Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen : Litteraturutredningens läsvanestudier

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Lås-am BBIWANDR | FEM SVENSKA SÅMHÄLLEN á

Litterat tr dningens Iäsvanestudier á Stockh 972

I Statens

offentliga utredningar

1972:20

Utbildningsdepartementet

Läs- och bokvanor i fem

svenska samhällen

Litteraturutredningens

läsvanestudier

a ?å i å 1 till

e Separat bilagedel

å

litteraturutredningens huvudbetänkande

å

1968 års litteraturutredning (L68)

å i! Stockholm 1972

ISBN 91-38-00205-1 Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 72.435 S

Förord

Den 6 juni 1968 bemyndigade dåvarande chefen för Kungl Maji

utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, att tillsätta högst fem sak-

kunniga att utreda frågan om litteraturstöd m m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den l juli 1968 som sakkunniga ledamoten av riksdagen redaktören Kaj Björk, tillika ordförande, ledamoten av riksdagen filosofie kandidaten Per Ahlmark, dåvarande ledamoten av riksdagen filosofie doktorn Stellan Arvidson, författaren numera ledamoten av riksdagen Per Olof Sundman samt författaren filosofie licentiaten Per Wästberg. Till sekreterare åt utredningen förordnades dåvarande kulturattachén Göran Löfdahl och till biträdande sekreterare med speciell uppgift att handlägga ekonomiska undersökningar dåvarande e. universitetslektom Göran Lannegren.

De sakkunniga har antagit namnet 1968 års litteraturutredning (L 68).

Som experter tillkallades den 20 juni 1969 dåvarande chefen för skolöverstyrelsens bibliotekssektion avdelningsdirektören Bengt Hjelm-

qvist (för utredningens biblioteksexperiment m m) och docenten Harald Swedner (för utredningens sociologiska undersökningar).

Utredningsdirektiven ger bl a de sakkunniga i uppdrag att genomföra olika för att

undersökningar få underlag för en ”bedömning av var

konsumtionsfrämjande åtgärder är påkallade och vilken metodik som bör tillämpas för sådana åtgärder”. De sakkunniga heter det i detta bör, sammanhang, bl a företa en studie av läs- och bokvanor med särskild

hänsyn till distributionsförutsättningarna. En viktig uppgift vid en sådan

studie är att försöka bedöma sambandet mellan å ena sidan det existerande bokutbudet genom och biblioteksverksamhet och å

försäljning

andra sidan bokköp, bokinnehav, och läsaktivi-

biblioteksutnyttjande

teter. Denna studie bör inom ett göras begränsat »antal geografiska områden, där man samtidigt har möjlighet att noggrant kartlägga bokoch tidskriftsutbud via bokhandel, bibliotek etc.” Föreliggande studie är utredningens försök att lösa detta uppdrag. Som undersökningsområden utvaldes stadsdelen Kirseberg i Malmö, stadsdelen Oxhagen i Örebro, stadsdelen Skärholmen i Stockholm, tätorten Skellefteå och Jörns församling. Studien har tillkommit under av

ledning

utredningens sekretariat och docent Harald Swedner. Statistiska centralbyråns utredningsinstitut har med byrådirektören Dag Hallberg som

närmast ansvarig deltagit i såväl planering som genomförande och

av undersökningarna; 7 som redovisar boklåne-

utvärdering kapitel

undersökningen har vidare utarbetats av Dag Hallberg. Det lokala datain-

har under överinseende av Harald Swedner genomförts av

samlingsarbetet Deras material redovisas i samlad form i fyra biträdande sociologer. ortsbeskrivningarna i kapitel 2, som utarbetats av Karin Garmer (Skellef-

teå och Jörn), Nils Harvard (Oxhagen), Ann-Marie Johard (Skärholmen)

och Anders Järnegren (Kirseberg). För utarbetandet av övriga kapitel har Swedner haft huvudansvaret. Utredningssekretariatet har ägnat en avsevärd del av sin tid åt att färdigställa rapporten. Vidare har utredningens biblioteksexpert Bengt Hjelmqvist på olika sätt deltagit i det lagarbete för av det omfattande datain-

som varit en förutsättning genomförandet

samlings- och analysarbetet. Fil stud Jack Sandberg har granskat siffermaterialet. I arbetet med tabellmaterialet har fil kand Göran Amman, fil kand Anders Rehle och fil kand Lena Tavell varit behjälpliga. vill tacka bibliotekarier och andra befattningshavare i de Utredningen

fem undersökningsområdena för all hjälp utredningen fått i sitt arbete.

Ett särskilt tack skall också riktas till de kommunala myndigheterna i Stockholm och Örebro, som bidragit till finansieringen av de sociologiska undersökningarna. har valt att publicera de sociologiska studierna i en Utredningen separat bilagedel. Vi hoppas att den debatt som kan uppstå kring resultaten skall kunna vägleda utredningen i arbetet med huvudbetänkandet. Pâ liknande sätt avser utredningen senare resultaten av

publicera

övriga viktigare undersökningar. Sålunda planeras separata bilagedelar som skall redovisa utredningens biblioteksstudier, dess branschstudier och dess studier kring litteraturens roll i undervisningen (från förskolan t o m universitet). Dessa skrifter kommer att utgöra ett viktigt underlag för de överväganden och förslag litteraturutredningen kommer att framföra i sitt huvudbetänkande. finner föreliggande material vara av stort intresse men Utredningen det nu utan att ta direkt ställning till det; utredningen kommer

publicerar att redovisa sin syn på resultaten i huvudbetänkandet.

Utredningen är medveten om att vissa läsare kan finna skriften något svåröverskådlig på grund av det omfångsrika tabellmaterialet. Av två skäl

har emellertid utredningen velat publicera dataunderlaget för analyserna i

större omfattning än vad som vanligen är fallet. Vi har velat göra det för läsarna att bedöma hållbarheten av de slutsatser som

möjligt själva

Vi har också velat tillmötesgå önskemål från universitetspresenterats. och branschhåll, där man vill använda det insamlade materialet för fortsatta studier av litteratursociologiska problem. Intresserade kan dessutom rekvirera en tabellbilaga, som redovisar ett antal kompletterande grundtabeller, från litteraturutredningens sekretariat, Svensksundsvägen 17, lll 49 Stockholm. Stockholm i mars 1972.

Kaj Björk Per Ahlmark, Stellan Arvidson, Per Olof Sandman, Per Wästberg /Göran Lö fdahl Göran Lannegren

Innehåll

En sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A Summary . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Kapitel l Undersökningens bakgrund och syfte . . . . . . . . . . . . 73 1.1 Några skäl för att studera läsvanor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 1.2 Valet av undersökningsområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 1.3 Befolkningen i de fem undersökningsområdena . . . . . . . . . 87 1.4 Bokhandelns och bibliotekens funktioner inom undersökningsområdena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Kapitel 2 De fem undersökningsomrâdena . . . . . . . . . . . . . . . . 107

2.1 Datainsamlingsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 107 2.2 Kirseberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 111 2.3 Oxhagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 130 2.4 Skärholmen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 142 2.5 Skellefteå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 168 2.6 Jörn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192

Kapitel 3 Jämförande beskrivning av de fem undersöknings-

omrâdena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 3.1 Datainsamlingsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208 3.2 Syftet med de jämförande beskrivningarna . . . . . . . . . . . . 215 3.3 Jämförelser mellan de fem beträfundersökningsområdena fande natur, klimat, näringsliv och serviceutbud . . . . . . . . _. 218 3.4 Jämförelser mellan de fem undersökningsområdena beträffande befolkningsstrukturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 220 3.5 En sammanfattande jämförelse av de fem undersökningsområdenas struktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246

Kapitel 4 Lasningens roll i fritidslivet i de fem undersöknings-

omrâdena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253

Kapitel 5 Lds- och bokvanor hos den vuxna befolkningen ide fem

- . . . . . . . . . . 305 undersökningsomrádena lntervfuundersökningen

5.1 De intervjuades bokläsning under de fjorton dagar som före-

gick intervjun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310 5.2 Hur har de intervjuade fått kännedom om de böcker som de läst i under de senaste fjorton dagarna och hur har de fått tag i dem? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 333 5.3 Vilka bokkategorier hade de intervjuade läst i under de senaste tolv månaderna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 366 5.4 Vilka författare och bokserier hade de intervjuade läst under de senaste tolv månaderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 375 5.5 av bibliotekens servicemöjligheter . . . . . . . . . 407

Utnyttjandet

5.6 Bokbeståndet i de hem . . . . . . . . . . . . . . . . . 419

intervjuades

5.7 Inställningen till böcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 421 5.8 till olika att öka De intervjuades inställning möjligheter och boklån . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 426 bokköp 5.9 Bok- och läsvanor bland personer som ej har svenska som modersmål 428 5.10 Sambandet mellan aktivitetsnivå under fritiden och

generell

förekomsten av vissa bokvanor, läsvanor och biblioteksvanor 431 5.11 Skillnader i läs- och bokvanor mellan personer från olika

socialgrupper i de fem undersökningsområdena 449

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 5 5.12 Några avslutande kommentarer

6 Läs- och bokvanor bland skolbarnen i de fem undersök- Kapitel

ningsområdena - Skolbarnsundersökningen . . . . . . . . . . . . . . . . 460

6.1 Undersökningens genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 461

469 6.2 Elevernas medlemskap i föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Elevernas fritidsaktiviteter 472 6.4 Elevernas bokägande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 477 6.5 Frekvenser för olika sätt att skaffa sig tillgång till böcker bland eleverna 479 6.6 av olika slags bibliotekstjänster 486 Elevernas utnyttjande

6.7 Elevernas intresse för bokläsning i jämförelse med deras

intresse för andra fritidsaktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 494 6.8 Sambandet mellan intresse för bokläsning och frekvens för . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 olika bokanskaffningssätt 6.9 5 04 Några avslutande synpunkter

inom de -

Kapitel 7 Bibliotekslânen fem undersökningsomrâdena

Boklâneundersökningen 506 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 506 Bakgrund och syfte 7.2 och . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507

Uppläggning genomförande

7.3 Osäkerheten i resultaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 513 7.4 sedd mot olika grupper av låntagare . . . . . . . 514 Bokutlåningen 7.5 vid olika tider på dagen 517 Utlåningen 7.6 Vilka böcker lånas mest? 7.7 fördelning 521 Utlåningens på genrer för skilda låntagargrupper 7.8 och avstånd till biblioteket . . . . . . . . . . . 537 Utlåningsfrekvens 7.9 Sammanfattning av undersökningsresultaten 537

Kapitel 8 Sambandet mellan bokutbudet och boktillgângen i de

fem undersökningsomrâdena 539

8.1 Det totala bokutbudet och bokläsandet . . . . . . . . . . . . . . 540 8.2 Sambandet mellan strukturen hos bokbestånden på biblioteken och bokläsandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 546 8.3 Bokhandelns och bibliotekens standard och deras roll för bokförsörjningen i de fem undersökningsområdena . . . . . . . 565 8.4 Hur stor andel av befolkningen i de fem undersökningsområdena läser inte alls i böcker? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 570 8.5 Skillnaderna mellan läsvanorna för kioskböcker och bokhandelsböcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 574 8.6 Ett försök 578 till sammanfattning

Bilagor Tabellbilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 580 Formulär för intervjuerna med ett stickprov ur den vuxna befolkningen i de fem undersökningsområdena i novemberdecember 1969 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 666 Formulär för klassrumsenkäten med eleverna i årskurs 3, 6 och 9 i de fem undersökningsområdena i januari 1970 och 1971 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 691

Felmarginalen vid obundet slumpmässigt urval av olika storlek

och varierande procentuella svatsfördelningar . . . . . . . . . . . 707

En sammanfattning

1 Undersökningens bakgrund och syfte

l

1.1 Inledning

Denna skrift om läs- och bokvanor i några olika svenska samhällen bygger på omfattande empiriska undersökningar. Planeringsarbetet började hösten 1968 och datainsamlingen hösten 1969. De data som här redovisas baserar sig således på förhållandena under år 1969 i de olika undersökningsområdena. Det ibland - och inte utan viss rätt påstås att sociologiska

l undersökningar på ett komplicerat och ofta svårtillgängligt språk presen-

I terar resultat, som man redan känner till. Språket i denna rapport är det

läsarens sak att ta ställning till. Däremot kan andra delen av påståendet föranleda l några kommentarer. Det är självklart att om man håller sig till den förhållandevis begränsade grupp, som på det ena eller andra sättet har boken som yrke - bibliotekarier, författare, branschfolk, kritiker, folkbildare etc - så är det många som på ett flertal punkter kan konstatera att våra resultat överensstämmer med vad man haft på känn. Men avståndet mellan mer eller mindre insikter subjektiva och empiriska resultat

är trots allt betydande och bristen på litteratursociologiska data

har beklagats på många håll - inte minst av dem som sysslar med just böcker.

Litteraturutredningen fick i sina direktiv bl a i uppdrag att genomföra en läsvaneundersökning, som skulle belysa sambandet mellan bokutbudet

och olika gruppers bokläsning och bidra till att få fram ett bättre

underlag för en bedömning av var lämpliga kulturpolitiska åtgärder borde

sättas in. studie Föreliggande är utredningens försök att lösa detta uppdrag. Vi har i den samtidigt sökt pröva såväl tidigare forskningsresultat som olika vad gäller bok- och läsvanorna. hypoteser I mångt och mycket har den bild man tidigare haft och som översiktligt redovisas i utredningsdirektiven bekräftats. Sålunda betyder tex utbildning och

socialgruppstillhörighet mycket för både vad och hur mycket man läser.

Men å andra sidan stämmer inte våra resultat överens med

följande

avsnitt i utredningsdirektiven, som bygger på tidigare sociologiska undersökningar. ”Den och torftiga undermåliga litteraturen, som ges ut i

spekulationssyfte och håller ett lågt pris, tycks vinna spridning särskilt

inom kulturfattiga grupper ...” vilka definieras som personer i lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning. Våra data pekar på att denna sorts litteratur läses i lika stor utsträckning av välutbildade grupper med

goda inkomster. Man kan fråga sig om dessa oväntade resultat beror på att läsvanorna förändrats eller om de hänger samman med de metodolosom är förknippade med sociologiska undersökningar av giska svårigheter denna art. Utan att här närmare gå in på metodfrågor vill vi framhålla att i medvetande om sådana problem valt att använda olika utredningen metoder i de olika delundersökningar som genomförts; detta har skett i

om att resultaten skulle stödja varandra men självfallet

förhoppning om de skulle gå alltför isär. också i avsikt att få varningstecken mycket Till ovanstående kan exempel, som hämtats från intervjuundersökningen, sålunda fogas att vissa data från boklåneundersökningen pekar åt samma håll. av våra resultat med olika tänkbara litteraturpolitiska Kopplingen och med resultaten från utredningens övriga undersökningar åtgärder måste anstå till huvudbetänkandet; först när informationen från övriga studier, bl a från branschundersökningarna, är tillgängliga blir analyser av

sådana sammanhang helt meningsfulla. sammanfattning av Innan vi övergår till att ge en mera systematisk

innehållet i föreliggande studier vill vi fästa läsarens uppmärksamhet på

en central Man avsätter i våra undersökningsområden

frågeställning.

- - i genomsnitt ett tiotal timmar per vecka förhållandevis åt mycket tid oberoende av var man bor och vilken utbildning man läsning tämligen om motsatsen, en

har. Läsningen spelar således, trots vissa påståenden

roll i vardagslivet; men är existerande läsvanor fyllda med ett väsentlig

väsentligt innehåll och skulle en förbättrad tillgänglighet av goda böcker

leda till en annan inriktning på läsningen?

1.2 Läsandets funktioner

I 1 har vi anfört två huvudargument som skäl för att vi genomfört kapitel

studie av läs- och bokvanor i det svenska samhället Vi har föreliggande kallat dem för det kvantitativa och det kvalitativa argumentet. Det kvantitativa argumentet består i att människor i dag använder en

mycket stor del av sin fria tid till att läsa. Med den fria tiden menar vi då den tid, som en person kan disponera, sedan den tid tagits bort som går åt för sömn, måltider, hushållsarbete och förvärvsarbete. Den fria tiden till femtio timmar per vecka. Hälften eller något mer uppgår i genomsnitt av den (25-30 timmar) använder befolkningen i våra fem undersökningsområden till ”massmediaaktiviteter”, till att se på TV, lyssna på radio tidskrifter och böcker. Läsanoch att läsa dagstidningar, Veckotidningar, ett tiotal av dessa timmar. Bokläsandets andel av det tar i genomsnitt lästimmar varierar mellan två och tre i utredningens fem dessa tio undersökningsområden. Läsandet är alltså rent kvantitativt - mätt i den tid som människor

- Men därtill kommer att ägnar sig åt att läsa en väsentlig aktivitet.

läsandet också utan tvivel fyller en rad viktiga kvalitativa funktioner i människors liv. En studie av hur mycket människor läser och vad de läser är en del av den vidare uppgiften att studera hur människor kommunicerar med varandra. Uppgiften kan upplevas som snävt begränsad, därför att den innebär en koncentration på en enda av de olika aktiviteter, genom vilka människor meddelar sig med varandra, men också som oerhört omfattande, därför att det skrivna ordet när in i varje vrå av den värld där människor av i dag rör sig. Läsandet ger oss kunskaper om den värld vi lever i, det ger oss tillgång till skönhetsupplevelser, det ger oss glädje och förströelse, det skapar möjligheter att utöva makt och inflytande, det ger möjligheter till självförverkligande och jagproñlering och det ger oss ett underlag för upplevelser av gemenskap och solidaritet. Att vi är medvetna om att läsandet kan fylla sådana funktioneri människors liv betyder inte att vår utgångspunkt har varit att läsandet är något gott i och för sig, oavsett innehållet i det man läser. Vi har i en rad analyser ansett det nödvändigt att hålla isär den litteratur som brukar kallas för seriös, och den litteratur, som hamnar utanför denna kategori. Denna underlättas uppdelning av att dessa båda kategorier litteratur i praktiken distribueras till sina läsare på olika sätt. Ett av de väsentligaste resultaten av våra analyser är att distributionsapparatens utformning spelar en viktig roll för vilka böcker som invånarna i de fem undersökningsområdena läser. Till de frågor som vi inte tar upp i denna studie (men som naturligtvis hör hemma i en totalanalys av läs- och bokvanor) är hur böcker produceras i landet. Vem skriver dem? Vem bestämmer vilka böcker som skall tryckas? Hur recenseras och marknadsförs dessa böcker och vad handlar de om? En del av dessa frågeställningar kommer vi emellertid att belysa i kommande volymer i utredningens skriftserie. Hur mycket människor läser i böcker beror ju inte enbart bokhandeln, på hur biblioteken och andra distributionsvägar är beskaffade utan i hög grad på vad som står att läsa i de böcker som bokhandeln, biblioteken och de andra delarna av distributionsnätet är hänvisade till att arbeta med. Vår studie av läs- och bokvanorna är också begränsad i den meningen att vi inte har studerat hur böcker fungerar, när de hamnar hos läsarna, när och var de läser dem, hur mycket de förstår, hur mycket de ”hoppar över”, hur de bedömer dem, vad de minns av dem och hur de påverkar dem i deras dagliga liv och deras syn på tillvaron. Allt detta är naturligtvis också viktigt att känna till för den som studerar läs- och bokvanor, men det är frågor som vi inte haft möjlighet att ta upp i denna studie.

2 De fem undersökningsomrâdena och datainsamlingsarbetet

2.1 Undersökningsområdena

Vi har studerat bok- och läsvanorna i fem områden av mycket olikartad karaktär. Kirseberg är en gammal förort” med hundraåriga traditioner, som i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö har en låg inkomstnivå per hushåll och som sedan årtionden av befolkningen i Malmö har betraktats som ett ”slumområde” med lågt anseende. Stadsdelen har

ll

omkring 14 000 invånare. Oxhagen är en ny förort” med 4 000 invånare

som uppförts under det senaste årtiondet och som av Örebroare upplevs

som ”ñn och där befolkningens socioekonomiska nivå är jämförelsevis

hög. Skärholmen är en modern förort i Stockholm, som så småningom beräknas komma att fungera som ett kommersiellt centrum för ett ”omland med upp till 100 000 invånare. När vi började våra studier där år 1969 hade undersökningsområdet (stadsdelarna Skärholmen, Vårberg och Sätra) en befolkning på 24 500 personer. Under- De båda andra undersökningsområdena ligger i Västerbotten. har ca 26 500 invånare, dvs. sökningsområdet i Skellefteå (tätorten) men representerar till skillnad från ungefär lika många som Skärholmen, denna snabbt stockholmsförort en som vuxit

utbyggda bebyggelserniljö

fram under hundratals år. Jörn, som är ett stationssamhälle beläget ca 6 mil in i landet från Skellefteå, har av allt att döma passerat zenit i sin utveckling. Tätorten har l 500 invånare och i hela församlingen (värt bor ytterligare 700 spridda över en stor

undersökningsområde) personer

yta. l Skärholmen finns ett mycket stort antal kommersiella serviceanläggi områdets centrala och ett mindre antal sådana i ningar köpcentrum köpcentra i satellitförorterna Sätra och Vårberg. I Kirseberg finns ett i centrum av området och litet antal butiker och serviceanläggningar därtill en del närhetsbutiker i andra delar av området, och i Oxhagen

och kiosker. Tätorten Jörn är i jämförelse med

finns det några få butiker Oxhagen förhållandevis väl utrustad med serviceanläggningar. Samtidigt att notera att oxhagenborna har två kilometer till Örebro är det viktigt centrum med dess stora utbud av varor och tjänster, medan jörnborna har mer än 60 kilometer till Skellefteå. Jämför man invånarnas utbildningsnivå i de fem undersökningsområdena med den i landet i sin helhet kan man konstatera att den är högre i Oxhagen och i Skärholmen, något lägre i Skellefteå och i Kirseberg och

mycket lägre i Jörn.

Vi har också med hjälp av data från låginkomstutredningen jämfört

utbildningsnivån i de fem orterna med den i jämförbara bebyggelse- De mest markanta skillnaderna mellan utbildningsstrukturen i

miljöer.

och i de valda är

våra fem undersökningsområden jämförelsemiljöerna”

den låga andelen invånare med enbart folkskoleutbildning och den höga andelen invånare med studentexamen eller högre utbildning i Oxhagen (i med den i andra svenska städer utom Stockholm, Göteborg

jämförelse

med Stor-Stockholm). Särskilt

och Malmö) och Skärholmen (i jämförelse

för Oxhagens del är avvikelsen mycket markant. Skellefteå har ungefärsom befolkningen i ligen samma fördelning på olika utbildningsgrupper landets städer i övrigt (med undantag av de tre nämnda storstäderna”), samma som och Jörn har ungefärligen fördelning på utbildningsnivän i sin helhet. De största avvikelserna beståri befolkningen på landsbygden att både Skellefteå och Jörn har färre invånare med enbart folkskolestudier bakom finns i deras I

sig än vad som ”jämförelsemiljöer”.

Kirseberg finns en något lägre andel personer med enbart folkskoleutbildän i Stor-Malmö, men samtidigt också en markant lägre andel ning personer med studentexamen eller högre utbildning. Inget av undersök-

ningsområdena kan följaktligen i jämförelse med relevanta ”jämförelse-

miljöer” karaktäriseras som ett område där befolkningen har en genom-

snittligt låg utbildningsnivå. Två av dem, Oxhagen och Skärholmen, har tvärtom en mycket hög respektive ganska hög utbildningsnivå.

2.2 Bokservice

I Skellefteå finns två och i Skärholmen en A-bokhandlare. I Jörn fanns det, när vi började vår undersökning, en tynande B-bokhandel som numera är nedlagd. I Kirseberg och Oxhagen finns ingen bokhandel. Kiosker av olika slag är de enda bokförsäljningsställena i dessa två undersökningsområden, men invånarna har naturligtvis möjlighet att utnyttja boklådorna i de centrala delarna av Malmö Örebro. respektive Biblioteken i Skärholmen, Kirseberg och Oxhagen liknar varandra i det avseendet att alla tre är ñlialbibliotek inom bibliotekssystemen i tre stora | städer. I Skellefteå finns huvudbibliotek och en filial. I Jörn finns ett mindre bibliotek i tätorten samt några smärre utlåningsenheter ute i byarna. I Skellefteå har de två biblioteken tillsammans ca 60 000 band. I _ Skärholmen och Kirseberg finns också relativt stora bibliotek med 36 000 respektive 33 000 band. Biblioteket i Oxhagen har knappt 10 000 band, vilket är ett något mindre antal än vad som finns i biblioteket i om man räknar med bokbestånden g Jörn, på filialer och vandringsbib-

l liotek.

l Ser man på antalet band per 10 000 invånare inom de fem undersök-

ningsområdenas folkbibliotek, så varierar denna siffra något, men inte

påfallande Det är de

mycket. befolkningsmässigt små undersöknings-

områdena (med småbibliotek), som kan visa upp det största antalet band per invånare i sina bibliotek. Antalet utlånade band per invånare är störst i Oxhagen och lägst i Jörn. Detta faktum stämmer väl med antagandet att utlåningen är en i funktion av befolkningens utbildningsnivå, men utlåningssiffrorna för de övriga tre undersökningsområdena stämmer inte med antagandet att det existerar ett enkelt samband av detta slag. Kirseberg har ett högre antal boklån per invånare än Skellefteå men lägre genomsnittlig utbildningsnivå.

2.3 Datainsamlingen

Ett förhållande som påverkade vårt val av undersökningsområden och avgränsningen av dem var att det i planerna för utredningens arbete ingick att verksamheten vid folkbiblioteken i de valda områdena skulle intensiñeras under år 1970. Våra studier skulle därför också tjäna till att fastställa utgångspunkten för denna försöksverksamhet. Resultaten av dessa biblioteksförsök kommer att redovisas i en senare bok (”Litteraturutredningens biblioteksstudier”). De studier som litteraturutredningen bedrivit i de fem undersökningsområdena är alltså av två slag: (a) de som avser förhållandena under år 1969 och dessförinnan och (b) de som avser att fastställa vad som hände

under ”försöksåret” år 1970. Datainsamlingsarbetet för studierna under (a), som sålunda redovisas i denna bok, kan delas in i följande huvudmoment: 1. Sociologerna som ingick i arbetsgruppen ägnade sig under år 1969 och 1970 i viss utsträckning åt olika former av deltagarobservation inom de fem undersökningsområdena och fick på så sätt en god kunskap om sina respektive områden. . I november och december 1969 genomförde Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut på litteraturutredningens uppdrag en intervjuundermed ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i åldern sökning 15-69 år i de fem undersökningsområdena. Den syftade till att invånarnas läs- och bokvanor under år 1969. Detta arbete kartlägga hade på olika sätt förberetts under ett år. Antalet intervjuade i de fem undersökningsområdena uppgick sammanlagt till ca 2000 personer. Denna undersökning har vi kallat för intervjuundersökningen. . Sociologgruppen genomförde en enkätundersökning om läs- och bokvanor bland samtliga skolbarn i årskurserna 3, 6 och 9 i de fem Detta skedde i form av en klassrumsenkät i undersökningsområdena. samarbete med rektorer och lärare i berörda skolor vid månadsskiftet 1970. Antalet barn som besvarade enkäten var ca

januari-februari

2 000. Denna undersökning kallar vi skolbamsundersökningen.

.I samarbete mellan bibliotekarier och sociologer genomfördes en

noggrann registrering av biblioteksaktiviteterna inom respektive undersökningsområden. .

.Tillgängliga data om lånade böcker och om låntagare har analyserats

för ett stickprov av de registrerade boklånen under våren 1970 vid biblioteken inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet analyserade lån uppgick till ca 1 500 från varje undersökningsområde. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för boklâneundersökningen.

.Våra data om biblioteken i de fem undersökningsområdena komplet-

terades med en genomgång och en klassificering av bokbeståndet på biblioteken i de fem undersökningsområdena. Denna undersökning

kommer i fortsättningen att kallas för bokbestândsundersökningen.

3 Faktorer som påverkar läs- och bokvanor hos de studerade områdena 1 Under cxperimentfasen I kapitel 3 redovisas strukturen på ett mera samlade vi in data som sätt. Syftet med dessa är att en

jämförande jämförelser ge läsaren gör det möjligt för oss att

och klar föreställning om i vilka avseenden som de fem (1) jämföra utlåningen överskådlig och andra aktiviteter inom undersökningsområdena skiljer sig från varandra. En summering av denna biblioteken i undersökbeskrivning ges i en tablå på sidorna 248-252, där vi jämförande ningsområdena under åren redovisar skillnaderna mellan undersökningsområdena under följande fem 1969 och 1970 med varhuvudrubriker: andra, att (2)jämföra den vuxna befolkningens A. Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och bok- och biblioteksvanor klimatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelse- under åren 1969 och 1970 och att (3) jämföra skolmiljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna bamens bok- och biblioorten och till andra orter. teksvanor under åren . Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets 1969 och 1970.

struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och ickekommersiell service (t ex skolor, socialbyråer, bibliotek). . Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolknings-

strukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning,

utbildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstillhörighet, etc). .Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (D l) det ”naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skidåkning, skridskoåkning, etc.) och (D 2) det av människor uppbyggda” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek, ungdomsgårdar, etc). . Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka fritidsvanorna hos befolkningen. Vid våra försök att förklara framväxten av de skillnader mellan de fem undersökningsområdena i läs- och bokvanor, som vi funnit i våra empiriska studier, har vi utgått från att dessa skillnader huvudsakligen beror på ett samspel mellan dessa bakgrundsfaktorer. Nedanstående diagram visar överskådligt hur vi antagit att de olika

bakgrundsfaktorerna är förknippade med varandra och med läs- och

bokvanorna i de fem undersökningsområdena. De resultat som vi har kommit fram till i analyserna av våra empiriska data räcker inte till för att på alla punkter kontrollera om denna sambandsmodell är riktig. Vi kan emellertid att de resultat,

konstatera

som vi kommit fram till passar väl in i denna modell.

Dl Naturgivna betiruelser för fritidsaktiviteter (SKOSN. vattendrag, A etc) Natur- och klimatför- Förekomhållanden, B sten av beh el - se Näringsliv och fre-

maila?! *MW kvenser

kommunikatio- t! arbets för olika nu tillfällen D2 typer av och kommersi- Uppbyggda läsell och icke hm och kommersiell för fritids- bokvanor service c aktiviteter, 5 Befolknings- idmltsPlal Traditioner struktur 5313 biNSO vad beträffar (könsför- kVäUâL värderingar delning, blbüolek. och nomicr utbildnings- 91° (religiösa, nivå, etc, politiska etc)

Figur I. Schemat visar orsak-verkan-relationerna mellan faktorerna A och li och läs- och bokvanorna i de fem undersökningsområdena.

4 Läsningens roll i fritidslivet i de fem undersökningsomrâdena

Kapitel 4 handlar om läsningens roll i fritidslivet i de fem undersökningsområdena. Om man utgår från hur många dagar under de senaste tolv månaderna, som de intervjuade har ägnat minst femton minuter åt trettiotre olika fritidsaktiviteter finner man att läsning av dagstidningar är den mest frekventa; den aktiviteten ägnade de intervjuade minst 15 minuter åt under i genomsnitt ca 300 av årets 360 dagar. I det närmaste lika frekvent var TV-tittandet och radiolyssnandet med i genomsnitt ca 260 och 240 aktivitetsdagar under de senaste tolv månaderna. Sedan följde ett tiotal fritidsaktiviteter, som de intervjuade hade ägnat sig åt under omkring 50-100 dagar under de senaste tolv månaderna. Till detta tiotal hörde i tur och ordning följande läsaktiviteter: läsning av Veckotidningar (78 respektive 131 aktivitetsdagar för män och kvinnor), läsning av tidskrifter (74 respektive 37 aktivitetsdagar), läsning av facklitteratur (71 respektive 34 aktivitetsdagar) och läsning av skönlitteratur (49 respektive 86 aktivitetsdagar). Män och kvinnor läser alltså dagstidningar lika ofta, medan männen är flitigare läsare av tidskrifter och facklitteratur och kvinnorna ilitigare läsare av Veckotidningar och skönlitteratur. Tre av de fem läsaktiviteterna är mer frekventa i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena; det gäller för av skönlitteratur och av facklitteratur. Läsning av läsning av tidskrifter, Veckotidningar har en markerat hög frekvens i Jörn och en markerat låg frekvens i Skärholmen. Om man jämför grupper av intervjupersoner med samma utbildning från de fem orterna finner man emellertid att dessa skillnader minskar avsevärt; det beror på att förekomsten av dessa aktiviteter ökar med högre utbildning och att andelen högre utbildade är betydligt större inom befolkningen i Oxhagen och Skärholmen än inom befolkningen i de tre andra undersökningsområdena. Ser man i ställer på hur många timmar, som de intervjuade under en vecka brukar ägna åt olika läsaktiviteter, finner man inte särskilt stora skillnader i timtal mellan medeltalssiffrorna för de fem undersökningsområdena, och detta särskilt inte när man med

jämför intervjupersoner

samma utbildning. Man anslår i genomsnitt ca tio timmar i veckan till två och tre timmar till läsning av böcker. En läsning och därav mellan skillnad är dock markant och det är att befolkningen i Jörn ägnar mindre tid åt läsning av dagstidningar än befolkningen i de fyra andra orterna;i gengäld ägnar de mera tid åt en annan massmediaaktivitet, nämligen åt att titta på TV. Vi har tidigare konstaterat att de intervjuade läser i en dagstidning under minst femton minuter under genomsnittligen fler dagar per år än de lyssnar på radio eller ser på TV under samma antal minuter. Räknat i timmar per vecka ägnar de emellertid mer tid åt att se på TV och att lyssna på radio än åt att läsa dagstidningar. Jämför man de fyra läsaktiviteterna med varandra finner man att rangordningen dem emellan i stort sett blir densamma, vare sig man använder ett frekvensmätt (hur många dagar under de senaste tolv månaderna har Ni läst en dagstidning i minst 15 minuter) eller ett tidsmått (hur många timmar per vecka brukar Ni ägna Er åt att läsa

dagstidningar). Ordningsföljden blir (1) av läsning dagstidningar, (2) läsning av böcker, (3) läsning av och Veckotidningar (4) läsning av

tidskrifter.

5 Lás- och bokvanor

hos den vuxná befolkningen i de fem undersök-

ningsomrâdena -

Intervjuundersökningen

I kapitel 5 analyseras de intervjuades bokläsningsvanor mera ingående.

Analysen bygger framförallt

på data om de 1 788 böcker, som de l 896 intervjupersonerna i

intervjuundersökningen hade läst i under de fjorton

dagar, som föregick

Vi har tagit reda på hur de intervjuade fick intervjun. kännedom

om dessa böckers existens, hur de fick tillgång till böckerna,

om de var häftade, inbundna eller i pocketutförande och vad de kostade

(detta senare gäller endast för köpta böcker men inte för böcker som den

lånat eller fått tag i på annat sätt). Vi har också delat in dessa intervjuade böcker i tjugoen olika efter

kategorier deras innehåll; exempel på de

använda är

kategorierna detektivromaner, diktsamlingar, barnböcker, etc.

Den information, som vi fått in om de böcker som de läst i intervjuade under de senaste fjorton dagarna, ger en bild av läsvanorna under en

tjortondagarsperiod i månadsskiftet november-december 1969.

För att den bild av

komplettera bokläsningen som detta ger, frågade vi

också de intervjuade om de under de senaste tolv månaderna läst någon

bok inom var och en av de ovannämnda bokkategorierna. Vi skaffade oss

också information om de

intervjuades läsning av ett antal namngivna

svenska författare och ett antal namngivna populär- eller massmarknads-

pocketserier. I den som de

utsträckning, intervjuade under de senaste tolv

månaderna hade läst någon bok av dessa författare eller någon bok eller häfte som tillhörde dessa serier, ñck de också ange hur de hade fått

tillgång till dem.

I slutet av kapitlet redovisar vi också i vilken

utsträckning, som de

intervjuade besöker bibliotek

och utnyttjar bibliotekens olika servicemöj-

ligheter. Vidare redovisas bokbestånden i hemmen och de intervjuades attityder till böcker och till olika sätt att underlätta

bokköp och boklån.

5.1 De intervjuades bokläsning under de fjorton dagar som föregick

intervjun. Åtkomstsätt

Av de 1 788 böcker som de

sammanlagt 1 896 intervjupersonerna läst i

under de senaste

fjorton dagarna hade de lånat köpt 649, 563 på

bibliotek och fått tag i 576 på annat sätt; sålunda har något mer än en tredjedel köpts i samband med”

läsningen, något mindre än en tredjedel

lånats på bibliotek och något mindre än en tredjedel kommit i läsarens händer på annat sätt.

Kvinnorna lånar en större andel av de lästa böckerna än vad männen

gör. Både män och kvinnor i Jörn får i förhållande till de intervjuade på övriga orter i mycket större utsträckning tag i böcker genom lån från anhöriga eller bekanta. Detta hänger rimligen samman med det begrän-

l7

sade utbudet och de stora avstånden. de böcker, som

När man närmare undersöker hur de intervjuade köpt

att förhållandena i de läst i under de senaste fjorton dagarna, finner man

från förhållandena i de övriga fyra sätt avviker Jörn på ett markerat De intervjuade orterna. Förhållandena i Kirseberg liknar mest dem i Jörn.

böckerna i en bokhandel i Jörn hade i lägsta utsträckning köpt de lästa

Ordningsföljden mellan de

och ihögsta utsträckning köpt dem i en kiosk.

följande för fem undersökningsområdena blir för dessa två förvärvssätt

männen och kvinnorna i de fem orterna.

Inköp i bokhandel Inköp i kiosk

Kvinnor Män Kvinnor Män

l 5 4 l Oxhagen 4 5 2 3 Skärholmen 2 3 3 Skellefteå 3 4 2 2 4 Kirseberg l 5 5 l Jörn

med vad vi känner till om Detta resultat står i god samklang

i de fem undersökningsområdena att göra möjligheterna för befolkningen

i bokhandel och kiosker. I Jörn fanns det när undersökningen bokinköp

det var ortens färghandel som en tynande B-bokhandel; genomfördes men utbudet var mycket begränsat. I praktiken var jörn-

sålde böcker

i samband med resor borna hänvisade till att göra sina inköp i bokhandel

Skellefteå från Jörn). I Kirseberg finns ingen till (som ligger sex mil i bokhandel, och invånarna i området måste göra sina bokhandelsinköp

ca 2 kilometer från boklådorna i det centrala Malmö (som ligger

och Skärholmen finns två centralt belägna Kirseberg). l Skellefteå

boklådor inom undersökningsområdet. l Oxhagen finns ingen bokhandel, där tycks inte uppleva den ca 2 km långa fárdvägen in

men befolkningen för att till stadens centrala del (där boklådorna finns) som något hinder

I det avseendet skiljer sig de intervjuade i Oxhagen

utnyttja dem.

i Kirseberg. Ingetdera området har någon markerat från de intervjuade

till boklådorna i de

bokhandel och avståndet från undersökningsområdet

två kilometer, men Oxhagencentrala delarna är i båda fallen omkring

än kirsebergsborna sina böcker borna köper i mycket större utsträckning bidrar till av

i en bokhandel. Två omständigheter troligen uppkomsten

skillnad: i Oxhagen, som har betydligt högre denna (a) invånarna är mindre intresserade av de böcker utbildning än invånarna i Kirseberg,

inom undersökningsområdet och (b)

som finns att köpa i kioskerna

i större än invånarna i invånarna i Oxhagen reser troligen utsträckning

de centrala delarna av Örebro (respektive Malmö), Kirseberg in till

att det totala serviceutbudet i Oxhagen

sannolikt mest därför begränsade

än motsvarande utbud tvingar dem till det (det är mycket mera begränsat att invånarna i Kirseberg av men kanske också därför i Kirseberg), centrala åldersskäl och ekonomiska skäl har svårare att besöka hemortens

delar.

5.2 Vilken sorts böcker

hade de intervjuade läst i under fjortondagars-

perioden?

Jämför man procentandelarna för de olika

bokkategorierna bland de lästa

böckerna ñnner man att männen hade läst

betydligt fler äventyrsro-

maner, agentromaner och sciencefiction-romaner än kvinnorna, men att kvinnorna i gengäld hade läst

betydligt fler andra romaner (i denna grupp

ingår bland annat så kallade Skillnaderna

kärleksromaner). mellan män

och kvinnor är mycket markerade när

det gäller läsning av andra

romaner”. Av de böcker, som männen läst i under de senaste fjorton dagarna tillhör 30 % denna grupp mot 40 % för kvinnorna. Männen läser däremot mera facklitteratur än kvinnorna; skillnaden är särskilt markant för gruppen tekniska och naturvetenskapliga böcker (9 respektive 2 %). Alla de här omnämnda skillnaderna mellan män och kvinnor återfinner

man i vart och ett av de fem undersökningsområdena.

De mest markanta skillnaderna mellan de olika orterna vad beträffar arten av den litteratur man läser, är att de böcker, som de intervjuade i Skellefteå

och Jörn läst i till 12 % respektive 14 % är ”religiösa böcker och böcker om religion och filosofi” medan motsvarande

siffra för de tre

övriga undersökningsområdena varierar mellan 1 % och 2 %. Dessa skillnader är av ungefär samma storleksordning bland både män och kvinnor. Att befolkningen i Jörn och Skellefteå läser religiösa böcker i högre grad än befolkningen i de tre övriga undersökningsområdena passar väl in i den bild som växte fram under arbetet på ortsbeskrivningarna. Vi fann

där att Skellefteå och Jörn är de två

undersökningsområden, där de

intervjuade i den största är medlemmar

utsträckningen inågon religiös

organisation och där de oftast går i kyrkan.

Det totala antalet lästa böcker under de senaste fjorton dagarna är inte

särskilt hårt kopplat till åldern hos de intervjuade, men det finns en svag tendens till att det antal personer, som har läst mer än en bok, avtar med

högre ålder. Detta samband blir något mer markant, om man bara ser på antalet lästa böcker som har lånats. Vi fann vidare att det som väntat existerar ett ganska markant samband mellan

utbildningsnivå och det

totala antalet lästa böcker -

ju högre utbildning de intervjuade har, desto

oftare har de läst någon bok under de senaste fjorton dagarna.

5.3 Hur hade de intervjuade fått kännedom om de böcker som de lästi

under fjortondagarsperioden?

De intervjuade fick för var och en av de böcker, som de läst i under de senaste fjorton dagarna, ange på vilket sätt de hade fått kännedom om att boken existerade. Det visade sig att samtal med anhöriga och bekanta var det sätt, på vilket de intervjuade oftast hade fått kännedom om de lästa böckernas existens. Den

”informationsvägen” angavs för ca 40 % av de

1 788 böckerna. Näst vanligast var att de hade fått kännedom om boken i samband med något biblioteksbesök. Denna

informationsväg nämndesi

samband med ca en av de l 788 böckerna.

fjärdedel När man tar del av

dessa siffror bör man hålla i minnet att de intervjuade hade möjlighet att

ange mer än en ”informationsväg” för varje bok. I genomsnitt nämnde de

Procentuell andel av de lästa Informationsväg böckerna för vilken viss in-

formationsväg angivits

Män Kvinnor Totalt

Genom anhöriga eller bekanta (inklusive 35,6 42,5 39,3 som medlem i bokklubb eller läsecirkel) Genom bibliotek - hittade själv boken 19,6 28,6 24,3 eller fick tips av bibliotekarie Genom recension eller annan artikel i 8,7 11,4 10,2 tidning eller tidskrift Genom bokhandelns skyltfönster eller 12,2 7,0 9,5 inne ibokhandel Genom annons i tidning eller annan reklam 7,8 7,2 7,5

I pressbyrå, kiosk, varuhus eller lik- 9,7 3,0 6,2 nande försäljningsställe 2,4 5,4 4,0 Genom TV och radio 24,1 17,7 20,6 På annat sätt

1,21 ”informationsvägar” per läst bok.

I med dessa två informationsvägar spelade de övriga en jämförelse

underordnad roll. mellan de olika informationsvägarna

Rangordningen om man från de svar som samtliga de intervjuade gav,

blev, utgår

den som framgår av ovanstående tablå.

Samtal med samt skyltningen och personkontakanhöriga/bekanta

varuhuset och kioskerna större roll som

terna i bokhandeln, spelade

för männen, medan informationen genom biblioteken informationsvägar

och genom massmedia spelade större roll för kvinnorna.

och artiklar itidningar och tidskrif- Informationen genom recensioner befolkningen i

ter spelar störst roll för den jämförelsevis högt utbildade

I informationen i kiosker och

Oxhagen och Skärholmen. gengäld spelar

en större roll för befolkningen i Jörn och

liknande försäljningsställen

I övrigt finns det inga markerade skillnader mellan de sätt, på Kirseberg.

om de lästa böckerna har nått de intervjuade i de

vilka informationen

fem undersökningsområdena. försäljningsställe har de

Böcker som köpts i en kiosk eller på liknande

intervjuade i nära 90 % fått kännedom om genom att de fått syn på dem i

De böcker, som köpts i en bokhandel, har de samband med köpet.

däremot i över hälften av fallen köpt efter det att de fått

intervjuade

kännedom om bokens existens genom bekanta och anhöriga, genom

tidningsannonser och -recensionen

som lånats i hög grad att de För de böcker på bibliotek gäller

fått kännedom om dem i samband med det besök på intervjuade

biblioteket, då de lånade dem.

Våra data ”förhandsinformation genom annonser, tyder på att och omnämnanden i radio och TV recensioner i tidningar och tidskrifter

en liten roll som ”styrande” faktorer, när en person spelar jämförelsevis

En betydligt större roll för köper böcker eller lånar dem på bibliotek.

det utbud som finns till hands framför allt ikiosken

valet av bok spelar

och bibliotekslokalen, vidare den men till viss del även i bokhandeln

Folkskola Folkskola med Realexamen el. Studentexamen Summa

yrkesutbildn. motsvarande och därutöver

Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal

värde personer värde personer värde personer värde personer värde personer

Män

Kirseberg 0,3 105 0,6 62 0,8 47 (1,6) 8 0,5 222

Oxhagen 0,5 53 0,7 45 0,9 75 1,6 50 0,9 223 Skärholmen 1,0 54 0,7 43 1,1 60 1,7 38 195 Skellefteå 1,1 0,4 67 0,3 27 0,8 33 1,0 1 l 0,5 138 Jörn 0,4 114 19 0,7 0,6 19 (0,3) 3 0,4 155

Kvinnor

0,5 126

information, som de intervjuade kan få genom personalen på dessa

ställen, samt rekommendationer av vänner och

anhöriga.

De böcker, som de intervjuade fått att vara med i tag i genom läsecirklar och bokklubbar, hade man fått information om på flest vägar. Våra data pekar vidare mot att när en

person köper böcker i en

bokhandel, så har han dock jämförelsevis ofta fått eller skaffat sig information om den boken

inköpta genom massmedia och på andra sätt 7

skillnaden mellan och

bokhandelsinköp kioskinköp är i detta avseende

mycket markant.

Ser man på hur många vägar som de intervjuade från olika utbildnings-

grupper inom vart och ett av de fem

undersökningsområdena fått

information om en bok innan de fick tag på den, får man ovanstående

bild, om man summerar antalet angivna

informationsvägar per intervjuad och bok för personer med olika utbildning.

Samma förhållande återkommer när man jämför personer tillhörande

olika socialgrupper. Ju

högre socialgruppstillhörighet, desto högre andel

av de har fått kännedom

intervjuade om minst en av de böcker han eller

hon läst i genom sex av de sju ovan angivna informationskanalerna. Det

enda undantaget är, liksom när det gäller grupper med olika utbildning,

den information

som man kan få genom skyltningen i pressbyrån och

andra kiosker. Den

informationsvägen spelar störst roll bland personer

som tillhör III och minst

socialgrupp roll bland personer som tillhör socialgrupp I, se tablån överst på följande sida. De intervjuade från Oxhagen och Skärholmen

skaffar sig tydligen sina böcker med från utgångspunkt en mångsidigare information än de från

intervjuade de tre övriga undersökningsområdena, och då särskilt

Jörn och Denna

Kirseberg. skillnad

kvarstår, när man jämför personer som tillhör samma men

socialgrupp som bor i olika undersöknings-

områden.

Ju mer bokintresserade de intervjuade är, desto fler böcker läser de och desto större andel av dessa böcker får de tag i genom att låna dem på bibliotek.

Socialgrupps- Summa Socialgrupp tillhörigheten I n m ej fastställd

Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal Medel- Antal värde personer värde personer värde personer värde personer personer värde

Män

Kvinnor 2 90 0,2 63 0,8 28 0,6 183

69 0,3 53 0,9 36 0,5 167 Skellefteå (0,8) 9 0,5 52 52 0,8 21 0.4 126 Jörn (2,0) l 0,4 0,3

i bokhandel, finner vi Ser vi i stället på antalet lästa böcker, som köpts

skillnad mellan dem som har högt och lågt bokininte någon liknande

tresse.

Nedanstående tablåer tyder på att personer med högt bokintresse

skaffar andel av de böcker de läser genom att låna på sig en större

bokhandelns relativa roll för de intervjuades bokförsörjning

biblioteket; med växande bokintresse. Det är troligt att detta ökar däremot inte

med stort bokintresse (och därmed hänger samman med att personer

bokförbrukning) ñnner att bokköp är en alltför dyrbar förknippad hög

deras bokbehov och därför i större utsträckning väljer väg att tillgodose

att låna böcker på bibliotek.

5.4 De bokläsning under de senaste tolv månaderna

intervjuades

I intervjun ingick vidare en frågeserie, där de intervjuade skulle ange om

under de hade läst i någon bok tillhörande tjugo angivna bokkategorier

under de senaste tolv månaderna. Resultaten blir i stort minst en timme

Andel lästa böcker Index för bokintresse som lånats på bibliotek

0 av 18 = 0 % 1,00-2,99 75 av 256 = 30 % 3,00-3,99 437 av 1 353 = 32 % 4,00-4,99 53 av 139=38% 5,00

Andel lästa böcker Index för ”bokintresse” som köpts i bokhandel

3 av 18 = 17 % 1,00-2,99 41 av 256 = 16 % 3,00-3,99 201 av l 353 = 15 % 4,00-4,99 20 av 139 = 14 % 5,00

sett desamma som de som redovisats ovan i avsnitt 5.2 för de böcker som lästs under de senaste fjorton dagarna. Romaner av olika slag hör till de typer av böcker som både män och kvinnor i förhållandevis stor utsträckning har läst i. Männen har i större utsträckning läst i detektivromaner och äventyrsrornaner av olika slag, medan kvinnorna i större utsträckning har läst andra romaner (i denna grupp ingår till ej ringa del så kallade kärleksromaner). Av de bokkategorier, som hör till facklitteraturen, är det endast böcker om medicin och hälsovård, som kvinnor har läst i större utsträckning än män. Männen har i större utsträckning läst minst en bok tillhörande kategorierna samhällsvetenskap och politik, debatt, teknik och naturvetenskap, hobby, sport och idrott. Gemensamt för dessa skillnader är att de alla går i samma riktningi samtliga fem undersökningsområden; skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga totalgrupperna varierar mellan lägst 9 % (för detektivromaner) och högst 28 % (för tekniska och naturvetenskapliga böcker). Något markerat samband mellan de intervjuades ålder och det antal bokkategorier, som de läst minst en bok ur under de senaste tolv månaderna, finns inte. Däremot finns det ett mycket markerat samband mellan antalet lästa bokkategorier och de intervjuades utbildningsnivå.

Detta samband är mycket starkt även för läsningen av vissa speciella

bokkategorier, som det finns skäl att anta att endast personer med

jämförelsevis hög utbildning kan läsa med gott utbyte (diktsamlingar och

böcker om konst, litteratur, teater eller musik). Procentandelarna läsare av den sistnämnda typen av böcker varierar för tio homogena orts- och könsgrupper med enbart folkskoleutbildning mellan 3 och 8 %, medan den för fem homogena köns- och ortsgrupper med minst studentexamen

(och minst tio individer per grupp) varierar mellan 27 och 44 %.

5.5 De intervjuades läsning av tjugoåtta namngivna författare och bok-

serier under de senaste tolv månaderna

Som ett komplement till frågorna om vilka böcker som de intervjuade

hade läst i under de senaste fjorton dagarna (under minst en timme) och vilka typer av böcker som de läst i under de senaste tolv månaderna (under minst en timme), ställde vi under intervjuerna en serie frågor där den intervjuade ombads att ange om han hade läst någon bok av ett visst antal namngivna svenska författare eller någon bok (eller häfte) i ett antal

namngivna ”bokserier/massmarknadspocketserier” (av typ Kalle Anka

Pocket, Manhattan etc.) under de senaste tolv månaderna. Denna fråga

var så formulerad att ett ”ja-svar innebar att man hade läst boken (häftet) i dess helhet. För att de intervjuade inte skulle uppleva det som

”lätt” att säga att han hade läst någon bok av en viss författare ombads han eller hon att också ange titeln på den bok av denne författare/denna bokserie, som han hade läst senast. Vidare fick den intervjuade ange på vilket sätt han hade fått tag i denna bok eller detta häfte. De serier och författare, som vi valde ut, representerade olika typer av böcker. Sju av de tjugoåtta frågorna gällde serieböcker, som huvudsak-

ligen eller i betydande utsträckning säljes genom kiosker och liknande

försäljningsställen. Till dem hörde en serie med inriktning på bam och ungdom men som dock även läses av äldre personer (”Kalle Anka

Pocket”), tre detektiv- och äventyrsmagasin (Manhattan, ”Bill och

Ben” och ”Chase), en serie med kärleksromaner (Succeromanen ur Allers”) och en porrboksserie (”Fickis från H-son”). Vi tog också med en

bokserie med porrnoveller på mycket varierande litterär nivå (Kärlek 1_11”). Med ett undantag hör de tjugoen författare, som vi tagit med i frågeserien till de etablerade svenska författare som vid tidpunkten för datainsamlingen med kortare eller längre intervall hade publicerat böcker på välrenommerade svenska förlag och som i stort sett hade ”accepterats av kritikerkåren. Fyra av dem har uteslutande framträtt som ”detektivromanförfattare”: Bo Balderson, Maria Lang, Vic Suneson och Stieg Trenter. Fyra av de utvalda författarna är mest kända som politiska och/eller samhällskritiska skribenter: Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm och Herbert Tingsten. De övriga av de tjugoen författarna är framförallt kända för sina skönlitterära böcker. Fyra av dem är sannolikt mest kända som poeter: Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson och Artur Lundkvist. Gunnar Ekelöf har också publicerat essaysamlingar, Lars Forssell har, utöver lyrik bl. a. skrivit dramatik och filmböcker och Artur Lundkvist

har publicerat samhällspolitiska analyser, litteraturkritik och romaner,

men de torde nog alla framförallt upplevas som poeter (med viss tvekan för Artur Lundkvist). De återstående skönlitterära författarna har alla uteslutande eller framförallt publicerat romaner. Till den gruppen hör Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders Fogelström, Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Lyttkens, Vilhelm Moberg och Sigge Stark. Starks böcker intar en särställning. De har ej accepterats av kritiken och säljs huvudsakligen utanför bokhandeln; vi har i analyserna därför fört hennes böcker till massmarknadsserierna. För Sven Fagerberg gäller att han genom sitt samhällskritiska skrivande står på gränsen till den grupp, till vilken vi tidigare förde Myrdal, Ortmark, Palm och Tingsten. Vi har emellertid fört honom till romanförfattarnas grupp, eftersom vi tror att det är främst i denna egenskap som han är känd som bokskribent.

En del av dessa nio skribenter skriver jämförelsevis ”svårtillgängliga”

böcker. Till den gruppen hör Lars Ahlin och Lars Gyllensten. Deras romaner kan sägas syfta till att förmedla en ”hållning till livet”. Utan att på samma sätt vara svårtillgängliga ger också de romaner, som Per Anders Fogelström, Sven Fagerberg, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson

och Vilhelm Moberg publicerar, i regel uttryck åt en livssyn eller ett

ställningstagande till samhälleliga Dessa böcker är emellanåt

problem.

skrivna ”i två plan”: de är i den meningen att de ofta

lättillgängliga

skildrar ett konkret och lättöverskådligt händelseförlopp, men de är mer eller mindre ”svårtillgängliga” i den meningen att författaren i sin beskrivning av detta händelseförlopp, direkt eller indirekt tar ställning till filosofiska och religiösa problem och ofta också försöker politiska, påverka läsaren att ta ställning till dem. Två av de författare, som vi tagit l med, brukar av kritikema frånkännas ambitioner i riktning mot sådana 3 i ä.

ställningstaganden, nämligen Alice Lyttkens och Sigge Stark (som är

pseudonym för författarinnan Alice Signe Björnberg). Lyttkens har skrivit ett stort antal romaner i historisk

miljö, där hon skildrar adel och svenskt borgerskap under 1700-talet och 1800-talet.

Hennes böcker brukar av kritiken betecknas som

underhållningslitteratur. Sigge Starks

böcker kan karakteriseras som kärleksromaner i svensk

bondemiljö. De

brukar av kritikerna avfärdas som torftiga ur språklig synpunkt och som schablonartade ur

innehållssynpunkt. De krav på ”litterär nivå, som

folkbiblioteken i Sverige i sin har bland

följer inköpspolitik, annat

inneburit

att man i regel inte köper in (och följaktligen inte heller kan

låna ut) Sigge Starks böcker, även om det under senare år blivit vanligare

att man tillhandahåller hennes böcker i viss

omfattning. Alice Lyttkens

böcker har däremot i allmänhet befunnits höra hemma på rätt” sida om den av biblioteken

tillämpade kvalitetsgränsen.

Böcker och hålten som ingår i de serier som vi tog med i denna fråga, kan endast i mycket begränsad utsträckning lånas på folkbiblioteken i Sverige. Detta gällde också för folkbiblioteken i våra fem

undersöknings-

områden under den period frågorna avsåg (november 1968-december

1969) De tre författare eller bokserier som den största andelen av de intervjuade läst minst en bok av under de senaste tolv månaderna redovisas i

sammanställningen nedan, där procentsiffran inom parentes anger hur stor andel av de intervjuade från undersökningsområdet, som läst minst en bok av författaren/serien ifråga, se tablån nedan.

Värt att notera är att de tre mest lästa författarna bland både männen

och kvinnorna från

Oxhagen är romanförfattare, som i sina böcker ofta

skildrar Med ett

stadsmiljöer. undantag är det samma böcker som

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn

Män

Vilh. Moberg Maria Lang Per Anders Vilh. Moberg Kalle Anka

Fogelström Pocket (26,7 %) (22,9 %) (39,4 %) (25,4 %) (19,4 %) Ivar Lo- Stieg Trenter Maria Lang Bill och Ben- Vilh. Moberg Johansson serien (182 %) (19,2 %) (22,2 %) (19,6 %) (143 %) Manhattan- Per Anders Manhattan- Per Anders Bill och Benserien Fogelström serien Fogelström serien (15,9 %) (181) %) (213 %) (183 %) (130 %)

Kvinnor

Maria Lang Maria Lang Per Anders Maria Lang Sigge Stark Fogelström (27,3 %) (38,4 %) (54,2 %) (30,9 %) (24,6 %) Vilh. Moberg Per Anders Maria Lang Vilh. Moberg Kalle Anka

Fogelström Pocket (25,8 %) (34,4 %) (38,4 %) (220 %) (21,4 %) Sigge Stark Stieg Trenter Stieg Trenter Succéroman Vilh. Moberg ur Allers (15,8 %) (24,8 %) (24,8 %) (l7,5 %) (20,0 %)

bland männen och kvinnorna från

återkommer i de tre ”tätpositionerna”

är männen i Skärholmen, där Manhattan-serien Skärholmen; undantaget De markerat för

är nummer tre i rangordningen. höga procentsiffrorna

bland både männen och kvinnorna från Skärhol- Per Anders Fogelström med att han i en rad romaner skrivit om men hänger rimligen samman

Stockholrnsmiljöer.

Bland de männen och kvinnorna från Kirseberg, Skellefteå

intervjuade

bland de tre mest lästa av de tjugoåtta författarna/ och Jörn förekommer tre författare, som i sina böcker uteslutande

serierna minst en av följande

Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson

eller ofta skildrat landsbygdsmiljöer:

starka ställning i Jörn och Sigge Stark. Vidare är massmarknadsseriernas

anmärkningsvärd.

skillnader mellan befolk- Dessa observationer pekar mot att det finns

i de olika undersökningsområdena med avseende på hur mycket

ningen och bokserierna och att dessa man läser några av de studerade författarna mellan de miljöer som befolkningen lever hänger samman med skillnader i och som de har haft kontakt med tidigare i sitt liv.

hur stor del av de männen och

Vi har också redovisat intervjuade

som har läst minst en

kvinnorna från de fem undersökningsområdena,

av författare och serier. bok av någon författare/serie i fem grupper

Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Grupp I, som består av författarna Johansson och Lars Gyllensten, kan karakteriseras som en grupp skönlit-

terära författare, som skriver lyrik eller en jämförelsevis svärtillgänglig av författarna Per Anders Fogelström, Olle

Grupp II består prosa. Artur Lundkvist, Alice Lyttkens och Vil- Hedberg, Ivar Lo-Johansson, som helm Moberg; dessa kan karakteriseras som en grupp författare,

romaner. Man kan disku-

samtliga har skrivit jämförelsevis lättillgängliga tera om Artur Lundkvist hör hemma i denna grupp; ur vissa synpunkter

III. Den senare utgörs borde han nog hellre förts till grupp l eller grupp som har skrivit samhällsanalyserande och samhällskritiska av författare, Herbert Tingsten, böcker och består av Sven Fagerberg, Åke Ortmark, föras

Göran Palm och Jan Myrdal (Sven Fagerberg skulle också ha kunnat

till någon av grupperna I eller ll). Grupp IV består av fyra detektivroman-

Maria och Vic Suneson. författare, Bo Balderson, Lang, Stieg Trenter

Grupp V består av de sex ”massmarknadspocketserier/kioskbokserier”

och Ben, Chase, Manhattan, Fickis från

som ingick i frågeserien (Bill

ur Allers och Kalle Anka Pocket) samt av H-son, Succe-romanen

”Kärlek 1-1 l” och Sigge Starks romaner?

porrnovellböckerna

Andelen läsare av de böcker, som i stor utsträckning säljes i kiosker

ort- och

och liknande försäljningsställen (Grupp V), är i tio homogena

högst för den lägsta åldersgruppen och sjunker sedan istort könsgrupper för åldersgrupp inom samtliga tio delgrupper (även om det 1 Denna gruppindelning åldersgrupp skulle ha kunnat baseras

inte alltid hör hemma i den högsta åldersgruppen). lägsta procenttalet på resultatet av cn faktor-

som är baserad om vilka som läst

En liknande tabell, på uppgifter analys av sambanden melsvårtillgängliga författarna Lars Ahlin, lan läsningen av de 28 för-

minst en bok av någon av de fattarna/bokserierna. Av Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten och Majken Johansson, tidsmässiga och ekonoav läsarna över olika åldersgrupper. visar en mera jämn fördelning miska skäl har en sådan i stort sett ”kiosklitteraturen bearbetning måst ställas

Av den på biblioteken portförbjudna genomgående hade lästs oftare i på framtiden.

var det endast Sigge Starks romaner som

med gruppen lägre utbildning än i den med högre utbildning (i nio delgrupper av tio). För de sju bokserierna gick skillnaderna mellan gruppen med högre och med lägre utbildning växelvis i olika riktning. Något belägg för att ”kiosklitteraturen i större utsträckning läses av med

personer folkskoleutbildning än av personer med högre utbildning

ger inte våra data. Däremot visar våra siffror att de etablerade författarna i

(Grupp I-IV)

många fall har en högre procentandel läsare bland personer på den högre

utbildningsnivån. Några av författarna lästes i samtliga de tio grupperna (männen och kvinnorna från de fem undersökningsområdena) mest bland

personer på den högre utbildningsnivån. Det gäller för Åke Ortmark, Göran Palm, Maria Lang, Per Anders Fogelström och Gunnar Ekelöf. Slår man samman männen och kvinnorna från de fem

undersökningsområdena (i fullt medvetande om att denna ”totalgrupp” inte är representativ

för den vuxna befolkningen inom landet utan att den är ett slags ”ad

hoc”-grupp), finner man för dessa fem författare stora skilltämligen

nader mellan antalet ”läsare på den

lägre och på den högre utbildnings-

nivån. Böcker av de ”etablerade” författarna läses mest i Oxhagen och Skärholmen, mindre i Kirseberg och Skellefteå och minst i Jörn. När det gäller ”kiosklitteraturen ligger Jörn däremot inte i botten. Bland kvinnorna har jömborna det högsta medeltalet för denna typ av läsning och bland männen har jömborna ett högre medeltal än kirsebergsborna och oxhagenborna. Tar man sig friheten att beräkna ett något artiñciellt förhållandetal mellan antalet lästa ”kioskserier” och antalet lästa ”etablerade” och ”accepterade” författare finner man att detta mått på relationen mellan av kiosklitteratur” och av ”etable-

läsningen läsning rade” och ”accepterade” författare större pekar mot att en betydligt

andel av jörnbornas läsning (både bland männen och kvinnorna) består av kiosklitteratur. Vi har också redovisat hur stor andel av sina lästa böcker (skrivna av de tjugo författarna eller ingående i bokserierna) som de intervjuade fått tag i på olika sätt. De böcker som de intervjuade lånat på bibliotek är till 95 % böcker av våra tjugo författare, de böcker man köpt i bokhandeln är det till 84 %, de böcker man lånat av andra personer till 65 % och de böcker man köpt i övrig handel (inklusive kiosker) endast till 13 %. Dessa siffror - om än indirekt ger ett starkt stöd - för antagandet att bokutbudet i kiosker (och liknande

försäljningsställen) på en ort som

Jörn med begränsad biblioteksservice och tynande (B-)bokhandel i hög grad påverkar invånarnas läsning. Härtill kommer vidare att en större andel av de böcker, som jömborna köper i bokhandeln är av ”kiosklitte-

raturkaraktär”, något som troligen sammanhänger med inriktningen av

det begränsade boksortiment, som fanns att tillgå i den lilla (numera nedlagda) bokhandeln i Jörn. De böcker som man lånat privat av andra personer är följaktligen också i Jörn till en större del av denna typ än i de fyra andra undersökningsområdena. Det förtjänar att nämnas i detta sammanhang att kiosklitteraturen når sina läsare i nästan lika stor

utsträckning genom privata lån som genom direkta köp (jfr tabell 5.41).

Man måste emellertid vid studiet av denna tabell, som översiktligt visar på

sou 1972:20 27

seriehäften och serieböcker 2 % Grupp 1 Kärlek 1-1 1 5 % Grupp 2 17 % Böcker av Sigge Stark Böcker av samhällsanalyserande författare 29 % Grupp 3 Kriminalromaner 33 % Grupp 4 Böcker av författare som kan karakteriseras som romanförfattare 34 % Grupp 5 Böcker av författare som brukar betecknas som lyriker 39 % Grupp 6

vilka kanaler de studerade böckerna nått fram till sina läsare, hålla i minnet att den är baserad på information om hur de intervjuade fått tag i böcker av ett begränsat antal författare respektive massmarknadsserier. Tabellen visar dock klart bibliotekens betydelse för spridningen av våra böcker. (Privatlån och köp i bokhandel kommer dämäst tjugo författares på frekvensskalan.) Bibliotekslånade böcker andel av de lästa böckerna, utgör en växande om man ordnar de studerade författarna/bokserierna i ovanstående

grupper.

Andelen böcker som de intervjuade får tag i genom att låna privat

och serieböcker till 21 % för avtar i gengäld från 33 % för seriehäften böcker av lyriker. Andelen böcker som de intervjuade fått tag i genom

kiosker och liknande försäljningsställen avtar på samma sätt från 44 % till

Biblioteken av allt att döma stor roll som distributör av

0%. spelar

sådana ”exklusivt litterära böcker” som seriösa romaner och diktsam-

lingar. Ett förhållande som är värt att notera är att de två bokserier, som de

intervjuade oftast får tag i genom att låna privat, är de två sexserierna”:

Kärlek 1-11 och Fickis från H-son. Hur detta förhållande skall interpre-

teras är inte självklart; det kan tänkas hänga samman med att en ganska

stor del av dem som önskar få tag i dessa böcker drar sig för att köpa dem på sådana offentliga platser” som i en affär eller en kiosk.

5.6 De intervjuades biblioteksutnyttjande

De intervjuade männen fick tillgång till 25 % av de böcker som de lästi

under de senaste fjorton dagarna genom att låna dem på biblioteket; motsvarande siffra för de kvinnorna var 38 %. För männen

intervjuade denna mellan de fem undersökningsområdena från varierar procentandel högst 31 % (i Oxhagen) till lägst 16 % (i Skellefteå och Jörn), och för kvinnorna varierar den på motsvarande sätt från högst 44 % (i Oxhagen)

till lägst 30 % (i Skellefteå och Jörn). Ser man efter hur ofta de intervjuade har varit på något bibliotek under de senaste tolv månaderna, finner man att besöksfrekvensen på biblioteken också är lägst i Skellefteå och Jörn. Detta gäller både när man

besöksfrekvensen med det genomsnittliga antalet

mäter på bibliotek som de varit på biblioteket under de senaste tolv

dagar, intervjuade

månaderna och när man mäter den genom att ange hur många av de

intervjuade som brukar besöka biblioteket minst en gång i månaden.

Använder man det senare måttet finner man

(procentandelsmåttet);

man däratt biblioteksbesöksfrekvensen är högst i Oxhagen. Använder

emot det första måttet (medeltalsmâttet), får man den högsta besöksfre-

kvensen i Kirseberg. Anledningen till denna skillnad mellan resultaten är att det i Kirseberg finns ett ganska stort antal intervjuade personer, som går till biblioteket två dagar i veckan eller oftare. Biblioteksbesöksfrekvensen är högst i den lägsta Ande-

åldersgruppen.

len intervjupersoner som besökt något bibliotek minst tolv gånger under de senaste tolv månaderna i de tio homogena köns- och ortsgrupperna i åldern 15-19

år varierar från lägst 31 % till högst 74 %; för tio homogena

köns- och ortsgrupper i åldrarna 20-60 år varierar den mellan lägst 0 % och högst 37 %. Åldersskillnaderna varierar emellertid avsevärt från ort till och det ort, är rimligt att anta att de påverkas av de lokala biblioteksförhållandena. De högutbildade går oftare på bibliotek än de lågutbildade. Skillnaderna mellan de olika

utbildningsgrupperna är här mycket markanta. I

Oxhagen har 78 70 av männen och 92 % av kvinnorna med studentexa-

men eller högre utbildning varit på något bibliotek under de senaste tolv

månaderna, medan motsvarande siffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 33 % respektive 44 %. I Jörn är dessa skillnader ännu mera markanta. Av männen med realexamen eller

högre utbildning har 72 %

och av kvinnorna med denna

utbildning har 64 % varit på bibliotek minst

en gång under de senaste tolv månaderna, medan motsvarande procentsiffror för män och kvinnor med enbart folkskola är 19 % respektive 29 %. Skillnaden i biblioteksbesöksfrekvensen mellan olika utbildningsnivåer är markant på alla fem bland både män och

undersökningsorterna

kvinnor. De intervjuade fick ange hur de under de senaste tolv månaderna hade utnyttjat den service, som ges av biblioteken. Det man oftast gör, är att låna böcker åt sig

själv och åt andra och att läsa böcker, tidningar och

tidskrifter medan man befinner sig i bibliotekslokalerna. I övrigt utnyttjar man oftast bibliotekens service genom att be om

bibliotekspersonalen upplysningar och att

genom se på de utställningar som anordnas i bibliotekslokalerna. De unga besökarna är de som i största utsträckningen begagnat sig av bibliotekens serviceutbud; det intensiva av bibliotekens utnyttjandet servicemöjligheter är starkt koncentrerat till ungdom i åldern 15-19 år. Skillnaderna mellan olika vad beträffar

utbildningsgrupper utnyttjandet

av bibliotekens är också markant. tjänster I Oxhagen har t. ex. endast 6 % av männen och 13 % av kvinnorna med enbart

folkskoleutbildning

utnyttjat tre eller flera av de sjutton servicemöjligheter som man frågade efter, medan motsvarande procenttal för män och kvinnor med studentexamen eller högre utbildning är 62 % och 67 %. Om man beräknar det antalet genomsnittliga sätt på vilka samtliga intervjuade utnyttjat bibliotekens service under de senaste tolv månaderna, finner man den högsta utnyttjandegraden i Oxhagen och den lägsta i Skellefteå och Jörn. Mäter man i stället utnyttjandefrekvensen genom att räkna ut på hur många olika sätt, som de intervjuade, som har besökt ett bibliotek minst en gång under de senaste tolv månaderna, har använt sig av bibliotekens service, finner man det högsta medeltalet för antalet utnyttjade servicemöjligheter i Kirseberg och det lägsta i Jörn och Skellefteå. När man gör dessa jämförelser är det viktigt att beakta det förhållandet att biblioteken inom

de fem undersökningsområdena inte erbjuder befolkningen i sitt omland samma serviceutbud?

5.7 Bokbeståndet i de intervjuades hem

Vi har tidigare konstaterat att de intervjuade i ganska stor Lttsträckning läser böcker, som de lånar av vänner och bekanta. Den andel av de lästa böckerna under de senaste fjorton dagarna, som de intervjuade hade fått tag i på detta sätt, varierade från lägst 10 % i Kirseberg till högst 27 %i Jörn. att få tag i böcker sätt är De intervjuades möjligheter på detta av hur mycket böcker, som det finns i hemmen i deras avhängigt undersökningsområde.

Genom intervjuundersökningen vet vi hur många hyllmeter böcker, som det genomsnittligen finns i de intervjuades hem. Vi har funnit att det

finns mest böcker i hemmen i Oxhagen och Skärholmen och att det finns minst böcker i hemmen i Jörn. Det gäller för både skönlitteratur och facklitteratur och för båda dessa grupper sammanslagna. Ordningsföljden mellan områdena är för båda litteraturtyperna följande: (1) Oxhagen, (2) Skärholmen (3) Skellefteå, (4) Kirseberg och (5) Jörn. Proportionen mellan skönlitteratur och facklitteratur är ungefär densamma i samtliga fem undersökningsområden; på bokhyllorna i hemmen är 60-66 % av böckerna skönlitteratur; ju högre utbildning, desto oftare har de intervjuade i sitt hem tillgång till minst fem hyllmeter böcker. Det finns inga återkommande och markerade skillnader i boktillgången i hemmet mellan dem som enbart har folkskoleutbildning och dem som utöver folkskola har viss yrkesutbildning. Skillnaderna mellan dessa två å ena sidan och dem som har realexamen å andra sidan är grupper däremot mycket markanta.

Om man i stället delar in de intervjuade efter deras socialgruppstill-

hörighet, får man ungefär samma bild av förhållandena men skillnaderna mellan bokbestånden i olika samhällsskikt framträder något mera markerat. Bokbestånd på fem hyllmeter och däröver är en jämförelsevis sällsynt företeelse i socialgrupp III-hem i samtliga fem undersökningsområden

men särskilt i Jörn. I Jörn intervjuade vi sammanlagt 115 personer, som

vi senare hänförde till socialgrupp III. Endast 9 av dessa 115 bodde i ett hem, där det fanns minst fem hyllmeter böcker. l tabell 1.7 har vi redovisat bokbeståndens storlek i de fem undersök-

ningsområdena jämsides med bokbestånden i vissa ”jämförelseområden, 1

material. Dessa Vi kommer att analyför vilka uppgifter hämtats ur låginkomstutredningens sera sambandet mellan visar att bokbeståndens genomsnittliga storlek i Oxhagen och

jämförelser serviceutbudet på biblio-

Skärholmen är större än för landet i dess helhet; i Jörn är de däremot teken inom de fem unär det enda av våra områden som awiker markant från dersökningsområdena mindre. Oxhagen och utnyttjandet av det-

sitt ”jämförelseområdez invånarna där har i betydligt större utsträckning ta serviceutbud i rappor-

ett bokbestånd på minst fem hyllmeter (47 % mot 27 %). Siffrorna pekar ten om cxperimentsverksamheten vid dessa bibi sin helhet mot att skillnader i bokbeståndens genomsnittliga storlek liotek iden andra volymellan grupper av personer med samma utbildningsnivå men från olika men av litteraturutredtyper av bebyggelsemiljöer är små. ningens skriftserie.

5.8 Sambandet mellan läsaktiviteter och andra fritidsaktiviteter Vi har utarbetet ett index för fritidsaktiviteter som bygger på frekvensen för trettiotre sådana aktiviteter. Detta index har visat sig ha ett starkt samband med sexton olika bok-, läs- och biblioteksvanor. Sambanden är mycket markerade och ger ett tydligt belägg för att hög frekvens för läsvanor av olika slag är något som förekommer framför allt bland personer, som även i övrigt har en hög aktivitetsnivå på sin fritid. Bakom detta förhållande ligger självfallet att hög frekvens för sådana vanor oftast förekommer bland personer som på grund av sina fysiska, utbildningsmässiga och ekonomiska resurser har goda förutsättningar för ett intressant och varierat fritidsliv.

5.9 Sambandet mellan läsvanorna och bokvanorna i olika utbildningsgrup-

per och socialgrupper i de fem undersökningsområdena

För samtliga de läs- och bokvanor, för vilka vi funnit markerade skillnader mellan olika personer på olika utbildningsnivåer, har vi funnit skillnader av samma art mellan personer från olika socialgrupper. Vår analys av läs- och bokvanorna inom utbildningsgrupper och socialgrupper gör det rimligt att anta att dessa skillnader beror på utbildningsnivån, men resultaten tyder också på att man för vissa läs- och bokvanor finner ännu starkare skillnader om man genom en ytterligare indelning av de intervjuade efter variabeln socialgruppstillhörighet också tar hänsyn till deras inkomst och socioekonomiska position. När man delar in de intervjuade personerna i de fem undersökningsområdena i grupper efter deras utbildningsnivå eller socialgruppstillhörighet visar det sig att personer tillhörande samma åldersgrupp, utbildningsgrupp etc. i stort sett skiljer sig ganska litet från varandra när det gäller förekomsten av de studerade läs- och bokvanorna. De skillnader mellan de olika undersökningsområdena, som återkommer i tabell efter tabell, beror huvudsakligen på att andelen personer med högre utbildning varierar mellan de olika områdena. Det finns betydligt fler personer i de högre utbildningsgrupperna i Oxhagen och Skärholmen än i Skellefteå, och befolkningen i Skellefteå innehåller i sin tur en betydligt större andel högre utbildade personer än befolkningen i Kirseberg och Jörn. Det är detta förhållande som ligger bakom den regelmässigt återkommande ordningsföljden för våra undersökningsområden med Oxhagen först och Skärholmen, Skellefteå, Kirseberg därefter och Jörn sist. Även efter en uppdelning i homogena grupper kan man emellertid finna en tendens till samma ordningsföljd mellan orterna när man jämför grupper av personer som är homogena med avseende på sådana egenskaper som kön, ålder, utbildnings- och socialgruppstillhörighet. Ordningsföljden mellan orterna för dessa homogena grupper är närnligen ofta densamma som den för totalgruppen före nedbrytningen” dvs Oxhagen och Skärholmen får relativt höga värden för de studerade

aktiviteterna, vanorna etc medan Jörn och Kirseberg regelmässigt har

jämförelsevis låga värden. Ett exempel på detta är sammanställningen över inforrnationstätheten

3l

för lästa böcker bland personer på olika utbildningsnivåer i de fem orterna som återges på s 21 i denna sammanfattning. Det är emellertid möjligt att dessa skillnader också kan vara förknippade med att det existerar vissa skillnader i bland annat utbildningsnivå mellan personer från samma socialgrupp i de fem undersökningsområdena. Vi har i några attitydfrågor sökt fånga in de intervjuades mera allmänna bokintresse och deras inställning till olika möjligheter att öka bokläsningen. Våra data pekar mot att kvinnorna i samtliga fem undersökningsområden är mera bokintresserade än männen; skillnaderna är dock små, med undantag för Jörn, där männen har ett markant lägre bokintresse. Några markerade samband mellan å ena sidan vårt mått på bokintresse och å andra sidan åldersgrupptillhörighet och utbildningsnivå har vi inte funnit. Det finns anledning att fråga sig om vi fått fram ett acceptabelt instrument för att mäta bokintresse. Om vi antar att den använda metoden ger tillförlitliga mätvärden, så innebär de små skillnaderna i bokintresse mellan olika åldersgrupper och utbildningsgrupper att dessa är betydligt mindre än skillnaderna i faktiskt bokutnyttjande. De intervjuades i hög grad positiva inställning till böcker och bokläsande

vare sig den beror på insikt eller konvention/god ton - borde kunna tas

till vara för läsfrämjande aktiviteter av olika slag. Vi ställde också några frågor, som avsåg att belysa de intervjuades inställning till några olika åtgärder som skulle kunna förbättra bokspridningen och leda till ökade boklån och bokinköp. I samtliga fem undersökningsområden trodde de intervjuade att billigare böcker skulle få den största effekten. Den åtgärd som man hade minst tilltro till var i biblioteken. Vad avser biblioteken trodde man att bokförsäljning Söndagsöppet och ett utsträckt öppethållande på kvällarna skulle leda till ökad utlåning. Några markerade skillnader mellan män och kvinnor, mellan olika åldersgrupper, mellan olika utbildningsgrupper och mellan från de olika undersökningsområdena har vi inte funnit för personer denna frågeserie. Uttryckt på ett något annorlunda sätt kan man säga, att de intervjuade

anser höga bokpriser och begränsat öppethållande på biblioteken utgöra

de viktigaste hindren för en ökad bokläsning.

6 Läsvanoma och bokvanorna bland skolbarnen ide fem undersöknings-

områdena - Skolbamsundersökningen 6.1 Elevernas fritidsaktiviteter Intervjuundersökningen i de fem undersökningsområdena gav oss information om bok- och läsvanorna bland personer i åldersintervallet 15-69 år. För att få information om bok- och läsvanor hos personer under denna ålder genomförde vi också den tidigare nämnda enkätundersökningen bland eleverna i årskurserna 3, 6 och 9 i samtliga grundskolor inom de fem undersökningsområdena. Huvudparten av de elever, som gick i dessa årskurser var vid undersökningstillfället 9, 12 och 15 är gamla. Ca 90% av eleverna besvarade frågorna i formuläret. Bortfallet

berodde till övervägande del på frånvaro från klassen av på grund sjukdom. Vi har sålunda i kapitel 6 analyserat förekomsten av några fritidsaktiviteter hos eleverna (läsa tidningar, läsa böcker, titta på TV, lyssna på radio och gå på bio), vidare elevernas bokägande, deras sätt att skaffa sig böcker, deras utnyttjande av bibliotekens servioeutbud och deras intresse för bokläsning i jämförelse med deras intresse för fyra andra fritidsaktiviteter (titta på TV, spela eller lyssna på musik, gå på bio och syssla med sport eller idrott). Vi har i huvudsak ägnat oss åt att försöka fastställa om det i dessa avseenden existerar några skillnader mellan pojkar och flickor, mellan elever från olika årskurser och mellan elever från de fem orterna. l frågeformuläret ingick en serie frågor om hur många dagar i veckan som de intervjuade eleverna brukade ägna sig åt att se på TV, lyssna på radio, läsa tidningar och läsa böcker. Den mest markanta skillnaden mellan pojkar och flickor när det gäller dessa fyra fritidsaktiviteter är att flickorna läser böcker oftare än pojkarna. Så är fallet för flickorna i tre årskurser samtliga i alla fem undersökningsområdena. Både bland pojkar och flickor minskar det genomsnittliga antalet dagar, som man läser böcker, från årskurs 3 till årskurs 9, men det brantaste fallet ligger mellan årskurs 6 och årskurs 9. Tyvärr ger vårt material inte någon att fastställa möjlighet i vilken årskurs (och därmed vid vilken ålder), som barn ägnar mest tid åt läsning; vi begränsade (av kostnadsskäl) studien till elever i årskurserna 3, 6 och 9 och har inte några data för

mellanliggande

årskurser. Resultaten tyder emellertid på att eleverna ägnar mycket tid åt läsning av böcker, när de går i årskurserna 3 till 6 (dvs. när de är i åldern nio till tolv år) och att den tid som ägnas åt läsning av böcker börjar avta, när de går i årskurserna 7 till 9 (dvs. när de befinner sig iåldern tretton till femton år). Även radiolyssnandet förekommer mest bland flickorna, medan några markerade skillnader mellan pojkar och flickor inte förekommer för tidningsläsning och TV-tittande.

TV-tittandet avtar liksom bokläsningen i frekvens från årskurs 3 till

årskurs 9, medan tidningsläsningen och radiolyssnandet däremot ökar. Dessa ”trender” återkommer nästan utan undantag bland både pojkar och flickor i samtliga fem undersökningsområden.

6.2 Elevernas bokägande, bokförvärv och

biblioteksutnyttjande

Någon skillnad vad beträffar antalet ägda böcker mellan och pojkar flickor som går i samma årskurs och är från samma undersökningsområde tyder inte våra data på. Som rimligt är ökar antalet ägda böcker i samtliga fem undersökningsområden bland både pojkar och flickor något från årskurs 3 till årskurs 9. Intressantare är att det finns ganska markanta skillnader vad beträffar antalet ägda böcker mellan barn från de olika undersökningsorterna. Barnen från Skärholmen och Oxhagen äger betydligt fler böcker än barnen från de övriga tre undersökningsorterna; särskilt bland barnen från Jörn är det många som äger mindre än tio böcker. Barnen i den studerade gruppen kan få tillgång till böcker på många

olika sätt. Under intervjun fick de svara på frågor om hur ofta de fick

följande sätt:

tillgång till böcker på något eller några av

till sig själva i bokhandeln

genom att köpa böcker genom att köpa böcker till sig själva i kiosk genom att köpa böcker till sig själva i varuhus eller i annan affär genom att få böcker i present genom att läsa böcker som fanns i hemmet genom att låna böcker av kamrater genom att låna böcker i skolbiblioteket genom att låna böcker i andra bibliotek (än skolbibliotek)

Svaren på dessa frågor visar att det mest frekventa sätt, på vilket både de pojkar och flickor totalt sett får tillgång till böcker, är att de utnyttjar böcker som finns i deras hem. Näst högst frekvens har lån på skolbiblioär detta tek. I de båda yngre årskurserna i några undersökningsområden

dock ett vanligare sätt att skaffa sig tillgång till böcker på än utnyttjandet

av de böcker som finns i hemmet. Lån på skolbibliotek avtar starkt i frekvens en

med högre årskurs; detta anskaffningssätt spelar följaktligen

jämförelsevis liten roll för de barn, som hunnit upp till årskurs 9. Flickorna har en högre frekvens än pojkarna för sju av de åtta bokanskaffningssätten. (Undantaget är bokinköp i kiosk, som förekom- Skillnaderna, som mer ungefär lika ofta bland både pojkar och flickor.) oftast är små, återkommer med några undantag för alla bokanskaffnings-

sätt vid jämförelser mellan pojkar och flickor i samtliga tre årskurser i

fem undersökningsområden. Vi har tidigare konstaterat att samtliga bokläsningsfrekvensen minskar med högre årskurs. På samma sätt avtar också bokanskaffningsfrekvensen.

I det frågeformulär, som eleverna skulle besvara, ingick en frågeserie,

som syftade till att fastställa i vilken utsträckning, som de hade utnyttjat de olika möjligheter till service och fritidssysselsättningar, som bibliosådana

teken erbjuder. Frågeserien omfattadetjugo möjligheter.

Medeltalet för det antal typer av bibliotekstjänster, som de intervjuade eleverna hade utnyttjat, varierade från lägst 4,39 i årskurs 3 i

(pojkar

Jörn) till högst 9,62 (pojkar i årskurs 9 i Kirseberg). Kirseberg har det högsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga de tre årskurser, som vi studerat, och Jörn har det lägsta eller näst lägsta medeltalet för både flickor och pojkar i samtliga tre årskurser. Ser man på hur eleverna i de tre årskurserna utnyttjat var och en av de finner man att det föreligger ett klart samtjugo servicemöjligheterna, band mellan variationerna i det existerande utbudet av service på biblioteken inom de fem undersökningsområdena och utnyttjandet.

6.3 Elevernas läsintresse i med andra fritidsaktiviteter

jämförelse

Vi hade i enkätformuläret också tagit med en serie frågor som syftade till

att mäta intresset för bokläsning i jämförelse med några andra fritidsakti-

viteter, nämligen titta på TV, syssla med sport eller idrott, gå på bio och spela eller lyssna på musik. skillnader i läsintresset mellan homogena köns-

Några genomgående

och åldersgrupper från de fem orterna tycks inte förekomma. Intresset för bokläsning är med det mätinstrument vi använt bland pojkarna lågt överlag, men det är särskilt lågt bland pojkarna från årskurs 9. Bland flickorna förhåller det sig inte på det sättet. Flickorna är överlag mer intresserade av att gå på bio än av att läsa böcker, men om man jämför med intresset för de tre övriga fritidsaktiviteterna som ingår i frågeserien (att titta på TV, att spela eller lyssna på musik och att syssla med sport eller idrott), visar det sig att flickorna är ungefär lika intresserade av bokläsning som av dessa aktiviteter. Resultaten av de hittills utförda analyserna av materialet från skolbarnsundersökningen har på en rad punkter visat sig stödja och komplettera den bild av bok- och läsvanorna i de fem undersökningsområdena, som vi kommit fram till vid analysen av våra data från intervjuundersökningen.

7 Bibliotekslánen inom de fem undersökningsomrádena - Boklâneunder-

sökningen 7.1 Syfte

I kapitel 7 redovisas resultaten från boklåneundersökningen under år 1970. Undersökningens syfte är att studera lånens fördelning med avseende på vissa karaktäristika hos låntagarna såsom kön, ålder, socialgruppstillhörighet osv. Våra resultat hänför sig till ett slumpmässigt stickprov bland de filmregistrerade boklånen under perioden 15.1.1970- 3.5.l970. Det totala antalet analyserade boklån var 7 500. Den information för varje boklån som vi haft tillgång till är låntagarens kön, ålder, civilstånd, yrke, inkomst, utbildning och bostadsadress, bokens genre och lånetidpunkten.

7.2 Bokutlåningen sedd mot olika grupper av låntagare I samtliga undersökningsområden visar det sig att en stor del av de böcker, som biblioteken lånar ut går till de allra yngsta låntagarna; barn under 13 år svarar för 20-25 % av den totala utlåningen. Denna siffra är dessutom säkerligen en underskattning, om man tar med den indirekta

utlåningen i bilden. Åtskilliga av de lån som i denna undersökning har

klassificerats som vuxenlån” därför att låntagaren har varit en vuxen person, har säkerligen gjorts för barns räkning. Fler böcker har lånats av kvinnor än av män i alla fem undersökningsområdena med den starkaste övervikten i åldersgruppen 19-29 år. Den kvinnliga dominansen i utlåningen tycks vara mest markant i Oxhagen och i Jörn. Det är anmärkningsvärt att dessa två orter uppvisar likheter i detta avseende, eftersom orterna i övrigt är så olika när det t. ex. gäller befolkningens ålder, yrkesverksamhet, utbildning osv. Man kanske kan förklara det på så vis att kvinnorna i Oxhagen tillhör den övre medelklassen och lever i en tämligen livaktig intellektuell miljö. Man har vidare tämligen goda

livsbetingelser och därmed tid och kraft över att läsa mycket böcker. I Jörn

där kvinnorna lånar betydligt färre böcker kan den kraftiga kvinnodomi-

nansen förklaras av att männen iså extremt liten utsträckning lånar böcker påbibliotek. Över hälften av de lånade böckerna har lånats av låntagare i socialgrupp II. Övervikten för denna grupp är störst i Oxhagen och Skärhol-

men, men där är också socialgrupp II mest dominant bland befolkningen.

I Kirseberg och Jörn tillhör hälften av de förvärvsarbetande socialgrupp lII medan mindre än hälften av lånen går till låntagare ur denna socialgrupp. Personer tillhörande socialgrupperna ll och l är flitigare boklånare än personer tillhörande socialgrupp Ill, men skillnaderna är inte särskilt markanta. Antalet utlånade böcker sjunker markerat i områden, som är belägna på mer än 500 meters avstånd från bibliotekslokalen. Detta gäller i högre grad för låntagare under 19 år än för vuxna låntagare.

7.3 Utlåningens fördelning på genrer för skilda åldersgrupper I detta avsnitt redovisas de lånade böckernas fördelning på sex olika genrer. I samtliga undersökningsområden är omkring 80 % av utlåningen skönlitteratur och 20 % facklitteratur. Omkring hälften av skönlitteraturen är barn- och ungdomslitteratur. Markant i samtliga undersökningsområden är barn- och ungdomslitteraturens starka dominans mycket långt upp i åldrarna. I den yngsta åldersgruppen ligger utlåningen inom denna genre på omkring 80 %. Med stigande ålder sjunker andelen och når en svacka i åldersgruppen 19-29 år men stiger igen för nästa åldersgrupp, 30-39 åringarna. Detta beror

naturligtvis på att föräldrar lånar för sina barns räkning och att de flesta

barn, som har åldern inne för barnlitteratur, har föräldrar som är mellan 30 och 40 år. Men ändå är andelen utlån av typ barn- och ungdomslitteratur anmärkningsvärt stor i denna åldersklass: genomgående 35-45 %. För svensk skönlitteratur finns en stabil trend för alla bibliotek: med stigande ålder stiger den procentuella andel av utlåningen som tillhör denna genre. Översatt utländsk skönlitteratur uppträder ungefär som den svenska skönlitteraturen över åldersvariabeln. En intressant iakttagelse gör man

vid en jämförelse mellan dessa två typer av litteratur; om man jämför

åldersgrupp för åldersgrupp vid de olika biblioteken. I Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen tycks intresset för utländsk skönlitteratur överväga över intresset för den svenska fram to m den näst sista åldersklassen. För pensionärerna väger preferenserna över till den svenska litteraturens förmån. I Skellefteå och Jörn däremot inträffar denna förskjutning av utlåningens fördelning och utländskt tidigare i åldrarna; i på svenskt Skellefteå v i åldersgruppen 40-66 år och i Jörn redan i gruppen 19-24 år. - Det verkar alltså som om, vilket i och för sig inte är särskilt förvånande, den utländska skönlitteraturen inte när fram till eller kanske inte vinner

4a:.Lu:u›us;.›:m4z*m..

gehör i samma utsträckning idessa undersökningsområden som i tätorter i södra och mellersta Sverige. -

Poesi och utländsk skönlitteratur i original spelar en helt underordnad :Am

roll i utlåningen. Dessa båda grupper svarar var för sig för mindre än en procent av utlåningen. ...

Facklitteraturen tycks i allmänhet nå sin maximala andel av utlåningen i åldrar kring 30 år, där åtminstone i Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå omkring 40 % av boklånen tillhör denna genre (i Oxhagen och Jörn 15-20 %). l de yngsta och äldsta låntagargrupperna är procenttalen hälften så stora. Den tekniskt orienterade facklitteraturen överväger inte oväntat över den humanistiska i de yngre åldersgruppema. I grupperna 19-29 år väger

det däremot över till den humanistiska fackgruppens fördel, med undan-

tag för Oxhagens bibliotek. I gruppen 307-39 år stärker den tekniska facklitteraturen åter sin ställning och det väger nästan jämnt mellan dessa båda typer av litteratur i denna åldersgrupp. Förmodligen är det så att den samhällsorienterade facklitteraturen, som förts till den humanistiska gruppen, har en stor betydelse för åldersgruppen 19-29 år, vilket alltså skulle förklara den tillfälliga uppgången för denna genre i denna åldersgrupp. Läsningen av humaniora tilltar sedan med stigande ålder och för pensionärerna är den tekniska facklitteraturen nästan helt borta ur bilden.

7.4 Utlåningens genrefördelning efter låntagarnas kön, civilstånd och socialgruppstillhörighet Utlåningen till kvinnliga låntagare innehåller en större andel barn- och

ungdomslitteratur än utlåningen till män. Detta kan bero på att flickor

lånar mer av denna typ av litteratur än pojkar men också på att mödrar lånar mer för sina barns räkning än fäder. Utlåningen bland männen är mycket mer fackbetonad än utlåningen bland kvinnorna. Detta tycks gälla för samtliga åldrar, även om skillnaderna är mest markanta bland låntagare under 30 år. Kvinnorna lånar dock mera humanistiskt än tekniskt inriktad facklitteratur. För männen är det tvärtom (Kirseberg, Oxhagen och Jörn) eller också väger dessa båda typer av facklitteratur ungefär lika (Skärholmen och Skellefteå). Detta gäller dock inte för den yngsta åldersgruppen, där både pojkar och flickor tycks ha större intresse för teknisk facklitteratur än för humanistisk. Men redan i tonåren tycks det för flickornas del väga över till förmån för den humanistiska facklitteraturen. En förskjutning för männens del sker först i åldersgruppen 19-29 år. Om sambandet mellan de utlånade böckernas genretillhörighet och låntagarnas civilstånd kan sammanfattningsvis sägas att utlåningen till gifta låntagare är mindre fackbetonad än den till icke gifta. Antagandet att det existerar ett samband mellan socialgruppstillhörighet och lånandet av svårläst litteratur prövades genom att studera hur stor andel av de lånade böckerna som tillhörde den typ, som vi bedömde som mest svårläst, nämligen humanistisk facklitteratur. Vid prövningen av detta antagande jämförde vi böcker som lånats ut till personer ur socialgrupp I och Il och till personer ur socialgrupp III. Våra data stöder inte antagandet att det skulle existera ett samband mellan socialgruppstillhörighet och lånandet av svårläst” litteratur. Socialgruppstillhörigheten hos låntagaren har inget samband med andelen lånade böcker ur gruppen humanistisk facklitteratur. Detta resultat står

inte i strid med att vi tidigare funnit att personer läser fler svårtillgängliga böcker ju högre socialgrupp de tillhör. Vad vi funnit är att andelen lånade böcker tillhörande gruppen humanistisk facklitteratur är av samma storlek bland de båda låntagargruppernas lånade böcker. Det är troligt att detta något överraskande resultat framför allt beror på att personer ur socialgrupp I och II får tillgång till de mer svårlästa böckerna på annat sätt än genom att låna dem på bibliotek.

8 Sambandet mellan bokutbud och bokvanor i de fem undersöknings-

områdena Kapitel 8 analyserar med hjälp av den samlade information vi fått fram våra olika empiriska undersökningar sambandet mellan bokutgenom budet och invånarnas bokvanor i de fem undersökningsområdena. Vi kommer där bland annat fram till att den ordningsföljd, som vi får

när vi ordnar de fem undersökningsområdena efter hur mycket pengar invånarna i genomsnitt köper böcker för, efter hur många volymer som invånarna genomsnittligen lånar på folkbiblioteken, efter hur många böcker under en viss tidsperiod genomsnittligen läser och

varje invånare

efter den genomsnittliga storleken på bokbestånden i deras hem, blir densamma nämligen (1) Oxhagen och Skärholmen, (2) Skellefteå, (3)

Kirseberg och (4) Jörn. Samma rangordning får vi också när vi ordnar områdena efter befolkningens utbildningsnivå och inkomstnivå. Vad beträffar bokutbudet via de fem studerade biblioteken har vi funnit att fördelningen av bokbestånden på kategorierna barn- och

ungdomsböcker och vuxenböcker inte på något klart och påtagligt sätt

är relaterad till andelen barn i områdets befolkning eller till andelen barn-

och ungdomsböcker bland de utlånade böckerna. Fördelningen av bibliotekens bokbestånd på facklitteratur och skön-

litteratur varierar starkt mellan orterna. Våra data tyder på att förekomsten av en hög andel facklitteratur på ett bibliotek leder till att låntagarna lånar en förhållandevis stor andel fackböcker men att det faktum att de lånar hem en hög andel fackböcker inte leder till att befolkningen i området läser mer fackböcker totalt. En viktig fråga beträffande sambandet mellan bokutbudet och bokvanorna i våra fem områden är om kvalitetsskillnaderna i bokutbudet genom boklådor och bibliotek leder till skillnader i befolkningens läsning.

Vi skall nu på ett överblickande sätt se på hur bokförsörjningen inom de

fem undersökningsområdena är ordnad.

God tillgång God tillgång på böcker på böcker genom bok- genom bibliolådor tek

Skärholmen Ja Ja Skellefteå Ja. Ja Oxhagen (Ja) (Ja) Kirseberg (Nej) Ja Jörn Nej Nej

De ”ja-n som står i tablån på föregående sida är som framgått av

tidigare avsnitt mer eller mindre kvalificerade ”ja-n”.

Vill man kort summera resultaten av våra analyser kan man säga att våra data tyder (a) på att om det i ett område (som Jörn och Kirseberg) som fungerar på ett tillfredsställande sätt för inte finns någon bokhandel sina böcker i kiosker och befolkningen, så köper man i ökad utsträckning

liknande försäljningsställen och (b) på att om det i ett område (som Jörn)

inte finns något bibliotek som fungerar på ett tillfredsställande sätt, så lånar man i ökad böcker (som ofta köpts i kiosker) av utsträckning varandra. litet eller inte alls åt Men många av de intervjuade ägnar sig mycket 377 av de 933 intervjuade männen och 368 av de 963 bokläsning. kvinnorna brukar ägna mindre än en timme åt bokläsning

intervjuade under en vecka. Ungefär samma andel, alltså ca 40 % av de intervjuade,

de senaste tolv månaderna ha läst i en säger sig inte någon gång under skönlitterär bok under minst femton minuter i sträck. På ungefärligen Andelen samma sätt förhåller det sig med läsningen av facklitteratur. ickeläsare av facklitteratur år betydligt större i Jörn och i Kirseberg äni de tre andra undersökningsområdena; den uppgår till mellan 60% och 45 %. av böcker är en betydligt mindre utbredd massmediaaktivitet Läsning än sådana aktiviteter som TV-tittande, radiolyssnande och läsning av

dagstidningar, som nästan samtliga intervjuade ägnar åtminstone någon

tid åt. tar vi upp det förhållandet att invånarna i samtliga fem Avslutningsvis

undersökningsområden och personer med olika utbildning i genomsnitt

läser lika kiosklitteratur. Böcker av etablerade och ungefär mycket seriösa författare läses däremot mer av personer med högre utbildning.

Att invånarna i Jörn läser sådana böcker i mycket begränsad omfattning (i med invånarna i andra undersökningsområden) synes emellerjämförelse

tid inte enbart hänga samman med att en stor andel av invånarna endast har

folkskoleutbildning utan också med den bristande tillgängligheten av denna

sorts litteraturi detta undersökningsområde. Dagstidningar, Veckotidningar och kioskböcker har det gemensamt att de finns ”överallt” i de miljöer där vi rör oss i vårt dagliga liv. Man kan med risk för att bli missförstådd - hävda att innehållet i detta lläs-stoff är ett ordskval, som vi alla nås av på ungefär samma sätt som vi nås av den ”skvalmusiken” i radio, TV, grammofoner och kas-

massprodueerade

settbandspelare. Vi konfron-teras med denna ”skvallitteratur” på i stort sett samma ställen som med skvalmusikenW i vänthallar, på arbetsplathemmen. I ett samhälle som det svenska, ser, på kaféer och restauranger,i där nära nog alla i och över skolåldern kan läsa, utnyttjar man - av våra data att döma - detta slag av ”lässtoff” i ungefär lika stor utsträckning, oberoende av hur mycket utbildning man har. Personer med studentexamen och högre utbildning ägnar i de olika undersökningsområdena under en vecka i genomsnitt omkring 2-3 timmar mer av sin tid åt att läsa än i övrigt, men den tiden ägnar de nästan uteslutande åt att läsa befolkningen tidskrifter och böcker avetablerade författare. Vi fann också att de i tid åt TV-tittande. De som läser

högutbildade gengäld ägnar mindre

mycket seriös litteratur tycks inte låta detta intresse gå ut över läsningen av den litteratur, som vi har kallat för utan över ”skvallitteratur”, TV-tittandet. En stor del av det lässtoff, som vi här kallat för skval-litteratur,

(dagstidningarna och veckotidningarna) har det gemensamt med TV och radioprogrammen att det består av bitar, som det inte tar särskilt lång

tid att läsa, lyssna på eller se på och som dessutom är av mycket

varierande art vad beträffar lätt-tillgängligheten. Det innebär att de flesta

personer inom ramen för det som ryms i en dagstidning, en Veckotidning, dagens radio- eller TV-program kan välja det som passar honom. När vi finner att personer med olika utbildning genomsnittligen ägnar ungefär lika mycket tid per vecka åt dessa typer av massmedia, får vi inte dra slutsatsen att de läser, lyssnar på och ser på samma saker i dessa massmedia. Hur det förhåller sig på den punkten inte ger våra studier något svar på. Kapitel 8 avslutas med en diskussion av vilka faktorer som ligger bakom det faktum att det existerar betydande skillnader mellan våra fem

undersökningsomrâden vad beträffar bokläsningens omfattning och w

framför allt - vilka typer av böcker som invånarna läser. Nedanstående

diagram belyser hur dessa faktorer är relaterade till varandra.

Det samspel mellan olika orsaksfaktorer, som detta diagram försöker

åskådliggöra, kan beskrivas på följande sätt. struktur,

Näringslivets

Skillnader mellan Skillnader mellan Skillnader mellan undersökningsområ- undersökningsområ- undersökningsområdena vad beträffar dena vad beträffar dena vad beträffar * -H tillgång till böcker i tillgång till böcker i den tid som ägnas åt bokförsäljningsställen hemmen (köpta och bokläsning och vad och bibliotek lånade) beträffar valet av de lästa böckerna

Skillnader mellan undcrsökningsområdena vad beträffar befolkningens utbildningsnivå, arbetsförhållanden och inkomstnivå

Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar

*wgxxzuxáaz-á

förekomsten av naturresurser, näringslivets struktur, ekonomiska förhållanden och folkmängd

*xdknrAi-FGLHSL-âláuau.

Figur 2. Detta schema visar vår modell för orsak-verkan-relationerna mellan egenskaper hos de fem undersökningsområdena och deras befolkning och bok- och läsvanoma inom dessa områden. »

40 sou 1972:20

arbetsfördelningen, de ekonomiska förhållandena och befolkningens storlek i ett samhälle påverkar uppbyggnaden av utbildningssystemet och är samtidigt avgörande för utbildningsnivån både hos de människor som föds och växer upp inom området och hos dem som utifrån flyttar in i området. Det är också avgörande för inkomstnivån för de människor som lever i detta samhälle. Skillnaderna i utbildningsnivå och inkomstnivå för befolkningen i de fem områdena leder till skillnader i boktillgången genom bokhandeln och biblioteken och påverkar på ett mycket påtagligt sätt människors intresse för och möjligheter att utnyttja detta utbud. Skillnader i arbetsförhållanden och utbildningsnivå påverkar också de möjligheter invånarna har att utnyttja de böcker som de har tillgång till i sin dagliga miljö. Det är detta samspel mellan en rad orsaksfaktorer, som ligger bakom skillnaderna i bok- och läsvanorna i våra fem orter. Som vi redan tidigare framhållit är det inte möjligt att på grundval av våra analyser av förhållandena i de fem undersökningsområdena slå fast att denna sambandsmodell i sin helhet är korrekt. Vi får nöja oss med att konstatera att de resultat, som vi kommit fram till, passar in i den.

A Summary

l The background and object of the study

two main as reason for In Chapter l, we have set forth arguments carrying out the present study of reading and book habits in Swedish society. These arguments we call the quantitative and the qualitative argument. The quantitative argument is concerned with the fact that people today spend a considerable part of their leisure time in reading. By leisure time, we mean the time a person has at his disposal apart from the time spent in sleep, meals, household duties, and gainful employment. - or more - of it The leisure time averages ñfty hours a week. Half (25 -30 hours) is used by those in our five investigation areas for “mass media activities”: TV, listening to radio, and reading daily papers, Weekly magazines, and books. Reading occupies about ten of these papers, hours. The book-reading proportion of these ten reading hours varies from two to three in the five areas. Reading is thus purely quantitatively - measured in the time people devote to reading - an essential activity. But reading will also, without question, fulñl a number of important qualitative functions in the lives of people. A study of the amount that people read, and what they read, is a part of the more extensive task of studying how people communicate with one another. The task can be experienced as being a closely restricted one, because it indicates a concentration on only one of the various activities through which people communicate with one another, but also as extremely comprehensive, because the written word reaches every corner of the world where people of today move. Reading provides us with knowledge of the world we live in; it gives us access to aesthetic values; it gives us pleasure and entertainment; it creates possibilities for exercising power and influence; it provides possibilities for self-realiza- «|Yl tion and ego forming; it gives us a basis for experiencing affmity and solidarity.

-v-*Aøaøaâ-møamkare

The fact that reading can fulñl these functions in people*s lives does not mean that we consider reading to be something good in itself, irrespective of the content of our reading. In a number of analyses, we

to as have judged it necessary to keep apart the literature usually referred serious and the literature outside this category. This division is facilitated of literature being, in practice, distributed to by these two categories their readers in various ways. One of the fundamental results of our analyses is that the form of the distribution apparatus plays an important role for the books that the inhabitants in the five investigation areas read. There are questions we do not discuss in this study, but which naturally belong in a total anlysis of reading and book habits. Among these are: How are books produced in Sweden? Who writes them? Who determines which books are to be printed? How are these books reviewed and marketed? And: What subjects do these books deal with? Some of these questions, however, will be treated in future volumes of to be published by the Literary Commission. the series of publications How much time people spend on reading depends not solely on the type and other methods of distribution which do of bookshops, libraries, function in a society, but to a very large extent also on the content of the books that the bookshops, the libraries, and other parts of the distribution network make available. in the sense Our study of reading and book habits is also restricted that we have not studied how books function when they are in the hands of the readers, when and where they are read, how much the readers understand, how much they skip, how they appraise them, what they remember of them, and how the books affect their daily life and their views on existence. All this is naturally important for anyone who studies

reading and book habits, but these are problems we are not able to

discuss in this study.

2 The five investigation areas and the data collection

2.1 The investigation areas

We have studied book and reading habits in ñve areas very different in ” character. Kirseberg is an “old subur with century-long traditions with other districts of Malmö, has a low income level which, compared per household and which has for decades been regarded by the Malmö as a “slum area” with a poor reputation. The district houses population circa 14,000 inhabitants. Oxhagen is a “new suburb” with 4,000

inhabitants. It was built during the last two decades and is experienced

in Örebro as a “fine suburb” where the socioeconomic level of

by people

is a modern Stockthe population is comparatively high. Skärholmen holm suburb with a shopping centre that was opened two to three years to become a commercial centre for a ago. It is expected gradually “hinterland” with up to 100,000 inhabitants. When we surrounding our studies there in 1969, the investigation area (districts began Skärholmen, Vårberg, and Sätra) had a population of 24,500 persons. The other two areas lie in Västerbotten. Skellefteå, a investigation town area, has circa 26,500 inhabitants, i.e. about the

densely populated

same number as in Skärholmen. Differing from this rapidly built up Stockholm it represents a settlement that has developed for suburb,

centuries. Jörn is a community that has developed during the past century around a railway station, situated circa 37 miles (English) from Skellefteå. [t has apparently passed the zenith in its development. The agglomeration has 1,500 inhabitants, and the entire parish (=0ur investigation area) includes a further 700 persons spread over a large rural area. Skärholmen has a very large number of commercial service facilities in the central shopping centre of the area, and a smaller number in shop centres in its “satellite suburbs”: Sätra and Vårberg. Kirseberg has a small number of shops and service facilities in the centre of its area, and in addition, some neighbourhood shops in other parts of the area. Oxhagen has a few shops and kiosks. Compared with Oxhagen (which has about the same number of inhabitants as the Jörn parish) the agglomeration Jörn is comparatively well equipped with service facilities. At the same time, it is important to note that the Oxhagen inhabitants must go about a mile and a quarter (English) to the centre of Örebro with its large supply of commodities and services, whereas the inhabitants of Jörn have to travel more than 37 (English) miles to Skellefteå. When the educational level of the inhabitants of the five areas is compared with that of the country as a whole, it can be established that it is higher in Oxhagen and Skärholmen, somewhat lower in Skellefteå and Kirseberg, and much lower in Jörn. With the aid of data from a recent governmental low-income study, we have compared the educational level in the five areas with that in comparable settlement milieus in Sweden. The most obvious differences between the educational structure in our five areas and that in the selected “comparison milieus” are the low proportion of inhabitants with only an elementary education and the high proportion of those that have matriculated or have higher education living in Oxhagen (compared with that in other Swedish towns, apart from Stockholm, Gothenburg, and Malmö) and in Skärholmen (compared with greater Stockholm). Especially for Oxhagen, the difference is very marked. Skellefteå has approximately the same distribution on different educational groups as the population in the other Swedish towns (apart from the three mentioned “large cities”). Jörn has approximately the same distribution on educational level as the population in Swedish rural districts as a whole. w The biggest differences are: both Skellefteå and Jörn have fewer inhabitants with school studies than those in their n only elementary - “comparison milieus. Kirseberg has a somewhat lower proportion with 4. V only elementary school education than greater Malmö; at the same time, v* however, there is a markedly lower proportion that have matriculated or have higher education than there is in greater Malmö. Consequently, none of the investigation areas compared with relevent “comparison

ésasäxáaVaxiaaøslaxsaäuáháümáågamürlürá?

milieus can be characterized as areas where the population has, on average, a low educational level. Two of them, Oxhagen and Skärholmen, on the contrary, have a very high and a rather high educational level, respectively.

*s

2.2 Book service Skellefteå has two A-booksellers and Skärholmen one. When we began our Jörn had a small, declining B-bookshop, now closed study, Kirseberg and Oxhagen had no bookshops. Kiosks of various types were sold books in these two areas; naturally, it was the only places that possible for the inhabitants to buy books in the centre of Malmö and Örebro, respectively. The libraries in Skärholmen, Kirseberg, and Oxhagen resemble one another to the extent that all have branch libraries in the library system in the three large towns. Skellefteå has a main library and a branch. Jörn has a small library in the agglomeration and a few small lending units in the villages. ln Skellefteå, the two libraries have a total of circa 60,000 volumes. Skärholmen and Kirseberg also have quite large libraries with 36,000 and 33,000 volumes, respectively. The Oxhagen library has barely 10,000 volumes, a somewhat less number than found in the library in Jörn if we reckon with the book stock found in its branch libraries and travelling libraries. When we consider the number of volumes/ 10,000 inhabitants in the libraries of the five areas, this figure varies somewhat, but not public conspicuously. From the aspect of population, the small investigation areas (with small libraries) can show the greatest number of volumes per inhabitant in their libraries. The number of borrowed books per inhabitant is largest in Oxhagen and smallest in Jörn. This agrees well with the supposition that lending is a function of the populations educational level, but the lending figures for the other three investigation areas do not agree with the supposition that there is a simple relation of this kind. Kirseberg has a higher number of book loans per inhabitant than Skellefteå has, but lower average educational level.

2.3 The data collection Our choice of areas was influenced by the fact that the plans for the work included intensiñed public library activities in these investigation areas during 1970. Our studies would therefore also serve to determine the basis for this experimental work. The results of these library experiments will be reported in a later volume in the series: “Studies of Reading and Book Habits by the Literary Commission”. The studies carried out the Literary Commission in the five by areas are thus of two kinds: (a) those that refer to the investigation conditions 1969 and earlier; (b) those that are intended to during establish what happened during the “experimental year” 1970. The data collection for the studies under (a), which are thus reported in this book, can be divided into the following main groups: 1 The sociologists in the working party during 1969 and 1970 devoted l A-book-shops are book observation shops with full assortmen themselves to some extent to various forms of participant B-book-shops are book-

in the five areas and thus obtained good knowledge of their particular

shops with limited assortdistricts. ment.

2 In November and December 1969, the Central Bureau of Statistics carried cut a study on a random sample from the population in the ages 15 »69 years in the five areas. Its object was to survey the reading and book habits of the inhabitants during 1969. This work had been prepared in various ways for one year. The number of interviewees in the five areas was circa 2,000. This investigation, we have called the interview study. 3 The sociologist group carried out an enquiry into reading and book habits among all school children in classes 3, 6, and 9 in the five areas. This took the form of a classroom with enquiry the co-operation of headmasters and teachers in the involved schools at the turn of January/February 1970. Circa 2,000 children answered the enquiry. We call this, the school-children study. 4 Librarians and sociologists co-operated in carrying out a detailed

registration of the library work in each area.

5 Available data about borrowed books and borrowers were analysed for a random sample of the registered book loans during spring 1970 at the libraries in the ñve areas. The total number of analysed loans was circa 1,000 from each area. Here, this investigation will be called the library loan study. 6 Our data about the libraries in the five areas were supplemented with a review and Classification of the book stock in the libraries in the five areas. Here, this investigation will be called the book-stock study.

3 Factors that influence reading and book habits

Chapter 3 describes the structure in the studied areas in a comparative way. The object of these comparisons is to give the reader a surveyable and clear idea how the five areas differ from one another. A summary of this comparative description is given in a table on pages 248-252, where we report the differences between the areas under the following five major headings. A Differences between the areas concerning the landscape and climate, related differences in housing conditions, and possibilities of travellin g to the central parts of one°s own district or to other districts. 1 B Differences between the During the exinvestigation areas concerning economic perimental phase structure, supply of various kinds of jobs, and supply of commercial ofthe project, we service (e.g., shops) and non-commercial collected data that service (e.g., schools, social allowed us to (l) bureaux, libraries). compare the loans C Differences between the investigation areas concerning the population and other activities structure civil in the libraries in the (sex distribution, age distribution, status distribution, areas during 1969 educational level, Occupational group, income level, social group, etc.). and 1970 with one D Differences between the investigation areas concerning (D1) the another; (2) compare “nature provided” supply of possibilities for leisure time activities (in the book and library habits of the adult the form of walks, rambles through the woods, rowing, sailing, population during bathing, hunting, fishing, skiing, skating, etc.) and (D2) the “man- 1969 and 1970; (3) made” possibilities for leisure time activities (in the form of compare the book institutions and library habits of of the type sports grounds, bingo halls, theatres, libraries, school children during youth centres, etc.). 1969 and 1970.

E Differences between the investigation areas concerning the occurrence of religious, political, and generally ideological values and norms, which are related to the economic, political, religions, and social development in the areas which can still today be supposed to influence the leisure time habits of the population. ln our attempts to explain the development of the differences between the areas in reading and book habits, we assumed that it is mainly

five

due to an interaction between these background factors. The diagram

below shows surveyably how we presumed the various background

factors are related to one another and to the reading and book habits in the five areas. data are not sufficient to The results of the analyses of the empirical determine on all points whether this cause and effect model is correct. However, we have established that our results fit well into this model.

4 The role five investigation areas of reading in leisure time in the

Chapter 4 deals with the role of reading in leisure time. lf we base our findings on how many days during the past 12 months the interviewees devoted at least 15 minutes to each of 33 different leisure time activities, we see that the reading of daily newspapers is the most frequent; this

happened on about _300 days of the year. Looking at TV and listening to

the radio was almost as frequent and averaged 260 and 240 days, Then came about 10 leisure time

respectively, during the past 12 months.

activities to which the interviewees allotted circa 50-100 days during the past 12 months. To these groups of activities belonged, in turn, the activities: weekly 131 for following reading papers (78 days for men, women), magazines (74 and 37) non-fiction literature (71 and 34), fiction (49 and 86). Men and women thus read daily newspapers just as

D1 Nature-provided supply of facilities for leisure activities (forests. rivers etc.) A Nature, The existence - B of and frequn-

cilimatq ousmg, cies for vari»

ous kinds or °“5* ac access to em- leisure activiployment, ties (as readcommercial D2 ing habits and and non-com- Man-made book habits) rnercial serv- supply of faioes cilities for C leisure activi- E Population ties (sports Txaditions structure Funds, with regards (distribution mgqhalls. to values and Wim regard libraries etc.) nom; (mi. to sex, age gious, politietc.) ca] etc.)

Figure I. This scheme shows the most important cause-effect-relations among those groups of variables which can be assumed to influence the existence of and the frequencies for various kinds of leisure activities in the five investigation areas.

often; whereas men are more diligent readers of and magazines non-fiction literature, women are more diligent readers of weekly papers and fiction. .

Three of the five reading activities are more frequent in Oxhagen and

Skärholmen than in the other three areas; this concerns the reading of

magazines, fiction, and non-fiction literature. The frequency of reading

weekly papers is markedly high in Jörn and markedly low in Skärholmen. A comparison of groups of interviewees with the same education from the five areas, however, shows that these differences reduce considerably; this is due to the occurrence of these activities increasing with higher education, and the proportion of higher educated being considerably larger in the population of Oxhagen and Skärholmen than in that of the other three areas. If, instead, we consider how many hours during one week the interviewees usually devote to various reading activities, we do not find particularly big differences in the number of hours between the average figures of the five areas, especially when those with the same education are compared. An average of about 10 hours a week are set aside for reading; of this, two to three hours are devoted to books. One difference, however, is obvious, and that is that the people in Jörn devote less time to reading daily newspapers than do those in the other four areas; but those in Jörn give more time to other mass media, namely looking at TV. We have earlier established that the interviewees read a daily newspaper for at least 15 minutes on several days more per year than they spend on radio and TV. Reckoned in hours per week, however, they devote more time to TV and radio than to daily newspapers. A comparison of the four reading activities shows that their rank order is largely the same whether we use a frequency measure (based on answers to questions of the type: For how many days during the past 12 months have you read a daily newspaper for at least 15 minutes?) or a time measure (based on answers to questions of the type: How many hours a week do you normally devote to reading daily newspapers?). The order is (1) reading of daily newspapers, (2) reading ofbooks, (3) reading of weekly papers, and (4) reading of magazines.

5 Reading and book habits of the adult population in the five

investigation areas - The interview study

Chapter 5 gives a more detailed analysis of the book reading habits of the interviewees. lt is based mainly on data concerning 1,788 books that the 1,896 interviewees of the interview study had read during the 14 days that preceded the interview. We discovered how the interviewees found out that these books existed, how they obtained access to them, whether the books were stitched, bound, or pocket editions, and their cost (this latter refers only to bought books, not to books borrowed or obtained in some other way). We have also distributed these books into 21 categories according to content, eg., detective stories, poetry, children”s books, The information we obtained about the books the interviewees read during the past 14 days produced a picture of the reading habits in a l4-day

period at the tum of the months November and December 1969. T0 Supplement the picture of the book reading thus produced, we also asked the interviewees whether, during the past 12 months, they had read any book from each of the above-mentioned 21 book categories. We also obtained information about the interviewees reading of even one of the named Swedish authors and of seven named mass-produced book series, mostly of pocket type. If, during the past 12 months, the interviewees had read any book by these authors, or any writings belonging to the mentioned series, they were asked to say how they got acces to them. At the end of the chapter we also report the extent that the interviewees visit libraries and utilize the available services. The book stocks in the home are also recorded, as well as the attitudes of the

interviewees to books and to various ways of facilitating book purchases

and book loans.

5.1 Acquisition methods for books read by the interviewees during the 14 days that preceded the interview Of the 1,788 books that the 1,896 interviewees read during the 14-day period, 649 were purchased, 563 were borrowed from libraries, and 576 were obtained in other ways; thus rather more than 1/3 were bought “in connexion with” the reading and somewhat less than 1/3 were borrowed from libraries. The rest were obtained in some other way. Women borrow a larger share of the books they read than do the men. Both men and women in Jörn, compared with the interviewees in other places, get books to a much larger extent by borrowing from relatives or friends. This is most probably connected with the limited of supply books in libraries and bookshops and the big distances to such institutions in the parish of Jörn. A closer investigation of how the interviewees bought the books they read during the 14-day period shows that the conditions in Jörn markedly differ from those in the other four areas. The conditions in Kirseberg most resemble those in Jörn. Most of those in Jörn had bought their books in a kiosk; few were bought in a bookshop. The order of the five areas for men and women concerning these two acquisition methods is:

This result agrees well with what we know about the possibilities that the population in the ñve areas have to purchase books in bookshops and kiosks. At the time of the study, Jörn had a B-bookshop that was in decline: the general hardware shop sold books, but the supply was very

limited. In effect, the people in Jörn were compelled to buy their books from a bookshop in Skellefteå (which lies about 37 English miles from Jörn). Kirseberg had no bookshop, and people from there had to go to bookshops in the centre of Malmö (which lies about one or two English miles from Kirseberg). Skellefteå and Skärholmen have two centrally situated in the area. Oxhagen has no bookshop, but the bookshops inhabitants probably do not experience the circa mile and a quarter to the town centre (where the bookshops lie) as an obstacle. In that respect, in Oxhagen from those in the interviewees are supposed to differ None of the areas have any bookshop, and the distance from Kirseberg. the investigation area to the bookshops in the town centres is in both cases about a mile and a quarter. However, the people in Oxhagen, to a greater extent than those in Kirseberg, buy their books from a bookshop. to this difference: of Two facts probably contribute (a) the inhabitants who have education than those in Oxhagen a considerably higher Kirseberg are less interested in the books to be found in the kiosks in the area; (b) those in Oxhagen, probably to a greater extent than those in Kirseberg, travel to the centre of their community; this is most likely because the limited total service supply in Oxhagen forces them to do so than the corresponding supply in Kirseberg), but (it is much more limited perhaps also because the people in Kirseberg - for reasons of age and economy - find it more difficult to visit the Malmö centre.

5.2 What kind of books had the interviewees read during the l4day period? of the percentages of the various of books A comparison categories involved shows that men had read considerably more “novels of books, and ”science fiction books than women adventure”, ”agent had, but the latter had read considerably more of “other types of novels includes, among others, so-called “love stories”). The (this group differences between men and women are very obvious regarding the reading of ”other novels. Of the books read by men during the 14-day 40 % period, 30 % belonged to this group; of the books read by women, literature belonged here. On the other hand, men read more non-fiction than do women; the difference is particularly obvious for the group “technical and scientific books” (9 % and 2 %, respectively). All here-mentioned differences between men and women are found in each of the ñve areas. The most marked differences between the various areas, as regards the read, refer to “religious works and books on religion type of literature and philosophy; such books are read by 12 % and 14 % of the interviewees in Skellefteå and Jörn, respectively; the corresponding for the other three areas vary between 1% and 2%. These figures differences are of about the same size for both men and women. The people in Jörn and Skellefteå read religious books more so than do those in the other three areas; this agrees well with the picture of the the work of describing the localities; there areas that developed during we found that Skellefteå and Jörn are the two areas where the

interviewees are, for the most part, members of some religious organization and where they most often go to church. The number of books read during the 14-day period is not particularly closely related to the age of the interviewees, but there is a slight tendency for the number of persons who have read more than one book to decrease with higher age. This relation is somewhat more obvious if we take into account only the number of books that have been borrowed. We also found that, as expected, there is a strong relation between education level and the number of books read.

5.3 How did the interviewees find out about the books they read during the 14-day period The interviewees had to explain how they came to know about each book they read during the 14-day period. Conversations with relatives and friends was the most common way. That way” was given for circa 40 % of the 1,788 books. The second way was by a visit to a library. This was mentioned in connexion with circa l/4 of the 1,788 books. When we consider these figures, we must bear in mind that the interviewees were permitted to refer to more than one ”way” for each book. On average, 1.21 “ways” were mentioned per read book. Compared with these two “ways”, the others played a subordinate role. The rank order of the various information methods - if we use as basis the answers given by all interviewees - was as the table below shows. Conversations with relatives or friends and displays and personal contacts in bookshops, stores, and kiosks played a bigger role as information methods for men, whereas information through libraries and mass media played a bigger role for women. Information through reviews and articles in newspapers and magazines plays a major role for the comparatively highly educated people in Oxhagen and Skärholmen. Information in the kiosks, and in similar

Information method Percentage of the read books for which information methods are given Men Women Total

Through relatives or friends (including membership of book club or reading circle) 35.6 42.5 39.3 Through library - found the book themselves or had advice from librarians 19.6 28.6 24.3 Through reviews or other articles in papers or magazines 8.7 11.4 10.2 Through display windows of bookshops or inside

places plays a bigger role for those in Jörn and Kirseberg. Otherwise, there are no marked differences in the way information about the read 5 books reached the interviewees in the five areas. .l

l Books bought in kiosks or in similar places came to the knowledge of

5 the interviewees in almost 90% of the instances through seeing them when they bought them. The books bought in a bookshop, however, in more than half of the cases were purchased after the interviewees had found out about them through friends and relatives and through advertisments, and through reviews. Books borrowed from the libraries largely became known to the borrower as the result of a visit there. Our data indicate that “prior information” through advertisments, reviews in papers and magazines, and mention on radio and TV plays a comparatively small role as “governing factor when anyone buys books and borrows them in a library. A considerably bigger role for the choice of a book is played by the information that can be obtained by the book supply available in the kiosk but also to some extent from the book supply in the bookshops and the libraries, and the information the interviewees can get through the personnel in these places, as well as recommendations by friends and relatives. The books that the interviewees obtained through membership of reading circles and book clubs were those that the interviewees had been inforrned about by most of the methods. Our data also point to the fact that when anyone buys books in a bookshop, he has relatively often had information about it through mass media or in other ways; the difference between bookshop purchase and kiosk purchase is, in this respect, considerable. If we consider how many ways the interviewees from various educational groups in each of the five areas have got information about a book before buying it, we obtain the following picture when we add together the number of information methods per interviewee and book concerning persons with different educational levels:

Elementary Elementary with Lower grammar Matriculation Total School vocational School or and higher training corresponding Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Value Value Value Value Value

Men Kirseberg 0 3 105 0.6 62 0.8 47 (1.6) 8 0 5 222 Oxhagen 0.5 5 3 0.7 45 0.9 75 1.6 50 0.9 223 i Skärholmen 1.0 54 0.7 43 1.1 60 1.7 38 1.1 195 Skellefteå O 4 67 0.3 27 0.8 33 1.0 11 0 5 138 Jörn 0 4 114 0.7 19 0.6 19 (0.3) 3 0 4 155 J Women Kirseberg 0.3 111 0.7 25 1.2 42 (1.0) 5 0.6 183 Oxhagen 0.6 84 0.8 40 1.2 113 2.2 24 1.0 261 Skärholmen 0.5 80 0.6 38 1.0 81 2.1 27 0.9 226 å_ ° Skellefteå 0.5 97 0.4 25 0.7 42 (1.7) 3 0.5 167 Jörn 0.4 86 0.3 18 0.9 21 (0.0) 1 0.5 126

The same pattern is present when persons belonging to different social groups are compared:

Social group Social group not Total determined l Il III 4:-- Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number Mean Number value persons value persons value persons value persons value persons

Men Kirseberg (1.1) 8 0.5 81 0.4 105 0.7 28 0.5 222 .y Oxhagen 1.9 40 0.7 128 0.6 35 0.7 20 0.9 223 g Skärholmen 1.5 26 1.1 102 0.7 50 1.0 17 1.1 195 Skellefteå 1.1 14 0.4 51 0.4 52 0.8 21 0.5 138

i

g Jörn (0.7) 3 0.5 45 0.3 66 0.6 41 0.4 155

i Women

z Kirseberg (2.0) 2 0.7 90 0.2 63 0.8 28 0.6 183 g Oxhagen 1.9 43 0.8 140 0.7 50 1.5 28 1.0 261 Skärholmen 1.8 31 0.8 125 0.4 47 1.0 23 0.9 226

l

s Skellefteå (0.8) 9 0.5 69 0.3 53 0.9 36 0.5 167 Jörn 1 0.4 52 0.3 52 0.8

l

(2.0) 21 0.4 126

The higher the social-group belongingness, the greater the proportion of interviewees that have found at least one of the books read through six of the seven channels of information mentioned above. The only exception also found when groups on education levels are compared is the information that can be obtained through display in press bureau and other kiosks. This information method plays the greatest role among persons who belong to social group lll (and low education), and the least role among those who belong to social group I (and higher education). The interviewees from Oxhagen and Skärholmen obviously obtain their books on the basis of a more varied infonnation than the i interviewees from the other three areas, especially Jörn and Kirseberg. The difference remains when a comparison is made of persons who l belong to the same social class but live in different areas. investigation l The more the interviewee is interested in books, the more books he reads, and the more books he borrows from libraries. If instead, we consider the number of read books bought in the

Index of “book interest” Number of individuals Percentage of books borrowed from library

IDO-2.99 Oout of l8= 0% 3.00 - 3.99 75 out of 256 = 30 % 4.00 - 4.99 437 out of 1353 = 32 % 5.00 53 out of 139 = 38 %

Index of “book interest” Number of individuals Percentage of books bought in a bookshop

1.00- 2.99 3out of l8= 17% 3.00 - 3.99 41 out of 256 = 16 % 4.00 - 4.99 201 out of 1353 = 15 % 5.00 lO out of 139 = 14 %

bookshop, we do not find a similar difference between those who have a

big interest in books and those whose interest is slight.

The above tables indicates that those with a great interest in books get the major share of the books they read by borrowing from libraries. The relative role of the bookshop for the supply of books to the interviewees, on the other hand, does not increase with growing interest in books. This is probably connected with the fact that those who have a great interest in books (and thus a large book consumption) find that book purchase is too expensive to meet their need for books; therefore, to a greater extent, they choose to borrow from libraries.

5.4 Book reading of the interviewees during the past 12 months The interview also included a series of questions where the interviewees

had to state whether they had read any book belonging to 21 specified

book categories for at least one hour during the past 12 months. The results are largely similar to those recorded above in section 5.2 in this summary. Novels of various kinds belong to the types of books that both men

and women have, to a comparatively large extent, read. Men have, to a

greater extent, read detective and adventure novels of various types, whereas women have read far more “other novels” (this group includes, to no small extent, so-called “love-stories”). Of the books in the non-fiction literature, only those about “medicine and health” are read by women to a greater extent than by men. Men, to in the categories “social a greater extent, had read at least one book science and politics, “debate, “technology and natural science”, “hobbies”, and “sports and athletics”.

Common to these differences is that they all go in the same direction

in all five investigation areas; the differences between the male and the female total groups vary from a minimum 9 % (for detective novels) to a

maximum 28 % (for books on technology and natural sciences).

There is no clear relation between the age of the interviewees and the number of book categories from which they have read at least one book during the past 12 months. On the other hand, there is a very strong relation between the number of read book categories and the educational level of the interviewes. This relation is very strong also for the reading of same non-fiction categories that there is reason to suppose only those

with comparatively high education can read with good profit (such as

“Collections of poems” and “books about art, literature, theatre, or music”). The percentage of readers of the latter type of books varies for ten homogeneous regional and sex groups with solely elementary education between 3 and 8 %, whereas for five homogenous sex and regional groups with at least matriculation (and at least ten individuals per group) it varies between 27 and 44 %.

of 28 named authors and book 5.5 The reading by the interviewees series for the past 12 months

to the questions about which books the interviewees As a supplement had read during the l4-day period (for at least one hour) and which types of books they had read during the past 12 months (for at least one hour), we included in the interviews a series of questions asking whether they had read any book by a certain number of named Swedish authors

or any book (or from a number of named mass-produced publication)

series the type Kalle Anka Duck

pocket (of [Donald ]Pocket,Manhattan,

that a etc.) during the past 12 months. This question was so formulated

meant that the book (the publication) had been read in its

“yes”-answer entirety. So that the interviewees would not find it “easy” to say that they had read a book by a certain author or in a certain book series, they were asked to state the title of the book they had read most recently.

The interviewee must also say how he had got this book or publication. The book series and the authors selected represented various types of

books. Seven of the 28 questions concerned book series that are mainly, i . or to a considerable extent, sold in kiosks and in similar places. They l l included a series concentrated on children and youths, which is also read i three detective and

l rather much by older people (“Kalle Anka Pocket”),

adventure magazines (”Manhattan, Bill and Ben”, and Chase”), a series of love stories (“The best seller novel from Allers”), and a book series från H-son). We also included a book

pornographic (“Fickis

series with stories on a highly varying literary level

pomographic

(“Kärlek l-ll”). The 21 authors that were included in the series of questions belong, with one exception, to the “established” Swedish authors who, at the

time of the data collection, had at shorter or longer intervals published

books through well-reputed Swedish publishing companies and who had been “accepted” by the critics. Four of them have exclusively

largely

novel authors”: Bo Balderson (a for

appeared as “detective pseudonym

an unknown writer), Maria Lang, Vic Suneson, and Stieg Trenter. Four

of the chosen authors are mostly known as political and/or sociocritical

writers, Jan Myrdal, Åke Ortmark, Göran Palm, and Herbert Tingsten. The rest of the 21 authors are mainly known for their fiction writing. Four are probably best known as poets: Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Johansson, and Artur Lundkvist. Gunnar Ekelöf has also Majken collections from has published of essays; Lars Forssell, apart lyrics, other dramas and film scenarios; Arthur Lundwritten, among things,

kvist has published sociopolitical analyses, literary criticisms, and novels;

all these four writers, however, are mainly referred to as poets (with some reservations for Artur Lundkvist).

The remaining fiction writers have all exclusively or mainly published

novels. This includes Lars Ahlin, Sven Fagerberg, Per Anders group Lars Gyllensten, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Alice Fogelström, Vilhelm Moberg, and Sigge Stark, a pseudonym for a female Lyttkens, writer, Signe Björnberg. Starks books occupy a unique position. They have not been accepted by the critics but are sold very much, mainly

outside the bookshops; in the analyses, we have therefore included her

books among the mass-produced sold in kiosks. Sven series, mostly Fagerberg, because of his sociocritical writings, stands on the borderline of the group, where we put Myrdal, Ortmark, Palm, and Tingsten. However, we have included him in the group of novelists because we believe that it is chiefly in this capacity he has become recognised as a writer. Some of these nine authors write rather “difficult” books. This group definitely includes Lars Ahlin and Lars Gyllensten. Their novels can be said to contain or describe an “attitude towards life. in the Without, same way, being “hard to understand”, the books published by Per Anders Fogelström, Sven Fagerberg, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, and Vilhelm Moberg usually on life or an attitude to express an outlook social problems. These books are sometimes written “on two planes”: they are “easy to understand” in the sense that they often describe a concrete and easily surveyable course of events, but they are more or less “difficult to understand in the sense that the author, in his description of this course of events, directly or indirectly deñnes his attitude to

political, philosophical, and religious problems, and often also tries to

influence the readers opinions on such issues. Two of the authors we have included are usually deprived - by the critics - of all arnbitions concerning such attitudes: Alice Lyttkens namely, and Sigge Stark (the pseudonym of Signe Björnberg). Alice Lyttkens has written a large number of novels, where she depicts the nobility and the Swedish

bourgeoisie during the eighteenth and nineteenth centuries. Her books

are usually described by the critics as pure entertainment reading. Sigge Stark°s books can be characterized as love stories in rural milieu in Sweden. They are usually dismissed by the critics as linguistically poor and in content. The demands stereotyped on “literary level” that Swedish public libraries follow in their buying policy have meant that they do not usually buy Sigge Starks books, although in recent years, this policy has been somewhat modified. On the other hand, Alice Lyttkenss books have in general been found to lie on the “right side of the quality border applied by the libraries. Books and publications in the mass-produced series which we have included in this question can only to a very limited extent be borrowed from the Swedish public libraries. This also refers to the public libraries

in our five areas during the period covered by the questions (November

1968 - December 1969). The three authors or book series, of which most of the interviewees had read at least one book during the past 12 months, are reported in the

following compilation, where the figure in parentheses indicates the

percentage of the interviewees from the investigation area who had read

at least one of the books involved. (See the table on next page! )

lt is noteworthy that the three authors most read by Oxhagen men and women are novelists who often describe urban milieus in their books. With one exception, we find that the same books occupy the three “top positions” among men and women from Skärholmen; the exception refers the men in Skärholmen, where the Manhattan series takes the

_to

56 7A\f:31:l:.w:J.-u ,

.

Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå J örn

Men Vilh. Moberg Maria Lang Per Anders Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (26.7 %) (22.9 %) (39.4 %) (25.4 %) (l9.4 %) [var Lo- Stieg Trenter Maria Lang Bill och Ben- Vilh. Moberg Johansson serien (l8.2 %) (l9.2 %) (22.2 %) (l9.6 %) (l4.9 %) Manhattan- Per Anders Manhattan- Per Anders Bill och Benserien Fogelström serien Fogelström serien (159 %) (l8.0 %) (2l.8 %) (18.8 %) (l 3.0 %) Women Maria Lang Maria Lang Per Anders Maria Lang Sigge Stark Fogelström (27.3 %) (38.4 %) (54.2 %) (309 %) (24.6 %) Vilh Moberg Per Anders Maria Lang Vilh. Moberg Kalle Anka Fogelström Pocket (25.8 %) (34.4 %) (38.4 %) (22.0 %) (2l.4 %) Sigge Stark Stieg Trenter Stieg Trenter Bestseller Vilh. Moberg from Allers (l5.8 %) (24.8 %) (24.8 %) (l7.5 %) (20.0 %)

third place in the rank order. The markedly high percentage figures for Per Anders Fogelström among both men and women from Skärholmen is probably connected with the fac that, in a number of novels, he has written about Stockholm milieus. Among the interviewed men and women from Kirseberg, Skellefteå, and Jörn, there is, from the three most read of the 28 authors/series, at

least one of the following three writers who in their books have

exclusively - or often - described Countryside milieus: Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, and Sigge Stark. The strong position of mass-produced series in Jörn is remarkable. These observations point to the fact that there are differences between the population in the different areas regarding how much some of the studied authors and book series are read and to what extent these differences are related to difference between the milieus the population lives in. We have also recorded what part of the interviewed men and women from the five areas has read at least one book of an author series, out of five groups of authors and book series, which we have distinguished between. Group I consists of the writers Gunnar Ekelöf, Lars Forssell, Majken Johansson, and Lars Gyllensten. It can be characterized as a group of fiction writers who write lyrics or comparatively serious prose. Group II consists of Per Anders Fogelström, Olle Hedberg, Ivar Lo-Johansson, Artur Lundkvist, Alice Lyttkens, and Vilhelm Moberg; these can be charactenzed as a group of writers all of whom have written comparatively easily understandable novels. It is open to discussion whether Artur Lundkvist should be placed in this category; from certain aspects, he could well be referred to Group I or III. The latter consists of authors who have written socioanalytical and sociocritical books; it

includes Sven Fagerberg, Åke Ortmark, Herbert Tingsten, Göran Palm,

and Jan Myrdal. (Sven Fagerberg could also have been referred to either

Group I or II.) Group IV consists of the four detective story writers: Bo Balderson, Maria Lang, Stieg Trenter, and Vic Suneson, Group V consists of the six “mass-produced book series included in the series of

questions (Bill and Ben, Chase, Manhattan, Fickis från H-son, the best

seller from Allers, and Kalle Anka Pocket), the pornographic story books Kärlek l-l l , and Sigge Stark”s novels Group l, II, Ill, and IV was read mostly in Oxhagen and Skärholmen and least in Jörn, whereas no such difference was found for Group V. The proportion of readers of Group V books, which to a large extent, are sold in kiosks and in similar places, is highest for the lowest age group in 10 homogeneous regional and sex groups and the falls largely age group by age group in all 10 subgroups (although the lowest percentage figure does not always belong in the highest age group). A similar table based on information about those who have read at

least one book of any of the “difficult” authors (Lars Ahlin, Gunnar

Ekelöf, Lars Forssell, Lars Gyllensten, and Majken Johansson) shows a more even distribution of the readers on different age groups. Of the “kiosk literature” largely barred in the libraries, only Sigge Starks novels had throughout been read by the group with lower education more often than by the group with higher education (in 9 subgroups out of 10). For the seven book series, which are mass-produced, the difference between the groups with higher and with lower education went alternately in different directions. Our data do not verify that the “kiosk literature” is, to a greater extent, read by those with only elementary school education than by those with higher education. On the other hand, our figures show that established authors (Group I-IV) in many instances have a higher percentage of readers among those on the higher education level. Some of the authors are read in all the 10 sub-groups (men and women from the five areas) mostly by those on the higher educational level. This concerns Åke Ortmark, Göran Palm, Maria Lang, Per Anders Fogelström, and Gunnar Ekelöf. If the men and women from the five areas are combined (we are fully aware that his total

group is not representative of the adult population in Sweden but a kind of “ad hoc group), we find concerning these five authors fairly big

differences between the number of “readers” on the lower and on the higher educational level. Books by “established” authors are mostly read in Oxhagen and Skärholmen, less in Kirseberg and Skellefteå, and least in Jörn. With regard to mass-produced book series, however, Jörn is not at the bottom. The women in Jörn show the highest average for this type of reading, and 1 This group distributhe men in Jörn a higher average than those living in Kirseberg and tion could have been relation based on the results of a Oxhagen. lf we calculate a somewhat artiñcial figure between factor analysis of the rethe number of read mass-produced books and the number of read lations between the read- “established authors (among the 28 categories studied), we ñnd that ing of the 28 authors/ between the two indicates that a book series. For reasons this measure of the relation types of time and economy, considerably larger proportion of the reading by both men and women in such an analysis has been Jörn is in the fonn of “kiosk literature”. reserved for the future.

We have also recorded how large a proportion of the read books (written by the twenty authors or included in the book series) were obtained in various ways. We did find that 95 % of those borrowed from the libraries, 84% of those bought from book-shops, 65 % of those borrowed from other persons, but only 13 % of those obtained in other ways, including books bought in kiosks, were books written by these established authors. The figures give strong-although indirect-support for the assumption that the scarce supply of books by established writers in kiosks (and in l similar such as Jörn, with a limited service places) in a community library i i and declining (B-)b00ksh0p, considerably intluences the reading by its i i inhabitants. A large proportion of the books that the people in Jörn buy i l 7 in bookshops is in the nature of mass-market book series, a matter that is i i probably connected with the limited book assortment available in the l l small (nowadays closed) bookshop in Jörn. Then books privately l borrowed from other persons are consequently of this type to a greater extent in Jörn than in the other four areas. It is worthy of note in this context that it seems as if mass-produced literature reaches its readers almost as much through private loans as through direct purchase. However, it must be borne in mind that this statement is based on information about how the interviewees obtained books by a limited number of authors and a limited number of mass-market book series. Library loaned books constitute a growing share of the read books, if the studied 21 writers and the book series are arranged in the following groups:

The share of the books that the interviewees obtain by private borrowing decreases from 33 % for series publications and series books to 21 % for books by poets. The share of books the interviewees obtain from kiosks and similar decreases from 44 % to 0 %. Taken all round, the libraries play a big role as distributors of such “litterary books” as serious novels and collections of poems. A circumstance worthy of note is that the two “sex series” “Kärlek 1-11” and Fickis från H-son”) were the books the interviewees most often obtained by private borrowing. How this should be interpreted is not clear; perhaps many of those who want to read these books are too shy to buy them from a shop or kiosk.

5.6 The interviewees library visits The interviewed men borrowed from the library 25 % of the books they read during the 14day period. The corresponding figure for women was

38 %. For men, this percentage varies between the five areas from maximum 31 % (Oxhagen) to minimum 16 % (Skellefteå and Jöm); for women, from maximum 44 % (Oxhagen) to minimum 30 % (Skellefteå and Jörn). If we take into account how often the interviewees visited a library during the past 12 months, this visit frequency too is lowest in Skellefteå and Jörn. This applies both when the visit frequency is measured with the average number of days that the interviewees had visited the library during the past 12 months and when itis measured by indicating how many of the interviewees usually visit the library at least once a month. If we use the latter measure (the percentage measure), we find that the visit frequency is highest in Oxhagen. If, on the other hand, we use the former measure (the average measure), we find the highest visit frequency in Kirseberg. The reason for this difference between the results is that in Kirseberg there is quite a large number of interviewed persons who visit the library twice or more often a week. The library-visit frequency is highest in the lowest age group. The a. percentage of interviewees who visited a library at least 12 times during .. . the past 12 months in the ten homogeneous sex and regional subgroups, aged 15 to 19 years, varies from minimum 31 to maximum 74; for ten homogeneous sex and regional groups, aged 50 to 59 years, it varies from

minimum 0 to maximum 37. However, the age differences vary xvnxxngau

considerably from area to area, and it is reasonable to suppose that they are influenced by the local library conditions. The highly-educated visit libraries more often than the elementary-

educated. The differences between the various educational groups are

very marked. ln Oxhagen, 78 % of the men and 92 % of the women who had matriculated (or had even higher education) had visited the library during the past 12 months, whereas corresponding figures for men and women with solely elementary education are 33 % and 44 %, respectively. In Jörn, these differences are even more marked. Of the men who had passed the grammar school Certificate or higher, 72 % had visited the library at least once during the past 12 months; the comparable figure for women was 64 %. The corresponding percentage figures for men and women with solely elementary education are 19 and 29, respectively. The differences in the library visit frequency between various educational levels are big in all five areas among both men and women. The interviewees had to specify whether during the past 12 months they had used the various services provided by the libraries. The most usual thing was to borrow books for oneself and for others, and to read books, papers, and magazines while there. Otherwise, the library service is most often utilized for information from the personnel or for inspecting exhibitions arranged in the rooms. Young people mostly make use of the library services. The intensive use of these is strongly concentrated to youths between the age of 15 and 19 years (and, still more, the children below this age). The differences between various educational groups concerning the use of the library services are also marked. In Oxhagen, for instance, only 6 % of the men and 13 % of the

women with solely elementary education had used three or more of the seventeen service possibilities we enquired about, whereas the corresponding percentage for men and women who had matriculated or higher was 62 and 67, respectively. When we calculate the average number of ways in which all the interviewees used the library service during the past 12 months, we find the highest degree of utilization in Oxhagen and the lowest in Skellefteå and Jörn. If, instead, we measure the utilization frequency by calculating in how many different ways the interviewees, who have visited a library at least once during the past 12 months, have used the library services, we find the highest average in Kirseberg and the lowest in Jörn and Skellefteå. At these comparisons, it is important to remember that the libraries in the five areas do not offer the people in

their surrounding “hinterland” the same services

5.7 The book stocks in the homes of the interviewees We have earlier established that the interviewees to a rather large extent read books borrowed from friends and acquaintances. The books read that the interviewees had obtained in this way during the 14-day period varied from a minimum 10 % in Kirseberg to a maximum 27 % in Jörn. The possibilities of the interviewees obtaining books in this way depend on how many books there are in the homes in the area. Through the interview study, we got to know how many shelf-metre books there were in the homes of the interviewees. We have found that most books are available in the homes in Oxhagen and Skärholmen and fewest in the homes in Jörn, both with regard to fiction and non-fiction literature and with regard to these two groups of books combined. For both types of literature the order between the areas was as follows: (1) Oxhagen, (2) Skärholmen, (3) Skellefteå, (4) Kirseberg, (5) Jörn. The proportion between fiction and non-fiction was about the same

literature

in all five areas: 60-66 % are fiction. The higher the education, the more often the interviewees had at least five shelf-metre books. There are recurring and marked differences in the book supply in the homes between those with solely elementary education and those with elementary and some vocational training. The differences between these two groups, on one hand, and those with grammar school Certificate, on the other, however, are even more marked. If, instead, we distribute the interviewees according to their belongingness to social classes, we get about the same picture, but the differences between the book stocks in the different 1 social classes appear The report about experto be somewhat greater. imental activities at Book stocks of five shelf-metres these libraries analyses and more are rare in “social group Ill the relation between the homes in all five areas, particularly in Jörn, where we interviewed 115 services offered by the persons whom we have referred to “social lll”2. nine of libraries in the ñve areas group Only these 115 and the utilization of interviewees lived in homes with at least five shelf-metre these services. books. 2 We have compared the size of the book stocks in the ñve areas with This statistical group corresponds to what is the.book stocks in certain “comparison areas”, for which information usually called the workwas taken from the material of a nation-wide governmental low-income ing class.

study, for which data were collected in 1968. These comparisons show that the average book-stock size in Oxhagen and Skärholmen is larger than for the country as a whole: in Jörn, on the other hand, they are smaller. Oxhagen is the only one of our areas that deviates markedly from its “comparison area”. The inhabitants there have more frequently a book-stock of at least five shelf-metres (47 % v. 27 %). The figure as a whole indicates that differences in the average book stock size between groups of persons with the same education level but from different kinds of habitations are small.

5.8 The relation between reading activities and other leisure time activities We have constructed an index for leisure time activities based on the frequencies of 33 different ones. The index has proved to have a strong relation with 16 different book, reading, and library habits. The relations are very marked and strongly prove the existence of high frequencies for various reading habits among those who are active in the other ways in their leisure time. Behind this lies the fact that a high frequency of those habits will most often be found among those who, because of their physical, educational and economic resources, have good prerequisites for an interesting and varied life in their spare time.

5.9 The relation between reading and book habits in various educational groups and social class-belongingness in the five areas All those reading and book habits, for which we found marked differences between persons on various educational levels, reveal differences of the same type between those from different social classes. Our analysis of the reading and book habits of educational groups and social classes allows us to suppose that these differences are due to the educational level; however, the results also suggest that even stronger differences for certain reading and book habits would be found if - by means of further data consideration could be paid to their income and position in society. When the interviewees from the five areas are divided into groups according to their educational level and their belongingness to social classes, one finds that those belonging to the same educational group or the same social class in general differ little from one another with regard to their reading and book habits. The differences between the interviewees from the various areas that recur in table after table are mainly due to the variation of the percentage of those with higher education in the various areas. There are considerably more such individuals in Oxhagen and Skärholmen than in Skellefteå, whose population, in turn, includes a considerably larger proportion of higher educated than the population of Kirseberg and Jörn. This fact underlies the regularly recurring order of our areas with regard to the frequency of many leisure with followed activities, Oxhagen first, by Skärholmen, Skellefteå, 1 See p. 44 in this Kirseberg and Jörn, in that order. summary.

Also after a division of the group studied into more homogeneous groups, a tendency can be found for the same order between the areas, when a comparison is made of groups of those that are homogeneous concerning such qualities as sex, age, education, and social class belongingness. The order of the areas for these homogeneous groups is often the same as that for the total group before “the break down, i. e. Oxhagen and Skärholmen show relatively high values for the studied activities, habits etc., whereas Jörn and Kirseberg regularly have comparatively low values. An example of this is the figures about the “information density” for read books among those on different educational levels in the five areas, which we have reproduced on page 52 on this summary. However, one has to keep in mind that these differences might be connected-at least partially-with the fact that there are certain differences in educational level and other variables between those from the same social class in the five areas. From the answers to a few attitude questions, we have tried to obtain a measure of the general book interests of the interviewees, and also measures of their attitude to various possibilities of increasing the book reading. Our data indicate that in all five areas women are more interested in books than are men; the differences, however, are slight, except for Jörn, where the men have a markedly lower book interest. No obvious relation between, on one hand, our measure of book interest, and, on the other, age group and educational level has been found. We can with reason ask whether the method we use produces an acceptable instrument for measuring book interest. If we presume that the method used gives reliable measures, the slight differences in book interest between various age groups and educational groups indicate that these differences are considerably less than the differences in actual book reading. The existence of a highly positive attitude on the part of the interviewees to books and book reading - whether occasioned by insight or convention«might be a fertile ground for promoting reading activities of various kinds. We also asked a few questions intended to measure the attitude of the interviewees to six methods that could improve the spreading of books and lead to increased book loans and book purchases. In all five areas, the interviewees believed that cheaper books is the one among these methods that would have the greatest effect. The least confidenceinspiring methods among the interviewees was the sale of books in the libraries. Regarding the libraries, it was thought that Sunday opening and extended service in the evenings of week days would resuit in an increase in borrowing. No obvious differences between men and women, between various age groups, between various education groups, and between interviewees from the different areas were found concerning this series of questions on the distribution ofbooks. Expressed somewhat differently, the interviewees consider that high book prices and limited service by the libraries are the most important obstacles to increased book reading.

6 The reading and book habits of school children in the five areas - The

school children study 6.1 The pupils leisure time activities The interview investigation in the five areas inforrned us of the book and reading habits of those aged from 15 to 69 years. T0 get information about book and reading habits of those less than 15, we also distributed a questionnaire among the pupils in classes 3, 6 and 9 in all elementary schools in the five areas. The questionnaires were to be answered in the class-room. Most of the pupils who attended these classes were, at the time of the study, 9, 12 and 15 years of age. About 90 % of the pupils answered the questionnaire; our analysis is based on 2,300 questionnaires. Non-response was predominantly due to absence from the class because of illness. In Chapter 6, we have thus analysed a few leisure time activities of the pupils (reading papers and books, watching TV, listening to the radio, and going to the cinema), book ownership, how they obtain the books, their use of the library services, and their interest in book reading compared with their interest in four other leisure time activities (watching TV, playing or listening to music, going to the cinema, and occupying themselves with sports and athletics). We have chiefly tried to establish whether there are any differences between boys and girls, between pupils from different classes, and between pupils from the five areas. The questionnaire included a number of questions about the number of days a week the pupils usually spend some time watching TV, listening to the radio, reading papers, and reading books. The most marked difference between boys and girls concerning these four leisure time activities is that the girls read books more often than the boys do. This applies to the girls in all three classes in all five areas. The average number of days that boys and girls read books decreases from class 3 to class 9; the steepest fall lies between class 6 and class 9. Unfortunately, we are unable to establish from our material the class (and thus the age), in which children devote most time to reading; we limited (because of costs) the study to pupils in classes 3, 6 and 9, and we do not have any data for the intermediate classes. The results, however, suggest that the pupils devote much time to reading books when they attend the classes 3 to 6 (i.e. at the age of 9 to 12 years,) and that the time devoted to reading books begins to decrease when they attend classes 7 to 9 (i.e. at the age of 13 to 15 years). Girls listen more to the radio, whereas there is no marked difference between boys and girls concerning reading papers and watching the TV. Watching TV, similar to reading books, decreases in frequency from class 3 to class 9; on the other hand, reading papers and listening to the radio increase. These trends recur almost without exception among both boys and girls in all five areas.

6.2 The pupils book ownership, book acquisition, and use of libraries

Our data indicate no difference concerning the number of owned books between boys and girls attending the same class and coming from the same area. As is reasonable, the number of owned books in all five areas, among both boys and girls, increases somewhat from class 3 to class 9. It is more interesting that, in the matter of owned books, there are quite marked differences between children from the various areas. Those from Skärholmen and Oxhagen own considerably more books than those from the other three areas; among the children from Jörn, in particular, many own less than ten books. Children in the studied group can have access to books in many different ways. During the interview, about how they answered questions often they obtained books in one or other of the following ways: i buying books for themselves from the bookshop i i buying books for themselves from a kiosk i l x buying books for themselves from a store or other shop getting books as gifts i v reading books already in the home l borrowing books from friends l borrowing books from the school library borrowing books from a library other than the school library.

The answers to these questions show that the most frequent way that

both boys and girls become acquainted with books is by reading those in their homes. The next is borrowing from school libraries in the which, two lower school classes in some investigation areas, is a more frequent way of obtaining books than from the homes. Borrowing from school library, however, is a method that is used less often in the higher class (and consequently, at higher age); it plays a comparatively minor role for those who have moved upp to class 9. The girls have a higher frequency than the boys for seven of the eight ways of obtaining books. The exception is book purchase from kiosks, which is about equal for boys and girls. The boys getting more books is a difference found regularly for all ways of obtaining books (except kiosk purchase) at comparisons in all three classes in all five areas (with a few random The differences, exceptions). however, are usually small. The greatest differences are found concerning borrowing from friends. We have earlier established that the book reading frequency reduces with belonging to higher class (and higher age). In good agreement with this, the of obtaining books

frequency also decreases with belongingness to

higher classes ( and higher age). The only marked feature of the areas concerning the frequency of obtaining books by the school children is that purchase in bookshop, store, or other shops is low in Jörn; this is

not surprising the commercial

bearing in mind how limited book supply is in Jörn. The questionnaire that the pupils had to answer included a series of questions aimed at establishing the extent they had used the various possibilities of service and leisure time activities offered by the libraries. The series of questions included 20 such services and activities.

The average of the number of- types of library services used by the interviewed pupils varied from a minimum 4.39 (boys in class 3 in Jörn) to a maximum 9.62 (boys in class 9 in Kirseberg). Kirseberg had the highest average for both girls and boys in all those three classes we studied, while Jörn had the lowest or next lowest average for both girls and boys in all three classes. If we consider how the pupils in the three classes used these services or devoted time to those activities in the library, we find that there is a clear relation between the Variations in the existing offer of service and activities in the five areas and the utilization of them. by the libraries

6.3 The reading interest of the pupils compared with other leisure time activities In the questionnaire, we also included a series of questions aimed at measuring the interest in book reading compared with some other leisure time activities: watching TV, taking part in sports and athletics, visiting the cinema, and playing or listening to music. No characteristic differences in the reading interest between homogeneous sex and age groups from the five areas seem to exist. The measuring instrument we used showed that the interest in book reading among the boys is generally low, but it is particularly low among the boys from class 9. This does not apply to the girls. The girls, on the whole, are more interested in visits to the cinema than in reading books, but if we compare the interest in the other three leisure time activities included to in the series of questions (watching TV, playing or listening music, taking part in sports or athletics), we find that the girls are just as interested in book reading as in these other activities. The results of the analyses of the material made so far from the school children study and complement on a number of points the support picture of the book and reading habits in the five areas which we arrived at in the analysis of our data from the interview study with adults.

7 Library book Ioans in the five investigation areas - The library loan

study 7.1 Object Chapter 7 reports the results from the library loan study of 1970. The object of the study was the distribution of the loans concerning certain features of the borrowers, such as sex, age, social group, and so on. Our results refer to a random sample of the film-registered book loans during 15 January 1970 to 3 May 1970. The total number of the period for each book loan that analysed book loans was 7,500. The information we had access to was the sex, age, civil status, occupation, income, education, and home address of the borrower, and also the genre of the book and the time of the loan.

7.2 Book lending considered from the aspect of different of groups borrowers In all areas, it shows that a large part of the books are lent by the libraries to the youngest borrowers: children below the age of 13 borrow 20 to 25 % of the total. This figure, moreover, is probably an underestimate if we include the indirect borrowing for children in the picture. Several of the loans, which in this study were classified as “adult loans”, because the borrower was an adult, were, in all probability, made on behalf of children. More books were borrowed by women than by men in all five areas, the strongest predominance being in the age group 19-29 years. The female dominance in the borrowing seems to be most marked in Oxhagen and Jörn. It is remarkable that these two areas are similar in this respect; otherwise, they are very different conceming, for instance, age, occupation, education, and so on of the population. It can perhaps be explained by the women in Oxhagen belonging to the upper middle class and living in a fairly lively intellectual milieu. They also live in fairly good external conditions, and thus have time and energy left over to read many books. ln Jörn, on the other hand, women borrow

l

considerably fewer books; thus the strong dominance is explained by the fact that men to such an extremely small extent borrow books from libraries. More than half of the borrowed books were taken by those in social group II. The preponderance for this group is greatest in Oxhagen and Skärholmen, but social group II is also most dominant among the population there. In Kirseberg and Jörn, half of the gainfully employed belong to social group III, whereas less than half of the loans go to borrowers from this group. Those who belong to social groups I and II are more frequent book borrowers than those who belong to social group Ill, but the differences are not particularly marked.

7.3 The lending distribution on genres for various age groups This section reports the distribution of the borrowed books on six different genres. In all areas, about 80 % of the lending is fiction and 20 % non-fiction literature. About half of the fiction is for children and youths.

The strong dominance of books for children ana youths among young

people is marked in all areas. About 80 70 of the books borrowed by the youngest age group lie in this genre. With increasing age, the percentage falls and reaches a through in the age group 19 to 29 years; it rises again for the next age group 30 to 39 years. This is naturally due to parents borrowing for their children; most children for whom these books are suitable have parents aged between 30 and 40. None the less, the percentage of the lending of this type of literature is remarkably large in this age group: throughout 35-45 %. All libraries show a stable trend for Swedish fiction, the percentage of the borrowing here rises with rising age.

Translated foreign fiction appears similar to Swedish fiction over the

An interesting factor emerges at a comparison of these two age Variable. age group for age group at the different libraries. In types of literature, Kirseberg, Oxhagen, and Skärholmen, the interest in foreign fiction seems to be greater than the interest in Swedish fiction up to and including the next to the last age group. Pensioners prefer Swedish literature. In Skellefteå and Jörn, on the other hand, this change in the proportion of Swedish and of foreign literature among books lent occurs in the earlier ages: in Skellefteå in the age group 40-66 years, and in Jörn in the age group 19-24 years. It thus seems as though foreign fiction does not attract attention to the same extent in these areas as it does in densely populated areas in Southem and Central Sweden - this in itself is not particularly surprising.

Poetry and foreign fiction in the original play a very subordinate role

in the lending. Each of these two groups comprises less than one per cent of the lending in the five areas. Non-fiction literature seems in general to reach its maximum percentage of the lending in ages around 30 years; at this age, in Kirseberg, Skärholmen, and Skellefteå about 40 % belongs to this genre (in Oxhagen and Jörn 15-20 %). In the youngest and oldest borrower groups, the percentage figures for non-fiction books are half as big. Technically oriented non-fiction books not unexpectedly dominates the humanistic in the younger age groups. In the group 19-29 years, on the other hand, it goes over to the advantage of humanistic non-fiction books, except for the library in Oxhagen. In the group 30-39 years, the technical non-fiction literature again strengthens its position and more or less balances social seience oriented books in this age group. Probably, included in the humanistic groups is of great importance for the age 19-29 years, which would thus explain the temporary rise for this group The reading of books on humanities increases genre in this age group. with rising age, whereas concerning pensioners, technical books practically disappear from the scene.

7.4 The genre distribution of lending according to sex, civil status, and social grouping of the borrowers The lending to female borrowers includes a bigger share of books for children and youths than the lending to the male. This can be due to girls borrowing more of this type of literature than boys do, but also because mothers borrow more on behalf of their children than fathers do. The lending to men is more non-fiction oriented than lending to women. This the differences are most obvious seems to apply to all ages, although among borrowers under the age of 30. Women, however, borrow more humanistically than technically oriented non-fiction books. The situation is reversed for men (Kirseberg, Oxhagen, and Jörn), or these two types of literature about the same for both sexes (Skärholmen and weigh Skellefteå). However, this does not refer to the youngest age group where both boys and girls seem to have greater interest in technical books than in humanistic literature. A change on the part of the men does not take place until the age group 19-29 years.

The supposition that there is a relation between social class belongingness and the borrowing of “difñculf” literature was tested by studying how large a proportion of the borrowed books belonged to the type that we judged most difficult to read; namely, humanistic non-fiction literature. When testing this idea, we compared books lent to those from social groups I and II with those lent to social group Ill (working class). About the relation between book genre in the lending and the civil status of the borrower, it can be said in conclusion that the lending to married borrowers is less non-fiction oriented than it is to unmarried. Our data does not support the supposition that there could be a relation between social class belongingness and the borrowing of “deep literature. Social class belongingness of the borrower bears no relation to the proportion p of borrowed books within the category of humanistic books. This result E is not contrary to what we found earlier: that people read more difficult books, the higher their social class belongingness. What we found is that the proportion of borrowed books belonging to the category of humanistic books is of the same size among the books borrowed by people in the two “social classes” distinguished between. It is probable that this somewhat surprising result is mainly due to the fact that those from social groups I and II obtain a great deal of their “difñcult books in other ways than by borrowing from libraries.

8 The relation between books available and book habits in the five areas

Chapter 8, with the aid of the information we collected through our various empirical studies, analyses the relation between the books available and the book habits of the inhabitants in the five areas. The order that we find when we arrange the five areas according to how much money people on average spend on books, how many volumes they borrow on average from the public libraries, how many books each person reads on average during a certain period, and the average size of the book stocks in the homes, is the same; namely, (1) Oxhagen and Skärholmen, (2) Skellefteå, (3) Kirseberg, (4) Jöm. The same rank order is also obtained when we arrange the areas according to educational level and income level. Concerning books available via the ñve studied libraries, we found that

the distribution of book stocks on the categories: books for children and youths and books for adults, is in no clear way related to the proportion

of children in the area population or to the proportion of books for children and youths among the borrowed books. The distribution of the libraries stocks of non-fiction books and

fiction books varies considerably among the areas. Our data indicate that

the presence of a high proportion of non-fiction literature in a library results in the borrowers taking a comparatively large proportion of non-fiction books, although the fact that they take home a large proportion of non-fiction books does not mean that they actually read more non-fiction books. A-n important matter concerning the relation between the books available and the book habits in our five areas is whether the differences

in quality of the book supply in the bookshops and in the libraries cause differences in peoples reading. We will now consider surveyably how the book supply in the five areas is arranged:

Good supply of books in Bookshops Libraries

Skärholmen Yes Yes Skellefteå Yes Yes Oxhagen (Yes) (Yes) Kirseberg (No) Yes Jörn No No

The “Yeses in the above table are, as appears from earlier sections, more or less qualified. Briefly summarizing the results of our analyses, we can say that our data indicate (a) that, if in an area such as Jörn and Kirseberg there is no bookshop that functions satisfactorily for the inhabitants, they buy their books to an increasing extent in kiosks and similar places; (b) that, if in an area such as Jörn there is no library that functions satisfactorily, the inhabitants borrow to an increasing extent books (probably often bought in kiosks) from one another. Many of those interviewed devote little or no time to book reading. Of the 933 interviewed men, 377 norrnally devoted less than one hour a week to book reading; of the 963 interviewed women, the same applied to 368. About the same percentage (circa 40) said that they had not once during the past 12 months read a book of fiction for at least 15 minutes at a stretch. Almost the same applies to the reading of non-fiction literature. The percentage of non-readers of the latter is considerably larger in Jörn and Kirseberg than in the other three areas: among the men, it amounts to 60 %; among the women, it amounts to 45 % in these two areas. The reading of books is a considerably less extensive mass-media activity than watching TV, listening to the radio, and reading daily newspapers; to these activities almost all interviewees devote some time. ln conclusion, we discuss the fact that the inhabitants of all five areas, irrespective of educational level, on average read about the same amount of mass-market literature. Books by established and serious authors, on the other hand, are more read by those with higher education. That those in Jörn read this latter type of books to a limited extent (compared with those in other areas), however, is not solely because most of the people - that have an elementary education type of literature is not readily available in Jörn. Daily and weekly papers, and mass-market books have in common that they are available everywhere in the milieus where we live. We can assert-at the risk of being misunderstood-that the content in this “reading material” is a gush of words that reaches us in about the same way as the mass-produced musical mush from the radio, TV, gramoand cassette recorders. We are confronted with this “mush phones, literature” in largely the same places as the “musical mush”: in waiting

rooms, working places, cafés and restaurants, and homes. ln a society such as the Swedish, where practically everyone of and over school age can read, this kind of “reading material” to judge from our data, is used to about the same extent, irrespective of educational level. Those in the ñve areas who have matriculated, or have still higher education, devote an average of 2-3 hours a week more of their time to reading than do others, but that time is almost exclusively used for reading papers and books by “established” authors. We have already discussed the fact that the highly educated devote less time to watching TV. Those who spend much time on reading very serious literature do not read less of what we have here called “mush-literature but they watch TV less. A large part of the reading material, which we have here called “mush literature (including daily and weekly papers), consists-in common with TV and radio programs-of small items that take little time to read, listen to, or watch, and which, moreover, are highly varied with regard to

i

easy understanding. This means that most people can choose what suits

I them in the daily and weekly papers, and the current radio and TV

Because we ñnd that those with different education levels

l

programs. devote on average the same amount of time per week to these types of l mass media, we must not conclude that they read, listen to, and watch

l

the same items in these mass media. Whether or not this is so, our studies provide no answer.

Differences between Differences between Differences between the investigation areas the investigation areas the investigation areas -in respect to supply in respect to supply in respect to the time v-D of books in book-sel- of books in the ho- devoted to book realers and libraries mes (bought or ding and the choice of borrowed) the read books

Differences between the investigation areas in respect to the populations educational level, working conditions, and income level

Differences between the investigation areas in respect to natural resources, the structure of industrial life, economic conditions, and population

Figure 2. This scheme shows our model for the cause-effect-relationships among the Characteristics of the five investigated areas, their populations and the reading habits in these areas.

Chapter 8 ends with a discussion of what underlies the fact that there are considerable differences between our five areas concerning the extent of book reading and-particularly-the type of books read. The diagram on page 71 illustrates how these factors are related to one another. The interaction between different causal factors illustrated by this diagram can be described as follows: The structure of industrial life, the division of labour, the economic conditions, and the size of the population in a community influence the organization of the educational system and are, at the same time, decisive for the educational level of those who move into the area. They are also decisive for education available to and the income level of those who live in this community. The differences in educational level and income level of the inhabitants of the five areas lead to differences in the book supply through the bookshops and the libraries, and in a very obvious manner influence peoples interest in and actual use of this supply. Differences in working conditions and educational level also affect the possibilities of the inhabitants to use the books they have access to in their daily milieu. It is this interaction between a number of causal factors that lies behind the differences in book and reading habits among our five areas. Our analysis of the conditions in the five areas does not establish that the cause-effect model presented here is correct in its entirety. We have to be satisfied with stating that the results we have achieved fit into it.

Undersökningens bakgrund och

syfte

1.1 Några skal för att studera lásvanor Den här boken handlar om läsvanor i fem svenska samhällen. Det är en bok om hur mycket tid man ägnar åt att läsa i Kirseberg, i Oxhagen, i Skärholmen, i Skellefteå och Jörn, och om vad man läser i dessa samhällen. Den som börjar läsa i den har anledning att ställa sig frågan om det är rimligt att ägna tid och krafter åt att studera den frågan i detalj. Ett skäl som man skulle kunna åberopa för att syssla med den frågan är att människor i det svenska samhället använder mycket av sin tid åt att läsa. Ett annat motiv är att läsandet - oavsett hur mycket eller hur litet tid som människor åt denna ägnar aktivitet är en betydelsefull

aktivitet, som påverkar vår föreställningsvärld, våra värderingar, våra

normer, våra beslut, våra vanor - något som människor av dessa skäl upplever som en väsentlig aktivitet, som det är mödan värt att studera och reflektera över. Vi kan tala om dessa båda skäl som det kvantitativa argumentet och det kvalitativa argumentet. Låt oss då först skärskåda det kvantitativa argumentet. Vi skall omedelbart försöka stilla läsarens nyfikenhet vad beträffar frågan om hur mycket tid som människor ägnar åt läsning i våra fem undersökningsområden. En vecka består av 7 x 24 timmar = 168 timmar. Om vi räknar med att en vuxen person i genomsnitt sover 8 timmar per dygn (i Unescos stora tidsanvändningsstudie, som genomfördes i nio länder åren 1965-1966. fann manatt medeltalet för antalet sovtimmar inom olika befolkningsgrupper i stort sett varierade mellan 9 och 7 timmar per dygn), så har en vuxen person genomsnittligen 168-56 = 112 vakentimmar till sitt förfogande per vecka. Av dessa använder nära hälften (45 %) av dem, som bor i våra fem undersökningsområden, minst lO timmar per vecka åt att läsa. 7 % av de intervjuade ägnar minst 20 timmar per vecka åt att läsa. Medeltalet för den tid som ägnas åt läsande varierar för befolkningen ide fem undersökningsområdena mellan 8,8 och 11,1 timmar. En stor del av invånarna i våra fem undersökningsområden ägnar uppenbarligen förhållandevis mycket tid åt att läsa. Det var väl också

något som både vi och våra läsare hade på känn, innan vi tog del av den här tabellen. Det finns anledning att anta att vi skulle fått liknande resultat, om vi hade intervjuat invånarna i några andra svenska samhällen.

Tabell 1.1 Procentuell fördelning på antal timmar som de intervjuade i de fem undersökningsområdena brukar läsa i dagstidningar, veckotidningar, tidskrifter och böcker (exkl kurs- och läroböcker) under en vecka. Siffrorna inom parentes i första kolumnen anger det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp.

Grupp Antal lästirnmar per vecka, Summa Medeli procent procent tal lästimmar 0-4 5-9 10-19 20-

Män Kirseberg 12,6 32,0 45,5 9,9 100,0 11,4 (N=222) Oxhagen 9,4 43,0 42,6 4,9 100,0 10,2 (N=223) Skärholmen 9,8 33,5 46,9 10,3 100,0 11,5 (N=195) Skellefteå 11,6 45,6 39,9 2,9 100,0 9,8 (N=138) Jörn 19,4 51,0 21,2 8,4 100,0 8,7 (N=155) Totalt för männen 12,2 40,1 40,2 7,5 100,0 10,5 (N=933)

Kvinnor Kirseberg 13,7 39,3 38,8 8,2 100,0 10,5 (N=l83) Oxhagen 12,3 43,3 39,8 4,6 100,0 9,6 (N=261) Skärholmen 10,6 42,9 37,6 8,8 100,0 10,6 (N=226) Skellefteå 8,4 50,3 36,5 4,8 100,0 9,7 (N=l67) Jörn 19,8 50,0 23,8 6,3 100,0 8,8 (N=l26) Totalt för kvinnorna 12,5 44,5 36,4 6,5 100,0 9,9 (N=963) Totalt för männen och kvinnorna 12,3 42,4 38,3 7,0 100,0 10,2 (N=1 896)

Anm Man måste vid tolkningen av denna tabell vara medveten om att de slumpmässigt utvalda invånarna ide fem samhällena under en intervju själva har skattat hur många timmar de ägnat åt läsning av olika typer av ”texter”. Denna metod är uppenbarligen osäker och leder när det gäller sådana aktiviteter som läsning troligen till en viss överskattning av den tid man ägnar åt denna aktivitet. Det hade varit bättre om vi hade haft möjlighet att observera var och en av de intervjuade under en vecka för att ta reda på hur mycket tid han/hon ägnar åt att läsa, men det är uppenbart att det är en metod som det i denna studie ej var möjligt att använda av praktiska och ekonomiska skäl. En tidsanvändningsstudie, som i princip omfattat alla aktiviteter under en hel vecka, hade troligtvis också gett tillförlitligare resultat, men även en sådan är synnerligen kostnadskrävande att genomföra och låg utanför våra ekonomiska resurser.

Antal timmar fri tid” per vecka

Staden Kazanlik iBulgarien med 46 000 invånare och elva närliggande samhällen 45,5 Staden Olomuoc iTjeckoslovakien med 75 000 invånare och nittio samhällen inom tjugo kilometers avstånd från staden 58,1 Staden Osnabrück i Västtyskland med 132 000 invånare 44,8 Staden Györ i Ungern med 72 000 invånare och sjuttiofyra samhällen inom en radie på trettio kilometer från staden 42,0 Staden Torun i Polen och dess förstäder med 113 000 invånare 43,8 Staden Jackson i Michigan i USA med 72 000 invånare och tio närliggande samhällen 58,1 Staden Pskov iSovjetunionen med dess förstäder med sammanlagt 115 000 invånare 42,7 Staden Kragujevac i Serbien i Jugoslavien med 53 000 invånare och två närliggande samhällen 55,3 Staden Maribor i Slovenien i Jugoslavien med 96 000 invånare och tolv närliggande samhällen 43,4

Vid en tidsanvändningsstudie, som genomfördes parallellt i tio länder under åren 1965- 1966 med Alexandre Szalai som forskningsledare, fann man att den tid per dygn, som invånarna i de studerade orterna i åldern 18-64 år genomsnittligen hade till sitt förfogande, sedan de gjort sig av med den tid, som gick åt för sömn, måltider, hushållsarbete och förvärvsarbete (häri ingick ej tiden för resor till och från arbetet), 1Studien organiserades av varierade mellan ett forskningsinstitut i 58,1 timmar per vecka (i staden Jackson i Michigani Wien, The European

USA) och 42,0 timmar i veckan (i staden Györ i Ungern)l . Ovanstående Coordination Centre for

sammanställning visar resultaten för de nio undersökningsområden, som Research and Coordination in Social Sciences”. bestod av en stad och dess närmaste omland (inom ramen för denna De data som redovisas undersökning genomfördes också några tidsanvändningsstudier med här är hämtade från en slumpmässigt dragna stickprov ur befolkningen i Belgien och Västtysk- stencilerad rapport som presenterades vid sociololand och i vissa grupper av städer i Frankrike och USA): gikongressen i Evian i Vid en liknande studie av tidsanvändning inom ett slumpmässigt september 1966 The stickprov ur befolkningen i förorterna Blackeberg, och Hässel- Multinational Compara- Vällingby i nordvästra tive Time-Budget Rebystrand delen av Stockholm, fann man att den tid, som search Project” med genomsnittligen stod till invånarnas förfogande som fritid (sedan de Alexandre Szalai som avsatt tid för sömn, måltider, hushållsarbete huvudförfattare. och förvärvsarbete) uppgick till 52,4 timmar för män och 50,6 timmar för kvinnor. zDessa siffror är hämtade I Wien-undersökningen tog man också reda på hur mycket tid som de från ett preliminärt använde till att läsa. Den erhållna manuskript till en intervjuade personerna genomsnittsrapport, som utarbetats tiden per vecka anges i tablån på nästa sida. vid Generalplanebered- Dessa timsiffror är genomgående lägre än dem som vi erhöll i vår ningen i Stockholm av i fem svenska samhällen. Skillnaden Ingemar Becker, Robert undersökning torde delvis bero på att Fried, Harald Swedner vissa typer av läsning (läsning av vissa typer av facklitteratur, läsning och Daniel Thulin (med under arbetstid och högläsning för barn) inte ingår i ”lästiden” i arbetsnamnet ”Fritid i men man kan tyvärr inte helt bortse från Blackeberg, Vällingby Wien-studien, att de höga och Hässelbystrand”). ”lästidssiffrorna” i den svenska undersökningen delvis kan bero på att Intervjuerna utfördes på den frågeteknik, som vi använt, i högre grad än den som kom till våren 1967.

Genomsnittligt antal timmar som de använde till läsning

användning vid denna internationella tidsanvändningsstudie kan leda till att de intervjuade i sina svar överskattat den tid de säger sig ägna åt läsning. Om vi t ex jämför tidsanvändningen i staden Osnabrück i Västtyskland när det gäller radiolyssnande, TV-tittande och läsning med den som vi

funnit i ett bostadsområde i en jämförlig svensk stad (Örebro), finner vi

emellertid en rätt likartad fördelning av massmediatiden på olika media, se nedan. Skillnaderna mellan de båda undersökningsområdenas befolkning, när det gäller dessa tre typer av massmediakontakter, är visserligen avsevärda men verkar rimliga mot bakgrunden av att Oxhagen är en exklusiv” stadsdel i Örebro (med en befolkning som genomsnittligen har en högre utbildning än stadens befolkning i sin helhet). Det verkar mot bakgrunden av denna jämförelse inte alls osannolikt att det höga antalet

lästimmar som vi funnit i vår undersökning (i jämförelse med dem som

man fann i Osnabrück) beror dels på att vi i den svenska undersökningen har tagit med ett bredare spektrum av läsaktiviteter, dels på att läsning är

Total tid för kontakt med massme-

Total tid för kontakt med massmedia per vecka 24,0 26,0 27,7 28,6

en aktivitet som invånarna - ll fortsättningen av i de fem svenska undersökningsområdena och sannolikt också i andra svenska samhällen - denna rapport kommer vi ägnar jämförelsevis inte att göra några försök mycket tid åt att jämföra resul-

Att argumentera för studier av läsvanor med utgångspunkt från det taten från denna

kvalitativa att läsandet är en aktivitet undersökning med mgumentet, som spelar en viktig resultaten av tidiroll i människors liv är inte lika lätt som att argumentera med utgångsgare utförda svenska punkt i enkla kvantitativa resonemang. Att läsa är - medvetet uttryckt och utländska bok-

förenklat och läsvanestudier; denna på ett starkt sätt - att via det skrivna ordet ta del av vad någon rapport syftar enbart människa har velat säga om vad hon vet, om vad hon känner och om vad till att så överskådligt

hon vill. Läsandet fungerar i många sammanhang, som en ersättning för som möjligt redovisa och analysera resultaten vårt lyssnande till det talade ordet bland annat därför att det skrivna av de utförda studierna

ordet gör det möjligt för skrivaren och läsaren att meddela sig med ide fem undersökningsvarandra över stora avstånd och utan att tala med varandra, men också områdena. En sådan jäm-

därför förande analys är en att vi med hjälp av det skrivna ordet kan delge varandra mycket tidskrävande arbets-

mera komplicerade och mera omfattande meddelanden än genom att tala uppgift, som enligt

med varandra. vår bedömning bör ges

Det skrivna hög prioritet i bokordet kan också nå mycket flera mottagare än det talade och läsvaneforsk-

l

ordet. När ett meddelande har tecknats ner, kan det dessutom bevaras ningen; tyvärr l säkrare sätt än det talade i, och skyddas mot förvanskning på ett mycket kompliceras den av i att de större stui ordet. Det skrivna meddelandet kan därtill bli föremål för en mycket dierna av bok- och l l mera ingående och detaljerad analys än det som enbart sägs, och det kan läsvanor, som utförts

bli bärare av skönhetsvärden som det talade ordet inte kan förmedla. ibl a USA, Storbritannien och Väst- Samtidigt gäller att det talade ordet har kvaliteter och kan fylla en del tyskland har samviktiga funktioner bättre än det skrivna ordet. Det talade ordet utgör lat in sina data

därför och redovisat ett viktigt och ofrånkomligt inslag ivårt dagliga liv. När vi är tillsammans dem på ett mycket med människor, talar vi till varandra och lyssnar på varandra oenhetligt sätt. växelvis. Det talade ordet ackompanjerar nästan allt vad vi gör. Men i Vid sådana jäm-

dagens samhälle kompletterar vi i stor utsträckning detta vårt talande och förande analyser bör bl a resultaten detta vårt lyssnande med att skriva och att läsa. Egentligen är det därför av följande studier inte särskilt tillfredsställande att ensidigt studera och analysera männi- beaktas: Bernard

Läsandet Berelson ”The skors läsvanor. är en av fyra aktiviteter, som kompletterar Librarys Public”, varandra och som fungerar tillsammans som en sammanhängande totali- New York, 1949, tet, där de olika aktiviteterna samtidigt förutsätter varandra, kompletterar Peter H. Mann

varandra och ersätter varandra. Det är framför allt genom dessa fyra akti- och Jacqueline L. Burgoyne viteter som vi kan kommunicera med varandra: ”Books and

tala lyssna Reading”, London skriva läsa 1969 och Maria-Rita

Girardi, Lothar Karl Neffe och Herbert Vi borde naturligtvis helst studera alla dessa fyra aktiviteter tillsam- Steiner ”Buch und

mans, ta reda på vilka slags meddelanden som människor försöker Leser in Deutschland,

förmedla till andra att tala och skriva, undersöka när vi helst Giitersloh, 1965. En genom aktuell översikt över lyssnar och när vi helst läser, se efter vilka som talar, vilka som skriver, den nordiska forskningvilka som lyssnar, vilka som läser - och samtidigt ständigt hålla i minnet en på området ger

att människor kan kommunicera till varandra med andra medel än ord - Lilian Nowak i

bibliografien genom att ge en innebörd åt ansiktets och kroppens rörelser, åt formen ”Bokläsaren”, och innehållet i de ting och bilder som de skapar. Stockholm, 1971.

Kommunikationen människor emellan Viktig informaär i dagens samhälle mera tion fmns också komplicerad än någonsin. Talade ord när oss från alla håll, direkt från

dem vi möter personligen och indirekt när vi lyssnar på radio, ser på TV forts. nästa sida

och går på bio. Skrivna 0rd når oss också var vi än befinner oss, i forts. från s 77 tidningar och böcker, men de finns även på trañkskyltarna, på anslagstav- i Eva Perssons affärernas och så vi- kommenterade bibliolorna, på institutioner och arbetsplatser,i skyltfönster grafi över Bibliodare. Det finns knappast någon möjlighet att fastställa hur mycket tid teksforskning”, Lund, människor i dagens samhälle ägnar åt att sätta sig in och försöka förstå 1969, som tar upp både skrivna meddelanden. Det är en aktivitet som i lika hög grad som nordiska och utomnordiska biblioteks- och lyssnandet ackompanjerar nästan allt vad vi företar oss, ofta utan att vi bokvaneundersökningar. ens är medvetna om det.

Uppgiften att studera hur mycket tid människor ägnar åt att läsa och

att fastställa vad de läser kan upplevas både som alltför begränsad och alltför omfattande. Den är alltför begränsad därför att den innebär en koncentration på en enda av de många aktiviteter genom vilka människor meddelar sig med varandra. Man kan aldrig - så vitt vi kan se - förstå hur läsandet fungerar i människors liv om vi inte på en gång intresserar oss för vad människor säger till varandra, vad de lyssnar till, vad de skriver till varandra och vad de läser. läsandet alltför omfattande. Det Samtidigt är uppgiften att studera skrivna ordet når i dag in i varje hörn av tillvaron, det finns överallt och vi kan inte undgå att möta det och uppleva det dagligen och stundligen. Vilka av det skrivna ordet skall vi intressera oss för? Allt kan

upplevelser

vi ju ändå inte komma åt i våra studier. Vi har i denna studie begränsat oss till att studera en liten del av människors läsande. I stort sett handlar den här rapporten om läsandet av böcker i någon liten mån om läsandet av tidningar och (och därtill

tidskrifter). Skälet till denna beskäming av vårt perspektiv på läsandet är

att det är en studie som syftar till att ge underlag för beslutsfattare som sysslar med litteraturens roll i det svenska samhället. Det som sägs i denna skrift syftar ytterst till att förse ledamöterna i en statlig utredning med ett användbart underlag för de förslag, som de i sitt huvudbetänkande skall överlämna till Chefen för utbildningsdepartementet. I de direktiv som styr utredningens arbete är det direkt utsagt att utredningen skall lägga fram förslag till åtgärder som leder till ett ökat läsande av böcker. Den uppmärksarnme läsaren av direktiven kan konstatera att de riktlinjer för utredningens arbete, som dras upp i direktiven, är baserade på föreställningen att läsning av böcker är en aktivitet som är vällovlig och som på allt sätt bör uppmuntras, inte minst synnerligen inom de grupper av befolkningen som enligt tillgänglig information inte läser särskilt mycket i böcker. I direktiven skiljer man mycket klart mellan goda och dåliga böcker, eller, för att använda några uttryck som förekommer på många ställen i direktiven, mellan kvalificerad litteratur” och ”torftig eller undermålig litteratur”. Så här står det i ett avsnitt av direktiven där dessa båda synpunkter är sammanvävda till en helhet att läsning av böcker och tidskrifter är en aktivitet som bör (dvs tanken främjas, nota bene om det som blir läst är ”kvalificerade böcker” och kvalificerade tidskrifter).

Resultaten av de sociologiska undersökningar på området, som man hittills har utfört i Sverige, tyder på att betydande skillnader i läsvanor och bokköp finns mellan olika grupper i samhället. Personer i högre och med bättre utbildning läser betydligt fler och inkomstgrupper

bättre böcker och tidskrifter än personeri lägre inkomstgrupper och med lägre utbildning. Läsfrekvensen bland kvinnor i sistnämnda grupper är anmärkningsvärt låg. Både ekonomiska faktorer och traditionella attityder fungerar i vissa befolkningsgrupper som spärrar mot anskaffning och läsning av kvalificerad litteratur. Den torftiga eller undermåliga litteraturen, som ges ut i spekulationssyfte och håller ett lågt pris, tycks vinna spridning särskilt inom kulturfattiga grupper, medan de goda böckerna som ofta ligger högt på prisskalan hamnar hos dem som också på andra sätt kommer i kontakt med ett kvalificerat kulturutbud. Stora grupper nås inte alls av utbudet av böcker och tidskrifter.

Det råder inte något tvivel om att de flesta svenskar anser att läsning av böcker är en god aktivitet. Vi ställde under våra intervjuer med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i de fem undersökningsområdena

en serie frågor, som syftade till att ge besked om de intervjuades

inställning till läsning av böcker. Svaren visar att flertalet av de intervjuade personerna hade en mycket positiv inställning till bokläsning. Den låga frekvensen vet-ej-svar” tyder på att denna inställning existerar tämligen oberoende av vad böckerna kan antas handla om; mycket få av de tillfrågade tycks ha reagerat mot frågans generaliserande form. Att de flesta av de intervjuade tror på nyttan och värdet av bokläsning torde klart framgå av tabell 1.2. Det är inte troligt att de intervjuade skulle visat sig vara lika positiva till läsning av dagstidningar, veckotidningar och tidskrifter om vi hade ställt liknande frågor om dessa läsaktiviteter, men man kan nog räkna med att flertalet av de intervjuade skulle gett uttryck för en positiv inställning även till läsning av sådana

texter (möjligen med undantag av veckotidningar).

Tabell 1.2 Procentuell svarsfördelning för en serie på sex frågor beträffande inställningen till bokläsning bland de intervjuade från samtliga fem

undersökningsområden (antal intervjuade = 1 896).

Instämmer Instämmer Tar inte Tari Tar Vet ej helt och i stort sett avstånd men stort avstånd hållet instämmer sett helt och inte heller avstånd hållet

Det är synd att inte fler människor läser böcker 56,9 30,4 9,9 1,5 1,4 0,1 Att läsa böcker ger kunskap om hur andra upplever tillvaron 45,2 40,5 11,2 1,4 1,9 0,1 Att läsa böcker är bara att kasta bort sin tid 1,4 2,1 7,4 18,4 70,4 0,1 Att läsa böcker ger alltid en viss behållning 50,2 38,9 7,5 2.3 0,7 0,4 Det är tråkigt att läsa böcker 3,5 4,1 ,11,7 21,5 59,3 0,0 lngen kan klara sig utan att ha tillgång till böcker 22, 7 24,1 25 ,8 13,7 13,4 0,4

Vi som arbetat på den här rapporten är emellertid inte litterära värdenihilister i den meningen att vi anser att läsning i och för sig är något nyttigt och rekommendabelt, oavsett vad som står i det man läser. Det kommer till uttryck bland annat i att vi inte anser att det är självklart att allt som står tryckt i böcker är nyttig och givande läsning. Att en text av något ansett och respekterat förlag befunnits värdig att bli tryckt - utgör inte enligt vår uppfattning ett slags garanti på att den är värd att läsa. Samtidigt som definitionen på goda böcker ofta slentrianmässigt på detta sätt görs alltför vid, görs denna lika slentrianmässigt ofta alltför trång. Många manuskript som aldrig blev tryckta av något ansett och respekterat förlag vore säket värda att läsas av många. Det är emellertid inte vår avsikt att här polemisera mot utredningens

direktiv. Den uppfattning som kommer till uttryck i dem har länge

allmänt accepterats som en i stort sett okontroversiell utgångspunkt för samhälleliga åtgärder när det gäller bokproduktion och bokdistribution. Det är emellertid viktigt att vid analysen av våra data hålla i minnet att många människor, som i dag sysslar mycket med böcker och bokpolitik, är på väg mot att ge en ny och annorlunda innebörd åt uttrycket bra böcker” än den som antyds genom uttryck av typen ”kvalificerad litteratur”. Anledningen till att vi här tar upp denna värderingsaspekt på måste ha klart for sig, att vårt problem är att läsaren av den rapporten skälet till att vi har studerat läsvanoma i våra fem undersökningsområden, är att vi har deltagit i ett ambitiöst upplagt försök att få dem som bor i dessa fem samhällen att läsa böcker och tidskrifter i större utsträckning än vad de gjorde innan vi började vår studie, och att vi därvid har från att det existerande utbudet av böcker och utgått tidskrifter är förtjänt av en sådan satsning. Så långt om det kvalitativa argumentet. Det kan summeras med konstaterandet att vi anser det viktigt att studera läsandet ( och inte minst bokläsandet), därför att läsning är en av de aktiviteter genom vilka människor kommunicerar med varandra. Läsandet är en av de aktiviteter genom vilken vi kan få reda på vad andra människor kan och vet, vad de känner och vad de vill. Läsandet ger oss en möjlighet att vidga och fördjupa vår medvetenhet om människors villkor. Genom en djärv förlängning av detta resonemang kan vi tala om läsandet som en möjlig väg att förverkliga drömmen om att spränga det mänskliga medvetandets instängdhet i det individuella jaget. Frågan varför läskunniga människor faktiskt ägnar mycket tid åt att läsa har emellertid inte besvarats med dessa ord om en funktion hos läsandet, som många läsare kanske inte är medvetna om. Det som driver människor att läsa är sannolikt i stor utsträckning mera omedelbart upplevda behov. Vilka är då de primära mänskliga behov som bokläsandet kan tillgodose och som gör att så många är benägna att utan någon egentlig reservation se på bokläsning som en meningsfull och givande aktivitet,

som på allt sätt bör uppmuntras och stödjas. Det är uppenbart att de

böcker som finns att tillgå i vårt samhälle är mycket olika till sin karaktär. De fungerar som resurser for tillgodoseendet av mycket olikartade behov. Samtidigt är det uppenbart att en och samma bok kan ha

ett innehåll och en form som gör att av den kan tillgodose

läspingen

mycket olika behov. Figur 1.1 på s 82 är ett slags karta över de viktigaste av de resurser som behövs i ett väl fungerande samhälle, i det goda samhället”. Vissa av dessa resurser kan endast fungera i människors liv om vissa basresurser” finns till hands. Tillgång på böcker kan på olika sätt bidra till tillgodoseendet av de flesta av våra behov. I själva verket torde det vara svårt att på ”resurskartan finna ett enda ”resursfalt” där man inte har glädje av rätt sorts böcker”. 1.1 måste med en

Figur förknippas målkatalog” av samma slag som

den man finner i många skrifter om sociala En sådan

välfärdsproblem.

finner man i den ofta citerade FN-rapporten International Definition and Measurement of Standards and Levels of Living från år 1954, men

också i de promemorior kring sociala välfardsproblem och kring pro-

blemet att mäta i vilken utsträckning som man inom olika länder lyckats nå målet att skapa social välfärd (t ex inom den svenska låginkomstutred- Problemet brukar ningen). ofta föras samman med det svåra problemet att finna ”indikatorer”, som kan användas för att fastställa i vilken

utsträckning det uppställda målet har förverkligats (t ex olika mått på

genomsnittlig livslängd som indikator på att man lyckats

förverkliga

uppställda mål på hälsoområdet, eller olika mått på kunskapsnivå för att kontrollera att man lyckats förverkliga uppställda mål på utbildningsornrådet). Till de forskare som sysslar med dessa problem hör bl a Raymond A. Bauer och hans kollegor (som tillsammans ut boken ”Social gett lndicators”, Cambridge Mass., 1966) och forskare och administratörer i Frankrike och Japan. Enligt det synsätt som man utgår från inom dessa består arbetet -

forskargrupper på att skapa social välfärd summariskt

uttryckt i att se till att resurser för tillgodoseendet av ett antal angivna behov finns till hands i ett samhälle. Eller försiktigare formulerat: att alla människor i ett samhälle har möjlighet att få dessa behov tillgodosedda i en viss, klart angiven utsträckning. Böcker och bokläsande har uppenbarligen ett brett

funktionsspekt-

rum. Det kan ge människan ökade kunskaper och därmed större möjligheter att skaffa eller behålla ett arbete, att behålla sin hälsa, att förändra sin miljö, att skaffa sig inflytande och makt. Men läsandet kan även bli en väg till skönhetsupplevelser och jag-profilering. ”Visa mig dina böcker och jag vet vem du är.” Läsandet kan också fungera som ett tecken på och medel till att bygga upp solidaritet med dem man litar på och dem man vill samverka med, som en väg in i en social, kulturell och andlig gemenskap. Samtidigt måste man hålla i minnet att många människor väljer andra vägar än bokläsning för att tillgodose sådana behov, men för många blir läsandet utan tvivel ett av de mest använda sätten (för många det sätt som de helst väljer) att nå mål av detta slag. Samtidigt som man konstaterar att bokläsandet kan bidra till fyllandet av ett brett spektrum av specifika behov, är det viktigt att hålla i minnet att läsandet också kan tillgodose mera övergripande men inte alltid så tydligt upplevda och insedda behov. Dit hör det behov av att få reda på vad andra människor tänker, känner och vill, som vi redan talat om. Genom läsandet gör vi det troligen i regel på ett mindre påtagligt och

EE å

å .å

-mmzmuozåczom

.öm §0 A

.8230753

oo

.ä awam 0200.5 aoâoâ_

:m

-mamxmcoEow

Em _ .E

nä.:

m a. :z a. :s

:osuøzomi

V

_3039_

:§2

mEuou

.soamâoe _examina_ .examine .examine

m3=

azñaams .ömmåoimz

...EZ

mammas mammas

:ou

mammas axla. :gåva 0053.5 wcmmzü.

E0

:m :m mm :m :n

\ .ac

an?

a: \

oucauo:

mammas

a.

.äammbs mcmm Magma

»CE

a. .to

mamma:

mammas massan:

//

52m..

sam :áwâaw

a. \\

a. a. a.

mammas m=mmas _ovan_ mâmas vagnen

så

a.

0.8.:

mammas

vom

:u

SOU 1972 :2O

mindre effektivt sätt än genom det direkt lyssnandet till vad en människa säger när hon talar till oss med sin egen röst, som individ till individ. Men trots att läsandet inte alls i samma utsträckning som lyssnandet ingår i ett direkt samspel mellan människor, där de agerande växelvis är givare och mottagare, kan läsandet säkerligen till en del fylla människors behov av att lära känna varandra, att spränga det egna jagets upplevelseram och därmed göra dem delaktiga i varandras upplevelser och livsvillkor. Allt detta kan sammanfattas genom att säga att vi har genomfört denna kartläggning av läsvanor och bokvanor i fem svenska samhällen i övertygelsen om att böcker och läsning spelar en viktig roll i människors livi dagens svenska samhälle.

1.2 Valet av undersökningsomrâden Föreställningen att läsandet kan fylla en rad viktiga funktioner irriänniskans liv var alltså en väsentlig utgångspunkt för Litteraturutredningens studier av läsvanorna i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen, Skellefteå och Jörn under år 1969. Vi utgick från att läsandet är en aktivitet, som de flesta människor i det svenska samhället ägnar en hel del tid åt, och att det är en aktivitet som - parallellt med andra aktiviteter tillgodoser många viktiga behov hos människor, deras kunskapsbehov deras skön-

hetsbehov, deras profleringsbehov och deras behov av gemenskap och

glädje. Vi utgick också från att det är en väsentlig samhällelig uppgift att vidta åtgärder, som gör det lättare for alla att få tag i de böcker som de upplever ett behov av att läsa. Våra studier skulle fastställa utgångspunkten för en intensifierad verksamhet vid biblioteken i våra fem utvalda samhällen i syfte att ge invånarna en ökad tillgång till böcker

(och andra tryckta texter). Vi utgick i våra planer från den enkla tanken att befolkningen i dessa (och i alla andra) svenska samhällen skulle läsa

mera böcker, om de genom biblioteken fick ökad tillgång till böcker och särskilt om de genom biblioteken fick tillgång till just de böcker, som tillgodosåg dessa behov. Vi räknade med att de böcker, som fanns på biblioteken, skulle användas mera om biblioteken genom att bredda sin verksamhet blev en fungerande mötesplats och för människor

träffpunkt

i samhället, om bibliotekspersonalen i större utsträckning än vad den hittills brukat göra spred information om sina böcker och sina aktiviteter, och om bibliotekspersonalen såg till att människor inom området i ökad utsträckning fick tillgång till böcker i eller i närheten av sina bostäder och arbetsplatser.

Figur 1.1 l det ”goda samhället skall alla människor (så långt det är möjligt) ha tillgång till de ”faciliteter”, som i denna hierarkiska resursmodell” har placerats på nivåerna 1-4 och därmed få tillgång till de möjligheter till aktiviteter och upplevelser”, som har placerats på nivåerna .›-6. En typ av resurser, vars förekomst är en förutsättning för att en annan typ av resurser skall kunna fungera, har förknippats med denna andra resurstyp genom en pil. A98 betyder att t ex tillgång till bostad” är en förutsättning för att mera specifika ”hälsoresurser” skall fungera. l figuren har endast de viktigaste” av dessa förutsättningssamband” markerats. De resursfält”, där böcker idagens samhälle utgör en väsentlig del av resurserna, har i figuren markerats med en rektangel med grovdragna linjer.

Svaret på frågan om den intensifierade verksamheten vid bibliotekeni de fem verkligen ledde till ett ökat läsande undersökningsområdena kommer Den vi inte att ge i den här boken, utan i en ”fortsättningsbok. nu boken har karaktären av en helt fristående studie av läs-

föreliggande och bokvanoma i några svenska samhällen, som dock självfallet kommer

av

att bidra till att vi får större möjligheter än eljest att analysera effekten experimentverksamheten vid biblioteken. Här kommer vi att berätta om utgångsläget. Vi kommer också att ge

oss in på den svåra att försöka förklara hur detta utgångsläge

uppgiften

har växt fram inom dessa fem samhällen. Valet skedde inte Vår utav undersökningsområden slumpmässigt. - direktiv - var att vi skulle

gångspunkt som angavs i utredningens

studera effekten av en intensiñerad biblioteksverksamhet i några miljöer, som kunde betecknas som ”kulturfattiga” med avseende på omfattningen

på sitt kulturutbud. Så här stod det i direktiven: Vidare bör till det förutnämnda stödet till i anslutning statliga av de kommunala bibliotekens verksamhet ett par experiutveckling mentella biblioteksundersökningar kunna göras med syfte att utnyttja resultaten av de sociologiska undersökningarna. Det sociologiska materialet bör därvid bilda underlag för bibliotekens planläggning av sina informationsåtgärder, serviceformer och allmänkulturella verksamhet. bör mätas och bibliotekens lokala Effekten av vidtagna åtgärder organisationsformer uppmärksammas. Som ett led i arbetet med att utveckla konsumtionsfrämjande åtgärder bör de sakkunniga försöksvis pröva om den verksamhet för att etablera kontakter mellan författare och publik, som redan har påbörjats genom Författarcentrum och biblioteken, kan ytterligare stödjas och utvecklas. till samarbete med verksamheterna för riksteater, riksut- Möjligheten ställningar och rikskonserter, liksom med folkbildningsorganisationernas föreläsningsbyrå och studieförbunden bör därvid uppmärksammas. De nya initiativ som kan erfordras bör särskilt inriktas på kulturfattiga orter och befolkningsgrupper”. Vi hade inte tillgång till och har fortfarande inte tillgång till den sorts som gör det möjligt att med säkerhet ”peka ut” ett ”kulturstatistik”, antal samhällen som är ”kulturfattiga” iden vaga mening som direktiven här använder detta uttryck. finns tre slags i det svenska

Vi utgick i vårt sökande från attdet miljöer

samhället, beträffande vilka det enligt vår uppfattning med visst fog har hävdats att de är ”kulturfattiga” i den meningen att det inom dessa endast finns ett begränsat utbud av möjligheter till ett intensivt

miljöer

och varierat fritidsliv inom miljöns ram. (l) En är de stora städernas och förorter, som brukar betecknas som kulturfattiga i utkantsmiljöer

jämförelse med dessa städers city-miljöer. (2) En annan är tätorternai

som kulturfattiga med norra Sverige, som ofta karaktäriseras ijämförelse

jämförbara tätorter i landets södra del. (3) En tredje av dessa miljöer är

glesbygden, som uppenbarligen i regel har ett mycket mera begränsat kulturutbud än de större tätorternas i sin närhet. - vr Från dessa utgångspunkter och med hänsynstagande till en mängd ,q El - ut de fem undersök- *å praktiska omständigheter valde vi så småningom ä stadsdelen Kirseberg ivästra Malmö, stadsdelen Oxhagen ningsområdena: :ä

i Örebro, stadsdelen Skärholmen i Stockholm (inklusive satellitorterna” Sätra och Vårberg), tätorten Skellefteå samt Jöms församling (ca 6 mil

nordost om Skellefteå). l kapitel 2 kommer vi att ge läsaren en mera detaljerad bild av dessa fem miljöer. Här kommer vi att nöja oss med att inledningsvis presentera dem mycket kortfattat. Kirseberg ligger i Malmös nordöstra del och är genom trañkanläggningar ganska avskilt från Malmö i övrigt. I söder finns järnvägen Malmö-Simrishamn och stora spårområden, i väster löper motorvägen och järnvägen Malmö-Lund parallellt med varandra och i öster ligger

Bulltofta flygplats.

Namnet Kirseberg finns belagt från medeltiden, då man lär ha bränt häxor på Kirsebergs backar, som då låg utanför det dåvarande Malmö. Kirseberg låg emellertid inom det Malmö som visas på den första fullt vederhäftiga kartan över Malmö från år 1697. Vid denna tid var Kirseberg troligen platsen för ängar och betesmarker, ett par lantgårdar, några krogar längs landsvägen österut, en kvarn och en mycket begränsad bebyggelse. Mot slutet av 1800-talet började Kirseberg alltmer anta karaktären av förstad till Malmö och växte så småningom nästan samman med den gamla staden innanför kanalerna; de stora trafikledema och flygplatsens läge gör dock att Kirseberg fortfarande upplevs som en avskild och från det övriga Malmö något isolerad stadsdel. Området bebos i dag i stor utsträckning av personer med låga inkomster. Bebyggelsen är delvis mycket nedsliten och slumbetonad. Oxhagen ligger västerut i förhållande till Örebro centrum på ett avstånd av ca 2 km. Norr om Oxhagen med ligger ett skogsparti promenadvägar och motionsområden. Oxhagen begränsas i söder av Karlsundsvägen, som är en genomfartsled västerut. Mellan bostadsornrådet och leden finns en ”skärm” i form av en jordvall, vilket gör att de som bor i området inte märker den genomgående trafiken särskilt

mycket. Till vårt undersökningsområde vid Oxhagen hör Älvtomta, ett

område med i huvudsak äldre villor, som ligger strax söder om Karlsundsvägen. Oxhagen byggdes som ett led i det utbyggnadsprogram, som Örebro har satsat på under 1950- och 60-talen. Stadsdelen tillkom i tre etapper under åren 1963-1967. Området innehåller både villor och

flerfamiljshus. Det kan karaktäriseras som en förort där det bor jämförel-

sevis mânga personer med hög utbildning och där Örebroare i regel anser att det är fint att bo. Undersökningsområdet Skärholmen består av stadsdelarna Sätra, Skärholmen och Vårberg. Tillsammans med Bredäng bildar de Skärholmens församling. Sätra ligger närmast Stockholms city; Vårberg och Skärholmen ligger båda längs Stockholms gräns mot Huddinge kommun. Genom området löper en av tunnelbanans sydvästra linjer. I öster begränsas det av nya Södertäljevägen och i väster av Mälaren. I söder gränsar det till Vårby i Huddinge kommun och i norr till stadsdelen Bredäng, som ligger närmare Stockholms centrala del. Stockholms city ligger i nordost på ett avstånd av 12 km. En tydlig skiljelinje bestående av två bergssluttningar och en mellanliggande dal skiljer Sätra från Skärholmen och Vårberg. Mellan Skärholmen och Vårberg finns det inte någon lika tydlig gräns. Karaktäristiskt för hela området är dess starkt kuperade

terräng med bergshöjder och dalgångar. Redan när man höll på med att utarbeta riktlinjerna för utvecklingen av Vällingby centrum hade man i Stockholm tankar på att skapa en stadsdelsgrupp med ett storcentrum i området Sätra-Vårberg. Detta var ett attraktivt område för sommarstugebebyggelse och på den tiden friluftsliv. Före år 1961 låg stadsdelarna Skärholmen och Vårberg i Huddinge kommun, men marken ägdes till stor del av Stockholms stad. Efter förhandlingar mellan staden och Huddinge kommun kom gränsen mot Huddinge att flyttas söderut, så att en del av Vårby och hela Skärholmen införlivades med Stockholms stad. Sätra låg redan tidigare innanför Stockholms stadsgräns. Ur många synpunkter utgör Skärholmen i dag en pendang i söder till Vällingby i stadens norra del. Skellefteå stad av i dag är resultatet av en vid årsskiftet 1966/67 genomförd sarnmanläggning av Skellefteå stad. Skellefteå landskommun samt kommunerna Bureå, Byske och Jörn. Invånarantalet i denna stad” är ca 40 000 Tätorten Skellefteå är den ”utvidgade personer. dominerande centralorten i den utvidgade staden. Den är vårt fjärde undersökningsområde, och har ca 26 600 invånare. Skellefteå har vuxit upp som en handelsplats och blev stad år 1845. Den kan i dag betecknas den fungerar som centralort för ett som en typisk norrländsk kuststad; stort omland och är en mångsidig serviceort. Jörns församling är belägen inom Skellefteå kommun i nordöstra delen av Västerbotten och består av tätorten Jörn och den omgivande landsbygden. Avståndet från Jörn till Skellefteå tätort är 62 km. Närmaste

större orter är Boliden (ca 30 km på vägen mot Skellefteå) och Glommersträsk (ca 30 km på vågen mot Arvidsjaur).

Jörns församling är en skogsbygd med tämligen stora nivåskillnader och med många myrar, träsk och vattendrag. I själva tätorten Jörn finns det inga större nivåskillnader. Den är omgiven av sankmark och skogsmark. Genom samhället flyter Grundträskån. Sedan orten grundlades vid slutet av 1700-talet, har den försett omlandet med varor och tjänster och haft en del hantverk och industri. Jörns betydelse som serviceort och kommuncentrum har minskat efter sammanslagningen med Skellefteå. På

1950-talet rationaliserades jämvägsdriften och överflyttades i stor utsträckning till Bastuträsk söder om Jörn. Bolidens gruvaktiebolag frakta-

de tidigare i stor utsträckning sin malm på järnvägen över Jöm. När gruvbolaget i allt högre grad började med frakter per lastbil ledde detta till att landsvägen ökade i betydelse på järnvägens bekostnad. En av ortens centrum från området kring järnvägsstationen till

förskjutning

området kring busstationen har ägt rum på senare år. Bebyggelsen och serviceanläggningarna ligger nu koncentrerade längs genomfartsleden. Kirseberg kan karaktäriseras som en delvis förslummad arbetarstadsdel

med ett mycket begränsat utbud av möjligheter till fritidsaktiviteter.

Oxhagen i Örebro och Skärholmen i Stockholm är två typiska ”sovstädef”. I Oxhagen finns det endast ett fåtal service-anläggningar. I Skärholmen finns det betydligt fler serviceanläggningar. I den intensiva debatten som förts under de senaste åren beträffande utformningen av detta bostadsområde har det emellertid ofta ifrågasätts om

stadsdelen inte är möjligheter till fritidsaktiviteter av underförsörjd på

olika slag. Skellefteå valdes till undersökningsområde därför att orten genom sitt

läge i norra delen av Sverige kan antas ha begränsade möjligheter att

bygga upp ett varierat utbud av aktivitetsalternativ på kulturområdet. Jörn och den omkringliggande glesbygden är ett exempel på en starkt isolerad landsbygdsmiljö i ett markerat avfolkningsområde med ett starkt begränsat kulturutbud.

1.3 Befolkningen i de fem undersökningsomrâdena

Befolkningens storlek i de fem undersökningsområdena framgår av nedanstående tablå. Genom den intervjuundersökning, som vi utfört i de fem undersökningsområdena, har vi fått en ganska god bild av vilka slags arbeten som den yrkesverksamma befolkningen har, se tabell 1.3. I Kirseberg arbetar den yrkesverksamma befolkningen i stor utsträckning inom tillverknings-

industrin (ca 45 %). l Oxhagen och Skärholmen arbetar endast 15-20 %

av de yrkesverksamma personerna i tillverkningsindustrier. Där finns det i stället ett stort antal personer som arbetar inom administration och med kameralt och kommersiellt arbete. Skellefteå har en jämnare fördelning mellan å ena sidan yrkesverksammai tillverkningsindustrin och å andra sidan yrkesverksamma inom administration och med kameralt och kommersiellt arbete. I Jörn arbetar ca 40 % av de förvärvsarbetande inom

olika tillverkningsindustrier och inom gruvdriften i det närbelägna Boli-

den. Ca 15 % arbetar inom jordbruk och skogsbruk. Man kan fråga sig om vi genom vår urvalsmetod fått med orter, som på ett markant sätt awiker från andra svenska samhällen vad beträffar befolkningsstrukturen. Hur är det tex med utbildningsnivån inom befolkningen inom dessa fem undersökningsområden? Tabell 1.4. ger underlag för en jämförande diskussion.

J ämförelsesiffroma är hämtade från data från låginkomstutredningens

representativa stickprov ur landets hela befolkning i åldern 15-75 år

(vårt eget stickprov omfattar endast personer i åldern 16-69 år; skillnaden mellan åldersfördelningarnas spännvidd är emellertid inte större än att en jämförelse är försvarlig).

Skärholmen (i Stockholms kommun) 24 700 748 000 Skellefteå tätort (i Skellefteå kommun) 26 600 60 000 Jörn (i Skellefteå kommun) 3 700 60 000

.m oda_ oda_ ado_ oda_ oda_ oda_ oda_ oda_ oda_ oda_ oda_ oda_

:Sch 13:4. mmm mmm mmm mmm mmm

ma_ mm_ mm_ mm_ _mm S_ mm_

m.__ 53 m.m_ 5G

.a

m. E: md_ _NN ma» a.: »dv Q3 m3

NEEBM .måñoo ovcñuøä _ocoüon

mm mm om mm mv 3 mm

_S=

å

mv_ _.__ ä_ os.

m.v m.v m.m Qm m._ _.v d... vd

om m.v_ m.__ _.m_ md_

.ouäuom

m m

a_ o_ __ wm om 2 om v_ m_

_o_

v.m m.m v.m Q_ m.m

.m ä» md_ mdm ?m »vw a.mm md_

-mm8:u_uo

m m m

»Spå

mv mm om v_ om

_S: mom

t. å .___,_. å_

I

.m »K m.v 3 md E. md m.m m.m m.m md 0._

-83_

-tommcmah -mu__:=8

.mCOZ 802m _35_

m 0 m m _

._00 n_ o_ m_ m_ _m I m_

1 I l I I I I I

.m md 3 NM. od

:oo

-fünønzm

.mcovmuøhømmiøxcåovcs

.§80 -main QuODHN _a8

_ I I _ m u I i 1 I n I

1 I 1 i

v._ m._ Qm v.m _._ md md

m WH_

.mm

-83 .§35 .mmoü -åtog 23:e.

m m m m _ m

._00 80._

I mm I I I

ä

80a

o.m 3 m.m od od ñm vd m? o.v m.m

ou å _.m_ md_

-_w._o88ov_

.ä

30D 3:5.

m n m m

Eu __ ä m_ m_ 2 __ m_ om

ooawuoemmåmñøo

o.m _.m ca m.m m._ wa od m.m

m m.__ ä? _mm _um_

89_

__9583_ -_0385

u m m v

.v.28 080:_ 135m

__ __ vm _m ä» om m_

:oo mm_

DU I I x I

.s m_ m.v md _.m md md vd _.o

AEEU ?tabu

UGNT_

näsan _3:

v m _ I I _ I I _

o_ m_ vm

809m

md md

mmm

m.m

md_

_._.

.s ämm E_ Em o.mm v.m_ v.m_

_83_

.m8

-a8=__._m__

.oñåa

m

.naxmñz .02208 .aaxmaoz .vise

m

.§28 aim.. 809mm _a_:

vm ä. om mm __ w_ wm m_

mom

Z Jm: :oo om_

9C.

:SoH :SoH

82.35_ :owêxo 8083585 mocåøgm kOEAÃvN msââc_ aäâxo åssoeea mååüa

§3. EE. En_

00 OO

E3

En.. å §3

DU

S00

.mass .S093

.o›m

_ om: :w §2

NGQUWMEOmMECMDmMQUCB

-_85 mode_ :SE .w mä.

.C3 :oo

.sam §2

.övBm noE møäau å mp0 95x2 .m

Som

ou

-..må :ego: S2

...väns

:m

Em

o.

-xoâm

m.: Q3 9.3

-..cum :so: nå. os.:

Svan_

:M

mom_

:owåxo

m.

nä 0.5 3a

0.00_

2 :m

Swzåmñcumnas

-cs ...oo

Ezüm 82

m.

massan

man

in_

m.

.oumam

Q3

va.: å §0 ä 0.00_

MMSO

cam

Qm

m.:

.ombm män :m S.: 0.9.:

mcmåouöm

mEaå

Qom Q2 mä

-85 32 069

naozwcoooum

:M

omioå

än

m.: _d_

_oåos

...S

92:

. Em

_ :m ä.:

maowizvzowom

5=» :Sch

si.:

-minä

.kcoømuøhoomxzåg

*S305

:omcmwøcocom -ozoäåox -omååoxuz

.a_ov_s=o.

uoE :o:

msaciz:

mzcmmgzcuiüb :omsmwionow :ozaxoacuusam

.nåo

w§3==a _xoxmäom .wäxâaom

må

:o:

NNMQQH ...I _sem_ _.o :o 2.5: mi: 20% »v52 man..

Jämför man utbildningsnivån i de fem undersökningsområdena med den för landet i sin helhet kan man konstatera att den är högre i Oxhagen och i Skärholmen, något lägre i Skellefteå och i Kirseberg och mycket lägre i Jörn.

Vi har också jämfört utbildningsnivån i de fem undersökningsområ-

dena med den i de närmast jämförbara bebyggelsemiljöer, som vi har data

om genom låginkomstutredningen. De mest markanta skillnaderna mellan

utbildningsstrukturen i våra fem undersökningsområden och i de valda

”jämförelsemiljöerna” är den låga andelen invånare med enbart folkskole-

utbildning (eller ej genomgången grundskola) och den höga andelen invånare med studentexamen eller högre utbildning i Oxhagen (i järn» förelse med den i andra svenska städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö) och Skärholmen (i jämförelse med Stor-Stockholrn). Särskilt för Oxhagens del är awikelsen mycket markant. Skellefteå har ungefárligen samma fördelning på olika utbildningsgrupper som befolkningen ilandets städer i övrigt (med undantag av de tre nämnda ”storstäderna”) och Jörn

har ungefärligen samma fördelning på utbildningsnivå som befolkningen

på landsbygden i sin helhet. De största awikelserna består i att både Skellefteå och Jörn har färre invånare med enbart folkskolestudier än vad

som finns i de båda jämförelsemiljöerna”. l Kirseberg finns det en något

lägre andel personer med enbart folkskoleutbildning än i Stor-Malmö, men samtidigt också en markant lägre andel personer med studentexamen eller högre utbildning än i Stor-Malmö. Inget av undersökningsområ-

dena kan följaktligen i jämförelse med relevanta ”jämförelsemiljöer”

karaktäriseras som ett område där befolkningen har en genomsnittlig låg utbildningsnivå. Ett par av dem, Oxhagen och Skärholmen, har tvärtom

en mycket hög respektive ganska hög utbildningsnivå i jämförelse med

relevanta jämförelsemiljöer.

För att få ett svar på den viktiga frågan, om befolkningen i de områden där den intensifierade biblioteksverksamheten skulle bedrivas, i utgångsläget hade en låg eller hög frekvens för olika av

jämförelsevis typer

fritidsaktiviteter, hade det varit av stort värde om vi hade kunnat jämföra de i vår erhållna siffrorna för olika fritidsaktiviteter

intervjuundersökning

med svaren på samma frågeserie från ett representativt stickprov ur landets befolkning och från representativa stickprov ur befolkningen i de orter, där undersökningsområden är belägna (eller liknande orter). En

förutsättning för att resultaten av sådana jämförelser skall ge lätt-tolkade

resultat är emellertid att de data, som jämförs med varandra härrör från undersökningar som utförts vid ungefärligen samma tidpunkt. Några data av denna typ står tyvärr inte till vårt förfogande. Vid planeringen av våra sociologiska studier övervägde vi att genomföra en sådan studie på ett riksomfattande stickprov, men det visade sig rätt snart att det av ekonomiska skäl inte var möjligt att göra detta. För att ändå få ett visst underlag för att besvara den ställda frågan har vi emellertid i efterhand jämfört de erhållna aktivitetsfrekvenserna för de fem undersökningsområden med motsvarande resultat från några studier av fritidsanvändning, som Harald Swedner utfört under åren 1962-1965. I dessa studier har frekvenserna för en rad olika fritidsaktiviteter beräknats på grundval av svaren på samma typ av frågeserie, som använts

i Litteraturutredningens studie. De studier, som vi kunnat utnyttja som

jämförelsematerial är:

a en av Harald Swedner i samarbete med Sifo utförd intervjuundersök-

ning om fritidsaktiviteter i november 1964 inom ett slumpmässigt stickprov av landets befolkning i åldern 15 år och äldre (ca 1200

intervjupersoner)

b en av Harald Swedner vid Sociologiska Institutionen i Lund utförd intervjuundersökning om fritidsaktiviteter i maj 1962 med ett slumpmässigt stickprov ur Malmös befolkning i åldern 17-66 år (totalt

intervjuades ca 500 personer)

c en av Harald Swedner vid Sociologiska Institutionen i Lund utförd intervjuundersökning i maj 1964 med ett slumpmässigt stickprov ur Malmös befolkning i åldern 15-69 år (totalt intervjuades ca 500

personer)

d en i samarbete med Sifo utförd intervjuundersökning med ett slumpav Stockholms befolkning i åldern 15-70 år i mässigt stickprov

november 1965 (totalt intervjuades ca 950 personer): denna undersök-

ning utfördes under ledning av Harald Swedner på uppdrag av Stadskollegiet i Stockholm.

I tabell 1.5a (män) och tabell 1.Sb (kvinnor) redovisas för nio olika fritidsaktiviteter hur stor procentuell andel av de intervjuade männen och

kvinnorna, som ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet högst 3 ggr per år, 4-24 ggr per år (för vissa aktiviteter 3-11 ggr per år) och minst 24 ggr per år (för vissa aktiviteter minst 12 ggr per år) i Sverige i sin helhet år 1964 och i de fem undersökningsområdena år 1969. De aktiviteter, som tagits med i denna sammanställning, är de, för vilka frågan formulerats på samma eller i det närmaste samma sätt i samtliga dessa undersökningar. Våra data om frekvenserna för de olika fritidsaktiviteterna redovisas här för de båda Malmöundersökningarna och för Stor-Stockholmsundersökningen för hela den studerade gruppen, medan de för Sifos landsomfattande stickprov redovisas (a) för de intervjupersoner som är bosatta i Stockholm, (b) för de intervjupersoner som är bosatta i övriga städer, och

(c) för intervjupersoner som bor på landsbygden.

I tabell 1.5 a och tabell 1.Sb har vi med hela och streckade rektanglar markerat de av Litteraturutredningens undersökningsområden, där den procentuella andelen av de intervjuade, som ägnat sig åt aktiviteten minst 4 ggr per år, är minst 5 % högre eller lägre än för stickprovet ur landets befolkning år 1964. I tabell l.6a och tabell l.6b har vi med rektanglar av samma slag markerat de av de fem undersökningsområdena, där den procentuella andelen av de intervjuade, som ägnat sig åt aktiviteten minst 4 ggr per år, är minst 5 % högre eller minst 5 % lägre än för de intervjuade i den närmast jämförliga bebyggelsemiljö, för vilken vi har tillgång till motsvarande data. De bebyggelsemiljöer, som vi idessa tabeller jämför med våra undersökningsområden, är följande: a den intervjuade gruppen i Kirseberg jämförs med den intervjuade gruppen i Malmö från år 1964

b den intervjuade gruppen i Oxhagen jämförs med den intervjuade

Tabell 1.5a Antal besök på olika fritidsinstitutioner inom landets befolkning i sin helhet år 1964 och inom befolkningen i de fem undersökningsområdena är 1969 (män). Aktivitet Antal Procent ggr/år . . .. Sverige Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jom (1964) (1969) (1969) (1969) (1969) (1969)

:_74: ;_94 _2_j _

Antal intervjuade 611 222 223 195 138 155 Anm Jämförelser mellan rikssiffror från år 1964 och siffror från frekvenssiffrorna från de fem områden som Litteraturutredningen studerade 1969. Om procentsiffroma för utövandet av en aktivitet minst 4 ggr/år är minst 5 % högre inom ett av dessa undersökningsområden än motsvarande procentsiffra för landet i sing helhet, markeras detta med D, om den i motsvarande grad är lägre, markeras detta med 5:3.

gruppen från andra städer än storstäderna från år 1964 c den intervjuade gruppen i Skärholmen jämförs med den intervjuade gruppen från Stor-Stockholm från år 1965 d den intervjuade gruppen från Skellefteå jämförs med den intervjuade gruppen från andra städer än storstäderna från år 1964. e den intervjuade gruppen från Jörn jämförs med den intervjuade gruppen från landsbygden från år 1964

Andelen inom befolkningen som gjort minst fyra biblioteksbesök var under tolv månader år 1969 högre för befolkningen i samtliga fem

Tabell 1.5b Antal besök på olika fritidsinstitutioner inom landets befolkning i sin helhet år 1964 och inom befolkningen i de fem undersökningsområdena år 1969 (kvinnor). Aktivitet Antal Procent sgr/ år Sverige Kirseberg Oxhagen Skärholmen Skellefteå Jörn (1964) (1969) (1969) (1969) (1969) (1969)

Antal intervjuade 579 183 261 226 167 126

Anm Jämförelser mellan rikssiffror från år 1964 och siffror från frekvenssiffrorna från de fem områden som Litteraturutredningen studerade 1969. Om procentsiffroma för utövandet av en aktivitet minst 4 ggr/âr är minst 5 % högre inom ett av dessa Lmdersökningsområden än motsvarande procentsiffra för landet i sin helhet, markeras detta med D, om den på motsvarande sätt är lägre, markeras detta med tj.

undersökningsområden än för befolkningen i landet i sin helhet år 1965. Denna skillnad kan i princip tänkas bero på tre olika typer av omständigheter, nämligen (a) att befolkningsstrukturen i de fem undersökningsornrådena avviker från den i landet i sin helhet på ett sådant sätt att det är rimligt att räkna med en högre genomsnittlig biblioteksbesöksfrekvens

(t ex att ar hogre), på det till

utbildnrngsnivån (b) att .underåren 19164 lmbhotekens utlåmngs_

1969 generellt bl1v1t vanligare att folk 1 Sver1ge besoker bibliotek , eller Statistik tyder på att så

(c) på att var och en av de fem undersökningsorterna av ortspecifika skäl har varit fallet; antalet

“tlånade bam ökade har en hög biblioteksbesöksfrekvens (t ex därför att bokintresset tradi- .. . . under åren 1964-1969 t. ut ar k t t e s or t inom un erso mngsomr d k åd ete n er att bbl. 1 1ote et k å,

.10ne myc från 29 nmjonuper

1 undersökmngsområdet är mycket välskött och attraktivt). till 47 miljoner per år.

De höga frekvenssiffrorna för biblioteksbesök i de fem undersöknings-

områdena år 1969 ijämförelse med rikssiffrorna för år 1965, kan bero på

att alla dessa tre omständigheter i varierande utsträckning bidrager till de funna skillnaderna. Samma uppsättning av förklarande faktorer ligger sannolikt bakom det förhållandet att frekvensen för deltagande istudie-

cirkelverksamhet och andra former för vuxenstudier överlag är högre i

de fem undersökningsområdena (år 1969) än för det representativa stickprovet ur landets befolkning (år 1964). Biobesöksfrekvensen är däremot lägre i jämförliga områden än år 1964 både bland männen och kvinnorna i fyra av de fem undersökningsområdena. Undantaget är Skärholmen, där en ny modern biograf utgör ett av de få fritidssysselsättningsalternativen. I Kirseberg och i0xhagen finns det inte någon biograflokal, vilket rimligen bidrar till de låga biobesöksfrekvenserna inom dessa undersökningsområden. I Skellefteå och Jörn är det tänkbart att de religiösa organisationernas starka ställning bidrar (se härom längre fram på s 170-171 i denna bok) till den låga biobesöksfrekvensen. Det är också tänkbart att ett sjunkande intresse för biobesök landet över (på grund av konkurrensen från TV) har bidragit till de låga biobesöksfrekvenserna inom dessa undersökningsområden. Teaterbesöksfrekvensen var år 1969 något högre eller i det närmaste lika hög inom befolkningen i de tre förortsomrâdena Skärholmen, Oxhagen och Kirseberg (som alla har möjligheter att inom den stad de

bor i gå på teatern) som inom ett representativt stickprov ur landets

befolkning från år 1964. Siffrorna för teaterbesök var däremot lägre än rikssiffrorna i Skellefteå och - särskilt markant - i Jörn, vilket självfallet hänger samman med det begränsade utbudet av teaterföreställningar för befolkningen inom dessa två undersökningsområden. Det är också tänkbart att de låga teaterbesöksfrekvenserna i dessa två undersökningsområden har något att göra med de religiösa samfundens starka ställning

inom dessa två undersökningsområden. (Vi återkommer till problemet

om de religiösa förhållandena i dessa två undersökningsområden längre

fram i rapporten.)

Att de religiösa grupperna har en stark ställning där framgår av den i

jämförelse med de övriga undersökningsområdena och i jämförelse med

rikssiffrorna höga besöksfrekvensen för gudstjänster bland både män och kvinnor i Skellefteå och Jörn. Besöksfrekvensen är särskilt högi Skellefteå, vilket stämmer väl med det faktum att Skellefteåtrakten sedan lång tid har varit ett starkt fäste för en lågkyrklig väckelsefrornhet. Vi vet också att procentandelen personer, som är medlemmar i något religiöst samfund eller någon religiös organisation, är högre i Skellefteå än i de övriga undersökningsområdena. När det gäller konsertbesöken består den mest markanta avvikelsen från rikssiffrorna i den låga besöksfrekvensen i Jörn, vilken rimligen hänger samman med ett lågt utbud av konsertbesöksmöjligheter i detta undersökningsområde. Utan att närmare gå in på några tänkbara orsaksförklaringar kan vi också konstatera att invånarna i de fem undersökningsområdena har en

jämförelsevis låg besöksfrekvens för deltagande i förenings- och styrelse-

sammanträden (både bland män och kvinnor) och en förhållandevis hög

frekvens för deltagande i idrottsaktiviteter (både som aktiva utövare och som åskådare). När vi istället i tabell 1.6a och 1.6b jämför frekvenserna för dessa

fritidsaktiviteter med frekvenserna i de utvalda ”jämförelsemiljöerna”

finner vi för Kirsebergs del att de flesta besöksfrekvenserna där är lägre än inom befolkningen i Malmö i sin helhet. Det motsatta gäller för Oxhagen, där frekvensen för flertalet av de studerade aktiviteterna är högre än frekvenserna inom befolkningen inom ickestorstäder (dvs alla städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö). Detta gäller även för männen i Skellefteå (men av någon okänd anledning inte för kvinnorna). Speciellt markant är för Skellefteås del den i jämförelse med denna

jämförelsemiljön höga besöksfrekvensen för gudstjänster både bland

män och kvinnor. När man jämför Jörn (år 1969) med landsbygden i sin helhet (år 1964) framstår inte Jörn som något påtagligt lågaktivitetsområde vad beträffar de studerade fritidsaktiviteterna (vilket orten däremot gjorde när vi jämförde med befolkningen i landet i sin helhet). Bilden av Skärholmen som ett högaktivitetsområde dämpas markant, när man jämför befolkningen där (år 1969) med befolkningen i Stor- Stockholm i sin helhet (år 1965). Ett intressant förhållande är att biblioteksbesöksfrekvensen är hög i samtliga fem undersökningsområden när man på detta sätt jämför med relevanta ”jämförelsemiljöer”. Detta kan vara en följd av det faktum att vi vid valet av undersökningsområden sökte oss till områden med ur

lokalsynpunkt ”utvecklingsdugliga” bibliotek. En av de faktorer som

styrde vårt val av undersökningsområden var att det inom området måste finnas en bibliotekslokal, som skulle kunna härbärgera en expanderande verksamhet under ett experimentår”. I den intervjuundersökning, som låginkomstutredningen genomförde under år 1968, och från vilken vi redan redovisat utbildningsdata ingick en fråga om hur många hyllmeter böcker som fanns i den intervjuades bostad. Samma fråga ställdes i den intervjuundersökning, som vi utförde i de fem undersökningsområdena i november-december 1969. I båda undersökningarna använde vi dessutom vid bearbetningen av materialet samma kategorier när vi delade in de intervjuade efter utbildningsnivå. I tabell 1.7, som är baserad på en specialkörning av låginkomstutredningens data, har vi följaktligen möjlighet att för varje undersökningsom-

råde få ett svar på frågan (a) om befolkningen i de fem undersöknings-

områdena totalt sett har färre eller fler hyllmeter böcker i sin bostad än befolkningen i landet i sin helhet respektive befolkningen i en viss ”jämförelsemiljö”. Tabellen ger också svar på frågan (b) om invånare i de fem undersökningsområdena med en viss utbildning har färre eller fler hyllmeter i sin bostad än personer med samma utbildning i landet i sin

helhet respektive i de utvalda jämförelseområdena”.

Ser vi först på totalsiffrorna (nederst i tabellen) finner vi att invånarna i Oxhagen och Skärholmen oftare har minst fem hyllmeter böcker i sina bostäder än befolkningen i landet i sin helhet, och att befolkningen i Jörn oftare har mindre än en hyllmeter böcker i sina bostäder än befolkningen i landet i sin helhet. Jämför vi däremot situationen i undersökningsom-

...nd

så:

SEO

2 3

m2

_ EE

.Eon

mcaoüzzânoooam

_

Eau?

m m m m

:owñaäåoa

a m m

.§5

I 3 vm

mm ä E 2 Z S om om å 8 mw S 3 2 ä 8 s

:å: _mm

Hamsouo.

.E0

:så

E05 ._88 _Moan_ :so:

m2

.moahmoa

:oo

êossanxusm.

52a.. 2220

m. m m _ m

.unna

mm om m_ 2 m: mm ä 2 2 mm Hm ?m om I å 2 2 2

00mm

:w 3 3 3. m:

:å:

:Bm

:w

V| |__1 :wc

Bm

case;

mlv NI OOII\ ko; m \OM p m

:mom:

om

-§5 . I____J m.: un.

5=»

mcoumâcommøêxomhouc:

:ma:umom_ou0%:m.ø.

.sem Så:

om

-så

ä 2 S

ma.

3:03:22: :u

.sem

:å:

smowwm_

En:

ä:

ou

m

ovmsbcouø_

.xømoswxuuoznmn

:owâaåâop

sån: :§30

H m _ .m

sug

n o

ou

å,nacåmâcomwicumawwomüm.

5 2 E o.. 3. E 3 2 S mm _m Am å d å 2 o:

m:

wøäzuz:

movmsaâouø_

Eon_ sec. mmm

555mm:

o:

E3.

pêå:

m c › n w v o o

oss:

E0 :S

öcosszäcüusmc

3 2 om om mm mm mm E mm 3 å

mmm

m SM 2 ä a. ä å

om.

3: z

.saa

§3

mama.:

:

:nå:

m o e

:omm:

o

05a:

mm mm m: ä mm I .ä om

ovm

32:8

amuowwawwømwou..

mo

moâuäm_

.§50

_

m: xäwø_ ä: 13:4. ...ämm mom: vom_

xomos

så

:Eve

:m :w

:mc :wa

E34.

momwznmE

LJ...?

053m

...ooaeozoxwmsm.ø.

295m

a.

:v4

xommpusmømnso

:omm

xcägcoêov_

30.5_

.emwosaä ._3:_oo_o=.m -åoâêczz :Boasäøh

nanm:

oEPPuoE_

nano:

.mmsâaom access: -$_o:o_:__m

75.5.

:mass .2_›§_ även: was :E265

_ _

:så 5:0 :§5 _S= a n

_

3:0

:ü :NN

_NNN_N

N N

rm»L

n I

:mw

NN NN _N N_ NN __ N_

TI

NN N_ N_ NN N_ N_ _N NN

N FRK. _JJ_ _N_ NN NN NN NN_

oNENäâNoE

NFSabNENooHm

comiâzøwon

N

-Nwzmq =NNNNN

N N N N N N N N N _ N

NNNN:

NN NN NN NN NN __ NN NN N_ N_ _N NN NN N_ NN

NNN

wa

_ :oc E0

80m:

N N N N N

E05 -_88 Nøco_ rmwp rN-L wN-N

N_

ämm_

NN NN NN NN NN N_ NN NN N_

_NNJ_ _KL_

NN NN _N E0

__|N|._ _LE_

_N

NN_

.U

.wwñlmwmñ

:No

NE

v2:

_=::N

N N

Novñm

N N N N N

mom_ _NNN__

NN __ N_ NN N_ N_ N_

NNo

_N _N NN NN NN m_ NN N_ NN NN N_ NN

N NN_

Hm :Nå N32_

:må

NNNoxäE

N N N

Hmxw _NNN_N w_-_ raw- wNr_

N_

rm-_

_N NN NN NN __ N_

.se NN._ NW

NN NN NN NN

_o=

NN

_LL_ NN-_

NN

_JJ_ WN-_ NNN

mcovmNEoNmsNcxcäovcz

:mm=._moN_oNoNEm.N:

_

::nNm

N N N N N

;Bm NNNN:

_N N_ _N __ NN NN NN N_ NN WW NN NN N_ _N NN N_ NN NN __ N_

NNN

.=omm=NmoN_o._nNEm.N_

co

.SEN _NNN_N

N N N N N N _

NN NN NN NN NN N_ NN W_ NN NN N_ NN NN N_ NN N_ NN N_ N_ NN

:oo

E8

:m

Nv N N own_

N N N N

:omm: NNNN:

N_ N_

www_ wN-4

N_ N_ ww

www_ ämm_

NN NN NN

.No

NN _N NN NN NN NN NN NN NN um

_NN

ouwuêoNwiøxwNuouaz

NE

comåcåøwon

==NNN

N N

323m

N N

_NNN_N

__ N_ N_ N N

N=NuwNEONmE=NENNNNEs

NN NN _N _N NN N_ NN W_ NN N_ N_ NN N_ NN NN N_ NN

N Nå NN_

_ to

E05

N

283:

N N N N

§5_

N N

rm›N wm-_ rwmh rmmN

__

m_Nn rmu_ wN-_

NN

wN:4

NN NN NN NN _N NN NN NN N_

_ NN_

NNNNN »Eos

NNN:_N å

E8 w

HoCOSDHNHmCNmUNHNC

Nea: N_NNN__

N N N N N N N N

NN N_ NN NN N_ NN N_ NN NN N_ NN NN N_ NN NN N_

.access

NNN ou

NN_u_N

NN_NN NNE.:

6._ å

Nea:

_

N_NNN__

N N N N

Naim»

NN N_ N_ NN N_ NN N_ NN N_ a m NN N_ N_ N_ __

NN NN NN NN NN

_NN

N__._c._.c_3=ooo_m

v

SEO

NNNTNNN_

mm m m NNEE

:M .m4

I NN: 1 NN:

så _NE Ivm

Noman

bmw :NN

.NNNEQN

o v o v ?NE

:§05

NN? 83a

.SEN :o

NNNENNNNENN NNNoxäE

:oo ä

xbwoâgmcm

..NNNN__ENN_N_NNEN._..

âYN

xomonuuoN

:omN

_NNENNGEm

30.6_

.Nmicoöm .ENNNENENNN :oumäcmê -o:NoNNNo._c_ -Nvêoäm xømonuvuumh.

3233?_

mmååâ xmNoaâm ÄNFNPSNE _occnâtz

.Etvx .Små

umeå 232 ._23 Mann.. Nämen COM .NNNEÖ _NENN .R

SOU 1972 :20 97

rådena med förhållandena i de utvalda finner vi

”jämförelsemiljöerna”,

att skillnaderna för fyra av de fem undersökningsområdena är ganska små. Det enda undantaget är att befolkningen i Oxhagen på samtliga utbildningsnivåer har fler hyllmeter böcker i sina bostäder än vad som är fallet bland befolkningen i svenska städer utom Stockholm, Göteborg och Malmö”. Ortsbeskrivningama i nästa kapitel kommer att visa läsaren att det finns mycket stora skillnader mellan de fem undersökningsområdena vad beträffar utbudet av olika möjligheter till fritidsaktiviteter. Det är uppenbart att detta utbud är mycket begränsat iKirseberg, Oxhagen och Jörn, om man jämför det med motsvarande utbud i tex de centrala

delarna av en storstad (den jämförelsen är ju ur vissa synpunkter mycket

naturlig att göra när man tänker på förhållandena i Kirseberg och

Oxhagen) eller i en större och expansiv tätort i södra Sverige (den jämförelsen kan det vara lockande att göra när man tänker på förhållan-

dena i Jörn). Man måste emellertid samtidigt hålla i minnet att det begränsade lokala utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter i Kirseberg och Oxhagen i hög grad kompenseras av ett stort utbud i de centrala och tämligen närbelägna - delarna av Malmö och Örebro. Det är svårare

att säga något mera definitivt om utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter i Skärholmen i jämförelse med andra förortsomrâden i Stor-Stock-

holmsområdet och runt andra större svenska städer och om Skellefteås

motsvarande utbud i jämförelse med andra medelstora svenska städer.

Den summering som vi är benägna att göra är att dessa undersökningsområden är en ganska normal stockholmsförort respektive en ganska ”nonnal” medelstor svensk stad, inte särskilt avvikande från de ovan

nämnda nära tillhands liggande ”jämförelsemiljöerna, men det är naturligtvis riskabelt att göra en sådan_ bedömning utan tillgång till jämförbart

siffermaterial. På en punkt har vi emellertid under den tid, som arbetet

med den här undersökningen pågått, fått tillgång till en tämligen

detaljerad information om det utbud som erbjuds invånarna i de fem

undersökningsområdena, och det är om möjligheterna att låna och köpa

böcker inom undersökningsområdet. Vi kommer i kapitel 2 att redogöra

for hur detta utbud är beskaffat på ett mera detaljerat sätt. Här nöjer vi

oss med att summariskt presentera några viktiga data. Tabell 1.8 visar att det endast är befolkningen i Skärholmen och Skellefteå som gör bokinköp för större penningbelopp i bokförsäljningsställen inom undersökningsområdet, vilket torde hänga samman med att det inte finns någon bokhandlare inom de tre andra undersökningsområdena. Det finns anledning att anta att befolkningen i Oxhagen i

stor utsträckning kompletterar med bokköp i bokförsäljningsställena inne

iÖrebro, och det är troligt att även befolkningen i Kirseberg och Jörn gör detta i viss utsträckning inne i Malmö och Skellefteå (men troligen inte

alls i samma utsträckning som befolkningen i Oxhagen).

I ett av undersökningsområdena finns det två folkbibliotek med tillsammans ca 60 000 band; det är i Skellefteå där det förutom huvudbiblioteket med 36 275 band finnes ett frlialbibliotek med ca 23 000 band. l Skärholmen och Kirseberg finns det också rätt stora bibliotek med 37 000 respektive 33 000 band, i Skärholmen finns det

.aim G053:

.mcuvwânøoâouømâä

52a

...S

w

.

:oo

-Stå :om

å..

52a

aconüâoømâøxoüovø:

.ovan een: nam mmm man

...w

= »nu ...av ma.. nä_ Gm ...av Wow 0.2 3.. a.: ...om GN

-väg En

m5.. må ma... 5a ...av må m.: 0.2 3.. t! m2 nå a.: å” E8

ou

m

-Saw 0532

aovøäon

uwiPam

_

350:

En

_

:v.00:

_

uoauøåz: :ouåmon

...se

“ovana

H .V| ӊr nu T7 .TT

.opoøâxâ

©3517 oN-n omm

§5. amaeEnm

n .o

.moxbn :EBS

.N

:EE

måzumneb

:Sväng .aeagwi massan.: :ocaxoaoz xåcousam

min..

:mans ...sam min 5553 owmøu:

to

:E3

0005:3

um

:md

.mmiååøuogz

30::

0005.5:

0ä:m›E

:oxowozniuåow

uouwuEo

miäaåxmwiâzwâo:

13:4. ._00 E05 oem_ 3 md amd om m... 0.0

S50 43m

.E 0:

§5.: 0:05?

ooo 30:

.a:0vw:EomwE:xo80u::

:oo :EB md md

-nBåâ

:om ...N 3 m.: Ä :m:

o: -::

:än :Nm

EOSumCDM

._00

:SE

SvWEESEExmwEE.

E05

v2 vi» os ooo mom 03

:35 :EB A5 m :BS

mwma

mm om 8 2

m2

0205M55

HN

:SoH 0.30:

13:a §5...

:oåoaåxm

:EB

0:8?

um ||| :m

E0.:

än

0:

:maoxmmøaoioum

S.:

EoE

._0::a:xon.m

äüaouoEmäEwzs

:oo .E0

»zoom

S00

0:30:80

-§5 .Eon mwma

-

:00

:#53005

:0

:mámømmwâigwâøu

._0300

.xwüonüz ^mE0E

02mm

...m

:u: :wa ä.,

SOCOM

:wäxmmbwm

oäzgånxoná

:oo

.Ewiømmoum

.mmszøüzuozaav

00:

En:

3:03_

:0m:E0.=üämmm_

.U1S

81:86

S:

E05

81:26

aovwuEowmi: _nrüuwEauau

Eon

ääoâw:

omm man

:oxå: E0:0m

o:

13:e. E0E :out: 59mm 03m v08

E0035.:

0:a: :oo :0E .m m4.

mdugømâh

:0=mummmi:.nmäewxon

:E

E8 E8

CQUOE

02.020:

.öuoswmgwumEo

:om

-vcaaxonám

Loui.

0.:Ew›:_

a? :m 08 :09

13:4.

wåäømmuam

_ 3 3 o.: 0._ 1_ m4.

.mwiFnwmumu

E05

SOU

:EEE:

:ovwion

:oo

GNO

2360:0

:oaâmmmEåääwu uouwuEommiäñm

53:50:33.0:

T0 Sv

:0E

T; A3 5

...nu .28

0:300

:§00:

-eo m. v

o_ mm

:oo

O:0E_:8

m..

.massan

:så

å..

00a avg 0:: ._0530 13:4. 052m:

:E v:

QUNEQDO

ååüxuuon

Små

:oo

0020.3:

?m

GDEOSHWXM

uznanxom

:003

§50:

?E

EoE

m

.äEMEc

?E ?E ?E

?E ?E Em 0% W360

.mMECuEmuoUCD

mia :0:

53mm

_

in

:stam

...ä .än om

Amømñmaám :0E_oE§m

00m :E :o

0vwuEo 902029 :0mwsxo 0200:810.

oc

223m 30:04

a

00.85...

m: $ v8 0 8 å

EE. då?

dessutom två mindre filialbibliotek i Sätra och Vårberg. Biblioteket i 0xhagen har knappt 10 000 band, vilket är något mindre än biblioteket i Jörn, om man räknar med det bokbestånd som finns på småfrlialer ute i en del avlägsna byar. Ser man på antalet band per 10 000 invånare inom de fem undersökningsområdenas folkbibliotek, så varierar denna siffra något, men inte

påfallande mycket. Det är de befolkningsmässigt små undersökningsom-

rådena (med små bibliotek) som kan visa upp det största antalet band per invånare i sina bibliotek. Antalet utlånade band per invånare är störst i

Oxhagen och lägst i Jörn. Detta faktum stämmer väl med antagandet att

utlåningen är en funktion av befolkningens utbildningsnivå, men ut-

låningssiffrorna for de övriga tre undersökningsområdena stämmer inte

med antagandet att det existerar ett enkelt samband av detta slag.

Kirseberg har en högre siffra för antalet boklån än både

per invånare Skärholmen och Skellefteå, men lägre

genomsnittlig utbildningsnivå.

Vi skall nu göra ett försök att sammanfatta vad vi funnit när vi jämfört de fem undersökningsområdena med varandra. Tre av de fem undersökningsområdena awiker när det gäller utbildningsnivån markant från ett riksgenomsnitt. Det gäller framför allt Oxhagen och Skärholmen, där andelen med

personer hög utbildningsnivå (studentexamen eller högre) är

större än i landet mycket i sin helhet, och Jörn, där andelen personer med låg utbildning (enbart folkskola) är mycket större än i landet i sin

helhet. Detta hänger samman med strukturen

självfallet hos näringsliv och utbudet av arbetstillfällen inom dessa tre undersökningsområden.

Jämför man befolkningen i de två storstadsförorterna (Skärholmen och Kirseberg) med befolkningen i dessa finner man att jämforelsemiljöef,

den ena av dem, Skärholmen, har

en högre utbildningsnivå än den

storstadsregion som den ligger inom, medan den andra, Kirseberg, har en

något lägre utbildningsnivå än den storstadsregion som den tillhör.

Oxhagen utanför Örebro har en mycket större andel invånare med hög utbildning än vad som är fallet i större städer i sin helhet. Skellefteå och Jörn awiker däremot inte nämnvärt från sina vad

”jämförelsemiljöer”

beträffar utbildningsnivån.

Dessa skillnader i befolkningsstrukturen motsvaras av skillnader i

frekvensen för vissa typer av fritidsaktiviteter av olika slag inom de olika

undersökningsområdena. Oxhagen och Skärholmen har höga siffror för

deltagande i sådana fritidsaktiviteter som är vanliga bland personer med

hög utbildning, medan Skellefteå och Jörn har låga siffror för dessa

aktiviteter. När det gäller bokbestånden i hemmen har vi jämfört personer med

samma utbildning från undersökningsområdena och i ”jämförelsemiljöer-

na”. Dessa jämförelser ger vid handen att personer på en viss utbildningsnivå inom vart och ett av undersökningsområdena i stort sett håller sig med lika många böcker som personer med samma utbildning gör i andra miljöer av samma typ: det enda undantaget är i

befolkningen Oxhagen, där invånarna på varje utbildningsnivå håller sig med större bokbestånd i

bostaden än personer på samma i andra svenska städer

utbildningsnivå

(exklusive storstäderna).

Tabell 1.9 Fördelning på åtkomstsätt för de böcker som de intervjuade iintervjuundersökningen i november-december 1971 hade läst i de senaste fjorton dagarna före intervjutill-

fallet.

Kirseberg Oxhagen Skär- Skellefteå Jörn Totalt holmen

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Läsaren hade köpt boken i en bokhandel 36 11,3 82 15,6 58 12,0 43 17,8 11 5,2 230 12,9 Läsaren hade köpt boken i en pappershandel, på ett varuhus eller liknande försäljningsställe 2 0,6 12 2,3 11 2,3 1 0,4 l 0,5 27 1,5

Totalt antal köp i en bokhandel, pappershandel, på varuhus eller liknande försäljningsställe 38 11,9 94 17,9 69 14,3 44 18,3 12 5,7 257 14,5

Läsaren hade köpt boken i en pressbyråkiosk eller annan kiosk 29 9,1 4 0,8 8 1,7 11 4,6 27 12,9 79 4,4 Läsaren hade köpt boken i ett antik- 5 2 5 - - - - 12 variat 1,6 0,4 1,0 0,7 Läsaren hade hyrt - - - - - - - - l l den hos bokuthyrare 0,5 0,1 Läsaren hade köpt bokenpåpostorder 4 1,3 6 1,1 4 0,8 10 4,1 7 3,3 31 1,7 Läsaren hade köpt eller fått tillgång till boken genom bokklubb eller läsecirkel 45 14,2 66 12,5 51 10,6 24 10,0 5 2,4 191 10,7 Läsaren hade köpt sätt 15 4,7 13 2,5 22 4,6 12 5,0 13 6,2 75 4,1 bokenpåannat

Totalt antal köp etc 136 42,8 185 35,2 159 32,9 101 41,9 65 31,0 646 36,3

Läsaren hade fått den i present (eller ärvt den) 16 5,0 51 9,7 52 10,8 37 15,4 22 10,5 178 10,0 Läsaren hade lånat boken av bekanta eller anhöriga 34 10,7 57 10,8 81 16,8 36 14,9 57 27,1 265 14,9 Läsaren hade tillgång till boken i sitt hem och visste inte hur han förvärvatden 15 4,7 19 3,6 20 4,1 4 1,7 12 5,7 70 3,9 Läsaren hade fått tillgång till boken 15 4,7 13 2,5 11 2,3 5 2,1 6 2,9 50 2,8 påannatsätt

Totalt antal gåvor, lån från vänneretc 80 25,2 140 26,6 164 34,0 82 34,0 97 46,2 563 31,7

Läsaren hade lånat denpåbibliotek 102 32,1 201 38,2 160 33,1 58 24,1 48 22,9 569 32,0

Totalt antal böcker som intervjupersonerna lästi 318100,0 526 100,0 483 100,0 241 100,0 210 100,0 1778 100,0

1.4 Bokhandelns och bibliotekens funktioner inom undersöknings-

områdena Vi har också tagit reda på hur invånarna i våra fem undersökningsområden kan få tag i böcker. Det finns två distributionsvägar som spelar en viktig roll i detta sammanhang, nämligen boklådoma (och andra

bokförsäljningsställen) och biblioteken.

Genom vâr intervjuundersökning i de fem undersökningsområdena under november och december 1969 tog vi reda på hur de sammanlagt 1 896 intervjuade personerna hade fått tag i de böcker som de hade läst i

under de senaste fjorton dagarna före intervjutillfället. Vi fick på det

sättet uppgifter om åtkomstsättet for sammanlagt 1 788 böcker. Denna siffra innebär att de intervjuade i genomsnitt hade läst i något mindre än

en bok per person under denna fjortondagarsperiod. Ett annat och

kanske något mera relevant sätt att beskriva bokläsningens utbredning

bland de intervjuade är att konstatera att 45 % av dem hade läst i minst en bok under de senaste fjorton dagarna. Tabell 1.9 ger detaljerad infonnation om hur de intervjuade i de fem undersökningsområdena hade fått tag i dessa böcker. Cirka en sjundedel av de lästa böckerna har läsaren köpt i en bokhandel, en pappershandel, ett varuhus eller något liknande försäljningsställe, där bokförsäljningen utgör en väsentlig del av det sortiment som säljs. Procentandelen böcker som de intervjuade fått tag i på detta sätt, är lägst i Kirseberg och i Jörn, vilket är naturligt eftersom det, med undantag för en B-bokhandel i Jörn, inte finns bokförsäljningsställen av detta slag i dessa två undersökningsområden. Det finns det inte heller i Oxhagen, men de som bor där köper av tabellsiffrorna att döma ganska

många av sina böcker i affärer inne i Örebro.

I gengäld köper de som bor i Kirseberg och Jörn en ganska stor del av

sina böcker i pressbyräkiosker och andra kiosker, vilket är mycket

ovanligt i Oxhagen och Skärhohnen. Skillnaden mellan å ena sidan

Kirseberg och Jörn och å andra sidan Skärholmen och Oxhagen är mycket markant. Skellefteå intar i detta avseende en mellanställning. Kirsebergsboma skaffar sig en stor del av de böcker som de läser i genom att köpa dem på andra sätt än genom bokhandel (framför allt i

kiosker). Genom sina höga siffror för köp av denna typ blir Kirseberg jämte Skellefteå det undersökningsområde, där befolkningen i störst utsträckning skaffar sig sina böcker genom köp. Kirsebergsboma köper

på ett eller annat sätt 43 % av de böcker, som de läser i, medan jörnborna är den grupp som köper den minsta andelen av de böcker, som de läseri

(31 %3.

Jörnborna läser i gengäld i större utsträckning böcker som de får i

present, som de lånar av bekanta och anhöriga och som de har tillgång till

i sitt hem. När de köper böcker köper de i stor utsträckning i en kiosk. Det är anmärkningsvärt att oxhagenboma och skärholrnenborna, som har de högsta inkomsterna, är de som i störst utsträckning lånar de böcker, som de läser, på bibliotek. En summarisk karakteristik av de fem undersökningsområdena vad beträffar det sätt på vilket deras befolkning skaffar sig tillgång till böcker,

kan formuleras på följande sätt: a kirsebergsborna köper i jämförelsevis stor utsträckning de böcker som de läser, men de köper dem inte så ofta i boklådor och andra ”finare” bokförsäljningsställen utan framför allt i kiosker och på mera ”okon-

ventionella” vägar (postorderköp, antikvariatsköp etc),

b oxhagenborna lånar en större andel av de böcker, som de läser, än befolkningen i de övriga undersökningsområdena. De köper mycket få böcker i pressbyråkiosker och andra kiosker och jämförelsevis många böcker på ”fulare” bokförsäljningsställen, c skärholmenbornas bokanskaffningsvanor liknar ganska mycket oxhagenbornas men deras bokanskaffningsvanor avviker något mindre än oxhagenbornas från bokanskaffningsvanorna i de övriga undersökningsområdena, d skellefteåborna lånar i påfallande liten grad de böcker, som de läser, på bibliotek, e jörnborna lånar också en förhållandevis liten andel av de böcker som de läser på något bibliotek, och de köper mycket få av dessa böcker på finare bokförsäljningsställen; de läser i stället i stor utsträckning böcker som de har i sitt hem, som de får i present och som de lånar av anhöriga och vänner; de köper också jämförelsevis många böcker i pressbyråkiosker och andra kiosker. Ställer man sig mera översiktligt frågan var bokläsarna i de fem undersökningsområdena får tag i de böcker som de läser, så kan

konstateras att de får tillgång till ca en tredjedel av dessa böcker i sin

”närmiljö” (de har dem sedan länge i sin bostad, de får dem i present och de lånar dem av bekanta och anhöriga), de köper ca en tredjedel av dem i

boklådor, kiosker och på andra sätt, och de lånar ungefär en tredjedel av

dessa böcker på något bibliotek. Ställer man sig frågan om hur de lästa

böckerna har hamnat i den miljö där läsaren befinner sig, blir svaret att ungefär två tredjedelar ursprungligen hamnat där genom att de på ett eller annat sätt inköpts av en privatperson, medan en tredjedel av de lästa

böckerna hamnat där genom att de inköpts av det (de) bibliotek, som finns inom undersökningsområdet eller i dess närhet.

Båda dessa distributionsvägar spelar uppenbarligen en viktig roll, både den som består i att böckerna säljes till privatpersoner, som sedan själva

läser den och/eller låter andra läsa dem, och den som består i att biblioteken köper in böcker och sedan lånar ut dem. Vi har också uppgifter om hur många kronor som det säljs böcker för i

affärer inom våra undersökningsområden. Huvuddelen av bokförsäljnings-

ställena i undersökningsområdena sysslar med bokförsäljning vid sidan av

försäljning av helt andra ting: endast tre av de 90 bokforsäljningsställena inom undersökningsområdena är boklådor, de övriga är detaljhandels-

affärer, tobaksaffärer, kiosker etc med sin huvudinriktning på ett helt annat varusortiment än böcker. I fortsättningen kommer vi i denna studie att ägna en större uppmärksamhet åt hur biblioteken fungerar som bokdistributör än åt hur

bokhandeln* fungerar. Delvis beror detta på att vi haft lättare att få tagi information om hur biblioteken arbetar. Att vi ägnat oss mer åt att studera hur biblioteken fungerar beror emellertid inte bara på skillnaderna i tillgång på infonnation. Det hänger också samman med den plan på att studera effekten av en intensifierad biblioteksverksamhet i de fem undersökningsområdena under år 1970 som från början har ingått i det planerade arbetet.

Vi var från början medvetna om att ett bibliotek kan spela en mycket

mångfasetterad roll i sin miljö, en roll som inte är begränsad till uppgiften att distribuera böcker och andra tryckta texter. Ser man på hur biblioteket fungerar mot bakgrunden av vår generella resursmodell för ”det goda livet” (se figur l.l på s 82) kan man konstatera att biblioteken i våra undersökningsområden (liksom andra svenska bibliotek) spelar en kunskapsförmedlande och informationsfönnedlande roll genom sin utlåning av böcker och genom sin läsesalsverksamhet. Det är också påtagligt att de i viss utsträckning bidrar till att tillgodose invånarnas behov av skönhetsupplevelser, framför allt genom sin utlåning av romaner, diktsamlingar och andra skönlitterära böcker, men också genom sin programverksarnhet (t ex författaraftnar). Genom en del av sin bokutlåning tillgodoser också biblioteken på ett påtagligt och direkt sätt låntagarnas behov av förströelse och glädje. Biblioteken fungerar också i många fall som ett slags träffpunkt, en plats där besökarna kan tillgodose åtminstone en del av sitt behov av kontakt och gemenskap med andra människor. Biblioteken fungerade alltså i sin miljö som en väsentlig resurs för spridning av kunskaper och information, som en resurs för skönhetsupplevelser och förströelse och som en resurs för gemenskapsupplevelser; alla dessa funktioner hos biblioteken betraktades som naturliga och etablerade led i bibliotekens verksamhet i de fem undersökningsområdena när vi lärde känna förhållandena där närmare under år 1969. Men vi fann också tecken på att dessa bibliotek till en del fyllde - eller strävade att fylla -

en rad nya funktioner, som tex en värde- och norrnförrnedlande funktion (om man så vill en fostrande funktion), både genom sitt

bokurval och genom sin programverksamhet, delvis kanske utan att de som hade hand om biblioteken insåg eller avsåg att göra detta. Denna värde- och normförrnedlande funktion smälte i praktiken ofta samman med den kunskapsförmedlande funktionen till en mera generell socialisationsfunktion. Vi fann också tendenser till att biblioteken tog på sig uppgifter av en för dem helt ny typ, uppgifter som bland annat bestod i att bibliotekspersonalen att försöka i sitt *Problem rörande pro-

engagerade sig i uppgiften ge människor

duktion och försäljning verksamhetsområde en ökad social trygghet (genom att ta hand om barn av böcker i Sverige komoch ungdom på deras fritid, genom att fungera som en social ”rådgiv- mer att behandlas i en senare skrift i Litteraturningsbyrå” i miniatyr). Det fanns också hos en del biblioteksstyrelser och utredningens skriftserie biblioteksarbetare en strävan att låta biblioteket spela en aktiv roll i varvid såväl den regulsamhällsarbetet, tex genom att ställa dess lokaler och tjänster till jära bokhandeln som förfogande för en verksamhet, som ytterst syftade till att tillgodose övriga försäljningskanaler kommer att invånarnas behov av och krav på samhälleligt inflytande. Det är uppenbli föremål för en bart att det förhållandet att biblioteken faktiskt och potentiellt har ett så ingående analys.

brett i hög grad påverkar deras arbete som bokförfunktionsspektrum medlare. Genom att biblioteken har åtagit sig att en så mångfasetterad och spela samtidigt svårpreciserad roll iden miljö som de verkar i blev det naturligt för oss att i datainsamlingsarbetet och i våra analyser lägga särskilt stor vikt vid att undersöka deras sätt att fungera. Dessa data och dessa analyser kommer vi emellertid huvudsakligen att redovisa i den tidigare nämnda fortsättningsboken” om experimentverksamheten vid biblioteken.

De fem undersökningsområdena

2. l Da tainsamlingsarbe tet När vi inom litteraturutredningen planerade våra studier av läs- och bokvanorna i våra fem undersökningsområden (Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen, Jörn och Skellefteå) inriktade vi oss från början på att skaffa oss information om relevanta förhållanden i dessa områden på så många olika sätt som möjligt. En viktig utgångspunkt för detta arbete var att var och en av de fyra biträdande sociologer, som engagerades för att i samarbete med undersökningsledaren genomföra studierna, skulle ha hand om huvudparten av datainsamlingsarbetet inom var sitt undersökningsområde. Anders Järnegren, som började sitt arbete våren 1969, bodde i Malmö och fick hand om Kirseberg. Karin Garmer, som började arbetet för utredningen ungefär samtidigt, bodde i Lund men fick ändå

åta sig uppgiften att sköta datainsamlingen i de båda undersökningsom-

rådena i Västerbotten, Skellefteå tätort och Jörn. Hennes arbete kom att försvåras av att hon av kostnadsskäl inte kunde ges möjlighet att vistas inom sina båda undersökningsområden under så lång tid, som skulle varit

önskvärt. När det så småningom blev klart att undersökningen genom

tillskott av kommunala anslag kunde utvidgas till att även omfatta ett undersökningsområde i Stockholm (Skärholmen) och ett i Örebro (Oxhagen) anställdes en biträdande sociolog för vart och ett av dessa två undersökningsområden. Ann-Marie Johard, som fick hand om datainsam-

lingsarbetet i Skärholmen från och med den 1 oktober 1969, var själv

bosatt i Stockholm och hade därmed möjlighet att ofta besöka sitt undersökningsområde. Nils Harvard, som bodde i Uppsala och som fick hand om datainsamlingsarbetet i Oxhagen fr o m den l november 1969, kunde, liksom Karin Garmer, av kostnadsskäl endast vistas inom sitt undersökningsområde under kortare perioder. De biträdande sociologerna har varit engagerade i litteraturutredningens studier i dessa fem undersökningsområden fram till sommaren 1971. De har under huvudparten av denna tid varit anställda på halvtid och har deltagit i samtliga faser i datainsamlingsarbetet och i en stor del av analysarbetet. Deras datainsamlingsarbete har varit inriktat på (a) att fastställa utgångsläget för experimentverksamheten under år 1970 genom att kartlägga läs- och bokvanorna inom befolkningen i de fem

undersökningsområdena under år 1969 (kartläggningsfasen) och (b) på att fastställa vilka förändringar i dessa läs- och bokvanor som inträdde

under det år som experirnentverksamheten pågick (experimentfasen).

Resultatet från den senare av dessa två faser i deras datainsamlingsarbete kommer att redovisas i den redan nämnda ”fortsättningsboken (se s 84). Datainsamlingsarbetet under kartläggningsfasen” kan delas in i följande sex delar: 1. De biträdande sociologerna ägnade sig under år 1969 och 1970 i så stor utsträckning, som deras tid tillät det, åt olika former av deltagarobservation inom de fem undersökningsområdena. Största möjligheten att göra detta hade Anders Jämegren och Ann-Marie Johard, som ju båda var bosatta på sina undersökningsorter. Anders Järnegren deltog både under kartläggningsfasen (år 1969) och under experimentfasen (år 1970) mycket ofta i sammankomster och föreningsmöten i Kirseberg och vistades också ofta i samband med sitt arbete för utredningen på biblioteket i Kirseberg. Han kom under den tid som arbetet pågick i praktiken att fungera som en arbetande medlem i den arbetsgrupp, som hade hand om experimentverksamheten i Kirsebergsbiblioteket. Ann-Marie Johard fick ibörjan av år 1970 ett arbetsrum ute i Skärholmen, i Hägersten-Skärholmens ungdomsråds lokaler, och fick på det sättet en direktkontakt med en rad personer som arbetade i hennes undersökningsområde. Hon hade också under en tid anställning på biblioteket i Skärholmen och fick därigenom en god kännedom om hur biblioteket fungerade som arbetsmiljö och som kontaktplats för dem som bodde iundersökningsområdet. Karin Garmer vistades sammanlagt ca nio veckor i Skellefteå och Jörn och kunde genom ett nära samarbete med framförallt biträdande stadsbibliotekarien där, Anita Genberg (som ledde experimentverksamheten i Skellefteå och Jörn) och föreståndaren för filialbiblioteket i Jörn, Hulda Wertin, skaffa sig en god inblick i förhållandena inom sina båda undersökningsområden. Nils Harvard, som ju inte heller bodde på sin undersökningsort, kom in senare i arbetet än de tre andra sociologerna. Han befann sig även i övrigt i en något svårare situation än de övriga, när det gällde deltagarobservationsarbetet, eftersom det inte var lätt att finna några personer och miljöer att knyta an till i detta arbete i Oxhagen, där t ex något självständigt föreningsliv knappast existerande. Å andra sidan var Oxhagen ett lättöverskådligt, geografiskt begränsat och tämligen enhetligt område, något som underlättade hans arbete. När vi planerade datainsamlingsarbetet hade vi siktat mot en verkligt av våra fem undersökningsområden på grundval av djupgående analys ingående ”deltagarobservationer. Det målet kunde vi inte förverkliga. Men genom att de biträdande sociologerna under sitt arbete vistades i sina undersökningsområden i betydande utsträckning, förvärvade de ändå under den tid, som arbetet pågick, en ingående kunskap om sina undersökningsområden. De fick också genom att våra ”samarbetsmöten” i tur och ordning förlades till de fem undersökningsområdena en viss att jämföra de olika undersökningsområdena med varandra. möjlighet Erfarenheter utbyttes också vid samarbetsträffar i Stockholm, genom sammanträffanden med undersökningsledaren och genom telefonkonferenser.

2. I november och december 1969 genomförde Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut på litteraturutredningens uppdrag en intervjuundersökning med ett slumpmässigt stickprov ur befolkningen i åldern 15-69 åri de fem undersökningsområdena. Den syftade till att kartlägga invånarnas läs- och bokvanor under år 1969. Detta arbete hade förberetts under ett år. Det använda frågeformuläret som hade byggde på ett förslag utarbetats av Harald Swedner. Ansvaret för den slutliga utformningen av frågeformuläret och för genomförandet av fältarbetet hade SCBs utredningsinstitut och där närmast byrådirektör Dag Hallberg. De biträdande medverkade sociologerna inom sina undersökningsområden vid genomförandet av fältarbetet som handledare och informatörer för intervjuarstaben. Analysen av den insamlade informationen har av Harald Swedner i nära samarbete planerats med Dag Hallberg, som ensam svarat för den datatekniska sidan av arbetet. Antalet i intervjuade de fem undersökningsområdena uppgick till ca 2 000 sammanlagt personer. Denna undersökning kommer i att kallas för

fortsättningen

intervjuundersökningen. 3. Harald Swedner genomförde tillsammans med de biträdande sociologerna en enkätundersökning om läs- och bokvanor bland samtliga skolbarn inom årskurserna 3, 6 och 9 i de fem undersökningsområdena. Den genomfördes som en klassrumsenkät i samarbete med rektorerna och lärarna i de berörda skolorna vid månadsskiftet 1970. januari-februari Antalet barn som besvarade enkäten var ca 2 000. Svarsprocenten var ca 90 %, huvudparten av de icke svarande var barn som på grund av sjukdom ej deltog i den lektion då de skulle besvarat enkätfonnuläret. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för skolbarnsundersökningen. Den har delvis bekostats med anslag från Statens Råd för Samhällsforskning. 4. Bibliotekarierna på biblioteken i undersökningsområdena registrerade under år 1969 mycket detaljerat allt vad som ägde rum i bibliotekets regi: denna registrering av biblioteksarbetet planerades av avdelningsdirektören Bengt Hjelmqvist i samarbete med de bibliotekarier, som skulle ha hand om experimentverksamheten under år 1970. sociologerna medverkade i betydande utsträckning i genomförandet av detta datainsamlingsarbete. 5. Byrådirektör Dag Hallberg på Statistiska Centralbyråns utredningsinstitut har för litteraturutredningens räkning analyserat tillgängliga data om de lånade böckerna och om låntagarna för ett stickprov av de registrerade boklånen under år 1970 vid biblioteken inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet analyserade lån uppgick. till ca 1 500 från varje undersökningsområde. Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för boklâneundersökningen. 6. Våra data om biblioteken i de fem undersökningsområdena kompletterades så småningom med en genomgång och en klassificering av bokbeståndet på biblioteken i de fem undersökningsområdena. Denna klassificering ägde inte rum förrän under år 1970, men då bokbestånden på biblioteken är så stort att det inte kan antas att det förändras avsevärt genom nyförvärven under ett år, torde resultaten av denna inventering ändå ge en ungefärlig bild av hur bokbestånden på biblioteken inom

undersökningsområdena såg ut under år 1969. Vid klassificeringen av

böckerna har vi använt oss av folkbibliotekens klassifikationssystem.

Denna undersökning kommer i fortsättningen att kallas för bokbestânds-

undersökningen.

De olika former av datainsamling, som vi använde oss av, syftade alla

under år

till att ge en bild av utgångsläget för experirnentverksamheten

1970, men givetvis också till att ge oss en möjlighet att på ett bättre och

sätt försöka förklara de skillnader mellan bok- och mera inträngande

läsvanor inom olika grupper i samhället som är kända sedan tidigare

studier och som också poängterades i några redan tidigare citerade rader i

utredningsdirektiven:

Resultaten av de sociologiska undersökningar på området, som man Under experirnentfasen hittills har utfört i Sverige, tyder på att betydande skillnader i läsvanor samlade vi senare in data och bokköp finns mellan olika grupper i samhället. Personer i högre som gör det möjligt för inkomstgrupper och med bättre utbildning läser betydligt fler och bättre oss (l) att jämföra utlå-

böcker och tidskrifter än personer i lägre inkomstgrupper och med lägre ningen och andra aktivite--

utbildning. Läsfrekvensen bland kvinnor i sistnämnda grupper är ter inom biblioteken i

anmärkningsvärt låg. Både ekonomiska faktorer och traditionella undersökningsområdena under åren 1969 och 1970 attityder fungerar i vissa befolkningsgrupper som spärrar mot anskaffning litteratur. med varandra (genom att och läsning av kvalificerad fortsätta att registrera

Vi var mycket medvetna om att en stor del av skillnaderna iläs- och bibliotekens aktiviteter på

män och samma sätt som under år bokvanorna mellan olika grupper av människor, som mellan 1969 och genom att SCB mellan i olika åldrar och mellan personer med olika kvinnor, personer analyserade ett nytt stick-

utbildning och inkomst hänger samman med att de just på grund av prov av bibliotekens re-

och skillnader i och i gistrerade boklån under könsskillnader, åldersskillnader utbildning en kortare period under inkomster har levat och lever under olika förhållanden och därmed blir år 197 1), (2) att jämföra

mer eller mindre stimulerade och förhindrade att läsa böcker. Men vi den vuxna befolkningens

bok- och biblioteksvanor frågade oss samtidigt om ändå inte skillnaderna mellan olika bebyggelseunder åren 1969 och 1970 miljöer, med olika förutsättningar för bokläsande på grund av klimatskill- (genom att Harald Swedskillnader vad beträffar närheten till större orter med bla ett ner med de övriga sociolonader, skillnader i sociala kontaktmönster och skillnader i gerna genomförde en större bokutbud, postenkätundersökning traditioner kunde till skillnader i läs- och och värderingar ge upphov med ett slumpmässigt

bokvanor mellan befolkningen i sådana miljöer, oberoende av vilket kön, stickprov ur befolkningen i de fem undersökningsvilken åldersgrupp och vilken utbildningsgrupp de tillhörde. områdena i november- Det var mot bakgrunden av det antagandet som vi valde våra fem december 1970) och

och det var också mot bakgrunden av det (3) att jämföra skolbarnens undersökningsområden, bok- och biblioteksvanor antagandet, som vi bestämde oss för att försöka skapa oss en helhetsbild under åren 1969 och av de fem miljöer som vi hade valt att studera. l de följande fem avsnitten 1970 (genom att Harald

i detta (2.2-2.6) kommer de sociologer, som har haft hand om Swedner i samarbete med

kapitel

att förmedla den del de övriga sociologerna i

datainsamlingen i de fem undersökningsområdena,

oförändrad form uppresom de har bedömt som relevant för av sin kunskap om dessa miljöer pade skolbarnsundersök-

förståelsen av läs- och bokvanorna inom området. Anders Järnegren har ningen ijanuari-febru-

Johard om ari 1971). skrivit om Kirseberg, Nils Harvard om Oxhagen, Ann-Marie

och Karin Garmer om Skellefteå och Jörn. De har fått skriva zEn översikt över den Skärholmen har forskning som bedrivits och erfarenheter. Samtidigt på grundval av sina personliga upplevelser på detta område ges i Lide i samarbete med Harald Swedner försökt finna ett sätt att beskriva lian Nowaks ”Bokläsare,

som skall göra det möjligt för den som inte Malmö 1971. Den styrker sina undersökningsområden, i allt väsentligt den bild besökt dessa platser, att sätta sig in i vad det innebär att bo där och hur av bokläsningsvanorna,

kan tänkas sätt att leva - och därmed också miljön påverka invånarnas som ges i utredningens di-

deras läs- och bokvanor. rektiv.

2.2 Kirseberg

Denna är ett försök beskrivning att ge en bild av den miljö och de människor, som tillsammans utgör Kirseberg. Kirseberg är präglat av många inre olikheter, men det framträder samtidigt som en särpräglad miljö gentemot det övriga Malmö. Dessa båda aspekter ligger till grund för den första delen av beskrivningen. Den andra delen tar upp de möjligheter som finns till fritidsaktiviteter i Kirseberg. Där beskrivs stadsdelens bibliotek och dess verksamhet. För att förstå Kirseberg måste man känna till hur området historiskt är

förknippat med det övriga

Malmö. Det är berättelsen om det lilla, något isolerade, och troligen ganska väl integrerade samhället, som överväldigades av den stora staden. Avslutningen är ett försök att skissera denna process.

Kirseberg - historia och miliö

Egentligen är det oriktigt att benämna den del av Malmö som vi studerat för Kirseberg. Det som idagligt tal förstås med Kirseberg utgör emellertid huvuddelen av det studerade området, och jag kommer därför för enkelhetens skull att använda ”Kirseberg” som en sammanfattande

beteckning på detta område. (Kartan i figur 2.1 visar undersökningsom-

rådets utsträckning.) Kirseberg ligger i den nordöstra delen av Malmö. Området kallas ofta för ”Backarna”, därför att det är en av de få platser inom Malmö där det finns nivåskillnader i terrängen. Från början lär det ha funnits två backar, ”det stora Kirseberget” och ”det lilla Kirseberget, men det senare är sedan länge försvunnet i samband med breddningen av gator. Om ordets etymologi råder delade meningar. Vissa auktoriteter sammanställer det med ordet körsbär, andra vill föra det tillbaka ända till 1200-talet och Sankt Knutsgillets årliga fester, då man på Valborgsmässoafton tände stora bål på Kirseberget. I vilket fall som helst har området en lång historia. Namnet finns belagt från medeltiden då man lär ha bränt häxor på dessa kullar utanför det dåvarande Malmö. Kirseberg ligger inom det Malmö som visas på den första fullt vederhäftiga kartan från 1697. Vid denna tid har det troligen varit platsen för ängar och betesmarker, ett par gårdar, en kvarn och nâgra krogar längs landsvägen. Under mitten av 1800-talet började Kirseberg emellertid alltmera anta karaktären av förstad till Malmö och växte så småningom samman med den gamla staden innanför kanalerna. Kontakten med landsbygden fanns emellertid kvar. En bild av detta ges i en lägesrapport från det sk

Östergårdsprojektet:

”Många nyinflyttade lantbor slog sig tidigt ned i Kirseberg där man 1 En bild av denna utkunde leva ett mellanting mellan lant- och stadsliv. höll veckling ges i en rapport Kirsebergsborna ofta grisar och höns, och många hade småodlingar nära från det s k ”Östergårdspå jordstycken bostaden. projektet”. Se Bodil Nils- I Kirseberg bodde mot slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet son, Harald Swedner och slaktardrängar, hudflikare och andra personer med yrken, som Martha Ullerstam Lägeshade lågt socialt anseende. Här bodde också tattarna i Malmö, som rapport från Östergårdstillsammans med annat löst folk i Kirseberg ofta kallades (och ibland projektet, sommaren

fortfarande kallas) för tavringar eller taringar°.1 Backarna och

1970, Malmö 1970 människorna därute har varit föremål för en mytbildning i Malmö. I en (stencil).

lll

-. r

LJa|uuounA§nH

vlsvn-

Jm \ I Q

ao

:O i_

min? § §4

M .J 2 Reproduceras med tillstånd av Stadsingenjörsko

beskrivning av förhållandena under början av seklet kan man läsa: Men där slutade stadsbebyggelsen, staden, Spårvägen och heder och ära och åtminstone efter våra pojkbegrepp, redlighet men nog också efter många

vuxnas. Där började backarnai

En gång i tiden gavs det kanske belägg för dessa myter, men mycket tyder på att många malmöbor fortfarande när dem och att stadsdelen betraktas med en något negativ attityd.

Inom Kirseberg kan man urskilja flera mer eller mindre distinkta delområden. Kirsebergsstaden

(se figur 2.2) är den del av undersökningsområdet, som ligger längs Vattenverksvägen, där terrängen på båda sidor

sakta sluttar ner mot den Norra och den Södra Bulltoftavägen. Här finner man Kirsebergstorg, kring vilket en förhållandevis stor del av områdets serviceutbud är lokaliserat. Här finns tex post, bank, apotek, barnavårdscentral och affärer. I omedelbar närhet, längs Vattenverksvägen, ligger ytterligare några affärer och kiosker. Ett par har

föreningar

sina lokaler i detta grannskap, och här ligger också kyrkan. Vissa institutioner för social service är emellertid området. belägna utanför Socialbyrån och pastorsexpeditionen ligger tex i angränsande delar av Malmö. Bebyggelsen i Kirsebergsstaden är

huvudsakligen av två slag.

Större delen består av hyreshus i fyra våningar byggda under 1940- och l950-talen. De flesta lägenheterna är små med ett eller två rum och kök. År 1965 klassificerades över 50 % av hushållen 18e Dahlin, Rune Hilsom trångbodda i den del mersro 1907-1915,

av Kirsebergsstaden, som ligger söder om Vattenverksvägen.” Den andra

Malmö Fomminnesförtypen av bebyggelse inom Kirsebergsstaden härstammar från tiden före enings årsskrift, 1947. sekelskiftet. Den är i huvudsak koncentrerad

till gatorna inärheten av :Se Bengt Nilsson, B0-

Kirsebergstorg. Här ligger små låga hus längs smala sluttande gator. Det är endetäthet och trångboddkanske framförallt denna het i olika delar av Malmö. miljö, som förknippas med ”Backarna och Drätselkontorets statistikavlivet där. finns emellertid ofta ldyllen endast på ytan. Så här skriver delning. Malmö 1969 Anna-Margareth Thagaard i en utredning om den gamla bebyggelsen. _ (stencil).

“s

FDOZD

Östra sjukhuset , . “m \ . SW* -\\\

Gurnisons- r erlochs planteringen “mh” POP* södra aglHg

Järnvägsverkstäderna

Figur 2.2 Trafikleder och trafikplatser i undersökningsområdet Malmö.

”1939 den för det gamla låghusbeståndet iKirseberg så upprättades För cirka 15 år sedan i samband med en ödesdigra stadsplanen. utgick en skrivelse till alla småhusägare, att Malmö saneringsutredning stad tänkte köpa in fastigheterna till totalsanering. Man uppmanade därför folk att inte göra några stora ombyggnader, utan endast nödtorftigt underhålla sina hus. Möjligheten att få statliga lån har inte funnits. Resultatet har blivit, att de äldre som bodde i husen stannade kvar under dåliga sanitära förhållanden. Efterhand har det uppstått fler och fler sterbhus, barn och barnbarn vågar inte själva satsa på husen, utan i stället eller småföretagare. En del säljer man, ofta till tomtspekulanter av husen har utdömts av hälsovårdsnämnden, småföretagare har sett sin chans att skaffa billiga, centralt belägna lokaler?!

Motsatsen till Kirsebergsstadens gamla låghusbebyggelse finner man i det moderna höghusområdet Segeváng. Större delen av denna bebyggelse under början av 1960-talet. Husen ägs huvudsakligen av uppfördes bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag. Segevång funganska självständigt i många avseenden. Området har t ex gerar troligen en ”egen skola för låg- och mellanstadium, en sina ”egna” affärer, ”egen” fritidsgård och en direkt” bussförbindelse med det centrala Malmö. Inom Kirseberg finns det också en mycket karaktäristisk villabebyggelse. l Rostorpsomrádet ligger ca 180 till formen mycket likartade villor. Denna egnahemsbebyggelse kom till under 1920-talet under den dåvarande bostadsbristen. lnitiativtagare var en grupp arbetare vid SJ. Områdets tillkomst präglades av ett aktivt samarbete mellan de blivande husägarna. Man bildade ”Föreningen Rostorps egna hem” och denna organiserade bland annat byggandet och anskaffade byggnadsmaterial. och Österhus mellan Södra Bulltoftavågen och

Östergârd ligger järnvägen. De består av två stora kringbyggda kvarter, uppförda

1916-1918 av Malmö stad, som fortfarande äger och förvaltar fastigheterna. Området har varit föremål för flera sociologiska undersökningar. Det har karaktäriserats som slumområde som till stor del bebos av ensamstående personer och familjer, vilka av socialvårdens myndigheter fått bostäder här, sedan det visat sig att de inte kunnat skaffa sig eller behålla en bostad i den öppna marknaden. Vid omkring Saarisplan, ligger ett bostadsområde som Lundavägen, består av äldre hyreshus med mellan fyra och fem huvudsakligen En del av husen inom detta område vetter direkt mot våningar. Malmö-Lund och en del direkt mot Lundavägen, vilka båda motorvägen är hårt trafikerade. Ytterligare ett område med hyreshus ligger som en smal remsa mitt emot mellan och Lundavä-

Sjölundaviadukten Rostorp

gen. Valdemarsro är den mest isolerade bebyggelseenheten inom undersökutanför vid ningsområdet. Det ligger någon kilometer Kirsebergsstaden Staffanstorpsvägen och tätt invid landningsbanorna på Bulltofta flygplats. Bebyggelsen består till största delen av enfamiljshus, som byggdes under 1920-talet. lAnna-Margareth Thagaard, Utredningz Det ovan skisserade Kirseberg avgränsas på alla sidor av flera naturliga Kirsebergsstaden” ”barriärer. l söder, mellan stadsdelen och det övriga Malmö, ligger, Stadsingeniörskontoret, förutom norra Malmö 1970 (stencil). en del av järnvägens spårområden, Malmös hårt trafikerade

infart. l väster ligger bangården, motorvägen Malmö-Lund och ett av Malmös största industriområden. I öster ligger ett industriområde och Bulltofta flygfält, och i norr flyter Segeå, som utgör Malmös gräns mot den rena landsbygden. På grund av detta finns det i princip endast två vägar från Kirseberg in till Malmös mera centrala delar. Tre busslinjer går till eller igenom området, och beroende på var man bor är det mellan två och fyra kilometer in till centrum. Den del av Malmö, som ligger på andra sidan av dessa ”barriärer”, utgör en del av vad som ibland kallats för ”stenstaden”. Kontrasten mellan denna del av Malmö och det geografiskt något isolerade Kirseberg upplevs starkt, speciellt under den varma årstiden. Kirseberg är grönt. På flera ställen runt omkring området, innästlade mellan vägar och järnvägar, ligger koloniträdgårdar. Längs Vattenverksvägen löper en allé, som så småningom mynnar ut i Beijers park. Beijers park anlades år 1855 av två privatpersoner, vilka arrenderat området på 50 år av Malmö stad, med villkor att området endast fick användas till plantering och att det efter arrendetidens slut skulle tillfalla staden. Målsättningen med deras arbete var att skapa en park i den östra stadsdelen, som skulle motsvara Kungsparken i det västra Malmö. Förutom Beijers park finns två andra mindre parker, Gerlachs park och Garnisonsplanteringen. Den senare hette

en gång ”Gamla garnisonsl- och fångkyrkogården”. Mellan 1809 och 1870

var det en kyrkogård för soldater och arbetsfångar, mellan 1870 och 1891 endast en fångkyrkogård. Vistas man i Kirseberg lägger man snart märke till det stora antalet

idrottsplatser. Här finns fotbollsplaner, tennisbanor, en konstisbana, ett

friluftsbad m m. Funnes det något mått kvadratmeter på antalet

,I @ Segevå ngsskolnn

: g

U Segcvönqs 1 R fritidsqö - R I \

\ 0 › -_ Kv. Hrrseberqstornøt UK rkun

JBum°m

r m? \ Düommmi gagn. m_ D \ \ qård- Öster-hus z Hommnrvñrden

r----

\ x

Figur 2.3 Några viktiga byggnader och institutioner i Kirseberg.

idrottsplats per invånare skulle Kirseberg troligen ligga högt i jämförelse med många andra stadsdelar i Malmö. Trafik från Malmös norra infart på väg till stadens östra delar tar ofta ett virrvarr av smågator i bostadskvarteren i Malmös vägen genom nordöstra utkant. En del av denna rutt ligger inom Kirseberg. Alla typer av fordon kör här och i rusningstid är köerna ofta långa. En annan hårt trafikerad väg, som skär igenom området är Lundavägen, en av huvudlederna för lokaltrafiken norrut. Den kraftiga trafiken beror på Kirsebergs läge tätt invid Malmös stora industriområden. Det finns även inom det egentliga undersökningsområdet ett stort antal arbetsplatser. Enligt 1965 års folk- och bostadsräkning fanns det den 1 november 1965

471 st företag inom undersökningsområdetd

Den definition av företag, som användes vid denna räkning, var varje lokal eller varje avgränsat område där verksamhet bedrives (verkstad, butik 0 d)”. Detta innebär att de flesta företag är små. Över hälften sysselsatte endast en eller två personer, medan ca 5 % av företagen svarade för över 60% av arbetstillfällena. Bland de största företagen är Sydsvenska

Dagbladet, Statens Järnvägars reparationsverkstäder och Allhems förlag.

Siffrorna visar också att inpendlingen till Kirseberg är stor. Dagbefolkningen beräknades 1965 till 7 542 personer, dvs ungefär 90 % av nattbe- Nästan 60 % av den förvärvsarbetande dagbefolkningen ar-

folkningenl

betade inom tillverkningsindustrin. Något över 800 av de förvärvsarbetande Kirsebergsboma hade sina arbetsplatser inom undersökningsområberäknades till 8 176 personer. Detta innebär att det. Nattbefolkningen nästan 10 % av Kirsebergsborna hade nära till sina arbetsplatser. Ser man i dess helhet, är det ungefär 8 % av de förvärvsarbetande, som på Malmö

bor inom samma statistikområde som de arbetar inom. De flesta förvärvs-

arbetande i Kirseberg hade sina arbetsplatser inom något av de stora industriområdena i Malmö, tex det östra eller västra hamnområdet eller inom något av industriområdena i Mellersta förstaden. Vissa kvarter i Kirseberg har, som tidigare nämnts, karaktäriserats som

slumområden. Av dessa har kvarteren Östergård och Österhus blivit

studerade i samband med en serie sociologiska studier. Lena ingående Altvall diskuterar i sin undersökning från 1967 i vad mån området kan karaktäriseras som ett slumområde. Hon utgick därvid från en serie slumkriterier, som David E Hunter använt vid sina analyser av slumområden i USA. Hon tar upp tolv sådana indikatorer och anser sig

finna att kvarteren Östergård och Österhus då uppfyllde åtta av dessa

kriterier l) nedgångna och förfallna bostäder och på ett slumområde. 2) hög boendetäthet per rum; 3) stark överrepresentation av fastigheter; människor ur lägre sociala grupper; 4) många understödstagare; 5) hög 1 Lars Frisäll ”Företagsrörlighet inom området och från ett slumområde till ett annat; 6) svåra

strukturen i Malmö 1965”,

utom äktenskapet födda hälsoproblem; 7) splittrade hem, skilsmässor, Drätselkontorets statistikbarn, många ensamstående; 8) ett smutsigt bostadsområde? avdelning, Malmö, 1968 inom vilka i (stencil). Det finns ytterligare några bostadsområden Kirseberg, 2 varierande dessa kriterier. Dels är det kvarteret Kirsebergs- Lena Altvall, Östergrad uppfyller dels vissa hus i kvarteret gård-Österhus. En slumstutornet, i dagligt tal kallat Vattentornet”, die iMalmö. Malmö stad i dagligt tal ofta benämnt ”Gula faran”. ”Vattentornet” var Krusmyntan, socialförvaltning, Malmö, V från början, precis som namnet anger, ett vattentorn. Det byggdes år 1967 (stencil).

1879. År 1916 byggdes det emellertid om och har sedan dess fungerat som ett bostadshus. ”Vattentomet” ligger på toppen av ”Kirsebergef” alldeles i närheten av Kirsebergs torg. ”Gula faran” utgöres av två gulgrå hyreskaserner. De ligger vid Norra Bulltoftavägen, som nära granne med biblioteket och fritidsgården. Dessa kvarter har det gemensamt att de samtliga kan karaktäriseras som slumområden, men också att samtliga fastigheter i dem ägs och förvaltas av Malmö stad. De har kommit att

fungera som bostadsmarknadens sista resurs, där stadens myndigheter

placerar människor, som inte kan klara sig på den vanliga hyresmarknaden av ekonomiska eller andra skäl. Sammanlagt bor i dessa områden mellan 600 och 700 personer. Myndigheter av olika slag har också lokaliserat flera institutioner av vårdkaraktär till Kirseberg. Mitt inne i stadsdelen ligger Centralfangelset med häkte och rättspsykiatrisk klinik. Östra Sjukhuset, som är Malmö stads mentalsjukhus, ligger tätt invid Segevång. Dessa båda institutioner är gamla i Kirseberg. Nyare är Hammargården, ett övergångshem för alkoholiserade ungkarlar, och Hammaren, en av Malmö stads skyddade verkstäder för fysiskt och psykiskt handikappade. Båda dessa institutio-

ner ligger som grannar till kvarteren Östergård och Österhus. Sist idenna

rad av institutioner kommer Segevångsgården, ett ålderdomshem för klienter som behöver speciell vård. Många av dem som bor här, har tidigare varit alkoholister, och de saknade ofta fast bostad.

Människorna i Kirseberg I det föregående avsnittet har jag försökt ange några av de faktorer som präglar miljön Kirseberg. Nu något om de människor som bor där.

Befolkningsutvecklingen inom området kännetecknades under början av

1960-talet av en ökning fram till 1965, med en markant topp i ökningen år 1962, och sedan av en långsam minskning. Den kraftiga befolkningsökningen omkring år 1962 berodde på

inflyttningen till det nybyggda Segevångsområdet. Under perioden

1961-1965 färdigställdes här ca 1 400 lägenheter. Samtidigt med denna

inflyttning har det emellertid under hela 1960-talet skett en långsam

minskning av befolkningen i de övriga delarna av Kirseberg. Om man för dessa områden jämför befolkningstalen 1960 och 1969, visar det sig att

det skett en befolkningsminskning på i runt tal 30 %. Under senare delen

Tabell 2.1 Kirsebergs befolkning under 1960-talet. Tidpunkt Antal personer

1.11.1960 12 463 1.11.1962 16 223 1.11.1964 15 707 1.11.1965 16 080 1.11.1966 15 767 31.12.1967 15 256 31.12.1968 14 754 31.12.1969 13 986

Tabell 2.2 Könsfördelnlngen i Kirseberg och Malmö i dess helhet den 31. l2.l969.

av 1960-talet har även Segevångs befolkning minskat något, och totalt

har dessa förändringar resulterat i en befolkningsminskning för hela un-

dersökningsområdet. Om man jämför Kirsebergs befolkning årsskiftet 1969-1970 med Malmös totala befolkning framträder vissa skillnader med avseende på olika befolkningskaraktäristika. Det finns i Kirsebergs befolkning en något större andel män än i Malmös totala befolkning och en större andel

ogifta personer.

Kirseberg har en något större andel invånare i de yngre åldrarna än vad som är fallet för Malmö i dess helhet, medan andelen äldre är något mindre. Givetvis varierar dessa befolkningskaraktäristika inom olika delar av området. Segevång, som är det delområde som har den största

befolkningsandelen (ca 6 000 personer), är ett ur ålderssynpunkt ungt

område, där andelen barn och ungdomar utgör ungefär 35 % av det totala invånarantalet. En motsats till detta är området omkring Saarisplan. Detta är ett ”gammalt område med avseende på befolkningens ålder. Här är ca 25 % av invånarna över 67 år. När det gäller civilståndsfördel-

ningen är området Östergård och Österhus särpräglat med sin stora andel

ogifta vuxna personer, huvudsakligen män. Villaområdet Rostorp är den del av Kirseberg, där det finns den största andelen gifta personer. Malmös socialekologiska mönster kan mycket grovt karaktäriseras på

följande sätt. De centrala delarna (den gamla staden”) består

huvudsakligen av kontor och affärer och har ganska få bofasta invånare. Mot öster och nordöst ligger äldre hyresområden och industriområden. De flesta invånarna i dessa stadsdelar är arbetare”. Samma förhållande gäller med vissa undantag för södra Malmö, där de nya bostadsområdena växer upp. l väster finns stora grönområden och en vidsträckt

Tabell 2.3 Civilståndsfördelningen i Kirseberg och i Malmö i dess helhet den 31.12.1969.

Tabell 2.4 Åldersfördelningen i femårsklasser för Kirseberg och Malmöi dess helhet den 31/12 1969.

Totalt 7 228 100,0 6 756 100,0 13 984 100,0 100,0

Mön Ålder,år Kvinnor 50- 85-89 00-84 75-79 70-74 65-59 50-64 55-59 50-54 105-49 140-44 35-39 150-34 25-29 20-24 I5-I9 I0- 5- 9 0- 1+ W700 E00 500 400 300 200 |00 0 0 100 200 300 400 500 500 Antal individer

Figur 2.4 Fördelning på kön och ålder i femårsklasser i Kirseberg.

villabebyggelse. I dessa stadsdelar är invånarna mera sällan ”arbetare”.

Som tidigare nämnts ligger Kirseberg i den nordöstra delen av Malmö.

Denna bostadssegregation har varit föremål för flera sociologiska studier.

Birgit Werners undersökning, som grundade sig på förhållandena 1955,

visade att Kirseberg var en stadsdel som huvudsakligen beboddes av

personer ur socialgrupp 111.1 Segevångsområdets tillkomst medförde inga

större förändringar. Göran Lindberg karaktäriserade detta år (1963)

såsom dominerat av arbetare? De undersökningar av skolsegregationen i

Malmö, som år 1968/69 genomfördes av Harald Swedner gav samma bild. l se Birgit Werner ”MaL Kirseberg visade sig vara ett av de områden i Malmö, som hade lägst mö stad och

dessáugiepps-

socialgruppskvot? Socialgrupp är ett begrepp med många dimensioner brottslighet. I? Sfwijjleko-

och är bl a beroende av sådana faktorer som utbildning, och

lccâåiäiäáljfâsgçägltçânéâm

yrke inkomst. Litteraturutredningens intervjuundersökningar hösten 1969 Lund, 1953_ visade att över 50% av invånarna i Kirseberg hade en utbildning, som motsvarade enbart folkskola . . . 2 Se Göran Lindberg, och att ca 45 % arbetade inom tillverknings- “Social Omgivning_ En so_ industrin. Beträffande inkomster finns det möjligheter att göra cialekologigk undersök.

jämförelser mellan Kirseberg och det övriga Malmö. 1967 var medelin- ning aVtJUBO bostadäom-

S°°°l°

komsten för Malmö stad i dess helhet 25 700 kronor p er inkomstenhet råder” Miümê

giska institutionen, Lund, och år (inkomst är här ”den vid den statliga åsatta 1957, taxeringen sammanräknade Motsvarande nettoinkomsten”). siffra var för Kirseberg 3 se Harald Swedner 22 500 kronor per inkomstenhet och år? Studerar man differentieringen

»school segregatiwfm

inom Kirseberg framkommer en mera nyanserad bild. En beräkning av s k Malmö. Chicago 1971-

socialgruppskvoter för de tidigare beskrivna delområdena visar att 4 se Kay Nilsson, um_

Rostorp har den högsta socialgruppskvoten, 2,01. komstfördelningen å; Efter 1967 etapp 11

Rostorp följer området kring Saarisplan med 1,58 och Segevång iMalmfi

. .. . och lll, Dratselkontorets med 1,54. I norra delen av Kirsebergsstaden ar socialgruppskvoten 1,41 statistikavdelning, Malmö, och i den södra delen 1,36. Valdemarsro har en socialgruppskvot på 1,40 1959 (stencil),

Områdd längs Lunduvöqen

-x .»:°*“ 1.* *rr :g :I E! Nor-redden I Z›/ as/Kirubcvçsstrxfen “i ,W n. g u. : ._44 Valdemarsro ,I 3 g v

0 ige”,

a V!

i y

Östnrqâv-d- Öster-hus E ,JR m g g y o.. v. o II v C .°øou 0o0...

-UUU x

Figur 2.5 Socialgruppskvoter för bostadsområdena i Kirseberg.

Tabell 2.5 Andelen röstande på olika politiska partier i Kirseberg och i Malmö i övrigt vid kommunalvalet år 1970 (poströster ej medräknade). Procentuell fördelning.

och Östergård-Österhus 1,17. Den lägsta socialgruppskvoten (1 ,07) finns i det område, där Kockums baracker för utländska arbetare är belägna. Socialgruppskvoterna är angivna på kartan i figur 2.5.* Medelinkomsten för de olika delområdena följer i stort sett samma mönster. 1 Rostorp var medelinkomsten år 1967 26 800 kronor per

inkomstenhet och år, medan motsvarande siffra för Östergård-Österhus

var 15 000; dessa är den högsta respektive den lägsta medelinkomsten för

de olika delarna av undersökningsområdet.

Arbetarklassen dominerar alltså den socioekonomiska bilden iKirseberg. Det är svårt att uttala sig med bestämdhet, men vissa iakttagelser pekar mot att fackligt organiserade arbetare i viss mån satt sin prägel på miljön. Det tydligaste exemplet på detta är tillkomsten av egnahemsområdet Rostorp, som initierades och till stor del planerades och organiserades av fackligt aktiva arbetare vid SJ. Televerket byggde vid ungefär

samma tidpunkt i närheten av kvarteret Östergård de s k Hagtorpshusen

som tjänstebostäder, och något tidigare byggde SJ i närheten av kvarteret Österhus det s k Järnvägshuset, som också användes till tjänstebostäder. Andelen 1 kirsebergsbor, som i dag är anslutna till fackföreningar, är hög. Socialgruppslcvoten Över 70 % av männen i åldrarna mellan 16 och 69 år och ca 35 % av

?âilktfâiff (gift: :ggg

kvinnorna i samma åldrar angav vid litteraturutredningens

intervjuunder- området ifråga enbart bo,

sökning att de var medlemmar i någon fackförening. personer från socialgrupp l) °°h bety

Resultaten av valen till kommunfullmäktige 1970 visar att kirsebergs- Loolvllke

_ __ __ _ n __ __ __ _ der att det l området enborna 1 storre utstrackmng an vad som ar fallet for Malmo 1 dess helhet hm bor pmone, tmhö.

röstar med Arbetarpartiet-Socialdemokraterna och med Vänsterpartiet rande socialgrupp III).

Kommunisterna. De röster i mindre med Moderata 2 se Nilsson, Bengt, utsträckning samlingspartiet och Folkpartiet. För Centerpartiet och Kristen demokra- ”Riksdagsval i fyrstads_ tisk är siffrorna för Kirseberg som för hela kretsen Samtvalav komsamling ungefär desamma 2 munfullmäktige iMalmö Staden _ _ _ _ . __ den 20 september 1970. Ett karaktarrstrskt inslag 1 Kirsebergs befolkning ar de många Definjtjya vakesultap_ invandrarna. Under senare år har invandringen svarat för mer än hälften Statistik-

Dfätselkontorets

av Malmös avdelmng* Malmö 1970 folkökning. Kirseberg har blivit en av de stadsdelar som nu uppvisar den största koncentrationen av utländska medborgare. Medan 3Christer Jarbo, Uttotalbefolkningen minskat har antalet utländska medborgare, som bor

ägflskârglâgâgiâfáfciya

inom området, ökat. Numera utgörs nästan 10% av Kirsebergs

smügtümvde,ning,Ma,mö_

befolkning av invandrare? 1970, (stencil).

Tabell 2.6 Antalet utländska medborgare i Kirseberg den 31.12.1969 fördelade på olika nationaliteter.

En av huvudorsakerna till den stora andelen invandrare är att ett av Malmös största företag, Kockums, äger flera bostadsfastigheter inom området. Dessa bostäder är avsedda för utländska arbetare som är anställda vid företaget. Inom området finns en gammal redan nämnd barackförläggning, ”Kockums baracker. Den är belägen vid Bulltofta mellan Kirsebergsstaden och Valdemarsro. De flesta arbetare som bor här har nyligen kommit till Sverige (och är ofta här endast för en kortare tid). Antalet varierar och omflyttningen är stor, men normalt brukar här bo mellan 50 och 100 personer. Men invandrare bor också i en bättre boendemiljö inne i Kirsebergsstaden, i kvarteren omkring Kirsebergs torg.

Här äger Kockums nybyggda fastigheter med bostäder avsedda för

invandrade arbetare, både för ensamstående och för invandrarfamiljer. Den största delen av Kirsebergs invandrare bor här, i den södra delen av Kirsebergsstaden. Totalt utgör de över 20% av befolkningen inom detta område, och gruppen utgör ett märkbart inslag på grund av koncentrationen till vissa fastigheter. Förutom i Kockums bostäder är

andelen invandrare speciellt hög i kvarteren Östergård och Österhus och i

kvarteret Kirsebergstornet. I Kirseberg finns en klubb för invandrare, FBK Balkan. Denna startade sin verksamhet 1963 med fotboll som huvudaktivitet. Laget har många supporters vilket bl a framgick av ett reportage i Sydsvenska Dagbladet den 25.l0.70 med rubriken: ”Livaktigt division V-lag kniper ca 600 åskådare från MFF”. Sedan klubben startades har emellertid flera aktiviteter tillkommit. Klubben fungerar som en mötesplats, men den försöker också hjälpa medlemmar, särskilt sådana som nyligen kommit till Sverige, tex vid kontakter med olika myndigheter. Den bedriver också en begränsad utlåning av böcker, huvudsakligen på serbokroatiska. Balkan är inte inriktad på att uteslutande fungera som en klubb för invandrare. Även en del svenskar är medlemmar. Den största medlemsgruppen är annars jugoslaver, men det finns också italienare, fransmän, ungrare, finländare och danskar bland medlemmarna. Klubben har sina lokaler i ett hus vid Kirsebergstorg, som ägs av Kockums. En viktig orsak till invandringen till Sverige är behovet av arbetskraft vid olika industrier. Detta medför att invandrargruppen idemografiskt avseende skiljer sig från totalbefolkningen på vissa punkter. En större andel är i yrkesverksamma åldrar, en större andel är män, unga

barnfamiljer utgör en stor andel osv. Troligen är detta en bidragande orsak till att Kirsebergs befolkning i vissa avseenden, som tidigare nämnts, skiljer sig något från Malmös totalbefolkning. Hur stor roll invandrargruppen spelar i detta sammanhang är emellertid omöjligt att uttala sig om, eftersom den typ av statistik som skulle ge svaret på sådana frågor, inte föreligger för de olika stadsdelarna inom Malmö.

Några sammanfattande synpunkter

Det finns ofta vissa element i en stadsdels struktur, som gör att den som bor där eller som känner väl till den upplever att den har en viss profil gentemot den övriga staden. Denna beskrivning har syftat till att isolera några faktorer som ger profil åt Kirseberg som en stadsdel i Malmö. Vad

jag speciellt har fäst mig vid kan sammanfattas i följande punkter:

Kirseberg är en gammal stadsdel med en lång och delvis ganska säregen historia. Myter om det gamla Kirseberg gör att många malmöbor fortfarande

har negativa föreställningar om Kirseberg.

Kirseberg är geografiskt något avskilt från det övriga Malmö.

Inom Kirseberg finns ett stort antal arbetsplatser och en stor dagbefolkning. Vissa kvarter i Kirseberg kan karaktäriseras som slum. Det finns många institutioner av vårdkaraktär iKirseberg. Kirsebergs befolkning domineras av socialgrupp III. Invandrare utgör ett markant inslag i Kirsebergs befolkning. Sett ”inifrån” är det emellertid svårt att teckna en enhetlig bild av området. Karaktäristiskt för Kirsebergs inre struktur är också

förekomsten av flera ”öar” inom befolkningen, vilka sinsemellan

synbarligen är tämligen oberoende” av varandra. Människorna tycks ha förhållandevis få kontakter utanför ”sin egen ö”. Förekomsten av dessa

öar kan ses som ett resultat av flera olika faktorer. Den yttre miljön,

de till sin karaktär så olika bostadsområdena, är en sådan faktor.

Invånarna i kvarteren Östergård och Österhus har få kontakter med de

övriga invånarna i Kirseberg. Samma förhållande karaktäriserar troligen flera av de delområden, som jag tidigare beskrivit, som Segevång, Valdemarsro och kanske några till. I en annan dimension visar sig öarna i invandrarnas isolering. Många av dessa bor i hus, där nästan alla grannar också är invandrare. Kontakten mellan dem och den övriga befolkningen försvåras därtill av alla de faktorer, som karaktäriserar invandrarens situation, språksvårigheter, kulturella olikheter och vanföreställningar. Vissa arbetsplatser och de olika vårdinstitutionerna utgör också öar, där människor i varierande grad känner sig oberoende av eller isolerade från det yttre samhälle, som Kirseberg utgör.

Fritid i Kirseberg w dock ej vad gäller idrottsplatser - Kirseberg är i många avseenden dåligt med möjligheter till fritidssysselsättning. Detta gäller

utrustat

speciellt för den vuxna delen av befolkningen. Fritidsaktiviteterna är koncentrerade till två fritidsgårdar, kyrkans samlingslokaler, stadsbibliotekets lokaler och några föreningar med egna lokaler. Här följer en kort översikt, med speciellt sikte på förhållandena under år 1969. Den äldsta - och mindre fritidsgården, Segevångs fritidsgård, ligger i källarlokaler inom Segevångsområdet. Gården startades för att i någon mån täcka behovet av fritidslokaler för ungdom idet nybyggda området. Under 1969 har vissa föreningar, bl a en musikskola och en fotbollsklubb, hyrt lokaler på gården. Segevångsskolan har haft gymnastik där under skoltid. En viss gruppverksamhet har också drivitsi gårdens regi. För att få tillträde till en fritidsgård krävs antingen att man är medlem i en förening, som har sin verksamhet förlagd till gården, eller att man löst ett speciellt medlemskort. Under år 1969 såldes sammanlagt 150 gårdskort och 553 skolkort. Den största fritidsgården, Kirsebergs hitidsgârd, i vilken också biblioteket är beläget, byggdes 1967. I Kirseberg saknades då lokaler för fritidsaktiviteter, och man hade länge varit i behov av sådana. Fritidsgården anses vara en av Sveriges modernaste och mest välutrustade. Här finns bla tre samlingssalar och ett stort antal lokaler för idrotts-, förenings-, hobby- och teaterverksamhet. Ca trettio föreningar och

organisationer är regelbundet verksamma på fritidsgården, tex Malmö

korporationsidrottsförbund, Kirsebergs scoutkår och SSU-Segevång. Flera av föreningarna rekryterar medlemmar från hela Malmö. Ungefär trettio föreningar har en mera sporadisk verksamhet inom gården. Förutom föreningarna har ABF, Vuxenskolan och TBV en viss verksamhet på fritidsgården. I fritidsgårdens regi arrangeras diskotekaftnar, filmförevisningar, handikappverksamhet och annan gruppverksamhet. Under år 1969 såldes sammanlagt 491 gårdskort och 578 skolkort. I Kirsebergs fritidsgård finns välutrustade teaterlokaler. Dessa stod delvis oanvända fram till hösten 1969, då Gorillateatern etablerade sig i stadsdelen. Gruppen bestod från början av tio skådespelare. Olika uppfattningar om teaterns verksamhet resulterade i en delning av gruppen. Fyra medlemmar stannade kvar och fortsatte att arbeta som Gorillateatern. Gruppens målsättning är ”dels att spela där publiken finns (på skolor, föreningar, fängelser osv), dels att skapa en stadsdelsteater, en kvartersteater för folk på Öster”. Skådespelarna bor i Kirseberg (i

kvarteren Östergård och Österhus). De skriver själva sina pjäser. Man ger

föreställningar på fritidsgården, men de flesta frarnförandena sker på olika institutioner, skolor, fängelser, sjukhus och liknande. Förutom detta driver Gorillateaterns medlemmar ungdomsverksamhet i samband med fritidsgården och spelar kasperteater på biblioteket. Under våren 1971 visade det sig emellertid att Gorillateatern ej kunde fortsätta sin verksamhet. Malmö stad ansåg sig ej kunna bevilja tillräckliga anslag. I fritidsgården finns också en lekskola, Dalhems lekskola med ca 80 platser. Sammanlagt finns det inom Kirseberg 5 barndaghem och lekskolor med något över 200 platser.

l kyrkan finns samlingslokaler, som är centrum för vissa fritidsaktiviteter. Flera ungdomsgrupper är verksamma och det finns en särskild ungdomssekreterare inom församlingen. Det finns vidare sånggrupper, syföreningar, föräldraklubbar etc. Eftersom ledarna inte för någon statistik över sin verksamhet, är det inte möjligt att exakt bedöma hur pass omfattande denna är. Den största ungdomsgruppen, ”Sza Elisabets Sällskap”, är en grupp som speciellt arbetar med gudstjänster av ”aktiveringstyp. Den har ett IOO-tal medlemmar. Det är inte möjligt att här utförligt redogöra för aktiviteterna i varje förening, som bedriver verksamhet i Kirseberg. Vid slutet av 1969 fanns 22 fritidsföreningar registrerade hos Malmö stads ungdomsstyrelse. Förutom dessa fanns det bland annat ”föreningar”, som fungerade som ett inslag i bostadsrättsföreningarnas verksamhet.

Bokutbudet i Kirseberg Biblioteket i Kirseberg (filial 5 i Malmö Stadsbibliotek) låg tidigare i trånga butikslokaler vid Lundavägen. I oktober 1967 startade verksamheten i de nuvarande lokalerna i Kirsebergs fritidsgård. Här disponerar biblioteket sammanlagt ca 600 m2 . Vid slutet av 1969, dvs vid tidpunkten för intervjuundersökningen, bestod personalen av tre heltidsanställda bibliotekarier, två kontorister på heltid och en på halvtid. Biblioteket var vid denna tidpunkt öppet vardagar kl 1l.00-20.00, lördagar kl 11.00-17.00. Söndagar var det stängt. Filialen hade ett bokbestånd på 27 758 volymer (därav 20 145 på Vuxenavdelningen och 7 615 på barnavdelningen). Man hade 21 tidningar, 101 tidskrifter och 790 grammofonskivor, de senare till utlåning. På biblioteket förekom Sagoläsning för barn, kasperteater, utställningar och programverksamhet. Under 1969 gjordes 103 638 lån från biblioteket (67 863 från Vuxenavdelningen, av dessa utgjorde facklitteraturen 32,8 % och 35 775 lån från barnavdelningen). Detta innebär en ungefärlig utlåning av 7,5 band per invånare. Siffran för Malmö i sin helhet var 8,9 band per invånare. Bibliotekets utlåning fr 0 m oktober 1969 to m januari 1970 framgår av figur 2.6. Biblioteket hade ett vandringsbibliotek på den skyddade verkstaden Hammaren. Här _var mellan 200 och 300 böcker placerade i matsalen. Verkstaden fick varje vecka besök från biblioteket, då låntagarna kunde beställa böcker, byta ut gamla, få information etc. Vid samtliga barndaghem och lekskolor fanns också vandringsbibliotek. Förutom vandringsbiblioteken skötte personalen från Kirsebergsbiblioteket också om bibliotek på Hammargården och Segevångsgården. På Hammargården fanns det, i ett speciellt biblioteksrum, ca 600 böcker. Andelen aktiva låntagare uppskattades till mellan 60 och 70 %, och många gäster läste periodvis mycket. En undersökning, som gjordes i slutet av juli 1969, visade att av -267 lån utgjorde skönlitteraturen 72 % och facklitteraturen 28 %. I Segevångsgården ligger bibliotek och läsrum mitt i byggnaden. Här fanns ca 1 500 böcker. Ungefär 70% av pensionärerna låste regelbundet och det gjordes ungefär 75 lån per vecka. Förutom dessa ”bokdepåer” finns det inom området två

Antal hoklân

Illllllllll lTIIIIIllll

1988- 1959-

S §33

Jon åå April EE Juli Sept az: Jan Pehr ååäâäsrgss

Figur 2.6 Biblioteksfilialen i Kirseberg. Antal utlånade böcker per månad efter överflyttningen till de nya lokalerna i Kirsebergs fritidsgård.

”specialbibliotek” med egna bibliotekarier, nämligen Östra sjukhuset och

fängelset. Det har länge funnits ett bibliotek på Östra sjukhuset, men det

är först på senare tid som bokbeståndet har kunnat gallras och förnyas i någon större utsträckning. Bokbeståndet uppgick till ca 3 300 böcker. Under 1969 gjordes 4 510 lån. I Kirsebergsbibliotekets lokaler drevs det en gång iveckan en litteraturcirkel för patienter vid sjukhuset. I fängelset har stadsbiblioteket placerat ca l 000 böcker och fängelset självt ca 500. Under 1969 gjordes 16 428 lån. Stadsbibliotekets bokbuss körde en gång i veckan till en hållplats i Valdemarsro. Det finns sammanlagt tre skolor i Kirseberg, uppdelade på två rektorsområden. Äldst och störst är Kirsebergsskolan, som 1969 hade ca 750 elever på 1åg-, mellan- och högstadium. Segevångsskolan hade ca 580 elever och Bulltoftaskolan ca 325. Dessa två skolor hade endast undervisning på låg- och mellanstadium. På samtliga skolor finns

Tabell 2.7 Utlåningens fördelning på delområden i Kirseberg under pe-

rioden 15.1.1970-l5.3.l970.

skolbibliotek. På Kirsebergsskolan fanns i mars 1969 ca 14 000 band, på

Segevångsskolan ca 6 000 och på Bulltoftaskolan likaså ca 6 000 band.

Det finns inte någon bokhandel i Kirseberg; den närmaste finns i

centrum av Malmö. Vill man köpa böcker inom undersökningsområdet är

man hänvisad till någon tobaksaffär eller någon kiosk. Dessa har endast

ett begränsat sortiment, huvudsakligen deckare och liknande

pocketböcker.

Utlâningen från K irsebergsbiblioteket

Under våren 1970 gjordes en studie av de filmer på vilka varje lån från

litteraturutredningens experimentbibliotek registreras. En fullständig

redogörelse för denna undersökning finns på en annan plats i denna

rapport. Vissa av resultaten är emellertid av sådan art att de nära knyter

an till den tidigare gjorda ortsbeskrivningen, och data från dessa båda

källor kan i viss mån belysa varandra.

Den uppdelning av Kirseberg i delområden, som ligger till grund för

studiet av bibliotekets utlåning, framgår av kartan i figur 2.7.

Den klart största delen av lånen görs av personer från Segevång. För

den minsta andelen svarar Valdemarsro. 14 % av lånen göres av låntagare

bosatta utanför undersökningsområdet. Stadsdelsbiblioteket utnyttjas alltså inte bara av den egna stadsdelens invånare. Detta är inte speciellt

överraskande med tanke på de många arbetsplatser som finns i Kirseberg

och den stora dagbefolknirzgen.

I tabell 2.8 har lånen inom varje delområde fördelats på låntagare

under och över 18 år.

\ \ \ l l 0,00 Totalt onlal band/mvånare , I I Antal band/invånare :åldern O-Iaår _ é l, ÄN;

Antal band/ammar: .anaem us- ar

4 n g o | R Seqeväng R ll \ DMEÃr] ümo-addlänqi

man E] LW _ _, m u Nestor-p /{,-*°“r,-,-;f0 1 us 4 ä . Dmr. kring j. . I ›,__ o mn . . Norra delen ø/ “ av u Äüléámcfårü Z

ñirsebergbsfoden u... ,Vy 1,00 E] 0.021007 f

v o.. W777 Vvvvvv vv r vv I # Södra delen av / Kirseberg-synden 0,59 @

A -t Vy r u __ ,› fi

G _ __________

!%:::?1U;d .=

_. “g

,x

O I

°._t_›,›a@ a.

0 c z .°0aoaol..

r---___

\

Figur 2. 7 Utlåningen per invånare i olika delar av undersökningsområdet i Kirseberg våren 1970 (enligt boklåneundersökningen).

Tabell 2.8 Utlåningen till yngre och äldre låntagare under perioden 15.1. 1970-15.3.l970 inom olika delområden i Kirseberg (enligt boklåneundersökningen). Procentuell fördelning.

Den äldre gruppen, 19 år eller äldre, svarar för den större andelen av lånen. Starkast markerad är denna tendens för området kring Saarisplan och för den grupp av låntagare som är bosatt utanför undersökningsområdet. Det finns sannolika förklaringar till detta. Som tidigare nämnts är befolkningen i området kring Saarisplan i åldershänseende ”gan1ma1”, ca 1/4 av invånarna är över 67 år. För lånen som göres av personer bosatta utanför Kirseberg svarar troligen de som har sitt förvärvsarbete inom området. Även dessa personer utgör givetvis en i åldershänseende ganska speciell grupp. Lånen till Valdemarsro göres uteslutande av personer i den äldre gruppen. Antalet gjorda lån är emellertid så få att siffran inte kan beaktas. Det delområdet som har den största andelen låntagare i den yngre åldersgruppen är Segevång. Området har en stor andel invånare just i dessa åldersgrupper. Ca 35 % av det totala invânarantalet utgöres av barn och ungdomar. En mera rättvisande bild av utlåningen grundar sig på antalet gjorda lån per .invånare Tabell 2.9 och figur 2.8 visar fördelningen av denna inom

Tabell 2.9 Lån per invånare under perioden 15.1.1970-15.3.1970 inom olika delområden inom undersökningsområdet i Kirseberg (enligt boklåneundersökningen).

undersökningsområdet. Siffrorna utgår från antalet lån i det stickprov som undersökningen grundar sig på och är alltså inte jämförbara med de uppgifter som förekommer i den normala biblioteksstatistilcen. Dessa grundar sig på den totala lånevolymen under ett år. Det visar sig alltså att den yngre gruppen i förhållande till sin storlek svarar för ett större antal lån. Områdena närmast biblioteket svarar för ett större antal lån per invånare än de något längre bort belägna bostadsområdena. Något överraskande är att den totala utlåningen per invånare i den södra delen av Kirsebergsstaden endast uppgår till ca hälften av utlåningen iden norra delen av Kirsebergsstaden. Den är också lägre än utlåningen till Segevångsområdet, vilket ligger betydligt längre bort. Vattenverksvägen symboliserar här något av en ”barriär” mellan områdets norra och södra delar. En liknande barriär” tycks Lundavägen utgöra; den avskiljer området kring Saarisplan från det övriga Kirseberg.

Sammanfattande synpunkter

Det historiska minnet är ofta kort, och det är svårt att få någon klar bild av förhållandena i Kirseberg förr i tiden. Mycket tyder dock på att det utgjorde ett ganska väl integrerat samhälle, som låg något isolerat från det övriga Malmö. Det är troligt att denna isolering förstärktes på grund av vissa nyanser i områdets sociala och kulturella mönster. Idyllen finns emellertid belagd. Vid Sjölunda var vattnet i Öresund rent och man badade vid sandstranden. Ett antal sommarvillor byggdes under slutet av 1800-talet längs Lundavägen. Jag har tidigare nämnt som kom parkerna, till ungefär vid denna tid. De senare finns fortfarande men vid kvar, Sjölunda ligger numera ett av Malmös största industriområden och strax intill ligger stadens soptipp. De gamla sommarvillorna har numera ersatts av bensinstationer och bilverkstäder. Samtidigt som den stora staden gjorde sig alltmera påmind kan man till en upplösning spåra tendenser av det gamla ”Kirsebergssamhället”. Vid slutet av 1930-talet började förslumningen av kvarteren

Östergård

och Österhus. kom att prägla utvecklingen Saneringshotet av de gamla kvarteren i Kirsebergsstaden. Ett antal nya företeelser korn att sätta sin prägel på området. Vårdinstitutioner med lågt anseende lokaliserades till

Kirseberg. Nya befolkningsgrupper med en annan social och kulturell

bakgrund flyttade in. De processer, som jag anser vara kännetecknande för Kirsebergs utveckling, är alltså dels den gradvisa upplösningen av ett gammalt ”samhälle” med egna värden och traditioner, dels det successiva ”intrångef” av den stora staden. Ett intrång som i vissa avsnitt närmast kan karaktäriseras som en negativ exploatering”. Dessa tendenser har satt sin prägel på miljön och människorna. Under de senaste åren har det emellertid inträffat flera ting, vilka eventuellt kan vända utvecklingen. En av Sveriges finaste fritidsgårdar har

byggts i Kirseberg. Östergårdskvarteret och Hagstorpshusen har börjat

rustas upp och Österhus kommer också att renoveras, samtidigt som man där prövar nya former för social rehabilitering. Litteraturutredningen har satsat pengar för att biblioteket skall pröva nya vägar för att bredda kultur-

utbudet. Ett byalag har bildats, och dess verksamhet intensiñeras successivt. Saneringshotet för den gamla bebyggelsen i Kirsebergsstaden har hävts. Ytterligare några tendenser av samma art kan iakttas. Det är alltså troligt att utvecklingen i Kirseberg i fortsättningen kommer att gå i en annan riktning än den gjort under de senaste årtiondena.

2.3 Oxhagen

Vad är Oxhagen?

Det som kallas Oxhagen, vad är det? Det är inte alltid så lätt att se vad som gör ett samhälle till vad det är, och det är ofta om möjligt ännu svårare att visa det för andra. En möjlighet är naturligtvis att helt bygga på de officiella uppgifter som samhället förser oss med, på statistik, medlemsregister, årsberättelser och andra dokument. Parallellt med en sådan redovisning av statistiska data behövs det en mer subjektiv bild av samhället ifråga. Dessa båda typer av beskrivningar kompletterar och stöder varandra. Efter en kvarts bussresa från Örebro centrum kommer man ut till Försöker få en överblick över området. De första intrycken: ett Oxhagen. nybyggt, vitmenat, lite sterilt förortsområde. Längst västerut många nya, som ligger i ett oregelbundet mönster stora och påkostade enplansvillor, av korta gatstumpar. I mitten ett ganska stort område med radhus i gult tegel. Husen är byggda i längor om två våningar, och de ser snarast ut som hyreshus med lägenheter. Längst österut, närmast staden, ett vanliga område med hyreslägenheter. De är sammankopplade i ett sinnrikt system av vita, lite kyliga två- och trevåningshus, som ligger längs en anslutningsgata. Söder om radhusen och hyreshusen ligger Älvtomta, ett bostadsområde med en helt annan karaktär. Det kan närmast beskrivas som ett äldre villakvarter med stora trädgårdar. Det skiljer sig också från de övriga och genom att gatumönstret inte genom att husen är helt olika varandra är så regelbundet. De olika områdenas inbördes läge framgår av kartan i figur 2.8. [denna kommer de olika delområdena att i tur och ordning kallas beskrivning Oxhagen I, II, III och Älvtomta.

Oxhagen I västerut Oxhagen I. Dess västra ytterkant gränsar till en Längst ligger äldre bebyggelse av lantbrukskaraktär. Karlslund, som området i sin helhet heter, har på senare tid emellertid urbaniserats alltmer, och det kommer att bli ett ännu mer renodlat förortsområde i och med att den för området förverkligas under 1970-talets första nya utbyggnadsplanen hälft. I den del av Karlslund, som ligger inom Oxhagen I, finns en låg- och mellanstadieskola och en kyrka. Bostadshusen i Oxhagen I byggdes under åren 1963-1967. Bebyggelsen i Oxhagen I består av 134 villor, 184 kedjehus och 13 Totalt finns ca 380 lägenheter. Enplansvillorna är radhuslängor.

.i iO 2 . . 0_ Oxhagen-g 1 skolan

Figur 2.8 Områdesindelningen i undersökningsområdet Oxhagen.

och i allmänhet större privatbyggda något än kedjehusen. Kedje- och radhusen har byggts av staden, som sedan sålt dem till allmänheten. Området gränsar i söder till Oxhagens genomfartsled, Karlslundsgatan. Den trafikeras av Oxhagens enda busslinje (förbindelse med centrum ca en gång varje kvart), och utgör en utfart till landsbygden nordväst om Örebro. I norr begränsas omrâdet av ett stort skogsområde, med rikliga möjligheter till promenader, skidåkning och andra friluftsaktiviteter. Genom området rinner en liten bäck,

Älvtomtabäcken, som längre

söderut förenar sig med Svartån. Inom området I finns Oxhagen mycket få serviceanläggningar. Där finns, som tidigare nämnts, en låg- och mellanstadieskola, Karlslundsskolan, samt en kyrka, Längbro kyrka. Karlslundsskolan har 12 klasseri sex årskurser med totalt

ca 270 elever. Där går huvudsakligen barn från

Oxhagen, men också ett mindre antal från andra delar av Karlslund. En kiosk står för en stor del av områdets serviceutbud (speciellt för ungdomarna). I Oxhagen I finns också ett daghem som ligger i områdets nordöstra del och som tar emot 22 barn i åldern 2-6 år.

Oxhagen II Oxhagen 11, som ligger mellan Oxhagen I och III, är mycket ensartat i bebyggelseformen; det består uteslutande av radhus. De byggdes under åren 1964-1966 av en kommunal bostadsstiftelse, som hyr ut dem. De ca 10 radhuslängorna rymmer sammanlagt 137 lägenheter, som består av 3 eller 4 rum och kök. Alla utrymmen mellan husen är gemensamma. Några serviceanläggningar finns överhuvudtaget inte i Oxhagen ll. Det är enbart ett bostadsområde.

Oxhagen III Det till antalet lägenheter och invånare största området är Oxhagen III. Det är också det senast byggda; det tillkom under åren 1965-1967.

Det består av totalt 76 trevåningshus som sammanlagt innehåller 910 lägenheter. Dessa har en varierande storlek på mellan 1 och 5 rum och kök. Området är uppbyggt kring en sinnrik trafikapparat, som är baserad på att bostäder och bilvägar har lagts i två skilda plan. Det beskrivs på följande sätti stadsplanen: . . . Det skiljer sig avsevärt från tidigare områden genom den centrala parkeringen. Maximiavstånd mellan bilplats och entré är endast 40 m. Trafikdifferentiering erhålles genom att biltrafiken ledes i ett undre plan och gångtrafiken i ett övre. Gångbroar över parkeringen ger kontakt mellan områdets delar och centrum. . .” Oxhagen Ill fungerar som centrum” i Oxhagen, trots att det ligger i dess ena ände. Där finns de flesta serviceinrättningarna i området. Även om de inte är många. En stor konsumbutik och en damfrisering (i direkt

anslutning till konsum). Vidare finns på andra sidan bilgatan (Tornfalk-

gatan) en ungdoms- och föreningsgård av den slutna typen, där fyra föreningar har permanenta lokaler, och där det serveras kaffe eller saft på eftermiddagarna. I samma hus finns det också en samlingssal, som hyrs ut till föreningar och klubbar. I detta hus ligger också Oxhagens bibliotek. I den västra utkanten av Oxhagen III ligger Oxhagsskolan. Den är alldeles nybyggd (1969-1970). Det är en låg- och mellanstadieskola (utan årsklass 6) med åtta ”normalklasseñ” samt en specialklass; totalt finns där 220 elever. I närheten av skolan ligger daghemmet: Blåmesen, som har hand om 45 barn i åldern 1/2-6 år. Daghemmet är öppet även på lördagar.

Älv tom ta Bebyggelsen i Älvtomta består av närmare ett 70-tal tvåplansvillor. Det finns ingen enhetlighet i villomas utfonnning. Samtliga är privatbyggda. De har byggts under loppet av ett halvt sekel. Samtliga villor har en väl tilltagen trädgård. l Älvtomta finns inga serviceanläggningar.

Sammanfattande beskrivning av bebyggelsemiljön

Bebyggelseformer och serviceutbud i undersökningsområdet kan sammanfattas på följande sätt: Oxhagen (Oxhagen I + II + lll) är ett relativt nybyggt förortssamhälle. Husen har byggts under perioden 1964-1970. Det består av ett hyreshusområde, ett radhusområde, ett kedjehusområde och ett villaområde. Bostäderna har genomgående en hög standard. Ingen byggnad har mer än tre våningar. Hela området är byggt efter en totalplan. Det har alltså inte vuxit fram successivt, vilket har påverkat boendemiljön i så måtto att området är byggt efter en mycket konsekvent planlösning, från vilken det inte existerar några större avvikelser. Detta gör att området verkar något sterilt och ointressant. Detta gäller dock inte Älvtomta, där det finns en tilltalande variation i byggnadsform och byggnadsstil som gör området livfullt. Älvtomtaområdet upplevs emellertid som något isolerat från undersökningsområdet i

övrigt, delvis beroende på att en genomfartsled (Karlslundsgatan) skiljer det från det övriga Oxhagen, men också därför att det är olikt vad beträffar miljö och sammansättning av invånare. Serviceutbudet är i huvudsak lokaliserat till Oxhagen III och dess omedelbara närhet. Men utbudet är mycket knappt och många vitala servicebehov tillgodoses inte, varken på den offentliga eller på den privata sidan. Det finns tex inte någon social service i Oxhagen, bortsett från de två barndaghemmen. Det finns ingen tobaksaffår, ingen bensinstation och inte heller några andra affärer förutom en livsmedelsaffar. Skolsituationen förtjänar en kommentar. Då man inom Oxhagen bara har skolor för låg- och mellanstadiet, innebär det att eleverna i högstadiet inte har möjlighet att gå i en skola i den egna boendemiljön eller i dess närhet. Dessa barn får alltså åka in till stan, där högstadieskolorna ligger. Detta påverkar naturligtvis deras vanor och deras kontaktmönster på många sätt.

Oxhagens omgivningar

Jag har hittills enbart berättat om boendemiljön inom undersökningsområdet. Men en stadsdel som Oxhagen fungerar inte som en isolerad företeelse utan i relation till sin omgivning. Se kartan, figur 2.9. Oxhagen ligger ca två kilometer från Örebro centrum, rakt västerut. En halvtimmes gångväg och en kvarts färd med buss.

Varberga Norr om Oxhagen ligger Varberga bostadsområde, ca 15-20 minuters gångväg från Oxhagen. Där finns ett köpcentrum med bl a bank, post och bibliotek. I hela detta område bor ca 5 000 personer.

J” J] L

;r

w- 9 Å OXHAGEN “låt $“ :v J

i

.J ä j CENTRUM © Huvudbiblioteket

ALMaQ om nlner sutmog 1

dersäknunqgumrådef 500 IDMm

Figur 2.9 Oxhagens omgivningar.

Markbacken Något längre bort från Oxhagen, mot nordöst, ligger Markbackens bostadsområde med ca 3 100 invånare. Även där finns ett köpcentrum och ett bibliotek.

Rosta Ett något äldre område, Rosta, ligger sydöst om Oxhagen. Där bor ca 3 300 människor och där finns också ett bibliotek och affärer. Så såg det alltså ut i slutet av 1969. Oxhagen var då mot staden till omgivet av en grupp bostadsområden, som i de flesta fall vart för sig hade flera invånare än Oxhagen och ett större serviceutbud. Samtliga hade bibliotek. Jämför man Oxhagen med dem kan man konstatera att Oxhagen

som bostadsområde kommit att få en jämförelsevis hög status. Det ansågs

vara ett ñnt” område att bo i. Det var dyrt men eftertraktat att få en lägenhet eller villa i Oxhagen. Denna situation kommer troligen att förändras avsevärt genom den byggnation som nu pågår och som kommer att fortgå under den närmaste framtiden.

Solhaga Inom en snar framtid kommer ett bostadsområde, Solhaga, beläget söder det uppskattningsvis att om Oxhagen I, att vara färdigställt. Där kommer finnas 700 i tvåvåningshus. När området blir helt klart lägenheter kommer det att bo ca 2 000 invånare där. Härigenom får man början till en förskjutning av tyngdpunkten i bebyggelsen i hela denna del av Örebro.

Västhaga Det som vi hittills berättat om är alltså bara början till förändringarna. Man har även planerat och just börjat bygga ett område, som när det blir färdigt, kan betraktas som ett nytt stadsdelscentrum, Haga centrum. Västhaga, som området kommer att kallas, kommer totalt att rymma ca 2 000 invånare och är beläget söder om Oxhagen III. Men antalet invånare är inte det avgörande. Det viktiga är det servicecentrum som byggs där. Det kommer att innehålla livsmedelsbutik, affärs- och Sparbank, postkontor, apotek, barn- och mödravårdscentral, en föreningsgård, en frikyrka, en idrottsanläggning samt något söder om Västhaga en gymnasieskola. Dessutom kommer man att bygga ett stort bibliotek på mellan 1 000 och

1 500 m2, som medför att biblioteken i Oxhagen III och i Rosta läggs

ned. Ett ESSO-motell kommer också att byggas öster om Västhaga i anslutning till Örebros nya genomfartsled, den s k Västerleden, som är under byggnad strax söder om Oxhagen III. Biblioteket i detta nya stadsdelscentrum kommer att få ett omland, som bebos av närmare 20 000 personer.

Karlslund Lite längre fram i tiden ligger en stor utbyggnad av Karlslund, till vilken dispositionsplanen nyligen visats. När det i slutet av 1970-talet blir helt utbyggt kommer där att bo ca 14 000 människor. Man kan se att tyngdpunkten i serviceutbudet så småningom kommer att ligga i och vid dessa nya centra (Västhaga och Karlslund) och hur Oxhagen kommer att reduceras till ett slags förort till Västhaga och/eller Karlslund. Hur kommer detta område och dess invånare att uppleva sin situation? Hur påverkar vetskapen om vad som komma skall redan idag deras vardag? Man märker redan nu att Oxhagens status som bostadsområde börjar sjunka. Det kommer troligen också att påverka oxhagenbornas möjligheter till fritidsaktiviteter. Några nya initiativ, som ger möjligheter för invånarna i just Oxhagen att inom sin närmiljö fylla sin fritid med ett meningsfyllt innehåll, kommer troligen inte att tas. Jag har nu pekat på några negativa drag i den utveckling, som kan väntas. Men det finns även en del positiva drag. Eftersom Oxhagen idag har ett mycket begränsat utbud av service, löser invånarna vanligen sina serviceproblem genom att åka in till stadens centrum för att uträtta sina ärenden på post, bank, apotek och liknande inrättningar. Samtidigt passar man på att besöka detaljhandelsbutiker. Det är ingen bra lösning, ›

eftersom det genast_ uppstår problem med bl a barnpassning. Oxhagen

har, som de flesta förorter, ingen plats där man tillfälligtvis kan lämna sina barn medan man uträttar ärenden. Detta betyder mycket besvär med barnvagnar i bussar och butiker. Även den som har hand om lite äldre barn, måste räkna med att det tar mycket tid att utföra några små ärenden. Barnpassningsproblemen kommer så gott som att försvinna, när de flesta servicebehoven kan tillgodoses inom gångvägsavstånd i ett nytt, välutrustat stadsdelscentrum; detta kommer invånarna säkert att uppleva

som en klar förbättring?

Befolkningen i Oxhagen Vilka människor är det som bor i Oxhagen? Hur gamla är de, vad har de för typ av arbete, vilken inkomst får de, hur många av dem är barn? Det är lätt att på grund av bebyggelsetypen (villor och relativt dyra hyreslägenheter) dra den slutsatsen, att det bara är välbärgade människor som bor i Oxhagen. Är det verkligen så? När jag i denna rapport skriver Oxhagen syftar jag på hela undersökningsområdet, inklusive Älvtomta. Tyvärr vet vi, på grund av lBeträffande barnpassvissa undersökningstekniska problem, betydligt mindre om befolkningen ning m m bör det dock i Älvtomta än om befolkningen i de övriga delarna av undersöknings- påpekas att Oxhagen är området. väl försörjt med fasta Detta gör att när jag talar om Oxhagen, finns det alltid en risk platser hos dagmammor att förhållandena i Älvtomta avviker en hel del från denna beskrivning. och på daghem. Från Oxhagen har totalt 4 100 invånare som fördelar sig på delområdena staden uppges det att varje barn som önskar enligt tablån överst på nästa sida. plats på sådan institution Tabell 2.10 visar att medelåldern i Oxhagen är mycket låg. Över 36 % kan få det inom omav befolkningen befinner sig i åldern mellan 0-19 år. Över 25 % av anta- rådet.

Summa 4 100

let invånare i Oxhagen är under 10 år. En annan mycket stor åldersgrupp är personer i åldern 20-39 år, som utgör inte mindre än 44 % av den totala befolkningen. Endast 4,4 % av befolkningen är 60 år och äldre och endast 1,7 % är över 70 år.

Ålder och civilstând Det framgår tydligt av dessa siffror att Oxhagen har en ung befolkning. Den består huvudsakligen av människor, som befinner sig i sin mest produktiva ålder. Ca 55 % av befolkningen är mellan 20 och 50 år. Det finns över 1 000 barn i förskoleåldern och i de första skolåren. Gruppen tonåringar är jämförelsevis liten. Att denna grupp är liten torde bero på att familjerna i området i allmänhet inte har existerat mer än tio år. Denna åldersfördelning avspeglar sig i såväl service- som barnpassningsanordningarnas omfattning. Barnstugeservicen är betydligt bätt-

re utbyggd än serviceutbudet för tonåringarna i Oxhagen (jag tänker då

närmast på behovet av fritidslokaler). Det kommer att bli intressant att se i vilken utsträckning och på vilket sätt stadens myndigheter kommer att anpassa sina ansträngningar till den situation som uppstår, när de yngre barnen blir färre och tonåringarna fler. Kanske problemet delvis kommer att lösas via det nya stadsdelscentrat i Västhaga, med dess arrangemang för tonåringar. Tabell 2.11 visar att det överväldigande flertalet av de vuxna i Oxhagen är gifta eller sammanboende. Mycket få av barnen lever tillsammans med endast en förälder. Det är också intressant att notera att i det närmaste dubbelt så många kvinnor som män bor ensamma i Oxhagen.

Tabell 2.10 Befolkningen i Oxhagen fördelad efter ålder och kön den 1.11.1969 (enligt 1970 års mantalslängd). Ålder Kön Totalt Åldersgruppens m?? andel (%) av he-

Tabell 2.11 Civilståndsfördelningen bland mån och kvinnor i åldern 15- 69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

En viktig faktor bakom det förhållandet att det bor rätt många ensamstående personer i Oxhagen är att det i området finns i runt tal 400 små lägenheter på 1 eller 2 rum och kök (alla i Oxhagen III). Denna siffra svarar ungefär mot antalet vuxna ensamstående i området.

Utbildning i yrke och socialgruppstillhörighet För att ytterligare söka klargöra vilka människor som bor i Oxhagen, redovisar vi i några tabeller uppgifter om deras utbildning, inkomst och yrkes- och socialgruppstillhörighet. Redan ett snabbt ögonkast på tabell 2.12 över utbildningsfördelningen i Oxhagen ger vid handen att Oxhagens befolkning i jämförelse med befolkningen i hela landet har en mycket hög utbildningsnivå. Över hälften av befolkningen har minst 9 års utbildning. Andelen personer med studentexamen eller mer ligger vid ca 16 %. Speciellt männen har en mycket hög utbildningsnivå; inte mindre än 22 % av dem har studentexamen eller mer. Den höga utbildningen hos invånarna leder naturligtvis till att en stor andel av befolkningen har tämligen kvalificerade yrken. Inte mindre än 60 % av den yrkesverksamma befolkningen i Oxhagen har ett s k manschett-yrke, se tabell 2.13. Nära 90 % av männen och drygt hälften av kvinnorna förvärvsarbetar. En bidragande orsak till att så få kvinnor förvärvsarbetar är sannolikt att Oxhagen är ett relativt ”ungt bostadsområde med många nyinflyttade

Tabell 2.12 Utbildningsnivån bland män och kvinnor i åldern 15-69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Enbart Folkskola Realskola, Student- Totalt folkskola, med minst ett helt genom- examen ej helt års komplet- gången grund- och högre genomgången terande yrkes- skola eller utbildning grundskola utbildning motsvarande därutöver

Män o kvinnor i Sverige i dess helhet 63,4 11,8 19,1 5,7 100,0

Tabell 2,13 Fördelning på yrkesgrupper för den vuxna befolkningen i åldern 15-69 år i Oxhagen (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Män Kvinnor Totalt

Naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskaplig, humanistiskt och konstnärligt arbete 39,5 23,0 31,0 Administrativt arbete 4,5 - 2,2 Kameralt och kontorstekniskt arbete 3,1 15,7 9,6 Kommersiellt arbete 12,1 2,7 7,3 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 1,3 - 0,6 - - 4 Gruv= och stenbrytningsarbete Transport- och kommunikations-

Antal ej förvärvsarbetande personer 11,2 44,8 28,4 Totalt 100 100 100

”unga familjer. Det innebär att barnen i dessa familjer huvudsakligen

befinner sig i de lägre åldrarna. Mödrarna i Oxhagen tycks i stor utsträckning undvika att ta förvärvsarbete, så länge deras barn är små. Det som vi känner till om utbildningsnivå, inkomst och yrke tyder på att en stor del av befolkningen tillhör de högre socioekonomiska skikten. Att så är fallet visar tabell 2.13. Om man fördelar de personer, vilkas socialgruppstillhörighet inte har kunnat fastställas, på de övriga tre socialgrupperna, finner vi att 20 % av invånarna mellan 15 och 69 år tillhör socialgrupp I och att en lika stor del tillhör socialgrupp IIl. Resten återfinns i socialgrupp ll. Detta innebär att socialgruppsfördelningen i Oxhagen avviker mycket markant från den som gäller för landet som helhet. Det är alltså en mycket låg andel av . befolkningen i Oxhagen som tillhör socialgrupp lll. Man brukar räkna med att ca 10 % av en större orts befolkning hör till socialgrupp 1, och att socialgrupp Il och III vardera omfattar ca 45 % av dess befolkning. I Oxhagen tillhör i det närmaste 20 % av befolkningen socialgrupp I och ca 60 % socialgrupp ll, medan endast 20 % tillhör socialgrupp lll.

Tabell 2.14 Socialgruppsfördelning i Oxhagen för invånare i åldern 15- 69 år (enligt intervjuundersöknirigen år 1969). Procentuell fördelning.

Tabell 2.15 ”Finkulturaktivitetef” bland oxhagenborna (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning. Aktivitet Andel av invånarna som utövat aktiviteten minst 4 ggr/år Kvinnor Totalt

Oxhagenbornas fritidsanvändning Vid intervjuundersökningen i november-december 1969 fick ungefär var sjunde invånare inom undersökningsområdet i åldern 15-69 år svara på bl a en rad frågor om sina fritidsaktiviteter. Svaren på dessa frågor ger intressant information om oxhagenbornas fritidsvanor. Vi har redan tidi-

gare kunnat konstatera att oxhagenborna är jämförelsevis aktiva på sin

fritid. Det framgår av tabell 6 a och 6 b i kapitel 1, som visar att Oxhagens befolkning har en hög aktivitetsnivå för flera av de aktiviteter, för vilka för landet i dess helhet fanns att tillgå. De deltog sär-

jämförelsetal

skilt flitigt i olika slag av ”fmkulturaktiviteter” (de gick på teater, konserter och bibliotek), Se även tabell 2.15. Aktivitetsnivån är markant hög för dessa ”fmkulturella” aktiviteter. Man bör hålla i minnet att ingen av de ”institutioner” där man kan ägna sig åt dem finns i Oxhagen; ett besök fordrar att man beger sig in till Örebro centrum.

Det kommersiella bokutbudet Möjligheterna att köpa böcker inom Oxhagenområdet är mycket begränsade. Den som vill köpa böcker har två ställen att välja på: konsumbutiken i Oxhagen III och en kiosk i Oxhagen I. Dessa har emellertid endast ”lätt” litteratur såsom deckare, western-böcker, ”kärleksböcker” etc. Vill man köpa böcker i en bokhandel måste man bege sig in till Örebro centrum.

Skolbiblioteken Vill man däremot låna böcker finns det betydligt mera att välja på. Örebro stadsbibliotek har en filial i Oxhagen och det finns två skolbibliotek, ett i Oxhagenskolan och ett i Karlslundsskolan. Biblioteket i Oxhagenskolan har ca 1 900 band, med tyngdpunkten lagd på skönlitteratur. De ca 220 eleverna i lågv och mellanstadiet lånar ca 650 band i månaden (varav ca 30 % är lån, som har direkt samband med skolarbetet). Biblioteket i Karlslundsskolan har ca 3 100 band, varav huvuddelen är skönlitteratur. Eleverna i denna skola (ca 270) lånar ca 750 band i månaden (även här uppskattar skolbibliotekarien att ungefär 30 % av dessa lån är ”läx- och arbetslån”).

Oxhagens bibliotek Oxhagens bibliotek är en filial till Örebro stadsbibliotek. Den är belägen i den del av Oxhagen, som vi betecknat som Oxhagen III; alldeles intill ligger en ungdoms- och föreningsgård. Denna föreningsgård inrymmer även en samlingssal som biblioteket ibland använder vid speciella arrangemang. Under 1969 hade Oxhagens bibliotek öppet 20 timmar i veckan. Dessa timmar fördelade sig på följande sätt på de olika veckodagarna: måndag, tisdag, onsdag, fredag kl 16-20 och torsdag 10-14. Under sommarmånaderna juni till och med augusti inskränktes öppethållandetiderna till tre timmar varje måndags- och onsdagskväll. Totalt fanns det vid en räkning av bokbeståndet sommaren 1970 9 565 katalogiserade böcker i biblioteket. Dessutom fanns det 500 icke katalogiserade pocketböcker. Därtill kom fem dagstidningar och ett fyrtiotal tidskrifter. Grammofonanläggningen i Oxhagens bibliotek blev färdig att tas i bruk först i slutet av april 1970. Då fanns det totalt 250 skivor i biblioteket.

Till de övriga verksamheter som förekommer regelbundet

på Oxhagens_

bibliotek hör sagostunderna. De äger rum en gång i veckan och har pågått sedan biblioteket öppnades hösten 1967. Sagostunderna brukar bevistas av ett tiotal barn i förskoleâldern. Någon annan regelbunden programverksamhet har inte förekommit på Oxhagens bibliotek. Sedan Oxhagens bibliotek öppnades har utlåningen varit ständigt stigande. 1967 lånades under årets tre sista månader 9 000 band, under år 1968 29 000 band och under år 1969 42 000 band.

Sammanfattning Oxhagen är utan tvivel en bostadsmiljö som av de flesta bedöms positivt. Bostäderna är moderna och har en hög standard. Invånarna har i stor utsträckning hög utbildning, hög inkomst och kvalificerade yrken. Alla dessa faktorer bidrar till att både barn och vuxna känner trygghet. Det leder också till att befolkningen har möjligheter att vara aktiva på sin fritid. Aktivitetsnivän under fritiden är också hög. Men området har också sina brister: servicenivån är låg, speciellt när det gäller butiker och offentlig service. Ett påtagligt undantag finns dock: det finns gott om daghems- och dagbarnplatser där alla som söker i regel kan få en plats för sitt eller sina barn. Det finns också ett litet men flitigt utnyttjat bibliotek. Min beskrivning av Oxhagen bör emellertid inte föranleda läsaren att tro att är ett samhälle, där det enbart Oxhagen bor högt utbildade personer med höga inkomster i egna villor och radhus eller i stora moderna lägenheter. Oxhagen är inte så ensartat. Det finns skillnader mellan hyreshusområdena och villakvarteren med avseende på yrkesgruppstillhörigheten. Det bor till exempel fler arbetare i hyreshusen i III än i villorna och radhusen Oxhagen i de övriga delarna av Oxhagen.

Anful boklön

Total rñlöning Vuxenavdelningen, fota ,skönlitteratur - ----- ,facklitteratur j ungdomsavdelningen, fatal? - . skönlitteratur ----- , facklitteratur

(967 Ukf

Figur 2.10 Utlåningen av böcker i Oxhagen per månad fr o m 1/10 1967 to m 31/121969.

De oxhagenbor som bor i Oxhagen III, är troligen de som upplever bristen på service starkast. Det intrycket får man när man pratar med dem som bor där. De är ofta missnöjda med både det ena och det andra, inte minst med de höga hyrorna, men också över att det är så svårt att hinna med att uträtta ärenden och att utnyttja serviceanläggningarnai staden. Detta gäller speciellt de hemmavarande kvinnorna, som ju oftast är de som får utföra dessa sysslor. Detta intryck får man inte alls i lika stor utsträckning vid samtal med dem som bor i Oxhagen I eller II och detta trots att de inte har bättre service (snarare tvärtom). Vad kan nu detta bero på? Möjligen kan förklaringen ligga i att avståndet till och bristen på service inte upplevs lika starkt av invånarna i Oxhagen I och II. De har förmodligen resurser av annat slag, som dämpar effekten av denna brist. En kompletterande förklaring är kanske att de som har haft råd att skaffa sig villa eller radhus förmodligen har varit gifta längre än de som bor i hyreshus och således har äldre barn. De är med andra ord friare att disponera sin tid. Ett annat problem förtjänar också en kommentar. Oxhagen byggdes under åren 1964-1970. Det sista hus, som byggdes inom området, är den skola som ligger mellan Oxhagen II och Ill. Detta innebär att Oxhagen som helhet är ett ungt bostadsområde (med

undantag för villaområdet Älvtomta). Det innebär att man inte kan räkna

med att formerna för umgänge och samarbete i det dagliga livet helt har

hunnit finna sin form och institutionaliserats. Man måste utgå från att processen nyss har börjat, att den har hunnit olika långt i olika delar av Oxhagen och att den inte är avslutad någonstans. Oxhagen håller fortfarande på att ”sätta” sig, att finna sin form. Samtidigt som detta sker förändras Oxhagens omgivning. Oxhagen håller på att reduceras till en del i en större stadsdel på samma gång som området berövas en del av sin egen begränsade lokala service. Detta betyder i sin tur att den fonn, som Oxhagen är på väg att finna, redan börjar bli inaktuell. Helt naturligt upplever många oxhagenbor i denna situation en känsla av osäkerhet; de har börjat att finna sig till rätta, men förändringarna framtvingar nya omställningar. De måste möta en ny situation, vilket oroar många av dem.

2.4 Skärholmen Stadsdelarna Vårberg, Skärholmen och Sätra bildar tillsammans med stadsdelen Bredäng Skärholmens församling. Bredäng och Sätra är orienterade mot city, medan Skärholmen och Vårberg bildar den yttersta gränsen mot Huddinge kommun. Nya Södertäljevägen, numera motorväg E4, ligger i öster och Mälaren i väster. Genom området löper tunnelbanans sydvästra linje, som går in mot Stockholms innerstad, vilken ligger på 12 kilometers avstånd, i riktning nordost.

Kort historik Redan i 1952 års generalplan, som utarbetades medan man höll på med att förverkliga riktlinjerna för utvecklingen av Vällingby centrum, kan man skönja tankar på en stadsdelsgrupp med storcentrum i området Sätra-Vårberg. Detta var på den tiden ett attraktivt område för sommarvillebebyggelse och friluftsliv. Då Vällingby och Farsta centrumanläggningar stod klara, intensifierades planeringen av nästa storcentrum. Det skulle bli Skandinaviens största förortscentrum. l planerna ingick att det skulle förläggas så långt från konkurrerande centra, att det fick ett tillräckligt stort kundunderlag. En förutsättning för detta var korta gångavstånd, ett väl utbyggt vägtrafiknät med goda parkeringsmöjligheter samt goda kollektiva kommunikationer. Generalplanen för Bredäng och Sätra fastställdes den 19 januari 1962. Påföljande år, den 16 december, godkändes generalplanen över Skärholmen och Vårberg. Stockholmshem AB fick sedan i uppdrag att projektera och bygga Sätra centrum. Stockholms stad gav Svenska Bostäder uppdraget att svara för Skärholmens centrums utbyggnad och projektering. Ansvaret för av Vårbergs centrum fick Byggmästares i Stockholm geutbyggnaden mensamma byggnads AB (BGB). I stadsdelsgruppen Sätra-Skärholmen-Vårberg skulle Skärholmen bli sätet för det nya storcentret med Sätra och Vårberg som närmaste omland. Det totala omlandet beräknades år 1975 omfatta de sydvästra förorterna: Skärholmens församling, Hägerstens församling, Brännkyrka, Huddinge, Salem och Botkyrkastaden med ett sammanlagt invånarantal på drygt 300 000 personer.

Centruman läggn ingarna Centrumanläggningarna i Sätra och Vårberg är små i jämförelse med Skärholmens centrum. Varuhuset Tempos yta i Skärholmen är tre gånger så stor som hela centrumanläggningen i Sätra. En idé, som tydligen gjort sig gällande vid områdets planering, var att man inte skulle bygga särskilt stora centrumanläggningar i angränsande stadsdelar, eftersom det fanns risk för att konkurrensen med Skärholmens centrum skulle resulterai affarsnedläggelser i Vårberg och Sätra. Samtidigt oroade man sig för att de stora affärsenheterna i Skärholmen inte skulle bli lönsamma. Serviceanordningarna har i stor utsträckning lokaliserats till de olika stadsdelarnas centrala delar. Skärholmens centrum svarar för en betydande del av servicen för de boende i samtliga stadsdelar. Sätra centrum år 1966. Det invigdes ligger mellan tre 8›våningars skivhus och bildar ett inomhustorg. Förutom T-banehall finns där livsmedelsbutiker, kiosker, tvättinrättning, damfrisering, post, grillbar och konditori med trottoarservering. Vårbergs centrum invigdes år 1968, en vecka innan den store grannen i Skärholmen inledde sina invigningsceremonier. Även det är byggt i form av ett inomhustorg. Detta är till ytan större än Sätra centrum. Vårbergs inbyggda centrum har T-banehall, livsmedelshallar, kiosk, tobakshandel, bank, optiker-ur-guld-affär, frisör, tvättinrättning, kött-ost-fisk-affar, blomsterhandel, väskaffar, konditori samt restaurang med trottoarservering. Skärholmens centrum började byggas år 1964 och invigdes den 8 september 1968. Det är betydligt större än något av de centra, som

tidigare byggts i Stockholms ytterstadsdelar. Dess yta (60 000 m2) är lika

stor som centrumanläggningarna i Farsta och Vällingby tillsammans. Totalytan för butiker är närmare 74 000 m2 , fördelad på två varuhus, ett 75-tal specialbutiker och drygt 30 servicelokaler av typen banker, post, hantverkare och restauranger. Skärholmens centrum ligger i en dalgång mellan bergshöjder i norr och söder och är synligt från E4. Centrumanläggningen är ett renodlat fotgängarområde, helt fritt från bilar. En kundparkering är koncentrerad till centrets östra del och rymmer 4 000 bilar. Parkeringsanläggningen är byggd i tre plan och ligger i omedelbar anslutning till trafiklederna. De största butikshusen har förlagts mellan två nordsydliga stråk. l trevåningshusen öster och väster om dessa stråk finns förutom butiker bland annat kontor, arbetsförmedling, läkarcentral, folktandvårdslokal, ungdomsgård, föreningslokaler, biograf och bibliotek. l det pensionärshotell, som uppförts i centrum, finns ca 180 lägenheter. I södra änden av det ena butiksstråket ligger posthuset och i norr mynnar de båda gågatorna i ett torg. Torget har bland annat två dammar, som vintertid fungerar som skridskobanor. I norr begränsas torget av en terassbyggnad över tunnelbanan. Denna byggnad innehåller förutom butiker och hantverkslokaler bland annat polisstation, tvätt, tunnelbanestation, teleexpedition och ett par frikyrkor med ungdomslokaler. Vid invigningen år 1968 var endast den kommersiella delen klar. Ungdoms- och studielokalerna, biografen, biblioteket och ytterligare butiker blev klara

under år 1969. En skolanläggning med gymnasium, fack- och yrkesskola skall stå färdig år 1972. Sim- och sporthall skall enligt planerna byggas senare, likaså en stadsdelskyrka; när är ännu ej bestämt. Kring Skärholmens centrum uppstod en våldsam debatt i massmedia under år 1968. Denna nådde sin kulmen strax efter invigningen den 8 september samma år. Vad som främst kritiserades var att den kommersiella delen av centrum färdigställdes först, medan anläggningarna för kulturaktiviteter fick vänta. Kritikerna undrade vidare varför endast en tredjedel av centrumytan hade anslagits till sociala och kulturella anläggningar. Man vände sig mot handelns skrytbyggen”, som skulle komma att drabba konsumenterna både genom varuöverflödets lockelser och distributionskostnadernas inverkan på priserna. Man gav också uttryck för farhågor för att tillkomsten av Skärholmens centrum ytterligare skulle öka trafikintensiteten i innerstaden. Man ifrågasatte det rimliga i att planera en ”jätteanläggning” tio-femton år i förväg, med de risker det innebär att den är omodern när den är klar. Kritiken mot Skärholmen övergick så småningom till en debatt om mera generella och djupgående problem inom samhällsplaneringen. Man frågade exempelvis varför allmänheten inte i förväg får vara med och fatta beslut i stadsplanefrågor, varför den ställs inför ett fullbordat faktum. Lars Gyllensten skrev under denna debatt iDN: ”Samhällena är produkter av visioner eller fördomar hos en mycket begränsad krets av stads- och andra planerare.” Han menade vidare att ”normala kontrollmekanismer är mer eller mindre satta ur spel vid bostads- och stadsbyggandet, nämligen dels den fria marknadens och konkurrensens sovringsmekanismer och dels de demokratiska beslutsprocessernas möjligheter för människorna, icke-specialisterna och icke-politikerna, att påverka vad som sker i samhället”.

Kommunikationer I alla de tre stadsdelar, som ingår i undersökningsområdet, finns det en tunnelbanestation i centrum. Den sydvästra tunnelbanelinjen förlängdes till Sätra i maj 1965, till Skärholmen i oktober 1966 och till Vårberg i oktober 1967. Det tar mellan 20 och 25 minuter att med tunnelbanan förflytta sig från Skärholmen till centrala Stockholm. Mellan Skärholmen-Sätra och Skärholmen-Vårberg tar det endast några minuter med tunnelbanan. Att gå dessa sträckor tar ca 25 respektive 15 minuter. Tidsintervallet mellan tunnelbanetågen är lO minuter i rusningstid och eljest 15 minuter. Två taxistationer finns i Skärholmens centrum och en i vardera Sätra och Vårbergs centrum. Tack vare den nya motorvägen (E4), som sträcker sig fram till de centrala delarna av Stockholm, blir färdtiden inte särskilt förlängd i rusningstid, utan häller sig hela dagen på 20-minutersnivån. Vissa busslinjer utgår från Skärholmens centrum, men dessa tjänar bara som förbindelselänk mellan Skärholmen och olika delar av omlandet. När T-banan blir ytterligare utbyggd, kommer troligen flera av dessa busslinjer att läggas ned. Skärholmens enorma parkeringsanläggning med plats för 4000 bilar

. , ...a med skyddad lekplats i Segevång, Kirseberg Äldre bebyggelse i Kirseberg

“åâyxsøiäên Kvartersfest i Kirseberg

Radhus och tvåvåningshus i Oxhagen Två- och trevåningshus med lekplats i Oxhagen

o: a

irsvov 4:03: ./,\$

å» n I I u i

Skärholmens centrum

ål

Bostadshus med lekplatser och gågator i Skärholme ns centrum

_22 I 4 »u .§5 Skärholmens centrum med T-banestationen

Moröhöjden i Skellefteå 4 ., . Stationsgatan i Skellefteå

så

.ujråonu-*u

sjungande dalen i Skellefteå

mm

l . n › 4

T, ll ›- ;BHIH

. [Yj L

Glommerslrásk i Jörn

skall främst fungera för bilburna konsumenter, men även för dem som kommer dit med bil och har för avsikt att fortsätta med tunnelbanan. Hittills har anläggningen haft förhållandevis låg beläggning.

Bostadsomrâdena

i området är starkt Terrängen kuperad med skogbevuxna berg och två dalgångar. Dalsänkan i norr utgörs av ett grönbälte, som avgränsat Skärholmen och Vårberg från stadsdelen Sätra. Dalgången avskiljes från bei Skärholmen byggelsen och Vårberg av branta nordsluttningar som är fria från bebyggelse. Mellan Skärholmen och Vårberg finns inte någon lika tydlig gräns. Vårbybäckens dalgång i söder har direkt kontakt med bebyggelsen. Bostadsområdet består i sin helhet av ny bebyggelse, så när som på några byggnader av kulturhistoriskt värde samt ett sportstugeområde i väster vid Mälaren. Hyreshusbebyggelsen har grupperats längs tunnelbanan. Utanför finns områden hyreshusstråken med småhusbebyggelse.

Bebyggelsestrukturen Sedan vi först kortfattat beskrivit bebyggelsens struktur i Sätra, Skärholmen och Bredäng, skall vi diskutera denna på ett överblickande sätt. Sätra. Sätra, som började utbyggas 1964, står nu klart. Det liknari mycket Stockholms traditionella femtitalsförstäder. är låg, Bebyggelsen frånsett några skivhus, som reser sig intill centrumanläggningen. 85 % av husen har tre våningar eller färre, medan 15 % är byggda i fler än tre våningar. Den tunga bostadsbebyggelsen runt Sätra centrum har byggts och administrerats av det kommunala AB Stockholmsbostadsföretaget hem, medan ett antal privata byggherrar har projekterat och byggt lägenheterna i de lägre byggnaderna väster om Sätra centrum. 2 000

lägenheter har förlagts i flerfamiljshusen.

Längst bort i väster, mot Mälaren, sträcker sig ett område med radhus och egnahem. Husen innehåller sammanlagt S50 lägenheter. Skärholmen. Bebyggelsen av Skärholmen år 1965. På de påbörjades branta

sydsluttningarna i norr reser sig en terrasserad höghusbebyggelse.

Nedanför Ierrasserna ligger Skärholmens centrum och tunnelbanan mot Vårberg. På södra sidan om tunnelbanan ligger ett bostadsområde med trevåningshus. 2 200 lägenheter är förlagda i flerfamiljshusen, vilka samtliga har kommunala byggherrar. På en höjd bakom bebyggelsen i norr ligger ett radhusområde. Det finns också ett radhusområde i södra Skärholmen som fortfarande är under utbyggnad. Detta utgör den yttersta inom kommunbebyggelsen gränsen; sedan tar Huddinge kommun vid. 600 lägenheter är placerade i småhus. 35 % av husen har tre våningar eller färre och 65 % har fler än tre våningar. Vårberg. Vårberg började bebyggas år 1967. Den tunga höghusbebyggelsen kring själva centrum står färdig. Småhusbebyggelsen intill Mälaren i stadsdelens västra och norra delar är under utbyggnad.

Det finns 2 600 lägenheter i flerfamiljshus. 250 lägenheter ligger eller

kommer att ligga i småhus. 45 % av husen kommer att ha tre våningar

eller färre och 55 % kommer att ha fler än tre våningar. Höghusen söder om Vårbergs centrum har byggts av kommunala byggnadsföretag. För ytterligare ett litet område i nordväst har ett kommunalt byggnadsföretag fått ansvaret. För den övriga bebyggelsen svarar privata byggherrar. I våra analyser av undersökningsområdet har vi delat in det i delområden med hänsyn till bostadstyp och med hänsyn till om byggherren är ett

kommunalt företag eller ej. Dessa faktorer synes vara avgörande för om

bostadsområden drar till sig låginkomsttagare och personer med sociala D°“_°m§d°5md°1i8›

r

2:313,

nivå. Man kan

:snflögárâlgailfté

problem respektive personer på en hög socioekonomisk framförallt vänta sig att finna stora skillnader mellan befolkningen i de ñg 2.11, 2.12 och 2.13

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus 2_- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.11 Karta över stadsdelen Skärholmen med områdesindelning.

kommunala höghusen och befolkningen i småhusen. Det krävs höga kontantinsatser vid anskaffning av småhus. Samtidigt är det ekonomiskt mer gynnsamt för en höginkomsttagare att bo i småhus än det är för en låginkomsttagare, eftersom det är tillåtet att dra av räntekostnader för lånen på huset från den beskattningsbara inkomsten. De privata byggnadsföretagen är liksom de kommunala skyldiga att

anlita bostadsförmedlingen vid uthyrning av lägenheterna. Ägarna till de

privata fastigheterna brukar dock betydligt oftare än de kommunala och allmännyttiga bostadsföretagen avvisa hyresgäster på grund av bristande betalningsfömråga eller av liknande skäl. Höga hyror, stora insatser och stora lägenheter är förhållanden som ofta är förknippade med att lägen-

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus --- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.12 Karta över stadsdelen Vårberg med områdesindelning.

heter har byggts av privata byggherrar. I generalplanen fastslås hur många lägenheter områdena skall innehålla. Följande citat är hämtat från generalplanen över Skärholmen-Vårberg. ”Sluttningarna närmast norr om tunnelbanestationerna förutsätts intensivt utnyttjade med flerfamiljshus, dels med hänsyn till det centrala läget, dels för att i möjligaste mån bära de höga kostnaderna för gator, grundläggning och dylikt iden branta terrängen.” Detta krav har lett till en begränsning av lägenhetsstorleken för de privata byggherrar, som byggt lägenheter ovanför Vårbergs centrum. Detta medför i sin tur lägre hyror. Tjänstemän inom stadens sociala institutioner och tidningsskribenter

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus -i- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.13 Karta över stadsdelen Särta med områdesindelning.

har hävdat att det i de bostadsområden, som Stockholmshem AB byggt runt Sätra centrum och ovanför (norr om) Skärholmens centrum, bor en stor andel personer med sociala problem och dålig ekonomi. Pedagogiska institutionen i Stockholm har gjort undersökningar i bostadsområdet ovanför Skärholmens centrum. Författarna till rapporten från denna undersökning hävdar att en anmärkningsvärt stor andel av befolkningen där har många och svårartade sociala problem. De menar också att personer som tidigare bott i rivningslägenheter inne i Stockholm klumpvis flyttats ut till detta bostadsområde. Andelen personer med sociala problem anges vara större ju närmare centrumanläggningen de bor. Antalet bostäder och antalet invånare i respektive delområde anges i tabellerna 2.16 och 2.17. Hyreslägenheterna har delats in efter om lägenheterna är byggda av privata respektive kommunala eller allmännyttiga

Tabell 2.16 Lägenheternas fördelning på olika byggherrar i undersökningsomrâdet Skärholmen den 31.12.1969. Stadsdel Lägenheter i hög- Lägenheter i hög- Småhus, som [Område hus, 80m byggts av hus, som byggts av byggts av priprivata bygg- allmännyttiga och vata byggherherrar, antal kommunala bostads- rar, antal företag, antal Läg. Inv. Läg. Inv. Husa Inv. Skärholmen 31 770 2 968 32 875 2 171 33 575 l 738 34 198 (+ 41) 794 35 356 (+ 53) 840

Summa 2 220 6 877 554 (+ 94)l 634 Vårberg 36 713 1 947 37 210 572 38 175 444 39 78 (+ 49) 277 40 (200) 41 724 2 066 42 807 2 372 Summa 1741 5 010 888 2 391 78 (+ 249)- 277 Sätra

Summa 637 l 882 l 311 3 876 559 2141 a Siffrorna inom parentes i denna kolumn avser hus, som ännu ej färdigställts den 31.12. 1969.

byggnadsföretag. Det bör emellertid observeras att endast två radhusområden var fárdigbyggda i december månad år 1969 (område 47 och område 48). De andra områdena med småhus var under utbyggnad eller hade ännu ej börjat bebyggas. Det totala antal småhus, som anges för dessa områden, är det planerade antalet. _ Kartan i figur 2.14 visar hus dessa bostadsområden är belägna i förhållande till varandra. För att ge en bild av hur gamla de olika delområdena är, visas befolkningsförändringen de tre senaste åren idessa tre områden. I tabell 2.17 kan man se att det skett en betydande inflyttning till stadsdelarna Vårberg och Skärholmen under åren 1967-1969. Nyinflytt-

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus ?- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.14 Områdesindelning för undersökningsområdet Skärholmen.

Tabell i Skärholmen, och Sätra 2.1 7 Befolkningsutvecklingen Vårberg från den 31.12.1967 till den 31.12.1969.

Område Befolkning Förändring Förändring Befolkning 31/12-67 1967-68 1968-69 31/12-69

Skärholmen

Vårberg

Sätra

ningen i Skärholmen har främst gått till radhusbebyggelsen i norr och söder (radhusområdet i söder är fortfarande under utbyggnad), men ett flertal nyinflyttade finns även i det kommunala hyreshusområdet ivästra Skärholmen (område 33 som sköts av AB Svenska Bostäder). Samma mönster för inflyttningen har återkommit i alla tre stadsdelarna. Först blir den tunga kommunala höghusbebyggelsen närmast stadsdelscentrum inflyttningsklar. Därefter följer inflyttningen i den oftast lägre privata hyreshusbebyggelsen. Sist kommer inflyttningen i småhusen, som är belägna längst ut i periferin. Samtidigt som en inflyttning till småhusen i Sätra har ägt rum, har befolkningstalet i de kommunala bostäderna vid Sätra centrum minskat. Samma tendens kan skönjas i det kommunala bostadsområdet ovanför Skärholmens centrum. Under åren 1967-1969 har Skärholmen haft en befolkningsökning på 5 637 personer. Vårberg har ökat med 6 641 personer under samma tid. Befolkningstalet i framförallt Vårberg kommer att stiga ytterligare under de närmst följande åren, eftersom stora delar av det planerade området ännu ej är fárdigbyggt. Se kartan i figur 2.12! Även Skärholmen kommer att få en hel del nya invånare i de båda radhusområden, som håller på att byggas. I generalplanen för området Skärholmen och Vårberg anges 26 000 invånare som riktmärke för befolkningstalet i fullt utbyggda området. l Sätra finns det nu inga planer på att bygga nya bostäder. De

befolkningsförändringar, som man där kommer att kunna inregistrera i

kommer framtiden, således att bero på förändringar i utnyttjandet av det existerande bostadsbeståndet.

Befolkningsstmkturen Invånarantalet i hela undersökningsområdet var den 31 december 1968 20 533, varav 6 521, 7 973 och 6 039 bodde i respektive Skärholmen,

Sätra och Vårberg Sedan dess har en del nybyggen blivit klara, främst i

och Skärholmen. Eftersom man först Vårberg har byggt de centrala delarna med höghus, har nybyggandet framförallt bestått av småhus i de perifera delarna under år 1969 och år 1970. Invånarantalet i undersökningsområdet den 31 december 1969 var 24 676 personer, varav 7901, 9086 och 7 689 bodde i respektive Sätra, Skärholmen och Vårberg.

K önsfördelningen

Inga större skillnader föreligger mellan dessa tre stadsdelar vad beträffar könsfördelningen, som totalt sett är 49,8 % män och 50,2 % kvinnor. Sätra och Skärholmen har något fler kvinnor än män, medan Vårberg har något fler män än kvinnor. Könsfördelningen inom de tre stadsdelarna framgår av tabell 2.18.

Ä Idersfördeln ingen

Åldersfördelningen inom var och en av de tre stadsdelarna

framgår av tabell 2.19. Stadsdelarnas ålder påverkar befolkningens åldersfördelningar. l den yngsta stadsdelen, Vårberg, finns 1046 barn under 3 år, dvs 14% av Vårbergs invånarantal. Motsvarande andel barn under 3 år i Sätra och Skärholmen är 8 % respektive 9 %. Andelen personer mellan 21-24 år är också påfallande stor i Vårberg; 13 % mot 4 % och 5 % i Sätra respektive Skärholmen. Sätra och Skärholmen har däremot en större andel personer i skolåldern (7-15 år) jämfört med Vårberg; .17 % respektive 19 % mot 9 % i Vårberg.

Tabell 2.18 Könsfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde den 31.12.1969. Område Män Kvinnor Summa Antal % Antal % Antal %

Sätra 3 922 49,6 3 979 50,4 7 901 100,0 1

statistik.

Tabell 2.19 Åldersfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde

den 31.12.1969. Stadsdel Ålder Summa 46 16-20 21-44 45-66 67-

Sätra Antal 1 329 1369 500 3 251 1 188 264 7 901 Procent 16,8 17,3 6,3 41,1 15,0 3,3 100,0 Skärholmen Antal 1 464 l 696 596 3 637 1 128 565 9 086 Procent 16,1 18,7 6,7 40,0 12,4 6,2 100,0 Vårberg Antal 1 567 682 349 4 215 657 219 7 689 Procent 20,4 8,9 4,5 54,8 8,5 2,8 100,0 Hela området Antal 4 360 3 747 l 445 11 103 2 973 1 048 24 676 Procent 17,7 15,2 5,9 45,0 12,0 4,2 100,0

I tabell 2.20 kan man se att befolkningen i alla tre områdena är mycket ung - 84% är under 45 är. Andelen förskolebarn är 18 % och andelen barn i skolåldern 15 %. Även antalet personer i pensionsåldern är, med tanke på att området är helt nybildat, jämförelsevis högt. Förklaringen härtill är att flera pensionärshotell och insprängda pensionärsbostäder finns i området. Man har även låtit bygga flera handikappvänliga bostäder i området kring Skärholmens centrum. Den intervjuundersökning, som litteraturutredningen i genomförde området i novembehdecember 1969, vände sig till vuxna personer mellan 15 och 69 år. Detta innebär att det stickprov, som vi studerar i intervjuundersökningen är draget från en population vuxna individer, som utgjorde ca 65 % av undersökningsområdets befolkning.

Tabell 2.20 Civilstândsfördelningen inom Skärholmens undersökningsområde den 31.12.1969.

Område Ogifta Gifta Änkor .l-rån- Summa och skilda änklingar Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Sätra 1 973 50,3 l 825 46,5 30 0,8 94 2,3 3 922 100,0 Skärholmen 2 260 50,2 2 102 46,7 36 0,8 107 2,4 4 505 100,0 Vårberg l 873 48,5 1 861 48,2 21 0,5 110 2,8 3 805 100,0 Män totalt 6 106 49,7 5 788 47,1 87 0,7 311 2,5 12 292 100,0 Kvinnor Sätra 1 866 46,9 1 835 46,1 131 3,3 147 3,7 3 979 100,0 Skärholmen 2 148 46,9 2 124 46,4 127 2,8 182 4,0 4 581 100,0 Vårberg l 740 45,5 1 847 48,3 86 2,2 151 3,9 3 824 100,0 Kvinnor totalt 5 754 46,5 5 806 46,9 344 2 8 480 3,9 12 384 100,0

Civilståndsfördelningen 48% av befolkningen är ogift och 47% är gift. Omkring 2% tillhör gruppen änkor/änklingar och ca 3 % är frånskilda. Civilståndsfördelningen inom de olika stadsdelarna framgår av tabell 2.20. Antalet änkor är 344 och antalet änklingar 87. Det finns 480 frånskilda kvinnor och 311 frånskilda män. l gengäld finns det något fler ogifta män än ogifta kvinnor i området.

Inkomstfördelningen I hela undersökningsområdet fanns det den 31 december 1969 totalt 9 418 inkomsttagare (38,2 % av områdets totala befolkning). Andelen av befolkningen i de olika stadsdelarna var inkomsttagare högst i Vårberg med 43 %, medan den i både Sätra och Skärholmen var omkring 36 %. Även när man beräknar andelen inkomsttagare på antalet invånare över 15 år, finner man att Vårberg har den högsta andelen (61 %). l de två andra stadsdelarna har 55 % av befolkningen över 15 år inkomster. 7 % av samtliga inkomsttagare hade en inkomst understigande 10 000 kr per år och ca 22 % hade en inkomst som översteg 50 000 kr per år. Drygt 1/3 av inkomsttagarna befanns ha en inkomst på 10-30 000 kr per

år, medan 38 % låg på inkomstnivån 30-50 000 kr per år. Inkomsttagare

fördelade efter inkomst (exkl skatt och inklusive barnbidrag) den 31 december 1969 redovisas i tabell 2.21. Det största antalet inkomsttagare med årsinkomster på minst 50 000 kr finns som väntat i Sätra med sin omfattande villa- och radhusbebyggelse. Medelinkomsten per inkomsttagare var i hela undersökningsområdet 35 000 kr. Högsta medelvärdet hade Sätra (39 000 kr) och lägsta Skärholmen (31 000 kr). Medelinkomsten per inkomsttagare i Vårberg var 34 000 kr. I tabell 2.22 fördelade civilstånd och är inkomsttagarna efter, kön, stadsdel. 40 % av inkomsttagarna tillhör hushåll där båda makarna Drygt förvärvsarbetar. Andelen tillhörande denna kategori är inkomsttagare störst i Skärholmen och minst iVårberg. Andelen hushåll där ena maken

Tabell 2.21 Fördelningen av inkomsttagarna i Skärholmens undersökningsområde på olika inkomstnivåer den 31.12.1969.

Stadsdel Antal inkomsttagare med angiven inkomst i tusental kronor -10 10-20 20-30 30-40 40-50 50- Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Sätra 276 9,7 382 13,4 435 15,3 468 16,4 478 16,8 809 28,4 2848 100,0 Skärholmen 213 6,5 715 22,0 586 18,0 589 18,1 533 16,4 620 19,0 3256 100,0 Vårberg 175, 5,3 652 19,7 758 22,9 581 17,5 541 16,3 607 18,3 3314 100,0 lhela området 664 7,1 1749 18,6 1779 18,9 1638 17,4 1552 16,5 2036 21,6 9 418 100,0

Tabell 2.22 Fördelningen av inkomsttagare i Skärholmens undersökningsområde på kön och civilstånd den 31.12.1969. Stadsdel Gifta inkomsttagare Ensamstående inkomsttagare Summa Båda ma- En av makarna Totalt Män Kvinnor Totalt karna är in- är inkomsttagare komsttagare Män Kvinnor

Sätra Antal 1 234 497 20 517 504 593 1 097 2 848 Procent 43,3 17,5 0,7 18,2 17,7 20,8 38,5 100,0 Skärholmen Antal 1 496 488 22 510 564 686 1 250 3 256 Procent 45,9 15,0 0,7 15,7 17,3 21,1 38,4 100,0 Vårberg Antal 1 303 435 19 454 781 776 1 557 3 314 Procent 39,3 12,8 0,6 13,7 23,6 23,4 47,0 100,0 Hela området Antal 4 033 1 420 61 1 481 1 849 2 055 3 904 9418 Procent 42,8 15,1 0,6 15,7 19,6 21,8 41,5 100,0

förvärvsarbetar är störst i Sätra och minst i Vårberg. Se tabell 2.22! I Vårberg är 47 % av inkomsttagarna ensamstående, medan drygt 38 % tillhör denna grupp i Sätra och Skärholmen. Antalet ensamstående inkomsttagare med barn framgår av tabell 2.23. Att andelen ensamstående inkomsttagare med barn är lägre bland kvinnorna i Sätra än bland kvinnorna i Skärholmen och Vårberg stämmer väl med vad vi redan vet om bostädernas karaktär och befolkningsstrukturen ide tre stadsdelarna.

Utländska medborgare i undersökningsomrádet Antalet utländska medborgare bland invånarna i undersökningsområdet var den 31 december 1969 1 870. Av dessa bodde 402 i Sätra, 869 i Vårberg och 599 i Skärholmen. Den största gruppen utlänningar är de finländska medborgarna. De utländska medborgarna fördelade sig på det sätt som framgår av tablån överst på nästa sida.

Tabell 2.23 Antal ensamstående inkomsttagare med barn i undersökningsområdet Skärholmen. Område Kön Antal ensamståen- % av antal de inkomsttagare ensamstående med barn inkomsttagare

Sätra Män 13 av 504 2,6 Kvinnor 123 av 593 20,7 Skärholmen Män 19 av 564 3,4 Kvinnor 211 av 686 30,8 Vårberg Män 13 av 781 1,7 Kvinnor 217 av 776 28,0 Hela området Män 45 av 1 849 2,4 Kvinnor 551 av _2055 26,8

Summa 1 870

Huvudparten av dessa utlänningar bor i hyreshusbebyggelsen i närheten av centrumanläggningarna i Skärholmen, Vårberg och Sätra. Det finns emellertid också en hel del utlänningar som har skaffat sig bostäder i de hyreshuslägenheter, som byggts av privata byggherrar i framförallt Vårberg och som ligger något längre bort från centrum. Anledningen till detta är att de företag som förvaltade dessa fastigheter fann det svårt att finna hyresgäster till dessa lägenheter och att de i stor utsträckning kom att hyra ut dem till utlänningar. Lägenheterna har en hög standard, men hyrorna är höga. Utlänningarna kan ofta klara den höga hyran genom att hyra ut rum i andra hand till landsmän.

Näringsliv och sysselsättning Större arbetsplatser saknas i undersökningsområdet. De arbetstillfällen som finns inom området är få i förhållande till befolkningsstorleken. De finns huvudsakligen inom social och administrativ service samt detaljhandeln. Huvuddelen av den förvärvsarbetande befolkningen har sin arbetsplats belägen utanför undersökningsområdet. Enligt intervjuundersökningen hade 19,1 % av de förvärvsarbetande sin arbetsplats på kortare avstånd än 5 km från bostaden, vilket innebär att de arbetade inom undersökningsområdet eller dess omedelbara närhet. Majoriteten måste färdas 10 km eller längre för att komma till sin arbetsplats, se tabell 2.24. Stockholms stads inre delar är belägna på ett avstånd av ca 12 km. 47 % har sin arbetsplats belägen inom avståndsräjongen 10-19 km, medan drygt 19 % hade en arbetsplats som låg ännu längre bort.

Tabell 2.24 Avståndet från bostad till arbetsplats bland de förvärvsarbetande inom Skärholmens undersökningsområde (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning. Avstånd bostad-arbetsplats Totalt --5 km 5-9 km 10- 19 km 20 km

Män (antal = 175) 10,9 19,4 46,9 22,9 100,0 Kvinnor (antal = 234) 29,9 8,2 47,0 14,9 100,0 Totalt (antal = 409) 19,1 14,6 46,9 19,9 100,0

De resultat från intervjuundersökningen, som vi tidigare redovisat i tabell 1.3 i kapitel l (se s 88) visar att en jämförelsevis hög andel av kvinnorna i Skärholmen har ett förvärvsarbete av kameral och kommersiell art - det är mycket sannolikt att den höga andelen förvärvsarbetande kvinnor med sådant arbete i Skärholmen hänger samman med att det är den form av arbete som de har lättast att få tag ii närheten av sitt hem. En viktig aspekt av det faktum, att Vårberg, Skärholmen och Sätra i så utpräglad grad är bostadsområden och att det inte finns några större arbetsplatser där, är att områdets ”image” är mycket vag. Dessa stadsdelar upplevs både av dem som bor i området och av andra stockholmare framförallt som bostadsområden, nybyggda, nästan historielösa och utan några andra fästpunkter för uppmärksamheten än den som består i de nya bostadshusen och de nya serviceanläggningarna. De är alla tre helt vanliga sovstäder bland många andra liknande ”sovstäder” i Stockholms omgivningar, men kanske med ännu vagare konturer i invånarnas och andras föreställningsvärld än flertalet av dessa. Att Skärholmen under en tid fungerat som en symbol för de nya förortsmiljöerna i den nu pågående planeringsdebatten beror inte på att Skärholmen och dess båda drabanter (Sätra och Vårberg) avviker särskilt mycket från andra förorter runt Stockholm utan på att Skärholmens köpcentrum i kraft av sin storlek - men något oförtjänt - kommit att fungera som en symbol för den kommersialiserade stockholmsförorten.

Utbudet av social och kulturell service i undersökningsomrâdet Bortsett från skolor och vissa andra mer utrymmeskrävande serviceanordningar har, som tidigare nämnts, en betydande del av serviceanläggningarna samlats i de tre stadsdelarnas centrala delar. Skärholmens centrum, som skall tillhandahålla service på stadsdelsnivå, stadsdelsgruppnivå och på regional nivå, har både en större och mer allsidig serviceutrustning än de övriga stadsdelarna. Här följer en presentation av områdets viktigaste serviceutbud.

Social verksamhet Den sociala servicen i området sköts av en en försäkringskassa, arbetsförmedling, en nykterhetsnämndsbyrå och en socialvärdsbyrå. All denna service är förlagd till Skärholmens centrum.

Halso- och sjukvård En läkarcentral med mödravårdscentral, barnavårdscentral och folktandvård ligger i Skärholmens centrum. Även Vårbergs centrum är utrustat med barnavårdscentral. De privata tandläkarna och läkarna har sina mottagningar i Skärholmens centrum. l Sätra och Skärholmens centra finns apotek. Ett sjukhus, Vårbergs sjukhus, är beläget i södra Vårberg.

Barnavárd I området finns 10 daghem med sammanlagt omkring 450 platser, 2 specialdaghem med 20 platser, 16 lekskolor med 640 platser, 7

fritidshem med ca 150 platser och en barnstuga (daghem/lekskola/

fritidshem) med 40 platser. En stark utbyggnad av daghem, lekskolor och fritidshem är planerad. Svenska Bostäder driver en avgiftsbelagd barnparkering i Skärholmens centrum.

Samlingslokaler och rekreationsanlággningar Medborgarhus skulle enligt de första planerna byggas i Skärholmens centrum men det ersattes av ett bibliotek (som öppnades under år 1969). Planer finns också på att det gymnasium som skall byggas skall innehålla vissa lokaler för allmänheten.

Ännu finns inget friluftsbad iområdet. Skärholmsborna får tills vidare

utnyttja Mälarhöjdsbadet. Enligt planerna skall emellertid ett friluftsbad byggas nedanför småhusområdet i Sätra. Det finns ett ridhus i Sätra, som utnyttjas flitigt av ungdomar som bor både i och utanför området. Någon skidbacke finns ej inom området, och skidintresserade är idag hänvisade till Mälarhöjdens belysta skidspår, om de vill idka skidsport i närheten av sin bostad. En stor skidbacke med lift är under byggnad i Vårberg. Den kommer att få en höjd av 90 m. Tippningen av schaktmassor för denna skidbacke, Vårbergstoppen, började år 1965. Fram till den l januari 1969 hade l 044 kbm tippats. Totalt skall toppen innehålla ca 100 000 kbm, vilket betyder att den ej blir klar under de närmaste åren. Under tiden har man byggt upp provisoriska skidteknikbackar samt kälk- och tefatsbackar. En båthamn med båtuppläggningsplatser finns i Sätra och ytterligare en kommer att byggas i området. Ett tiotal föreningar och offentliga institutioner äger eller disponerar fritidslokaler som kan hyras av andra föreningar och av enskilda personer. Föreningar och enskilda kan även hyra ungdomsrådets lokaler i Sätra, Skärholmen och Vårberg. Religiös verksamhet förekommer i Skärholmens vandringskyrka, i Svenska Missionsförbundets lokaler i Skärholmen (SMU-gården), i Frälsningsarméns Ungdomsgård i Skärholmen, i Vårbergs kyrkosal samt i Sätra kyrka. Stockholms stads barn- och ungdomsteater (”Vår teater”) arbetar bland barn och ungdom mellan 7 och 25 år i Skärholmen. Verksamheten administreras av barnavårdsnämnden. För ungdomar mellan 10 och 14 år finns Lillholmens ungdomsgård i Lillholmsskolan. För ungdomar mellan 14 och 20 år finns Sätra ungdomsgård, Skärholmens ungdomsgård och Vårbergs ungdomsgård. SF-biografen i Skärholmens centnim invigdes hösten 1969 samtidigt med biblioteket, ABF-lokalen, TBV-lokalen, Ungdomsgården och Vår Teaters lokaler. Ett stort antal föreningar och organisationer är verksamma i området. Dit hör (enligt min egen ofullständiga kartläggning) ett femtontal poli-

tiska föreningar, minst tio religiösa ungdomsgrupper, ett tiotal idrottsför-

eningar och sju åtta scoutkårer eller scoutliknande grupper (t ex Unga Örnar). Studieorganisationer och hem-skola-föreningar finns det gott

om. Det finns också en rad ideella organisationer av typen husmodersföreningar, folkdanslag. Rädda Barnen, Amnesty International och Rotary. Vid årsskiftet 1969-1970 tog barnavårdsnämndens fritidsavdelning i Stockholm ett första initiativ till ett tvärinstitutionellt projekt för Skärholmen-Vårberg. Alla institutioner och föreningar som sysselsatte barn och ungdom uppmanades att planlägga ett samarbete för att åstadkomma ett bättre utbud av fritidsaktiviteter.

Undervisning Undersökningsområdet är indelat i tre rektorsområden, nämligen Sätra rektorsområde, Österholms rektorsområde och Lillholmens rektorsområde. Sätraskolan (mellan- och högstadieskola), Kungssätraskolan (lågstadieskola) och Björksätraskolan ( låg- och mellanstadieskola) tillhör Sätra rektorsområde. Till Österholmens rektorsområde hör Västerholmsskolan (låg- och mellanstadieskola), Österholmsskolan (högstadieskola) samt Ekholmsskolan (låg- och mellanstadieskola). Inom Lillholmens rektorsområde ligger slutligen Lillholmsskolan (låg- och mellanstadieskola) och Storholmsskolan (låg- och mellanstadieskola). Ytterligare ett par grundskolor skall byggas i området. Under år 1970 skall man börja bygga skolanläggningen i Skärholmens centrum med gymnasium, fack- och yrkesskola. Anläggningen beräknas vara färdig år 1972. Följande karta visar var skolorna är belägna:

Det sammanlagda antalet skolelever i området uppgick år 1969 till

3 750. Elevernas fördelning på respektive skolor framgår av sammanställningen nedan. Björksätraskolan och Kungssätraskolan öppnades år 1965. Sätraskolan

år 1966, Ekholmsskolan och Västerholmsskolan år 1967 och Storholms-

skolan, Lillholmsskolan och Österholmsskolan år 1968.

Stockholms stadsbiblioteks filial iskárholmen

Stadsdelsbiblioteket är beläget ca två minuters gångväg från Skärholmens tunnelbanestation. Det öppnades inofficiellt den 16 juni 1969. Den officiella invigningen ägde rum den 19 oktober samma år. När biblioteket öppnades räknade man med att besökarna i första hand skulle komma från stadsdelarna Skärholmen, Sätra och Vårberg. Bibliotekets lokalise-

Skola Elevantal totalt Skola Elevantal totalt

Storholmsskolan 345 Ekholmsskolan 351

Lillholmsskolan 402 Sätraskolan 830

Österholmsskolan 382 Björksätraskolan 633 Västerholmsskolan 526 Kungssätraskolan 281 Totalt 3 750

ring i ett kommersiellt storcentrum innebär emellertid att man även kan räkna med besökare från andra stadsdelar och närliggande kommuner. Biblioteket är ett familjebibliotek och har avdelningar för både barn, ungdom och vuxna. De olika avdelningarna avskärmas med hjälp av bokhyllor. Det gäller också för de 13 studieplatser, som finns inom vuxenavdelningen. Hela biblioteket har en yta på 910 kvm. Det inrymmer utlâningslokal, musikrum med stereoanläggning, utställningslokal samt en personalavdelning med två arbetsrum, pentry och närmagasin för böcker. Musikrummet skall utöver musikavlyssning användas för filmvisningar, Sagostunder, författaraftnar m m. l utlåningslokalen finns det böcker, tidskrifter och tidningar, musikavlyssningsplatser och schackbord. Under hösten 1969 hölls biblioteket öppet måndag-fredag kl l1-20.30, lördag kl 11-17 och söndag kl 13-15.30. Det totala bokbestândet omfattade vid årsskiftet 1969/1970 29 375 volymer, varav ca 1/3 var böcker för barn och ungdom och ca 2/3 var böcker för vuxna. Biblioteket tillhandahöll även 168 svenska och utländska tidskrifter, 16 tidningar, 607 grammofonskivor (varav 21 talskivor och 42 barnskivor), 36 språkkurser på skiva och band samt 318 ljudband för vuxenundervisning (bandkopior av de program som TRU sänder i radio). Under år 1969 (16 juni-3l december) var den totala utlåningen 93 915 volymer (av dessa utlånades 55 429 på den vuxna avdelningen och 38 486 på ungdomsavdelningen).

Stockholms stadsbiblioteks övriga verksamhet i undersökningsomrádet Stadsbiblioteket har ytterligare två filialer i området. Deras verksamhet är samordnad med verksamheten i skolbiblioteken i Sätraskolan (låg-, mellan- och högstadieskola i Sätra) och Storholmsskolan (låg- och mellanstadieskola i Vårberg). Båda är barn- och ungdomsfilialer. Hela bokbeståndet fär lånas ut och man skiljer inte i utlåningslokalerna på de böcker, som tillhör skolbiblioteket och de böcker som tillhör filialbiblioteket. Dessa filialer i Sätra och Vårberg hölls under är 1969 öppna 12,5 respektive 7,5 timmar i veckan. Filialen i Sätra öppnades 1966 och filialen i Vårberg 1968. Bokbeståndet i Sätraskolan uppgick till 9 619 volymer, varav 4 967 tillhörde stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning och 4 652 volymer tillhörde skolbiblioteket. Bokbeståndet i Storholmsskolan uppgick till 4 367 volymer, varav 1 941 tillhörde stadsbibliotekets barn- och ungdomsavdelning och 2 426 skolbiblioteket. Totala antalet utlån under år 1969 var i Sätra 41 888 volymer (varav 26 834 av stadsbibliotekets böcker och 15 054 av skolbibliotekets), motsvarande siffror i Storholmsskolan var 11 681 (varav 6 037 på stadsbiblioteket och 5 644 på skolbiblioteket). Räknat per öppettimme motsvarar detta i Sätra 50 utlån per timme och i Vårberg (Storholmsskolan) 20 utlån per timme.

Tabell 2.25 Månadsstatistik vid biblioteket i Skärholmen för år 1969. Månad Utlånade Besök Nyinskriv- Uppspelade böcker ningar skivor Vuxna Barn Vuxna Barn Vuxna Barn Vuxna Barn Juni (endast 16/6--30/6) 8 382 2 071 1829 1 177 186 110 - -

Skolbiblioteken I samtliga skolor i omradet utom i Kungssätraskolan finns det skolbibliotek. Äldst är skolbiblioteket i Björksätraskolan, som tillkom år 1965. 1 mars 1966 öppnades skolbiblioteket i Sätraskolan, under år 1967 öppnades skolbiblioteken i Ekholmsskolan och Västerholmsskolan, och under år 1968 startade Storholmsskolan, Lillholmsskolan och Österholmsskolan sin skolbiblioteksverksamhet. Skolbiblioteken i Storholmsskolan, Lillholmsskolan, Västerholmsskolan, Ekholmsskolan, Sätraskolan och Björksätraskolan vänder sig till elever i årskurserna 1 till 6, skolbiblioteket i Österholmsskolan till elever på högstadiet.

Vem lånade böcker pâ biblioteket i Skärholmen? Data om biblioteksutläningen har som tidigare nämnts insamlats och bearbetats genom den s k boklåneundersökningen. En samlad redovisning av denna undersökning finns på annan plats i denna rapport. Här skall endast vissa resultat redovisas, som hänför sig till de olika delområdenai den tidigare beskrivna områdesindelningen och som för Skärholmens del bygger på data beträffande utlåningen under perioden 15.1.-31.l.1970. Genom denna undersökning känner vi till hur många volymer, som länats ut från biblioteket i Skärholmen till personer, som var bosatta i de

olika delområdena under undersökningsperioden. Totalt lånadebibliote-

Tabell 2.26 för boklån från Skärholmens bibliotek Låntagarens ålder och bosättningsomrâde

under perioden 15/1 1970-31/1 1970 (enligt boklåneundersökningen).

Låntagarens Låntagaren bosatt i Summa a er °1d .. Skärholmen Vårberg Sätra Bredäng Segeltorp Ov. områden Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Personer upp till 18år 2 000 67,1 360 12,1 380 12,8 20 0,7 60 2,0 160 2980 5,4 100,0 Personer över18 år 2420 43,4 1100 19,7 920 16,5 380 6,8 0 0,0 760 13,6 5580 100,0

Samtliga 4420 51,6 1460a17,1 1300b15,2 400 4,7 60 0,7 920 10,7 8560 100,0

3 Se fotnot till tabell 2.27 b Se fotnot till tabell 2.27

Tabell 2.27 Det antalet boklån till personer som är

genomsnittliga

bosatta i olika delar av Skärholmens undersökningsomrâde (under perioden 15/1 1970-31/1 1970). Områden i stadsdelen Skärholmen Skär- B o a o _ holmen Omrade Omrade Omrade Omrade Omrade totalt 31 (K) 32 (K) 33 (K) 34 (R) 35 (R)

Antal utlånade böcker per person i åldern 0-18 år 0,29 0,98 0,42 0,74 0,88 0,61 Antal utlånade böcker per person i åldern 19 år och uppåt 0,23 0,50 0,39 1,06 0,92 0,52 Antal utlånade böcker per person totalt 0,25 0,69 0,40 0,91 0,90 0,46

Områden i stadsdelen Vårberg Vårbe

Område Område Område Område Område Område tog

36 (K) 37 (P) 38 (K) 39 (R) 41 (P) 42 (P)

Antal utlånade böcker per person i åldern 0-18 år 0,07 0,37 0,15 0,18 0,07 0,23 0,15 Antal utlånade böcker per person i åldern 19 år och uppåt 0,24 0,30 0,26 0,12 0,1 7 0,19 0,21 Antal utlånade böcker per person totalt 0,l9 0,31 0,23 0,22 0,15 0,20 0,193

Områden i stadsdelen Sätra Sätra totalt Område Område Område Område Område Område 43 (K) 44 (P) 45 (P) 46 (P) 47 (R) 48 (R)

Antal utlånade böcker per person i åldern 0-l8 år 0,06 0,00 0,23 0,09 0,29 0,18 0,13 Antal utlånade böcker per person i åldern 19 år och uppåt 0,13 0,00 0,33 0,06 0,55 0,18 0,1 9 Antal utlånade böcker per person totalt 0,10 0,00 0,29 0,07 0,44 0,18 0,175

30m man tar med de ca 500 boklån från filialen i Storholmsskolan, som vi tidigare antagit att befolkningen i Vårberg under den studerade fjortondagarsperioden lånade från filialen i Storholmsskolan, skulle antalet boklån iVårberg under denna period uppgå till ca 0,25 per invånare. b som vi tidigare Om man tar med ce ca 2 000 boklån från filialen iSätraskolan antagit att befolkningen i Sätra under den studerade tjortondagarsperioden lånade från filialen i Sätraskolan, skulle andelen boklån i Sätra uppgå till 0,42 per invånare, dvs i det närmaste samma boklånefrekvens som i stadsdelen Skärholmen. Anm. K markerar att ett område är bebyggt med flerfamiljshus som byggts av kommunägda företag, P markerar ett område som är bebyggt med flerfamiljshus av privata byggnadsföretag eller HSB och R markerar att det är ett område som är bebyggt med radhus eller småhus.

ket under perioden ut 8 560 volymer, varav 2 980 lånades av låntagare under 19 år och 5 580 av låntagare, som var 19 år eller äldre. Låntagare från Skärholmen lånade 51,6 % av det totala antalet lånade böcker, medan låntagare från Vårberg och Sätra lånade 17,2 % respektive 15,2 % av dessa böcker* Hur lånen fördelade sig på de olika stadsdelarna och på de båda

åldersgrupperna framgår av tabell 2.26.

Som framgår av tabellen lånade skärholmsborna” betydligt fler böcker från biblioteket i Skärholmen än låntagare från någon annan stadsdel. Av de 2 980 böcker, som låntagare i den yngre åldersgruppen lånade, svarade barn och ungdomar i Skärholmen för ca 67 %, medan de yngre låntagarna i Vårberg och Sätra svarade för drygt 12 % vardera. Vuxna låntagare från Skärholmen lånade också mer än vuxna låntagare

från de båda andra stadsdelarna, även om skillnaderna mellan de olika

stadsdelarnas andel lånade böcker ej är lika stora i den äldre åldersgruppen som i den yngre. Man bör, som vi tidigare påpekat, vid analysen av dessa utlåningssiffror för Skärholmens bibliotek hålla i minnet existensen av de båda filialernai Sätra och Vårberg. Värt att lägga märke till är att en hel del böcker lånas av barn och vuxna bosatta utanför det område, som vi antog vara skärholmenbiblio-

tekets rekryteringsområde, när undersökningsområdets omfattning fast-

ställdes. Förmodligen har bibliotekets placering i ett kommersiellt stor-

centrum spelat en stor roll för denna låntagargrupps biblioteksbesök.

Biblioteksutnyttjandet i olika delar av undersökningsomrádet

För .att få en bild av vilken roll bibliotekets utlåning spelar för

befolkningen inom de olika delområdena kan man sätta antalet lånade

volymer i relation till antalet personer i respektive område. På det sättet får man veta hur många böcker som invånarna i varje delområde genomsnittligen har lånat på biblioteket i Skärholmen. Antalet boklån per person bland personer upp till 18 års ålder är högst för området ovanför Skärholmens centrum. Håller man avståndsfaktorn konstant, hittar man stora variationer mellan de olika delområdenas värden (se kartorna). Så t ex har de båda radhusområdena i Skärholmens perifera delar (område 34 och 35) betydligt högre antal boklån per person än de två höghusområdena i östra Vårberg (område 36 och 42). Ett ytterligare belägg för att avståndsfaktorn inte ensam kan förklara hur mycket biblioteket utnyttjas är det låga medeltalet för område 31, som är ett av de intill biblioteket liggande bostadsområdena. 1 När man tar del av Ser man på utnyttjandegraden bland vuxna låntagare och försöker dessa siffror, bör man hålla avståndsfaktorn konstant, finner man större skillnader mellan de hålla i minnet att stadsr olika bostadsområdenas medeltal än för de yngre låntagama. Personer, biblioteksfilialerna i Vårsom är bosatta i områden med skärholms- berg och Sätra för år

enfamiljshus, tycks utnyttja

1969 redovisade ca 10 000 bibliotekets lånemöjligheter betydligt mer än personer från likartat belägrespektive 40 000 boklån,

na områden med flerfamiljshus. Inom den sistnämnda gruppen har om- vilket torde motsvara ca

råden med ”HSB-hus” högre medeltal än övriga områden med 500 respektive 2 000

flerfamiljs-

boklån under en l4-dahus. garsperiod under vinter- Samma mönster uppvisar utnyttjandegraden inom den yngre ålders- halvåret.

gruppen. För de yngre tycks dock avståndet till biblioteket spela en något större roll än för de äldre. Se kartorna i figur 2.15 och 2.16.

Det kommersiella bokutbudet Fyra pressbyråkiosker, två tobakshandlare, fyra livsmedelshallar, två varuhus och en bokhandel i omrâdet säljer böcker. Svenska och utländska tidskrifter kan man köpa vid ett ”depeschkontof” i Skärholmens centrum. Kioskerna, tobakshandlarna och livsmedelshallarna säljer endast den litteratur, som distribueras via Pressbyrån. Detta beror främst på den

/

, 1,06

t.. gO. z?

0 o... _. n .u

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus --_ = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.15 Antal boklån per invånare i åldern 19 år och däröver i olika delar av Skärholmens undersökningsområde under perioden 15.1.1970-31.1.1970.

möjlighet att returnera osåld litteratur, Pressbyrån dem.

som erbjuder Någon statistik över bokbestånd och försäljning på de olika försäljnings-

ställena föreligger ej. Den totala mätt i kronor

försäljningen uppgår till

225 247 (se utförlig redovisning i tabell 3.22). Varuhuset Domus bokutbud omfattar 500-800 titlar. Siffran är osäker, men i butiken finns 10 sektioner bokhyllor (90 cm breda med 5-6 hyllor i varje sektion) samt 5-6 pocketsnurror. Av det totala bokutbudet är ca 70-80 % skönlitteratur och ca 20-30 % facklitteratur. Hälften av beståndet är barn- och ungdomslitteratur och hälften litteratur för vuxna. Samtliga böcker som säljs kostar under 19 kronor. Varuhuset Tempo säljer böcker dels på varuhusets tidnings- och

. . . . . . . = radhusområde - - - - = kommunala flerfamiljshus -- = flerfamiljshus (div privata byggherrar)

Figur 2.16 Antal boklån per invånare i åldern 0-19 år och däröver i olika delar av Skärholmens undersökningsområde under perioden 15.1.1970- 15.3.1970.

tobaksavdelning, dels på varuhusets bokavdelning. Tidnings- och tobaksavdelningen försäljer endast litteratur som levereras från Pressbyrån. Bokavdelningen anlitar alla bokförlag som är ”prisattraktiva”. Bokbeståndet i Tempos bokavdelning omfattar 800-900 titlar. Genomsnittligt finns det 7-8 exemplar av varje titel. Fördelning på facklitteratur och skönlitteratur är ca 40% respektive 60%. Ca 55 % är barnlitteratur. Inköpen av facklitteratur har ökat på senare tid och väntas öka ytterligare. Ca 95 % av de utbjudna böckerna kostar mindre än 20 kronor och 5 % kostar över 20 kronor. Tempos bokavdelning har dock nyligen börjat saluföra en del böcker i 30-kronorsklassen.

Svanströms bokhandel i Skärholmens centrum saluför enligt uppgift

40 000-50 000 volymer fördelade på ca 15 000 titlar. Av det totala bokbeståndet är omkring 30-40 % skönlitteratur och 60-70 % facklitteratur. Andelen fackböcker ökas långsamt. Andelen barn- och ungdomsböcker är omkring 10-15 %. Bokbeståndets fördelning i övrigt har ungefär följande utseende.

Procent

Andelen pocketböcker blir liten om man räknar i kronor, men de utgör 25-30 % av det totala bokbeståndet i affären. Omkring 40 % av böckerna kostar under 20 kronor. Endast 1-2 % av böckerna ligger i prisklasser under 5 kronor. Varje år inköps ca 8 000 nya volymer.

Försäljningen av romaner i ökar enligt de uppgifter som vi pocketform fått av ledningen för denna bokhandel, medan försäljningen av originalutgåvoma minskar. Svensk skönlitteratur säljs mest, medan försäljningen av skönlitterära översättningar minskar. Försäljningen av lyrik har ganska länge hållit sig konstant, och försäljningen av facklitteratur har ökat kon-

De två första åren var bokutbudet stort i förhållande till förtinuerligt. Detta medförde att Svanströms bokhandel minskade på sina

säljningen.

under år 1969. Därefter har balansen mellan bokutbud och bokinköp

bokförsäljning blivit bättre. Svanströms bokhandel är ombud för en bokklubb, Bonniers bokklubb,

med 350 medlemmar. Abonnemangen binder medlemmarna till bokinköp för 119 kr per år. Bokhandeln anordnar även en läsecirkel. Medlemmarna betalar en avgift på 35 kronor och får då låna 10 av de 25 böcker, som finns att välja på. För närvarande (april 1970) är 25-30 medlemmar knutna till denna läsecirkel.

Sammanfattning I de flesta svenska städer och tätorter har under de senaste decennierna en utbyggnad av nya stadsdelar i koncentriska cirklar runt själva citykärnan” ägt rum. Dessa nybyggda bostadsområden är ganska lika varandra, oberoende av var de är belägna.

Vid planeringen av servicen för dem som bor i dessa områden har man

haft tillgång till relativt säkra befolkningsprognoser. Man känner sedan

länge också väl till att det mycket ofta uppstår rader av sociala problem i de nya förortsområdena. Det unika med Skärholmen är inte att det är ett helt nybyggt förortsområde. Det märkliga är att man trots denna kunskap vågat sig på att under några få år bygga ett sådant jättelikt förortsområde, med ett planerat befolkningstal som är lika stort som tex Lidingös. På barnavårdsbyrån i Skärholmen bekräftar man idag att antalet ärenden om barn med skolsvårigheter av skilda slag är exceptionellt högt i Skärholmen. Dessa ärenden gäller särskilt bam i åldern 7-12 år. Dessa ärenden är dessutom svåra. - med

anmärkningsvärt Gängproblematiken sniffargäng bland barn i de yngre tonåren och ”mellanölsgäng

bland ungdomar i de mellersta tonåren - förekommer i Skärholmen i större utsträckning än vad som tidigare har varit vanligt i nybyggda bostadsområden av detta slag. De som kritiserat boendemiljön i Skärholmen har framförallt riktat sina angrepp mot två företeelser, mot stadsdelens betonggrå och sterila utseende och mot bristen på tillsyn och aktivitetsmöjligheter för barnen. Att många människor upplever Skärholmen som en trist och plågsam

miljö ur form- och färgsynpunkt är uppenbart, men att fastställa hur

många det är som upplever Skärholmen på det sättet är inte lätt. Däremot är det inte svårt att finna belägg för att det andra ledet i kritiken är berättigat. Studenter vid Pedagogiska institutionen i Stockholm har i uppsatsform beskrivit den tillsyn och de sysselsättningsmöjligheter, som barn under sju år kan få i området alldeles ovanför (norr om) Skärholmens centrum. I uppsatsen citeras bl a en kurator på psykiska barn- och ungdomsvården (PBU) i Skärholmen, som säger:

”I Skärholmen ser man alla tider på dagen barn som driver omkringi köpcentrum. Centrum har blivit ett surrogat för bristande möjligheter till aktivitet i närmiljön. Många barn vistas i centrum antingen för att de är för gamla för att få vara på eftermiddagshem eller för att de helt enkelt inte fått plats på ett sådant. En tom lägenhet väntar efter skolans slut, om båda föräldrarna förvärvsarbetar. Barn i skolåldern tycks ha glömts bort i planeringen av fritidsaktiviteter. Vad gör man i Skärholmen, om man är för gammal för sandlådan och för ung för ungdomsgården? Inte sällan vänds dessa barns stora behov av att få utlopp för energi i destruktiva aktiviteter. De saboterar småbarnens lekar, snattar i köpcentrum, bryter sig in i källarlokaler.

I uppsatsen påpekas att psykologisk expertis inom PBU bekräftat att många multiproblemfamiljer bor just idet område som pedagogikstudenterna undersökt. Uppsatsen redogör också för en enkät, som har genomförts bland 193 familjer i det nyssnämnda området. Av uppsatsens redogörelse framgår att problemen med barntillsyn är mycket stora. Författarna betonar den yttre lekmiljöns brister. De vill byta ut betong, sten och sand mot träd, blommor och buskar - och gräs, de frågar efter utrymmen för fritidsaktiviteter och kollektiv barntillsyn.

På grund av fattigdomen på sysselsättningsmöjligheter i miljön har

biblioteket i Skärholmen kommit att spela en stor roll som träffpunkt för barn och ungdom. Ett mycket stort antal barn besöker varje dag biblioteket och tillbringar ofta hela dagen där. Detta har fört med sig problem, eftersom det inte finns lokaler och personal i tillräcklig utsträckning. En omständighet som man inte bör glömma bort när man beskriver Skärholmen är den sociala segregation, som förekommer i området. segregationen byggdes redan från början in i stadsdelen. Bostadsbyggandets struktur bestämmer invånarstrukturen. man småhus och Bygger bostadsrättslägenheter för sig och vanliga hyreslägenheter för sig får man vissa områden med en stor andel höginkomsttagare och andra områden med en hög andel låginkomsttagare. Bostadsområdena grupperar sig samtliga kring centrum. Men det är höghusen som ligger närmast och småhusen som ligger längst bort. Socialhjälpstagarna bor till övervägande del i de centrala höghusområdena, medan man i områden med småhus och bostadsrättslägenheter finner få socialfall. Ca 40 % av befolkningen i höghusen kring Skärholmens centrum lyfter

hyresbidrag. Många som söker socialbidrag uppger att de ekonomiska

problemen har börjat efter inflyttningen till Skärholmen. Vi vet också att det i Skärholmen finns en hel del ensamstående föräldrar med yrkesutbildning, som har tvingats leva på socialbidrag för att de inte kunnat få barntillsynen ordnad. På grund av bostadsmarknadens utseende har många unga familjer och ensamstående med barn blivit tvungna att bosätta sig ivissa hyreshusområden, oavsett om de vill flytta dit eller har råd till det. De har helt enkelt inte haft något val. Hög hyra, övertidsarbete för att klara hyran, lågt betalda arbeten, långa resor till arbetet och dåligt utbyggd boendeservice har lett till att de fått en mycket ansträngd ekonomi med låg rörelsefrihet och med liten tid och ork för fritidsaktiviteter. Jag tillhör dem som har upplevt Skärholmens lyxiga centrumanläggning som ett hån mot många av dessa ”nyfattiga” invånare. De har mycket små möjligheter att någonsin få del idet överflödssamhälle, som denna centrumanläggning kan sägas symbolisera.

2.5 Beskrivning av Skellefteå

Läge och klimat Två av undersökningsområdena ligger i den nordöstra delen av Västerbottens län. Det är Skellefteå centralort och Jörns församling. Kommunalt sett hör dessa två områden ihop sedan årsskiftet 1966/67, då Skellefteå vidgade stad bildades genom en sammanslagning av dåvarande Skellefteå stad, Skellefteå landskommun och landskommunerna Bureå, Byske och Jörn. De två undersökningsområdena är dels centralorten och det administrativa centret idenna stad, Skellefteå tätort, dels en av dess stadsdelar, Jörns församling. De båda områdena år mycket olika varandra. Det ena är en expansiv

168 sou 1972:20

industriort nära kusten och centrum för ett stort omland med mer än 60 000 människor. Det andra är ett till ytan många gånger större skogsoch jordbruksområde, beläget i inlandet och präglat av glesbygdsproblemen. l Skellefteå bodde den 31.12.1969 26 347 människor, i Jörn 3 75 l. Kännetecknande för klimatet i dessa båda nordliga undersökningsomrâden är den långa mörka vintern och den korta ljusa sommaren. Vintertid mäter man ibland upp landets lägsta temperatur inom Jörns församling. Dygnsmedelvärdet för januaritemperaturen är i jörntrakten ungefär -10 grader. Under sommarmånaderna har man ungefär samma klimat som landets södra delar. Vegetationsperiodens längd (dvs antalet dygn, då dagstemperaturen i medeltal ligger över +3 grader) är i Skellefteå och Jörn närmare hundra dygn kortare än i malmötrakten. 1 Med Skellefteå menas numera i allmänhet hela den utvidgade staden; här * Sk l e används emellertid ordet

lefteas utveckling

Skellefteå för att beteck- Skellefteå av har fungerat som handelplats ända sedan 1300-talet, då orten

_ . , , n: dåtFm n ens a gfâäülâláér

var den svenska odlmgens sista utpost mot norr. Orten förblev emellertid

rölfmgåsåmrådcn inom

liten, och först år 1845 fick den stadsrättigheter. Så sent som år 1860 Skellefteå kommun.

:Öüngyfüuug

i ä Mgrhede o

hnmuiahm

å.

6 vx_

0 Tr-öskholm n issenh-ösk 0 S+ens1rösk ä *

a»

i: Granberg F

Ofrösk

Q-ä.

um

5 Fr “k 3..

»cr Bure m råde n \\ nun-Undersökningso m

Ã_Q\J

0 l0 20 30 40 km 1% 1 1 l |

Figur 2.1 7 Skellefteås och Jörns undersökningsområden.

hade den knappt 350 invånare, och först sedan gruvbrytningen i Boliden

kommit i gång och skapat behov av en utskeppningshamn började staden

växa. Befolkningen i staden växte sedan ganska snabbt, se tablån ovan.

De äldsta minnesmärkena från stadens historia är den väl bevarade

kyrkstaden utanför landsförsamlingens kyrka med anor från medeltiden,

och den äldsta bevarade byggnaden är ett militärboställe från 1700-talet

(som nu fungerar som museibyggnad). Huvudparten av byggnaderna i

stadens centrala delar har uppförts under 1900-talet; många av dem är

uppförda i trä, vilket fortfarande sätter sin prägel på stadsbilden. Till de

karaktäristiska dragen i stadsbilden hör också de många planterade

björkarna längs de äldre gatorna och längs älven. Staden ligger mitt i det område där läseriet spelade en stor roll under

1800-talets tidigare del. Denna väckelserörelse fann så småningom sin

organisatoriska form i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen med dess av

herrnhutismen inspirerade pietistiska inriktning under ledning av predi-

kanten Carl Olof Rosenius som föddes i Nysätra söder om Skellefteå. Så

här skriver Berndt Gustafsson om Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och

Skelleftebygden i ”Svensk Kyrk0geografi:

/,___.._._.______T.___-.__§\\

_ \x\ Till Pifeö E4-

/ Kliwfoü øn f-Försomlingsgväns \\

I x “ Jv fill samman. x

i

Nam.- \ hammors- \ . \ 1 Dskolon \ i ,I otasoretrer \\ | 7 Landskgrkolli _ \

g

LH Filialbibz Jörnvögsstotio J

* E |

4 °*°“,-= Tangen: L_

, f? n / . I % - / / Fritids- \ gård

\\ x x

\x \ \ \ -- -Undersökningsomrödet \\ o l Zkrn \\_ -x ... _ j \Till Umeå E4 Figur 2.18 Karta över undersökningsområdet i Skellefteå (Skellefteå tätort).

Skelleftebygden, även den rik på minnen från nyläseriets dagar, visar också höga medlemssiffror för Stiftelsens organisationer, och den är i sin helhet starkt präglad av den rosenianska väckelsen. I Skellefte landsförsamlings väldiga kyrka försenade justitierådet Josua Sylvander i slutet av november 1819 skellefteläsarna med kyrkan, en händelse som fick avgörande betydelse för väckelsens inomkyrkliga utveckling, inte minst i

dessa bygder?”

Karaktäristiskt för Skelleftebygden ur religiös synpunkt är även i dag, enligt Berndt Gustafsson, de höga frekvenserna för gudstjänstbesök, särskilt i landsbygdsförsamlingen (befolkningen i den bor idag till stor

del inom tätorten och därmed också inom undersökningsområdet), och

att Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har många medlemmar? Skelleftebygden ligger inom det område i Norrland, där i genomsnitt 5,0-7,4 procent av befolkningen går i kyrkan varje sön- och helgdag. Samtidigt

ligger Skellefteområdet inom det TS-område, där den största procent-

andelen av befolkningen är medlemmar i Evangeliska Fosterlands- Stiftelsen?

Bebyggelsen

Skellefteå ligger i Skellefteälvens dalgång ungefär 15 km från kusten och är omgivet av skogar och delvis av höglänt terräng. Området sträcker sig

längs älvens båda sidor och är ungefär 9 km långt och på det bredaste stället ungefär 4 km brett. Den största delen av bebyggelsen ligger norr 1 Berndt Gustafsson, om älven. Här finns centrumbebyggelsen, de flesta företagen och de flesta Svensk kyrkogeografi, bostadsområdena. De norra och östra delarna av Skellefteå, som ligger på 2:a upplagan, Lund, 1971, sluttningen ner mot älven, är högt belägna i förhållande till övriga delar s. 27-28. av staden. Genom broar har man på tre ställen förbindelse med den södra 2 Ibid, s 23. sidan av älven, där det huvudsakligen finns bostadsbebyggelse. 3 Ibid, s 19 och 21.

00. _ O

. 5 un unde, dalen i NW.

.o q o. . o. g

g 2 ao Övre Norrböle n,

o. å ..° C ..0oc U

oss

i: 00a.. o u: n nu.

D e r n b M°°h°Jd°“ ,

l

u. , Pruttar-del . ..

g.. wucuuu i i ° .°-. 3

pmm Centrum : __

v(. gbumk h.: u g

*g :åtivudbibuameka

. 99 -5 Moi-ön u. 0 0 .o J .. .av o. ° 0 a g o Q \› U

3. (sunngnâ) (Anderstorp) .o 5, .

o.. ..0 o.. : o J. 5. 0 Området söder- om lven p O

o

°-._ (Sörböle) .- O. U .U 0 O.. .. z f

a... ..O.

Uo 0 .°0l00ooc0c0° Figur 2.19 Karta som visar bostadsområdenas läge i Skellefteå.

Orten har ett ganska väl samlat centrum där det finns en hel del villabebyggelse med tillhörande trädgårdar. De större bostadsfastigheter, som finns, är samlade till vissa områden, framförallt till den nordöstra delen av orten. Man finner inte många gröna områden utom längs med älven, där stränderna på många ställen är kantade av björkar och där det bitvis finns promenadvägar. Vid stadshuset finns dock en park. I ytterområdena tar skogen vid med skid- och promenadterräng. Till Skellefteå kan man komma söder- och norrifrån 4, på Europaväg som går genom ortens centrala delar. De största vägarna från väster och nordväst är de som går till Boliden och Jörn (riksvägarna 94 och 95). På landsväg kommer man med bil på mindre än 20 minuter till kusten. Det tar ca en halvtimme att köra bil till Byske, som är närmast större ort norrut, och till Jörn tar det närmare en timme. Vägnätet kring Skellefteå är mera utbyggt än järnvägsnätet, och busstrafiken svarar i högre grad än järnvågstrafiken för den lokala resandeströmmen. Järnvägslinjen genom Skellefteå går från Skelleftehamn till Bastuträsk, där det finns anslutning till stambanan genom övre Norrland. Dagligen gör ett tiotal tåg uppehåll vid stationen. Skellefteå har flygförbindelse med Stockholm, Sundsvall, Örnsköldsvik, Umeå och Luleå. Flygplatsen ligger ca 18 km söder om stadens centrum. För att underlätta en beskrivning av undersökningsområdet har detta delats in i följande tio delområden (som framgår av karta 2.18): Centrum, Älvsbacka med Strömsör, Nedre delen av Norrböle, Övre delen av Norrböle, Moröhöjden, Morön. Området söder om älven (Sunnanå, Sörböle

och Anderstorp) Prästbordet, Degerbyn med Mobacken och Sjungande

dalen. Serviceinrättningar av olika slag är samlade i de centrala delarna av Skellefteå. Med vinkelräta gator sträcker sig Centrum från älven i söder till järnvägen i norr. Här finns bl a stadshuset, posten och telegrafen, busstationen och järnvägsstationen, affärscentrum med bl a Domus-, Tempo- och Epa-varuhusen och den största affärsgatan, de flesta hotellen och restaurangerna och samtliga ortens tre biografer. Vid områdets östra

gräns vid E 4 ligger stadsbibliotekets huvudavdelning.

En stor del av byggnaderna i centrum är från början av 1900-talet. Många hus, särskilt affärsbyggnaderna, är emellertid uppförda under senare år. En del bostäder finns i centrum. De är oftast inrymda i flerfamiljshus. Här bor ungefär 10 % av ortens befolkning; förhållandevis många av dem

är äldre personer Hushållen består oftast av två eller tre medlemmar

och lägenheterna har i allmänhet tre eller fyra rum. Detta är det minst trångbodda området i undersökningsområdet. De övriga bostadsområdena är mer trångbodda, men även bostäderna där har vanligtvis tre eller fyra rum och kök. Älvsbacka och Strömsör bildar tillsammans ett område som ligger öster om den centrala delen av staden mellan älven och järnvägen. Det är huvudsakligen ett bostadsområde, byggt på 1930-, 40- och 50-talen. Lägenheterna har vanligtvis tre eller fyra rum och är till största delen 1 Enligt Folk- och bo-

inrymda i flerfamiljshus. Här bor nästan 20 % av invånarna i undersök- stadsräkningen 1965.

l72

ningsområdet. Förutom bostäder finns i Älvsbacka och Strömsör en del affärer,

företag och ett par skolor. l-lär ligger dessutom Sankt Olovs församlings-

kyrka samt Expolaris utställningshallar. . Norrböle är det område som ligger norr om järnvägen, rakt ovanför centrum och en del av Älvsbacka. Iden nedre delen avNorrböle finns en del industrier, idrottsplats, flera skolor och lasarettet. En ganska stor del av befolkningen bor här, ca 12 %, mestadels i trerumslägenheter i hyreshus. Det finns förhållandevis många barn och ungdomar. l den övre delen av Norrböle består bostäderna delvis av villabebyggelse från 1940- och SO-talen och delvis av hyreshus byggda på 1960-talet. Hushållen i villabebyggelsen har i genomsnitt fler än fyra rum och kök, medan lägenheterna i hyreshusen oftast är på tre rum och kök. Här bor ungefär hälften så många människor som i nedre Norrböle. Även här är den yngre delen av befolkningen förhållandevis stor. l nordöstra delen av Skellefteå ligger ett område,M0röhöjden, som vid Folk- och bostadsräkningen 1965 endast hade ett sextiotal invånare. Under 1960-talets senare del har HSB och Riksbyggen uppfört ett antal hyresfastigheter inom en del av detta område. Här bor nu ungefär 2 300 människor, vilket är något mer än 9 % av hela undersökningsområdets invånarantal. Avståndet från Moröhöjden in till centrum är mellan tre och fyra km. Det finns bussförbindelser några gånger i timmen. Området har enligt uppgifter från bostadsförmedlingen en ”social slagsida” med bl a många barnfamiljer och ett stort antal ensamstående med och utan barn? Den kommunala bostadsförmedlingen har möjlighet att här ge lägenheter åt invånare som är i behov av bostad men som har det mindre väl ekonomiskt ställt. I viss mån försöker man flytta om folk då lägenheter blir lediga på andra håll inom orten för att på så sätt utjämna denna ”sociala slagsida”. Till följd av kommunsammanläggningen har ut-

byggnaden av det centrala Skellefteå förskjutits, främst till Sjungande da-

len och området söder om älven. På grund härav kommer östra Moröhöjden att byggas ut tidigast i slutet av 1970-talet. Till dess kommer Morö-

höjden att sakna väsentliga delar av det serviceutbud som invånarna be-

höver. Söder om Moröhöjden ligger Morön, där något över hälften av

lägenheterna finns i flerfamiljshus och resten i villor. I Morön bor 13 %

av invånarna, vanligtvis i tre- eller fyrarummare. Detta område är attraktivt som bostadsområde, vilket möjligen kan bero på att det öster om Morön finns ett stort industriområde med många arbetsplatser. Vid Moröns gräns mot industriområdet ligger FOCO-byn, ett bostadsområde med villor. All bebyggelse på den södra sidan av älven har betraktats som ett område. Det omfattarAnderstorp, Sörböle och Sunnanå. Området har på tre ställen förbindelse med andra sidan älven. Det är huvudsakligen ett bostadsområde, där de flesta lägenheterna finns i villor med trädgårdar. Flertalet hus är byggda under 1950- och ÖO-talen, men det finns också ett antal villor. l-lär bor 15 % av tätortens l lin genomgång av mantidigare byggda ungefär talslängdcrna för området befolkning. Avståndet från områdets ytterst belägna bostäder till visade en klar dominans centrum är mellan tre och fyra kilometer. Befolkningen iområdet söder av lägre socialgrupper.

om älven är heterogent sammansatt. Anderstorp består av gammal villa- och gårdsbebyggelse och bebos ännu så länge av ett fåtal människor. För Anderstorp är under 1970-talet en omfattande bebyggelse planerad med bostadsfastigheter och bl a en stor skolenhet. I Sunnanå planerar man att bygga fem hyreshus med sammanlagt ca tusen invånare och ett hundratal småhus. Västra delen av detta område är i bostadshänseende något dyrare och samtidigt mera attraktivt än t ex Morön och FOCO-byn. Området omedelbart väster om centrum, Prástbordet, ligger mellan älven och järnvägen och har i väster Klintforsån som gräns. Avståndet till centrum är härifrån ungefär två kilometer. Här finns något fler flerfamiljshus än enfamiljshus. De flesta bostäderna är uppförda under 1950- och 1960-talen och lägenheterna har i allmänhet fyra rum och kök. Här bor ungefär 8 % av befolkningen. l Prästbordet ligger landsförsamlingens kyrka och församlingshem. I församlingshemmet har stadsbiblioteket ett av sina filialbibliotek. Degerbyn med Mobacken är undersökningsområdets yttersta del mot väster. Det är främst ett bostadsområde och har nästan uteslutande en-

och tvåfamiljshus med lägenheter på i genomsnitt fyra rum. Här bor en-

dast något över 5 % av befolkningen. Andelen äldre personer (65 år och äldre) är tämligen stor liksom andelen barn och ungdom. Det sista området, som består av Sjungande dalen och ett område väster om denna, är ett till ytan ganska stort område, som dock ännu så länge har få invånare. Endast något över 500 människor (dvs 2% av ortens invånare) bor här. Sjungande dalen är ett bostadsområde, där det nu byggs och till vilket det kommer att lokaliseras en mängd nya bostäder. I västra delen av Sjungande dalen finns en del företag och industrier.

Befolkningen Inom det område, som avgränsades till undersökningsområde, bor 26585 människor* Ungefär två tredjedelar av dessa bor inom Sankt Olovs församling, vilken omfattar de centrala, nordöstra och östra delarna av undersökningsområdet. De övriga är bosatta inom Skellefteå landsförsamling. Båda församlingarna sträcker sig utanför undersökningsområdet. Till församlingarna flyttar årligen ungefär 400 personer. Flertalet av dessa bosätter sig inom centralorten. Den åldersgrupp, som är mest benägen att flytta in till Skellefteå, är i åldern 15 till 29 år. Utflyttningarna från orten överväger ide yngre åldrarna. Bland skellefteborna finns det ett kvinnligt överskott i alla åldrar utom i åldern 5 till 14 år. Detta överskott är särskilt stort bland dem som är mellan 20 och 29 år och bland dem som är 55 år eller äldre.

Befolkningens utbildning, inkomster och socialgmppstillhörighet Resultaten av intervjuundersökningen visade att ca 5 % av befolkningen hade tagit studentexamen och att ytterligare ca 25 % hade tagit 1 Enligt folkmängdsrealexamen, genomgått fullständig grundskola eller fått annan motsvaran- siffror förjanuari 1970.

Tabell 2.28 Befolkningen i Skellefteå undersökningsområde i januari 1970.

7,6% 23,3

5,3* 9 9 1

de utbildning. En jämförelse med motsvarande data från Låginkomstutredningens data för landets befolkning i sin helhet för år 1968 (se tabell 1.4 i kapitel 1, s 89), visar att de olika utbildningsgrupperna omfattar ungefär lika stora andel som inom befolkningen i landet i dess helhet. De ligger också på ungefär samma nivå som motsvarande siffror för be-

folkningen i landets städer med undantag för de tre städerna Stockholm,

Göteborg och Malmö. Detta gäller inkomst tillsammans med maka/make under år 1968 före skatt och inklusive barnbidrag, studielån och extrainkomster. Inkomstnivån är betydligt lägre än i Oxhagen och Skärholmen, ungefär lika hög som i Kirseberg och något högre än i Jörn. Se tabell 3.15 a och 3.15 b. Enligt intervjuundersökningen ser inkomstfördelningen i Skellefteå ut på följande sätt:

Inkomst Procentuell fördelning ikr

I Skellefteå hör knappt 10% av invånarna till socialgrupp I, och de övriga fördelar sig ungefär lika på socialgrupperna ll och lll. Det hade varit önskvärt att undersöka befolkningens fördelning på olika socialgrupper inom de olika delområdena. Vi har i samband med våra undersökningar studerat socialgruppstillhörigheten hos befolkningen i områdena Moröhöjden och Mobacken. l Moröhöjden dominerar socialgrupperna ll och III, medan Mobacken har en övervikt för socialgrupperna I och ll. Någon studie som ger en totalbild av den sociala segregationen i Skellefteå i sin helhet har vi inte haft möjlighet att genomföra.

Något om näringsliv och sysselsättning iSkellefteâ Skellefteregionen var tidigare en utpräglad jordbruksbygd men har under de senaste decennierna blivit alltmer industrialiserad. Denna expansion berodde till en början på Bolidenbolagets gruvfyndigheter och utbyggande av kraftverken i älven. Differentieringen på olika industrier har ökat kraftigt från början av 1950-talet. Regionen har nu, jämfört med hela rikets näringsgrensfördelning, en större andel sysselsatta inom jordbmk, skogsbruk och industri, medan andelen inom handel och förvaltning är mindre. Inom undersökningsområdet finns ett sjuttiotal företag med fler än tio anställda. Ortens största företag är HlAB-FOCO AB, Alimakverken, BPA, Kraftverket och Bröderna Forslund. Den största branschen är metall- och verkstadsindustrin. Enligt uppgifter från arbetsförmedlingen har ett tiotal företag inom denna bransch fler än fyrtio anställda Andra industrigrenar av betydelse är jord- och stenindustrin och träindustrin. Till de större arbetsplatserna hör också skolorna och lasarettet. Majoriteten av de vuxna männen och kvinnorna inom undersöknings-

området har som redan nämnts enbart folkskoleutbildning? Ungefär

20% har gått igenom realskola eller motsvarande. Då det gäller högre utbildning har männen i större utsträckning än kvinnorna studentexamen eller högre examen. Av de yrkesverksamma arbetar ca en tredjedel (31 ,9 %) inom gruv- och verkstadsindustrin. Till de största arbetsplatserna inom denna bransch hör Bolidenbolaget, HIAB-FOCO och Alimakverken. Med naturvetenskapligt, humanistiskt och administrativt arbete sysslar ungefär en

fjärdedel (25,7 %) och inom den kamerala sektorn finns 10,6 % av

arbetskraften. Lika stor andel av de förvärvsarbetande finner man inom olika servicegrenar. Kommersiella yrken sysselsätter 12,8 %, medan transport och kommunikationer har 5,6% av arbetskraften. Andelen, som i centralorten har lantbruksarbete och som är fiskare är naturligtvis låg, endast 2,8 %. En omfattande pendling av arbetskraft sker från omlandet till centralorten. 1965 1 lindast ctt av dessa, Tillgängliga uppgifter från Folk- och bostadsräkningen AB Telcfabrikation, har i visar att ca 3 400 människor dagligen reser från olika orter in till någon större utsträck- Skellefteå. Antalet pendlare från Skellefteå till andra orter är ca 800. Det ning kvinnlig arbetskraft. största utbytet i båda riktningarna sker med Skellefteå landsförsamling. ?Enligt intervju- Pa grund av att näringslivet i så hög grad domineras av tung industri, är undersökningen år 1969.

en stor del av den undersysselsättning som finns i Skellefteå koncentrerad till kvinnorna. Pâ 1 000 förvärvsarbetande män går det i Skellefteå 405 förvärvsarbetande kvinnor. Siffrorna för riket i sin helhet är 1 000-506.

Enligt 1965 års folkräkning är ungefär 70 % av kvinnorna inom

undersökningsområdet inte förvärvsarbetande. Centrum och där näraliggande områden har den största andelen kvinnor ute i förvärvslivet medan den minsta andelen finns inom området inklusive Mobacken. Degerbyn En del av dem, som inte är ute i yrkeslivet, är studerande. En stor andel av de icke förvärvsarbetande kvinnorna är hemmafruar. Ungefär 40 % av männen är inte förvärvsarbetande. Arbetslöshet drabbar i störst utsträckning äldre manlig arbetskraft utan utbildning, men den är ett kännbart problem även för kvinnor i vissa yrken och i vissa åldrar. Utöver den kända arbetslösheten finns det troligen en betydande dold arbetslöshet bland kvinnor, som inte bryr sig om att söka arbete, eftersom de känner till den dåliga tillgången på arbetsmöjligheter. Antalet arbetslösa är i regel minst under sommaren, ökar successivt under hösten och når sin kulmen under vånnånaderna.

Service Undersökningsområdet utgör kärnan i den vidgade staden I detta är en stor del av den service, som invånarna i centralorten och i kommunen i sin helhet har behov av, koncentrerad. Det gäller kommunal service, social service och skolor och det gäller även kommersiell service av olika slag inklusive mycket av det utbud, som finns av fritids- och kulturaktiviteter.

Efter kommunsammanläggning har de kommunala

arbetsuppgifterna i viss utsträckning centraliserats till centralorten. Kommunalkontoren i förutvarande kommuncentra har dragits in. Viss service i Bureå, Byske

och Jörn lämnas genom kommunexpeditioner. Tjänstemän som är place-

rade i centralorten åker också ut till dessa orter och har mottagning där.

Hälso- och sjukvård. Åldringsvârd.

Vad gäller hälso- och sjukvårdsservice finns i centralorten bl a ett lasarett, som är regionsjukhus, ett trettiotal tandläkare, folktandvård, barna- och mödravårdscentraler, sjukhem för långtidsvård och psykvård, ett tjugotal hemvårdare. Beträffande den öppna åldringsvården finns närmare 400 hemsamariter och cirka 650 vårdtagare. I undersökningsområdet finns det närmare 2 000 åldringshushåll. Det finns ca 300 pensionärslägenheter, och på ortens tre ålderdomshem finns sammanlagt 230 platser.

Barntillsyn För barnen inom undersökningsområdet finns sex lekskolor, som tillsammans tar emot ca 200 barn. Dessutom finns lekskolor för utvecklingsstörda, cp- och hörselskadade barn. Det finns tre daghem, 1 Från 1.1.1971 som tillsammans tar emot 115 barn. Antalet familjedaghemsplatser är Skellefteå kommun 130. (se kommentar på s 168).

Utbildningsmöjligheter Skellefteå även i skolhänseende som centralort för ett stort fungerar omland. Många av eleverna i skolorna har sina hem utanför orten och reser dagligen mellan hemort och skolort. Många elever är inackorderade i Skellefteå under terminerna. Inom området finns på grundskolenivå tolv skolor, som är fördelade på fyra rektorsområden med sammanlagt ca 3 800 elever. Det finns en fackskola med två skolenheter med sammanlagt något över 500 elever och ett gymnasium uppdelat på två skolenheter med ca l 300 elever. Orten har tre yrkesskolor, där det sammanlagt finns ca l 100 elever. Av dem som går ut grundskolan fortsätter 40 % till yrkesskola, medan 30 % går till fackskola och 30 % går till gymnasium. Vuxenutbildning finns to m gymnasienivå i en del ämnen. Dessutom har studieförbunden en omfattande kurs- och studiecirkelverksamhet. Ibland ges, beroende på tillgången på lärare, universitetskurser på upp till tvåbetygsnivån i ett mindre antal ämnen. En folkhögskola, Medlefors, med sammanlagt ett hundratal elever i tre årskurser, ligger inom undersökningsområdet. Orten har också en lantbruksskola och ett omskolningscentrum för hela Skellefteregionen.

Något om fritiden [Skellefteå

De fritidssysselsättningar, som står till buds för befolkningen i undersökningsområdet, är många och av varierande slag. När det gäller fritidssysselsättningar utomhus finns det möjligheter till friluftsliv och idrott både inom undersökningsområdet och i dess omgivningar. Skellefteå är omgivet av skogar, och inom bekvämt räckhåll för stadsborna finns fiskevatten och jaktmarker. Var femte invånare i Skellefteå fiskar eller jagar minst en gång i månaden, enligt vad man svarade i intervjuundersökningen. Det finns flera fiske- och jaktsammanslutningar på orten. I terrängen lägger man ut skidspår, några elbelysta, varje vinter, och det finns en skidstuga och en lift strax utanför undersökningsområdet. ldrottsmöjligheter finns både inomhus och utomhus. Det finns ett femtontal idrottsföreningar för bl a gymnastik, orientering, bandy, curling och tennis och dessutom skolidrottsföreningar. En ny simhall håller på att byggas. Möjligheter till utomhusbad har man på kort avstånd från orten. När det gäller möjligheter till inomhussysselsättningar på fritid (utanför hemmet) erbjuder Skellefteå troligen ungefär samma urval, som andra svenska städer av samma storleksordning. Man har några restauranger att välja på, och på ett par av dem ordnas dans. Dans ordnas också på Folkets hus och sommartid i Folkparken. Stadshotellet har en pub, dit främst ungdomar tycks gå. Det finns tre biografer. Jag har talat med skelleftebor, som tycker att man visar ”mest gamla filmer och oftast ”pang-pang och Västernfilmer”. Ungefär 70% av invånarna i undersökningsområdet går enligt intervjuundersökningen på bio högst en gång om året. Sedan två år tillbaka har Riksutställningar bedrivit försöksverksamhet i

Skellefteå stad. Man samarbetar bla med den grupp som leder det pedagogiska utvecklingsarbete som i regi av SÖ pågår vid en av skolorna i staden (Brännans skola). Man ordnar också utställningar i utställningshallen Expolaris, på muséet och på andra håll i staden, i viss utsträckning i samråd med bildningsorganisationer som ABF och Vuxenskolan. Under år 1969 inleddes ett visst samarbete på lokal basis mellan Riksutställningar, Rikskonserter och Riksteatern. Riksteatern startade då sin regionala verksamhet i Västerbotten och gav under hösten 22 föreställningari stadens skolor som sågs av ca 2 600 skolungdomar. Det finns två bibliotek inom undersökningsområdet. Dessa behandlas mera utförligt i ett avsnitt längre fram om bokutbudet. Bingo är en populär fritidsaktivitet. I ortspressen tar bingoannonserna oftast hälften eller mer av utrymmet på nöjessidorna. Man lockar med sådant som ”Storbingo”, Jättebingo, ”Påskbingo” och ”Julbingo”. Det finns inom området flera lokaler som regelbundet används för bingospel, bl a Folkets hus och Spelhallen vid travbanan. Av de tillfrågade i intervjuundersökningen hade nästan 40 % spelat bingo en eller flera gånger under de senaste tolv månaderna. Inom undersökningsområdet finns en mångfald ideella, politiska, religiösa, fack-, hobby- och andra föreningar. En komplett inventering har vi inte kunnat göra, och de föreningsregister som finns är inte fullständiga. Ungefär 30% av de tillfrågade vid intervjuundersökningen hade under de senaste tolv månaderna deltagit i något förenings- eller styrelsesammanträde (inklusive sammanträden förknippade med kommunala uppdrag). Det är i jämförelse med de övriga undersökningsorterna något fler som gör detta i Skellefteå. Skellefteborna skiljer sig inte nämnvärt från befolkningen i de andra orterna, då det gäller intresse för

studiecirklar och kurser. Årligen anordnas ett stort antal kurser av

bildningsförbunden ABF, TBV, Vuxenskolan, Medborgarskolan och Sveriges Kyrkliga Studieförbund m fl.

Befolkningen i Skellefteå visar ett förhållandevis stort religiöst intresse.

En fjärdedel av dem som bor inom undersökningsområdet går i kyrkan eller någon annan religiös samlingslokal minst en gång i månaden. Förutom kyrkorna i Sankt Olovs församling och i Landsförsamlingen har Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Filadelfia, Missionskyrkan, Frälsningsarmén, Betania, Mormonkyrkan och Jehovas vittnen en eller flera möteslokaler. Inom området finns tre fritidsgårdar. Den största av dessa är Centrumgården som ligger i den centrala delen av staden. Här är lika många pojkar som flickor medlemmar, sammanlagt ungefär 600 ungdomar i åldern 13 till 20 år. De flickor som kommer är något yngre än pojkarna. Enligt föreståndaren går både skolungdomar och ungdomar som lämnat skolan i lika stor utsträckning till fritidsgården. l

fritidsgården har besökarna tillgång till dagstidningar och några tidskrifter

(Röster i Radio-TV, Korpen, Fönstret, någon modetidning och poptidning). Fritidsgården vid Stationsgatan år ett komplement till Centrumgården, som förlägger en del av sina aktiviteter dit. Lokalerna vid Stationsgatan utnyttjas även av föreningar i staden.

Getbergsgården fungerar som kvartersgård under en försöksperiod. Avsikten är att barn från 10 till 13 år ska vara där. Ett hundratal barn och ungdomar är medlemmar. Gårdens lokaler används också för Medborgarskolans barnverksamhet och av ett flertal föreningar, bl a av pensionärsföreningar. För alla fritidsgårdarna i Skellefteå kommun utarbetas varje år ett ge-

mensamt program? Dessutom har varje gård ett eget internt program.

Verksamheten bygger på att man organiserar s k fritidsgrupper med mellan fem och tjugofem deltagare, som sysslar med olika ämnesområden. Till dessa grupper får man bidrag genom ABF. Andra punkter på programmet är teater, film, musik, diskotek, ”ordet är fritt och tävlingar. Fritidsgårdarna försöker få kontakt med olika ungdomsorganisationer. Man bjuder in föreningar att besöka gårdarna. Vid en enkät bland gårdsmedlemmar visade det sig att en stor del av dessa var med i någon för-

aning?

Bokutbudet i Skellefteå undersökningsomráde I Skellefteå kan man köpa böcker genom bokhandel, varuhus, kiosker,

förlagsombud. Man kan låna böcker på stadsbiblioteket, på skolbiblio-

teken och på biblioteken på Stiftsgården och museet.

Bokdistribution genom försäljning Två A-bokhandlare finns inom området, Lagergrens bokhandel och Lindströms bokhandel. Det finns också en bokhandel med ett mindre omfattande och ganska specialiserat sortiment, nämligen Missionsbokhandeln. Genom bokhandeln organiseras läsecirklar av två olika slag. l de sk ”privata läsecirklarna”, där en privatperson på bokhandelns eller på eget initiativ samlar deltagare och rekvirerar böcker genom bokhandeln, finns årligen ca 150 medlemmar, uppdelade på ett femtontal cirklar. Ofta pågår dessa cirklar under flera vinterhalvår med samma deltagare. Det finns också ett par ”bokhandelscirklar”. Deltagarna idessa har ingen kontakt med varandra. De byter böckerna i den bokhandel, som har valt ut litteraturen. Deltagarantalet i dessa cirklar uppgår årligen till ca 125 personer. För denna typ av läsecirkel har bokhandlarna märkt ett ökat intresse under de senaste åren. Intresset för de ”privata läsecirklarna” har däremot minskat något. Cirkelböckerna består, oavsett typ av läsecirkel, enbart av skönlitteratur. Varje deltagare får tillfälle attläsa ungefär tio böcker. Lånetiden är två

till tre veckor. Enligt bokhandlarna är deltagarna i läsecirklarna till

1 Förutom de tre gärövervägande delen kvinnor, oftast i åldern 30-40 år. Mestadels är de darna i centrala Skelhemmafruar till tjänstemän. De få män som är med i en läsecirkel är i leftcå hör fritidsgårdarna i Skelleftehamn, regel tjänstemän eller lärare. Mycket få cirkeldeltagare bor utanför Byske, Jörn och Boliden Skellefteå centralort. till samma organisation. Ett begränsat intresse finns för bokklubbar av typen Svalans och 2Denna enkät utför- Tidens bokklubbar. I dessa bokklubbar, där deltagarna själva köper des av förcståndaren på böckerna, finns det uppskattningsvis ett trettiotal medlemmar inom Centrumgårdcn.

tätorten. Enligt bokhandlarna är dessa deltagare ofta arbetare på industrier och företag i staden och mera sällan tjänstemän”. Alla varuhus i Skellefteå har bokförsäljning.

Tempo har bokförsäljning

på två ställen i samma lokal. Vid entrén finns vid tidningsdisken en ”karusell”, som huvudsakligen innehåller böcker som distribueras genom Pressbyrån. Man säljer här enligt uppgift ca 15 böcker per månad. Längre in i lokalen står tre karuseller” med ”riktiga” böcker från framför allt Wahlströms förlag, men också med ett urval pocketböcker. Här säljer man mest Wahlströms barn- och ungdomsböcker, av vilka man tio gånger

per år köper in ett hundratal. De båda avdelningarna för bokförsäljning är

helt skilda från varandra, och det är olika personer som har hand om inköpen av böcker. Även Domus har två från varandra skilda bokförsäljningsställen. Vid entrén, där utbudet (förutom av tidningar och tidskrifter) består av böcker som distribueras av Pressbyrån, säljs varje månad ett hundratal böcker. På varuhusets undre i större

försäljningsplan säljes böcker

omfattning. 1968 års försäljning omfattade ca 8 500 böcker. Under 1969 ökade antalet saluförda titlar från 200 till 300; försäljningen steg också något. Böckerna är till största delen barnoch ungdomsböcker och levereras huvudsakligen från Rabén & Ett antal Sjögrens förlag. pocketböcker finns också här. Ett ICA-varuhus, främst för livsmedel, saluför böcker från Pressbyråns sortiment vid den disk, där man säljer tidningar, tidskrifter, tobak och choklad. Någon uppgift om har vi inte fått

bokförsäljningens omfattning

tillgång till. Även EPA har bokförsäljning med ungefär samma sortiment som övriga varuhus. Orten har fem tobakshandlare, som även säljer böcker. Det finns ett tjugotal kiosker. Tre av dessa är Pressbyråkiosker med

bokförsäljning. Även de övriga kioskerna har bokförsäljning.

Ett flertal förlag har ”Representanter” eller ombud i Skelleftetrakten. Dessa säljer böcker per telefon eller vid personliga besök. Att kartlägga denna verksamhet är en mycket För en uttömbesvärlig arbetsuppgift. mande beskrivning av detta område är det nödvändigt att genom kontakt med förlag i hela landet undersöka vilka av dem som har representanter eller ombud i Skellefteå, något som inte har varit möjligt inom ramen för denna studie. Större andelen av kunderna i Missionsbokhandeln är bosatta utanför tätorten. De köper ofta böcker genom predikanter, som fungerar som ombud för denna bokhandel.

Bokdistribution genom utlåning

Skolbibliotek för eleverna finns vid samtliga grundskolor i undersökningsområdet. Handböcker och uppslagsböcker är huvudsakligen placerade i lärarrum och klassrum, medan facklitteratur och skönlitteratur oftast finns i en särskild bibliotekslokal. Som bibliotekarie fungerar någon lärare vid skolan. Bokinköpen i samråd med görs av bibliotekarien lärarna. Kontakterna mellan de olika skolbiblioteken är mycket

l8l

Tabell 2.29 Verksamheten vid grundskolans bibliotek i Skellefteå för läsåret 1968/69. Rektorsområde Bokbestånd Hemlån Antal öppet- Antal elever (juni 1969) hållande iskolan tim/dag Norrhammarskolans rektorsområde

Kanalskolans rektorsområde Kanalskolan 7 240 3 280” 2 351 2 366 6 755 1,3 236 Getbergsskolan Moröskolan 4 089 9 400 1,3 336 Strömsörskolan 4 840 2 245 4 218

Brännans rektorsområde Brännanskolan 6 766 7 258 3 680 Sörböle rektorsområde Sörböleskolan 5 270 5 800 453 Sunnanåskolan 3 581 6 420 354 Mindre vand- 2 51 Stackgrönnans skola ringsbibliotek a Siffran omfattar även fackskoleelevernas hemlån.

bibliotek. begränsade och eleverna på en skola kan endast låna på ”sitt” Stads- och skolbiblioteken är i Skellefteå skilda från varandra. En kommitté har tillsatts för att utreda frågan om samarbete mellan de båda bibliotekstyperna. Diskussion förs om det bör vara biblioteksutbildad eller en lärare som sköta skolbiblioteken. En viss

personal skall_

kontakt finns nu mellan skola och stadsbibliotek genom att eleverna i klassvis besöker stadsbiblioteket, visas runt och får grundskolan information av en bibliotekarie. Elever utnyttjar också stadsbiblioteket

för att lösa grupparbetsuppgifter i skolan.

Skolbiblioteket skolor. Oftast finns en fungerar något olika på olika bibliotekslokal med särskilda öppettider. Flera skolor låter biblioteks-

Tabell 2.30 Verksamheten vid biblioteken vid gymnasierna, fackskoloroch i Skellefteå under läsåret 1968/69.

na, yrkesskolorna folkhögskolan

Skola Bokbestånd Hemlån Antal öppet- Antal elever

Mullbergsskolan Medlefors folkhögskola 6 072 Ingen stati- Öppet hela 95 stik föres dagen

sou 1972:20 182

lokalen vara öppen hela dagen, så att den är tillgänglig på håltirnmar och raster. I en del klasser ordnas ”läsecirklar”, vilket innebär att eleverna får läsa böcker, som bibliotekarien valt ut och som deponeras i klassrummet. Dessa böcker får inte lånas hem utan skall läsas på lediga stunder i skolan. Det gäller bland annat Strömsörskolan. Pâ Brannanskolan lånar mellan- och högstadieleverna på skolbiblioteket, medan lågstadieeleverna får böcker direkt från skolbibliotekarien till sina klassrumsbibliotek. Dessa böcker byts lågstadieklasserna emellan. På mellanstadiet placeras facklitteratur i klassrummen, på högstadiet även skönlitteratur i så kallade ”friläsningsbackaf”. Böcker i dessa backar används för läsecirklar inom klasserna. Enligt bibliotekarien på Brännanskolan lånar eleverna mest i tio-tolvårsåldern. Flickor lånar i allmänhet fler böcker än pojkar. Flickorna föredrar skönlitteratur, medan pojkarna hellre lånar olika slag av facklitteratur. Elever praktiska linjer lånar på inte så mycket som elever på övriga linjer. Alla gymnasieelever och fackskoleelever har tillgång till skolbibliotek. Baldersskolans elever har hela dagen möjlighet att gå till biblioteket för att låna tidskrifter och använda uppslagsböcker. En särskild avdelning för boklån har öppet 2-3 timmar varje skoldag. Det finns dessutom

klassuppsättningar med böcker i ämnesrummen. Eleverna får låna hem

av dessa. I Nordanåskolan finns elevbibliotek, elevreferensbibliotek och lärarreferensbibliotek. Dessutom finns smärre bokbestånd för olika ämnen och större institutionsbibliotek inom vissa ämnen, tex svenska och naturkunskap. Kanalskolans fackskoleelever får låna på samma skolbibliotek som högstadieeleverna. Biblioteksverksamheten vid yrkesskolorna är av mindre omfattning än vid övriga skolor i Skellefteå. Centrala yrkesskolan har inget bokbestånd, Klockarskolan har utom ett mindre bokbestånd ett vandringsbibliotek från stadsbibliotekets filial i Prästbordet, och Mullbergsskolan ett

har

eget mindre bokbestånd (90 % av utlåningen utgörs av skönlitteratur). Medlefors folkhögskola harett eget bibliotek. Enligt bibliotekarien är bokbeståndet dåligt, och skolans elever lånar i stor utsträckning på stadsbibliotekets filial i Prästbordet.

Stiftsgárdens bibliotek Biblioteket består av ca 8 000 band, nästan enbart teologisk litteratur. Endast referenslitteraturen finns lätt tillgänglig på hyllor och används av konferensdeltagare och kursdeltagare som besöker stiftsgården. Ett femtiotal böcker lånas årligen ut från biblioteket i form av hemlån.

Skellefteå museums bibliotek Museet har ett bibliotek med drygt 8 000 böcker. katalogiserade Dessutom har museet en omfattande boksamling (till stor del äldre böcker), vilken man håller på att katalogisera och binda in. Det är främst skolor och kurser som utnyttjar museibiblioteket, men man samarbetar också med stadsbiblioteket. Ett hundratal böcker lånas ut årligen.

SOU 1972 :20

Boksamlingen i församlingshemmet Kyrkobröderna i Skellefteå landsförsamling äger ett bibliotek, som de fick hand om genom en donation vid mitten av 1950-talet. Boksamlingen, som innehåller en stor religionshistorisk samling, förvaras i församlingshemmets källare och är inte tillgänglig för allmänheten.

Skellefteå stadsbibliotek Inom undersökningsområdet ligger ”huvudbiblioteket” i Skellefteå biblioteksförbund och en av dess filialer. Huvudbiblioteket är beläget i samma fastighet som Folkets hus vid genomfartsleden E4, något vid sidan av affärscentrum. Filialen ligger i stadsdelen Prästbordet och är

inrymd i landskyrkans församlingshem (se figur 2.17 och 2.18).

Huvudbiblioteket har lokaler i två våningar. l gatuplanet (på en golvyta

på ca 370 m2) finns en låneavdelning för vuxna, en tidskriftsavdelning,

ett tonårsrum, en läsesal med utrymme för läsapparat och en musikavdelning med fyra lyssnarplatser. Hår finns även ett magasin för böcker, tidningar och tidskrifter. Avskilt från lokalerna iövrigt och med separat ingång från gatan finns ett tidningsrum. Dörren mellan tidningsrummet och övriga bibliotekslokaler hålls låst, och endast bibliotekspersonal med nyckel till dörren kan använda denna passage. På andra våningen finns barnavdelningen, som är ett stort U-format rum med alkov för Sagostunder och kasperteater. Ytan är ca 270 m2. Denna våning rymmer också kontorslokaler, som omfattar fyra rum för bibliotekarier, en katalogavdelning, ett talboksrum, ett rum med arbetsplatser för kontorspersonalen, ett rum för kulturnämndens och biblioteksstyrelsens ordförande, ett rum för biblioteksförbundets och kulturnämndens kansli och ett utrymme för kopieringsapparat och paketering samt ett lunchrum. Vid slutet av 1969 hade biblioteket en personal bestående av tre heltidsanställda bibliotekarier och en halvtidsanställd. Två kontorister var anställda på heltid och två hade timtjänst. Dessutom fanns en timanställd taltidningsredaktör och en taltidningstekniker, fyra timanställda inläsare av taltidningar och talböcker och ett biblioteksbiträde. Biblioteket hade under 1969 öppet vardagar 11-20 och lördagar 11-14 under vinterhalvåret. Under sommaren hade man öppet vardagar 11-14 och 17-19 samt lördagar 11-14. Bokbeståndet vid årets slut uppgick till 36 275 band, inklusive handbokssamlingen, som bestod av 3 629 band. Antal dagstidningar var 16, varav 2 var kvällstidningar. Biblioteket hade ca 200 tidskrifter och 760 grammofonskivor. Programverksamheten under 1969 bestod av några författaraftnar, debatter, filmvisningar, utställningar och besök av några ”kända personer”. Regelbundet hade man Sagostunder varje vecka. Biblioteket hade vandringsbibliotek på två ålderdomshem och ett vilohem, på polisstationen, på brandstationen, på ett barndaghem och i folktandvårdens väntrum. En ”Boken kommer”-verksamhet bedrevs med hjälp av bilkårister, vilka lämnade böcker till sjuka och handikappade.

Antal boklön

l

Jrlzn FeThr Mår-s Aplr-il Jtlni Jrllli Aug Selpl* Old Nolv D;

Figur 2.20 Bokutlåning januari 1968 - december 1969 vid huvudbiblioteket i Skellefteå.

Dessutom hade en halvtidsanställd bibliotekare hand om lasarettsbiblioteket. På lasarettets bibliotek fanns vid årets slut 2 953 böcker. Utlåningen var 7 398 band under året. Av dessa var 28 % facklitteratur för vuxna, 69 % skönlitteratur för vuxna och 3 % barnlitteratur. Utlåningen under 1969 från huvudbiblioteket var, exklusive interurbanlån, 99 293 band. 26 % av dessa var facklitteratur för vuxna, 40 % var skönlitteratur för vuxna och 34 % var barn- och ungdomslitteratur. Utlåningen var ungefär 5 band per invånare i centralorten.

Filialen iPrästbordets församlingshem Prästbordsfrlialen är inrymd i en liten lokal i Prästbordets församlingshem. På en yta av ca 100 m2 finns en gemensam utlåningsavdelning för barn, ungdom och vuxna, ett läsrum och ett kontorsrum. Biblioteket är trångt och bokhyllorna står tätt men lokalen ger ett hemtrevligt intryck och är omtyckt av låntagarna. Under 1969 fanns där en personal bestående av en bibliotekarie och två kontorister. Biblioteket har öppet vardagar 11-13 och 17-20, lördagar 12-15. Bokbeståndet var vid 1969 års slut 43 290 band, av vilka handbokssamlingen utgjorde 1085 band. Biblioteket har ingen musikanläggning men har till skillnad från huvudbiblioteket utlåning av grammofonskivor (skivbeståndet är ungefär 250 stycken). Antalet dagstidningar var sex och antalet tidskrifter ett hundratal. Man anordnade re-

gelbundet Sagostunder för barn. Någon annan programverksamhet före-

kom inte. Av ñlialens vandringsbibliotek var två placerade inom under-

sökningsområdet (på ett ålderdomshem och på en yrkesskola).

Antal boklån 70000

3000-:

l 000

Jan Falbr Mile-s Aplril Mlaj Julni Julli mig 50m old naiv Dec

Figur 2.21 Bokutlåning januari 1968 - december 1969 vid filialen i Prästbordet, Skellefteå.

Samtliga vandringsbibliotek från denna filial lånade ut ungefär 2 200 böcker, och något mer än 600 band lånades ur de två vandringsbiblioteken som var placerade inom undersökningsområdet. Sammanlagt lånade filialen under 1969 ut 34705 band, varav 17% utgjordes av facklitteratur för vuxna, 28 % skönlitteratur för vuxna och 55 % barnoch ungdomslitteratur. Per invånare i centralorten blir detta ungefär 3 band. Av Prästbordsfilialens utlåning går ungefär 14% till personer utanför Skellefteå. Denna förhållandevis höga siffra kan hänga ihop med att personer bosatta i landsförsamlingen har närmare till filialen och oftare lånar där än på huvudbiblioteket; en fördel för dem är att det här finns

goda parkeringsmöjligheter. Av utlâningen inom Skellefteå går de flesta

böckerna till bibliotekets närmaste omgivning och till befolkningen på södra sidan om älven.

Tabell 2.31 Fördelningen av lånen på olika områden inom undersökningsområdet i Skellefteå under perioden 15.l.l970-15.3.l970 (enligt boklåneundersökningen).

Lån till platser

r- -

Tabell 2.32 Antal lån per invånare inom olika områden inom Skellefteå under perioden 15.1.1970-l5.3.1970 från huundersökningsområde vudbiblioteket i Skellefteå och från ñlialbiblioteket i Prästbordet (enligt

boklåneundersökningen).

Område Antal lån per invånare Från huvud- Från filial- Totalt från biblioteket biblioteket i båda bibi Skellefteå Prästbordet lioteken

Sunnan, Sörböle och Anderstorp (området söder om älven) 0,43 0,15 0,58 Moröhöjden 0,28 0,01 0,29

Utlâningen under váren 19 70 i Skellefteå Data om biblioteksutlåningen har som tidigare nämnts insamlats och bearbetats genom den s k boklåneundersökningen. En samlad redovisning av denna undersökning finns på annan plats idenna rapport. Här skall vi endast redovisa vissa resultat, som hänför sig till de olika delområden vi har delat in Skellefteå i och som för Skellefteås del bygger på data beträffande utlåningen under perioden l5.l.1970-15.3.l970. Av huvudbibliotekets utlåning går nästan 17% till personer som är bosatta utanför Skellefteå. Det är inte särskilt anmärkningsvärt, eftersom biblioteket är det största inom Skellefteå biblioteksförbund. Huvudbibliotekets böcker når hela undersökningsområdet. Merparten av lånen till de centrala delarna av tätorten, dvs områden i går dock bibliotekets närhet och till de norra och östra delarna av orten. Även filialen lånar ut böcker till hela undersökningsområdet. Antalet boklån från filialen till områden som ligger nära detta bibliotek är dock avsevärt fler än boklånen till delar av tätorten som ligger längre bort från filialen. Om man räknar ut antalet lån per invånare för vart och ett av de tio delområden, som vi delat in undersökningsområdet i, får man följande resultat (tabell 2.32). Områdenas läge i förhållande till de båda biblioteken framgår av kartan l figur 2.22. Befolkningen i stadens centrala delar utnyttjar naturligt nog huvudbiblioteket mer än de som bor mera perifert. Prästbordsbiblioteket mest av dem som bor i tätortens västra delar och dänned i detta utnyttjas biblioteks närhet. Huvudbiblioteket utnyttjas i ganska stor utsträckning av befolkningen i alla stadsdelar, medan Prästbordsbiblioteket nästan uteslutande av dem som bor i de västra stadsdelarna. Att det totala utnyttjas antalet lånade böcker än per person är högre i de västra ytterstadsdelarna i de östra och södra ytterstadsdelarna kan bero på att de som bor västerut

53 Ö ...900 0.. s a a l e 3 - .. , Og.. 0... 0 Ovre Norrbble

g

U 1 C U ...

o: E S c .°0

O 5 0 v Ueqerbun °°- .. -°

Mobocken §3 Moröhöjden

E g Nedre Norrb ./

o [E] - i _

. › - °

.O0occ0°...

®

*på 11::

y O O ä.. : 0;_ O V”. .O 0 0

l... ...J

.°o. Området söder- o älven .Op . Ö U.

w

...°0 .03

a f g f % :

Antal band/inv. i åldern 0-l8år -._ .°°

Antal

band/inv. i åldern IQ- år .°°-u..,,,,,..o

Figur 2.24 Bokutlåningen från Prästbordsfilialen inom olika områden i Skellefteå i antal band per invånare i två åldersgrupper under perioden 15.1.1970- 15.3.197O (enligt boklåneundersökningen).

vad vi känner till torde ha den största andelen invånare inom arbetarklassen (Moröhöjden och området söder om älven). Det genomsnittliga antalet lån per invånare i dessa två områden är mycket lägre än det genomsnittliga antalet lån per invånare i andra områden på liknande avstånd från närmaste bibliotek men med en annan befolkningsstruktur (som Övre Norrböle, Sjungande dalen och Degerbyn med Mobacken). Kartorna i figur 2.23 och figur 2.24 visar antalet lån per invånare i två åldersgrupper (O-18 år respektive 19 år och uppåt) dels från huvudbiblioteket, dels från Prästbordsñlialen. För huvudbibliotekets utlåning till barn och ungdom finns de högsta medeltalen i områden som ligger närmast huvudbiblioteket och norr om detta. Närheten till biblioteket spelar av allt att döma en ännu större roll

som styrande faktor för filialens utlåning till barn och ungdom - för dem

är det en mycket stor skillnad på värdena för nåraliggande och mer perifera områden. Avståndsfaktorn tycks även ha betydelse för de vuxna låntagarna på huvudbiblioteket och på filialen. I genomsnitt lånar man fler böcker per person inom områden i bibliotekets närhet än inom områden som ligger längre bort. Av tabell 2.33 framgår det klart att det genomsnittliga antalet lån till barn och ungdomar i åldern upp till och med arton år är markant högti de områden som ligger runt om och i närheten av de båda biblioteken (i områdena Pråstbordet, Centrum, sjungande dalen och Övre och Nedre Norrböle) och markant lågt för områden som ligger långt från bibliotekslokalerna (tex Morön. Moröhöjden och området söder om älven). För den vuxna befolkningen är antalet lån per invånare inte lika

Tabell 2.33 Antal lån per invånare för åldersgrupperna 0-18 år och 19-- år inom olika områden inom Skellefteå undersökningsområde under perioden 15.1.1970-15 .3.1970 från huvudbiblioteket i Skellefteå och från ñlialbiblioteket i Prästbordet (enligt boklåneundersökningen). Område Antal lån per invånare Totalt från båda bib- I åldern 0-18 år l åldern 19- år noteken Huvud- Från Totalt Huvud- Från Totalt

Sunnanå, Sörböle och Anderstorp (området söder om älven) 0,71 0,16 0,87 0,26 0,14 0,40 0,58 Moröhöjden 0,27 0,07 0,34 0,28 0,01 0,29 0,29

starkt kopplat till närheten till bibliotekslokalerna utan tycks vara mera beroende av utbildningsnivå, inkomster och den därmed sammanhängande socialgruppstillhörigheten hos områdets invånare. För denna grupp finner vi det högsta antalet utlånade böcker per person i ”överklassområdet” Degerbyn med Mobacken och det lägsta antalet ide stadsdelar där det såvitt vi vet till övervägande del bor arbetare (i Övre Norrböle, i området söder om älven och i Moröhöjden). Speciellt intressant är området Övre Norrböle, med ett jämförelsevis högt antal lån per invånare i åldern 0-18 år och ett jämförelsevis lågt antal lån per invånare iåldern 19 år och däröver.

Några sammanfattande synpunkter

Det ligger nära till hands att i ett försök till summering säga att Skellefteå är en vanlig medelstor” svensk stad. Det är centralort för ett stort omland, vars invånare upplever det som naturligt att söka sig dit i en mängd sammanhang. Staden erbjuder sina invånare en varierad uppsättning arbetsmöjligheter och den ställer sina invånare och besökarna från omlandet inför ett varierat utbud av varor och tjänster. Skellefteå

fungerar i mycket högre grad än något av de fyra andra undersöknings- nJWV-EZ 7

områdena som ett ”helt” och samhälle. De som bor i ,g fullfjädrat” §3 Skellefteå behöver inte som invånarna i Kirseberg, Oxhagen, Skärholmen och Jörn lämna sin ”hemmavärld” för att uträtta ärenden och för att variera sitt fritidsliv. De kan också i mycket större utsträckning än invånarna i de fyra andra undersökningsområdena räkna med att hitta ett arbete inom sin ”hemmavärld”. Det är av vissa synpunkter naturligtvis

bara en gradskillnad mellan att bo i något av Skellefteås ytterområden och att bo i storstadsförorter som Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen. Men en skillnad är viktig: Stockholm och Malmö är så stora befolkningscentra och så svåröverskådliga att de inte längre fungerar som en ”hemmavärld” för dem som bor i förorter av typen Skärholmen och Kirseberg. Och samma sak håller på att hända med det växande Örebro för dem som bor i Oxhagen och de andra förorterna väster om denna stad. Kanske skiljer sig människornas situation i Skellefteå från den ide fyra andra undersökningsområdena mest i det avseendet att den som bor i Skellefteå kan leva hela sitt liv inom ett välkänt och överblickbart område med en radie på några få kilometer. I det avseendet upplever man nära nog Skellefteå som en prototyp för den svenska ”medelstora” staden. Men Skellefteå har också sina specifika drag. Det ligger i övre och det betyder - Norrland, med den regionalekonomiska struktur som vi har i Sverige - låga inkomster och snålt med arbetstillfällen. Skellefteå är också i högre grad än de flesta andra svenska städer en rent svensk stad. Det län, som den ligger i, har näst efter Gotlands län, den lägsta andelen utlänningar inom sin vuxna befolkning (0,9 % mot 2,2 % för Norrbottens län i norr och 1,5 % för Västernorrlands län i söder), vilket är anmärkningsvärt från den synpunkten att det innebär att utvandrarna från Finland (som ligger så nära tvärs över Bottenviken) söker sig dit i mindre utsträckning än till övriga delar av Norrland? Skellefteå är också en specifik stad ur religiös synpunkt. Här spelar svenska kyrkan och den svenska väckelsefromheten inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska Missionsförbundet - iett Sverige som i övrigt snabbt håller på att sekulariseras - fortfarande en viktig roll i många människors liv. Det är betecknande att Skellefteå är den av de femton största svenska städerna, som har den minsta procentandelen vuxna invånare, som ej tillhör svenska kyrkan (vilket dels borde bero på att de starkaste religiösa grupperna i staden är sådana, vilkas medlemmar brukar stå kvar som medlemmar i svenska kyrkan, dels på att det finns få utlänningar i staden). Klimatet i Skellefteå och läget i en skogrik bygd, där alla har nära till älven, sjön eller havet, bidrar till att man upplever miljön som genuint svensk. Invånarna har utomordentliga möjligheter att ägna sig åt fritidsaktiviteter av typen fiske och jakt året om, åt bad och bär- och svampplockning om somrarna och åt skidsport och skridskoåkning om vintrarna. Mitt i detta, som många ser som eftersträvansvärt och som någon kanske kan lockas att beteckna som en idyll, finns det säkert ändå många

skelleftebor som upplever avflyttningsproblemet som ett allvarligt hot

mot sin livsform. En fråga som många skelleftebor medvetet eller omedvetet brottas med är om Skellefteå skall kunna hävda sig i konkorrensen med den långa raden av norrländska kuststäder och därmed klara sitt av-

folkningsproblem. Finns det i grund och botten hos skellefteborna den

tillförsikt inför framtiden, som är en nödvändig förutsättning för en sats- 1 Dessa siffcruppgifter är hämtade ur tabell 19 i ning på utbyggnad och en intensifierad sarnhällelig verksamhet? Även på Statistisk Årsbok för år det kulturpolitiska fältet? Även när det gäller läsning och böcker? 1970.

2.6 Beskrivning av Jörn Jörns församling ligger inne i landet och har sin östligaste gräns ungefär 40 kilometer från kusten. Undersökningsområdet har samma utsträckning som Jörns församling. Trakten är en skogsbygd med många sjöar, âar, kärr, sankmarker och myrar. Genom den norra delen rinner Byskeälven. Nivåskillnaderna är tämligen stora och det finns ett flertal höjder på mellan 300 och 500 meter över havet. Församlingen har en areal av ungefär 1 700 kmz.

Kortfattad historisk tillbakablick

Den tidigaste bosättningen och bebyggelsen av denna del av Norrlands inland lokaliserades i stort sett till områden norr och söder om Jörnsbygden. Anledningen till att endast ett fåtal människor slog sig ner i denna trakt kan vara att sjöarna är ganska små och att traktens enda älv rinner genom områdets utkant. Före 1600-talet fanns bara en by, Stavaträsk, vilken bestod av ett enda hushåll. Under 1600-talets senare del och under början av 1700-talet grundlades några byar vid de leder, längs vilka malm fraktades från gruvan i Nasaijäll ner till kusten. l slutet av 1700-talet och i än högre grad fram mot mitten av 1800-talet tog nybyggandet fart och ett stort antal byar växte fram. Jörn blev kapellförsamling under Norsjö och fick en kyrkolokal i Jörns kyrkby 1838. Dessförinnan hade präster från Skellefteå hållit gudstjänster i stugorna ute i byarna. Förbindelselederna var dåliga och många byar och gårdar var helt utan väg. Vintervägarna från lappmarken och ner mot kustlandet har delvis gått genom Jörn. Landsvägen via Varuträsk var under femtio år den stora genomfartsleden ner till kustområdet. Så småningom byggdes vägen genom Kâgedalen och efter hand har fler förbindelseleder tillkommit. Vid slutet av 1800-talet drogs stambanan genom övre Norrland genom Jörns socken. Stationssamhället Jörn anlades några kilometer väster om

kyrkbyn, som därefter kallades Österjörn. Strax före sekelskiftet av-

skildes Jörn från Norsjö församling och blev egen församling. Jörn blev centrum för socknens kommunala verksamhet. Alla kommunala förvaltningar hade sina kontor där. Jörn blev municipalsamhälle år 1924, vilket bidrog till att ortens ställning som ett administrativt centrum stärktes. Antalet invånare i Jörns församling ökade successivt under åren efter sekelskiftet fram till år 1930, då församlingen hade ca 5 800 invånare, det höll sig sedan ganska konstant fram till 1950-talet och har sedan dess minskat år från år. Befolkningen uppgick år 1970 till ca 3 750 personer. Till och med år 1966 var Jörn en självständig kommun. Vid årsskiftet 1966/67 skedde en sammanläggning av kommunerna Byske, Bureå, Skellefteå landskommun, Jörn och dåvarande Skellefteå stad. Administrativt centrum för den vidgade staden blev Skellefteå tätort. Jörn upphörde att vara municipalsamhälle. I Jörn har den kommunala sektorn successivt skurits ner efter sammanläggningen. Ett flertal kommunala tjänster har flyttats till Skellefteå tätort, och den kommunala service, som förekommer på orten, har blivit allt mindre.

Bebyggelse och kommunikationer Bebyggelsen är spridd på ett hundratal byar, som till en viss grad är koncentrerade till den sydöstra delen av församlingen, där bland annat Jörn är beläget. Gårdar och byar ligger glesare ju längre åt nordväst och norr man förflyttar sig. Bebyggelsen i glesbygden består huvudsakligen av enstaka gårdar eller mindre byar. Från sekelskiftet fram till 1960-talet byggdes under varje decennium något över hundra hus. Därefter har det skett en markant nedgång i byggenskapen. Trakten präglas i dag av följderna av utflyttningen. Man märker vid farder genom området att det är påfallande många hus och gårdar som står öde. Detta gäller emellertid inte för tätorten Jörn. Här råder det snarare en viss bostadsbrist och här byggs många nya hus. Bebyggelsen i samhället stammar till stor del från tiden före år 1920. Under 1920- och 30-talen byggde man i ganska begränsad omfattning, medan det under 40-talet och ännu mer under 50-talet uppfördes ett stort antal hus. Under 60-talet har byggandets omfattning minskat något. Tätorten täcker inte någon stor areal. En rundvandring längs ortens yttersta gränser tar mindre än en timme i anspråk. Från centrum kommer man snabbt ut i omgivningarnas skogar och myrmarker. Varken inom orten eller i dess närmaste omgivning finns några större nivåskillnader. Grundträskån rinner i väst-östlig riktning. I nord-sydlig riktning går järnvägen genom samhället. Dessa båda markanta ”leder” delar in samhället i fyra tydligt åtskilda ”sektorer”. Samhällsbilden domineras av villabebyggelse och trädgårdar. Väster om järnvägen finns mest äldre hus utmed grusvägar utan trottoarer. Här ligger lågstadieskolan (Björkskolan), en möbelaffar, ett konditori, AB Jörnträ och Folkparken. I den sydöstra delen av samhället, avgränsad av ån och järnvägen, finns några flerfamiljshus, men för övrigt mest enfamiljshus. Här ligger järnvägsstationen, järnvägshotellet, läkarmottagningen och i utkanten sjukstugan. Bredvid läkarmottagningen låg tidigare posthuset. Denna del av Jörn hade förr en mer centrumliknande karaktär och fler affärer. När posthuset brann år 1963 fick posten nya lokaler i det s k Centrumhuset mittemot busstationen i den nordöstra delen av samhället. Detta bidrog till att denna del av samhället blev den centrala delen av Jörn. Här ligger kyrkan och pastorsexpeditionen, frikyrkornas samlingslokaler, ungdomsgården, Folkets hus med ortens biograf, biblioteket, ortens tre banker, de flesta affärerna och apoteket. I denna del av samhället finns även två av samhällets tre skolor (högstadieskolan och mellanstadieskolan men ej lågstadieskolan, ålderdomshemmet och pensionärsbostäderna, hembygdsgården, idrottsplatsen och badhuset. Här finns en lekpark och en parkanläggning. Gatorna är mestadels asfalterade, de har trottoarer och det finns gatubelysning. Den mesta nybyggenskapen äger rum inom detta område. Genom undersökningsområdets västra del går stambanan genom övre Norrland. Förutom i Jörn finns det inom undersökningsområdet stationer på denna linje också i Myrheden, Träskholm och Storträsk. Jörn har

vidare järnvägsförbindelse med Arvidsjaur vid Inlandsbanan. Denna linje trafikeras av rälsbussar, som inom undersökningsområdet gör uppehåll

vid hållplatser i Stensträsk och Missenträsk. Till Skellefteå och kusten

finns järnvägsförbindelse endast via Bastuträsk på stambanan.

Den mest använda förbindelseleden med Skellefteå och kustområdet är riksväg 95. Den är områdets största landsväg och Skellefteås viktigaste förbindelse mot nordväst. Denna väg är också en mycket utnyttjad

turistled för färder in mot fjällvärlden. Övriga landsvägar inom området

är mindre och inte så mycket trafikerade. Mellan Jörns samhälle och Skellefteå går dagligen flera bussturer. Antalet enkelturer per vecka i vardera riktningen är drygt trettio. Dessa förbindelser tillgodoser i stort sett behovet av arbetsresor, skolresor och inköpsresor in till Skellefteå för dem som bor i Jörn. Med buss tar det ca en timme till Skellefteå från Jörn. När det gäller nöjesresor är bussförbindelserna sämre. Det är omöjligt för en jörnbo att komma tillbaka till Jörn efter att ha besökt en bioföreställning i Skellefteå. På lördagar går sista bussen tillbaka till Jörn klockan 15. Betydligt mindre tät är busstrafiken mellan Jörns samhälle och de orter i områdets glesbygd, som inte ligger vid riksväg 95. Den icke bilburna befolkningen på landsbygden har dålig tillgång till kommunikationsmöjligheter till andra orter. De största orterna i undersökningsområdets närhet är Glommersträsk, som ligger i Norrbotten ungefär 30 kilometer i riktning nordväst utmed riksväg 95. Vid samma väg ligger Arvidsjaur, dit det är ungefär 75 kilometer; på halva vägen till Skellefteå passerar man gruvsamhället Boliden med ca 2 500 invånare.

Befolkningen

Befolkningen inom undersökningsområdet var i början av år 1970 totalt

3 751 personer. Av dem bodde 1432 i tätorten Jörn. De flesta av områdets invånare är bosatta i glesbygdens byar. Befolkningen i dessa byar varierar från ett par personer upp till tvåhundra personer. Bland de största byarna är Renström (ca 200 invånare), Stavaträsk (ca 125 invånare) och Missenträsk (ca 110 invånare). Avfolkningen är märkbar i glesbygden runt Jörns samhälle. Härifrån söker sig de unga, när de inte får något arbete, men också många äldre, när de inte längre orkar sköta sitt lantbruk eller skogsbruk och inga yngre krafter finns, som kan eller vill ta vid. l tätorten håller sig befolkningstalet ungefär konstant år från år. Här bosätter sig en del av dem, som lämnar glesbygden. Detta gäller framför allt för de äldre. Eftersom det främst är personer i lägre åldrar, som söker sig bort från samhället, medför detta en ”förgubbning”, som på sikt kan bli ödesdiger för orten. Det minskande skatteunderlaget och de ökande socialutgifterna är påtagliga. I genomsnitt minskar befolkningen i församlingen varje år med ett hundratal personer. Sedan 1963 har folkmängden minskat med närmare 800 personer. Det finns anmärkningsvärt få personer i åldern 25-34 år bland befolk-

Tabell 2.34 Åldersfördelningen i Jöms församling i januari 1970. Procentuell fördelning.

Källa: Demopak (SCB 1970).

ningen. Detta gäller särskilt för glesbygden, se tabell 2.34. I samhället finns det ungefär lika många kvinnor som män (721 respektive 712), och det finns inga nämnvärda skillnader mellan antalet män och kvinnor i någon åldersgrupp. [glesbygdens befolkning finns det totalt närmare 200 fler män än kvinnor. Bland glesbygdens befolkning finns det mycket fler ogifta män än ogifta kvinnor. Antalet ogifta män i åldern 20 år och uppåt är 294 och antalet ogifta kvinnor i denna ålder är 76. Den vuxna befolkningen i Jöms undersökningsområde tillhör i stor utsträckning socialgrupp II och III. En mycket liten andel tillhör I, se tabell 2.35. Detta speglar i viss mån strukturen inom socialgrupp och de arbetstillfällen, som finns inom området. En stor del av näringsliv de yrkesverksamma männen arbetar inom gruv- och verkstadsindustrin. De flesta invånarna har enbart folkskola bakom sig. Endast ett fåtal av invånarna har studentexamen eller högre examen. Att detta påverkar inkomstnivån är påtagligt. Förhållandevis många av invånarna har mycket låga inkomster, se tabellerna 2.36 och 2.37.

Något om näringsliv och sysselsättning Jörn är en utpräglad skogsbygd. De jordbruk som finns är små, och jordmånen är i allmänhet karg. Lönsamheten för småbrukare är dåligi förhållande till övriga näringsgrenar. Det finns små möjligheter att mekanisera och rationalisera driften, eftersom brukningsenheterna är små och ligger spridda. En stor andel av den uppodlade jorden brukas inte

Tabell 2.35 Socialgruppsfördelningen inom Jöms församling (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Tabell 2.36 Utbildningsfördelningen inom befolkningen i Jörns försam-

ling (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning. Män Kvinnor (antal = 155) (antal = 126)

Folkskola, ej helt genomgången grundskola 73,5 68,3 Folkskola med minst ett års kompletterande yrkesutbildning 12,3 14,3 Realskola, helt genomgången grundskola eller motsvarande 12,3 16,7 Studentexamen och högre utbildning därutöver 1,9 0,8 Totalt 100,0 100,0

längre, och många jordbruk är helt nedlagda. Allt fler driver kreaturslösa jordbruk. Lantbrukare, som upphört med jordbruket, behåller ibland gården för skogens skull. Många av jordbrukarna är också skogsarbetare, särskilt under vintersäsongen. Jörns församling har låg industrialiseringsgrad och förefaller att vara den minst industrialiserade delen av Skellefteå utvidgade stad. Tätorten Jörn är den av Skellefteås många tätorter, där industrin sysselsätter den minsta andelen av befolkningen (34 % enligt FoB 1965). Av de yrkesverksamma inom hela undersökningsområdet arbetade enligt intervjuundersökningen 40 % inom gruv- och verkstadsindustrin. Med transporter och kommunikationer arbetade 8 %. Servicearbete sysselsatte 14 %. Med kameralt arbete sysslade 4 %, och inom naturvetenskapligt, humanistiskt och administrativt arbete fanns 13 % av arbetskraften. De flesta arbetstillfällena finns inom träbranschen, där det finns tio företag inom undersökningsområdet. Av dessa ligger fyra i samhället Jörn. Jörnträ AB och Bomans såg är de största med 69 respektive 40 anställda. Jörns Mekaniska AB med 36 anställda är det största företaget

av de sju företag, som hör hemma i metallbranschen. Av dessa sju ligger

fem i tätorten. Bolidenbolagets gruva i Renström sysselsätter ungefär hundra man, varav hälften bor inom undersökningsområdet. Ytterligare arbetsplatser av något större format är Statens Järnvägar, skolorna,

Tabell 2.37 lnkomstfördelningen inom befolkningen i Jörns församling (enligt intervjuundersökningen år 1969). Procentuell fördelning.

Anm. Med inkomst menas i denna tabell för gifta personers del summan av makarnas inkomster före skatt inklusive barnbidrag, studielån, etc under år 1968.

sjukstugan och ålderdomshemmet. De övriga arbetsplatserna är mindre och har ofta endast en eller två anställda. Arbetsplatserna inom undersökningsområdet är i hög grad koncentrerade till Jörns samhälle. En stor del av den förvärvsarbetande befolkär bosatt ningen i byarna i glesbygden och reser varje dag till och från sina arbeten. Dessa pendlingsresor, som sker inom Jörns församling, finns inte noterade i den officiella statistiken, som endast redovisar den pendling som överskrider kommungräns. Enligt den officiella pendlingsstatistikenl har ungefär 90 personer från Jörns

församling sina arbetsplat-

ser utanför undersökningsområdet. De arbetar huvudsaklingen i Skellefteå landsförsamling, i Skellefteå tätort och i Byske. Ca 50 personer bor utanför undersökningsområdet men arbetar där. De kommer framför allt från Skellefteå landsförsamling och i någon utsträckning från Skellefteå tätort och Byske. Den andel av befolkningen över femton år, som inte förvärvsarbetar, uppgår enligt intervjuundersökningen till 46 %. Nästan hälften av dem är hemarbetande husmödrar (eller husfáder). En del av de icke yrkesverksamma är arbetslösa. Till gruppen hör en hel del äldre män med dålig eller ingen yrkesutbildning och kvinnor i alla åldrar. När det gäller kvinnorna finns det dessutom en betydande ”dold” arbetslöshet. Många kvinnor i Jörn anser att det inte är lönt att söka arbete. Jämfört med riksgenomsnittet har Jörn en undersysselsättning av kvinnor. Arbetslösheten i Jörn beror bland annat på skogs- och träindustrins

konjunkturkänslighet, på rationaliseringen av skogsdriften, på småjord-

brukens låga lönsamhet och på bristen på arbeten som är lämpliga för kvinnor. Regelbundet finns ett femtiotal personer från Jörn på omskolningskurser. Antalet är något lägre under sommarmånaderna än under vintennånaderna. Dessa kurser är sedan sommaren 1969 koncentre-

huvudsakligen

rade till Skellefteå tätort, som har ett omskolningscentrum för Skellefteregionen. De personer, som på grund av ålder eller mindre handikapp har svårt att få arbete, kan få sysselsättning med beredskapsarbete i form av Vägarbete, skogsröjningsarbete, upprustning av campingplatser och badplatser, byggnadsarbete och i ökad omfattning industriarbete. l genomsnitt var 41 personer per månad i Jörns undersökningsområde sysselsatta med beredskapsarbete under år 1969. Helt arbetslösa var i medeltal 76 personer i månaden i området. Under år 1969 var arbetslösheten störst under våren, då man i mars hade 104 utan arbete. Minsta arbetslösheten hade man detta år i september, då 50 personer var anmälda som arbetslösa på arbetsfömiedlingen.

Social service

Den sociala service, som finns inom undersökningsområdet, är koncentrerad till Jörns samhälle. Här finns ett sjukhem för långtidsvård. Regionssjukhus är Skellefteå lasarett, dit man remitterar patienter. Jörn har provinsialläkare, tandläkare och en barn- och mödravårdscentral. Det finns också ett ålderdomshem, Furugården, med plats för fyrtio 1 Se FoB 1965.

åldringar. I tre pensionärshem och i pensionärslägenheter i hyreshus bor

sammanlagt ett femtiotal personer. Inom församlingen arbetar fyrtio hemsamariter, som har hand om nännare åttio äldre personer - de flesta av dessa äldre är bosatta i samhället. Barndaghem eller lekskola i kommunal regi finns inte. Däremot har Alliansförsarnlingen en lekskola för två barngrupper i åldern från fem till sju år.

Skolor inom omrâdet Jörns rektorsområde omfattar skolorna i Jörn, Myrheden, Renström, Stavaträsk och Stensträsk. Elevunderlaget är vikande. Skolorna i Myrheden, Stavaträsk och Stensträsk beräknas upphöra vid mitten av l970-talet. Skolan i Renström har däremot ett tämligen stabilt elevunderlag. Förutom grundskola finns inom Jörns undersökningsområde en liten yrkesskola med enbart hemteknisk linje. Antalet elever i grundskolan var läsåret 1969/1970 följande ide olika skolorterna:

Kommersiell service I den norra och västra delen av Skellefteå kommun, dvs i den del som i stort sett består av Jörns församling, är tillgången till affärer av olika slag och annan kommersiell service ganska dålig. Nästan all service av denna typ finns i den enda tätorten, dvs i Jörn. I glesbygden finns endast

livsmedelsaffárer i sju byar (Österjörn, Stavaträsk, Renström, Stensträsk,

Åselet, Ullbergsträsk och Myrheden); därutöver trafikerar varubussar området. Befolkningen inom undersökningsområdet är alltså för sin dagliga varuservice beroende av utbudet i tätorten. Här har man även möjlighet att köpa vissa kapitalvaror och service för dessa. Vill man ha större sortiment att välja på, måste man resa till någon av de större orterna i närheten, exempelvis till Arvidsjaur i Norrbotten eller till Skellefteå. Troligen gör många jörnbor en hel del inköp per postorder. Postkontor

finns platser, nämligen Jörn, Österjörn, Renströmsgruvan och

på fyra Stavaträsk. I tätorten Jörn finns tre banker, ett apotek, ett hotell, en barservering, en bilaffär och fyra bensinstationer. Dessutom finns det några kiosker, däribland en korvkiosk.

Två viktiga butiker saknas inom området, herrekipering och systembolag. Sprit- och vinköp klarar emellertid busschaufförerna av mot en avgift av tvâ kronor.

Något om fritiden

Bygdens geografiska länge på relativt långt avstånd från större orter och den skog- och sjörika naturen och klimatet är givetvis av betydelse för jörnbornas val av fritidsaktiviteter. Närheten till de stora skogarna och de många vattendragen ger goda möjligheter till jakt och fiske, som en stor del av befolkningen ägnar sig åt på fritiden. Inom området finns minst femton jaktvårdsorganisationer och ett flertal jaktlag. Fiske bedrivs förutom i sjöarna även i Byskeälven, som är välbesökt av sportfiskare dessa kommer inte enbart från Jörnsbygden. Sportfiskeklubb finns i Jörns samhälle, och ett tiotal

platser har fiskevårdsföreningar. Sommartid kan man bada i de flesta

sjöarna i området. För skidåkare finns det elljusspår och en skidstuga några kilometer utanför samhället. Ishockeybanor finns förutom i Jörn i nâgra av byarna. Inom området finns många sport- och idrottsföreningar. Sedan slutet av år 1969 har man i samhället en ny simhall. Jörn är alltså ganska välförsett med möjligheter till utomhusaktiviteter på fritid. Den geografiska isoleringen och tätortens litenhet betyder emellertid att kulturutbudet är mycket begränsat. Detta är huvudsakligen lokaliserat till Centrumhuset. Här finns biblioteket (det behandlas utförligt i avsnittet om bokutbudet) och Folkets hus, där det bland annat finns en bio- och teatersalong. Några gånger i veckan visar man film (onsdagar, fredagar och söndagar) med en föreställning varje gång. Publiken består mest av ungdomar. Ibland har man matinéföreställningar för barn. Ungefär fyra gånger om året gästas Jörn av Riksteatern. Ortens teaterförening förbereder besöket och har även ett visst inflytande på vilka föreställningar som visas. Tämligen regelbundet spelar man bingo i Folkets hus. Bingoarrange-

mangen är mycket välbesökta. Det kommer besökare från befolkningen

både i och utanför samhället. Jörnbor reser ofta till andra orter för att spela bingo, företrädesvis till Boliden. Varannan vecka är det dans i Folkets hus, vanligtvis på fredagskvällarna. De, som vill gå ut och dansa oftare, brukar fara till Boliden, som är en något större ort med fler dansarrangemang. Sommartid ordnas det dansi Folkparken. Folkets hus-lokalerna användes ibland till utställningar av olika slag. Riksutställningar ordnar några gånger årligen utställningar i Jörn. De brukar ordnas i samarbete med biblioteket. I samhället finns en hembygdsgård, där man har samlat bruksföremål från trakten. Ett hundratal personer är med i ortens hembygdsförening. Gården hyrs ut till andra föreningar och sällskap för sammankomster. En lantbrukare i Kåtaselet, en by i den nordvästra delen av undersökningsområdet, har byggt upp en stor samling gamla bruksföremål och en omfattande vapensamling, som han visar för besökare och som i prakti-

ken fungerar som ett slags hembygdsmuseum. I Jörn finns av tradition ett stort religiöst intresse. Nästan tjugo procent av den vuxna befolkningen besöker minst en gång i månaden

eller oftare kyrkan eller någon annan religiös _samlingslokal. Som tidigare nämnts finns det en kyrka i Österjörn och en i Jörn (Sankt

Mikael). Till den senare hör en samlingslokal. För ungdomar i åldern tio . till femton år finns inom ramen för svenska kyrkans verksamhet ”Sankt Mikaels juniorförening” med ett medlemstal på 20-25 ungdomar. De mest aktiva är i åldern tio till tretton år. Föreningen ordnar utflykter, andaktsstunder, bibelstudier och hobbyaftnar. De frikyrkliga samfund, som verkar i Jörn och dess omgivning är Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (med ungdomsföreningen De ungas Förbund), Frälsningsarmén, Alliansmissionen, Pingstvännerna och Jehovas vittnen. Flest medlemmar har Filadelfiaförsamlingen. Jörnborna har möjlighet att delta i verksamheten inom ett flertal andra föreningar och organisationer. Det finns ideella, politiska och religiösa föreningar, fackföreningar, en rad intresse- och hobbyföreningar, och föreningar som vänder sig till en viss grupp människor, exempelvis pensionärer. Sammanlagt finns det inom området över femtio sådana sammanslutningar. Studiecirklar och kurser ordnas främst av Vuxenskolan och ABF i Skellefteå. Sådana arrangeras både i tätorten och i glesbygden. Särskilt omtyckta är olika former av hobbyverksamhet. Det tycks hos jömborna finnas ett ganska stort intresse för bygden och dess historia. Vuxenskolan har en studiegrupp, som studerar Jörn ur olika aspekter. Ett antal jörnbor har till exempel själva författat och givit ut en ”Jörnskrönika”. Det finns två ungdomsgårdar inom undersökningsområdet. Den ena är ”Hörnan”, ett färgglatt hus mitt i Jörns samhälle. Denna ungdomsgård är en av Skellefteå stads fritidsgårdar och driver en programverksamhet i samarbete med stadens övriga gårdar. Man har öppet tre kvällar i veckan. Enligt föreståndaren har ungefär 130 flickor och 80 pojkar gårdskort. De flesta medlemmarna befinner sig i de nedre tonåren. Den organiserade

verksamheten består av hobbygrupper, fritidsgrupper, tävlingar, filmvis-

ningar, diskussionsaftnar (med filmer som lockrnedel) och informationskvällar kring ämnen som ”Narkotika och alkohol” och ”Arbetarrörelsen i Sverige. Ibland ordnas diskotekdans. Den andra ungdomsgården ligger också inne i samhället och drivs av Alliansmissionen. Ungefär 150 barn och ungdomar från samhället och byarna i närheten är medlemmar. Här förekommer hobbyverksamhet och studiecirklar. Sommartid ordnar Alliansmissionen läger för sina unga medlemmar med bibelstudier och scoutliknande aktiviteter. När man frågar ungdomar i Jörn vad de gör på sin fritid, säger många av dem att det finns så litet att göra där. Pojkarna har det bättre än flickorna, eftersom de har fotbollsplan och ishockeybana. Av flickorna får man höra uttryck av typen: ”Det är så trist i Jörn, allting är för pojkar, det finns mest för dem överallt, på ungdomsgården också, där de spelar kort och fia och ishockeyspel, ”När det är diskotek vill de inte 1 Enligt intervjuunderdansa, ingen här kan egentligen dansa eller På dans för mogen ungdom sökningen.

i Folkets Hus får vi inte komma in. Det kafé, som ligger i samma hus som busstationen, är en träffpunkt för en del ungdomar på kvällarna. Ofta sitter de här från sextiden fram till stängningsdags vid nio. Här finns en jukebox och ett par spelautomater. Många Skolungdomar från byarna fördriver tiden på kaféet, medan de väntar på bussen. Vid niotiden stänger också den lilla restaurangen vid järnvägsstationen. Korvkiosken, som är något av en samlingspunkt utomhus, stänger en stund senare.

Bokutbudet iJörns undersökningsomrâde De som bor i Jörn, kan köpa böcker i en fárghandel, i de tre kioskerna, hos förlagsombud och av Alliansmissionen. Möjligheter att låna böcker finns på folkbiblioteket, skolbiblioteken och sjukstugan. Enligt uppgift finns det också ett par Blå Band-bibliotek ute i byarna.

Bokdistribution genom försäljning Gerrys farg- och kemikalieaffár saluför böcker. Utvalet är tämligen begränsat. Enligt innehavaren kan man emellertid beställa böcker. Detta utnyttjas dock mycket sällan av kunderna. Varje år organiserar han en läsecirkel för 10-15 personer i samhället. Samhällets tre kiosker saluför böcker, huvudsakligen ur Pressbyråns sortiment. Vidare förekommer viss bokförsäljning genom förlagsombud. Några predikanter i bygden säljer också böcker. Hur stor omfattning denna ombudsförsäljning har vet vi inte. Sedan 1967 tillhandahåller Alliansmissionen material för kristet ungdomsarbete i hela landet. Organisationen säljer bl a böcker till religiösa föreningar. Varje år säljer Alliansförsamlingen 200-300 böcker i tätorten Jörn och ute i byarna i Jörns församling. Alliansföreningen i Jörn har själv en boksamling på 500 böcker. Ur denna samling lånas det emellertid mycket sällan ut några böcker.

Bokdistribution genom utlåning Jörns rektorsområde har ett skolbibliotek, som under läsåret 1968/1969 omfattade 10403 band. Antal hemlån under läsåret uppgick enligt tillgänglig statistik till 13 302. Antalet låntagare var 482. Huvudbiblioteket är beläget i Furuskolan, som fungerar som centralskola. Dessutom finns det boksamlingar i övriga skolor. Speciella bokrum i Furuskolan, Parkskolan och Björkskolan. I övriga skolor (B-skolor i glesbygden) är boksamlingarna fördelade på de olika klassrummen i form av klassbibliotek. Sjukstugan i Jörn har en boksamling som består av ett hundratal böcker, huvudsakligen äldre svensk skönlitteratur och reseskildringar. Böckerna används till högläsning för patienter. Patienter lånar mycket 1 De flickor som gav sällan själva böcker. Det finns inget samarbete mellan sjukstugans dessa svar gick i årsbibliotek och folkbiblioteket i Jörn. kurs 8 i skolan i Bibliotekverksamhet bedrevs tidigare i Jörn i lOGTs och ABFs regi. Det tätorten Jörn.

fanns ytterligare ett par mindre bibliotek som var öppna för allmänheten. Den största boksamlingen hade ABF. När ett allt större behov av litteratur av olika slag började märkas, ansåg man det så småningom lämpligt att samla all biblioteksverksamhet i Jörn till ett bibliotek och att söka kommunalt stöd för verksamheten. Ett kommunalt bibliotek öppnade år 1952. Efter att länge ha varit inrymt i trånga lokaler och efter ha flyttat ett flertal gånger, placerades biblioteket år 1967 ihelt nya och moderna lokaler i samma hus som Folkets hus mitt emot busstationen.

Ce nh-umhuser med bibliotekfolkets hus, sgáembolog, posi och bank

Hembggdsqården Bussiuiion, kaffe- O

Ungdoms- O gården Hörnan Idroifsplotsen Jörnsborg Parkskolan (mellanstadiet)

Furuskoiun Ãlderdomshemmet “Furuqården

Boliden och Skeilefteå

Järnvägshofellef

JUJOZD

C Sju ksfugcn

Ti ll Bastuträsk Figur 2.25 Karta över Jörns stationssamhälle med de viktigaste byggnaderna och trafikledema.

Flyttningen till de nya lokalerna med förhållandevis stora utrymmen har bidragit till att lånefrekvensen successivt har ökat betydligt säkerligen sedan år 1967. Jörns kommunbibliotek blev vid kommunsammanläggningen år 1967 ett filialbibliotek till Skellefteå stadsbibliotek. De filialer, som Jörns bibliotek hade för kommunsammanläggningen sorterar fortfarande direkt under biblioteket i Jörn, men de tillhör numera Skellefteblockets biblioteksförbund, som tillkom i maj 1969. Bokbeställningar från filialerna i Jörns församling sändes till Jörns bibliotek, varifrån de vidarebefordras till huvudbiblioteket i Skellefteå eller till något annat bibliotek. Även bokinköpen till filialema skötes via Jörns bibliotek, som delvis har kvar sin karaktär av huvudbibliotek.

Jörns bibliotek

Biblioteket i Jörns samhälle ligger på andra våningen i Centrumhuset, där

det finns en Vuxenavdelning och en barn- och ungdomsavdelning i samma lokal, utan väggar emellan. sammanlagda ytan i hela biblioteket är

129 m2 (varav kontorsrummet upptar 12 m2). Den som inte vet var

biblioteket ligger har tämligen svårt att finna det. Det är beläget på andra våningen och har ingen tydlig utomhusskylt som anger att det finns ett bibliotek inne i byggnaden. Antal boklån 13 000

llinlinrlnnlnu

I: 3

II 000

S ao O

9 000

[\...J..r.runi..iinmlminrulnniuuluumu

i

I l l I l l I l I l I I

__ g_ e» 57 58 55 G0 Gl 67. 63 64 G5 56 67 68

Figur 2.26 Utlåningen vid Jörns bibliotek tätorten 1956-1969. Anm: Nedgången i utlåningssiffrorna under åren 1959-61 beror bl a på att området då fick TV samt att biblioteket på grund av översvämning m m under en längre tid fick arbeta i provisoriska lokaler. Nedgången åren 1963-65 beror bl a på att biblioteket efter en brand återigen under en längre tid fick arbeta i provisoriska lokaler till dess de nya invigdes år 1967.

Föreståndare för biblioteket är sedan många år en deltidsanställd filialbibliotekarie, som biträds av en timanställd person. Under 1969 hade biblioteket och onsdag 18-20 öppet varje måndag och varje lördag 11-13. Bokbeståndet vid slutet av år 1969 omfattade lO 267 band. Biblioteket hade ett tidskrifter fyrtiotal men inga dagstidningar. De besökande kunde lyssna på radio och se på TV under ca en timme varje dag. Antalet registrerade låntagare var under år 1969 ungefär 360. Bibliotekarien har under en lång följd av år informerat om biblioteket på årsmöten och föreningsmöten och bjudit in olika föreningar och Besökarna har blivit trakterade grupper. med kaffe och fått reda på hur biblioteket som biblioteket fungerar. Utöver de bokutställningar, arrangerar, har Vuxenskolan haft sina kursavslutningar där, och ibland också ordnat utställningar av förfardigade alster på biblioteket. Västerbottens läns museum och Riksutställningar är andra utställare. I samband med utställningar har biblioteket då och då söndagsöppet. Biblioteket besöks regelbundet av skolklasser både från samhället och ute från byarna.

Filialer och vandringsbibliotek

Filialer till Jörns bibliotek finns i Renström, Stensträsk och Stavaträsk. Dessa filialer har eget bokbestånd, vilket kan kompletteras, främst av biblioteken i Jörn och Skellefteå. Filialföreståndarna kan själva välja böcker på biblioteket i Jörn. Det kan även filialernas låntagare göra. De kan antingen lämna tillbaka dem till ”sin filial eller sända dem med buss till biblioteket i Jörn. Ingen av ñlialerna har några tidningar eller tidskrifter. Någon programverksamhet förekommer inte. Filialerna sköts av timanställd personal

utan biblioteksutbildning.

Den största filialen finns i gruvsamhället Renström. Här finns en

Anm boklån s 000 _

4uno-f u

2 000 rnlinlliiir

i D00

u: iiului

Antal *fnliosltr

Figur 2.27 Utlåningen vid Jörns biblioteksfilialer 1956- 1969. Amn: Nedgången i utlåningssiffroma under åren 1959-1961 beror bl a på att området då fick TV.

särskild bibliotekslokal, som sköts av en föreståndare och som hålles öppen en timme varje fredagkväll. Ofta är den öppen vid skiftbyten i gruvan, då många arbetare passerar biblioteket. Detta filialbibliotek har ett tusental böcker. Där finns ett antal finska böcker för de finska gruvarbetare som arbetar i gruvan i Renström. Dessa finländare är de enda utlänningar som år 1969 var bosatta inom Jörns undersökningsområde. Denna filial har ett hundratal låntagare och en stor del av dem är skolungdomar. Filialen i Stensträsk är inrymd skolan, där det också finns ett

i_

skolbibliotek. Böckerna i de båda biblioteken står på skilda hyllor. Under skoltid får eleverna låna ur folkbiblioteket, som består av något över 700 band. För allmänheten har filialen öppet en timme i veckan. Trakten kring Stensträsk är glest befolkad. Det finns endast mellan tio och femton gårdar med sammanlagt ett sextiotal biblioteksutnyttjare. Även filialen i Stavaträsk är inrymd i en skola. Där finns något fler än 700 band. Antalet låntagare är ett fyrtiotal. Till 1957 fanns i Stavaträsk endast en så kallad ”boklåda” (Vandringsbibliotek) hos en privatperson. Då antalet lånade böcker ökade, öppnades en fast filial iStavaträsk som hölls öppen en timme per vecka. Sedan filialen tillkommit stagnerade emellertid utlåningen, delvis kanske beroende på att en del låntagare flyttade bort från trakten men delvis kanske också på att låntagarna fann det mindre trivsamt att låna i en opersonlig skolsal vid bestämd tidpunkt än hemma_hos en privat person. Vandringsbibliotek från biblioteket i Jörn finns hos privatpersoneri fem byar (Myrheden, Granbergsträsk, Kankberg, Klintträsk och Högheden) och på ålderdomshemmet Furugården i Jörn. Böckerna byts ungefär var tredje månad. Varje vandringsbibliotek brukar innehålla ett femtiotal böcker. Sammanlagt lånar mellan femtio och sextio personer ur dessa bibliotek. Det antal Vandringsbibliotek, som är utplacerat i byarna, minskar i takt med utflyttningen från glesbygden, men också på grund av att låntagare med tillgång till bil helst utnyttjar biblioteket i samhället. Det finns låntagare inskrivna vid biblioteket i Jörn, som bor upp till sex mil därifrån.

Antal bnklån 3 U0

2 000

nu|lnulnnlnrnllrrtlrru

I 000

I I956 57 58 59 60 Gl 62 63 64 65 66 67 6B 69 7 Antal orter med boklådo Figur 2.28 Utlåningen vid Jörns Vandringsbibliotek 1956- 1969.

Utlåningen frân biblioteket iJöm Bibilioteket i Jörn noterade under litteraturutredningens experimentperiod alla lån fotografiskt. Som redan nämnts redovisas resultatet av denna undersökning på annan plats. Vad beträffar bokutlåningen från biblioteket i tätorten Jörn skall här endast nämnas att 70 % av lånen gick till låntagare i tätorten och 20 % till låntagare i glesbygden. Endast 3 % av böckerna lånades ut till låntagare utanför Jörns undersökningsområde. Utlåningen per invånare är fem gånger större i samhället än i glesbygden. Den mycket stora skillnaden beror troligen till någon del på att glesbygdsbefolkningen även lånar på andra bibliotek men sannolikt mest på att de som bor ute i byarna överlag har längre väg till något bibliotek över huvud taget. Vidare har de filialer och boklådor som finns ute i glesbygden inte särskilt mycket att bjuda på och dessutom hålls Filialerna i glesbygden öppna mycket få timmar per vecka. Utlången vid biblioteket i Jörn har ökat starkt under senare år, utlåningen vid Filialerna i glesbygden har stagnerat på samma nivå under de fem sex senaste åren, och utlåningen från vandringsbiblioteken har minskat stadigt ända sedan mitten av 1950-talet, se lig 2.26, 2.27 och 2.28.

Några sammanfattande synpunkter

Jörns undersökningsområde ligger i Norrlands inland, geografiskt tämligen avlägset från större orter. Bebyggelsen, i fonn av ett större samhälle (Jörn) och ett hundratal byar och gårdar, är spridd över ett stort område. Många jörnbor bor isolerat och har långt till service av olika slag och ofta långt till sina arbetsplatser. Den känsla av isolering som kan växa fram ur denna geografiska avskildhet från ”yttervärlden” kompenseras kanske till en del av den känsla av samhörighet, som naturligt växer fram mellan de människor som bor i samma by eller samma del av Jörns församling. Invånarna där känner alltid igen varandra och noterar genast främlingar på orten. De som bor där men inte umgås, känner ändå varandra till namnet och utseendet. I stor utsträckning träffar man samma människor i affärer, på posten, på bio, på bingokvällar, på föreningsmöten, på sammanträden och på bussen till stan. Det skapar en samhörighet, som har svårare att växa fram hos invånare i större tätorter. Den manliga befolkningen i Jörn arbetar huvudsakligen inom gruv- och verkstadsindustrin och med jordbruk och skogsbruk. Det finns en hel del småjordbruk, vilkas ägare sköter dem vid sidan om ett annat arbete. De förvärvsarbetande kvinnorna är i huvudsak sysselsatta inom olika servicearbeten. Rationaliseringen inom jord- och skogsbruk och svårigheterna att genom lokaliseringspolitiska åtgärder skapa arbetstillfällen i bygden har lett till en markant undersysselsättning av kvinnor och en brist på arbetstillfällen över huvud taget. Utöver grundskolan och en hemteknisk yrkesskolelinje finns det ingen möjlighet att utbilda sig inom Jörns försarnling. Detta leder till en ständig utflyttning, särskilt inom bygdens yngre befolkning. En del ungdomar flyttar för att till att börja med gå i skola

på andra orter och kommer hem vid helger och längre lov. Många söker sig arbete på andra orter och lämnar definitivt Jörn. Varje år minskar befolkningsantalet i området med ett hundratal personer. Befolkningsmässigt kännetecknas Jörns undersökningsområde av att det bor förhållandevis många äldre personer där, att en mycket stor andel av invånarna har enbart folkskoleutbildning, att det finns många invånare som har låga inkomster, att många är arbetare och att det finns få tjänstemän och få egna företagare utanför jordbruket. Traktens avfolkning minskar underlaget för olika typer av service. Tidigare fungerade flera av byarna som serviceorter för befolkningen i sin omgivning, men numera har Jörns samhälle nästan helt övertagit dessa servicefunktioner. Sedan kommunsammanslagningen vid årsskiftet 1966/67 tillhör Jörns församling Skellefteå. Bygden är orienterad mot och beroende av Skellefteå vad beträffar det mesta av kommunal, social, kommersiell och annan service. I glesbygden prövar man andra former än de traditionella för vissa typer av service. Fasta serviceorgan ersättes av mobila. En del av de fasta livsmedelsaffärerna i glesbygden har försvunnit och har ersatts av livsmedelsbussar. En tidigare existerande fast socialvårdstjänst i Jörn har ersatts av en tjänst, som upprätthålles av en socialvårdsassistent som arbetar i Skellefteå men som tjänstgör i Jörn vissa timmar per vecka. Vid sidan av de fem glesbygdsskolorna är de tre biblioteksfilialerna nästan de enda glesbygdslokaliserade serviceinstitutionerna i Jörns vidsträckta glesbygd. Under år 1970 har de tre fasta biblioteksfilialerna i glesbygden kompletterats av en bokbuss, och det är långtifrån otänkbart att filialema så småningom dras in. Bristen på arbetstillfällen och de mycket begränsade möjligheterna till fritidsaktiviteter - särskilt inomhus - upplever jörnborna nog som de största av sina sociala problem. Man kan ibland märka en viss irritation över att ingenting görs för att förbättra situationen så att vi kan få behålla våra unga”. Men denna irritation är ofta kopplad med resignation och modlöshet när det gäller frågan om bygdens framtid. Det finns så lite att knyta förhoppningar till, inga speciella naturtillgângar, inga egentliga förutsättningar för kvinnor att få arbete utanför hemmet, inga egna hant-

verkstraditioner att förvalta och utveckla. Och möjligheterna att påverka

händelsernas utveclding när det gäller satsningar för bygdens utveckling är nu - inom ramen för den kommunala beslutsprocessen i ”storkommunen” Skellefteå - mindre än förr.

3 Jämförande beskrivning av de fem

undersökningsområdena

e; 3.1 Datainsamlingsarbetet u Huvudparten av de data, som vi har samlat in om läs- och bokvanorna under år 1969 hos befolkningen i de fem undersökningsområdena, har vi fått tillgång till genom tvâ tämligen omfattande intervjuundersökningar. Den ena av dessa var en intervjuundersökning, som genomfördes inom slumpmässigt dragna stickprov ur befolkningen i åldern 15-69 år i de fem undersökningsområdena. Den andra av dem var en klassrumsenkät med samtliga skolelever i årskurserna 3, 6 och 9 i de fem undersöknings- I detta kapitel och de två följande kommer vi att redovisa

orprådena.

resultat ur intervjuundersökningen med de vuxna invånarna. I kapitel 6 kommer vi att redovisa resultat från bearbetningen av klassrumsenkäterna med skoleleverna. Den första versionen av det frågeformulär som användes vid intervjuundersökningen utarbetades av Harald Swedner. Det blev sedan föremål för en noggrann bearbetning och en ganska radikal nedbantning på grundval av erfarenheter från en provundersökning i juni 1969. Detta arbete utfördes i nära samarbete med byrådirektör Dag Hallberg på SCB. Till de avsnitt som måste uteslutas för att minska tiden för intervjuernas genomförande hörde bland annat ett antal frågor, som avsåg att ge en detaljerad bild av intervjupersonernas tidsanvändning under dygnen (eller dygnet) närmast före intervjudygnet. De personer som vi avsåg att intervjua var personer, som vid intervjutillfallet bodde i de fem undersökningsområdena. Stickprovet drogs ur den förteckning över befolkningen i dessa områden, som finns i Registret över totalbefolkningen sorterad i kameral ordning” (som innehåller de personer som bodde i områdena den 1.7.1969) och i mantalslängderna för de berörda områden (som innehåller de personer som bodde inom 1 lin närmare beskrivning

undersökningsområdena den 1.11.1968).1

av stickprovsdragningen Undersökningsområdena omfattade följande delar av de berörda kom- finns i en av Britt-Marie munerna: Ringmo utarbetad ”Teknisk rapport avseende en 1 Vissa delar av Kirsebergs församling i Malmö kommun (Kirsebergssta- undersökning om läs- och bokvanor i fem orter i den, Rostorp, Segevång ochvaldemarsro), med ca14 000 invånare i Sverige” (SCB 20.4. slutet av år 1969. 1971).

208 sou 1972:20

&

Stadsdelen Oxhagen plus det angränsande Älvtomtaområdet i Örebro kommun, med ca 4 100 invånare i slutet av år 1969. 3 Skärholmens församling (med undantag av stadsdelen Bredäng) i Stockholms kommun, med ca 24 500 invånare i slutet av är 1969. 4 Szt Olofs församling (som bland annat omfattar de centrala delarna av Skellefteå tätort) och delar av Skellefteå landsförsarnling (i huvudsak den västra delen) i Skellefteå kommun med ca 26 600 invånarei slutet av år 1969. 5 Jörns församling i Skellefteå kommun, med ca 3 750 invånare i slutet av år 1969.

Ovanstående sammanställning visar antalet personer i de urval, som drogs ur de angivna registren för vart och ett av dessa fem undersökningsområden. Urvalets storlek baserades på en diskussion av kostnaderna och den önskade precisionen i undersökningsresultaten för olika typer av relevan-

ta redovisningsgmpper. Överläggningarna ledde till att vi fann att en

stickprovsstorlek på ca 500 individer per område var önskvärd men att det på grund av de högre kostnaderna för intervjuarbetet i Skellefteå och Jörn var nödvändigt att reducera urvalsstorleken i dessa områden till ca 300 personer för vartdera.

Tabell 3.1 Antal personer i de ursprungliga stickproven från de fem undersökningsområdena. Område Antal personer l det ursprung- som ej bodde i som bodde i liga stickprovet undersöknings- undersöknings- (bruttostick- området under områdena unprovet”) intervjuperio- der intervjuden perioden (”nettostickprovet”)

Det visade sig (som väntat) att en del av de personer, som ingick i det dragna stickprovet ej bodde i undersökningsområdena, när intervjuerna genomfördes under perioden 17 november 7 december 1969. Antalet personer i stickprovet, som ej bodde i området vid intervjutillfallet, framgår av tabell 3.1. Av de 2 093 personer ur stickprovet, som bodde i undersökningsområdena under intervjuperioden, kunde l 896 intervjuas. En del av dem, som inte blev intervjuade, var sjuka under intervjuperioden, och en del kunde intervjuarna inte få tag i, när de sökte dem i deras hem. Antal intervjupersoner, som vägrade att låta sig intervjuas, uppgick till 132, vilket är 6,3 % av de personer som ingick i nettostickprovet (dvs av de personer som stod upptagna i de register, som vi använde oss av när stickproven drogs och som bodde i undersökningsområdena under intervjuperioden). Vägrarprocenten kan betecknas som låg; den är av ungefär samma storleksordning som brukar förekomma vid de intervjuundersökningar av denna typ, som SCBs utredningsinstitut ofta har utfört. Tabell 3.2 visar antalet personer ur nettostickprovet, som var sjuka under den tid som fältarbetet pågick, som ej anträffades under den tid som fältarbetet pågick och som vägrade att låta sig intervjuas. Procentandelen vägrare är störst i storstadsförorten Skärholmen, (11 %) och avtar sedan med minskande storlek för undersökningsorten. ,Den är följaktligen lägst för Jörn, där endast 5 utvalda intervjupersoner vägrade att låta sig intervjuas (vilket motsvarar 2 % av antalet personeri nettostickprovet). Det är tänkbart att detta samband mellan ortsstorlek och vägrarprocent (som ofta förekommer vid intervjuundersökningar av

denna typ) har att göra med att intervjuarstaben har lättare för att skapa

ett intresse för en undersökning av detta slag och ett förtroende för att

de insamlade uppgifterna kommer att behandlas konfidentiellt i en miljö,

där de utvalda intervjupersonerna genom kontakter med personer som de känner kan kontrollera vad intervjuarna säger om undersökningens karaktär och syfte. En faktor som också kan tänkas spela en roll i detta sammanhang är att man sannolikt är mindre rädd för att släppa in en

Tabell 3.2 Antal intervjuade personer i de fem undersökningsområdena. Område Antal personer i netto- som var som ej an- som vägra- som ej intervjuade stick- sjuka träffades de att låta kunde in- personer provet sig inter- tervjuas vjuas av andra skäl Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Samtliga 2 093 28 1,3 32 1,5 132 6,3 5 0,2 1 896 90,6

-

210 sou 1972:20

anar...,

.

främmande person (intervjuaren) i sin bostad i en mindre ort och i

glesbygden än i storstäder som Stockholm och Malmö* Vägrarprocenten i denna undersökning kan,som redan nämnts, betecknas som låg och tyder på att intervjuarbetet genomförts på ett kompetent och effektivt sätt. Tabell 3.3 visar procentandelen vägrare bland män och kvinnor inom fyra olika åldersgrupper för nettostickprovet inom vart och ett av de fem undersökningsområdena. Tabellen visar också det totala bortfallet ur nettostickprovet inom dessa grupper. Av denna tabell framgår det att det totala bortfallet (på grund av vägringar och på grund av sjukdom och oanträffbarhet under intervjuperioden) är lägst för yngsta åldersgruppen (15-24 år) och högst för den äldsta åldersgruppen (60-69 år) i sju av de tio redovisade köns- och ortsgrupperna. Vad man noterar med särskilt intresse är att endast en av de 156 männen i nettostickprovet från Jörn ej kunde intervjuas, och att ingen av männen från Jörn vägrade att låta sig intervjuas. Några markerade skillnader mellan män och kvinnor beträffande andelen intervjuade ur nettostickprovet finns inte. Största totalbortfallet bland de redovisade grupperna (som är homogena med avseende på kön, ålder och ort) finner vi för de äldre männen (ålder 60-69 år) från Kirseberg och Skärholmen, och det lägsta ñnner vi för unga män och kvinnor (ålder 15-24 år) från Skellefteå och Jörn. lntervjuformuläret innehöll frågor av två slag. Det ena slaget kan betecknas som frågor om egenskaper hos de intervjuade personerna, som direkt eller indirekt kan antas påverka deras läs- och bokvanor (av typen

Tabell 3.3 Antal personer i nettostickprovet som ej kunde intervjuas i olika köns- och åldersgrupper inom de fem undersökningsområdena. Det totala antalet intervjuade personer inom respektive grupp framgår av tabell 3.2. 15-24 år, antal I netto- Ej intervjuade Vägrare stickprovet _______ i? Antal % Antal % Män

på de olika orterna i samband med de övriga Kvinnor sociologiska undersök-

dersökningsområden.

25 -39 år, antal I netto- Ej intervjuade Vägrare stickprovet Antal % Antal %

Män

Kvinnor

civilstånd, etc). Vi kommer i fortsättningen att kalla dessa kön, ålder, data för bakgrundsvariabler. Den andra gruppen av frågor kan betecknas som frågor om deras fritidsvanor och om deras läs- och bokvanor. Att vi ställde ett tämligen stort antal frågor till de intervjuade om deras sätt att använda sin fritid, beror på att vi ansåg att det är viktigt att relatera deras läs- och bokvanor till deras fritidsliv (deras läsaktiviteter utgör ju i stor

40-59 år, antal l netto- Ej intervjuade Vägrare stickprovet Antal % Antal %

Män

Kvinnor

60-69 år, antal

1 netto- Ej intervjuade stickprovet Antal %

Män

Kvinnor

utsträckning en del av deras fritidsliv). Dessa data om fritidsanvändning och om läs- och bokvanor kommer vi i fortsättningen att tala om som information om undersökningsvariabler.

Följande förteckning över bakgrundsvariablerna och undersöknings-

variablerna ger en god överblick över de frågor, som ingicki frågeformuläret (frågeformuläret återges i Bilaga B i denna bok).

Summa, antal l netto- Ej intervjuade Vägrare stickprovet _j ____ Antal % Antal %

Män

Kvinnor

Bakgrundsvariabler Kön Ålder Civilstånd Hushållets sammansättning - medlemmarnas ålder Bostadsort Typ av bostad Utbildning Yrke Näringsgren Socialgruppstillhörighet Avstånd till arbetsplatsen Tillgång till bil

UJNJ-*G\DOO\IC\UI-ÅLAJI\)*“C\DOO\IO\UIJÄUJI\)›-

Make/makas utbildning Make / makas yrke

[xg[\)[\)t\)›-n›-n›-d›-n›-ni-n›-n›-a›-n›-n

Make/makas socialgruppstillhörighet Faderns yrke Faderns socialgruppstillhörighet Makarnas totala inkomst före skatt F öreningstillhörighet Modersmål Förmåga att läsa böcker på olika språk Förmåga att tala svenska om utländskt modersmål Handikapp (synfel, hörselfel, rörelsehinder eller annat)

Undersökningsvarüzbler 24 Frekvensen av olika fritidsaktiviteter under de senaste 12 månaderna 25 Antal timmar per medium (TV, radio, bokläsning osv) under en normalvecka 26 Antal lästa böcker under de senaste 14 dagarna - titel, författare, antal timmar/bok 27 Förvärvssätt för dessa böcker 28 Pris på köpta böcker som lästs under de senaste 14 dagarna 29 Utförande för dessa köpta böcker 30 Typ av band för dessa köpta böcker 31 Vilka av bibliotekets utlåningsmöjligheter som använts om den lästa boken varit lånad på bibliotek

.L-gLA-n-_xmátaátaáag

32 Typ av böcker (romaner, diktsarnlingar osv) som lästs under de senaste 12 månaderna .. , 33 av böcker av vissa författare under de senaste 12 månaderna

Läsning

34 Kännedom om närmaste bibliotek 35 Vanligaste färdsätt till detta bibliotek 36 Restid till detta bibliotek

37 Antal gånger biblioteket besökts under de senaste 12 månaderna

38 Utnyttjandet av biblioteket vid andra tillfällen än vid besök 39 Sammanhanget då biblioteket oftast besöks

40 Utnyttjandet av service som biblioteket kan ge under de senaste 12 månaderna 41 Attityder till böcker 42 Tillgång till böcker i bostaden

Ledaren för fältarbetet (Britt-Marie Ringmo från SCB) har i sin

tekniska rapport beträffande genomförandet av undersökningen tagit upp frågan i vilken utsträckning, som intervjupersonerna kan antas ha besvarat de ställda frågorna på ett riktigt sätt. Hon konstaterar att det finns risk för att de intervjuade överskattat det antal gånger han/hon ägnat sig åt aktiviteter som de själva och/eller andra personer (t ex intervjuarna) bedömer som något positivt (det torde till exempel gälla sådana aktiviteter som bokläsning), medan glömska kan leda till aktiviteter, som upplevs som neutrala, får för låga frekvensvärden. Mätfel, som beror på en sådan medveten eller omedveten snedvridnmg av svaren i intervjusituationen är utomordentligt svåra att gardera sig mot, och vi har inte heller

haft någon möjlighet att göra det i denna undersökning* Britt-Marie

Ringmo anser emellertid inte att det finns anledning att anta att denna felkälla har lett till att mätvärdena för variabler av det angivna slaget

snedvridits i någon större omfattning?

En fråga i formuläret blev tyvärr formulerad på ett sådant sätt att svaren på frågan inte kan väntas ge en korrekt information om det som vi ville veta genom att ställa frågan. Det gäller fråga 16; ”Har Ni besökt eller varit inne i stadsbiblioteket under de senaste tolv månaderna?” Ordet stadsbibliotek visade sig vara missvisande i detta sammanhang; tanken var att de intervjuade skulle ange sina besök i stadsbibliotekets lokal inom men det visade sig (vilket vi borde förutsett vid undersökningsområdet, formuleringen av frågan) att många av de intervjuade vid besvarandet av frågan närmast tänkte på huvudbiblioteket i centrum av respektive ort. Vid våra bedömningar av i hur stor utsträckning de intervjuade besöker bibliotek har vi därför utnyttjat den information, som vi får genom svaren på frågan 4:14. ”Hur många dagar har Ni gått på bibliotek under de senaste tolv månaderna?”

3.2 Syftet med de jämförande beskrivningarna Vi skall i fortsättningen utnyttja det material som samlades in genom intervjuundersökningen på i huvudsak två sätt. Först skall vi (i detta inom de fem 1 Denna typ av mätfel

kapitel) använda det för att studera befolkningsstrukturen

diskuteras ingående i undersökningsområdena. I kapitel 4 och 5 kommer vi att utnyttja det för Harald Swedners att ta reda på i hur stor utsträckning invånarna använder sin tid till olika sociologisk metod”, 3:e reviderade uppla-

typer av aktiviteter. Vi kommer självfallet att lägga den största vikten vid

gan,Lund, 1970, beskrivningen av deras läs- och bokvanor. 208-214. Detta kapitel syftar alltså till att beskriva och jämföra förhållandena 2 På sidan 18 iden tidigainom de fem undersökningsområdena. Detta avsnitt av rapporten kom- re omnämnda tekniska mer att avslutas med ett försök till en överskådlig och jämförande rapporten säger hon att mätinstrumentet torde karaktäristik av de fem undersökningsområdena. inte ha orsakat något Vi skall nu göra ett försök att förklara de funna skillnaderna när det systematiskt fel av större gäller fritidsvanor, och särskilt vad beträffar läs- och bokvanorna, med betydelse.

hjälp av vad vi vet om de fem undersökningsområdena, om naturförhållanden, om bebyggelsemiljön och kommunikationerna, om befolkningsstrukturen, om utbudet av möjligheter till olika fritidsaktiviteter och om förekomsten av speciella traditioner och värderingar. Vi kommer i våra analyser av detta problem att försöka fastställa i vilken utsträckning, som de funna skillnaderna i läs- och bokvanor mellan de fem undersökningsområdena beror på följande huvudgrupper av faktorer.

A Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhållanden och därmed förknippade skillnader i bebyggelsemiljön och möjligheter att färdas till de centrala delarna av den egna orten och till andra orter. B Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets struktur, tillgången på arbetstillfällen av olika slag och tillgången på kommersiell service (t ex butiker) och icke-kommersiell service (t ex skolor, socialbyråer, bibliotek). C Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolkningsstrukturen (könsfördelning, åldersfördelning, civilståndsfördelning, utbildningsnivå, yrkesgruppstillhörighet, inkomstnivå, socialgruppstillhörighet etc). D Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar (Dl) det naturgivna” utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av promenader, skogsvandringar, rodd, segling, bad, jakt, fiske, skidåkning, skridskoåkning, etc) och (D2) det av människor ”uppbyggda utbudet av möjligheter till fritidsaktiviteter (i form av aktiviteter inom institutioner av typen idrottsplatser, bingohallar, teatrar, bibliotek, idrottsplatser, ungdomsgårdar etc). E Skillnader mellan undersökningsomrâdena vad beträffar förekomsten av religiösa, politiska och allmänt ideologiska värderingar och normer, som har sin rot i områdenas ekonomiska, politiska, religiösa och sociala utveckling och som i dag fortfarande kan antas påverka fritidsvanorna hos befolkningen (ett exempel på förekomsten av sådana speciella traditioner är den starka ställning som några religiösa

samfund har i Skellefteå).*

Det finns uppenbarligen en rad orsakssamband mellan dessa fem grupper av betingelser för fritidslivet i de fem undersökningsområdena.

Mycket schematiskt kan dessa åskådliggö ras på det sätt som visas i figur 3. l.

å Den översiktliga skissen över orsakssambanden i figur 3.1 ger självfallet i i inte någon fullständig bild över det komplicerade orsakssambandet i å mellan miljö, befolkningsstruktur och förekomsten av och frekvensen för

olika typer av fritid_saktiviteter. Den syftar endast till en grov strukture-

ring av den tankegång, som kommer att styra vår analys av fritidsaktiviteterna (och då särskilt läs- och bokvanorna) inom de fem undersökningsomrädena. Vi vill redan nu förutskicka att vi har kommit fram till att en väsentlig orsaksmekanism bakom de skillnader i läs- och bokvanor, som vi har funnit mellan de fem undersökningsområdena, är att skillnaderna i urbaniseringsgrad och näringslivets struktur på de fem orterna är mycket 1 Se 5 94 i kapitel stora, att detta leder till att de fem undersökningsområdena erbjuder sin i 1 och s 170-171 befolkning mycket olika utbildnings- och arbetsmöjligheter, att detta i kapitel 2.

N

.S50

ä -ut

-Eoxouøm

.

aowcoñ. :Eb .E5375

:o: :oo 5._ .m2 :.00

m

m

A30

abuse 358._

.nEoEvwuH äm=tuuum .amoazoc avååom

E? :oo

5 S

.äw§aq.5..

-omEn

:azzwusäz:

åxå -såå

auâowøzop 33:23.* ...§93 .wüvøoza› aoåowcnon .uouozauxa -äämäou_u_ .xeoâzg

:ü A80 :u ...om .håg 30

o

.ânaäøwom

.03

33.55 ._8255 asså. .mwiaäâs

.man

m

.auuêEox

SE_

.näsan

.âmmøäz wanna :ouuoäêox

:oo

ananas. :oo 0323

:ma :o

.ozümnsåEox

:oo

.uSwNZ -samsas ...avsåg .ozuwmâoø

a...? B:

Figur 3.1 De kausala sambanden mellan faktorerna A-E och fritidsvanorna i de fem undersökningsområdena.

sin tur leder till att befolkningen i de fem undersökningsområdena skiljer sig från varandra vad beträffar utbildnings- och inkomstnivå och att dessa skillnader påverkar befolkningens fritidsvanor i mycket hög grad. I kapitel 2 har de sociologer, som haft hand om datainsamlingen inom de fem undersökningsområdena, försökt att ”presentera” de fem undersökningsområdena på ett överskådligt och gripbart sätt. De har i denna presentation använt sig av alla de typer av information, som har stått dem till buds: officiell statistik, resultaten av speciella studier av förhållandena inom sina områden, material från de studier av områdena, som de själva arbetat med inom ramen för Litteraturutredningens arbete och den kunskap om förhållandena inom området, som de kunnat förvärva genom att själva observera förhållandena och genom att i någon mån och i varierande utsträckning själva delta i olika typer av aktiviteter inom sina undersökningsområden. I stort sett har de i dessa ortsbeskrivningar presenterat varje ort för sig, även om det då och då har fallit sig naturligt för dem att jämföra förhållandena i det undersökningsområde, som de beskriver, med vad de vet om förhållandena i ett eller flera av de andra

undersökningsområdena

3.3 Jämförelser mellan de fem undersökningsområdena beträffande na-

tur, klimat, näringsliv och serviceutbud I det här avsnittet är det vår avsikt att mera direkt jämföra de fem undersökningsområdena med varandra. Dessa jämförelser är baserade på den information, som förekommer i de fem ortsbeskrivningarna, men de bygger också på en del data om befolkningsstrukturen från intervjuundersökningen och på data om bokutbudet inom områdena, som inte utnyttjats i ortsbeskrivningarna. Vi har eftersträvat att - i den mån det är möjligt - presentera denna information i siffermässig form och på ett sådant sätt att läsaren kan skapa sig en föreställning om i vilka avseenden som de fem undersökningsområdena skiljer sig från varandra. Vad gäller bokutbudet via biblioteken är det viktigt att hålla i minnet att vad vi studerat är fem bibliotek (om man så vill fem bibliotekssystem”) och fem biblioteksomland” av mycket olikartad karaktär. Biblioteken i Skärholmen, Kirseberg och Oxhagen liknar varandra i det avseendet att alla tre är filialbibliotek inom ramen för biblioteksväsendet i tre stora städer, men de är belägna i tre mycket olikartade bebyggelsemiljöer. Biblioteket i Kirseberg fungerar i en gammal förort” med

hundraåriga traditioner, som i jämförelse med andra stadsdelar i Malmö i

i

har en låg inkomstnivå per hushåll och som sedan årtionden av befolkningen i Malmö har betraktats som ett slumområde med lågt anseende, medan biblioteket i Oxhagen hör hemma ien ”ny förort, som uppförts under de senaste årtiondena och som av Örebroare upplevs som en ”Tin” förort, där en stor andel av befolkningen är högavlönade tjänstemän och egna företagare. Biblioteket i Skärholmen ligger inne i ett modernt köpcentrum, som öppnades för ett par år sedan och som beräknas komma att fungera som ett kommersiellt centrum för ett ”omland” med upp till 100 000 invånare. När vi började vår undersökning år 1969 hade 1 Se härom på s 107det ”omland (stadsdelarna Skärholmen, Vårberg och Sätra), för vilket 110 i kapitel 2.

biblioteket i Skärholmen fungerade som huvudbibliotek, en befolkning på 24 500 personer. Skärholmens bibliotek fungerar i en folkrik och svåröverskådlig bebyggelsemiljö, som har vuxit fram i snabb takt under de senaste åren och som ännu inte hunnit finna sin form, Kirsebergs bibliotek fungerar i en komplicerad, mångfasetterad och traditionsrik förortsmiljö, där man brottas med en mängd besvärliga sociala problem, och Oxhagens bibliotek fungerar i en liten lättöverskådlig förort med namn om sig att vara ett område för skötsamma och väletablerade unga familjer, vilkas största boendeproblem sannolikt är bristen på lokal service. De båda andra undersökningsområdena ligger långt i norr, i en del av Sverige som på ett markant sätt skiljer sig från landets södra del (där de tre övriga undersökningsområdena är belägna) både vad beträffar klimat och naturförhållanden. Huvudbiblioteket i Skellefteå fungerar (tillsammans med en filial i stadens västra del) som bibliotek för en stad med ca 26 600 invånare, dvs för en ungefär lika stor befolkning som biblioteket i Skärholmen, men i en bebyggelsemiljö som har vuxit fram så sakteliga under hundratals år (och inte som Skärholmen under ett hektiskt ritande och byggande under mindre än ett årtionde). Biblioteket i Jörn ligger i ett stationssarnhälle, som har hundra år på nacken och som av allt att döma passerat zenit i sin utveckling. Biblioteket i stationssarnhållet med dess 1 500 invånare fungerar också med hjälp av tre filialbibliotek och fem vandringsbibliotek som knutpunkten för biblioteksverksamheten i ett omland med ca 2 300 invånare (utöver dem som bor i tätorten) utspridda i ett stort antal småsamhällen och byar, av vilka de största har omkring 200 invånare. Det finns också stora skillnader mellan näringslivet i de fem undersökningsområdena. Huvudparten av de förvärvsarbetande i Oxhagen och Skärholmen arbetar på arbetsplatser utanför undersökningsområdet, och detta gäller också, om än i något mindre grad, för de förvärvsarbetande i Kirseberg. I Skellefteå och Jörn är det betydligt fler av de förvärvsarbetande, som har sin arbetsplats inom undersökningsområdet, men även där finns det pendlare till arbetsplatser utanför undersökningsområdena. Arbetslöshet förekommer framför allt i Jörn men även i Skellefteå; särskilt för kvinnor är det svårt att finna arbete i Jörn och Skellefteå. Invånarnas bostadsförhållanden är också mycket olikartade i de fem undersökningsområdena. I Kirseberg och Skärholmen bor huvudparten av invånarna i lägenheter i nyproducerade flerfamiljshus, men det finns i båda områdena en del enfamiljshus; i Kirseberg är det till större delen fråga om äldre så kallade ”gatehus” i en eller två våningar, till större delen byggda under 1800-talet, i Skärholmen är det nybyggda radhus. l Skellefteå bor en stor andel av invånarna i enfamiljshus; huvudparten av dessa är villor och egnahem från 1900-talets första decennier, men de flesta av de nyproducerade bostäderna i staden är lägenheter i flerfamiljshus i stadens ytterområden. Oxhagen skiljer sig ur boendesynpunkt från Kirseberg, Skärholmen och Skellefteå i det avseendet att en mycket stor del (ca hälften) av de nyproducerade bostäderna ligger i villor och radhus. I Jörns församling bor invånarna i glesbygden med få undantag i enfamiljshus av det slag som dominerar bebyggelsen på svensk landsbygd

(bondgårdar, villor) medan en stor del av invånarna i tätorten bor i

flerfamiljshus. I Skärholmen finns det ett mycket stort antal kommersiella servicean-

läggningar i områdets största köpcentrum i Skärholmen och ett mindre

antal sådana i köpcentra i satellitförorterna” Sätra och Vårberg. I

finns det ett antal butiker och i

Kirseberg litet serviceanläggningar

centrum av området och därtill en del närhetsbutiker i andra delar av

området, och i Oxhagen finns det några få butiker och kiosker. Tätorten

»« Jörn är ijämförelse med Oxhagen (som har ungefär lika många invånare

.mms som Jörns församling) väl utrustad med serviceanläggningar. Samtidigt är

det viktigt att notera att oxhagenboma endast har två kilometer till cent-

sta-mm»

rum av Örebro med dess stora utbud av varor och tjänster, medan jörn-

-urwvuww 1t- borna har mer än 60 km till Skellefteå.

l Skellefteå finns i stort sett samma typer av serviceanläggningar som i

røi-iurxwrnzum: delarna av Malmö, Örebro och Stockholm,

de centrala även om antalet av

varje slag och storleken på utbudet är betydligt mindre i Skellefteå än i

mmm.:- de tre större orterna. 1 Genom att gränserna

. för de fem undersökningsområdena inte sammanfaller med områ-

3.4 Jämförelser mellan de fem undersökningsomrádena beträffande be-

den, för vilka data redovifolkningsstrukturen sas i den offentliga statistiken från de årliga De data, som vi samlade in genom intervjuundersökningen i november- befolkningsräkningarna december att beskriva och i tabellerna från 1969, ger oss en möjlighet befolkningsstrukturen folkräkningarna, har vi inom området ur en rad viktiga aspekter, för vilka vi inte har tillgång till inte haft möjlighet att i offentlig statistik* Dessa data belyser också viktiga drag i näringslivets någon nämnvärd utstruktur sträckning använda ofoch bebyggelsemiljön. fentlig statistik för att Dessa uppgifter är baserade på stickprov ur befolkningen i åldern beskriva och jämföra våra 15-69 år, vars storlek är ca 400-500 personer för undersökningsområde- undersökningsområden. I na i Kirseberg, och ca 300 för undersöknings- den mån vi gjort det har Oxhagen och Skärholmen vii regel varit tvungna att områdena i Skellefteå och Jörn. De är alltså inte, som den offentliga själva bearbeta de data statistikens uppgifter om befolkningsförhållandena inom områdena, base- som finns i mantalslängderna för undersökningsrade på uppgifter om samtliga invånare i områdena, utan på ett slumpområdcna. Huvudparten mässigt draget stickprov ur befolkningen. Det betyder att procenttalen i av de typer av data om

de följande tabellerna är ett slags skattningar av de verkliga värdena. invånarna, som vi erhållit storlek kan uttryckas av ett s k genom SCBs intervjuun- Felmarginalens genom angivandet dersökning, registreras konfidensintervall, som anger inom vilka gränser, som ”det sanna proför övrigt inte i mantalscenttalet” för gruppen ifråga är beläget. Ett konfidensintervall anger längder och andra befolkinom vilket intervall som det sanna värdet med viss sannolikhet är ningsregister.

beläget. Ett 95-procents konfidensintervall anger inom vilka gränser som 2 Detta exempel är häm-

det sanna värdet med 95 procents sannolikhet är beläget. Om man finner tat från den tekniska rapport över genomföranatt 25 % av personerna inom en grupp som består av 220 personer (det är det av intervjuundersökungefärligen det antal personer som ingår i gruppen kvinnor från ningen, som Britt-Marie Oxhagen) har en viss egenskap, tex att se på TV ett visst antal timmari Ringmo på SCB utarbetat. l denna redovisas veckan, kan man beräkna konfidensintervallet med hjälp av en välkänd också den formel som formel? Om man finner att konñdensintervallet för 95-procentsnivån använts och de resone-

i detta fall är 5,2, kan man konstatera att det sanna värdet med 95 pro- mang, som beräkningen av konfidensintervall cents sannolikhet ligger inom intervallet 25 % i 5,2 %, dvs inom räjongen - bygger på. Se också ta- 19,8 30,2 %. Konfidensintervallen för de grupper och de procenttal bellen i Bilaga D idenna

som vi kommer att diskutera i detta avsnitt är genomgående mindre än rapport.

i 8,0 % och ofta betydligt lägre?

I vissa sammanhang är det av intresse att fastställa om skillnaden mellan den andel personer inom två av de studerade grupperna, som har en viss egenskap (t ex att titta på TV ett visst antal timmar per vecka), är så stor att den inte kan antas bero på slumpmässiga förhållanden (eftersom det är slumpmässigt dragna stickprov, som vi använder oss av vid jämförelserna mellan de studerade grupperna, är detju möjligt att de funna skillnaderna har uppkommit genom att slumpmässiga faktorer

påverkat sammansättningen av de studerade grupperna). Genom att använda någon form av statistisk signiñkansprövning (t ex ett s k X2-test)

kan man fastställa hur sannolikt det är att den funna skillnaden mellan tvâ grupper beror på slumpmässiga faktorer. Om denna sannolikhet visar sig vara lägre än 5 % (ofta använder man i stället gränsen l %), brukar man säga att skillnaden är statistiskt säkerställd (eller statistiskt signifi-

kant). För grupper på 200 personer är skillnader på 10 % eller däröver mellan två grupper alltid statistiskt signifikanta. Om en eller båda av grupperna är större än 200 personer, minskar den procentskillnad som behövs för att skillnaden skall kunna betraktas som statistiskt signifikant. Om man jämför låga procenttal med varandra, behöver skillnaden inte uppgå till så höga värden som 10% för att den skall vara statistiskt säkerställd. Frågan om en skillnad mellan stickproven från två av undersökningsområdena är så stor att den sannolikt inte beror på är emellertid inte den enda fråga som är av slumpmässiga faktorer, 1 Den läsare, som är betydelse, när man i studier av detta slag jämför befolkningsstrukturen i intresserad av storleken dessa två eller flera områden med varandra. på konfidensintervallet Om man hade tillgång till två för ett visst procentvärde stora stickprov ur de studerade befolkningsgrupperna och jämförde dem för någon av de studerade med varandra, skulle man finna att även mycket små skilhnader mellan grupperna, kan använda är statistiskt sig av den tabell över procentandelar signifikanta. Vad som dock i många sammankonfidensvärden, som hang är viktigare (för den som analyserar data av detta slag från olika återges i Bilaga D. sociala miljöer) än om skillnaden är så stor att den är statistiskt Denna tabell är baserad på antagandet att de signifikant, är om den är så stor att den av personer som har möjlighet att använda stickproven är ”uppleva” de båda miljöerna, verkligen upplevs som en skillnad”. Är det dragna ur mycket stora t ex så stor skillnad mellan procentandelen kvinnor (eller mellan procent- populationer. Tabellandelen över 60 år, eller mellan procentandelen värdena ger goda personer utlänningar, approximationer för eller mellan procentandelen personer som har utbildning utöver grundgrupper ur stickproven skolenivån), att den som flyttar från det ena området till det andra ur Kirsebergs, Skärholkommer att märka eller skillnaden mens och Skellefteås

”uppleva” i sitt dagliga liv? Eller är

befolkning, eftersom skillnaden så stor att den blir ”socialt relevant” i den meningen att den stickproven utgör en påverkar de personer, som planerar för dessa båda områdens framtida liten andel av befolkutveckling? Låt oss ta ytterligare några exempel på olika typer av ”socialt ningen i dessa områden (2 % till 5 %). Värdena relevanta skillnader”: Är en skillnad socialt relevant” i den meningen att för konfidensintervallen den kan tänkas påverka invånarnas beslut att flytta bort från området, att blir något för höga för investera pengar i nya bostäder eller att ta initiativ till en ny industri eller stickproven ur Oxhagens och Jörns befolkning, till bildandet av en ny förening? Utan att kunna belägga det genom några eftersom stickproven studier av problemet anser vi det rimligt att utgå från att skillnader från befolkningen i mellan dessa områden utgör olika bebyggelsemiljöer vad beträffar den procentandel personer, en tämligen stor andel som tillhör en viss befolkningsgrupp (är kvinnor, är över 60 år, är av deras befolkning utlänningar, bor i hyreshus etc), i regel blir ”socialt relevanta” i de olika (12 % resp §0 %).

Tabell 3.4 Antal personer i det dragna stickprovet från de fem undersökningsområdena.

betydelser som vi antytt i resonemanget ovan, först om skillnaderna mätta i procentdifferenser, är betydande. Vi bedömer det som sannolikt att en sådan procentskillnad i de flesta sammanhang upplevs som socialt relevant först när den uppgår till minst 10%. Om vi genomgående endast beaktar skillnader för vilka så är fallet, kan vi konstatera att den för stickprov av den storleksordning, som vi jämför med varandra i denna undersökning, alltid är så stor att skillnaden också är statistiskt säkerställd* Könsfördelningen inom det dragna stickprovet ur befolkningen på de fem orterna framgår av tabell 3.4. Tabell 3.5 visar fördelningen på män och kvinnor för de intervjuade personerna på de fem orterna. Både inom det dragna stickprovet och inom de intervjuade grupperna finns det jämförelsevis många män i Kirseberg och Jörn och jämförelsevis många kvinnor i Oxhagen, Skärholmen och Skellefteå. Mansövervikten är mest markant i Jörn och i Kirseberg, där andelen män är 55 %, medan 1 En intressant aspekt av kvinnoöverskottet är mest markant i Skellefteå, där andelen kvinnor i frågan om när skillnaden

stickprovet uppgår till 55 %. Skillnaderna mellan procentfördelningen i förekomsten av en viss

mellan män och kvinnor i det dragna stickprovet och bland de intervjua- typ av individer mellan två befolkningsgrupper de personerna för var och en av de fem orterna är små; de visar att blir socialt relevant” är

procentandelen icke intervjuade är ungefárligen lika stor bland männen det faktum att mycket

och i alla fem se också tabell 3.3! små procentskillnader

kvinnorna undersökningsområdena,

ibland är synnerligen rele- Även för åldersvariablen har vi_tillgång till uppgifter om fördelningen vanta ur vissa synpunkter. inom det ursprungligen dragna stickprovet. Vi redovisar följaktligen här Om det i en viss social miljö finns en läkare eller ingen läkare, en präst eller ingen präst, Tabell 3.5 Antal intervjuade personer från de fem undersökningsområde- etc uppleves nog som en väsentlig skillnad mellan na. de båda grupperna, trots att skillnaden definitivt Män Kvinnor Totalt inte är så stor att den är

sökning.

Tabell 3.6 Åldersfördelningen i det dragna stickprovet för de fem under-

sökningsområdena. Antal personer idet dragna stickprovet 15-24 år 25-39 år 40-59 år 60-69 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal

Män Kirseberg 48 18,3 74 28,2 110 42,0 30 11,5 262 100,0 Oxhagen 31 13,3 117 50,2 78 33,5 7 3,0 233 100,0 Skärholmen 38 16,9 110 48,9 69 30,7 8 3,6 225 100,0 Skellefteå 21 14,5 52 35,9 57 39,3 15 10,3 145 100,0 Jörn 38 24,4 29 18,6 58 37,2 31 19,9 156 100,0 Totalt_ 176 17,2 382 37,4 372 36,4 91 8,9 1 021 100,0 Kvinnor Kirseberg 46 20,4 65 28,9 79 35,1 35 15,6 225 100,0 Oxhagen 60 21.6 141 50,7 60 21,6 17 6,1 278 100,0 Skärholmen 51 19,9 131 51,2 59 23,0 15 5,9 256 100,0 Skellefteå 31 17,1 61 33,7 53 29,3 36 19,9 181 100,0 Jörn 29 22,0 31 23,5 57 43,2 15 11,4 132 100,0 Totalt 217 20,2 429 40,0 308 28,7 118 11,0 1072 100,0

nedan både åldersfördelningen inom stickprovet och inom den intervjuade gruppen för var och en av de fem orterna. Fördeiningarna redovisas separat för män och kvinnor. I detta avsnitt om befolkningsstrukturen inom de fem orterna kommer vi i fortsättningen genomgående att redovisa de intervjuade gruppernas sammansättning separat för män och kvinnor.

Tabell 3. 7 Åldersfördelningen bland de intervjuade personerna inom de

fem undersökningsomrädena. Antal intervjuade personer 15-24 år 25-39 år 40-59 år 60-69 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 45 20,3 59 26,6 96 43,2 22 9,9 222 100,0 Oxhagen 29 13,0 114 51,1 74 33,2 6 2,7 223 100,0 Skärholmen 35 17,9 94 48,2 60 30,8 6 3,1 195 100,0 Skellefteå 21 15,2 51 37,0 54 39,1 12 8,7 138 100,0 Jörn 38 24,5 29 18,7 57 36,8 31 20,0 155 100,0 Totalt 168 18,0 347 37,2 341 36,5 77 8,3 9.33 100,0 Kvinnor Kirseberg 40 21,9 58 31,7 61 33,3 24 13,1 183 100,0 Oxhagen 58 22,2 137 52,5 51 19,5 13 5,0 259 100,0 Skärholmen 46 20,4 118 52,2 49 21,7 13 5,8 226 100,0 Skellefteå 30 18,0 58 34,7 48 28, 7 31 18,6 167 100,0 Jörn 29 23,0 28 22,2 56 44,4 13 10,3 126 100,0 Totalt 203 21,1 399 33,3 265 27,5 94 10,0 961 100,0

m. Q8_ Q8: 98. od.: od.: od.: od.: 9.8: od.: od.: Q2: oda 0.8: 0.8_ Q8:

vmm mmm vmm 0G mms mmm mmm

:SoH 13:4: mmms wwso 2 _oom 8: S: m_ 2 vm 2 2 om §3 S: E:

m. S. m6 s6 m.: o.m E s.m S. ...m o.m m6 m6 md ?m vm .m

.så

mv mo mmm vom 8 Ios m8. omm än vmm 8a oom :z HE mmm å?

6.m s.m ñm 3 3 s.m o.m o.m 3 3 m.m m.m am m. ma: om: E_

moiow 3.2

mv 60 :S v8 8_ mvm osm m3 svm mom mä m?

mä_ m8: S: m

:UU

um m. a: m.mm m.sm 66_ m.: v6. E: Q2 m.: m.mm m.mm s,mm än o.mm m.mm

mmm sm omm omm

mmlov ovom owmm

Em

mmmm

v3

3:4. nä_ 83 mmmm ommv os_

m:ovm=:omm:_:v_©$uv:=

:ä: 6

um m. o.mm Ymm mám ä? Q6» Q3 mmm 93 .nam må Em mJm E: 98 ñom

:öm mmm osm omm mmm mms

mmlom mmmm mmov omsm mmmv

om. _3: å: S: mom_ :om å: m

ECC_

Hm m. m6 s6 m6 3. S. S. m6 m6 m6 m6 66 s6 m.m m.s m,m

:ogêåømøn

2:2

mm om _S: mmv å.. mvm ä_ m: sms Gm _mm mms E. m2 mom å: _

EOS_

:øâüøm

m. ma_ 12 ma_ ämm Em m.: ämm »sm fm Yvm m.mm m.mm m.om wám EN

:m So vmw o: mms

mmom mmov moms msom

m;

comiñonzomäoujm.

S_ :ä

39:4. :no 5:4. ä: om: smm_ S: m 6

?så asså asså asså asså

mümuasüm RmENQ§ÅñMW mååaa

:mass 8:55_ :mmaxxb :o::_v_ :QESM 5:55_ :o::_v_

:m2 :m2 :m2 :m2 EQ. :m2

Både män och kvinnor hör i betydligt större utsträckning hemma i

åldersgruppen 25-39 år i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga

områdena (ca 50 % mot 20-35 %). De båda äldsta åldersgrupperna är betydligt starkare representerade i de tre andra områdena. Den största andelen män i åldern 60-69 år finner man i Jörn (20% av männen i stickprovet) och därnästi Kirseberg (11 %), medan denna åldersgrupp för kvinnornas del är starkast representerad i Skellefteå (20 %) och därnästi Kirseberg (16 %). l de fem ortsbeskrivningarna ingår tabeller som visar ålders- och könsfördelningarna för hela befolkningen i området (här ingår alltså även personer i åldern 0-14 år och 70 år och äldre). Dessa tabeller är baserade på offentlig statistik (och delvis på sammanställningar av data direkt ur mantalslängderna) och visar köns- och åldersfördelningen vid slutet av år 1969. Tabell 3.8 visar att Oxhagen har en mycket hög andel invånare i åldern 20-39 år och i åldern 0-14 år, vilket är en avspegling av det förhållandet att området i huvudsak bebos av relativt nybildade familjer. En liknande åldersfördelning finns i den andra nya förorten, Skärholmen. Andelen äldre är låg i dessa båda undersökningsområden. Jörn har däremot en stor andel ändre invånare (över 60 år) och få invånare i åldern 20-39 år. Skellefteås och Kirsebergs åldersfördelning, som liknar varandra inbördes, har en mera normal karaktär och liknar mest den för landet i sin helhet. I de följande tabellerna kan vi endast redovisa fördelningen längs de studerade variablerna för de intervjuade personerna (och ej för totalbefolkningen eller stickprovet). Familjeförhållandena för de intervjuade på de fem orterna av följande tabeller, som i tur framgår och ordning

Tabell 3.9 Civilståndsfördelningen bland de intervjuade personerna från de olika undersökningsområdena. Civilstånd för den intervjuade gruppen Gift (sam- Ogif t F rånskild Änkling/ Totalt manboende) änka Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 145 65,3 65 29,3 11 5,0 l 0,5 222 100,0 Oxhagen 196 87,9 25 11,2 1 0,4 1 0,4 223 100,0 Skärholmen 157 80,5 34 17,4 2 1,0 2 1,0 195 100,0 Skellefteå 104 75,4 27 19,6 5 3,6 2 1,4 138 100,0 Jörn 91 58,7 57 36,8 2 1,3 5 3,2 155 100,0 Totalt 693 74,3 208 22,3 21 2,3 11 1,2 933 100,0

Kvinnor Kirseberg 120 65,6 42 23,0 14 7, 7 3,8 183 100,0 Oxhagen 200 76,6 43 16,5 9 3,4 3,4 261 100,0 Skärholmen 171 34 19 8.4 C \O

-I-ÄNKOQ

75,7 15,0 , 226 100,0 Skellefteå 113 67,7 37 22,2 3 1,8 b-n 8,4 167 100,0 Jörn 96 76,2 23 - - 126 18,3 5,6 100,0 Totalt 700 72,7 179 18,6 45 4,7 39 4,0 963 100,0

redovisar de intervjuades civilståndstillhöñghet, hur många hushållsmedlemmar som det finns i det hushåll som de tillhör och hur många barn det finns i dessa hushåll. förorterna Andelen gifta bland männen är markant hög i de båda ”nya (Skärholmen och Oxhagen) och markant låg i den ”gamla” förorten Kirseberg. Andelen gifta är också hög för kvinnor från Oxhagen och Skärholmen. För Jörns del är an felen gifta extremt låg för männens del, medan den för kvinnornas del är ungefär lika hög som för de båda ”nya förorterna. Andelen frånskilda kvinnor är påtagligt högre i de båda storstadsförorterna Skärholmen och Kirseberg, medan andelen frånskilda män är markerat hög endast i Kirseberg (och inte i Skärholmen). Andelen ogifta män är påfallande hög i Jörn och andelen änkor är påfallande hög i Skellefteå. Dessa civilståndsfördelningar stämmer väl överens med vad man har anledning att vänta sig beträffande civilståndsfördelningen i en förslummad ”gammal” förort, i två ”nya” förorter, i en vanlig mindre stad och i en norrländsk utflyttningsförsamling. Antalet hushållsmedlemmar i de hushåll, som de intervjuade personerna i de fem områdena tillhör, framgår av tabell 3.10. Männen i Jörn tillhör i större utsträckning än män i tre av de övriga undersökningsområdena (Kirseberg, Oxhagen och Skellefteå) hushåll med

fem eller fler medlemmar, medan antalet enpersonshushåll för männens

del är markant högt i Kirseberg och för kvinnornas del i Skellefteå.

Sannolikt är den höga siffran för manliga enpersonshushåll i Kirseberg

förknippad med det förhållandet att det i denna stadsdel bor många ensamstående äldre män. På samma sätt torde den höga siffran för

Tabell 3.10 Antal hushållsmedlemmar i de hushåll, till vilka de intervjuade personerna i de fem undersökningsområdena hör. Antal hushållsmedlemmar för den intervjuade gruppen 1 2 3 4 5- Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 36 16,2 57 25,7 65 29,3 41 18,5 23 10,4 222 100,0 Oxhagen 10 4,5 33 14,8 75 33,6 81 36,3 24 10,8 223 100,0 Skärholmen 10 5,1 34 17,4 54 27,7 62 31,8 35 17,9 195 100,0 Skellefteå 11 8,0 36 26,1 35 25,4 41 29,7 15 10,9 138 100,0

mamma»

Jörn 15 9,7 31 20,0 31 20,0 45 29,0 33 21,3 155 100,0 Totalt 82 8,8 191 20,5 260 27,9 270 28,9 130 13,9 933 100,0

.LJAKrFX ,r

_. Kvinnor Kirseberg 19 10,4 46 25,1 59 32,2 39 21,3 20 10,9 183 100,0 Oxhagen 20 7,7 47 18,0 67 25,7 90 34,5 37 14,2 261 100,0 Skärholmen 11 4,9 42 18,6 63 27,9 78 34,5 32 14,2 226 100,0 Skellefteå 29 17,4 48 28,7 34 20,4 44 26,3 12 7,2 167 100,0 Jörn 6 4,8 28 22,2 37 29,4 34 27,0 21 16,7 126 100,0 Totalt 85 8,8 211 21,9 260 27,0 285 29,6 122 12,7 963 100,0

Tabell 3.11 Antal hemmavarande barn i de intervjuade hushåll i de fem personernas undersökningsområdena. Antalet hemmavarande barn under 16 år i de intervjuade personernas hushåll O l 2 3 4- Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Män Kirseberg 59,9 22,1 30 13,5 9 4,1 1 0,5 222 100,0 Oxhagen 70 31,4 78 35,0 59 26,5 9 4,0 7 3,1 223 100,0 Skärholmen 68 34,9 58 29,7 51 26,2 13 6,7 5 2,6 195 100,0

Kvinnor

Totalt 411 42,7 257 26,7 223 23,2 58 6,0 14 15 963 100,0

kvinnliga enpersonshushåll i Skellefteå hänga samman med att det där finns relativt många ensamstående äldre kvinnor. Antalet hemmavarande barn under 16 år i de intervjuade personernas hushåll framgår av tabell 3.11. Barnantalet i de intervjuade personernas hushåll är förhållandevis högt i de ”nya” förorterna Oxhagen och Skärholmen, där vi vet att en mycket stor andel av invånarna är gifta par med ett eller flera barn. Utbildningsnivån hos de intervjuade inom de fyra undersökningsområ-

dena framgår av tabell 3.12.

Utbildningsnivån är högst i Oxhagen, men den är i det närmaste lika hög i den andra av de båda ”nya” förorterna, Skärholmen. Detta gäller för både män och kvinnor. Utbildningsnivån är markant lägst i Jörn både bland män och kvinnor. Utbildningsnivån påverkar både vilken typ av socioekonomisk miljö

(dvs i praktiken bosättningsortens näringslivsstruktur, sysselsättningsmöj-

ligheter etc) och vilken typ av arbete en person har möjlighet att välja (även en person, som stannar kvar i den miljö som han växt upp i, göri en viss mening ett slags va1” när han bestämmer sig för att stanna kvar

där och inte flytta till någon annan miljö). Skillnaderna inäringslivets

struktur och i sysselsättningsmöjligheterna för personer med olika utbildning i de fem undersökningsområdena avspeglas följaktligen i invånarnas

fördelning på olika grenar inom näringslivet och på i hur stor utsträck-

ning de förvärvsarbetar, se tabell 3.13! Tabell 3.12 visar de intervjuades fördelning på olika yrkesgrupper (enligt den kodlista som SCB brukar använda vid sina arbetskraftsundersökningar), i den mån de är yrkesverksamma; tabell 3.13 visar fördel-

Tabell 3.12 De intervjuades utbildning i de fem undersökningsområdena.

De intervjuades utbildning Enbart Folkskola Realsko la, Student- Totalt folkskola, med minst helt ge- examen ej helt ge- ett års nomgången och högre nomgången komplet- grundskola utbildning grundskola terande eller mot- därutöver yrkesut- svarande bildning Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 105 47,3 62 27,9 47 21,2 8 3,6 222 100,0 Oxhagen 53 23,8 45 20,2 75 33,6 50 22,4 223 100,0 Skärholmen 54 27,7 43 22,1 60 30,8 38 19,5 195 100,0 Skellefteå 67 48,6 27 19,6 33 23,9 11 8,0 138 100,0 Jörn 114 73,5 19 12,3 19 12,3 3 1,9 155 100,0 Totalt 393 42,1 196 21,0 234 25,1 110 11,8 933 100,0

Kvinnor Kirseberg 111 60, 7 25 13,7 42 23,0 5 2,7 183 100,0 84 32,2 40 15,3 113 43,3 24 9,2 261 100 0 Oxhagen

Skärholmen 80 35,4 38 16,8 81 35,8 27 11,9 226 100:0

Skellefteå 97 58,1 25 15,0 42 25,1 3 1,8 167 100,0 Jörn 86 68,3 18 14,3 21 16,7 1 0,8 126 100,0 Totalt 458 47,6 146 15,2 299 31,0 60 6,2 963 100,0

ningen av de icke yrkesverksamma pâ delgrupper av typen hemarbetande husmödrar, studerande, pensionärer etc. Andelen män, som sysslar med arbetsuppgifter som kräver speciell naturvetenskaplig, teknisk, samhällsvetenskaplig, humanistisk eller konstnärlig utbildning, är för männens del betydligt högre i Oxhagen och Skärholmen än i de tre andra undersökningsområdena, medan den andel män, som sysslar med tillverkningsarbeten av olika slag, är betydligt Skellefteå och Jörn än i Oxhagen och Skärholmen. I högre i Kirseberg, Jörn finns det en ganska stor grupp män, som ägnar sig åt lantbruksarbete, skogsarbete och gruvarbete; med dessa typer av arbetsuppgifter sysslar endast några få inom de övriga fyra undersökningsområdena. I Oxhagen stor kvinnor med

är en jämförelsevis andel sysselsatta

som kräver speciell naturvetenskaplig, teknisk, samhälls-

arbetsuppgifter,

vetenskaplig, humanistisk eller konstnärlig utbildning, medan motsvarande siffra för Skärholmen är betydligt lägre; båda dessa undersökningsområden har en jämförelsevis hög andel kvinnor som ägnar sig åt kameralt eller kontorstekniskt arbete, men här är andelen betydligt högre för de kvinnor, som bor i Skärholmen, än för dem som bor i Oxhagen. Både i Skellefteå och Jörn finns det i jämförelse med de tre andra undersökningsområdena ganska många hemarbetande husmödrar bland kvinnorna (”hemmafruar”) och i Jörn dessutom ganska många kvinnliga

familjemedlemmar som är medhjälpande” i hushållsarbetet. Se tabell

3.14! Av den framgår det även att det iJörn finns förhållandevis många pensionärer.

n» os.: od.: Q8_ od.: od.: os.: 069 Q8. od.: os.: od.: oda_

:SoH 32.5.

.a

cm. E:

mEEsm .måmåâ ooømäøä “msoâom _wacøa

å.

-matmm 82:a 32.5.

Nä 1%.

-wmE5:u

Ȋnnu

.mcouiêommøäxomuoncø

:F _8=

-Eox

.iomwcmä .måzsä

:oo .E52 033.3

E3 :oo

-fraga

ou

.›EO .umeå 300.3

E05

.wc

93:5

mäñamzowmä

-HEJ .mwoä :oo .äiox Son

.uaoEEoz

å .ä

ouon .GES

E»

.imo es

åov_

aEuoEav_ -xoääa

wa

:oo §2: 089% 3:2.

miâouxü

§

-EEE/x :§5 även 13:a..

mowusbzoäm

3 mä wa

ma. ämm m2 En Q2

å

ämm ...S m2

-EEE -üzox

x

.oñåa

.awzmuxw 535m: -ozioom .mmxøcop 32:4: .Mums

p

.E83 »umeå :Siw

å ä. om mm : m_ 8 å 2

Z Ja: :oo SN ä_

oo

MTM :så :see

802025_ Eâio aoåofmxw wocøzoå kOEtTAvN 909.26. :owâxo aoåoiwxw mocozåm

223m :Nå EE E2

å od.: ødoH odoH pdoH ddoH odoH odoH odoH odoH odoH odoH odoH

:SoH H3= mmm mmm mmH wmH mmm omm mom

mmH mwH Hem SH mmH

HH:

§20

.might

I I

.Scoüom

m. md vd md E. o.” o; md vd od md

:§25 :seem Hâcø.

.møønmzøoøwiøxowuowøs

oxo_

:a m H H H v m H I H H I m

t I

m; m.H ca m.H QH md md od v.m H.H

vaamøåuøw:

.Nm

uwtaünwH

5=»

xnw

v m m m m m H m

HS=

I I mH HH

Som

ou

E05

v.

m.m m.H å m.m H6 H.H m.m 3 m m... o.m

m. WS

annonsen

Hocomuoa

.Hocoâom

:så

H. m m m m o m. m o

om mm mm

ovzwuonuwøiwñom

od ...m än md md m,... 3 m.m m?

om. HdH QHH m.HH

oucwäeamâwñøm

ovøauuuzam

HS= mH Hm HH 3 m: S Hm mH HH mH mH m»

oxo_

oxo_ :oo

I I I I I |

uocoüom

ouânwsøoz

md md vd md

.HöEunHEum

m. ä» H.H å

HwH=

1 I I I I I H m H H o

E2 HH

»Hääoaaamiwiom

äâa

owcåuøaåñmñøm

NvEO

I I I I i I

oHESoaäEoI

Em mdm

wa

må ...ä hä. »dv

wa

bonus: :dä: §31..

I I I I I i

ovHoH

Hm å HH. 2 Hm

omm

mcHcHoHäou

»E5028

muHäPHEoEH

m 0.2 mä ?m m.mw m2 mä wdm m.mm mLmm mdm mdm mdm

movmzHåoEH

.Hocomuo

.mimñøm onøåoøä :så

mH ä mm

om a omH wmH m: H mHH H3 ä_ v: vmH å..

:Sch :Sch

0D

:M

90823_ :...925 _aåoiâm wøcåoxm Szzbcm »spana :oäio :måofwxm wocsuåm

:weak :å: En.. E9.

2 3 0 SOU 1972 2 0

n

cam

b_ m4 å .a .mm S:

.än

oooom .sägs .så

.wcøwfêommäqxomgocøz

:oo

b_ am.

E8 nosa? mmmmv 73:4.

oc

_

wwma

nom man

ämm må ma” 06m m.: nä w.: mdm

b_ Q. ...å m

aoâå mmmmm

ä

E34.

...ovan

m.

:mama:

b_ a» MSM Z 0.3 ma”

soooom mmmmm _mucøx

wwøhoøcmuomsøcogø_

b_ am

:§2: ämm_ _.3=

åa

en u_

._

ââuo

mioüêoxa_ :SoH

55m

aotzâê

:E:

wuonombv_ :owazxo aoåoiwxm mocoåøa wöaoäm :omønxo coåcfmxm moäáoå

:mack Ebb :En SED E9.

es N38 0.03 od.: 0.03 ...SN os.: ...SN os.: od.: ...NS odoN od.: :så N35..

E NN NN NN ê NN NN NN ä NN

SN SN

.

.No n z u s x u

ok. o... mN 5 N.N NN N.N

:NNE Naäaop NS=

N a n N a N. N u u N 1 N

.mcovmanüomwnâcxoøuowiä

u n s u u n

:N å N.N N.N Nd 5 N.N Nä

-Nä

Nocom N05? 18:4»

.Nä N a N u u N u N N u u N

End

1 u u u

u_ .ä NW NN NN mä o; NN å NN

uoooov

ou

N39. ?EAN

N N. N u N u N N N N u u N

www_

Nm u n

NN NN .k 3 2 å NN N.N

u_ § N.: NWN

Nova:

:Nocom NNNNN _NNNJN

N N. N N n N N N N u N mN

:§25

Na 3

...NN N.: N.NN wám NdN GN SN dam 0.3

a_ ex. N.:

uooooN NNNNN N35..

N

mmcuocomuumämâouø_

N. N N N

om NN ä NN wN oN av

NdN

...N

Non

3 EN ?NN ;N QNN N.NN nNN NaN

u_ .N N.:

Sam

182: Nää N85..

N N N N NN mN NN mN NN NN E 8

§0_

ou

N :N

NN ...NN Nam NaN Nä. ...om od.. o...? o.: od.. Nam Nä. Ndm

33:e

NNNNoNNEoxNN_

NSNN

NN NN E NN NN å NN NN NN om NN

NNN

:SoH .Eos

xeNNztcN

:S:

ewmm.

Ehn Ehn

Naaoüi :NNSNNO NSEENNNNN NoNNoNNeNN »_8025 aoäsxo :oåâså Nucåaå

üwñük »MQN F5.. SEN E2

232 S O U l 9 7 2 O_ 0

l tabellredovisningen av de intervjuades hushållsinkomster per år har vi hållit i sär gifta och de icke-gifta (de ogifta, de frånskilda och änkorna/änklingarna). Tabellen för de gifta intervjupersonernas hushållsinkomster visar att dessa är mycket högre i Oxhagen och Skärholmen än i de tre övriga undersökningsområdena. I dessa två undersökningsområden uppgår hushållsinkomsten för cirka hälften av de gifta männen och kvinnorna till minst 40 000 kronor. Motsvarande procentandel för gifta män och kvinnor i Jörn är 12 respektive 15 %. Kirseberg och Skellefteå intar i detta avseende ett mellanläge; i dessa båda undersökningsområden tillhör 20-25 % av de gifta männen och kvinnorna hushåll med en årsinkomst på 40 000 kr och däröver. Hushållsinkomsterna för de icke-gifta intervjupersonerna är betydligt lägre än hushållsinkomsterna för dem som är gifta. Bland de icke-gifta intervjupersonerna är vidare årsinkomsten betydligt lägre bland kvinnorna än bland männen. Skillnaderna i inkomstnivå mellan icke-gifta intervjupersoner från de fem undersökningsområdena följer samma mönster som för de gifta: den är genomsnittligt högst bland dem som bori Oxhagen och Skärholmen och lägst för dem som bor i Jörn. Man finner i denna tabell att de flesta av de ogifta kvinnorna i Jörn har mycket låga inkomster, vilket naturligtvis hänger samman med att det finns en mycket begränsad tillgång på arbetsplatser för kvinnorna i detta undersokningsomrâde. Socialgruppstillhörigheten för de intervjuade har fastställts på grundval av den klassificeringslista för yrkesbeteckningar, som användes vid SCBs bearbetning av valstatistiken år 1952 och som sedan ofta har använts vid sociologiska studier i Sverige. Med hjälp av denna kodlista har de intervjuade hänförts till socialgrupp I, socialgrupp II och socialgrupp III (dessa tre grupper svarar något så när mot de yrkesgrupper som man i dagligt tal ibland brukar kalla för ”arbetarklassen”, ”medelklassen” och ”överklassen”). Klassificeringen i yrkesgrupper bygger i allmänhet på kodlistor, där yrkena är klassificerade med hänsynstagande till den utbildning, den inkomst och den makt som genomsnittligt förknippas med att ha olika yrken (så är också fallet med den här använda kodlistan). Varje intervjuad yrkesverksam person har på det ovan beskrivna sättet hänförts till en av dessa tre socialgrupper. Vi har också genom intervjusvaren haft tillgång till uppgifter om makens/makans yrke för de gifta intervjupersonerna. Med hjälp av denna information har vi hänfört de gifta intervjupersonerna till samma socialgrupp som maken/makan (a) om intervjupersonen inte själv har något förvärvsarbete och (b) om vederbörande därigenom hamnar i en högre socialgrupp än om man vid klassificeringen skulle utgå från hans/hennes eget yrke. De intervjuades fördelning på de tre socialgrupperna i de fem undersökningsområdena framgår av tabell 3.16. En del av de personer för vilka socialgruppstillhörigheten ej kunnat fastställas är sannolikt arbetslösa samt ungdomar iåldern 15-24 år, som fortfarande studerar. Både för männens och kvinnornas del tillhör de intervjuade i Oxhagen och Skärholmen i större utsträckning socialgrupp I och II och i mindre

Tabell 3.16 De intervjuades socialgruppstillhörighet inom de olika undersökningsområdena. De intervjuades socialgruppstillhörighet Totalt l Il III Ej fastställd Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 8 3,6 81 36,5 105 47,3 28 12,6 222 100,0 Oxhagen 40 1 7,9 128 57,4 35 15,7 20 9,0 223 100,0 Skärholmen 26 13,3 102 52,3 50 25,6 17 8,7 195 100,0 Skellefteå 14 10,1 51 37,0 52 37,7 21 15,2 138 100,0 Jörn 3 1,9 45 29,0 66 42,6 41 26,5 155 100,0 Totalt 91 97,5 407 43,6 308 33,0 127 13,6 933 100,0 Kvinnor Kirseberg 2 1,1 90 49,2 63 34,4 28 15,3 183 100,0 Oxhagen 43 16,5 140 53,6 50 19,2 28 10,7 261 100,0 Skärholmen 31 13,7 125 55,3 47 20,8 23 10,2 226 100,0 Skellefteå 9 5,4 69 41,3 53 31,7 36 21,6 167 100,0 Jörn 1 0,8 52 41,3 52 41,3 21 16,7 126 100,0 Totalt 86 8,9 476 49,4 265 27,5 136 14,1 963 100,0

utsträckning socialgrupp III än vad som är fallet i något av de tre övriga undersökningsområdena. I Jörn tillhör endast några få intervjupersoner socialgrupp I. Detta är också fallet i Kirseberg. Särskilt männen i Jörn och Kirseberg tillhöri stor utsträckning socialgrupp III. Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet är mycket markant, se tabell 3.17a! Endast åtta av de sammanlagt 393 män, som endast har folkskoleutbildning, tillhör socialgrupp I, och endast två av de sammanlagt l lO män, som har tagit studentexamen, tillhör socialgrupp lll. Motsvarande siffror för kvinnorna är tre av 458 respektive ingen av 60. Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet är alltså mycket starkt. Detta gäller även för kvinnorna, bland vilka man skulle kunna tänka sig att det fanns ett visst antal, som genom giftermål hamnar i socialgrupp I trots att de enbart har folkskolestudier bakom sig; så kan emellertid inte vara fallet för särskilt många av de intervjuade kvinnorna. Utbildningsnivån bland dem som enligt det använda klassificeringsschemat förts till socialgrupp III varierar avsevärt mellan de fem undersök-

z

ningsområdena, se tabell 3.17b. Procentandelen intervjuade inom socialgrupp lll, som befinner sig på utbildningsnivå 3 och 4, är högst i Oxhagen och Skärholmen och markerat lägre i de tre andra undersökningsområdena; lägst är den i Jörn. När man jämför utbildningsnivån bland dem som tillhör socialgrupp lll inom de fem undersökningsområdena får man i stort sett samma rangordning, som man kommer fram till när man ordnar områdena efter utbildningsnivå för samtliga personer i åldern 15-69 inom undersökningsområdena. Tabellen visar att de intervjuade i Oxhagen och Skärhol-

Tabell 3.1 7a Sambandet mellan utbildning och socialgruppstillhörighet för män och kvinnor ide fem undersökningsområdenaf*

K irseb erg Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gm” 1 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

Grupp ej fastställd 11 5 11 1 28 17 2 8 1 28 Totalt 105 62 47 8 222 111 25 42 5 183

Oxhagen Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gmpp l 2 3 4 Totalt 1 2 3 4 Totalt

Grupp ej fastställd 6 3 9 2 20 12 2 13 l 28 Totalt 53 45 75 50 223 84 40 113 24 261

Skärholmen Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gm”

Grupp ej fastställd 5 2 6 4 17 13 2 7 1 23 Totalt 54 43 60 38 195 80 38 81 27 226

Skellefteå Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gm”

Grupp ei fastställd 10 0 10 1 21 26 2 8 O 36 Totalt 67 27 33 11 138 97 25 42 3 167

Jörn Social- Utbildningsnivå, män Utbildningsnivå, kvinnor gm” 1 2 3 Totalt 2 3 4 Totalt

wn..m:mmmamsau.u-m_.p

Grupp ej fastställd 26 3 11 l 41 12 1 8 0 21 Totalt 114 19 19 3 155 86 18 21 1 126 a De fyra utbildningsnivåer, som särskiljes i denna tabell är desamma som särskiljes i tabell 3.12, dvs Utbildningsnivå 1 = Enbart folkskola eller ej helt genomgången grundskola

:røretuçøms:

Utbildningsnivå 2 = Folkskola med minst ett års kompletterande yrkesutbildning Utbildningsnivå 3 = Realskola, helt genomgången grundskola eller motsvarande ...n-n ;12 Utbildningsnivå 4 = Studentexamen eller högre utbildning. .V J men inte endast har den lägsta andelen personer i socialgrupp IIl (och

.:r_n._a\*u

därmed en högre andel personer i socialgrupp I och ll) utan att de personer från socialgrupp III som bor i dessa undersökningsområden i betydligt större utsträckning har skaffat sig en högre utbildning än de personer från socialgrupp III som bor i de tre andra undersökningsområdena. Förekomsten och omfattningen av verksamheten i olika typer av föreningar och organisationer har redan belysts i ortsbeskrivningarna i kapitel 2. Tabell 3.18 med procentsiffror för andelen medlemmar i olika typer av föreningar och organisationer kompletterar denna bild och ger möjlighet till jämförelser mellan undersökningsområdena beträffande

Tabell 3.1 7b Utbildningsnivå bland personer från socialgrupp III i de fem undersökningsområdena. Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade Totalt antal i socialgrupp IlI i socialgrupp 111 i socialgrupp llI intervjuade i med enbart folk- med yrkesutbild» med realexamen, socialgrupp skolestudier (ut- ning utöver folk- helt genomgång- lll bildningsnivå 1) skola (utbild- en grundskola eller ningsnivå 2) högre utbildning (utbildningsnivå 3 och 4) Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kvinnor

i Skellefteå 36 66,7 11 20,4 7 13,0 54 100,0 Jörn 40 76,9 7 13,5 5 9,6 52 100,0

a.:

Ricoåu

:oswzåmuo

:msn/x w

.Saosaâcmmgo

:oo

.mmmxmzmm .S33 .wcoEo qszâ

:oo

ammåaøuøm

:Piano:

å

min»

äcosmacmmao

:.50

830 :oo .Eau

_

umâmzom nczmEü 28:5_

.Ev

ämâcuäü

HmEEoEoE

å

Små

:osmmämmao

.m

.3050332

Eom 850

_

uNEEuÅUoE

mcovfåemwswüomaowø:

.wäouE ?E38

...w

Eom

850 onüátogs

xøtzom »Esoxü

ou

on å

_

_ovcw

owasøcoä_

ou :oåcoooum »Ecoxüxoam

ä

_owåx

G

G2

m d

SM

8213:3 âmmuwxåv ?Sixtus .wüuzäa 3318:3 Gänga.: Cfnäêuv Gånääav

aoåosaxm woceusa :oåosâxm

18:8

wuonoäü. uomøsxo muonoåz :owmsxo mocâoxm

LSE:

umeå 325.5

:ä: E3 cum..

SOU 1972 :20

förekomsten av formellt medlemskap i föreningar och organisationer i de fem undersökningsområdena. Männen är (med undantag för religiösa samfund och politiska föreningar) oftare medlemmar i olika slag av föreningar och organisationer inom alla de fem undersökningsområdena. Undantagen beståri att kvinnornai Jörn oftare än männen tillhör någon politisk förening, och att kvinnorna i Oxhagen, Skärholmen, Skellefteå och Jörn oftare än männen är medlemmar i religiösa samfund. Skillnaderna är emellertid genomgående små med undantag för fackföreningar och idrottsföreningar. Skillnaderna mellan den procentuella andelen medlemmar inom befolkningen i de fem undersökningsområdena i olika typer av föreningar och organisationer är genomgående ganska små. Värd att notera är den jämförelsevis höga andelen kvinnor i Jörn, som är medlemmari någon politisk organisation, den jämförelsevis höga andelen medlemmar i

idrottsföreningar bland både män och kvinnor i Oxhagen, den jämförel-

sevis höga andelen medlemmar i nykterhetsorganisationer bland både män och kvinnor i Jörn och Skellefteå och den jämförelsevis höga andelen medlemmar i religiösa organisationer i Skellefteå. Siffrorna för medlemskap i religiösa samfund och nykterhetsorganisationer stämmer väl med vad vi genom offentlig statistik känner till om medlemssiffrorna inom de olika orterna. Se s 170-171 ikapite12 om de religiösa förhållandena i Skellefteå, av vilka det framgår att Skellefteå ligger i centrum av ett ”utpräglat religiöst område” och att Jörn också ligger i detta område men nära dess periferi. Den procentuella andelen medlemmar i IOGT/NTO inom de orter inom vilka undersökningsområdena är belägna var följande den 1.1.1970 (enligt uppgifter som ställts till vårt förfogande genom nykterhetsorgani-

sationen IOGT/NTOs centrala medlemsregister i Stockholm):

Procentsiffrorna för det faktiska medlemsantalet inom nykterhetsorganisationer ger samma rangordning mellan undersökningsområdena som

procentsiffrorna för intervjuundersökningen (Jörn högst, Malmö lägst).

Att de faktiska procentsiffrorna ligger på en något lägre nivå än intervjuundersökningens siffror kan hänga samman med att intervjuundersökningen endast gäller personer upp till 69 års ålder, medan procentandelen

Ort Antal med lem- Antal invånare Procentuell mar (som fyllt inom kommunen andel av in- 13 år) ilOGT/ den 31.12.1969 vånare i ål- NTO den 31.12. över 15 år dern 15 år och

(inklusive Solna och Sund bybcrgs kommuner) Skellefteå kommun 446 20 405 2,2 % Jörns församling 150 2 958 5,1%

Tabell 3.19 Föreningsaktivitet bland de intervjuade från de olika undersökningsområdena.

lndex för föreningsaktivitet (1 poäng för medlemskap i minst en förening av viss typ. 3 poäng för styrelseuppdrag i förening av viss typ) 0 poäng 1 poäng 2-3 poäng 4- poäng Totalt

Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män Kirseberg 25 11,2 103 46,4 70 31,5 24 10,8 222 100,0 Oxhagen 20 9,0 60 26,9 102 45,7 41 18,4 223 100,0 Skärholmen 35 17,9 62 31,8 73 37,4 25 12,8 195 100,0 Skellefteå 13 9,4 55 39,9 41 29,7 29 21,0 138 100,0 Jörn 25 16,1 54 34,8 54 34,8 22 14,2 155 100,0 Totalt 118 12,6 334 35,8 340 36,4 141 15,1 933 100,0

Kvinnor Kirseberg 82 44,8 69 37,7 28 15,3 4 2,2 183 100,0 Oxhagen 94 36,0 87 33,3 66 25,3 14 5,4 261 100,0 Skärholmen 108 47,8 78 34,5 35 15,5 5 2,2 226 100,0 Skellefteå 73 43,7 61 36,5 29 17,4 4 2,4 167 100,0 Jörn 54 43,9 42 33,2 24 19,0 6 4,8 126 100,0 Totalt 411 42,7 337 35,0 182 18,9 33 3,4 963 100,0

för IOGT/NTOs medlemssiffror avser alla medlemmar och personer från

16 år och uppåt men också med att det finns en rad nykterhetsorganisationer utöver IOGT/NTO. Denna organisation hade år 1969 totalt ca 110 000 medlemmar, medan övriga nykterhetsorganisationer (Verdandi, Sveriges Blåbandsförbund, SSUH, Vita bandet och en rad andra mindre organisationer) hade ca 65 000 medlemmar; därtill kom ca 114000 medlemmar i Motorförarnas Helnykterhetsförbund, som i stor utsträcktill de redan nämnda ning också är anslutna nykterhetsorganisationerna. 1 Enligt uppgifter från Procentandelen anslutna till IOGT/NTO för landets befolkning i sin hel- ledarna för nykterhetsföreningarna i Jörn hade

het är omkring 1,5 % (av personer i åldern 15 år och däröver).1

de omkring den 1 januari Tabell 3.19 är baserad på ett enkelt index för föreningsaktivitet i vilket 1970 följande antal medlemskap i en förening ger 1 poäng och styrelseuppdrag ger 3 poäng. aktiva medlemmar: ca relationer” 10 i IOGT, ca 10 i Blå- Detta grova mått på förekomsten av formella till föreningbandsföreningen, ca 25 i ar tyder på att föreningsaktiviteten är högst i Oxhagen och lägst i Järnvägsmännens helnyk- Kirseberg bland både män och kvinnor, men att skillnaderna mellan terhetsförening och ca bortsett från 190 i Motorförarnas undersökningsområdena, de höga siffrorna för Oxhagen, helnykterhetsförbund; inte särskilt stora. Männen är mera föreningsaktiva än kvinnorna. därtill finns det uppenl tre av undersökningsområdena (Kirseberg, Oxhagen och Skärholmen) barligen ca 140 ”passiva” till medlemmar i IOGT finns det en ganska stor minoritet icke-svenskar, som har invandrat (jämför centralorganisa- Sverige och som inte har svenska till modersmål. Deras procentandel av tionens uppgift om att befolkningen framgår av tabell 3.20. lOGT/NTO har ca 150 medlemmar i Jörn). Det Den högsta andelen intervjuade personer, som inte hade svenska till totala antalet ”aktiva modersmål, fanns i Kirseberg (där mer än hälften av dessa sammanlagt 34 och passiva” medlempersoner hade serbokroatiska, portugisiska eller andra syd- och mellan- mar i nykterhetsorganisationer uppgår alltså till ca europeiska språk till sitt modersmål). Även i Oxhagen och Skärholmen 375, vilket motsvarar ca fanns det en relativt stor andel intervjupersoner, som inte hade svenska 13 % av befolkningen till modersmål. I Skellefteå fanns det endast tre personer bland de över 15 år.

Tabell 3.20 Antal personer, som inte har svenska som modersmål bland de intervjuade från de olika undersökningsomrádena.

Antal personer med annat modersmål än svenska Danska Norska Finska Engels- Tyska Annat Det totala ka språk antalet intervjupersoner som talar något annat modersmål än svenska Antal %

Män 4 - l - 4 12 21 Kirseberg 9,5 (antal=222) - l 3 - 6 5 15 Oxhagen 6,7 (antal=223) Skärholmen 2 - 3 1 2 6 14 7,2 (antal=195) Skellefteå - 1 - 1 - - 2 1,4 (antal=l 38) Jörn - - - - - - - - (antal=155) Totalt 6 2 7 2 12 23 52 5,6 (antal=933)

Kvinnor 3 - 2 - 2 6 13 7,1 Kirseberg (antal=183) Oxhagen 2 2 4 - 3 2 13 5,0 (antal=261) Skärholmen - 3 2 l 2 5 13 5,8 (antal=226) Skellefteå - - 1 - - - l 0,6 (antal=l67) Jörn - - - - - - - - (antal=l26) Totalt 5 5 9 l 7 13 40 4,0 (antal=966)

intervjuade som inte hade svenska till modersmål och i Jörn fanns det inte en enda sådan person. De fem undersökningsorterna skiljer sig mycket starkt från varandra vad beträffar bostadsbebyggelsens framväxt och utformning. Oxhagen och Skärholmen är två typiska exempel på planerade förorter”, som byggts på tidigare obebyggd mark i utkanten av Örebros och Stockholms tidigare bebyggda områden. Bostadshusen (och övrig bebyggelse) i Skärholmen (inklusive Sätra och Vårberg) har samtliga tillkommit efter år 1964 med början i Sätra och med successiv igångsâttning av byggnadsarbetet i Skärholmen år 1965 och i Vårberg år 1967. Utbyggnaden av detta förortsområde är ännu inte helt avslutad. Bebyggelsen i Oxhagen har i sin helhet tillkommit under åren 1963-1967 med undantag av ett mindre villaområde söder om den stora bilvägen genom området; detta villaområ-

de (Älvsätra) byggdes huvudsakligen för några decennier sedan.

Stadsdelen Kirseberg, tätorten Skellefteå och tätorten Jörn med omkringliggande byar inom Jörns församling är områden, som varit bebyggda under hundratals år. De första kartorna över Kirseberg visar att det funnits bostadsbebyggelse där sedan slutet av 1600-talet. Skellefteå började växa upp som handelsort under 1300-talet och Jörns församling började befolkas under l600-talet. Bostäderna idessa tre undersökningsområden har byggts successivt under lång tid och är av en mycket mer varierande art än bostäderna i Oxhagen och Skärholmen. Tabell 3.21 visar i vilka typer av bostäder som de intervjuade personerna från de fem undersökningsområdena var bosatta i vid intervjutillfállet l Skärholmen bor i det närmaste 90 % av de intervjuade i en vanlig lägenhet” bestående av ett kök (i en del fall av en kokvrå) och ett varierande antal rum. I Oxhagen bor ca hälften av de intervjuade i en sådan lägenhet, medan den andra hälften av invånarna bor i friliggande villor, parhus eller kedjehus. Endast omkring en tiondel av de intervjuade i Skärholmen bor i någon form av ”enfamiljshus”. Fördelningen av de intervjuade på bostadstyper i Kirseberg och Skellefteå påminner något om varandra. De båda områdena liknar varandra i det avseendet att det i dem båda finns områden med en

blandning av ”gammal och ny stadsbebyggelse. Lägenheter med kök

Tabell 3.21 De intervjuades bostadsförhållanden inom de fem undersökningsområdena. De intervjuades typ av bostad vid intervjutillfallet Totalt Enfamiljs- Radhus Lägen- Lägen- Annan hus (inkl. (även het med het med form mangård s- kedje- kök kokvrå av bobyggnad hus och stad tillhöran- parhus) (inkl. de jord- inneboenbruksfas- de i antighet i nans bo- Jörn och stad) skgatehusiKirseberg) Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal %

Män

Kvinnor

eller kokvrå dominerar men mest i i flerfamiljshus på bägge hållen, Kirseberg, där bostäder av denna typ är ca 90 % mot ca

procentandelen

70 % för Skellefteå. De övriga intervjupersonerna på dessa båda platser bor i någon form av ”enfamiljshus. I Jörn bor mer än fyra femtedelar av de intervjuade i friliggande

enfamiljsfastigheter; en del av dessa är mangårdsbyggnader på jordbruksmed kök eller kokvrå inne i fastigheter. De övriga bor i lägenheter

tätorten Jörn. Det är inte bara bostadsbebyggelsen som sätter sin prägel på den yttre miljön i de fem undersökningsområdena. I Kirseberg, Skellefteå och Jörn finns mitt ett antal industrier och mindre inne i bostadsbebyggelsen som skänker och liv åt miljön. Skärholmen och arbetsplatser, omväxling är mycket mera renodlade bostadsområden, med den enfor- Oxhagen

mighet i miljöupplevelser som detta nödvändigtvis för med sig. Det

ensartade i upplevelsen av miljön förstärks av att alla bostäder har byggts under en mycket begränsad tidsperiod. Den variation i miljön som ändå existerar är huvudsakligen den som de olika serviceanläggningarna skänker. I det avseendet är också de ”gamla” miljöerna (Kirseberg, Skellefteå än de två nya förorterna; minst och Jörn) mera omväxlande av det sina invånare, men också i omväxling slaget bjuder Oxhagen Skärholmen är monoton, så snart man kommer

bebyggelsemiljön mycket

bort från den omedelbara närheten till områdets tre köpcentra i Sätra,

Skärholmen och Vårberg. Ortsbeskrivningarna i kapitel 2 ger en detaljerad bild av det serviceutbud som förekommer i de fem undersökningsområdena, både på den kommersiella sektorn och när det gäller offentliga

tjänster.

Här skall vi endast i tabellform ge en jämförande bild av det bokutbud

som förekommer inom de fem undersökningsområdena, dels genom inom bokhandeln och andra försäljningsställen, dels bokförsäljning 1 A- och B-bokhandlarc genom biblioteken. var fram till l april 1970 I Skellefteå fanns det under år 1969 två A-bokhandlare, iskärholmen en kommissionärcr för A-bokhandlare och i Jörn en B-bokhandel, B-bokhandeln i Jörn utgjorde Svenska Bokförläggareen ”avdelning” av ortens färghandel och upphörde under år 1971 att sälja föreningens medlemmar, med ensamrätt till en böcker. I Kirseberg och Oxhagen fanns det inte (och finns inte heller nu) betydande del av landets någon b0khandel.1 bokförsäljning. A-bok- Däremot har invånarna i Kirseberg och Oxhagen möjlighet att köpa handlarna - cirka 300 till av Malmö antalet - hade skyldighet r böcker hos A-bokhandlare i de centrala delarna och Örebro;i att motta alla utgivna det avseendet är jörnborna betydligt sämre lottade eftersom närmaste titlar medan B-bokhand- A-bokhandel är belägen i Skellefteå. larna - något fler än 200g - ilager hade ett mer I samtliga fem undersökningsområden kan man vidare köpa böcker i fl begränsat sortiment. ä som AB ett antal affärer och kiosker som säljer böcker ur det sortiment 2 AB Pressbyrån fungerar distribuerar? I de stora varuhus som finns i Skärholmen och Pressbyrån som grossist för nännare Skellefteå kan man också köpa en del billighetsböcker som distribueras 14 000 försäljningsstälför böcker i de fem len, därav ca 1 200 egna. direkt från förlagen. Antalet försäljningsställen Boksortimentet är väsent- _ hur undersökningsområdena framgår av tabell 3.22, som också redovisar ligt mindre och till störs-

för på dessa försäljningsställen (i den ta delen av helt annat slag

mycket pengar som det säljs böcker än det bokhandeln håller. än A-bokhandlare och B-bokhandlare mån som andra försäljningsställen Kravet på de enskilda säljer böcker som de får direkt från förlagen kommer dessa pengar boktitlamas omsättningsinte med i dessa takt är större. «

emellertid försäljningssiffror).

. =›.-

.881244-

-a

-00

005.000 0000.0

-00000000000050

000000 Eo:0

0500000000000 E3 0000

02000000000000000000 .E00w:0:000.0000000:

0000 30 S0 50m 03 000m 000

000 -

0000000005:

2 m0 NN

0:0E0000w

0m0 80 :m

0000:40 000mm E000 0020:0000 00E 000000 GE0E 000000. 000

.000

:000

0000:005 000.0 00.0 2.0

-00

-:0

000 GE0E

.E0mm:000000m0000::

00.0 00,0

000000000E000000

.mmiFzwäâ

-mma000000e000o00s0a0

E00

0:0E000om

00E ms 5:0. 00m 00.0 0.00 000

00000000 000::

0000:05

000 0

.0000

mm 00

m2 000 00m

0000:00 000mm E0: :0000000 0000.00 0000.00 0000000 0000000 :SOF

0a 0000 me. S.

000::

.:0

0000.00 000:?

0000:05

000000 000.000

0000 E0050

-E8m:0:000m000::

?Eo:0

0E00W0Eomw000:000m0000::

.0000000000000000050000

E00

0000000E000000

000 000 00m 000

000:: 000000

000 m0 0.0

R0. 0.2. omm

0000:4. 00000000 0000 . Eo:0 0000.00 0000000 0:0 m0000m 0030.0. m:

E00

000000000:

0:0E0000m

:E8000

Eo:0

0000M0E0mw000:

3000000005:

0202 00E 0:000 Eo:0 000::

?000200000000000 0000

.00020050

000000000000090 0000000E0mm:0:

- 00.

0000000. Eo:0 000::

00000000mmw0000000000000000m

0550.05 0000:0020 0000:0020

00w0E0m 0000000000800

000m

0000:030

00m»

00.0.0002 000000000

00mm

000000 0000:0050 0000.2

0000:0050

0000.2.: 009.200.” 0000000050000 0000.2.:

020 0.0.0.0

www

:00

000 .0 .0 0 000

m m m

00m

000 000m

000 03 m00

000030 000030000 0050000000 0000000005 000500

0: :00 m0 :00 0. :00 E.. :00 om m :00 m :00

000000.

D

SOU 1972 :20

må_

-E

_S= :wioa vän?

3._ å 3 md m6

-wøüä

:m

.Bacon

små mom

m2 o? må :s ;w

_3=

__ â o...

.GUCS mom_

S. ä I»

ou m:

-än

.Eaâzon

S308

m:

Såå _mcom i vlm _ 3:a: m m m l

in: .aox

.mioäox

woäxeann_

ámäcamø: aåmsêuo.

:oo :oo _om_ nu ä. 3 I m.” I I m m

_u_›

uäwäca

._§_

-Soznzn

:oo

.zmäcumvc

.ä

_stå_ .sida

_om_ am _

_uUGS

av m | v I I

-sån

.eimssams

..

5._

.

maovüåowwiøxoâouø:

_3= au_8›

_m om hm m_ i. ä. mm ,

:WE

T

.

.

_ ..

-även

un_

-uxouuoucox

:u

uoxoaozøw_

_ .

S»_ow

_.35_

mm

»En

oc_

E0_

S_ l | S:

. OO . _ .

_

a.: .S\

_o__=ä$:o

-mxouozñmp

om

mmm

.

com

milen

Sw

5:88_

så i: _m_

13:...

_

?än

m=ou_o_o__n_nv__on_

sxsozpw_

vmm v3. m: m3 Sm mmm 00mm

13:4.

m m v

mm mm mm 2

“E555

_ _ _ _

-ou_$:.__o5o«m

-_85

masoäuzmm oseoemmå

_nå_

:oåoiåm

...Ho=n_nn=›=m

EE EE _EF_ _EF_ _BF_

.eoâzømumum .oszanmusm .ouozenmuuå -o.o=n_n:a.m .Bozpwañzzm -ozxszgmuma

_

:mxcofwam

C

geozem E2332 mähsüa..

“oss

?...355

38_ 38_ 38_ 33_ 33._ S8_

:mans

nu_ _ou_

244 S O U l 9 7 2 O.. 0

300 00:3 00:a»

-E

30:00 5.20.00 000 000:? 00.0

E00

0200:0

:000

.gasa

2: 02

:v0 :adam

0 0.0.0.:

00050 å 0000:: 33

.002.2.0m|02.0.00

.0_00o=n_0=o0_m

.§0

:amvtño 00:0:

20:00

:000200:

.00v:m000n0_on

.Zac

0000005000000?

0000:00_

0000::

00:02.30: 0050000000.

:oo 20:

0:

:oo

_03 o: :oo

0:0.:

in: E00_

00:02.00 0000:020:

0_00o=n_n00000m

00.__§.s§0 0000003027009

:oo

:3:

00:00:00

._01

.0000m0Eo0m:_:0_0000u:=

0800:0

A02...?

.00000

.3000000550000

.505002000000

0003:0

00a

:m:

00:2 000: se?

02:8:

Små

:...000 å:

0000:000

000.003 0002:0

-§80

00:0:0o0_

NE

.§o_:o:_o0_

3000.00:

E0

0000::

_ m:

.så mäzow mi:

s_

:oo

50:00:

_000500002_ 000000029:

.=000000.03.0a0:o\

.onmñmdm

0:0

00:03

.30000502

:S00 00020

0:200 _0283_

:000

_S: ooo

:000

0:05

00.0 om

0000:050

a:0o0t_mmw:_:mzs

0 m0

0200:0

:oo

...se

0000002002070:

0m

00.02 E8

0.30 005m 000.00 00mm»

005%

:åoxmmbmm

.så

m 0

00:3

:oo

000% 8000

m?

0 0

e_

0000:002:

0:0.

_ -EE

5000:0

:000::m:0=«

Em

0%

20:8 :En

0:03:00

:c

EE

0000.2.: :00_00o:n_m 000700235

-0200352020

:0v.00n:w

0=:

_

:E0033: 0000002200 äiäååm_

m8

0020:20

800_ :Ga 800m_

0200:5 0000:04

_00_ 0

åxå 55. 0 0005 08 n 0 00 0

I Kirseberg finns det ett modernt ñlialbibliotek till stadsbiblioteket i Malmö, som ligger ganska centralt inom undersökningsområdet. Det finns också en del specialbibliotek och boklådor på olika institutioner inom området, som delvis skötes av Kirsebergsbibliotekets personal och delvis av särskild personal på de olika institutionerna. I Oxhagen finns det också en filial till ortens huvudbibliotek, som även det ligger tämligen centralt inom undersökningsområdet. Skärholmen har ett stort filialbibliotek i Skärholmen och två mindre filialbibliotek i Sätra och Vårberg, som drives i samarbete med skolbiblioteket i någon av stadsdelens skolor. I Skellefteå finns det ett huvudbibliotek i stadens centrala del (inrymt i en byggnad från 1950-talet där de fackliga organisationerna i staden disponerar en del rum) och ett filialbibliotek i försarnlingshemmet i stadens västra del, vilket tidigare varit huvudbibliotek i Skellefteå kommun. Detta bibliotek disponerar betydligt mindre och inte särskilt ändamålsen-

liga lokaler, men bibliotekspersonalen där har hand om i det närmaste

lika många böcker som huvudbiblioteket. I Jörn finns det ett ganska nybyggt bibliotek på andra våningen i en byggnad i närheten av samhällets busstation, och därtill ute i bygden tre mindre filialer och några vandringsbibliotek som skickas ut från ñlialen. Storleken på

lokalerna i m2 och antalet öppethållningstimmar per vecka framgår av

tabell 3.23. Skolbiblioteken bedriver inom samtliga undersökningsområden en ganska omfattande verksamhet, vars utformning varierar rätt mycket från område till område. Se härom i ortsbeskrivningarna i kapitel 2.

3.5 En sammanfattande jämförelse av de fem undersökningsområdena

sociala struktur Vi skall nu avslutningsvis göra ett försök att överskådligt sammanfatta vad vi vet om skillnaderna mellan de fem undersökningsområdena och därvid använda oss av den indelning på fem huvudgrupper av strukturfaktorer som vi introducerat tidigare i detta kapitel: A Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar natur- och klimatförhâllanden, kommunikationer och bebyggelsemiljö. B Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar näringslivets struktur, tillgången till arbete och kommersiell service. - C Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar befolkningsstrukturen (könsfördelning, åldersfördelning, utbildningsnivå, etc).

:si-_er-...vm-z.

D Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av ”naturgivna” och av människor ”uppbyggda” betingelser för . fritidsaktivitet. E Skillnader mellan undersökningsområdena vad beträffar förekomsten av speciella värderingar och normer (religiösa, politiska, etc). Denna sammanfattning presenteras i tabellform i tabell 3.24.

Vi skall sedan i kapitel 4 först ställa och försöka besvara den generella frågan om befolkningens fritidsliv i de fem undersökningsområdena gestaltar sig på olika sätt, för att sedan, i den mån så visar sig vara fallet,

»way ..

2;.

försöka ta reda på om de funna skillnaderna kan förknippas med de skillnader mellan de fem undersökningsområdena och dess befolkning som för i detta I 5 skall vi sedan på

vi redogjort kapitel. kapitel

motsvarande sätt se på befolkningens läs- och bokvanor och försöka fastställa om eventuella skillnader är förknippade med dessa skillnader mellan undersökningsområdena och deras befolkning.

:oo A30

.ä 3::

.auto

v? _ m: :m:

.öga

_

:ämm:

:vässa:

SE?

42:3

måøzwøa

:on

äEvouEom

.auESEEOx

uüäowma

chou

Hamêouå.:

mås:

:ax :on

.posmøâmøxånpåg

25m

anwsâmmixäum nåmmåümøawämê

_

:omzxmmuzäm

:En

:oo ä

:omåäzomon

:oo

uâämmäuwm

20:a s.:

§55

aMEES

Så

?m4 .mama §5. 3:0: 388:» :oro

EMD.. :å: :oo ao ou å!

.vsånoowâom

:m

.øE :on

.om

28_

:nu :omâ

:RE:

å

;v.53

5:152

BE?

_

»så

mumgmâunå:

va:

:E030:

nå...

0:5:

:on

:E030:

:ax E» 22m

ä;

?Eaäoc

A30

:owzxamuøäm

:oo :oo :U o.:

§2?

woceaxm :omâñzom

v2:

.Hsizhwmwiâzømon

mocäoxm

?Säg

_ 8

...w

HNEFQU som: .M93 Janus:

MÃA Eom m0 S: m? :nu _

208m

-on

asså 40:5: å :om:

mzsmwzênwuoa

a. _

:E å»

v3:

.:mm:_:m:

:ca

.oaeoeâ .E358 HÃQUCOU

å:

v50_

:§88

_

coaagaxw

noe

:soåooam 5.255 oäovinuâ :mååånga

2:

:SED ago: mån m.?u_ou_ :En:

:AZ: .Ö ä:

:oåws

.§85 0530

:cow

-E8 :om:

-§83

.msaøaazøaa

_

8:0

2:5

:Z

:sauna

:on

_2380_

msñmzêmuñw

ä

:gotümgêêox

åt_ A30

:ou

.E88

_

8:_

:s

:om:_:u=ou

8:: _

:omøsxo ?gå S50.: ansv.:

mm:owm::omm:_:a©2ou:=

›Z: :RED Emz .EE .Ö ä: :om

.E9550

-en

:nä:

:U

30::

ä

:gséom:

_

åøaaâs:

.näozuxêzEêox

uo=o

2:88

:on

men:

HÅDUEOU

än.

E0.: _

:owzxamvzå:

:oo

:z

:omiåzom

3::

9028:5_

2:

EEEANO:

o:

0532 ...så åz som NU :o: faxa_

:§2:

§0

-xmmuoø:s

:§33

.ammmäon

:Maxima

:uvnnâäfnuäEzx

§25.

:owmåim

:oesuxowmxnon

2.:

»Bâexux

:utövas:

m-.GOCOUNÅGBEEOM

å.

53-05

UN

.§53

xNEGCQRNRRESOvN

_

»NM

NCOUmuEOmMCMG ?mbhtwâuwmknwm

uOUdGZMMW

S00

Sås.

toa

uswåwmmâwm aåmvmâom

:weak .HOHHCOE :nä: 83553 :ESK xmumzwb

:o

. .se O nu.:

248 S 0 U 1 9 7 2 O.. 0

å

-org

xånvuon

å:

.Zoâcwau

.S95

ä

mamman

uamcmumon ouøanåon

mâä:

:oo

mås

.oiäavi

.man

.mmoxm

uosmâåoøä uamamamom vmmawmmum

mm

ovan.. 032m .oxoxå må» .coäøä

E :oo

-PAS

-aim

33m

:Sve:

§50

m _

:oo ma:

wummzü mcmmz:

mn

:nunnan

ä?

aorzmsoi

com

mamwzc

umwcEwmmEmooä

ouaåoi?

00m

coE

wcêämâømmä

w

mocåoxm .E93 _Moan_ aoxüäå uoxüåå

E Sv_ v00

:omm: mcwwzc

-Sw

øuäøä

wmmcmumøn

mwcmE mamma» mammzz

.s

mm

vwuoiâ,

uoumuEo

2:5 nom

mcwwzs

vom

Uum:_:mwma=uoo_›

mxmcum

.Eöaxooum

:uêaosuwxm

amma

_3255_ “S832 mxmzmo

v; v00 _ :oo E05

_ ä

...E80

-oowaom

camcnuwon

m..

vwmcümon

._0393 :§92:

mm

E05

mamma.

uww=_=www_:m

.amma

ä

:ommaxo 80 ha.: .G520 :oänä umxuåå mama.: .oxåå mcwmz:

E »uu

»mä :om ÖEFE

35e

_

å :o

uocossåmivam

EoE

wcwmi. uâä:

m..

:nunnan

:oo

mamma.

man

wøwwå»

å

maonuêv_ äumaêo camøwawom _äêümøm

E »v53 :så E6 .E59 8?

.xoâuucs

..

-måmmcims .üäåüäwâa :maassä

:U

:mo

..

NNNäKwSSOR

:§08 mama.: Nonmêâ SNYSQ

_

.sägas

å

St..

xåmqmaxmäwhwax?

:oo

.mwwâmo

å

Suonmznøêmuonum

E05 50:..

.nu a.:

acoøwaêomwå:

uovwcäxm

xmmöwzaxä

Såsäm :mgwaåa: mmwwmä 3:28 wssä: 9:38

,m :SE

:ME ...nu

:Se:

L050:

0:a:w›:_

m.:

-..oåa .E2

-3_..0:s .03_0E

._0:_t.:m._

Ewa S.. s..

mmEm.: små.: si.: :§30 nmcm.:

mw::m.:

.m

05558._

0:0_

3:93:

:oo :oo

55:08:02.3

95:55_

o..

55:.

EEE0G0E

:f:

3:502:

3:550:

mzåmEoxi

:E: v05 H30.:

.05 wmå.:

små.:

:›0m_0.5:.:m_. mäonänmEm.. :›0m_0..EEm_. 0::30::um5m› w_›0m_0..omEmn

emo..

_0.0::m3_=::

ärm E8

:mås: 3:020: mm_o3_$__c.: 8:535 0:5§m=_= .0..m:oå:0m 00:30: ...E25

E.: GOMWZ mmåüz 0:0_ :E: E0: 318m :0E ._00 m?? 35:: mm_

502m .åEoxi

mmcmE 35:5_ amñm.: .3_.0_:.

...ud

m:

_amåwê :mås:

.3:..0>©

:m 3.: to.:

m_0m_0..on_.:wn 0_.E0o:.:mm:0 m_0m_05.:Ew_. 2023?.: m_›3_0.md.:wm

cv s:

mocåsa 35:5_ 0335:0.. 0..m:m›.:

:omm

mååo :0.o mmcmå

Z ma:

Eom

:m

.mxBEäEm

52:38.

L.:

6:8:

0.2.3.5.:

Eno §5 små.: 5:55_ mmcmê mmcw.: 0.022: :mås:

ä

u0.:

?än

.m .än

;swøaiêua

:oo En: 202

...E26

så:

:0E

:mås:

00.:

v05 :mo:

Jm:m§å:0.05

_

2:2

S0:

:0E_o:.w3_w

:E: :oo

:o:.:5_ ..0_.:E_d Sámi: A809.: WÃCuwEOM

:owmz ams.: .to 3:0 55:: 3:0 amzmå :E: mi: ..0›w..v_ :oo

:M Eom

:0

33:33.

.E

6:8:

055592_

.mäáöuzå

:no 5:55_ mmEmE :mås:

mms.: amEM.: 80:.:

.G

:MGWE

v05

:En:

me:

.m

Sn

.›:a..å::.::a

ämm:

:oo

3:505

E2.:

:ä:

.V08

:mås:

UOS

_00.: 0.09.

Jm:mm3å:0:05

_

2:8

:åvzoäwuewm mäoâuüøwêmn w_0w_0..m.:.:m_. wsumaâem.

cm.: E0: :oo

:§25 :omwz 55:5_ .mums .S585 55:. 5:0 :minä 0..u:m›:_ A309.: mzåmêov_

:oo å: :0.: mi: åäö_ :oo

:m

.åEoxi

:wE cv

wmEmE små.: mmå.: .3_.0›::

:m:

.05 Em.:

3.55.

m:

:wåd:

:mE

wmEmE

3:505

v05 00::

mäozoupuEmn :›0m_0::.:w.. 0::0o:.:am:0 :›0m_0.6..Emm :›0m_0.5._Emn

2:0

Bmñämmi:

H0:

E0325_ :omwZ aåzno mmimå :_0355: Reima:

0:0_ ma:

..

.3_å..0::=

§§§l,â7i..r!.e

:mbmuä:

:w__0.: 20553.:

E; ..

._

:0.=3_=Smmm:_:3__o..0: mxwåmuxnxøänüxx

aconnmêommi: :wroâamgmz:

:0:w:_:3_m

n=um..åowø=mk mäåuøâwñmk

...se

:åuzâråä m...:å_..åb WANRNWSOREN

.U 2.3.9

250 SOU [972 :20

:oo .E

:§92: 0.ä:m›5 50:50:

i:

.åzmc

00:95.25: 5150:: ...0030052

nä?

E05

33:03

öøwaEo

0n:0.5:=: .nwszmzes 0äa_0:0E0

...c

:t

0035M50:

_0:w:E00m:_:0_3u0:::

J: _

aäâ0w0Eo

_mEmöuoE

ä:

80 :0

m50205wEmH 5›3_0.5L«Emn .0::0_3E:.w_

ä.

20:35

mmåwäñom 0020:503

E.

30:

0:05.35 00032 :SQEFBE 33:50:* 50:00 03:_ Sim:

ä E3 :U 30: 00mm :oo

:S

30:

-W035

E.

80:35 .§65 0:8: L005.

mmåE

93:03

:oo

0003.02.22,.

?män

:c

005m:

ååuozzz

m..

:z

E05

:H

änwuEomäExnm

ä:

som

öösmåoE

0003.50:

miüzüâEmn

0000::

5320:855. mmamioom

:a

005 m

_mEmäuoê 0000:000 0320:050 5355020

050595 E3 000 .oss ._33 §32

20 å

å

:00 :c

.xausê

Siw:

.xnmäáäz

:S

-såå

0:03

ä:

5:020: öxåE

_wEmäuoE

:0s0::00:0x

:b.2322:

NMEME

83.50 C_

0500::

msmaz_

usnøsspwwxnnas:

å :C _

h.: _

30:50:

_50100050

E3 ECC_

0030:0800

:c 000

.00E.:Eomm5:

mamma.

320205055.

005V

05050055 00:05.05.: 80:35 85:03 :Eåofwxm 0020.00: 5:20:65 500553? 00.800 :20502505 E3055

013m :i :C 30: :0 com

:00 :S

005m:

:S -E0

-ââøa

ä:

0:03 E05

5:020:

,..00›QE=..

:0_ä::00:00_

:mzüzáuom

wmåE

.ouwuEo

C_

0500::

:0005505

måwäu

.00nm:E3w5:0_om._0o::

0352M09

å

08 _

35550:

E§=000E0

E3

0:20:30”

80 000

:Bozåuxmmvsüw

:z

m_0m_0._8Ew_.

005V

å

aF=Em5 0::m.5:=s 20:35 83:03 :0wsnxo :mêwüom 58:00:35 3:83:03 00x03.: 5.0.5» 0050.3.: 0580

023m :i :u 300 :så:

å

:z S00

.xaâcå

35.5:

-§25

:s

.0_.0.ä0::= äxuxE

ä:

:se:

_mEøöuoE

awåE mwåE 0500:: 05:2

0000::

.z ä :c _

_

näa=0n0Eo

E3

men. EOS_

..000.E.E=:

:c

ø§0â0awuEmn

050::

qmzamâuom 252200502. 0500:5_ §..0__.as 5:89:20 0.250000 .ozámzñe ...0umHE0mm5:

0:05.25 20535 00.303 :så: 30: ._3333 000

S0

.EE

0:05:50

.å

..§_.ä=:0=.. 1038:8...

0:555..

ä. a.: a.:

.ozâäxmmuzê

:§05 60:9:

.ämsmâms 00:00.65

:m 20

»0:M:©S›:mmmâNu..00w

å :G

as..:.:§§.:.:x

:z

.åtmså

.0:0:=_0_m

:0.0...§.:«E:.:

ä ä

umEORNFOK :mäoxåøk

00x2 d v? :SSE: nå.: nå.:

SOU 1972 :20

...zman 32:0:

en_

.voE

-v_.:O_mm_

Visa

.nu

...ånlaääuøiiixllâøsiw

.zman

Hm Em

sominåomon

mm

än:

mm _

.öcozaxaamuoâozaouuäz

mä

013m

ä:

uaäømâ_

8=_

w®uw0=®Mm

:§92:

møaäøwon

:u BE EE.

:oE

v53

_ å

co

:Sena: .E552

. ha.

?han 52%. .MCE EOw ma: så

7 ä: mv

3.:.. ._.

nxmaowâgm

05a

miñâmcm

wiczmpm

:E

mo:

wuoñfoom_

ES

-osnmêmwuomposuupvâ

?uâoøwumaccmioumom mcoxøxowmxnmoaoxäx

üonwuEo mcäcmâ:

En

in: 58m

canom OHZEÖO_

wuuuuzoxm mwzxäxmmuu

:o

.ÄUENCV näsan v55

.. ä: EE E05 Z :o:

.

...ü§uair|›\lu

cuEñoimxm

I

II

cowasxO

ll

l

wFSxmEFwE

Eon

N

ovcuvzpon uamiuouuw..

Em

Eom

“E308 uäponä gåva...?

EUuXwEWC

52mm

.uâomwxnun

moâim:

.en

Aräumomaümuunam:

muonoüüm

:o :u :E

än :oo

_ mig

annie:

mm

masa

mm

ouuuonøwmao

220%

å.

muunoåv_

u? :m

909283 .skämma

å.:

:oEE

II

I _an_ SPS :E :ou :sou :a :oo :oo .amma Em

-xomuoncs

.oBoE music:

ätmbua

.wwâå

§0 §0

.nmoümøa

:oo

255.?

u?

:§05

kamssmznx_ ämztmuxm;

.G532

a

äwiuuuun

aaøchoamgmxxmuxaz

:oo

mnoumaêomwi:

_uuâaxm

coäEoxouom

S3

mxmzzoa uønüåx §53: uxøzcøk gmzto:

.m 32m å??

252 SOU 1972 7. O

Läsningens roll i fritidslivet i de fem

undersökningsområdena

Vi har redan tidigare berört det förhållandet att människor i vårt samhälle läser i många olika sammanhang. Man kan dela in den tid som står till en individs förfogande under en viss period i (a) den tid som han använder för att hålla sin kropp i trim (till sömn, måltider och personlig hygien), (b) den tid som han behöver för att träna och öva upp sig för att fungera i mera komplicerade sammanhang (t ex studier), (c) den tid som han använder till att förtjäna pengar som sedan kan användas för att skaffa sig de förnödenheter, som han behöver för andra aktiviteter, (d) den tid som han har kvar när han avsatt tillräckligt med tid för dessa ”nödvändiga” aktiviteter. Vi kan kalla den tid, som går åt för dessa fyra olika slag av aktiviteter för (a) den tid som går åt för ”underhällsaktiviteter” (b) den tid som gär åt för ”utvecklingsaktiviteter” (c) den tid som går åt för ”inkomstbringande aktiviteter” (d) den tid som återstår för andra aktiviteter Den tid som hör hemma under punkt (c) kallar vi i dagligt tal för arbetstid och den som hör hemma under punkt (d) kallar vi för fritid. Upplevelsemässigt skiljer sig fritiden från den tid vi ägnar ät att arbeta och den tid vi ägnar åt ”underhållsaktiviteter” och ”utvecklingsaktiviteter” genom att vi inte upplever oss som tvingade att ägna denna tid åt vissa specifika aktiviteter, utan att vi har möjlighet att under denna tid göra ”det som vi vill göra” (inom ramen för ett i vissa avseenden begränsat men ändå ganska stort spektrum av möjligheter). Läser gör vi i viss utsträckning i samband med de tre sistnämnda (b, c och d) av dessa fyra typer av aktiviteter. Den tid som vi ägnar åt utvecklingsaktiviteter (t ex i form av studier) går t ex ofta till stor del åt för läsning av läroböcker, facklitteratur och kompendier av olika slag och många personer använder en stor del av sin arbetstid åt att läsa brev, protokoll, promemorior, utredningar, arbetsanvisningar och facklitteratur. Men för de flesta människor i dagens svenska samhälle är läsning en aktivitet som de huvudsakligen sysslar med på sin fritid. Det gäller särskilt läsning av skönlitterära böcker och Veckotidningar men också läsning av dagstidningar. Även läsning av tidskrifter och facklitteratur torde för de flesta vara en aktivitet, som de huvudsakligen sysslar med på

sin fritid, även om det finns en del personer som har till uppgift att läsa tidskrifter och facklitteratur på sin arbetstid (och en ännu mindre grupp som har till uppgift att på sin arbetstid läsa skönlitterära böcker och Veckotidningar). Men för det stora flertalet personer är alltså läsandet av böcker (både skönlitterära böcker och fackböcker), tidskrifter, Veckotidningar och dagstidningar något som de huvudsakligen sysslar med på sin fritid. Det är därför naturligt att jämföra förekomsten av läsaktiviteter med sådana aktiviteter, som de flesta huvudsakligen ägnar sig åt på fritid. Det var i detta syfte som vi ställde ett antal frågor om fritidsaktiviteter till de personer, som intervjuades vid vår intervjuundersökning i november och december 1969. De frågor som vi ställde gällde hur många dagar under de senaste tolv månaderna som den intervjuade hade ägnat sig åt vissa fritidsaktiviteter. Den intervjuade skulle endast ta med sådana aktiviteter i sitt svar, som han eller hon hade ägnat sig åt under minst femton minuter under en dag. I de flesta fall är de aktiviteter, som vi frågade om, av den arten att man kan ta för givet att en sådan aktivitet varje gång som någon ägnar sig åt den, tar i anspråk minst femton minuter av personens tid (det gäller t ex biobesök, teaterbesök, biblioteksbesök och många andra av de aktiviteter vi frågade om). För de aktiviteter, för vilka vi ansåg det nödvändigt, markerade vi emellertid i frågans formulering att den intervjuade endast skulle medräkna de aktivitetstillfällen” då han ägnat sig åt aktiviteten under minst femton minuter; det gällde bland annat för sådana aktiviteter som att se på TV, att lyssna på radio och att läsa dagstidningar. Att vi valde att låta frågan gälla en så lång tidsperiod som tolv månader (och inte den senaste månaden eller den senaste veckan) berodde på att vi inte ville att svaren skulle påverkas av att intervjuerna utfördes under en mycket begränsad period av året. Hade frågan avsett hur många gånger den intervjuade ägnat sig åt en viss aktivitet under tex de senaste fyra veckorna, hade vi fått svar som enbart baserades på förhållandena under förvintern. När det gäller aktiviteter, vilkas frekvens varierar med årstiderna, hade detta lett till att vi hade fått svar, som inte gav någon särskilt god bild av olika aktiviteters relativa frekvens under ett helt år. De trettiotre frågorna om olika fritidsaktiviteter var alla formulerade på följande sätt: Hur många dagar har Ni varit på bio under de senaste tolv månaderna?” Det är uppenbart att många personer har svårt att erinra sig exakt hur många gånger de har ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet under de senaste tolv månaderna. För att göra det lättare för den intervjuade att svara på frågorna, fick han i sin hand ett kort med nio svarsalternativ och ombads att vid besvarandet av frågorna använda

l -z

sig av dem. l Vi kommer längre fram i detta kapitel att ange hur ofta vissa grupper .l i I A av intervjupersoner i genomsnitt har ägnat sig åt olika fritidsaktiviteter. Ä De medeltal som vi använder oss av i detta sammanhang är av två slag. i Ä Det ena av dem (Ma) är baserat på att vi fastställt mittpunkterna för ”frekvensintervallen” för vart och ett av de nio svarsalternativen, medan det andra är baserat på att vart och ett av de nio svarsalternativen

(Mb)

har översatts till ett rangordningstal från 0 till 8.

svarsalternativen Frekvensin- Mittpunkt Rangordningstervallct, för frekvens- talet för fredagar intervalleta kven sinterval- (dessa värden let (dessa värhar använts den har använts vid beräkningen vid beräkningen av Ma) av Mb)

Varje dag 340-365 352,5 (352) Nästan var/e dag 300-339 319,5 (320) 7 (men inte så ofta som varje dag) Minst ett par dagar i veckan 100-299 199,5 (200) 6 (men inte så ofta som nästan varje dag) Minst en dag i veckan 52A 99 75,5 (75) 5 (men inte så ofta som ett par dagar i veckan) Minst två dagarimånaden 24- 51 37,5 (38) 4 (men inte så ofta som en dag i veckan) Minst en dagimånaden l2« 23 17,5 (17) 3 (men inte så ofta som två dagar i månaden) Minst fyra dagar om året 4- ll 7,5 (8) 2 (men inte så ofta som en dag i månaden) Minst en dag om året l- 3 2,0 (2) l (men inte så ofta som fyra dagar om året) Aldrig 0 (0) 0 3 Vid beräkning av medeltal Ma har de mittpunktstal, som ej är hela tal, växelvis avkortats ”uppåt” och ”nedåt (de avkortade mittpunktstalen anges inom parentes).

Medeltalen av typ Ma ger direkt information om hur många dagar som

en viss grupp av intervjupersoner har ägnat sig åt en viss fritidsaktivitet under minst 15 minuter. Detta medeltal kan emellertid i vissa fall i mycket hög grad påverkas av att en eller några få personer i gruppen av speciella skäl ägnat sig åt en viss aktivitet mycket ofta (t ex att en pensionär på grund av speciella omständigheter ror, seglar eller sysslar med båtar varje eller nästan varje dag). Särskilt om det är så att en stor majoritet av de intervjuade ägnar sig åt denna fritidsaktivitet ganska sällan (t ex högst en gång i veckan), kan det erhållna medeltalet för denna fritidsaktivitet för en mindre grupp intervjuade komma att bli ”artificiellt” högt, om en eller flera sådana extremt aktiva personer

tillhör gruppen. Om man använder sig av medeltal av typ Mb påverkar

sådana exceptionellt höga aktivitetsfrekvenser inte i lika hög grad de beräknade medelvärdena, vilket är en fördel då man jämför medeltal för aktiviteter som normalt har en relativt låg frekvens men där enstaka höga

frekvenser kan förekomma (riskerna för att medeltal av typ Ma i sådana

fall kan bli missvisande är speciellt stor om de högsta förekommande frekvenserna är stora i förhållande till antalet individer i de studerade grupperna).

Medeltal av typ Mb har emellertid också svagheter. Det erhållna

medeltalet ger inte någon information om hur många dagar under de senaste tolv månaderna, som personer i de studerade grupperna i genomsnitt har ägnat sig åt de studerade fritidsaktiviteterna. Vi får i stället ett medeltal, där ett aktivitetstillfälle” för en person, som ägnar sig åt aktiviteten relativt sällan, i de flesta fall ”väger tyngre” än ett ”aktivitetstillfálle” för en person, som ägnar sig åt aktiviteten relativt ofta. Detta framgår tydligt om man jämför storleksordningen för rangordningssiffran och för motsvarande mittpunkter för frekvensintervallet”. En fördel med att använda ett sådant pseudologaritmiskt indexvärde” vid beräkningen av ett medeltal för frekvensen av fritidsaktiviteter är, som redan nämnts, att man därigenom undviker att förekomsten inom en grupp av några få personer med mycket höga aktivitetsfrekvenser leder till ett orealistiskt” högt medeltal. En annan mera subtil och diskutabel fördel är att de frekvensintervall, som vi använt i vår serie av svarsalternativ, enligt vår bedömning upplevs som en serie något så när ”likvärdigt höga trappsteg” vid successiv ökning av frekvensen för en fritidsaktivitet. Vi kommer i de tabeller, där vi redovisar frekvenserna för de trettiotre studerade fritidsaktiviteterna, att ange båda dessa medeltal. När det gäller att jämföra storleksordningen av genomsnittsfrekvenser för olika fritidsaktiviteter, bör man alltid använda sig av medeltal av typ Ma, eftersom

medeltal av typ Mb påverkas mindre av ett aktivitetstillfälle för en person

som är mycket aktiv än av ett aktivitetstillfålle för en person som är föga

aktiv (man får alltså lägre medeltal av typ Mb för aktiviteter där få

personer är mycket aktiva än för aktiviteter där många personer är mindre aktiva). Vid jämförelser mellan aktiviteter, vilkas fördelningar för aktivitetsfrekvenserna är olikartade, ger alltså jämförelser mellan medeltal

av typ Mb missvisande resultat. Vid jämförelser mellan olika grupper av

personer beträffande frekvensen för en viss fritidsaktivitet, är det däremot ofta en fördel att i stället jämföra medeltal av typ Mb. Det beror på att dessa medeltal i regel är baserade på fördelningar av likartat slag; dessa medeltal blir emellertid ibland missvisande på grund av extremt höga frekvenser för en eller några få personer inom en eller flera grupper. De trettiotre fritidsaktiviteter, som vi tagit med i frågeserien, täcker naturligtvis inte alla de typer av fritidsaktiviteter som förekommer i dagens svenska samhälle. Femton av dem är sådana fritidsaktiviteter, som de flesta av de intervjuade sannolikt huvudsakligen ägnar sig åt när de befinner sig i sin bostad eller i dess omedelbara närhet. Till dem hör de fem läsaktiviteterna (aktiviteterna 11-15 i tabell 4.8) samt TV-tittande och radiolyssnande. En del av dessa aktiviteter (trädgårdsarbete, musicerande, etc) kräver i regel tillgång till vissa föremål, redskap och

utensilier. Vad beträffar dem är det viktigt att hålla i minnet att det

endast är vissa grupper av intervjupersoner, som i sin bostad eller dess närhet har tillgång till dessa föremål, redskap och utensilier. Den andra grupp av aktiviteter, som ingår i frågeserien, omfattar sådana som i regel kräver att man lämnar sin bostad för att söka upp någon utomhusmiljö eller lokal, där det är möjligt att ägna sig åt just denna aktivitet. Till dessa fritidsaktiviteter hör både sådana som kräver tillgång › till vissa ”naturgivna miljöer” som jakt, fiske, rodd, segling och .

promenader i skog och mark (aktiviteterna 16-19 i tabell 4.8) och sådan som kräver att man söker sig till speciellt utrustade lokaler, där någon privatperson, någon organisation eller samhällelig institution (i regel vid särskilt utannonserade tidpunkter) erbjuder möjligheter till vissa typer av fritidsaktiviteter (bingolokaler, teatrar, bibrestauranger, idrottsplatser, liotek etc). Till denna senare grupp hör aktiviteterna 20-33 i tabell 4.8! För att de intervjuade lättare skulle kunna svara på frågorna om hur ofta de läser i tidskrifter och Veckotidningar och om hur lång tid de ägnade åt att läsa i tidskrifter och Veckotidningar under en vecka fick de när dessa frågor ställdes under intervjun i sin hand en aktuell förteckning över svenska tidskrifter och över svenska

Veckotidningar (med tillägg av några av de mest sålda utländska Veckotidningarna). Dessa förteckningar

ger en god bild av hur vi avgränsat kategorierna tidskrifter och Veckotidningar från varandra och återges därför här i sin helhet, se s 258-260. Jämför man frekvenserna för olika fritidsaktiviteter inom befolkningen i de fem undersökningsområdena finner man att de för ett stort antal är högst i Oxhagen och Skärholmen. Se tabell 4.1! Denna tabell Visar hur många dagar under de senaste tolv månaderna som de intervjuade i genomsnitt ägnat åt de trettiotre studerade fritidsaktiviteterna (de använda medeltalen är alltså av typ Ma). Aktiviteterna är ordnade efter den frekvensen

genomsnittliga för samtliga intervjuade från de fem undersökningsområdena. De fem läsaktiviteter, som ingår i frågeserien, hör samtliga till de mest

frekventa fritidsaktiviteterna. Mest frekvent är (I) läsning av dagstidoch därefter

ningar, följer för männen i tur och ordning (2) läsning av

Veckotidningar, (3) läsning av tidskrifter, (4) läsning av facklitteratur och (5) läsning av skönlitteratur. Männen i Oxhagen och Skärholmen läser emellertid facklitteratur i

betydligt större utsträckning än männen i de tre övriga undersökningsområdena och för deras del blir rangordningen (1) läsning av dagstidningar,

(2) läsning av facklitteratur, (3) läsning av tidskrifter, (4) läsning av Veckotidningar och (5) läsning av skönlitteratur (för Skärholmen är de

två sista läsaktivitetema omkastade i rangordningen). Kvinnornas rangordning ser annorlunda ut, eftersom de läser skönlitteratur oftare än männen och tidskrifter och facklitteratur mindre ofta.

Rangordningen för dem ser ut som följer: (1) läsning av dagstidningar, (2) läsning av Veckotidningar, (3) läsning av skönlitteratur, (4) läsning av

tidskrifter och (5) läsning av facklitteratur (kvinnorna i Oxhagen avviker från kvinnorna i de fyra andra undersökningsområdena att läsa genom facklitteratur något oftare än tidskrifter). Alla fem läsaktiviteterna tillhör de oftast förekommande bland de trettiotre, som Vi tog med i vår frågeserie. De minst frekventa av dem (läsning av skönlitteratur bland männen, läsning av facklitteratur bland kvinnorna) är nr ll och nr 13 av männens kvinnornas respektive fritidsaktiviteter, om man rangordnar dem efter genomsnittsfrekvens för samtliga intervjuade i de fem undersökningsområdena. Några fritidsaktiviteter är mest frekventa i Jörn och Skellefteå. Till denna grupp av aktiviteter hör sådana, som förutsätter att utövaren har tillgång till vissa ”naturgivna

förutsättningar” (Vatten, skog och mark)

Antal nr/år Facktidningar/ Tidskrifter Antal nr/år Facktidningar/ Tidskrifter

32 Hantverk och Industri 11 Accent Affársekonomi 20 HTF-Tidningen 50 Handelstjänstemannen 15 Affärsvärlden/ Finanstidningen och samhälle 20 Husbyggaren 10 Aktuellt ipolitik Allt i Hemmet 12 Husdjur (fd Svensk Annonsblad till Tidskrift Husdjursskötsel) 11 för Landtmän 52 Husmodersförbundets Tidskrift 9

Ansvar 4 Hygien Forum 6 Arbetsledaren 21 Hygienisk Revy 10

Arkitekten 24 Hästen 10

Arkitekttävlingar 8 Arkitektur 12 I Alla Väder

att bo ICA-tidningen Illustrerad Motor Sport Barn i hem - skola - samhälle Industriell Teknik/Industri-

Beklädnadsfolket tidningen Norden Bensinbladet Industriförbundets Tidskrift

Brand försvar Industritjänstemannen Bröd Info Budkavle till Sveriges kvinnor Inköp

Byggforum Byggmästaren Jaktmarker och Fiskevatten Byggnad sarbetaren Jordbrukarnas Föreningsblad

Byggnadsindustrin Jord och Skog Byggnadskonst Journalisten

Byggnadsvärlden J uristnytt J ärnhandlaren Chaplin Complé Kioskidkaren Cykel- och Sporthandlaren Kommunalarbetaren

Kommunal Skoltidning Databehandling Kommunal tidskrift DB-Aktuella Journalen Den Svenska Marknaden Kommunaltjänstemannen Konditoribranschen Konditorn Ekonomen Kontorsvärlden Ekonomisk Revy Elektronik Korp Korrosion och Ytskydd Elinstallatören Elteknik Köpmannen Köttbranschen Entreprenadmeddelanden Era Laboratoriet Evangelii Härold Landstingens Tidskrift Lantarbetaren Fabriksarbetaren Lantmannen Fackläraren Lastbilen Fastighetsfolket Ledarskap och Lönsamhet Flyghorisont Livs Flygrevyn Livsmedelsteknik Folkparti-Nytt Form Ljuskultur Läder och Skor Fri Köpenskap Läkartidningen från Sådd till Skörd, se Läkartidningen/Svensk Skoltidning Sådd och Skörd Fårskötsel MC-Nytt 12 Färg och Fernissa Medborgaren 18-20 Fönstret - ABF:s tidning Metallarbetaren Militärteknisk Tidskrift Gjuteriet Moderna Sjukhus 10 Göteborgs-Köpmannen Moderna Transporter 20 Götheborgske Spionen Modern Datateknik 10

Habit Modem Kemi Morgonbris 10 Handelsnytt

Facktidningar/ Antal nr/år Facktidningar/ Tidskrifter Antal nr/år Tidskrifter

Motor S0 Svensk Bryggeritidskrift 10 Motoraktuellt 12 Svensk Emballagetidskrift 11 Motorbranschen med Lackeraren 18 Svensk Export 15 Motorföraren 28 Svensk Fastighetstidning 11 Motortrañk 6 Svensk Fotografisk Tidskrift 11 Munskänken 6 Svensk Färghandel 11 Målaren 12 Svensk Golf 9 Möbelvärlden ll Svensk Handelstidning Justitia 49 Svensk Handikapptidskrift ll Nordisk Medicin 52 Svensk Husdjursskötsel Norrländsk Tidskrift 5 (namnändrad till Husdjur) Ny Teknik 45 Svensk Idrott 24 Nya perspektiv (f d SL-kontakt) 4 Svensk Industritidning 11 Svensk Jakt 12 Pack 11 Svensk Kemisk Tidskrift 12 Pappershandlaren 24 Svensk Lantmäteritidskrift 6 Plan 6 Svensk Leksaksrevy 10 Plastvärlden 11 Svensk Motor Tidning 18 PM popular Mechanics - Svensk Papperstidning 23 svensk edition 1 Svensk Politik 12 Populär Fotografi ll Svensk Sjöfarts Tidning 52 Pressens Tidning 23 Svensk Snickeritidskrift/ Psykolognytt 10 Träförädlingen 22 På Kryss 10 Svensk Sparbankstidskrift 8 På väg mot en ny pedagogik 4 Svensk Trävaru- och Pappersmassetidning 22 Radio & Television 11 Svensk Ur-Optik Tidning 12 Reklamnyheterna 22 Svensk Veckotidning 50 Restauratören 12 Svenska Ekonomiförest åndares Resumé 11 Tidskrift ll Reuma 4 Svenska Kioskhandlareförbundets RLF-tidningen 28 Tidning 12 Rörinstallatören ll Svenska turistföreningens Rörmokaren tidning - Turist 6 Svenska Vägföreningens tidskrift 10 SACO-tidningen Sveriges Natur 6 SALF-tidningen Sveriges Tandläkarförbunds tidning 24 SCA-tidningen Scout Svetsen 6 Svinskötsel 11 Seglarbladet Sådd och Skörd 4 SER-Tidningen SIA Skogsindustriarbetaren Sågverken 10 Säljaren 11 Signalen Sjukhuset Självbetjäning TBV-kontakt 4 Skogen Tegel 4 Skogsmannen Teknisk Information 11 Skogsägaren Teknisk Tidskrift med Ny Skohandlaren Teknik 45 Skolledaren Textilbranschen 13 Skolvärlden Textil och Konfektion 11 SLAM The Lion 6 Socialt Forum Tiden 10 Socionomen Tidskrift för Hälsa 11 Socionomförbundets tidskrift Tidskrift för Sveriges Sportscar Sjuksköterskor 22 Stadsbyggnad TLE Nytt 4 Start & Speed Tobakshandlaren ll Statsanställd Traktor-J ournalen 14 Steg för Steg Traktören 10 Sten Transportarbetaren ll Sunt Förnuft Transport-Nytt 10 Svensk Bokhandel Trä 10

Facktidningar/ Tidskrifter Antal nr/år

Träförädlingen, se Svensk Min Värld 52 Snickeritidskrift/ Mitt Livs Novell 26 Träförädlingen Novelljournalen 52 Trävaruhandlaren Nya Rekord 5 2 Trävaruindustrien/Sågverksägaren Pelle Svanslös 13 TFV Teknisk-Vetenskaplig PM Popular Mechanics 12 Forskning Röster i Radio-TV 52 Tvättbranschen Saxons Veckotidning 52 Se 52 Undervisningsteknologi Svensk Damtidning 52 Ung Center Svenska Journalen 52 Utflykt Teknikens Värld 26 Veckans Affärer 52 Vatten 52 Veckojoumalen Verkstadsinformation Vecko-Revyn 5 2 Verkstäderna Vi 5 2 Vi Bilägare Året Runt 52 Vi föräldrar Vi och vår landsbygd Villa & Hem i Sverige Villaägaren Några utländska Veckotidningar Antal nr/år Viola - Trädgårdsvärld en VVS Time 52 Vår Bostad Life 52 Vår Kyrka Post 52 Våra Pälsdjur Look 52 Vårt Försvar Newsweek 5 2 Vårt röda kors

Världsmarknad Der Spiegel 52 Svenska veckotidningar och