En bok om böcker : Litteraturutredningens branschstudier : separat bilagedel 3 till Litteraturutredningens huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

EN

BOK

OM

I

OCKER

. l I i i

branschstudier

Litteraturutredningens

Stockholm 1972

SE

ML

vi 5 *e* Statens offentliga utredningar gå 300197230 Utbildningsdepartementet

om böcker

Litteraturutredningens branschstudier

Separat bilagedel 3 till litteraturutredningens huvudbetänkande

1968 års litteraturutredning (L 68) Stoêkholm 1972

ISBN 91-38-01398-3 Göteborgs Oflsemyckeri AB,Sthlm 72.2174S

Förord

Den 6 juni 1968 bemyndigade Kungl Maj :t dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Palme, att tillsätta högst fem sakkunniga att utreda frågan om litteraturstöd m m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 1 juli 1968 som sakkunniga ledamoten av riksdagen redaktören Kaj Björk, tillika ordförande, ledamoten av riksdagen filosofie kandidaten Per Ahlmark, dåvarande ledamoten av riksdagen filosofie doktorn Stellan Arvidson, författaren numera ledamoten av riksdagen Per Olof Sundman samt författaren filosofie licentiaten Per Wästberg. Till sekreterare åt utredningen förordnades dåvarande kulturattachén Göran Löfdahl och till biträdande sekreterare med speciell uppgift att handlägga utredningens ekonomiska undersökningar dåvarande e universitetslektom Göran Lannegren. Den 31 maj 1972 förordnades vidare civilekonomen Leif Sundkvist till bitr sekreterare. De sakkunniga har antagit namnet 1968 års litteraturutredning. Utredningsdirektiven ger de sakkunniga i uppdrag att pröva och föreslå konsumtions-, distributions- och produktionsfrämjande åtgärder inom litteraturens område. För att kunna ta ställning i dessa frågor såg sig utredningen tvungen att bl a skaffa sig en bild av i vad mån ”de existerande villkoren för framställning och spridning av böcker motsvarar behoven av kvalificerad information och litterärt utbyte”. Utredningen måste inledningsvis konstatera att bokbranschen i förvånande utsträckning saknar elementär statistik om sin egen verksamhet. Detta gäller kanske i särskilt hög grad statistiska uppgifter av ekonomisk natur men även sådana frågor, som ligger inom den litteraturvetenskapliga forskningens område. Dessa brister har också påtalats i den offentliga debatten under senare tid. Utredningens branschstudier ingår i det samlade undersökningsprogram utredningen utarbetat. Detta innefattar också utredningens redan publicerade läsvanestudier (SOU 1972:20) och biblioteksstudier (SOU 1972:61). Branschstudierna har genomförts i samarbete med framför allt statens pris- och kartellnämnd (SPK) och avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet med dess föreståndare docent Lars Furuland

och assistenten fil kand Hans Olof Johansson. Kapitlen l-4 har sålunda

utarbetats av SPK, kapitlen 8-13 av avdelningen för litteratursociologi

medan enskilda specialister svarat för övriga kapitel. De olika författarnas namn finns angivna vid respektive kapitel. Vidare har utredningssekretariatet ägnat avsevärd tid åt genomförandet av dessa undersökningar. Utredningen har valt att publicera sina branschstudier i en separat bilagedel liksom tidigare skett med dess läsvane- och biblioteksstudier. Vi hoppas att den debatt som kan uppstå kring resultaten skall kunna vägleda utredningen i arbetet med huvudbetänkandet. Ytterligare en separat bilagedel planeras. Denna kommer att redovisa utredningens studier kring litteraturens roll i undervisningen (från förskola tom

universitet).Skrifterna kommer tillsammans att utgöra ett viktigt under-

lag för de överväganden och förslag litteraturutredningen kommer att framföra i sitt huvudbetänkande. Utredningen finner föreliggande material vara av stort intresse men publicerar det nu utan att ta direkt ställning till det; utredningen kommer att redovisa sin syn på resultaten i sitt huvudbetänkande. Avslutningsvis vill utredningen tacka alla dem som direkt eller indirekt bidragit till denna skrift.

Stockholm i november 1972

Kaj Björk

Per Ahlmark Stellan Arvidson Per Olof Sandman Per Wästberg

/Göran Löfdahl Göran Lannegren Leif Sundkvist

Innehåh

En sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Strukturen inom bokförlagsbranschen . . . . . . . 57 Kapitell 1.1 Omfattning och uppgiftsinsamling . . . . . . . . . . 58 1.2 De större bokförlagen . . . . . . . . . . . . . . . . 59 1.2.1 Svenska Bokförläggareföreningens medlemmar . . 59

1.2.2 Övriga förlag . . . . . . . . . . . . . . . . 61

1.3 Förlagens bokförsäljning . . . . . . . . . . . . . . 62 1.3.1 Den totala bokförsäljningen . . . . . . . . . . 62 1.3.2 Försäljningen av läroböcker . . . . . . . . . . 63 1.3.3 Försäljningen av allmänlitteratur . . . . . . . . 65 1.4 Antal utgivna titlar . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 1.5 Bokförsäljningens fördelning på distributionskanaler . . . 72 1.5.1 Totalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 1.5.2 Bokförsäljningens fördelning på distributionskanaler för vissa typer av böcker . . . . . . . . . . . . 74 1.5.3 Bokdistributionens förändring efter april 1970 . . 75 1.6 Bokförsäljningen till konsumentpriser . . . . . . . . . 76 1.7 Utrikeshandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 1.8 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Kapitel 2 Litteraturkategoriers lönsamhet . . . . . . . . . . 79 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 2.1.1 Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 2.1.2 Orientering om vissa förhållanden vid bokutgivning 79 2.2 Undersökningens genomförande . . . . . . . . . . . 82 2.2.1 Undersökningsmetodik . . . . . . . . . . . . 82 2.2.2 Undersökningspopulationen . . . . . . . . . . 83 2.2.3 Beskrivning av undersökningspopulationen . . . . 84 2.3 Resultat av titelundersökningen . . . . . . . . . . . 85 2.3.1 Litteraturkategorier . . . . . . . . . . . . . 85 2.3.2 Förlagsgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . 105

2.3.3 Översättningar . . . . . . . . . . . . . . . . 109

2.3.4 Pocketböcker . . . . . . . . . . . . . . . . 116 2.3.5 Svenska skönlitterära debutanter . . . . . . . . 120

2.4 Uppföljning av titelundersökningen . . . . . . . . . . 123 2.4.1 Prisutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . 123 2.4.2 Kostnadsutvecklingen . . . . . . . . . . . . . 124 2.4.3 Försäljningsutvecklingen . . . . . . . . . . . 125 2.4.4 Utgivningsutvecklingen . . . . . . . . . . . . 125 2.4.5 Lönsamhetsutvecklingeniförlagen . . . . . . . 126 2.5 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

Kapitel3 Bokhandelns struktur . . . . . . . . . . . . . . 131 3.1 Bakgrund och syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 3.2 Bokhandelns ändrade konkurrensförhållanden . . . . . 131 3.2.1 Förhållandena före april 1970 . . . . . . . . . 131 3.2.2 Förhållandenaefter april 1970 . . . . . . . . . 132 3.3 Bokhandelns organisationermm . . . . . . . . . . . 134 3.3.1 Svenska Bokhandlareföreningen . . . . . . . . 134 3.3.2 Bokbranschens Marknadsinstitut AB . . . . . . 134 3.3.3 . . . . . . . . . . . 135

Övriga sammanslutningar

3.3.4 AB . . . . . . . . . . . . . . . 135 & 3.4 Fackbokhandelns struktur . . . . . . . . . . . . . . 135 3.4.1 . 135 Undersökningens omfattning och genomförande 3.4.2 och filialer . 136

Ägandeförhâllanden,flerbutiksföretag

3.4.3 Bokhandelns lokalisering . . . . . . . . . . . 137 3.4.4 Antal sysselsatta . . . . . . . . . . . . . . . 137 3.4.5 Bokhandelns försäljning . . . . . . . . . . . . 137 3.4.6 De fullsorterade boklådorna grupperade efter omsättningsstorlek . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 3.4.7 Bokförsäljningens variationer över årets månader . . 143 3.4.8 Bokhandelns försäljning 1961-1970 . . . . . . 143 3.4.9 Bokhandelns kostnadermm . . . . . . . . . . 146

3.5 Övriga återförsäljarkanaler . . . . . . . . . . . . . . 148

3.5.1 Pressbyrån . . . . . . . . . . . . . . . . . 148 3.5.2 Varuhusen . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 3.6 Utvecklingen på bokmarknaden efter bruttoprisernas avskaffande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 3.6.1 Distributionskanaler . . . . . . . . . . . . . 150 3.6.2 Priskonkurrensen . . . . . . . . . . . . . . . 151 3.6.3 Försäljningen till skolor . . . . . . . . . . . . 153 3.7 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

Kapitel 4 Bokhandelns lönsamhet . . . . . . . . . . . . . 155 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 4.1.1 Bakgrund och syfte . . . . . . . . . . . . . . 155 4.1.2 Skol- och biblioteksförsäljningens organisation och villkor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 4.2 Undersökningspopulation och genomförande . . . . . . 157 4.2.1 Undersökningspopulation och urval . . . . . . . 157 4.2.2 Materialinsamling och genomförda beräkningar . . 158 4.3 De undersökta boklådornas lönsamhet . . . . . . . . . 158 4.3.1 Resultatanalys . . . . . . . . . . . . . . . . 158

4.3.2 Kostnader 4.3.3 Effektivitet 4.3.4 Tillgångar och skulder 4.4 Försäljningen till skolor och bibliotek 4.5 Sammanfattning och avslutande synpunkter

Kapitel 5 Regionala skillnader i bokförsälfning och bokutlâning 5.1 Inledning 5.1.1 Undersökningens syfte

5.1.2 Några begreppsförklaringar

5.2 Det lokala befolkningsunderlaget år 1970 - ett grovt mått på efterfrågan av böcker 169 5.3 Fackbokhandeln 171 5.3.1 Jämförelse med övrig fackhandel 171 5.3.2 Fackbokhandelns lokalisering 171 5.3.3 Försäljning via fackbokhandeln 174 5.4 Pressbyråns distributionsnät . . . . . . . . . . . . . 180 5.4.1 Försäljningsställen i Pressbyråns distributionsnät 180 5.4.2 Antalet försäljningsställen fördelade på A-regioner 181 5.4.3 Omsättningen inom Pressbyräns distributionsnät för- 181 delad på A-regioner 5.5 Jämförelse mellan distributionskanalerna folkbibliotek, fackbokhandel och Pressbyrån 182 5.5.1 Jämförelsemetod 182 5.5.2 Jämförelse för riket totalt 183 5.5.3 Antalet distribuerade böcker via olika kanaler, regionalt fördelat 184 5.5.4 Regionala skillnader i det samlade bokförvärvandet via folkbibliotek, fackbokhandel och Pressbyrån 186

Kapitel 6 Tekniska framställningskostnader 188 6.1 De tekniska kostnadernas förändring 188 6.2 De tekniska kostnadernas andel i bokens pris 189 6.3 De tekniska kostnadernas inverkan på bokens pris 189 6.4 Boktypens inverkan på framställningskostnaden 190 6.5 Beräkningar av tryckkostnader 191 6.6 Nya tekniska metoder 195

Kapitel 7 Prisutvecklingen för böcker 196

7.1 Allmänt om prisindexar 196

7.2 Konsumentprisindex 197 7.3 Bokprisindexen i konsumentprisindex t 0 m november 1968 197 7.4 Bokprisindexen sedan november 1968 198 7.5 Speciellt om prisindexkonstruktionen 201 7.6 Kommentarer till prisutvecklingen för skilda kategorier 201 7.7 Effekterna av bruttoprissättningens avskaffande 204 7.8 Vägningstalen 205 7.9 Prisspridningen för olika kategorier efter bruttoprissätt-

ningens avskaffande . . . . . . . . . . . . . . . . 206 7.10 Medelpriser för olika kategorier av böcker . . . . . . . 207

Kapitel 8 Svensk bokutgivning under 1900-talet - en Översikt . 208 8.1 Svensk bokutgivningsstatistik . . . . . . . i. . . . . 208 8.2 Den svenska bokutgivningen . . . . . . . . . . . . . 209 8.3 Utgivningen av facklitteratur 1956-1971 . . . . . . . 212 8.4 Utgivningen av skönlitteratur 1956-1971 . . . . . . . 216 8.5 Problem i den aktuella bokutgivningsstatistiken . . . . . 218 8.6 Underlag och huvudprinciper för de statistiska undersökningarna av bokutgivningens storlek och sammansättning . 221

Kapitel 9 Utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 . . . . . . 226 9.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226 9.2 Undersökningens uppläggning . . . . . . . . . . . . 228 9.3 Den årliga utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 . . . 228 9.4 Förlag med utgivning av skönlitteratur . . . . . . . . . 230 9.5 Skönlitteraturens genrer . . . . . . . . . . . . . . . 237 9.6 Svenska original och översättningar . . . . . . . . . . 242 9.7 Originalspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246 9.8 Den skönlitterära förstagångsutgivningen . . . . . . . . 249 9.9 Medelpriser och prisutveckling . . . . . . . . . . . . 251 9.10 Debutanter, nyare författare och etablerade författare . . 256 9.1 1 Tendenser i de senare årens utgivning av skönlitteratur . . 262

Kapitel 10 Utgivningen av lyrik 1965-1970 . . . . . . . . . 266 10.1 Undersökningens uppläggning . . a . . . . . . . . . 266 10.2 Den årliga utgivningen av lyrik . . . . . . . . . . . . 266 10.3 Förlag med utgivning av lyrik . . . . . . . . . . . . 268 10.4 Förstagångsutgivningen av lyrik . . . . . . . . . . . . 270 10.5 Försäljning av diktsamlingar tryckta 1966 . . . . . . . 271

Kapitel 1 1 Utgivningen av böcker i massmarknadsserier 1 965- 1 970 276 11.1 Populärlitteratur, kvantitetslitteratur, massmarknadslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 11.2 Populärpocketbokens föregångare . . . . . . . . . . . 280 11.3 - Populärpocketboken och kvalitetspocketboken en jämförelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 11.4 Undersökningens uppläggning . . . . . . . . . . . . 283 11.5 Den årliga utgivningen av böcker i massmarknadsserier . . 285 11.6 Massmarknadsseriernas fördelning på häftade och inbundna böcker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 11.7 Innehållskategorier . . . . . . . . . . . . . . . . . 287 11.8 Författare och hjältar . . . . . . . . . . . . . . . . 292 11.9 Förlag med utgivning av massmarknadsserier . . . . . . 293 11.10 Svenska original och översättningar . . . . . . . . . . 299 11.11 Förstagångsutgivning och omtryck . . . . . . . . . . 301 11.12 Prisnivå och prisutveckling . . . . . . . . . . . . . . 303 11.13 Försäljningen av populärpocketböcker . . . . . . . . . 307

Kapitel 12 Utgivningen av kvalitetspocketböcker 1954- 1969 12.1 Vad är en pocketbok? . . . . . . . . . . . . . . . 310 12.2 Utländska förebilder . . . . . . . . . . . . . . . . 316 12.3 Pocketbokens introduktion i Sverige . . . . . . . . . 318 12.4 Undersökningens uppläggning . . . . . . . . . . . . 321

12.5 Årlig utgivning samt fördelning på skönlitteratur och fack-

litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 323 12.6 skönlitterära . . . . . . . . . . . . . . . . 325 genrer 12.7 Facklitteraturens ämnesområden . . . . . . . . . . . 328 12.8 Svenska original och översättningar . . . . . . . . . . 332 12.9 Förlag och serier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 335 12.10 Pocketutgivningens upplagetyper: första pocketupplaga och omtryck i pocket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 343

l 12.1 l Originalutgâvor i pocket och andra slag av första pocketupp-

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 345

l lagor

j 12.12 Upplageutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . 349 12.13 Prisutvecklingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 359 12.14 Läget för kvalitetspocketboken - den onda cirkeln . . . 365

Kapitel 13 Finns klassikerna att köpa? Lagerhâllningen 1971 av klassiker och allmänt erkänd 1900-talslitteratur . . . . . . . . 369 13.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 369 13.2 Undersökningarnas allmänna uppläggning . . . . . . . 372 13.3 Svenska klassiker . . . . . . . . . . . . . . . . . . 375 13.4 Svensk l900-talslitteratur(1900-1950) . . . . . . . . 385 13.5 Utländska klassiker . . . . . . . . . . . . . . . . . 390 13.6 Utländsk 1900-talslitteratur . . . . . . . . . . . . . 393 13.7 Utvecklingen på klassikermarknaden under 1970-talet . . 396 13.8 Sammanfattning och försök till prognos . . . . . . . . 401

14 Tillgänglighet av litteratur . 405

Kapitel på några specialomráden

14.1 Utgivning av politisk litteratur inom fem områden 1960-1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 405 l4.1.1 Syftet med undersökningen . . . . . . . . . . 405 l4.l.2 Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 406 14.l.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 407 Sovjet 14.l.4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 412

Östeuropa

14.1.5 Mellersta Östern-krisen . . . . . . . . . . . . 415 14.1.6 EEC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 417 14.l.7 Strategi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 419 14. l .8 Slutsatser och sammanfattning . . . . . . . . . 421 14.2 Bokutgivningen om LatinamerikaiSverige . . . . . . . 422 14.2.1 Allmänna förutsättningar . . . . . . . . . . . 422 14.2.2 Bokutgivningens utveckling sedan 1959 . . . . . 424 14.2.3 Regional- och ämnesmässig fördelning . . . . . . 425 l4.2.4 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 429 14.3 Afrikalitteraturen i Sverige . . . . . . . . . . . . . . 431 14.3.1 Kort historisk återblick . . . . . . . . . . . . 431 14.3.2 Modern facklitteratur om Afrika . . . . . . . . 432

l4.3.3 Skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . l4.3.4 Antologier och serier . . . . . . . . . . . . . 14.3.5 Tillgången på utländsk originallitteratur i Sverige 14.3.6 Nordiska afrikainstitutet . . . . . . . . . . . 14.3.7 Sammanfattning och slutsatser . . . . . . . . .

Kapitel 15 Kring översättningsproblematiken . . . . . . . . .

15.1 Översättning som tillämpad språkvetenskap . . . . . . .

15.2 Översättning som forskningsobjekt . . . . . . . . . .

Kapitel 16 Jämförande stickprovsundersökningar rörande recenserandet av skönlitteratur 1956 och 1968 . . . . . . . . . . 16.1 Inledning och sammanfattande synpunkter . . . . . . . 16.2 Bonniers Litterära Magasin . . . . . . . . . . . . . . 16.3 Dagens Nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.4 Arbetarbladet . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 17 Bokproduktionen i världen. En statistisk översikt 17.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.2 Antal utgivna titlar . . . . . . . . . . . . . . . . . l7.2.l Källmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . 172.2 Fördelning efter litteraturkategorier . . . . . . . 17.3 Upplagor, massupplagor . . . . . . . . . . . . . . . l7.3.l Källmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . 17.3.2 Upplagepolitiken i öst och väst . . . . . . . . .

17.4 Översättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.4.1Källmaterial . . . . . . . . . . . . . . . . . l7.4.2 Fördelning efter ländergrupper . . . . . . . . . 17.43 - Fördelning efter språkområden inflytandesfäret”

Kapitel 18 Några problem kring produktion och distribution av böcker i Sovjetunionen och de östeuropeiska länderna . . . . . 500 18.1 Förlagspolitiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . 500 18.2 Metoder för produktion och distribution av skönlitteratur 504 18.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18.2.2 Stödåtgärder för litterärt skapande . . . . . . . l8.2.3 Förlagsarbetet med skönlitterär masslitteratur l8.2.4 Distribution av skönlitterär masslitteratur l8.2.5 Restupplagor och realisation . . . . . . . . . .

Bilaga till kapitel 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga till kapitel 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga till kapitel 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga till kapitel 6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga till kapitel 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga till kapitel 14 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

A Summary in English . . . . . . . . . . . . . . . . . .

En sammanfattning

Direktiven till litteraturutredningen ger de sakkunniga i uppdrag att pröva och föreslå konsumtions-, distributions- och produktionsfrämjande åtgärder inom litteraturens område. För att kunna ta ställning i dessa frågor såg sig utredningen tvingad att bl a skaffa sig en bild av i vad mån ”de existerande villkoren för framställning och spridning av böcker motsvarar behoven av kvalificerad information och litterärt utbyte”. När utredningen inledde detta arbete kunde den snabbt konstatera att bokbranschen i förvånande utsträckning saknar elementär statistik om sin egen verksamhet. Detta gäller kanske i särskilt hög grad statistiska

uppgifter av ekonomisk natur men även sådana frågor, som ligger inom

den litteraturvetenskapliga forskningens område. Dessa brister har också

påtalats i den offentliga debatten under senare tid.

Föreliggande skrift redovisar resultaten av litteraturutredningens branschstudier. I kapitel 1-4 behandlas förlags- och bokhandelssektorn vad gäller struktur och lönsamhet. I kapitel 5 redovisas regionala skillnader i fackbokhandelns försäljning och jämförelser göres därvid med Pressbyrån och folkbibliotek. De tekniska kostnadernas roll i bokpriserna diskuteras i kapitel 6 och i kapitel 7 redovisas prisutvecklingen för olika bokkategorier. I kapitel 8-12 lämnas en ingående redogörelse för främst det senaste decenniets - totalt bokutgivning, och i vissa kategorier. Framtida tendenser diskuteras också. I kapitel 13 redovisas tillgängligheten av svenska och utländska klassiker. Utgivningen av litteratur rörande vissa utländska förhållanden behandlas i kapitel 14 och i kapitel 15 tas översättningsproblematiken upp. I kapitel 16 redovisas en undersökning kring recensionsverksarnheten. Vissa data rörande världsproduktionen av böcker återfinns i kapitel 17 medan kapitel 18 behandlar några problem kring produktion och distribution av böcker i Sovjetunionen och de östeuropeiska länderna. Skriften ingår i det samlade undersökningsprogram utredningen utarbetat. Detta innefattar också utredningens redan publicerade läsvanestudier (SOU 1972:20) och biblioteksstudier (SOU 1972:61). Det är litteraturutredningens förhoppning att dessa studier kan tjäna som ett meningsfullt underlag för den kommande diskussionen om

ll

bokens villkor i detta land men också stimulera till en fortsatt och vidgad forskning kring dessa frågor.

l Strukturen inom bokförlagsbranschen

Undersökningens syfte är att ge en bild av den svenska förlagsbranschens struktur. Det sker i första hand genom en redovisning av utgivningens och försäljningens omfattning och hur dessa värden fördelas mellan olika litteraturkategorier och olika förlag.

1.1 Omfattning och uppgiftsinsamling Uppgifterna, som insamlades från förlagen genom skriftliga enkäter 1970 och 1971, avser i första hand verksamhetsåret 1970, men i flera fall även 1966 eller 1969. Bland förlagen återfanns samtliga medlemmar i Svenska Bokförläggareföreningen och Kristna Bokförläggareföreningen. Redovisningen baseras på uppgifter från drygt 100 förlag. Bortfallet är obetydligt varför undersökningen kan sägas täcka hela den inhemska bokutgivningen avsedd för den allmänna marknaden. Omsättningssiffrorna i det följande avser i de allra flesta fall inte konsumentvärdet utan förlagens nettoförsäljningsvärde, dvs konsumentvärdet minus återförsäljarrabatt. Förlagens direktförsäljning däremot är upptagen till konsumentvärde. Alla värden gäller exklusive varuskatt.

1.2 De större bokförlagen I detta avsnitt presenteras kortfattat de största bokförlagen inom och utom Svenska Bokförläggareföreningen. Det är i första hand uppgifter om ägarförhållanden, utgivningens inriktning samt omsättningen som redovisas.

1.3 Förlagens bokförsäljning

Den totala bokförsäljningen

År 1966 uppgick den sammanlagda bokförsäljningen i de undersökta förlagen till 367 mkr. Motsvarande belopp 1970 var 511 mkr. Försälj-

ningen har alltså ökat med 144 mkr eller knappt 40 procent (i löpande värde). Försäljningsökningen under perioden var särskilt markant för de utanför föreningen stående förlagen som ökat sin andel av marknaden från 15 till 20 procent. För Svenska Bokförläggareföreningens medlemmar låg försäljningsökningen främst på läroboksområdet. De åtta största bokförlagen i landet är Läromedelsförlagen, Bonniers, Almqvist och Wiksell, Natur & Kultur, Utbildningsförlaget Liber, Det Bästa, Norstedt och Gleerups. Samma företag utom ett återfanns bland de 16 största 1966 och 1970 även om den inbördes ordningen i några fall förändrats. Det är då främst

de läroboksproducerande förlagen som tagit en större del av marknaden.

Jämfört med 1966 har de större förlagens marknadsandelar minskat. År 1966 hade sålunda de fyra största förlagen 50 procent av marknaden mot 44 procent 1970 och de åtta största 64 procent mot 60 procent 1970. Mer än hälften av de undersökta förlagen hade en omsättning under l mkr. Dessa förlag svarade för mindre än 5 procent av förlagens sammanlagda bokförsäljning. Fördelas bokförsäljningen på ägarkategorier svarade Esselte-koncernen inkluderande Norstedt och Läromedelsförlagen, Bonnier-koncernen samt Almqvist & Wiksell-koncernen för tillsammans 47,6 procent av förlagens bokförsäljning 1970. De allmänägda förlagen - Utbildningsförlaget inklusive Gleerup, Beckmans Bokförlag och Svenska Reproduktions AB täckte 8,2 procent av marknaden. De 12 förlag som drivs av eller har anknytning till religiösa samfund svarade för 3,4 procent. De folkrörelseägda - innefattande Rabén & Sjögren, Tiden/Fib,Prisma, Brevskolan samt LT:s Förlag - hade 8,2 procent av marknaden. Övriga förlag svarade för 33,0 procent av den redovisade bokförsäljningen 1970.

[försäljning av läroböcker Sedan 1966 har förlagens försäljning av läroböcker ökat från 102 till 183 mkr, dvs med 81 mkr eller 79 procent. Genom den starka expansionen har denna kategori ökat sin andel av förlagens bokförsäljning från 29 procent 1966 till 36 procent 1970. En jämförelse med en tidigare SPK-undersökning ger vid handen att läromedelsförsäljningen närmare fyrdubblats sedan 1961 (i löpande värde). Största företaget på läroboksmarknaden är Läromedelsförlagen med en marknadsandel 1970 på drygt 40 procent. De fyra största förlagen - Läromedelsförlagen, Almqvist & Wiksell, Natur & Kultur och Gleerups Förlag 4 hade 1970 tre fjärdedelar av marknaden. l och med Utbildningsförlagets förvärv av Gleerups Förlag med dotterbolag har förlagskoncentrationen inom läroboksproduktionen ytterligare förstärkts. Den största delen, 72 procent, av läromedelsförsäljningen gick 1970 till bokhandeln medan direktförsäljningen till skolorna svarade för 15 procent.

Försäljning av allmänlitteratur Förlagens sammanlagda försäljning av allmänlitteratur (annan litteratur än läroböcker) uppgick 1970 till 328 mkr, vilket innebär en ökning sedan 1966 med 63 mkr eller 24 procent. Av den angivna försäljningsökningen föll merparten (41 mkr) på förlagen utanför Bokförläggareföreningen. Den största försäljningen av allmänlitteratur svarar Bonniers Förlag för med en marknadsandel 1970 på cirka 20 procent. Därefter följde Almqvist & Wiksell, Det Bästa, Norstedt, B Wahlström, Rabén & Sjögren, K G Bertmark och Tiden/Fib. Beräknat på den totala omsättningen av allmänlitteratur 1970 svarade

de fyra största förlagen för 38 procent de åtta största förlagen för 55 procent de sexton största förlagen för 73 procent.

Under perioden 1966-1970 har de större förlagen fått vidkännas en ökad konkurrens och därmed förlorat en del av marknaden -tvärtemot vad som skett på läroboksmarknaden. De åtta största förlagen - som med ett undantag när var desamma 1966 och 1970 - hade sålunda 63 procent av marknaden 1966 och 55 procent 1970. Försäljningen av allmänlitteratur har sedan 1966 genomgått betydande förändringar. Den mest markanta förändringen är en minskning - både

absolut och relativt - i försäljningen av uppslagsverk och liknande större

verk. Vidare har försäljningen av skönlitteratur i ordinarie utgivningsform fått en minskad andel av marknaden. En ökad marknadsandel kan däremot noteras för facklitteratur, pocketböcker och inbundna billigböcker. Skönlitteratur. Försäljningen av skönlitteratur i ordinarie utgivningsform har sedan 1966 ökat från 40,5 mkr till 42,9 mkr 1970 eller med 6 procent. 35 förlag redovisade sådan försäljning och av dessa dominerade

de stora förlagen inom Bokförläggareföreningen. Sålunda svarade Bon-

niers, Norstedts, Wahlström & Widstrand samt Almqvist och Wiksell för 60 procent av marknaden. År 1970 såldes dessutom skönlitteratur i pocketform och inbunden billigboksform för 23 resp 56 mkr, varför den totala skönlitterära försäljningen detta år uppgick till 122 mkr. Barn- och ungdomsböcker. Försäljningen av barn- och ungdomsböcker har ökat under perioden från knappt 22 mkr till drygt 28 mkr eller med 30 procent. Av de 25 förlag som 1970 redovisade utgivning av sådan

litteratur svarade fyra, Rabén & Sjögren, B Wahlström, Bonniers och

Tiden/FiB, för 72 procent av försäljningen. Det råder alltså en betydande koncentration på barnboksmarknaden. Fackböcker. Sedan 1966 har försäljningen av fackböcker i ordinarie utgivningsform ökat från 49 mkr till 70 mkr vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Den kraftiga omsåttningsökningen har också medfört att fackböckerna tagit en allt större del av marknaden, drygt 21 procent 1970. Fackboksutgivningen är fördelad på hela 58 förlag. De största av dessa är Norstedt, Bonniers, Forum, ICA-Förlaget, Rabén & Sjögren, Almqvist & Wiksell, Natur och Kultur samt Tiden/Fib. Tillsammans hade dessa åtta förlag 65 procent av marknaden 1970. Som pocketböcker och inbundna billigböcker såldes år 1970 facklitteratur för 14 resp 10 mkr. Den totala fackboksförsäljningen uppgick således till 94 mkr. Uppslagsverk och liknande större verk. År 1966 svarade denna kategori för nästan en fjärdedel av bokförsäljningen (exkl läroböcker). Därefter

har emellertid försäljningen minskat från 58 till 56 mkr och andelen av

bokförsäljningen sjunkit till ungefär en sjättedel. Utgivningen av större verk är påtagligt koncentrerad till ett fåtal förlag och då vissa som helt inriktat sig på utgivning av uppslagsverk. Pocketböcker. Sedan pocketböcker på svenska introducerades 1957

har försäljningen successivt ökat till att 1970 omfatta drygt 11 procent av förlagens värdemässiga försäljning av allmänlitteratur. Härvid har då inräknats både s k kvalitetspocket och massmarknadspocket. Sedan 1966 har försäljningen ökat från 25 mkr till 37 mkr 1970, dvs med ungefär hälften. Samtidigt har antalet utgivande förlag ökat från 25 till 37. De fyra största, Aldus/Bonnier, B Wahlström, Wennerberg och Prisma täckte 62 procent av marknaden. Kvalitetspocketböckema har sedan 1966 ökat sin andel av pocketomsättningen från 56 till 59 procent. Detta torde dock inte motsvaras av någon ökning av andelen sålda exemplar eftersom prisökningen på kvalitetspocket varit betydligt kraftigare än för massmarknadspocket. Inbundna böcker. Försäljningen av inbundna billigböcker, som var fördelad på 12 förlag, uppgick 1970 till 66 mkr, en ökning sedan 1966 ,I l med 23 mkr eller med 53 procent. l r e Vissa förlag, såsom Det Bästa, Bra Böcker, Positiv Fritid och Förlagsi har nästan helt inriktat l huset Norden, sig på billigboksutgivning. Försäljningen sker nästan uteslutande direkt till konsument via bokklubbar eller postorder. Denna kategori har svarat för huvudparten av försäljningsökningen. Andra förlag, såsom Bonniers, B Wahlström, Norstedt och Tiden, använder billigböcker som komplement till den ordinarie utgivningen.

Försäljningen sker då både direkt och via återförsäljare.

1.4 Antal utgivna titlar Förlagen hade 1970 en utgivning på 5 021 titlar, av vilka 3 301 gällde allmänlitteratur. Härvid har utgåvor av gamla titlar i ny bokform medräknats, men däremot inte nya upplagor. Med den indelningsgrund som tidigare tillämpats fördelar sig titlarna inom allmänlitteraturen enligt tabell. Som jämförelse anges också den

värdemässiga fördelningen.

Litteraturkategorier i procent Ordinarie böcker Upp- Pocket- Inbundna Övriga Totalt slags- böcker billig- böcker Skön- Barn- o Fackverk böcker littera- ungdoms- litteratur litteratur tur Antal titlar 16,6 15,1 20,7 0,7 32,5 5,7 8,7 100 Värde 13,2 8,8 21,5 17,3 11,5 20,3 7,4 100

Som synes föreligger vissa skillnader beroende på om marknadsandelen

för de olika kategorierna beräknas efter värde eller efter antal nya titlar. De förhållandevis billiga pocketböckerna svarade sålunda 1970 för en tredjedel av antalet utgivna titlar men endast för 11,5 procent av försäljningen. Även vad gäller barn- och ungdomsböcker var andelen av titlarna större än andelen av omsättningen. Jämfört med 1969 ökade utgivningen av allmänlitteratur med sammanlagt 51 titlar (1,5 procent). Pocketböcker och fackböcker ökade med 100 resp 20 titlar medan övriga kategorier redovisade en minskning.

De största förlagen i antal utgivna titlar för 1969 och 1970 redovisas

nedan. Antal nya titlar

1.5 Bokförsäljningens fördelning på distributionskanaler Förlagen inom Svenska Bokförläggareföreningen hade 1970 nästan sam-

ma fördelning på distributionskanaler som enligt SPK:s undersökning

1961. Tabellen nedan ger närmare besked om hur distributionsstrukturen för dessa förlag och övriga förlag tedde sig år 1970 (läroböcker undantagna).

Förlagskategori Bokhandel Press- Övrig Bok- Direktför- Hemför- Övriga Totalt byrån detalj- klubbar säljning säljning kunder handel per post mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr Bokförläggareföreningens

Pocketböcker säljs nästan uteslutande via återförsäljare. För kvalitetspocketböcker gällde 1970 att 74 procent av försäljningen skedde till

bokhandeln, 6 procent till Pressbyrån och 15 procent till övrig detalj-

handel. För pocketböcker av massmarknadskaraktär gick 80 procent till Pressbyrån, 1 procent till bokhandeln och 3 procent till övrig detaljhandel. Försäljningen av uppslagsverk och övriga större verk sker till över-

vägande del genom hemforsäljning och till viss del genom försäljning per post. Endast 10 procent av försäljningen går till bokhandeln. Det är här

intressant att notera att även de förlag som för sitt övriga boksortiment huvudsakligen använder bokhandelsdistribution för sina uppslagsverk

tillämpar direktförsäljning.

1.6 Bokförsäljningen till konsumentpriser

Med ledning av erhållna uppgifter om försäljningens fördelning på olika distributionskanaler år det möjligt att beräkna bokförsäljningen till

konsumentvärde.

För allmänlitteraturen har den 1970 beräknats till 418 mkr. Därav såldes 244 mkr via återförsäljare medan 131 mkr såldes direkt från förlagen till enskild konsument via bokklubbar, eller hemförpostorder

säljning. Resten utgjordes huvudsakligen av direktförsäljning till institu-

tionella köpare, såsom bibliotek, företag och institutioner.

Läroboksförsäljningen kan beräknas till ett konsumentvärde av 192

mkr.

Den sammanlagda bokförsäljningen till konsumentpriser blir då 610

mkr.

1.7 Utrikeshandel

Enligt Statistiska utrikeshandelsstatistik centralbyråns har importvärdet av böcker på främmande språk mer än fördubblats sedan 1966 och uppgick 1970 till 43 mkr. Den största importen sker från Storbritannien och USA samt Västtyskland. Exporten av böcker på svenska språket har under samma tid ökat med 34 procent och var 1970 14 mkr. Nästan all export sker till de övriga nordiska länderna, främst Finland.

2 Litteraturkategoriers lönsamhet - En jämförande bidragsanalys av 1966 års bokutgivning

2.1 Inledning

I detta avsnitt orienteras om vissa förhållanden som är viktiga för förståelsen av sätt att fungera. Bland annat diskuteras

förlagsbranschens

de olika som är förknippade

kostnadsslag med bokutgivning och vilken

betydelse dessa har för pris- och upplagesättning.

2.2 Undersökningens genomförande

Utredama har valt att belysa de ekonomiska villkoren för bokutgivningen genom att analysera ett antal boktitlars täckningsbidrag, dvs i vilken utsträckning intäkterna bidrar till att täcka - förutom titelns direkta - även de gemensamma kostnader kostnaderna - samkostnaderna -i förlaget. Till grund för analysen ligger ett statistiskt urval av titlar* från 1966 års utgivning av s k bokhandelsböcker. År 1966 valdes för att titlarnas hela livslängd skulle rymmas i undersökningsperioden. Sålunda har titlarnas alla kostnader och intäkter to m 31.3.1971 medräknats. Läroböcker, kiosklitteratur, bokklubbsböcker och stora uppslagsverk ingår inte i undersökningen. De undersökta titlarna har delats in i följande huvud- och underkate-

gorier: skönlitteratur (prosa, lyrik och förströelselitteratur), facklitteratur

(humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap, handböcker och stora 1 Endast titlar som utverk) samt barn- och ungdomslitteratur.” kom första gången 1966

Undersökningspopulationen består av l 046 titlar. varav 39 procent

har medtagits. skönlitteratur, 46 procent facklitteratur och 15 procent barn- och 2 Beträffande klassificeungdomslitteratur. ring, se bilaga 2.4.

I undersökningen är 13 allmänutgivande förlag representerade. De svarade för ca 90 procent av den skönlitteratur som såldes genom bokhandeln 1966, för ca 60 procent av fackbokförsäljningen och för ca Vid resultatredovis-

70 procent av barn- och ungdomsboksförsäljningen.

i 4 större och 9 mindre förlag. ningen har de indelats efter omsättning Det bör i det observeras att i avsnitten om upplagor,

följande

intäkter och kostnader beaktas enbart originalutgåvor, dvs

försäljning,

bokens Vissa titlar kan efter några år

ursprungliga utgivningsform.

komma ut i ny form såsom pocket eller inbunden billigbok. Denna s k redovisas I lönsamhetsavsnitten beaktas dock den nyutgivning separat. sammanlagda effekten av de båda utgivningsformerna.

2.3 Resultat av titelundersökningen för de undersökta titlarna uppgick till Upplagor. Genomsnittsupplagan

6 850 exemplar medan medianvärdet var 4 450. Barn- och ungdomslitte-

raturen hade de klart högsta och lyriken de klart lägsta upplagoma.

Medianupplagan för en diktsamling var endast 1 215 exemplar. Facklitteraturen låg genomsnittligt på en högre upplagenivå än skönlitteraturen.

Spridningen med avseende på upplagestorlek inom de olika kategorierna var betydlig. Detta gällde främst skönlitteraturen där hela 44 procent av titlarna trycktes i mindre än 3 000 exemplar och 12 procent i mer än 10 000 exemplar. Se vidare tabell 2.1. två procent av titlama (25 st) svarade för 17 procent av den Drygt totala upplagan på 7,2 miljoner exemplar.

Försäljning till fullt pris. Genomsnittligt såldes av varje titel 4140

exemplar till fullt pris. Här var medianvärdet 2 150. Barn- och ungdomsböckerna hade det överlägset bästa försäljningsresultatet medan i första hand lyrik, men även stora verk och prosa uppnådde mycket låga

försäljningssiffror.

Även vad gäller antal sålda exemplar föreligger stark spridning inom de olika kategorierna. Av de skönlitterära titlarna såldes nästan 50 procent i mindre än 1000 exemplar samtidigt som 6 procent såldes i mer än 10 000. Vid upplagesättningen hade av samma titlar endast 9 procent fått en upplaga under l 000 exemplar och 12 procent en upplaga över 10000. Liknande om dock inte lika extrema exempel kan anföras om facklitteraturen. Detta förhållande visar att det existerar en stor avvikelse mellan upplaga och försäljning för de olika titlarna. Av de 100 i undersökningen ingående lyriktitlarna såldes 50 i mindre än 250 exemplar och 81 i mindre än 1 000 exemplar. De 25 mest sålda titlarna svarade för nästan en fjärdedel av den totala på drygt 4 milj exemplar. Bland dessa titlar återfannsi försäljningen första hand barnböcker och kåserier, men även några romaner och handböcker. Den tidigare påvisade skillnaden mellan produktion och försäljning visas klart i tabell 2.3. Där framgår att endast 60 procent av alla tryckta exemplar sålts till fullt pris. Skönlitteraturen nådde endast 50 procent. Av barn- och ungdomsböckerna såldes däremot drygt 70 procent till fullt pns.

Inte mindre än 60 procent av försäljningen skedde under utgivningsâret. Denna koncentration till det första året var klart starkare för skönlitteraturen än för övriga kategorier. Reaförsäljning. Ungefär 63 procent av titlarna har förekommit på realisation. Andelen var utan jämförelse störst för de skönlitterära titlarna, av vilka 86 procent reats. Inför realisationen nedsattes titlarnas pris med i genomsnitt 54 procent. Reduktionen var störst för skönlitteraturen och minst för fackböckerna.

Förhållandet mellan upplagor, fullprisförsäljning och reaförsäljning

åskådliggörs grafiskt i figur 2.1. Intäkter. Intäkten per titel i löpande pris uppgick till drygt 52 tkr.

Därav utordes närmare 90 procent av intäkter från till försäljningen

fullt pris och 9 procent av reaintäkter. För skönlitteraturen var reaintäktemas andel större (12 procent). De verkliga intäkternas andel av de teoretiska (de intäkter som skulle ha erhållits om alla tryckta exemplar hade sålts till fullt pris) var omkring 62 procent för totalpopulationen liksom för facklitteraturen. För skönlitteraturen var den lägre och för barn- och ungdomslitteraturen hela 77 procent. Kostnader. Förlagens kostnader kan grovt indelas i sär- och samkostnader. Särkostnaden är sådan kostnad som kan hänföras till en viss titel, dvs den skulle inte ha uppstått om titeln inte givits ut. Särkostnaden har

uppdelats på framställningskostnad, författarhonorar, översättningskost-

nad och reklamkostnad. Samkostnaderna utgörs i första hand av kostnader för administration, redaktion, lager och distribution. Särkostnaden per titel i löpande priser var drygt 36 tkr. Facklitteraturen låg ldart över och skönlitteraturen klart under detta värde. En stor del av denna differens förklaras av tidigare påtalade skillnader i upplagestorlek. Vad gäller olika litteraturkategoriers styckkostnad kan konstateras att facklitteraturen, på grund av större utgifter för redaktionellt arbete och illustrationer, i regel var dyrare att producera än skönlitteraturen. Detta gällde främst de stora verken men även inom områdena humaniora och

naturvetenskap.

Skillnaden i styckkostnad mellan olika kategorier återspeglades delvis i prisskillnaderna. Kostnadens andel av priset varierade dock. Lägst var den för skönlitteraturen, vilket innebär att denna kategori, för varje sålt exemplar, erhöll det största bidraget för täckande av samkostnaderna. Den klart viktigaste kostnadsposten för alla kategorier, men främst för facklitteraturen, var framställningskostnaderna. Royaltykostnaden, som var den näst största posten, spelade en stor roll för skönlitteraturen. Samkostnadernas andel av totalkostnaderna var ungefär 33 procent. Nyutgivning Av de drygt 1 000 titlarna i undersökningen har 40, de allra flesta skönlitterära, kommit ut i ny utgivningsform. Dessa utgåvor en

uppnådde försäljning som var mer än dubbelt så stor som för de

tidigare redovisade originalutgåvorna. De har därför gynnsamt påverkat 1 Bidrag i kr = intäkt minus särkosmad; bidrag i procent lönsamheten för berörda kategorier, främst skönlitteraturen. =(imäkt minus särkostnad)

Táckningsbidrag Det största procentuella bidraget gav barn- och IOO/imäkt.

ungdomslitteraturen med 38,6 procent, följt av skönlitteraturen med

33,6 procent medan facklitteraturen endast gav 29 procent bidrag. Bland delkategorierna var lyrikböckerna de utan jämförelse minst lönsamma med ett bidrag på 10 procent. Inom facklitteraturen var det humanioraböckerna och de stora verken som gav låga bidrag. Av de olika kategorierna vuxenlitteratur kan endast förströelselitteraturen sägas ha haft ett stort täckningsbidrag. Spridningen mellan titlarna med avseende på lönsamheten var betydlig. 75 titlar gav bidrag på minst 60 tkr medan 41 gav en intäkt som understeg särkostnaden med mer än 15 tkr. Bland de lönsamma titlarna återfanns flera barnböcker och förströelseromaner samt - inom facklitteraturen w memoarer och handuniversitetslitteratur, naturskildringar, böcker. Som extremt olönsamma framstod några ”större verk samt böcker inom området humaniora. Nedanstående tabell visar hur stor andel av titlarna inom olika

kategorier som har givit bidrag respektive full kostnadstäckning.*

Barn- och ungdomslitteratur 86 46 Totalt 67 33

Endast hälften av de skönlitterära titlarna gav bidrag och en knapp

fjärdedel full kostnadstäckning. För lyriken var situationen ännu sämre.

Av fackböckerna kunde närmare tre fjärdedelar täcka sina särkostnader medan knappt 40 procent gav vinst. Bäst i dessa avseenden lyckades handböckerna och sämst de ”större verken”. Av de tre huvudkategorierna uppvisade barn- och ungdomsböckerna det bästa resultatet. Ungefär 85 procent av dessa titlar gav bidrag och nära hälften full kostnadstäckning. Resultat. Totalt drabbades de i undersökningen ingående titlarna av en förlust som motsvarade ca 1,5 procent av omsättningen. Då har alla intäkter och kostnader räknats i löpande priser. Sker en deflatering till 1966 års penningvärde blir förlusten något större. Beträffande de tre litteraturkategorierna kan konstateras att barn- och 1 Ett bidrag på 33 proungdomslitteraturen var vinstgivande, att skönlitteraturen tack vare ett cent räknas som full samt att fackboksut- kostnadstäckning efterlitet antal verkliga storsäljare gav kostnadstäckning som samkostnaderna givningen som helhet var olönsam. Till detta hade stora underskott på ett motsvarade 33 procent begränsat antal titlar verksamt bidragit. av totalkostnaderna.

F örlagsgmpper De i undersökningen ingående 13 förlagen har efter omsättningsstorlek indelats i två grupper. De större förlagen, som svarade för 64 procent av titlarna, hade genomsnittligt högre upplagor och försäljning samt även en högre andel sålda exemplar. Detta berodde främst på deras framgångsrika barnboksutgivning men också på att de svarade för de flesta storsäljare inom olika kategorier. Å andra sidan dominerade storförlagen också den olönsamma lyrik- och debutantutgivningen vilket verkade i motsatt riktning. De mindre förlagen hade lägre styckkostnader såväl i absoluta tal som i förhållande till priset. De skillnader i lönsamhet som kan iakttagas mellan de båda förlagsgrupperna faller emellertid i stor utsträckning tillbaka på de skillnader i utgivningen som kortfattat beskrivits ovan. Totalt sett fick de mindre förlagen ett något bättre relativt bidrag, men skillnaden var för liten för att man skall kunna dra några slutsatser om vilken företagsstorlek som är mest fördelaktig. Några stordriftsfördelar synes emellertid inte föreligga i förlagsbranschen.

Översättningar

Ungefär 40 procent av titlarna i undersökningen är översättningar, de flesta inom skönlitteraturen, främst prosan. Det är intressant att notera att 63 procent av de svenska skönlitterära originalverken men endast 22 procent av översättningarna trycktes i mindre än 3 000 exemplar. Andelen sålda exemplar var emellertid klart lägre för sistnämnda kategori vilket tyder på en alltför optimistisk upplagesättning.

Översättningskostnaden per sålt exemplar var 0,55 kr (för skönlittera-

turen 0,80). Denna för översättningar speciella kostnad uppvägdes emel-

lertid mer än väl av att författarersättningen var lägre för denna kategori.

Detta förhållande gällde främst skönlitteraturen där svenska och utländska författare frck 4,10 resp 1,45 kr per sålt exemplar. För vuxenlitteraturen förelåg inga klara skillnader i lönsamhet mellan översättningar och svenska originalverk. Barn- och ungdomsböckerna var däremot betydligt lönsammare i den sistnämnda kategorin. Med avseende på titlarnas spridning över olika intervall kunde vissa tydliga skillnader noteras mellan kategorierna. En stor andel av den svenska skönlitteraturen uppvisade små upplagor, liten försäljning och dålig lönsamhet. Dit hörde de flesta lyrikböckerna men även många romaner och noveller. Endast 15 procent av de svenska skönlitterära titlarna gav full kostnadstäckning medan andelen för den utländska skönlitteraturen var 32 procent. F örlagen har uppenbarligen varit mindre benägna att ta risker vid utgivningen av utländsk skönlitteratur.

Pocketböcker Undersökningen avser endast kvalitetspocketböcker och därav bara sådana som i original utgivits i pocket. Av titlarna i hela populationen

utgörs 15 procent av sådana pocketböcker, de allra flesta inom gruppen facklitteratur. Barn- och ungdomsböcker i detta utförande förekom ej. Pocketböckerna jämförs i det följande med den totala populationen av skön- och facklitteratur. Pocketböckerna skilde sig avsevärt från den totala populationen med avseende på pris (ll:l5 kr mot 25:60), upplaga (9 000 ex mot 5 900) och försäljning (5 500 ex mot 3 300). Trots större upplaga låg den genomsnittliga titelintäkten och titelkostnaden på en klart lägre nivå för pocketböckerna än för övriga böcker. Framställningskostnaden per producerat exemplar var 1,60 kr resp 3,75 och författarersättningen per försålt exemplar 0,55 resp 2,30. Pocketböckerna hade dessutom en större relativ skillnad mellan kostnader och pris och därmed en relativt sett större marginal än andra böcker. Pocketutgivningen gav ett klart bättre relativt bidrag än övriga titlar. I absoluta tal däremot, vilket från förlagens synpunkt är av större intresse, eftersom samkostnaderna är oberoende av böckernas utförande, skilde sig lönsamheten för pockettitlarna inte påtagligt från övrig utgivning. De ovan redovisade avser endast titlar jämförelserna som i original utgivits i pocket. En del av pocketutgivningen är emellertid nyutgivning. Lönsamheten för denna var betydligt bättre än vad som redovisats ovan för pockettitlarna i original.

Svenska skönlitterära debutanter

Debutantverk har i undersökningen deñnierats som en författares första eller andra skönlitterära verk. Av de drygt 1 000 titlarna var 71 debutantverk. För debutanterna var upplagorna och framför allt

försäljningen betyd-

i stort. ligt lägre än för skönlitteraturen Sålunda var den genomsnittliga försäljningen för en prosadebutant 500 exemplar mot 2400 för hela

kategorin. Upplagor över 3 000 exemplar eller försäljningssiffror över

l 000 exemplar var mycket sällsynta bland prosa- och lyrikdebutanterna. För dessa kategorier gav nästan alla titlar underskott på de egna kostnaderna. Detta underskott kunde dock i regel begränsas till 6 000 kr beroende på de låga totalkostnaderna som i sin tur berodde på litet sidantal, enkelt utförande och låga upplagor.

2.4 Uppföljning av titelundersökningen

För att söka följa upp och skriva fram resultatet från titelundersökningen har kompletterande uppgifter om framför allt försäljning och kostnader insamlats om berörda förlag. Bokförsäljningen har under perioden 1966-1970 ökat med ungefär 17

procent i löpande värde för de 13 förlagen. Trots att prisökningarna på tryckeritjänster något begränsats av den grafiska branschens överkapa- - såsom minskning av citet och trots att vissa rationaliseringsåtgärder personalstyrkan samt enklare utförande - har på böckerna vidtagits, totalkostnaderna stigit med drygt 20 procent. Förlagens lönsamhet torde således snarast ha försämrats sedan 1966.

Lönsamhetsutvecklingen. För att ytterligare belysa lönsamhetsutvecklingen har en bokslutsanalys avseende åren 1968-1970 gjorts hos de 13 förlagen. Avsikten var att få fram det ”verkliga” rörelseresultatet, dvs intäkterna från bokförsäljningen minus samtliga kostnader som belastat denna verksamhet. Redovisningen inkluderar läroböcker och andra böcker som inte omfattas av titelundersökningen, eftersom dessa kategorier inte har kunnat särskiljas i bokslutsmaterialet. Rörelseresultatet i procent av omsättningen för de båda förlagsgrupperna framgår av tabellen nedan.

Storförlagen hade alltså en klart negativ lönsamhetsutveckling under perioden, medan de mindre förlagen sammantagna något förbättrat sin situation 1970 jämfört med 1968. För de senare kunde emellertid ingen tendens spåras. Endast tre förlag, alla tillhörande gruppen mindre förlag, hade ett bättre rörelseresultat i förhållande till omsättningen 1970 än 1968. Samtliga större förlag har således fått vidkännas en försämring av lönsamheten. Av de 13 förlagen redovisade fem, därav tre storförlag, ett rörelseunderskott år 1970. Enligt gjorda beräkningar motsvarade det i rörelsen arbetande kapitalet genomsnittligt 80 procent av omsättningen. Vid gällande ränteläge kan det absoluta minimikravet på en tillfredsställande lönsamhet därför sättas vid ett rörelseresultat på ca 5 procent av omsättningen. Denna gräns uppnåddes endast av tre förlag år 1970. Avslutningsvis kan nämnas att flera av de undersökta förlagen sedan 1970 vidtagit eller beslutat vissa åtgärder såsom rationalisering och utgivningsminskning för att bryta den negativa lönsamhetsutvecklingen.

3 Bokhandelns struktur 3.1 Undersökningens syfte Föreliggande undersökning behandlar huvudsakligen strukturen i bokhandeln. Vissa strukturdata rörande två andra betydelsefulla återförsäljarkanaler - Pressbyrån och varuhusen - redovisas också.

3.2 Bokhandelns ändrade konkurrensförhâllanden I detta avsnitt som förekom i redogörs för de konkurrensbegränsningar

bokbranschen före upphävandet av dispensen från bruttoprisförbuclet

den l april 1970 samt för de institutionella förändringar som därefter skett.

3.3 Bokhandelns m m organisationer Här beskrivs kortfattat Svenska Bokbranschens

Bokhandlareföreningen, Marknadsinstitut och distributionsföretaget Seelig.

3.4 Fackbokhandelns struktur

Undersökningen har utförts genom en skriftlig enkät som 1971 utsändes

till landets omkring 300 fullsorterade boklådor. Frågorna gällde i första

hand försäljningens omfattning och inriktning åren 1969 och 1970.

Uppgifter inkom från 289 boklådor. Bortfallet var begränsat och bestod

huvudsakligen av boklådor som lagts ned före enkättillfállet. Den fullsorterade bokhandelns försäljning 1970. De undersökta bok-

lådorna redovisade 1970 en total Därav

försäljning på nära 500 mkr?

utgjordes nästan 350 mkr, dvs 70 procent, av böcker.

Av bokförsäljningen svarade 21 varuhusboklådor för något mer än 28

mkr (8 procent). För huvudparten av denna svarade de 17 försäljning

boklådor som tillhör KF/Domus-koncernen. De förlagsägda boklådornas försäljning av böcker uppgick till omkring 46 mkr. Störst var de 9 boklådor som tillhörde Almqvist & Wiksell-koncernen. Tre av dessa var bland de största boklådorna i landet, var och en med en

bokförsäljning

överstigande 9 mkr. Försäljningen till skolor och bibliotek till uppgick drygt 160 mkr, varav ungefär 150 mkr böcker.

Övriga storköpare, dvs universitet, bildningsförbund od, köpte för ca 30 mkr, varav 18 mkr utgjorde

bokköp och resten pappersvaror och tidskrifter. Ungefär 62 procent av

totalförsäljningen och 52 procent av bokförsäljningen gick till enskild

konsument.

Realisationsförsäljningen till

uppgick omkring 12 mkr eller drygt 3 av

procent bokförsäljningen, f ö samma andel som i SPK:s undersökning

1961. Försäljningen av böcker på främmande till 34 mkr. språk uppgick Därav föll hela 85 procent Universitetslitteratur och på 13 boklådor.

vetenskaplig litteratur utorde huvudparten av försäljningen och det

klart viktigaste språkområdet var det engelska. Boklâdorna har grupperats efter omsättning i tabellen nedan. I högsta klassen svarade 12 procent av boklådorna för 41 procent av den samlade 1 Alla omsättningssiffror omsättningen. De 46 procent som tillhör de två lägsta omsättningsklasavser konsumentvärde serna svarade endast för 16 procent av omsättningen. exklusive varuskatt.

Omsättnings- Antal boklådor Ungefarlig procentuell andel av klass i tkr Antal procent Total- Bokför- Försäljn till Försäljn till

Beträffande försäljningens fördelning på varu- och kundkategorier kan noteras att andelen försäljning av läromedel liksom andelen försäljning till skolor stiger med ökande omsättningsstorlek. De allra största boklådorna utgör emellertid ett undantag. Dessa har tvärtom den lägsta andelen skolförsäljning, eftersom de är belägna i storstadsområden och på universitetsorter och därigenom har en annan kundstruktur. De kommunala myndigheterna köper på dessa orter ofta läroböcker direkt från förlagen. Trots detta svarar de allra största boklådorna för en tredjedel av bokhandelns totala försäljning till skolor. Beträffande kund- och varustruktur för olika boklådor, se vidare tabell 3.8 och 3.9. Bokhandelns försäljning 1961-1970. Det mest framträdande draget i utvecklingen mellan 1961 och 1970 är den allt större betydelsen försäljningen till skolväsendet har fått. [leveranserna till skolor utgjorde 1961 ca 12 procent av bokhandelns totalförsäljning medan andelen 1970 hade ökat till hela 24 procent, dvs nästan en fjärdedel av all försäljning. Bokhandelns försäljning till skolor räknat i fasta priser har mer än tredubblats under åren 1961-1970. Även försäljningen till bibliotek ökade kraftigt. Försäljningen till övriga kundkategorier steg endast med 32 procent under denna period. Av de olika varugrupperna svarade läroböcker för den största försäljningsökningen, 138 procent i fasta priser mellan åren 1961-1970. av utländska böcker ökade med 67 procent medan ök- Försäljningen ningen för övriga böcker stannade vid 41 procent. Bokhandelns kostnader. Den största kostnadsposten (varukostnader

undantagna) utgjordes av personalkostnader vilka utgjorde 60 procent av

de totala kostnaderna 1970. Ersättningen till ägaren och dennes familj i form av egna uttag uppgick till knappt 6 procent av de totala kostnaderna. Denna kostnadsandel var som väntat betydligt större för de mindre boklådorna. Andra och frakter som tillsammans viktiga poster var hyror svarade för 16 procent.

Den icke fullsorterade bokhandeln. Enligt beräkning som gjorts på

om leveranser sålde de icke fullsorterade boklågrundval av uppgifter dorna 1969 böcker för drygt 15 mkr, varav ungefär 6 mkr läroböcker och Dessa boklådor hade alltså en betydligt större 1,6 mkr biblioteksböcker. andel av sin försäljning till institutionella köpare än den fullsorterade 1969 bokhandeln. Den genomsnittliga omsättningen per butik uppgick till endast 80 000 kr.

3.5 Övriga återförsäljare

Andra återförsäljare än fackbokhandeln sålde 1970 böcker för 56 mkr vilket motsvarar 20 procent av försäljningen av genom samtliga typer

återförsäljare (läroböcker undantagna). Sortimentet är i dessa butiker

nästan helt begränsat till pocketböcker (främst barnmassmarknads), böcker, hobbyböcker samt skönlitterära bestsellers. Pressbyrån. Pressbyrån fungerar dels som återförsäljare genom egna kiosker dels som distributör till ett stort antal andra återförsäljare. Konsumentvärdet av böcker försålda genom Pressbyråns egna kiosker och andra återförsäljare uppgick 1970 till 44,2 mkr, en ökning sedan 1966 med 31 procent. Pressbyrån köper böcker från ca 170 förlag, ofta med ensamrätt på hela eller viss del av sortimentet. har dessutom rätt att Pressbyrån returnera böcker till förlagen och ger själv återförsäljarna full returrått. Genom Pressbyråns 1 200 egna kiosker såldes 1970 böcker för 10,5 mkr, en ökning sedan 1966 med 11 procent. Detta motsvarar dock

endast två procent av företagets totala detaljhandelsförsäljning.

Pressbyråns 12800 Övriga återförsäljare av böcker hade 1970 en bokomsättning på 33,7 mkr, vilket var 38 procent mer än 1966. Största antalet återförsäljare utgjordes av privata kiosker och (38 procent) tobaksaffärer Dessa svarade tillsammans

(21 procent). för 71 procent av

försäljningen.

Varuhusen. Varuhusens totala försäljning av böcker, exklusive läro-

böcker, uppgick år 1970 till 35,1 mkr. Däri ingår dock 19,5 mkr som har sålts genom de 21 fullsorterade bokavdelningarna samt 3,4 mkr som levererats genom Pressbyrån. Varuhusen köper emellertid också direkt från förlagen böcker, som säljs på icke fullsorterade bokavdelningar. Denna försäljning var 1970 12,2 mkr varav Åhlén-koncernen inklusive Wessel (80 varuhus) stod för hälften, medan resten föidelades ungefär lika på Epavaruhusen (l 15 st)

och Domus/KF (150 st).

3.6 Utvecklingen på bokmarknaden efter bruttopnsernas avskaffande

Distributionskanaler. I och med övergången till fria bokpriser den 1 april

1970 ersattes det gamla kommissionssystemet med abonnemangsavtalet.

En del icke fullsorterade boklådor valde i detta sammanhang att öka sitt sortiment och bli fullsorterade medan andra gick den motsatta vägen. Sedan 1969 fram till 1972 har antalet fullsorterade boklådor minskat från 313 till 289 och antalet icke fullsorterade från 186 till 176. Dessa behöver inte förändringar bero på kommissionssystemets avskaffande. Flera boklådor var redan tidigare hårt pressade. l övrigt kan noteras att Varuhusen något utökat sitt sortiment, framför allt av presumtiva bestsellers, samt att det på universitetsorterna öppnats studentboklådor som drivs av studenterna själva. Några helt nya

försälj-

ningskanaler av betydelse torde inte ha tillkommit sedan 1970. Priskonkurrensen. De fria bokpriserna har inte medfört någon större priskonkurrens på böcker. Ungefär 85 procent av bokhandlarna uppgav

26 .

att de under det första året praktiskt taget undantagslöst följde cirkapriserna. De nedsättningar som skett förekom främst på ett fåtal bestsellers och uppslagsverk och lågi regel på 10-15 procent. Sammanfattningsvis kan sägas att dessa avvikelser totalt sett varit av marginell betydelse för bokprisnivån. Bruttoprisavskaffandet innebar alltså att förlagen inte längre dikterade priserna. Detta har fått en märkbar effekt. I augusti 1971 sände sålunda Bokhandlareföreningen till sina medlemmar en rekommendation att höja priset på alla böcker utom skol- och biblioteksböcker med tre procent, en

rekommendation som i stort sett torde ha följts av bokhandeln. I april

1972 utgick en ny skrivelse som innebar en rekommendation om en höjning med ytterligare en procent. Försäljning till skolor. I och med den fria prissättningen kan kommuvilket medfört nerna göra sina skolboksinköp genom anbudsförfarande, dels en koncentration av inköpen till ett mindre antal boklâdor, dels en av marginalerna Totalt sett har minskning på skolboksförsäljningen. -

bokhandeln emellertid enligt förlagens uppgifter om försäljningens

fördelning - inte minskat sin marknadsandel. på distributionskanaler From april 1972 har skolboksförlagen infört ett nettoprissystem, enligt vilket kommuner och andra storköpare har samma inköpsvillkor som bokhandeln. Det är ännu för tidigt att uttala sig om de effekter som detta nya system kommer att få på distributionen.

4 Bokhandelns lönsamhet - med särskild inriktning pâ försäljning till skolor och bibliotek

4.1 Inledning

Inledningsvis noteras att bokbranschens ändrade marknadsförhållanden, genom avskaffandet av bruttopriser, ensamrätten och etableringskontrollen, ännu inte märkbart påverkat bokdistributionens struktur. Sådana

förändringar kan emellertid mycket väl inträffa i framtiden, speciellt vad

gäller försäljningen till skolor och bibliotek, för vilken väsentligt förändrade villkor gäller sedan 1972. innehåller också en kortfattad beskrivning av skollnledningsavsnittet och biblioteksförsäljningens organisation.

4.2 Undersökningspopulation och genomförande omfattar ett statistiskt urval av de 181 fullsorterade Undersökningen boklådor som 1970 hade en försäljning till skolor och bibliotek på minst Denna begränsning av under- 20 procent av den egna totalförsäljningen.

sökningspopulationen genomfördes med hänsyn till syftet att särskilt

studera skol- och biblioteksförsäljningens betydelse för bokhandeln. Boklådoma i undersökningen svarade 1970 för ungefär 85 procent av bokhandelns totala till skolor och bibliotek på 161 mkr. Av försäljning denna summa utgjorde skolförsäljningen ungefär tre fjärdedelar.

4.3 De undersökta boklådornas lönsamhet

För de undersökta boklådoma den totala

uppgick försäljningen genom-

snittligt till 1,7 mkr varav 45 procent avsåg till skolor och

försäljning

bibliotek. Kostnaderna för motsvarade

bokinköp ungefär 78 procent av

omsättningen medan bokhandlarnas driftskostnader cirka 17 utgjorde procent. Av de senare var personalkostnaderna helt dominerande. Rörelseresultatet - före ägarens uttag för egen arbetsinsats var genomsnittligt 90 tkr, men för de flesta boklådoma var det lägre, ungefär

70 tkr. Avkastningen, dvs rörelseresultatets andel av försäljningen, upp-

gick i genomsnitt till drygt 5 procent. Några avgörande skillnader i lönsamhet mellan boklådor med hög

respektive låg andel skol- och biblioteksförsäljning framkom ej. Visser-

ligen var marginalen på denna typ av försäljning klart lägre men detta gällde också kostnaderna eftersom försäljningen skedde huvudsakligen under lågsäsong och ofta kunde utan insättande av extra fullgöras resurser. Däremot förekom klara skillnader mellan enskilda boklâdor. Sålunda gick var tionde boklåda med förlust, medan tre av fyra uppnådde ett överskott på minst 40 tkr. För boklådoma i undersökningen kan lönsamheten 1970 genomsnitt-

ligt sett anses tillfredsställande, dvs avkastningen var tillräcklig för att ge

ägaren en ersättning som väl täckte en föreståndarlön - 42 tkr enligt Handelns arbetsgivareorganisations statistik. Vidare lämnade verksamheten en rimlig ränta på ägarens kapital. I tabell 4.7 visas bokhandelns tillgångar, skulder och eget kapital jämte några likviditets- och soliditetsmått. Där framgår bl a att lagerreserven utgjorde 40 procent av inventerat lagervärde. Boklådorna har således kunnat de möjligheter till

utnyttja konsolidering som skattereglerna

medger. l övrigt kan noteras att relationstalen för likviditet och soliditet förbättrats jämfört med 1961.

4.4 Försäljning till skolor och bibliotek

l detta avsnitt beräknas vilka intäkter och kostnader som direkt skulle försvinna om skol- och

biblioteksförsäljningen upphörde.

Bruttovinsten av skol- och endast till

biblioteksförsäljningen uppgick

IO procent av omsättningen, men eftersom de direkta kostnadema för denna hantering var mycket låga blev rörelseresultatet ändå 5 procent, dvs ungefär lika mycket som för

överdiskförsäljningen.

Eftersom skol- och för de undersökta boklådor-

biblioteksförsäljningen

na svarade för hela 45 procent av deras omsättning, härrörde alltså en mycket stor del av dessa boklådors rörelseresultat från den kommunala försäljningen. Om denna försvinner kommer avkastningen för en genomboklåda snittlig att sjunka till en sådan nivå att ägarens ersättning ungefär motsvarar en ordinär föreståndarlön medan verksamheten inte lämnar någon avkastning på satsat kapital. För boklådor med stor kommunal försäljning - mer än 50 procent av totalförsäljningen - blir avkastningen

i många fall helt otillräcklig om den kommunala försäljningen försvinner.

5 Regionala skillnader i bokförsäljning och boku tlâning

5.1 Inledning

kanaler via vilka böcker når läsarna. Två Här behandlas tre viktiga förutsätter bokhandeln och Pressbyråns distributionsnät, medan inköp, den tredje, biblioteken, sprider sina böcker via lån. I kapitlet studeras de

två försäljningskanalerna och då speciellt med avseende på regionala

antalet utbudsplatser och deras lokalisering redovisas liksom de aspekter: olika kanalernas försäljning och hur denna fördelas mellan olika regioner. De tre stora distributionskanalerna jämförs avslutningsvis med varandra. Härvid görs också ett försök att uppskatta antalet böcker som nått sina kanaler. avser år 1970 där inte annat läsare via respektive Uppgifterna anges.

5.2 Befolkningsdata

I detta avsnitt redovisas befolkningens spridning över landet. Det sägs också att - oavsett bostadsort om man utgår från att varje individ efterfrågar lika mycket - detta mått kan användas som ett uttryck för

hur efterfrågan/behovet av böcker regionalt fördelar sig.

5.3 Fackbokhandeln

redovisas en undersökning kring förändringar i olika fack- Inledningsvis handelsbranschers butiksnät. Av denna framgår att det totala antalet fackhandelsbutiker mellan årsskiftena 1963/64 och 1969/70 minskade Den drabbade

med 6 procent. avort kraftigaste minskningen gruppen

”Böcker och som minskade sitt butiksantal med 31

pappersvaror

procent. Därefter behandlas abonnemangsbokhandelns - dvs den fullsorterade bokhandelns - I 5.2 visas en karta över lokalisering. figur spridning. Det framgår att situationen i

försäljningsställenas regionala

är avsevärt mycket bättre än i Norrland. Under Syd- och Mellansverige perioden juli l967-november 1971 förlorade 17 orter sin abonnemangsbokhandel. Härvid drabbades huvudsakligen Mellansverige. - bokhandeln - är Grossistbokhandeln dvs den icke fullsorterade huvudsakligen lokaliserad till mindre orter. Butiksnätet visar en betydligt boklådorna. jämnare spridning över landet än de fullsorterade I ett särskilt avsnitt redovisas hur försäljningen från de två bokhandelsfördelas. Försäljningen av svensk litteratur till allmäntyperna regjonalt heten i de tre storstadsområdena samt i visar per individ högst värden områden med anknytning till universitet. Uppsala har ett värde om 75 kr/inv medan riksgenomsnittet ligger på 18 kr/inv. av utländsk originallitteratur är ännu hårdare knuten till Försäljningen storstadsområdena. Riksgenomsnittet är 2,50 kr/inv medan samtliga storstadsområden har värden överstigande 10 kr/inv. via är obetydlig i förhållande till

Försäljningen grossistbokhandeln abonnemangsbokhandeln. Totalt motsvarar den en större abonnemangs-

boklådas Jämförelsevis höga värden redovisas för västra omsättning. Dalsland, norra Värmland samt främst Norrlands inland. Småland,

Slår man ihop abonnemangsbokhandelns och grossistkundernas försälj-

ning får man den samlade fackbokhandelns försäljning. Detta har ortsi figur 5.9. Man finner att grossistkundernas

starka ställning i glesbygdsområdena långt ifrån uppväger avsaknaden av i

abonnemangsbokhandel

dessa områden.

5.4 Pressbyråns distributionsnät

Pressbyråns försäljning och dess fördelning har

på olika butikstyper ovan i avsnitt presenterats 3.5. Det framgick att Pressbyrån säljer böcker

via 14 000 försäljningsställen. I landet finns totalt ca 60 000 butiker av

olika slag, varför Pressbyråns böcker finns att köpa på vart fjärde svenskt

försäljningsställe. Pressbyråns distributionsnät är - till skillnad från vad

som gäller för fackbokhandeln mycket jämnt spritt över landet.

Samma jämna bild visar försäljningens spridning.

5.5 Jämförelse mellan distributionskanalerna folkbibliotek, fackbokhandel och Pressbyrån

För att få till stånd en jämförelse mellan de tre viktigaste distributionskanalerna har antalet sålda böcker via fackbokhandel resp Pressbyrån samt antalet utlånade böcker via bibliotek beräknats. Beräkningsmetoderna är mycket grova varför detaljerade slutsatser inte kan dras. Man finner att sammanlagt något mer än 90 milj böcker förmedlades. Härav svarade folk- och skolbibliotek för 77 procent eller 70 milj volymer. De

båda försäljningskanalerna distribuerade vardera

något mer än lO milj böcker till allmänheten. Det finns anledning att misstänka att Pressbyråns siffror är underskattade och fackbokhandelns överskattade. I ett följande avsnitt visas hur antalet distribuerade böcker via respektive kanal fördelar sig regionalt (figur Skillnaden mellan 5.12). fackbokhandel och Pressbyrån är påfallande. Pressbyråns böcker har som tidigare antytts en mycket jämn spridning. 58 av 70 regioner har en försäljning per invånare inom intervallet 1,l-l,5 böcker per invånare. Betraktar man däremot kartan för fackbokhandeln finner man en betydande skillnad mellan olika regioner. De tre storstadsområdena och ytterligare ett par regioner innehållande universitetsorter har således värden som klart överstiger 1,5 försålda böcker Å andra per invånare. - främst i glesbygdsområden sidan finns det ett flertal - som regioner har värden understigande 0,5. Den regionala spridningen av böcker via bibliotek uppvisar drag gemensamma med både fackbokhandel och Pressbyrån. De tättbefolkade

blockregionerna har således de högsta värdena, men skillnaden mellan

gles- och tätbygdsområden är inte så stor som den var för fackbokhandeln. Biblioteken en ibland förvånande uppvisar bild. De regionala skillna-

derna är inte entydigt kopplade till befolkningsunderlag och ekonomiska

resurser. En härtill

förklaring som redan givits i utredningens biblioteks-

skrift är att enskilda politikers och bibliotekariers intresse kan ha en avgörande betydelse för biblioteksstandarden på vissa håll.

Om man studerar den totala bokdistributionens regionala fördelning man återigen en kraftig koncentration till storstads- (figur 5.14) finner

I dessa distribueras genomgående mer än 10

och universitetsregionerna. invånare. återfinns i västra och böcker per Väsentligt lägre värden centrala Götaland, det inre av Svealand samt nästan hela Norrland.

6 Tekniska framställningskostnader

den roll kostnader för teknisk produktion har i I detta kapitel diskuteras bokens I avsnitt 6.1 konstateras att ökningen i den grafiska pris. industrins inklusive under den senaste IS-års-

priser papperskostnader

i konsumentprisindex. Den perioden varit väsentligt lägre än ökningen allmänt tanken att den tekniska sidan orsakat de kraftiga spridda bokprisökningarna får därför avvisas. Orsakerna får sökas på annat håll.

De tekniska kostnadernas andel i bokens pris har under senare år minskat mer än l5e20 procent av

och utgör numera genomsnittligt knappast

bokens försäljningspris. Påståendet att de tekniska kostnaderna genom förlagens kalkyleringsmetoder ensamma skulle bestämma bokpriserna avvisas också (avsnitt 6.3). Varje förlag har sin egen metod att räkna fram ett passande säljpris och tanken att t ex en halvering av de tekniska framställningskostnaderna är inte realistisk. Varken skulle möjliggöra en halvering av försäljningspriset

distributörer eller detaljhandel skulle kunna leva på de margi-

förläggare, naler som då skulle uppstå. I avsnitt 6.4, Boktypens inverkan på framställningskostnaden”, påvisas att skillnader vad teknisk framställningskostnad mellan gäller

och originalböcker vid mindre upplagor är ganska liten. pocketböcker

skulle Tanken att en allmän övergång till pocketboksutgivning kraftigt sänka bokpriserna måste därför också avvisas. av kostnaderna för bokfram- I bilaga 6 lämnas en ingående analys för olika vid olika ställning. Total- och styckkostnadskurvor boktyper redovisas där bl a. I avsnitt 6.5 ges en sammanfattning av upplagenivåer total- och styckkostnadskurvor för tre dessa resultat. I figur 6.3 återfinns vanliga bokutföranden: den trådhäftade originalboken, kvalitetspocketboken samt massmarknadspocketboken. Skillnaden mellan de två första är vid små upplagor obetydlig, men vid upplagor om 10 000 ex och mer

betydande kostnadsfördelar för pocketutförandet. Styck-

uppstår kostnader för massmarknadspocketboken är vid låga upplagor högre än motsvarande kostnad för de två andra boktyperna huvudsakligen beroende på att rullrotationstryck används. Vid upplagor om 20 000 ex - för massmarknadsböcker som distribueras via en vanlig upplaga - år dock kostnadsfördelarna för massmarknadsutförandet Pressbyrån avsevärda. - v visas När det gäller mycket små upplagor upp till 1 500 exemplar att offsetframställning från skrivmaskinsskrift blir billigare än ett utförande

i sedvanligt boktryck. I avsnitt 6.6 diskuteras möjligheten att genom införandet av nya tekniska metoder förändra kostnadsbilden. Möjligheterna till radikala kosttycks för närvarande vara rätt små. nadsbesparingar

7 Prisutvecklingen för böcker

I avsnitt 7.1 förklaras vad som menas med en prisindex och hur en sådan konstrueras. I avsnitt 7.2 ventileras frågor rörande

konsumentprisindex

och i avsnitt 7.3 förklaras vilken roll bokprisindex hade i beräkningen av konsumentprisindex fram till november 1968. Bokprisindex byggde då enbart på svensk nyutkommen vilket skönlitteratur, visade sig ge prisökningar som inte var representativa för i stort. Från utgivningen november 1968 har man därför en ny konstruktion av bokprisindex, där all utgivning - utom skolböcker etc - finns representerad (se avsnitt 7.4 och 7.5). I ñgur 7.1 jämförs prisutvecklingen mellan åren 1959 och 1971 för

svensk skönlitteratur, biografbiljetter, teaterbesök, radio- och TV-licens samt konsumentprisindex. Det därur att alla kulturvaror haft en framgår

kraftigare prisutveckling än den som motsvarar De

konsumentprisindex.

största prisökningarna drabbade svensk skönlitteratur. I tabell 7.1 visas resultatet av mätmetoderna efter år 1968. Under denna har treårsperiod den genomsnittliga prisutvecklingen för den samlade bokutgivningen inte varit större än

konsumentprisutvecklingen.

Skönlitteratur och barn- och ungdomsböcker har i realiteten i sjunkit pris. Särskilt markant är denna prissänkning för skönlitteratur och då speciellt utländsk sådan i svensk översättning. för fack-

Prisutvecklingen

litteratur är ungefär densamma som den genomsnittliga. Yrkesorienterande facklitteratur visar dock en något kraftigare prisstegring. Större prisökningar än genomsnittet svarar endast pocketböckerna för och då särskilt skönlitterära sådana. På tre och ett halvt år har priserna för denna

grupp ökat med hela 78 procent. Prisstegringstakten har dessutom ökat.

l avsnitt 7.6 diskuteras

de olika kategorierna prisförändringar närmare.

I avsnitten 7.7 och 7.9 diskuteras effekterna av

bruttoprissättningens

avskaffande år 1970. Resultatet av de

undersökningar SCB gjort visar att

några omedelbara prishöjningar inte gjorts. Vidare fann man att skillna-

den i prissättning mellan olika försäljningskanaler var obetydlig. Vissa

skillnader förekom vad gällde skönlitterära pocketböcker, dock högst en krona. Man hade inte heller höjt priset på litteratur före bruttoutgiven

prisavskaffandet. Dessa studier ordes i maj 1970. Efter detta datum har

bokhandeln vissa uppjusteringar gjort av priserna på böcker i lager, i genomsnitt ca 4 procent. I avsnitt 7.8 diskuteras vägningstalen år 1967 resp 1968. Dessa tal

motsvarar olika bokkategoriers marknadsandel. Man kan konstatera att

marknadsandelarna för skönlitteratur och allmänorienterande facklitteratur enligt dessa tal minskat under treårsperioden. För samma kategorier hade som påpekats prissänkningar skett. I avsnitt 7.10 redovisas medelpriserna för olika kategorier av böcker. Skillnaden mellan olika typer av fackböcker är stor.

Populärvetenskapliga

pocketböcker ligger således lägst (l6,58 kr) medan den allmänorienterande facklitteraturen i Originalupplaga ligger högst (41 ,77 kr).

8 Svensk bokutgivning under 1900-talet - en översikt

8.1 Svensk bokutgivningsstatistik Det har varit och är i viss mån fortfarande ganska klent beställt med statistik över den svenska bokutgivningen. För perioderna 1896-1900 och 1920-1951 finns dock sammanställningar i tidskriften Le Droit dAuteur. Fr 0 m 1953 har statistik utarbetats av Bibliografiska institutet och publicerats bl a i Statistisk årsbok.

8.2 Den svenska bokutgivningen År 1900 låg totalutgivningen på 1 683 titlar varav skönlitteraturen svarade för 358. Fram till 1920 fördubblades utgivningen. Under 1920och 30-talen var utgivningen påtagligt stabil och andelen skönlitteratur höll sin ställning. År 1940 gav en bottennotering men de följande innebar 4211 krigsåren en kraftig ökning. 1945 var totalutgivningen titlar varav skönlitteraturen svarade för 1 326. Efter kriget är tendensen fallande, men under första hälften av 1950-talet kan man åter skönja en ökning. Under perioden 1956-1971 har den totala bokutgivningen enligt Bibliografiska institutets statistik ökat från 4 492 titlar till 7 558, alltså med över 68 procent. Den skönlitterära utgivningen ökade med drygt 38 procent och den facklitterära med nära 90. De sista åren uppvisar en viss stagnation som tycks bli ännu mer påfallande för år 1972.

8.3 Utgivningen av facklitteratur 1956-1971

Man kan peka på två orsaker till den kraftiga ökningen för facklitteratur. För det första torde det stora intresset för debattlitteratur i olika politiska och sociala ämnen vara en viktig förklaring. De två ämnesområdena Samhälls- och rättsvetenskap” och ”Ekonomi och näringsväsen” svarar för en tredjedel av ökningen. Pocketbokens införande har i detta sammanhang haft en avgörande betydelse. För det andra torde olika reformer inom utbildningsväsendet ha satt betydande spår i utgivningsstatistiken.

8.4 Utgivningen av skönlitteratur 1956-1971 Bibliografiska institutets statistik visar för skönlitteraturen en stagnation i ökningen av antalet utgivna titlar under 1960-talets senare hälft. Utvecklingen under denna period behandlas utförligare nedan (kapitel 9-12).

8.5 Problem i den aktuella bokutgivningsstatistiken Bibliograñska institutet har för närvarande otillräckliga resurser, och om ingen förstärkning kommer till stånd är det stor risk att både registre-

ringsarbete och statistik blir allvarligt lidande. Redan nu har institutets svårigheter inneburit vissa inskränkningar som gör att siffrorna för olika år inte är helt jämförliga.

8.6 Underlag och huvudprinciper för de statistiska undersökningarna av bokproduktionens storlek och sammansättning Svensk bokförteckning (årskatalogerna) har legat till grund för materialinsamlingen till de undersökningar som redovisas i kapitlen 9*l2. Den statistiska bearbetningen av materialet har emellertid skett efter andra principer än dem som Bibliograñska institutets statistik bygger på. I vissa av delundersökningarna har materialet kompletterats med utgåvor som inte upptagits i Svensk Bokförteckning. En ledande princip har varit att inte endast redovisa de totala siffrorna över utgivningen av olika huvudkategorier av litteratur utan att så långt det varit möjligt göra mera speciella uppdelningar av materialet som främst belyser förhållandet mellan den kvalificerade och den enklare litteraturen.

9 Utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 9.1 Inledning l avsnittet diskuteras de olika man uppdelningar kan göra för att analysera förhållandet mellan kvalificerad skönlitteratur och exempelvis enklare underhållningsböcker.

9.2 Undersökningens uppläggning Grundmaterialet för databehandlingen har hämtats ur Svensk Bokförteckning. Samtliga skönlitterära böcker utgivna i Sverige på svenska språket och tryckta under något av åren 1965-1970 med undantag av skolböcker har registrerats. Som grund för periodindelningen ligger tryckåret för varje bok.

9.3 Den årliga utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 Normalt ligger skönlitteraturutgivningen under perioden på över 1 300 titlar per år, men åren 1967 och 1970 uppvisar nedgångar med ungefär ett hundratal titlar.

9.4 Förlag med utgivning av skönlitteratur I undersökningen ingår utgåvor från drygt 300 olika förlag och utgivare, om man räknar in privatutgivning av typen ”eget förlag”. Några få förlag svarar emellertid för huvudparten av det skönlitterära titelutbudet i Sverige. De tre största - Bonniers (21,5 procent), B Wahlströms (14,4 procent) och Wennerbergs (14,1 procent) har tillsammans givit ut

hälften av de skönlitterära böckerna 1965-1970. Två av de tre största förlagen, Wahlströms och Wennerbergs, är utpräglade massmarknadsförlag som huvudsakligen säljer genom Pressbyrån. På fjärde plats vad gäller titelutbudet kommer det näst största ”kvalitetsförlaget”, Norstedts, som står för 5,2 procent 1965-1970. Mellan 3 och 4 procent av titlarna faller på vardera Tiden/FiB, Rabén & Sjögren, Wahlström & Widstrand och

Almqvist & Wiksell/Geber i nu nämnd ordning. Tidens förlag uppnår

dock sin position endast tack vare sin ansenliga utgivning 1965/66; från 1965 till 1970 sker en femtioprocentig minskning av förlagets skönlitteraturutgivning. Bland de 43 största förlagen har den grupp som kan betecknas som ”kvalitetsförlag minskat sin utgivning, medan massmarknadsförlagen ökat. Relativt sett innebär detta att ”kvalitetsförlagen”, som 1965/66 svarade för 58 procent, har gått ner till 50 procent 1969/70 så att försprånget till massmarknadsförlagen, som gått från 38 till 45 procent

avsevärt minskat. Övriga förlag, bland dem de religiösa, svarade 1969/70

för 5 procent.

9.5 Skönlitteraturens genrer Kategorin romaner-noveller är den i särklass största med hela 80 procent av utgivningen 1965-1970. Därnäst kommer lyriken med 10,5 procent. Bland övriga genrer är det endast två som överstiger 2 procent: kåserieranekdoter och dramatik. Ser man på utvecklingen under perioden är den nedgång som drabbat lyrikutgivningen det mest påfallande: från 155 titlar 1965 (l 1,6 procent av hela utgivningen) till 110 titlar 1970 (9,5 procent).

9.6 Svenska original och översättningar Ca 57 procent av den skönlitterära utgivningen 1965-1970 utgörs av översättningar från andra språk, och deras andel har ökat något under perioden. Den största andelen översättningar finns i kategorin romaner och noveller (ca 65 %) medan lyriken i mycket liten utsträckning består av översättningar (ca 14 %). De största ”kvalitetsförlagen” ger i allmänhet ut flera svenska original än översättningar, och Bonniers förlag svarar ensamt för nästan en tredjedel av de svenska originalen under perioden. Att översättningama trots detta överväger i den totala skönlitterära utgivningen beror på massmarknadslitteraturen, som till mycket ringa del består av svenska original.

9.7 Originalspråk Inte mindre än 72 procent av den översatta skönlitteraturen 1965-1970 har engelska som originalspråk. Därefter följer franska (7,8 %), tyska (5,1 %), danska (3,0 %). ryska (2,5 %) och norska (1,5 %).

9.8 Den skönlitterära förstagångsutgivningen Drygt 65 procent av den skönlitterära utgivningen i titlar räknat bestod under perioden 19654970 av verk som utgavs för första gången på -svenska antingen de var översättningar eller svenska original. De förstagångsutgivna verken ökar i antal mot mitten av perioden, men därefter minskar förstagångsutgivningen av svenska original kraftigt medan de förstagångsutgivna översättningama ökar ytterligare något. Detta sammanhänger uppenbarligen med populärpocketbokens fram›

gångar, medan översättningarna på ”kvalitetsförlagen” minskar under

perioden.

9.9 Medelpriser och prisutveckling Olika kategorier av skönlitteratur uppvisar skiftande prisutveckling under perioden. Massmarknadsförlagens utgåvor, vilkas medelpris ligger omkring tre kronor, har från 1965 ökat mindre i pris ån konsumtionsvaror i allmänhet och kan med hänsyn till inflationen sägas vara ganska mycket billigare 1970 än 1965. Den totala skönlitteraturutgivningen på de s k kvalitetsförlagen, som huvudsakligen distribuerar sina böcker genom bokhandeln, har under perioden 1965-1969 stigit betydligt mer i pris än övriga varor, men 1970 sjönk medelpriset till en nivå något under den som den allmänna kostnadsutvecklingen från 1965 skulle-motivera. Normalutgåvor (ej pocketböcker) på ”kvalitetsförlagen” har haft en lugnare prisutveckling, men tendenserna är ungefär desamma med en i regel något större prissänkning 1970. Skönlitterära kvalitetspocketböcker har däremot ökat kraftigt i pris - även i förhållande till den allmänna kostnadsutvecklingen.

9.10 Debutanter, nyare författare och etablerade författare Debutverken utgör under åren 1965-1970 närmare 13 procent av de svenska originalen i materialet, men deras andel har minskat påtagligt under periodens senare hälft. Minskningen gäller först lyrikdebutanterna men under de sista åren också romandebutanter. Bland debutverken är lyrik nästan lika vanlig som romaner och noveller. Bonniers har under perioden publicerat något över 30 procent av de registrerade debutverken. Även andra nyare författare svarar för ett mindre antal böcker i slutet av perioden än i början. Nära 70 procent av de verk som utgivits av medlemmar i Sveriges Författareförening har kommit på de fem största kva1itetsförlagen”. Betydligt mera än hälften av de skönlitterära verk som utgivits under perioden har skrivits av författare födda under perioden 1901-1930, medan mindre än 3 procent av verken skrivits av författare födda före 1800.

9.11 Tendenser i de senare årens utgivning av skönlitteratur Utgivningen på massmarknadsförlagen och på de s k kvalitetsförlagen har under åren 1965-1970 utvecklats på helt skilda sätt. Massmarknadsför-

medan ”kvalitetsförlagen uppvisar tendenlagen har ökat sitt titelutbud ser till stagnation och åtminstone mot slutet av perioden till direkta nedskärningar i antalet utgivna titlar. Den första stora nedgången kommer 1967, då främst Bonniers men även tex Tiden och Rabén & Sjögren reducerade Om inte Norstedts detta år startat sina utgivningstal. just pocketserien PAN med en stor satsning för att bygga upp en backlist, skulle ”kvalitetsförlagens” samlade siffror ha sett ännu dystrare ut. Speciellt lyrikutgivningen har nu drabbats hårt av nedskärningen. år sker en viss återhämtning på ”kvalitetsförlagen, men de Följande två sista åren i undersökningen visar ytterligare nedskärningar. Utbudet av svenska original men även översättningar minskar på dessa förlag, vilket tyder översåttningslitteraturen är en av de på att den kvalificerade mest drabbade kategorierna. Antalet debutverk av både lyrik och romaner-noveller har också tydligt minskat i antal under periodens lopp. - inom mindre Den omstrukturering av utgivningen nedskärningen lönsamma sektorer - som man tydligt kan se i de redovisade siffrorna har av allt att döma fortsatt 1971 och 1972. Bokförläggareföreningen har insamlat data rörande utgivningen på medlemsförlagen under dessa år, och Bonniers förlag har lämnat om sin utgivning. Allt detta

uppgifter

efter den undersökta perioden -« nedskärtyder på än större nedskärningar så gott som samtliga kategorier men främst lyriken ningar som drabbat och översättningslitteraturen. En utveckling som innebär att förlagen i allt större utsträckning satsar på underhållningslitteratur och hos publik och kritik väl etablerade författare men allt mindre på den unga svenska litteraturen och den kvalificerade översättningslitteraturen måste anses som synnerligen beklaglig.

10 Utgivningen av lyrik I965«1970

10.1 Undersökningens uppläggning Huvuddragen i periodens utgivning av lyrik behandlas i skönlitteraturundersökningen (kapitel 9), och tonvikten här ligger därför på resultatet av en enkät om försäljningen av lyrikböcker tryckta 1966.

10.2 Den ärliga utgivningen av lyrik Fördelad har lyrikutgivningen minskat från 321 titlar på tvåårsperioder 1965/66 till 263 titlar 1967/68 och 230 titlar 1969/70. Den första minskningen kan nästan helt tillskrivas de största förlagen och i synnerhet Bonniers, medan det i första hand är mindre förlag som skär ner utgivningen i slutet av perioden då de stora förlagen ligger kvar på samma låga nivå. Antalet utgivna debutanter följer i stort sett samma utveckling. Hårdast drabbade ha blivit, vilket tyder på tycks övriga nyare författare att förlagen ger varje författare färre chanser än man tidigare gjort.

10.3 Förlag med utgivning av lyrik

En mycket stor del av de förlag och utgivare som 1965-1970 utgav lyrik kan betraktas som tillfälliga utgivare. Bonniers svarar för 33,6 procent av

de utgivna lyriktitlama, vilket är en betydligt större andel än förlaget har av den totala skönlitteraturutgivningen. Även övriga större kvalitetsförlag har i allmänhet en förhållandevis stor andel lyrik i sin utgivning, medan massmarknadsförlagen naturligtvis saknas helt i detta sammanhang.

10.4 F örstagångsutgivningen av lyrik

En tidigare undersökning av Hans Olof Johansson har visat att förstagångsutgivningen av lyrik i stort sett har ökat under hela perioden 1931-1960. Vad som hänt under den mellanliggande är

femårsperioden

inte helt klart, men siffran för perioden 1966-1970 ligger något lägre än siffran för 1956-1960 om man kompenserar den skillnad som olikheterna i beräkningssätt givit upphov till. Förstagångsutgivningen av lyrik har alltså stagnerat under det senaste decenniet. Bonniers har under perioden 1965-1970 en starkare ställning än vad som varit normalt under tidigare decennier.

10.5 Försäljning av diktsamlingar tryckta 1966

Genomsnittsförsäljningen till fullt pris av diktsamförstagångsutgivna

lingar på Bonniers förlag 1966 var 637 exemplar. Debutdiktsamlingar på - 402 exemplar samma förlag hade en lägre

genomsnittsförsäljning men den pâverkas i mycket hög grad av en enda försäljningssuccé, och ett

tal som bättre svarar mot verkliga förhållanden är de övriga debutanter-

nas genomsnitt, 213 exemplar. Genomsnittsförsäljningen för hela första-

gångsutgivningen på Rabén & Sjögren och Wahlström & Widstrand låg betydligt lägre än på Bonniers, 291 exemplar, medan deras debutantlyrik genomsnittligt såldes i 227 exemplar. Man kan notera att ungefär en

fjärdedel av förstagångsutgâvorna på de tre nämnda förlagen såldes i

mindre än 100 exemplar och ytterligare en fjärdedel i mellan 100 och

200 exemplar. Endast sex förstagångsutgivna diktsamlingar på Bonniers

såldes i mer än 2 000 exemplar och ingen enda på Rabén & Sjögren eller Wahlström & Widstrand. Förstagångsutgivningen av lyrik exklusive debutanter på övriga förlag har totalt en lägre än på de tre största

genomsnittsförsäljning förlagen. Men utgåvor på religiösa förlag har en högre försäljning, 744 exemplar.

Omtryck av originaldiktsamlingar - som alltså ursprungligen utkommit före 1966 har i regel jämförelsevis höga försäljningssiffror och likaså samlade dikter och urval ur enskilda författares produktion. Vissa utgåvor av den senare typen, som i allmänhet tryckts flera gånger före 1966, har genom åren kommit upp i en sammanlagd försäljning på över 50 000 exemplar.

1 1 Utgivningen av böcker i massmarknadsserier 1 965- 1 9 70

Böcker distribueras i Sverige huvudsakligen genom två stora

återförsäljar-

nät. Fackbokhandeln

(abonnemangsbokhandel och grossistbokhandel) er-

bjuder i sina ca 500 försäljningsställen ett långt rikare urval böcker än

Svenska Pressbyråns ca 14 000 försäljningsställen, som i huvudsak säljer den billigaste underhållningslitteraturen. Pressbyrån svarar för en ansenlig del av den totala bokförsäljningen i landet om man räknar i antal sålda exemplar.

l 1.1 kvantitetslitteratur, massmarknadslitteratur

Populärlitteratur,

Termen massmarknadslitteratur stora antal föranspelar på Pressbyråns kan säljningsställen. Varje bok som till någon del säljs genom Pressbyrån emellertid inte räknas som massmarknadslitteratur. I denna undersökning den ska rutinmässigt levereras till ställs två krav på en massmarknadsbok: minst 2 500-3 och försäljningen ska till större del ske 000 återförsäljare genom Pressbyrån än genom fackbokhandeln.

11.2 Populärpocketbokens föregångare

De första populärpocketböckerna i Sverige utkom i början av 1950-talet, men massmarknadslitteraturen är en betydligt äldre företeelse. Antalet uppgick 1965 till omkring 35 och 1970 till närmare

populärpocketserier

50.

11.3 Populärpocketboken och kvalitetspocketboken - en jämförelse

Det finns många yttre likheter mellan populärpocketboken och kvalitets-

men de är avsedda att tillfredsställa skilda behov. Klyftan pocketboken, att marknadsföra kvalitetshar också vidgats i och med att försöken pocketböcker genom Pressbyrån misslyckats. Därmed är de båda bokskilda åt också när det gäller distributionen och numera råder typerna

högst betydande prisskillnader.

11.4 Undersökningens uppläggning Undersökningen begränsar sig till de massmarknadsböcker som ingår i serier, vilka emellertid utgör minst 90 procent. Eftersom Svensk bokför-

inte fullständigt populärpocketböcker har materialet

teckning registrerat för skönlitteraturundersökningen (kapitel 9) här utökats med 480 utgåvor, huvudsakligen hämtade ur manuskriptet till Svensk bokkatalog (femårskatalogen).

11.5 Den ärliga utgivningen av böcker i massmarknadsserier

l stort sett har massmarknadsserieutgivningen ökat under perioden 1965-1970, och detta innebär också att dess andel av den totala har stigit från ca 33 till 39 procent. Under skönlitteraturutgivningen av massmarknadsböcker i serier över periodens sista del ligger utgivningen 500 titlar årligen.

11.6 Massmarknadsseriernas och inbundna böcker

fördelning på häftade

De häftade böckerna utgör över 90 procent av utgivningen i massmark-

nadsserier. övervägande delen av de häftade böckerna är att betrakta som

populärpocketböcker.

11.7 lnnehållskategorier

indelar Pressbyrån populärpocketböckerna i tre innehållskategorier, och denna uppdelning följs i huvudsak i denna undersökning. Detektiv- och agentromaner är den i titlar räknat största och har i stort sett kategorin hållit sina utgivningssiffror, men deras andel av hela massmarknadsserieutgivningen har sjunkit från 47 procent till ca 35 procent under perioden. Westemböckema är den näst största kategorin och har under större delen av perioden utgjort drygt 30 procent. Romantikböckerna har ökat i antal men låg under periodens sista del ganska stilla. Deras andel steg från 19 till 24 procent. Utanför procent den egentliga populärpocketsektorn ligger pornografin som ökat mest under perioden - från drygt en procent av 1965 till närmare

massmarknadsserieutgivningen ll procent.

11.8 Författare och hjältar

Inom massmarknadsutgivningen framhäver man ofta serienamnet

på bekostnad av författarnamnet. Man gör det svårare för publiken att på förhand bedöma böckernas kvalitet för att därmed kunna hålla upplagesiffroma på en så jämn och lönsam nivå som möjligt. Det har dock visat sig att publiken ändå i stor utsträckning väljer bok efter författarnamn, och allt fler serier består numera av en enda författares verk. Samtidigt

blir dock också författarbolagen vanligare. De består av flera författare

som skriver under en gemensam pseudonym om en hjälte. Författarbolagens växande antal beror sannolikt på svårigheten att finna författare som

var för sig har en tillräckligt stor produktion och tillräckligt publiktycke

för att bära upp en egen serie.

11.9 Förlag med utgivning av massmarknadsserier Det är endast 18 förlag som svarar för hela utgivningen i massmarknadsserier under perioden 1965-1970. De två största förlagen, Wennerbergs och B Wahlströms, har en förkrossande dominans med sina 71,6 procent av utgivningen. Ett par, Williams och Åhlén & Åkerlund som tidigare har en mycket stor tidskriftsutgivning, expanderar emellertid när det gäller De renodlade bokutgivning. pornografrförlagen, som Hsonproduktion och Obelisk, tycks däremot ha sin stora blomstringstid bakom sig och skär nu ner sin utgivning.

11.10 Svenska original och översättningar

Översättningama utgör över 85 procent av periodens utgivning i mass-

marknadsserier, men andelen svenska original har ökat en del under de

senaste åren - främst beroende på nyutgivning av Sigge Starks omfattanoch tillväxt. Bland översättningarna är

de romanproduktion pornografins

engelskan det i särklass vanligaste originalspråket med en andel på drygt 87 procent, och endast tre titlar har översatts från något annat språk än

engelska, franska, tyska, danska eller norska.

l 1.1 l Förstagângsutgivning och omtryck

andel är större inom massmarknadssektorn än Förstagångsutgivningens inom skönlitteraturen i dess helhet. Det kan ibland vara svårt att fastställa om ett verk utkommit på svenska förut, men man kan räkna med att närmare 85 procent av massmarknadsböckerna utges för första gången.

11.12 Prisnivå och prisutveckling

kostar i allmänhet mindre än fyra kronor, och

Populärpocketböcker

prisstegringen har under perioden varit mycket måttlig i jämförelse med tex Totalt har visserligen de häftade mass-

kvalitetspocketböckernas.

marknadsböckernas ökat med över 38 procent, men detta medelpris

beror främst dyra pornograñböckernas växande

på de förhållandevis

antal. De egentliga populärpocketböckerna har bara ökat med i genom-

snitt romantik är prisökningen rent av så 16 procent, och för kategorin Det finns bland ett

liten som knappt 9 procent. populärpocketböckerna

samband mellan innehåll och Den dyraste gruppen är tydligt pris. dämäst och agentromaner och billiromantikböckerna, följer detektivgast är westernböckerna.

11.13 Försäljningen av populärpocketböcker

Totalt säljs det numera omkring åtta miljoner populärpocketböcker

och torde inte ligga så långt

årligen, genomsnittsförsäljningen per titel

under 17 000 exemplar. En serie som säljs i mindre än 10 000 exemplar per titel betraktas som olönsam och brukar snabbt läggas ner. Tre serier - såldes l970i - Bill och Ben, Manhattan och Succéromanen ur Allers över 25 000 exemplar per titel. Sammanlagt ett 25-tal serier med totalt 280 titlar såldes i mer än 15 000 exemplar per titel.

av kvalitetspocketböcker 1954- I 969 12 Utgivningen

Den undersökning som presenteras i detta kapitel gäller bokhandelsi fortsättningen ofta benämnd bara pocket.

pocket-kvalitetspocket,

12.1 Vad är en pocketbok? - - Kvalitetspocketboken som huvudsakligen sprids via bokhandeln svarar del av det svenska titelutbudet. Cirka 15 för en icke oväsentlig av skönlitteraturen i titlar räknat och något mer av facklitteraprocent turen utkommer som kvalitetspocketböcker.

Denna boktyp karakteriseras av det behändiga fickformatet, pappersryggarna, den trådlösa häftningen och de mjuka pärmarna, marknads-

föringen i serier, bokhandelsförsäljningen, exponeringen i bokhandeln för

kundens självval, det jämförelsevis låga priset samt de för svenska förhållanden relativt höga upplagorna. De två sistnämnda är egenskaperna

boktypen dock - som undersökningen visar - på väg att förlora. Till

dessa yttre egenskaper kommer mer svärfângade kvalitativa egenskaper vad innehållet vilka bäst framträder beträffar, vid en jämförelse med populärpocketseriema inom massmarknadslitteraturen (se kapitel 11).

Kvalitetspocketboken täcker dock ett stort fält från högt kvalificerad

fack- och skönlitteratur till ren underhâllningslitteratur.

12.2 Utländska förebilder Den nya typen av billigböcker utvecklades först i England och USA, varvid 1930-talets trycktekniska framsteg blev av största betydelse för pocketbokens genombrott. År 1935 lanserade den engelske

förläggaren

Allen Lane tio böcker av jämförelsevis god litterär standard i en ny serie, Penguin, för försäljning även utanför bokhandeln. I USA startade Robert Fair de Graff 1939 den framgångsrika serien Pocket Books med ett mer populärt urval. En fortsatt differentiering av pocketmarknaden inleddes 1953 i USA genom quality paperbacks och senare university paperbacks.

12.3 Pocketbokens introduktion i Sverige De lättare pocketserierna hade vissa efterföljare i Sverige i början av 1950-talet - den varaktigaste var Bonniers Zebra-serie, startad 1954, som tidvis stått på gränsen mellan kvalitets- och populärpocketserierna. En pocketutgivning efter förebild av quality paperbacks började 1957 med Bonniers populärvetenskapliga Aldus-serie. År 1960 följde Delñn, Bonniers serie för skönlitteratur, och samma år tillkom Prisma-serien. Prisma har utvecklats till det mest utpräglade fristående pocketförlaget i Sverige.

12.4 Undersökningens uppläggning

Undersökningen vill analysera framväxten och utvecklingen av en svensk pocketutgivning fr om boktypens introduktion i Sverige på 1950-talet. Seeligs pocketkataloger har lämnat utgångsmaterial för urvalet av serier och den bibliografiska huvudkällan har varit Svensk bokförteckning. Vidare har upplageuppgifter insamlats från förlagen. I kvalitetspocketundersökningen räknas varje upplaga som en enhet oavsett om det är fråga om en första pocketupplaga eller ett omtryck. Endast böcker i serier, som omfattar minst fem titlar, har noterats.

12.5 Årlig utgivning samt fördelning på skönlitteratur och facklitteratur From 1960, då den skönlitterära Delfinserien och den övervägande populärvetenskapliga Prismaserien introducerades, kan man tala om en

i Sverige med konkurrerande förlag. Det sker sedan en

pocketmarknad

av den totala utgivningen från 87 pocketböcker år kontinuerlig expansion 1960 till 659 år 1969 och 760 år 1970. Endast ett år kan man notera en nedgång i absoluta tal: siffran för 1966, ett självsaneringens år inom branschen, med 63 titlar till 428. uppvisar en minskning mellan skönlitteratur och facklitteratur genomgår en Fördelningen intressant utveckling. År 1960 svarade skönlitteraturen för två tredjedelar av de utgivna titlarna medan facklitteraturen stod för den resterande tredjedelen. En svängning har därefter inträtt så att andelarna år 1970 var de motsatta. l absoluta tal har dock skönlitteraturen ökat kraftigt från 58 titlar år 1960 till 217 år 1969 och 250 är 1970. Utvecklingen har dock varit något ojämn.

12.6 skönlitterära genrer

Romanerna dominerar helt utgivningen under inledningsskedet. Längre fram breddas utgivningen i takt med förlagens minskade krav på upplagestorlek. Under senare hälften av 1960-talet har andelen romaner-noveller varit ca 80 procent. En liten genremässig breddning av utgivningen av ñktionslitteratur har skett under senare år, men andra genrer än romanernoveller har likväl endast svarat för några få procent vardera av det

skönlitterära pocketutbudet. Försök som gjordes i mitten av 1960-talet

att av lyrik och dramatik synes ha mer påtagligt vidga utgivningen strandat på svårigheterna att uppnå någorlunda acceptabla försäljningstal.

12.7 Facklitteraturens ämnesområden

Den facklitterära pocketutgivningen är mångsidig och omfattar samtliga ämnesområden enligt bibliotekens klassifikationssystem. Den mest uppseendeväckande utvecklingen under de senaste åren är den synnerligen av avd Samhälls- och rättsvetenskap beroende främst kraftiga ökningen på den växande utgivningen av litteratur i politiska och sociala frågor.

Även avd Ekonomi och näringsväsen har ökat påtagligt under åren

1967-1969. Den humanioraavdelning som står starkast är Historia. En till sitt ämnesområde har mer begränsad avdelning som Litteraturhistoria ökat i absoluta tal men inte procentuellt. Detsamma gäller avd Konst, musik, teater och film. i Om man betraktar vad som hänt med pocketförläggarnas backlist titlar under 1960-talet betraktas som (antal i lager) måste förändringen revolutionerande. Avd Samhälls- och rättsvetenskap hade 1962 en backmedan Seeligs från

list på ungefär 15 titlar i pocketserierna specialkatalog

september 1970 upptar 279 pockettitlar på denna avdelning som inkluderar den största delen av de sociala och politiska debattböckerna.

avort

Historia och särskilt litteraturhistoria står jämförelsevis starkare i lagerkatalogen än i utgivningsstatistiken. Samhälls- och rättsvetenskap, som är mer inriktad på aktuell debatt, har alltså - liksom den naturvetenskapliga litteraturen - en något kortare omloppstid än Historia och Litteraturhistoria.

Två av pocketbokens funktioner har varit särskilt viktiga under 1960-talet: som debattbok pocketboken och som undervisningslitteratur.

12.8 Svenska original och översättningar

Översättningama dominerade till en början kraftigt men tappade sedan

något så att svenska original sedan 1966 årligen svarat för något mer än 45 procent. För skönlitteraturen ligger andelen lägre: de senaste fyra åren uppgår den till en tredjedel av den totala skönlitterära pocketutgivningen. Inom facklitteraturen svarade de svenska originalen genomsnittligt för något över hälften av utgivningen.

12.9 Förlag och serier Bonniers med sina kontakter med utlandet och stora backlist tog avgörande initiativ vid pocketbokens introduktion i Sverige - antingen man väljer att räkna 1954 med Zebraböckerna eller 1957 med Aldusserien som startâr. 1950-talets fullständiga dominans för Bonniers bröts genom Prismaserien som startade 1960.

År 1969 var Aldus/Bonnier

störst med 30 procent av utgivna titlar (jfr

57 procent 1961). Därnäst följde år 1969 Prisma (12,4), PAN/Norstedt

(l3,2), Wahlström & Widstrand (9,6) och Rabén & Sjögren (7,4). En redovisning av olika ägar- och intressegruppers andelar av utgivningen under perioden 1967-1969 visar att Bonniergruppen (Aldus/Bon-

nier, Forum, & svarar för ca 44 procent av titlarna. Övriga större privatägda förlag (PAN/Norstedt, NoK, A & W/Geber och Cavefors)

svarar för 25 procent och ñølkrörelseförlag (Prisma, Rabén & Sjögren, Verbum, LT, Tiden/FiB, Liber, EFS, Folk och Samhälle) för ungefär lika

mycket. Resterande ca 5 procent hänför sig till gruppen Övriga förlag.

Andelarna har under treårsperioden legat påfallande stilla.

12.10 Pocketutgivningens upplagetyper: första pocketupplaga och omtryck i pocket De nya upplagoma av verk som tidigare utgivits i pocket svarar i regel för mellan 13 och 15 procent av den totala utgivningen under åren 1961- 1967. En märkbar ökning inträder därefter och 1969 består så mycket som en fjärdedel av nya upplagor. En grundläggande orsak till detta är

givetvis att pocketförlagen hunnit skaffa sig en allt rikare egen backlist

och disponerar fler rättigheter till olika litterära verk. En viktig delförklaring är också att upplagornas storlek minskar.

12.11 Originalutgåvor i pocket och andra slag av första pocketupplagor År 1960 var 28 av årets pocketböcker originalutgâvor, motsvarande 35 procent av årets ”första pocketupplagor”, 1964 överskreds hundratalet och 1969 noterades det hittills största antalet originalutgávor: 281 böcker (58 %). De skönlitterära originalutgåvorna jämte originalantologierna, huvudsakligen översättningar, har genomsnittligt svarat för ca 20 procent av

hela den skönlitterära pocketutgivningen (1969 ca 26 %). Men av facki litteraturen är numera nära två tredjedelar verk som förut ej utkommit att pocketserierna w som bokform i Sverige. Man kan alltså konstatera man ursprungligen ansåg borde bestå av nyutgåvor ur förlagens backlist- - har kommit att svara för lanseringen sortiment i allt större utsträckning av originalutgåvor på den svenska bokmarknaden.

12.12 Upplageutvecklingen

inom den svenska pocketutgivningen måste be- Upplageutvecklingen

tecknas som högst oroande. Första pocketupplagorna av skönlitterära

i över 15 000 ex genomsnittligen för att sedan verk trycktes 1960-1963 successivt sjunka till ca 8 900 ex år 1968. En svag och troligen tillfällig noteras 1969. Nya upplagor av skönlitteratur uppvisar en återhämtning ännu mer negativ utveckling.

För facklitteraturen kan man konstatera att första pocketupplagorna

har sjunkit från 9 100 ex år 1960 till 5 400 år 1969. Nya upplagor av

facklitteratur uppnådde sin högsta genomsnittssiffra 1966 med 7 450 ex

för att 1969 vara nere i drygt 5 400 ex. Upplagorna för skönlitteraturen kulminerade alltså redan i början av 1960-talet medan upplagorna för facklitteraturen nådde sin högsta punkt i mitten av decenniet. De enskilda verk som uppnått de högsta samlade upplagorna är på

skönlitteratursidan sexualskildringar av mer eller mindre pornografisk

karaktär (Kärlek och Sänghästen) som i några fall tryckts i 160 000 ex. För en stor del av de skönlitterära upplagorna på 20000 ex och däröver i

svarar detektivromanerna. Med mycket höga sammanlagda upplagetal

kvalitetslitteraturens allra mest pocket utges också verk av den etablerade kända namn, dvs nobelpristagare som Hemingway, Steinbeck och Lagerkvist. når dessa författare med verk som

Några av sina högsta upplagetal läses som kursböcker vid universiteten och i gymnasieskolan.

Storsåljarna bland fackböckerna är främst sexualupplysningsböckema som i ett fall tryckts i närmare 200 000 ex.Mycket stora upplagor (mellan 40000 och 78000 ex) noteras också för en del ordböcker,

handböcker samt politiska och fackliga upplysningsskrifter.

Genomsnittsförsäljningen per titel i lager vittnar i ännu högre grad om de växande svårigheterna: 6 295 sålda volymer per lagerhâllen titel 1960 var ett exceptionellt högt tal under introduktionstiden, men också genomsnittsförsäljningen för 1961 och 1962 på 4 810 resp 3 750 volyunder 1 500 mer anger ett helt annat och hoppfullare läge än de siffror ex som noterats för de senaste tre åren och nått sitt absoluta bottenläge hittills 1970 med l 220 sålda volymer per titel. 1970 har lagren ökat med närmare en miljon exemplar och därmed har man åter kommit upp ide oroande siffror som framtvingade speciella åtgärder 1966. Det är här fråga om ett problem för branschen som ackumuleras år för år. Sammanfattningsvis kan man konstatera att den negativa upplageutmåste betraktas som ett allvarligt varningstecken för den vecklingen svenska En breddning av marknaden i takt med pocketutgivningen. expansionen i titelutbudet har ej kunnat uppnås.

12.13 Prisutvecklingen

Undersökningen belyser prisutvecklingen för bokköparen. För hela pocketutgivningen år medelpriset 1960 4:56. En år för år fortgående prisstegring har 1969 drivit upp priset till 12:92. Om 1960 sätts som basår (100) uppgår indextalet 1969 till 283. Konsumentprisindex har under samma period stigit från 100 till 138,7. Pocketboken uppvisar alltså i jämförelse med konsumentprisindex en synnerligen markant

prisstegring, betydligt kraftigare än för andra bokkategorier. (Se även

prisjämförelserna i avsnitt 9.9.) Siffermaterialet visar att det är skönlitteraturen som svarat för den kraftigaste prisstegringen: från 3:58 1960 till 10:35 1969 medan facklitteraturen under samma tid stigit från 6:53 till 14:18. Den totala ökningen beror också till mycket stor del på att de dyrare fackböckerna ökat sin andel av hela pocketutgivningen.

12.14 Läget för kvalitetspocketboken - den onda cirkeln

Pocketserierna har svarat för en viktig insats i det gångna decenniets bokförsörjning, inte minst för det moderna Även utbildningssamhället. för folkbiblioteken har pocketboken fått en allt större betydelse. Pocketbok blev för ett - med många positivt begrepp liktydigt kvalitetsbetonad billighetsbok - när boktypen slog igenom i början av 1960-talet. Allt fler förlag sökte utnyttja boktypens starkt positiva image och gick in på pocketmarknaden samtidigt som de redan etablerade förlagen ökade sitt utbud. Utgivningen kom att starkt differentieras och specialiseras på ett sätt som avvek från de ursprungliga marknadsföringsideerna bakom pocketboken. Man lyckades inte uppnå den breddning av marknaden som hade varit en förutsättning för att kunna bevara upplageoch i någon mån också prisbalansen under boktypens andra utvecklingsfas i Sverige. Från författarnas sida har man med oro följt utvecklingen

och börjat ifrågasätta den gängse royaltysättningen (7-10 procent): ”Det

finns inte längre några pocketböcker, och normalkontraktet (16 2/3 pro-

cent) måste därför gälla (Sven Fagerberg).

Kvalitetspocketboken har således hamnat i en ond cirkel: den vidgade utgivningen m med originalutgivning på smala områden w resulterar i lägre försäljningssiffror, vilket tvingar förlagen till prishöjningar som i sin tur ytterligare pressar ner försäljningssiffrorna osv. Denna process stimuleras och hålls vid liv av ytterligare utgivningsökningar från de konkurrerande förlagen. Frågan för framtiden är om pocketbokens förläggare åter kommer att slå vakt om boktypens ursprungliga egenart och möjligen rentav renodla den på bekostnad av mer exklusiva utgåvor och originalutgivning i pocketserierna. Om man skall kunna skapa en slagkraftig och attraktiv massmarknadsserie för kvalitetslitteratur, som har möjlighet att klara sig inom Pressbyråns distributionsnät, krävs ett samarbete mellan de ledande förlagen. Spridnings- och publikfrågorna är i grunden avgörande för kvalitetspocketbokens framtid och för en lösning av dess upplage- och prissättningsproblem.

13 Finns klassikerna att köpa? Lagerhâllningen 1971 av klassiker och allmänt erkänd 1900-talslitteratur 13.1 Inledning Målsättningen för undersökningen är att analysera förlagens nuvarande verksamhet på klassikerområdet genom en studie av lagerhållningen av klassiker och det aktuella läget för de speciella klassikerserierna. Vidare blir ”klassikerkreeringen i Sverige föremål för vissa undersökningar främst för att få ett jämförelsematerial och med hjälp av detta belysa frågan om förlagens lagerhållning av klassiker svarar mot klassikernas ställning och aktualitet i vår litterära kultur. Statligt stöd för billiga folkupplagor av svenska och utländska klassiker föreslogs redan i en riksdagsmotion 1920. Riksdagen begärde med anledning av detta en utredning och Kungl Maj :t hänsköt frågan till 1920 års folkbildningssakkunniga, men den försvann sedan i utredningskvarnen. Slutligen redogör inledningen även för ett norskt kommittéförslag om klassikerstöd som lämnades inom ramen för Norsk kulturråd 1965. Detta har i Norge resulterat i att ett visst projektstöd för klassikerutgåvor utdelas av kulturrådet (se även bilaga 13).

13.2 Undersökningarnas allmänna uppläggning Materialet redovisas i fyra delundersökningar: svenska klassiker, svensk 1900-talslitteratur (1900-1950), utländska klassiker samt utländsk l900-talslitteratur. En redogörelse lämnas för de gemensamma förutsättningarna för samtliga delundersökningar. Undersökningstillfället för granskningen av lagerhållningen är 31 mars 1971. (Förändringar efter denna tidpunkt diskuteras i avsnitt 13.7.) Det grundläggande källmaterialet har hämtats ur Bokförlagens gemensamma lagerkatalog 1971 men för kollationeringar har även Seeligs centrallagerkatalog, realisationskataloger och insamlade uppgifter från förlagen begagnats.

13.3 Svenska klassiker Som klassiker räknas författare födda senast 1865, vilka i en ”aktualitetsett Detta är avhängigt av mätning” uppnår visst vägningstal. vägningstal den uppmärksamhet som ägnas författaren i tio olika sammanhang handböcker, skolantologier, universitetskurser, lexika (litteraturhistoriska och recensioner). Sammanlagt 57 svenska författare hänförs på detta sätt till klassikerna. De indelas i två undergrupper: I. 21 författare med särskilt höga vägningstal Il. 36 författare med lägre klassikeraktualitet. Klassikerpopulationen var 1971 representerad i bokhandeln med 295 volymer varav 225 härrör från grupp l. (Jfr tabell 13.1 i bilaga 13.) Inom I finns en koncentration till ll författare som svarar för inte grupp

mindre än 182 volymer. Strindberg ensam stod för 53 volymer (varav en rad verk i två eller flera utgåvor). För hela klassikergruppen har antalet lagerhållna volymer minskat med 36 enheter mellan 1970 och 1971. Stagnelius, Fröding och Lagerlöf är jämförelsevis väl representerade i lagerhållningen. 1 övrigt är lagerhållningen av de främsta svenska klassikerna långt ifrån tillfredsställande. Trots det stora antalet Strindbergsvolymer finns det stora luckor i lagerhållningen av hans produktion och situationen tycks dessutom ha blivit påtagligt sämre under de senaste åren. Ännu sämre ställt är det med Almqvistutgivningen. Situationen är naturligtvis särskilt ogynnsam för ”mindre” klassiker och speciellt för lyriker. Förekomsten av antologier över olika perioder av svensk innebär för diktning lyrikens del en viss men otillräcklig kompensation. Det är också uppenbart att utgivningsprojekt av typ samlade eller valda verk har fått det allt svårare. En rad exempel på klassiska verk som ej går att inköpa redovisas i texten (avsnitt 13.3) och av tabell 13.1 (bilaga) framgår vilka svenska klassiker som överhuvud taget ej är representerade på bokmarknaden. Samtidigt med denna bristsituation finns ett femtiotal verk av svenska klassiker i två eller flera utgåvor: Hemsöborna i 9 utgåvor, Fredmans epistlar, Singoalla och Röda rummet i 7 osv.

13.4 Svensk 1900-talslitteratur (1900-1950)

Lagerhällningen har undersökts beträffande ett författarurval som omfattar 86 framstående svenska författare födda efter 1865 och med debut senast 1945. Sammanlagt 340 volymer av dessa författare hölls i lager 1971. 21 av författarna var vid undersökningstillfallet ej representerade med någon enda titel som ursprungligen var utgiven före 1950. Vad gäller enskilda verk har en jämförelse gjorts mellan verk upptagna i Berömda svenska böcker (1972) och vad som finns att i köpa bokhandeln. Av sammanlagt 198 upptagna verk från tiden 1900-1950 saknades så mycket som 95. Bibliotekstjänst har vidare för sex år sedan efterlyst vissa verk och en genomgång visar att flertalet fortfarande saknas.

13.5 Utländska klassiker

Utländska klassiker som upptagits i Litteraturhandboken (332 författare) är representerade i lagerhållningen med 437 volymer, en nedgång med 16 från 1970. Utgivningen är emellertid koncentrerad till ett mindre antal författare och (t ex 55 volymer Shakespeare) en rad dubbelutgåvor förekommer. Listan över utländska klassiker, vilkas verk helt saknas i lagerhållningen 1971, visar sig bli generande lång (tabell 13.5 i bilagan). Avsnittets text lämnar också förteckningar över en rad enskilda titlar för vilka en utgivning kan anses motiverad. De största i

språkområdena klassikerutgivningen är engelska 29 pro-

cent, franska 22, ryska 14 samt tyska 8 procent. Antikens litteratur betraktad som en enhet uppnår 13 procent. I ytterst ringa utsträckning

förekommer litteratur från länder utanför den västerländska kulturkretsen. Ett speciellt problem är de geschäft i förkortade eller starkt bearbetade klassikerutgåvor som förekommer på bokmarknaden. Ofta anges det inte på något sätt att större redaktionella ingrepp skett.

13.6 Utländsk l900-talslitteratur Lagerhållningen granskas beträffande 191 utländska författare födda under perioden 1866-1920 och förekommande i minst två av tre namngivna litterära handböcker. (Jfr tabellerna 13.6 och 13.7 i bilaga 13.) 411 volymer fanns att köpa 1971, en minskning med 33 sedan 1970. De största originalspråken är engelska 37 procent (varav 18 procent amerikansk litteratur), franska 15, tyska 15, danska, norska och isländska 1 l samt ryska 8 procent. Många länders litteraturer är starkt försummade i det svenska bokutbudet och vad som presenteras som erkänd 1900talslitteratur faller praktiskt taget helt inom den västerländska kulturkretsen.

13.7 Utvecklingen på klassikermarknaden under 1970-talet Samtliga fyra grupper som diskuterats ovan har drabbats av volymminskningar mellan 1970 och 1971. Totalt har beståndet minskat med ca 6 procent. Det är framför allt det exklusiva och svårsålda sortimentet som drabbats; strikt företagsekonomiska bedömningar har uppenbarligen blivit allt vanligare på förlagen. Situationen tycks, av förlagsuppgifter från 1972 att döma, vara på väg att bli ännu sämre. Ett allvarligt varningstecken är att betydligt över en tredjedel av klassikerbeståndet 1971 saknas i Seeligs centrallagerkatalog 1972, bl a på grund av realisationer. Klassikerbestândet minskar av två skäl. För det första realiseras hela lager av titlar som tidigare betraktades som stapelvaror. För det andra kan man skönja en klar minskning i den nytillkommande utgivningen. Serier som tillsammans svarat för en betydande del av utgivningen av klassiker och erkänd l900-talslitteratur har mer eller mindre definitivt lagts ner under de senaste åren. Detta gäller Levande litteratur, ?Ydens klassiker, Bonnierbiblioteket och Kammarbiblioteket. Utgivningen är påfallande försiktig i Den svenska lyriken och avantgardeserien Panache. En del av utgivningen har övergått till pocketserier, men utgåvor i denna form utförsäljes numera ganska snabbt genom realisationer. -

Det är huvudsakligen två serier Forumbiblioteket/Forum pocket

som specialiserat sig på utländsk litteratur och Svalans klassiker som utger urval av svenska mästares verk w vilka för närvarande svarar för väsentligare insatser inom klassikerutgivningen. Även för dessa serier är emellertid läget pressat. Det år framför allt de höga kapital- och lagerhållningskostnaderna som anses besvärande.

13.8 Sammanfattning och försök till prognos Det samlade intrycket av de aktuella överslagsberäkningama och granskningarna av klassikerserierna blir att den aktuella bokkrisen i Sverige i hög grad drabbat utgivningen av klassiker och jämförbara 1900-talsverk. Den företagna lagerundersökningen per 31 mars 1971 har pekat på flera svårbemästrade problem och utvecklingen har därefter varit negativ. 1972 befinner sig utgivningen och lagerhållningen av klassiker i Sverige iett prekärt läge. Medlen förefaller tryta för förlagens satsningar på större översättningsprojekt och på utgåvor av framstående svenska författares samlade eller valda verk. Däremot förekommer på marknaden en rad småutgåvor av i och för sig intressanta men likväl perifera verk av främst svenska klassiker. Det är utgåvor som kräver obetydlig kapitalinsats och äger ett visst nyhetsvärde på grund av att de inte tidigare utgivits - därmed kan de påräkna en liten men säker försäljning. Vidare påtalar författaren att samarbete sällan eller aldrig förekommer mellan läromedelsutgivare och allmänna förlag; i så fall kunde det samlade behovet från å ena sidan skola och universitet och å andra sidan allmänheten i många fall tillfredsställas genom gemensamma utgåvor. Lagerhållningen fungerar inte heller som tidigare för klassikerna och realisationer sker betydligt tidigare än som förr var brukligt för klassikerbeståndet.

14 Tillgänglighet av litteratur på nâgra specialomráden I kapitlet behandlas problem inom den sektor av den svenska bokutgivningen som berör utländska förhållanden. De redovisade undersökningarna syftar till att ge en bild av i vilken utsträckning viss litteratur översätts till svenska samt ge underlag för en bedömning av den inhemska originalutgivningen kring utländska förhållanden. Intresset koncentreras på den facklitterära utgivningen. Tre institutioner med specialkunskaper, Utrikespolitiska Institutet, Latinamerika-institutet och Dag Hammarskjöldbiblioteket har bidragit. Utrikespolitiska Institutet svarar för en studie där bokutgivningen kring

fem problemområden behandlas: Sovjet, Östeuropa, Mellersta Östern-

krisen, EEC samt strategi. Bokutgivning som berör Iatinamerikanska förhållanden eller som är ett resultat av översättningar från

ifrågavarande

språkområden behandlas av Latinamerika-institutet. Dag Hammarskjöld-

biblioteket behandlar Afrika söder om Sahara

De tre institutionernas rapporter presenteras i avsnitten 14.1-3. I dessa förtecknas den litteratur som föreligger på respektive område. Författarna har också noterat titlar och ämnesområden som saknas i den svenska Ett större arbeten utgivningen. genomgående drag är att standardverk och referenslitteratur - inte finns översatta. På samma sätt noteras svårigheten att få kvalificerade svenska författare att i bokform ta upp frågor som de i och för sig dagligen sysslar med. Ersättningen från förlagen för nedlagt arbete anses oftast alltför liten. Detta har medfört att böcker av pamflettkaraktär såväl vad gäller

- kommit att dominera översättningar som originalutgivning på svenska en stor del av ifrågavarande utgivning. Förlagen tvingas av ekonomiska skäl begränsa sin utgivning till titlar som har en kort men intensiv försäljningsperiod. En betydande del av utgivningen förutsätter att titlarna användes som kurslitteratur vid universiteten. När det gäller översättningarna kan man spåra en mycket stark anglosaxisk dominans. Betraktar man utgivningen från och om Sydamerika och Afrika finner man en kraftig dominans på vissa ämnes- och länderområden. Även detta kan förklaras av kravet på dagsaktualitet. Viss roll tycks också enskilda förlagsredaktörers intresseinriktning spela.

15 Kring översáttningsproblematiken Inledningsvis påtalas det lättsinne med vilket litteraturkritiker behandlar översättningsaspekten. Författaren påpekar också att samspelet mellan de fria marknadskrafterna och förlagsredaktörernas individuella preferenser leder till mycket godtyckliga resultat vad gäller utgivningen av översättningslitteratur. Vidare redovisas erfarenheterna från de översättningsgranskningar som gjorts vid olika universitetsinstitutioner - främst tyska institutionen i Stockholm. En rad exempel på grava översättningsfel påtalas. Detta förhållande får dock till stor del skyllas på de ekonomiska betingelser, under vilka översättarna arbetar. Avslutningsvis pläderar författaren för att universiteten påföres två uppgifter inom översättningsområdet. För det första bör en organiserad översättar- och tolkutbildning komma till stånd. För det andra bör den förhandsgranskning, som hittills helt berott på personliga kontakter, få en fastare organisatorisk förankring vid universiteten och utsträckas till alla språkområden. Det ligger nära till hands att tänka sig den förlagd till institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, och där organiserad som en ”avdelning för teoretisk och tillämpad översättningsvetenskap”. I avsnitt 15.2 återfinns en uppsats om översättning som forskningsobjekt.

16 Jämförande stickprovsundersökningar rörande recenserandet av skönlitteratur I 956 och 1968 För att få en föreställning om huruvida recenserandet av skönlitteratur förändrats under de senaste decennierna - och i så fall på vilket sätt har litteraturvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet för litteraturutredningens räkning utfört tre stickprovsundersökningar. Som jämförelseår har valts 1956 och 1968 för att om möjligt kunna sammanställa resultaten med resultat av andra vid institutionen pågående undersökningar om recensionsverksamhet, vilka avser just åren 1956 och 1968.

Valet av undersökningsobjekt. En stor del - i jämförelse med vissa

andra länder en mycket stor del - av recenserandet av nyutkommen skönlitteratur har i Sverige brukat ombesörjas av dagspressen. Det ansågs givet att en av stickprovsundersökningarna skulle gälla en stor rikstidning. Med hänsyn till dess omfattande spridning och ställning som ledande

recensionsorgan valdes Dagens Nyheter. Som komplement till rikstidningen ansågs det lämpligt att även undersöka en någorlunda stor landsortstidning, gärna av annan politisk färg. Valet föll på Arbetarbladet i Gävle. Recensioner av skönlitteratur förekommer även i annan press än dagspress. De tidskrifter som haft ambition att utföra en mera omfattande bevakning är dock fåtaliga. l praktiken visade det sig att endast BLM kunde komma i fråga. Vad stickproven tyder på. De tre stickproven gav inte ett alldeles enhetligt utslag. 1 både DN och BLM sjönk den procentuella andel av

årets utgivning av skönlitteratur (exklusive barn- och ungdomslitteratur)

som blev föremål för recension på ett markant sätt från 1956 till 1968. I Arbetarbladet var andelen konstant, vilket i absoluta tal innebär en ökning av antalet recensioner, eftersom antalet utgivna verk ökat. Endast i fråga om barn- och ungdomslitteratur är tendensen likartadi samtliga tre publikationer; här har andelen recenserade böcker ökat kraftigt. Ytterligare en skillnad kan avläsas mellan å ena sidan BLM och DN, å andra sidan Arbetarbladet. I de båda förra har de relativt färre recenserade böckerna var och en i genomsnitt ägnats något större utrymme. I den sistnämnda har det i absoluta tal ökade antalet recensioner motvägts av att var och en i genomsnitt blivit kortare. Man kan fråga sig vilkendera tendensen, som är representativ för svensk dagspress i stort, den i DN eller den i Arbetarbladet. En viss belysning kan fås genom de ovan nämnda undersökningar, som utförts

vid litteraturvetenskapliga institutionen. Dessa har avsett att för ett antal

stickprovsvis valda svenska skönlitterära original kartlägga den totala förekomsten av recensioner, med hänsyn till antal, omfång, fördelning på dags- och annan press samt dessutom med uppmärksammande av ett antal innehållsliga aspekter som här inte skall närmare beröras. Undersökningarna avser romaner och noveller (exklusive detektivromaner och barnböcker) och kan sammanfattas på nedanstående sätt:

Antal undersökta Genomsnittligt antal Genomsnittlig längd “m” recensioner per bok i spaltcentimcter B°°k°r Recell (i dagstidningar 550715 och tidskrifter) 1956 16 608 38 25 1968 ll 308 28 34

Den troliga tolkningen av de skillnader, som framträder vid en jämförelse mellan de 608 recensionerna från 1956 och de 308 recensionerna från 1968 är att minst två faktorer gjort sig gällande. Dels har tidningsdöden satt sina spår. Dels har en tendens att presentera ett mer begränsat antal böcker gjort sig gällande. Det spaltutrymme som ges åt en viss företeelse är en grov men ändå brukbar mätare på det nyhetsvärde man i en tidning tillmäter en företeelse. Spaltutrymme per presenterad bok synes i regel vara oförändrat (eller kanske något ökat), men bedömningen av hur många böcker, som har tillräckligt nyhetsvärde för att presenteras,

_

-“v""'YIFL\7F'3\-rc$j

synes ha blivit mer restriktiv. : . Arbetarbladet ett undantag från Om detta är en riktig tolkning, utgör en oförändrad regeln. Man synes där ha eftersträvat eller med hänsyn barn- - ökad tagen även till och ungdomslitteratur täckningsgrad på bekostnad av det utrymme som ägnats år varje enskilt objekt. I en undersökning av DN framkommer omständigheter som tyder på delar av skönlitteraturen tillmäts ett relativt att i varje fall betydande lägre nyhetsvärde än tidigare. Det gäller i påfallande grad översättningar; i BLM. Det gäller sannolikt även utslaget stöds här av ett motsvarande svensk skönlitteratur. Om man företar en grov mätning av hur stort omfång av kultursidorna, som litteraturrecensionerna fått, visar det sig att de senares utrymme ökat avsevärt mindre än kultursidorna som helhet, och dessa har i sin tur inte på något vis följt med i den kraftiga ökningen av tidningens totala omfång. I avsnitten l6.2-16.4 presenteras de undersökningar som gjorts rörande BLM, DN och Arbetarbladet.

17 Bokproduktionen i världen. En statistisk översikt

I avsnitt 17.1 pekar författaren på svårigheterna att få en samlad och bild av världens bokproduktion. Vissa länder offentliggör tillförlitlig information, andra en mycket bristfällig sådan. ingen som helst statistisk Därtill kommer att definitionen av begreppet titel samt indelningen i varierar starkt mellan olika länder. Med hjälp av litteraturkategorier UNESCO-statistiken kan man dock få en viss uppfattning om det totala titelutbudet. Avsnitt 17.2 redogör för antalet utgivna titlar och deras fördelning på skön- och facklitteratur samt på olika länder och ländergrupper. Där framgår bl a att världens samlade bokutgivning 1968 uppgick till ungefär 500 000 titlar, en ökning sedan 1961 med 125 000. Nästan hälften av detta titelutbud av humaniora, medan skönlitteraturen svarade utgjordes för knappt en fjärdedel. en Mer än hälften av titlarna för år 1968 publicerades i västländerna, tredjedel i de kommunistiska länderna och en tiondel i utvecklingsländerna. För den förstnämnda ländergruppen var humaniora samt skönlitteratur de största ämneskategorierna medan naturvetenskap och humaniora dominerade stort för den andra gruppen. plats i denna statistik med ca 7 500 Sverige låg 1968 pä femtonde titlar, därav drygt en fjärdedel skönlitteratur. Av avsnitt 17.3 att är ännu svårare att

framgår upplagesiffrorna

beräkna än titelantalet. För år 1968 har totalupplagan uppskattats till 6 miljarder exemplar, således ungefär 12 000 exemplar per titel. 1 avsnittet diskuteras vidare upplagepolitiken i öst och väst. Den väsentligaste skillnaden synes vara att medan förläggaren i väst ofta ger ut för att sedan avvakta för en begränsad förstaupplaga förutsättningarna nya större upplagor, trycker hans kollega i öst ofta nya titlar i mycket stora upplagor; en snabb slutförsäljning av en titel garanterar nämligen inte en ny upplaga. I avsnitt 17.4 tas översättningarna upp till behandling. Med avseende

på antal och typer av översättningar från andra språk delas länderna in i olika grupper. Sverige hänförs till en grupp av västeuropeiska länder med litet språkområde, hög läskultur och högt utvecklat förlagsväsen. I dessa länder finns behov av och för en stor av

förutsättningar utgivning

översättningslitteratur. Mot denna grupp kan ställas länderna inom det engelska språkområdet, främst USA och där England, förlagen på grund av den stora egna utgivningen uppfattar behovet av att översätta böcker från andra språk som relativt litet. I vissa andra länder, såsom de kommunistiska, inskränks antalet översättningar på administrativ väg även om läsbehovet är stort och inte helt tillfredsställes genom den egna utgivningen. Antalet översättningar var 1967 ungefär 40 000, dvs endast 8 procent av det totala titelantalet. Inte mindre än 40 procent var översättningar från engelskan. Andra viktiga översättningsspråk var franskan, tyskan och ryskan. För ryskan påverkas dock värdet av ett stort antal sk inre översättningar till andra officiella språk i Sovjetunionen. De flesta översättningarna (inre översättningar undantagna) gavs ut i det tyska språkområdet. Sverige låg här på elfte plats med omkring 1 450 översättningar, varav närmare 70 procent från engelskan. Även för

(de andra länderna

i väst var engelskan det klart största översättningsspråket. Engelskans dominerande ställning inom översättningslitteraturen kan inte endast förklaras av det engelska språkets och den anglo-saxiska kulturens utbredning i världen. Den beror även, hävdar författaren, på en medveten och av stora resurser understödd från de förlagsoffensiv

engelskspråkiga ländernas sida.

18 Några problem kring produktion och distribution av böcker i Sovjetunionen och de östeuropeiska länderna

Inledningsvis framhåller författaren i avsnitt 18.1 att förlagspolitiken i de länderna östeuropeiska bedrivs efter olika principer för var och en av tre skilda informationskretsar. För den första kretsen, som utgörs av den stora massan av medborgare, utges en utvald del av den politiska, skönlitterära och populärvetenskapliga litteraturen i stora upplagor. Den andra kretsen avser läsare med mer kvalificerade informationsbehov, för vilka även viss icke-marxistisk litteratur trycks i små upplagor. Den tredje kretsen utgörs av högspecialiserade läsare som i sluten distribution får ta del av speciell litteratur i informationssyfte. Bedömningen av vilka titlar som skall distribueras till de olika kretsarna varierar från land till land i och förändras också från

Östeuropa

tid till annan. Tolkningen bestämmes av en speciell uppsiktsapparat som byggts upp i de olika länderna. Avsnitt 18.2 behandlar uteslutande den i massupplagor utgivna skönlitteraturen. Där redogör författaren för vilka åtgärder som vidtagits på olika stadier i den litterära processen för att främja denna av typ litteratur. För att stimulera tillkomsten av nya manuskript utlyses ett stort antal

litterära över förelagda litterära ämnen. Därutöver finns pris och tävlingar ett antal mer selektiva former för att främja debutantutgivning och gynna etablerade, till systemet positivt inställda författare. i regel förtur och titlarna I förlagen har massmarknadsutgivningen åsättes, tack vare statliga bidrag, genomgående mycket låga priser. Bibliotek och bokhandel förmâs eller stimuleras att lagerhålla denna

litteratur i stort antal. Därutöver finns vissa speciella distributionsvägar

och bokklubbar.

för massupplagorna såsom tidningsförsäljningsställen

När sker i regel ingen makulering utan

försäljningsperioden upphört

nya ansträngningar görs för att få omsättning på restupplagorna.

_

«›1p..7.EWG“V:7f\1W-wr:üV,lä|h,v_rvn

l Strukturen inom

bokförlags-

branschen*

a-w-mw-s-»Np-nnyv-

År 1968 tillsatte chefen för utbildningsdepartementet en utredning med uppgift att utreda frågan om litteraturstöd mm. Området för utred- ningen, som tog namnet 1968 års litteraturutredning L 68 -, innefattar såväl böcker som tidskrifter dock med undantag för vetenskapligt tryck och läroböcker. Bakgrunden till utredningens tillsättande var frågan i vad mån de rådande villkoren för framställning och spridning av böcker motsvarar behoven av kvalificerad information och litterärt utbyte. l direktiven omnämns bla de med hänsyn till utbildning, inkomst, kön, ålder etc rådande skillnaderna i läsvanor, bokläsandets ökade konkurrens från andra media, främst TV, samt den under de senaste åren stagnerade försäljningen av skönlitteratur. Enligt direktiven skall utredningen också beakta de ändrade marknadsförutsättningarna i och med slopandet av bruttopriserna på böcker fr 0 m 1.4.1970. För att utredningen skall kunna ta ställning till hur ett litteraturstöd bör utformas har den inriktat sin utredningsverksamhet främst på följande områden: a läs- och bokköpsvanor b bibliotekens organisation och struktur c struktur och lönsamhet i produktions- och distributionsleden. L 68 tog under 1970 kontakt med pris- och kartellnåmnden för att få till stånd en undersökning av produktions- och distributionsleden i bokbranschen. Nämnden, som tidigare på uppdrag av dåvarande närings-

frihetsrådet undersökt bokbranschenz, beslöt att genomföra den begärda

undersökningen i samråd med L68. Den föregående undersökningen, som främst var inriktad på bokhandeln, åberopades bl a vid rådets beslut år 1965 att upphäva dispensen från bruttoprisförbudet för böcker fr o m 1.4.1970. SPKs undersökning av bokbranschen har delats upp på två delar - en 1 Kapitlet är författat produktionsdel (förlag) och en distributionsdel (bokhandel). Varje del av statens pris- och kartellnämnd. innehåller i sin tur två avsnitt, ett allmänt strukturavsnitt till vilket 2 “Den svenska bokuppgifter inhämtats från ett relativt stort antal företag och ett lönsammarknaden 1961 Prishetsavsnitt baserat på uppgifter från ett begränsat antal företag. och kartellfrågor nr 1, behandlar strukturen i förlagsbranschen. 1963. Föreliggande rapport

1.1 Omfattning och uppgiftsinsamling För att belysa storleken av förlagens bokförsäljning, försäljningsutveckling, försäljningens fördelning på olika slag av litteratur och försäljningens fördelning på distributionskanaler insamlades under 1970 och 1971 uppgifter från 164 förlag. Uppgifterna skulle i första hand avse verksamhetsåren 1969 och 1970. I vissa fall begärdes också motsvarande uppgifter för 1966. Bland de förlag som undersöktes återfanns samtliga - exklusive - tillhörande förlag musikförlag branschorganisationerna Svenska Bokförläggareföreningen och Kristna Bokförläggareföreningen. Med förlag förstås i detta sammanhang företag som under ett eller flera förlagsnamn ger ut böcker. Begärda uppgifter inkom från drygt 100 av de totalt 164 förlagen. Antalet redovisade förlag varierar något mellan de olika åren på grund av att vissa förlag som startat sin verksamhet under undersökningsperioden och andra som lagts ner under perioden medtagits i redovisningen. För 1966 avser redovisningen således 107 förlag, för 1969 110 förlag och för 1970 107 förlag. De förlag som inte lämnade begärda uppgifter uppgav att man inte haft någon bokförsäljning under perioden att verksamheten upphört i början av undersökningsperioden eller att bokförlagsverksamheten just startat. Vidare uppgav sex företag att man inte kunde lämna begärda uppgifter då bokförlagsverksamheten ej kunde redovisas skild från annan verksamhet. Bokförlagsverksamheten uppgavs dock i dessa fall vara av mycket liten omfattning. De förlag som ingår i redovisningen för 1970 finns upptagna i bilaga 1.1. Vid bearbetningen och sammanställningen av materialet har vissa justeringar gjorts. Uppgifter som omfattat annan period än 12 månader har omräknats till helt år. I de fall det av kommentarerna framgått att bland bokförsåljningen redovisats annan verksamhet har denna verksam- ; het uteslutits. Då företagens redovisningsperiod omfattat annan 12- , månadersperiod än kalenderår har någon justering däremot ej skett. l Uppgifterna har i sådana fall förts till det år inom vilket huvuddelen av J räkenskapsåret faller.

i

l Redovisningen i det följande avser förlagens nettoförsâljning av böcker exklusive varuskatt. Den försäljning som sker via återförsäljare är således

i

upptagen till konsumentpriser minus återförsäljarrabatt. Direktförsäljningen avser konsumentvärdet. j Undersökningen torde värdemässigt täcka i stort sett hela den inhems- q ka bokutgivningen, avsedd för den allmänna marknaden. Då det inte finns någon offentlig statistik över bokmarknaden är det inte möjligt att ange exakt hur stor del av marknaden eller hur stor del av förlagen som omfattas av undersökningen. Det kan nämnas att det enligt telefonkata- 1970 finns cirka logens yrkesregister årgång 450 bokförlag i landet

varav drygt hälften i Stockholmsområdet. Huvuddelen av dessa förlag

utgörs dock av företag, organisationer eller föreningar för vilka bokutgiv- - ofta - del i ningen av mycket speciell karaktär ingår som en liten verksamheten. å

58 l

l

Förutom de företag som är upptagna i telefonkatalogen under bokförlag finns det ett okänt antal företag och privatpersoner som ger ut böcker. Denna utgivning är emellertid sedd utifrån totalmarknaden av ringa omfattning.

1.2 De större bokförlagen Innan uppgifter om totalmarknaden redovisas lämnas här först en redovisning av de större förlagen. l samband härmed redovisas också ägaroch koncernförhállanden.

1.2.1 Svenska Bokförläggareföreningens medlemmar

AB Läromedelsförlagen som till lika delar ägs av Albert Bonniers Förlag AB och AB PA Norstedt & Söner är landets största förlag med en omsättning 1970 på 72 mkr. Förlagets utgivning avser främst läroböcker och sker under flera förlagsnamn. Förlaget utger förutom läroböcker barnböcker under förlagsnamnet SAGA. Fr o m l juni 1972 övertar Esselte Bonniers aktier i Läromedelsförlagen. I samband därmed sammanslås Läromedelsförlagen med andra förlag inom Esseltekoncernen inriktade på utbildningsområdet, nämligen Norstedts Skolavdelning, Skrivrit och Akuma. Det nya förlaget får namnet Esselte Studium. AB Albert Bonniers Förlag är landets största utgivare av allmänlitteratur med en marknadsandel på ca 20 procent 1970. Förlagets utgivning spänner över ett vitt fält och omfattar skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker, facklitteratur samt uppslagsverk och liknande större verk. Utgivningen avser både vanliga böcker” och till formatet standardiserade böcker som pocketböcker och inbundna billigböcker. Förlaget har landets största försäljning av pocketböcker vilka ges ut under förlagsnamnet Aldus. Förutom bokdistribution genom bokhandeln och andra återförsäljare har förlaget en omfattande direktförsäljning till konsument via bokklubben Svalan och den 1970 bildade bokklubben Bonniers Bokklubb. Albert Bonniers Förlag ingår i Bonnierkoncernen. Däri ingår också tre andra bokförlag med förhållandevis stor bokförsäljning: Bokförlaget Forum, AB Wahlström & Widstrand samt Åhlén & Åkerlunds Förlag AB. De tre förlagen har inriktat sig på delvis olika utgivning. Wahlström & Widstrand har främst utgivning av skönlitteratur, Forum av facklitteratur samt Åhlén & Åkerlund av facklitteratur och praktiska handböcker typ

hobbyböcker (idrottsböcker gör-debsjälv-böcker). Totalt Bonnierkoncernens försäljning av böcker från de fyra

uppgick 1 l det följande antill 88 mkr 1970 vilket motsvarar 27 procent av marknaden för vänds beteckningen allförlagen mänlitteratur” som ett allmänlitteratur. _ sammanfattande begrepp Bonnierkoncernens övriga verksamhetsgrenar omfattar ett flertal områför andra böcker än läroden såsom tidnings- och tidskriftsutgivning, tryckeri, pappersbruk, meka- böcker. Häri innefattas bl a skönlitteratur, facknisk industri samt rederiverksamhet. Försäljningen av böcker från de fyra litteratur, barn- och ungförlagen utgjorde 1970 cirka 12 procent av koncernomsättningen. domslitteratur samt upp- Almqvist & Wiksell Förlag AB är dotterbolag till Almqvist & Wiksells slagsverk.

Boktryckeri AB. Redovisningsåret 1969/70 svarade bokförlaget för drygt en av koncernens Koncernens

tredjedel omsättning på 158 mkr. övriga

verksamhetsgrenar omfattar boktryckeri och bokhandel (9 boklådor) samt almanacksförlag. Almqvist & Wiksell är efter Läromedelsförlagen den största utgivaren av läroböcker, och läroboksförsäljningen svarar för cirka 60 procent av förlagets bokförsäljning på drygt 50 mkr. Dessutom bedriver förlaget en omfattande verksamhet inom skolmaterielsektorn. Den övriga utgivningen omfattar i första hand uppslagsverk (Focus) samt fackböcker av vetenskaplig karaktär. Förlaget har även en inte oväsentlig utgivning av skönlitteratur samt av barn- och ungdomsböcker. Almqvist & Wiksell utger också böcker under förlagsnamnen Gebers Förlag och Skoglunds Bokförlag.

Bokförlaget Stiftelsen Natur & Kultur har liksom Almqvist & Wiksell

en betydande läroboksförsäljning, och mer än hälften av förlagets omsättning på 28 mkr 1970 avsåg läroböcker. Den övriga bokutgivningen är främst inriktad på uppslagsverk och liknande större verk samt facklitteratur. AB PA Norstedt & Söners omsättning uppgick 1970 till 121 mkr varav bokförsäljningen svarade för knappt 15 procent. Härvid har ej medräknats företagets försäljning av Sveriges Rikes Lag och juridiska tidskrifter. Förutom bokförlagsverksamhet och utgivning av juridiska skrifter driver Norstedt & Söner tryckerirörelse och läromedelsproduktion. Största delen av företagets bokförsäljning avser facklitteratur men företaget har även betydande försäljning av skönlitteratur. Företagets pocketböcker utges under namnet PAN och vidare har företaget direktförsäljning till konsument genom bokklubben ”Vår bok”. Norstedt & Söner ingår i Esselte-koncernen, vilken också omfattar tre andra företag med bokutgivning, nämligen Generalstabens Litografiska Anstalt, Wezäta Förlaget och Gustav Melins AB. Det senare förlaget utger endast biblar och psalmböcker. Koncernens bokförsäljning uppgick 1970 till cirka 21 mkr vilket motsvarar 3 procent av koncernomsättningen. Svenska Utbildningsförlaget Liber AB ägs till 50 procent av staten genom Allmänna Förlaget och till vardera 25 procent av Svenska Kommunförbundet respektive Kooperativa Förbundet. Utgivningen omfattar tryckta läromedel för främst grundskolan och gymnasieskolan, annat tryckt material för skolan samt serviceutgivning av olika slag för SÖ och UKÄ. Förlagets snabba omsättningsökning de senaste åren samman-

hänger med att huvuddelen av SÖ-förlagets utgivning övertagits. Utbild-

ningsförlagets omsättning uppgick 1970 till 28 mkr, varav hälften läroböcker. År 1970 förvärvade Utbildningsförlaget aktiemajoriteteni AB CWK Gleerups Bokförlag inklusive dotterbolaget G F Fritzes Bokförlag. Dessa förlag är också huvudsakligen inriktade på läroboksutgivning. Genom förvärvet av Gleerups kommer Utbildningsförlaget (staten) med dotterbolag - att bli den tredje största läroboksproducenten. Utöver Allmänna Förlaget och Utbildningsförlaget driver AB Statsföretag förlagsverksamhet genom J Beckmans Bokförlag och Svenska Repro- i duktions AB. l l 60 l l l Å

AB Rabén & Sjögren Bokförlag är dotterföretag till Kooperativa Förbundet som också har ägarintressen i Utbildningsförlaget och Brev-

.vw-n

skolans Förlag (40 procent av aktierna). Det senare förlaget har inriktat :wa sig på utgivning av mer allmänorienterande kurslitteratur. .:riva Rabén & Sjögren är landets största utgivare av barn- och ungdomsböcker. Den övriga utgivningen avser facklitteratur och skönlitteratur. driver också bokförmedling till de kooperativa varuhusen av Förlaget andra förlags böcker. B Wahlström Bokförlag AB med Kometförlaget, J A Lindblads Bokför- Bokförlaget Spegeln har inriktat sin utgivning på barn- och lag och ungdomsböcker, billigare pocketböcker av seriekaraktär och inbundna billigböcker. Försäljningen sker i stor utsträckning genom Pressbyrån och varuhus. Förlaget har även direktförsäljning till konsument via bokklubb. Bokförlaget Tiden/Fib, som ägs av olika socialdemokratiska organisationer, utger främst facklitteratur men också i viss utsträckning skönlitteratur. Tiden äger i sin tur Bokförlaget Prisma som inriktat sig på utgivning av pocketböcker. LTzs Förlag ägs av Sveriges Lantbruks Förbund och utgivningen omfattar i första hand läroböcker och fackböcker. Förlaget har även viss skönlitterär utgivning.

1.2.2 Övriga förlag

De större förlagen utanför Bokförläggareföreningen är: Det Bästa som är dotterbolag till det amerikanska före- Bokförlaget omfattar facklitteratur av taget Readers Digest Ass. Förlagets utgivning handböcker och hobbyböcker samt skönlitteratur av förströelsetyp karaktär. har helt inriktat sig på direktförsäljning och är ett av Förlaget de största inom detta område i landet. Under perioden 1966-1970 har förlaget ökat sin bokförsäljning kraftigt. K G Bertmarks Förlag och Brunnhages Förlag AB utger uteslutande och liknande större verk. Försäljningen sker därvid direkt uppslagsverk till konsument i hemmen. Förlagshuset Norden ger huvudsakligen ut uppslagsverk men har också av skönlitteratur. Den skönlitterära avser viss utgivning utgivningen främst nyutgivning i billigboksform. Försäljning sker till övervägande del direkt till konsument per post eller genom hemförsäljning. Bra Böcker som startades 1965 är dotterbolag till det Bokförlaget danska Landemann AS. Förlaget är helt inriktat på förlaget Förlags direktförsäljning genom bokklubb, och utgivningen omfattar skönlitteratur och rikt illustrerade fackböcker. Förlaget har varit framgångsrikt och har sedan 1966 ökat omsättningen kraftigt. Wennerbergs Förlags AB är helt inriktat på utgivning av billigare av seriekaraktär. Försäljning sker nästan uteslutande pocketböcker genom Pressbyrån och varuhus.

Sveriges Radios Förlags utgivning avser huvudsakligen kurslitteratur

för radio- och TV-kurser. har ökat kraftigt sedan Förlagets bokförsäljning 1966 i och med den ökade kursverksamheten inom radio och TV. Förlaget har också viss utgivning av allmänlitteratur i pocket.

1.3 Förlagens bokförsäljning

1.3.1 Den totala bokförsäljningen

År 1966 uppgick den sammanlagda i de undersökta

bokförsäljningen

förlagen till 367 mkr. Motsvarande 1970 var 511 mkr. I de belopp angivna värdena ingår då av både läroböcker och allmän-

försäljningen

litteratur. i

Bokförsäljningens värdemässiga utveckling under undersökningsperioden och fördelningen på medlemmar och Bokförläggareföreningens

övriga förlag framgår av uppställningen i tabell 1.1. Den totala bokförsäljningen från förlagen ökade sålunda under perioden med 144 mkr eller med 10 procent per år. Som jämförelse kan nämnas att den privata konsumtionen i löpande priser (exklusive varuskatter) under motsvarande period ökat med 7,5 procent per år. Försäljningsökningen under perioden var särskilt markant för de utanför föreningen stående förlagen som ökat sin andel av marknaden från 15 till 20 procent. För Svenska medlem-

Bokförläggareföreningens mar låg försäljningsökningen främst på läroboksområdet (mer härom i

avsnitt 1.3.2). Uppgifterna i tabell 1.1 avser förlagens nettoförsäljning av böcker. Uppräknat till konsumentpriser kan den totala bokförsäljningen för de undersökta förlagen beräknas till 608 mkr (exklusive 1970 varuskatt) varav medlemmar svarade för 492 mkr .

Bokförläggareföreningens

Förlagen har inte haft möjlighet att redovisa antalet sålda exemplar, totalt eller uppdelat på olika kategorier av litteratur, varför den volymmässiga förändringen under perioden inte kunnat fastställas. Antas att bokpriserna under perioden 1966-1970 ökat i samma genomsnittligt takt som konsumentpriserna totalt före varuskatt (s k nettoprisindex) kan den volymmässiga förändringen - antal sålda böcker - beräknas till

ca 20 procent under periodenz.

Beräknat efter den totala bokförsäljningen från förlagen 1970 hade:

det största förlaget 14 procent av marknaden de fyra största förlagen 44 procent av marknaden de åtta största förlagen 60 procent av marknaden de sexton största förlagen 81 procent av marknaden. l Beräkningarna av försäljningsvärdet till konsumentpriser, se Tabell 1.1 från 1966-1970 Vidare “VW” 1-6-

Bokförsäljningen förlagen (exklusive varu-

2 skatt). Böcker ingår i konsumentprisindex i gruppen Förlagskategori Bokförsäljningen från förlagen i mkr Försälj- ]a5. och skrivmateriam lnâsöknlng Före november 1968 1966 1967 1968 1969 1970 1955_1970 beräknades prisföränd_ ring på böcker endast på mkr % en representantvara __ _4 ”Svensk nyutkommen

BPkf9rlaggare skönlitteratur” och kan

fmenmgens med” före nämnda tidpunkt 310 336 347 378 405 95 31

13mm” v_ inte anses representativt

Ovnga forlag 57 68 75 92 106 49 86 varför omräkning skett Totalt 367 404 422 470 511 144 39 med “Ja” a WaIPm index.

Tabell 1.2 Antal bokförlag fördelade efter omsättning av böcker 1970. Förlagskategori Omsättningsklasser, mkr Totala antalet 0,5 O,5-1 1- 5 5- 10 10-- 25 25föl-lag

Bokförläggareföreningens 14 10 10 9 4 4 51

medlemmar

28 10 13 3 2 - 56 Ovriga förlag Totalt 42 20 23 12 6 4 107

De åtta största bokförlagen i landet är Läromedelsförlagen, Bonniers, Almqvist & Wiksell, Natur & Kultur, Utbildningsförlaget Liber, Det Bästa, Norstedt och Gleerups. Det Bästa tillämpar uteslutande direktförsäljning varför värdet av dess bokförsäljning inte är direkt jämförbart med övriga nämnda förlags. Samma företag utom ett återfanns bland de 16 största 1966 och 1970 även om den inbördes ordningen i några fall förändrats. Det är då främst de låroboksproducerande förlagen som tagit en större del av marknaden. Jämfört med 1966 har de större förlagens marknadsandelar minskat. År 1966 hade sålunda de fyra största förlagen 50 procent av marknaden mot 44 procent 1970 och de åtta största 64 procent mot 60 procent 1970. Omsättningsstrukturen i förlagsbranschen samt de större förlagens betydelse framgår av tabell 1.2 där de undersökta förlagen fördelats på omsättningsklasser efter respektive förlags totala bokförsäljning. Mer än hälften av de undersökta förlagen hade en omsättning under l mkr. Dessa förlag svarade för mindre än 5 procent av förlagens sammanlagda bokförsäljning. Fördelas bokförsäljningen på ägarkategorier svarade Esseltekoncernen inkluderande Norstedts och Läromedelsförlagen, Bonnier-koncernen samt Almqvist & Wiksell-koncernen för tillsammans 47,6 procent av förlagens bokförsäljning 1970. De allmänägda förlagen - Utbildningsförlaget inklusive Gleerup, Beckmans Bokförlag och Svenska Reproduktions AB - svarade för 8,2 procent av marknaden. De 12 förlag, som drivs av eller har anknytning till religiösa samfund, svarade för 3,4 procent. De - innefattande folkrörelseägda Rabén & Sjögren, Bokförlaget Tiden/Fib, Bokförlaget Prisma, Brevskolan samt LT:s Förlag - hade 8,2 procent av marknaden. Övriga förlag svarade för 33,0 procent av den redovisade bokförsäljningen 1970. Nämnden begärde förutom uppgifter om totalförsäljningen också uppgifter om försäljningens fördelning på olika litteraturkategorier. Grunderna för kategoriindelningen framgår av bilaga 1.2. Försäljningens fördelning på respektive kategorier 1966, 1969 och 1970 för Bokförläggareföreningens medlemmar och övriga förlag redovisas i bilaga 1.3

1.3.2 Försäljningen av läroböcker En första indelning har skett i läroböcker och övriga böcker dvs allmänlitteratur. Med läroböcker avses i detta sammanhang böcker

Tabell 1.3 Försäljningen från förlagen av läroböcker och allmänlitteratur (exklusive varuskatt). Kategori 1966 1969 1970

producerade speciellt för grundskolan och gymnasieskolan samt i viss utsträckning för den eftergymnasiala utbildningen. Utvecklingen 1966- 1970 inom de båda delmarknaderna för böcker framgår av tabell 1.3. Sedan 1966 har förlagens försäljning av läroböcker ökat med 81 mkr eller med 79 procent. För övriga böcker ökade försäljningen under perioden med 63 mkr eller med 24 procent. Den avsevärt kraftigare omsättningsökningen för läroböcker jämfört med allmänlitteratur har medfört att läroböckemas andel av marknaden ökat från 29 procent 1966 till 36 procent 1970 av förlagens sammanlagda bokförsäljning. Enligt SPKs undersökning 1961 uppgick läroboksförsäljningen från förlagen samma år till 47,5 mkr. Under tioårsperioden 1961-1970 har läroboksförsäljningen ökat med 136 mkr eller i det närmaste fyrdubblats. Läroböckernas andel uppgick 1961 till 27 procent av förlagens totala bokförsäljning. Härvid var läroboksandelen något överskattad eftersom 1961 års undersökning var begränsad till Bokförläggareföreningens medlemmar samt fem andra förlag. Läroboksutgivningen är koncentrerad till företagen inom Bokförlaggareföreningen och då främst till de större förlagen. Av de 19 förlag som 1970 redovisade läroboksutgivning tillhör 16 Bokförläggareföreningen och dessa 16 företag hade 95 procent av läroboksmarknaden. Största företaget pä läroboksmarknaden är Läromedelsförlagen med en marknadsandel l970 på drygt 40 procent. De fyra största förlagen på marknaden - Läromedelsförlagen, Almqvist & Wiksell, Natur & Kultur och Gleerups Förlag w hade 1970 tre fjärdedelar av marknaden. I och med Utbildningsförlagets förvärv av Gleerups Förlag med dotterbolag har förlagskoncentrationen på läroboksmarknaden ytterligare förstärkts. En påtaglig specialisering föreligger inom denna del av förlagsbranschen. Sålunda svarade läroböckerna hos 10 av de 19 läroboksproducerande förlagen för hälften eller mer av respektive förlags totala bokförsäljning. Fyra förlag var helt inriktade på läroboksutgivning. Läroboksmarknadens kraftiga expansion sedan 1966 har skett inom de förlag som 1966 gav ut läroböcker. För de förlag som har både läroboksutgivning och annan utgivning har därvid - liksom för totalmarknaden m en förskjutning skett mot en ökad andel läroboksförsäljning. Av de förlag som 1970 redovisade läroboksutgivning är endast 3 nya på denna marknad sedan 1966. Ur koncentrationssynpunkt är dessa emellertid inte av någon betydelse då de 1970 tillsammans hade en läroboksförsäljning under 0,5 mkr. Även för bokhandeln är läroböcker omsättningsmässigt av stor bety-

x-:wm-nvø-m-,nra-“ängxvwav-.vmm

delse. Sålunda gick 1970 72 procent (131 mkr) av förlagens läroboksförsäljning till bokhandeln. Direktförsäljningen till skolor svarade för 15 procent (28 mkr). Resterande försäljning skedde till diverse direktkunder bl a till bildningsförbund. Försäljningen genom andra återförsäljare än bokhandeln uppgick till mindre än l procent av den totala läroboksförsäljningen. I stort förelåg samma fördelning på försäljningskanaler 1970 som 1969. Det innebär att bokhandeln under det första året av den fria bokmarknaden kunde behålla sin dominerande ställning som läroboksdistributör. I och med att kommunerna fr 0 m april 1972 vid direktköp från förlagen får samma inköpsvillkor som bokhandeln torde man kunna vänta sig en förändring av distributionsstrukturen för läroböcker. Läroboksmarknaden kommer inte att ytterligare beröras i denna del av undersökningen. l särskilda undersökningar har SPK tidigare på uppdrag av den statliga läromedelsutredningen (SOU 1971:91) behandlat detta ämnesområde .

1.3.3 Försäljningen av allmänlitteratur Förlagens sammanlagda försäljning av allmänlitteratur, således annan litteratur än läroböcker, uppgick 1970 till 328 mkr exklusive varuskatt, vilket innebär en ökning sedan 1966 med 63 mkr eller med genomsnittligt 6 procent per år. Av den angivna försäljningsökningen svarade Bokförläggareföreningens medlemmar för endast 22 mkr, vilket motsvarar en genomsnittlig försäljningsökning för dessa på drygt 2,6 procent per år. För kategorin övriga förlag” uppgick försäljningsökningen till 41 mkr, vilket motsvarar en ökning på drygt 20 procent per år. Den största försäljningen av allmänlitteratur svarar Bonniers Förlag för med en marknadsandel 1970 på cirka 20 procent. Därefter följer beräknat på nettofakturering Almqvist & Wiksell, Det Bästa, Norstedt, B Wahlström, Rabén & Sjögren, K G Bertmark och Tiden/Fib. Beräknad på den totala omsättningen av allmänlitteratur 1970 svarade de fyra största förlagen för 38 procent de åtta största förlagen för 55 procent de sexton största förlagen för 73 procent. Under perioden 1966-1970 har de större förlagen fått vidkännas en ökad konkurrens och därmed förlorat en del av marknaden -tvärtemot vad som skett på läroboksmarknaden. De åtta största förlagen - som med ett undantag när var desamma 1966 och 1970 - hade sålunda 63 procent av marknaden 1966, 56 procent 1969 och 55 procent 1970. Sedan 1966 har bokförsäljningen värdemässigt ökat för flertalet förlag. Omsättningsutvecklingen 1966-1970 uppvisar emellertid betydande variationer mellan de undersökta förlagen. Ser man till de 16 största förlagen 1970, som enligt ovan svarade för cirka 75 procent av försälj- 1 ”Läromedelsleverantöningen av allmänlitteratur, hade ett förlag mindre omsättning av böcker rer - struktur och konkur- PKF 1970 än 1966 medan tre hade i det närmaste samma omsättning och tolv rensförhållanden”, 10, 1971. hade ökat sin omsättning av böcker. För de sistnämnda varierade ”Prisövervakning av omsättningsökningen från cirka 2 procent till en tredubbling av omsätt- läroböcker”, PKF 5, 1970. ningen.

Tabell 1.4 Försäljningen av allmänlitteratur fördelad på litteraturkategorier/utförande, mkr.

Kategori 1966 1970 mkr % mkr % l. Ordinarie böcker 111,3 42,7 141,3 43,5 därav skönlitteratur (40,5) (15,5) (42,9) (l3,2) barn- och ungdomslitteratur (21,8) (8,4) (28,5) (8,8) a Fem förlag 1966 re-

tur.

Jämfört med 1969 fick sju av de 16 största förlagen vidkånnas en omsättningsminskning 1970. Minskningen varierade därvid från l procent upp till 20 procent. För fyra av de förlag som ökat sin bokförsäljning var ökningen mindre än l procent. Någon entydig förklaring till den varierande omsättningsutvecklingen för de ledande förlagen går inte att få fram utifrån nämndens insamlade material. Sålunda har både sådana förlag som ger ut billigare pocketböcker av seriekaraktär och sådana som inriktat sig på utgivning av skönlitteratur eller kvalificerad vetenskaplig litteratur fått vidkännas försäljningsminskning l970jämfört med 1969. I gruppen allmänlitteratur ingår böcker som innehållsmässigt, produktionsmässigt och distributionsmässigt är mycket olika men som vanligen återfinns i de större förlagens sortiment. I det följande redovisas allmänlitteraturen fördelad på vissa underkategorier. Fördelningen på dessa kategorier 1966 och 1970 framgår av tabell 1.4. En uppdelning på litteraturkategorier och förlagskategorier återfinns i bilaga 1.3. Försäljningen av allmänlitteratur har sedan 1966 genomgått betydande Den mest markanta förändringar. förändringen är en minskning både absolut och relativt i försäljningen av uppslagsverk och liknande större verk. Vidare har försäljningen av skönlitteratur i ordinarie utgivningsform fått en minskad andel av marknaden. En ökad marknadsandel kan däremot noteras för facklitteratur, pocketböcker och inbundna billigböcker. Nedan lämnas en mer ingående redovisning av försäljningen för de olika kategorierna.

Skönlitteratur Försäljningen från förlagen av skönlitteratur i ordinarie utgivningsform har sedan 1966 ökat från 40,5 mkr till 42,9 mkr 1970 eller med 6 procent. Av de totalt drygt 100 förlag som lämnade uppgifter om försäljningens fördelning på litteraturkategorier redovisade 35 denna typ av utgivning. Värdemässigt domineras den skönlitterära utgivningen

| z i

emellertid helt av de större förlagen inom Bokförläggareföreningen. Således hade förlagen inom föreningen med en bokförsäljning över 5 mkr 85 procent av marknaden 1970. De största utgivarna av skönlitteratur är Bonniers, Norstedt, Wahlström & Widstrand samt Almqvist & Wiksell. Dessa fyra hade 1970 60 procent av försäljningen. Andra förlag med större skönlitterär utgivning i ordinarie bokform är LTZS Förlag,

Tiden/Fib och Raben & Sjögren.

Totalt sett har den skönlitterära försäljningen i ordinarie utgivningsform haft en mycket måttlig försäljningsökning sedan 1966. Ser man till de enskilda förlagen finner man att försäljningsutvecklingen för dessa inbördes varit mycket olika. Vissa har således en betydligt lägre försäljning av skönlitteratur 1970 än 1966 medan andra kunnatöka sin försäljning kraftigt. Vidare varierar försäljningen mellan de enskilda förlagen för de tre uppgiftsâren 1966, 1969 och 1970. Variationerna i försäljningen dels mellan olika förlag och dels mellan olika år torde kunna förklaras med att just inom skönlitteraturen omsättningen är starkt beroende av försäljningen av ett fåtal titlar. SPK har låtit förlagen ange hur den skönlitterära försäljningen värdemässigt fördelar sig på vissa underkategorier. Enligt förlagens uppskattningar utgörs sammanlagt 3 procent av lyrik och dramatik 15 procent av skönlitteratur av förströelsekaraktär (detektiv, äventyr 0 d) 82 procent av övriga romaner och noveller. Förutom utgivning i ordinarie utgivningsform utges skönlitteratur också i pocket och inbunden billigboksform - både som original och som nyutgivning av tidigare utgivna titlar.

Försäljningen av skönlitteratur i pocketform inklusive s k massmark-

nadspocket uppgick 1970 från förlagen till 23 mkr och i inbunden billigboksform till 56 mkr. Totalt gör detta en försäljning från förlagen av skönlitteratur på 122 mkr. Mer om pocketboksförsäljning och försäljning av inbundna billigböcker återfinns på s 69 f.

Barn- och ungdomsböcker Försäljningen av barn- och ungdomsböcker har ökat under perioden från knappt 22 mkr till drygt 28 mkr eller med 30 procent. Barn- och ungdomsboksutgivningen är påtagligt koncentrerad till fyra förlag. Endast 25 av de undersökta förlagen redovisade 1970 sådan utgivning och de fyra största förlagen svarade för 72 procent av försäljningen. Dessa fyra förlag var Rabén & Sjögren, BWahlström, Bonniers och Tiden/Fib. De tvâ förstnämnda förlagen har i betydande utsträckning specialiserat sig på utgivning av barn- och ungdomsböcker, och försäljningen svarar för en stor del av respektive förlags totala omsättning. Två andra förlag som specialiserat sig på denna typ av litteratur är - Illustrationsförlaget som ägs av det danska förlaget med samma namn - och Förlagshuset Kärnan. Dessa förlag är därvid i huvudsak inriktade på utgivning av billigare bilderböcker för de yngsta åldersklassema.

Fackböcker

Sedan 1966 har av fackböcker i ordinarie

försäljningen utgivningsform

ökat från 49 mkr till 70 mkr vilket motsvarar en ökning med 42 procent på fyra år. Den kraftiga omsättningsökningen har också medfört att fackböckerna tagit en allt större del av marknaden, drygt 21 procent 1970. Utgivningen av fackböcker är spridd på ett större antal förlag än vad som gäller utgivningen av skönlitteratur eller barn- och ungdomsböcker. Av de undersökta förlagen angav således 58 att man utgav denna typ av litteratur, varav 20 förlag uteslutande hade utgivning av facklitteratur. De största andel av marknaden är mindre

förlagens än vad som gäller för

tidigare behandlade kategorier. Vidare gäller att

Bokförläggareförening-

ens medlemmar inte dominerar i samma

fackboksförsäljningen

utsträckning som försäljningen av skönlitteratur och barn- och ungdomslitteratur. Förlagen utanför föreningen svarade 1970 för en

tredjedel av fackboksförsäljningen mot mindre än 10 procent för övriga

nämnda kategorier. De största utgivarna av facklitteratur är Norstedt, Bonniers, Forum, ICA-Förlaget, Rabén & Sjögren, Almqvist & Wiksell, Natur och Kultur, Tiden/ FiB. Tillsammans hade dessa åtta förlag 65 procent av marknaden 1970.

Ökningen av fackboksförsäljningen sedan 1966 har huvudsakligen

skett inom de förlag som gav ut sådan litteratur 1966. Nya förlag av någon större betydelse har inte tillkommit på marknaden. Däremot har

en förskjutning skett så att de största förlagens andel av marknaden

minskat.

Försäljningen av fackböcker i pocketboksutförande uppgick 1970 till

14 mkr och i inbundet billigboksutförande till 10 mkr. Totalt uppgick

fackboksförsäljningen från förlagen sålunda till 94 mkr.

Uppslagsverk och liknande större verk År 1966 svarade uppslagsverken och liknande större verk för nästan en

fjärdedel av bokförsäljningen från bokförlagen. Deras har

betydelse emellertid successivt minskat, och försäljningen 1970 på 56 mkr var således 2 mkr lägre än 1966. Utgivningen av större verk är påtagligt

koncentrerad till ett fåtal förlag och då vissa som helt inriktat sig på

utgivning av uppslagsverk. Här kan då nämnas K G Bertmarks Förlag AB

och Brunnhages Förlag AB. Knappt hälften av den totala försäljningen av uppslagsverk härrör från företag utanför Bokförläggareföreningen. Sammanlagt redovisar 20 förlag utgivning av uppslagsverk och andra

större verk. De fyra största förlagen inom detta område är K G Bertmarks Förlag, Almqvist & Wiksell, Natur & Kultur samt Förlagshuset Norden, vilka 1970 tillsammans hade två tredjedelar av marknaden. Ser man till de enskilda förlagen har denna för de flesta

försäljning förlag

värdemässigt varit oförändrad eller minskat jämfört med 1966. För ett av de större förlagen har av uppslagsverk minskat med 75

försäljningen

procent sedan 1966.

Pocketböcker

Sedan pocketböcker på svenska introducerades 1957 har försäljningen successivt ökat till att 1970 omfatta drygt 11 procent av förlagens värdemässiga försäljning av allmänlitteratur. Härvid har då inräknats både

s k kvalite tspocket och massmarknadspocket*

År 1966 uppgick förlagens pocketboksförsäljning till knappt 25 mkr

och 1970 till drygt 37 mkr, en ökning med 51 procent på fyra år.

Ökningen beror delvis på att nya förlag kommit in på denna marknad.

För år 1966 redovisade sålunda 25 förlag pocketboksutgivning medan antalet pocketboksutgivande förlag 1970 ökat till 37. Huvuddelen av ökningen svarade emellertid de förlag för som redan var etablerade på denna marknad 1966. De förlag som tillkommit sedan 1966 svarade endast för 15 procent av ökningen under perioden. De största efter försäljningsvärde är Bonniers/

pocketboksförlagen

Aldus, B Wahlström, Wennerbergs, Prisma, Norstedt/Pan, Wahlström & Widstrand samt Åhlén & Åkerlund. De fyra största förlagen hade 1970 62 procent av marknaden och de åtta största hade 80 procent.

Av den totala pocketboksförsäljningen 1970 kan 22 mkr (59 procent)

beräknas vara kvalitetspocket från 25 förlag och 15 mkr massmarknadspocket från 12 förlag. Uppdelning på de två kategorierna har därvid genomförts förlagsvis, dvs de förlag vars försäljning huvudsakligen sker

via bokhandeln har klassifrcerats som kvalitetspocketförlag och de vars

försäljning huvudsakligen sker via kiosker, varuhus och andra återförsäljare som massmarknadsförlag. Sedan 1966 har andel av

kvalitetspocketböckernas värdemässiga

marknaden - med samma indelning som ovan - ökat något eller från 56 till 59 procent. Den ökade värdemässiga andelen motsvaras inte av någon volymmässig ökning, utan kvalitetspocketförsäljningen torde tvärtom

volymmässigt ha minskat sin andel av pocketboksmarknaden. Enligt

beräkningar genomförda av litteratursociologiska avdelningen vid Uppsala universitet har nämligen stigit med priserna på kvalitetspocketböcker 26,4 procent under perioden 1966-1969 och på massmarknadspocket med 16,4 procent.

Innehållsmässigt är massmarknadspocketböckerna enligt biblioteks-

klassiiiceringen uteslutande att anse som skönlitteratur. Av kvalitets-

pocketförsäljningen kan enligt förlagens uppgifter 8 mkr (36 procent)

beräknas vara skönlitteratur och 14 mkr facklitteratur. 1 Massmarknadspocket: enklare pocketböcker av typen wild-west, detekinbundna billigböcker tiv- och agentromaner, porr o d, som huvud- Med detta förstås sådana inbundna böcker som utges i ett förenklat och sakligen saluförs genom standardiserat utförande och som ofta ingår i en serie. samma kanaler som tidningar och tidskrifter dvs Med den indelning som SPK gjort kan man här urskilja två typer av kiosker, tobaksbutiker

förlag med billigboksutgivning. Dels finns det förlag som helt inriktat sig och varuhus.

på utgivning av sådana standardiserade böcker. Försäljning sker då Kvalitetspocket: Andra uteslutande direkt till konsument bokklubbar eller direkt pocketböcker än ovan genom per nämnda, som huvudsakpost. Dels finns det förlag som ger ut både standardiserade billigböcker ligen saluförs genom och andra typer av böcker. Billigboksutgivningen är då ett komplement bokhandeln.

till den ordinarie utgivningen, varigenom man kan nå en större marknad, och billigboksutgivningen omfattar nästan uteslutande tidigare utgivna titlar. Försäljning sker både direkt till konsument och via återförsäljare. Den senare typen av billigboksutgivning är begränsad till att omfatta skönlitteratur medan den förra även omfattar facklitteratur. Försäljningen av inbundna billigböcker uppgick 1970 från 12 förlag till 66 mkr, en ökning sedan 1966 med 23 mkr eller med 53 procent. Den ökning av billigboksförsäljningen som skett sedan 1966 har huvudsakligen de direktförsäljande förlagen utanför Bokförläggareföreningen svarat för.

Förlag med både omfattande billigboksutgivning och ordinarie

utgivning är Bonniers, B Wahlström, Norstedt och Tiden. Stora direktförsäljande förlag vilkas utgivning avser billigböcker är Det Bästa, Bra Böcker, Positiv Fritid och Förlagshuset Norden. Av den totala 1970 var

billigboksförsäljningen enligt förlagens uppskattningar 56 mkr (85 procent) skönlitteratur och 10 mkr (15 procent) facklitteratur. Man bör vid en jämförelse av billigboksförsälj-

ningen med andra typer av böcker hålla i minnet att billigboksförsäljning i stor utsträckning sker direkt till konsument.

Övriga böcker

Den här upptagna försäljningen avser sådan speciell litteratur som faller utanför den normala utgivningen men som ändock ingår i verksamheten hos ett begränsat antal förlag. Av den redovisade försäljningen av övriga böcker på 24 mkr från 8 förlag svarade försäljningen av biblar och psalmböcker för 6 mkr, handelskalendrar för 5 mkr och diverse övriga böcker för 13 mkr.

1.4 Antal utgivna titlar Enligt den statistik som utges av Bibliograñska institutet vid Kungliga Biblioteket uppgick antalet titlar för böcker och broschyrer (böcker under 48 sidor) till 7 709 år 1970, en ökning sedan år 1969 med 305

titlar (4,3 procent). Av de 7709 titlarna var 5893 (76 procent) originalutgivning och 1 816 (24 procent) titlar som utgivits i ny upplaga

eller i ny utgivningsform. De förlag som ingår i SPKs undersökning hade 1970 - eller närmast motsvarande redovisningsperiod sammanlagt en utgivning på 5 021 nya titlar. Härvid har medräknats titlar som utkommit i ny utgivningsform men ej sådana som endast utgetts i ny upplaga. Skillnaden mellan SPKs och institutets uppgifter förklaras dels med att de nya upplagorna inte medtagits i SPKs beräkningar, dels med att institutet registrerar alla typer av böcker, dvs också sådana böcker som inte är avsedda att säljas på allmänna marknaden såsom exempelvis vetenskapliga avhandlingar och medlemsskrifter. l

Av de totalt 5 021 titlarna utgjordes 1 720 (34 procent) av

i lärobokstitlar av allmänlitteratur. ;

och 3 301 (66 procent) 4

70 i

i l å

Tabell 1.5 1970 års bokutgivning av allmänlitteratur fördelad på litteraturkategorier/utförande efter antal nya titlar och efter värde.

Litteraturkategorier i procent

Ordinarie böcker Upp- Pockct- Inbundna Övriga Totalt __ _ slags- böcker billig- böcker Barn-o verk böcker

S_kon ijack-

littera- ungdoms- litteratur littera- tur tur

Antal titlar 16,6 15,1 20,7 0,7 32,5 5,7 8,7 100 Värde 13,2 8,8 21,5 17,3 11,5 20,3 7,4 100

Med den indelningsgrund som tidigare tillämpats fördelar sig titlarna inom allmänlitteraturen enligt tabell 1.5. Som jämförelse anges också den värdemässiga fördelningen. beroende Som framgår av tabell 1.5 föreligger det vissa skillnader på om marknadsandelen för de olika kategorierna beräknas efter värde eller De förhållandevis svarade efter antal nya titlar. billiga pocketböckerna således 1970 för en tredjedel av antalet utgivna titlar men endast för 11,5 var

procent av försäljningen. Även vad gäller barn- och ungdomsböcker

andelen av titlarna större än andelen av försäljningen. För skönlitteratur samt fack- och handböcker i ordinarie utgivningsform är skillnaden mellan den titelmässiga och den värdemässiga andelen inte så stor. Jämfört med 1969 ökade hos de undersökta förlagen av utgivningen

allmänlitteratur med sammanlagt 51 titlar (1,5 procent). Utgivningsökgällde därvid främst pocketböcker som ökade med drygt 100

ningen

titlar och fackböcker i ordinarie utgivningsform som ökade med drygt 20

titlar. minskade 1970 jämfört med För övriga kategorier utgivningen 1969. titlar och I stort föreligger ett positivt samband mellan antal nyutgivna mätt dvs de omsättningsmässigt stora förlagsstorlek i omsättning, svarar också för en stor del av de nyutgivna titlarna. Detta förlagen samband mellan och antal nya titlar gäller också inom omsättning respektive litteraturkategori. - - titlarna Av de cirka 3 300 exklusive läroböcker 1970 utgivna svarade således de 17 förlagen inom Bokförläggareföreningen med en hade dessa bokförsäljning över 5 mkr för 63 procent. Omsättningsmässigt Totalt för] g 60 procent av bokförsäljningen (exklusive läroböcker). medlemmar 2 564 titlar 1970 (77 utgav Bokförläggareföreningens

procent). Motsvarande värdemässiga marknadsandel var 70 procent.

Beroende föreligger vissa skillnader om på utgivningens inriktning förlagens storlek uttrycks efter omsättning eller i antal nya titlar. Förlag

som huvudsakligen saluför dyrare uppslagsverk är omsättningsmässigt

-

stora men ger ut få titlar per år. Å andra sidan är pocketboksförlag

- relativt stora. särskilt de som ger ut massmarknadspocket titelmässigt De största (exklusive läroböcker) 1970 eller titelmässigt förlagen

motsvarande redovisas nedan. Som jämförelse lämnas

redovisningsperiod

också motsvarande uppgifter för 1969.

Titelmässigt tillhörde också Liber de större

Utbildningsförlaget

förlagen med en utgivning av 162 titlar 1970 (exklusive läroböcker). Denna utgivning avsåg då speciallitteratur för skolan. För övriga undersökta förlag fördelade sig utgivningen enligt följande (exklusive läroböcker):

8 förlag utgav 51-75 titlar 1970

1.5 Bokförsdljningens fördelning pá distributionskanaler

1.5.1 Totalt l

Enligt SPKs undersökning av bokbranschen 1961 gick 45,8 procent av

l

förlagens bokförsäljning (exklusive läroböcker) till bokhandeln, 4,2 l

procent till Pressbyrån, 6,5 till övrig detaljhandel, 34,1 direkt till konsument och 9,4 procent till diverse kunder bla genom export.

Försäljningens fördelning på distributionskanaler 1970 redovisas i tabell

1.6 nedan. De uppgifter som lämnats för 1961 är närmast jämförbara

med dem som här redovisas för Bokförläggareföreningens medlemmar.

För dessa gäller - beräknat utifrån totalförsäljningen - nästan exakt samma distributionsstruktur 1970 som den som redovisades 1961.

Tabell 1.6 Förlagens försäljning av allmänlitteratur 1970 fördelad på distributionskanaler. l

l Förlagskategori Bokhandeln Press- Övrig Bok- Direktför- Hemför- Totalt Övriga byrån detalj- klubbar säljning säljning kunder handel per post

mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr % mkr

Bokförläggareföreningens medlemmar 103,0 44,9 9,8 4,3 16,3 7,1 28,3 12,3 8,3 3,6 30,813,4 32,8 14,1 229,5 Övrigaförlag 8,4 8,8 9,3 9,6 4,4 4,6 7,8 8,2 32,8 34,4 23,124,2 9,810,2 95,8 Totalt 111,5 34,3 19,1 59 s 20,7 6,4 36,1 11,1 41,1 12,6 53,9 16,6 42,6 13,1 325,3

Förlagens sammanlagda försäljning av allmänlitteratur till bokhandeln uppgick 1970 till 111 mkr eller 34 procent av den totala försäljningen. från förlagen av läroböcker till bokhandeln uppgick 1970 Försäljningen till 131 mkr. Under bokhandeln ingår då försäljningen till de cirka 290 fullsorterade boklådoma och de cirka 180 boklådor som saluför ett begränsat boksortiment, dvs huvudsakligen till dem som före april 1970 benämndes A- och B-kommissionärer. Den här redovisade försäljningen direkt till bokhandeln och den som gäller både den som distribuerades distribuerades via det av ett antal bokhandlare ägda distributionsföretaget Seelig & Co. Huvuddelen av försäljningen till bokhandeln sker till de fullsorterade boklådorna. För 1969 uppgick de cirka 180 icke-fullsorterade boklådornas inköp av allmänlitteratur till knappt 5 mkr vilket motsvarade cirka 4,5 av förlagens totala försäljning till procent bokhandeln detta år. Motsvarande uppgifter har inte gått att få fram för 1970 men relationen mellan fullsorterade och icke-fullsorterade boklådor torde vara densamma som under föregående år. Försäljningen till Pressbyrån och övrig detaljhandel uppgick 1970 till 39,8 mkr vilket motsvarar 35 procent av förlagens försäljning till bokhandeln. 1 försäljningen till Pressbyrån ingår värdet av dels de böcker som säljs genom Pressbyråns egna försäljningsställen, dels dem som distribueras till andra återförsäljare genom Pressbyrån. till ”övrig innefattande vawhus, stormark-

Försäljningen detaljhandel”

nader, missionsbokhandel etc uppgick 1970 till 20,7 mkr. Totala antalet försäljningsställen som ingår under denna kategori går inte att beräkna utifrån Bland de större förlagen redovisar Bonniers förlagens uppgifter.

cirka 500 kunder under ”övrig detaljhandel”, Rabén & Sjögren cirka 350,

Almqvist & Wiksell cirka 150 och Forum cirka 125. Direktförsäljningen av böcker i form av bokklubbsförsäljning, försäljning per post eller försäljning genom agenter i hemmet eller på arbetsplatser uppgick 1970 till 131 mkr eller 40 procent av förlagens bokförsäljning, dvs mer än försäljningen till bokhandeln. Försäljningen till bokhandeln är emellertid här beräknad till konsumentpriser minus återförsäljarrabatter medan direktförsäljningen avser konsumentpriser.

Om bokhandelsförsäljningen värderas upp med en genomsnittsmarginal

blir förhållandena mellan bokhandelsförsäljningen och på 38 procent direktförsäljningen 185 mkr mot 131 mkr. dvs som bygger på att Bokklubbsförsäljning, direktförsäljning medlemmarna förbinder eller för ett sig att köpa ett visst antal volymer

visst belopp och då till vissa prisförmåner, tillämpas endast av fem förlag

av vilka Bonniers är det största. är

Övriga förlag med bokldubbsförsäljning

Norstedt, Tiden, BWahlström och Bra Böcker. Det senare förlaget har helt inriktat Sammanlagt uppgick boksig på bokklubbsförsäljning. klubbsförsäljningen 1970 till 36,1 mkr. till enskild konsument - i annan form än Direktförsäljning per post bokklubb - domineras av två förlag, Det Bästa och Förlagshuset Norden. Båda förlagen är helt inriktade på direktförsäljning. För övriga förlag som tillämpar direktförsäljning per post utgör denna typ av försäljning en mycket liten andel av respektive förlags försäljning.

Försäljningen direkt till konsument i hemmet eller på arbetsplatser genom agenter avser främst uppslagsverk och liknande större verk. Under kunder”

”övriga ingår försäljning av sambindningsböcker till det

allmänna biblioteksväsendet via Bibliotekstjänst,

försäljning på export,

direktförsäljning till företag och institutioner etc.

1.5.2 Bokförsäljningens fördelning på distributionskanaler för vissa typer av böcker

De skillnader som mellan medlem-

föreligger Bokförläggareföreningens mar och övriga i val av distributionskanaler med förlag sammanhänger

skillnader i utgivningsstruktur och inte med huruvida förlagen är medlemmar i

föreningen eller ej.

Som redovisats tidigare har de förlag som inte är medlemmar i -

föreningen beräknat utifrån totalförsäljning m inriktat sig på försäljning av uppslagsverk och inbundna billigböcker vilka huvudsakligen

säljs direkt till konsument. Fördelningen för olika på distributionskanaler typer av böcker framgår av tabell 1.7. Pocketböcker säljs nästan uteslutande genom Härvid återförsäljare. svarar Pressbyrån och detaljhandel för en större andel av övrig

pocketbokförsäljningen än bokhandeln. Den redovisade fördelningen är

beräknad utifrån den totala Ser man till de

pocketbokförsäljningen.

enskilda förlagen finner man att böckerna från visst förlag antingen i sin helhet distribueras genom bokhandeln eller också uteslutande genom Pressbyrån och övrig detaljhandel.

I det föregående har en uppdelning av pocketbokförsäljningen gjortsi kvalitetspocket och massmarknadspocket. För kvalitetspocketförsäljningen gällde 1970 - med samma indelningsgrund som tidigare - att 74

procent av försäljningen skedde till bokhandeln, 6 procent till Pressbyrån och 15 procent till övrig detaljhandel. För av pocketböcker massmarknadskaraktär gick 80 procent till Pressbyrån, 1 procent till bokhandeln och 3 procent till övrig detaljhandel. När den inbundna billigboken lanserades skedde direkt

försäljningen

till konsument främst via bokombud. Även idag sker huvuddelen av försäljningen av billigböckerna direkt till konsument men nu via bokklubb eller per post. En förhållandevis stor

bokhandelsförsäljning

förekommer också.

Försäljningen av uppslagsverk och övriga större verk sker till

Tabell I. 7 Försäljningens fördelning på distributionskanaler för vissa typer av böcker 1970.

Typ av böcker Försäljning Procentuell andel av försäljningen totalt mkr Bok- Press- Övrig Bok- Direkt- Hemför- Övriga handeln byrån detalj- klubb försälj- säljning kunder

1,1 11.4 68,4 5,4

del genom hemförsäljning och till viss del även genom övervägande Endast 10 av försäljningen går till försäljning per post. procent bokhandeln. Det är här intressant att notera att även de förlag som för sitt övriga boksortiment huvudsakligen använder bokhandelsdistribution

för sina uppslagsverk tillämpar direktförsäljning.

1.5.3 Bokdistributionens förändring efter april 1970

som från bruttoprisförbudet upphävdes fr 0 m

Samtidigt dispensen 1.4.1970 försvann också bokhandelns ensamrätt till återförsäljning av

läroböcker och övriga böcker över ett visst pris (senaste prisgräns 19 kr exklusive moms). Härigenom blev förlagens hela boksortiment tillgängligt för alla återförsäljare. Det första året av den fria bokmarknaden kom emellertid inte att medföra av distributionsstrukturen. Ser man några egentliga förändringar medlemmar - det var endast de endast till Bokförläggareföreningens som hade avtal med bokhandeln om förlag som tillhörde föreningen - minskade bokhandelns andel av dessa förlags ensamrättsförsäljning

sammanlagda försäljning av allmänlitteratur med drygt 1 procentenhet

medan ökade sin andel med cirka 0,5

kategori ”övrig detaljhandel”

Det bör i sammanhanget påpekas att förlagens lämnade

procentenhet.

vilka för de undersökta omfattar uppgifter avser bokföringsår, förlagen delvis olika Detta kan medföra att förändringarna i tidsperioder. distributionsstrukturen till följd av den fria marknaden inte helt

framkommer vidjämförelse mellan de två åren utifrån förlagsuppgifterna.

Jämfört med 1969 kan en påtaglig ökning av bokklubbsförsäljningen noteras för medlemmar. Detta har inte direkt

Bokförläggareföreningens

något att göra med den fria marknaden utan sammanhänger med att Bonniers Bokklubb, i vilken Bonniers startat en ny typ av bokklubb,

medlemmar inte bara böcker producerade för erbjuds speciellt

bokklubben utan också vissa böcker ur det sortiment som huvudsakligen

säljs genom bokhandeln. Inte heller för läroböcker innebar den fria bokmarknaden 1970 några av distributionsstrukturen jämfört med 1969. År påtagliga förändringar 1969 74,3 av förlagens läroboksförsäljning till gick sålunda procent år 1970. Den förändring som här skett bokhandeln mot 73,3 procent torde i första hand bero på att ett av de större förlagen lagt om sin så att de icke-fullsorterade boklådorna from 1970 inte redovisning längre redovisas som bokhandel. Nämndens av sträcker sig fram till

undersökning förlagsbranschen

1971. de som under hand inhämtats från en del större

Enligt uppgifter

till varuhusen minskat - efter förlag avseende 1971 har bokförsäljningen en mindre 1970 - till viss del beroende på stora returer av böcker ökning som levererats 1970. Även en minskning av försäljningen till bokhandeln

har noterats till följd av stora returer. Vidare har några förlag uppgivit att av stora bokverk minskat kraftigt under 1971. hemförsäljning

1.6 Bokförsáljningen till konsumentpriser

Med ledning av uppgifterna från de undersökta avseende förlagen

försäljningens fördelning på distributionskanaler kan värdet av bokförsäljningen till beräknas. En sådan kan konsumentpriser beräkning

genomföras med relativt stor säkerhet utifrån eftersom

förlagsuppgifter man i branschen - även efter slopandet av bruttoprisema - haft samma

marginaler som tidigare. Enligt en undersökning av SPK 1971 tillämpade

således cirka 85 procent av de fullsorterade boklådorna

undantagslöst cirkapriserna under perioden april-december 1970. För flertalet av dem

som inte tillämpade cirkapriserna gällde endast 1-2 prisavvikelserna

procent av bokomsättningen. Under antagande att den bokförsäljning som sker via bokhandeln och

övriga återförsäljare kan värderas upp med en genomsnittlig återförsäljarmarginal på 38 procent och att den övriga skett till

försäljningen

konsumentvärde kan det sammanlagda konsumentvärdet av allmänlitteratur på svenska för 1970 beräknas till 418 mkr (exklusive moms). Av

dessa 418 mkr utgjordes 58 mkr av pocketböcker (14 procent), 71 mkr (17 procent) av inbundna billigböcker och 65 mkr av (16 procent)

uppslagsverk och liknande större verk. Läroboksförsäljningen, som 1970 uppgick till 183 mkr, kan beräknas till ett ”konsumentvärde” av 192 mkr. Härvid har då till

försäljningen

bokhandeln och övriga återförsäljare räknats upp med en återförsäljarmarginal på 6,25 procent.

1.7 Utrikeshandel

De av svenska förlag utgivna böckerna har under senare år fått en ökad

konkurrens av importerade böcker. Enligt Statistiska Centralbyråns utrikeshandelsstatistik uppgick importvärdet av böcker på främmande språk.

1966 m1 18,3 mkr 1967” 18,3” 1968” 18,7” ” ” 1969 32,5 ” 1970” 42,9

Värdemässigt har importen drygt fördubblats under

perioden. - mätt - ökade

Volymmässigt i importerad vikt bokimporten under

motsvarande period 1,7 ggr. sedan 1966

lmportökningen har enligt

utrikeshandelsstatistiken inte skett kontinuerligt utan hela ökningen har inträffat

de två senaste åren. Det är svårt att finna någon direkt förklaring

till denna sprängvisa utveckling. Enligt SCB och Tullverket har inte någon

förändring skett i principerna för redovisningen.

Beräknat efter värdet 1970 svarade importen från Storbritannien och USA för drygt 50 procent, från Västtyskland för 15 procent och från Finland för 7 procent. Importen av böcker på främmande delen språk sker till övervägande genom bokhandeln men också i betydande direkt

omfattning genom

forskningsbibliotek, institutioner od. De bokgrossister som finns pâ marknaden, av vilka bonnierföretaget Importbokhandeln och det från förlagen och bokhandeln fristående Svensk Bokimport är de största, har främst inriktat sig på mer gångbar utländsk skönlitteratur och på vissa pocketboksserier. Den import som sker via bokgrossister kan uppskattas till mindre än 10 procent av den värdemässiga importen. Med hänsyn till de olika distributionsvägarna för de importerade böckerna är det svårt att beräkna det totala konsumtionsvärdet av bokimporten. Försäljningen 1970 av utländska böcker genom bokhandeln kan beräknas uppgå till cirka 35 mkr exklusive moms (se vidare kapitel 3). Exporten av böcker på svenska språket uppgick enligt utrikeshandelsstatistiken 1970 till 13,9 mkr, en ökning sedan 1966 med 3,5 mkr eller har - i likhet med importökningen - skett 34 procent. Exportökningen de senaste två åren. Exportvärdet 1967 och 1968 var sålunda lägre än 1966. Även vad gäller exporten har den värdemässiga ökningen varit snabbare än volymökningen. Exportvolymen - beräknad efter vikt ökade sålunda med 26 procent under perioden 1966-1970. av böcker sker av förklarliga skäl

Exportförsäljningen på svenska

nästan uteslutande till de övriga nordiska länderna. Sålunda gick 58 procent av den värdemässiga exporten 1970 till Finland, 19 procent till Norge och 14 procent till Danmark. Av länderna utanför Norden svarade Västtyskland för största delen - 3 procent av exporten.

1.8 Sammanfattning Bokförsäljningen från förlagen har under perioden 1966-1970 sammanlagt ökat med 144 mkr eller knappt 40 procent. Huvuddelen av denna avser läroböcker som därmed ökat sin andel av försäljningsökning marknaden, beräknat efter förlagens försäljningsvärden, från 29 procent av allmänlitteratur - dvs andra 1966 till 36 procent 1970. Försäljningen böcker än läroböcker - ökade under perioden med 63 mkr eller knappt 25 procent. lnom allmänlitteraturen har sedan 1966 vissa förskjutningar skett. Sålunda ökade försäljningen av pocketböcker med 12 mkr eller drygt 50 Vidare ökade försäljningen av facklitteratur iordinarie utföranprocent. de med 21 mkr eller drygt 40 procent. Försäljningen av skönlitteratur ökade mycket måttligt under perioden, och skönlitteraturen hade 1970 en mindre andel av marknaden än 1966. Försäljningen av uppslagsverk har absolut sett minskat med 2 mkr sedan 1966. lnom allmänlitteraturen har de större förlagen fått vidkännas en minskad marknadsandel. 1970 hade sålunda de åtta största förlagen 55 procent av marknaden mot 63 procent 1966. Av förlagens sammanlagda försäljning av allmänlitteratur kan 46 procent beräknas ske till bokhandeln och andra återförsäljare och 40 procent direkt till konsument bokklubbar, per post eller genom direktgenom i hemmen. Resterande försäljning sker direkt till diverse försäljning kunder - institutioner, företag o d. Vid en jämförelse mellan återförsälj-

sou 1972:80 77

ning och direktförsäljning måste man dock hålla i minnet att värdet av

försäljningen till återförsäljare avser konsumentpriser minus återförsäljarrabatten. Den fria bokmarknadens första år kom inte att medföra några påtagliga förändringar av distributionsstrukturen. Bokhandelns andel av förlagsförsäljningen minskade således endast med drygt l procentenhet.

_War_

vxmuñc

2 Litteraturkategoriers lönsamhet

En jämförande bidragsanalys av 1966 års

bokutgivning

r:*vra7.*|1v ,y

7Hy-r-§*.«5'-Jw

2.1 Inledning

2. l .l Syfte

Föreliggande undersökning skall utifrån en bidragsanalys söka belysa olika litteraturkategoriers lönsamhet. Denna inriktning av undersök- ningen har valts efter samråd med litteraturutredningen L 68, som bl a har att ta ställning till om det är påkallat att genom särskilda produktionsstödjande åtgärder främja viss utgivning.

2.1.2 Orientering om vissa förhållanden vid bokutgivning

Produktion och försäljning

Försäljningen av en boktitel är spridd över en period av flera år även om huvuddelen av försäljningen sker utgivningsåret. Blir efterfrågan större än vad som ursprungligen producerats görs tilltryck till den första upplagan eller trycks helt nya I det förra faller sker tryckningen från en

upplagor.

stående trycksats medan den vid nya upplagor sker från en ny trycksats. Även när förlagen på förhand räknar med att försäljningen blir stor kan tryckningen fördelas på flera tryckningstillfállen. till det realiseras kvar-

När försäljningen ursprungliga priset upphört

varande böcker. Denna realisation sker vanligen först tre år efter

utgivningsåret. De exemplar som förlagen eventuellt har kvar i lager efter 1 Kapitlet är författat av

första realisationstillfallet kan antingen realiseras på nytt eller också säljas statens pris- och karlell- - nämnd. av restupplagor. För titlar i parti till starkt reducerade priser försäljning med 2 Med originalutgivning

som vunnit god avsättning kan originalutgivningenz kompletteras

förstås här och i det föl-

nyutgivningz i billigare version. Nyutgivning sker när förlaget bedömer jande en titels första ut-

att en fortsatt försäljning till ursprungligt pris inte längre kan påräknas givningsform. Däri innefattas också eventuella men att det alltjämt finns ett större köpintresse för titeln ifråga. tilltryck och nya upp-

För de flesta titlar täcker den ursprungliga producerade upplagan

lagor. efterfrågan och det blir då inte aktuellt att trycka nya upplagor eller med Nyutgivning: utgivning av titeln i annan form än nyutgivning. exemoriginalutgivning De intäkter som en viss titel kan ge är således intäkter från försäljning pelvis såsom pocket eller till fullt pris, från realisationsförsäljning, frän försäljning av restupplagor inbunden hilligbok.

sou 1972:80

och från motsvarande försäljning av eventuell Om en titel nyutgivning. ges ut utomlands kan det svenska förlaget också få vissa intäkter för denna utgivning.

Kostnader

Förlagets kostnader för att ge ut en viss titel kan delas upp på tre

huvudslag av kostnader: framställningskostnader, författarersättning och

allmänna förlagskostnader.

Framställningskostnaderna omfattar kostnader för sättning, repro/

kliché, tryckning, bindning samt papper. Till framställningskostnaderna kan också räknas vissa kostnader inom förlaget som inte är direkt hänförbara till det rent tekniska framställningsförfarandet, exempelvis

kostnader för korrekturläsning, illustrering och formgivning.

En stor del av framställningskostnadema är oberoende av upplagans storlek. Detta medför att kostnaden per producerad bok minskar med stigande upplaga. Till de fasta kostnaderna kan hänföras de relativt stora kostnaderna för

repro/kliché, sättning samt för intagning i tryckpress, vidare kostnader i förlaget för korrekturläsning, illustrering och formgivning. Till de rörliga

kostnaderna kan i första hand hänföras kostnader för papper, tryckfárg och bindning. Till följd av de höga fasta initialkostnaderna minskar styckkostnaden snabbast i de lägsta upplageintervallen. Vissa av är också

framställningskostnadema fasta med avseende på

olika tryckningstillfällen, dvs de kostnader man lagt ner vid första

upplagan ”uppstår” inte igen vid eventuella tilltryck eller vid nya

upplagor. Vissa kostnader tillkommer emellertid, exempelvis kostnader för intagning i tryckpress, varför styckkostnaden i detta fall inte minskar lika mycket som vid samtidig tryckning av motsvarande antal exemplar. Fasta med avseende på olika tryckningstillfällen är bl a kostnaderna för

repro/kliche samt för sättning - om tidigare trycksats används.

Vid upplagesättningen har förlaget att beakta risken att antingen trycka en för liten eller en för stor upplaga. Är den ursprungliga producerade upplagan för liten mäste ytterligare exemplar produceras, vilket blir dyrare än om den efterfrågade kvantiteten producerats vid ett tillfälle. Vidare kan förlaget vid en för liten upplaga gå miste om försäljningsintäk-

ter vilket ur lönsamhetssynpunkt betyder mer än den stigande styckkost-

naden. En för stor upplaga å andra sidan medför en stor förlust om denna upplaga inte går att sälja.

Upplagesättningen är också ur en annan synpunkt viktig eftersom

1 upplagans storlek vanligen ligger till grund för prissättningen. Kontrakt, som reglerar förhållandena mellan för- Författarna erhåller vanligen ersättning efter antal försålda exemplar. laget och författaren, an-

Ersättningen beräknas som viss andel av konsumentpriset, royaltyn. För taget 1947 av Svenska

svensk skönlitteratur i ordinarie utförande uppgår royaltyn enligt det s k Bokförläggareföreningen och dåvarande Författarnormalkontraktet till lägst 16 2/3 procent av cirkapriset före varuskatt föreningen. Normalkon-

(tidigare bruttopriset) för häftad version. Endast i undantagsfall torde traktet gäller endast

svensk skönlitteratur men ersättningen överstiga 16 2/3 procent. För barn- och facklitteratur utgåri torde på vissa punkter regel lägre royalty. Vidare är royaltyn lägre för pocketböcker (lägst 7,5 även tillämpas för and ra

procent). För översättningslitteratur utgår lägre författarersättning än för typer av litteratur.

svenska originalverk men då tillkommer översättningskostnader för den förstnämnda kategorin. Ersättning till författaren betalas till viss del i förskott, s k garantihonorar. Garantihonorarets storlek bestäms utifrån den tryckta upplagan och kan variera mellan olika typer av litteratur. För skönlitterära böcker skall det enligt normalkontraktet uppgå till lägst 1/3 av det beräknade honoraret för hela första upplagan. Uppnås inte den försäljning som svarar mot garantihonoraret återkräver inte förlaget den ”överersättning” författaren erhållit. Eftersom garantihonoraret betalas ut i förskott är författarersättningen för förlaget delvis en fast kostnad och oberoende av försäljningens storlek. fvörlagskostnader avser kostnader för sådana funktioner som normalt ligger inom förlaget, exempelvis kostnader för förlagsredaktion, reklam, försäljning, distribution, lager, ekonomi och administration. Sett utifrån den enskilda titeln är förlagskostnaderna i huvudsak att anse som samkostnader, dvs de mot de faktiskt nedlagda resurserna svarande kostnaderna går inte att härleda till den enskilda titeln. Vid kalkylering och resultatuppföljning fördelas förlagskostnaderna av vissa förlag på de enskilda titlarna. En vanlig fördelningsgrund är därvid att fördela förlagskostnaderna efter de tekniska framställningskostnadema. Titlar som får

tryckts i stora upplagor och därmed fått höga produktionskostnader

således bära en stor del av förlagskostnaderna. Det bör nämnas att återförsäljarrabatten på genomsnittligt 38-40 procent av cirkapriset ur förlagens synpunkt inte är någon kostnad.

Prissättning Priset på en bok bestäms ofta utifrån styckkostnaden. I de fall förlaget

räknat med att endast den ursprungliga upplagan kommer att säljas sätts

priset så att förlaget får kostnadstäckning och skälig vinst när viss del av denna upplaga sålts. Hur stor den sålda delen skall vara varierar mellan olika typer av litteratur. För böcker vars avsättning bedöms som mer osäker är denna del mindre och därmed riskmarginalen större än för andra . Vid eventuella till- eller omtryck sjunker styckkostnaden medan priset hålls oförändrat. Om längre tid förflutit sedan föregående tryckningstillfälle kan förlaget höja priset med hänvisning till de under tiden ökade pappers- och tryckkostnaderna. När förlaget på förhand anser sig kunna räkna med en stor efterfrågan, exempelvis för en etablerad författare, sätts priset vanligen högre än vad som motiveras av den beräknade styckkostnaden. För svårsålda böcker, som produceras i små upplagor och där styckkostnaden därför blir hög, sätts däremot priset oftast lägre än vad som motiveras av styckkostnaden. 1 Enligt Bo Bramsen ”Förlagskalkylering”, Lönsamhet Stockholm 1970, bör priset för en skönlitterär Bokutgivning betecknas ofta inom förlagsbranschen som ett gungor- och bok sättas så att förlaget dvs ett fåtal titlar vilka måste får kostnad stäckning och karusellförhållande”, ger stora vinster, vinst då 2/3 av upplagan täcka förlusterna på andra titlar. Variationema i lönsamhet beror därvid i sålts, för en fackbok 3/4 första hand på hur många exemplar som säljs. Dessa variationer i av upplagan.

försäljningen slår kraftigt på en titels lönsamhet, särskilt som initialkost-

naden är hög och följandekostnaden” förhållandevis låg. Vidare har varje titel något av en monopolställning varför förlaget aldrig behöver sänka - då

priset försäljningen visat sig gå bra - för att hindra intrång på

marknaden. Ur förlagens synpunkt måste dessa stora variationer ilönsamheten mellan olika titlar anses som mer eller mindre normala. Med utgångspunkt i tidigare erfarenheter torde nämligen ett förlag kunna räkna med att förluster på ett relativt stort antal titlar kompenseras av förhållandevis stora vinster på ett fåtal titlar. Detta gäller särskilt de större förlagen som har en mer differentierad utgivning. Ett förlag kan därför satsa på flera debutanter eller i övrigt oprövade författare och uppnå en tillfredsställande lönsamhet totalt om endast några av böckerna blir försäljningsframgångar. Förlaget kan också genom att satsa på debutanter binda lovande författare till sig vars framtida böcker kan komma att säljas i stora upplagor.

2.2 Undersökningens genomförande 2.2.1 Undersökningsmetodik SPK har valt att belysa de ekonomiska villkoren för bokutgivningen genom att i första hand analysera ett antal boktitlars täckningsbidrag, dvs i vilken utsträckning titlarnas intäkter bidrar till att täcka -- förutom sina direkta kostnader - även de gemensamma kostnaderna - sarnkostnaderna - i förlaget. Denna metod har valts därför att endast en del av

förlagens kostnader kan härledas till de enskilda titlarna. Den totala

lönsamheten” för en titel eller litteraturkategori blir annars beroende av efter vilka principer dessa gemensamma kostnader fördelas. I de fall

förlagen tillämpar olika fördelningsgrunder sinsemellan eller olika fördel-

ningsgrunder för olika litteraturkategorier är det svårt att göra en rättvisande jämförelse på annat sätt än genom en bidragsanalys. Vid beräkningen av titlarnas bidrag har på intäktssidan tagits med intäkter från fullprisförsäljning, realisationsförsäljning och försäljning av restupplagor avseende såväl originalutgivning som eventuell nyutgivning. I de fall förlagen erhållit någon annan ersättning för en titel, exempelvis då denna givits ut utomlands, har denna intäkt också medräknats. Värdet av böcker i lager har medtagits - om intäkter fortfarande kan förväntas inflyta vid försäljningen av dessa.

Som särkostnader har upptagits

a) framställningskostnader, innefattande kostnader för sättning, repro/

kliché, tryckning, bindning, papper samt liknande kostnaderi förlaget som direkt kan hänföras till viss titel, exempelvis kostnader för illustrering, korrekturläsning o d

b) författarersättning

c) kostnader för översättning d) reklam.

Reklamkostnaderna har sålunda ansetts vara en särkostnad. I praktiken torde de på titlarna påförda reklamkostnaderna inte vara renodlade särkostnader, dvs endast en viss del av de påförda reklamkostnaderna kan direkt härledas till den enskilda titeln. Resterande del av reklamkostnaderna är fördelad utifrån titelns beräknade ianspråktagande av gemensamma reklamresurser. De uppgifter som inhämtats och de beräkningar som gjorts redovisasi bilaga 2.1 och 2.2.

2.2.2 Undersökningspopulationen Till ligger ett statistiskt urval på 507 titlar, första grund för analysen 1966, från 13 förlag. 1966 års utgivning valdes för att gängen utgivna samtliga intäkter och kostnader som är förenade med en titel skulle kunna Undersökningen har begränsats till sådana titlar som belysas. främst har varit avsedda att saluföras genom bokhandeln. I och med denna begränsning har bl a läroböcker, sk kioslditteratur, bokklubbsböcker och större uppslagsverk uteslutits. Urvalsförfarandet redovisas närmare i bilaga 2.3. De undersökta titlarna har delats in i tre litteraturkategorier: skönlitteratur, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. De två förstnämnda kategorierna har i sin tur delats in i underkategorier enligt följande: Skönlitteratur: prosa, lyrik, förströelselitteratur Facklitteratur: humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap, handböcker, stora verk? De av titelundersökningen hade 1966 en 13 förlag som omfattas av böcker - inklusive bl a läroböcker sammanlagd omsättning på 190 mkr eller omkring hälften av förlagsförsäljningen detta år. Fördelat på de svarade de 13 förlagen för cirka 90 procent av tre litteraturkategorierna den skönlitteratur som 1966 såldes genom bokhandeln, för cirka 60 procent av fackboksförsäljningen och för cirka 70 procent av barn- och ungdomsboksförsäljningen. Vid bearbetningen och resultatredovisningen av undersökningsmaterialet har förlagen fördelats på två förlagsgrupper enligt nedan.

Pörlagsgmpp 1 : större förlag Almqvist & Wiksell Förlag Albert Bonniers Förlag P A Norstedt & Söner Rabén & Sjögren Bokförlag

Förlagsgrupp 2. mindre förlag Bo Cavefors Bokförlag 1 Grunderna för indel- Bokförlaget Forum ningen på de olika kate- LT:s Förlag gorierna redovisas i Bokförlaget Natur & Kultur

Bokförlaget Prisma

Tiden/Fib

Wahlström & Widstrand Verbum - Kyrkliga Centralförlaget Zindermans Förlag

2.2.3 Beskrivning av undersökningspopulationen Antal titlar

Uppräknat med hänsyn till urvalsfraktionema representerar de 507 titlarna en population av 1 046 titlar, varav 406 (39 procent) skönlitteratur, 486 (46 procent) facklitteratur och 154 (15 procent) barn- och

ungdomslitteratur. Av de drygt 1 000 titlarna var cirka 40 procent översättningar. Den största andelen översättningar återfanns inom skönlitteraturen och barnoch ungdomslitteratu ren. Fördelat på förlagsgrupper svarade de fyra förlag som hänförts till kategorin större förlag för sammanlagt 667 (64 procent) av titlarna i

populationen och de 9 mindre förlagen för 379 (36 procent). De större

dominans skönlitteraturen - där de förlagens titelmässiga gäller främst svarade för drygt två tredjedelar av titlarna och barn- och ungdomslitteraturen där de svarade för cirka 80 procent av titlarna. 159 (15

procent) av titlarna i populationen utgavs i original i pocket, varav 130

gällde facklitteratur.

Fördelningen av titlarna i undersökningspopulationen på litteratur-

kategorier och övriga här nämnda indelningsgrunder framgår vidare av bilaga 2.5.

Sidan tal

Genomsnittligt hade de undersökta böckerna 183 sidor. Från detta

avvek främst lyrikböckerna med 91 sidor och barn- och genomsnitt ungdomsböckerna med 1 15 sidor. Relativt tunna var också handböckerna med 147 sidor. Relativt fiera sidor än genomsnittet hade de stora verken med 354 sidor. Titlarnas fördelning på litteraturkategorier och sidantal

framgår i detalj av bilaga 2.6.

Priser Av titlarna i populationen hade hälften ett pris till konsument exklusive vaniskatt under 20 kr. De flesta titlarna återfanns i prisklasserna 10-20

kr (34 procent) och 20-30 kr (26 procent). Fyra procent av titlarna

kostade mer än 50 kr. Det ovägda genomsnittspriset för de undersökta titlarna var 23:38. Från detta genomsnittspris förekom stora avvikelser mellan olika litteraturkategorier och inom dessa. Billigast var barn- och ungdomsböckema med ett genomsnittspris på 10:52. Dessa böcker hade enligt ovan också relativt få sidor. De skönlitterära böckerna hade ett genom-

snittspris på 23:52 och fackböckerna på 27:33. Inom kategorin skönlitteratur - och också få hade lyrikböckerna ett förhållandevis lågt pris sidor. Tre fjärdedelar av lyrikböckerna kostade under 20 kr, med ett hade handböckerna och genomsnittspris på 17:32. Inom facklitteraturen de naturvetenskapliga böckerna lägre genomsnittspris än övriga inom kategorin. Genomsnittspriset för det totala antalet titlar var i det närmaste detsamma för de två förlagsgrupperna, nämligen 23:28 respektive 23:54. Om man emellertid fördelar böckerna på de olika litteraturkategorierna finner man att böckerna från de mindre förlagen genomsnittligt var billigare. För de större förlagen var genomsnittspriset på en skönlitterär bok 23:89, för en fackbok 28:96 och för en barnbok 10:52. För de mindre förlagen var motsvarande priser 22:65, 25:53 och 10:52. Det är den större andelen barnböcker hos de större förlagen, som förklarar att geför samtliga titlar ändå blev ungefär detsamma för båda nomsnittspriset förlagsgrupperna. Fördelning på prisklasser framgår vidare av bilaga 2.7.

2.3 Resultat av ritelundersökningen Nedan följer en genomgång av de resultat som undersökningen har givit. Huvudintresset kommer därvid att läggas vid jämförelsen mellan olika litteraturkategoriers täckningsbidrag. Därefter följer avsnitt som belyser skillnaden mellan mellan svenska originalverk och olika forlagskategorier,

mellan bundna böcker och pocketböcker samt mellan

översättningar, debutanter och etablerade författare.

2.3.1 Litteraturkategorier Att söka belysa olika litteraturkategoriers bidragstäckning kan sägas vara denna titelundersöknings huvudsyfte, vilket också inledningsvis konstateav det föregående vilka litteraturkategorier som rades. Det har framgått titlarna fördelats på. Till detta kan här fogas att fördelningen på de tre överensstämmer med den som tillämpas i Svensk Bokhuvudkategorierna förteckning, på så sätt att Hc är skönlitteratur, u barn- och ungdomslitteratur och alla övriga böcker facklitteratur. Fördelningen på underkategorier har skett med hjälp av ”Årets böcker 1966”. En närmare beskrivning av kategoriindelningen finns i bilaga 2.4.

Produktion och försäljning I tabell 2.1 redovisas genomsnitts- och medianvärden för antalet Upplagor.

producerade exemplar samt titlarnas fördelning på vissa upplageintervall.

det totala antalet som

De angivna upplagesiffrorna innefattar exemplar

har tryckts i den Här inkluderas alltså alla

ursprungliga utgivningsformen.

Däremot nytryck och nya upplagor även om de är delvis omarbetade. inte som har tryckts i billigboksutgåva. Denna ingår sådana exemplar nyutgivning redovisas separat i det följande. I uppgifterna ingår också friexemplaren, dvs de exemplar som sändes

Tabell 2.1 Titlarnas fördelning på olika upplageintervall för olika litteraturkategorier, procentuell fördelning. Upplagornas medelvärde och median.

Kategori Antal Upplageintervall Antal prod ex titl ar 1-999 1 000-z 999 3 000-9 999 10 000_ Medel- Median värde

Barn- och ungdomslitteratur 154 0 l 57 42 12 591 7 620

Totalt l 046 4 20 58 18 6 854 4 450

ut som recensionsexemplar till tidningar, som läseexemplar till bokhan- 3 l kategorin lyrik delsmedhjälpare och som gratisexemplar till författare. Friexemplaren ingår också några titlar

med dramatik och aforisvars andel varierar från 10 procent av de minsta upplagoma till 5 procent mer (jfr bilaga 2.4). av de större har inkluderats eftersom de belastar titelns kostnadssida. Medelvärdena för lyri- Man bör därför vid studium av tabellerna ken i tabell 2.1 och i det följande observera att 2.2 har kraftigt på-

försäljningens andel av produktionen inte kan nå 100 procent. verkats av en drama-

Skönlitteraturen hade den starkaste koncentrationen till de lägre tikantologi som komintervallen. Sålunda hade 44 procent av dessa titlar tryckts i mindre än mit till användning inom den högre under- 3 000 exemplar medan motsvarande andelar för facklitteraturen var 15 visningen. Denna titel procent och för barnlitteraturen en procent. För förstnämnda kategori uppnådde nämligen en hade resultatet starkt relativt sett mycket påverkats av lyriktitlarna, som genomgående hade stor upplaga och försmå upplagor, men även ett stort antal prosatitlar hade tryckts i mindre säljning. Medianvärän 3 000

exemplar. De genomgående största upplagoma hade barn- och dena får därför anses

inom vilken inte mindre vara mer representativa ungdomslitteraturen än 42 procent av titlarna hade en för kategorin lyrik.

upplaga överstigande 10 000 exemplar.

Den totala upplagan för samtliga titlar var närmare 7,2 miljoner

exemplar, vilket motsvarar en genomsnittsupplaga på 6 854 exemplar. Av

tabell 2.1 framgår att barn- och ungdomslitteraturen låg högt över detta

genomsnitt eller på 12 591 exemplar samt att facklitteraturen hade högre

värden än skönlitteraturen. Inte oväntat låg lyriken lågt, avsevärt lägre än

andra kategorier. Samtliga typer av facklitteratur uppnådde högre genom-

snittsupplagor än prosan.

Medelvärdet är emellertid ett inte helt representativt mått för att

beskriva upplagoma eftersom det påverkas av ett litet antal titlar/med

stora upplagor. Medianen, dvs det värde som ligger mitt i skalan, säger mer

om vilken som är den typiska upplagan för varje kategori. Helt naturligt

låg också varje medianvärde klart under motsvarande medelvärde. Av de

tre huvudkategoriema gällde detta i första hand skönlitteraturen och

Tabell 2.2 Titlarnas fördelning på olika försäljningsintervall för olika litteraturkategorier,

fördelning. Försäljningens medelvärde och median. procentuell

Antal Försäljningsintervall Antal sålda ex Kategori F11 l a 12999 1 000-2 999 3 000-9 999 10 000_ Medel- Median

värde

227 46 37 13 4 2 396 1 080 Prosa 100 81 10 6 3 1 1893 250 Lyrik

Humaniora 80 10 50 34 6 4 084 2 705 Naturvetenskap 141 16 47 31 6 3 800 2 315 Samhällsvetenskap Handböcker 80 10 23 57 10 4 794 3 780 15 47 33 20 0 1 942 1 040 Större verk 486 20 38 35 7 3 749 2 470 Facklitteratur

Barn- och ungdomslitteratur 154 1 19 62 18 9 044 4 945

Totalt 1 046 28 32 32 8 4 138 2 150

a Se not föregående sida. inom denna kategori lyriken.

Av de drygt 1000 titlarna hade 25, (2,4 procent) huvudsakligen

romaner och noveller samt barnböcker, tryckts i mer än 25 000 exemsvarade dessa 25 titlar för 17,4 procent av den totala plar. Sammanlagt Tre titlar hade tryckts i mer än upplagan på 7,2 miljoner exemplar. 100 000 exemplar. En mer detaljerad redovisning av spridningen i

produktionen framgår av bilaga 2.8.

till fullt De intervall som använts i tabell 2.1 för

Försäljning pris.

har också använts för att redovisa spridningen i

upplagestorlekarna försäljningen i tabell 2.2. skäl var relationen mellan med Av naturliga litteraturkategorierna

avseende ungefär densamma som vid produktionen.

på spridningen Sålunda hade skönlitteraturen, främst klart större andel titlar i lyriken, de lägsta intervallen än facklitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen. Det är emellertid mer belysande att jämföra uppgifter om försäljningen

med uppgifter om produktionen. Nästan 50 procent av de skönlitterära

titlarna såldes i mindre antal än l 000 exemplar medan andelen titlar som producerats i motsvarande antal var 9 procent. Det betyder att de allra flesta titlarna med mellan 1 000 och 3 000

producerade upplagor

exemplar jämte några titlar med ännu högre upplagor inte nådde upp i en kan noteras beträffande försäljning av 1 000 exemplar. Något liknande facklitteraturen. Där hade 15 procent av titlarna tryckts i mindre antal än 3 000 exemplar medan 58 procent hade en försäljning som understeg

samma tal. för vilken hela 81 procent av Påtagligt låg försäljning hade lyriken, titlarna en försäljning av 1 000 exemplar. Inom facklitteraej uppnått turen visade större verk och humaniora låga upplagor. Det var i första

hand kulturhistoriska verk och litterära essäer som bidrog därtill. Den största andelen storsäljare (över 10000 fanns

exemplar) i grupperna

barn- och ungdomslitteratur, förströelselitteratur och handböcker med 18, 14 respektive 10 procent. Tabell 2.2 redovisar också medelvärde och median för

försäljningen.

Medelvärdet per titel var 4138 vilket motsvarar en total exemplar,

fullprisförsäljning på cirka 4,33 miljoner exemplar. Medianen var endast

2 150 exemplar, alltså betydligt lägre än medelvärdet. Allmänt gällde att

skillnaden mellan dessa båda mått var större för

försäljningen än på

upplagesidan. Det beror naturligtvis på att titlarna med högre upplagor

har haft en relativt större försäljning än andra titlar. Differensen mellan

medianen och medelvärde var störst för skönlitteraturen vilket innebär att det var inom denna kategori som de verkliga storsäljarna hade det största inflytandet på totalresultatet. Av de 25 titlar som tryckts i mer än 25 000 exemplar hade tio uppnått

försäljningssiffror i motsvarande intervall. Tillsammans svarade dessa tio

titlar för drygt 15 procent av det totala antalet sålda exemplar på 4,33 miljoner. De 25 mest sålda titlarna representerade nästan en fjärdedel av den totala försäljningen. Bland dessa titlar återfanns i första hand barnböcker och kåserier, men även några romaner och handböcker. En mer ingående redovisning av spridningen i försäljningen återfinns i bilaga 2.9. Den stora skillnaden mellan produktion och

försäljning framgår även

av tabell 2.3. Den visar att barn- och ungdomslitteraturen hade den klart bästa relationen mellan

fullprisförsäljning och produktion, nämligen 71,8

procent. Fackböckema hade ett högre relationstal än de skönlitterära titlarna, beroende på de senares betydligt starkare koncentration till de

lägsta försäljningsintervallen. Stora verk, prosa och lyrik hade låg försälj-

Tabell 2.3 Försäljning till fullt för olika pris och produktion per titel

litteraturkategorier.

Barn- och ungdomslitteratur 9 044 12 591 71,8 Totalt 4 138 6 854 60,4

ning i relation till produktionen, medan övriga kategorier låg samlade omkring totalgenomsnittet. Försäljningen till fullt pris var koncentrerad till utgivningsåret. Totalt såldes 61 procent av alla böcker under första året. Skillnaden var dock stor mellan skönlitterära och övriga böcker. För de flesta romaner hade försäljningen i stort sett upphört efter första året. Det var endast ett antal bestsellers som därefter hade någon försäljning av betydelse. För fack- respektive barn- och ungdomslitteraturen var försäljningen fördelad över tiden. För dessa båda kategorier var jämnare förstaårsförsäljningens andel 54 procent mot 82 procent för skönlitteraturen. Det bör emellertid påpekas att det för barnböckerna framför allt var storsäljama som hade en jämn försäljningsutveckling. De olika kategorierna facklitteratur visade sinsemellan upp vissa skillnader. Sålunda hade samhällslitteraturen hög förstaårsförsäljning på grund av debattböckernas inverkan, medan handböckerna företedde den i särklass jämnaste fördelningen mellan åren. Andra böcker med lång livslängd var sådana fackböcker som används som kurslitteratur på universitet och andra frivilliga läroanstalter. De förekom i första hand inom naturvetenskap och ekonomi. En detaljerad sammanställning av försäljningens fördelning över tiden finns i bilaga 2.10. Reaförsäljning Inom bokbranschen gäller normalt att en titel inte realiseras förrän en viss tid efter utgivningen. Denna tid kan variera mellan olika kategorier men är som regel tre år. För titlarna i undersökningen gällde att februari-mars 1969 var det första möjliga reatillfället. Den största reaförsäljningen skedde dock året därpå. I tabell 2.4 redovisas reaförsäljningen för de olika litteraturkategoriema. Av tabellen framgår att 63 procent av titlarna förekommit på någon realisation. Andelen var betydligt större inom skönlitteraturen än inom andra kategorier. Titlarna inom denna kategori hade enligt tidigare i regel

Tabell 2.4 Reaförsäljning. Antal titlar och sålda exemplar.

Bam- och ungdomslitteratur 154 68 44 2 585 Totalt l 046 660 63 1 206

Tabell 2.5 Genomsnittliga konsumentpriser (exklusive varuskatt).

också kortare livslängd än andra böcker. Fackböcker, speciellt hand-

böcker, som i regel har en längre livslängd, hade realiserats i betydligt

mindre utsträckning. Den största försäljningen per titel uppnådde barn-

och ungdomsböcker, förströelseböcker och större verk.

När man studerar reaförsäljningens relativa betydelse är det viktigt att

komma ihåg att titlarna har varit utsatta för en starkt prisnedsättelse,

vilket framgår av tabell 2.5.

Som synes hade bokpriserna vid realisationen i genomsnitt nedsatts till

46 procent av det ursprungliga priset, dvs med mer än hälften. Skillnaden

var emellertid mycket stor i det avseendet mellan skönlitterära böcker

och fackböcker. Det kan mot den bakgrunden synas överraskande att

skönlitteraturen, trots en större prissänkning, inte uppnått större försälj-

ning per realiserad titel än övriga kategorier.

Sammanfattningsvis presenteras nedan ett diagram över produktion

och försäljning för de olika litteraturkategorierna. Hela stapeln anger

produktionen, den svarta delen försäljning till fullt pris och den streckade

delen allt

reaförsäljning, i exemplar per titel. Av diagrammet framgår

å: E O U O) & 3 O éê

gå

Upplaga 7 . å pertltel :o t

5a:) .å 23% ..

10000 f_ .. 252 3 . “ 3 “än E tv “l 0- 555,: 56 .Qåzåf E E E §23? 2 9 .j :x .E 5-8 8 .2 3 l” å å :å v;

[m

5000 F* Fil

l

l

*s

Figur 2.1 Genomsnitt- Hela stapeln - antal producerade exemplar per titel och förlig produktion - FyIId del antal sålda exemplar (till fullt pris) per titel säljning för olika litte- Streckad del - antal sålda exemplar (på realisation) per tltel raturkategorier.

. Tabell 2.6 Olika genomsnittliga konsumentpriser (exklusive varuskatt). Kategori Konsumentpriser (exkl varuskatt i kr)

““”"V'P“rwu›mvrn-|-vvvrv'I7r©*lNvän<nw7V'Fv*

tydligt att barnböckerna hade den största försäljningen både till fullt pris

och på rea samt att facklitteraturen hade större fullprisförsäljning än

skönlitteraturen men mindre reaförsäljning än den senare. Skillnaden mellan de skönlitterära var större än mellan motsvarande grupperna facklitterära. Medelpriser. I det föregående har ovägda medelpriser per titel för olika Det finns emellertid också andra sätt att litteraturkategorier presenterats. det Titelns pris kan tex vägas med det

uttrycka genomsnittliga priset.

antal exemplar som har producerats eller sålts. Se tabell 2.6 ovan.

exemplar var genomgående lägre än titel-

Medelpriset per producerat i större priset, vilket har sin grund i att de billigare böckerna trycktes var mest uttalat upplagor än de dyrare i varje kategori. Detta förhållande för fackböckerna. Till en del beror det naturligtvis på inverkan av

som har och större upplagor än andra

pocketböckema, lägre priser böcker. kan rimliga förklaringar finnas. Även från annan utgångspunkt En titel som på grund av stor förväntad försäljning redan från början och kan därför få ett

trycks i en stor upplaga drar en lägre styckekostnad

lägre pris. Dessutom är det känt att vissa titlar, typ större verk, som har utförande, traditionellt trycks i små höga priser på grund av påkostat förstaupplagor. För facklitteraturen var medelpriset klart lägre än per sålt exemplar medelpriset per producerat exemplar medan de båda värdena var ungefär lika stora för skönlitteraturen. Bokköparna hade alltså, vad gäller facki större utsträckning valt de billigare titlarna, vilket antyder litteraturen,

en större priskänslighet för denna kategori. Med anledning av dessa uppgifter är det påkallat att något modifiera

av tabell 2.3. Där konstaterades att skillnaden i den bild som framgick

försäljningsandel, dvs den andel av produktionen som sålts till fullt pris, mellan facklitteratur och skönlitteratur var närmare nio procentenheter

51 Om hänsyn tas till skillnaderna mellan de båda

(59,8 mot procent). respektive per sålt exemplar, minskar detta medelpriserna per producerat gap till fyra procentenheter (54,9 respektive 50,9 procent).

Intäkter

I avsnitt 2.1.2 angavs de typer av intäkter som inflyter från förlagsverkeftersom är att samhet. Den viktigaste är fullprisintäkten, förhoppningen hela upplagan skall säljas till det ursprungliga priset. För de flesta titlarna upphör emellertid försäljningen redan inom ett år utan att alla exemplar

Tabell 2.7 lntäktsslagens andelar av de totala intäkterna för originalutgivningen.

Barn- och ungdomslitteratur 57 087 92,4 5,7 1,9 Totalt 52 163 89,4 9,4 1,2

är sålda, varför resterande böcker måste realiseras. Detta kan ske vid flera tillfällen, dock normalt tidigast tre år efter utgivningen. Några titlar säljs slut på rean, medan andra säljs senare i parti till slumppriser eller får ligga kvar och ”värma Enstaka titlar har emellertid lagerhylloma”. en jämn

och hög fullprisförsäljning och kan fortfarande anses kuranta efter fem

ar. Genom att sälja utgivningsrättighetema till andra länder* kan förläggaren erhålla en extraintäkt. Denna är dock, utom för någon enstaka titel, obetydlig i det stora sammanhanget. Av större vikt är i stället de intäkter som från den inflyter s k nyutgivningen. Dessa kommer dock att redovisas i ett senare avsnitt. De olika inräktsslagens betydelse. Tabellen 2.7 visar hur de totala intäktema från originalutgivningen fördelades Därvid på olika intäktsslag. har intäkterna för restupplageförsäljning i parti och utgivning utomlands jämte de beräknade intäkterna för kvarvarande lager sammanslagits till en post övriga intäkter”. Dominerande var de intäkter som härrörde från

fullprisförsäljningen,

vilka motsvarade 89 procent av totalbeloppet, medan reaintäkternas andel var 9 procent. Det har tidigare visats att skönlitterära titlar, framför allt prosa, i större utsträckning än andra titlar blev föremål för realisa-

tion. Detta bekräftas av föreliggande siffror. Sålunda utgjorde reaintäk-

tema drygt 12 procent av totalintäkterna för skönlitteraturen mot

knappt 9 procent för fackböckema. Att reaförsäljningen spelade större

roll för de skönlitterära titlarna än för andra kategorier beror på att

fullprisförsäljningen varit sämre och att därför fler titlar har placerats på

rean. Detta faktum att de kan säljas tre till fyra år efter utgivningen till nedsatt pris men inte ett år efter utgivningen till ordinarie pris kan vittna om att de inte är föråldrade efter ett år utan att priset är för högt l En viss export av

och/eller försäljningen för passiv.

böcker på svenska sker Den avsevärt största andelen reaförsäljning, 24 procent, hade dock de till de övriga nordiska stora verken, vilket framgår av bilaga 2.112. En möjlig förklaring därtill länderna, främst Finland. Denna eventuella försäljär att det ursprungliga priset var så högt att det orsakade köpmotstånd ning, som är av obetydlig medan det starkt nedsatta priset vid rean var acceptabelt för en större omfattning, är inkluderad grupp av konsumenter. i de tidigare redovisade försäljningsuppgifterna. Medelpriser för olika försäljningsperioden Det har tidigare konstaterats

att 61 procent av antalet sålda exemplar (till fullt pris) föll inom 2 Bilaga 2.11 visar intäkt

per titel, fördelad på in-

utgivningsåret. Om man emellertid betraktar fullprisintäkternas fördel-

täktsslag, för de olika ning över tiden finner man att 67 procent därav inflöt år 1966. Detta litteraturkategorierna.

sålt exemplar till fullt olika Tabell 2.8 Konsumentpris per pris för försäljningsperioder (exklusive varuskatt).

innebär att de böcker som såldes under första året i genomsnitt var dyrare än de som såldes senare. Differensen härvidlag för olika litteraturkategorier framgår av tabell 2.8. Skillnaden för fack- och skönlitteraturen synes så stor att den inte enbart kan anses bero på slumpen. Det kan ñnnas anledning förmoda att

konsumenten är mindre prismedveten vid köp av nya böcker än av gamla.

Detta kan gälla t ex vid presentköpen, där priset kan spela en mindre roll, främst då det gäller nyutkommen litteratur. Men även om boken är avsedd för köparen själv, kan priset på en nyutkommen bok spela en sekundär roll. Det är då fråga om köp av viss bok, för vilken substitut inte finns, tex favoritförfattarens senaste verk. En bidragande orsak kan naturligtvis också vara att bibliotekens utbud av nya böcker släpar efter i tiden. Försäljningsandel. Av tabell 2.3 framgick att 59,8 procent av antalet producerade fackböcker hade sålts till fullt pris och att motsvarande andel för skönlitteraturen var 51 procent. I kommentaren till tabell 2.6 konstaterades att denna skillnad i försäljningsandel mellan de båda kategorierna minskades om försäljningen och produktionen vägdes med Om man tar hänsyn även till de intäkter som respektive medelpriser. härrörde och sålunda ställer de totala intäkterna i från bl a reaförsäljning relation till de teoretiska” intäkterna (de intäkter som skulle ha erhållits förändras bilden

om samtliga exemplar hade sålts till fullt pris), ytter-

Observeras bör dock att den ”teoretiska” intäkten aldrig kan ligare. gratisexemplaren är inkluderade. uppnås eftersom Skillnaden mellan skönlitteratur och facklitteratur har alltså krympt

vilket naturligtvis beror på att realisationen spelade större roll

ytterligare, för förstnämnda kategori.

Tabell 2.9 Verkliga och ”teoretiska” intäkter per titel för olika litteraturkategorier. Kategori Verkliga in- Teoretiska De verkliga intäktäkter, kr intäkter, kr ternas andel av de teoretiska, %

Kostnader l avsnitt 2.1.2 redogjordes i korthet för de olika kostnader som är

förknippade med bokutgivning. Dessa kan grovt indelas i sär- och

samkostnader. Särkostnaden är sådan kostnad som kan hänföras till en viss titel, dvs kostnaden skulle inte ha uppstått om titeln inte givits ut.

Särkostnaden har uppdelats på framställningskostnad, författarhonorar

och översättningskostnad. Reklamen intar i detta sammanhang något av en mellanposition. Det är ostridigt att tex annonskostnaden drabbar de

titlar som ingår i annonsen men det är svårt och förenat med stort arbete

att över en längre period riktigt fördela dessa kostnader på de olika titlarna. Då emellertid de flesta

förlagen har ansett sig kunna fördela sina

reklamkostnader har dessa tagits med i För de

särkostnadsberäkningen.

förlag som ej redovisat reklamen som en särkostnad har nämnden i samråd med respektive förlag beräknat denna. Samkostnaderna utgörs i första hand av kostnader för administration, redaktion , lager och distribution. Nio av de i undersökningen ingående

förlagen (representerande 86 procent av omsättningen) har fördelat

sådana kostnader. Denna

fördelning har huvudsakligen skett med ut-

gångspunkt i Av

framställningskostnaderna. de fyra förlag som inte kunnat göra någon fördelning av samkostnaderna tillhör ett förlagsgrupp l och tre förlagsgrupp 2.

Särkostnader. Särkostnaden per titel för originalutgivningen uppgick till cirka 36 400 kr. Helt naturligt förelåg klara skillnader mellan olika

litteraturkategorier. Sålunda visade sig fackböckerna vara klart dyrare att

ge ut än de skönlitterära böckerna. Genomsnittskostnadema för de två kategorierna uppgick till 42 500 respektive 29 700 kr. Skillnaden beror till en del på att fackbokstitlarna hade större upplagor. Av samma skäl drog barnböckema större särkostnader än skönlitteraturen. Av under-

kategorierna hade lyriken den i särklass lägsta kostnaden per titel, vilket

är helt med tanke naturligt på de synnerligen små upplagorna. En detaljerad sammanställning av de olika särkostnadernas storlek för olika

litteraturkategorier finns i bilaga 2.12.

För att man skall få en bättre jämförelse mellan olika litteraturtyper bör kostnaderna sättas i relation till Tabell produktionen. 2.10 ger särkostnaderna per producerat exemplar och per 100 boksidor samt särkostnadernas andel av priset. Vid studium av tabellen bör man emellertid hålla i minnet bortsett från alla olikheter att, i övrigt, styckekostnadema blir lägre ju färre titlar en viss given totalupplaga är fördelad på. Eller med andra ord: ju större upplaga per titel, desto gynnsammare kostnadsbild. Ytterligare en kommentar är på sin plats. Den del av författarroyaltyn, som ligger över garantihonoraret, skiljer sig från andra särkostnader att den först vid genom uppstår en viss minimiförsäljning. Denna kostnads relativa betydelse beror alltså på hur stor andel av upplagan som säljs, vilket i detta fall innebär att skönlitteraturens relativa kostnad är underskattad i förhållande till andra eftersom först- 1 Med undantag för de något kategorier redaktionella särkostnanämnda kategori hade en lägre försäljningsandel. der som omnämnts i av- Trots högre genomsnittsupplaga drabbades facklitteraturen av en klart snitt 2.1.2.

Tabell 2.10 Särkostnaderna per producerat exemplar, per 100 sidor och i procent av konsumentpriset (exklusive varuskatt).

Barn- och ungdomslitteratur 2:79 104 2:68 9:79 28,5 Totalt 5:32 179 2:97 20:10 26,5

större styckkostnad än skönlitteraturen. Det torde bero på de större kostnaderna för redaktionellt arbete och illustrationer för förstnämnda kategori. Detta gäller först och främst de stora verken men även inom områdena naturvetenskap och humaniora. Förströelselitteraturens rela-

tivt låga styckkostnad förklaras till stor del av den höga upplagenivån.

Den lägsta kostnaden per producerat exemplar hade bam- och ungdomslitteraturen. Där måste emellertid hänsyn tagas till att sidantalet var betydligt lägre än för övriga kategorier.

Genom att dividera styckkostnaden med det genomsnittliga sidantalet

erhålles en bättre bild av de olika kategoriemas kostnadsintensitet. Här

måste emellertid påpekas att förutom upplagans storlek spelar bokens

sidantal en viss roll. Ju tunnare boken är, desto större blir den relativa kostnaden, eftersom som är oberoende varje titel har en stor fast kostnad av bokens omfång. Det är emellertid endast för kategorier där sidantalet klart avviker från genomsnittet som denna omständighet är av avgörande betydelse. De viktigaste faktorer som konstituerar skillnader i kostnadsintensiteten är omfattningen av det redaktionella granskningsarbetet

omslags- och papperskvalitet

antal typrum per sida

WPWN”

illustrationernas kvalitet och antal bokens bindning. Fackböckemas högre kostnadkan huvudsakligen förklaras med hänvisning till de första och fjärde punkterna. Papperskvalitén och antalet varierar stort inom såväl fack- som skönlitteraturen. Allmänt kan typrum dock sägas att lyriken, vad beträffar alla fem kostnadsfaktorerna, liggeri den lägre delen av skalan. Att denna kategori ändå har en hög relativ

kostnad beror, som tidigare nämnts, på den låga genomsnittsupplagan.

Bland fackböckerna hade inte oväntat de stora verken den utan jämförelse största kostnaden per 100 sidor medan de övriga kategorierna inbördes låg på ungefär samma nivå. Därifrån avvek dock den samhällsvetenskapliga litteraturen, som bl a bestod av debattböcker av mindre påkostat slag. Barnböckerna är nästan alltid inbundna och ofta rikt illustrerade och därmed relativt kostsamma, vilket dock här har motverkats av den gynnsammare upplagestrukturen. Skillnaden i styckkostnad mellan olika kategorier återspeglades delvis i prisskillnaderna. Därmed är inte sagt att kostnaderna utgjorde en konstant andel av priset. Av tabell 2.10 framgår att skönlitteraturen hade de lägsta kostnaderna i förhållande till priset, vilket innebär att denna kategori, för varje sålt exemplar, erhöll det största bidraget för täckande av samkostnaderna. Att barn- och ungdomsböckerna hade en relativt låg marginal jämfört med de andra huvudkategorierna kan delvis förklaras av att vid sin prissättning räknar

förlagen med en större priskänslighet för

dessa böcker. De olika kostnadsslagens betydelse. En uppfattning om de olika

kostnadsposternas relativa betydelse får man genom att ställa dem i

relation till förlagens intäkter. Se tabell 2.1 l. Vid studium av tabellen är det viktigt att hålla i minnet att framställningskostnadema är oberoende av storlek medan den del

försäljningens

av författararvodet som ligger över

garantibeloppet ökar proportionellt

med försäljningen. Detta betyder att, allt annat lika, författarhonorarets

andel ökar med större försäljningsandel.

Det bör observeras att i uppställningen nedan har översättningskostnaderna inom -

slagits ut på samtliga titlar respektive litteraturkategori

således även på de svenska - därav den låga andelen översättningskostnader. En jämförelse mellan svenska originalverk och översättningar återfinns i avsnitt 2.3.3 av vilket storlek framgår översättningskostnademas och andel för den utländska litteraturen. Särkostnaderna motsvarade för den totala populationen ungefär 70 procent av intäkterna, vilket innebär att originalutgivningen gav ett

täckningsbidrag på 30 procent. För barn- och ungdomslitteraturen var

Tabell 2.11 i procent av de totala intäkterna Kostnadsslagen för originalutgivningen. Kategori intäkt per Särkostnader i procent av intäkterna

Barn och ungdomslitteratur 57 087 43,6 10,7 0,7 6,6 61,6 Totalt 52 163 43,2 14,1 1,8 10,8 69,9

särkostnadernas andel lägre, och därmed bidragets storlek högre, än genomsnittet. Detta berodde, förutom på den stora

försäljningen, på

relativt låga kostnader för royalty och reklam. Framställningskostnaden var överlag den största kostnadsposten, för skönlitteratur dock i mindre utsträckning än för övriga kategorier. Vad gäller facklitteraturen gick en mycket stor del av intäkterna åt till att täcka denna post. Dessa böcker drog även tämligen höga reklamkostnader. Skönlitteraturen hade den största andelen royaltykostnader, vilket är naturligt med tanke på vad som i avsnitt 2.1.2 har sagts om denna kostnadspost. Genom att multiplicera siffrorna i royaltykolumnen med

0,6 får man ett ungefärligt mått på hur stor del som författarna erhåller

av branschens totala intäkter. Att denna för skönlitteraturen klart understiger 16 2/3 procent har flera orsaker. På reaförsäljning utgår

betydligt lägre royalty än på fullprisförsäljning. För utländsk skönlittera-

tur utgår lägre honorar än för svensk och på pocketböcker är procentsatsen oftast endast 7,5 procent. Reklamkostnadernas andel av förlagens intäkter uppgick till knappt ll procent. Utslagen på branschens bruttointäkter, dvs multiplicerad

med 0,6, blir andelen 6,5 procent. Därvid har inte hänsyn tagits till

bokhandelns reklamkostnader men dessa är så obetydliga att de inte påverkar resultatet. Samkosrnader. Som tidigare nämnts har endast nio av de tretton förlagen fördelat sina samkostnader. Detta försvårar möjligheterna att göra en totalkostnadsberäkning. Materialet visar att de nio förlagens samkostnader svarade för 33 procent av deras totalkostnader. Möjligen vågar man antaga att de övriga fyra förlagen hade samma andel samkostnader. Förlagen ifråga är dock inte representativa i alla avseenden. Sålunda hade de större andel pockettitlar och sämre genomsnittligt

bidrag än andra förlag. Å andra sidan representerar de olika förlagsstor-

lekar. Då de endast svarade för cirka 14 procent av omsättningen väger de relativt lätt i sammanhanget. Om man alltså räknar med att andelen samkostnader totalt var 33 procent blir totalkostnaden 56,9 mkr eller 54 400 kr per titel. Eftersom intäkten per titel var cirka 52 200, blir underskottet på originalutgivningen cirka 4 procent av intäkterna.

Kostnader och intäkter för n yu tgivningen I föregående avsnitt har kostnader och intäkter för originalutgivningen redovisat. Därvid har alltså nytryck och nya upplagor inberäknats, även om de till viss del omarbetats. Det förekommer emellertid också att vissa titlar efter några år ges ut i ny utgivningsform såsom pocket eller inbunden billigbok. Det rör sig huvudsakligen om titlar med allmänt innehåll, som under det första året haft en mycket god försäljning. Av de l 046 titlarna i undersökningen har 40 blivit föremål för en 1 Områkningsfaktom sådan utgivning. Av dessa var 28 romaner och noveller, 8 fackböcker 0,6 har valts därför att samt de övriga 4 barnböcker. Det visar sig tydligt att denna utgivning på bokhandelns rabatt var några väsentliga punkter klart skilde sig från originalutgivningen. Det cirka 40 procent.

Tabell 2.12 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för nyutgivningen. Kategori Antal ny- Intäkter, Särkost- Bidrag, Bidragets

Bam- och ungdomslitteratur 4 33 084 16 200 16 884 51,0 Totalt 40 107 027 47 392 59 635 55,7

handlade om lågprisböcker (priset per titel var endast 10:50) med stora upplagor (21 100 exemplar per titel) och stor försäljning (14 800 exemplar per titel). Av dessa böcker hade alltså 70 procent av alla

producerade exemplar sålts trots att utgåvorna funnits på marknaden två år mindre än originalböckema. I tabell 2.12 redovisas nyutgivningens intäkter, kostnader och bidrag per titel för de tre huvudkategoriema. I bilaga 2.13 har motsvarande poster fördelats på det totala antalet titlar

i populationen. Dessa kostnader och intäkter skall läggas till de tidigare

redovisade från originalutgivningen för att titlarnas totala intäkter och kostnader skall erhållas.

Täckningsbidrag I det förgående har intäkter och särkostnader för såväl original- som nyutgivning redovisats. Utifrån dessa uppgifter kan titlarnas täckningsbidrag beräknas - dvs skillnaden mellan intäker och särkostnader. Bidraget kan uttryckas dels i absoluta tal och dels i procent av intäkterna. I det första fallet får man ett mått på hur många kronor som titeln bidrar med till täckande av samkostnaderna och i det andra kan man se hur stor andel av titelns intäkter, som kan användas till samma syfte. Fördelen med att räkna i relativt bidrag är framför allt den att hänsyn tas till de kostnadsinsatser som gjorts. Sålunda kan jämförelser mellan olika titlars och olika kategoriers ”avkastning” göras. Att titlarna ger höga relativa bidrag utgör emellertid inte alltid någon garanti för att

bokutgivningen blir lönsam eftersom titlarnas bidrag i kronor måste vara tillräckligt stora för att täcka alla samkostnader inklusive kostnaderna för

den centrala administrationen. Därför är det absoluta bidraget också ett intressant jämförelsemått. Bidrag för olika Iitteraturkategorier. Det totala bidraget för samtliga titlar blev cirka 18,84 mkr, vilket motsvarade ett täckningsbidrag på 32 procent av totalintäkten på 58,84 mkr. Eftersom samkostnaden har beräknats uppgå till 33 procent av totalkostnaden har alltså en förlust uppstått på 1966 års utgivning. I detta sammanhang måste dock vissa reservationer göras med tanke på att såväl intäkter som kostnader är fördelade över en längre period. Denna fråga kommer att behandlas senare.

E

Tabell 2.13 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för olika litteraturkategorier.

l

Barn- och ungdomslitteratur 57 946 35 582 22 364 38,6 Totalt 56 256 38 243 18 013 32,0

l tabell 2.13 redovisas täckningsbidraget både absolut och relativt uppdelat på de olika litteraturkategoriema. Det största procentuella bidraget gav barn- och ungdomslitteraturen med 38,6 procent, följt av skönlitteraturen med 33,6 procent medan facklitteraturen endast gav 29 procent bidrag. Bland delkategorierna var lyrikböckerna de utan jämförelse minst lönsamma med ett bidrag på 10 procent, vilket var långt under genomsnittet. För faclditteraturen var det humanioraböckerna och de stora verken som gav låga bidrag medan de övriga kategorierna låg nära totalgenomsnittet. Inom vuxenlitteraturen förströelselitteraturen

kanendast sägas ha haft ett stort täckningsbidrag.

Aven i absoluta tal hade barn- och ungdomsböckerna det största bidraget av de tre huvudkategoriema. Däremot visade här de skönlitterära titlarna lägre värden än fackböckema, mycket beroende på lyrikens inverkan. Denna senare kategori gav det i särklass lägsta bidraget men hade också den klart lägsta omsättningen. Bland de facklitterära kategorierna kan man notera att humanioraböckerna, trots en relativt stor omsättning, erhöll det minsta absoluta bidraget. Titlarnas fördelning på olika bidragsintervall. Som framgått ovan förelåg vissa skillnader i täckningsbidrag mellan olika litteraturkategorier.

Tidigare redovisade uppgifter över spridningen på olika försäljningsinter-

vall antyder att klara differenser också skulle finnas mellan titlar i samma 1 litteraturkategori. Detta bekräftas av tabell 2.14.

Räknat på den totala populationen hade hela 33 procent av titlarna

inte täckt sina egna kostnader. Med andra 0rd hade endast 67 procent av titlarna lämnat bidrag till samkostnadema. Det bästa resultatet uppvisa-

des av barn- och ungdomstitlama av vilka endast 14 procent lämnade

underskott, vilket kan jämföras med 47 procent för skönlitteraturen. För sistnämnda kategori gav främst lyrikütlama men även åtskilliga prosaböcker lågt bidrag. Beträffande facklitteraturen kan noteras att den, av de tre huvudkategoriema, hade den största andelen titlar i såväl det lägsta

Tabell 2.14 Titlarnas för olika

fördelning på absoluta bidragsintervall litteraturkategorier, procentuell fördelning.

Kategori Antal Bidragsintervall titlar __ Underskott, tkr Overskott, tkr l5 15-0 0-6 6-30 ?30

Prosa 227 1 43 19 22 15 3

Bam- och ungdomslitteratur 154 0 14 20 52 14 Totalt 1 046 4 29 19 31 17

som det högsta intervallet. En mer detaljerad redovisning av titlarnas över olika

fördelning

absoluta bidragsintervall finns i bilaga 2.14. Hänsyn bör emellertid tas inte bara till inom olika

fördelningen

intervall utan också till bidragets storlek i respektive intervall. Tabell 2.15 visar att av de titlar som lämnade

l

bidrag gav de skönlitterära böckerna de största överskotten. Bland de titlar som inte kunde täcka sina egna kostnader uppvisade däremot fackböckema de största underskotten. Av drygt l 000 titlar gav 6 minst 300 000, 37 minst 100 000 och 75 titlar minst 60 000 kr i bidrag. Alla kategorier utom lyrik var företrädda i denna krets. Facklitteraturen hade här större representation än skönlitteraturen. Om man emellertid bara ser till de 37 bästa titlarna var andelen skönlitteratur något större. Bland de sex mest lönsamma böckerna fanns två barnböcker. En stor del av de lönsamma fackböckema var sådana titlar som använts

som kurslitteratur på universitet och andra frivilliga läroanstalter. Som

Tabell 2.15 för titlar med

Genomsnittligt bidrag positivt respektive

negativt bidrag. Kategori Överskott Underskott Kr Antal titlar Kr Antal titlar

Skönlitteratur 36 517 212 4 726 194 Facklitteratur 29 306 355 13 979 131 Barn- och ungdomslitteratur 26 658 133 4 829 21 Totalt 30 987 700 8 236 346

mycket lönsamma framstod också ett antal naturskildringar, memoarer

och praktiska handböcker. De skönlitterära titlarna var med några

undantag av underhållningskaraktär. De 75 titlarna som hade ett täckningsbidrag på minst 60 000 kr gav tillsammans ett bidrag på 1 1,78 mkr, dvs 62,5 procent av det totala bidraget på 18,84 mkr. Ser man endast på de 25 bästa titlarna blev bidraget 7,7 mkr, dvs 40,9 procent. Av de titlar som inte täckt sina särkostnader hade 41 lämnat ett underskott dominerade facklitterapå mer än 15 000 kr. l denna gmpp turen med 35 titlar. Här fanns några större verk”, böcker inom kulturhistoria, konst och litteratur samt biologi, men även enstaka biografier och handböcker. Av materialet framgår också titlarnas spridning med avseende på graden av bidragstäckning. Tidigare har noterats att samkostnaderna motsvarade cirka 1/3 av de totala kostnaderna. Det kan genomsnittligt vara av intresse att se hur många titlar som täckte sina samkostnader. Tabell 2.16 visar därför hur stor andel av titlarna som gav ett täcknings- Dessutom har i en särskild kolumn redovisats bidrag på minst 33 procent. hur stor andel av titlarna som över huvud taget gav bidrag. Andelen var I genomsnitt täckte var tredje titel sina samkostnader. klart större för barnböckema och även för fackböckema medan endast

23 procent av de skönlitterära titlarna uppnådde ett 33-procentigt bidrag.

Speciellt för sistnämnda kategori var det alltså en liten andel av titlarna som bar upp den totala utgivningen. Fackböcker, speciellt handböcker, var i regel säkrare kort även om kraftiga bakslag i vissa fall kunde inträffa för denna kategori. Femton titlar, därav 12 fackböcker, gav täckningsbidrag på minst 66 De 25 ”bästa” titlarna hade ett täckningsbidrag på minst 61 procent. procent. Den genomsnittliga bidragsprocenten för dessa var 69 procent. Inte mindre än åtta handböcker fanns bland dessa högavkastande titlar,

Tabell 2.16 Andel titlar som gav bidrag respektive full kostnadstäckning för olika litteraturkategorier.

tillsammans med ett antal detektivromaner, barnböcker och kursböcker. Bilaga 2.15 visar titlarnas fördelning över ett antal procentuella bidragsintervall. Vinst. Såsom framgått av tabell 2.13 uppgick intäkten till per titel 56 260 kr, medan särkostnaden var cirka 38 240 kr. Samkostnadernas andel av totalkostnaden har uppskattats till 33 procent. Därav följer en genomsnittlig totalkostnad på 57 175 kr, och en förlust per titel motsvarande 915 kr eller cirka 1,5 procent av intäkterna.

Möjligheterna att beräkna de olika litteraturkategoriernas vinst kompli-

ceras avsevärt av svårigheten att uppskatta deras samkostnadsandel.

Enligt den fördelning av samkostnadema som gjorts av nio skulle förlag

fack- och barnböcker relativt sett ha dragit en något större andel samkostnader än skönlitteraturen. Detta stämmer också med den upp-

fattning som ett antal har givit uttryck förläggare åt. Något exakt mått

på vad samkostnadema betyder för de olika kategorierna kan emellertid inte redovisas.

Slutsatsen blir, med hänvisning till de som redovisatsi bidragsprocent

tabell 2.13, att i sin helhet

fackboksutgivningen var olönsam, att de

skönlitterära titlarna gav men inte mer samt att bam-

kostnadstäckning

och ungdomslitte raturen var vinstgivande.

Sammanfattning

Av det föregående har framgått att, av de tre bamhuvudkategorierna,

och ungdomslitteraturen uppnådde det högsta bidraget i absoluta såväl som i relativa tal. Förklaringen därtill får sökas i den, jämfört med övriga

kategorier, mycket stora försäljningen av dessa böcker. Den genomgående höga upplagenivån bidrog till att sänka särkostnaden per producerat exemplar, som dock utorde en större andel av priset för barnböckerna

än för vuxenlitteraturen. En relativt liten andel av bambokstitlarna var direkt olönsam medan några synnerligen lönsamma titlar i hög grad bidrog till det goda totalresultatet. Vad angår vuxenlitteraturen erhöll fackböckerna ett större något absolut vilket

bidrag per titel än skönlitteraturen, delvis hänger samman

med att den förstnämnda kategorin låg på en högre omsättningsnivâ, beroende på större upplagor och mer påkostade böcker och därmed höga kostnader och högre priser. Ser man däremot på i procent av intäkterna visade skönlittera-

bidraget turen ett bättre resultat. Visserligen hade för facklitteraturen en större

andel av produktionen sålts, men detta motverkades gott och väl av att de skönlitterära titlarna erhöll ett större relativt bidrag för varje sålt exemplar. De hade med andra ord en högre risk- och vinstmarginal. Till detta kom att nyutgivning betydde avsevärt mer för skönlitteraturen. Av det ovan sagda kan dock inte den slutsatsen dras att skönlitterära böcker genomgående eller ens i de flesta fall var mer lukrativa än fackböckerna. Motsatsen var snarare fallet. Av de titlar som redovisade underskott eller ett överskott, var de flesta

obetydligt skönlitterära,

däribland huvuddelen av Å andra sidan fanns ett antal

lyrikutgivningen.

romaner och noveller, huvudsakligen av underhâllningskaraktär, som stort antal. Utan deras medverkan skulle 1966 års såldes i ett mycket skönlitterära utgivning ha tett sig direkt olönsam. Klart lönsamma titlar fanns också bland fackböckema. Vad beträffar

denna kategori är det dock mer intressant att notera att de titlar som inte drabbades av ett betydligt större underskott än motsvarande gav bidrag

skönlitterära. Fackböckerna, speciellt större verk, drog nämligen högre

kostnader, på grund av större redaktionell insats och större upplagor. Om sedan försäljningen var dålig, blev alltså förlusten desto större. Inom skönlitteraturen var lyriken den i särklass minst lönsamma kate-

gorin, vilket främst berodde på att försäljningen låg på en synnerligen låg till en nivå. Därtill kom att den ogynnsamma upplagestrukturen bidrog relativt hög styckekostnad samt att priset inte var anpassat därefter. För förströelselitteraturen var situationen på många sätt den motsatta:

höga upplagor, stor försäljning, låga kostnader i förhållande till priset och

därmed god lönsamhet.

För prosatitlarna gällde att upplagorna var lägre än för förstöelse-

var

litteraturen, men den genomsnittliga marginalen per sålt exemplar

var emellertid att försäljningen var densamma. Den avgörande skillnaden Det var för sistnämnda kategori som

så mycket sämre för prosaböckerna.

och karusellförhållandet” var mest uttalat, dvs ett litet antal ”gungor-

titlar täckte de förluster som uppstod på en stor del av utgivningen.

De olika facklitteratur visade sinsemellan upp mindre kategorierna skillnader. Titlarna inom områdena naturvetenskap och samhällsveten-

gav ungefär samma procentuella bidrag. Det bör

skap samt handböckerna att resultatet för den förstnämnda kategorin starkt

emellertid påpekas

av två mycket lönsamma titlar, av vilka en hade kommit i ny

påverkades

titlarna den i förhållande till

utgåva. De samhällsvetenskapliga uppnådde

största medan handböckerna hade de i

produktionen försäljningen,

förhållande till priset lägsta kostnaderna. Som klart olönsamma framstod humanioraböckerna och de större

verken. Detta berodde i första hand, speciellt för de större verken, på en

såväl i absoluta tal som i jämfört med övriga kategorier låg försäljning För den förstnämnda kom därtill en procent av produktionen. kategorin relativt låg marginal för varje sålt exemplar. de lönsamma fackböckerna återfanns flera kursböcker, främst Bland och ekonomi, ett antal handböcker samt

inom naturvetenskap praktiska

och memoarer. På den olönsamma sidan fanns flera några reseskildringar ofta inom områdena kulturhistoria, konst

humanioraböcker, påkostade, samt enstaka biografier och och litteratur, jämte några biologiböcker

handböcker. Det bidrag som erhölls på den totala utgivningen kan, såsom tidigare inte anses ha täckt de totala samkostnadema varför 1966 års framhållits, utgivning blev förlustbringande för förlagen. Denna förlust uppgick till

cirka 1,5 procent av omsättningen.

Omräkning till 1966 ârs penningvárde

De kostnader och intäkter som har redovisats

i det föregående är uttryckta i löpande

priser. Eftersom de inte uppkommit samtidigt utan under en av år kan en viss

följd överskattning anses ha skett. För att söka

bedöma hur stor denna

överskattning är har intäkter och kostnader

deflaterats till 1966 års penningvärde. Som mått på penningvärdeförsäm-

ringen har därvid använts konsumentprisindex

enligt följande

1966 = 100,0 1967 = 104,1 1968 = 106,1 1969 = 109,0 1970= 116,8

Intäkterna. Fullprisintäktema är redovisade för olika år och omräknas

med index för respektive år.

Reaförsäljningen har skett under 1969 och redovisningsåren 1968, 1970. Genomsnittligt kan emellertid reaintäkterna

beräknas ha influtit under 1969. Intäkterna för nyutgåvoma, av vilka de flesta utkom 1968, kan anses ha influtit 1969.

Övriga intäkter, vilka utgör en liten del av de totala intäkterna, kan

beräknas ha influtit 1970. Om sålunda de olika intäkterna räknas om till 1966 års penningvärde de totala intäkterna till 56,9 mkr mot 58,8 mkr i löpande priser. uppgår Intäkterna är således överskattade med 1,9 mkr eller 3,3 procent. Kostnaderna. Även om inte redovisat

förlagen kostnaderna fördelade

på olika år kan man av grundmaterialet beräkna när de uppkommit. De flesta titlarna har tryckts

i endast en upplaga och framställnings-

kostnaderna har då uppkommit Cirka utgivningsåret. 85 procent av de

totala framställningskostnaderna kan beräknas ha fallit

på detta år. Resterande del kan hänföras till 1968

(genomsnittligt).

Författararvodet utbetalas i regel året efter Eftersom

försäljningen. 2/3

av inträffade

försäljningen 1966 skulle alltså samma andel av royaltykost-

naden ha betalts ut 1967. En stor del av detta har emellertid

belopp

betalts ut till författarna i form av garantihonorar redan under utgivningsåret. Grovt räknat kan 1/3 av den totala royaltykostnaden anses ha uppstått 1966, ytterligare 1/3 1967 och resten år 1969.

(genomsnittligt)

Kostnaderna för översättning och reklam har helt hänförts till utgivningsåret 1966. De flesta nyutgåvorna kom ut 1968 och kostnaderna för dessa kan också sägas ha inträffat under detta år. I 1966 års penningvärde kan kostnaderna beräknas till 39,4 mkr mot

40,0 mkr i löpande värden, vilket innebär en överskattning med 0,6 mkr

eller 1,5 procent. Intäkterna har således överskattats mer än kostnaderna. Tar man hänsyn till detta vid det totala

bidragsberäkningen sjunker absoluta bidraget för de undersökta titlarna från till

18,8 mkr 17,5 mkr (från 18 013 till 16 730 Det relativa

kr/titel). bidraget blir då 30,8 procent i

stället för 32,0 procent i löpande priser.

Överskattningen av kostnader och intäkter gäller fack- och bamlittera-

turen i större utsträckning än skönlitteraturen eftersom de först nämnda

kategorierna har större försäljning och flera nya upplagor efter utgiv-

ningsåret än skönlitteraturen. Dessa skillnader måste dock i det stora

sammanhanget uppfattas som marginella och påverkar inte det tidigare

..-w redovisade huvudintrycket.

...www

-..H 2.3.2 Förlagsgrupper W- _.. _.

I undersökningen ingår titlar från 13 förlag. Vid uppgiftsbearbetningen

delades dessa titlar in enligt tidigare - förutom inio litteraturkategorier - efter antal utgivna titlar. Denna även i två förlagsgrupper indelning genomfördes för att det var av intresse att få belyst huruvida lönsamheten skilde sig mellan förlag i olika storleksgrupper. Storleken är inte den enda faktor som skiljer de båda förlagsgrupperna åt. Tre av de större förlagen har, i motsats till de mindre, egna tryckeriet. De har dessutom en bredare utgivning och ombesörjer själva sin distribution till bokhandeln. Av de mindre förlagen har hälften totaldistribution via Seelig. De förlag som ingår i respektive grupp redovisas i avsnitt 2.2.2. Förlagsgrupp 1 svarade för cirka 64 procent av de undersökta titlarna. Dominansen var störst inom bam- och ungdomslitteraturen med drygt 80 procent och inom skönlitteraturen med 70 procent av populationen. Fackböckerna var däremot jämnt fördelade mellan de båda förlagsgrupperna. 413 titlar var översättningar från främmande språk. Av dessa svarade förlagsgrupp 1 för cirka 60 procent. Titlamas fördelning på förlagsgrupper och litteraturkategorier framgår vidare av bilaga 2.5.

Produktion och försäljning

Genomsnittligt hade förlagsgrupp l enligt tabell 2.17 en större produk- 1 De större förlagen intion och en större försäljning till fullt pris och även en större försäljningsgår i förlagsgrupp 1 och andel än förlagsgrupp 2. Detta beror främst på barn- och ungdomslittera- de mindre i förlagsturen, vilken dominerades av den förra förlagsgruppen. grupp 2.

Tabell 2.17 Försäljning till fullt pris och produktion per titel för olika

förlagsgrupper. Kategori Antal sålda ex Antal prod ex Försäljningcns andel av produktionen, %

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 4 301 7 152 60,1

Tabell 2.18 Verkliga och ”teoretiska” intäkter per titel för olika förlagsgrupper.

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 27 786 44 298 62,7

Skillnaden i försäljningsandel var närmare åtta procentenheter mellan

de två förlagsgrupperna. Den främsta orsaken därtill är naturligtvis barn-

och ungdomslitteraturen där de större förlagen hade uppnått en ansenlig försäljning både absolut och relativt. Orsaken till dessa förlags betydligt

lägre försäljning inom kategorin skönlitteratur får sökas i utgivningens

inriktning. Sålunda svarade de större förlagen för tre fjärdedelar av

lyrikutgivningen. De svarade även för huvuddelen av den skönlitterära debutantutgivningen vilken också hade låg försäljning. Att den genomsnittliga försäljningen trots detta inte var lägre för denna förlagsgrupp

beror på att den också svarade för de flesta verkliga storsäljama inom skönlitteraturen. Mäts försäljningsandelen i stället i värde, dvs erhållna intäkter för

originalutgivningen (fullprisintäkter, reaintäkter etc) ställda i relation till

de intäkter som skulle ha erhållits om alla producerade exemplar hade sålts till fullt pris, reduceras skillnaden mellan de två

förlagsgrupperna

betydligt. Se tabell 2.18 ovan. De mindre förlagen hade således genomsnittligt på varje sålt exemplar

ett högre försäljningspris i förhållande till pris per producerat exemplar

jämfört med de större förlagen.

Kostnader Nästa steg blir att studera kostnadsbilden för att se om nâgra skillnader

av betydelse föreligger mellan de två förlagsgrupperna. Det är då inte

tillfyllest att jämföra kostnaden per titel eftersom upplagoma varierar såväl totalt som inom litteraturkategoriema. I nedanstående tabell har hänsyn tagits därtill genom att kostnaderna per titel dividerats med genomsnittligt antal producerade exemplar och sidantal. De mindre förlagen hade enligt tabell 2.19 lägre särkostnader per producerad bok för fack- och skönlitteraturen men något högre för barnoch ungdomslitteraturen. Detta senare beror till stor del på mindre upplagor. Att skillnaden totalt var så liten förklaras av att de dyraste kategorierna, dvs skön- och facklitteraturen, vägde tyngre hos förlagsgrupp 2-

Tabell 2.19 Särkostnader per producerat exemplar, per 100 sidor och i procent av konsumentpriset för olika förlagsgrupper.

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 2,86 75 3,81 9,99» 28,6

Av tabellen framgår också särkostnaden per 100 sidor för de båda för- Enligt detta mått förelåg också stora skillnader till de störlagsgrupperna. kan differensen delvis re förlagens nackdel. Vad gäller skönlitteraturen förklaras 2 genomsnittligt hade större upplagor, meav att förlagsgrupp dan förklaringen för facklitteraturen helt får sökas i skillnader i kostnadsintensitet för given upplaga och givet sidantal. Huruvida dessa lägre kostnader beror i böckernas utformning (papperskvalitet, illupå skillnader ide mindre förlastrationer, bindning) eller på verkliga kostnadsfördelar gen går inte att fastställa utifrån nämndens material. Det är emellertid inte bara kostnadernas storlek utan också deras andel av priset som är av betydelse för lönsamheten. Som synes var denna andel störst för förlagsgrupp 1, vilket innebär att förlagen inom denna grupp för varje sålt exemplar hade en mindre marginal än övriga förlag.

Nyutgivning En annan faktor som påverkar en titels lönsamhet är nyutgivningen. 1 som svarade för 29 av de 40 Denna spelade en stor roll för förlagsgrupp nyutgåvorna. Dessa förlag har i större utsträckning än de övriga speciell av och bundna samtidigt som de i sin

utgivning pocket- billigböcker

ordinarie utgivning har flera bestsellers av den typ som lämpar sig för nyutgivning. för de båda förlagsgrupperna framgår av Nyutgivningens betydelse nedanstående sammanställning där de olika posterna fördelats på samtliga titlar i populationen.

Tabell 2.20 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för olika förlagsgrupper.

Förlagsgrupp 2

Tabell 2.21 särkostnader Intäkter, och bidrag per titel för olika förlagsgrupper. Kategori Intäkter, Särkostna- Bidrag, Bidragets andel kr der, kr kr av intäkterna, %

26,1 Bam- och ungdoms-

32,8 Barn- och ungdomslitteratur 27 786 20 483 7 303 26,3

Täckningsbidrag

Det genomsnittliga absoluta och relativa bidraget för de två förlagsgrup-

perna framgår av tabell 2.21 vari också intäkter och särkostnader för

nyutgivningen inkluderats. De större förlagen hade, tack vare barn- och ungdomsböckerna, det största absoluta bidraget per titel. Ställt i relation till intäkterna hade emellertid de mindre bättre förlagen bidrag. För de båda kategorierna vuxenlitteratur hade den senare förlagsgruppen både absolut och relativt bättre För den totala utgivningen var skillnaden bidrag. i bidraget mellan

förlagsgruppema cirka 1,5 procentenheter. Denna skillnad är emellertid

för liten för att man skall kunna uttala sig om vilken förlagsstorlek som är den mest lönsamma. Någon tillförlitlig jämförelse av vinsten kan inte göras eftersom fyra förlag ej fördelat samkostnaderna. Av tillgängligt material att döma skulle samkostnadernas andel av totalkostnaderna vara några procentenheter större för de större I detta perspektiv förlagen. tedde sig då de mindre förlagens utgivning ännu något lönsammare än de störres. Antar man att samkostnadernas andel utgör 33 procent av totalkostnaderna för alla förlag skulle 1966 års utgivning ha gått med vinst för sju av

förlagen, därav två inom förlagsgrupp 1. Härvid har då inte

någon omräkning skett till 1966 års penningvärde.

Sammanfattning

kan konstateras Sammanfattningsvis att de större förlagen sålde en klart större andel av de producerade än de mindre exemplaren förlagen. Skillnaden mellan reduceras grupperna dock kraftigt när hänsyn tas till försäljningspriserna. De mindre förlagen hade relativt större fördelar på kostnadssidan. På varje såld bok fick dessa sålunda en betydligt större marginal än de större förlagen beroende Totalt på lägre särkostnader. visade sig utgivningen för förlagen inom grupp 2 ha varit något lönsammare w lämnat bättre bidrag - än för de inom förlagsgrupp 1.

2.3.3 Översättningar De i undersökningen ingående titlarna har även delats upp i svenska originalverk och översättningslitteratur. Utgivningsmässigt är den väsentligaste skillnaden mellan dessa kategorier att den senare redan tidigare givits ut och prövats på en annan marknad. Dessutom är den utländske författarens bindning” till ett visst svenskt förlag betydligt lösare än den svenske författarens. Därför har förlagen större rörelsefrihet vid utgivningen av utländska böcker* samtidigt som konkurrensen om vissa internationella bestsellers kan bli mycket hårdare. Mellan svenska förläggare och författare kan ofta ett ömsesidigt beroendeförhållande sägas Den etablerade författaren kan känna moralisk skyldighet att föreligga. stanna hos det förlag där han debuterade, samtidigt som en förläggare med hänvisning till det kulturella värdet kan fortsätta att år efter år ge ut även olönsamma författares verk. Kostnadsmässigt skiljer sig de båda kategorierna åt dels genom att för den utländska litteraturen har vissa fasta kostnader för förlaget och översättning, dels genom att författarersättningen är utgivningsrätt lägre för översättningar än för svenska originalverk. Av titlarna i populationen var 413 eller 40 procent översättningar. Andelen var större (45 procent) inom skönlitteraturen och barn- och ungdomslitteraturen, medan var tredje fackbok var utländsk. Endast 12 av lyrikböckerna var översättningar medan motsvarande värde procent för förströelselitteraturen var 63 procent. En närmare beskrivning av översättningslitteraturens fördelning på olika litteraturkategorier ñnnsi bilaga 2.5.

Produktion och försäljning skillnader i utgivningsstruktur förelåg mellan svenska och Uppenbara utländska böcker. Det främst skönlitteraturen där de svenska 1 Med utländska böcker gällde och utländsk litteratur titlarna hade klart lägre upplagor än översåttningarna. Detta framgår menas i detta sammantydligt av tabell 2.22, enligt vilken 63 procent av den svenska mot 22 hang översättningslitteav den utländska litteraturen hade upplagor understigande 3 000 ratur. procent

Tabell 2.22 Titlarnas upplageintervall för svensk och

fördelning på olika

utländsk litteratur, procentuell fördelning.

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 70 0 0 47 53

Tabell 2.23 Titlarnas fördelning på olika för svensk försäljningsintervall

och utländsk litteratur, procentuell fördelning.

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 70 0 28 53 19

exemplar. Det förstnämnda värdet starkt av påverkades naturligtvis lyriken, men även ett stort antal prosatitlar låg däri. När man betraktar titlarnas fördelning över försäljningsintervallen enligt tabell 2.23 kan man notera att de ovan nämnda differenserna har reducerats. Visserligen var andelen titlar som sålts i mindre än 1000 exemplar klart större för den svenska än för den utländska litteraturen, men redan i nästa intervall var förhållandet ett annat. Upplagesättningen hade tydligen speciellt för de utländska titlarna varit alltför optimistisk. För tex barnböckema hade 53 procent av titlarna i mer än tryckts 10 000 medan endast exemplar 19 procent uppnådde motsvarande försäljning. Av de 25 titlarna som tryckts i över 25 000 exemplar var 13 svenska och 12 utländska. Ser man emellertid på de tio titlar som såldes i mer än 25 000 exemplar hittar man bara en översättning. En mer detaljerad sammanställning av titlarnas spridning över olika

upplage- och försäljningsintervall finns i bilaga 2.16.

Ovan angivna uppgifter att mellan och antyder gapet försäljning produktion var större för översättningarna. Detta bekräftas också av nedanstående sammanställning över andelen sålda exemplar.

Tabell 2.24 Försäljning till fullt pris och produktion per titel för svensk och utländsk litteratur.

Tabell 2.25 och ”teoretiska” intäkter per titel för svensk och Verkliga utländsk litteratur. Verkliga in- ”Teoretiska” De verkliga intäk- Kategori

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 41 695 61 027 68,3

andel av produktionen var alltså större för de svenska Försäljningens titlarna såväl totalt som för skönlitteraturen och barn- och ungdomslitte- Däremot och försäljningens storlek för raturen. var upplagans högre översättningarna, med undantag för barn- och ungdomsböckerna.

Intäkter kan också mätas i kronor genom att de intäkter som

Försäljningsandelen

till de intäkter som skulle ha erhållits för utgivningen sätts i relation om alla tryckta exemplar hade sålts. uppkommit mättes var skillnaden mellan de

När försäljningsandelen i exemplar svenska och utländska titlarna drygt fem procentenheter. Mätt i försälj-

ningsintäkter har den enligt ovanstående tabell krympt till knappt fyra beroende relativt sett var större för översättningarpå att reaförsäljningen hade för båda lika stor andel av titlarna na. Visserligen grupperna realiserats, nämligen 63 procent, men försäljningen per titel samt priset var högre för de utländska böckerna. Mellan de olika litteraturkategorierna kan andra differenser noteras. Vad gäller barn- och ungdomsböckerna den största andelen reade titlar, medan förhållanhade översättningarna det var omvänt för facklitteraturen.

Kostnader framhållits att svenska och utländska böcker kostnads- Det har tidigare att de utländska medför speciella mässigt skiljer sig åt på så sätt kostnader som de drar en lägre kostnad till för översättning, samtidigt författarna än de svenska titlarna. Därför är det ett speciellt intresse att närmare studera dessa kostnadsposter. Av tabell 2.26 kostnadernas andel av det genomsnittliga framgår försäljningspriset. Först har kostnaderna per försålt exemplar (till fullt pris) beräknats, varefter detta värde har ställts mot priset per försålt exemplar. Det bör observeras att översättningskostnaden är en fast utgift och därmed regressiv mot försäljningen, medan royaltyn (utöver garanti-

lll

Tabell 2.26 Royalty- och översättningskostnader per sålt exemplar och i procent av priset.

Kategori Royalty Översätt- Pris per Royalty i Översätt- Royalty + överpcr sålt ning per sålt ex, procent av ning i pro- sättning i pro-

Barn- och ungdoms-

Barn- och ungdomslitteratur 0:42 0:12 8:36 5,0 1,4 6,4

honoraret) är proportionell mot försäljningen, dvs ju större försäljningen

är, desto mindre blir översättningskostnaden jämförd med royaltyn. Notera också att royaltyn sålt per exemplar är något överskattad eftersom

den del som utgår på reaförsäljningen inte har kunnat rensas

bort. Effekten därav torde dock vara obetydlig, eftersom antal sålda exemplar, och

försäljningspris royaltyprocent är betydligt lägre för

realiserade böcker. Tabellen visar klart att, med den

försäljning som uppnåddes på 1966 års

utgivning, översättningskostnaderna gott och väl ryms inom den marginal som finns mellan svenska och utländska titlars Detta royaltykostnader. gällde framför allt skönlitteraturen, där royalty på de svenska titlarna för övrigt mycket väl överensstämde med vad som föreskrivs i normalkontraktet, nämligen minst 16 2/3 procent. För den svenska facklitteraturen var royaltyn klart lägre. Till en liten del beror detta emellertid på att var femte titel inom denna kategori var pocket. För denna boktyp utgår som

bekant en lägre författarersättning.

Med avseende på ovannämnda poster drog alltså den utländska litteraturen Så var också fallet lägre kostnader. om man ser på den totala särkostnaden. Där var emellertid skillnaden eftersom översättmindre, ningslitteraturen hade en något större relativ

framställningskostnad,

medan reklamkostnaderna samma nivå för de båda låg på ungefär kategorierna. I tabell 2.27 har särkostnaderna, liksom vid tidigare jämförelser, ställtsi relation till produktionen. Såsom tidigare nämnts finns det, för varje titel, en fast kostnad som är oberoende av sidantal och upplaga. Av detta skäl drar böcker med litet sidantal och låg upplaga, allt annat lika, större särkostnader per 100 sidor än andra böcker. Detta förhållande har bidragit dels till att den svenska vuxenlitteraturen hade större särkostnad per 100 sidor än den utländska och dels till att motsvarande kostnad var lägre för den svenska barnlitteraturen än för den utländska. Slutligen kan konstateras att särkostnaden utgjorde en lägre andel av priset för utländska än för svenska böcker, framför allt för skönlitteraturen. Där har alltså den lägre

författarersättningen för översättningar

Tabell 2.27 Särkostnader per prod ex, per 100 sidor och i procent av konsumentpriset (exkl varuskatt). Kategori Särkostnad Antal sidor Särkostnad Pris per Särkostnadcns andel per prod per prod ex per 100 s, kr prod ex, kr av priset, % ex, kr

Barn- och ungdoms-

Bam- och ungdomslitteratur 2:70 78 3:46 9:26 29,2

spelat en viss roll. De olika särkostnadsslagens storlek i kronor per titel redovisas i bilaga 2.17.

Nyu tgivning Den utländska litteraturen svarade för 24 av de 40 titlar som kommit ut i ny utgivningsform. Av de 28 skönlitterära nyutgåvorna var 17 översättningar. De mest lönsamma av titlarna ifråga visade sig dock vara svenska varför denna grupp nådde den högsta omsättningen och det högsta bidraget, även om värdena fördelas på alla titlar i populationen, vilket framgår av tabell 2.28 nedan.

Táckningsbidrag Bidrag för svensk och utländsk litteratur. Den skillnad i lönsamhet som förelåg mellan svensk och utländsk litteratur var främst att hänföra till barn- och ungdomslitteraturen. Det framgår tydligt av tabell 2.29 över totalutgivningens (inklusive nyutgivningens) täckningsbidrag. Den utländska vuxenlitteraturen gav ett större absolut bidrag per titel än den svenska. Ser man emellertid på det relativa bidraget är skillnaden obetydlig. Vad beträffar barnböckerna däremot visade de svenska titlarna ett klart bättre resultat, såväl absolut som relativt. Titlarnas fördelning på olika bidragsintervall. Det har tidigare konstate-

Tabell 2.28 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för nyutgivningen. Kategori Intäkter, kr Särkostna- Bidrag, kr Bidragets andel

Tabell 2.29 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för svensk och utländsk litteratur.

Kategori Intäkter kr Särkostna- Bidrag kr Bidrag i der kr procent av intäkterna, %

Barn- och ung-

Barn- och ungdomslitteratur 43 565 30 239 13 346 30,6

rats att de svenska titlarna, framför allt inom skönlitteraturen, hade en starkare koncentration till de lägre försäljningsintervallen. Om man studerar titlarnas fördelning över olika bidragsintervall i tabell 2.30 kan en liknande tendens observeras. 26 procent av de utländska och hela 38 procent av de svenska böckerna kunde inte täcka sina egna kostnader. Detta berodde till stor del på skönlitteraturen, där inte mindre än 63 procent av de svenska titlarna gav underskott på särkostnaderna. De största extremvärdena uppvisade de utländska fackböckema av vilka tio procent lämnade ett underskott på de egna kostnaderna på mer än 15 tkr medan 22 procent gav ett bidrag överstigande 30 tkr. Dessa titlar drog stora kostnader varför underskottet kunde bli betydande när försäljningen uteblev. Ofta var dessutom upplagesättningen alltför optimistisk. Av de 75 titlar som gav bidrag på mer än 60 tkr var 35 utländska. Ser man emellertid endast på de sex titlar vars bidrag överskred 300 tkr

Tabell 2.30 Titlarnas fördelning på absoluta bidragsintervall för svensk och utländsk litteratur, procentuell fördelning. Kategori Antal Bidragsintervall

Bam- och ung-

Barn- och ungdomslitteratur 70 0 16 13 57 14

Tabell 2.31 Andel titlar som gav bidrag respektive full kostnadstäckning för svensk och utländsk litteratur.

Barn- och ung-

Barn- och ungdomslitteratur 70 84 43

finner man bara en utländsk titel. På den extremt olönsamma sidan var titlarna fördelade mellan de båda grupperna. Sålunda fanns, jämnare bland de tolv titlar som hade ett negativt ”bidrag” på mer än 30 tkr, sex översättningar. Det är inte bara en titels absoluta bidrag som är av betydelse vid lönsamhetsbedömningen utan också hur stor andel av intäkterna som kan användas till täckande av samkostnaderna. I denna undersökning har en bidragsprocent på 33 uppfattats som ”kostnadstäckande, eftersom samkostnaden motsvarade 33 procent av totalkostnaden. Av tabell 2.31 som täckte sina egna kostnader och hur framgår hur stor andel av titlarna stor andel som också täckte sin del av samkostnaderna. Resultatet är entydigt. Den svenska skönlitteraturen gav de i särklass sämsta täckningsbidragen. Det var alltså framför allt inom denna grupp som en liten andel av titlarna bar upp den totala utgivningen. Det är värt att notera att strukturen för den utländska skönlitteraturen överensstämde bättre med de utländska fackböckernas än med den mycket svenska skönlitteraturens. Bilaga 2.18 visar mer detaljerat titlarnas spridning över olika bidragsintervall.

Sam man fattning De svenska originaltitlarna hade, med undantag för fackböckerna, en i förhållande till produktionen större försäljning än översättningarna. De utländska titlarna trycktes däremot i större upplagor, utom vad gällde barn- och ungdomslitteraturen. Särkostnadema motsvarade för de utländska böckerna en något mindre andel av priset än för de svenska. Detta inträffade till stor del tack vare att översättningskostnaderna, speciellt för skönlitteraturen, rymdes inom den marginal som lämnats genom att royaltyn är lägre på utländska böcker. Nyutgivningen var lönsammast för de svenska titlarna. Totalt sett gav den svenska litteraturen ett högre bidrag.

Skillnaden var dock ej stor (endast två procentenheter) och berodde

huvudsakligen på barn- och ungdomslitteraturen.

Med avseende på titlarnas spridning över olika intervall kunde vissa klara skillnader noteras mellan kategorierna. En stor andel av den svenska skönlitteraturen

uppvisade små upplagor, liten försäljning och dålig

lönsamhet. Dit hörde de flesta lyrikböckerna men även många romaner och noveller. Endast 15 procent av de svenska skönlitterära titlarna gav full Ett

kostnadstäckning. icke oväsentligt antal utländska fackböcker

lämnade stora underskott De extremt lönsamma på de egna kostnaderna. titlarna var övervägande av svenskt ursprung. Huvudintrycket är att det för vuxenlitteraturen inte förelåg någon skillnad i den totala lönsamheten mellan svenska och utländska titlar. För barn- och ungdomslitteraturen däremot var skillnaden mycket stor.

2.3.4 Pocketböcker

Den tidigare redovisningen av produktion, intäkter och försäljning, kostnader avser den totala utgivningen oavsett dvs den utgivningsform, innefattar också titlar som i original utgivits i pocket. Med hänsyn till den

ökade försäljningen av pocketböcker kan det vara av intresse att studera

huruvida pocketböckerna

lönsamhetsmässigt skiljer sig från vad som ovan

redovisats för populationen.

Av populationens totalt l 046 titlar var 159 (15 procent) pocketut-

gåvor, därav 130 inom facklitteraturen. Se vidare bilaga 2.5. Jämförelsen i det följande avser pockettitlarna och samtliga titlar i populationen inom kategorierna skönlitteratur och facklitteratur. Barnoch ungdomslitteraturen har ej medtagits vid jämförelsen, eftersom inga sådana böcker utgivits i pocket. I de värden som redovisas för populationen ingår sålunda också pockettitlarna. Då antalet pockettitlar i undervar relativt litet torde sökningen jämförelsen visa på vilka punkter pocketböckema skiljer sig från andra böcker. l det följande används i detta avsnitt

beteckningen ”populationen” när samtliga titlar inom skön-

respektive facklitteraturen avses.

Produktion, försäljning

Ser man först till antalet producerade och försålda exemplar finner man att antalet i båda fallen var betydligt högre för pockettitlarna än för populationen som helhet. Vidare skilde sig pockettitlarna genom att försäljningen var jämnare fördelad över tiden. Åtminstone för de skönlitterära titlarna förelåg en markant skillnad mellan pocket och populationen. Pocketböckernas

högre försäljning och längre försäljningsperiod

torde sammanhänga med dels utgivningens inriktning, dels pocketböckernas betydligt lägre pris. I tabell 2.32 redovisas vissa värden avseende priser, produktion och försäljning till fullt pris för pockettitlarna separat och för populationen uppdelad på skönlitteratur och facklitteratur. 1 Med pocketböcker Antalet och försålda producerade exemplar för pockettitlarna var avses i detta sammanhang högre än genomsnittet för det totala antalet titlar inom respektive s k kvalitetspocket, dvs sådana böcker som hulitteraturkategori. Sålunda producerades endast 3 procent av pockettitlarvud sakligen säljs genom na i mindre än 3 000 exemplar mot 29 för populationen. 26 procent av bokhandeln.

Tabell 2.32 Konsumentpriser, försäljning till fullt pris och produktion

per titel Kategori Antal Medel- Antal Antal Försälj- Förstaårsförtitlar pris kr sålda ex prod ex ningens säljningens andel av andel av fullprod, % prisförsäljn, %

Skönlitteratur Pocket 29 9,33 5 836 12 445 46,9 47,8 Samtliga titlar 406 23,52 2 743 5 375 51,0 81,5 Facklitteratur Pocket 130 11,58 5 377 8 249 65,2 48,1 Samtliga titlar 486 27,33 3 749 6 271 59,8 53,8 Skön- och facklitteratur Pocket 159 11,17 5 461 9 015 60,6 47,9 Samtliga titlar 892 25,60 3 291 5 864 56,1 64,3

pockettitlarna producerades i mer än 10 000 exemplar mot 14 procent fullt i

för populationen. Av pockettitlarna såldes 34 procent (till pris)

mindre än 3 000 exemplar. 14 procent såldes i mer än 10 000 exemplar. För populationen var motsvarande andel 68 procent respektive 5 procent.

Pockettitlamas fördelning på olika upplage- och försäljningsintervall

redovisas i bilagorna 2.8 och 2.9. en ”bättre”

Även vad gällde reaförsäljningen uppvisade pockettitlarna

bild än populationen totalt. Sålunda hade endast 27 procent av pockettitlarna realiserats mot 66 av skön- och fackbokstitlarna i procent populationen. Antalet sålda exemplar per realiserad titel var genomsnittligt högre för pockettitlarna - l 337 mot 1 046 för populationen totalt. uppgick realisationen emellertid endast

Utslaget på samtliga pockettitlar

till 361 exemplar.

Intäkter, kostnader

Genomsnittligt gav pockettitlarna förlagen en intäkt på 38 230 kr varav 95 procent härrörde från fullprisförsäljningen och 3 procent från reaför-

Skönlitteraturen per pockettitel än facklittera-

säljningen. gav lägre intäkt turen - 33 089 kr mot 39 377. Facklitteraturens högre intäkt -trots

något färre antal sålda exemplar - berodde på det genomsnittligt högre

priset för denna kategori.

Förlagens särkostnader för de undersökta pockettitlarna uppgick

genomsnittligt till 23 228 kr mot 36 649 kr för samtliga titlar. De lägre

kostnaderna för pockettitlarna, trots en genomsnittligt större produktion

och försäljning, berodde främst på de lägre framställningskostnaderna och den lägre ersättningen till författarna. Framställningskostnaderna per

uppgick sålunda till 1,62 kr mot 3,77 kr för

producerat pocketexemplar till författarna uppgick för pocketböckerna

populationen. Ersättningen till genomsnittligt 0,54 kr per försålt exemplar till fullt pris mot 2,30 för

De totala särkostnaderna per producerad bok var för

populationen.

Tabell 2.33 Kostnadsslagens andel av intäkterna,

Kategori intäkt Särkostnader i procent av intäkterna

ä: Fram- Royalty Över- Reklam Summa kr ställ- sättning ningskostnad

Skönlitteratur Pocket 33 089 45,8 7,4 2,4 16,4 72,0 Samtliga titlar 42 194 37,3 18,0 2,6 12,3 70,2 Facklitteratur Pocket 39 377 36,7 7,8 2,8 11,2 58,5 Samtliga titlar 58 930 46,5 12,8 1,6 11,2 72 1 Skön- och facklitteratur Pocket 38 230 38,2 7,8 2,7 12,1 60,8 Samtliga titlar 51 312 43,1 14,7 1,9 11,6 71,3

pocketböckema 2,58 kr vilket motsvarade 23,6 procent av konsumentpriset. För populationen var motsvarande värden 6,25 kr respektive 26,2 procent av priset.

Uttryckt som andel av förlagens intäkter fördelade

sig särkostnaderna för pockettitlarna och för populationen totalt enligt tabell 2.33. Upp-

ställningen avser endast originalutgivningen. För pockettitlarna totalt utorde särkostnaderna - med

jämfört populationen - en betydligt mindre del av förlagsintäkterna, beroende på

högre försäljning och lägre författarersättning. Översättningskostnaden

sammanhänger inte med bokens utförande. Den blev därför relativt större för de billigare pocketböckerna. Reklamkostnaderna slutligen uppgick till lika stor andel av intäkterna för pockettitlarna som för populationen totalt.

Den påfallande höga andelen framställningskostnader för de skönlitte-

rära pockettitlarna berodde på att dessa producerats i stora upplagor utan att motsvarande Vad

uppnå försäljning. sedan gäller de skönlitterära pockettitlarnas låga andel författarersättning jämfört med facklitteraturi

torde detta pocket utgivningens inriktning år ha spelat in. Bland de skönlitterära pockettitlarna ingick sålunda flera för vilka antologjer förlagen inte betalt någon royalty.

Täckn ingsbidrag

- mätt som täckningsbidrag - för Jämför man slutligen lönsamheten originalutgivningen framgår att pockettitlarna genomsnittligt gav bättre bidrag både absolut och relativt än titlarna i populationen. Uppdelat på de två visade det sig emellertid

litteraturkategorierna att pockettitlarna

gav lika stort eller lägre absolut bidrag än vad som gällde för populationen i respektive kategori. De skönlitterära pockettitlarna gav jämfört med fackbokstitlarna i pocket ett betydligt lägre bidrag, beroende på en lägre andel sålda exemplar. Skillnaden mellan pockettitlarna och populationen framgår av tabellen nedan, som redovisar intäkter, särkostnader och bidrag för originalutgivningen.

Tabell 2.34 Intäkter, särkostnader, bidrag per titel

Intäkter Särkost- Bidrag Bidragets Kategori kr nader kr kr andel av intäkterna%

Skönlitteratur Pocket 33 089 23 864 9 225 27,9 42 194 29 663 12 531 29,7 Samtliga titlar

Facklitteratur Pocket 39 377 23 086 16 291 41,4 58 930 42 485 16 445 27,9 Samtliga titlar

Skön- och facklitteratur Pocket 38 230 23 228 15 002 39,2 51 312 36 649 14 663 28,6 Samtliga titlar

i ny utgivningsform blir lönsam- Tar man hänsyn även till utgivningen delvis en annan än den som redovisas ovan. Endast en av hetsbilden

har senare utgivits i ny utgivningsform (illustrerad pocket) pockettitlarna

Inklusive denna nyutgivning gav mot 40 av titlarna i populationen.

pockettitlarna genomsnittligt ett bidrag på 15 189 kr (bidragsprocent

39,5) mot 17 262 kr (30,8 procent) för titlarna i populationen. ett bättre

Vad gäller spridningen i bidraget uppvisade pockettitlarna

så till vida att det var en mindre andel

resultat än populationen

som inte täckte sina egna kostnader. Å andra sidan var det

pockettitlar

färre andel titlar bland som gav extremt stora bidrag.

pocketböckerna

förlusterna

Den genomsnittligt lägre framställningskostnaden begränsade

Det lägre priset medförde att också

på de olönsamma pockettitlarna.

förtjänsterna begränsades då försäljningen gick bra. redovisasi

Spridningen i bidraget för pockettitlarna och populationen

tabell 2.35 varvid också medtagits eventuella intäkter från nyutgivningen.

Tabell 2. 35 Titlarnas fördelning på absoluta bidragsintervall, procentuell

fördelning.

Kategori Antal Bidragsintervall titlar , Underskott överskott

15 15-0 0-6 6-30 30 tkr tkr tkr tkr tkr

Skönlitteratur 29 - 45 24 17 14 Pocket 406 2 46 17 21 14 Samtliga titlar

Facklitteratur 130 - 17 22 46 15 Pocket 486 7 20 20 33 20 Samtliga titlar

Skön- och facklitteratur 159 - 22 23 40 15 Pocket 5 31 19 28 17 Samtliga titlar 892

Ser man till spridningen i det relativa bidraget hade 47 procent av

pocketbokstitlarna ett

täckningsbidrag på 33 procent eller mer. För

totalt populationen uppnådde 30 procent av titlarna - exklusive barnoch ungdomsböckerna - motsvarande

täckningsbidrag. En mer ingående redovisning på absoluta och relativa

bidragsintervall för pockettitlarna och för populationen totalt återfinns i bilaga 2.14 respektive 2.15.

Sammanfattning

Pockettitlarna hade genomsnittligt större

försäljning än övriga böcker och en längre livslängd, dvs var utspridd försäljningen över en längre tids-

period. Ser man till var lönsamheten

originalutgivningen genomsnittligt bättre

för pockettitlarna så till vida att de gav ett bättre procentuellt bidrag. Lönsamheten var också i ett annat avseende bättre då det var ett färre antal pockettitlar som inte kunde täcka sina egna särkostnader. I absoluta tal, vilket ur förlagens synpunkt är av större intresse eftersom kostnaderna i är oberoende av böckernas

förlagen utförande, skilde sig lönsam-

heten för pockettitlarna inte påtagligt från övrig utgivning. De ovan redovisade jämförelserna avser endast titlar som i original

utgivits i pocket. En stor del av pocketutgivningen är emellertid

nyutgiv-

ning. Lönsamheten för denna nyutgivning är betydligt bättre än vad som

redovisats ovan för pockettitlarna i original dels beroende på att vissa kostnader för en titel är av engångskaraktär och endast belastar original- utgivningen exempelvis översättningskostnaderna - dels beroende på en större Denna bättre

försäljning. lönsamhetsbild för nyutgivningen

framgår av redovisningen i tabell 2.12. Av de där 40 redovisade nyutgåvorna var 20 pocketutgåvor.

2.3.5 Svenska skönlitterära debutanter

I diskussionen villkor

kring bokutgivningens har gruppen svenska skön-

litterära debutanter spelat en framträdande roll. Denna utgivning har betecknats som kulturellt värdefull därför att den utgör en nödvändig

förutsättning för introduktionen av nya och därmed för den författare

svenska litteraturens förnyelse och utveckling. Den anses också vara svårsåld eftersom det gäller okända och icke tidigare publicerade författare.

Av denna anledning har farhågor uttryckts för att förlagen i

kommer att satsa mindre på debutanter, vilket på lång sikt

fortsättningen

skulle inverka negativt på utbudet av svensk skönlitteratur.

Debutantutgivningen kan ur förlagens som en

synpunkt uppfattas investering i författare, dvs man väntar sig att debutantema så småningom skall bli etablerade författare och lönsamma för

förlaget. Med tanke

på att, enligt tidigare redovisade uppgifter, endast en minoritet av de svenska skönlitterära titlarna

gav full kostnadstäckning ter sig emellertid

denna osäker.

”avkastning” mycket

Mot bakgrunden av det ovan sagda är det av intresse att närmare

studera debutantutgivningens lönsamhet. Men först

några ord om begreppet debutant. Flera brukar

förlag ge en ny författare en andra chans

SOUl972:80

Tabell 2.36 Debutantutgivningen: antal titlar, pris och antal sidor.

även om den första boken har fått ett reserverat mottagande av kritik och publik. Det kan därför finnas anledning att även beteckna författare som ger ut en andra bok som debutanter. l denna undersökning definieras * debutant alltså på följande sätt: varje svensk författare som 1966 gav ut

s

sin första eller andra skönlitterära titel. Vid urvalet togs ingen speciell hänsyn till om titeln var ett debutantverk eller inte eftersom andra variabler såsom litteraturkategori, förlagstyp, boktyp och nationalitet prioriterades. Den följande redovisningen gäller alltså endast de debutantverk som kom med i urvalet.

I I Antal titlar, pris och sidantal I tabell 2.36 redovisas antal debutanttitlar i population och urval, jämte genomsnittligt pris och sidantal för de senare. Av de 71 titlarna i populationen var 39 rena debutantverk, dvs respektive författares första bok. Motsvarande antal för titlarna i urvalet var 20. Debutantböckerna hade genomsnittligt lägre pris och sidantal än övriga titlar i respektive litteraturkategori. Detta gällde i första hand prosan och lyriken.

Produktion och försäljning

Det har tidigare framgått att en stor andel (45 procent) av alla

skönlitterära titlar trycktes i upplagor på mindre än 3 000 exemplar. Uppenbarligen hade debutantböckema bidragit till den höga andelen böcker med små upplagor. Av de 26 debutanttitlarna inom prosa och lyrik trycktes nämligen endast en (roman) i mer än 3 000 exemplar. Av samma titlar lyckades endast en prosabok uppnå en fullprisförsäljning på mer än 1 000 exemplar. För deckar- och kåseridebutanterna var bilden

Tabell 2.37 Försäljning till fullt pris och produktion per titel för debutantutgivningen

ljusare: alla sju titlarna hade upplagor på mer än 3 000 exemplar och tre av dem kunde redovisa försäljningssiffror i samma intervall. Trots den försiktiga upplagesättningen för debutantverken kunde endast en liten andel av produktionen säljas till fullt pris. Se tabell 2.37. För prosa- och lyrikdebutanterna var försäljning, produktion och försäljningens andel betydligt lägre än vad som gällde totalt för motsvarande litteraturkategorier. Beträffande förströelselitteraturen påverkades värdena av att en titel i denna grupp blev en bestseller. Om denna titel rensas bort sjunker försäljningsandelen från 65 till 49 procent för denna kategori. Alla debutanttitlar utom två har realiserats, vilket inte är överraskande

med tanke på den dåliga fullprisförsäljningen. Reaförsäljningen

per titel var för de tre kategorierna 286, 174 respektive 1309 exemplar. För lyriken gällde alltså att fler exemplar hade sålts på realisation än till fullt pris. Reapriserna hade genomgående reducerats till cirka en tredjedel av de ursprungliga priserna, vilket innebar en kraftigare prisreduktion för debutantverken än för andra skönlitterära titlar. Mot bakgrunden av ovan redovisade uppgifter kan det synas anmärkningsvärt att två titlar har kommit ut i ny utgivningsform. Det är som tidigare nämnts främst lönsamma titlar som blir föremål för sådan utgivning. I detta fall rörde det sig om två detektivromaner som publicerats i en billigboksserie. De extra intäkter som influtit därifrån hade dock endast en marginell effekt på det totala resultatet.

Täckningsbidrag Redan av de försäljnings- och produktionsuppgifter som har redovisats kan slutsatsen dras att debutantutgivningen i sig själv var en dålig affär för förlagen. Detta bekräftas också av tabell 2.38.

Någon beräkning av det procentuella bidraget har inte orts för prosa

och lyrik eftersom dessa kategorier inte kunde täcka sina egna kostnader. I stället kan förhållandet uttryckas så att intäkterna för prosadebutanterna endast täckte 70 procent av särkostnadema och att motsvarande värde för lyriken var 40 procent. Förströelselitteraturen däremot gav ett bidrag på 33,4 procent. Om man räknar bort den tidigare nämnda bestsellern sjunker det absoluta bidraget till 7 659 kr per titel och det relativa till 19 procent för denna kategori. Av debutanttitlarna inom kategorierna prosa och lyrik gav endast en en diktsamling bidrag till täckande av samkostnaderna. För de allra flesta titlarna var dock underskottet lägre än 6 000 kr. Endast två titlar

Tabell 2.38 Intäkter, särkostnader och bidrag per titel för debutantutgivningen

visade ännu sämre resultat, av vilket det allra sämsta var ett underskott på 9 500 kr. Av de sju titlarna inom förströelselitteraturen var det endast två som inte kunde täcka sina egna kostnader.

Sammanfattning Sammanfattningsvis kan beträffande debutantutgivningen konstateras att

upplagorna, försäljningen och bidraget (åtminstone för prosa och lyrik)

var betydligt sämre än för motsvarande litteraturkategorier i stort. Den förlust som uppstod blev dock relativt begränsad eftersom kostnaderna var låga, beroende på de små upplagorna och det låga sidantalet. Även om det omedelbara ekonomiska utfallet av debutantutgivningen är otillfredsställande, kan kostnaderna för denna utgivning betraktas som

investering i författare (dock med osäkra avkastningsmöjligheter) eller

som nödvändiga utgifter för att främja den svenska litteraturens förnyelse och utveckling, vilket i och för sig är en förutsättning för en skönlitterär utgivning på längre sikt.

2.4 Uppföljning av titelundersökningen

De tidigare redovisade uppgifterna belyser olika litteraturkategoriers lönsamhet med utgångspunkt i 1966 års utgivning. Med hänsyn till att flera år förflutit sedan dess - och till att man först under de senare åren i talat om en - är det av intresse att

förlagskretsar förlags/litteraturkris

söka bedöma huruvida de redovisade uppgifterna även speglar nu rådande förhållanden. Av förklarliga skäl måste en sådan uppföljning bli av resonerande karaktär utifrån vissa allmänna uppgifter om utvecklingen i branschen från de enskilda av och vissa uppgifter förlag som omfattas titelundersökningen. De faktorer som i första hand är av intresse vid en sådan bedömning är utvecklingen av priser, kostnader, försäljning och utgivning.

2.4.1 Prisutvecklingen

Böcker ingår i konsumentprisindex som del i gruppen ”läs- och skrivmaterial”. Före november 1968 beräknades prisförändringarna på böcker endast nyutkommen skönlitteratur” i ordinarie utförande. på svensk From november 1968 utökades antalet representantvaror till även facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur i både vanligt utförande och för att bokprisindex bättre skulle spegla den

pocketutförande

verkliga prisutvecklingen. Enligt SCB:s bokprisindex steg bokpriserna, sammanvägt, november - november 1970

1968 med 7,9 procent. Konsumentprisindex steg

under motsvarande period med 12,3 procent. Av de olika representantvarorna i pocket mest, 38,6 procent. För översatt steg skönlitteraturen skönlitteratur i ordinarie utförande sjönk priserna i stället med drygt 3 procent. Om man för att få ett mått på prisutvecklingen på böcker för hela perioden antar - i brist på bättre värden - att även bokprisindex före

november 1968 är representativt, har bokpriserna under perioden 1966 november 1970 stigit med 9,8 procent eller med cirka 2,5 procent per är (exklusive varuskatt). Totalindex steg under motsvarande period med 15,3 procent. Att för de undersökta förlagen få en uppfattning om prisutvecklingen är inte möjligt eftersom dessa i flera fall under perioden ändrat sin utgivningsstruktur. Allmänt har man emellertid den uppfattningen inom förlagen att bokprisindex efter november 1968 speglar den faktiska prisutvecklingen på böcker.

2.4.2 Kostnadsutvecklingen En av de större kostnadspostema för förlagen är de tekniska framställningskostnaderna, innefattande sättning, tryckning, bindning och papper. För de undersökta förlagen motsvarade dessa kostnader enligt ovan cirka 40 procent av intäkterna eller ungefär lika stor andel som de totala kostnaderna i förlagen (inklusive reklam). Boktryckarkammaren respektive Bokbinderikammarenl utger årligen index där man beräknar i vilken utsträckning ökade lönekostnader och andra kostnadsökningar inverkar på priserna för de tre arbetsmomenten sättning, tryckning och bindning. Enligt denna index har under perioden april 1966 april 1970 kostnaderna för sättning och tryckning ökat med 30,3 procent och för bokbinderi med 33,9 procent. Papperspriserna, beräknade efter prisökningen på träfritt tryckpapper, har 1966-1970 enligt producentprisindex stigit med 15,4 procent. Sammantaget kan de tekniska produktionskostnaderna enligt dessa indexar beräknas ha stigit med genomsnittligt 28,8 procent (vägt genom- - - under således snitt) 7,2 procent per år perioden 1966-1970,

betydligt snabbare än bokprisema.

I praktiken torde förlagen inte ha haft så stora kostnadsökningar för den tekniska produktionen. Den grafiska branschen har de senare åren haft överkapacitet, vilket gjort det möjligt för förlagen att pressa priserna på tryckeritjänstema. Vidare har förlagen sökt begränsa kostnadsökningama för den tekniska produktionen genom en nedskärning av de tryckta upplagorna och därmed en bättre anpassning till försäljningen, samt genom en begränsning av böckernas omfång, illustrering och utsmyckning. Härigenom har de faktiska kostnadsökningama för den tekniska produktionen kunnat hållas vid cirka 5 procent per år - enligt uppskattningar från de tillfrågade förlagen. Att göra en mer exakt beräkning härvidlag är svårt med hänsyn till förlagens delvis förändrade utgivningsstruktur under perioden. De allmänna förlagskostnaderna innefattande kostnader för administration, försäljning, ekonomi, reklam och lager uppgår till drygt 40 procent av förlagens totala intäkter. Huvuddelen av dessa kostnader utgörs av lönekostnader. Enligt förlagens uppskattning har de avtalsenliga 1 Kommittéer inom lönerna inklusive ökningar i de sociala kostnaderna ökat med cirka 6-7 Svenska Boktryckareförprocent per år sedan 1966. Totalt uppskattas de allmänna förlagskostna- eningen respektive Sveriges Bokbind eriidkareförderna ha ökat något mindre genom bl a rationaliseringar. Kostnaderna ening för behandling av inom förlagen har dock ökat snabbare än bokprisema. vissa branschfrågor.

2.4.3 Försäljningsutvecklingen mätt i värde -läroböcker - Sedan 1966 har bokförsäljningen undantaget ökat mycket måttligt. Detta gäller särskilt Bokförläggareföreningens medlemmar, dvs de förlag som svarar för huvuddelen av den utgivning som ur L 68:5 synpunkt är av intresse. Under perioden 1966-1970 ökade dessa - med 10,4 procent. - exklusive läroböcker förlag sin bokförsäljning Bokpriserna steg under motsvarande period enligt ovan med 9,8 procent. Med hänsyn till att under perioden en förskjutning av försäljningen skett mot en större andel pocketböcker är det vanskligt att utifrån dessa siffror dra några slutsatser om volymförändringen. Siffrorna pekar dock på att - försäljningsvolymen antal sålda böcker inte ökat påtagligt sedan 1966. Ser man till de tretton förlag vars titlar ingår i titelundersökningen har dessa sedan 1966 ökat sin bokförsäljning (exklusive läroböcker) med 17 procent, dvs mer än vad som gäller för föreningens medlemmar totalt. En faktor som påverkat försäljning och lönsamhet negativt senaste året är - - det from 1.4.1970 enligt förlagens uppgifter gällande abonnemangsavtalet med bokhandeln. Det nya avtalet har nämligen medfört dels att rabatterna till bokhandeln ökat något, dels att bok-

handelns returer av böcker ökat kraftigt. Ökningen av returerna beror

enligt uppgift bl a på att den tidigare bytesreturen förändrats till en retur med kontant återbetalning - med vissa avdrag.

2.4.4 Utgivningsutvecklingen

Lönsamheten för en titel beror i första hand på hur många exemplar som i fråga. Ovan har konstaterats, utifrån vissa allmänna index, säljs av titeln att bokförsäljningen volymmässigt - antal sålda böcker - troligen legat relativt stilla sedan 1966. Samtidigt har enligt Bibliograñska institutets

statistik antalet titlar (böcker och broschyrer) ökat med 14,2

utgivna procent under perioden 1966-1970. Även bland de tretton förlag som nämnden tillfrågat har man redovisat en ökning av utgivningen sedan 1966. Denna ökning skedde huvudsaktill 1969, varefter en viss minskning skett under 1970 och ligen fram 1971. Samtidigt redovisas en ändrad inriktning av utgivningen. Sedan Vidare har 1966 har exempelvis flera förlag startat pocketboksutgivning. man de senaste åren mer medvetet satsat på böcker för speciella ändamål och ämnesområden, exempelvis böcker avsedda för universitetsundervisningen. ställd i relation till omsättningsutvecklingen och Titelutvecklingen talar sålunda för att det under de senaste åren skett en prisutvecklingen minskning i antalet sålda exemplar per titel. För kvalitetspocketböcker

kan detta direkt bekräftas av den pocketboksstatistik som publiceras i

tidskriften ”Svensk Bokhandel”. Enligt denna statistik sjönk det genomsnittliga antalet sålda exemplar per titel i lager från 2 085 per år 1966 till l 220 år 1970. Någon motsvarande statistik för övriga böcker finns inte har uppgivit att även för dessa böcker har en men de tillfrågade förlagen viss minskning skett i antalet sålda exemplar sedan 1966, dock inte i

samma omfattning som för pocketböcker.

Den allmänna redovisningen ovan över pris-, kostnads- och försäljningsutvecklingen talar i stort sett för att de förhållanden som redovisas för 1966 års utgivning även torde gälla idag. Bokutgivningens villkor har sålunda inte förbättrats, utan snarare försämrats sedan 1966. Detta bestyrks också av den studie - redovisad i det följande - som nämnden

gjort av lönsamhetsutvecklingen för de tretton förlag som omfattas av

titelundersökningen.

2.4.5 Lönsamhetsutvecklingen i förlagen För att belysa lönsamhetsutvecklingen i förlagsbranschen har nämnden

för de 13 förlag som omfattas av titelundersökningen studerat rörelse-

resultaten för bokförlagsverksamheten före avskrivningar men efter justering för varulagerreservens förändring. Undersökningsperioden avser åren 1968, 1969 och 1970 eller motsvarande räkenskapsår. Med rörelseresultat avses försäljningsintäkterna från bokförsäljningen minus samtliga kostnader som direkt belastat denna verksamhet. Bland de kostnadsslag som medräknats vid beräkningen av rörelseresultatet framställningsingår kostnader för producerade böcker, utbetald till författarna och ersättning allmänna förlagskostnader (lager, distribution, försäljning, ekonomi, administration). I rörelseresultatet ingår ej finansiella intäkter och kostnader, skatter, avskrivningar eller andra bokslutsdispositioner. Rörelseresultatet som mått på lönsamheten och lönsamhetsutvecklingen har valts för att möjliggöra jämförelser mellan de olika förlagen som drivs under delvis olika villkor. För flera av de undersökta förlagen utgör nämligen förlagsverksamheten endast en del av den totala verksamheten. Avskrivningar samt finansiella intäkter och kostnader är i sådana fall inte direkt hänförbara till de olika verksamhetsgrenama utan måste fördelas på dessa. De olika verksamhetsgrenarnas resultat blir i sådana fall beroende av efter vilka principer denna fördelning sker. Att därvid bedöma huruvida en sådan fördelning svarar mot de ”verkliga” kostnaderna är mycket svårt. Redovisningen i det följande gäller resultatet av den totala bokförlagsverksamheten. l de fall förlagen även har utgivning av läroböcker eller andra böcker, som inte omfattas av titelundersökningen (bokklubbs-

böcker, uppslagsverk, kalendrar), har resultatet för denna utgivning också

inräknats. En stor del av förlagens kostnader är nämligen gemensamma för hela bokutgivningen och kan inte direkt härledas till de olika kategorierna av böcker.

Tabell 2.39 Totalt rörelseresultat 1968, 1969 och 1970

Det totala rörelseresultatet för de 13 undersökta förlagen har under perioden kraftigt försämrats. Från att 1968 ha uppvisat ett sammanlagt rörelseöverskott underskott på 5,3 mkr har förlagen vid periodens slut ett beror främst på att några av de på 4,5 mkr. Denna påtagliga försämring större fått vidkännas kraftiga förluster. Detta framgår av tabell förlagen 2.39 ovan, som redovisar rörelseresultatet för de två förlagsgrupperna. Ser man till de enskilda förlagens utveckling hade nio förlag ett sämre rörelseresultat i kronor räknat 1970 än 1968 medan fyra förlag hade förbättrat sitt rörelseresultat. Fyra förlag redovisade 1968 ett negativt rörelseresultat mot fem för år 1970. Av dessa fem återfanns tre bland de större förlagen. För att man skall få ett bättre mått på förlagens lönsamhetsutveckling bör rörelseresultatet sättas i relation till omsättningen respektive år. av böcker för de tretton förlagen ökade 1968-1970 med Omsättningen totalt 15 procent (inklusive läroböcker). De fyra större förlagen ökade därvid med totalt 12 procent och de övriga med 19 procent. Rörelseresultatets andel av omsättningen för de två förlagsgrupperna och totalt framgår av tabell 2.40. Den genomsnittliga lönsamheten har märkbart försämrats för förlags- 1 medan 2 något har förbättrat sin situation 1970 grupp förlagsgrupp jämfört med 1968.

Tabell 2.40 Rörelseresultatet i procent av omsättningen fördelat på förlagsgrupper.

förlag med positivt respektive negativt rörelseresultat procent av omsättningen. Antal förlag 1968 1969 1970 Rörelseöverskott i procent av omsättningen

Rörelseunderskott i procent av omsättningen

Tabell 2.41 ovan ger en bild av hur de 13 förlagen fördelar sig på olika lönsamhetsintervall under den aktuella perioden. Endast tre förlag, samtliga tillhörande gruppen mindre förlag, hade ett bättre rörelseresultat i förhållande till 1970 än 1968. omsättningen

Samtliga större förlag har sålunda haft en negativ lönsamhetsutveckling.

För att man med i rörelseresultatet skall kunna utgångspunkt bedöma huruvida lönsamheten är tillfredsställande eller ej vid en viss tidpunkt, kan detta ställas i relation till det i företaget arbetande kapitalet. För de fem förlag som upprättar fullständiga årsredovisningar uppgick de tillgångar som var direkt hänförbara till förlagsverksamheten, dvs i huvudsak

omsättningstillgångar i form av varulager, kundfordringar

och likvida medel, till mellan 60 och 100 procent av omsättningen 1970 med ett genomsnitt på cirka 80 procent. Vid gällande ränteläge kan det absoluta minimikravet för en tillfredsställande lönsamhet sättas vid ett rörelseresultat på cirka 5 procent av omsättningen. Antas att även för övriga åtta förlag tillgångarna i förlagsverksamheten motsvarar cirka 80 procent av omsättningen, framgår av tabell 2.41 att endast tre förlag hade ett rörelseöverskott på 5 procent av omsättningen eller mer. 10

Övriga

förlag uppvisade antingen rörelseunderskott eller rörelseöverskott på endast någon eller några procent av omsättningen.

Redovisningen ovan avseende lönsamheten ger inte någon fullständig

bild av förlagens ekonomiska situation. Av de redovisade uppgifterna avseende rörelseresultatet framgår emellertid att lönsamheten för de undersökta förlagen försämrats under de tre senare åren. Det bör i sammanhanget påpekas att uppgifterna endast gäller resultatet av förlagsverksamheten. Flera av de undersökta förlagen ingår i företag eller koncerner som även har annan verksamhet, exempelvis tryckeriverksamhet och läromedelsproduktion. Förlagsverksamheten kan då ses som en integrerad del i den totala verksamheten. Att i sådana fall utifrân endast resultatet från bedöma risken

förlagsverksamheten för exempelvis en

minskning i utgivningen är svårt. Totalt kan nämligen verksamheten i dessa företag vara lönsam även om bokutgivningen inte täcker sina direkta kostnader. Avslutningsvis kan nämnas att de undersökta sedan 1970 förlagen redan eller beslutat vidtagit vissa åtgärder för att bryta den negativa

lönsamhetsutvecklingen. Bonniers minskade sålunda är 1971 antalet

anställda inom förlaget med drygt 10 procent samtidigt som antalet titlar detta år minskade utgivna med cirka 20 procent jämfört med året före. En ytterligare minskning av utgivningen kommer att ske under verksamhetsåret 1972/73. har drabbat alla kate-

Utgivningsminskningen

gorier av litteratur men skönlitteraturen relativt sett hårdast. Även övriga större förlag har sedan 1970 genomfört eller beslutat utgivningsminskningar som i första hand drabbat den skönlitterära utgivningen. De mindre varit i kontakt förlagen som nämnden med har inte några lika uttalade Man satsar i stället planer på en allmän utgivningsminskning. i ökad utsträckning på utgivning av fackböcker för speciella ärrmesom-

råden/målgrupper på bekostnad av främst den skönlitterära

utgivningen.

2.5 Sammanfattning SPK har i samråd med litteraturutredningen genom en bidragsanalys (intäkter ./. särkostnader) undersökt olika litteraturkategoriers lönsamhet. Undersökningen, som begränsades till bokhandelsböcker, bygger på uppgifter från ett statistiskt urval av 507 boktitlar första gången utgivna 1966. Urvalet representerar en population på 1046 titlar. 1966 års utgivning valdes för att alla de intäkter och kostnader som normalt är förknippade med en titel skulle kunna belysas. Vid bearbetningen och redovisningen fördelades de undersökta titlarna i första hand på tre litteraturkategorier: skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur. Skönlitteraturen fördelades i sin tur på tre underkategorier: prosa, lyrik och förströelselitteratur. Facklitteraturen fördelades på fem underkategorier:humaniora, naturvetenskap, samhällsvetenskap, handböcker och större verk. Av de drygt l 000 titlarna var 33 procent direkt olönsamma dvs de lämnade inte något bidrag för täckande av gemensamma kostnader i förlaget. Största andelen olönsamma titlar återfanns inom skönlitteraturen där endast varannan titel lämnade bidrag. Särskilt lyrikutgivningen framstod som påtagligt olönsam i så måtto att endast var fjärde lyriktitel lämnade något bidrag. Inom facklitteraturen gav cirka 75 procent av titlarna bidrag och inom barn- och ungdomslitteraturen hela 85 procent av titlarna. Skillnaden mellan litteraturkategoriema vad gäller andelen titlar som gav bidrag beror främst på skillnaden i försäljningen. Genomsnittligt såldes de skönlitterära titlarna till fullt vilket pris i 2 700 exemplar motsvarar S1 procent av vad som tryckts. För facklitteraturen och barnoch ungdomslitteraturen var försäljningen högre, genomsnittligt 3 700 respektive 9 000 exemplar per titel. För dessa kategorier hade också en större andel av vad som producerats kunnat säljas, 60 procent respektive 71 procent. Även om en stor del av de skönlitterära titlarna inte täckte sina egna framställningskostnader visade det sig att skönlitteraturen totalt sett inte var mindre lönsam än facklitteraturen. Det genomsnittliga bidraget för skönlitterär titel var i kronor räknat nästan lika stort som för en fackbokstitel. Ställd i relation till intäkten gav den skönlitterära titeln ett bättre täckningsbidrag än fackbokstiteln. Skönlitteraturens totalt sett - berodde på bättre relativa lönsamhet - med facklitteraturen jämfört att ett begränsat antal titlar, huvudsakligen av förströelsekaraktär, uppnått stor försäljning vilket givit stora bidrag. Vidare var de direkta förlusterna på de skönlitterära titlarna som inte gav bidrag genomsnittligt lägre än för de olönsamma titlarna inom facklitteraturen. Det totala bidraget som erhölls på de drygt 1 000 titlarna från 1966 för att täcka förlagens samkostnader för års utgivning var inte tillräckligt denna utgivning. Förlusten på de undersökta titlarna kan beräknas till cirka 1,5 procent av omsättningen. Av de undersökta titlarna var cirka 40 procent översättningar. Vissa skillnader kunde konstateras mellan svenska originalverk och översätt-

ningar. Sålunda såldes de svenska titlarna inom fack- och skönlitteraturen genomsnittligt i färre exemplar än översättningarna. Förlagens direkta kostnader för översättningarna motsvarade en mindre andel av priset än

för de svenska verken, främst beroende på den lägre författarersättningen

på de utländska böckerna. Inom skönlitteraturen var det en betydligt större andel av de svenska verken som inte täckte sina direkta kostnader jämfört med översättningarna. Detta ”kompenseras emellertid av att ett fåtal av de svenska titlarna gav påtagligt stora bidrag. Totalt förelåg det inte någon skillnad i lönsamhet mellan översättningarna och de svenska originalverken inom skön- och facklitteraturen. Vad gäller barn- och ungdomslitteratur hade emellertid de svenska originalverken bättre lön-

samhet beroende på en större försäljning.

I urvalet ingick 33 svenska skönlitterära debutantverk. Av dessa täckte endast sex sina särkostnader. Det dåliga resultatet för

debutantutgivningen beror på den påtagligt låga försäljningen. För lyrik-

och prosadebutanter såldes sålunda mindre än 500 genomsnittligt exemplar per titel till fullt pris. Förlagens direkta förluster på debutantutgivningen var emellertid begränsade eftersom

framställningskostnader-

na var låga beroende på små upplagor och lågt sidantal. SPKas undersökning avser 1966 års bokutgivning. Pris- och försäljnings-

utvecklingen på böcker samt kostnadsutvecklingen i och utanför förlagen talar dock för att bokutgivningens ekonomiska villkor inte förbättrats

utan snarare försämrats sedan 1966.

... rm.. . hu,

Bokhandelns struktur

i 3.1 Bakgrund och syfte

i

Bokhandeln är traditionellt den viktigaste återförsäljaren av böcker i landet. År 1970 fanns ca 300 fullsorterade boklådor och ca 180 med ett

y

begränsat sortiment. Dessa svarade tillsammans för ungefär 85 procent av bokförsäljningen via återförsäljare, vilken år1970 uppgick till ca 420 mkr. För läroböcker, utländska böcker och vissa typer av skön- och

l facklitteratur - särskilt -

den nyutkomna är bokhandeln den helt I dominerande återförsäljarkanalen. Bokhandeln drev fram till april 1970 sin verksamhet i skydd av vissa - och ensamkonkurrensbegränsningar bruttopriser, etableringskontroll rätt vid försäljning av alla läroböcker samt övriga böcker över viss Dessa konkurrensbegränsningar upphörde den 1.4.1970 men prisgräns. även därefter har bokhandeln behållit sin dominerande ställning som bokdistributör. I direktiven till litteraturutredningen sägs bl a att utredningen skall klarlägga vad som från samhällets sida kan göras för att underlätta spridningen av den kvalitetslitteratur som har svårigheter att nå ut. Mot bakgrunden av bokhandelns dominerande ställning vad gäller spridningen av böcker och bokhandelns förändrade marknadsförutsättningar fann utredningen det angeläget att få bokhandelns situation belyst. undersökning kommer främst att behandla strukturen i Föreliggande bokhandeln. Vissa strukturdata kommer också att redovisas för två andra relativt - och varuhusen. betydelsefulla återförsäljarkanaler Pressbyrån

3.2 Bokhandelns ändrade konkurrensförhâllanden

Inledningsvis redovisas i det följande de from april 1970 ändrade marknads- och konkurrensförhållandena för bokhandeln samt en kort redogörelse för bokhandelns organisationer.

3.2.1 Förhållandena före april 1970 . . . .. . . 1 K l f f beslot 1965 att den av rådet 1958 medgivna dispen-

staêälstgfrtiszjbccfirkâziälflv

Närmgsfrihetsradet sen från förbudet mot bruttopriser på böcker skulle upphöra from nämnd.

1.4.1970. Från nämnda tidpunkt fick således

återförsäljarna själva fastställa sina utförsäljningspriser. Samtidigt som dispensen avskaffades

upphörde också bokhandelns ensamrätt till försäljning av vissa typer av böcker liksom också den etableringskontroll som Svenska Bokförläggareföreningen upprätthållit. Etableringskontrollen innebar att föreningen efter hörande av Bokhandlareföreningen tillsatte kommissionärer. Dessa kommissionärer var uppdelade i A-kommissionärer, B-kommissionärer och lantbokhandlare. A-kommissionärerna hade rätt att erhålla i stort sett samtliga böckeri kommission från föreningens medlemsförlag. Den rätten var förenad med skyldigheten att ta emot de böcker som förlagen sände ut i kommission. B-kommissionärerna hade ett mer begränsat sortiment men kunde på kundernas begäran anskaffa alla typer av böcker. Lantbokhandlarna, som tillsattes på platser där A- eller B-kommissionärer saknades, hade ett mycket begränsat lager av böcker men kunde liksom B-kommissionärerna rekvirera alla slags böcker på kundernas begäran. Kommissionssystemet hade den fördelen att även små boklådor kunde hålla ett brett sortiment eftersom förlagen i viss utsträckning finansierade deras boklager. För A-kommissionärerna uppgick antalet till kommissionsexemplar l-5 per titel beroende på bokhandelns storlek. Vad bokhandeln behövde utöver kommissionsexemplaren levererades i fast räkning. Eventuellt osålda exemplar av vad som levererats i fast räkning fick under vissa villkor returneras. Värdet av returerna fick sedan tas ut i andra böcker från förlaget i fråga, s k bytesreturer. Det boksortiment som var förbehållet kommissionärerna bestod förutom av läroböcker av andra böcker över ett visst pris. Senast gällande prisgräns var ett konsumentpris på 19 kr (exkl varuskatt). Vissa böcker fick dock oberoende av pris saluföras av andra än kommissionärerna. Biblar, psalm- och sångböcker och andaktsböcker, kartor,..resehandböcker, bilderböcker för barn, kalendrar och årsböcker tillhörde det s k fria sortimentet.

3.2.2 Förhållandena efter april 1970

i

Sedan näringsfrihetsrådet beslutat att inte förlänga dispensen från bruttoprisförbudet inleddes diskussioner mellan bokförlagen och bokhandeln. Genom överenskommelse den 9 januari 1969 slöts ett nytt avtal mellan Bokförläggareföreningen och Bokhandlareföreningen, det s k abonnemangsavtalet. Det nya avtalet innebär att bokförlagen liksom tidigare skickar ut böcker i kommission - som bokhandeln är skyldig att ta emot. Antalet kommissionsexemplar är dock begränsat till ett exemplar per titel

(tidigare l-5). Övriga erforderliga exemplar köps i fast räkning.

För abonnemangsexemplaren erhåller bokhandeln 40 procents rabatt på cirkapriset vid leveransen. I efterhand erhålls dessutom en ytterligare rabatt på 6 procent (s k abonnemangsersättning). För böcker inköpta i fast räkning uppgår återförsäljarrabatten till 30-42 procent av cirkapriset beroende på kvantitet. Högsta rabatten

vid samtidigt köp av 300 böcker av en titel. Samma utgår vanligen rabattvillkor Bokhandeln erhåller dessutom gäller för andra återförsäljare. av böcker ./. returer) 4 procents rabatt årligen på nettovärdet (inköp köpta i fast räkning (s k sortimentsersättning). Liksom kan bokhandeln returnera även böcker inköpta i fast tidigare Vid returer återbetalar förläggaren till bokhandlaren ett värde räkning. motsvarande minus 40 procent rabatt. Denna s k returrabatt cirkapriset gäller för returer under ett redovisningsâr till ett belopp motsvarande abonnemangssändningarna tre redovisningsår tidigare samt sex procent av För fasträkningsköpen ett år tidigare med avdrag för samma års returer. returer som ligger över denna kvot höjs returrabatten. var begränsad till bytesreturer av Den returrätt som gällde tidigare I nuvarande avtal finns inte denna begränsning,utan värdet av böcker. returerna kan tas ut i kontanter. Utbetalningen sker då ett år efter det att

returerna skett. De nu gällande rabattvillkoren är utformade så att de vid oförändrad totalt sett samma som orderstruktur skall ge bokhandeln marginaler För att stimulera till större samtidiga inköp har förlagen tidigare. emellertid gjort vissa justeringar av rabattvillkoren jämfört med tidigare. Abonnemangsavtalet omfattar inte läroböcken För dessa gäller sedan att samma vid försäljning till statliga och 1.4.1972 priser tillämpas kunder som till bokhandeln och övriga återförsäljare. Av kommunala förlagen åsatta nettopriser utgör basen för fakturering och prissättning. mellan vid order om 500»- En rabattskala 1 och 7 procent tillämpas 10 000 kr. Förutom nettopriser anger förlagen också cirkapriser på läroböcker. Dessa är beräknade så att de ger bokhandeln samma marginal, över disk. 25 procent, som tidigare vid försäljning De återförsäljare som tillträder avtalet måste uppfylla vissa krav på storlek och personalens fackkunskap samt

sortiment, försäljningslokalens

kunna redovisa tillfredsställande ekonomiska förutsättningar. Kraven äri

stort sett desamma som tidigare gällde för A-kommissionär. Den viktigaste förändringen i förhållande till tidigare gällande ordning huruvida en är att det enligt det nya avtalet inte sker någon prövning eventuellt nyetablerad butik kan ogynnsamt påverka marknadsförutsättningarna för redan befintliga butiker. Med vissa undantag tillträdde de som 1969 var A-kommissionärer med ett mindre antal tidigare B- (313) abonnemangsavtalet samtidigt kommissionärer. Totalt har det emellertid skett en minskning i antalet

fullsorterade boklådor så att i maj 1972 endast 289 återstod. en särställning gentemot andra Abonnemangsavtalet ger bokhandeln Bokhandeln böcker i kommission, även återförsäljare. säljer fortfarande om det begränsats till ett exemplar per titel, och har även nu returrätt. Dessutom har bokhandeln än övriga återförsäljare för att högre rabatt täcka för och sortimentsåtade speciella kostnaderna abonnemangs-

gandet. Det avtal som ingicks år 1969 sades ursprungligen upp till den 1 april av 1972 men har därefter förlängts på ett år med smärre justeringar 1 Böcker avsedda för och returrätten. Orsaken till att avtalet sades abonnemangsersättningen grund- och gymnasie endast två år var bl a att man från förlagen skolan. upp efter att ha varit i kraft

ansåg att bokhandeln under åren 1970 och 1971 redovisat alltför stora returer och därmed inte uppfyllt Från bokhandeln sortimentsåtagandet. önskade man å sin sida en övergång till nettoprissystem. För de återförsäljare som var B-kommissionärer tidigare (ca 180) - -

gäller såvida de inte tillträtt abonnemangsavtalet att de genom att öppna s k grossistkonto hos distributionsföretaget Seelig & Co har kunnat

tillförsäkra sig viss sortimentsbredd och returrätt. Seelig har sålunda övertagit det speciellt för B-kommissionärerna inrättade distributionsföretaget Bokcentralens funktioner. 1 och med detta har Bokcentralens funktion som distributör upphört. Grossistkunderna erhåller ett av de mest provexemplar gångbara nyutkomna titlarna. På provexemplaren erhålles en rabatt på 36 procent

av cirkapriset samtidigt som kredittiden utsträckes till 1 1/2 år. Övriga

exemplar köps i fast räkning med en rabatt på 30-38 procent beroende på inköpt kvantitet. Grossistkunderna har returrätt - med en returrabatt på 36 procent upp till ett värde som motsvarar värdet av leveranserna av provexemplar. För returer utöver detta värde blir rabatten minst 50 procent. För att bli grossistkund hos Seelig fordras endast en viss kreditvärdighet. Då vissa fasta avgifter utgår fordras dels en årsomsättning av böcker på minst 60 000 kr, dels att man håller viss sortimentsbredd för att det skall löna sig för en bokhandel att bli grossistkund jämfört med att få leveranser på annat sätt - via Pressbyrån eller en fullsorterad bokhandel. l stort är det de bokhandlare som tidigare var B-kommissionärer som blivit grossistkunder hos Seelig. Vissa tidigare A-kommissionärer har dock tillkommit medan å andra sidan vissa tidigare B-kommissionärer tillträtt abonnemangsavtalet. Antalet var vid årsskiftet 1971grossistkunder 1972 176. Dessa kan beräknas svara för 4-5 av den totala procent

bokhandelsförsäljningen inklusive läroböcker och sambindningsböcken

3.3 Bokhandelns organisationer m m

3.3.1 Svenska

Bokhandlareföreningen

Svenska bildades

Bokhandlareföreningen i augusti 1893 under namnet

Svenska

Sortimentsbokhandlareföreningen. År 1918 fick föreningen sitt

nuvarande namn. Enligt stadgarna skall föreningen verka för bokhandelns höjande och sunda utveckling. Föreningen är en intresseorganisation av i stort sett samma

typ som övriga branschorganisationer på

detaljhandelns område. Antalet medlemmar var vid årsskiftet 1971-1972 ca 375. Detta är en ökning med ca 85 från föregående årsskifte. Flertalet

av de nya medlemmarna har tidigare tillhört föreningen Sveriges B-bok-

handlareförbund. Bland medlemmarna finns eljest såväl enskilda företa-

gare som privata och konsumentkooperativa varuhus.

3.3.2 Bokbranschens Marknadsinstitut AB

För att samordna bokhandelns och bokförläggarnas aktiviteter i fråga om 1 Böcker som inbundits reklam, katalogverksamhet, utbildning m m bildade Svenska Bokförspeciellt för biblioteken.

och Svenska Bokhandlareföreningen 1971 ett gemenläggareföreningen Bokbranschens Marknadsinstitut AB, till vilket samtliga samt organ, medlemmar i de båda föreningarna är anslutna. Föreningarna äger hälften

var av Marknadsinstitutets aktiekapital.

3.3.3 Övriga sammanslutningar

Bland bokhandelns övriga sammanslutningar kan följande nämnas. om anslutning till abonnemangsavtalet av För prövning av ansökningar och Svenska den 9 januari 1969 mellan Svenska Bokförläggareföreningen bildades Bokhandelsrådet. Rådet består av två Bokhandlareföreningen bokförläggare och två bokhandlare med en opartisk jurist som ordfö-

rande. Avtals- och lönefrågor behandlas av Svenska Bokhandlareföreningens är ansluten till Handelns Arbetssamarbetsorganisation. Organisationen De bokhandelsanställda är i regel medlemmar i Hangivareorganisation.

delstjänstemannaförbundet.

3.3.4 Seelig & Co AB

som ägs av bokhandlare. Aktie- Seelig & Co är ett distributionsföretag är fördelat De tio största ägarna svarar för _ kapitalet på ca 130 poster. av aktierna. Bland dessa tio återfinns boklådor av olika i ungefär hälften och från olika delar av landet. I denna grupp ingår också storlekar och dess Skånekrets, vilka tillsammans svarar för Bokhandlareföreningen ca 15 procent av aktierna. Företaget har till uppgift att genom samordrekvisitioner och förlagens leveranser förenkla och ning av bokhandelns bokhandelns arbetsrutiner. Omsättningen uppgick 1970 därmed förbilliga kronor. omfattande till 45 miljoner Seelig har även ett eget centrallager för att kunna direkt småorder. Genom detta ca 18 000 titlar expediera kan den enskilda bokhandeln erhålla större kvantitetsrabatter centrallager än vid direktköp från förlagen. främst handhar och För vissa förlag, mindre, Seelig all distribution lagerföring av böcker. Seelig ombesörjde fram till juli 1972 distribution av de böcker som bundits speciellt för biblioteken, de s k och lagerföring verksamhet omfattar även vissa andra sambindningsböckerna. Företagets intresse för bla utgivning och funktioner av gemensamt branschen, distribution av kataloger samt dataservice.

3.4 Fackbokhandelns struktur

3.4.1 omfattning och genomförande

Undersökningens

av bokhandelns struktur har utförts i form av en enkät Undersökningen 1971. Enkäten är en totalundersökning och under tiden maj-augusti av de 313 fullsorterade boklådor (A-kommispopulationen har utgjorts i den av Svenska Bokförläggareföreningen i sionärer) som finns upptagna

sou 1972:80

oktober 1969 utgivna medlemsmatrikeln. Denna matrikel var den sista

som utgavs före 1.4.1970 då begreppen A- och B-boklådor försvann.

Bortfallet uppgår till 18 butiker, varav ll hade upphört under 1970 eller första halvåret 1971. De övriga var under nedläggning vid intervjutillfället eller hade på grund av ägarbyte od ej kunnat medverka i enkäten. Antalet avgivna svar varierar något för olika enkätfrågor beroende på möjligheterna för den enskilde bokhandlaren att lämna tillförlitliga uppgifter. Den genomsnittliga Svarsfrekvensen är drygt 90 procent. lvled bokhandel och boklåda menas i den fortsatta där redogörelsen, inte annat säges, fullsorterad bokhandel. Antikvarisk bokhandel och missionsbokhandell kommer inte att beröras.

Uppgifter rörande försäljning, kostnader mm avser kalenderår eller

närmast jämförlig räkenskapsperiod. Av 289 boklådor, som lämnat uppgifter om försäljningen 1970 har 259 kunnat göra en

fullständig fördelning på varugrupper och kundkate-

gorier. 24 har i viss utsträckning kunnat fördela

försäljningsvärdet

medan 6 boklådor endast kunnat Det har här uppge totalomsättningen. antagits att dessa 30 boklådor som grupp betraktat ej nämnvärt skiljer sig

från de övriga vad avser försäljningens inriktning varför deras samman-

lagda totalomsättning fördelats på respektive kategorier

på samma sätt

som de övriga boklådornas. Då det gäller försäljningen av utländska

böcker samt tidningar och tidskrifter har endast redovisade uppgifter

medtagits eftersom den huvudsakliga av dessa varor försäljningen är

koncentrerad till ett fåtal stora boklådor. Jämförelser med resultat från SPKs tidigare undersökning av bokmarknaden kommer i viss utsträckning att göras i det följande? De uppgifter som avser 1966 gäller inte samtliga fullsorterade boklådor under detta år utan endast dem som var verksamma ännu 1969 och som kunnat redovisa

uppgifter om försäljningen 1966. Butiker som under

nedlagts tiden 1966-1969, mestadels mindre boklådor, finns således inte med. Uppgifterna är medtagna för att visa utvecklingen hos dem som ingår i populationen dvs bokhandlare som hösten 1969 betecknades som Akommissionärer. Av 255 boklådor med uppgifter från 1966 har 221 kunnat lämna mer ingående uppgifter om försäljningens sammansättning under nämnda år.

3.4.2 Ägandeförhållanden, och filialer flerbutiksföretag

Liksom under 1961 förekom vid intervjutillfället varken vertikal eller horisontell integration i någon mera betydande 16 boklådor

omfattning. var förlagsägda. Av dessa tillhörde

9 Almqvist & och 5 Bonnierkoncemen. Norstedts och Tidens förlag hade vardera en boklåda. Bonniers har numera avvecklat sin bokhandelsrörelse. I varuhuskedjor ingick 21 fullsor- 1 De missionsboklåd or

terade boklådor, varav KF/Domus svarade för de flesta (17). Ytterligare 30 som 1969 var A-kommis-

boklådor ingicki andra sionärer är dock inklude-

flerbutiksföretag.

via filial förekom rade. Försäljning i mycket liten omfattning. Endast 19 av 2 Den svenska bokmark- 295 boklådor hade filial. Dessa filialer svarade tillsammans för ungefär naden år 1961. (Pris- och r l-2 procent av bokhandelns totala -

försäljning. kartellfrågor 196 3:1.)

Lâ-Eüåilaülfsaâüiløhø»

3.4.3 Bokhandelns lokalisering Nästan var fjärde boklåda finns i storstadsområdena Stor-Stockholm, Stor-Göteborg eller Stor-Malmö. Ungefär 20 procent är belägna i övriga med mer än 30 000 invånare. Av de minsta boklådorna tätortsregioner med en årsomsättning på högst 500 000 kr finns drygt 60 procenti tätorter med mindre än 10 000 invånare. Omkring var femte av de minsta boklådorna är belägen i storstadsområden.

3.4.4 Antal sysselsatta Den fullsorterade bokhandeln sysselsatte 1970 omkring 2 200 årssysselsatta personer, dvs i genomsnitt 7,9 per bokläda, vilket innebär en minskning jämfört med 1961 då drygt 2 600 eller 9,2 per boklåda var sysselsatta. I i Antal sysselsatta per boklâda i olika omsättningsklasser samt omsättningen per sysselsatt redovisasi delavsnitt 3.4.6.

3.4.5 Bokhandelns försäljning

Den fullsorterade bokhandelns försäljning 1970

De i enkäten ingående boklådorna redovisade 1970 en total nettoomsätt-

ning* (exkl varuskatt) på nära 500 mkr. I denna omsättning ingår även

försäljning av tidningar, tidskrifter, pappersvaror och övriga varor. Böcker svarade för nästan 350 mkr, dvs ungefär 70 procent av omsättningen. Boklådor, vilka ingick i varuhuskedja, sålde böcker för över 28 mkr, 1 dvs 8 procent av bokhandelns totala bokomsättning. Minst 8,5 mkr härav utgjordes av läroböcker. Helt dominerande var försäljningen i de 17 boklådor som tillhörde KF/Domus-koncernen. Dessa svarade för nästan all läroboksförsäljning i varuhusägda boklådor. Ungefär 40 procent av Domus-boklådornas totala bokförsäljning utgjordes av läroböcker. De förlagsägda boklådomas försäljning av böcker uppgick till minst 46 mkr, varav över ll mkr läroböcker. Störst varde 9 boklådor som tillhörde Almqvist & Wiksell-koncemen. Tre av dessa var bland de största boklådorna i landet, var och en med en bokförsäljning överstigande 9 mkr. Med ledning av de uppgifter som inhämtats i bokhandelsenkäten har

;Vlârââyfggitâgáçåeüçåd

försäljningsvärdet i det följande fördelats på olika kundkategorier och kategoüoch kassambat_ varugrupper, ter till konsumenter.

Tabell 3.] Bokhandelns nettoomsättning 1970 (exkl moms) fördelad på kundkategorier.

Övriga storköpare (universitet bildningsförbundo d) 29 6 Övriga kunder 309 62

Summa 499 100

Tabell 3.2 Bokhandelns försäljning av böcker 1970 (exkl moms) fördelad på kundkategorier.

Försäljningen till skolor och bibliotek uppgick till drygt 160 mkr,

varav ungefär 150 mkr böcker. Övriga storköpare, dvs universitet,

bildningsförbund od, köpte för 29-30 mkr, varav 18 mkr utgjorde bokköp och resten pappersvaror och tidskrifter. Ungefär 62 procent av totalförsäljningen och 52 procent av bokförsäljningen gick till övriga kunder. Nära 90 procent av omsättningen av pappersvaror och övriga varor utgjorde försäljning till allmänheten. Läroböcker svarade för mer än en fjärdedel av bokhandelns försäljning 1970 eller 131 mkr. Utländska böcker i original såldes för 34 mkr. Försäljningen av övriga böcker, dvs på svenska förlag utgivna böcker som inte tillhör kategorin läroböcker för grundskola och gymnasium, utgjorde värdemässigt drygt hälften av bokförsäljningen och 37 procent av bokhandelns totala försäljning. Se vidare tabell 3.3 nedan. Bokhandelns försäljning av pocketböcker uppgick 1970 till minst 28 mkr, varav ungefär 3 mkr utgjorde försäljning av utländsk pocket, dvs 10-11 procent av den totala pocketbokförsäljningen. Realisationsförsäljning av böcker var av relativt liten omfattning och dess andel av totala bokförsäljningen var i stort sett oförändrad jämfört med 1961. År 1970 uppgick reaförsäljningen till omkring 12 mkr eller drygt 3 procent av hela bokförsäljningen. Som nämnts ovan uppgick bokhandelns försäljning av utländska böcker i original till omkring 34 mkr. Ett tiotal boklådor svarade för huvuddelen av denna försäljning. Tjugosex bokhandlare, som samtliga sålde utländska böcker till ett värde överstigande 100 000 kr, redovisade

Tabell 3.3 Bokhandelns nettoomsättning 1970 (exkl moms) fördelad på varugrupper.

rabattvillkor.

iltnxukkvfäfrvY

Tabell 3.4 Bokhandelns försäljning av utländsk litteratur 1970 (exkl moms) fördelad på olika kategorier.

Övrig

Övrigt 2,1 6 Totalt 33,5 100

tillsammans en omsättning på 32 mkr, vilket utgjorde över 90 procent av bokhandelns totala försäljning av utländsk litteratur. Av dessa 26 bokhandlare hade 13 en omsättning av utländska böcker på över 500 000 kr och deras sammanlagda försäljning uppgick till 85 procent av hela försäljningen. Uppgifterna i tabell 3.4 och 3.5 bygger på svar från 161 boklådor. Övriga hade antingen ingen försäljning av utländsk litteratur eller en högst obetydlig sådan. Skönlitteratur och populär facklitteratur såldes för över 8 mkr och utgjorde därmed en fjärdedel av omsättningen av utländska böcker. Kurslitteratur vid universiteten samt övrig facklitteratur av vetenskaplig prägel såldes för mer än 23 mkr och dessa kategorier svarade för 69 procent av försäljningen. Ungefär 70 procent av den utländska litteraturen var engelskspråkig. Näst största språkområde var det tyska, som svarade för omkring 14 av omsättningen. Av den tyskspråkiga litteraturen tillhörde procent endast 19 procent kategorin skönlitteratur och populär facklitteratur. Motsvarande andelar för den engelskspråkiga litteraturen var 23 procent och för den franskspråkiga hela 40 procent. Bokhandlarna rekvirerade som regel den utländska litteraturen på egen hand direkt från utlandet. Inköp från något av de två importgrossistförew lmportbokhandeln AB och Svensk Bokimport - hade främst tagen betydelse när det gällde utländsk skönlitteratur. Dessa svarade härvid för

Tabell 3.5 Olika spräkområdens ungefärliga representation i olika kategorier av utländsk litteratur 1970. Kategori Språkområdens ungefärliga representation i % av omsättning Engelska Tyska Franska Övr Annat Summa Norden

Skönlitteratur och populär facklitteratur 65 11 9 6 9 100 Kurslitteratur vid universiteten 81 8 4 4 3 100 Övrig facklitteratur av

38 procent av bokhandelns anskaffning. Endast 13 procent av den totala anskaffningen av all litteratur kom från dessa båda importörer. Försäljning av andra varor än böcker slutligen uppgick till drygt 150 mkr, dvs 30 procent av totalomsättningen. Huvuddelen av denna försäljning utgjordes av pappersvaror. Tidningar och tidskrifter såldes för över 13 mkr.

Den icke fullsorterade bokhandeln

För att få en uppfattning om bokförsäljningens omfattning i den icke fullsorterade bokhandeln har vissa beräkningar gjorts på grundval av uppgifter om leveranser till B-boklådorna från Bokcentralen 1969. Att detta år valts i stället för 1970 beror på de stora förändringar som ägde rum under sistnämnda år och de därmed sammanhängande svårigheterna att erhålla säkra uppgifter. Från och med hösten 1970 övertog Seelig distributionen till B-boklådorna, som då fick beteckningen grossistkunder. Av de tidigare B-boklådorna kom ett tiotal att bli fullsorterade boklådor medan ett tjugotal antingen upphörde med bokförsäljning eller inskränkte sig till Pressbyråns sortiment. Dessutom tillkom ett antal nya grossistkunder, av vilka några tidigare varit fullsorterade boklådor. Om inga större förändringar i lagerhållningen av böcker ägt rum i B-bokhandeln 1969 jämfört med tidigare år skall inköpsvärdet uppräknat till konsumentpris avspegla den icke fullsorterade bokhandelns ungefärliga omsättning av böcker. Vid uppräkningen till konsumentpris har använts en genomsnittlig återförsäljarmarginal av 6,25 procent för läroböcker, 10 procent för biblioteksböcker (sambindningsböcker) och 38 procent för övriga böcker. Försäljningen 1969 har beräknats till drygt 15 mkr, varav ungefär 6 mkr utgjordes av läroböcker, 1,6 mkr av biblioteksböcker och 7,6 mkr av övriga böcker. Detta innebär att ca 50 procent av den icke fullsorterade bokhandelns försäljning var försäljning till skol- och biblioteksväsendet. Motsvarande andel för den fullsorterade bokhandeln var 30-33 procent, dvs den icke fullsorterade bokhandeln hade en betydligt större andel försäljning till institutionella köpare. Den fullsorterade bokhandeln sålde 1969 för över 114 mkr till skolor och bibliotek medan motsvarande försäljning i den icke fullsorterade bokhandeln beräknas ha uppgått till endast 7-8 mkr. Den genomsnittliga omsättningen per butik i B-bokhandeln uppgick 1969 till omkring 80 000 kr. Antalet B-boklådor var vid slutet av 1969 186. Efter 1969 har en minskning av bokförsäljningen i den icke fullsorterade bokhandeln ägt rum. Bortfallet av de 10 relativt stora företag som blivit fullsorterade boklådor har sålunda inte uppvägts av de nytillkomnas försäljning.

3.4.6 De fullsorterade boklådorna grupperade efter omsättningsstorlek

Den genomsnittliga totalförsäljningen per butik uppgick 1970 till 1,7 mkr. Medianföretagets försäljning var 1,1 mkr. Var fjärde boklåda hade

Tabell 3.6 Bokhandelns försäljning i olika omsättningsklasser 1970.

Omsättnings- Antal boklådor Total omsätt- Medel- Antal Medelom- *t* klassitkr ning omsätt-syssel- sättning “m” ning satta per sysselper satt företag Antal Procent Mkr Procent Tkr Tkr

3 000- 34 12 208 41 6 111 26,0 235 2 000-2 999 39 13 97 19 2 483 12,6 197 1500-1 999 34 12 59 12 1725 8,6 201 100071499 48 17 58 12 1207 6,8 178 500- 999 82 28 58 12 713 4,6 155 500 52 18 19 4 366 3,2 114

Samtliga 289 100 499 100 1726 7,9 218

2 mkr. Fjorton boklådor omsatte över 5 mkr en omsättning överstigande och fem redovisade ett försäljningsvärde för enbart böcker överstigande 9 mkr. Den största resp minsta omsättningen för enskild butik låg över 16 mkr resp under 100 000 kr. Nitton boklådor sålde även via ñlial. Filialernas försäljning varierade starkt. Medianfilialens omsättning uppgick till 310 000 kr och medelantalet sysselsatta var 2 personer. De två största Filialerna omsatte över en kr och hade huvudsakligen inriktat sig på försäljning av kurslitteramiljon tur. filialerna hade endast försäljning under del av Några av de minsta året. Filialernas omsättning inkluderas i det följande i huvudbutikernas

I försäljning. Boklådoma efter omsättningsstorlek återges i tabell 3.6. 1 i grupperade - med den lägsta omsättningsklassen en omsättning understigande 500000 kr 4 fanns 52 boklädor eller 18 procent av samtliga. Dessa totala l den svarade för knappt 4 procent av bokhandelns omsättning. högsta omsättningsklassen - med en årsomsättning överstigande 3 mkr fanns 34 boklådor, vilket är knappt 12 procent av samtliga. Dessa svarade dock för inte mindre än 41 procent av totalomsättningen. Medelomsättningen var drygt 16 gånger större i den högsta klassen än i den lägsta och så stor. medelomsättningen per sysselsatt var dubbelt

andelar av bokhandelns totala försälj- Tabell 3.7 Omsättningsklassernas samt försäljning till skolor och bibliotek 1970. ning, bokförsäljning

Omsättnings- Antal boklådor Ungefärlig procentuell andel av klass i tkr Antal procent Total- Bokför- Försäljn till Försäljn till

Samtliga

Tabell 3.8 Försäljningens fördelning 1970. på varugrupper

Omsättnings- Antal Försäljningens fördelning i procent Bokandel klass i tkr bok- j_ i % av to- _ jådo, Läro- Utländska Ovriga Tidningar, Pappers- talförsäjj. böcker böcker böcker tidskrifter varor ningen och

övrigt

Samtliga 259

Omsättningsklassernas andelar av olika av slags försäljning framgår tabell 3.7 ovan. De stora boklådorna svarade för en mycket stor andel av bokhandelns Boklädor försäljning. med en omsättning på minst 2 mkr utgjorde 25 procent av samtliga men svarade för 60 procent av bokhandelns totala och 58 försäljning procent av dess bokförsäljning. Av

försäljningen till skolor och bibliotek svarade dessa för 58

ungefär 57 Boklådor med respektive procent. en omsättning under l mkr utgjorde 46 procent av samtliga boklâdor och svarade för endast 16 procent av totalomsättningen. Försäljningens sammansättning och olika kundkategoriers relativa betydelse varierade mellan boklådor med olika omsättningsstorlek. Uppi tabell gifterna 3.8 och 3.9 bygger på svar från 259 boklådor, vilka kunnat lämna en

fullständig fördelning av omsättningen på kategorier. Merparten av läroboksförsäljningen går till skolor

(cirka 80 procent) men överdiskförsäljning till allmänheten, bibliotek och övriga storköpare förekommer. Andelen läroböcker ökade med stigande årsomsättning, dock att de allra största boklådorna med en omsättning över 3 mkr hade en betydligt mindre läroboksandel än de medelstora boklådorna. av utländsk litteratur Försäljningen var av större omfattning endast i den högsta omsättningsklassen. Andelen pappersvaror och övrigt varierade

Tabell 3.9 Försäljningens fördelning på kundkategorier 1970.

Omsättnings- Antal Försäljningens fördelning i procent klass i tkr ,_ ,, Skolor Bibliotek Ovriga stor- Ovriga kunder köpare

Tabell 3.10 Bokhandelns försäljning av böcker under årets månader 1970 (i procent). Månad Kvartal Halvår Januari Februari 20

mellan 25 och 36 procent. Boklådor med en omsättning under 500 000 kr hade störst pappersvaruandel. Skolförsäljningens andel av totala försäljningen i de olika omsättningsvarierade från 19 till 31 procent. I likhet med vad som ovan

i

klasserna ökade skolandelen med stigande omsättning. sagts om läroboksandelen Boklådor med en omsättning över 3 mkr hade dock den minsta skolandelen, dvs 19 procent. Dessa boklådor är belägna i storstadsområden och på universitetsorter och har därigenom en annan kundstruktur. Vidare de kommunala på dessa orter ofta läroköper myndigheterna böcker direkt från De största boklådorna svarade dock för förlagen. av bokhandelns försäljning till skolor. Leveranser till ungefär 33 procent bibliotek och övriga storköpare var främst koncentrerade till de största boklâdoma. Boklådor med en omsättning under 500 000 kr hade största biblioteksandelen (10 procent) men svarade endast för ungefär 5 procent av bokhandelns biblioteksförsäljning.

3.4.7 Bokförsäljningens variationer över årets månader

variationer över årets månader 1970 visade ingen Bokförsäljningens nämnvärd skillnad jämfört med 1961. Större delen av bokförsäljningen andra halvåret, vilket sammanhänger med läroboksförägde rum under och Störst var försäljningen under december

säljningen julförsäljningen.

Om man bortser från läroböcker beräknas dock december (15 procent). svara för ungefär en femtedel av årets omsättning. Lägst var bokförsäljningen under april och maj. Se vidare tabell 3.10 ovan.

3.4.8 Bokhandelns försäljning 1961-1970

sammansättning under åren 1961 och 1970 redovisasi Försäljningens tabell 3.11 och 3.12 nedan. Uppgifterna för 1961 har hämtats från SPK:s tidigare undersökning av bokmarknaden.

Tabell 3.11 Bokhandelns (exkl moms) åren 1961 och nettoomsättning 1970 fördelad på kundkategorier.

lâibliotek N

ållifååå?

187 82

såå å

Totalt 226 100 499 100

Tabell 3.12 Bokhandelns nettoomsättning (exkl åren 1961 och moms) 1970 fördelad på varugrupper.

Det mest framträdande draget i utvecklingen mellan 1961 och 1970 är den allt större betydelsen av försäljningen till skolväsendet. Leveranserna till skolor utgjorde 1961 ca 12 procent av bokhandelns totalförsäljning medan andelen 1970 hade ökat till 24 procent, dvs nästan en fjärdedel av all försäljning. Läroboksförsäljningen uppgick 1961 till 17-18 procent av totalomsättningen och var 1970 26 procent. Bokandelen bokförsälj- - ökade från 66 procent 1961 till ningens andel av totala försäljningen nära 70 procent 1970.

Tabell 3.13 Bokhandelns försäljning 1961 och 1970 uttryckt i 1961 års prisera samt procentuell förändring mellan 1961 och 1970 fördelad på varugrupper.

Tabell 3.14 Bokhandelns försäljning 1961 och 1970 uttryckt i 1961 års prisera samt procentuell förändring mellan 1961 och 1970 fördelad på kundkategorier.

Bokhandelns försäljning till skolor räknat i fasta priser mer än tredubblades under åren 1961-1970. Även försäljningen till bibliotek ökade kraftigt. Försäljningen till övriga kundkategorier steg med endast 32 procent under denna period. Läroböcker svarade för den största försäljningsökningen. Denna försäljning steg med 138 procent mellan åren 1961 och 1970. Försäljningen av utländska böcker ökade med 67 procent medan ökningen för övriga varor A dvs svenska böcker som ej tillhör kategorin läroböcker - tidningar och tidskrifter samt pappersvaror m m. stannade vid 41-43 procent. Ovan har redovisats förändringen mellan 1961 och 1970 i försäljningens sammansättning och fördelning på olika kundkategorier. Uppgifter för de i populationen ingående boklådorna har även inhämtats för 1966 och 1969. Av intresse är om och i vad mån boklådor av olika omsättningsstorlek utvecklats olika. Boklådorna har därför rangordnats efter omsättningsstorlek och den övre respektive undre kvartilen har studerats för 1966, 1969 och 1970. Butikerna i den övre kvartilen representerar de stora och de i den undre de små boklådorna. Boklådorna i den övre kvartilen svarade 1966 för ungefär 42 procent av hela populationens omsättning och åren 1969 och 1970 för omkring 60 procent. Omsättningen i den undre kvartilen uppgick till endast 6-7 procent av den totala omsättningen. Den genomsnittliga omsättningen

Tabell 3.15 Omsättningen fördelad på kundkategorier i den övre respektive undre kvartilen (se vidare i texten). Kvartil Omsättningens fördelning i procent Kundkategori 1966 1969 1970

Övre

Undre

Deflatering har skett med hjälp av nettopris- Totalt 100 100 100 index.

sou 1972:30 145

Tabell 3.16 Omsättningen fördelad på varugrupper i den övre respektive undre kvartilen (se vidare texten). Kvartil Omsättningens fördelning i procent V arugtupp 1966 1969 1970

Övre

Undre

per butik var 1966 8-9 gånger större i den övre kvartilen än i den undre samt 1969 och 1970 10 gånger större. Vid en jämförelse mellan boklådorna i den övre och den undre kvartilen (tabell 3.15 och 3.16) framgår bland annat att andelen leveranser till institutionella köpare ökat väsentligt 1966-1970 för både de större och de mindre boklådorna. Emellertid var ökningen störst för de större. Skillnaden i utveckling var särskilt markant när det gäller skolandelen. Den stora ökningen av bokhandelns skolförsäljning har främst berört de de större boklådorna. Den genomsnittliga bokandelen var ungefär lika stor för de stora och de små boklådorna 1966, dvs omkring 66 procent. Under perioden 1966-1970 hade de stora bokhandlarna ökat sin bokandel med drygt 4 procentenheter till ungefär 70 procent medan bokandelen för de mindre i stort sett varit oförändrad. De större boklådornas läroboksandel ökade från 19 till 26 procent mellan 1966 och 1970. Motsvarande andel för de mindre var istort sett oförändrad. Under 1966 var läroboksandelen högre hos de mindre boklådorna medan dessa 1969 och 1970 hade en lägre läroboksandel än de stora boklådorna.

3.4.9 Bokhandelns kostnader m m I tabell 3.17 redovisas bokhandelns kostnader 1970 fördelade på vissa kostnadsslag. Uppställningen avser de faktiska kostnaderna, dvs före kalkylmässiga avskrivningar och räntor. De redovisade uppgifterna inne- . r. fattar ej varuhusen med fullsorterade bokavdelningar eftersom dessa i vl detta avseende inte är jämförbara med renodlade bokhandelsföretag.

.X-MAKAPV-v.:

Tabell 3.1 7 Bokhandelns kostnader 1970, genomsnitt per boklåda. Omsättnings- Antal Personal (inkl sem H yror Frakter Övriga Summ a klass, tkr före- ersättn och soc faktiska kostnader tag kostnader) ko stnader Anställda Ägare med familj % 3 000- 29 913 63,4 24 1,6 167 11,6 56 3,9 278 19,3 1438 100,0 2 000-2 999 36 330 64,7 19 3,7 63 12,4 21 4,1 77 15,1 510 100,0 1 500-1 999 31 229 59,3 27 7,0 50 13,0 20 5,2 60 15,5 386 100,0 1 OOO---l 499 44 163 60,4 23 8,5 34 12,6 11 4,1 39 14,4 270 100,0 500- 999 71 84 55,3 21 13,8 18 11,8 7 4,6 22 14,5 152 100,0 - 500 49 47 50,5 18 19,4 12 12,9 4 4,3 12 12,9 93 100,0 Totalt 260 234 60,3 22 5,7 46 11,8 16 4,1 70 18,1 388 100,0 1969 254 219 58,6 24 6,4 43 11,5 14 3,7 74 19,8 374 100,0 1966 213 182 57,1 23 7,2 29 9,1 12 3,8 73 22,8 319 100,0

Den största kostnadsposten utgjordes av personalkostnader till anställda. Genomsnittligt var lönekostnaden för anställda 60 procent av de totala kostnaderna. Ersättningen till ägaren och dennes familj i form av egna uttag uppgick till knappt 6 procent av de totala kostnaderna. Denna kostnadsandel var som väntat betydligt större för de mindre boklådorna. Hyreskostnaden (exkl el, städning 0 d) svarade för 12 procent av totalkostnaderna och andelen var i stort densamma i samtliga omsättningsklasser. Detsamma gäller kostnaderna för frakter (in- och utfrakter) som uppgick till 4 procent av kostnaderna.

”Övriga kostnader” som innefattar diverse kostnader såsom bl a el, städ-

ning, telefon, reklam, räntor, kundförluster od ökade med stigande omsättning - från 13 procent i lägsta till 19 procent ihögsta omsättningsklassen. Som jämförelse redovisas i uppställningen även kostnadsfördelningen 1966 och 1969 - för de företag som kunnat lämna sådana uppgifter. Även om uppgifterna inte är helt jämförbara för de tre åren på grund av att antalet avgivna svar inte är detsamma kan konstateras att kostnadernas fördelning sedan 1966 i stort varit oförändrad. Några större kostnadsbesparande rationaliseringar synes inte ha skett i bokhandeln sedan 1966. De skillnader som föreligger mellan 1966 och 1970 beror huvudsakligen på att ett 40-tal företag - främst mindre - inte kunnat lämna uppgifter för 1966. I bokhandelsenkäten infordrades även uppgifter om boklådornas storlek mätt i lokalyta och antal hyllmeter för böcker. Omsättningen avser förhållandena 1970. Antal ytenheter och hyllmeter avser förhållandena sommaren 1971. Som framgår av tabell 3.18 är det stora skillnader mellan fullsorterade boklådor inte endast när det gäller årsomsättning och genomsnittligt antal sysselsatta utan även i fråga om lokalyta och antal hyllmeter för böcker. Den genomsnittliga totalytan och genomsnittligt antal hyllmeter

Tabell 3.18 Omsättningen per ytenhet samt antal hyllmeter.

Omsättnings- Genom- Genom- Försäljn Genomsnittlig om- Genomklass i tkr snittl snittl yta i proc sättning per m? m? snittligt totalyta, försäljn av total- antal m2 yta, m7 yta, % TolalYta Försälj hyllmeter kr/m” yta kr/mz för böcker

för böcker var mer än fem gånger större i den högsta omsättningsklassen än i den lägsta.

3.5 Övriga áterförsäljarkanaler

Förutom försäljning genom bokhandeln förekommer en inte oväsentlig bokförsäljning genom andra återförsäljarkanaler, främst varuhus, tobaksbutiker och kiosker. Denna försäljning uppgick 1970 till ca 56 mkr eller 20 procent av den totala försäljningen genom återförsäljare på 282 mkr detta år - läroböcker undantagna.

Den bokförsäljning som sker via dessa övriga kanaler är även efter

bruttoprisernas avskaffande 1970 nästan helt begränsad till en del av boksortimentet, främst då till billigare pocketböcker av seriekaraktär, barnböcker, fackböcker av hobbykaraktär samt skönlitterära bestsellers. Nedan redovisas uppgifter för de viktigaste återförsäljarkanalerna utanför bokhandeln: Pressbyrån och varuhusen.

3.5.1 Pressbyrån Pressbyrån fungerar vad gäller böcker - liksom vad gäller tidningar och tidskrifter - dels som dels som i återförsäljare genom egna kiosker, distributör till ett stort antal andra återförsäljare. Konsumentvärdet av böcker försålda genom Pressbyråns egna kiosker och återförsäljare uppgick l970 till 44,2 mkr (exkl moms), en ökning sedan 1966 med 31 procent. All bokförsäljning genom Pressbyrån sker med fri returrätt. Pressbyrån erhåller därvid från förlagen en varierande ersättning i procent av cirkapriset (minst 40 %). Vid vidaredistribution till äterförsäljarna lämnar Pressbyrån i sin tur en grundprovision på 20 procent av cirkapriset (exkl varuskatt). Bonus utgår efter viss grundförsäljning med 3-11 procent

beroende på bokförsäljningens omfattning under en l2-månadersperiod.

Pressbyrån träffar avtal med förlagen om ensamrätt till leveranser av böcker till sina återförsäljare. l vissa fall kan detta avtal gälla en viss del av förlagens boksortiment. Denna ensamrätt är enligt Pressbyrån en förutsättning för den fria returrätten eftersom det inte skulle vara

*

Hinnaren

praktiskt möjligt för återförsäljare att skilja på böcker levererade genom Pressbyrån och sådana som levererats på annat sätt. Totalt har Pressbyrån cirka 170 leverantörer av böcker. l det ordinarie pressbyråsortimentet ingår cirka 1 000 boktitlar men efter beställning kan även böcker utanför detta sortiment anskaffas.

Egna kiosker Av den totala bokförsäljningen genom Pressbyrån 1970 på 44,2 mkr uppgick försäljningen genom cirka 1 200 egna försäljningställen till 10,5 mkr, vilket motsvarar cirka 2 procent av företagets totala detaljhandelsförsäljning. Den genomsnittliga bokförsäljningen per försäljningsställe kan beräknas till cirka 8 700 kr per år. Sedan 1966 har bokförsäljningen iPressbyråns egna försäljningsställen ökat med l 1 procent. 1 stort skedde hela denna ökning 1970. År 1969 (senaste uppgiftsår) såldes genom Pressbyråns egna försäljningsställen cirka 3 370 000 böcker, vilket vid ett totalt försäljningsvärde av 9 519 tkr motsvarar ett medelpris per försåld bok på cirka 2:80. Det låga l medelpriset förklaras av försäljningens huvudsakliga inriktning på pocketböcker av seriekaraktär, barnböcker o d. j

Andra återförsäljare Pressbyrån har totalt cirka 14 800 återförsäljare. Av de 12 800 som säljer böcker får 9 300 bokleveranser regelbundet. är uppdelade på olika klasser efter hur stor del av

Återförsäljarna

som de är intresserade av att sälja. Vissa erhåller pressbyrâsortimentet således samtliga titlar i sortimentet medan andra erhåller ett begränsat antal titlar. Leveranserna sker därefter veckovis utan att återförsäljaren behöver Antal levererade böcker bestäms med göra några beställningar. tidnings- och tidskriftsleveranserna som bas. innebär att hanteringskostnaden Pressbyråns system för bokleveranser för den enskilda boken blir låg men samtidigt medför det stora returer. Värdet av de böcker som går tillbaka till förlagen från Pressbyråns egna kiosker motsvarar således ungefär 50 procent av vad och återförsäljare som levererats till Pressbyrån. Största antalet återförsäljare utgörs av privata kiosker (38 %) och tobaksaffárer utgörs av frukt- och konfek-

(21 %). Övriga återförsäljare

livsmedelsbutiker, snabbköp, varuhus, hotell/motell. Återförtyrbutiker, säljarnas försäljning av böcker uppgick 1970 till 33,7 mkr (exkl moms) varav huvuddelen och tobaksbutiker. Även (71 %) skedde genom kiosker

varuhusen svarade för en förhållandevis stor del av försäljningen (10 %).

av böcker via återförsäljarna har sedan 1966 Pressbyråns försäljning ökat med 38 procent, dvs betydligt snabbare än försäljningen genom de egna kioskerna. i samarbete med förlagen utökat boksorti- 1 Andra än sådana som Sedan 1970 har Pressbyrån ä

mentet hos cirka 200 återförsäljare att omfatta ”kvalitetsböckef” i högre f“§°“e3d° b°lflåd°r

äfâäaâigêtsgrtânggárla_

prislägen. Denna satsning har emellertid hittills inte avspeglat sig i någon större ökning av bokförsäljningen. gen.

Pressbyrån tillämpar vid försäljning i de egna kioskerna

genomgående de av förlagen angivna cirkapriserna som för det sortiment som Pressbyrån saluför oftast är tryckta på böckerna. Även Pressbyråns återförsäljare torde genomgående följa cirkapriserna.

3.5.2 Varuhusen

De stora varuhuskedjorna Domus/KF, Åhlén/Tempo/Wessels och Epa/

Turitz köper förutom via Pressbyrån även direkt från förlagen. Det gäller då sådana böcker som inte ingår i det normala pressbyråsortimentet. För Domusvaruhusen administreras de centrala av Rabén & bokinköpen Sjögrens Förlag. Varuhusens totala

försäljning av böcker, exklusive läroböcker, uppgick

år 1970 till 35,1 mkr. Däri ingår dock 19,5 mkr som har sålts genom de 20 fullsorterade drygt bokavdelningarna. Denna försäljning ingår i redo-

visningen ovan av bokhandelsförsäljningen och berörs inte vidare här.

Värdet av varuhusens försäljning av böcker levererade Pressgenom byrån uppgick motsvarande år till 3,4 mkr. Den övriga försäljningen på 12,2 mkr utgörs av böcker som köpts direkt från förlagen och som sålts på icke fullsorterade bokavdelningar inom varuhusen. Därav svarade Åhlénkoncernen inklusive Wessels för ungefär hälften. Den övriga försäljningen fördelades ungefär lika på Epavaruhusen och varuhusen tillhö-

rande konsumentkooperationen.

Nästan samtliga varuhus inom respektive varuhuskedja saluför detta sortiment. Antalet sådana varuhus var 1970 ca 350 varav ca 150 tillhörde

konsumentkooperationen, 115 ingick i EPA/Turitz-koncernen och ca 80

i Åhlénkoncernen. Boksortimentets omfattning varierade idessa varuhus från ett 70-tal titlar till ca 2 400 (Wesselsvaruhusen). Det vanligaste var dock att Varuhusen hade ett ”eget” boksortiment på 250-350 titlar. Försäljningen per varuhus av sådana böcker - pressbyråböckerna undantagna - kan för 1970 beräknas till 30 000 kr för EPA-varuhus och de konsumentkooperativa varuhusen och till 40 000 för Åhlénsvaruhusen.

3.6 Utvecklingen pa bokmarknaden efter bruttoprisernas avskaffande

3.6.1 Distributionskanaler

l näringsfrihetsrådets beslut 1965 att upphäva bokbranschens dispens från bruttoprisförbudet på böcker framhölls bland annat att bruttopriserna samt etableringskontrollen och ensamrättförsäljningen hämmade utvecklingen av nya former för spridning av böcker samtidigt som dessa företeelser förklarades medföra en ekonomisk för branschen belastning och därmed för konsumenterna. Med ett friare bokhandelssystem väntade man sig följande:

a en för konsumenterna större tillgänglighet av böcker, dvs böcker skulle komma att säljas av ett större antal återförsäljare och genom andra försäljningskanaler än tidigare r b bl a till följd av denna ökade spridning av bokförsäljningen skulle det uppstå priskonkurrens vilken skulle verka i prissänkande riktning.

ybasmsarøuase..

Nämndens av bokhandeln har huvudsakligen inriktats på undersökning

uppgiftsinsamling för att

att redovisa strukturen,varför någon systematisk beskriva effekterna av den friare marknaden inte skett. Vissa uppgifter om den senaste utvecklingen av priser och sortiment har dock inhämtats. fullsorterade boklådor har minskat sedan 1969. Enligt Bok- Antalet fanns 313 A-kommissionärer 1969 medan

handlareföreningens uppgifter

antalet fullsorterade boklådor i maj 1972 var 289. En viss förändring så att tidigare B-kommissionärer blivit fullsorterade, har samtidigt skett A-kommissionärer minskat sitt boksortiment och medan vissa tidigare konkurs eller

blivit s k grossistbokhandlare. Några företag har också gått i

som skett sedan 1969 i antalet fullsorterade lagts ner. Den minskning boklådor inträffade i huvudsak i samband med övergången från det gamla kommissionssystemet till nuvarande abonnemangssystem.

grossistbokhandeln, kan

Vad gäller den icke fullsorterade bokhandeln, att antalet sådana boklådor minskat från 186 till 176. konstateras har den icke fullsorterade bokhandelns marknads- Omsättningsmässigt eftersom de större B-kommissionärerna blivit fullsorterade andel minskat medan som tillkommit av mindre de tidigare A-kommissionärer utgjorts boklâdor. har en mindre av sortimentet skett till att För varuhusen utökning omfatta även titlar över tidigare prisgräns. Det gäller främst titlar för

vilka man förväntar sig hög försäljning. En intressant konsekvens av den friare marknaden är att det på studentboklådor som drivs av studenterna universitetsorterna öppnats tillträtt abonnemangsavtalet själva. I vissa fall har dessa studentboklådor och är således fullsorterade. I andra fall har man begränsat sitt sortiment kurslitteratur. Redan före 1970 förekom bokförsäljning i Umeå till som sedan 1968 var B-kommisrespektive Lund genom studentboklådor sionärer. Dessa måste emellertid då - liksom övriga boklådor tillämpa

gällande försäljningsvillkor för bokhandeln. l övrigt torde några helt nya försäljningskanaler av böcker av betydelse

inte ha tillkommit sedan 1970. Visserligen förekommer det att annan än bokhandeln nu saluför böcker som har anknytning till fackhandel dess verksamhetsområde. Denna försäljning är dock ytterst begränsad och kunde också förekomma före 1970 eftersom de aktuella böckerna

tillhörde det s k fria sortimentet.

3.6.2 Priskonkurrensen

de med av förlagen angivna cirka- Dä bruttopriserna slopades ersattes motsvarar de tidigare bruttopriserna då några förpriser. Cirkapriserna inte skett. För böcker som främst är ändringar av kalkylationsprinciper avsedda att säljas genom kiosker, tobaksaffárer o d trycks cirkapriserna medan på ”bokhandelsböcker” någon sådan central prispå böckerna märkning inte sker. har emellertid inte medfört någon större priskon- De fria bokpriserna kurrens Av 291 fullsorterade bokhandlare uppgav således 248 på böcker.

eller 85 procent att de under tiden april-december 1970 praktiskt taget 1 Sådana som tillträtt

på böcker. Flertalet av dem som ej abonnemangsavtalet. undantagslöst följde cirkapriserna

sou 1972:30

följt cirkäprisema hade haft prisavvikelser på enstaka titlar eller på högst

l å 2 procent av bokomsättningen. Endast åtta boklådor hade avvikit

från

cirkapriserna på mer än 5 procent av bokomsättningen. Två

boklådor uppgav att de haft lägre priser på motsvarande 90 procent av

bokomsättningen.

Awikelser från cirkapriserna förekom främst på vissa bestsellers och uppslagsverk. Prissänkningarna var vanligen 10-15 procent och i några enstaka fall 20 procent. Typvärdet var 10 procent. Butiker med prisavvikelser var utspridda på olika orter och var ej koncentrerade till vissa regioner. Ej heller skilde de sig från de övriga i sortiments- och storlekshänseende.

Vad gäller realisationsförsäljningen - perioden 25 februari - 13 mars

1971 angav 91 procent av butikerna att man genomgående följt katalogpriserna. Underskridandena har haft liten betydelse för bokprisnivån. Endast 4 procent av butikerna angav att de hade underskridit katalogprisema på fem procent eller mer av reaomsättningen. I de fall där awikelser från katalogpriserna förekom låg prissänkningarna mellan 10 och 20 procent och var i något enstaka fall ännu större.

Prisnedsättningar skedde tex

på titlar som fanns upptagna i föregående års katalog men som även medtagits i årets, på dyrare böcker samt vid större köp. En bokhandlare sänkte priset på hela det kvarvarande rea-sortimentet under sista veckan (8-13 under mars) med 20 procent måndagen, 30 procent under tidagen osv och med 70 procent under

lördagen. Nästan var tredje boklåda hade ännu inte vid intervjutillfället sommaren 1971 mött någon priskonkurrens på böcker. Ungefär var fjärde boklåda - - väntade 27 procent sig ej heller någon priskonkurrens till

följd av den fria prissättningen på böcker. Denna uppfattning var relativt

utbredd bland de mindre boklådorna. Vad gäller priskonkurrens mellan bokhandeln och övriga

återförsäljare

är det främst varuhusen som agerat. Priskonkurrensen då ett gäller begränsat antal titlar av bestsellerkaraktär som dock kan svara för en stor del av varuhusens

försäljning. I övrigt tillämpar man förlagens rekommen-

derade priser. Varuhus av stormarknadskaraktär tillämpar genomgående lägre priser. Sålunda har Wesselsvaruhus enligt uppgift bokpriser som ligger 14-24

procent under cirkapriset och Obsvaruhusen och Epa-Stormarknad cirka

10 procent under cirkapriserna.

Sammanfattningsvis kan dock sägas att

underskridandena av cirkapriser totalt sett torde ha varit av marginell betydelse för bokprisnivån. Sedan nämnden sommaren 1971 insamlat uppgifter om bokhandelns

prisföljsamhet har Bokhandlareföreningen i augusti 1971 sänt ut en

cirkulärskrivelse till sina medlemmar vari man rekommenderat en generell prishöjning med 3 procent på andra böcker än läroböcker och sambindningsböcker. Rekommendationen torde i stort sett ha följts av bokhandeln. Detta innebär att bokhandelns för priser flertalet böcker sedan hösten 1971 legat 3 procent över förlagens tidigare rekommenderade cirkapriser. . har invänt mot Förlagen denna höjning i bokhandeln bl a därför att

aønonøm

förlagens avtal med författarna om royalty bygger på förutsättningen att i stort inte överskrider cirkapriserna. Vid uttagna konsumentpriser rabattskalor motsvarar en prishöjning i bokhandelsledet med 3 gällande procent en marginalhöjning med 7,5 procent. Pressbyrån och varuhusen har inte genomfört motsvarande höjningar utan tillämpar cirkapriserna. Ett skäl härtill är att en stor del av det sortiment som saluförs är prismärkt från förlagen. I de fall avvikelser från förekommer gäller det underskridanden. De varuhus som cirkapriserna har egna fullsorterade bokavdelningar följde emellertid enligt uppgift Bokhandlareföreningens rekommendationer och höjde priserna med 3 procent. l slutet av april 1972 utgick en ny cirkulärskrivelse från Bokhandlareföreningen i realiteten innehållande en rekommendation om en prishöjning med ytterligare en procent.

3.6.3 Försäljningen till skolor

Näringsfrihetsrådets beslut om slopande av bruttopriserna och övriga konkurrensbegränsningar inom bokbranschen har hittills haft den största effekten på skolboksförsäljningen. Före 1970 var de rabatter som bokhandeln lämnade till de kommunala storköparna fasta och oberoende av inköpt kvantitet. Kommunerna hade då ingen anledning att koncentrera inköpen för att genom större volym få lägre priser. Bokinköpen kunde därför vara spridda på ett flertal boklådor inom samma kommun. Direktköp från förlagen var vidare förbehållna kommuner med årliga inköp överstigande 1 mkr, dvs Stockholm, Göteborg och Malmö samt någon ytterligare kommun. I och med den fria prissättningen kan nu kommunerna göra sina inköp genom anbudsförfarande, vilket medfört dels en koncentration av inköpen till ett mindre antal boklådor, dels en minskning av marginalerna på Totalt sett har bokhandeln emellertid skolboksförsäljningen. enligt förlagens uppgifter om försäljningens fördelning på distributionskanaler - inte minskat sin marknadsandel. En av orsakerna härtill har uppenbaratt förlagen under perioden april 1970-april 1972 lämnat ligen varit bättre rabatter till bokhandeln än till övriga kunder. Kommunerna har därför inte kunnat göra några större förtjänster pâ att gå förbi bokhandeln. From 1972 har, som tidigare redovisats, förlagen infört ett april nettoprissystem för skolböcker som är detsamma för alla kundkategorier. Det är ännu för tidigt att uttala sig om de effekter som detta nya system kommer att få på distributionen av böcker.

3.7 Sammanfattning

Av den bokförsäljning som sker via återförsäljare beräknas bokhandeln svara för ungefär 85 procent. Bokhandeln är den helt dominerande återförsäljarkanalen för läroböcker, utländska böcker samt vissa typer av skön- och facklitteratur - särskilt den nyutkomna. Under 1970 omsatte bokhandeln nära 500 mkr. I denna omsättning

ingår även försäljning av andra varor än böcker nämligen tidningar och tidskrifter samt pappersvaror 0 d. Böcker svarade för nästan 350 mkr eller ungefär 70 procent av omsättningen.

Mer än en fjärdedel av bokhandelns försäljning utordes värdemässigt

av läroböcker. Omkring 7 procent var försäljning av utländska böcker. Försäljning av övriga böcker, dvs svenska böcker som inte tillhör kategorin läroböcker för grundskola och gymnasium, utgjorde drygt hälften av bokförsäljningen och 37 procent av bokhandelns totala försäljning. Försäljning till skolor och bibliotek uppgick till 160 mkr eller 32

procent av bokhandelns hela försäljning. Övriga storköpare köpte för

29-30 mkr, varav 18 mkr utgjorde bokköp och resten pappersvaror och tidskrifter. Ungefär 62 procent av totalförsäljningen och 52 procent av bokförsäljningen såldes över disk till enskild konsument.

Det genomsnittliga totala försäljningsvärdet per butik uppgick till 1,7

mkr. Var fjärde boklåda hade en omsättning överstigande 2 mkr. Fjorton boklådor omsatte över 5 mkr och fem redovisade ett försäljningsvärde för enbart böcker överstigande 9 mkr. Den fullsorterade bokhandeln sysselsatte 1970 omkring 2 200 årssysselsatta personer eller i genomsnitt 7,9 per boklåda.

Av de övriga återförsäljarkanalerna svarade Pressbyrån genom egna

kiosker och återförsäljare för en bokförsäljning av drygt 44 mkr. Varuhusens försäljning av böcker inköpta direkt från förlagen uppgick till 12 mkr. I detta belopp är då inte inräknat värdet av den bokförsäljning som sker genom de drygt 20-talet fullsorterade bokavdelningarna i varuhusen.

Ä _1 .

4 Bokhandelns lönsamhet

Med särskild inriktning pâ försäljning till skolor och bibliotek

4.1 Inledning

4.1.1 Bakgrund och syfte

till lönsamhetsundersökning är följande. L68 Bakgrunden föreliggande har att bla komma med om hur av i uppdrag förslag spridningen kvalitetslitteratur skall underlättas. För närvarande är bokhandeln den helt dominerande distributionskanalen för sådan litteratur. För att kunna en av bokhandelns framtida förutsättningar och göra bedömning är det av värde för L68 att få uppgifter om bokhandelns omfattning ekonomiska detta inte minst med tanke på att tre viktiga läge, konkurrensbegränsningar inom bokbranschen upphört fr o m den l april

1970 - från bruttoprisförbudet, etableringskontrollen och

dispensen

ensamrättsförsäljningen?

Även om den friare marknaden ännu inte lett till några väsentliga av distributionsmönstret för böcker och därmed inte heller förändringar till ändrade marknadsandelar för bokhandeln respektive andra distributionskanaler, kan sådana förändringar i framtiden inte uteslutas. Av särskilt intresse för av bokhandelns framtid är härvid bedömningen

utvecklingen av försäljningen till skolor och bibliotek sedan inköpsvillko-

ren för läroböcker och biblioteksböcker under 1972 radikalt förändrats. Pâ läroböcker har förlagen sålunda infört nettopriser fr o m 1 april 1972. Kommunerna direkt från förlagen sett kan nu köpa läroböcker på i stort samma villkor som bokhandeln. Vidare har Bibliotekstjänst AB3 fr o m samma datum sitt avtal med bokhandeln avseende villkoren för sagt upp av biblioteksböcker - det s k sambindningsavtalet. N distributionen l K _tl t f ft t för

Bibliotekstjänst håller nu på att bygga upp en egen organisation Staêå; :rising: 1321:2111?

distributionen av biblioteksböcker. Bokhandeln har för att söka behålla nämnd_ startat försäljning av biblioteksböcker genom 2sev1da;eavgn1u3_2, biblioteksförsäljningen Bokhandelns Biblioteksservice (BBS). 3 Bibliotekstjänst AB att bokhandelns lönsamhet ägt” Sverlgesalünânna Föreliggande undersökning avser belysa . . . .. bblitk.f l- . ..

med särskild hänsyn tagen till skol- och biblioteksforsaljnmgens kim §1:§e°,{§,n,'§u'n';§a

biblioteken ingår. betydelse.

4.1.2 Skol- och och villkor

biblioteksförsäljningens organisation

Skolornas och bibliotekens 1970 sammanlagda inköp av böcker uppgick till cirka 240 mkr. Två tredjedelar av dessa inköp skedde därvid genom bokhandeln. Enligt nämndens avseende bokhandelns

undersökning

struktur utgjorde sålunda den fullsorterade bokhandelns

försäljning

nämnda är till skolor 123 mkr och till det allmänna biblioteksväsendet 38 mkr.

Bokhandelns försäljning till skolor och bibliotek fördelar

sig på olika nedanstående varuslag enligt uppställning, som baserar sig på uppgifter

lämnade vid nämndens strukturundersökning av bokhandeln.

Leveranserna av läroböcker till skolorna sker till största delen vid läsårets början. Utöver de stora höstleveranserna sker leveranser av

mindre efterbeställningar under hela läsåret. Leveranserna till skolorna

särpackas ofta av bokhandeln på de olika skolenheterna. Vid större order kan leveranserna ske direkt från förlagen även om bokhandeln handhar

själva försäljningen. Den mest arbetskrävande delen av skolboksförsäljningen av

uppges

bokhandeln vara efterbeställningarna. Eftersom

varje skolenhets inköp skall särpackas och faktureras för sig blir arbetsinsatsen per leverans för

dessa efterbeställningar relativt stor.

Bokhandelns leveranser till biblioteken avsåg främst sambindningsböcker* Villkoren för leveranserna av sambindningsböcker reglerades 1970 av ett avtal mellan

Bibliotekstjänst och Seelig & C07 Sambindningsför-

säljningen var organiserad på så sätt att biblioteken beställde böckerna i bokhandeln som vidarebefordrade beställningarna till Seelig & Co. Seelig lät ombesörja inbindningen av böckerna och utrustning i övrigt för

biblioteksbruk. Böckerna levererades därefter särpackade på respektive bibliotek till bokhandeln. Med leveransen följde en faktura över dels vad biblioteken skulle betala till bokhandeln, dels vad bokhandeln skulle betala till Seelig. 1 Böcker som bundits in

Bokhandelns arbete med försäljningen till bibliotek av andra böcker än

eller i övrigt förstärkts sambindningsböcker skilde sig däremot inte från arbetet med samt på annat sätt utrusdvs bokhandeln tats för biblioteksbruk.

skolboksförsäljningen, svarade själv för särpackning,

o d. Avtalet uppsagt fr o m fakturering 1.4.1972, jfr avsnitt Till skillnad från är till biblioteken 4.1.1.

skolförsäljningen försäljningen

relativt jämnt fördelad över året. 1 Seelig & Co AB, dis- Förlagen 1970 förutom ett tributionsföretag för angav på läroböcker cirkapris ett sk böcker ägt av bokhand-

kommunpartipris, vilket motsvarade det pris bokhandeln

före bruttopri- lare och bokhandlare-

sernas slopande tillämpade vid försäljning till skolor. På kommunpartipri- föreningar.

Tabell 4.1 Bokhandelns försäljning till skolor och bibliotek fördelade

på varuslag 1970, procent.

pris vid försäljning till set, som således kunde ses som ett rekommenderat storköpare, erhöll bokhandeln en rabatt på 6,25 procent. På sambindningsböckerna erhöll bokhandeln en ersättning som varierade mellan olika typer av böcker och för olika prisklasser. bokhandelns marginal på denna försäljning till Genomsnittligt uppgick drygt 10 procent. - bokhandeln från förlagen en På övriga böcker erhöll - och erhåller rabatt som beroende av inköpt kvantitet varierar mellan 30 och 42 procent. lämnar bokhandeln i sin tur vanli- Vid försäljning till skolor och bibliotek gen rabatt - ofta 10 eller 20 procent på cirkapriserna.

4.2 Undersökningspopulation och genomförande

4.2.1 Undersökningspopulation och urval

omfattar fullsorterade boklådor* som 1970 hade en Undersökningen försäljning till skolor och bibliotek på minst 20 procent av den egna totalförsäljningen. Denna begränsning av undersökningspopulationen med hänsyn till syftet att särskilt studera skol- och genomfördes biblioteksförsäljningens betydelse för bokhandeln. om boklådornas till skolor och bibliotek erhölls Uppgifter försäljning från materialet som var insamlat till nämndens strukturundersökning, vilken omfattade samtliga fullsorterade boklådor. Boklâdornas fördelning efter andel skol- och biblioteksförsäljning inom vissa ortskategorier redovisas i tabell 4.2. redovisade sålunda 181 boklådor en skol- och Sammanlagt av minst 20 procent av totalförsäljningen 1970. De biblioteksförsäljning som inte främst i boklådor ingår i undersökningspopulationen ligger storstadsregionerna och i övriga orter med mer än en boklåda. av 1 Återförsäljare som på Ur denna drogs ett statistiskt urval population på 181 boklådor vissa villkor erhåller 1

48 boklådor. Två boklådor kunde inte lämna tillräckliga uppgifter varför

exemplar av flertalet nyfrån 46 boklådor. Urvalsförfarandet utkomna böcker i kom-

undersökningen bygger på uppgifter

mission och därmed kan redovisas närmare i bilaga 4.1. hålla ett relativt djupt och från dessa 46 boklådor kan de 181 boklådorna i Baserat på uppgifter brett sortiment. Se vidaberäknas ha en skol- och biblioteksförsälj- re avsnitt 3.2. undersökningspopulationen

Tabell 4.2 De fullsorterade boklådorna 1970 fördelade på ortskategorier och andel skol- och biblioteksförsäljning, antal boklådor.

Ortskategorier Andel skol- och biblioteksförsäljning 20 % 20-29 % 30-49 % 50 % Totalt

Stockholm 43 8 5 9 65 Göteborg Malmö 3 Av de totalt 289 undersökta fullsorterade bok- Övriga orter med

storstadsregionerna.

ning på 140 mkr vilket motsvarar cirka 85 procent av bokhandelns totala

försäljning till dessa kundkategorier 1970. Skol- och biblioteksförsälj-

ningens andel av den totala omsättningen kan för 1970 beräknas till i genomsnitt 45 procent för de 181 boklådorna. Motsvarande andel för samtliga fullsorterade boklådor var 32 procent.

4.2.2 Materialinsarnling och genomförda beräkningar

Materialinsamling och kan genomförda beräkningar delas upp i tre huvudmoment: - En balansteknisk

analys av räkenskapshandlingarna för att bl a få

fram de undersökta boldådornas totala lönsamhet. - En av boklådornas

framräkning försäljning till skolor och bibliotek

på grundval av en genomgång av samtliga fakturor samt beräkning av bruttovinsten på denna

försäljning.

- En av boklådornas

framräkning rörelseresultat efter avdrag av

resultatet av till skolor och bibliotek

försäljningen med ledning av från

boklådoma erhållna uppgifter.

De insamlade uppgifterna avser 1970 eller närmast motsvarande rävilket

kenskapsår, för de flesta företagen innebär redovisningsperioden

l.4.1970-31.3.l97l. Så långt det varit möjligt har uppgifterna inhämtats

direkt ur företagens För att

räkenskaper. få jämförbarhet mellan

företagen har följande justeringar av de bokförda värdena orts:

- har beräknats Avskrivningarna på anskaffningsvärdet och upptagits till 10 procent för inventarier och 20 för bilar procent per år. Avskrivningar på fastigheter har upptagits till bokfört värde. - Lagervärderingen är gjord till inventerat värde och till inköpspris. - Kostnader som inte rimligen bör belasta ett enda år har fördelats över flera räkenskapsår, kostnader för av exempelvis ombyggnad butikslokalen. -Extraordinära intäkter och kostnader som ej är hänförliga till bokhandelsrörelsen har exkluderats. - resultat har beräknats Företagens före ägarens egna uttag. I de enstaka fall ägaren själv inte arbetet i har ett företaget belopp motsvarande en föreståndarlön - cirka 40 000 -

kr fråndragits

kostnaderna och lagts till rörelseresultat för att man skall få jämförbarhet

mellan boklådorna. Övriga familjemedlemmar har efter

uppgiven arbetstid påförts kalkylmässig lön enligt HAO:s

(Handelns Arbetsgivare-

organisation) statistik.

I bilagorna 4.2-4.4 finns definitioner till de redovisningstekniska begrepp som tillämpats i undersökningen.

4.3 De undersökta boklâdornas lönsamhet

4.3.1 Resultatanalys

l tabell 4.3 redovisas genomsnittliga intäkter, kostnader och resultat för undersökta boklådor totalt och för boklådor indelade efter andel skoloch

biblioteksförsäljning.

Tabell 4.3 De undersökta boklådornas intäkter och kostnader, genomsnitt per boklåda. Intäkter, Andel skol- och biblioteksförsäljning Samtliga kostnader 20-29 % 30-49 % 50 % resuhat Tkr % Tkr % Tkr % Tkr %

+ övriga intäkter netto 18 0,9 10 0,8 15 0,7 13 0,8 = bruttointäkter 462 25,8 304 22,4 455 19,8 386 22,3 4 kostnader 391 21,9 231 17,0 305 13,3 296 17,1 2 90 = rörelseresultat 71 3,9 73 5,4 150 6,5 5,2 i - ränta på eget 11 0,6 6 0,5 9 0,4 9 0,5 g kapital 81 = företagarvinst 60 3,3 67 4,9 141 6,1 4,7

l

Den helt dominerande delen av intäkterna härrör från försäljning av

varor v böcker, och övriga varor. Posten Övriga intäkter” g pappersvaror avser nettointäkter från i huvudsak och kommissionsför-

tipsförmedling

i , säljning av lotter. Dessa intäkter uppgår i genomsnitt till 4 procent av de

i totala intäkterna (bruttointäkterna). Den största bruttovinsten i procent av försäljningen visar boklådorna

f

l med den lägsta andelen skol- och biblioteksförsäljning. Detta beror på att

vid försäljning till skolor och bibliotek är betydligt lägre än

E marginalen

vid överdiskförsäljning.

Boklådornas kostnader för personal, lokaler o d uppgår i genomsnitt

till 296 tkr eller cirka 17 procent av omsättningen. Kostnadsandelen

med andel skol- och biblioteksförsäljning. Detta sjunker stigande sammanhänger med de lägre kostnaderna i förhållande till omsättningen

för skol- och biblioteksförsäljningen med försäljningen över disk.

jämfört

och sker främst under de perioder då Skol- biblioteksförsäljningen - -

boklådorna har viss överkapacitet augusti-september och januari

och kan då ofta fullgöras utan att extra resurser behöver sättas in. - - Rörelseöverskottet före ägarens uttag för egen arbetsinsats ligger i genomsnitt på 90 tkr för de undersökta boklådorna, vilket utgör cirka 5

av Den betydligt högre omsättningen och procent omsättningen. rörelseöverskottet för gruppen med den största skol- och biblioteksför-

med påtagligt hög omsättning och stort säljningen orsakas av en boklåda rörelseöverskott. Tas denna boklåda blir det ej med i redovisningen genomsnittliga överskottet i stort sett detsamma i de tre grupperna

drygt 70 tkr. i rörelseresultaten för de enskilda boklådorna är Spridningen Således visar av de 46 boklådorna underskott, 29 betydande. fyra överskott ett överskott överstigande med högst 100 tkr och 13 boklådor 100 tkr. I relativa tal motsvarar detta en spridning från ett överskott på

14 procent till ett underskott på 7 procent av försäljningen.

Avkastningen stiger med ökad andel skol- och biblioteksförsäljning, men variationerna mellan boklådorna inom grupperna är alltför stora för

Tabell 4.4 De undersökta boklådornas kostnader och resultat intäkter, 1970, genomsnitt per boklåda.

Intäkter Omsättningsklasser kostnader, 1 mkr 1-2 mkr 2 mkr resultat

+ övriga intäkter

- ränta på eget kapital 7 0,9 7 0,4 11 0,3 = företagarvinst 41 5,5 62 3,9 206 5,5

att något direkt orsakssamband mellan avkastningens storlek och andelen skol- och skall kunna utläsas.

biblioteksförsäljning

Om man utgår från att i boklådorna insatt kapital skall förränta sig med 6 procent och drar bort den framräknade räntan från rörelseresultatet erhålles det överskott, här benämnt som företagarvinst, bokhandeln lämnar utöver

förräntning av insatt kapital.

I tabell 4.4 redovisas de undersökta boklådorna efter grupperade omsättningsstorlek. I absoluta tal stiger intäkterna, kostnader och - helt naturligt - med stigande omsättning. I relativa tal rörelseöverskott - andel -

av omsättningen föreligger inte några entydiga skillnader

mellan stora och små boklådor. Rörelseöverskottet sålunda till uppgår 6,4 procent av omsättningen i lägsta omsättningsklassen, 4,3 i mellersta och 5,8 i högsta omsättningsklassen. Det högre relativa rörelseöverskottet i lägsta omsättningsklassen beror beräknats på att kostnaderna före ägarens uttag för egen arbetsinsats. I de mindre boklådorna väger ägarna då tyngre. Den tidigare nämnda boklådan med betydande överskott hör till gruppen med över 2 mkri total omsättning. Gruppens genomsnittliga överskott förbättras därigenom betydligt. Bortser man från denna boklåda skulle rörelseöverskottets andel av omsättningen i det närmaste vara densamma i de två högsta omsättningsklasserna.

4.3.2 Kostnader

I tabell 4.5 redovisas de undersökta boklådornas kostnader fördelade på olika kostnadssl ag. Av kostnaderna - exklusive svarar löner och övriga personalkostnader -

ägarens uttag för egen arbetsinsats för cirka två tredjedelar. Övriga

kostnadsslag av större betydelse är lokalkostnader -innefattande hyror, el, städning o d - samt kontorskostnader. Fraktkostnader avser endast utfrakter från boklådorna till kunderna medan frakter ingående ingår i varukostnadema. Boklådornas reklamkostnader utgjorde i genomsnitt 0,5

Tabell 4.5 De undersökta boklâdornas kostnader 1970, genomsnitt per boklåda. Kostnader Andel skol- och biblioteksförsäljning Samtliga 20-29 % 30-49 % 50 % - Ikr %avför- Tkr %av för- Tkr %avför- Tkr %av försäljning säljning säljning säljning Personalkostnader 264 14,9 147 10,8 199 8,6 195 11,3

i

Övriga kostnader å Summakostnader 391 21,9 231 17,0 305 13,3 296 17,1 i

procent av omsättningen. Posten övriga kostnader utgör en restpost och

omfattar sådana kostnader som försäkringar, resor, traktamenten 0 d. Det är främst personalkostnadema som påverkas av försäljningens sammansättning. De relativa personalkostnadema sjunker med stigande

i l andel skol- och och

biblioteksförsäljning utorde genomsnittligt 14,9,

i 10,8 respektive 8,5 procent av omsättningen.

4.3.3 Effektivitet

Tabell 4.6 belyser boklådornas effektivitet. Definitioner av de använda begreppen återfinns i bilaga 4.4. Försäljningen per sysselsatt stiger kraftigt med ökad andel skol- och biblioteksförsäljning. Omvänt kan detta uttryckas så att boklådor med

Tabell-4.6 Boklâdornas arbetsproduktivitet, ytproduktivitet och lagerproduktivitet år 1970, genomsnitt per boklåda.

Prod uktivitetsmått Andel skol- och biblioteksförsäljning i % Samtliga

20-29 30-49 50-

Arbetsproduktivitet Försäljning per sysselsatt och år tkr 159,0 175,0 266,0 198,0 Bruttovinst per sysselsatt och år tkr 39,6 33,4 51,7 40,5 Yrprodukrivitet Försäljning per m2 totalyta tkr 4,6 4,2 7,4 5,3 Försäljning per m? butiksy ta tkr 8,8 8,2 12,8 9,7 Lagerproduktivi tet Lageromsâttning hastighet ggr/år 4,0 3,6 5,3 4,0 Genomsnittlig lagertid dagar 91,0 103,0 86,0 95,0

sou 1972:80 161

större andel överdiskförsäljning kräver större personalinsats per försäljningskrona. Den högre bruttovinsten per sysselsatt för boklâdor med mer än 50 procent skol- och biblioteksförsäljning beror till största delen på att i den gruppen ingår en mycket stor boklåda med osedvanligt hög bruttovinst. Undantas denna boklåda är bruttovinsten per sysselsatt ganska likartad för de tre grupperna. Vad gäller ytproduktiviteten är denna något bättre för boklådoma med den högsta skol- och biblioteksandelen. Det förklaras av att denna försäljning i stort sett kräver utrymme endast för lager. Den genomsnittliga boklådans lager -inklusive kommissionslagret omsätts fyra gånger per år, dvs lagertiden uppgår i genomsnitt till 95 dagar. Antalet sysselsatta uppgår i genomsnitt till 9,2 och personalkostnaden exklusive ägarens egen arbetsinsats till i genomsnitt cirka 24 000 kr per anställd och år. Den förhållandevis låga siffran beror på det stora antalet deltidsanställda inom branschen vilkas löneläge är relativt lågt. Det är vanligt att boklådoma har en eller ett par erfarna medhjälpare och i övrigt tillgodoser personalbehovet med mindre kostnadskrävande personal. Ivissa

fall kompenserar företagsägaren bristen på erfarna bokhandelsmedhjälpare

genom en större personlig arbetsinsats.

4.3.4 Tillgångar och skulder I tabell 4.7 redovisas tillgångar, skulder och eget kapital för samtliga undersökta boklådor samt uppdelade efter andel skol- och biblioteksförsäljning.

Tabell 4. 7 Tillgångar, skulder och eget kapital i bokhandeln?

Tillgångar i procent av balansomslutningen

Skulder/Eget kapital i procent av balansomslutningen

parat.

Vid beräkningarna har härvid inte medtagits värdet av kommissionslagret eftersom detta lager tillhör förlagen. Av tabellen framgår bl a att de likvida medlen totalt svarar för cirka 8 procent av balansomslutningen. Kundfordringarna svarar för drygt en femtedel av de totala tillgångarna. Kreditkunderna utgörs i stor utsträckning av kommuner och andra institutionella köpare varför dessa fordringar kan betraktas som säkra tillgångar. Varulagret svarar för cirka hälften av de totala tillgångarna. Varulagret är därvid upptaget till inventerat värde, dvs före lagernedskrivning. På passivsidan har upptagits ett värde som motsvarar lagernedskrivningen. Lagerreserven utgör, beräknat för samtliga undersökta boklådor, cirka 40 procent av inventerat lagervärde. Boklådorna har således kunnat utnyttja de möjligheter till konsolidering som skattereglerna medger. Anläggningstillgångarna består till omkring hälften av inventarier och bilar. På passivsidan kan noteras att leverantörsskulderna - exklusive värdet av kommissionskrediten utgör drygt en tredjedel av balansomslutningen. Det egna kapitalet utgör drygt 20 procent av balansomslutningen. Härvid har hälften av lagernedskrivningen inräknats i det egna kapitalet. Den resterande delen av lagemedskrivningen är att betrakta som en långfristig skatteskuld. Respektive posters andel av balansomslutningen varierar för de tre kategorierna. Någon klar trend finns emellertid inte varför skillnaderna inte kan förklaras av andelen skol- och biblioteksförsäljning. I tabell 4.7 redovisas också vissa relationstal som belyser boklådornas betalningsberedskap och soliditet. Definitioner till de olika måtten

framgår av bilaga 4.4. Huruvida de redovisade likviditets- och so-

liditetsmåtten för boklådorna är tillfredsställande eller ej kan inte entydigt fastställas. Det är emellertid intressant att notera att de angivna relationstalen förändrats sedan 1961. Sålunda uppgick kassalikviditeten 1961 till nära 100, balanslikviditeten till drygt 200 och Soliditeten till drygt 40 för de undersökta företagen medan motsvarande värden 1970 utgjorde 65, 166 respektive 22. I 1961 års undersökning ingick även boklådor - under -i med låg skol- och biblioteksandel 20 procent undersökningspopulationen. Det finns dock ingen anledning anta att skillnader i undersökningspopulationen mellan tidigare och nuvarande undersökning är orsak till den redovisade förändringen.

4.4 Försäljningen till skolor och bibliotek För att belysa skol- och biblioteksförsäljningens betydelse för boklådorna har s k bortfallsanalys gjorts, dvs en beräkning av vilka intäkter och kostnader som direkt skulle försvinna om denna försäljning upphörde.

Uppgifter om försäljningen till skolor och bibliotek har inhämtats

1 ”Den Svenska bokgenom en genomgång av samtliga fakturor hos de undersökta boklådorna marknaden 1961”, Prisvarvid uppgifter om försäljningsvärde, lämnade rabatter och debiterade och Kartellfrågor frakter erhållits. Inköpsvärde - och bruttovinst -för denna försäljning I:1963.

har sedan kunnat beräknas utifrån boklâdornas erhållna rabatter från förlagen.

Vid beräkningen av kostnaderna för skol- och biblioteksförsäljningen

har hänsyn endast tagits till de kostnader som direkt kommer att falla bort

om försäljningen till skolor och bibliotek förloras. Kostnaderna för skol-

och biblioteksförsäljningen har därvid beräknats i samråd med uppgiftslämnarna eftersom någon separat redovisning av dessa kostnader inte finns i räkenskaperna. Följande kostnader har beaktats: löner inklusive sociala avgifter, frakter, emballage och lokalkostnader. Som personalkostnader har upptagits kostnaden för den personal som arbetar enbart med skol- och

biblioteksförsäljning. I de fall ägaren och/eller föreståndaren haft hand om försäljningen till skolor och bibliotek skulle ett bortfall av denna försäljning innebära att dennes arbetsinsats skulle kunna utnyttjas för

Därmed blir viss annan , överdiskförsäljning. personal obehövlig. 4,, Kostnaden , för den ”övertaliga personalen har upptagits som kostnad för . skol- och Har kunnat utföras utan

biblioteksförsäljningen. försäljningen

att extra personal anskaffats eller utbetalats har -4_,,

övertidsersättningar personalkostnader inte påförts. Beräkningarna av frakter och emballage bygger på uppgiftslämnarens bedömning av hur boklådornas totala utgifter för dessa poster fördelas på de olika kundkategorierna. Lokalkostnaderna har medtagits i de fall boklådan utnyttjar lokaler speciellt för skol- och biblioteksförsäljningen. Av de redovisade kostnaderna för skol- och biblioteksförsäljningen faller huvuddelen på skolförsäljningen. Kostnaderna för biblioteksböckerna utgörs främst av fraktkostnader.

.,_..__..._._.___._..___._____...__..-.._,A.-________-_.__________,._

De 181 boklådorna som ingår i undersökningspopulationen hade år 1970 en försäljning till skolor och bibliotek på cirka 140 mkr* Bruttovinsten uppgick totalt till 14,4 mkr. Boklådornas kostnader uppgick till 7,6 mkr vilket innebär att försäljningen till skolor och bibliotek lämnade ett överskott på 6,8 mkr. I tabell 4.8 redovisas de undersökta boklådornas genomsnittliga försäljning till skolor och bibliotek samt kostnader och resultat av denna 1 Uppräknat belopp baseförsäljning. rat på urvalets 46 boklå- _u_ Bruttovinsten .. av skol- och biblioteksförsäljningen uppgår i genomsnitt dor.

,_____;_._, .._

Tabell 4.8 Skol- och biblioteksförsäljningens kostnader och resultat för de undersökta boklådorna, genomsnitt per boklåda. Försäljning, Andel skol- och biblioteksförsäljning i % Samtliga kostnader, resultat 20-29 30-49 50-

__,,_.,_.;,.v,,,,_g._._›,_.,_.

av omsättningen. I bruttovinsten ingår till cirka 80 tkr eller 10 procent också den extra som boklådorna betingar sig för frakt och ersättning expedition. Denna ersättning uppgår i genomsnitt till 10 tkr eller 1,3 av försäljningen till skolor och bibliotek varför den genomsnittprocent

liga faktiska” marginalen (bruttovinstprocenten) är 8,7 procent.

De direkta kostnaderna för försäljningen till skolor och bibliotek till cirka 42 tkr viluppgick i genomsnitt (5,2 % av omsättningen) 38 tkr eller 4,8 procent ket ger ett rörelseresultat på genomsnittligt av denna försäljning. av dels hela verksamheten i

l tabell 4.9 har en sammanställning orts

de undersökta boklådorna, dels skol- och biblioteksförsäljningen separat. till skolor och bibliotek svarar för i genomsnitt 45 Försäljningen av den totala Bruttovinstprocenten för skol- och procent försäljningen. biblioteksförsäljningen var betydligt lägre än för överdiskförsäljningen varför dess andel av den totala bruttovinsten endast var 21 procent. Då extra kostnader till skolor och emellertid boklådomas för försäljningen bibliotek var låga utgjorde överskottet av denna försäljning ändå drygt 40

procent av det totala rörelseöverskottet. till skolor och bibliotek från det Dras överskottet av försäljningen totala överskottet skulle detta för de två grupperna med lägsta andel till skolor och bibliotek ha minskat till i genomsnitt cirka 40 försäljning tkr. För med den största andelen försäljning till skolor och gruppen bibliotek skulle överskottet ha reducerats till cirka 90 tkr. Denna siffra påverkas dock starkt av ett mycket stort företag i gruppen. Bortser man

för de undersökta boklådorna, totalt Tabell 4.9 Försäljning, kostnader och rörelseresultat och separat för försäljningen till skolor och bibliotek, genomsnitt per boklåda.

Försäljning Andel skol- och biblioteksförsäljning i procent Samtliga Kostnader 20-29 30-49 50- Resultat Tkr Andel av Tkr Andel av Tkr Andel av Tkr Andel av total, % total, % total, % total, %

Tabell 4.10 De undersökta boklådornas - rörelseresultat i avkastning procent av försäljningen - för skol- och biblioteksförtotalförsäljningen, säljningen samt överdiskförsäljning.

Skol- och bib lioteksförsäljning 6,0 4,9 4,5 4,8 Överdiskförsäljning 3,2 5 ,7 7 ,8 5 ,5

från denna boklåda skulle gruppen redovisa ett genomsnittligt överskott på endast cirka 6 tkr.

Vad gäller avkastningen av överdiskförsäljningen är denna enligt tabell

4.10 svagt stigande mellan Emellertid grupperna. påverkas även här gruppen med största andelen skol- och

biblioteksförsäljning kraftigt av

den tidigare nämnda boklådan med god lönsamhet. Undantas denna boklåda blir avkastningen i denna endast grupp någon procent av

försäljningen. Enligt Handelns Arbetsgivareorganisations statistik var årskostnaden -

lön och lönebikostnad - 1970 för en manlig föreståndare med minst 4 underställda i genomsnitt 42 000 kr. Om skol- och

biblioteksförsäljning-

en försvann skulle cirka 80 procent av boklådorna med en andel skol- och

biblioteksförsäljning på minst 50 procent antingen uppvisa rörelseunder-

skott (drygt hälften) eller inte lämna minst 40 000 kr i överskott åt ägaren för lön samt kostnader för sociala utgifter jämte ränta på i rörelsen insatt eget kapital. För var motsvarande

mellangruppen andel cirka 60 procent,

varav drygt hälften skulle fâ underskott. För gruppen med lägsta andel skoloch

biblioteksförsäljning skulle cirka 30 procent av boklådorna ha redovi-

sat ett rörelseresultat understigande 40 000 kr. Detta innebär att om skol- och försvann

biblioteksförsäljningen skulle

cirka 60 procent av samtliga i undersökningen ingående boklådor ha visat ett rörelseresultat understigande 40 000 kr och omkring hälften av dessa rörelseunderskott. Flertalet av dessa boklådor ligger i orter med endast en boklåda. Det bör påpekas att bortsett från en eventuell förlust av skoloch cirka

biblioteksförsäljningen uppvisar 25 procent av de undersökta

boklådorna ett rörelseresultat 40 000 kr. Andelen understigande rena

underskottsföretag uppgår till knappt 10 procent.

4.5 Sammanfattning med avslutande synpunkter

Föreliggande undersökning om bokhandelns lönsamhet år 1970 med särskild hänsyn till skol- och

biblioteksförsäljningens betydelse bygger på

ett urval av 46 boklådor med en skol- och av minst

biblioteksförsäljning

20 procent av den egna totalförsäljningen.

För de undersökta boklådoma den totala uppgår försäljningen genomsnittligt till cirka

1,7 mkr varav 45 procent avser försäljning till

skolor och bibliotek. dvs rörelseresultatets andel Avkastningen, av

till 5 procent. Bruttovinstens försäljningen, uppgår i genomsnitt drygt minskar med andel skol- och andel av försäljningen stigande för denna biblioteksförsäljning till följd av boklådornas lägre marginaler Då kostnadstrenden är densamma framkommer inga försäljning. skillnader i avkastningen mellan boklådor med låg respektive avgörande hög andel skol- och biblioteksförsäljning.

På kostnadssidan är personalkostnaderna helt dominerande och utgör i

cirka ll av försäljningen. De relativa personalkostnagenomsnitt procent derna minskar med stigande andel skol- och biblioteksförsäljning vilket eftersom boklådorna kan tillvarata viss säsongmässig överkapacitet för denna försäljning blir låga. gör att de extra kostnaderna Ur resultatsynpunkt är skol- och biblioteksförsäljningen betydelsefull boklådorna. Av det överskottet svarar denna

för genomsnittliga

för nästan 45 för flertalet boklådor med en

försäljning procent,och

skulle större delen av överskotten

försäljningsandel på över 50 procent

försvinna om man gick miste om denna försäljning. boklådorna skulle redovisa antingen Cirka 60 procent av de undersökta rörelseunderskott eller överskott understigande 40 000 kr om skol- och

biblioteksförsäljningen försvann.

För de undersökta boklådorna kan lönsamheten 1970 genomsnittligt

dvs boklådornas är tillräcklig för sett anses tillfredsställande, avkastning

som väl täcker en genomsnittlig föreståndarlön

att ge ägaren en ersättning n även om man beaktar ägarens vanligen längre arbetstid. Vidare lämnar verksamheten en rimlig ränta på ägarens kapital. Dessa slutsatser grundar värden som erhållits För sig på de genomsnittliga genom undersökningen. de enskilda boklådorna varierar resultatet kraftigt både mellan och inom

grupperna. stor del av boklådornas överskott härrör från den En mycket Om denna försäljning försvinner kommer den kommunala försäljningen.

genomsnittliga avkastningen att sjunka till en sådan nivå att ägarens

motsvarar en föreståndarlön, medan

ersättning ungefär genomsnittlig

inte lämnar kapital. För verksamheten någon avkastning på satsat - mer än 50 procent av boklådor med stor kommunal försäljning om totalförsäljningen - blir avkastningen i många fall helt otillräcklig

den kommunala försäljningen försvinner. torde 1970 vara acceptabel. Försvinner emellertid skol- Lönsamheten och biblioteksförsäljningen torde åtskilliga boklådor få stora problem Generellt sett kommer de mindre boklådorna att med lönsamheten. drabbas hårdare än de större av de förras redan tidigare på grund begränsade rörelseöverskott. av skol- och betydelse har Vid analysen biblioteksförsäljningens kostnader och intäkter som direkt skulle försvinna om beräknats vilka Härvid har inte kunnat beaktas i vilken denna försäljning upphörde. boklådorna kan minska sina kostnader utöver vad som är en utsträckning direkt av en eventuell förlust av skol- och biblioteksförsäljningen följd den nuvarande med andra varor för att på eller komplettera försäljningen så sätt förbättra lönsamheten.

5 Regionala skillnaderi bok-

försäljning och

bokutlåningl

5.1 Inledning

5.1.1 Undersökningens syfte

I detta kapitel studeras tre viktiga kanaler via vilka böcker når läsare. Två förutsätter bokhandeln inköp, och Pressbyråns distributionsnät, medan den tredje, biblioteken, sprider sina böcker via lån. Biblioteken har

tidigare ingående studerats i

litteraturutredningens biblioteksstudier,

Försök med bibliotek

(SOU 1972:61). I detta kapitel skall inledningsvis

de två studeras

försäljningskanalerna och då speciellt med avseende på

regionala aspekter: antalet utbudsplatser och deras kommer

lokalisering

att redovisas liksom de olika kanalernas och hur dessa

försäljningsvärden

fördelas mellan olika regioner. För att ge en möjlighet till jämförelse

mellan försäljningens fördelning och redovisas befolkningens fördelning

den senare i ett särskilt avsnitt.

De tre stora distributionskanalema jämförs avslutningsvis med varandra. Härvid göres också ett försök att uppskatta antalet böcker som nått sina läsare via respektive kanaler. Uppgifterna avser år 1970 om inte

annat anges.

5.1.2 Några

begreppsförklaringar

För att underlätta skall

läsningen inledningsvis innebörden av några begrepp, som används i undersökningen, förklaras.

Abonnemangsbokhandlare är det namn på fullsorterade boklådor som användes efter 1 april 1970. Dessa bokhandlare erhåller merparten av de vid svenska titlarna

bokförlag producerade i kommission. (Kallades tidigare A-bokhandel.)

Grossistkund är det namn på icke fullsorterad som användes boklåda,

efter 1 april 1970. (Kallades tidigare B-bokhandel.)

Fackbokhandel betecknar

abonnemangsbokhandlare och grossistkun-

der sammantagna.

A-region är ett statistikområde. Sverige är indelat i 70 A-regioner. 1 isaritmkarta. En isaritmkarta Kapitlet har författats är en karta på vilken det finns linjer, s k av fil kand Sven isaritmer, vilka anger lika värde för en variabel. Kartorna kan jämföras Ockborn.

med väderkartor, där man ritar linjer för exempelvis en viss uppmätt temperatur. Lokalt befolkningsunderlag är antalet invånare inom avståndet 30 km från en godtycklig mätpunkt. Det lokala befolkningsunderlaget i Stockholm är över en miljon. Var man än placerar en mätpunkt på en karta över Stockholm fångar man således in över en miljon invånare inom en cirkel centrerad till mätpunkten, med radien 30 km. Det lokala befolkningsunderlaget i Östersund överstiger 50 000 invånare varav hälften bori tätorten, och hälften i andra tätorter, eller på glesbygden, inom 30 kilometers avstånd från Östersund.

i 5.2 Det lokala befolkningsunderlaget âr 1970 - ett grovt mått på efterfrågan av böcker

l . . . .

l Några omfattande analyser av bokefterfrågan har aldrig gjorts 1 Sverige. l Ännu mindre har man undersökt hur denna skiljer sig regionalt. En något diskutabel bild av den regionala fördelningen kan man få genom att studera hur befolkningen är spridd över landet. Man utgår därvid från att varje individ oavsett bostadsort efterfrågar lika mycket böcker. Detta tillåter naturligtvis inga långtgående slutsatser. Av intresse kan dock vara att jämföra befolkningens spridning med olika försäljningsställens spridning och försäljningens fördelning regionalt. Sveriges befolkning uppgick vid årsskiftet 1970/71 till 8 091 782 personer. Den största befolkningskoncentrationen i landet finns i Storstockholmsområdet (se figur 5.1). År 1970 fanns där något mer än 1,2 miljoner invånare inom 30-kilometersräj0ngen. Dämäst följde Göteborgsområdet med 0,6 miljoner invånare samt Malmö-Lund-området med 0,4 miljoner. Ett litet område längst in i Mälardalen har över 1/4 miljon invånare. I centrala Östergötland förekommer den femte befolkningskoncentrationen över 200 000 invånare. Lokala förtätningar om 100 000 invånare och något däröver förekommer på betydligt fler håll i landet. Detta tröskelvärde passeras inom ganska vida zoner omkring de tre storstäderna: södra Uppland, östra Västmanland och norra Södermanland hör dit; detsamma gäller västra Västergötland, södra Bohuslän, praktiskt taget hela Skåne samt Blekinge fram till Karlshamn. De därefter återstående isolerade öarna med

100 000 invånare är, räknat från söder: södra Vätterbygden, Östergötland

med undantag av södra skogsbygden, centrala Närke, Karlstad, Falun- Borlänge, Gävle-Sandviken och Sundsvall. Tröskelvärdet 50000 invånare överskrids inom två stora regionala block, ett centralsvenskt och ett sydvästsvenskt. l Norrland förekommer bara smärre spridda områden med denna folktäthet. I inlandet når endast Storsjöbygden upp till mer än 50000 invånare. De övriga områdena ligger vid eller nära kusten i nedre Hälsingland och östra Medelpad samt vid Umeå, Skellefteå och Luleå-Boden. Söder om en linje från västra Värmland, vidare norr om Siljan till en punkt norr om Gävle begränsas ett område med mer än 25 000 invånare. Över detta värde ligger ett långsträckt kustnära område i Norrland, som är avbrutet av tre mera glest bebyggda kilar.

u »J

6600 Figur 5.1 Lokalt befolkningsunderlag i tusental invånare, dvs antalet in- 6500 vånare inom 30 km 1970/71, isaritnnkarta. Figurens isolinjer (iso = lika) eller isaritmer skall 6400 läsas på samma sätt som linjerna på en Väderkarta. En person bosatt i Stockholm har således minst 6300 1 000 000 grannar närmare än 30 km från bostaden eftersom Stockholm i ñguren ligger i det område, som begränsas av 6200 l 000 OOO-isaritmen. l 100 km norra Sveriges fjälltrakter har man, mätt på samma sätt, mindre än 5 000

lt grannar inom ett avstånd

1200 1300 11.00 1500 1600 1960 av 30 km från bostaden.

Norrlands inland och nordöstra Svealand avviker markant från övriga delar av landet. Hela omrâdet med undantag av centrala Jämtland samt gruvdistrikten i norr har mindre än 10 000 invånare inom alla områden, i allmänhet till och med betydligt mindre. Ganska särpräglat är området längs Inlandsbanan från Östersund mot Gällivare med mer än 5 000 invånare.

5.3 Fackbokhandeln 5.3.1 Jämförelse med övrig fackhandel Förändringarna i fackhandelsbranschernas butiksnät har beräknats i

annat sammanhang Sådana studier visar att antalet fackhandlare mins-

kat i flertalet branscher. I tabell 5.1 visas förändringarna för olika typer mellan ârsskiftena 1963/64 och 1969/70. Det totala antalet fackhandelsbutiker minskade med 6 %. Den starkaste minskningen (31 %) drabbade bok- och pappershandeln.

5.3.2 Fackbokhandelns lokalisering Landet indelas i 70 A-regioner. Samtliga dessa har minst en fackbokhandel, i vilket begrepp alltså inkluderas såväl abonnemangs- som grossistbok» handel. Om man istället ser på de 464 primärkommunerna visar det sig att endast 60 % av dem har en bokhandel. Vid årsskiftet 1973/74 skall en indelning i 271 kommunblock vara genomförd. Om inga förändringar i förekomst inträffar till dess kommer 87 % av kommunblocken, motsvarande 95 % av befolkningen, att ha minst en boklåda i sin kommun.

Abonnemangsbokhandelns lokalisering 1 Glesbygdsutrednmgens d lb t k d K - __ _, _

Om abonnemangsboklådorna vore Jamnt fordelade overlandet skulle ingen nferseie?? 5312;; i gåiiyg_

ha längre avstånd än 23 km till närmaste butik. Uppgifterna avser år 1968 den, SOU 1972113-

Tabell 5.1 Butiksnätets förändring 1963-1969 inom några fackhandelsbranscher. (Källa: SPK:s butiksregister.)

- 5 Möbler och bosättningsartiklar Bekläd nad svaror - 10 i i Skor - 4

;i Manufakturvaror inkl. handskar

l

f Ur och optik - 1

Blommor - 8 § Övriga branscher + 5 Samtliga branscher - 6

Tabell 5.2 Befolkningens fördelning på avståndszoner i förhållande till A-bokhandeln. Tabellen är hämtad från SOU 1970:14, Urbaniseringen i Sverige.

men förändringarna år små sedan detta år och torde inte ändra huvudintrycket. Stockholmsregionen har avgjort det största antalet A-boklådor. Om boklådorna vore jämnt fördelade i detta område skulle ingen ha mer än 3,5 km till närmaste butik. I rena glesbygder är naturligtvis avstånden väsentligt större till abonnemangsboklådor än i storstadsområden. Tabell 5.2 visar att 85 % av .befolkningen när A-boklådor med tur- och returresa under 50 km. Ingen har längre tur- och returavstånd än 400 km. Figur 5.2 visar abonnemangsbokhandelns lokalisering. I Götaland och är det endast - Svealand i begränsade områden gränstrakterna mellan länen som befolkningen inte når en abonnemangsbokhandel inom 30 km. l Norrland är nätet av bokhandlare betydligt glesare. Det är bara i

Figur 5.2 Abonnemangsbokhandelns lokalisering. Figuren visar de områden av landet vars befolkning har kortare avstånd än 30 km till abonnemangsbokhandel. De snedstreckade områdena ligger utanför detta avstånd. Källa är Svenska Bokförläggareföreningens matrikel från november 1971. 5700 . Figur 5.3 Figuren visar S600 de 17 orter, som förlorat abonnemangsbokhandel 6500 under perioden juli 1967-november 197 l. 5400 De svärtade områdena på kartan har ingen altema- 5300 tiv abonnemangsboklåda 5200 , att tillgå inom 30 km avstånd. Källa är Svenska Bokförläggareföreningens matriklar 1967 och 1971.

ett stråk längs kusten som befolkningen når denna typ av bokhandel att nedläggning av en bokhandel i det inom 30 km avstånd. Detta betyder inre av Norrland ökar avstånden mångfalt för befolkningen i detta

område. 1967 - november 1971, 17 Figur 5.3 visar att, under perioden juli orter blivit utan l flertalet fall har boklådorna

abonnemangsbokhandel.

att trots dessa nedläggningar har en sådan lokalisering befolkningen till inom 30 km från bostaden. De

tillgång abonnemangsbokhandel

områden, som är svärtade på kartan, har ingen alternativ abonnemangsinom detta område. Det är anmärkningsvärt att boklåda att tillgå merparten av orterna vars abonnemangsboklâdor lagts ner ligger i Mellan-

sverige.

Grossistbokhandelns lokalisering

Grossistbokhandeln har inte varit föremål för samma systematiska studier matrikel

som abonnemangsbokhandeln. Enligt Bokförläggareföreningens hösten 1971 fanns 180 grossistkunder.

5000 Dessa boklådor är belägna dels i orter av storleksordningen invånare och därunder, dels förekommer de som komplement till abonnei storstadsområdena. De är således sällan förekommanmangsboklådorna de i medelstora städer. lokalisering. Det mest framträdande Figur 5.4 visar grossistkundernas draget är dessa boklådors spridning över hela landet. De linjerade områdena inom 30 km avstånd. på kartan saknar B-boklådor

__,. 7500 1 v

ȀN

7:00 __ “k/N Figur 5.4 Grossistkundernas lokalisering. Figuren 7200 visar de områden av landet vars befolkning har 7100 kortare avstånd än 30 km till grossistbokhandel. / De snedstreckade område- 7000 na ligger utanför detta avssoo stånd. Källa är Svenska

i

Bokförläggareföreningens som matrikel från november 1971.

Figur 5.5 Fackbokhandelns lokalisering. Figuren visar de områden av landet vars befolkning har kortare avstånd än 30 km till fackbokhandel. De snedstreckade områdena ligger utanför detta avstånd. Källa är Svenska Bokfö rläggareföreningens matrikel från november 1971.

Den samlade fackbokhandelns

lokalisering Fackbokhandelns - d v s

abonnemangs- och grossistbokhandel samman-

tagna -lokalisering sammanfattas i figur 5.5. De föregående kartorna, (figur 5.2 och 5.4) har sammanslagits. Figuren visar de områden av Sverige som har fackbokhandel inom 30 km.

5.3.3 via fackbokhandeln

Försäljning

Abonnemangsbokhandelns försäljning till allmänheten

I detta avsnitt har SPK:s material rörande bokhandeln använts. Härav framgick abonnemangsbokhandelns samlade till allmänhe-

försäljning

ten - beräknat till

konsumentpris exkl moms (se tabell 5.3).

Försäljningen till allmänheten från av svensk

abonnemangsboklådor

och utländsk litteratur uppgår alltså sammanlagt till 166 mkr. Detta ger en

försäljning per invånare om något mer än 20 kr. Om försäljningen

fördelas på riksområden erhålles tabell 5.4. 1 se kapitel 3.

Tabell 5.3. Försäljningen till allmänheten i bokkategorier.

Mkr

Svensk litteratur 145 Utländsk litteratur 21 Totalt 166

Tabell 5.4 Försäljningen till allmänheten av svensk och utländsk litteratur från A-boklådor år 1970 fördelat på riksområden. (Bokstäverna motsvarar

länsbeteckning.)

Ingående Svensk litteratur Utländsk litteratur län L? *m*- Mkr Kr/inv Mkr Kr/inv AB Stockholm 47 32 10 7 CDETU Östra Mellansverige 28 20 3 2 FGH l Småland med öarna 8 ll 0 0 KLM Sydsverige 20 17 3 2 NOPR Västsverige 23 15 4 3 SWX Norra Mellansverige 8 10 O 0 ZY Mellersta Norrland 5 12 O 0 AC, BD Övre Norrland 6 12 1 Hela riket 145 18 21 2,5

Såväl omsättningsmässigt som vad gäller försäljning per invånare finner man en stark koncentration till Stockholmsområdet. Östra Mellansverige, och Västsverige har också väsentligt högre värden än övriga Sydsverige stark är som synes koncentrationen när det delar av landet. Speciellt

av utländsk litteratur (jämför nedan).

gäller försäljningen Studerar man enbart försäljningen av svensk litteratur och går ner på mindre geografiska mätytor (en radie om 30 km), finner man att sprid-

genomsnittet 18 kr/inv är ännu större (se figur 5.6). De ningen kring storstadsområdena samti de områden som har högsta värdena föreliggeri universitet och högskolor. Området runt Uppsala har värden över 75 kr/ som övriga områden inte tillnärmelsevis inv. Detta är en toppnotering, 25 kr/inv redovisar området från Stockholm når upp till. Gränsvärdet är från söder räknat över Uppsala, Västerås. Övriga toppar i försäljningen Östersund, Umeå och Piteå. Malmö-Lund, Jönköping, Linköping, Ett annat gränsområde, med värden över 15 kr/inv, finns längs kusten från Malmö Kristianstad-slätten, Kalmar, Växjö och upp till Göteborg,

Jönköping-Skövde-området. Ett område i Östsverige från centrala Öster-

östra Sörmland och förbi Mälardalen år det största götland genom området med detta värde. Övriga friliggande områden sammanhängande med denna är Göteborgsområdet, Karlstad, centrala Närke, försäljning Umeå samt kustområdet från Skellefsödra Dalarna, Ådalen, Östersund, teå till Luleå upp mot Boden. av ut- Betraktar man slutligen abonnemangsbokhandelns försäljning ländsk 21 mkr, ñnner man att denna är mycket hårt originallitteratur, knuten till storstadsområdena. De nio största försäljarna av utländsk litteratur svarar för mer än 2/3 av den totala försäljningen. Kartan i Värden över figur 5.7 ger en klar bild av försäljningskoncentrationen.

10 kr/inv förekommer i Stockholm/Uppsala, Malmö/Lund samt Göte-

Det borgsområdet. Detta skall jämföras med riksgenomsnittet 2,5 kr/inv. i storstäderna delar av landet är troligt att boklådorna betjänar övriga med utländsk litteratur. Koncentrationen vad gäller konsumtionen är

därför knappast så stor.

Grossistkundernas försäljning till allmänheten

Nedanstående siffror för försäljning är hämtade från

grossistkundernas

är i källorna

Bokcentralens och Seeligs leveransuppgifter. Omsättningen

till Den bokhandelsrabatten har

angiven nettopriser. genomsnittliga

har därför multiplicerats med uppskattas till 38 %. Omsättningssiffroma till allmänheten exklusive faktorn 1,6, vilket ger försäljningspriserna moms. Allmänhetens av böcker från grossistkunderna är av storleksordinköp ett värde som motsvarar försäljningen från en stor ningen 6 mkr, Som redan konstaterats är dessa boklådor hårdare abonnemangsboklåda.

bundna till mindre tätorter än abonnemangsbokhandeln. Medelinköpen

från allmänheten för hela landet är 0,75 kr/inv. via grossistkunderna förhåller sig I figur 5.8 visas hur försäljningen Det är anmärkningsvärt att ett brett område från Stockholm regionalt. ända ner till Östskåne visar extremt låga värden. Starkast tycks denna typ

7600 -- n __

1 1

d

=. 7500 j ä 1 ( J : 7400 t 7

(qxvms

_ “ 7300 _n_ \

in

I *La -.

7200 _ f;

h “- , 15 10

C

e)

.. s» I.)

7100 1800

Figur 5.6 Lokal försäljning av svensk litteratur 6500

lglencâml an e ni aiainnemangstiok- ronor per m-

vånare räknat, dvs försäljningen genom samt- 6400 liga abonnemangsbokhandlare inom 30 km satt i relation till befolkningen inom samma om- 6300 råde, isaritmkarta. Figurens isolinjer (iso = lika) eller isaritmer skall läsas på samma sätt som iso- 6200 barerna på en väderleks-

llåarta. .Clenomsnittåigt

\ opte mvanamai toc - k

l

x *-*4-*-*holm för något mer än 30 kronor av svensk littera-

L I

tur genom abonnemangs- 1200 1300 11.00 1500 1600 1700 bokhandeln.

7600 n n .. .u

7500 _ ...n

-.. v ,. .r

0.4.

_un_

,n ,u n I .o 7300

7100 , % _.a.__ T 1 800

Figur 5.7 Lokal försäljning av utländsk litteratur genom abonnemangsbokhandlare i kronor per invånare räknat, dvs försäljningen genom samtliga abonnemangsbokhandlare inom 30 km satt irelation till befolkningen inom samma område, isaritmkarta. Figurens isolinjer (iso = lika) eller isaritmer skall läsas på samma sätt som isobarerna på en väderlekskarta. Genomsnittligt köpte invånarna i Stockholm för mellan 5 och 10 kronor av utländsk litte-

T ratur genom abonne-

1200 1300 1400 1500 1600 1700 mangsbokhandeln.

l2

7600 .

L.)

my:

/:_\

7100 1800

Figur 5.8 Lokal försälj- 6500 ning genom grossistkunderna i kronor per invånare räknat, dvs försäljningen genom samtliga 6400 grossistkunder inom 30 km satt i relation till befolkningen inom samma område, isaritmkarta. Fi- 6300 gurens isolinjer (iso = lika) eller isaritmer skall läsas på samma sätt som isobarerna på en väderlekskarta. Genomsnittligt 6200 köpte invånarna i Stockholm för mindre än 1 krona genom grossistkun-

T

derna medan invånama i centrala Värmland köpte 1200 1300 1400 1500 1600 1700 för mer än 5 kronor.

Figur 5.9 Lokal försäljning genom fackbokhandeln i kronor per invånare räknat, dvs försäljningen genom samtliga fackbokhandlare inom 30 km satt i relation till befolkningen inom samma område, isaritmkarta. = Figurens isolinjer (iso lika) eller isaritmer skall läsas på samma sätt som isobarerna på en väderlekskarta. Genomsnittligt köpte invånarna i Stock- AL holm för över 40 kronor

1200 1300 11.00 1500 1600 1700 genom fackbokhandeln.

av bokhandel vara i västra Småland, Dalsland, norra Värmland och främst Norrlands inland. I de angivna områdena är abonnemangsbokhandeln svagt företrädd.

Fackbokhandelns samlade försäljning

Slår man ihop abonnemangsbokhandelns och grossistkundernas försäljning får man den samlade fackbokhandelns försäljning. Detta har gjortsi figur 5.9. Man finner att grossistkundernas starka ställning i västra Småland, Dalsland, norra Värmland och det inre av Norrland inte uppväger avsaknaden av abonnemangsbokhandel i dessa områden. Bokförsäljningen per invånare är här genomgående låg. Några undantag finns dock, tex området kring Östersund.

5.4 Pressbyråns distributionsndt

5.4.1 Försäljningsställen i Pressbyråns distributionsnät

Svenska Pressbyrån AB distribuerar böcker till försäljningsställen utanför den egentliga bokhandeln. Pressbyrån har samma nyckelposition i distributionen till dessa försäljningsställen, som Seelig intar för bokhandeln. År 1970 levererade till cirka Pressbyrån böcker 14 000 återförsäljare. Eftersom man i landet totalt har cirka 60 000 försäljningsställen finns Pressbyråns böcker att köpa i ungefär var fjärde svensk affär. Sammanlagt säljer man böcker för något mer än 43 mkr exkl

(försäljningspris m0ms).1

I tabell 5.5 förtecknas de olika typerna av försäljningsställen, hur många de är till antalet och hur stor omsättning de har. Man finner att cirka 1200 (9 %) av försäljningsställena utgörs av Pressbyråns egna kiosker. Deras andel av omsättningen är större (24 %). Den till antalet 1 största återförsäljarkategorin är ”övriga kiosker” som svarar för 30 % av Uppgifterna nedan har ”tobakister” har lämnats av Pressbyrån till omsättningen. Gruppen 19% av omsättningen. Samlitteraturutredningen. manlagt svarar de tre nämnda grupperna för närmare 3/4 av den totala Samtliga värden avser är bokomsättningen. 1970.

Tabell 5.5 Antalet försäljningsställen och i omsättningen på böcker Pressbyråns distributionsnät år 1970.

Bransch Antal försälj- Försäljning kr ningsställen exkl moms

Pressbyråns

Å QÖOI 1:201”.

lvl-ego / 29192:-”

Figur 5.10 Antalet försäljningsställen per 1 000 invånare i A-regionerna. Försäljningsställen per 1 000 inv. 1. 1,5

åwN

2.1 6_ 2,0 3. 2 1_ 2,5 4. 2 › 6_

5.4.2 Antalet fördelade på A-regioner

försäljningsställen

i Pressbyråns distributionsnät vore jämnt

Om samtliga försäljningsställen

fördelade över landet skulle ingen behöva resa mer än 4 km för att köpa av distribuböcker. Nu följer naturligtvis den geografiska fördelningen tionsnätet befolkningens lokalisering. Beroendet av befolkningskoncentrationer är dock anmärkningsvärt litet. Pressbyrån är sålunda väsentligt mer ”decentraliserad” än andra branschers detaljistnät. Glesbefolkade har färre invånare än tätbebyggda omrâ-

områden per försäljningsställe

den. Bortsett från fem A-regioner har man i Norrland mer än 1,7 Detta åskådliggöres i figur 5.10.

försäljningsställen per 1 000 invånare.

att flera av A-regionerna i Svealand och Götaland Det är anmärkningsvärt

med hög turistintensitet har höga värden vad gäller försäljningsställen per

l 000 invånare.

5.4.3 inom Pressbyråns distributionsnät fördelad på Omsättningen A-regioner

Pressbyråns försäljning om 43 mkr ger en genomsnittlig försäljning per invånare av 5,36 kr. (Genomsnittsvärdet för den samlade fackbokhandeln

vad gäller svensk litteratur var knappt 19 kr.) för Pressbyråförsäljningen är inte så stora. De regionala variationema är dock relativt hög i så gott som hela (figur 5.l1.) Omsättningen Kalmar län och på Gotland, samt vissa Svealand, Bohuslän, Sydvästskåne,

Figur 5.11 Pressby råns försäljning till allmänheten i A-regionerna räknat i kronor per invånare. Kronor per invånare l. -4z- 2. 4 :01-5 :- 3. 5 :01-6 :- 4. 6 :01 m

i Norrland. I dessa områden når man värden som överstiger blockregioner 5 kr/inv. Mer än 6 kr/inv omsättes i Stockholms samti län, på Gotland,

blockregionema Uddevalla och Mora. Lägre värden framträderi det östra

Skåne, i ett bälte från norska gränsen genom Västergötland ner mot norra Kalmar län samt tre

blockregioner i norra Sverige. 5 av blockregionema i

dessa områden har omsättning under 4 kr/inv. Jämförelser mellan

försäljningen genom fackbokhandeln och Pressbyrån sker i avsnitt 5.5.

5.5 Jämförelse mellan distributionskanalerna folkbibliotek,

fackbokhandel och Pressbyrån

5.5.1 Jämförelsemetod

Det är svårt att med hjälp av omsättningssiffror jämföra fackbokhandel med Pressbyråns distributionsnät. Helt är det att relatera omöjligt

försäljningssiffror med bibliotekens utlåning. Ett sätt att få till stånd en

jämförelse är att beräkna antalet sålda böcker via de båda

försäljningska-

nalerna och antalet via biblioteken utlånade böcker. Siffran för bibliote-

ken föreligger. När det gäller bokhandel

och Pressbyrån måste man känna böckernas genomsnittliga pris exklusive moms. Några exakta värden har inte kunnat erhållas. Genom hos de större

förfrågningar förlagen har

dock ett genomsnittspris om 16 kr för bokhandelns del räknats fram. Denna siffra torde vara ganska exakt. När det gäller Pressbyrån har man

lämna Den siffra för från företaget inte kunnat några upplysningar.

böckernas genomsnittspris, 4 kr, som här har använts är därför relativt

avsnitt 3.5.1. osäker. De beräkningar som gjorts i annat sammanhang (se

i underkänt. och 11.12.) tyder dock på att den inte är tagen

5.5.2. Jämförelse för riket totalt

att för riket totalt jämföra de tre

l tabell 5.6 har ett försök gjorts och folkbibliotek. Där distributionskanalerna fackbokhandel, Pressbyrån

antalet utbudspunkter (försä1jnings- respektive utlåningsstäl-

presenteras len), försäljningens storlek totalt och per invånare samt antalet distribue-

totalt För fackbokhandeln, d v s abonnerade böcker och per invånare. har för

och grossistboklådor sammantagna, försäljningsvärden

mangslitteratur för folkbibliosåväl svensk som utländsk tagits med. I värdena

och sjukhusbibliotek. Som utbuds-

teken ingår inte skol-, studiecirkelmed mer än 300 volymer i fast punkter räknas alla utlåningsställen

bokbestånd samt med minst en timmes öppethållande per vecka. Antalet

för biblioteken har inte för år 1970. utbudspunkter gått att erhålla avser år 1970.

i Siffrorna gäller år 1966. Övriga värden genomgående

l Man finner att av de totalt något mer än 17 000 utbudspunktema

folkbiblioteken för 15 procent och r svarar Pressbyrån för 82 procent,

fackbokhandeln för knappt 3 procent. Värden för de två försäljningskai i tidigare avsnitt. Här dominerar I nalernas omsättning har presenterats

fackbokhandeln, som svarar för 80 procent av den samlade försäljningen j däremot distribuerade böcker till allmänheten. Ser man på antalet j medför i fackbokhandeln att de två försälj-

j det högre genomsnittspriset

l blir likvärdiga. Man distribuerar således vardera något mer ningskanalerna invånare. Eftersom

l

än 10 milj böcker vilket ger en siffra på 1,3 böcker på

l till institutioner och företag - speciellt stor

fackbokhandelns försäljning - inte kunnat särskiljas är siffran för

l

vad gäller utländsk originallitteratur

denna kanal överskattad. Allmänheten torde således inköpa fler böcker

l

Beaktas även folkbibliotekens via Pressbyrån än via fackbokhandeln: finner man att totalt cirka 73 miljoner böcker roll i bokspridningen år 1970. Härav svarade biblioteken för distribuerades via de tre kanalerna

mellan fackbokhandel, Pressbyrån och folkbibliotek Tabell 5.6 Jämförelse

l och antalet distribuerade

vad gäller antalet utbudspunkter, försäljning

l böcker år 1970. l Antal distri-

Antal Försäljning till utbuds- allmänheten buerade böcker l exkl skolböcker punkter l Totalt Kronor Totalt Per inv

l mkr per inv milj

i

r 475 172 21,3 10,75 1,3 Fackbokhandel

l Pressbyråns distr nät 13 960 43,4 5,3 10,85 1,3 l Folkbiblios - - 51,22 6,3 teken 2 656

70 procent medan den två försäljningskanalerna vardera stod

för 15 procent.

Försäljningssidan svarar alltså sammanlagt för mindre än 1/3 av

de distribuerade böckerna. Bortser man från Pressbyrån och enbart studerar folkbibliotek och fackbokhandel finner man att dessa tillsammans fördelar 62 milj böcker varav biblioteken svarar för 83 procent.

(Som tidigare påpekats har enbart folkbiblioteken

tagits med eftersom regionala värden för övriga av bibliotek inte

typer föreligger. Totalt

uppgick dock utlåningen via skolbiblioteken år 1970 till något mindre än 19 milj volymer. Slås skol- och folkbibliotekens utlåningssiffror ihop erhålles ett värde om drygt 70 milj volymer. Bibliotekssidans dominans vad gäller antalet förmedlade böcker blir då ännu kraftigare. Av totalt förmedlade 91 milj exemplar svarar biblioteken för 77 procent. En jämförelse mellan värdena för fackbokhandel och bibliotek visar att biblioteken svarar för 87 procent och bokhandeln för 13 procent av cirka 80 milj distribuerade böcker.)

5.5.3 Antalet distribuerade böcker via olika kanaler, regionalt fördelat

1 avsnitt

föregående beräknades antalet sålda böcker via de tre kanalerna

folkbibliotek, fackbokhandel och Pressbyrån. I detta avsnitt skall ett försök göras att fördela kanals distribution respektive över landets 70 A-regioner. Resultatets osäkerhet blir därvid större än tidigare; bl a måste man utgå ifrån att har

försäljningen samma inriktning i de olika

A-regionerna, så att genomsnittspriset för respektive kanal överallt är

I I .vrå I XI/Iz mmm-o,

Figur 5.12 Jämförelse mellan antalet per invånare distribuerade böcker genom fackbokhandel, Pressbyrån och folkbiblioteken. A och B avser fackbokhandel resp Pressbyrå. Böcker per invånare 1.

åwN

-O,5 2. 0,6-1,0 3. 1,1-1,5 4.1,6-

detsamma. De drag som tas upp nedan är emellertid så entydiga att några felaktigheter i materialet inte kan ha orsakat dem. Som tidigare påpekats distribuerade fackbokhandel och Pressbyrån ungefär lika många böcker. Kartorna A och B i figur 5.12 har därför kunnat konstrueras med samma skalbeteckning. För biblioteken - som ju utlånar väsentligt fler böcker än de båda andra kanalerna sålde - har man i syfte att få fram en geografiskjämförelsebild måst använda en annan C i figur 5.12). Jämför man de två och högre skalindelning (karta försäljningskanalerna finner man en påtaglig skillnad. Pressbyråns distribution av böcker är mycket jämnt fördelad över landet. 58 av 70 inom intervallet -

A-regioner har en försäljning per invånare 1,1 1,5

böcker per invånare. Betraktar man däremot kartan för fackbokhandeln finner man en betydande skillnad mellan olika typer av A-regioner. De tre storstadsområdena och ett par A-regioner innehållande universitetsorter har således värden som överstiger 1,5 försålda böcker per invånare. Å - andra sidan finns det en rad A-regioner främst i glesbygdsområden som har värden understigande 0,5. Under riksgenomsnittet 1,3 böcker per invånare ligger nästan samtliga områden utom de tidigare nämnda storstads- och universitetsområdena. Kartan för biblioteksutlåningen (figur 5.12 c) har likheter med kartorna för såväl fackbokhandel som Pressbyrån. De tättbefolkade blockregionerna har således de högsta värdena, men skillnaden mellan gles- och tätbygdsområden är inte så stor som den var för fackbokhandeln. Biblioteken uppvisar en ibland förvånande bild. De regionala skillna-

l C avser folkbiblioteken. Böcker per invånare

derna är inte entydigt kopplade till befolkningsunderlag och ekonomiska resurser. En förklaring hårtill som redan givits i utredningens biblioteksskrift är att enskilda politikers och bibliotekariers intresse kan ha en avgörande betydelse för biblioteksstandarden på vissa håll.

5.5.4 Regionala skillnaderi det samlade bokförvärvandet via folkbibliotek, fackbokhandel och Pressbyrån I föregående avsnitt redovisades den regionala spridningen för de tre kanalerna var för sig. I detta avsnitt slås kanalerna samman. I figur 5.13 redovisas således regionala skillnader i antalet spridda böcker via fackbokhandel och folkbibliotek. Läggs även Pressbyråns värden till erhålls en bild av antalet böcker som sprids via de tre stora bokförmedlingskanalerna. Dessa svarar för den avgjort största delen av den institutionella bokspridningen. Som tidigare påpekats saknas dock utlåningen från skol-, studie- och sjukhusbibliotek. Genom att uppgiften rörande försäljning från bokklubbar, vissa varuhus samt bokcaféer saknas har inte den bokspridning som sker via dessa kunnat beaktas. Försäljningen via bokklubbar har, speciellt under senare år, utvecklats kraftigt. Det bokförvärvande som sker genom lån från goda vänner” etc inte heller kunnat beaktas. I figur 5.13 finner man att den samlade bokspridningen via fackbokhandel och folkbibliotek visar en betydande koncentration. I den högsta klassen (mer än 8,6 böcker per invånare) återfinns de tre storstadsregio-

0 s 3000 o

rzzoo

0:0? of

Figur 5.13 Antalet böcker distribuerade genom fackbokhandel och folkbibliotek. Böcker per invånare 1. -5,5 2. 5,6-7,0 3. 7,1 -8,5 4. 8 6- y

nerna samt Uppsala, Linköping, Västerås och Eskilstuna. De två senare regionerna är de enda i denna grupp som saknar anknytning till universitet. Låga värden återfinns i västra och centrala Götaland, det inre av Svealand samt nästan hela Norrland. Figur 5.14 där alltså även böcker förvärvade via Pressbyrån beaktas visar ungefär samma regionala mönster som figur 5.13. Detta beror naturligtvis på den tidigare redovisade jämnheten i Pressbyråns bokspridning. Figuren har tagits med huvudsakligen av det skälet att siffror för det samlade bokförvärvandet från de tre kanalerna skall redovisas. De sju A-regioner som uppvisade de högsta värdena i figur 5.13 ligger också högst i figur 5.14. Invånarna förvärvade i ifrågavarande områden genomsnittligt mer än 10 böcker per år. Högsta värdet hade Uppsala med 14,3. Värdena för glesbygdsområdena är relativt sett något högre än i figuren för folkbibliotek och fackbokhandel genom Pressbyråns bättre bokspridning i dessa områden.

\.\0 n Figur 5.14 Antalet böc- Ö r ker distribuerade genom fackbokhandel, Pressbyrå och folkbibliotek i Aregionerna. Böcker per invånare 1. - 6,0 2. 6,1 - 8,0 3. 8,l-10,0 4. 10 1- a

6 Tekniska

framställningskostnader*

Bokförläggaren har i sin verksamhet att räkna med olika av typer kostnader, såsom ersättningar till författare, lektörskostnader, redaktionella kostnader för bearbetning av författarens kostnader för manuskript, formgivning och omslagsdesign, kostnader för teknisk produktion, för lager och distribution, ersättning till återförsäljare etc. Härtill kommer administrativa kostnader för förlagsrörelsen, reklamkostnader, kapitalkostnader m m. Med tekniska kostnader avses här vad bokförläggaren har att betala till tryckerier och bokbinderier för bokens tekniska och för det

framställning

material som ingår, t ex papper.

6.1 De tekniska kostnadernas förändring

Under den senaste 15-årsperioden har kostnadsförändringarna inom den

grafiska industrin i stort sett följt de allmänna kostnadsförändringarna.

Boktryckarekammaren utfardar varje år en rekommendation till pris-

justeringar till boktryckareföreningens och bokbinderiidkareföreningens medlemmar. I en sammanställning av de kostnadshöjningar som, på grund

av ökade arbetslöner och höjda allmänna kostnader, Boktryckarekammaren rekommenderat, framgår att dessa under tiden l april 1955- 1 april l970 borde ha varit 137 % för sättning och tryckning och 159 % för bokbinderiarbeten. Rationaliseringar, produktionsomläggningar, tillämpning av nya tekniska metoder samt inte minst konkurrensen om förlagstrycket har emellertid hållit prisnivån nere. Räknar vi hela den tekniska kostnaden för en boks produktion, alltså såväl sättning och tryckning som papper, klichéer eller annat reproduktionsarbete, bokbinderiarbeten och binderimaterial, kan kostnadsökningen under den senaste 15-årsperioden uppskattas till högst 50 á 60 %. Direkta jämförelser är knappast möjliga - formgivning, ändring av papperskvaliteter m m har gjort att boken idag är delvis en annan produkt än för femton år sedan. Vad papperskostnadema beträffar har de inte tillnärmelsevis följt de 1 Kapitlet har författats allmänna höjningama. Medan konsumentprisindex under perioden av Stig J. Hedén, All- 1957-1972 stigit med 85 % har priserna på tryckpapper i Sverige under männa Förlaget.

av 1950-tasamma tid ökat med ca 25 %. Papperspriserna sjönk ibörjan let för att från mitten av 1960-talet återigen långsamt höjas. Från 1953 till - det som nästan uteslutande 1965 låg priserna på s k träfritt papper - stilla. Den ovan

används till ordinära förlagsböcker praktiskt taget

nämnda har inträffat efter 1963.

ZS-procentshöjningen

I den totala tekniska framställningskostnaden för en ordinär roman

utgör papperskostnaden idag omkring 20 % vid upplagor om ca 2 000 ex,

omkring 50 % vid upplagor om ca 10 000 ex.

Utvecklingen vad gäller den grafiska industrins priser inklusive pappers-

skulle kostnader tyder alltså på att talet om att de tekniska kostnaderna fram är överdrivet. Orsakerna till ha tvingat kraftiga bokprishöjningar höjningarna torde få sökas på annat håll.

6.2 De tekniska kostnadernas andel i bokens pris

Det torde vara alldeles klart att de allmänna kostnaderna för förlagsverksamhet under årens lopp stigit snabbare än de tekniska kostnaderna. Av detta följer att den tekniska framställningskostnaden i bokkalkylen än vad de för 15-20

nu utgör en mindre del av de totala kostnaderna orde

kostnader år sedan. l de flesta förlagskalkyler idag torde bokens tekniska utgöra 15-20 % av bokens salupris, i många fall kanske inte mer än 10 %. hämtad ur Bo Bramsens bok Forlagskalkulation, svensk En normalkalkyl, av

utgåva Förlagskalkylering (Forum 1969), visar exempel på fördelning kostnaderna i procent av säljpris (Cirkapris). Teknisk framställning,

författarhonorar och säljrabatter anses stå i direkt relation till säljpriset, medan kostnader i kalkylen bedöms utifrån förlagets egen omövriga sättning.

Normalkalkylen

1% av bok- 1% av förlagets handelspriset nettopris

l. Teknisk framställning 20 (31) 2. Författarhonorar 15 (23) 3. Förlagets driftskostnader (15) 23 4. Förlagets reklamkostnader (5) 8 5. Vinst- och riskmarginal (10) 15 6. Bokhandelsrabart 35 - Totalt 100 100

Ovanstående i danska förhållanden. är ett exempel med utgångspunkt Om man skulle hämta ett motsvarande exempel från Sverige skulle den tekniska framställningens andel minska. I den svenska troligtvis av Bramsens bok lämnas två svenska kalkylexempel; där översättningen representerar de tekniska kostnaderna 16 resp 13 % av säljpriset.

6.3 De tekniska kostnadernas inverkan pâ bokens pris

Det finns en utbredd uppfattning om att det är de tekniska kostnaderna som ensamma nämnda avgör en boks pris. Bo Bramsen skriver t ex i ovan

arbete: ”Det finns också all anledning att så tidigt som möjligt göra klart

för sig, att konsekvensen är att varje kronas fördyring i framställningen

principiellt betyder en ökning med 5 kronor i bokhandelsledet, och att

varje krona man kan spara i framställningskostnader betyder en pris-

reducering med 5 kronor för den slutlige konsumenten.” Så enkelt är det naturligtvis inte. Om vi skulle våga antagandet att de tekniska kostnaderna skulle kunna genom en ännu inte känd uppfinning nedbringas till en tiondel av de nuvarande, skulle bokens pris knappast kunna sänkas till en tiondel av vad det är idag. Varken förläggare, distributörer eller detaljhandel skulle kunna leva på de marginaler som då skulle uppstå. Bokens säljpris är givetvis i hög grad beroende av storleken av de tekniska - men nästan

framställningskostnaderna varje förlag har sin

egen metod att räkna fram ett passande säljpris. Säljpriset påverkas också av om förlaget haft stora kostnader för manuskriptets bearbetning inom eller utanför förlaget, tex i fråga om en fackbok eller handbok. Författarens arvode är heller inte alltid detsamma, det kan variera mellan 0 och 20 procent av bokens säljpris. En hög kostnad för redaktionellt arbete tillsammans med ett högt författarhonorar sänker den tekniska

framställningskostnadens del i säljpriset. I vissa fall förekommer inget

författararvode. Många klassikerutgåvor kan ges ut med minimala redaktions- och författarkostnader - här kan den tekniska kostnaden komma att utgöra väsentligt större del av bokens än i andra fall. säljpris

Klassikerutgåvans säljpris blir kanske bara mellan tre och fyra gånger den

tekniska

framställningskostnaden. Å andra sidan finns åtskilliga exempel

där priset är tio gånger den tekniska kostnaden. Allmänt gäller att ju större upplaga, desto mindre andel utgör de tekniska kostnaderna i priset.

6.4 Boktypens inverkan på framstállningskostnaden

Vid små upplagor är de tekniska kostnaderna relativt oberoende av i vilken form boken ges ut (se dock avsnitt Ett mindre eller större 6.5.1). format spelar i princip inte så stor roll. En viss textmängd ger i ett litet format ett större sidanta] än det större formatet, vilket i sin tur medför ökade binderikostnader etc. Eftersom det är vanligt att man väljer något mindre typstorlek och mindre mellanslag vid små format blir kostnaden ofta till den lilla bokens fördel. Vid utgivning i pocketformat är det inte formatet i och för sig som ger lägre kostnader. Det är valet av typstorlek och radmellanslag i kombination med tunnare och billigare papper samt förenklade binderiförfaranden som jämte en hårt driven Standardisering spelar största rollen. Ju större upplaga som kan tryckas samtidigt, desto större blir fördelarna av dessa åtgärder. För en roman eller fackbok som har en begränsad publik och som därför måste tryckas i liten upplaga, blir skillnaden i totala tekniska kostnader mellan ett pocketboksutförande och ett utförande med spatiös sättning på tjockare papper i ordinärt roman- eller fackboksformat så liten att förläggaren gärna satsar på det senare. Köparen tycker ofta att han får mer för pengarna i det större formatet - han kanske dessutom

föredrar större och det lite exklusivare utförandet. Den bokstavstyper verkliga, kostnadsmotiverade skillnaden i säljpris för en förstagångsmellan de två utförandena ligger kanske kring 5 kronor. Om utgivning därför en förläggare ser sig tvingad att sätta ett högt pris torde han hellre ge ut boken i sedvanligt originalutförande till ett pris av 36 kronor än ge

ut samma titel i pocketboksutförande till ett pris av 31 kronor.

6.5 Beräkningar av tryckkostnader

Det finns i den tekniska bokkalkylen vissa kostnader som är i stort sett oavsett i vilken form boken proportionella mot manuskriptets omfång framställs och i vilken upplaga den trycks. Andra delkostnader påverkas

såväl av manuskriptets omfång som av upplagestorlek, papperskvalitet,

bindningssätt etc. g I bilaga 6 redovisas ett system för beräkning av ungefärliga kostnader

för textböcker. Där används termerna fast kostnad för sådana delkost-

nader som är oberoende av bokens upplaga och rörlig kostnad för delkostnader som är direkt mot den tryckta upplagans

proporionella

storlek. I fast kostnad ingår bl a sättning av texten, ombrytning i sidor, å i press. Rörlig kostnad består av tryckningskostkorrigeringar, intagning nader, kostnader för papper, häftning eller bindning etc. med liten Det är uppenbart att en bok tryckt typgrad på tunt papper blir billigare än en bok med samma textmängd tryckt med större typgrad på tjockare papper. Det är lika klart att en större upplaga ger en lägre kostnad Hur stora kostnadsskillnaderna är avser tabell 6.1 i per exemplar. bilaga 6 (beräknade tekniska kostnader per 100 000 tecken) att visa.

Tabellen kan användas framförallt vid jämförande kostnadsberäkningar

i för en bok i olika utföranden och olika upplagor. Den visar att de fasta

l kostnaderna endast i liten utsträckning påverkas av skillnaden i typgrad

l l och radavstånd.

De rörliga kostnaderna står i direkt proportion till den tryckta upplagans storlek men varierar inom vissa gränser vid ändring av papperstjocklek och ändring av sättningstyp. För en bok satt med liten typgrad och tryckt på tunt papper kan den rörliga kostnaden ligga på endast 50 % av den rörliga kostnaden för samma bok satt med större typgrad och

tryckt på tjockare papper. Man kan med någon generalisering räkna med att de fasta kostnaderna j för textböcker idag ligger omkring 15 kronor per 1000 nedslag plus i kostnader för omslaget som kan variera avsevärt. Observera att tabellen

i

inte innehåller kostnader för formgivning eller teckning av omslag eller i andra illustrationer.

i 3

› De rörliga kostnaderna skulle generellt kunna beräknas till omkring kronor

l per 1 000 nedslag och 1 000 exemplar.

En roman om 150 sidor innehåller mellan 300 000 och 500 000

i

, nedslag. Räknar vi med 400 000 tecken och en upplaga om 2 000 får vi en fast kostnad om ca 6000 kronor plus l 500 för

i

exemplar omslaget = 7 500 kronor och en rörlig kostnad av 400 x 3 x 2 = 2 400 500 kronor. De tekniska kostnaderna för dessa

i

kronor plus för omslaget * 10 500 kronor. 2 000 ex ligger sålunda någonstans omkring l

Total kostnad 1000-tal kronor 20- 18- 16- 14 12- 10. 7 8- Rörlig k0stnad *x N10 6 4 2 Figur 6.1 Total teknisk 0 framställningskostnad för 5000 6000 en textbok om ca 150 sidor i ordinärt utföran- Antal exemplar de.

och styckkostnad för en textbok om ca 150 0 I I I I I å O sidor i ordinärt utföran- 1000 2000 3000 4000 5000 6000 de. Fasta och rörliga kostnader är desamma Antal exemplar som i figur 6.1.

192 sou 1972:30

Figur 6.1 visar förhållandet mellan fasta och rörliga kostnader för en ordinär textbok. Figur 6.2 visar styckkostnaden, dvs kostnaden per tryckt exemplar, för upplagor mellan 500 och 6000 exemplar. Av diagrammet kan man utläsa att Styckkostnaden sjunker snabbt vid

upplageökningar mellan 500 och 2 000 exemplar för att därefter plana ut

och inte nämnvärt förändras efter 5 000 ex. Styckkostnaden är i detta exempel vid 3 000 ex 50 % av styckkostnaden vid l 000 ex. Vid 6 000 exemplar har den tekniska kostnaden per exemplar sjunkit med ytterligare 12,5 %. Figur 6.3 visar de tekniska kostnadernas förändring vid framställning av en textbok i tre olika tekniska utföranden. A och B baseras på tryckning i arkpressar medan C är samma bok framställd i rullrotationstryck på trähaltigt papper.

A Originalutförande, sättning 10/14, 120 g tf papper, trådhäftning B Pocketboksutförande, sättning 9/11, 90 g tf papper, limhäftning C Pocketboksutförande, 70 g trähaltigt papper, rullrotationstryck Total kostnad Styckkostnad 1000-ta| kronor kronor

26*

24-

22-

20-

18-

14-

12- 10-

3_

6.. 4_

2 q 0 I I I I | 2 000 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Figur 6.3 Total teknisk Antal exemplar framställningskostnad och styckkostnad för = Total teknisk kostnad samma textmängd i tre A1, B1, C1 A2, 82, C2 = Styckkostnad olika utföranden.

A är en liten roman eller novellsamling i sedvanligt utförande satt med stor typgrad och tryckt på tjockt träfritt papper. Häftning utförd med textiltråd, omslag i 3 eller 4 färger. Utförande B är satt med mindre typgrad och tryckt på tunnare papper. Omslag i 2 eller 3 färger, häftning utförd genom rygglimning utan tråd. Gäller i huvudsak upplagor upp till 10 000 ex. Utförande C är den prisbilliga pocketboken, framställd i stora serier i upplagor om lägst 10 000 ex, tryckt på enkelt, trähaltigt papper i hårt standardiserad produktion. Medan skillnaden i fasta kostnader för de olika boktyperna är relativt liten blir skillnaden i styckkostnad vid 10 000 exemplar avsevärd. A blir mer än dubbelt så dyr som C.

Små upplagor

I bilagan har också redogjorts för problemet med böcker i små upplagor. Textframställning genom utskrift av författarens manuskript på en härför lämplig skrivmaskin, kan i allmänhet nedbringa de tekniska kostnaderna, hur mycket berro på upplagans storlek och på vilket sätt och till vilka kostnader textframställningen kan göras. Föreställningen att böcker kan framställas till väsentligt lägre pris genom sådana metoder är delvis

felaktig, men metoden kan i regel med gott resultat i upplagor tillämpas

Total kostnad 1000-tal kronor

4. B 4

3 i A

2 u

Figur 6.4 Jämförelse mellan tekniska kostna- 1 . der för en bok tryckt i hel skala direkt från maskinskrivct manuskript (A) och samma bok framställd igängse grafisk tek- I n u u u u u” nik (B). A innehåller inga 200 400 600 800 1000 1500 2000 2500 kostnader för framställning av trycknings- Antal exemplar förlagen.

om 100--1 000 ex. Vid större upplagor äts kostnadsbesparingen ofta upp av större pappersåtgång och dyrare tryckning och bindning. En jämförelse mellan en maskinskriven bok, reproducerad och tryckt i skala 1:1 och samma bok framställd via gängse grafiska metoder kan ge följande kostnadsbild, figur 6.4. Observera att i diagrammet ingen kostnad medtagits för utskrift av tryckningsförlagan. Blir upplagan större än ca l 500 ex blir den maskinskrivna boken dyrare än den grafiskt satta produkten.

6.6 Nya tekniska metoder På senare är har nya tekniska metoder introducerats i de grafiska Det är framförallt på sättningssidan som sådana hittills har företagen. tillämpats. På tryckningssidan räknar man med fortsatt automatisering av produktionen. Det är dock osäkert om tillämpningen av nya sättnings- och tryckningsmetoder inom den närmaste tiden kommer att medföra märkbara sänkningar av de tekniska kostnaderna för böcker av typ skönlitteraturi originalutgåvor. Längre driven Standardisering av format, typografi och i papperskvaliteter kan betyda mera. * avseen- Ju mer standardiserad ett bokförlags produktion är i tekniskt de, desto fördelaktigare produktionspriser kan förlaget räkna med. Det är inte bara de tekniska kostnaderna som härigenom påverkas fördelaktigt. Förlagets egna handläggningskostnader för den tekniska produktionen såsom offertinfordran, kalkylering, typograñsk formgivning etc blir billigare och kontakterna med leverantörer underlättas. Se vidare bilaga till kapitel 6.

7 Prisutvecklingen för böcker*

7.1 Allmänt om prisindexar

Om man vill mäta prisförändringar från en tidsperiod till en annan för en vara eller en grupp av varor kan man erhålla ett mått på denna förändring

genom att konstruera en prisindex. Den man vill ha som period utgångspunkt för prisjämförelserna brukar man kalla indexens basperiod och indexen sätts lika med 100 för denna. Den period man vill jämföra med basperioden kallas för jámförelseperioden och indexen för denna period sattes lika med 100 i den procentuella eller minskökningen ningen jämfört med basperioden. Om exempelvis indexen är 120 för innebär

jämförelseperioden detta att priserna ökat med + 20 procent från

till Priserna

basperioden jämförelseperioden. kan givetvis också sjunka.

Ett indextal på 80 innebär att priserna har sjunkit med 20 procent mellan

bas- och jämförelseperioden. Om vi nu betraktar som

jämförelseperioden

basperiod och sålunda får en ny jämförelseperiod (nr 2), och prisutveck-

lingen mellan den första och andra är + 10 procent

jämförelseperioden

(indexen är 110), så kan vi lätt räkna ut den totala prishöjningen för bägge perioderna (det antas att prisindexen för första perioden var 120).

Vi multiplicerar (kedjar) helt enkelt de bägge indexarna och dividerar

dessa med 100 och får så fram den nya indexen;

120.00 x 110.00 _ - 132.00

Prishöjningen blev 32 procent. Om vi antar att prisindexen för den första perioden blev 80 och för den andra 90 så blir den totala prisutvecklingen

80x90_

72 100 1 dvs priserna har på två perioder sjunkit med 28 (100 - 72) procent. Pâ Kapitlet har författats detta av förste aktuarie Ulf sätt kan prisutvecklingen för en vara eller grupp av varor mätas Ryytty vid statistiska periodvis. Prisindexarna multipliceras med varandra och divideras med centralbyräns handelsenhundra och man får på så sätt fram en s k kedjeindex. het.

7.2 Konsumentprisindex

Konsumentprisindex skall mäta den relativa genomsnittliga prisutveck-

lingen för alla privata konsumenter. Basperioden för konsumentprisindex är år 1949. Indexen räknas fram varje månad och baseras på de priser

konsumenterna faktiskt får betala (marknadspriserna). I dessa priser ingår

alla indirekta skatter. indexen beräknas som en kedjeindex med årslänkar vilket innebär helt ny indexserie med december att man varje år börjaren föregående år som bas. mäts för livsmedel, alkoholhaltiga drycker och tobak, Prisutvecklingen bostad, bränsle och lyse, kläder och skor, inventarier och husgeråd samt insamlas diverse varor och tjänster (däribland böcker). Prisnoteringar i den vecka som den 15:e infaller, för ett urval av varor och varje månad, dels lokalt av sk lokalombud

tjänster (ca 250 sk representantvaror),

dels centralt av statistiska (ungefär 120 st) spridda över hela landet, centralbyrån (SCB). Lokalt insamlas månatligen 30 000-35 000 prisupp-

gifter från ca 2 300 noteringsställen. Prisindexlänkar (med december föregående år = 100) framräknas på för varje representantvara. lndextalen (ca grundval av dessa prisnoteringar vägningstal. Dessa 250) hopvägs sedan med respektive representantvaras i förhållande till hela den vägningstal grundar sig på varans konsumtion

privata konsumtionen. Vägningstalen uttrycks i promille (tusendelar).

i konsumentprisindex t 0 m november 1968 7.3 Bokprisindexen

som en del av gruppen läs- och - Böcker ingår i konsumentprisindex 4 dvs bokin-

skrivmateriel och har (för år 1972) vägningstalet promille, köpens genomsnittliga andel av den privata konsumtionen (91 716 milj kr år 1971) har beräknats till 4 promille.

Representantvara för böcker var till november 1968 svensk nyutkommen skönlitteratur Detta att representantvaran hade

(ej i pocketutgåva).

denna varudefinition att åtminstone under de

gjorde bokprisindexen senaste åren av 1960-talet ej gav en helt riktig bild av den genomsnittliga

prisutvecklingen för varugruppen böcker. En betydande förskjutning i allmänhetens inköpsvanor från dyrare till böcker kunde antas ha skett i och med introduktionen av billigare pocketboken i Sverige fr o m 1957. Att bokprisutvecklingen to m november 1968 antagligen blev något

överskattad stöds av nedanstående indexjämförelse;

nov 1968 “d” juni 1954 = 100

Konsumentprisindex 168 Bokprisindex 285 Böckernas priser skulle enligt indexen ha ökat med 185 procent sedan

juni 1954 jämfört med en genomsnittlig konsumentprisökning på 68

procent. Detta förhållande av branschfolk och föranledde

uppmärksammades

Svenska att hemställa att SCB skulle se över

Bokförläggareföreningen

sou 1972:80

Index T

300 Svensk 290- skönlitteratur 280- 270* 260 250- 240* 230 220 210 200 190- 180* 170 160 150 140 130 120 110 Figur 7.1 Prisindexserier 10 för Svensk skönlitteratur, Biografbiljett, Teaterbesök, Radio- och TV- _ licens, Konsumentpris- 1954 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 index.

reglerna för beräkning av bokprisindexen.

I

figur 7.1 visas prisindexserier för svensk skönlitteratur och ett antal

andra representantvaror för kulturaktiviteter med juni 1954 = 100.

7.4 Bokprisindexen sedan november 1968 Svenska

Bokförläggareföreningens begäran om en ny bokprisindex föran-

ledde SCB att igångsätta arbetet med en ny bokprisindexkonstruktion. Böckema indelades i fyra huvudkategorier med vardera två undergrupper:

Skönlitteratur (ej pocket eller skolböcker)

1 Svensk skönlitteratur

Utländsk skönlitteratur i svensk översättning

Bam- och ungdomslitteratur

2.1 Ungdomsböcker

böcker för barn under 8 år

”Läsa-själv-böcker,

3 Pocketböcker

3 .1 skönlitterära pocketböcker Populärvetenskapliga pocketböcker

4 Facklitteratur

4.1 Allmänorienterande facklitteratur såsom memoarer och biografier,

reseskildringar, debattböcker

böcker för Yrkesorienterande facklitteratur, utpräglad facklitteratur,

universitetsstuderande

Ett 40-tal förlag (däribland alla större sådana) ombads ange sin

inkl oms, bokhandelsmarginaler, rabatter etc. På grund-

bruttoomsättning

val av dessa uppgifter beräknades sedan vägningstal (marknadsandelar)

Med bas i november 1968 kunde sedan för de skilda kategorierna.

som helhet och speciellt för

prisutvecklingen följas för bokmarknaden

enskilda I nedanstående tabell visas prisutvecklingen.

kategorier.

Tabell 7.1 Prisindexutvecklingen inom olika bokkategorier nov 1968 - nov 1971 jämfört

med den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen.

l Indextal

i

a Nov -70 Nov -71 Maj -72 l Maj -69 Nov -69 Maj -70 Maj -71 nov- 68 nov -68 nov- 68 nov -68 nov -68 nov -68 nov -68

l

l l l 98, 65 102,87 97,93 100, 90 92,84 104,61 89, 05 1 Skönlitteratur 98,67 105,18 104,26 104,02 95,69 106,33 77,16 1.1 Svensk skönlitteratur 98,62 99,97 90,24 96,98 89,31 102,10 100,94 1.2 Utländsk skönlitteratur 2 102,37 102,22 103,15 102,12 105,96 113, 12 112,84 Barn- och ungdomsböcker 100,00 100,23 101,53 101,41 106,31 113,42 113,27 2.1 Ungdomsböcker 109,69 109,08 104,78 105,08 113,31 112,71 2.1 Läsa-själv-böckcr 111,24 113,31 119,95 125,30 141,88 157,41 163,58 3 Pocketböcker 98,65 99,17 117,45 127,33 138,63 145,40 173,11 178,46 3.1 skönlitterära pocket 97,90 107,34 109,68 106,09 136,96 134,42 141,24 3.2 Populärvetensk pocket 108,54 106, 79 111,42 113,90 120,88 117, 70 4 Facklitteratur 101,46 facklitteratur 102,76 110,71 103,99 112,19 109,17 118,84 111,41 4.1 Allmänorient facklitteratur 104,53 111,44 109,99 118,03 121,79 122,44 4.2 Yrkcsorient 99,07 100,26 106,15 104,80 107,94 111,26 119,96 115,64 Totalt 101,87 103,86 108,83 112,25 116,12 119,90 123,95 Konsumentprisindex

Av tabellen 7.1 framgår att den genomsnittliga prisutvecklingen (ca 20

under november -68 - november -71

procent) för böcker 3-årsperi0den

Vida-

inte varit större än den genomsnittliga konsumentprisutvecklingen.

re ses att skönlitteratur och barn- och i realiteten sjunkit

ungdomsböcker

och då i pris. Särskilt markant är denna p.rissänkning för skönlitteratur

för fackspeciellt utländsk sådan i svensk översättning. Prisutvecklingen

Index 1 195 - 190 -

185-

180-

175-

170-

165-

160- z

155- / 150- I

145- I

140- /

135- /

130-

125 z

120- ,/ 115 04,

444'

/ Facklitteratur _ø- “ ._.-""---- 110 - I _ 0 oz- -..

4,1 ____ -___uF

105 Barn- och

ungdomsböckâfuuw

01/

..nu----"-----g..--" 100

95 Skönlitteratur 90

Figur 7.2 Prisindexscricr för Skönlitteratur, Barn- (7 och ungdomsböcker, N ov Maj N ov Maj N ov Mai N ov Maj Pocketböcker, Facklitte- 1968 -69 -69 -70 -70 -71 -71 -72 ratur.

litteratur är ungefär densamma som den genomsnittliga. Yrkesorienterande facklitteratur visar dock en något Större

kraftigare prisstegring.

prisökningar än genomsnittet svarar endast pocketböckerna för och då särskilt skönlitterära sådana.

Prisutvecklingen för olika av böcker huvudkategorier åskâdliggörs i

diagramform i figar 7.2.

7.5 Speciellt om prisindexkonstruktionen

Prisutvecklingen mäts bara för böcker på svenska språket som tänkes gå till privat konsumtion. Endast böcker prisnoteras. Bokrealisationer ger ej någon nyutgivna effekt i indexen då vid dessa mest säljs äldre böcker. Bokklubbsverksamheten återspeglas ej i indexen. Visserligen ökade antalet medlemmar i dessa från december 1969 till december 1970 med 70 520 st (antalet var 270 730 i december 1970) men Indexnämnden fattade i maj 1971 beslutet att någon speciell bokklubbsindex ej skulle infogas i bokprisindex, då detta skulle kräva för stora resurser. insamlas from Prisnoteringarna, som ligger till grund för indexen, 1970 lokalinsamling från ca 20 noteringsställen över hela april genom landet. Prisutvecklingen följes fr 0 m april 1970 genom distributionskanalerna bokhandeln, olika varuhuskedjor och pressbyrån.

7.6 Kommentarer till prisutvecklingen för skilda kategorier

Svensk skönlitteratur Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov- 69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71

98,67 105,18 99,13 98,90 91,99 102,22 72,57

Man märker att indexarna gör en dykning” från november till maj. Detta är en säsongeffekt och beror på att skönlitteratur vanligen ej har så stor utgivning Under år 1969 var prisökningen ”som vanligt” på våren. relativt Fr o m 1970 kan man märka relativa prissänkningar för kraftig. denna Mellan november 1969 och november 1970 sjönk kategori. med 1,1 procent medan konsumentprisindex under samma priserna Den reella prissänkningen för skönlitteratur period steg med 8,1 procent. blev alltså ca 10 procentenheter. Fr 0 m 1971 höjdes momsen med 5,89

(från 11,11 till 17,65 procent). Bokhandeln fick dessutom

procent dispens från pris- och kartellnämnden att göra en generell höjning med Den rimliga för böcker borde då ha varit 9,7 3 procent. prishöjningen procent

105,89 x 103,00 _ t - 109,67). 100 för svensk skönlitteratur stannade emellertid vid 2,2 Prishöjningen procent. Åter en reell prissänkning på ca 7,5 procentenheter.

Utländsk skönlitteratur i svensk Översättning Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71

98,62 99,97 90,27 97,01 94,93 105,28 98,86

sou 1972:80

Även här märks säsongeffekter för maj-indexarna. Relativa prissänkningar har skett under hela treârsperioden. I realiteten har priserna under

tre år endast ökat med två procent, medan konsumentprisindex ökat med

20 procent. En prissänkning har alltså skett med ca 18 procentenheter.

Ungdomsböcker Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj .71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 100,00 100,23 101,30 101,18 104,83 111,84 99,87

Mycket moderat prisökning utom för november-indexen 1971.

Lása-själv-böcker Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 111,24 109,69 99,44 95,52 100,29 108,14 99,47

De höga prisindexama 1969 sammanhänger med att ett större förlag introducerade för denna sig på marknaden kategori och gjorde vissa prishöjningar på sina böcker. Då priserna tidigare var mycket låga och

förlaget dominerade på marknaden för denna

kategori gav detta stor effekt Som märks av de senare indexarna på indexen. är antagligen konkurrensen inom denna kategori mycket kraftig.

Skönlitterära pocketböcker Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 99,17 117,45 108,41 118,03 104,88 124,87 103,09

Detta är den kategori för vilken de i särklass kraftigaste prisökningarna noterats. På tre och ett halvt år har priserna ökat med 78 procent. Prisstegringstakten har dessutom ökat.

Populärvetenskapliga pocketböcker

Hel- och halvårslänkar

Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 Maj -69 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71

97,90 107,34 102,18 98,84 129,10 126,70 105,07

Skönlitterär 1 160 pocket 1 i 155- I t 150r 1 145-

i

f

140- 1 ; 135- 1 1 * 130-

1 125-

1 115-

110-

105-

Figur 7.3 Prisindexserier för Skönlitterär pocket, I l I I I I xr Populärvetenskaplig

Nov -68 Nov -69 Mai -70 Nov -70 Mai -71 Nov -71 Mai -72 pocket. Maj -69 = 100

1 4. 03

Prisutvecklingen är rätt differentierad. Under 1970 märks en rätt som emellertid kraftig prissänkning 1971 övergår till en mycket markant

prisökning. Prisutvecklingen för pocketböcker åskådliggörsi figur 7.3.

Allmanorienterande fackböcker Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Nov -71 Maj -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 102,76 110,71 93,93 101,34 97,31 105,93 93,75

I likhet med svensk skönlitteratur kan för denna kategori noteras en prisökning under år 1969. Fr 0 m 1970 förbyts denna i sin motsats.

Yrkesorien terande facklitteratur

Hel- och halvårslänkar Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Nov -71 Maj -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 99,07 104,53 106,61 105,22 107,31 110,73 100,53

Relativt stadiga prisökningar märks under hela tiden.

Hel- och halvårslänkar för konsumentprisindex Maj -69 Nov -69 Maj -70 Nov -70 Maj -71 Nov -71 Maj -72 nov -68 nov -68 nov -69 nov -69 nov -70 nov -70 nov -71 101,87 103,86 104,78 108,07 103,45 106,82 103,38

Under år 1970 är prishöjningarna anmärkningsvärda, isjälva verket de sedan Koreakrisen kraftigaste 1951. Man bör jämföra denna prisökning med motsvarande för böcker som var + 1,69 procent. År 1970 var det sålunda en prishöjningsstagnation för böcker, dock ej för skönlitterära pocketböcker. Möjligt är att detta har samband med bruttoprissättningens avskaffande. Prisstopp rådde under år 1971 samtidigt som momsen höjdes.

7.7 Effekterna av bruttoprissättningens avskaffande

För att utröna eventuella omedelbara verkningar av

bruttoprissättningens

avskaffande insamlades i april 1970 prisuppgifter för böcker utgivna november 1969 - mars 1970 från varuhus, pressbyrån och ett urval av bokhandlare. De noterade priserna jämfördes med tidigare gällande

Resultatet av denna visade att någon

bruttopriser. prisundersökning

omedelbar prishöjning ej skett. 1 övrigt noterades följande:

kunde noteras mellan de olika l. Vissa smärre olikheter i prissättningen

distributionskanalerna. Dessa olikheter var ej stora, approximativt

högst upp till en krona. 2. Den mest varierande förekom för skönlitterära pocketprissättningen böcker. Differenserna var dock ej stora, högst upp till en krona. 3. Pressbyrån hade även börjat sälja dyrare böcker.

För att ta reda på vilka verkningar avskaffandet av bruttoprissätt-

ningen hade på något äldre böcker insamlades i maj 1970 prisuppgifter på böcker 1969. Denna prisundersökning gav som utgivna juni-november

resultat:

1. Priserna hade ej förändrats i och med bruttoprissättpå dessa böcker ningens avskaffande. kunde inte märkas mellan de olika distributions-

2. Någon prisspridning

kanalerna.

7.8 Vágningstalen

har nämnts att ett antal förlag angav sin bruttoomsättning Tidigare år 1967. På av dessa beräknades sedan

avseende grundval uppgifter

för de skilda kategorierna. Då det kunde

vägningstal (marknadsandelar)

antas att dessa hade undergâtt kraftiga förändringar sedan 1967 kontaktades ett 20-tal förlag (däribland alla större) våren 1971 och ombads ange för år 1970 exkl moms, bokhandelns marginaler etc faktureringsvärden för de skilda avseende år 1970 beräknades

kategorierna. Vägningstal

sedan. Dessa framgår av tabell 7.2.

Kommentar: Man märker här att för de kategorier för vilka prissänk-

och allmänorienterande facklitteratur) så har ningar skett (skönlitteratur marknadsandelarna minskat väsentligt. Den kraftiga ökningen av vägför beror förlaget inom

ningstalet Läsa-själv-böcker på att det största

1967 respektive 1970.

Tabell 7.2 Olika litteraturkategoriers vägningstal

2. Barn- 0 ungdomslitteratur 116 163 + 41 2.1 Ungdomsböcker 31 66 + 113 2.2 Läsa-själv-böcker 166 187 + 13 3. Pocketböcker 98 109 + 11 3.1 skönlitterära pocketböcker 68 78 + 15 3.2 Populärvet. pocketböcker 290 360 + 24 4. Facklitteratur 168 - 10 4.1 Allmänorient. fackböcker 188 102 192 + 88 4.2 Yrkesorient. fackböcker

denna kategori ej var med i för år 1967.

beräkningarna I övrigt var

ökningarna för pocketböcker och yrkesorienterande facklitteratur väntade.

Faktureringsvärdena i 1 000-tal kronor framgår av sammanföljande ställning.

Kategori Faktureringsvärden i 1 OOO-tal kronor

4. Facklitteratur 29 929 Summa 83 216

Ur det inhämtade materialet kunde även

fördelningen mellan nwtgiv-

ning och nya upplagor avläsas. Antalet uppgiftslämnare var i detta fall lägre (ca 15) men vissa tendenser bör kunna avläsas:

Kategori Faktureringsvärden 1970 Fördelning i % 1 000-tal kronor

26 3.1 skönlitterära pocketböcker 1 887 1 197 61 39

l l Summa 50 550 12 425 80 20 * l

7.9 Prisspridningen för olika kategorier efter brutto-

prissättningens avskaffande

Nedanstående

iakttagelser gäller endast nyutgiven litteratur. Ovan har

redogjorts för de omedelbara effekterna. I november 1970 märktes mellan ingen prisspridning prisnoteringarna inom distributionskanalerna. Mellan distributionskanalerna märktes i vissa fall obetydliga prisdifferenser. I november 1971 märktes vissa differenser

obetydliga i priserna för

pocketböcker och allmänorienterande fackböcker mellan de olika distributionskanalerna. För facklitteratur märktes differentierade priser mellan olika bokhandlare

för ca 10 procent av prisnoteringarna. Prisspridningar-

na var mycket små. I stort sett kan man dra den slutsatsen att när det gäller nyutgiven litteratur har inte bruttoprissättningens avskaffande på två år ännu fått effekter varuhus och när det gäller försäljningen genom bokhandlare,

pressbyrån. Man bör dock vara medveten om att denna slutsats baseras på

från ett litet antal noteringsställen av speciell karaktär. I noteringar bokprisindexen avspeglas ej ännu prissättningen på s k stormarknader.

7.10 Medelpriser för olika kategorier av böcker _

Då antalet titlar som saluförs i detaljhandeln är mycket stort är det i

helt uteslutet att vid indexberäkningarna insamla prisuppgifter

praktiken för mera än ett relativt ringa urval av varor. De böcker vilkas prisupptill för är därför mycket strikt gifter ligger grund bokprisindexarna definierade. Endast böcker som exakt uppfyller varudeñnitionemas krav medtas vid prisindexberäkningarna. Nedan framgår representantvarudefinitionerna för vissa kategorier samt medelpriser inkl oms och moms i november respektive år för dessa. Medelpriserna avser häftade exemplar.

Kategori Medelpriser i kronor i november (inkl oms och moms) 1968 1969 1970 1971

1. Skönlitteratur, nya verk av episk karaktär (ej pocket, skolböcker, religiös litteratur, dramatik, lyrik, bilderböcker och enklare litteratur av typ deckare) 1.1 skönlitterära svenska originalverk med sidantal 144-320 sidor, upplaga större än 3 000 ex 33,86 35,62 35,20 35,98 1.2 Utländska skönlitterära verk i svensk Översättning med sidantal 144-320 sidor, upplaga större än 3 000 ex 35,21 35,20 34,11 35,91 3. Pocket, nya verk (ej reprints och enklare pocketlitteratur av typ Vilda Västern-romaner) 3.1 skönlitterära pocketböcker på svenska med sidantal 144-240 sidor 10,32 11,90 12,21 17,25 3.2 Populärvet pocketböcker på svenska med sidantal 90-200 sidor 13,09 13,87 13,37 16,58 4. Facklitteratur, nyverk (ej pocket, skolböcker,juridik eller utpräglade bildverk) 4.1 Allmänorienterande fackböcker med sidantal 200-320 sidor, upplaga större än 3 000 ex 35,17 38,94 39,43 41,77 4.2 Yrkesorienterande fackböcker med sidantal 100«240 sidor, upplaga större än 3 000 ex 24,76 25,88 27,21 30,13

8 Svensk under

bokutgivning 1900-talet

-

en översikt

8.1 Svensk bokutgivningsstatistik

Det har varit och är i viss män fortfarande beställt med ganska klent statistik över svensk I Statistisk

bokutgivning. årsbok, som innehåller

tabeller rörande de flesta samhällsområden, finner man ingen bokutgiv-

ningsstatistik förrän fr 0 m årsboken 1954,0ch att den tillkommer då är

en följd av Bibliografiska institutets inrättande 1953. Siffrorna, som i

första omgången gäller

bokproduktionen 1953, grundar sig nämligen på

Svensk bokförtecknings il

ärskataloger där de också publiceras fr 0 m 1956. i Äveni Kungliga bibliotekets årsberättelser kan man finna samma tabeller 1 fr 0 m 1953. l

Före Bibliografiska institutets tillkomst fördes också statistik på grundval av årskatalogen den årligen på Svenska bokförläggareför-

eningens uppdrag utarbetade Årskatalog för svenska bokhandeln. Denna statistik, som publicerades i tidskriften Le Droit dAuteur,2 löper fr o m _ ,.

, _. _ _ _ 4 _ , 1 1920. Vidare Kapitlet har forfattats i förekommer svensk bokutgivningsstatistik i Le Droit l at, docent Lats Fuiuiand d”Auteur frän några år närmast före sekelskiftet och denna ärsstatistik och fil kand Hans Olof

förefaller någorlunda jämförbar med sifferserien fr o m 1920.3 Man kan J°ha5$°-

slutligen också finna en tabell över 1919 års utgivning i Le Droit 2 Utges i Bett, at, Btiteau

dAuteur,4 men den är uträknad pä ett helt annat material de Punion

(troligen internationale

des tryckleveranserna . . till KB) och således inte alls jämförbar. Siffran för den Pm” la P.°t,°°.t° . .. . . _, ., oeuvres litteraires et artistotala utgivningen (32 613) ar omkring tio ganger sa stor som motsvarantiqttes_ Statistiken övat de siffror i den senare statistiken. Tr ckleveranserna till Kun li a biblio- Y 8 g svensk bokutgivning börteket brukar uppgå till så höga tal när även tidskrifter och smâtryck

Ãizåtllobääâfâlåffåiâfch

. .. a inraknas. i vartannat år t o m 1953, År 1950 började UNESCO aktivt intressera sig för bokutgivningsstati- då siffrorna gäller 1951

stik. Resultaten publicerades from 1951 i United Nations Statistical 唓g““l3-

Yearbook och fr 0 m 1963 i UNESCOs Statistical Yearbook som ger den 3 Statistik töi åtett

utförligaste informationen om bokutgivningen i världen. 189641900 i Le Droit

En översikt över dl/*Uteur 1898-1901

bokutgivningen i olika länder publicerades år 1952 av

UNESCO under titeln Statistical on Book Production 1937- Report 4 Le Dtoitda/Ätttettt 1950. För Sveriges del finns årlig statistik över antalet titlar utgivna l92l,s143.

och sånär som för det sista året överensstämmer siffrorna 1937-1949, med dem som i Le Droit d°Auteur. Medan tidskriften anger

publicerats

för 1949 till 3 372 titlar har dock UNESCO en lägre siffra, utgivningen 3 192. Det är alltså tydligt att redaktionen för den svenska årskatalogen, siffrorna. Men som uppges vara källan, har stått till tjänst med de tidigare till de normer som UNESCO föreslagit

dessa var troligen inte anpassade

medan statistiken för 1949 uträknades särskilt för för beräkningen, med dessa normer. Differenser av ungefär denna ändamålet och ienlighet begränsade storleksordning förekommer i regel under 1950- och 1960

talen mellan årsstatistiken enligt UNESCOs publikationer och enligt

och Statistisk årsbok. Anledningen är av allt att Svensk bokförteckning döma skilda normer för klassificeringen. Givetvis är också de ovannämnda tryckleveranserna, som rapporterasi

årsberättelser under mbriken Svenska tryckavdel- Kungliga bibliotekets i vissa avseenden användbara som ett mått på den svenska ningen, När den ska redovisas i Bokutredningens betänkande

bokproduktionen.

till Kungliga biblioteket som 1952, väljer man just tryckleveranserna

trots att man främst intresserar sig för förlagsproducerad,

grundval

saluförd litteratur. är att man saknade känne-

Anledningen uppenbarligen

som i Le Droit d”Auteur. Man är

dom om den årsstatistik publicerades

medveten om den betydande felkällan i årsberättelsernas tryckleveransoch inte på tryckår, vilket statistik, att den grundar sig på leveransår i redovisningen; en stor del av innebär en betydande eftersläpning leveranserna och i vissa fall ännu äger ju rum först året efter tryckningen senare? Men trots att man alltså i utredningen påpekar denna felkälla har minskningen i

den föranlett vissa misstag, Man talar om ”den plötsliga omfattning år 194l”,3 då det i själva verket är förlagsproduktionens

innebar en tydligt att denna nedgång kom 1940 och att året 1941 snarast synnerligen kraftig ökning i bokutgivningen. Det framgår av årsstatistiken som redovisar siffror för den totala i Le Droit dAuteur, följande av utgivningen: 1939 2 954, 1940 2 274 och 1941 3 268. I redovisningen kommer av eftersläpningen att

tryckleveranserna nedgången på grund

inverka främst och resultatet blir detta: 1939 8 829, på 1941 års siffror 1940 8 790 och 1941 7 381. Leveransstatistiken är således otillförlitlig om man söker ett mått på

den årliga utgivningen men för längre perioder torde dess siffror kunna ge 1 Bokutredningen (SOU

1952:23), s 72 f.

en mera rättvisande bild, dock endast av bok- och trycksaksproduktionen

material av helt annan karaktär i stort inklusive ett mycket omfattande 2 Bokutredningen, s 72. Bland det som levereras från T o m 1922 redovisade än det som redovisas i årskatalogerna. och man dock i årsberättelsertill Kungliga biblioteket är en stor del reklamtryck tryckerierna na leveranserna efter avsedda för internt bruk i ämbetsverk och företag. Produk- tryckår och t 0 m 1933 publikationer sätt av de finns också i anslutning tionen av dessa typer av trycksaker påverkas inte på samma till de nämnda tabellerna och faktorer, som är av betydelse för den i egentlig omständigheter en uppställning som visar och saluförda litteraturen. årets leveranser fördelade

mening förlagsproducerade

på try ckår. Man kan se att endast en mycket 8.2 Den svenska bokutgivningen liten del av trycket levererades samma år. Den statistik som finns att tillgå för åren 1896-1900 (jfr ovan) lämnar information om den totala bokutgivningen och skönlitteraturen: 3 Bokutredningen, s 73. följande

1896 1897 1898 1899 1900

Totalt 1 506 l 642 1 555 1 538 1 683 Skönlitteratur 299 330 309 337 358

Fram till 1920, det år då den statistiken i Le Droit

fortlöpande

dAuteur börjar, har den totala i det närmaste

bokutgivningen fördubblats och uppgår till 2 962 titlar. (Se tabell 8.1.) Detta är emellertid en av

de högsta årssiffrorna under perioden 1920-1939, då utgivningen i allmänhet ligger på en något lägre nivå. Under 1920- och 30-talen är

bokutgivningen över huvud taget påtagligt stabil Le Droit

enligt dAuteurs siffror och uppgår i regel till 2 600 å 2 800 titlar. Den sjunker aldrig till mindre än 2 404 titlar (1921) och stiger aldrig till mer än 3 114 (1925). Begynnelse- och slutåren i perioden ligger båda på ca 2 900 titlar.

Utgivningen av skönlitteraturen för den

följer i stort sett utvecklingen totala

bokutgivningen. En topp noteras exempelvis åren 1923-25 både

för skönlitteraturen och den totala utgivningen. Man märker dock en

4 446 använts.

intressant tendens till att fluktuationerna blir något kraftigare markerade

för skönlitteraturen. Denna framstår alltså som jämförelsevis konjunktur-

känslig. Det finns skäl att tvivla på den absoluta likformigheten i den årliga

skönlitteraturstatistiken, varför en analys främst bör ta fasta på huvudvariation i statistiken från ett år till ett annat, att dragen. En så kraftig den speglar en ganska drastisk förändring i utgivningen,

uppenbarligen

inträffar dock den stora 1934. Den skönlitterära genom uppgången ökar med 30 %jämfört med 1933 års siffra, för att 1935 åter utgivningen gå ner till ungefär 1933 års nivå. Utvecklingen bör antagligen ses som en av den allmänna konjunkturförbättringen 1934 efter den stora följd ekonomiska krisen. Den omedelbara krigsfaran för Sverige 1939-1940 ledde till en annan 1940 års utgivning sjönk på ett drastiskt sätt högst markant förändring. jämfört med läget under de närmast föregående åren; detta gäller både och skönlitterär Men bottenläget blev inte

totalutgivning produktion.

- med varaktigt. Redan 1941 steg totalutgivningen kraftigt 39,5 %

jämfört med 1940 års siffra. Skönlitteraturen uppvisar enligt samma källa en ökning med hela 40,6 %. Under de närmaste åren fortsätter ökningen både för hela populationen och för skönlitteraturen. Kulminationen sker 1945 (totalutgivningen 4 211 och skönlitteraturen 1 326). Åren 1946-1948 är tendensen däremot fallande. siffran för totalutgivningen under åren Därpå varierar närmast decennieskiftet kring 3 300 titlar. Jämförelser med skönlitteratusom statistiken ren är nu svåra att göra på grund av den viktiga förändring över skönlitteraturen uppvisar från 1948 (l 085 titlar) till 1949 (791). Detta är inte en förändring som beror på reella förhållanden utan på en

omläggning av statistiken innebärande att bam- och ungdomslitteraturen Från 1948 till 1949 ökar inte längre räknas till gruppen skönlitteratur? ”Education et instruction, livres nämligen den bibliografiska avdelningen denfants” i statistiken för Le Droit dAuteur från 79 till 496 titlar 100. Den förändring som i medan den tidigare har varierat kring titeltalet av de det läget äger rum visar sig bli bestående. Genom förändringen 1 Förändringarna i början bestående av 1930-talet och 1939bibliografiska principerna tillkommer nu en samlingsavdelning arbeten. 40 har analyserats av

av skönlitterära och facklitterära barnböcker samt pedagogiska

H.O. Johansson i Littera- Statistiken kan alltså inte ge några exakta tal för den skönlitterära tur och samhälle nr 63 visar, att den under de 1969. barnlitteraturen men en ungefärlig beräkning

första åren efter omläggningen uppgick till 300 å 350 titlar årligen.

2 Barnlitteraturen räkna- För 1952 saknas jämförbar statistik och 1953 sker en så genomgripan- des även under den allra rutinerna tillkomsten av första statistikperioden de omläggning av de bibliografiska genom 1896-1900 på detta sätt, institutet att det är svårt att direkt jämföra också den Bibliografiska men utgivningen av skönstatistik som då påbörjas med de tidigare siffrorna. Vissa förändringar litteratur för barn upp-

rum under de första åren av institutets verksamhet? varför gick då inte till mer än

ägde vidare ett drygt hundratal titlar. det kan vara lämpligt att välja 1956, det år då det nuvarande systemeti

huvudsak var infört, som basår för en analys av den följande periodens 3 Sune Lindqvist, Om

Om första hälften av 1950-talet kan man allmänt säga Bibliografiska institutets

utgivningsstatistik.

verksamhet (i: Bibliotek att utgivningen då tycks ha ökat - så långt kan man säkert lita på den och historia. Festskrift

befintliga statistiken. till Uno Willers, 1971), s Under 1956-1971 har den totala bokutgivningen enligt 257. perioden

Tabell 8.2 Bokutgivningen 1956-1971 fördelad

på skönlitteratur, facklitteratur, barn- och ungdomslitteratur samt musikalier: antal titlar. Skönlitteratur Facklitteratur Barn- och Musikalier Summa ungdomslitteratur 1956

ning 1956-1971.

Bibliografiska institutets statistik (tabell 8.2) ökat från 4 492 titlar till 7 558, alltså med över 68 %. Den skönlitterära utgivningen ökade under samma tid med drygt 38 % och den facklitterära med nära 90 %. Vissa delar av perioden uppvisar emellertid tendenser till stagnation i utgivningen, och under periodens sista år tycks utgivningen till och med vara

på en viss tillbakagång - framför allt gäller detta skönlitteraturen. Denna

tillbakagång kommer, om man får tro om den förlagens uppgifter planerade utgivningen] att bli ännu mera påfallande under 1972 och

torde alltså ha samband med den sk som blivit

förlagskris mycket

omskriven.

8.3 Utgivningen av facklitteratur 1956-1 971

Enligt Bibliografiska institutets statistik har den facklitterära utgivningen alltså ökat mycket kraftigt under de senaste 16 åren - från 2 943 titlar 1956 till 5 589 titlar 1971. Delvis kan denna ökning kanske förklaras med en förbättrad registrering av vissa kategorier av facklitteratur, tex vetenskapliga rapportserier och liknande, men det är otvivelaktigt också en

verklig ökning som avspeglas i siffrorna. Inte minst torde kvalitets-

pocketbokens växande - även om popularitet ha påverkat utvecklingen endast en femtedel ungefär av ökningen direkt kan tillskrivas pocketböckerna. En annan viktig faktor är det stora intresset för debattlitteratur i olika politiska och sociala ämnen - delvis just pocketböcker (se avsnitt - som

12.7) ort sig gällande främst under andra hälften av

1960-talet. Tabell 8.3 visar visserligen att de allra flesta av de facklitterära ämnesområdena har ett större antal utgivna titlar 1971 än 1956 - inte mindre än elva områden har mer än fördubblat sin utgivningsmängd och 1 Se t ex Dagens Nyheter ytterligare två har ökat med mera än 50 %. Men de två ämnesområdena 6.7.1972 och Svenska Samhällsoch rättsvetenskap” och Ekonomi och näringsväsen” har Dagbladet 12.9.1972.

mm vm mv

moo omo omm omm vmm mmo

mm

oom mmm mmm mmv mom omm mmm vmm mom mom

m

vm ov

omm

om mm

omm mom omm mvv vom omm mmm vom mom mmo mmo moo mmo mov mmm

m

mmm

m

mm mm mo mm

ovm omm mmm ooo omv

om

mmm mmm mom mom mov oom omm mmm mom mmm omm mvm

ooom v

om mm

ovm mom

vm vm

omv mmm mmm

mo

omm

mm

mmm mom mmm omm mom oom oom omm mmm mom

moom v

mot:

mo om

oo mmm omm mom

mm mm

omv mmm

mv vm

oom omm omm mmm mmm mmm oom mom omm mmm

voom v

mv om

omm mmm mvm mom

ov vm mm mm

mmm

mo mm

mom omm mov vom vmm mom mom mmm moo

moom v

mm mm

oom

om

mmm vom mov

om mo mm mm mm

mmv

mv

vmm mmm mom omm omm mmm omm mmm

moom

mamammomomomooommeoâoem

m

mmo

mm mm mm om mo

mmm

mm mm om mm

mmm mmm omm mvm mmm oom oom mmm mom mmm mmm

moom

m

om mmm

vm om mo mm mm

omm vmm omv

mm mm mv

mom mmm omv mom vmm omm mmm mom mmm

ooom m

om mmo

om mm mo mm mm mm mo mm

mmm mom mom mmm oom mom omm vom vov mom omv omm

mo omom m

omv

mm mm mm

ommoomom

om om mm

omv omm

mm om mm

mmm mmm mvm mvm mmm omm omm mmm omm omm

mmom m

omv

om mo mm mm om vo mm

vom mom mom mmv mom

mm mm

mom omv mvm omm mmm vom mmm

mmom

m

momesmmmmomm

.

m

mvo

m §3

I

o

mom

mssom

m EE

.zEêox

mqmomsommmmmvmmom

msâmzooo..

omommooxämmmm

.mä

ooêmmsmm:

mamâmâmmomomoo

mmomoomma

mmomâoom

:oo

:ommmmmsommomo

mmoommo

.mommom

mmommmmmsmmm:

må m8

_mmmmmuE

mmmoumomomomommmm

.m8 m8 .m8 .m8

mao

.mås

.m8 mä:

oemêomoammmom ommêosaammz

mo_

mmoäm

,m8

:mmmämâ: mmsmosm .mmmmmmemm msoooå

mmmmmmmvm

.mom _smsmä _moämmnm .zoom _mmmmommm 1:23. .zomom

.vmmmcm

.

S O U 1 9 7 7. oo O

ökat med hela 827 titlar, vilket är lika med nästan en tredjedel av den totala Och om man därtill

facklitteraturökningen. lägger den debattlitte-

ratur som ligger bla inom ämnena och ”Uppfostran undervisning”

(skoldebatten), ”Historia” (modern historia),

Krigsväsen (försvarsde-

batt, gerillakrigföring) och ”Medicin” (nark0tika- och alkoholproblem

m m), torde denna sektor framstå som avgörande för ökningen. Man får emellertid inte heller underskatta den betydelse som olika reformer inom utbildningsväsendet kan ha haft för

bokutgivningen.

Behovet av både

förbättringar av tidigare använda läromedel och helt nya

böcker för nytillkomna utbildningsvägar har ökat under de senaste åren, och detta har också satt sina spår i utgivningsstatistiken. I tabell 8.4 har ämnesomrädena ordnats efter sina andelar av den totala

facklitteraturutgivningen 1971. För åren 1956, 1961, 1966 och 1971

anges dels varje ämnes totala utgivningssiffra, dels den procentuella andelen av den samlade facklitteraturen dessa år. Platssiffrorna anger ämnesområdenas storleksordning för varje år. Vi kan där se att avdelningen Samhälls- och rättsvetenskap” (O) som

1971 har de flesta registrerade titlarna inte så länge haft denna framskjut-

na position. Både 1956 och 1961 låg ämnesområdet på en sjundeplats med mindre än hälften så stor utgivning, och som man kan se av tabell 8.3 är det först 1970 som ”Samhällsoch rättsvetenskap” blir den största avdelningen. Också avdelningarna ”Ekonomi och näringsväsen” (Q) och ”Teknik, industri och kommunikationer” mellan (P) har växt kraftigt 1956 och 1971 men låg redan det förstnämnda året på andra respektive tredje plats. Båda avdelningarna har dock tidvis legat något längre ned på listan. Bland de stora avdelningarna är det ”Medicin” (V) som har haft den största procentuella ökningen; utgivningen har enligt statistiken mer än tredubblats på 16 år och ämnet har därmed avancerat från åttonde plats

1956 och 1961 till fjärde 1971. Förklaringen kan antagligen sökas på

flera olika håll. Debattlitteratur om narkotika och alkohol har redan nämnts. Andra kategorier av böcker som mötts av ett ökat intresse är litteratur om sexualfrågor och om läkemedel samt i publikationer

anslutning till kampanjen mot tobaksrökning.

”Historia Avdelningen (K) tillhör dem som ökat kraftigt procentuellt men endast

obetydligt när det gäller placering, från elfte plats 1956 till

nionde 1971. Den sannolikt främsta orsaken till har redan ökningen nämnts: den politiska debattlitteraturen som inte sällan klassificeras som historia, t ex då de politiska förhållandena i olika länder behandlas.

Ökningen för ”Uppfostran och undervisning” (E) har säkert sin

främsta orsak i de nämnda reformerna inom Inte utbildningsväsendet. heller

denna avdelning har avancerat så värst mycket placeringsmässigt

men väl ökat en hel del procentuellt.

Från sjuttonde till tolfte plats har avdelningen ”Filosofi och psykolo-

gi” (D) stigit under perioden, och utgivningen har mer än tredubblats. Det är framför allt som har ökat i omfatt-

underavdelningen psykologi

ning, vilket kanske också till stor del kan tillskrivas intresset för debattlitteratur. Avdelningen ”Allmänt och blandat” (B) har under perioden haft den

.HHHHHNSHHHEOMm

uxvzxzxsqooono “Qñiv-twtmqmhwm H o w n m w v .m m m m m m H H H 660

HH. o» mm mm »H

så os å... än å. 5. Bm SN omm wHm mom w: mmH m: m: 8_

mwxou

HKH 3:2. .att

con

.Sim äta

å

Gav-a h monov-awgzxuxoxv _v-;qogwmrqov-nrn uxm máofoxovmofmmmmmmHH odd å -1 V-Åii*

.näven

H

Ho om Hm S S

Sn www än om.. mom Hav Hm SN »H mmH SH HoH mwH SH mmH moH :a

82 Hmä ät:

v

wmäøsoo -SNS “cam

Olfñ _ oovooqlnxoooxotn - . -“°.°.*“^ »oo cnovooouxmmm-ommmmv-a .s v-Q F4?!

covmuêomocåm

mmm :ä Gm En m: mmm wmm

G2 H25.. ._25

.åxå åta .§2

m: ä

mGoHSHMHoHHSMUHG

Q0 _ nnzxmmoncxzx _qvxoooxnxohwuooom :oo

[\v-1

ä -4 gw-ooxooaomnnnfåesfwÄ-qmHoooo F4

.E2

H

mm E

00m mmm mom S_ mmm mm mom H8 å_ mä

§2 3:5. §5 ,S2

m

§0

cnHHoE .22

asså

89 EE

w=_=v_2oHw%__oH

.:EE9_

mEEHEoHE:

:oo

maxmcäoäwaw_

.39

aåmåmcHumc

waeäozegog

counotmpacvko

_woHoxänH

_moñocom

:owmåfzozñzn

nozxx

.H00

guess

8%

dä.

:oo

:oo

_Såna_

zoo :oo .to

.åmsê

UOS :oo

mmxmcuuotuzxz minzasäzmhzzq

:oo

.Hmxmcopnåxmumm

xo_

xâäm

:oo

.mHHmsEaw zoazom :ubmââb xsmêoäå commääö_ _mossäa _Hmaosm

VM

_Eocoxm kucocsz: _HSwooO aioé: ComoHE uåmâm EmE=

comsazmä

.äcxoh :_0602 .äcovH .ZOHUH

.xom

:weak

. . . .

.SSM

. . . . .O du: :›u.z0:' _zui ahAozdm »§2

procentuellt största ökningen, med 338 %, vilket kan förklaras dels med ett ökat intresse för och dels med

tvärvetenskaplig forskning den

massmediadebatt som förts under de senaste åren - bla underavdel-

ningarna ”Masskommunikationer”, ”Publicistik” och Radio och televi-

sion” hör till ”Allmänt och blandat. Den ständigt växande

bokutgivningen på alla dessa ämnesområden

medför naturligtvis också ett ökat behov av bibliograñer av olika slag, och det är därför inte märkligt att även avdelningen ”Bok- och biblioteksväsen” (A) tillhör dem som mer än fördubblats i

omfattning.

Det är bara ett ämnesområde som uppvisar en lägre utgivningssiffra för 1971 än för 1956. Det är Biografi med genealogi (L), som därmed sjunkit från tionde till fjortonde plats.

Avdelningen ”Naturvetenskap” (U) uppvisar visserligen en ökning i

antalet titlar utgivna från 1956 till 1971, men relativt sett har den sjunkit ned från första plats som den innehade ännu 1966 till femte plats 1971. Också 1968 var det största

”Naturvetenskap” ämnet och kunde då

uppvisa den högsta årssiffra som något ämne haft under perioden, 720 titlar (se tabell 8.3). Därefter minskar utgivningen år för år, från 1970 till 1971 rent av med över hundra titlar. Detta fenomen är så mycket svårare att förklara som ämnesområdet i Svensk

bokförtecknings systematiska

avdelning snarare tycks ha ökat i antal titlar sedan 1968. Kanske ligger

förklaringen i Bibliografiska institutets sätt att räkna det växande antalet

dubbelklassificerade böcker. En bok som åsätts tvâ olika klassifikationssigna noteras nämligen som en halv bok i vartdera ämnet, och det innebär att om ämnet allt oftare kombineras

”Naturvetenskap” med andra ämnen

vid kan detta resultera i att antalet

klassiñceringen naturvetenskapliga

böcker i statistiken sjunker, även om antalet böcker - enkelklassiñcerade och dubbelklassificerade - med naturvetenskapligt signum i verkligheten ökat. Det finns alltså att misstänka att ämnet

anledning ”Naturvetenskap” inte har gått tillbaka i den utsträckning som statistiken för de

senaste åren tycks utvisa.

Också avdelningen ”Språkvetenskap” (F) har ett avsevärt större antal

titlar 1971 än 1956 men har ändå gått tillbaka från fjärde plats till sjätte. Under några år i mitten av 1960-talet visar statistiken betydligt högre

utgivningssiffror, men den nedgång som sedan kommer kan knappast

förklaras med ett ökat antal dubbelklassificerade böcker. Det tycks vara

fråga om en verklig nedgång, och orsakerna till fluktuationerna för detta

ämnesområde under hela perioden får nog sökas inom utbildningsväsendet, eftersom så gott som alla dessa böcker är att betrakta som läromedel.

8.4 Utgivningen av skönlitteratur 1956-1971

Den skönlitterära utgivningen har enligt Bibliografiska institutets statistik ökat mindre än den facklitterära under 1956-1971. Som perioden tidigare nämnts märks också under de senaste åren en tendens till nedgång som inte har någon tydlig motsvarighet i facklitteratursiffrorna. Tabell 8.2 visar att redan 1965 års utgivning innebär en toppnotering för skönlitteraturen, medan den högsta årssiffran för facklitteraturen kommer först 1970. Man märker också en kraftig periodicitet i de senaste

.E

E

:snön

om

omm

8C

uwcoå

:oo

EoE

_mmiczmmâåø

ä

omm

2:

.uSEoEE

S2

.äiwco amsvmâmm

mmm 33

ä:

ha

mäcoâ

m=›._w§

mm 8

www

82 mi;

.sxonñ

0922:8

2 »E3 än omm

S2

_

:ä: ägna

:så

xwvcwz:

om

mmm

u_

ana

å:

xåuzâñ

salami

_

om .å

än

S2 mål

aczwu:

Saüoczcoxm 12:22

:oo

o I

så mmm m3

ä:

nxmcoâ

å ä.:

aesam

m=_S_oo:ob_on

uEEzm

:wc

:omêsap:

.äumm

uaäuozzzoxm uååozaømxø

Sms...? sugna. uowââ: uowåmm:

...a wa

wizzmäoiy

Säkzåaoä

msmmöå

uñuuuzmcnxø

wiazmmnoâw

x...? ä? .Näää 23k u...? vi? .Näää

omEmEEmaw

xâoä

ha. az: F? nä_ ma: 3. S? ä: ma: S?

_szüozzaoxm ouåêEwua .zäuøzncnxm ooâaemc

Hoxoom

xmcømz: wanna_ xøuuwzb

aä> aä> än;

_aimio_

›aä ›nä›

xâoå_

›uä› än?

:.35 xmEäm 3255_ 223m xmcgm

å...?

mm .SBM m.

årens

skönlitteraturutgivning som visserligen kan spåras också i fråga om

facklitteraturen men inte är lika tydlig där. Från och med 1966 har vartannat år en relativt och vartannat hög utgivningssiffra en relativt låg. Detta innebär att också får ett annat utseende

förloppet om man för

samman

skönlitteraturutgivningen i tvåårsperioder:

1962-63 1964-65 1966-67 1968-69 1970-71

2 402 2 799 2 736 2 770 2 795

Här ser man att en nedgång kommer redan mellan 1964/65 och 1966/67. Men differenserna är så små att det ter sig svårt att tolka

förloppet annat än som en stagnation, och 1970/71 är ju utgivningen åter

uppe på ungefär samma nivå som 1964/65. Om denna stagnation skall följas av en verklig kommer nedgång att visa sig i följande års utgivningsstatistik. Vad den tydliga periodiciteten beror på är svårt att veta. Man kan inte helt utesluta att Bibliografiska institutets

besvärliga personalsituation (se

avsnitt 8.5) i viss mån kan spela en roll på så sätt att man somliga år tvingas uppskjuta en del av registreringsarbetet. Men vissa tecken tyder på att detta inte kan ha en avgörande betydelse. Dels borde då även fack- - kanske i ännu högre grad - men där kan man inte litteraturen drabbas med säkerhet säga att fenomenet visar sig, i varje fall inte under en lika lång period. Dels tycks det vara så att periodiciteten är starkare för svenska original än för översättningar (se tabell 8.5). Detta tyder onekligen på att orsaken främst är att söka i de ekonomiska svårigheter som de större förlagen haft de senaste åren och som främst har gått ut över den kvalificerade skönlitteraturen. Tabell 8.5 visar vidare att andelen översättningar inom skönlitteraturen har ökat ganska kraftigt sedan början av l960-talet. Detta kan till en del förklaras med de ekonomiska som drabbat svårigheter den kvalificerade utgivningen av svensk originallitteratur men främst med det ökande utbudet av massmarknadslitteratur, som till övervägande delen utgörs av översättningar (se kapitel 11).

En mera detaljerad statistisk av den skönlitterära genomgång utgivningen 1965-1970 kommer att redovisas

i kapitel 9. Lyrikutgivningen

under samma behandlas särskilt period i kapitel 10, den skönlitterära

massmarknadsutgivningen i kapitel ll och kvalitetspocketutgivningen

1954-1969 i kapitel 12.

8.5 Problem iden aktuella bokutgivningsstatistiken

Att huvudprinciperna för den statistik som

Bibliografiska institutet årligen utarbetar varit desamma sedan 1956 innebär inte att den är helt

likformig för alla dessa år. Siffrorna grundar sig alltså på innehållet i

ârskatalogerna, som i sig bara är ett urval av den samlade tryckproduktionen i landet, och många olika faktorer kan påverka statistiken. Det på senare år besvärligaste problemet har gällt Bibliografiska institutets trots personalresurser; en stark ökning av bokutgivningen och även nya

har antalet heltidstjänster bara ökat från sex 1956 till arbetsuppgifter åtta 1971 .l Personalbristen har dels givit upphov till kraftiga förseningar, främst och dels inneburit att när det gäller utgivandet av femårskataloger,

man har fått inskränka av vissa kategorier av tryck?

registreringen och därmed statistiken är beroende av vad som sänds in

Årskatalogerna

till Bibliograñska institutet. Om en utgivare underlåter att sända en bok, kommer den normalt inte att registreras förrän tryckeriet levererar sina till biblioteket. Detta kan medföra att den

pliktexemplar Kungliga

kommer i en senare årskatalog än där den rätteligen hör hemma antingen eller att den överhuvudtaget inte kommer i någon årskatalog utan försti

femårskatalogen. mellan vad som Det är ibland fråga om besvärliga gränsdragningar ska tas med i årskatalogen och vad som ska enligt huvudprinciperna femårskatalogen. Olika personer kan göra helt olika bedömsparas till kännbart blir om en alltför stor

ningar, och särskilt problemet naturligtvis del av arbetet överförs till mindre kvalificerad personal.

institutets Trots alla dessa felkällor är det uppenbart att Bibliografiska statistik ändå ger en i stort sett riktig bild av fluktuationerna i bokutgivde felaktigheter som ningen. Ett avsevärt arbete läggs ner på att korrigera men det är också klart att behovet av resursförkan tänkas uppkomma, blir alltmera Om en sådan inte kommer till stånd, är stärkning påtagligt.

det stor risk att både registreringsarbetet och statistiken blir allvarligt

lidande. Det visar inte minst den inskränkning som gjordes 1971, då ett

antal populärpocketserier uteslöts ur årskatalogen och därmed ca 28 % av

de skönlitterära titlarna helt enkelt inte kom med? l statistiken gjorde från som finns i man då ett undantag regeln att bara räkna de titlar i den årskatalogen; annars skulle den ha visat en plötslig nedgång skönlitterära med i det närmaste 30 %. bokutgivningen kan tyckas, är att Ett problem, som inte är så stort som det i förstone årskatalogerna och därmed statistiken som nämnts bara tar upp ett urval av den samlade tryckproduktionen i landet. Man brukar räkna med att innehåller 15-25 % flera titlar än årskatalogerna, trots femårskatalogerna att inte heller femårskatalogerna kan göra anspråk på absolut fullständighet. Men om man ser till vilka kategorier av tryck som inte kommer med står det klart att statistiken inte drabbas alltför hårt av i årskatalogerna,

detta. Tack intresse att få sina produkter

vare förlagens och utgivarnas registrerade i de veckoförteckningar, som publiceras i Svensk bokhandel och sedan ackumuleras till månadsförteckningar, kvartals- och årskatalo-

nästan alla som är avsedda för en mera allmän

ger, kommer publikationer

att tas med. Dessutom tillkommer en del spridning på bokmarknaden som har en i olika avseenden begränsad spridning men som ändå tryck kan anses ha allmänt intresse. Men naturligtvis förekommer det att 1 Lindqvist, a a, s 257. av sådana inte sänder in dem till

förläggare och utgivare publikationer 2 Lindqvist, a a, s 259.

institutet. Orsaken kan vara att man inte känner till Bibliografrska 3 Se Vägledning samt institutets verksamhet eller att man inte har något intresse för det led i Statistiska uppgifter (not innebär. Bortfallet torde vara större l) i Svensk bokförteckmarknadsföringen som registreringen av ning 1971. Årskatalog för facklitteraturen än för skönlitteraturen, men vissa kategorier (1972). Beträffande den blir i årskataloger och

skönlitteratur oundvikligen underrepresenterade debatt som förts i frågan

se avsnitt 11.4. statistik. Det gäller tex en hel del böcker som säljs genom Pressbyrån;

bl a har vissa populärpocketserier aldrig eller bara tillfälligt medtagits. En annan kategori skönlitteratur som i ganska stor utsträckning faller bort är

privatutgivningen, böcker på eget förlag”. Besvärligare är problemet med statistikens Då man vill

periodindelning.

statistiskt framställa bokproduktionens utveckling under en längre eller kortare period, kan man vid

periodindelningen utgå från antingen tryckár

eller utgivningsâr. Dessa överensstämmer vanligen, men en del av de böcker som utges i början av året är tryckta i slutet av föregående år och i

vissa fall förekommer ännu (Valet

längre intervaller. är i någon mån beroende av vad man vill belysa med statistiken. En

undersökning som

tar sikte på vad som vid vissa tidpunkter finns i handeln bör alltså gå efter utgivningsår, medan tryckåret kan vara lämpligare om man vill belysa t ex

förlagens ekonomiska situation

vid olika tidpunkter.) Den statistik som utarbetas vid Bibliografiska institutet utgår i princip varken från tryckår eller utgivningsår. Den är beroende av vilka böcker som sänts in till institutet under det år som statistiken gäller och som bedömts vara av sådan karaktär att de ska tas med i årskatalogen. Som tidigare nämnts händer det inte så sällan att böcker insänds alltför sent för att kunna komma in i den årskatalog där de hör hemma, och dessutom förs en betydande del av de böcker som inkommer till institutet i december

regelmässigt till följande års katalog Detta innebär

att statistiken genomgående dras med en viss vars storlek

eftersläpning, det är svårt att uppskatta men vars verkningar till stor del upphävs av att eftersläpningen är ungefär lika stor varje år. Endast då kraftiga föränd-

ringar i utgivningens storlek äger rum kan statistiken bli allvarligt

påverkad.

I de flesta länder råder en besvärande brist på grundläggande statistik och basfakta av alla slag om Den statistik som finns inskrän-

bokutgivningen.

ker sig ofta till summeringar av antalet årligen utgivna titlar fördelade på

vissa bibliografiska grupper. Berörda myndigheter, bokbranschens

organi-

sationer, bibliotek, författarsammanslutningar och litteraturforskare skulle alla ha behov av en mer genomarbetad och förfmad bokutgivnings-

statistik. De allra flesta kulturländer har byggt upp speciella organ för att utarbeta

nationalbibliografier, dvs löpande förteckningar samt kataloger

för år och längre tidsperioder över den nationella utgivningen av böcker och i regel även tidskrifter och musikalier. Den svenska nationalbibliografm, redigerad av Bibliografiska institutet vid Kungliga biblioteket, har utvecklats till en av de ledande publikationerna av detta slag i världen. Ett betydande arbete läggs ner på att till bokhandelns, bibliotekens, forskarnas och allmänhetens tjänst snabbt och korrekt den registrera svenska utgivningen av böcker och andra viktigare tryckalster. Man saknar alltså en grundlig och inträngande svensk bokstatistik samtidigt som nästan alla grundläggande data om i princip varje utgiven svensk skrift av nämnvärt noteras i de

omfång rutinmässigt förteckningar

som Bibliografrska institutet utger. Detta har varit ett paradoxalt förhål- 1 Se t ex Svensk bokförlande som nu emellertid kan ändras. Under senare år har en avancerad teckning 1970. Årskatadatateknik vuxit fram, vilken rätt utnyttjad möjliggör lagring och log (1971), Vägledning.

bearbetning av så stora och komplexa faktamängder som det här är fråga om på ett enkelt och billigt sätt. Grundidén bakom de

jämförelsevis undersökningar som här framläggs (kapitlen 9-12) är just att utnyttja

Bibliograñska institutets mödosamt utarbetade och systematiskt uppställda material av tiotusentals boknotiser med hjälp av datorn. Veterligen är undersökningarna de första som utförs med denna metodik, som ju kan appliceras på varje nationallitteratur och varje tidsperiod av bokutgivning tillfredsställande sätt. som är registrerad på ett bibliografiskt Vad Sverige beträffar är utgångsläget gynnsamt för en fortlöpande kartläggning av bokutgivningens och därmed en väsentlig del av den litterära kulturens utveckling. Den årligen publicerade Svensk bokförteckning utkommer med berömvärd snabbhet och fyller jämförelsevis

högt ställda krav på korrekt bibliografering.

8.6 Underlag och huvudprinciper för de statistiska undersökningarna av bokutgivningens storlek och sammansättning

Svensk bokförteckning har legat till grund för de olika undersökningar som utförts vid Avdelningen för litteratursociologi i av bokutgivningen och som behandlas i kapitlen 9-12. De bygger alltså i

Uppsala

som Bibliografiska institutets statistik, men princip på samma material ansetts och dels har den dels har vissa kompletteringar nödvändiga statistiska bearbetningen skett efter andra principer. avser att täcka följande sektorer av bokutgivningen i 1 Metodiken är utarbetad Undersökningen av Lars Furuland och Sverige: Hans Olof Johansson.

Utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 (kapitel 9)* Den senare har svarat för

flertalet kontakter med

Utgivningen av lyrik 1965-1970 (kapitel 10)

Uppsala datacentral och Utgivningen av böcker i massmarknadsserier 1965-1970 (kapitel 11) vissa delar av program- Utgivningen av kvalitetspocketböcker 1965-1970 (kapitel 12). meringen, som i övrigt utförts av til kand Anders Gemensamt för alla dessa undersökningar är att periodindelningen Haglund och programmevilket har bedömts vara det mest fördelaktiga av raren Henry Jansson. Exgrundar sig på tryckår, cerperingen är utförd av de tänkbara alternativen. Om man istället valt att gå efter Bibliograñska ñl kand Annika Hartzell, institutets ârsindelning, vilket hade varit det enklaste, hade risken varit fil stud Margrethe Fagerstörre att statistiken i den bibliografiska lind, fil mag Mona Brunskulle påverkas av förändringar din, fil stud Cecilia rutinen (jfr avsnitt 8.5). Utgivningsåret är för de allra flesta böcker svårt Kugelberg och fil mag att fastställa - det överensstämmer alltså inte och mycket tidskrävande Inga Anagrius under Hans Svensk bokförteckning och anges Olof Johanssons ledning. alltid med det år då boken registrerasi endast i undantagsfall där. Dessutom slår förändringarna i utgivningen 2 Undersökningen avser igenom något tidigare i en statistik grundad på tryckår än i en som bygger vuxenlitteraturen. Skönlitteratur och även fackpå utgivningsår. litteratur för barn och Av stor betydelse är också att de kompletteringar som för vissa delar ungdom 1966-1970 av materialet var nödvändiga endast kunde gå efter tryckår. De gjordes kartläggs av fil mag med institutets till Christina Tellgren. Denna huvudsakligen hjälp av Bibliografiska manuskript delundersökning publice- Svensk bokkatalog, där varken utgivningsår eller leveransår anges. ras i en kommande fjärde bilagedel. - En undersökning av hur klassikerna Materialet för skönlitteraturundersökningen (kapitel 9) har helt hämtats lagerhålls har utförts av ur Svensk bokförteckning, som väl täcker den bokhandelsdistribuerade docent Lars Furuland (se skönlitteraturen och dessutom omfattar huvuddelen av den litteratur som kapitel 13).

främst sprids genom Pressbyråns

återförsäljare. Någon komplettering,

som var representativ för alla betydelsefulla kategorier som genom sena leveranser och Bibliograñska institutets inte rutinmässiga uteslutningar kommer med, var av ekonomiska och tidsmässiga skäl inte möjlig att göra. Bortfallet kan dock knappast uppgå till några betydande tal.

De kataloger och delårsförteckningar som kommit till användning är

årskatalogerna för 1965«l970, delårskatalogen för januari-april 1971,

månadsförteckningen för maj 1971 samt veckoförteckningarna för 3.6*

26.8.1971 i Svensk bokhandel. Samtliga notiser med signa börjande på Hc (skönlitteratur på svenska språket) och med tryckår 1970 eller tidigare kodiñerades och överfördes till hålkort. Därefter gjordes vissa uteslutningar för att få ett så relevant och homogent material som möjligt. Följande kategorier uteslöts:

a) Böcker tryckta före 1965.

b) Böcker på främmande

språk, som trots detta hade ett signum börjande

på Hc. (Detta gäller tex verk av svenska författare som översatts och

som främst är avsedda för utländsk publik.) c) Grammofonskivor och tonband (dock inte böcker med bifogad grammofonskiva). d) Böcker utgivna enbart i Finland. (Böcker på finländska förlag med

svensk delupplaga och böcker med ñnländsk på svenska förlag delupplaga har dock medtagits.) e) Böcker som enbart är avsedda att användas i undervisning (skolanto-

logier och liknande). f) Böcker som av olika skäl inte bedömts vara avsedda för en mera allmän publik (t ex avancerade vetenskapliga editioner av författares samlade verk).

Böcker med två eller flera

klassifikationssigna varav något är facklitte-

rårt har medtagits om de inte faller under någon av de ovanstående kategorierna.

Av praktiska skäl har varje notis i Svensk bokförteckning räknats som

en enhet, oavsett om den upptar en eller flera upplagor av ett verk. Detsamma gäller i huvudsak också de notiser som upptar flera delar av ett

verk. En ny upplaga av ett verk har alltså räknats som en självständig enhet om den upptagits i en annan årgång av Svensk bokförteckning än

föregående upplaga men däremot inte om den är en bland flera upplagor i samma notis. De notiser som samtidigt upptar första (svenska) utgåva av ett verk och en eller flera nya upplagor eller tryckningar har emellertid fått en särskild

kodbeteckning som gör det möjligt att vid behov urskilja

dem. En del av ett verk som registrerats i en annan årgång än verkets övriga delar har också räknats som en enhet, medan flera

självständig

delar i samma notis kommit att tillsammans bilda en enhet. Även verki

flera delar går dock att särskilja genom en speciell kodbeteckning. Vissa

undantag har också gjorts när det gäller verk som registrerats som delar av ett större; i enstaka fall då delarna snarare borde betraktas som verk i en

serie, t ex Kärlek (Bengt Forsbergs förlag), har de räknats som självständi-

ga enheter.

I lyrikundersäkningen (kapitel 10) har de böcker i skönlitteraturunder-

sökningen som har något av följande signa medtagits: Hc.03 och Hc.O3(s) - svensk poesi i original inkl samlingar, Hce.03 och Hce.03(s) - utländsk poesi i översättning inkl samlingar. I övrigt har inga förändringar av materialet vidtagits. Anledningen till att lyriken behandlas i ett separat kapitel är att vissa kompletterande uppgifter samlats in från förlag och andra utgivare om de böcker som trycktes 1966 - ett år som valts i anslutning till de undersökningar som utförts av statens pris- och kartellnämnd. De insamlade uppgifterna gäller upplagornas storlek och antalet sålda exemplar.

Även undersökningen av massmarknadsserierna (kapitel ll) bygger i huvudsak material. Ur detta har de på skönlitteraturundersökningens bokserier, som enligt vissa definitioner (se avsnitt 11.4) kan betecknas som massmarknadslitteratur, utskilts och bildar material för en särskild undersökning av en sektor inom utgivningen som aldrig tidigare varit tillgänglig för statistisk behandling på detta sätt. På grund av vissa uppenbara brister i Bibliografiska institutets registrering av populärpocketserier - vilka är den dominerande gruppen i materialet - och den uteslutning som gjordes från och med 1971, då även många böcker med tryckår 1970 försvann ur Svensk bokförteckning, var det emellertid av materialet. Detta skedde till nödvändigt att göra en komplettering största delen med hjälp av manuskriptet till Svensk bokkatalog men också genom kontakter med de berörda förlagen.

När det gäller kvalitetspocketundersäkningen (kapitel 12), som omfattar

en betydligt längre period än de övriga undersökningarna, har omständighar här varit heterna medgivit ett annat tillvägagångssätt. Utgångspunkten de speciella pocketkataloger som Seelig & C0 sedan 1967 utgivit. Varje bokserie som upptagits i dessa kataloger och som till och med 1969 upptar minst fem utgåvor registrerades. Därefter kontaktades alla berörda och ombads lämna uppgifter om hur många upplagor som förlag utkommit av varje titel i dessa serier, när dessa upplagor tryckts och hur många exemplar varje upplaga bestod av. På grundval av dessa uppgifter räknades va›7e upplaga som en enhet, oavsett hur eller om den registrerats i Svensk bokförteckning, och som ny upplaga betraktas då varje nytryckning av ett verk inom samma bokserie. Detta är alltså en av de viktigaste

skillnaderna mellan kvalitetspocketundersökningen och de övriga under-

sökningarna, där notiserna i Svensk bokförteckning i stort sett fått bilda

enheter. Påpekas bör också att kvalitetspocketundersökningen upptar

såväl skönlitteratur som facklitteratur och att den täcker perioden 1954-1969. Att 1970 års utgivning inte kunnat komma med beror på att tiden inte medgivit att uppgifter insamlats från förlagen för detta år. Också material är det till ifråga om kvalitetspocketundersökningens

största delen uppgifter ur Svensk bokförteckning som bildat underlag för

excerperingen, även om urvalet alltså skett på annat sätt.

har datamaterialet med I samtliga dessa delundersökningar kompletterats vissa uppgifter om böckerna som inte finns i Svensk bokförteckning.

Författarnas födelseår och kön har i möjligaste mån införts för skönlitterära böcker. Svensk

bokförteckning har uppgifter om svenska

författares födelseår, men när det gäller utländska författare har en rad andra bibliografiska och biografiska verk samt bibliotekskataloger kommit till användning. Debutår har angivits för alla svenska författare av skönlitterära verk. Huvudkälla har då varit Svenskt författarlexikon. Vidare har medlemskap i dåvarande Sveriges Författareförening (SFF) eller i Finlands Svenska Författareförening (F SFF) noterats. Ett ganska omfattande arbete har lagts ned på att undersöka om verken tidigare utkommit. Även antologier och urval ur en författares verk har fått särskilda kodbeteckningar.

De prisuppgifter som finns i Svensk bokförteckning har bearbetats så

att datamaterialet upptar såväl pris inklusive varuskatt (oms eller moms)

som pris exklusive skatt. När priset i Svensk bokförteckning anges utan

skatt har i den ena variabeln ett påslag gjorts med den procent som skatten uppgick till det år då boken trycktes, och när priset angavs med skatt har motsvarande avdrag gjorts i den andra variabeln. För de år då skattefoten ändrats under löpande kalenderår har en genomsnittsprocent uträknats med hänsyn till under hur stor del av året de olika procent-

satserna varit gällande* Alla medelpristabeller i den följande framställningen (kapitlen 9«12)

avser pris inklusive skatt, men materialet medger alltså även en direkt uträkning av medelpris exklusive skatt. De uppgifter som samlats in speciellt för lyrikböcker tryckta 1966

(upplagornas storlek och försäljning) och kvalitetspocketböcker (upp-

lagornas storlek) har berörts ovan.

Den metodik som här kommit till användning innebär att den investering, som redan har skett i nationalbibliografin, med datorns hjälp utnyttjas på ett nytt sätt. Såväl siffer- som bokstavsbeteckningar har kommit till användning. Detta möjliggör att s k utlistningar kan ske från den uppbyggda databanken även av exempelvis en viss författares samtliga titlar 1 utgivna och upplagor. Som exempel på tekniskt enldare utlistningar Uträkningarna har skett kan nämnas: vissa förlags eller seriers totala utgivning, samtliga översätt-

züäâtâisâiäâflââügâtg i

ningar från ett visst språk, alla utgåvor av författare tillhörande en viss

23% av néuopñset,

epok, speciella prisklasser eller utförandetyper av böcker osv. Den 1954-59 Ingen skatt

väsentligaste vinsten av att en bank med bokdata

fullständiga byggts upp

är dock givetvis att datorn kan programmeras till att ge en rad intressanta 1962

5:3

i tabellform bearbetningar av den svenska bokutgivningen. Det är inte för 1963 6,4 mycket sagt att därmed nya möjligheter öppnas för litteraturstatistik och litteratursociologi. Bokdatabanken kan byggas ut med kommande ärspro-

1956 10:0

duktioner av skönlitteratur och andra bokkategorier. Med hjälp av den 1967 10,9 mera sällan utkommande Svensk bokkatalog kan materialet efter hand

kompletteras så att det så småningom blir i det nännaste fullständigt. 1970 11:11

Även äldre perioder av svensk bokutgivning kan successivt införlivas med Omsättningsskatten in-

. .. . .. , ,, .. . . f-*i{%ti,«*?$°i$äå*ä ti , .. ,ti

Slutligen bor det tilläggas att det ”grundkort for bok i

varje 10%1_7_)1965 01311111

undersökningen, vilket bygger på nationalbibliograñns notis, givetvis kan 11,11 % 1.3.1967.

224 .

kombineras med tilläggskort som noterar resultaten av t ex innehållsanalyser och andra intensivstudier som en forskare bedriver på ett urval ur produktionen.

Undersökningarna avser att analysera utgivningen av ñktionslitteratur fackböcker bestämt av fackoch populärare (närmare pocketbestândet litteratur) i Sverige under senare år. En strävan har varit att inte bara registrera utgivningen per år i titlar räknat utan att på olika sätt uppdela titelbeståndet på olika kategorier som kan vara av speciellt intresse: genrer eller ämnesområden, upplagetyper, originalspråk, förlag och förlagsgrupper, serieutgivning osv. Stort intresse har ägnats prisutvecklingen

och för pocketbokens del även upplageutvecklingen. Övriga kapitel består

som vill komplettera bilden att lyfta av specialundersökningar genom fram boktyper av särskilt intresse i den just nu rådande situationen på den svenska bokmarknaden. Det gäller den speciellt för en massmarknad litteraturen som fn expanderar och vidare lyriken, en producerade konjunkturkänslig genre. Även de svårbemästrade aktuella problemen

beträffande lagerhållningen av klassiker och upprätthållandet av klassikerserierna har ägnats en specialstudie (kapitel 13).

9 Utgivningen av skönlitteratur

1965- l 9701

9.1 Inledning

Termen skönlitteratur är inte helt entydig. Den har länge haft en estetiskt värderande innebörd, och många människor vill alltjämt skilja mellan ”den sköna litteraturen” och andra av fiktionslitteratur. Här typer används dock termen utan värderande undermening som en beteckning för all den litteratur för vuxna som inte är att hänföra till facklitteraturen. Detta sker också i anslutning till Klassiñkationssystem för svenska bibliotek, som inte gör någon skillnad mellan t ex ren underhållningslek-

tyr och konstnärligt syftande litteratur. Denna vida innebörd av ordet skönlitteratur medför att man vid tolkningen av utgivningsstatistik bör lägga vikt vid olika typer av

kategoriindelningar. En förändring i den totala storlek

utgivningens behöver ju inte innebära att tendensen är densamma i alla delar av materialet. En grundläggande uppdelning av stor betydelse är den som rör genrer. Omkring 80 % av den skönlitterära utgivningen utgörs av romaner och

noveller, omkring 10 ?En av lyrik och resten av dramatik, essäer

kåserier, mm. Det är uppenbart att

förändringar i lyrikutgivningen, som är en speciellt konjunkturkänslig sektor med sina små upplagor och sin dåliga

lönsamhet, ofta kan säga mera om förhållandena än på bokmarknaden

förändringar i romanutgivningen, som domineras av mera lättsmält och

därmed mera lättsåld lektyr. Men i totalsiffrorna kommer lyrikutgivningens fluktuationer oftast bort på grund av romanernas kraftiga dominans.

Lyrikutgivningen har också ägnats en speciell undersökning i

kapitel 10. Förhållandet mellan svenska original och översättningar i utgivningen är även en viktig aspekt. Känt är att översättningslitteraturen under de senaste decennierna ökat kraftigare än de svenska originalen, som nu sedan länge utgör den mindre delen av i titlar

skönlitteraturutgivningen räknat. På

grund av populärlitteraturens stora dominans inom översättningslitteratu- 1 ren kan siffrorna för svenska original anses vara mera talande. Förutom att Kapitlet är författat av docent Lars Furuland dessa givetvis innefattar en avsevärt större mängd kulturellt värdefull litte- och fil. kand Hans Olof

ratur, är det ur många synvinklar angeläget att bevara en litteraturproduk- Johansson.

var den tion på svenska språket. Man kan nämna att det i första hand oroväckande av den norska originallitteraturen som drev fram minskningen det nuvarande stödsystemet i Norge. Andra intressanta är tex förhållandet mellan förstagångsutaspekter och omtryck samt debutböckernas andel av litteraturprodukgivning tionen. Även utgivningens yttre former bör ingå i analysen, t ex andelen - som

kvalitetspocketböcker och populärpocketböcker två kategorier

under det senaste decenniet haft stor betydelse inom bokutgivningen. Kvalitetspocketböckerna, som även ägnats en speciell delundersökning omfattande en längre period (kapitel 12), har under åren l965el970 15 % av den skönlitterära utgivningen i antal titlar räknat utgjort omkring men uppvisar tendenser till stagnation eller till och med nedgång, medan som särskilt behandlas ikapitel ll, bara tycks

populärpocketböckerna,

öka sin andel och nu utgör över en tredjedel av skönlitteraturutgivningen. Samtliga de nämnda uppdelningarna kan också betraktas som steg på mot den kanske mest betydelsefulla men samtidigt svåraste vägen den som mellan kvalificerad skönlitteratur och uppdelningen, skiljer kulturellt mindre värdefull. för att inte säga omöjligheten att Svårigheten, i detta avseende framträder redan göra en tillfredsställande uppdelning om man arbetar med ett mindre material än det i denna mycket undersökning, som omfattar flera tusen utgåvor. För att få en uppfattning om den kvalificerade litteraturens situation är det alltså lämpligt att tex lyrik eller förstagångsutgivning av svenska välja ut vissa kategorier, som är mera representativa än materialet i sin helhet. original, Genom som råder på bokmarknaden mellan den skarpa boskillnad av olika och med skiftande inriktning kan man också med förlag typer hjälp av förlagsgruppering av materialet göra sig en ganska god föreställom den kvalificerade litteraturens ställning gentemot den rena ning underhållningslitteraturen. Visserligen kan man inte utgå ifrån att en bok i alla avseenden är mera värdefull än en bok på B. på Bonniers Wahlströms - man kan inte ens förutsätta att en majoritet av människor skulle föredra Bonnierboken - men otvivelaktigt har Bonniers böcker i allmänhet anseende i litterära kretsar. Dessutom kan ett betydligt bättre man lätt se skillnaden mellan de båda förlagens målsättning. Bonniers med både skön- och facklitteratur, har en satsar på en allsidig utgivning stor förstagångsutgivning av svenska författare, som åtminstone på kort sikt ofta stora förluster, och låter den mindre lönsamma går med utgivningen finansieras av böcker med bredare publik och större försälj- För B. Wahlströms torde en sådan utgivningspolitik vara helt ning. främmande, och detta förlag satsar i huvudsak på översättningslitteratur av enklare som tidigare gått som följetonger i slag och svenska romaner att varje ska

veckopressen. Målsättningen är uppenbart utgivningsprojekt

finansiera sig självt och ge så stor vinst som möjligt. Så gott som alla större och medelstora och därigenom kan förlag följer något av dessa mönster om hur stor del av den man alltså göra sig en ganska god uppfattning svenska skönlitterära som kan betraktas som kvalificerad och utgivningen hur stor del som kan sägas vara kulturellt mindre värdefull. En svårighet kommer att kallas kvalitetsär dock att den grupp som i fortsättningen förlag” även utger en inte obetydlig del enklare underhållningslitteratur,

varför det är omöjligt att ange några exakta tal för den kvalificerade litteraturen. De beräkningar som kunnat göras på det föreliggande materialet tyder emellertid på att den rena underhällningslitteraturen numera utgör över hälften av den skönlitterära i antal titlar utgivningen räknat. Om det vore möjligt att beräkna andelarna av antalet sålda exemplar skulle underhållningslitteraturens dominans visa sig ännu mycket större, eftersom

genomsnittsförsäljningen för denna sektor ligger

betydligt högre än för annan skönlitteratur.

9.2 Undersökningens uppläggning

Kartläggningen av den skönlitterära utgivningen i Sverige 1965-1970 avser att belysa förhållandet mellan olika sektorer inom utgivningen och de

förändringar som under perioden har ägt rum både för utgivningen i

dess helhet och för enskilda sektorer. De viktigaste indelningsgrunderna har behandlats redan i föregående avsnitt. Principerna för materialinsamlingen behandlas utförligt i avsnitt 8.6 och ska här endast beröras i korthet. har alltså varit Utgångspunkten Svensk och veckolistor för tiden -

bokförtecknings kataloger 1965

26.8.1971. skönlitterära böcker Samtliga utgivna i Sverige på svenska språket och tryckta under något av åren 1965-1970 med undantag av skolböcker etc (se avsnitt 8.6) registrerades och kom att bilda materialet för undersökningen. Som grund för periodindelningen valdes tryckår, och av arbetstekniska skäl betraktades varje notis i Svensk

bokförteckning

som en enhet - oavsett om den innefattade en eller flera upplagor eller

tryckningar av ett verk. Kodiñeringen gjordes dock så att förstagångsut-

givningeni samtliga fall går att skilja ut från olika slag av omtryck. Så gott som alla uppgifter om böckerna som står att finna i Svensk

bokförteckning kodiñerades och dessutom tillfördes vissa andra uppgifter,

tex i möjligaste mån födelseår för utländska författare och debutår för svenska författare. Materialet för omfattar 7 763 titlar eller

skönlitteraturundersökningen

utgåvor. Hur de fördelar sig på tryckår framgår av närmast följande avsnitt. Därefter studeras utgivningen med hänsyn till

fördelningen på förlag och vissa förlagstyper, genrer, original och översättningar, originalspråk samt förstagångsutgivning och omtryck. Ett särskilt avsnitt omfat-

tar en analys av prisutvecklingen inom vissa litteraturkategorier. I andra avsnitt undersökes hur stor del av hela utgivningen och av vissa sektorer inom den som olika kategorier av författare svarar för (debutanter, nyare författare och etablerade författare, SFF-medlemmar Det sista osv). avsnittet söker sammanfatta 1 Trots att det som tidiutvecklingen i stort av

skönlitteraturutgiv-

gare framgått inte varit ningen i Sverige 1965-1970, särskilt förhållandet mellan kvalificerad skönmöjligt att fastställa det litteratur och populärlitteratur, och berör även läget 1971-1972. egentliga utgivningsåret för varje enskild titel utan periodindelningen

9.3 Den årliga utgivningen av skönlitteratur 1 965-19 70 grundar sig på tryckår,

kommer i den följande Tabell 9.1 visar den skönlitterära utgivningens årliga fördelning under den framställningen termen undersökta utgivning att generellt perioden. Den periodicitet som finns i Bibliograñska institu- användas även om enskiltets statistik för samma tid (se avsnitt 8.3) märks inte så tydligt i dessa da års tryckprod uktion.

Tabell 9.1 av skönlitteratur 1965-1970: antal titlar. Utgivningen

Antal

1 337 1966 1 320 1967 1 234 1968 1 370 1969 1 338 (ca 1 307W 1970 1 164 (ca 1 270)3 a Modifierade siffror. Se kommentaren i avsnitt Summa 7 763 9.3.

siffror. 1967 också i detta material en Visserligen uppvisar utgivningen mycket låg siffra, men främst när det gäller förhållandet mellan periodens två sista år går tendenserna isär. Emellertid finns det anledning att närmare studera åren 1969 och 1970. Det sistnämnda året uppvisar i denna tabell en förbluffande låg särskilt med tanke Bibliograñska institutets utgivningssiffra, på att statistik redovisar en ökning av utgivningen detta år. Det är framför allt två omständigheter som bidrar till denna skillnad. institutet under 1971 och början För det första gjorde Bibliograñska av 1972 ett i registreringen av enskilda titlar i de flesta uppehåll Detta innebär att skönlitteraturundersökningens populärpocketserier. material, som helt i Svensk bokförteckning, inte bygger på innehållet omfattar i dessa serier som under normala omständigheter de utgåvor l970i 1971 års bokförteckning. Det skulle ha registrerats med tryckåret är naturligtvis omöjligt att exakt ange det antal böcker som på detta sätt fallit bort, eftersom Bibliograñska institutets registrering av populärpocketböcker inte heller tidigare varit fullständig. Men det kompletterade till för av material som ligger grund den speciella undersökningen massmarknadsserier ll) innehåller 75 titlar, som är tryckta 1970 (kapitel och ingår i serier som under 1970 helt eller till större delen registrerades i

Svensk bokförteckning. (Se vidare avsnitt 8.5 och l1.4.)

För det andra visar en närmare granskning av utgivningen på Wennerdenna material uppvisar en bergs förlag, som enligt undersöknings nedgång 1970 (se tabell 9.2), att förlaget under 1969 tryckte påfallande avsevärt många flera böcker än normalt vilka utgavs först under följande år. Dessa böcker har i Svensk bokförteckning registrerats i årskatalogen för 1970 och därmed i detta års statistik, medan de i denna undersökning alltså förts till 1969. Att ange ett tal för dessa utgåvor är ännu vanskligare än för de ovannämnda, eftersom antalet böcker på Wennerbergs förlag med olika varierar normala tryckår och utgivningsår något även under omständigheter. Den uppskattning som gjorts i avsnitt 11.5 bygger på skillnaden mellan siffrorna för 1969 och 1970 i Wennerbergs egen utgivningsstatistik och visar att ungefär 31 av de utgåvor som trycktes normala skulle ha tryckts först 1970, då de 1969 under omständigheter också utgavs. Eftersom dessa båda avvikelser från det normala bidrar till förklaringen

av utgivningssiffrorna för 1969 och 1970 och i mycket hög grad påverkar

har i tabell 9.1 även modifierade siffror på vissa av de följande tabellerna

sou 1972:80

grundval av de nämnda uppskattningarna angivits för de två åren. Nedgången från 1968 till 1969 blir på detta sätt mera påtaglig och likheten med Bibliografiska institutets statistik ökar på den punkten. Men 1970 uppvisar alltjämt en påfallande låg utgivningssiffra « endast siffran för 1967 är lägre. Det är svårt att finna till denna avvikelse från

någon förklaring

institutets Bibliografiska statistik, men man bör hålla de principiella skillnaderna i material och beräkningssätt i minnet. Denna undersökning utesluter vissa kategorier av böcker som finns med i Bibliografiska institutets siffror, tex skönlitteratur för skolbruk. Vidare baseras denna undersökning på tryckår och inte på leveransår w trots att överflyttningen av Wennerbergs böcker i de modifierade siffrorna innebär ett litet

avsteg från huvudprincipen. Kraftiga förändringar i utgivningens storlek

bör alltså framträda tidigare här än i Bibliografiska institutets statistik, och det är rimligt att anta att den nedgång, som i institutets statistik inträder 1971 och som sannolikt kommer att bli mera varaktig än de tidigare, börjar slå igenom redan 1970 i denna undersökning. Man kan alltså med utgångspunkt från tabell 9.1 konstatera att den årliga utgivningen av skönlitteratur i stort inte har förändrats så mycket under perioden 1965-1970. Antalet titlar har normalt utgivna legat ett stycke över 1 300, men åren 1967 och 1970 uppvisar klara nedgångar.

9.4 Förlag med utgivning av skönlitteratur

I undersökningen ingår utgåvor från drygt 300 olika förlag och andra om man räknar in privatutgivning utgivare, av typen ”eget förlag”. Av dessa förlag och utgivare är det färre än 100 som under perioden 1965-1970 givit ut mer än två skönlitterära böcker. De allra flesta kan alltså betecknas som tillfälliga av skönlitteratur utgivare somliga har framför allt facklitteratur medan andra överhuvudtapå utgivningslistan get inte givit ut något annat än en eller två skönlitterära böcker. Trots denna mångfald av förlag är det bara några få som svarar för huvudparten av det skönlitterära titelutbudet i Sverige. De tre största - Bonniers, B Wahlströms och Wennerbergs -- har tillsammans givit ut hälften av de skönlitterära böckerna 1965-1970. Deras dominans av

framgår

tabell 9.2, som upptar alla förlag med minst tolv skönlitterära utgåvor under perioden. Två av de tre största Wahlströms och

förlagen, Wennerbergs, är

utpräglade - större delen massmarknadsförlag av deras utgåvor säljs huvudsakligen genom Pressbyrån. Detta ger en uppfattning om den starka ställning som massmarknadslitteraturen1 har inom skönlitteratursektom. Ändå gör tabell 9.2 inte

massmarknadsförlagen full rättvisa, eftersom

många populärpocketböcker inte registrerats i Svensk bokförteckning (se avsnitt 11.4). Av den anledningen kan det vara på sin plats att just i avsnittet om förlagen använda det kompletterade material som ligger till grund för Tabell

massmarknadsundersökningen. 9.3 upptar alltså också

480 populärpocketböcker som av olika inte i anledningar upptagits

Svensk bokförteckning. Även tabellerna 9.4 och 9.5

bygger på det 1 Termen förklaras i avkompletterade materialet. Visserligen gäller bara en snitt 11.1. kompletteringen

Tabell 9.2 Den skönlitterära utgivningen 1965-1970 fördelad på förlag: antal titlar.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa

352 334 244 285 276 283 1 774 Bonniers; Aldus

B Wahlström; Kometförlaget; 170 192 191 188 231 202 1 174 Spegeln; Lindblads 1 098 183 174 197 203 223 118 Wennerbergs

Norstedts; PAN; Vingförlaget; 67 110 107 71 84 512 Nordisk rotogravyr 73 73 60 42 48 36 34 293 Tiden/FIB 39 56 36 54 55 39 279 Rabén & Sjögren 43 38 55 35 38 276 Wahlström & Widstrand 67

Almqvist & Wiksell; Geber; 245 53 43 45 36 40 28 Skoglunds 16 17 20 45 42 51 191 Forum 21 19 20 27 29 130 LT 14 43 18 14 12 17 12 116 Prisma 9 6 11 33 24 100 Lindqvists 17 13 13 20 23 16 11 96 Åhlén & Åkerlund

Hsonproduktion; Elephant 2 3 7 19 20 17 68 press 8 7 9 18 12 64 Cavefors 10 8 12 10 12 11 10 63 Zinderman

Obelisk

Bra Böcker 4 4 2 2 2 19 5 Bengt Forsberg; Corniche - - - 17 - 15 2 Författarcentrum 2 2 4 3 3 16 2

Williams

1 320 1234 1 370 1 338 1 164 7 763 Summa 1 337

enda sektor av utgivningen, men de förlag som har en landsomfattande bokhandeln har redan sin utgivning väl täckt i Svensk spridning genom De tabellerna ger en betydligt mera

bokförteckning. kompletterade

verklighetstrogen bild av förhållandet mellan de förlag som utger skönlitteratur som skulle kunna än tabell 9.2. De ytterligare kompletteringar i stort sett endast omfatta tillfälliga utgivare som komma ifråga skulle inte sänt in sina böcker till Bibliograñska institutet.

Tabell 9.3 Den skönlitterära utgivningen 1965-1970 fördelad på förlag: antal titlar.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa Procent

Bonniers 352 334 244 285 276 283 1 774 B Wahlström (21,5) 170 192 191 188 231 212 1 184 (14,4) Wennerbergs 197 176 197 203 223 165 l 161 (14,1) Norstedts 73 67 110 107 71 84 512 (6,2)

45 42 51 191 (2,3) Regal 19 23 31 32 32 42 179 (2,2) LT 14 21 19 20 27 29 130 Prisma (1,6) 43 18 14 12 17 12 116 (1,4)

(14,8) Summa 1408 1367 1291 1432 1414 1 331 8 243

Anm.Tabellen grundar sig på ett kompletterat material, där 480 utgåvor i massmarknadsserier lagts till. Jämfört med materialet i tabell 9.2 har B Wahlströms totalsumma ökat med 10 titlar, Wennerbergs med 63, Pingvinförlagets med 195 (l ), Regals med 118, Lindqvists med 2, Åhlén & Åkerlunds med 6, med 20 och Obelisks med 18. Resten av kompletteringen, 48 titlar, har fallit på mindre Hsonproduktions förlag.

Av de 19 förlag vilkas utgivning specificeras i tabell 9.3 är åtta helt eller att betrakta

huvudsakligen som massmarknadsförlag: B. Wahlström, Wennerbergs, Pingvinförlaget, Regal, Lindqvists, Åhlén & Åkerlund,

Hsonproduktion och Obelisk. Alla dessa har genom fått

kompletteringen högre siffror. Pingvinförlaget, vars utgivning inte alls registrerats i Svensk bokförteckning och alltså inte heller ingår i materialet för tabell 9.2, visar

sig rent av gå upp till nionde plats bland förlagen. Även Regals och

Wennerbergs utgivningssiffror ökar kraftigt genom kompletteringen, även

om Wennerbergs på grund av sin redan starka ställning inte avancerar på listan. Tabell 9.4 visar hur stor del av det kompletterade materialet som förlag av olika storlek svarar för. Ingen hänsyn har här tagits till vilken karaktär förlagen i övrigt har, och det är svårt att urskilja några klara utvecklingstendenser. Om man sammanställer materialet till tvåårsperioder kan man notera att de fyra största

förlagen får följande siffror:

1965/66 1 561 utgåvor (56,3% av den totala utgivningen), 1967/68 l 525 (56,0) och 1969/70 1 545 (56,3). Den närmast följande förlagsgruppen varierar mellan 33,3 % av utgivningen och 35,4 % och uppvisar både i absoluta tal och procentuellt något högre värden 1969/70 än 1965/66. Båda dessa hade

förlagsgrupper den procentuellt svagaste

ställningen 1967/68, men differenserna är alltså så små att man inte kan dra några slutsatser. Förlag med 3-29 utgåvor hade den högsta utgivningssiffran 1967/68, då totalutgivningen var som och lägst, gick

Tabell 9.4 Den skönlitterära utgivningen fördelad på olika grupper av förlag: antal titlar.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa Procent

Förlag med minst 300 utgåvor 792 769 742 783 801 744 4 631 (56,2) under perioden (4 st) Förlag med 30-299 utgåvor 483 462 407 501 501 471 2 825 (34,3) under perioden (25 st) Förlag med 3-29 utgåvor under 72 90 87 98 78 87 512 (6,2) perioden (62 st) Förlag med 1-2 utgåvor under perioden samt förfzs 61 46 55 50 34 29 275 (3,3) och utgzs förlag Summa 1 408 1 367 l 291 1432 1414 1 331 8 243

tillbaka till ungefär samma nivå som 1965/66. De allra minsta 1969/70 som till övervägande delen torde vara av typen eget förlag” förlagen, även om detta ofta är svårt att avgöra, är den grupp som uppvisar den under den undersökta Åren 1965/66 och största förändringen perioden. 1967/68 låg gruppens utgivning på ungefär samma nivå, 3,9 % av den totala men 1969/70 innebar en kraftig nedgång, vilket utgivningen, i tabell 9.4. mycket tydligt framgår också av årssiffrorna bland de Man kan av detta material inte påvisa någon förskjutning mot koncentration av utgivningen till etablerade förlagen ytterligare större men heller inte mot större spridning. Den minskade förlag möjligen kunna tillskrivas de ökande utgivningen på eget förlag skulle men man kan inte helt utesluta att den tryckkostnaderna, möjligheten institutet har medfört en besvärliga personalsituationen i Bibliograñska nedskärnågot sämre bevakning av privatutgivningen. Någon principiell ning i registreringen av denna sektor som när det gäller tex populär-

pocketböcker har dock inte företagits.

l tabell 9.5 har de förlag som i det materialet represen-

kompletterade

teras av minst tolv skönlitterära utgåvor under perioden 1965-1970 Den första har fått beteckningen ”Kvalisammanförts till fyra grupper. och omfattar dels de större förlagen med allmän utgivning av tetsförlag” både skönlitteratur och facklitteratur, sk general publishers, och dels med mera av framför allt kvalificerad

förlag specialiserad utgivning

skönlitteratur. Följande förlag har förts till denna grupp: Bonniers Norstedts Tiden/FIB Rabén & Sjögren Wahlström & Widstrand Almqvist & Wiksell/Geber Forum LT Prisma Cavefors Zinderman Natur och Kultur Gidlunds C Topelius Gleerup Hökerberg Författarcentrum Sveriges Radio Författarförlaget

Den andra gruppen, ”Massmarknadsförlag”, omfattar förlag vars utgiv-

ning domineras av massmarknadslitteratur inklusive pornografi: B Wahlströms Wennerbergs Pingvinförlaget Regal Lindqvists Åhlén & Åkerlund Hsonproduktion Obelisk Williams Alfviförlaget Termac Bengt Forsberg Svea press

Den tredje gruppen har kallats Religiösa förlag” och omfattar alltså sådana förlag som ägs av eller har stark anknytning till religiösa samfund:

Verbum Gummessons Evangeliipress EFS-förlaget Hall

De förlag som av olika anledningar inte har kunnat föras till någon av

de nämnda grupperna utan fått bilda gruppen ”Övriga förlag” är följande:

Smålänningen Berghs Readefs Digest Bra Böcker Hembygdsförlaget Tomas

Av de 43 förlag som har den största skönlitteraturutgivningen under

perioden 1965-1970 är alltså 19 kvalitetsförlag och 13 massmarknadsförlag. Massmarknadsförlagen har dock i genomsnitt större utgivning per

förlag än Tabell

kvalitetsförlagen”. 9.5 visar också att klyftan krymper i

och med att minskat

”kvalitetsförlagen” sin utgivning i ungefär samma

takt som ökat

massmarknadsförlagen sin. Tydligast syns detta om man

delar upp utgivningen på tvåårsperioder:

1965-66 1967-68 1969-70

Kvalitetstörlag 1 500 (57,9 %) 1 352 (53,8 %) 1 308 (50,2 %) Massmarknadsförlag 974 (37.6 %) l 075 (42,8 %) 1 184 (45,4 %)

Om man sedan ser på de årliga variationerna, finner man i tabellen att

den kraftiga nedgången i skönlitteraturutgivningen 1967 främst kan

tillskrivas ”kvalitetsförlagen”, medan detta

massmarknadsförlagen år

istället ökade sin utgivning Redan ganska kraftigt. 1966 började minsk-

ningen på ”kvalitetsförlagen” och den som kommer efter upphämtning

den verkliga djupdykningen 1967 visar sig vara temporär. De två sista åren

av perioden ligger ”kvalitetsförlagens” utgivning på drygt 650 titlar. Massmarknadsförlagen å sin sida ökar utgivningen för varje år fram till

1969. Den största ökningen kommer mellan 1968 och 1969, och trots att utgivningen på dessa förlag åter minskar kraftigt 1970 är det sistnämnda årets utgivningssiffra högre än för något av åren 1965-1968. Man bör också notera att både ökningen 1969 och 1970 här minskningen förstärks av att Wennerbergs 1969 tryckte som ovanligt många böcker utgavs först 1970; en modifiering av siffrorna för massmarknadsförlagen med utgångspunkt från detta skulle för 1969 ge 600 titlar och för 1970 584 titlar.

skönlitterära med minst 12 titlar under perioden Tabell 9.5 Den utgivningen på förlag

1965- 1970 fördelad på olika kategorier av förlag: antal titlar.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa

779 721 616 736 656 652 4 160 Kvalitetsförlag“ 479 495 533 542 631 553 3 233 Massmarknadsförlag 29 28 21 30 23 21 152 Religiösa förlag 28 33 12 24 36 34 167 Övriga förlag

Summa 1 315 1 277 1 182 1 332 l 346 1 260 7 712

som upptagits i tabell 9.5 är i Utgivningen på de religiösa förlag så liten att de variationer som förhållande till de båda största grupperna

säkra slutsatser. Men om finns inte kan läggas till grund för några riktigt

fram man undantar den mycket låga siffran för 1967 ligger utgivningen

t 0 m 1968 på en klart högre nivå än 1969-1970. Uppdelad på tvåårspe-

ut på detta sätt: 1965/66 57 rioder ser de religiösa förlagens utgivning

titlar (2,2 % av den utgivning som upptas i tabell 9.5), 1967/68 51 titlar

44 titlar (1,7 %). Utgivningen av skönlitteratur på .g (2,0 %) och 1969/70 orienterade förefaller alltså ha minskat under den de religiöst förlagen

undersökta men man bör då hålla i minnet dels att många

g perioden,

mindre samfund och lokala församlingar sporadiskt bedriver bokutgiv-

i

dels att med skönlitterär

ning, ganska mycket uppbyggelselitteratur

å klassificeras under avdelningen Religion i Svensk bokförteck- ; anstrykning

ning och därmed faller utanför denna undersökning.

torde vara alltför heterogen för att de årliga

l

Gruppen ”Övriga förlag”

ska kunna läggas till grund för en meningsfylld analys.

utgivningssiffrorna

nämnas. Det är Bra Böcker,

Ett av förlagen i gruppen bör dock speciellt

i andra hälft och

vars utgivning i detta material helt ligger på periodens

l

bidrar till den relativt 1969 och alltså starkt höga nivån för hela gruppen

dock redan 1965, men böckerna torde då

l 1970. Utgivningen påbörjades

institutet. Bra Böcker är närmast ett

l inte ha levererats till Bibliograñska

slags bokklubb, som till sina medlemmar utsänder hela bokpaket,

omfattande en fackbok och två eller tre skönlitterära böcker. vanligen och av kända svenska

Bland dem ingår både översättningar nyutgivningar

l

författares verk. Medlemsantalet har så småningom blivit mycket stort;

1970 rapporterades Bra Böcker ha 40 000 medlemmar.

i

l 9.3 med det visar de största

Tabell kompletterade förlagsmaterialet

l som har utgivit skönlitteratur i Sverige 1965-1970.

enskilda förlagen Aldus för

l Under perioden svarade Bonniers inklusive pocketförlaget

l l 1 774 skönlitterära titlar motsvarande 21,5 % av periodens hela utgiv-

är därmed det utan tvekan största förlaget i Sverige när ning. Bonniers

i

det gäller utgivningen av skönlitteratur i titlar räknat. År 1965 registrerai

des 353 titlar 1966 var utgivningstalet nästan lika högt (334

på Bonniers,

l men 1967 noterades endast 244 titlar. Det är en nedgång för

titlar) som är så stor att den faktiskt ensam skulle räcka för att förklara förlaget i den totala skönlitteraturutgivningen detta år. Om Bonniers nedgången som 1966 skulle totalsiffran för skönlitterahade haft lika stor utgivning

sou 1972:80

tur istället ha ökat något 1967. Detta är ett talande exempel på förlagets betydelse för den svenska och trots

litteraturproduktionen, nedskär-

ningen under perioden hade Bonniers ännu 1970 21,3 % av det skönlitterära titelutbudet. Att Bonniers så kraftigt reducerade sin skönlitterära utgivning 1967 torde sammanhänga med de tvâ mycket kapitalkrävande satsningar som

förlaget gjort under 1960-talet med Bonniers lexikon och

(1961-1967) Den svenska historien

(1966-1968). Fr o m 1968 har utgivningen varit

mycket stabil och legat kring 280 titlar, vilket i procent räknat inneburit en liten återhämtning 1970 eftersom den totala utgivningen då minskar. Men om man ser på perioden i stort framstår det dock som den viktigaste

förändringen .att en väsentlig reducering i absoluta tal har skett. De två

senaste åren 1971 och 1972 har sedan - enligt vad som nu är bekant - inneburit ytterligare nedskärningari Bonniers utgivning. Det näst största utbudet av skönlitteratur kommer från B Wahlströms bokförlag som under de sex åren utgivit l 184 titlar (14,4 % av den totala utgivningen). År 1965 svarade man för 170 titlar men en ökning skedde under perioden och såväl 1969 som 1970 överskreds gränsen 200 titlar väsentligt. Eftersom B Wahlströms utgivning, som till stor del är avsedd för distribution genom Pressbyrån för därefter sna-

massmarknadsförsäljning,

rast har ökat kommer Bonniers och Wahlströms av allt att döma att ligga varandra närmare betydligt än tidigare vid en kommande summering av

tvåårsperioden 1971/72. En utförligare presentation av förlaget finns i

avsnitt 11.9.

Tredje platsen tätt efter B Wahlströms intar med Wennerbergs förlag 1 161 titlar (eller 14,1 %). Wennerbergs ärihögre grad än BWahlströms ett

utpräglat specialförlag för massmarknadsböcker, främst romaner i populärpocketserier. Det har tidigare påpekats att förlagets siffra för 1969 inkluderar ett trettiotal titlar som normalt tillhör tryckåret 1970. Utgivningstalet ligger om man tar hänsyn till detta på omkring 200 titlar årligen under hela den undersökta perioden frånsett 1967 då antalet titlar var nere i 176. Även

Wennerbergs presenteras utförligt i avsnitt 11.9. Norstedts med sina 512 skönlitterära titlar står för 5,2 % av titelutbudet 1965-1970, dvs för knappt hälften så många titlar som B Wahlströms och och mindre Wennerbergs än en tredjedel så många som Bonniers. Utvecklingen av Norstedts illustreras utgivning bäst genom en indelning i tvåårsperioder. Förlagets totala skönlitterära titelutbud uppgick till 140 titlar 217 titlar 1 Det kan här vara anled- 1965/66, 1967/68 och 155 titlar 1969/70. ning erinra om att B Den starka ökningen 1967/68 förklaras väsentligen av att Norstedts höll Wahlström har en väsentpå att bygga upp sin pocketserie PAN (startad 1967). Om man räknar ligt större utgivning av barn- och ungdomslittera-

förstagångsutgivningen av svenska original på Norstedts så visar det sig,

tur än Bonniers. En räkatt denna utgivning inte ökar nämnvärt 1967/68 och rentav minskar ning för åren 196641970 något 1969/70. Det beror alltså i PAN att väsentligen på omtrycken visar att Wahlströms utgisumman av titlarna vit 722 titlar (inkl nya 1969/70 har ökat något jämfört med 1965/66. På femte uppl) för barn och ungplats bland utgivarna av skönlitteratur och på tredje plats dom och Bonniers 483.

bland ”kvalitetsförlagen” kommer med 293 titlar åren 1965-

Tiden/FIB (De angivna talen inklude-

1970, dvs 3,6 % av utbudet. Denna Tiden endast tack rar ett litet antal fackböcposition uppnår vare sin ker.) Se Christina Tellansenliga utgivning 1965/66: sammanlagt 133 titlar. Åren grens undersökning i 1967/68 når utgivningen inte högre än till 90 titlar och 1969/70 är den L 68:5 följande bilagedel.

nere i 70 titlar. Från 1965 till 1970 är det fråga om en drygt femtioprocentig minskning: under periodens första år utges 73 titlar men fem år senare endast 34. och Wahlström & Rabén & Sjögren (279 titlar, 3,4 % av utgivningen)

Widstrand (276, 3,3 %) följer tätt efter Tiden/FIB och uppnår bägge i

under åren 196841970. Totalt ger då Tiden ut regel högre tal än Tiden medan Rabén & står för 148 och Wahlström & 118 titlar Sjögren Widstrand för 128. Almqvist & har 1965-1970 sånt ut

Wiksell/Geber

245 skönlitterära titlar eller 3,0% av vad som utkommit i Sverige. Utgivningen har sjunkit i absoluta tal under senare år och ligger år 1970 mot 53 år 1965. På Forum dominerar utgivningen av på 28 titlar klassiker och annan kvalitetslitteratur i översättning. Forums utgivning starkt under och stiger från 16 titlar 1965 till 54 expanderar perioden titlar 1970. Den stora uppgången kom 1968 då man från 20 titlar föregåenvilket man sedan uppde år gick upp till ett dubbelt så högt utgivningstal, rätthållit 196941970. Till stor del beror uppgången på att Forum inledde sin pocketutgivning 1967, men den kommer också parallellt med en myc- Alistair MacLean - 23 titket omfattande lansering av äventyrsförfattaren av dem har sannolikt bidragit till lar 1968--1970. Den goda försäljningen att en rad andra böcker har kunnat utges. Totalt svarar Forum för 191 titlar

(2,3 %) under hela sexårspe rioden. Titelutbudet är ungefår lika stort från de två massmarknadsförlagen Pingvinfärlaget och Regal: 195 titlar (2,4 %) resp 179 titlar (2,2 %). Både Pingvinförlaget, som numera uppgått i Williams förlag, och Regal har främst av western, deckare

specialiserat sig på populärpocketutgivning

LTs förlag och kvalitetspocketförlaget Prisma sänder ut och agentböcker. färre skönlitterära titlar: 130 resp 116 titlar eller 1,6 resp 1,4 % betydligt av den skönlitterära 196541970. Prisma gjorde 1965 en utgivningen satsning på skönlitteratur i sin pocketserie och uppnådde då den höga under hälften av årssiffran 43 titlar för att sedan varje år ligga väsentligt detta tal. LT har en jämnare och fram tom 1970 (27 titlar) något utgivning av skönlitteratur. De utgivningslistor som förlaget stigande

utsänt för de senaste två åren tyder på att en nedgång i antal publicerade

skönlitterära titlar sedan har inträtt.

9.5 Skönlitterarurens genrer

Genreuppdelningen i den följande framställningen grundar sig i huvudsak för svenska bibliotek, men böcker med två eller på Klassiñkationssystem flera klassifikationssigna har här förts till särskilda grupper istället för att institutets statistik fördelas som i Bibliografiska på de egentliga genrerna. är att dubbelklassificerade böcker sällan är representativa Anledningen eller flera för båda de genrer som de förts till. Men då böcker med två endast 1,4% av materialet torde de inte innebära några signa utgör allvarliga problem. som i Svensk bokförteckning klassats som Besvärligare är de antologier Hc(s) eller Hce(s), eftersom det inte av signum framgår om de innehåller prosastycken eller verk från två eller flera genrer. En stor del av dem borde föras till Hc eller Hce (romaner och noveller) på samma sätt som

Tabell 9.6 Utgivningen av skönlitteratur 1965-1970 fördelad på olika genrer : antal titlar. 1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa

Samlingar

Periodica

Antal 2 4 1 4 1 3 15 Procent 0,2 Fornsvensk litteratur

Antal - - _ _ - 1 1 Procent 0,0 Romaner och noveller

Antal 1 056 1 035 992 1 087 1 107 933 6 210 Procent 79,0 78,4 80,4 79,3 82,7 80,2 80,0 Kåserier och anekdoter

Aforismer

Antal 8 8 5 8 9 5 43 Procent 0,6 Dramatik

Lyrik

Antal 155 166 126 137 120 110 814 Procent 11,6 12,6 10,2 10,0 9,0 9,5 10,5 Essäer

Antal 5 4 9 13 12 17 60 Procent 0,8 Folkdiktning Antal 3 2 4 4 3 1 17 Procent 0,2 Dialektlitteratur

Antal 1 2 - 4 2 - 9 Procent 0,1 Böcker med två signa varav

minst ett skönlitterärt

Antal 18 16 23 22 12 14 105 Procent 1,4 Böcker med mer än två signa

varav minst ett skönlitterärt Antal - - 1 - - 1 2 Procent 0,0

Summa 1 337 1 320 1 234 1 370 1 338 1 164 7 763

renodlade

lyrikantologier förts till avdelningen Hc.03 (poesi) och drama-

tikantologier förts till Hc.02 Eftersom (dramatik). även antologierna

under Hc(s) och Hce(s) utgör en relativt liten del av materialet, 1,7 %, har

dock inte en närmare granskning och uppdelning av dem ansetts nödvän-

dig.

I tabell 9.6 kan man se hur den svenska skönlitteraturutgivningen

fördelat sig på de olika under 1965-1970. Avdelgenrerna perioden

ningen romaner och noveller är den i särklass största med hela 80 % av

utgivningen. Därnäst kommer med Bland lyriken 10,5%. de övriga

genrerna är det endast två som överstiger två procent av utgivningen:

kåserier och anekdoter med 2,4 % samt dramatik med 2,1 %.

Ser man på utvecklingen under perioden är det för de flesta genrer

svårt att urskilja några tydliga tendenser. Mest påfallande är den nedgång som drabbat - från 155 titlar 1965 (ll,6% av hela lyrikutgivningen till 110 titlar 1970 (9,5% av hela utgivningen). Den utgivningen) starkaste har lyriken 1966 med hela 166 titlar (l2,6% av ställningen och den verkliga nedgången kommer följande år - en utgivningen), med hela 40 titlar. Denna dramatiska utveckling kan utan minskning vidare utgivningspolitik. Bonniers skar sägas bero på ett enda förlags nämligen ned sin lyrikutgivning med hela 42 titlar 1967. Från och med detta titlar om år har förlaget emellertid ganska stabilt legat på 35-36 året med en liten uppgång 1969 till 43 titlar. Orsaken till den fortsatta nedgången 1969 och 1970 får alltså sökas på andra håll, och det ligger nära till hands att misstänka att privatutgivningen svarar för en inte l oväsentlig del av den minskningen. i romaner och noveller uppvisar en mindre dramatisk Avdelningen under perioden. Visserligen kommer också där ett par relativt utveckling stora nedgångar 1967 och 1970, men den första av dem är inte alls med minskningen för andra genrer, eftersom romaner och jämförbar noveller tvärtom ökar sin andel av totalutgivningen från 78,4 % 1966 till 80,4% 1967. Nedgången 1970 förefaller i tabellen betydligt större än den var i verkligheten, eftersom nedskärningen i Svensk bokförteckning enbart drabbade romaner och man alltså bör räkna med ytterligare ca 75 titlar 1970 (se avsnitt 9.3). Då får man för avdelningen romaner och noveller följande utgivningssiffror, fördelade på tvåårsperioder:

1965-66 1967-68 1969-1970

2091 2079 2115

l absoluta tal har titelutbudet inom dessa genrer alltså legat ganska stilla under perioden, men man bör också observera att detta procentuellt och noveller 1965/66 tillsammans innebär en ökning. Romaner utgjorde 1967/68 79,8 % och 1969/70 hela 82,1 %. 78,7 % av utgivningen, Orsaken till denna utveckling ligger med all säkerhet i massmarknadslitteraturens tillväxt under perioden. Det kan i detta sammanhang också vara befogat att något beröra förhållandet mellan romaner och noveller. Dessa båda genrer är alltså här sammanförda till en avdelning, och det är på grund av klassifikationssystemets utformning omöjligt att skilja dem åt. Novellistiken utgör dock en nästan försvinnande liten del av titlarna i denna avdelning, och vissa tecken tyder de senaste åren kan ha minskat. på att dess andel under Detta skulle med att novellen hör då hänga samman huvudsakligen hemma inom den mera kvalificerade litteraturen och därmed liksom når en ganska smal publik. Om det har blivit svårare att ge ut lyriken lyrik, har säkert också novellistiken drabbats av det kärvare litteraturklimatetÅ inom kåserier och anekdoter, dramatik Utvecklingen avdelningarna och aforismer varierar visserligen en del från år till år, men några tydliga tendenser kan man inte urskilja. 1 Jfrlvar Lo-Johansson, Den enda av de små genrerna som uppvisar någon tendens är essäerna, Försvar för novellen (Böcvilkas titeltal får följande utseende: kernas värld, nr 3, 1969).

utslaget på tvâårsperioder

1965-66 1967-68 1969-70

9 22 29

Det rör sig alltså om mera än en tredubbling av utgivningen under åren 1965-1970 och en uppgång från 0,3 % av den totala

skönlitteraturutgiv-

ningen 1965/66 till 1,4 eller 1,5 (beroende med den på om man räknar modifierade totalsumman eller inte) av utgivningen 1969/70. Hur denna tillväxt inom en av tradition så pass exklusiv genre ska förklaras är svårt att säga, särskilt med tanke på att den kvalificerade litteraturen i övrigt

Tabell 9. 7 Utgivningen av svensk skönlitteratur i original 1965-1970 fördelad på olika genrer: antal titlar.

1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa

Samlingar

Periodica

Antal 2 4 l 4 l 3 15 Procent 0,4 Fornsvensk litteratur Antal - - - - - 1 1 Procent 0,0 Romaner och noveller

Antal 368 356 350 395 353 356 2 178

Procent 63,2 62,3 65,3 65,0 67,2 68,1 65,1 Kåserier och anekdoter

Antal 34 29 25 35 28 25 176 Procent 5,8 5,1 4,7 5,8 5,3 4,8 5,3 Aforismer

Antal 4 1 - 2 2 2 11 Procent 0,3 Dramatik

Antal 13 6 15 13 8 23 78 Procent 2,2 1,1 2,8 2,1 1,5 4,4 2,3 Lyrik Antal 136 144 109 120 99 89 697 Procent 23,4 25,2 20,3 19,7 18,9 17,0 20,8 Essäer

Antal 4 3 8 11 10 13 49 Procent 0,7 0,5 1,5 1,8 1,9 2,5 1,5 Folkdiktning Antal 2 2 3 3 2 1 13 Procent 0,4 Dialektlitteratur

Antal 1 2 - 4 2 - 9 Procent 0,3 Böcker med två signa varav

minst ett skönlitterärt

Antal 12 11 17 13 8 8 69 Procent 2,1 1,9 3,2 2,1 1,5 1,5 2,1 Böcker med mer än två signa

varav minst ett skönlitterärt

Antal - - 1 1 - - 2 Procent 0,1

Summa 582 571 536 608 525 523 3 345

240 _

tycks vara på tillbakagång. Det verkar emellertid som om flera, i vissa fall besläktade faktorer skulle ha inverkat: den uppenbara dragningen till det dokumentära hos allt flera skönlitterära författare, ett ökat intresse för essäistiska miljövårdsböcker och naturskildringar etc.

I tabellerna 9.7 och 9.8 visas hur genrerna fördelar sig inom kategorierna svenska original och översättningar. Som man kunde vänta med tanke på massmarknadslitteraturens starka ställning utgör romaner och noveller en betydligt större del av översättningarna än av de svenska originalen, medan lyriken bara i mycket ringa utsträckning är representerad inom översättningslitteraturen. Man kan också med hjälp av dessa tabeller konstatera att de översatta romanerna minskade i antal från 1965/66 till 1967/68 men 1969/70 låg tvåårsperioderna. De svenska på en klart högre nivå än under de tidigare originalen bland romanerna var ungefär lika många 1965/66 och 1969/70 och nådde sin högsta nivå under mellanperioden. Den minskade utgivningen inom avdelningen lyrik visar sig helt och hållet drabba de svenska originalen, medan lyriköversättningarna förblir på ungefär samma nivå perioden igenom. för essäerna gäller huvudsakligen svenska original, men Uppgången även översatta essäer ökar något i antal.

till svenska 1965-1970 fördelad Tabell 9.8 Utgivningen av skönlitteratur i översättning på olika genrer: antal titlar. 1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa

Samlingar 14 26 12 11 9 14 86 Antal Procent 1,9 3,5 1,7 1,4 1,1 2,2 1,9 Romaner och noveller Antal 688 679 642 692 754 577 4 032 Procent 91,1 90,7 92,0 90,8 92,7 90,0 91,3 Kåserier och anekdoter 6 2 1 - 3 2 14 Antal Procent 0,3 Aforismer Antal 4 7 5 6 7 3 32 Procent 0,7 Dramatik 16 7 13 24 12 14 86 Antal Procent 2,1 0,9 1,9 3,1 1,5 2,2 1,9 Lyrik Antal 19 22 17 17 21 21 117 Procent 2,5 2,9 2,4 2,2 2,6 3,3 2,6 Essäer

Antal Procent 0,1 Böcker med två signa varav minst ett skönlitterärt Antal 6 5 6 9 4 6 36 Procent 0,8

Summa 755 749 698 762 813 641 4 418

Tabell 9.9 Utgivningen av skönlitteratur inom olika genrer 1965-1970 fördelad på de sju största förlagen och övriga: antal titlar.

Romaner Kåserier Dramatik Lyrik Övrigt Summa noveller anekdoter

Kvalitetsförlag

Massmarknadsförlag

Det kan till slut vara av intresse att något beröra genrefördelningen på olika förlag. Tabell 9.9 ställer i detta avseende de fem största ”kvalitetsförlagen, de två största massmarknadsförlagen samt övriga förlag och mot varandra. utgivare Man ser där att ”kvalitetsförlagen i allmänhet har en ganska god spridning på genrer, medan massmarknadsförlagen som väntat har sin utgivning helt koncentrerad på romaner. Gruppen övriga förlag och utgivare har en klart mindre andel romaner i sin utgivning än de stora förlagen, men alla andra genrer är bättre representerade inom i

denna förlagsgrupp än bland ”kvalitetsförlagen”. Detta gäller även lyrik, ,

som utgör 14,3 % av de fem kvalitetsförlagens totala skönlitteraturutgivning och 15,5 % av utgivningen inom gruppen övriga förlag. Bonniers är det ledande förlaget också när det gäller utgivning av romaner och noveller, men koncentration massmarknadsförlagens på denna genre gör att deras siffror inte ligger mycket lägre. Tillsammans har Wennerbergs och B Wahlströms utgivit i det närmaste lika många romaner under perioden som de fem största Inom ”kvalitetsförlagen”. lyrikutgivningen har Bonniers en procentuellt mycket starkare ställning än inom den totala

skönlitteraturutgivningen. Förlaget stod under perio-

den 1965-1970 för hela 34,2 % av alla lyriktitlar. Tiden/FIB, Rabén & & Widstrand Sjögren och Wahlström har också en något starkare ställning inom lyrikutgivningen än inom totalutgivningen, medan Norstedts har en

någotnsvagare ställning.

9.6 Svenska original och översättningar

I denna undersökning, som omfattar alla skönlitterära böcker på svenska utgivna i Sverige, används den bibliografiska termen svenska original som

samlingsbeteckning för böcker (både förstaupplagor och omtryck) som

är skrivna ursprungligen på svenska. Den andra huvudkategorin blir då

av skönlitteratur 1965-1970 fördelad original och Tabell 9.10 Utgivningen på svenska Översättningar: antal titlar. 1965 1966 1967 1968 1969

Svenska original Antal 582 571 536 608 525 43,5 43,3 43,4 44,4 39,2 __Procent 755 749 698 762 8 l 3 Oversättningar Summa 1 337 1 320 1 234 l 370 1 338

givetvis översättningar från främmande språk till svenska. Det är av stort intresse att fastställa andelarna för original och översättningar i ett lands bokutgivning. Olika länder uppvisar synnerligen stora olikheter i det avseendet. I länder med nationalspråk som är är andelen vida lägre än i småstater vilkas världsspråk översättningar nationsgränser samtidigt är språkgränser. I Sveriges litterära liv har översättningar av profan skönlitteratur spelat roll alltsedan l700-talet. existerar dock inga en ytterst viktig Tyvärr som möjliggör jämförelser mellan den nu undersökta undersökningar perioden 1965-1970 och tidigare epoker. beträffar visar undersökningen (tabell 9.10) att Vad åren 1965-1970 mer än hälften av alla utgivna skönlitterära titlar (eller närmare betydligt bestämt Årssiffrorna 1965 och 1966 är 755 56,9 %) är översättningar. resp 749 titlar men sedan följer en markant nedgång 1967 till 698 titlar. 1968 ökar antalet åter till 762. För åren 1969 och 1970 översättningar titeltal, sammanfört till en finns det anledning utgå från ett modifierat tvåårsperiod. I annat fall skulle översättningarna drabbas av ett ganska stort och omotiverat bortfall (se avsnitt 9.3). Titeltalet 1969/70 blir då och 1471 titlar 1516, vilket kan jämföras med 1399 titlar 1965/66 1967/68. i stort sett med i samma utveckling som De svenska originalen följer 1965-1968. År 1967 är även här ett dåligt år med översättningarna endast 536 titlar - framför allt beroende på Bonniers nedskärning av sin för

utgivning (se avsnitt 9.4). Det högsta titeltalet svenska original under

hela sexårsperioden uppnås följande år 1968 genom en utgivning på 608 framträder en tendens till 1969/70. Vid en titlar. Sedan nedgång indelning i tvâårsperioder ter sig titeltalen för svenska original på följande sätt: 1 153 titlar 1965/66, 1 144 titlar 1967/68 och 1 061 titlar 1969/70

Tabell 9.11 av romaner och noveller 1965-1970 fördelad på svenska original Utgivningen och översättningar: antal titlar. 1965 1966 1967 1968 1969

Svenska original Antal 368 356 350 395 353 Procent 34,8 34,4 35,2 36,3 31,9 __ 688 679 642 692 754 Översättningar Summa 1 056 1 035 992 1 087 1 107

Tabell 9.12 Utgivningen av lyrik 1965-1970 fördelad på svenska original och översättningar: antal titlar. 1965 1966 1967 1968 1969 1970 Summa Svenska original