Det ska vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III

Bokpriskommissionens tredje delrapportBokpriskommissionens tredje delrapportBokpriskommissionens tredje delrapportBokpriskommissionens tredje delrapportBokpriskommissionens tredje delrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter III

Delrapport från Bokpriskommissionen Stockholm 2003

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 www.regeringen.se/propositioner/sou/pdf/remiss.pdf

Tryckt av Edita Norstedts Tryckeri AB Stockholm 2003

ISBN 91-38-21916-6 ISSN 0375-250X

TTill statsrådet och chefenTTTill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefenill statsrådet och chefen för Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementetför Kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla Genom beslut den 24 september 2002 entledigades en kommission med uppgift att följa och granska Alexandra Pascalidou från sitt uppdrag som ledamot. prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den Samma dag entledigades enhetschefen Mads 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor Lundgaard och förordnades enhetschefen Peter sänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen Knutsson som sakkunnig. skall verka för att åtgärden får fullt och bestående Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades genomslag i det pris som konsumenten betalar för som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att läsandet skall Maria Eka samt departementssekreterarna Madelén öka i alla grupper. De litteraturpolitiska effekterna av Falkenhäll och Birgit Gunnarsson. den sänkta mervärdesskatten skall redovisas. Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den

Genom beslut den 28 november 2002 har rege- 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin ringen ändrat direktivet för Kommissionen vad Vejsiu förordnades samma dag som expert. avser tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Genom beslut den 4 mars 2003 entledigades an- Kommissionen skall enligt detta beslut slutligt redo- dre vice ordföranden Ulla Lindqvist och redaktören visa sitt uppdrag i en rapport senast den 28 februari Anna Brodow från deras uppdrag att vara ledamöter 2005. Delrapporter skall regelbundet lämnas under i kommissionen. Som nya ledamöter förordnades uppdragets löptid. Aktuella tider för avlämning är den kanslisten Dan Abelin och författaren Fateme 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den 31 Behros. augusti 2004. Samma dag entledigades enhetschefen Peter Knuts-

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade son och förordnades enhetschefen Vilhelm Nordenchefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita anckar som sakkunnig. Ulvskog, numera kommunrådet Ingegerd Sahlström Genom beslut den 4 mars 2003 förlängdes försom ordförande i kommissionen. Som övriga leda- ordnandena för ordförande och samtliga ledamöter, möter förordnades samma dag direktören Kristina sakkunniga och experter t o m den 28 februari Ahlinder, förlagschefen Lena Björk, redaktören 2005. Anna Brodow, kommunalnämndsordföranden Sven Genom beslut den 11 mars 2003 förordnades Cahling, direktören John Erik Forslund, controller kulturansvariga Kjersti Bosdotter att vara ledamot av Lars-Erik Linder, andre vice ordföranden Ulla Lind- kommissionen. qvist, journalisten Alexandra Pascalidou och biblio- Numera generaldirektören Mats Ekdahl var komtekschef Lars Rydquist. Som sakkunniga förordnades missionens sekreterare under tiden 10 januari–31 skattedirektören Lennart Hamberg, enhetschefen mars 2002. Som huvudsekreterare fr o m den 6 maj Mads Lundgaard, avdelningschefen Birgitta Modigh 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand. och programchefen Roger Petterson. Alicia Ormazábal är kommissionens assistent.

Genom beslut den 17 januari 2002 förordnades Kommissionen har engagerat journalisten Hans Wigförläggaren David Stansvik som ledamot i kommis- strand för att biträda som redaktör och ansvarig för sionen. layout.

Genom beslut den 26 juni 2002 förordnades Kommissionen har tagit namnet Bokpriskommispol mag Roger Haddad som ledamot i kommissio- sionen. nen. Kommissionens första delrapport Det skall vara bil-

ligt att köpa böcker och tidskrifter I överlämnades den rapporten, vilken även kommer att finnas tillgänglig 2 juli 2002. Den andra delrapporten Det skall vara bil- på www.sou.gov.se/bok ligt att köpa böcker och tidskrifter II avlämnades den 31 januari 2003. Härmed överlämnas den tredje del- Stockholm i augusti 2003

Ingegerd Sahlström

Dan Abelin Kristina Ahlinder Fateme Behros Lena Björk Kjersti Bosdotter Sven Cahling Roger Haddad John Erik Forslund Lars-Erik Linder Lars Rydquist David Stansvik

/Hans Sand

Förord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattning

Följa och granska prisutvecklingen

änkningen av mervärdesskatten på böcker

och tidskrifter m m från 25 procent till Det första granskningsårets iakttagelser och slutsatser

6 procent gjordes för ett och ett halvt år framgår av den andra delrapporten, av vilken också sedan. Därmed kom detta område att in- en sammanfattning ges i slutet av detta förord.

kluderas bland de verksamheter som om- Med föreliggande rapport kan vi redovisa ett halv- Sfattas av den s k kulturmomsen. För Bokpriskommis- tidsresultat av vårt granskningsuppdrag i fråga om

sionen med sitt treåriga uppdrag innebär det att vi nu prisutvecklingen. kan redovisa ett halvtidsresultat i och med denna Underlaget till Kommissionens rapporter utgörs tredje delrapport. huvudsakligen av Statistiska centralbyråns (SCB) pris-

I våra två tidigare delrapporter, som överlämnades mätningar. På uppdrag av regeringen fullgör sålunda till kulturministern den 2 juli 2002 respektive den 31 SCB uppgiften att mäta och analysera prisutveckjanuari 2003 redovisade vi huvudmomenten i de upp- lingen och förser därmed Kommissionen med ett redrag som vi har givits, hur arbetet har lagts upp och levant underlag. Formellt redovisas SCB:s rapport till vilka resultat som uppnåtts. Det finns anledning att Kommissionen och Kulturdepartementet samtidigt också nu kortfattat sammanfatta uppdragen och redo- som föreliggande Kommissionsrapport överlämnas. visa hur vi under det senaste halvåret har arbetat med Kommissionen har dock under arbetets gång kunnat att lösa våra uppgifter. repliera på ett preliminärt arbetsmaterial som SCB

För det första skall Kommissionen följa och gran- har ställt till Kommissionens förfogande. ska prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga En redovisning av vilka mätmetoder som tillämvaror som omfattas av skattesänkningen. Den skall pats i det senaste underlaget och hur det påverkar också verka för att åtgärden med sänkt mervärdes- säkerheten i våra bedömningar tas upp under avskatt skall få fullt och bestående genomslag i det pris snittet Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsom konsumenten betalar. satser.

För det andra skall Kommissionen bidra till kon- Den utvärdering av arbetet som Kommissionen sumentinformationen om den sänkta mervärdes- regelmässigt genomför efter varje avslutad delrapport skatten på böcker och tidskrifter m m liksom om visar att kontakterna mellan Kommissionen och SCB den fortlöpande prisutvecklingen på dessa varor. är täta. Ledamöter i Kommissionen ingår således i

För det tredje skall Kommissionen verka för att SCB:s olika referensgrupper och regelbundna samråd läsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effek- mellan Kommissionens sekretariat och SCB äger ter som har uppnåtts genom sänkningen av mervär- rum. SCB har för övrigt också en representant som desskatten. sakkunnig i Kommissionen.

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna för- Liksom till de två första kommissionsrapporterna slag till åtgärder som kan motiveras av vår gransk- har underlaget till denna den tredje rapporten omfatning. tat prismätningar för böcker och tidskrifter. SCB har

För en bredare redovisning av hur vi under det sedan juni 2002 också uppgiften att mäta prisutveckförsta året arbetade med dessa frågor hänvisar vi till lingen på kurslitteratur inom universitet, högskolor förordet i den andra delrapporten. I detta samman- och kommunal vuxenutbildning under perioden hang berör vi i första hand hur verksamheten har 2002–2004. Det första resultatet av dessa mätningar lagts upp under våren 2003. redovisas för Kommissionen i slutet av år 2003 och

Förord och sammanfattning

kommer därmed att ingå i underlaget för den rapport skriftsseminarium som planeras äga rum under slutet som planeras till januari 2004. av år 2003.

Men granskningsuppgiften för Kom- På detta sätt kan vi förmedla resultat om utmissionen omfattar mer än bara böcker fallet inom ännu oredovisade delar

Det skall vara billigt att läsa (inkl. kurslitteratur) och tidskrifter. Be- av vårt granskningsområde. I det slutet att sänka mervärdesskatten omfat- fortsatta arbetet kommer vi att tade också bl.a. noter och kartor samt se över möjligheten att täcka anvissa program och kataloger m.m. Re- dra ”vita fläckar” av vårt uppdrag. geringens uppdrag till SCB är dock I vår andra delrapport anmälde begränsat till prismätningar rörande RAPPOR vi att Temo AB på uppdrag av

de först nämnda kategorierna. Kom- Svenska Förläggareföreningen i slu-

T

missionen kan därför inte påräkna tet av december 2002 redovisade en något statistiskt underlag för annat undersökning av prisutvecklingen än böcker och tidskrifter. Från Bokpriskommissionen inom bokområdet. Där presentera-

Våren 2003

Kommissionen har vidare kun- des iakttagelser som delvis avvek från

nat konstatera att kulturtidskrif- SCB:s underlag, särskilt i fråga om terna (definierade i förordningen bokklubbarna. Eftersom Temo:s unom statligt stöd till kulturtidskrif- dersökning, som till skillnad mot terna, SFS 1993:567), som också om- SCB:s studie pekade på att hela fördenämns i beslutsunderlaget för momssänkningen, har len av momssänkningen hade gått vidare så små upplagor att de i praktiken inte kommer att till konsumenterna, kom så pass sent på året hade omfattas av SCB:s prismätningar på tidskriftsom- Kommissionen inga möjligheter att närmare analyrådet. sera iakttagelserna och slutsatserna i denna undersök-

Mot denna bakgrund har Kommissionen övervägt ning i sin andra rapport. Vi anmälde dock vår ambihur vi på ett rimligt sätt skall kunna presentera någon tion att göra detta i anslutning till det fortsatta arbetet form av resultat vad gäller momssänkningens effekter med att följa och granska prisutvecklingen. inom dessa områden. Vid ett möte i maj 2003 mellan representanter för

I fråga om momssänkningens konsekvenser på not- Kommissionen, SCB och Temo gjordes en noggrann området har Kommissionen uppdragit åt journalisten genomgång av Temo:s undersökning och dess från Hans Wigstrand, tillika redaktör för Kommissionens SCB:s underlag avvikande resultat på bokklubbsomrapporter, att granska detta område och redovisa re- rådet. sultatet i en artikel. Den beräknas kunna ingå i Kom- De två undersökningarna uppvisar stora skillnader missionens nästa rapport. på detta område vad gäller antalet prisobservationer

Journalisten Ulrika Westerlund har engagerats för (SCB ca 7000; Temo 146) och mätperiodernas omatt undersöka genomslaget av momssänkningen för fattning (SCB mätningar för hela år 2001 och 2002; kulturtidskrifterna. Hennes artikel i ämnet återfinns Temo oktober 2001 och oktober 2002). Även i andra senare i denna rapport. Det är vidare Kommissio- avseenden , såsom antalet granskade bokklubbar, nens ambition att ta upp och belysa olika aspekter i urvalet av böcker m m, skiljer sig undersökningarna fråga om kulturtidskrifterna i anslutning till det tid- åt.

Förord och sammanfattning

Vad gäller resultatet efter det senaste halvårets ut-

veckling återkommer vi senare i denna rapport.

Som ett ytterligare led i fokuseringen på prisut-

vecklingen inom bokklubbarna arrangerade Kommis-

sionen i februari 2003 ett möte med företrädarna för

ett antal bokklubbar för att närmare diskutera mät-

metoder m m. Under mötet diskuterades bl a urval

och kvalitetsaspekter, kontakter mellan klubbarna och

SCB, sekretessfrågor, expeditionsavgifter, portokost-

nader m m. Det gav en nyttig genomgång av många

av de frågor som man från klubbarnas sida menade

måste beaktas när man genomförde prismätningarna.

Från SCB:s sida redovisades ambitionen att ytterli-

gare bredda kontaktytorna gentemot klubbarna för att

försöka uppnå största möjliga samförstånd i fråga om

valet av mätmetoder m m.

Det är Kommissionens förhoppning att de ökade

kontakterna med bokklubbarna skall medföra ökad

samsyn vad gäller prismätningarnas upplägg och ge-

nomförande och därmed begränsa diskussionerna om

giltighet och entydighet hos framtida iakttagelser och

slutsatser.

Konsumentinformationen om den sänkta

Bokpriskommissionen redovisade i sin andra del-

mervärdesskatten

rapport prisutvecklingen bl a på bokklubbsområdet och noterade en mer komplicerad bild än vad som Som nämnts skall Bokpriskommissionen enligt sina kunde noteras för utvecklingen inom bokhandeln. direktiv bidra till konsumentinformationen om den Vi drog ändå slutsatsen att om bokklubbarnas böc- sänkta mervärdesskatten på böcker och tidskrifter ker granskas från samma utgångspunkter som gäller m m liksom om den löpande prisutvecklingen av för böcker som säljs i bokhandeln uppnås generellt dessa varor. sett inte prisreduceringsmålet. Med hänsyn dock till Kommissionen diskuterade denna uppgift redan de speciella omständigheter som kunde noteras i under det första verksamhetsåret men drog då slutfråga om bokklubbarnas verksamhet uttalade vi vår satsen att allmänhetens kunskaper om momssänkambition att fortsatt fokusera på detta område för ningen sannolikt kunde förväntas vara relativt god. att ytterligare förstärka säkerheten i våra bedöm- Nu är dock risken större att ”nyhetens behag” komningar. mer att avklinga och att det finns anledning att över-

Den noggranna genomgången av Temo:s undersök- väga formerna för att hålla kunskaperna vid liv. Allning och dess från SCB:s underlag avvikande resultat mänhetens intresse och bevakning utgör ett av de utgör ett led i denna fortsatta fokusering. viktigaste instrumenten för att garantera att moms-

Förord och sammanfattning

sänkningen får ett bestående genomslag i prisbild- till att ge relief åt de områden som vi har att bevaka, ningen på området. och bidra till debatt om dessa.

Ett viktigt moment i kunskapsspridningen utgörs Rapporten och dess funktion som informationsav Kommissionens delrapporter. Den utformning spridare är alltså enligt vår mening tillfredsställande som vi har valt att ge dem tycks ändamålsenlig och och vi avser att fortsätta på den inslagna linjen. har givit rapporten en uppmärksamhet utöver vad Seminarieverksamheten som informationsinstrusom normalt följer av ett utredningsbetänkande. Upp- ment prövade vi hösten 2002 genom det seminarium lagan av varje rapport är beräknad till 2000 ex och ca om momssänkningen och bokläsningen som vi då hälften av dessa har distribuerats genom Kommissio- ordnade på Kungliga Biblioteket. Vi planerar ett nytt nens försorg och utan kostnad för mottagaren till seminarium i slutet av år 2003 och då inom området bokhandlarna, folk- och länsbibliotek, universitets – tidskrifter. Vi får anledning att återkomma till detta i och forskningsbibliotek, bokförläggare, tidskrifts- vår nästa rapport. sektorn, konsumentvägledare, folkbildningsförbund Tyvärr har vi inte fått gehör från Bok & Bibliotek i m fl. Mediernas intresse för frågan är fortfarande på- Göteborg för att få med Bokpriskommissionens fråtaglig även om det inte nått samma nivåer som efter gor i mässans seminarieverksamhet i höst. Vi räknar den första rapporten. Det är förstås också ett uttryck dock med att åter aktualisera ett sådant deltagande för att bok- och tidskriftsbranscherna uppvisat så inför mässan 2004. goda resultat att medierna inte har funnit anledning Utöver den konsumentinformation som följer av till särskilda påpekanden. aktiviteterna som vi här har beskrivit har Kommis-

Det välvilliga mottagandet av rapporterna måste sionen övervägt om det skulle vara möjligt att bedriva nog också tillskrivas förekomsten av tematiska artik- denna information också i andra former, t ex genom lar av fristående författare, som syftar till att belysa deltagande i eller stimulerande av kampanjer. sakområdet från olika utgångspunkter. Vi fortsätter Frågan behandlades bl a på det tidigare omnämnda nu också den traditionen genom att i denna rapport seminariet i december. Då uttalades från bokbransinkludera två artiklar: chen att det naturligen låg på branschen själv att svara

Som nämnts vill vi gärna belysa momssänkningens för att informationen om momssänkningen hålls leeffekter inom ännu oredovisade delar av vårt upp- vande för konsumenterna. drag. Journalisten Ulrika Westerlund tar upp konse- Med utgångspunkt i detta uttalande har Kommiskvenserna inom kulturtidskriftsområdet. Ulla Carls- sionen under våren 2003 i skriftlig form vänt sig till son, docent och chef för statistikframställaren Svenska Förläggareföreningen och Sveriges Tidskrif- Nordicom, och professor Lennart Weibull, verksam ter för att få information om vad som gjorts och plavid SOM-institutet, båda vid Göteborgs universitet, nerats i detta avseende. behandlar i sin artikel frågan om kultur- och medievanornas förändring. Journalisten Hans Wigstrand kommer i en artikel till vår nästa rapport att redovisa hur momssänkningen har fungerat inom notområdet.

Det förtjänar att betonas att artikelbidragen avspeglar författarnas synpunkter i frågorna. De syftar

Förord och sammanfattning

Svenska Förläggareföreningen har, tillsammans skall öka och breddas och att kunna redovisa effekter med Svenska Bokhandlareföreningen, i en skrivelse i i dessa avseenden av momssänkningen. april 2003 till Bokpriskommissionen redovisat både I våra två första rapporter har vi redovisat material vad man faktiskt har genomfört i form av konsu- som allmänt belyser lässituationen i Sverige. Det är mentinformation med anledning av momssänkningen framför allt studier från Nordicom som har legat till och vad som planeras. I svaret betonas bl a att man grund för beskrivningar om läsandets utveckling under innevarande år kommer att presentera en om- inom bok- och tidskriftsområdena. Vi kunde också fattande rapport över bokbranschens utveckling un- konstatera för det första året efter momssänkningsder de senaste 30 åren, bl a vad gäller momssänk- beslutet att sänkningen uppmärksammats väl i konningen, och att man i samband härmed planerar di- sumentledet och notera en markant ökning av inköverse aktiviteter för att diskutera och belysa materia- pen, särskilt av böcker och i viss utsträckning också let. Fortsatta parallella prismätningar tillsammans av tidskrifter. Underlaget gav i det skedet dock inte med Temo planeras vidare med publicering av rap- möjlighet att närmare analysera vilka effekter som porter och pressinformation. Organisationerna me- prissänkningen hade fått på läsningen. nar också att branschens roll i informations- För första gången har inför föreliggande rapport spridningen är effektivast om den integreras väl i den presenterats ett statistiskt underlag som ger vissa inlöpande affärsverksamheten och att informations- dikationer på momssänkningens läseffekter. Det är uppgiften också måste axlas av andra aktörer på SOM-institutets undersökning rörande bok- och kulturområdet, såsom Kulturdepartementet, Statens tidskriftsläsandets utveckling under åren 1986–2002 kulturråd och biblioteken m fl. som också tar upp frågan om momssänkningens in-

Sveriges Tidskrifters svar i maj 2003 på Kommis- verkan. Resultaten i SOM-undersökningen redovisas sionen redovisar också initiativ till egna undersök- i en förkortad version i det följande i ett särskilt avningar om prisutveckling, svenska folkets kännedom snitt. Det tas också upp i SCB:s underlagsrapport till om momssänkningen och hur den påverkat inköps- oss och analyseras senare av Kommissionen under vanorna när det gäller tidskrifter. Man pekar vidare på avsnittet Bokpriskommissionens iakttagelser och slutatt man självklart kommer att fortsätta att informera i satser. sina respektive tidskrifter om den lägre momsnivån. Kommissionen ser naturligtvis mycket positivt på

Bokpriskommissionen noterar med tillfredsställelse att det nu föreligger preliminärt statistiskt underlag branschens uttalade beredskap att fortsätta att hålla som berör momssänkningen och dess eventuella efinformationen om momssänkningen levande för kon- fekter på läsandets omfattning och bredd. Vi har erfasumenterna av böcker och tidskrifter. Vi kommer att rit att det under den fortsatta granskningsperioden följa utvecklingen på området för att i kommande planeras att genom SOM-institutets försorg tas fram rapporter kunna redovisa vad som faktiskt sker. ytterligare statistiskt material som belyser detta sam-

band.

Verka för att läsandet skall öka och

Vi är dock samtidigt medvetna om att all erfaren-

breddas och redovisa effekterna av

het talar för att kulturvaneförändringar – och därmed

momssänkningen

Bokpriskommissionens kultur- och litteraturpolitiska utmaning ligger i uppdraget att verka för att läsandet

Förord och sammanfattning

också förändringar i läsvanorna – är långsiktiga pro- frågor som, utöver branschernas beredskap att fortcesser som sannolikt förutsätter längre tidsperioder satt driva konsumentinformation om momssänkför att ge säkert avläsbara resultat. Det är bakgrunden ningen, också berörde i vilken utsträckning man hade till att vi har uppdragit åt Ulla Carlsson, Nordicom, planer på att utnyttja momssänkningen i ett läsoch Lennart Weibull, SOM-institutet, att i en artikel främjandeperspektiv. resonera om kulturvaneförändringar och vilka tids- I svaret från bokförläggar- och bokhandlarsidan perspektiv som normalt gäller för att man skall kunna betonas att det är en naturlig marknadsambition att få tydliga belägg för att förändringar faktiskt har söka nya läsargrupper och att momssänkningen givit kommit till stånd. Artikeln återfinns senare i denna extra energi åt det arbetet. Bland de effektiva åtgärrapport. derna pekar man på utnyttjandet av litterära pris och

Kommissionen har gått vidare på den väg som vi engagemanget i Världsbokdagen. Liksom i fråga om antydde i vår förra rapport, nämligen att engagera konsumentinformationen menar man att ansvaret för forskningen i frågan om momssänkningens litteratur- läsfrämjandet måste delas mellan branschen och de politiska effekter. Sedan Kulturdepartementet ställt litteraturpolitiska aktörerna. särskilda resurser till förfogande har Bokpriskom- Också från tidskriftsbranschen betonas att området missionen under våren 2003 kunnat träffa en över- i sig fungerar som en form av läsfrämjande. Som särenskommelse med företagsekonomiska institutionen skilda insatser pekar man på de läsfrämjande åtgärder vid Stockholms Universitet angående forskningsin- som syftar till att engagera Sveriges lärare och elever satser inom området momssänkningen och dess kon- för en ökad användning av tidskrifter i undervissekvenser för läsningen för att komplettera den bild ningen. Man beklagar vidare att man på grund av som statistiken kan ge. Överenskommelsen innebär uteblivet statligt stöd inte har kunnat driva frågan om att företagsekonomiska institutionen inom ramen för att i ökad utsträckning kunna erbjuda tidskrifter som forskningsprojektet Bookonomy kommer att studera en stimulerande insats när det gäller invandrarungom momssänkningen i den aktuella storleksordningen domars möjligheter att snabbare lära sig svenska har lett till någon förändring i köpbeteende, attityder språket. och läsvanor, särskilt vad beträffar läsvanornas om- I ett långsiktigt perspektiv är givetvis branschernas fattning och bredd. Vi räknar med att fortlöpande eget engagemang i läsfrämjandet den bästa garanten vara i kontakt med projektet och att en redovisning för ett fortsatt arbete med att nå nya läsargrupper. skall presenteras under hösten 2004 som kan utgöra Därför är det enligt Kommissionens uppfattning underlag till Kommissionens slutrapport i februari positivt att detta uttalas så klart i svaren från de 2005. berörda branschorganen. Även på detta område har

Vi har uppfattat vårt litteraturpolitiska uppdrag så Kommissionen ambitionen att följa utvecklingen att det inte begränsas till en redovisning av moms- och i kommande rapporter återkomma med redovissänkningens eventuella konsekvenser för läsningen ningar. utan att uppdraget också förutsätter att Kommissio- Bokpriskommissionens seminarium i december nen aktivt – med momssänkningen som instrument – 2002 fokuserade bl a på kampanjernas betydelse för skall verka för ökad och breddad läsning. att främja läsintresset. I diskussionen betonades bl a

I den tidigare nämnda skrivelsen till bok- och att det är viktigt att rikta särskilda insatser mot gruptidskriftsbranscherna tog därför Kommissionen upp per som kunde uppfattas som särskilt angelägna eller

svåra att nå. Här nämndes särskilt barnens och in- redovisats i den första delrapporten, som omfattade vandrarnas läsbehov. Bland de svårnådda grupperna utvecklingen under våren 2002. noterades generellt männen, som i många avseenden På bokområdet hade momssänkningen generellt uppvisar svagare – eller i vart fall annorlunda – kul- sett fått fullt genomslag i det pris som konsumenterna tur- och läsintresse än kvinnorna. Enligt de redovis- betalat för böcker i bokhandeln. Goda resultat kunde ningar som Nordicom genomfört om lässituationen i avläsas för skönlitteraturen och barnlitteraturen. Sverige, och som återgetts i Kommissionens två för- Facklitteraturen uppvisade inte lika goda siffror och sta rapporter, har män med arbetarbakgrund en sär- sänkningsmålet hade inte uppnåtts. Det fattades nåskilt svag läsprofil. gon eller några procentenheter.

Bl a mot den bakgrunden diskuterade Bokpris- I fråga om bokklubbarna hade momssänkningen kommissionen i maj 2003 med Metallindustri- möjligen fått fullt genomslag i prisutvecklingen först arbetarförbundet (Metall) om möjligheten att väva in om man beaktar den s k huvudbokens försäljningsmomssänkningen i den kampanjverksamhet som andel i verksamheten. Om bokklubbarnas böcker förbundet bedriver. Metall representerar en intres- granskades från samma utgångspunkter som gäller för sant miljö med hänsyn till förbundets medlems- böcker som säljs i bokhandeln uppnåddes generellt sammansättning (80% män och 20% kvinnor) och sett inte prisreduceringsmålet. en aktiv läsfrämjandeverksamhet med projekt som För tidskrifterna hade prisreduceringsmålet gene- Läs-för-mig-pappa, Boken på arbetsplatsen och Lit- rellt sett inte uppnåtts. Det fattades några procententeratur på arbetsplatsen. Mot bakgrund av denna heter. Inom denna grupp var dock resultaten för diskussion kommer Metall att i en planerad enkät familje- och damtidningar samt för tidskrifter inom till ett antal LO-förbund ta upp momsfrågan för att områdena idrott, motion och friluftsliv bättre än för få reda på i vilken utsträckning insikten om moms- andra. De uppvisade siffror som kunde tyda på att sänkningen hålls levande och hur den kan ha påver- momssänkningen där hade fått fullt genomslag i det kat inköpen och läsningen. Kommissionen hoppas pris som konsumenten betalar. Klart sämre resultat att på detta sätt få fram ett intressant material som uppvisade datortidskrifter och tidskrifter inom områkan beaktas i en kommande delrapport eller i slut- dena ekonomi, teknik, hobby och foto samt serierapporten. tidningar.

Försäljningen av böcker och tidskrifter hade under

Sammanfattning av iakttagelserna för

2002 ökat med ca 15% i förhållande till 2001. Detta

året 2002

kunde noteras som en indikation på att också läs- Tyngdpunkten i Bokpriskommissionens tredje del- ningen i samhället hade påverkats. Statistik rörande rapport ligger givetvis i redovisningen av moms- den faktiska påverkan på läsningens omfattning och sänkningens genomslag på bok- och tidskrifts- bredd saknades dock. priserna till våren 2003. För att ge en relief åt den

Sammanfattning av iakttagelserna för

redovisningen och också ge en bild av hur genom-

utvecklingen från 2001 till sommaren

slaget har utvecklats över tiden vill vi översiktligt

2003

erinra om de iakttagelser som vi kunde göra ett år efter momssänkningen. Låt oss nu övergå till att kortfattat sammanfatta

Helårsresultatet bekräftade i stort det resultat som halvtidsresultatet av vår granskningsuppgift.

Vi konstaterar att en rad omständigheter gör att ter, ligger fortfarande under prisreduceringsmålet våra iakttagelser i denna rapport grundar sig på ett men uppvisar under det senaste halvåret en positiv underlag som är betydligt osäkrare än vad som gällde trend med priser som ligger under den allmänna i den förra rapporten. Det gör också att våra slutsat- prisutvecklingen. ser måste bli mer försiktiga. För första gången har vi i denna rapport kunnat

Även med detta förbehåll kan vi dock slå fast att de presentera resultat vad gäller momssänkningens effekiakttagelser och slutsatser som vi har redovisat i tidi- ter på läsningens omfattning. Resultaten måste uppgare rapporter fortfarande står sig i sina huvuddrag. fattas som mycket preliminära och bara som en för-

På bokområdet är vår bedömning, att även om re- sta indikation på momsinstrumentets litteraturpolisultatet för området som helhet sannolikt inte helt tiska effekt. De antyder att momssänkningen har lett motsvarar momssänkningen, kan det inte uteslutas att till att människor som redan tidigare var bokköpare momssänkningen generellt sett har fått fullt genom- och läsare köper och läser något mer efter momsslag i det pris som konsumenterna har betalat för sänkningen, men att bokläsandet generellt inte har böcker i bokhandeln eller genom bokklubbarna var breddats till nya grupper. för sig.

Under den period som mätningarna också omfattat böcker som sålts via s k nätbokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker pekar underlaget på att prisutvecklingen för dessa böcker har legat under den allmänna prisutvecklingen.

Det är svårt att dra några klara slutsatser om hur momssänkningen har fungerat för de skilda litteraturkategorierna. Det verkar dock sannolikt att genomslaget på facklitteraturen är sämre än på skönlitteraturen och barnlitteraturen.

För hela boksektorn gäller att försäljningen är fortsatt hög.

Tidskrifterna har, liksom i tidigare rapporter, generellt sett inte uppnått prisreduceringsmålet. Det fattas ett antal procentenheter. Vi konstaterar ändå att inom denna grupp är resultaten för familje- och damtidningar liksom för tidskrifter inom områdena idrott, motion och friluftsliv bättre än för andra. Det är för dessa tidskrifter inte osannolikt att prisreduceringen fullt ut faktiskt avspeglar momssänkningen. Samtidigt ser vi att genomslaget för tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto samt för serietidningar är klart sämre. Datortidskrifterna, vars resultat vi har haft anledning att notera i tidigare rappor-

SCB:S REDOVISNING

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Effek- prisutveckling för varor och tjänster mellan de tidster av sänkt mervärdesskatt på böcker och tid- perioder som jämförelserna avser. SCB redovisar här skrifter”, återges delvis i det följande. Den full- hur en sådan analys bör göras. ständiga redovisningen finns på SCB:s webb- Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänkplats www.scb.se. tes den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt an-

nat lika innebär detta en sänkning av prisnivån med rygt ett och ett halvt år efter momssänk- 15,2 procent (1–1,06/1,25). ningen, i denna tredje rapport, presente-

För perioden 2001 till april 2003 så förväntas en ras SCB:s resultat över prisutvecklingen momssänkning på 15,2 procent leda till en sänkning på böcker och tidskrifter mellan år 2001 2 3

av priserna med 1,022 *1,028 *(1–0,152) = 0,89,

och april 2003. Vidare presenteras om- det vill säga en sänkning med (1–0,89) 11,0 procent. Dsättningsutvecklingen för bok-, pappers- och tid-

Vi kallar detta för den inflationsjusterade momssänkskriftshandeln mellan 1999–april 2003. I rapporten ningen (IJM). En prissänkning på den nivån är vad finns även statistik över svenska folkets inköp och

man kan förvänta sig för perioden 2001 till april läsande av böcker och tidskrifter samt våra attityder 2003, om bokbranschens aktörer har en genomsnitttill läsandet. Avsnittet om läsandet bygger på SOM-

lig kostnadsökning, som motsvarar KPI generellt Institutets undersökning 2002 samt nya data från samt en oförändrad marginal per såld bok. NORDICOM:s undersökning Mediebarometern. Några uppgifter från undersökningen Kulturbaro- Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter metern 2002, som SCB genomför på uppdrag åt Sta-

SCB har beräknat prisutvecklingen för böcker mellan tens Kulturråd, finns även med här.

2001 och april 2003. Följande resultat kan redovisas:

Framtida rapporteringar kommer att ske i januari 2004 samt i augusti 2004 och januari 2005. • Priserna på böcker har generellt sjunkit med 8,3 ±

I nästa rapport i januari 2004 kommer förutom de 2,2 procent nuvarande avsnitten också resultaten av prismätningar • Priserna på böcker i bokhandel har sjunkit med på kurslitteratur på universitet/högskolor och 7,5 ± 3,5 procent komvuxgymnasier att redovisas. • Priserna på böcker i bokklubbar har sjunkit med

I februari 2005 redovisas den ekonomiska utveck- 8,6 ± 2,4 procent.

lingen i branschen. SCB planerar då även att redovisa

Sammantaget har priserna på böcker under perioden resultat om läsande från ytterligare frågor i SCB:s

2001 – april 2003 sjunkit med 8,3 ± 2,2 procent. omnibuss.

Den inflationsjusterade momssänkningen under

Samtliga rapporter finns tillgängliga på SCB:s

samma period är 11,0 procent vilket innebär att bokwebbplats www.scb.se/bokmoms.

priserna i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå med

momssänkningen. Dock bör noteras att prisföränd-

Momssänkningens inverkan på pris-

ringen för hela perioden ska ses som preliminär då

utvecklingen

helårsuppgifter för 2003 ännu inte finns tillgängliga. Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter bör ställas

2 i relation till momssänkningen, och även till allmän KPI medeltal januari–december 2002 jämfört med KPI medeltal

januari–december 2001. 1 3 SOM-Institutet (Samhälle, Opinion och Massmedier), Göteborgs KPI medeltal januari–april 2003 jämfört med KPI medeltal jauniversitet. nuari–april 2002.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

För böcker i bokhandel har det under hela perioden Omsättningsutvecklingen för böcker och

2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,5 ± 3,5 tidskrifter inom detaljhandeln

procent. Priserna på böcker i bokklubbar har under

Omsättningen inom bok-, pappers- och tidningssamma period sjunkit med 8,6 ± 2,4 procent. Med

handel har fortsatt att öka under de första fyra månahänsyn tagen till de större osäkerhetstalen för respek-

derna år 2003 men ökningstakten har avtagit jämfört tive försäljningskanal kan SCB inte helt utesluta att

med 2002. Observera att omsättningen inkluderar, prissänkningen för en enskild försäljningskanal kan

förutom böcker och tidskrifter, även försäljning av vara i nivå med den inflationsjusterade momssänk-

papper och dagstidningar med mera. Förra året var ningen.

ökningen 12 procent jämfört med år 2001 och i år

Under den senaste prismätningsperioden, april

är ökningen 2 procent jämfört med år 2002. Nedbru- 2002–april 2003 har det i genomsnitt skett en höj-

tet på månader, ökade omsättningen i januari och fening av bokpriserna. Detta beror främst på att pri-

bruari 2003 jämfört med 2002, medan omsättningen serna i bokhandeln stigit, jämfört med övriga försälj-

minskade i mars och april i år jämfört med förra året. ningskanaler där prisutvecklingen ligger i nivå med

den generella konsumentprisutvecklingen.

Läsandet i Sverige

SCB har beräknat prisutvecklingen för tidskrifter

Bok- och tidskriftsläsning enligt SOM-undersök-

mellan oktober 2001 och april 2003. Följande resultat

ningen 2002

kan redovisas:

Böcker

• Priserna på 103 momssänkta tidskrifter, lösnum-

Andelen bokläsare i Sverige totalt har inte ökat sedan

mer och abonnemang, har minskat med 8,3 ± 0,9

momssänkningen trädde i kraft, men befintliga läsare

procent.

har ökat sitt läsande. Framför allt har sporadiska lä- Prissänkningarna på de tidskrifter som berörts av sare övergått till att läsa mer ofta. År 1988 var det 58 momssänkningen har under perioden oktober 2001– procent av Sveriges befolkning som läste sporadiskt

april 2003 varit 8,3 ± 0,9 procent. Den inflations- och 30 procent som läste ofta. År 2002 är det 47 projusterade momssänkningen (IJM) under samma pe- cent som läser sporadiskt och 39 procent som läser

riod uppgår till 12,1 procent, vilket innebär att målet ofta. 36 procent av de som läser ofta och 33 procent i med momssänkningen på tidskrifter inte uppnåtts. åldrarna 15–29 år tycker sig läsa mer nu än tidigare.

Prisförändringarna varierar dock mellan olika tid- Det är främst kvinnor som anser att både deras bokskriftskategorier. Familje- och damtidningar samt inköp och bokläsning ökat. Det är fler akademiker än

tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv kan ha arbetare som läser och som läser ofta. Värt att notera sänkts i nivå med IJM medan serietidningar och tid- är att enligt SOM-undersökningen minskade andelen

skrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto gene- arbetare som aldrig läser år 2002, efter att tidigare ha rellt uppvisar mindre prissänkningar. ökat varje år sedan 1994. Andelen män som inte läser

har ökat de senaste 2–3 åren, medan andelen som

inte läser bland kvinnorna har minskat. 4 I SOM-undersökningen 2002 är det i stort sett Bokklubbarna samt nätbokhandel och varuhus/dagligvarubutiker/ kiosker. Prisutvecklingen i de två sistnämnda försäljningskanalerna ingen som svarat, att det är att kasta bort sin tid, att presenteras för första gången i den här rapporten. läsa böcker. De allra flesta instämmer i att det är synd

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

att människor inte läser fler böcker. Det är också yt- ter. Det vanligaste sättet att få tillgång till vecko-/ terst få, som sagt att det är tråkigt att läsa böcker. 69 månadspress är genom att prenumerera, vilket näsprocent höll med om påståendet ”Om böcker vore tan hälften gör av de som sagt att de läst någon billigare skulle folk köpa mycket fler böcker” men vecko-/månadstidning eller tidskrift under den seendast 28 procent sade sig ha blivit mer intresserade naste månaden. av att köpa böcker på grund av momssänkningen. De allra flesta, totalt 71 procent, anser att deras Störst andel, som anser att momssänkningen gjort inköp av tidskrifter är oförändrade 2002 jämfört med dem mer intresserade av att köpa böcker, finns bland året innan. Andelen som anser att inköpen minskat personer som ökat sina inköp och som samtidigt lä- är 20 procent, medan andelen som anser att inköpen ser ofta. 20 procent av männen och 35 procent av ökat är 9 procent. Majoriteten av Sveriges befolkkvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem ning, 73 procent, anser inte att deras vanor avseende mer intresserade av att köpa böcker. Det var 49 pro- läsning av tidskrifter har förändrats. Andelen som ancent som ansåg att momssänkningen var en effektiv ser att deras tidskriftsläsning har ökat är störst bland åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. Minst dem som läser ofta (17 procent) och mindre bland positiv attityd till bokläsning återfinns bland de yngre dem som läser sporadiskt (11 procent). Det är de som mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan 80–85. redan tidigare läste tidskrifter och vecko-/månads-

Den allra vanligaste typen av bok som läses är ro- tidningar av olika slag som läser mer. manen. Romaner och deckare/ thrillers tillhör de

SCB:s uppdrag

bokgenrer som de personer, som ökat sina inköp, köpt flest av under 2002. Riksdagen biföll den 12 december 2001 regeringens

Det allra vanligaste sättet att få tillgång till böcker proposition om sänkt skattesats vid omsättning av är genom köp i bokhandel. Under år 2002 såldes det böcker, tidskrifter med mera från 25 till 6 procent. fler böcker i bokhandeln än år 2001. Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2002. Rege-

Bland dem som år 2002 är sporadiska bokläsare, ringen anförde också i den propositionen vikten av och som svarat att de ökat sitt läsande det senaste att en sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående året (definieras i SOM-rapporten som nya läsare), är genomslag i det pris som konsumenterna betalar för det en större andel kvinnor än män. Observera att böcker och tidskrifter. gruppen nya läsare är liten vilket påverkar resultatens Regeringen tillsatte en kommission för bokpristillförlitlighet. Trots detta kan det vara intressant att frågor med uppdrag att följa och granska prisutvecklyfta fram några resultat. I gruppen är de yngre ålders- lingen för de varor som omfattas av den sänkta grupperna överrepresenterade medan lågutbildade är mervärdesskatten. I kommissionens uppdrag ingår underrepresenterade. Attityden till momssänkningen även att redovisa de litteraturpolitiska effekterna av är klart mer positiv bland dessa nya läsare än attity- den sänkta mervärdesskatten. derna hos de svarande i undersökningen generellt. SCB har fått i uppdrag att förse kommissionen

med relevant underlag i enlighet med SCB:s offert av Tidskrifter den 21 december 2001 med förändring den 25 juni År 2002 läste hälften av Sveriges befolkning ofta nå- 5

Sänkt skattesats tillämpas för omsättning av böcker, broschyrer, gon vecko-/månadstidning. Utöver det var det dess- häften och liknande alster, tidningar och tidskrifter, bilderböcker, utom 27 procent som ofta läste special-/facktidskrif- ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

2002 samt offerten avseende prismätningar på kurs- Resultat – böcker och tidskrifter 2001– litteratur av den 16 maj 2002. Uppdraget innebär i april 2003 huvudsak att mäta konsumentprisutvecklingen på

Bokpriserna har i genomsnitt inte sänkts fullt ut i nivå

böcker och tidskrifter under perioden 2001–2004.

med den inflationsjusterade momssänkningen. Samman- Med de möjligheter som statistiken ger kommer 6

taget har bokpriserna sjunkit från 2001 till och med SCB att följa ekonomisk utveckling för tillverkare,

april 2003 med 8,3 ± 2,2 procent. Dessa 8,3 procent distributörer och återförsäljare av böcker och tid-

bör ställas i relation till momssänkningen samt även skrifter. NORDICOM-Sverige levererar årligen un-

till den allmänna prisutvecklingen under tidsperioden. derlag till SCB om läsandet av böcker och tidskrifter.

SCB har räknat fram ett mått för jämförelse med SCB ställer ett mindre antal frågor kring läsande i

momssänkningen och inflationen, inflationsjusterad SCB:s omnibussundersökningar och i SOM-Institu-

momssänkning (IJM). IJM under den aktuella periotets opinionsundersökningar. I rapporterna från SCB

den 2001 till april 2003 motsvarar –11,0 procent, finns också information om läsandet från andra rele-

vilket innebär att målet med momssänkningen inte vanta undersökningar. Rapportering till Kultur-

nås fullt ut. Under 2001 till 2002 minskade priset på departementet och kommissionen för bokprisfrågor

böcker totalt sett med 12,7 ± 0,7 procent. Från april sker totalt sex gånger, preliminärt i augusti och ja-

2002 till april 2003, har en prisökning på 5,0 ± 2,1 nuari år 2002–2005 (sista rapporten i februari

procent kunnat uppmätas. Prisförändringarna bör 2005).

dock ses som preliminära då helårsuppgifter för 2003

ännu inte finns tillgängliga. Dessa presenteras i rap-

Prisutveckling på böcker och tidskrifter

porten som kommer i januari 2004. SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker Tidskriftspriserna har i genomsnitt inte sänkts i nivå och tidskrifter mellan åren 2001 och 2004. Detta med den inflationsjusterade momssänkningen. Prissänkgörs mellan 2002 och 2004 genom prismätningar i ningarna på de tidskrifter som berörts av momsbokhandlar, varuhus, dagligvarubutiker och kiosker sänkningen har under perioden oktober 2001–april samt på nätbokhandelns sajter och i bokklubbarnas 2003 varit 8,3 ± 0,9 procent. Denna prissänkning ska medlemstidningar. Prisobservationerna görs två jämföras med IJM som under samma period uppgår gånger per år, i april och oktober. För de retroaktiva till 12,1 procent, vilket innebär att målet med momsprisjämförelserna mellan 2001 och 2002 har SCB an- sänkningen för tidskrifter inte uppnås. Mellan oktovänt bokhandelskedjornas butikskataloger och ber 2001 och april 2003 har den största observerade bokklubbarnas medlemstidningar. prissänkningen, motsvarande 11,0 ± 1,3 procent,

Vid fastställande av metodik och praktiskt tillväga- uppmätts för familje- och damtidningar. Tidskrifter gångssätt har en referensgrupp och fokusgrupper med för ekonomi, teknik, hobby och foto har under motdeltagare från bokbranschen medverkat. Synpunkter svarande period den minsta observerade prissänkinhämtas också löpande från olika bransch- ningen, 3,6 ± 4,1 procent. Den inflationsjusterade företrädare. I denna rapport presenteras den totala momssänkningen (IJM) beräknas under denna period prisförändringen från 2001 till och med april 2003. till 12,1 procent. För perioden oktober 2002 till april Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter under det senaste året, mellan mättillfällena april 2002 och april 6

Bokhandelns, nätbokhandelns, varuhusens/dagligvarubutikernas/ 2003, presenteras också. kioskernas samt bokklubbarnas priser sammanräknade.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

2003 har en prisökning med 1,6 ± 0,5 procent för Prisutveckling för böcker år 2001– april tidskrifter generellt observerats. KPI-förändringen 2003 under samma period uppgår till 1,3 procent. Den Hela perioden 2001–april 2003 största prisökningen under denna tidsperiod har ob-

För att följa den totala prisutvecklingen på böcker serverats för tidskriftskategorin serietidningar som

från 2001 till och med april 2003 räknas den senaste har ökat med 4,3 ± 1,5 procent.

periodens resultat samman med tidigare resultat från

Resultaten av prismätningarna på böcker för samt- 7

2001 till 2002. Utifrån dessa data som presenteras liga återförsäljare samt för tidskrifter åskådliggörs

i tabellen nedan framställs den sammantagna totala nedan i tabellen. De resultat som redovisas är dels

prisförändringen för hela perioden med samtliga siffror för prisutvecklingen under hela perioden 2001

försäljningskanaler inräknade. Prisförändringen för till april 2003 samt uppdelat på perioderna 2001 till

bokhandel respektive bokklubb redovisas också sepa- 2002 respektive 2002 till 2003.

rat.

Prisutveckling för böcker i bokhandel respektive bokklubb samt för samtliga försäljningskanaler totalt 2001– april 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal .

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

förändring Bokhandel 01/02 –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,8 ± 1,0 –13,3 Bokhandel apr02/apr03 +6,6 ± 5,5 +4,3 ± 6,4 +9,6 ± 5,1 +7,3 ± 3,4 +2,8

Bokhandel

01/apr03 –9,9 ± 5,7 –10,7 ± 6,8 –2,7 ± 5,5 –7,5 ± 3,5 –11,0 Bokklubbar 01/02 –12,4 ± 1,6 –6,6 ± 3,1 –9,4 ± 2,6 –10,3 ± 0,9 –13,3 Bokklubbar apr02/apr03 +2,8 ± 2,8 +3,3 ± 3,6 +0,2 ± 4,7 +1,9 ± 2,2 +2,8

Bokklubbar

01/apr03 –9,9 ± 3,2 –3,5 ± 4,8 –9,2 ± 5,4 –8,6 ± 3,4 –11,0

Samtliga försäljningskanaler

01/apr03 –10,7 ± 3,4 –8,4 ± 4,3 –4,9 ± 3,6 –8,3 ± 2,2 –11,0 Källa: SCB

7 Se www.scb.se för beräkningsmetod. 8 Osäkerhetstal är ett uttryck för den variabilitet i resultaten som uppstår på grund av urval. Se vidare www.scb.se. 9 KPI-förändring +2,8 i tabellen motsvarar KPI medeltal för januari till april 2003 jämfört med KPI medeltal för januari till april 2002. 10 I denna post ingår även nätbokhandeln samt varuhus/dagligvarubutik/kiosk från och med april 2002 och framåt. Bokhandel och bokklubb ingår från 2001 och framåt.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

För böcker i samtliga försäljningskanaler sammanvägt kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan har det under hela perioden 2001–april 2003 skett en vara i nivå med den inflationsjusterade momsprissänkning med 8,3 ± 2,2 procent. I denna siffra är sänkningen. Framför allt är det priserna på skönäven försäljning via nätbokhandlar samt varuhus/dag- och facklitteratur i bokklubbarna som sänkts, med ligvarubutik/kiosk inräknad. Den inflationsjusterade 9,9 ± 3,2 respektive 9,2 ± 5,4 procent. Priser på momssänkningen under perioden uppgår till 11,0 pro- barnlitteratur har däremot sjunkit med endast 3,5 ± cent, vilket innebär att bokpriserna totalt sett inte 5,4 procent. sänkts fullt ut i förväntad nivå. Den största sänk-

Den senaste mätperioden april 2002–

ningen har uppmätts för skönlitteratur, medan facklit-

april 2003

teratur har den minsta sänkningen.

För böcker i bokhandel har det under hela perioden I tabellen nedan presenteras resultaten av prismät- 2001–april 2003 skett en prissänkning med 7,5 ± 3,5 ningarna för perioden april 2002–april 2003, uppdeprocent. Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokhan- lade på försäljningsställen och litteraturgenrer. deln kan det inte helt uteslutas att prissänkningen kan Under den senaste prismätningsperioden april vara i nivå med den inflationsjusterade momssänk- 2002 till april 2003 har det totalt sett skett en prisningen. Priserna på barnlitteratur har sänkts mest, ökning på böcker. Det är bokhandeln som står för med 10,7 ± 6,8 procent. Priserna på facklitteratur den största prisökningen jämfört med övriga har minskat betydligt mindre, med endast 2,7 ± 5,4 försäljningskanaler. Av tabellen nedan framgår att den procent. allmänna prisutvecklingen under perioden ökat med

Bokklubbspriserna har överlag inte ökat i samma 2,8 procent, vilket innebär att det bara är bokhandeln utsträckning som bokhandelns priser under den som höjt priserna över den allmänna prisutvecksenaste mätperioden och har totalt sett sjunkit med lingen. 8,6 ± 2,4 procent under perioden 2001–april 2003. Uppdelat på genrer är det fackböcker som i ge- Med hänsyn till osäkerhetstalet för bokklubbarna nomsnitt har störst prisökningar, medan priser på

Prisutveckling på böcker april 2002–april 2003. Procentuell förändring samt osäkerhetstal.

Skön Barn Fack Totalt KPI-förändring Bokhandel +6,6 ± 5,5 +4,3 ± 6,4 +9,6 ± 5,1 +7,3 ± 3,4 +2,8 Bokklubb +2,8 ± 2,8 +3,3 ± 3,6 +0,2 ± 4,7 +1,9 ± 2,2 +2,8 Nätbokhandel +0,7 ± 3,0 +0,5 ± 5,3 +5,7 ± 4,5 +2,5 ± 2,3 +2,8 Varuhus/ Dagligvarubutik/ Kiosk –0,6 ± 2,4 +5,1 ± 6,6 +4,8 ± 7,0 +1,7 ± 2,4 +2,8 Total +4,4 ± 3,3 +4,0 ± 3,9 +6,4 ± 3,4 +5,0 ± 2,1 +2,8

Källa: SCB

11

Barn- och facklitteratur i denna kategori visar endast prisutveckling för varuhusförsäljning, då sortimentet i dagligvarubutik/kiosk enbart består av skönlitteratur (pocketböcker).

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

barnböcker och skönlitteratur ökat något mindre.

Jämförelse mellan 2002–2003 av förlagspriser och priser

Prisökningarna för genrer varierar dock mellan i konsumentled för böcker i bokhandel och nätbokhandel.

försäljningskanalerna. Priserna på skönlitteratur har

Skön Barn Fack Samtliga stigit mest i bokhandeln, den största prishöjningen

Förlagen (F-priser) +3,0 +3,6 +6,9 +4,5 för barnlitteratur har observerats i varuhus och den

Bokhandeln +6,6 +4,3 +9,6 +7,3 största prishöjningen för facklitteratur återfinns i

Nätbokhandeln +0,7 +0,5 +5,7 +2,5 bokhandeln.

Källa: SCB

Jämförelse med förlagspriser

SCB har som ett komplement till prisutvecklingen i Bokhandel

konsumentled för böcker även beräknat utvecklingen

Prismätning av totalt 1000 boktitlar per tillfälle geav förlagens priser (f-priser, exklusive moms) mellan

nomförs i april och oktober 2002–2004 i 51 bok- 2002 och 2003. I och med att prisobservationerna

handlar tillhörande fyra bokhandelskedjor och ett för bokhandeln och nätbokhandeln bygger på samma

antal fristående butiker. I genomsnitt prismäter SCB titelurval ur BTJ SEELIG AB:s register har det varit

cirka 150 titlar per butik vid varje tillfälle. För varje möjligt att ta fram priser i förlagsled på samma titel-

prismätningsomgång tas nya titlar fram. Titlarna är urval. I tabellen till höger redovisas denna jämförelse.

valda ur BTJ SEELIG AB:s titelregister och med ut- F-priserna har beräknats utifrån uppgifter i BTJ

givningstidpunkt under innevarande och föregående SEELIG AB:s titelregister. Prisnivån i registerver-

år. sionen från mars 2002 har jämförts med den från

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser mars 2003.

för ett år jämförs med medelpriser för året innan. Av tabellen framgår att bokhandelns prisökningar Medelpriser för grupper (kvalitetsklasser) av böcker

är större än förlagens prisökningar medan nätbok-

jämförs med varandra. Inom grupperna ska böckerna handlarnas är mindre. Skillnaderna mellan försälj-

vara så homogena som möjligt. ningskanalerna har en förhållandevis liten urvalsosäkerhet, då de bygger på samma titelurval sinsemel- Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

lan . 1. Medelpris för titlar inom bokhandelskedja.

2. Medelpris för titlar över alla bokhandlar. Tillvägagångssätt – Böcker år 2002 till 3. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser).

2004 Klassning har gjorts efter genre, bandtyp och bo-

kens vikt mätt i gram. Dessutom har fackböcker Hur urvalet tas fram och prisförändringar beräknas finns närmare beskrivet i den tekniska rapporten för klassats efter trade/professional, det vill säga efter

huruvida boken har en huvudsaklig nöjes-/fritidssamtliga prismätta försäljningskanaler. Samtliga prismätningar av böcker genomförs årligen i april och inriktad eller yrkes-/studieinriktad användning.

4. Medelpris för genre. oktober månad.

5. Prisutveckling för böcker i bokhandel (Prisföränd-

12 ring för böcker totalt i bokhandel viktas samman Osäkerhetstalen blir små vid en direkt jämförelse mellan de mått på prisutvecklingen som redovisas i tabellen på denna sida efter- med hjälp av Svenska förläggareföreningens

som titelurvalen i dessa är gemensamma. försäljningsuppgifter för genrer).

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Nätbokhandlar Dagligvarubutik/kiosk

Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbok- samtliga titlar som observerats hos aktuella försäljhandlar som prismäts har alla egenskapen att vara ningsställen prismätts. Alla förekommande titlar är Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de pocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två saluför titlar utgivna av svenska förlag samt av alla företagskedjor med enhetlig prissättning över alla kategorier. Totalt prismäter SCB urvalet av titlar hos försäljningsställen. Därmed är det möjligt att betre nätbokhandlar. gränsa prismätningen till två försäljningsställen totalt.

Antalet prisobservationer totalt är cirka 200. Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 1. Medelpriser för titlar. Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 2. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser). 1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på 3. Medelpris för genre. antal sidor) inom kedja. 4. Prisutveckling för böcker via nätbokhandlar. (Pris- 2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom

förändring för böcker totalt hos nätbokhandlar vik- kedja. tas samman med hjälp av nätbokhandlarnas om- 3. Prisutveckling för kedja totalt. sättning). 4. Total prisutveckling. (Sammanvägning görs med

hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i

Varuhus

kronor). Titeluppsättning och pris varierar inte mellan försälj-

Bokklubbar

ningsställena inom en och samma varuhuskedja. Därför har det varit möjligt att begränsa antalet under- I prismätningen för bokklubbar ingår de 13 största sökta försäljningsställen till en per kedja. Totalt pris- bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan mäter SCB böcker hos tre varuhuskedjor. Urvalet av titlar i bokklubbarnas medlemstidningar. titlar för prismätning är dragna utifrån den popula- Pris som är förknippat med villkor eller motprestation av titlar som respektive varuhuskedja saluför. tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhus- varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst ankedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 600 åter- tal inköp). finns vid butiksbesök. På grund av det relativt lilla Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser urvalet har kvalitetsklassning gjorts utan att kedjorna för ett år jämförs med medelpriser året innan. särbehandlats. Böcker inom samma bokklubb jämförs med varand-

ra. Böcker med samma genre, bandtyp, sidantal och Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

illustrationer enligt färg och bild delas in i grupper 1. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser).

(kvalitetsklasser). Gruppindelningen syftar till att få så 2. Medelpris för genre.

homogena grupper som möjligt för prisjämförelser 3. Prisutveckling för böcker i varuhus. (Prisföränd-

mellan åren.

ring över genrer har viktats samman med hjälp av

I varje bokklubb beräknas medelpriser för respek-

antalet observerade titlar inom respektive genre).

tive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april

beroende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokpris-

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

kommissionen). I medelpriset ingår även bokklub- taget över skön-, barn- och facklitteratur sjunkit med bens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras 12,1 procent under perioden 2001–april 2003 (skönmed det antal böcker som medlemmarna i genom- litteratur –15,3 procent, barnlitteratur –0,5 procent snitt köper per beställningstillfälle. och facklitteratur –9,6 procent). Osäkerhetstalen för

Gruppernas medelpriser vägs samman till medel- dessa alternativa resultat är högst så stora som de i priser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av huvudberäkningen (se sid 19). medelpriserna beräknas prisförändringar för respek-

Prisutveckling för tidskrifter oktober 2001–

tive bokklubb per genre.

april 2003

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

Prisutvecklingen avser en sammanvägning av lösnum- 1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

merpriser och abonnemangspriser. Kategoriseringen 2. Medelpriser per genre i varje bokklubb.

av tidskrifterna grundas på en indelning av Tidnings- 3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan

statistik AB men är modifierad av SCB så att en viss

år/period (till exempel 2001 och 2002).

tidskrift endast ingår i en kategori. Prisförändringen 4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammanta-

för tidskrifter, totalt 109 stycken varav 103 stycken är

get.

momssänkta, presenteras på sid 24. 5. Prisförändring totalt för bokklubbar. (Genrer vik-

De momssänkta tidskrifterna har under perioden

tas samman till en total prisförändring för bok-

oktober 2001–april 2003 i genomsnitt minskat i pris

klubbar med hjälp av Svenska förläggareförening-

med 8,3 ± 0,9 procent. Den inflationsjusterade

ens försäljningsuppgifter för respektive genre).

momssänkningen (IJM) beräknas under samma pe- I bokpriskommissionens direktiv framgår att staten riod till –12,1 procent. Detta innebär att tidskrifter har som mål att stimulera en varierad utgivning av generellt inte har genomfört prissänkningar i nivå kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och in- med momssänkningen. Familje- och damtidningar tresset för litteratur i alla grupper. SCB har därför samt tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv avvivalt att väga alla böcker i bokklubbarnas medlems- ker från det generella mönstret. Det kan inte uteslutidningar lika. Det innebär att alla böcker inom res- tas att prissänkningarna för dessa tidskrifter ligger i pektive litteraturgenre och bokklubb har samma nivå med IJM, om hänsyn tas till osäkerhetstalen, tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar medan serietidningar och tidskrifter inom ekonomi, för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. teknik, hobby och foto generellt uppvisar de allra Några bokklubbar har framfört önskemål om att minsta prissänkningarna. böckerna i deras medlemstidningar skall viktas efter Sedan SCB:s föregående rapport har priserna på ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör tidskrifter ökat mellan oktober 2002 och april 2003 den största delen av bokklubbarnas försäljning. med i genomsnitt 1,6 ± 0,5 procent. Under denna Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här pre- tidsperiod har de största prishöjningarna observerats senterar resultatet av en alternativ beräkning där för serietidningar respektive ekonomi, teknik, hobby huvudboken har beaktats separat och där hänsyn ta- och foto. KPI-förändringen under denna period är gits till den del av omsättningen som huvudboken ut- 1,3 procent. Den minsta prisökningen för de momsgör samt dess genre. Se teknisk rapport på webb- sänkta tidskrifterna har observerats för datortidplatsen Enligt denna beräkning har priserna samman- skrifter. Avvikelserna mellan lösnummerprisernas och

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001 till april 2003, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring Prisförändring

Okt 01–Okt 02 Okt 02–Apr 03 Okt 01–Apr 03 Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,2 +1,0 ± 0,4 –11,9 ± 1,2 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 1,7 +2,4 ± 1,6 –11,9 ± 1,2 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 3,2 +3,6 ± 2,5 –11,9 ± 1,2 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 2,4 +1,5 ± 1,5 –11,9 ± 1,2 Datortidskrifter –6,6 ± 2,3 +0,5 ± 0,7 –11,9 ± 1,2 Motor –10,0 ± 1,7 +1,5 ± 0,9 –11,9 ± 1,2 Serietidningar –9,4 ± 1,9 +4,3 ± 1,5 –11,9 ± 1,2 Övriga tidskrifter –8,6 ± 2,2 +1,1 ± 3,2 –11,9 ± 1,2

Totalt momssänkta tidskrifter –9,8 ± 0,7 +1,6 ± 0,5 –8,3 ± 0,9

Ej momssänkta tidskrifter +4,4 ± 2,2 +0,0 ± 0,0 +4,4 ± 2,2 Dagstidningar enligt KPI +3,4 + 1,5 + 5,0 IJM / KPI-förändring –13,1 +1,3 - 12,1 –11,9 ± 1,2 Källa: SCB

abonnemangsprisernas genomsnittliga utveckling är 0,9 procent. Vid en jämförelse mellan dagstidningar mycket små och redovisas inte här. Ej momssänkta och tidskrifter måste hänsyn tas till momssänkningen tidskrifter ökade mellan oktober 2001 och april 2003 på 15,2 procent för tidskrifter. Justerat för denna med 4,4 ± 2,2 procent. För mätperioden oktober momssänkning motsvarar tidskrifternas prisutveck-

2002 till april 2003 har ingen prisförändring observe- ling på –8,3 ± 0,9 procent en prisökning på 8,1 prorats för dessa tidskrifter. cent under perioden. Denna prisökning är jämför- Dagstidningar, som redan innan 2002 haft en bar med dagstidningarnas prisökning på 5 procent momssats om 6 procent, ökade i pris med 5,0 pro- under samma period. Denna jämförelse visar att tidcent mellan oktober 2001 och april 2003. Dags- skrifternas momsjusterade priser ökat mer än dagstidningarnas prisökning kan ställas i relation till den tidningarnas gjort. redovisade prissänkningen för tidskrifter på –8,3 ±

13 Osäkerhetstalen för de uppmätta prisförändringarna överskattar den verkliga osäkerheten eftersom de prismätta tidskrifterna täcker en mycket stor del av konsumenternas tidskriftsinköp. 14 På grund av att ett flertal tidskrifter, framför allt kulturtidskrifter och medlemstidskrifter, utges av ideella föreningar och därför antingen har 6 procents momssats eller är inte momspliktiga berörs de inte av momssänkningen. Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet. 15

KPI-förändring avser perioden oktober 2002 till april 2003 och är 1,3 procent. 16

Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100–15,2) 84,8 procent efter sänkningen. Den observerade prissänkningen för tidskrifter är 8,3 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100–8,3) 91,7 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 91,7 procent, motsvarar en prishöjning med (91,7–84,8)/84,8 = 8,1 procent.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Tillvägagångssätt – Tidskrifter Prisutvecklingen för böcker och populärtidskrifter enligt KPI samt KPI totalt.

109 tidskrifter ingår i beräkningarna. Urvalet är gjort så att de som är omsättningsmässigt störst in- Index 1980 = 100 kluderas.

Böcker

Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distribu-

400 Tidskrifter tionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnittsbe-

KPI totalt räkningar används uppgifter om tidskriftens intäkter,

350 som i de flesta fall hämtas från Tidningsstatistik AB.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: 1. Prisförändringen beräknas för varje distributions-

250

sätt och tidskrift var för sig. 2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga

200

tidskrifter för ett visst distributionssätt. 3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda 150

distributionssätten tillsammans.

100

Priser på böcker och tidskrifter – historisk

utveckling 50

Nationella prisjämförelser

0 Prisökningstakten på böcker och tidskrifter (exklu-

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 sive dagstidningar) har successivt ökat, i förhållande

Källa: SCB till KPI totalt, mellan år 1982 fram till januari 2002. I januari 2002 minskade skillnaden i prisökningstakt till följd av momssänkningen.

Under 1980-talet och en bit in på 1990-talet låg En omläggning av den ekonomiska politiken och inflationen på relativt höga nivåer jämfört med idag, inrättandet av ett inflationsmål för penningpolitiken under vissa perioder över 10 procent. Den genom- är troligen den viktigaste orsaken till denna nedgång i snittliga inflationstakten, 12-månadersförändringen, inflationen. Även andra politiska beslut har påverkat var under perioden januari 1980 till och med decem- prisutvecklingen. Där kan nämnas sänkningen av ber 1992 8,0 procent jämfört med 1,9 procent för momsen på livsmedel den 1 januari 1996 samt avregperioden januari 1993 till och med april 2003. leringarna på el- och telemarknaderna under 1990-

talets andra hälft.

Inflationsmålet från den 19 november 1992 inne- 17 bar att inflationen enligt måttet UND1, som beräkna- Prismätningen för böcker i KPI beräknas genom att fem bokklubbar samt tio indikatorböcker i tio bokhandlar studeras. Variatio- des av Riksbanken, inte skulle öka. Inflationsmålet ner inom ett enskilt år i delindex för böcker i KPI bör tolkas med

förändrades 1995 till att inflationen enligt KPI ska försiktighet på grund av begränsat urval. För den totala allmänna prisutvecklingen (KPI) är prisutvecklingen för böcker av begränsad begränsas till 2 procent med en accepterad avvikelse betydelse. på ±1 procentenhet.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Prisutvecklingen på böcker i Sverige, Finland, Danmark och Prisutvecklingen på tidskrifter i Sverige, Finland, Danmark ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer enligt EU:s och ett genomsnitt för EU:s 15 medlemsländer, enligt EU:s harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP). harmoniserade index för konsumentpriser (HIKP)

Index 1996 = 100 Index 1996 = 100 130 135

Sverige EU15 130 125

Finland Danmark EU15 Sverige

125 Finland Danmark 120

Danmark

EU 120 115

115 110

Finland 110 105 Sverige

105 100

90 90

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU. Källa: SCB samt Eurostat och nationella statistikbyråer inom EU.

Internationella prisjämförelser 19

Prisutvecklingen för tidskrifter i Sverige har i Priserna på böcker har enligt HIKP sedan år 1995 stort sett varit lika med prisutvecklingen för genomökat något snabbare i Sverige än för EU:s 15 snittet av EU:s 15 medlemsländer från år 1995 till år medlemsländer. I januari 2002 sjönk priserna på 1999. Därefter och fram till momssänkningen i jaböcker i Sverige till följd av momssänkningen. I Fin- nuari 2002, då priserna sjönk, har prisutvecklingsland sänktes momsen på böcker från 22 till 12 pro- takten varit något högre i Sverige. cent år 1994 och till 8 procent år 1998. I Danmark är momsen på böcker 25 procent.

18 19

De metoder och urval som tillämpas för beräkningen av bokpris- För Sverige avses tidskrifter exklusive dagstidningar. För EU 15, utvecklingen inom olika EU-länder skiljer sig väsentligt åt vilket kan Finland och Danmark avses tidskrifter inklusive dagstidningar. påverka jämförbarheten mellan länder. För Sveriges del bör variationen inom ett enskilt år tolkas med försiktighet.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Ekonomisk utveckling i bok- och tidskrifts- cent som angav att de läste sporadiskt. År 2002 var

branschen det i stället 39 procent som läste ofta och 47 procent

som läste sporadiskt. Den främsta ökningen av bok- Som ett komplement till prisutvecklingen för böcker

läsningen har skett under senare år, det vill säga från och tidskrifter ska SCB, med de möjligheter statisti-

2000 till och med 2002. ken ger, följa ekonomisk utveckling för företag som

Storläsarna hittar man bland kvinnor, högutbildade, framställer, distribuerar och säljer böcker och tid-

boende i storstad samt i åldrarna 15–19 år och 40– skrifter.

49 år.

Läsandets utveckling Ungefär samma andel icke-läsare har redovisats

sedan slutet av 1980-talet. Flest av dem som aldrig Sedan föregående redovisningstillfälle har nya uppgif-

20 21 läser några böcker återfinns bland de äldre (25 proter erhållits från SOM-institutet , NORDICOM

cent, 70–85 år 2002). År 2002 var det 14 procent och undersökningen Kulturbarometern från Statens

av befolkningen (15–85 år) som redovisade att de kulturråd. Undersökningarna visar en i stort sett oför-

aldrig läst något, vare sig en bok eller en tidskrift ändrad andel bokläsare bland Sveriges befolkning

under det gångna året. Värt att notera är att gruppen fram till år 2002, möjligen med en tendens till ökning

”icke- läsare” bland dem som klassificerat sig som (ökningen är dock inte statistiskt säkerställd).

arbetare har minskat år 2002. Andelen kvinnor som

tidigare klassats som ”icke-läsare” har också mins-

Sammanfattande kommentarer om läsande

kat något. SOM-Institutet vid Göteborgs universitet har på upp-

Nästan alla som har svarat i SOM-undersökningen drag av SCB för Bokpriskommissionens räkning ställt

har en odelat positiv inställning till läsandet. Det är ett antal frågor i SOM-undersökningen år 2002.

dock 69 procent av befolkningen som tror att män- Uppgifterna redovisas i rapporten Läs och bläddra –

niskor skulle köpa fler böcker om de vore billigare.

Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-un-

dersökningen 1986–2002. Se separat dokument eller Tidskriftsläsande

besök SCB:s webbplats www.scb.se/bokmoms.

De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras Nedan följer några av huvudresultaten:

tidskriftsläsningsvanor förändrats under det senaste

året. De läser varken mer eller mindre än de tidigare

Bokläsande

gjort. År 2002 läste hälften av svenskarna ofta någon Andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år 2002 vecko-/månadstidning. Det var 27 procent som ofta

jämfört med föregående år är oförändrad. Generellt läste special/facktidskrifter. har inte bokläsandet breddats till nya grupper. Däre- Kvinnor läser mer veckotidningar än män. År

mot har läsandet ökat så tillvida att de som tidigare 2000 var det 50 procent av kvinnorna och 33 procent läste sporadiskt nu har övergått till att läsa mera än av männen som ofta läste veckotidningar. Sedan 1988

förut (läser ofta). Om man jämför med exempelvis år och fram till 2000 har andelen kvinnor som aldrig 1988 så var det 30 procent som läste ofta och 58 pro- läser någon veckotidning legat runt 8 procent. Samti-

digt har andelen män som aldrig läser någon vecko-

20 tidning ökat från 12 till 19 procent. För både män

Samhälle,opinion, massmedia. Göteborgs universitet. NORDICOM-Sverige. Göteborgs universitet. och kvinnor har den största förändringen skett från

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

1998 till 2000 då andelen sporadiska läsare minskade bokläsandet i Sverige. Bland männen är det 14 proi båda grupperna. centenheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt

Det är de yngsta och de äldsta som läser mest är även att 19 procent av männen säger sig inte ha veckotidningar. Högst andel som ofta läser veckotid- någon uppfattning i denna fråga. ningar finns dels bland de som är 15 till 19 år och dels bland de över 60 (54 procent i båda grupperna Yngre och äldre minst positiva år 2000). Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland de

yngre mellan 15–29 år samt bland de äldsta mellan

Attityder till bokläsande enligt SOM-under-

80–85. 14 procent i åldrarna 20–29 år och 10 pro-

sökningen år 2002

cent i åldrarna 15–19 år anser att det är tråkigt att I Sverige är man generellt positiv till bokläsning läsa böcker och 9 procent av de äldsta anser att bok- Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: läsning bara är att kasta bort sin tid. Det var år 2002 ytterst få som instämde i påståenden som ”Det är tråkigt att läsa böcker” (6 procent) och Störst andel av arbetare och egna företagare som inte ”Att läsa böcker är att kasta bort sin tid” (4 procent). har någon uppfattning om momssänkningen Samtidigt tyckte 72 procent att det är synd att män- Den tydligast märkbara skillnaden mellan dem som niskor inte läser mer böcker och 84 procent att det klassificerat sig som arbetare, tjänstemän respektive alltid ger en viss behållning. 69 procent höll med om egna företagare syns då man ser till de attitydfrågor påståendet ”Om böcker vore billigare skulle folk som direkt rör momsen. Där är det runt 20 procent köpa mycket fler böcker” men endast 28 procent av arbetare och egna företagare som säger sig inte ha sade sig ha blivit mer intresserade av att köpa böcker någon uppfattning vare sig om momssänkningen har på grund av momssänkningen. Det var dock 49 pro- gjort dem mer benägna att köpa böcker eller om den cent som ansåg att momssänkningen var en effektiv har stimulerat läsandet bland befolkningen. Motsvaåtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige. rande siffror för tjänstemän och akademiker är avse-

värt lägre.

Kvinnor mest positiva

Skillnaden i attityder till bokläsning mellan män och ”Nya läsare” kvinnor är att det råder en starkare positiv inställning I SOM-rapporten har nya läsare (nya läsare definieras hos kvinnor. Män och kvinnor tycker likadant, men som de som läser sporadiskt 2002 samt som uppgivit andelen som instämmer i positiva attityder till bok- att deras bokläsning har ökat). Observera att gruppen läsning är ungefär tio procentenheter högre bland nya läsare är liten, 152 personer eller 4 procent av kvinnor. Likadant är det när det gäller påståenden samtliga som svarat. Att gruppen är liten påverkar som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procenten- resultatens tillförlitlighet. Trots detta kan det vara inheter fler kvinnor än män tar avstånd från dessa på- tressant att lyfta fram några resultat. ståenden. 20 procent av männen och 35 procent av En jämförelse har gjorts mellan den demografiska kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem fördelningen bland de nya läsarna och samtliga svamer intresserade av att köpa böcker. Bland kvinnorna rande. Det som blir tydligt är att vissa grupper är är det 56 procent, som håller med om att moms- överrepresenterade och andra grupper är undersänkningen var en effektiv åtgärd för att stimulera representerade bland de nya läsarna. Det är en större

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

andel kvinnor än män bland de nya läsarna. De yngre Bokläsning i den digitala tidsåldern och åldersgrupperna är överrepresenterade, medan låg- Tidskriftsläsning i den digitala åldern – två utbildade är underrepresenterade jämfört med samt- rapporter från NORDICOM Sverige (resultaten liga svarande. De nya läsarna är alltså främst yngre till ur de årliga undersökningarna Mediemedelålders personer, medel- till högutbildade perso- barometern) ner samt kvinnor. Lågutbildade män över 50 är kraf- Se separata dokument eller besök SCB:s webbplats tigt underrepresenterade bland de nya läsarna. www.scb.se/bokmoms.

NORDICOM, som på uppdrag av SCB, samman- Attityder till bokmomssänkningen bland ”nya läsare” ställt rapporterna Bokläsning i den digitala tidsåldern jämfört med samtliga svarande, 2002. 1979–2002 och Tidskriftsläsning i den digitala tidsål- Procent 22

dern 1979–2002 konstaterar att den tidigare tren-

den i minskat bokläsande förefaller ha avstannat och 40 35 Nya läsare Samtliga andelen av de som läser regelbundet har de senaste 30 åren legat konstant runt 38 till 39 procent. År 2002 25 uppgav närmare 40 procent av svenska folket i åldern

9–79 år att de läste böcker en genomsnittlig dag. År

1979 var procentandelen 30 procent. I Sverige är an- 10 5 delen som läser böcker större än genomsnittet för EU 0 och antalet böcker i hemmen är fler. I större ut-

Instämmer Varken Tar avstånd Ingen

sträckning än i andra länder, läser svenskar litteratur

instämmer eller uppfattning

tar avstånd av annan orsak än arbete och skola. Generellt läser

kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar, yngre Källa: SOM-Institutet. Läs och bläddra. Resultat kring bok- och tidskriftsläsning från SOM-undersökningen 1986–2002. mer än äldre, högutbildade mer än lågutbildade.

Flera nya medier har tillkommit under det senaste I diagrammet ovan syns att attityden till bokmoms- decenniet utan att de, som vi i dag kallar de traditiosänkningen är klart mer positiv bland de nya läsarna nella medierna, har minskat märkbart i betydelse. än den är när man ser till totalurvalet. 40 procent av Samtidigt har den samlade tiden som används för de nya läsarna anser att bokmomssänkningen har medier endast ökat blygsamt, vilket innebär att varje gjort dem mer intresserade av att köpa böcker, vilket medium ägnas genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden kan jämföras med 28 procent av totalurvalet. för svenskarnas medieanvändning 2002 var fem tim-

mar och 51 minuter. År 1979 var motsvarande tid Bok- och tidskriftsläsning i undersökningar fem timmar och 21 minuter, det vill säga svenskarnas där frågorna ställts för Bokpris- medieanvändning har ökat med 30 minuter under de

kommissionens räkning senaste 25 åren.

Läs och bläddra. Resultat kring bok och Den samlade läsningen av tidskrifter – både tidskriftsläsningen från SOM-undersökningarna vecko-/månadspress och special- /fackpress – är

1986–2002 22

NORDICOM-Sverige vid Göteborgs universitet genomför årli- Se separat dokument eller besök SCB:s webbplats gen undersökningen Mediebarometern, vilken ligger till grund för www.scb.se/bokmoms. de två rapporterna.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

drygt 40 procent en genomsnittlig dag. Det är fler och Internet samvarierar med utbildningsnivå. Ju högsom läser tidskrifter än böcker, lyssnar på CD och re utbildningsnivå desto större andel läsande. använder Internet – samtidigt är det en betydligt Hur ofta man läser böcker respektive tidskrifter större andel av befolkningen som tittar på TV, lyss- varierar inte över olika åldersgrupper. Vid frågan hur nar på radio och läser dagstidning. Det är också fler länge man läser uppger de flesta att man läser mellan som läser vecko-/månadstidningar än special- /fack- 15 och 30 minuter per tillfälle. För vissa grupper har tidskrifter och andelen läsare är högst bland kvinnor det inte gått att utläsa tillförlitliga resultat på grund av och äldre. Vecko-/månadspress och special-/fack- låg svarsfrekvens inom respektive grupp. Det går inte press har var och en sin styrka i olika läsargrupper. att särskilja läsandet mellan socioekonomiska grupper Vuxna läser i större utstäckning än barn och ungdo- (sysselsättningsförhållanden, utbildningsnivå, årsinmar, kvinnor är flitigare läsare än män och läsningen komst och facktillhörighet) eller urskilja läsvanor för ökar med ålder. svenskar med annat födelseland än Sverige.

Läsarna avsätter i genomsnitt 33 minuter åt vecko- /månadstidningar under en genomsnittlig dag. Mot- Kvinnor läser böcker oftare än män svarande siffra för special-/facktidskrifter är 24 minu- Kvinnor läser oftare böcker än män. Andelen män ter och för böcker knappt 60 minuter. som i stort sett aldrig läser en bok är 24 procent.

Frekvensen för läsandet ökar med utbildningsnivå SCB:s Omnibussundersökning och andelen av dem som läser sällan varierar inte I SCB:s omnibuss i april 2002 framkom att kvinnor nämnvärt mellan olika grupper. läser böcker oftare än män. Män läser mer ofta tid- Bokläsandet skiljer sig från övrigt läsande (tidskrifskrifter än böcker. Läsning på Internet är vanligast ter och Internet) i hur mycket tid som spenderas per bland de yngre och bland män. Bland de som anger lästillfälle. Betydligt fler läser böcker i minst en att de i stort sett aldrig läser böcker anger hälften timme och betydligt färre i mindre än 15 minuter. brist på tid som den främsta orsaken. Bland personer som inte läser böcker är det få som anger något Prissänkningen har uppmärksammats av de svarande som skulle motivera dem att läsa. Hälften av de sva- Hälften av de svarande uppmärksammade att böcker rande har lagt märke till att böcker har blivit billi- har blivit billigare. En tredjedel av dessa uppger att gare, en fjärdedel har lagt märke till att tidskrifter prissänkningen har lett till ökade inköp av böcker. har blivit billigare. Av de som uppmärksammat prissänkning på böcker respektive tidskrifter är det en Mer än hälften av de svarande läser sällan eller aldrig större andel som ökat sina inköp av böcker än av tidskrifter tidskrifter. Av dem som inte läser böcker och som angav or-

sak till detta svarade drygt hälften brist på tid . An- Läsvanor och utbildningsnivå samvarierar dra orsaker var bland annat ointresse, dålig syn och Resultaten från omnibussundersökningen 2002 pekar läser i sitt yrke. Ingen uppgav pris på böcker som orgenerellt på att läsvanor avseende böcker, tidskrifter sak.

24

Av dem som aldrig läser böcker var det 29 procent som uppgav 23

Vecko- månads- och specialtidningar. en orsak.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Bokläsande (våren 2002).

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan. Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Män läser oftare tidskrifter än böcker grupper. Över hälften i åldersgruppen 18–29 år läser Män läser oftare tidskrifter än böcker. En fjärdedel något på Internet varje dag eller flera dagar i veckan. av alla medverkande i undersökningen har uppmärk- Cirka en tredjedel i åldersgruppen 30–54 år och omsammat att priset på tidskrifter har sänkts. Elva pro- kring 10 procent i åldersgruppen 55–74 år läser på cent av dessa har ökat sina inköp i samband med Internet varje dag eller flera dagar i veckan. prissänkningen. Läsning på Internet, se sid 32, är vanligare bland

Som tabellen nedan visar är skillnaderna små mel- män än kvinnor. Frekvensen läsande på Internet ökar lan olika grupper. Av de som läser tidskrifter är det med utbildningsnivå. ingen signifikant skillnad mellan kön, ej heller tycks utbildningsnivå påverka läsandet av tidskrifter. Kulturbarometern

Mer än hälften i åldersgruppen 18–29 år läser dag- På uppdrag av Statens kulturråd genomför SCB unligen något på Internet. dersökningen Kulturbarometern 2002 (ännu inte pub-

Det är skillnad i läsvanor på Internet mellan ålders- licerad av Statens kulturråd vid tidpunkten för denna

Tidskriftsläsning (våren 2002).

* I procent ** Heldag eller någon/några dagar per månad *** Varje dag eller flera dagar i veckan.

Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Internetläsning (våren 2002).

* I procent. ** Lördag, söndag eller någon/några dagar per månad. *** Varje dag eller flera dagar i veckan. Källa: SCB, Omnibussundersökningen.

publikations tryckning). De nya resultaten avseende I undersökningen 2002 hade SCB lagt till en fråga 2002 visar en oförändrad andel läsare såväl före som angående inköp av böcker till barn 0–17 år. Tretton efter bokmomssänkningen. procent av de tillfrågade med hemmavarande barn i

I Kulturbarometern 2002 framkom att en genom- åldern 0–17 år anger att de den senaste månaden snittlig månad köpte Sveriges befolkning i åldrarna köpt någon bok till de hemmavarande barnen. Det är 7–79 år 1,2 böcker för nöjesläsning per person och fler kvinnor än män som köpt böcker till barnen, 18 månad. Män köpte i genomsnitt en bok, kvinnor respektive 8 procent. De personer som hade hemmaköpte 1,4 böcker och barn i åldrarna 9–17 år köpte i varande barn i åldrarna 0–17 år köpte 1,4 böcker. Av genomsnitt 0,6 böcker. Värt att uppmärksamma är de 1,4 var det i genomsnitt 0,4 böcker som köptes att det var 25 procent av barnen som en genomsnitt- till de hemmavarande barnen. lig månad köpt böcker. Det var åtta procent av bar- En jämförelse av läsande mellan åren 2000 och nen som köpt tre eller fler böcker. I befolkningen 2002 pekar på en oförändrad andel av Sveriges besom helhet var det 61 procent som en genomsnittlig folkning, såväl för kvinnor som män, som angett att månad inte köpt någon bok. Av de som köpt böcker, man läst någon bok under senaste året. En ökad anvar det vanligaste att man köpt en eller två böcker, del av befolkningen köpte sina böcker i bokhandel och det hade drygt var femte person gjort. eller på varuhus (28 procent år 2000 och 34 procent

Störst skillnader, när det gäller inköp av böcker för år 2002). Utlåningen av böcker på bibliotek har samnöjesläsning en genomsnittlig månad, uppmättes med tidigt minskat med ett par tre procent. Bokinköp är avseende på utbildning. Personer med eftergymnasial också oförändrade mellan åren på totalnivå. Gruppen utbildning köpte 2,1 böcker för nöjesläsning per per- som angett att de köpt många böcker (5 eller fler son och månad, medan personer över 16 år med för- böcker) har visserligen ökat med 1 procentenhet, gymnasial utbildning köpte 0,6 böcker. men ökningen är inte statistiskt säkerställd.

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifter

Svar på frågan: Ungefär hur många böcker totalt har du köpt senaste månaden? Räkna bara med böcker som köpts för nöjes skull, ej böcker som köpts för studier eller arbetets skull. Avser åren 2000 och 2002. Procentuell fördelning. (Både böcker åt dig själv eller som gåva till annan person skall räknas.)

5 eller fler

SOM-INSTITUTETS UNDERSÖKNING:

Hur påverkar momsen läsandet?Hur påverkar momsen läsandet?Hur påverkar momsen läsandet?Hur påverkar momsen läsandet?Hur påverkar momsen läsandet?

SOM-institutet, knutet till Göteborgs Universi- den är inte längre så stor mellan dem och de högre tet, har anlitats av SCB för att ge en bild av läs- tjänstemännen och akademikerna, som idag läser vaneutvecklingen i Sverige, bland annat med veckotidningar, inte mer, men oftare än de gjorde hänsyn till momssänkningen. SOM-institutets 1988. undersökning återges delvis i det följande. Var man bor, på landet, i mindre tätort eller i stor-

stad visade sig inte ha någon betydelse för frekvensen

venska folket läser idag mer böcker och av veckotidningsläsning. Däremot inverkar det på veckotidningar än de gjorde i slutet på hur man får tillgång till det man läser, både när det

1980-talet. Det handlar dock främst om att gäller läsning av tidskrifter av olika slag samt gällande

de som tidigare läste böcker och veckotid- bokläsning. Ju mer urban omgivningen är, desto mer

ningar ibland nu gör det oftare. För både benägen är man att spontant handla det man läser. Sböcker eller veckotidningar är det fortfarande så att Med kiosker, pressbyråer, pocketshop och Seven

ungefär tolv procent av svenskarna överhuvudtaget Eleven på varje hörn, med ett stadigt ökande utbud aldrig läser dem. Det ökade läsandet, där de spora- av böcker och tidskrifter, rycker man lättare impuldiska läsarna läser oftare, är för både bok- och vecko- sivt åt sig något att läsa. Man köper lösnummer. På tidningsläsandet främst koncentrerat till de senaste landsbygden, där detta utbud är mycket mer begränåren. Kvinnor läser mer böcker än män, högutbildade sat, köper man det man läser på ett mer regelbundet mer än lågutbildade, högre tjänstemän och akademi- sätt. Man prenumererar på sina tidskrifter och man ker mer än arbetare och storstadsbor mer än folket är med i bokklubbar. Praktiskt och enkelt när alltihop på landsbygden. dimper ner i brevlådan.

Om man ser till åldern så finns det flest bokläsare Överlag råder flera positiva trender för både bokbland ungdomar mellan 15 till 19 år. De flesta av dem och veckotidningsläsningen i Sverige. Visserligen har läser dock inte särskilt ofta och den höga andelen andelen av allmänheten som aldrig läser i stort sett sporadiska läsare kan antagligen förklaras med att varit oförändrat under de senaste 15 åren, men de många av dem befinner sig i någon form av utbild- som läser böcker och veckotidningar läser mer nu än ning där bokläsning integreras då och då. Minst bok- förr. Även om fördomen bekräftas; att arbetare och läsare finns det i åldersgrupperna 30–39 och 50–59 lågutbildade läser veckotidningar medan högutbildade och det är i åldern 40–49 det återfinns flest som läser och de med högre social status läser böcker, så är det minst en gång per vecka. skillnader som till viss del verkar jämnas ut med

Även veckotidningarnas läsekrets domineras av årens gång. kvinnor, men hur graden av utbildning relaterar till Den ökade läsning vi ser 2002 är troligen inte ett veckotidningsläsningen är lite mer tvetydigt. Det är resultat av momssänkningen. Uppfattningen om hude lågutbildade som har störst andel som läser ofta, ruvida böcker och tidskrifter är dyra förändras inte men även störst andel icke-läsare. Det är dock de så fort. Trots att priset på böcker 2002 har sjunkit högutbildade som är minst benägna att läsa veckotid- med 13 procent jämfört med året innan (SCB 2003) ningar. Om klassgränsen i slutet på åttiotalet gick vid så är det fortfarande 69 procent som tror att männisveckotidningen, så har detta gränsland till stor del kor skulle köpa mer böcker om de vore billigare. suddats ut idag. Det är fortfarande de som ser sig som Detta kombinerat med att 14 till 17 procent inte har arbetare som läser mest veckotidningar, men skillna- någon uppfattning om frågor som rör momssänk-

Hur påverkar momsen läsandet?

ningen tyder på en bristande medvetenhet om att det tillgång till böcker på andra ställen eller helt enkelt äga faktiskt har blivit billigare att köpa böcker och tid- böcker utan att läsa dem. Men det kan ändå fungera skrifter. Vi kan dock förvänta oss effekter av moms- som en indikator på bokläsning och kanske framfösänkningen inom de närmaste åren. Ett logiskt anta- rallt på bokköp. Hela 95 procent av svenskarna har gande är att en lägre prissättning med tiden kommer tillgång till böcker i hushållet 2002. Detta är även föratt förändra uppfattningen om att böcker och tid- hållandevis jämnt demografiskt fördelat. Lika många skrifter är dyra. män som kvinnor har tillgång till böcker i hushållet

Att läsningen av både böcker och tidskrifter av och mellan åldrarna 15 till 59 är tillgången hög (97– olika slag har ökat 2002 innebär framförallt en ök- 98 procent) I åldern 60–69 sjunker andelen något till ning på höjden och inte den önskade ökningen på 94 procent. I åldern 70–79 sjunker andelen ytterligare bredden. Med detta menas att läsningen inte har till 89 procent och bland de äldsta mellan 80–85 är spridit sig till de som inte har vana av att läsa varken det 80 procent som har tillgång till böcker i hushållet. böcker eller tidskrifter. Bok- och tidskriftskonsumen- Man ser även skillnad beroende på utbildningsnivå. terna, som också kan antas haft störst intresse av att Bland lågutbildade har 92 procent böcker i hushållet. följa debatten kring momssänkningen, har däremot 97 procent av de med medelhög utbildning och hela ökat sin konsumtion ytterligare. Detta bekräftas del- 100 procent av de högutbildade har böcker i sina husvis i analysen av så kallade nya läsare, det vill säga de håll. När det gäller subjektiv klass är det endast arbesom läser sporadiskt men säger att deras läsning har tare som särskiljer sig med 93 procents boktillgång ökat under 2002. I denna grupp var framförallt hög- mot övriga klassgruppers 97 till 99 procent. Minst utbildade kvinnor överrepresenterade. Även om tillgång till böcker har man dessutom på ren landsgruppen ”nya läsare” är för liten för att egentligen bygd och mest i stad eller större tätort. dra några slutsatser är det ändå intressant att notera att både medvetenheten om bokmomssänkningen Hyllmeter samt andelen positivt inställda till den är högre bland Det är självklart skillnad på att äga tre böcker och att de nya läsarna än när man ser till samtliga. äga tre fulla bokhyllor. Därför har de 95 procent som

uppgett sig ha tillgång till böcker i hushållet även fått

Bokläsning 2002

uppskatta antalet hyllmeter böcker i hushållet. Totalt I samband med att bokmomsen sänktes 2002 ställdes sett är det 25 procent som har mer än 12 hyllmeter i SOM-undersökningen en rad nya, mer detaljerade böcker, 25 procent som har mellan 6 till 12 meter frågor angående bokläsning, bokköp och den allmän- och 28 procent som har mellan 3 till 6 meter. Alltså na attityden till att läsa böcker. I följande kapitel har 78 procent mer än 3 hyllmeter böcker i hushållet. kommer resultaten av dessa frågor att studeras, vilket 12 procent har mindre än 1 hyllmeter böcker och av kan ge en djupare insikt i hur bokläsningen ser ut dem är 62 procent män. I övrigt är det jämnt fördelat idag än det rent demografiska förarbetet har kunnat mellan män och kvinnor förutom att andelen kvinnor erbjuda. är högre bland de som har mer än 12 hyllmeter böcker

i hushållet. Tillgång till böcker Det är främst ensamstående som lever i helt bok- Att man har tillgång till böcker i hushållet är ingen lösa hushåll och framför allt ensamstående män. självklar förutsättning för bokläsning. Man kan ju ha 23 procent av dem och 11 procent av de ensamstå-

Hur påverkar momsen läsandet?

Tillgång till böcker fördelat på kön 2002 (procent)

29 30 28

25 25 25

21 20

Man 15 Kvinna

9 10

4 5

Inga böcker < 1 meter 1 - 2 meter 3 - 6 meter 6 - 12 meter > 12 meter

Kommentar: Procentsatsen för hyllmeter böcker i hushållet beräknat på de 95% som sagt sig ha tillgång till böcker i hushållet.

ende kvinnorna har inga böcker. Bland gifta eller man dessutom om man bor i Stockholm, Göteborg samboende är skillnaden dock ganska liten. 12 pro- eller Malmö och minst böcker om man bor på ren cent av männen och 9 procent av kvinnorna har inga landsbygd eller i en mindre tätort. böcker i sina hushåll. Med andra ord är det främst kvinnor som för böcker med sig in i sambo- Attityden till bokläsning förhållanden. 51 procent av samboende män och 37 Attityden till bokläsning är i stort sett odelat positiv: procent av ensamstående män har mer än sex hyllme- Det är ytterst få som instämmer i påståenden som: ter böcker i sitt hushåll; en differens på 14 ”Det är tråkigt att läsa böcker” (6 procent) och ”Att procentenheter. Bland kvinnor är det 56 procent av läsa böcker är att kasta bort sin tid” (4 procent). de samboende och 46 procent av de ensamstående Samtidigt tycker 72 procent att det är synd att mänsom har så mycket böcker; en något mindre differens niskor inte läser mer böcker och 84 procent att det på 10 procentenheter. alltid ger en viss behållning att läsa böcker. 69 pro- När det gäller utbildningsnivå, subjektiv klass och cent håller med om påståendet ”Om böcker vore bilförhållandet mellan stad och landsbygd följer antalet ligare skulle folk köpa mycket fler böcker”, men enhyllmeter böcker i hushållet gamla välkända mönster. dast 28 procent säger sig ha blivit mer intresserade av Lågutbildade har färre böcker än högutbildade, där att köpa böcker på grund av momssänkningen. Det

40 procent har mer än 12 hyllmeter böcker. 21 pro- är dock 49 procent som anser att momssänkningen cent av arbetarna har mindre än 1 meter böcker och var en effektiv åtgärd för att stimulera bokläsandet i

52 procent av de högre tjänstemännen och akademi- Sverige. kerna har mer än 12 meter böcker. Mest böcker äger Skillnaden i attityder till bokläsning mellan män

Hur påverkar momsen läsandet?

och kvinnor är att det råder en starkare positiv in- på bristande kunskap om- eller intresse för bokställning bland kvinnor. Män och kvinnor tycker lika- momssänkningen. dant, men andelen som instämmer i positiva attityder till bokläsning är ungefär tio procentenheter högre Pocketböcker och andra böcker bland kvinnor. Likadant är det när det gäller påståen- Än så länge köper och läser vi färre pocketböcker än den som är negativa till bokläsning. Drygt 10 procent- andra böcker. 2002 hade 35 procent köpt och 33 enheter fler kvinnor än män tar avstånd ifrån dessa procent läst 1–4 pocketböcker. 42 procent hade köpt påståenden. 20 procent av männen och 35 procent av och 38 procent hade läst lika många andra böcker. kvinnorna anser att momssänkningen har gjort dem Bland de som inte läser så många böcker köper man mer intresserade av att köpa böcker. Bland kvinnorna alltså något fler böcker än man läser. Bland de som är det 56 procent som håller med om att momssänk- hade läst respektive köpt 5 till 15 böcker av något ningen var en effektiv åtgärd för att stimulera bok- slag eller fler än 15 är dock förhållandet det motsatta. läsandet i Sverige. Bland männen är det 14 procent- Man läser fler böcker än man köper. Detta gäller enheter färre som instämmer. Anmärkningsvärt är främst andra böcker än pocketböcker där överensäven att 19 procent av männen säger sig inte ha nå- stämmelsen är större mellan hur många böcker man gon uppfattning i denna fråga. köper och hur många man läser.

Minst positiv attityd till bokläsning återfinns bland För läsandet av pocketböcker inverkar åldersde yngre mellan 15–29 samt bland de äldsta mellan faktorn på ett sätt som inte alls syns när det gäller an- 80–85. 14 procent i åldern 20–29 och 10 procent i dra böcker. Pocketböcker läses främst av yngre mänåldern 15–19 anser att det är tråkigt att läsa böcker niskor. Från åldern 20–29 sjunker andelen pocketoch 9 procent av de äldsta anser att bokläsning bara boksläsare stadigt med ökad ålder, från 36 procent till är att kasta bort sin tid. Detta är de högsta andelarna 13 bland de mellan 70–79 och slutligen 2 procent för de negativa påståendena. bland de äldsta. Även typen av boendeort påverkar i

Oavsett hur det må påverka bokläsningen så är hur stor utsträckning man läser pocketböcker. Det klasskillnaderna mindre när det gäller attityden till sker en stegvis ökning i andelen pocketboksläsare bokläsning. Arbetare, tjänstemän, egna företagare från 16 procent av de som bor på ren landsbygd, till och akademiker och högre tjänstemän är alla rörande 19 procent i mindre tätorter, till 28 procent i stad överens om vikten och värdet av att läsa. Om man eller större tätort och slutligen 34 procent av de boändå skall se till skillnaderna så är det arbetare och ende i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Denna egna företagare som har en något mer negativ inställ- skillnad syns i stort sett inte alls när det gäller andra ning till bokläsning än tjänstemän och akademiker böcker. har. Det handlar dock inte om några stora skillnader. Den tydligast märkbara skillnaden mellan grupperna Var har man fått tillgång till böcker? syns då man ser till attitydfrågorna som direkt rör Det absolut vanligaste sättet att få tillgång till de böcmomsen. Där är det runt 20 procent av arbetare och ker man läser är genom en bokhandel. 51 procent egna företagare som säger sig inte ha någon uppfatt- uppger att de fått tag på sina böcker där. Andra vanning; vare sig om momssänkningen har gjort dem liga sätt att få tillgång till böcker är att låna dem av själva mer benägna att köpa böcker, eller om den har en familjemedlem (39 procent) eller på ett bibliotek stimulerat läsandet bland allmänheten. Detta kan tyda (35 procent), eller att helt enkelt få dem i present

Hur påverkar momsen läsandet?

(34 procent). Drygt en femtedel har fått tillgång till borg och Malmö. Däremot är det vanligare att få tillböcker genom en bokklubb medan 12 till 14 procent gång till böcker genom en bokklubb ju lantligare man har köpt pocketböcker i Livsmedelsaffär, kiosk, bor vilket kan tyda på att övrig bristande tillgång till pressbyrå eller dylikt. böcker ersätts med just bokklubbar. Det är dessutom

Kvinnor är mer benägna att låna böcker av familje- ungefär lika många som köpt böcker i livsmedelsaffär medlemmar, låna på bibliotek och att vara med i oberoende av i vilken typ av område man bor. bokklubbar än vad män är. Här är skillnaderna större än när det gäller den vanliga bokhandeln. Det är dess- Genrer utom större skillnad mellan män och kvinnor när det Den absolut vanligaste typen av bok att läsa är romagäller boktillgång genom en livsmedelsaffär än det är nen. 22 procent uppger att de läst fem eller fler romanär det gäller en kiosk, tobakshandel eller pressbyrå. ner under de senaste tolv månaderna. Tätt därefter Detta beror antagligen på att det genremässiga utbu- följer deckare/thriller med 18 procent. Övriga bokdet skiljer sig åt mellan dessa återförsäljningsställen. genrer ligger långt efter de två förstnämnda. Det är Det är endast tillgång till böcker genom Internetbok- endast genren fackbok/studiebok som knappt når handel som är vanligare bland män än bland kvinnor över tio procent. Barn- och ungdomsböcker har nio även om differensen endast är två procentenheter. procent läst minst fem av och för övriga genrer ligger

Graden av bokläsarnas utbildning påverkar inte på läsningen mellan en och fyra procent. något uppseendeväckande sätt var man har fått till- Bland de frekventa läsarna av romaner är det 20 gång till de böcker man har läst utan korrelerar i stort procentenheter fler kvinnor än män (31 procent mot sett med övriga bokläsningsvanor. Högutbildade 11) och bland läsarna av deckare/thriller är det 10 handlar mest i bokhandel, i kiosker, får mest böcker procentenheter fler kvinnor än män (22 procent mot i present och så vidare. De tillgångssätt som sticker 12). 12 procent av kvinnorna och 5 procent av mänut är delvis Internetbokhandel och läsning i arbetet, nen har läst minst fem barn/ungdomsböcker under där andelen högutbildade är mer än dubbelt så stor de senaste tolv månaderna, en skillnad på 7 procentsom bland de med medelhög utbildning och nästan enheter. Science fiction och fantasyböcker läses främst sju gånger större än bland de lågutbildade. När det av unga mellan 15–19. Genrerna memoarer/biogragäller böcker som lånats av familjemedlem är dock fier samt böcker om samhälle/politik har generellt skillnaden mellan hög- och medelutbildade i stort sett sett låg andel läsare. Undantaget är dock de äldre melobefintlig. lan 70–79 där närmare 10 procent hade läst fem eller

Att man får tag på sina böcker på olika sätt i stor- fler av dessa typer av böcker. Böcker om samhälle/ stad och på landsbygd är inte så underligt. Främst politik och handböcker för hobby/fritid är dessutom handlar det om tillgång och tillgänglighet. Andelen de enda genrer där den frekventa läsarandelen är som handlat böcker i bokhandel är drygt 20 procent- större bland män än bland kvinnor. Fack- och studieenheter högre i stad och större tätort samt storstad än böcker läses kanske inte helt oväntat främst av unga den är i mindre tätort och på ren landsbygd. Biblio- mellan 15–29, högutbildade och akademiker/ högre tekslånen är ovanligare på landsbygden än i övriga tjänstemän. områdestyper och det är vanligast att köpa böcker i Det är skillnad på vem som läser olika genrer. kiosk, tobakshandel eller pressbyrå samt att handla Detta blir tydligast om man förhåller sig till läsarens böcker via en Internetbokhandel i Stockholm, Göte- egen subjektiva klassbedömning. Störst differens mel-

Hur påverkar momsen läsandet?

Andel frekventa läsare av olika bokgenrer 2002 (procent)

22 20 18

9 10

4 5 3 3 3 3

1 0

k g i g k re

sy af ok ok

riller sbo lin rin liti sb eb en

oman nta iogr po sg

R fa am kild itid di

e/th dom kts /b le/ fr tu

ar on/ er es håll

ng Di ar res häl y/ k/s

icti k/ m bb bo

Deck n/u sa inne

ar ce f Ho

B Memo dbo m Fack nan

an An

Scien eh ok o

es B

R Kommentar: Till frekventa läsare räknas de som säger sig ha läst fem eller fler böcker av respektive bokgenre under de senaste tolv månaderna.

lan arbetare och högre tjänstemän/akademiker är det det har minskat. Både för bokläsning och bokköp är gällande romanläsning. 34 procent av högre tjänste- det främst kvinnor som anser att det har ökat (i snitt män/akademiker har läst minst fem romaner under 27 procent mot 16 procent av männen). Det är dock de senaste tolv månaderna. 16 procent av arbetarna ungefär lika stor andel kvinnor som män som anser har gjort detsamma. Här är differensen mellan de två att både bokläsning och bokköp har minskat under grupperna 18 procentenheter. Näst störst skillnad är det senaste året. det för läsningen av deckare/thriller och fackbok/ De som främst anser att deras bokläsning har ökat studiebok. För läsningen av båda dessa genrer skiljer är de yngre. 33 procent mellan 15–29 år tycker sig sig arbetare och högre tjänstemän/akademiker åt läsa mer nu än tidigare. Därefter sjunker andelen med 15 procentenheter. Gällande övriga genrer är med den uppfattningen gradvis med åldern. Samma skillnaderna små. mönster syns dock inte bland de som anser att deras bokläsning minskat under det senaste året. Där varie- Bokläsningen och bokköp under 2002 rar den procentuella andelen mellan 10–18 procent Totalt är det 23 procent som anser att deras bokläs- utan att kunna relateras till en åldersfaktor. ning har ökat något eller mycket under de senaste Även bokköpen har ökat främst bland de yngre, tolv månaderna. 14 procent tycker att bokläsningen dock med undantag av den yngsta gruppen mellan har minskat och mer än hälften (64 procent) anser att 15–19 år. Där kan man anta att en stor andel fortfaderas bokläsning varken har ökat eller minskat. När rande delvis förlitar sig till sina föräldrar för inköpen. det gäller bokköp är det jämnare fördelat. 21 procent Från åldersgruppen 20–29 år sjunker därefter andelen anser att deras bokköp har ökat och 19 procent att som anser sig ha köpt mer böcker med åldern. När

Hur påverkar momsen läsandet?

För vem har bokläsningen ökat och minskat under 2002?

33 33 32 33 35 28

24 25 24

22 23 25 21

18 19

17 17 16 15 10

-5

-15

-13 -12 -10 -10

-14 -11 -13 -10

-18 -16 -17 -17 -16 -13 -10 -14 -25 -16

-35

jänsteman

T

Egna för

Akademiker Kommentar: De positiva procentsatserna avser de som anser att deras bokläsning ökat något eller mycket under 2002 och de negativa procentsatserna avser de som anser att deras bokläsning har minskat under 2002.

det gäller de som anser att deras bokköp minskat un- året. Läsningen bland de som läser mindre eller inte der det gångna året ser vi en tydlig skillnad jämfört alls har inte förändrats i positiv riktning. med bokläsningen. Bland de äldre är det en klart De frekventa bokläsarna som anser att de köpt större andel som har köpt färre böcker än tidigare. pocketböcker. 44 procent av dem har köpt 5 eller an- 39 procent av de mellan 70–85 anser att deras bok- dra böcker under de senaste tolv månaderna. har köp har minskat under de senaste tolv månaderna. ökat är skillnaden endast 2 procentenheter till pro-

Ett syfte med att sänka bokmomsen är att få män- cent andra böcker). niskor som inte läser så mycket att läsa mer. Detta Det verkar främst vara romaner som de frekventa resultat låter dock vänta på sig. Den största andel läsarna har köpt mer av under det gångna året. 34 som anser sin bokläsning ha ökat återfinns bland de procent av de som har ökat sina inköp har köpt fem som läser ofta (36 procent), medan de som aldrig lä- eller fler romaner och 24 procent har köpt fem eller ser har högst andel som säger att deras bokläsning är fler deckare/thriller. Bland de sporadiska läsarna som oförändrad (69 procent) eller har minskat (27 pro- har ökat sina inköp är det dock främst deckare man cent). Detta innebär att det främst är frekventa bok- köpt. 46 procent av dem har köpt 1–4 deckare och 8 läsare som har ökat sin bokläsning under det senaste procent har köpt 5 eller fler deckare. 35 procent av

Hur påverkar momsen läsandet?

dem har under samma period köpt 1–4 romaner och alls läste böcker eller åtminstone väldigt sällan. Denna 13 procent har köpt fler än 5. grupp kommer jag fortsättningsvis att referera till

Attityden till bokläsning är, kanske inte så förvå- som nya läsare. nansvärt, mest positiv bland de som har ökat sina I figur 1 har en jämförelse gjorts mellan den bokköp under det senaste året. Detta gäller både demografiska fördelningen bland nya läsarna och bland frekventa bokläsare och sporadiska. Generellt samtliga svarande. Det som blir tydligt är att vissa sett är dock attityden till bokläsning mer positiv grupper är överrepresenterade och andra grupper är bland de som läser ofta men har minskat sina bokköp underrepresenterade bland de nya läsarna. Detta än bland de som läser sporadiskt och köper mer innebär således att det är en större andel kvinnor än böcker nu än tidigare. Störst skillnad är det mellan de män bland de nya läsarna. De yngre åldersgrupperna sporadiska läsarna som har ökat sina bokköp och de är överrepresenterade medan lågutbildade är undersporadiska läsarna som har minskat sina bokköp. representerade jämfört med samtliga svarande. De Påståendet att bokläsning bara är att kasta bort sin nya läsarna är alltså främst yngre till medelålders, tid motsätter sig 92 procent av de sporadiska läsarna medel- till högutbildade kvinnor. Lågutbildade män som har ökat sina bokköp. Endast 75 procent av de över 50 är kraftigt underrepresenterade bland de nya som har minskat sina bokköp motsätter sig detta. läsarna. I övrigt, om man ser till subjektiv klass och

När det gäller frågorna som direkt rör bokmomsen typ av boendeort är skillnaderna mycket små. är det stor skillnad mellan de som har ökat och de Någonting som blir tydligt i ovanstående figurer är som har minskat sina bokköp under det senaste året. att attityden till bokmomssänkningen är klart mer po- Bland de frekventa läsarna vars bokköp har ökat är sitiv bland de nya läsarna än den är när man ser till det 61 procent som anser att bokmomsen har gjort totalurvalet. 40 procent av de nya läsarna anser att dem mer intresserade av att köpa böcker. Av de vars bokmomssänkningen har gjort dem mer intresserade bokköp har minskat är det 36 procent som håller av att köpa böcker, vilket kan jämföras med 28 promed. Samma förhållande råder bland de sporadiska cent av totalurvalet. Likaså är det med uppfattningen läsarna. 48 procent av de som har ökat sina bokköp att momssänkningen var en effektiv åtgärd för att stioch 19 procent av de som har minskat sina bokköp mulera bokläsandet i Sverige. Bland de nya bokhåller med. Detta tyder på en bra överensstämmelse läsarna är det 12 procent fler som instämmer i detta mellan attityd och handling. De som inte anser att än det är bland samtliga. Drygt 60 procent av de nya bokmomsen har gjort dem mer intresserade av att läsarna mot knappt 50 procent av totalurvalet anser köpa böcker har heller inte ökat sina bokköp i att bokmomssänkningen var en effektiv åtgärd. samma utsträckning som andra. En möjlig förklaring till attitydskillnaderna mellan

Då bokläsningen ökar och man har en rad möjliga nya läsare och samtliga svarande är att den sänkta orsaker till detta – bokmomssänkningen, nya försälj- bokmomsen har varit en effektiv åtgärd. Åtminstone ningsställen osv – så är det givetvis intressant att när- är medvetenheten om bokmomssänkningen högre mare studera de som kan tänkas vara nya läsare. Ett och inställningen till den mer positiv bland de nya sätt att möjliggöra detta är att se till de bokläsare som läsarna än den är när man ser till samtliga svarande. inte läser särskilt frekvent, men ändå uppger att deras Man bör dock betänka att denna grupp, de nya läsare bokläsning har ökat. En rimlig tolkning av denna man vill locka med hjälp av momssänkningen, är en svarskombination är att de föregående år (2001) inte mycket liten del av det totala urvalet (9 procent).

Hur påverkar momsen läsandet?

Differensen mellan totalurvalet och ”nya” läsare i olika grupper 2002 (procent)

10 8

4 4

5 Kön

2 2

1 Ålder

0 Utbildning -1 -1 -1 Subjektiv klass -5 -3 Stad/landsbygd

-5

-10 -8

-9

-12

-15

n b. b. b. er rt rt d

are gd to ta

ut ik to

Mä innor man by

v 15-29 30-49 50-69 70-85 agare te . tä

K Lågut rbet tors

edel Högut A S

M adem Min / st. tä

Föret k Lands d

Tjäns

A

. / Sta

Tj

H. Kommentar: ”Nya läsare” innebär de som läser sporadiskt 2002 samt uppger att deras bokläsning har ökat. Procentsatserna anger skillnaden mellan totalurvalet och ”nya” läsare. Observera att urvalet är mycket litet (n=152), vilket påverkar resultatens tillförlitlighet.

Dessutom finns det en annan möjlig förklaring till böckernas nya försäljningsställen som har påverkat varför det ser ut så här. De som vi har valt att be- förändringen. Den troligaste förklaringen till att nya teckna som nya läsare skulle i princip kunna vara läsare har tillkommit under det senaste året är således bokintresserade människor som till exempel inte haft att priset på böcker har gått ner, dels på grund av tid att läsa så mycket. Även detta kan förklara den bokförlagens satsning på billiga pocketutgåvor och höga medvetenheten om- samt den positiva inställ- dels som ett resultat av momssänkningen. Man bör ningen till momssänkningen. dock beakta att det är en individuell bedömning från Med tanke på de övriga förändringar som skett på varje enskild svarsperson som ligger bakom vad som bokmarknaden är det intressant att ta reda på var de räknas som bokhandel. Pocketshop och bokkiosker nya läsarna har fått tillgång till de böcker de har läst. på exempelvis tågstationer och flygplatser skulle i Det är främst via bokhandel man införskaffar sig de princip lika gärna kunna räknas som kiosker som böcker man läser, följt av tre ungefär jämnstora alter- bokhandlar. nativ; man lånar från bibliotek, av sina släktingar och Man kan inte ta för givet att det finns ett samband familjemedlemmar och man får böcker i present. Att mellan ökade bokköp och ökad bokläsning. Bara för det även bland de nya läsarna är bokhandeln som är att folk köper mer böcker betyder det inte att de nöddet vanligaste sättet att få tillgång till de böcker man vändigtvis läser mer. Det är dock ganska tydligt att läser indikerar att det inte i så stor utsträckning är det finns ett faktiskt samband. De som anser att de

Hur påverkar momsen läsandet?

Attityder till bokmomssänkningen bland ”nya läsare” jämfört med samtliga svarande 2002 (procent)

Momssänkningen har gjort mig mer Momssänkningen har gjort mig mer intresserad av att köpa böcker intresserad av att köpa böcker (bland nya läsare) (bland samtliga)

Ingen uppfattning

9 14

18 23

Instämmer

28 Varken

instämmer eller

33 tar avstånd

Tar avstånd

Momssänkningen var en effektiv Momssänkningen var en effektiv åtgärd åtgärd för att stimulera för att stimulera bokläsandet i Sverige bokläsandet i Sverige (nya läsare) (samtliga)

Ingen

uppfattning

6 10 17

Instämmer

Varken

instämmer

eller tar

avstånd

61 49

Tar avstånd

har köpt mer böcker anser även att de har läst mer. ökat. Skillnaderna mellan män och kvinnor är mini- Det finns även en mycket stark överensstämmelse mala. mellan de som säger att deras bokköp är oförändrade

Tidskriftsläsning 2002

och de som säger att deras bokläsning är oförändrad. Sambandet är dock inte lika starkt mellan minskade Att momssänkningen 2002 har kommit att kallas bokköp och minskad läsning. En så stor andel som bokmomssänkning är något vilseledande eftersom

42 procent av de som säger att bokköpen har mins- den berör mer än bara böcker. Priset har sjunkit för kat anser att deras bokläsning är oförändrad eller har även vecko/månadstidningar och tidskrifter av olika

Hur påverkar momsen läsandet?

Tillgång till lästa böcker bland ”nya” läsare 2002 (procent)

Nya läsare Samtliga läsare

Arbetet/ Arbetet/

Annat Annat

tjänsten tjänsten

2% Bokhandel 2%

4% Bokhandel

5%

21% 22%

Bibliotek Bibliotek

16% 15%

Kiosk

5% Kiosk

5%

Livsmedels-

affär Livsmedels-

Familjemedle Familjemedle 5% affär

m

m 6%

17%

19%

Bokklubb

Present Internet- Present

10% Internet- Bokklubb

14% bokhandel 15%

bokhandel 10%

3%

3%

typer. Därför har det i SOM-undersökningen under Med undantag för lösnummerförsäljningen är det det gångna året ställts en några specifika frågor kring ingen större skillnad mellan män och kvinnor då det människors vanor gällande tryckta medier av denna gäller var man får tillgång till det tidskrifter man läser. typ. Något fler kvinnor har prenumerationer och lånar tidningar av bekanta eller familjemedlemmar än män Tillgång och något fler män än kvinnor läser på Internet. Det

2002 läste hälften av svenskarna ofta någon vecko/ är dock nära tio procentenheter fler kvinnor än män månadstidning. Utöver det var det dessutom 27 pro- som köper lösnummer. cent som ofta läste special/facktidskrifter. Det absolut Samma sak gäller för utbildningsnivån hos läsarna. vanligaste sättet att få tillgång till denna typ av vecko/ Det är med få undantag små skillnader. Högutbildade månadspress är att man har en prenumeration (46 är något mer benägna att prenumerera (50 procent) procent). Men det är även vanligt att man köper lös- medan det främst är medelhögt utbildade som köper nummer (36 procent) eller lånar en tidning av en be- lösnummer (42 procent). Störst skillnad är det gälkant eller en familjemedlem (34 procent). Drygt en lande läsning på skola eller arbete där 35 procent av femtedel får gratis tillgång till denna typ av tidningar både hög- och medelhögt utbildade och endast 16 genom medlemsdistribution och något fler läser på procent av de lågutbildade får tillgång till tidskrifter arbetet eller i skola. Mer ovanligt är att man läser och vecko/månadstidningar. Detta kan förmodligen vecko/månadstidningar eller tidskrifter på bibliotek härledas till att dessa grupper har olika typer av ar- (10 procent) eller på Internet (6 procent). betsplatser. Både när det gäller läsning på Internet

Hur påverkar momsen läsandet?

och när det gäller läsning på bibliotek är det mest vecko/månadstidningar och tidskrifter är det prenubland högutbildade och minst bland lågutbildade. meration.

Ju yngre man är desto mer lösnummer köper man och ju äldre man är desto mer prenumererar man på Ändrade läsvanor av tidskrifter de vecko/månadstidningar eller tidskrifter man läser. De allra flesta, totalt 73 procent, anser inte att deras Detta är den tydligaste tendensen när man ser till till- tidskriftsläsningsvanor har förändrats under det segång i olika åldersgrupper. Att låna tidningar av fa- naste året 2002. De läser varken mer eller mindre än miljemedlemmar eller bekanta är också vanligare ju de tidigare gjort. Övriga är delade i två jämnstora yngre man är. 45 procent av de yngsta får tillgång till grupper som anser att deras tidskriftsläsning har ökat vecko/månadstidningar och tidskrifter på detta sätt (13 procent) respektive minskat (14 procent). Fördemot 16 procent av de äldsta. För lösnummerinköpen lat på kön är det ungefär lika många män som kvinär förhållandet 54 procent mot 19 procent och när nor som anser att de nu läser mer än tidigare, men det gäller prenumerationer är det 48 procent av de fler kvinnor än män som anser att deras tidskriftsäldsta och 57 procent av de mellan 70–79 som prenu- läsning har minskat. mererar jämfört med 33 procent av de yngsta. Det är Ju yngre man är desto mer har tidskriftsläsningen dock främst de under 40 som läser på Internet. ökat. Störst andel som anser att deras läsning har

Det är inga stora klasskillnader som gör sig gäl- ökat finns i åldersgruppen 15–39. Däremot är andelande genom sättet att få tillgång till olika typer av po- len som anser att deras tidskriftsläsning har minskat pulär- och fackpress. Men skillnader finns dock. Det ganska jämnt fördelad över de olika åldersgrupperna. är arbetare som är minst benägna både att köpa lös- Det handlar således främst om att tidskriftsläsningen nummer och att prenumerera. Egna företagare har varierar mer i de yngre åldrarna än bland äldre som inte i lika stor utsträckning gratis tillgång till vecko/ har mer bestämda vanor. Likadant är det sett till submånadstidningar och tidskrifter genom medlems- jektiv klass, där tidskriftsläsandet varierar mer bland distribution som övriga grupper och de är heller inte akademiker och högre tjänstemän än bland de övriga. lika benägna att låna tidningar av familjemedlemmar Den subjektiva uppfattningen att läsningen har minseller bekanta. kat är ungefär lika vanlig i samtliga grupper. Det är

Ju mer urbaniserad svensken är desto mer benägen dock främst akademiker och högre tjänstemän som är han/hon att göra impulsiva lösnummerköp av anser att deras läsning har ökat. Denna andel är hövecko/månadstidningar eller tidskrifter. Motsatsen gre än bland arbetare, tjänstemän och egna företagäller för prenumeration. Detta pekar i en liknande gare. riktning som för bokläsningen; att ökad tillgänglighet, Tidskriftsläsningen har ökat mest bland hög- och med mängder av kiosker, pressbyråer och dylikt som medelhögt utbildade (16–17 procent) och minskat säljer tidningar ökar benägenheten att handla impul- mest bland lågutbildade (16 procent). Mest har det sivt. Motsatt effekt syns i en mer rural omgivning även ökat i storstäderna (18 procent) och minskat på som visserligen erbjuder samma utbud men inte med ren landsbygd (16 procent). Men även här handlar samma intensitet. Där minskar de impulsiva det främst om att man sett till tidskriftsläsning handlösnummerköpen och i stället har man en regelbun- lar mindre vanemässigt i Stockholm, Göteborg och den prenumeration. I böckernas fall var det bok- Malmö än i övriga landet. Med andra ord är andelen klubbar som var vanligast på ren landsbygd. För som anser sin tidskriftläsning oförändrad lägre än i

Hur påverkar momsen läsandet?

övriga grupper, eftersom många anser att de läser följd av det, inte att läsningen har spridit sig till de mer och många anser att de läser mindre än tidigare. som tidigare inte läste. I stället är det de som tidigare

71 procent anser att de varken köper mer eller läste tidskrifter och vecko/månadstidningar av olika mindre tidskrifter än tidigare. Detta är ungefär slag läser mer. samma antal som för tidskriftsläsningen. Dock är det många fler som anser att deras köp har minskat (20 procent) än det är som anser att deras köp har ökat (9 procent) Detta ser ungefär likadant ut bland kvinnor och män. Fördelat på ålder är det främst de under 40 som anser att deras tidskriftsköp har ökat (14–15 procent), men det mest uppseendeväckande är att de äldsta, mellan 70–85, i så stor utsträckning som 42 till 46 procent anser att deras tidskriftsköp har minskat.

Sett till utbildningsnivå och subjektiv klass är det främst bland lågutbildade och arbetare som tidskriftsköpen har minskat medan de har ökat bland högutbildade, akademiker och högre tjänstemän. Inga tydliga skillnader syns dock beroende på om man bor i storstad eller på landsbygd.

Om man fördelar förändringen av tidskriftsläsvana, det vill säga om den har ökat eller minskat under det senaste året (2002), efter läsfrekvensen av vecko/ månadstidningar uppstår ett tydligt mönster. Andelen som anser att deras läsning av tidskrifter är oförändrad är lika stor oavsett om man ofta, sporadiskt eller aldrig läser vecko/månadstidningar. Dock är det så att andelen som anser att deras tidskriftsläsning har ökat är störst bland de som läser ofta (17 procent), mindre bland de som läser sporadiskt (11 procent) och minst bland de som aldrig läser (6 procent). Motsatt tendens gäller för andelen som anser att deras läsning har minskat. 11 procent bland de som läser ofta, 16 procent bland de som läser sporadiskt och 21 procent bland de som aldrig läser.

Exakt samma förhållande gäller om man sätter läsningen av special/facktidskrifter mot förändringen av läsvana av tidskrifter. Med andra ord innebär det senaste året, med momssänkning och sänkta priser till

Bokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelser och slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatseroch slutsatser

våra två tidigare delrapporter, som överlämnades Mätmetoder och säkerheten i våra

till kulturministern den 2 juli 2002 respektive den bedömningar

31 januari 2003, redovisade vi utvecklingen under

De två tidigare rapporterna har i fråga om de böcker

det första halvåret respektive det första hela året

som säljs via bokhandeln grundat sig på de konsument-

efter beslutet att sänka mervärdesskatten på böc-

inriktade bokkataloger som ett urval av Sveriges bok- Iker, tidskrifter m m från 25 procent till 6 procent.

handlar använder. Underlaget till föreliggande rapport Våra slutsatser för det första hela året sammanfattas i

utgörs av prismätningar i butik. Resultatet av dessa förordet till föreliggande rapport.

mätningar jämförs för perioden som helhet med de

Bokpriskommissionen med sitt treåriga mandat

katalogbaserade resultaten från år 2001. Trendbekan med denna rapport redovisa ett halvtidsresultat

skrivningen utgår från de prisobservationer i butik av sin granskningsuppgift.

som har gjorts under april 2002 och april 2003. SCB

I det underlag som Statistiska centralbyrån (SCB)

har i sin rapport till Kommissionen, som delvis återhar ställt till Kommissionens förfogande görs en

ges i ett särskilt avsnitt i vår rapport och som återuppdatering av prismätningarna från år 2002 så att

finns i sin helhet på SCB:s hemsida www.scb.se, rede också omfattar perioden t o m april 2003. Det

dovisat hur man har gått till väga för att välja ut bokgör det möjligt för oss att analysera de prisför-

handlar och boktitlar m.m. Vi hänvisar till denna reändringar som har ägt rum på bokområdet under

dovisning. perioden 2001 till april 2003. För tidskrifterna är

Prisutvecklingen på böcker som säljs genom bokjämförelseperioden oktober 2001 till april 2003.

klubbar mäts nu liksom tidigare genom observationer

Underlaget gör det också möjligt att iaktta de pris-

i klubbarnas medlemstidningar. Det är en metod som förändringar som har ägt rum inom boksektorn un-

kommer att tillämpas också i framtida mätningar. der det senaste året, dvs från april 2002 till april

Metoden redovisas utförligt i SCB:s underlag. 2003. Motsvarande jämförelseperiod för tidskrifterna

De två nämnda försäljningskanalerna för böcker – är oktober 2002 till april 2003. På det sättet kan vi

bokhandeln och bokklubbarna – kompletteras i det fånga upp trenden i prisutvecklingen inom de två

senaste underlaget med uppgifter om prisutveckbranscherna.

lingen på böcker som säljs via s k nätbokhandlar och

Låt oss inleda denna redovisning med att notera

genom varuhus, dagligvarubutiker och kiosker. Prisoch kommentera de metoder som har tillämpats för

observationerna för dessa försäljningsställen omfattar mätningarna av priserna på bok- och tidskriftsområd-

perioden april 2002 – april 2003. Mätmetoderna ena. Vi kan på det sättet klargöra hur pass säkra våra

anges i SCB:s underlag. iakttagelser och slutsatser kan anses vara. Därefter

På tidskriftssidan görs noteringarna nu liksom tidiövergår vi till att markera våra iakttagelser om prisut-

gare huvudsakligen genom observationer i butik eller vecklingen under hela den aktuella granskningsperio-

information från Internet. Metoden kommer att tilden och hur trenden ser ut. Vi redovisar därefter

lämpas på tidskrifterna också vid framtida mätvilka slutsatser som vi drar av denna utveckling. Av-

tillfällen. Vad gäller grunderna för urvalet av tidskrifslutningsvis tar vi upp frågor som knyter an till läsva-

ter och metoderna för att beräkna prisförändringar nor m m.

m m hänvisas till relevanta avsnitt i SCB:s underlag.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Övergången från prismätningar genom katalog- ningen av utvecklingen mellan de olika bokkatego-

studier till direkta prisobservationer i butik på bok- rierna.

området representerar i sig en utveckling mot större Den osäkerhet som SCB i sin rapport betonar och

representativitet i mätningarna. Medan katalog- lyfter fram på bokområdet måste givetvis också beak-

mätningarna i praktiken representerade den del av tas i våra egna slutsatser. Diskussionerna inom Bok-

sortimentet som bokhandlarna valt att marknadsföra priskommissionen har dessutom markerat att det kan

hårdast så täcks genom det nya förfarandet hela sorti- finnas grund för ytterligare osäkerhetsfaktorer som

mentet av nya titlar samt förra årets utgivning. Mot ligger i hur utnyttjandet har skett av den databas som

den bakgrunden kan det te sig förvånande används för urval och vägning av de olika

att de s k osäkerhetstalen i det underlag litteraturkategorierna. Vi åter-

Det skall vara billigt att läsa som nu står till vårt förfogande är klart kommer till detta senare.

större än i underlaget till vår förra rap- På tidskriftsområdet är

port. Detta kan förklaras med följande: mätmetoderna oförändrade och

osäkerheten därmed jämförbar 1) I januari 2003 redovisades en jäm-

med vad som gällt vid tidigare

förelse avseende helåren 2001 och

RAPPOR mätningar. Resultaten på detta om-

2002. I föreliggande rapport redo-

T råde är generellt sett säkrare än för

visas endast resultat avseende de

bokområdet. första halvåren (april) 2002 och

Som tidigare angivits medger un-

2003. När året är slut kommer

Från Bokpriskommissionen

derlaget till denna rapport att Kom-

ytterligare en mätperiod, mellan Våren 2003

missionen, förutom att analysera ut-

oktober 2002 och oktober 3

vecklingen under hela perioden sedan

2003, att ingå i jämförelsen

momssänkningsbeslutet, också kan mellan 2002 och 2003. Det

granska utvecklingen under det senaste

kan väntas minska osäkerhets-

året för boksektorn och för de senaste

talen för helårsjämförelsen med ca 30%.

sju månaderna för tidskriftsområdet. 2) Antalet titlar i förra mätningen var större än i den

Osäkerheten är här mindre än vid granskningen av senaste, vilket gav en mindre osäkerhet hela mätperioden. Vi kommer att utnyttja det mate-

3) SCB redovisar nu en jämförelse mellan 2001 och

rialet för att belysa vilka prisutvecklingstrender som

2003. Osäkerheten blir där större än i jämförelsen

branscherna uppvisar.

från ett år till nästa. Detta beror på att när ettårs-

Liksom i tidigare rapporter är det angeläget att be-

jämförelserna läggs till varandra läggs också

tona att våra iakttagelser och slutsatser avser genom-

osäkerheterna till varandra.

snittet för de olika granskade kategorierna inom res-

Den ökade osäkerheten, som den avspeglar sig i de pektive grupp. Det betyder att det kan finnas böcker,

s k osäkerhetstalen, innebär alltså att iakttagelserna tidskrifter och aktörer inom de olika kategorierna

på bokområdet inte står på lika säker grund som i med resultat som är både bättre och sämre än ge-

förra rapporten. Svårigheterna att bedöma prisut- nomsnittet. Det är dock inte möjligt för oss att uttala

vecklingen på böckerna inom både bokhandeln och oss om utfallet på andra nivåer eller med högre

bokklubbarna är tydliga. Än osäkrare blir bedöm- detaljeringsgrad än dem som redovisas i underlaget.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Iakttagelser Om man separerar bokhandelns och bokklubbar-

nas böcker finner vi att böcker sålda över bokhan- Som angivits i tidigare rapporter har vi vid gransk-

deln har prissänkts med 7,4 ± 3,5 procent medan ningen av SCB:s underlag haft som utgångspunkt att

bokklubbarnas sänkning ligger på 8,6 ± 2,4 procent. en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter

Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom från 25 procent till 6 procent borde ge utrymme för

dessa grupper finner vi dock betydande skillnader i en sänkning av prisnivån med 15,2 procent under för-

momssänkningens genomslag. utsättning att alla övriga omständigheter som påver-

Inom bokhandeln har skönlitteraturen sänkts med kar prisnivån är lika.

9,9 ± 5,7 procent och barnlitteraturen med 10,7 ± Nu liksom tidigare måste vi dock betona att det 6,8 procent. Sänkningen för facklitteraturen ligger

vid bedömningen av om prissänkningen på böcker

på en lägre nivå, 2,7 ± 5,4 procent. Vi noterar att och tidskrifter verkligen uppnår denna nivå är nöd-

osäkerhetstalen genomgående är tämligen höga. vändigt att väga in också andra faktorer.

Även på bokklubbsområdet är differenserna stora

Om man alltså tar hänsyn till den allmänna prisut-

mellan de olika kategorierna. Skön- och facklitteratuvecklingen under den aktuella mätperioden, dvs.

ren synes uppvisa de mest markanta sänkningarna på 2001–april 2003 för böcker och oktober 2001–april

9,9 ± 3,2 procent respektive 9,2 ± 5,4 procent. För 2003 för tidskrifter, måste den förväntade prissänk-

barnlitteraturen är prissänkningen klart mindre, 3,5 ± ningen justeras. För att en bok vid utgången av april

4,8 procent. 2003 skall anses ha sänkts till den nivå som moms-

När det gäller bokklubbarna vill vi erinra om den sänkningen motiverar skall den uppvisa ett sänkt pris

diskussion som vi förde i förra rapporten angående med 11 procent. Motsvarande siffra för tidskrifterna

betydelsen av den s.k. huvudboken i bokpaketen. är 12,1 procent. För närmare beskrivning av beräk-

Från bokklubbshåll har framhållits att det vore rimligt ningsgången hänvisas till SCB:s rapport.

att böckerna i deras medlemstidningar viktas efter

De 11 respektive 12,1 procenten utgör alltså

ekonomisk betydelse. Denna och andra specifika frå- ”måttstockarna” för genomgången av mätnings-

gor för bokklubbsverksamheten har vi under vårens resultaten inom bok- respektive tidskriftssektorerna.

lopp dryftat med företrädare för klubbarna. Vi hänvi-

Som tidigare påpekats måste man beakta den

sar i den delen till vad vi har tagit upp i avsnittet Förstundtals påtagliga osäkerheten i sifferunderlaget.

ord och sammanfattning. Den kommer att närmare behandlas i anslutning till

I underlaget till föreliggande rapport har SCB på den följande genomgången.

nytt gjort en alternativ beräkning av prissänkningen Låt oss i det följande, med beaktande av de anpå bokklubbsområdet där huvudbokens ekonomiska

givna utgångspunkterna och inledningsvis med fokus

betydelse har vägts in. Utfallet innebär då att priserna på resultaten för hela mätperioden, göra följande

sammantaget har sjunkit med 12,1 procent med iakttagelser vad gäller utvecklingen inom bokom-

tyngdpunkten på skönlitteraturen (–15,3 procent) och rådet.

facklitteraturen (–9,6 procent). För barnlitteraturen Iakttagelser om prisutvecklingen inom bok- blir prissänkningen –0,5 procent. Osäkerhetstalen för sektorn under perioden 2001–april 2003 de skilda kategorierna är jämförbara med dem som

Sammantaget har böcker från samtliga försäljnings- gäller enligt huvudberäkningen.

kanaler totalt minskat i pris med 8,1 ± 2,3 procent.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Iakttagelser om prisutvecklingen inom bok- finns det anledning att notera det relativt låga osäker-

sektorn under perioden april 2002–april 2003 hetstalet.

Som nämnts har SCB också tagit fram siffror som Liksom inom bokområdet är dock genomslaget av belyser prisutvecklingen under det senaste året (april momssänkningen för de olika tidskriftskategorierna 2002 – april 2003). Under denna period har den all- mycket varierande. männa prisutvecklingen ökat med 2,8 procent. Hur Familje- och damtidningar och tidskrifter inom omhar prisökningen under samma tid varit på bok- rådena idrott, motion och friluftsliv uppvisar prissänksektorn? Vi noterar att prisökningarna inom bokhan- ningar med 11 ± 1,3 procent respektive 9,9 ± 2,8 deln under denna tid har varit större än den allmänna procent. Klart under genomsnittet för tidskriftsomprisutvecklingen. Den ligger på + 7,4 ± 3,4 procent. rådet finner vi tidskrifter inom ekonomi, teknik, hobby Siffrorna för bokklubbarna och för nätbokhandeln, och foto samt serietidningar. varuhusen/dagligvarubutikerna och kioskerna kan I tidigare rapporter har vi iakttagit relativt begrändäremot innebära att prisökningarna där ligger under sade prissänkningar för datortidskrifter. Denna kateden allmänna prisutvecklingen. Uppdelat på genrer gori uppvisar fortfarande för perioden som helhet reuppvisar generellt sett facklitteraturen den största pris- sultat som ligger under genomsnittet. Tittar man dock ökningen, medan priserna på barnlitteratur och skön- på utvecklingen under de senaste sju månaderna finlitteratur ökat något mindre. Prisökningarna för gen- ner vi att prisökningen för datortidningar ligger klart rer varierar dock mellan försäljningskanalerna. De under den genomsnittliga prisökningen inom sektorn största prisökningarna för skönlitteratur och facklitte- och sannolikt under den allmänna prisutvecklingen i ratur återfinns dock i bokhandeln. samhället. De största prisökningarna observeras för

serietidningar och tidskrifter inom områdena eko-

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen inom nomi, teknik hobby och foto.

boksektorn I sitt underlag till Kommissionen har SCB gjort en Bokhandelns prisutveckling kan också jämföras med jämförelse mellan den generella prisökningen på tidutvecklingen av förlagspriserna. Enligt SCB:s redovis- skriftsområdet och prisökningen för dagstidningarna ning har förlagspriserna (F-priserna, dvs. det pris för- under perioden oktober 2001 till april 2003. Jämfölagen åsätter sina böcker och som används till återför- relsen visar att tidskrifternas priser allmänt sett har säljare) för bokurvalen ökat med 4,6 procent mellan ökat mer än dagstidningarnas. åren 2002 och 2003. Under motsvarande period har bokhandelns priser ökat med 7,4 procent. Pris- Iakttagelser om försäljningen av böcker och ökningen för de böcker som säljs via nätbokhandeln tidskrifter begränsas till 2,6 procent. Låt oss slutligen till våra iakttagelser notera hur för-

säljningen av böcker och tidskrifter har utvecklats Iakttagelser om prisutvecklingen inom under perioden efter momssänkningen. SCB:s undertidskriftssektorn lag pekar på att omsättningen inom bok-, pappers- Som nämnts skulle ett fullständigt genomslag av och tidningshandeln under år 2002 ökade med ca 12 momssänkningen på tidskriftsområdet kunna avläsas procent och att ökningen har fortsatt under år 2003 i prissänkningar om minst 12,1 procent. Sänkningen så att vi nu kan avläsa en total försäljningsökning om begränsas dock generellt till 8,8 ± 0,9 procent. Här ca 14 procent sedan 2001. Dessa siffror styrks av den

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

branschstatistik som Svenska Förläggareföreningen Det är beklagligt att så måste ske men det vore fel av presenterade i juni 2003. Enligt branschstatistiken oss att ge sken av att vi står på en fastare grund än ökade medlemsförlagens försäljning till återförsäljare vad vi gör. med totalt 16 procent. Våra slutsatser på bokområdet blir därför följande:

På bokområdet som helhet har priserna minskat

Slutsatser

med 8.1 ± 2.3 procent. Det skall jämföras med Liksom i tidigare rapporter finner vi det ändamåls- ”måttstocken” 11 procent för fullt genomslag av enligt att redovisa våra slutsatser om genomslaget av momssänkningen. Trots att totalresultatet alltså momssänkningen på bokpriserna uppdelade på indikerar att momssänkningen inte fått detta fulla geböcker som säljs över bokhandeln och de som salu- nomslag inom området går det inte att med säkerhet förs av bokklubbarna. Låt oss först göra några gene- klarlägga hur resultatet fördelar sig på de olika försäljrella iakttagelser och kommentarer rörande bok- ningskanalerna. Kommissionen gör mot den bakgrunsektorn. den följande bedömning.

Vi har tidigare konstaterat att SCB i sitt underlag För bokhandeln för sig, som redovisar en prissänkpoängterat den ökade osäkerheten i mätningarna på ning om 7,4 ± 3,5 procent, kan vi inte helt utesluta bokområdet. Det är något som också vi måste beakta att resultatet avspeglar ett fullt genomslag av momsnär vi nu skall dra våra slutsatser på detta område. sänkningen.

Till den osäkerhet som alltså markeras i underlaget För de skilda bokkategorierna i bokhandelsverkfrån SCB kan också fogas röster inom Kommissio- samheten är, som tidigare nämnts, osäkerhetstalen så nen. De ledamöter som företräder förlagen och bok- stora att det är svårt att dra några klara slutsatser om handeln menar att SCB:s resultat inte känns igen momssänkningens effekter vad gäller skönlitteraturen inom branscherna. De har poängterat att branscherna och barnlitteraturen. Klart är dock att genomslaget på inte anser sig ha ändrat prisskalor eller facklitteraturen är sämre än för de övriga kategokampanjprissättningsmetoder. Inte heller anser sig rierna. bokhandeln ha genomfört sådana pris- eller marginal- Möjligen är detta så långt som man nu kan komma förändringar att de skulle motsvara SCB:s siffror. när det gäller att bedöma momssänkningens effekter i

Från branschföreträdarnas sida har man mot denna fråga om prisutvecklingen av de böcker som säljs bakgrund framfört att förklaringen till dessa diskrep- över bokhandeln. Bokpriskommissionen vill dock utanser kan ligga i bl a den aktuella basen – Seeligs da- tala sin ambition att noggrant följa utvecklingen inom tabas – som används för urval och vägning av de denna sektor. Den nuvarande osäkra situationen utolika ingående litteraturkategorierna (företaget Seelig gör en grund för ökad observans i framtiden. Andra AB är bokhandelns grossist och svarar dessutom för moment som talar för en ökad observans är iakttageltotaldistribution av ett antal små och medelstora för- serna rörande bokhandelns prisutveckling under det lag). Kommissionen kommer därför inför kommande senaste året och jämförelsen med prisutvecklingen i rapporter att tillsammans med SCB och Seelig AB förlagsledet. försöka klarlägga eventuella felkällor. Inte heller på bokklubbarnas område kan det ute-

Mot den beskrivna bakgrunden måste Kommissio- slutas att resultatet avspeglar ett fullt genomslag av nen ytterligare markera de förbehåll som gäller säker- momssänkningen. Sänkningen ligger här på 8,6 ± 2,4 heten i underlaget till våra slutsatser på bokområdet. procent, dvs. en möjlig prissänkning på 11 procent.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Liksom på bokhandelsområdet är osäkerheten stor lingen från perioden före momssänkningen, men vad gäller resultaten för de skilda bokkategorierna i iakttagelserna under det senaste året tyder på att pribokklubbarnas verksamhet. De mest markanta sänk- serna i dessa försäljningskanaler generellt har ökat ningarna ligger dock på skön- och facklitteraturen något mindre eller är i linje med den allmänna prisutmedan barnlitteraturen uppvisar klart mindre pris- vecklingen. sänkningar. Låt oss nu gå över till tidskriftsområdet för att dra

Bokklubbarnas utveckling under det senaste året våra slutsatser utifrån de iakttagelser som vi har gjort uppvisar också en positiv trend, dvs. en prisutveck- inom denna sektor. Här finns det anledning att beling som kan ligga under den allmänna prisutveck- tona att osäkerheten i underlaget är mindre och att lingen i landet. Nästa prismätningsperiod får utvisa därför slutsatserna vilar på säkrare grund. om trenden håller i sig. Ett fullt genomslag av momssänkningen i det pris

Bokpriskommissionen behandlade i sin förra rap- som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet port relativt utförligt de särskilda omständigheter som betyda att priset reducerats med 12,1 procent. Det är förknippade med bokklubbarnas verksamhet. Vi målet har inte nåtts. Resultatet innebär att det fattas har också under våren fortsatt våra diskussioner med ca 3 procentenheter för att man skall kunna tala om företrädarna för bokklubbarna i dessa frågor. Detta fullt genomslag av momssänkningen. har redovisats i avsnittet Förord och sammanfattning. Liksom i samband med tidigare prismätningar

En av de frågor som har funnits med i kontak- måste vi ändå konstatera att variationerna inom terna med klubbarna har varit vilken roll den s k tidskriftssektorn är betydande. huvudboken i bokpaketen borde spela i prismät- Vår bedömning är därför att prisreduceringen för ningarna på detta område. SCB har i sitt senaste familje- och damtidningar liksom för tidskrifter inom underlag, liksom i underlaget till vår januarirapport, områdena idrott, motion och friluftsliv möjligen fullt redovisat en alternativ beräkning som bygger på att ut faktiskt avspeglar momssänkningen. huvudboken har viktats med hänsyn till dess ekono- Klart under genomsnittet för tidskriftsområdet finmiska betydelse. Resultatet innebär att priserna sam- ner vi tidskrifterna inom ekonomi, teknik, hobby och mantaget har sjunkit med 12,1 procent med osäker- foto samt serietidningar. De har inte uppnått det prishetstal som är jämförbara med dem som gäller i mål som momssänkningen borde föranleda. huvudberäkningen. Inom samma kategori hittar vi också bl.a. datortid-

Detta resultat skulle alltså kunna stärka uppfatt- skrifterna. Det är dock värt att notera att prisutveckningen att momssänkningen har fått fullt genomslag lingen inom detta område under de senaste 7 månahos bokklubbarna. Bokpriskommissionen vidhåller derna uppvisar en positiv trend och ligger under den dock sin tidigare hållning att bokmomssänkningen allmänna prisutvecklingen. Tyvärr uppvisar seriebör slå igenom på alla böcker oavsett försäljning- tidningar och tidskrifter inom områdena ekonomi, teksandel. nik, hobby och foto en motsatt tendens under samma

För första gången ger underlaget oss möjlighet att period. I vår nästa rapport kommer vi att följa hur göra vissa iakttagelser om prisutvecklingen på de denna trend utvecklas. böcker som sålts via s.k. nätbokhandlar och genom Både SCB:s statistik och siffror framtagna av bokvaruhus, dagligvarubutiker och kiosker. Underlaget branschen visar att försäljningen av böcker och tidger inte möjlighet för oss att uttala oss om utveck- skrifter är fortsatt hög. Vår bedömning är liksom

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

tidigare att en väsentlig förklaring till detta ligger i material som direkt relaterar bok- och tidskriftsläsmomssänkningens genomslag. ningen respektive bok- och tidskriftsinköpen och den

allmänna attityden till att läsa böcker och tidskrifter

Läsvanor m m

till sänkningen av momsen på dessa varor. Det är det I våra två första rapporter har vi förmedlat bilder av till Göteborgs universitet knutna SOM-institutets rapdet kulturpolitiska landskap där momssänkningen port Läs och bläddra – Resultat kring bok- och tidverkar. Det har vi gjort genom att redovisa bl a skriftsläsning från SOM-undersökningen 1986–2002. statistikframställaren NORDICOM:s studier om läs- Rapporten i sin helhet återfinns på SCB:s hemsida vanorna på bok- och tidskriftsområdena. Vi har www.scb.se. Delar av rapporten redovisas i ett särockså kunnat presentera material som sätter in den skilt avsnitt i Bokpriskommissionens föreliggande svenska läsningen i ett internationellt perspektiv. rapport. En fortsatt kartläggning av de svenska läsvanorna re- Innan vi går in på de observationer som görs i dovisas i SCB:s senaste underlag, som bl a tar upp SOM-rapporten finns det anledning att säga något material från SOM-institutet, NORDICOM, Statens om förutsättningarna för att kunna få fram någorkulturråd m fl. Delar av detta material återfinns på lunda säkra belägg för sambandet mellan moms- SCB:s hemsida www.scb.se. sänkningen och läsningens omfattning och bredd.

I vissa studier redovisas också resultat baserade på I Ulla Carlssons och Lennart Weibulls artikel om frågor som är direkt ställda för Bokpriskommis- kultur- och medievanornas förändring, som återfinns sionens räkning. Sålunda har t ex omnibussunder- senare i denna rapport, är den bärande tanken att såsökningen 2002 redovisat i vilken utsträckning dana vanor förändras mycket långsamt och att det momssänkningen på böcker och tidskrifter har upp- därför inte är sannolikt att det under den relativt märksammats av de svarande och i vilken utsträck- korta granskningstid som står till Bokpriskommisning prissänkningen har lett till ökade inköp. Vi har sionens förfogande – tre år – går att säkerställa såbehandlat dessa resultat i vår första rapport i juli dana förändringar. 2002. Kommissionen har varit medveten om denna

I underlaget till de tidigare rapporterna har vi inte omständighet men ändå i kontakter med SCB och haft tillgång till material som belyser vilka effekter SOM-institutet ställt frågan om det inte vore möjligt som momssänkningen kan ha haft på läsningens om- att få fram någon form av indikation på sambandet fattning och bredd. Därför har vi begränsat våra mellan momssänkningen och läsningen. kommentarer på området till att anta att den kraftiga SOM-institutets resultat skall alltså ses i det perökningen av försäljningen av böcker och tidskrifter är spektivet. Resultaten måste tolkas med försiktighet en fingervisning om att läsningen i samhället sanno- och representerar en första indikation på momslikt har ökat. Samtidigt kan vi notera, bl a genom instrumentets litteraturpolitiska effekt utifrån vad redovisningar i det aktuella underlaget från SCB, att statistiken kan ge. Som tidigare redovisats har vi utlåningen av böcker från folkbiblioteken, trots en också försökt att få fram komplement till den bilden kraftig ökning av besöken, har minskat under de se- genom att stimulera forskning på området. nare åren. Vilka är då SOM-rapportens högst preliminära

I underlaget till föreliggande rapport har vi för för- slutsatser rörande läsningens utveckling efter momssta gången fått fram siffror som bygger på ett enkät- sänkningen? Följande kan noteras:

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

– andelen bokläsare bland Sveriges befolkning år – andelen kvinnor som tidigare klassats som ”icke-

2002 jämfört med föregående år är oförändrad. läsare” har minskat något.

Generellt har inte bokläsandet breddats till nya

Det är förstås vår ambition att under den tid som grupper.

återstår av vårt granskningsuppdrag försöka få fram – läsandet har ökat på så sätt att de som tidigare

ytterligare information om vilken litteraturpolitisk

läste böcker och tidskrifter- också mer sporadiskt

effekt momssänkningen kan ha fått.

– nu har övergått till att läsa mer än förut.

– gruppen ”icke-läsare” bland dem som har klassifi-

cerat sig som arbetare har minskat år 2002.

SAMMA FLOD, MEN ÄNDÅ INTE

Om kulturOm kultur- och medievanorsOm kulturOm kulturOm kultur- och medievanors- och medievanors- och medievanors- och medievanors förändringförändringförändringförändringförändring

Ulla Carlsson Lennart Weibull

llt flyter. Du kan aldrig stiga ned i samma jer, förändringar och nya fenomen. Resultat enskilda flod två gånger, för när du går i för andra år kan således inte vara av avgörande betydelse. Det gången är det en ny flod. Paradoxen, ur- kan t o m vara direkt missvisande att tolka årliga sprungligen formulerad av den grekiske punktskattningar.

filosofen Herakleitos för mer än 2500 år Båda undersökningarna täcker en period som präg- Asedan, upphör inte att fascinera. Det handlar om flo- lats av genomgripande förändringar av det svenska

den som hela tiden är densamma, men som ändå hela mediesystemet och ger därmed en god grund för betiden förändras. Vi kan överföra bilden och påstå att dömningar av vad mediestruktur och medievanor bedagstidningen är densamma varje dag trots att den tyder för medieanvändningen. Före 1980-talet domiständigt förändras och vi håller oss med dagstidningar nerades medielandskapet av det vi idag kallar tradijust för att få reda på vad som är nytt. Det som para- tionella medier, dagstidningar, populärpress, böcker doxen egentligen fokuserar är förhållandet mellan sta- samt inom radio-TV public serviceföretaget Sveriges bilitet och förändring. Den problematiserar ytterst Radio. Under 1980-talet utvecklades veckopressen hur vi uppfattar förändring och därmed vad som kan med nya specialtidningar, videon gjorde sitt intåg och tänkas vara förändringens villkor. Inte minst handlar satellitsänd TV nådde Sverige. I början av 1990-talet det om hur värderingar och vanor formas och bibe- introducerades kommersiell TV och radio och i slutet hålls. Ett känt faktum är att detta sker mycket lång- av samma decennium expanderade Internet. samt – verkligheten tolkas utifrån föreställningar som Trots de omvälvande medieförändringarna är det har sin grund i tidiga erfarenheter, t ex de värderingar utmärkande draget för såväl medievanor som medieoch vanor som råder inom familjen under uppväxt- exponering att de ändras förhållandevis lite. Svenskåren samt tidsandan i samhället. Detta gäller även arnas medievanor uppvisar en betydande stabilitet. våra kulturvanor - och inte minst våra medievanor Endast små skillnader kan påvisas i de tidsserier som som vi särskilt uppmärksammar i denna artikel. finns i fråga om TV-tittande, radiolyssnande, tidnings-

och bokläsning (figur 1).

Stabilitet i medievanorna ………

De medier som flest människor tar del av en ge- Svenskarnas medievanor har varit föremål för många nomsnittlig dag är television, radio och morgonpress. olika undersökningar under de senaste decennierna. TV är det största mediet med en räckvidd på 85 pro- Ett sätt att långsiktigt följa mediepubliken är utarbe- cent, radion når 79 och morgonpressen 74 procent. tandet av tidsserier genom årliga intervjuundersök- Styrkeförhållandet mellan de tre har varit i stort sett ningar – på så sätt skapas möjligheter till jämförelser detsamma sedan mitten av 1990-talet. Det som hänt över tid. Det finns etablerade tidsserier som sträcker är att andelen TV-tittare och radiolyssnare har ökat sig närmare ett kvartssekel bakåt i tiden. Exempel på med mellan fem- och tio procentenheter sedan börsådana är Nordicoms Mediebarometer, som sedan jan av 1990-talet medan andelen läsare av morgon- 1979 studerar exponeringen för en rad olika medier press och böcker är kvar på samma nivå som tidien genomsnittlig dag, och SOM-undersökningen vid gare. För kvällspressen kan dock en nedgång fastslås, Göteborgs universitets samhällsvetenskapliga fakultet men morgonpressen har samma räckvidd 2002 som som startade sina mätningar 1986 bl a med fokus på 1979 trots tillkomsten av de många nya medierna. medievanor. Båda undersökningarna syftar till att be- Medan morgonpressen alltid har bestått av ett stort skriva medievanorna och att peka på utvecklingslin- antal tidningar är den stora förändringen för radion

Om kultur- och medievanors förändring

Figur 1. Andel av befolkningen 90–79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 1979–2002 (procent)

(%)

Televisio n

Dagstidning

Radio

Tidskrift

B o k

Internet

Video

1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2002 Anmärkning: Den markerade uppgången i bokläsning mellan 1994 och 1995 är i huvudsak en följd av att frågan då ändrades med en precisering att bokläsningen gäller både skön- och facklitteratur. Källa: Nordicoms Mediebarometer 2002

och televisionen att det sedan mitten av 1990-talet är bland de yngre nätanvändarna. Internet är dock inte i betydligt fler kanaler som konkurrerar om samma första hand en fråga om traditionell medieanvändning, tid. Sveriges Television och Sveriges Radio har fått utan det som ökar är det som kan karaktäriseras som lämna plats åt andra aktörer. En följd av detta har interaktiv individanvändning, t ex e-post och sökning blivit en ökad ålderssegregering i mediepubliken ge- av specifik information. nom att de yngre i större utsträckning än de äldre Närmare 40 procent av svenska folket i åldern 9– tagit till sig de nya kanalerna. 79 år uppger att de läser böcker en genomsnittlig dag Senare delen av 1990-talet utmärks av en kraftig 2002 – så var det även för tio år sedan. Även om uppgång för användningen av Internet. Fortfarande bokläsningen kommer långt efter TV-tittande, radioär Internetanvändningen i hög grad ålderssegregerad. lyssnande och läsning av morgontidningar, är det ändå Bland människor i åldern 15-45 år har 50 procent så att det en vanlig dag är fler människor som ägnar sig varit ute på nätet en genomsnittlig dag, bland pensio- åt bokläsning än t ex Internetanvändning. närerna är andelen 10 procent. Den sociala segrega- Den grundläggande stabiliteten i mediesystemet tionen har minskat och finns idag nästan inte alls återkommer även i fråga om den bruttotid som ägnas

Om kultur- och medievanors förändring

åt medier – alltså summan av tiden för de enskilda förändrats. En sådan reaktion illustrerar samtidigt en medierna. Men samtidigt kan även mer långsiktiga stark tro på att förändringar i medieutbudet, t ex nya förändringar säkerställas. Bruttotiden har ökat relativt medier, skall åstadkomma snabba förändringar. Just blygsamt, vilket t ex innebär att varje medium ägnas benägenheten att utgå från snabba förändringar var genomsnittligt mindre tid. Bruttotiden för svenskar- en viktig faktor bakom den s k IT-boomen, då det nas medieanvändning var 2002 fem timmar och 51 antogs att människors beteende raskt skulle ändras minuter – 1979 var motsvarande tid fem timmar och när en ny teknik fanns tillgänglig. 21 minuter, d v s det handlar om en ökning med 30 Den övertro på förändring som kom till uttryck i minuter under de senaste 25 åren. Under de senaste IT-boomen brukar betecknas teknologisk determifem–sex åren har bruttotiden legat på samma nivå, nism, alltså en tro på att tekniken i sig är den avgönågot under sex timmar, trots ett drastiskt ökat medie- rande förändringsfaktorn. I mitten av 1990-talet fanns utbud. Det svenska mediesystemet har alltså succes- det hos många aktörer på mediemarknaden en översivt förtätats utan att de existerande medierna har tygelse om att de tryckta mediernas tid snart skulle minskat märkbart i betydelse. vara till ända. Framför sig såg man hur dagstidningar,

tidskrifter och böcker lästes på datorskärmen via

……men också förändring

Internet eller avlyssnades via CD. Inte minst e-boken Men studerar man t ex den tid ungdomar ägnar åt förutspåddes en lysande framtid. Publiken har dock läsning är denna betydligt lägre bland ungdomar idag visat sig vara betydligt ’trögare’ än vad prognosän för 25 år sedan – det rör sig om en skillnad på ca makarna antagit och de tryckta medierna har hittills 15 minuter en genomsnittlig dag - och motsvarande hävdat sig väl i konkurrensen. Mot den bakgrunden längre tid ägnas åt TV. Till detta kommer Internet är det uppenbart att det krävs en betydligt mera komoch bland de ungdomar som använder Internet en plex förklaringsmodell än vad utbuds- och teknologigenomsnittlig dag 2002 är tiden för Internetanvänd- förändringar ger för att förstå vad som ligger bakom ningen i hemmet drygt 60 minuter. Totalt sett har människors medievanor. dock 9–14 åringarnas bruttotid för medieanvändning

Vad bestämmer publikens medievanor?

ökat med mindre än tio minuter sedan mitten av 1990-talet och 15–24 åringarnas bruttotid har mins- Kultur- och medievanor kan studeras på tre olika kat i motsvarande grad. analytiska nivåer: strukturell nivå, positionell nivå

Som synes innebär inte stabilitet att inget alls skulle och individuell nivå. Den strukturella nivån innefattar ha hänt med svenskarnas medieanvändning under ett normer, värden, ideologier etc som påverkar den sokvartssekel. Studerar man utvecklingen i hela befolk- ciala interaktionen. Det handlar om vårt levnadssätt ningen så är förändringarna små medan mer iögonen- och kan t ex gälla studier rörande skillnaden mellan fallande förändringar kan iakttagas över åren när det det latinska och nordiska levnadssättet. På nästa nivå, gäller t ex specifika åldersgrupper som i exemplet den positionella nivån, studeras skillnader mellan ovan. Men några betydande omkastningar i medie- olika grupper i samhället avseende t ex klass, status, vanorna är det inte fråga om och det kan förefalla an- kön, ålder, etc. En ofta använd benämning på detta är märkningsvärt att det inte har hänt mer i svenskar- livsform. När det gäller den individuella nivån studenas medieanvändning sedan slutet av 1970-talet trots ras livsstilar och vardagsliv. Begreppen används för att att mediesystemet under samma period i grunden har analysera olika individers uttryck för kulturell och

Om kultur- och medievanors förändring

social identitet. Människors val av livsstil och utmejs- rast systemegenskaper. Låt oss först exemplifiera med ling av vardagsliv styrs i hög grad av levnadsätt och mediesystemet. En svensk som växt upp under 1930positioner i samhället och ger de ramar inom vilka och 1940-talen har präglats av ett mediesystem där individerna skapar sitt dagliga liv. Här spelar tids- dagstidningen varit det dominerande, för att inte säga andan med sina trender och stilbrott stor betydelse – det ’naturliga’, mediet, en ungdom som vuxit upp uninte minst för de unga i samhället. der 1990-talet har istället, eller åtminstone också,

Senare års forskning om kultur- och medievanor präglats av kommersiell TV och Internet. Men också har på olika sätt visat hur dessa är nära kopplade till utbudet i medierna spelar roll i socialisationen. Att människors livssituation – identitet, livsstil och var- det faktiskt finns en svensk, eller kanske snarare dagsliv. Vårt intresse att läsa böcker eller gå på teater nordisk, tradition blir särskilt tydligt i jämförelsen har ofta sin utgångspunkt i hur vi socialiserats in i med USA; skillnaderna i medieutbud skapar skilda samhället. TV-tittandets omfattning och inriktning förutsättningar för medieanvändning. De forskare är oftare bestämt av den tid som står till förfogande som på 1970-talet i studier av barn och TV använde och varierar därför under en människas livstid: TV- frågetekniker från USA upptäckte snart att de inte tittandet är exempelvis mindre omfattande i aktiva passade in i Sverige. åldrar än bland pensionärer. Medievanorna är således Men det finns också ett samhällssystem som sätter uttryck för ett bestämt kulturmönster, både när det ramar – begränsande eller underlättande, medvetna gäller kultur som en social orientering och kultur som eller omedvetna – för individernas medievanor. Det ett sätt att leva. För att förstå förändringens villkor kan gälla både den politiska och ekonomiska situationär det gäller kulturkonsumtion är det därför nödvän- nen i samhället, t ex konjunkturen, liksom det kan digt att utgå ifrån individerna och inte från medierna. handla om kulturella trender. I detta ligger även sam-

Att vi på detta sätt tar vår utgångspunkt i indivi- hällets insatser i fråga om medie- och kulturpolitik. derna och deras livssituation som avgörande för

Betingelser för förändring

medievanorna innebär inte att andra faktorer skulle sakna betydelse, endast att deras möjlighet att på- Det utmärkande draget för systemegenskaperna, särverka individens vanor och attityder måste betraktas skilt de som avser samhälleliga insatser, är att de som inom denna ram. Vi kan illustrera vårt synsätt genom regel förändrar sig snabbare än individerna, åtminsfigur 2. Vertikallinjen i figuren är den centrala och tone då det gäller levnadssätt och livsform. Ett annat utgår ifrån att medievanorna bestäms av individernas drag är att dessa även direkt påverkar medie- och vanor enligt ovan. Det överordnade är således indivi- kulturutbudet. En ekonomiskt svag konjunktur påverdens sociala situation. Det handlar om vem jag är, kar morgonpressens annonsintäkter negativt, vilket i hur mitt vardagsliv är organiserat, vilket yrke och sin tur kan tvinga enskilda tidningar att höja sina privilka fritidsintressen jag har. Skilda livssituationer ser i förhållande till läsarna. På bokmarknaden ger skapar olika behov av information och förströelse. sänkt bokmoms billigare böcker för köparna.

Men det blir omedelbart tydligt att analysen blir Men vilka effekter egenskaper eller åtgärder inom intetsägande om den inte relateras till vad som fak- medie- respektive samhällssystemet faktiskt har blir tiskt finns att tillgå av medier i förhållande till den alltså i sista hand beroende av individernas sociala allmänna samhällssituationen, alltså figurens horison- situation och intressen. Den första iakttagelsen vi kan tallinje. Det som ligger på horisontala linjen är sna- göra på grundval av tillgänglig forskning är att det

Om kultur- och medievanors förändring

Figur 2. Faktorer som påverkar medievanor.

Individers livssituation

Levnadssätt Livsform Vardagsliv och livsstil

Mediesystem Samhällsförändring

Struktur

Utbud Politik

Distribution Ekonomi

Kultur

Medievanor

Exponering Omfattning Inriktning

finns en grundläggande tröghet i publikbeteendet. En enskilda medier utvecklas både genom form och vana eller preferens som byggts upp under lång tid innehåll, bl a mot bakgrund av teknikutvecklingen. ändras först långsamt. Dagens pensionärer som skolats Innebörden är att publiken inom sin begränsade tidsin i dagspresstraditionen lämnar inte så snabbt dags- ram får ökade valmöjligheter. Men det som kallas tidningen, även om man måste dra in på annat. För mediesituation rymmer även specifika egenskaper en ungdom kan datorn uppfattas som en nödvändig hos varje medium, t ex hur fördelningen mellan nyheutrustning i hushållet. Här handlar det om levnads- ter och underhållning sker, vilken nyhetsprioritering sättet och det ändras som regel enbart mellan genera- mediet gör eller vad det kostar. tioner. Samtidigt försiggår det kontinuerligt ett samspel

Mot det vi kan kalla för publikens ’tröghet’ kan vi mellan människors preferenser och det innehåll som ställa förändringarna i mediesituationen. Mediesyste- olika medier erbjuder. För de flesta människor är met expanderar genom ett ökat antal kanaler, men medievanorna ”utprövade” under lång tid. Valet att

Om kultur- och medievanors förändring

hålla sig med en lokal dagstidning påverkas både av att ta till sig det som är nytt är yngre och högutbildatillgängliga tidningars symboliska värde – att den har de. I fråga om medievanor är bilden inte lika entydig, en seriös profil – och dess bruksvärde – att den för- men det är tydligt att också här är de unga snabbast medlar ett relevant innehåll. När vi talar om medieva- att ta till sig det som vi kallar för nya medier. Förklanor, liksom andra kulturvanor, handlar det dessutom ringen ligger i att de yngre ännu inte i lika hög grad om ett beteende som är mycket nära sammanflätat socialiserats in i fasta vanor och tagit till sig samhälmed människors dagliga liv såväl som med vår grund- lets normer. Video, cd-spelare och Internet är exemläggande identitet. pel på nya medier som de unga var snabba att ta till

Även samspelet mellan livssituation och medie- sig. Samtidigt är de unga, eller snarare de unga vuxna situation har sina givna ramar. Vad som händer i (30–39 år), mindre flitliga morgontidningsläsare år samhället spelar en stor roll för att påverka både män- 2002 – om vi jämför dem med samma åldersgrupp niskors vanor och mediernas utbud. Stora händelser i tio år tidigare. samhället eller omvärlden kan få oss att pröva ett nytt Något förenklat kan det påstås att de stora förändmedium. Andra världskriget blev i hög grad radions ringarna först sker mellan generationer medan de genombrott som nyhetsmedium, fotbolls-VM 1958 medelstora kan ske under en enskild individs livscyanses ha bidragit till att televisionen snabbt slog ige- kel. När en stor generation dominerar, som 40-talnom i de svenska hemmen. Också politiska och eko- isterna gjort sedan början av 1970-talet, märks förnomiska konjunkturer spelar en mycket viktig roll. ändringarna dessutom mindre. Först när vi går in i Lågkonjunkturen i början av 1990-talet mattade mindre ålderskohorter upptäcker vi att det pågår en mediekonsumtionen och tvingade människor till att förändring som kommer att slå igenom först några revidera en del kostsamma medieval. decennier in på 2000-talet.

Om vi i detta perspektiv vänder tillbaka till figur 1

Till sist

kan vi betrakta kurvorna på medieexponering med andra ögon. Även små upp- eller nedgångar kan indi- Regeringen har i sina direktiv till Bokpriskommiskera långsiktiga förändringar. Ser vi närmare på ex- sionen uttryckt en önskan om att sänkningen av bokponeringen för TV och radio upptäcker vi också att momsen även skall uppnå en litteraturpolitisk effekt – introduktionen av TV4 1991 och privat lokalradio ett ökat läsande i befolkningen. Bokpriskommis- 1994 innebar en ökad exponering. Användningen av sionen avslutar sitt arbete 2004 och mot bakgrund av video minskade som en följd av nya filmkanaler i TV vad som har redovisats i denna artikel är det dock i slutet av 1980-talet, men återkom på 1990-talet som svårt att ur årliga mätningar kunna utläsa den önsett medium för att hantera det ökade utbudet i TV kade effekten under en så kort tidsperiod som tre år genom att spela in det man inte hinner se. I ljuset av – det tar som synes betydligt längre tid att säkerställa användarnas allmänna tröghet är det snarast överras- sådana förändringar med tanke på den relativa kande att Internet kunde få ett så pass snabbt genom- långsamheten vad gäller förändringar i människors slag bland allmänheten. vardagsliv och livssituation. Tendenser kan dock utlä-

Våra kulturvanor är således kontinuerligt utsatta sas och genom att fortsätta fråga om människors läsför förändring, men förändringen betingas av vår so- vanor kommer vi innan detta decennium är till ända ciala position och vår sociala situation. Studier av att ha ett underlag att tillgå för en diskussion om ändnyhetsspridning har visat att de som är mest benägna rade läsvanor blev en effekt av den sänkta bok-

Om kultur- och medievanors förändring

momsen 2002. Då vet vi också i vilken utsträckning Referenser:

och hur de som är ungdomar idag med sin uppväxt i

Antoni, Rudolf: Bokläsning 1986–2002. SOM-instituden nya medielandskapet har ändrat sina läsvanor

tet vid Göteborgs universitet 2003 som vuxna.

Antoni, Rudolf: Boken – ett avslutat kapitel? I Holm-

Viktigast att konstatera idag är att årliga undersök-

berg, S & Weibull, L: Fåfängans marknad. Göteborg ningar om våra medievanor som Mediebarometern

2003, SOM-institutet vid Göteborgs universitet och SOM-undersökningen inte visar några tecken på

Carlsson, Ulla: Bokläsning i den digitala tidsåldern. att det skulle föreligga någon kris för bokläsandet i

Resultat från Mediebarometern 1979–2002. Sverige. De tryckta medierna klarar sig väl i konkur-

Nordicom, Göteborgs universitet 2003 rensen i en tid då de elektroniska medierna snabbt

Carlsson, Ulla & Facht, Ulrika (red): MedieSverige ökar både sitt utbud och sin spridning. Det är pocket-

2001/2002. Statistik och analys. Nordicom, Götebokens uppsving ett bra exempel på. I Sverige där

borgs universitet 2002 drygt 70 procent av befolkningen har tillgång till per-

Holmberg, Sören & Weibull, Lennart: Swedish Trends. sondator i hemmet är det inte e-boken som de se-

SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2003 naste åren fått en kraftigt ökad spridning utan det är

Läs- och bokvanor i fem svenska kommuner. Litteratur-

den tryckta pocketboken. Det tryckta ordet är fortfa-

utredningens läsvanestudier. Allmänna förlaget 1972 rande 2002 den dominerande förmedlingsformen för

(SOU 1972:20) såväl information som förströelse, och mönstren i

Lööv, Tomas & Miegel, Fredrik: Vardagsliv, livsstilar bokläsningen är i stort sett de samma idag som för

och massmedieanvändning. En studie av 12 Malmö-

tjugo år sedan: högutbildade läser mer än lågut-

ungdomar. Lunds universitet, Sociologiska institubildade, kvinnor mer än män, flickor mer än pojkar.

tionen 1989, (Forskningsrapporter i

Herakleitos iakttagelse stämmer således in även i

kommunikationssociologi 16) fråga om svenskars kultur- och medievanor. Vanorna

Mediebarometern 2002. Nordicom, Göteborgs uniuttrycker både stabilitet och förändring. Den långsik-

versitet 2003 tiga stabiliteten hos bokläsningen är till stor del en

Weibull, Lennart: Tidningsläsning i Sverige. Stockholm följd av att det hela tiden faktiskt skett förändringar.

1983, Liber förlag Utbudet har förändrats med tiden, nya genrer har

Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela: Att studera vuxit fram, nya boktyper som pocketboken har lanse-

dagspressen i Sverige – utgångspunkter. I Wadrats, nya distributionsvägar har tillkommit och pris-

bring, I & Weibull, L (red): Tryckt. 20 kapitel om förändringar har genomförts. Sådana insatser har

dagstidningar i början av 2000-talet. Institutionen otvivelaktigt haft betydelse, men det är en betydelse

för journalistik och masskommunikation, Götesom bara kan utläsas på lång sikt.

borgs universitet 2000.

ULLA CARLSSON

Docent och chef för Nordicom, Göteborgs universitet

LENNART WEIBULL

Professor, Institutionen för journalistik och masskommu-

nikation, Göteborgs universitet.

KULTURTIDSKRIFTERNA OCH MOMSEN:

”V”Vi ger läsar”V”V”Vi ger läsari ger läsari ger läsari ger läsarna mer tidningna mer tidningna mer tidningna mer tidningna mer tidning för pengarna”för pengarna”för pengarna”för pengarna”för pengarna”

Ulrika Westerlund

änkningen av mervärdesskatten på tidskrif- Nätverkstan Ekonomitjänst i Göteborg, Nätek, ter och böcker var inte någon stor fråga i tillhandahåller adminstrationsservice som prenumekulturtidskriftsvärlden. Majoriteten av tid- rationsregisterhantering och distribution av tidskrif-

skrifterna är momsbefriade, (beroende på ter till boklådor för kulturtidskrifter. Runt 20 kultur-

att de ges ut av ideella föreningar och/eller tidskrifter använder sig av Nätverkstans tjänster i Shar för liten omsättning för att få momsregistrera dagsläget. Camilla Amnemyr på Nätverkstan säger

sig), och berörs alltså inte, och bland de momsregis- sig inte ha märkt av någon ökad uppmärksamhet för trerade slog sänkningen långt ifrån igenom fullt ut. tidskrifterna, som kan tänkas bero på momssänk- Detta kan delvis förklaras av den dåliga ekonomin och ningen, och konstaterar också att endast en av Nätdet i stor utsträckning ideella arbetet som är många eks tidskrifter sänkte priset fullt ut, medan två sänkte kulturtidskrifters produktionsvillkor. ”lite grann”. Runt hälften av tidskrifterna är dock

momsbefriade. Kulturtidskrifterna är en brokig samling publikationer. Under beteckningen ryms såväl smala littera- För att få en uppfattning om hur kulturtidskrifterna turtidskrifter med en upplaga på några hundra exem- mottog sänkningen av momsen på tidskrifter genomplar, som stora fackförbunds medlemstidskrifter. förde Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter, FSK, En knapp fjärdedel av kulturtidskrifterna har en upp- under mars 2002 en enkät. Syftet var att få svar laga på under 1000 exemplar, och endast 8 procent bland annat på hur lösnummer- och prenumerationstrycker i 20 000 exemplar eller mer, enligt Kultur- priser förändrats, varför tidskrifterna i förekommanrådets statistik för 2001. de fall inte sänkt sitt pris och om de var momsredo-

Vilken effekt momssänkningen haft för de kultur- visningsskyldiga eller ej. Enkäten gick ut till FSK:s tidskrifter som berörs av den, och deras köpare och medlemstidskrifter och andra tidskrifter som finns läsare, återstår ännu i stor utsträckning att se. Kultur- presenterade i kulturtidskriftskatalogens tryckta upptidskrifterna har för små upplagor för att ingå i de laga Kulturtidskriften 2002, som ges ut av Kulturmätningar av priserna på tidskrifter efter momssänk- rådet. Totalt 255 tidskrifter fick frågorna per e-post ningen som SCB utför, och de är också för få för att och 161 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 63 märkas i Nordicoms undersökningar av läsvanor. procent. De hamnar där under kategorin special- och facktid- Av de 161 var det 119, drygt 75 procent, som inte skrifter, men resultat som gäller hela den kategorin är sänkte priset. Av dessa uppgav 90 stycken att de var inte automatiskt tillämpbara på kulturtidskrifterna. momsbefriade och de berörs alltså inte av moms-

Kulturrådet utför inga undersökningar om läsvanor sänkningen. (Dessa 90 tidskrfter utgjorde 58 procent eller läsfrekvens av kulturtidskrifter och de siffror av de svarande. 38 procent, 59 stycken, sade sig vara som kan visa på om läsandet (eller i alla fall köpandet) momsregisterade, övriga visste inte eller svarade inte.) ökat sedan momssänkningen – redovisningen av förra De tidskrifter som uppgav att de var momsredoårets ekonomiska resultat för de tidskrifter som får visningsskyldiga och som inte sänkte priset var totalt kulturtidskriftsstöd från Kulturrådet, cirka 115 27 stycken, knappt hälften av de momsredovisningsstycken – är ännu inte klara. Eventuella prissänk- skyldiga. De uppgav i enkäten grovt sett fyra olika ningar på tidskrifterna efterfrågas dock inte i denna typer av anledningar till varför de inte sänkt priset: redovisning. Man förklarar att man inte höjt priset på många

Foto: Anders Qwarnström

”Vi ger läsarna mer tidning för pengarna”

år, hade tänkt att göra det nu, men kunde undvika FSK informerade sina medlemstidskrifter i slutet av det på grund av momssänkningen. Eller så tycker december 2001 om att riksdagen beslutat om momsman helt enkelt att tidningen ”redan är billig”. sänkningen. Man underströk då också att momssänk- ”Vi hade planerat en kraftig prishöjning, Vid en genom- ningen inte fick användas för att förbättra tidskrifterräkning visade det sig att momssänkningen gav oss unge- nas egen ekonomi, en upplysning som alltså inte verfär samma ekonomiska marginal som höjningen skulle ha kar ha nått fram till riktigt alla. gjort enligt tidigare momssatser. Den enklaste lösningen Dan Abelin, kanslist på FSK som också var den blev då att bara behålla priset.” ”Vi tycker priset redan som genomförde enkäten, menar att många kulturär lågt.” ”För lågt pris tidigare. Köpstark målgrupp.” tidskrifter verkar ha en ”det-här-gäller-inte-oss-känsla” (Motiveringar av den här typen dominerar stort bland angående momssänkningen. Avlönad personal saknas svaren.) ofta, och kunskaperna brister i många ekonomiska

Man menar att till exempel portohöjningen, låga frågor. eller uteblivna anslag från Kulturrådet eller allmänt Ett tydligt exempel på det är att många fortsätter usel ekonomi gör det omöjligt att sänka priset, trots att vara momsbefriade fast de sannolikt skulle tjäna momssänkningen. ”Att vi valt att inte justera ner våra på att vara momsregisterade. Det finns hos flera priser bör ses i ljuset av tidigare uteblivna prishöjningar: kulturtidskriftsmedarbetare en missuppfattning, som vi justerade till exempel inte upp priset då portot en gång förmodligen beror på brist på tid för att sätta sig in i i tiden momsbelades.””Hade vi liksom vissa andra tid- vad som gäller för momsbefriade respektive momsskrifter 300 000 kronor från Kulturrådet årligen skulle registrerade tidskrifter, om att det generellt skulle vara saken givetvis komma i ett annat läge.” ”Nej, tidningens ekonomiskt fördelaktigt att vara momsbefriad. Kanförlust är alltför stor.” ske avskräcks man också av den ökade administratio-

Man har använt pengarna till att ge läsarna ”mer nen till skattemyndigheterna som krävs för momsbetidning för pengarna” istället för att sänka priset. lagd verksamhet. Det finns dock exempel på tidskrif- ”Nej, vi har inte sänkt priset och kommer inte att göra ter som momsregistrerade sig i och med de ändrade det heller. Däremot har överskottet kommit läsarna till reglerna, sedan de räknat ut att de skulle tjäna på det.

del: vi har investerat i finare, dyrare papper, tjockare

omslag och så trycker vi för första gången fyrfärg i hela Drygt hälften av de 59 tidskrifter som uppgav att de tidningen.” ”Den del av priset som tidigare gick till stats- var momsregistrerade i FSK:s enkät, uppgav också kassan har vi lagt beslag på för att finansiera tidningens att de hade sänkt sitt pris. Hur mycket varierade. olika jubileumsaktiviteter. De flesta irriterade läsare som Enligt SCB:s senaste mätning är den genomsnittliga hört av sig, tycker det är ett fullgott argument.” sänkningen för tidskrifter runt 10 procent på både

Man har uppfattat sänkningen som en åtgärd lösnummerpris och prenumerationspris. Av kulturmed syfte att komma tidskrifterna till godo, snarare tidskrifterna som i enkäten uppgav att de sänkt sitt än konsumenterna. ”Vi har inte för avsikt att sänka pris, var det knappt två tredjedelar av tidskrifterna priset, eftersom momssänkningen ger oss en möjlighet som uppgav att de sänkt sitt pris så mycket att det att överleva, vilket väl egentligen var avsikten.” ”Efter- motsvarade hela sänkningen. Fem tidskrifter sänkte som vår tidskrift redan är mycket lågt prissatt så får vi sitt pris med under 10 procent och ungefär lika inte många fler prenumeranter med att göra den billi- många med 10 procent eller mer, dock inte fullt ut. gare.” Argumenten för varför man inte sänkte sitt pris

”Vi ger läsarna mer tidning för pengarna”

fullt ut är av samma typ som de några av dem som tidskrift uttrycker en förhoppning om att deras lägre inte sänkte priset alls förde fram. ”Att vi inte sänkt pris nu ska leda till att fler väljer att förnya sin prenumer beror på att vi inte höjt priset på tidningen på länge meration.”Vi hade ’banderoll’ på ettan där vi skrev och skulle ha gjort det även om inte momssänkningen ’Sänkt pris på grund av momssänkning!’” ”Vi trodde att blivit av.” vi skulle sälja mer, men det blev inte så. Vi har inte råd

En skillnad mellan kulturtidskrifter och andra tid- att marknadsföra oss, och Press Stop är ju ingen skrifter är att flera av de momsregisterade kultur- välgörenhetsinstitution.” ”Kanske hoppar färre av nu, vi tidskrifterna endast betalar in moms på lösnummer- hoppas att antalet förnyade prenumerationer ska öka på försäljning, eftersom de som prenumererar på tid- fem års sikt.” skriften är medlemmar i en förening. Den prenume- Den andra förklaringen tidskrifterna nämner till rerade delen av upplagan är också för de allra flesta varför de inte fått fler läsare trots det sänkta priset är kulturtidskrifter, oavsett upplaga och oavsett om det att målgruppen inte bryr sig så mycket om priset. rör sig om en medlemstidskrift eller ej, avsevärt ”Läsarna är så pass nischade, priset spelar ingen större större än den som säljs i butik. Exempelvis uppger roll.” ”Det finns ingen priskänslighet uppåt, priskänsbåde Ordfront (upplaga 32 000 exemplar, moms- ligheten är låg när det gäller den här typen av specialbefriad för prenumerantupplagan), och Forskning & tidning.” Framsteg (upplaga 45 000 exemplar) att prenumeranternas andel av upplagan är över 95 procent. Barn- ULRIKA WESTERLUND boken har cirka 700 prenumeranter och levererar Chefredaktör för tidskriften bang och styrelseledamot cirka 300 exemplar till butiker, Invandrare & Minori- i FSK teter har en total upplaga på 1700 exemplar och uppger att de tidningar som säljs i butik är ”försumbara”.

Detta är också ett faktum som många av tidskrifterna som sänkte priset tar upp som en tänkbar förklaring till varför de inte tycker att momssänkningen fick någon direkt effekt för tidskriften i form av fler läsare/köpare. De är för små för att synas i butik, om de ens finns där för försäljning, och de har inte heller råd att satsa på marknadsföringskampanjer där de skulle kunna gå ut med information om det sänkta priset. Enda möjliga platsen att göra reklam för sig är tidskriftens omslag och eventuella hemsida. Ett fåtal av tidskrifterna försökte göra köpare uppmärksamma på det sänkta priset på sådana sätt, men ingen har märkt av någon ökad försäljning som direkt kan härledas till det sänkta priset. Flera ansåg att det inte var värt att uppmärksamma de få lösnummerköparna på det sänkta priset och påpekade detta endast på de förnyelseavier som går ut till prenumeranterna. En

KommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera

Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och

Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgifts-

område 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regebetalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att

ringen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för politiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

skolbiblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, skall redovisas.

särskilt i grundskolan.

Bakgrund Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget-

Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en propositionen för 2002 att mervärdesskatten för

böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med statens insatser på området är att stimulera en varierad 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett

komplement till andra litteraturpolitiska insatser och utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild syftar till att öka läsandet i alla grupper.

Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdomar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit

föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kulturoch bokhandel årligen del av statsbidrag i olika former. Under 2001 uppgick insatserna på litte- departementet har låtit analysera de kulturpolitiska

konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på raturområdet till drygt 240 miljoner kronor. Under femårsperioden 1997–2001 har området förstärkts böcker. Analysen har redovisats i en rapport hös-

ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänkmed ca 65 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras

bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förut- 02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedömningen att de statliga insatserna har en avgörande sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag,

bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och från 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari kulturtidskriftsområdet genom att utveckla, fram- 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, ställa och presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 1997/98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidmervärdesskatten. skrifter m m, liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen

i övrigt. (Ku 2002:01)

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett Dir. 2002:144 uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i Beslut vid regeringssammanträde den 28 november kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har 2002. uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta

Ändrade tidpunkter för redovisning av

mervärdesskatten som ett komplement till andra in-

uppdraget

satser för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 jatill åtgärder som kan motiveras av kommissionens nuari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta en kommission med uppdrag att följa och granska hänsyn till vad som anges i 14 § kommitté- prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den förordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäk- 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor ningar och andra konsekvensbeskrivningar. sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2).

Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommis-

sionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slut-

Arbetsformer och redovisning

ligt i en rapport senast den 20 december 2004. Del- I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tid- rapporter skall dessutom regelbundet lämnas under skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 ingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur- december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket 2003 resp. den 30 juni 2004. skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo- Tidpunkterna för Bokpriskommissionens redovisvisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december ning av uppdraget ändras, vilket innebär att Bokpris- 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under kommissionen skall redovisa uppdraget slutligt senast uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämnas un- 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem- der uppdragets löptid: senast den 31 januari 2003, ber 2003 resp. den 30 juni 2004. den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den

31 augusti 2004.

(Kulturdepartementet)

Statens offentliga utredningar 2003

Kronologisk förteckning

1. Att samla och sprida kunskap om 17. Diskriminering av invandrarföretagare17. Diskriminering av invandrarföretagare skadlig inverkan och framgångsrik i Sverige. En empirisk studie av små-i Sverige. En empirisk studie av smårehabilitering. S. företagskonkurser under 1990-talet. Ju.företagskonkurser under 1990-talet. Ju.

2. Fördelningseffekter av miljöpolitik. 18. Ett diplomatiskt misslyckande.18. Ett diplomatiskt misslyckande. Bilaga 11 till Långtidsutredningen 2003. Fallet Raoul Wallenberg och denFallet Raoul Wallenberg och den Fi. svenska utredningsledningen. UD.svenska utredningsledningen. UD.

3. Egendomsskatter. Dämpningsregel för 19. Barns rätt till säkra och utvecklande19. Barns rätt till säkra och utvecklande fastighetsskatten och sänkt arvsskatt. miljöer – framtida huvudman. S.

miljöer – framtida huvudman. S. Fi.

20. Fördelningspolitikens mål och medel.20. Fördelningspolitikens mål och medel. 4. Behandling av personuppgifter inom Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2003.

Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2003. färdtjänsten och riksfärdtjänsten. N. Fi.

Fi. 5. Förändringar i tingsrättsorganisationen. 21. Konstnärerna och trygghetssystemen.

21. Konstnärerna och trygghetssystemen. En utvärdering av sammanläggningar av

Ku. Ku. tingsrätter 1999–2001. Ju.

22. Framtida finansiell tillsyn. Fi.22. Framtida finansiell tillsyn. Fi. 6. Kännande varelser eller okänsliga varor?

23. Vårda vården – samverkan, mångfald23. Vårda vården – samverkan, mångfald + Bilagedel. Jo.

och rättvisa. S.och rättvisa. S. 7. Åldersgränser och ersättnings-

24. Kampidrott i fokus. Ju.24. Kampidrott i fokus. Ju. etablering. S.

25. Verkställighet vid oklar identitet m.m.25. Verkställighet vid oklar identitet m.m. 8. Bokpriskommissionens andra del-

UD. UD. rapport. Det skall vara billigt att köpa

26. Lekmannamedverkan i Försvarsmakten.26. Lekmannamedverkan i Försvarsmakten. böcker och tidskrifter II. Ku.

Fö. Fö. 9. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? Fi. 27. InfoSäkutredningen. Delrapport 1 om27. InfoSäkutredningen. Delrapport 1 om

10. Trygga medborgare – säker kommuni- signalskydd. Fö.signalskydd. Fö.

kation. Förslag till gemensamt radio- 28. Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier.28. Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier.

kommunikationssystem för skydd och U. U.

säkerhet. N. 29. Mot en ny landsbygdspolitik. N.29. Mot en ny landsbygdspolitik. N.

11. System för samordnad krisinformation. 30. Försvarets radioanstalt – en översyn. Fö.30. Försvarets radioanstalt – en översyn. Fö. Fö. 31. En hållbar framtid i sikte. M.31. En hållbar framtid i sikte. M.

12. Beskattningen av utomlands bosatta. Fi. 32. Vår beredskap efter den 11 september.32. Vår beredskap efter den 11 september. 13. AHA – utredningsinstitut och mötes- Ju. Ju. plats. S.

33. Tillräcklig flygplatskapacitet i33. Tillräcklig flygplatskapacitet i 14. Principer för ett moderniserat solvens- Stockholm – Mälardalsregionen. N.

Stockholm – Mälardalsregionen. N. system för försäkringsbolag. Fi. 34. Försvarets underrättelseverksamhet och34. Försvarets underrättelseverksamhet och

15. Läromedel – specifik –. U. säkerhetstjänst. Integritet – Effektivitet.säkerhetstjänst. Integritet – Effektivitet. 16. Mansdominans i förändring. Fö. Fö.

Könsfördelning i ledningsgrupper och 35. För den jag är. Om utbildning och35. För den jag är. Om utbildning och styrelser. N. utvecklingsstörning. U.utvecklingsstörning. U.

36. En jämställd föräldraförsäkring? 59. Toppdomän för Sverige. N.

Bilaga 12 till Långtidsutredningen 2003. 60. Handla för bättre klimat. N. Fi. 61. Trängselavgifter. N.

37. Ökad rörlighet för sysselsättning och 62. Reklamtid i TV. Ku.

tillväxt. N. 63. 21+1→1. En sammanhållen admi-

38. Svåra skatter! Fi. nistration av socialförsäkringen. S.

39. Godstransporter i samverkan. 64. Arbetstagarinflytande i europabolag.

– tekniska hinder, forskning och N.

utbildning. N. 65. Alkoholbranschens idrottssponsring 40. Utlänningsdatalag. UD. och alkohol vid ungdomsevenemang

41. Förstärkt granskning av polis och m.m. S.

åklagare. Ju.

66. Harmoniserad patenträtt.+ Bilagor. 42. Ett reformerat underhållsstöd. Ju.

+ Bilagor. S.

67. Kollektivtrafik med människan i 43. Ett reformerat skolsystem för centrum. N.

Försvarsmakten. Fö.

68. Efter Kommundelegationen – hur gick 44. Om allmännyttan säljs – stärkt

det? Fi.

kooperativ hyresrätt. Fi.

69. Alkoholreklam i tryckta skrifter i ett 45. Sveriges konkurrensfördelar för export

folkhälsoperspektiv. S.

och multinationell produktion.

70. Miljöbedömningar avseende vissa

Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2003.

planer och program. M.

Fi.

71. Internationell redovisning i svenska 46. Hund i rätta händer – om hundägarens

företag. Ju.

ansvar. Jo.

72. Havet – tid för en ny strategi. M. 47. Koncessionsavgift på televisionens

73. Reformerad konkurrensövervakning.

område. Ku.

Konsekvenser i Sverige av EG:s nya 48. Införlivande av transparensdirektivet.

tillämpningsförordning. N.

N.

74. Ökad effektivitet och rättssäkerhet i 49. Adoption – till vilket pris? + Samman-

brottsbekämpningen. Ju.

ställning av adoptionsforskning.

75. Etablering i Sverige. Möjligheter och

+ Engelsk sammanfattning. S.

ansvar för individ och samhälle. Ju. 50. Sjukpenninggrundande inkomst.

76. Bokpriskommissionens tredje del-

Skydd och anpassning.

rapport. Det skall vara billigt att köpa

Bilaga: Ett vägval för framtidens

böcker och tidskrifter III. Ku. sjukpenningskydd. S.

51. God man för ensamkommande flykting-

barn. Ju.

52. Ökad patientsäkerhet på läkemedels-

området. S.

53. Dentala material och hälsa.

+ Engelsk sammanfattning. S.

54. Semesterlagen och övriga ledighetslagar

– översyn och förenklingar. N.

55. Digitala tjänster – hur då? En IT-politik

för resultat och nytta. N.

56. Inte bara Samhall. N.

57. Alternativ finansiering av offentliga

tjänster. Bilaga 7 till Långtidsutredningen

2003. Fi.

58. Perspektiv på rättsinformationen

– rättsinformation och IT 2002. N.

Statens offentliga utredningar 2003

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Försvarets underrättelseverksamhet ochFörsvarets underrättelseverksamhet och

Förändringar i tingsrättsorganisationen. säkerhetstjänst. Integritet – Effektivitet.säkerhetstjänst. Integritet – Effektivitet.

En utvärdering av sammanläggningar av [34] [34]

tingsrätter 1999–2001. [5] Ett reformerat skolsystem för Försvars-Ett reformerat skolsystem för Försvars-

Diskrimineras invandrarföretagare i makten. [43]makten. [43]

Sverige? En empirisk studie av små-

SocialdepartementetSocialdepartementet företagskonkurser under 1990-talet. [17]

Kampidrott i fokus. [24] Att samla och sprida kunskap om skadligAtt samla och sprida kunskap om skadlig

inverkan och framgångsrik rehabilite-inverkan och framgångsrik rehabilite- Vår beredskap efter den 11 september. [32]

ring.[1] ring.[1] Förstärkt granskning av polis och åklagare.

Åldersgränser och ersättningsetablering.Åldersgränser och ersättningsetablering.

[41]

[7] [7] God man för ensamkommande flykting-

AHA – utredningsinstitut och mötesplats.AHA – utredningsinstitut och mötesplats.

barn. [51]

[13] [13] Harmoniserad patenträtt.+ Bilagor. [66]

Barns rätt till säkra och utvecklandeBarns rätt till säkra och utvecklande Internationell redovisning i svenska

miljöer – framtida huvudman. [19]miljöer – framtida huvudman. [19]

företag. [71]

Vårda vården – samverkan, mångfald ochVårda vården – samverkan, mångfald och Ökad effektivitet och rättssäkerhet i rättvisa. [23]

rättvisa. [23]

brottsbekämpningen. [74]

Ett reformerat underhållsstöd. + Bilagor.Ett reformerat underhållsstöd. + Bilagor. Etablering i Sverige. Möjligheter och [42]

[42]

ansvar för individ och samhälle. [75] Adoption – till vilket pris? + Sammanställ-

Adoption – till vilket pris? + Sammanställ-

ning av adoptionsforskning.ning av adoptionsforskning. Utrikesdepartementet

+ Engelsk sammanfattning. [49]+ Engelsk sammanfattning. [49] Ett diplomatiskt misslyckande.

Sjukpenninggrundande inkomst.Sjukpenninggrundande inkomst.

Fallet Raoul Wallenberg och den svenska

Skydd och anpassning.Skydd och anpassning.

utredningsledningen. [18]

Bilaga: Ett vägval för framtidensBilaga: Ett vägval för framtidens Verkställighet vid oklar identitet m.m.[25] sjukpenningskydd.[50]

sjukpenningskydd.[50] Utlänningsdatalag. [40] Ökad patientsäkerhet på läkemedels-

Ökad patientsäkerhet på läkemedels-

området. [52]området. [52] Försvarsdepartementet

Dentala material och hälsa.Dentala material och hälsa. System för samordnad krisinformation.

+ Engelsk sammanfattning. [53]+ Engelsk sammanfattning. [53]

[11]

21+1→1. En sammanhållen administra-21+1→1. En sammanhållen administra- Lekmannamedverkan i Försvarsmakten.

tion av socialförsäkringen. [63]tion av socialförsäkringen. [63]

[26]

Alkoholbranschens idrottssponsringAlkoholbranschens idrottssponsring InfoSäkutredningen. Delrapport 1 om

och alkohol vid ungdomsevenemangoch alkohol vid ungdomsevenemang signalskydd. [27] m.m. [65]m.m. [65]

Försvarets radioanstalt – en översyn. [30]

Alkoholreklam i tryckta skrifter i ettAlkoholreklam i tryckta skrifter i ett

folkhälsoperspektiv. [69]folkhälsoperspektiv. [69]

Finansdepartementet Koncessionsavgift på televisionens

Fördelningseffekter av miljöpolitik. område. [47]

Bilaga 11 till Långtidsutredningen 2003. Reklamtid i TV. [62]

[2] Bokpriskommissionens tredje delrapport.

Egendomsskatter. Dämpningsregel för Det skall vara billigt att köpa böcker och

fastighetsskatten och sänkt arvsskatt. tidskrifter III. [76]

[3]

Näringsdepartementet

Skatt på handelsgödsel och bekämpnings-

medel? [9] Behandling av personuppgifter inom

färdtjänsten och riksfärdtjänsten. [4] Beskattningen av utomlands bosatta. [12]

Trygga medborgare – säker kommunika- Principer för ett moderniserat solvens-

tion. Förslag till gemensam radiosystem för försäkringsbolag. [14] kommunikationssystem för skydd och

Fördelningspolitikens mål och medel.

säkerhet. [10]

Bilaga 8 till Långtidsutredningen 2003.

Mansdominans i förändring.

[20]

Om ledningsgrupper och styrelser. [16] Framtida finansiell tillsyn. [22]

Mot en ny landsbygdspolitik. [29] En jämställd föräldraförsäkring?

Tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholm –

Bilaga 12 till Långtidsutredningen 2003.

Mälardalsregionen. [33]

[36]

Ökad rörlighet för sysselsättning och Svåra skatter! [38]

tillväxt. [37] Om allmännyttan säljs – stärkt kooperativ

Godstransporter i samverkan. – tekniska

hyresrätt. [44]

hinder, forskning och utbildning. [39] Sveriges konkurrensfördelar för export och

Införlivande av transparensdirektivet. [48]

multinationell produktion.

Semesterlagen och övriga ledighetslagar

Bilaga 6 till Långtidsutredningen 2003.

– översyn och förenklingar. [54]

[45]

Digitala tjänster – hur då? En IT-politik Alternativ finansiering av offentliga tjänster.

för resultat och nytta. [55]

Bilaga 7 till Långtidsutredningen 2003.

Inte bara Samhall. [56]

[57]

Perspektiv på rättsinformationen Efter Kommundelegationen – hur gick

– rättsinformation och IT 2002. [58]

det? [68]

Toppdomän för Sverige. [59]

Utbildningsdepartementet Handla för bättre klimat. [60]

Läromedel – specifik –. [15] Trängselavgifter. [61]

Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier. Arbetstagarinflytande i europabolag. [64]

[28] Kollektivtrafik med människan i centrum.

För den jag är. Om utbildning och [67]

utvecklingsstörning. [35] Reformerad konkurrensövervakning.

Konsekvenser i Sverige av EG:s nya

Jordbruksdepartementet

tillämpningsförordning. [73] Kännande varelser eller okänsliga varor?

+ Bilagedel. [6] Miljödepartementet

Hund i rätta händer – om hundägarens En hållbar framtid i sikte. [31]

ansvar. [46] Miljöbedömningar avseende vissa planer

och program. [70]

Kulturdepartementet

Havet – tid för en ny strategi. [72] Bokpriskommissionens andra delrapport.

Det skall vara billigt att köpa böcker och

tidskrifter II. [8]

Konstnärerna och trygghetssystemen. [21]