Nordamerika men också i Mellansverige, där vargarna när det gäller älgar i första hand dödat kalvar och kor. l fråga om tamrenar ser man ibland påståendet att vargarna främst skulle ta skadade eller sjuka djur. Detta gäller inte generellt, sannolikt beroende att det sällan finns sådana djur i hjordarna. De tas bort av renägarna själva när de upptäcks. Om våren sker det däremot säkert ett visst urval mot vajorna som är dräktiga och därmed tyngre och mera lättåtkomliga.

Får i fred äter de oftast upp hela bytet med undantag

vargarna vara

de grövsta benen, våmmen och huden. En utsvulten varg kan av ensam i enda måltid sätta i sig 8-9 kg kött, men normalt äter en varg 2-3 kg

en åt gången. Resterna utnyttjas av asätare av olika slag korpar, örnar, rävar och flera arter mårddjur, bl.a. både järv och mård. Korpar kan ibland följa efter kilometervis uppenbarligen i hopp om att få tag

vargar på efterlämnade bytesrester.

Vargarna lever normalt i flockar familjegrupper som oftast består

5-8 djur. Flocken leds av en könsmogen hane och hona det s.k. av alfaparet. Vargen blir könsmogen vid knappt två års ålder, men fortplantar sig ofta inte förrän den är tre eller fyra år gammal. I flocken

30 Vargen

är det vanligen bara alfatiken föder valpar och dräktighetstiden är som cirka 65 dygn. Antalet valpar varierar stort, men medelvärdet ligger nära Framför allt vid sämre tillgång bytesdjur finns det ett klart samband mellan kullstorlek och mängden föda. Lyan kan vara en enkel grop, en naturlig hålighet i en bergsskreva eller ett djupare hål grävt i en sandbacke. Tiken stannar normalt hos valparna de första två månaderna och under den tiden är det hanen och ibland också någon annan flockmedlem jagar och bär hem mat. som Vargflocken håller ett revir den försvarar mot andra Det som vargar. varierar mycket i storlek bl.a. beroende tillgång föda. De få svenska flockar som hittills har studerats har vintertid haft revir 600 till l 000 kmz. Någon gång från slutet av det första levnadsåret lämnar de flesta ungvargarna sitt revir och vandrar iväg för att finna partner en och etablera egna revir. Sådana vandringar kan leda ensamma djur allt ifrån någon enstaka mil till emot 100 mil från födelseplatsen. Det upp betyder att ensamma vargar i dag kan uppträda snart sagt var som helst den skandinaviska halvön. - Fortfarande långt 1980-talet diskuterades det om varg kunde drabbas av skabb. I områden med gott skabbrävar i Finland hade om det då dött över 100 jakt och trafik undersökts och ingen vargar som hade haft skabb. En varg som sköts december 1985 i Värmland norra var emellertid smittad. Arten kan alltså få den fruktade sjukdomen, men är rimligtvis långt mindre känslig än räven. Vargar kan vidare drabbas av parvovirus hundpest. En kraftig nedgång i antalet vargar på lsle Royale en ö och tillika nationalpark i Lake Superior mellan USA och - Kanada i början av l980-talet har ansetts bero att sjukdomen kom till ön med olagligt ditförda hundar. Vargen kan också få diverse sjukdomar såsom rabies, valpsjuka och ledinflammation. Det har ibland förmodats att de kraftiga svängningarna i vargstammarna under 1500-, 1600- och l700-talen hängde samman med sjukdomar och det finns uppgifter om att hundar då smittats av vargar. Dödligheten hos vargar varierar mycket mellan olika bestånd. I den skandinaviska stammen har åtminstone 31 dött olika vargar av anledningar under de senaste 20 åren. Olaglig jakt och trafik har varit de dominerande orsakerna. Det har rapporterats att i populationer utanför Skandinavien kan dödligheten hos valpar under det första levnadsåret variera från 25 till uppemot 80 procent. Den högsta dödligheten under det följande året har ensamma utvandrande vargar som rör sig i främmande miljöer och möter okända faror. Hos nya, vuxna vargar i flock i områden med ingen eller obetydlig jakt kan dödligheten vara upp till 40 procent år. En viktig dödsorsak i täta per vargpopulationer, som emellertid ännu inte tycks ha spelat någon roll i Skandinavien, är att konflikter mellan vargflockar leder till att djuren

l Vargen 31

dödar varandra. Den kanske inte heller kommer att spela någon större roll. Sådana inomartsstrider är nämligen ovanliga inom små, mera nyetablerade populationer. Det kan bl.a. bero att individer inom olika flockar ofta är släkt med varandra vilket kan dämpa aggressivite-

ten.

3.2 En

livskraftig vargstam

Med en livskraftig stam djurart oftast inte bara kan av en menas en som överleva långsiktigt utan också behålla större delen sin genetiska av variation. När det gäller långsiktig överlevnad för och andra större varg arter däggdjur brukar tala period 100 år. man om en om ca Den skandinaviska stammen är liten och har länge varit liten även om den vuxit de senaste åren. Alla djur härstammar alltså från några få individer. Om detta sikt är ett hot mot artens överlevnad här har varit föremål för en sårbarhetsanalys. l sådan försöker bedöma en man risken för att en art eller population skall dö ut under viss tidsperiod. en Man använder datorprogram matar med uppgifter de som man om faktorer styr utvecklingen i population. Exempel sådana är som en ålder för könsmognad, kullstorlek, intervall mellan kullarna, dödlighet för djur olika åldrar Den analys gjorts bygger så långt det av osv. som varit möjligt publicerade uppgifter från Skandinavien, har men kompletterats med del data från amerikanska vargstudier. en Resultatet visade att en population 25 är för liten. Den vargar kommer sannolikt inte att överleva i 100 år. Med 50 ökar vargar möjligheterna, men inavel förekommer är de ändå inte särskilt om stora. Vid nivån l00 vargar är chanserna till långsiktig överlevnad avsevärt större även om inavel förekommer och med 200 kan vargar man säga att överlevnaden är säkrad. Under förutsättning att det förekommer viss invandring från Finland till Skandinavien av varg behövs alltså ett bestånd på 200 djur för att det skall kunna anses vara livskraftigt. Om det däremot inte sker någon invandring från Finland utan den skandinaviska stammen är genetiskt isolerad, måste antalet vargar enligt denna sårbarhetsanalys öka till omkring 500 för att den långsiktiga överlevnaden skall säkrad. vara En särskild arbetsgrupp avsnitt 1.2 har för utredningens räkning gjort en sammanställning av vad kan livskraftiga som anses vara stammar av de stora rovdjursarterna. Det är rent vetenskaplig en bedömning som bygger existerande material. Gruppen har försökt fastställa det kritiska minimiantal behövs i den svenska eller som skandinaviska populationen i ett IOO-årigt perspektiv. När det gäller varg har gruppen med hänsyn till genetiska, demografiska och miljö-

32 Vargen

mässiga förhållanden funnit att det behövs en population 500 individer.

En utförlig diskussion livskraftiga stammar av rovdjur

mera om inklusive byggd arbetsgruppens sammanställning kommer att

varg komma i utredningens huvudbetänkande.

3.3 Nuvarande antal och utbredning

Vargen har varit fridlyst sedan 1966. När fredningen trädde i kraft bedömdes den svenska vargstammen bestå omkring 10 individer,

enligt bedömningar det verkliga antalet säkerligen men senare var lägre Och trots fridlysningen skedde det varken under resten av 1960talet eller hela 1970-talet någon egentlig ökning. En invandringsvåg från Finland under 1977 ledde visserligen till föryngring av varg i Norrbotten 1978 den första kända i Skandinavien efter fredningen

- -

året efter arten i det närmaste försvunnen igen från norra men var Sverige. Däremot hade det vid den här tiden börjat komma rapporter

iakttagelser i västra Mellansverige och angränsande delar om av varg

Norge och i den delen Skandinavien har artens förekomst därefter av av följts tämligen noga.

De första åren registrerades bara enstaka, ensamma vargar men vintern 1982/83 hade ett etablerats och sommaren 1983 föddes en

par kull valpar i Värmland den första kända föryngringen i

norra - Sydskandinavien sedan 1918. Såvitt känt har därefter föryngring skett i Mellansverige varje år utom 1986. Orsaken till att det då inte blev någon föryngring säkerligen att honan i det par som hållit ihop

var sedan 1982/83 hade dödats olagligt ijuli 1985. Både de tre åren före 1986 och de följande fyra åren skedde såvitt känt bara en föryngring

de följande fem åren alltså 1991 till och med 1995 per år, men - ynglande två ställen i Mellansverige. Och 1996 och 1997

varg föddes vargkullar i tre respektive olika områden, i Dalsland,

sex Värmland, Dalarna, Härjedalen och angränsande delar av Norge.

Föryngringarna har resulterat inte bara i att vargarna blivit fler utan också att de spritt sig över större områden, dvs. återkommit till trakter varifrån arten länge varit borta. Det handlar emellertid inte om det enkla sambandet att antalet en vinter är summan av antalet

vargar föregående vinter plus de fötts under sommaren. Många

ungar som

har nämligen dött olika anledningar skjutits lagligt eller vargar av olagligt och dödats i trafiken avsiktligt eller oavsiktligt. Dessutom dör

naturliga orsaker främst ungar men också vuxna djur. vargar av -

Trots detta har det alltså under de senaste 18 åren skett en påtaglig ökning antalet i landet. Kring 1980 rörde det sig såvitt känt

av vargar

Vargen 33

om bara några enstaka individer. Vintern 1995/96 låg stammen omkring eller kanske t.o.m. aningen över 30 djur, vintern 1996/97 ca 40 djur och vintern 1997/98 mellan 50 och 72 djur.

l december 1998 radiomärktes 7 vargar i ett forskningsprojekt som drivs av Grimsö Viltforskningsstation. De inledande pejlingarna av dessa djur i kombination med spårningar snö i andra områden tyder på att både antalet familjegrupper och etablerade par i Skandinavien våren 1999 är oförändrat sedan föregående vinter. Även antalet individer är i det närmaste oförändrat eftersom det i april 1999 beräknades ligga mellan 54 och 71.

Samtidigt som antalet vargar har ökat har utbredningsområdet vidgats. Arten finns i Dalsland, Värmland, delen Örebro

nu norra av län, Dalarna, Härjedalen, Hälsingland och Medelpad. Dessutom finns det ensamma djur eller i något fall kanske t.o.m. djur i sällskap- i

- Norrbotten och Västerbotten. Sommaren 1995 spreds uppgift om

en föryngring av varg i Småland. Arten fanns där, men påståendet att en kull skulle ha fötts har efteråt visat sig oriktigt.

vara

Det har legat nära till hands att misstänka att vargar från norra Sverige i slutet av 1970- eller början av 1980-talet, närmast som en förlängning av invandringen från Finland, kunde ha vandrat söderut och bidragit till att återkolonisera norra Värmland med omgivningar. Den DNA-analys av svenskt vargmaterial som slutfördes 1996 ger emellertid inget stöd för den tanken. Bl.a. visade sig djur från Norrbotten ha flera annorlunda varianter i kärn-DNA än Värmlandsvargarna. Materialet var emellertid litet och ett senare prov från en varg från Jämtland avvek genetiskt från övriga undersökta vargar från Syd- och Mellansverige. Analysen visade vidare genetiska skillnader mellan vargar i fångenskap i svenska djurparker och de vargar som dött under vilda förhållanden. Därmed kan man utesluta att djur från den svenska djurparkspopulationen har grundat den vilda vargstammen i Värmland med omnejd.

3.4 för

Prognos vargstammens utveckling

Trots att vargen nu varit fridlyst i över 30 år är den fortfarande utsatt för förföljelse. Under de senaste 20 åren har flera vargar dödats olagligt. Därtill har de personer som vintertid spårat vargarna i fält ett par gånger och i olika områden stött förgiftade beten uppenbarligen utlagda för att döda I ett fall rörde det sig lever var

varg. om en som preparerad med en mycket hög dos stryknin, i ett annat om en död skabbräv som placerats så att knappast kan tolka det annat sätt

man än att avsikten varit att överföra smittan till varg.

34 Vargen

Vargar har också konstaterats dö av andra orsaker än avsiktlig förföljelse. Framför allt har flera råkat bli påkörda av bil eller tåg. 1 början av 1999 försvann en radiomärkt ledarhane i en flock utan att orsaken är känd och samtidigt visade sig ledarhanen i en annan flock vara så illa skadad att han måste avlivas.

Under perioden 1980-1997 har den skandinaviska vargpopulationen visat hög tillväxttakt i genomsnitt ca 20 procent per år och under

- 1990-talet nästan 30 procent per år. Efter 1997 har det dock inte skett någon större förändring. Författarna till den ovannämnda sårbarhetsanalysen anser det emellertid troligt att tillväxten kommer att fortsätta och att risken är mycket liten för att arten skall dö ut med hänsyn till demografisk och miljömässig osäkerhet. Ändras tillväxttakten någon

av anledning t.ex. genom ökadjakt, kan situationen dock snabbt förändras. Redan ett litet årligt uttag av vuxna vargar kan ge stora effekter tillväxttakten och varje individ som existerar i dag kan ett betydelsefullt sätt bidra till populationens tillväxt.

Vargpopulationens genetiska framtid ser emellertid mera problematisk ut. Framför allt om alla nu levande djur härstammar från det par som ynglade första gången 1983 och därmed är nära släkt, kan inavelseffekter komma att visa sig. Den snabba populationstillväxten minskar emellertid risken för inavelsdepression. En annan undersökning av vargar i den skandinaviska populationen som dött sedan i slutet av 1970-talet och från vilka prover har kunnat insamlas, visar att den genetiska variationen minskat. Materialet består bara av 15 djur men 30-40 procent av den genetiska variationen har gått förlorad under mindre än 20 år. Vargens exeptionella förmåga att vandra långa sträckor talar dock för möjligheten till ett visst utbyte mellan den skandinaviska och den finsk-ryska populationen. Forskning pågår i .syfte att klarlägga i vad mån sådant utbyte förekommit.

En prognos med någon grad av säkerhet för den skandinaviska vargstammens framtid går uppenbarligen inte att göra. Om det etableras nya par och därmed uppstår nya flockar och en fortsatt tillväxt accepteras av de människor som är berörda av vargarna skulle populationen säkert kunna växa och arten återkomma till fler områden. Viktigt är då att ansvariga myndigheter och andra i samverkan försöker lösa de problem som uppstår. Om emellertid framför allt en fortsatt genetisk utarmning får effekt och inavelsproblem börjar uppträda finns det risk för att den tillväxt som ägt rum under 1990-talet upphör och att antalet vargar på Skandinaviska halvön åter kommer att ner. Genetikernas beräkning är emellertid att det bara skulle behövas att det vart femte år vandrar två till Skandinavien och att dessa djur

vargar deltar i reproduktionen för att risken för inavelsproblem skulle vara hävd.

4 och

överväganden förslag

1 Inledning

I detta avsnitt redogör först för några allmänna utgångspunkter för våra överväganden. Därefter går vi de frågor måste som diskuteras innan kan ta ställning till skyddsjakt skall man om varg tillåtas enligt 27 § första meningen och/eller 28 §jaktförordningen. En fråga är om Sveriges internationella åtaganden och EG-rätten tillåter sådan skyddsjakt. Det är också viktigt att överväga vilka behov det finns av utökade möjligheter till skyddsjakt. Dessa frågor diskuterar efter de allmänna utgångspunkterna. Därefter går vi särskilt på överväganden angående 28 Vi analyserar praktiska och rättsliga aspekter på att låta omfattas varg av paragrafen, bl.a. i vilken mån möjligheterna att bedriva skyddsjakt skulle öka. Olika alternativ till utformningen bestämmelsen när det av gäller varg tas också upp. Vi överväger också vilka konsekvenserna för vargstammen kan bli om varg omfattas paragrafen. Efter överväganav dena redogör vi för vårt förslag beträffande paragrafen. Därefter tar vi 27 § första meningen på motsvarande sätt. upp Även frågan återinförande den s.k. förföljelserätten om av behandlas.

4.2 Allmänna utgångspunkter

De allmänna utgångspunkterna för utredningsarbetet innebär att det i Sverige skall finnas en långsiktigt livskraftig vargstam samtidigt som det skall möjligt att bedriva djurskötsel i områden där vara varg förekommer. Hänsyn skall också tas till jaktens intressen.

I de direktiv regeringen gett till Rovdjursutredningen läggs den som huvudsakliga utgångspunkten för utredningsarbetet fast. Det miljöpolitiska målet att bevara den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Vidare sägs att naturligt förekommande arter skall ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser i

livskraftiga bestånd. "

Det sägs i direktiven ligger i linje med uttalanden i propositio-

som

Svenska miljömål prop. l997/98zl45, som riksdagen behandlar nen under april i år.

l propositionen uttalar regeringen bl.a. att inhemska djurarter skall kunna leva vidare i livskraftiga bestånd. Hotade arter skall ha möjlighet

sprida sig till platser inom sitt naturliga utbredningsområde så att nya att långsiktigt livskraftiga populationer kan säkras. Med hotade arter syftar bl.a. djurarter Artdatabanken vid Sveriges lantbruks-

man som universitet klassat hotade eller hänsynskrävande se prop.

som

114 ff. Klassificeringen görs i så kallade rödlistor fastställs av s. som Naturvårdsverket. I den senaste betecknas akut hotad.

vargen som

Enligt direktiven skall även de näringsmässiga och jaktliga frågorna utgöra utgångspunkter för vårt utredningsarbete. Beträffande näring-

sägs att det måste möjligt att bedriva djurskötsel även i de arna vara områden där det finns rovdjur. Även när det gäller dessa utgångs-

punkter finns tidigare uttalanden av regeringen.

Rennäringen är form tamdjursskötsel. 1 direktiven till Ren-

en av näringspolitiska kommittén, arbete pågår för närvarande, har

vars regeringen framhållit näringens betydelse dir. 1997:102. Bland annat säger att rennäringen är viktig del det samiska kulturarvet

man en av och staten har ett övergripande for att den kan fortleva. 1

att ansvar kommitténs uppdrag ingår att föreslå rennäringspolitik som ger

en underlag for ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt

en bärkraftig rennäring.

I propositionen Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen har regeringen gjort allmänna uttalanden jordbrukets betydelse prop. 1997/982142. Bland

om annat sades att jordbruks- och livsmedelsföretagen fyller en viktig funktion att de bidrar till tillväxt och sysselsättning

genom landsbygden a. 29. 1 propositionen tog man också upp jord-

prop. s. brukets regionalpolitiska betydelse. Bland annat sades att jordbrukssektorns bidrag till vissa regioners ekonomi fortfarande är viktiga a.

42. Riksdagen delade regeringens uppfattning bet. prop. s. 1997/98:J0U23

När det gäller jaktens betydelse har uttalanden gjorts t.ex. i direktiven till utredningen vissajaktfrågor, betänkande Jaktens

om vars villkor, lämnades till regeringen under 1997 dir. 1994:127 och SOU 1997:91. 1 direktiven framhölls bland annat att jakten har en bred och djup folklig förankring i Sverige och att den for många människor är en väsentlig del av livskvaliteten.

De olika utgångspunkterna kan när det gäller vargen sammanfattas

att det i Sverige skall finnas en långsiktigt livskraftig vargstam som

Överväganden och förslag 37

samtidigt det skall möjligt att bedrivadjurskötsel också i

som vara områden där varg förekommer.

4.3 Internationella och EG-rätten

åtaganden

Bernkonventionen och art- och habitatdirektivet hindrar inte att vargen åter omfattas 27 § första meningen och 28 §jaktforordningen

Bernkonventionen och art- och habitatdirektivet när undantag får

anger göras från huvudreglerna skydd för bl.a. vargen. Reglerna i 27§

om jaktförordningen tillsammans med de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt stämmer överens med konventionens och direktivets undantagsbestämmelser se avsnitt 2.6.1. Det står därför klart att det inte heller strider mot konventionen eller direktivet att föra vargen i 27 § första meningen.

De allmänna förutsättningarna för skyddsjakt gäller inte i de fall

i 28 § jaktförordningen. Paragrafen emellertid endast som avses ger begränsade möjligheter till skyddsjakt i speciella situationer. Enligt vår mening stämmer den därför överens med art- och habitatdirektivet.

4.4 Behov av skyddsjakt

4.4.1 Allmänt

På några olika områden finns det behov skyddsjakt varg. En del

av kan betecknas allmänna medan andra är begränsade till mer

som mer speciella situationer. Man kan därför ha olika synpunkter på deras angelägenhetsgrad.

Det kan här finnas skäl att påpeka att kan avlivas av polisen

en varg enligt 9 § jaktlagen den orsakar avsevärd skada eller om den kan

farlig for människor se avsnitt 2.7. Naturvårdsverket kan antas vara också under vissa förutsättningar besluta om skyddsjakt varg enligt 24§ och 27§ andra meningen jaktförordningen se avsnitt 2.6.2 och 2.6.3. Om skulle angripa en människa har var och en rätt att

en varg freda sig själv och andra med stöd brottsbalkens bestämmelse om

av nöd se avsnitt 2.8.

38 Överväganden och förslag

4.4.2 Rennäringen

Från rennäringens synpunkt finns ett klart behov skyddsjakt

av varg, även om det rör sig om enskilda fall.

Renskötsel får bedrivas inom det så kallade renskötselområdet. Detta omfattar hela Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt delar av Dalarnas och Västernorrlands län. lnom för landets 51

ramen samebyar bedrivs renskötseln av enskilda företag. Antalet företag uppgick 1998 till 935. Antalet livrenar, dvs. renar som inte tagits ut till slakt utan som används i produktionen, var omkring 230 000. Under 1997/98 slaktades närmare 50 000

renar.

För närvarande finns endast ett fåtal i renskötselområdet

vargar men under 90-talets första hälft har föryngring skett vid några tillfällen. De problem med varg under senare tid som kommit till vår kännedom har rört djur som mer tillfälligt har uppehållit sig i områden där det samtidigt funnits renar. Det kan ha rört sig kommit

om vargar som söderifrån eller om djur som invandrat från den finsk-ryska populationen. Om den skandinaviska vargstammen fortsätter att utvecklas det sätt som skett de senaste tio åren kommer vargen att uppträda allt oftare inom renskötselområdet. Enligt bedömningar av forskare verksamma inom vargforskningsprojektet vid Grimsö viltforskningsstation är det bara en tidsfråga innan det finns föryngringar och alltså familjegrupper inom renskötselområdet, såvida inte människan griper och styr utvecklingen.

Vargen anses allmänt vara en större fara för renskötseln än de andra rovdjursarterna. Skälet till det är att den är effektiv jägare också

en men att den jagar ett sådant sätt att renhjordarna kan flyttas eller splittras. När detta inträffar medför det mycket merarbete för renskötarna. Det kan även leda till hamnar platser från vilka det är svårt eller

att renar omöjligt att få dem tillbaka, vilket i sin tur kan leda till svältdöd. Renskötare som vi har träffat har uttryckt saken ungefär så här.

Här har vi inte någon varg och vi vill inte heller ha någon. Vargen

går helt enkelt inte ihop med renskötseln.

Vår bedömning är att det från rennäringens synpunkt finns ett klart behov av skyddsjakt varg, även om det rör sig enskilda fall. En

om växande vargstam skulle snabbt komma att göra behovet än

mer påtagligt.

Överväganden och förslag 39

4.4.3 Fäbodbruket

Med utgångspunkt i fäbodbruket finns det för närvarande inte något behov av skyddsjakt annat än lokalt. Men växande varg en vargstam kan innebära att behovet blir allmänt och även ökar i styrka. mer

Fäbodbruket bygger att har får, getter eller nötdjur bete i man skogen. Ofta går djuren fritt det förekommer också har men att man dem inom stängsel. För de flesta fäbodbrukare är djurhållningen en binäring. Genom att driva fäbodar bevarar också kultur och man en bidrar till att hålla landskapet öppet. Många fäbodbrukare får del av EU:sjordbruksstöd just for att hålla landskapet öppet. Det är svårt att få fram exakta uppgifter fäbodbrukets om omfattning. Vi har i kontakter med Dalarnas fäbodbrukarforening fått uppgift om att det i länet finns minst 75 fäbodar i bruk. Enligt Föreningen gick under 1998 600 nötdjur inklusive kalvar, sommaren ca ca 500 får och ca 140 getter fritt skogsbete i Dalarna. Fäbodar finns även i Värmlands, Jämtlands, Gävleborgs och Västernorrlands län. Även i Västerbotten finns enstaka fäbodar.

Förekomst av varg kan självfallet försvåra fäbodbruket och inskränka möjligheterna att hålla djur på fritt bete i skogen. Såvitt vi känner till har det emellertid endast vid enstaka tillfällen under senare år hänt att varg angripit får hållits vid fäbodar. I dagsläget tycks som vargen alltså inte vara något utbrett problem och den är för närvarande inte något hot mot fäbodbruket som sådant. Lokalt i områden inom eller i närheten av vargrevir kan dock upplevas verkligt hot. vargen som ett Det finns också bland fäbodbrukarna för vad kan hända i en oro som framtiden om vargstammen ökar. Sammantaget kan sägas att det med utgångspunkt ifäbodbruket for närvarande inte finns något behov skyddsjakt annat än av varg lokalt. Men en växande vargstam kan innebära att behovet blir mer allmänt och även ökar i styrka.

Övrig tamdjursskötsel

Behovet av skyddsjakt på med hänsyn till tamdjursskötseln i varg övrigt är sammantaget begränsat. Behov skyddsjakt kan främst av uppstå i speciella situationer och i områden där normalt inte vargen förekommer regelbundet. Möjligheter till skyddsjakt skulle alltså vara till fördel för tamdjursskötseln.

40 Överväganden och förs/ag

Vargen kan också orsaka skador för andra tamdjursägare än renägare och fäbodbrukare. Hittills är det främst fårägare som drabbats. Proble-

för fårnäringen är emellertid begränsade. Enligt uppgifter från men Viltskadecenter vid Grimsö forskningsstation betalades under 1997 i landet helhet viltskadeersättningar för 32 får och l kalv som

som dödats Fåren hade dödats under totalt 8 vargangrepp. Statisti-

av varg. ken för 1998 är i skrivande stund inte färdig.

En viktig förklaring till det låga antalet angrepp är att de flesta fårägare i områden där förekommer använder elstängsel.

varg numera Så är det i stort sett vid alla större fârbesättningar i Värmland och Dalarna. De elstängsel krävs för att få ett skydd mot varg- och

som andra rovdjursangrepp är visserligen dyrare än andra stängsel men länsstyrelserna har betalat ut bidrag till materialkostnaderna.Stängslena har visat sig effektiva. Det förekommer inte några vargskador

vara innanför fungerande elstängsel denna typ, enligt uppgifter från

av Viltskadecenter.

Behovet skyddsjakt varg med hänsyn till tamdjursskötseln,

av förutom rennäringen och fäbodbruket, får alltså sammantaget betecknas

ganska begränsat. Behov kan främst uppstå i områden där vargen som normalt inte förekommer regelbundet. Även där vanligtvis har

man elstängsel kan det hända vid något särskilt tillfälle inte kan ha

att man sina djur inom elstängsel. För tamdjursskötseln skulle möjligheter till skyddsjakt alltså till fördel. Om antalet ökar i områden med

vara vargar omfattande tamdjursskötsel kan behovet av skyddsjakt komma att öka.

4.4.5 Hundar

För att minska risken för påjakthundar skulle möjlighet till

angrepp en skyddsjakt i vissa situationer kunna vara till fördel.

Det förekommer att vargar angriper och skadar eller dödar hundar. Det är oftast löshundar används vid jakt t.ex. hare eller fågel.

som Vargen antagligen hunden som ett byte eller vanligare troligen som

ser

inkräktare i reviret. Det förekommer också uppgifter om att varg en angripit hundar som inte använts vid jakt.

År 1998 dödades 2 hundar i Sverige av vargar, enligt uppgifter från Viltskadecenter. 1 Norge dödades Därutöver har ett antal hundar skadats Hittills i år april 1999 har 4 hundar dödats i Sverige

av varg. och 2 i Norge. I Finland dödas varje år 25-30 hundar av varg, enligt uppgifter forskare verksam inom den finska vargforskningen.

från en

Överväganden och förslag 41

Även antalet i Sverige inte varit stort har de medfört att

om angrepp jägare i vissa områden tvekar inför att släppa sin hund. Angreppen innebär alltså vissa håll svårigheter för den i Sverige djupt rotade jakten med löshund. För att minska risken för angrepp jakthundar skulle därför möjlighet till skyddsjakt i vissa situationer vara till

en fördel. Så skulle t.ex. kunna fallet om det klarläggs att en viss varg

vara har en särskild benägenhet att angripa hundar.

I andra länder har man framgångsrikt prövat olika metoder att Förebygga vargangrepp hundar, t.ex. med pinglor eller annat som avger ljud. Sådant har veterligen inte prövats i Sverige. Vid Viltskadecenter arbetar man emellertid för att hitta metoder för att förebygga

Bland annat skall försöka ta reda hur vargar försedda angrepp. man med radiosändare reagerar närvaro av jakthundar. Viltskadecenter har också i samarbete med Rovviltgruppen i Dalarna och Svenska jägareförbundet utlyst tävling för metoder att förebygga angrepp.

4.4.6 Förtroende och rättsmedvetande

Majoriteten av befolkningen i Sverige anser att vargstammen bör öka. Trots detta finns saknar förtroende för hur de ansvariga

det många som myndigheterna hanterar vargfrågorna och som upplever ett stort avstånd till myndigheterna. Det finns vanmakt grund av att man

en inte har rätt att försvara sin egendom mot ett från varg, vilket

angrepp kan leda till minskad respekt för lagar och regler. Ett steg mot att minska den förtroendeklyfta finns mellan vissa människor och

som myndigheter kan vara att åter låta varg omfattas av framför allt 28 § jaktförordningen.

Naturvårdsverket lät 1998 Sifo genomföra undersökning av

en människors attityder till varg Naturvårdsverkets rapport 4933. Undersökningen visar att de flesta vill växande vargstam. Det gäller

se en såväl människor bosatta i vargområden landet i helhet. alla

som Av tillfrågade kunde 69 procent acceptera en vargstam som bestod av 100- 200 individer eller mer. Motsvarande siffra för personer bosatta landsbygden 64 procent och för personer bosatta i vargområden 65

var procent. Vid undersökningstillfället antalet vargar i Skandinavien

var 40-60 stycken.

Sedan mitten 70-talet har Naturvårdsverkets arbete med varg

av syftat till att bevara arten och att få stammen att växa. Endast i ett fåtal mycket speciella fall har tillåtit skyddsjakt varg. Resultatet av

man

42 Överväganden och förslag

attitydundersökningen kan tolkas som att Naturvårdsverket haft stöd för sitt arbete hos majoriteten av befolkningen.

En positiv syn varg behöver emellertid inte innebära att man i allt är nöjd med hur vargfrågorna hanteras. Även den vill att

som vargstammen skall växa kan anse att skyddsjakt skall få bedrivas under vissa förutsättningar. En stor majoritet 69 procent av de tillfrågade i undersökningen också att det är acceptabelt att begränsa

anser vargstammen grund av att varg tar tamdjur. Knappt hälften 44 procent ansåg att ett acceptabelt skäl var att vargen tar hundar.

Vi har träffat och fört samtal med ett stort antal enskilda människor och organisationer. En del har sagt att ansvaret för vargstammen även fortsättningsvis bör ligga Naturvårdsverket, som har den nödvändiga överblicken. Ofta har man då också uttryckt oro för att större lokalt inflytande kan innebära att högljudda lokala opinioner utan något bredare stöd får alltför stort inflytande. Andra har hävdat att besluten bör fattas av länsstyrelserna som finns närmare de människor som påverkas av besluten.

Många av dem vi mött har emellertid uttryckt att det finns en stor förtroendeklyfta mellan å ena sidan människor som bor i områden där rovdjur förekommer och å andra sidan myndigheter. De myndigheter man syftat har i första hand varit de ansvariga centrala myndigheterna, dvs. Naturvårdsverket som beslutar om skyddsjakt samt regering och riksdag som ansvarar för utformningen av de bestämmelser som reglerar skyddsjakten.

För närvarande finns det inte någon av riksdagen beslutad rovdjurspolitik. Många av dem träffat har också framhållit att det saknas långsiktiga linjer och klara mål för hur de ansvariga myndigheterna skall handskas med rovdjursfrågorna. En kvinna bosatt i Dalsland har i ett brev uttryckt sin syn hanteringen av vargstammen följande sätt.

Bibehållandet av varg måste ske med sunt förnuft, antingen med skyddsjakt eller annan kontroll, som det är nu löper hela vargfrâgan på lösa boliner.

När det gäller vargen har många tagit upp den vanmakt enskilda människor upplever grund av att de inte har rätt att försvara sin egendom mot ett angrepp. Från en rad olika håll har man sagt till oss att konsekvensen kan bliaatt enskilda människor kommer att känna sig tvungna att ta saken i egna händer, dvs. att skjuta eller annat sätt döda varg oavsett om det är tillåtet eller inte. Enligt de uppgifter som lämnats till oss förekommer det dessutom redan i dag illegal jakt rovdjur, bl.a. varg, i skilda delar av landet.

Överväganden och förslag 43

Det som framförts till klyftan mellan människor och oss om myndigheter har varit sådan omfattning och kraft att frågan inte kan av förbigås. Förtroendeklyftan, kommit till uttryck när mött som människor och pratat om rovdjur, kan också ha djupare innebörd. en Den kan vara ett uttryck för allmän misstro mot myndigheter och en en känsla av att man inte själv kan styra sin livssituation. Detta är därför en fråga som återkommer till i huvudbetänkandet. Vår bedömning i denna del är att det kan ett steg mot att vara minska förtroendeklyftan att återinföra i framför allt 28§ vargen jaktförordningen. Därmed kan också långsiktigt förståelsen for en livskraftig vargstam i Skandinavien komma att gynnas.

4.5 28 §

överväganden angående

4.5.1 Rättsliga och praktiska aspekter

Om varg åter förs i 28 § jaktförordningen blir det möjligt för enskilda att under vissa förutsättningar döda utan att de först måste varg, vända sig till någon myndighet. Även paragrafen endast om ger . begränsade möjligheter att agera är det ändå viktigt för många att det finns en möjlighet att i akut situation försvara sina djur. en

En viktig skillnad mellan 28 § jaktförordningen och de andra bestämmelserna om skyddsjakt är att den enskilda möjlighet att under ger vissa förutsättningar agera utan något beslut från Naturvårdsverket eller någon annan myndighet när ett tamdjur angrips se avsnitt 2.6.3. Angående vad som gäller enligt brottsbalkens bestämmelser nöd, om se avsnitt 2.8. . Om varg tas med i 28 § tamdjursägare god möjlighet att ger man en i förväg bedöma när de kan ingripa. En sådan bedömning stadgandet av om nöd är säkerligen svårare för den enskilde. Det är ett väsentligt moment i 28 § att man kan ingripa omedelbart, utan att behöva vända sig till någon myndighet. Även paragrafen är om snävt formulerad och endast ger begränsade möjligheter att är agera detta enligt vår bedömning ändå viktigt för många människor. För det första grund av rent praktiska skäl, dvs. att faktiskt kan försvara man sina tamdjur i en akut situation. Därtill kommer, vi förstått under som våra många möten runt om i landet, den känslomässiga sidan saken. av Man vet att man under vissa omständigheter får ingripa och inte är hänvisad till att fråga någon myndighet lov. om

44 Överväganden och förslag

Enligt vår uppfattning är det viktigt att försöka minska den förtroendeklyfta mellan många människor lever i områden där varg

som förekommer och myndigheter, som kommit till uttryck vid våra möten. Vi bedömer att det kan bidra till att minska klyftan om varg åter tas med i 28 vilket i sin tur kan bidra till att öka acceptansen för vargen.

Det går emellertid inte att bortse från att det finns en risk i att släppa myndighetskontrollen. Det finns därför anledning att överväga hur omfattande bestämmelsen bör när det gäller arten. En lösning kan

vara

att göra särskilda begränsningar rätten att tillämpa paragrafen

vara av när det gäller så att det endast blir tillåtet i situationer där det

varg, framstår som nödvändigt.

För rennäringens del finns ett konkret, starkt och direkt påtagligt behov att ha möjlighet till skyddsjakt varg enligt de förutsätt-

av en ningar i 28 Även för fäbodbrukets del finns det i vart fall

som ges lokalt ett behov av en sådan möjlighet.

Om vill begränsa möjligheterna till skyddsjakt varg med

man stöd 28 § är väg att endast tillåta skyddsjakt vid angrepp på renar.

av en Vill tillgodose även fäbodbrukets behov är det svårare att göra

man begränsningen till vissa arter tamdjur. En lösning för att täcka

av även fäbodbruket är att begränsa möjligheterna till skyddsjakt till

tamdjur ingår i näringsverksamhet. Med denna lösning angrepp som kommer paragrafen att omfatta också angrepp andra djur än sådana

hålls vid fäbodar. Utanför hamnar t.ex. får som någon har som som hobby och oftast också hundar. Även fäbodar hobbykaraktär hamnar

av utanför.

På många håll skulle det kanske finnas förståelse för att man begränsar möjligheterna till skyddsjakt till fall då angrips. Å

renar andra sidan skulle detta kunna förstärka de konflikter som sina håll finns mellan renskötare och befolkning inom renskötselområdet

annan och därför i ett större perspektiv kunna få negativa konsekvenser för rennäringen. En begränsning till tamdjur i näringsverksamhet skulle förmodligen svår för många att förstå och acceptera. En sådan

vara begränsning skulle därför kunna bidra till ytterligare ökad misstro mot myndigheter.

Nerváganden och förslag 45

4.5.2 Konsekvenser för vargstammen

Hur många kommer att dödas

vargar

För det fall återinförs i 28 § kommer detta förmodligen att leda

vargen till att någon eller några enstaka vargar dödas per år.

Om man åter tillåter skyddsjakt varg enligt 28 § öppnas en möjlighet till skyddsjakt utan något direkt inflytande från någon myndighet. Detta skulle kunna leda till att ett stort antal vargar kommer att dödas utan möjlighet till styrning jakten. Mot sådan utveckling skulle bli

av att en följden talar att paragrafen är snävt formulerad och att den därför bara kommer att tillämpas i ett fåtal fall. När det gäller de rovdjursarter som redan i dag omfattas paragrafen är vår uppfattning att den tillämpats

av bara i ett fåtal fall. Denna bedömning bygger de uppgifter fått genom våra omfattande kontakter med myndigheter, organisationer och enskilda människor.

En skillnad mellan vargen och de arter som för närvarande ingår i paragrafen ibland angriper jakthundar se avsnitt 4.4.5.

är att vargen Vargangreppen sker då oftast vid tillfällen då det finns beväpnade människor i närheten. Det skulle kunna innebära att varg skulle dödas med stöd 28§ oftare än de andra arterna. Förslag att återinföra

i paragrafen har också framförts från hundägare och jägare. vargen

Möjligheterna att använda sig paragrafen i sådana sammanhang

av är emellertid begränsade. En förutsättning för skyddsjakt enligt paragrafen är att det har skett ett angrepp och att det finns skälig anledning att befara ett nytt Det innebär att det måste finnas

angrepp. någon objektiv omständighet som ger anledning att befara att en viss

angriper en hund kommer att göra det igen. Finns det inte varg som någon sådan omständighet får man inte med stöd av paragrafen döda vargen jfr. avsnitt 2.6.3.

Vi bedömer att skulle tas med i 28 så skulle detta

om varg förmodligen leda till att endast någon eller några enstaka vargar skulle dödas per år.

Effekter på vargstammens utveckling

Om skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen på varg endast leder till att enstaka dödas behöver det inte ha någon avgörande betydelse

vargar för vargstammens utveckling.

46 Överväganden och förslag

När det gäller 28 § är det svårare att bedöma effekterna vargstammen. Om följden skulle bli att ett stort antal vargar dödas kort tid skulle detta säkerligen kunna vända utvecklingen. Vargstammen är inte så stor att den tål att ett större antal dödas. vargar Det är emellertid vår bedömning att ett återinförande av vargen i paragrafen endast skulle leda till att enstaka vargar skulle dödas. Men även effekterna av detta är svåra att bedöma. De kan variera beroende vilken individ det är fråga Är det fråga om. om en ensam ungvarg kanske det inte har några andra konsekvenser än att just den individen försvinner. Är det däremot fråga alfadjur, dvs. ledardjuren, om ett ett av i en familjegrupp kan det få stora effekter se avsnitt 3.1. Det kan leda till att reproduktionen i gruppen upphör under något eller några år eller till att den splittras. Om den splittras kan detta i sin tur leda till att ingen av medlemmarna i gruppen kommer att reproducera sig under de närmaste åren. Det kan leda till ökad dödlighet bland de -kvarvarande vargarna men skulle också kunna få den effekten att flera olika familjegrupper bildas av den gamla. De vargindivider som skulle komma att dödas med stöd 28§ är sådana som med säkerhet vid åtminstone något tillfälle angripit ett tamdjur. Vid annan skyddsjakt kan man inte vara helt säker på att jakten verkligen gäller ett djur som orsakat skador. Såvitt man i dag känner till härstammar de skandinaviska vargarna från endast ett fåtal individer se avsnitt 3.2. Den genetiska variationen har minskat de senaste 15 åren och det finns risk att detta kommer att fortsätta om stammen inte får ett genetiskt tillskott utifrån. Utan något tillskott riskerar den också att drabbas av inavel. Dessa risker för stammens överlevnad kan undvikas genom invandring av varg från den finsk-ryska populationen. I dag vet man inte med säkerhet det om förekommer någon sådan invandring. l allt fall är det inte troligt att det förekommer i någon större omfattning. Om det förekommer invandring av varg är de invandrade individerna ur ett genetiskt perspektiv särskilt viktiga. Detta gäller emellertid endast om de får möjlighet att fortplanta sig. Skyddsjakt kan innebära attjust en invandrad individ dödas. Detta talar särskilt emot skyddsjakt i norra Sverige, invandrande måste för att nå som en varg passera Mellansverige där större delen av den skandinaviska populationen finns. Sammantaget är det alltså svårt att förutse konsekvenserna att av några enstaka vargar dödas genom skyddsjakt. Särskilt gäller det när man väger de genetiska aspekterna. Man måste också ta hänsyn till det självklara att vargar kan dö andra sätt än skyddsjakt, t.ex. genom av sjukdom, i trafikolyckor eller genom olaglig jakt. Skyddsjakt sammantaget med andra dödsorsaker skulle kunna tänkas få märkbara

Överväganden och förslag 47

konsekvenser för vargstammens utveckling. Om alfadjur ur

t.ex. ett par olika familjegrupper dödas under skyddsjakt samtidigt alfadjur i

som några andra dör andra orsaker kan det leda till att

grupper av utvecklingen bromsas eller kanske vänder neråt. Från de senaste åren finns också ett antal kända fall då dödats trafikolyckor

vargar genom samt laglig och olagligjakt.

Naturvårdsverket har gjort en bedömning hur stor vargstammen

av bör vara innan vargen åter förs i 28 l en skrivelse till regeringen med förslag till ändringar i jaktförordningen dnr 350-3847-96 Nv anförde verket:

Vargstammen år emellertid under ökning och det kan hända att det i år har fötts vargkullar på flera olika håll. Eftersom vargen har stor förmåga att snabbt föröka sig kan detta i så fall leda till en ganska snabb ökning av stammen. Om så blir fallet är Naturvårdsverket berett att förorda att även varg tillförs den artuppräkning som finns i 28 men dock inte förrän det är klarlagt att artens framtid inte riskeras i landet. Verket har gjort bedömningen att när det finns 10 etablerade vargpar på den skandinaviska halvön inte nödvändigtvis reprodu-

cerande så är detta kriterium uppjñøllt.

Såvitt man känner till finns det i dag sex familjegrupper och därutöver tre revirmarkerande par i Skandinavien se avsnitt 3.3. Antalet etablerade par har således i dag inte nått den nivå som Naturvårdsverket ansett nödvändig för att stammens framtid inte skall riskeras.

Antalet vargar och etablerade par är dock så stort att utvecklingen knappast helt ändrar riktning något eller några alfadjur dödas.

även om Den främsta risken med att ta med vargen i paragrafen är vi redan

som pekat att det kan innebära invandrat från den finsk-

att en varg som ryska populationen dödas.

Forskare från vargforskningsprojektet vid Grimsö forskningsstation har diskuterat den skandinaviska vargsituationen med amerikanska vargforskare och med personer inom viltförvaltningen i Alaska. I Nordamerika finns betydande erfarenheter tillväxande vargstammar.

av De amerikanska forskarna och tjänstemännen bedömde att i

man Skandinavien kan förvänta sig fortsatt snabb tillväxt

en av vargstammen och ett ökat antal familjegrupper. Åsikten framfördes

att man i Skandinavien inom den närmaste tiden borde börja med begränsad

en jakt på varg. Syftet skulle bland annat att ut jäktmetoder.

vara prova Uppgifterna om samtalen har vi fått från forskare vid vargforskningsprojektet;

Sammantaget framstår det som en rimlig bedömning att skyddsjakt enligt 28 som endast leder till att enstaka dödas, troligen inte

vargar

kommer att få någon avgörande betydelse för vargstammens utveckling. Risken att flera alfadjur skulle dö inom en begränsad tid på grund av att arten åter tas med i 28§ måste anses som liten. Därtill konstaterar att vargstammen de senaste tio åren haft en hög tillväxttakt, trots att ett antal djur dödats under denna tid.

4.6 28 §

Förslag angående

Vi föreslår att skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen skall

varg tillåtas samma villkor som för de andra rovdjursarter som omfattas av paragrafen.

Vi har de skäl for och återinförandet i 28 § i

vägt mot av varg jaktforordningen som redovisats ovan mot varandra. Vi konstaterar då att vargstammen i Skandinavien under de senaste tio åren ökat med ca 30 procent per år dock med en avmattning det senaste året. Stammen har ännu inte nått till nivå där den kan anses långsiktigt

upp en livskraftig. Detta förhållande kommer att få betydelse för de förslag som läggs fram i vårt kommande huvudbetänkande rörande en samlad rovdjurspolitik. Mer långsiktiga åtgärder måste övervägas både för att vargstammen skall kunna uppnå en nivå där livskraften kan bedömas

säker och for att detta skall kunna ske i en acceptabel samexistens som med näringar och människor i de områden som hyser varg.

Vår bedömning i den nu aktuella frågan, skyddsjakt varg, är emellertid att endast ett fåtal vargar skulle dödas på grund av denna åtgärd och att detta därför sannolikt inte heller kommer att få någon avgörande betydelse for vargstammens utveckling. Frågan om skyddsjakt på varg har en begränsad betydelse vid de långsiktiga överväganden som vi har att göra i vårt huvudbetänkande.

En utgångspunkt för vårt uppdrag är att det skall vara möjligt att bedriva djurskötsel även där det förekommer varg. På vissa områden finns starka behov av möjligheter till skyddsjakt på varg enligt 28 Att tillåta skyddsjakt varg enligt paragrafen skulle om den uppfattas rätt kunna bidra både till att öka acceptansen för arten och minska den klyfta mellan enskilda och myndigheter som många upplever.

Vid en avvägning av de olika aspekterna anser vi att de skäl som talar för återinförs i paragrafen väger över. Några begräns-

att vargen ningar till angrepp särskilda kategorier av tamdjur bör inte införas. Vi föreslår därför att vargen återinförs i 28

Vi föreslår vidare, med hänsyn till att största möjliga försiktighet bör iakttas även återinförs i 28 § jaktforordningen, att

om vargen

SOU l999z50 Övervaganden och/förslag 49

Naturvårdsverket uppdraget att noggrant följa i vilken omfattning

ges och vilket sätt denna möjlighet utnyttjas.

4.7 27 §

överväganden angående

4.7.1 Rättsliga och praktiska aspekter

Om varg omfattas av 27 § första meningen jaktförordningen kommer Naturvårdsverket att ha full kontroll över omfattningen den

av eventuella skyddsjakten och ha möjlighet att styra skyddsjakten till de platser där behovet är som störst.

Redan i dag kan Naturvårdsverket besluta om skyddsjakt varg ett sådant sätt att man t.ex. tillåter att ett visst antal vargar fälls inom ett angivet område 7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen. Det är då inte nödvändigt att peka ut någon särskild vargindivid. För att skyddsjakt skall kunna måste dock både förutsättningarna i 7 §

äga rum jaktlagen och de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt vara uppfyllda se avsnitt 2.6.1 och 2.6.2. Det förutsätts emellertid inte att någon har ansökt skyddsjakt utan beslutet fattas på initiativ av

om Naturvårdsverket.

Förutom omfattas bland annat björn, lo,järv och rovfåglar av

varg Naturvårdsverkets möjlighet att besluta skyddsjakt enligt 7 §jakt-

om lagen och 24 § jaktförordningen. Det är med stöd av dessa Naturvårdsverket under senare år beslutat om skyddsjakt björn och lo.

Om varg åter kommer att omfattas av 27§ första meningen jaktförordningen får Naturvårdsverket möjlighet att tillåta jakt varg utan att peka ut viss individ, liksom enligt de nämnda

en nyss bestämmelserna. Enligt 27 § skall emellertid initiativet till skyddsjakten komma från enskilda. Om omfattas av paragrafen kan alltså en

varg viss enskild eller sammanslutning av personer ansöka om

person tillstånd att skjuta ett visst antal djur. Det gör det möjligt för Naturvårdsverket att ett enkelt sätt styra skyddsjakten till den plats där behovet är störst. Till exempel skulle en särskilt utsatt renägare eller sameby kunna få ett tillstånd.

Den nuvarande möjligheten att besluta skyddsjakt varg och

om enligt 7§ jaktlagen och 24§ jaktförordningen förutsätter att det grund vargbeståndets storlek som sådant finns risker för allvarliga

av skador. I det avseendet är 27 § första meningen vidare. Skyddsjakt kan tillåtas de arter räknas det behövs för att förhindra

som upp om skador. Det krävs inte att beståndets storlek i sig innebär risker för

50 Övervägarzden ochføirsr/ag

skador. Men de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt måste vara uppfyllda. Dessa innefattar bl.a. att Lipprätthållandet den aktuella av artens bevarandestatusen inte får försvåras. Detta innebär möjligheterna att tillåta skyddsjakt enligt 27§ jaktförordningen inte skiljer sig så mycket från förutsättningarna enligt 7 § jaktlagen och 24 § jaktförordningen. En invändning mot att föra i 27 § första meningen är att vargen det redan är möjligt att tillåta jakt enskilda skadegörande vargindivider och att detta tillgodoser de behov skyddsjakt finns. av som Mot detta kan anföras att det oftast är svårt att med säkerhet fastställa att det är en särskild individ orsakar skada. Om omfattas som varg av 27 § första meningen slipper den skadelidande utreda det är viss om en individ angriper hans eller hennes tamdjur eller skadorna som om orsakas av olika individer vid olika tillfällen. Det finns ett särskilt skäl att föra i 27§ första nu vargen meningen, utan att därför ta ställning till jakt bör tillåtas enligt om denna. Vargen har förmåga att snabbt föröka sig. Det är inte en omöjligt att vargstammen några års sikt kan öka i antal högst märkbart. Vårt huvudbetänkande kommer först i december detta år. Förslagen i detta skall behandlas av regering och riksdag. Nya regler kan därför träda ikraft tidigast någon gång under 2001, inte om regeringen dess för innan gör några ändringar ijaktförordningen. Det kan därför vara av värde att redan göra det möjligt för nu Naturvårdsverket att tillåta skyddsjakt på under de förutsättningar varg som ges i 27 § första meningen. Sammantaget är bedömningen att införandet i 27 § första av vargen meningen inte skulle vidga möjligheterna till skyddsjakt i någon större omfattning. Liksom i dag skulle Naturvårdsverket ha full kontroll över omfattningen av den eventuella skyddsjakten. Med restriktiv en hållning från verket och med den nuvarande vargstammen behöver det inte bli någon skillnad mot vad som skulle fallet med regelverkets vara nuvarande utformning. Däremot ger 27§ första ledet den fördelen att Naturvårdsverket skulle få bättre möjligheter att styra eventuell skyddsjakt. Mot denna bakgrund ter sig frågan bör föras i om vargen paragrafen okomplicerad.

Överväganden och förslag 5l

4.7.2 Konsekvenser för vargstammen

Hur många vargar som kommer att dödas med stöd av 27§ första meningen jaktförordningen, om vargen åter förs där, är beroende av de beslut som Naturvårdsverket fattar med stöd paragrafen. Det får av knappast några negativa konsekvenser för vargstammens utveckling om arten åter tas med i 27 § första meningen jaktförordningen.

Om varg tas med i 27§ forsta meningen jaktförordningen har Naturvårdsverket möjlighet att avgöra hur många vargar som får fällas enligt paragrafen. Frågan om tillstånd till skyddsjakt skulle tas efter upp ansökningar från enskilda. Konsekvenserna för vargstammen är alltså beroende av de beslut fattas med stöd paragrafen. som av Naturvårdsverket följer kontinuerligt vargstammens utveckling. För att kunna göra detta är man beroende av uppgifter från inventeringar och pågående forskning. Vid sitt ställningstagande till ansökan en om skyddsjakt skulle verket göra bedömning vargstammens varg en av situation vid tiden för ansökan och det behov skyddsjakt finns. av som Man skulle då också kunna beakta hur många vargar som eventuellt fällts med stöd av 28 Vid beslut enligt 27§ första meningen skulle Naturvårdsverket kunna beakta behovet av att vargar invandrar från den finsk-ryska populationen. Om det finns särskild anledning invandrad att tro att en vargindivid finns i ett visst område skulle man kunna undvika att tillåta jakt just där. För att Naturvårdsverket skall få besluta om skyddsjakt enligt 27 § jaktförordningen måste de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt vara uppfyllda. Redan dessa framgår att Naturvårdsverket inte kan av tillåta skyddsjakt i någon större omfattning, såvida vargstammen inte är så stor att den kan anses långsiktigt livskraftig. Sammantaget är vår bedömning att det knappast kan få några negativa konsekvenser för vargstammens utveckling om arten åter omfattas 27 § första meningen.

4.8 27 §

Förslag angående

Vi föreslår att skyddsjakt på enligt 27§ första meningen jaktvarg förordningen skall tillåtas.

52 Överväganden och förslag

Vi föreslår åter skall omfattas 27§ första meningenjakt-

att varg av förordningen. Denna åtgärd är i dag relativt okontroversiell. Om och i så fall i vilken omfattning skyddsjakt bör tillåtas enligt paragrafen kommer bli uppgift för Naturvårdsverket att bedöma. Med varg-

att en stammens nuvarande storlek och utbredning kan enligt vår uppfattning

mycket restriktiv tillämpning komma i fråga. endast en

4.9 överväganden om förföljelserätt

Vi går i detta betänkande inte närmare frågan om att återinföra förföljelserätten. I slutbetänkandet vi att ta upp behovet av mer

avser genomgripande förändringar bestämmelserna skyddsjakt.

av om

Utrymmet för skyddsjakt enligt 28 § jaktförordningen är begränsat. l samband med att överväger åter skall omfattas av

man om varg paragrafen kan det därför finnas skäl att ta upp frågan om också den så kallade förföljelserätten skall återinföras se avsnitt 2.6.3.

Om såväl förföljelserätt införs i paragrafen får den i allt

varg som väsentligt lydelse den hade fram till 1990. Ett sådant

samma som tillvägagångssätt innebär emellertid vidgar möjligheterna till

att man skyddsjakt inte bara utan också björn, järv och lo, som redan

varg i dag ingår i artuppräkningen i paragrafen. Det är också tänkbart att endast införa förföljelserätt för Detta skulle innebära att möj-

varg. ligheterna till skyddsjakt blir vidare än för de andra arterna.

varg

l detta betänkande behandlar endast frågor om skyddsjakt

Det skulle krävas särskilda överväganden för att kunna ta .varg ställning till det lämpliga i att vidga möjligheterna till skyddsjakt också

björn, järv och lo. Skadesituationen motiverar inte att möjligheterna till skyddsjakt är vidare än för de andra arterna. Vi går därför

varg

inte på frågan att återinföra förföljelserätten utan har valt att nu om endast överväga varg skall återinföras i de aktuella paragraferna.

Vi att i slutbetänkandet överväga behovet av mer

avser genomgripande förändringar bestämmelserna skyddsjakt. Vi

av om kommer då också att behandla frågan om förföljelserätten.

1 O Ikraftträdande

Våra förslag bör kunna genomföras i sådant takt att de ändrade reglerna kan träda i kraft den l oktober 1999.

Tiden från att de Föreslagna ändringarna träder i kraft till dess att

nu regeringen efter remissomgång skall behandla förslagen i vårt

en huvudbetänkande får i realiteten karaktären av försöksperiod. Huvudbetänkandet, i vilket åter kommer att behandla frågor som rör skyddsjakt, skall överlämnas till regeringen i december 1999. Det betyder att remissförfarandet kan vara avslutat till sommaren 2000. Om

vid den tidpunkten kan att de föreslagna ändringarna fått man se nu oönskade kan då göra de korrigeringar som befinns

konsekvenser man

nödvändiga.

54 Överväganden och förslag

Särskilda

yttranden

Särskilt yttrande från Lennart

Nyman Världsnaturfonden WWF och Klas Hjelm

Svenska

Naturskyddsföreningen

Generellt anser vi att rovdjursutredningen gjort mycket gedigen en översikt av den lagstiftning, den praxis och alla de problemställningar på internationell, nationell, regional och lokal nivå förekomsten som av en vargpopulation innebär. l huvudsak delar också de slutsatser som utredningen dragit i löpande text, vi tycker inte att de återspeglas i men utredningens förslag när det gäller 28 § jaktförordningen. Utredningen framlägger två förslag till ändringar i jaktförordningen. Dessa behandlas separat nedan.

27 § jaktförordningen

Vår utgångspunkt är att ansvaret för förvaltningen de stora av rovdjuren måste ligga på central nivå, så länge populationerna de av fyra arterna inte kan långsiktigt säkrade. Vargen är fortfarande anses klassad som akut hotad. Det är därför enligt vår mening nödvändigt att den högsta ansvariga faunavårdsmyndigheten i landet, Naturvårdsverket, har full kontroll över vargstammens utveckling och också över alla situationer då varg lagligen avlivas. Detta är också enligt vår uppfattning i överensstämmelse med såväl Bernkonventionen EU:s som art- och habitatdirektiv. Endast Naturvårdsverket kan meddela tillstånd till skyddsjakt enl 27 §jaktförordningen och har därmed full kontroll. Vi anser därför att vargen kan återinföras i första delen 27 av Det som blir avgörande är hur paragrafen i denna del kommer att tillämpas vad gäller Vi vill därför betona betydelsen att vargen. av Naturvårdsverket tillämpar paragrafen med den restriktivitet är som nödvändig med hänsyn till vargstammens nuvarande status och utveckling.

56 Särskilt yttranden

28 §jaktför0rdningen

Utredningen hänvisar till EUs art- och habitatdirektiv där en av huvudförutsättningarna för att man ska ha rätt att avsiktligt fånga och döda djur som omfattas av direktivet är, att inte en gynnsam bevarandestatus hos den berörda arten försvåras. Mer konkret säger utredningen att "undantag inte får göras undantaget kan medföra

om att artens långsiktiga överlevnad försvåras eller dess utbredningsområde minskar

Vidare säger utredningen att de allmänna utgångspunkterna för utredningsarbetet innebär att det i Sverige skall finnas långsiktigt

en livskraftig vargstam..., samt "att förslagen skall ge vargen art möjlighet att långsiktigt överleva iSverige

Ett återinförande under 28 § innebär att enskilda, under

av vargen vissa Förutsättningar, har möjlighet att själva ingripa och döda varg utan förhandsmedgivande Naturvårdsverket eller myndighet. Den

av annan ansvariga myndighetens kontroll av vargstammens populationsutveckling försvåras och försenas, och en rad andra faktorer talar mot införandet under denna paragraf i dagsläget:

av vargen 1 Enligt preliminära uppskattningar vargpopulationen i Sverige/

Norge vintern 1998/99 uppgår stammen till 54-71 individer. Detta

är ingen ökning i förhållande till situationen 1997/98, och även om

vissa individer kan tillkomma i den slutliga analysen av

inventeringsresultaten, är det tveksamt om stammen över huvud

taget haft någon statistiskt signifikant ökning under det senaste året.

Den snabba ökningen under .de åren har alltså brutits,

senaste men

intressant är att även det högre talet, 70 djur, är endast ca

mer ca

1/3 det lägsta antal djur rekommenderas Sverige ska

av som om

leva till målet långsiktigt livskraftig vargpopulation en

upp om en -

av utredningens grundförutsättningar

Utredningen gör själv bedömningen att a under förutsättning att

det förekommer viss invandring varg från Finland till Skandi-

navien skulle stam 200 djur kunna bedömas som livs-

en av ca

kraftig. Om ingen invandring skulle förekomma, dvs. den

skandinaviska vargpopulationen genetiskt isolerad, måste b

var

antalet öka till 500 för att den långsiktiga överlevnaden

vargar ca

skulle säkrad. En särskild expertgrupp tillsatt av utredningen,

vara

sammansatt viltekolog, två populationsekologer, en popu-

av en

lationsgenetiker och evolutionär genetiker, har bl a försökt

fastställa det kritiska minimiantal skulle behövas för att

som

garantera ett bevarande den skandinaviska vargpopulationen i ett

l0O-årsperspektiv.Med hänsyn till genetiska, demografiska och

Särskilt yttranden 57

miljömässiga förhållanden rekommenderade dessa experter att C det skulle behövas population om ca 500 djur.

Slutligen gör expertgruppen bedömningen att jakt eller annan form decimering är bevarandebiologiskt oacceptabelt idag.

Mot bakgrund av denna argumentation kan vi inte acceptera att

införs under 28 § innan den absoluta miniminivån för hållbar vargen överlevnad garanterats d v s ca 200 djur.

- 2 Enligt utredningen utgörs den främsta risken med att återinföra

i 28 § att det kan innebära att varg som invandrat från vargen en den finsk-ryska popultationen dödas. Om möjligheterna att vidmakthålla invandring till Skandinavien från den

en av varg finsk/ryska populationen minskar så ökar i motsvarande grad den genetiska isoleringen av den skandi-naviska vargstammen och därmed behovet att upprätthålla betydligt större vargpopulation

en - 400-500 djur enl utredningen.

Eftersom dessa individer med nödvändighet kommer att röra sig söderut renskötselområdet, där behovet av skyddsjakt rim-

genom ligen är störst, har de alltså små möjligheter att överleva. Det är dessutom omöjligt att avgöra i en skyddsjaktsituation om en varg är

invandrad från Sydsverige, ett värdefullt alfadjur från en ungvarg någon de etablerade familjegrupperna, eller ett ur genetisk

av synpunkt mycket värdefullt djur från den finsk/ryska populationen.

Risken vid skyddsjakt enl 28 § irenskotselområdet råkar

att man döda något de få djur eventuellt är på vandring söderut från

av som den jinsk/ryska populationen är så stor, att vi att bl. a.

anser man, med åberopande försiktighetsprincipen, inte bor tillstyrka

av skyddsjakt enl denna paragraf i dagsläget. 3 Utredningen gör bedömningen att om vargen återinförs i 28 § kommer detta förmodligen att leda till att någon eller några enstaka

dödas år. Å andra sidan säger utredningen att "detta vargar per skulle kunna leda till att ett stort antal kommer att dödas

vargar utan att det finns någon möjlighet till styrning avjakten

Vi att denna osäkerhet i bedömningen, som vi for övrigt

anser delar, klart exempel på när försiktighetsprincipen bör till-

är ett ämpas. Vi vet helt enkelt för lite vad skulle kunna hända

om som med vargstammens tillväxt 28 § tillämpas.

om 4 Vi delar utredningens synpunkt att det främst är rennäringen som bör tillåtas skydda sina djur skyddsjakt. Samtidigt bedömer

genom vi att det också främst är inom renskötselområdet som behovet av att kunna tillgripa 28 § kommer att störst, samtidigt som riskerna

vara är störst inom detta område att även värdefulla avelsdjur av varg kommer att fällas.

58 Särskilt yttranden

Vi gör därför bedömningen att rennäringens och även andra tamdjursägares berättigade krav på skydd mot vargar bör ske genom tillämpande av 27 § jaktförordningen, till dess att vargstammen i Skandinavien vuxit till ca 200 djur.

Med hänvisning till de kommentarer vi lämnat delar vi

som ovan inte utredningens åsikt när det gäller att återinföra vargen under 28 § jaktförordningen. Vi att 27 § ger tillräckligt skydd för

anser både skadelidande människor och för vargpopulationen till dess att vargpopulationen i Skandinavien når storlek på 200 djur.

en ca

Särskilt yttranden 59

Särskilt yttrande från Per Gustav Idivuoma

Svenska

Samernas Riksförbund och Bror Saitton Sametinget

28 § jaktförordningen

Från rennäringens sida vill som experter understryka vikten att

av en ändring 28 § jaktförordningen beträffande måste praktiskt

av varg vara tillämpbar för den enskilde renägaren/vårdaren i ett trängt läge

som skall kunna skydda sin egendom från vidare rovdjursangrepp.

Finns inte förföljelserätt, förfelas grundsyftet och bestämmelsen blir i praktiken verkningslös, om syftet med förordningsändringen skall

att skydda sin egendom. Även vi det positivt att skyddsjakt vara om ser kan omfatta också varg, måste vi understryka att ett verkligt skydd måste innebära att förföljelserätt föreligger eftersom skadesituationen vad gäller varg är speciell.

Även rättssäkerhetsskäl talar för utvidgning bestämmelsen i

en av 28 § jaktförordningen till förekommande tolkningsproblem

av om dödandet skett i omedelbar anslutning till angrepppet.

60 Särskilt yttranden

sou 1999:50 61

min

Kommittédirektiv

En sammanhållen Dir

rovdjurspolitik

1998:6

Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 1998

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utreda frågan om en sammanhållen rovdjurspolitik.

Utredaren skall

utarbeta förslag till sammanhållen rovdjurspolitik som gör en - en

helhetssyn de biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågorna

möjlig,

beskriva intressekonflikterna samt lämna förslag till åtgärder för att -

begränsa dem och för att åstadkomma bättre samverkan mellan

Företrädare för bevarandeintressen, näringsidkare, jägare och

lokalbefolkning som berörs av rovdjursförekomsten,

analysera behovet av förändringar i reglerna för ersättningssystemen -

med utgångspunkt i nu gällande principier för ersättning för

rovdjursskador samt ersättningssystemet för övriga tamdjur,

ren

beskriva hur behovet inventeringar, forskning och information - av

kan tillgodoses och finansieras och

under uppdragets utförande samråda med företrädare för aktuella -

intressegrupper i syfte att eftersträva förankring av förslagen hos

berörda intressenter.

62 Bilaga 1

Mål och riktlinjer för naturvårdsarbetet

Riksdagen beslutade år 1990 om mål och riktlinjer för naturvårdsarbetet prop. 1990/91190, bet.1990/91:JoU30, rskr. 1990/912338. Enligt dessa skall den biologiska mångfalden och den genetiska variationen säkerställas. Växt- och djursamhällen skall bevaras så att i landet naturligt förekommande växt- och djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Målet innebär att rovdjursstammarna skall ha en sådan utbredning och numerär, att arternas långsiktiga överlevnad i Sverige kan säkerställas.Enligt 4 §jaktlagen 1987:259 stadgas att viltet skall vårdas i syfte att bevara de viltarter tillhör landets viltbestånd och att som främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna. Säkerställandet av de fyra stora rovdjursarterna, dvs björn, varg,järv och sker bl.a. restriktivigenom tet i fråga att tillåta jakt. Fasta rovdjursstammar orsakar emellertid om skador för bl.a. tamdjursskötseln och då främst renskötseln. För att ge dem som bedriver tamdjursskötsel möjlighet att skydda sina intressen finns i jaktlagen bestämmelser som innebär att jakt rovdjur kan tillåtas under vissa bestämda förutsättningar, bl.a. för att förhindra allvarlig skada boskap.

Bakgrund

Den svenska rovdjurspolitiken omfattar ett stort antal frågor, alltifrån jaktregler och åtaganden internationellt till ersättning för rovdjursskadad egendom.

De fyra stora rovdjursarterna samt örnarterna utgör värdefulla inslag i vår fauna och är även internationellt betydelsefulla. Sverige har genom konventionen den 19 september 1979 om skydd europeiska vilda av djur och växter samt deras naturliga miljö, Bernkonventionen SÖ 1983:30 åtagit sig att skydda bl.a. de fyra stora rovdjuren och örnarterna. Genom rådets direktiv 92/43/EEG den 21 maj 1992 av om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter art- och habitatdirektivet samt rådets direktiv 79/409/EEG den 2 april 1979 av om bevarande av vilda fåglar fågeldirektivet åläggs medlemsstaterna motsvarande skyldighet att förbjuda avsiktlig fångst och avsiktligt dödande av bl.a. björn, och kungsörn. Sveriges nationella varg, regler beträffandejakt rovdjur har anpassats efter dessa regler.

Bilaga l 63

l Statens naturvårdsverk är central tillsynsmyndighet för jakt- och faunavårdsfrågor. Naturvårdsverket handlägger frågor rör som rovdjursförekomst och tillstånd till jakt efter rovdjur.

Rovdjurens antal och utbredning har under åren genomgått stora och snabba förändringar. Under 1800-talets andra hälft decimerades stammarna i Sverige kraftigt. Äfven under 1900-talet har förändringarna varit påtagliga. Samtliga fyra stora rovdjursarter ökar i landet numera såväl till antal som i utbredning. Antalet stora rovdjur i Sverige är i dag större än det varit någon gång sedan första världskriget.

Med växande rovdjursstammar följer ökade skador tamdjur, främst ren men också får och hundar. En grundläggande förutsättning for att berörda näringsidkare, lokalbefolkningen och rovdjuren skall kunna existera sida vid sida är bl.a. att frågor skador och skadeersättningar om ges en långsiktig och för berörda parter acceptabel lösning. Reglerna för ersättning för skada på och andra tamdjur har ändrats påtagligt renar de senaste åren bl.a med syftet att täcka de verkliga förlusterna och att , öka motivationen för att förebygga skador. Riksdagen beslutade år 1992 prop.1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m., bet.l992/92:BoU8 om principer for ersättning när det gäller som, renar, bygger förekomst och föryngring rovdjur i samebyarna. av Det nya ersättningssystemet trädde i kraft den 1januari 1996.

Naturvårdsverket och Sametinget träffade en överenskommelse år 1995 som innebär att rennäringen accepterar viss rovdjursförekomst men också att rovdjursstammarna inom renskötselområdet skall decimeras om antalet rovdjursföryngringar överstiger en viss nivå. När det gäller annan skada av vilt kan bidrag i första hand lämnas för åtgärder for att förebygga skada. Bidrag till sådana åtgärder eller ersättning för uppkommen skada lämnas inte om det gått att försäkra sig mot skadan. Frågan om målen för rovdjursforvaltningen har nytt väckts samband med den ökade rovdjursforekomsten i renskötselområdet och spridningen av rovdjur till andra delar landet. Ökningen av av rovdjursstammen har under de senaste åren medfört väsentlig en ökning av antalet ansökningar till Naturvårdsverket olika former om av jakt på de fyra stora rovdjursarterna och på örn. Naturvårdsverket har, med iakttagande den s.k. forsiktighetsprincipen, medgett skyddsjakt av i större utsträckning än tidigare, framför allt när det gäller lodjur. Många sökanden har emellertid begärt att få minska antalet rovdjur väsentligt mer än vad Naturvårdsverket medgivit. För att fördela ersättningen för rovdjursrivna renar mellan samebyarna och för att få kunskap om antalet rovdjur och deras utbredning utför länsstyrelserna i

64 Bilaga

samarbete med samebyarna årliga rovdjursinventeringar i renskötselområdet. Med inventeringarna underlag har Naturvårdsverket gjort

som

bedömningar och i vissa fall medgett utökad skyddsjakt. 1takt med nya att rovdjurens antal och därmed nämnda konflikter har ökat har acceptansen för de stora rovdjuren påverkats. Det är därför av stor vikt att samverkan sker mellan bevarande-intressen, näringar, jägare och andra berörs rovdjurens förekomst för att åstadkomma

som av lösningar är acceptabla för berörda parter. Detta är inte minst

som viktigt mot bakgrund de fall illegal jakt som har rapporterats

av av under senare år.

Uppdraget

Regeringen gör den bedömningen att det, mot bakgrund av de senaste årens utveckling rovdjursstammarna och de ovan beskrivna

av frågorna, finns ett behov att, i enlighet med riksdagens beslut om att

av begära förslag till sammanhållen rovdjurspolitik prop. 1996/97:1,

en bet.1996/97:JoU1, rskr.1996/97:l13, 1996/97:1 14, tillkalla en utredare med uppgift att överväga och lägga ett förslag till en sammanhållen rovdjurspolitik gör det möjligt att anlägga en helhetssyn på

som biologiska, jaktliga och näringsmässiga frågor.

Den huvudsakliga utgångspunkten för utredarens arbete skall vara det miljöpolitiska målet att den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas och att djursamhällen skall bevaras så att i landet naturligt förekommande djurarter ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.

En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara de

annan näringsmässiga och jaktliga frågorna. Det måste vara möjligt att bedriva djurskötsel även i de områden där det finns rovdjur. De skador rovdjuren åstadkommer måste ersättas och arbetet med skadeförebyggande åtgärder fortsätta.

Med dessa utgångspunkter skall utredaren beskriva den situation som i dag råder och den utveckling kan förväntas av rovdjursstammarna,

som

antal individer och den geografiska utbredningen. Utredaren i fråga om skall mot bakgrund härav beskriva problemen med skador och föreslå hur dessa skador kan förebyggas andra sätt än genom skyddsjakt.

Utredaren skall kartlägga de konflikter uppstår till följd av

som skadorna och beskriva berörda människors uppfattning beträffande konflikterna. Vid behov skall utredaren lämna förslag till åtgärder för

Bilaga 65

l att motverka konflikterna. Utredaren skall också redovisa omfattningen

olaglig jakt efter rovdjur och föreslå åtgärder mot denna. Utredaren av skall vidare föreslå de åtgärder vid hanteringen konflikterna,

som, av kan underlätta samverkan mellan bevarandeintressen, jaktintressen, lokalbefolkningens intressen och intresset hos de näringar som berörs av rovdjursförekomsten.

Utredaren skall analysera behovet foränd-ringar i reglerna för

av systemen med utgångspunkt i gällande principer för ersättning för

nu rovdjursskador samt ersättningssystemet för övriga tamdjur. De

ren finansieringsmöjligheter medlemsskapet i EU ger skall ingå i

som analysen.

Utredaren skall vidare redovisa hur behovet inventeringar, forskning

av och information kan tillgodoses och finansieras. Utredaren skall slutligen granska den statliga administrationen och organisationen av rovdjursförvaltningen och förslag till de förändringar som gransk-

ge ningen föranleder.

Utredaren skall med sina förslag sträva efter att åstadkomma lösningar på beskrivna problem och konflikter som kan tillgodose

ovan grundläggande förutsättningar för samexistens mellan berörda

en näringar, lokalbefolkning och rovdjur. Förslagens förhållande till Sveriges internationella åtaganden skydd för vilda djur och deras

om livsmiljöer skall redovisas. Uppdraget skall utföras efter samråd och dialog med berörda intressenter.

Redovisning av uppdraget

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir.l992:50, pröva offentliga åtaganden dir.l994:23, redovisa jäm-ställdhetspolitiska aspekter dir. 1994:124, samt att redovisa konsekvenserna för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir.1996:49. De ekonomiska konsekvenserna åtgärder och

av forslag skall redovisas. Förslag till finansiering skall lämnas.

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den ljuli 1999.

66 Bilaga

WP;

Tilläggsdirektiv

Utredning om en sammanhållen Dir.

rovdjurspolitik 1998:63

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Utredaren M 1998:03 skall med förtur utreda frågan bestämmom elserna i 27 och 28 jaktförordningen 1987:905 bör omfatta utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter varg.

Bakgrund

Föreskrifter om skyddsjakt finns i bl.a. 27 och 28 jaktförordningen. Föreskrifterna har meddelats med stöd 29 § 3jakt1agen 1987:259. av

Statens naturvårdsverk får enligt 27 § jaktförordningen, under vissa förutsättningar, ge tillstånd till jakt, det behövs för att förhindra att om björn, järv, lo, säl eller öm orsakar skador. När det gäller får ett varg tillstånd endast ett enskilt djur orsakar allvarliga skador eller avse som olägenheter.

Björn, järv eller 10 har angripit och skadat eller dödat tamdjur får som enligt bestämmelser i 28 § jaktförordningen dödas tamdjurets av ägare, om det finns skälig anledning att befara ett nytt och det angrepp om sker i omedelbar anslutning till angreppet. Denna rätt till skyddsjakt omfattar alltså inte varg.

Före den 1 mars 1990 gällde bestämmelser skyddsjakt för samma om varg som for björn, järv, och öm. Begränsningama i möjligheterna till skyddsjakt efter gjordes med hänsyn till den då mycket varg svaga vargstammen.

68 Bilaga2

Den växande vargstammen har givit upphov till oro, framför allt för skador på tamdjur. Det har väckt frågan om varg nu åter fullt ut bör omfattas reglerna i 27 och 28 jaktförordningen. Naturvårdsverket

av har anfört skäl för att såväl 27 28 §§ bör kunna vidgas till att

som omfatta också dock utan att redovisa något slutligt ställnings-

varg, tagande.

Frågan omfattas utredningens huvuddirektiv men mot den angivna

av bakgrunden bör utredningen med förtur utreda rätten till nödvärns-

bör återinföras i 28 § jaktförordningen. jakt efter varg nu

Vidare bör det med förtur utredas det är möjligt att i 27 § jaktför-

om ordningen återinföra möjligheten for Naturvårdsverket att ge tillstånd till utvidgad skyddsjakt efter varg.

Uppdraget

Utredaren skall med förtur utreda frågan om utvidgad skyddsjakt respektive nödvärnsjakt efter varg.

Uppdraget innebär att utredaren skall undersöka om det är möjligt att med utgångspunkt i utredarens huvuddirektiv dir. 1998:6 vidga bestämmelserna i 27 och 28 jaktförordningen till att gälla också

Om utredaren finner att det bör kunna komma i fråga, skall varg. utredaren också pröva under vilka förutsättningar och på vilka villkor skyddsjakten respektive nödvärnsjakten kan bedrivas.

Utredaren skall förslag till de författningsändringar som utredarens

ge överväganden kan ge anledning till.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i den aktuella delen senast den

nu 30 april 1999.

Tidpunkten för redovisning av uppdraget i huvuddirektivet dir. 1998:6 ändras till den 15 december 1999.

l KUNGL. BIBL.

1999 -054 2

STOCKHOLM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler+ Bilagor. Ju. 32.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. . Sterilisermgsñágani Sverige1935-1975. 33.Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför . tryggt - Ekonomiskersättning.S. äldresamtavgiñer för äldre-och handikappomsorg.

Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34. Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektiva vänne-och miljölösningar. N. 35. Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi. . - Effektivare Totalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36. Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37.Underrättelsetjänsten översyn.Fö. . - en Invandrarskapoch medborgarskap. . 38. Följdleveranseri sambandmedexportav Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaett får i Gudsnamn.Om religionsfrihet 39. Vuxenutbildning för alla Andra åretmed . och demokrati.Demokratiutredningensskriñserie. Kunskapslyñet.U.

Ju. 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,nynazismoch främlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsfors-

. Bör demokratinavnationaliseras lagsamtforslagtill ett centrumför dokumentärfilm .

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenñlmvårdscentral.Ku.

Elektronisk demokrati.Demokratiutredningens 42. Ny luftfartslag.N.

. skriñserie.Ju. 43.Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

Etik och demokratiskstatskonst. verksamhet.Ju. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

Den framtida kommersiellalokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

Nytt systemfor prövningavhyres-och arrendemål. platsvalsprocessen.M. . Ju. 46.Ökadesocialbidrag.En studieominkomsteroch Ökad rättssäkerheti asylärenden.UD. socialbidragåren 1990till 1996. i

Garantipensionoch Bosättningstilläggför personer 47.Mervärdesskatt frivillig skattskyldighet.Fi. . födda år 1937eller tidigare. 48.LäraavEstonia.Den andradelrapportenoch

l8. Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N.

Artikel 7 EG:svarumärkesdirektiv.i 49. Invandrare företagare.Ku.

som . Ändringar i varumärkeslagen.Ju. 50.skyddsjakt varg.M.

20.Sverigeochjudamastillgångar. UD.

21.Lindqvists nia niovägarattutvecklabemötandet

av personermed funktionshinder.

22. Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins

värde och värdighet.Demokratiutredningens

skriftserie.Ju.

Utveckling avmänskligaresurseri arbetslivet. . Förslagtill inriktning av nyamål 3 inom EG:s

strukturfonder.N.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra-

ñskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N.

25. Samema ett ursprungsfolki Sverige.

- 26.Införsel avbeskattadevaror.Fi.

27. Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga

jobb och arbetslöshetsersättningen.N.

28. Kontantmetodfor småföretagare.Fi.

29. Internationellkonflikthantering att förberedasig

tillsammans.Fö.

30. Yttrandefrihetenoch konkurrensen Förslagtill

mediekoncentrationslag.m. m. Ku.

3l. Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Nya formánsrättsregler+ Bilagor. I Märk val 7

Invandrarskapoch medborgarskap.Demokrati- Införselavbeskattadevaror.26

utredningensskriftserie. 8 Kontantmetodför småföretagare.28

Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihet och Fastighetsmäklamämndeneffektivare tillsyn. 3 5

demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.9 frivillig skattskyldighet.47

Mervärdesskatt-

Rasism,nynazismoch främlingskap.

Demokratiutredningensskriftserie.10 Utbildningsdepartementet

Bör demokratin avnationaliseras God sedi forskningen.4

Demokratiutredningensskiñserie.11 Vuxenutbildningför alla Andra åretmed

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Kunskapslyñet.39

skriftserie.12

Etik ochdemokratiskstatskonst. Jordbruksdepartementet

Demokratiutredningensskriftserie.13

Yrkesfisketskonkurtenssituation.3 Nytt systemför prövning avhyres-ocharrendemål.15

Samema ett ursprungsfolki Sverige.25 Artikel 7i EG:s varumärkesdirektiv. -

Ändringar i varumärkeslagen.19 Kulturdepartementet

Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Denframtidakommersiellalokalradion.14 värdeoch värdighet.Demokratiutredningensskriñserie

Frågortill det industriellasamhället.18 22

Förslagtill Tillsyn överadvokater 31 Yttrandefrihetenoch konkurrensen-

m. m.

mediekoncentrationslagm. m. 30 Utvecklingssamarbetepå rättsorrtrådet.32

Svensktmedborgarskap.34 Likvidation avaktiebolag.36

Bevaradokumentärfilmenskulturarv. Åtgärdsförslag Demokratini denoffentligasektornsförändring.

samtforslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen Demokratiutredningensskriftserie.40

filmvârdscentral.41 Oberoende,ägandeoch tillsyn i revisionsverksamhet.43

Invandraresomföretagare.49

Utrikesdepartementet

Näringsdepartementet Ökadrättssäkerheti asylärenden.16

Effektiva värme-och miljölösningar.5 Sverigeochjudamas tillgångar. 20

Utveckling avmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

till inriktning av nyamål 3 inom EG:sstrukturfonder. 38

EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt Försvarsdepartementet

avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Effektivare Totalforsvarsstödi Östersjöområdet.6

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb Internationellkonflikthantering attför beredasig -

- ocharbetslöshetsersättningen.27 tillsammans.29

Ny luñfartslag.42 Underrättelsetjänsten enöversyn.37

- Öppenelmarknad.44

LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

Socialdepartementet

slutredovisning.48 Steriliseringsfrågani Sverige 1935-1975.Ekonomisk

ersättning.2 Miljödepartementet

GarantipensionochBosättningstilläggför personer

Slutforvaringavkämavfall. Kommunernaoch födda år 1937eller tidigare. 17

platsvalsprocessen.45 Lindqvists nia nio vägarattutvecklabemötandetav

- Skyddsjakt varg.50 personermed funktionshinder.21

Bo Betalarätt.Särskildaboendefonnerfor äldre

tryggt -

samtavgifter for äldre-och handikappomsorg.33

Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

socialbidragåren 1990till 1996.46

3 a l1

fakta info direkt

Tal083387671oo.Fax08587 67171.

Box642,0.113,82Stockhol

0rdc-r§,lfz1ktai11f0.seu/wxx/.fhktainfost

ISBN:ç;|-7li|u-g72-2 ISSN:e:,7r,-25x