Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter I

Bokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapporBokpriskommissionens delrapport It It It It I

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter

Delrapport från Bokpriskommissionen Stockholm 2002

TTTTill statsrådet och chefenTill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefen För KulturFör KulturFör KulturFör KulturdeparFör Kulturdepardepartementetdepardepartementettementettementettementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla Rydquist. Som sakkunniga förordnades skatteen kommission med uppgift att följa och granska direktören Lennart Hamberg, enhetschefen Mads prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den Lundgaard, avdelningschefen Birgitta Modigh och 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor programchefen Roger Petterson. sänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen Genom beslut den 17 januari förordnades förlägskall verka för att åtgärden får fullt och bestående ge- garen David Stansvik som ledamot i kommissionen. nomslag i det pris som konsumenten betalar för Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades böcker, tidskrifter mm. Ett mål är att läsandet skall som experter hovrättsassessor Maria Eka och öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av departementssekreterarna Madelén Falkenhäll och den sänkta mervärdesskatten skall redovisas. Birgit Gunnarsson.

Kommissionen skall slutligt redovisa sitt uppdrag i Numera generaldirektören Mats Ekdahl var komen rapport senast den 20 december 2004. Del- missionens sekreterare under tiden 10 januari – 31 rapporter skall regelbundet lämnas under uppdragets mars 2002. Som huvudsekreterare fr o m den 6 maj löptid; senast den 30 juni 2002, den 20 december 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand. 2002, den 30 juni 2003, den 20 december 2003 resp. Alicia Ormazábal är kommissionens assistent. den 30 juni 2004. Kommissionen har engagerat journalisten Hans

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade Wigstrand för att biträda som redaktör och layoutchefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita ansvarig. Ulvskog, projektledaren Ingegerd Sahlström som ord- Kommissionen har tagit namnet Bokprisförande i kommissionen. Som övriga ledamöter kommissionen. förordnades samma dag direktören Kristina Ahlin- Kommissionen överlämnar härmed sin första delder, förlagschefen Lena Björk, redaktören Anna Bro- rapport Det skall vara billigt att köpa böcker och tiddow, kommunalnämndsordföranden Sven Cahling, skrifter I. Rapporten kommer även att finnas tillgängdirektören John Erik Forslund, controller Lars-Erik lig på www.sou.gov.se Linder, andre vice ordföranden Ulla Lindqvist, journalisten Alexandra Pascalidou och bibliotekschef Lars Stockholm i juli 2002

Ingegerd Sahlström

Kristina Ahlinder Lena Björk Anna Brodow Sven Cahling John Erik Forslund Lars-Erik Linder Ulla Lindqvist Alexandra Pascalidou Lars Rydquist David Stansvik

/Hans Sand

FörFörFörFörFörororororord och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattningd och sammanfattning

öcker och läsning är viktiga element i det de långsiktiga effekterna av skattesänkningen – både kulturpolitiska arbetet. Därför omfattar vad gäller prisutvecklingen och läsandet – förutsätter den statliga kulturpolitiken en rad olika att sektorn granskas och bevakas under en längre åtgärder för att stimulera en varierad ut- tidsrymd. Först efter de 3 år som direktivet uppställt givning av kvalitetslitteratur, samt att öka kan man klarlägga om tidsperspektivet har varit till-

Btillgången till litteratur och intresset för läsning i alla räckligt.

grupper. Sänkningen av mervärdesskatten är ett kom- Kommissionens arbete inom de huvudmoment plement till andra litteraturpolitiska insatser och syf- som vi har redovisat tidigare har – åtminstone inför tar till att öka läsandet i alla grupper. denna första rapport – byggt på följande förutsätt-

Om en mervärdesskattesänkning skall bli kultur- ningar: politiskt effektiv förutsätter den dock ett långsiktigt Ett viktigt underlag för kommissionen för att engagemang av förlag, bokhandel, bokklubbar, varu- kunna följa och bedöma prisutvecklingen på böcker, hus och andra aktörer på marknaden så att de pris- tidskrifter m m, samt för att kunna bedöma dess efsänkande effekterna av skatteändringen blir bestå- fekter på läsningen inom olika grupper utgörs av staende. Effekterna på läsandet är vidare något som be- tistik. Sålunda har regeringen genom beslut den 10 höver klarläggas. januari 2002 uppdragit åt Statistiska centralbyrån

Det är med dessa utgångspunkter som Bokpris- (SCB) att mäta och analysera denna prisutveckling. kommissionen nu har satt igång sitt arbete. Inrikt- Uppdraget innebär att SCB inom ramen för ett ningen av detta arbete kan delas upp i följande hu- belopp om totalt 12.1 miljoner kronor skall förse vudmoment: kommissionen med relevanta uppgifter om och ana-

För det första skall Kommissionen följa och gran- lyser av prisutvecklingen på böcker och tidskrifter. ska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga Enligt uppdraget skall mätningarna av konsumentvaror som omfattas av skattesänkningen. Den skall priserna ske två gånger per år under perioden 2002– också verka för att åtgärden med sänkt mervärdes- 2004 inkl. en mätning i begränsad omfattning retroskatt skall får fullt och bestående genomslag i det pris aktivt för år 2001. Mätningar och bedömningar av som konsumenten betalar. bok- respektive tidskriftsläsandets utveckling ingår

För det andra skall Kommissionen bidra till dessutom i uppdraget. konsumentinformationen om den sänkta mervärdes- Inom ramen för sitt uppdrag har SCB träffat avtal skatten på böcker och tidskrifter mm, liksom om den med NORDICOM-Sverige och SOMINSTITUTET, löpande prisutvecklingen på dessa varor. båda knutna till Göteborgs universitet, och Statens

För det tredje skall Kommissionen verka för att kulturråd om att utnyttja viss statistik framtaget av läsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effekter dessa. som har uppnåtts genom sänkningen av mervärdes- SCB:s redovisning till Kommissionen utgör det skatten. huvudsakliga underlaget för våra bedömningar i

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna föreliggande rapport. I redovisningen ingår också förslag till åtgärder som kan motiveras av vår gransk- ett underlag från NORDICOM om bokläsningen i ning. den digitala tidsåldern. Där redovisas vissa iakttagel-

Kommissionen konstaterar att dess uppgifter är av ser om bokläsandets utveckling under de senaste långsiktig karaktär. Bakgrunden härtill är förstås att åren.

Förord och sammanfattning

Det skall

vara billigt

att läsa

RAPPOR

Regeringen beslutade den 6 juni Kommissionen räknar alltså med 2002 att till SCB anvisa ytterligare T att också i de kommande halvårs-

3.1 miljoner kronor för att under pe- rapporterna presentera tematiska rioden 2002–2004 mäta prisutveck- artiklar.

Från Bokpriskommissionen lingen på kurslitteratur inom uni- Som ett led i arbetet med kon-

Våren 2002 versitet, högskolor och kommunal sumentinformationen men också för

I

vuxenutbildning i enlighet med en att stimulera och fördjupa debatten kompletterande offert från SCB. inom vissa sakområden planerar Kom-

Uppgiften att bidra till konsu- missionen att genomföra en serie seminmentinformationen om den sänkta mervärdes- arier med deltagande av olika aktörer skatten på böcker och tidskrifter avser Bokpris- inom de berörda branscherna. Vi hoppas kunna gekommissionen att hantera på olika sätt. nomföra det första seminariet redan under hösten

Sålunda har Kommissionen funnit det angeläget 2002. att redovisa sina iakttagelser i en rapportform som Uppgiften att bidra till konsumentinformationen förhoppningsvis underlättar spridningen av informa- om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidskrifter tion både om den sänkta mervärdesskatten och om m m, liksom om den löpande prisutvecklingen på de effekter som denna sänkning har inneburit. Ut- dessa varor förutsätter enligt Kommissionens uppfattformningen av föreliggande rapport skall alltså ses i ning ett aktivt förhållningssätt från Kommissionens det perspektivet. sida. Detsamma gäller vårt kulturpolitiska uppdrag,

Vi tycker också att det är viktigt att rapporterna – dvs att verka för att läsandet generellt ökar och att förutom redovisningen och analysen av det statistiska detta också leder till ökat läsande hos grupper som är materialet – skall omfatta olika typer av tematiska mer läsovana och hos barn och ungdomar. Också fråredovisningar som syftar till att belysa sakområdet gan om hur läsandet fördelar sig geografiskt finns från olika utgångspunkter. Därför har vi till denna med i detta perspektiv. rapport fogat ett par artiklar som tar upp några cen- Seminarieverksamheten kan som nämnts uppfattas trala frågor: som ett led i denna aktiva marknadsföring av böcker

Professor Karl-Erik Gustafsson tar i en intervju och läsning. Vår ambition är att försöka hitta också med journalisten Hans Wigstrand upp frågan om andra former för att fullgöra dessa uppdrag. Ett vikprisernas ”magi” och betydelse för böcker och tid- tigt moment är att mobilisera flera parter i detta arskrifter. bete. Vi räknar sålunda med att genom kontakter

Journalisten Peter Almerud sätter in bok- och med skolan, biblioteken, bokhandeln, ideella organitidskriftsfrågorna i ett internationellt perspektiv när sationer, folkbildningen, konsumentorganisationen han redovisar bl a nyligen genomförda statistik- m fl sprida kunskaper om prissänkningarna på bokundersökningar i EU:s regi. och tidskriftsområdet och skapa ett engagemang för

Det är Bokpriskommissionens förhoppning att att den åtgärden blir långsiktig och berör alla grupper dessa bidrag, som avspeglar artikelförfattarnas syn- i samhället. punkter i frågorna och inte nödvändigtvis Kommis- Under våren har vi inlett kontakter med ett antal sionens, skall ge en värdefull relief åt de områden möjliga partners i detta angelägna arbete för att sonsom vi har att bevaka och bidra till debatt om dessa. dera möjligheterna till samarbete och insatser. Vi av-

Förord och sammanfattning

ser att återkomma med en redovisning i vår nästa Också på tidskriftsområdet har konsumenterna rapport om hur arbetet utvecklas. noterat prissänkningen även om det skett i mindre

Enligt Kommissionens direktiv skall den vid behov utsträckning än för böckerna. Också inköpen av tidlämna förslag till åtgärder som kan motiveras av dess skrifter har ökat, även om ökningen är relativt måttgranskning. lig.

Den delen av uppdraget räknar vi med att återkomma till när tillräckligt underlag finns för att göra mer säkra bedömningar av utvecklingen inom de berörda områdena.

Sammanfattning

Låt oss nu övergå till att kortfattat sammanfatta iakttagelserna av det första halvåret efter mervärdesskattens sänkning.

Kommissionens preliminära bedömning är att åtgärden med sänkt mervärdesskatt på böcker sannolikt har givit det resultat som önskades, dvs fått ett fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. För tidskrifterna gör vi bedömningen att momssänkningen generellt sett inte har fått samma genomslag som på boksidan utan till viss del utnyttjats för att förstärka tidskrifternas egen ekonomi. Vi betonar samtidigt att underlaget ger möjlighet till säkrare bedömning av utvecklingen på tidskriftssidan än på bokområdet.

Uppgifterna om prissänkningarna för olika bokoch tidskriftskategorier (skönlitteratur, barnböcker, facklitteratur resp familje- och damtidningar och ett antal specialtidskrifter) tyder på att utvecklingen inte har varit enhetlig inom resp grupp. Det har inte varit möjligt att närmare analysera orsaken bakom dessa differenser eller om de är uttryck för skilda attityder vad gäller ambitionen att låta momssänkningen få fullt genomslag för konsumenten.

Momssänkningen på bokområdet har uppmärksammats väl i konsumentledet och lett till ökade bokinköp. Om den har påverkat läsvanorna är ännu för tidigt att uttala sig om.

SCB:S REDOVISNING:

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s redovisning till Bokpriskommissionen, Ekonomisk utveckling i branschen

”Underlag för uppföljning av effekter av sänkt 1

Sammantaget för branschen , har omsättningen för

mervärdesskatt på böcker och tidskrifter”, redo-

årets första tre månader ökat i löpande priser med

visas i det följande. Den fullständiga redovis-

mellan 1 och 2 procent. I januari 2002 var omsätt-

ningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se

ningen 8 procent högre jämfört med januari 2001.

I februari omsättningen i branschen 3 procent högre

ervärdesskatten på böcker och tidskrif-

jämfört med februari 2001, medan preliminära siffter sänktes den 1 januari 2002 från 25

ror visar på en nedgång i mars månad 2002 jämfört till 6 procent. Allt annat lika innebär

med föregående år. detta en sänkning av prisnivån med

För hela kvartalet har bokförlag, bok- och pappers-

15,2 procent (1–1,06/1,25). Prisut-

handel och postorderhandel haft en positiv Mvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas i rela-

omsättningsutveckling. Tidskriftsförlagens omsätttion till momssänkningen, men även till den allmänna

ning är relativt oförändrad jämfört med föregående prisutvecklingen för varor och tjänster mellan de tids-

år. Boktryckerier och bokbinderier har däremot perioder som jämförelser görs (se diagram 2.1–2.4 i av-

minskat sin omsättning något. snitt 2.1). Observera att prismätningarna mellan 2001 och 2002 för böcker sker med annan metod än för

Läsandet i Sverige

prismätningarna 2002 till 2004 (se avsnitt 2.1.2). Redovisning av branschens omsättningsutveckling enligt I Sverige är andelen som läser böcker större än geföretagens mervärdesskattedeklarationer se avsnitt 3. nomsnittet för EU-länderna, och antalet böcker i

hemmet är fler. Svenskarna läser också litteratur av Prisutveckling på böcker och tidskrifter annan orsak än arbete och skola i större utsträckning

än i andra europeiska länder. SCB har beräknat prisutvecklingen på böcker från våren

Generellt läser kvinnor mer än män, flickor mer 2001 till våren 2002. Följande resultat kan redovisas:

än pojkar, yngre mer än äldre, högutbildade mer än • Priserna på böcker i bokhandelns reakataloger har lågutbildade.

minskat med 12,8 ± 1,2 procent. I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvin- • Priserna på böcker i bokhandelns vårkataloger har nor läser böcker oftare än män. Män läser mer ofta

minskat med 14,9 ± 3,1 procent. tidskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanligast

Priserna på böcker i bokklubbarnas kataloger in- bland de yngre. klusive expeditionsavgifter har minskat med 10,5 Bland de som anger att de i stort sett aldrig läser ± 3,3 procent. böcker, anger hälften brist på tid som den främsta

orsaken. Det är få ickeläsare som anger något som

SCB har beräknat prisutvecklingen på tidskrifter från

skulle kunna få dem att läsa – bland dem är tid det oktober 2001 till april 2002. Följande resultat kan

vanligaste svaret. redovisas:

1

I branschen ingår här bok- och tidskriftsförlag, tidskriftstryckerier, • Priserna för 106 momssänkta tidskrifter, lösnum-

bok- och övriga tryckerier, bokbinderi och industri för övrig trycksaks-

mer och abonnemang, har minskat med 10,8 ± behandling, bok- och pappershandel och postorderhandel med media-

0,8 procent. varor. Se vidare under avsnitt 3 nedan.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Hälften av de svarande har lagt märke till att omnibussundersökningar och i SOM-Institutets böcker har blivit billigare, jämfört med tidskrifter där opinionsundersökningar. Därutöver ställs två en fjärdedel av de svarande lagt märke till det. Av de tilläggsfrågor i Statens kulturråds undersökning som uppmärksammat prissänkning på böcker respek- ”Kulturbarometern 2002”. I rapporterna från SCB tive tidskrifter, är det en större andel som ökat sina kommer också att finnas information om läsandet inköp av böcker än av tidskrifter. från andra relevanta undersökningar. Rapportering

till Kulturdepartementet och kommissionen för

SCB:s uppdrag

bokprisfrågor kommer att ske totalt sex gånger, pre- Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens liminärt i juni och december år 2002–2004. proposition om sänkt skattesats vid omsättning av böcker, tidskrifter med mera från 25 till 6 procent.

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Regeringen anförde också i den propositionen vikten av SCB:s huvudsakliga uppgift är att mäta konsumentatt en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående priser på böcker och tidskrifter under perioden 2002– genomslag i det pris som konsumenterna betalar för 2004. I begränsad omfattning mäts även konsumentböcker och tidskrifter. priserna mellan 2001 och 2002. Vid fastställande av

Regeringen tillsatte en kommission för bokpris- metodik och praktiskt tillvägagångssätt har en refefrågor med uppdrag att följa och granska prisutveck- rensgrupp med deltagare från bokbranschen medverlingen för de varor som omfattas av den sänkta kat. mervärdesskatten. I kommissionens uppdrag ingår I prismätningarna år 2002–2004 observeras bokäven att redovisa de litteraturpolitiska effekterna av priser (två gånger per år) i fysiska butiker (50 bokden sänkta mervärdesskatten. handlar varav de flesta sortimentsbokhandlar, ett

SCB har fått i uppdrag att förse kommissionen mindre antal varuhus/stormarknader, en livsmedelsmed relevant underlag i enlighet med SCB:s offert butik och en pressbyrå), i bokklubbskataloger och på av den 21 december 2001. Uppdraget innebär i hu- Internet. För uppföljning av prisutvecklingen på vudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på böcker mellan år 2001–2002 observeras bokpriser i böcker och tidskrifter under perioden 2002–2004. I kataloger (rea-, vår-, höst- och julkataloger) samt begränsad omfattning mäts även priserna retroak- bokklubbskataloger. tivt mellan 2001 och 2002. Med de möjligheter Priser på tidskrifter noteras för perioderna 2001– som statistiken ger kommer SCB att följa ekono- 2002 och 2002–2004 genom observation i butik eller misk utveckling för tillverkare, distributörer och information från Internet, kompletterat med telefonåterförsäljare av böcker och tidskrifter. SCB ställer samtal till tidningsutgivare. ett mindre antal frågor kring läsande i SCB:s

Prisutveckling år 2001–2002

Nedan redovisas prisutveckling för böcker i rea-, vår-

och bokklubbs-kataloger samt tidskrifter. 2 Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, Rea–februari. Sammantaget över skönlitteratur, barnritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor. och facklitteratur var priserna för reaperioden i ge-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

nomsnitt 12,8 ± 1,2 procent lägre jämfört med Bokklubbar. Sammantaget över skönlitteratur, barn- 2001. Priset på skönlitteratur i butikskataloger var i och facklitteratur var priserna i bokklubbar 10,5 ± genomsnitt 15,2 ± 1,5 procent lägre under rean 2002 3,3 procent lägre jämfört med 2001. Priset på skönjämfört med rean 2001. För barnböcker under mot- litterära böcker i bokklubbar var i genomsnitt 9,6 ± svarande period var priserna i genomsnitt 12,8 ± 2,9 3,1 procent lägre under perioden januari – april 2002 procent lägre och för facklitteratur i genomsnitt 10,1 jämfört med januari – april 2001. För barnböcker var ± 2,3 procent lägre jämfört med 2001. priserna under motsvarande period i genomsnitt 6,7

± 6,6 procent lägre och för fackböcker i genomsnitt Vår–april. Sammantaget över skönlitteratur, barn-

12,9 ± 4,6 procent lägre. och facklitteratur var priserna i butikskataloger för våren 2002 i genomsnitt 14,9 ± 3,1 procent lägre jämfört med 2001. Under våren 2002 var priserna för Diagram 2.1 Prisjämförelse Reakataloger skönlitteratur i genomsnitt 16,5 ± 5,0 procent lägre 5,0

2,6 än vid motsvarande period 2001. För barnböcker var

0,0 priserna 18,3 ± 5,4 procent lägre och för facklittera-

REA KPI-totalt tur 12,0 ± 4,8 procent lägre jämfört med 2001. -5,0

-10,0

-15,0 -12,8

Procentuell förändring

Tabell 2.1 Prisutveckling på böcker år 2001–2002

Bokpriser i reakataloger har mellan februari 2001 och Bokkategori Prisföränd- Osäkerhets- Antal pris-

ring i % tal observationer februari 2002 sjunkit med 12,8 procent, att jämföra Rea totalt –12,8 ± 1,2 8 980 med konsumentprisutvecklingen generellt för samma

Skön –15,2± 1,5 3 047 tidsperiod där priserna ökat med 2,6 procent. Barn –12,8 ± 2,9 1 956 Fack –10,1 ± 2,3 3 977 Diagram 2.2 Prisjämförelse Vårkataloger

5 Vår totalt –14,9 ± 3,1 1 911 2,3 Skön –16,5 ± 5,0 578 0 Barn –18,3 ± 5,4 560 VÅR KPI-totalt

-5 Fack –12,0 ± 4,8 773

Procentuell förändring

-20

Fack –12,9 ± 4,6 1 533

Bokpriser i vårkataloger har mellan april 2001 och april 2002 sjunkit med 14,9 procent, att jämföra

3 med konsumentprisutvecklingen generellt för samma

Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. Se vidare avsnitt 4.4. tidsperiod där priserna ökat med 2,3 procent.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.3 Prisjämförelse Bokklubbar med undantag av priser för paketerbjudanden och

5,0 samlingsvolymer.

2,6

Prisjämförelsen görs mellan åren för jämförbara

0,0

bokkategorier för respektive aktör. Till exempel

Bokklubbar KPI totalt

-5,0 jämförs medelpriser för faktabarnböcker i en viss

aktörs reakatalog 2001 med medelpriser för fakta-

-10,0

barnböcker i samma aktörs reakatalog 2002. Agg-

-10,5 Procentuell förändring -15,0 regering (sammanvägning) till redovisade uppgifter

görs så att antalet titlar samt katalogernas och

litteraturtypernas ekonomiska betydelse (omsättning

i kronor) beaktas.

Bokpriser i bokklubbar har för perioden januari–april

Bokklubbar. I prismätningen för bokklubbar ingår 2001 till januari–april 2002 sjunkit med 10,5 pro-

de 12 största bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse cent, att jämföra med konsumentprisutvecklingen

görs mellan titlar i bokklubbarnas medlemstidgenerellt för samma tidsperiod där priserna ökat med

ningar som utkommit under perioden januari – 2,6 procent. (Denna beräkning inkluderar genom-

april 2001 respektive januari – april 2002. I prissnittlig expeditionsavgift som bokklubbsköparen er-

mätningen beaktas även bokklubbarnas expeditionslägger. Även expeditionsavgiften omfattas av moms-

avgift. sänkningen Om prisutvecklingen räknas exklusive

Urvalet av titlar ur respektive bokklubbs medlemsdenna expeditionsavgift uppmäts prissänkningen till

tidning utgörs i princip av samtliga titlar som presen- 12,2 procent).

teras för första gången. Bokpaket (utom i de bok-

klubbar där de regelmässigt är huvuderbjudande) och

Tillvägagångssätt – Böcker pris som är förknippat med villkor eller motpresta-

tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har Rea och vår. Vid mätning av priser i butikskataloger

varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst anför tidsperioderna rea och vår 2001 jämfört med

tal inköp). 2002, har bokhandlar valts ut genom ett systematiskt

Prisjämförelser mellan tidsperioderna görs för de urval från tidskriften Svensk bokbransch matrikel

tre huvudkategorierna skönlitteratur, barnböcker och 2001/2002. Totalt ingår 64 stycken bokhandlar i ur-

fackböcker för respektive bokklubb och vägs ihop för valet. De bokhandlar som ingår i urvalet har kontak-

de tre kategorierna över samtliga bokklubbar efter tats för information om hur bokpriser sätts i den spe-

ekonomisk omfattning. cifika bokhandeln.

Liksom alla statistiska undersökningar kan även

Prisnivåer för år 2001 och jämförelsematerial för år

denna prismätning vara behäftad med felkällor. Tre 2002 har inhämtats från de bokhandlar som ingår i

möjliga felkällor förtjänar särskilt att påpekas: urvalet och som har egenskaperna: är sortimentsbok-

handlar och lokaliserade i Sverige, samt kan ange a) Katalogpriserna överensstämmer inte alltid med

butikskatalog vars priser man följer. Dessa utgör 54 priset i butik.

av de 64 ursprungliga bokhandlarna. Det inhämtade b) Vissa litteraturkategorier och försäljningskanaler

prismaterialet består av samtliga bokkatalogpriser ingår inte i undersökningen.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

c) Böckers beskaffenhet och kvalitet förändras över delningen av tidskrifterna grundas på en indelning av

tiden så att den valda metoden inte helt förmår Tidningsstatistik AB men är modifierad av SCB så att

skilja prisförändringar från kvalitetsförändringar. en viss tidskrift endast ingår i en grupp.

Skillnaderna mellan grupperna är i allmänhet inte

statistiskt signifikanta. Datortidskrifternas prissänk-

Resultat – Tidskrifter

ning är dock signifikant mindre än genomsnittet. De De momssänkta tidskrifterna har under perioden ok- tidskrifter som ej påverkats av momssänkningen har tober 2001–april 2002 i genomsnitt minskat i pris ökat i pris med 3,5 procent. med 10,8 ± 0,8 procent. Skillnaderna mellan lösnummerprisernas och abonnemangsprisernas genomsnitt-

Diagram 2.4 Prisjämförelse Tidskrifter

liga utveckling redovisas inte här då de är mycket små.

Prisförändringen på tidskrifter presenteras i tabell 1,4 2.2. De avser en sammanvägning av lösnummer-

Tidskrifter KPI-totalt prisernas och abonnemangsprisernas utveckling. In- -5

-10

Procentuell förändring -10,8

-15

Tabell 2.2: Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001 till

april 2002, efter kategori. Tidskriftspriserna har för perioden oktober 2001 till Tidskriftskategori Prisföränd- Osäkerhets- Antal april 2002 sjunkit med 10,8 procent. Konsument-

ring i % tal tidskrifter prisutvecklingen generellt för samma tidsperiod har Totalt momssänkta tidskrifter –10,8 ± 0,8 106 ökat med 1,4 procent. Familje- och damtidningar –12,0 ± 1,2 17 Prisförändringen för tidskrifter redovisas för en

sexmånadersperiod. För att kunna redovisa pris- Hem, bostad, trädgård –10,6 ± 2,0 17

förändringen för en tolvmånadersperiod – vilket görs Ekonomi, teknik, hobby, foto –8,4 ± 3,3 11

för böcker – kan SCB:s ordinarie KPI för tidskrifter Idrott, motion, friluftsliv –11,2± 2,4 8

användas som komplement. KPI för tidskrifter base- Datortidskrifter –7,3 ± 2,6 8

ras på ett urval om ett tjugotal tidskrifter. Om för- Motor –11,2± 2,1 8 ändringen av tidskriftspriser enligt KPI för perioden

april 2001–oktober 2001 länkas samman med den Serietidningar –10,5 ± 2,0 13

nu uppmätta prisförändringen mellan oktober 2001 Övriga momssänkta tidskrifter –9,3 ± 2,4 24

och april 2002, får vi en tolvmånadersförändring av Totalt ej momssänkta tidskrifter 3,5 ± 2,4 7 priserna på tidskrifter på –8,8 procent.

Tillvägagångssätt – Tidskrifter

4 På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter och

113 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort medlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför inte är momspliktiga berörs de inte av momssänkningen. Mindre tidskrifter så att de som är omsättningsmässigt störst inkluderas. som är momspliktiga ingår ej i urvalet. Såväl lösnummer som abonnemangspris beaktas.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Prismätning år 2002–2004 varuhus. Eftersom titeluppsättning och pris inte va-

rierar mellan butiker inom varuhuskedjor har det I syfte att mäta prisutvecklingen mellan 2002 och

varit möjligt att begränsa antalet undersökta försälj- 2004 görs prismätningar i butik två gånger per år

ningsställen till en per kedja. (april samt oktober/november). Vi beskriver kortfat-

Prismätning C har genomförts som en total undertat dessa mätningar nedan. Resultat från dessa mät-

sökning av samtliga titlar hos aktuella försäljningsningar redovisas första gången i juni 2003.

ställen. I denna prismätning är samtliga titlar pocket- Utöver dessa mätningar fortsätter bokklubbs- samt böcker, priset för identiska titlar är dessutom det-

tidskriftsmätningar på samma sätt som beskrivits ovan.

samma inom företagets alla butiker. Därmed är det

möjligt att begränsa prismätningen till två försäljnings-

Tillvägagångssätt – i butik

ställen. Antalet prismätta titlar är i snitt 115 stycken. Bokprismätningar har genomförts i butik under april månad och kan delas in i tre grupper:

Tillvägagångssätt – Internet

• A – Prismätning i 50 stycken slumpmässigt ut-

Denna prismätning är genomförd på samma urval av

valda sortimentsbokhandlare och en pocketbutik.

titlar som prismätning A. De Internetbokhandlar som • B – Prismätning i några större varuhus

ingår i undersökningen har alla egenskapen att de är • C – Prismätning i medelstor kiosk och livsmedels-

Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga saluför

butik

titlar utgivna av svenska förlag samt av alla kategorier. Prismätning A har genomförts av SCB:s fältarbetare i Drygt hälften av de Internetbokhandlar som ingår i ett urval av sortimentsbokhandlar plus en pocket- urvalet är endast Internetbaserade, det vill säga saluför boksbutik, samtliga valda med sannolikhetsurval ur titlar endast över Internet, resterande saluför titlar SCB:s företagsregister. Den totala målpopulationen även i reguljära butiker. Eftersom titelurvalet har av titlar som uppfyller villkoren för att ingå i pris- egenskapen att samtliga titlar är utgivna av svenska mätning A (kommersiella titlar som är utgivna av förlag är det inte möjligt att jämföra svenskbaserade svenska förlag under åren 2001–2002) är cirka 6 000. Internetbokhandlar med Internetbokhandlar lokalise- Prismätning A omfattar ett urval av 1 000 boktitlar, rade i andra länder. Böcker utgivna av svenska förlag som har fördelats mellan bokhandlar enligt ett sär- saluförs inte av Internetbokhandlar i andra länder. skilt mönster. Vid redovisning av prismätning A kommer hänsyn att tas till att en titel som i början av

Priser – historisk utveckling

året är inbunden senare under året kan ges ut som

Internationella prisjämförelser

kartonnage och ännu något senare som pocket. I möjligaste mån är det den senaste bandtypen för en Med undantag av några enstaka tidpunkter, har prispecifik titel som prismäts. serna på böcker sedan år 1995 ökat snabbare i Sverige

Prismätning B har ett urval av titlar dragna genom än för EU:s 15 medlemsländer. I januari 2002 sjönk ett systematiskt urval från den population av titlar, priserna på böcker i Sverige till följd av momscirka 1 000 stycken per varuhus, som saluförs av res- sänkningen. Den finska bokmomsen sänktes i juni pektive varuhuskedja. Urvalet av prismätta titlar är 1994 från 22 till 12 procent och till 8 procent i jacirka 300 stycken per varuhus men varierar mellan nuari 1998. I Danmark är bokmomsen 25 procent.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.5. Index, 1996 = 100

Prisutvecklingen på böcker i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer enligt EU:s

harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

Sverige Finland 110 Danmark EU15

90 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Diagram 2.6 Index, 1996 = 100

Prisutvecklingen på tidskrifter

i Sverige, Finland, Danmark och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer, enligt EU:s harmoniserade index för

konsumentpriser (HIKP)

Sverige Finland 110 Danmark EU15

90 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Diagram 2.7. Index, 1980 = 100

450

Prisutvecklingen för böcker

och populärtidskrifter enligt 400

KPI samt KPI totalt

350

300 Böcker

Tidskrifter 250 KPI totalt

200

150

100

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02

Prisutvecklingen för tidskrifter i Sverige har i stort Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låg sett varit lika med prisutvecklingen för genomsnittet inflationen på relativt höga nivåer jämfört med idag, av EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år 1999. under vissa perioder över 10 procent. Den genom- Därefter och fram till momssänkningen i januari snittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen, 2002, då priserna sjönk, har prisutvecklingstakten var under perioden januari 1980 till och med decemvarit något högre i Sverige. ber 1992 8,0 procent jämfört med 1,8 procent för

perioden januari 1993 till och med april 2002.

En omläggning av den ekonomiska politiken och

Nationella prisjämförelser

inrättandet av ett inflationsmål för penningpolitiken Prisökningstakten på böcker och tidskrifter (exklu- är nog den viktigaste orsaken till denna nedgång i sive dagstidningar) har successivt ökat i förhållande inflationen. Även andra politiska beslut har påverkat till KPI totalt från ungefär år 1982 fram till januari prisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen av 2002, då skillnaden i prisökningstakt minskade till momsen på livsmedel 1 januari 1996 samt avregföljd av momssänkningen. leringarna på el- och telemarknaderna på 1990-talets

andra hälft. 5 För Sverige avses tidskrifter exkl. dagstidningar. För EU 15, Finland Inflationsmålet från 19 november 1992, inflatiooch Danmark avses samtliga tidskrifter. 6 nen enligt måttet UND1 som beräknades av Riks- Prismätningen för böcker i KPI tas fram genom att prisutvecklingen för böcker i fem bokklubbar samt tio indikatorböcker i tio bokhandlar banken skulle inte öka. 1995 förändrades målet till studeras. att inflationen enligt KPI ska hållas på 2 procent med

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

en accepterad avvikelse uppåt och nedåt på 1 procent- bok- och postorderhandeln i sista led. Tryckerierna enheter. kan till stor del ses som underleverantörer till förla-

gen.

Ekonomisk utveckling hos tillverkare,

Man måste vara medveten om att en viss bransch-

distributörer och återförsäljare

blandning kan förekomma, framför allt för detalj- Ekonomisk utveckling för de branscher som tillverkar, handelsbranscherna men även för tryckerierna. Enligt distribuerar och säljer böcker och tidskrifter följs som uppgifter från en sortimentsundersökning som gjorkomplement till priserna. I den här rapporten redovi- des av SCB avseende år 1997, utgjorde 54 procent sas omsättningsutvecklingen för januari–mars 2001 inom Bok- och pappershandel respektive 21 procent och januari–mars 2002. Omsättningen följs genom inom Postorderhandel med mediavaror av omsättföretagens mervärdesskattedeklarationer. Genom upp- ningen försäljning av böcker och tidskrifter. Restegifter från företagens årsredovisningar och standardise- rande omsättning består av annan försäljning. För rade räkenskapsurval (SRU) följs kostnader, intäkter bokhandlarnas del är den troligen kontorsmaterial och lönsamhet för åren 1997–2002. De uppgifterna såsom papper, pennor och pärmar med mera. Postkommer att redovisas år 2004 för perioden 1997– orderhandeln omfattar även försäljning av CD-skivor, 2002 (vissa uppgifter redovisas till och med år 2003). dataspel och annat.

Såväl inom tillverkningsbranscherna som inom de- För industribranscherna finns uppgifter från SCB:s taljhandeln finns det svårigheter med att urskilja och undersökning Industrins Varuproduktion att tillgå. renodla den verksamhet som hänför sig till tillverk- Här syns att Bokförlagens försäljning i huvudsak bening och försäljning av de mervärdesskattesänkta va- står av varor som omfattas av momssänkningen rorna böcker och tidskrifter. Uppgifterna får därför (böcker, kartor, musiknoter med mera). Detsamma tolkas med viss försiktighet. gäller även Tidskriftsförlagens produktion. Tryckerierna

däremot är troligen ganska branschblandade inom Tabell 3.1 Branscher som omfattas av analysen SNI 22222. Tryckning av exempelvis dekaler, affi-

7 scher, brevpapper och annat ingår. Eftersom trycke- SNI Bransch

rierna är underleverantörer till förlagen bör uppgifter 22110 Bokförlag

för dem ses som ett komplement i analysen av förla- 22130 Tidskriftsförlag

gen. Omsättningen i tryckerierna syns som råvaru- 22221 Tidskriftstryckerier

kostnader hos förlagen. 22222 Boktryckerier, övriga tryckerier

Vid en jämförelse av bokförlagens intäkter med 22230 Bokbinderier och industri för trycksaksbehandling

bokhandlarnas kostnader för råvaror/handelsvaror 52471 Bok- och pappershandel

kan ett glapp noteras. Detta beror på att en stor del 52614 Postorderhandel med mediavaror

av förlagens försäljning sker via bokklubbar direkt till

konsumenterna. Bokhandlarna har därmed inte Ovanstående branscher framställer, trycker eller säljer några kostnader och får heller inga intäkter från böcker och tidskrifter. Man kan se det som två led i denna bokförsäljning. En stigande omsättning inom produktionskedjan, med förlagen i första led och bokförlagen kan alltså bero på merförsäljning an-

tingen via bokklubbar direkt till konsument eller till 7 SNI – Svensk näringsgrensindelning bokhandlare.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Det är viktigt att ha i minnet att de redovisade var ökningen 8 procent, ökningen i februari 3 procent, uppgifterna är exklusive moms, vilket betyder att medan preliminära siffror visar på en nedgång med 5 momssänkningen inte direkt påverkar intäkterna. procent i mars i år jämfört med mars förra året. Det borde därför vara ganska lätt att se om omsätt- Variationerna mellan de olika branscherna och måningen ökar efter momssänkningen. I vilken utsträck- naderna var ganska stora. Exempelvis uppvisade ning som omsättningsökningen beror på ökat antal bokförlagen en marginell ökning under årets första sålda böcker eller förändrade priser kan med nuva- månad, medan omsättningsökningen uppgick till 18 rande information ej fastställas. procent under februari jämfört med samma månad

Den så kallade ”Momsstatistiken” baseras på upp- föregående år. Tidskriftsförlagens omsättning låg hela gifter från företagens mervärdesskattedeklarationer, 20 procent högre under januari 2002 än januari 2001, vilka SCB får direkt från Riksskatteverket på månads- men var istället 8 procent lägre än förra året under febasis . Uppgifterna visar omsättningen inom olika bruari månad. Bok- och pappershandeln visade en branscher, bland annat per skattesats, vilket blir extra jämnare utveckling av omsättningen under årets båda intressant efter sänkningen av bokmomsen från 25 första månader. Ökningen uppgick till 12 procent untill 6 procent. Genom att göra jämförelser för varor der januari och 15 procent under februari jämfört med med olika momssatser, blir det framöver möjligt att nivåerna år 2001. Postorderhandeln, som är en relativt urskilja omsättningsutvecklingen som hänför sig till liten bransch, ökade också under båda månaderna, böcker och tidskrifter. I de flesta av de studerade med 22 respektive 23 procent. För hela kvartalet har branscherna redovisades en liten del av omsättningen bokförlag, bok- och pappershandel och postorderredan år 2001 i skattesatsen 6 procent. Det rör sig handel haft en positiv omsättningsutveckling. Bokförtroligen om dagstidningar. Den stora ökningen mel- lagen ökade med 6 procent, bok- och pappershandel lan åren tyder dock på att övervägande delen av om- ökade med 11 procent och postorderhandel ökade sättningen som redovisas inom 6 procent moms ut- med hela 22 procent. Tidskriftsförlagens omsättning görs av böcker. I vissa branscher var omsättningen i var relativt oförändrad jämfört med föregående år. denna skattesats noll år 2001 och där bör man kunna Boktryckerier och bokbinderier har däremot minskat konstatera att hela omsättningen inom den nya sin omsättning något. Boktryckerier minskade med 4 skattesatsen utgörs av böcker. Ett exempel är bran- procent och bokbinderier med 8 procent. schen postorderhandel med mediavaror. Omsättningen enligt momsstatistiken visar intäk-

ten vid faktureringstillfället. Detta kan vara en förkla-

ring till den ojämna utvecklingen under perioden.

Omsättningsutveckling mellan år 2001 och 2002 Ekonomisk utveckling 1997 – 2002

Totalt för hela branschen har omsättningen (oavsett skattesats) för första kvartalet ökat med mellan 1 till 2 Är planerat att redovisas 2004. procent. Om vi jämför januari 2002 med januari 2001

Läsandets utveckling

8 I Momsstatistikens uppgifter på månadsbasis ingår inte företag med en omsättning på mindre än 1 miljon kronor. De ingår endast vid Under 1990-talet har tiden vi ägnar åt idrott och redovisning av uppgifter per kalenderår. friluftsliv ökat något, medan tiden vi avsätter för

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

social samvaro och läsning har minskat . Trenden i serietidningar, dagstidningar, kvälls- och veckotidminskat bokläsande förefaller dock ha avstannat. ningar). År 2001 uppgick andelen som läser böcker i I den här rapporten redovisas resultat från frågor Sverige en genomsnittlig dag till närmare 40 pro- ställda i SCB:s omnibuss som genomfördes i april cent. Lästiden en genomsnittlig dag är drygt 60 2002. I omnibussen ställdes frågor om upplevd prisminuter. Det är fler som ägnar sig åt bokläsande än sänkning och förändrade inköpsvanor med anledning till exempel åt Internetanvändning, läsning av av den sänkta mervärdesskatten på böcker och tidkvällspress eller tittande på video. Däremot kom- skrifter. Det ställdes även frågor om frekvensen läsmer bokläsandet långt efter TV-tittande, radio- ning av böcker, tidskrifter och på Internet. Resultat lyssnande samt läsning av morgontidningar. Ande- från Mediebarometern, som utges av NORDICOMlen som läser böcker är högre i Sverige och övriga Sverige , redovisas i rapporten Bokläsning i den digi- Norden än i Europa generellt. I Sverige har vi tala tidsåldern. Resultatet har tagits fram för SCB:s också betydligt fler böcker i hemmet än genom- och kommissionens räkning. Rapporten beskriver snittet i Europa. bokläsandets utveckling i ett längre perspektiv fram

Läsvaneundersökningar visar på ett klart samband till 2001. mellan läsvanor å ena sidan och kön, ålder och ut- För att studera barns läsvanor redovisas en sammanbildning å andra sidan. Kvinnor läser mer än män, ställning av Levnadsnivåundersökningen 2000 för flickor mer än pojkar, yngre mer än äldre, hög- barn (Barn-LNU), som genomförs av Institutet för soutbildade mer än lågutbildade. cial forskning (SOFI) vid Stockholms Universitet.

Drygt fyra av tio (44 procent) ungdomar mellan Även utdrag ur Barnbarometern som genomförs av 10 och 18 år läser böcker varje dag eller flera dagar i Mediamätning i Skandinavien AB (MMS) redovisas. veckan. Men nästan en lika stor andel (39 procent) Tabell 4.1 är en teknisk sammanställning av de unuppger att de läser böcker mer sällan än en gång i dersökningar som beskriver läsandets utveckling. I veckan, eller aldrig. Barn i åldrarna 3–8 år läses för/ tabellen går att utläsa grundläggande skillnader som läser själv 26 minuter en genomsnittlig dag (böcker, särskiljer undersökningarna från varandra.

Tabell 4.1 Undersökningar kring läsandets utveckling

Omnibuss Mediebarometern Barn-LNU Barnbarometern Intervjumetod: Telefonintervju Telefonintervju Hembesök Telefonintervju Urval: 2 002 3 898 1 304 2 148 Svarsfrekvens: 62 % 69 % (2001) 85 % 80 % (2001) Ålder: 16–74 år 9–79 år 10–18 år 3–8 år

12 13

10

Se rapporten Bokläsning i den digitala tidsåldern för Levnadsnivåundersökning.

11 13

NORDICOM-Sverige vid Göteborgs Universitet. Mediamätning i Skandinavien AB.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tidigare undersökningar om läsvanor samman- tillförlitliga resultat på grund av låg svarsfrekvens ställs för att allsidigt belysa läsandets utveckling. inom respektive grupp. Det går inte att särskilja Nedan presenteras material ur Barns och ungdomars läsandet mellan socioekonomiska grupper välfärd (Barn-LNU) och Barnbarometern. (sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsin-

komst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor för Omnibussundersökning svenskar med annat födelseland än Sverige. Även vid

frågan om inkomstnivå var svarsfrekvensen för låg. Resultaten från omnibussundersökningen pekar generellt på att läsvanor för böcker, tidskrifter och Böcker. Som tabell 4.2 visar läser kvinnor oftare Internet samvarierar över alla grupper med utbild- böcker än män. Anmärkningsvärt är att andelen män ningsnivå. Ju högre utbildningsnivå desto högre an- som i stort sett aldrig läser en bok är så hög som 24 del läsande. Hur ofta man läser böcker respektive tid- procent. Tabellen visar även att frekvensen för skrifter varierar inte över olika åldersgrupper. Majori- läsandet ökar med utbildningsnivå och att andelen av teten läser mellan 15 minuter till en halvtimme per de som läser sällan inte nämnvärt varierar mellan tillfälle. För vissa grupper har det ej gått att utläsa olika grupper.

Tabell 4.2 Bokläsande

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Bokläsandet skiljer sig från övrigt läsande i hur ker var bland annat ointresse, dålig syn och läser i sitt

mycket tid per lästillfälle som spenderas. Betydligt yrke. Ingen uppgav pris på böcker som orsak.

fler läser böcker i minst en timme och betydligt färre

Tidskrifter. Män läser oftare tidskrifter än böcker. En i mindre än 15 minuter.

fjärdedel av alla medverkande i undersökningen har

Hälften av de svarande har uppmärksammat att

uppmärksammat att priset på tidskrifter har sänkts. böcker har blivit billigare. En tredjedel av dessa uppger

Elva procent av dessa har ökat sina inköp i samband att prissänkningen har lett till ökade inköp av böcker.

med prissänkningen. Av de som inte läser böcker och som angav orsak till

14 Som tabell 4.3 visar är skillnaderna små mellan detta svarade drygt hälften brist på tid . Andra orsa-

olika grupper. Av de som läser tidskrifter är det ingen

signifikant skillnad mellan kön, ej heller tycks utbild-

14 Av de som aldrig läser böcker var det 29 procent som uppgav en orsak. ningsnivå påverka läsandet av tidskrifter.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tabell 4.3 Tidskriftsläsning

* I procent ** Heldag eller någon/några dagar per månad *** Varje dag eller flera dagar i veckan. Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Internet. Det är skillnad i läsvanor på Internet mel- Internet ökar med utbildningsnivå. Anmärkningsvärt lan åldersgrupper. Över hälften i åldersgruppen 18– är att hälften av alla kvinnor oavsett utbildningsnivå 29 år läser något på Internet varje dag eller flera da- och drygt hälften av samtliga med förgymnasial utgar i veckan. Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30– bildning aldrig läser något på Internet. Samtidigt är 54 år och omkring 10 procent i åldersgruppen 55–74 det nästan hälften av de med eftergymnasial utbildläser på Internet varje dag eller flera dagar i veckan. ning som ofta läser något på Internet. Andelen av de

Läsning på Internet, se tabell 4.4, är vanligare som läser sällan varierar inte nämnvärt mellan olika bland män än kvinnor. Frekvensen läsande på grupper.

Tabell 4.4 Internetläsning

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

NORDICOMS REDOVISNING

Bokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsålderBokläsning i den digitala tidsåldernBokläsning i den digitala tidsåldernnnn

NORDICOM-Sverige, knutet till Göteborgs Frågorna avser om man igår t ex läste någon bok, Universitet, har anlitats av SCB för att ge en tittade på TV eller lyssnade på CD-skivor. För vissa bild av bok- och tidskriftsläsandets utveckling medier kan gårdagen uppfattas som ett något missvisi Sverige. NORDICOM:s redovisning återges ande mått. Detta gäller t ex böcker, bio och tidskrifdelvis i det följande. Den fullständiga redovis- ter. Mot den bakgrunden redovisar Mediebarometern ningen finns på SCB:s hemsida: www.scb.se veckoräckvidd för samtliga medier. För vissa medier

ställs också frågor om antalet böcker/tidningar/TV-

kanaler etc som man tagit del av. Därmed kan ande-

len exponerade för t ex två eller fler böcker redovisas.

I. Bokläsvanor i Sverige –

Till dem som tagit del av ett medium under den

stabilitet och förändring

givna tidsrymden ställs frågan om hur lång tid de äg-

nat åt mediet. Detta är ett relativt grovt mått som

Inledning

primärt tar sikte på människors subjektivt uppskat- Läsvaneundersökningarnas tid var 1960-talet. Då ut- tade tid. En sådan skattning gör det möjligt att följa fördes flera stora studier som kulminerade med den utvecklingen över tid. av 1968 års litteraturutredning beställda Läs- och bok- Mediebarometern har sedan starten tilldragit sig vanor i fem svenska samhällen (SOU 1972:20). Denna ett betydande allmänt intresse. Genom att den har undersökning kan idag betecknas som en slutpunkt. organiserats som en oberoende medieundersökning Efter 1972 har inga större läsvaneundersökningar med full insyn samt möjlighet till vidareanalyser, har redovisats. Däremot har bokläsningen ingått i baro- den successivt fått karaktären av basundersökning för meterundersökningar som Mediebarometern (Nordi- andra mediemätningar. Genom ett relativt enkelt com) och Kulturbarometern (Statens Kulturråd). På så undersökningsförfarande och med många påbyggsätt kan viss kunskap erhållas om dagens läsvanor i nadsmöjligheter har det skapats ett kraftfullt instruett 20-årsperspektiv. Nedanstående redovisning är i ment i kunskapsutvecklingen rörande vårt mediehuvudsak hämtad från Nordicoms Mediebarometer. system.

Mediebarometern är en årlig räckviddsundersökning som avser att belysa hur stor andel av den

Bokläsning

svenska befolkningen som en genomsnittlig dag tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, Andelen bokläsare en genomsnittlig dag uppgår 2001 video, bio, kassettband, CD/grammofonskiva, mor- till närmare 40 procent. Alla läsvaneundersökningar gontidning, kvällstidning, vecko-/månadstidning, tid- visar på ett klart samband mellan läsvanor å ena siskrift, bok, reklam och ny medieteknologi. Ett sär- dan och kön, ålder och utbildning å den andra. Kvinskilt frågeområde rör Internet-användningen. Syftet nor läser mer än män, flickor mer än pojkar, yngre mer är att beskriva trender och förändringar i människors än äldre, högutbildade mer än lågutbildade. 43 pronyttjande av massmedier. cent av kvinnorna läser i en bok en genomsnittlig

Undersökningen bygger på telefonintervjuer till ett dag, medan andelen bland män är 33 procent. När slumpmässigt urval av befolkningen mellan 9 och 79 det gäller barn och unga i skolåldern är andelen bokår. Mediebarometern genomfördes första gången läsare föga överraskande klart större än bland vuxna. 1979 och har därefter genomförts varje år. Bokläsning bland vuxna minskar med ålder. Bland

Bokläsning i den digitala tidsåldern

Andel av befolkningen 9–79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 2001

% 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

87 Television

79 Radio

73 Morgontidning

39 CD-skiva

38 Bok

35 Internet

34 Vecko-/månadstidning

29 Kvällstidning

28 Text-TV

21 Special-/facktidskrift

15 Video

9 Kassettband 1 Bio Anm: Med användning avses hur stor andel av befolkningen mellan 9 och 79 år som tagit del av respektive medium en genomsnittlig dag. En klassificering av medierna redovisas i avsnittet Fakta om undersökningen Mediebarometern. OBS! Andelen Internetanvändare bygger på en sammanvägning av användare en genomsnittlig dag i hemmet, på arbetet, i skolan och andelen användare på annan plats.

högutbildade läser närmare hälften, 47 procent, i en Det fanns i slutet av 1990-talet en svagt vikande bok en genomsnittlig dag – motsvarande siffra bland trend för bokläsningen, som dock synes ha avstannat lågutbildade är 23 procent. Andelen bokläsare är re- kring 40 procent. En svag minskning av andelen boklativt låg i arbetarfamiljer och bland egna företagare, läsare bland män och barn/unga, samt en svag ökning samma sak gäller även i glesbygd. bland ålderspensionärerna kan noteras under de se-

Sju procent av svenskarna läser eller tittar i mer än naste åren. en bok en genomsnittlig dag. Andelen ”flerboks- Även om bokläsningen kommer långt efter TVläsare” är störst bland barn och ungdom, som genom tittande, radiolyssnande och läsning av morgonsin skolgång oftare än andra grupper även läser olika tidningar, är det ändå så att det en vanlig dag är fler typer av böcker. människor som ägnar sig åt bokläsning än åt

60 procent av befolkningen mellan 9 och 79 år Internetanvändning, läsning av kvällspressen och titläser böcker en genomsnittsvecka. ”Veckoläsning” är tande på video. mer utbredd bland kvinnor, unga och högutbildade. Det har inte sällan uttryckts farhågor för vad som De mönster som visat sig i läsning en genomsnittlig händer med tryckta medier som boken när radio, TV dag förstärks följaktligen i ”veckoläsningen”. och Internet ökar sin spridning. Den allmänna ten-

Bokläsning i den digitala tidsåldern

Bokläsare 9–79 år en genomsnittlig dag/vecka 2001 (procent)

Kön Ålder Utbildning

Totalt Män Kvinnor 9–14 15–24 25–44 45–64 65–79 Låg Mellan Hög Genomsnittlig dag

Genomsnittlig vecka

Anm: Med böcker avses såväl skön- och facklitteratur som barn/ungdoms-och läroböcker. Lästiden är baserad på en fråga, där svarspersonerna fått göra en uppskattning av sin lästid under gårdagen

densen i Mediebarometerns mätningar är att de de tillfrågade svenskarna säger sig ha läst någon bok tryckta medierna klarar sig väl. Bokläsningens ställ- det senaste året (för EU totalt ca en femtedel). I anning måste fortfarande betecknas som stark och inget dra länder är motsvarande siffra: 29 procent i Stortyder egentligen på att t ex Internetanvändningen hit- britannien, kring 20 procent i Tyskland resp Franktills utgör något större hot (se vidare avsnitt III). rike, 16 procent i Spanien samt i Belgien 13 procent.

I Sverige är det endast 19 procent som svarar att de

inte har läst någon bok under året – i Belgien är det

Bokläsningen i ett europeiskt perspektiv

närmare 60 procent, i Grekland samt Spanien drygt Även i ett vidare sammanhang visar det sig att bok- 50 procent och i Storbritannien rör det sig om en läsningen i Sverige (och övriga nordiska länder) ligger fjärdedel av befolkningen som inte har läst någon högt, vilket framgår av en nyligen, på uppdrag av bok under det senaste året. EU-kommissionen, genomförd Eurobarometer avse- På frågan om hur många böcker man har läst unende kulturvanorna i 15 EU-länder. En tredjedel av der det senaste året ligger Sverige över genomsnittet

Bokläsning i den digitala tidsåldern

för de undersökta EU-länderna när det gäller ’1–3 En svag nedgång kan noteras för de tryckta mediböcker’ och ’13 eller fler böcker’. Det är alltså fler i ernas andel av medietiden under de senaste fem åren Sverige som läser böcker än i flertalet andra länder, – det gäller även boken – men den tycks ha avstanmedan de som läser böcker i dessa länder läser något nat om man ser till de senaste årens resultat. Det kan fler böcker under ett år. I Sverige är det 43 procent av tyckas anmärkningsvärt att de tryckta medierna hävde tillfrågade som läser 1–3 böcker på ett år (37% för dat sig så väl med tanke på de drastiska förändringar EU totalt), 28 procent läser ’4–7 böcker’ (28% för som skett i medielandskapet under det senaste årti- EU totalt), 10 procent ’8–12 böcker (14% för EU ondet. I det sammanhanget spelar den lästradition totalt) och drygt 18 procent läser ’13 eller fler böcker’ som finns i Sverige stor roll. Tidig läskunnighet i be- (14% för EU totalt). folkningen, en stark press och folkbiblioteken är vik-

När det gäller en fråga om hur många böcker man tiga förklaringsfaktorer. Dessutom vet vi att männihar i hemmet ligger Sverige långt över genomsnittet skors grundläggande vanor förändras mycket långför EU-länderna. Drygt en tredjedel av den svenska samt. befolkningen uppger att de har fler än 200 böcker i Den samlade bruttotiden för medier ökar i huvudhemmet, motsvarande siffra är för t ex Frankrike 17 sak med ålder. Bland barn är den samlade medietiden procent, Belgien 13 procent, Tyskland 12 procent drygt fyra timmar en genomsnittlig dag, bland samt för Grekland resp Spanien kring 10 procent. ålderspensionärerna ca sju timmar. Den andel av

bruttotiden som avsätts för läsning är lägst, ca 16

procent, bland personer mellan 15 och 44 år. Bland

Tid som ägnas bokläsning

de yngsta och bland personer över 45 år är den ca 20 Bruttotiden för svenskarnas medieanvändning är 6 procent eller högre. Bland de yngsta rör det sig hutimmar och fyra minuter. Med bruttotid menas sum- vudsakligen om böcker, bland de äldsta om tidningar. man av den självuppskattade tiden för användning av Den bruttotid som ägnas åt medier skiljer sig relaenskilda medier och måttet tar inte hänsyn till att tivt lite åt mellan män och kvinnor. Tryckta medier, man kan använda flera medier samtidigt, t ex lyssna som böcker, har en något högre andel av medietiden på musik när man läser en bok. bland kvinnor.

Svenskarnas bruttotid för medieanvändning har varit relativt stabil sedan mitten av 1980-talet. Radio

Lästid bland bokläsarna

(35 procent) och TV (28 procent) dominerar den tid som ägnas massmedier. Ljudmedierna (radio, CD, Lästiden bland bokläsarna ligger en genomsnittlig ljudkassett) står tillsammans för 43 procent av den dag kring drygt 60 minuter. Lästiden är relativt stabil tid befolkningen ägnar åt medier en genomsnittlig över tid, men varierar mellan olika grupper av befolkdag. Motsvarande siffra för rörliga bilder (TV, video, ningen. Detta märks framför allt i olika åldersgrupbio) är 32 procent. Den tid som ägnas de tryckta me- per. Ungdomar mellan 15 och 24 år läser böcker avdierna – böcker, tidskrifter, dagspress – uppgår till sevärt längre tid än andra. Barn mellan 9 och 14 år – närmare 20 procent av medietiden. Boken står för 6 de som i större utsträckning än andra grupper läser procent av medietiden – samma som Internetanvänd- böcker – avsätter kortare tid för bokläsning. Årets reningen. Boken och morgontidningen är de tryckta sultat pekar på en ökning av lästiden bland barn och medier som läses längst tid. ungdomar.

Den första bokpriskommissionen som bevakar att läsningen i Sverige inte blir för dyr. Från vänster Hans Sand, huvudsekreterare, Alicia Ormazábal, assistent, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggareföreningen, Lars-Erik Linder, Svenska Bokhandlareföreningen, Roger Pettersson, Statistiska Centralbyrån, Lars Rydquist, Svensk Biblioteksförening, Lena Björk, Sveriges Tidskrifter, John Erik Forslund, Sveriges Författarförbund, Birgit Gunnarsson, kulturdepartementet, Mads Lundgaard, Konsumentverket, Anna Brodow, Kulturtidskrifterna, David Stansvik, Nordiska föreningen

för mindre förlag, Ingegerd Sahlström, ordförande, Ulla Lindkvist, LO, Lennart Hamberg, Riksskatteverket, Madelén Falkenhäll, finansdepartementet, Birgitta Modigh, Kulturrådet och Maria Eka, kulturdepartementet. Kommunalnämndsordförande Sven Cahling och frilansjournalist Alexandra Pascalidou, båda ingående i kommissionen,

saknas på bilden. Foto: Rolf Adlercreutz

Bokläsning i den digitala tidsåldern

En fjärdedel av befolkningen ägnar böckerna som I Mediebarometern ställs också en fråga om senast mest en timma en genomsnittlig dag och 13 procent lästa böcker har lästs för nöjes skull eller för arbetet/ läser mer än en timma. Bland de som ägnar en timma skola. 2001 uppger 83 procent att de läst böcker för eller mer åt bokläsning återfinns förhållandevis många nöjes skull och 26 procent att de läst för arbetet eller ungdomar, kvinnor, äldre och högutbildade. skolan. I ’nöjesläsningen’ dominerar läsning av skön-

litteratur och även i den tidsserie som mäter ’nöjesläs-

ningen’ kan en liten ökning noteras under senare år,

Läsning av skön- och facklitteratur

samtidigt som läsningen för arbetet/skolan minskar Närmare hälften av bokläsarna läser skönlitteratur något. och/eller barn- och ungdomslitteratur under en genomsnittlig vecka. Läsning av skönlitteratur är betyd-

Ett europeiskt perspektiv

ligt mer utbredd bland kvinnor än bland män. Utmärkande drag är sammanfattningsvis den höga an- Svenskar läser litteratur av annan orsak än arbete och delen läsare bland barn, framför allt flickor, kvinnor skola (d v s läsning på fritiden) i betydligt större utsamt bland högre tjänstemän/akademiker, samt den sträckning än i andra europeiska länder enligt EUlägre andelen läsare bland män och bland arbetare. kommissionens kulturvaneundersökning: 71 procent

Andelen läsare av facklitteratur/kurs- och läro- i Sverige, 66 procent i Finland, 63 procent i Storbriböcker är 18 procent. För facklitteratur har det under tannien, 55 procent i Danmark, 40 procent i Tysktidigare år inte märkts någon markant könsskillnad – land, Frankrike resp Spanien och 23 procent i Beldet är dock fler män än kvinnor som läser facklittera- gien. Svenskarna läser också relativt många böcker för tur. De flitigaste läsarna återfinns, inte oväntat, bland ’nöjes skull’ – 28 procent säger att de har läst ’13 eller studerande, högutbildade, unga 15 till 29 år och hö- fler’ sådana böcker under det senaste året (för EU togre tjänstemän/akademiker. Arbetare och pensionärer talt är siffran 19 procent). läser i mindre omfattning facklitteratur. Även läsningen av läxböcker/kursböcker är mer

Med högre utbildning ökar vanan att läsa såväl omfattande i Sverige än i de andra EU-länderna – skönlitteratur som facklitteratur. Intresset för facklit- drygt 23 procent av de tillfrågade i Sverige uppger teratur sjunker med stigande ålder, medan andelen att de läser sådana böcker, medan motsvarande läsare av skönlitteratur ligger jämnt bortsett från den siffra för Storbritannien är 16 procent och för särskilt höga andelen i den unga ”bokslukargruppen”. Frankrike 11 procent. Även när det gäller läsning av

Tre procent av bokläsarna har tagit del av någon böcker för arbetet och i bildningssyfte ligger Sverige bok på talkassett, två procent har lyssnat på någon klart över genomsnittet för de undersökta EU-länskönlitterär bok och en procent har tagit del av fack- derna. litteratur. Lyssnandet på talkassetter är mest utbrett bland barn, personer mellan 25 till 44 år och bland

Anskaffning

högutbildade.

En ökad andel läsare av skönlitteratur – gäller i Närmare hälften av dem som har läst någon bok den stort sett alla grupper – kan noteras under de senaste senaste veckan 2001 hade köpt boken/ böckerna, 36 åren, samtidigt som den andel som läser facklitteratur procent hade lånat boken/böckerna och 19 procent tenderar att minska något. hade skaffat boken/böckerna på annat sätt.

Bokläsning i den digitala tidsåldern

Den bruttotid som befolkningen 9–79 år ägnar åt massmedier fördelad på olika medier 2001 (procent)

Radio 35

Kassettband 1

CD-skiva 7

Vecko-/månadstidning 3

Special-/facktidskrift 1

Kvällstidning 2

Morgontidning 6

Bok 6

Internet 6

Video 3

Text-TV 1

Television 28 Anm: Den totala tid som allmänheten ägnar åt massmedier är en summering av den tid som avsättes för varje medium. Den totala tiden tar följaktligen inte hänsyn till att två medier kan ha använts samtidigt. Det innebär att både tiden för läsning av morgonpress och tiden för radiolyssnande räknats in, även om läsningen av morgontidningen skett samtidigt som radiolyssnandet. Läses morgontidningen i 30 minuter vid frukost och radion samtidigt står på betyder det följaktligen 30 minuters radiolyssnande och 30 minuters morgonpress-läsning, vilket summeras till 60 minuter. Den tid som allmänheten avsätter för bio ingår inte i diagrammet. Med användningstid för Internet avses den samlade användningen i hemmet, på arbetet, i skolan och på annan plats.

De flesta bokläsarna skaffar böcker från bokhandel så låg som 65,5 miljoner. Under de tre följande åren (31 procent) och bibliotek (22 procent). Det är vanli- skedde så en viss återhämtning – utlåningen 1996 gare att köpa skönlitteratur än facklitteratur, medan uppgick till 73,3 miljoner – men därefter har utlåandelen som lånar är lika stor oavsett om det handlar ningen åter stagnerat. (MedieSverige 2001/2002. om skön- eller facklitteratur. Nordicom 2001) Bibliotekens roll har försvagats något under den Högutbildade och medelålders köper böcker i förperiod Mediebarometern frågat om anskaffning (se- hållandevis stor utsträckning genom bokhandel, dan 1998). Av andra undersökningar framgår att medan barn och ungdomar lånar på bibliotek. utlåningen ligger långt från det tidiga 1980-talets siff- Drygt en av tio bokläsare har lånat boken från ror. Allra störst var utlåningen 1983. Det året lånade vänner och bekanta, i nästan lika stor utsträckning folkbiblioteken ut 77 miljoner böcker. Därefter mins- har boken fåtts som gåva eller köpts via bokklubb. kade utlåningen successivt fram till 1991 då den var Bland barn är det vanligaste att man har fått boken

Bokläsning i den digitala tidsåldern

som gåva. Både att låna från bekanta och köp via de som läst skönlitteratur men inte facklitteratur som bokklubbar är vanligare bland kvinnor än bland ligger över snittet. män. Läsning av bok som köpts genom bokklubb är Skillnaderna i medieexponering mellan dem som också vanligare bland lågutbildade än bland hög- har läst i någon bok och dem som inte gjort det är utbildade. Av dem som totalt läser böcker regelbun- förhållandevis små och kan delvis förklaras av att de det är andelen som införskaffar böcker via läsecirkel, som läser böcker genomsnittligt är yngre och högantikvariat eller Internetbokhandel relativt få. utbildade; det senare ligger bakom exempelvis den Internetköpen ligger på samma nivå 2001 som 1999 högre Internetanvändningen bland bokläsarna. Men (1 procent). vi kan också se att i alla åldrar är CD-lyssnandet

högre bland bokläsarna, men att det är framför allt

gruppen 25–44 år som skiljer ut sig. Omvänt gäller

II. Medievanor bland bokläsare

att radiolyssnandet är lägre i alla åldrar utom i ålders-

(och icke-bokläsare)

gruppen 15–24 – den traditionellt starka lyssnar- De som en genomsnittlig dag 2001 har läst i någon gruppen – där skillnaden är marginell. bok, oavsett om det rör sig om skön- eller facklittera- Internetanvändningen är högre bland bokläsarna än tur, har i större utsträckning än övriga lyssnat på CD, bland övriga. För morgon- och specialtidningar finns använt Internet och läst vecko/ månadstidningar och det ett positivt samband med bokläsning främst special/facktidskrifter. Däremot har de i mindre grad bland äldre, medan sambandet är svagt negativt för lyssnat på radio. Morgon- och kvällstidningsläsning, TV och kvällspress. TV-tittande och kassettlyssnande är i stort sett på samma nivå bland dem som läst i någon bok som

Medietiden

bland dem som inte gjort det.

Mönstret var nästan exakt detsamma 1995. Enda De som har läst en bok en genomsnittlig dag 2001 undantaget är möjligen att kvällstidningsläsningen då sätter av klart mindre tid åt radio och TV. Bokläsarna var lägre bland bokläsarna än bland övriga. ägnar radion genomsnittligt drygt 1 timma och 45

Hur man tar del av andra medier har också att minuter, de som inte har läst någon bok drygt 2 timgöra med vilken bokläsningsprofil man har. Exempel- mar och 20 minuter. För TV är differensen något vis är Internetanvändningen i högre grad kopplad till mindre. Även kvällspressen läses något kortare tid läsning av facklitteratur än till läsning av skönlittera- bland icke-bokläsare. De medier som bokläsarna ägtur; bland dem som läst i någon skönlitterär bok men nar något längre tid är CD-skivor och Internet – och ingen facklitteratur är nätanvändningen på i stort sett i någon mån morgontidningar och video. Vi talar samma nivå som bland dem som inte läst någon bok dock här om genomsnittsskillnader som endast ligger alls (25%). Om man läst facklitteratur men inget an- mellan 2 och 6 minuter. Om vi går tillbaka sex år i nat ökar andelen till 33 procent och har man läst tiden är mönstret i stort sett detsamma: det är radio båda typerna av böcker är andelen 49 procent. Det och TV som skiljer ut sig med sin längre användfinns ett motsvarande mönster för persondator- ningstid bland icke-bokläsare. användning, morgontidningsläsning och läsning av Ett annat perspektiv på tid är att se hur bokläsare tidskrifter, medan det omvända förhållandet gäller och icke-bokläsare fördelar sin samlade medietid för kvällspress och television; i det senare fallet är det (bruttotiden) på andra medier. Det visar sig här att

Bokläsning i den digitala tidsåldern

Figur 9. Bokläsare 9-79 år en genomsnittlig vecka 2001 (procent)

Procent

70 68

60 55

54

50 45 46

45

40 40 42

40 35

35

30 29

25 26

18 20 19

20 16

12 14

9 8

10

0

Totalt Män Kvinnor 9-14 15-24 25-44 45-64 65-79 Låg Mellan Hög

Kön Ålder Utbildning

Skönlitteratur/barn-/ungdomslitteratur Facklitteratur/kurs-/lärobok

Bokläsning och ny medieteknologi – barn/

det är en marginell skillnad när det gäller tiden som

unga och TV-spel

ägnas åt andra tryckta medier än böcker. Även andelen för Internet är i stort sett densamma. Den stora TV-spel används framför allt av yngre, där över 50 skillnaden finns, som väntat efter vad vi sett i det fö- procent av 9 till 14-åringarna har spelat en genomregående, i fråga om radio – och i någon mån TV. snittlig vecka. År 2001 är det förhållandevis små Bland dem som inte läser böcker ligger 40 procent av skillnader mellan bokläsare och ickebokläsare i grupden genomsnittliga medietiden på radio, medan den pen 9–17 år när det gäller användning av TV-spel, för icke-läsarna ligger bara på ca 25 procent. För TV men också i fråga om att använda persondatorer. Att går tendensen i samma riktning: 30 procent bland hålla på med TV-spel är dock något vanligare bland dem som inte läst någon bok och knappt 25 procent dem som inte läser böcker, medan persondatorbland bokläsarna. Det är framför allt kvinnliga icke- användning förekommer något oftare bland bokläsare läsare som ägnar en större andel av sin medietid åt än bland övriga. Den största differensen finns dock i radio. fråga om Internetanvändning, där den samlade nät-

Generellt ägnar facklitteraturläsarna längre tid åt användningen är högre bland bokläsare. Skillnaden bokläsning i förhållande till andra medier än vad kan inte förklaras av tillgång till Internet, eftersom skönlitteraturläsarna gör. Tendensen gäller både det där inte finns någon skillnad mellan läsare och bland män och kvinnor. Förklaringen ligger i att de icke-läsare. som läser facklitteratur har en bredare bokläsning: Att spela TV-spel är vanligare bland dem som varfacklitteraturläsarna läser i större utsträckning skön- ken läser skön- eller facklitteratur. Persondatorlitteratur än vad skönlitteraturläsarna läser facklittera- användning är däremot lägst i denna grupp och högst tur (se ovan). bland dem som läser både skönoch facklitteratur, låt

Andel som läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka 1997, 1999 och 2001 (procent)

1

Antalet svarspersoner är under 100 och siffran bör tolkas med försiktighet. Anmärkning: Skönlitteratur avser skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur.

Bokläsning i den digitala tidsåldern

vara att antalet svarspersoner är blygsamt och gör re- och tidskrifter, men inte vecko- och månadstidningar. sultaten något osäkra. Internetanvändning är bland För bokläsningen gäller sambandet facklitteratur de yngre, liksom i ett befolkningsgenomsnitt, kopplat mera än skönlitteratur. Bakom skillnaderna anas en till läsning av facklitteratur. Bakom detta finns en innehålls- och intressefaktor: det är de medier som skillnad mellan pojkar och flickor, där den senare konventionellt betraktas som de informativa som har gruppen är överrepresenterad i fråga om skönlittera- högre samband med nätanvändning. Det senare tur och den förra på nätanvändning. hänger samman med att Internet framför allt är ett

Det finns betydande skillnader i användnings- informationssökningsmedium. mönster över tid. I mitten av 1990-talet var den nya Samma tendens gäller emellertid inte för radio och tekniken oftare använd bland dem som inte läste TV. Här är det de underhållande kanalerna som böcker. I slutet av 1990-talet hade mönstret ändrats hänger samman med nätanvändning. Förklaringen så att det var bokläsarna som var klart över- ligger i att dessa liksom nätet har en genomsnittligt representerade i fråga om både dator- och nät- yngre grupp användare. användning, och år 2001 har tendensen utjämnats De som använt Internet en genomsnittlig dag har något. Förklaringen ligger sannolikt i att den expan- oftare än övriga läst i någon bok eller i någon special/ sion i Internettillgång som skedde i slutet av 1990- facktidskrift och lyssnat på CD-skivor. De har däretalet främst förekom bland högutbildade, där bok- mot i betydligt mindre utsträckning än icke-använläsningen var vanlig. I den fortsatta nätexpansionen darna lyssnat på radio eller tittat på TV. Det finns för har det skett en utjämning, vilket väl illustreras i att dagspressen en mycket svag tendens i samma riktnättillgången nu är lika stor bland bokläsare som ning. bland övriga. Också allmänhetens subjektiva uppskattning pekar

i samma riktning. Det är framför allt TV-tittande

som man uppfattar att man dragit ner på. Generellt

III. Bokläsning och Internet

menar man att nätanvändningen i ökande utsträck- Internetanvändningen har sedan slutet av 1990-talet ning påverkat annan medieanvändning negativt. Anökat snabbare bland bokläsarna än bland övriga. Det delarna som menar att det skett en nedgång är dock gäller särskilt bland dem som läser både skön- och ännu relativt blygsamma. facklitteratur. Bakgrunden är att det rör sig om yngre De som använder nätet i sitt hem ägnar det i geoch högutbildade, d v s de som utgjorde den stora nomsnitt 47 minuter. Internetanvändarna spenderar gruppen av pionjärer när det gällde att skaffa sig till- något mera tid på bokläsning och CD-lyssnande, och gång till nätet. Men det finns även en könsfaktor i möjligen facktidskrifter, än vad övriga gör. Däremot utvecklingsmönstret. Män har från starten varit akti- får televisionen och speciellt radion en kortare tid. vare nätanvändare än kvinnor – och det är kvinnor Detta visar sig stämma förhållandevis väl med den som i större utsträckning läser skönlitteratur. Detta subjektiva skattningen av användningstiden. I och förklarar att det inte finns något större samband mel- med att en av de tydligaste tendenserna de senaste lan läsning av skönlitteratur och nätanvändning. åren är att Internetanvändning ökar i hemmen är just

Det generella mönstret i Internetanvändningen är tidsanvändningen särskilt viktig att följa. att det med få undantag finns ett positivt samband med läsning. Det gäller morgonpress, kvällstidningar

BokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionensBokpriskommissionens iakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatseriakttagelser och slutsatser

Vi har enligt våra direktiv tre huvuduppgifter, nämli- skrivning för bok- och tidskriftsområdena av de megen att toder som har tillämpats för prismätningarna och

våra iakttagelser rörande prisutvecklingen. När vi – verka för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt får

kommer till redovisningen av våra slutsatser återfinns

fullt och bestående genomslag i det pris som konsu-

den under skilda rubriker. menterna betalar för böcker, tidskrifter mm och att

På bokområdet grundar sig SCB:s prismätningar på

i det syftet inhämta och bearbeta uppgifter som kan

jämförelser mellan bokhandlarnas rea- och vår-

belysa prisutvecklingen

kataloger resp bokklubbarnas medlemstidningar un- – bidra till konsumentinformationen om den sänkta

der våren 2001 och motsvarande material under våmervärdesskatten på böcker, tidskrifter m m, liksom ren 2002. Denna mätmetod kommer i de framtida om den löpande prisutvecklingen på dessa varor redovisningarna att ersättas av mätningar i butik.

– verka för att läsandet ökar i alla grupper och redo-

På tidskriftssidan har noteringarna huvudsakligen visa hur detta mål har uppnåtts.

gjorts genom observationer i butik eller information om nämns i förordet till denna rapport från Internet. Den tillämpade metoden för tidskrifhar vi börjat planera för hur Kommissio- terna kommer att utnyttjas också vid de framtida nen skall kunna aktivt bidra till mättillfällena. konsumentinformationen om den sänkta SCB:s redovisning rymmer också omsättningsmomsen och verka för ett ökat läsande i siffror för branschen t o m mars månad 2002 och

Salla grupper. Vi får sålunda anledning att återkomma – som nämnts – viss information om konsumenter-

till dessa frågor i senare rapporter. Till föreliggande nas reaktion på momssänkningen. rapport har det inte varit möjligt att gå in djupare på Delar av SCB:s redovisning har fogats som ett särdessa områden. Vissa iakttagelser om i vilken ut- skilt avsnitt till denna rapport. Redovisningen i sin sträckning momssänkningen har uppmärksammats av helhet återfinns på SCB:s hemsida (se ovan). allmänheten och har påverkat inköpen av böcker och Den för Kommissionens vidkommande viktigaste tidskrifter kan dock göras. Vi återkommer senare till frågan i detta skede är om momssänkningen har fått detta. fullt och bestående genomslag i det pris som konsu-

Det är också tillfredsställande att vi genom det un- menterna betalar för böcker, tidskrifter mm. derlag som SCB har tagit fram genom att anlita SCB:s underlag förmedlar en mångfacetterad bild NORDICOM-Sverige kan ge en bild av bok- och av prisutvecklingen inom de olika produktgrupperna tidskriftsläsandets utveckling i Sverige under de se- och vid de olika mättillfällena. Vi noterar också att naste decennierna. NORDICOMS redovisning Bok- osäkerhetstalen i vissa fall är relativt stora på grund läsning i den digitala tidsåldern med visst tabell- av det begränsade antalet prisobservationer som har material har fogats som ett särskilt avsnitt till denna varit möjliga att göra beroende på antalet titlar i bokrapport. Den fullständiga redovisningen kommer att katalogerna. SCB har under våren igångsatt prisåterfinnas på SCB:s hemsida www.scb.se. mätningar i butik på bokområdet. Resultatet från

Fokus i den redovisning som SCB har gjort till dessa mätningar kommer att ligga till grund för re- Kommissionen ligger på prismätningarna på böcker dovisningen i juni 2003. Därmed kommer möjligheoch tidskrifter mellan 2001 och 2002. terna att mer exakt precisera den faktiska prisutveck-

Vi väljer att i det följande ge en sammanhållen be- lingen att öka på det området. Som nämnts kommer

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Det skall

vara billigt

att läsa

RAPPOR

den redan tillämpade metoden att helhet jämfört med förra året, beror mäta priser på tidskriftssidan att ligga T på ökad volym eller höjda priser ut-

fast. talar sig SCB inte om. Enligt Kom-

Av det sagda följer att underlaget missionens uppfattning talar mycket

Från Bokpriskommissionen ger möjlighet till säkrare bedöm- Våren för att omsättningsökningen beror på

2002 ning av utvecklingen på tidskrifts- ökad volym, vilket i sin tur borde vara

I

sidan än på bokområdet. Det har prispressande. Kommissionen beaktat i de slut- Från dessa utgångspunkter kommer vi satser som följer nedan. fram till följande slutsatser vad gäller

Vid granskningen av SCB:s underlag har Kom- bok- resp tidskriftsområdena. missionen haft som utgångspunkt att en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter från 25 till 6 pro- Bokområdet cent borde ge utrymme för en sänkning av prisnivån Mot bakgrund av de redovisade iakttagelserna och med 15,2 procent under förutsättning att alla övriga med hänvisning till den osäkerhet som har redovisats omständigheter som påverkar prisnivån är lika. är det Bokpriskommissionens preliminära bedömning

Från denna utgångspunkt kan vi konstatera att pri- att åtgärden med sänkt mervärdesskatt på böcker sanserna från våren 2001 till våren 2002 på böcker i bok- nolikt har givit det resultat som önskades, dvs fått ett handelns reakataloger har sjunkit i genomsnitt med fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar. 12,8 procent och i vårkatalogerna med 14,9 procent. Vi har i sammanhanget noterat en lägre prissänkning Bokklubbarnas kataloger redovisar på motsvarande i bokklubbarnas kataloger än för butikskatalogerna, sätt en minskning med 10,5 procent. Tidskriftsom- men samtidigt inhämtat att detta till viss del kan bero rådet uppvisar också en prissänkning om 10,8 procent. på att branschen till en början inte noterade att

Det är alltså genomgående sänkningar inom områ- momssänkningen också omfattade expeditionsavgifdet som understiger de tidigare nämnda 15,2 procent terna. som momssänkningen isolerat borde leda till. Det bör betonas att Kommissionens bedömning i

Förklaringen till detta torde ligga i att det är nöd- detta sammanhang bygger på de generella iakttagelser vändigt att vid bedömningen av resultatet väga in som SCB gör rörande bokbranschen. Om man som också andra faktorer. Sålunda kan vi konstatera att SCB gör också tittar närmare på prisutvecklingen den allmänna konsumentprisutvecklingen för t ex inom olika bokkategorier pekar siffrorna på avsevärda perioden januari–april 2001 till januari–april 2002 skillnader vad gäller prisreduktionen. lett till prisökningar med 2,6 procent. Vidare är Om man bortser från osäkerhetstalen, som förvisso osäkerhetstalen för de olika produktgrupperna i i många fall är stora, kan de redovisade siffrorna tyda många fall inte obetydliga. För såväl konsumentpris- på att prisutvecklingen i fråga om skönlitteratur skilutvecklingen som prismätningarnas tillförlitlighet jer sig från utvecklingen inom facklitteraturen med hänvisar vi till SCB:s underlag. Till denna bild hör en tydligare prisreduktion inom den första kategorin. också att branschen under den aktuella perioden en- Denna bild är dock mindre tydlig inom bokklubbsligt SCB:s studier har ökat sin omsättning. Om området. För barnböckerna tycks prissänkningen vara denna omsättningsökning, som uppgår till 6 procent betydligt klarare i vårkatalogerna än i reakatalogerna under årets första två månader för branschen som och – framför allt – i bokklubbarnas kataloger.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Oäkerhetsfaktorn för den sistnämnda kategorin är Det känns angeläget för oss att understryka att dock mycket stor eftersom antalet observationer är få. våra kommentarer rörande iakttagelser ifråga om de

Underlaget ger inte möjlighet för Kommissionen skilda kategorierna under resp bok- och tidskriftsatt närmare analysera orsakerna bakom de skillnader i områdena inte tjänar annat syfte än att peka på att prisutveckling som de olika kategorierna uppvisar. utvecklingen inte torde vara enhetlig inom resp Det finns därför heller inte möjlighet för oss att när- grupp. Förhoppningsvis kommer vi att i framtiden mare kommentera dessa skillnader för att kunna be- kunna vara tydligare i bedömningen av hur momsdöma om det föreligger skilda attityder vad gäller be- sänkningen har slagit igenom i de skilda kategorierna. nägenheten att låta momssänkningen slå igenom fullt Av naturliga skäl går det inte nu att dra några slutut. Det är vår förhoppning att vi i våra kommande satser om huruvida momssänkningen får ett bestående rapporter skall kunna ytterligare fördjupa analysen av genomslag i de pris som konsumenten betalar. Det är prisutvecklingen på bokområdet. Det är möjligt att en fråga som vi får återkomma till i framtida rapporter. Kommissionen för att kunna göra analyser av orsakerna bakom olika iakttagelser i framtiden måste Läsvanor mm överväga att inhämta kompletterande underlag. Som nämnts ger SCB:s underlag, eller övrigt material

rörande utvecklingen av kultur- och läsvanor som Tidskrifterna ställts till kommissionens förfogande i denna om- Vad gäller tidskrifterna visar siffrorna att moms- gång, inte möjlighet för oss att bedöma om åtgärden sänkningen inte har fått samma genomslag som på att sänka mervärdesskatten på böcker och läsning har boksidan. Vi vill också erinra om att den tillämpade lett till förändrade läsvanor. Av det material som har mätmetoden i detta sammanhang har varit säkrare på redovisats för oss rörande den generella situationen tidskriftssidan. Vår bedömning är därför att åtgärden för läsandet i Sverige tycker vi att det finns anledning med sänkt mervärdesskatt generellt sett inte fått ett att peka på följande kännetecken: fullt genomslag i det pris som konsumenten betalar.

• Sverige är – internationellt sett – ett läsande folk. Branschen har således i viss utsträckning utnyttjat

• Ju högre utbildning desto mer läser man. momssänkningen för att förstärka tidskrifternas egen

• Kvinnor läser böcker oftare än män. ekonomi.

• Män läser oftare tidskrifter än böcker. Liksom i fråga om boksektorn är det en bedöm- • Läsning på Internet är vanligast bland yngre.

ning som baserar sig på en helhetsbild av tidskriftsområdet. För de skilda tidskriftskategorierna kan vi Vi finner det också klart intressant att SCB:s s k omavläsa stora differenser. Sålunda uppvisar t ex familje- nibus-studie, som genomfördes i april 2002, redovioch damtidningar tämligen höga siffror vad gäller sar att hälften av dem som svarat uppmärksammat att prissänkningen medan prisreduktionen för t ex dator- böcker blivit billigare och en fjärdedel att man notetidningar är väsentligt lägre. rat prissänkningen på tidskrifter. Omnibussen klargör

Liksom på bokområdet ger underlaget inte möjlig- vidare att en tredjedel av dem som uppfattat bokprishet att närmare analysera orsakerna bakom differen- sänkningen har ökat sina bokinköp. Motsvarande serna mellan de olika kategorierna. Kommissionen siffra för tidskriftsområdet är 11 procent. får därför nöja sig med den generella bedömning som Kommissionen menar att ett 50-procentigt gevi här har redovisat. nomslag i konsumentmedvetandet om moms-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

sänkningen på boksidan måste uppfattas som positivt. Varför genomslaget har varit lägre på tidskriftssidan är oklart. Möjligen kan den begränsade prisreduktionen vara en av förklaringarna liksom den omständigheten att prisreduktionen uttryckt i kronor blir mindre påtaglig på tidskriftsområdet än i fråga om böckerna.

Klart är att Kommissionen uppfattar som sin uppgift att bidra till att konsumentinformationen om momssänkningen hålls levande också under kommande år. Det är ett arbete som förutsätter engagemang från många parter på bok- och tidskriftsmarknaden

Vi finner det glädjande att prissänkningen uppenbarligen resulterat i ökade inköp av böcker och tidskrifter. Att döma av underlaget har 15 procent av befolkningen ökat sina bokinköp medan ökningen på tidskriftssidan är mer blygsam.

Kommissionen menar att det är angeläget att den effekt av ökade bok- och tidskriftsinköp som har uppnåtts under den första perioden efter momssänkningen måste upprätthållas och förhoppningsvis förstärkas under de kommande åren. Kommissionen vill verka för att den utvecklingen också leder till ökat läsande i alla grupper. Vi ser fram emot att aktivt arbeta med den frågan tillsammans med andra intressenter på området och hoppas att våra initiativ skall bidra till att ge avläsbara resultat i de underlag som SCB och andra statistikproducenter kommer att tillhandahålla i framtiden.

INTERVJU

MedieprMedieprMedieprMedieprofessorMedieprofessorofessorn saknarofessorofessorn saknarn saknarn saknarn saknar gå-borgå-borgå-borgå-bort-boken som prgå-bort-boken som prt-boken som presentt-boken som prt-boken som presentesentesentesent

Hur priskänslig är den läsande svensken? Inte Inför sina studenter på universitetet brukar han särskilt, om man frågar Karl Erik Gustafsson, tala om det långsamma medialandskapet. Strukturer läsande siffergymnast och professor i mass- som ändras men med gamla aktörer i invanda roller. medieekonomi vid Handelshögskolan i Göte- Gustafsson tar pocketboken som exempel. Den introborg. ducerades av Penguin Books i Storbritannien 1936

– När man skapar specifika bokserier, lätt och såldes på järnvägsstationerna till samma pris som igenkännbara för publiken, blir priset en väldigt ett paket cigarretter, säger han. I Sverige lanserades viktig sak. Men min grunduppfattning är att pocketboken drygt tjugo år senare, 1957. massmedier över lag har låg priskänslighet. Jag – Intresset för det lilla fickformatet har bara växt. talar inte om okänslighet, men känsligheten är ”Det Bästa” kom in i Sverige på 1940-talet och skalåg, förklarar han. pade en helt ny genre. Folk kunde jämföra den ena

boken med den andra. Då blir det intressant. Jag

et finns en prisernas magi som gör ämnet tycker det är konstigt att man inte långt tidigare kört

extra känsligt, när det gäller massmedier. igång bokförsäljning på järnvägsstationerna som förr.

När Karl Erik Gustafsson för drygt tio år Dagspressen ger pocketboken allt större utrymme, sedan hävdade att priskänsligheten var franska Le Monde har en särskild sektion med bara låg fick han tidningsutgivarna emot sig. pocketböcker en gång i månaden.

DSå här i efterhand kallar han det en ganska rolig his- Karl Erik Gustafsson har länge propagerat för att

toria, eftersom han fick rätt. Dagstidningarna höjde tidningar, böcker, film osv i första hand ska finnas priset utan att prenumeranterna stegrade sig i någon tillgängliga för alla. större omfattning. Diskussionen den gången hand- – Men när det gäller stöd till massmedier ligger lade om 12 eller 25-procentiga momssatser och utgi- den svenska kulturpolitiken för mycket på produkvarna ville inte ha någon diskussion om priskäns- tion, till förfång för vårt avlånga land. lighet. Den skulle vara hög. Punkt. Säger Gustafsson.

Tycker du att böcker och tidskrifter är för dyra att

– Dagspressen har haft en väldigt traditionell och

köpa?

stelbent prissättning. Det såg man på 1970-talet, när Hasse Ericsson drev upp transportarbetarnas löner. Då – Det är bara första-utgivningen som är dyr och där åkte priset upp kraftigt och tidningarna fick lite ågren; betyder nog inte prissänkningen särskilt mycket. Men nu har vi nog höjt för mycket. Under tio år låg man man har även lågpriskanaler med bokklubbar och därför på samma nivå som konsumentprisindex ända internethandel. till slutet av 1980-talet, när man åter igen började

Men om du jämför med Penguins cigarettpris på

höja priset kraftigt igen. Men det blev inte så starka

den första pocketutgåvan, så har det hänt åtskilligt

reaktioner, konstaterar Karl Erik Gustafsson.

under åren?

– Från politiskt håll var man rädd att de svaga tidningarna skulle drabbas av momshöjningen. Men – Ja, författaren Max Lundgren har sagt att en bok min enkla slutsats var att de svaga tidningarna hade inte bör kosta mer än en liter brännvin. Det är gandet selektiva presstödet som skyddsnät. Att man se- ska bra som jämförelse. I undervisningen brukar jag dan höjde priset utan att det fick någon effekt, hade illustrera utvecklingen med hur vi fick ett nytt ekoingen betydelse för diskussionen. nomiskt system 1954 och en första konkurrenslag.

Karl Erik Gustafsson, massmedieekonom och professor vid Göteborgs universitet. Foto: Jacob Forsell

Bokhandeln var en av de få som fick motsvarande present. Man skulle behöva en gå-bort-bok i 150lagstiftning på sig långt senare, på 1970-talet, när kronorsklassen. Steget är för högt att köpa en inbunbruttoprisförbudet infördes också där. Kedjebild- den bok, då tar man två flaskor vin i stället. Därför ningen kom snabbt, det blev en fördel för bokhand- kan man säga att våra vinvanor skadat boken mer än larna att samarbeta och köpa in böcker till lägre pris. priset. När mina vänner 40-talisterna fyllt år har jag Samtidigt drog lagen undan mattan för all bok- fastnat för ”En bok för allas” lite uppgraderade verhandelsverksamhet ute i landet; skolor och bibliotek sion; av 1940-tal till exempel. Den ligger exakt rätt i kunde vända sig direkt till förlagen i stället för till prisnivå till någon man kanske inte känner så väl och den lokale bokhandlarn. Så kom de fria distributions- är inte alltför enkel. Annars har förlagen prissatt sig ur formerna; via varuhus med storskyltning och bästsäl- presentmarknaden. jare, man producerade mycket...

Finns det en nedre gräns för hur billig en bok eller

Han talar om bokrean, som en gång i världen var

en tidskrift kan vara?

riktig rea, innan förlagen började trycka upp speciella reautgåvor och fördärvade dess rykte. Nu har man – Det som skiljer böcker och tidskrifter från andra hittat tillbaka till reaformen, säger han. medier är att de har ett statusvärde. När tv och radio

– Momssänkningen bör slå igenom på pocketbo- kom kunde man glänsa med dyra och fina apparater. ken, även om jag ännu inte sett några siffror. Med Idag kan ingen glänsa med en fin radioapparat. Men bokklubbarna är det osäkrare. Där är inträdespriset böcker och tidningar har sitt statusvärde. Det påmindet viktiga, vad erbjudandet innebär. Boken har ju ner mig om författaren Hjalmar Söderberg som en inte bara konkurrens som produkt, utan även som gång fick frågan om han läst alla böcker han hade i

Medieprofessorn saknar gå-bort-boken som present

bokhyllorna: ”Är ni inte klok människa, tror ni att som tidningarna fick anpassa sig till. I Sverige har jag läser mitt möblemang!” Det är nåt visst med postverket fått anpassa sig till våra tidningars format. böcker. Och tidskrifter. På advokatkontor, tandläkar- Samtidigt, när affärstidningen Vision kom med sitt mottagning eller frisör ser du hela skalan av olika större format samtidigt som alla andra tidningar gick statusbringande alster. mot tabloid, var jag oerhört tilltalad. Men det dröjde

bara nån vecka innan jag tyckte att de inte klarade

Många av oss är storkonsumenter av medier. Är

det stora formatet. Stort format kräver att det står

man storkonsument på ett är man det på annat; en

flera spännande saker på varje sida.

internetanvändare läser oftast mycket i allmänhet. Har tillgången till internet spelat någon roll för pri- Hur ser du på tidskriftens prisnivå? set på tryckta medier?

– På tidskrifter har man inte lågprisnivå. De som har – Nej, egentligen inte. En flitig tidningsläsare använ- hög upplaga är medlemsanknutna, som Ordfront der även internet. Nätet kräver ju läskunnighet, man Magasin. Även tidningen Vi, som försökte på allmåste kunna stava för att hitta. Där har TV främjat männa marknaden, fick gå tillbaks som medlemsen läskultur, eftersom vi inte har dubbade program. tidning och hålla den kopplingen. Det krävs en Vi har fått en bokstavskultur som är viktig i dessa föreningsanknytning som bas att spela på. sammanhang.

Hur ser du på tidskriftens framtid? I Stockholm ser man ofta unga kvinnor sitta djupt

– Här öppnar sig faktiskt nya möjligheter. En gång i

försjunkna i en pocketbok på tunnelbanan. Varför?

världen var tidskrifter en stor sak. Från 1800-talet – Jag tror att tjockleken har betydelse när det gäller och framöver plockade dagstidningarna in mer och böcker. Unga kan inte krypa upp i sängen med en mer av tidskriftens material. Men nu ser vi en svängtunn bok. Själv kan jag njuta av en väldigt tunn bok, ning när tidskriften får en renässans. Dagstidningen men yngre människor vill ha den tjocka som lovar går över i tabloidformat och får anpassa sig eftersom åtskilliga timmars spännande underhållning. Hur an- kostnaderna stiger. Det innebär att det skapas plats nars förklara framgångarna med grottbjörnen och de för tidskrifter som Dagens Forskning, Axess, Dagens här tegelstenarna. IT; den typen får vi se mer av. Eftersom de vänder sig

till en bredare publik får de inte ligga för högt i pris-

Män läser mer av tidskrifter än böcker. Stämmer det

nivå. Tidskriften har chansen att återerövra en del ef-

på dig?

tersom dagspressen håller på att förändra sig. – Jag måste läsa en hel del facklitteratur. Med sti-

Allt i ditt arbetsrum tyder på att tid är viktigare än

gande ålder värderar man den tid man har. Ibland

pris. Allt är papper, högvis på bord, golv och väggar

läser jag böcker på främmande språk för att samtidigt

och en av dina telefoner är bara för familjen. Är du

få lite träning i engelska, franska och tyska. Formatet

representativ som läsande 40-talist?

har en betydelse för mig. Det mindre formatet är behändigt, både när det gäller böcker och tidningar. Le – Jo, men när det gäller tidskrifter är det tidsfaktorn Monde är jag mest förtjust i. Den är ett mellanting som spelar in. Hinner man med eller växer högarna? mellan tabloid och fullformat. De kontinentala post- Mycket av det som är betalt i tjänsten skummar man. verken krävde en gång i världen vissa standardformat Men är man medlem i någon sorts förening finns ett

Medieprofessorn saknar gå-bort-boken som present

större engagemang, om tidningen är bra och ger ett stås. För här finns inget alternativ, radion och TV:n tilläggsvärde. På det sättet kan man se det. Vår be- kan inte ersätta innehållet i böckerna. Samma sak gränsade tid och bekvämlighet betyder att de mindre med det lokala innehållet som tidningen ger. Man formaten blir mer attraktiva. I förra seklet introduce- betalar sitt abonnemang i december och minns inte rades det mindre tabloidformatet som den tidsbespa- vad man betalade året innan. Allt det här talar för att rande tidningen. Man hade räknat ut hur många tim- massmedier inte borde vara priskänsliga. mar per år läsaren faktiskt skulle spara.

Men om man tittar på kvällstidningarnas vikande Så det lilla formatet är inte en pappers- och kost- upplagor, så måste det finnas en viss priskänslighet? nadsfråga då?

– Nej, här finns andra orsaker. Gratistidningar i stor- – Jo, det har en betydelse. Men personalkostnaden är städerna spelar in; man tar kanske en öl på puben det stora. Nu hänger problematiken mer ihop med och pratar med kompisar om dagens händelser i stälvårt resande, hur stort köksbord vi har och såna här let för att läsa kvällstidning. Kvällstidningarna har praktiska saker. bara blivit billigare och billigare. Expressen sänkte

från 10 till 8 kronor, om man bortser från bilagorna.

Vad har alla gratistidningar inneburit för läsandet i

Ändå har det inte haft någon egentlig effekt på upp-

Sverige?

lagan. Om Expressen höjde sitt pris med en krona – Gratistidningarna har fångat upp de läsare som re- per dag tornar det upp sig stora pengar om man säljer dan lämnat dagstidningen. Man kan konstatera att 300–350.000 exemplar per dag. Men man har avtidningsläsandet har ökat i och med gratis- stått. tidningarna. Ser man till försäljningen finns det

Hur ser dina tumregler ut när du mäter en upplaga?

priskänslighet, men den är överraskande liten. Det är samma sak med TV-licenserna: Även om man inte – Om en upplaga stiger med ett par procent, ska man kan skolka med någon större uthållighet, så har tv- inte dra några växlar alls. Då är det tillfälligheter, hellicenserna ökat kraftigt. Vi får betala mer för ett likar- ger kan infalla på ena eller andra sättet. Vid 5 procent tat utbud mot för femton år sedan. Allt går i rikt- kan man börja fundera men när man uppnår 10 proningen att man tar bort gratisbitar. Digital-TV, betal- cent finns ingen annan förklaring som duger än att TV, kabel-system, sammanlagt får vi betala mer för tidningen blivit bättre eller att det blivit fel på tidett likartat utbud vi hade för 15–20 år sen. Att betala ningen. När man håller på med siffergymnastik får för 100 kanaler går inte hem hos folk. Vi vill ha fyra man en känsla för vad som gäller. Vid stora förändeller fem kanaler utöver de tre vi vanligen har, men är ringar kan man uttala sig kraftfullt. Men man ska inte beredda att betala för en massa tilläggstjänster vara försiktig med de små förändringarna. och interaktiva tjänster.

Text: Hans Wigstrand

Betyder det att vi är beredda att betala för det vi verkligen vill ha?

– Priset är en väldigt känslig fråga. Har du förlagsserier med inarbetat gott varumärke, så kan man ta ut nästan vilket pris som helst, inom rimliga gränser för-

PETER ALMERUD

LLäsvanor i LLLäsvanor i äsvanor i äsvanor i äsvanor i EUEUEUEUEU – – – – markanta skillnader– markanta skillnadermarkanta skillnadermarkanta skillnadermarkanta skillnader mellan normellan normellan normellan nord och sydmellan nord och sydd och sydd och sydd och syd

isserligen är skillnaderna mellan de en- Bland dem som läser böcker är det vanligast att skilda länderna stora. Generellt sett är man ägnar sig åt fritidsläsning, dvs att man läser dock läsning av böcker inte någon särskilt böcker av andra skäl än för arbete eller utbildning. högt rankad fritidssysselsättning bland in- 45 procent av de intervjuade hade läst böcker av anvånarna i EU:s medlemsländer. En nyli- dra skäl än för arbete eller utbildning. 15 procent

gen publicerad Eurobarometer visar att det är mindreV hade läst icke obligatoriska texter för utbildnings-

än hälften som under ett år läser någon bok av andra ändamål, 13 procent hade läst obligatoriska texter för skäl än för arbete eller studier och av dessa är det en utbildningsändamål och 11 procent hade läst böcker tredjedel som bara läser någon enstaka. Den visar för arbetet. också på stora skillnader mellan å den ena sidan norra Redovisningen land för land visar att man läser och nordvästra Europa och å den andra södra Eu- mest i länderna i norra och nordvästra Europa, oavropa. I norra och nordvästra är det en större andel av sett det handlar om läsning för arbete eller utbildning befolkningen som läser böcker, man läser fler böcker, eller om fritidsläsning. 72 procent av de intervjuade i man har fler böcker hemma och man är flitigare Sverige, 67 procent av de intervjuade i Finland och biblioteksbesökare. 63 procent av de intervjuade i Storbritannien hade

Eurobarometern gjordes på uppdrag av EU-kom- ägnat sig åt fritidsläsning det senaste året. Även Luxmissionens statistikmyndighet EUROSTAT hösten emburg, Danmark och Nederländerna hade andelar 2001 för att få en bild av kultur- och medievanorna i på över 50 procent. I Grekland, Belgien och Portugal EU-länderna. Den gjordes i samtliga medlemsländer i var det två tredjedelar eller mer som inte läst någon form av personliga intervjuer med sammanlagt lite bok på fritiden det senaste året. Övriga länder låg på mer än 16 000 personer över 15 år som fick identiskt runt 40 procent. lika frågor. Några av dessa frågor berörde deras läs- Av dem som hade ägnat sig åt fritidsläsning hade vanor, bl a i vilken utsträckning man hade läst en tredjedel läst mellan en och tre böcker, var fjärde böcker, om man hade böcker hemma, om man an- mellan fyra och sju böcker och en femtedel hade läst vände Internet för att köpa böcker, hur ofta man läste mer än en bok i månaden. Variationerna var dock tidskrifter och hur ofta man besökte bibliotek. stora mellan olika länder. Största andelarna spora-

diska läsare, alltså de som läst mellan en och tre

böcker, fanns i ungefär samma länder som hade en

Läsning av böcker

hög andel icke-läsare. I Portugal hade 69 procent av På frågan om de hade läst någon bok de senaste 12 fritidsläsarna läst mellan en och tre böcker, i Spanien månaderna svarade en majoritet av de intervjuade ja. 52 och i Grekland 51. Motsvarande siffror för Frank- Å andra sidan hade drygt 40 procent, alltså fyra av tio rike, Irland och Storbritannien var mellan 22 och 24 inte läst någon bok, varken för arbete eller utbildning procent. I dessa tre länder liksom i Sverige, Nederläneller av andra skäl. derna, Finland och Danmark var det samtidigt mer

än 40 procent av fritidsläsarna som hade läst åtta

böcker eller mer.

Generellt sett är dock intresset för att läsa på friti- 1 den, alltså för nöjesläsning, litet. Det krävs inte Resultatet av de intervjuer som gjordes i Italien redovisas dock inte i Eurobarometern på grund av osäkerheter kring siffermaterialet. mycket för att kvala in bland de sporadiska läsarna

Läsvanor i EU – markanta skillnader mellan nord och syd

Bokläsning i ett urval EU-länder: Har Du läst någon bok de senaste 12 månaderna? (Flera svarsalternativ möjliga)

Stor-

Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Finland Sverige britannien EU totalt Ja, för arbetet 3,6 14,7 15,25,24,8 8,7 16,5 14,6 18,4 10,7 Ja, i bildningssyfte (läx-/ kursbok) 8,2 18,8 15,5 10,6 12,1 11,1 17,4 23,2 15,9 12,7 Ja, i bildningssyfte (ej läx-/kursbok) 17,9 17,1 20,9 8,5 6,9 18,3 20,2 17,4 17,4 14,5 Ja, av annan anledning än skola/arbete 23,3 54,9 39,8 35,6 39,4 40,3 66,2 71,8 63,2 44,8 Nej 58,3 33,4 41,1 54,3 52,7 42,9 23,9 19,3 25,5 42,1 Vet ej 2,1 . . . . . . . . .

utan det räcker om man läser en bok på stranden un- man relativt snabbt kan komma upp i genom böcker der semestern. Lägger man ihop icke-läsarna och de man får i present. 30 procent hade mellan 50 och sporadiska läsarna blir de 70 procent. Det är alltså 200. Bara 6 procent hade mer än 400. mindre än en tredjedel av EU:s befolkning över fem- Mest böcker har man i de nordiska länderna, Storton år som någorlunda regelbundet läser böcker på britannien, Holland och Luxemburg och minst i de fritiden. Och för flertalet av dem handlar det inte om sydeuropeiska länderna. I Sverige var det 71 procent någon särskilt hög konsumtion. Bara var sjätte läser av dem som hade böcker hemma som hade mer än åtta böcker eller mer per år på fritiden och mindre än 50. 13 procent hade mer än 400. I Danmark hade 71 var tionde läser en bok i månaden eller mer. I Sverige procent mer än 50. 12 procent hade mer än 400. var det nästan hälften som inte läst någon eller bara någon enstaka bok det senaste året, 20 procent som

Bokköp via Internet

hade läst mellan fyra och sju och 30 procent som hade läst tretton eller fler. En siffra som förvånar är att det är en jämförelsevis

liten andel av Internetanvändarna i de nordiska län-

derna som köper böcker via Internet. För EU-län-

Inga stora volymer

derna som helhet är det ungefär lika stora andelar av 87 procent av de intervjuade hade böcker hemma. I Internetanvändarna som köper böcker och som köper två länder, Belgien och Irland, var denna andel 74 CD:n via nätet, omkring 10 procent. I Tyskland procent. I övriga länder var den över 80 procent och köpte 17 procent av Internetanvändarna böcker gei flera, bl a de nordiska länderna, över 90. Men det nom Internet (i östra Tyskland var siffran 21 prohandlar inte om några stora volymer. Av dem som cent), i Storbritannien 17 och i Luxemburg 16. De hade böcker hemma hade hälften färre än 50, vilket nordiska länderna låg samtliga under genomsnittet motsvarar en knapp hyllmeter och är ett antal som med 9 för Sverige, 7 för Danmark och 4 för Finland.

Läsvanor i EU – markanta skillnader mellan nord och syd

De låga siffrorna för de nordiska länderna kan Läsning av tidskrifter knappast förklaras bara med motstånd mot att handla

Det är betydligt vanligare att man läser tidskrifter än via nätet eftersom andelen Internetanvändare som

att man läser böcker. Något mer än en tredjedel, 35 köpte CD:n via nätet var betydligt högre, 16 för

procent, av EU:s invånare läser tidskrifter en gång i Sverige, 9 för Danmark och 7 för Finland. För Fin-

veckan eller oftare. Ytterligare 27 procent läser tidland och i viss mån Danmark skulle en förklaring

skrifter en till tre gånger i månaden. kunna vara att nätbokhandeln etablerades sent. Det

I Finland läser 62 och i Luxemburg 52 procent av gäller dock inte Sverige. Ett glest nät av traditionella

befolkningen tidskrifter en gång i veckan eller mer. I bokhandlare borde gynna Internetbokhandeln, men

Nederländerna, Tyskland och Danmark är denna andet har det uppenbarligen inte gjort i Sverige. Även

del mellan 40 och 50 procent, i Portugal och Irland fria priser på böcker borde gynna Internetbok-

25 och i Grekland och Spanien 18. handeln, som kan arbeta med lägre fasta kostnader

Samtidigt är det en knapp femtedel, 18 procent, än den traditionella bokhandeln. Men det land som

som aldrig läser tidskrifter. Den andelen är särskilt har den största andelen Internetanvändare som an-

hög i Grekland och Portugal med 46 respektive 37 vänder Internet för att köpa böcker är Tyskland, som

procent. I Finland är det 3 procent som aldrig läser till skillnad mot till exempel Sverige har fasta bok-

tidskrifter och i Sverige och Tyskland 9. priser.

Besök på bibliotek Läsning av tidningar

De intervjuade fick också frågan om hur många Nästan hälften – 46 procent – av de intervjuade läste gånger de besökt olika kulturinstitutioner eller kulen tidning mellan fem och sju gånger i veckan. Ytter- turevenemang de senaste 12 månaderna. Vanligast ligare 14 procent läste en tidning tre till fyra gånger i var besök på bio, bibliotek och historiska sevärdheter. veckan. 13 procent läste aldrig en tidning. Biblioteken erbjuder ett brett spektra av tjänster

Högsta andelarna tidningsläsare fanns i Finland, och allt fler använder biblioteken för utbildning och Sverige och Tyskland där två tredjedelar eller mer informationssökning. I vilken utsträckning männi läste en tidning mellan fem och sju gånger i veckan. skor besöker bibliotek är ändå en spegel av männi Lägsta andelarna fanns i Grekland, Spanien och Por- skors läsvanor och intresse för läsning. tugal med 25 procent eller mindre. Grekland, Spa- 70 procent av de intervjuade hade inte varit på nånien och Portugal hade också de största andelarna av got bibliotek de senaste tolv månaderna. Andelen de intervjuade som aldrig läste en tidning. icke-besökare var lägst i Finland, Sverige och Dan-

Var femte Internetanvändare, 22 procent, läste mark med 32, 35 respektive 39 procent. I Storbritantidningsartiklar på webben. För Sverige var den siff- nien och Nederländerna var andelen icke-besökare 51 ran 42 procent, för Finland 35, för Portugal 28 och respektive 56 procent och i övriga länder runt 70 för Danmark 27. Grekland och Spanien låg runt procent eller högre. Högst var den i Grekland, Portugenomsnittet. Det var alltså vanligare att Internet- gal, Österrike och Luxemburg med 80 procent eller användare i de nordiska och i de sydeuropeiska län- mer. derna läste tidningsartiklar på webben än i övriga Finländarna var de flitigaste biblioteksbesökarna, EU-länder. följda av danskarna och svenskarna. I Finland hade

Läsvanor i EU – markanta skillnader mellan nord och syd

41 procent av de intervjuade besökt ett bibliotek mer stått i centrum av debatten om böcker och läsning, än sju gånger de senaste tolv månaderna, dvs i ge- både i flera enskilda länder i Europa och på EU-nivå. nomsnitt en gång varannan månad eller oftare. I Det tycks dock inte finnas något klart samband mel- Danmark var den siffran 31 och i Sverige 29. Sverige lan nivån på bokmomsen och fasta eller fria bokpriser hade med 21 procent största andelen som besökt ett och i vilken utsträckning människor läser böcker. De bibliotek mellan en och tre gånger. Motsvarande länder som har största andelarna fritidsläsare är siffra var 19 procent för Danmark och 15 procent för Sverige, Finland, Storbritannien, Luxemburg, Dan- Finland och Storbritannien. mark och Nederländerna. De länder som har största

andelarna storläsare är Storbritannien, Irland, Frank-

rike, Sverige, Nederländerna, Finland och Danmark.

Obesvarade frågor

När Eurobarometern gjordes hade Danmark och Biblioteksbesök, läsning och innehav av böcker följer Sverige Europas högsta bokmoms och därmed höga alltså ungefär samma geografiska mönster. Man läser bokpriser, medan de övriga länderna hade låg eller mer, man har fler böcker hemma och man är flitigare ingen moms på böcker. Danmark och Nederländerna biblioteksbesökare i norra och nordvästra Europa än i hade fasta bokpriser och de övriga fria. Bland de länsödra. der som har en låg andel fritidsläsare och en låg andel

Man kan fundera över orsakerna. Det är väl känt storläsare finns såväl länder som har låg bokmoms att utbildningsnivå och olika socioekonomiska fakto- och fasta bokpriser som sådana som har låg moms rer påverkar läsvanorna. Till det kommer sådant som och fria bokpriser. Tyskland har lägre bokpriser än bibliotekens och bokhandelns standard och tillgäng- både Sverige och Danmark, men man läser betydligt lighet. Prisnivån på böcker antas också spela stor roll, mindre i Tyskland. Samtidigt kan man notera att och där kommer både momsfrågan och frågan om både flertalet av de länder som har en hög andel fasta respektive fria bokpriser in. fritidsläsare och flertalet av de länder som har en hög

Den statistik som Eurobarometern presenterar är andel storläsare har fria bokpriser, liksom att de flesta både för grov och för ytlig för att ge några svar på vil- av de länder som har en låg andel fritidsläsare och de ken betydelse de här olika faktorerna har. Den pekar flesta av de länder som har en låg andel storläsare har dock i vissa riktningar. fasta bokpriser.

Största betydelsen tycks folkbibliotekens standard Sannolikt är dock att det inte finns några entydiga och tillgänglighet ha. De länder som har en hög an- samband utan att olika faktorer samverkar i positiv del fritidsläsare har i allmänhet också väl utvecklade eller negativ riktning. Men hur de samverkar och vilfolkbibliotekssystem. Det gäller till exempel de nor- ken tyngd de olika faktorerna har återstår att underdiska länderna, Nederländerna och Storbritannien. söka.

Det tycks däremot inte finnas något tydligt samband mellan bokhandelns standard och tillgänglighet och hur mycket man läser. Till exempel har Tyskland en starkare bokhandelsstruktur än Sverige och Finland, men man läser mer i de två senare länderna.

Frågan om nivån på bokmomsen och frågan om fasta eller fria bokpriser har under en lång följd av år Peter Almerud är frilansjournalist

KommittédirKommittédirKommittédirKommittédirKommittédirekttivekttivekttivekttivekttiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera

Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och

Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgifts-

område 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regerbetalar för böcker, tidskrifter m.m. Ett mål är att

ingen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för politiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

skolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, skall redovisas.

särskilt i grundskolan.

Bakgrund Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget-

propositionen för 2002 att mervärdesskatten för Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med sta- böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till

6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett tens insatser på området är att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången komplement till andra litteraturpolitiska insatser och

syftar till att öka läsandet i alla grupper. till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdo- Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen

av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit mar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika for- föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kultur-

departementet har låtit analysera de kulturpolitiska mer. Under 2001 uppgick insatserna på litteraturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på

böcker. Analysen har redovisats i en rapport hösfemårsperioden 1997–2001 har området förstärkts med ca 65 miljoner kronor. ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänk-

ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förut-

02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedöm-

sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag, ningen att de statliga insatserna har en avgörande betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer

på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de trooch läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och från 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, fram- 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, ställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tilllämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidmervärdesskatten. skrifter m m., liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete i övrigt.

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten som ett komplement till andra insatser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag till åtgärder som kan motiveras av kommissionens granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta hänsyn till vad som anges i 14 § kommittéförordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäkningar och andra konsekvensbeskrivningar.

Arbetsformer och redovisning

I kommissionen skall bl.a. företrädare för förlag, tidskrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare ingå. Även berörda myndigheter som Statens kulturråd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redovisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december 2003 resp. den 30 juni 2004.