Svensk press

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

tioner*

Pressens

k

fu.n

1 samhället

i % En forskningsrapport

pressutredning % från 1972 års %

Statens offentliga utredningar

1975:_7_§_

Finansdepartementet

Svensk

press

Pressens funktioner i samhället

Avgivet av 1972 års pressutredning

Stockholm 1975

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-02475-6 (Jötcborgs Offscttryckeri AB Stockholm 1975

Till Statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Enligt Kungl. Majzts beslut den 30juni 1972 har sakkunniga tillkallats med uppgift att utreda pressens förhållanden. l direktiven för de sakkunniga. som antagit namnet 1972 års pressutredning. anges som en av utredningsuppgifterna att närmare söka precisera målsättningen för statsmakternas presspolitiska handlande, varvid dagspressens roll i Förhållande till övriga massmedier måste klarläggas. Utredningen fann behov föreligga av en särskild undersökning rörande pressens funktioner i samhället. Utredningen uppdrog i maj 1973 åt Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet att genomföra en sådan undersökning. Utredningen har medverkat vid projektets uppläggning. Undersökningen har genomförts av en forskningsgrupp under ledning av filosofie kandidat Lennart Weibull. Dessutom har en särskild studie av journalisternas roll i samhället utförts vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm av ekonomie doktor Björn Fjzestad. En särskild expertgrupp har följt utredningsarbetet. I denna har ingått redaktör Paul Frisch, redaktör lvar lvre. ekonomie doktor Dan Lundberg. docent Kjell Nowak, filosofie licentiat .lan Ringdahl. docent Karl Erik Rosengren och professor Jörgen Westerståhl. Som ordförande i gruppen har utredningens sekreterare. docent Stig Hadenius fungerat. För de överväganden och slutsatser som presenteras i den här föreliggande analysen av undersökningens resultat svarar Lennart Weibull. För analysen av journaliststudien svarar Björn Fjazstad. Med hänsyn till att 1972 års pressutredning tagit initiativet och medverkat vid uppläggningen av undersökningen och använt dess resultat i sitt arbete har utredningen - utan att ta ställning till de resonemang som förs i rapporten - ansett att den bör publiceras i serien statens offentliga utredningar. 1972 års pressutredning får härmed överlämna rapporten Svensk Press. Pressens funktioner i samhället,

Stockholm den l4 oktober 1975

Ragnar Edenman

/Srig Hadenius

Förord

[direktiven till 1972 års pressutredning fastslogs att de målformuleringar som använts av tidigare pressutredningar varit mycket allmänt hållna. Uppgiften var att ange en mer preciserad målsättning. För for 1972 års pressutredning att kunna göra detta bedömdes det angeläget att få en översikt av hur dagsidag. Detta är bakgrunden till de undersökningar som pressen fungerar genomförts inom forskningsprojektet Pressens funktioner och som presenteras i denna rapport. Projektets arbete har gällt i första hand dagstidningoch opinionsbildare i samhällsarnas betydelse som informationsformedlare sköter dessa frågor. Vad som skall belysas är hur den svenska pressen idag uppgifter. Då vi i denna rapport granskar pressens funktioner i samhället används roll. Tidningarnas ställning i informasom regel uttrycket pressens politiska tionsförmedling och opinionsbildning handlar i forsta hand om deras roll i det politiska livet. Detta innebär givetvis en vid tolkning av begreppet politik. Politik står här snarast för enskildas och gruppers möjlighet att påverka politiska beslut och är inte begränsad till strikt partipolitik. De resultat som redovisas i denna rapport är baserade på de undersökningar vid Statsvetenskapliga insom foretagits inom ramen för forskningsprojektet stitutionen, universitet. Dessutom avrapporteras den undersök- Göteborgs ning av journalisternas roll som i anslutning till projektets studier genomförts vid Ekonomiska forskningsinstitutet (EFI). Handelshögskolan i Stockholm. Verksamheten inom projektet inleddes under våren 1973. Projektledare har varit Lennart Weibull och biträdande projektledare Lars Aldemark (t. o. m. 1975-02-28). Inom projektgruppen har vidare medverkat Jan Strid, som arbetat med projektets innehållsanalyser samt Nils Essle, som svarat for databearbetningen. Undersökningen vid EFI har letts av Björn Fjzestad i samarbete med PG Holmlöv. Inom projektarbetet i Göteborg har en rad personer varit sysselsatta med enskilda delstudier under kortare eller längre tid. l innehållsanalyserna har medverkat Lennart Blomqvist, Anne Jönsson och Björn Wernello samt under kortare tid bl a Sonja Gybrant. Dagmar Gårding, Annika Högberg. Sonja Ann-Christine Lundberg och Urban Watz, vilka Karlsson, Jörgen Lind, främst arbetat med materialinsamling och kodning. Ulla Magnusson och John Molén deltog i administrationen av projektets endagsstudie. och enkätundersökningarnas fältarbete har genomförts av Sta- Intervjutistiska centralbyrån (SCB). Ansvariga for detta har varit avdelningsdirektör Joachim Vogel och aktuarie Lars Häll vid SCB:s utredningsinstitut.

6 Förord

Den rapport som nu föreligger är den första samhållna presentationen av projektets undersökningar. De enskilda delstudierna har dock successivt avrapporterats till pressutredningen med början våren 1974. Avsikten iir att fortsätta bearbetningen av det insamlade materialet. För detta har medel erhållits av Riksbankens jubileumsfond och Nämnden För samhällsinformation.

..,

Innehåll

nu..., .

13 1 Problemsrä/Ining

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 1.1 Medieutveckling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 1.1.1 Dagspressens utveckling av tidningskoncentrationen . . . . . . . . .. 15 1.1.2 Bedömningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15 1.2 Fyra typsituationer roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 1.3 Dagspressens politiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 17 1.3.1 Den politiska processen tre huvuduppgifter . . . . . .. 19 1.3.2 Massmedierna i politiken: funktioner . . . . . . . . . . . . . . . .. 20 1.3.3 Dagspressens politiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 1.4 Frågeställningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 1.5 Undersökningsuppläggning 25 1.5.1 lnnehållsanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 26 1.5.2 Läsar- och fullmäktigestudier och myndighetsstudie . . . . . . . . . . . . .. 26 1.5.3 Organisations- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 1.6 Redovisning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2 Tidnings/äsning och med/eva!

29 2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2.2 Tidningskonsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 2.2.1 Tidningsläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.2.2 Enskilda dagstidningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 2.2.3 Prenumeration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 2.2.4 Tid för tidningsläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.2.5 Tidningsläsarnas bakgrund 36 2.3 Tidningsval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36 2.3.1 Partisympati och tidningsval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 2.3.2 lnllyttarnas tidningsval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.3.3 Tidning i föräldrahemmet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.4 Synen på pressen och partierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 2.4.1 Tidningarnas partianknytning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 44 2.4.2 Partipolitisk neutralitet? . . . . . 45 2.4.3 Anses tidningarna ha någon politisk betydelse? . . . . . . . . . . . . . .. 46 2.4.4 Tidningsval och en politisk sakfråga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 2.5 Komplementtidningar

8 Innehåll

2.6 Radio och tv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 2.6.1 Radiolyssnande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 2.6.2 TV-tittande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 50 2.6.3 Konsumtionsmönster for radio och tv . . . . . . . . . . . . . 51 2.7 Veckotidningar och tidskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 2.7.1 Konsumtionsmönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 53 2.7.2 Några enskilda tidskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 2.8 Mediekombinationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 2.8.1 Tidningskonsumtion och annan mediekonsumtion , . . 56 2.8.2 Allmänhetens informationskällor . . . . . . . . . . . . . . . . .. 57 2.9 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

3 Dagspressens innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 3.2 Tidningarnas totala innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 3.2.1 Redaktionellt material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 65 3.2.2 Annonserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 66 3.2.3 Några jämförelser med annat material . . . . . . . . . . . .. 67 3.3 Nyhetsmaterialets geografiska fördelning . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 3.3.1 Utrikes, inrikes, regionalt eller lokalt? . . . . . . . . . . . . . . 67 3.4 Nyhetsinnehållet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 3.4.1 De vanligaste nyheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 71 3.4.2 Politiska, ekonomiska och allmänna . . . . . . . 72 nyheter 3.4.3 Nyhetsinnehåll från olika geografiska områden . . . .. 72 3.5 Ledare och politiska kommentarer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 3.5.1 Ledarsidans geografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 3.5.2 Sakfrågor i ledarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 3.5.3 Kommentarer och bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 3.6 Debatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 3.6.1 Debattartiklarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 79 3.6.2 Insändarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 79 3.6.3 Pressklipp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82 3.7 Politiken i nyheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 3.7.1 Vad är nyheter om politik? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 3.7.2 Grupper och institutioner i nyheterna . . . . . . . . . . . . . 86 3.7.3 Referat eller kritisk . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 87 granskning 3.7.4 De politiska partierna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89 3.8 Valrörelsen 1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91 3.9 Etermedier och dagspress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 3.9.1 Undersökta program . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 93 3.9.2 Regionalradions nyhetsutbud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 93 3.9.3 Regional-tv i fyra regioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 95 3.9.4 Etermedier och tidningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 3.10 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

4 Tidningsläsning och politik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

4.1 Att mäta tidningsläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101

.i fr: ›:v,-.- Innehåll 9

*Wann- -1

4.1.1 Två metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . .102

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 4.1.2 Projektets undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 4.2 Nyhetsmaterialet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 104 4.2.1 De dagliga nyheterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 4.2.2 Några läsmönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 4.2.3 Mest lästa nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 4.2.4 Det allmänna nyhetsinnehållet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 4.2.5 De politiska nyheterna material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 4.3 Opinionsbildande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 114 4.3.1 En dags ledarläsning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116 4.4 Annonserna i läsvanorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 4.5 Mönster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 118 4.6 Typer av tidningsläsare Samhällsorienterande och allmänt innehåll . . . . . . . .. 118 4.6.1 innehåll . . . . . . . . . .. 120 4.6.2 Läsare av Samhällsorienterande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 4.7 Fyra läsproñler och mediekonsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 4.8 Läsprofiler 4.8.1 och tidningskonsumtion . . . . . . . . . . . . . .. 124 Läsprofiler 4.8.2 och annan mediekonsumtion . . . . . . . . . .. 127 Läsprofiler Mediekombinationer och läsprofiler . . . . . . . . . . . . . . . 128 4.8.3 . . . . . . . . . . . . .. 130 4.9 Läsvanor och politisk informationsspridning 4.9.1 och det politiska innehållet . . . . . . .. 130 Opinionsledarna lnsändarnas roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132 4.9.2 4.10 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 133 Sammanfattning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 5 Organisationer, politiker och dagspress

5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 135 Inledning 5.2 som politisk nyhetsformedlare . . . . . . . . . . . . .. 136 Dagspressen 5.2.1 informationsvägar . . . . . . . . . . . . . . . 136 Organisationernas 5.2.2 informationsvägar . . . . . . . . . .. 140 Kommunfullmäktiges 5.2.3 och etermedier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Tidningar 5.3 Pressens uppgifter i samhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144

5.3.1 Tänkbara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 uppgifter 5.3.2 De viktigaste uppgifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 144

5.3.3 Andra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146 uppgifter 5.3.4 Minst uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 146 viktiga 5.4 Hur fullgör pressen sina politiska uppgifter? . . . . . . . . . . . . .. 147

5.4.1 . . . . . . . . . . 147 De lokala organisationernas bedömningar 5.4.2 Kommunfullmäktige om pressens uppgifter . . . . . . . . 148

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 5.5 Dagspressen och opinionsbildningen . . . . . . . . . . . . .. 150 5.5.1 Framträdande grupper i lokalpressen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 5.5.2 Partiernas behandling i pressen . . . . . . . . . . . . . . 153 5.5.3 De lokala samhällsfrågorna i pressen och de lokala dagstidningarna . 154 5.5.4 Kommunfullmäktige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 156 5.5.5 Komplementtidningar 158 5.6 Presspolitiska åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.7 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 I nnehâl/

6 Pressens funktioner i samhället - en sammanfattande diskussion om

(lagspressens politiska roll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163

6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 163 6.2 Informationsfunktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . 164 6.2.1 Basinformation 165 6.2.2 Information om opinioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . .. 169 6.2.3 Information om politiska beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 171 6.2.4 Informationsfunktion och lokal tidningssituation . . .. 173 6.3 Forumfunktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 176 6.4 Kommentaroch granskningsfunktionen . . , . . . . . . . . . . . . .. 180 6.4.1 Kommentar och analys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 6.4.2 Kritisk granskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 182 6.5 Pressens funktioner politiska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 184

Appendix

1 Undersökningsomrâden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 187

1.1 Områdesurval . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , .. 187 1.2 Malmö kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . .. 189 1.3 Trelleborgs kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 1.4 Göteborgs kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 192 1.5 Lerums kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , .. 193 1.6 Västerås kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 194 1.7 Hallstahammars kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 195 1.8 Falu kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 196 1.9 Leksands kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 197

2 Undersökningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

2.1 Innehållsanalysen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . .. 200 2.1.1 Delstudier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 200 2.1.2 Kodschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 201 2.1.3 Analysgång . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . .. 204 2.1.4 Ett kodningsexempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 204 2.1.5 Reliabilitetstest . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 2.2 Läsaroch kommunfullmäktigestudierna . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 2.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 205 2.2.2 Allmänhetsstudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . ,. 206 2.2.3 Kommunfullmäktigestudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 207 2.2.4 Endagsstudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 208 2.2.5 Inllvttarstudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 209 2.3 Organisationsstudien . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 210 2.3.1 Urval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . , . . . . . . .. 210 2.3.2 Bortfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . .. 21 1

3 Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215

3.1 Delrapporter från projektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . , , . . . . . , . . . 215 3.2 Litteraturrelerenser till enskilda avsnitt , . . . . . . . , . . . . . . , . . 216 3.3 Allmän litteraturredovisning . . . . . . . . . . . . . . . , . . , . . . . . . .. 223

Innehåll 11

m..,.._..mw..,.q›g›,._. ._17 Bilagor till appendix

. till *allmänheten . . . . 227 A 1 Exempel på frågor ur intervjuformuläret

›|77_W1v_v, A 2 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till allmänheten . . . . 228

229 A 3 Exempel på typsida till läsar- och kommunfullmäktigestudierna till kommunfullmäktige 230 A 4 Exempel på frågor ur intervjuformuläret till kommunfullmäktige 231 A 5 Exempel på frågor ur intervjuformuläret . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 232 A 6 Instruktion till enkäten i endagsstudien till inflyttare till Malmö 233 A 7 Exempel på frågor ur intervjuformuläret A 8 Exempel på frågor ur enkätformuläret till organisationer. företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 234 och myndigheter, Västeråsregionen

Journalisrsrzidien

237 Journalisterna - inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Journalisterna i urvalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239

1.1 Kön och ålder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 1.2 och arbetsuppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 Utbildning 1.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Partisympatier kontakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 240 1.4 Journalisternas 1.5 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Urvalets sammansättning

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 2 Pressens zippgi/ter och journalistrol/en

2.1 av åsikter om pressens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . 243 Mätningen Vilka ser journalisterna for pressen? . . . . . . . . . . . . 244 2.2 uppgifter 2.3 och politiker olika uppgifter for pressen? . . . 247 Ser journalister

249 3 Hur upp/_vl/ei pressen sina uppgifter? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1 Hur överensstämmer ideal och verklighet? . . . . . . . . . . . . . . . 251

3.2 Har journalister och politiker samma syn på överensstämmelsen mellan ideal och verklighet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . .. 252

255 4 Vilka _faktorer_ /Ö/Sllâral4/'ll/Å2ÖI'(1I7d?l av pressens zzppgifier? . . . , . . .

Konkurrensförhållanden 256 4.1 4.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 257 Finansiering 4.3 Relationer till informationskallor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 259 4.4 Relationer till partiernzt . , . . . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . kontroll 261 4.5 Yttre 4.6 . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . 261 Medinllytande på arbetsplatsen 4.7 Samband mellan hoten mot pressfriheten och uppfyllztndet av . , . . , . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . 262 pressens uppgifter

12 Innehåll

5 Hur vi/Ijoirrna/istema_lörändra tidningarna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 265

5.1 Professionalisering och journalistisk makt . . . . . . . . . . . . , . . . 265 5.2 Fördelning av resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 5.3 Fördelning av det redaktionella . . . . . . . . . . . . . . . utrymmet 267 5.4 Samband mellan Föreslagna förändringar och uppfyllandet av pressens uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 267

6 Summan/anning . . . . . . . . . . V . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269

Bilagor ri/ljourna/istsrzrdien

1 Teknisk rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . 271 2 Exempel på frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 279 3 lndexens reliabilitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . 283 4 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . 285

SOU l975:78

1 Problemställning

För dess utgivare. dess anställda “En tidnings död är ingen angelägenhet blott död återverkar på de tidningar som finns kvart och dess läsare. En tidnings mer auktoritativa, mera obevakade i deras verkgör dem mer dominanta. En tidnings död förändrar samhället.” samhet att upplysa allmänheten. i en kulturartikel Denna uppfattning om tidningens betydelse redovisades

som var införd tre dagar innan deni Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 1973. na tidning kom med sitt sista nummer, lördagen den åttonde september

orsakades av flera års ekonomiska svårig- Handelstidningens nedläggning betästes ställning som

heter. l och med nedläggningen Göteborgs-Postens

dominerande tidning i Göteborg. lades ned var Situationen i Göteborg är inte unik. När Handelstidningen

den första större nedläggningen under 1970-talet. Efterkrigsdet visserligen av en omfattande tidningsdöd. På tiden har dock i sin helhet kännetecknats utges är det en lokaltidning som helt merparten av de orter där tidningar

marknaden. Denna utveckling har bedömts som en fara för opidominerar Två statliga utredningar har under 1960-talet arbetat med nionsbildningen. mål att bevara mångfalden inom pressfrågor. De har båda haft som uttalat

svensk press. av många tidningar betyder för informa- Frågan är då vad förekomsten i samhällsfrågor. Är det riktigt som tionsförmedling och opinionsbildning “förändrar samhälletw? Eller hävdas i den citerade artikeln att tidningsdöden annorlunda uttryckt: Finns det skillnader mellan dagspressens sätt att funge-

ijämförelse med en mora på en ort med konkurrens på tidningsmarknaden

nopolort? till de undersökningar som Det är denna typ av frågor som är bakgrunden

Pressensfunktioneri samhället. Huvud-

genomförts inom forskningsprojektet i det svenska uppgiften för projektet har varit att belysa dagspressens ställning - i första hand dess roll i det politiska livet - med hänsyn samhället idag

till den lokala tidningssituationens betydelse. bakgrunden till de unl detta inledande kapitel skisseras den allmänna förutsättningarna dersökningar som företagits. Först redovisas de allmänna

av medieutvecklingen. Huvudintresset ägnas därefter ingenom en översikt För renebörden i begreppet pressen politiska roll. Detta ger utgångspunkten

dovisningen av undersökningsuppläggningen.

14 Problemsrä/Ining

sou 1975:73

Medieutveckling

Projektets uppgift är att belysa följderna av utvecklingen på tidningsmarknaden. De undersökningar som utförts gäller emellertid dagsläget. Det är därför viktigt för tolkningen av resultaten att dessa sätts i sitt sammanhang. l det följande skall kortfattat anges några tendenser i tidningsutvecklingen som påverkar situationen for dagspressen idag och som därmed har betydelse för bedömningen av pressens politiska roll.

1. l .1 Dagspressens urveckling

Tidningar. radio och tv är produkter av det moderna industrisamhället. Deras framväxt och verksamhet speglar på olika sätt den ekonomiska och politiska situationen i landet. Den moderna dagspressens utveckling i Sverige var i forsta hand en effekt av de grundläggande ekonomiska, sociala och politiska förändringar som industrialismen innebar. l stadssamhället kom tidningarna att stå for den information som tidigare förmedlats genom personliga kontakter. De organiserade grupper som framträdde i industrisamhället - varuproducenter, politiska och fackliga organisationer m fl - såg i pressen en kanal for sina budskap till allmänheten. Karakteristiskt

förtidningsutvecklingen i Sverige och i många andra länder

var tidningarnas nära samband med de politiska partierna, den s k partipolitiseringen av pressen. l början av 1900-talet förekom panisignaturer hos de flesta tidningari landet. Utvecklingen tog sig dock olika uttryck hos olika partipolitiska grupper. Bland de konservativa och liberala partigrupperingarna fick man som regel stöd hos redan existerande tidningar - bland liberalerna kom tidningarna t. o. m. att till viss del bestämma partiets organisationsutveckling. Inom arbetarrörelsen var det ofta lokala fack- och partiforeningar som låg bakom startandet av den socialdemokratiska pressen. Annonserna spelade till en början en mindre roll for tidningsekonomin. Utvecklingen under 1900-talet innebar dock att deras andel av dagspressens intäkter växte betydligt; på 1920-talet svarade annonserna för ca hälften av en genomsnittlig morgontidnings inkomster. 2/3. ldag utgör de närmare Detta har påverkat de lokala tidningsmarknaderna. De tidningar som haft störst framgångar hos annonsörerna har överlevt. medan övriga fått sin ekonomi försvagad och antingen fått söka andra inkomstkällor eller tvingats inskränka eller lägga ned. 1950 fanns det 51 städer med mer än en lokal morgontidning. ldag är antalet 20. Annorlunda uttryckt finns f. n. ett faktiskt monopol- en morgontidning dominerar - i 64 av de 84 städer där tidningar › utges. Samtidigt som antalet tidningar minskat har den samlade tidningsupplagan ökat. 1950 hade dagstidningarna en samlad upplaga på omkring 3.5 miljoner - 1974 var motsvarande siffra över 4.6 miljoner. Huvuddelen av denna expansion har gällt kvällstidningarna - i forsta hand Aftonbladet och Expressen. De har under efterkrigstiden skapat sig en riksmarknad. Även i fråga om innehållet har pressen expanderat. En typisk svensk lands- ortstidning förstatidning - mer än fordubblade sin totalvolym - text och annonser - mellan 1950 och 1970.

z i Problemsrällning 15 . SOU l975:78 z

1.1.2 Bedömningar av Iidningskoncentrationen

har kommit att få politiska konsek- Förändringarna på tidningsmarknaden som haft tidningar som företrådde deras åsikter venser. Många organisationer att förlora sina språkrör. Tidningskonkom genom tidningsnedläggningarna har också varit föremål för en centrationens effekter på opinionbildningen antalet monopolorter. där intensiv debatt. Man har menat att det ökande med en viss partisignatur helt dominerar nyhetsflödet. utgör en en tidning fara for den politiska åsiktsbildningen. För att det politiska livet skall fungera där olika opinioner kan krävs det åtminstone två eller tre lokala tidningar

framträda. Mot detta har hävdats att koncentrationen inom dagspressen till viss del varit en nödvändig rationalisering. Det har varit små och svaga tidningar utan betydelse i opinionsbildningen som lagts ned. Kvar finns de bärkraftiga och det är - menar man - enbart ekonomiskt starka tidningar tidningarna. sker i samhället. Ensom kan fungera som kritiska bevakare av vad som partipolitiska kasamställningarna skulle vidare fått till följd att tidningarnas raktär blivit mindre framträdande. Genom att de är ensamma på marknaden olika politiska riktningar måste de anpassa sig efter olika intressen. De ger att komma fram. möjlighet förändrat karaktär har ljudradio och Samtidigt som tidningsmarknaden Under 1960-talet har erermedierna flerdubblat sin framför allt tv expanderat. sändningstid. Man har i debatten menat att detta till stor del kan kompensera Etermediernas starka ställning innebär att minskningen i antalet tidningar. inte längre har informationsmonopol. Lokala monopolsituatiotidningarna i radio och tv. framför allt ner på tidningsmarknaden uppvägs av utbudet genom ökningen av de regionala programmen. Även andra typer av tryckta medier - annonsblad. politiska Veckotidningar

av olika slag - har kommit att förändra tidningarnas ställning och bulletiner och därmed deras politiska roll. Det har på nyhets- och annonsmarknaden talats om den nya mediesituationen som sägs vara typisk för det högutvecklade industrisanthållet. politisk roll dagspressen spelar i Frågan är dock vilken denna nya situation.

1.2 Fyra typsituationer

För att få en total bild av dagspressens ställning i den nya mediesituationen att studera samtliga tidningsområden i landet. skulle det vara nödvändigt vore det möjligt att beskriva hur de en- Först genom en totalundersökning i förhållande till sin publik och i förhållande till skilda tidningarna fungerar En sådan riksomfattande studie är givetvis en omöjlighet att andra medier. inom ramen för err forskningsprojekt. Det har i stället ansetts mer genomföra att välja ut ett antal lokala tidningssituationer och ägna dem ett mer lämpligt ingående studium. Antalet undersökningsområden har av resursskäl måst begränsas till fyra. innebär att det inte kunnat bli tal om Det år klart att en sådan begränsning ett i strikt mening statistiskt urval. Istället har det gällt att utifrån vissa föri landet i sin utsättningar välja områden som ansetts typiska för situationen helhet.

Problemställning

För att fånga upp den utveckling som ägt rum inom svensk dagspress och som här redovisats har valet av områden i första hand styns av situationen på den lokala tidningsmarknaden. Två monopo/situationer och två konkurrenssitziarioner har därför valts ut. Med lokalt monopol har här menats att en tidning på orten sprids i mer än 80 procent av de lokala hushållen. Konkurrens innebär att det finns två tidningar varav ingen når upp till en sådan

hushållstäckning.

En andra urvalsfaktor har varit den politiska situationen i området. Eftersom det är pressens politiska roll som skall studeras och denna kan tänkas vara beroende av vilket eller vilka partier som har majoritet i omrâdet, har denna faktor tillmätts stor betydelse. En tredje bedömning som styrt valet av områden är deras allmänna struktur. Det har ansetts vara av intresse att belysa orter som skiljer sig med hänsyn till storlek och ekonomisk karaktär. Praktiskt har detta inneburit att två storstäder och två mindre städer med stor omgivande landsbygd fått ingå bland områdena. De fyra undersökningsområden som med denna bakgrund valts för projektets undersökningar är Malmö, Göteborg. Västerås och Falun. lnom faär det i första hand Leksands kommun som undersökts. luregionen Göteborg och Västerås illustrerar två situationer, där en tidning har lokalt monopol men där de politiska majoritetsförhållandena är olika. Malmö- och faluområdena har båda lokal konkurrens men skiljer sig åt i politiskt avseende. Göteborg och Malmö kan åskådliggöra storstadssituationer medan framför allt Leksand representerar ett glesbygdsområde. Förhållandet mellan mediesituation och politisk situation redovisas i följande uppställning:

POLITISK STRUKTUR

(m)+(fp)+(c)- (s) + (vpklmajoritet majoritet

k°k”°"s FALUN/ MALMÖ/ LEKSAND TRELLEBORG TlDNlNGSSlTUATION GÖTEBORG/ VÄSTERÅS/ m°“°p° LERUM HALLSTAHAMMAR

Anm: l de kommuner som kursiverats har samtliga delstudier genomförts.

Vad beträffar mediesituationen i övrigt kan nämnas att regionala radioförekommer sändningar i samtliga fyra områden. I de två storstäderna finns dessutom den mest utbyggda regional-tv-verksamheten. l appendix finns en utförlig översikt både av bakgrunden till områdesurvalet och av områdenas geografiska och politiska struktur samt deras mediesituation. Man kan diskutera urvalet av områden. Det kan här framhållas att det hade varit intressant att jämföra orter där en borgerlig respektive en socialdemokratisk tidning har monopol. Principen för urvalet har dock varit att ta med områden som är typiska för tidningsmarknaden i Sverige. Samtidigt skall betonas att de studerade områdena är typsituationer. De är valda för att

Problemstäl/ning 17

illustrera olika drag hos mediesituationen i landet, men de är inte i strikt mening representativa för hela Sverige. I detta avseende kan projektets ansats betraktas som explorativ. resultat i strikt mening inte står för Detta innebär att undersökningens mer än de studerade områdena. Samtidigt är det uppenbart att dessa regioner element som också kan återfinnas i andra områden. Resultaten innehåller De undersökta rekan också prövas i jämförelse med andra undersökningar. av langionerna har givetvis också ett intresse i sig. 1 dem bor ca 10 procent Pressen dets befolkning och där ñnns fyra av landets största dagstidningar. som i de fyra områdena erhåller också närmare 1/4 av det direkta presstöd 1 flera kommuner finns annonsblad. kommunala informationstidutdelas. ningar och politiska Veckotidningar. Detta gör att områdena kan spegla en rad företeelser som nämnts i debatten om dagspressen idag.

1.3 roll

Dagspressens politiska

Projektets huvuduppgift är att studera dagspressen som informationsförmedlare och opinionsbildare i samhällsfrågor. Det gäller att belysa hur tidningarna sköter dessa uppgifter. För att beteckna denna roll hos dagspressen kommer vi här att tala om dagspressens politiska roll. Detta innebär således att vi

har en vid definition av politik. Med politik menas här hur enskilda och grupper kan påverka samhällsutvecklingen och begreppet är inte begränsat till strikt partipolitik. I det följande skall innebörden i “dagspressens politiska

roll” ges en mer utförlig belysning. En vanlig missuppfattning är att tidningarnas politiska roll enbart begränpartierna uppsar sig till vad som står på ledarsidan eller hur de politiska under en valrörelse. Detta är givetvis ett alltför inskränkt sätt märksammas förefaller att uppfatta pressens ställning i det politiska livet. Ett sådant synsätt vara en konsekvens av att man ger begreppet politik en mycket begränsad innebörd. roller I det följande görs ett försök att peka på några tänkbara politiska kommer här att tas i en principiell skiss hos dagspressen. Utgångspunkten av det politiska livet som det ser ut i dagens Sverige.

1.3.1 Den politiska processen

på representativa besluts- Det svenska politiska systemet bygger i huvudsak i fullmäktige. landorgan. De politiska besluten fattas av valda representanter utskott och nämnder. sting och riksdag samt i av dem tillsatta 1 den svenska representativa demokratin har de politiska partierna traditionellt haft mycket stor betydelse. De har tillsammans med andra organisationer - fackliga. ideella och kooperativa - varit drivande i opinionsbildkarakteriseras av möjligheten till direkt deltaningen. Dessa organisationer i organisationerna kan den enskilde vara med gande. Genom engagement och påverka den politiska utvecklingen. 1 figur 1.1 redovisas en principskiss av den politiska processen inom det

svenska politiska systemet.

I.)

18 Problemstä/Ining

Valda representanter i

W(HÄ_ P k F_

ogglgnsiszaationer Mvndighete

J

l

“MTDJ

1 l i 1 KRAV

i

BESLUT l

i l D Medborgarna l l SAMHÄLLSSYSTEM

Figur 1.1 Principskiss av den politiska processer:

Figur 1.1 beskriver det politiska systemet som ett förhållande mellan krav som ställs på besluten och de beslut som faktiskt fattas av de valda representanterna. Den enskilde medborgaren tänkes ställa krav på de politiska besluten antingen genom att vid valen ta ställning till alternativ som erbjuds eller genom att engagera sig i något politiskt parti eller någon intressegrupp. Något förenklat kan påstås att den vänstra delen av figuren illustrerar “opinionsbildningen” i samhället. Här spelar organisationerna en viktig roll. Den högra visar vilka beslut som fattas och hur dessa tillämpas. respektive förs ut till allmänheten. Denna del av politiken är i första hand en uppgift för myndigheterna. Politiska processer av det slag som här beskrivits Förekommer på åtminstone tre nivåer i samhället: den nationella, den regionala och den lokala. Riksdag, landsting och kommunfullmäktige är delar i tre olika politiska processer. samtidigt som det finns ett klart samband mellan dem. De tre nivåerna är dock viktiga att hålla i sär, eftersom det finns skäl att anta att olika massmedier har olika betydelse på olika nivåer i politiken. Det måste betonas att figur 1.1 återger en principiell syn på det politiska livet. Det är uppenbart att den politiska processen i praktiken är betydligt mer komplicerad. Det är relativt få medborgare som är direkt engagerade i politiska partier. Vid sidan av partierna finns andra opinionsgrupper som har stor betydelse. tex näringslivet och de fackliga organisationerna. Uppdelningen mellan krav och beslut ser också annorlunda ut i praktisk politik. Partier kan fungera som förmedlare av vad som sker i politiken på samma sätt som myndigheter kan stå som företrädare for intressen inom en viss sektor i samhället. Den politiska processen som den här skisseras är också underkastad en rad restriktioner som betingas av samhällets tradition och ekonomiska struktur. Då vi talar om dagspressens ställning i politiken innebär detta att ana-

Problemstäl/ning 19 SOU l975z78

roll har samma begränsningar. Vi avgränsar en roll hos lysen av tidningarnas vilken i sin tur påverkas av hur tidningarna förhåller sig till andra pressen, sektorer i samhället. tex till annonsmarknaden. skall inte här vidare behandlas. Syftet med modellen Dessa komplikationer är enbart för en principiell syn på vilka roller tidningarna att ge ett underlag livet. Denna begränsning i projektets ansats är dock kan spela i det politiska att hålla i minnet vid tolkningen av undersökningsresultaten. viktig

1.3.2 Massmediema i politiken: Tre huvuduppgifter

Vad som i figur 1.1 Politik kan betraktas som en kommunikationsprocess. beskriver hur information överförs från enkallats den politiska processen till beslutsfattare och från beslutsfattare till enskilda. I den represenskilda tativa demokratin intar politiska partier. intressegrupper samt myndigheter Genom dessa kanaliseras inforen central ställning som informationsvägar. och valda Vidare finns direkta mation mellan medborgare representanter. kontaktmöjligheter mellan väljare och vald. Det är i denna kommunikationsprocess vi kan placera in masspolitiska medierna. Vid sidan av organisationer och myndigheter finns dagspress, rafram opinioner dio och tv. Dessa spelar en roll både då det gäller att föra och att informera om vilka beslut som fattats i riksdag eller fullmäktigeför- - liksom massmedier - kan t. o. m. ses som samlingar. Dagspressen övriga “konkurrenter” till de politiska partierna. Medierna kan företräda egna åsikdebatt: de är en utomparlamentarisk faktor i det poter och driva politisk litiska livet. Med denna kan vi skilja ut åtminstone tre huvuduppgifter utgångspunkt för massmedierna i det politiska livet:

O förmedling av information i politiska frågor O forum för politisk debatt O kommentar och granskning av vad som händer i politiken

förmedling av nyheter i samhälls- Med information avses här tidningarnas

Genom har de enskilda, organisationsföreträdarna och po-

frågor. pressen Massmediema förlitikerna möjlighet att orientera sig om vad som händer. en huvuddel av den offentligt tillgängliga informatiomedlar i sina nyheter nen om vad som sker på olika nivåer i politiken. på nyhetssidorna är underkastad journalistiska Informationsförmedlingen Det materialet får konkurrera med olyckor. nyhetsbedömningar. politiska budskap kan framföras direkt är i debrott och sport. En plats där politiska samt i viss utsträckning reportage. Här kan massbattartiklar och insändare medierna som forum för åsikter i samhällsfrågor. fungera att fungera som självständiga institutio- Tidningarna har också möjlighet livet. I sina spalter kan de kommentera och granska det ner i det politiska från olika De har möjlighet att både anapolitiska skeendet utgångspunkter. och förklara vad som händer samt utsätta grupper och institulysera, tolka tioner for en kritisk granskning. massmedierna har i det politiska livet Då vi här talar om vilka uppgifter hos medierna själva. För att kunna har vi i första hand utgått från aktiviteter

20 Problemstä/Ining

ge en bild av vilka funktioner dessa fylleri politiken måste de relateras till den tidigare principskissen av den politiska processen (figur 1.1). Detta görs i figur 1.2.

Politiska beslutsfattare Z / g lnformationsformedling / \ /ø / / \ / / /

l

/ .

Politiska

I *““ Myndg_

Dagsmess Qrganisa- heter tioner \ 1 I

Forum

X

N w /\\ Kommentar och

\* / i_ Z granskning - dagspressen somen _ medborgarna sialvstandig institution i det politiska systemet

Figur 1.2 Etr analysscherna_lör dagspressens pølitiskajitrtktiønei-

Figur 1.2 åskådliggör hur tidningarna fungerar som Förmedlare mellan olika aktörer i det politiska livet, hur de kan spela rollen av forum för den politiska debatten samt hur de samtidigt fungerar som en självständig politisk institution: de företräder egna intressen i det politiska livet.

1.3.3 Dagspressens politiska funktioner

Figur 1.2 visar att dagspressens tre huvudfunktioner i det politiska livet bestäms av en växelverkan mellan tidningar och politiska aktörer: Tidningarnas politiska betydelse är beroende både av vilket innehåll har och tidningarna hur detta utnyttjas och värderas av enskilda och grupper. I det följande skall detta närmare utvecklas för de tre huvudfunktionerna.

Informationsfunktionen

Informationsförmedlingen kan på många sätt betraktas som massmediernas

grundläggande uppgift. Tidningarna förmedlar information om vad som händer. De rapporterar om vad de politiska partierna gör och vad som sker inom myndigheterna. Tidningarna förmedlar på detta sätt en politisk basinformation. Politiker. organisationsrepresentanter och enskilda kan genom vad som förmedlas av

Problemställning 21 SOU l975z78

skeendet. Tidningarna står här inte pressen orientera sig om det politiska ensamma. Vid sidan av dessa förmedlas basinformation genom direktkontakter med organisationer och myndigheter samt genom andra massmedier. kan studeras Hur tidningarna fungerar som Förmedlare av basinformation utsträckning de har ett Samhällsorienterande genom en analys av i vilken till hur detta utnyttjas och värderas av enskilda och innehåll i förhållande

grupper. Förmedlingen av basinformation kan betraktas som dagspressens övergripande informationsuppgift. När det gäller den politiska processen är det två som är av särskilt intresse. Dessa är: aspekter på pressens informationsroll

O information om opinioner O information om beslut

Tidningar kan spela en opinionsro/l genom att förmedla nyheter som återger och/eller som anses viktiga av politiskt akkrav från olika opinionsgrupper tiva människor och av organisationer när det gäller att påverka vad som sker

i politiken. de förmedlar information Den andra aspekten gäller i vilken utsträckning om vad som sker inom de politiska institutionerna - beslutsförsamlingar och

myndigheter - och vilken vikt de tillmäts i detta avseende. Man kan här

tala om deras samhällsinformarionsroll.

Givetvis finns det ingen motsatsställning mellan dessa två roller. De ilinformationsroll, vilka båda lustrerar enbart två infallsvinklar på tidningarnas har i det politiska livet. är viktiga för analysen av vilken betydelse tidningarna

F orumfunktionen

Medan informationsuppgifterna av tradition associerats med massmedierna

är forum uppgi ften något som framför allt kommit upp som följd av de senare Det minskade antalet tidningar har årens utveckling på tidningsmarknaden. inneburit att det blivit mindre utrymme för olika åsikter inom den lokala Då tidningar tystnat”. Detta har inneburit dagspressen. lagts ner har “röster att man kommit att allt mer betona den enskilda tidningens uppgift att funge- Tidningen bör ge utrymme for olika åsikter ra som forum för olika opinioner. både för politiska organisationer och i samhällsfrågor. Den skall ge utrymme enskilda personer. Tidningarna kan fungera som ett forum för den lokala debatten i allmänhet eller för diskussionen inom en viss politisk grupp. anses vara av forumkaraktär är de- De typer av artiklar som traditionellt batt- och insändarmateriztl. l dessa artiklar har personer utanför tidningen att i stort sett oredigerat framföra sina uppfattningar om olika fömöjlighet Även andra typer av innehåll kan dock ha en forumreteelser i samhället. funktion. Som exempel kan nämnas pressklipp. reportage eller andra former till tals. Vi använder här begrepav aktiv journalistik där en grupp eller en enskild får komma pel samhälIsin/êørmation om Tidningarnas sätt att fungera som ett forum är inte enbart en fråga liktydigt med information l grunden gäller det en attityd till olika efter beslut hos politiska att presentera ett visst debattmaterial. beslutsinstitutioner och på orten. lnsändar- och debattsidor skapar sig inte själva. opinionsgrupper myndighetertjfr Vidgad sida. Det är därför rimligt att samhällsinformzttion. de kräver ett intensivt arbete från tidningens SOU 1969:48). bedöma pressens forumuppgift också med hänsyn till hur olika grupper upp-

22 Problemställning

SOlQ 1975:78

lever sig komma fram. Hur detta fungerar på olika tidningar och på orter med olika tidningssituationer är en viktig frågeställning for projektets undersökningar.

Kommentar- och granskningsfunktionen

Både informations- och forumfunktionerna handlar i grunden om formed- Iing. Tidningen fungerar här som medium for information och opinion. Dagspressen, radio och tv är också .självständiga institutioner i det politiska livet. De företräder vissa åsikter i samhällsfrågor och granskar vad som sker med utgångspunkt från sina värderingar. Man har här talat om dagspressen som den tredje statsmakten - den skall stå fri från olika intressen och kritiskt bevaka samhällsutvecklingen. Kommentar och granskning kan ske både i ledare, kommentarer, bakgrunder och reportage. Tidningarnas granskningsfunktion är på många sätt den roll som är svårast att komma åt. För att veta hur granskningen fungerar måste man också ha kunskap om hur den verklighet ser ut som tidningen har att bevaka. Information om vad som verkligen sker är som regel svår att få fram -i praktiken blir det ofta tidningen som förmedlar den. Ett annat problem är att kommentar och granskning mer än övriga funktioner har en heltäckande karaktär. tänkes här i for« Kommentatorsuppgiften sta hand ske i ledare och andra kommentarer samt i bakgrundsartiklar, medan den kritiska förekommer granskningen i nyheter och reportage. För att i viss mån möta svårigheterna i analysen av granskningsrollen är det viktigt att ställa studierna av tidningsinnehållet mot vad journalister och beslutsfattare anser om det. På detta sätt finns möjlighet att få en bild av både granskarnas och de granskades syn på pressen. Trots detta är det dock viktigt att betona att analysen av granskningen inte gör anspråk på att ge en bred översikt. Den skall uppfattas enbart som ett försök att lyfta fram vissa aspekter på granskningsuppgiften.

A ndra _ funktioner

De tre huvudfunktioner som här diskuterats avser dagspressens ställning i det politiska livet. De har sin utgångspunkt i en principskiss av den politiska

processen. Som ovan antytts betyder detta givetvis inte att dessa skulle vara

de enda funktioner tidningarna har i samhället. Både for enskilda. grupper och för samhället i stort spelar pressen en rad roller som ligger vid sidan om den ram som här uppställts. Som exempel kán nämnas tidningarnas ställning som annonsorgan inom ett visst område. deras betydelse för att ge samtalsämnen för dagen eller som underhållning. Dessa andra funktioner får en begränsad uppmärksamhet i projektets undersökningar. De kommer dock att beröras i den mån de bedöms ha betydelse for pressens politiska funktioner.

Problemsrällning 23

1.4 Frågeställningar

Vi har här sökt renodla tre huvudfunktioner för dagspressen i det politiska roll som informationsförsystemet i Sverige. Vi har skisserat tidningarnas kan sörja för information, debatt medlare, forum och granskare. En tidning och bevakning av vad som sker i det politiska livet. Frågan för projektets år hur dagspressen fungerar i dessa avseenden. undersökningar Det har redan i diskussionen kring de tre funktionerna antytts att de inte i tidningarna. Funktionerdirekt kan knytas till enskilda innehållskategorier na rör inte heller enbart allmänhetens förhållande till dagspressen utan i lika och andra grupper samt politiska behög grad hur politiska organisationer och hur de utnyttjar dem. slutsfattare och myndigheter ser på tidningarna således en relativt bred ansats. Man Den ram som skisserats förutsätter

måste beskriva pressens roll från tre utgångspunkter:

O tidningarnas utbud O enskildas. organisationers etc. användning av tidningarna C enskildas, organisationers etc. inställning till tidningarna

Hur informationsfunkrionen är uppfylld måste studeras genom dels en analys

dels hur de olika politiska organisa-

av tidningarnas informationsinnehåll. innehållet respektive vad de anser om det. Forumfunktionen

tioner utnyttjar kommer fram i tidkan undersökas genom en analys av hur olika grupper och ningen i förhållande till hur de själva anser sig behandlade. Kommentarkan belysas genom en genomgång av tidningarnas granskningsfunkrionen och deras karaktär på nyhetsrapporteringen. Även en jämfökommentarer relse mellan olika politiska aktörers uppfattningar kan ge en bild av pressens

granskningsroll. krävs undersökningar både av dagspressens För att belysa dessa funktioner och myndighter aninnehåll samt av hur enskilda, organisationer. politiker vänder och bedömer tidningarna. Detta kan också utläsas av figur 1.2. Detta innebär att vi kan skilja ut fem huvudobjekt för projektets undersöknings-

verksamhet:

1) de lokala tidningarna 2) allmänheten i kommunen 3) de lokala organisationerna 4) de lokala beslutsfattarna 5) de lokala myndigheterna

en grupp som kan ge ett fördjupat perspektiv Till dessa kommer ytterligare på innehållet i dagspressen:

6) de lokala journalisterna

från dessa kan sex frågeställningar formuleras: Med utgångspunkt av vad som sker i det politiska lil) Vilken bild presenterar dagspressen vet? att komma fram i olika Här gäller frågan hur olika grupper har möjlighet och vilka områden som medier. vilka typer av händelser som rapporteras får störst utrymme.

24 Problemställning

SOU |975:78

2) Hur utnyttjar och bedömer allmänheten det innehåll som rapporteras i dagspressen? Denna fråga tar sikte på hur den enskilde är del av olika medier, vad olika grupper av människor läser i tidningar. samt konsumerar i radiotv. och vad som påverkar deras val av innehåll. 3) Hur och bedömer utnyttjar de politiska organisationerna dagstidningama som informationsvägar? Här gäller problemet hur olika politiska grupper utnyttjar tidningarna i Förhållande till andra medier och till direkta kontakter och hur de anser sig behandlade i nyhetsflödet. 4) Hur utnyttjar och bedömer de politiska beslutsfattarna dagstidningarna som informationsvägar? Frågan avser både på vilket sätt politikerna läser sin eller sina tidningar och vilken roll man tillmäter tidningen som informationsförmedlare i samhällsfrågor. 5) Hur utnyttjar myndigheter och förvaltningar dagstidningarna som informationsvägar? Frågeställningen tar sikte på myndigheternas syn på sina möjligheter att nå ut med den s. k. samhällsinformationen - information till medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter. 6) Vad anser de lokala tidningsjournalistema om dagspressens sätt att fungera i det politiska livet? Denna fråga avser att belysa hur journalisterna ser på dagspressens uppgifter i samhället. Det gäller både vilka uppgifter som anses viktiga och hur dessa anses uppfyllda av tidningarna samt vilka faktorer som bedöms påverka måluppfyllelsen.

Av dessa sex frågor kommer de första fem att behandlas i denna rapport. Den sjätte tas upp i en specialredovisning som presenteras i ett separat avsnitt (s. 236).

Undersökningsuppläggning

De fem centrala frågeställningarna har vi sökt belysa genom fyra delundersökningar, som genomförts inom respektive undersökningsområden: O Analys av innehållet i de lokala dagstidningarna O med

lntervjuundersökning allmänheten om mediekonsumtion. läs-

vanor och övrigt kommunikationsbeteende O Enkät med lokala organisationer, “företag och myndigheter om deras syn på olika medier O lokala

intervjuundersökning med beslutsfattare (= kommunfullmäkti-

geledamöter) om mediekonsumtion och mediebedömning.

Dessa undersökningar skall här kortfattat presenteras. För en mer detaljerad översikt hänvisas till appendix.

Problemslällning 25

1.5.1 innehållsanalys

har fem större innehållsanalyser genomförts: (l) lnom ramen för projektet som avsåg en totalmätning i mars månad 1974. (Zlfárstasidesrota/analysen, - av förstasidor första halvåret 1973. (3) ledarsidesanaanalysen genomgång - under samma period. (4) va/srudien, som lysen genomgång av ledarsidorna av första- och ledarsidorna under ca två veckor före avsåg en genomgång De första 1973 års riksdagsval samt (5) regionalradiø-och regional-rv-analjiøsen. har finansierats inom projektet, medan den femte fyra undersökningarna kunnat Radio. göras med stöd från Sveriges dagstidningar som utkommer l innehållsanalysen ingår i princip följande

inom de fyra undersökningsregionerna.

Göteborgs- Västerås- Falu- Malmöregionen regionen regionen regionen

Vestmanlands Falu-Kuriren Sydsvenska Dag- Göteborgs-Posten Arbetets våist- Lans Tidning Dala-Demokraten bladet Arbetet svenska Lipplzigtt Skånska Dagbladet GT Kvällsposten Trelleborgs Allehandal

l ingår ej i totalanzilysen

utvalts i mars månad Tora/analysen avser tio dagar som slumpmässigt av Samtligt tidningsinnehâll nyheter, 1974. Analysen gäller en klassificering debatt och insändare. anreportage. kommentarer och ledare. bakgrunder. karaktär. Det gäller att beskriva nonser etc. Syftet år att skissera tidningarnas de presenterar. vilka geografiska vilken mängd och vilken typ av nyheter områden som får uppmärksamhet, vilka sakfrågor som tas upp och vilka

grupper som kommer fram. av dagstidningarnasförsra- och ledarsida/- Avsikten med innehållsstudien - under första halvåret - undersökningen omfattar ett urval om ca 60 dagar som dagstidningarna för 1973 har varit att spegla vilken typ av händelser

fram på sina paradsidor. förstasides- och ledarsidesinnehåll tio Va/srudiezi avser dagstidningarnas lördagar omedelbart före valet 1973. Viktiga frågor är här hur innehållet valet påverkar iindras i samband med en valrörelse och i vilken utsträckning att nå ut i olika dagstidningar. olika gruppers möjligheter under i stort sett Regionalradio- och regional-rv-analvserna genomfördes

samma period som totalanalysen och efter likartade klassificeringsprinciper.

Här finns således möjligheter till direkta _iåmförelser mellan press och regioavser i första hand Malmö och Gönala etermedier. Denna undersökning

teborg. som kommer Det bör slutligen tilläggas att det aven finns en referenspunkt att utnyttjas för tolkningen av de nämnda zinalyisernzi. Under våren 1973 k. lokalradiopro/ekr en innegenomfördes på uppdrag av Sveriges Radios s.

26 Problemställning

SOL 1975:78

hållsanalys (totalinnehållet) av dagspressen i Falkenberg, Halmstad. Laholm. Jönköping samt Luleå/Boden. Detta ger möjlighet till en geografiskt mer omfattande belysning av den svenska dagspressens innehåll.

l .5.2 Läsar- och

_fullmäktigestudier

Dessa studier består av två huvuddelar. Den första är en intervjuundersökning med allmänheten och kommunfullmäktiges ledamöter i Malmö. Göteborg, Västerås och Leksands kommuner. samt nyinflyttade till Malmö. Den andra delen utgjordes av en enkätundersökning, där motsvarande grupper (utom inllyttarna) fredagen den 26 april 1974 ombads markera vad de läst i sin morgontidning. Intervjuerna genomfördes huvudsakligen under perioden mars-april 1974 och enkätundersökningen mellan den 26 april och l0 maj 1974. Urvalets storlek i allmänhetsstudien var 500 personer per område i inllyttarstudien 300 personer. Den genomsnittliga Svarsfrekvensen låg på omkring 80 procent. I fullmäktigestudien ingår i stort sett samtliga kommunfullmäktigeledamöter eller 250 personer. Syftet med allmänhetsstudien är att belysa konsumtionsmönster för massmedia i olika grupper och att relatera vanorna till bl. a. politiskt intresse och engagement, fritidsaktivitet och kunskap om samhällsfrågor. Kommunfullvaldes av tre skäl. Dels i sin roll som politiska representanter för mäktige allmänheten, dels som en uftalad politiskt aktiv grupp, dels som förmodade högkonsumenter av massmedia. Syftet med inflyttarstudien i Malmö var att göra det möjligt att belysa hur medievanor etableras i samband med byte av bostadsort.

Enkätundersökningen - i fortsättninge kallad endagsstudien - är ett försök

att direkt koppla samman tidningsinnehåll och tidningsläsning.

Undersökningen avsåg samma personer som deltagit i intervjuundersökningen. Dessa

tillfrågades i intervjuerna vilken lokal morgontidning de regelbundet läste. En viss bestämd dag - fredagen den 26 april 1974 - tillställdes de ett exemplar av denna tidning och ombads ange vilka artiklart notiser. annonser etc de läst. Genom en särskild i samband innehållsanalys med innehållsstudien finns också information om det totala innehållet i dagstidningarna för den aktuella dagen. Vi kan därför här göra jämförelser mellan informationsutbudet och läsningen. Resultatet av endagsstudien kan vidare relateras till

svar som givits i intervjuundersökningen.

En kompletterande del av fullmäktigestudien var en serie personliga intervjuer med kommunstyrelseordförandena i samtliga undersökta kommuner. eller i vissa fall andra personer som ordföranden utsett.

1 .5 .3 Organisations-och

myndighetsstudie Organisations- och myndighetsstudien genomfördes i form av en enkätundersökning i undersökningsområdenas samtliga åtta kommuner. Denna enkät distribuerades under våren och försommaren 1973. Förutom olika typer av organisationer och lokala myndigheter ingick även ett urval lokala företag i urvalet.

Problemsrällning 27

med undersökningen var främst att få de politiska organisatio- Avsikten bedömningar av den lokala nernas (partier. nämnder och myndigheter) De tillfrågades bl. a. om hur de uppmediesituationen och dagstidningarna. i lokala samhällsfrågor, hur rätt-

fattade olika massmediers genomslagskraft

av presskontakvist dessa behandlade de egna idéerna samt omfattningen struktur och organisationernas terna. Vissa frågor ställdes också kring intern bedömning av lokala samhällsfrågor. distribuerades till samtliga lokala basorganisationer i regionerna. Enkäten är därför närmast att betrakta som en totalundersök- Organisationsstudien eller motsvarande som ning i respektive region. Av de l 542 organisationer kontaktades. svarade 990. d. v. s. omkring två tredjedelar.

Svarsfrekvensen varierade mellan olika organisationstyper:

Politiska partier

Nämnder Fack- Före- Övriga Samtliga (m. fp. c) (s. vpk) övriga Myndigheter fören. tag

70 380 238 3ll l 542 206 202 27 108 Urval (ttntal) 192 990 l2 94 49 240 l22 Svar (antal) 129 l52

70.0 63.2 5 l .3 61.7 64.2 62.6 75.3 44.4 87.0 Svarsprocent

som ingår i undersökningen är sådana som bedömts vara De organisationer av störst intresse för en översikt av den lokala kommunikationssituationen, De som svarat på enkäten är troligen de främst ur ett politiskt perspektiv. inom området. som haft störst intresse för mediesituationen

1.6 Redovisning

av projektets undersökningar har delats upp i fem kapitel. Redovisningen från de enskilda delstudierna. Det l fyra större kapitel rapporteras resultaten en diskussion av pressens femte och avslutande kapitlet (kapitel 6) innehåller Detta kapitel är samtidigt sätt att fylla de tre centrala politiska funktionerna. en sammanfattning av projektets huvudresultat. av denna redovisning är samtidigt ett försök att stegvis Uppläggningen redovisa ställning i det politiska livet. Kapitel 2 inleder med dagspressens att ge vissa grundläggande upplysningar om hur dagspressen sprids i de fyra

undersökningsområdena. Ett stort intresse ägnas vilka faktorer som kan täni vad mån det finns kas påverka valet av tidning. Framför allt gäller frågan någon politisk dimension i tidningsvalet. i förhållande till andra En annan huvudfråga är dagspressens ställning l vilken utsträckning tar medier när det gäller information i samhällsfrågor. del av radio- och tv-program respektive läser Veckotidningar allmänheten

Hur förhåller till tidningsläsningen?

eller tidskrifter? sig denna konsumtion värderas i förhållande till va- Slutligen gäller frågan hur olika massmedier t ex direktkontakter. Kapitlet bygger randra och till andra informationsvägztr. i huvudsak på intervjuerna med allmänheten

l 28

Problemsrä//ning

Kapitel 3 avser att ge en bild av dagspressens innehåll. Det redovisar resultaten av projektets innehållsanalyser. Tyngdpunkten i kapitlet ligger i ett försök att karakterisera de lokala tidningarnas Hur ser den nyhetsförmedling. information ut som sprids genom dagspressen, hur fungerar tidningen som forum för olika opinioner och i vilken utsträckning förekommer en kritisk granskning av vad som sker i samhället? En särskilt viktig uppgift är att studera nyheterna i politiska frågor - hur olika partier kommer fram i olika tidningar, vilket utrymme som ges åt myndighetsinformation osv. Skiljer sig dagspressens rapportering från etermediernas? Detta är en fråga som kommer att belysas genom en jämförelse mellan regionalprogrammen i radio och tv samt de lokala dagstidningarna. Vilken betydelse har egentligen det som står i tidningen? Hur många tar del av tex det Samhällsorienterande innehållet? Detta är givetvis en av de mest centrala frågorna då dagspressens politiska roll skall undersökas. Detta kommer att diskuteras i kapitel 4. I detta görs en redovisning för allmänhetens läsvanor - både vad beträffar enskilda innehållstyper och mer allmänt utnyttjande av dagspressinnehållet. En följdfråga är också vem som läser dagspressens samhällsstoffoch vad det har för betydelse att just vissa grupper läser det. Kapitlet bygger huvudsakligen på intervjuundersökningen med allmänheten. Kapitel 2 och 4 belyser huvudsakligen relationen mellan medborgare och tidningar. De syftar till att visa de grundläggande förutsättningarna för tidningarnas politiska roll. För att få helhetsbilden måste denna dock kompletteras med uppgifter om hur de politiskt engagerade - de politiska organisationerna och de valda representanterna i fullmäktige - samt myndigheterna utnyttjar och bedömer lokalpressen. Vilken betydelse anser dessa grupper att tidningen hari politiken och i vilken utsträckning utnyttjar de den? Dessa frågor kommer att belysas i kapitel 5. En ytterligare fråga gäller skillnader ntellan lokala partiorganisationer och fullmäktige. Är organisationerna mer kritiska till pressen än fullmäktige, t. ex. därför att de konkurrerar med tidningen om den politiska opinionsbildningen? Hur skiljer sig åsikterna om pressen mellan de fyra undersökningsområdena? Kapitel 5 redovisar främst resultat från kommunfullmäktigeintervjuerna samt organisationsstudien. Dessa fyra kapitel innehåller huvuddelen av projektets resultatredovisning. De lyfter fram resultat och kommenterar dem. l kapirel6 görs ett försök att mer systematiskt sammanställa resultaten och relatera dem till de fyra undersökningsområdena och deras olikheter i antal tidningar. Utgångspunkten kommer att tas i de tre centrala funktionerna information, _fbrum samt kommentar och granskning. Huvudfrågan är hur tidningarna fullgör dessa uppgifter samt hur dessa fungerar i monopol- respektive konkurrensorter. i storstäder respektive på landsbygden och vilken betydelse de politiska majoritetsförhållandena kan tankas ha. Detta kapitel ar översiktligt till sin karaktär och avser att belysa mer allmängiltiga tendenser i resultaten. l detta görs ocksåjämförelser med andra undersökningar.

och medieval

2 Tidningsläsning

2.1 Inledning

brukar som regel be- En tidnings ställning på den lokala tidningsmarknaden Variationer i totalupplagan andömas utifrån upplage- och täckningssiffror. tecknet på tidningsföretagets framgång eller missses ofta vara det viktigaste ett under-

hos sin publik. Spridningssiffrorna ger t. ex. annonsören

lyckande kostnad ska nå så många som möjligt på en ort. lag för hur han till minsta är ett attraktivt annonsorgan. låg- En dagstidning med hög hushållstäckning

täckningstidningen är det oftast inte.

för att en tidning ska kunna spela en roll En grundläggande förutsättning Det är däremot i samhället är naturligtvis att den sprids bland medborgarna.

hushållstäckkrav att den skall ha stor upplaga eller hög inget nödvändigt läockså ligga i att den når ut till viktiga ning. Dess betydelse kan givetvis med information om händelser och åsikter. sargrupper diskutera den lokala l det här kapitlet skall vi från olika utgångspunkter

massmediemarknaden. Avsikten är att presentera en bild av hur tidningarna

och vad som påverkar människors sprids i de fyra undersökningsområdena val av lokal tidning. Ett huvudintresse är att belysa i vad mån det förekom-

och hans politiska sympatier mer något samband mellan läsarens tidningsval respektive konkurrensorterna. och hur detta i så fall ser ut på monopolutan sam- Tidningen står idag inte längre ensam som nyhetsförmedlare av etermedierna måste spelar med radio och tv. Den regionala utbyggnaden

Också tidskrifter och Veckotidningar få betydelse för synen på dagspressen. i samhället. l detta kaär medier. som har betydelse för informationsutbytet vi därför att göra en översiktig jämförelse mellan dagspresspitel kommer Dessutom kommer allmänhetens syn på dagsoch övrig mediekonsumtion. i förhållande till övriga massmedier och andra pressen som informationskälla

informationsvägar att ingående belysas.

2.2 Tidningskonsumtion

Dagspresskonsumtionen i Sverige är en av de högsta i världen. Varje vardag

år. Detta mer än 650 exemplar per 1000 invånare över 10 sprids i genomsnitt har tillgång till åtminstone innebär att i stort sett samtliga vuxna regelbundet är att man har en dagstidning. Statistiken tyder vidare på att det vanligaste

eller en sådan i kombination med en kvällstidning. en lokal morgontidning

30 Tidningsläsning och med/eva!

Vi skall här redovisa några data om tidningsläsningen bland allmänheten. Hur många respektive vilka. dagstidningar man läser kan studeras på olika sätt - med delvis olika resultat. Ett sätt är att direkrfräga individerna vilka de läser och hur ofta. En annan teknik är att presentera den tilltidningar frågade enfárreckning över olika tidningar och be honom ange vilka av dessa som läses regelbundet. Båda metoderna kan sedan kompletteras med frågor om hur ofta man läser de angivna tidningarna. antal nummer per vecka, om man prenumererar eller köper lösnummer, hur lång tid som ägnas tidningen etc. Det är här väsentligt att peka på konsekvenserna av de två frågeteknikerna. Listmetoden“ ger sannolikt fler svar - man uppger sig läsa fler tidningar - än den direkta frågan, där den intervjuade själv måste komma på tidningarnas namn. Även om olika typer av prestigeeffekter - t. ex. att den tillfrågade överskattar sin konsumtion av vad som anses vara “lina” tidningar torde spela in i båda fallen ger sannolikt den direkta frågemetoden säkrare resultat. Risken for överskattning av antalet tidningar minskar och minnesfelen är rimligen obetydliga då det gäller en sak som vilka dagstidningar man läser. I

intervjuundersökningen användes därför tekniken med direkt/råga. Det-

ta måste uppmärksammas vid jämförelser med studier som baseras på listmetod t. ex. mycket av den kommersiella statistiken.

2.2.1 Tidnings/låsning

Hur ser då läsvanorna ut bland allmänheten? En jämförelse med äldre undersökningar tyder på en anmärkningsvärd stabilitet i konsumtionsmönstren. Visserligen har antalet llertidningsläsare ökat något under de senaste 20 åren (tabell 2.1). Det är i första hand kvällspressens expansion. som forklarar denna utveckling. Dessa tidningar har skapat en ny marknad som succesivt vidgats medan morgontidningarna som grupp i ston sett legat på samma nivå under hela efterkrigstiden.

Tabell 2.1 Allmänhetens tidningsläsning 1953-1974. (%)

Källor: Uppgifterna för 1953 och 1964 hämtat ur SOU 1965:22. 1968 ur SOU 1968:48. 1974 från allmänhetsstudien, Den senare bygger på en sammanláiggning av dc fyra undersökningsomrâdena och måste tolkas med försiktighet. Jfr texten och tabell 2.2.

De regionala skillnaderna är här relativt stora. både ifråga om antalet tidningar och när det gäller kvällspressens spridning. l Västerås och Leksand uppger man sig läsa fler tidningar än i Göteborg och Malmö. Kvällstidning-

och medieva/ 31 Tidningsläsning

arna har också en relativt sett starkare ställning på de förra. Detta illustreras

i tabell 2.2, där ridningskombinationerna i de fyra områdena redovisas. Med

menas här vilka typer av tidningar man regelbundet tidningskombinationer

läser minst tre gånger per vecka.

Tabell 2.2 Allmänhetens tidningsläsning i de fyra undersökningsområdena. Allmänhetsstudien (%)

Malmö Göteborg Västerås Leksand Tidningskombinationcr

2 3 2 4 Läser ingen dagstidning 5 2 4 2 Läser minst 1 kvällstidning 43 43 30 34 Läser l morgontidning 12 11 10 9 Läser minst 2 morgontidningar 27 31 37 27 Läser l morgon- och l kvällstidning 21 12 ll 18 Läser 3 eller ller tidningar 100 100 100 100 Summa procent 385 376 397 437 Antal svar

i de fyra undersöknings- Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten minst tre gånger per kommunerna som uppger sig läsa olika typer av dagstidningar vecka.

Det är således ett mycket litet fåtal som uppger att de helt saknar daglig

är att man läser en morgontidning. 1 Västerås kombinerar tidning. Vanligast med en kvällstidning. Anman oftare än på övriga orter morgontidningen

är att så många av de tillfrågade uppger sig läsa tre tidningar märkningsvärt i storstäderna eller fler minst tre gånger i veckan. De utgör ca 10 procent

och omkring 20 procent i Västerås och Leksand. av hur läsarna kombinerar olika tidningar visar En närmare granskning och å den på en klar skillnad mellan å ena sidan de tre storstadstidningarna i Västerås och Leksand. Omkring hälften av de senares andra tidningarna med andra läsare kompletterar nästan dagligen sin lokala morgontidning andel för storstadspressen är omkring 1/3. 1 dagstidningar. Motsvarande två Västerås och Leksand innebär detta i första hand att man läser en eller

En stor andel tar dock del av ytterligare en morgontidning. kvällstidningar. Det förefaller att se dessa skillnader som en följd av de olika tidrimligt har sin tyngdpunkt i lokalbevakningarnas karaktär. Landsortstidningarna av rikstidningar. Detta kommer ningen och kräver därför en komplettering närmare att studeras i innehållsanalysen.

2.2.2 Enskilda dagstidningar

når enligt tidningsstatistiken dagspressen saml undersökningsområdena

ut med mellan 135 (i Malmö) och 147 (Leksand) exemplar per 100 manlagt hushåll. De lokala morgontidningarna svarar för mellan 60 och 70 procent

i kommunerna. Stockholms morgontidningar för cirka fem av rota/upplagan för resterande andel. dvs. mellan 25 och 35 procent och kvällstidningarna

procent. ger en grov uppfattning om hur många dagstidningar Spridningssiffrorna når ut till hushållen i respektive kommuner. För att få som genomsnittligt

en bild av hur den lokala tidningsstrukturen ser ut är detta mått dock otill-

32 Tidnings/Östling och medieval

l l räckligt; dels består hushållen av olika antal individer, dels kan läsarna också komma i kontakt med tidningen på andra sätt. Vidare kan regelbundenheten i läsningen skilja sig mellan tidningar av olika slag. Den översikt som här ges av de lokala marknaderna utgår från individuella svar med hänsyn till framför allt hur ofta man uppger sig läsa tidningen. l tabell 2.3 redovisas de lokala morgonridningarnas läsekretsar i de fyra kom-

munerna Tabellen

bör tolkas med Försiktighet beträffande Arbetet och Dala-Demokraten, eftersom antalet svarspersoner här är relativt litet,

Tabell 2.3 Översikt av den lokala morgontidningsmarknaden i respektive kommun. Allmänhetsstudien, SCB Demopak -73, TS 1974

Kommun Malmö t_ Göteborg Västerås Leksand Antal invånare i kommunen över 14 år 208 000 367 000 91 000 10 300

Den dagliga tidnings- Iäsningenf* _ SDS Arbetet GP VLT FK DD

Procent av urvalet som uppger sig läsa tidningen dagligen 64 30 93 95 76 19 Beräknat antal läsare i kommunen 133 100 62 400 341 300 86 500 7 800 2000 Beräknat antal läsare/exemplar 2.1 1.5 1.8 2.4 3.4 2.2

Läsning minst en gång per vecka Arbetet GP VLT FK DD

Procent av urvalet som uppger sig läsa tidningen minst en gång/ vecka 72 44 94 95 84 32 Beräknat antal läsare i kommunen 149 800 92 500 345 000 86 500 8 700 3 300 Beräknat antal läsare/exemplar 2.4 2.2 2.8 2.4 3.8 3.7

“ Dessa läsare har uppgivit att de betraktar den angivna tidningen som sin huvudtidning. Då vi i fortsättningen talar om läsare av enskilda tidningar avses denna grupp.

Om vi ser till de dagliga läsarna, dvs. de som betraktar respektive tidning som sin huvudridning, visar tabellen som väntat att tidningarna når betydligt fler än vad upplagesiffrorna tyder på. De flesta tidningarna läses regelbundet av mellan två och tre personer. Det är de större tidningarna på konkurren- 1 sönerna som också har den relativt sett större publiken per nummer. Detta Skånska Dagrbladøl i visar sig även i spridningssiffrorna. Dessa tidningar har en högre täckning Malmö och Mora 77dnmg i kommunerna (MT) i Leksand har på än vad som framgår av den officiella tidningsstatistiken. megrund av sin begränsade dan

lågtäckningstidningarna snarast har en lägre spridning än statistiken vi-

spridning i undersökningskommunerna ute sar. En jämförelse med tidningarnas bredare läsekretsar- personer som läser slutits ur denna redovis- åtminstone ett nummer per vecka - utjämnar skillnaderna. Lågtäckningsning. tidningarna har således många sporadiska läsare.

Tidningsläsning och medieva/ 33

På de två konkurrensorterna kompletterar närmare 1/4 av de intervjuade den egna huvudtidningen - den tidning som de betraktar som sin tidning - med någon annan lokal tidning minst en gång per vecka. I Malmö är det en ungefar lika stor andel av de två största morgontidningarnas läsare som också regelbundet tar del av ”den andra” tidningen på orten. l Falun år det i huvudsak Dala-Demokratens läsare som kompletterar med Falu-Kuriren; knappt 40 procent av DD:s läsare tar också del av FK medan enbart 20 procent av den senare tidningens låsekrets i Leksand läser DD. Dessa siffror antyder de dominerande tidningarnas starka ställning på de lokala tidningsmarknaderna. De har en mer stabil läsekrets och i motsats till de mindre spridda tidningarna en större andel regelbundna läsare. Kvällslidningsmarknaden avviker från detta mönster. De lokala kvällstidningarna. Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg, har en relativt liten del av sin på utgivningsorterna och sprids istället regionalt. I tabell 2.4

upplaga

redovisas andelen läsare för dessa båda och Stockholms kvällstidningar.

Tabell 2.4 Andel som uppger sig läsa olika kvällstidningar regelbundet. Allmänhetsstudien (%)

Kvällsposten Antal svar 385 376 397 437

Anm.: Tabellen anger hur många procent av intervjupersonerna i respektive undersökningskommun som uppger sig läsa de angivna kvällstidningarna minst tre gånger per vecka.

Tabellen understryker den starka ställning som Stockholms kvällstidningar har i Västerås och Leksand. Både deras spridning och antalet nummer som regelbundet läses är här större än i Göteborg och Malmö. De mönster som här visats återkommer i den officiella tidningsstatistiken. Göteborg och Malmö är ”avvikande” ifråga om kvällstidningsläsning: i dessa regioner läses genomsnittligt färre kvällstidningar än i övriga Sverige. Det är däremot svårt att avgöra om detta beror på att utbudet på den lokala tidningsmarknaden täcker den efterfrågan som tydligen finns inom andra områden eller om det finns andra faktorer - t. ex. den geografiska närheten som har betydelse. Det kan slutligen nämnas att kvällstidningarna genomgående läses mindre regelbundet än morgontidningarna. Ca 60 procent av dem som uppgivit sig läsa Aftonbladet respektive Expressen läser dessa tidningar mindre än fem gånger per vecka - och ca 30 procent enbart 1-2 gånger per vecka. Vad gäller Stockholms morgonridningar tycks Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i allmänhet nå relativt små läsargrupper i de undersökta kommunerna. Dagens Nyheter har dock en stark ställning i Västerås. Här uppger närmare 1/4 av de intervjuade att de läser denna tidning någorlunda regelbundet. Även i Leksand når DN ut till tämligen många. Detta bekräftar det tidigare påvisade mönstret i tidningskonsumtionen - i Västerås och Leksand

har stockholmstidningarna störst betydelse.

34 Tidnings/äsning och medieva/ Soli 1975:78

2.2.3 Prenumeration

Omkring 80 procent av allmänheten prenumererar på minst en daglig tidning. Andelen är ungefär densamma i samtliga regioner. Bland flertiditingsprenumeranterna finns däremot vissa regionala skillnader. I Malmö prenumererar knappt fem procent på två dagstidningar eller fler. i Göteborg och Leksand är motsvarande andel nära 10 procent. Västerås avviker - hela 15 procent prenumererar där på minst två dagstidningar. Resultatet visar att någon mer omfattande dubbelprenumeration av lokala dagstidningar inte förekommer. Mindre än lO procent prenumererar på minst två lokaltidningar. Denna grupp består till närmare l/3 av högutbildade personer. I samma grupp har dock ca 40 procent enbart folkskoleutbildning. Bland dem som prenumererar på flera tidningar är personer som uppger sig vara politiskt intresserade. kraftigt överrepresenterade. Vilka är det då, som inte prenumererar på någon tidning? Dessa är framför allt yngre personer - över 60 procent är under 35 år - med lägre utbildning

och som oftare kommer från arbetarhem. Icke-prenumeranter är också mind-

re intresserade av politik. Det är dock intressant att notera. att bland personer som inte prenumererar på någon tidning, finns 10 procent högutbildade - annorlunda uttryckt saknar 1/6 av de högutbildade en prenumererad tidning i hushållet. Vidare uppger l/3 av dem som inte prenumererar på någon tidning att de är politiskt intresserade. Ytterligare en intressant fråga är om andelen som prenumererar på minst en tidning har ökat eller minskat under de senaste åren. Det är här svårt att ge ett entydigt svar bl. a. beroende på olikheten i metodik mellan denna och tidigare undersökningar. En jämförelse med den studie som genomfördes av 1967 års pressutredning tyder dock på en relativ minskning av antalet prenumererade tidningar. Samtidigt har andelen Iösnummerförsålda tidningar ökat. Detta illustrerar dock framfor allt kvällspressens allt starkare ställning på tidningsmarknaden.

2. 2.4 Tid _för tidningsläsning

Tidigare undersökningar har visat att man i medeltal använder mellan en halvtimme och 45 minuter om dagen for tidningslâisning. intervjuundersökningen bekräftar i stort sett dessa resultat. Vi kan även illustrera detta med lästider för enskilda lokala morgontidningar den 26 april 1974. då den 2. k. endagsstudien genomfördes. De undersökta tidningarna ägnades denna dag i genomsnitt ntellan 30 och 40 minuter (tabell 2.5).

Tidningsläsning och medieval 35 SOU l975z78

Tabell 2.5 Lästider för lokala morgontidningar. Endagsstudien, (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD Lästid

26 28 32 36 45 39 0-15 min 52 42 47 53 45 48 1645 min 22 30 21 ll l0 l3 46 min eller mer l00 l00 l00 l00 l00 l00 Summa procent 164 74 212 244 222 70 Antal svar Mcdclzmtzil 33 39 32 27 27 29 minuter

som Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings dagliga läsare Medelantalet minuter iir beräknat uppger sig ha Iiist sin tidning de angivna tiderna. på icke klassindelait material.

2.5 visar att andelen “korttidsläsare” är i genomsnitt 1/3. Denna Tabell andel är större för landsortstidningarna. För Falu-Kuriren uppger närmare att de läser tidningen en kvart eller hälften av läsarna i Leksands kommun mindre. På motsvarande sätt är andelen läsare som ägnar lång tid åt sin tidning störst hos storstadstidningarna. för an- En jämförelse med 1967 års pressutredning tyder på att lästiden kan ha ökat sedan 1968. Den egna dagliga tidningen ägnades dratidningarna både 1968 och 1974 ungefär 30 minuter om dagen. medan lästiderna för övökat - från mellan 10 och 20 minuter 1968 riga. regelbundet lästa tidningar till 20 a 25 minuter 1974. Det är i första hand kvällspressen som idag ägnas

mer tid. Resultaten pekar på att den tid som olika individer ägnar åt tidningsläsning varierar mindre än vad som kunde förväntas med hänsyn till antalet lästa talar för att de flesta människor sätter av en viss tid för tidningar. Mycket tidningsläsning och inom ramen för den hinner med olika antal tidningar.

2.2.5 Tidnings/äsarnas bakgrund

Tidigare undersök- Intresset för tidningsläsning påverkas av många faktorer. och sysselsättning beningar har pekat på hur t. ex. kön, ålder, utbildning Resultatet av denna undersökning bekräfstämmer tidningskonsumtionen. tar i stort vad som tidigare kunnat konstateras. Skillnaden mellan könen är inte särskilt stor när det gäller hur man kombinerar dagstidningar. Männen läser dock genomsnittligt något fler tidningar - kvinnor än kvinnorna. Största skillnaden finns i gruppen entidningsläsare är här överrepresenterade med cirka 10 procent. Det är vidare fler män än kvinnor som läser tre eller flera tidningar. Vad beträffar ålder är ungdomarna klan överrepresenterade i den grupp som saknar morgontidning. Bland dem som endast läser en morgontidning finns relativt färre ungdomar. I övriga grupper finns inga större ålderskillnader. Utbildning har framför allt betydelse när det gäller antalet lästa morgontidningar. Personer med högre utbildning läser som regel fler morgontidningar.

36 Tidnings/äsning och Medieval

När det gäller läsarnas bakgrund finns det givetvis skillnader mellan enskilda tidningar. Det är rimligt att vänta sig att andelen arbetare är större bland Arbetets och Dala-Demokratens läsare än bland Sydsvenska Dagbladets respektive Falu-Kurirens. Därmed bör också de lägre utbildade vara ller bland (s)-tidningarnas läsare (tabell 2.6).

Tabell 2.6 Tidningsläsarnas utbildning och sysselsättning. Allmänhetstudien (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Folkskoleutbildning 43 59 47 46 62 75 Högre utbildning 57 41 53 54 38 25 Summa procent 100 100 100 100 100 100

Arbetare 34 63 39 36 35 55 Tjänstemän 46 15 36 33 22 12 4 Ovriga avser i Leksand Ovriga” 20 22 25 31 43 33 huvudsakligen bönder samt på de andra orterna Summa procent 100 100 100 100 100 100 studerande. pensionärer Antal svar 245 114 348 377 33l 84 m. ll. Anm.: Tabellen anger hur många procent av tidningarnas dagliga läsare inom respektive undersökningskommuit som har de angivna bakgrundsegenskatperna,

Tabell 2.6 visar att skillnaderna mellan läsekretsarna på konkurrensorterna går i den Förväntade riktningen. Det är emellertid intressant att peka på att detta mönster är enhetligt. ingalunda Det finns t. ex. en stor andel av SDSläsarna som är lâgutbildade liksom ett stort antal av Arbetets läsare är högutbildade. En närmare analys visar också att av arbetarna i Malmö är det en något större andel som uppger sig läsa SDS än som anger Arbetet.

2.3 Tidningsval

Analysen av de olika tidningarnas läsekretsar har pekat på samband mellan läsarens sociala situation yrke och utbildning - och tidningsval. Samtidigt visar siffrorna att denna situation inte ensam kan förklara läsarens val utan snarast kan uppfattas som en ram inom vilken andra faktorer verkar. Tidigare undersökningar har framhållit bl. a. betydelsen av tidningens politiska tendens och tidningsvalet i föräldrahemmet. Andra studier har betonat innehållsegenskaper hos enskilda tidningar. 1 detta avsnitt skall tidningsvalet belysas mer ingående. Vi skall i forsta hand utgå från läsekretsarnas sammansättning men också illustrera det direkta valet av tidning genom projektets studie av de nyinflyttades tidningsval i Malmö.

2.3.1 Parrisympati och tidningsval

Individens partipolitiska sympatier är utan tvekan en viktig förklaring till varför han väljer en viss dagstidning. Vi kan konstatera att socialdemokrater dominerar starkt bland Arbetets och Dala-Demokratens läsare. ca 70 procent uppger att de sympatiserar med (s). Av Sydsvenska Dagbladets och Falu-

Tidningsläsning och medieval 37

Kurirens läsare på samma orter är omkring 20 procent socialdemokrater. Motsvarande siffror for Göteborgs-Postens och Vestmanlands Läns Tidnings av tabell 2.7.

läsare ligger mellan 35 och 40 pr0cent.Detta framgår

Tabell 2.7 Tidningsläsarnas politiska sympatier. Allmänhetsstudien (%)

(Ylik)

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings dagliga läsare i respektive Llndersökningskontmun som uppger sig sympatiserzl med de angivna partierna.

En särskilt intressant fråga är i detta sammanhang om de politiskt intresserade väljer tidningar på annat sätt än de ointresserade. Vi har därför skiljt ut två grupper tidningsläsare - de ca 60 procent som säger sig vara tämligen ointresserade av politik och övriga ca 40 procent som uppger att de är intresserade av politik. Det visar sig att de politiskt intresserade har ett mer markerat partipolitiskt tidningsval än övriga. Detta kan här illustreras for de socialdemokratiska sympatisörer som uppger sig vara mycket eller ganska politiskt intresserade. 1 tabell 2.8 redovisas hur dessas tidningsval ser ut på de två orter, där det finns lokala alternativ.

Tabell 2.8 Socialdemokraternas tidningsval i Malmö och Iseksand. Allmänhetsstudien (%) Daglig huvtld- Malmö Daglig huvud- Leksand

Ovriga 99 100 100 Summa proc 100 100 100 Summa proc Antal svar 62 81 143 Antal svar 49 84 133

Anm.: Tabellen anger hur många procent av de personer som uppgivit socialdemokratisk partisympati som dagligen liisel vissa lokala morgontidningzlr,

l Malmö föredrar således de politiskt intresserade socialdemokraterna Arbetet framfor SDS. medan skillnaden i den ointresserade gruppen är mycket liten. Samma tendens går igen i Leksand. Bland de politiskt minst intresserade socialdemokraterna är dock FK-läsarna i klar majoritet.

38 Tidnings/timing och medieval

2.3.2 In/Iytrarnas tidningsval

Projektets studie av nyinflyttade till Malmö har granskat valet av tidning mer ingående. Undersökningen avser personer som flyttat till kommunen under de senaste två åren. De intervjuade i denna studie skiljer sig något från den lokala befolkningen i sin helhet, bl a har inflyttarnzi i genomsnitt något högre utbildning och personer med medelklassbzikgrund är överrepresenterade. Detta måste vägas in vid tolkningen av resultaten. lnflyttarstudien visar att något under 60 procent av de intervjuade uppger sig läsa någon lokal morgontidning dagligen. Denna relativt låga siffra hänger bl a samman med att många tycks behålla sin gamla tidning även då de flyttar in på en ny ort. Detta gäller i första hand de som tidigare läst en morgontidning från Stockholm. Vad beträffar den partipolitiska faktorn i tidningsvalet framträder denna även bland de nyinflyttade. Arbetet vinner nya läsare bland de socialdemokratiska sympatisörerna medan Sydsvenska Dagbladet väljs oftare av borgerligt sympatiserande. Samtidigt är det tydligt att sambandet mellan parti och tidningsval är mindre markerat bland de nyinflyttade än bland genomsnittsbefolkningen i Malmö kommun. Det är bland (slsympzttisörernzi fler som väljer SDS än som väljer Arbetet for sin dagliga tidningsláisrting. Bland personer med borgerligt partival läses i stort sett enbart SDS. Detta redovisas i tabell 2.9.

Tabell 2.9 Tidningsval bland nyinflyttade med olika partisympatier. lnllyttarstudien (%)

Partisympati Läser

Anm.: Tzibellen anger hur många procent av de nyinllvttzide till Mil|mÖ med socialdemokratisk respektive borgerlig partisynzjuziti som läser de angivna tidningarna minst sex gånger per vecka.

En närmare analys visar att de politiskt intresserade sociatldemokrztternzi något oftare än övriga väljer Arbetet. Även i denna grupp väljer man dock Sydsvenska Dagbladet något oftare. Dessa resultat visar andratidningarnas svagare ställning på den lokala tidningsmarknaden. Trots att ztndrzttidningen ofta satsar särskilda resurser på försäljning till just nyinflyttade. Ser vi till läsekretsen totalt visar det sig att andelen läsare som bott mer än 10 år i kommunen är avsevärt större for Arbetet och Dala-Demokraten än for övriga lokala morgontidningar (tabell 2.10).

Tidningsläsning och medieval 39 SOU l$75:78

Tabell 2.10 Läsekretsarnas sammansättning efter antal år i kommunen. Allmänhetsstudien. (%)

Sumna procent Antal svar 245 ll4 348 377 33l 84

Blard de nyinflyttade är andelen som dagligen läser SDS ungefär lika stor som brand allmänheten totalt. Arbetet läses däremot regelbundet av cirka med omkring 30 procent totalt i Malmö. 20 procent av inflyttarna jämfört ar annu större om vi ser till dem som läser tidningen minst en Skillnaden gång i veckan. Något över 70 procent av både inflyttare och befolkningen i allmänhet laser SDS minst en gång per vecka. För Arbetet är motsvarande andelar 25 procent bland nyinflyttade och 45 procent av övriga malmöbor. De nyinflyttade tycks i större utsträckning vara entidningsläsare. lnflyttarna skaffar sig således snabbt en ny lokal morgontidning. De väljer den dominerande lite av övriga lokaltidningen på orten och läser relativt - både morgon- och kvällstidningar. Det är däremot vanligt att intidningar läser någon av Stockholms kvällstidningar. De läser dessa oftare llyttamzt än vad som är vanligt för ett genomsnitt av allmänheten i kommunen (tabell 2.1 l).

bland nyinflyttade och allmänheten i Tabell 2.11 Jämförelse mellan tidningsläsning Malmö. Allmänhets- och inflyttarstudien (%)

Specialurvalet Allmänheten Tidning nyinflyttade

74 72 Sydsvenska Dagbladet

Kvällsposten l0 7 Dagers Nyheter

Expressen Antal svar 221 385

Anm.. Tabellen anger hur många procent av respektive grupp som läser de angivna titlningarita minst en gång/vecka, På grund av tlubbelliisning summeras procenttalen till öxer lOO.

Resultaten att den geografiska rörligheten minskar sambandet antyder mellan partisympati och tidningsval och gynnar den dominerande tidningen att dra generella slutsatser från på orten. Det är i och For sig inte möjligt till Malmö. Intressant är dock att sätta dessa en specialstudie av inflyttare resulzat i samband med studier av geografisk rörlighet. Dessa har bl. a. visat att omflyttning ofta innebär att individen bryter med vissa traditionella mönster i sin sociala miljö. t. ex. minskar sin politiska aktivitet. En hypotes kan

40 Tidningsläsning och medieval

här vara, att Arbetets försvagade ställning bland yngre och nyinflyttade är en effekt av en sådan social förändring. Detta antagande stöds också av kompletterande frågor. Många av de intervjuade att man valt SDS därför att tidningen är störst på orten. framhåller, Andra faktorer av betydelse är att man anser tidningens innehåll bra eller att man känner till den från tidigare. SDS annonser anses också vara viktiga. Den politiska färgen framhålls däremot relativt sällan, inte heller försäljningsåtgärder från tidningens sida. Bland Arbetets läsare dominerar en positiv inställning till innehållet och att man tidigare lâist tidningen som argument for att man valde just Arbetet.

2.3.3 Tidning i /örä/drahemmet

Studien av inflyttarnas tidningsval ger en översikt av faktorer som kan påverka individen, när han tar ställning till vilken tidning han skall välja. Det är också intressant att studera vad individens erfarenhet av tidningar i foräldrahemmet kan betyda. Vi kan anta att personer som bor kvari kommunen väljer den tidning som fanns i föräldrahemmet framför andra. I tabell 2.12 lämnas en översikt över förhållandet mellan tidning i löräldrzthentmet och tidning idag.

Tabell 2.12 Tidningsläsning idag i förhållande till typ av tidning i föräldrahemmet. Allmänhetsstudien. (%)

Tidningsläsning Huvudtidning i dag r “ld - h O” n emma SDS Arbetet GP VLT FK DD

Enbart borgerlig dagspress 58 28 62 55 63 31 Både borgerlig och socialdemokratisk dagspress 13 19 10 10 10 23 Enbart socialdemokratisk dagspress ll 30 7 6 ll 33 Uppgift saknas 18 23 21 29 16 13 Summa procent lOO 100 100 100 100 100 Antal svar 245 114 348 377 331 84

Tabell 2.12 visar ett visst samband mellan politisk färg hos den tidning man läste i sitt föräldrahem och dagens tidningsval. Av Arbetets läsare hade ca hälften tidigare läst någon (s)-tidning i sitt foräldrahem _iâimfort med 1/4 hos Sydsvenska Dagbladets läsare. I Leksand framträder skillnaderna mellan Falu-Kuriren och Dala-Demokraten t. 0. m. ännu mer tydligt. En narmztre analys pekar på att resultatet till stor del är en följd av att man idag läser samma tidning som man gjorde i sitt foräldrahem: man tycks ha ärvt sin tidning. Det äri första hand i Göteborg och i Leksand man håller sin föräldratidning”. På dessa orter läste ller än hälften av de intervjuade samma tidning som i sitt föräldrahem. Dessa siffror antyder att många människor väljer sin tidning av tradition. Om man bor kvar på orten fortsätter man att läsa den tidning som man läste i sitt föräldrahem. Frågan är vad detta säger om den partipolitiska karaktären

Tidningsläsning och /nedieva/ 41

hos den enskildes tidningsval. För att belysa relationen mellan den enskildes sympatier och hans val av tidning i förhållande till vilken tidning politiska han hade i sitt foräldrahem har tabell 2.13 sammanställts. Denna redovisar valet av tidning på de orter där det finns tillgång till lokala alternativ. Tabellen visar att personer som hade en borgerlig tidning i sitt foräldrahem till övervagztnde del - ca och idag bor på en ort med två lokala tidningar. 4/5 -laser den lokala borgerliga tidningen. Andelen som läser denna tidning av dem som hade en (s)-tidning i sitt foräldrahem är omkring hälften. De senare laser oftare den lokala socialdemokratiska tidningen. Dessa siffror ger i stort sett samma bild som tabell 2.12. Det mest intressanta är de politiskt intresserade gruppernas tidningsval. Det visar sig att dessa i huvudsak väljer tidning efter sin partipolitiska uppfattning - oberoende av vilken tidning man haft i sitt löraldrahem. Politiskt intresserade socialdemokrater som hade en borgerlig tidning hemma har idag till närmare 2/3 en socialdemokratisk tidning som sin huvudtidning. Personer med borgerlig partisympati läser idag till över 90 procent en borgerlig tidning - även om de hade en (s)-tidning i sitt föräldrahem.

Tabell 2.13 Förhållandet mellan typ av tidning i föräldrahemmet och tidningsläsning idag för personer med olika partisympati i Malmö och Leksand. Allmänhetsstudien %)

Tidningslâisning idag

i

Uppgiven Borgerlig Socialde- Summa Antal Tidningstuartisyan- morgontid- mokratisk procent svar liisning i

l lörâildra- pati idag ning morgontid-

l hemmet (SDS. FK) (Arbetet. DD)

Enbart (s) 59 41 l00 l06 97 3 l00 205 borgerlig (m. fp. C)

t dagspress Samtliga 84 l6 l00 mm _in _ _ _

L Både borger- (s) 39 6l l00 38 (m. fp. c) 80 20 l00 35 lig och so- 59 41 l00 73 cialdcnwokrtt- Samtliga j llSk dagsl *E355 ._ 7_,_...,__ ___,_-_c___.__,.__ .__... _ - 65 l00 75

l

(sl 35 9 l00 23

, m “pg” (m. Ip. c) 9l

l *g l “M 48 52 l00 98 Szlmlllgkl

Dessa resultat pekar således på att det finns ett samband mellan den politiska fargen på den tidning den enskilde hade i sitt foräldrahem och hans tidningsval idag. Det förefaller rimligt att se detta som en följd av att den enskilde till stor del “arvt” både partisytnpati och tidning. De politiskt intresserade personerna. som idag har en annan politisk uppfattning an den tidning som de hade i sitt hem. byter också huvudtidning. De vill uppenbarligen láisa en tidning som överensstämmer med det egna politiska synsättet. En jämförelse mellan politiskt intresserade och politiskt ointresserade socialdemokrater tyder på att den senare gruppen har ökat sin läsning av borgerlig press. För dessa spelar den partipolitiska färgen en mindre roll och de väljer tidning av andra skal. t. ex. storlek eller annonsinnehåll. De kommer dáirfor i ökad utsträckning att välja den dominerande tidningen på orten. l

l l l l ,

42 Tidnings/äsnitzg och medieva/

Sammanfattningsvis visar således dessa analyser att tidningsvalet är partiorieitterat. Detta gäller framför allt för de politiskt intresserade läsarna, medan det linns en viss tendens till minskat samband för övriga. Man kan möjligen få uppfattningen att de politiskt intresserade skulle vara en liten elitgrupp. Med den definition som här använts utgör dock dessa mer än 1/3 av de intervjuade.

2.4 Synen och på pressen partierna

De resultat som här redovisats kan också betraktas ur en annan synvinkel: en stor del av medborgarna väljer tidning utan hänsyn till dess politiska färg. lnflyttarztnzilysen har visat att tidningens upplaga. typen av innehåll eller annonserna är faktorer som kan spela en stor roll. Att man väljer tidning av dessa skäl behöver dock inte innebära att pressens politiska karaktär skulle sakna betydelse eller att läsaren skulle vara omedveten om den egna tidningens politiska hemvist. l det Följande skall därför en översikt hur låisarnei ser på den politiska karaktären hos sina tidningar. Denna är givetvis av särskilt intresse då det gäller situationen på de två monopolorterna, där någon reell lokal valmöjlighet knappast finns. Frågan är om monopoltidningarna - som rimligen har en mer heterogen läsekrets - får en annan bedömning än konkurrensorternas tidningar. Har de anpassat sig till den nya tidningssituation som inträtt då de lokala alternativen bortfallit? Dessa frågor är mycket omdiskuterade och kommer att tas upp relativt utförligt i detta och senare kapitel. l det Följande skall dessa frågor belysas med utgångspunkt från läsarnas bedömningar. l nästa kapitel speglas politiseringen utifrån innehållet i tidningarna.

2.4.1 Tidningar/ras

part/anknytning Dagspressen upplevs utan tvekan som ett politiskt massmedium: drygt halften av de tillfrågade anser att den tidning de regelbundet läser företräder ett visst parti. Det finns här en klar skillnad mellan och socialdemoborgerliga kratiskzi tidningars läsare. De förra uppger till mellan 30 och 40 procent att tidningen stöder ett parti medan andelen bland (srtidningsläsarnzi är mellan 60 och 70 procent. De flesta läsare känner också till tidningarnas politiska färg. Resultatet visar på nytt att läsarna av (s)-tidningztr är mer medvetna om partifärgen än övriga. Vi kan här göra vissa jämförelser med siffror från 1964 för att få en uppfattning om huruvida läsarna i dag är mer eller mindre medvetna om de olika tidningarnas politiska signaturer. l tabell 2.14 redovisas andelen av olika tidningars läsare. som uppgivit rätt politisk signatur 1964 och 1974. Siffrorna är inte helt jämförbara eftersom undersökningarna genomförts på delvis olika sätt.

Tidningsläsning och med/eva! 43

signaturer 1964 och 1974. Tabell 2.14 Kunskap om olika dagstidningars politiska Andel av respektive tidnings läsare som svarat rätt. Allmänthetsstudien (%)

År SDS Arbetet GP VLT FK DD

1964 över 90 över 90 60-90 ca 70 ca 70 över 90 1974 37 79 65 63 51 89

Anm.: Jiimlörelsetzilen för SDS. Arbetet och GP för 1964 avser dessa tidningars liisare totalt - alltså inte enbart i utgivningskommunerna som 1974. För VLT. FK och DD anges medelviirden för liberal respektive socialdemokratisk landsortspress 1964.

Likheterna mellan 1964 och 1974 är relativt stora. Möjligen kan sägas att man idag har något mindre kunskap om den egna tidningens politiska färg. Särskilt intressant är det att studera Sydsvenska Dagbladets läsare. Tidningen ändrade 1966 sin politiska från moderat till oberoende liberal. Bland signatur läsarna uppger omkring 35 procent rätt signatur. samtidigt som nära 30 procent svarar att tidningen är moderat. Anser man då att den politiska inriktning tidningen har. också framträder i dess nyhetsbevakning? Tidigare innehållstudier har visat på sådana tendenser i nyhetsrapporteringen. De tillfrågade tidningsláisarna anser till ca 1/4 att nyheterna färgas av tidpolitiska signatur. Variationen mellan olika Iäsekretsar och olika tyningens intresserade socialdemokrater anser per av läsare är här ganska stor. Politiskt i större utsträckning än andra att pressen färgar sina nyheter i partipolitisk riktning (tabell 2.15).

Tabell 2.15 Tidningsläsare med olika partisympati och politiskt intresse, som anser att den egna tidningens nyhetsmaterial färgas av dess partipolitiska inriktning. Allmänhetsst dien (%)

Tidning Partisympatier (s) (m. fp. c) Uppgift saknas politiskt politiskt politiskt politiskt politiskt politiskt intresserade ointresserade intresserade ointresserade intresserade ointresserade

38 21 37 35 30 15 SDS 53 28 . . . . . , . . Arbetet 48 18 28 24 36 10 GP VLT 45 24 24 18 26 18 12 15 24 16 25 6 FK 35 21 . , , . , . . , DD

Anm.: För Arbetet och DD redovisas inte de borgerligt sympatiserzinde las-arna. p. g. a. det ringa antalet.

mellan lasarnas bedömningar respektive kon- En jämförelse på monopolkurrensorterna understryker tidigare redovisade skillnader mellan partigruiaoch Västerås är det avsevärt fler socialdemokrater som perna. 1 Göteborg anser att de ledande borgerliga tidningarna fargar sitt nyhetsmaterial politiskt l Malmö och Leksand är det istället ller av de boriin på konkurrensorterna. gerliga som menar att den egna tidningen fárgar sitt nyhetsmaterial. Två tidningar bedöms något avvikande. Bland socialdemokraterna får Arbetet ett relativt de borgerliga sympatisörerna anses högt värde och bland SDS mest politiskt färgad i sina nyheter. Vad beträffar Arbetet och i viss mån Dzila-Demokraten kan man anta att de socialdemokrater som läser dessa

44 Tic/nings/äsn/ng och med/eva!

SOl* 1975:78

är en särskilt partiengagerad Man betraktar grupp. tidningen som ett viktigt språkrör for det egna partiet och ser sannolikt hela innehållet i tidningen som ett uttryckt for en socialdemokratisk En liknande uppfattning. tolkning kan vara aktuell i fråga om SDS borgerliga läsares bedömningar. Tidningen spe-

under 1960-talet en aktiv roll i det politiska livet i Skåne. bl. a. bildades ladeju

Medborgerlig i kretsar santling som stod tidningen nära. Den ringa andelen som upplever Falu-Kurirens nyheter politiskt färgade är den foljd av att en stor del läsare ej anser sig kunna bedöma detta - möj-

ligen beroende på att tidningens politiska ityhetsmaterial är begränsat (se vidare kapitel 4).

Även om dessa siffror visar att en majoritet uppfattar dagspressens politiska kttraktâir, är det dock viktigt att understryka att stora grupper inte gör en sådan bedömning. Mer än 2/5 av de tillfrågade tycker inte att den tidning de läser stöder något särskilt parti. De anser inte heller att tidningen har po-

litiskt färgade nyheter. Det är fråga om politiskt intresserade grupper vars

tidningsval sannolikt bestäms av andra faktorer än tidningarnas tuartifzirg.

2.4.2 Part/politisk neutralitet?

Läsarna upplever således en viss politisk färgning av nyheterna, Hur anser då den enskilde läsaren att det parti han sympatiserar med behandlas i den

egna tidningen? Dessa bedömningar presenteras i tabell 2.16.

Tabell 2.16 Förhållandet mellan tidningsläsarnas partisympati och deras bedömning av den egna tidningens sätt att behandla det parti de sympatiserar med. Allmänhetsstudien (%)

Tidning Partisympaitier

(s) lm. fp. c) Det egna partiet behandlas Det egna partiet behandlas Rätt- Oriitt- lngen Summa Antal Riilt- Orätt- ingen Summa Antal vist vist åsikt svar _ proc vist vist åsikt proc svar

SDS 41 39 2l lOl 55 62 l9 l9 l00 ms Arbetet 85 3 l2 l00 77 . . . . , . . . . . GP 33 53 l4 l00 l26 68 20 l2 l00 VLT Hit) 39 44 l 7 l00 146 69 20 l l l00 136 FK 27 40 33 l00 65 50 25 25 l00 l 74 DD 89 4 7 l00 63 . . . . , . . . . .

Anmx Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare med olika partisynipaiti som ;utser att det egna partiet behandlas rättvist eller orättvist i tidningen. För Arbetet och DD redovisas ej de borgerligt S_\|ll[)ál tiseraittle läsarna p. g. a. det ringa zintalet.

Tabell 2.16 visar att de llesta (sl-sytmpzttisörer anser att de egna dagstid› ningarna behandlar socialdemokraterna rättvist. Det är också avsevärt ller bland de borgerliga sympatisörerna som menar att de egna tidningarna behandlar de borgerliga partierna rättvist. Skillnaden mellan de enskilda borgerliga partiernas anhängare är i detta fall obetydlig. Då det gäller synen på enskilda tidningar finns flera intressanta tendenser

i materialet. Bland de socialdemokratiska sympatisörernzt framträder det största lokala missnöjet i Göteborg. En majoritet av (s)-s_vmpatisörerna i Gö-

teborgs-Postens läsekrets menar att tidningen är orättvis mot det socialde-

Tidningsläsning och Medieval 45

mokratiska partiet. Detta kan jämföras med (s)-s_vmpatisörer som läser Sydsvenska Dagbladet. Bland dessa finns ungefär lika många som menar att tidmot socialdemokraterna. De borningen iir rättvis som att den är orättvis som läser socialdemokratiska tidningar är alltför få gerliga sympatisörerna för att några slutsatser skall kunna dras om deras syn på hur det egna partiet behandlas. Mönstret i bedömningarna antyder ett större missnöje med tidningarna på monopolorterna. Den kritiska inställningen finns i första hand bland de politiskt intresserade socialdemokraterna. Att man är mindre missnöjd med de dominerande borgerliga tidningarna på konkurrensorterna torde därför i första hand bero på att de aktiva socialdemokraterna där kan informera sig genom den lokala (s)-tidningen.

2.4.3 A nses tidningarna ha någon politisk berydelse?

Vad anser tidningsläsarna att tidningarna har för betydelse i det politiska Iivet? En uppfattning om detta ger tabell 2.17. I denna anges andelen av de politiskt intresserade respektive ointresserade som anser att vad som skrivs ledarsidor påverkar de politiska besluten i kommunen. på tidningarnas

Tabell 2.17 Tidningsläsare med olika partisympati och politiskt intresse som anser att åsikterna på ledarsidan påverkar de politiska besluten i kommunen. Allmänhetsstudien (%) Politiskt intresserade Politiskt ointresserade

Tidning som

Arbetet 39 . . . . 21 . . . .

DD 28 . . . . 2l . . . .

N Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare med olika po- * litiskt intresse och partisympziti som anser att åsikterna på ledarsidan påverkar de poliliska besluten i kommunen. För Arbetet och DD redovisas ej de borgerligt sympatiserade liisairna p. g, a. det ringa antalet. (m)och (fp) har slagits samman eftersom deras bedömningar i detta avseende uppvisar stora likheter.

Tabellen visar att i genomsnitt 1/3 av de politiskt intresserade och 1/5 av de mindre intresserade menar att tidningen verkligen har direkt betydelse för de lokala politiska besluten. Det är framför allt i storstäderna man tilldelar en viktig roll i politiken. Skillnaderna mellan sympatisörer till tidningarna olika partier är här relativt små. l de två landsortskommunerna anses tidningarnas ledare ha mindre betydelse. Det är troligt att man anser att andra kontaktvägar betyder mer i en mindre kommun. Skillnaderna mellan orterna förklaras dock troligen inte enbart av koml munstorlek. För monopolorterna är det rimligt att anta att bedömningarna

3 också påverkas av hur de politiska majorifetsforhållzmdena ser ut i kommunen. I Göteborg har Göteborgs-Posten samma politiska färg som det ledande

l partiet i fullmäktige. Det är därför naturligt att tidningen kommer att tilldelas

46 Tidningsläsning och med/eva!

SOL 1975:78

en större betydelse än VLT. som har liberal signatur i en socialdemokratisk kommun. Dessa bedömningar måste dock tolkas med försiktighet. Det är svårt att avgöra om det skall anses vara många eller få som tillmäter ledarna politisk effekt. Man kan hävda att det är anmärkningsvärt att drygt hälften av de politiskt intresserade socialdemokraterna i Göteborg inre anser att GP har någon större effekt på vad som sker i kommunen. Det ar dock rimligt att inte i forsta hand se siffrorna som ett uttryck for hur pressens effekter värderas utan snarare som en bedömning av hur “politiska” tidningarna är. Siffrorna ger här en ytterligare belysning av de resultat som diskuterats i foregående avsnitt.

Tidningsva/ och en politisk sa/çfrâga

Vad innebär det då att regelbundet läsa en tidning, vars politiska linje är en annan än den man själv har? Tidigare undersökningar har kunnat visa att socialdemokrater som läser borgerliga tidningar oftare är mer kritiskt inställda till regeringen än de som läser enbart socialdemokratisk press. En sådan slutsats nåddes i en studie av allmänhetens uppfattning av hur regeringen skötte den s. k. Wennerströmaffaren. Denna var exempel på en sakfråga som inte var entydigt partipolitiskt laddad men som ändå var mycket aktuell i den politiska debatten. Inom projektet har samma problemställning belysts genom zinalys av en likartad politisk sakfråga som dominerade debatten under vintern 1973/74: och den därmed följande bensinransoneringen. I undersökningen energikrisen ställdes frågan hur man ansåg att regeringen skött bensinransoneringen. Resultatet visar att omkring 60 procent av de intervjuade var negativa till regeringens sätt att sköta denna fråga. Andelen var större bland borgerliga sympatisörer än bland socialdemokrater. De politiskt intresserade socialdemokraterna var mer positiva än de politiskt ointresserade. Hur ser då bilden ut bland läsare av olika tidningar? Vi kan vänta oss att framförallt politiskt ointresserade socialdemokrater. som läser någon borgerlig tidning är kritiskt inställda. l figur 2.1 redovisas andelen kritiskt inställda socialdemokrater efter politiskt intresse och tidningsval.

9a l

50 --

Figur J. l A nde! at socialdemokraterna som är kri- SDSH Arb FK tiska till Ie_q0ri›I_g0›1s.sä!I all sköra ÖFHS/IlI(IIIS()Il(l'iI1gFI1. 7 Politiskt Politiskt alm politisk! inlrassø och

Z intresserade ointresserade

(lag/lg tidning. socialdemokrater socialdemokrater

Tidnings/timing och medieva/ 47

Figur 2.1 visar att de politiskt ointresserade socialdemokraterna i samtliga är mest kritiska till regeringen. En jämförelse mellan de två kontidningar kurrensorterna visar att andelen kritiska socialdemokrater är betydligt högre bland läsarna av borgerliga tidningar. Av de politiskt ointresserade socialdemokraterna som läser den borgerliga lokaltidningen är närmare 2/3 kritiska till regeringens åtgärder. medan motsvarande andel bland (sltidningsläszirnzi är omkring hälften. Vad beträffar de två monopolorterna har Göteborgs-Posten en betydligt större andel kritiska socialdemokrater bland läsarna än Vestmanlands Lans Tidning. Skillnaden kan möjligen tolkas med hänsyn till de socialdemokratiska organisationernas starkare ställning i Västerås. Detta påverkar den lokala opinionsbildningen. Dessa siffror pekar på att tidningarnas partipolitiska profil kan ha betydelse för åsiktsbildningen i enskilda sakfrågor. Bland socialdemokrater som iir intresserade och som troligen har få politiska informamindre av politik tionskällor vid sidan av massmedierna kan tidningen få stor betydelse för den politiska orienteringen. Det är däremot omöjligt att tolka dessa siffror som ett direkt uttryck för hur åsiktsbildningen gick till i bensinransoneringsockså inflytelser från andra medier - framför allt frågan. I denna tillkom kvällstidningarna och tv. Resultatet speglar snarast den betydelse som dagspressen potentiellt har för den enskildes orientering i politiska sakfrågor.

2.5 Komplementtidningar

är ofta De politiskt aktiva grupperna, framför allt bland socialdemokraterna. missnöjda med den lokala tidningssituationen på de studerade monopolorterna. Det kan därför vara rimligt att anta att dessa grupper på olika satt kompletterar sin läsning med andra tidningar. som företräder de egna politiska åsikterna. I detta avsnitt ska vi ge några kortfattade synpunkter på tre olika typer av komplementtidningar: andra lokala morgontidningar. pa- Iitiska veckoridningar av dagspresskarakrär och kväl/spress. På monopolorterna kompletterar de politiskt intresserade socialdemokraterna ofta sin huvudtidning med en (s)-tidning som har någon lokal spridning. I Göteborg läser cirka en fjärdedel av dessa minst ett nummer per vecka av Arbetets västsvenska upplaga och i Västerås läser närmare 15 procent reden politiska veckotidningen Västmanlands Folkblad (2). gelbundet med att De borgerliga partiernas sympatisörer nöjer sig i stor utsträckning läsa den dominerande liberala Centerpartisterna intar en dagstidningen. mellanställning. l Malmö läser omkring tio procent av dessa dagligen Arbetet och bland de intresserade (c)-anhängarna uppger sju procent att de har Skånska Dagbladet som daglig huvudtidning. Var tionde politiskt intresserad ceni Västerås läser regelbundet Vestmanlands Nyheter (c) och i tersympatisör Leksand håller sig cirka fem procent av centersympatisörerna med Dala-Bygden (c). Dessa båda tidningar utkommer en gång per vecka. De läsandelar som här angivits för de politiska veckotidningarnzt kan förefalla blygsamma. Mycket tyder dock på att tidningarna når de aktiva gruppartis sympatisörer. De anses också bland de intresperna bland respektive

48 Tidnings/äsning och Inedieval

SOL? l975:78

serade ha stor betydelse för opinionsbildningen i kommunen. I Västerås uppger ca 20 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna Västmanlands Folkblad som ett exempel på en tidning som företräder deras intressen i kommunen. Lika stor andel av centeranhängarna framhåller på samma sätt Vestmanlands l Leksand menar 10 procent av centerväljarna Nyheter. att Dala- Bygden innebär ett direkt stöd for partiet i kommunen. Vilken betydelse har då kvä/Ispressen för den politiska kommunikationen? l Malmö läser ungefär 40 procent Kvällsposten. Dessa utgör ett tvärsnitt av befolkningen. Aftonbladet och Expressen väljs däremot efter politisk in- Aftonbladet riktning. har sina flesta läsare bland de politiskt intresserade socialdemokraterna. Expressen har övervägande borgerliga sympatisörer bland sina läsare, men här finns ingen större skillnad mellan politiskt intresserade och ointresserade. GT läses något oftare av borgerliga sympatisörer än av socialdemokrater. Bland (s)-väljarna i Göteborg har Aftonbladet en stark ställning, liksom Expressen bland de borgerliga. Särskilt i Göteborg fyller således kvällstidningarna en uppgift som komplement till den dominerande lokala morgontidningen. Dessa tidningar har en relativt låg täckning men väljs i huvudsak selektiv! av personer som har samma politiska sympatier som tidningen. l Västerås och Leksand har båda stockholmstidningarna avsevärt högre hushållstäckning än i storstäderna (cirka 20 procent). Också i dessa kommuner väljs kvällstidningarna efter politisk inriktning. Läsarnas val förefaller dock påverkas av fler faktorer än i Malmö och Göteborg. Den borgerliga gruppen föredrar genomgående Expressen framför Aftonbladet relativt oberoende av om man är politiskt intresserad eller ointresserad. På motsvarande sätt väljer de mer politiskt intresserade socialdemokraterna hellre Aftonbladet. medan de politiskt ointresserade (S)-sympatisörerna lika ofta läser ungefär Expressen som Aftonbladet. Resultaten visar att kvällstidningarna - särskilt stockholmstidningarna tycks fylla en politisk komplementfunktion i samtliga mediesituationer. Både Expressen och Aftonbladet läses oftare av personer som sympatiserar med partier. som står respektive tidning nära. Detta gäller också GT i Göteborg - men inte Kvällsposten. Även i fråga om kvällspressen är det de politiskt intresserade som gör ett partipolitiskt tidningsval.

2.6 Radio och tv

Diskussionen har hittills gällt dagspressen. För att kunna belysa dess ställning i samhället är det väsentligt att också görajämförelser med övriga massmedier. l detta avsnitt lämnas därför en kortfattad översikt över projektets studier av radio- och tv-konsumtionen. Avsikten är både att ge vissa grundläggande data om konsumtionen i olika mediesituationer och ett underlag för de analyser av mediekombinationer som görs i det följande. Givetvis finns en rad problem när det gäller att mäta konsumtion av radiooch tv-program. Vi utgår här från de frågor. som ställdes i intervjuundersökningen och ett frågeformulär med radio- och tv-programmen som distribuerades i samband med endagsstudien. Dessutom görs en del jämförelser

Tidnings/timing och medieval 49

› med resultat från Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning (PUB).

2.6.1 Radiolyssnande

Under de senaste åren har ljudradions minskande publik diskuterats. Sveriges Radio/PUB har konstaterat en minskande lyssnarfrekvens framförallt i fråga om Pl. P3 har i någon mån ökat sitt lyssnarunderlag. P2 har alltid haft en relativt liten men specialintresserad publik. En genomsnittlig vardag lyssnar, enligt Sveriges Radio/PUB, omkring 70 procent av befolkningen på minst ett radioprogram. De äldre lyssnar i allmänhet mer på Pl, medan ungdomarna oftare slår på P3. När det gäller de regionala sändningarna ligger lyssnarandelen mellan l0 och 20 procent per dag. Största andelen lyssnare har regionalnyheterna kl. 7.15 på morgonen. Projektets undersökningar ger likartade resultat, vilket framgår av tabell 2.18.

Tabell 2.18 Radiolyssnande i fyra kommuner. Allmänhetsstudien och jämförelsetal från Sveriges Radio (%) Malmö Göteborg Västerås Leksand Sverige totalt

Program l

Program 2

Program 3

Anm.: Jämförelsetalen från Sveriges Radio/PUB avser april 1974 och gäller Sverige som helhet. (Källa: PUB 144/73)

l glesbygdsområdet Leksand lyssnar man således mer på radio än vad man gör i städerna. Denna tendens bekräftas också av Sveriges Radios undersökningar, som visat att radiokonsumtionen som regel är högre på landsbygden. P1 framträder som de äldre och högre utbildades kanal, medan P3 framförallt Även dessa mönster motvänder sig till yngre och lägre utbildade. svarar vad Sveriges Radio/PUB tidigare kunnat konstatera. l sammanställningen nedan redovisas andelen dagliga lyssnare på P1 respektive P3 i fyra grupper(tabell 2.19).

50 Tidnings/äsning och medieva/

Tabell 2.19 Dagliga lyssnare till P1 och P3 efter utbildning och ålder. Allmänhetsstudien (%) Folkskoleutbildning Högre utbildning 15-24 år 45-65 år 15-24 år 45-65 år

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive utbildnings- och ålderskategori som uppger sig dagligen lyssna på Pl samt P3.

Regionalradion intresserar fler personer i Leksand än i övriga kommuner. Nästan varannan Leksandsbo uppger sig dagligen lyssna på de regionala sändningarnajämfort med omkring var tredje på övriga orter. Här finns också möjlighet att jämföra med konsumtionen en bestämd - den dag fredagen 26 april 1974, då endags-enkäten genomfördes. Samma dag gjorde också Sveriges Radio/PUB lyssnarmätningar över hela landet. Trots vissa metodologiska skillnader - enkät i förhållande till telefonintervjuer från PUB - gav båda undersökningarna likartade resultat (tabell 2.20).

Tabell 2.20 De regionala radionyheternas lyssnare i fyra kommuner fredagen den 26 april 1974. Endagsstudien samt Sveriges Radio. (%)

Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten som uppgav sig lyssna till respektive regionalradiosändning. Uppgifterna for Sverige totalt iir riksreturesentzttivzt jämforelsetal från Sveriges Radio/PUB

lntervjuundersökningen ger högre värden på lyssnandet än endagsstudien. l den förstnämnda ställdes en fråga om hur ofta man brukar lyssna på olika typer av radioprogram - i den senare fick man markera vilka program man lyssnat på en given dag. “Brukarfrågan” ger som väntat högre värden. Slutligen kan vi konstatera att man den 25 april 1974 lyssnade i genomsnitt en timma och 15 minuter på radion. Dagen efter var motsvarande siffra en och en halv timma. De mest populära enskilda programmen var de regionala morgonnyheterna, ”Gomorron”. “Det ska vi lira”, Hallå bilist” och “Kan- ske-på-tio-i-topp” samtliga i P3. Dessa program hördes av mer än 15 procent av de tillfrågade.

2.6.2 TV-rittande

Omkring 60 procent av de intervjuade ser dagligen på tv. Denna siffra är lägre än vad Sveriges Radio/PUB genomsnittligt noterade (72 %) samma period som projektets undersökning genomfördes. Sveriges Radios siffror visar en tittarandel, som är 10 och 15 procent högre. Skillnaderna kan till viss del

Tidnings/timing och medieval 51

förklaras av skillnader i urval och frågeteknik. Man torde inte heller kunna bortse från vissa svarseffekter beroende på vem som gör undersökningen. Dessa metodfrågor torde dock här vara av mindre betydelse, eftersom syftet inte är att ange den exakta publiken for ett visst program utan att jämföra vissa typer av tv-tittares tidningsvanor. De flitigaste tv-tittarna återfinns i Leksand, där cirka 65 procent av all- mänheten ser tv varje dag. l Göteborg är man mindre intresserad av tv omkring 55 procent tittar dagligen. Malmö och Västerås ligger mitt emellan och där ser omkring 60 procent på tv dagligen. Den 25 och 26 april 1974 avsatte man bland allmänheten båda dagarna i genomsnitt cirka 80 minuter för att se på tv. Dessa värden överensstämmer relativt väl med Sveriges Radios. Med utgångspunkt från Sveriges Radio/PUB:s undersökningar kan vi också förvänta skillnader mellan olika ålders- och utbildningsgrupper. De äldre och de som har lägre formell utbildning ser oftare på tv (tabell 2.21).

Tabell 2.21 Dagliga tv-tittare efter utbildning och ålder. Allmänhetsstudien (V.) Folkskoleutbildning Högre utbildning 15-24 år 45-65 år 15-24 år 45-65 år

Tittar dagligen på tv 56 75 46 73 Antal svar 61 449 265 l7l

Anm.: Tabellen anger hur många procent av respektive utbildnings-och ålderskategori som uppger sig dagligen titta på tv.

Fyra personer av fem - 80 procent - bland allmänheten såg minst ett TVprogram torsdagen den 25 april. De högsta publikandelarna hade nyhetspro- - Fregrammen omkring 30 procent för respektive Rapport och Aktuellt. dagens siffror var något lägre. Underhållningsprogrammet “Fleksnes fataliteter” nådde över 40 procent av tittarna på torsdagen och fredagens populäraste program var “Vi i 5:an“. som sågs av omkring 35 procent. Resultaten överensstämmer i huvudsak med de värden Sveriges Radio- /PUB anger for samma dagar. Publikandelarna i endagsstudien är dock generellt något högre än i PUB:s mätningar.

2.6.3 Konsumtionsmönster för radio och rv Liksom när det gällde tidningsläsarna kan vi här studera sambandet mellan konsumtion av etermedier och intresse for politik. Det visar sig då bl. a. att de som sällan lyssnar på P3 och sällan tittar på tv är mer politiskt intresserade än högkonsumenterna. För Pl är förhållandet omvänt (figur 2.2).

52 Tidningsläsning och medieval

% TV 60-

40- Politiskt intresserade 20-

O

20- Politiskt ointresserade Figur 2 . 2 A nde/ politisk! intresserade bland hög- 40- OC/irespeklive låg/consumenlerav rv, P1 och P3. Med högkonsumenter 60 menas de som uppger sig 58 dag/igen ra del av respekti- % ve kanal. Med lâgkonsumenrer menas de som högst rre gånger per vecka lar r/e/ av kanalen. Lågkonsumenter

E Högkonsumenter

En uppdelning efter vilka program man ser ger en mer nyanserad bild. Här visar det sig att de som tittar på de Samhällsorienterande programmen är mer politiskt engagerade än övriga. Resultatet visar dock att de politiskt intresserade oftare betydligt skaffar sin information via dagspressen än genom etermedierna. Intresset för tidningen som politisk informationskälla förefaller också öka med den politiska aktiviteten. När det gäller likheter och skillnader mellan etermedier och dagspress visar det sig att det knappast kan skiljas ut någon större grupp personer som högkonsumenter på samtliga medier. Snarast tenderar siffrorna att visa en uppdelning där högkonsumenter på P3 och tv något oftare är lågkonsumenter på dagspress. För att ge en översiktlig bild av radiolyssnarna och tv-tittarna har vi delat in dessa i hög- respektive låg-konsumenter. Till högkonsumenterna räknar vi dem som lyssar/tittar på Pl, P3 eller tv varje dag. Med lågkonsumenter avser vi här personer som högst tre gånger i veckan lyssnar på Pl eller P3 respektive tittar på tv. Av de intervjuade är knappt 10 procent högkonsumenter av samtliga “kanaler” medan ca 15 procent är lågkonsumenter av samtliga. Resultatet visar också att drygt 25 procent av de intervjuade dagligen både tittar på tv och lyssnar på radions P3. Ungefär lika många är enbart högkonsumenter av tv och ytterligare en fjärdedel lyssnar dagligen på P3.

Tidnings/timing och medieval 53

2.7 Veckotidningar och tidskrifter

Veckotidningar och tidskrifter är en del av massmediesektorn som ägnats relativt liten uppmärksamhet inom forskningen. Särskilt gäller detta jämfömellan olika medier. är det uppenbart att rande undersökningar Samtidigt det i denna grupp finns en rad organ som sannolikt betyder mycket for opinionsbildningen. Det gäller t. ex. de politiska partiernas och fackföreningsrörelsens tidskrifter, medlemstidningar for ideella och andra organisationer är också av intresse i sammanhanget - även etc. Populärpressens ställning om dess betydelse troligen är mera indirekt. ställdes en öppen _frâga där de intervjuade fick I intervjuundersökningen tidskrifter eller Veckotidningar de brukade läsa. Detta innebär uppge vilka att den här redovisade studien som regel ger lägre värden än i undersökningar där man använt den s. k. Iistmetoden (jfr sid. 30). Procentandelarna blir här ett mått på läsintresset snarare än på att en tidning brukar förekomma i hushållet. Den öppna frågan följdes upp genom att individerna angav hur ofta man läste varje tidskrift och hur stor del av innehållet man brukade ta del av.

2. 7. l K onsumtionsmönster

Allmänheten uppger sig i medeltal läsa tre Veckotidningar eller tidskrifter regelbundet. Endast ett fåtal, cirka 10 procent. anger mer än fem Veckotid- Populärpressen dominerar. Omkring 3/4 av de inningar eller tidskrifter. regelbundet. l tabell 2.22 tervjuade uppger sig läsa denna typ av tidningar redovisas andelen av de intervjuade som läser nägra olika typer av veckotidningar och tidskrifter.

Tabell 2.22 Allmänhetens läsning av olika typer av tidskrifter minst en gång per vecka. Allmänhetsstudien (%) Malmö Göteborg Västerås Leksand Typ av Veckotidning

Politik/samhiillstlebatt 8 8 10 8 26 2l 34 27 Fackliga Bransch lltckprcss l 6 9 l 8 16 l4 l3 24 20 llobbytitlningztr 78 74 77 76 Eopulåirpress 27 24 35 29 Ovriga titlskrifter Antal svar 385 376 397 437

Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten som uppger sig läsa minst

en tidskrift inom respektive grupp minst en gång per vecka. Gruppen övriga tidskrifter” innehåller lriimst organisalionstidskrifter. t. ex. Vår Bostad.

De fackliga tidskrifterna når omkring en fjärdedel av samtliga intervjuade. Största andelen läsare har dessa tidskrifter i Västerås. De politiska tidskrifterna m. fl. når ca 10 procent av befolkningen. Branschfackpressen har en ganskajämn spridning - Göteborg avviker dock

kraftigt från övriga orter. l Västerås och Leksand intresserar man sig mer för hobbytidningar än i storstäderna. Populärpressen och gruppen övriga tidskrifter sprids jämnt över kommunerna.

54 Tidnings/äsning och medieval

Intressant är att Västerås kommun avviker i fråga om samtliga typer av tidskrifter, bortsett från populärpressen. Tidskrifterna har här genomgående större spridning. Detta förklaras sannolikt av att arbetarrörelsens organisationer är starkare i Västerås. Dessutom kan mediesituationen påverka läsningen. Det är sannolikt att särskilt de fackliga tidskrifterna kan fylla en funktion som komplement till den dominerande lokaltidningen, t. ex. när det gäller politisk information och debatt. Gruppen övriga tidskrifter innehåller framförallt ett stort antal organisationstidningar, t. ex. Vår bostad. Sammantagna har dessa således relativt stor genomslagskraft bland allmänheten - särskilt i Västerås.

Vilka grupper i samhället läser då olika typer av tidskrifter/veckotidning-

ar? När det gäller de politiska tidskrifterna kan vi vänta oss att det är fler högutbildade i Iäsekretsen - med tanke på att denna grupp är mer politiskt aktiv. De fackliga kan antas nå fler män än kvinnort medan det motsatta torde gälla for populärpressen (tabell 2.23).

Tabell 2.23 Allmänhetens tidskriftsläsning minst en gång per vecka efter kön och ålder samt efter utbildning och ålder. Allmänhetsstudien ( %)

Typ av lästa veckotidningar/tidskrifter Politik och Fackliga Minst en Mer âin en Total andel samhällsdebatt populiirtidning i urvalet populåirtidning Män

Kvinnor

l0l Folkskola

Högre utbildning

100 Antal svar 133 429 l 213 832 l 595

De politiska och samhällsdebatterande tidskrifterna läses av fler med högre utbildning. De yngre kvinnorna är klan underrepresenterade bland läsarna. När det gäller de fackliga tidskrifterna följer skillnaderna i läsning ålder. kön och utbildning. Bland läsarna återfinns fler män, lägre utbildade och personer över 35 år. Populärpressen har fler läsare bland kvinnor än bland män. oberoende av ålder. Däremot förefaller skillnaderna mellan utbildningsgrupperna inte vara särskilt stora. Vad beträffar det politiska intressets betydelse for tidskriftsvalet visar det sig som väntat att personer som uppger sig läsa politiska och fackliga tidskrifter i stor utsträckning är politiskt engagerade. De politiskt intresserade är däremot något underrepresenterade i fråga om populärpressen.

Tidnings/timing och medieval 55

2.7.2 Några enskilda tidskrifter

for enskilda tidskrifter. Av särskilt intresse Vi kan också studera spridningen Som jämförelse har

är att se närmare på vissa större organisationstidskrifter.

från kommunfullmäktigestudien medtagits i denna översikt. även resultat har konsumentkooperationens tidning Vi, Största räckvidden av tidskrifterna av allmänheten. Bland kommunfullmäktige läser som läses av en tiondel mer än en tredjedel Vi. tidskrifterna. Sju procent av Metal/arbetaren läses mest av de fackliga

samtliga intervjuade har uppgivit denna. Största andelen läsare finns i Väster-

har fler läsare bland fullmäktige. ås. en person av tio. Också Metallarbetaren Land når en tiondel av Ieksandsborna, men färre på övriga orter. Tidningen Även denna tidning har fler läsare bland fullmäktige. Vår Bostad uppges av

och har en stark ställning bland fullmäknågra procent av stadsbefolkningen tige i Malmö och Göteborg.

Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna (%) Tabell 2.24 Läsning av fyra större organisationstidskrifter.

Västerås Leksand Malmö Göteborg Allmän- Kommun- Allmlin- Kommun- Allmän- Kommun- Allmän- Kommunfullmäk- heten fullmäk- heten fullmäkheten fullmäk- heten tige tige tige tige

3 l3 8 27 2 8 l 6 Land

och kommunfullmäktige som låiser de angivna Anm.: Tabellen anger hur många procent av allmänheten tidskrifterna regelbundet.

uppfattning om organisationspressens ställning För att få en mer konkret Vi med ICA-Kuriren. I samtliga kommuner kan vi jämföra t. ex. tidningen att ICA-Kurirens når dessa båda tidskrifter ungefär lika många läsare. trots Totalt uppger sig ll procent läsa Vi och upplaga är ungefär dubbelt så stor. Tabellen visar också att Vi har en betydligt starkare l5 procent ICA-Kuriren. Den allmänna tendenställning bland fullmäktige än bland allmänheten. har relativt höga spridningssiffror bland sen är att organisationstidningarna

de politiskt aktiva grupperna.

2.8 Mediekombinationer

olika typer av tidskrifter och vecko- Dagspressen. radio och tv har liksom Vi har hittills redovisat tidningar mycket stor spridning bland allmänheten. kring konsumtionen av enskilda olika resultat från intervjuundersökningen massmedier. Här ska nu konsumtionsmönstren sammanfattas. Huvudfrågan

56 Tidningsläsning och medieval

är hur man bland allmänheten i de fyra undersökningsområdena kombinerar olika massmedier: “kompenseras” t. ex. en låg dagstidningskonsumtion. genom att man lyssnar mer på radio eller läser fler tidskrifter?

2.8.1 Tidningskonsumrion och annan

mediekonsumtion

I stort sett alla medborgare läser dagligen minst en dagstidning. Många läser dessutom regelbundet en kvällstidning. Tillsammans utgör dessa två grupper ungefär 70 procent av allmänheten. De återstående är framför allt personer som läser minst två morgontidningar. Endast en liten grupp saknar dags-

tidning. I tabell 2.25 lämnas en komprimerad översikt över hur man bland allmänheten kombinerar olika massmedier: dagspress. tidskrifter, populâirpress, radio och TV. Tablån ger en uppfattning om tendenserna. Vi utgår här från vilken typ av tidningar den enskilde regelbundet läser (tidningskombination) och anger i tabellen hur ofta han utnyttjar övriga massmedier. Tabell 2.25 skall således läsas kolumnvis.

Tabell 2.25 Mediekombinationer. Allmänhetsstudien

Övriga massmedier Dagstidningskombinationer

Saknar Endast Endast Minst En mor- Minst dags- kvälls- en mor- två mor- tre gon och tid- tid- gontid- en kváillsgontid- dagstidning ningar ning ningar tidning ningar

Läser minst en politisk * * tidskrift regelbundet ** *** ** *** Läser minst en facklig tidskrift regelbundet * ** ** ** *** *** Läser minst två populärtidningar regelbundet * ** ** ** *** *** ** * ** Lyssnar dagligen på Pl ** * ** Lyssnar dagligen på P3 -X- *JG* i 1- *ål- *ät-X- Lyssnar dagligen på regionalradion *as *k* ä* -K--X- Tittar dagligen på samhällsorienterande program i tv *X- Jf* *ä* *J1- Tittar dagligen på allmänna program i tv *l* *l- *åk *l- i--X JF*

Anm.: *** Ofrareförekommande kombination; innebär att större andel inom angiven dagstidningskombination än ** inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier, Van/Lgrjörekommande kombination; innebär att lika stor andel inom angiven dagstidningskombination * som inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier. Mer sä//anföre/rommande kombination: innebär att mindre andel inom angiven dagstidningskombination än inom hela urvalet kombinerar med respektive övriga massmedier.

Tabellen visar således att den grupp som saknar dagstidning inte heller i särskilt stor utsträckning intresserar sig for andra massmedier. Kvällstid-

ningsläsarna är framförallt inriktade på det lättare materialet i andra mass-

Tidnings/låsning och med/eva! 57

medier - de lyssnar oftare på P3 och ser hellre lättare program i tv. Dessa två grupper kan betraktas som de mest uttalade lägkonsumentema. Som hägkonszimenrer också av övriga massmedier kan vi i stället karaktärisera de personer som läser tre dagliga tidningar eller fler. De är mer intresserade än övriga av olika tidskrifter och lyssnar oftare på P3. Gruppen är också något flitigare tv-tittare än övriga. förefaller vara de mest Den grupp som läser två eller fler morgontidningar selektiva mediekonsumenterna. Man läser fler politiska tidskrifter än övriga och får lokal information via regionalradion, trots att man mer sällan än övriga lyssnar på P3zs sändningar.

2.8.2 A llmänherens informationskällor*

Denna översikt har visat hur allmänheten kombinerar olika massmedier. Hur förhåller i samhällsfrågor? För att sig då dessa till andra informationskällor ge svar på denna fråga fick de intervjuade ange vilka kanaler de utnyttjade för att informera sig i samhällsfrågor. De fick först ange vilka lokala frågor som de ansåg vara viktiga och därefter hur de skaffat sig information. Slutligen tillfrågades de vilken av informationsvägzirna de ansåg vara bäst. Dessutom ställdes en särskild fråga om hur man informerat sig om den s. k. energikrisen. som var aktuell när undersökningen gjordes.

Lokala samhällsfrågor

Resultaten pekar på mycket intressanta skillnader mellan grupper. regioner och samhällsfrågor. Vi kan for det forsta konstatera att de fyra undersökrepresenterar tre olika kommunikationssituationer. l storstäningsontrâdenzt derna svarar olika massmedier för en mycket stor del av informationen i lokala szmthåillsfrågor. l Västerås har de personliga kontatktvâigzirnzi större beoch myndigheter. Denna tendens lydelse. Detta gäller även organisationer förstärks i Leksand - här är personliga och andra direkta informationsvägzir viktigare än massmedierna. När det gäller vilka informationsvägar man anser viktigast för information i lokala samhällsfrågor förstärks dessa tendenser. l Malmö dominerar dagsdenna ofta med etermedier. i Västerås pressen totalt. i Göteborg kompletteras liksom i Leksand med direktkontakt. Resultatet sammanfattas i tabell 2.26.

58 Tidningsläsning och med/eva!

Tabell 2.26 Bästa lnformationsväg när det gäller l) lokala samhällsfrågor och 2) energikrisen. Allmänhetsstudien (%)

lnlormationsväg bokala samhällsfrågor Energikrisen

Malmö Göte- VåiSleFåS Lek- Malmö Göte- Västerås Lekborg sand borg sand

Dagspress Redaktionellt 68 56 63 41 27 20 2l 13 material Annonser l 2 l l 3 2 4 2 Radio/regional-

Viinner/ztrbets-

Anm.: Antalet svar iir baserat enbart på de personer som uppgivit minst en lokal saimhåillsfrågzt,

E nergikrisen

För att få en jämförelse med kanalval i en aktuell riksfråga utgick vi i intervjuerna från energikrisen. Här förändras valet av dra-

informationsvägar

matiskt. Massmedierna Ökar kraftigt i betydelse och skillnaderna mellan olika regioner försvinner nästan helt. Det är framförallt tv som bedöms vara den bästa informationskällan i denna riksfråga. Det ansåg 55 procent av allmänheten i Malmö. 60 procent i Göteborg och Västerås. liksom över 70 procent i Leksand. Anmärkningsvärt är att omkring l/5 av de tillfrågade anser att dagspressen givit den bästa informationen om energikrisen. Det ar framför allt de politiskt intresserade som menar att tidningarna ar viktiga.

Fyra kommunikarionssirtzationer

Figur 2.3 är ett försök att illustrera karaktären hos kommunikationssystemen ide fyra kommunerna. Vi har här skiljt ut (l) personliga kontakter. dvs vänner. bekanta och arbetskamrater från (2) massmedia och (3) övriga informationsvagar. Figuren antyder tre olika lokala kommunikationssituationer. [storstäderna dominerar således massmedierna den lokala kommunikationen. l den något mindre staden Västerås behåller medierna sin dominerande ställning. På mindre orter som Leksand. som också saknar en egentlig ortstidning. kan vi konstatera att den direkta. personliga kontakten människor emellan och med olika myndigheter och organisationer ökar kraftigt i betydelse.

och med/eva! 59

Tidningsläsning

Lokala samhällsfrågor Västerås Leksand Malmö Göteborg

Energikrisen Västerås Leksand Malmo Goteborg

i__1 .. _ _ Ovriga kanaler Massmedier Personliga kontakter

Ii<v1Qi/ui.so›1 i /jm Figur 2. 3 Typer av inlormalionsiägar i lokala samhälIs/râgol røs/uüç/ivz* kommuner. ,zi/Imänherssrtuliøn (% )

skillnaderna mellan rel en riksangelägenhet som energifrågan utjämnas som den viktigaste informationsbärziren gionerna nastan helt. TV framstår Direktkontakten minskar kraftigt i bekompletterad av övriga massmedier.

tydelse. intressant iir vidare att man i storstäderna i större utsträckning väljer sambåde i riks- och lokala frågor. Förändringarna blir ganma informationsvägar till energikrisfrågan. ska små när perspektivet byts från lokala samhällsfrågor att överblicka Dessa städer är så stora att redan det lokala skeendet iir svårt Någon genomgående skillnad mellan monopolutan hjälp av massmedierna. och konkurrensorter förefaller inte finnas. intresserade betyder organisa- Närmare analyser visar att for de politiskt Detta tionskontakter och dagspress relativt mer än för övriga medborgare. Detta ger också en belysning gäller både lokala händelser och energifrågan. av den tidigare diskussionen om tidningsvalets politiska betydelse (jfr s. 36). som informationskalla i samhälls- De politiskt intresserade väljer tidningen medan de mindre intresseraie har frågor och laser samtidigt fler tidningar. andra motiv for sitt tidningsval. För de senare spelar dock dagspressen en tillsammans med bl. a. direkta kontakter. viktig roll i lokala samhällsfrågor medan tv är helt dominerande som informationskalla i riksfrågor.

Tidningsläsning och medieva/ sou 1975:78

Sammanfattning

l detta kapital har tidningsmarknaden i fyra kommuner diskuterats med utgångpunkt från hur invidviderna väljer och bedömer dagstidningarna i olika mediesituationer. Resultaten visar att man bland allmänheten i dag liksom for 20 år sedan. i mycket stor utsträckning regelbundet läser minst en morgontidning. De flesta läser dessutom en kvällstidning. Den tid man lägger ner på tidningsläsning förefaller ha ökat något under de senaste åren. Framför allt är det kvällstidningarna, som ;allmänheten nu ägnar mer tid åt jämfört med 1968. Läsarnas tidningsval speglar i viss utsträckning deras politiska sympatier. De politiskt intresserade socialdemokraterna väljer hellre en (s)-tidning än en borgerlig om det finns möjlighet och vice versa. De socialdemokratiska har dock avsevärt svårare än de ledande tidningarna andratidningarna att få prenumeranter bland de nyinflyttade oberoende av vilket politiskt parti dessa sympatiserar med. Här spelar faktorer som tidningens storlek och annonsinnehåll in. Den största tidningen gynnas också av just det faktum att den är störst på orten. Ytterligare en viktig faktor for tidningsvalet är vilken typ av tidning man haft i sitt foräldrahem. Tidningarnas politiska signaturer är välkända bland allmänheten Särskilt väl känner de socialdemokratiska tidningarnas läsare till den egna tidningens sympatier. Tidningssituationen i Göteborg väcker utan tvekan missnöje bland framförallt de politiskt intresserade socialdemokraterna. En stor del av dessa anser

att den dominerande Göteborgs-Postens nyhetsmaterial

är partipolitiskt fargat och dessutom menar man att tidningen behandlar socialdemokraterna orättvist. Detta är dock inte någon tendens vi direkt kan överföra till andra mol Västerås är man nämligen avsevärt mer positiv till den nopolsituationer. dominerande Vestmanlands Läns Tidning i samtliga politiska läger. Den tidningen bedöms av socialdemokraterna på ungefär samma sätt som de borgerliga tidningarna på konkurrensorterna. Politiskt intresserade socialdemokrater i Göteborg läser i ganska stor utockså Arbetet. l Västerås tycks de politiska veckotidningarnzt. sträckning Västmanlands Folkblad (s) Och Vestmanlands Nyheter fylla en viktig funktion lör de politiskt aktiva grupperna. l samtliga regioner fungerar Expressen och Aftonbladet som komplementtidningar även i politiskt avseende. Särskilt viktig förefaller Aftonbladet vara for socialdemokraterna i Göteborg. Radio- och tv-konsumtionen är kraftigt profilerad for olika kanaler: yngre bland P3-lyssnarnz1. äldre bland tv- och Pl-publiken etc. Våra siffror tycks här i stort bekräfta vad Sveriges Radio visat i olika publikundersökningar. När det gäller likheter och skillnader mellan etermedier och dagspress visar det sig att vi knappast kan skilja ut någon enhetlig grupp som är högkonsumenter av samtliga medier. Snarast visar siffrorna att högkonsumenter av P3 och tv något oftare är lågkonsumenter av dagspress. Denna skillnad blir särskilt framträdande då det politiska intresset vägs in. Lågkonsumenterna av P3 och tv är något mer politiskt intresserade än övriga. ljämforelse med dagspressen förefaller således nyhetsprogram i tv och P3 samla en större andel av de politiskt ointresserade.

och med/eva! 61 Tidningsläsning

läser man i genomsnitt tre Veckotidningar och/eller Bland :allmänheten - men vi kan tidskrifter regelbundet. Inte oväntat dominerar populärpressen har en stark ställning. Andelen som också konstatera att organisationspressen Vi är obetydligt mindre än den som nämner ICAuppger sig låsa tidningen Kuriren. trots att denna har i det närmaste dubbelt så stor upplaga. En rad

har också uppgivits av de intervjuade. mindre organisationstidningar tillhör kategorien orga- Omkring en fjärdedel av de mest lästa tidskrifterna tidskrifterna intresserar en tiondel nisationspress. De specialiserat politiska

av allmänheten. Kön. ålder individens mediekonsumtion påverkas av en rad olika faktorer. och utbildning är av grundläggande betydelse, men samspelar i sin tur med intresse och hans partisympatier. Var en inframförallt individens politiska inte enban genom att bestämma tillgången divid bor påverkar medievalet på olika massmedier. utan också genom att placera honom i en viss koml storstäderna dominerar massmedierna den lokala inmunikationssituation, får formationsspridningen, och ju mindre en ort är. desto större betydelse de direkta. ofta personliga kontakterna. När det gäller riksfrågor tycks där-

emot miinniskorna i stort sett oberoende av bostadsort välja samma infor-

mationskanaler. framför allt tv.

3 innehåll

Dagspressens

3.1 Inledning

om dagspressens ställning i förhål- Föregående kapitel gav en uppfattning Vi kunde lande till andra massmedier i de fyra undersökningsområdena.

bl. a. konstatera att tidningarna betyder mycket for den lokala informationen. tillmäts en viktig politisk roll och Resultaten pekar också på, att dagspressen om det finns möjlighet. ofta väljer att de politiskt intresserade medborgarna. som företräder de egna politiska åsikterna. en tidning Vilket l detta kapitel skall vi gå in på innehållet i de lokala dagstidningarna. underhållning och annonutbud ger tidningarna av nyheter. kommentarer. ställning i ser? Huvuduppgiften är att genom innehållet belysa tidningens livet. Här är det framför allt tre delfrågor som ska tas det lokala politiska

upp:

1) Vilken bild ger tidningen av olika skeenden? Vilken grupper eller typ av händelser rapporteras? Vilka organisationer, enskilda kommer fram? Vilka ämnen lyfts fram? 2) Hur används tidningarna som forum? Vilka l hur hög grad ämnen lyfts fram i insändare och debattartiklar? kan tidningarna tänkas fungera som forum? Hur kommenterar tidningarna skeendet? 3) Vilka händelser Vilken typ av ämnen tas upp i ledare och bakgrunder? kommenteras?

svarar mot tre typer Något förenklat kan det påstås. att de tre delfrågorna Bilden av skeendet förmedlas framför allt genom av innehåll i tidningarna. det allmänna kommer som regel till utnyrhetsmarerialet. Forumfunktionen tryck i insändare och debattartiklar, där grupper och enskilda kan komma till tals. Kommentarer finns traditionellt i ledare, ledarstick, politiska krönikor och En sådan indelning av tidningsinnehållet måste allbakgrundskommentarer. att nyhetsartiklar i tidningen kan tjäna tid bli en förenkling. Det är självklart. debattartiklar som forum för olika grupper på samma sätt som ledare eller fungerar som information - i varje fall for den politiskt initierade tidnings-

läsaren. Den översikt av dagspressinnehållet. som görs här. bygäw i första hand l De undersökta dagarna är:

i de fyra undersökningsområdena 25/2. 26/2. 6/3. 7/3. ll/3. på en analys av den lokala dagspressen Denna undersökning avser en rota/mätning av in- 15/3. 19/3. 20/3. 28/3. 29/3. under mars månad 1974.

r

64 Dagspressens innehåll St )t .l |975:78

nehållet. Den har kompletterats med analyser avförstasidesinnehâllet och ledarsidorna under 60 dagar under våren 1973. Dessutom har en specialanalys av pressen under valrörelsen 1973 genomförts? De metodiska problemen diskuteras närmare i appendix. l redovisningen ägnar vi i första hand uppmärksamheten åt nyhetsmateria/et i sju tidningar? Den politiska nyhetsrapporteringen och det traditionellt opinionsbildande materialet. ledare, debattartiklar och insändare. tas upp i ett separat avsnitt. Kapitlet avslutas med en jämförelse mellan den lokala dagspressens innehåll och de regionala radio- och tv-sändningarna.

Tidningarnas totala innehåll

är den ram, som sätts upp inom tidningslöretagen for det dag- Totalvolymen liga utbudet av nyheter, underhållning, annonser etc. Det visar sig här. att

Göteborgs-Posten

är klan störst av de undersökta tidningarna. medan en annan storstadstidning - Skånska Dagbladet - tillsammans med de två falutidningarna har den minsta totalvolymen (tabell 3.1).

Tabell 3.l Tidningarnas genomsnittliga volym per nummer. Antal spaltcentimeter respektive sidor. MU74

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Stualtcentinteter l3 500 ll 200 9 900 l8 600 l0 100 9 000 9 200 Sidor 33 27 24 44 28 26 26

Tabell 3.l visar. att det genomsnittliga sidantalet under den undersökta marsperioden varierar mellan 44 sidor hos GP och 26 sidor hos Falu-Kuriren och Dala-Demokraten. Detta totalmått säger trots allt relativt lite om de egentliga ramarna för detjournalistiska arbetet. Annonsvolymen påverkar totalutrymmet avsevän. Detsamma kan gälla vissa fasta avdelningar som t. ex. featurematerial, frågespalter och radio-tv-bakgrunder. För att få en översiktlig bild av tidningsinnehållet har vi grupperat detta i fyra grova kategorier: (l) nyheter och reportage, (2) ledare, kommentarer och bakgrunder, (3) övrig redaktionell text (sportblock, feature, radio-tv osv) samt (4) annonser. l figur 3.l redovisas formellan dessa typer av innehåll både totalt och uttryckt i procent. delningen

2 För varje tabell har också angivits från vilken delstudie sifforna hiinltetts. Följande förkortningar har här använts: MU74 = marsundersökningen l974. FOS73 = forstasidesanalysen våren 1973. LES73 = ledarsidesanztlysen våren 1973 samt VALS73 = studien av forsta- och ledarsidorna under valrörelsen l973. 3De undersökta tidningarna iir: Sydsvenska Dagbladet (SDS). Arbetet (Arb). Skånska Dagbladet (SkD). Göteborgs-Posten (GP). Vestmanlands Liins Tidning (VLT). Falu-Kuriren (FK). Dala-Demokraten (DD). l vissa analyser ingår både Arbetets huvudedition lAtb/S) och den västsvenska editionen (Arb/V), Om inget särskilt anges. avser beteckningen Arbetet huvudeditionen. l forsta- och Iedarsideztnalyserna ingår dessutom Kvällsposten (KVP) och GT.

v innehåll 65 Dagspressens

Spaltcentimeter sos Arbetet SkD GP VLT FK oo

OJ

“ 23 34 40

1 5 100 000_ 67 : / /

150 0O0-

/

Figur 3. l De undersökta 2 00 000 - E] Nyheter och reportage tidningarnas Iota/volym

Ledare, kommentarer fÖrde/qdpåâifü hllVlldOF_

fneerrzráüzüzzâifø/“enm

Övrig redaktionell text _ (inkl bl a sportblocket) (Mum) I//A Annonser

När vi på detta sätt delar upp innehållet förändras bilden av tidningarna.

Här visar det sig, att Göteborgs-Postens stora volym är en följd av tidningens

stora annonsmängd - 2/3 av tidningen består av annonser. De tre tidningar, har samtliga större redaktionell textvosom har den minsta totalvolymen. understiger i dessa tidningar 1/4 av det totala lym än GP. Annonsandelen materialet.

3.2.1 Redaktionell! material

Det redaktionella materialet i tidningarna delas ganska jämt mellan allmänna här kallats övrig redaktionell text. Fördelnyheter och reportage och vad som är relativt lika i de undersökta ningen i procent mellan dessa två huvudtyper tidningarna (figur 3.1). Ser vi sedan till det absoluta utrymmeü spaltcentimeter), som tidningarna

att GP, SDS och VLT har den ägnar åt nyheter och reportage visar det sig av de studerade tidningarna. De stora annonsorganen minsta nyhetsvolymen redaktionell information. Dessa skillger med andra 0rd en mindre utförlig nader måste ses i samband med karaktären hos tidningarnas nyhetsbevakhar i stort sett lika många nyhetsaniklar som genomning. Göteborgs-Posten snittstidningen - men artiklarna är betydligt mindre (jfr ñgur 4.2). Tidningen

publicerade inte heller några reportage under de vardagar som undersökts. med t. ex. Skånska Dagbladet. Denna tidning har i stort GP kan härjämlöras men dessa är genomsnittligt dubbelt så stora. sett lika många nyhetsartiklar, Andelen större. Sydsvenska Dagbladet reportage och bilder är också betydligt har den största andelen reportagematerial - omkring 1/ 3 av nyhetsmaterialet

(tabell 3.2).

66 Dagspressens innehåll

Tabell 3.2 Nyhets- och reportagematerialets omfattningide undersökta tidningarna. MU74

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Genomsnittligt antal artiklar perdag 98 l2l 110 117 105 129 147 Genomsnittlig artikelstorlek (spcm) 31 31 36 21 29 i 24 25 Spaltcentimeter per dag 3 065 3 784 3 915 2 458 3 094 3 116 3 618

Det övriga redaktionella innehållet skiljer sig något mellan tidningarna. Sportblocker är under den aktuella perioden mycket stort i de två falutidningarna - både i procent och i absoluta tal. Detta är en följd av tidningarnas intresse för VM på skidor i Falun, som ägde rum vid denna tid. Den kommenterande delen är i stort sett lika stori samtliga tidningar. Storstadstidningarna ger dock mer bakgrunder och analyser än övriga tidningar.

3.2.2 Annonserna

Många undersökningar har visat att en tidnings ställning på den lokala marknaden bestämmer dess annonsvolym och därmed dess ekonomiska situation. Den tidning som har störst spridning - hög hushållstäckning - får flest annonser, medan lågtäckningstidningen är mindre attraktiv för annonsörerna. Detta mönster framträder klart i innehållsmätningen. Vi kan t. ex. jämföra de tre malmötidningarna. Sydsvenska Dagbladet har den största spridningen och flest annonser, medan Arbetet har något färre och Skånska Dagbladet minst annonser. Av de undersökta tidningarna har GP exceptionellt mycket annonser. Tidningen har t. o. m. lika mycket annonser som de tre malmötidningarna tillsammans samtidigt som den har mindre redaktionell textvolym än den som har minst av dessa (SDS). Annonserna har olika karaktär hos de undersökta tidningarna. l genomsnitt utgör eftertextannonserna ca 1/3 av annonsmängden. Den dominerande annonstypen i samtliga tidningar är lokala qf/Zirsannonser. l lörstatidningarna på konkurrensorterna liksom i monopoltidningarna spelar riksannonserna en viktig roll. Sam/rällsirzførmarionsannonserna från statliga och kommunala myndigheter har en blygsam andel av annonsvolymen - ca 3 procent i genomsnitt - även om deras ekonomiska betydelse relativt sett blir större hos de annonsfattiga andratidningarna. Typen av organisarionsannonser är delvis ett tecken på dagstidningarnas politiska sympatier. De borgerliga partierna annonserar i borgerliga tidningar och socialdemokraterna i de socialdemokratiska. De fackliga organisationernas annonser återfinns i huvudsak i de två socialdemokratiska tidningarna - som har 3/4 av samtliga fackliga annonser. Analyserna av annonsvolymen kan ocksåjämföras med tidningarnas egen statistik för mars månad i sin helhet. Här visar det sig. att malmötidningarna i projektets innehållsanalys har lägre genomsnittsvolym än i den egna an-

nonsstatistiken, medan Göteborgs-Postens andel är i stort sett densamma.

En orsak till detta finns uppenbarligen i lokala dagsvariationeri annonsvo-

Dagspressens innehåll 67

Malmötidningarna har t. ex. en mycket stor annonsvolym på sönlymen. en veckodag som ej ingår i projektets totalmätning. dagar.

3.2.3 med annat material

Några jämförelser

Resultatet av totalmätningarna av pressen i de fyra undersökningsområdena med andra analyser av samma slag. Intressant är t. ex. att stukan jämföras fordera hur annons- och textvolymen i göteborgs-och malmötidningarna i stockholmstidningarna. Det visar sig här att Dagens håller sig till innehållet och Svenska Dagbladet genomsnittligt har en textvolym, som ligger Nyheter

nivå som Göteborgs-Postens ca 7000 spaltcentimeter

på i stort sett samma har genomgående en större textmängd. per dag. Malmötidningarna

har en något större annonsvolym än Göteborgs-Posten

Dagens Nyheter ca tre gånger så stor annonsmängd som Svenfor samma period och samtidigt ska Dagbladet. Vad beträffar landsortspressen kan vissa jämförelser göras med Sveriges Ramars 1973. Med reservation for tidskillnaden dios lokalradioundersökning resultaten att VLT, Falu-Kuriren och Dala-Demokraten volymmäsantyder lite från ett urval andra landsortstidningar. sigt skiljer sig relativt stabilitet i for- Jämförelser över tid visar slutligen på en anmärkningsvärd hållandet redaktionell text/ annonser. Denna tendens återkommeri samtliga

undersökningar.

3.3 geografiska Fördelning Nyhetsmaterialets

som studerats, av olika karaktär och skiljer De tidningar, utges i områden spridning. l detta avsnitt ska vi studera hur tidningarnas nysig i geografisk heter och reportage fordelar sig geografiskt. Hur mycket år utlandsnyheter vad som sker i den egna kommunen? Hur bevakoch hur mycket gäller är också ett uttryck för deras ambitionsnivå. Det ningen ser ut i tidningarna i samhället de vill Vill man ingäller vilka “nivåer” spegla i sina nyheter. formera om vad som sker i utlandet, på riksplanet i Sverige, i den egna reoch kommunen eller begränsar man sin uppmärksamhet till en särgionen skild nivå eller ett speciellt område?

3.3.1 Utrikes, inrikes, eller lokalt?

regionalt

beskrivits med utgångspunkt från Nyhetsmaterialet har i innehållsanalysen Med lokalt material avser vi nyheter, som betidningarnas utgivningsorter. handlar den egentliga utgivningskommunen; regionalt står for tidningens från annat håll uppdelas i inrikes- och spridningsområde i övrigt och nyheter

utrikesnyheter. skiljer sig starkt i fråga om nyheternas geografiska fördelning. Tidningarna I stort framträder två grupper: storstadstidningarna - utom Skånska Dagbladet

- med en dominans for icke-lokala och landsortstidningarna där det nyheter regionala och lokala innehållet överväger. Detta framgår av figur 3.2. Figuren både av hur stor andel av nyhetsmaterialet, som behandlar de ger en bild olika geografiska “nivåerna” och de totala volymerna.

68 Dagspressens innehåll

S()U 1975:78 1000 tal spaltcentimeter

25-

20 SDS Arbetet

15- 14

10-

5.

5« §26 §25“

o 16 15- 26

20«

Figur3.2 Geografiska om- V//ø Utland råden i tidningarnas nyhe- Riks ter och reportage. Spa/r-

cenrimeler och procent. i Regionalt

(MU74). Lokalt E:

Utrikesnyherer

Utrikesnyheterna svarar för i genomsnitt 15 procent av det sammanlagda nyhetsmaterialet. Andelen varierar kraftigt mellan enskilda - från tidningar

drygt 20 procent i Göteborgs-Posten och Sydsvenska till

Dagbladet mindre än 5 procent i falu-tidningarna. De senare tycks vara relativt typiska lör svensk landsortspress. Lokalradioprojektet våren 1973 visade att den typiska landsortstidningen avsatte ca 6 procent av nyhetsutrymmet för utlandsbevakningen. Utrikesmaterialets andel är mycket stabil inom tidningarna. Det finns ett visst utrymme avsatt lör vad som händeri utlandet. Den vikt man tillmäter enskilda utrikesnyheter framträder möjligen i att större nyheter får plats på Förstasidan. Denna stabilitet var särskilt tydlig i den tidigare referade undersökningen av landsortspress våren 1973. Under den januarivecka, då vapenvilan i Vietnam förhandlades fram och ett omfattande vulkanutbrott inträffade på Island (Hemökatastrofen). hade de flesta tidningar samma mängd utrikesnytt som under en relativt “normal” vecka i mars samma år. På färsrasidorna dominerar under forsta halvåret 1973 Norden. länder i Västeuropa, samt konlliktområden i tredje världen - Vietnam och Mellan- Östern (tabell 3.3). Några större skillnader mellan de undersökta tidningarna finns knappast. Både i de tidningar. som har mer korrespondentmaterial (SDS, Arbetet och GP) och i övriga, som i stort sett är beroende av material

Dagspressens innehåll 69

från TT, ser Fördelningen mellan olika områden ut på liknande sätt. Bland

avvikelserna från helhetsbilden kan nämnas Skånska Dagbladets mer om-

fattande Mellan-Östern-material och VLT:s tämligen stora andel USA-ny-

heter. Göteborgs-Postens höga siffra för nyheter från Norden förklaras framför allt av, att tidningen anordnade en insamling till offren för vulkanut-

brottet på Hemön.

Tabell 3.3 Utrikesmaterialets fördelning efter geografiska regioner. Tidningarnas förstasidor. FÖS73 (%)

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

20 20 22 32 13 22 24 Norden l5 26 l7 30 9 14 l7 Västeuropa 22 l l 5 l0 8 l7 20 Osteuropa l3 l8 9 9 24 7 2 USA l 0 l 2 5 0 l2 Syd- och Mellanamerikat 6 6 14 3 5 0 5 lsrziel och Mellanöstern 3 5 l 1 l O 7 Afrika 26 9 l5 5 19 36 ll Asien 6 10 ll 10 6 0 0 Flera regioner tillsammans l0l 99 100 100 99 99 100 Summa procent 6 357 3 602 3 228 2 963 2 432 823 780 Spaltcentimeter

Riksnyheter

får störst utrymme i storstadstidningarna. Här svarar de för Riksnyheterna medan de i Västerås och Falun mellan 30 och 40 procent av nyhetsmaterialet, får mellan och 6 procent (DD). Den klart övervägande delen av 18 (VLT) - inrikesnyheterna nyheter utanför tidningens eget spridningsområde gäller

sådant. som utspelas i Stockholm men berör Sverige i sin helhet. Oftast hand-

lar det om politiska och ekonomiska nyheter (se vidare nedan sid. 72). Bland inte oväntat nyheter, som gäller enskilda delar av Sverige, har tidningarna län. Riksnyheterna i storstadsen övervikt för händelser inom närliggande från tidningarnas stockholmspressen är som regel korrespondentmaterial redaktioner. Landsortstidningarna har en klar övervikt för TT-nyheter.

Regional- och lokalnyheter

i Falu-Kuriren och De regionala och lokala nyheterna är mest omfattande

Dala-Demokraten, där mellan 75 och 85 procent av nyhetsmaterialet gäller vad som händer inom tidningarnas spridningsområde. Också VLT har en

stor andel regional- och lokalnyheter. Dala-Demokraten visar här ett typiskt - med tondrag för socialdemokratisk landsortspress regional nyhetstäckning industriorterna inom länet. vikt på de viktigare är att utgivningsonen och Ett genomgående drag hos samtliga tidningar får den bästa bevakningen. Förde större orterna inom spridningsområdet

stasidesanalysen visar klan att de delar av tidningens region, som får den

sämsta bevakningen är utgivningsortens omgivningar t. ex. storstädernas

70 Dagspressens innehåll

förorter. Detta kan vara en av förklaringarna till förortstidningarnas expansion. Dessa förmedlar information, som inte ägnas något större utrymme i dagspressen (figur 3.3).

tja rrspridningsom råde 18%

Utgivningsorten 47%

närspridningsområde 30%

Figur 3. 3 Det regionala och lokala materialets /örde/ning pâ olika geografiska områden. Samtliga Utgivningsortens randområden 5% tidningar (FOS 73)

Den minst omfattande lokalbevakningen har Sydsvenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Framför allt GP:s begränsade utrymme för regional- och lokalnyheter kan förefalla anmärkningsvärt. Den begränsade nyhetsvolymen är dock delvis en följd av att man har mycket “notisnyheter” tidningen har relativt många små artiklar

Göteborgs-Posten kan härjämföras med Ar-

betets västsvenska edition. Under perioden i mars månad 1974 ägnade Arbetet ca 50 procent större utrymme åt nyheter från Göteborg. Arbetet hade dock genomsnittligt 18 nyhetsartiklar per dag, medan GP hade 31 (jfr även tabell 3.7). De mönster vi här kan iakttaga bekräftar resultat från tidigare undersökningar av svensk lokalpress. Det förefaller också som om utvecklingen inom landsortspressen gått mot en ökning av det regionala och lokala materialet på bekostnad av det nationella och internationella. Det är rimligt att uppfatta detta som en konsekvens av att radio och tv kommit att ta över mycket av utrikes- och riksnyheterna. Samtidigt kan också den förändrade ekonomiska situationen för pressen, dvs behovet av hög lokaltäckning för att bli ett attraktivt annonsorgan. ha påverkat denna utveckling. Följden av detta är, att tidningsläsarna i landsorten har en begränsad tillgång till internationella och nationella nyheter i den egna regionens tidningar. Det kan vara rimligt att i detta sammanhang peka på de tidigare resultaten som visar vilka tidningar som läses inom de olika områdena. Det visar sig här. att de riksspridda tidningarna -framför allt Stockholms kvällstidningar- har en större spridning i Västerås och Leksand än i Göteborg och Malmö. Genom sin rikstäckning kan de komplettera det lokalorienterade innehållet i landsortspressen.

Dagspressens innehåll 71

3.4 Nyhetsinnehållet

Nyheter från olika geografiska områden kan givetvis skilja sig kraftigt åt i Det har i det Föregående antytts att inrikesbevakfråga om ämnesinnehåll. i första hand handlar om ekonomiska och politiska frågor, medan ningen är av mer blandad karaktär. Vi skall här göra en mer detallokalnyheterna jerad beskrivning av vilka sakfrågor, som tas upp i nyheterna i olika tidningar och från olika geografiska områden.

3.4.1 De vanligaste nyheterna

En genomgång av de undersökta tidningarnas nyhets- och reportagematerial visar att det domineras i första hand av olyckor och brott. parti- och allmänompolitiska samt företagsekonomiska frågor, De fem mest framträdande rådena finns redovisade i tabell 3.4. fram mer än det ekonomiska och På förstasidorna lyfts brott och olyckor materialet. Det är som väntat det dramatiska stoffet, som ges priopolitiska ritet. 1 tabell 3.4jämförs förstasidesmaterialet med det totala nyhetsinnehållet. under två olika tidsperioder varför några De två studierna har genomförts likdetaljjämförelser inte kan göras. Det torde dock vara rimligt att studera heter och skillnader vad gäller typer av nyheter. I tabellen har därför innehållet redovisats i några större grupper.

Tabell oftast förekommande nyhetsinnehållet i de undersökta tidningarna.

3.4_.Det

MU74. FOS73. Totalanalysen (MU74) Förstasidesanalysen (FÖS73) O Olyckor och brott (10 %) O Olyckor och brott (20 %) O Partipolitiska och allmän- O Partipolitiska och allmänpolitiska frågor (7 96) politiska frågor (10 %) O Allmänna sociala frågor (5 %)a d Avser bl. a. nyheter och O Företagsekonomiska frågor (8 %) O Lokalt kulturliv. hembygdsvård (6 %) O Företagsekonomiska frågor (4 %) reportage om enskilda O Miljöfrågor (4 %) personers situation. O Sjukvård och handikappfrågor (6 %)

Anm. Dessa sakområden utgör tillsam- Anm. Dessa sakområden utgör tillsammans ca 40 procent av nyhetsmaterialet mans ca 40 procent av nyhetsmaterialet totalt. på förstasidorna.

Tabellen visar på skillnader mellan totalinnehåll och förstasidesinnehåll under de två undersökningsperioderna. Samtidigt framgår att det är samma typer av nyheter. som dominerar - olyckor och brott samt politik.

Nyhetsinnehållet skiftar också med hänsyn till var en viss händelse utspelas. Utrikesmaterialet är mest enhetligt och gäller politiska händelser (ini andra länder. De tio mest förikespolitik. partipolitik och utrikespolitik) rekommande nyhetstyperna svarar för 3/4 av det totala utriksstoffet. är också relativt likanade. De ekonomiska ämnena här sva- Riksnyheterna Arbetsmarknadsfrågor och fackligt rar för omkring 20 procent av materialet. materialet utgör ca 10 procent. stoff står för drygt 10 procent. Det politiska varierande. Lokala

/Vyheternafrân tidningarnas spridningsomrâden är mest

De evenemang dominerar. men också olyckor och brott får större utrymme.

72 Dagspressens innehåll

ekonomiska och framför allt de politiska ämnena utgör en relativt liten andel av stoffet.

3.4.2 Politiska, ekonomiska och allmänna nyheter

Vi har hittills diskuterat vilka sakfrågor, som Förekommer i nyheterna. Ett annat sätt att studera tidningsinnehållet är att se till vilken sektor av samhällslivet en händelse speglar. Vi har här skiljt ut tre huvudområden:

l) Politik Händelser inom det politiska livet; i anslutning till politiska beslut eller med avseende på politiska organisationer, etc. myndigheter 2) Ekonomi och arbetsliv Händelser inom arbetslivet; produktion och (företag arbetsmarknad) samt konsumtion (levnadsstandard etc) 3) Allmänt Händelser som gäller icke organiserade enskilda grupper, människor eller allmänna aktiviteter, som inte kan hänföras till de två ovanstående sektorerna, t. ex. olyckor, brott, “human interest”.

Politiskt och ekonomiskt innehåll kan tillsammans ses som den samhällsorienterande delen av tidningens nyheter och reportage. Vi skall i det följande belysa hur detta material behandlas i de undersökta tidningarna. Om man ser till pressens rota/innehåll visar det sig att det Samhällsorienterande nyhets- och reportagematerialet dominerar i storstadspressen medan det allmänna innehållet har en knapp övervikt i landsortstidningarna. Av de två typerna samhällsnyheter har det politiska stoffet en merpart i samtliga

tidningar utom de två i Falun, där politiska och ekonomiska nyheter har lika stor andel. Tidningarnas nyhetsinnehåll torde således kunna karakteriseras som samhällsorienterande. Detta framgår av tabell 3.5.

Om vi jämför nyheterna på tidningarnasförstasidor med det totala nyhetsmaterialet visar detsig, att framför allt det allmänna nyhetsstoffet lyfts fram på “paradsidan. Olyckor, brott och andra dramatiska skeenden samt “human interest” dominerar. Politiska och ekonomiska händelser får här en mindre uppmärksamhet, framför allt är händelser inom arbetslivet sällsynta. Morgontidningarnas förstasidor kan ocksåjämföras med de lokala kvällstidningarna. De två undersökta kvällstidningarna - och GT Kvällsposten -lyfter inte oväntat fram allmänna nyheter medan t. ex. arbetslivsnyheterna i stort sett försvinner.

3.4.3 Nyhetsinnehäll frän olika områden

geografiska

Den tidigare översikten visade att det finns skillnader i innehåll hos nyheter som behandlar olika geografiska områden. Detta framträder också klart om vi studerar vilka samhällssektorer som speglas i nyheter från olika nivåer (tabell 3.6).

Dagspressens innehåll 73

z z ä

8_ v00

n_ z

2 2 ä

8_ mä

aa e om

. .. n z ä o...

m?

n_ w_

om S mm

8_ _m_

v7_ H _m

_x_

a __ ä

8_ ma_

z mm

Emo_

3 oo_ .å

n_ m_

...cambio

:ich

sm

:oc om m ä oc_ mä

hu; e om

§35_

axwcåucow

m mm om

8_ än

n_ m_ m R a. oo

m5

54:05._

2 om m... 8.:.. .E93 .mmEc 5:e ä

oo_ .å

m0 _. ä :m:

E0

ams.: »m 2 9.

oo_ 9a .m5

02:82

-mwEcucam

å a m..

:u: oc.

:i.\r

n_ o_ oo_

_uwfêo E05_

ä_ mm n 3

8_ o: :u:

.gmsâes

9a .r om

:zei:

2 .N a â

3.0 _

m_ om om mm

.E253

n_

_o_ m3

omtom

__..=_o==_

2 å om my.: o» 8_ om_

_oönáq 035.0

å... _. R

255:.

ä n_ E. m...

am

_xmcm._mooü

n_ om 2 n

:u: S oo_

_aioaaiowatâo_

. .å

om om ä 8_ 9.25 2

m2 _x_

mom

Emêâexo

_o__w:o::_mov_m§m5_

_. om

:DE

_u__m;o:::_..5_

:oc

2202:.. 23.09..:

Jxm==am

.äu:_:_.__

_cwuoâ

-S212 _coach_

zmzocc_

:go

_agge_

_u§::cou___..am

öm?

:ao

öm?

§2=__=ø.__.._._m

ma n_ Fm

sparsam

.F

_EESm

_.. Z..

:så .Sh __50_ _Eggen_ :_.›:__ 422W :aaah .aêsam aik __59_ _Eoceü EE=

74 Dagspressens innehåll

Tabell 3.6 visar också en annan sida av tidningarnas nyhetsvärdering. Mest intressant är att andelen politiskt material är störst i nyheter, som behandlar områden utanför tidningarnas egna spridningsområden. I nyhetsmaterialet från utgivningsorterna Förekommer denna typ av stoff mer sällan. Något tillspetsat uttryckt tycks tidningarnas politiska nyheter från de egna kommunerna ha mindre nyhetsvärde än motsvarande nyheter från utlandet. En analys av hur de enskilda tidningarna speglar vad som sker i olika geografiska områden visar på relativt små skillnader, särskilt ifråga om utrikesmaterialet. Detta förklaras i första hand av att de flesta tidningarna är starkt beroende av nyhetsbyråernas, främst TTrs, service. Vad beträffar riksnyheterna har de enskilda tidningarna större möjligheter till “egen” nyhetsbevakning. Även om TT-materialet har stor betydelse, har de flesta tidningarna dessutom någon form av självständig stockholmsbevakning. Här finner vi framför allt en skillnad mellan storstadspressen och tidningarna i Västerås och Falun. De senare har inte enbart mindre volym riksnyheter; deras riksnyheter har också en mindre andel samhällsorienterande innehåll. Skillnaderna är störst när det gäller marerialerfrân tidningarnas egna spridningsomrâden. Här finns knappast något byråmaterial av betydelse och de undersökta tidningarna skiljer sig kraftigt åt. De tre landsortstidningarna skriver mer om olyckor och brott. liksom om lokala aktiviteter utan politisk eller ekonomisk anknytning. Storstadstid ningarna, utom Skånska Dagbladet, har en relativt begränsad regional och lokal bevakning. Andelen politiskt och ekonomiskt material är dock överlag större än i landsortspressen. Resultatet sammanfattas i figur 3.4.

Spaltcentimeter DD

30 000 F K 25 000 VLT 53 Sko 20 000 A betet 48 52 62 15 000 SDS 43 Figm 3.4 N_ vherer och re- 10 000 77/7 / portage som behandlar ui- 226 å?? givningsoriøn och sprid- 5 000 ningsonzrådel eller poliriskl. ekonomiskt och a/lmänr innehåll. Spa/trainiine/er och procent. (M U 74). Ekonomi D Allmänt Pomak

samhällsfrågor tycks genomgående tillmätas mindre nyhetsvärde i regional- och lokalmaterialet. Typiskt är att de undersökta också har tidningarna en relativt sett mindre andel Samhällsorienterande nyheter på förstasidorna än inne i tidningen. På dessa sidor är det istället mer dramatiska händelser utan politisk anknytning. som lyfts fram för läsekretsen. Endast en tidning - Falu-Kuriren - har större antal lokalpolitik på förstasidan än i tidningen totalt.

Dagspressens innehåll 75

uppmärksamhet for lokala Man kan diskutera tidningarnas begränsade

Är den en följd av att man upplever lokalpolitiska nyhter samhällsfrågor. vara alltför vara ointressanta eller att man av olika skäl anser lokalpolitiken antyder att det framför allt är kontroversiell? Svaren på journalistenkäten

summarisk. en brist på resurser som gör bevakningen mellan olika tidningar tyder på att det här framför allt rör sig Jämförelser tycks genomgående tillmäta nyom en skillnad i policy. Andratidningarna inom det egna spridningsområdet ett större nyhetsheter om samhällsfrågor Samhällsorienterande karaktär, värde. Detta speglar dessa tidningars

skillnader kan belysas med situatio-

Dessa i policy mellan olika tidningar finns Arbetets västsvenska nen i Göteborg. Vid sidan av Göteborgs-Posten

från Arbetets huvudupplaga genom att dess upplaga. Den senare skiljer sig andra del innehåller ett varierande antal sidor med nyheter från Västsverige. Detta Dessa två tidningar skiljer sig kraftigt åt i typen av nyhetsinnehåll.

illustreras i tabell 3.7.

i Göteborgs-Posten och Tabell 3.7 De regionala och lokala nyheternas innehåll Arbetets västsvenska edition. MU74 (%)

Arbetet/Väst Göteborgs-Posten Typ av innehåll Regionalt Lokalt Regionalt Lokalt

46 32 27 22 Politik 8 34 3l 27 Ekonomi och arbetsliv 46 34 42 5l Allmänt

100 100 100 100 Summa procent 514 372 769 456 Spaltcentimeter per dag 2l 9 18 23 Artiklar per dag

9 ll 120 l9l Upplagans fördelning i 1000 ex

som lägger tonvikten Tabell 3.7 visar att Arbetet har en nyhetsbevakning.

Göteborgs-Postens nyhets-

på politiska händelser - både regionalt och lokalt.

stor mängd allmänna nyheter om vad som förmedling bygger på en relativt sin sker lokalt. Den upplagemässigt svaga tidningen serverar genomsnittligt

än den i kommunen domineläsekrets ller lokalpolitiska göteborgsnyheter nyhetsmaterial. som de två tidningarna rande tidningen: av det lokalpolitiska svarade Arbetet för närtotalt presenterade under undersökningsperioden,

mare 70 procent. delvis är ett extremfall - Arbetet är ingen

Även om göteborgssituationen

konkurrent till GP - så illustrerar den ändå två typer av tidningar: egentlig som har en allmän lokalbevakning och den proden dominerande tidningen, och ekonomiska lofilerade mindre tidningen. som satsar mer på politiska om den större tidningens framgång har sin kalnyheter. Man kan diskutera ställning. som gjort att bakgrund i detta eller om det är dess dominerande

den minskat sitt politiska engagemang. t. ex. därför att den sprids i alla med-

att den ökade dominansen för en lokal borgargrupper. Klart är emellertid. av samhällsbevakningen: en tidning tidning tycks innebära en minskning än öka sitt Samhällsorientesom får lokalt monopol tycks snarare minska Om vi ser till kvantiteten politiska nyheter kan man rande nyhetsmaterial.

76 Dagspressens innehåll

tala om en “avpolitisering“. Hur de politiska nyheter som finns ser ut är dock en annan fråga, som senare kommer att belysas mer utförligt.

3.5 Ledare och

politiska kommentarer

Ledarsidan är den del av tidningen, som traditionellt betecknas som den politiska, där tidningens uppfattning i samhällsfrågor kommer till uttryck. l detta avsnitt ska vi på motsvarande sätt som för nyhetsmaterialet ge en beskrivning av ledarsidornas innehåll. Vi försöker här återge tidningarnas åsiktsprofil”, som sedan kanjämföras med deras sätt att redovisa nyhetsmaterialet. Redovisningen bygger på genomgången av de lokala tidningarnas ledarsidor under våren 1973.

3.5.1 Ledarsidans

geografi

Riksfrågor dominerar klart i tidningarnas kommentarer. Närmare 2/3 av samtliga undersökta ledarkommentarer behandlar rikspolitik. Den näst största kategorin är utrikespolitik, som upptar ca l/4 av materialet. Vad som sker regionalt och lokalt uppmärksammas i ungefär l/l0 av ledarna. Ledarsidorna skiljer sig således kraftigt från nyhetsmaterialet. Av nyheterna på förstasidan är mindre än hälften från utlandet och Sverige utanför tidningens egen region. På ledarsidan svarar dessa områden för över 90 procent. Skillnaden skulle vara ännu större om vi jämförde med det totala tidningsinnehållet. l figur 3.5 redovisas resultatet.

% [j Utland 100- 7A Riks

Regionalt 90- 4 __ I: iLokalt 80- - Förstasidesmaterial Ledarmaterial 70- 65

so- / 50-

30 30- 25 Figur 3. 5 Olika geogra- 20* fiska områden: andel av 16 _lörsrasides- respekrive ledarmareria/ei. Samtliga 10tidningar. F05 73, LES73 (% ).

Dagspressens innehåll 77

i tidningarna sammantagna. Det finns dock Figur 3.5 visar Fördelningen mellan tidningarna. Skiljelinjen går framförallt melvissa mindre avvikelser i Malmö och övriga. l landsortspressen och GP behandlar lan tidningarna med närknappt 15 procent av ledarna lokala eller regionala frågor, jämfört mare sex procent i malmötidningarna (tabell 3.8).

LES73 (%) Tabell 3.8 Översikt över ledarmaterialets fördelning efter geografiskt område.

Utgivningsorten 100 99 100 99 100 100 Summa procent 99 9 231 6 637 7 092 5 476 4 985 4 888 Spaltcentimeter 11 353

Denna analys pekar således i samma riktning som den tidigare av nyheter och reportage. Vad som sker inom det egna spridningsområdet ger mera sälfrån tidningens sida. bedarskribenternas intreslan upphov till kommentarer se riktas mot Stockholm eller mot utlandet, både i första- och andratidningarna. Man kan spekulera i varför de lokala händelserna granskas så knapphändigt. En förklaring - som tidigare diskuterades beträffande nyhetsmaterialet - kan vara att vad som sker lokalt anses föga kontroversiellt. Man upplever lokalsamhället och fmsällan nâgra mer dramatiska meningsmotsättningari ner därför inget att kommentera. En annan förklaring kan vara att ledarna - vill ge sitt bidrag till den i första hand skrivs för en rikspublik tidningen allmänna debatten i landet och företräda vissa lokala partiintressen. Tidningen ambition att ge läsarna kommentarer och förarna har kanske dessutom till vad som händer på utrikes- och riksplanet. Ytterligare en förklaringar kan vara en viss tradition klaring till det begränsade intresset för lokala frågor samt utnyttjande av centralt framställt ledarmaterial. Det är här omöjligt att ta ställning till vad som betyder mest. Klan är emellertid att tidningarna i ledarna endast i mycket begränsad omfattning granskar vad som sker inom den egna regionen.

3.5.2 Sakfrâgor i ledarna

och allmänpolitiska eller principiellt oriente- Inte oväntat ges partipolitiska störst utrymme i ledarna. Nationalekonomiska problem, rade debattfrågor fackliga frågor och bostadsfrågor är andra ämnen som ofta återkommer. Tidningarna skiljer sig något sinsemellan. Vissa präglas av en klar pardebattlusta medan andra är mer orienterade mot olika sakfrågor. tipolitisk skillnader framträder dock inte. Av det inrike- Några tydliga partipolitiska spolitiska materialet får principfrågor och pläderingar inför beslut i riksdagen en framträdande plats.

i

Dagspressens innehåll

Sammanfattningsvis 3 ger analysen av ledarmaterialet en tämligen forväntad bild: ledarsidan behandlar framför allt inrikesfrågor med partipolitisk anknytning.

3.5.3 Kommentarer och bakgrund

Ledarna kan vara ett sätt att förklara och tolka olika skeenden för den lokala läsekretsen. En annan möjlighet att ge direkt bakgrundsinformation äri form av särskilda bakgrunds- eller “bakom-rubrikerna“artiklar. Det visar sig här att tidningarna i mycket varierande utsträckning använder denna typ av kommentarer på ledarsidorna. I Vestmanlands Läns Tidning finns regelbundet en Utrikespolitisk bakgrund på ledarsidan. Ser vi till tidningarna sammantagna visar det sig att kommentarer och bakgrunder förekommer ytterst sparsamt. Huvuddelen av nyhetssidorna består av traditionella nyhetsartiklar. Under marsperioden 1974 var det enbart i Göteborgs-Posten och Vestmanlands Läns Tidning som bakgrundsrutor återkom regelbundet. I t. ex. GP svarar denna typ av kommentarer för ca tre procent av nyhetsmaterialet (tabell 3.9).

Tabell 3.9 Bakgrundsartiklar. MU74.

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Genomsnittligt antal spaltcentinteter per dag 27 ll 10 56 40 27 9 l procent av nyhetsmaterialet 1 0 0 3 1 l 0

Bakgrunderna innehåller för det mesta utlandsnyheter och utrikespolitik. Karaktären på materialet skiftar. Vissa tidningar utnyttjar systematiskt byråmaterial eller andra nyhetskällor, medan andra gör egna analyser. Någon mer utförlig bakgrundsinformation i lokala eller regionala frågor förekommer inte under undersökningsperioden.

3.6 Debatten

Ledare och bakgrunder kan sägas illustrera tidningarnas och granskningstolkningsuppgifter inom politiken. En annan uppgift som diskuterades inledningsvis är den s. k. forumfunktionen: dagspressen som en plats där 0rganisationer och enskilda kan framföra sina åsikter. Till “foruminnehållef” kan vi i första hand räkna debattartiklar och insändare samt i viss mån pressklipp. Återkommande artiklar av fasta medarbetare räknas här inte som debattstoff. l detta avsnitt skall dessa innehållstyper diskuteras.

Dagspressens innehåll 79

3.6.1 Debattarriklarna Tre Debattartiklar under särskild rubrik, placeras som regel på ledarsidorna. storstadstidningar - Göteborgs-Posten. Arbetet och Sydsvenska Dagbladet Totalt dock relativt - har det mest omfattande debattmaterialet. publiceras som VLT saknade under få artiklar av den här typen; en stor landsortstidning våren 1973 i stort sett debattstoff på ledarsidan. (De två lokala kvällstidningoch GT - innehåller i stort sett samma andel debattarna - Kvällsposten material som morgontidningarna (tabell 3.10).

ledarsida. LES73 (%) Tabell 3.10 Debattmaterialets genomsnittliga andel av respektive tidnings KVP GP GT VLT FK DD SDS Arbetet SkD 12 l2 36 22 2 9 13 Debattmaterial 18 22

behandlar politiska ämnen. Ekonomiska Omkring 3/4 av debattartiklarna och arbetslivsfrågor får en mer undanskymd plats. ca 5 procent, utom i de socialdemokratiskatidningarna där man oftare tar upp dessa frågor till debatt. vilka Debattmaterialet är i allmänhet något bredare än ledarna, när det gäller koncentrerad till rent politiska frågor. sakfrågor som tas upp. Man är inte lika utan tar också upp ämnen som rör kultur eller religion. Liksom ledarna behandlar de politiska debattartiklarna oftast inrikesfrågor.

3.6.2 insändarna för kverulanter och Dagspressens insändarspalter sägs ofta vara en hemvist framför allt innehålla av missnöjesyttringar och allmänt prat. Vår analys av insändarmaterialet visar att detta till stor del är en felaktig bild och att man karaktär där relativt ofta tar upp en seriös debatt i lokala frågor. lnsändarnas l de två falutidninghar ett visst samband med hur de placerats i tidningen. och har närmast karaktären av arna återfinns t. ex. insändarna på ledarsidan lokalpolitiskt forum (figur 3.6). Mest har Det utrymme som ägnas insändarna varierar mellan tidningarna. Dala-Demokraten med i genomsnitt 200 spaltcentimeter per dag och minst 85. l den senare tidningen får dessutom Sydsvenska Dagbladet med omkring insändarna sin placering i slutet av tidningen. är till skillnad från det övriga åsiktsmaterialet i tidning- Insändarmaterialet arna genomgående lokalt orienterat. Ofta tar man också upp individorienöver hundar som terade problem - från livsåskådningsfrågor till klagomål

förorenar på trottoarerna. Ett försök att gruppera insändarna visar att de till ca 30 procent handlar arbetsliv medan det öövom politiska ämnen. ca 15 procent om ekonomi och 50 procent) gäller mer allmänna frågor (tabell 3.11). riga (drygt

82 Dagspressens innehåll

Tabell 3.11 Innehållet i insändama. MU74 (%)

Typ av innehåll SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Politik 28 23 21 50 31 29 27 Ekonomi och arbetsliv 8 24 15 16 13 3 15 Allmänt 64 53 64 34 56 68 58 Summa procent 100 100 100 100 100 100 100 Spaltcentimeter 839 1 002 995 859 l 370 l 210 2 046

Tabell 3.1 l visar på skillnader mellan tidningarna. 1Göteborgs-Posten åter-

linns den högsta andelen politik. De båda socialdemokratiska tidningarna har på respektive orter den högsta andelen arbetslivsfrågor. De tidningar som har minst andel Samhällsorienterande insändare är Sydsvenska Dagbladet, Falu-Kuriren och Skånska Dagbladet.

3.6.3 Pressklipp

Dagstidningarna ägnar som regel varje dag en del av ledarsidan åt klipp från andra tidningar. Man vill redovisa en bild av pressopinionen i viktigare samhällsfrågor. Frågan är hur denna bild ser ut och vilken roll pressklippen spelar. Är de till för att bygga under tidningens egna åsikter eller används de som ett forum för att låta andra uppfattningar komma fram på monopolorter? Eller for att stimulera debatten på konkurrensorterna? Vi skall här göra en schematisk översikt av vilka tidningar som citeras i pressklippsspalten på ledarsidan och studera vilka partier dessa representerar. De flesta pressklippen finns i Vestmanlands Läns Tidning och minsta antalet i Arbetet (tabell 3.12).

Tabell 3.12 Pressklippen fördelade efter citerade tidningar. LES73 (%)

Citerad tidning SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

Tidning på utgivningsorten eget politiskt block 4 0 8 8 3 0 O Tidning på utgivningsorten annat politiskt block l 3 4 4 l l 5 Tidning utgiven på annan ort eget politiskt block 77 36 65 56 73 59 55 Tidning utgiven på annan ort

Tabell 3.12 visar att det enban förekommer ett fåtal klipp från tidningar på samma utgivningsort. Man citerar som regel varken lokala dagstidningar

eller andra lokala tidningar. Göteborgs-Posten och Skånska Dagbladet av-

viker här genom att relativt ofta citera sina närmaste pressgrannar. för GP

Dagspressens innehåll 83

och GT. Resultatet undergäller att man oftast citerade Handelstidningen om den debattfattiga lokalpolitiken. Detta stryker den tidigare slutsatsen mellan lokala tidningar sällan förekommer. framgår även av att ledarpolemik där debatten kan illustreras med data från Enda undantaget är Göteborg, 1974. Under de tio undersökningsdagarna hade Arbemarsundersökningen ledarstick mot Göteborgs-Posten. metets västsvenska upplaga tre kritiska under dan GP hade ett kritiskt klipp om Arbetet. l Falun fanns en viss debatt klippte ur Falu-Kuvåren 1973. som främst bestod i att Dala-Demokraten riren. Den bild som tidningarna ger av pressopinionen utanför den egna kommunen tyder på att pressklippen i första hand utnyttjas för att bygga under av kommentarer. Huvuddelen av egna åsikter. De flesta citaten åtföljs inte utom Arbetet är hämtade från tidningar som klippen i samtliga tidningar står den egna nära. Av de borgerliga tidningarna ger VLT och FK ett något större utrymme för motståndartidningar i sina spalter än vad de övriga gör. har den minsta överrepresentationen för den Arbetet och Dala-Demokraten och största andelen m0tståndarklipp“. Detta resultat är egna partipressen till viss del en konsekvens av den svenska pressens partipolitiska struktur. blir det automatiskt en övervikt för bor- Vill man återge “pressopinionen”

gerlig press. relativt sällan utnyttjas som Översikten pekar således på att pressklippen forum för andra åsikter eller för lokal debatt. l stället används de för att redovisa opinioner som i huvudsak ligger i linje med den egna uppfattningen.

3.7 Politiken i nyheterna

avsnitten har behandlat den del av tidningen som De närmast föregående konstatera traditionellt anses ge denna en politisk profil. Vi kunde tidigare att många, särskilt politiskt intresserade, läsare ansåg att också nyhetsmaterialet ofta har en klar politisk profil. Man menade att de åsikter som tid- Tidningen tar upp ningarna för fram på ledarsidan präglar nyhetsmaterialet. viktiga och gynnar organisationer. som ligfrågor som bedöms som politiskt nära. Tidigare undersökningar av nyhetsinnehåll i dagsger åsiktsmässigt pressen, har också visst stöd för dessa uppfattningar. det politiska materialet i ny- Vi skall i de följande avsnitten gå igenom heterna. Det är framför allt två frågor som ska belysas: (1) vilken bild av och grupper det politiska livet återges i nyheterna? (2) vilka organisationer kommer fram?

3.7.1 Vad är nyheter om politik?

dominerar i Vi kunde tidigare konstatera att det politiska nyhetsmaterialet i riksnyheterna och minst i utrikesnyheterna, medan det är något mindre från tidningens eget spridningsomrâde. I detta avsnitt gäller ananyheterna lysen tidningarnas nyheter om rikspolitiska samt regional- och lokalpolitiska

händelser.

84 Dagspressens innehåll

Frågan är då vad det politiska nyhetsmaterialet i tidningarna egentligen består av. Vi har sökt skilja ut olika typer av politiska skeenden: (l) sådana händelser som direkt har att göra med politiska beslut, i riksdag, landsting och kommunfullmäktige, (2) nyheter som gäller organisationer och enskilda i det politiska livet. men där nyheten inte direkt relateras till någon beslutsprocess. samt (3) rapportering om politiska princip/lågor. Material som inte kunnat hänföras till någon av dessa kategorier har betecknats som (4) övriga politiska nyheter. l tabell 3.13 återges hur dessa tre typer av politiskt stoff fördelar sig i de undersökta tidningarna. Tabellen visar att det politiska nyhetsmaterialet i samtliga tidningar till övervägande delen består av beslutsnyheter. De handlar om opinioner infor beslut, referat av beslut som fattats i politiska organ och/eller åtgärder som vidtagits av myndigheter. Beslutsnyheterna dominerar både ifråga om rikspolitiken och regional- och lokalpolitiken. Vi skall här studera dessa två politiska nivåer separat.

Rikspolitik De rikspolitiska nyheterna består till 3/4 av rapportering kring beslut i regering och riksdag. Den näst största kategorin utgörs av beskrivningar och analyser av vad som sker inom politiska organisationer och grupper. Tidningarna skiljer sig klart åt i sin redovisning av rikspolitiken. En allmän tendens tycks vara att ju större uppmärksamhet tidningarna ger de rikspolitiska nyheterna desto fler blir vad vi här kallat gruppnyheter“. Dessa är alltså inte relaterade till beslut i en bestämd politisk fråga. Sydsvenska Dag-

bladet och Göteborgs-Posten har de största andelama rikspolitik och de stör-

sta andelama gruppnyheter. Möjligen skall denna typ av nyheter ses som ett uttryck för en ambition att täcka ett bredare skeende inom rikspolitiken. Vad beträffar GP måste understrykas att detta snarare är en tendens i tidningens politiska nyhetsrapportering. Den volym som ägnas politisk nyhetsbevakning är tämligen blygsam i tidningen som helhet. l de flesta tidningar dominerar “beslutsnyheterna” riksbevakningen. Huvuddelen avser opinioner inför beslut i riksdag och regering: mellan 60 och 70 procent av dessa nyheter handlar om åsikter, krav och debatt fore det

formella beslutet. Övriga “beslutsnyheter” innehåller referat av fattade beslut

och vidtagna åtgärder. Detta framgår i tabell 3.14. Bilden av den politiska processen är relativt enhetlig i samtliga undersökta tidningar. Ett undantag är möjligen Arbetet där nyheter om opinioner fore beslut och rapportering om fattade beslut utgör ungefär lika stora andelar. Det förefaller rimligt att tolka detta resultat med hänsyn till tidningens roll som ledande socialdemokratisk tidning. Den har en naturlig ambition att föra fram information om viktiga beslut på riksplanet.

Dagspressens innehåll 85

.0 _ o

E vm â _m

.0_m0x

å_

:m: __20_ _

o o o _

an_ 95_ 8_ 8_ om.

0 v o

m_ m_ â 0_

-0_m0m

å_

:a: __20_ m

m o m å. om ä

0: 95_ os..

.0 o m 0.0,_

2 m_ ä 2 m

:o

0505_

._0:0__=___m:_

__33_ omv

m0 mm 8_

:n: 0

00509:

o _ m E. v_ ä

än

H._ 95_ Som

m

m S. vm _

8_ ä_

.0 m o 0:_

2 m_ ä o_

.özovcms

v?

0505_ :a: __30_ 90:0_

m

E00

o m m_ 8 om â o_ a. mm

.å 8_ 00m

95_ .F›_

_mêcnsk_

m _

m0

.0 _2000

m_ o 0 t n_ â

sm E0

.små __30_

:a: 0 _ä_ a _.m 3 E8

8_ m5

mo _

2.33_ _2002_

m o m __

wcöösb_

D_ 8_ _mm

95_

_ä_

nå m

v s n

mmm

4200._

8_

0233000..

3.35_

.0 o _ 9_ o_ 2 m

8_ m; Då

-0_w0z __33_

0032:000

:u: m E0

m:

usage..

0 _ o 0 0=.. m_ 8

__03_

Q. ä s.

_0_00_

02.0.0000_

8_ 30

_0_0n_

95_ m m 00

._0__0

å

.0 m. a_ __ __ m_

8_ at_ 05_

503_ __30_

m_0_s_u0_a.:90__»:

E0005

:n:

030.:

m ...m om m_

8_ m5

mom

m _

...0_0__›=

_ m_ u om o_

8_ m8 .05

mom 95_ m

_0_:_m00

_E_

0402:2_

axm____2_95_

ömcm

_3259_ swEEä

__0_m_.___0n_ :0w:_:0__

E0005 E0005

.00

_0_0____:00:_O

_06203 :B30:

.uaâczsmom _0_0EE0_0:_:_ _0_0E__:00__äm

i.. _

:a

_0_0E__=02_...__m

_Bmx_

n=0E_0._

:a

570._

_E0202_ _Necsm .Naeem

...EEG

_..

:så __0002_ _0_0__›: :så 05._ §50 ...EET

E0 _00

9C 2_ _m_ _m_ G_

86 Dagspressens innehåll

Regional- och lokalpolitik

Det regional- och lokalpolitiska nyhetsmaterialet skiljer sig relativt lite från det rikspolitiska. Även den politiska bevakningen av det egna spridningsområdet är främst koncentrerad på beslutsnyheter. Klan är emellertid att den regionala och lokala nyhetsförmedlingen är något bredare än den rikspolitiska. Ett exempel på detta är att de flesta tidningar ägnar gruppnyheter större uppmärksamhet inom det egna spridningsområdet. l praktiken innebär detta oftast mötesreferat 0. dyl. Tonvikten ligger både regionalt och lokalt/öre beslut. Bilden är emellertid inte lika enhetlig i fråga om rikspolitiken. Tre tid- ningar Arbetet, Falu-Kuriren och Dala-Demokraten - har ungefar lika mycket nyhetsmaterial som tar upp händelser före som efter beslut. Vad beträffar de två socialdemokratiska tidningarna detta med att sammanhänger de skriver relativt mycket om vad som sker i regionala och lokala politiska organisationer -tidningarna är framför allt orienterade mot partigrupper som står dem nära.

3.7.2 och institutioner Grupper i nyheterna

Ytterligare ett perspektiv på hur tidningarna beskriver det politiska livet får vi genom att studera hur olika grupper i samhället kommer fram i spalterna. Vi kan här konstatera att de fem grupper som totalt sett får mest utrymme i de Samhällsorienterande nyheterna är följande:

l) Myndigheter (25 procent) 2) Politiska beslursinstitutioner (regering, riksdag, landsting etc) (21 procent) 3) Företag och arbetsgivarorganisarioner (l5 procent) 4) Politiska partier (13 procent) 5) A rbetstagarorganisationer (9 procent)

Inom parentes anges i hur många procent av det Samhällsorienterande nyhetsmaterialets volym respektive grupp förekommer. Analysen av förstasidorna ger i stort samma resultat och skillnaderna mellan enskilda tidningar är dessutom ganska små. Tabell 3. l 5 ger en översikt av vilket utrymme olika institutioner och grupper får i de enskilda tidningarna. Här redovisas i vilken utsträckning respektive grupper kommer fram. Tabellen visar på stora skillnader mellan tidningarna. De flesta låter samma typer av grupper komma fram. Politiska beslutsinstitutioner och myndigheter får t. ex. mellan 40 och 50 procent av de Samhällsorienterande nyheterna i samtliga tidningar utom Dala-Demokraten. där andelen går ner till 35 procent. De politiska partierna får mellan 8 procent av utrymmet i Göteborgs- Posten och Sydsvenska Dagbladet och 19 procent i Dala-Demokraten. Andelen för det partipolitiska materialet understryker den tidigare slutsatsen att detta är mindre i de dominerande tidningarna och större i de s. k. andratidningarna. Nyheter där privataföretag uppmärksammas har en större andel i SDS. medan det får i stort sett lika stor andel av det Samhällsorienterande nyhetsstoffet i övriga tidningar.

Dagspressens innehåll 87V

sou 1975:78

materialet. Tabell 3.15 Nyheter om olika institutioner, grupper och enskilda i det Samhällsorienterande

MU74. (%)

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD

l7 21 28 l7 2l 26 24 Politiska beslutsinstitutioner 30 27 23 34 20 22 l2 Myndigheter 19 8 l2 16 8 16 9 Politiska partier 7 12 5 14 ll 4 8 Fackliga organsisationer Företag och arbets- 16 l2

Medier 7 4 3 3 4 8 [2 Enskilda personer

98 99 100 99 100 98 98 Summa procent 31 950 28 372 24 850 25 930 18 709 24 l9l 24 609

?Spaltcentimeter

respektive grupp före- Tabellen anger i hur många procent av det Samhällsorienterande nyhetsmaterialet

gnm.: ommer.

i Arbetet, GP och VLT. Det är Fackliga organisationer får mest utrymme i GP, medan LO-foreningar doi huvudsak TCO-föreningar som framträder

och i VLT. Bland de övriga organisationerna finns bl. a. ideminerar i Arbetet

Dessa har sin största andel i de två faluella Föreningar och idrottsföreningar.

tidningarna. koncentreras således kring de politiska besluts- Nyheterna i samhällsfrågor av materialet härrör från dessa organen och myndigheterna: ca 50 procent kan förefalla stå i motsättning till vad som tibåda grupper. Detta resultat före beslut. ”Före-besIuts-nyheter” har digare redovisats beträffande nyheter

av de politiska nyheterna, men ändå får beslutsinstitutioner en klar merpart närmare hälften av uppmärksamoch myndigheter (efter-besluts-organ“)

heten. ofta framträder “före be- Förklaringen till detta är att myndigheterna

slut” dvs tidningarna utnyttjar myndigheter för att belysa aktuella politiska

förser tidningen med information i sakfrågan och framfrågor. Myndigheten En länstyrelse kräver t. ex. att reträder ibland också som opinionsbildare.

geringen vidtar vissa politiska åtgärder. kan sägas att det politiska livet i dagspressens Något annorlunda uttryckt beslutsinstitutioner, politiska partier nyheter återges som ett samspel mellan där de två senare lika ofta förekommer som pådrivande och myndigheter,

i politiska frågor. livet är en konsekvens av Mycket talar för att denna bild av det politiska är uppbyggd. Myndigheterna har en mer hur den lokala nyhetsbevakningen rutinmässigt av lokala organiserad nyhetsservice till pressen och de kontaktas får en alltmer framträ- Konsekvensen blir att myndigheterna journalister. betydelse tycks minska. dande plats. medan de politiska partiernas

3.7.3 Referat eller kritisk granskning

Vi har hittills redovisat det totala utrymme som olika institutioner och grup-

Den viktiga måste dock vara på vilket sätt de per ägnas i spalterna. frågan

88 Dagspressens innehåll

framträder. Betyder t. ex. den stora andelen myndighetsframträdanden att tidningarna har tagit upp myndigheterna till kritisk granskning? Eller är det enbart en fråga om referat? För att försöka besvara dessa frågor har vi studerat hur grupperna kommer fram. Vi har här skiljt ut (Drapportering om gruppernas verksamhet, (2) direkt framträdande med åsikter i samhällsfrågor och (3) passivtframrrädande, som objekt för kritik, som riktas av tidningen själv eller av andra grupper. l tabell 3.16 återges på vilket sätt olika grupper kommer fram i de undersökta tidningarna sammantagna. Denna undersökning bygger på tidningarnas förstasidor första halvåret 1973.

Tabell 3.16 Tidningarnas rapportering om institutioner, grupper och enskilda. Andel av förstasidesmaterialet, samtliga tidningar. FOS73 (%)

Politiska Myndig- Politiska Fackliga Företag Ovriga Enskilda besluts- heter partier organisaorganisa- personer institu- tioner tioner tioner

(l) Rapportering om verksamhet 84 74 56 49 64 55 53 (2) Grupp etc framträder med:

(3) Grupp etc utsätts för:

Den övervägande delen av nyheterna i samhällsfrågor beskriver således vad som sker inom vissa grupper eller institutioner eller åtgärder etc som dessa vidtar. I mer än 3/4 av nyheterna, där politiska institutioner och myndigheter förekommer, gäller detta i referat. Fackliga och ideella organisationer har relativt stora möjligheter att direkt med åsikter i spalterna, ofta för att rikta kritik mot någon grupp framträda eller individ. De politiska partierna kommer oftast fram i debattsammanhang. Tidningarnas kritiska bevakning är relativt sparsam, 10 procent av de nyheter där grupper eller institutioner behandlas innehåller kritiska analyser. Den begränsade kritik som förekommer gäller i första hand myndigheter och _ företag.

Arbetet, Skånska Dagbladet och Göteborgs-Posten förmedlar, som fram-

går av tabell 3.17, oftare kritik. Tabellen visar också hur stor del av det kritiska materialet som avser företag respektive myndigheter. De senare procenttalen måste tolkas försiktigt. eftersom de bygger på ett tämligen litet material.

Dagspressens innehåll 89 l

i det Samhällsorienterande materialet på Tabell 3.17 Förekomst av kritik av grupper och institutioner förstasidorna. 170573 (%)

Arbetet SkD GP VLT FK DD SDS

14 10 15 5 5 2 Uttryck lör kritik 5

Varav: 42 21 28 23 21 47 31 kritik mot myndighet 58 23 30 23 0 24 kritik mot företag 6

Samhällsorienterande 9 662 8 057 6 523 6 157 7 477 6 030 material. spaltcentimeter 8 939

De resultat som presenterats hittills gäller alltså lörstasidorna. Analysen

mars utfall. Mer än 2/3 av av totalinnehållet under 1974 ger ett liknande

innebär att myndigheter, organisationer, enskilda

“gruppframträdandena”

etc behandlas i refererande nyhetsartiklar. Detta tyder således på att tidning-

arna har tämligen traditionell nyhetsbevakning: den rapporterandejourna-

listiken karakteriserar samhällsbevakningen. Dessa resultat stöds av andra

undersökningar. bl. a. Sveriges Radios lokalradioprojekt.

3.7.4 De politiska partierna

Vad betyder då denna tup av nyhetsförmedling för de politiska partiernas

möjlighet att komma fram i pressen? De politiska partierna ägnas som ti-

materialet. Frågan digare nämndes ca 15 procent av det Samhällsorienterande

är dock vilka partier som kommer fram, på vilket sätt och i vilka tidningar.

bild av hur de enskilda partierna kommer fram En översiktlig politiska

i olika tidningar lämnas i tabell 3.18.

Tabell 3.18 Enskilda politiska partiers andelar av det partipolitiska nyhetsmaterialet. MU74 (%)

SDS Arbetet SkD GP VLT FK DD Partier

23 15 6 6 24 16 V 5 (m) 16 18 22 49 20 27 13 (fp) 25 13 39 26 28 27 23 (c) 0 4 O 0 0 0 0 Borgerliga kombinationer 21 43 33 11 19 17 56 (s) l 1 7 1 0 9 9 3 (YDk) 4 0 0 7 0 4 0 Ovriga

100 100 101 99 100 100 100 Summa procent

Samtligt metteriztl om politiska partier: 1 942 4 070 4 436 1 934 4 200 1 641 4 658 Spaltcentimeter Procent av det totala 6 11 11 8 13 5 13 nyhetsmziteriaalet

Material om regeringen: 1 285 1 730 1 792 1 122 l 027 444 784 Spaltcentimeter Procent av det totala 4 5 . 5 5 3 1 2 nyhetsmztteriztlet

90 Dagspressens innehåll

Fördelningen av det partipolitiska nyhetsmaterialet visar en relativt klar partiorientering hos dagspressen. Den borgerliga pressen ägnar de borgerliga partierna omkring 2/3 eller mer av utrymmet. De två socialdemokratiska tidningarna betonar på samma sätt nyheter om det egna partiet. Vad beträffar enskilda partier totalt över samtliga tidningar får socialdemokraterna genomsnittligt störst utrymme, nära följt av centerpartiet. Minst uppmärksamhet ägnas moderater och vpk. Tendenserna är i stort sett desamma i de riksoch Iokalpolitiska nyheterna. Den mindre uppmärksamheten för socialdemokraterna i de undersökta borgerliga tidningarna kan sammanhänga med att dessa ger regeringen en större uppmärksamhet. Socialdemokratiska åtgärder på riksplanet blir en fråga om vad regeringen gör. För att pröva denna hypotes har tidningarnas volym respektive andel regeringsnyheter jämförts med omfattningen av det partipolitiska materialet. Detta redovisas nederst i tabell 3.18. Den balanshypotes som här framförts tycks inte kunna bekräftas av tabellen. Nyheterna om regeringen är i stort sett likartade i samma typer av tidningar. Regeringen har omkring fem procent av det totala nyhetsmaterialet. Snarast har de socialdemokratiska tidningarna på konkurrensorterna relativt sett ller regeringsnyheter än de borgerliga. De redovisade tendenserna förstärks om vi ser till hur olika partier direkt kommer till tals i nyheterna, dvs får framträda med sina budskap inom ramen för tidningarnas nyhetsbevakning. Detta illustreras i tabell 3.19. I tabellen visas att det finns intressanta skillnader mellan å ena sidan riksnyheterna och å den andra regional- och lokalnyheterna. I de förra har både borgerlig och socialdemokratisk press en viss övervikt for borgerliga partier under den undersökta perioden. medan det egna partiblocket däremot klan överrepresenteras i materialet från spridningsområdet. Det är i lokalnyheterna tidningens partiproñl är mest markerad.

Tabell 3.19 Andel av tidningarnas partipolitiska nyheter där respektive partigrupp direkt framträder. MU74 (%)

Rikspolitik Regional- och lokalpolitik Partier Borgerliga Socialdemo- Socialdemo- Borgerliga tidningar kratiskzi tidningar kratiska

Sammanfattningsvis kan vi således konstatera att det politiska innehållet i nyheterna i hög grad är präglat av den partipolitiska linje som tidningen företräder på ledarplats. Detta tycks gälla tidningar både på konkurrens- och monopolorter. Slutsatsen stöds av forstasidesanalysen. som i ston ger samma resultat. Tidningarna för också på sina “paradsidor” oftare fram de mest närstående partierna.

Dagspressens innehåll 91 sou 1975:72

3.8 Valrörelsen 1973

i centrum är givetvis En period då dagspressens politiska roll kommer särskilt en valrörelse. Inför valet är det viktigt för partierna att nå ut med sina posympatisörer och för litiska budskap både för att aktivera redan övertygade att nå ut till nya grupper. Under valrörelsen ökar också den politiska nyhetsströmmen samtidigt som tidningarna blir mer påpassade av de politiska

organisationerna. Frågan är då hur de undersökta tidningarna fungerar under en valrörelse. före valet lnom ramen för projektet har gjorts en mindre studie av en period 1973. Undersökningen omfattar de sista två veckorna före valdagen, då tidförstasidor och ledarkommentarer analyserats. Detta är givetvis ningarnas en mycket kort tidsrymd. Studien bör dock -framför allt genom jämförelser med tidningsinnehållet under första halvåret 1973 - kunna ge några tendennyhetsbevakning under valrörelsen. ser i tidningarnas politiska Det är i första hand fyra frågor som är intressanta vid en studie av dagsval: (l) l vilken utsträckning ges de politiska frågorna pressen före ett politiskt (2) Hur ser fördelningen ut mellan riksuppmärksamhet på förstasidorna? och kommunvalsmaterialet? (3) Vilket utrymme får olika dags-. landstingsinnehåll ut inför valet? politiska partier samt (4) Hur ser ledarsidornas väntat Vad beträffar det politiska materia/ers omfattning visar det sig som under valrörelsen. De politiska nyheterna i det näratt detta ökar kraftigt maste fördubblas. Från att under första halvåret i genomsnitt ha utgjort 18

procent av förstasidesinnehållet får det politiska materialet inför valet 26 prosom ägnar valrörelsen relativt störst utrymme på sin pacent. De tidningar och de två falutidningarna. Minsta anradsida är SDS. Skånska Dagbladet delen politik hade Göteborgs-Posten. Det är givetvis svårt att bedöma om 26 procent år en stor eller en liten bakåt i tiden saknas också. andel politiska nyheter. Underlag förjämförelser Andelen kan dock ses i samband med att det fanns tre andra stora nyheter som konkurrerade om förstasidorna: de s. k. norrmalmstorgshändelserna. i kung Gustaf Adolfs sjukdom och kuppen mot Allende-administrationen Chile. Trots dessa stora nyhetshändelser fick således de politiska nyheterna mer än 25 procent av de undersökta tidningarnas paradsidor. De politiska nyheterna fördelar sig något olika på de tre nivåer där valröten- - riksdags. landstings- och kommunalvalen. Den allmänna re/serförs mer än vad densen ar att regionala och lokala politiska nyheter ökar relativt materialet i regional- och de rikspolitiska nyheterna gör. Medan det politiska lokalnyheterna har en mycket undanskymd plats under våren 1973 når det under valrörelsen upp till närmare l/3. Om man studerar vilket utrymme som totalt ägnas åt de olika politiska under valrörelsen dominerar rikspolitiken i de tre malmötidningnivåerna arna. l Arbetet handlar närmare 90 procent av de politiska förstasidesnyhe- Det omvända förhållandet finns i Falun. I både FK terna om riksdagsvalet. och DD får rikspolitiken mindre än l0 procent. medan de regionala och lokala får relativt I Göteborg och Västerås är valrörelserna stor uppmärksamhet. och övriga val merjämn med en viss överfördelningen mellan riksdagsvalet vikt för lokala valrörelser.

92 Dagspressens innehåll

Dagspressens bevakning av valrörelsen speglar således i stort tidningarnas redaktionella profiler som dessa tidigare skisserats (sid 67). Malmötidningarna har en mer rikspolitisk inriktning, medan pressen i Falun i huvudsak begränsar sig till bevakning av den egna regionen. Karakrären pâ det politiska nyhetsmateria/et förändras också under valrörelsen ijämförelse med våren samma år. Allmänt gäller att de politiska sakfrågorna blir svårare att skilja ut. Istället får allmänna nyheter där de politiska partierna uppmärksammas ett större utrymme. Under första halvåret 1973 förekom olika politiska partier i ca 10 procent av nyheterna om samhällsfrågor. Under tiden före valet ökar deras andel till drygt 20 procent. Den största andelen nyheter där de politiska partierna kommer fram finns i Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Dala-Demokraten. Hur behandlas då olika politiska partier i de undersökta tidningarna? 1973 års val har ofta ansetts vara en kraftmätning mellan centerpartiet och socialdemokraterna. Detta visar sig också på tidningarnas förstasidor. Skillnaderna är emellertid mycket stora mellan enskilda tidningar. Medan centerpartiet har sina största andelar av partinyheterna i SDS och SkD - mellan 60 och 80 procent av de nyheter där något politiskt parti kommer fram får socialdemokraterna störst uppmärksamhet i VLT och DD - mellan 75 och 50 procent. Ett parti som nästan helt kommer bort på dagspressens förstasidor är folkpaniet. Det förekommer i någon större omfattning (ca 10 procent) enbart i de tre liberala tidningarna GP, VLT och FK. En jämförelse med våren 1973 visar att centerpartiet fått sitt relativt stora främst på bekostnad av folkpartiet, medan övriga partier har ungeutrymme fär samma andelar. l de enskilda tidningarna finns dock en tendens att under valrörelsen mer uppmärksamma “motståndarpartierna” än vad som är vanligt under våren samma år. Tidningarna låter dessa partier komma fram och visa vad de gör och vad de har att framföra. Ofta karakteriseras dessa nyheter dock mer av granskning av partierna än av information om olika åsikter. Den partipolitiska balansen - i kvantitativa termer - är således något bättre under valrörelsen än vid övriga undersökta perioder. Då det gäller hur partierna kommer fram finns dock även under valrörelsen en benägenhet hos de flesta tidningar att gynna det eller de partier som står tidningen närmast. Den politiska nyhetsbevakningen överensstämmer här med tendensen på ledarsida/z l ledarna argumenteras för den politiska riktning som tidningarnas tidningarna traditionellt anses företräda. I Arbetet och Dala-Demokraten uppmanas till stöd åt (s), i VLT och GP nämns (fp) och i SkD (c), medan SDS och FK manar till ett partival som “förändrar den politiska majoriteten i landet. Någon tendens till ökning av det politiska debattmaterialet på ledarsidan finns inte under tiden fore valet. Den bild som här skisserats av 1973 års valrörelse i de undersökta tidningarna torde i stort bekräfta tidigare gissningar. Perioden före valet ökar de politiska nyheterna främst genom att de politiska partierna då får ett större utrymme. Vidare tycks tidningarna bli mer medvetna om den partipolitiska balansen i nyhetsbevakningen. Vad denna nyhetsbevakning under valrörelsen egentligen innebär för valutfallet kommer inte här att närmare beröras. Andra undersökningar pekar dock på att tidningarnas betydelse för åsiktsbildningen bland allmänheten snarast är mindre under en valkampanj. efter-

Dagspressens innehåll 93

verksamma, t. ex. som det då också finns en lång rad andra opinionsbildare inom de politiska organisationerna.

3.9 Etermedier och dagspress

innehållsanalysen av lokalpressen har en studie av ut- För att komplettera genomförts för Malmö- och budet i de regionala radio- och tv-sändningarna eller skillnader Göteborgs-områdena. Huvudfrågan gäller här vilka likheter och etermediernas nyhetsutbud. Som det finns mellan lokaltidningarnas i två jämförelse redovisas också en del data om radio- och tv-programmen norrländska radiodistrikt.

3.9.1 Undersökta program

i radio och tv från Södra, Västra, Nedre De regionala nyhetsprogrammen Norrlands och Norrbottens distrikten ingår i undersökningen. Samtliga nyfrån dessa områden har studerats under åtta nyhetsdygn pehetssändningar rioden februari - mars 1974 samt under ett dygn i april samma år. Med ett nyhetsdygn menas här tiden från och med 13.00 en given dag till till att utgå från ”nyhetsdygnet” är att och med 12.59 dagen därpå. Motivet till en direkt jämförelse mellan radio- och detta ger de bästa möjligheterna tv-nyhetemas innehåll och utbudet i den lokala dagspressen. i radio i södra och Materialet omfattar sammanlagt 45 regionalsändningar västra distrikten samt 39 i det mellersta och norra. För tv är det nio sänd-

ningar per område. innebär l analysen har huvudvikten lagts vid nyheter och reportage. Detta samt meddelanden och väder uteslutits i denatt den lokala tidningskrönikan na redovisning. Materialets det antal sekunder omfång framgår av följande tablå som visar som analyserats i radio respektive tv.

Radiovolym TV-volym Anm Distrikt

Södra distriktet (Malmö) 25 504 sek 5 072 sek 24 598 sek 6 102 sek Västra distriktet (Göteborg) l9 655 sek 5047 sek Mittnytt i tv täcker även Nedre Norrland (Sundsvall) Gävle-Dala-distriktet. Norrbotten (Luleå) 22 105 sek 5295 sek Nordnytt i tv täcker även Västerbottendistriktet.

r l fortsättningen betecknas distrikten Syd, Väsl, Mitt och Nord.

3.9.2 Regionalradions nyhetsutbud

dagligen omkring 45 mi- Regionalradion sänder i de två sydliga distrikten nuter nyheter och reportage. I de två nordliga distrikten något mindre. Frågan är vad dessa sändningar innehåller. Hur materialet fördelar sig på olika geo-

områden redovisas i tabell 3.20. grafiska

94 Dagspressens innehåll Tabell 3.20 Olika geografiska områdens andel av nyheter och reportage i regionalradiosändningarna. ( % )

22 105 91 862

Anm. Med regionalt menas

material som behandlar områden inom respektive distrikt utom den kommun som är den huvudsakliga sändningsorten (Malmö. Göteborg. Sundsvall. Luleå).

Tabell 3.20 visar att mer än 4/5 av nyhetsutbudet är regionalt eller lokalt. Likheterna mellan de fyra distrikten är påfallande. När det gäller den lokala dagspressens innehåll kunde vi tidigare visa att tre ämnen, olyckor, brott och allmänpolitik dominerar och svarar för mer än l/3 av nyheterna.

Regionalradion liknari viss utsträckning dagspressen i fråga om det totala nyhetsinnehållet. Karakteristiskt för radion är emellenid att man kraftigt betonar nyheter från arbetslivet. Både Företagsekonomiska och fackliga frågor förekommer ofta i samtliga fyra regionalsändningar. Mellan 40 och 50 procent av regionalradions nyheter har ett ekonomiskt perspektiv. Det politiska finns perspektivet i ca 30 procent av regionalsändningarnas nyheter och reportage. medan material med allmänt perspektiv utgör något mindre än 25 procent (tabell 3.21).

Tabell 3.21 Typ av innehåll i regionalradiosändningarnas nyheter och reportage. (% )

22 105 91 862

Vad innehåller då material med ekonomiskt perspektiv? Dessa nyheter domineras av foretagsfrågor, t. ex. nyetableringar och nedläggningar av företag. eller nyanställningar och avskedanden. Vidare finns en relativt stor mängd nyheter om fackliga aktiviteter där framför allt material om arbetskonflikter dominerar. Det politiska perspektivet rör vad som sker i den lokala politiken. Genomgående visar det sig att det politiska materialet i regionalradion ofta tar upp vad som sker/öre beslut. Framför allt de tvâ nordliga distrikten har en kraftig övervikt för politiska nyheter före beslut. Både det ekonomiska och det politiska perspektivet rör således samhällsfrågor, medan det allmänna perspektivet mer har en prägel av “feature-mate-

Dagspressens innehåll 95

rial. är alltså framförallt samhällsorienterande. Regionalradions nyheter Vi har liksom i fråga om dagspressen undersökt vilka grupper som kommer

fram i regionalradions sändningar. Med hänsyn till vad som hittills redovisats kan det förefalla troligt att fackoch företagsrepresentanter ska dominera bland dem som liga organisationer kommer fram i regionalradion. Analysen visar dock att det även i radion och myndigheterna som dominerar nyfrämst är de politiska institutionerna hets- och reportagematerialet. Dessa upptar i det närmaste hälften av tiden

(tabell 3.22).

materialet i regional- Tabell 3.22 Nyheter om olika institutioner, grupper och enskilda i det Samhällsorienterande i MU74 (%) radiosändningarna. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för samtliga tidningar

Samtliga Samtliga radiosänd- tidningar- Väst Mitt Nord ningar (MU74) Grupper etc Syd

2l 21 22 23 22 l7 Politiska beslutsinstitutioner 36 28 28 27 30 27 Myndigheter 10 l ll 2 7 6 Politiska partier 13 4 18 l8 13 8 Fackliga organisationer Företag + arbetsgivar- 18 l7 l3 22 l7 17 organisationer 3 3 l l 0 l

Ekonomiska organisationer

5 9 2 2 5 6 Ovriga organisationer l O 0 0 0 0 Medier 5 ll 5 5 7 9 Enskilda personer l0l 98 100 99 l0l 99 Summa procent

Anm.: Jfr tabell 3.15.

De två grupper som kommer närmast efter samhällsorganen. är företag

och fackliga organisationer. De politiska partierna har däremot en tämligen andel av regionalradions nyhetstid. Som jämförelse kan nämnas. blygsam

att fackföreningarna och partierna förekommer ungefär lika ofta i regional-

radion som i tidningarna.

3.9.3 Regional-rv i 151m regioner

l det följande ska vi jämföra innehållet i regional-tv med regionalradions nyhetsutbud. Jämförelsen måste dock göras med viss försiktighet av två skäl:

Det totala programutbudet är betydligt mindre i tv än i radio - ca 10 1) minuter per dag mot radions 40-45 minuter. TV täcker inte exakt samma område som regionalradion i de två nord- 2) liga distrikten (jfr tablån på sid 93).

På samma sätt som regionalradion har regional-tv en tämligen jämn spridöver hela den region. som sändningarna täcker. Det ning av nyhetsinslagen är även här i forsta hand större tätorter som uppmärksammas. TV har också

en något större andel material från den huvudsakliga sändningsorten.

Sakinnehållet skiljer sig en del mellan de fyra regionala tv-programmen. De händelser ett ekonomiskt perspektiv; det som tas upp har företrädesvis

96 Dagspressens innehåll S()U l975z78 handlar om lokala företag och om facklig verksamhet. Ett undantag är Västnytt, där det politiska perspektivet betonas, (tabell 3.23) Tabell 3.23 Typ av innehåll i regional-tv-sändningarnas nyheter och reportage. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för samtliga tidningar i MU74 (%)

Det ekonomiska perspektivet spelar liksom ifråga om regionalradion störst roll i de två nordliga regionerna. l Väst och Syd minskar dess relativa betydelse och där utgör det allmänna perspektivet en större andel av tv-nyheterna. Liksom regionalradion redovisar tv-nyheterna i tämligen hög grad debattfrågor/öre beslut i de politiska institutionerna. T. ex. tar tv-nyheterna i Syd. Mitt och Nord nästan enbart upp politiska frågor, till belysning inför beslut. En relativt sett mindre andel av tv-nyheterna redovisar vad som hänt i de politiska församlingarna. Västra distriktet har dock en något jämnare fördelning av materialet. Med reservation för att detta material är ganska litet, förefaller det som om tv-nyheterna framför allt söker spegla en opinion. Man tar upp händelser i debatten och belyser dem. Mycket talar för att förklaringen till detta ligger i tv-mediet som sådant: det är lättare att göra att intressant program om en händelse, som vållat debatt och låta olika företrädare framföra sina synpunkter än att enbart redovisa beslut som fattats i en politisk församling. En jämförelse mellan vilka grupper, som kommer fram i regional-tv och regionalradio. visar på obetydliga skillnader så länge vi studerar totalsiffrorna. Även i tv är det de politiska institutionerna. myndigheterna, fackliga organisationer och företagsrepresentanter som dominerar. Ser vi närmare på de enskilda distriktens radio- och tv-nyheter finns dock få enhetliga mönster. De fackliga organisationerna och partierna förekommer genomgående oftare i tv - utom i Nordnytt. där istället gruppen övriga 0rganisarioner (främst aktionsgrupper) har en stark ställning.

3.9.4 Etermedier och tidningar

Den regionala spridningen av nyhetsmaterialet är större i radio och tv än hos dagspressen. Medan tidningarnas nyheter - bortsett givetvis från riksoch utrikesnyheter - i första hand handlar om vad som händer på deras utgivningsorter och i den närmaste omgivningen. har etermedierna en mer omfattande regional nyhetsbevakning. Dessa skillnader mellan etermedier och dagspress är knappast oväntade. En tidnings ekonomiska styrka ligger i att ha en hög täckning bland befolk-

Dagspressens innehåll 97

i ett begränsat område. Det gör den attraktiv som annonsmedium ningen och håller ner distributionskostnaderna. Det är därför naturligt att man också har dock i likhet med radio och satsar på lokala nyheter. En rad tidningar tv en mer utpräglad regional nyhetsbevakning, t. ex. många socialdemokratiska tidningar. l dessa jämförelser har vi utgått från olika geografiska områdens procentandelar av nyhetsmaterialet. Ser vi istället till volymen, visar det sig att även dagspressen har en bred regional bevakning. Beträffande sakinnehâllet betonar man i regionalradions nyheter arbetslivsfrågor. Också i regional-tv finns relativt mycket material om företag och arbetsmarknad. men tendensen är här inte lika markerad. En totaljämförelse mellan etermedier och dagspress visar, att den senare innehåller relativ! sett mindre Samhällsorienterande stop. På förstasidorna är det olyckor. brott och sport som dominerar, och dessa kategorier är också stora nyheter inne i tidningen. Mängden Samhällsorienterande stop” är däremot större i tidningarna. Dagspressen innehåller vidare mer material med partipolitisk anknytning, men har en mindre andel arbetslivsfrågor än etermedierna. Dagspressens relativt sett större intresse för det politiska skeendet framgår också av analysen av vilket perspektiv som ges en händelse. Medan regionalradion - och framför allt regional-tv - koncentrerar sig på beslutsnyheter med en kraftig övervikt på diskussioner inför beslut, ger dagspressen en bredare orientering av vad som sker i det politiska livet. Det är också typiskt i tidningsnyhetema än i etermediatt partipolitiska grupper oftare framträder erna. De grupper som framträder, är ungefär desamma i radio-tv och i dagspressen, främst politiska beslutsinstitutioner och myndigheter. Etermediernas större intresse för arbetslivsfrågor visar sig här i. att de fackliga organisationerna får ett relativt stort utrymme. De har också ofta möjlighet att direkt framträda i sändningarna. Det mönster som framträder i dessa jämförelser tyder på att etermedier och dagstidningar spelar olika roller i det lokala kommunikationssystemet. De regionala och lokala nyheterna i dagspressen innehåller mer allmänt stoff och tidningarna ägnar större utrymme åt det politiska skeendet. l de regionala etermediema överväger istället det Samhällsorienterande stoffet - framför allt arbetslivsfrågor. Regionalradion och regional-tv har clock totalt sett ett mindre utbud av nyheter. l den politiska nyhetsrapporteringen tycks etermediema de tar upp saker som diskuteras. Tidningarna, därvara merfrâgeorienterade; dvs låter olika politiska organisationer komma emot, är grupporienterade, fram. Dessa resultat kan givetvis förklaras på många olika sätt. Bland de viktigaste faktorerna är sannolikt de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för mediernas verksamhet. Radio, tv och tidningar ställs inför olika krav när det gäller att göra “säljande nyheter”. De skiljer sig också i möjligheterna att presentera en händelse för sin publik. Framför allt denna senare faktor torde ha stor betydelse för mediernas sätt att behandla olika nyheter. En tiav lokalpress och lokalradio har också visat. att radion digare undersökning i större utsträckning än pressen ägnar sig åt uppsökande journalistik. En annan faktor som sannolikt har stor betydelse är den roll som traditionellt tilldelas ett massmedium. De politiska uppgifter som brukar tillskri-

98 Dagspressens innehåll

vas dagstidningarna har inte någon motsvarighet i fråga om etermedierna. Lagstiftningen, de interna normerna, det utrymme eller den tid som finns till förfogande samt publikens geografiska spridning, är faktorer som också skymtar i resultaten.

3.1O Sammanfattning

Den översikt av dagspressens innehåll som här redovisats har avsett att belysa en sida av den lokala mediestrukturen. Det har gällt att ge en bild av vad dagspressen - och övriga medier - erbjuder sin publik. Om vi också tar hänsyn till konsumtionsmönstren för olika medier kan vi nu skissera några förutsättningar för dagspressens ställning i politiken. Publikanalysen visade, att de dominerande tidningarna på konkurrensorterna - liksom monopoltidningarna - har en mycket stor marknadsandel i respektive kommuner. lnnehållsanalysen har demonstrerat deras mycket framträdande ställning på den lokala annonsmarknaden. I tre av dessa tidningar är annonsvolymen ca 50 procent av totalinnehållet eller mer. Samtidigt har undersökningen pekat på, att det ärjust i fråga om annonserna de ledande tidningarna skiljer ut sig. Vad gäller det redaktionella innehållet är de lika stora eller t. 0. m. mindre än de lokala konkurrenterna. Den “lilla tidningen ger således sin publik i stort sett samma textmängd som de stora. Detta gäller både nyheter och övrigt redaktionellt stoff. Det nyhetsmaterial, som erbjuds läsarna, skiljer sig framför allt mellan storstadspressen och de tre landsortstidningarna. Malmö- och göteborgstidningarna har en relativt bred information om skeenden internationellt, nationellt, regionalt och lokalt. l Västerås och Falun dominerar regionala och lokala nyheter. Även om jämförelser med tidigare undersökningar måste göras forsiktigt, tyder de ändå på. att landsortpressen ökat sin satsning på regional- och lokalnyheter, medan man överlåter utrikes- och riksbevakning till radio och tv eller storstadspressen. Det är möjligt, att man skall tolka den ökade lokalanknytningen som en marknadsanpassning - ett sätt att öka spridningen på en begränsad marknad för att på detta sätt göra tidningen mer attraktiv som annonsorgan. Vissa intervjuer med tidningsledare. som refererats i den tidigare ekonomiska rapporten från 1972 års pressutredning (SOU 1974:102). pekar i denna riktning. Nyhetsmaterialets fördelning kontrasteras på ett intressant sätt av tidningarnas ledare och kommentarer. Dessa behandlar i stort sett bara de internationella och nationella planen. Något tillspetsat kan vi påstå att det på detta sätt utbildas två nivåer i tidningen. Den första utgörs av nyhetsdelen, där lokalanknytningen ökas därför att man vill vidga sin läsekrets. Den andra nivån är kommentardelen där man skriver för andra grupper, av andra skäl och där ambitionen att nå ut till den lokala allmänheten är mindre. Här vill man i stället - av prestigeskäl, tradition eller politisk ambition - vara en del av den allmänna debatten, pressopinionen, som följs av de politiskt aktiva. I det internationella och nationella nyhetsmaterialet ligger tyngdpunkten framför allt på politiska händelser. l lokalbevakningen har det allmänna ny-

Dagspressens innehåll 99

hetsstoffet en betydligt större andel. Det är samtidigt lokalnyheterna som över tid tycks öka i betydelse. Vad som här skisserats skall snarast ses som en hypotes. En översikt av innehållet i dag visar att tidningarna har mycket Samhällsorienterande material. Över hälften av alla nyheter i storstadstidningarna och mer än 40 procent i landsortstidningarna kan klassificeras som samhällsbevakning. Nyheter om vad som sker i det politiska livet svarar for inte mindre än 1/3 av storstadspressens nyheter och 1/4 i landsorten. Liknande andelar kan också iakttagas i andra studier. Siffrorna pekar vidare på att de tidningar som har svagare lokaltäckning satsar mer på Samhällsorienterande nyheter, vilket understryker tendensen att tidningar med lokal markandsambition minskar något på politiken. Även om det skulle finnas fog för att påstå att pressens politiska engaminskar, så innebär detta inte på något sätt en ökad neutralitet eller gement balans. Tidningarna visar sig i det politiska nyhetsmaterialet som partipolitisk det parti eller den panigrupp som tidningen står närregel överrepresentera mast. De stora tidningarna ger de borgerliga partierna en god bevakning, medan socialdemokratisk press sluter upp kring socialdemokraterna. Kan vi då utifrån innehållsanalysen påstå att pressen har politisk betydelse? kan i stort sett besvaras med ja. Tidningarna innehåller en relativt Frågan stor mängd politiska nyheter och de deltar- både på nyhetssidan och i ledarna - i den politiska debatten. Detta måste rimligtvis ha betydelse för lokalpolitiken framför allt med hänsyn till resultaten i föregående kapitel, där tidningarnas betydelse som lokala nyhetsförmedlare slogs fast. Är tidningarna på väg att “avpolitiseras“? Denna fråga har här besvarats på två sätt: Ja, om man ser till volymen nyheter i politiska frågor och ambitionerna att nå ut med regional och lokal politik. Nej, om man ser till karaktären hos pressens politiska rapportering, som är klart partiorienterad, särskilt hos de stora tidningarna. Hur förhåller sig tidningarna till de lokala etermedierna? De relativt begränsade analyserna som projektet genomfört har ändå visat sig ge en god relief åt pressens politiska roll. Nyheterna i regionalradio och -tv är mer samhällsorienterande och mindre inriktade på allmänna lokalnyheter än tidningdet sig att etermedierna satsar på en ekonomisk och arna. Samtidigt visar facklig bevakning - arbetslivsfrågorna får betydligt högre andel än i pressen. Medan radio och tv framför allt går in för att förmedla politiska opinioner inför beslut samt rapportera om myndigheternas åtgärder, har pressen en bredare politisk nyhetsbevakning inom sin region. Vad vi här presenterat är en analys av utbudet i olika massmedier. I följande kapitel diskuteras hur allmänheten tar del av det innehåll som finns och hur man värderar detta.

4. och politik Tidningsläsning

Det finns, som vi kunnat visa i de två föregående kapitlen, en politisk dimension både i många människors tidningsval och i redaktionernas nyhetsvärdering. De många politiskt intresserade i samhället väljer oftast den tid- Redaktionerna ning, som står närmast de egna åsikterna. ger på ledarplats liksom delvis i nyheterna - närstående politiska panier sitt stöd. l detta kaoch undersöka i vilken pitel är avsikten att föra samman dessa två perspektiv mån läsarna tar del av innehållet. Det gäller vad som läses i tidningarna och vilka grupper som läser vilket innehåll. Kapitlet inleds med en allmän översikt över läsvanorna för olika typer av innehåll. Därefter presenteras Förhållandet mellan läsning av Samhällsorienterande och allmänt innehåll. Slutligen diskuteras några mönster i den politiska opinionsbildningen.

4.1 Att mäta tidningsläsning

Att studera vad människor läser i tidningen är utan tvekan komplicerat. Det finns en lång rad olika tekniker som ofta sinsemellan kan ge olika resultat. Faktorer som minnesfel. prestigetänkande och svårigheter att karakterisera innehållet i tidningen påverkar utfallet av undersökningarna. i läsvaneundersökningar är att bestämma Den grundläggande svårigheten vad man skall mena med att läsa tidningen”. Det är uppenbart att läsning har olika innebörd för människor som skiljer sig med hänsyn till utbildning, förhandskunskap. intresse etc. l praktiken innebär detta ofta att man låter bestämma vad “tidningsläsning” kommer att stå för undersökningstekniken - att läsa betyder således inte alltid att strikt läsa igenom en artikel. Det kan också innebära att man mer eller mindre ytligt rar del av innehållet. man verkligen “läser” eller enbart ”skummar igenom en artikel Antingen eller annons innebär det att man valt ut den bland många andra i tidningen. Läsaren är därför åtminstone intresserad av innehållet. De mätningar vi kan göra av läsvanorna kommer därför hos olika individer att spegla allt från ett ytligt intresse till djupt engagemang och noggrann läsning. För att i någon mån komma till rätta med detta problem har projektet sökt använda olika metoder för att “mäta” läsvanorna.

l

102 Tidningsläsning och politik

4.1.1 Två metoder De undersökningstekniker som används för att studera läsvanor kan förenklat delas in i två huvudgrupper: l) K aregorimetoder 2) A Nike/metoder Med kategorimerøder menas här, att man försöker kartlägga läsningen genom att fråga efter hur ofta eller hur mycket individen läser av olika innehâI/styper. Exempelvis hur ofta eller hur stor del av ledarsidan man brukar läsa. Fördelen med denna frågetyp är att man relativt enkelt får en bild av vad en läsare tar del av i tidningen. En nackdel är, att det ibland kan vara svårt för den tillfrågade att veta vad som avses med t. ex. ”kulturartiklar”. Arrike/meroder är ett sätt att kartlägga läsvanorna genom att utgå ifrån ett eller flera nummer av en bestämd tidning. Detta kan ske i en intervju. där intervjuaren bläddrar igenom tidningen tillsammans med den intervjuade och markerar vad han eller hon läst. Ett annat sätt är att använda enkätteknik - en tidning skickas ut och den tillfrågade ombeds i tidningen ange vad han läst. Fördelen med artikelmetoden är att man får en bättre bild av hur ett klart angivet innehåll läses. Nackdelen är bl. a. att det kan vara svårt att dra allmänna slutsatser utifrån en dags tidningsläsning.

4.1.2 Projektets undersökningar Inom forskningsprojektet har vi kombinerat de båda undersökningsteknikerna. l intervjuundersökningarna med både allmänheten och kommunfullmäktige ingick frågor som bygger på kategorimetoden. Dessa följdes upp med hjälp av arrikelmetoden, både i intervju- och enkätform. för att ge olika aspekter på läsvanorna. Vi skall här ge en kortfattad översikt av undersökningarna. Dessa sammanfattas i tablån på sidan 103. I intervjuundersökningen användes två olika kategorifrågor. Dessa gällde hur mycket av olika slags redaktionella sidor respektive ämnen, som den intervjuade uppgav sig läsa. För att konkretisera olika innehåll användes typsidor som bestod av klipp från t. ex. ledarsidan i den lokala morgontidning den intervjuade dagligen läste. SDS-läsaren lick alltså en typsida. som visade - ett par huvudledare och några ledarstick från denna tidning. På så satt kunde risken för att man skulle missuppfatta kategorierna minskas avsevärt. Den andra frågan var mer traditionell. Denna gällde hur mycket man brukade Iäsa av olika ämnen (energikrisen. kommunalpolitik. olyckor och brott, etc) i sin morgontidning. I intervjuerna i Västerås följdes kategorifrågorna upp genom att de intervjuade tillsammans med intervjuaren bläddrade igenom dagens tidning (Vestmanlands Läns Tidning) och angav vilka artiklar de hunnit lasa. Dessutom gjordes en separat undersökning av läsvanorna med hjälp av en postenkät. som avsåg tidningsläsningen den 26 april 1974. Samtliga personer som tidigare intervjuats tillställdes då den lokala morgontidning de upppgivit sig läsa mest regelbundet och ñck markera vilka artiklar de läst. Det finns därför möjligheter att göra direkta jämförelser mellan intervjuundersökningen och endags-enkäten for att bedöma hur tillförlitliga resul-

Tidnings/timing och politik 103 SOU l975:78

att studera hur läsvanorna en dag taten är. Detta ger oss också en möjlighet som sina mer allmänna läsvanor (jfr skiljer sig från vad individen uppfattar t. ex. tabell 4.9).

Undersökningar av allmänhetens och kommunfullmäktigeledamö-

ternas läsning av den lokala morgontidningen.

l) Enligt kategorinzetoden l intervjuundersökningen ingick en fråga kring hur mycket av olika som den intervjuade brukar läsa. Dessa avsåg dels reinnehållstyper mer konkret ildaktionella sidor, dels ämnen. För att göra metoden sidorna med utdrag ur den tidning som lustrerades de redaktionella (typsidor se appendix). den intervjuade uppgivit sig läsa regelbundet om man ville ha mer eller Frågorna kombinerades med uppgifter

mindre av vissa innehållstyper.

2) Enligt arrikelmetoden Två typer av undersökningar genomfördes här: dels en genombläddring av en tidning i samband med intervjuerna (ca 400 personer som läste Vestmanlands Läns Tidning) dels en posrenkät med ca 1.600 personer, av sammanlagt åtta tidningar kartlades en viss dag (26 där läsningen 1974). Den förra undersökningen är ännu ej fardigbearbetad. april att det är samma personer som deltagit i båda Det bör har betonas. l Västeråsundersökningen finns uppgifter typerna av undersökningar. insamlade med tre olika tekniker. om tidningslasningen

I detta skall vi ge en bild av vad allmänheten läser i tidningen. kapitel Vi har valt att utgå från tre huvudtyper av innehåll som kan spegla tre olika (2) opinionsmarerial, och (3) funktioner hos lokalpressen: (1) nyhetsmaterial, med kommunfullmäktiges annonser. Vi gör också vissa direkta jämförelser

tidningsläsning.

4.2 Nyhetsmaterialet

1974 dominerades av fyra stora händelser. Den Nyhetsdygnet 25-26 april en militärkupp. Bonn skakades av portugisiska regeringen störtades genom att Willy Brandts närmaste man avslöjades som spion. l Sverige nåddes upp- Centerpartiet och Socialdemokraterna om den fjärde AP-fongörelse mellan I en del hamnar strejkade arbetarna. dens användning. Tre av de lokala dagstidningarna - SDS, GP och VLT - placerade samtliga Arbetet hänvisade hamnstrejken till insidorna. dessa nyheter på förstasidan. men behandlade övriga tre nyheter på förstasidan. l falutidningarna tog man medan nyheten om kuppen i Poröverhuvud taget inte upp hamnstrejken. på första sidan. Dala-Demokraten raptugal och AP-uppgörelsen placerades inte om spionaffaren. medan Falu-Kuriren tog upp denna på en porterade insida.

104 Tidningsläsning och politik

Storstadstidningarnas förstasidor dominerades i övrigt av riks- och utrikesmaterial, medan falutidningarna gick in för lokala nyheter. VLT behandlade både lokala nyheter, riks- och utrikesmaterial på sin första sida.

4.2.1 De dagliga nyheterna

Hur intresserade var då läsarna av nyheterna på forsta sidan? Här kan vi få en uppfattning om intresset bland allmänheten och kommunfullmäktiges ledamöter för olika artiklar genom endags-enkäten. I figur 4.1 redovisas hur många procent av de båda grupperna som läste de större artiklarna den 26 april. Kuppen i Portugal och nyheten om AP-tzppgörelsen, som fanns med på samtliga förstasidor, hade stort läsvärde både bland allmänheten och kommunfullmäktige. Skillnaderna mellan grupperna går här i första hand mellan regionerna. 1 Göteborg och Malmö hade kuppen tillsammans med spionaffåren i Bonn den största genomslagskraften -i Västerås och Leksand lockade andra nyheter de flesta läsarna både bland allmänhet och fullmäktige (se figur 4.1). Uppgörelsen om AP-fonden var bland de tre mest intressanta nyheterna i samtliga kommunfullmäktigegrupper. I Malmö var också allmänheten mycket intresserad av den politiska nyheten. medan GP:s läsare föredrog att läsa om hur “älgkon Frida lurade jägare. När det gäller Västerås och Leksand bedömdes tydligen de lokala nyheterna vara mer läsvärda än APuppgörelsen. Det är självklart att en artik_els placering i tidningen kan påverka dess läsvärde. Man utgår ofta från att de artiklar som placerats på förstasidan i en

tidning alltid ska ha det högsta läsvärdet. Även om en förstasidesplacering

medför att en artikel uppmärksammas av många är detta inte den avgörande faktorn. Omkring hälften av artiklarna på förstasidan i storstadstidningarna fanns med bland de 15 mest lästa. Där var det således många insidesnyheter som ansågs mycket intressanta. I Västerås ingick samtliga förstasidesztrtiklar bland de mest lästa och i Leksand drygt hälften (tabell 4.1. jfr lig 4.1).

Tabell 4.1 De 15 mest lästa artiklarna bland allmänheten efter placering i tidningen. Endagsstudien. (Antal).

Placering SDS Arbetet GP VLT FK DD Förstasidan 5 3 4 6 7 a 6 Omslag avser första Omslaga 2 4 6 0 0 3 sidan i del 2 av SDS. Ar- insida 8 8 5 9 8 6 betet. GP eller VLT och/eller sista sidan i Summa 15 15 15 15 15 15 samtliga tidningar.

Artiklar med lokal anknytning har ett högt läsvärde i samtliga tidningar. Intresset för den lokala informationen ökar med minskande kommunstorlek. Om vi ser till de 15 mest lästa artiklarna i de sex dagstidningarna ar knappt hälften av dessa lokala i Göteborg och Malmö. medan nära nog samtliga har

Tidningsläsning och politik 105

visar klara likheter lokal karaktär i Leksand. Det mönster som här framträder med tidningarnas innehållsproñler som dessa beskrivits i Föregående kapitel. får inrikes- och utrikesstoffet större uppmärksamhet både 1 storstadspressen

i spalterna och bland läsarna. Detsamma gäller lokal- och regionalnyheterna

i falutidningarna.

Tabell 4.2 De 15 mest lästa artiklarna bland allmänheten efter geografiskt område. Endagsstudien. (Antal). SDS Arbetet GP VLT FK DD ln nehåll

6 6 7 9 14 12 Lokalnyheter 1 3 1 3 0 2 Riksnyheter 8 6 l 7 3 1 1 Utlandsnyheter 15 15 15 15 15 15 Summa

med kommunalfullmäktiges tidningsläsning. De är i Vi kan harjämfora av det lokala materialet som allmänheten. Deras stort sett lika intresserade läsmönster avviker dock på två punkter: ledamöterna är mer intresserade

av riksmaterialet än allmänheten. De läser också mer av det renodlat politiska stoffet. Skillnaderna mellan väljares och valdas tidningsläsning är störst i

storstäderna och minst i Leksand.

4.2.2 Några läsmönster

lntervjuundersökningen - där kategorimetoden användes - ger i stort sett Det är lokalnyheterna som samma bild av läsvanorna som endagsstudien. intresserar mest. Särskilt markant är detta i Leksand (tabell 4.3).

Tabell 4.3 Andel som brukar läsa det mesta av utrikes-. inrikes- resp. lokalsidorna. Allmänhetsstudien (% )

SDS Arbetet GP VLT FK DD

60 52 55 51 31 42 Lltrikessidan 77 70 71 70 56 52 lnrikessidan 84 84 89 84 93 91 Lokalsitlan

245 l 14 348 377 331 84 Antal svar

i stort sett allt Anm: Tabellen anger hur många procent som uppger sig låistt allt eller läsare av resp. av de uppgivna sidorna, Varje procenttal bygger på det totala antalet tidning.

ytterligare om Det stora intresset for lokala nyheter i Leksand framträder av. Över vi ser till vilken typ av material man vill ha mer respektive mindre och Dala-Demokratens läsare vill ha mer lokala 60 procent av Falu-Kurirens läsare. nyheter, jämfört med ungefär 30 procent bland övriga tidningars Leksandsbornas önskemål om ytterligare lokalt material från den egna illustrerar de regionalt spridda tidningarnas dilemma. Trots att kommunen både Falu-Kuriren och Dala-Demokraten har lokalredaktioneri Leksand och trots att de innehåller avsevärt fler regionala nyheter än övriga tidningar (jfr uppenbarligen otillräckligt for att avsnitt 3.3) är det redaktionella utrymmet

Tidningsläsning och politik 109

tillfredsställa behoven i varje enskild kommun. Läsarna anser inte, att det

finns tillräckligt med lokala nyheter. Det framgår också klart av endagsstudien att läsarna i stort sett läser allt som handlar om Leksand, vare sig nyheterna behandlar eller simskoleavslutningar. Artiklar om tingsrätten forbigicks däremot av de allra fiesta. Samma tendenser grannkommunerna återkommer bland kommunfullmäktigeledamöterna i Leksand.

Vi kan härjämfora dessa läsmönster med hur de undersökta tidningarnas Allmänt sett finns stora likheter. De nyhetsinnehåll fördelar sig geografiskt. tidningar som domineras av regionalt och lokalt material har också en läsekrets. som mycket regelbundet läser lokala nyheter. Bland dem som läser är man mer tidningar med en jämnare geografisk Fördelning av nyheterna. intresserad av att få information från olika håll. Även om det således förefaller finnas ett samband mellan utbud och läsning, är det svårt att avgöra i vilken riktning detta går. Är falutidningarna lokala därför att deras läsekrets är särskilt intresserad av lokala frågor eller

är läsarna inriktade på lokala nyheter därför att sådana får stort utrymme Sannolikt är det fråga om en växelverkan. Tidningarna bidrar i tidningarna? till att förstärka läsarnas intresseinriktning genom en succesiv tillvänjning, men det avgörande torde ändå vara den lokala kommunikationssituation människan befinner hur sig i. 1 ett följande avsnitt ska vi närmare behandla läsvanorna påverkas av individens bakgrund.

4.2.3 Mest lästa nyheter

Det lokala materialet anses således vara mest intressant. både av allmänheten ledamöter. De geografiska innehållskategorier vi hittills disoch fullmäktiges enbart en mycket grov bild av läsvanorna. Vi ska kuterat ger naturligtvis I tabell här se närmare på vilka typer av ämnen, som intresserar individerna. 4.4 redovisas en sammanställning av de tio nyhetskategorier. som lockat flest

läsare.

Tabell 4.4 Mest läst nyhetsinnehâll. Allmänhetsstudien (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD lnnehållskategori Samtliga

84 84 89 84 89 98 91 1 Lokala nyheter (allmänt) 80 85 87 81 84 77 78 2 Energikrisnyheter 70 63 80 66 76 75 75 3 Olyckor och brott 65 77 70 71 70 56 62 4 lnrikesnyheter (allmänt) 62 70 61 70 65 48 57 5 Miljöfrågor 51 62 54 55 52 42 40 6 Krigshändelser 49 56 54 55 53 37 41 7 Nyheter om u-länder 46 60 52 55 51 31 42 8 Utrikesnyheter (allmänt) 45 52 43 45 46 43 43 9 Lokala arbetsmarknaden 43 33 43 31 43 56 58 10 Sport

l 595 245 114 348 377 331 84 Antal svar

stor Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare som uppger sig läsa det mesta eller en del av de angivna innehållskzitegorierna. Kategorierna är rangordnade efter siffrorna för samtliga. eller tidningar l gruppen samtliga ingår även det fåtal personer som uppgivit sig enbart läsa SkD. Mora Tidning utanför resp, regioner.

110 Tidnings/äsning och politik

Tabellen visar att vid sidan av lokalnyheterna intresserar sig stora delar av allmänheten for nyheter om energikrisen, olyckor och brott, inrikesnytt samt miljöfrågor. Långt ner bland dessa tio kategorier kommer bl. a. arbetsmarknad och sportnyheter. Skillnaderna mellan olika tidningars läsare är relativt små. Resultatet speglar delvis tidpunkten for undersökningen - våren 1974 då bl. a. energifrågor var föremål för en mycket intensiv debatt och fick stor

uppmärksamhet i pressen Bland de ämnen som fick klart färre omnäm-

nanden märks en stor del av det politiska nyhetsmaterialet. t. ex. det om riksdags- och kommunalpolitik, handelsnyheter och religiösa frågor. Resultatet är inte särskilt anmärkningsvärt. Enjämforelse med siffror från 1967 pekar på en närmare hundraprocentig samstämmighet vad gäller de kategorier som förekommit i de båda undersökningarna. Detta antyder att tidningsläsningen knappast har förändrat sig nämnvärt under denna tioårsperiod. “ l kommunfullmäktigegruppen har de Samhällsorienterande nyheterna genomgående högre läsvärde. Där är också skillnaderna mellan individer i olika regioner mycket små, när det gäller läsvanorna. I följande avsnitt ska vi mer ingående studera hur de politiskt intresserade respektive ointresserade bland allmänheten läser sin tidning jämfört med fullmäktiges ledamöter. Vi tar upp två typer av nyhetsinnehåll. dels det allmänna. dels det som direkt behandlar politik.

4.2.4 Det allmänna nyhersinnehâller

Intresset för det allmänna nyhetsinnehållet bland politiskt intresserade och ointresserade skiljer sig mycket litet. Miljöfrågort samt nyheter om olyckor och brott, har det högsta läsvärdet i båda grupperna. Kommunfullmäktiges läsvanor avviker däremot något. Framförallt är ledamöterna mer intresserade av arbetsmarknadsnyheter. Handelssidan läses l Denna kategori har också oftare i denna grupp, medan man är mindre intresserad av det allmänna p.g.a. sin särskilda karaktär uteslutits ur den föl- materialet. I övrigt är likheterna anmärkningsvärda. l tabell 4.5 redovisas anjande redovisningen. delen som ofta läser olika typer av allmänt nyhetsmaterial.

Tabell 4.5 Allmänt nyhetsmaterial. De sex mest lästa allmänna nyhetskategoriema. Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna. (% ) Allmänheten Fullmäktigeledamöter Politiskt ointresserade Politiskt intresserade

Olyckor och brott 75 Miljöfrågor 79 94 Miljöfrågor Miljöfrågor 51 Olyckor och brott 63 Arbetsmarknad 88 Familjenyheter 46 Arbetsmarknad 58 Sport 39 Sport 39 Sport 47 Handelssidan 38 Lätta sidan 39 Lätta sidan 38 Olyckor/brott 31 Hem och hushåll 39 Familjenyheter 37 Familjenyheter 26 Antal = 957 Antal = 638 Antal = 250

Anm. Nyhetskategoriernzt är rangordnade inom varje grupp efter andelen som uppger sig läsa respektive kategori.

Tidningsläsning och politik lll

4.2.5 De politiska nyheterna

Skillnaderna mellan de politiskt intresserade och övriga är avsevärt större De omkring 60 procent av allmänifråga om det politiska nyhetsmaterialet. heten som säger sig vara ointresserade av politik läser sällan om kommunala vad som händer bland de lokala politiska frågor. om riksdag och regering eller organisationerna. läser i stort sett varje fullmäktigeledamot regelbundet denna typ Däremot intresserade allmänheten intar en mellanställning. av nyheter. Den politiskt men deras läsvanor liknar kommunfullmäktiges (tabell 4.6).

Allmänhets- och Tabell 4.6 Politiskt nyhetsmaterial. De tre mest lästa politiska nyhetskategorierna. kommunfullmäktigestudierna. (%)

Fullmäktigeledztmöter Allmänheten

Politiskt ointresserade Politiskt intresserade

68 100 Kommunalpolitik 20 Riksdag/regering Kommunalpolitik 62 Riksdag/regering 98 16 Kommunalpolitik Riksdag/regering Lokala politiska Lokala politiska Lokala politiska 91 10 organisationer 35 organisationer organisationer Antal = 638 Antal = 250 Antal = 957

inom varje grupp efter andelen som uppger sig läsa respektive Anm: De politiska nyhetskategorierna är rangordnade kategori.

med resultat Läsningen av de politiska nyheterna kan också åskådliggöras

Göteborgs-Posten den

från projektets endagsstudie. Figur 4.2 visar en sida ur 26 april 1974. För respektive artikel har angivits hur stor del av allmänheten och kommunfullmäktige som uppgivit sig läsa den. Här framträder fullmäkstora intresse for de kommunala notiserna. tigeledamöternas På de två konkurrensorterna har det politiska innehållet i nyheterna getidnomgående ett större intresse bland läsarna av de två socialdemokratiska ningarna. Det minsta intresset for nyheter om lokala politiska organisationer finns bland GP:s läsare. Det är intressant att relatera dessa siffror till vad som nämnts om denna tidnings mindre material om lokala politiska frâtidigare gor. Vi kan dessutom politiken och de visa att nyheter om den kommunala lokala politiska organisationerna anses ha ett högre Iäsvärde i Leksand. Det

j är troligt att denna kommuns begränsade storlek är en faktor som påverkar Andra studier har också pekat på att det lokalpolitiska intresbedömningen. set är större i mindre kommuner.

Tidningsläsning och politik 113

4.3 material

Opinionsbildande

Redovisningen har hittills gällt vad vi betecknat som allmänt och politiskt i dagspressen. Här avgränsas nu de delar av innehållet som nyhetsmaterial kan betecknas som opinionsbildande i snävare mening: ledarsidan, debattartiklar och insändare. Skillnaden mellan de tre typerna kan ibland vara oklar. Vissa inlägg från medan läsarna placeras under särskilda vinjetter på ledar- eller kultursidan. andra publiceras som insändare under rubriker av typ “Brev till redaktionen etc. Vi får dock en uppfattning om intresset for de olika typerna av opinionsbildande material genom denna uppdelning. (tabell 4.7).

Tabell 4.7 Läsning av opinionsbildande material. Allmänhetsstudien. (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD

Ledarsidan 39 37 32 34 19 28 Kullur- och debattartiklar 43 30 36 3l 2l 23 lnsändarsidan 58 63 43 62 52 64

Antal svar 245 l l4 348 377 331 84

Anm. Siffrorna i tabellen anger hur många procent av respektive tidnings läsare som uppger sig läsa allt eller en stor del av de angivna typerna av material i tidningen.

Tabellen visar att insändarna är den mest lästa av de tre typerna av opinionsmaterial. Detta gäller samtliga undersökta tidningar. l landsortspressen är det i det närmaste dubbelt så många insändarläsare som läsare av ledare kultur- och debattartiklar (jfr. även fig. 3.5). respektive och debattartiklar läses av i stort sett lika andelar i Ledare samt kulturde undersökta tidningarna - mellan 20 och 40 procent. Andelarna for ledar- Man menar med stöd av olika studier att siffror läsning är ofta ifrågasatta. troligen är en överskattning. Utan att här närmare gå in på över 25 procent i en metoddiskussion kan fastslås att de givna procenttalen skiljer sig kraftigt andelen potentiella ledaråt mellan tidningarna och att de troligen avspeglar läsare. Annorlunda uttryckt är det rimligt att påstå att mellan 60 och 80 procent av allmänheten i stort sett aldrig läser någon ledare. intresserade allmänheten och Ledarna läses framförallt av den politiskt kommunfullmäktige, medan insändarna relativt sett oftare än övriga når den som är mindre politiskt intresserad (tabell 4.8). del av befolkningen

Tabell 4.8 De tre mest lästa typerna av opinionsbildande material. Allmänhets- och kommunfullmäktigestudierna. (%)

Allmänhelen Fullmäktigeledamöter

Politiskt ointresserade Politiskt intresserade Insändare 57 Ledare 97 insändare 50 19 Ledare S5 Kultur/debatt 97 Kultur Kultur/debatt 48 Insändare 72 Ledare 13 Antal = 638 Antal = 250 Antal = 957

ka- Anm: lnnehållskaitegorierna är rangordnade inom varje grupp efter andelen som uppger sig ofta läsa respektive tegori.

114 Tidningsläsning och politik

Tabell 4.8 styrker vidare den tidigare slutsatsen om förhållandet mellan läsvanorna och vilka geografiska områden som behandlas i artiklarna. Insändarna innehåller i första hand åsikter med lokal anknytning medan ledarna domineras av riks- och utrikeshändelser. De grupper som framför allt är intresserade av lokala nyheter - de politiskt ointresserade - går som regel förbi ledarna medan de läser insändare i det närmaste lika mycket som de politiskt intresserade grupperna. De senare som i allmänhet uppger sig läsa relativt mycket inrikes- och utrikesnytt är också flitiga ledarläsare. Ledarläsningen varierar både mellan orter och tidningar. 1 Malmö finns den största potentiella ledarpubliken och i Leksand den minsta. Också detta överensstämmer med tendenserna vad gäller intresset för internationella frågor bland läsarna.

4.3.1 En dags ledarläsning Vi kan ocksåjämföra hur många, som en dag läser ledarna i sin lokala morgontidning med dem som uppger sig regelbundet läsa ledarna. Omkring en femtedel av allmänheten läste huvudledaren den dag då endagsenkäten genomfördes. Cirka en tredjedel säger sig regelbundet läsa ledare (tabell 4.9).

Tabell 4.9 ledarläsning. (%)

Portugalrevolten

Tabellen

xfnm: anger hur många procent av allmänheten och kommunfullmäktige som (l) uppger sig regelbundet

och kommunfullmäktigestudien) och (2) läste Förstaledziren den 26 april 1974 (en-

:jäsa agsstu ten. ledâre (itllmanhetsstudien

Vi kan också illustrera med ledarsidorna ur fyra undersökta tidningar

Arbetet och Göteborgs-Posten (figur 4.3)samt Falu-Kuri ren och Dala-Dem0-

kraten (figur 3.5 sidan 80). Dessa två ledarsidor ger en bild av läsmönstret. Göteborgs-Postens ledarsida är ett exempel på selektiv läsning. Det framgår klart hur man hellre läser om frågor, som tar upp geografiskt närbelägna händelser. Ledarna spelar utan tvekan en viktig roll för de politiskt intresserade medborgarna, men är mindre intressanta för övriga. Om vi jämför med äldre undersökningar, kan vi också konstatera att man idag läser ledare i ungefär sam-

116 Tidnings/timing och politik

ma utsträckning som för 10 eller 20 år sedan. 1 en undersökning 1956 uppgav sig 35 procent av allmänheten läsa ledarna. 1964 var siffran ungefär densamma. Medelvärdet i denna undersökning - för undersökningsomrâdena sammantagna ligger ca fem procent lägre, vilket till stor del förklaras av att Leksand, där det politiska intresset är betydligt lägre, får oproportionerligt stor tyngd i sammanslagningen.

4.4 Annonserna

En tredje innehållstyp som här undersökts är annonserna. Vi har skiljt ut två olika typer av annonser - lokala affärsannonser och eftertextannonser (“smâannonser“). Intresset bland allmänheten för dessa annonskategorier redovisas i tabell 4.10.

Tabell 4.10 Läsning av lokala affärsannonser och eftertextannonser. Allmänhetsstudien. (%)

Både affärs- och eftenextannonser har således mycket högt läsvärde. Av andra innehållstyper i tidningen är det enbart lokalnyheter, inrikesnyheter och insändare som har högre läsvärde. Skillnaderna mellan tidningarna är också små. Endagsstudien visar vidare att annonser med lokal anknytning läses av avsevärt fler än ren märkes- eller produktannonsering. Vidare visar tabell 4.10 på en intressant skillnad mellan de undersökta tidningarna. 1 storstadspressen har lokala affársannonser ett högre läsvärde medan eftertextannonserna genomgående värderas högre i de tre landsortstidningarna. Resultaten visar att annonsernas storlek tycks ha mindre betydelse för lasvärdet än innehållet. Stora annonser med specialiserad information observeras totalt sett mindre än annonser från t. ex. varuhus som säljer dagligvaror. En tendens i materialet är, att annonser för ett fåtal varor läses mindre än annonser som samtidigt informerar om många olika produkter. Hur bedömer då läsarna annonsmängden i de olika dagstidningarna? Vill man ha mer eller mindre annonser? Innehållsanalysen har tidigare pekat på stora skillnader mellan olika tidningar både i fråga om den totala annonsvolymen och enskilda annonskategorier. Med tanke på det stora intresset för annonserna borde vi således förvänta oss att läsare av tidningar med få annonser vill ha fler. medan övriga är nöjda eller möjligen vill ha färre. Resultatet redovisas i tabell 4.11.

Tidningsläsning och politik 117

färre annonser. Tabell 4.11 Andel av läsarna som har önskemål om fler respektive Allmänhetsstudien. (%)

SDS Arbetet GP VLT FK DD Önskemål

(l) Affarsannonser l6 4 9 l 6 l2 Fler 8 7 2l l7 6 6 Färre

(2) Eftertextannonser 3 12 3 7 l5 l4 Fler 5 4 7 3 2 O Fiirre

245 l l4 348 377 33l 84 Antal svar

har uteliimnats i sam- Anm: De som uppgivit att de anser zmnonsmängden vara lagom

manstiillnittgen.

bekräftar i stort sett dessa antaganden. Det finns dock en intres- Tabellen

i Arbetets och falutidning-

sant skillnad mellan annonstyper och tidningar.

l anses

arnas läsare saknar i första hand eftertextannonser. På monopolorterna

E

l ha för mycket lokala affarsannonser. tidningarna ha för lite annonser. Rel Leksand anses både första- och andratidningen att de tvâ falutidningarna framförallt saknar sultatet tyder på att man menar, finns ett lokalt anlokala annonser, Det bör här påpekas, att det i Leksand

nonsblad, som tar hand om mycket av den rent lokala annonseringen.

4.5 Mönster i läsvanorna

Allmänhetens läsvanor följer, som vi hittills kunnat visa, ganska klara mön-

bland artiklarna i tidningen. Det lokala materialet ster. Man väljer selektivt annonser eller har mycket stort läsvärde, vare sig det är fråga om nyheter.

stoff. Artiklar om inrikes- och internationella frågor mer opinionsbildande intresserar totalt sett färre. Vi kan således konstatera att den geografiska när-

för läsningen. En anheten hos nyheterna är en faktor. som betyder mycket

går framförallt mellan de allnan faktor är vad som behandlas. Skiljelinjen orienterande materialet. männa nyheterna och det mer politiskt att lokalt material med anknytning re- Det är samtidigt tydligt politisk förhållanden läses spektive politiska nyheter som har att göra med lokala

stoff. Detta läsmönster kan jämföras med resultaten mer än övrigt politiskt som visar att mängden politiskt material är betydligt från innehållsanalysen, och utrikesnyheter än i lokalnyheter. Samma tendens gäller större i inrikesledarmaterizilet - få lokala ledare förekommer.

av detta kan vara att det lokala materialet läses relativt mycket En tolkning så mycket om samhällsfrågor. En annan och kandärför att det inte handlar i att allmänheten läser relativt lite politiska ske mer trolig förklaring, ligger darför att tidningarna som regel innehåller få nyheter om lokala ponyheter. litiska förhållanden (jfr figur 3.4).

är att den enskildes av tidningsinnehåll till viss del

En annan tendens val

till utbud. De tidnigar som har tycks bero på en riI/vän/ning tidningarnas har också många läsare av dessa. På omvänt sätt gäller mycket lokalnyheter

118 Tidnings/läsning och politik

att de tidningar som har en omfattande utrikesoch inrikesbevakning har flera läsare av detta innehåll. Det är däremot omöjligt att säga om ett sådant samband har att göra med tidningen i sig eller om det i sin tur påverkas av t. ex. den lokala situationen där både tidning och läsare befinner sig. Det är viktigt att här tillägga att det förekommer stora skillnader mellan olika läsargrupper. För den politiskt intresserade allmänheten (ca 40 procent) betyder det politiskt orienterande materialet mycket, liksom lör kommun- En närmare analys av vilka personer som läser olika typer av fullmäktige. artiklar pekar på, att de politiskt intresserade överlag läser mycket mer samhällsorienterande material i pressen. De politiskt ointresserade inriktar i stället sin konsumtion mot det lättare materialet. dvs. familjenyheter. olyckor och brott, lätta sidan” etc. l följande avsnitt skall vi studera dessa grupper närmare.

tidningsläsare

Typerav

Ett resultat som framgår av föregående avsnitt är. att det finns tydliga skillnader mellan olika läsares sätt att använda sin tidning. Olika personer läser olika mycket nyheter, opinionsmaterial och annonser. En faktor som här visat sig ha stor betydelse är det politiska intresset. l detta avsnitt skall olika gruppers läsmönster närmare undersökas.

4.6.1 Samhällsorienterande och allmänt innehåll

För att få en bild av hur läsarna fördelar sig har vi bildat två övergripande mått -index. Det första har kallats Samhällsorienterande och det andra allmänt innehåll. Dessa index har tagits fram med utgångspunkt från de innehållskategorier som individerna fick ta ställning till i intervjuerna. Som samhällsorienterande innehåll har vi räknat både det renodlat politiska materialet och sådant som rört energikrisen. arbetsmarknad. handel m. m. Även utrikesnyheter ingår i denna grupp. Till det allmänna materialet har forts lokalt innehåll (inklusive annonser) och annat lättare stofflbl. a. olyckor och brott. familjenyheter och lätta sidan).2 Figur 4.4 ger en allmän uppfattning om läsarnas totala intresse för dessa tvâ huvudtyper av tidningsinnehåll. En låg siffra innebär att man läser lite av en viss typ av innehåll. en hög siffra svarar mot hög konsumtion.

21 index Samhällsorienterande innehåll ingår: (l) politiskt material: ledare. kultur- och debattartiklar. inrikesnyheter. riksdagsnyheter. nyheter om kommunalpolitik och om lokala politiska organisationer. (2) rtvhetet* i samhä/lsñågor: miljöfrågor. energikris-. arbetsmzirknatls- och htmdelsny heter. (3) internationell/s krigshändelser. utrikes- och u-landsnyheter. I index allmänt innehåll ingår: lokala nyheter. olyckor och brott. familjenyheter. hem och hushåll mm. insändare. lätta sidan. lokala affärs-annonser. småannonser samt radio-tv-nyheter och bakgrunder. lndexen har bildats genom att skalvärdena (från l = läser inget till 9 = läser allt) summerats över samtliga innehållskalegorier för varje individ

och politik 119

Tidnings/läsning

%

ll

30 e

20-

l

i 1 10 -l l

l -4,

Läser inget _ _ __ Samhällsorienterande innehåll Allmänt innehåll allmänt innehåll. Figm 4.4 FÖId(*/i7iILL över läsning av samhä/lsoriønlørande respektive ,4I/män/ielssrudiøn. (°/o)

det allmänna materialet Det är således en större andel av läsarna som läser än det Samhällsorienterande. Ungefär 70 procent av allmäni tidningarna. skalan när det gäller det heten får indexvärden på den övre delen (6-9) av För det Samhällsorienterande materialet är motsvarande allmänna innehållet.

siffra ca 50 procent. Vem läser då vad i tidningen? Det visar sig här. att männen är avsevärt stoffet i tidningarna än kvinmer intresserade av det Samhällsorienterande materialet. Yngre personer - både norna. som i stället föredrar det allmänna stoffet män och kvinnor- är mindre intresserade av det Samhällsorienterande under individens uppväxt och stabiän äldre. Läsvanorna tycks utvecklas då de flesta bildat familj och kommit in i yrliseras omkring 30-årsåldern.

keslivet. På motsvarande sätt kan vi också visa utbildningens betydelse for läsvamer intresserade av det norna. lnte oväntat är de som har högre utbildning vi- Samhällsorienterande materialet än övriga. Läsningen av allmänt innehåll Detta läses mer av kvinnor än män och mer sar i stort omvända tendenser. än av högutbildade. Intressant är dock att också läsningen av lågutbildade av allmänt innehåll ökar med ålder. Att det är fler högut- Det måste betonas att vi här talar om tendenser. bildade som läser Samhällsorienterande innehåll innebär givetvis inte att enläser sådant eller ens att en majoritet bland dem som läser bart högutbildade samhällsstoff är högutbildade.

Tidningsläsning och politik

SOU I975:78

4.6.2 Läsare av samhällsorienrerande innehåll De resultat som redovisas här bekräftar vad Som framkommit i tidigare un- Ett första steg, för att mer exakt bestämma skillnaderi dersökningar. läsning av Samhällsorienterande nyhetsmaterial mellan olika grupper. är att Samtidigt ta hänsyn till flera olika bakgrundsfaktorer. Med utgångspunkt från kön, ålder och utbildning kan läsarna av detta innehåll indelas i åtta grupper, och vi kan vänta oss, att de åtta grupperna bildar en form av Skala. De yngre kvinnorna med

folkskoleutbildning torde t. ex. vara minst intresserade av

det Samhällsorienterande materialet och de äldre männen med högre utbildning mest intresserade. När det gäller det allmänna materialet bör tendensen bli i Stort Sett omvänd. Detta framgår också av tabell 4.12 där andelen som läser mycket respektive litet Samhällsorienterande material angivits. 82 pro-

cent av yngre kvinnor med folkskoleutbildning

läser litet eller inget samhällstoff, medan motsvarande andel bland äldre högutbildade män är 2l procent. Omvänt läser 18 procent av de unga lågutbildade kvinnorna mycket Samhällsorienterande tidningsinnehåll. Andelen för de äldre högutbildade männen är här 79 procent.

Tabell 4.12 Läsning av Samhällsorienterande innehåll och intresse för politik i olika grupper. Allmänhetsstudien. (% )

Andel Som läser litet Andel som uppger respektive mycket sig vara intresserad Ålder Samhällsorienterande av politik Kön Utbildning innehåll 15-34 år Män Folkskola - Litet 62 l8 Mycket 38 64

Högre utbildning Litet 46 21 Mycket 54 71 Kvinnor Folkskola Litet 82 l0 Mycket l8 32

Högre utbildning Litet 62 l5 Mycket 38 57 35-65 år Män Folkskola Litet 37 24 Mycket 63 62

Högre utbildning Litet Zl 3l Mycket 79 73 Kvinnor Folkskola Litet

Anm: Tabellen bygger på en uppdelning av det totala antalet tidningsläsztre efter ålder. kön och utbildning.

Dessa bakgrundsfaktorer förklarar dock inte helt läsvanorna. Om vi Studerar tabell 4.12 återfinns också ett antal grupper som avviker från det forväntade mönstret. Bland t. ex. de folkskoleutbildade. yngre männen läser t. ex. nära 40 procent mycket Samhällsorienterande material i tidningarna.

och politik l21 Tidningsläsning

äldre männen tämligen Samtidigt är drygt 20 procent av de högutbildade,

ointresserade av detta stoff. - Vi tillför därför ytterligare en faktor till analysen politiskt intresse, som l tabell 4.12 redovisas därför i den högra tidigare visat sig påverka läsvanorna. kolumnen andelen politiskt intresserade i de olika Iäsargrupperna. har ett klan samband med intresset for Det visar sig här att läsvanorna material är närpolitik. Bland dem som läser mycket Samhällsorienterande - eller omvänt: av dem som är politiskt mare 85 procent politiskt intresserade 3/4 del av merparten av samhallsmaterialet i tidintresserade tar omkring

ningarna (tabell 4.13). in- Det mest intressanta med denna analys är att den enskildes politiska utbildnings-, köns- och åldersskillnader i tidningstresse förefaller utjämna intresserad är det naturligt att läsa tidningens läsningen. Om man är politiskt innehåll. Samtidigt är det uppenbart att det politiska Samhällsorienterande intresset och ålder. i sin tur påverkas av kön. utbildning Samhällsorienterande innehåll är ett sätt att “del- Läsningen av tidningens livet. som taga“ i det politiska Det är personer som är aktiva i samhället i tabell 4.13. Denna visar utnyttjar tidningen på detta sätt. Detta illustreras av det Samhällsorienterande innehållet på ett klart samband mellan läsning och andra politiska aktiviteter - diskussionsbenägenhet och mötesaktivitet

- samt kunskapsnivå i politiska frågor. Tidningen tycks således vara en re-

lativt integrerad del av medborgarnas politiska engagement. Med hänsyn Dessa mönster gäller i samtliga fyra undersökningsområden. struktur och mindre politiskt intresse i Leksand spelar till socio-ekonomisk materialet “kvantitativt en mindre roll i denna det samhällsorienterzinde man detta tidningsinnehåll i de två storstäderna. kommun. Mest utnyttjar

Detta gäller i stort sett oberoende av tidningsval.

Tabell 4.13 Förhållandet mellan politiska bakgrundsfaktorer och läsning av Samhällsorienterande innehåll.

Allmänhetsstudien. (%)

Läsning av samhällsonenterande innehåll

Summa Antal Litet Mycket procent svar Politiska bakgrundsfaktorer

lnlrøsso för politik 638 78 22 lOO Litet 95l 23 77 lOO Stort

Hög

36 Mellan 588 ll 89 100

Hög

Bcsökt 2-4 möten

Anm: Tabellen anger hur många procent av allmänheten med olika bakgrundsfaktorer som uppger sig lasa litet innehåll l dagstidningen. respektive mycket samhiilIsorieitterarttle

122 Tidnings/äsning och politik

sou 1975:73

Fyra läsproñler

Det är naturligtvis en förenkling att enbart beskriva läsvanorna som att man läser mycket eller lite av vissa typer av innehåll. Det är självklart att människor som är intresserade av samhällsmaterial och politiskt stoff samtidigt kan läsa mycket av det allmänna innehållet. På samma sätt finns det individer som läser lite av både allmänna och Samhällsorienterande nyheter. För att kunna ge en något bättre bild av läsarna har vi skiljt ut fyra läspro/iler med utgångspunkt från intresset för olika typer av innehåll:

SAMHÄLLSORI ENTERANDE TIDNINGSINNEHÅLL

laser lite läser mycket D

läser l

A lite LÄSPROFIL A LASPROFIL B l J l ALLMÄNT TIDNINGS- l INNEHÅLL -ew v e* *»-*»--l

läser LÄSPROFIL c LÄSPROFIL D mycket a

l I

Dessa fyra läsproñler har skapats med utgångspunkt från en tudelning av de två index som tidigare redovisats (s 118). De är konstruerade så att varje ruta innehåller ca 25 procent av samtliga intervjuade. Läsproñl A består t. ex. av de 25 procent som ijörhâllande till övriga tillfrågade läser lite både av det Samhällsorienterande och det allmänna innehållet. D innehåller å Läsproñl andra sidan de omkring 25 procent som utgör den andra ytterligheten - dvs läser mycket av båda typerna av innehåll? Proñlerna är alltså relativa män. Vi kan nu karakterisera dessa fyra grupper av tidningsläsare och se hur de förhåller sig till olika bakgrundsegenskaper.

Läsprofil A (läser lite Samhällsorienterande och lite zillmlintl. Här är det framförallt fråga om llll_L_(/()II1(1l mellan 15 och 24 år. Många i gruppen är en bart_ /Ö/KS/(U/Clllbl/dadt”.

Läsprofil B (läser mycket Samhällsorienterande. men lite zillntâint), Gruppen domineras av män. framförallt i storstäderna. Här finns också fler medelålders (35-54 år). liksom högra tub/Idade. Lâisproñl B motsvarar ganska väl den elitgrupp som ibland sägs vara typiska högkonsumenter av politiskt och Samhällsorienterande stoffi tidningarna.

Läsprofil C (läser mycket ttllmåint. men lite samhallsorienterande), Gruppen domineras av kvinnor. Den innehåller också/ärr? .sto/israzlsbor.

Läsprofil D (läser mycket allmänt och mycket satmhåilIsorienterande). Denna grupp iir kanske mest intressant. eftersom den i stort sett n10ISVdrtll ett rväzzsniii av bø/olkrzizzg- 3 De exakta zmdelarna ar: an. Håir finns ungefär lika många man som kvinnor och skillnaderna mellan kommu- A28 %.B23 %.C23 % nerna är tämligen små. Detsamma gäller utbildningsgruppernzi. Det iir endast ungdooch D 26 96 marna mellan 15 och 24 är som avviker genom att har vara något underrepresenterade.

och politik 123

Tidningsläsning

samhällsorienterande materialet När det gäller dc, som intresserar sig för det kan vi således urskilja två grupper. Först en manligt doi dagstidningama medelålders intresserar sig minerad, högre utbildad grupp som i huvudsak materialet. Dessutom finns en större mer enbart för det samhällsorienterande av befolkningen och som föra/lmänintresserad grupp, som utgör ett tvärsnitt

utom samhällsorienterande material också läser mycket av vad som här kal-

lats allmänt innehåll.

Som väntat skiljer sig också de fyra läsprofilerna med hänsyn till politiskt

bakgrundsfaktorer. 1 tabell 4.14 jämförs läsprointresse och andra politiska

filerna med intresset för politik.

Allmänhetsstudien. (%) Tabell 4.14 Läsprofiler och intresse för politik.

Västerås Leksand Malmö Göteborg

mt › Pol. Pol. Samt- Pol. Pol. Samt- Pol. Pol. Samt- Pol. Pol Sa Liisprolil ointr. intr. ointr. ligu intr. ointr. liga intr oinir. liga intr. liga

A. Laser lite ;illmiint och lite samhälls- U 15 28 22 15 36 29 12 39 27 19 43 orienlerande innehåll B. Laser /iie tillmiint och »tycket samhälls- 22 14 34 10 20 30 8 15 innehåll 43 ll 26 S2 UflCnlCHlndC C . Laser »irckei -allmiint och IiIe samhälls- 8 41 28 9 39 30 4 32 19 N 17 12 orienterande innehåll D. Läser :nyckel .illmiint och tycket samhälls- 19 29 46 17 27 41 18 28 23 18 21 43 orienterunde innehåll 100 100 99 100 100 101 100 100 100 99 100 100 Summa procent 170 227 397 138 298 436 171 213 384 159 213 372 Antal svar

Anm: Tabellen xisar hur manniskor med olika intresse för politik fördelar sig (Svar de fyra liisprolilernzi.

Pol. intr. = politiskt intresserade Pol vinn: = politiskt ointresserade.

intresserade återfinns i läsprofi- Tabell 4.14 visar såledest att de politiskt förekommer. 1 Göteborg är en malerna B eller D. Vissa områdesskillnader stoff (läsprofil joritet av dem selektivt exponerade for Samhällsorienterande 1 Västerås och B), medan de i Malmö är jämnt fördelade mellan B och D.

D bland de politiskt intresserade. Leksand dominerar läsprofil läser oftast relativt lite i tidningen (läsprofil A).

De politiskt ointresserade

Leksand förekommer också framförallt i Göteborg och Malmö. 1 Västerås och

ofta läsprofil C i denna grupp. mönster. En in- Jämförelser med andra bakgrundsvariabler ger liknande

tressant tendens är. att ju mer politiskt aktiv en person är desto mer selektivt

innehåll (läsprofil B). Detta kan stuexponerar han sigfdr santhällsorienterande samhällsorienterade läsprofilerna deras i tabell 4.15 där andelen för de två mötesaktivitet. (B och D) anges för personer med olika

124 Tidnings/äsning och politik

SOU l975:78

Tabell 4.15 Mötesaktivitet och läsning av Samhällsorienterande innehåll. Allmänhetsstudien. (%)

_ Ej besökt möten Besökt möten inom Besökt möten inom Låisproltl en lörening llera föreningar

Låiscr lite allmänt och ;nyckel Samhällsorienterande innehåll 18 27 40 Läser »rycket allmänt och mycke! samhiillsorienterande innehåll 22 32 33 Ovriga 60 41 27

Summa procent IOO 100 100 Antal svar 909 479 207

Tendenserna gäller i samtliga områden, men är något mer uttalade i storstadsområdena där man. som tidigare visats. läser tidningen mer selektivt.

Detta understryker på nytt dagspressens stora betydelse som politisk informationsförmedlare i de stora kommunerna.

4.8 Läsproñler och mediekonsumtion

Hittills har diskussionen gällt vad människor ägnar sin uppmärksamhet åt i den lokala morgontidning som man regelbundet läser. Det är dock uppen-

bart att läsvanorna när det gäller innehållet också har ett samband med vilka

andra tidningar man läser.

4. 8. 1 LäsprQfi/er och ridningskonstlmrion

Vi har tidigare kunnat konstatera att de flesta regelbundet läser antingen en

lokal morgontidning. eller en sådan tillsammans med en kvällstidning. en tiondel Ungefär läser två eller flera morgontidningar regelbundet och cirka 15 procent av befolkningen läser minst tre dagliga tidningarlmorgon- och/el-

ler kvällstidningar). En liten grupp saknar helt morgontidning. Vi kan anta att de som läser många tidningar också läser dessa mer se-

Iektivt. Kvällstidningsläsarnzt är antagligen mindre intresserade av det sam-

hällsorienterande materialet än övriga. l tabell 4.16 visas hur olika typer av tidningsläsare fördelar sig efter läs-

prolilerna.

Tabell 4.16 Läsprofiler och tidningskombinationer. Allmänhetsstudien. (%)

Lâisprolil lngen Endast Endast Minst två En morgon- Minst tre dagstidning kvåills- en morgonmorgonlid- 0. en kviills- dagstidningar tidningar tidning ningar tidning

A. Laser lira allmänt och Ino sztmhiillsorienterztndeinnehåll 76 88 29 Zl 22 22 B. Låiscrlila ttllmiint och ltlrtkül samhiillsorienterzmtle innehåll 7 0 2l 39 22 28 C. Laser »ryckerallmant och Inc samháillsoriertterandeinnehåll 7 8 25 18 26 18 D. Laser tycket allmänt och NlVC/(Pl

och politik 125

Tidningsläsning

De som läser få dagstidningar läser inte heller särskilt mycket i tidningen. Mer intressant kan vara att konstatera att också Detta förvånar knappast. i stort sett uppvisar samma mönpersoner som läser enbart kvällstidningar ster. av individerna över de fyra läsproftlerna är också ganska Fördelningen läser en morgontidning regelbundet jämn. Något ller av dem som endast (läsprofil A). Bland dem som tillhör den grupp som läser minst i tidningen läser både en morgon- och en kvällstidning är i stället något fler mycket in-

tresserade läsare (läsprofil D).

Personer som läser två morgontidningar regelbundet skiljer sig mest från av samövriga. Här är närmare 40 procent i stort sett enbart intresserade hällsorienterande material - dubbelt så stor andel som inom “normalgrupav perna“. Också tretidningsläsarna skiljer sig genom att ller är intresserade det Samhällsorienterande innehållet - antingen ensamt eller i kombination

med det allmänna materialet. Inom dessa grupper återfinns bl. a. de politiskt för att “följa debataktiva grupperna som läser flera olika morgontidningar

ten”. och läsvanor. Ju Vissa samband finns således mellan tidningskonsumtion är han i allmänhet av ller tidningar en person läser. desto mer intresserad materialet i tidningarna. Detta gäller framförallt det samhällsorienterande En relativt stor del av dessa föpersoner som läser llera morgontidningar. selektivt. Man tar del av politik, debatt. in- och utrefaller läsa sin tidning etc.. men lämnar det allmänna materialet. rikesnyheter

Läsvaizor i enskilda tidningar

Läsmönstren för de sex specialstuderade tidningarna skiljer sig delvis åt (ta-

bell 4.17)

Allmänhetsstudien. (%) Tabell 4.17 Läsprofiler för de undersökta tidningarna.

Arbetet GP VLT FK DD SDS Liisprolil

A. Läser /iiø *allmänt och /ilø 29 23 23 23 3l l8 szmtluâillsorienterande innehåll B. Läser lin allmänt och mycket l3 29 24 35 2l 15 s-.imhåillsorienter-.tnde innehåll C. Läser mycket allmänt och /i/e 32 21 16 29 l2 30 samháillsorienterttnde innehåll D. Läser »rycket zillrttâint och mycket 43 32 25 22 31 24 Samhällsorienterande innehåll

l0l l00 100 lOO 100 100 Summa procent 331 84 245 ll4 348 377 Antal svar

bland de undersökta tidningarnas läsare är relativt likartade. Läsprofilerna för Samhällsorienterande innehåll finns i Sydsvenska Det största intresset och Dala-Demokratens läsekretsar. GP är

Dagbladets. Göteborgs-Postens

som har den största gruppen personer. som har ett samtidigt den tidning

litet intresse för vad som står i tidningen. visar att i Malmö En jämförelse mellan de två konkurrenssituationerna innehåll framför allt hos Sydsvenska finns läsarna av Samhällsorienterande

Tidningsläsning och politik

Av de två tidningar som läses i Leksand gäller detta i forsta hand Dagbladet. Dala-Demokraten. Den senare tidningen har en stor grupp läsare som både läser Samhällsorienterande och allmänt innehåll (läsprolil D). Läsare som är särskilt intresserade av det Samhällsorienterande nyhetsinnehållet finns framför allt bland storstadstidningarna (läsproñl B). Detta har bl. a. att göra med det högre politiska intresset i storstäderna. lett tidigare avsnitt (jfr sid 48) sades att Kvällspressen kan spela en särskild roll genom att komplettera den information som lämnas i samhällsfrågor av de lokala dagstidningarna. För att pröva detta har vi i tabell 4.18 redovisat hur kvällspressens läsare fördelar sig med hänsyn till läsproftl. Enbart de två läsproliler. som gäller Samhällsorienterande innehåll har tagits med i tabellen.

Tabell 4.18 Kviillstidnin Allmänhetsstudien. (% ) gsläsning och läsning av Samhällsorienterande innehåll i den egna morgontidnin gen.

Tidning Läsprolil Malmö

24 Antal svar 25 59

Anm. B. = Läser lite allmänt och mycket Samhällsorienterande innehåll, D. = Läser mycke! allmänt och mycket Samhällsorienterande innehåll.

Resultatet måste tolkas med försiktighet p. g. a. det ringa antalet svar i vissa grupper. Siffrorna pekar dock på att Aftonbladet och Expressen sprids

till en mer Samhällsintresserad publik i de två storstäderna än i Västerås och Leksand. Särskilt Aftonbladet i Göteborg och Expressen i Malmö tycks läsas av en liten men mycket Samhällsintresserad publik, framför allt ijämförelse med de två lokala kvällstidningarna GT och KvP.

Att personer som är specialintresserade av Samhällsorienterande tidningsinnehåll. hämtar tidningar “utifrån” kan iakttas också for Stockholms morgontidningar. Deras läsekretsari undersökningsområdena består till stor del av människor som är särskilt intresserade av det Samhällsorienterande innehållet i pressen.

Även lokalt förekommer som tidigare nämnts olika

komp/emerzrridningar:

både dagstidningar med starkt politisk karaktär som t. ex. Arbetets västsvenska upplaga och lokala Veckotidningar. En analys visar att dessa tidningars läsare framför allt har ett särskilt intresse för samhällsmaterial (läsprofil B).

Mer än 3/4 av dem som regelbundet läser Arbetets västsvenska upplaga till-

hör denna grupp. Mönstret är i stort detsamma for Västmanlands Folkblad

(s) och Vestmanlands Nyheter i Västerås samt Dala-Bygden i Leksand. Detta pekar på att dessa tidningar har en starkare ställning i respektive kom-

muner än spridningssiffrorna säger.

och politik 127

Tidningsläsning

och annan mediekonsumtion

4.8.2 LäsprQ/?Ier

läsvanor till deras konsumtion av andra Vi kan också relatera allmänhetens

massmedier.

Radio-tv

mellan radio- och tv-konsumtion och typ av tid- För att belysa sambandet har vi skiljt ut tre konsumtionsnivåer för respektive etermedieningsläsning har ställts samman kanal (P1, P3 och tv): hög. mellan och låg. Jämförelsen

i tabell 4.19.

Allmänhetsstudien. (%) Tabell 4.19 Läsprofiler hos P1-, P3 och tv-publiken med olika lyssnar/tittarfrekvens.

P3 tv P1 mellan mellan låg hög mellan låg hög låg hög Läsprotil

A. Läser lite allmänt och lite 30 33 16 24 35 28 30 25 25 Samhällsorienterande innehåll B Läser lite allmänt och mycket 36 39 18 19 24 32 20 30 Samhällsorienterande innehåll 27

C. Läser mycke! allmänt och lite 14 14 21 15 25 26 19 16 27 Samhällsorienterande innehåll D Läser mycket allmänt och mycket 26 17 22 22 27 27 28 27 Samhällsorienterande innehåll 37

100 100 101 99 100 100 101 100 100 Summa procent 307 66 356 85 920 919 135 274 972 Antal svar

Anm: Iiög: lyssnar eller tittar varje dag »te/lan = lyssnar eller tittar 4-6 gånger per vecka låg = lyssnar eller tittar några gånger per månad eller mer sällan

etermediekonsum- Tabell 4.19 visar att det finns ett visst samband mellan av P3 och tv tion och läsningen av dagspressen. Bland högkonsumenterna materialet i tidningen (läsprofil C) är framför allt läsarna av det allmänna består i relativt stor utsträckning av peröverrepresenterade. Pl-lyssnarna av både det Samhällsorienterande och det allsoner som är högkonsumenter männa innehållet i dagspressen (läsprofil D). Omvänt är de personer som

av läser enbart en ringa del av tidningen (läsproñl A) oftare lågkonsumenter

Pl och tv. medan de lyssnar lika mycket som genomsnittet på P3.

Resultatet P1 - ljudradions nyhetspekar således på att de som lyssnar på kanal- också brukar läsa informativt innehåll i dagspressen. Samtidigt gäller.

att de som läser mycket allmänt innehåll i pressen ser mer på tv och lyssnar

av tv i “lätta” promer på P3. Dessa tendenser förstärks vid en uppdelning och informativa program. Personer som ser informatgram (underhållning) tenderar att läsa mer Samhällsorienterande innehåll i tidningionsprogram dock inte lika tydlig: också en mycket stor del av arna. Här är tendensen innehåll i tidningarna ser på de informativa dem som enbart läser allmänt

tv-programmen.

Tidskrifter och Veckotidningar

mellan läsning av dagspress och Nästa fråga är om det finns något samband Det förefaller rimligt att anta att de som är intidskrifter/veckotidningar.

128 Tidningsläsning och politik

tresserade av politiska och fackliga tidskrifter också oftare läser Samhällso-

rienterande material i dagspressen och att populärpressens läsare är mer intresserade av det allmänna stoffet i dagspressen.

Tabell 4.20 Läsprofiler hos läsare av olika typer av tidskrifter/populärpress. Allmänhetsstudien (%)

Typ av tidskrifter

Läsprolil Politiska tidskrifter Fackliga tidskrifter

Populärpress _A _

minst l ingen minst l minst 2 ingen högst 1 A. Läser lira allmänt och lim Samhällsorienterande stoff 12 29 _ 21 30 23 31 B. Läser ;nyckel samhällsoriente rande och /iIc allmänt stoff 41 22 29 21 17 30 C. Läser mycket allmänt och /i/e Samhällsorienterande stofl 16 23 16 25 28 17 D. Läser :nyckel allmänt och mycke!

1 462 431 l 164 835 760

Tabell 4.20 visar ett ganska klart samband mellan läsvanorna for de olika massmedierna. En stor del av dem som läser någon politisk eller facklig tidskrift regelbundet intresserar sig också för det Samhällsorienterande stoffet i dagspressen. Bland dem som inte läser dessa tidskrifter finns inte några motsvarande tendenser. läsare skiljer sig från övriga. I den grupp som regelbundet Populärpressens läser minst två sådana tidningar är det relativt få som enbart läser samhällsorienterande innehåll i dagspressen. 1 stället är man mer intresserad av det allmänna stoffet. De som läser mindre än två Veckotidningar kan indelas i tre huvudgrupper. De rena lågkonsumenterna, som varken läser populäreller dagstidningar i någon större utsträckning. En renodlat samhällsintresserad grupp, som inte läser populärtidningar. men som intresserar sig for det Samhällsorienterande innehållet i pressen. En sista grupp är de allmänintresserade dagspressläsarna. dels de som enbart läser allmänt stoff_ dels de som läser mycket av det mesta. Resultaten visar således åter på en selektivitet i läsvanorna. De som läser politiska och fackliga tidskrifter är också mer intresserade av Samhällsorienterande stoff än övriga. Bland populärpressens läsare är bilden mindre entydig.

4.8.3 Mediekombinarioner och

läspro/iler

Vi kan sammanfatta dessa resultat genom tabell 4.21 där tidningsläsarnas “medieprofilef” angivits. Tabellen är uppbyggd på samma sätt som tabell 2.24; endast positiva avvikelser (+) har dock angivits.

Tidningsläsning och politik 129

Tabell 4.2.1 Mediekonsumtion och läsprofiler.

Läsprofil Läsprolil Läsproñl Läsprofil A C D

Läser minst en politisk + tidskrift regelbundet

Läser minst en fatcklig + tidskrift regelbundet

Läser minst två populär + tidningar regelbundet + Lyssnar dagligen på Pl + Lyssnar dagligen på P3 ++++ Lyssnar dagligen på regionalradion

Tittar dagligen på samhällsorienterande program i TV

Tittar dagligen på allmänna + program i TV

Anm: Beträffande lasproftler se s. 122

utan Läsprofilerna beskriver inte bara olika typer av dagstidningsläsare, mediekonsumenter. Den första gruppen (lässpeglar närmast fyra olika typer av intresserad profil A) läser sin dagstidning ganska ytligt, man är inte särskilt innehållet. Gruppen är vare sig av det allmänna eller Samhällsorienterande av de flesta andra typer av massmedier. Det är enockså mindre intresserad fler än genomsnittet. Intressant är dock att bart radions P3 som intresserar relativt sett starkare ställning i denna grupp. notera fackföreningspressens nås via denna av Samhällsorienterande material. En femtedel tra- Tidigare konstaterades, att personer med läsprofil B representerar den bland läsarna - de som är mycket intresserade av ditionella “elitgruppen” från Samhällsorienterande material, men inte av det övriga. Gruppen avviker medan fárre tar övriga framför allt genom att fler läser politiska tidskrifter. for del av populärpress. Fler i denna grupp läser också facklig press. Intresset etermedierna - med undantag for Pl - är mindre än i övriga grupper. allmänt, men lite sam- Läsprofil C omfattar personer, som läser mycket

hällsorienterande material i dagspressen. Denna grupp är mer intresserad, och de lättare programmen i än övriga, av populärpress, P3, regionalradio

(V. av både Samhällsorienterande och Slutligen har vi dem som läser mycket D). De motsvarar ett tvärsnitt av allmänt stoff i dagstidningarna (läsprofil Andelen män och kvinnor är ungefär lika stor, utbildningsbefolkningen. är små. Denna grupp är mer intresserad än genomoch åldersskillnaderna förutom de politiska tidskrifterna. snittet av samtliga övriga massmedier,

130 Tidnings/äsning och politik

SULF 1975:78

4.9 Läsvanor och

politisk informationsspridning

En tredjedel av allmänheten läser mer eller mindre regelbundet ledar- och debattsidorna i sin tidning. Ungefär lika många intresserar sig for nyheter och kommunalpolitik och lokala politiska organisationer. Det Samhällsorienterande tidningsinnehållet läses av ca 40 procent. insändarna av närmare 50 procent. De bakgrundsdata som redovisats har samtidigt pekat på att tidningarnas politiska innehåll i stor utsträckning når en grupp politiskt intresserade och ofta engagerade människor. Det skiktar befolkningen i två grupper - de som alltid läser samhällsmaterial och de som sällan gör det. Är då detta en korrekt bild? Når det Samhällsorienterande innehållet enbart ut till begränsade grupper? Man brukar, när det gäller opinionsformedling. ofta tala om den s. k. tvåstegs-hypotesen. Den innebär att information i många sammanhang inte går direkt från källan (t. ex. ledarsidan) till den slutlige mottagaren. utan når denne via olika opinionsledare. Dessa fungerar i speciella frågor som länkar mellan t. ex. massmedierna och olika grupper i samhället. Vissa individer kan vara opinionsledare i fackliga och politiska frågor. andra när det gäller idrott eller religion. Opinionsledarna brukar framförallt karaktäriseras av att de är mer aktiva i sina massmedie- och personliga kontakter. Socialt har de ofta en något högre status än personer i den närmaste omgivningen - något högre utbildning, förtroendeuppdrag, speciella personliga egenskaper eller liknande. Tidigare siffror har pekat på att de som läser pressens Samhällsorienterande innehåll inte bara är mer politiskt intresserade utan de är också mer benägna att diskutera med andra människor. Detta skulle tyda på att det opinionsbildande stoffet förs vidare till fler människor. I intervjuerna har frågan om diskussionsaktivitet också kompletterats med andra i syfte att få en klarare bild av förekomsten av s. k. opinionsledare. En av de frågor som här utnyttjats. var bl. a. hur ofta den intervjuade brukade uppmana sina bekanta att läsa artiklar han själv sett i tidningen. Detta ger en uppfattning om individens egen aktivitet som opinionsledare. dvs om han försöker påverka sin omgivning. Ett annat perspektiv är att utgå ifrån hur ofta olika individer av sina vänner tillfrågas i lokala politiska frågor eller om sådant som stått att läsa i tidningen. Ytterligare en faktor är individens aktivitet i föreningar och organisationer. l figur 4.5 illustreras det tänkta informationsflödet grafiskt.

4.9.1 Opinionsledarna och det politiska innehåller

Finns det då något samband mellan hur mycket opinionsstoffen individ läser i dagstidningen och hans aktivitet som opinionsledare? Ja - bland den tredjedel av allmänheten som regelbundet läser ledarsidan är det avsevärt fler som också är opinionsledare. Omkring hälften av ledarläsarna brukar t. ex. ofta uppmana sina vänner att läsa olik artiklar i tidningen. Lika många diskuterar också ofta lokala samhällsfrågor med personer i omgivningen eller tillfrågas av sina bekanta om sådant som stått att läsa i tidningen.

och politik 131 Tidningsläsning

Diskuterar Uppmanar andra TlDNlNGEN ,äsa

_____:.___. Ledare Debattartiklar Tmfrågas Insändare MOTTAGARE ---.-.- °m pmmk Kommunalpolitik Politiska organi- Tmfrågas om satmner annat innehåll

Uppdrag Aktivitet

Föreningar, & organisationer

Figur 4.5 En Inodellför opinionsbildningsprocessen.

debattartiklar I stort sett samma mönster går igen bland dem som ofta läser Ofta eller nyheter om kommunalpolitik och lokala politiska organisationer. är det också samma personer som läser dessa olika typer av politiskt innehåll

i tidningarna. av allmänheten Vi kan belysa resultatet genom att jämföra den tredjedel som ofta läser det politiska materialet med dem som sällan läser detta. I tabell

4.22 redovisas hur stora delar av respektive grupp. som ofta engagerar sig

i vad vi kallat opinionsledaraktiviteter.

Allmänhetsstu- Tabell 4.22 Läsningav politiskt innehåll och opinionsledaraktivitet. dien. (%)

Läser ofta Läser sällan politiskt politiskt innehåll innehåll Opinionsledaraktivitet

48 27 Uppmanar ofta bekanta att läsa artiklar Diskuterar ofta lokala frågor med vänner 58 27 och arbetskamrater Rådfrågas ofta av vänner om politiska 38 12 frågor som rör kommunen Rådfrågas ofta av vänner om sådant som 50 31 stått att läsa i tidningen 38 18 Mötesaktiva eller lönroendemän

478 756 Antal svar

132 Tidningsläsning och politik

SOU 1975178

De personer som läser det politiska materialet i dagstidningarna skiljer sig således från övriga läsare. Ungefär dubbelt så många i den förstnämnda gruppen kan betraktas som opinionsledare enligt de kriterier som används här. Det politiska innehållet torde därför nå ut till större grupper än vad som kan förväntas enbart med utgångspunkt från andelen som uppger sig läsa detta. Slutsatsen pekar på att det politiska stoffet på detta sätt fyller en viktig opinionsbildande roll. Det är rimligt att utgå från att det politiska innehållet tas som utgångspunkt for diskussioner man och man emellan och att informationen på så sätt får en vidare spridning. Framför allt torde detta material stimulera debatten inom de mer aktiva grupperna. Däremot är det svårare att säga i vilken utsträckning det når ut till en bredare allmänhet.

4.9.2 Insändarnas roll

Vi har tidigare nämnt att tidningarnas insändarsidor har rollen av lokalt forum. Här har varje läsare en möjlighet att ge sina åsikter om frågor som han eller hon upplever som väsentliga. lnnehållsstudien har tidigare visat att man på insändarsidorna diskuterar avsevärt mer näraliggande problem än i ledarna. lnsändarna når också delvis andra grupper. Särskilt markerat är kvinnornas intresse för denna typ av debattmaterial i pressen. Politiskt intresserade personer är en annan grupp som är relativt flitiga insändarläsare. Det finns också ett samband mellan ledar- och insändarläsning. Ungefär 60 procent av dem som ofta läser ledare, läser ofta insändare. Bland de personer som mer sällan tar del av ledarsidorna är omkring hälften intresserade av insändare. I vilken utsträckning är då insändarläsarna också opinionsledare? Vi kan här göra motsvarande jämförelser som för det politiska debattmaterialet och studera diskussionsaktivitet etc bland dem som ofta respektive sällan läser tidningarnas insändare (tabell 4.23).

Tabell 4.23 Insändarläsning och vissa opinionsledande aktiviteter. Allmänhetsstudien (%)

Diskuterar ofta lokala frågor med vänner och arbetskamrater 41 32 Rådfrågas ofta av vänner om sådant som stått att läsa i tidningen 39 35

Antal svar 838 688

De båda läsargrupperna skiljer sig således när det gäller att uppmana bekanta att läsa artiklar i tidningarna och ifråga om diskussionsaktivitet. Däremot uppger sig ungefär lika många av dem som ofta respektive sällan läser insändare bli tillfrågade om vad som stått i tidningen. Resultatet visar således, att de som läser mer insändare i något större ut-

sträckning ägnar sig åt de olika opinionsledaraktiviteterna. Jämför vi insän-

Tidningsläsning och politik

darläsarna med dem som ofta läser politiskt material är dock den senare grupmer “opinionsledande” än den förra. pen utan tvekan

4.10 Sammanfattning

ur ett framförallt kvalitativt perspektiv. l detta kapitel studeras läsvanorna Huvudfrågan har gällt vad allmänheten intresserar sig for i dagspressen. Skillslutsatserna nader mellan regioner och olika grupper har också diskuterats. från intervjuundersökningen och endagsstudien. bygger på ntaterial och kommunfullmäktigeledamöternas stora intresse for det Allmänhetens Både endagsenkälokala innehållet i dagspressen redovisades inledningsvis. visade på regionala skillnader i läsvanorna: ten och intervjuundersökningen och riksnyheter, i Malmö och Göteborg intresserade man sig mer for utrikesi Västerås och Leksand dominerade det rent lokala stolTet. Även annonser har stort läsvärde i dagstidningarna - särskilt sådana med ett lokalt innehåll

och eftertextannonser. i tidningarna följer i huvudsak samma Intresset for det politiska materialet och mönster som det övriga. l städerna läste man oftare om utrikesfrågor än i Leksand. l den minsta komnyheter kring riksdags- och regeringsarbetet munen var intresset avsevärt större för kommunalpolitik och lokala politiska

organisationer. läsvanor är hans politiska En faktor som mycket starkt påverkar individens intresse. De cirka 40 procent av allmänheten, som anser sig vara politiskt bland intresserade. läser sin tidning mer selektivt än övriga. Man väljer aktivt innehåll. de olika nyheterna och läser oftare de med ett Samhällsorienterande kommunfullmäktige i fråga Denna grupp liknar i ganska stor utsträckning om läsvanorna, även om fullmäktigeledamötema naturligt nog är ännu mer intresserade av det politiska stoffet. in- Ett liknande mönster går igen både när det gäller det opinionsbildande ledare och debattartiklar) och annonserna. Läsvärdet hos nehållet (insändare, en artikel ökar med ökad lokal anknytning och når olika grupper beroende

innehållet är. på hur politiskt finns ett klart samband En analys av olika läsargrupper visar att det också mellan individens ställning i samhället och läsvanorna. Dessa påverkas starkt allt av kön. ålder och utbildning. Vidare framträder ett tydligt samframför intresse och läsning av Samhällsorienterande innehåll band mellan politiskt detta material uppenbari dagspressen. Bland de politiskt engagerade spelar stor roll for information i samhällsfrågor. ligen mycket läsarnas tidnings- Vi kan också konstatera att det finns ett samband mellan De som läser fler dagliga tidningar, särskilt om det enbart val och läsvanorna. är mer intresserade av det Samhällsorienteär fråga om morgontidningar. rande materialet än övriga individer. med andra Resultatet visar att läsvanorna for dagspressen överensstämmer De som läser en huvuddel av det intressanta mönster i mediekonsumtionen. Samhällsorienterande innehållet i dagspressen läser oftare än andra tidskrifter och de lyssnar också oftare på Pl. Vi har också kunnat urskilja en grupp högtid åt olika konsumenter (ca 15 procent) som ägnar en stor del av sin lediga

134 Tidnings/timing och politik

massmedier; vidare finns en grupp lågkonsumenter. vars mediekonsumtion begränsar sig till annonser och allmänna nyheter i pressen och till P3. Vi kan slutligen peka på att tidningarna tycks spela en stor roll för de s. k. opinionsledarnas information i politiska frågor. Det visar sig att dessa är aktiva tidningsläsare medan de ägnar en mindre uppmärksamhet För etermedierna - utom Pl. Opinionsledarnas betydelse för den lokala opinionsbildningen är dock svårare att bedöma. Mycket talar lör att deras aktivitet begränsar sig till mindre och politiskt intresserade grupper.

SOU l975:78

politiker och dagspress

5 Organisationer,

5.1 Inledning

kunnat visa att samtliga tidningar ger politiska frågor relativt Vi har hittills stöder det eller liksom att de både på ledar- och nyhetsplats stort utrymme. står tidningen närmast. Medborgarna - i varje de partier som åsiktsmässigt fall de politiskt intresserade - väljer ofta tidning efter partifárg och en stor

del av det Samhällsorienterande innehållet. del av allmänheten tar verkligen mot hur man inom politiska orl detta kapitel ska dessa resultat ställas och inom olika intressegrupper bedömer ganisationer, i kommunfullmäktige ser på tidningarna som Framförallt gäller det hur dessa grupper dagspressen. .Hur utnyttjar och och opinionsbildare i samhällsfrågor. nyhetslörmedlare beslutsfattare och kommunala myndighevärderar organisationer, politiska

andra informationsvägar? ter dagspressen i Förhållande till beslutsfattare och myndigheter står i princip lör Organisationer, politiska beskrivits (s 18). Orgatre steg i den politiska processen som den tidigare som företrädare för olika samhällsgrupnisationerna intar en central ställning kanaler lör åsikter och önskemål inför politiska beslut. pers intressen och som men också andra typer av Detta gäller i första hand de politiska partierna.

som t ex defackliga och ideella. Vid sidan av dessa spelar giorganisationer en viktig roll. vetvis också de ekonomiska intressegrupperna i undersökningen av kommun- De politiska beslutsfattarna representeras verkställer _till/mäktige/edamöterna. För att belysa åsikterna bland dem som

nämnderna samt vissa lokala myndigheter. besluten studeras de kommunala skall tas upp till diskussion i detta kapitel: Fyra huvudfrågor

allt Vilken som informationsväg -framför l) betydelse tillmäts dagspressen

i förhållande till andra medier? livet- vilka uppgifter är 2) Hur bedöms dagspressens ställning i det politiska

och hur fullgörs dessa av lokaltidningarna? viktigast - hur Vilken ha som lokala opinionsbildare 3) betydelse anses tidningarna att de kommer fram i pressen? anser organisationerna vidta för att pressen 4) Vilka presspolitiska åtgärder vill organisationerna ett tillfredsställande sätt i det poskall fungera på vad man anser vara

litiska livet?

i första hand situationen på tidnings- Svaren på dessa frågor skall relateras till mamarkanden « antalet tidningar och deras politiska färg samt de politiska

i kommunerna. joritetsforhållandena

136 Organisationer, och politiker dagspress

Vi kommer här att hämta uppgifter från flera olika undersökningar inom Detta innebär att vissa siffror ibland kan vara svåra att direkt projektet. jämföra. För metodologiska synpunkter hänvisas till appendix.

Dagspressen som politisk nyhetsformedlare

av dagspressens innehåll visade att en stor del av de undersökta Analysen tidningarnas text är lokal men samtidigt att detta material i relativt liten omfattning tar upp lokala samhällsfrågor. 1 detta avsnitt skall vi dels studera den vikt som tidningarna tillmäts som dels hur de ut-

informationsvåigar,

nyttjas som källor för upplysningari politiska frågor. Vi inleder med en översikt av organisationernas bedömning av lokalpressen i förhållande till andra

informationsvägar.

5.2.1 Organisationerna informationsvägar

För de lokala organisationerna finns givetvis en lång rad möjligheter att skapa sig en uppfattning om den lokala opinionen eller att själva föra fram sina budskap. Ibland kan de personliga kontakterna vara viktigast, vid ett annat tillfälle är lokaltidningen bäst. Vilken roll olika kanaler spelar beror på organisationernas uppbyggnad, deras verksamhet och de sakfrågor det gäller. I tabell 5.1 redovisas vilken vikt organisationerna tillmäter olika kanaler som informationskällør. Vi kan här jämföra hur direkta kontaktvägar som medlemskontakter bedöms i förhållande till olika massmedier. Procenttalen visar hur stor andel av organisationerna som anser respektive kanal vara mycket eller ganska viktig när det gäller att informera sig om lokala opinioner bland allmänheten.

Tabell 5.1 Organisationers, företags och kommunala nämnders bedömning av vissa informationsvägars betydelse för information om opinioner. Organisationsstudien. (%)

Organisationer” lnformationsväg (m) (c) (s) fackliga religiösa övriga samtliga Företag

532mm

nämnder

Möten med

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive organisationstyp som uppger att de olika inlormationsviigarnzt har mycket eller ganska stor betydelse för information om stämningar och opinioner i kommuner. Siffror inom ( ) anger att andelen som ej svarat på frågan överstiger 20 procent.

** Uppgiften för (fp) och (v denter. pk) saknas i samtliga redovisningar av de lokala organisationerna beroende på få respon-

och dagspress 137

Organisationer, politiker

som Tabellen visar att det i första hand är två typer av informatlonsvägar

anses vara särskilt viktiga:

förtroendevalda 0 de direkta kontakterna med organisationsmedlemmar,

och övriga

0 den lokala dagspressen

kontakterna ges denna centrala ställning är knappast oväntat. Att de direkta att de lokala organisationerna, framförallt par- Det har tidigare understrukits Därför är det också typiskt tierna. i sig är kanaler för åsikter och opinioner. betonar direktkontakterna. Socialdeatt särskilt de lokala partiföreningarna mokraterna har här fler organisationskontakter - både inom partiet och med

andra Föreningar - vilket speglar deras interna struktur.

Det torde vara ofrånkomligt att det ligger viss prestige i att betona interna informationsvägar. Frågan om t ex medlemskontakter kan upplevas som om

inom organisationen, Man vill gärna inför utomståden gällde demokratin att man har omfattande medlemskontakter. En sådan presende understryka är dock knappast lika sannolik då det gäller synen på den tigeanknytning Det är därför intressant att kunna konstatera att tidninglokala dagspressen. som de direkta kontakterna. arna får i stort sett lika många omnämnanden utom socialdemokraterna får tidning- Hos samtliga typer av organisationer Detsamma gäller för de arna t. 0. m. högre andel än medlemskontakterna.

lokala företagen. därför att lokalpressen har en mycket stark Dessa bedömningar antyder Det är i stort sett enbart de politiska partierna som uppger att de ställning.

som tidningarna. Övriga medier

interna kontakterna har lika stor betydelse för spelar en relativt liten roll. Man kan möjligen säga att det stora intresset anser vara mycket eller regionalradion, som en majoritet av organisationerna med tanke på detta mediums relativt beganska viktig. är anmärkningsvärd

gränsade sändningstid. områden. Det finns Tabell 5.1 ger totalsiffror för samtliga fyra undersökta skillnader mellan dessa. De direkta kontakterna betyder emellertid viktiga kommunerna - Västerås och Falun - medan dagspressen mer i de mindre tillmäts en större vikt i de två och övriga massmedier av organisationerna

storstäderna. Resultatet bekräftar tidigare undersökningar. där man pekat på att de in-

ökar med ökande kommunstorlek. direkta informationsvägarnas betydelse att kraven på dagspressen är be- Detta innebär dessutom att vi kan förvänta eftersom man i mindre kommuner har bättre tydligt större i storstäderna. att kompensera en svag press med en aktiv organisation. möjligheter

eller plattformar ? lnformationskäl/or”

kanaler som källor för in- Vad som hittills sagts gäller hur man ser på olika bara en sida av organisationernas kontakter formation. Detta är naturligtvis En annan är hur olika informationsvägar används som med massmedierna. för att föra ut politiska budskap till medborgarna. plattformar Jämförelsen mellan informationsvägar som källor respeksynen på olika tive plattformar visar att skillnaderna är ytterst små. Även då det gäller “att

138 Organisationer, politiker och dagspress

nå ut med budskap anses direktkontakter och lokala tidningar mest. betyda Dagstidningarna, liksom även övriga massmedier, har sin starkaste ställning ide två storstäderna. En mindre skillnad mellan områdena finns i partiernas bedömningar. Det visar sig att socialdemokraterna framförallt understryker lokalpressens betydelse som plattformar i de två kommuner där partiet har egna lokaltidningar. medan man i övriga betonar organisationerna. Vad beträffar de borgerliga finns partierna inte någon sådan skillnad. Resultatet antyder också att det är foga meningsfullt att göra en strikt uppdelning i informationskallor respektive plattformar när det gäller de lokala organisationernas syn på pressen. Dessa “väljer” inte kanal. Snarast karakteriseras organisationernas kontakter av en ständig växelverkan med olika grupper. Hur denna ser ut beror i forsta hand på den egna organisationens struktur. Uppenbart är dock att lokala dagstidningar spelar en stor roll i de flesta organisationernas kontaktnät.

Presskontakter

Kontakterna med pressen kan byggas upp på olika sätt- pressmeddelanden, utsändning av protokoll. presskonferenser och personliga kontakter. Hur utnyttjas dâ dessa av de lokala organisationerna? En översikt av de lokala organisationernas presskontakter finns i tabell 5.2. l denna anges for de borgerliga partierna respektive socialdemokraterna hur

många gånger per år man har kontakter med de lokala tidningsredaktionerna. Resultatet visar att kontakterna är få och då de förekommer oftast är personliga. [nte särskilt många paniforeningar sänder ut pressmeddelanden eller anordnar presskonferensen l stort sett samma mönster galler for de fackliga organisationerna.

Tabell 5.2 De politiska organisationernas kontakter med pressen: typ och frekvens. Organisationsstudien. (%)

Ort/ Personliga kontakter Utsändning av protokoll m m Partigrupp O-l gång minst 2 ggr Summa 0-1 gång minst 2 ggr Summa Antal per år per år procent per år per år procent svar Malmö

34 Göteborg

Västerås

Falun

(m. fp. c) 15 85 100 84 16 lOO 2l (s) 27 73 lOO 79 21 lOO ll

Anm.: De lokala partiforeningztrnzts kontakter

med lokalpressen efter typ av kontakt oc-h kontaktfrekvens. (m). (fpl

och (c) har behandlats som en grupp p. g. a. likheten i bedömningar.

och dagspress 139 Organisationer, politiker SOU 1075:78

frekvensen av de olika kontakterna till ett index Vi kan också summera En jämförelse mellan de olika politiska partiforeningarna pa° presskontakrer. har tätare presskontakter än visar att de borgerliga partierna genomgående Förekommer i socialdemokraterna. De mest intensiva tidningskontakterna Socialdemokraterna har relativt ofta kontakt med pressen i Västerås. Malmö. De minsta antalet kontakter finns i Göteborg. att göra med Dessa skillnader mellan partierna har knappast så mycket i kommunen eller tidningarnas politiska färg. Mycket tyder antalet tidningar

majoritetsförhållandena: ju star-

istället på att förklaringen ligger i de politiska desto oftare har man kontakt med lokalpreskare ett parti är i en kommun,

sen.

De enskilda tidningarna

l Vad som hittills redovisats har gällt den lokala dagspressen i sin helhet. i de fyra undersökningsdet följande skall vi studera hur olika dagstidningar bedöms som informationsvägar till allmänområdena, av organisationerna är vad vi kallat tidningarnas genomslagskraft bland heten. Utgångspunkten

allmänheten. visar inte oväntat att man De lokala organisationernas bedömningar dominerande tidningen har en mycket stor begenomgående anser att den tydelse for opinionsbildningen: i Göteborg och Västerås anser närmare 2/3 Vestmanlands Läns

av organisationerna att Göteborgs-Posten respektive

åsikter i samhällsfrågor.

Tidning har stor genomslagskraft på allmänhetens

tidningarna på konkurrensorterna Sydsvenska Siffrorna for de dominerande Dagbladet och Falu-Kuriren - är lägre - färre än hälften anser att dessa tid- De lokala konkurrenterna - Arbetet. Skån-

ningar har stor genomslagskraft.

ska Dagbladet respektive Dala-Demokraten - får ytterligare något lägre siff-

mer utförligt i anslutning till tabell 5.5. ror. Detta redovisas De olika organisationerna bedömer tidningarna ganska lika. De politiska dock den ledande tidningen större betydelse än vad man partierna tillmäter

gör inom andra grupper. En annan tendens är att de politiska partierna sluter upp kring tidningar

mindre när man bedömer som åsiktsmassigt ligger nära partiet. Detta märks men framträder tydligt när det gäller hur olika

tidningarnas genomslagskraft.

tidningar praktiskt utnyttjas. De borgerliga partierna använder den domineoftare utnyttjar den rande tidningen på orten. medan socialdemokraterna till en sådan. Också på egna lokaltidningen på de orter där de har tillgång att de hellre använder sig av socimonopolorterna uppger (sl-föreningarna aldemokratiska tidningar for att få ut sina budskap. tillmäter således tidningarna stor betydelse i den politiska Organisationerna Särskilt intressant är partiernas bedömningar. som tynyhetsformedlingen. har stor betydelse for den der på att antalet tidningar och deras politiska färg l ett senare avsnitt kommer organisationernas politiska opinionsbildningen. att diskuteras närmare. syn på tidningarnas ställning som opinionsbildare

140 Organisationer,

politiker och dagspress SOU 1975178

5. 2.2

Kommunfullmäktiges injbrmarionsvägar

De lokala partiföreningarnas kontaktmönster återkommer också hos partiernas

kommunfullmäktigerepresentanter. För dessa finns i stort sett tre informationsvägar i lokala samhällsfrågor:

O politiska organisationer O lokala

forvaltningsmyndigheter

0 artiklar i lokalpressen

Tidningarna framträder här som en del i kommunens politiska kontaktnät, men en närmare analys av ledamöternas bedömningar visar att man anser sig få bättre information om lokala samhällsfrågor via politiska organisationer

och myndigheter. Dagspressen får i detta avseende färre omnämnanden. Sär-

skilt markant är denna tendens i Västerås och Leksand, vilket på nytt antyder

de direkta kontakternas stora betydelse i dessa kommuner (tabell 5.3).

Tabell 5.3 Kommunfullmäktiges bedömningar av bästa informationsvägar i lokala

samhällsfrågor. Kommunfullmäktiges!udien. (%)

220 169 l33

Anm: Tabellen anger hur många procent av det totala antalet omniimnanden som bedömt respektive inlbrmationsväg som bäst.

Det är rimligt att tolka siffrorna så att politikerna i forsta hand anser att tidningarna är viktiga for att ge en allmän orientering om vad som händer i kommunen. l enskilda politiska frågor vill man däremot ha den mer fullständiga information, som organisationer och myndigheter kan erbjuda i form av handlingar och underlag. Möjligen kan också vissa prestigeelTekter spela in - som representant for ett parti vill man gärna betona sin uppskattning av den egna organisationen.

Presskontakter

Kommunfullmäktiges ledamöter har fler kontakter med pressen än de lokala partiforeningarna. Återigen är kontakterna mest frekventa i storstäderna. l

tabell 5.4 redovisas hur stor andel av olika

fullmäktigegrupper. som uppger

sig minst en gång i månaden bli kontaktade av tidningarnas redaktioner.

Oiganisarioner, politiker och dagspress

Tabell 5.4 Andelen av kommunfullmäktigeledamöter från respektive partier som uppger sig bli kontaktade av lokalpressen minst en gång per månad. Kommunfullmäktigestudien. (%)

Malmö Göteborg Västerås Leksand

42 36 0 20 (m) 60 74 38 20 (fp) 36 55 8 21 (c) 55 60 32 18 (s) 48 60 22 19 Samtliga 60 78 64 48 Antal svar

här mellan de olika politiska grupperingarna. Folk- Vissa skillnader finns ledamöter kontaktas oftast av tidningar, men också socialdemokrapartiets kontakter med dagspressen. Bland övriga parterna har många regelbundna tiers representanter har man något färre kontakter. Även de kommunala nämnderna har omfattande kontakter med tidning-

arna. De sänder tämligen regelbundet ut protokoll och pressmeddelanden.

Deras större aktivitet är knappast oväntad. Myndigheternas ökade satsning

och deras relativt stora resurser i jämförelse med på informationsverksamhet är faktorer som troligen har stor betydelse. Vidare de lokala organisationerna ett kommunalt betorde den gängse nyhetsbedömningen gynna nämnderna; slut angår fler än en åsikt framförd av ett politiskt parti.

Tidningsval

En stor del av fullmäktigeledamöterna läser upp till fyra dagstidningar regel- Däremot bundet. Detta är betydligt fler än vad som noteras för allmänheten. mindre intresserade av etermedierna. Medan är fullmäktigeledamöterna mer än 1,5 timmar åt tv-titgenomsnittsmedborgaren ägnar i genomsnitt med ca en halvtande varje dag nöjer sig kommunfullmäktigeledamoten mellan och partigrupper är obetimma. Skillnaderna undersökningsomrâden

tydliga. kunde vi visa att fullmäktigeledamöterna läser tidl föregående kapitel Man tar huvudsakligen del av tidningarnas samningarna mycket selektivt. innehåll läsvanor hällsorienterande (jfr t. ex. figur 4.3). Fullmäktigegruppens B som denna redovisades i avsnitt kan i huvudsak sägas svara mot läsproñl 4.7. I etermedierna är det i forsta hand nyhetssändningarna man intresserar

sig for. läser en stor majoritet av fullmäk- I de fyra undersökningskommunerna i stort lokala Leksand avviker tigeledamöterna sett samtliga dagstidningar. ledamöter Falu-Kuriren och samtliga sonågot: här läser samtliga borgerliga Dala-Demokraten. En stor del av de senare (40 procent) läser cialdemokrater också Falu-Kuriren. medan Dala-Demokratens spridning bland de borgerliga

ledamöterna är avsevärt mindre (15 procent). De lokala kvä/Istidningarna läses mindre än morgontidningarna. Ca 50 pro-

läsa Kvällsposten. l Göcent av Malmöfullmäktige uppger sig regelbundet teborg är motsvarande andel for GT ca 60 procent. läses också ofta av fullmäktigeledamöterna. Det finns Riksspridda tidningar klart mönster i tidningsvalet. 4/5 av de mohär ett tämligen partipolitiskt

142 Organisationer, politiker och dagspress S()U 1975:78

derata fullmäktigeledamöterna läser regelbundet Svenska Dagbladet. l Mal-

mö. Göteborg och Västerås tar en klar majoritet av folkpartirepresentanterna del av Dagens Nyheter, som emellertid också är tämligen läst bland mycket övriga partigrupper. Kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet - har mycket olika spridning bland Medan fullmäktigegrupperna. Aftonbladet är den mest lästa icke-lokala tidningen i fullmäktige (läses regelbundet av 50 procent av samtliga) har Expressen en tämligen låg andel (ca 20 procent). Aftonbladet läses i forsta hand av socialdemokraterna och Expressen främst inom samt folkpartigrupperna i viss mån bland centerrepresentanterna.

Enskilda tidningars betydelse

I likhet med de lokala partiorganisationerna anser fullmäktigeledamöterna att de dominerande tidningarna i respektive kommun också betyder mycket för allmänhetens engagement i samhällsfrågor. Fullmäktige är dock inte lika övertygade om den ledande tidningens genomslagskraft som man är inom

organisationerna. Detta gäller framför allt de socialdemokratiska ledamöterna i Göteborg och Västerås.

Kommunfullmäktigeledamöterna i Malmö och Leksand tillmäter

samtliga lokala dagstidningar stor politisk betydelse. De upplagemässigt svaga tidningarna anses ha i stort sett lika stor genomslagskraft på de lokala politiska besluten som den dominerande ortstidningen. Detta resultat hänger delvis samman med de socialdemokratiska fullmäktigegruppernas uppslutning kring den egna tidningen. Detta är dock inte hela

förklaringen: på varje ort finns åtminstone ett borgerligt parti som t. o. m.

tillmäter den lokala socialdemokratiska tidningen större betydelse än vad man gör bland (s)-representanterna. Sannolikt uppfattar man inom fullmäktige tidningarnas ställning annorlunda än inom partiorganisationerna. För fullmäktigeledamöterna är pressen en viktig informationskälla i politiska frågor. Här tycks inte tidningarnas upplagor betyda särskilt mycket. utan man är framförallt intresserad av åsikter från de grupper tidningarna företräder. De lokala partiföreningarna förefaller däremot se tidningarna som ett redskap att skapa opinion - “att nå ut och därmed blir antalet läsare viktigt.

5.2.3 Tidningar och etermedier

De mönster som framträder här tyder på att dagspressen har en stark ställning i det politiska kommunikationsnätet. Den skiljer sig klan från etermedierna. Tabell 5.5 visar hur stora andelar av de lokala organisationerna som anser att olika massmedier har mycket eller ganska stor genomslagskraft då det gäller att intressera allmänheten för samhällsfrågor.

och dagspress 143 Organisationer; politiker

på opinionen i samhällsfrågor. Tabell 5.5 Bedömningen av olika massmediers genomslagskraft Organisationsstudien. (%)

Organisationer övriga Företag Kommu-

Antal svar

har

organisationstyp som uppger att de olika massmedierna

Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive för olika samhällsfrågor. Totalt for att intressera allmänheten stor eller ganska stor genomslagskraft när det gäller och Falun. Siffror för andraridning gäller dock endast Malmö de fyra undersökningsområdenzi.

Både forsta- och De lokala dagstidningarna sätts här före etermedierna. anses vara mer betydelsefull för andratidningen på de två konkurrensorterna Samtidigt är det ingen tveopinionsbildningen än någon radio- eller tv-kanal.

ändå tillmäts stor betydelse för den lokala opinionskan om att etermedierna hälften i de flesta grupperna anser att både rebildningen. Avsevärt_ fler än

gionalradio och -tv har stor genomslagskraft.

till sin korta sändningstid en De regionala etermedierna har med hänsyn bedöms spela en stor roll i oväntat stark ställning. Regionalradion överlag

Malmö. Göteborg och Falun. Det är framför allt de fackliga organisationerna

att den har stor betydelse för och de kommunala nämnderna som menar

åsiktsbildningen. om regionalradion kan De fackliga organisationernas positiva uppfattning av detta mediums utbud. Här ställas mot de tidigare redovisade analyserna har en betydligt större och regional-tv visade det sig att både regionalradion arbetsmarknadsmaterial och fackligt stoff än dagspressen. andel som saknar lokaltidning att tendens hos politiska partier “egen” Någon De borgerliga partierna ger detta istället betona regional radion finns knappast. i alla kommuner utom Malmö. En närmare uppdelning medium störst vikt är de lokala centerpartiforeningarna som i enskilda partier visar att det främst

har en mycket positiv uppfattning om regionalradion.

i kommunfullmäktigeledamöternas be- Detta mönster är inte lika tydligt

Här ges visserligen regionalradion mycket höga värden i samtliga dömningar. men skiljelinjer finns knappast. fyra kommuner några politiska och Göteborg. Av fullmäktiges leär mest utbyggd i Malmö Regional-rv i Malmö. där regional-tv anses damöter i dessa två städer är man mest positiv som riks-tv. Här är det framförallt

ha i stort sett samma genomslagskraft

som tillmäter mediet störst betydelse för den centern och socialdemokraterna

lokala opinionbildningen. är det vidare intressant att notera När det gäller de politiska skillnaderna

sätter tidningarnas politiska betydelse högst att det parti som genomgående Enda undantaget är - folkpartiet - allmänt ger etermedierna lägre värden.

i Leksand har en mer positiv uppfattning om regionalradion. att man

144 Organisationer, politiker och dagspress sou l975:78

5.3 Pressens i

uppgifter samhället

Från de lokala politikernas och organisationernas sida tillmäter man dagstidningarna stor politisk betydelse. Frågan är då vilka uppgifter man från dessa grupper anser att pressen ska fylla i samhället. l detta avsnitt ska vi göra en översikt över vilka uppgifter som anses viktigast. for att längre fram diskutera hur politiker och organisationer menar att tidningarna lever upp till idealen.

5.3.1 Tänkbara uppgifter

Organisationer och fullmäktigeledamöter fick i undersökningen ta ställning till ett antal tänkbara uppgifter for pressen i det politiska livet. Dessa sammanställdes med utgångspunkt från den modell av den politiska processen som tidigare diskuterats. Vi har skiljt ut uppgifter som har att göra med (A)

politisk nyhetsbevakning och kommentar

i allmänhet, (B)_/örmed/ing av opinioner, (C) information omfattade beslut samt (D) sådana som kan relateras till tidningarnas ställning som kritiska granskare av skeendet (tabell 5.6).

Tabell 5.6 Olika typer av uppgifter för pressen i det politiska livet

A. Politisk information allmänt l. Att beskriva händelser i det politiska livet 2. Att jörklara och tolka händelser i det politiska livet

B. Att föra fram åsikter och opinioner l. Att informera myndigheterna ° om medborgarnas önskemål Denna uppgift stude- 2. Att vara ett forum för många och olika åsikter” rades enbart i intervjuer 3. Att stimulera med kommunfullmäkti- till aktivt deltagande i de politiska organisationerna” geledamöterna. C. Att föra ut information om politiska beslut l. Att _törmedla information från myndigheter till medborgare

D. Att kritiskt granska skeendet l. Att kritiskt bevaka myndigheternas åtgärder 2. Att kritiskt bevaka de lokala företagen”

E. Övrigt

l. Att bidrag till att stärka gemenskap och samhörighet i kommunen

5.3.2 De viktigaste uppgifterna

Organisationerna. fullmäktigeledamöterna och de kommunala nämnderna har olika ställning i det politiska livet. Det är därför rimligt att vänta sig att de ställer skilda krav på dagstidningarnas politiska uppgifter. De vill givetvis ha tidningar som fungerar på ett ur den egna gruppens synpunkt effektivt sätt.

politiker och dagspress 145

SOU l975:78 Organisationer,

De lokala organisationerna

Närmare l/ 3 av de organisationer som undersökts menar att tidningarnas roll i första hand bör bestå i en kritisk bevakning av myndigheter politiska och beslutsfattare. Den näst viktigaste uppgiften för pressen anses vara förmedlingen av information från myndigheter till medborgare. Dessa dominerande uppfattningar svarar i stort mot en traditionell syn på - och den tredje statdagspressens ställning i politiken nyhetsformedlaren

smakten. och lokala företagen mer En närmare analys visar att de politiska partierna kritiska och analyserande uppgifter. Man kan än övriga betonar tidningarnas tolka detta så att de ställer större krav på en mer inträngande politisk ny- Det finns en viss skillnad mellan å ena sidan de borgerliga hetsformedling. och de lokala företagen och å den andra de socialdemokratiska parpartierna De förra lägger tyngdpunkten på kritisk granskning av myntiföreningarna. : informationen skall digheter medan de senare kräver att den allmänpolitiska | präglas av analys och tolkning av skeendet.

l

är det rimligt att se partiernas krav som ett ut- Trots dessa partiskillnader

i

tryck för att man vill ha “opinionstidningar” - tidningar som bevakar be-

f

slutsfattarna och förklarar den politiska situationen. Hur pressen fullgör dessa l är givetvis av stor betydelse för de lokala partiorganisationernas uppgifter

i är därför att dessa uppgifter anses mest

möjligheter att driva opinion. Typiskt betydelsefulla på orter där partierna är relativt sett svagare, i första hand i storstäderna. På de mindre orterna där partiorganisationerna anses betyda

mer menar partiforeningarna oftare att tidningarna bör syssla med informa-

tionsförmedling.

F ullmäktigeledamöter och kommunala nämnder

Fullmäktigeledamöterna och de kommunala nämnderna anser genomgåen-

uppgift är att förmedla information frân mynde att tidningarnas viktigaste till medborgarna. Dessutom betonar många fullmäktigeledamöter digheter vikten av att dagspressen fungerar som ettforum för många och olika åsikter i kommunen. Kravet på att tidningarna skall ge plats for olika åsikter före- Detta pekar på att de valda rekommer oftare på de två monopolorterna. där önskar att den dominerande tidningen ska bereda de olika presentanterna poängteras i första hand av ledapartigrupperna utrymme. Forumuppgiften möter. vars parti saknar tillgång till egen lokaltidning. Fullmäktigeledamötemas uppfattningar om vad som är pressens viktigaste i stort sett samma och geografiska skiljelinjer som uppgifter följer politiska Kravet betonas i storstäderna medan förmedorganisationernas. på analys förs fram i Västerås och Leksand. l allmänhet är de politiska lingsuppgifterna skillnaderna i bedömningarna mindre bland kommunfullmäktigeledamöter-

na. och fullmäktigeledamöternas olika roller i po- De lokala organisationernas typiskt för de lokala litiken återspeglas i deras krav på de lokala tidningarna: som kritiska av beorganisationerna är att de vill se tidningarna granskare och som uttolkare av politiska händelser, medan fullmäktiges slutsfattarna förmedlar information frân myndigheter till medborgare. idealtidning

146 Organisationer,

politiker och dagspress

5.3.3 Andra uppgifter

Översikten av kommunfullmäktiges bedömningar har visat att det främst är de “klassiska politiska uppgifterna” för dagspressen som dominerar. Finns det då några andra uppgifter som anses viktiga? Svaren på denna fråga understryker i stort sett de tidigare resultaten. Organisationerna lyfter här själva fram olika aspekter på pressens informationsförmedlande uppgift. Man menar att tidningarna ska syssla med opartisk nyhetsförmedling. Några exempel på hur organisationerna formulerade sina krav på pressen finns i tabell 5.7.

Tabell 5.7 Exempel på uppgifter för pressen som framförts av lokala partiorganisationer

Ytterstadsdelarnas problem. Att i större omfattning referera kommunfullmäktiges sammanträden och då vara objektiva. (s) Tidningarna skall vara så sakliga som möjligt. (m) Att vara neutrala ingen politisk anknytning. (c) Att kritiskt granska storföretagens Att beskriva åtgärder. vanliga människornas situation (arbetsförhållanden, ekonomi boendemiljö, osv). (vpk) Att hålla och vara öppen for en nyanserad debatt (riksinlägg från olika läger) i samhällsfrågor som kultur, miljö. politik m m (s) Här i Göteborg har de allra flesta hushållen en borgerlig tidning och i den får man en skev bild av politiken på både regionalt och kommunalt plan. (s) Att ge möjlighet till vanliga medborgare att yttra sig genom insändare och artiklar (kds) Att vara objektiv i alla politiska referat. (vpk) Att tolka och förklara objektivt. (m)

5.3.4 Minst viktiga uppgifter De uppgifter som ansågs minst viktiga av de lokala organisationerna var “att beskriva vad som sker i politiken” och “att informera myndigheterna om medborgarnas önskemål, som vardera fick mellan 15 och 20 procent av omnämnandena. Man kan ställa frågan om detta innebär att de verkligen anses mindre viktiga än övriga. Vad gäller uppgiften att beskriva vad som sker i politiken är det möjligt att denna uppgift ansetts som så självklar att den inte särskilt markerats. Den andra uppgiften med få omnämnanden -informationen “nerifrån och upp” - är svårare att förklara. Det är framför allt de lokala paniföreningarna som tonar ner denna funktion medan tex fackforeningar och övriga organisationer ger den större vikt. Detta tyder på att partierna menar att det är partiorganisationerna som ska föra fram medborgarnas krav. medan pressen skall vara ett komplement. Fullmäktigeledamöterna fick ta ställning till något fler uppgifter ñir pressen än organisationerna (jfr tabell 5.6). Det som fullmäktige har ansett vara

och dagspress 147 Organisationer, politiker

av lokala företag, “stimulans av minst viktigt är bl a “kritisk bevakning och stärkandet av lokal geaktiviteten inom de politiska organisationerna” Dessa uppgifter har enban ett fåtal förespråkare. De panipolitiska menskap. och geograñska skillnaderna är här små. De få som betonar vikskiljelinjerna stimulerar till aktivitet är i huvudsak sociten av att tidningarna politisk medan de borgerliga något oftare betonar lokal gemenskap. aldemokrater,

5.4 Hur fullgör pressen sina politiska uppgifter?

ut vissa politiska uppgifter som anses l det föregående har vi kunnat skilja Här ska vi nu se närmare påi vilken vara viktiga för de lokala tidningarna. och fullmäktigeledamöter anser att dagspressen utsträckning organisationer lever upp till idealen.

5.4.1 De lokala organisarionernas bedömningar

Inom de lokala organisationerna tycks man i regel vara tämligen nöjd med som sätts främst - “kritisk Iokalpressens sätt att fungera. De två uppgifter och - anser man att

bevakning av myndigheter “myndighetsinformation”

sätt. Närmare 3/4 de lokala dagstidningarna sköter på ett tillfredsställande - är - och en lika stor del av de tillfrågade företagen av organisationerna l det närmaste lika till tidningarnas sätt att sköta dessa uppgifter. positiva menar att tidningarna också beskriver vad som sker i politiken på många ett i stort rimligt sätt. Sämst anses tidningarna fungera då det gäller att informera myndigheterna önskemål och för att förklara och tolka politiska händelser. om medborgarnas av organisationerna kritiska. Här är en majoritet

Tabell 5.8 Förhållandet mellan partiorganisationernas bedömningar av olika politissköter dessa. Organika uppgifters betydelse och deras åsikter om hur dagspressen sationsstudien. (%)

Partiforeningar (m. fp, c) Socialdemokratiska föreningar

Uppgiften anses viktig av Uppgiften anses viktig av ller än 20 % farre än 20 96 fler än 20 96 färre än 20 %

Uppgiften fler än Uppgift Uppgift hälften A. B D

fullgörs

val ;inser Uppgift Uppgift Fárre än Uppgift C. E A. E B. CD . hälften

Uppgifter: A. Informera medborgarna om myndigheternas åtgärder B. Kritiskt bevaka myndigheternas åtgärder C. Informera myndigheterna om medborgarnas önskemål D. Beskriva vad som sker i politiken E, Förklara och tolka vad som sker i politiken

som Anm: Tabellen bygger på hur stor andel av respektive partigrupps lokalföreningar att uppgifterna betonar en viss politisk uppgift för pressen och hur stor andel som anser fullgörs tillfredsställande.

148 Organisationer.

politiker och dagspress

Dessa resultat ger en tämligen konfliktfri bild av förhållandet mellan dagspressen och olika politiska grupper. De uppgifter som anses mest angelägna fullgörs på ett tillfredsställande sätt medan områden där man är kritisk till pressens sätt att fungera inte anses särskilt viktiga. En närmare analys visar emellertid på ganska stora skillnader mellan olika organisationer - framför allt mellan de politiska partierna. Särskilt tydlig är skiljelinjen mellan de borgerliga och de socialdemokratiska partiföreningarnas syn på dagspressen. I tabell 5.8 har vi jämfört hur man bedömt angelägenheten hos kraven samt åsikter om hur de fullgörs. Lokalföreningarna inom moderata samlingspartiet. folkpartiet och centerpartiet anser således att lokaltidningarna sköter de uppgifter man anser viktigast på ett tillfredsställande sätt. De socialdemokratiska är föreningarna genomgående mer kritiska. En majoritet av dessa menar att pressen fungerar otillfredsställande. Detta gäller både i fråga om uppgifter man anser viktiga och sådana som bedöms vara mindre viktiga. Den uppgift som socialdemokraterna anser vara viktigast anser man t. o. m. att tidningarna sköter sämst. Det gäller tidningarnas sätt att förklara och tolka vad som sker. Endast 15 procent av (s)-föreningarna tycker att pressen klarar denna uppgift tillfredsställande. Här finns också lokala avvikelser. 1 Malmö är en större andel av både borgerliga och socialdemokratiska föreningar nöjda med pressens sätt att fungera. Mest missnöjd med pressen, både bland borgerliga och socialdemokrater. är man i Göteborg. Dessa resultat tyder på att situationen på tidningsmarknaden påverkar bedömningarna. Där socialdemokraterna har tillgång till en egen lokal dagstidning tycker deras lokala partiföreningar också att lokalpressen fungerar bättre. Intressant är emellertid att skillnaderna mellan områdena är mindre då det gäller information från myndigheter till medborgare och kritisk bevakning av myndigheterna. T. ex. anser en majoritet av de socialdemokratiska föreningarna i Västerås att dessa uppgifter också sköts tillfredsställande av Vestmanlands Läns Tidning. Det missnöje som finns hos socialdemokrater på monopolorterna gäller i forsta hand pressens sätt arr beskriva och/örklara vad som sker i politiken.

Kommunfullmäktige om pressens uppgifter

Kommunfullmäktigeledamöterna, liksom de kommunala nämnderna. är betydligt mer positivt inställda till dagspressens sätt att fungera än vad de lokala partiorganisationerna är. En majoritet av ledamöterna inom de flesta partigrupper menar att tidningarna tillfredsställande uppfyller de krav man bedömer som viktigast. Detta illustreras i tabell 5.9. I stort finns enbart ett undantag från denna regel. Det gäller pressens forumuppgift. Man anser bland fullmäktigeledamöterna att detta är en mycket viktig funktion, men att tidningarna fullgör den mindre bra. Det är framför allt på de två monopolorterna och bland de socialdemokratiska partirepresentanterna som det största missnöjet finns.

och dagspress 149

Organisationer, politiker

Tabell 5.9 Kommunfullmäktigeledamöternas bedömning av den lokala pressens sätt Kommunfullmäktigestudien. (%) att sköta olika uppgifter.

tillfredsställande: Uppgift för pressen Andel somnainser att uppgiften sköts

Malmö Göteborg Västerås Leksand Totalt

l. Att förmedla information

från myndigheter till med- 80 75 90 65 80 borgare 2. Att bidra till att stärka ge-

menskap och samhörighet 44 48 32 55 52 i kommunen 3. Att kritiskt bevaka myn- 78 68 83 58 72 digheternas åtgärder 4, Att stimuleralillaktivtdell5 23 23 20 tagande i de politiska org. 20

5, Att informera myndigheterna om medborgarnas 60 44 67 40 53 önskemål 6. Att vara ett forum for 60 40 53 65 53 många och olika åsikter 7. Att beskriva händelser i 73 56 75 59 68 det politiska livet 8, Att kritiskt bevakade loka- 49 6l 50 52 la Företagens åtgärder 50

9. Att Förklara och tolka hän- 62 46 61 65 57 delser i det politiska livet

60 78 64 48 250 Antal svar

i respek- Anm.: Tabellen anger hur stor andel av kommunfullmäktigeledamöterna tillfredsstältive kommun som anser att de olika uppgifterna sköts helt eller ganska

lande av de lokala tidningarna.

i Malmö och Tabell 5.9 visar också att kommunfullmäktigegrupperna sätt att fungera i politiken. Detta Västerås överlag är nöjda med lokalpressens Resultatet antyder således att angäller i stort sett för samtliga partigrupper. betydelse för dessa bedömningar. talet tidningar på orten tycks ha begränsad som får höga värden. Sam- Det är både en monopolort och en konkurrensort

att betona att detta inte innebär att tidningsstrukturen tidigt är det viktigt att situationen i Leksand upplevs som skulle sakna betydelse. Det är möjligt därför har alltför lite lokalt material mindre tillfredsställande att tidningarna

om kommunen. Även allmänhetens bedömningar pekar i en sådan riktning.

som anses fungera bättre på konkurren- Det finns emellertid två uppgifter

sorterna, nämligen forumfunktionen samt analys- och tolkningsfunktioner-

na. pekar på att antalet tid- Organisationernas och fullmäktiges bedömningar

för åsikterna om tidningarna som informationsningar har mindre betydelse förmedlare från myndigheter till medborgare. Här tycks i stället egenskaper

roll: Vestmanlands Läns Tidning anses hos enskilda tidningar spela en viktig

Göteborgs-Posten. Om vi ser till lokalpressens uppgift

t. ex. fungera bättre än för olika åsikter - forumfunktionen -får de två monopolatt ge utrymme bedöms mer positivt. Ett orterna lägre vården medan konkurrenstidningar

annat tecken skillnad mellan informations- och opinionsrollerna på denna är mer kritiska till lokaltidär att de lokala organisationerna genomgående och kommunala nämnder har en allningarna. medan fullmäktigeledamöter i det politiska livet. mänt positiv uppfattning om pressens sätt att fungera

150 Organisationer,

politiker och dagspress

5.5 och

Dagspressen opinionsbildningen

De lokala organisationerna och fullmäktigeledamöterna ar således mest tveksamma i fråga om tidningarnas opinionsförmedling. d. v. s. hur olika grupper kommer fram och hur lokala samhällsfrågor I detta avsnitt ska presenteras. vi därför mer ingående studera uppfattningarna om det politiska nyhetsmaterialet i de lokala tidningarna.

5.5.1 Framträdande grupper i [aka/pressen Den första delfrågan gäller hur olika grupper - organisationer, företag eller myndigheter- kommer fram i de lokala tidningarna. och full- Organisationer mäktigeledamöter anser här att det framför allt är tre grupper som har lätt att komma fram:

O de kommunala organen O de politiska partierna 0 byalag och aktionsgrupper

Vid sidan av dessa nämns även de lokala företagen relativt ofta. Däremot anses bl a de fackliga organisationerna ha svårare att nå ut genom dagspressen. Jämför vi dessa bedömningar med innehållet i tidningarna finns många likheter. Även innehållsanalysen (avsnitt 3.7.2) visade att myndigheter och beslutsinstitutioner har lätt att komma fram i tidningarna, liksom de politiska organisationerna och företagen. Däremot förefaller organisationer och fullmäktigegrupper överdriva byalagens och aktionsgruppernas betydelse i nyhetsförmedlingen. Samtidigt måste betonas att innehållsanalysen inte får uppfattas som facit. Organisationernas och fullmäktiges bedömningar utgår antagligen inte enbart från hur ofta en viss grupp faktiskt kommer fram. utan också från deras uppfattning om rimligheten i att gruppen ges utrymme i pressen. Detta talar i sin tur för att bedömningarna blir politiskt laddade. Partiföreningarna skiljer sig också ganska mycket i sina bedömningar. De socialdemokratiska liksom partiföreningarna, de fackliga organisationerna. anser genomgående att de lokala företagens möjligheter att komma fram i pressen är mycket goda. De borgerliga partierna pekar på byalag och aktionsgrupper. De lokala företagen menar att byalag och politiska partier har ungefär samma möjligheter att nå ut. Också mellan finns undersökningsområdena det betydande skillnader. Byalag och aktionsgrupper anses ha de bästa möjligheterna att nå ut i Malmö. Som exempel nämns här den framträdande roll som olika lokala grupper spelade i frågan om Öresunds-bron. I Göteborg och Västerås nämns de lokala företagen relativt ofta. Här pekar man framför allt på den betydelse Volvo ASEA respektive har för den lokala opinionsbildningen. De största åsiktskillnaderna finns beträffande givetvis de politiska partiernas möjligheter att nå ut. Socialdemokraterna anser genomgående att de borgerliga partierna -framför allt folkpartiet- har mycket lätt att få utrymme i lokalpressen. Detta är tydligast markerat i Göteborg och Västerås. De borgerliga partierna - i första hand moderaterna - menar å sin sida att socialdemokraterna har goda möjligheter att nå ut.

och dagspress 151

Organisationer, politiker

5.5.2 Parriernas behandling i pressen

förutsättningarna för den mer renodlat För att få en bild av hur man uppfattar ta ställning till opinionsbildningen bad vi fullmäktigeledamöterna parripolitiska hur de enskilda partierna kommer fram i lokalpressen.

att förvänta sig att de olika par- Med denna typ av fråga är det rimligt att bli rättvist tigrupperna kommer att säga att de själva har svårare än övriga

av tidningarna. Detta bekräftas av tabell 5.10. som För varje parbehandlade redovisar i vilken utsträckning de bedömer att det egna och de övriga tigrupp Vidare återges i tabellen ett

partierna gynnas respektive “missgynnas“.

nerr0värde“ - skillnaden mellan andelen som menar att ett parti gynnas och

Ju mer positivt ett nettovärde är, andelen som menar att det missgynnas. att komma fram vara. Värdena i tadesto bättre anses partiets möjligheter uppfattning om folkpartiets behandling bellen går mellan +70(vpk-gruppens åsikt om de egna möjligheterna). i pressen) och -92 (vpk-gruppens

om hur olika partigrupper gynnas respektive Tabell 5.10 Kommunfullmäktigeledamöternas uppfattningar Kommunfullmäktigestudien (%) missgynnas i den lokala dagspressen.

Bedömande partier Samtliga utom det Bedömda

missgynnas +27 +11 +53 +54 +37

missgynnas +65 +70 +61

missgynnas +27 -44 +44 +31 +30

missgynnas

+24 +43 -41 +21 +41 netto +62 8 19 13 O 14 14 (vpk) gynnas 92 43 38 30 40 51 missgynnas

-22 -21 -38 -92 -29 netto -24

som anser att det bedömda paniet gynnas Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive fullmäktigegrupp dvs +100 innebär att samtliga mellan gynnas“ och “missgynnas. eller missgynnas. Nettovärdet utgör differensen -100 innebär att samtliga partirepresentztnter partirepresentzinter anser att partiet gynnas i den lokala dagspressen. anser att det missgynnas. Eftersom alla som svarat “varken gynnas eller missgynnas” uteslutits ur redovisningen

summerar vardena ej upp till 100 procent.

anser således att det egna partiet har svårast att få Samtliga partigrupper utgör folkpartiets fullmäktigeledamöter. utrymme i pressen. Enda undantag som anser att vpk är mer missgynnat i lokalpressen än det egna partiet.

värdena för fullmäktigegrupperna visar i övrigt att folk- De genomsnittliga ha lättare att komma fram i tidningarna, medan vpk partiet allmänt bedöms av i stort sett samtliga partigrupper anses missgynnat.

152 Organisationer, politiker och dagspress

Jämför vi med resultatet av innehållsanalysen. visar det sig att man över-

skattar folkpartiets möjligheter att nå ut. Antagligen beror detta på att man gör sina bedömningar utifrån lokalpressens politiska inriktning. Vi har hittills redovisat totalvärden för de fyra kommunerna. Den mest intressanta frågan är dock hur opinionssituationen bedöms i vart och ett av undersökningsområdena. Vad betyder monopol- respektive konkurrens på tidningsmarknaden för partiernas möjligheter att komma fram?

Parripolirisk opinion i olika områden

Resultatet av tabell 5.10 visade att fullmäktigeledamöterna i hög grad anser

att det egna partiet missgynnas medan övriga gynnas. För att kunna jämföra

de fyra undersökningsområdena har vi därför utgått ifrån partiernas bedöm-

ning av de egna möjligheterna. Dessa bedömningar återges i s. k. nettovärden. I figur 5.1 ges en översikt av hur partirepresentanterna i fullmäktige be-

dömer det egna partiets möjligheter att nå ut. Figuren återger ett värde för

varje partigrupp.

Samtliga i Samfllgâ i partigruppen DaFUQFUDDGH anser att man anser att man missgynnas gvnnas

fp?

m S Malmö ., . . , , . i a -100 so 50 0 14

:oo

m 55 c f

Göteborg Lñ\l s- :

§1 -100 82 0 26 +100 87

s c m fp Västerås .L : : l _100 58 46 0 25

?m0

c Leksand L r n? s: fp y i I l f! _100 80 23133 0 +100

Anm: Värdena i figuren är baserade på differensen mellan andelarna i procent av de olika fullmäktigegrupperna som anser att det egna partiet gynnas respektive missgynnas i den lokala dagspressen. Se även anm. till tabell 5.10

Figur 5.I Pariirepresenranlernas i ,fill/mäktige bedömningar av det egna pariieis behandling i den lokala dagspressen. K 0mmiin/iiI/mäkiigesstudien.

Figuren visar att man bland fullmäktige i genomsnitt anser sig ha lättast

att komma fram i Västerås och svårast i Göteborg. Detta understryker de

tidigare slutsatserna: fullmäktigegruppen har genom sin centrala ställning i

politiken relativt goda möjligheter att nå ut oberoende av monopol- eller kon-

kurrens på tidningsmarknaden. Det är snarast egenskaper hos enskilda tid-

ningar som här har betydelse.

Organisationer, politiker och dagspress

i bedömningarna. Folk- Samtidigt framträder klara partipolitiska skiljelinjer

anser sig få en ganska gynnsam behandling i pressen partirepresentanterna Moderater och Centerpartister menar sig ha relativt i tre av fyra områden.

svårt att få utrymme i samtliga kommuner.

Skillnaderna mellan områdena antyder ett samband mellan de lokala tidenskilda partiernas uppfattning om sina ningarnas politiska signaturer och de fram. I de tre områden där folkpartitidningar domimöjligheter att komma få en relativt gynnsam behandling i pressen. På nerar uppger sig folkpartiet

motsvarande sätt anser socialdemokraterna att de behandlas något mer gynn-

samt där (s)-tidningar utges.

5.5.3 De lokala samhällsfrâgorna i pressen

som hittills roll har gällt Det perspektiv lagts på pressens opinionsbildande av opinionsbildningen är ockhur olika grupper kommer fram. En viktig sida

så vilken av medierna. Frågan är här hur de typ av sakfrågor som lyfts fram bedömer tidningarnas sätt lokala organisationerna och f ullmäktigegrupperna

att rapportera om lokala samhällsfrågor. i fullmäktige som l tabell 5.11 redovisas hur stor andel av partigrupperna försummat en eller flera debattfrågor. som man inom anser att lokalpressen

partiorganisationen menat vara viktiga.

Tabell 5.11 Andelar av kommunfullmäktigeledamöterna från respektive partier som otillfredsställande uppmärkanser att någon eller några lokala samhällsfrågor fått samhet i den lokala dagspressen. Kommunfullmäktigestudien. (%)

i m) (fp) (c) (s) Samtliga

58 60 64 66 63 Malmö 73 74 64 87 80 Göteborg 22 50 46 68 55 Västerås 20 40 68 53 56 Leksand

37 37 54 107 250 Antal svar

anser att lokalpressen missat i be- En majoritet av fullmäktigeledamöterna av aktuella debattfrågor i kommunen. Det klan största missnöjet vakningen är socialdemokraterna mest kritiska till finns i Göteborg. Av partigrupperna

de lokala tidningarnas nyhetsbevakning.

Skillnaderna mellan konkurrens- och monopolorter följer inte något en-

mellan hetligt mönster. Snarast tyder resultaten på att det är förhållandet de lokala samhällsfrågorna får i tidkommunens storlek och det utrymme t. ex. rimligt att anta att den kriningarna som har betydelse. Det förefaller

Göteborgs-Postens relativt begränsade lokal-

tiken i Göteborg påverkas av

bevakning. i relation till hur rättvist de politiska or- Vi kan ställa dessa bedömningar anser att enskilda tidningar behandlar de ideer och åsikter parganisationerna tierna står för. På så sätt får vi en uppfattning om hur partisk man anser

vara i olika samhällsfrågor (tabell 5.12). dagspressen

154 Organisationer,

politiker och dagspress

Tabell 5.12 De lokala partiorganisationernas om olika uppfattningar tidningars bevakning av det egna partiet. Organisationsstudien. (%)

Bedömd Rättvis bevakning Orättvis bevakning tidning

(m) (c) (s) (m) (c) (s)

,tl/Ialrnö SDS 83 90 l 6 l 7 lO 63 Arbetet 0 20 97 100 80 0

Göteborg GP 86 62 7 O 3 1 85 Västerås V LT l OO 69 l 8 0 3 l 82 Falun FK 89 80 22 l l 20 44 DD 22 O 91 78 l 00 0

Anm: Tabellen anger hur många procent av de lokala partiorganiszitionerna som anser att de amgivnzi tidningarnas bevakning av det egna partiet är rättvis respektive orättvis. Andelen ingen åsikt iir ej redovisad.

Det mönster som framträder understryker de tidigare resultaten. Partilöre- i ningarna sluter upp kring den tidning som man upplever som politiskt närstående. medan de politiska motståndartidningarna anses vara orättvisa. Vi kan också konstatera att bedömningen av såväl monopol- som konkurrenstidningarna är partipolitiskt präglad. Från socialdemokratiskt håll anser man t. 0. m. de dominerande borgerliga tidningarna på de två konkurrensorterna vara mindre orättvisa än de två monopoltidningarna. Det ñnns dock en klar skillnad mellan de två monopolorterna. får liksom

Göteborgs-Posten tidigare

lägre värden på rättvisegrad än VLT. Hur ska då dessa bedömningar tolkas? Det kan vid en Forsta analys fö-

refalla rimligt att uppfatta de lokala partiorganisationernas åsikter som en spegling av lokalpressens innehåll. En jämförelse med innehållsanalysen visar emellertid att bedömningarna i de flesta fall är betydligt mer partipolitiskt laddade än vad som skulle förväntas med hänsyn till tidningsinnehållet. Tydligt är att partiorganisationernas åsikter speglar partiernas starka krav pâ spräkrörjör de egna åsikterna. Denna slutsats ligger också i linje med vad som tidigare redovisats om partiorganisationernas syn på tidningarnas uppgifter i politiken.

Kommunfullmäktige och de lokala dagstidningarna

Fullmäktigeledamöternas syn på hur dagspressen behandlar olika samhälls-

frågor avviker något från de lokala partilöreningarnas. genom att vara mindre kritisk till de lokala tidningarna. Bland ledamöterna anser en majoritet att samtliga lokala morgontidningar ger en mycket eller ganska rättvis bild av vad som sker inom politiken. Enda undantaget är socialdemokraterna i Gö-

teborg. där en klar majoritet (73 procent) uppfattar Göteborgs-Postens

politiska njthetsbevakning som orättvis.

och dagspress 155

Organisationer, politiker

Medan man inom fullmäktige är relativt positiv till morgontidningarna. - Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg - mycket får kvällslidningarna omdömen. av ledamöterna anser att dessa tidningars pokritiska Merparten litiska bevakning är orättvis. värdering betyder emellertid inte att man Fullmäktigegruppens positiva tendenserna i tidningarnas samhällsbear omedveten om de partipolitiska av hur olika partigrupper uppfattar den partipolitiska vakning. En jämförelse av nyhetsmaterialet visar att socialdemokraterna genomgående fargningen sitt nyhetsmaterial. På anser att de borgerliga tidningarna färgar politiska färga sina nyheter i lokala samsamma sätt anses de lokala andratidningarna Som väntat uppvisar dessa bedömningar tydliga partipolitiska hällsfrågor. är emellertid fullljämforelse med de lokala organisationerna skiljelinjer. Detmäktigeledamöterna som grupp mer ense i sina åsikter om lokalpressen.

ta redovisas i tabell 5.13.

Tabell 5.13 Kommunfullmäktigeledamöternas från respektive partier åsikter om färgning av sitt nyhetsmaterial. Kommunde lokala morgontidningarnas politiska fullmäktigestudien. (Medelvärden. se anm.)

Bcdömd Partigrupp tidning (m) (fp) (c) (s)

,Ma/mo Sydsvenska Dagbladet 1.3

P71_ UNI UiCUl

Arbetet 2.0

DJOO$

Skånska Dagbladet

Göleborg 0.9 1.5 2.3 Göteborgs-Posten 1.3

Väslerâs Vestmanlands Läns l.O 1.4 1.8 Tidning 1.2

Falun Falu-Kuriren 1.2

D-alzt-Dcmokraten 2.0 ooöo PS -N .xlb-J

i de fyra un- Anm: Siffrorna i tabellen iir ntedelvåirdett för respektive fullmåiktigegrupp dcrsökningskontntttnerna Dessa har tagit stiillning till i vilken utsträckning nyheterna från 0-3. där 0 = Partipoliiir partipolitiskt färgade. De har fått ange detta efter en skala tisk färgning förekommer inte alls och 3 = Partipolitisk färgning förekommeri mycket

hög grad.

finns således en uttalat partipolitisk vär- Även inom fullmäktigegruppen Denna dock spela mindre roll för deras dering av tidningsinnehållet. tycks bevakning är. Detta framgår också av uppfattning om hur rättvis tidningens är framför allt intresserade av andra bedömningar. Fullmäktigeledamöterna sin paniopinionsmaterialet i pressen. De anser också att pressen bör öka

politiska anknytning. visar dessutom att fullmäktigeledamöterna är relativt nöjda Resultaten i Malmö, medan man ställer sig kritiska till Göteborgs-P0smed tidningarna ten. Samtidigt visar bedömningarna på nytt att monopol på tidningsmarkleder till kritik utan att andra faktorer spelar in - i naden inte självklart Förklaringen till detta Västerås är man i stort sett lika nöjd som i Malmö.

156 Organisationer, politiker och dagspress

kan antingen ligga i att socialdemokraternas avsaknad av egen lokaltidning kompenseras med starka organisationer och politisk majoritet eller att Vestmanlands Läns Tidning spelar sin monopolroll på ett annat sätt än GP i Göteborg. Den senare förklaringen bekräftas av innehållsanalysen, som bl. a. visar att GP överrepresenterar det egna partiet (fp) medan VLT ägnar olika grupper ungefär lika stor uppmärksamhet. Leksand intar en särställning genom att fullmäktige där är mer kritiska. Detta beror sannolikt på det begränsade utrymme som Leksands-nyheterna får i de två falutidningarna (jfr s. 69). Fullmäktige får således knappast någon viktigare information genom dagspressen. Detta i sin tur förklaras av att tidningarna genomgående gynnar den egna utgivningsorten i sin nyhetsbevakning och ägnar mindre intresse åt angränsande områden.

5.5.5 Komplementtidningar

Tidningarna har mycket stor betydelse som partipolitiska företrädare i den lokala debatten. Att ha tillgång till en tidning innebär att man lättare kan få ut sina åsikter till medborgarna. De borgerliga partierna -framförallt m0derater och folkpartister -tycks vara tämligen nöjda med de existerande förstatidningarnas politiska rapportering med undantag för Göteborg-Posten.

Övriga partier - främst socialdemokraterna och vpk - är mer missnöjda där

de saknar tillgång till egen dagstidning med större spridning. För att förbättra sitt opinionsläge har därför flera partier själva startat eller medverkat till starten av en lokal tidning. l de fyra undersökningsområdena förekommer t. ex. Arbetar- Tidningen (vpk) och Arbetets västsvenska ttpplaga (s) i Göteborg; de politiska veckotidningarna i Västerås - Västmanlands Folkblad (s) och Vestmanlands Nyheter (c) samt Dala-Bygden (c) i bl. a. Leksand. Andra komplement är stockholmstidningarna, framförallt Expressen och Aftonbladet, som båda ger ut lokala editioner for Malmöoch Göteborgsområdena.

Lokala tidningar

Eftersom Arbetets dagliga väst-edition har en ganska begränsad hushällstáickning, har denna inte tidigare berörts. Det visar sig dock att de lokala organisationerna och fullmäktigeledamöterna tilldelar tidningen en viktig politisk roll i Göteborg. Tidningens politiska ställning illustreras troligen bäst av att mer än 80 procent av fullmäktigeledamöterna i Göteborg uppger sig läsa den regelbundet samtliga socialdemokrater och ca 85 procent av folkpanirepresentantrena. l/3 av fullmäktigeledamöternzi menar också att tidningen har stor genomslagskraft i politiska frågor. Bland de lokala socialdemokratiska partiföreningarna i Göteborg anser omkring 40 procent att Arbetets västsvenska upplaga har stor betydelse för den lokala opinionsbildningen. Bland de borgerliga paniföreningarna är andelen ca 25 procent. Andelen för socialdemokraterna kan förefalla hög med hänsyn till tidningens begränsade spridning i kommunen. Den måste dock tolkas med hänsyn till att denna edition delvis finansieras genom bidrag från lokala

och dagspress 157

Organisationer, politiker

SOU 1975178

l förhålsocialdemokratiska och fackliga organisationeri göteborgsområdet.

lande till de ekonomiska insatser som görs kan siffran t. 0. m. förefalla något

låg. Även de lokala veckotidningarna anses vara viktiga för opinionspolitiska

bildningen lokalt (tabell 5.14).

för sam- Tabell 5.14 Fådagarstidningarnas betydelse för att intressera allmänheten

Kommunfullmäktigestudien. (%) samhällsfrågor.

(m) (fp) (c) (s) Samtliga

Västerås: 44 22 38 23 65 Viistnranlaitds Folkbladls) 25 31 19 22 Våistmanlzlntls Nyheterlc) 22

Leksand: 35 0 40 63 18 D2ilzi-Bygdenlc)

fullmäktigegrupp i Västerås Anm: Tabellen anger hur många procent av respektive har mycket eller ganska stor och Leksand som anser att de lokala fådagarstidningarna for samhällsfrågor. betydelse for att intressera allmänheten

sig regelbundet läsa En stor majoritet av fullmäktigeledamöterna uppger läser mer än 80 procent av sociveckotidningarna. l Västerås de politiska Västmanlands Folkblad (s) 60 proaldemokraterna i fullmäktige regelbundet

läser lika ofta Västmanlands Nyheter. Dala-Bygcent av centerpartigruppen av centergruppen i Leksand. den lases regelbundet av mer än 60 procent mellan lokal Veckotidning och Arbetar-Tidningen (vpk) är ett mellanting till men nyhetstidning. Den är avläggare Ny Dag i Stockholm rikspolitisk lokalsidor for Göteborg. Tidningen anses av vpk-representanterna innehåller verksamheten och samtliga ledamöter i Göteborg vara viktig för den politiska

läser den också regelbundet.

S tockholtnstidningarna

läses i stor utsträckning av fullmäk- Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet förekommer här: ca 80 procent av tiges ledzimöter. En viss inomspridning SvD, medan folkparti- och cende moderata ledamöterna läser regelbundet Däremot tillmäts tidningarna inte är aktiva DN-läsare. terpartiledantöterna allmänheten för lokala någon större betydelse när det gäller att intressera där DN anses ha en relativt stark Undantaget är Västerås. samhällsfrågor.

ställning.

Stockholms kvällstidningar anses däremot betyda mer for medborgarnas

i Västerås och Falun/Leksand. De lokala parinställning i samhällsfrågor,

bedömning av de två kvällstidtiorganisationerna gör en klan partipolitisk

Socialdemokraterna betonar Aftonbladet och mer än 60 procent me-

ningarna: roll för opinionsbildningen. Exnar att tidningen spelar en mycket viktig

bland de borgerliga partiföreningarna och pressen får inte lika höga värden

avsevärt lägre siffror bland de socialdemokratiska.

understryks av full- Aftonbladets roll som politisk komplementtidning

är tidningen den mest mäktiges läsvanor. I samtliga fullmäktigeförsamlingar

lästa icke-lokala dagstidningen.

158 Organisationer, politiker och dagspress sou 1975:73

Presspolitiska åtgärder

Partiernas stora tilltro till dagspressen som politisk opinionsbildare tar sig också uttryck i olika krav på förändringar av tidningsstrukturen på orter. där man anser sig missgynnad. Inom de flesta partier finns uttalade önskemål om lokala presspolitiska åtgärder. Tabell 5.15 redovisar andelen ledamöter inom respektive partigrupper som vill vidta Förändringar i den lokala tidningssituationen.

Tabell 5.15 Andel av kommunfullmäktigeledamöterna som anser att presspolitiska åtgärder bör vidtas i respektive region. Kommunfullmäktigestudien (%)

Anm: Tabellen anger för de fyra undersökningskommunerna hur stor andel i procent av respektive fullmäktigegrupp som anser att någon form av konkreta presspolitiska åtgärder bör vidtas på den lokala tidningsmarknaden.

Många av ledamöterna inom samtliga partier menar således att statliga insatser är nödvändiga lör att trygga opinionsbildningen. Samtidigt finns klara partiskillnader. Dessa framträder i form av en höger-vänster skala från m0deraterna - som är minst angelägna om ingrepp -till vpk, där samtliga fullmäktigeledamöter kräver någon form av åtgärder.

Typ av åtgärder

Önskemålen om presspolitiska åtgärder innebär som regel inte att partierna vill styra de existerande tidningarna utan framför allt att nya tidningar bör startas. Detta gäller i Första hand på monopolorterna

“Nyetableringshjälp till nya tidningar.” (m) i Göteborg “Det skulle vara en dagstidning till.” (fp) i Göteborg Det vore bra om centern och arbetarrörelsen kunde få en göteborgstidning.” (C) i Göteborg ”Skulle ge bättre balans och rikare utbud. (s) i Västerås “Att bryta monopolställningen För VLT . . . varje parti bör få sitt språkrör.” (vpk) i Västerås På konkurrensorterna handlar förslagen i Forsta hand om stöd till de ridningar som _ finns: “Det är viktigt att bevara de tidningar som finns och att de iår resurser så att de bättre kan bevaka samhällsfrågorna. (c) i Malmö “Tidningarnas antal - oavsett partifärg - får inte reduceras.” (s) i Leksand

Samtliga dessa åtgärder avser således önskemål om ingrepp på den lokala

och dagspress 159 SOU 1975278 Organisationer, politiker

vidmakthålla ett brett utbud marknaden i syfte att åstadkomma respektive i pressen. Klart är emellertid att det finns part/politiska av politiska opinioner skiljelinjer i dessa bedömningar. Bland de argument som finns mot ingrepp märks bl. a.:

skall leva av sig själva och inte av subventioner.” (m) i Leksand “Tidningar andning som fo- “Pressen skall vara fri och klara sig utan den konstgjorda rekommer nu i form av presstöd. (fp) i Västerås “Fungerar bra som det är nu.” (c) i Västerås

finns det både mer principiellt betingade ar- Som framgår av exemplen som utgår ifrån att de tidningar som gument mot statsingrepp och argument finns idag - alltså även monopoltidningarna - sköter sina politiska uppgifter

sätt att det knappast är nödvändigt att öka antalet tidningar på ett sådant lokalt. l kommentarer till svaren förekommer också presspolitiska forslag som utbud av lokala nyheter. En tar sikte på enørändring av monopolridningarnas i Västerås pekar på behovet av att göra Vestmanlands centerpartiledamot till ett forum for många och olika åsikter. Bland socialdemo- Läns Tidning krater talas om ett behov av “objektivitetsnormer” for tidningi Göteborg i Göteborg är intresarna. Närmare 25 procent av fullmäktigeledamöterna serade av denna typ av presspolitiska åtgärder. ställer också mer långtgående krav på for- En del fullmäktigeledamöter utbud utan ändringar. Här gäller det inte bara frågan om enskilda tidningars man tar upp bl. a. ägarförhållanden, t. ex. i Göteborg:

“Den privata ägarmakten skall reduceras.” (c) i Göteborg “Att minska familjen Bonniers inflytande.” (vpk) i Göteborg

“l framtiden bryta ägarmonopolet.” (s) i Göteborg

Med till hur partigrupperna i övrigt utnyttjar och bedömer dagshänsyn och opinionsbildare, är det sampressen som politisk informationsformedlare och organisationshåll vill slå manfattande intrycket att man från politikerär man angelägen om att åtvakt om pressen. lnom de flesta partigrupper gärder vidtas så att tidningarna kan fortsätta att spela den viktiga politiska anser att dagspressen f. n. har. roll som dessa grupper

5.7 Sammanfattning

De resultat som diskuteras i detta kapitel pekar på den lokala dagspressens livet. I detta avsnitt skall vi sammanfatta orstora betydelse i det politiska ställning i ganisationernas och fullmäktigledamöternas syn på tidningarnas

lokalpolitiken.

Informations/örmedling

De lokala och fullmäktigeledamöterna betonar i mycket partiföreningarna Det är desstor utsträckning de personliga kontakternas betydelse i politiken.

160 Organisationer, politiker och dagspress SOU 1975178

sa som är viktigast för att förmedla information i politiska frågor. Framförallt pekar man här på organisationernas betydelse som informationsförmedlare. Detta resultat är knappast oväntat. Snarast bekräftar det utgångspunkterna för projektet, där det slogs fast att organisationerna i sig har en central ställning i det politiska livet. Det är som väntat de politiska partierna som betonar organisationernas betydelse. medan övriga lägger lika stor vikt vid olika indirekta informationsvägar, som t. ex. massmedier. Vid sidan av organisationerna anses dagspressen vara den viktigaste in- Detta gäller både då man vill bilda sig en uppfattning om formationsvägen. opinionen eller själv vill nå ut med sitt budskap till en bredare allmänhet. Dagstidningarnas betydelse som informationsförmedlare understryks av:

0 icke-partipolitiska organisationer 0 politiska partier med svagare organisationsstruktur 0 politiska partier i oppositionsställning Vidare anses dagstidningarna allmänt ha en starkare ställning ju större en kommun är: i storstäderna går en betydligt större del av den politiska informationen genom dagspressen, medan den spelar en mindre roll i landsbygdskommunen. En av tidningarnas viktigaste uppgifter anses vara att förmedla information från myndigheterna till allmänheten. Man menar samtidigt att dagspressen klarar denna centrala uppgift på ett tillfredsställande sätt. Tidningarnas betydelse framträder också i fullmäktigerepresentanternas stora intresse för tidningarnas politiska innehåll. Man uppger sig läsa i stort sett samtliga lokala tidningar och man anser att pressen har stor betydelse för den lokala opinionsbildningen. Radio och rv anses spela en mindre roll för den lokala politiska nyhetsförmedlingen. liksom för opinionsbildningen i samhällsfrågor. Störst betydelse har etermedierna i de två storstäderna. finns det skäl att un- Samtidigt derstryka att både regionalradio och regional-tv har relativt stor betydelse, om man tar hänsyn till deras begränsade utbud. Inom flera politiska partier finns också ett uttalat intresse för ett ökat sändningsutbud i de regionala etermedierna. Tidningarna har betydelse inte bara som förmedlare av information. De intar också en central ställning som kritiker och kommentatorer av vad som sker i politiken, antingen självständigt eller som språkrör för någon grupp. Denna kritikerroll anses av partierna vara mycket viktig. De borgerliga partierna pekar genomgående på pressens betydelse som bevakare av myndigheterna. medan socialdemokraterna vill se tidningarna som kommentatorer. vilka förklarar och analyserar vad som sker i samhället. Tidningarnas betydelse som kritiker och kommentatorer anses vara störst i storstäderna. Samtidigt finns det delade meningar om hur dagspressen fullgör dessa uppgifter. De borgerliga partierna är till skillnad från socialdemokraterna tämligen nöjda med tidningarnas sätt att fungera i detta avseende. Även om partierna framträder som förespråkare för en kritisk och analyserande press är det uppenbart att de inte anser att tidningarna skall stå vid sidan om de politiska organisationerna. Tvärtom visar det sig bl. a. i att man betonar vikten av partipolitiskt anknuten dagspress för att politiken ska fungera tillfredsställande. Detta innebär att man anser att tidningarna ska

Organisationer, politiker och dagspress

för politiskt nyhetsmaterial, där partierna har möjlighet att få ge utrymme sina åsikter redovisade på ett rättvist sätt samt att de politiska grupperna skall få stöd i kommentarer och analyser. Typiskt är att dessa krav i forsta hand ställs av de lokala partiorganisationerna. En konsekvens ar också att man mycket kraftigt betonar betydelsen av en egen eller en politiskt närstående tidning som kan företräda partiets åsikter i den allmänna debatten.

S ituationerna

Vad betyder då konkurrens- respektive monopolsituation på tidningsmarknaden? Resultaten har visat att vad beträffar allmän information från mynoch kritisk bevakning av myndigheterna, anses desdigheter till medborgare i monopol- som i konkurrenssituationer. sa fungera lika tillfredsställande Det tycks således inte i forsta hand vara antalet tidningar som är angörande för hur den lokala situationen bedöms. Resultaten tyder istället på att två andra faktorer har betydelse:

O utrymmet som ägnas vad som sker i lokalpolitiken 0 tidningens presentation av samhällsfrågor tidningar fungerar. I Dessa faktorer har främst att göra med hur enskilda Västerås anser de flesta partigrupper att Vestmanlands Läns Tidning ger en

relativt rättvis bild av politiken medan Göteborgs-Posten i Göteborg får en

kritisk bedömning. Även partiforeningarna i Leksand är kritiska. Man menar att de båda Falutidningarna inte ägnar kommunens politiska liv någon större uppmärksamtill enkätsvaren att tidningarna skall het. Man kräver bl. a. i kommentarer öka sina lokalredaktioner i kommunen, att tidningarna skall bevaka hela kommunen i sin helhet. I en folkpartiledamots svar sammanfattas mycket av vår kommun, av stämningen: “Jag tycker att det är en dålig bevakning hemskt lite får man reda på och det man får reda på är for det mesta oväsentliga saker”. intervjuer med kommunstyrelseordforandena i de fyra Kompletterande undersökningskommunerna förstärker detta intryck. Man anhuvudsakliga ser ganska sällan att tidningarna ger direkt missvisande nyheter i politiska Snarare menar man att tidningarna som regel är ointresserade av sakfrågor. vad som sker inom lokalpolitiken. Medan det således finns relativt små skillnader mellan monopol- och konallmänna information, är kurrensorter när det gäller tidningarnas politiska skillnaderna större i fråga om pressens sätt att föra fram olika opinioner. Man är i detta avseende starkt kritisk på de två monopolorterna, och mer nöjd på konkurrensorterna. Detta visar samtidigt att partierna menar att monopoltidningarna fungerar lika partipolitiskt som konkurrenstidningarna. Att en tidning helt dominerar anses inte leda till att den förändrar sin politiska nysitt spridningsområde Det hetsbevakning. så att den fungerar som forum for olika lokala opinioner. betonas att det finns en klar skillnad mellan Göteborg och ska emellertid Västerås. Iden senare kommunen får monopoltidningen mindre kritiska omdömen av partierna, medan i den förra samtliga är negativa.

ll

162 Organisationer, och dagspress

politiker

Bland partierna anses också lokala politiska Veckotidningar betyda mycket för opinionsbildningen. l detta avseende kräver man statliga åtgärder i Forsta l l hand för att stimulera tillkomsten av nya tidningar, som kan utnyttjas som informationsvägar i det politiska livet.

-

6 Pressens funktioner i samhället en

sammanfattande diskussion om dags-

roll

pressens politiska

6.1 Inledning

för de undersökningar som genomförts inom forsknings- Utgångspunkten projektet Pressens funktioner har varit frågan om vilken betydelse dagspressen har i det politiska livet i dagens Sverige. Uppgiften hari första hand varit att belysa vad den förändrade mediesituationen inneburit för tidningarnas sätt att fungera i samhället. Två aspekter hos medieutvecklingen har ägnats särskild uppmärksamhet: koncentrationsprocessen på de lokala tidningsmarknaderna samt expansionen hos radio och tv. undersökningar har genomförts i fyra områden. vilka valts för Projektets olika mediesituationer. De valda regionerna är Malmö, Göatt representera Väsrerâs och Falun. Inom faluområdet har i första hand Leksands teborg, kommun undersökts. De undersökta områdena skiljer sig åt bl. a. beträffande lokal tidningssituation. partipolitiskt majoritetsförhållande samt lokal befolkoch Västerås åskådliggör regioner med lokalt tidningsstruktur. Göteborg som samtidigt skiljer sig åt i fråga om politisk majoritet. Malningsmonopol mö och Falun har båda llertidningskonkurrens. men är olika i politiskt avseende. och Malmö representerar storstäder, medan framför allt Göteborg Leksand är ett glesbygdsomrâde. Valet av undersökningsområden har skett i syfte att belysa hur tidningar fungerar i olika omgivningar - framför allt med hänsyn till den lokala tid- De undersökta regionerna kan dock inte utan vidare beningssituationen. traktas som representativa för landet i sin helhet. De är valda för att illustrera rypsiruationer och visar hur tidningar kan fungera i områden med olika egenskaper. Resultaten kan vidare prövas ijämförelse med andra undersökningar. uppgift har varit att belysa dagstidningarnas roll som Forskningsprojektets informationsformedlare och opinionsbildare i samhällsfrågor. Dessa roller har definierats från den politiska Politik med utgångspunkt beslutsprocessen. har här givits en vid innebörd. Det är inte enbart fråga om strikt partipolitik utan avser hur individer och grupper på olika sätt kan påverka de politiska besluten. Dagstidningar har ansetts ha i första hand tre huvuduppgifter i det politiska livet: forum samt kommemar- och granskning. Dessa informationsförmedling, centrala funktioner. Untre uppgifter anses fylla för den politiska processen avser att belysa hur dagspressen fullgör dessa uppgifter i svensk dersökningen mindre om vilka andra faktorer som politik idag. Däremot säger resultaten

164 Sammanfattning SOU i975z78

i sin tur styr pressens sätt att fungera i politiken eller vilka andra funktioner än de angivna som tidningar kan ha för enskilda och grupper. Denna begränsning i syftet måste vägas in vid tolkningen av projektets resultat. För att belysa pressens funktioner i politiken har det bedömts viktigt att både se på hur tidningarnas innehåll ser ut och studera hur enskilda. politiska grupper och myndigheter utnyttjar och värderar detta. Fyra större undersökningar har genomförts inom ramen för forskningsprogrammet: en innehållsanalys av de lokalt utgivna tidningarna en intervjuundersökning med allmänheten en intervjuundersökning med samtliga kommunfullmäktigeledamöter en enkätundersökning med organisationer, myndigheter och lokala foretag 0 en enkätundersökning med tidningsjournalister

På detta sätt har de lokala dagstidningarnas sätt att fungera kunnat ges en relativt ingående belysning. Det måste dock på nytt betonas att projektets undersökningar begränsar sig till fyra storstadstidningar och tre landsortstidningar i fyra regioner. l de föregående kapitlen har de enskilda delstudierna redovisats tämligen utförligt. Det har dock gjorts relativt få försök att jämföra resultaten från de olika undersökningarna. I detta avslutande kapitel är syftet att ge en sammanhållen översikt av projektets huvudresultat. Kapitlet är både en sammafattning av de viktigaste resultaten i tidigare redovisning samt ett försök till en mer generell belysning av de erhållna resultaten. Det har disponerats med utgångspunkt från de tre huvudfunktioner som tidigare diskuterats: information. forum samt kommentar- och granskning. Tonvikten ligger främst på olika aspekter av pressens informationsfunktion. Vid sidan av resultaten från projektets undersökningar kommer i detta slutkapitel även jämförelsematerial från andra forskningar att utnyttjas. I första hand gäller detta resultat från Sveriges Radios s. k. lokalradioprojekt, vars resultat kan belysa förhållandet mellan press och etermedier.

6.2 Informationsfunktionen

De siffror som redovisats i tidigare kapitel har visat på en omfattande tidningsläsning. Men än 90 procent bland allmänheten uppger att de läser minst en dagstidning regelbundet (minst fem gånger per vecka). Mer än 60 procent säger sig ta del av minst tvâ dagstidningar. Intresset for tidningsläsning ökar med graden av samhällsengagement: personer med stort politiskt intresse och hög organisations- och diskussionsaktivitet läser fler morgontidningar än ett genomsnitt av allmänheten. Den tid som genomsnittsläsaren ägnar åt tidningsläsning varierar mellan i medeltal 30 minuter för den lokala morgontidningen och 15 minuter för kvällstidningen. Andra undersökningar pekar också på att ca 3/4 av tidningsläsarna har mycket regelbundna läsvanor: de läser sin tidning fore arbetsdagens början.

Sammanfattning 165

med radio- och tv-konsumtionen är det en relativt kort tid l jämförelse som ägnas åt tidningsläsning. Under samma period upptog genomsnittspermer än 60 minuter per dag i genomsnitt och tv-titsonens radiolyssnande tandet närmare 90 minuter. Det är dock rimligt att utgå ifrån att tidningsläsningen på ett annat sätt än radiolyssnandet - och troligen även tv-tittandet - kräver läsarens hela uppmärksamhet. Andra studier har kunnat visa att framför allt P3 fungerar som en ljudkuliss; lyssnaren“ har radion på medan han eller hon sysslar med annat. Dessa data ger en belysning av dagspressens spridning bland allmänheten. Projektets syfte är emellertid att belysa vad tidningarna betyder som informationsförmedlare i samhällsfrågor. Detta skall här belysas genom en översikt av tidningarnas Samhällsorienterande innehåll (nyheter och reponage om och ekonomiska frågor, kommentarer, debatt etc) och allmänhetens politiska intresse för detta innehåll. , information i all- Huvudintresset gäller i första hand Samhällsorienterande mänhet. Denna har här betecknats som basinformatiøn i samhällsfrågor. Senare skall de två typer av basinformation som är av särskilt intresse för den -

politiska processens sätt att fungera information om opinioner i samhälls-

frågor och information omfattade beslut - tas upp i särskilda avsnitt.

6.2.1 Basinformation

för basinformationen i samhällsfrågor skall här be- Tidningarnas betydelse utbud. allmänhetens tidningsläsning och jämlysas i tre steg: dagspressens och etermedier som informationskällor i samhällsförelser mellan tidningar frågor.

Tidningarnas utbud

Vilken information erbjuds då tidningsläsaren i sin tidning? Vi har kunnat konstatera att totalinnehållet varierar betydligt mellan enskilda tidningar. Den avgörande skillnaden i storlek mellan tidningarna ligger i annonsvo- Iymen, som är störst i den dominerande tidningen inom varje område. Det redaktionella innehållet uppvisar relativt små avvikelser mellan tidningarna. Utrymmet för redaktionellt innehåll ökar inte med ökande annonsvolym. Snarast får nyhetsmaterialet något mindre utrymme i de största annonstidningarna. De stora redaktionella kategorierna är nyheter och reportage. sport och lörströelsematerial. Med sam-l Merparten av nyheter och reportage handlar om samhällsfrågor. hällsfrågor har här menats vad som sker inom politik. ekonomi och arbetsliv. Andelen Samhällsorienterande innehåll varierar mellan 40 och 60 procent i de undersökta tidningarna. Huvuddelen av detta handlar om politiska frågor. brott och allmänna Iokalnyheter.

Övrigt nyhetsmaterial gäller bl. a. olyckor,

Detta har här betecknats allmänt nyhetsinnehåll. Jämförelser med andra undersökningar tyder på att det samhällsorienterande materialet minskat sin andel av nyhetsinnehållet i landsortspressen. ökat me- Denna tendens tycks framför allt vara en följd av att lokalnyheterna dan utrikes- och inrikeshändelser får mindre uppmärksamhet. Lokalnyhe-

166 Sammanfattning

terna innehåller i hög grad vad som här kallats ett allmänt innehåll. Vad som sker inom den lokala politiken och det lokala näringslivet förefaller bedömas som mindre intressant än olyckor, brott, kulturella och evenemang foreningsmöten. Den inriktning på lokalmaterial som framträder i de tre undersökta landsortstidningarna kan iakttas också i andra undersökningar. Det förefaller rimligt att se ökningen av lokalnyheterna som en följd av expansionen inom etermedierna. Man tycks inom tidningarna mena att ljudradion och - framför allt - tv ger en heltäckande utrikes- och inrikesbevakning. kan Tidningen därför ge denna mindre utrymme och istället ägna sitt intresse åt vad som händer lokalt. Troligen spelar också den alltmer markerade riksspridningen av Stockholms kvällstidningar en viktig roll i detta sammanhang. Jämförelser med journalistenkäten tyder på att det finns ett stort intresse bland journalisterna att ge en bred lokalbevakning. Dessa vill i första hand ge sam› hällsorienterande lokalnyheter.

Ökningen av lokalnyheterna

kan också ses i samband med tidningarnas ekonomiska situation. Det finns ett klan intresse hos pressen att bli det naturliga lokalmediet. Man vill maximera sin hushållstäckning foratt tillföräkra sig en god annonstillströmning, vilken i sin tur är ett huvudvillkor för god ekonomi i tidningsforetaget. Ett sätt att uppnå detta kan vara att satsa på det lokala innehållet. Tendensen att satsa på lokalnyheter är inte lika uttalad inom storstadspressen. Här finns dessutom en relativt bred utrikesoch riksbevakning.

Tidnings/äsning

Det är tydligt att tidningarnas satsning på lokala nyheter har ett gensvar hos publiken. I samtliga undersökta tidningar är detta det innehåll som har högsta andelen läsare och som dessutom många vill ha mera av. Detta hindrar inte att framför allt inrikesnyheter men också utrikesmaterial har relativt många läsare. Bland övriga redaktionella kategorier har nyheter om olyckor och brott samt miljöfrågor högt läsvärde. Detta gäller även annonsmaterialet. Resultaten har visat på relativt stora skillnader mellan storstads- och landsortstidningar. I de fyra tidningarna i Göteborg och Malmö har genomgående nyhetsmaterialet (utrikes-, inrikes- och lokalnyheter) en större andel läsare än någon annonstyp. De tre landsortstidningarna har betydligt högre Iäsvärde för sina annonser. Det är enbart de lokala nyheterna som har fler läsare än eftertextannonserna och de lokala affarsannonserna har betydligt större läsarandelar än tex utrikesnyheterna. Vad beträffar tidningens Samhällsorienterande innehåll i sin helhet - forutom de politiska och ekonomiska nyheterna även ledar- och debattsida har detta ett relativt högt läsvärde. Detta material utgör omkring l/S av tidningarnas totala utbud och omkring 2/5 av tidningsläsarna säger sig regelbundet läsa en merpart av det. Intressant är att storstadspressen som har störst andel samhällsstolf också har den största andelen läsare av detta innehåll. Man måste givetvis i detta sammanhang fråga sig vad som menas med att ett visst innehåll i tidningen ”läses”. siffran Betyder for läsning av Samhällsorienterande innehåll att mellan 40 och 50 procent av allmänheten

Sammanfattning 167

akrivr tar del av detta? Detta är en avgörande fråga för bedömningen av presbasinformation i samhällsfrågor. Även om det sens betydelse lör människors här enbart rör sig om sju tidningar i fyra områden kan några tendenser an-

tydas. har ofta framhållits att tidningsläsning är ett rul debatt och forskning regelbundet vartinbeteende. Den enskilde ögnar igenom sin morgontidning att inget av betydelse har inträffat. Tidningsläsje morgon och konstaterar utan fyller en trygghetsfunkningen handlar inte om informationshämtande tion. som framkommit i projektets undersökningar och Mycket av resultaten med andra studier visar en vanemässom kan iakttas genom jämförelser sighet i tidningsläsningen. Man läser tidningen på ungefär samma tid och på ungefär samma sätt varje dag. Vidare tycks läsarna över tid göra ungefär som samma prioriteringar. En jämförelse mellan den läsvärdesundersökning av 1967 års pressutredning och projektets studie visar på en genomfördes mellan jämförbara kategorier. Läsarna påfallande hög överensstämmelse klara förväntningar på vad en tidning skall innehålla. tycks ha relativt Dessa resultat pekar på att tidningsläsningen är en djupt rotad vana. Detta därmed skulle sakna betyresultat säger emellertid inget om att tidningen delse som informationskälla i samhällsfrågor. Snarast tyder det på att tid- Läsarna är bundna till den typ av innehåll som tidningen är mycket viktig. man anser som regel att tidningen har ett lagom avvägt ningen förmedlar: innehåll. man vill varken ha mer eller mindre. Tidningen ger en ram för efter individens verklighet. Inom denna väljer man dock relativt selektivt den egna intresseinriktningen. Hur människor läser tidningen bestäms i första hand av kön, ålder och Resultaten har visat på relativt stora skillnader mellan olika gruputbildning. per av tidningsläsare. Det visar sig att den tid som yngre personer ägnar tidmest det allmänna innehållet- annonser ningen är mycket kort. Dessa läser och lokalnyheter. Äldre personer läser tidningen längre och mer grundligt: både det Samhällsorienterande och det allmänna innede uppmärksammar åt det senare. Ökad hållet. Kvinnor ägnar som regel större uppmärksamhet innebär som regel ett större intresse för Samhällsorienterande nyutbildning hetsinnehåll. är den en- En annan faktor som kraftigt påverkar hur man läser tidningen skildes intresse for politik och hans eller hennes engagement i samhällsfrågor. intresse söker det Samhällsorienterande inne- Personer med stort politiskt Det kan här nämnas att närmare 2/5 av de intervjuade hållet i tidningen. uppgivit sig vara mycket eller ganska ini de fyra undersökningsområdena tresserade av politik. Resultaten utnyttjande av dagspressen tyder således på att den enskildes som informationskälla i samhällsfrågor både hänger samman med tidningarnas utbud och läsarens egen bakgrund och intresseinriktning. För den politiskt ointresserade kommer typen av utbud i pressen att spela en större roll: man vänjer sig vid vad tidningarna förmedlar. Vidare betyder här också -ju längre tid tidningen läses. den tid som ägnas tidningsläsning mycket desto större är sannolikheten att man också tar del av det samhällsorienterande innehållet. De politiskt intresserade läser tidningarna på ett annat materialet. Slutligen finns sätt. De väljer selektivt det Samhällsorienterande

168 Sammanfattning

SOU l975z78

skillnader mellan de fyra undersökningsområdena. l storstäderna är intresset för samhällsfrågor större medan allmänna lokala händelser får större uppmärksamhet i landsbygdskommunen Leksand. Detta gäller både tidningsinnehåll och läsintresse.

Tidningar och etermedier

Inom samtliga undersökningsområden Förekommer regionala radiosändningar och i de två storstäderna - samt i viss utsträckning i faluområdet även regionala tv-nyheter. Nyheterna i de regionala etermedierna skiljer sig delvis från lokalpressens. Nyhetsutbudet är betydligt mindre i etermedierna än i lokaltidningarna men en klart större andel av nyheterna kan karakteriseras som samhällorienterande. Det Samhällsorienterande nyhetsmaterialet i etermedierna domineras av ekonomi och arbetsliv, medan det politiska innehållet får en mindre andel än i dagspressen. Lyssnar- och tittarfrekvensen för de regionala nyhetsprogrammen ligger på omkring 15 procent för morgonnyheterna i radio och ca 20 procent för regional-tv-nyheterna. Räckvidden för dessa program är således betydligt mindre än för tidningarna. En översikt av hur människor informationskällor väljer i samhällsfrågor har visar att dagspressen dominerar som informationsväg i lokala frågor. Mer än 60 procent anser att tidningarna ger bästa upplysningarna om vad som händer inom den egna kommunen. Regionalradio och regional-tv ligger på mellan 5 och 10 procent. l resultaten avspeglar sig klara skillnader i undersökningsområdenas struk- - Leksand - tycks direktkontakter tur. l den mindre kommunen spela en större roll än information genom dagspressen. Detta kan ses i samband med att händelser i små kommuner utanför utgivningsorten som regel ges ett mycket begränsat utrymme i tidningarna. Vad beträffar en stor riksfråga som energikrisen. är situationen en annan. Här kommer tv att dominera som informationskälla. Dessa siffror bekräftar i stort sett tidigare undersökningar. Dagspressens betydelse ligger främst på det lokala planet, medan framför allt tv anses vara bästa informationskälla i inrikeshändelser.

Bedömningarna varierar mellan olika grupper av allmänheten. Bland de politiskt intresserade och organisationsaktiva medborgarna får dagspressen genomgående högre värde som informationskälla än bland politiskt ointresserade. Detta gäller i första hand för inrikes- och utrikesnyheter. Det är rimligt att anta att detta speglar dessa gruppers mer omfattande tidningsläsning. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Stockholms kvällstidningar torde här spela en större roll. De politiskt aktivas positiva värdering av dagspressen som informationskälla - och som informationskanal - återkommer i de lokala organisationernas och kommunfullmäktigeledamöternas bedömningar. Dessa anser att pressen spelar en stor roll som politiskt medium. De tillmäter den stor betydelse som informationskälla om vad som sker i lokalsamhället. För de lokala partiorganisationerna tycks lokalpressen anses i det närmaste lika viktig som kontakten med de egna medlemmarna. För de lokala myndigheterna

Sammanfattning 169 SOU l975:78

vid sidan av de lokala politikerna vara den helt domiuppges tidningarna nerande informationskällan i samhällsfrågor. Kommunfullmäktigeledamöterna menar att tidningarna är viktiga for om vad som sker i kommunen samt att de är den bästa kanalen uppfattningen Man har en stark tilltro till pressens då det gäller att nå ut till allmänheten. i lokala politiska frågor. Tidningarna anses här vara mer efgenomslagskraft fektiva än radio och tv.

6.2.2 Information om opinioner

En viktig aspekt på dagspressens informationsformedling i samhällsfrågor

är den betydelse tidningarna har när det gäller att föra fram lokala opinioner. och åsikter Tidningarnas nyheter och reportage är en plats där stämningar fram - direkt eller indirekt. Trabland enskilda och grupper kan komma ditionellt har den svenska pressen här haft en nära anknytning till de politiska Enskilda har både på ledarplats och nyhetssidor foreträtt partierna. tidningar en partipolitisk linje. redovisa Det är rimligt att utgå ifrån att dagspressens sätt att på nyhetsplats opinioner i samhällsfrågor till stor del bestäms av läsekretsens popolitiska litiska sammansättning. l ett samhälle där det fanns många lokala tidningar homogena läsekretsar. De var inomär det troligt att dessa hade partipolitiskt att de också på sina nyhetssidor kom att spridda. Det var därför naturligt från dessa grupper. De utvecklade också nära kontakter föra fram opinioner med “sitt” parti. har kommit Koncentrationsprocessen på de lokala tidningsmarknaderna Den tidning som successivt blivit den doatt ändra dessa förutsättningar. minerande heterogen läsekrets á den har blivit på en ort har fått en alltmer Detta mönsteri utvecklingen kan också klan iakttas i projektets överspridd. De stora tidningarna har läsekretsar som innefyra undersökningsområden. håller stora grupper från varje större politiskt parti medan de mindre tidningdelen sympatiserar med det parti tidningen foarnas läsare till övervägande reträder. Utan att här närmare gå in på vilka faktorer som bidragit till denna utveckling kan konstateras att tidningens partifarg for stora grupper idag tycks betyda mindre än tidigare för tidningsvalet. Detta gäller i forsta hand for de studie av de nyinflyttades tidningsval i politiskt ointresserade. Projektets även av (s)-sympatisörerna valde den Malmö pekade på att en stor majoritet mycket annonser största tidningen på orten bl. a. därför att denna innehöll och annan lokalinformation. För de politiskt intresserade läsarna upplevs dock tidningsvalet betydligt oftare som en partipolitisk fråga. Dessa väljer en tidning som står nära den egna åsikten - där sådana valmöjligheter finns.

Det är också dessa som läser det Samhällsorienterande innehållet regelbun-

det. Annorlunda uttryckt är det troligt att läsekretsen till opinionsmaterialet i tidningarna är betydligt mer inomspridd än läsarna av övrigt innehåll. av tidningsmarknaden påverkat tid- Frågan är då hur denna utveckling ningarnas information om lokala opinioner. Vi skall här belysa detta genom resultat från innehållsanalysen samt med bedömningar från de politiska opi-

nionsgrupperna.

170 Sammanfattning SOLF l975z78

Tidningarnas politiska profiler

Även om tidningarnas läsekretsar ändrat sin partipolitiska sammansättning uppvisar innehållet i samtliga undersökta tidningar en klar politisk profil, De företräder på sin ledarplats en linje som ligger nära det eller de partier de traditionellt associerats med. Detta kan klart studeras under valrörelsen 1973. l vilken utsträckning förekommer då den partipolitiska linjen också på nyhetsplats? Innehållsanalysen har kunnat visar att tidningarna genomgående ger ett relativt större utrymme åt det eller de partier som står den egna linjen närmast. Detta gäller framför allt ide lokala nyheterna medan riksnyheterna -troligen beroende på nyhetsbyråmaterialets större betydelse » är något mer ”balanserat”. Det direkt partipolitiska materialet är dock i sin helhet relativt begränsat. Det svarar för omkring 10 procent av nyheterna i samhällsfrågor. Under valrörelsen ökar det till ca 25 procent. Samtidigt blir den partipolitiska fördelningen jämnare. Med reservation för det begränsade antalet undersökta tidningar tycks resultaten peka på attju större utrymme som ägnas partipolitiska frågor desto jämnare blir fördelningen mellan enskilda partier. Journalisternas bedömningar understryker denna bild av tidningsinnehållets karaktär. Man menar att tidningarna gynnar närstående grupper. Annat opinionsmaterial, t. ex. från fackliga och ideella organisationer, får som regel något mindre andelar än de politiska partierna. l några tidningar utgör de fackliga nyheterna över 10 procent av det Samhällsorienterande stoffet. Detta gäller bl. a. de två monopoltidningarna.

Bedömningar av pressens opinionsrol/

De politiskt aktiva personerna bland allmänheten visar sig kritiska till lokalpressens information om den lokala opinionen. Närmare 1/4 menar att nyheterna de dagligen läser färgas av tidningens partipolitiska inriktning. Andelarna är högre för personer som sympatiserar med en annan politisk linje än tidningen. T. ex. anser omkring hälften av de politiskt intresserade socialdemokraterna att -

Göteborgs-Postens nyheter är politiskt färgade ijäm-

förelse med ca 30 procent av personer med borgerlig partisympati. Bland de politiskt ointresserade är man mindre kritisk till tidningarnas nyheter om opinionen. Dessa läser också i mindre utsträckning tidningens samhällsorienterande innehåll. Vidare är sannolikt anpassningseffekterna relativt stora i denna grupp. Man lär sig“ uppfatta tidningens nyheter liktydigt med vad som är värt att läsa om. Den mest kritiska uppfattningen till de lokala tidningarnas sätt att rapportera om lokala opinioner finns inte oväntat bland de lokala partiorganisationerna. Deras uppfattning går också klart efter partipolitiska skiljelinjer. Socialdemokratiska partiföreningar anser att de får en orättvis behandling i borgerlig press. medan borgerliga panigrupper menar att (s)-pressens bild av deras åsikter är missvisande. Samtidigt sluter de båda politiska grupperna upp kring sina egna tidningar. De lokala partiforeningarnas bedömningar har troligen sin bakgrund i att man upplever sig få både en mycket begränsad och en vinklad uppmärk-

Sammanfattning 171

samhet i tidningar vars politiska linje man inte delar. Man anser sig ha svårt att komma fram - samtidigt som man bedömer att tidningen som sådan är maren viktig politisk informationsväg (se ovan). Detta gör att man kraftigt Det är här typiskt att socialdemokraterna, som kerar sin negativa inställning. har den svagaste lokalpressen. genomgående är mest kritiska. är det uppenbart att den lokala politiska situationen har bety- Samtidigt Partier som har en starkare ställning i lokaldelse for dessa bedömningar. - t. ex. socialdemokraterna i Västerås - är mindre missnöjda med politiken den lokala liberala tidningen än vad man är på en ort där man år i politisk

opposition som i Göteborg. tidningarna i så liten ut- Man kan slutligen fråga varfor de dominerande linje. Mycket talar for att den sträckning tycks ha ändrat sin partipolitiska traditionen har stor betydelse. Tidningarna har under lång tid partipolitiska kan kommit att bygga upp sina kontakter till de partier man står nära. Detta med lokalpressen. Det är självklart delvis utläsas i partiernas kontaktfrekvens att en lång tradition både påverkar tidningarnas sätt att se på sin roll och

de lokala partigruppernas sätt att se på tidningarna. Journalisternas kritiska uppfattning om pressens politiska partiskhet leder till att de vill minska den partipolitiska anknytningen. Man ser partianknyt- De lokala partiorgzmisationernzt ningen mer som ett hinder än som stimulans. orienhar en annan lösning. De menar att det är positivt med en partipolitiskt till terad dagspress om samtliga partier, eller grupper av partier, har tillgång jämbördiga tidningar. Även kommunfullmäktige betraktar dagspressens par- Så vill tex en majoritet av fulltipolitiska anknytning som något positivt. i Malmö ha en ökad partianknytning hos SDS. mäktige

E termedierna och opinionen

Etermediernas roll for information om opinioner skiljer sig f rån dagspressens. Analysen av de två etermedierna visar att dessa ägnar en större andel av sitt politiska innehåll åt information fore beslut. men att detta material i relativt liten utsträckning handlar om politiska partier. Detta resultat bekräftas också i analysen av lokalradioforsöket våren 1973. i regionalradio och Den blygsamma andelen partipolitiskt nyhetsmaterial torde främst ha sin bakgrund i radioavtalets bestämmelser om regional-tv Man undviker partimaterial, eftersom det på annat sätt kräver opartiskhet. en balansering. De opinionsnyheter som finns i etermedierna ger ett relativt stor utrymme åt vad som sker på arbetsmarknaden. Särskilt stor uppmärk- Dessa har både en relativt stor samhet får här de fackliga organisationerna. sändningstid och kommer oftare direkt till tals i nyheter och reportage. Det är intressant att jämfora detta resultat med de lokala fackliga organisationernas mycket positiva värdering av främst regionalradions betydelse for information i samhällsfrågor.

6.2.3 Information om politiska beslut

Vad vi hittills redovisat är dagspressens information om opinioner fore beslut i de politiska beslutsforsamlingarna. l detta avsnitt gäller frågan i vilken ut-

Sammanfattning

sträckning tidningarna uppmärksammar utfallet av besluten - både vad som förmedlas om vad som skeri fullmäktige, landsting och riksdag och vad som rapporteras om myndigheternas verksamhet. Detta gäller pressens betydelse för den s. k. samhällsinformationen.

Dagspressens bevakning av vad som sker inom stat och kommun har ofta sagts vara en av tidningarnas mest centrala uppgifter: att ge medborgarna insyn i vad som sker inom myndigheter och bland politiker. l det närmaste

samtliga lokala journalister anser denna uppgift vara mycket Också viktig. bland lokala organisationer och lokala politiker betonas pressens bevakningsroll gentemot myndigheter och beslutsfattare.

Dagspressens besluts- och myndighetsbevakning har två aspekter som delvis är svåra att helt hålla isär. Det finns dels den egentliga informationen om vad som sker. dels den analyserande granskningen av skeendet. I detta avsnitt skall den förstnämnda aspekten tas upp, och den senare i avsnitt 6.4.

Tidningsinnehâl/et

Analysen av dagspressens innehåll har visat att vad som händer i de politiska beslutande församlingarna och inom myndigheterna upptar närmare hälften av tidningarnas nyheter i samhällsfrågor. Störst andel har referat av vad som sker i fullmäktige, landsting eller riksdag. Denna information gäller framför allt vad som sker i de större kommunerna inom omrâdet- främst tidningens utgivningsort - samt inom regionala organ. ljämförelse med nyheterna om politiska partier är besluts- och nyhetsmaterialet betydligt mer omfattande. Det senare upptar en närmare fem gånger så stor andel av pressens Samhällsorienterande nyheter. Man kan diskutera förklaringen till denna fördelning. En huvudfaktor är givetvis att detta material är stort och berör många människor inom spridningsområdet. Vidare “produceras” och “serveras” pressen händelser inom stat och kommun på ett annat sätt än partinyheterna. Myndigheterna har t. ex. betydligt mer utvecklade presskontakter. Dessutom innebär den journalistiska prioriteringen att man systematiskt bevakar myndigheter och beslutsinstitutioner.

Bedämningar av beslutsinformationen

Partier och

kommunfullmäktigegrupper är som regel nöjda med dagspres-

sens sätt att sköta rapporteringen om vad som sker i de kommunala organen. Fullmäktigeledamöterna framför dock även åsikten att det ofta blir en alltför ytlig beslutsrapporteri ng. Man menar attjournalisterna missar kommunal information eftersom de är okunniga om det politiska skeendet och dess bakgrund. En något mer kritisk bedömning kommer från i

kommunfullmäktige

Leksand. Dessa menar att de två regionaltidningarna ägnar en obetydlig uppmärksamhet åt vad som sker i kommunen. De två falutidningarnas leksandsnyheter anses alltför sällan redovisa någon information om vad som händer i det kommunala livet utan i stället handla alltför mycket om mer allmänna händelser.

Sammanfattning 173

Regionalradio och regional-tv skiljer sig föga från dagspressen. Också i desoch myndigheter som dosa är det information från politiska församlingar minerar de Samhällsorienterande nyheterna. Man kan utgå ifrån att det är i stort sett samma faktorer som styr dessa mediers utbud: journalisternas de upparbetade kontakterna till myndigheterna samt dessutom prioritering, materialets “neutralitet” - det behöver inte balanseras på samma sätt som

opinionsinformationen och kräver därför mindre bearbetning.

Pressens informarionsroll: opinioner eller beslut?

som förmedlare av politisk information har visat Översikten av tidningarna dominerar klart över på att information om politiska beslut och myndigheter Det senare gäller både information om de ponyheter om opinionsgrupper. litiska partierna och andra organisationer. Likheterna är stora mellan pressen.

regionalradio- och -tv, Det är knappast möjligt att dra några mer långtgående slutsatser från en Jämförelser med andra undersökningstudie av fyra undersökningsområden. en utveckling mot ett minskat utrymme för nyheter ar antyder emellertid om opinioner i förhållande till information om beslut. De lokala partiernas kritiska värdering av sina möjligheter att nå ut, samt fullmäktigeledamöters och myndighetsföreträdares positiva bedömning av pressen, pekar i samma

riktning. och den relativt omfattande infor- Partimaterialets begränsade utrymme mationen om beslut kan ha många förklaringar. l första hand torde den vara i det politiska livet. Myndigheterna och förvaltett uttryck för förändringar en stor aktivitet i samningarna har fått en ökad betydelse och uppvisar idag l tidningarna framställs också ofta myndigheterna som pådrivanhällsfrågor. En sådan de även inför politiska beslut. Partiernas åsikter får mindre intresse. framkommer även i journalisternas prioriteringar. Myndighetsbedömning sätts fram som den viktigaste uppgiften för pressen medan de bevakningen aktiviteter anses vara mindre viktiga att rapportera om. politiska partiernas Detta är mest framträdande bland storstadsjournalisterna. Vad betyder detta för allmänhetens information i samhällsfrågor? Projektet har inte särskilt studerat tidningsläsamas intresse för just opinions- respektive beslutsinformation. Det är dock rimligt att anta att samma faktorer som i allmänhet gäller båda dessa typer av påverkar läsning av samhällsmaterial medan övriga rutinmässigt läser innehåll. De politiskt aktiva väljer selektivt kommit delar av det. Detta skulle således innebära att beslutsinformationen i samhället. att spela en större roll för den enskildes orientering

6.2.4 lnformationsfunktion och lokal tidningssituation

informationsförmedling av sil vilken utsträckning påverkas dagspressens tuationen på den lokala tidningsmarknaden? Detta har varit en viktig fråga för uppläggningen av projektets undersökningar. Frågan gäller i första hand vad förekomsten av lokala alternativ på tidningsmarknaden betyder för allmänhetens. organisationernas och politikernas informationssituation.

174 Sammanfattning

l detta avsnitt skall de olika aspekter på pressens informationsfunktion som hittills diskuterats belysas genom en systematisk jämförelse mellan de fyra undersökningsområdena. Entidningssituationerna i Göteborg och Västerås skall ställas mot flertidningsområdena Malmö och Falun/Leksand. Vad beträffar tidnings/äsningens omfattning tycks denna i mycket begränsad utsträckning påverkas av antalet lokaltidningar. av lokala Dubbelläsning dagstidningar - om det inte gäller en morgontidning och en kvällstidning - är sällsynt. Den tidigare översikten har dock visat att de politiskt aktiva grupperna oftare utnyttjar de valmöjligheter som en konkurrenssituation erbjuder. Kommunfullmäktigeledamöterna gör genomgående bruk av möjligheten att informera sig genom olika tidningar. Det är typiskt för tidningsutbudet på konkurrensorterna att det är den stora tidningen som har den klart största annonsvolymen, medan de mindre tidhar den största mängden nyheter och reportage i samhällsfrågor. ningarna Monopoltidningarna liknar härvidlag de dominerande tidningarna på konkurrensorterna: inkomsterna från den ökande annonsvolymen tycks inte utnyttjas till en ökad nyhetsbevakning. Med utgångspunkt från mätningarna av de undersökta tidningarnas innehåll är det ytterst vanskligt att säga vad konkurrensen kan betyda för den lokala nyhetsbevakningens kvalitet. Tidningarna förefaller skilja sig föga åt. Journalisterna menar dock att konkurrenssituationer skapar bättre tidningar som ger en mer utförlig nyhetsrapportering. Även om det är svårt att uttala sig om de enskilda tidningarnas kvalitet är det klan att konkurrenssituationen i sin helhet - förekomsten av lokala alternativ ger en bredare information i samhällsfrågor. De mindre tidningarna kompletterar de större genom en bredare samhällsbevakning. Detta resultat pekar på att den enskilde tidningsläsaren påverkas relativt lite av de lokala alternativen så länge han eller hon enbart läser en tidning. Detta innebär dock inte att konkurrenssituationen skulle sakna betydelse för den politiska basinformationen. De politiskt engagerade personerna och de diskussionsaktiva läser ofta flera tidningar och kommer på detta sätt troligen att ge en vidare spridning även åt den mindre tidningens innehåll. Dessa anser också att den politiska genomslagskraften hos de lokala tidningarna - oberoende av upplagestorlek - är i stort sett densamma. De mindre tidningarna tillmäts lika stora betydelse som den dominerande. Informationen om de politiska besluten tycks påverkas relativt minst av situationen på tidningsmarknaden. Detta förefaller vara mycket av rutinrapportering som inte är beroende av den lokala konkurrensen eller av tidningarnas politiska färg. Både organisationer, myndigheter och fullmäktigeledamöter är nöjda med pressens sätt att fungera. både på monopol- och konkurrensorter. Som tidigare nämnts finns de fåtaliga kritiska rösterna i ett konkurrensområde (Leksand). Ortens storlek snarare än antalet tidningar bestämmer hur rapporteringen om fattade beslut ser ut. Detta bekräftas också i andra undersökningar. Vad beträffar dagspressen förmedling av lokala opinioner har resultaten visat att samtliga tidningar på nyhetsplats ger en överrepresentation av det eller de partier som man stöder. Detta gäller både monopoltidningarna och de dominerande tidningarna på konkurrensorterna. Dessa tidningar tycks således följa en traditionell panipolitisk rapportering trots att nedläggningar av

Sammanfattning 175

lokalkonkurrenter kommit att förändra den lokala tidningssituationen.

Även om det renodlat partipolitiska tidningsvalet hos stora grupper av lä-

sare kommit att få mindre betydelse (se ovan) innebär detta inte att man som tidningen förskulle vara okritisk till den bild av den lokala opinionen intresserade som har andra medlar. Detta gäller i första hand de politiskt företräder. Som väntat blir missnöjet mest partisympatier än dem tidningen uttalat då den lokala tidningsstrukturen - monopolsituationen gör att man

är hänvisad till en tidning för sin lokala information. Som exempel kan näm-

läsare är hälften av (s)-sympatisörerna miss-

nas att av Göteborgs-Postens

sätt att behandla det socialdemokratiska partiets verknöjda med tidningens mer nöjda med tidningens insamhet. Däremot är borgerliga sympatisörer

nehåll. i åsikterna om lokalpressen återkommer hos de lokala or- Detta mönster Dessa värderar genomgående konkurrenssituationen betydganisationerna. På en konkurrensort har man möjlighet att nå ligt positivare än monopolet.

ut i åtminstone någon tidning och man anser att detta spelar en stor roll för Partier som helt saknar lokala tidningar, t. ex. den lokala opinionsbildningen. kritiska. vpk. är dock överlag förespråkar också en breddning av lokalpres- De partipolitiska grupperna Varje parti eller partigrupp bör ha tillgång till sens partipolitiska spektrum. små tidningarnas been egen lokaltidning. Man betonar de upplagemässigt Genom dessa når man de engatydelse för den lokala opinionsbildningen. inom respektive parti. Partierna understryker samtidigt gerade grupperna karaktär. Detta anses vikten av att den lokala pressen har en partipolitisk vara en garanti för att de verkligen kan få fram politiska åsikuppenbarligen

ter. Allmänt på att förekomst av lokala alternativ på tidtyder denna översikt Det är ningsmarknaden har störst betydelse för dagspressens opinionsroll. opinionsbildning som främst bepersoner som är engagerade inom politisk tonar pressens politiska roll och som utnyttjar pressen som informationskälla att nå ut med opinioner är och plattform för sina budskap. Deras möjlighet De kommer därför att värdera beroende av tillgången på lokala alternativ.

högt. Konkurrensorterna har också

förekomst av olika lokaltidningar mycket an monopolorterna. Pervisat sig ha ett bredare politiskt informationsutbud sådan bedömning. soner som är mindre intresserade av politik gör inte någon De kan i och för sig vara kritiska till den politiska linje den dominerande

eller monopoltidningen företräder, men de väljer denna tidlokaltidningen av annat innehåll. t. ex. annonserna. Detta ning för att de är intresserade för deras hindrar dock inte att tidningens politiska linje ändå kan ha betydelse som politiska uppfattning. Läsarna vänjer sig att uppfatta den information som rättvisande elleri varje fall rimlig. En indikation på en sådan förmedlas på detta kan vara åsiktsbildningen kring bensinransorepolitisk påverkan intresserade (s)-sympatisörerna som läste borgerlig press ningen. De politiskt än de som var mer kritiska till regeringens sätt att sköta bensinransoneringen fanns en större andel kriläste (s)-press. Detta innebär att det genomsnittligt tiskt inställda än i konkurrensområdena. på monopolorterna

176 Sammanfattning

Etermedierna och den lokala

tidningssiruarionen

Vilken betydelse har då etermedierna på monopol- och konkurrensorter? Projektets analyser tyder på att dessa medier bl. a. genom sitt ringa utbud och sina annorlunda förutsättnigar knappast kan betraktas som ett lokalt alternativ. Resultaten pekar på att regionalradio och regional-tv snarast kan ses som ett komplement. De ger en mer utförlig arbetslivsbevakning och de formedlar opinioner från bl. a. fackliga organisationer. om politiska opinioner får idag ett begränsat utrymme i de re- Nyheter gionala etermedierna. Detta hindrar dock inte att en längre sändningstid kan få ljudradion att spela en mer aktiv roll. Radions karaktär kan göra den lämpad att belysa lokala opinioner. Resultaten från lokalradioförsöket 1973 visade på radions förmåga att lyfta fram samhällsfrågor. Man lät ofta lokala - dock sällan politiska partier - komma fram. Vad organisationer beträffar information om fattade beslut uppvisar radio och tv samma tendens som lokalpressen. Medlet domineras av nyheter från beslutsfattare och myndigheter. Dessa resultat bekräftas i stort sett av allmänhetens och de lokala organisationernas samt

kommunfullmäktiges bedömningar. De politiskt enga-

gerade sätter dagspressen före de regionala etermedierna. Det finns inte heller någon tendens att allmänheten på monopolorterna tar del av fler regionala radio- och tv-program eller på annat sätt betonar dessa mediers betydelse. Journalisterna i Göteborg och Västerås menar sig dock känna en stimulerande konkurrens främst från regionalradion. Regionalradions- och regional-tvzs betydelse tycks i första hand hänga samman med hur länge kanalen funnits i området. Det är först långsamt denna typ av sändningar får någon större betydelse. Typiskt är att de regionala etermedierna värderas högst i Malmö, som haft sändningar under längst tid. Detta har också påvisats i Sveriges Radios undersökningar. Det skall slutligen tillfogas att de lokala organisationerna ser positivt på en utveckling av de lokala etermedierna för att bredda det lokala informationsutbudet. Det är typiskt för dessa bedömningar att man vill ha ett långtgående inflytande på de nya medierna. .

6.3 Forumfunktionen

Vad som hittills diskuterats om pressens informationsfunktion gäller tidningarna som professionella informatörer”. Det har visat hur tidningarna i sin nyhetsbevakning speglar vad som sker i samhället. En annan uppgift för pressen i det politiska livet är att låta grupper och enskilda framträda med egna inlägg i spalterna. Tidningarna kan på detta sätt tjäna som ett forum for många och olika åsikter i samhällsfrågor. De kan skapa en redaktionell miljö för den lokala politiska debatten. De kan också fungera som forum genom att regelbundet redovisa klipp från oliktänkande tidningar. Denna forumfunktion liknar på många sätt förmedlingen av opinioner. Den grundläggande skillnaden ligger dock i att opinionsinformationen är en av tidningen redigerad nyhetsformedling som har att konkurrera med annat

Sammanfattning 177

medan forumuppgiften snarast består i att tidningen ställer nyhetsinnehåll, utrymme till förfogande för insändare och debatt. - De tidigare redovisade resultaten har visat att de politiskt engagerade de politiska organisationerna och fullmäktigeledamöterna lägger stor vikt Det är särskilt på monopolorterna och vid pressens allmänna forumuppgift. bland partigrupper som saknar tillgång till egen tidning som man menar att tidningarna bör hålla sina spalter öppna för inlägg av olika politiska grupper. Samma åsikt har journalisterna. Här menar man att tidningarna mer än som är vanligt idag bör ta in debattinlägg för att bredda framför allt den lokala politiska debatten.

Forummarerial Forummaterialet kan återfinnas inom olika avdelningar i pressen. Vi har här skiljt ut insändare, debattartiklar på ledarsidan samt pressklipp. Analyserna har visat att dessa typer av material förekommer relativt sparsamt i de undersökta tidningarna. Insändarmateria/et utgör enbart några få procent av pressens totalinnehåll. ramar tid- Det ges också mycket olika placering som delvis antyder de olika Tidigare har illustrerats hur “insändarningarna ger för insändardebatten. sidan” i de två falutidningama är samma som ledarsidan, medan dessa i andra tidningar finns sist i tidningen i anslutning till annonssidorna. Insändarnas innehåll varierar. l flertalet tidningar dominerar vad vi tidigare kallat allmänt innehåll. I fyra av de sju tidningarna når dock det samhällsorienterande innehållet upp till över40 procent. lnsändarna handlar som regel om lokala frågor. Debattinlägg på ledarsidan är sällsynta. 1 två av de undersökta tidningarna

är sådana dock mer vanliga. 1 t. ex. Göteborgs-Posten når andelen debattin-

lägg upp till närmare 1/5 av ledarsidans innehåll. Debattinläggens innehåll är tämligen enhetligt. Det handlar om politiska är det inrikes- eller utrikespolitiska ämnen. frågor. Huvudsakligen

Läsning av forummaterial

Av dessa två forumkategorier har insändarna den klart högsta andelen läsare bland allmänheten. Andelen varierar mellan olika tidningar. Det största intresset finns i Falun där ca 2/3 uppger sig regelbundet läsa insändarna och 43 procent i Göteborg. Insändarläsningen kan jämföras med intresset för debattmaterial där motsvarande andelar ligger mellan 21 och 43 procent. I allmänhet tycks debattmaterialet ha större intresse i storstadstidningarna, medan insändarna betonas av landsortstidningarnas läsare. Det tycks vara svårt att finna något direkt samband mellan typen av forummaterial och intresset för det bland läsarna. Visserligen har den tidning som har de mest Samhällsorienterande insändarna också det relativt minsta läsvärdet för sina insändare. Skillnaden är dock för liten att tillåta mer långtgående slutsatser. En tendens tycks finnas att insändare med arbetslivsny- . heter har ett högre läsvärde. Som väntat är de politiskt intresserade överrepresenterade som läsare av pressens foruminnehåll. Klan är emellertid att insändarläsarna i större ut-

178 Sammanfattning

sträckning utgör mer av ett tvärsnitt av läsekretsen än vad fallet är bland dem som läser debattmaterialet på ledarsidan. Om man studerar människors aktivitet som författare av insändare och debattartiklar visar det sig att ca 15 procent någon gång i sin liv skrivit en insändare eller en debattartikel. Av dessa uppger närmare 4/5 att de också fått publicerat vad de sänt in till tidningen. Något färre (ca 13 procent) har någon gång tagit kontakt med en journalist for att få honom att skriva om något. Andelen kan jämföras med motsvarande siffra för fullmäktigeledamöterna som någon gång under senaste âret skrivit någon tidningsartikel eller något

debattinlägg. Andelen är här ca 60 procent.

Bedömning av pressen som forum

Det är svårt att utifrån dessa siffror sköter påstå att tidningarna respektive missköter sin forumuppgift. är forummaterialet inte särskilt Visserligen omfattande, men det är också tänkbart att det är svårt att intressera skribenter att komma med inlägg. Bland de lokala politikerna är man dock kritisk till tidningarnas sätt att fungera som lokalpolitiskt forum. Man menar att pressen i alltför liten utsträckning satsar på en sådan typ av innehåll. Denna uppfattning delas i stort sett av de lokala journalisterna. Dessa menar att tidningarna borde bredda framför allt debatten på ledarsidan och låta andra uppfattningar än dem tidningen själv företräder komma till uttryck i olika inlägg. I detta sammanhang kan pressk/ippen som ett tänkbart forum uppmärksammas. Dessa kan fungera som ett utrymme för ”tidningsopinionen”. Här kan olika åsikter om skeendet komplettera den egna ledarens synpunkter. Resultaten av pressklippsanalysen visar dock att denna spalt relativt sällan används som forum för opinioner i samhällsfrågor. l stället är det i regel tidningar vars allmänpolitiska linje ligger den införande tidningen nära som citeras. Ett rimligt antagande kan vara att forumfunktionen skulle vara mer uttalad i tidningar som har lokalt Man monopol. kan här tänka_sig att man vill ge ett större utrymme för politiska grupper som förlorat sina lokala språkrör. Bland politiker är också kravet på forum mer uttalat på monopolorterna, framför allt bland organisationsföreträdare som saknar egen lokaltidning. Tidigare redovisade data är delvis motsägande. l finns

Göteborgs-Posten

det mest omfattande debattstoffet och tidningen har den mest samhällsorienterade insändarsidan. Dessutom har man en särskild debattsida varje vecka. Vestmanlands Läns Tidning skiljer sig dock relativt lite från tidningarna på konkurrensorterna. Den har visserligen på sin ledarsida en fast plats för den tidigare socialdemokratiske chefredaktören Gösta Söderlund (Dala- Demokraten). Det är dock tveksamt om denna spalt kan betraktas som ett uttryck för tidningen som ett debattforum eftersom skribenten närmast bör ses som en fast medarbetare i tidningen. Bland fullmäktigeledamöterna är man skeptisk till de två monopoltidningarnas sätt att sköta sin forumuppgift. Man anser dessa vara föga öppna för material från andra partipolitiska riktningar. Mot vad som kunde väntas med utgångspunkt från innehållsdata tycks Vestmanlands Läns Tidning fungera något bättre än Göteborgs-Posten. Det är dock troligt att detta inte är en följd av det egentliga forummaterialet utan

Sammanfattning 179 SOU l975z78

med tidningens allmänna nyhetsbevakning och bevakäven sammanhänger ningsområdets storlek. Slutligen skall här betonas att en tidnings sätt att fungera som forum inte enbart har att göra med att tidningen upplåter sina spalter för oliktänkande. I detta ligger något mera än en sådan passiv öppenhet. Det gäller att tidningen skaffar sig kontakter med olika organisationer och andra åsiktsföreträdare. Vidare krävs ett aktivt intresse från de senare, vilket i sin tur är beroende av tidningens attityder till och behandlingav insänt material. Det senare gäl- Det är troligt att vissa tidningars mindre ler både redigering och polemik. betydelse som politiskt debattforum hänger samman med att opinionsgrupinställning till tidningen som sådan. Även om man inom per har en kritisk vill man en viss politisk grupp vet att man genom en stor tidning når många vars politiska linje man sympatiserar med. hellre få sin artikel i en mindre, I denna kan man vara mer säker att få en bra presentation av vad man vill säga. En sådan slutsats kan möjligen stödjas av att fullmäktigeledamöterna i Malmö större intresse för att skriva artiklar än vad man visar ett betydligt Det förefaller rimligt att tolka detta som en gör i monopolorten Göteborg. med olika politisk vinjett i Malmö. följd av att det finns fler tidningar Undersökningen av de sju tidningarna tyder på att pressen idag spelar en debattforum. Detta gäller både i situationer med begränsad roll som politiskt lokalt monopol och på övriga oner. Detta resultat tycks även bekräftas av andra undersökningar. Det är rimligt att anta att detta sammanhänger med den politiska tradition som kännetecknar svensk dagspress. Både inom pressom partipolitiska fösen och bland organisationerna uppfattas tidningarna reträdare. Detta får till följd att det är svårt att skapa ett forum. lnom tidningen fmns en naturlig tröghet, eftersom man traditionellt haft sina kontakter till en viss politisk grupp och bland organisationerna finns av samma och skäl en misstänksamhet. I ett tidigare avsnitt har visats att journalister organisationer ser olika lösningar till detta problem: journalisterna förespråkar en minskad partipolitisk anknytning hos tidningarna medan organisationerna vill se tidningarna som partipolitiska språkrör och ge varje panigrupp möjlighet att ha en egen tidning. De politiska partiernas uppfattning är här särskilt intressant. Deras bedömningar pekar på att de ser tidningen som ett viktigt forum ocksa inom den Detta framkommer bl. a. i deras positiva värdering av egna organisationen. de politiska veckotidningarna. Partierna tycks mena att det är tidningssituationen i sin helhet och inte enskilda tidningar som skall skapa den lokala debatten. Partiernas åsikter tycks här utgå från en idealmodell för en funge- Siffrorna visar dock att i praktiken är en klar marande politisk demokrati. av allmänheten ”entidningsläsare”. Det är relativt små, politiskt akjoritet tiva grupper som läser alla lokaltidningar. Man kan slutligen diskutera regionalradions och regiønal-rvss roll som lokalt forum. Det har tidigare nämnts att etermedierna tycks spela en mindre roll när det gäller de politiska partierna. Deras betydelse ligger främst inom ekonomi och arbetsliv, där bl. a. de fackliga organisationerna har möjlighet att komma fram. Försöket med lokalradio våren 1973 visade att även andra organisationer fick relativt stort utrymme. Detta gällde framför allt i reportage och i debattform. Analysen av experimentperioden pekade på att radiomediet kan ha karaktären av ett lokalt debattforum. Perioden var dock

180 Sammanfattning

alltför kort för att det skall vara möjligt att uttala sig om detta är något typiskt för lokal radioverksamhet.

6.4 Kommentar- och

granskningsfunktionen

Ytterligare en uppgift som av tradition tillskrivs dagspressen är granskningsrollen. Tidningen skall inte enbart förmedla nyheter, den har också skyldighet att analysera och tolka skeendet och kritiskt granska vad som sker i samhället. Denna granskningsfunktion tar sikte på tidningarna som självständiga foreträdare för olika intressen. De skall utifrån sina egna värderingar förmedla en inträngande bild av vad som sker i det som synes ske. I det följande skall vi ta upp detta från två utgångspunkter, dels tidningarnas kommentarer och analyser på ledarsidan, dels den kritiska granskning som kan äga rum i nyhetsmaterialet.

6.4.1 Kommentar och analys Den traditionella platsen för kommentarer och analyser är ledarsidan. På senare tid har man också börjat ge bakgrundsinformation i särskilda rutor i anslutning till viktigare nyheter. Kommentar- och bakgrundsmaterial i pressen värderas genomgående mycket högt av organisationer, fullmäktigeledamöter och tidningsjournalister. Man menar att det är en av tidningarnas viktigaste uppgifter att analysera och Förklara det politiska skeendet och andra händelser i samhället.

K ommentarernas innehåll

Den kommentar och analys som tidningarna ger är dock inte särskilt omfattande. Även om det finns vissa bakgrundsartiklar - ofta till större utrikesnyheter och som regel i form av byråmaterial - så är det ledarsidan som fortfarande står för de egentliga analyserna. Liedarkommentarerna innehåller i huvudsak kommentarer i utrikes- och inrikespolitiska frågor. Detsamma gäller f. ö. majoriteten av artiklarna på ledarsidorna. Under den undersökta perioden. första halvåret 1973, är det enbart ca 10 procent av ledarkommentarerna som uppehåller sig vid regionala och lokala frågor. Detta kan jämföras med tidningarnas nyhetsbevakning, där det regionala och lokala innehållet tycks få ett allt större utrymme. Ledarsidan har en ambition att täcka ett utrikes- och inrikespolitiskt skeende. medan nyhetsmaterialet successivt begränsar sin ambitionsnivå till spridningsområdet. Tidningarna tycks på detta sätt fungera på två nivåer. Ledarna blir en del i en allmän rikspolitisk debatt, medan nyheterna skrivs för den lokala allmänheten. Dessa två nivåer återkommer då man närmare studerar läsekretsarna för de två typerna av innehåll. Det är de politiskt aktiva som klart dominerar bland dem som uppger sig intresserade av ledarsidan, medan lokalnyheterna når ett tvärsnitt av den lokala befolkningen.

Sammanfattning 181

till det påvisade förhållandet. Man kan Man kan söka många Förklaringar förmoda att den partipolitiska traditionen hos pressen slår igenom. Tidningi den arna vill inte begränsa sina åsikter till lokala frågor utan vill deltaga allmänna debatten i landet. Man vill bli citerad i olika medier t. ex. i radions for sina tidningskrönika och på detta sätt få en nationell uppmärksamhet En stor mängd cirkulärmaterial distribueras också från centralt ståndpunkter. till kommentarer i riksfrågor. håll i syfte att ge tidningarna underlag En annan faktor bakom det begränsade utrymmet för lokalpolitiska kommentarer kan vara att vad som sker inom det egna området bedöms vara okomplicerat eller händelsefattigt. Man finner få händelser värda en utförlig kommentar. I stället vill man fästa läsarnas uppmärksamhet på större problem, som också indirekt har lokal betydelse och belysa dem. En annan förundviker den lokalpolitiska beklaring som ibland framförs är att tidningen eftersom man inte vill stöta sig med lokala politiker. Det är givakningen vetvis svårt att avgöra vilken roll dessa olika faktorer spelar för inriktningen hos tidningarnas kommentarer. Intressant är dock att tidningens begränsade for lokalpolitik också gäller nyhetssidorna: i lokalnyheterna uppmärksamhet är andelen politik betydligt mindre än i t. ex. inrikesmaterialet. Jämförelser med andra undersökningar tyder på att de lokala kommentarerna ökat något över tid. Med reservation för svagheten i dylika jämförelser förefaller det lokala Iedarmaterialet på tio år ha mer än fördubblats. Det är intressant att sätta detta i samband med förändringen av tidningsinnehållet i övrigt. Det har redan betonats att inriktningen på lokala nyheter i många tidningar troligen varit en följd av att man menat att tv sörjer for utrikes- och inrikesbevakningen. Eftersom tv inte ger några partipolitiska för tidningarna att behålla utrikes- och kommentarer har det varit naturligt rikskommentarer. Detta förklarar den stora skillnad som idag finns mellan Om den tidsmäskommentar- och nyhetsmaterialets geografiska fördelning. är korrekt skulle detta kunna betyda att Iedarmaterialet långsigajämförelsen samt följer efter nyhetsinnehållet och får en mer lokal profil. Bland lokala organisationer och fullmäktigeledamöter är man idag kritiskt att lokala inställd till dagspressens analys av vad som sker. Man menar bl. a. det blir svårt för och regionala frågor ägnas en alltför liten uppmärksamhet: människor att ta ställning då man inte har tillgång till analyser av olika al- Dessa åsikter delas också av journalisterna på tidningarna som diternativ, rekt efterlyser fler lokala ledare. för ledar- Man kan spekulera kring vad fler lokala ledare skulle innebära Tidigare har framhållits allmänhetens stora intresse för lokala nyläsningen. heter. från detta är det rimligt att förmoda att ledar- Med utgångspunkt kommentarer i lokala frågor skulle läsas av fler personer än som idag tar del av ledarsidan. Projektets endagsstudie pekade också på att de lokala ledarna hade ett något högre uppmärksamhetsvärde än sådana som tog upp riks- och

utrikesfrågor. beroende av läsarens politiska in- Ledarläsningen är i övrigt i huvudsak tresse. De politiskt aktiva grupperna - de politiskt intresserade och de 0rganisationsaktiva - är genomgående flitiga ledarläsare. Ledarläsningen hänger också samman med vilken tidning man läser. Den allmänna tendensen med är att personer som läser en tidning vars politiska färg de sympatiserar har oftare läser ledare. Detta resultat innebär att de två konkurrensorterna

182 Sammanfattning

SOU l975z78

en större andel ledarläsare. På dessa är det fler personer som har tillgång till en egen tidning. Tidningarnas politiska färg tycks också påverka organisationernas och fullmäktigeledamöternas åsikter om pressens sätt att sköta sin tolknings- och förklaringsroll. Det visar sig genomgående att man är mer positiv till pressens sätt att sköta denna, då man har tillgång till en “egen tidning på orten. Mest kritiska är som väntat de socialdemokratiska organisationerna på de två monopolorterna. De anser genomgående att tidningarna på dessa orter inte ger en tillräcklig analys av vad som sker. Denna kritiska uppfattning ligger nära i linje med åsikten att man har svårt att nå ut med sina egna versioner av vad som händer. Bedömningen av pressens förmåga att klara sin analysuppgift visar sig således ha en klar partipolitisk bakgrund. De politiska organisationerna tycks mena att en sådan analys måste göras utifrån en viss partiståndpunkt.

6.4.2 Kritisk granskning

Den kritiska granskningen av vad som sker i samhället kan tidningarna fullgöra på flera olika sätt: i kommentarer och bakgrundsartiklar eller i nyheter och reportage. En sådan granskning kan också ske genom en välredigerad debatt- eller insändarsida. Dagspressens granskning kan gälla alla samhällsföreteelser. Traditionellt har bevakningen av den offentliga sektorn betonats. Det har framhållits att tidningarna har en viktig uppgift när det gäller att skydda den enskilde från överhetens ingrepp. Principen om kritisk har dock kommit att granskning utsträckas även till organisationer och näringsliv. Man har menat att också inom dessa samhällssektorer finns makthavare som måste hållas efter. Kommunfullmäktigeledamöters och journalisters bedömningar bekräftar i stort sett de föreställningar som finns i den allmänna debatten. Bland fullmäktige betonas framför allt vikten av myndighetsgranskningen. Journalisterna anser i stort sett samtliga att denna bevakning är mycket viktig, men menar att granskningen av näringslivet är i det närmaste lika angelägen. I ett tidigare avsnitt konstaterades att dessa bedömningar bland journalisterna kunde vara en faktor bakom den mycket omfattande myndighetsinformation som förmedlas genom dagspressen. Här gäller frågan hur stor del av denna som kan betraktas som kritisk granskning. Den innehållsanalys som tyder på att huvuddelen

gjorts av det myndighetsstoff som förmedlas

är “allmänt rapporterande”. Det förmedlar fakta eller åsikter som har sitt ursprung hos myndigheterna. Detsamma gäller nyheterna om det lokala näringslivet. Det är relativt sällsynt att kritiska synpunkter förs fram. Det nyhetsmaterial som med en tämligen vid definition kan karakteriseras som en förmedling av kritik mot myndigheter eller företag utgör omkring tio procent av nyheterna i de undersökta tidningarna. Detta material gälleri något större utsträckning myndigheter än företag. Det måste dock framhållas att en sådan analys givetvis har flera svagheter. Det kan vara svårt att avgöra vad som är kritik. För detta krävs en relativt stor kunskap om vad som sker inom den kommun en tidning har att bevaka. En annan svaghet är att det här knappast är rimligt att enbart se till pro-

Sammanfattning 183

centandelar under en viss period. Det är rimligt att påstå att en tidnings kri-

tiska bevakning snarast är en fråga om en beredskap med nedslag i enskilda i en stor spaltvolym. Även om det är små artiklar, vilka inte tar sig uttryck procenttal kan tidningarnas granskning fungera. Vad anser då de berörda grupperna om tidningarnas sätt att sköta den kritiska granskningen? Bland de lokala journalisterna bedöms myndighetsbefungera tillfredsställande. Närmare 65 procent är av denna åsikt. vakningen är andelen som anser att tidningarna fungerar Bland f ullmäktigeledamöterna obetydligt högre (drygt 70 procent). Journalisterna är mer kritiskt inställda till tidningarnas näringslivsbevak- 1/3 anser att denna sköts tillfredsställande. Bland fullmäktining. Enbart är motsvarande andel omkring hälften. geledamöterna kan tolkas strikt. Både journalister och lokala Inte heller dessa procenttal De kompletterande inpolitiker är parter när det gäller pressens granskning. med lokala politiker antyder t. ex. ett större missnöje med tidtervjuerna analys och granskning av det material som ningarnas formåga till självständig lämnas ut från kommunen. Bland journalister tycks man mena att det finns

brister på detta område men att dessa framför allt är en fråga om otillräckliga resurser, något som också framhållits i andra undersökningar. skiljer sig knappast mellan Karaktären på pressens kritiska granskning konkurrens- och monopolorter. De skillnader som finns ligger främst hos enskilda tidningar t. ex de liberala tidningarnas något mer omfattande mynoch de socialdemokratiska tidningarnas kritik av företag. Skilldighetskritik små. lnte heller journalisternas och naderna är dock genomgående mycket bedömningar uppvisar större skillnader mellan de fullmäktigeledamöternas Fullmäktigeledamöterna i Västerås är mest fyra undersökningsomrâdena. myndighetsbevakning. De mest missnöjda nöjda med den lokala tidningens kommunfullmäktigeledamöterna finns i Leksand, där - som tidigare visats i - myndigheter i kommunen överhuvudtaget får en liten uppmärksamhet värdering av den lokala side lokalt spridda tidningarna. ljournalisternas tuationen finns inga uttalade områdesskillnader. och regional-rv karakteriseras också av en ”rapporterande” Regionalradio journalistik. Det är självklart att det är svårt att direkt jämföra presentationen av en händelse i radio eller tv och i tidningarna. Ett försök till direkt järni samband förelse mellan radions och pressens sätt att rapportera gjordes dock våren 1973. Resultatet av enjämförande inmed det s. k. lokalradioförsöket skillnader. Lokalradion hade under nehållsanalys pekade på vissa intressanta försöksperioden mer av uppsökande journalistik - man lyfte fram händelser vid sidan av den traditionella nyhetsströmmen - medan tidningarna kän-

netecknades mer av traditionell förmedling. Skillnaden tycktes i första hand utnyttjade radiotekniken och bero på mediernas olika karaktär. Lokalradion och kunde debattera med varandra gjorde reportage där olika parter kom fram - ofta i direktsändningar. Det är dock vanskligt att dra några mer långtgående slutsatser från en försöksperiod. Klart är emellertid att detta visar hur lokala kan komplettera dagspressnyheterna beträffande granskradiosändningar ningen av vad som sker i området. De resultat som här redovisats får inte uppfattas som någon fullständig Resultaten kan inte slutligt

beskrivning av pressens granskningsfunktion.

bra eller dåligt. För att få en fördjupad bild är säga om den idag fungerar

Sammanfattning

det nödvändigt att mer utförligt analysera vad som faktiskt händer i det lokala samhället och jämföra detta med vad som tas upp av tidningarna.

6.5 Pressens politiska funktioner

Denna rapport har syftat att belysa tre centrala politiska funktioner hos svensk dagspress:

informationsförmedling, forum samt kommentar- och

granskning. De redovisade resultaten är baserade på intensivstudier av bra områden, där det sammanlagt utges sju lokala morgontidningar. Resultaten har visat att dagspressen spelar en central roll för informations- /örmedlingen i lokala samhällsfrågor. Tidningarna har stor spridning och innehåller en stor andel samhällsorienterande nyheter. De värderas högt som informationskälla av både politiskt intresserade och politiskt ointresserade personer. De anses av organisationer och politiker ha stor betydelse for den lokala opinionsbildningen. Tidningarnas betydelse förefaller större i storstadskommunerna än på landsbygden. Dagspressens politiska information gäller i första hand vad som sker i politiska beslutsorgan och myndigheter. Det partipolitiska nyhetsmaterialet har mindre utrymme. Dagspressen värderas som regel högre som lokal informationsväg än regionalradio och regional-tv. Etermedierna anses dock viktigare i riksfrågor - utom bland de politiskt aktiva.

Dagspressensforumfunktion förefaller i allmänhet föga utvecklad. Visser-

ligen finns klara skillnader mellan olika typer av tidningar. Det allmänna intrycket är dock att tidningarnas debatt- och insändarsidor i relativt lite utsträckning utnyttjas som lokalpolitiskt forum. Mycket talar for att detta har att göra med den partipolitiska traditionen hos svensk press: politisk debatt skall föras mellan och inte i tidningar. Denna slutsats stöds av de bedömningar som görs av organisationer, politiker och journalister. Kommentar och granskning av vad som sker i samhället är i första hand en fråga för ledarsidan. Bakgrundsartiklar och övriga kommentarer är sparsamt förekommande. Kommentarerna rör i forsta hand riks- och utrikesfrågor. Lokala organisationer, politiker och journalister är i stort sett överens om att tidningarnas analys är bristfällig. De ger dock detta faktum olika forklaringar. Vad beträffar den kritiska granskningen är de mer positiva till tidningarnas sätt att sköta denna. Kvantitativt är dock nyheter som förmedlar kritik relativt få. Vad beträffar forum- samt kommentaroch granskningsfunktionerna tycks regionalradio och regional-tv idag knappast vara något alternativ till lokalpressen. Detta hänger samman med det begränsade utbudet i dessa medier. Det ligger dock i dessa mediers natur att de har lättare skapa debatt och lyfta fram företeelser till granskning. Detta kunde visas bl. a. i lokalradioförsöket 1973. Den lokala ridningssituarionens betydelse for dagspressens sätt att fungera har iakttagits på olika sätt. På de orter där flera tidningar utges är nyhetsutbudet mer omfattande i samhällsfrågor. De lokala tidningarna kompletterar varandra. Däremot är det svårare att avgöra i vilken utsträckning den en-

Sammanfattning 185

skilda tidningen stimuleras av lokal konkurrens. De politiskt aktiva grupperna och journalisterna är emellertid mer positiva till tidningarna på konkurrensorterna. Betydelsen av lokala tidningsalternativ betonas framför allt av de politiskt i kommunen samt av journalisterna. Det är också de engagerade grupperna politiskt aktiva som direkt utnyttjar konkurrenssituationen genom att läsa flera lokala tidningar. Förekomsten av flera tidningar på en ort tycks framför allt vara betydelsefullt for vilken information som ges om lokala opinioner - både i nyheter och kommentarer. Det måste givetvis indirekt påverka de politiskt ointresserade grupperna. Information om politiska beslut och om myndighetsåtgärder är i stort sett lika omfattande på monopol- som på konkurrensorter. Forumfunktionen tycks vara lika lite utnyttjad på orter med en tidning som på llertidningsorterna. Organisationerna tycks inte heller se denna som en direkt lösning av deras opinionssituation. Istället betonar de behovet av egna tidningar. Kommentar- och granskningsuppgifterna tycks fungera på i stort samma sätt på monopol- och konkurrensorter. De förefaller mer hänga samman med egenskaper hos enskilda tidningar än med tidningssituationen i sig. De poblir bättre då det finns flera litiska grupperna menar dock att granskningen lokaltidningar.

Undersökningsomrâden 187 Appendix:

Appendix

1 Undersökningsområden

1.1 Områdesurval

Utgångspunkten för forskningsprojektets val av geografiska områden för in- Dessa har bedömts vara tensivstudium har varit de s. k. blockregionerna. bl. a. därför att de också utnyttjas i den de mest lämpliga urvalsenheterna är officiella tidningsstatistiken - AB Tidningsstatistik (TS). Blockregionerna för mer detaljerade studier på kommunnivå. också mycket lätthanterliga Urvalet av undersökningsregioner har skett i två steg. Först uppställdes Denna har bestämts av tre huvudvariabler: socioekonomisk en urvalsram. både struktur, politisk situation och konkurrensläge på tidningsmarknaden, regionalt och lokalt. För att få ett användbart, om än tämligen grovt. mått på den socioekoi respektive blockregion. Den nomiska strukturen utgick vi från tätortsgraden politiska strukturen bestämdes helt enkelt genom att andelen socialdemokratiskt/ kommunistiskt (vpk) röstandejämfördes med andelen som röstade på borgerliga (m, fp, c) partier. Någon hänsyn till partier utan riksdagsrepresentation har inte tagits. Med utgångspunkt från graden av lokal och regional konkurrens på tidningsmarknaden av de 70 blockregionerna. gjordes därefter en indelning Utifrån från fördelningen av blockregioner enligt tabell A l valdes 30 re- Hänsyn togs härvidlag till gioner som preliminära undersökningsenheter. av områdena i landet och att storstäderna kravet på en regional fördelning har ansetts givna i undersökningen. realistiska intensivstudier var det emellertid För att kunna genomföra Tvärtom efterknappast möjligt att undersöka något större urval regioner. strävades ett fåtal typområden som skilde sig åt framför allt genom olikhet i socio-ekonomisk/politiskt avseende och i fråga om mediesituation.

188 Appendix:

Undersökningsomrâden

Tabell Al Konkurrenssituation i svenska blockregioner (TS-områden). Siffrorna avser TS-omrádenas löpnummer.

Politisk struktur Borgerlig röstövervikt Soc. dem. + vpk röstövervikt

Tätortsgrad D-E F-G D-E F-G

lokalt monopol 03. 13. 14, 32, 40 45 62. 65 10

._. .å .ä å 25, 26 33 09. 48 2, o c: E

lokal konkurrens 31 04. 24

lokalt monopol 02. 51 11 17

15. 18, 29. 64 20 42. 58. 60. 69 05. 06. 08. 22. 53

lokal konkurrens 16. 34. 43 36 61. 63, 66. 67 01. 07. 19. 28. 46 47* 49* 55. 59* 70

lokal konkurrens V! C

ä ;å 2 3 38 57 53° ä “x lokal konkurrens 12, 21. 30, 35. 37 39 23 27 41 50 44

52: 54: 56: 68°

Blockregioner OI Stockholm/Södertälje 21 Visby 41 Kristinehamn/Filipstad 61 Sollefteå 02 Norrtälje 22 Karlskrona 42 Karlstad 03 Enköping 62 Qrnsköldsvik 23 Karlshamn 43 Säffle/Åmål 63 Ostersund 04 Uppsala 24 Kristianstad 44 Arvika 64 Umeå 05 Nyköping 25 Hässleholm 45 Orebro 65 Skellefteå 06 Katrineholm 26 Ängelholm 46 Karlskoga 66 Lycksele 07 Eskilstuna 27 Hälsingborg/Landskrona 47 Lindesberg 67 Piteå 08 Mjölby/Motala 28 Malmö/Lund/Trelleborg 48 Västerås 68 Luleå/Boden 09 Linköping 29 Ystad/Simrishamn 49 Köping 69 Hziparztndzi/Kztlix 10 Norrköping 30 Eslöv 50 Fagersta 70 Kiruna/Gällivare ll Jönköping 31 Halmstad 51 Sala 12 Tranås 32 Falkenberg/Varberg 52 Avesta/Hedemora 13 Eksjö/Nässjö/Vetlanda 33 Göteborg 54 Ludvika 14 Värnamo 34 Uddevalla 55 Mora 15 Ljungby 35 Trollhättan/Vänersborg 56 Gävle/Sandviken 16 Växjö 36 Borås 57 Bollnäs/Söderhamn 17 Västervik 37 Lidköping/Skara 58 Hudiksvall/Ljusdal 18 Hultsfred/Vimmerby 38 Falköping 59 Sundsvall 19 Oskarshamn 39 Skövde 60 Härnösand/Kramfors 20 Kalmar/Nybro 40 Mariestad

Anm: Tätortsgrad: D-E = 30.0»69.9 procent och F-G = 700-999 procent tätortsboende. Regional konkurrens har bestämts utifrån skillnaden i procentuell täckning i r egionen mellan lörsta- och andratidningen. Regionerna har därefter rangordnats. Regionalt monopol betecknar blockregioner i övre kvartilen och regional konkurrens blockregionerna i nedre kvartilen. Lokal konkurrens Förekommer då Först-andningen i mmdre än l/3 av kommunerna i regionen har över 50 procent större täcknin g än övriga tidningar. Loka/r monopol har vi ansett förekomma då Forstatidningen i mer än 2/3 av kommunerna i regionen haft motsvarande dominans.

Undersökningsomrâden 189 Appendix:

De fyra områden som valdes skulle plockas ur tabell A 1, så att de illustrerade fyra typiska situationer. Utifrån den socio-ekonomiska och politiska strukturen - som i stort sammanfaller - valdes två regioner med borgerlig och tvâ med socialistisk Inom respektive politiskt block (socdem. + vpk) majoritet i valmanskåren. valdes ett område med tidningskonkurrens och ett med monopol. Slutligen inom varje region för att ytterligare renodla knöts urvalet till två kommuner situationerna. De valda regionerna är följande: POLITlSK STRUKTUR

(m)+(fp)+(c)- (s) + (vpk)majoritet majoritet

FALUN/ MALMÖ/ k°k"°"5 LEKSAND TRELLEBORG TIDNlNGSSlTUATION GÖTEBORG/ VÄSTERÅS/ “°°°° LERUM HALLSTAHAMMAR

Anm.: l de kommuner som kursiverats har samtliga delstudier genomföns.

bedömdes Ett speciellt skäl till att välja Göteborg och Malmö var att det i undersökningen. När det som angeläget att två storstäder representerades att anta att mediesituationen där kunde gäller Västerås fanns också anledning vara särskilt intressant, med tanke på den fackliga Metallarbetarens höga täckning i kommunen. l fråga om Falu-regionen ansågs det jämna konkurvara av intresse; två relativt stora dagliga tidningar. en sorensförhållandet cialdemokratisk och en liberal. Möjligheterna till intensivstudier i ett glessom Leksand var här ytterligare ett motiv, liksom att det i denbygdsområde förekommer en lokal dagstidning och dessutom ett na kommun ytterligare lokalt utgivet annonsblad. Regionerna presenteras utförligt i det följande.

1.2 Malmö kommun

Malmö är residensstad i Malmöhus län och en expansiv industri- och sjötotala areal är 404 kmz. Malmö är centrum i Skånes fartsstad. Kommunens bördigaste och mest tättbefolkade område. En stor del av de yrkesarbetande är bosatta utanför staden och en rad samhällen fungerar idag närmast som sovstäder åt Malmö. Kommunens befolkningsökning har varit kraftig från början av 1940-talet till slutet av 1960-talet, men sedan 1968 har inga påtagliga förändringar skett. De senaste 10 åren har befolkningen i Malmö ökat med 6.5 procent. Andelen utländska medborgare i Malmö uppgår till 7.4 procent av totala befolkningen som 1973 var 251 408 invånare.

190 Appendix:

Undersökningsomrâden

Åldersfördelning i Malmö kommun 1973-12-31. procent.

(SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Andel 17,4 14.3 14.8 11,4 14.1 14,4 13.7

Den 1 februari 1972 bodde huvuddelen av Malmös befolkning (97,3 procent) i tätorter. Medelinkomsten i tätorterna var 34 600 kr och på landsbygden 34 400 kr (1970). Av de 50 000 industrisysselsatta i Malmö arbetar ca 40 procent inom metall- och verkstadsindustrin. Textil- och livsmedelsbranscherna sysselsätter många liksom den grafiska industrin. Byggnads- och anläggningssektorn har ett viktigt centrum i Malmö. För Malmös del har en relativt kraftig förändring av näringsstrukturen ägt rum under den senaste 30-årsperioden, från en dominans för tillverkningsindustrin till dominans för handel, samfárdsel och servicenäringarna. Socialdemokraterna har ensam majoritet i Malmö kommunfullmäktige. 1 1973 års kommunval fördelade sig de 61 mandaten enligt följande.

Partier. Malmö Procent Mandat

Moderata samlingspartiet 1 12 Folkpartiet Centerpartiet l Socialdemokraterna 4 Vänsterpartiet kommunisterna Övriga

Socialdemokraterna har haft ensam majoritet i Malmö kommun under hela 1960-talet. De borgerliga partierna har gått samman i olika konstellationer, den mest betydande var Medborgerlig Samling som uppträdde i 1964, 1966 och 1968 års val. Småpartierna har inte haft några framgångar i kommunen. KDS har som mest uppnått ett par procent av rösterna. Även vpk har en relativt svag ställning i Malmö med omkring 3 procent av valmanskåren. 1 Malmö utges fyra dagliga tidningar, Sydsvenska Dagbladet (SDS), Arbetet. Skånska Dagbladet (SkD) och Kvällsposten (KVP). Dessutom ñnns lokala ofñciner för stockholmstidningarna Expressen och Aftonbladet. Sydsvenska Dagbladet Snål/posten grundades i Malmö år 1848. Tidningens politiska signatur var ursprungligen neutral liberal (1906). 1912 ändrades den till moderat och 1966 övergick man till att beteckna sig oberoende liberal. Upplagan har ökat kraftigt sedan starten och SDS har under senare år varit mycket framgångsrik. Upplagan i Malmö 1974 var 63 200 ex. Arbetet utkom med sitt forsta nummer i augusti 1887. År 1900 kom man ut med 6 nummer per vecka och inte förrän 1945 övergick man till sjuda- Arbetet garsutgivning. har under större delen av sin tillvaro varit socialdemokratisk, 1923 till 1935 kallade man sig dock socialistisk. Även Arbetets upplaga har ökat kraftigt under senare år. Tidningen utges f. n. med fyra editioner, Syd-Sverige, Nordvästskâne och Skâne-editionerna avsedda för södra

Appendix: Undersökningsomrâden

som huvudsakligen riktas till Göteborgsområdet. Sverige, samt Väst-Sverige Upplagan i Malmö var 1974 41 100 ex. som Arbetet i Malmö. Po- Skånska Dagbladet startades ungefär samtidigt litiskt har SkD under vissa perioder betecknats som liberal eller frisinnad.

1925 övergick man till att bära bondeförbundets, senare Centerpartiets, sig-

natur. var 1974 i Malmö 6 300 ex. Upplagan till SDS 1948, till en början med vecko- Kvällsposten startades i anslutning men från 1950 med sjudagarsutgivning. Tidningen betecknades utgivning som moderat men övergick samtidigt som SDS till oberoende ursprungligen 1966. Upplagan var 1974 i Malmö 36 500 ex. liberal signatur När det gäller mediesituationen i Malmö bör särskilt KvP:s mycket kraftiga

under senare tid framhållas, en tredubbling på tio år, från ca upplageökning 1974. 45000 ex per dag i början av 1960-talet till över 119000 ex

1.3 Trelleborgs kommun

Ca 10 procent av befolkningen är Trelleborg är en hamn- och industristad. 1973 hade kommunen 35 203 invånare, av dessa sysselsatta inomjordbruket. var 8,6 procent utländska medborgare.

Åldersfördelning i Trelleborgs kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Åldersgrupp Andel 13,1 14,4 11,6 12.9 12.0 15,1 20.9

Under 1960-talet har en kraftig förändring av tätortsgraden skett, från 47,3

var i tätort 1970 34 400 procent 1960 till 69,1 procent 1972. Medelinkomsten 32 400 kr. Politiskt dominerar socialdemokraterna kr och på landsbygden som har en klar majoritet i fullmäktige. Vpk har endast en ringa andel av har inte förekommit under senare år. rösterna och några större koalitioner 1 1973 års kommunalval fördelade sig de 51 mandaten enligt följande.

Procent Mandat Partier, Trelleborg

12,3 6 Moderata samlingspartiet 7,5 4 Folkpartiet 24,0 12 Centerpartiet 54,0 29 Socialdemokraterna - 0,2 Vänsterpartiet kommunisterna - 2,0 Övriga

I stort sett samma dagstidningar förekommer i Trelleborg som i Malmö.

I Trelleborg utges dessutom en lokal tidning, Trelleborgs Allehanda, som i

tätorterna har en dominerande ställning och i Trelleborg en täckning på när-

mare 70 procent. Malmötidningarna förekommer i mellan 15 och 25 procent

av hushållen. Upplagan för Trelleborgs Allehanda var 1974 i Trelleborg 8 900

192 Appendix:

Undersökningsomrâden

ex. Av malmötidningarna sprids SDS med 2 200 ex. Arbetet 2 400 ex och KVP 3 400 ex.

1.4 kommun

Göteborgs

Göteborg är residensstad i Göteborgs och Bohus län. Kommunen är till ytan ungefär lika stor som Malmö, 424 kmz. Den sociala segregationen är relativt stark. 1 de centrala delarna och vissa äldre ytterstadsdelar bor mer välsituerade medan de snabbt uppvuxna ytterstadsdelarna domineras av arbetare. Befolkningstillväxten har varit något långsammare än i Malmö under de senaste 30 åren, ca 45 procent under denna tid. Invånarantalet var 1973 449 470 personer varav 8,8 procent utländska medborgare.

Åldersfördelning i Göteborgs kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Andel 18.3 14,4 16.0 10,8 13.4 13.9 13.3

Huvuddelen av kommunen är tätortsområde. 98,4 procent av invånarna bor i tätort. Skillnaden i medelinkomst mellan tätort och landsbygd är stor, 41 500 respektive 35 600 kr. Inte fullt en tredjedel av de yrkesverksamma i Göteborg är sysselsatta inom tillverkningsindustrin och närmare två tred- g jedelar inom handel, samfárdsel och service. Majoritetsforhållandena i Göteborgs kommunfullmäktige har lluktuerat under senare år. Utvecklingen under 1960-talet har gått från en socialdemokratisk/kommunistisk majoritet till en borgerlig. Centerpartiet har börjat inta en alltmer framträdande plats. Vänsterpartiet kommunisterna har under 1960-talet haft omkring en knapp tiondel av valmanskåren. 1 1973 års kommunval fördelade sig de 81 mandaten enligt följande.

i Göteborg har genomgått relativt stora Förändringar Tidningssituationen under efterkrigstiden. Flera stora tidningar har lagts ned. Idag återstår enbart -

två lokala dagstidningar Göteborgs-Posten (GP) och GT - vilka utges av

samma ägarintresse (familjen Hjörne). Dessutom utkommer Arbetet (Malmö) med en västsvensk edition avsedd for göteborgsregionen. Aftonbladet har eget tryckeri i staden och Expressen en lokalredaktion. Vidare utkom vid tiden för undersökningen Arbetar-Tidningen (edition av Ny Dag. Stock-

Appendix: Undersökningsomrâden 193

holm) två gånger per vecka. Mölndals-Posten och Västerbygden utkommer en gång per vecka och har begränsad spridning i regionen. GP dominerar klart mediesituationen inom blockregionen (TS-område 33, Göteborg) med en täckning av 79 ex per 100 hushåll. Kvällstidningen GT följer därefter med 22 ex per 100 hushåll. Så sent som 1956 fanns sex dagliga tidningar i Göteborg. Idag återstår endast två, GP och GT. Fram till 1973 utgavs Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). Aftonposten lades ned 1956 och Ny Tid 1963. 1956 upphörde Arbetar-Tidningen med daglig utgivning. Sammanlagt har 23 lokala dagstidningar utgivits i Göteborg under 1900-talet.

Göteborgs-Posten utkom första gången 1859 med liberal signatur. Den pas-

serade GHT omkring 1930 i första hand tack vare upplageframgångar i regionen utanför själva Göteborg. Tio år senare hade GP hunnit ikapp GHT ifråga om annonser. Upplagan var 1974 i Göteborg 191000 ex. GT startades av GHT år 1902. Den har alltid haft liberal eller frisinnad signatur. Upplagan har varierat kraftigt sedan starten. GHT sålde 1972 GT till Göteborgs-Posten. Fr. 0. m. 1973 utges GT av ett dotterbolag till GP. Upplagan var 1974 i Göteborg 55 900 ex. och .Sjöfartstidning grundades 1832 och utkom till en Göteborgs Handelsbörjan som eftermiddagstidning. Den hade under början av 1900-talet ett mycket starkt grepp om den göteborgska tidningsmarknaden men förlorade sin ledande ställning under 30-talet då GP blev den största dagstidningen i Göteborg. Tidningen lades ned i september 1973. Presstöd utgick under detta år med ca 6 milj. kr. - 1963 lades den lokala socialdemokratiska tidningen Ny Tid - ned. Idag utgerArbetet en västsvensk edition - startad 1965. Denna edition har ca 11 000 ex i Göteborgs kommun. Totalt har den västsvenska editionen drygt 20 000 exemplar per utgivningsdag (vardagar) i västra Sverige. Arbetar-Tidningen har sedan 1958 utkommit som avläggare till Ny Dag och har sedan starten haft kommunistisk signatur. Upplagan 1945 var 10 000 ex, 1950 hade man ökat till 11 800 ex men 1965 var man nere i 8000 ex. 1 Göteborg var upplagan 1974 1 800 ex.

1.5 Lerums kommun

Lerum är centralort i kommunen med samma namn och kan närmast betecknas som ett villa- och föronssamhälle till Göteborg. Närheten till Göteborg har gjort att Lerums kommun vuxit mycket snabbt ifråga om befolkning. Under de senaste 30 åren har invånarantalet ökat från knappt 10 000 till 27 288 (1973). Andelen utländska medborgare är låg - 3,6 procent.

Ålderslördelning i Lerums kommun 1973-12-31. procent (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Andel 30.7 11.2 19,5 13.9 9.2 7.1 8.2

194 Appendix: Undersökningsomrâden

1 början av 1972 var tätortsgraden 76,7 procent. Medelinkomsten i tätorterna uppgick till 39 700 kr och på landsbygden till 33000 kr. De borgerliga partierna har haft en klar majoritet i Lerums kommunfullmäktige under hela 1960-talet. 1 kommunvalet 1973 förekom också ett lokalt parti, God miljö i Lerums kommun, som erhöll närmare 20 procent av rösterna. vilka i forsta hand togs från de borgerliga partierna. De 41 mandaten fördelade sig då enligt följande.

Partier. Lerum Procent Mandat

Moderata samlingspartiet l 1 Folkpartiet 1 s

N)\OK\JI4J

-Cxioxox

Centerpartiet l

§B©O\U\JA

s Socialdemokraterna 3 Vänsterpartiet kommunisterna - KDS

God miljö i Lerums kommun 1 90;- ooo \I--

Mediestrukturen i Lerum liknar i stort den i Göteborg. GP har en täckning av 81 ex per 100 hushåll både i tätorterna och på landsbygden. I kommunen utkommer dessutom Lerums ridning som är en avläggare till Elfsborgs läns tidning (ELT, Alingsås). Denna når ut till 15 hushåll av 100. 1 kommunen utges ett lokalt annonsblad med ett nummer per vecka. j

1.6 Västerås kommun

Västerås är residensstad i Västmanlands län. Kommunen är till ytan dubbelt så stor som Malmö eller 889 kmz. Kommunen har expanderat kraftigt de senaste 30 åren. Sedan 1963 har befolkningen ökat med ca 25 procent och 1973 var den 117 936 invånare. Av dessa var 8,1 procent utländska medborgare.

Ålderslördelning i Västerås kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Andel 23.1 14.2 17.3 12.0 12.3 11.4 9.6

Trots kommunens yta är tätortsgraden 95 procent ( 1972). Medelinkomsten var i tätort 36 200 kr och på landsbygden 31 600 kr (1970). Den mest betydande industrin i Västerås är ASEA som har 10 500 anställda i staden. Totalt är ca två femtedelar av de yrkesverksamma i kommunen sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Socialdemokraterna har tillsammans med vänsterpartiet kommunisterna majoritet i Västerås kommunfullmäktige och så har varit fallet under hela 1960-talet. I kommunvalet 1973 fördelade sig de 65 mandaten som följer:

Undersökningsomrâden 195

Appendix:

Procent Mandat Partier, Västerås

12,1 9 Moderata samlingspartiet 11,4 8 Folkpartiet 21,3 14 Centerpartiet Socialdemokraterna 47,2 31 5,4 3 Vänsterpartiet kommunisterna - Övriga 2,6

1 Västerås utges Vestmanlands läns tidning (VLT) som enda dagliga tidfinns två Veckotidningar av dagspresskaraktär, Västmanning. Dessutom lands Nyheter (VN) och Västmanlands Folkblad (VF). Vestmanlands läns ridning dominerar tidningsmarknaden i blockregionen (TS-område 48, Västerås) med en total täckning av 85 ex per 100 hushåll.

Den grundades 1831 i Västerås och har sedan 1906 haft liberal eller frisinnad signatur. Upplagan var 1974 i Västerås 37 300 ex. Västmanlands Folkblad började 1918 utkomma med två nummer per vecka. 1920 blev VF sexdagarstidning och förblev så till 1965, med en kort period 1966 gick den socialdemokratiska tid- (1922-1928) av fyradagarsutgivning. ningen upp i Folket, Eskilstuna, och från 1971 kom VF ut som Veckotidning. Upplagan var 1974 i Västerås 2 200 ex. Den Västmanlands Nyheter startades 1917 som organ för Bondeforbundet. utkom till att börja med tre dagar per vecka men övergick redan 1923 till veckoutgivning. Upplagan var 1974 i Västerås 2 300 ex. för Västeråsregionen är den höga hushâllstäckningen for Anmärkningsvärt Metallindustriarbetareforbundets tidning Metallarbetaren som läses i 27 hushåll av 100. Stockholms kvällstidningar Aftonbladet och Expressen når båda ut till ca 22 hushåll av 100. Presstöd utgick 1974 till VF och VN med vardera 300000 kronor.

1.7 Hallstahammars kommun

även om servicenäringarna och Hallstahammar är en utpräglad industriort, de offentliga institutionerna har utvecklats kraftigt de senare åren och biarbetsmarknad. Befolkningstillväxten har vadragit till en mer differentierad 18 732 rit snabb om än något mindre än i Västerås. 1973 hade kommunen och av dessa var hela 15,6 procent utländska medborgare, vilket invånare till den av de studerande kommunerna med den högsta gör Hallstahammar andelen invandrare.

Åldersfordelning i Hallstahammars kommun 1973-12-31, procent. (SCB, Demopak)

0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Åldersgrupp Andel 24,5 14,5 16.0 11.9 11.9 11,0 10,2

196 Appendix: Undersökningsomrâden

Tätortsgraden 1972 var 95,3 procent. I tätorterna tjänade man i genomsnitt 35 000 kr och på landsbygden 32 700 kr. Över hälften av de yrkesverksamma är sysselsatta inom tillverkningsindustrin medan jordbruket som 1945 sysselsatte över 10 procent av befolkningen nu svarar for mindre än 5 procent. Socialdemokraterna har stark majoritet i Hallstahammar. De borgerliga partierna har haft en svag ställning i kommunen. I kommunvalet 1973 fördelade sig de 49 mandaten enligt tablån.

Partier. Hallstahammar Procent Mandat

Moderata samlingspartiet 7 Folkpartiet 7 \

ooAwAo

Centerpartiet l 7

AOOOOJ-»Jä

Socialdemokraterna 5 8 k) Vänsterpartiet kommunisterna 7 KDS l \ --

Ovriga 0 \ -m l

l jämförelse med Västerås finns ingen större skillnad i mediestruktur. VLT dominerar tidningsmarknaden med 80 ex per 100 hushåll. VF och Aftonbladet har dock ca 5 ex mer per 100 hushåll än i Västerås.

1.8 Falu kommun

Centralorten Falun är residensstad i Kopparbergs län. Den är dalarnas administrativa och kulturella centrum. Kommunen upptar en yta av 2 054 kmz. Falun är således den till ytan största av de undersökta kommunerna. Även Faluns befolkningsökning har varit kraftig under efterkrigstiden. Mellan 1943 och 1973 ökade invånarantalet med 22 procent och var 1973 46631. Endast 2,3 procent är utländska medborgare.

Åldersfordelning i Falu kommun 1973-12-31. procent.

(SCB. Demopak)

Åldersgrupp 0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Andel 32.9 14,4 14,3 10,8 13,0 12.3 15.2

En relativt stor del av befolkningen bor på ren landsbygd. Tätortsgraden är endast 78,3 procent (1972). Skillnaden i medelinkomst mellan tätort och landsbygd är också ganska stor, 35 200 kr respektive 28 800 kr. Servicenäringarna sysselsätter en väsentligt större del av de förvärvsarbetande i Falun än i andra dalastäder, närmare en tredjedel, till stor del beroende på att centrallasarettet är Faluns största arbetsgivare med ca 1 500 anställda. De borgerliga partierna har över hälften av rösterna i Falun. De 61 mandaten i kommunfullmäktige fördelades efter 1973 års kommunval enligt foljande

Appendix: Undersökningsomrâden

Partier. Falun Procent Mandat

12,3 8 Moderata samlingspartiet 9,7 6 Folkpartiet 31.3 19 Centerpartiet 40,5 26 Socialdemokraterna 3,8 2 Vänsterpartiet kommunisterna - 2.3 Övriga

for Dalarnas två största dagstidningar, Falu-Kuriren Falun iir utgivningsort (DD). 1 blockregionen (TS-område 52, Borlänge, (FK) och Dala-Demokraten Falun) är FK ledande tidning med 73 ex per 100 hushåll. DD når ut till 24 procent av hushållen, Expressen täcker 26 procent och Aftonbladet 20 pro-

cent. Falu-Kuriren utkom första gången 1894. Från början hade man frisinnad signatur men övergick 1945 till (fp) och kallade sig från 1963 liberal. Fram till 1927 utkom den med tre nr/vecka men övergick då till sexdagarsutgivning. Upplagan var 1974 i Falun 12900 ex. Dala-Demokraten startades 1917 med socialistisk signatur. Den utgavs då efter ett år till tredagarsutgivning. 1921 med ett nr i veckan men övergick ändrades den politiska signaturen till socialdemokratisk och 1935 ökades periodiciteten till sex nr per vecka. Upplagan var 1974 i Falun 4200 ex. senare cen- Dalabygden har givits ut sedan 1946 med bondetörbundets, terpartiets signatur. Då som nu utkom tidningen en gång per vecka. Upplagan har ökat från 3 800 1950 till 8 000 ex 1973. Dalabygden Förekommer främst på landsbygden. Utgivningsort är Borlänge. Upplagan var 1974 i Falun 1 200 ex. FK erhåll 750000 kr, Presstöd utgick 1974 till samtliga lokala tidningar. DD 3 750000 kr och Dalabygden 300000 kr.

1.9 Leksands kommun

Fr. o. m. årsskiftet 1973/74 omfattar Leksands kommun de tidigare kommunerna Leksand, Siljansnäs och Ål. Den nya kommunen har en total areal

på ca l 200 kmz. Kommunens invånarantal har sakta minskat, mellan 1943 och 1973 med 11 procent. 1973 hade man totalt 12 434 invånare. Andelen utländska medkommunerna eller borgare är mycket låg, den lägsta bland de undersökta 1.5 procent. Åldersfordelningen är starkt positivt sned, dvs. andelen i de övre åldersgrupperna är överrepresenterad.

Åldersfördelning i Leksands kommun 1973-12-31. procent. (SCB. Demopak)

0-14 15-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Åldersgrupp Andel 17.3 12.6 11.3 9.2 12.3 16.6 20.7

198 Appendix: Undersökningsomrâden

S()U 1975:78

Tätortsgraden var 1972 82,3 procent. I tätorterna var medelinkomsten 29 000 kr och på landsbygden 26 400 kr, vilket är avsevärt lägre än i de övriga undersökta regionerna. Vid sidan av servicenäringarna har Leksands kommun ett starkt inslag av jordbruk, något över 10 procent är sysselsatta inom denna näringsgren. De borgerliga partierna har under hela 1960-talet haft en klar majoritet bland Leksands väljare. l 1973 års kommunalval ñck de ca 60 procent av de avgivna rösterna som Fördelar sig enligt följande.

Vid sidan om den moderna politiska strukturen finns inom kommunen ett stort antal byalag av ålderdomlig typ. Dessa beslutar i angelägenheter som i första hand rör den enskilda byn, såsom frågor om vatten och avlopp, vägar, skiften och frågori anslutning till byarnas allmänningar. Alla bofasta invånare har närvaro- och rösträtt vid bystämmorna. Inom Leksands kommun utges inte några dagstidningar. Däremot sprids Leksands Annonsblad, ett lokalt annonsblad i enkelt utförande som distribueras till samtliga hushåll en gång per vecka. I övrigt är mediestrukturen lik den i Falun. FK och DD har dock en svagare ställning med 62 respektive 20 ex/IOO hushåll. FK hade 1974 en upplaga i Leksand av 2 900 ex och DD 1 000 ex. Dalabygden är något starkare än i Falun, framförallt på landsbygden där den täcker 18 av 100 hushåll. Dessutom läses Mora Tidning av omkring en tiondel av hushållen. Mora Tidning är avläggare till Borlänge tidning och utgavs Forsta gången 1892. Utgivningsfrekvensen var 1900 två nummer per vecka. 1919 ökades den till det nuvarande, tre nummer per vecka. Ursprungligen var tidningens signatur moderat-liberal. 1936 övergick man till neutral signatur lör att efter 1948 kalla sig opolitisk. Presstöd har inte utgått till Mora Tidning. Upplagan var 1974 i Leksand 500 ex.

sou 1975:78

2 Undersökningar

Pressens funktioner har fem huvudsökningar Inom forskningsprogrammet

(3) fullmäkrigestudien, (4)

genomförts: (l) innehâllsanalysen, (2) Iäsarstudien,

och (5)journaliststudien. Av dessa har de fyra förstnämn-

organisationsstudien

i Göteborg, medan den femda genomförts under ledning av projektgruppen

- utförts av en forskningsgrupp vid Handelshögskolan

te - journaliststudien

Den sistnämnda redovisas i en separat rapport och kommer i Stockholm.

inte här att ytterligare beröras.

genomförs i de fyra regioner som angivits Samtliga huvudundersökningar

Västerås och Falun. Undersökningi föregående avsnitt, Malmö, Göteborg,

arna ska här kortfattat presenteras. Det bör här betonas att dessa inte får be-

i det övergripande forskningstraktas som separata studier, utan som delar av samtliga fyra projektet. Den slutliga analysen har utgått från resultaten

huvudundersökningar.

framgår av tabell A 2. Tidsplanen för övriga undersökningar

inom forskningsprojektet Pressens funktioner Tabell A 2. Huvudundersökningar

Metod Genomfördb Svars- Typ av Undersök-a Datain- Undersökning av andel urval ningskommun samling

lnnehållssludien - syst. våren 1974 inneh.analys PF a) totalanalysen S innehanalys PF syst S våren 1973 b) första/ledarsidan PF - syst S hösten 1973 inneh.analys c) valstudien

Läsarsrudien PF/SCB 85 96 OSU M. G. V, Ld våren 1974 intervju a) allmänheten PF/SCB 85 % OSU M våren 1974 intervju ° b) inllyttare. Malmö PF 80 % våren 1974 enkät c) endagsstudien M, G. V. Ld

F ulImäk/igesrudien PF 100 96 totalt S som. 1973 specialintervjuer a) kommunstyrelseordf. PF/SCB 97 % totalt M. G. V. Ld våren 1974 intervju ° b) ledamöter enkät PF 89 96 M. G. V, Ld våren 1974 c) endagsstudien

Organisarionssuldien PF/SCB 64 % totalt S som. 1973 enkät a) organisationer PF/SCB 51 % syst S som. 1973 enkät b) företag

c) myndigheter/ PF/SCB 77 % totalt S som. 1973 enkät nämnder

S Denna undersökning presenteras i separat rapport Journal/sisrudien

= Leksand och S = samtliga åtta kommuner a M = Malmö. G = Göteborg. V = Västerås. Ld

9 PF = Pressens funktioner. SCB = Statistiska Centralbyrån

i respektive intervjuundersökning “endagsstudien gjordes bland dem som medverkat

200 Appendix:

Undersökningar

Innehållsanalysen

Innehållsanalysen består av fem delundersökningar: Iota/analysen, _förstasidesanalusen, Iedarsidesanalysen, valsrudien samt en specialstudie av Sveriges Radios regionala radio- och tv-sändningar.

2.1.1 Delstudier

Total- Materialet omfattar åtta tidningar (se tab A 3). Dessa har inanalysen för tio slumpmässigt valda dagar (lördagar nehållsanalyserats och söndagar är uteslutna) under perioden februari-mars 1974, dvs under samma period som studien av allmämhetens och

kommunfullmäktigeledamöternas läsvanor

genomfördes. l denna marsundersökning har samtligt material i tidningarna studerats.

F örstasides- Materialet omfattar elva tidningar (se tab A 3). l denna unanalysen dersökning ingår endast lörstasidorna i tidningarna. Dessa har innehållsanalyserats För 66 dagar under första halvåret 1973. Dessa dagar har tagits fram genom ett systematiskt urvalsfbrfarande. Undersökningen gäller således i genomsnitt var tredje dag, lördagar och söndagar är dock uteslutna.

Iedarsides- Materialet omfattar exakt samma dagar som i lörstasidesanalysen analysen. Här har dock endast ledarsidorna studerats och tonvikten lagts på ledare, kommentarer. debattartiklar och pressklipp. Elva tidningar ingår (se tab A 3). Valstudien Materialet omfattar elva tidningar (se tab A 3). I dessa har lörsta- och ledarsidorna studerats under en period bestående av tio dagar omedelbart Före valet 1973, lördagar och söndagar uteslutna.

Tabell A 3. De i innehållsanalysen ingående tidningarna samt vilken delundersökning de ingått i.

Ort

Västerås

Appendix: Undersökningar 201

Regionalradiøanalysen. I samband med den utvärdering av den_regi0nala radio- och tv-verksamheten som gjorts inom Sveriges Radio har en inneav regionalradio och -tv utförts inom projektet. Underlaget består hållsanalys av nyhetsprogrammen i radio och tv från följande distrikt: Södra, Västra, Nedre Norrland samt Norrbotten. De dagar som studerats är nyhetsdygnen som sammanfaller med de i totalanalysen ingående dagarna, dvs från klockan 13.00 dagen innan till klockan 13.00 samma dag. Totalt omfattar regional- 45 sändningar i radio från Södra respektive Västra distrikten, radioanalysen samt 39 från Nedre Norrlands respektive Norrbottens distrikten. För tv ingår nio sändningar per område. I analysen har endast ingått rena nyhetssändningar. Den lokala tidningskrönikan samt meddelanden och väderleksrap-

porter har uteslutits.

2.1.2 Kodschema

brukar definieras som en systematisk, objektiv och kvanlnnehållsanalysen titativ metod att kategorisera det manifesta innehållet i en viss information. Denna definition kan diskuteras. Huvudpunkten ligger dock i att en kodning Dessa är skall ske systematiskt utifrån vissa i förväg givna förutsättningar. som regel uppställda i form av ett kodschema. Kodschemat i projektets innehållsanalyser utgår från att undersökningsmaterialet kan uppdelas i analysenheter- artiklar, annonser och sändningsinslag. Det är om dessas innehåll man vill dra slutsatser for att kunna uttala sig om den tidning eller det program där de förekommer. enhet - även annonser - överl innehållsanalysen är varje redaktionell registrerad och klassificerad. l radio- och tv-prostigande tre spaltcentimeter av de redaktionella en-

gram är samtliga inslag studerade. Klassificeringen

heterna bygger på följande l0 huvudvariabler: l) Identmkation. Samtliga analysenheter är definierade av datum, tidning (sändningsort). sida (sändningstid), tillskrivet artikelnummer (inslagets ordningsnummer). 2) Volym. Tidningsaniklarna har mätts i spaltcentimeter och radio- och tv-inslag i sekunder. Vidare har artiklar noterats efter spaltbredd och eventuell förekomst av bilder. 3) Form. Analysenheten klassificeras efter vilken typ av innehåll den hänför sig till. Detta har betydelse for den vidare analysen eftersom vissa ka- Följande formkategorier har använts: tegorier inte studeras för alla variabler.

Annonser - organisationer Meddelanden Allmänt nyhetsmziterizrl Annonser - officiella Artiklar på främmande språk Reportage och intervjuer Ledare/ledarstick Kulturartiklar/recensioner Nöjes- o underhållningsnytt Underhållning/kuriosa/krönikor Personannonser Kommentar/bakgrund Politisk krönika Hem o hushåll/motor/ frågespalt/ mode Rubricerade eftertextannonser Pressgrannar Familje- o personnytt Ovriga annonser Debattartiklar Sportblock Annonser på främmande språk Insändare Radio- o tv-program/bakgrunder

202 Appendix: Undersökningar

4) Källa. Under denna rubrik klassificeras analysenhetens ursprung. Detta kan vara t. ex. TT-material, material från tidningens egna medarbetare eller pressgrannar. I det senare fallet kodas pressgrannens utgivningsort och eventuella politiska blocktillhörighet. 5)A rena. Analysenheten kodas med avseende på vilket geografiskt område som behandlas samt var den relaterade händelsen utspelas; utrikes, riks, re-

gionalt eller lokalt. I en specialanalys har även för respektive kommun angivits vilka kommuner som får uppmärksamhet. 6) Sakomrâde. Analysenheten klassificeras efter vilket ämnesområde som behandlas. Följande kategorier har använts:

Andra länders utrikespolitik Nationalekonomiskei frågor Barntillsyn Underhållning Krig o krigshändelser o ekonomisk politik lnvandrzirlrågor Sport Sveriges utrikespolitik Kommunalekonomiska frågor ldroti 0 friluftsliv Ungdomsproblem

Militärt Företagsekonomiska frågor o Social aktivitet _ Föreningsliv Plan- o lokaliseringsfrågor produktionslrâgor Ovriga socralzi frågor Ovriga lritidslrågor

Bostad o boende

Ã$§§:Sf11lfrfrjfåk5**““e* å/llwclja/ruåbildning

“

Kommunikationslrågor _,.4 eiergor glyckor tott

Kollektivtralik Fackliga frågor M n . _ __ A Kyrka O religion

Trafikmiljö Jordbruk/skogsbruk/lorsorjning Vetenskap Ovrigt

Miljöfrågor Energiförsörjning Lmemur Allmänna servicelrågor Ovriga ekonomiska frågor Ovriga kulturella frågor Eartifrågor Sjukvård/sjukhus/medicin Kriminalvård Ovriga politiska frågor Nykterhets- och narkoiikafrâgor

7) Perspektiv. Sakinnehållet kodas sedan vidare med hänsyn till vilket perspektiv som läggs på det. Tre huvudperspektiv har använts; politiskt, ekonomiskt och allmänt perspektiv. Underkategorier har använts enligt följande:

Politiskt perspektiv Teori - ideologi Före beslut - initiativ o diskussioner Beslut - om vad som sker 0 diskuteras Utfall av beslut - myndigheternas åtgärder Grupp eller individ i den politiska processen Politiska personer i ett ickepolitiskt sammanhang Utland Ovrigt

Ekonomiskt perspektiv

Projektering. planering. expansion. invigning av nytt Nedgång. inskränkning. nedläggning Konstant verksamhet - tillverkning, försäljning. inköp Konflikt. debatt. protest. strejk. förhandlingar Grupp eller individ i produktionsprocessen Grupp eller individ i konsumtionsprocessen Utland Ovrigt

Allmänt perspek/iv lcke organiserade grupper Organiserade grupper Individ Utland Ovrigi

Undersökningar 203

Appendix:

som behandlar exempelvis boendefrågor kan hänföras till det En artikel om den berör t. ex. kommunens beslut att bygga ett politiska perspektivet perspektivet om den nytt villaområde. Den kan hänföras till det ekonomiska hänföras till det allberör ett företag som bygger ett hus. Den kan slutligen som visar upp sitt hus. männa perspektivet om den berör någon känd person som hänförs till det politiska eller det ekonomiska perspek- De analysenheter av aktörer. tivet går sedan vidare till kodning i analys- 8)Aktör - gruppiillhörighet. Under denna variabel kodas om det

enheten framträder eller berörs någon grupp eller individ. Fyra olika aktörer

kan kodas. Aktörerna ifråga kategoriseras till minsta urskiljbara grupp, dvs

om t. ex. en kommunstyrelseledamot tillhörande folkpartiet avger ett yttoch ej till kommunstyrelsen då antalet rande skall denne föras till folkpartiet är mindre än kommunstyrelsen i sin helhet. folkpartister i kommunstyrelsen

grupper kan förekomma: Följande

Länder Företag 0 arbetsgivarorgaitisationer

Enskilt latnd/internzttionell org. Storföretag (särskild lista) Sverige Mellanforetag “Enmztnslöretztg Politiska bFS/llISiIIS/iliIIiOIIFI Företagarföreningztr SAF. branschorganisationer Riksdagen Regeringen Ekonomiska organisationer Departement o statliga utredningar Landsting Kooperativa Förbundet Kommunfullmäktige HSB. RESO. Folkets Hus etc Kommunstyrelse LMC. lantbruks/producentkooperation Kommunala nämnder Andra organisationer Myndigheter- Nykterhetsorganisationer Centrala ämbctsverk o nämnder Bildningsorganiszttioner Universitet. högskolor. UKA Handikapporgztnisationer Länsstyrelsen lnvandrarföreningar Affärsverken Aktionsgrupper Militär-a myndigheter Svenska kyrkan Domstolar o polis Frikyrkan Lztndstingstörvttltning ideella organisationer

Kommunal törv-altning

Ovriga organisationer Ovriga offentliga institutioner M cdi er Pøliliska partier Den egna tidningen Moderata samlingspartiet Annan tidning - Sttmmzt blocksignatur Folkpartiet Annan tidning - annan blocksigttatttr Centerpartiet Sveriges Radio Socialdemokraterna Ljudradion Vänsterpartiet kommunisterna parti Iv Sveriges kommunistiska Ovriga medier KFML (r) Kristen demokratisk samling Ospecificerad gruppIiI/hörig/ier Borgerliga kombinationer Annan tuartipolitisk grupp Fria yrken Kåintlisztri ur nöjesvärlden ,4 rberslagarniyanisaI/onei Kungligheter LO. facklörbutttl Qvriga enskilda ttamngivnzt TCO Qvrigzt ettskildtt anonyma Ovrigl SACO SR SAC Strejkkonttttitte .Attnan arbetstagarorgttnisation

204 Appendix:

Undersökningar

9) Position. Gruppbestämda aktörer kategoriseras under denna variabel efter deras position inom den grupp de uppges tillhöra, dels efter kön. dels enligt följande:

Statsråd Partipolitiker Chefsposition inom gruppen Ledande lörtroendeman Ontbutlsman, inlorntationssekrelerarc Enskilda - flera personer i grupp Enskild Ospecificerad funktion

10) Aktivitet. Under denna variabel kodas aktörens aktivitet. Det kan röra sig om en riktad aktivitet såsom kritik eller beröm, en allmän aktivitet såsom av åtgärd eller redogörelse för ett förhållande, eller en debattevidtagande rande aktivitet såsom diskussion eller förhandling mellan olika grupper.

2.1.3 Analysgâng

lnnehållsanalysen kan uppdelas i fyra steg: Steg] innebär att en redaktionell enhet identifieras och mäts till sin storlek (spaltcentimeter, spaltbredd, sekunder) samt förekomst av eventuella bilder anges. Detta steg genomförs för samtliga analysenheter som är större än tre spaltcentimeter.

StegZ innebär att analysenheten form kategoriseras - variabel 3 i den ovan-

stående översikten. Steg 3 är beroende av vilken formkategori som angivits i steg 2 enligt: nyheter och repørtage kodas vidare på källa, arena, sakområde och perspektiv enligt föregående översikt ledare, kommentarer, bakgrunder etc. kodas vidare på arena. sakområde och perspektiv pressklipp kodas vidare på källa, sakområde och perspektiv övrig redaktionell text och annonser kodas ej i steg 3 Steg 4 i kodningen gäller huvudsakligen nyhetsmateria/et. Hur detta analyseras bestäms av vilket perspektiv som bestämts enligt ovan. Nyheter med politiskt och ekonomiskt perspektiv kategoriseras i detta steg med hänsyn till aktörernas grupptillhörighet, position och aktivitet. Vid sidan av nyhetsmaterialet kodas dessutom organisations- och officiella annonser samt debattartiklar i steg 4. För dessa kodas vem som satt in annonsen respektive skrivit artikeln. om detta framgår. Vissa mindre skillnader i analysgången finns mellan de olika delstudierna. Som exempel har inte variablerna position och aktivitet fått samma utförliga kodning i den s. k. totalanalysen. l denna har aktörerna istället klassificerats som aktiva (framträder) eller passiva (omtalas).

2.1 .4 Ett kodningsexempel

artikel har hämtats från en förstasida (fredagen den 26 april 1974. Följande Dala-Demokraten) som ingåri projektets undersökningar. Här skall illustreras hur kodningen av en sådan artikel genomförts:

Appendix: Undersökningar 205

Klart med

AP-fonden

Däremot tillgodosâ_s inte anet. överenskommelsen sedan överenskommelsen STOCKHOLM (TT). träffats. Centern fick igenom sina kravet på begränsningarav hadedålegati luften i över ett dygn. - När dessakrav hadetillkrav på att emutvidgningav akticköp till högstfem proc i den fjärde AP-fonden över ett företag. - Riksdagensrätt att be- godosettsansågvi att dettills Det blev en kompromiss i sluta om mera pengar till vidare kan anstñ med be- 500milj kr skall avgörasav fonden och informationsträ- slutet om plaeeringsreglerna. riksdagenochatt denskall få .AP-frågan mellan socialdemokraterna och centerpar- gornahar varit mycketvikti- sadeFälldin. Han underströk en årligen återkommande redovisningav fondensverk- tiet på torsdagskvällenefter ga för oss,framhöll eenterlenya kontakter på partilødar- duren, Thorbjörn Fälldin FGFü-DÖÖGJ samhet.

Variabel Kodas Identifikation (l) Dala-Demokraten 26 april 1974 s l Volym (2) 20 spcm 4 spalter Ej bild Form (3) Allmänt nyhetsmaterial (kodas därför vidare) Källa (4) TT Arena (5) Händelsen utspelas i Stockholm men berör Sverige riks Sakområde (6) Nationalekonomisk fråga/ ekonomisk politik Politiskt. Händelsen avser Perspektiv (7) ett politiskt bes/ur (kodas därför vidare) (8) Centerpartiet och Aktör/grupp socialdemokraterna Position (9) Partipolitiker, manlig Opersonligt det (partiet) Aktivitet (10) Det redogörs för en händelse

2.1 .5 Reliabiliretstest

Reliabilitetskontroll har gjorts enligt traditionellt mönspå innehållsanalysen ter. Materialet har kontrollerats genom att ett slumpmässigt urval av artiklar från förstasides- och Iedarsidesanalyserna kodats av flera kodare. Omkring var tionde artikel har kontrollerats. Resultatet av reliabilitetskontrollen - mätt med den konventionella reliabilitetsformeln - visar att ingen variabel får ett värde understigande 0,89.

2.2 Läsar- och kommunfullmäktigestudierna

2.2.1 Inledning

Läsar- och kommunfullmäktigestudierna utgörs av fyra delundersökningar: 1. AI/mänhersstudien, 2. Kommunfullmäktigesrudien. 3. Endagsstudien samt 4. Inflyrrarstudien. De har genomförts genom personliga intervjuer respektive enkät (endagsstudien) med tillsammans mer än tvåtusen personer i de fyra l den forsta intervjuades ett rehuvudsakliga undersökningskommunerna.

206 Appendix:

Undersökningar

presentativt urval om ca 500 personer i varje kommun. Den and ra delstudien avser samtliga ledamteri kommunfullmäktige i samma kommuner. a Endagsstudien riktades till båda dessa grupper och den fjärde studien gällde personer som nyligen inflyttat till Malmö kommun. Fältarbetet utfördes av Statistiska centralbyråns (SCB) lokalombud under tiden 25 februari-15 maj 1974. Intervjuerna har skett sedan intervjupersonerna först tillsänts ett introduktionsbrev och senare kontaktats per telefon. När intervjuformulären inkommit granskades de och eventuella ofullständigheter kompletterades via Iokalombuden. Frågor med bundna svarsalternativ har kodats av SCB medan de öppna frågorna har kodats av projektgruppen i Göteborg. Materialet har stansats av SCB. Den vidare databearbetningen har gjorts av projektgruppen. Frågeformulär. Underlagen för intervjuerna utgörs av frågeformulär som i olika versioner för de tre delundersökningarna, _upprättats med en stor del gemensamma frågor. Vissa frågor som rör den lokala massmediesitualionen finns i sin tur i flera versioner beroende på i vilken undersökningskommun intervjun skett. Formuläret innehåller huvudsakligen frågor med fasta svarsalternativ men ett antal öppna frågor förekommer också (om lokala samhälls- ä frågor, förslag till presspolitiska åtgärder). Formulären testades genom 25 ini Västerås under januari 1974 och vissa justeringar gjordes efter uttervjuer värderingen. Formulären omfattar i princip frågor inom följande frågeområden:

Position. lndividens i samhället, ställning t. ex. ålder. civilstånd, utbildning, yrke och arbetsförhållanden. Perception. individens allmänna intressen, uppfattningar i samhällsfrågor, bedömning av sin situation, partisympati etc. Interaktion. Primärgruppsrelationer, fritidsaktiviteter, organisationsaktivitet, myndighetskontakt, massmediekontakt etc. Mediekonsumrion. Konsumtionsmönster för olika massmedier: dagstidningar, populärtidningar, facktidningar samt för radio-tv. Läsvanor för dagspressinnehåll.

Mediebedömningar. Uppfattning av dagspressens betydelse, nyhetsmate-

rialets tillförlitlighet i olika medier.

2.2.2 Allmänhetsstudien

Bakgrund. Allmänhetsstudien består av intervjuer i ett urval om ca 400 personer i var och en av de fyra kommunerna Malmö, Göteborg, Västerås och Leksand framtaget genom SCB. Syftet med intervjuerna är att studera konsumtionen av olika typer av massmedia; dagspress, populär- och fackpress samt radio och TV. För att göra det möjligt att sätta in konsumtionsvanorna i ett större perspektiv ställdes i intervjuerna också frågor kring bl. a. politiskt intresse och engagemang, fritidsaktiviteter och kunskap om olika samhällsfrågor. För att möjliggöra parallella analyser med innehållsanalyserna och organisationsstudien (jfr nedan) ställdes också frågor om vad som ansågs ha dominerat den lokala samhällsdebatten och vilka händelser som varit aktuella den senaste tiden.

Undersökningar 207

Appendix:

urav intervjupersoner har skett genom ett systematiskt Urval. Urvalet Inom vart och ett av områdena (= undersökningskommuvalsförfarande. varur ett slumpmässigt nerna) avgränsades så en undersökningspopulation

urval drogs. Urvalet fördelade sig enligt nedan:

Overtäckning

96_ _96_ . ä_ 26_ E3_

100 473 100 l 877 100 468 100 467 100 469 Nettourval 437 92.4 l 595 85.0 385 82.3 376 80.5 397 84.7 intervjuade 72 15.3 36 7.6 282 15.0 83 17,7 91 19,5 lndividbortfall

i bruttopopulationen men Övertäckningen utgörs av de personer som ingår av att studera. Orsaken kan som vi av olika anledningar ej är intresserade att de avlidit efter urvalsramens uppvara att de flyttat från kommunen,

rättande eller att de ej är svensktalande. för intervjuerna utgörs av ett 25-sidigt fråge- Frågeformulär. Underlaget instruktioner till intervjuaformulär omfattande 71 frågor samt detaljerade

i inledningen nämnda frågeområdena. ren. Frågorna ansluter sig helt till de och i bilaga A 3 ett exempel l bilaga A 1 och A 2 ges några exempel på frågor

på en “typsida“.

2.2.3 Kommunfullmäktigestudien

av Kommunfullmäktigestudien består av en totalundersökning Bakgrund. ledamöterna i kommunfullmäktige i de fyra undersökningskommunerna

Västerås och Leksand. Motivet var att nå en grupp po- Malmö, Göteborg, kunde förväntas vara litiskt aktiva personer som bl. a. i större utsträckning

Därmed gavs möjlighet till jämförelser av attityder till och llertidningsläsare. Vidare finns möjlighet att göra en uppanvändning av olika dagstidningar.

och utveckling av den tidigare genomförda organisationsenkäten. följning av ett total- Urval: Som ovan nämnts består kommunfullmäktigestudien i Malmö, Göteborg, Västerås urval. Samtliga kommunfullmäktigeledamöter hos fullmäkoch Leksand ingår i undersökningen. Den politiska strukturen

i dessa kommuner framgår av följande tablå: tigeförsamlingarna

Göte- Väs- Lek- Totalt Partiställning (antal mandat) Malmö borg terås sand i kommunfullmäktige

Ovriga (KDS) 81 65 49 256 Summa: 61

208 Appendix:

Undersökningar

Undersökningspopulationen och bortfallet presenteras i följande tablå:

Malmö Göteborg Västerås Leksand Totalt

Undersöknings- _§96_ i __96_ _%_ _96_ population 61 100 81 100 65 100 49 100 256 100 intervjuade 60 98.4 78 96.3 64 98.5 48 98,0 250 97.7 lndividbortfall. vägran l 1,6 3 3,7 1 1,5 l 2,0 6 2.3

Frågeformulär. Underlaget för intervjuerna utgörs av ett 18-sidigt frågeformulär i A4-format omfattande 48 frågor samt detaljerade instruktioner for intervjuaren. Frågorna är till en stor del identiska med de som ställts till allmänheten med undantag for vissa bakgrundsfrågor. 1 kommunfullmäktigestudien tillkommer ett antal frågor om utnyttjandet av massmedier som informationskanaler, bedömning av det egna partiets möjligheter att nå ut, kontakter med massmedier etc. Dessa frågor har stora likheter med dem som ställts till organisationerna. Exempel på frågor ges i bilaga A 4 och A 5.

2.2.4 E ndagsstudien

Allmänt. I allmänhetsoch kommunfullmäktigestudierna tillfrågades respondenterna bl. a. om vilken lokal morgontidning de läser. För att komplettera dessa uppgifter om mediakonsumtionen genomfördes den s. k. endagsstudien (tidigare del redovisad som MEMO-studien) vars syfte är att kartlägga utbudet i tidningar, radio och TV under en dag samt den faktiska konsumtionen samma dag. Tillvägagångssätt. Till de respondenter bland allmänheten och kommunfullmäktige som uppgett vilken lokal morgontidning de läser som “huvudskickades ett exemplar av den aktuella tidningen for den 26 april tidning” 1974. De skulle i denna markera vilka artiklar och annonser de läst. Instruktionen for ifyllandet redovisas som bilaga A 6. Fältarbetet planerades så att samtliga fick tidningen med post den 27 april. Dessutom bifogades ett fyrasidigt enkätformulär om i vilken utsträckning man tagit del av tv-programmen den 25 och den 26 april samt några frågor om hur lång tid respondenten läst tidningen respektive lyssnat på radio och tittat på tv under dessa två dagar. Den 29 april startade uppföljningsarbetet per telefon och pågick till den l maj. Under denna tid kontaktades samtliga respondenter. Den 2 och 3 maj sändes en ny omgång tidning och enkätformulär till dem som inte redan svarat. De inkomna tidningarna kodades sedan efter vilka artiklar och annonser som markerats som lästa. Varje artikel innehållsanalyserades enligt samma kodschema som använts i innehållsanalysen (se ovan). Urval. Urvalet består av de respondenter, såväl allmänheten som kommuni Malmö, Göteborg, Västerås och Leksand som uppgett vilken fullmäktige, lokal tidning de läser. Urvalet fördelar sig enligt följande:

Appendix: Undersökningar 209

Område Totalt urval Andel svar Andel svar totalt (%) endagsstudien (%) Av urvalet Av läsare Allm KF Allm KF Allm KF Allm KF

Malmö 468 61 82 98 60 92 80 93 467 81 81 96 55 85 75 88 Göteborg Västerås 469 65 85 99 64 83 82 87 Leksand 473 49 92 98 76 86 86 88

och kommun- Anm: Utgångspunkten för endagsstudien var de som medverkat i läsarfullmäktigestudierna. Svarsandelarna för endagsstudien anges därför både i procent Allm av urvalet totalt och av dem som medverkat i de två förstnämnda studierna. = allmänheten. KF = kommunfullmäktige.

Totalt deltog i endagsstudien 1 720 personer varav 1 472 ur allmänheten och 248 kommunfulImäktigeledamöter. l 414 svarade, l 193 ur allmänheten och 221 kommunfullmäktigeledamöter. Felkällør. Endagsstudiens form av enkätundersökning kan ge upphov till

vissa särskilda typer av fel: av den utsända tidningen respektive enkäta) markeringsfel vid ifyllandet formuläret.

b) minnesfel vid ifyllandet.

c) tekniska fel vid bearbetningen. Den första typen av fel innebär att respondenten t. ex. inte läst igenom tidningen tillräckligt ordentligt i samband med att markeringarna gjordes, markerats. Resultaten talar emellertid för att dessa eller att icke lästa artiklar fel inte förekommer i någon större utsträckning. Även mycket små artiklar plats har fått ett mycket stort antal markeringar i samtliga på undanskymd tidningar. kan förekomma i viss utsträckning. För att minimera dessa in- Minnesfel leddes påminnelsearbetet redan dagarna efter det att enkäten distribuerats. Efter omkring en vecka hade nära 90 procent av svaren inkommit till proliten jektledningen i Göteborg. Även denna felkälla torde därför ha relativt betydelse. Tekniska fel kan förekomma i viss utsträckning orsakade av att felaktiga konkoder använts, att kodaren hoppat över någon markerad artikel etc. De av det troller som gjorts visar att denna typ av fel ligger under 1 procent totala materialet och de bör därför kunna negligeras.

2.2.5 ln/Iytrarstudien

har Bakgrund. För att kunna belysa en bestämd grupps informationssituation vara av särskilt intresse är ett specialurval gjorts. En grupp som bedömts till en kommun. Vi är då, med en explorativ ansats, intresserade nyinflyttade av att studera hur massmediavanor etableras. med tonvikten lagd på den valdes Malmö i lokala pressens betydelse. Som undersökningskommun med konkurrens på dagstidningsområdet och relativt egenskap av kommun stor andel inflyttare. Urval. Urvalet har skett bland de personer som under tiden l januari-15 juni 1973 flyttade in till Malmö och kom från kommuner belägna utanför

210 Appendix: Undersökningar

Malmöhus län. Bruttourvalet utgörs av 300 personer, och utfallet Fördelar sig enligt nedan.

Jämförelser med allmänhetssrudien. En viktig fråga för bedömningarna av inflyttarstudien är hur inflyttarna förhåller sig till ett genomsnitt av allmänheten i Malmö då det gäller vissa bakgrundsvariabler. l följande två tabeller visas att inllyttargruppen genomgående är yngre än allmänhetsgruppen i Malmö samt att den nyinflyttade som regel har en högre utbildning.

Ålder 15-24 25-34 35-44 45-54 55-65 Totalt Antal j

Allmänheten 20,3 21 ,1 15.8 335

l

23.7 19.3 100.2 lnflyttare 23.2 49,3 14.7 8.7 4.8 100.7 22l j

Frågeformulär. Underlaget for intervjuerna utgörs av ett 23-sidigt frågeformulär omfattande 61 frågor, samt detaljerade instruktioner till intervjuaren. Frågorna är till största delen identiska med de som förekommer i allmänhetsstudien och ansluter sig till de i inledningen nämnda frågeområdena. Ett antal bakgrundsfrågor samt frågor i anknytning till lokala samhällsfrågor har uteslutits och istället tillkommer frågor om motiv for val av tidning vid inflyttningen etc. Bilaga A 7 ger exempel på frågor.

2.3 Organisationsstudien

Organisationsstudien har genomförts som postal enkät till ett urval på omkring 1 600 organisationer i de aktuella undersökningsområdena. Dessa utgörs av politiska, fackliga, ekonomiska och ideella organisationer. företag. kommunala nämnder och myndigheter. Undersökningsperioden om fattar tiden 18 maj-30 augusti 1973. Ett introduktionsbrev samt 2-4 påminnelsebrev sändes ut. Inom ett urval av bortfallsindividerna har uppföljning skett genom telefonpåminnelser.

2.3.1 Urval De enskilda undersökningsenheterna har tagits fram genom kontakt med riksorganisationerna, genom postens adressregister (PAR), från Kommun-

Undersökningar 211 Appendix:

Urvalet har således skett på kvakalendern (1973) och ur telefonkataloger. har ett urval gjorts som så fullständigt som litativa grunder. lnom regionerna

täcker förekommande organisationer. Inom vissa grupper (politiska möjligt kommunala nämnder) har en totalundersökning gjorts. Sammanföreningar, undersökningen 1 608 organisationer som inför bearbetningen lagt omfattar i större redovisningsgrupper enligt nedan: uppdelats Antal

448 1 Politiska organisationer 399 11 Fackliga organisationer och ideella 175 111 Ekonomiska organisationer 29 IV Aktionsgrupper 116 V Statskyrkliga och frikyrkliga församlingar

256 VI Företag Kommunala nämnder 115 V11 läns- och kommunala myndigheter 70 Vlll Statliga,

2.3.2 Bortfall

Svarsbortfallet för en undersökningsvariabel kan uppdelas i individbortfall

Individbortfallet består av intervjupersoner som inte och partiellt bortfall.

svarat på någon fråga, t. ex. vägrare och ej anträffade. Det partiella bortfallet

består av intervjupersoner som svarat på åtminstone en fråga men för vilka

man inte fått något mätvärde för undersökningsvariabeln.

i form av telefonpåminnelser har skett i två lndividbortfall. Uppföljning

omgångar. Till ca 200 organisationer har dessutom ett tredje påminnelsebrev

utsänts. Vid undersökningsperiodens avslutande fördelade sig individbort-

fallet på följande sätt:

Tabell A4. Andel organisationer i respektive bortfallskategori och redovisnings-

grupp.

Bortfall Redovisningsgrupp

Brutto- Netto- Svarsinurval divider Vägran Ej antr. Totalt urval

448 435 293 138 4 142 1 Antal Procent 100 67,3 31,7 0,9 32,6

399 380 240 126 14 140 11 Antal 100 63,2 33,2 3,7 36,8 Procent 175 167 115 49 3 52 111 Antal Procent 100 68,9 29.3 1,8 31,1

29 29 15 12 2 12 1V Antal Procent 100 51,7 41,4 6,9 48,3

116 115 62 52 1 53 V Antal Procent 100 53,9 45.2 0,9 46,1

256 238 122 111 5 l 16 V1 Antal 100 51,3 46.6 2,1 48,7 Procent

Totalt Antal 100 64.2 33,9 1.9 35,8 Procent

212 Appendix: Undersökningar

Skillnaden mellan brutto- och nettourvalet utgörs av över-täckning, dvs. organisationer som ingår i urvalsramen men ej i undersökningspopulationen.

Anledningen kan vara nedlagda företag, upplösta föreningar, dublettförsän-

delser (formulär till olika personer som representerar samma organisation).

Vissa organisationer som här förts till “vägran” och “ej anträffade torde

kunna hänföras till en övertäckning vi ej fått kännedom om. Bortfallet skulle

därmed bli något mindre än det redovisade.

Parriellr bortfall. En enkätkompletteri ng gjordes med de politiska och fack-

liga organisationer samt de kommunala nämnder som ej besvarat vissa av

pressutredningen prioriterade frågor. 286 sådana försändelser utsändes och

127, dvs. 44,4 % svarade. Det partiella bortfallet överstiger dock för vissa

variabler 40 %. I sådana fall redovisas detta i anslutning till analysen.

Det slutliga urvalet redovisas per grupp och undersökningskommun i ta-

bell A 5.

Tabell A 5. Studerade organisationer, företag och nämnder efter typ och undersök-

ningskommun.

Organisationer Huvudkommuner Övriga kommuner Totalt

ä

oo E

n.. E” N z U å

å å a ä å å

å

å 8 ; a: å 6: 3 53 :s

(m) 6 7 4 9 26 3 4 2 1 10 36 (fp) 2 2 3 2 9 2 2 1 2 7 16 (c) 10 14 13 10 47 17 4 3 6 30 77 (s) 34 49 23 11 117 8 4 6 6 24 141 (vpk) 1 7 2 0 10 0 O 1 O 1 11 Övriga partier 2 2 1 7 2 1 3 0 5 12 Fackliga organisationer LO 23 39 37 17 116 14 4 4 2 24 140 Övr 11 44 21 13 89 3 2 4 2 11 100 Organisationer Eken 15 9 17 13 54 12 5 3 4 24 78 Ovr 7 9 9 3 28 2 3 3 1 9 37 Akt.grp. 2 7 3 2 14 0 1 0 0 1 15 Församlingar Stats 5 6 3 5 19 1 3 2 3 9 28 Fri 6 6 5 8 25 4 2 1 2 9 34 Företag 200” 14 19 2 1 36 1 0 2 0 3 39 200” 25 35 7 7 74 1 3 2 3 9 83 Kommunala nämnder 14 13 13 6 46 13 10 7 18 48 94 Myndigheter 9 12 15 9 45 1 l 2 0 4 49

Totalt 186 280 179 1 17 762 84 49 45 50 228 990

a Avser antal anställda.

Representativirersproblem. De organisationer som ingår i urvalet är sådana

som vi antagit vara av störst betydelse för den lokala kommunikationssi-

tuationen. Urvalet är således inte slumpmässigt ur en strikt avgränsad po-

pulation. Hur skall då bortfallet betraktas? Detta kan bero på att enkäten

Undersökningar 213

Appendix:

inte nått rätt“ torde dock person, att semester och annat påverkat. Viktigast vara att den som fått enkäten inte upplevt frågeställningarna som särskilt Detta är en tendens som återkommer inom rarelevanta för organisationen. men för bortfallsuppföljningen och den stöds också av att de som antagits ha störst intresse av dagspress och radio-tv ur informations- och opinions- (nämnder och politiska organisationer) har svarat i större utsträcksynpunkt är att man från de redovisade siffrorna kan dra ning än andra. Uppenbart slutsatser om vad de mest medieintresserade inom varje redovisningsgrupp anser. Det förefaller också rimligt, att utifrån materialet uttala sig om massmediernas lokalpolitiska roll beträffande dessa typer av organisationer. Mätinstrumentet formuläri A4- Enkärformulär. utgjordes av ett åttasidigt format som upprättades i tolv delvis olika versioner beroende av organisaoch undersökningskommun. Skilda formulär sändes till: tionskategori l) företag 2) kommunala nämnder och myndigheter 3) övriga organisationer. i en version an- För varje undersökningsregion trycktes dessa tre formulär passad till den lokala pressituationen. Exempel på frågor ur formulären ges . i bilaga A 8. De olika formulären har distribuerats av Statistiska centralbyrån som också och stansning. Materialet har sedan databearbetats och svarat för kodning analyserats av projektgruppen i Göteborg. Problem med medveten förvrängning av svaren förekommer huvudsakligen vid känsliga eller prestigeladdade frågor. Med få undantag (frågan om aktivitetsgrad hos en förenings medlemmar samt frågor som rör personers föinom företagsledningar och myndigheter partipolitiska styrelseuppdrag) rekommer knappast denna typ av frågor i undersökningen.

3 Litteratur

litteraturöversikt har tre huvuddelar. Först redovisas ett urval av Följande I dessa återfinns också komde delrapporter som lagts fram inom projektet. uppgifter, som av utrymmesskäl ej kunnat presenteras i föreligpletterande till enskilda avsnitt i rapporten. Denna gande rapport. Del 2 återger referenser skall ses både som en lista på veriñkationer till texten och som förteckning är hänvisningar till närliggande studier. Tredje delen av litteraturöversikten en allmän redovisning av litteratur som utnyttjats i undersökningen.

3.1 från projektet

Delrapporter

Översiktlig Mediestudien: innehållsanalysen. Allmän orientering och konstruktion. Lennart Weibeskrivning av den innehållsanalytiska undersökningen. 1973-12-06/ bull. 102 s. Mediestudicn: innehållsanalysen. Exempliñerttnde beskrivning. l974-05-l5/Ann-

Christine Lundberg. 43 s. Områdesstudien. Beskrivning av politisk och ekonomisk situation samt mediestruktur i undersökningsområdena. l974-04-07/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 80 s.

Organisalionsstudien. Dagspressen i samhället -ett diskussionsunderlag. Redovisning av enkäten med organisationerna. l974-04-07/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 87 ECPR Attitudes of Political Organizations to Mass Media. Paper prepared for the March l974. l974- Workshop on the Political Role of Mass Media. Strasbourg. 04-20/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 43 s. MEMO-studien. En forsta redovisning av läsvanorna i sex dagstidningar. 1974-07- ZO/Lars Aldemark. Lennart Weibull. 54 s. l974- Tidningsláisning, En forsta redovisning av resultat från intervjuundersökningen. 08-l9/LHFS Aldemark. Lennart Weibull. 101 s. 1974-08-18/Lars Fyra mediesituzitioner. Delrapport 2 från intervjuundersökningen. Aldemark. Lennart Weibull. 29 s. Nyheter och kommentarer, Om förstasidor och ledarsidori ll tidningar 1973. En forsta redovisning av innehållsanalysen. l974-08-20/Jan Strid. Lennart Weibull. 58 s. En första redovisning av innehålls- Regionailrztdio- och regional-TV-undersökningen. ttnalysen. l975-0l-23/Jam Strid och Lennan Weibull. 45 s. Len- S-amhiillsinforntzttion i fyra svenska kommuner. November l974/Lars Aldemark. nart Weibull. 55 s.

216 Appendix: Litteratur sou 197573

3.2 Litteraturreferenser till enskilda

avsnitt

l.

Problemställning

Lagerlöf, Karl-Erik: En nedläggning av HT är inte acceptabel. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 1973-09-05.

1.1 M ediezitveckling

Furhoff. Lars: Massmedierna i Norden. Från lireblzidssystem“ till villrådighet. Nordisk Tidskrift l975/3. Hadenius, Stig. Seveborg, & Weibull. Lennart: Partipress. Stockholm 1970, s. 9f. Lundquist, Lars-Anders: Storstadstidningarnas ekonomiska utveckling. Tidningskonkurrensen i Malmö 1940-1974. institutionen for ekonomisk historia. Göteborgs universitet 1975. McQuail, Denis: Towards a Sociology of Mass Communications. London l969, s. ZOlT. Regeringens proposition l975zl3. Regeringens proposition om lokalradio och vissa andra rundradiofrågor. Stockholm 1975. s. 59f. Ringdahl. Jan: Tidningsdöd och politik. l Modern demokrati. (red. Per-Erik Back). Lund 1973. Tidningsutvecklingen i Värmland. l906-l968. Opublicerat ntaterial. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet. Tollin, Sven: Svensk dagspress 1900-1967. Stockholm 1967.

1.2 Fyra rypsituationer

Statistisk årsbok for Göteborg 1974. Statistisk årsbok för Malmö 1974. Statistisk årsbok för Västerås kommun 1974. Statistiska centralbyrån. Befolkningsstatistik (Demopak). Statistiska centralbyrån. Valstatistik. Tidningsstatistik AB. Dagspressens detaljspridning l974. Tidningsstatistik AB. Marknadsstatistik l974.

1.3 Dagspressens politiska roll

Abrahamsson. Bengt: Organisationerna och demokratin. l Demokratibegreppet. Stockholm 1972, s. l26f. Bachrach, Peter & Baratz, Morton S.: Makt och fattigdom. Malmö l972. s. Slff. Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and the Press. Cambridge 1973. s. l6ff. Den kommunala självstyrelsen l. Ett forskningsprogram. Stockholm. Uppsala 1970. s. 35fT. de Fleur. Melvin: Theories of Mass Communications. New York l970. s. l66lT. Frederickson. George H. & O”Leary. Linda Schluter: Power. Public Opinion and Policy in a Metropolitan Community. New York 1973. s. l5lff. Geissler. Rainer: Massenmedien. Basiskommunikation und Demokratie. Tübingen 1973, s. 27ff. Glotz. Peter & Langenbucher. Wolfgang: Monopol und Kommunikation. Publizistik 1968. Heft 2/3/4. Janowitz. Morris: The Community Press in an Llrban Setting. Chicago l967. Lewin. Leif: Folket och eliterna. Stockholm 1970. s. 220lT.

Litteratur 2 l 7

Appendix:

Ar- Lykke Pedersen. Steen: Undersøgelser af det lokale monopol. Problemstilling. betspapper till ll. Nordiska Massmedialorskarkonferensen, Bjerringebro. Danmark. augusti l975. Martinusson. Willy: Fjerndemokratiet. Gjövik 1973. s. 233W. Müller-Doohm. Stefan: Medienindustrie und Demokratie. Frankfurt/Main 1972. s. 53lT. Nordahl Svendsen, Erik: Monopolavisen mellem kilde og laesere. Arbetspapper till ll. Nordiska Massmediaforskarkonferensen, Bjerringebro, Danmark, augusti 1975. s. 44lT. Seymor-Ure. Colin: The political impact of mass media. London 1974, Vidgad samhällsinformation. SOU 1969:48. Stockholm 1969. s. 8lT. New York 1959. Wright, Charles: Mass Communications.

2. Tidningsläsning och medieval

2.2 Tidningskonsumtion s. Alström. Börje & Patriksson, Göran: Lokaltidningen och läsarna. Sundsvall 1971. 27lT. Dagspressens situation. SOU 1968:48, s. 30lT. FurholT. Lars: Vardagskonsumtion av dagstidningar i Sverige l945-65. Stockholm 1967. Jansen. Torben Bo: Massekommunikationsmidler i Danmark. Viborg 1967. möter publiken. Stockholm Kleberg. Madeleine: Den potentiella publiken. l Radio-TV 1972. s. 72. Kline. Gerald: Media Time Budgeting as a Function of Demogrziphics and Life Style. Journalism Quarterly 1971. s. 211-221. Lundberg. Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm 1968. 2: Konsumtion. Frankfurt- Prokop. Dieter(Hrsg): Massenkommunikationsforschung /Main 1973, s. 74W.

2.3 Tidningsval s. Alström. Börje & Patriksson. Göran: Lokaltidningen och läsarna. Sundsvall l97l. 27. i socio- Janson. Carl-Gunnar: Urbanisering och llyttning. l Svensk samhâillsstruktur 1965. logisk belysning. Red. Edmund Dahlström. Stockholm l29lT. Lane. Robert E. & Sears. David O.: Allmän opinion. Stockholm 1969. s. Statsveten- Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. skapliga institutionen. Göteborgs universitet 1965. s. lOlT.

2.4 Synen pá pressen och partierna

Braconier. Fredrik: The Power and lnlluence of the Press. A case-study concerning the non-socialist -amalgamation in the Four-town Constituency in Sweden during the l960s. Paper prepared for the ECPR Workshop on the Political Role of Mass Media. Strasbourg. mars 1974. l Media Butler. David & Stokes. Donald: The National Press and Partisan Change. Sociology (ed. Jeremy Tunstall). London 1970. Statsveten- Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. skapliga institutionen, Göteborgs universitet 1965. s. l3lT. 78lT. Westerståhl. Jörgen & Janson. Carl-Gunnar: Politisk press. Göteborg l958. s.

218 Appendix: Litteratur

2.5 Kamplementtidningar

Gruppen for samhâillsstudier, Socialdemokraterna. Undersökning av Västmanlands Folkblad (S). Opublicerad.

2.6 Radio och tv

Berg, & Gahlin, Anders: Radio och TV - det dagliga mönstret. Sveriges Radio- /PUB. Stockholm 1973. Gahlin, Anders: Några svenskar lyssnar på radio. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. Olsson, Ingrid: Dagboksundersökning av publikfrekvenser i etermedia. Delrapport ll. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1970. Rudén, Claes: Några synpunkter på mätning av TV-tittarvanor. Sveriges Radio/PUB. Stockholm l970. * Schulman, Jannecke: Den potentiella och faktiska radiopubliken. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973. Schulman. Jannecke: Konsumtion av regionalprogram i radio/TV. Sveriges Radio/ PUB. Stockholm 1974. Schulman, Jannecke: Radiolyssnandet den 22-26 april 1974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. Schulman, Jannecke: Studie kring tittardelinitionen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. , TV›tittandet 25-26 april I974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974. ji TV:s publik våren 1974. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1974.

2. 7 Veckotidningar och tidskrifter

lnteresser og informasjonskilder. Ukepressens informasjonskontor. Oslo 1967. Lundberg. Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm l968, s. ll8ff. Orvesto 1972 ll. Testologen AB. Stockholm l972. Svensk populärpress. En beskrivning. Undersökning av populåirpresslåisning. Vectu 1974. Veckopress som kanal for samhällsinformation. Nämnden for samhêillsinformation/ Vectu.Stockholm 1974.

2.8 Mediekombinationer

Celko. Jaroslaw: Effects of Mass Communication. Media on Forming of Public Opinion. l Public Opinion and Mass Communication. Working Conference Budapest 1971. Hungarian Radio and Television. Budapest l972. Curran. James: The Impact of TV on the Audience for National Newspapers 1945-1968. l Media Sociology (ed. Jeremy Tunstall). London l970. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala 1971. s. 66ff. Edelstein. Alex S.: An Alternative Approach to the Study of Source Effects in Mass Communication. Studies of Broadcasting. NHK 1973, NDI-fakta. Den norske befolknings interesser og enkelte mediagruppers roller som informasjonskilder. Oslo 1974. Piramidin. V.A,: Evaluative Attitudes Towards the Newspaper. l Sociology of Mass Communications (ed. Denis McQuail). London l972. Sammenligning mellem mediagrupper. Dagblade. ugeblade. trañkmedia. reklameftlm. Iokalaviser. Thulstrup marketing. Köpenhamn 1973. Österman. Torsten. Wikman. Anders & Bernow. Roger: Svenskarna och oljekrisen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973.

Appendix: Litteratur 219

3. Dagspressens innehåll

3 .2 Tidningarnas totala innehåll

innehåll. Beredskapsnämnden Johansson, Nils & Nilsson. Lennart: Konkurrens och for psykologiskt försvar 1965. Paris 1963, s. 103ff. Kayser. Jaques: Le quotidien français. Düsseldorf 1970. Schulz, Winfried (Hrsg): Der lnhalt der Zeitungen. SDS Annonsrapport. Mars månad 1974. Sydsvenska Dagbladet AB. Weibull, Lennart: Lokalradioforsöket 1973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen, Sveriges

Radio/FUB. Stockholm 1974, s. 31. innehåll 3. 1 Festskrift till Georg Westerståhl, Jörgen: Att mäta dagspressens totala Andrén. Stockholm 1960.

3.3 Nyhetsmaterialets geografiska förde/ning

kommunikationssystemet. Kommunalforsk- Birgersson, BengtOwe: Det kommunala Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms ningsgruppen. Avhandlingsserien. universitet 1969, s, 41ff. i svenska och utländska Furhoff. Lars & Nilsson, Lennart: Utländskt nyhetsmaterial Statsvetenskaplig tidskrift 1968/2. prestigetidningar. Leser. Köln 1969. s. 47lT. Glotz. Peter & Langenbucher, Wolfgang R.: Der missachtete s. 233. Hadenius, Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. Oskarshamn 1968. Hansson, Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Himmelstrand, Ulf: Världen, Nigeria och Biafra. Stockholm 1969. Norbert: lnhalt und Struktur re- Hüther, Jürgen. Scholand, Hildegard & Schwarte, s. 68ff. gionaler Tageszeitungen. Düsseldorf 1973, s. 139. Nyhetsverksamheten inom Sveriges Radio. Sveriges Radio. Stockholm 1971. Weibull. Lennart: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen. Sveriges

Radio/PUB. Stockholm 1974, s. 34ff.

3.4 Nyhersinnehâllet

s. 178. Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. Weibull, Lennart: Lokalradioförsöket 1973. Delrapport 4. lnnehållsanalysen. Sveriges

Radio/PUB 1974, s. 72ff.

3.5 Ledare och politiska kommentarer

Furhoff, Lars: Pressens förräderi. Stockholm 1963.

3.6 Debatten

Tidskrift 1966. s. 41. Lindahl. Göran: Pressklippen i svensk press. Statsvetenskaplig Thomsen. Niels: Partipressen. Århus 1965.

3. 7 Politiken i nyheterna

the Press. Cambridge 1973. s. 46W. Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and 1971. s. 34lT. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala Tendencies in News Reporting. Gerbner. George: ldeologiczil Perspectives and Political Journalism Quarterly 1964. s. 495-508.

220 Appendix: Litteratur

Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. s. 180. Hadenius. Stig: Riksdagen i pressen. SOU 1972:17. Stockholm 1972. s. ll9. Haenisch. Horst & Schröter, Klaus: Zum politischen Potential der Lokalpresse. l Kritik 4: Manipulation der Meinungsbildung. Opladen l97l. Knoche, Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesrepublik Deutschland. Publizistik 1968/2-4. Knoche, Manfred: Kein Freispruch für lokale Monopolzeitungen. Die Feder l974/7-8. Noelle-Neumzmn, Elisabeth: Folgen lokaler Zeitungsmonopole. l Kommunikationspolitische und Kommunikationswissenshaftliche Forschungsprojekte der Bundesregierung (1971-1974). Bonn 1974.

3.8 Valröre/sen 1973

Bergström. Hans & Ek, Anders: Valkampanjen -68 i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet l969. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala l97l. s. l64lT. - Norrmalmstorgsrånet Övriga nyheter. Statsvetenskapliga institutionen 1974. Westerståhl. Jörgen & Sâirlvik, Bo: Svensk valrörelse 1954. Arbetsrapport ll. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet, s. 60lT. Westerståhl. Jörgen: Valrörelsen i Sveriges Radio l970. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1971.

3. 9 E termediet och dagspress

Coulmas. Peter: Radio ohne Zukunft? Osnabrück 1973. Weibull, Lennart: Lokalradiolörsöket 1973. Delrapport 4: lnnehållsanalysen. Sveriges Radio/FUB. Stockholm 1974. Passim.

3.10 Sammanfattning

Svensk press. Presstödet och tidningskonkurrensen. SOU 1974:102. Stockholm I974.

4. Tidningsläsning och politik

4.1 Att mäta tidningsläsning

Orvesto l972-ll. lnfbrmationsguide. Testologen AB. Stockholm 1972. Riksdagens annonsering våren 1974. En inlormationsstudie. Olika sätt att mäta läsning. Nämnden för samhällsinformation. Stockholm l975. Schyberger. Bo Wson: Methods of readership research. Lund 1965. Svenska institutet for opinionsundersökningar (SIFO). OBS-lästekniken lör tidningsundersökningar. l973. Tidningsstatistik AB. Dagspressens detaljspridning l974.

4.2 Nyhetsmaterialet

Dagspressens situation. SOU 1968:48. Stockholm l968. s. 33lT. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: Press radio tv. Stockholm l973. s. 33llT. SlFO. OBS-läsundersökning av Nerikes Allehanda 1973.

Litteratur 221

Appendix:

4.3 Opinionsbildande material Statsveten- Westerståhl. Jörgen: Dagspressen och den politiska opinionsbildningen. skapliga institutionen. Göteborgs universitet 1965. s. l7lT.

4.4 A nnonserna Nämnden För samhälls- Riksdagens annonsering våren 1974. En informationsstudie. information. Stockholm 1975.

4.5 Mönster i /äsvanoma Function of Mass McCombs. Maxwell E. & Shaw. Donald L.: The Agenda Setting Media. Public Opinion Quarterly 1972. Prakke, Henk: Kommunikation der Gesellschaft. Münster 1968. s. ll8lT.

4.6 Typer av tidningsläsare institutionen. Göteborgs Oskarsson. Vilgot: Politiskt deltagande. Statsvetenskapliga universitet 1974. s. 94lT. Särlvik. Bo: Electoral Behavior in the Swedish Multiparty System. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1970. s. 96fl.

4. 7 Fyra Iäsprofiler lör lokal samhällsinformation via massmedier. Kleberg. Madeleine: Förutsättningar Bjerringebro, Dan- Arbetspapper till ll. Nordiska Massmediaforskztrkonferensen, mark. augusti 1975.

4.8 Läsprofler och mediekonsumtion l Radio-TV möter publiken. Stock- Höijer. Björn: Utbudet och publikmekanismerna. holm 1972.

4. 9 Läsvanor och politisk informationsspridning

Cehra, Jarko: Selective Mass Communication. Stockholm 1967.

1955. Katz. Elihu & Lazarsfeld. Paul F.: Personal influence. Glencoe Melén. Ola: Åsikter och åsiktsbildning. Stockholm l971.

5 Organisationer, politiker och dagspress

5.2 Dagspressen som politisk nyhets/örmedlare Bergqvist. Sven-Runo: Kommunerna och organisationerna. Kommunalforskningsnr 14. Licentiatavhandling vid Statsvetenskapliga ingruppen. Avhandlingsserien stitutionen. Uppsala universitet 1969. och Företagen. Uppsala l971. Fjaaestad. Björn & Nowak. Kjell: Massmedia Gunnmo. Alf: Huvudorganisation - partigrupp - fullmäktige. Kommunalforskningsinstitutionen. Umeå univergruppen. Avhandlingsserien nr l0. Statsvetenskapliga sitet 1968.

222 Appendix: Litteratur sou 1975:78

Klason, Lars-Erik: Kommunikation i kommunala frågor. Kommunalforskningsgrup» pen. Avhandlingsserien nr 15. Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet 1970. Kronvall. Kai: Partipressen idag. Lund 1971.

5. 6 Presspolitiska åtgärder

Blomkvist, Rune: Facklig press och facklig presspolitik. Stockholm 1969. Edström. Lennart: Lokalradio - en chans for kommunerna. Kommunal Tidskrift 1973/7. Schmidt, Hendrik: Kommunikationspolitische Alternativen? Berlin (West) 1974.

6 Pressens funktioner i samhället

Auferman. Jörg: Schrumpft sich die Presse gesund? Der Journalist 1974/7, Dröge. Franz: Wissen ohne Bewusstsein. Frankfurt/Main 1972, s. l65ff. Furhoff. Lars: Pressens förräderi. Stockholm 1963. s. 39. Furhoff. Lars: Föreläsningar i masskommunikation. Surte l972. s. 7IT. Hadenius, Stig: Riksdagen i pressen. SOU l972:l7. Stockholm l972. s. 118. Hansson, Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Oskarshamn 1968. Hederberg, Hans: Press på villovägar. Halmstad 1969. Hultman, Harald: Lokaltidningens roll i den nya massmediabilden. l Mot 70-talet. Pressproblem idag och imorgon. Stockholm 1968. Kabelvision Kiruna. Försök med en ny kanal. Ds U 1975:8. Stockholm 1975. Knoche. Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesrepublik Deutschland. Publizistik 1968/2-4. Knoche. Manfred: Kein Freispruch für lokale Monopolzeitungen. Die Feder 1974/7-8. Lane. Robert E. & Sears. David: Allmän opinion. Stockholm 1969. s. l01. Lindhagen. Jan & Nilsson. Macke: Hotet mot arbetarrörelsen. Stockholm l970. s.74ff. Löwander. Birgitta & Wikman. Anders: Nyhetsinslag i regional-TV. Sveriges Radio/ PUB. Stockholm 1975. Noelle-Neumann, Elisabeth: Return to the Concept of Powerful Mass Media. Studies of Broadcasting. NHK 1973. Noelle-Neumann. Elisabeth: Folgen lokaler Zeitungsmonopole. l Kommunikationspolitische und Kommunikationswissenschaftliche Forschungsprojekte der Bundesregierung (l97l-l974). Bonn 1974. Radio på nära håll. Remissyttrande från Sveriges Radio RUT 69, Stockholm 1973. s. 40ff. Rarick. Galen & Hartman. Barrie: The Effects of Competition on One Daily Newspapers Content. Journalism Quarterly 1966. s. 459-463. Thoveron. Gabriel & Nobre-Correia. J-M: La concentration de la presse quotidienne Beige dexpression française et les implications sur le contenu politique des journaux. Paper prepared for the ECPR Workshop on the Political Role ofMass Media. Strasbourg. March 1974. Tidningsutvecklingen i Värmland 1900-1968. Statsvetenskapliga institutionen i Göteborg. opublicerat material. Williams. Raymond: Communications. Harmondsworth 1966.

Appendix: Litteratur 223

sou 1975:78

3.3 Allmän litteraturredovisning

1962. Albinsson. Göran: Svensk populärpress 1931-1961. Stockholm kommunikation och motivation. Aldemark. Lars & Weibull. Lennart: Information. Militärpsykologiska institutet. Stockholm l97l. och läsarna. Sundsvall l97l. Alström, Börje & Patriksson. Göran: Lokaltidningen Kommunikation, Auferman, Jörg. Bohrmann. Hans & Sülzer. Rolf: Gesellschaftliche und Problemstellungen. Frankfurt/Main 1973. Forschungsrichtungen 1972. Bachrach. Peter & Baratz. Monon S.: Makt och fattigdom. Malmö | i Back. Per-Erik (red.): Modern demokrati. Lund 1973. Bakke. Marit: Sentrum og periferi i ljernsynsnyheter. lnstitut for presseforskning. Uni-

versitetet i Oslo 1973.

l

Bell. Colin & Newby. Howard: Community Studies. London 1971.

Berg. & Gahlin. Anders: Radio och TV - det dagliga mönstret. Sveriges Radio/PUB. . Stockholm 1973, Bergqvist. Sven-Runo: Kommunerna och organisationerna. Kommunalforsknings» institutionen. Uppsala unigruppen. Avhandlingsserien nr 14. Statatsvetenskapliga versitet 1969. Kommunalforsk- Birgersson. Bengt-Ove: Det kommunala kommunikationssystemet, nr ll. Statsvetenskapliga institutionen. Stockningsgruppen. Avhandlingsserien holms universitet l969. l969. Blomkvist. Rune: Facklig press och facklig presspolitik. Stockholm 1968. Blumler. Jay & McQuail. Denis: Television in Politics. London 1970. Burrichter. Clemens: Fernsehen und Demokratie. Düsseldort Cehra. Jarko: Selective Mass Communication. Stockholm 1967. London 1972. Chaney, David: Processes of Mass Communications. Cox. Harvey & Morgan. David: City Politics and the Press. Cambridge 1973.

Stockholm 1968. Dagspressens situation. SOU 1968:48. 1965:22. Stockholm 1965. Dagstidningarnas ekonomiska villkor. SOU New York 1970. de Fleur. Melvin: Theories of Mass Communications. samhället 7. Stockholm 1972. Demokratibegreppet. Utg. av Nordal Åkerman. Det nya Stockholm. Uppsala 1970. Den kommunala självstyrelsen l. Ett forskningsprogram. l97l. Den kommunala självstyrelsen 2. Medborgarna informeras. Uppsala der Massenkom- Dröge. Franz. Weissenborn. Rainer & Haft. Henning: Wirkungen munikation. Frankfurt/Main 1969. NJ 1970. Easton. David: A Framework for Political Analysis. Englewood-Cliffe

Eskola, Anti: Socialpsykologi. Stockholm l97l. Boston 1966. Fagen. Richard R.: Politics and Communication. Publizistik in Suburbia. München-Pullach l97l. Fischer. Heinz-Dietrich: och företagen. Uppsala l97l. Fjasestad. Björn & Nowak. Kjell: Massmedia and Policy Frederickson. George H. & O Leary. Linda Schluter: Power. Public Opinion in a Metropolitan Community. New York 1973.

Furhoff. Lars: Vardagskonsumtionen av dagstidningari Sverige 1945-1965. Stockholm

1965.

Furhoff. Lars: Upplagespiralen. Jönköping 1967. Furhoff. Lars: Föreläsningar i masskommunikation. Surte 1972.

Furhoff, Lars: Makten över medierna. Lund 1974. Geissler. Rainer: Massenmedien. Basiskommunikation und Demokratie. Tübingen

1973. Gerber, Claus-Peter & Stosberg. Manfred: Die Massenmedien und die Organisation

politischer lnteressen. Düsseldorf l969. beser. Köln l969. Glotz. Peter & Langenbucher. Wolfgang: Der missachtete

224 Appendix: Litteratur sou 1975:73

Gunnmo. Alf: Huvudorganisation - panigrupp -fullmäktige, Kommunalforskningsgruppen. Avhandlingsserien nr 10. Statsvetenskapliga institutionen. Umeå universitet 1968. Gustafsson. Berndt: Människa i Sverige. Klippan 1972. Habermas. Jürgen: Strukturwandel der Ölfentlichkeit. Neuwied 1972. Hadenius. Stig. Seveborg. & Weibull. Lennart: Panipress. Stockholm 1970. Hadenius. Stig: Nyheter från TT. Stockholm 1971. Hadenius. Stig: Riksdagen i pressen. SOU 1972:17. Stockholm l972. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: Press radio tv. Stockholm 1973. Hansson, Håkan: Anders Persson har vrickat foten. Oskarshamn 1968. Hederberg. Hans: Press på villovägar. Halmstad 1969. Himmelstrand. Ulf: Världen, Nigeria och Biafra. Stockholm l969. Holsti. Ole: Content Analysis for the Social Sciences and Humanities. Reading. Mass. l969. Holzer, Horst: Massenkommunikation und Demokratie in der Bundesrepublik Deutschland. Opladen l969. Hultman, Harald: Lokaltidningen och framtiden. Norrtälje 1968. Hüther, Jürgen, Scholand, Hildegard & Schwarte. Norbert: lnhalt und Struktur re-

gionaler Tageszeitungen. Düsseldorf 1973. l ,

Höyer, Svennik. Hadenius. Stig & Weibull. Lennart: The Politics and Economics of the Press: A Development Perspective. London l975. 5 Janowitz. Morris: The Community Press in an Urban Setting. Chicago l967. Jansen. Torben Bo: Massekommunikationsmidler i Danmark. Viborg l967. Johansson, Sten: Politiska resurser. Stockholm 197l. Katz. Elihu & Lazarsfeld Paul F.: Personal Influence. Glencoe l955. Klapper. Joseph T.: The Effects of Mass Communication. New York 1960. Klason. Lars-Erik: Kommunikation i kommunala frågor. Kommunalforskningsgruppen. Avhandlingsserien nr l5. Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet 1970. Kleberg. Madeleine: bokalradioförsöket 1973. Delrapport l. Undersökningens uppläggning. Sveriges Radio/PUB. Stockholm l975. Klein. Horstpeter: Die öflentliche Aufgabe der Presse. Düsseldorf 1973. Knoche. Manfred: Kommentar und Kritik im Lokalteil der Presse in der Bundesrepublik Deutschland. Publizistik l968/2-4. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? SOU 1972:32. Stockholm l972. Kommunikationspolitische und kommunikationswissenschaftliche Forschungsprojekte der Bundesregierung (l97l-l974). Presse- und lnformationsamt der Bundesregierung. Bonn 1974. Kopper. Gerd: Zeitungsideologie und Zeitungsbewerbe in der Region. Düsseldorf l972. Kranz. Lars: Så ser vi på TV. Stockholm l975. Kronvall, Kai: Partipressen idag. Lund 197l. Lane. Robert E.: Political Life. New York 1959. Lane. Robert E. & Sears. David O.: Allmän opinion. Stockholm l969. Langenbucher. Wolfgang: Lokalkommunikation. Die Zukunft der Zeitung. München- Pullach 1973. Lewin. Leif: Folket och eliterna. Stockholm 1970. Lindhagen. Jan & Nilsson. Macke: Hotet mot arbetarrörelsen. Stockholm 1970. Lund. Andreas: Mediakvalitet. Malmö l972. Lundberg, Dan & Hultén. Olof: Individen och massmedia. Stockholm 1968. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. SOU 1972:20. Stockholm l972. McQuaiI. Denis: Towards a Sociology of Mass Communications. London l969. McQuaiI. Denis (ed): Sociology of Mass Communications. London l972.

Appendix: Litteratur 225

2. Medien- Mahle, Walther & Richter. Rolf: Materialien zur Kommunikationspolitik Berlin (West) 1975. politischen Fakten und Konzepte l97l/72. Manipulation der Meinungsbildung. Kritik 4. Opladen 1971. Martinussen. Willy: Fjerndemokratiet. Gjövik 1973. Melén. Ola: Åsikter och åsiktsbildning. Uppsala 1972. MüllenDoohm. Stefan: Medienindustrie und Demokratie. Frankfurt/Main 1972. Mot 70-talet. Pressproblem idag och imorgon. Stockholm 1968. Newcomb_ Theodore M.. Turner. Ralph H. & Converse. Philip E.: Social Psychology. London 1965. Noelle-Neuntann. Elisabeth: Pressekonzentration und Meinungsbildung. Publizistik 1968/2-4. Nordenstreng. Karle (ed.): lnformational mass communication. Helsingfors 1973. Nordland, Odd: Ukeblad og samfunn. Oslo 1973. och Nowak. Kjell. Carlmann. Benny & Wärneryd. Karl-Erik: Masskommunikation åsiktsforändringar. EFI. Stockholm 1966. Oskarsson. Vilgot: Politiskt deltagande. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1974. Prakke. Henk: Kommunikation der Gesellschaft. Münster 1968. Pressekonzentration. München-Pullach l97l. l-2. Frankfurt/Main Prokop. Dieter (Hrsg.): Massenkommunikationsforschung 1972-1973. Pross. Harry: Publizistik. Neuwied 1970. Radio och TV möter publiken. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1972. Radio på nära håll. Remissyttrande från Sveriges Radio RUT 69. Stockholm 1973. Rasmussen. Erik: Komparativ politik l. Stockholm l969. Roegele. Otto: Medienpolitik - und wie man sie macht. Osnabrück 1973. in der Ortsge- Ronneberger, Franz & Wolz. Dieter: bokale Presse und Herrschaft meinde. Publizistik l974/l. Schmidt. Hendrik: Kommunikationspolitische Alternativen? Berlin (West) 1974. Schneider, Fritz: Politik und Kommunikation. Mainz 1967. Schulz, Winfried (Hrsg.): Der lnhalt der Zeitungen. Düsseldorf 1970. 1965. Schyberger, Bo W:s0n: Methods of Readership Research. Lund Setzen, Karl M: Die gesellschaftliche Funktion der Massenmedien. Heidenheim/ Brenz 1974. London 1968. Seymor-Ure. Colin: The Press. Politics and the Public. London 1974. Seymour-Ure. Colin: The political impact of mass media. London l97l. Stephenson. William: The Play Theory of Mass Communication. Strömberg. Lars: Väljare och valda. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1973. Svensk press. Presstödet och tidningskonkurrensen. SOU 1974:102. Stockholm 1974. Svensk press. Tidningar i samverkan. SOU 1975:11. Stockholm 1975. Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning. Red. av Edmund Dahlström. Stockholm 1965. Särlvik. Bo: Electoral Behavior in the Swedish Multiparty System. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1970. Stock- Tollin. Sven: Svenska dagstidningar 1900-1965. Antal och politisk gruppering. holm 1965. Tunstall. Jeremy (ed): Media Sociology. London 1970. Vallinder. Torbjörn: Press och politik. Falköping 1972. VedeLPetersen. Jörgen: Folk og medier. Tönder 1974. Vidgad samhällsinformation. SOU 1969:48. Stockholm l969. Wale. Torbjörn: Fjerde statsmakt eller den annen partimakt? Oslo 1972. Westerståhl. Jörgen & Särlvik. Bo: Svensk valrörelse 1954 ll. En arbetsrapport. Statsvetenskapliga institutionen. Göteborgs universitet 1956.

226 Appendix: Litteratur sou 1975 ;78

Westerstähl. Jörgen & Janson. Carl-Gunnar: Politisk press. Göteborg 1958. Westerstâhl, Jörgen: Objektiv Nyhetslörmedling. Stockholm 1972. Williams, Raymond: Communications. Harmondswonh l966. Wright. Charles: Mass Communications. New York 1959. Zoll, Ralf & Hennig. Eike: Massenmedien und Meinungsbildung. München 1970. Österman. Torsten, Wikman. Anders & Bernow. Roger: Svenskarna och oljekrisen. Sveriges Radio/PUB. Stockholm 1973.

Bilaga A1 227

Appendix:

Bilagor till appendix

och Ir inställning till dun, skulla Jag 14 0a vi nu u: övn- un att tala ca “guidningar hip alla: vilka duatidningar Ii brukar lina .nu :m: i till att. börja and vilja trip vilka: nplwadoc. Ja; una:- dA aint 0a du pu- vraka.

1 usnuumno--D mmm

nun ri annan/nunnan 1 IAIÅIFWDIT man oc: sem. stim 2 LÄSIIRTIDIIIG/AR. uu: raken; rön nn oc: u av nu. rm. 1 IAILÅI musoumu. o o 0 a

15 Pranuannrax- Ii pl (TIDnu. IINUS ILI) eller köper Ii sjllv eller :kan i Ert huhlll lönmaur alla: har Ii tilldng till tidniaun pd annat :nu 1 1 1 l 1 PRHUIIRERÅR 2 2 2 2 2 wslumn AIIAT sin 3 3 3 3 3

lur :laga unnar av ... (TID- ?riga 16 IIIGES Ill) brukar Ii lin ollar titta i par neka?

som mm l_J LJ L_I LJ L_J

haga 17 nr an. gulor (TIIIIIG- EIS IAJI), ungatir hur Ung tid burkar IX lin allar

ä:*;;;;;:““ |LJJInQJILAJ|AAIILJJ

Kinnu- li till vilket 0110! ?riga 1B ;L155 politiska partiar ... (rninous un) anna stödja? ll. 88 58 V!? EJ 68 F!? 88 Vi? IJ

kan awcx 2 2 2 2 2 min amor SVAR 3 3 3 3 3

B 8 8 e B EJ

19 man n ajilv att (rmnu; rnons un) dinkt atödjar

utan särskilt parti? 1 1 1 1 1 JA 2 2 2 2 2 IIJ 8 8 8 a e V!? IJ

?riga 20 ladi Ii nun av tidningarna

nekat i In föräldrarna under

Er uppvixt? l 1 1 l 1 JA 2 2 2 2 2 Il: 8 B 8 8 e runs IJ

Bilaga/l l Exempel pâjrâgol ur inrengju/brmu/ärer lill allmänheten

och inñyttare till Malmö. Anm.: Dessa frågor har även ställts till kommunfullmäktige

228 Appendix: Bilaga A2

FRÄGORNA 30-34 STÄLLES ENDAST TILL IP som LÄSER NÅGON LOKAL DAGSTIDNING ENLIGT FRÅGA 14. ou IP DÄR HAR ANGETT FLER KN EN LOKAL DAGSTIDNING VILJES DEN som IP PRENUMERERAR pA.0n N› PRENDNENERNE PÅ NER ÄN EN LOKAL TIDNING ELLER INTE PÅ NÅGON

av DESSA, STÄLLES FRXGORNA FÖR DEN LOKALA TIDNING IP KGNAE xEsT TID ÄT ENLIGT FRÅGORNA sE 16-17. Lox0INsTEuxTI0NEN F FR GA 50.

Fråga 50 Vi har hittills talat om hur mycket Ni brukar läsa i olika tidningar. Ru kommer Jag att ställa ett par frågor om vad Ni brukar läsa /LOKAL TIDNING ENL

i INSTRUKTIONEN OVAN/.

Jag har här några olika

(DEN LOKALA DAGSTIDNINGEN). Så här brukar t ex sportsidan se ut i tidningen.

VISA TYPTIDNINGEN

Hur mycket brukar Ni läsa eller titta på sportsidan? Ni kan svara med hjälp av alternativen detta på kort.

VISA SVARSKORT 9

STÄLL FRÄGAN ocn I SVAREN I EYLL TABLÅN NEDAN FÖR VAR OCH EN AV KATEGORIERNA TILL VANSTER I TABLÅN.

Fråga 31 Jag skulle också om Ni vilja fråga personligen att det borde tycker ägnas mer eller mindre åt de utrymme här olika typerna av innehåll. Skulle Ni själv vilja att det fanns mer eller mindre

NAM)

STÄLL FRÅGAN OCH I SVAREN FYLL I TABLÄN NEDAN FÖR VAR OCH EN AV KATEGORIERNA TILL VANSTER I TABLÅN.

kommun-vr

3 a Bilaga A 2 Exem/Je/pâfrâgor ur inIeng/u/ørmzzlärerIil/ allmänheten

Appendix: Bilaga A3 229

.

E0 :o

34.:..

E..

...En

.__.m%mw41

._::E._m. mäzozam..

;Enoibz .zmñouzmv

co...

acävo_ 7:...?

å

...V.:_,_m...müwwüüoiwom

:E553

E: c .

..Eu.__c.wwm:oc

_

Säve

:u

...ål

ä...

22:a

m

Esa

amning_

:c

aååiues=mh

›a du,

zoicå?

nxnzmxmo

uxøzaáuoåu _akcasmüwmz

a? ..

avses:

å? PE

Elnät..

wc .

299.55:

:i

..

.uoøøcuzømnex

1 _

cow.

øowåoø

.Sw J? :m: ...a O

.ouoøicmøxiua

.Nu

.Ezcncaäsmzca

_

nov

355m

ovåovvoå ...insug

.m› :s 0

Eazwwm.

.to ›n

v2:

;Emo

at: .

.Em =_::mn›

_mmâzwmnigo

5 mmm:

:s:

:mami

uE=v:a::___a..r_.

EE.:

mswtgo

i_

Eaåzccgmxåamåmü

5:83:59

.touo:oEom._2:_›

0238:25.

zoo

m...

.asmzoo

»Snow

:Enn

.oJuM

:ä: :ä: .

»v.53 37:a

...› n o

?SM

E: 8a .å nu_ g.

soc å...

Bo %

1??

.minä

.noâhrz 8053.5

60:25

å

:.83:

n

.Swan

_ua-n-

31:

s. E0

.=›=u

0304-_

.o

,sm

En

ovana: 5:35_

:S L..

uaoüiz

› a;

222mm

um

:a ;a

.§22

51:58:55

:oc:

simma..

02:22:..

823.5.

_§25_ :wgsxm 2:..

di..

.axoøäåmm

:z

52:8:

mavöaw

...än E33; segra..

:s :S a: .

de.:

domare:

2..

...m

unc.:

nanm.:

muttâ

.kw

m.. E. | ...a

2:a :ME

mås.: .:a.=..==

.8.._=_::m_.:u.:_

m..

.iaxdêñ nagåsEuo_

omønuøioåu

5:..=_›=._u

=:._a.o2._n›.:u

..w=_=8_=:›m

.

:nå:

:åâñum

.E3523

mot.: ma...?

33.0.5203.

_

305m 580.5

:EEE

E.

.å »om v33 J.

...v52

w

53:2..

.å

82m_

:z

90D

;nanm

.+5

mzmåwåmzømcmüb

.å :m

8:8

E.: :c 4

nå

?_52

U

uownmnøüm

37:0

H9»

.u

:§12

u!

293:;

:az

n!?

.

ÄEDV

QTBF

m:_=3cQ_=:ov:=.1m:.=s

Eo ...S a.. _.

nu.:

F...

w

.

m=__:=_..:..==.=o_=_m.

.

uawaanmmáê_

0:312.

.

ö... E.. ...ra

Em.:

an.:

:son

Sena_

andas.: nunnan_

...Ez

un S

33:.

.zu

En Ee

0332?:

:m

:_ ...w SB :m av» 0:5_ .aan 20:... ._ ...:.Eu.

..

.ä .en

.Eau .05 uoE ...m 2:a

Ed-ZCF»

.Enn

EuZwEEom

.massiv

Asäonocåø.

_

:oESQ

.now-nunnan

nu mom:

53:a .ångan

...åäzu

382m.

wcåwcm

.F

:visum

E:

nauouznzn

:z

ananas:

Eau

»essän

E

.PSAEEWI

:En

:w

m_›__.m §32_

8..

nä..

mi

m?

.Sagan

az

.Emo v58..

_

.vcsmcm

á

8usa=%:__m

:§0:

.E va.:

mamEä

v55?

28W

:Susanna :Bäimmau

_

:o:

:m:

hntøzwzc

3,.

S:

505mm

Gav»

:io:

ä

_ _ _ _ :en :s ...än än s. SE_

Bilaga .4 3 [5.\0r›1/›0Ip å rypsida till /äsar- och kommun/ill/mäkligøsruzlierna (jiinz/ör bilaga 2)

230 Appendix: Bilaga A4

frin 2B DI dat jlhr att pl nlhataglau Inhandla olika unhglgi, hur rittvisagqg dr enligt Er :aning don bild au fönadlu av doaaasadlar! Ii kan ann ud nlgot av alurnatiwn pl dat. här kor-tat. VISA SVARSORT 9 n n. börja nad Sydavanakanunnan. STÄLLman rön smuoa unoomm x nam nu oc! mina sun nuet IORTITSsvanswrtnum rön nn ocu :I

hip 29 Dot finna dclada nantngar on huruvida da hum:- aoa an tidning har i un: ledare också Hrka pl da vullga Iggataatdona. Ann:- Ii att Sydaunaka Dagbladet pl nagot sitt brukar du una politiska hittar pl nyhataaidoma? Ii kan avara nad nagot av alternativen pl dat Mr kortat.

VISA SVARSKORT 10 stim. sann man lm rön Anu-m oca sulsn naoaunn

Bilaga A 4 Exempel pâ/iâgor ur inIeng/zq/brmzllärølIil/ kommun/izllmäkráee

Bilaga A5 231

Appendix:

innehåll. Jag skulle nu 56 V1 talade tidigare om dagstidningar-nas Fråga man ställa några frågor kring en del speciella uppgifter vilja. Vi har här satt upp några. sådana brukar tilldela dagspressen. för den lokala dagspressen. uppgifter

VISA SVARSKORT 12

tillfredsställande anser Ni att de lokala dagstidningarna Hur pass Ni kan svara med något av alternativen som fyller dessa uppgifter?

också finns med på kortet.

SVAR LÄS UPP BM 1 521mm AV NEDANSTçNDE UPPGIFTER oca mmm

ENLIGT KORTETS SVARSALTERNATIV FOR VAR OCH EN

an? ousu GAISKA nu: m till: rrunzns- uumns- ouLLrRIns- ouuzuns- u

STÄLLAIDIZ STÄLLAIDI STÄLLAIDI s-riuuol

1 Au. förudla information fria 1 2 3 4 8 ayndigheter till sedborgare

2 Att bidra till att stärka galenskap 1 2 3 4 e och eaahörlghef. i koauunen

3 AN. kritiskt bevaka syadighatenas \ 2 3 4 8 Åtürdsr

4 ut stimulera till aktivt deltapnde 1 2 3 4 0 i de politiska orgaaisatioasma

5 An. infor-nen sndighetema oa

olika Åsikter

7 AN beskriva hindslser i dat. livet 1 2 3 4 B politiska

w 8 Att kritiskt bevaka ds lokala 1 2 3 4 O företagens Åtgärder

9 AN. förklara och tolka händelser livat 1 2 3 4 a 1 det politiska

Vilka två. av dessa uppgifter anser Ni vara Lä? viktiøast för dags- Fråga 37 pressen, allmänt sett?

NOTmA NUMRET PÅ DE BÅDA UPPGIVNA UPPGIFTERNA ENLIGT LISTAN OVAN.

EN SIFFRA I VARJE RUTA.

L_J

LJ

Bilaga/t 5 Exempel pâ/iügor ur inrenj/xq/brmu/ärel till kommunfullmäktige

232 Appendix: Bilaga A6

1972 års

pressutredning

Forskningsprojektet Pressens Funktioner

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet nu O II

Gor sa har

l. RADIO- OCH TV-PROGRAMNEN

I det här häftet har vi skrivit ut torsdagens och fredagens tv-program, samt radioprogrammet för fredag.

Vi ber Er markera de radio» och/eller tv-program Ni hann lyssna eller titta på under de två dagarna.

Sätt en bock (p/ ) för de program Ni såg eller hörde helt och hållet. Gör en ring runt för Ni klockslaget program såg/hörde en mindre del av. övriga lämnas omarkerade. program 2. TIDNINGEN

Om Ni inte alls hunnit läsa detta nummer av tidningen, sätt då ett kryss i rutan längst ner på denna sida (har inte hunnit läsa det bifogade numret av tidningen).

Om Ni tidigare tittat i tidningen - bläddra då noga igenom den.

För varje sida frågar Ni Er själv så här: Vad hann jag läsa eller titta på, just på den här sidan, när fick jag tidningen i fredags ?

Markera de artiklar, annonser o s v Ni hunnit läsa eller titta på, genom att ringa in dessa med den bifogade rödpennan.

Tänk noga efter vad Ni verkligen kan komma ihåg att Ni hunnit läsa eller titta på, när Ni höll samma tidning i Er hand: ”Lade jag märke till den här artikeln ? Den här annonsen ? Den här lilla notisen ?”

Markera bara det Ni kan komma ihåg att Ni läst. Det Ni känner igen.

Det Ni inte hunnit läsa eller det Ni tänkt läsa senare lämnar Ni utan markering.

Om Ni har läst eller tittat på flera artiklar eller annonser - på samma sida ringa då in var och en av dessa.

På det lösa blad som lagts in i häftet har vi försökt visa hur markeringarna ska göras.

3. SKICKA TILLBA%A TIDNINGEN OCH DETTA HÄTTE

När Ni gjort markeringanna stoppa tidningen tillsammans med ñefta häfte i det bifogade (pozcofria) svarskuvertet och posta detta så snart som möjligt till oss 1 Pennan kan Ni beh3lla som ett mycket litet tack för hjälpen I

Q HM” w .. T vrtisl? WIN DET :I I GCADE HFHFF? A5 TIYNINCTN

Bilaga A6 Instruktion till enkäten i endagss/udien

S()LJ1975:78 Appendix: Bilaga A 7 233

19 ENDAST TILL IP SOM ENLIGT FRÅGA 12 LÄSER MINST EN AV TID- Fråga NINGARNA SYDSVENSKA DAGBLADET, ARBETET, SKÅNSKA DAGBLADET ELLER TRELLEBORGS ALLEHANDA. När Ni till Malmö, var det någonting särskilt som flyttade gjorde FRÅGA 12) JA -B-D Vad? NOTERA IPS SVAR NEDAN N NEJ

BBB

Känner Ni till vilken lokal morgontidning som har störst upp- Fråga 24 nummer? laga här på orten, dvs som trycks i glest exemplar per SVARSALTERNATIVEN FÅR ABSOLUT INTE LASAS UPP FOR IP. MALMÖ U) YDSVENSKA DAGBLADET ARBETET SKÃNSKA DAGBLADET ANNAN TIDNING VET EJ

Bilaga: A 7 Evømpel påv/fâgor ur inIenjiz(launtz/ärvt lill iIz/lvrtare Ii/I Malmö

234 Appendix: Bilaga A8

21. II: det unc: ut :nunnan axxuumon 1 lr komm: m: 01th snhxlløfrlqor hu :njuta - hu: bedömerIi puoqslg - 311g Gtdntuun cnuousuasmn IYCIIH cusn cusu nun nun s-ron sm: un: lamt a. mmm m: :mun

D

mmm mmm mmmå mmm

b. vlsnnum roman E] a. 1011!!

a

Umm wnu nunnan an:)

m

»mmmmm «mmmmm ›mmmmm

åwmmmmm

16. fl: ?Brain Laktation Just nu? - ggn

du i. :nanm infusionen u p: boqgogul

I PÖREIGIHBR HTC!!! OLISIA GAISIAXYZ! S10! SNB LITE LITE nun: rön undran: mxammzo mosuunw

mmmmmmmmmmm mmmmmmmmmmm mmmmmmmmmmm mmmmmmmmmmm

namn-m

mmmmmmmmmmmä

Lonu massan :autumn nromnasnmno amxau. rv :mmm nn mmm nunnan I n wanna :amma run ann ?Gunn :armarna :m: um Lmu mannen mammans ?mama :mmm m vmxn. som ananas osv man sin - man mm: . oo- - . o. . ooaaao. . oø- - - - aøoaooa- o- c › . n- . a. noa. . o. oa- - aao. ooco

-mm mm

»mm \mm ›mm 5

131-43) Bi/agaA 8 E\(›n1p(›//›â_/iä_q()I'urenkäzfb/'mzl/ä/'el till 0r_uanisaIi0ner./Eirelagoch :nvndig/zerer. Väsreråsvørsiorzørz.

i

r

f i ournaliststudien J

Journalisterna

Inledning

Denna rapport behandlar journalisters syn på sin och pressens roll i samhällslivet. Denna uppfattning är viktig att studera därför att journalisterna utövar en förmedlande funktion mellan å ena sidan grupper som vill föra ut information om sina ståndpunkter samt å and ra sidan grupper som i egenskap av läsare tar del av åsikter och annan information. Innehållet i tidningarna bestäms i hög grad av journalisters uppfattningar om vad som har nyhetsvärde och vad som är värt att publicera. När vi i forskningsprogrammet varit intresserade av dels organisationers och politikers bedömning av lokalutnyttjande av dessa tidningar, har det därpressen. dels kommuninvånarnas intar en mellanför varit önskvärt att granska också dem som yrkesmässigt ställning genom att förmedla budskap mellan dessa grupper-journalisterna. inta en sådan mellanställning som l själva verket torde få yrkesutövare just dagspressjournalister. lnom den egna tidningen finns skilda förväntningar på deras arbete från redaktionella chefer, från kolleger, från ägare och företagsledning och från anställda på andra avdelningar som tryckeri. annonsforsäljning och marknadsföring. Utanför tidningsföretaget möter journalistema krav från såväl informationskällor som från läsarna. Härtill kommer att de är verksamma inom en samhällsinstitution som åtnjuter särskilda grundlagsenliga privilegier därför att den förväntas fylla en central funktion i den demokratiska processen. Föreliggande rapport behandlar hurjournalisterna ser på de problem i det ur de motstridiga förväntningarna och vilka dagliga arbetet som uppkommer och utvägar de ser. Vi kommer att behandla fyra huvudsakliga frålösningar diskuteras vilka geställningar. vilka följer naturligt ur varandra. Inledningsvis och sin egen verksamhet, dvs. vilka mål journalisterna ser för tidningarna Därefter behandlas i vilken grad journazzppgjfrer pressen har i samhället. listerna menar att dessa uppgifterfullgörs. Om det inte råder överensstäm- - finns det rimmelse mellan dessa två frågor - mellan ideal och verklighet (ll0I_/ÖI'SVâl'0I' måluppfyllelsen, och det är ämnet ligen faktorer som/örhindrar för det tredje avsnittet. Avslutningsvis tar vi upp några olika sätt på vilka journalisterna menar att pressen borde/örändras för att bättre kunna fullgöra sina uppgifter.

238 Journaliststudien: Inledning

l Innan vi tar upp dessa frågor måste dock journalisterna själva beskrivas. Närmast ges därför en kortfattad överblick över dem som ingår i undersökningen. l Journalistundersökningen har- liksom övriga undersökningar inom forskningsprogrammet - skett på fyra orter. Vårt urval omfattar orterna Göteborg, Malmö. Västerås och Falun. Som framgått i huvudrapportens inledningsavsnitt skiljer sig de utvalda orterna bl. a. med avseende på konkurrenssituationen: i Göteborg och Västerås råder vad som kallas tidningsmonopol. medan flera nästan lika stora tidningar av skilda partifarger konkurrerar om läsarnas uppmärksamhet i Malmö och Falun. Det finns emellertid fiera andra skillnader mellan orterna - olikheter i storlek. tätortsgrad, näringsstruktur och Förvaltning, samt sådana skillnader som det är ogörligt att räkna upp här eller kanske ens upptäcka. Slutsatsen av detta blir att det är omöjligt att jämföra svar från de fyra orterna och med ledning av skillnader i dessa dra slutsatsen att skillnaderna orsakas av konkurrenssituationen. Ett sådant förfarande vore förkastligt ur vetenskaplig synvinkel beroende på att det finns andra skillnader mellan orterna. Det finns också åtskilliga andra orter med varierande utgivningssituationer om vilka vi inte samlat in några enkät- eller intervjudata. Med ett urval på endast fyra av åttio orter med tidningsutgivning i landet är de mer att betrakta som fallstudier än som underlag för generaliseringar.

l l Journalisterna i urvalet

De personer som valdes ut att delta i undersökningen är samtliga de journalister som var heltidsanställda och verksamma under undersökningspesom utges på undersökningsorterna Malmö, Görioden på de dagstidningar teborg, Västerås och Falun. l undersökningen ingår den som enligt Svenska Journalistforbundet är redaktionell arbetsledare, redaktionell medarbetare eller Iokalredaktör. Också tidningarnas chefredaktörer har medtagits i urvalet. Journalister som bevakar enbart sporthändelser har däremot uteslutits. Totalt kom 469 personer att ingå i urvalet. Formuläret besvarades av 431 l973-februari 1974. Av personer, dvs. 92 procent. under perioden november dem var 209 personer från Malmö, 151 från Göteborg. 39 från Västerås och 32 från Falun.

1.1 Kön och ålder

Bara var femte journalist i urvalet är kvinna. Flest kvinnor finns bland de yngrejournalisterna. Medianåldern i urvalet är ca 40 år. Vad gäller kön och ålder är skillnaderna små mellan de båda storstäderna. Däremot är journalisterna i Falun markant yngre och oftare kvinnor än de i Västerås.

1.2 och arbetsuppgifter Utbildning

Drygt hälften av journalisterna i storstäderna har påbörjade eller avslutade akademiska studier bakom sig. Andelen är betydligt lägre i de två mindre städerna. Formell journalistutbildning om minst ett läsår har var tredje journalist. Det är främst de yngre som är högutbildade och yrkesutbildade. Mönstren är likartade i de båda storstäderna. medan journalisterna i Falun mycket oftare än de i Västerås genomgått akademisk utbildning och journalistutbildning. Journalisternas arbetsuppgifter kan uppdelas i två huvudsakliga kategorier. av skilda slag, med eller utan specialområden att Dels finns det reportrar bevaka. Dels finns det administrerande, policyupprätthållande personal som är arbetsledare, redigerare eller ledarskribenter. Den senare gruppen arbetar med längre tidssikt, med högre formell auktoritet och på större avstånd från informationskällorna än vad reportrarna gör.

l 240 Journalisrsrudien: Urvalet sou 1975:78

Delinierad på detta sätt är arbetsstrukturen något skiftande på de fyra or- å terna. Över hälften av journalisterna i konkurrensorterna Malmö och Falun har angett sig tillhöra den arbetsledande gruppen. På monopolorterna Göteborg och Västerås är andelen lägre. Det är främst äldre och manliga journalister som har redaktionsledande uppgifter. Utbildning tycks däremot sakna samband med typ av arbetsuppgifter. J

Partisympatier

Fem journalister av sex har besvarat frågan om vilket parti de anser vara bäst i dag. Det parti som oftast föredras är socialdemokratiska arbetarpartiet, vilket anges av nära en tredjedel. Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna väljs av en sjättedel vardera. Något färre sympatiserar med folkpartiet och moderata samlingspartiet. I den fortsatta framställningen diskuteras i flera fall svaren mot bakgrund av vilken politisk inställningjournalisterna deklarerar, och vi undersöker om olikheter i attitydsvar med skillnader hänger samman i partisympatier. För att inte tynga de kommande resonemangen följer vi den gängse politiska debatten och kallar i fortsättningen s- och vpk-sympatisörer socialister och övriga (som angett partisympatier) borgerliga. Den indelning i två grupper som vi därmed gör för att lättare kunna kommentera svarsmaterialet stöds av tendenserna i de lämnade svaren och är nödvändig också för att kunna göra ytterligare uppdelningar av respondenterna. Emellertid, när det förekommer påtagliga skillnaderi åsikter mellan sympatisörer från olika partier kommer detta att påpekas i texten. Journalisternas panipolitiska preferenser hänger i hög grad samman med vilken tidning de arbetar på. Endast enstakajournalister med borgerliga sympatier arbetar på socialdemokratiska tidningar. De utgör endast 10 procent av de anställda på dessa tidningar och är således så få att vi inte kan uttala oss om åsikter hos denna grupp. Av journalister anställda på borgerliga tidningar uppger sig dock fler än var tredje vara socialdemokrat eller kommunist. l storstäderna är var femte journalist ansluten till ett politiskt parti. Av landsortsjournalisterna är nära var tredje partimedlem.

1.4 Journalisternas kontakter

Vilka personer och grupper journalisterna har kontakt med är intressant av två skäl. Det säger något dels omjournalisternas inställning till omgivningen, dels om vilket källmaterial de har att arbeta med. De flesta kontakterna sker med privata företag och med ideella föreningar som syftar till att främja vissa intressen, idrott, hobby, religion. etc. Under de två senaste arbetsdagarna före ifyllandet av frågeformuläret har mer än varannanjournalist haft sådana kontakter, personligen eller per telefon. Ungefär var tredje har hämtat information från lokala politiker och från förvaltningstjänstemän, var fjärde från fack-

J0urnalisIstudien: Urvalet 241 sou 1975:78

Kontaktmönstren är likartade mellan olika slags redaktioner och föreningar. mellan journalister med olika bakgrund. De anställda på socialdemokratiska har l1er kontakter med representanter För facklöreningar, och tidningar landsortsjournalister har överlag något fler kontakter än storstadskollegerna. Detta senare hänger antagligen samman med att landsortspressen har färre, och därför mindre specialiserade, anställda.

1.5 Urvalets sammansättning

1 tabell 1 jämföres journalisterna i vårt urval med ett urval av samtliga journalister i Sverige. (Journalistkåren i Sverige, 1970.) Observera att bland journalisterna i undersökningen från 1969 ingår även veckopressanställda, PR-verksamma m. 11. yrkesutövare.

i Tabell I. Några bakgrundsdata för journalisterna i urvalet samt för journalisterna landet, enligt Journalistkåren i Sverige (1970)

Urval ur Vårt totalurhela jour- val på fyra nalist- orter 1973-1974 kåren 1969

Arbete inom storstadsdagspress inkl. kvällspress 23 84 44 16 Arbete inom landsortsdagspress

Arbete på socialdemokratisk tidning ? 70 Arbete på morgontidning Arbetsledande ställning 22 46

53 59 Mer än 10 år i yrket ? 31 Mer än 10 år på tidningen

Någon formell journalistutbildning 24 22 Medlem i politiskt parti Socialdemokrat eller kommunist 40 45

Arbete på tidning som tillhör motsatt 14 27 politiskt block

Obs att svarsandelarna i vissa fall kan ha blivit annorlunda p. g. a. olika formuleringar av frågor eller svarsalternativ.

Pressens och journalistrollen

2 uppgifter

i trehundra Vilka uppgifter som bör åvila pressen har varit en debattfråga år. Svaren har utformats från värderingar avseende rådande eller önskat sam- De klassiska liberalerna underströk betydelsen av individens hälles struktur. självförverkligande, vilket omtolkat i uppgifter för pressen innebar dels folkav statsmakten. Folkbildningen skulle förbereda läbildning, dels kontroll sarna för livets prövningar och förse dem med underlag för politiska och ekonomiska beslut. Kontrollen av statsmakten syftade till att slå vakt om de medborgerliga rättigheterna och förhindra övergrepp. Senare tankegångar har mer kretsat kring pressens ansvar mot läsarna och mot samhället. Pressens roll i den demokratiska processen har betonats, likvärldsbild sätt som det förhållande att många människors på ett avgörande formas av massmediernas innehåll. Krav har därför rests på att pressen inte deras enbart skall ge en sann bild av aktuella händelser, utan även förmedla Tidningarna bör också vara representativa för folmening och sammanhang. ket i den meningen att även minoriteter och grupper som har svårt att göra

sig hörda bereds utrymme. var att kartlägga vilka uppgifter Ett av syftena med journaliststudien relativa betydelsen hos journalisterna själva menar att presen har samt den dessa uppgifter. För att inte göra frågorna alltför abstrakta har de angetts gälla som vederbörande journalist är anställd på. Svaren för den typ av tidning berör därmed hur journalisterna uppfattar sina roller på tidningen.

2.1 Mätningen av åsikter om pressens uppgifter

från dessa skilda föreställningar om pressens och jour- Med utgångspunkt nalisternas svenska pressdebatten uppgifter och roller samt från den aktuella utformade vi ett 50-tal frågor som gällde tänkbara pressuppgifter. Merparten insyn i den av dem formulerades som att-satser, typ “Att ge medborgarna förvaltningen. Journalisterna ombads sedan ange hur viktig var offentliga eller så positivt och en av dessa uppgifter var. Vissa delfrågor var så abstrakta därför forvärdeladdade att de var omöjliga att ställa som att-satser. De gavs och som men av påståenden, vilka angavs vara hämtade ur pressdebatten ombads instämma i eller ta avstånd från. journalisterna medför både för- och nackdelar. Fördelen är Det stora antalet delfrågor orienteringar. Det blir även att utrymme ges för ett stort antal journalistiska

244 Journaliststudien: Pressens uppgifter

möjligt att täcka in varje sådan orientering med minst ett par olika frågor. Nackdelen är att en översiktlig redovisning av svaren är ogörlig på begränsat utrymme. Av detta skäl lägger vi ihop delfrågor till sammanfattande attitydskalor, s. k. index. Förutom att det blir lättare att tolka svarsmaterialet ökar också den statistiska säkerheten i beräkningarna. skedlndexbildningen de med en statistisk metod vilken för samma vilka likardelfrågor uppvisar tade svarsmönster. På detta sätt framkom tio index, av vilka vart och ett belyser en normativ aspekt av den journalistiska yrkesrollen. Vi har satt etiketter på indexen och de anger vår tolkning av den journalistiska orientering som ett instämmande i delfrågorna innebär. Två av indexen ger uttryck för pressens gårdsvarsuppgift. Det ena - och mer traditionella - har döpts till Kontroll av myndigheter och politiker. Här ingår bl. a. en delfråga som “En tidnings uppgift är att kritiskt granska de lokala politikerna”. Det andra indexet är mer inriktat på det privata näringslivet. Det har kallats Konsumentstöd och producentpáverkan, och här ingår t. ex. En tidnings uppgift är att påverka företagen till bättre produkter och lägre priser”. En möjlig roll som torgförare och rådgivare kan skönjas i två index. Ett är benämnt Politiskt torg/örande, vari ingår påståendet “Journalistiskt arbete är i grunden politiskt arbete”. Det andra indexet heter Politisk aktivering, och som exempel på detta kan ges uppgiften “Att stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationerna”. Folkbildningsuppgiften gränsar till tre index. Det första har givits namnet Politisk upplysning och inrymmer bl. a. En tidnings uppgift är att öka läsarnas kunskaper om politiska förhållanden. Det andra indexet är något vidare i sin innebörd. Det heter Samhällsinformation och innehåller bl. a. uppgiften “Att informera om bestämmelser medborgarna som rör deras skyldigheter och rättigheter. Det tredje indexet har kallats Social/örstâelse och inbegriper uppgiften “Att ge människorna ökad förståelse för de stora sociala sammanhangen”. Uppgiften att tillgodose minoritetsintressen motsvaras av indexet Forum. Ett exempel på en ingående delfråga är uppgiften “Att intressera sig även for grupper som har svårt att göra sig hörda. Underhållningsfunktionen återges i indexet Underhållning, vari ingår bl. a. “Att ge möjlighet till avkoppling och förströelse”. Det tionde och sista indexet har vi kallat Lokal samstämmig/tet och här återfinns bl. a. uppgiften “Att bidra till att stärka gemenskapen och samhörigheten i kommunen”.

2.2 Vilka ser

uppgifter journalisterna för pressen?

I tabell 2 visas hur stor andel av journalisterna som i genomsnitt anger att de ingående att-satserna i varje index är viktiga för tidningar av den typ de arbetar på. (Vissa av de frågor som ingår i ett givet index beaktas alltså inte i tabellen_ men tendenserna för instämmanden i indexens påstående-satser är desamma som dem för de redovisade svaren på indexens att-satser.) Pressuppgifterna som ingår i indexet Kontroll av myndigheter och politiker anses oerhört viktiga eller mycket viktiga av nästan allajournalister. Denna

Journaliststudien: Pressens uppgifter 245

Tabell 2. Vilka mål tycker journalisterna är viktigast för tidningar av den egna tyandel som svarat oerhört viktigt och mycket viktigt på attpen? Genomsnittlig satserna i varje index.

Procent

92 Kontroll av myndigheter och politiker 84 Forum 79 Samhällsinformation 77 Social förståelse 76 Politisk upplysning 71 Konsumentstöd och producentpåverkan 35 Politisk aktivering 33 Underhållning 20 Lokal samstämmighet

traditionella gårdvarsuppgift omfattas i stort sett lika av alla slagsjournalister,

dvs. oavsett hos personen, tidningsföretaget eller utgivningsoregenskaper i Göteborg, en borgerligt styrd kommun, till ten. Det finns dock en tendens än borgerliga anser kontroll av den att socialister i något större utsträckning

tendens saknas i Malmö.) offentliga förvaltningen vara viktig. (Motsvarande

Det finns också en tendens till att socialister anställda på borgerliga tidningar

framhäver uppgiftens betydelse. som sammanfattas i indexet Forum Också när det gäller de pressuppgifter

är flertalet journalister utomordentligt eniga. De anser det vara betydelsefullt

från allmänheten och ouppmärksammade minoriteter att förmedla budskap i samhället, att låta “vanligt folk” komma till tals och till beslutsfattarna

vara fora för många och olika meningsyttringar. Lågutatt låta tidningarna ofta att forum-funktionen måste tillgodoses. bildade tycker jämförelsevis råder mellan de fyra orterna om hur viktiga de tre därpå Lika stor enighet är. Här finns dock vissa skillnader mellan tätt kommande pressuppgifterna

med olika politiska attityder och olika slags arbetsplatser. Lågjournalister utbildade, journalister på borgerliga tidningar och morgontidningsanställda

hos Samhällsinformation. Soär mer än andra övertygade om det väsentliga

cialister och anställda framhåller oftare än andra Politisk på monopoltidningar de många delfrågor som ingår i de tre tzpplysning och Social _försrâe/se. Av indexen främst att tolka och förklara samhällsskeenden sätterjournalisterna - att reducera läsarnas fördomar om avvikande mänsamt - i storstäderna

niskor. av respondenterna tycker att det är viktigt för pres- Nära tre ljärdedelar

sen att underlätta för konsumenterna, t. ex. genom att kritiskt granska pri-

och prissättning. Uppgiften Konsumenrsröd vata företag och dessas produkter framhävs markant oftare av socialister än av borgeroch producempåverkan

liksom av fler storstads- än landsortsjournalister. liga journalister, Färre än hälften av journalisterna i urvalet menar att pressen skall stimu-

och endast en femtedel anser att det är pressens lera till politiskt engagemang. aktivt i de politiska organisationerna. Det uppgift att uppmuntra deltagande som hävdar att Politisk akrivering är är betydligt fler socialister än borgerliga

som själva är partimedlemmar eller som viktig, och vidare sådanajournalister

har täta kontakter med politiker. De anställda på två små socialdemokratiska

har avsevärt tidningar som konkurrerar ur underläge på båda monopolorterna

246 J0urnaliststudien: Pressens uppgifter

högre värden än övriga, medan borgerliga kvällstidningsjournalister uppvisar relativt låga värden. Skillnaderna mellan orterna är obetydliga. De få journalister som understryker betydelsen av indexet Underhållning är oftast borgerliga, främst moderater. Det finns vidare en tendens till att det anses viktigare att ge avkoppling och tillfälliga samtalsämnen i de två orterna med lokal konkurrens och på de mindre tidningarna i urvalet. Endast var femtejournalist menar att det är viktigt att stärka gemenskapen och samhörigheten i utgivningskommunen. Av de respondenter som finner Lokal samsrämmigher viktig är de flesta äldre, med borgerlig samhällssyn och med anställning på morgontidningar. I småstäderna framhävs lokal samstämmighet något mer än i storstäderna. l I Det tionde indexet, Politiskt torg/firande, saknas i tabell l, därför att det består enbart av påståendesatser. Var tionde journalist instämmer i att journalistiskt arbete är politiskt arbete och lika många tar avstånd från påståendet att en opartisk och saklig samhällsjournalistik måste vara politiskt obunden. Mest framträdande är orienteringen bland socialister, främst vpksympatisörer, på små socialdemokratiska tidningar. Det kan här noteras en klar skillnad mellan orterna i urvalet - i monopolorterna Västerås och Göteborg hävdar färre politiskt torgförande. Det är möjligt att monopoltidningsjournalisterna inte ser det som viktigt - och, kanske, inte heller som legitimt - att föra till torgs åsikter som inte kan bemötas av någon pressgranne. Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att de uppgifter som journalisterna anser vara viktiga är sådana som gäller medborgarnas möjlighet att orientera sig om och kanske även påverka samhällsutvecklingen. Genom pressen skall läsarna ha möjlighet att kontrollera de styrande. lå en omfattande och förståelig bild av samhället och själva kunna komma till tals. En liten minoritet anser att de tidningar de arbetar för skall påverka läsarna i en viss politisk riktning eller stimulera dem till deltagande i t. ex. de politiska partiernas verksamhet. Det är också bara ett fåtal journalister som vill att pressen skall betona underhållning eller verka för lokal sammanhållning. l tabell 3 sammanfattas de bakgrundsegenskaper som hänger samman med många index. Tabellen bygger på en rad stegvisa regressionsanalyser som utförts med vart och ett av indexen som beroende variabel, och de förklaringsvariabler som tabuleras är de som visats ha höga samband med många index. Plus- och minustecken anger positiva respektive negativa samband mellan indexen och dessa förklaringsvariabler. Ett plustecken för ett index tolkas som att den del av respondenterna som anges i kolumnhuvudet har jämförelsevis höga värden på detta index. medan den andra delen av respondenterna har jämförelsevis låga värden. På motsvarande sätt anger ett minustecken för t. ex. män att manliga respondenter har genomsnittligt lägre värden på indexet ifråga än kvinnor. I flera fall har den bakomliggande faktor som uppvisat det största sambandet med olikheter i uppfattningar om pressuppgifternas betydelse varit journalisternas partisympatier. En större andel radikala journalister an konservativa ger sitt stöd åt de flesta indexen, dock ej Underhållning och Lokal samsrämmighet som anses viktiga oftare av konservativa än av radikala. Att en journalist har många regionkontakter, dvs. relativt många kontakter med landstingspolitiker och -tjänstemän samt med länsorgan. tycks förklara samma uppfattning om pressens uppgifter som politisk radikalism. Män uppvisar

Journalisrsrudien: Pressens uppgifter

ett motsatt svarsmönster och en större andel av dessa än bland kvinnliga

förespråkar Underhållning. Smärre skillnader i respondenternas journalister i hand med vilken attityder till vilka pressens uppgifter är tycks också gå hand

de arbetar i. Monopoltidningsanställda tycker således något tidningssituation oftare än andra att Samhällsinformation, Social _försrâelse och Politisk upplys-

skall uppfyllas, mindre ofta däremot att ning, tre relativt viktiga uppgifter, Konsumentstöd och producentpâverkan, Underhållning, Lokal samsrämmighet

samt Politiskt toigfdrande är väsentligt. De som arbetar på socialdemokratiska

framhäver, i likhet med de universitetsutbildade, mer än övriga tidningar

svarande de båda renodlat politiska uppgifterna.

eller särskilt Tabell 3. Egenskaper som visat sig hänga samman med särskilt höga (+) att ett minustecken för män på indexet Samlåga (-) indexvärden. (Tabellen tolkas så hällsinformation innebär att en mindre andel män än kvinnor anser att samhällsin-

formation är en viktig pressuppgift.)

Män Poli- Med Arbetar Arbetar Högutbildade tiskt ra- många på social- på monodikala region- demokra- poltid-

kontakter tisk tid- ning

ning

Kontroll av myn-

digheter och politiker + - - + + - Forum Samhällsinforma- - - - + + tion - + + + Social förståelse - + + + Politisk upplysning Konsumentstöd och producentpå- - - + + verkan - + + + Politisk aktivering + - Underhållning

Politiskt torgförande

olika for

2.3 Serjournalister och politiker uppgifter pres-

sen?

att journalisternas uppfattningar om pressens Det är på intet sätt självklart överensstämmer med andra gruppers. Politiker, företagsledare. uppgifter artikulerade föreställningskilda läsargrupper har säkert alla mer eller mindre I den mån dessa gruppers ar om vad pressen bör ägna sin uppmärksamhet. avsevärt avviker från journalisternas finns grogrund for kritik uppfattningar mot medierna (Lundberg. 1971; Fjaestad 84 Nowak, 1972). l mediedebatten diskuterats vilka - och vilkas - värderingar som på senare år har mycket bör bilda utgångspunkt for pressens innehåll. uppfattningar om pressens Det är svårt att direkt jämföra journalisternas senare aspekten uppgifter med andra gruppers åsikter beroende på att den

l l 248 Journaliststudien: Pressens uppgifter

l

i blivit undersökt l på annat sätt inom forskningsprogrammets andra delar. En l jämförelse kan göras enbart mellan journalisters och kommunalfullmäkti- 4 geledamöters rangordningar av sex pressuppgifter. Dessa sex har valts därför l att de blivit föremål för studium hos båda grupperna, om än inte i ordagrant

i

lika formuleringar (se det kapitel i rapporten som behandlar studier av kom- “

munfullmäktiges attityder). Politikerna har Följande rangordning av de sex uppgifterna. Pressen skall (l) vara ett forum för många och olika åsikter, (2) kritiskt bevaka myndigheternas åtgärder, (3) bidra till att stärka gemenskap och samhörighet i kom-

munen, (4) stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationerna, (5) informera myndigheterna om medborgarnas önskemål samt (6) kritiskt bevaka de lokala företagens åtgärder. Vi ser här en skillnad mellan dem som arbetar på tidningarna och företrädare för ett av deras traditionellt viktigaste bevakningsområden. Båda betonar pressens kritiska granskning av myndigheter och att tidgrupperna ningarna skall utgöra åsiktstorg. Politikerna lägger dock större vikt vid lokal samstämmighet och vill i motsats till journalisterna att medborgarnas åsikter skall komma fram snarare genom arbete inom partierna än genom artiklar i dagspressen. De skiljaktliga uppfattningarna ger förnyad kraft åt frågan om vems värderingar som skall styra mediernas inriktning. Det finns flera grupper som har eller aspirerar på inflytande: journalister, tidningsägare. lagstiftare, makthavare i förvaltning, organisationer och näringsliv. Vilken eller vilka kan bäst

garantera att Iäsar- och samhällsintressen tillgodoses? Vi återkommer i ett senare avsnitt till frågan om journalisternas syn på sitt och andras inflytande

på tidningsarbetet, och vi kommer då också att beröra det s. k. professionaliseringsbegreppet, enligt vilket ett starkt journalistinflytande är en förutsättning för uppfyllande av läsarnas önskemål.

l

3 Hur sina uppgifter? uppfyller pressen

Det förra avsnittet behandlade vilka uppgifter pressen bör uppfylla, detta av- Det är således skillnaden melsnitt rör vilka uppgifter den faktiskt uppfyller. lan ideal och verklighet sedd med journalisternas ögon. Först skall vi redosom anses mest uppfyllda och hur uppfattningarna göra för vilka uppgifter varierar mellanjournalister med olika bakgrund, därefter gör vi enjämförelse

mellan ideal- och verklighetsuppfattningar och slutligen ser vi om det finns

några skillnader mellan journalisters och politikers uppfattningar härvidlag. som var formulerade som att-satser De delfrågor om pressens uppgifter Till exemomformulerades till påståenden om pressens faktiska verksamhet.

pel, uppgiften “Att ge medborgarna insyn i den offentliga förvaltningen insyn i den offentliga förvaltblev påståendet “Tidningarna ger medborgarna Journalisterna ombads ange i hur hög grad uppgiften var uppfylld ningen”. av tidningar av den typ de arbetar på. För överskådlighetens skull väljer vi

att slå samman delfrågorna till tidigare diskuterade index. Dessa upplevs vara ” uppfyllda i den ordning som visas i tabell 4.

Tabell 4. Vilka mål anser journalisterna att tidningar av deras egen typ uppfyller? Andel som svarat i mycket hög grad och i ganska hög grad på motsvarigheter till att-satserna i indexen.

Procent

73 Underhållning 72 Samhällsinlbrmzition 65 Kontroll av myndigheter och politiker Forum 59 53 Politisk upplysning 40 Social förståelse 39 Konsumentstöd och producentpåverkan 37 Lokal samstämmighet 26 Politisk aktivering

De som Underhållningsfunktionen placeras högt av de flesta journalister. är kvällspressjournalister. Skillnafrämst anser denna uppgift vara uppfylld der i uppfattning om indexet kan inte tillskrivas olikheter i partifarg eller

olikheter i tidningssituation. När det gäller inställningen till hur väl tidningar av den egna typen förmår som samlats i indexet Samhä/Isinfbrmarion är tenrealisera de deluppgifter olikartade för de ingående att-satserna. Jämforelsevis denserna tämligen anser att deras tidningar informerar om många morgontidningsjournalister

250 Hur uppfyller pressen. . .

Journalisrstudijen:

vad som händer i kommunalpolitiken, medan det i stället är fler av de kvällstidningsanställda som upplever att deras tidningar tolkar det som händer i samhället så att vanliga människor förstår. För den senare deluppgiften liksom för att-satsen “att informera om skyldigheter och rättigheter” är markant få socialister på borgerliga tidningar av uppfattningen att de uppfylls. Fler borgerliga än socialister anser pressens kontroll av den offentliga förvaltningen fullgjord. En stor del av skillnaden mellan dessa grupper förklaras av att, åter, de socialister som arbetar på borgerliga tidningar har en annan inställning än sina kolleger. Särskilt många i Falun uppfattar kontrolluppgiften vara uppfylld. Borgerliga tycker oftare än socialister att deluppgifterna i indexet Forum uppfylls av tidningar av den typ de är anställda på. Det finns också en tendens till att relativt fler av journalisterna i landsorten än i storstäderna anser forumfunktionen infriad. Dock anser fler än var fjärde journalist att

svaga

grupper, särskilt invandrare och handikappade, inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet i de lokala medierna. Det är särskilt de i monopolstäderna som menar att deras tidningar borde intressera sig mer för minoriteter och udda grupper. Drygt hälften av respondenterna menar att tidningarna i mycket eller

ganska hög grad ger Politisk upplysning. Ånyo är det fler borgerliga än so-

cialister som tycker så, men här hänger detta samman med att jämförelsevis många socialister anställda på borgerliga tidningar menar att politisk upplysning inte lämnas. Det är svårare att relatera inställningen till skillnader i tidningssituation: mest nöjd är man i Västerås, minst i Göteborg. En minoritet anser att indexet Social _försrâe/se uppfylls av pressen. Det är bland socialister på borgerliga tidningar (men inte bland andra socialister, eller bland borgerliga kolleger) som den största andelen missnöjda återfinns. Ännu något färre menar att indexet Konsumentstöd och producenrpâverkan är uppfyllt. Främst är det kvällspressanställda som upplever uppgiften fullgjord. l övrigt är det mycket små eller osystematiska skillnader mellan olika grupper av journalister. Det är främst borgerliga journalister på morgontidningar samt respondenterna från landsortsstäderna Falun och Västerås som anser indexet Lokal samsrämmigher uppfyllt. Relativt många av de få som finner uppgifterna i indexet Politisk aktivering fullgjorda är socialister som arbetar på socialdemokratiska tidningar. I gengäld är förhållandevis många av deras åsiktsfränder på borgerliga tidningar av motsatt åsikt, att tidningarna inte uppfyller de ingående deluppgifterna. Sett på ortsnivå är det något fler som hävdar att uppgiften fullgörs i konkurrensorterna Malmö och Falun än i Göteborg och Västerås. Sammanfattningsvis anser flertalet journalister i urvalet att tidningar av den typ de är anställda på förmår uppfylla uppgifter som innebär underhållning, politisk och samhällelig information samt kritisk granskning av myndigheter. En minoritet är av åsikten att tidningarna ger social förståelse. kritiskt granskar näringslivet. främjar lokal sammanhållning och ökar den politiska aktiviteten. Respondenterna i Falun tycks relativt ofta anse att deras tidningar fullgör de flesta uppgifterna. En grupp där å andra sidan en relativt stor andel tycker att pressens måluppfyllelse är låg utgörs av de socialister som arbetar på borgerliga tidningar.

Journalisrsrudien: Hur . . . 251

uppjjzller pressen

3.1 Hur överensstämmer ideal och verklighet?

Det är knappast viktigast vilka mål journalisterna menar att pressen bör eller konsekvenset utan inte bör ha eller i vilken grad den har eller inte har vissa mellan dessa båda typer av uppfattningar. l två fall snarare överensstämmer om mål och måluppfyllelse karaktekan relationerna mellan uppfattningar inte riseras som problem. Det ena slaget av problem Föreligger när pressen Även omvändningen av dettax att oviktiga uppfullgör viktiga uppgifter. är ett problem åtminstone ur den aspekten att resurser och gifter fullgörs, i stället skulle kunna läggas på något arbete som ägnas åt oväsentligheter som i vår undersökning bedömts som oviktiga centralt. (För de uppgifter kan det härutöver vara så att de anser det vara av majoriteten journalister Ett sådant svarsalternativ har dock inte viktigt att inte uppfylla uppgifterna. förekommit i undersökningen.)

Indexet Underhållning kan bereda problem av det senare slaget. Uppgiften som oerhört eller mycket viktig av blott omkring en tredjedel av uppfattas Ändå menar fler än dubbelt så många att deras tidningar ger journalisterna. Detta är dock inte nödvändigtvis negativt. Det avkoppling och förströelse. kan vara så att avkoppling och förströelse uppstår hos läsarna även när de tar del av informativt innehåll och det är t. o. m. möjligt att avkoppling och

för att folk överhuvudtaget skall förströelse är nödvändiga förutsättningar Man kan emellertid också tolka resultalet vilja ägna sin tid åt tidningsläsning. menar att för stort utrymme ges åt enbart så som här görs. att journalisterna vill förändra tidningarnas innehåll roande tidningsstoff. (Hurjournalisterna berörs i kapitlets avslutande avsnitt.)

av tabellerna Tabell S. Stämmer ideal och verklighet överens? En sammanställning 2 och 4.

. r Uppgiften är Uppgm d Viktig Ovlktig

Uppfylld Samhällsinformation Underhållning Politisk upplysning Kontroll av myndigheter Forum

Konsumentstöd Lokal samstâimmighet Ouppfylld Social förståelse Politisk aktivering

av sex menar det vara viktigt att stödja det lokala

Endast en journalist en att-sats som ingår i Lokal samstämmighet. Nästan varannan näringslivet, menar dock att pressen gör så. Med tanke på att tre journalister av fyra anser

att kritiskt kan man förmoda det vara viktigt granska de lokala företagen att stödet åt det lokala näringslivet snarare försvårar än underlättar fullgö-

randet av andra uppgifter. stöds av att ett av de två viktiga index som anses ha Detta resonemang lägst måluppfyllelse är Konsumenrsröd och producenrpâverkan. En stor andel för konsumenterna och stärka deras journalister lägger vikt vid att underlätta samt att kritiskt granska de privata företagen och ställning på marknaden men färre än hälften anser påverka deras prissättning och produktkvalitet.

252 Journalisrstudien: Hur uppbøller pressen. . .

På samma sätt förhåller det sig med deluppgifterna uppgifterna fullgjorda. i indexet Socia/_lörstâe/se, att reducera Fördomar om avvikande människor, att ge ökad Förståelse förde sociala sammanhangen och att stimulera till självständigt tänkande. Dessa anses väsentliga men inte fullgjorda. Enstaka deluppgifter ur andra index uppvisar liknande mönster. Det är stor skillnad mellan andelenjournalister som anser följande tre uppgifter vara oerhört eller mycket viktiga och andelen som anser dem uppfyllda i mycket eller ganska hög grad: att kritiskt granska lokala politiker, att ge sakligt underlag for medborgarnas politiska ställningstaganden, att intressera sig även för grupper som har svårt att göra sig hörda. Dessa tre deluppgifter uppfattas således som viktiga men ouppfyllda. För att ytterligare belysa uppfattningarna om ideal och verklighet konstruerade vi två indexfroblemupplevelsel och Problemupplevelse 2. Problemupplevelse l beskriver för varje individ hur många av de tjugosju som attsatser formulerade pressuppgifterna som vederbörande anser väsentliga men inte uppfyllda. Problemupplevelse 2 är ett mått på hur många uppgifter en respondent anser oviktiga men tillgodosedda. De motsvarar således det som beskrevs i tabell 5, men med två skillnader: problemupplevelseindexen är konstruerade på individnivå och på delfrågenivå, inte som tabell 5 på gruppnivå och på indexnivå. Höga värden på problemupplevelse 1 hänger främst samman med att vara anställd på en tidning knuten till parti i ett annat partiblock än det man själv sympatiserar med, morgonutgivning och hög utbildning. Höga värden på problemupplevelse 2 har främst dejournalister som arbetar på stora tidningar. de som är äldre och de som arbetar på socialdemokratiska tidningar. Sammanfattningsvis serjournalisterna problem främst i låg måluppfyllelse av uppgifterna att stödja konsumenter, att granska lokala företag och politiker, att ge läsarna ökad social förståelse och sakligt underlag för politiska ställningstaganden, samt att uppmärksamma grupper som har svårt att göra sig hörda. Det ärjämförelsevis vanligt att socialister, särskilt de på borgerliga tidningar. yngre journalister samt journalister med hög utbildning upplever problem av dessa typer. Att journalisterna anser pressen uppfylla vissa uppgifter sämre än andra kan bero på olika saker. Det kan vara försumlighet från deras sida som bestämmer pressens innehåll, men det kan också vara andra omständigheter som inverkar. En del av dem kommer vi att beröra i avsnittet om faktorer som försvårar pressens måluppfyllelse. Först skall dock göras en kort jämförelse mellanjournalisters och kommunfullmäktigeledamöters uppfattningar om överensstämmelsen mellan vilka uppgifter pressen bör ha och vilka den faktiskt fullgör.

Harjournalister och politiker samma syn på överens-

stämmelsen mellan ideal och

verklighet?

När man jämför journalisternas uppfattningar om hur väl pressuppgifterna uppfylls med åsikterna hos kommunalpolitikerna finner man större likheter mellan de båda grupperna än när det gällde synen på hur viktiga uppgifterna

Hur . . . 253

Journalisrstudien: uppg/ler pressen

är. Verklighetsuppfattningarna Fördelar sig på i stort samma sätt och det fösom om deras åsikter om vad pressen uträttar inte nämnvärt refaller således hänger samman med skillnader i synen på pressens uppgifter. Samtidigt innebär detta dock att politikerna ser andra problem hos pressens sätt att fungera än vad de tidningsanställda själva gör. Politikerna tycks i mindre grad än journalisterna mena att pressen snarast lokal samstämmighet, och de skulle Förmodligen i högre bidrar till för mycket välkomna mer stimulans till engagemang i praktiskt grad än journalisterna politiskt arbete.

av

4 Vilka faktorer försvårar fullgörandet

pressens uppgifter?

som journalisterna anser vik- Hittills har vi identifierat ett antal uppgifter

att journalisterna uppfattar en del av dem vara tiga, och vi har också funnit som kan uppfyllda och andra inte. Det finns ett stort antal omständigheter

anser viktänkas försvåra för pressen att nå de mål flertalet av journalisterna

först att under sex rubriker behandla olika omtiga. Detta avsnitt kommer

ständigheter som journalisterna upplever kan medföra faror för informations-

och opinionsförmedlingen eller på andra sätt hindra deras arbete. Därefter

kommer vi att peka på samband mellan hoten mot pressfriheten och upp-

fyllandet av pressens uppgifter.

De åsikter hos respondenterna som kommer att behandlas närmast bygger

De flesta svaren har dock hämtats på flera olika delar av undersökningen. kunde sägas utgöra f rån frågor om i hur hög grad ett antal angivna företeelser

hot mot en fri informations- och opinionsförmedling. I tabell 6 visar vi de

bedömda företeelserna och anger hur många i urvalet som anser dem ho-

tande.

Tabell 6 Andel av journalisterna som anser att olika företeelser utgör mycket stora

eller ganska stora hot mot pressfriheten.

Procent

från myndigheter 81 Problem med att få tillräcklig och väsentlig information 76 Att alltfler tidningar får lokala ensamställningar från privata företag 73 Problem med att få tillräcklig och väsentlig information i Att journalisterna ofta kan bli beroende av ett litet fåtal informationskällor 72 förvaltning och näringsliv få en hög vär- Att journalister efter några års arbete inom ett visst område kan bevaka och kritiskt granska 69 degemenskap med de makthavare de skall 68 Kedjeutbildningen i tidningsvärlden 65 Att dagstidningarna är beroende av annonsintakter 65 Att motivet att sälja kan ta överhand över strävan att seriöst informera 55 Den politiska obalansen i den svenska tidningsfloran 47 Brist på arbetsplatsdemokrati inom dagspressen för dagspressen 29 En eventuell framtida “radionämnd” 18 Att en tidning framställs i ett tryckeri ägt av en tidning med annan partifzirg l 8 Det statliga presstödet lO PO och Pressens Opinionsnämnd 6 .lournalisternas ökade krav på självbestämmande och inflytande

Först diskuteras och kedjebildning samt vilka skillnader monopolisering

kan leda till. Därefter tar vi i tidningsinnehåll olika konkurrenssituationer

upp pressens olika intäktskällor för att se vilka problem som kan vara för-

256 Journalistsrudien: Vilka faktorer försvårar . . .

knippade med annonslinansiering, kommersialisering och statligt presstöd. I samma avsnitt diskuteras också samtryckning. Det tredje avsnittet behandlar pressens relationer till sina informationskällor. Här diskuteras bl. a. svårigheter att få upplysningar från förvaltning och näringsliv, problem med att vara beroende av ett litet antal källor samt vilka följder värdegemenskap mellan källa och skribent kan ha. l avsnittet därefter behandlas pressens relationer till en speciell grupp, de politiska partierna. Här tar vi särskilt upp hur journalisterna ser på tidningarnas partianknytningar. Under nästa rubrik diskuteras yttre kontroll av pressen och vilka sanktionsmöjligheter som finns. Det sjätte avsnittet behandlar arbetsplatsdemokrati på redaktionerna. Allra sist i avsnitt 4 diskuterar vi, som redan nämnts, vilken betydelse de just behandlade omständigheterna har för att vissa av pressens samhällsuppgifter inte anses uppfyllda av journalisterna.

4.1 Konkurrensförhållanden

De llestajournalister seri förhållanden som har att göra med pressbranschens struktur några av de allvarligare hoten mot en fri

informationsförmedling,

Som värre inskränkning upplevs enligt tabell 6 endast vissa omständigheter i relationerna till journalisternas informationskällor. Fyrajournalister av fem hävdar att dagstidningars lokala ensamställningar utgör ett mycket eller ganska stort hot. Sextioen av de 80 orter i Sverige där det utges en dagstidning är entidningsorter. Kedjebildning, alltså att flera tidningar har samma huvudägare, upplevs som ett stort hot av drygt två tredjedelar. Åsikterna kan tolkas ha ett klart samband med den egna tidningens konkurrenssituation. Lokala ensamställningar anses mindre hotande av som arbetar på tidningar vilka befinner sig i lokalt monopol. På journalister motsvarande sätt anses kedjebildning vara ett hot av ett relativt fåtal på tidningar som ingår i koncerner. Oavsett mediesituation råder även stora skillnader i uppfattningar mellan journalister med olika politiska sympatier. l båda storstäderna upplevs ensamställningar och kedjebildning som ett stort hot av nästan 90 procent av de socialistiskajournalisterna och av drygt 60 procent bland de borgerliga. Skillnaden förklaras i viss mån av de moderata journalisternas inställning - av dessa ser färre än hälften de nämnda företeelserna som stora hot. Varför tidningsmonopol anses vara av ondo kan vi få en antydan om genom att granska svaren på en fråga där vi bad journalisterna ange vilka konsekvenser som följer av att två tidningar av olika partifärg konkurrerar lokalt jämfört med situationen där en tidning har lokalt monopol. En stor majoritet av journalisterna anger som positiva följder av konkurrens dels att granskningen av kommunala myndigheter och politiker blir mer intensiv och effektiv, dels att den enskilde läsaren får en fylligare nyhetsförmedling. l mindre utsträckning än övriga har de anställda i monopolstaden Västerås denna ljusa syn. Ovanstående resultat skulle kunna tyda på att en större andel journalister på konkurrensorter än på monopolorter anser att tidningarna kritiskt granskar myndigheter och politiker. Som erinras från tidigare avsnitt finns en tendens

Journaliststudien: Vilka faktorer försvårar . . .

till högre värden i konkurrensorten Falun, men härutöver finns ingen skillnad mellan olika städersjournalister. Ej heller finns andra resultat som tyder anser att deras tidningar i mindre på att journalisterna på konkurrensorter vilka vi ovan definierade som avvikelse mellan ideal grad har de problem amerikanska och svenska innehållsanalyser av mooch verklighet. Tidigare nopol- och konkurrenstidningar har också i åtskilliga fall visat att endast små skillnader i innehåll föreligger. Sammantaget har emellertidjournalisterna en klart positiv syn på tidningskonkurrens. En minoritet menar att tidningsinnehållet blir mer politiserat medan alltså en majoritet tror och att det ges en mer säljande utformning, på intensivare granskning och fylligare nyheter. Fyra av fem ser ett hot mot pressfriheten i lokala ensamställningar.

4.2 Finansiering

Annonser svarar för mer än hälften av dagspressens intäkter. Tillsammans med intäkter från prenumerationer och lösnummerförsäljning är dessa finande traditionella och de har visat sig otillräckliga för många tidsieringssätt på utgivningsorten. Seningar, särskilt sådana som har en större konkurrent dan några år finns därför det statliga presstödet. Det utgår i flera olika, generella och selektiva, former. l debatten framhålls ibland att var och en av dessa tre slags intäkter kan “Man skapa beroende eller på annat sätt försvåra pressens måluppfyllelse. biter inte den hand som föder en”, är resonemanget. Vi har därför frågat journalisterna i vad mån de anser att pressens informationsfrihet kan sägas vara hotad av dessa faktorer. En tidning är knappast beroende av en enstaka annonsör. Det torde inte heller vara kutym att annonsörer väljer medier utifrån deras partifárg eller Likväl menar fyra journalister av fem andra av deras ståndpunktstaganden. är alltför beroende av annonsintäkter. Två tredjedelar ser att dagstidningar i annonsberoendet ett mycket eller ganska stort hot mot pressens frihet. lnomkring 90

ställningen går hand i hand med journalisternas partisympatier:

procent av vpk-sympatisörerna är oroade jämfört med 30 procent av moderaterna. Relativt låga andelar noteras även for anställda på monopoltidningar. som ser ett hot i annonsberoende finns på Den största andelen journalister socialdemokratiska andratidningar. Tidningar i lokal konkurrens ger sitt innehåll en mer säljande utformning, anser nästan varannan journalist. En tidning måste ha intäkter för att kunna Vissa tidningar producera och måste säljas och läsas för att ha några effekter. befinner sig mer än andra i konkurrens från dag till dag om köparna, nämligen de som huvudsakligen säljs i lösnummer. Som nyss antytts kan dock strävan att öka upplagorna medföra en betoning av kommersiellt gångbart material på bekostnad av innehåll som kanske bättre vore ägnat att lösa pressens samhällsuppgifter. Två tredjedelar av journalisterna uppfattar pressens säljmotiv Andelen som en mycket eller ganska stor fara för informationsförmdelingen. är särskilt och där främst bland socialister. Journalister hög i storstäderna vilken ofta klandras för kommersialisering, är som grupp i kvällspressen,

258 Journalisrsrudien: Vilka faktorer jörsvârar . . .

mycket kluven i sin inställning. På somliga kvällstidningar är andelen oroande under en femtedel, på andra över fyra femtedelar, och skillnaderna följer inga påtagliga mönster. Ytterligare en intäktskälla utgörs som sagt av det statliga presstödet. l frågeformuläret exempliñerades det med de selektiva kontantbeloppen till andratidningar. Mycket fåjournalister, inte ens en av fem. uppfattar denna stödåtgärd som ett mycket eller ganska stort hot mot den fria informationsoch opinionsförmedlingen. Andelarna är något högre bland moderater och Centerpartister. På de tidningar i vån urval som erhåller kontantbidrag är det en jämförelsevis låg andel som ser statsstödet som en fara för pressfriheten. Ökade intäkter är ett sätt att förbättra tidningarnas att sänka ekonomi, kostnaderna är ett annat. De fasta kostnaderna för arbetskraft, tryckutrustning och distribution är mycket höga. För att komma tillrätta med detta har man på några orter börjat trycka flera tidningar i samma tryckeri. Förfarandet har på andra håll i landet blivit ett alternativ i debatten. Det har dock rests invändningar mot samtryckningsidén vilka gått ut på att en tidning som hyr in sig kan komma att förlora sitt oberoende. särskilt om den har en annan partifárg än den tidning som äger tryckeriet. På vår fråga om det kunde betecknas som ett ganska eller mycket stort hot mot en fri informationsförmedling att en tidning framställs i ett tryckeri ägt av en tidning med annan partifárg svarade färre än var femte jakande. Av urvalets journalister är det bara vpk-sympatisörer som uppvisar en avsevärt högre andel. Bland dem är mer än varannan oroade över samtryckningsidén. Emellertid är även andelarna högre än genomsnittet på de redaktioner i urvalet som får sina tidningar framställda i andra tidningars tryckerier. Sammanfattningsvis är det en stor majoritet som ser ganska eller mycket stora hot mot en fri informations- och opinionsförmedling i pressens beroende av annonsintäkter och i dess kommersialisering. Färre än var femte ser någon fara i det statliga presstödet elleri samtryckning mellan tidningar av olika partifárg.

4.3 Relationer till informationskällor

Under denna rubrik skall vi diskutera som ur en några av de problem journalists synpunkt kan uppstå i förhållandet till dem som förser honom eller henne med informationer. Att ha frekvent kontakt med en liten grupp informationskällor kan för en journalist vara av godo därför att det ger kunskaper på djupet om ett begränsat område och även utvecklar nära personliga kontakter. Det kan emellertid också ha negativa sidor. Att vara beroende av ett fåtal källor kan göra det svårt att kritisera dessa eftersom de då kan bli mindre villiga att lämna ifrån sig upplysningar. Beroendet kan leda till en journalistik på källornas villkor. En stor andel journalister, tre av fyra, ser ett ganska eller mycket stort hot mot pressfriheten i den omständigheten att journalister ofta kan bli beroende av ett litet fåtal informationskällor i förvaltning och näringsliv. Informationskällorna är viktiga för journalisterna inte bara därför att de

.Iourna/isrsrudien: Vilka faktorer försvårar . . . 259

utan också därför att de kan erbjuda ett moraliskt stöd ger upplysningar det som journalisterna skriver. Kongenom att de förstår och kan uppmuntra takten med källorna kan ge en viss kompensation för det stora avståndet kan uppstå en värdegemenskap meltill läsarna. Genom de nära kontakterna lan journalist och källa som kan leda till att journalisten tenderar att se problem med källans ögon. Journalisterna tycks mycket medvetna om detta proser ett hot mot pressfriheten i det förhållandet blem - nästan tre fjärdedelar att journalister efter några års arbete inom ett visst område kan få en hög med de makthavare de skall bevaka och kritiskt granska. värdegemenskap Det finns även andra omständigheter som ger informationskällorna viss kontroll över nyhetsutbudet. Flera av journalistyrkets normer, t. ex. om och om saklighet och opartiskhet, kan leda till att källans snabb rapportering kommer att spridas oemotsagda och i det närmaste ordagrant upplysningar till tidningsläsarna. att hålla inne med vissa upplysningar. Det Källorna har också möjlighet är helt naturligt att en myndighet eller ett företag inte önskar basunera ut eventuella misslyckanden utan i stället föredrar att informera om framgångsrika projekt. Detta kan dock leda till att tidningsinnehållet ger en missvisande Det är uppenbart att journalisterna ser detta som en bild av verkligheten. Omkring fyra journalister av fem ser ett hot mot informationssvårighet. i problem att få tillräcklig och väsentlig information från mynförmedlingen digheter och privata företag. För alla de tre diskuterade faktorerna - beroendet till ett fåtal källor, värsamt problem att få användbar information - är det särskilt degemenskapen och yngre journalister som är oroade. Mindre än övriga vpk-sympatisörer fruktar moderater och Centerpartister att förhållandet till deras källor kan begränsa pressens frihet. Andelarna är också lägre i landsorten än i storstäderna.

4.4 Relationer till partierna

Jämfört med andra länders press är den svenska i hög grad en partipress. Detta kan ha såväl fördelar som nackdelar. En fördel kan t. ex. vara att de åsikter som förs fram på ledarsidorna inte enbart är en redaktörs personliga utan även står i samklang med ett panis hållning. Tidningarna blir mening därmed mer representativa för folkrörelser och för folket. Nackdelar kan uppstå om systemet med partitidningar uppluckras t. ex. genom att vissa partier i tidningsfloran. En annan får oproportionerligt låg eller hög representation nackdel kan vara att det mest blir etablerade partiers ståndpunkter som kommer fram i dagspressen medan nya åsikter och rörelser har svån att nå ut. En hård uppknytning till visst parti kan också tänkas inverka menligt på tidsåtillvida att urval och redigering förlorar om inte i sakningens nyhetssidor lighet så möjligen i opartiskhet. Tidningssituationen på de fyra orterna speglar rätt väl den svenska presi stort. På konkurrensorterna finns stora borgerliga, vanligen listrukturen samt mindre, socialdemokratiska. På monopolorterna finns berala, tidningar samt avsevärt mindre socialdemokratiska tidvarsin folkpartistisk dominant, ningar (vilka antingen utges ett fåtal dagar per vecka eller är avläggare till

260 Journalistsrudien: Vilkafaktorer försvårar. . .

tidningar som utges på annan ort). Över hälften avjournalisterna ser ett ganska eller mycket stort hot mot pressfriheten i den politiska obalansen bland de svenska dagstidningarna. Nästan alla socialister anger sig oroade, att jämföra med varannan eller var tredje folkpartist och centerpartist. och var femte moderat. Den politiska snedfordelningen ger rimligen inte likvärdiga möjligheter for partierna att nå ut till väljarna. en konsekvens som kan sägas vara till skada for den demokratiska processen. Vi frågade därforjournalisterna på var och en av de fyra orterna om de ansåg att den lokala mediesituationen gynnade eller missgynnade något eller några av de politiska partierna. l konkurrensorten Malmö menar omkring hälften avjournalisterna att moderaterna, centern och socialdemokraterna gynnas av den lokala mediesituationen. En tredjedel bedömer folkpartiet vara gynnat. Majoriteten anser vänsterpartiet kommunisterna och de utomparlamentariska partierna skp. kfml(r) och kds vara missgynnade. I monopolstorstaden Göteborg menar tre av fyra att folkpartiet är gynnat, medan bara en journalist av fyra journalister har motsvarande uppfattning om de övriga tre större riksdagspartierna. Omkring hälften menar att åsikter från kds och kommunistiska partier missgynnas. Det finns klara tendenser i båda storstäderna till att det parti en journalist sympatiserar med bedöms missgynnat och att övriga partier bedöms mer gynnade ju längre de står från det egna partiet. l Västerås, också en monopolort, anser två tredjedelar att folkpartiet gynnas. Motsvarande andelar är för socialdemokraterna en tredjedel och for moderaterna och centern en femtedel. Falujournalisterna anser också att folkpartiet har lättast att nå ut men knappt hälften menar också att centern och socialdemokraterna gynnas. Som framhölls ovan är det inte bara på ledarsidan som partianknytningen kan få effekter utan även i nyhetsbevakningen. Det visar sig att nästan hälften av journalisterna är av uppfattningen att tidningar av den typ de arbetar på även på nyhetsplats för ut de politiska idéer som ledarsidan står närmast. Åsikten är vanligare på konkurrensorterna. Borgerliga journalister anser i mindre utsträckning än socialistiska att deras tidningar for ut en politisk linje på nyhetsplats. Den i sammanhanget intressanta gruppen socialister på borgerliga tidningar har reagerat olika i Malmö och Göteborg: i Malmö menar fler än tre av fyra att nyhetssidorna är politiserade. i Göteborg blott något mer än var tredje. Materialet tillåter inte någon redovisning av hur borgerliga journalister på socialdemokratiska tidningar svarat; som nämnts är dessa alltför få for en sådan redovisning. Trots att journalisterna upplever den politiska obalansen som ett hot och att den favoriserar vissa partier vore det dock något forhastat att tolka detta så att journalisterna obetingat efterlyser fler tidningar som stöder de partier som är underrepresenterade. På vår fråga om vad journalisterna ansåg om den svenska pressens höga grad av partipolitisk anknytning svarade över hälften i storstäderna och en tredjedel ismåstäderna att den är negativ. Ungefar en femtedel betraktar den egna tidningens partifarg som ett hinder i arbetet, medan något fler ser den som en stimulans. Vissa grupper är mer avvisande än andra till såväl pressens som den egna tidningens partibundenhet. Särskilt negativa och särskilt hindrade upplever sig socialister på borgerliga tidningar vara. Jämforelsevis nöjda med sakernas

.lournaliststudiem Vilka faktorer försvårar . . .

tillstånd är socialdemokrater anställda på socialdemokratiska tidningar. Santmztnfattningsvis år således en majoritet, främst bestående av sociapolitiska snedfordelning. Denna snedlister, oroade över tidningsbeståndets att föra fordelning anses få till följd att vissa partier gynnas i sina strävanden ut idéer och ståndpunkter till allmänheten. På monopolorterna gynnas särskilt det borgerliga parti som vederbörande tidning företräder. De små partierna anses genomgående missgynnade. Att den egna tidningen även på nysom är vanlig särskilt bland hetsplats for ut en politisk linje är en uppfattning socialistiska och journalister anställda på tidningar med lokal journalister konkurrens. Slutligen är de flesta storstadsjournalister, oavsett politisk sympati. negativa till den partibundenhet som präglar den svenska pressen medan en tredjedel av landsortsjournalisterna är negativa. De upplever sig dock inte vara hindrade, och inte heller stimulerade, av den egna tidningens partifzirg.

4.5 Yttre kontroll

vilka kontrollerar dagspressen. Det ena Det finns två typer av regelsystem år utomrättsligt och upprättat på pressens eget initiativ, det andra är tryckf rihetslagstiftningen. Privatpersoner och organisationer som anser att en tidningsartikel brutit mot god publicistisk sed kan anmäla detta till pressom- - till Pressens Opibudsmannen. Denne kan föra dessa - och egna klagomål nionsnämnd. som är en hedersdomstol med ledamöter hämtade både inom och utom pressen. Den kan utdöma böter och dess utslag skall publiceras av tidning som fallts. Endast ett litet fåtal journalister anser pressombudsstort mannen och Pressens Opinionsnämnd utgöra ett ganska eller mycket hot mot en fri informationsformedling. Det finns svaga tendenser till något särskilt i Malmö där en av fyra högre andelar bland kvällspressjournalister, i kviillspressen är oroad. För några år sedan föreslog en massmediedebattör att idén med en “radionämnd för pressen skulle prövas, alltså ett organ utsett av regeringen Nära var tredjejournalist ser och med mer inflytande än opinionsnämnden. en fara i detta, särskilt socialdemokrater.

4.6 Medinflytande på arbetsplatsen

Makt över tidningsinnehåll tillkommer direkt eller indirekt den som kan lämna ekonomiskt eller annat stöd, den som kan avge information och den som kan döma tidningar for brott mot publicistisk sed. En mer nära kontroll anställda. På senare år har diskuterats hur utövas dock av tidningsforetztgens

av inflytande inom företaget bör vara. Ägamas. chefredaktö-

fördelningen rens. redaktionsledningens beståmmanderätt har ställts mot de obefordrade Problemet är komplext: när det gäller utformning av enskilda journalisternas. artiklar kan den enskilde journalisten i förhållande till många andra yrkesutövare på _iâimforbttr nivå sägas ha stor frihet. Å andra sidan torde inte en journalist kunna gå emot sin tidnings policy en längre tid, varfor den till

262 Journaliststudien: Vilka faktorer försvårar . . .

synes existerande makten över tidningsinnehållet torde vara tämligen begränsad. Liksom på de flesta andra arbetsplatser finns en hierarki där de upptill fattar viktigare beslut än de nedtill. Journalisterna har dock strävat efter mer inflytande. De har haft vissa framgångar, t. ex. kan en journalist vägra att åta sig förödmjukande uppdrag, och att skriva mot sin personliga övertygelse. Av våra data att döma bedöms dock inte detta vara helt tillräckligt. Runt hälften av dem i storstäderna och en tredjedel av dem i landsorten menar att brist på arbetsplatsdemokrati inom dagspressen utgör ett ganska eller mycket stort hot mot en fri informationsförmedling. Reportrar ser allvarligare på detta problem än anställda i redaktionsledningarna. Ännu större skillnader råder mellan journalister med olika politiska sympatier. Oavsett färgen på arbetsgivande tidning är socialister mer oroade än borgerliga journalister. Fyra vpk-sympatisörer av fem, varannan socialdemokrat och folkpartist och blott var femte centerpartist och moderat bedömer bristande arbetsplatsdemokrati vara en fara. Vi kommer strax att beröra en aspekt av journalistisk makt. nämligen yrkets professionalisering. Först skall dock diskuteras i vad mån de nyss behandlade hoten mot pressens frihet kan tänkas hänga samman med det enligt journalisterna mindre goda fullgörandet av vissa av pressens samhällsuppgifter.

4.7 Samband mellan hoten mot och pressfriheten upp-

fyllandet av pressens uppgifter

Tidigare i kapitlet pekade vi på vissa problem i samband med uppfyllandet av pressens uppgifter och betecknade som sådana dels viktiga uppgifter som inte ansågs uppfyllda och dels oviktiga uppgifter som ansågs uppfyllda. Det förefaller rimligt att förmoda att åtminstone vissa av problemen berörs av de hot mot pressens uppgifter och andra svårigheter som diskuterats i föregående avsnitt. Ett av problemen var bristande kritisk granskning av lokala politiker. Här kan flera faktorer spela in. Pressens nära anknytning till partierna kan vara en black om foten, åtminstone när det gäller kritisk bevakning av det parti vederbörande stöder. En likartad tidning svårighet är den värdegemenskap som kan uppstå mellan journalist och källa. Det kan också vara svårt att kritisera personer vars upplysningar man i framtiden är beroende av för att kunna utföra sitt arbete. Pressens politiska obalans och förekomsten av lokala monopol är argument som talar för att särskilt borgerliga partier kan komma att utsättas för mindre genomlysning än övriga partier. Dessa faktorer. liksom den politiska anknytningen i sig. kan också bidra till att pressen enligt journalisterna inte i tillräcklig grad ger sakligt underlag för medborgarnas politiska ställningstaganden. Att stödja konsumenterna och kritiskt bevaka de privata företagen är uppgifter som än farre anser fullgjorda. Liksom för politiker finns risk för negativa verkningar av värdegemenskap och beroende till källorna. Pressens politiska obalans, vilken innebär övervikt av folkparti- och moderattidningar.

Vilka faktorer försvårar . . .

Journaliststudien:

kan också vara till men för en kritisk granskning av privata företag, vilka med dessa båda partier. Svårigheten att granstraditionellt anses sympatisera brist på material - en stor maka företagen kan även hänga samman med menar att det är svårt att erhålla tillräcklig och väsentlig information joritet för företag. som efterlysts från från privata företag. En offentlighetsprincip tilll rätta med detta eftersom en journalisthåll, skulle kanske inte komma från myndigheter, för ännu större majoritet ser problem i att få information finns annonsberoendet. Om vilka ju offentlighetsprincipen gäller. Slutligen och i så fall vilka hänsynstaganden det framkallar är det mycket vanskligt

den har veterligen att uttala sig om. Det är en debattfråga av känslig natur och

inte kunnat belysas tillfredsställande empiriskt. ser ett hot i de etiska reglerna. Likväl kan det förtjäna Endast en minoritet en synnerligen långt driatt påpekas att de etiska reglerna ibland förhindrar i samhället - sålunda skulle knappast t. ex. ven kontroll av de inflytelserika Günther Wallraffs reportagemetoder kunna sägas uppfylla alla krav på god

publicistisk sed. enligt journalisterna inte i tillräcklig Ett annat problem är att tidningarna för fram åsikter och annan information från oetablerade grupper utsträckning Pressen anses inte heller reducera fördomar om och minoriteter i samhället.

avvikande människor eller ge förståelse för de stora sociala sammanhangen. Detta kan ha samband med hotet som journalisterna ser i pressens kom-

av en viss mersialisering. Motivet att sälja anses ofta leda till en prioritering krets människor, eliten och s. k. kändisar. Det typ av nyheter om en mindre behandla minoriteters är kanske ej heller affärsmässigt befogat att utförligt Säljmotivet torde snarare leda till att problem eller nya åsikter i samhället. som har någon gemensam nämnare. man vänder sig till större läsargrupper så mycket Att inte oorganiserade grupper och udda åsikter uppmärksammas kan också förklaras av anknytningen till de etablerade partierna samt av de

mellan journalisterna och de etablerade nyhetskällorna. flitiga kontakterna för ljournalisternas yrkesroll ligger att behandla det som är betydelsefullt politisk och ekonomisk utveckling, och mycket av det som är betydelsefullt

av samhällets inflytelserika. Nyhetsintresset hos deras handgörs givetvis lingar i förening med begränsat medieutrymme gör det därför också svårt basis. Problemen för nya grupperingar och åsikter att nå ut på en kontinuerlig hänger med att bibringa läsarna förståelse för de stora sociala sammanhangen föreskrifter. Även om en viss uppmjukockså de samman med yrkesrollens av s. k. kolumner. är nyhetssidorna fortning håller på att ske. t. ex. i form av fakta om

farande inriktade på en fragmentarisk. dag-för-dztg-rapportering

händelser i omvärlden. För att bibringa social förståelse, om det överhuvudkrävs rimligen taget är möjligt att göra i stor skala via ett tryckt massmediumt Den nära anknytningen till en helt annan uppläggning av rapporteringen.

partier och dagspolitik på ledarsidorna torde ej heller göra dem till lämplig

miljö för sådant material, Motivet att sälja hänger samman också med instoff drar slaget av underhållning i pressen. Finner man att underhållande än att minska köpare till tidningen ligger det nära till hands att utöka snarare

på det. Genom att ställa samman olika typer av uppfattningar hos journalisterna

kan stå i konflikt med ekohar vi ovan belyst hur pressens samhällsuppgifter och andra mål och hur uppfyllandet kan försvåras också nomiska, politiska struktur och av förhållanden i relationerna till nyhetsav pressbranschens

källorna.

265 sou 1975:78

Hur vill förändra

5 journalisterna

tidningarna?

vill Förändra sina tidningar är en viktig frågeställning som Hurjournalisterna belyser både vilka bristerjournalisterna ser och på vilka vägar man möjligen kan komma till rätta med dem. l detta avsnitt redovisar vi svar på frågor

om tre olika slags Förändringar, av vilka de flesta har att göra med de problem och ser vi tidigare identifierat. Först tar vi åter upp arbetsplatsdemokratin har För inställning till en ökad professionalisering av yrvad journalisterna keskåren. Därefter deras prioriteringar av investeringsområden. granskas dvs. på vad de skulle vilja att tidningarnas pengar satsades. För det tredje redovisar vi hurjournalisterna vill omfördela det redaktionella utrymmet på olika innehållskategorier. Till sist gör vi ett Försök att knyta samman Föreslagna Förändringar med uppfattningar om pressens bristande måluppfyllelse. kommer vi alltså inte att beröra andra, lika viktiga eller vikl avsnittet av tidningar, statlig utgivning, eller andtigare. Förändringar som nystartande Förjournalistisk verksamhet. prora nya arbetsa åigztttde- och kontrollformer duktion och distribution. Skälet till det är att frågor om dessa Förhållanden

ej ingått i undersökningen.

och makt

5.1 Professionalisering journalistisk

som under senare år framhållit en fortskridande Det Finns Flera skribenter som ett tilltalande sätt att komma till professionalisering av journalistkåren 1971; Furhoff, 1974). rätta med de problem som Föreligger (t. ex. Lundberg, Med professionalisering av ett yrke menas bl. a. att utövarna är högt utbiloch samhället. att de är självständade, att de känner ansvar mot klienterna och att det finns en etik och diga gentemot ägar- och andra partsintressen normer För vad som är goda arbetsprestationer. menar att utvecklingen stö- Förespråkttrna För professionaliseringstanken Även om ingen formell kompetens krävs För anställder deras uppfattning. ning som _iournalist blir det allt vanligare att nyanställda genomgått jour- De menar också att _vrkesrollen föreskriver en sernalisthögskoleutbildning. oberoende gentemot tidvicefunktion gentemot läsarna och uppmuntrar Kontroll av verksamheten bör ske. och sker ningsledning och nyhetskällor. vars ledamöter hämtas huvudsakligen också. genom en hedersdomstol. bland publicister. Mot professionaliseringstanken har vänt sig Företrädare För främst två

266 Journalistsrudien: Hur vill journalisterna . . .

åsiktsriktningar. De ena representerar tidningsutgivarna vilka rimligtvis har svårt att acceptera att deras anställda ensamma bestämmer tidningarnas utformning. De menar att framställandet av en masspridd tidning inte kanjämställas med den personliga relation som råder mellan t. ex. en läkare och en patient eller mellan en advokat och en klient. Journalister är dessutom en heterogen grupp med mycket olika syn på sitt arbete. Åsikten är därför att det är orealistiskt att förvänta sig att det skall uppstå en avsevärt ökad professionaliseringsnivå hos journalistkåren. Den andra meningsriktningen som är något skeptisk till journalistkårens professionalisering omfattas av förespråkarna för en grupporienterad press. De anser att tidningarna skall vara fora för folkrörelserna, företrädesvis partierna. En tidning bör ha en enhetlig linje. De enskildajournalisternas verksamhet måste underordnas denna linje. Det finns inte utrymme för den självständighet på personlig nivå som förespråkas i professionaliseringstanken utan pressens frihet ligger i stället på tidningsnivå. I undersökningen har vi inte direkt tagit upp denna debatt. men svaren på vissa frågor kan likväl ge en antydan om var majoriteten av journalisterna står. Omkring fyra femtedelar anser att det ärjournalisterna som bör ha det avgörande inflytandet vid tillsättning av arbetsledande personal. Nästan lika många tar avstånd från påståendet att det är en tidningsägare som bör ha sista ordet vid utformningen av tidningens policy. l båda fallen är det främst socialisterna som önskar utökadjournalistisk makt. Oavsett partifarg är yngre och reportrar mer intresserade av inflytande än vad äldre och arbetsledande journalister är. Monopoltidningsanställda förespråkar relativt sällan ett journalistiskt inflytande. Vissa tecken tyder på en utveckling mot ökad professionalisering. Journalisterna själva vill ha mer inflytande. Själva formen för det journalistiska arbetet kan dock göra det svårt att uppnå en hög grad av professionalisering.

5.2 av

Fördelning resurser

Ett av kraven for överlevande i den glesnande tidningsvärlden är att det enskilda tidningsföretaget har förmåga att göra nyinvesteringar. Hur journalisterna vill fördela investeringsmedel är intressant därför att fördelning av resurser anger en ram för tidningarnas framtida handlande. Det visar sig att journalisterna på samtliga orter vill prioritera av nuvavidareutbildning rande anställda, nyanställning av välutbildadejournalister med hög fackkunskap samt nyanställning av korrespondenter och lokalredaktörer. Fler bland reportrarna än bland redaktionsledande personal förespråkar vidareutbildning av de nuvarande zinställda. l gengäld är det oftare de i redaktionsledningarna som vill rekrytera sakkunnig personal utifrân. De nämnda investeringsområdenzi berör tidningarnas redaktionella innehåll. Andra alternativ som påverkar tidningarnas kvalitet. t. ex. fler nyhetsbyråabonnemang och utökat arkiv. har valts av mycket få personer. Dessa senare områden innebär inte. till skillnad från utbildning och nyanställningar. investeringar i mänskligt kapital. Viljan att skaffa sig och sina tidningar ökad kunskap ligger i linje med ökad professionaliseringsgrad.

Hur vill . . . 267

.lournaliststudienr journalisterna

inställning journalisterna har till andra typer av investe- Den varierande respektive tidningars resursuppsättningar. ringar förefaller bero på skillnaderi i urvalet. Svaren tyder på att ganska olika områden är eftersatta på tidningarna tidningar vill ha ökade marknadsförings- Journalister på socialdemokratiska är man inte helt tillfreds med löinsatser. På vissa kvällstidningsredaktioner mer avancerad tryckteknik och Förbättrad disneläget, på andra vill man ha är ller sidor en jämföreltribution. På de något mindre morgontidningarna

sevis vanlig önskan. i urvalet är således det främsta önskemålet en ökad På samtliga tidningar tidningen ny kunskap. Av övsatsning på mänskliga resurser för att tillföra marknadsföring och ökat sidantal vunriga åtgärder har särskilt intensifierad nit många röster.

5.3 Fördelning av det redaktionella utrymmet

av en viss innehållskzttegori kan Att journalister vill ha mer eller mindre med hur viktigt det aktuella innehållet är för fullgörandet hänga samman kan också influeras av uppav någon av pressens uppgifter. Bedömningarna om vad man tror att läsarna vill ha eller behöver och av försiktiga fattningar på vad pressgrannarna har att erbjuda. Svaren bör också tolkas sneglingar faktiska innehåll, eftersom vi bad journalisterna avge sina mot tidningarnas omdömen i relation till den egna tidningen. vill Fler än två tredjedelar i storstäderna och drygt hälften på landsorten Det är den innehållstyp som ha mer konsumentupplysning i tidningarna. Därefter följer tre kategorier som runt hälften av journalisflest efterlyser. terna vill ge ökat utrymme: ledare i lokala frågor, artiklar på ledarsidan skrivstöder samt insändare och na av politiker från andra partier än det tidningen lokal debatt där läsarna deltar. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade ser gärna

om kommunalpolitiken och om mer nyheter om byalag och aktionsgruppen

det lokala näringslivet. snarare ha mindre av än mer. De Fyra innehållstyper vill journalisterna lätta sidor. idrott samt artiklar om radio och tv. Både när är familjenyheter. och önskade nedskärningar finns det endast det gäller önskade utökningar mellan journalister med olika bakgrund smärre skillnader i uppfattningarna

eller från tidningar med olika mediesituation. och lo- Sammantaget efterlyses sålunda framför allt konsumentupplysning för familjenyheter och kal debatt av olika slag. En minskning förespråkas

annat lätt stoff.

mellan förändringar och uppfyl-

5.4 Samband föreslagna

landet av pressens uppgifter

av att Ett av de problem som diskuterades tidigare i kapitlet definierades att kritiskt medan en stor majoritet ansåg det viktigt granska lokala politiker denna uppgift. Senare tog vi också ångt färre menade att pressen fullgjorde

268 .lournalisrstudiens Hur vill journalisterna . . .

upp några faktorer som kunde tänkas bidra till att det förhåller sig på detta sätt. Några av de Förändringar som i det senaste avsnittet forespråkas av journalisterna kan tänkas bidra till en lindring av problemet. En ökad promedför rimligen en större självständighet gentemot källorna,

fessionalisering

och en ökad sakkunskap hosjournalisterna placerar dem i högre grad påjamställd fot med källorna. Ett av journalisterna efterlyst ökat inslag i tidningarna av lokala ledare, lokal debatt och nyheter om kommunalpolitik kan också verka i riktning lör en mer intensiv bevakning av politikerna. Det kan innebära mer sakligt underlag för politiska ställningstaganden. samtidigt en annan uppgift som endast omkring hälften anser uppfylld. Även den - enligt journalisterna bristfälligt fullgjorda uppgiften att kritiskt granska de privata företagen kan tänkas bli bättre uppfylld genom en ökad professionalisering och bättre kunskaper hos journalisterna. Samma áindamål bör också tjänas av ökad förekomst av den

konsumentupplysning.

innehållskategori som efterlyses av fler journalister än någon annan. En annan uppgift som endast en minoritet anser uppfylld är att intressera sig för grupper som har svårt att göra sig hörda. Problemet kan kanske mildras avjournalisternas önskemål om mer utrymme för byalag och aktionsgruppen för lokal debatt samt om ökat sidantal. Att uppmärksamma oorganiserade opinioner och minoritetsgrupper torde liksom förmåga att öka läsarnas lörståelse för de sociala sammanhangen kunna befordras även av en ökad utbildning och en ökad medvetenhet om ansvaret inför klienterna, läsarna. En stor andel av journalisterna anser att pressen ger avkoppling och lörströelse, medan endast en minoritet anser detta vara en viktig uppgift. Det synes som om mångajournalister menar att underhållningen tar resurser från viktigare uppgifter. ty ytterst få vill ge ökat utrymme för lätta sidor och dylikt. medan omkring en tredjedel vill se en minskning.

269 sou 1975:78

6 Sammanfattning

studerades ca 450 journalisters uppfattningar om vilka l undersökningen bör fylla, hur de fullgör dessa uppgifter. vilka samhällsuppgifter tidningarna faktorer som kan försvåra ett fullgörande samt vilka förändringarjournalisterna skulle vilja se. I urvalet ingår samtliga heltidsanställda dagspressjournalister i Malmö. Göteborg, Västerås och Falun. dock ej sådana som uteslutande bevakar sporthändelser. Journalisterna bedömer som viktigaste uppgifter för pressen de som kan möjlighet att orientera sig om och möjligen även påverka ge medborgarna Genom kontrollera de samhällsutvecklingen. pressen skall läsarna kunna och näringsliv. de skall få en omfattande och formakthavande i förvaltning ståelig bild av samhället och de skall själva kunna komma till tals. Däremot är det endast en liten minoritet som anser det vara viktigt för pressen att stimulera läsarnas politiska aktivitet eller via nyhetsmaterialet påverka läoch lokal samstämmighet är ocksarna i viss politisk riktning. Underhållning så underordnade uppgifter. De uppgifter som pressen främst bedöms fullgöra är att ge underhållning. att informera om politik och samhälle och att kritiskt granska lokala mynhälften eller färre av journalisterna är av åsikten att tiddigheter. Omkring kritiskt lokala politiker, kritiskt granskar lokala företag, ningarna granskar oorganiserade minoriteter. ökar lofrämjar social förståelse. uppmärksammar eller ökar läsarnas politiska aktivitet. En relativt låg målkal sammanhållning uppfyllelse finns således för uppgifterna att granska lokala företag och politiker. att stödja konsumenter och uppmärksamma oetablerade grupper. samt att ge läsarna ökad social förståelse och underlag för politiska ställningstaganden. Dessa har deñnierats som problem. De allvarligaste hoten mot en fri informations- och opinionsförmedling att få tillräcklig och väsentlig inforanser journalisterna ligga i svårigheter mation från myndigheter och från privata foretag. I relationerna till nyhetskällorna oroas journalisterna också över att vara beroende av ett fåtal källor och av att det kan uppstå en värdegemenskap mellan bevakare och bevakad, fortskridande koncentration En majoritet ser även en fara i pressbranschens vad gäller antalet entidningsorter. kedjebildning och politisk obalans. De flesta är också negativa till tidningarnas politiska anknytningar i sig. Mer än hälfberoende av annonsintäkter och ten av journalisterna bedömer tidningarnas deras strävan att ständigt öka upplagorna som hot mot en fri informationsförmedling. Omkring hälften ser en fara i brist på arbetsplatsdemokrati.

270 Jøurnalistsrudien: Sammanfattning

Mindre än en tredjedel är oroade över det statliga presstödet, samtryckning och pressombudsmannen. Journalisterna vill lägga investeringspengar framför allt i mänskligt kapital. De önskar nämligen vidareutbildning av nuvarande anställda samt nyanställningar av personer med fackkunskaper och av korrespondenter och lokalredaktörer. De vill också ha ett ökat inflytande på tidningarnas policy och vid tillsättning av chefer. Av övriga åtgärder ser relativt många gärna intensifierade marknadsforingsinsatser och ökat sidantal. Ökat redaktionellt utrymme bör ges framför allt konsumentupplysning. Många vill dessutom ha en satsning på ledare i lokala frågor, på artiklar på ledarsidan skrivna av politiker från andra partier än det tidningen stöder och på lokal debatt där läsarna deltar. En minskning forespråkas for familjenyheter och annat lätt stoff. Vi har genomgående undersökt om det finns skillnader i uppfattningar mellan journalister med olika bakgrund. Två sorters bakgrundsvariabler har använts, dels sådana som sammanhänger med arbetsgivande tidning (partifárg, konkurrenssituation, utgivningstid), dels sådana som karakteriserar en enskild journalist (partisympatier, ålder, redaktionell ställning). Det visar sig att mer än något annat kan personliga partisympatier sättas i samband med journalisternas uppfattningar om pressen. I åtskilliga fall ges ännu högre förklaringsvärde om partisympatierna kombineras med den egna tidningens partifárg. Detta beror på att journalister anställda på en tidning sympatiserande med ett parti inom ett annat block än det parti de personligen stöder i åtskilliga fall skiljer sig från övriga journalister, bl. a. genom att uppleva fler pressuppgifter som samtidigt viktiga och ouppfyllda. Den lokala mediesituationen förefaller ha begränsad betydelse, men är avgörande bl. a. när det gäller åsikter om politiskt torgforande och om monopolställningars betydelse for en fri

informationsformedling. De monopoltidningsanställda uppfattar i

mindre utsträckning än övriga de renodlat partipolitiska pressuppgifterna som viktiga. Färre av dem upplever uppkomsten av lokala monopol som hotande och de efterlyser journalistiskt inflytande i lägre grad än kollegorna på konkurrenstidningar.

271 sou 1975:78

l Teknisk rapport Bilaga

Urval av tidningar

Urvalet inkluderar som utges i de åtta kommunerna Göteborg. dagstidningar Västerås, Hallstahammar. Falun och Leksand. Lerum, Malmö. Trelleborg,

tidningsforetag, femton dagstidningar Från dessa kommuner ingår tretton

och tjugotre redaktioner. l denna rapport diskuteras endast data från de fyra

Malmö, Västerås och Falun. eftersom mycket få kommunerna Göteborg,

har sin verksamhet i randkommunerna. journalister

i urvalet. Upplagan avser Tabell B 1. Tidningar utgivna i Malmö och inkluderade medelnettoupplaga vardagar under första halvåret 1973 enligt TS. Med området avses

A-regionerna 28. 29 och 30.

Utgivning Upplaga i om- Upplaga per Tidning rådet (l 000 ex) 100 hushåll

7/morg 47,9 32 Arbetet (5) 15.2 l0

Kvällsposten lol) 7/em 6.2 4 Aftonbladet (s) 7/em 6.2 4 Expressen (fp)

Tre morl Malmö är tidningssituationen präglad av inbördes konkurrens. av Stockgontidningar med olika politisk tendens utges, och lokala editioner

holms kvällstidningar konkurrerar med den oberoende liberala Kvällsposten.

av sin totalupp- Det bör noteras att medan SDS har nästan två tredjedelar sprids drygt hälften av de övriga malmölaga spridd inom malmöområdet till andra områden. Totalt är därför SDS” och Kvällspostens upptidningarna inte mycket mindre. lagor nästan lika stora. och Arbetets

avser Tabell B 2. Tidningar utgivna i Göteborg och inkluderade i urvalet. Upplagan Med området avses A-regiomedelnettoupplaga vardagar under första halvåret 1973. nerna 33 och 35.

Utgivning Upplaga i om- Upplaga per Tidning rådet (l 000 ex) 100 hushåll

207.1 80

GT (fp) 7/em 19.8 8 Aftonbladet (s) 7/em 17.6 7“ Expressen (fp)

272 Journalisrstudien: 1

Bilaga

Tabellen demonstrerartydligt hur en morgontidning behärskar marknaden och läses av en stor majoritet av hushållen. Konkurrensen mellan kvällstidningarna påminner om situationen i Malmö.

Tabell B 3. Tidningar utgivna i Västerås och inkluderade i urvalet. Upplagan avser medelnettoupplaga vardagar under första halvåret 1973. Med området avses A-region 48.

Tidning Utgivning Upplaga i om- Upplaga per rådet ll 000 ex) 100 hushåll

Den dominerande morgontidningen läses av en ännu större andel hushåll än vad som är fallet i Göteborg. VLT har en mycket stor del av sin totala upplaga koncentrerad till Västerås-området, relativt sett mycket större än vad endagarstidningarna har. Stockholmstabloiderna utges inte i lokala editioner men läses ändå vardera av vart femte hushåll.

Tabell B 4. Tidningar utgivna i Falun och inkluderade i urvalet. Upplagan avser medelnettoupplaga vardagar under första halvåret 1973. Med området avses A-region 52.

Tidning Utgivning Upplaga i om- Upplaga per rådet (l 000 ex) 100 hushåll)

Dala-Demokraten (s) 6/m0rg ll.0 24 Falu-Kuriren (fp) 6/m0rg 23.2 52

Dala-Demokraten sprids i långt större utsträckning än pressgrannen till andra orter än Falun. Konkurrensen mellan de båda tidningarna är därför jämnare och hårdare än vad tabellen visar. Som i Västerås läses stockholmseditionerna av Aftonbladet och Expressen vardera av vart femte hushåll.

Urval av journalister

Urvalet av respondenter omfattar samtliga heltidsanställda och under datainsamlingsperioden verksamma journalister och arbetsledare - undantaget medarbetare som enbart sysslar med sportreportage - som enligt Journalistförbundets befattningsnomenklatur är anställda i kategorierna redaktionell arbetsledare”, “redaktionell medarbetare” och “lokalredaktör“, samt chefredaktörer. Förtecknandet av tidningsmedarbetare som uppfyller dessa kriterier har tillgått på två sätt. Listor över medarbetare per den l september 1973 på elva företag har ställts till förfogande genom vänligt tillmötesgående från Svenska Journalistforbundet. Med början den 25 september har vi sedan låtit Journalistförbundets kontaktmän (eller i enstaka fall annan anställd) på respektive företag korrigera förteckningarna så att tidningens chefredaktör samt nyanställda införts och sportjournalister samt avgångna strukits. Förteckningen

Journalistsrudien: Bilaga I 273

över medarbetare på de återstående företagen har framställts genom förfrågan hos tidningarnas ekonomi- och/eller personalchefer. Det ursprungliga urvalet kom att omfatta 517 personer av vilka ett 25-tal under hand exkluderats, beroende på att de aldrig uppfyllt eller ej längre uppurvalskriterierna. För en detaljerad redovisning, se nedan under rubfyller riken “Svarsfrekvens, bortfall och exkluderingar”.

Formulärframställning

Undersökningen genomfördes vid Ekonomiska forskningsinstitutet, Stockholm av ekon. dr. Björn Fjaastad och civ. ek. P.G. Holmlöv. Enkätformuläret har framställts under samråd med ledamöterna i pressutredningens referensgrupp “Pressens funktioner. lnnan formulärets utformning fastställdes hade femton journalister på fyra dagstidningar (andra än de som ingår i urvalet) beretts tillfälle att besvara ett preliminärt formulär och att redogöra för sina synpunkter. Formuläret har framställts i fyra versioner, vilka skiljer sig åt vad avser endast en av formulärets åtta sidor. Dels kan på detta sätt den lokala mediekonkurrensen behandlas, dels har två områdestypiska frågor här konstruerats. Formulärets första sida försågs med information om finansiering, undersökningsledning, syfte, anonymitetsskydd m. m. Exempel på frågor ur formuläret återges längre fram.

Anonymitetsskyddets utformning

För att hos respondenterna undanröja fruktan för att undersökningsledningen skulle missbruka det förtroende som det innebär att redovisa sina peri skilda frågor ansåg vi det nödvändigt att sträva efter sonliga värderingar ett fullgott anonymitetsskydd. Genom ett avtal med Notarius Publicus, vilken är bunden av sitt ämbetsmannaansvar, har respondenternas ifyllda formulär kunnat sändas till dennes adress. Notarius Publicus har sedan avlägsnat sidorna med respondentnummer från de övriga formulären, varefter undersökningsledningen hämtat detta material - nu utan att kunna avgöra vilket formulär som svarat mot ett givet nummer. Nya respondentnummer har sedan löpande åsatts de nu oidentifterbara formulären.

Datainsamling

Den första utsändningen av enkätformulären skedde den 19 november 1973. Före detta datum hade Journalistförbundets kontaktmän på företag med sådana, chefredaktörer samt ordförande i lokalajournalistklubbar underrättats om utsändningsdatum och undersökningens syfte. Utsändningen, liksom de inledande delarna av de kommande påminnelseutsändningarna, adresse-

274 Journaliststudien: Bilaga 1

rades till kontaktmän eller fackklubbsordförande, vilka vidarebefordrade formulären till de enskilda respondenterna. Med den första utsändningen bifogades ett frankerat svarskuvert ställt till Notarius Publicus samt ett brev från Journalistförbundets ordförande och förste ombudsman, i vilket respondenterna uppmanades att delta i undersökningen. Sista insändningsdatum angavs till 26 november. En första brevledes påminnelse, åter med formulär och frankerat svarskuven bifogade, utgick den 28 november. Sista svarsdatum angavs till den 6 december. Ännu en påminnelse avgick den 7 december, i vilken sista insändningsdatum var satt till 14 december. I veckan 17-21 december påmindes omkring 150 av respondenterna per telefon om undersökningen. Vid dessa kontakter upptäcktes att den interna postgången på redaktionerna i några fall fungerat otillfredsställande. Ytterligare ett antal respondenter nåddes per telefon mellan den 2 och 7 januari 1974. En tredje brevledes påminnelse postades den 9 januari. Sista insändningsdatum var angivet till den 15 januari. Den 25 januari besökte pressutredningens sekreterare. docent Stig Hadenius, och Fjaestad en redaktion där ett kollektivt motstånd mot enkäten förelåg. Under perioden 28 januari-8 februari nåddes ungefär 100 av de återstående ca 125 personerna per telefon.

En fjärde och sista telefonpåminnelseomgång genomfördes under perioden

18-22 februari. För de två första omgångarna svarade Holmlöv och för de två senare Fjaestad. Dessutom utsändes den 22 februari ett 50-tal påminnelser i form av vykort till dem som ej nåtts i fjärde telefonomgången.

Svarsfrekvens, externt bortfall och exkluderingar

Ett allvarligt problem vid postala frågeundersökningar är att utvalda personer inte returnerar frâgeformulären eller gör det utan att besvara någon av formulärets frågor. Detta så kallade externa bortfall har i denna undersökning kunnat begränsas till godtagbar nivå, tack vare den utsträckta svarstiden och de upprepade påminnelserna. Vid avräkningen den 8 mars omfattade urvalet 493 personer, varav 454, motsvarande 92 procent, sänt in formulär som var åtminstone delvis ifyllda. Dessutom har 6 blanka formulär insänts. Svarsfrekvensen vid tidigare stoppdata var som följer:

Tabell B 5. Antal svar vid olika tidpunkter.

sou 1975:78 Journaliststudien: Bilaga 1 275

Fördelningen av ursprungligt urval, egentligt urval, svar och bortfallsortabell (i kategorin “lovat svara” saker på redaktioner anges i nedanstående inkluderas även dem som sagt sig skola Försöka hinna med att svara):

Tabell B 6. Urval och svar från de olika redaktionerna.

Skånska Dagbladet - Malmö

Göteborgs-Tidningen

Göteborg totalt

Orsaken till exkluderingarna framgår av nedanstående tabell.

Tabell B 7. Ur bruttourvalet exkluderade

Tjänstledig Sportjournalist

-ÄtUINJNJUI

Ej journalist Lämnat redaktionen .- Totalt rg

276 Journaliststudien: Bilaga 1

Behandling

Efter det att formulären hämtats hos Notarius Publicus har de numrerats och kodats på stansunderlag. Från dessa har hålkort-framställts. För att kontrollera att denna tvåfaldiga informationsöverföring inte medfört fel i kortmassan har frågeformulärens svar avstämts mot hålkortens markeringar genom motläsning. Av de drygt 2000 hålkorten upptäcktes under denna procedur ca 10 procent vara felstansade i någon eller några kolumner, i flertalet fall beroende på fel begångna av kodaren. Materialet har därefter i flera omgångar behandlats på Handelshögskolans dator samt, när det gäller vissa specialanalyser som har krävt större utrymme for operationer. även på Stockholms datamaskincentral.

Internt bortfall

Som nämnts ovan har det varit möjligt att begränsa det externa bortfallet till godtagbar nivå. Även det så kallade interna bortfallet - enskilda obesvarade frågor - är i de flesta fall mycket lågt. Ändå är det lätt att peka på möjliga orsaker till ett sådant bortfall: formuläret är mycket omfattande (enstaka respondenter har vittnat om en tre timmar lång arbetsinsats), infor de flesta frågor finns ej möjlighet att markera indifferens eftersom ett mittenalternativ saknas, och vissa frågor kan upplevas som närgångna. Endast på enstaka frågor är det interna bortfallet så högt som ca 15 procent. I de flesta övriga fall ligger bortfallet mellan 0 och 5 procent. Nedan redovisas det interna bortfallet på frågan om partipolitisk sympati, där bortfallet av naturliga skäl är stort och där svaren spelar en central roll i resultatredovisningen.

Tabell B 8. Andel som inte angivit partipolitisk sympati. Tidn poI Utg tid Arb fält Ålder tendens red borg soc morg kv rep ledn -39 40- tot

Malmö Pol _ bortfall 16_ 7 13 14 13 13 ll 15 13 symp Göteborg Pol , bortfall 21 8 12 27 15 22 27 10 19 symp Västerås 28 Falun 3

Av tabellen framgår att det interna bortfallet på frågan om politisk sympati är större och ojämnare fördelat i Göteborg. Att bortfallet är större än i Malmö kan i viss mån anses vara kompenserat av att det externa bortfallet är mycket litet i Göteborg. Skevheten i bortfallet ärtydlig: i Göteborg tycks främst yngre samt anställda på borgerliga tidningar och på tabloider tveka infor att ange sin politiska uppfattning. I Malmö har journalister på borgerliga tidningar i något högre grad än övriga lämnat denna fråga obesvarad. Det interna bort-

Journalistsrudien: Bilaga 1 277

i Falun. fallet på frågan är som synes stort i Västerås och obetydligt redovisas dess storlek för För att ytterligare belysa det interna bortfallet tre slumpmässigt valda frågor.

Tabell B 9. Andel som inte besvarat del av fråga 13. 22 respektive 19.

Malmö Göteborg Västerås Falun

l0 8 9 Hur rättvisande är Aftonbladet? 5 Ar det statliga presstödet hot mot pressens frihet? 3 3 10 3 Skall den egna tidningen ha mer 0 5 5 0 av ledare i lokala frågor?

Tabellen ger vid handen att det interna bortfallet är acceptabelt litet. Göteborgsjournalisternas interna bortfall tycks dock även här vara större än bland journalisterna i Malmö, och västeråsjournalisterna har inte svarat i lika

hög grad som falujournalisterna.

Var formuläret tillfredsställande?

För att få en uppfattning om hur respondenterna bedömde själva frågeformuläret ställdes en avslutande fråga om huruvida de ansåg att formuläret for dem att i rimlig grad uttrycka sin uppfattning i de frågor gjort det möjligt som berörts.

Tabell B 10. Andel som angivit missnöje med enkätformuläret. Arb fält Ålder Totalt Trdn pol Utg tid tendens red morg kv rep ledn -39 40borg soc

Malmö 29 - 22 4l 20 36 35 22 P0/ (m+c+fp) 27 20 29 27 l8 20 30 30 l3 symp (s+vpk)

Göteborg 23 - 24 2l 16 35 24 23 Pol (m+c+fp) 23 21 20 9 29 23 l7 22 18 symp (s+vpk) 23 Västerås 38 Falun

Totalt är knappt två tredjedelar (62 procent) nöjda och en fjärdedel (26 procent) missnöjd. Elva procent har inte besvarat frågan. På samtliga redaktioner av de anställda tillfreds med formuläret. utom en är majoriteten I Malmö är främst borgerliga kvällstidningsanställda. men också yngre journalister och redaktionsledande personal, jämförelsevis negativa till formuläret. Vad detta kan bero på är svårt att säga, men möjligen kan några ha upprörts över fråga 16 som berör Kvällsposten. Av Malmöjournalisterna är äldre socialister och socialister på kvällstidningar mera sällan missnöjda med formuläret.

278 Journaliststudien: Bilaga 1

l Göteborg är borgerliga i redaktionsledningen, men knappast socialister i samma position, i relativt hög grad missnöjda med formuläret. Det är möjligt att även detta missnöje åtminstone delvis kan härledas till de lokala frågorna. När det gäller storstäderna har svaren studerats också mot respondenternas angivna partitillhörighet. Mest missnöjda är moderater. De som främst anser att de kunnat förmedla sina bedömningar är socialdemokrater. l Falun är påfallande många missnöjda. Detta kan hänga samman med att särskilt många av just falujournalisterna besvarade formuläret först efter upprepade telefonsamtal. I Västerås är färre missnöjda. Frågor av denna utvärderande typ har sällan redovisats i litteraturen, varfor det är svårt att avgöra om en viss andel otillfredsställda respondenter kan ses som ett hinder för undersökningens godtagbarhet. Med tanke på studieområdets komplexitet och svårigheten att med brevenkät samla in denna typ av data från elitgrupper är vi dock tillfreds med utslaget på frågan.

Wu l

l

279 sou 1975:78

Bilaga 2 Exempel på frågor

har lokal kon- 17 Vilka konsekvenser anser Ni följer av att en dagstidning med om den hade kurrens av en ridning med annan parti/arg (alltså jämfört lokal ensamståillningf? Ange endast de konsekvenser Ni anser påtagliga. (Sätt

ett eller/lera kryss.)

0 Den enskilde läsaren får en fylligare nyhetsförmedling 0 Löpsedlar, rubriker, ingresser och artiklar ges en mer säljande utformning 0 Granskningen av kommunala myndigheter och politiker blir mer intensiv

och effektiv får en ökad andel artiklar med “human interest (dvs. brott, 0 Innehållet våld, konflikt, sensation, eskapism osv.) olyckor, kändisreportage, 0 Tidningsinnehållet blir mer politiserat, även på nyhetsplats 0 Ingen av dessa konsekvenser 0 Annan konsekvens, nämligen

280 Journaliststudien: 2

Bilaga

18 Nedan följer ett antal påståenden hämtade ur de senaste årens pressdebalt. Vi ber Er att instämma i eller ta avstånd från vart och ett av påståendena. (Sätt en kryss for varje rad.)

Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar delvis avstånd Journalister är i allmänhet mycket skickliga på att bedöma vad läsarna vill ha och behöver Som journalist strävar jag alltid efter att tillvarata de enskilda människornas intressen gentemot olika myndigheter Med tanke på att radio och TV har en omfattande nyhetsförmedling av internationellt och rikspolitiskt material, så bör min tidning i hög grad ;avstå från att publicera sådana nyheter På lite sikt är en aldrig så snabb faktarapportering värdelös utan genomarbetade bakgrundsartiklar och förklarande kommentarer Journalistiskt arbete är i grunden politiskt arbete En dagstidning bör vara en elTektiv Förmedlare av information mellan de styrda och de styrande i ett samhälle Kändisjournalistik hör inte hemma i dagstidningar En tidnings ägare bör ha sista ordet vid utformningen av tidningens policy En av den lokala pressens främsta riktmärken måste vara lojalitet mot bygden En tidning skall förmedla nyheter. inte lägga an på feature-artiklar av utredande karaktär En saklig och opartisk samhällsjournalistik måste vara politiskt obunden Det är en fördel for en kommunalreporter att själv ha offentliga uppdrag Med yrkesskickliga journalister spelar det ingen roll om en tidning råkar komma i lokal monopolställning Om myndigheterna vill föra ut viss information till medborgarna skall de vända sig till annonsavdelningen, inte till redaktionen En bra tidning är en som säljer bra Den. kritik som riktas mot massmedierna från bl. a. politiker och företagsledare visar att de inte förstått vad journalistiskt arbete innebär Som journalist på den tidning därjag f. n. är anställd kännerjag det som en uppgift att föra ut en viss politisk linje Att fånga upp och förmedla lokala stämningar och opinioner är egentligen viktigare än att publicera nyheter om lokala händelser En journalist måste alltid skriva så att folk tycker om att läsa vad han skrivit. även om det innebär att mycket måste förenklas eller uteslutas Ett av målen i mitt journalistiska arbete är att bidra till läsarnas livslånga vidareutbildning En lokaltidning lår aldrig slå av på ambitionen att ge en fyllig redovisning av de viktigaste utrikes- och rikspolitiska händelserna När det gäller viktiga frågor är det ofta svårt att få användbar information från privata företag beroende på att de lämnar vilseledande eller ofullständiga uppgifter Vid tillsättning av arbetsledande personal på en tidning bör de anställda journalisterna ha det avgörande inflytandet Dagstidningar är i alltför hög grad ekonomiskt beroende av annonsintäkter Med journalistiskt yrkeskunnande blir det inte så nödvändigt att ta del av läsvärdesundersökningar

Journalistsrudien: Bilaga 2 281

har vissa uppgifter anjylla isam- 20 Man brukar tala om att dagstidningarna häller. Nedan har vi i form av att-satser räknat upp ett antal sådana uppgifter. Vi ber Er nu att för var och en av dessa uppgifter markera hur viktig Ni anser att den bör vara för en tidning av den typ Ni är anställd på. (Sätt en kryss för varje rad.) Oerhört viktig l ycket viktig anska viktig j viktig Att ge medborgarna insyn i den offentliga förvaltningen Att underlätta för konsumenterna att på ett rationellt sätt sköta sin ekonomi Att öka läsarnas politiska engagemang Att informera myndigheter och politiker om medborgarnas önskemål Att bidra till att stärka gemenskapen och samhörigheten i kommunen Att stimulera människornas möjligheter att självständigt formulera tankar och idéer Att kritiskt granska de lokala myndigheterna Att låta vanligt folk“ komma till tals Att stödja det lokala näringslivet rät- Att informera medborgarna om bestämmelser som rör deras skyldigheter och tigheter Att även på nyhetsplats föra ut de politiska idéer som tidningen står närmast Att ge möjlighet till avkoppling och förströelse Att stimulera till aktivt deltagande i de politiska organisationerna Att ge människorna ökad förståelse för de stora sociala sammanhangen Att intressera sig även för grupper som har svårt att göra sig hörda Att kritiskt granska de lokala företagen Att förklara och tolka det som händer i samhället på ett sådant sätt att även vanligt folk förstår Att öka läsarnas kunskaper om politiska förhållanden Att stärka konsumenternas ställning på marknaden Att informera om vad som händer i kommunalpolitiken Att låta tidningen vara ett forum för många och olika åsikter Att kritiskt granska de lokala politikerna Att reducera läsarnas fördomar om avvikande människor Att ge sakligt underlag för medborgarnas politiska ställningstaganden Att ge människorna samtalsämnen för dagen Att peka på faror och hot av skilda slag (trafik-. tobaks-. barnolycksfalls- osv. osv.) samt ge råd om hur de kan undvikas och lindras Att påverka företagen till bättre produkter och lägre priser

282 Journaliststudien: Bilaga 2

22 “Pressens frihet är ett ofta debatterat ämne, och ibland hävdas det att olika företeelser och åtgärder- inbillade eller verkliga- skulle kunna innebära inskränkningar i eller hot mot pressens frihet. Nedan har vi räknat upp några sådana företeelser och åtgärder, samtliga hämtade ur den aktuella pressdebatten. Vi ber Er att för var och en av företeelserna markera ihur hög grad den enligt Er mening skulle kunna sägas utgöra ett hot mot eng/ri informationsoch opinionsförmed/ing. (Sätt ett kryss for varje rad.)

Mycket stort hot Ganska stort hot Ett rin a hot Inget hot alls Problem med att få tillräcklig och väsentlig information från myndigheter Problem med att få tillräcklig och väsentlig information från privata företag Det statliga presstödet (huvudsakligen stora kontantbelopp till andratidningar) Brist på arbetsplatsdemokrati inom dagspressen PO och Pressens Opinionsnämnd En eventuell framtida radionämnd for dagspressen Att alltfler dagstidningar får lokala ensamställningar Att dagstidningarna är beroende av annonsintäkter Att en tidning framställs i ett tryckeri ägt av en tidning med annan partifärg Att journalister efter några års arbete inom ett visst område kan få en hög värdegemenskap med de makthavare de skall bevaka och kritiskt granska Kedjebildning i tidningsvärlden Den politiska obalansen i den svenska tidningsfloran Journalisternas ökade krav på självbestämmande och inflytande Att motivet att sälja kan ta överhand över strävan att seriöst informera Att journalister ofta kan bli beroende av ett litet fåtal informationskällori förvaltning och näringsliv Annat. nämligen

3 Indexens reliabilitet Bilaga

När formuläret konstruerades var tanken att de 52 delfrågorna i fråga 18 och

till elva olika index, men också att dessa index kon- 20 skulle summeras

struktion skulle anpassas efter de faktiska sambanden mellan delfrågorna.

Om sambanden nämligen blir lägre än väntat tyder det på att någon fråga

ej uppfattats på avsett sätt och att den därför bör uteslutas. En enkel kontroll av hur sund en viss indexbildning är kan erhållas genom

av den s. k. alfakoeflicienten. Dess värde ökar dels med det beräkning sambandet mellan delfrågorna, dels med antalet delfrågor genomsnittliga allmänt vedertagen konvention säger att som ingår i indexet. En tämligen

ett index kan accepteras om alfa uppgår till minst 0,60. vi med För sex av de elva tänkta indexen uppnåddes ej detta värde, varför undersökte vilka sammanslagningar som skulle hjälp av s. k. klusteranalys ge upphov till högre värden. Det innebär att indexbyggandet ägt rum baserat

av teoretiska och empiriska överväganden. Detta ledde på en kombination allt medförde sambandsanatill justeringar i samtliga elva index. Framför

Nio delfrågor hängde så dåligt samlysen att delfrågor togs bort från indexen. Två av indexen splittrades dessman med övriga frågor att de förkastades.

utom itu och två slogs samman, varför det slutliga antalet index kom att

bli tolv. Av dem är det fortfarande tre som ej uppnår värdet 0,60. Lägst upp-

detta nås värdet 0,53, men vi har med viss tvekan beslutat acceptera även

index. Alfakoefficienten är blott ett hjälpmedel och bör få vara allena av-

där det är ogörligt att uttala sig görande endast vid sådant indexbyggande innehållsvaliditet. l föreliggande fall bedöms innehållsvaom delfrågornas

liditeten förefaller såsom de är utformade att mäta vara hög, dvs. delfrågorna

är både i sak och ordval nära aspekter av samma sak. De olika delfrågorna

relaterade till de begrepp vi önskar mäta.

Alfavärden hos de tio index som diskuterats i det föregående framgår av

tabell B ll.

Tabell B ll. Alfavärden hos indexen

Alfa Index

0.61 l. Politiskt torgförande 0.68 2. Politisk aktivering 0.63 3. Politisk upplysning 0.53 4. Samhällsinformation 0.65 5. Social fostran 0.62 6. Kontroll av myndigheter och politiker 0.68 74 Konsumentstöd och producentpåverkan 0.61 8. Forum 0.73 9. Lokal samstämmighet 0.54 lO. Underhållning

285 sou 1975:78

4 Referenser Bilaga

Cohen. S & Young. J (red: 1973). The manufacture of news. s l56-l75. London. Commission on Freedom ofthe Press( 1947). A free and responsible press. Chicago. Elliott. P (1972). The sociology of the professions. London. Fischer. R (1973). introduction to chapter 3. The publics right to know. Ingår i Rivers. W L & Nyhan. M J (red). Aspen notebook on government and the media. New York. samhällsroll. EFI: Fjaestad. B & Holmlöv. P G (1974). Journalisters syn på pressens Stockholm (stencil). newsmens views on the role of the Fjaestad. B & Holmlöv. PG (1975). Swedish American Assocation for Public Opipress. Presenterat vid konferens anordnad av nion Research. ltasca. Ill.. USA (stencil). Stockholm. Fjaastad. B & Nowak. K (1972). Massmedia och företagen. Furhoff. L (1974). Makten över medierna. Lund. Halmos. P (red: 1969). The sociology of mass media communicators. Sociological Review Monograph. l3. Johnstone. J W C. Slawski. EJ & Bowman. W W (1972). The professional values of american newsmen. Public Opinion Quarter/y, 36. s 522-540. Journalistkåren i Sverige (1970). Stockholm. Lundberg. D (1971). Massmedia och samhällsbevakningen. lngári Mattsson. L-G Stockholm. (red). Människor och företag i kommunikationssamhället. McKennell. A (1970). Attitude measurement: use of coeflicient alpha with Cluster of factor analysis. Sociology, 2. s 227-245. J0- Mcbeod. J M & Hawley. Jr. S E (1964). Professionalization among newsmen. urnalism QuarIerLv, 41. s 529-539. 577. An introduction to Nayman. 0 B (l973). Professional orientations ofjournalists: Communicator analysis studies. Gazelre. l9. s 195-212. Vallinder. T (1971). Press och politik. Lund. for communication Westley. B H & MacLean. M S (1957). A conceptual model research. Journalism Quarter/y, 34. s 31-35. Public Opinion Wright. C R (1960). Functional analysis and mass communication. Quarter/y, 24. s 605-620.

Statens

offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokratipå arbetsplatsen.A. 56. Psalmeroch visor. Del 1:1. U. Trafikbuller,Del ll. Flvgbuller.K.

57. Varuförsörjning i kristid.H. . Psalmeroch visor. Del 1:2. U. 58, Målet är jämställdhet.Ju. . Psalmeroch visor. Del 1:3.U.

wmummaup-

59. Utbildning för vuxna.U. . Bättre bosättningför flera. S. . Energiberedskap för kristid.H. . Huvudmannaskapet för specialskolanoch särskolan.U. 61. . Framtidastuderandehälsovård. U. Energiberedskap för kristid.Bilagor.H.

62. Förkortadarbetstidför småbarnsföräldrar. S. . Utlandssvenskarnas rösträtt.Ju. 63. Konsumentkreditlag m.m. Ju. . Individen och skolan,U. 64. Språkresor.U.

Handikappanpassad kollektivtrafikK . Konstnärernai samhället.U. 69. Samhälletoch distributionen.H. . Kommunalrösträtt för invandrare. Kn. 70. . Kriminalvårdens nämnder.Ju. Samhälletoch distributionen.Bilagorom företag,anställda och hushåll.H. . Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut- 71. arkiv. Kn. Lendstingens given av bostadsdepartementet. B. 72. U. . Förtroendevalda Distansundervisning. och partieri kommuneroohlandsting.Kn.” 73. Frivilligförsvarets förmåner.Fö. . Konsumentskydd pålasområdet.H.(Utkommerhösten1975) 74. Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m.m. S. 20. Särskildaregler för handläggning av anmälanmot polisman. 75. Ju. Medborgerligafri- och rättigheter.Regeringsformen. Ju. 75. Handikappanpassad kollektivtrafik Sammandragur SOU 21. Pensionsförsäkring. Fi. 22. 1975:68 (svensk,engelsk och tysk version).K. Lag om allmännahandlingar.Ju. 77. 23. Allmän skatteflyktsklausul. Fi. JO-ämbetet.Uppgifteroch organisation.R. 78. 24. Svenskpress.Pressensfunktioneri samhället.Fi. Tre sociologiskarapporter.Ju. 25, Å jour. Om journalistutbildning.U. 26. Forskningsrád. U. 27. Politiskpropagandapå arbetsplatser.A. 28. Programför ljud och bild i utbildningen.U. 29. Medborgerligafri- och rättigheteri vissaländer. Ju. 30. Barnens livsmiljö. S. (Utkommerhösten 1975) 31. Samhälletoch barnsutveckling.Barnmiliöutredningens rapport 1. S. (Utkommerhösten 1975) 32. Barnshälsa.Barnmiljöutredningans rapport2. S.(Utkommer hösten 1975) 33. Barns uppfostranoch utveckling.Barnmiljöutredningens rapport 3. S. (Utkommerhösten 1975) 34. Förskolan,skolanoch fritiden.Barnmiljöutredningens rapport 4. S. (Utkommerhösten 1975) 35. Barnfamiljernas ekonomi.Barnmiliöutredningens rapport5. S. (Utkommerhösten 1975) 36. Barnen ochdenfysiskamiljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. S. (Utkommerhösten 1975) 37. Barnochföräldrarsarbete.Barnmiljöutredningens rapport7. S. (Utkommerhösten 1975) 38. Barnkultur.Barnmiliöutredningens rapport 8. S. (Utkommer hösten 1975) 39, statsbidragtill kommunerna.Fi. 40. Trafikolyckoroch statistik.K. 41. Kommunaldemokrati.Kn. 42. Kommunaldemokrati.Sammanfattning.Kn. 43, Kvinnori statlig tjänst. Fi. 44. Etableringav miljöstörandeindustri.B. 45. Vidareutbildningi internationellmarknadsföring.H. 46. Kommunalorganisationoch information.Kn. 47. Kollektivtrafiki tätort. K 48. Kollektivtrafiki tätort. Bilagor.K_ 49. Massmediegrundlag. Ju. 50. Internationellakoncerneri industrilânder.l. 51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.B. 52. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.Bilagor.B. 53. Beskattning av realisationsvinster. Fi. 54. Fåmansbolag. Fi. 55. Bötesverkställighet. Ju.

utredningar 1975 Statens offentliga

Systematisk förteckning

Riksdagen Utbildningsdepartementet [23] 1969 ars psalmkommitté., 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. .JO-ämbetet Uppgifter och organisation. Psalmer och visor. De] 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4]

Justitiedepartementet Utredningen om skolan, staten och kommunerna. 1. Huvudmannaskapet för specialskolan cdi särskolan, [6] 2. ln- Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] dividen och skolan. [9] Kriminalvárdens nämnder. [16] [7] av anmälan mot polisman. [20] Framtida studerandehälsovård. Särskilda regler för handläggning Konstnärerna i samhället. [14] Lag om allmänna handlingar. [22] [25] Å jour. Om journalistutbildning. Tre sociologiska rapporter. [24] [26] fri› och rättigheter i Visa länder. [29] Forskningsråd. Medborgerliga [28] [49] Program för ljud och bild i utbildningen. Massmediegrundlag. [55] Utbildning för vuxna. [59] Bötesverkställighet. [64] [58] Språkresor. Målet är jämställdhet. Distansundervisning. [72] Konsumentkreditlag m. m. [63] fri- och rättigheter. Regeringsformen. [75] Medborgerliga Handelsdepartementet

Konsumentskydd på lásområdet. [19] (Utkommer hösten 1975) Försvarsdepartementet [45] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [65] Frivilligförsvarets förmåner. Förfogandelagstiftningen. Varuförsörjning i kristid. [57] [73] 1. Energiberedskap för kristid. [60] Energiberedskapsutredningen. 2. Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] Socialdepartementet 1. Samhället och distributionen. [69] 2. Distributionsutredningen. Bättre bosättning för flera. [5] Samhället och distributionen. Bilagor om företag. anställda och Pensionskommittéen. 1. Rörlig pensionsålder. [10] 2. Socialförv hushåll, [70] säkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. [74] Vägtrafikolyckor och sjukvärdskostnader. [13] Arbetsmarknadsdepartementet 1. Barnens livsmiljö. [30][Utkommer hönan Barnmiljöutredningen. Demokrati på arbetsplatsen. [1] 1975) 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens Barn- Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] rapport 1. [31] (Utkommer hösten 1975)3. Barns hälsa. miljöutredningens rapport 2. [32] [Utkommer hösten 1975) 4. rapport Bostadsdepartementet Barns uppfostran och utveckling. Barnmiliöutredningens 3. [33] (Utkommer hösten 1975)5. Förskolan, skolan och fritiden. Totalfinansiering. [12] Markanvändning cdi byggande. Remissammanställning utgiven av Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] [Utkommer hösten 1975) 6. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] bostadsdepartementet. [17] och den fysiska miljön. Bam- Etablering av miliöstörande industri. [44] [Utkommer hösten 1975)7. Barnen 1. Bostadsförmiljöutredningens rapport 6.[36]lUtkommer hösten 1975)8. Barn Boende- och bostadsfinansieringsutradningarna. rapport 7. [37] (Ut- [51] 2. Bostadsförsörjning och booch föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens sörjning och bostadsbidrag. kommer hösten 1975)9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rap- stadsbidrag. Bilagor. [52]

port 8. [38] (Utkommer hösten 1975) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [62] lndustridepartementet

Utbildning i samspel. [67] Internationella koncerner i industrilânder. [50]

Kommunikationsdepartementet Kommundepartementet

Trafikolyckor och statistik [40] Kommunal rösträtt för invandrare. [15] om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. Utredningen Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] [47] 2, Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- Utredningen Trafikbuller, Del ll. Flvgbuller. [56] mokrati, [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] Kommunal och information. [46] organisation HAKO-utredningen. 1. Handikappanpassad kollektivtrafik. [68] 2. arkiv. [71] Landstingens Handikappanpassad kollektivtrafik Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version). [76]

Finansdepartementet 1972 års pressutredning. 1,Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. [78]

Pensionsförsâkring. [21] Statsbidrag till kommunerna. [39] Kvinnor i statlig tjänst. [43] Beskattning av iealisatiousvinster. [53]

Fâmansbolag. [54] Allmän skatteflvktsklausul. [77]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

.a. Nordisköverenskommelse om förmånervidsjukdom,havani deskapoch barnsbörd . Peruskoulupohjoismaissa i . Litteratur om nordisktsamarbete Nordiskkommunalrösträtt och vaibarhet J

øvøw›wN

. Bötesstraffet i Nordic Cooperationfor Tourism.Proposalsfor Action i I . Voksenoppimringi de nordiskeland.En konferanserapport i Oversiktoverforsknings-ogutvikiingsarbeid somgjølderang- l elskundervisningen i de nordiskeland- 1974 Fort- och vidareutbildningför teaterarbetare

öm . Nordisksamarbeidom billedkunst

...Es

.

...›.Yy

Å s.

,.

v S

LiberFörlag iSBN 91-38-02475-6 Allmänna Förlaget