Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter - slutrapport

Bokpriskommissionen

BOK- PRIS

KOMMISSIONEN

Slutrapport SOU 2005:12

Postadress 106 47 stockholm Fax 08-690 91 91 Telefon 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Slutrapport

ISBN 91-38-22305-8 ISSN 0375-250X

Bokpriskommissionens slutrapportBokpriskommissionens slutrapportBokpriskommissionens slutrapportBokpriskommissionens slutrapportBokpriskommissionens slutrapport

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter

Stockholm 2005

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08–405 42 95 Telefon: 08–405 47 29 http://www.regeringen.se/sb/d/242/a/3652

Tryckt av Edita Norstedts Tryckeri AB Stockholm 2005

ISBN 91-38-22305-8 ISSN 0375-250X

TTill statsrådet och chefen förTTTill statsrådet och chefen förill statsrådet och chefen förill statsrådet och chefen förill statsrådet och chefen för Utbildnings- och kulturdepartementetUtbildnings- och kulturdepartementetUtbildnings- och kulturdepartementetUtbildnings- och kulturdepartementetUtbildnings- och kulturdepartementet

Regeringen beslutade den 10 januari 2002 att tillkalla chefen Birgitta Modigh och programchefen Roger en kommission med uppgift att följa och granska Petterson. prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m.m. efter den Genom beslut den 17 januari 2002 förordnades 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor förläggaren David Stansvik som ledamot i kommissänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissionen sionen. skall verka för att åtgärden får fullt och bestående ge- Genom beslut den 26 juni 2002 förordnades nomslag i det pris som konsumenten betalar. Ett mål pol.mag. Roger Haddad som ledamot i kommissioär att läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur- nen. politiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten Genom beslut den 24 september 2002 entledigades skall redovisas. Enligt de ursprungliga direktiven skall journalisten Alexandra Pascalidou från sitt uppdrag Kommissionen slutligt redovisa sitt uppdrag i en rap- som ledamot. port senast den 20 december 2004 och lämna del- Samma dag entledigades enhetschefen Mads Lundrapporter regelbundet under uppdragets löptid: senast gaard och förordnades enhetschefen Peter Knutsson den 30 juni 2002, den 20 december 2002, den 30 som sakkunnig. juni 2003, den 20 december 2003 resp. den 30 juni Genom beslut den 5 februari 2002 förordnades 2004. (Dir.2002:2). som experter hovrättsassessor, numera kanslirådet

Genom beslut den 28 november 2002 har rege- Maria Eka, samt departementssekreteraren Madelén ringen ändrat direktivet för Kommissionen vad avser Falkenhäll och numera kanslirådet Birgit Gunnarsson. tidpunkterna för redovisning av uppdraget. Kommis- Madelén Falkenhäll entledigades genom beslut den sionen skall enligt detta beslut slutligt redovisa sitt 9 oktober 2002 och departementssekreteraren Altin uppdrag i en rapport senast den 28 februari 2005. Vejsiu förordnades samma dag som expert. Delrapporter skall regelbundet lämnas under Genom beslut den 4 mars 2003 entledigades andre uppdragets löptid. De aktuella tiderna för avlämning vice ordföranden Ulla Lindqvist och redaktören Anna har enligt de ändrade direktiven varit den 31 januari Brodow från sina uppdrag att vara ledamöter i kom- 2003, den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 missionen. Som nya ledamöter förordnades kanslisresp. den 31 augusti 2004. (Dir. 2002:144) ten Dan Abelin och författaren Fateme Behros.

Genom beslut den 10 januari 2002 förordnade Samma dag entledigades enhetschefen Peter Knutschefen för Kulturdepartementet, statsrådet Marita son och förordnades enhetschefen Vilhelm Norden- Ulvskog, numera kommunrådet Ingegerd Sahlström anckar som sakkunnig. som ordförande i kommissionen. Som övriga leda- Genom beslut den 4 mars 2003 förlängdes förordmöter förordnades samma dag direktören Kristina nandena för ordföranden och samtliga ledamöter, sak- Ahlinder, numera chefredaktören Lena Björk, redak- kunniga och experter t.o.m. den 28 februari 2005. tören Anna Brodow, f.d. kommunalnämndsordföran- Genom beslut den 11 mars 2003 förordnades den Sven Cahling, f.d. direktören John Erik Fors- kulturansvariga Kjersti Bosdotter att vara ledamot av lund, f.d. controller Lars-Erik Linder, andre vice kommissionen. ordföranden Ulla Lindqvist, journalisten Alexandra Genom beslut den 17 december 2003 entledigades Pascalidou och bibliotekschef Lars Rydquist. Som författaren Fateme Behros från uppdraget att vara lesakkunniga förordnades skattedirektören Lennart damot. Som ny ledamot förordnades samma dag Hamberg, enhetschefen Mads Lundgaard, avdelnings- översättaren Berit Skogsberg.

Genom beslut den 19 april 2004 entledigades nu- Kommissionen har tidigare överlämnat fem delmera regeringsrådet Lennart Hamberg och den 24 rapporter: Det skall vara billigt att köpa böcker och maj 2004 förordnades skattehandläggaren Lars tidskrifter I–V, den 2 juli 2002, den 31 januari 2003, Mattisson som sakkunnig. den 29 augusti 2003, den 3 februari respektive den

Numera generaldirektören Mats Ekdahl var kom- 31 augusti 2004. Härmed överlämnas slutrapporten, missionens sekreterare under tiden 10 januari–31 vilken även kommer att finnas tillgänglig på mars 2002. Som huvudsekreterare fr.o.m. den 6 maj www.sou.gov.se/bok. 2002 förordnades departementsrådet Hans Sand. Reservationer har avgivits av ledamöterna Kjersti Alicia Ormazábal är kommissionens assistent. Kom- Bosdotter och Roger Haddad. Särskilda yttranden har missionen har engagerat journalisten Hans Wigstrand avgivits av John Erik Forslund och – gemensamt – av för att biträda som redaktör och att vara ansvarig för Kristina Ahlinder, Lars-Erik Linder och David Stanslayout. vik.

Kommissionen har tagit namnet Bokpriskommis- Bokpriskommissionens uppdrag är härmed slutsionen. fört.

Stockholm i februari 2005

Ingegerd Sahlström

Dan Abelin Kristina Ahlinder Lena Björk Kjersti Bosdotter Sven Cahling John Erik Forslund Roger Haddad Lars-Erik Linder Lars Rydquist Berit Skogsberg David Stansvik

/Hans Sand

Förord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattningFörord och sammanfattning

et här är Bokpriskommissionens slutrap- återkomma till frågorna om arbetsupplägg m.m. och port om utvecklingen av priser, läsvanor sammanfatta vad som har skett under de tre åren. Vi m.m. efter sänkningen av mervärdes- gör alltså sådana sammanfattningar i det följande skatten på böcker och tidskrifter m.m. samtidigt som vi redovisar utvecklingen under det från 25 procent till 6 procent den 1 ja- senaste halvåret.

Dnuari 2002. I de fem tidigare delrapporterna har vi Delrapporterna har av naturliga skäl hittills kon-

kontinuerligt granskat utvecklingen och halvårsvis re- centrerats på de aspekter av vårt uppdrag som har dovisat våra iakttagelser och slutsatser. berört prisutvecklingen, konsumentinformationen

I slutrapporten kan vi således visa hur moms- och momssänkningens läseffekter. Även i denna slutsänkningen har verkat från tidpunkten för sänkningen rapport har förstås dessa aspekter en framträdande till och med hösten 2004. Det är alltså utvecklingen plats. De tre årens nu avslutade arbete har också givit under i stort tre år som överblickas. Kommissionen erfarenheter och insikter i olika frå-

Vägledande för Kommissionens arbete under vår gor som föranleder oss att nu framföra synpunkter granskningsperiod, dvs. åren 2001 till 2004, har för- och förslag till framtida uppföljningsåtgärder inom stås varit de uppdrag som direktiven har förmedlat. vårt granskningsområde. Vi kommer att ta upp dessa De kan sammanfattas enligt följande: frågor under avsnittet Bokpriskommissionens iaktta-

För det första skall Kommissionen följa och granska gelser, slutsatser och förslag till åtgärder. prisutvecklingen på böcker, tidskrifter och övriga va-

Följa och granska prisutvecklingen

ror som omfattas av skattesänkningen. Den skall också verka för att åtgärden med sänkt mervärdes- Ett huvudmoment i vår verksamhet under de tre åren skatt skall få fullt och bestående genomslag i det pris har varit att granska om momssänkningen har fått det som konsumenten betalar. genomslag i bok- och tidskriftspriserna m.m. som

För det andra skall Kommissionen bidra till man borde kunna räkna med. Resultatet av denna konsumentinformationen om den sänkta mervärdes- granskning redovisas när vi tar upp våra iakttagelser skatten på böcker och tidskrifter m.m. liksom om och slutsatser. Här skall vi närmast beröra hur prisden fortlöpande prisutvecklingen på dessa varor. granskningen har organiserats och också ta upp den

För det tredje skall Kommissionen verka för att diskussion som har förts inom Kommissionen om läsandet ökar i alla grupper och redovisa vilka effekter vilken bärighet som mätresultaten kan anses ha. som har uppnåtts genom sänkningen av mervärdes- Underlaget till Kommissionens rapporter utgörs av skatten. Statistiska centralbyråns (SCB) prismätningar. På

Slutligen ingår i uppdraget att vid behov lämna för- uppdrag av regeringen fullgör SCB uppgiften att mäta slag till åtgärder som kan motiveras av vår granskning. och analysera prisutvecklingen och förser därmed

Under fullgörandet av vårt uppdrag har vi i våra Kommissionen med ett relevant underlag. Formellt delrapporter kontinuerligt redovisat hur vi har arbetat redovisas SCB:s rapport till Kommissionen och med de olika frågorna och vilka resultat som har upp- Kulturdepartementet (Utbildnings- och kulturnåtts. För en mer detaljerad genomgång av dessa frå- departementet) samtidigt som denna slutrapport övergor hänvisar vi alltså till relevanta delar av de tidigare lämnas. Kommissionen har dock under arbetets gång rapporterna. Eftersom vi nu presenterar en slutlig kunnat repliera på ett preliminärt arbetsmaterial som rapport över vårt arbete finns det anledning att här SCB har ställt till Kommissionens förfogande.

Förord och sammanfattning

De utvärderingar av arbetet som Kommissionen i två skrivelser i januari 2005 kommenterat förutsättregelmässigt har genomfört efter avslutad delrapport ningarna för de mätningar som genomförts och behar visat att kontakterna mellan Kommissionen och mött de ifrågasättanden som framfördes dels i den SCB har varit täta. Branschföreträdare har inled- rapport som presenterades vid det ovannämnda seminingsvis ingått i olika referensgrupper inom SCB, nariet, och dels i skrivelsen om kvalitetsvariabler från och regelbundna samråd har ägt rum mellan Kom- branschföreträdarna. missionens sekretariat och SCB. SCB har för övrigt Det material som här har nämnts återfinns i Bokockså haft en representant som sakkunnig i Kommis- priskommissionens arkiv. När det gäller SCB:s två sionen. skrivelser i januari 2005, ”Kommentar om att mäta

I flera av våra delrapporter har vi återkommit till bokprisutvecklingen” respektive ”Om variabler vid frågan om huruvida de mätmetoder som har tilläm- prismätning på böcker”, finns de också att läsa på pats på ett korrekt sätt har speglat prisutvecklingen. www.scb.se/bokmoms. Särskilt har mätningarna inom boksektorn diskute- Kommissionens majoritet har i de senaste delrats. Det är bokbranschens företrädare både inom rapporterna betonat att vi inte anser oss ha specialistoch utom Kommissionen som i olika delar har ifråga- kunskaper i statistik. Vi har också noterat att böcker satt de resultat som SCB har presenterat i sina under- är ett erkänt svårt statistikområde. Vi har konstaterat lag. Man har därvid hänvisat dels till avvikande resul- att SCB:s uppgift att tillhandahålla ett statistiskt untat i undersökningar som branschen själv har beställt, derlag till Kommissionen bygger på särskilda regedels till att man inte har känt igen sig i resultaten. ringsuppdrag, i vilka preciseras vad som skall utföras Dessa synpunkter har framförts i olika sammanhang, och vilka resurser som ställs till förfogande för dessa bl.a. i skriftliga propåer till Kommissionen, dels i de uppgifter. SCB:s roll är därmed klart formulerad och reservationer som branschföreträdarna inom Kom- har kommit att utövas i enlighet därmed. missionen har anmält till de två senaste delrappor- Kommissionens majoritet har mot bakgrund av det terna. Kritiska synpunkter på SCB:s mätmetoder sagda inte funnit anledning att ifrågasätta de metoder framfördes under det utvärderingsseminarium som och därpå grundade iakttagelser som SCB har redovibranschen arrangerade under hösten 2004 och i den sat. rapport från Svenska Bokhandlareföreningen och Vi accepterar alltså det siffermaterial som finns i Svenska Förläggareföreningen (Kulturmoms på SCB:s underlag och för det vidare som våra iakttagelböcker – En utvärdering av de tre första åren) som ser. Vår egen roll kommer framför allt till uttryck i utgjorde underlaget till det seminariet. I januari 2005 tolkningen och slutsatserna av detta underlag. har branschföreträdarna i Kommissionen i en skri- Att vi på detta sätt har velat redovisa de spänningar velse (Viktiga variabler vid prismätningen på böcker) som mätmetodfrågan uppenbarligen rymmer beror redovisat vilka kvalitetsvariabler som enligt bran- på att den under lång tid har präglat debatten inom schens uppfattning inte tas upp, eller beaktas ofull- Kommissionen. Vi tycker också att det är angeläget ständigt, i SCB:s mätningar. att precisera på vilka grunder slutrapporten vilar.

Från SCB:s sida har man bemött de kritiska syn- Vi får anledning att ta upp frågan om hur mätpunkterna bland annat genom att anordna ett metod- metoderna faktiskt har tillämpats i denna granskning seminarium där företrädare för bl.a. Bokpriskommis- i samband med att vi redovisar våra iakttagelser och sionen och bokbranschen medverkade. SCB har också slutsatser.

Förord och sammanfattning

I det följande redovisar vi vilka områden som rade journalisten Ulrika Westerlund att i en artikel gå granskningen har omfattat. igenom läget i fråga om kulturtidskrifterna. Dessa in-

I samtliga delrapporter liksom i denna slutrapport går visserligen formellt i granskningen av tidskriftshar Kommissionen jämfört priserna på böcker och området men har så små upplagor att de i praktiken tidskrifter före och efter momssänkningen och note- inte omfattas av SCB:s prismätningar. rat hur priserna har utvecklats under treårsperioden. I den fjärde delrapporten tog vi upp genomslaget På grundval härav har vi dragit slutsatser om i vilken av momssänkningen på noter. Journalisten Hans utsträckning denna prisutveckling kan anses uppfylla Wigstrand, tillika redaktör för Kommissionens rapvad man kunde förvänta sig av momssänkningen. Vi porter, presenterade där en artikel om just detta omhar också försökt att analysera bakgrunden till avvi- råde. kelser från det ideala prisutfallet. Wigstrand återkom på Kommissionens uppdrag

I den fjärde delrapporten kunde vi också redovisa med en artikel till den femte delrapporten. Där bede första resultaten av de mätningar som SCB, efter handlades effekterna av momssänkningen på kartor. ett särskilt regeringsbeslut, genomfört av prisutveck- Dessa artiklar går alltså att ta del av i Kommissiolingen på kurslitteratur inom universitet, högskolor nens tidigare delrapporter liksom på vår hemsida, och kommunal vuxenutbildning. Mät- www.sou.gov.se/bok, där samtliga delrapporter är utförutsättningarna på detta område avviker från vad lagda. som gäller generellt för bok- och tidskriftssektorerna

Konsumentinformationen om den sänkta

därigenom att de inte gör det möjligt att närmare

mervärdesskatten

precisera vilken effekt som momssänkningen har haft. I stället fokuseras intresset på hur priserna inom Som nämnts skall Bokpriskommissionen enligt sina detta område står sig i förhållande till den allmänna direktiv bidra till konsumentinformationen om den prisutvecklingen i samhället. Prismätningarna på sänkta mervärdesskatten på böcker och tidskrifter kurslitteraturen är så organiserad att SCB:s slutliga med mera liksom om den löpande prisutvecklingen underlag ger en bild av utvecklingen under åren på dessa varor. 2002–2004. Därmed har Kommissionen möjlighet Frågan om formerna för att fullgöra detta uppdrag att nu göra sina slutbedömningar av prisrörelserna har fortlöpande diskuterats inom Kommissionen och inom denna sektor. olika åtgärder har vidtagits.

Regeringens uppdrag till SCB omfattar böcker, tid- Under det första verksamhetsåret drog vi slutsatsen skrifter och kurslitteratur. Bokpriskommissionens att allmänhetens kunskaper om momssänkningen så uppdrag är dock något bredare. Beslutet att sänka kort tid efter själva beslutet sannolikt kunde förväntas mervärdesskatten omfattar också noter och kartor, vara relativt goda. Denna uppfattning stöddes också vissa program och kataloger m.m. För dessa områ- av statistik som SCB tog fram. den har Kommissionen alltså inte kunnat påräkna nå- Vi uppfattade det ändå som angeläget att på olika got underlag från SCB. Här har vi därför gått andra sätt försöka förstärka genomslaget av denna kunskap. vägar för att kunna presentera någon form av slutsat- Ett moment i kunskapsspridningen har utgjorts av ser. Kommissionens delrapporter. Den utformning som vi

I vår tredje delrapport började vi redovisningen av valde att ge dem tycks ha varit ändamålsenlig och dessa ”vita fläckar”. Det skedde genom att vi engage- har givit rapporterna en uppmärksamhet utöver vad

Förord och sammanfattning

som normalt följer av ett utredningsbetänkande. missionen har arrangerat och som har fått viss upp- Upplagan av varje rapport har varit 2000 ex. Ca hälf- märksamhet. ten av dessa har distribuerats genom Kommissionens Sålunda arrangerade vi i december 2002 ett semiförsorg och utan kostnad för mottagaren till bok- narium i Kungliga Bibliotekets hörsal på temat handlarna, folk- och länsbibliotek, universitets- och ”Momssänkningen och läsningen”. I seminariet delforskningsbibliotek, bokförlag, tidskriftssektorn, tog ca 75 personer från förlags- och bokhandelskonsumentvägledare, folkbildningsförbund m.fl. Som branscherna, bibliotek, författarkåren, riksdagens tidigare nämnts har till rapporterna också engagerats kulturutskott, regeringskansliet, kulturförvaltningar, fristående författare som i artikelform belyst sak- folkbildningen, medier m.fl. Seminariet, som inte området från olika utgångspunkter. Förutsättningen antog något slutdokument, behandlade bl.a. frågan har genomgående varit att artikelbidragen har av- om relationen mellan priser och kulturevenemang, speglat författarnas synpunkter i frågorna och alltså barnens läsbehov, invandrarnas lässituation, männen varit fristående från Kommissionens uppfattningar i som kulturkonsumenter och läskampanjernas framövrigt. tida utformning.

Till rapporterna har det också varit möjligt att an- I december 2003 samlade vi deltagare från tidlita framstående illustratörer och fotografer, såsom skriftsbranschen, förlags- och bokhandelsbranscherna, tecknarna Jan Berglin, Christina Alvner, Björn Berg, bibliotek med flera till ett seminarium på temat ”Tid- Fibben Hald och Stina Wirsén samt fotograferna Rolf skrifterna och läsningen”. Seminariet fokuserades på Adlercreutz och Anders Qwarnström. Vi vill gärna på frågor rörande prisets betydelse för tidskriftsläsandet, detta sätt framföra vårt varma tack för deras medver- tidskrifternas roll för läsandet i landet, tidskrifternas kan. betydelse i ett genusperspektiv och som instrument

Våra presskonferenser har varit relativt välbesökta. för språkförståelse och kunskap och momssänkning- Den omständigheten att bok- och tidskriftsbran- ens genomslag inom branschen. scherna har uppvisat så goda resultat har förstås efter Bokpriskommissionen har under åren gjort två hand påverkat mediebevakningen. framställningar till Bok & Bibliotek i Göteborg för att

De positiva erfarenheterna från arbetet med del- få med Kommissionens frågor bland seminarierapporterna och deras genomslag gör att Kommissio- programmen. Vi beklagar att vi inte har fått gehör för nen väljer att också för denna slutrapport fortsätta på dessa planer. den inslagna vägen. Också till slutrapporten har vi Kommissionen övervägde också under inledningen alltså engagerat några skribenter för att behandla ett av vårt arbete om det skulle vara möjligt att bedriva antal frågor som knyter an till vårt bevakningsom- konsumentinformation genom att initiera kampanjer råde. Sålunda skriver civilekonomen P Jonas Sjögren där momssänkningen skulle kunna utgöra ett delom nätbokhandeln och forskaren Anna Gunder om tema. läsningens framtid. Direktören Mona Hillman Kommissionen noterade dock med tillfredsställelse Pinheiro tar i sin artikel bl.a. upp frågan om läro- att man från branschernas sida var beredd att ta på böckernas betydelse för läsningen. sig ansvaret för att hålla informationen om moms-

Ett annat inslag i arbetet med att dra uppmärksam- sänkningen levande. Uttalanden i den riktningen gjorheten till kulturmomsens införande på bok- och des redan vid det första seminariet i december 2002 tidskriftsområdena utgörs av de seminarier som Kom- och i skriftliga svar på en förfrågan från Kommissio-

Förord och sammanfattning

nens sida redovisade både Svenska Förläggareför- Med stöd av statistik från dessa institutioner och eningen och föreningen Sveriges Tidskrifter sina pla- andra undersökningar som SCB har utnyttjat har vi ner för den närmaste perioden. Vi har redovisat under åren i delrapporterna kunnat förmedla en genedessa planer utförligt i vår tredje delrapport och hän- rell bild av läsandet och hur det har utvecklats i visar till de skrivningarna. Sverige. I vår tredje och femte delrapport kunde vi

I ett längre tidsperspektiv är det naturligt att själva också ta upp frågan om vilken effekt momssänkmomssänkningen kommer i bakgrunden och att ningen kan ha haft på läsningen. Vår synnerligen prekonsumentinformationen fokuseras direkt på pri- liminära slutsats var att momssänkningen hade lett till serna, hur de utvecklas och hur konsumenterna kan en ökning på höjden men inte på bredden i läsjämföra priser för att kunna köpa så billiga böcker ningen. Läsandet tycks inte ha spritt sig till dem som och tidskrifter som möjligt. Det är helt naturligt att inte har för vana att läsa böcker eller tidskrifter. Den ansvaret för denna form av konsumentinformation gruppen är tämligen konstant och tenderar snarare att ligger på branscherna. Det var också innebörden i de öka. Siffrorna tyder dock på att de som tidigare läste tydliga signaler som utgick från bokbranschens böcker och tidskrifter – också mer sporadiskt – nu utvärderingsseminarium i november 2004. har övergått till att läsa mer än förut. Momssänk-

Bokpriskommissionen har under sin granskning ningen tycks inte heller ha påverkat de grundläggande gjort vissa iakttagelser som rör vilka möjligheter som sociala och könsbundna läsmönstren. Internet representerar när det gäller utvecklingen av Med redovisningarna i underlaget till vår femte konsumenternas möjligheter till prisjämförelser inom delrapport har Nordicom och SOM-institutet fullbokområdet. Vi återkommer till denna fråga under gjort det uppdrag som man har engagerats för. Nåavsnittet Iakttagelser, slutsatser och förslag till åtgär- got ytterligare underlag från dessa institutioner finns der. alltså inte inför vår slutrapport. Vissa komplette-

rande uppgifter har SCB dock förmedlat i sitt slut-

Verka för att läsandet skall öka och bred-

liga underlag. Dessa uppgifter, som vi återkommer

das och redovisa effekterna av moms-

till när vi gör våra iakttagelser och drar våra slutsat-

sänkningen

ser, bekräftar i stort den bild som här har presente- Bokpriskommissionens kultur- och litteraturpolitiska rats. utmaning ligger i uppdraget att verka för att läsandet Är denna bild korrekt? Det är i realiteten alltför skall öka och breddas och att kunna redovisa effek- tidigt för att kunna uttala sig säkert om detta. I flera terna av momssänkningen i dessa avseenden. delrapporter har vi ingående diskuterat frågan om

För att kunna fullgöra den andra delen av detta hur lång tid det skall gå för att man skall kunna avläsa uppdrag behövde vi statistiskt underlag för att kunna mer entydiga förändringar av kulturvanorna. Kombedöma om den prissänkning som följer av moms- missionen har betonat att kulturvaneförändringar – sänkningen och den uppmärksamhet som kunde an- och därmed också förändringar i läsvanorna – är tas följa av momsbeslutet också verkligen ledde till långsiktiga processer som förutsätter längre tidsökad och breddad läsning. perioder för att ge säkert avläsbara resultat. Denna

Huvudleverantörerna av underlag i den delen har uppfattning har också bekräftats av företrädare för de varit Nordicom och SOM-institutet, båda knutna till två institutionerna vid Göteborgs universitet som i en Göteborgs universitet och under avtal med SCB. artikel i vår tredje delrapport ventilerade frågan och

Förord och sammanfattning

Sammanfattning av iakttagelser och slut-

menade att betydligt längre tid än vad som har stått

satser för perioden 2001 till och med

till Kommissionens förfogande behövs för att säker-

2004

ställa sådana förändringar.

Det är alltså angeläget att framhålla att de resultat Slutresultatet av prismätningarna ger ingen radikalt som vi har fått fram om momssänkningens läseffekter förändrad bild i förhållande till vad vi kunde avläsa i måste tolkas med försiktighet och att de endast repre- tidigare rapporter och senast i redovisningen för ett senterar en indikation på momsinstrumentets halvt år sedan. På bokområdet tycks det fortfarande litteraturpolitiska effekt härvidlag. Det förstärker be- vara facklitteraturen som representerar problemet hovet av en mer långsiktig uppföljning av Kommis- inom den traditionella bokhandeln, medan köparna sionens iakttagelser. Vi återkommer till detta i avsnit- av skön- och barnlitteratur kan ha fått full utdelning tet om våra iakttagelser, slutsatser och förslag till åt- av momssänkningen. Bokhandelsresultatet tycks i gärder. stort vara en spegel av resultatet på förlagssidan.

I avsaknad av ett tydligt utfall av momssänkningens Bokpriskommissionen finner inte anledning att läseffekter är det förstås vanskligt för Kommissionen dramatisera utfallet på bokhandelsområdet. Även om att mer ingående ta sig an den första delen av läs- differensen från ”idealresultatet” ligger på minst uppdraget, nämligen att verka för att läsningen skall några procentenheter betyder det att skattelättnaden öka och breddas. Vi kommer dock att under slutsats- till stor del har förts vidare till bokkonsumenterna. avsnittet diskutera frågan och redovisa vissa synpunk- Enligt Kommissionens bedömning kan det inte uteter. slutas att differensen är ett uttryck för att branschen

För att komplettera den bild som statistiken kan har haft kostnadssökningar som har överstigit KPI, ge träffade Kommissionen under våren 2003 en på vilket alltså idealresultatet bygger. överenskommelse med Företagsekonomiska institu- Det positiva utfallet för konsumenternas del martionen vid Stockholms Universitet om forskning när keras också i bokklubbarnas verksamhet, där pridet gäller momssänkningen och dess konsekvenser serna efter vissa problem under året efter momsför läsningen. Forskningsprojektet har i december sänkningen nu kan avspegla en full utdelning för bok- 2004 redovisat sina resultat för Kommissionen och köparna. en sammanfattning presenteras senare i rapporten. Inom de områden där vi inte kan följa vilken ef- Vi kommenterar dessa resultat under avsnittet Iakt- fekt som momssänkningen har haft spretar prisuttagelser, slutsatser och förslag till åtgärder. Där tar vecklingen ordentligt. Exceptionellt stora prissänkvi också upp redovisningen av det läsfrämjande- ningar inom samtliga litteraturgenrer uppvisar nätprojekt som fackföreningsrörelsen har genomfört, bokhandeln. Det är förstås mycket glädjande från ett projekt som efter kontakter med Bokpriskom- konsumentsynpunkt. Vi har dock pekat på de särmissionen också har kommit att beröra momssänk- skilda omständigheter som råder inom denna ningen och dess effekter på män inom LO-förbun- bransch och varnar något för att dra alltför stora den och deras läsning. Även de iakttagelser som vi växlar i ett längre tidsperspektiv och för att utnyttja har gjort när det gäller bok- och tidskriftsbranscher- resultaten härifrån som jämförelsetal för boksektorn nas eget engagemang i läsfrämjandet finns med i det i stort. avsnittet. Bokpriserna i varuhusen, dagligvarubutikerna och

kioskerna uppvisar en annan utveckling. Bokkonsu-

Förord och sammanfattning

menterna har här under den tid som prismätningarna som belyser den ekonomiska utvecklingen inom bokhar genomförts upplevt prisökningar som har legat och tidskriftsbranschernas olika verksamheter. I den högre än genomsnittet i samhället under motsvarande delen nöjer sig Bokpriskommissionen med att samperiod. manfattningsvis konstatera, att det är uppenbart att

För studerande inom universitet, högskolor och momssänkningen har bidragit till en ökad omsättning kommunal vuxenutbildning har priserna på den för bok- och tidskriftsförlag och för detaljhandeln och svenska kurslitteraturen i bokhandeln ökat klart mer att detta har gjort det möjligt för branschen att täcka än övriga priser i samhället. Prisökningarna i bok- ökade kostnader och nå en lönsamhet som enligt handeln har sin motsvarighet i utvecklingen av för- branschens egen uppfattning motsvarar andra delar av lagspriserna. Även om utvecklingen av priserna på näringslivet. Den radikala omsättningsökningen året den svenska kurslitteraturen i någon mån har balanse- efter momssänkningen har nu klingat av, men fortfarats av att priserna på den utländska kurslitteraturen i rande ligger nivån klart högre än innan. bokhandeln har gått en annan väg, och att den kurs- Något mer omfattande material som belyser litteratur som har sålts över nätbokhandeln liksom momssänkningens konsekvenser för läsningens omövriga böcker där har gått ner i pris, uppfattar Kom- fattning och bredd har inte stått till buds inför slutmissionen situationen allmänt som oroande och före- rapporten men det kompletterande underlaget har slår att fortsatta mätningar skall företas för att säker- bekräftat den preliminära bild som vi presenterade ställa giltigheten i våra observationer. sommaren 2004. Det kan också vara värt att notera

Tidigare redovisade resultat i fråga om prisutveck- att forskningen tycks bekräfta att priserna inte spelar lingen på tidskriftsområdet står sig också i vårt slut- den roll för läsningen som man kanske har trott. facit. I stort sett är det samma tidskriftskategorier

Sammanfattning av Bokpriskommissionens

som tidigare som toppar prisökningsligan och samma

förslag till åtgärder

tidskrifter som mest har sett till att skattelättnaden har kommit konsumenterna till godo. När det gäller På grundval av våra iakttagelser och slutsatser har vi familje- och damtidningarna är differensen från presenterat vissa förslag till uppföljande åtgärder. De ”idealresultatet” så liten att vi inte finner anledning kan summeras enligt följande: att närmare kommentera den. Också när det gäller • Kommissionen bedömer att effekterna av momstidskrifter inom områdena idrott, motion och frilufts- sänkningen på bok- och tidskriftsområdena varierar liv samt hem, bostad och trädgård kan vi konstatera men i stort motsvarar vad som kunde förväntas av att det är konsumenterna som har dragit de största reformen och att det inte finns anledning att omfördelarna av momssänkningen. På den andra sidan pröva momssatsen på detta område. Vi föreslår att finner vi t.ex. köparna av tidskrifter om ekonomi, Mervärdesskattesatsutredningen beaktar detta i sitt teknik, hobby och foto samt läsarna av datortidskrif- fortsatta arbete. ter. Här har prisökningarna i många fall helt ätit upp • Kommissionen föreslår att granskningen av prismomssänkningseffekten. Möjligen kan man hoppas effekterna av momssänkningen successivt ersätts av att konsumenten har fått se kvalitetsförbättringar i återkommande och mer generella granskningar av utgivningen eller att tidskriften som kanske skulle ha prisutvecklingen och konkurrenssituationen på lagts ner ändå faktiskt har överlevt. bok- och tidskriftsmarknaderna. Det skapar under-

Ett relativt omfattande material har tagits fram lag för det kulturpolitiska arbetet och upprätthåller

Förord och sammanfattning

kompetens och kunskaper i prismätningsverksamheten. • Konsumentinformationen om priserna på bok- och tidskriftsområdena bör successivt släppa fokuseringen på momssänkningen och mer riktas in på priserna som sådana. Med betoning på branschernas eget ansvar på området föreslår Kommissionen att det övervägs om samhället kan bidra i informationsspridningen. • Utvecklingen av priserna på den svenska kurslitteraturen för universitet, högskolor och kommunal vuxenutbildning noteras särskilt och kan kräva särskilda åtgärder. Kommissionen föreslår att fortsatta prismätningar genomförs för att bekräfta hållbarheten i de observationer som vi har gjort. • Kommissionen föreslår att läsvaneundersökningar på den nivå som har förekommit under Kommissionens granskningsarbete även i fortsättningen bör stimuleras så att effekterna av olika kulturpolitiska instrument skall kunna utvärderas, bland annat momssänkningens långsiktiga effekter. Internationellt arbete på området bör följas och utnyttjas. • Kommissionen föreslår att regeringen prövar möjligheten till ökad stimulans av forskning om relationerna mellan bl.a. bokpriser och läsning • Kommissionen föreslår att frågan om hur läsningen skall kunna stimuleras och andelen icke-läsare minskas skall ses över samlat. • Kommissionen rekommenderar att de föreslagna uppföljningsåtgärderna hanteras och kostnaderna prövas inom ramen för den översyn av litteraturstödsfrågor som regeringen kommer att göra på grundval av ett riksdagsuttalande. Kostnaderna för de föreslagna fortsatta prismätningarna bör kunna tas fram genom omprioriteringar i Utbildnings- och kulturdepartementet.

SCB:s redovisning

SCB:S REDOVISNING SCB:s redovisning

Prisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifterPrisutvecklingen på böcker och tidskrifter

SCB:s rapport till Bokpriskommissionen, ”Effek- liga biblioteket har på uppdrag av SCB samlat in uppter av sänkt mervädesskatt på böcker och tid- gifter om olika egenskaper hos böcker. skrifter”, återges delvis i det följande. Den full- SCB har anlitat två institut vid Göteborgs universiständiga redovisningen finns på SCB:s tet, Nordicom-Sverige och SOM-Instititutet, för anawebbplats www.scb.se lys av läsandets utveckling i Sverige efter moms-

sänkningen. Nordicom-Sverige och SOM-Instititutet

egeringen tillsatte en kommission för bok- har årligen levererat underlag till SCB om läsandet av

prisfrågor (Bokpriskommissionen) med böcker och tidskrifter inför rapporteringarna till Bok-

uppdrag att följa och granska prisutveck- priskommissionen i augusti 2002–2004. Därutöver

lingen för de varor som omfattas av den ställde SCB frågor i SCB:s omnibuss år 2002. De frå-

sänkta mervärdesskatten. Bokpriskom- gorna handlade om konsumenternas upplevelse av Rmissionen fick även i uppdrag att redovisa de litte- prissänkningen på böcker och tidskrifter och eventu-

raturpolitiska effekterna av den sänkta mervärdes- ella förändrade inköp efter momssänkningen. Releskatten. vant information från andra undersökningar som

Den 10 januari 2002 fick SCB i uppdrag av SCB och andra gör har också infogats i SCB:s rap- Kulturdepartementet att förse Bokpriskommissionen porter. Det tar längre tid än de tre år som Bokprismed relevant underlag. SCB:s uppdrag innefattar att kommissionen haft som mandatperiod innan eventumäta prisutvecklingen på böcker och tidskrifter ella förändringar av läsandet kan registreras. Detta (huvudprismätningen), att följa ekonomisk utveckling beroende på den relativa långsamheten vad gäller föri berörda branscher och att följa läsandets utveckling ändringar i människors vardagsliv och livssituation, i Sverige. Mot bakgrund av behovet att särskilt redo- enligt Nordicom-Sverige. visa prisutveckling för kurslitteratur, fick SCB den 6 Rapportering till Kulturdepartementet och Bokprisjuni 2002 ett tilläggsuppdrag av Utbildningsdeparte- kommissionen har (med den här rapporten inräkmentet att mäta priser på böcker som används som nad) skett totalt sex gånger. Prismätningarna på kurskurslitteratur vid kommunala vuxenutbildningar samt litteratur har rapporterats även till Utbildningsvid universitet och högskolor (kurslitteraturprismät- departementet i januari 2004 och februari 2005. ningen).

Rapportens innehåll och SCB:s leveranser

SCB:s huvuduppgift har varit att mäta prisutvecklingen på böcker och tidskrifter under perioden Drygt tre år efter momssänkningen, i denna sjätte 2001–2004. I uppdraget har också ingått att leverera och sista rapport, presenteras SCB:s resultat över underlag om läsandets utveckling samt – i den ut- prisutvecklingen på böcker och tidskrifter mellan sträckning statistiken medger – komplettera med den åren 2001 och 2004. Prisutvecklingen för böcker ekonomiska utvecklingen för företagen. redovisas för olika försäljningskanaler och bok-

När det gäller prismätningarna har SCB – mot genrer. Här redovisas även prisutvecklingen mellan bakgrund av bokbeståndets stora variationer av egen- åren 2002 och 2004 för kurslitteratur vid universiskaper – förfinat metoderna för prismätningar på tet/högskolor och komvuxgymnasier. Prisutveckböcker genom information i det insamlade underlag lingen för tidskrifter redovisas för olika tidskriftssom blivit tillgängligt under uppdragets gång. Kung- kategorier.

SCB:s redovisning

Bok- och tidskriftsbranschernas ekonomiska ut- till –11,4 procent för perioden 2001–2004. Mellan veckling under perioden 1999–2002 (vissa uppgifter 2002 och 2004 jämförs prisförändringarna med den t o m 2004) redovisas i termer av intäkter, kostnader allmänna prisförändringen i samhället (KPI). Jämoch lönsamhet för första gången i denna rapport. Så förelsemåttet uppgår under denna period till +2,3 långt det varit möjligt har SCB renodlat analysen för procent. företag som har verksamhet av böcker och/eller tidskrifter. I de branscher som redovisas kan dock ingå Prisutveckling mellan 2001 och 2004 företag som inte har omfattande verksamhet av I diagrammet nedan (se diagram 1.1) redovisas den böcker/tidskrifter. Vid analys av bok- och tidskrifts- totala prisutvecklingen för böcker år 2001–2004. företagens omsättning får även beaktas att andra va- Prisförändringar för bokhandel respektive bokror/tjänster utöver de momssänkta ingår i uppgif- klubbar åskådliggörs också separat i diagrammet. terna. Se vidare kapitel 3. Bokhandel och bokklubbar ingår under hela perio-

I kapitlet om läsande har SCB i denna sjätte rap- den. Från år 2002 ingår även nätbokhandel och varuport kompletterat med nya data om barns läsande hus/livsmedelsbutiker/kiosker. från Institutet för social forskning (SOFI). Tidigare IJM (den grå linjen i diagram 1.1 och 1.3) motsvapresenterade data om bok- och tidskriftsinköp samt rar –11,4 procent. En prisförändring på den nivån är läsning med mera, som sammanställts från SOM- vad man kan förvänta sig för perioden, om bok- och Instititutet, Nordicom-Sverige samt SCB med flera, tidskriftsbranschens aktörer har haft en genomsnittlig finns med även i den här rapporten. kostnadsökning som motsvarar KPI generellt samt en

Samtliga sex rapporter och övriga underlag finns oförändrad marginal per såld bok. tillgängliga på SCB:s webbplats. www.scb.se/bok- Tre staplar redovisas för respektive kategori i diamoms gram 1.1. Den blå stapeln visar den uppmätta pris-

förändringen. Den ljusgrå stapeln (max) är pris-

förändringen plus osäkerhetstalet (statistisk osäker-

Sammanfattande kommentarer

het som alltid tillkommer vid urvalsundersökningar) Prisutvecklingen på böcker och den mörkgrå stapeln (min) är prisförändringen Drygt tre år efter att momssänkningen genomfördes minus osäkerhetstalet. Tillsammans bildar prispå böcker och tidskrifter kan SCB redovisa följande förändringen med osäkerhetstalet ett intervall inom vad gäller prisutvecklingen på böcker. vilket prisförändringen kan ligga. De ljusgrå och

Uppmätta prisförändringar för böcker och tidskrif- mörkgrå staplarna bildar övre respektive undre gräns ter jämförs med olika mått beroende på vilka mät- för verklig prisförändring. perioder som avses. Mellan 2001 och 2004 jämförs För att prisförändringarna ska anses ha nått IJMprisförändringarna med den allmänna prisutveck- målet ska åtminstone den ljusgrå stapeln nå den grå lingen och med hänsyn tagen till sänkningen av mer- IJM-linjen. värdesskatten. SCB kallar detta jämförelsemått för Det är klarlagt att samtliga försäljningskanaler IJM , inflationsjusterad momssänkning. IJM uppgår sammantaget samt bokhandel separat inte har nått

1 2 För beskrivning av begreppet IJM, se resonemang på sid 22. Med 95 procents säkerhet är prisförändringen inom intervallet,

estimatet ± osäkerhetstalet.

SCB:s redovisning

Diagram 1.1 Prisutveckling för böcker i samtliga försälj- Diagram 1.2 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler totalt respektive för bokhandel och bok- ningskanaler och uppdelat på respektive försäljningskanal klubbar mellan 2001 och 2004. Jämförelsemått här är IJM mellan 2002 och 2004. Jämförelsemått här är KPI-förändring

Procentuell Samtliga Procentuell Samtliga Bok- Bok- Nätbok- Varuhus/ förändring försäljningskanaler Bokhandel Bokklubbar försäljnings- dagligvaru-

förändring handel klubbar handel

0,0 kanaler butik/kiosk

13,0

10,7

-2,0 8,8

8,0 7,2 8,2

-3,5 5,7

-4,0 4,1 6,5

4,2 5,7

-6,2 3,0 3,4 KPI

-6,0 +2,3

-5,9 -7,6 1,5

-7,0 -0,5

-8,0 -2,0

-9,3 -8,9 -9,3

-3,3

-5,7

-10,0 -7,0

-11,5

IJM -8,2

-12,0 -11,4

-12,0

-14,0 min max Uppmätt prisförändring min max uppmätt prisförändring

Källa: SCB Källa: SCB

IJM-målet. Det saknas minst 2,1 respektive 2,5 jen. Om alla tre staplarna ligger under KPI-linjen, är procentenheter om hänsyn tas till intervallens yt- det säkerställt att bokprisförändringarna i den tersta gränser (se ljusgrå staplar). Med hänsyn till försäljningskanalen ligger under KPI-ökningen. osäkerhetsintervallet kan bokklubbar däremot ha Om prisökningen inom en försäljningskanal övernått IJM-målet. stiger KPI-ökningen (den svarta linjen) är prisökningen större än den allmänna prisutvecklingen. Prisutveckling mellan 2002 och 2004 Nätbokhandel samt bokklubbar har prisföränd- I diagram 1.2 redovisas prisutvecklingen för böcker ringar (blå staplar) som är mindre än KPI-förändmellan 2002 och 2004, totalt samt uppdelat på res- ringen (den svarta linjen) under 2002–2004. Hos pektive försäljningskanal. samtliga försäljningskanaler sammantaget och även Under denna period jämförs prisförändringen med hos bokhandel samt varuhus/dagligvarubutiker/kiosden allmänna prisutvecklingen i samhället (KPI). KPI ker överstiger de uppmätta prisförändringarna KPI- – den svarta linjen i diagram 1.2 – uppgår till +2,3 förändringen. Detta gäller även när osäkerhetstalet procent för perioden 2002–2004. (den mörkgrå stapeln) dras ifrån uppmätt prisökning. Den uppmätta prisförändringen samt osäkerhets- Prisökningar för samtliga försäljningskanaler samintervallet ställs för perioden 2002–2004 i relation till mantaget överstiger KPI-förändringen med åtmins- KPI (den svarta linjen i diagrammet ovan). För att tone 1,9 procentenheter. Prisökningar hos bokhanprisförändringen ska kunna ligga i nivå med eller un- deln överstiger med minst 3,4 procentenheter och der KPI-ökningen, ska åtminstone den mörkgrå sta- varuhus/dagligvarubutiker /kiosker överstiger med peln ligga i nivå med eller under den svarta KPI-lin- minst 1,8 procentenheter.

SCB:s redovisning

Olika kanaler – olika prisutveckling ratur åtminstone 4,9 procentenheter mellan uppmätt Sedan år 2002 har bokpriserna i nätbokhandeln sjun- prissänkning och förväntad nivå. kit medan bokpriserna hos övriga återförsäljare ökat. Prisminskningarna hos bokklubbar sedan moms- Ökade förlagspriser sänkningen infördes kan – med hänsyn till Förlagspriserna (f-priserna) har ökat och kan vara en osäkerhetstalet – vara i nivå med de förväntningar förklaring till motsvarande prisökningar i detaljhansom momssänkningen gav upphov till. I varuhus/ deln. Mellan åren 2002 och 2004 ökade de officiella livsmedelsbutiker och kiosker har det de senaste två förlagspriserna (f-priserna) med 8,9 procent. Mest åren skett prisökningar som varit klart större än den steg f-priserna på facklitteratur, med 13,1 procent. allmänna prisutvecklingen i Sverige (KPI) under de Med antagande om oförändrade rabatter till detaljsenaste två åren. Bokhandelns prisförändringar på handeln kan förlagspriserna ge upphov till motsvaböcker når inte den nivå som momssänkningen och rande konsumentprisökningar i detaljhandeln. Gene- KPI-förändringen motiverat. Bokhandeln har haft rellt har bokhandelns priser ökat i samma utsträckprisökningar de senaste två åren (huvudsakligen ning som förlagspriserna. Nätbokhandeln har däre- 2002–2003) och de prisökningarna har i stort sett mot sänkt priserna i konsumentled, trots ökande priföljt bokförlagens prisökningar. ser i förlagsled.

För hela perioden 2001–2004 har bokpriserna totalt sett inte riktigt haft den prisutveckling som moti- Nätbokhandeln har sänkt priserna verats av ett fullt och bestående genomslag av moms- Nätbokhandeln avviker från det generella mönstret sänkningen. Bokpriserna sänktes tydligt mellan år för övriga försäljningskanaler åren 2002–2004 ge- 2001 och 2002 och kan då – om hänsyn tas till nom att kraftigt ha sänkt priserna, särskilt på barnosäkerhetstalen – ha sjunkit i samma utsträckning och skönlitteratur. Priserna i nätbokhandeln har tosom momssänkningen motiverade. Mellan 2002 och talt minskat med 5,7 ± 2,4 procent sedan år 2002. 2004 har däremot prisökningarna (inom bokhandeln KPI har under motsvarande period ökat med 2,3 och i varuhus/livsmedelsbutiker och kiosker) varit procent. klart större än den allmänna prisutvecklingen i Sverige. Det gör att det – för samtliga försäljningskana- Bokklubbarna kan totalt sett ha nått målet ler sammantaget – saknas minst 2,1 procentenheter mel- Priserna på böcker hos bokklubbar har totalt sett lan 2001 och 2004 för att målet skulle ha nåtts. mellan 2001 och 2004 minskat med 9,3 ± 2,3 pro-

cent. Om hänsyn tas till osäkerhetstalet kan Olika genrer – olika prisutveckling bokklubbarna ha nått IJM-målet på –11,4 procent. För samtliga försäljningskanaler sammantaget har Vid uppdelning av utvecklingen på olika genrer framskönlitteraturen sjunkit mest i pris mellan åren 2001 kommer att skön- och facklitteratur har de största och 2004. Prissänkningarna på skönlitteratur är i prisminskningarna. Barnlitteratur som minskat i pris nivå med prissänkningsmålet. Priserna på barn- med 6,2 ± 4,3 procent har däremot inte nått IJMlitteratur har också minskat och kan, med hänsyn till målet. osäkerhetstalet, ha nått den förväntade nivån efter momssänkningen. Facklitteraturen har sjunkit minst i pris. Mellan 2001 och 2004 saknas det för facklitte- IJM står för inflationsjusterad momssänkning.

SCB:s redovisning

I varuhus/dagligvarubutiker/kiosker har priserna sjönk med 1,5 ± 2,1 procent. Prisförändringarna ökat mer än KPI totalt sedan år 2002 var därmed lägre än KPI-ök- Hos varuhus/dagligvarubutiker/kiosker har priserna ningen. på böcker mellan 2002 och 2004 ökat i pris med 6,5 ± 2,4 procent, vilket är betydligt mer än motsvarande Prisutvecklingen på tidskrifter KPI-ökning på 2,3 procent. SCB har följt prisutvecklingen på tidskrifter mellan

oktober 2001 och oktober 2004. Priserna på de tid- Bokhandeln når inte momssänkningsmålet skrifter (lösnummer och abonnemang) som moms- Priserna på böcker i bokhandeln har sedan 2001 och sänktes 1 januari 2002 har minskat med 5,3 ± 0,9 fram till 2004 sammantaget sjunkit i pris med 6,2 ± procent. Den inflationsjusterade momssänkningen 2,7 procent. Jämfört med IJM-målet, som för hela motsvarar under samma period en prisminskning perioden motsvarar en prissänkning på 11,4 procent, med 11,4 procent. Prissänkningsmålet IJM för tidhar priserna därmed inte sjunkit i nivå med förvänt- skrifter har därmed inte alls nåtts. Prisförändringarna ningarna. Prisökningarna på facklitteratur mellan varierar mellan olika tidskriftskategorier men ingen 2002 och 2003 (10,4 ± 2,9 procent) är en viktig för- tidskriftskategori når prissänkningsmålet. klaring till att bokhandeln inte når prissänkningsmålet. Resultaten från två olika metoder underbygger Prisutveckling mellan 2001–2004 slutsatsen. Prissänkningarna på skönlitteratur och I diagram 1.3 redovisas prisutvecklingen för tidskrifbarnlitteratur ligger i nivå med IJM-målet. ter totalt mellan 2001 och 2004.

IJM (den grå linjen i diagram 1.3) uppgår till –11,4 Kurslitteratur procent för perioden 2001–2004. Prisutveckling för kurslitteratur (kurslitteraturprismät- Tre staplar redovisas för kategorin tidskrifter totalt, ningen) uppdelad på komvuxlitteratur samt svensk se diagram 1.3. Den blå stapeln visar uppmätt prisoch utländsk universitets- och högskolelitteratur pre- förändring. Den ljusgrå stapeln (max) visar prisförsenteras för perioden augusti 2002 till augusti 2004. Den allmänna prisutvecklingen (KPI) under denna period har varit +2,3 procent. Diagram 1.3 Prisutveckling för tidskrifter totalt mellan 2001

och 2004. Jämförelsemått här är IJM

I bokhandeln ökade priserna på komvuxlitteratur

Procentuell Tidskrifter totalt med 8,0 ± 2,1 procent och priserna på svensk univer- förändring

0,0 sitets- och högskolelitteratur ökade med 6,7 ± 3,2

-2,0 procent. Dessa prisökningar var större än KPI-ökningen. Priserna på utländsk litteratur vid universitet/ -4,0 -4,4

-5,3 högskola sjönk med 1,0 ± 6,6 procent. -6,0 -6,2

I nätbokhandeln steg priserna på kurslitteratur

-8,0 mellan åren 2002 och 2003. Därefter sjönk priserna

-10,0 mellan åren 2003 och 2004. För hela perioden sam-

IJM

mantaget sjönk priserna i nätbokhandeln på kom- -12,0 -11,4 vuxlitteratur med 2,2 ± 1,2 procent och priserna på min max Uppmätt prisförändring den svenska universitets- och högskolelitteraturen Källa: SCB

SCB:s redovisning

ändring plus osäkerhetstal och den mörkgrå stapeln motsvarar KPI generellt samt en oförändrad marginal (min) prisförändring minus osäkerhetstal. Tillsam- per såld bok. mans bildar den uppmätta prisförändringen och osäkerhetstalet ett intervall vari prisförändringen kan Ekonomisk utveckling i bok- och tidskriftsligga. De ljusgrå och mörkgrå staplarna bildar övre branscher respektive undre gräns för prisförändringen. Bokhandeln

Den uppmätta prisförändringen (den blå stapeln) Omsättningen i bokhandeln ökade mellan 2001 och samt osäkerhetsintervallet ställs i relation till IJM 2002 i löpande priser med i storleksordningen 9–12 (den grå linjen i diagrammet ovan). För att pris- procent. Omsättningsökningen för böcker mellan förändringen ska anses ha nått IJM-målet ska åtmins- 2001 och 2002 kan på goda grunder antas ha varit tone den ljusgrå stapeln nå den grå IJM-linjen. större och är här beräknad till cirka 17 procent. Bok-

Av diagrammet framgår att prissänkningen på tid- handelns lönsamhet, mätt som bruttovinstmarginal, skrifter ej nått prissänkningsmålet IJM. Det saknas var i stort sett oförändrad eller förbättrades något år minst 5,2 procentenheter. 2002 jämfört med 2001. Bruttovinstmarginalen i

bokhandeln låg år 2002 på cirka 40 procent. Sedan Momssänkningens inverkan på prisutvecklingen 2002 och fram till augusti 2004 har den totala om- Prisutvecklingen för böcker och tidskrifter ställs rim- sättningen i branschen sjunkit med mellan 1,5 och 3 ligtvis i relation till momssänkningen och även till all- procent. Bokförsäljningen minskade under samma män prisutveckling för varor och tjänster (konsu- period med i storleksordningen 0 till 2 procent. Givet mentprisindex, KPI) mellan de tidsperioder som jäm- att bokomsättningsökningen i löpande priser var förelserna avser. SCB redovisar här hur en sådan cirka 17 procent mellan år 2001 och augusti 2004, jämförelse har gjorts. var ökningen i fasta priser cirka fem procent. I så fall

Mervärdesskatten på böcker och tidskrifter sänktes köptes år 2004 (till och med augusti) 5 procent mer den 1 januari 2002 från 25 till 6 procent. Allt annat böcker hos bokhandeln jämfört med år 2001. lika innebär detta en sänkning av prisnivån med 15,2 procent (1–1,06/1,25). Konsumentprisförändringen Nätbokhandeln mellan 2001 och 2004 var +4,5 procent . Sedan år 2001 och fram till augusti 2004 har nät-

Utifrån förändringen i mervärdesskatt och KPI- bokhandelns omsättning (av böcker) ökat med drygt förändringen kan momssänkningen förväntas leda till 130 procent i löpande priser. en prissänkning med 1,045*(1–0,152) = 0,886. Detta motsvarar en sänkning med (1–0,886), det vill säga Bok- respektive tidskriftsförlag 11,4 procent. Vi kallar detta för den inflations- Bokförlagen har haft en positiv omsättningsutveckling justerade momssänkningen (IJM). En prissänkning på sedan 1999 även om total omsättning mellan 2003 den nivån är vad man kan förvänta sig för perioden och 2004 (januari–augusti) sjönk med 1,6 procent. 2001 till 2004, om bok- och tidskriftsbranschernas Mellan år 2001 och 2002 ökade bokförlagens omsättaktörer har en genomsnittlig kostnadsökning, som ning (nettoomsättning) i löpande priser med 423 mil-

4 5 KPI medeltal januari – december 2004 jämfört med KPI medeltal Beräkningar gjorda på urvalet sortimentsbokhandlar. januari – december 2001.

SCB:s redovisning

joner kronor enligt SCB:s Företagsstatistik. Bokför- misk utveckling sedan år 1999. Omsättningen (nettolagens lönsamhet, mätt som marginal (se nedan under omsättningen) i löpande priser sjönk i branscherna avsnitt 3 om SCB:s Företagsstatistik), var år 1999 0,6 mellan åren 2001 och 2002 med mellan 1,8 och 8,1 procent och hade år 2002 förbättrats till 7,2 procent. procent. Lönsamheten, mätt som marginal, försämra- Mellan 2001 och 2002 förbättrades marginalen med des med mellan 0,6 och 4 procentenheter. Mellan år 3,3 procentenheter. 2002 och augusti 2004 har branschernas respektive

Tidskriftsförlagens utveckling sedan 1999 har inte totala omsättning sjunkit med mellan 8,2 och 13,9 sett lika ljus ut. Kostnaderna har vissa år överstigit procent. intäkterna. Lönsamhetsmarginalen var år 2002 +0,1 procent och hade varit negativ åren 2000 och 2001. Läsandet i Sverige Omsättningsutvecklingen sedan år 2002 och fram till Nyheter i denna SCB:s sjätte och sista rapport för augusti 2004 visar dock på en inte obetydlig förbätt- Bokpriskommissionens räkning är uppgifter som redoring. Total omsättning har ökat med 4,0 procent och visar barns och ungdomars läsvanor och andra fritidsomsättningen av varor belagda med sex procents sysselsättningar 2000–2002. Dessa redovisningar är moms har ökat med 13,4 procent. hämtade ur Levnadsnivåundersökningen 2000

(LNU2000) och ULF-undersökningarna 2001 och Tidningshandel samt varuhus och livsmedels- 2002. LNU2000 genomfördes av Institutet för social butiker forskning (SOFI) och ULF-undersökningarna av SCB. Tidningshandelns omsättningsnivå i löpande priser hade år 2004 (till och med augusti) minskat med 3,4 Inga nya läsare men sällan-läsare verkar bli oftaprocent jämfört med år 2001. Hos tidningshandeln läsare även bland de yngre motsvarar varor belagda med 6 procents mervärdes- Bland ungdomarna tycks samma mönster kunna skatt (böcker, tidningar, tidskrifter med mera) något skönjas som hos vuxna bokläsare; det verkar vara mindre än 30 procent av branschens totala omsätt- ofta-läsarna (de som svarat att de läser varje dag eller ning. Även omsättningen av dessa varor har minskat. flera dagar i veckan), som har ökat sitt läsande samti- Mellan 2002 och augusti 2004 var minskningen 1,8 digt som andelen icke-läsare är i det närmaste oförprocent. ändrad under perioden 2000–2002.

I varuhus och livsmedelsbutiker ökade såväl total omsättning som omsättning av varor belagda med sex pro- Nästan hälften av ungdomarna läser ofta böcker cents mervärdesskatt (böcker, tidningar, tidskrifter på sin fritid med mera) i löpande priser år 2002 till augusti 2004 Nästan hälften av ungdomarna mellan 10 och 18 år (med 5,7 respektive 2,4 procent). Omsättningen av uppger att de läser böcker ofta, det vill säga varje dag varor belagda med sex procents moms uppgår till drygt eller flera dagar i veckan. Mellan åren 2000 och 2002 två procent av den totala omsättningen i branschen. har denna andel ökat från 44 procent 2000 till 50

procent 2002. Andelen som sällan eller aldrig läser Bokbinderier, boktryckerier samt böcker på fritiden har däremot inte förändrats mellan tidskriftstryckerier åren (knappt 40 procent). Yngre barn, 10–12 år, läser Bokbinderier, boktryckerier och tidskriftstryckerier är mer på sin fritid än äldre ungdomar, 16–18 år, och tre branscher som samtliga haft en negativ ekono- flickor mer än pojkar.

SCB:s redovisning

Yngre barn läser mer än äldre svenska förlag (huvudprismätningen) eftersom all lit- De yngre barnen läser generellt mer på sin fritid än teratur omfattas av momssänkningen. de äldre. Runt 60 procent i åldersgruppen 10–12 år Inför fastställande av metodik och praktiskt tillväläser böcker varje dag eller flera dagar i veckan. I gagångssätt har referenspersoner och fokusgrupper denna åldersgrupp sker, mellan åren 2001 och 2002, med deltagare från bokbranschen medverkat. Synen ökning av andelen som läser flera dagar i veckan punkter har också inhämtats löpande från olika från 28 procent 2001 till 36 procent 2002. Ökningen branschföreträdare. är dock inte statistiskt säkerställd. Andelen som ofta Prismätningar på böcker har genomförts två läser böcker i åldersgruppen 13–15 år ser något olika gånger per år, under april och oktober månad, för ut mellan de olika undersökningsåren. År 2000 är litteratur i bokhandel och nätbokhandel samt i varuandelen 39 procent och år 2001 och 2002 är andelen hus/dagligvarubutik/kiosk. Prisförändringar hos 47 procent. Andelen som ofta läser böcker på fritiden bokklubbar har följts genom bokklubbarnas medbland 16–18-åringarna är drygt 30 procent. lemstidningar. För de retroaktiva prisjämförelserna

mellan 2001 och 2002 använde SCB bokhandels- Läsvanor enligt SOM-Instititutet och kedjornas butikskataloger och bokklubbarnas med- Nordicom-Sverige lemstidningar. För kurslitteratur (särskilt uppdrag Inget uppenbart samband mellan momssänkning från Utbildningsdepartementet) har även genomförts och bokläsning särskilda prismätningar under augusti månad, år I SOM-Instititutet:s rapport från 2004 anser man sig 2002–2004, i bokhandlar samt på nätbokhandelns inte kunna påvisa något uppenbart samband mellan sajter. sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002 och Urvalet i huvudprismätningen är ett slumpmässigt en breddning av bokläsandet till nya grupper. Andelen urval av nyligen utgivna titlar draget ur BTJ Seelig som säger sig läsa böcker över huvud taget har inte AB:s titelregister. Böcker som används som kurslitteökat under de senaste 15 åren, snarare minskat. Dä- ratur är representerade i förhållande till sin andel av remot syns en tydlig förskjutning från sporadiskt lä- den totala utgivningen i Sverige. sande till ofta-läsande. Det tar längre tid än de tre år Antalet kursböcker i urvalet i huvudprismätningen som hittills gått innan eventuella förändringar av räcker inte till för att särskilt redovisa prisutveckläsandet kan registreras. Detta beroende på den rela- lingen på kurslitteratur. Därför gör SCB också en setiva långsamheten vad gäller förändringar i männis- parat undersökning för kurslitteratur med annan mekors vardagsliv och livssituation, enligt Nordicom- todik (kurslitteraturprismätningen). I denna sker ur- Sverige. valet från litteraturlistor på utvalda utbildningar inom

komvuxgymnasier, universitet och högskolor. Pris-

Prisutveckling för böcker och tidskrifter

mätningar sker i butiker där studerande köper sin SCB:s uppgift är att följa prisutvecklingen på böcker litteratur och priserna som observerats är de priser och tidskrifter mellan 2001 och 2004. I denna rap- som studerande betalar. SCB prismäter i förekomport presenteras prisförändringarna för hela perioden mande fall även utländsk kurslitteratur. 2001– 2004, mellan 2002 och 2004 samt mellan För tidskrifter har lösnummer- och abonnemangs- 2003 och 2004. SCB:s uppdrag är att prismäta all priser prismätts två gånger per år, i april och oktober litteratur av kommersiell betydelse som är utgiven av månad år 2001–2004.

SCB:s redovisning

Prisförändringarna på böcker och tidskrifter ställs i Prisförändringen redovisas även för respektive relation till den allmänna prisutvecklingen i Sverige försäljningskanal och mätperiod i tabell 2.3. enligt konsumentprisindex (KPI). För perioden mellan 2001 och 2004 kan följande

resultat redovisas:

Prisutveckling för böcker

• Priserna på böcker sammantaget har sjunkit med Resultaten av prismätningarna på böcker hos samtliga

7,6 ± 1,7 procent. återförsäljare (huvudprismätningen) åskådliggörs

• Priserna på böcker i bokhandel har sjunkit med nedan i tabell 2.1–2.3. De resultat som redovisas är

6,2 ± 2,7 procent. prisutvecklingen i konsumentled under hela perioden

• Priserna på böcker i bokklubbar har sjunkit med 2001 till 2004 samt uppdelad på år och försäljnings-

9,3 ± 2,3 procent. kanaler.

• IJM motsvarar under samma period en sänkning

Prisutvecklingen för böcker i bokhandel och nät-

med 11,4 procent. bokhandel jämförs även med förlagsprisutvecklingen på samma urval av böcker, se tabell 2.4. Förlags- För samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det priserna motsvarar detaljhandelns inköpspriser (före under hela perioden 2001–2004, skett en prissänkeventuella rabatter). Återförsäljare av böcker är bero- ning på böcker med 7,6 ± 1,7 procent. Den ende av till vilket pris böcker kan köpas in. En prisför- inflationsjusterade momssänkningen, IJM, motiverar ändring i förlagsled kan förväntas ge upphov till mot- en prissänkning med 11,4 procent. Det fattas minst svarande prisförändring hos återförsäljare av böcker. 2,1 procentenheter för att IJM-målet ska uppnås. För

samtliga försäljningskanaler är den sammanvägda Resultat – böcker prissänkningen på skönlitteratur, med 10,9 ± 2,3 pro- Sedan momssänkningen genomfördes – perioden cent, i stort sett i nivå med IJM-målet. Motsvarande 2001–2004 prissänkning på barnlitteratur, 9,7 ± 3,8 procent, kan I den totala prisförändringen för perioden 2001– vara i nivå med IJM-målet om hänsyn tas till osäker- 2004, se tabell 2.1, är samtliga kanaler inräknade. hetstalet. Facklitteraturen uppvisar däremot en min-

Tabell 2.1 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler 2001–2004. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt IJM-

förändring

Samtliga försäljningskanaler 01/04 –10,9 ± 2,3 –9,7 ± 3,8 –3,4 ± 3,1 –7,6 ± 1,7 –11,4

Bokhandel 01/04 –11,1 ± 4,0 –11,1 ± 6,0 –0,2 ± 4,4 –6,2 ± 2,7 –11,4 Bokklubbar 01/04 –9,6 ± 2,8 –6,2 ± 4,3 –9,5 ± 5,1 –9,3 ± 2,3 –11,4 Källa: SCB

6 I begreppet facklitteratur ryms alla svenskutgivna böcker under aktuell tidsperiod som varken är skön- eller barnlitteratur. Memoarer och biografier är klassade som skönlitteratur. Facklitteratur för barn tillhör kategorin barnlitteratur. 7 Mellan 2001 och 2002 ingår bokhandel och bokklubb. Från och med 2002 och framåt ingår även nätbokhandel och varuhus samt dagligvarubutik/kiosk.

SCB:s redovisning

dre sänkning, 3,4 ± 3,1 procent, och ligger långt från 11,1 ± 6,0 procent och ligger så gott som i nivå med IJM-målet. Det saknas minst 4,9 procentenheter. IJM, –11,4 procent. Notera dock de stora osäker-

För böcker i bokhandeln har det under hela perio- hetstalen. Se tabell 2.1 föregående sida. den 2001–2004 skett en prissänkning med 6,2 ± 2,7 Bokklubbspriserna har totalt, för samtliga genrer, procent. Totalt sett har priserna i bokhandeln inte sjunkit med 9,3 ± 2,3 procent. Om hänsyn tas till sjunkit i nivå med den inflationsjusterade moms- osäkerhetstalet kan bokklubbspriserna ha nått IJMsänkningen; det saknas minst 2,5 procentenheter. För målet. Hos bokklubbarna är det priserna på skönböcker i bokhandeln är prisförändringen på facklitte- och facklitteratur (9,6 ± 2,8 respektive 9,5 ± 5,1 proratur den främsta förklaringen till att prisförändrings- cent) som har sjunkit mest. Barnlitteratur som sedan målet (IJM) inte uppnås. Facklitteraturen har endast år 2001 minskat i pris med 6,2 ± 4,3 procent har däsjunkit i pris med 0,2 ± 4,4 procent och det är där- remot inte nått IJM-målet. med säkerställt att facklitteratur inte alls nått den förväntade prissänkningsnivån. Differensen mellan pris- Sedan prismätningarna inleddes för samtliga återförändringen och IJM är för facklitteratur, även med försäljare – perioden 2002–2004 beaktande av osäkerhetstalet, minst 6,8 procenten- SCB har utöver i bokhandel och hos bokklubbar mätt heter. Sedan 2001 har skön- och barnlitteratur hos priser på böcker i nätbokhandel, varuhus och i dagbokhandeln sjunkit i pris med 11,1 ± 4,0 respektive ligvarubutik/kiosk sedan 2002.

Tabell 2.2 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler samt totalt 2002–2004. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt KPI-

förändring Samtliga försäljningskanaler 02/04 +4,3 ± 2,0 +2,8 ± 3,3 +8,3 ± 2,8 +5,7 ± 1,5 +2,3 Bokhandel 02/04 +5,1 ± 3,8 +3,8 ± 5,6 +12,4 ± 4,1 +8,2 ± 2,5 +2,3 Bokklubbar 02/04 +3,1 ± 2,3 +0,4 ± 3,0 +0,2 ± 4,2 +1,5 ± 2,0 +2,3 Nätbokhandel 02/04 –10,2 ± 2,8 –11,2 ± 3,8 –3,1 ± 3,5 –5,7 ± 2,4 +2,3 Varuhus/dagligvarubutik/kiosk 02/04 +5,8 ± 2,6 +4,9 ± 5,9 +9,7 ± 7,3 +6,5 ± 2,4 +2,3 Källa: SCB

8 I Bokpriskommissionens direktiv framgår att staten har som mål att stimulera en varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. SCB har bland annat därför valt att väga titlar lika. Det innebär att alla titlar inom respektive litteraturgenre och bokklubb har samma tyngd/betydelse i beräkningen oavsett om de svarar för en stor eller liten del av bokklubbens omsättning. Några bokklubbar har framfört önskemål om att böckerna i deras medlemstidningar ska viktas efter ekonomisk betydelse, eftersom huvudboken utgör den största delen av bokklubbarnas försäljning. Denna synpunkt har beaktats såtillvida att vi här presenterar resultatet av en alternativ beräkning där huvudboken har beaktats separat och där hänsyn tagits till den del av omsättningen som huvudboken utgör samt dess genre. Se också den tekniska rapporten, avsnitt 5.1.1. Enligt denna beräkning har priserna sammantaget sjunkit med 11,7 procent under perioden 2001–2004 (skönlitteratur: –14,1 procent, barnlitteratur: –2,3 procent och facklitteratur: –9,5 procent). Osäkerhetstalen för dessa alternativa resultat är högst så stora som de i huvudberäkningen (se tabell 2.1). 9 KPI-förändring +2,4 i tabellen motsvarar KPI-medeltal för januari–december 2004 jämfört med KPI-medeltal för januari–december 2002.

SCB:s redovisning

För perioden 2002–2004 kan följande resultat re- turen kan ligga i nivå med KPI-förändringen om hän-

dovisas: syn tas till osäkerhetstalen.

Bokklubbarnas prisökningar totalt är 1,5 ± 2,0 pro- • Priserna på böcker sammantaget har ökat med 5,7

cent vilket är mindre än KPI-ökningen. Fack- och ± 1,5 procent. barnlitteratur har de minsta prisökningarna, 0,2 ±

• Priserna på böcker i bokhandel har ökat med 8,2 ±

4,2 procent respektive 0,4 ± 3,0 procent. Skönlittera-

2,5 procent.

tur har ökat med 3,1 ± 2,3 procent. Även den pris- • Priserna på böcker i bokklubbar har ökat med 1,5

ökningen kan ligga i nivå med KPI-utvecklingen om ± 2,0 procent. hänsyn tas till osäkerhetstalet.

• Priserna på böcker i nätbokhandel har sjunkit med

Böcker i nätbokhandel totalt sett har mellan 2002

5,7 ± 2,4 procent.

och 2004 sjunkit i pris med hela 5,7 ± 2,4 procent • Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk

vilket kan jämföras med KPI som samma period ökat

har ökat med 6,5 ± 2,4 procent.

med 2,3 procent. Barnlitteratur har minskat i pris • KPI har under samma period ökat med 2,3 procent.

med 11,2 ± 3,8 procent, skönlitteratur med 10,2 ±

För samtliga försäljningskanaler sammanvägt har det 2,8 procent och facklitteratur med 3,1 ± 3,5 procent.

mellan 2002 och 2004 skett en prisökning på böcker Jämfört med andra återförsäljare har således böcker i

med 5,7 ± 1,5 procent. Konsumentpriserna (KPI) steg nätbokhandeln ur ett konsumentperspektiv haft en

med 2,3 procent under samma period. Det är tydligt mycket gynnsam prisutveckling.

att prisökningarna på böcker varit klart större än den Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk

allmänna prisutvecklingen (KPI-utvecklingen). Pri- steg med 6,5 ± 2,4 procent mellan 2002 och 2004

serna på barnlitteratur har ökat med 2,8 ± 3,3 pro- vilket är åtminstone 1,8 procentenheter mer än KPI-

cent och ligger i stort sett i nivå med KPI-ökningen. ökningen.

Det är inte uteslutet att prisökningarna på skönlittera-

tur (4,3 ± 2,0 procent) ligger i nivå med KPI-ök-

Prisutveckling för böcker i samtliga försäljnings-

ningen. Facklitteraturen, som ökat i pris med 8,3 ±

kanaler och prismätta tidsperioder

2,8 procent, har dock ökat betydligt mer än KPI.

I tabell 2.3 på nästa sida presenteras resultaten för Böcker i bokhandeln har ökat i pris med 8,2 ± 2,5 respektive återförsäljare och samtliga tidsperioder

procent vilket är minst 3,4 procentenheter mer än

mellan 2001 och 2004. KPI-ökningen. Det är främst facklitteraturen som bi-

drar till denna prisökning . Skön- och barnlittera-

Det senaste året, 2003–2004

Vad gäller det senaste året, mellan 2003 och 2004, då

10

Facklitteratur är en heterogen bokkategori och innehåller såväl KPI ökade med 0,4 procent, kan följande resultat rebreda titlar för massmarknaden som högt specialiserad litteratur,

dovisas: t.ex. kurslitteratur. SCB har undersökt om det finns skillnader mellan olika delar av marknaden. För tidsperioden 2002–2003 har

• Priserna på böcker sammantaget har ökat med 0,4 kategorin skolböcker (titlar som används på grundskole- och gymnasienivå) specialstuderats. Skolböcker utgör cirka 10 procent ± 1,1 procent.

av all facklitteratur i urvalet. Om dessa exkluderas blir prisutveck- • Priserna på böcker i bokhandel har ökat med 0,4 ±

lingen 0,5 procentenheter lägre än den redovisade. Skillnaden är

1,8 procent. inte statistiskt säkerställd.

SCB:s redovisning

Tabell 2.3 Prisutveckling för böcker i samtliga försäljningskanaler uppdelat på samtliga prismätta tidsperioder. Procentuell förändring med osäkerhetstal

Skön Barn Fack Totalt IJM/KPI-

förändring

Samtliga försäljningskanaler 01/02 –14,6 ± 1,1 –12,2 ± 1,8 –10,8 ± 1,4 –12,6 ± 0,8 –13,4 Samtliga försäljningskanaler 02/03 +4,1 ± 1,5 +3,8 ± 2,5 +7,2 ± 2,0 +5,3 ± 1,1 +1,9 Samtliga försäljningskanaler 03/04 +0,2 ± 1,4 -0,9 ± 2,2 +1,0 ± 1,9 +0,4 ± 1,1 +0,4

Bokhandel 01/02 –15,5 ± 1,5 –14,4 ± 2,2 –11,3 ± 1,6 –13,3 ± 1,0 –13,4 Bokhandel 02/03 +5,6 ± 2,6 +5,5 ± 4,1 +10,4 ± 2,9 +7,8 ± 1,8 +1,9

Bokhandel 03/04 -0,5 ± 2,7 -1,6 ± 3,8 +1,8 ± 2,8 +0,4 ± 1,8 +0,4

Bokklubbar 01/02 –12,4 ± 1,6 –6,6 ± 3,1 –9,7 ± 2,9 –10,6 ± 1,1 –13,4 Bokklubbar 02/03 +2,2 ± 1,9 +0,3 ± 2,0 +0,2 ± 2,7 +1,0 ± 1,4 +1,9

Bokklubbar 03/04 +0,9 ± 1,4 +0,1 ± 2,2 +0,1 ± 3,2 +0,4 ± 1,4 +0,4

Nätbokhandel 02/03 –2,7 ± 2,0 –2,4 ± 2,7 +3,6 ± 2,5 +1,4 ± 1,7 +1,9

Nätbokhandel 03/04 –7,7 ± 1,9 –9,0 ± 2,6 –6,5 ± 2,5 –7,0 ± 1,7 +0,4

Varuhus/dagligvarubutik/kiosk02/03 +3,6 ± 1,9 +4,0 ± 4,5 +4,1 ± 5,3 +3,8 ± 1,8 +1,9

Varuhus/dagligvarubutik/kiosk 03/04 +2,1 ± 1,7 +0,9 ± 3,9 +5,4 ± 5,1 +2,6 ± 1,6 +0,4

Källa: SCB 11 KPI-förändringen motsvarar KPI medeltal för aktuell period jämfört med samma period ett år tidigare. 12 Mellan 2001 och 2002 ingår bokhandel och bokklubb. Från och med 2002 och framåt ingår även nätbokhandel och varuhus samt dagligvarubutik/kiosk.

• Priserna på böcker i bokklubbar har ökat med 0,4 dagligvarubutik/kiosk har priserna ökat med 2,6 ± 1,6 ± 1,4 procent. procent, vilket är mer än KPI-förändringen. • Priserna på böcker i nätbokhandel har minskat med

7,0 ± 1,7 procent. Jämförelse mellan förlags- och konsumentpriser

• Priserna på böcker i varuhus/dagligvarubutik/kiosk 2002–2004 har ökat med 2,6 ± 1,6 procent. För bokurvalen i bokhandel och nätbokhandel har SCB, som ett komplement till prisutvecklingen i Mellan 2003 och 2004 ligger prisförändringarna sam- konsumentled, även beräknat utvecklingen av bokmantaget för samtliga återförsäljare samt hos bokhan- förlagens priser (f-priser, exklusive moms). Förlagsdeln och bokklubbar precis i nivå med KPI-föränd- priserna motsvarar detaljhandelns inköpspriser (före ringen. Noterbart är att nätbokhandelns prisutveck- eventuella rabatter). En prisförändring i förlagsled ling markant avvikit från den generella prisutveck- kan förväntas ge upphov till motsvarande prisförändlingen med minskade priser om 7,0 ± 1,7 procent, ring hos återförsäljare av böcker. samtidigt som KPI ökat med 0,4 procent. I varuhus/ I tabell 2.4 redovisas en jämförelse mellan priser i

SCB:s redovisning

Tabell 2.4 Jämförelse mellan priser från förlag och konsumentpriser hos bokhandel respektive nätbokhandel, mellan 2002– 2004. Procentuell förändring

Källa: SCB

förlagsled (f-priser) och konsumentpriser i bokhandel retag kan ha särskilda avtal eller överenskommelser och nätbokhandel. som gör att deras portoprisutveckling skiljer sig från

Skillnaderna mellan aktörerna har en förhållande- den här redovisade. vis liten urvalsosäkerhet tack vare att de bygger på Enligt samtal med företrädare i branschen är vansamma titelurval. SCB har justerat för kvalitets- ligt förekommande bokförsändelser sorterade respekförändringar mellan titelurvalen vid beräkningen av tive osorterade brev samt brev 800 gram och brev/ prisutveckling för såväl bokhandel, nätbokhandel paket 1,25 kg. SCB har jämfört priserna för dessa som förlag. Detta har skett med en hedonisk metod försändelsetyper enligt Postens officiella prislista för vilken har möjlighet att beakta många olika egenska- företag och sammanställt prisförändringarna i diaper hos böckerna samtidigt. Av tabell 2.4 framgår grammet på nästa sida för åren 1998–2004. Postens att bokhandelns prisökningar överlag följt förlagens portopriser följer i stort sett samma prisutveckling prisökningar även om prisutvecklingen skiljer sig oavsett viktklass vilket gör att vi nöjt oss med att renågot åt för olika genrer. I nätbokhandeln har pri- dovisa den ena av viktklasserna i diagrammen. serna sjunkit och därmed inte följt förlagens prisökningar. 2001–2004

Perioden efter att momssänkningen på böcker och Portopriser för bokklubbar och nätbokhandlar tidskrifter trädde i kraft, mellan år 2001 och 2004, Som en bakgrund till prisförändringarna för bok- har de officiella portopriserna för såväl osorterad som klubbar och nätbokhandlar redovisas här den gene- sorterad brevsändning stigit med knappt 5 procent. rella portoprisutvecklingen, som är en väsentlig del av KPI har under samma period ökat med drygt fyra dessa försäljningskanalers kostnadsbild. Enskilda fö- procent.

SCB:s redovisning

1998–2004 Portot för de brev som sorteras före inlämning har Diagram 2.1 Osorterad brevsändning, riks, A- resp B-post, 0,8 blivit billigare sedan år 1998. Brevförsändelserna kg i jämförelse med KPI-utvecklingen i Sverige, 1998–2004 har sjunkit i pris med mellan 2 och 5 procent för Index A-post samt mellan 13 och 16 procent för B-post.

KPI har under samma period ökat med drygt 8 pro- 109

KPI KPI cent. 108

A-post 0,8 kg 107

B-post 0,8 kg

106 Tillvägagångssätt – böcker åren 2002–2004

Hur urvalet tas fram och prisförändringar beräknas

finns mer utförligt beskrivet i den tekniska rappor- 103 13

ten för samtliga prismätta försäljningskanaler , 101 se sid 58.

100

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Bokhandeln

Källa: Posten, SCB Prismätning av totalt 1 000 svenskutgivna boktitlar

per tillfälle genomförs i april och oktober 2002–2004

i 51 bokhandlar tillhörande fyra bokhandelskedjor Prisförändringen för osorterade brev är något mindre

och ett antal fristående butiker. I genomsnitt prisän KPI-förändringen under åren 1998–2004. Under

mäter SCB cirka 150 titlar per butik vid varje tillperioden har portopriserna för osorterade brev ökat

fälle. För varje prismätningsomgång görs nya titelmed 8 procent för A-post och drygt 7 procent för

urval. Titlarna är valda ur BTJ Seelig AB:s titelregister B-post. KPI ökade samtidigt med drygt 8 procent.

och med utgivningstidpunkt under innevarande och

föregående år.

Diagram 2.2 Sorterad brevsändning, riks, A- respektive

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser

B-post, 1,25 kg i jämförelse med KPI-utvecklingen i Sverige,

för ett år jämförs med medelpriser för året innan.

1998–2004

Hänsyn tas härvid till den genomsnittliga kvalitets- Index 110 skillnaden mellan titlarna enligt en statistisk modell

KPI (hedonisk regression). Värdet av denna skillnad skat-

tas och den råa medelprisförändringen korrigeras,

A 5000 - 10 000 ex genrevis, för skillnadens priseffekt.

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

A 25 001 - 50 000 ex

1. Medelpris per titel inom bokhandelskedja.

B 5000 - 10 000 ex

2. Medelpris per titel över alla bokhandlar. 80 3. Medelpris för samtliga titlar inom genren (skön,

B 25 001 - 50 000 ex

barn, fack).

70

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

13

I Teknisk rapport/prismätningar, finns även tillvägagångssättet för Källa: Posten, SCB prismätningarna 2001–2002 beskrivet.

SCB:s redovisning

4. Korrigering för genomsnittlig kvalitetsskillnad. let undersökta försäljningsställen till en per kedja. To-

Skattning av prisutveckling för vår respektive höst talt prismäter SCB böcker hos tre varuhuskedjor. Ur-

erhålls per genre. valet av titlar för prismätning är dragna utifrån den

5. Prisutveckling för alla genrer beräknas med genre- population av titlar som respektive varuhuskedja salu-

vikter som beräknats med hjälp av uppgifter från för. Antalet prismätta titlar är cirka 300 per varuhus-

bokhandeln. kedja, det vill säga 900 totalt, varav cirka 500–600

6. Sammanvägning mellan första och andra halvårets återfinns vid butiksbesök.

prisförändring, med hjälp av omsättningsuppgifter Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

för respektive period (rean borträknad).

1. Medelpris för grupper av böcker (kvalitetsklasser)

2. Medelpris för genre.

Nätbokhandeln

3. Prisutveckling för böcker i varuhus (prisföränd- Prismätningar hos nätbokhandlar genomförs på

ring över genrer har viktats samman med hjälp av samma urval av titlar som i bokhandeln. De nätbok-

antalet observerade titlar inom respektive genre). handlar som prismäts har alla egenskapen att vara

4. Sammanvägning mellan första och andra halvåret Sverigebaserade och välsorterade, det vill säga de

med hjälp av omsättningsuppgifter för respektive saluför titlar utgivna av svenska förlag samt inom alla

period (rean borträknad). kategorier.

Samma beräkningsprincip som för bokhandeln till-

Dagligvarubutik/kiosk

lämpas. Prisförändringarna räknas fram på följande

Vid prismätning i dagligvarubutik och kiosk har sätt:

samtliga titlar som observerats hos aktuella försälj-

1. Medelpriser per titel. I medelpriset ingår även ningsställen prismätts. Alla förekommande titlar är

fraktkostnaden. pocketböcker. Prismätningen har genomförts hos två

2. Medelpris för samtliga titlar inom genren (skön, företagskedjor med enhetlig prissättning över alla

barn, fack). försäljningsställen. Därmed är det möjligt att be-

3. Korrigering för genomsnittlig kvalitetsskillnad. gränsa prismätningen till tre försäljningsställen totalt.

Skattning av prisutveckling för vår respektive höst Antalet prisobservationer totalt är cirka 300.

erhålls per genre. Prisförändringarna räknas fram på följande sätt:

4. Prisutveckling för alla genrer beräknas med genre-

1. Medelpris för grupper av böcker (uppdelade på

vikter som beräknats med hjälp av uppgifter från

antal sidor) inom kedja.

nätbokhandeln.

2. Medelpris för alla grupper tillsammans inom 5. Sammanvägning mellan första och andra halvårets

kedja.

prisförändring, med hjälp av omsättningsuppgifter

3. Prisutveckling för kedja totalt.

för respektive period (rean borträknad).

4. Total prisutveckling (sammanvägning görs med

hjälp av kedjornas totala omsättning för böcker i

Varuhus

kronor). Titeluppsättning och pris varierar inte nämnvärt mel-

5. Sammanvägning av första och andra halvåret har lan försäljningsställena inom en och samma varuhus-

gjorts med lika vikt. kedja. Därför har det varit möjligt att begränsa anta-

SCB:s redovisning

Bokklubbar rade titlar för respektive genre och medlemsanta- I prismätningen för bokklubbar ingår de 14 största let i respektive bokklubb. bokklubbarna i Sverige. Prisjämförelse görs mellan 5. Prisförändring totalt för bokklubbar. Prisförändtitlar i bokklubbarnas medlemstidningar . ring över genre viktas samman med ledning av

Pris som är förknippat med villkor eller motpresta- antalet observerade titlar inom respektive genre. tion utesluts (till exempel pris som gäller när man har

Prisutveckling för kurslitteratur 2002–

varit medlem en viss tid eller redan gjort ett visst an-

2004

tal inköp).

Prisutvecklingen beräknas genom att medelpriser SCB har på tre orter i Sverige prismätt den kurslitteför ett år jämförs med medelpriser året innan. ratur som ingår i undervisningen vid utvalda Böcker inom samma bokklubb jämförs med varand- utbildningar på respektive ort. SCB har följt konsura. Böcker med samma genre, bandtyp, sidantal och mentprisutvecklingen för kurslitteratur inom kommuillustrationer enligt färg och bild delas in i grupper nala vuxengymnasier (komvux) samt universitet och (kvalitetsklasser). Gruppindelningen syftar till att få så högskolor under perioden 2002–2004 (augusti–auhomogena grupper som möjligt för prisjämförelser gusti). Kurslitteraturmätningen omfattar litteratur på mellan åren. utbildningar hos totalt fyra svenska kommunala

I varje bokklubb beräknas medelpriser för respek- vuxengymnasier (komvux) samt vid tolv institutioner tive grupp och tidsperiod (helår eller januari–april på svenska högskolor och universitet. Prismätningarberoende på SCB:s redovisningstillfälle till Bokpris- na har skett i augusti åren 2002–2004 genom priskommissionen). I medelpriset ingår även bokklub- observationer i de butiker som finns representerade bens expeditionsavgift. Expeditionsavgiften divideras på orterna och där SCB fått uppgift om att studenmed det antal böcker som medlemmarna i genom- terna köper litteratur. Prisobservationer har även insnitt köper per beställningstillfälle, eftersom hämtats hos några av de största svenska nätbokexpeditionsavgiften är densamma oavsett hur många handlarna. böcker som beställs. Prisutvecklingen på kurslitteratur kan jämföras

Gruppernas medelpriser vägs samman till medel- med den allmänna prisutvecklingen (KPI-förändpriser per genre för varje bokklubb. Med hjälp av ringen) under samma period, som var 2,3 procent. medelpriserna beräknas prisförändringar för respek- Det bör observeras att medan komvuxlitteratur i sin tive bokklubb per genre. helhet är utgiven av svenska förlag så är universitets-

Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: och högskolelitteratur delvis svenskutgiven och delvis

importerad. 1. Medelpriser per grupp i varje bokklubb.

Som komplement till konsumentprisutvecklingen 2. Medelpriser per genre i varje bokklubb.

redovisas förlagsprisutvecklingen för kurslitteratur 3. Prisförändring per genre i varje bokklubb mellan

mellan år 2001–2004.

år/period (till exempel 2001 och 2002). 4. Prisförändring per genre i bokklubbar sammanta-

get, sammanvägt med ledning av antalet observe-

14 15 I prisjämförelsen mellan 2003 och 2004 ingår totalt 9143 pris- Begreppet kurslitteratur omfattar här både komvux-litteratur samt observationer. svensk och utländsk universitets- och högskolelitteratur.

SCB:s redovisning

Resultat – kurslitteratur augusti 2002–augusti Konsumentprisutvecklingen på kurslitteratur –

2004 mellan 2002 och 2004

Prisutvecklingen för kurslitteratur presenteras nedan För såväl komvuxlitteratur som svensk universitetsför perioden augusti 2002 till augusti 2004. SCB fick och högskolelitteratur framträder samma tendens uppdraget att mäta priser på kurslitteratur i juni med ökande priser mellan 2002 och 2003. Prisbilden 2002. De direkta effekterna av momssänkningen vid vände hos nätbokhandeln – med minskande priser – årsskiftet 2001–2002 på prisnivåerna går inte att ut- mellan åren 2003 och 2004, medan bokhandeln hade läsa ur dessa siffror. SCB kompletterar därför med en fortsatt stigande prisutveckling. Se tabell 2.5. För hela redovisning av förlagsprisutvecklingen från nov perioden 2002–2004 ökade priserna i bokhandeln på 2001–nov 2004. Prisutvecklingen för kurslitteratur komvuxlitteratur och svensk universitets- och högjämförs med KPI-utvecklingen i tabell 2.5 och prisut- skolelitteratur mer än KPI under samma period. Den vecklingen för motsvarande titlar hos förlagen jäm- utländska universitets- och högskolelitteraturens prisförs med KPI-utvecklingen i tabell 2.6. förändring kan, med hänsyn till det stora osäkerhets-

SCB presenterar prisutvecklingen för kurslitteratur talet, vara endera större eller mindre än KPI-ökuppdelad på komvuxlitteratur (som uteslutande är ut- ningen. I nätbokhandeln sjönk priserna på given av svenska förlag) samt på svensk respektive komvuxlitteratur mellan 2002–2004. Priserna på utländsk universitets- och högskolelitteratur. svensk universitets- och högskolelitteratur sjönk eller

Prisutvecklingen för utländsk kurslitteratur påver- ökade klart mindre än KPI ökade. kas av den svenska kronans utveckling i förhållande till utländsk valuta.

Tabell 2.5 Konsumentprisutveckling för kurslitteratur augusti 2002–augusti 2004. Procentuell förändring samt osäkerhetstal

Komvux- Svensk Utländsk Universitets- KPI-

litteratur universitets- universitets- och högskole- föränd-

och högskole- och högskole- litteratur ring

16 16

litteratur litteratur totalt Bokhandel 02/03 +3,7 ± 1,5① +2,7 ± 1,4① –1,9 ± 5,4 +1,5 ± 1,7① 1,9 Bokhandel 03/04 +4,2 ± 1,4 +3,9 ± 2,9 +0,9 ± 3,8 +2,8 ± 2,3 0,4

Bokhandel 02/04 +8,0 ± 2,1 +6,7 ± 3,2 –1,0 ± 6,6 +4,4 ± 2,9 2,3

① ① Nätbokhandel 02/03 +2,5 ± 0,9 +3,9 ± 1,5 * * 1,9 Nätbokhandel 03/04 –4,6 ± 0,7 –5,2 ± 1,4 * * 0,4

Nätbokhandel 02/04 –2,2 ± 1,2 –1,5 ± 2,1 * * 2,3

① Sifforna för 02/03 har justerats något på grund av upprättning. Jämför rapport 4. Källa: SCB

16

SCB väljer att inte publicera något resultat för prisutvecklingen på utländsk högskolelitteratur i nätbokhandeln samt för aggregat där denna ingår då denna prisutveckling är för osäker att redovisa. 17

För prismätningsperioden 2002–2003 avser KPI-förändringen januari-december 2003 i förhållande till januari-december 2002. Prismätningsperioden 2002–2004 avser en sammanlänkning mellan 2002 och 2003 och mellan 2003 och 2004.

SCB:s redovisning

Komvuxlitteratur i bokhandeln sänkts något. Skillnaden mellan inköps- För perioden 2002–2004 kan följande resultat redo- pris- och konsumentprisutveckling är säkerställd även visas: när hänsyn tas till osäkerhetstalen men är också be-

roende av den valda periodiseringen för valutautveck- • Priserna på komvuxlitteratur i bokhandeln steg

lingen.

med 8,0 ± 2,1 procent. • Priserna på komvuxlitteratur i nätbokhandeln sjönk

Förlagsprisutveckling i Sverige för kurslitteratur

med 2,2 ± 1,2 procent.

november 2001–november 2004

• KPI steg under samma period med 2,3 procent.

För det titelurval som använts under 2002, 2003 och Mellan 2002 och 2004 ökade priserna på komvux- 2004 har SCB beräknat utvecklingen av förlagslitteratur i bokhandeln med minst 3,6 procentenheter priserna enligt BTJ Seelig AB:s titelregister. Resultatet mer än KPI. Under samma period minskade priserna framgår av tabell 2.6, där också en jämförelse med för komvuxlitteratur hos nätbokhandeln och under- konsumentprisutvecklingen görs. Det bör understrysteg klart KPI-ökningen. kas att det titelurval som använts här är mer begrän-

sat än det som ligger till grund för konsumentpris- Universitets- och högskolelitteratur mätningarna på kurslitteratur, såtillvida att endast För perioden 2002–2004 kan följande resultat redo- identiska titlar (lika ISBN-nummer) beaktas i tabell visas: 2.6. Identiska titlar har vid en jämförelse över tid all-

tid en viss aktualitetsförsämring, vilket gör att prisut- • Priserna i bokhandeln på svensk universitets- och

vecklingen för denna grupp tenderar att vara lägre än högskolelitteratur steg med 6,7 ± 3,2 procent. den för bokbeståndet som helhet. Notera att den be-

• Priserna i nätbokhandeln på svensk universitets-

aktade tidsperioden för förlagspriserna på kurslittera-

och högskolelitteratur sjönk med 1,5 ± 2,1 procent. 19

tur som är november–november skiljer sig något • Priserna i bokhandeln på utländsk universitets- och

från mätperioden för konsumentpriserna på kurslitte-

högskolelitteratur sjönk med 1,0 ± 6,6 procent.

ratur, vilken är augusti–augusti. SCB bedömer att de Mellan 2002 och 2004 ökade priserna på svensk uni- skilda mätperioderna endast har en marginell betyversitets- och högskolelitteratur hos bokhandeln med delse för jämförbarheten. minst 1,2 procentenheter mer än KPI. Under samma Av tabell 2.6 framgår att prisförändringarna i period minskade priserna på samma litteratur hos bokhandeln i stora drag motsvaras av prishöjningar nätbokhandeln och understeg klart KPI-förändringen. hos förlagen. Även nätbokhandeln hade

På nästa sida illustreras hur bokhandelns inköps- prisökningar 2002–2003 men 2003–2004 genompriser kan beräknas i form av valutarensade cirka- förde nätbokhandeln stora prissänkningar. För pepriser mellan 2002 och 2004 för utländsk universitets- och högskolelitteratur. De valutarensade cirka- 18

Osäkerhetstalet för jämförelsen mellan prisutvecklingen i butik priserna för utländsk universitets- och högskolelittera- och de valutarensade inköpspriserna bör på grund av oberoende

2 2 tur förefaller ha ökat under 2002–2004. Även om urval beräknas som √(6,6 +7,9 )=10,3, vilket är mindre än skillna-

den mellan motsvarande prisutvecklingstal som är 10,8. den svenska kronan har stärkts i förhållande till det 19

November har valts som jämförelsemånad för förlagspriserna, brittiska pundet kvarstår en reell inköpsprisökning eftersom den första versionen av BTJ Seelig AB:s titelregister som för återförsäljarna. Trots detta har konsumentpriserna SCB har haft tillgång till avsåg november 2001.

SCB:s redovisning

Tabell 2.6 Förlags- och konsumentprisutvecklingen för kurslitteratur 2001–2004 (identiska titlar). Procentuell utveckling. Antal observationer anges i parentes

Komvuxlitteratur Svensk universitets- KPI-förändring

och högskolelitteratur Förlag 01-02 +4,1 ± 0,6 (70) +3,2 ± 1,1 (83) +2,2 Förlag 02-03 +4,0 ± 0,5 (82) +1,6 ± 0,8 (93) +1,9 Bokhandel 02-03 +3,3 (99) +1,5 (93) +1,9 Nätbokhandel 02-03 +2,5 (70) +3,0 (65) +1,9 Förlag 03-04 +2,8 ± 0,5 (80) +2,1 ± 0,4 (89) +0,4 Bokhandel 03-04 +4,4 (108) +2,0 (93) +0,4 Nätbokhandel 03-04 –4,9 (75) –5,2 (80) +0,4

Förlag 01-04 +11,3 ± 0,9 +7,0 ± 1,4 +4,5

Källa: SCB.

rioden 2001–2002 saknas information om prisut- tuell utländsk valuta), iii) eventuella rabatter (som den vecklingen för kurslitteratur i konsumentled. Därför svenska återförsäljaren får av utländsk distributör) kan inte förlags- och konsumentprisutveckling jäm- samt iv) återförsäljarens påslag i ledet till konsument. föras mellan dessa år. Mot bakgrund av sambanden Faktorerna i)–iii) tillsammans bestämmer den mellan förlagens och bokhandelns prisutveckling un- svenska återförsäljarens inköpspris i svenska kronor. der följande år kan det dock vara rimligt att anta Av dessa faktorer kan varken cirkapris eller valutaatt dessa aktörers prisutveckling under 2001–2002 kurs påverkas av svenska återförsäljare. SCB har också har följts åt (efter justering för momsför- valt att redovisa hur dessa faktorer kan inverka på ändringen). slutpriset till kund. Denna redovisning är att betrakta

Över hela perioden 2001–2004 kan konstateras att som en illustration. förlagsprisutvecklingen är klart högre än den allmänna prisutvecklingen (KPI). Slutsatsen förstärks av Cirkapriser och valutakursförändringar det faktum att den här redovisade förlagsprisutveck- SCB har genom Nielsen Book Data fått tillgång till lingen avser identiska titlar som har en aktualitets- rekommenderade cirkapriser i brittiska pund (GBP) försämring över tid. på de utländska kurslitteraturtitlarna i urvalet för

konsumentprismätningarna vid fyra tillfällen, decem-

Vad påverkar svenska återförsäljare av utländsk ber 2002 och 2003 samt augusti 2003 och 2004.

litteratur?

20 Faktorer som påverkar prissättning av utländsk litte- KPI-förändringen är beräknad på KPI-medeltal för januari–de-

cember. ratur hos återförsäljare i Sverige är i) utländsk 21

Kan till viss del påverkas genom terminssäkring. distributörs rekommenderade cirkapriser, ii) valuta- 22

Nielsen Book Data är en stor distributör/återförsäljare i Storbrikurs (svenska kronans utveckling i förhållande till ak- tannien avseende utgivning (biblioteksinformation) på engelska.

SCB:s redovisning

Cirkapriserna för dessa (identiska) titlar ökade med Tabell 2.7 Prisutveckling för utländsk kurslitteratur och

16,4 ± 8,4 procent mellan 2002 och 2004, se tabell valutakursförändring (GBP/SEK) mellan 2002 och 2004

2.7 nedan.

Prisutveckling Valutakurs-

Den svenska kronan har sedan momssänkningen

(GBP) förändring

trädde i kraft stärkts i förhållande till det brittiska 23

(GBP/SEK)

pundet, se diagram 2.3 nedan. Kronan har under mät-

Cirkapriser 02/03 +12,0 ± 7,1 –9,4

perioden för kurslitteraturen (se tabell 2.7) stärkts

(dec–dec)

med 5,8 procent.

Cirkapriser 03/04 +3,9 ± 4,4 +4,0

(aug–aug) Diagram 2.3 Utveckling av brittiska pund (GBP) i förhållande Cirkapriser 02/04 +16,4 ± 8,4 –5,8 till svenska kronan (SEK) (dec–aug)

SEK

16 Källa: SCB

15

14

13 utgör en indikation på höjda inköpspriser för ut-

12 ländsk universitets- och högskolelitteratur för svenska

11 återförsäljare.

10

jan-02 maj-02 sep-02 jan-03 maj-03 sep-03 jan-04 maj-04 sep-04

Källa: Riksbankens valutakurser månadsgenomsnitt. Tabell 2.8 Valutarensade cirkapriser för utländsk kurs-

litteratur, förändringstal i procent

Cirkapriser Valutakurs- Valutarensade

Valutarensade cirkapriser 24

förändring cirkapriser

Nielsen Book Datas cirkapriser i GBP har rensats för

(enligt

valutaförändring mellan det brittiska pundet och den

tabell 2.7)

svenska kronan mellan 2002 och 2004. Den valuta-

02/03 12,0 ± 7,1 –9,4 1,6 ± 6,5

rensade prisförändringen kan sedan jämföras med

(dec–dec)

prisförändringen i butik för utländsk universitets- och

03/04 3,9 ± 4,4 +4,0 8,0 ± 4,5

högskolelitteratur. Med antaganden om oförändrade

(aug–aug)

rabatter i inköpsled, kan dessa uppgifter ses som en 02/04 16,4 ± 8,4 –5,8 9,7 ± 7,9 uppskattning av hur svenska återförsäljares inköps- (dec–aug) priser på utländsk kurslitteratur har utvecklats.

Källa: SCB

De valutarensade prisförändringarna i tabell 2.8

23 Valutakursförändringen är beräknad utifrån medelkurser för augusti respektive år enligt Sveriges Riksbank. Vald tidpunkt vid beräkning av valutakursförändringen påverkar direkt vilken valutakursförändring som redovisas. Därför bör denna redovisning betraktas som en illustration av hur inköpspriser och valutaförändringar påverkar priset. 24 Den valutarensade prisförändringen beräknas genom att multiplicera indextalet för inköpspriser (02/03) med indextalet för valutaförändringen (02/03) och sedan dividera produkten med 100. Beräkningen genomförs enligt samma mönster för samtliga perioder. Fler decimaler än vad som framgår i tabell 2.8 används i beräkningarna.

SCB:s redovisning

I bokhandeln (se tabell 2.9) har priserna i konsu- över tid, och jämför olika titlar endast då nya upplamentled på utländsk universitets- och högskolelittera- gor utkommer samt då bokbyten sker vid institutiotur sjunkit med 0,1 ± 5,9 procent, mellan 2002 och nerna och komvuxskolorna i urvalet. Nedan följer en 2004. Denna prissänkning kan jämföras med de kort sammanfattning av metoden samt en motivering valutarensade cirkapriserna som under samma period till varför SCB valt just denna metod. För den som steg med 9,7 ± 7,9 procent. De valutarensade cirka- vill fördjupa sig i metodfrågorna finns senare en mer priserna har således ökat mer än vad motsvarande detaljerad beskrivning i den tekniska rapporten, unurval av böcker ökat i pris i konsumentled, vilket kan der rubriken kurslitteratur (sidan 70). tolkas som att bokhandeln sänkt sina marginaler al- Utgångspunkten för den metod som valts har varit ternativt som att de utverkat högre rabatter. Denna att SCB vill följa prisutvecklingen på kurslitteratur skillnad är dock inte fullt säkerställd om hänsyn tas som är aktuell och används i undervisningen vid unitill osäkerhetstalen och är också beroende av den versitet, högskolor och kommunala vuxengymnasier valda periodiseringen för valutautvecklingen. runt om i landet. En huvudtanke vid prisjämförel-

serna är att de ska avse titlar av samma kvalitet för Tillvägagångssätt – kurslitteratur 2002–2004 studenterna, med avseende på kunskapsområde och SCB prismäter kurslitteratur med en annan metod än aktualitet. den som används för prismätningarna på svensk- SCB följer prisutvecklingen på titlar som förekomutgiven litteratur. I prismätningarna på kurslitteratur mer på litteraturlistor från tolv olika institutioner vid följer SCB prisutvecklingen för en och samma titel tre olika högskolor/universitet runt om i landet samt

fyra kommunala vuxengymnasier (komvux). Institutionerna i urvalet är utvalda med tanke på att de ska representera olika typer av institutioner, stora som

Tabell 2.9 Valutarensade cirkapriser för utländsk kurslitte-

små, och både mer teoretiskt inriktade som yrkesför-

ratur jämfört med prisutveckling i butik för identiska titlar

beredande utbildningar. Vid komvuxskolorna pris-

Prisutveckling Valutarensade mäts litteratur för gymnasial vuxenutbildning, alltså

i butik cirkapriser inte grundskolelitteratur. De tre orter SCB prismäter Prisutveckling –1,5 ± 3,7 1,6 ± 6,5 kurslitteratur på finns i olika delar av landet och är av 02/03 (dec–dec) varierande storlek, detta för att få en så bred repre- Prisutveckling –1,5 ± 4,5 8,0 ± 4,5 sentation som möjligt av studieorter. Kriteriet för att

03/04 (aug–aug) en titel ska ses som aktuell är att den förekommer Prisutveckling –0,1 ± 5,9 9,7 ± 7,9 i undervisningen vid högskolorna och komvuxsko- 02/04 (dec–aug) lorna. Detta innebär att SCB i de flesta fall följer Källa: SCB prisutvecklingen på identiska böcker från år till år.

Emellertid sker en viss naturlig kvalitetsförsämring på 25 identiska böcker då dessa förlorar i aktualitet över

Osäkerhetstalet för jämförelsen mellan prisutvecklingen i butik och de valutarensade inköpspriserna bör på grund av oberoende tid. För att kompensera för denna aktualitetsför-

2 2 urval beräknas som √(5,9 +7,9 )=9,9, vilket är litet mer än skillna-

sämring är SCB angelägen om att fånga upp prisutden mellan motsvarande prisutvecklingstal som är 9,8. 26 vecklingen även i fall då en titel ersätts eller kommer

Avser tidsperiod augusti–december. Avser tidsperiod augusti–december. i ny upplaga. Den modernisering och aktualitets-

SCB:s redovisning

förbättring som sker i samband med utgivning av en Resultat för tidskrifter oktober 2001–oktober ny titel/upplaga får alltså kompensera för den 2004 aktualitetsförsämring som sker bland de oförändrade Prisförändringen för tidskrifter (under 2004 totalt böckerna. 117 stycken varav 112 är momssänkta) presenteras nedan i tabell 2.10.

Prisutveckling för tidskrifter 2001–2004

De tidskrifter som berörts av momssänkningen har Prisutvecklingen avser en sammanvägning av sammantaget mellan 2001 och 2004 långt ifrån gelösnummerpriser och abonnemangspriser . Avvikel- nomfört prissänkningar i nivå med den inflationsserna mellan lösnummerprisernas och abonnemangs- justerade momssänkningen (IJM). Tidskrifter har unprisernas genomsnittliga utveckling redovisas inte der perioden 2001–2004 i genomsnitt minskat i pris här. Kategoriseringen av tidskrifterna grundas på en med 5,3 ± 0,9 procent. IJM beräknas under samma indelning av Tidningsstatistik AB men är modifierad period till –11,4 procent. Tidskrifter inom ekonomi, av SCB så att en viss tidskrift endast ingår i en kate- teknik, hobby och foto samt datortidskrifter kan till gori. och med ha haft prisökningar. Ingen tidskriftskate-

Tabell 2.10 Tidskrifternas prisutveckling oktober 2001– oktober 2004, efter kategori

Tidskriftskategori Prisförändring Prisförändring Prisförändring Prisförändring

okt 01–okt 02 okt 02–okt 03 okt 03–okt 04 okt 01–okt 04 Familje- och damtidningar –11,9 ± 1,1 + 1,4 ± 0,4 + 2,1 ± 0,3 –8,8 ± 1,2 Hem, bostad, trädgård –9,6 ± 0,7 + 2,6 ± 0,4 + 2,9 ± 0,8 –4,7 ± 1,1 Ekonomi, teknik, hobby, foto –6,9 ± 1,1 + 4,6 ± 1,9 + 4,5 ± 0,7 + 1,8 ± 2,4 Idrott, motion, friluftsliv –11,2 ± 0,8 + 2,3 ± 0,6 + 4,4 ± 0,5 –5,2 ± 1,1 Datortidskrifter –6,6 ± 0,9 + 4,5 ± 0,8 + 3,2 ± 0,9 + 0,6 ± 1,5 Motor –10,0 ± 0,8 + 4,6 ± 0,6 + 4,9 ± 0,7 –1,3 ± 1,2 Serietidningar –9,4 ± 0,7 + 4,7 ± 1,0 + 4,3 ± 0,5 –1,1 ± 1,3 Övriga tidskrifter –8,6 ± 0,7 + 1,8 ± 0,6 + 3,3 ± 0,5 –3,9 ± 1,1

Totalt momssänkta tidskrifter –10,3 ± 0,7 + 2,4 ± 0,5 + 3,1 ± 0,3 –5,3 ± 0,9

Ej momssänkta tidskrifter + 4,4 ± 0,8 –1,1 ± 2,0 ± 3,6 ± 1,2 + 7,0 ± 2,5 Dagstidningar enligt KPI + 3,4 + 2,2 + 1,7 + 7,5 IJM / KPI-förändring –13,2 + 1,3 + 0,8 –11,4 Källa: SCB

28 Tidskrifter med liten omsättning ingår ej i urvalet. 29 Vissa tidskrifter berördes inte av momssäkningen den 1 januari 2002. Det kunde till exempel bero på att de redan tidigare hade sex procents moms eller var momsbefriade, som kulturtidskrifter och medlemstidskrifter med flera. Vissa tidningar, som till exempel annonstidningar, är fortfarande belagda med 25 procents moms. 30 KPI-förändring avser perioden oktober 2002 till oktober 2003 samt oktober 2003 till oktober 2004.

SCB:s redovisning

gori når ner till IJM-målet men familje- och damtid- postförsändelser har ökat med drygt 10 procent. KPI ningar, tidskrifter för idrott, motion och friluftsliv steg under samma period med drygt fyra procent, se samt tidskrifter för Hem, bostad och trädgård har de diagram 2.4. största prisminskningarna. Trots dessa prisminskningar så saknas det minst mellan 1,4 och 5,6 pro- Portoprisutveckling för tidskrifter centenheter för att någon av dessa tidsskriftskate- Som en bakgrund till prisförändringarna för tidskrifgorier ska uppnå IJM-målet. ter redovisas här den generella portoprisutvecklingen,

Det förekommer dock variationer vad gäller pris- som är en väsentlig del av tidskrifternas kostnadsbild. förändringar inom enskilda tidskriftskategorier. Enskilda företag kan ha särskilda avtal eller överens-

Under den senaste mätperioden för tidskrifter kommelser som gör att deras portoprisutveckling (mellan oktober 2003 och oktober 2004) har priserna skiljer sig från den här redovisade. ökat med i genomsnitt 3,1 ± 0,3 procent samtidigt Tidskrifter med utgivning varje vecka skickas med som konsumentpriserna generellt i Sverige under A-post och tidskrifter som har månadsvis utgivning samma period har ökat med 0,8 procent. Motor- skickas med B-post, enligt uppgift från Sveriges Tidtidskrifter har de största prisökningarna. skrifter.

De tidskrifter som berörts av momssänkningen har ökat mer än dagstidningspriserna. Dagstidningar, Posttidningar Riks som redan innan 2002 hade en momssats på sex pro- Diagram 2.4 Prisutvecklingen för posttidningssändningar, cent, ökade enligt KPI med 7,5 procent mellan okto- A- respektive B-post i jämförelse med KPI-utvecklingen åren ber 2001 och oktober 2004. Vid en jämförelse mel- 1998–2004 lan dagstidningarnas prisökning på 7,5 procent och Index tidskrifternas prissänkning på 5,3 ± 0,9 under samma

115 KPI

sänkning motsvarar tidskrifternas prissänkning på 5,3 100

31 95 ± 0,9 procent en prisökning på 11,4 procent under perioden. Denna prisökning är högre än dagstidningarnas prisökning på 7,5 procent under samma

80 period. 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

De officiella portopriserna på försändelser som tid- Källa: Posten, SCB skrifterna betalar för att nå ut till prenumeranterna har ökat de senaste åren. A-postförsändelser har ökat i pris med 19 procent mellan 2001 och 2004 och B- Konsumentpriserna i Sverige (KPI) har ökat med drygt

åtta procent under perioden 1998–2004. Portopriser- 31 na för tidskrifter som skickas med A-post har samma

Momssänkningen är 15,2 procent, vilket motsvarar en prisnivå på (100–15,2) d v s 84,8 procent efter sänkningen. Den observe- period ökat med drygt 11 procent medan B-postrade prissänkningen för tidskrifter är 5,3 procent, vilket motsvarar

försändelserna sjunkit i pris med nästan 5 procent. en prisnivå på (100–5,3) d v s 94,7 procent. Skillnaden mellan dessa prisnivåer; 84,8 och 94,7 procent, motsvarar en prishöjning Under perioden från det att momssänkningen på med (94,7–84,8)/84,8 = 0,1167 eller 11,7 procent. tidskrifter trädde i kraft, år 2001–2004, har porto-

SCB:s redovisning

priserna för tidskriftsförsändelser ökat mer än KPI. 2. Genomsnittlig förändring beräknas för samtliga

Priserna på A-postförsändelser har sedan år 2001 sti- tidskrifter för ett visst distributionssätt.

git med 19 procent och B-postförsändelser med drygt 3. Genomsnittlig prisförändring beräknas för båda

10 procent samtidigt som KPI ökat med drygt fyra distributionssätten tillsammans.

procent.

Vid beräkning av prisutveckling för enskilda tidskrif-

ter har rensning för kvalitetsförändringar vidtagits.

Tillvägagångssätt – tidskrifter

Som kvalitetsförändringar har beaktats objektivt Urvalet är gjort så att de tidskrifter som är omsätt-

säkerställda faktorer som sidantal, antal utgåvor per ningsmässigt störst inkluderas; 117 tidskrifter ingår i

år och till exempel bifogade CD-skivor eller DVDberäkningarna.

skivor.

Såväl lösnummer- som abonnemangspris (distri-

butionssätt) beaktas var för sig. Vid alla genomsnitts- Ekonomisk utveckling i bok- och tidskrifts-

beräkningar används uppgifter om tidskriftens branscher

försäljningsintäkter, som i de flesta fall hämtas från

Med de möjligheter SCB:s statistik ger, redovisas här Tidningsstatistik AB.

ekonomisk utveckling för företag som har verksam- Prisförändringarna räknas fram på följande sätt: het av böcker och/eller tidskrifter. Ekonomisk ut-

1. Prisförändringen beräknas för varje distributions- veckling följs genom intäkter, kostnader och lönsam-

sätt och tidskrift var för sig. het i berörda branscher under perioden januari

Diagram 3.1 Branscher som framställer, distribuerar och säljer böcker och tidskrifter.

IndustriIndustri FörlagsverksamhetFörlagsverksamhet DetaljhandelDetaljhandel

Bokbinderier Bokbinderier Urval Urval m.m. m.m. sortiments-sortiments- (SNI 22230)(SNI 22230) bokhandlarbokhandlar BokförlagBokförlag (SNI 22110)(SNI 22110) Bok- och pappers-Bok- och pappers- Boktryckerier Boktryckerier handel (SNI 52471)handel (SNI 52471) (SNI 22222)(SNI 22222) TidskriftsförlagTidskriftsförlag

(SNI 22130)(SNI 22130) NätbokhandlarNätbokhandlar

Tidskrifts-Tidskriftstryckerier tryckerier

Tidningshandel Tidningshandel

(SNI 22221)(SNI 22221)

(SNI 52472)(SNI 52472)

Varuhus och livsmedels-Varuhus och livsmedels-

butiker (SNI 5211)butiker (SNI 5211)

Källa. SCB

SCB:s redovisning

1999–augusti 2004 . I SCB:s statistik redovisas eko- FS möjliggör redovisning på en mer renodlad nomiska transaktioner för företag i näringslivet för branschnivå än att strikt följa företagens organisabranscher enligt svensk näringsgrensindelning tionsnummer (juridisk enhet). Redovisningen kan ske (SNI92). En bransch kan definieras som en grupp av på företagsnivå (FE), vilken för de flesta företag motproduktionsenheter, vilkas aktivitet i huvudsak kan svarar den juridiska enheten. Företagsenheten kan hänföras till en och samma aktivitetsart. Sammansätt- för statistikändamål även delas in i olika verksamningen av en bransch kan förändras över tiden genom hetsenheter (VE). SCB har här som huvudansats valt att nya företag etableras, företag läggs ned, ombildas att följa den ekonomiska utvecklingen på verksameller byter bransch mellan åren. De här redovisade hetsnivå (VE), för att kunna följa så branschrena föreresultaten gäller för branscher som helhet och inte tag som möjligt. Det innebär vissa begränsningar då specifikt för verksamhetsgrenen böcker och tidskrif- inte alla resultatposter finns med och information ter. I diagrammet till vänster visas en översiktlig bild från företagens balansräkningar utgår. Det ger färre av vilka branscher som redovisas. De branscher som möjligheter till att beräkna ekonomiska nyckeltal än är markerade i fetstil analyseras mer utförligt. vad som är möjligt på företagsnivån. Exempelvis har

37 38

SCB:s Företagsstatistik (FS) är huvudsaklig källa. vi modifierat lönsamhetsmåttet rörelsemarginal. Det Därutöver kompletteras med omsättningsuppgifter renodlade marginalmåttet är dock i sammanhanget från SCB:s Momsstatistik. För en mer utförlig be- ett bra verktyg för att följa lönsamheten i företagens skrivning av de olika källorna, se avsnitt med start på basverksamhet. sidan 75. För att följa intäkter i FS har här valts att följa

Detta avsnitt är ett komplement till redovisningen nettoomsättningens utveckling, då detta intäktsslag av prisutvecklingen på böcker, tidskrifter med mera. bäst speglar den huvudsakliga verksamheten i företa- Observera att framräknade nyckeltal och nivåer inte gen. Intäkterna redovisas på samma sätt för alla branär exakta ett specifikt år utan får tas som indikatorer scher. De kostnadsslag som här beaktas är kostnader på ett visst förhållande. Det kan vara lämpligt att gå för råvaror, handelsvaror, personal samt övriga exvidare med en fördjupad analys. Jämförelser mellan terna kostnader. Dessa kostnader kan anses vara de olika branscher avseende nivåer bör inte göras mot som mest förknippas med den löpande verksamheten bakgrund av det material som presenteras här. och därför bäst speglar den ekonomiska utvecklingen

i företagen. För bok- och pappershandeln särredo- SCB:s Företagsstatistik visas kostnader för handelsvaror, vilket är det kost- Med hjälp av SCB:s Företagsstatistik (FS) beskrivs nadsslag som är mest betydande för denna bransch. intäkter, kostnader och lönsamhet åren 1999–2002 Lönsamheten belyses genom att redovisa bruttoför de branscher i diagram 3.1 som är markerade vinstmarginal för bok- och pappershandeln samt ett med fetstil. rörelsemarginalmått baserat på samtliga ovan nämnda

kostnadsslag för övriga branscher. Den ekonomiska 36

Intäkter, kostnader och lönsamhet visas från SCB:s Företags-

38 statistik för perioden 1999–2002, medan omsättningsutveckling Det marginalmått som här används är ett modifierat mått för visas från SCB:s Momsstatistik för perioden 2001–augusti 2004. rörelsemarginalen, här benämnt marginalen. Marginalen beräknas 37

SCB:s Företagsstatistik ingår i Sveriges officiella statistik. Det är som rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Rörelseresultatet en källa som bygger på boksluts- och deklarationsuppgifter för alla består här av nettoomsättning minus kostnader för råvaror, handelsföretag inom näringslivet i Sverige. varor, personal samt övriga externa kostnader.

SCB:s redovisning

utvecklingen följs i löpande priser exklusive moms för totala omsättningen ökade i storleksordningen 9–12 åren 1999–2002 med Företagsstatistiken som källa. procent, se tabell 3.1 och 3.2. Bokförsäljningen ökade

år 2002 jämfört med 2001 med uppskattningsvis 17 SCB:s Momsstatistik procent, se tabell 3.1 samt teknisk rapport. Vidare, Genom SCB:s Momsstatistik visas omsättnings- givet att omsättningsökningen för böcker i löpande utvecklingen för åren 2002–2004 (till och med augusti priser var cirka 17 procent mellan år 2001och aumånad). Via denna källa har SCB möjlighet att redo- gusti 2004, var ökningen i fasta priser cirka 5 provisa den totala omsättningen i ovan nämnda bran- cent. Slutsatsen blir att under 2004 (räknat på data scher. Dessutom kan omsättning, hänförd till böcker, till och med augusti) köptes 5 procent mer böcker tidningar och tidskrifter med mera, visas genom att hos sortimentsbokhandlarna än år 2001. studera förändringen i omsättning av varor belagda Mellan 2002 och 2003 ökade bokförsäljningen i med 6 procents mervärdesskatt (nedan moms). löpande priser hos urvalet sortimentsbokhandlar med

SCB:s Momsstatistik är en kortperiodisk statistik, 3,5 procent. År 2004 (fram till och med augusti) gick vilken möjliggör en snabbare redovisning än den år- bokförsäljningen tillbaka med 3,7 procent och var liga Företagsstatistiken. Omsättningsuppgifter från tillbaka på ungefär samma nivå som år 2002. Momsstatistiken redovisas i löpande priser och om- Lönsamheten i form av bruttovinstmarginal är högfattar förutom nettoomsättning, även övriga rörelsein- re hos urvalet sortimentsbokhandlar än hos SNI täkter. Till följd av det kan intäkter från viss sido- 52471, se tabell 3.3. Mellan åren 2001 och 2002 var verksamhet ingå. Några exempel på sådana intäkts- bruttovinstmarginalen så gott som oförändrad hos slag kan vara hyresintäkter eller provisioner. Moms- sortimentsbokhandlarna (sjönk från 40, 9 till 40,5 statistiken bygger på juridiska enheter det vill säga procent) medan den förbättrades från 37,6 till 39,1 organisationsnummer. Denna nivå är, jämfört med procent hos SNI 52471. VE-nivån i FS, mindre branschren.

SortimentsbokhandlarSortimentsbokhandlar

Bok- och pappershandel

20012001 20022002

FSFS Intäkter (nettoomsättning)Intäkter (nettoomsättning) Utöver att följa branschgruppen SNI 52471 Bok- och (VE)(VE)

Kostnader (rörelsekostnader)Kostnader (rörelsekostnader) pappershandel har SCB följt utvecklingen för ett urval Lönsamhet (bruttovinstmarginal)Lönsamhet (bruttovinstmarginal)

UrvalUrval sortimentsbokhandlar. Dessa bokhandlar har ett brett 20012001 20042004 och omfattande sortiment av böcker, och de är buti- MomsMoms Total omsättningTotal omsättning

(JE)(JE) Omsättning av varor belagda med 6% momsOmsättning av varor belagda med 6% moms ker som SCB mätt bokpriser i under åren 2002– 2004 .

Bokhandelns totala försäljning samt försäljningen Bok- och pappershandelBok- och pappershandel av böcker (varor belagda med 6 procents moms)

19991999 20022002

ökade i löpande priser mellan år 2001–2002. Den FSFS Intäkter (nettoomsättning)Intäkter (nettoomsättning)

(VE)(VE) Kostnader (rörelsekostnader)Kostnader (rörelsekostnader) 39 Lönsamhet (bruttovinstmarginal)Lönsamhet (bruttovinstmarginal) Vissa särskilda bearbetningar av statistiken har gjorts för att bättre SNISNI

Antal anställda (helårspersoner)Antal anställda (helårspersoner) passa ändamålet i denna rapport. 5247152471

Antal företag (VE:n)Antal företag (VE:n) 40 De bokhandlar (butiker) som ingår här är de butiker vars arbetsställen varit oförändrade 2001–2004. Antalet butiker här är något 20022002 20042004

MomsMoms färre än de butiker som SCB totalt mätt bokpriser i. Total omsättningTotal omsättning

(JE)(JE)

Omsättning av varor belagda med 6% momsOmsättning av varor belagda med 6% moms

SCB:s redovisning

Försäljningen i bokhandeln 2001–2004

Tabell 3.1 Omsättningsutveckling för urvalet sortiments-

Utvecklingen 2001–2004 beskrivs nedan med ut- bokhandlar, år 2001–augusti 2004. Löpande priser exklugångspunkt i SCB:s urval av sortimentsbokhandlar. sive moms Eftersom antalet butiker är konstant i urvalet så be-

Total omsättning Bokomsättning skrivs utvecklingen för befintliga butiker och inte

2001–2002 +11,4 +16,8 eventuella effekter av att nya butiker öppnas eller

2002–2003 +1,1 +3,5 gamla läggs ner.

2003–2004 (jan–aug) –4,1 –3,7 Beräkningarna, som redovisas i tabell 3.1 samt dia-

2001–aug 2004 +8,1 +16,6

gram 3.2 baseras på uppgifter rörande urvalet sortimentsbokhandlar i SCB:s Momsstatistik, där Källa: SCB:s Momsstatistik (JE) från och med 2002 varor med 6 procents moms kan avgränsas. Därutöver har följande kalkyl gjorts avseende bokomsättningens utveckling mellan 2001 och 2002. Diagram 3.2 Total omsättning samt omsättning av böcker

41 2001–2004 i urvalet bokhandlar

Den totala försäljningen (i löpande priser, exklu-

Index sive moms) ökade hos urvalet med drygt 11 procent år 2002 jämfört med 2001. Försäljningen av enbart böcker kan uppskattas ha ökat i löpande priser med Omsättning

115 av böcker knappt 17 procent mellan 2001 och 2002 utifrån kännedomen om att bokomsättningens andel för 110

Total omsättning dessa företag under 2002 var 71,0 procent samt ett 105 antagande om att försäljningen av övriga varor i löpande priser är oförändrad. (Om försäljningsutvecklingen för andra varor än böcker i stället var 2001 2002 2003 2004 positiv blir försäljningsutvecklingen för böcker inte

Källa: SCB:s Momsstatistik (JE). fullt 17 procent, och omvänt om försäljningsutveck-

De streckade linjerna runt omsättningen av böcker avspeglar lingen för andra varor än böcker var negativ blir

en känslighetsanalys utifrån alternativa antaganden att försäljningsökningen för böcker större än 17 pro-

försäljningsutvecklingen av övriga varor är –5 respektive +5 cent. ) Försäljningsutvecklingen för böcker, hela pe- procent. Se vidare sidan 76. rioden sammantaget år 2001–augusti 2004, beräknas även den till cirka 17 procent i löpande priser utifrån samma antagande.

41 43

Försäljning här motsvarar total omsättning (övriga rörelseintäkter Uppskattad förändring utifrån antagande att försäljningen av övi branschen ingår, det vill säga även omsättning från eventuell annan riga varor i löpande priser är oförändrad 2001–2002. Se vidare verksamhet än den huvudsakliga i företagen). teknisk rapport, sidan 76. 42 44

Se även tekniska resonemang på sidan 77–78, där en känslighets- Beräkningen är kedjad. För ett exempel på hur kedjeberäkning går analys gjorts. till, se avsnitt med start på sidan 72.

SCB:s redovisning

I diagram 3.3 nedan har bokomsättningen i lö- ekonomiska termer där hänsyn tagits till böckers pande priser satts i relation till prisutvecklingen enligt olika karaktär och prisnivå. tabell 2.3 ovan. Genom att deflatera omsättningsutvecklingen med prisutvecklingen erhålls Åren 1999–2002 med fokus på 2001–2002 omsättningsutvecklingen i fasta priser. Vi kan då kon- Enligt SCB:s Företagsstatistik ökade försäljningen i statera att bokomsättningen i löpande priser enligt bok- och pappershandeln mellan åren 2001 och 2002 vårt antagande ökade med cirka 17 procent mellan med mellan 9,1 och 10,9 procent, se tabell 3.2. Även 2001 och 2002 och var kvar på denna nivå 2004. kostnaderna, där handelsvarukostnader utgör en bety- Omsättningen i fasta priser – med samma antagande dande del, ökade mellan 2001 och 2002. – ökade mellan 2001 och 2002 med knappt 15 procent för att därefter minska mellan 2002 och 2004 så

Tabell 3.2 Löpande priser exklusive moms. Procentuell

att 2004 års omsättning (januari–augusti) endast var

förändring mellan åren 2001 och 2002

cirka fem procent över 2001 års omsättningsnivå.

Bok- och pappers- Urval

120 115 Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

Omsättning av böcker 110 Prisutveckling 105 Volymutveckling

Tabell 3.3 Lönsamhet, bruttovinstmarginal, åren 2001 och 2002. Procent

90

2001 2002 2003 2004 Bok- och pappers- Urval

handel sortiments- Källa: SCB:s Momsstatistik (JE)

SNI 22 110 (VE) bokhandlar

År 2001 +37,6 +40,9

År 2002 +39,1 +40,5

Slutsatsen av denna analys blir att hos sortimentsbokhandlarna köptes 5 procent mer böcker under Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

2004 jämfört med 2001, under antagandet att övriga varors omsättning (i löpande priser) ej förändrades

46

Nettoomsättningen motsvarar omsättningen från huvudsaklig

mellan 2001 och 2002. Observera att 5 procent mer

verksamhet (förutom böcker ingår t ex i branschen bok- och pap-

inte nödvändigtvis betyder en ökning av antalet sålda pershandel även pappers- och kontorsvaror med mera).

47 bokvolymer med 5 procent, utan en volymökning i I SCB:s Företagsstatistik kan bokomsättning ej urskiljas från övrig

nettoomsättning.

48

Handelsvarukostnader särredovisas för den här branschen då 45 Deflatering innebär att utvecklingstalet i löpande priser divideras dessa kostnader är en central komponent vid framräknande av med prisutvecklingen för att erhålla ett utvecklingstal i fasta priser. lönsamhetsmåttet bruttovinstmarginal.

SCB:s redovisning

Lönsamhet, mätt som bruttovinstmarginal eller ginellt lägre bruttovinstmarginal år 2002 jämfört med Return On Sales (ROS), steg i branschgruppen (SNI 2001. Hos sortimentsbokhandlarna sjönk bruttovinst- 52471, nedan Branschgruppen) från 37,6 till 39,1 marginalen från 40,9 till 40,5 procent. procent mellan 2001 och 2002. I urvalet sortiments- I SNI 52471 ökade antalet anställda med 3 procent bokhandlar har kostnaderna totalt och kostnader för eller 78 helårspersoner mellan åren 2001 och 2002. handelsvaror ökat något mer än nettoomsättningen, Under samma period minskade antalet företag med procentuellt sett (se tabell 3.3). Det ledde till en mar- två procent eller 16 företag.

Tabell 3.4 Utveckling hos Bok- och pappershandel SNI 52471 (VE) åren 1999–2002. Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

Nettoomsättningen i löpande priser ökade med rellt mer positiv (eller mindre negativ) än den totala 11,1 procent mellan år 1999 och 2002, från totalt 4,0 omsättningens utveckling. Mellan 2002 och augusti miljarder kronor till 4,5 miljarder kronor. Netto- 2004 har den totala omsättningen i SNI 52471 sjunomsättningen per anställd ökade mellan 1999 och kit med 1,5 procent. Hos sortimentsbokhandlarna 2002 från 1,5 miljoner kronor till 1,7 miljoner kro- sjönk den totala omsättningen under motsvarande nor. Kostnaderna totalt ökade samma period med 8,2 period med 3,0 procent (se tabell 3.5). Omsättningen procent. Handelsvarukostnaderna står för nästan två av böcker sjönk med 1,8 procent hos SNI 52471 tredjedelar av kostnaderna totalt. Bruttovinst- men var så gott som oförändrad hos sortimentsmarginalen hade år 2002 förbättrats med 3,4 bokhandlarna under perioden 2002–augusti 2004. procentenheter jämfört med år 1999. Mellan 2002 och 2003 hade sortiments-

bokhandlarna en mer positiv omsättningsutveckling Åren 2002–2004 än SNI 52471. Hos urvalet sortimentsbokhandlar Enligt SCB:s Momsstatistik var omsättningsutveck- ökade den totala omsättningen med 1,1 procent och lingen för böcker hos sortimentsbokhandlarna gene- omsättningen av böcker ökade med 3,5 procent. Hos

SNI 52471 sjönk den totala omsättningen med 2,5 49

Bruttovinstmarginal är bruttovinsten i procent av nettoomsätt- procent och bokomsättningen sjönk med 1,7 proningen. Bruttovinsten är lika med nettoomsättningen minus kostna-

cent. Mellan åren 2003 och 2004 (perioden januari– der för handelsvaror. Bruttovinstmarginal är ett etablerat lönsamhetsmått inom detaljhandeln. Definieras även som Return On Sales, augusti) sjönk både total omsättning och bok- ROS. omsättning hos sortimentsbokhandlarna, med 4,1

SCB:s redovisning

Tabell 3.5 Omsättningsutveckling för SNI 52471 Bok- och pappershandel (JE) respektive urvalet bokhandlar, år 2002– augusti 2004

Källa: SCB:s Momsstatistik (JE)

respektive 3,7 procent. För SNI 52471 var föränd- Dessa (ett fåtal) nätbokhandlar ökade årligen sin förringarna mindre, en ökning för total omsättning med säljning med mellan 26–39 procent mellan 2001 och 1,1 procent och en minskning för bokmomsättningen augusti 2004. med 0,1 procent.

Bok- och tidskriftsförlag De största aktörerna inom Nätbokhandeln

Även om den totala omsättningen i bokförlagen (SNI Sedan år 2001 och fram till augusti 2004 har nät- 22110) sjönk något (med 1,6 procent) mellan augusti bokhandelns omsättning (av böcker) ökat med drygt 2003 och augusti 2004 har bokförlagen de senaste 130 procent. åren haft en positiv omsättningsutveckling, se tabell

Hos de mest betydande nätbokhandlarna i Sverige 3.7, 3.9 samt 3.11. Såväl åren 2001–2002 som 2002– – i försäljningskronor räknat– har omsättningen 2003 steg omsättningen med mellan 5 och 6 procent, markant stigit de senaste åren. Det framgår av se tabell 3.7 (nettoomsättning från SCB:s Företags- SCB:s Momsstatistik att hela omsättningen hos statistik) och tabell 3.11 (total omsättning från SCB:s dessa nätbokhandlar avser omsättning av böcker (el- Momsstatistik). Omsättningen av böcker hos SNI ler varor som är belagda med sex procents moms). 22110 har sedan 2002 och fram till augusti 2004

ökat med 4,6 procent, se tabell 3.11.

Hos bokförlagen (SNI 22110) har gapet mellan in- Tabell 3.6 Omsättningsutveckling för Nätbokhandlar, år täkter och kostnader ökat under perioden 1999– 2000– augusti 2004. Procentuell förändring 2002. Lönsamheten, mätt som marginalen mellan

Total omsättning nettoomsättning och kostnader totalt, har stadigt ökat

Det är först fr o m år 2002 som omsättning av varor belagda med

Källa: SCB:s Momsstatistik (JE)

6 procents moms kan särredovisas.

SCB:s redovisning

ningen), se tabell 3.10. Lönsamheten, mätt som mar-

Tabell 3.7 Procentuell förändring mellan åren 2001 och

ginalen mellan nettoomsättning och kostnader totalt, 2002 var negativ åren 2000 och 2001. År 2002 var margi-

Bokförlag (VE) Tidskriftsnalen +0,1 procent.

SNI 22 110 förlag (VE)

Åren 2001–2002 sjönk omsättningen (netto-

SNI 22 130 omsättning från SCB:s Företagsstatistik) hos

Nettoomsättning +5,6 –0,6 tidskriftsförlagen SNI 22130 med 0,6 procent och

Kostnader totalt +2,0 –3,1 mellan åren 2002–2003 sjönk omsättningen med 1,8 procent (total omsättning från SCB:s Momsstatistik). Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE) Mellan 2003 och 2004 (januari till augusti) visar dock SCB:s Momsstatistik en omsättningsökning igen, med 6,0 procent. Omsättningen av varor be-

Tabell 3.8 Lönsamhet åren 2001 och 2002. Marginal i

lagda med sex procents moms har sedan 2002 haft en

procent

positiv utveckling.

Bokförlag (VE) Tidskrifts-

SNI 22 110 förlag (VE)

Bok- och tidskriftsförlagBok- och tidskriftsförlag SNI 22 130

2001 +3,9 –2,4

19991999 20022002

FSFS Intäkter (nettoomsättning)Intäkter (nettoomsättning) 2002 +7,2 +0,1

(VE)(VE) Kostnader (rörelse-)Kostnader (rörelse-)

SNI 22110SNI 22110 Lönsamhet (marginal)Lönsamhet (marginal) Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

Antal anställda (helårspersoner)Antal anställda (helårspersoner)

SNI 22130SNI 22130

Antal företag (VE:n)Antal företag (VE:n)

20022002 20042004

MomsMoms

Total omsättningTotal omsättning

(JE)(JE)

Omsättning av varor belagda Omsättning av varor belagda Bokförlag SNI 22110 (VE)

med 6% momsmed 6% moms

Mellan åren 2001 och 2002 ökade antalet företag

(VE) med fem procent eller 75 stycken samtidigt som Denna omsättning har mellan 2002 och augusti 2004 antalet anställda minskade med tre procent eller 121 ökat med 13,4 procent. helårspersoner.

Nettoomsättningen ökade med cirka 10 procent Åren 1999–2002 med fokus på 2001–2002 mellan åren 1999 och 2002 samtidigt som kostna- Intäkterna (nettoomsättningen) hos Bokförlagen ökade derna totalt ökade med 2,6 procent. Nettoomsättmellan 2001 och 2002 med 5,6 procent. Kostnader ningen hos Bokförlagen sjönk år 2001 jämfört med totalt ökade samtidigt med 2,0 procent. Lönsamheten år 2000 men steg igen år 2002. År 2002 var nettoförbättrades med 3,3 procentenheter. omsättningen i branschen drygt 7,9 miljarder kro-

Hos Tidskriftsförlagen sjönk intäkterna med 0,6 nor. Cirka 68 procent av bokförlagens omsättning procent och kostnaderna sjönk med 3,1 procent avser varor som är belagda med 6 procents moms, mellan åren 2001 och 2002. Lönsamheten gick från vilket motsvarar cirka 5,4 miljarder kronor. att år 2001 ha varit negativ till att bli positiv år Kostnader totalt uppgick till nästan 7,4 miljarder 2002. kronor. Hos bokförlag utgör råvarukostnader tillsam-

SCB:s redovisning

Tabell 3.9 Utveckling i absoluta tal hos Bokförlag SNI 22 110 (VE). Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

mans med övriga externa kostnader drygt 70 pro- ning med drygt 10 procent av samtliga anställda i cent av kostnader totalt. Gapet mellan intäkter och branschen). kostnader totalt har ökat sedan 1999 och fram till 2002. Bokförlagens marginal har under denna period Tidskriftsförlag (VE) SNI 22130 förbättrats från 0,6 till 7,2 procent. Mellan åren 2001 och 2002 ökade antalet företag

Antalet bokförlag (VE) har påtagligt ökat under pe- med cirka 4 procent eller 28 stycken. Antalet anrioden 1999–2002, från 1 246 till 1 473 stycken. Av ställda minskade med drygt en procent eller 58 det totala antalet bokförlag på 1 473 har 518 stycken helårspersoner. en omsättning som understiger 50 000 kronor. Av Nettoomsättningen hos tidskriftsförlagen (SNI dessa bedriver 341 stycken sitt företag som enskild 22130) ökade med knappt 1 procent mellan åren firma. De hundra största bokförlagen står för 89 pro- 1999–2002. Kostnader totalt steg under samma period cent av omsättningen inom branschen. med drygt 2 procent. År 2002 uppgick både netto-

Antalet anställda har däremot sjunkit markant, de omsättningen och kostnader totalt i branschen till senaste två åren med cirka 500 personer (en minsk- cirka 8,1 miljarder kronor. Hos tidskriftsförlagen ut-

Tabell 3.10 Utveckling i absoluta tal hos Tidskriftsförlag SNI 22 130 (VE). Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE)

Råvarukostnaderna hos förlagen kan exempelvis bestå av köpta tryckeritjänster eller redaktionellt material. Övriga externa kostnader kan till exempel innehålla köpta tjänster, lokalhyra, reparationer och underhåll, reklam och PR samt energikostnader.

SCB:s redovisning

Tabell 3.11 Omsättningsutveckling för bokförlag SNI 22110 (JE) respektive tidskriftsförlag SNI 22 130 (JE), år 2002–augusti 2004. Procentuell förändring

Källa: SCB:s Momsstatistik (JE)

gör råvarukostnader tillsammans med övriga externa ningen av varor belagda med 6 procents momssats kostnader drygt 70 procent av kostnader totalt. Margi- ökade båda perioderna och den ökade mer procentunalen hos tidskriftsförlagen har varit negativ under ellt sett än total omsättning gjorde. Mellan 45 och 50 åren 2000 och 2001 men utvecklingen vände år 2002. procent av tidskriftsförlagens omsättning avser varor

som är belagda med 6 procents moms.

Åren 2002–2004

Tidningshandel samt varuhus och

Hos bok- respektive tidskriftsförlag bedöms varor

livsmedelsbutiker

som är belagda med 6 procents mervärdesskatt huvudsakligen utgöra böcker och/eller tidningar och tid- Tidningshandeln (SNI 52472) har haft en negativ skrifter. Omsättningsutvecklingen för varor belagda omsättningsutveckling (–3,4 procent i löpande primed 6 procents mervärdesskatt har hos bok- respek- ser) mellan 2001 och augusti 2004. Den senaste petive tidskriftsförlag överlag haft en mer positiv ut- rioden, mellan 2003 och augusti 2004, steg dock veckling än den totala omsättningen mellan 2002 och omsättningen med 2,2 procent. Hos tidningsaugusti 2004. handeln uppgår omsättningsandelen av varor belagda

Bokförlagens (SNI 22110) totala omsättning och med 6 procents moms (böcker, tidningar, tidskrifter likaså omsättningen av böcker ökade mellan åren med mera) till strax under 30 procent. Utvecklingen 2002 och 2003 med 5,2 procent. Året efter, januari för dessa varor har varit negativ mellan 2002 och till augusti 2003 jämfört med samma period år 2004, augusti 2004, en minskning med 1,8 procent. sjönk omsättningen något. Omsättningen av varor Se tabell 3.12. belagda med 6 procents momssats (böcker, tidningar, tidskrifter med mera) steg båda perioderna även om ökningen var lägre den senare perioden. Cirka 68 Tidningshandel samt varuhus

och livsmedelsbutikeroch livsmedelsbutiker

procent av bokförlagens omsättning avser varor som är belagda med 6 procents moms. 20012001 20042004

SNI 52472SNI 52472 Total omsättningTotal omsättning

Tidskriftsförlagens (SNI 22130) totala omsättning MomsMoms

SNI 5211SNI 5211 20022002 20042004 sjönk något mellan 2002 och 2003 och steg mellan (JE)(JE)

Omsättning av varor belagda Omsättning av varor belagda 2003 och 2004 (perioden januari–augusti). Omsätt- med 6% momsmed 6% moms

SCB:s redovisning

Mellan 2002 och augusti 2004 ökade den totala ning. År 2003 uppgick omsättningen av varor belagda omsättningen i varuhus och livsmedelsbutiker (SNI med 6 procents mervärdesskatt till 119 miljoner kro- 5211) med 5,7 procent. Omsättningen av varor be- nor. lagda med 6 procents moms uppgår till drygt 2 pro- År 2002–augusti 2004 steg såväl total omsättning cent av den totala omsättningen i branschen. Även som omsättning av varor belagda med 6 procents omsättningen för dessa varor ökade samma period, moms i varuhus och livsmedelsbutiker. Omsättningsmed 2,4 procent. Se tabell 3.12. ökningen för böcker, tidningar och tidskrifter var

Branscherna tidningshandel (SNI 52472) samt va- lägre än total omsättningsökning. Omsättningen av ruhus och livsmedelsbutiker (SNI 5211) kan för pe- böcker, tidningar och tidskrifter inom varuhus och rioden 2001–2004 beskrivas genom SCB:s Moms- livsmedelsbutiker uppgår till drygt 2 procent av total statistik (JE-nivå). Här redovisas total omsättnings- omsättning. Omsättningen av dessa varor uppgick år utveckling år 2001–2204 och omsättningsutveckling 2003 till cirka 2,8 miljarder kronor. för varor belagda med 6 procents momssats år 2002–

Bokbinderier, Boktryckerier samt

2004.

Tidskriftstryckerier

Mellan åren 2001 och 2002 sjönk total omsättning i tidningshandeln med 2,5 procent medan den steg i Samtliga dessa industribranscher – bokbinderier (SNI varuhus och livsmedelsbutiker med 8,9 procent. 22230), boktryckerier (22222) samt tidskriftstryckerier

Den totala omsättningen i tidningshandeln sjönk (SNI 22221) – hade en negativ ekonomisk utveckling med 0,9 procent mellan 2002 och augusti 2004. mellan 2001 och 2002. Nettoomsättningen sjönk och Samma period sjönk även omsättningen för varor lönsamheten försämrades, se tabell 3.13 och 3.14. belagda med 6 procents moms med 1,8 procent. Mellan 2002 och augusti 2004, se tabell 3.18, har to- I tidningshandeln uppgår böcker, tidningar och tal omsättning i nämnda branscher minskat med meltidskrifter till strax under 30 procent av total omsätt- lan 8,2 och 13,9 procent.

Tabell 3.12 Omsättningsutveckling för tidningshandel SNI 52472 (JE) respektive varuhus och livsmedelsbutiker SNI 5211 (JE), år 2001– augusti 2004. Procentuell förändring

Källa: SCB:s Momsstatistik (JE) * Böcker och tidskrifter blev belagda med 6 procents momssats från och med år 2002. Detta medför att från år 2002 kan SCB följa försäljningsutvecklingen för dessa varor skilt från övriga varor i sortimentet.

SCB:s redovisning

Bokbinderier, BoktryckerierBokbinderier, Boktryckerier samt Tidskriftstryckeriersamt Tidskriftstryckerier

Åren 1999–2002 med fokus på 2001–2002

FSFS 19991999 20022002 (VE)(VE) Intäkter (nettoomsättning)Intäkter (nettoomsättning) Mellan år 2001 och 2002 sjönk intäkterna (netto- SNI 22230SNI 22230 Kostnader (rörelsekostnader)Kostnader (rörelsekostnader) omsättningen) i samtliga här redovisade branscher. SNI 22222SNI 22222 Lönsamhet (marginal)Lönsamhet (marginal) Antal anställda (helårspersoner)Antal anställda (helårspersoner) Kostnaderna sjönk också, förutom hos tidskrifts- SNI 22221SNI 22221

Antal företag (VE)Antal företag (VE) tryckerierna. Lönsamheten mätt i marginal mellan MomsMoms 20022002 20042004 intäkter och kostnader sjönk i samtliga industri-

(JE)(JE) Total omsättningTotal omsättning

branscher. Tidskriftstryckerier framför allt hade en

52

Sämst har utvecklingen varit för tidskriftstryckerierna. sämre marginal år 2002 jämfört med år 2001.

Tabell 3.13 Procentuell förändring mellan åren 2001 och 2002

Bokbinderier (VE) Boktryckerier (VE) Tidskriftstryckerier (VE)

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE-nivå)

Tabell 3.14 Lönsamhet åren 2001 och 2002. Marginal i procent

Bokbinderier (VE) Boktryckerier (VE) Tidskriftstryckerier (VE)

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE-nivå)

Bokbinderier och industri för trycksaksbehandling Enligt SCB:s Företagsstatistik har nettoomsättnin- SNI 22230 (VE) gen (omsättningen från den huvudsakliga verksamhe-

Antalet företag minskade med 3 procent (eller 7 ten) hos Bokbinderier och industri för trycksaksstycken) mellan åren 2001 och 2002. Under samma behandling (SNI 22230) under perioden 1999–2002 period minskade antalet anställda med 5 procent eller kraftigt sjunkit, med 22,7 procent eller från 1 miljard 64 helårspersoner. till 800 miljoner kronor. Kostnaderna sjönk under

samma period med 18,2 procent. Hälften av den här

upptagna kostnadsmassan utgörs av personal- 52

Förändringarna för bokbinderier och tidskriftsförlag bör tolkas kostnader, dessa kostnader sjönk med 14,3 procent med försiktighet. I dessa branscher är antalet företag (VE) relativt

mellan 1999 och 2002. Lönsamheten, marginalen, få. Förändringar i utvecklingstalen kan i större utsträckning påverkas av in- och utträden jämfört med branscher med betydligt fler har under samma period minskat med 5,1 procentenföretag. heter.

SCB:s redovisning

Tabell 3.15 Utveckling i absoluta tal hos bokbinderier SNI 22 230 (VE). Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE-nivå)

Boktryckerier, övriga tryckerier SNI 22222 (VE)

Antalet anställda har minskat mellan åren 1999 och 2002. År 2002 var det 1 624 färre helårsanställda jämfört med år 1999, en minskning med cirka 12 procent i branschen. Antalet företag (VE) har sjunkit med åtta procent eller 208 stycken under samma period.

Tabell 3.16 Utveckling i absoluta tal hos boktryckerier SNI 22 222 (VE). Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE-nivå)

Boktryckeriernas nettoomsättning uppgick till av kostnadsmassan. Även personalkostnader, som cirka 16 miljarder kronor år 2002 och har sjunkit sjunkit med 3,8 procent, är en betydande kostnadsmed drygt 4 procent sedan 1999. Kostnaderna totalt post hos boktryckerierna och uppgår till cirka 30 prohar under samma period minskat med cirka 3 pro- cent av kostnader totalt. cent. Hos boktryckerier utgör kostnader för råvaror Lönsamheten, marginalen, har under perioden och förnödenheter, som har sjunkit med 4,8 procent, 1999–2002 varierat mellan 5,1 och 6,5 procent. Den den största kostnadsposten med cirka 45–50 procent var som lägst år 2002.

SCB:s redovisning

Tidskriftstryckerier SNI 22221 (VE)

Antalet anställda minskade med 13,4 procent eller 219 helårspersoner år 2002 jämfört med 1999 och antalet företag sjönk med 14 procent eller 15 stycken.

Tabell 3.17 Utveckling i absoluta tal hos tidskriftstrycker SNI 22221(VE). Löpande priser exklusive moms

Källa: SCB:s Företagsstatistik (VE-nivå)

Mellan åren 1999 och 2002 ökade nettoomsättningen

Tabell 3.18 Omsättningsutveckling för bokbinderier

hos tidskriftstryckerierna (SNI 22221) med 7,2 pro- SNI 22230 (JE), boktryckerier SNI 22222 (JE) respektive cent samtidigt som kostnader totalt steg med 13,8 tidskriftstryckerier SNI 22221 (JE), år 2002–augusti 2004. procent. Det var framför allt kostnader för råvaror Procentuell förändring och handelsvaror som steg mellan 1999 och 2002,

Total omsättning med 21,4 procent. Råvarukostnader utgör ungefär

SNI 22 230 SNI 22 222 SNI 22 221 hälften av kostnader totalt hos tidskriftstryckerierna.

2002–2003 –12,3 –5,2 –6,8 En försämrad lönsamhet syns i en försämrad margi-

2003–2004 nal mellan 1999 och 2002. Marginalen har sjunkit

(jan–aug) +4,7 –3,4 –7,6 med 5,7 procentenheter sedan 1999.

2002–aug 2004 –8,2 –8,4 –13,9

Åren 2002–2004 Källa: SCB:s Momsstatistik (JE) Utifrån SCB:s Momsstatistik redovisar SCB försäljningsutvecklingen mellan 2002 och augusti 2004 för bokbinderier (SNI 22230), boktryckerier (SNI

Läsandets utveckling

22222) respektive tidksriftstryckerier (SNI 22221), (samtliga JE). I denna sjätte rapport och i detta kapitel komplette-

Omsättningsutvecklingen i de tre industribran- rar SCB med nya data om barns läsande från Instituscherna har överlag haft en negativ utveckling mel- tet för social forskning (SOFI). Se i sammanfattlan 2002 och augusti 2004. Inte minst sjönk den ningen nedan. totala omsättningen hos tidskriftstryckerier (–13,9 Tidigare mer omfattande beskrivningar från rapprocent). port 5 om läsandets utveckling finns med även i den

SCB:s redovisning

här rapporten. Här ingår av SCB utvalda delar av Positiva trender men mönster bekräftas analyserna från SOM-Instititutet och Nordicom- Överlag råder flera positiva trender för både bok- och Sverige . Dessa institut har på uppdrag av SCB och veckotidningsläsning i Sverige. Men man ser fortfaför Bokpriskommissionens räkning analyserat rande att arbetare och lågutbildade läser veckotidläsandets utveckling. Resultat från andra undersök- ningar medan högutbildade och de med akademiska ningar publicerades i kapitel 4 i tidigare rapporter yrken läser böcker. Att läsandet har ökat 2003 menar och finns tillgängliga på www.scb.se/bokmoms. SOM-Instititutet 2003 innebär framför allt en ökning

på höjden och inte en ökning på bredden. Med detta

En sammanfattning

menas att läsningen inte har spridit sig till dem som Nyheter i denna SCB:s sjätte och sista rapport för inte har vana av att läsa vare sig böcker eller tidskrif- Bokpriskommissionens räkning är uppgifter som re- ter. Bok- och tidskriftskonsumenterna, som också dovisar barns och ungdomars läsvanor och andra kan antas haft störst intresse av att följa debatten fritidssysselsättningar 2000–2002. Dessa redovis- kring momssänkningen, har däremot ökat sin konningar är hämtade ur Levnadsnivåundersökningen sumtion ytterligare. 2000 (LNU2000) och ULF-undersökningarna 2001 och 2002. LNU2000 genomfördes av Institutet för Uppgång i skönlitteraturläsningen, social forskning (SOFI) och ULF-undersökningarna nedgång i läsningen av fackböcker av SCB. I ULF-undersökningen 2001 användes exakt I Mediebarometern 2003 framkommer att drygt en samma frågefomulär som i LNU2000. I 2002 års un- tredjedel (35 procent) av svenska folket uppger att de dersökning reviderades formuläret något. har läst böcker en vanlig dag. 87 procent av boklä-

sarna säger att de läst böcker för nöjes skull och 17 Läsvanor enligt SOM-Instititutet och Nordicom- procent att de läst för arbetet eller skolan. I ”nöjes- Sverige läsningen” dominerar läsning av skönlitteratur och i Sedan SCB:s tredje rapport har analyser erhållits från den tidsserie som mäter ”nöjesläsningen” kan en ök-

55 56 SOM-Instititutet och Nordicom-Sverige . Här ning noteras under senare år – 10 procentenheter senedan ingår av SCB utvalda delar av analyserna vilka dan 1996 – samtidigt som läsningen för arbetet/skogjorts på uppdrag av SCB för Bokpriskommissionens lan minskar – minskningen omfattar 15 procentenräkning. heter för samma tidsperiod. I båda fallen är trenden

I tidigare rapporter har SCB låtit resultat från an- särskilt tydlig bland barn och ungdomar. Den vikande dra undersökningar som rör läsande finnas med i ka- trenden vad gäller facklitteratur är också märkbar pitel 4. Samtliga rapporter finns tillgängliga på bland högutbildade. www.scb.se/bokmoms. Nedgången i läsningen av facklitteratur kan till stora

delar förklaras av att det i dag sker en omfattande läs-

ning av material, som är att hänföra till facklitteratur

och läromedel, på datorskärmen (Internet) på bekost-

nad av läsning av tryckt facklitteratur, säger Nordicom- 53 SOM-undersökningarna år 2002 och 2003 54 Sverige. Det finns i deras undersökning Medie- Undersökningen Mediebarometern 55 barometern resultat som visar en tydlig koppling mel-

SOM-undersökningarna år 2002 och 2003 Undersökningen Mediebarometern lan Internetanvändning och facklitteraturläsning.

SCB:s redovisning

Den uppgång som gäller läsningen av skönlitteratur mendationer från vänner, 73 procent. Författaren till kan huvudsakligen förklaras av faktorer som sänkt boken är viktig för 69 procent och priset för 57 probokmoms, ökad tillgänglighet för bokinköp samt nya cent. Att boken är nyutkommen är av underordnad försäljningsställen, pocketbokens expansion, läs- betydelse; endast 10 procent tycker att det är viktigt. kampanjer, skolsatsningar och globala mediesuccéer. Mindre viktigt är också eventuella litterära pris 16 Vad gäller de ungas ökade läsning av skönlitteratur är procent, bokens omslag 17 procent samt bästsäljarlisdet till exempel säkerligen riktigt att tala om en Harry tor 24 procent. Baksidestexten är viktig för kvinnor Potter-effekt, fortsätter Nordicom-Sverige. men inte av lika stor vikt för män, 60 procent jäm-

De grundläggande mönstren i bokläsningen är fört med männens 39 procent. dock i stort sett de samma i dag som för tjugo år se- Författaren är viktigare för äldre bokköpare än för dan; högutbildade läser mer än lågutbildade, kvinnor yngre; 83 procent av 60–69-åringar och 89 procent mer än män, flickor mer än pojkar. Någon utjämning av 70–85-åringarna tycker att författaren är viktig. att tala om här kan inte fastställas. Bokens omslag däremot, som för större delen av bok-

köparna är ganska oviktigt, är viktigt för de yngre Åsikter om momssänkningens inverkan på köparna. Hela 32 procent av 15–19-åringarna och 27 bokläsandet procent av 20–29-åringarna anser att omslaget är vik- I SOM-undersökningen svarade 56 procent av kvin- tigt. norna och drygt 40 procent av männen både år 2002 Recensionerna är av större betydelse för högoch 2003 att momssänkningen var en effektiv åtgärd utbildade och för bokköpare i storstad än för övriga för att stimulera bokläsandet i Sverige. Samtidigt köpare. Av samtliga tillfrågade anser 39 procent att uppger 17 procent 2002 och 23 procent 2003 att de recensionerna är av betydelse vid bokköp medan 53 inte har någon uppfattning i frågan. procent av högutbildade och 46 procent av storstads-

År 2002 hade priset på böcker sjunkit med 13 borna anser detsamma. De äldsta, de högutbildade, procent jämfört med året innan (SCB 2003). Samma akademikerna/de högre tjänstemännen samt år ansåg 69 procent enligt SOM-Instititutet att män- storstadsborna anser även att eventuella litterära pris niskor skulle köpa mer böcker om de vore billigare. har 5 till 6 procentenheters större inverkan på deras Detta kombinerat med att 17 procent inte hade nå- bokköp än vad det har på samtliga köpares. gon uppfattning om frågor som rör momssänkningen år 2002 tydde på en bristande medvetenhet hos en En tredjedel av befolkningen köper inte böcker del av befolkningen om att det faktiskt hade blivit bil- Totalt sett är det, enligt SOM-undersökningen 2003, ligare att köpa böcker och tidskrifter. Omkring 10– en tredjedel av befolkningen (33 procent) som inte 15 procent av befolkningen verkar vara icke-läsare. brukar köpa böcker. Här följer det vid det här laget Så är det nu och så har det sett ut sedan 1988. gamla välkända mönster. Betydligt fler män än kvin-

nor anger att de inte brukar köpa böcker (43 mot 24 Genre och innehåll viktiga faktorer vid bokköp procent). Andelen som inte brukar köpa böcker sjun- Hela 95 procent anser i SOM-undersökningen 2003 ker gradvis med utbildningsnivå från 54 procent av att typ av innehåll/genre är det absolut viktigaste när de lågutbildade till 10 procent av de högutbildade. man köper en bok. Därefter kommer bokens hand- Det är 45 procent bland arbetare, 35 procent bland ling som 91 procent anger som viktigt samt rekom- företagare, 23 procent bland tjänstemän och 11 pro-

SCB:s redovisning

cent bland akademiker/högre tjänstemän som inte cent, vilket innebär att andelen som över huvud taget brukar köpa böcker. Bland de som bor på mindre läste böcker 2003 var 85 procent. Under perioden tätort och ren landsbygd är det omkring 40 procent 2000 till 2003 har andelen arbetare som inte läser som inte brukar köpa böcker medan det i stad/större ökat från 20 procent till 23 procent. Andelen kvinnor tätort och storstad är 26–28 procent som anger det- som tidigare klassats som ”icke-läsare” har varierat samma. en del under åren 2000–2003 (10, 8, 7 respektive 9

procent under periodens fyra år). Ointresserade lockas inte av prissänkning På frågan om den egna läsningen av böcker ökat Att en prissänkning främst lockar intresserade konsu- eller minskat under 2002 respektive 2003 eller om menter och inte dem som är ointresserade är inget den är av ungefär samma omfattning som tidigare, unikt fenomen för böcker och tidskrifter, menar svarade mellan 60 och 70 procent att bokläsningen SOM-Instititutet (jfr Mesak & Clelland 1979.). För varken ökat eller minskat. att locka till läsning handlar det snarare om format, innehåll och genre. Läsande och vanan därav går från Möjliga orsaker till att inte läsa böcker vecko-/månadstidningar, till tidskrifter, till pocket- I SOM-undersökningen 2003 bad man de som aldrig böcker och lättare genrer som deckare /thrillers och läser, läser sporadiskt respektive läser ofta att göra vidare till romaner och inbundna böcker. De mest en bedömning av möjliga orsaker till att många inte ovana läsarna attraheras främst av vecko-/ månads- läser. Av de läsare som läser ofta tror 28 procent, att tidningar och de riktiga bokslukarna håller sig främst orsaken till att inte läsa, går att finna i bristande lästill böcker. kunnighet medan endast 14 procent av icke-läsarna

tror på just den orsaken. Att många människor sak- Inget uppenbart samband mellan momssänkning nar tradition hemifrån att läsa böcker, tror 84 prooch breddat bokläsande cent av ofta-läsarna är orsak till sviktande läslust I SOM-Instititutet:s rapport framkommer att man medan bara 51 procent av icke-läsarna anger att de inte kan påvisa något uppenbart samband mellan tror på den orsaken. Att böcker är för dyra tror 60 sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002 och procent av kvinnorna och 43 procent av männen en breddning av bokläsandet till nya grupper. Andelen kan vara orsak till att människor inte läser böcker. som säger sig läsa böcker över huvud taget har inte Att tiden inte räcker till tror 74 procent av samtliga ökat under de senaste 15 åren, snarare minskat. Där- kan vara anledning till att inte läsa böcker. En orsak emot ser vi en tydlig förskjutning från sporadiskt lä- som alla är ganska ense om, är att många hellre tittar sande till ofta-läsande. År 1988 uppgav 88 procent att på TV än läser böcker; icke-läsare 83 procent, spode läste böcker; 30 procent läste ofta och 58 procent radiska läsare 92 procent och storläsarna 95 proläste sporadiskt. Resterande 12 procent var ”icke- cent. läsare”. År 2001, året före momssänkningen, var det I SCB:s omnibussunderökning 2002 frågades fortfarande 88 procent bokläsare, då med fördel- också om varför man inte läser. Bland de som svaningen 35 procent som läste ofta och 53 procent spo- rade att de i stort sett aldrig läser böcker angav hälfradiska läsare. Andelen ofta-läsare har fortsatt att ten brist på tid som den främsta orsaken. Bland peröka, till 41 procent 2003. Samma år utgjorde de spo- soner som inte läser böcker var det få som angav nåradiska läsarna 44 procent och icke-läsarna 15 pro- got som skulle motivera dem att läsa.

SCB:s redovisning

De facto: Liten ökning av tidskriftsköpare mellan ökat (9 procent). Detta ser ungefär likadant ut bland 2002 och 2003 kvinnor och män. Fördelat på ålder är det främst de Uppåt 60 procent av svenska folket köper tidskrifter under 30 som anser att deras tidskriftsköp har ökat någon gång ibland enligt SOM-undersökningen 2003. (15–17 procent). En dryg fjärdedel gör det aldrig och omkring 15 pro- År 2002 ansåg 42 till 46 procent i åldersgruppen cent gör det ofta. Mellan 2002 och 2003 sker en liten 70–85 år, att deras tidskriftsköp minskat. Även 2003 ökning av andelen som köper tidskrifter. är det 22–28 procent av 70–85-åringarna som anser

Totalt instämmer 39 procent av svenska folket i att deras tidskriftsinköp minskat. påståendet att ” Om tidskrifter vore billigare skulle Sett till utbildningsnivå och subjektiv klass (arbejag köpa fler” medan 19 procent tar avstånd från det tare, tjänsteman, egen företagare, akademiker/högre påståendet. Hela 43 procent är neutrala eller har tjänsteman) är det främst bland lågutbildade och aringen uppfattning i frågan. betare som tidskriftsköpen har minskat medan de har

ökat bland högutbildade, akademiker och högre Tidskriftsköparna tjänstemän. Kvinnor köper mer tidskrifter än män. 2003 var det 17 procent av kvinnorna och 13 procent av männen Något ökat läsande av vecko-/månadstidningar som ofta köpte tidskrifter. I åldersgrupperingen var Om vi utgår ifrån vecko-/månadstidningar kan vi den tydligaste tendensen att unga köpte färre tidskrif- fastslå att det för perioden 1999–2003 skedde stora ter än andra. År 2003 var det 44 procent mellan 15 förändringar i läsningen, främst från och med årsoch 19 år som aldrig köpte någon tidskrift och ande- skiftet 2001–2002. Då ökade andelen frekventa lälen som ofta köpte tidskrifter var betydligt lägre i åld- sare med 14 procentenheter från 36 till 50 procent. rarna 15–29 år än bland de äldre. Dock var andelen Året därefter gick andelen läsare tillbaka något enligt sporadiska tidskriftsköpare störst i gruppen 20–49 år SOM-undersökningen 2003 men var kvar på en högre (omkring 70 procent 2003). Bland hög- och låg- nivå än 2000. Detta kan tolkas som en direkt effekt utbildade utmärkte sig de högutbildade genom en be- av momssänkningen. Samtidigt ligger andelen sporatydligt lägre andel frekventa tidskriftsköpare. Bland diska läsare fast vilket innebär att andelen icke-läsare lågutbildade har det dock mellan 2002 och 2003 skett minskar. Totalt sett, under hela femårsperioden en kraftig ökning i andelen som aldrig köper tidskrif- 1999–2003 har läsningen av vecko-/månadstidningar ter (från 28 till 42 procent). ökat bland dem som läser ofta från 32 till 45 procent

samtidigt som andelen sporadiska läsare har sjunkit Upplevt: Köp av tidskrifter – i stort sett ingen för- från 47 till 40 procent och andelen icke-läsare har ändring sjunkit från 21 till 15 procent. Med andra ord ser vi 76 procent i SOM-undersökningen 2003 anser att de ett allmänt ökat läsande av vecko-/månadstidningar. varken köper mer eller mindre tidskrifter än tidigare. Under 2002, första året efter momssänkningen, År 2002 var det 71 procent som ansåg att deras in- sjönk dessutom andelen icke-läsare till 9 procent vilköp av tidskrifter var oförändrade. De flesta ansåg ket tyder på att många som vanligtvis inte läser inte heller att deras läsning förändrats. Dock är det vecko-/månadstidningar lockades till viss läsning det många fler som anser att deras köp har minskat 2003 året. (15 procent) än det är som anser att deras köp har

SCB:s redovisning

Små förändringar vad gäller läsning av special-/ Totalt sett håller populärtidningarna med sina facktidskrifter vecko- och månadstidningar och de nytillkomna Enligt SOM-undersökningen 2003 pekar resultaten på specialtidningarna ställningarna väl enligt Nordicom. en något mindre frekvent läsning av den avgränsade Här kan dessutom en ökad läsning bland de yngsta, och innehållsinriktade kategorin special-/fack- det vill säga 9- till 14-åringarna, noteras under de setidskrifter än när det gäller vecko-/ månadstidningar. naste åren på samma sätt som för skönlitteratur som Under hela perioden 1999–2003 har det skett små inkluderar barn- och ungdomsböcker. Det handlar förändringar. Andelen icke-läsare ökade något från 27 med andra ord om förströelsemedier. Den senaste till 32 procent och andelen som läser ofta har ökat mätningen visar en påfallande uppgång (44 procent från 23 till 25 procent. Mellan åren 2001–2002 uppger att de läser vecko- och månadstidningar en skedde dock även här ett brott i trenden. Efter vad genomsnittlig dag) och samma tendens kan avläsas i som tycks vara en långsam nedgång i andelen veckoläsningen. Även den andel som prenumererar frekventa läsare av special-/facktidskrifter från 23 på populärtidningar har blivit större vad gäller denna procent 1999 till 19 procent 2001 ökar andelen åldersgrupp vilket är förvånande då det är ett faktum frekventa läsare till 27 procent 2002. Därefter mins- att prenumerationerna ökar med ålder. Frågan är om kade andelen frekventa läsare med två procentenheter denna utveckling kommer att fortsätta. En motsva- 2003. Läsandet av special-/facktidskrifter uppvisar rande om än svagare uppgång finns även för special-/ inte samma mönster som läsandet av vecko-/månads- facktidskrifter i denna åldersgrupp. tidningar. Under de senaste fem åren har andelen

Teknisk rapport

frekventa läsare av special-/facktidskrifter bara ökat marginellt samtidigt som andelen sporadiska läsare Prismätningar gradvis har minskat. Effekten av momssänkningen är Prismätningar har vissa särdrag bland statistiska unmindre och har i stort sett helt klingat av 2003. dersökningar. Syftet med en prismätning är att fast-

Resultaten är i huvudsak de förväntade. Det är de ställa den genomsnittliga prisutvecklingen för en breda vecko- eller månadsutgivna tidningarna som i grupp varor eller tjänster (ofta benämnda produkter första hand påverkas av en prissänkning. Genom att med ett samlingsbegrepp) av konstant kvalitet. Häri de har ett bredare innehåll så har de större möjlighet ligger också den specifika svårigheten med prisatt på kort sikt attrahera nya läsare. Specialtidningar mätningar, eftersom produkterna på marknaden stänoch tidskrifter som är inriktade på snävare ämnesom- digt förändras till beskaffenhet och kvalitet. Det är råden och läses av en begränsad grupp intresserade är nödvändigt att använda en metodik som ser till att mindre priskänsliga och därmed mindre påverkade kvalitetsförändringar avskiljs från de rena prisförockså av en prissänkning. ändringar som ska uppmätas.

Bokprismätning är ett exempel på detta. För det De yngre läser mer tidskrifter första är boken en kvalitetsmässigt heterogen och På samma sätt som för böcker kan en svagt nedåtgå- snabbt föränderlig vara, vilket för den övervägande ende trend noteras i andelen som läser, även för tid- delen av bokmarknaden gör det svårt att hitta jämförskriftsläsningen i sin helhet, under senare år. Samti- bara varor vid två tidpunkter. Förutom omfånget i digt, vilket också gäller för bokläsningen, kan uppåt- sidor eller dylikt, det grafiska utförandet (bildmängd, gående trender noteras när t ex vissa grupper studeras. papperskvalitet m.m.) har vi det förhållandet att en

SCB:s redovisning

bok (titel) ofta är en färskvara som regelmässigt mins- för att statistiken ska bli tillförlitlig och få förutsättkar i upplevt konsumentvärde och därmed i kvalitet ningar att ge resultat som stämmer med verkligheten. med tiden. Försäljningskanalerna är också Även allmänt inom utvärdering av samhällsreformer diversifierade med till exempel traditionella bok- betonas vikten av omsorgsfull planering, avseende handlar med stort sortiment, varuhus, dagligvaru- inte enbart utvärderingens organisation utan även butiker, kiosker samt bokklubbar och nätbokhandel. metodvalen.

Urvalsmetoder är en annan hörnpelare i de allra Allmänna utgångspunkter flesta statistiska undersökningar. Uppgifter samlas in Först kan förtjäna att nämnas några allmänna ut- från ett urval, ett stickprov, av till exempel boktitlar. gångspunkter som gäller generellt inom SCB:s arbete Syftet är att utifrån dessa uppgifter dra slutsatser om och inom den statistiska professionen. hela populationen av alla titlar i hela bokutbudet. Att

En Yrkesetisk deklaration för statistiker har antagits på det sättet generalisera mätresultaten från urvalet av Internationella Statistiska Institutet, och SCB har till att gälla för hela populationen är möjligt endast anslutit sig till den. Detta dokument innehåller etiska om urvalet dels är tillräcklig stort, dels är valt med en regler som rör statistikerns skyldigheter och förplik- korrekt metod. För att man ska stå på god statistiktelser mot samhället, mot uppdrags-/arbetsgivare, vetenskaplig grund förutsätts att urvalet är valt genom mot kollegor och mot uppgiftslämnare. De anger en en slumpmekanism eller motsvarande, som ett ram som statistikern normalt håller sig inom, för att sannolikhetsurval. Då ska varje objekt (boktitel) i statistiken ska kunna vara till god nytta i samhället populationen ha en känd välbestämd sannolikhet och förtjäna ett gott allmänt förtroende. Där ingår större än noll för att komma med i urvalet. SCB har punkter om bland annat objektivitet, att ej föregripa generellt som praxis att nyttja sannolikhetsurval så resultat, förtroende för statistiken, metod- och långt det är möjligt, för att säkra statistikens korrekta resultatredovisningar, sekretess och skydd av vetenskapliga grund på ett kostnadseffektivt sätt. identitetsdata.

Riktlinjer för kvalitetsdeklaration av statistik har ta- Måluppfyllelse att utvärdera – gits fram av SCB. Riktlinjerna gäller primärt för offi- bokprismätningarnas roll ciell statistik men är generellt relevanta för statistik- Bokpriskommissionen ska enligt sina direktiv verka redovisningar. SCB:s kvalitetsbegrepp omfattar flera för att momssänkningen på böcker, tidskrifter m.m. olika kvalitetsaspekter. En viktig del, om än långt får fullt och bestående genomslag i det pris som konifrån den enda, är tillförlitligheten, det vill säga kon- sumenterna betalar. I direktiven sägs vidare att målet trollen över den större eller mindre osäkerhet som med statens insatser på området är att stimulera en finns i statistiken. Såvitt möjligt bör osäkerheten i varierad utgivning av kvalitetslitteratur samt att öka statistiken anges med kvantitativa mått eller indika- tillgången till och intresset för litteratur i alla grupper. tioner, t.ex. osäkerhetstal. Utvärderingsuppgiften i de aktuella bokpris-

Planering är en hörnpelare i en statistisk undersök- mätningarna går sålunda ut på att utröna huruvida ning. Utifrån undersökningens syfte gäller det att från momssänkningen får fullt och bestående genomslag början göra en detaljerad plan över hur undersök- på konsumentens pris. Uppgiften framstår som ett ningen ska utformas och genomföras i sina olika mo- ganska renodlat fall av det som i litteraturen för ment. Att så långt det går följa planen är nödvändigt utvärderingsmetodik benämns utvärdering av mål-

SCB:s redovisning

uppfyllelse. Målet vars uppfyllelse ska utvärderas är kodning av kvalitetsegenskaper. För varuhusen är relativt klart och tydligt definierat, och det finns ISBN-nummer kända bara för delar av sortimentet. knappast heller risk för väsentliga bieffekter som Därtill kommer att för försäljningskanaler med minskulle kunna störa bilden. Detta ger en klar utgångs- dre marknadsandelar är det svårare att motivera en punkt för SCB:s arbete med bokprismätningarna, så omfattande (kostsam) uppgiftsinsamling för varje vars roll är att vara ett statistiskt underlag åt Bokpris- enskild titel. kommissionen. Tidskrifter förändras normalt inte lika mycket över

tiden som böcker och svårigheterna blir därför min- SCB:s metoder i stora drag dre. Antalet nummer per abonnemang liksom utfö- För det gemensamma urvalet av svenskutgiven littera- rande av ett enskilt tidskriftsnummer förändras dock tur i bokhandel och nätbokhandel tillämpas en metod ibland. För tidskrifter blir därför, liksom för kurslitsom kallas för hedonisk regression. Den innebär att teratur, den grundläggande metodiken att följa priset priset på en bok ses som en funktion av bokens mät- på samma tidskrift över tid med avseende på abonnebara fysiska egenskaper (karakteristika) samt att en mang och lösnummer. I de fall tidskriftens utförande modell för denna funktion skattas och används vid förändras tillämpas i prisindexpraxis normala prisjämförelsen. kvalitetsjusteringsförfaranden.

Hedonisk regression är den mest ambitiösa, och samtidigt mest resurskrävande, metoden för beak- Böcker i bokhandel och nätbokhandel 2002– tande av kvalitetsförändringar i prisindexsamman- 2004 hang. En omfattande forskningslitteratur existerar på Populationsavgränsning området. Metoden har också vunnit insteg i offici- Den grundläggande målsättningen med prismätningarella index i några länder, bland annat i USA och na på böcker i detta projekt är att de ska omfatta all Sverige. Först och främst har SCB med stöd av före- litteratur av kommersiell betydelse som är utgiven av trädare inom bokbranschen tagit fram de egenskaper svenska förlag. I kortform använder vi för detta terhos böcker som är angelägna att följa. Därefter har men svenskutgiven litteratur. uppgifter om de olika egenskaperna samlats in av Vad gäller fackböcker innebär detta att såväl personal på Kungliga biblioteket. Slutligen har den böcker för massmarknaden som för specialiserad anhedoniska modellen fastställts genom att funk- vändning ska ingå i målpopulationen. Till exempel tionernas exakta utseende och stabilitet över tid har ingår, och ska även ingå, kurslitteratur på olika testats. utbildningsnivåer i den utsträckning som avspeglar

För bokklubbar, varuhus samt dagligvarubutik/ dess andel av målpopulationen. Prisutvecklingen för kiosk används en metod som bygger på kvalitets- kurslitteratur prismäts även, och redovisas separat, i klasser, inom vilka den genomsnittliga bokkvaliteten SCB:s uppdrag från Utbildningsdepartementet. kan antas vara approximativt lika. Det har för bokklubbarna varit möjligt att utnyttja den information Vägningsprinciper om böckernas egenskaper som finns publicerad i Det ovan angivna utvärderingsmål, som ligger till medlemstidningarna. Däremot har det inte varit grund för bokprismätningarna kan sägas avse tillgängmöjligt att erhålla ISBN-nummer från alla bokklub- ligheten för konsumenterna av hela bokutbudet, i bar, vilket hade varit nödvändigt för en omfattande hela dess rikhaltiga vidd. Då framstår även de ”smala”

SCB:s redovisning

titlarna som var för sig viktiga, eftersom de många Praxis vid prismätning brukar vara att kvaliteten ”smala” titlarna tillsammans utgör mycket i den totala ses ur konsumentens perspektiv. Kvalitetsjusteringar i bredden av bokutbudet. Man kan åskådligt tänka sig prismätningar ska då bara göras för förändringar som att det rör sig om tillgängligheten för konsumenten har värde för konsumenten. Detta är också helt i till det som kan finnas att välja på i en större välsorte- linje med Bokpriskommissionens direktiv, att det är rad bokhandel. konsumentens pris som är det relevanta.

Den grundprincip för vägning som valts i bokpris- Detta innebär att någon justering inte ska göras för mätningarna skulle därför kunna benämnas ett sådana variabler som inte direkt mäter kvalitet för ”bibliokratiskt” index och skiljer sig därvid i viss konsumenten, även om de har betydelse för kostnamån från de vägningsprinciper som tillämpas i andra den att producera boken. Upplagans storlek är exemprisindex, där de enskilda varornas försäljning i kro- pel på en sådan variabel. Upplagans storlek har naturnor ofta används vid sammanvägningen. ligtvis stor betydelse för produktionskostnaden per

I bokprismätningarna tillämpas alltså vägning efter exemplar av boken, men den mäter inte direkt eller boktitlarna, så att i princip varje boktitel väger lika entydigt något av värde för konsumenten. Synbarmycket. ligen kan nämligen en stor upplaga tyda på ett högt

Valet av denna ”bibliokratiska” vägningsprincip i konsumentvärde i en populär bok, lika väl som en bokprismätningarna motiveras alltså av det aktuella liten upplaga kan tyda på detsamma för en exklusiv utvärderingssyftet. Ett mål som angivits i direktiven bok. Därför ska prismätningarna inte justeras för till Bokpriskommissionen är att stimulera en varierad upplagans storlek. utgivning av kvalitetslitteratur och ökat läsande i alla Av nu nämnda skäl ligger konsumentvärderingen grupper. Detta mål synes inte innebära att i första som en principiell grund för de kvalitetsjusteringshand de populäraste underhållningsböckerna ska få förfaranden som beskrivs nedan. Vad som ska beakchans att bli ännu populärare. Det kan inte heller i tas är sådana objektivt iakttagbara fysiska faktorer i första hand gå ut på att sänka kostnaderna för dem böckers beskaffenhet som kan bedömas påverka som redan är storkonsumenter av populära under- konsumenters värdering och betalningsvilja. hållningsböcker. Mot den bakgrunden framstår den i andra prisindex använda försäljningsbaserade Urvalsmetodik, svenskutgiven litteratur vägningsprincipen som mindre relevant. Prismätningar görs två gånger per år, i april och ok-

tober. Kvalitetsjustering, principiella överväganden Prismätningen i den egentliga bokhandeln omfattar I prismätningar är det allmänt av fundamental bety- vid varje mättillfälle ett nytt urval av 1 000 boktitlar. delse att jämföra lika mot lika, dvs. i detta samman- För mätningarna under 2002 var det fråga om titlar hang att de bokurval som prismäts vid de två utgivna under åren 2001–2002, för mätningarna untidpunkterna ska kunna behandlas som kvalitetsmäs- der 2003 titlar utgivna under 2002–2003 och för sigt likvärdiga. I verkligheten är det emellertid troligt mätningarna under 2004 titlar utgivna under 2003– att böckernas genomsnittliga kvalitet förändras mel- 2004. Den totala målpopulationen av titlar som vi lan de två tidpunkterna. Därför bör en kvalitets- drar urval ur utgörs av samtliga boktitlar av kommerjustering göras, som kompenserar för skillnaden i siell betydelse utgivna av svenska bokförlag. Målkvalitet. populationens storlek är cirka 6 000 titlar vid

SCB:s redovisning

vårmätningen och 8 500 titlar vid höstmätningen. Sortimentsbokhandlar kännetecknas av att det är Skillnaden beror på att i vårmätningen representeras möjligt att utföra beställningar av boktitlar som inte 16 månaders utgivning och vid höstmätningen 22 för ögonblicket finns i butikshyllorna. Uppgiften om månaders utgivning. huruvida en bokhandel är sortimentsbokhandel eller

Cirka två tredjedelar av boktitlarna är dragna som ej har inhämtats från BTJ Seelig AB och lagts in som ett slumpmässigt urval ur BTJ Seelig AB:s titelregis- extra villkor i ett sekvensiellt urvalsförfarande. ter. Eftersom många av de boktitlar som ges ut säljs i Endast en del av boktitlarna undersöks i varje bokmycket små upplagor så har den resterande tredje- handel enligt ett visst mönster. Bland sortimentsdelen valts ur Svensk Bokhandels listor över bestsel- bokhandlarna undersöks mellan 100 och 450 titlar lers samt ur Akademibokhandelns mest aktuella bok- beroende på butikens storlek, men i genomsnitt 150 kataloger. Från bokkatalogerna har samtliga titlar titlar. Priser för varje titel söks i cirka 5 butiker (de medtagits som är utgivna av svenska förlag under den slumpmässigt valda titlarna) eller cirka 15 butiker aktuella tidsperioden (de två senaste kalenderåren). (bestsellers samt katalogtitlar). Målet är att så många titlar som möjligt ska finnas Sammanlagt görs vid butiksmätningarna drygt 8 000 tillgängliga för prisobservation i butik. prisobservationer vid varje mättillfälle. Vissa titlar

Urvalet av titlar är upplagt som ett stratifierat urval saluförs dock inte i alla butiker vilket reducerar antamed lika sannolikhet och förutbestämda urvals- let effektiva observationer något, till i genomsnitt 7–8 storlekar i tre dimensioner: prisuppgifter för var och en av de 1000 titlarna.

Efter litteraturtyp: 1) allmän skönlitteratur; 2) lyrik, För samma 1 000 titlar som prismäts i bokhandeln dramatik med mera; 3) serier och skämtteckningar; redovisas prisutvecklingen för några nätbokhandlar 4) facklitteratur; 5) skönlitteratur för barn; 6) facklit- såväl i vår- som höstmätningen. Denna prismätning teratur för barn. genomförs av Pricerunner AB för SCB:s räkning ge-

Efter bandtyp: 1) kartonnage; 2) häftat; 3) inbun- nom prisinsamling direkt från Internet. Sammanlagt det; 4) pocket; har cirka 2 500 prisobservationer använts vid varje

Efter utgivningsår: 1) innevarande år; 2) föregående tillfälle. Detta förfarande har upprepats vid varje mätår. Utgivningsperioden har utsträckts till och med tillfälle under 2002–2004. april i vårmätningen samt till och med oktober i höstmätningen. Metodik för prisjämförelser för svenskutgiven litte-

I varje stratum har ett slumpmässigt urval kombi- ratur – hedonisk regression nerats med en komplettering av mer populära titlar I detta avsnitt beskrivs den hedoniska metod som tilenligt ovan så att ett förutbestämt antal titlar erhållits. lämpas för prisjämförelserna mellan 2002 och 2004.

Boktitlarna prismäts i ett urval av 50 sortimentsbok- I ett första steg beräknas medelpriser per titel och handlar plus en pocketboksbutik, valda ur SCB:s före- mätperiod i bokhandel respektive nätbokhandel. tagsregister med sannolikhet proportionell mot butikens storlek inom den ”kedja” som butiken tillhör. 64

I ett sekvensiellt urval listas bokhandlarna i slumpmässig ordning

men med olika sannolikheter beroende på bokhandelns storlek, räk-

nat i antal anställda. De första butikerna på listan som uppfyller 63 Fyra företagsgrupperingar kan urskiljas på den svenska bokmark- inklusionsvillkoren tas med i urvalet. För att ge alla kedjorna en naden. De som står utanför dessa har i urvalsteknisk bemärkelse fått rimlig representation, har mindre kedjor i någon mån överrepresenutgöra en särskild ”kedja”. terats i förhållande till sin omsättning.

SCB:s redovisning

Vad gäller bokhandeln grundas dessa medelpriser på De på detta sätt beräknade titelmedelpriserna an-

observationer i de 51 sortimentsbutikerna. Mät- vänds nu i en statistisk regressionsanalys för att skatta

ningar har gjorts vid två tillfällen varje år, i april och sambandet mellan priset och bokens fysiska egenska-

oktober. Prisjämförelser avser alltid samma månad per.

under två intilliggande år, dvs. april 2002–april 2003, Kodningen av böckers fysiska egenskaper har ut-

oktober 2002–oktober 2003, april 2003–april 2004 förts av Kungliga Bibliotekets personal.

samt oktober 2003–oktober 2004. Inom varje sådan En regressionsmodell per genre, försäljningskanal

prisjämförelse kallar vi den första perioden för bas- (förutom bokhandel även för nätbokhandel och

perioden och den andra för jämförelseperioden. förlagspriser) samt mättillfälle har skattats.

Vi inför först följande beteckningar. Regressionsmodellen har följande principiella utse-

0 ende. pij är priset för boktitel i i butik j under bas-

perioden. log p = α + β x +ε

j 0 ∑ jk jk j

(3)

1 k pij är priset för boktitel i i butik j under jämförelse-

perioden. Här betecknar pj (medel-)priset för titeln enligt ovan.

xjk är värden för bokens egenskaper. För sådana vari- Det första beräkningssteget är nu att bilda medel-

abler (vikt, sidantal, yta) som är kontinuerliga anpriser inom en viss bokhandelskedja. Vi beräknar

vänds logaritmen av värdet. Övriga variabler kallas härvid

dummyvariabler och betecknar tillhörighet till en viss

0 1 0 1 1 1 p = p p = p kategori och dessa kan anta värdet 1 (tillhör katego-

jk 0 ∑ ij och jk 1 ∑ ij , (1)

mjk i∈k m jk i∈k rin) eller 0 (tillhör ej kategorin).

0 1 De variabler som ingår i modellen har valts i två där m jk och m jk är antalet butiker inom kedjan i vil-

steg. I det första steget arrangerade SCB fokusgruppsken den aktuella titeln mätts under bas- respektive

möten med deltagande av förlagsredaktörer och bokjämförelseperioden.

handlare med flera branschkunniga. Utifrån dessa Därefter beräknas ett medelpris över alla kedjor samtal anlitades Kungliga Biblioteket (KB), vars per-

inom vilka den aktuella titeln prismäts. I detta steg

sonal kodade de utvalda boktitlarna med avseende på använder vi kedjornas/butikernas relativa marknads-

ett tjugotal olika egenskaper, utöver de som redan andelar under 2003, betecknade vk, och erhåller:

fanns tillgängliga i BTJ Seelig AB:s register. I ett

0 0 andra steg prövades de tillgängliga variablerna i det

p j = vk p jk vk samt

∑ ∑ statistiska modellarbetet, varvid i huvudsak deras sta-

k k

tistiska betydelse (signifikans) avgjorde vilka som

1 1

p j = vk pjk vk (2)

∑ ∑ kom att ingå i de för beräkningarna använda model-

k k

lerna. Slutresultatet med avseende på de ingående va-

där summeringen är över de kedjor där prismätning riablerna framgår av faktaruta 1 nedan. Vid skatt-

skett för den aktuella titeln. ningen av koefficienterna har extrema observationers

För nätbokhandlarna beräknas medelpriserna i ett effekt begränsats (så kallad robust regression med

enda steg enligt (2) där vikten vk nu avser den aktuella winsorisering), eftersom de annars skulle kunna sned-

nätbokhandelns marknadsandel. vrida resultaten.

SCB:s redovisning

Faktaruta 1 Egenskaper hos böcker vilka ingår i den hedoniska regressionen

Skön Barn Fack

Bandtyp (tre variabler) Bandtyp (tre variabler) Bandtyp (tre variabler) Skyddsomslag Vikt Vikt Vikt Sidantal Yta Sidantal Sidantal Illustrationer (fyra variabler) Professional användning

* * Professional användning Faktabok Naturvetenskap Deckare/science fiction* Hobby* Lyrik/dramatik* Psykologi* Memoarer/biografier* Samhälle* Sex formatvariabler** Fem formatvariabler** CD/diskett ingår

Standardformat 1** Utgivningsår Standardformat 2** Toppliste/populär*** Standardformat 3**

Backlist

Toppliste/populär*** Toppliste/populär***

22 variabler 12 variabler 17 variabler

* Dummyvariabel avspeglande ämnesområde. ** Dummyvariabel som visar om höjd och bredd ligger inom vissa givna intervall. Bland dessa variabler avser tre vissa standardformat avseende kombinationer av höjd och bredd. *** Denna variabel avspeglar om titeln härstammar från en särdkild urvalskomplettering som avser titlar som förekommer på topplistor och/eller i Akademibokhandelns kataloger.

65 1 0

Dessa variablers koefficienter har sedan använts för − − medelvärden . och betecknar medelvärden av

x x

att göra en kvalitetskorrigering av de medelpriser egenskaperna i urvalen, per genre, vid tidpunkterna 0 som beräknas för varje genre. Följande beräknings- och 1, beräknade som vanliga (aritmetiska) medel-

−

sätt har använts för denna korrigering: värden. β betecknar medelvärdet av koefficienterna

j

− 1 över de två tidpunkterna, för respektive genre.

⎡ − 1 0 ⎤

P ⎛ − − ⎞ Observationer som saknar värden på kvalitets-

I = exp⎢ β j x j − x j ⎥

− 0 ∑ ⎜⎜ ⎟⎟ (4) variablerna (drygt 10 procent av samtliga) kommer

⎢⎣ ⎝ ⎠⎥⎦

P inte med i prisjämförelserna.

− 1 − 0

och betecknar medelpriser i urvalen, per genre, 65

P P Ett geometriskt medelvärde innebär att n tal multipliceras varefter

vid tidpunkterna 0 och 1, beräknade som geometriska den n:te roten tas ur produkten.

SCB:s redovisning

Valet mellan den hedoniska metoden och kvalitets- värde. Modellantagandet går ut på att alla beaktade klassmetoden skillnader i egenskaper hos boken var för sig är Den nu använda hedoniska metoden och den i rap- ”värda” ett visst antal procent av bokens pris. En porterna 1–4 använda kvalitetsklassmetoden är två inbunden bok beräknas vara värd ett visst antal alternativa metoder med i grunden samma syfte. Syf- procent mer än en häftad bok med samma vikt och tet är i båda fallen att beräkna prisutvecklingen ren- samma egenskaper i övrigt. Samma procenttal gälodlat, rensat från sådana prisförändringar som svarar ler här oavsett hur stor böckernas vikt är, bara den mot förändringar i egenskaper hos böckerna. Den är lika för båda böckerna. hedoniska metoden uppnår syftet genom att justera • Modellantagandet i den hedoniska metoden utgör prisjämförelsen över tid med en matematisk funk- en viss medveten förenkling av verkligheten men tion, som beräknar varje boks värde i kronor med ligger till grund för metodens nämnda fördel att hänsyn till bokens egenskaper. Kvalitetsklassmetoden kunna beakta flera egenskaper än vad kvalitetsklassdäremot uppnår syftet genom att göra prisjämförelsen metoden kan. över tid inom grupper (klasser) av böcker med likar- • I motsats till den hedoniska metoden bygger tade egenskaper. kvalitetsklassmetoden inte på något antagande om

Trots att de två metoderna, hedonisk metod och på vilket sätt olika egenskaper hos en bok samverkvalitetsklassmetod, har samma syfte så fungerar de kar i sin betydelse för bokens värde. Kvalitetsklassnågot olika och kan ge något olika resultat. Vid valet metoden har dock en svaghet i att den kan riskera mellan de två metoderna kan följande aspekter note- att dölja vissa prisförändringar. Det kan inträffa att ras. förskjutningar i bokutbudet mellan alltför detalje-

rade klasser felaktigt justeras bort som kvalitets- • Den hedoniska metoden gör det möjligt att beakta förändringar, fastän de egentligen utgör prisför-

fler egenskaper hos boken än med kvalitetsklass- ändringar. metoden. Exempel på sådana egenskaper är sidantal • Genom att kvalitetsklassmetoden beaktar färre och ämnesområde. Kvalitetsklassmetoden begränsas egenskaper kan fler observationer än i den nämligen av att böckerna inte får bli så utspridda hedoniska metoden inkluderas i beräkningarna.

på olika klasser, att de alltför ofta blir utan ”klass- Det beror på att det för vissa böcker inte varit möj-

kamrater” vid den andra tidpunkten. ligt att få fram alla uppgifter. Fördelen för kvalitets- • I den hedoniska metoden kan sådana egenskaper klassmetoden på denna punkt motverkas delvis av

som vikt och sidantal behandlas ”steglöst”, som att vissa klasser inte förekommer båda perioderna,

kontinuerliga variabler. Detta gör att varje gram vilket leder till att vissa prisobservationer inte kom-

eller varje sida ytterligare får betydelse. I kvalitets- mer med av den anledningen. klassmetoden däremot behandlas sådana egenska- • Den hedoniska metoden ger överlag något högre

per på ett grövre sätt. En bok som väger 301 gram förklaringsgrader vad gäller priset, vilket är en indi-

likställs där i fråga om vikt med en bok som väger kation på att modellen bättre passar det befintliga 499 gram, men inte med en som väger 299 gram. statistiska materialet.

• Den hedoniska metoden bygger på ett så kallat

modellantagande, om på vilket sätt olika egenska- Sammantaget kan den hedoniska metoden bedömas

per på en bok samverkar i sin betydelse för bokens vara mer tillförlitlig än kvalitetsklassmetoden. De hö-

SCB:s redovisning

gre förklaringsgraderna med denna metod är i sig antal titlar, som i formel (4) ovan. Till sist har de två inte avgörande men talar knappast emot den. En rim- försäljningskanalerna sammanvägts med ledning av lig bedömning är att kvalitetsklassmetodens fördelar i uppgifter om respektive försäljningskanals bokommindre modellberoende och lägre bortfall väger lät- sättning. tare än den hedoniska metodens fördelar. Den hedoniska metoden har fördelar i att kunna beakta Säsongvägning flera egenskaper, att beakta kontinuerliga variabler För att erhålla prisutvecklingen för hela året 2002 till utan förgrovning och att visa verkliga prisföränd- 2003 samt 2003 till 2004 har den uppmätta prisutringar som beror på förskjutningar i bokutbudet mel- vecklingen mellan vårarna (april) och höstarna (oktolan olika slags böcker. ber) sammanvägts. Som utgångspunkt för denna sam-

manvägning har månadsvisa uppgifter från SCB:s Varuhus omsättningsstatistik för detaljhandeln avseende SNI Uppgifter om aktuellt boksortiment har inför varje 52471 Bok- och pappershandel använts. Som vikt för mättillfälle inhämtats från tre stora varuhuskedjor vårjämförelsen har använts första halvårets omsättsom har ett större boksortiment. Dessa kedjor tilläm- ning 2002 exklusive rean (som enligt Svenska Förpar var för sig enhetliga priser över hela landet, var- läggareföreningens uppgifter utgör 8,5 procent av för endast ett varuhus av varje slag undersökts. Från hela årets omsättning) och som vikt för höstjämsortimenten har vid varje mättillfälle ett slumpmässigt förelsen har använts andra halvårets omsättning 2002. urval av cirka 300 titlar per kedja dragits för pris- Detta har resulterat i ett vägningstal på 37,6 procent mätning. Av dessa har i sin tur cirka 200 per kedja för våren och 62,4 för hösten. Dessa säsongvikter har (cirka 600 totalt) återfunnits i butiken och ett pris använts för beräkning av helårsutvecklingen för bokkunnat uppmätas. Genom att titelns ISBN-nummer handel, nätbokhandel och varuhus. För småbutiker har inhämtats medelst matchning mot BTJ Seelig har däremot tillämpats likaviktning av vår och höst, AB:s register har en kvalitetsklassning av titlarna kun- eftersom skäl saknas att anta att bokförsäljningen här nat göras, efter genre, bandtyp och vikt. Beräkningen följer samma säsongmönster. följer samma mönster som den för bokklubbar nedan. Bokklubbar

Primärmaterialet för bokklubbsberäkningen utgörs, Dagligvarubutik/kiosk för jämförelsen mellan 2003 och 2004, av medlems- Pocketböcker säljs, utöver i reguljär bokhandel, även tidningar för de 14 största bokklubbarna i Sverige. i försäljningskanaler med mer allmänt varuinnehåll. En bokklubb har tillkommit sedan föregående år. Två sådana kanaler har prismätts inom ramen för Bokklubbarna utkommer med 8–13 boktidningsprojektet. För dessa försäljningsställen har samtliga nummer per år. svenska pocketböcker som saluförts vid besöks- Böckerna i varje bokklubb indelas i de tre huvudtillfället listats och deras pris samt sidantal noterats. kategorierna skön-, barn- och facklitteratur. (Varje

Prisutvecklingen har beräknats med kvalitets- bokklubb har inte varje kategori.) klasser indelade efter sidantal (0–199, 200–499 samt Prisjämförelserna inom en given bokklubb görs 500– sidor). Prisförändringar har beräknats för varje mellan medelpriserna inom en viss så kallad kvalitetssådan kvalitetsklass som sedan sammanvägts efter klass. En kvalitetsklass bestäms, enligt uppgifter i

SCB:s redovisning

katalogerna, av bandtyp (till exempel inbundet, häftat, t+1. (Den definieras som expeditionsavgiften inom

mjukband) samt av sidantal och illustrationsmängd. Sverige dividerat med genomsnittligt antal beställda

Jämförelserna görs över hela år, det vill säga böcker per tillfälle.)

böcker tillhörande en viss kvalitetsklass beaktas över Det första beräkningssteget är nu att bilda medel-

samtliga årets kataloger tillsammans. priser per kvalitetsklass som relateras till varandra:

t

Klassning efter bandtyp tillämpas för samtliga bok- nhg

t t 1 t klubbar. Bandtyper, som inte förekommer i tillräck- p = e + p

hg h t ∑ jhg och

ligt antal för att möjliggöra jämförelser mellan åren, nhg j=1

utesluts ur beräkningen. I övrigt indelas materialet, t+1

nhg

där antalet titlar är tillräckligt stort, efter illustratio- t+1 t+1 1 t+1

phg = eh + t+1 pjhg ner (ej illustrerade, illustrerade i svart/vitt respektive ∑ (5)

nhg j=1

illustrerade i färg) samt efter sidantal i vissa intervall.

t t+1

Vanliga intervall är för skönlitteratur –300, 301–500 samt nhg och n hg är antalet titlar som ingår i respek-

och 501– sidor och för facklitteratur –200, 201–400 tive beräkningsgrupp.

respektive 401– sidor. Den exakta kvalitetsklass- I det andra beräkningssteget beräknas ett delindex

ningen är unik för varje bokklubb och har framtagits för huvudkategori G (skön, barn respektive fack)

i samråd med respektive bokklubb. inom bokklubb med hjälp av samma indexformel

Beräkning: Gången är i stora drag den att vi först som för bokhandeln ovan.

beräknar medelpris inom bokklubb för titlar som till-

t t+1 t+1 hör en viss kvalitetsklass, med tillägg av den expedi- nhgnhg phg

∑

g∈G tionsavgift som belastar ett bokinköp. Därefter agg- I =

hG t t+1 t

(6) regeras medelpriserna till de tre litteraturgenrerna nhgnhg phg

∑

skön-, barn-, respektive facklitteratur. Sedan g∈G

sammanvägs alla bokklubbars prisutveckling inom

I det fjärde steget beräknas index för kategori G över respektive genre med ledning av deras medlemsantal

alla bokklubbar. Härvid används vikter vhG grundade och genrens tyngd i bokklubben. Till slut sammanvägs

på information från bokklubbarna om antalet medgenrerna enligt samma princip.

lemmar, Mh. Medlemstalen fördelas ut på de tre Vi beskriver nu beräkningsgången mellan två påfölhuvudkategorierna efter den skattade proportion,

jande år i större detalj och inför följande beteck-

som varje kategori har i respektive bokklubb så att ningar.

följande vikter erhålls:

t

p är priset för boktitel j i kvalitetsklass g i bok- 3

jhg

vhG = MhShG / ShG klubb h under år t. ∑ och

G=1

t+1

p 2

jhg är priset för boktitel j i kvalitetsklass g i bok-

t t+1 t

ShG = nhgnhg phg klubb h under år t+1. ∑∑ (7)

t=1 g∈G

t t+1 eh respektive eh är genomsnittlig expeditionsavgift

per beställd titel i bokklubb h under år t respektive

SCB:s redovisning

3 Index för kategori G, samt för samtliga genrer till- vhG = MhShG(ch + dhG)/ ShG

∑ (11)

sammans, beräknas därefter som: G=1

Till sist beräknas totalindex för bokklubbar som

vhGIhG

∑

h

IG = v I

(8) ∑ G hG

vhG h

∑ I =

h TOT vG = vhG

, där ∑ (12)

vG h

∑

Alternativ beräkningsmetod. Här beskrivs hur de i Till- h vägagångssätt böcker (sidan 16) ovan redovisade resul-

Denna slutliga aggregering innebär att huvudbokens taten av den alternativa beräkningen framtagits. Det

betydelse slår igenom även på fördelningen mellan är alltså här fråga om den beräkning, där huvudbok-

huvudkategorierna. ens prisutveckling givits en vikt som motsvarar dess relativa omsättning inom bokklubben.

Huvudböckerna inom en bokklubb isoleras i Böcker, svenskutgiven litteratur 2001–2002

denna beräkning till ett eget beräkningsstratum, i I detta avsnitt beskrivs den tillämpade metodiken i de vissa fall ytterligare uppdelade efter sidantal. Deras prismätningar som redovisades under 2002. medelpris över året beräknas enligt formel (5) ovan och samtliga huvudboksstrata sammanvägs i före- Bokhandeln kommande fall enligt formel (6). Eftersom projektet startade i januari 2002 var det

Efter denna första aggregering beaktas den uppgift stora svårigheter med att samla in priser i butik unom huvudbokens (HBOK) respektive övriga böckers der 2001. För jämförelser mellan 2001 och 2002 an- (ÖVR) omsättningsandel som bokklubbarna lämnat vändes i stället de konsumentinriktade bokkataloger till SCB. (Denna andel avser andelen över samtliga som butikerna använder. huvudkategorier.) Om denna kallas ch beräknas pris- Urvalet av kataloger gjordes så att ett slumpmässigt utvecklingen inom bokklubb och den huvudkategori urval av var femte bokhandel enligt tidskriften Svensk som huvudboken tillhör som bokbranschmatrikel 2001/2002 tillfrågades om huru-

vida de använde bokkataloger och i så fall vilka kata-

HBOK ÖVR

IhG = (ch IhG + dhG IhG )/(ch + dhG) , (9) loger. Resultatet av denna förfrågan blev de fem kata-

loger som ingår i undersökningen. Någon av dessa där kataloger tillämpas av cirka 90 procent av alla Sveri-

ges sortimentsbokhandlar.

dhG = (1− ch) *ShG / ShG

∑ ( S enligt (14)) (10) I princip inkluderas samtliga titlar som presenteras

hG G

med prisuppgifter i katalogerna. Samlingsvolymer Index för huvudkategori G beräknas som i (8) ovan (flera titlar i en volym) och paketerbjudanden (flera med den skillnaden att vikten, där huvudböcker in- böcker till ett pris) exkluderas. Jämförelser av medelgår, nu definieras som priser görs kategorivis enligt de rubriceringar (till ex-

empel deckare, bilderböcker för barn, mat och 66 dryck) som tillämpas i respektive katalog. Samma Inom en viss bokklubb tillhör huvudboken med få undantag samma litteraturgenre (skön-, barn- eller facklitteratur). rubricering i samma katalogtyp jämförs mellan de två

SCB:s redovisning

åren. I de fall katalogbeteckningarna mellan de två Priserna p är våra ”beräkningsatomer”, som avläses

åren skiljer sig åt görs en bedömning av vilka beteck- direkt ur katalogerna. Det första beräkningssteget är

ningar som är jämförbara. Resultatet av denna pro- nu att bilda medelpriser som relateras till varandra:

cess blir ett antal jämförbara bokkategorier inom res- 2,t

t phg

pektive katalogtyp.

Ihg = 1,t

, (13)

Det totala antalet prisobservationer som ingår i phg

2,t 1,t dessa mätningar är för reakatalogerna 8 980 (4 602 nhg nhg

2,t 1 2,t 1,t 1 1,t för 2001 respektive 4 378 för 2002), för vårkatalo-

phg = pjhg phg = pjhg

där 2,t ∑ och 1,t ∑

gerna 1 911 (915 för 2001 respektive 996 för 2002), nhg j=1 nhg j=1

för höstkatalogerna 5 765 (3 005 för 2001 respektive

samt n är antalet titlar som ingår i respektive 2 760 för 2002) samt för julkatalogerna 4 548 (2 525

beräkningsgrupp. för 2001 och 2 023 för 2002). Totalt ingår 21 204

Dessa delindex ska nu successivt aggregeras till observationer (11 047 för 2001 respektive 10 157 för

högre nivåer. I det andra steget vill vi aggregera inom 2002) i mätningarna. Fem olika slags kataloger an-

kedja till en huvudkategori (skön-, barn, respektive vändes vid rea- och höstmätningarna, fyra vid

facklitteratur) som vi kallar G. Denna beräkning görs julmätningen samt tre vid vårmätningen. 68

enligt följande indexformel :

Beräkning. Här redogörs för beräkningen av prisut-

vecklingen mellan 2001 och 2002 på grundval av 1,t 2,t 2,t

nhgnhg phg

bokkatalogerna. ∑

t g∈G

Vi kallar varje katalog och mättillfälle för ett IhG =

1,t 2,t 1,t (14) katalogpar. Det kan till exempel utgöras av en nhgnhg phg

∑

g∈G bokhandelskedjas vårkataloger 2001 och 2002. Inom

ett katalogpar görs en indelning av boktitlarna i jäm- I det tredje steget vill vi aggregera över bokhandels-

förbara bokkategorier enligt ovan. Bokkategorierna kedjor till ett nationellt index för en huvudkategori

hänförs till någon av huvudkategorierna skönlittera- och inför variabeln vh som är vår bästa skattning av

tur, barnböcker eller fackböcker. den totala bokomsättning som bokhandelskedjan re-

Vi beskriver nu beräkningsgången matematiskt och presenterar.

inför följande beteckningar. t t

IG = vh IhG vh

1,t ∑ ∑ (15)

pjhg är priset för boktitel j i bokhandelskedja h i h h

den jämförbara bokkategorin g för säsong t under år

I det fjärde steget aggregerar vi de jämförbara bok- 2001.

kategorierna till de tre huvudkategoriindexen (skön,

2,t p jhg är priset för boktitel j i bokhandelskedja h i barn, fack) samt samtidigt dessa tre till ett totalindex.

den jämförbara bokkategorin g för säsong t under år I detta steg används omsättningsuppgifter för 2002

2002.

68

Formeln approximerar en så kallad Walsh-index under antagan-

det att varje titel inom en jämförbar bokkategori säljs i samma vo-

lym. Walshformeln tillhör familjen av så kallade superlativa index-

formler som bland annat karakteriseras av att de behandlar de bägge 67

Säsongerna är rea, vår, höst respektive jul. tidsperioderna som ska jämföras på ett symmetriskt sätt.

SCB:s redovisning

skattade av SCB utifrån en telefonenkät till bokhand- Urvalet av titlar grundas på litteraturlistor som erlare: hållits av institutioner/gymnasier. I vissa fall har dessa

t t funnits tillgängliga på Internet. Listorna avser för

I = vGIG vG

∑ ∑ (16) komvux huvudsakligen basämnen, vilka återkommer

G G

år från år. För institutionerna avser listorna vanligen I ett femte steg aggregerar vi de fyra säsongerna till grundstadierna i utbildningen, och speciellt de kurser en helårsjämförelse mellan 2001 och 2002. Vi utgår som normalt ges under höstterminen. då återigen från beräkningens första steg och agg- Vid varje mättillfälle insamlas priser för de utvalda regerar simultant över säsonger och jämförbara bok- titlarna i normalt två bokhandlar per ort. Dessutom kategorier: insamlades priser i nätbutiker av Pricerunner AB för

1,t 2,t 2,t SCB:s räkning genom prisinsamling direkt från

nhgnhg phg

∑∑ Internet. Priser från de största svenska nät-

t g∈G IhG = bokhandlarna har använts i beräkningarna.

1,t 2,t 1,t (17)

nhgnhg phg Till skillnad från övriga bokprismätningar (men i

∑∑

t g∈G

likhet med tidskriftsmätningen) bygger undersök- Därefter tillämpas åter formlerna (15) och (16) för att ningen av kurslitteratur på prisjämförelser över tiden aggregera över bokhandelskedjor respektive över för samma titel. Detta eftersom titeln, så länge den huvudkategorier av böcker. används som kurslitteratur, behåller sin funktion.

I de fall en titel utgår ur litteraturlistorna, ersätter Bokklubbar SCB i regel denna med en ny titel som vid den senare Förfarandet var i huvudsak detsamma som under ef- tidpunkten ingår i listorna och täcker samma kunterföljande år. Förändringar har ägt rum, dels i skapsområde som den ursprungliga titeln. Det kan kvalitetsklassningen, dels i genreviktningen. också inträffa att en titel vid den senare tidpunkten

kommit i ny upplaga. Kurslitteratur I båda dessa fall vidtar ett kvalitetsvärderings- I augusti 2002 påbörjades en mätning av priser för förfarande enligt mönster från andra prisindex, där kurslitteratur. Mätningarna har genomförts årligen SCB bedömer om en utbytt och en nytillkommen tifram t o m augusti år 2004. Prismätningen avser dels tel är direkt jämförbar, jämförbar efter kvalitetslitteratur för studenter på universitet och högskolor, justering eller ej jämförbar. För att bedöma detta har dels litteratur för studier på komvux, den kommunala SCB samrått med kursansvariga lärare och ställt fråvuxenutbildningen på gymnasienivå. gor om respektive titlars innehåll och utformning.

Prismätningen äger rum på tre orter, varav en stor Vid beräkningen har vi skiljt de identiska (en titel högskole-/universitetsort, en mellanstor och en mind- anses identisk om ISBN är oförändrat) från de förre. Tolv högskole-/universitetsinstitutioner har utvalts, ändrade titlarna. Dessutom delas de prismätta titfyra per ort, och fyra komvuxgymnasier. Vid urvalet larna upp på komvux- respetive universitets- och av institutioner har en balans eftersträvats mellan högskolelitteratur, samt inom universitets- och högutbildningar som är teoretiska respektive direkt yr- skolelitteraturen, på svensk respektive importerad kesinriktade. litteratur.

SCB:s redovisning

Inom varje sålunda definierad bokkategori har ett nya titlar och upplagor ingår. Inom parentes syns angeometriskt medelvärde beräknats av prisföränd- talet titlar i varje grupp. Totalt har 248 titlar ingått i ringarna mellan påföljande år enligt: beräkningarna för 02/03 och 329 för 03/04. Inklude-

1 rade i totala antalet är även utländsk högskolelittera-

03 n

⎛ p ⎞ tur som inte redovisas i tabell 5.1. Från början ingick

03 j

I = ⎜ ⎟

02 ∏ 02 respektive cirka 400 titlar i urvalet varje år men alla dessa titlar

⎜ p ⎟

j j

⎝ ⎠ har inte kunnat användas vid jämförelserna eftersom

vissa titlar inte har haft någon motsvarighet det näst-

04 n

⎛ p ⎞

04 j kommande året.

I = ⎜ ⎟

03 ∏ 03 (18)

⎜ ⎟ Kurslitteratururvalet är avsevärt mindre än urvalet

j p j

⎝ ⎠

vid svenskutgiven litteratur. Eftersom det här i stor Prisutvecklingen mellan 2002 och 2004 har beräknats utsträckning är möjligt att jämföra identiska titlar genom kedjning enligt: över tiden, så blir dock variationen i materialet

mindre. Härigenom uppnås osäkerhetstal som är av

04 03 04 I = I × I (19) liknande storleksordning som de för svenskutgiven

02 02 03

litteratur. En specifik svårighet i denna undersök-

02 03 04 Här är p j , p j och p j medelpriset för titeln på ning ligger i att rätt beakta prisförändringen för de respektive ort under respektive år och n antalet titlar titlar som byts mot andra titlar, som täcker samma som jämförts inom respektive kategori och år. (I de kunskapsområde. Metodiken här har beskrivits fall priser inhämtats från mer än en bokhandel per ovan och vi bedömer att, inom ramen för de redoviort har ett aritmetiskt medelpris per ort först beräk- sade osäkerhetsintervallen, rättvisande resultat erhålnats. För nätbokhandlarna har däremot minimi- lits. priserna över de ingående nätbokhandlarna använts i stället för medelpriset.)

I de (fåtaliga) fall då ett särskilt kvalitetsförändringsförfarande tillämpats har kvoten justerats för att avspegla den rena prisförändringen.

För att beräkna index för de identiska (IDENT) med de förändrade (FÖRÄND) titlarna tillsammans har antalsvägning tillämpats:

ITOT nIDENT IIDENT n I / 69

FÖRÄND FÖRÄND Det geometriska medelvärdet rekommenderas allmänt för tillämp-

(20)

ning när det gäller att beräkna medeltal av prisförändringar för / nIDENT n

FÖRÄND identiska varor. Detta är en annorlunda situation än när man har

förändringen över kvalitetsklasser. I t.ex. riktlinjerna för EUs

70 n står för antal och I för indextal. harmoniserade konsumentprisindex fastslås att det aritmetiska med-

elvärdet av prisförändringar ej bör tillämpas.

70

De ej jämförbara titlarna ingår i sammanvägningen bland de för- I tabell 5.1 på nästa sida syns hur prisutvecklingen i

ändrade i nFÖRÄND men ej i beräkningen av IFÖRÄND. Detta eftersom de bokhandeln respektive nätbokhandeln skiljer sig åt ej jämförbara bör representeras av de jämförbara, förändrade titlarna mellan de identiska titlarna och de förändrade, där snarare än av samtliga titlar

SCB:s redovisning

Tabell 5.1 Prisförändring för identiska och förändrade titlar, för komvux- samt svensk universitets- och högskolelitteratur. Antal titlar i varje kategori anges inom parentes.

Kategori Bokhandel

Identiska Förändrade Samtliga Komvux 02/03 3,3 ± 1,3 (99) 5,4 ± 6,5 (20) 3,7 ± 1,5 (119) Komvux 03/04 4,4 ± 1,3 (108) 3,3 ± 4,7 (30) 4,2 ± 1,4 (138) Komvux 02/04 7,9 ± 1,8 8,8 ± 8,0 8,0 ± 2,1 Universitet 02/03 1,5 ±1,6 (76) 6,8 ± 3,5 (21) 2,7 ± 1,4 (97) Universitet 03/04 2,0 ± 1,9 (93) 9,9 ± 10,4 (30) 3,9 ± 2,9 (123) Universitet 02/04 3,5 ± 2,4 17,4 ± 10,9 6,7 ± 3,2

Kategori Nätbokhandel

Identiska Förändrade Samtliga Komvux 02/03 2,5 ± 1,0 (70) 1,3 ± 3,6 (2) 2,5 ± 0,9 (72) Komvux 03/04 -4,9 ± 0,7 (75) 0,9 ± 8,1 (7) -4,6 ± 0,7 (82) Komvux 02/04 -2,5 ± 1,2 2,2 ± 8,9 -2,2 ± 1,2 Universitet 02/03 3,0 ± 1,7 (65) 9,8 ± 3,6 (10) 3,9 ± 1,5 (75) Universitet 03/04 -5,2 ± 1,5 (80) -4,7 ± 4,6 (9) -5,2 ± 1,4 (89) Universitet 02/04 -2,4 ± 2,2 4,7 ± 5,9 -1,5 ± 2,1 Källa: SCB

Tidskrifter

Tidskriftskategori Antal i urvalet

Här beskrivs beräkningen av prisutvecklingen för tid-

Familje- och damtidningar 22

skrifter mellan 2001 och 2004. 117 tidskrifter ingår i

Hem, bostad, trädgård 17

beräkningarna mellan oktober 2003 och oktober

Ekonomi, teknik, hobby, foto 10

2004.

Idrott, motion, friluft 10

Såväl lösnummer- som abonnemangspris beaktas.

Datortidskrifter 9

Tidskrifterna är indelade i ett antal underkategorier

Motor 12

med ledning av den indelning som gjorts av Tidnings-

Serietidningar 11

statistik AB:

Övriga momssänkta tidskrifter 20

Sammanvägning av prisförändringarna inom en

Ej momssänkta tidskrifter 5

årsberäkning, såväl inom som mellan kategorierna, har gjorts med avseende på lösnummer och abonnemang var för sig. För sammanvägningen har använts har även den totala abonnemangs- och lösnummersuppgifter om tidskrifternas omsättning i kronor, såväl prisutvecklingen sammanvägts efter respektive inom som mellan tidskriftskategorierna ovan. Till sist distributionssätts omsättningstal.

SCB:s redovisning

I större detalj har beräkningen skett enligt föl- inte påverkar resultatet. Vid smärre förändringar bejande. Vi inför först några beteckningar: aktas prisförändringen utan justering. I något fall har

t bedömts att en prishöjning motiverats av ett utökat pjh är priset för tidskrift j i kategori h för bas-

sidantal eller en utökad bilaga och den har i dessa fall perioden, oktober år t.

justerats bort.

t+1 p jh är priset för tidskrift j i kategori h för jämförelseperioden, april eller oktober år t+1. Sammanvägning av försäljningskanaler för

böcker

Prisförändringen (uttryckt som index) för en viss tid-

Beräkningen av genomsnittlig prisutveckling för skrift, ett lösnummer eller ett abonnemang, beräknas

böcker i samtliga försäljningskanaler i tabell 2.1–2.3 som

bygger på följande uppskattade marknadsandelar.

t+1

p jh Uppskattningen har gjorts med hjälp av information

I jh = 100 *

t (21) från olika återförsäljare samt källorna SCB:s

p jh

sortimentsundersökning för detaljhandeln (år 2002) och

SCB:s Momsstatistik (år 2002 och 2003). Index för kategori h beräknas nu som

vjh I jh

∑ Återförsäljare Marknads- Marknads-

j

Ih = av böcker andelar andelar

v , (22)

∑ jh 2003 2002

j

Bokhandel 56 procent 56 procent

t

där vjh = pjhqjh och q är antalet sålda lösnummer/ Bokklubbar 21 procent 22 procent

jh

abonnemang under år t. Nätbokhandel 6 procent 5 procent

Varuhus 13 procent 13 procent Totalindex för alla kategorier beräknas som:

Dagligvarubutik/Kiosk 4 procent 4 procent

vhIh

∑

h

I = v = v Marknadsandelarna ovan har tillämpats för samman-

, där h ∑ jh (23)

vh h

∑ vägningen för böcker generellt. För den genrevisa

h

sammanvägningen över försäljningskanaler har även Ovanstående beräkningsschema tillämpas för lös- respektive genres vikt inom försäljningskanal beaknummerpriser och abonnemang var för sig. Till slut tats. Det kan nämnas att facklitteraturen väger allra sammanvägs dessa två index med hänsyn tagen till de tyngst i nätbokhandel och bokhandel medan skönlitbåda delarnas totala värdesumma i kronor. teraturen väger tyngst i övriga försäljningkanaler.

För vissa tidskrifter sker kvalitetsförändringar över tiden, som måste beaktas. När antalet utgåvor per Kedjade prisförändringar 2001–2004 abonnemang har förändrats har beräkningen av pris- För såväl böcker som tidskrifter beräknas prisförändring gjorts så att den avser priset per utgåva. förändringen mellan 2001 och 2004 som en kedjad När tidskriftens innehåll har väsentligt förändrats har förändring. Detta innebär att förändringen mellan den berörda prisförändringen vägts bort så att den 2001 och 2002 multipliceras med förändringen mel-

SCB:s redovisning

lan 2002 och 2003 och med förändringen mellan Trots det stora prismaterialet i undersökningarna 2003 och 2004 som skattas med delvis olika urval föreligger naturligtvis vissa begränsningar i repreoch i de fall som framgår ovan även enligt annan me- sentativiteten. Vad gäller litteraturkategorierna har todik. Nedan följer ett exempel på hur kedjningen av mätningarna koncentrerats på nyligen utgiven litteraprisförändringarna går till. tur. En annan avgränsning är att undersökningen av-

Under 2001 till 2002 uppmättes en prissänkning ser litteratur utgiven av svenska förlag. på skönlitteratur i bokhandel med 15,5 procent. Mel- Vad gäller de representerade försäljningskanalerna lan 2002 och 2003 har dessa priser stigit med 5,6 utgörs de av de volymmässigt stora sortimentsprocent. Mellan 2003 och 2004 har de fallit med 0,5 bokhandlarna samt av bokklubbar, varuhus, nätprocent. För att få prisutvecklingen från 2001 till och bokhandel, dagligvaruhandel och kioskhandel. Kanamed 2004 multipliceras dessa värden enligt (1– ler som inte ingår är specialbokhandlar med särskild 0,155)x(1+0,056)x(1–0,005) = 0,888, vilket ger en inriktning, antikvariat, muséer med flera. prisförändring under hela perioden på (0,888–1), Vi bedömer att de ej representerade kategorierna dvs. –11,2 procent (i tabell 2.1 ovan redovisas –11,1 och försäljningskanalerna inte väsentligt kan snedprocent, vilket grundas på icke avrundade siffror). vrida de redovisade genomsnittsresultaten. Detta

grundas på det faktum att de dels inte är omsättnings- Om prismätningarnas tillförlitlighet mässigt stora i omfattning, dels på att det av konkur- Liksom alla statistiska undersökningar är även dessa rensskäl är svårt för en viss försäljare att i längden prismätningar behäftade med felkällor av olika slag. upprätthålla en väsentligt annorlunda prisnivå än an- Vi diskuterar här de viktigaste av dessa. dra försäljare.

En möjlig felkälla utgörs av det faktum att butiks- Böcker priset kan skilja sig från katalogpriset för de katalog- En första frågeställning gäller att det inte finns någon mätningar som utfördes mellan 2001 och 2002. Enallmänt omfattad exakt definition av vad som ska av- ligt vad SCB erfarit vid kontakter med bokhandlare ses med begreppet ”genomsnittlig prisutveckling på så överensstämmer katalogpriserna med få undantag böcker”. Dels är det inte givet vilka egenskaper hos med de faktiskt tillämpade priserna i butik. Undantaböckerna som bör beaktas och hur. Dels är det inte gen är vissa priskampanjer som kan uppkomma för helt givet hur sammanvägningen av alla olika del- populära titlar men det är då fråga om en liten minomarknader ska ske. Detta gäller såväl litteratur- ritet av samtliga titlar som kan påverkas. Det är värt kategorier som försäljningskanaler. Metoderna som att notera att denna felkälla endast får betydelse om tillämpats i denna mätning kan ses som ett visst val skillnaden butiks-/katalogspris förändrar sig mellan av en operationell definition, grundad på den mest mättillfällena. relevanta information och bästa metodik som funnits att tillgå. Tidskrifter

Huvudmetoden kan sägas vara den hedoniska me- Tidskriftsurvalet har valts med ledning av uppgifter i tod som redovisats ovan och som tillämpats på jäm- TS-tidningen (som utges av Tidningsstatistik AB) om förelserna 2002–2004. De redovisade osäkerhetstalen antal abonnemang och lösnummer och kompletterats kan ses som uttryck för det fel som beror på urval med ett antal serietidningar med känd stor upplaga. och modellval. Deltagandet i tidningsstatistiken är frivilligt och moti-

SCB:s redovisning

veras främst av tidskriftens intresse av att ha en inför utgör en mycket stor del av den avsedda målpopulaannonsörer kvalitetskontrollerad upplagesiffra. Anta- tionen. let tidskrifter som utbjuds på den öppna marknaden Osäkerhetstalen har den egenskapen att de geneär betydligt större. På Tidsams hemsida listas nästan rellt sett minskar, när aggregering görs till större 300 titlar. En jämförelse mellan denna och TS-tid- grupper, eftersom slumpen spelar mindre roll ju ningens lista visar att de tidskrifter som inte ingår i större det underliggande urvalet blir. Matematiskt den senare och därför heller inte i SCB:s urval främst kan man uttrycka det som att urvalsfelet minskar i återfinns inom följande områden: Serietidningar, ero- takt med kvadratroten ur urvalsstorleken. tik, annonsbörsen, samlarserier, jultidningar och bok- Osäkerhetstalen för de kedjade prisförändringarna serier. I den mån dessa senare kategorier av tidskrif- har beräknats utifrån ett antagande om att inverkan ter säljs i betydande upplagor samt har en annan pris- av osäkerheten är okorrelerad mellan åren. Detta anutveckling än de som ingår i urvalet, skulle ett syste- tagande utgör en approximation. matiskt fel kunna uppkomma. Information om den mer exakta beräkningen av

osäkerhetstalen kan vid förfrågan erhållas av SCB.

Osäkerhetstal

Uppföljning av ekonomisk utveckling

De osäkerhetstal (95 procent konfidensintervall) som presenteras i anslutning till resultaten är beräknade Nedan följer en beskrivning av SCB:s statistikkällor, under antagandet att de undersökta titlarna/tidskrif- som har använts för att följa upp den ekonomiska terna utgör slumpmässiga urval ur en större popula- utvecklingen i bok- och tidskriftsbranschen. tion. Osäkerhetstalen avser primärt urvalsosäkerheten. De speglar även till en del den osäkerhet SCB:s Företagsstatistik som beror på ofullkomligheter i kvalitetsklassningen SCB:s Företagsstatistik är den officiella statistiken för bokklubbar och varuhus. avseende näringslivets struktur. Det är en årlig total-

Osäkerhetstalen för resultat beräknade enligt undersökning. Alla företag med minst 50 anställda hedonisk metod är ett uttryck för såväl urvals- som undersöks via enkät, medan de mindre företagen tas den specificerade modellosäkerheten. in via administrativt material från Skatteverket. Före-

Vad gäller tidskrifterna beaktas även det faktum tagen med minst 50 anställda genomgår en omfatatt tidskriftskategorierna utgör ett urval av samtliga tande granskning hos SCB och kvaliteten i uppgifkategorier som återfinnas i Tidsam:s redovisning. terna avseende dessa företag är därför hög. Uppgif- Detta kan ses om det första steget i urvals- terna för de mindre företagen granskas först på makförfarandet. Det andra steget är urvalet av tidskrif- ronivå. Därefter mikrogranskas ett urval av dessa föter inom respektive tidskriftskategori. Osäkerhetsta- retag, vilka har avgörande påverkan på slutresultatet. len är därför beräknade enligt teorin om 2-stegsur- Undersökningen innehåller bland annat uppgifter val. I båda stegen har det faktum beaktats att urvalet om företagens resultat- och balansräkningar, antal an-

ställda och varulager. Syftet är att belysa näringslivets

struktur (exklusive den finansiella sektorn) med avse- 71

Tidsam, http://www.tidsam.se/, är Sveriges största distributör för

ende på exempelvis lönsamhet, tillväxt, utveckling, lösnummerförsäljning av svenska tidskrifter. Tidsams titlar säljs, enligt egen uppgift, via 10.000 återförsäljare runtom i landet. Tid- finansiering och produktion. Publiceringen sker årssams sortimentslista omfattade i april 2003 knappt 300 titlar. vis med uppgifter redovisade per räkenskapsår. Sta-

SCB:s redovisning

tistiken omfattar samtliga företag som bedriver den officiella statistiken. Företagsstatistiken är en årnäringsverksamhet i Sverige, oberoende av juridisk lig undersökning, medan momsstatistiken är en kortform. Enskilda näringsidkare som bedriver jordbruk, periodisk statistik, som möjliggör en snabbare redoskogsbruk, jakt eller fiske ingår dock inte, ej heller visning. Materialet genomgår inte lika omfattande finansiella företag. Totalt ingår cirka 700 000 företag kontroller och resultatet bör därför tolkas något mer i undersökningen. Den definitiva publiceringen av försiktigt än Företagsstatistiken. resultat sker 18 månader efter referensårets utgång. Några begränsningar/avgränsningar är här viktiga

att beakta. SCB redovisar i huvudsak ekonomisk ut- SCB:s Momsstatistik veckling för de företag vilka har nämnda registrerade SCB:s Momsstatistik är ingen officiell statistik utan branschkoder (SNI). Sammansättningen av en används primärt för leveranser till SCB:s national- bransch kan förändras över tiden genom att nya föreräkenskaper och för framtagande av regional tag etableras, företag läggs ned, ombildas eller byter omsättningsstatistik. SCB får momsdeklarationer från bransch mellan åren. Detta påverkar statistiken på Skatteverket månadsvis. Vissa summerings- och branschnivå. Företagen erhåller sina respektive konsistenskontroller på makronivå görs hos SCB. branschkoder mot bakgrund av sin huvudsakliga Även viss mikrogranskning av materialet görs för att verksamhet. Ett företag kan ha renodlad verksamhet, upptäcka extremvärden. Felaktigheter i materialet men ett företag kan också ha blandad verksamhet. kan ändå finnas p.g.a. att materialet, som kommer i Exempelvis kan ett bokförlag ha ett eget tryckeri eller stort sett ogranskat från Skatteverket, är väldigt om- bokbinderi för framställningen av böcker. På förefattande (cirka 350 000 deklarationer) och gransk- tagsnivån (FE) får detta företag i SCB:s Företagsning på detaljnivå därför är omöjlig. Materialet på- statistik koden bokförlag (22110), eftersom det är verkas också av redovisningen av gruppmoms och företagets huvudsakliga verksamhet. På verksamhetsav företags ombildningar och branschbyten. Moms- nivån (VE) får företaget däremot två olika branschstatistiken möjliggör redovisning av omsättning per koder: bokförlag (22110) och tryckeri (22222) eller skattesats, 6, 12 respektive 25 procent, vilket gör käl- bokbinderi (22230). SCB har i denna rapport som lan intressant för redovisning av omsättning avseende huvudansats valt att följa den ekonomiska utveckböcker och tidskrifter. lingen på verksamhetsnivå (VE) från Företags-

statistiken, eftersom vi önskar följa så branschrena Resonemang om källornas möjligheter och företag som möjligt. Genom denna ansats ges en mer begränsningar renodlad beskrivning av de olika branschernas ut- SCB:s Företagsstatistik är en heltäckande undersök- veckling. De ekonomiska variabler som kan följas på ning, där materialet genomgår en omfattande gransk- VE-nivå räcker till för att få en överblick över företaning, som är nödvändig för att säkerställa kvaliteten i gens intäkter, kostnader och lönsamhet. I Moms-

statistiken finns dock ingen uppdelning på verksam-

hetsenheter utan i denna källa är det den juridiska 72 Gruppmoms innebär att flera företag, exempelvis inom en kon- enheten (JE) som kan studeras. cern, går ihop och gör en gemensam redovisning av mervärdesskatt.

Oavsett redovisning på VE- eller JE-nivå så har fö- För stora företag har särskilda bearbetningar gjorts till denna rapport för att minimera de effekter gruppmomsredovisningen kan ha retagen i de redovisade branscherna nästan alltid på statistikens kvalitet. verksamhet av även andra varor än böcker och tid-

SCB:s redovisning

skrifter. Till exempel har ju en bok- och pappershan- Tekniska resonemang del både omsättning av böcker och av andra varor, Uppskattning av bokomsättningens utveckling såsom block, pennor, miniräknare med mera. Enligt 2001–2002 SCB:s undersökning Industrins Varuproduktion be- Nedan ges en matematisk beskrivning av hur beräkstår bokförlagens försäljning i huvudsak av varor som ningen av bokomsättningens utveckling mellan 2001 omfattas av momssänkningen (böcker, kartor, musik- och 2002 i tabell 3.2 är gjord, enligt följande: noter med mera). Detsamma gäller även tidskrifts-

Vi betecknar omsättningen av böcker 2001 resp. förlagens produktion. Boktryckerierna är däremot

2002 med B01 resp. B02. ganska branschblandade, eftersom tryckning av exempelvis dekaler, affischer och reklamtrycksaker in- Vi betecknar omsättningen av övriga varor 2001 går. resp. 2002 med Ö01 resp. Ö02.

Detta innebär att när vi resonerar om ekonomisk

Vi söker bokomsättningens utveckling, utveckling för bok- och pappershandel ingår omsättning från andra varor än bara böcker. En gruppering dvs x= B02/B01, av vilket följer B02= B01/x (1) enligt branschkoderna är därför inte idealisk för en

Vi vet att B02/(B02+Ö02)= b=0,71 (2) analys av den ekonomiska utveckling som avser verksamhet av böcker och tidskrifter. Det är dock det samt att (B02+Ö02)/(B01+Ö01)= c=1,114 (3) närmaste SCB kan komma och det ger en indikation

Vi antar att Ö02/Ö01=d, dvs Ö01=Ö02/d (4) på den ekonomiska utvecklingen i företag som har verksamhet av böcker och tidskrifter. (2) + (3) ger B02/(B01+Ö01)= bc (5)

En ytterligare omständighet som kan påverka sta-

(4) + (5) ger B02/(B02/x+Ö02/d)= bc (6) tistiken är att företagen har olika räkenskapsperioder. Företagsstatistiken publiceras årsvis med uppgifter Ur (6) kan x lösas ut vilket ger x=bcdB02/(dB02-bcÖ02) om företagens ekonomi för den period som till största (7) delen omfattar det aktuella räkenskapsåret. Det inne-

Ur (2) erhålls Ö02=B02(1/b-1) (8) bär exempelvis att alla företag med bokslut inom perioden 30 juni 2002 och 31 maj 2003 kommer att (8) insatt i (7) ger till slut efter några förenklingar redovisas tillhörande räkenskapsåret 2002. Hur stora

x=bcd/(bc+d-c) (9) effekter detta får beror på hur många företag inom en viss bransch som har brutet räkenskapsår. I Moms- b=0,71, c=1,114 samt d=1 ger nu x=1,168 dvs 16,8 statistiken får SCB deklarationer från Skatteverket procents ökning av bokomsättningen, vilket redovisas per månad, vilket sedan aggregeras till att omfatta ett i tabell 3.2 ovan. räkenskapsår. Detta gör att man inte har motsvarande periodiseringsproblem i denna källa. Vid jäm- I huvudkalkylen ovan har alltså ett antagande införts förelse av uppgifter mellan de två källorna bör dock (att d=1) som innebär att omsättningen av övriga vadetta tas i beaktande. ror i bokhandeln (varor belagda med 25 procents

moms) är oförändrad i löpande priser mellan 2001

och 2002. Nedan redovisas en känslighetsanalys av

detta antagande där omsättningsutvecklingen d i stäl-

SCB:s redovisning

Diagram 5.1 Känslighetsanalys av antagandet om övriga

Uppföljning av läsandets

varors omsättning i urvalet bokhandlar

Bokomsättningens utveckling utveckling

1,26

Frågor som ställts för SCB:s räkning i SOM-

1,24

undersökningarna 2002 och 2003

1,22

1,2 1,18 FRÅGA: Hur ofta har Du de senaste 12 månaderna 1,16

gjort följande?

1,14

(Frågan ej ställd för SCB:s räkning) 1,12

1,1

Frågealternativ: 1,08

Läst någon bok? 1,06

0,9 0,92 0,94 0,96 0,98 1 1,02 1,04 1,06 1,08 1,1 Köpt någon bok?

Övriga varors utvecklingstal (d)

Köpt någon tidskrift? Källa: SCB Läst någon veckotidning?

Svarsalternativ: let tillåts variera runt 1. Resultatet av känslighets- Ingen gång analysen redovisas i diagrammet ovan. Någon gång under de senaste 12 månaderna

Någon gång i halvåret Här visas hur bokomsättningens utveckling förändras Någon gång i kvartalet om övriga varors utvecklingstal varierar mellan 0,9 Någon gång i månaden (–10 procent) och 1,1 (+10 procent) 2001–2002. Ett Någon gång i veckan utvecklingstal för övriga varor på 0,9 motsvaras alltså Flera gånger i veckan av en utveckling för bokomsättningen på +23,3 procent medan ett utvecklingstal för övriga varor på 1,1 FRÅGA: Hur ofta läser eller tittar Du i någon av motsvaras av en utveckling för bokomsättningen på följande tidningar och tidskrifter? +12,0 procent. (Frågan ställd för SCB:s räkning 2002 och 2003)

Frågealternativ:

Vecko-/månadstidning?

Special-/facktidskrift?

Svarsalternativ:

Aldrig

Någon gång per år

Någon gång per halvår

Någon gång per kvartal

Någon gång per månad

Någon gång i veckan

Flera gånger i veckan

SCB:s redovisning

FRÅGA: Har Du under de senaste 12 månaderna Lånat av familjemedlem/bekant läst respektive köpt någon av följande typer av Lånat på bibliotek böcker? Läst via arbetet/i tjänsten (Frågan ställd för SCB:s räkning 2002 och 2003)

FRÅGA: Har Du i Ditt hushåll tillgång till några

Frågealternativ:

böcker, och i så fall ungefär i vilken omfattning?

Pocketbok?

(Frågan ställd för SCB:s räkning 2002) Annan bok?

Svarsalternativ: Roman?

Nej, jag har inga böcker i mitt hushåll Deckare/thriller? Barn-/ungdomsbok? Ja, jag har: Science fiction/fantasy? Mindre än 1 hyllmeter Diktsamling? Ca 1–2 hyllmeter Memoarer/biografi? Ca 2–6 hyllmeter Resehandbok/reseskildring? Ca 6–12 hyllmeter Bok om samhälle/politik? Mer än 12 hyllmeter Handbok för hobby/fritid? Fackbok/studiebok? FRÅGA: Vilken är Din personliga mening om vart Annan innehållsgenre? och ett av följande påståenden om böcker och bok-

läsning?

Svarsalternativ: Svarsalternativ:

(Frågan delvis ställd för SCB:s räkning 2002 och 2003) Läst antal böcker: Köpt antal böcker: Ingen bok Ingen bok Påståendealternativ: 1–4 böcker 1–4 böcker – Det är synd att inte fler människor läser böcker 5–15 böcker 5–15 böcker (2002) Fler än 15 böcker Fler än 15 böcker – Att läsa böcker är bara att kasta bort sin tid (2002)

– Att läsa böcker ger alltid en viss behållning (2002) FRÅGA: Om Du läst någon/några böcker under de – Det är tråkigt att läsa böcker (2002 och 2003) senaste 12 månaderna, var har Du fått tillgång till – Ingen kan klara sig helt utan tillgång på böcker dem? (2002) (Fler än ett kryss kan markeras) – Om böcker vore billigare skulle folk köpa fler (Frågan ställd för SCB:s räkning 2002) böcker (2002)

– Jag köper fler böcker än jag hinner läsa (2002 och Svarsalternativ:

2003) Köpt i bokhandel

– Den sänkta momsen på böcker har gjort mig mer Köpt i kiosk, tobakshandel, pressbyrå

intresserad av att köpa böcker (2002) Köpt i livsmedelsaffär, stormarknad

– Sänkningen av momsen på böcker var en effektiv Köpt via bokklubb

åtgärd för att stimulera bokläsandet i Sverige Köpt via Internetbokhandel

(2002 och 2003) Fått i present/gåva

SCB:s redovisning

FRÅGA: Vilken är Din personliga mening om vart Frågealternativ: Frågealternativ: och ett av följande påståenden om tidskrifter? Vecko-/månadstidning Vecko-/månadstidning Påståendealternativ: (2003) (2003) Om tidskrifter vore billigare skulle jag köpa fler (2003) Special-/facktidskrift Special-/facktidskrift Jag läser hellre tidskrifter än böcker (2003) (2003) (2003) Det finns för få intressanta svenska tidskrifter (2003)

Svarsalternativ: Svarsalternativ: Svarsalternativ: Ökat mycket Ökat mycket Instämmer helt och hållet Ökat något Ökat något Instämmer i stort sett Varken ökat eller minskat Varken ökat eller minskat Varken instämmer eller tar avstånd Minskat något Minskat något Tar i stort sett avstånd Minskat mycket Minskat mycket Tar helt och hållet avstånd Ingen uppfattning FRÅGA: Hur viktigt brukar följande vara för Dig

när Du köper en bok?

FRÅGA: Om Du läst någon eller några vecko-/ (Frågan ställd för SCB:s räkning 2003)

månadstidningar eller tidskrifter under den senaste

Frågealternativ:

månaden, var har Du fått tillgång till dem?

Författaren till boken?

(Fler än ett kryss kan markeras)

Typ av innehåll/genre? (Frågan delvis ställd för SCB:s räkning 2002)

Bokens handling? Svarsalternativ: Omslaget? Köpt lösnummer (2002) Baksidestexten? Har/haft prenumeration (2002) Bästsäljarlistor? Gratis-/medlemsdistribution (2002) Recensioner? Läst på Internet Litterära pris? Läst/lånat av familjemedlem/bekant (2002) Rekommendationer från vänner/bekanta? Läst/lånat på bibliotek Att boken är nyutkommen? Läst på arbete/skola Priset på boken?

Annat?

FRÅGA: Har Din läsning respektive dina inköp av

Svarsalternativ:

böcker och tidskrifter ökat eller minskat under

Jag brukar inte köpa böcker – gå vidare till fråga …..

(2002) (2003) eller är de av ungefär samma om-

Mycket viktigt

fattning som tidigare?

Ganska viktigt (Frågan olika ställd för SCB:s räkning 2002 och 2003)

Varken viktigt eller oviktigt Frågealternativ: Frågealternativ: Ganska oviktigt Läsning av: Köp av: Mycket oviktigt Böcker (2002 och 2003) Böcker (2002 och 2003) Tidskrifter (2002) Tidskrifter (2002)

SCB:s redovisning

FRÅGA: Det diskuteras ibland varför många män- FRÅGA: I vilken utsträckning anser Du själv att niskor inte läser böcker. Enligt Din bedömning, Du har förändrats de senaste 5 åren?

vilken roll spelar följande saker? (Frågan ej ställd för SCB:s räkning) (Frågan ställd för SCB:s räkning 2003)

Frågealternativ: Frågealternativ: Intresserad av att läsa böcker Böcker är för dyra

Svarsalternativ: Det finns för få ställen att köpa böcker på

Blivit mindre intresserad: –3 Bristande läskunnighet

Blivit mindre intresserad: –2 Det finns för få bibliotek

Blivit mindre intresserad: –1 Många människor saknar tradition hemifrån att läsa

böcker Ingen skillnad: ±0 Många tittar hellre på TV

Blivit mer intresserad +1 Tiden räcker inte till

Blivit mer intresserad +2 Svarsalternativ: Blivit mer intresserad +3 Mycket stor roll Ganska stor roll FRÅGA: Har Din användning av Internet medfört Varken stor eller liten roll att Du ökat eller minskat Din användning av an- Ganska liten roll dra medier? Mycket liten roll (Frågan ej ställd för SCB:s räkning)

Frågealternativ:

FRÅGA: Nedan finns ett antal förslag (endast ett

Bokläsning

tas med här) som har förekommit i den politiska

Tidskriftsläsning

debatten. Vilken är Din åsikt om vart och ett av

dem? Svarsalternativ: (Frågan ej ställd för SCB:s räkning) Ökat mycket

Ökat något Frågealternativ:

Varken ökat eller minskat Subventionera priset på böcker?

Minskat något Svarsalternativ: Minskat mycket Mycket bra förslag Ganska bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Ganska dåligt förslag Mycket dåligt förslag

SCB:s redovisning

Relevanta bakgrundsfrågor FRÅGA: Hur ser Ditt hushåll ut?

Svarsalternativ:

FRÅGA: Var någonstans har Du respektive Din far

Jag bor själv gå direkt till fråga 42

och mor huvudsakligen vuxit upp?

Jag bor med andra/delar regelbundet mitt hushåll

Frågealternativ: med:

Du En vuxen? JA NEJ

Din far Flera vuxna? JA NEJ

Din mor Ett eller flera barn? JA NEJ

Svarsalternativ:

FRÅGA: Om Du regelbundet delar Ditt hushåll

Göteborg

med barn, hur många är de och i vilka åldrar är

Stockholm

de?

Annan stad eller större tätort i Sverige

Mindre tätort i Sverige Svarsalternativ:

Ren landsbygd i Sverige Antal barn

I åldrarna: Annat land i Norden

0–3 år 4–6 år 7–15 år 16 år och äldre Annat land i EU

Annat europeiskt land utanför EU

FRÅGA: Om Du skulle beskriva det hem Du växte

Land utanför Europa

upp i, vilket alternativ stämmer då bäst?

Ange ett av alternativen.

FRÅGA: Är Du kvinna eller man?

Svarsalternativ: Svarsalternativ:

Arbetarhem Kvinna

Jordbrukarhem Man

Tjänstemannahem

Högre tjänstemanna-/akademikerhem

FRÅGA: Vilket år är Du född?

Företagarhem

Svarsalternativ:

Årtal FRÅGA: Är Du..:

Svarsalternativ:

FRÅGA: Vilket är Ditt civilstånd?

Svensk medborgare

Svarsalternativ: Medborgare i annat land

Enasmstående Både svensk medborgare och medborgare i annat land

Sambo

Gift

SCB:s redovisning

FRÅGA: Har Du något annat hemspråk än Frågor i SCB:s omnibuss 2002 svenska? De frågor som följer ställer vi på uppdrag av

Svarsalternativ: Kulturdepartementet, som vill följa läsandets ut- JA veckling under de närmaste åren. NEJ 1 INTERVJU

F9 BORTFALL

FRÅGA: I vilken typ av område bor Du?

Styrdel: Svarsalternativ: svar fälttyp ’n’; Storstad, centralt längd 1; Storstad, ytterområde/förort GRANSKA ATT SVAR=(1,9); Stad eller större tätort, centralt TILLDELA SLUTBGR=START2 OM SLUTBGR=’’; Stad eller större tätort, ytterområde HOPPA SLUTBOK OM SVAR=9; Mindre tätort Ren landsbygd Hur ofta läser (eller lyssnar) du i någon bok på fri-

tiden? Med böcker menas här fack-, skön-, barn- FRÅGA: Vilken skolutbildning har Du? Markera och ungdomslitteratur, även tal- och kassettböcker. det alternativ som Du anser passa bäst in på Dig.

1 I stort sett aldrig

Om Du ännu inte avslutat Din utbildning, mar-

2 Varje dag

kera då den Du genomgår för närvarande.

3 Flera dagar i veckan Svarsalternativ: 4 ”Lör-söndagar” Ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk 5 Några gånger i månaden

skola 6 Mer sällan än några gånger i månaden Grundskola eller motsvarande obligatorisk skola 7 Varierar mycket över året Gymnasium, folkhögskola eller motsvarande F8 Vej ej Eftergymnasial utbildning, ej högskola F9 Vill ej svara Studier vid högskola/universitet

Styrdel: Examen från högskola/universitet

svar fälttyp ’n’; Examen från forskarutbildning

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9);

HOPPA F2A OM SVAR=1;

SCB:s redovisning

När du läser i böcker på fritiden, ungefär hur lång Vad hindrar dig att läsa böcker mer ofta? tid brukar det bli åt gången? Välj den viktigaste orsaken.

1 Mindre än 15 minuter 1 Läser annat än böcker 2 15 min – ½ timme 2 Har inte tid 3 1–2 timmar 3 Svårt att få tag i böcker 4 Mer än 2 timmar 4 Vet inte vad jag ska läsa 7 Varierar mycket från gång till gång 5 Gör hellre annat F8 Vej ej 6 För dyrkt F9 Vill ej svara 7 Ointresserad

8 Kan inte läsa (av olika skäl) Styrdel:

9 Annat skäl svar fälttyp ’n’;

längd 1; F8 Vet ej GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9); F9 Vill inte svara HOPPA F2B OM F1A=6;

Styrdel: HOPPA F3A;

svar fälttyp ’n’;

längd 2;

Vad, om det finns något, skulle få dig att läsa

GRANSKA ATT SVAR=(1:9,88,99);

böcker?

1 Ja ... (notera på nästa fråga) Hur ofta läser du i någon vecko- , månads- eller 2 Nej specialtidning på fritiden? F8 Vet ej

1 I stort sett aldrig F9 Vill ej svara

2 Varje dag Styrdel: 3 Flera dagar i veckan svar fälttyp ’n’; 4 ”Lör-söndagar”

längd 1; 5 Några gånger i månaden GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); 6 Mer sällan än några gånger i månaden HOPPA F2AA OM SVAR=1;

7 Varierar mycket över året HOPPA F3A;

F8 Vet ej NOTERA VAD (MAX 120 TECKEN) F9 Vill ej svara

Styrdel:

svar fälttyp ’n’;

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:9);

HOPPA F4A OM SVAR=1;

SCB:s redovisning

När du läser i vecko- , månads- eller specialtid- När du läser något på Internet, ungefär hur lång ningar, ungefär hur lång tid brukar du göra det? tid brukar du göra det?

1 Mindre än 15 minuter 1 Mindre än 15 minuter

2 15 min – ½ timme 2 15 min – ½ timme

3 1–2 timmar 3 1–2 timmar

4 Mer än 2 timmar 4 Mer än 2 timmar

7 Varierar mycket från gång till gång 7 Varierar mycket från gång till gång

F8 Vet ej F8 Vet ej

F9 Vill ej svara F9 Vill ej svara

Styrdel: Styrdel:

svar fälttyp ’n’; svar fälttyp ’n’;

längd 1;

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9); GRANSKA ATT SVAR=(1:4,7:9);

Har du lagt märke till om böcker har blivit billi- Hur ofta läser du något på Internet på fritiden? gare? (Med böcker menar vi här fack-, skön-, barn- Med det menar vi läsning av nättidningar, inneoch ungdoms- samt kurslitteratur.) håll på fakta-, nyhets- och nöjessajter, söka infor-

mation om varor och tjänster samt hämta informa- 1 Ja

tion från stat, kommun, landsting, myndigheter 2 Nej

och privata företag?

F8 Vet ej

1 I stort sett aldrig F9 Vill ej svara

2 Varje dag

Styrdel: 3 Flera dagar i veckan

svar fälttyp ’n’; 4 ”Lör-söndagar”

längd 1; 5 Några gånger i månaden

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); 6 Mer sällan än några gånger i månaden

HOPPA F6A OM SVAR>1;

7 Varierar mycket över året

Sedan när tycker du att de har blivit billigare?

F8 Vet ej

F9 Vill ej svara 1 Årsskiftet

2 Februari Styrdel:

3 Bokrean svar fälttyp ’n’;

4 I höstas längd 1; 5 Annat svar

GRANSKA ATT SVAR=(1:9);

HOPPA F4B OM SVAR>1; F8 Vet inte/minns inte

HOPPA F5A; F9 Vill ej svara

SCB:s redovisning

Styrdel: F8 Vet inte/minns inte svar fälttyp ’n’; F9 Vill ej svara

längd 1;

Styrdel: GRANSKA ATT SVAR= (1:5,8,9);

svar fälttyp ’n’;

längd 1;

Har det sänkta priset på böcker medfört att du

GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9);

köpt fler böcker än tidigare?

1 Ja Har det sänkta priset på vecko- , månads- och 2 Nej specialtidningar medfört att du köpt fler än tidi-

gare?

F8 Vet ej F9 Vill ej svara 1 Ja

2 Nej Styrdel: svar fälttyp ’n’; F8 Vet ej

längd 1; F9 Vill ej svara GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

Styrdel:

svar fälttyp ’n’;

Har du lagt märke till om vecko- , månads- och

längd 1;

specialtidningar har blivit billigare?

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9); 1 Ja 2 Nej Är du fackligt ansluten?

(Enbart arbetslöshetskassa räknas inte som ansluten) F8 Vet ej F9 Vill ej svara 1 Ja

2 Nej Styrdel: svar fälttyp ’n’; F8 Vet ej

längd 1; F9 Vill ej svara GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

Styrdel: HOPPA F6B OM SVAR=1;

svar fälttyp ’n’; HOPPA F7A;

längd 1;

GRANSKA ATT SVAR= (1,2,8,9);

Sedan när tycker du att de har blivit billigare?

HOPPA SLUTBOK OM SVAR>1; 1 Årsskiftet 2 Februari 3 Bokrean 4 I höstas 5 Annat svar

SCB:s redovisning

Tillhör du ett förbund inom LO, TCO eller någon Under en vanlig vecka, alltså måndag till söndag, annan centralorganisation? hur många dagar brukar du göra något av följande på fritiden:

1 LO 2 TCO Fråga 7. Läsa böcker 3 SACO Fråga 8. Följa med i nyheterna på TV, radio eller i 4 Övriga tidningen

Fråga 9. Spela data- eller TV-spel F8 Vet ej

Fråga 10. Vara ute på Internet F9 Vill ej svara

Fråga 11. Ha kompisar hemma hos dig Styrdel: Fråga 12. Vara hemma hos kompisar svar fälttyp ’n’; Fråga 13. Träffa kompisar på något annat ställe än

längd 1; hemma hos någon GRANSKA ATT SVAR= (1:4,8,9); Fråga 14. Träna idrott i någon klubb eller förening,

t ex fotboll, ridning, simning Frågor i Kulturbarometern 2002 Fråga 15. Vara på någon aktivitet med en vuxen le- Fråga 14. Ungefär hur många böcker totalt har du dare som inte har med idrott att göra, t ex

köpt senaste månaden? Räkna bara med scouter, teater, schack böcker som köpts för nöjes skull, ej Fråga 16. Syssla med något eget intresse, t ex ett

böcker som köpts för studier eller arbe- husdjur, modellbygge eller spela ett instru-

tets skull. ment

Både böcker åt dig själv eller som gåva till Fråga 17. Vara helt ledig och ha gott om tid att göra

annan person skall räknas. precis vad du vill, som t ex att lata dig,

lyssna på musik eller hitta på något annat

Fråga 15b. Ungefär hur många av dessa har du köpt

som du känner för just då

till dina eller din makes/makas/sambos

barn i åldern 0–17 år? Svarsalternativ: Varje dag

Flera dagar i veckan

Frågor i Levnadsnivåundersökningen 2000 – En dag i veckan Barn och ungdomar samt i ULF-undersökning- Mer sällan arna 2001 och 2002 Aldrig

I ULF-undersökningen 2001 användes exakt samma frågeformulär som i LNU2000. I 2002 års undersökning reviderades formuläret något.

EN STUDIE OM BÖCKER OCH LÄSANDE EFTER MOMSSÄNKNINGEN

Människans väg till bokenMänniskans väg till bokenMänniskans väg till bokenMänniskans väg till bokenMänniskans väg till boken

Av Pamela Schultz Nybacka, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett sammandrag.

Vad är det egentligen som är så kul med producera universella slutsatser. Det empiriska mateböcker? rialet består av flera delar och fyller olika delsyften: ”Det är nog resan! Alltså att få vara någon annan- • Brevsvar på Nordiska museets frågelista Nm 228 stans. från årsskiftet 1999/2000. Avsikten är dels att

Få se någonting annat och... uppleva något annat. skapa en bild av människors bokinköp och läsande Att få hamna på en annan plats. Man får ett rikare innan momssänkningen, dels att utforska steget

liv, helt enkelt. från läskunnighet till att börja läsa böcker.

Man får vara med om mer saker. Det tror jag det • Intervjuer, såväl enskilda som i grupp. Ett utmärär som är mest tilltalande. Man får en annan vardag. kande drag för merparten av gruppintervjuerna är Nu är det fest – jag går till bokhyllan! (skrattar) Jag att deltagarna redan känner varandra. Avsikten med tror det är viktigt. detta är framför allt att få fatt på en social dynamik

Det ger ju perspektiv på tillvaron.” kring böcker och läsning. Urvalet av deltagare har

huvudsakligen skett utifrån deras relation till boken

enna studie handlar om människor, böcker

och läsande.

och läsning i Sverige efter införandet av

• Måleriövningar är en metod av mer experimentell

sex procents mervärdesskatt på böcker

karaktär och har använts för att skapa en rikare

och tidskrifter, etc., från den 1 januari

kunskap på området kring böcker och läsande.

2002. Studien ingår i ett pågående av-

Deltagarnas muntliga berättelser ackompanjerar bil- Dhandlingsprojekt vid Företagsekonomiska institutio-

derna. nen, Stockholms Universitet. Resultaten rapporteras

• Studentprojekt, som i sin tur bygger på studenternas även till Bokpriskommissionen, som är en sam-

egna intervjuer med människor som sällan läser arbetspart kring forskningsprojektet.

böcker.

En specifik fråga som undersöks är huruvida momssänkningen har lett till någon förändring i män- Ett centralt antagande för studien är att böcker utgör niskors beteende och attityder gentemot bokinköp en särskild form av vara. Liksom andra konst- och och läsande. Ett övergripande syfte är att söka förstå kulturprodukter fungerar upplevelsen av böcker enligt och beskriva relationen mellan människor, böcker ett slags ackumuleringens logik, dvs. vad mer man läst, och läsande, samt vilken slags ekonomi denna rela- desto mer vill man läsa. Detta till skillnad från andra tion grundar sig på. Redan vid startpunkten för produkter, som verkar enligt en konkurrenslogik, där denna studie stod det klart att försäljningen av böcker en produkt mer eller mindre slår ut behovet av en hade ökat markant under det första året, mellan 15– annan, eller mättnadslogik, där marginalnyttan är i 20 %. Utgångspunkten för undersökningen blev då: avtagande. Boken särskiljer sig dock från andra Vilka människor har köpt och eventuellt läst flera konst- och kulturprodukter genom att boken kräver böcker? Vart har alla dessa böcker tagit vägen? läskunnighet. De flesta vuxna människor i Sverige

En annan viktig utgångspunkt för studien är att idag är läskunniga, även de som sällan eller aldrig läden kompletterar befintlig statistik inom området ser böcker. I studien beaktas således skillnaden melkring böcker och läsvanor. Detta har främst inneburit lan att bli läskunnig samt att bli en läsare, vilket defivalet av en kvalitativ metod. Undersökningen syftar nieras som en person som självmant införlivar böcker till att skapa förståelse för ett skeende, snarare än att och läsande i sitt liv. Vanligaste sättet att skapa läsva-

Människans väg till boken

nor är genom en gradvis tillägnelse, men det före- enkelt kan delas upp i olika grupper. Ofta lever de kommer även att människor blir läsare från ett ögon- sida vid sida: inom äktenskapet, i syskonskaran, på blick från ett annat. Detta kan ske även i vuxen ålder. arbetet och i vänkretsen. De vana läsarna tar ofta an- Det finns dom som börjar läsa böcker för att det är svar för andras läsvanor och skänker eller lånar ut möjligt och det finns dom som avstår för att de inte böcker. Och även ovana läsare köper böcker i prelängre måste. Det är dock svårt att veta vad som av- sent till sina närstående som läser. Människor tycks ses med begreppet ”att läsa en bok”, då några tycks göra skillnad på bokinköp till sig själva, och bokmena att det utesluter deras böcker, dvs. nischade inköp till andra, varför jag föreslår att man kan kalla böcker och handböcker. dessa olika typer för huvudsakligen socialt inriktade

I föreliggande studie betraktas läsandet inte enbart eller individuellt inriktade bokinköp, beroende på om som en enskild handling utförd i tystnad och ensam- inköpen syftar till att stärka sin relation till andra eller het, utan hänsyn tas även till det sociala samman- till sig själv. hanget eller läsandet som en social praktik. Utgångs- Få människor tycks egentligen bry sig om priset på punkten är att varje intervjuad person har relationer enskilda böcker. Undantagen är vid spontana inköp, och ingår i särskilda sociala sammanhang, som i sin vilket framför allt omfattar pocketböcker, samt i samtur är delaktiga i att skapa formerna för bokinköp band med inköp av tidigare okända titlar. De som och läsbeteende. Likaså tar undersökningen hänsyn sällan läser böcker har låg kännedom om böckers till olika former för att tillägna sig litteratur såsom att prisläge i allmänhet. De utgår dock från en ekonolyssna på ljudböcker. Till grund för detta ligger synen misk tankemodell: de vill veta på förhand vad det att varje ny form av bok ger upphov till nya former ”ger” att läsa böcker. Läsare tycks vilja köpa flera av läsande. Böcker har också, liksom konsten, en böcker på en gång till ett lågt pris, för att skapa känsslags organiserande förmåga. Följaktligen uppstår lan av att ha tillgång till ett aldrig sinande överflöd av kring böcker olika sociala fenomen såsom t.ex. böcker. Mängden böcker kan således vara av stor vikt läsecirklar. Människor hanterar, organiserar och för- för inköpen. delar också böcker i alla dess former på olika sätt. Det relativa priset på böcker har därför stor bety-

Man kan likt Barker och Escarpit (1973) tala om delse, inte minst i förhållande till inkomsten, eftermänniskans väg till boken och, omvänt, om bokens väg som läsare många gånger har små inkomster. Det är till människan. Några av deltagarna berättar att de i också viktigt med ett generellt lågt pris på böcker rehögre grad sökt upp böcker och köpt fler, kanske lativt andra produkter för att de skall vara fortsatt attframför allt till sig själva. Andra berättar att de gripit raktiva som gåva. Böcker som gåva är ibland sällantillfället att handla fler böcker i gåva till andra män- eller ”ickeläsarnas” enda kontakt med böcker och niskor. Dessa läsare tycks därmed se ökade möjlighe- bokhandeln. Samtliga intervjuade tycker således att ter att sprida böcker i sina sociala kretsar: till vänner, det är bra om böcker är billiga. Klart är att momsbarn och/eller barnbarn. Gåvorna inhandlas framför sänkningen har skapat ytterligare möjligheter för allt i bokhandeln, inte i varuhusen eller liknande. En olika människor att gripa in mer i flödet av böcker: del sällanläsare uppger att de tagit emot fler böcker att ta tillfället att köpa mer böcker, läsa oftare eller som gåva. Huruvida bokgåvorna blir lästa är svårt att snabbare, samt att använda överflödet av böcker till säga, det kan ta flera år. Klart är dock att de som lä- att sprida dem mer i sina sociala relationer. Attityden ser böcker och de som sällan eller aldrig gör det, inte till momssänkningen är i överlag positiv, även bland

Människans väg till boken

dem som inte själva har tagit tillfället i akt och köpt tycks omfattas av en ekonomi i klassisk bemärkelse, eller läst fler böcker. dvs. en ekonomi grundad på knappa resurser, brist-

För att kulturpolitiken skall kunna verka för samt tillstånd, konkurrens, och utslagning. Böcker och lälocka till en ökad och breddad läsning, så måste den sande produceras och konsumeras i enlighet en addiundvika reduktionistiska resonemang. En kulturpoli- tiv logik och ett slags flödets och överflödets ekotisk ansats kan heller inte sträva efter att ”rätta till” nomi. Vad denna nya typ av ekonomi egentligen [jfr. engelskans ’correct’] läsandet utifrån en tanke om innebär för produktionen och konsumtionen av brist och ekonomiska marknadsmisslyckanden. Så- böcker, samt för kulturpolitiken, får framtida forskdana strategier skulle gå stick i stäv med den ekono- ning visa. miska principen av flöde och överflöd, som tycks vara motorn i fråga om böcker och läsande: ackumuleringens logik. Böcker kan ägas och sparas, men läsandet eroderar. Minnet av böcker blir för läsaren till stoft. Ändå fortsätter människor att läsa. Till ackumuleringens logik vill jag således lägga tanken om en additiv logik. En logik, som istället för att spara och ackumulera endast adderar: lägger till, kompletterar och kontrasterar. Istället för subtraktion – dvs. räkna bort och dra ifrån – erosion.

Enligt den additiva logiken måste vi erkänna och välkomna den alltjämt pågående diversifieringen och differentieringen mellan enskilda böcker och genrer. Samtidigt måste vi beakta bokens egenart som kulturprodukt. Begreppet ’bok’ måste därför vara oerhört vittomfamnande, så att även en handbok eller en mangapocket är en bok. På så vis undgår vi subtraktionens reducerande logik. Eventuella stopp i böckers flöde och snedfördelningar mellan människor måste hanteras konstruktivt. En aktiv kulturpolitik inom litteraturområdet måste göra upp med gamla myter om läsare och läsande, för att istället skapa utrymme för nya visioner på området. Vi måste också lyfta fram läsarpraktikernas oerhörda rikedom och mångfald. Därigenom kan vi också visa på de olika möjlighe- PAMELA SCHULTZ NYBACKA terna att tillägna sig böcker vid olika tidpunkter, i skilda situationer och i olika sociala sammanhang för Sammanfattning av studien Människans väg till boken att på så sätt verka för ökad och breddad läsning. av Pamela Schultz Nybacka, doktorand vid Företags-

Denna omorientering i synsätt måste bygga på en ekonomiska institutionen, Stockholms universitet och insikt om att begäret efter böcker och läsande inte ledare för projektet Bookonomy.

Bokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelser,,,,,Bokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelserBokpriskommissionens iakttagelser slutsatser och förslag till åtgärderslutsatser och förslag till åtgärderslutsatser och förslag till åtgärderslutsatser och förslag till åtgärderslutsatser och förslag till åtgärder

våra fem delrapporter, överlämnade till kultur- och slutsatser skall kunna läsas och förstås separat. ministern den 2 juli 2002, den 31 januari respek- Därför tillåter vi oss en viss upprepning i rapporten tive den 29 augusti 2003 och den 3 februari res- vad gäller siffermaterialet. Ett kompletterande motiv

pektive den 31 augusti 2004, har vi fortlöpande är också att Kommissionen på detta sätt kan struktu-

redovisat och analyserat bland annat prisutveck- rera sina iakttagelser på det sätt som bäst gagnar vår Ilingen efter beslutet att från och med den 1 januari framställning.

2002 sänka mervärdesskatten på böcker, tidskrifter Tyngdpunkten i det material som SCB presenterar m.m. från 25 till 6 procent. I den senaste delrappor- i sitt slutunderlag utgörs av resultatet av prismätten, den femte, kunde Bokpriskommissionen redo- ningarna på böcker och tidskrifter och på kurslittevisa hur priserna hade utvecklats under de två och ett raturen inom universitet, högskola och kommunal halvt år som då hade förflutit sedan momssänkningen vuxenutbildning. Vidare redovisas en översikt över genomfördes. Vi presenterade också material som den ekonomiska utvecklingen för de företag som har belyste vilken betydelse momssänkningen kan ha haft verksamhet med böcker och/eller tidskrifter. för utvecklingen av läsningen i landet. När det gäller läsundersökningarna presenterade

I föreliggande slutrapport kan Bokpriskommis- SCB redan i sin förra rapport de underlag som hade sionen, med sitt treåriga mandat, överblicka hur pri- tagits fram av Nordicom och SOM-institutet, båda serna har utvecklats under hela den period som vi är knutna till Göteborgs universitet. Materialet från satta att granska. dessa institutioner utgjorde det huvudsakliga underla-

Som tidigare grundar sig våra iakttagelser och slut- get för Bokpriskommissionen när vi i vår femte delsatser på det underlag som Statistiska centralbyrån rapport tog upp frågan om vilken betydelse som (SCB) har ställt till förfogande. Vi har i inledningen momssänkningen kan ha haft för utvecklingen av redovisat hur vi principiellt ser på materialets bärig- läsningens omfattning och bredd. Institutionerna har het och att vi alltså accepterar det siffermaterial som därmed planenligt fullgjort det uppdrag som man har finns i underlaget. Kommissionens egen roll kommer haft och något ytterligare material från dem har inte framför allt till uttryck i tolkningen av detta underlag förutsatts. Vi återkommer senare under detta avsnitt och de slutsatser som vi drar på grundval härav. Den med en sammanfattning av våra iakttagelser och slutkompetens som Kommissionen besitter bland annat i satser inom detta område och kan då också väga in form av branschkännedom och kunskaper om bok- vissa kompletterande undersökningar som SCB nu och tidskriftssektorerna i olika avseenden utnyttjas har redovisat. därvid. Låt oss nu ge en bild över vilka försäljningskanaler

Mot den beskrivna bakgrunden kan det diskuteras för böcker och tidskrifter som prismätningarna har hur sifferunderlaget från mätningarna lämpligen pre- omfattat, hur de har utförts och hur uppdelningen i senteras i våra rapporter. Eftersom siffrorna i SCB:s genrer har skett. Detaljerade redovisningar av hur underlag gäller också för våra iakttagelser skulle man bokhandlare, boktitlar, tidskrifter m.m. har valts ut kunna tänka sig att vi helt enkelt hänvisar till SCB:s redovisas i SCB:s rapport. Vi hänvisar generellt till material, som ju också sammanfattningsvis återges i den. våra rapporter. Vi har dock funnit det angeläget, både Prismätningarna på de böcker som säljs via boki delrapporterna och i den nu presenterade slut- handeln grundade sig inledningsvis på samtliga titlar i rapporten, att Bokpriskommissionens iakttagelser de konsumentinriktade katalogerna som ett urval av

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Sveriges bokhandlare använder. Sedan april 2002 ut- bör det poängteras, att när vi i det följande talar om förs omfattande prismätningar på urval av böcker i barnlitteratur så avses med det både barn- och ungbutik. Resultatet av dessa mätningar jämförs för pe- domsböcker. rioden som helhet med de katalogbaserade resultaten Som nämnts har SCB gjort särskilda prismätningar från 2001. Beskrivningarna av hur priserna har ut- på den kurslitteratur som ingår i undervisningen vid vecklats efter momssänkningen – eller trenderna – universitet, högskolor och kommunal vuxenutbildutgår från de prisobservationer som har gjorts i butik ning. Upplägget av det särskilda regeringsuppdrag under åren 2002–2004. som ligger bakom dessa prismätningar gör det inte

Prisutvecklingen på böcker som säljs genom bok- möjligt att utläsa de särskilda effekterna vid momsklubbar har genomgående mätts genom observationer sänkningen per den 1 januari 2002. Prisutvecklingen i klubbarnas medlemstidningar på i stort sett samtliga för kurslitteraturen får i stället, liksom för bland antitlar. Liksom för bokhandeln kan utvecklingen stude- nat nätbokhandlar och varuhus, jämföras med den ras alltifrån tiden före momssänkningen till och med allmänna prisutvecklingen. 2004. Det betyder att materialet ger möjlighet att SCB:s underlag för både försäljningsställen och precisera vilket genomslag på priserna som moms- genrer ger också förutsättningar att titta på prisutvecksänkningen faktiskt har haft. lingen under delar av granskningsperioden. Bokpris-

Den möjligheten saknas i det underlag som redovi- kommissionen utnyttjar detta för att belysa vilka sar prisrörelserna för böcker hos nätbokhandlar, varu- trender som branscherna uppvisar. hus, dagligvarubutiker och kiosker. Prisobservationer- I SCB:s underlag görs också vissa andra redovisna här omfattar iakttagelser från april 2002 och ningar som belyser prisutvecklingen på bok- och framåt. Resultaten kan närmast jämföras med den tidskriftsmarknaden. De berör till exempel de s.k. allmänna prisutvecklingen i landet och ger oss vidare förlagsprisernas utveckling (f-priserna, dvs. de priser vissa möjligheter att göra intressanta jämförelser av som förlagen sätter på sina böcker och som används resultaten i de olika försäljningskanalerna under till återförsäljarna) och prisutvecklingen på dagspress- 2002–2004. området. Kommissionen knyter an till dessa uppgifter

På tidskriftssidan har noteringarna gjorts genom vid analysen av de berörda områdena. observationer i butik eller information från Internet. Prisutvecklingen inom både bok- och tidskrifts- Mätningarna täcker priserna från oktober 2001 och sektorerna kan vara beroende av faktorer som förlagör det alltså möjligt att studera genomslaget av gen har svårt att själva påverka. Portokostnaderna spemomssänkningen den 1 januari 2002. lar förstås en stor roll för det pris som bokklubbar

Genreuppdelningen för den svenskutgivna litteratu- och tidskriftsförlag tar ut. Kronans internationella ren har skapat möjligheter att analysera om moms- värde kan påverka inköpen av litteratur, t.ex. den utsänkningens genomslag har varierat ifråga om skön-, ländska kurslitteraturen. barn- respektive facklitteraturen. Vi har också i del- En fråga som Kommissionen ofta har mött har rapporterna kunnat konstatera tydliga genreskillnader rört vilka effekter som momssänkningen har haft på i utfallet. Man kan i sammanhanget notera att vi i vår bok- och tidskriftsförsäljningen och hur ekonomin har redovisning utnyttjar de genrebeteckningar som åter- påverkats för de företag som arbetar inom sektorn. I finns i underlagen från SCB. Branschen kan i vissa SCB:s rapport (avsnittet Ekonomisk utveckling i avseenden använda sig av andra beteckningar. Därför bok- och tidskriftsbranscherna) finns nu ett tämligen

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

omfattande underlag som tillsammans med vissa som har utgått från de s.k. osäkerhetstalen i underuppgifter från branscherna själva gör det möjligt att laget. Osäkerhetstalen, som är ett uttryck för den kommentera denna fråga. Vi återkommer till detta variation i resultaten som uppstår på grund av urvasenare. let, har varierat över tiden och varit olika stora för

boksektorn resp. tidskriftssektorn samt varierat för

Mätmetoder

de olika litteraturkategorierna m.m. Att mäta bokpriser är svårt eftersom produkterna på Med utgångspunkt i säkerhetsresonemanget har marknaden ständigt förändras till beskaffenhet och sedan Bokpriskommissionens resultat presenterats i teknisk kvalitet. För att kunna få fram korrekta resul- termer av ”…det är sannolikt”, ”…det är inte osantat måste man använda en metodik som ser till att nolikt”, ”…det kan inte uteslutas”, ”…minst…” etc. sådana kvalitetsförändringar avskiljs från de rena Läsaren av våra rapporter kan möjligen ställa sig fråprisförändringar som skall mätas. gan om inte osäkerhetsaspekten har blivit alltför

Från och med det underlag som ställdes till förfo- framträdande i våra texter och om det inte skulle vara gande för Kommissionens femte delrapport har möjligt att uppnå en högre grad av precision i våra mätningarna av den svenskutgivna litteraturen i bok- slutsatser. handel och nätbokhandel byggt på en metod som kal- Låt oss därför med utgångspunkt i det sagda illuslas hedonisk regression. Den anses ge optimala resultat trera den problematik som Bokpriskommissionen står när det gäller mätningar inom det omvittnat svåra bok- inför när vi skall försöka precisera våra slutsatser om prisområdet. Metoden beskrivs utförligt i SCB:s un- utvecklingen. Det kan enklast ske genom att ta ett exderlag (avsnittet Teknisk rapport). Vi hänvisar till den. empel från en av sektorerna i den femte och sista del-

En fråga som knyter an till arrangerandet av rapporten, nämligen prisutvecklingen på de böcker mätningarna gäller i vilken utsträckning mätningarna som säljs över bokhandeln. inom genren facklitteratur skall omfatta också pri- Vi kunde i den rapporten konstatera att för att priserna på kurslitteratur. Det är en fråga som har dis- set på böcker vid utgången av april 2004 skulle ankuterats och Kommissionen finner det angeläget att setts ha sänkts till den nivå som momssänkningen påpeka att när vi i det följande redovisar resultaten av motiverade skulle de uppvisa ett sänkt pris med 11,6 prismätningarna på facklitteratur så omfattar dessa procent. SCB:s underlag utvisade att sänkningen också till viss del kurslitteratur eftersom den också för de böcker som sålts över bokhandeln uppgick till ingår i urvalet. Det bygger på grunduppfattningen att – 6,2 ± 3,3 procent. Osäkerhetstalet uppgick alltså i momssänkningen omfattar all litteratur och således detta fall till ± 3,3 procent. även kurslitteraturen. Samtidigt kan det vara värt att Det är i ett statistiskt sammanhang inget uppseenpåpeka att uppgifterna i Svenska Förläggareförening- deväckande med det redovisade osäkerhetstalet eller ens branschstatistik inte omfattar kurslitteraturen. dess storlek. I alla statistiska urvalsundersökningar

finns en felmarginal som beror på urvalets storlek och

Säkerheten i våra bedömningar

det underliggande materialets variation. Problemet I våra delrapporter har vi i samband med att vi har uppstår när felmarginalen, som i det angivna exemredovisat våra iakttagelser och slutsatser också kom- plet är så stor att tolkningen av utfallet kan leda till menterat med vilken grad av säkerhet vi har kunnat vitt skilda resultat. presentera våra resultat. Det har varit ett resonemang I strikt saklig mening innebar siffrorna i SCB:s un-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

derlag att priset på böcker som sålts över bokhandel tidskriftsområdet beror på att den allra största delen under den aktuella perioden hade sänkts med maxi- av tidskriftsomsättningen i Sverige faktiskt täcks av malt 9,5 procent eller minimalt 2,9 procent. Att be- urvalet. skriva det i dessa termer hade alltså varit att ge en SCB har i sin rapport till Kommissionen grafiskt absolut saklighet åt mätningsresultatet. illustrerat spännvidden i tolkningen av osäkerhetsta-

Med hänsyn till den uppgift som Bokpriskommis- len i de senaste mätningarna både för bokområdet sionen har givits skulle en redovisning av resultatet i och för tidskriftssektorn. Illustrationerna återfinns i dessa termer dock inte uppfattas som meningsfull. det utdrag ur SCB:s rapport som vi tidigare har redo- Här måste Kommissionen gå ett steg längre. Kom- visat i denna slutrapport (se sidorna 19 och 21, diamissionen gör därför en tolkning av situationen, ba- gram 1.1–1.3). serad på de kunskaper om branscherna, marknaden

Vissa förutsättningar

m.m. som finns i Kommissionen. En sammanvägning av resultatet i det statistiska underlaget och dessa Kommissionen har i alla sina rapporter betonat att de kunskaper leder Kommissionen fram till den slutsats iakttagelser och slutsatser som presenteras avser gesom vi presenterade i förra rapporten, nämligen att nomsnittet dels för böcker respektive tidskrifter, dels bokhandelns prisökningar med minst ett par procent- för de olika granskade kategorierna inom respektive enheter avvek från det förväntade resultatet. grupp. Det betyder att det kan finnas böcker, tid-

Kommissionen har funnit det angeläget att på detta skrifter och aktörer inom de olika kategorierna med sätt belysa frågan om med vilken säkerhet vi redovi- resultat som är både bättre och sämre än genomsnitsar våra iakttagelser. tet. Det är inte möjligt för oss att uttala oss om

I princip skall man kunna räkna med att osäkerhe- utfallet på andra nivåer eller med högre detaljeringsten minskar om antalet prisobservationer ökar. Under grad än dem som redovisas i underlaget. granskningsperiodens förlopp har vi kunnat notera att osäkerheten har varierat. I vår tredje delrapport har

IAKTTAGELSER

vi redovisat de statistiska orsakerna bakom dessa va-

riationer. Inledande kommentarer

Även i underlaget till slutrapporten är osäkerhets- Under detta avsnitt koncentrerar vi oss på resultatet talen i vissa stycken relativt påtagliga. Det beror på av prismätningarna inom bok- och tidskriftssektorerföljande: na och mätningarna av priserna på kurslitteraturen

Som nämnts beror osäkerhetstalen generellt sett inom universitets- och högskoleområdet och den dels på urvalens storlek, dels på den underliggande kommunala vuxenutbildningen. Vi sammanfattar variationen mellan priser och prisförändringar i data- också våra tidigare redovisade iakttagelser om momsmaterialet. Vad gäller de större osäkerhetstalen som sänkningens effekter på läsningen och noterar vissa nu föreligger för vissa genrer på bokområdet så sam- kompletterande uppgifter på det området. manhänger detta främst med olika urvalsstorlekar. Som angivits i tidigare rapporter har vi vid gransk- När en prisutveckling som sträcker sig över flera år ningen av SCB:s underlag haft som utgångspunkt att skall studeras ökar urvalsfelen till följd av att flera sta- en sänkning av momsen på böcker och tidskrifter tistiska skattningar med var sitt osäkerhetstal multi- från 25 procent till 6 procent borde ge utrymme för pliceras med varandra. De lägre osäkerhetstalen på en sänkning av prisnivån generellt med 15,2 procent

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

under förutsättning att alla övriga omständigheter som dessa ”idealresultat” som det finns särskild anledning påverkar prisnivån är lika. för Kommissionen att notera. Vi kommer i den föl-

Nu liksom tidigare måste vi dock betona att det är jande redovisningen att då och då hänvisa till detta nödvändigt att väga in också andra faktorer vid be- ”idealresultat” utan att varje gång markera detta med dömningen av om prissänkningen på böcker och tid- citationstecken. Det sker av praktiska skäl och har skrifter verkligen har uppnått denna nivå. inte annat syfte än att markera en enkel jämförelse –

Om man alltså tar hänsyn till den allmänna prisut- måttstock – till det iakttagna mätresultatet. vecklingen under den aktuella mätperioden, dvs. 2001- När det gäller kurslitteraturens område är det, som oktober 2004 för böcker och oktober 2001 – oktober tidigare har påpekats, inte aktuellt att direkt avläsa 2004 för tidskrifter, måste den förväntade pris- momssänkningens effekt på prisutvecklingen. Det besänkningen justeras. För att en bok i oktober 2004 ror på att mätningarna enligt avtal startade först i auskall anses ha sänkts till den nivå som moms- gusti 2002 och att det alltså inte finns något jämförelsänkningen motiverar skall den uppvisa ett sänkt pris sematerial från perioden före momssänkningsbeslutet. med 11,4 procent. Motsvarande siffra för tidskrifterna I stället kommer iakttagelserna att vara kopplade till en är också 11,4 procent. Utgångspunkten för detta reso- jämförelse med den allmänna prisutvecklingen under nemang är att en prissänkning på denna nivå är vad granskningsperioden, dvs. augusti 2002 till augusti man kan förvänta sig för perioden 2001 till 2004 om 2004. KPI ökade under denna period med 2,3 procent. bok- och tidskriftsbranschernas aktörer har en genom- Det blir alltså jämförelsetalet för att bedöma hur prissnittlig kostnadsökning, som motsvarar KPI generellt utvecklingen på kurslitteraturen har varit. Det kan samt en oförändrad marginal per såld bok/tidskrift. nämnas att under hela den period som vi har granskat

Det kan förstås diskuteras om KPI är en rimlig bas prisförändringarna, dvs. 2001 till 2004, har KPI ökat för prisjämförelser inom de aktuella områdena. SCB med totalt 4,5 procent. har menat att så är fallet eftersom just KPI är ett ut- Låt oss i det följande, med beaktande av de antryck för den allmänna prisutvecklingen i samhället. givna utgångspunkterna och inledningsvis med fokus KPI, konsumentprisindex, är en sammanvägning av på resultatet för hela mätperioden, göra iakttagelser olika konsumentpriser avseende den privata konsum- vad gäller utvecklingen inom bokområdet. tionen, t.ex. boende, livsmedel, transporter, rekreation, kläder, skor m.m. Prisutvecklingen inom många Iakttagelser om prisutvecklingen för böcker av dessa områden drar åt olika håll men summeras i under perioden 2001 – 2004 ett sammanvägt index. Det kan alltså i sammanhanget Sammantaget har böcker från samtliga försäljningsvara värt att notera att om andra prisindex än KPI kanaler minskat i pris med 7,6 ± 1,7 procent. skulle ha använts i våra studier skulle det sannolikt ha Om man separerar prisförändringarna på böcker i givit andra resultat som kan ha påverkat utfallet både bokhandeln respektive bokklubbarna finner vi att ”uppåt” och ”nedåt”. böcker sålda över bokhandeln har prissänkts med 6,2

I vår fortsatta granskning utgår vi dock här från de ± 2,7 procent medan bokklubbarnas sänkning ligger förutsättningar som anges i SCB:s underlag. De 11,4 på 9,3 ± 2,3 procent. procenten utgör alltså ”måttstockarna” för jämförel- Om vi tittar på de olika bokkategorierna inom serna av prissänkningarna inom bok- respektive dessa grupper finner vi betydande skillnader i momstidskriftssektorerna. Det är eventuella avvikelser från sänkningens genomslag.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Inom bokhandeln har skönlitteraturen sänkts med varuhusen, dagligvaruhandeln och kioskerna gav 11,1 ± 4,0 procent och barnlitteraturen med 11,1 ± resultat någonstans mellan resultaten för bokhan- 6,0 procent. Prissänkningen för facklitteraturen ligger deln och bokklubbarna. Resultatet, som pekade på på en helt annan nivå, 0,2 ± 4,4 procent. Osäkerhets- en genomsnittlig prisökning under perioden på 3,8 talen är genomgående relativt höga. ± 1,8 procent, fördelade sig relativt jämnt på de

Bokklubbarna uppvisar ett mer enhetligt genom- olika bokkategorierna (skönlitteratur +3,6 ± 1,9, slag av momssänkningen på de olika bokkatego- barnlitteratur +4,0 ± 4,5 och facklitteratur 4,1 ± 5,3 rierna. Mest har priserna sjunkit på skönlitteraturen, procent) –9,6 ± 2,8 procent, och på facklitteraturen,–9,5 ± 5,1 • redan i den första mätningen markerade nätbokprocent. Priserna på barnlitteraturen har inte gått ner handeln sin särskilda prisprofil. Även om utvecklika mycket. Förändringen ligger här på –6,2 ± 4,3 lingen av priserna på facklitteraturen uppvisade likprocent. heter med de övriga försäljningskanalerna (+3,6 ±

2,5 procent) var prisbilden på övriga kategorier en

helt annan. Inom ramen för en generell prisutveck-

Iakttagelser om prisutvecklingen inom bok-

ling inom nätbokhandeln som var i nivå med den

sektorn från och med april 2002

allmänna prisstegringen sjönk priserna på skönlitte- Underlaget gör det möjligt att avläsa trender dels un-

ratur med 2,7 ± 2,0 procent och på barnlitteraturen der hela den period som har förflutit sedan moms-

med 2,4 ± 2,7 procent. sänkningen trädde i kraft, dels t.ex. under det senaste året. Här kan vi också göra noteringar om utveck- Prisutvecklingen för det senaste året kan också följas i lingen av priserna på de böcker som sålts i varuhus, underlaget. Utvecklingen mellan 2003 och 2004, som dagligvarubutiker och kiosker. uppvisade en allmän prisstegring i samhället på 0,4

Vad hände alltså under det första året efter moms- procent, var för de olika försäljningskanalerna följande: sänkningen, dvs. mellan 2002 och 2003? Den all-

• ökningen av bokhandelns priser kan visa sig i stort männa prisstegringen i samhället uppgick till 1,9 pro-

ligga i nivå med den allmänna prisutvecklingen. cent. Hur ser prisutvecklingen ut inom boksektorn?

Noterbart är att priserna på skön- och barnlitteratur Följande kan noteras:

de facto kan ha sjunkit under perioden (–0,5 ± 2,7 • bokhandelns priser ökade med i genomsnitt 7,8 ± respektive –1,6 ± 3,8 procent). Det kan inte heller

1,8 procent. Den största ökningen svarade facklitte- uteslutas att facklitteraturens prisförändringar (+1,8

raturen för med 10,4 ± 2,9 procent medan skön- ± 2,8 procent) ligger inom ramen för den allmänna

och barnlitteraturen uppvisade en betydligt mindre prisstegringen, om hänsyn tas till osäkerhetstalet.

ökning, 5,6 ± 2,6 procent respektive 5,5 ± 4,1 pro- • även bokklubbarna uppvisar generella siffror (+0,4

cent. ± 1,4 procent) som innebär att man kan ligga inom • utvecklingen av bokklubbarnas priser är markant ramen för den allmänna prisutvecklingen. Ök-

lugnare. Den generella ökningen var 1,0 ± 1,4 pro- ningen ligger framför allt på skönlitteraturen (+ 0,9 cent. Barn- och facklitteraturen gick upp med endast ± 1,4 procent) medan ökningarna på barn- och 0,3 ± 2,0 respektive 0,2 ± 2,7 procent. Skönlittera- facklitteraturen kan vara mycket måttliga (+0,1 ± turen gick upp något mer, 2,2 ± 1,9 procent. 2,2 respektive +0,1 ± 3,2 procent).

• de första mätningarna av priserna på böckerna i • bokpriserna i varuhusen, dagligvaruhandeln och

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

kioskerna fortsätter att öka mer än den allmänna som vi drar av SCB:s redovisning av utvecklingen

prisutvecklingen. Generellt sett har de det senaste inom detta område är att de under perioden efter

året gått upp med 2,6 ± 1,6 procent. Störst har ök- momssänkningen har ökat endast marginellt i förhål-

ningen varit på facklitteratur (+ 5,4 ± 5,1) och på lande till den allmänna kostnadsutvecklingen. Vi kon-

skönlitteratur (+2,1 ± 1,7 procent) medan pris- staterar vidare att enskilda företag kan ha särskilda

ökningarna på barnlitteratur är mer måttliga (+0,9 avtal eller överenskommelser som gör att deras porto-

± 3,9 procent). utveckling avviker från mönstret.

• nätbokhandelns särskilda prisprofil har förstärkts. Efter denna genomgång av utvecklingen inom bok-

Priserna har det senaste året generellt sett sjunkit sektorn generellt övergår vi nu till att notera vad som

med 7,0 ± 1,7 procent, tämligen jämnt fördelat på har skett inom det bokområde som har special-

de olika litteraturkategorierna (skönlitteratur –7,7 ± studerats, nämligen kurslitteraturen inom universitet

1,9, barnlitteratur –9,0 ± 2,6 och facklitteratur –6,5 och högskolor samt den kommunala vuxenutbild-

2,5 procent). ningen. Därefter skall vi redovisa tidskriftsområdet.

Övriga iakttagelser om prisutvecklingen inom Iakttagelser om prisutvecklingen för kurslitteraboksektorn tur augusti 2002 – augusti 2004

I SCB:s underlag redovisas siffror om förlagens pris-

SCB:s särskilda prismätningar av kurslitteratur omförändringar under åren 2002-2004 (se tidigare defi-

fattar perioden augusti 2002 – augusti 2004. Som nition rörande de s.k. f-priserna) jämförda med pris-

måttstock vid bedömningen av prisutvecklingen anförändringarna i bokhandeln och nätbokhandeln.

vänds den allmänna prisutvecklingen under motsva- Jämförelserna baserar sig på samma titelurval. Bok-

rande period. Den uppgick till 2,3 procent. handelns prisökningar följer i princip förlagens, både

I underlaget är kurslitteraturen uppdelad i tre kategenerellt och i fråga om de olika litteraturkategorier-

gorier: den litteratur som används i den kommunala na, under den aktuella perioden. Det rör sig om pris-

vuxenutbildningen/komvuxlitteraturen och svensk resökningar i storleksordningen 9 procent med en all-

pektive utländsk universitets- och högskolelitteratur. För män kostnadsutveckling under samma period på +2,3

varje kategori anges prisutvecklingen för den litteraprocent under samma period. Prisökningarna för

tur som försäljs dels genom bokhandeln, dels via nätbåde förlag och bokhandel är särskilt påtagliga när

bokhandeln. Följande iakttagelser kan göras: det gäller facklitteraturen. De ligger i storleksord-

ningen 12,5–13 procent. • priserna på den svenska universitets- och högskolelit-

Nätbokhandelns prisutveckling har dock, som tidi- teraturen och komvuxlitteraturen som har sålts i

gare visats, gått en annan väg och avviker klart från bokhandeln har ökat med 6,7 ± 3,2 respektive 8,0

förlagspriserna. Mot förlagsprisernas generella ökning ± 2,1 procent. Från detta mönster avviker försälj-

på 8,9 procent under perioden står sålunda en minsk- ningen av den utländska universitets- och högskolelit-

ning om 5,7 procent för priserna inom nätbokhandeln. teraturen. Här har priserna möjligen till och med

Portokostnaderna kan spela en roll för prisbilden gått ner under perioden (-1,0 ± 6,6 procent).

särskilt för bokklubbarna, nätbokhandeln, förlag med • inom nätbokhandeln omfattar iakttagelserna pris-

direktförsäljning och för tidskriftsprenumerationerna. rörelserna på universitets- och högskoleområdet

Sistnämnda område tar vi upp senare. Den slutsats endast den svenskproducerade litteraturen. Priset har

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

här under perioden sjunkit med 1,5 ± 2,1 procent När det gäller bokhandelns inköp av utländsk uni-

medan priserna på komvuxlitteraturen gått ner med versitets- och högskolelitteratur gäller dock ett annat

2,2 ± 1,2 procent. förhållande. Återförsäljarnas priser har – om man

inte tar hänsyn till valutaförändringarna – ökat med

Iakttagelser om prisutvecklingen för kurslittera- drygt 16 procent. Om förändringen av relationen

tur under tiden augusti 2003 – augusti 2004 mellan den svenska kronan och det brittiska pundet

beaktas blir prisökningen från återförsäljarna nästan Den allmänna prisutvecklingen har det senaste året

10 procent. Som vi tidigare har konstaterat har detta varit +0,4 procent. Trenden för prisrörelserna inom

inte slagit igenom i bokhandelns priser till konsumenkurslitteraturen under motsvarande period framgår av

ten. Här kan priset till och med ha gått ner. följande:

• den svenska universitets- och högskolelitteraturen har i Iakttagelser om prisutvecklingen inom

bokhandeln ökat i pris med 3,9 ± 2,9 procent tidskriftssektorn oktober 2001 – oktober 2004

medan komvuxlitteraturen har ökat med 4,2 ± 1,4

Som nämnts skulle ett fullständigt genomslag av procent. Den utländska universitets- och högskolelit-

momssänkningen på tidskriftsområdet kunna avläsas

teraturen har en annan pristrend. Där har pris-

i prissänkningar om minst 11,4 procent. Den avökningarna begränsats till 0,9 ± 3,8 procent. läsbara faktiska sänkningen uppgår för tidskrifts-

• i nätbokhandeln fortsätter priserna att sjunka. Så-

sektorn som helhet till 5,3 ± 0,9 procent. I jämförelse

lunda har den svenska universitets- och högskolelit-

med boksektorn är osäkerhetstalen relativt låga.

teraturen gått ner med 5,2 ± 1,4 procent och

Liksom inom bokområdet är genomslaget av

komvuxlitteraturen med 4,6 ± 0,7 procent.

momssänkningen för de olika tidskriftskategorierna

mycket varierande.

Övriga iakttagelser rörande utvecklingen för De största prissänkningarna kan noteras för

kurslitteratur familje- och damtidningar (–8,8 ± 1,2 procent), tid- Som nämnts finns det inga mätningar av priserna på skrifter inom idrott, motion och friluftsliv (–5,2 ± 1,1 kurslitteratur i butik eller nätbokhandeln för perioden procent) och inom hem, bostad och trädgård (–4,7 ± före momssänkningen. Det går därför inte att göra 1,1 procent). Klart under genomsnittet för tidskriftsnågra iakttagelser om momssänkningens faktiska ge- området finner vi tidskrifter inom ekonomi, teknik, nomslag på kurslitteraturen. I underlaget ges dock en hobby och foto (+1,8 ± 2,4 procent), datortidskrifter redovisning av hur förlagspriserna för kurslitteratur har (+ 0,6 ± 1,5 procent), serietidningar (–1,1 ± 1,3 proutvecklats sedan november 2001. Urvalet är relativt cent) och motortidningar (–1,3 ± 1,2 procent). begränsat och omfattar endast identiska titlar. Vi kan konstatera att förlagsprishöjningarna mellan 2001- Iakttagelser om prisutvecklingen inom 2004 är klart större än KPI-ökningen under samma tidskriftssektorn under oktober 2003 – oktober period. Jämförelser mellan förlagspriser och priser i 2004 konsumentled kan göras för perioden 2002-2004. Under perioden oktober 2003 till oktober 2004 har Med dessa förbehåll kan konstateras att prisföränd- den allmänna prisökningen i samhället varit 0,8 proringarna i bokhandeln under perioden i stort motsva- cent. Samtidigt har tidskriftspriserna ökat med 3,1 ± ras av prishöjningarna hos förlagen. 0,3 procent. De största ökningarna hittar vi hos mo-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

tortidskrifter (+4,9 ± 0,7 procent), tidskrifter inom antalet försålda volymer. Svaret på den frågan är att ekonomi, teknik, hobby och foto (+4,5 ± 0,7 procent), det inte finns någon sammanhållen statistik som visar inom idrott, motion och friluftsliv (+4,4 ± 0,5 procent) detta. Vi har därför, genom att utnyttja visst underlag och serietidningar (+ 4,3 ± 0,5 procent). Lägst pris- som SCB har tillhandahållit och den branschstatistik ökningstakt uppvisar familje- och damtidningar (+2,1 som Svenska Förläggareföreningen årligen ger ut, för- ± 0,3 procent) och tidskrifter inom hem, bostad och sökt att i mer allmänna ordalag ge en bild av utveckträdgård (+2,9 ± 0,8). lingen. Den bild som vi alltså i tidigare delrapporter

har förmedlat visade att bokbranschens omsättning Övriga iakttagelser rörande utvecklingen inom under år 2002 ökade med runt 15 procent i fasta pritidskriftssektorn ser i jämförelse med år 2001. Under år 2003 mins- Som nämnts kan portokostnaderna spela stor roll för kade försäljningen något men låg fortfarande på en prisbilden inom vissa sektorer. Det är sålunda en vä- betydligt högre nivå än år 2001. sentlig faktor inom tidskriftssektorn genom de kost- I SCB:s slutunderlag presenteras ett fylligt material nader för distribution som producenterna har när tid- om den ekonomiska utvecklingen i bok- och tidskriften försäljs genom prenumeration. skriftsbranscherna. Materialet omfattar information

I underlaget kan vi konstatera att portopriserna om de olika delarna av förlagsverksamheten (bokunder vår granskningsperiod har ökat klart mer än respektive tidskriftsförlag), detaljhandel (bokhandlar, den allmänna prisutvecklingen. Medan priserna gene- bok- och pappershandel, nätbokhandlar m.fl.) och rellt i samhället har ökat med drygt 4 procent har industrigrenarna (bokbinderier samt bok- och portokostnaderna ökat med 10-19 procent, beroende tidskriftstryckerier). Kommissionen har inte anledpå försändelsetyp. Liksom inom boksektorn kan en- ning att i detalj gå in i detta material men ser det skilda företag ha särskilda avtal eller överenskommel- som ett värdefullt bidrag till förståelsen av hur branser som gör att deras portoprisutveckling skiljer sig scherna har utvecklats ekonomiskt under den period från de angivna siffrorna. som vi är intresserade av. Vi hänvisar till det utdrag

Som en jämförelse med kostnadsutvecklingen av SCB:s rapport som tidigare har presenterats i inom tidskriftssektorn har SCB redovisat prisut- denna slutrapport. vecklingen på dagstidningar. Siffrorna visar en pris- Kommissionen finner det förstås tillfredsställande ökning under perioden oktober 2001 – oktober att detta nya underlag i stort bekräftar den bild som 2004 på dagstidningsområdet om 7,5 procent som vi har förmedlat. Siffrorna pekar på att omsättningen kan jämföras med en generell prisökning under för böcker i bokhandeln mellan 2001 och 2002 motsvarande period på tidskriftsområdet på 11,4 ökade med uppskattningsvis 17 procent i löpande procent. priser. Några helt säkra uppgifter rörande storleken

på den kvarvarande effekten av denna ökning i au- Iakttagelser om försäljning av böcker och tid- gusti 2004 har vi inte men mycket tyder på att den är skrifter och den ekonomiska utvecklingen inom påtaglig. Omsättningen av sådana tidskriftsförlagsbranscherna varor som är belagda med sex procents moms, dvs. Bokpriskommissionen har under sina tre gransknings- till exempel tidskrifter, har sedan 2002 ökat med år ofta stött på frågan om vilken effekt som moms- 13,4 procent i löpande priser. sänkningen har haft på bokförsäljningen uttryckt i Den beskrivna omsättningsökningen betyder alltså

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

inte nödvändigtvis att antalet sålda bokvolymer och fasta på att slutsatsen är att klubbarnas försäljning av tidskriftsexemplar har ökat i motsvarande grad utan böcker de facto har minskat. Vi återkommer senare det handlar om en volymökning i ekonomiska termer med vissa synpunkter på vad detta kan bero på. där hänsyn har tagits till bl.a. böckers olika karaktär Den fortsatt höga försäljningsnivån år 2003 uppges och prisnivå. bygga främst på höga siffror för facklitteratur och

Vissa uppgifter om förändringar i antalet sålda barnlitteratur, särskilt översatta barn- och ungdomsbokvolymer står att finna i branschstatistiken. I den böcker. Försäljningen av svensk skönlitteratur minssenaste statistiken från Svenska Förläggareföreningen kade något jämfört med 2002, medan försäljningen anges att man under 2003 sålde 43 miljoner böcker, av översättningar ökade något. Pocketboksförsäljvilket uppges vara ett rekord. I sammanhanget bör ningen ökade. Sammantaget minskade försäljningen man erinra om följande: branschstatistiken omfattar av skönlitteratur något. endast medlemmar i Svenska Förläggareföreningen SCB:s underlag ger en fyllig bild av hur bok- och och täcker inte utgivningen av kurslitteratur. Vidare tidskriftsbranschernas olika delar har utvecklats ekokan noteras att föreningen påpekar att statistiken är nomiskt under tiden efter momssänkningen. Kompåverkad av den omständigheten att föreningen fick missionen kommer inte att gå in på alla detaljer som in nya medlemmar mellan 2002 och 2003, och att den redovisningen rymmer, men vill förmedla några det alltså är flera förlag vilkas böcker omfattas av sta- huvuddrag eftersom vi senare i denna framställning tistiken. Främst har nya barn- och ungdomsförlag kommer att återkomma till dessa frågor. samt fackboksförlag tillkommit. Följande ekonomiska utveckling kan alltså noteras:

Vi utnyttjade branschstatistiken redan som under- Bokhandelns lönsamhet, mätt som bruttovinstlag till vår femte delrapport. Eftersom ingen ny sådan marginal, var i stort sett oförändrad eller förbättrades statistik finns tillgänglig inför arbetet med denna slut- något år 2002 jämfört med 2001. Sedan 2002 och rapport vill vi återknyta till vissa av de uppgifter som fram till i augusti 2004 har den totala omsättningen i vi tidigare har redovisat. I sammanhanget bör noteras branschen sjunkit med mellan 1,5 och 3 procent. att uppgifterna avser situationen till och med år Nätbokhandelns omsättning har sedan 2001 fram 2003. Vi har inget underlag för att belysa hur situa- till augusti 2004 ökat med drygt 130 procent i lötionen har utvecklats under 2004. pande priser.

Ökningen i förlagssiffrorna förklaras i bransch- Bokförlagen har sedan 1999 haft en positiv utveckstatistiken främst med ökad försäljning till bokhan- ling med en ökning av nettoomsättningen mellan deln, inklusive nätbokhandeln. Försäljningen till varu- 2001 och 2002 på drygt 400 miljoner kr. Uttryckt i husen har minskat liksom direktförsäljningen till bib- procent motsvarar detta en ökning med 5,6 procent. lioteken via sambindningen. Förlagens försäljning till Antalet bokförlag har ökat påtagligt under perioden bokklubbarna ligger kvar på ungefär samma nivå, 1999- 2002 men antalet anställda har sjunkit marmedan bokklubbarnas försäljning till konsumenterna kant. Förlagens omsättning av böcker ökade mellan har ökat. Det sistnämnda uppges dock bero på ett 2002 och 2003 med 3,9 procent för att senaste året ökat antal klubbar i underlaget. Bokklubbssiffrorna sjunka något totalt sett. Sett över hela tidsspannet har pekar annars på en viss minskad försäljning. dock omsättningen av böcker stigit något.

När det gäller branschstatistikens beskrivning av För tidskriftsförlagen övergick lönsamheten från utvecklingen av bokklubbarnas verksamhet tar vi att ha varit negativ år 2001 till att bli positiv år 2002.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Antalet förlag ökade samtidigt med 4 procent. Om- – de grundläggande mönstren i bokläsningen är i sättningen av tidskrifter m.m. har visat en uppåtgå- stort sett de samma idag som för tjugo år sedan ende kurva. och tycks inte ha påverkats av momssänkningen:

Tidningshandelns omsättning har minskat något i • högutbildade läser mer än lågutbildade löpande priser. Minskningen är något mindre på de • kvinnor läser mer än män varor som är belagda med sex procents moms • flickor läser mer än pojkar (böcker, tidskrifter m.m.). – vägen in i läsandet tycks gå trappstegsvis från

Varuhus och livsmedelsbutiker har ökat sin totala vecko/månadstidningar, till tidskrifter, till pocketomsättning mellan 2002 och 2004. Ökningen för böcker och lättare genrer som deckare/thrillers och böcker och tidskrifter ligger under den genomsnittliga vidare till romaner och inbundna böcker omsättningsökningen för nämnda försäljningskanaler. – det som styr valet av köp av en bok är:

Bokbinderier, boktryckerier och tidskriftstrycke- • innehåll/genre (95%) rier är tre branscher med negativ ekonomisk utveck- • bokens handling (91%) ling sedan 1999. Även år 2002 representerar en ned- • rekommendationer från vänner (73%) gång i jämförelse med år 2001. Omsättningen har • författarnamnet (69%) sedan successivt minskat fram till augusti 2004. • priset (57%)

• andra orsaker

Iakttagelser om läsningens utveckling

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser Som vi har nämnt presenterades huvudunderlaget till

grundade sig på de läsarundersökningar som utförts Kommissionens uppgift att försöka bedöma moms-

av Nordicom och SOM-institutet, båda kopplade till sänkningens effekter på läsningen redan i vår femte

Göteborgs universitet. Kommissionens allmänna delrapport. Vi vill därför nu allmänt hänvisa till vad vi

kommentarer till resultatet var dock att det måste tolanförde där och erinra om huvuddragen i våra iaktta-

kas med stor försiktighet eftersom all erfarenhet talar gelser och slutsatser:

för att kulturvaneförändringar – och därmed också – det finns inget uppenbart samband mellan moms- förändringar i läsvanorna – är långsiktiga processer

sänkningen och en breddning av bokläsandet till som förutsätter längre tidsperioder för att ge säkert

nya grupper avläsbara resultat. Det är en utgångspunkt som vi får – läsandet har dock ökat på så sätt att de som tidi- anledning att återkomma till i det följande.

gare läste böcker och tidskrifter – också mer spora- Vid arbetet med slutrapporten har Kommissionen diskt – nu har övergått till att läsa mer än förut fått ytterligare underlag som belyser läsningens ut-

– andelen icke-läsare (av böcker) uppgår fortfarande veckling, delvis i perspektiv av momssänkningen.

till ca 1/7 av Sveriges befolkning eller ca 15 pro- I SCB:s rapport redovisas sålunda vissa studier

cent: att man inte läser kan bero på: bl.a. av Institutet för social forskning (SOFI) rörande

• bristande läskunnighet barns och ungdomars läsning. Resultaten pekar på att

• man saknar lästradition hemifrån det verkar vara ofta-läsarna som har ökat sitt läsande

• böcker är för dyra under perioden 2000-2002 medan andelen icke-läsare

• tiden räcker inte till i det närmaste är oförändrad. Vidare ger studierna • man tittar hellre på TV vid handen att nästan hälften av ungdomarna läser

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

böcker på sin fritid och att yngre barn läser mer än bookonomy/. Studien baseras främst på intervjuer äldre. och till skillnad från statistiken på området tar forsk-

Kommissionen har också tagit del av läsundersök- ningen fasta på bokinköpen och läsandet i ett socialt ningar och läsfrämjandeprojekt som under hösten sammanhang. 2004 har redovisats av fackföreningsrörelsen. Studien innefattar således iakttagelser kring flera

SCB:s har sedan flera decennier gjort undersök- aspekter, varav frågan om priset är en. Ett resultat ningar av utvecklingen av levnadsförhållandena. LO:s som framkommit i studien är att böcker har blivit studie Läsa böcker, som bygger på dessa undersök- mer attraktiva som gåva sedan momssänkningen. En ningar, visar bl.a. att andelen män inom LO som inte annan iakttagelse är att få människor tycks primärt alls läser böcker har ökat markant mellan 1999 och bry sig om priset på enskilda titlar, främst beroende 2003 – från 38 procent till 47 procent. Också LO:s på att varje bok är en unik kulturprodukt. Det totala kvinnor och männen i TCO har minskat sin läsning priset på bokinköpen, antalet böcker och relationen under perioden men minskningen är inte lika stor. till disponibel inkomst och alternativa köp tycks dock För en ökad läsning står TCO:s kvinnor och både spela roll för de flesta. De som sällan läser böcker har män och kvinnor inom SACO. däremot låg kännedom om böckers prisläge och

Ett antal förbund inom LO har gemensamt genom- värde. Attityden till momssänkningen rapporteras fört ett läsprojekt som man kallat ”Läs för mej, vara positiv, även bland dem som inte själva har tagit pappa!”. I utvärderingen av detta projekt, som omfat- tillfället i akt och köpt eller läst fler böcker. tade ca 900 pappor, frågades också, efter kontakter med Bokpriskommissionen, om vilken effekt sänk-

SLUTSATSER

ningen av momsen hade haft på pappornas inköp av böcker. Resultatet gav vid handen att 22 procent upp- Inledning gav att momssänkningen lett till ökade inköp medan När vi nu övergår till att dra våra slutsatser utifrån de 67 procent svarade att så inte var fallet. I 11 procent iakttagelser som vi har redovisat uppfattar vi det som av svaren markerades att man inte kände till sänk- angeläget att redovisningen struktureras på ett överningen. skådligt och lättfattligt sätt. Detta sagt mot bakgrund

Bokpriskommissionen har också stimulerat samt av att det är en tämligen komplex bild som avtecknar bidragit till forskning på området kring läsandet efter sig i iakttagelserna. momssänkningen i syfte att komplettera det statis- I redovisningen av våra slutsatser kommer vi att tiska underlaget. börja med boksektorn och analysera utfallet totalt och

Kommissionen har därmed fått ta del av ett pågå- inom de olika försäljningskanalerna och litteraturende avhandlingsarbete inom forskningsprojektet kategorierna. Eftersom prisutvecklingen för kurslitte- Bookonomy vid Företagsekonomiska institutionen, ratur inom universitets- och högskoleområdet och Stockholms universitet. En sammanfattning av under- den kommunala vuxenutbildningen har granskats i sökningen ”Människans väg till boken – en studie om särskild ordning och vi därför också har särredovisat böcker och läsande efter momssänkningen” återges i våra iakttagelser inom detta område, tar vi upp slutett särskilt avsnitt i denna slutrapport. Hela studien satserna för denna litteratur separat. Efter boksektorn återfinns på Företagsekonomiska institutionens och kurslitteraturen följer slutsatserna för tidskriftshemsida: www.fek.su.se/current_research/ området. I de avslutande avsnitten tar vi upp frågan

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

om hur försäljningen av böcker och tidskrifter har ser bygger idealresultatet på förutsättningen att bokutvecklats och hur ekonomin för branscherna kan ha och tidskriftsbranschernas aktörer har en genomsnittpåverkats av momssänkningen. Slutligen behandlar vi lig kostnadsökning under perioden, som motsvarar läsaspekterna. KPI generellt samt en oförändrad marginal per såld

bok. Endast om denna förutsättning gäller kan vi be- Boksektorn stämt fastställa om prisutvecklingen har utnyttjats för Som har angivits tidigare är det endast i fråga om att förbättra branschens vinstmarginaler eller om de bokhandeln och bokklubbarna som vi kan följa pris- har använts för att täcka ökade kostnader. utvecklingen redan från 2001 och därmed dra slutsat- Bokförlags- och bokhandelsbranschens egna föreser om hur momssänkningen har slagit igenom i pri- trädare har under hela granskningsperioden ifrågasatt serna på de böcker som har sålts över dessa försälj- om KPI på ett rimligt sätt avspeglar kostnadsutveckningskanaler. lingen inom de granskade branscherna. Man har häv-

Sammantaget har för dessa båda försäljnings- dat att de branschspecifika kostnaderna har ökat kanaler och inräknat samtliga litteraturkategorier mycket mer än vad KPI anger. Bokpriskommissionen (skön-, barn- och facklitteratur) priserna under hela har för sin del menat att det inte finns möjligheter att granskningsperioden 2001 – oktober 2004 minskat inom de ramar för tid och ekonomi som stått till med 7,6 ± 1,7 procent. Den minskningen skall jäm- buds kunna göra beräkningar över kostnadsutveckföras med ”måttstocken” 11,4 procent. Slutsatsen är lingen inom olika branscher och företag. alltså att man inte har nått målet. Det fattas minst 2,1 Den redovisning över bokförlags- och bokhandelsprocentenheter. branschens ekonomiska utveckling som SCB gjort i

När vi analyserar de två försäljningskanalerna var sitt slutunderlag utesluter inte möjligheten att branför sig finner vi att utfallet varierar. Resultatet för schen har haft en kostnadsutveckling under perioden bokhandeln är sämre än för bokklubbarna. Utfallet som ligger på en annan nivå än den som KPI anger. ger vid handen att avståndet till idealresultatet, dvs. Mot denna bakgrund skulle det vara fel av Komfullt genomslag av momssänkningen, för bokhandelns missionen att ge ett entydigt svar på frågan om var de del ligger på minst 2,5 procentenheter. Resultatet för resurser som inte har kommit konsumenterna till del bokklubbarna kan faktiskt innebära att sänkningen har hamnat. Vi vill alltså inte utesluta att de för bokhar fått ett fullt genomslag i priserna. handelns och bokförlagens del har utnyttjats för att

Både när vi talar om det sammantagna resultatet täcka kostnader som överstiger dem som följer av för de försäljningskanaler vilkas priser vi har följt allt- KPI. sedan tiden före momssänkningen och om resultatet Utfallet ger vid handen att de konsumenter som för bokhandeln kan vi notera avvikelser från det för- har gjort sina inköp av böcker i bokhandeln under väntade utfallet på drygt ett par procentenheter. 2001 till 2004 i huvudsak har dragit klar fördel av

Frågan är om vi har möjlighet att närmare ange momssänkningen genom att priserna i stort kan vad det är som ligger bakom differensen. Har bokför- spegla ett gott genomslag av momsreformen. Diffelags- och bokhandelsbranschen de facto förbättrat rensen från idealresultatet är belagd men avvikelsen sina marginaler eller är det andra omständigheter kan vara tämligen måttlig. som kan ha spelat in? Följande kan noteras: Vi noterar i sammanhanget även att priserna i bok-

Som vi har redovisat i avsnittet om våra iakttagel- handeln under det senaste året i stort sett kan ligga i

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

nivå med den allmänna prisutvecklingen. Det förstär- alltså från den måttstock/”idealresultat” som vi tidiker behovet att ge den totalbedömning av bokhan- gare har angivit. delns hantering av momssänkningen som vi här har Bakom slutresultatet för bokhandeln ligger siffror förmedlat. för skönlitteraturen och barnlitteraturen som kan ligga

En generellt verkande faktor som kan ha påverkat över – eller väl över – fullt genomslag av momsutfallet på bokområdet bör nämnas här. Det gäller sänkningen. Liksom vid tidigare mätningar är det portokostnaderna. Kommissionen har ju tidigare facklitteraturen som kraftigt drar ner genomsnittet. kunnat konstatera att portopriserna allmänt sett inte Detta gäller också för resultatet av granskningen av har utvecklats på ett sådant sätt att de bör ha påver- bokpriserna inom varuhus, dagligvaruhandel och kikat kostnaderna inom boksektorn i någon större ut- osker. Vi har ju ingen statistik över hur bokpriserna i sträckning. Vad som däremot kan noteras är att dessa försäljningskanaler kan ha påverkats av momsrabattformen frankoetiketter, eller det s.k. kultur- sänkningen, men finner att prisökningarna därefter portot, avskaffades av Posten under år 2003, med en ligger klart över den allmänna prisutvecklingen i samviss övergångsperiod. Enligt bokbranschens uppfatt- hället och att denna utveckling tydligt bland annat kan ning drabbade ändringen både författare, bokhand- kopplas till facklitteraturen. lare och förlag. Särskilt effekterna för de mindre för- Vi har ju redan i tidigare rapporter lyft fram prislagen som förlitar sig på distribution och försäljning utvecklingen inom facklitteraturen som oroande ur ett direkt till allmänheten markerades i branschens olika konsumentperspektiv. I den femte delrapporten komreaktioner i anslutning till omläggningen. menterade vi utförligt läget för denna sektor och

Det är inte möjligt för Kommissionen att närmare framförde synpunkter på vad som kunde ligga bakom beräkna vilka ökade kostnader som branschen totalt utvecklingen. har haft på grund av avskaffandet av kulturportot, Även om bilden av prisutvecklingen för facklitteramen vi anser att omständigheten bör nämnas som en turen under det senaste året spretar något med en möjlig delförklaring till utfallet inom boksektorn. tydlig dämpning av prisrörelserna inom bokhandeln i

När det gäller bokklubbarna har vi tidigare konsta- kontrast till fortsatta prisstegringar i varuhus, dagligterat att det inte kan uteslutas att konsumenterna har varuhandel och kiosker, så markerar ändå helhetsåtnjutit en prisutveckling som har inneburit att resultatet för vår granskning att facklitteraturen fortgenomslaget av momssänkningen har varit fullstän- satt utmärker sig. Låt oss därför sammanfatta våra digt. kommentarer från förra året.

Efter dessa mer generella slutsatser rörande moms- Vi menade då att vi egentligen saknade material sänkningens utfall på bokområdet vill vi också mer i för att mer bestämt kunna svara på frågan om varför detalj kommentera vad som ligger bakom dessa slut- priserna på facklitteratur utvecklat sig på det sätt som satser. Vi inser förstås att vad vi här har anfört om vi har iakttagit. Vi presenterade i stället ett resoneförutsättningarna för jämförelsen mellan faktiskt pris- mang om de möjliga orsakerna. Här pekade vi på att utfall och uppställt idealresultat kan ha bäring på hela köparna av facklitteratur kanske är mindre prissiffermaterialet. Det skulle emellertid leda alltför långt känsliga än köpare av annan litteratur med hänsyn till att i samband med varje enskild iakttagelse föra ett facklitteraturens nischkaraktär och att detta i sin tur resonemang av denna typ. När det gäller våra kom- leder till ökade priser inom området. mentarer i enskilda delar av priskomplexet utgår vi Vi redovisade också utförligt en diskussion som vi

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

hade fört inom Kommissionen om i vilken utsträck- lagen under de år då f-priserna har kunnat följas ökat ning kursböckerna inom grund- och gymnasieskolan dessa väsentligt över den allmänna prisutvecklingen. och den kommunala vuxenutbildningen kunde tänkas Varuhusen, dagligvarubutikerna och kioskerna påverka läget. fortsätter att redovisa prisökningar inom boksektorn

Bokklubbarnas resultat innebär som nämnts att särskilt om vi tittar på utvecklingen för facklitteratupriserna kan avspegla fullt genomslag av moms- ren. Men också priserna på skönlitteratur överstiger sänkningen. Bakom slutresultatet ligger särskilt pris- klart den allmänna prisutvecklingen. Prisökningarna utvecklingen för skön- och facklitteraturen, medan har växlat något vad gäller de olika litteraturkatebarnlitteraturen något tynger resultatet. Facklittera- gorierna under de mätningar som har gjorts. Vi har turens ställning här är intressant att konstatera, sär- inget reellt underlag att basera vår analys på men anskilt som priserna under det senaste året kan visa sig tar att flera faktorer medverkar till situationen. Beroligga i nivå med den allmänna kostnadsutvecklingen. endet av bestsellers för att åstadkomma försäljnings- Vi har tidigare i våra rapporter funnit anledning att volym kan resultera i starkt varierande resultat. Priskommentera och analysera prisrörelserna på barn- fluktuationer i fråga om pocketböckerna kan också litteratur, men nu är situationen sådan att det inte spela en roll här. Vi tror också att branschorganens längre finns skäl att särskilt göra det. Under det se- kraftfulla insatser för att förmedla signaler till detaljnaste året har de facto bokklubbarnas priser på barn- handeln om hur momssänkningen skall hanteras möjlitteraturen dämpats högst betydligt och ser ut att ligen har haft mindre genomslag i de här aktuella kaligga under den allmänna prisutvecklingen. I stället är nalerna. det priserna på skönlitteraturen som rör sig uppåt. Nätbokhandeln har ju en prisutveckling som vä-

Prisutvecklingen inom bokklubbsområdet, som ju sentligt avviker från andra försäljningskanaler. under granskningsperiodens inledning föranledde ne- Mätningarna från det senaste året antyder att priserna gativa kommentarer om momssänkningens genom- fortsätter att sjunka. Orsakerna härtill kan vara flera. slag och alltså nu i slutskedet kan avläsas som möjli- En orsak kan vara att näthandeln fortfarande befinner gen fullt genomslag, kan vara beroende av en anpass- sig i ett etableringsskede och arbetar sig in på bokning till den mycket starka konkurrens som klub- marknaden med prisinstrumentet som ett effektivt barna idag har från nätbokhandeln (se nedan). försäljningsmedel. Den skarpa konkurrenssituationen Branschstatistiken pekar ju också på att bokklub- som råder inom branschen kanske ändå kan vara den barnas försäljning har minskat något, medan försälj- främsta orsaken till de markanta prissänkningarna. ningen i näthandeln har vuxit mycket starkt. Den har närmast beskrivits som ett priskrig.

När det gäller bokhandelns prisutveckling har vi Sett ur ett konsumentperspektiv är förstås prisutnoterat att den i stort motsvarar utvecklingen på för- vecklingen inom nätbokhandeln mycket förmånlig, lagssidan. Det är alltså förlagen som, via sina f-priser, men risken finns att detta tillstånd inte blir beståär prisledande. Det påverkar givetvis detaljhandels- ende, även om denna försäljningskanal appellerar särledets möjligheter att bedriva en egen, aktiv prispoli- skilt till de yngre bokköparna med deras stora förtrotik i uppföljningen av momssänkningsbeslutet, även genhet i hur man kan utnyttja nätet. Frågan är alltså om utvecklingen inom näthandeln talar för motsat- om dagens priser inom nätbokhandeln kommer att sen. Som vi senare skall återkomma till råder dock bestå även efter det att det nuvarande ”priskriget” har här speciella omständigheter. Vi noterar också att för- dämpats. Mot den beskrivna bakgrunden har Bok-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

priskommissionen bett civilekonomen P. Jonas Sjö- 250-kronorsboken borde vid fullt genomslag av gren, med erfarenhet från förlags- och bokhandels- momssänkningen alltså kosta 221,50 kronor. Det branschen, att titta på nätbokhandelns framtid. Hans uppnådda resultatet inom bokhandeln innebär att boartikel i ämnet redovisas senare i denna rapport. ken i stället kostar 234,50 kronor. Skillnaden mot

Som en allmän kommentar till redovisningen av idealresultatet är 13 kronor. Motsvarande siffror för resultatet av prisutvecklingen inom de olika 70-kronorsboken är att den i bokhandeln idag kostar försäljningskanalerna förtjänar att nämnas att de olika 65,64 kronor mot förväntade 62,02 kronor – en skillkanalerna givetvis har olika vikt i konsumentledet. nad på 3,62 kronor. Det är en omständighet man bör ha i minnet när På bokklubbsområdet kostar 250-kronorsboken man jämför de olika resultaten. idag 226,50 kronor mot idealresultatet 221,50 kro-

I våra senaste rapporter har vi beskrivit våra resul- nor. Skillnaden är alltså 5 kronor. Motsvarande sifftat i delvis nya former. Procentangivelserna har kom- ror för 70-kronorsboken är att den idag hos bokklubpletterats med uppgifter om hur mycket resultatet, barna kostar 63,49 kronor i stället för förväntade uttryckt i kronor och ören, avvek från det resultat 62,02 kronor – en skillnad på 1,47 kronor. som borde ha uppstått vid fullt genomslag av moms- Exemplen syftar i första hand till att ge relief åt en sänkningen. Även i denna slutrapport vill vi tillämpa i övrigt procentbaserad framställning. Vi återkommer den metoden för att ännu tydligare illustrera situatio- till motsvarande exemplifieringar vid analysen av utnen. Det kan ske genom att ge några exempel. Det vecklingen inom tidskriftssektorn. bör betonas att beräkningarna i exemplen bygger på ett utnyttjande av medelvärdet i prismätningarna och Kurslitteratur inom universitet och högskola och att osäkerhetstalen alltså inte har beaktats. Detta bör kommunal vuxenutbildning särskilt noteras när det gäller prissituationen i bok- När det gäller kurslitteraturen är vår uppgift att beklubbarna. I våra skrivningar har vi ju angivit att det döma om den sedan mätningarna startade har blivit inte kan uteslutas att fullt genomslag av momssänk- billigare eller dyrare jämfört med summan av andra ningen har uppnåtts där. Med utgångspunkt i medel- varor i samhället. Vårt svar är att för den konsument värdet kommer dock också bokklubbarna med bland som har köpt sin kurslitteratur i bokhandeln har priexemplen här. serna gått upp mer än andra varor. Den slutsatsen

Som framgått av den tidigare framställningen förut- gäller dock inte om vederbörande har köpt utländsk sätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter tre universitets- och högskolelitteratur. På det området år ge ett sänkt pris på bokområdet om 11,4 procent. kan bokhandelns priser till och med ha gått ner under För en bok, som före momssänkningen har kostat de två senaste åren. 250 kronor, bör priset nu vara 221,50 kronor, dvs en Om inköpen har gjorts i nätbokhandeln har konsusänkning med 28,50 kronor. Motsvarande prisför- menten mötts av sjunkande priser om han eller hon ändring för en bok som tidigare har kostat 70 kronor har sökt svenskproducerad universitets- och högär 7,98 kronor. Boken bör alltså nu kosta 62,02 kro- skolelitteratur eller komvuxlitteratur. Vi har alltså nor (om vi fortfarande tillämpade örespriser). inga uppgifter om nätbokhandelns försäljning av ut-

När vi nu kan konstatera att bokhandelns priser ländsk universitets- och högskolelitteratur. inte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att det Som vi har nämnt finns det kanske inte anledning fattas ett antal procentenheter betyder det följande: att dra alltför stora växlar på de långsiktiga effekterna

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

av priserna inom nätbokhandeln. Men för de studen- dan och särskilt för de tidskrifter som uppvisar de ter som har kunnat utnyttja den nuvarande situatio- sämsta resultaten, och idealresultatet är dock här så nen inom den handeln är det förstås en stor fördel stor att det inte förefaller rimligt att anta att den enmed sjunkande priser på kurslitteraturen. bart beror på att tidskriftsbranschen generellt har haft

Inom de områden där bokhandeln har höjt sina så speciella kostnadsökningar. Även om tidskriftspriser på kurslitteraturen motsvaras utvecklingen av förlagen i stort sett visade ett plus minus noll-resultat motsvarande höjningar i det svenska förlagsledet. Det år 2002 efter att ha haft en negativ lönsamhet under är alltså i princip samma mönster som vi finner i för- åren 2000–2001 är vår slutsats att vissa tidskriftshållandet mellan förlag och bokhandel generellt. förlag kan ha dragit fördel av momssänkningen till att

Bokhandelns prisutveckling är oroande eftersom något förbättra sina låga marginaler. Vi kan också kunderna i stor utsträckning är studenter som ofta är peka på vad som anfördes i Ulrika Westerlunds artihänvisade till att betala det pris som erbjuds utan att kel i vår tredje delrapport. Hennes undersökning av kunna välja mellan att köpa eller inte köpa den aktu- kulturtidskrifternas hantering av momssänkningen ella litteraturen. visade att många tidskrifter inte sänkte priserna utan

Ur studentperspektiv är det förstås mycket gläd- i stället gav ”läsarna mer tidning för pengarna” eller jande att bokhandeln har valt att prissätta den utländ- utnyttjade situationen för att helt enkelt överleva. ska universitets- och högskolelitteraturen på ett sådant Spännvidden i tidskrifternas agerande avspeglar sig sätt att de höga inköpspriserna för bokhandeln inte i de variationer som vi kan avläsa i utfallet för de slår igenom i konsumentledet. Möjligen är bokhan- olika tidskriftskategorierna. delns agerande här ett uttryck för en begynnande kon- För familje- och damtidningarna är avståndet till kurrens med nätbokhandeln även om vi alltså inte har idealresultatet så litet att det inte finns anledning att några siffror därifrån som kan belägga detta påstående. säga annat än att läget är tillfredsställande. Också för

Situationen för studenterna när det gäller inköpen tidskrifter inom idrott, motion och friluftsliv och för av kurslitteratur har berörts i Mona Hillman Pinheiros tidskrifter inom hem, bostad och trädgård vill vi påstå artikel om läroböckerna. Den återfinns senare i att priserna under perioden har utvecklats så att kondenna rapport. sumenterna har dragit fördelar av momssänkningen.

Att tidskrifterna inom berörda områden inte helt har Tidskriftssektorn nått idealresultatet kan vara beroende av porto- Ett fullt genomslag av momssänkningen på det pris prisernas utveckling. som konsumenten betalar skulle på tidskriftsområdet De områden där konsumenterna uppenbarligen betyda att priset reduceras med 11,4 procent. Det prismässigt har dragit det kortaste strået rör ekonomi, målet har inte nåtts. Det fattas minst 5,2 procenten- teknik, hobby och foto. Inom dessa områden finner heter för att man skall kunna tala om fullt genomslag. konsumenten att hela effekten av momssänkningen

Den generella avvikelsen från idealresultatet är nu har ätits upp och prisnivån är högre än före klart större än på bokområdet. Det förefaller sanno- momssänkningen. I samtliga delredovisningar har likt att vi inom denna sektor liksom inom boksektorn denna sektor legat klart förankrad i toppen i kan sätta vissa frågetecken om KPI är ett rimligt jäm- prishöjningsligan. Där har vi också funnit datortidförelsetal för kostnadsökningarna. Differensen mellan skrifterna som i slutredovisningen bibehåller sin plauppmätta resultat, både generellt för sektorn som så- cering. Även serie- och motortidningar har prismässigt

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

utvecklats på ett sätt som inte har gynnat konsumen- Bokpriskommissionen har ingen möjlighet att terna. inom ramen för sitt granskningsuppdrag göra fördju-

Det är förstås för den sistnämnda gruppen av tid- pade studier om situationen inom dagspressområdet, skrifter som vi har anledning att fundera över vad men kan inte utesluta att tidskriftssektorns iakttagelsom kan ligga bakom utvecklingen. En förklaring kan ser kan vara riktiga. vara att köparna av specialtidningar, liksom köpare Som vi tidigare har nämnt finns det anledning att, av facklitteratur, är mindre priskänsliga än tidskrifts- liksom på bokområdet, illustrera prisproblematiken köpare i allmänhet och att det kan vara en orsak till på tidskriftsområdet genom att beskriva situationen i prishöjningar inom vissa tidskriftskategorier. Om termer av kronor och ören. Syftet är redan tidigare denna teori stämmer kan man fråga sig varför ett spe- angivet. Beräkningarna i exemplen bygger genomgåcialintresse inom t.ex. motion och friluftsliv respek- ende på ett utnyttjande av medelvärdet i pristive motorområdet leder till olika köpbeteenden. Nå- mätningarna utan beaktande av osäkerhetstalen (som got riktigt bra svar på den frågan har vi inte. Vi för övrigt är relativt låga på tidskriftsområdet). tycker oss möjligen kunna skönja ett könsrelaterat Som framgått av den tidigare framställningen förutmönster bakom företeelsen, men det fordras mer in- sätts ett fullt genomslag av momssänkningen efter tre gående studier för att kunna säkerställa om den iakt- år ge ett sänkt pris på tidskrifter om 11,4 procent. tagelsen är giltig. För en tidskrift, som före momssänkningen kostade

En omständighet som nog ändå måste vägas in i 20 kronor, bör priset nu vara 17,72 kronor, dvs. en bilden är att det uppenbarligen finns ett samband sänkning med 2,28 kronor. Motsvarande sänkning av mellan benägenheten att låta momssänkningen slå ige- priset för en tidskrift som tidigare kostade 40 kronor nom i priserna och relationen till själva moms- är 4,56 kronor. Den tidskriften bör alltså nu kosta reformen. De stora familje- och damtidningarna var 35,44 kronor. klara och tydliga aktörer i arbetet med att driva fram Men vi kan nu konstatera att tidskrifterna generellt en skatteomläggning och vi kan också se att dessa tid- sett inte fullt ut avspeglar momssänkningen utan att skrifter nu ligger i täten när det gäller anpassning till det fattas ett antal procentenheter. 20-kronorsreformen. För de mindre förlagen innebar moms- tidskriften borde vid fullt genomslag kosta 17,72 krosänkningen i första hand möjligheter till överlevnad nor. Det uppnådda resultatet innebär i stället att tidoch kvalitetsförbättringar. skriften kostar 18,94 kronor. Skillnaden är 1,22 kro-

Priserna inom tidskriftssektorn har generellt ökat nor. Motsvarande siffror för 40-kronorstidskriften är klart mer än priserna för dagstidningar. Vad kan det att den idag kostar 37,88 kronor i stället för förvänbero på? tade 35,44 kronor, dvs. en skillnad på 2,44 kronor.

Vi har redan pekat på portoprisernas utveckling un- De angivna resultaten bygger på de generella resulder perioden. Det kan vara en viktig kostnadsfaktor taten inom tidskriftssektorn. Vi kan också illustrera för en verksamhet som i betydande utsträckning byg- spännvidden inom sektorn genom att titta på hur difger på prenumerationer. Tidskriftssektorn själv har ferenserna ser ut mellan de tidskrifter som ligger närvidare menat att prissättningen inom dagspressen har mast idealresultatet och dem som ligger längst ifrån. lett till mer sammanslagningar och nedläggningar och Bäst resultat har familje- och damtidningar. Om att dagspressen egentligen har behov av att öka sina man utgår från ett lösnummerpris om 20 kronor kospriser mer än vad man faktiskt har gjort. tar en tidning inom denna grupp idag i snitt 18,24

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

kronor mot förväntade 17,72, dvs. en skillnad på 52 veckling. De första åren efter momssänkningen kan öre. För den grupp som ökat sina priser mest, tid- man till och med avläsa en viss nedgång i omsättskrifter inom ekonomi, teknik, hobby och foto kostar ningen som dock har utbytts i en ganska kraftig omden tidskrift som 2001 kostade 40 kronor idag i snitt sättningsökning det senaste året. 40,72 kronor. Priset ligger alltså 72 öre över det som Kommissionen har kunnat konstatera att det gällde före momssänkningen och hela effekten av bakom denna utveckling kan finnas olika orsaker. sänkningen för konsumenten är borta. Den kraftiga ökningen av billiga pocketutgåvor, ut-

vecklingen av nya försäljningsställen, förekomsten av

Försäljningen av böcker och tidskrifter samt den globala mediesuccéer m.m. kan tillsammans med

ekonomiska utvecklingen inom branscherna momssänkningen ha påverkat situationen. Vi noterar Det är för Bokpriskommissionen ingen huvuduppgift dock att medan flera av de nämnda faktorerna har att ge en fullständig bild av hur bok- och tidskrifts- utvecklats under längre tid innebar momssänkningen marknaderna totalt har påverkats av momssänk- att prisförutsättningarna i ett slag förändrades. Som ningen. En sådan aktiv kartläggning skulle innebära vi har redovisat i våra rapporter kom också bok- och utredningsinsatser av en omfattning som inte ryms tidskriftsbranscherna att snabbt följa upp momsinom våra ramar. Vi har ändå under årens lopp för- sänkningsbeslutet med en prissättning av sina prosökt att fånga upp och förmedla en del information dukter som så gott som avspeglade ett genomslag av om detta område i våra delrapporter. En iakttagelse momssänkningen. Det var dock inte enbart själva som vi därvid har gjort är att det inte går att på ett prissänkningen som lockade bok- och tidskriftsenkelt sätt komma åt uppgifter som berättar om hur köparna. Böcker och tidskrifter blev genom momst.ex. bokförsäljningen har påverkats uttryckt i antalet beslutet ”heta” områden som diskuterades i medier försålda volymer. Det närmaste vi har kommit svaret och bland allmänheten. Detta påverkade säkerligen på den frågan är branschstatistikens uppgifter om att allmänhetens köplust. medlemmarna i Svenska Förläggareföreningen under Så, även om det inte går att klart isolera hur de året 2003 sålde 43 miljoner böcker och att det repre- olika faktorerna kan ha påverkat omsättningssenterade ett rekord. utvecklingen i bok- och tidskriftsbranscherna bedö-

Ökningen i bok- och tidskriftsförsäljningen har i mer vi ändå att momssänkningen troligen är den fakstället beskrivits i ekonomiska omsättningstermer. tor som spelat den mest avgörande rollen. Kompletterat med de uppgifter som vi har fått del av En naturlig fråga i sammanhanget är om denna povia SCB inför slutrapporten kan vi konstatera att ut- sitiva effekt på omsättningen kommer att bestå. Det vecklingen under granskningsperioden har varit på- är en fråga som kan besvaras först i ett längre tidspertaglig, särskilt på bokområdet. Siffrorna pekar på att spektiv där prisutveckling m.m. fortsatt följs och relaomsättningen av böcker mellan 2001 och 2002 ökade teras till utvecklingen av bok- och tidskriftsförsäljmed uppskattningsvis 17 procent i löpande priser. ningen. Vi återkommer till denna fråga när vi redovi- Även om omsättningen därefter har minskat från den sar våra förslag till åtgärder. höga nivå som uppnåddes året efter momssänkningen Har då momssänkningen och den omsättningsökär den kvarvarande effekten 2004 fortfarande påtag- ning som sannolikt har följt påverkat branschernas lig. Vi har inte några säkra siffror på den faktiska ni- ekonomiska situation? vån. Tidskriftsförlagen har inte upplevt samma ut- Det är också en fråga som egentligen skulle kräva

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

utredningsinsatser långt utöver dem som Kommissio- beträffande relevans (t.ex. över tid) och eventuellt nen har för att kunna besvaras med någon större grad samband med momsreformen – bedömningen gäller av säkerhet. Det material som SCB har ställt till inte minst beträffande författarsidans förutsättningar i Kommissionens förfogande ger dock vissa indikatio- yrket. Kommissionen får anledning att senare återner som är tillräckliga för de syften som Kommissio- komma till dessa frågor. nen har i sammanhanget, nämligen att kunna bedöma Den positiva bilden av utvecklingen inom bokde allmänna effekterna av momssänkningen. I under- sektorn gäller uppenbarligen inte sektorn bokbinlaget gör vi följande generella och summariska obser- derier och bok- och tidskriftstryckerier. Kommissiovationer om utvecklingen inom bok- och tidskrifts- nen har inhämtat att detta kan bero på den tilltagande branscherna, där vissa av observationerna sannolikt trenden att binda och trycka böcker och tidskrifter kan relateras till påverkan från momssänkningen (för utomlands. Enligt vissa uppgifter skulle numera ca 40 mer detaljerade uppgifter hänvisar vi till SCB:s rap- procent av denna verksamhet ha förts över till utländport): ska företag.

– lönsamheten hos bokhandel förbättrades något eller

Momssänkningen och läsningen

var i stort sett oförändrad och lönsamheten hos Under avsnittet Iakttagelser om läsningens utveckling bokförlag förbättrades påtagligt (+3 procentenheter) har vi ju redan summerat våra slutsatser som de premellan 2001 och 2002 senterades i den femte delrapporten och som basera-

– lönsamheten hos tidskriftsförlagen var under åren

des på underlag från Nordicom och SOM-institutet.

2000-2002 negativ eller låg. Under åren 2003 och

Det nya material som stått till vårt förfogande bekräf-

2004 har omsättningen ökat

tar i stort dessa slutsatser. – nätbokhandelns omsättning har under perioden

Ett centralt moment i våra direktiv är vårt uppdrag

2001 till 2004 ökat med 132 procent

att verka för att läsandet skall öka och breddas och – bokbinderier, boktryckerier och tidskriftstryckerier

redovisa effekterna av momssänkningen i det avseen-

har haft en minskad omsättning och en försämrad

det.

lönsamhet.

Vi kan i skrivande stund inte påstå att moms- Det är enligt Bokpriskommissionen uppenbart att sänkningen har påverkat läsvanorna så att de som särskilt bokbranschen har kunnat dra stor nytta av inte läste före momssänkningen skall ha börjat efter beslutet att sänka momsen på böcker och tidskrifter. den. Underlaget synes ge vid handen att situationen i Enligt branschen själv innebär förbättringen att man stället är oförändrad. Möjligen har de som redan läste idag kan uppvisa en lönsamhet som motsvarar ge- tidigare något ökat sin läsning. Några förändringar i nomsnittet för företag på marknaden i övrigt. Den de sociala och könsmässiga mönstren i läsandet har förbättrade ekonomiska situationen har enligt bran- inte kunnat avläsas. schen bl.a. givit effekter i form av förändringar i bok- En iakttagelse som man kan ta fasta på när det gälutgivningen vad gäller bredd och art, strukturen när ler förutsättningarna för läsandet och som framträder det gäller antalet förlag och styrkeförhållandet mellan både i det statistiska underlaget och i den forskning stora och små förlag och förhållandet till författarna som vi har stimulerat tycks vara att priset på boken m.m. Författarförbundet har för sin del menat att de inte spelar den roll som vi kanske har föreställt oss. förändringar som kan ha inträffat är svåra att bedöma Det är andra faktorer som mer synes påverka ambitio-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

nen att läsa. Vi tycker att det är en utgångspunkt för Mervärdesskattesatsutredningens uppdrag skall utredfortsatta funderingar inom området och återkommer ningen hålla sig informerad om de förslag och betill frågan när vi redovisar våra förslag till åtgärder. dömningar som Bokpriskommissionen lämnar (dir

Det är viktigt att poängtera att allt vad vi säger om 2002:141). På grundval av vår bedömning av momsmomssänkningens påverkan på läsningen måste upp- sänkningens totala effekter analyserar vi också om fattas som mycket preliminärt och det har att göra momsreformen kan anses ha givit sådana effekter att med att förändringar i kulturvanor, inklusive läsva- de motsvarar kostnaden för dess genomförande. Vi nor, är långsiktiga processer och att det behövs lång inleder vårt förslagsavsnitt med den frågan. tid för att kunna fastställa om förändringar faktiskt har ägt rum.

Överväganden om momssänkningens totala

Det kan från den utgångspunkten möjligen ifråga-

effekter och förslag rörande den framtida

sättas om det är meningsfullt att vi på det sätt som vi

momsnivån

gör här liksom i tidigare rapporter över huvud taget uttala oss om läseffekterna. Men i våra direktiv ingår

Bokpriskommissionen bedömer att effekterna av det att redovisa vilka effekter som momssänkningen

momssänkningen på bok- och tidskriftsområdena har haft för läsandet. Vi tycker att vi har löst denna

varierar men i stort motsvarar vad som kunde uppgift genom att redovisa situationen på det sätt

förväntas av reformen och att det inte finns ansom vi har gjort, samtidigt som vi tydligt har marke-

ledning att ompröva skattesatsnivån på detta omrat redovisningens preliminära karaktär. Våra iaktta-

råde. Kommissionen föreslår att dess generella gelser representerar ju ändå en form av indikation på

iakttagelser och slutsatser rörande momssänkmöjliga effekter och det är angeläget att det sker en

ningens effekter beaktas av Mervärdesskattesatsuppföljning av denna fråga så att det kan klargöras

utredningen (Fi 2002:11) i dess fortsatta arbete. om indikationen är korrekt eller inte. Vi återkommer till den frågan under nästa avsnitt där vi presenterar

Sänkningen av mervärdesskatten på böcker och tidvissa förslag till åtgärder.

skrifter m.m. från 25 procent till 6 procent den 1 ja- FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER nuari 2002 innebar att staten avstod från vissa skatte-

intäkter. Regeringens bedömning, som den har redo-

Inledning

visats i de senaste årens budgetpropositioner, talar Enligt våra direktiv kan Kommissionen vid behov

om att den årliga kassamässiga effekten på statsbudlämna förslag till åtgärder som motiveras av vår

geten kan beräknas till 1 miljard kronor. granskning. Som har framgått av våra skrivningar un-

Vilka är då effekterna av momssänkningen? Vi der avsnittet Slutsatser har vi på olika punkter pekat

kan notera följande: på behovet att följa upp vissa av de frågor som vi har noterat. De tas upp i det följande. Med hänsyn bl.a. – sänkningen av momsen på böcker och tidskrifter till det uppdrag som Mervärdesskattesatsutredningen till 6 procent innebär att dessa produkter nu i (Fi 2002:11) har att analysera effekterna av olika skattehänseende jämställs med andra kulturmervärdesskattesatsstrukturer finner vi det angeläget produkter och alltså faller inom ramen för ”kulturatt presentera ett slutomdöme om momssänkningens moms”. Kommissionen menar att detta är en viktig totala effekter på bok- och tidskriftsområdena. Enligt – och riktig – kulturpolitisk åtgärd. Den skapar ge-

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

nerellt en rimlig konkurrenssituation för utbudet branschen i form av ökat antal förlag, inte minst både inom kulturområdet och i förhållande till när- små förlag, ett ökat antal bokhandlar, styrkeförhålliggande områden, t.ex. dagstidningsområdet. landet mellan stora och små förlag, förnyelse av – för konsumenterna innebar reformen att priset på kontaktvägarna mellan förlag och bokköpare och böcker och tidskrifter gick ner i en omfattning som mellan förlag och författare. Vi noterar också att i stort sett innebar ett gott genomslag av moms- dessa bedömningar delvis ifrågasätts av Författarsänkningen. Priserna gick generellt sett ner men förbundet, som bl.a. menar att det kan vara svårt variationerna är delvis stora. Vi har kunnat konsta- att bedöma förändringars relevans över tid och tera att bokköparna sannolikt vann mer på moms- eventuella samband med momssänkningen och besänkningen än tidskriftsköparna. För bokområdet tydelsen för författarsidans förutsättningar i yrket. saknas det drygt ett par procentenheter för att man – momssänkningens betydelse för utvecklingen av priskall kunna tala om fullt genomslag och för tid- serna på kurslitteratur kan vi inte uttala oss om, skriftssektorn är det tal om drygt 5 procentenheter. men vi noterar en inte entydigt positiv prisutveck- När det gäller boksektorn tycks fördelarna ha varit ling under åren efter momssänkningen. Eftersom det särskilt stora för köparna av skön- och barnlitte- drabbar en speciell grupp konsumenter återkommer ratur, medan prisutvecklingen inom facklitteraturen vi till den frågan i våra fortsatta överväganden. har varit mindre förmånlig från ett konsument- – momssänkningens kulturpolitiska effekter i form av perspektiv. Även på tidskriftsområdet är olikhe- dess eventuella påverkan på läsningens omfattning terna i momsgenomslaget påtagliga och många och bredd är det för tidigt att bestämt uttala sig om. tidskriftsläsare inom vissa genrer har kunnat dra Synnerligen preliminära resultat pekar mot att lästydliga fördelar av momssänkningen medan andra ningen allmänt sett ökade efter reformens genominte lika klart har kunnat se prisfördelarna – men förande, men att man inte lyckades uppnå en bredmöjligen har de upplevt kvalitetsförbättringar och dad läsning som också omfattade dem som inte tidiatt ekonomiskt hotade tidskrifter har överlevt. gare läste böcker. I stället har vi kunnat avläsa vissa – prissänkningarna utgör sannolikt den viktigaste fak- oroande tecken när det gäller läsutvecklingen bland torn för att förklara konsumenternas ökade inköp av annat hos männen inom LO-förbunden. De tyder böcker och tidskrifter under perioden. Att konsu- på att läsningen där totalt sett går ner. Iakttagelserna menterna alltså ökar sina förvärv av böcker och tid- på läsområdet och problemet med att nu kunna fastskrifter måste ses som en viktig kulturpolitisk effekt. ställa momsinstrumentets läsbefrämjande karaktär – den ökade omsättningen inom respektive bransch gör att vi i det följande återkommer till frågan och kan ha medfört förbättrad ekonomi och lönsamhet föreslår åtgärder som syftar till att följa upp de iaktför stora delar av dessa branscher. Detta har i sin tagelser som vi har gjort. tur lett till vissa dynamiska effekter som konsumenten har kunnat dra fördelar av bland annat i form Beskrivningen av momssänkningens effekter kan säav större mångfald på marknaden. Kommissionen kerligen fördjupas ytterligare med en mer detaljerad har inte själv kunnat göra mer djupgående studier genomgång av de olika sektorerna. Vi nöjer oss dock om de dynamiska effekterna, men enligt bran- med de huvuddrag som vi här har presenterat. schens bedömningar kan bokköparna sannolikt Finns det nu någon möjlighet att mer objektivt också dra nytta av vissa strukturförändringar inom fastställa om de redovisade effekterna på ett rimligt

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

sätt motsvarar de kostnader som momsreformen up- igenom i de priser som konsumenterna har betalat penbarligen medförde? Vi kan konstatera att de för- för böcker och tidskrifter. Vi har tidigare presenterat ändringar som vi har noterat i mycket handlar om våra iakttagelser och slutsatser i den delen. kultur- och rättvisepolitiska effekter som inte enkelt Frågan är här om det också i framtiden finns anlåter sig kostnadsberäknas. Vi tycker oss dock ha fun- ledning att närmare följa upp effekterna av den nit att de ekonomiska resurser som momssänkningen momssänkning som genomfördes den 1 januari frigjorde inom resp. sektor i huvudsak kommit kon- 2002. Vi vill uttala vår tveksamhet inför en av samsumenterna till del och att reformen i den meningen hället organiserad uppföljning med just momssänkän så länge i stort sett uppfyllt de förväntningar som ningsbeslutet som grund. Det kan lätt ges karaktären lagstiftaren hade och motsvarar de löften som av ett informellt prisstopp inom sektorn, något som Svenska Förläggareföreningen, Svenska Bokhandlare- ju inte har aviserats. föreningen och vissa tidskriftsförlag uppställde inför Samhället bör dock också i framtiden allmänt och momsbeslutet. med vissa tidsintervaller kunna följa prisutvecklingen

Mot denna bakgrund finner Bokpriskommissionen och konkurrenssituationen inom bok- och tidskriftsingen anledning att föreslå någon annan momsnivå för sektorerna. Det ger möjligheter att bedöma hur utde områden som vi har granskat. Vi föreslår vidare att vecklingen ser ut också prismässigt inom dessa viktiga de iakttagelser och slutsatser om momssänkningens delar av kultursektorn. Det skapar också förutsätteffekter som vi här har redovisat beaktas av Mer- ningar för att upprätthålla kompetens och erfarenheter värdesskattesatsutredningen i dess fortsatta arbete. när det gäller de tekniska formerna för att mäta pris-

rörelser inom det dokumenterat svåra bokprisområdet. Momssänkningens långsiktiga effekter på bok- Med det uppdrag som vi har att fokusera intresset och tidskriftspriserna kring momssänkningen och dess effekter har vi inte

anledning att närmare gå in på hur den uppföljning

Kommissionen föreslår att dess granskning av

som vi här har förordat skall organiseras. Vi åter-

priseffekterna av momssänkningen successivt

kommer dock senare till vissa allmänna synpunkter i

skall ersättas av återkommande och generella

ämnet. granskningar av prisutvecklingen och konkurrenssituationen inom bok- och tidskriftssektorer-

Åtgärder inom konsumentinformationens område

na. Därmed skapas underlag i det kulturpolitiska

arbetet och kompetens och kunskaper i pris-

Konsumentinformationen om priserna på bok-

mätningsverksamheten kan upprätthållas.

och tidskriftsområdena bör successivt släppa

fokuseringen på momssänkningens effekter och Enligt sina direktiv skall Bokpriskommissionen verka mer riktas in på priserna som sådana. Det är en för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt skall få naturlig uppgift för respektive bransch. Med hänfullt och bestående genomslag i det pris som konsu- syn till det angelägna konsumentintresset i denna menten betalar. I den granskning som Kommissionen fråga föreslår Kommissionen att det skall övervänu har genomfört har fokus på prisområdet legat på gas om samhället kan bidra i informationsspridfrågan i vilken utsträckning momssänkningen under ningen. de tre åren efter genomförandet faktiskt har slagit

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

I vårt granskningsarbete har vi noterat hur konsu- förstärka denna information eftersom det rör sig om mentinformationen om den sänkta mervärdesskatten ett angeläget konsumentintresse inom en viktig del av på böcker och tidskrifter m.m. har bedrivits särskilt kultursektorn. Formerna för detta bör prövas närfrån berörda branschers sida. Vi har också inom de mare. ramar och förutsättningar som står till Kommissionens förfogande försökt att bidra till denna informa- Åtgärder på kurslitteraturens område tion.

Utvecklingen av priserna på den svenska kurs- När vi nu blickar framåt tycker vi att det är naturlitteraturen för universitet, högskola och kommu-

ligt att uppmärksamheten här, liksom i fråga om pris-

nal vuxenutbildning noteras särskilt och kan granskningarna, flyttas över från momssänkningen

kräva särskilda åtgärder eftersom situationen och mer tar fasta på prisfrågorna mer generellt.

drabbar en särskilt priskänslig konsumentgrupp, Denna förskjutning av fokus gör det ännu mer natur-

nämligen studenterna. Kommissionen föreslår att ligt att peka på respektive bransch som ansvarig för

fortsatta prismätningar genomförs för att bekräfta konsumentinformationen inom sin sektor. Erfarenhe-

om de gjorda iakttagelserna håller. terna från momssänkningen har ju också visat att priserna kan vara ett mycket effektivt instrument när det gäller att påverka försäljningsvolymen och skapa dyna- Vi har ju inte kunnat bedöma vilka effekter som miska effekter inom branschen. Det bör alltså ligga i momssänkningen har haft när det gäller prisutveckbranschens intresse att också i fortsättningen bedriva lingen på den studielitteratur som används inom unien aktiv konsumentinformation på prisområdet. versitet och högskolor och inom den kommunala

Under vårt arbete har vi kunnat konstatera att kon- vuxenutbildningen. Men vi har sett att den svensksumenternas möjligheter att granska och jämföra pri- producerade kurslitteraturen i bokhandeln har gått ser inom t.ex. bokområdet har utvecklats dramatiskt. upp betydligt mer än den generella prisökningen i Sålunda finns det idag ett antal möjligheter på samhället under de år då kurslitteraturspriserna har Internet att få fram information med prisjämförelser kunnat följas. Vi har visserligen en annan prisutveckför beställningar hos olika försäljningsställen. De kon- ling i nätbokhandeln men som vi har påpekat är det sumenter som alltså har möjlighet att koppla upp sig för tidigt att kunna fastställa om nätbokhandelns pripå nätet, och de utgör idag en majoritet av befolk- ser kommer att stå sig i ett längre tidsperspektiv eller ningen, har stora chanser att verkligen kunna hitta de om de kommer att förändras i takt med konkurrensbilligaste böckerna. Med vårt uppdrag känns det na- situationen på området. turligt att peka på behovet att sprida denna kunskap Bokhandelns priser på kurslitteratur är i stort en och medvetenhet till så många konsumenter som avspegling av förlagsprisernas utveckling på området. möjligt eftersom nätet kan utgöra en väg för att lång- Prisutvecklingen tycks alltså vara ett branschfenomen. siktigt skapa förutsättningar för tillgång till billiga Det är därför med viss oro som vi noterar prisutböcker. vecklingen inom detta område eftersom konsumen-

Det är förstås också på nätområdet så att huvud- terna här i stor utsträckning utgörs av studerande ansvaret för att peka på möjligheterna ligger hos som inte har något reellt val om boken i fråga skall branschen. Samhället bör finna former för att, t.ex. införskaffas eller ej. Alternativet till förvärv genom genom bibliotek, skolor, konsumentvägledning m.m., inköp är inte sällan att kopieringsmaskinerna får lösa

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

behovet utan att tillstånd föreligger vilket förstås är kring dessa frågor fortsätter i minst samma omfatttill stor nackdel för rättsinnehavarna på området. ning som alltså har skett under vår granskningsperiod.

Bokpriskommissionen har övervägt om det mot Resultat från dessa undersökningar utgör ett absolut den beskrivna bakgrunden finns anledning att föreslå nödvändigt material i valet av instrument för att få ut åtgärder som förändrar prissituationen inom denna mesta möjliga av resurserna inom kulturpolitiken. sektor. Vi menar dock att underlaget för att motivera Momssänkningen representerar i det avseendet en behovet av sådana åtgärder kan anses väl begränsat. unik möjlighet att kunna studera de kulturpolitiska Det rör sig alltså om endast tre prismätningar totalt effekterna av ett prisinstrument utformat på det särsett och det skulle kunna visa sig att prisutvecklingen skilda sätt som en generell sänkning av priserna innei ett längre tidsperspektiv inte är jämförbar med den bär. Vi har ju upprepat på många ställen i denna slutsom vi har fått fram. rapport att några säkra slutsatser om detta instruments

Kommissionen föreslår därför att prismätningarna verkan inte går att dra på den relativt korta tid som inom detta område fortsätter ytterligare några år så Kommissionen har haft till sitt förfogande. Expertisen att ett eventuellt beslut om åtgärder kan baseras på ett inom området har sagt att man förmodligen inte kan säkrare underlag. uttala sig mer säkert om utfallet rörande läsningens

omfattning och bredd förrän i slutet av detta årtionde. Läsvaneundersökningar Vi anser att det är angeläget att fortsatta studier kan

göras för att belysa bl.a. denna fråga.

Undersökningarna av läsvanorna utgör en förut-

Vi föreslår alltså att det övervägs hur man skall

sättning för att kunna utvärdera de kulturpolitiska

kunna stödja fortsatta kulturvaneundersökningar bl.a.

effekterna av olika åtgärder, bl.a. hur sänkningen

för att kunna klarlägga de långsiktiga läseffekterna av av momsen på böcker och tidskrifter på sikt kan

momssänkningen. Vi tycker också att det är viktigt ha påverkat omfattningen och bredden av läs-

att den internationella utvecklingen på området följs ningen i Sverige. Därför föreslår Kommissionen

så att man dra nytta och lärdom av erfarenheter som att läsvaneundersökningar görs också i framtiden

görs också i andra länder. på i princip den ambitionsnivå som har gällt under Kommissionens granskningsperiod. Utveck- Forskning om läsning lingen internationellt bör också följas.

Forskningen kan ge ett värdefullt bidrag till utveck-

lingen av kulturpolitiken. Kommissionen föreslår

För att över huvud taget få grepp om hur kulturvanor

därför att regeringen prövar möjligheten till ökad och kulturbeteenden ser ut och förändras över tiden

stimulans av forskning om bl.a. det generella sammåste undersökningar göras. Bokpriskommissionen

bandet mellan ekonomiska faktorer och läsande har under sitt arbete kunnat repliera på det material

och mer specifikt mellan bokpriser och läsning. som Nordicom och SOM-institutet på uppdrag av SCB tagit fram. Det har gjort det möjligt för oss att kunna måla upp en bild av hur det svenska Bokpriskommissionen har under sitt arbete haft möjläsarlandskapet ser ut och hur momssänkningen kan lighet att stimulera forskningsinsatser på läsområdet. ha verkat där. Resultatet av detta har vi redovisat tidigare i denna

Vi tycker att det är angeläget att undersökningar slutrapport.

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

Kommissionen menar generellt att forskningen bör skall kunna få de fördelar för den personliga utveck-

kunna utnyttjas i större utsträckning för att utveckla lingen som läsningen kan antas ge. Vår granskning

det kulturpolitiska arbetet och för att tillsammans har givit vid handen att det fortfarande är ca 1/7 av

med statistiken kunna användas för att utvärdera ef- den svenska befolkningen som aldrig läser en bok. Vi

fekterna av olika åtgärder. Vi har inte uppfattat att har också kunnat konstatera att läsningen hos dem

det idag är vanligt på kulturområdet eller mer speci- där läsningen har en särskilt svag profil, bland annat

fikt på området böcker, tidskrifter och läsning. männen inom LO, så tycks utvecklingen gå åt fel håll,

Trots att vårt uppdrag inte är av allmänt litteratur- dvs. antalet som läser böcker tycks minska.

politiskt slag ger våra iakttagelser vid handen att Dessa iakttagelser leder oss till slutsatsen att en

forskningen kan tillföra kunskaper och insikter av samlad översyn bör göras. Den skulle kunna omfatta

stort värde för bedömningen av vilka effekter en viss t.ex. följande moment:

kulturpolitisk insats kan ha. Vi vill därför föreslå att

– en genomgång av vilka faktorer som faktiskt bedet närmare övervägs hur ett ökat samarbete mellan

stämmer motståndet mot eller ointresset för kulturpolitiken och forskningen skall kunna åstad-

läsandet kommas, ett samarbete som också bör omfatta frågor

– ett klargörande av vilket läsande det är som kulturom relationen mellan bokpriser och läsning.

politiken faktiskt eftersträvar. Våra studier har visat

att vissa personer som karaktäriseras som icke-lä-

Samlad översyn av läsfrågorna

sare ibland läser böcker som de själva inte inklude-

rar i begreppet ”bokläsning”. Vi noterar också de

Kommissionen föreslår att frågan om hur läs-

synpunkter som Anna Gunder presenterar i sin ar-

ningen skall kunna breddas i landet och andelen

tikel om hur framtidens läsning kan se ut.

icke-läsare minskas ses över samlat och ger exem-

– en inventering av vilka kulturpolitiska instrument

pel på vilka frågor en sådan översyn bör ta upp.

som står till förfogande och ett klargörande av vilka

effekter de kan tänkas ge. Här kan man förstås Den kulturpolitiska utmaningen för Bokpriskommis-

fortsätta analysen av hur prisinstrumentet har funsionen har framför allt legat i uppdraget att verka för

gerat på bok- och tidskriftsområdet och kanske att läsningen skall öka i alla grupper och redovisa

också vidga detta till att undersöka effekten av privilka effekter som har uppnåtts genom sänkningen av

ser på kulturområdet generellt (jfr till exempel den mervärdesskatten.

sedan gammalt fria tillgången på böcker i bibliote- Vi har i delrapporterna koncentrerat oss på uppgifken och de nyligen införda fria entréerna på muse-

ten att försöka bedöma vilka effekter som har kunnat

erna). avläsas. Som vi utförligt har redovisat i olika sam-

– läsningen i ett mångkulturellt perspektiv. Det är manhang i denna rapport har vi fått fram en mycket

förstås viktigt att läsningen upprätthålls och utveckpreliminär momseffektbild där de långsiktiga verk-

las också i de grupper som har ett annat modersmål ningarna är osäkra. Studierna av läsutvecklingen har

än det svenska. Kommissionen noterar i det samdock aktualiserat en mängd aspekter på läsfrågan som

manhanget de uttalanden som skolministern har vi menar att det vore en klar fördel att se över samlat.

gjort om behovet av att främja läsningen i skolan Vår utgångspunkt är därvid att våra direktiv rymbland annat i segregerade områden

mer ett kulturpolitiskt önskemål om att i princip alla

Bokpriskommissionens iakttagelser och slutsatser

– analysen bör också omfatta frågan om boken som I prop. 2003/04:01, utgiftsområde 17, har rege-

teknisk produkt i ett framtida samhällsperspektiv ringen svarat på riksdagens propå genom att påpeka – biblioteken spelar enligt Kommissionen en bety- att Statens kulturråd på eget initiativ genomfört flera

dande roll för läsandet och spridningen av böcker. utvärderingar av de statliga stöden på litteraturom- Den rollen bör beaktas i den föreslagna över- rådet och att det kan finnas anledning att analysera synen. dem närmare. Det uppges att man avser att genom-

föra en sådan fördjupad analys av Kulturrådets rap-

Organisation av föreslagna uppföljningsåtgärder porter och att man vid behov även kommer att låta och kostnadsaspekter genomföra särskilda utvärderingar för att kunna be-

döma om målsättningen med stöden inom anslaget

Bokpriskommissionen rekommenderar att de

Litteraturstöd kan uppfyllas. Därefter avser regeringen

uppföljningsåtgärder som har föreslagits tas upp

att återkomma till riksdagen med en redovisning. inom ramen för den översyn av litteraturstöds-

Även om flera av de frågor som Kommissionen nu

frågor som regeringen kommer att göra på

föreslår bör åtgärdas är av mer allmän karaktär än de

grundval av ett riksdagsuttalande. Frågan om

som nämns i riksdagens och regeringens översyn, fö-

kostnaderna för åtgärderna bör också prövas i

refaller det oss ändå rimligt att de aktualiseras i det anslutning härtill. Kostnaden för fortsatta pris-

sammanhanget. Det bör alltså ankomma på regeundersökningar på kurslitteraturens område bör

ringen att närmare överväga lämpliga former för dock beräknas omgående och tas fram genom

uppföljningen. omprioriteringar inom Utbildnings- och kultur-

Med hänsyn till det sagda anser vi också att frågan

departementet.

om kostnaderna för de föreslagna uppföljningarna

bör övervägas i det sammanhanget. På ett område är Som Kommissionen har påpekat har vi inte haft rol- det dock viktigt att ställningstagandet till en uppföljlen att se över hela bok- och tidskriftsområdet från ning kommer till stånd snarast för att inte kontinuiteallmänna litteraturpolitiska utgångspunkter. Vårt upp- ten i den statistiska verksamheten skall brytas. Det drag har varit strikt kopplat till momssänkningen och gäller vårt förslag att prismätningarna på kursdess effekter. När vi nu tar upp ett antal uppföljnings- litteraturen inom högskola, universitet och kommuåtgärder med räckvidd utöver det som kan relateras nal vuxenutbildning bör fortsätta ytterligare några år. till momssänkningen gör vi det därför att våra iaktta- Resurser bör tämligen omgående ställas till förfogelser täcker också ett vidare fält. gande för en sådan fortsättning. Vi utgår ifrån att

Vi anser dock inte att detta ställer krav på oss att nödvändiga belopp kan tas fram inom Utbildningsge en fullständig bild av hur uppföljningen skall orga- och kulturdepartementet genom omprioriteringar. niseras eller bekostas. Det som vi vill konstatera i sammanhanget är följande:

Kommissionen har noterat att riksdagen har givit regeringen till känna att samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd skall utvärderas så att det tydligt framgår om målsättningen med stöden har uppfyllts (bet. 2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57).

EN FLUGA SOM BLÅSER FÖRBI?

Har Internethandeln medHar Internethandeln medHar Internethandeln medHar Internethandeln medHar Internethandeln med böcker någon framtid?böcker någon framtid?böcker någon framtid?böcker någon framtid?böcker någon framtid?

P Jonas Sjögren

Historically we have always way overestimated är de naturliga uppgifterna om vart man ska höra av what we can achieve in the short run, and sig om man har någon information. Svenska siter och greatly underestimated what we would do in the siter i andra länder ligger hela tiden före traditionella long run. medier med att förmedla nyheter, oroliga meddelan-

– Bill Gates den och (tyvärr) obekräftade rykten om vad som

hänt. Radio och tv hänvisar till sina hemsidor för

mitten på 1990-talet började Internet användas dem som vill ha mer information; med adresser till

utanför akademikers och IT-ingenjörers kretsar. hjälporganisationer, myndigheter och kontaktpunkter

E-post blev ett sätt att kommunicera även i före- för människor som kommit ifrån varandra i samband

tag och förvaltningar. De första siterna där man med översvämningen. kunde beställa varor och tjänster började tilldra Har detta någonting med e-handelns framtid att

Isig allmänhetens intresse. skaffa? Ja, jag är övertygad om att det definitivt visar

Men i maj 1996 sa dåvarande kommunikationsmi- att kommunikationsministern hade fel. Internet har nister Ines Uusman att: Internet är en fluga som kanske blivit en del av miljontals människors vardag. Tiden blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att det tar att surfa upplevs som väl använd, om folk får vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa tag på den information de behöver, om de kan uträtta på nätet. de tjänster de önskar, och om de den vägen tryggt

Det var många som tyckte att det var ett enfaldigt kan beställa varor de vill ha. påstående redan då. Idag är det mångdubbelt fler än

Bokhandel på Internet

för åtta år sedan som dagligen använder Internet för att ta del av nyheter, för att samla information för ar- Böcker visade sig snabbt vara väl lämpade för handel bete och skola, för att sköta sina bankaffärer, för att via Internet och handeln kom igång i mitten på 1990boka resor och utföra andra tjänster, samt för att talet. Branschen var väl datoriserad, och det var därhandla varor. för lätt att bygga upp boktiteldatabaser för kunder att

När jag skriver detta är det den 29 december. Syd- leta i. Den fysiska formen gör att det är enkelt att ostasien har drabbats av en ofattbar översvämningska- ordna logistiken. Priset är inte så högt att folk känner tastrof till följd av en jordbävning under havsbotten. att de tar alltför stora risker med att handla på nätet. Flera tusen svenskar är fortfarande saknade, och i en- Marginalen i den gängse handeln är god, vilket innedast några tiotal fall har de värsta farhågorna bekräf- bar att Internethandeln snabbt kunde använda priset tats. I semesterparadisen i Thailand sägs 44 svenskar som konkurrensmedel. ha dött. Var det kommer att sluta vet ingen, men att Det här bidrog också till att när medierna skulle antalet döda i verkligheten är avsevärt högre råder rapportera om det nya fenomenet e-handel, under ingen tvekan om. åren i slutet på 1990-talet, lyftes ofta bokhandeln

Tidningarna är fyllda av skräckreportage från fram som exempel. Aktörer som var tidigt ute, som olycksområdet, och tv sänder nyheter en gång i halv- amazon.com i USA eller bokus.com och adlibris.se i timmen. Ändå stiger Internetanvändningen till tidi- Sverige, fick härmed stor hjälp i sitt pr-arbete. De gare oanade höjder. Förutom ständigt uppdaterade spaltkilometrar som de tidiga Internetbokhandlarna nyhetsartiklar, publiceras namn och bild på saknade fick var värda åtskilliga miljoner i reklampengar. människor. Mobiltelefonnummer och e-postadresser Dessutom vill jag påstå att boken som produkt fick

Har Internethandeln med böcker någon framtid?

glädje av denna uppmärksamhet. Eftersom Amazon Nu har det gått nästan sju år och det verkar fullt var ett hett och spännande företag, blev varorna de möjligt att Internet kommer att svara för ungefär 10 handlade med också intressanta och trendiga. procent av handeln med böcker i Sverige år 2005.

Tillbaka (för sista gången i den här artikeln) till Exakta siffror är svåra att få fram, eftersom statisti- Ines Uusman. Jag tror att hennes uttalande var ken över bokförsäljningen är bristfällig. Den mest sprunget ur en viss skepsis till de enorma förvänt- tillförlitliga statistiken är den som Förläggareningar som Internet snabbt skapade. Det räckte inte föreningen producerar, men den avser endast förenmed att Internet växte till sig under några år. Progno- ingens medlemmar, och den avser förlagens försäljserna för hur nätet inom en snar framtid skulle ta ning. Siffror som gäller försäljning till slutanvändare, död på både tidningar och detaljhandel publicerades såsom konsumenter, bibliotek, företag och studenter flitigt. Synen förvreds på även erfarna affärsmän som måste bli ganska grova uppskattningar. ville hänga med. I ”den nya ekonomin” behövde före- De två ledande aktörerna, Adlibris och Bokus, tag inte gå med vinst, det räckte att de hade många torde under 2004 har en sammanlagd försäljning om besök på sin site. Pengarna skulle komma senare. cirka 350 miljoner kronor, baserat på uppgifter från Och det gällde att vara tidigt ute, den som såg sin 2003 och den uttalade fortsatta försäljningsökningen. konkurrent vara ute på nätet först var dödsdömd. Till detta kommer Internetförsäljning hos övriga ”First mover advantage” blev ett viktigt skäl att kasta svenska detaljhandlare, direktförsäljning från förlag, sig ut på Internet. och (vilket är speciellt svårbedömt) importen genom

En viss skepsis mot denna upphaussning var natur- handel från utländska siter. Sammanlagt blir detta säligtvis sund. Vilket också visade sig under 2000 och kert minst 500 miljoner kronor redan 2004, och en 2001, när många Internetäventyr gick över styr. fortsatt ökning mot 600 miljoner 2005 känns inte

Jag satt någon gång under våren 1998 med i en pa- som en överoptimistisk gissning. nel under en konferens om bokhandelns framtid. Lik-

Varför handla på Internet?

som andra paneldeltagare tvingades jag ha en uppfattning om hur stor marknadsandel Internetbokhandeln En normalstor svensk bokhandel lagerför uppemot skulle ha inom fem år. Det var givetvis omöjligt att 10.000 titlar. Sveriges största bokhandel, Akademiveta, men jag kastade ur mig ”13 procent”, vilket be- bokhandeln i centrala Stockholm, säger sig ha cirka traktades som en löjligt låg siffra av övriga deltagare. 100.000 titlar i lager. Många böcker att välja på. Förstod jag inte att bokhandeln, om den inte snabbt Men ändå bara en bråkdel av vad Internethandlarna kopierade Amazon, skulle vara död innan fem år var kan erbjuda. En miljon titlar, av svenska, engelska till ända? Jag vet inte om det var min fantasi som och amerikanska böcker, är en undre gräns för vad brast, eller om min pessimism (?) jämfört med övriga de stora idag kan tillhandahålla. Akademibokhandeln bedömare berodde på mina erfarenheter som mark- som nyligen byggt om sin site, för att bättre kunna nadschef på Akademibokhandeln. Vi hade visserligen konkurrera med den etablerade näthandeln, säger sig tagit några stapplande steg ut på nätet. Men beställ- ha tre miljoner titlar i sin databas. ningarna den vägen svarade endast för en bråkdel av Hos antikvariatsbokhandlar i nätverk är det möjhela försäljningen, och jag varken ville eller kunde tro ligt att lokalisera böcker, som det utan Internets hjälp att strukturförändringen skulle bli så våldsam som många gånger hade varit nästan omöjliga att hitta. mina panelkollegor föreställde sig. Dessa böcker kan kunder beställa när som helst på

Har Internethandeln med böcker någon framtid?

dygnet, vilken dag som helst på året, och få dem leve- ha, som har tid att vänta några dagar på leverens, och rerade inom en vecka. Enkelt och pratiskt för dem som värderar priset. Däremot är Internet en sämre som inte har bråttom. kanal för kunder som har bråttom, som inte vet rik-

Redan från början satsade Internethandlarna på att tigt vad de ska köpa och som inte är så priskänsliga. använda priset som konkurrensmedel. Adlibris säger

Vem handlar på nätet?

fortfarande att deras priser är 30 till 50 procent lägre än bokhandelns. Även om det är en överskattning är För några år sedan utgjorde beställningar från profesdet ändå ett tydligt tecken på varför många kunder sionella inköpare, till exempel bibliotekarier, och stuväljer nätet som inköpskanal. denter en stor del av handeln på Internet. Kunder

Utbud, bekvämlighet och pris är alltså tre viktiga med god förmåga att avväga pris och service mot varskäl till varför bokkunderna väljer Internet. andra. Sedan dess har konsumenthandeln ökat dra-

matiskt. Människor har vant sig vid att använda

Några svagheter hos Internethandlarna

Internet för andra ändamål, såsom bankaffärer, eller Hos Internethandlarna kan man inte bläddra i böck- de har gjort sina beställningar till de typiska erna. Möjligheten att läsa utdrag ur vissa titlar är sna- postorderföretagen över Internet. Den ökade rare ett kampanjinslag än en reguljär service. Internetvanan har gjort det naturligare att göra olika

Idag innehåller Internethandlarnas siter mycket sorters inköp över nätet. mer information om böcker än vad de gjorde i bör-

Effektiv marknadsföring

jan. Omslagsbilder är vanliga. Ändå lyckas detta inte riktigt ersätta den möjlighet man har i bokhandeln att När IT-bubblan blåstes upp som värst för fem, sex år faktiskt ta i böckerna, och att kunna fråga personal sedan var tilltron till Internet som en bra reklamkanal om råd. Men det är klart, ingen kan bläddra i alla de ett viktigt skäl. När bubblan brast minskade annonböcker som inte finns i lager hos bokhandlaren. seringen på nätet avsevärt, för att inte återhämta sig

Den kund som prompt vill ha en bok att läsa idag, förrän under det gångna året. eller som ska ge bort den i present imorgon, har inte Internet och e-post är något av en direktmarknadstid att vänta ens på Internethandlarens expressleve- förares våta dröm. Den stora mängden siter som vänrans. der sig till folk med alla möjliga sorters intressen, gör

Hos näthandlarna är det lätt att beställa de böcker att det ofta enkelt går att hitta lämpliga siter att anman vet att man vill ha. Men det är fortfarande svårt nonsera på. Annonsören får omedelbart kvitto på om att botanisera i hyllorna. Möjligheterna har blivit siterna är rätt valda, och om budskapet går hem: det bättre än de var i Internethandelns barndom, med är bara att räkna klick! Det går snabbt och enkelt att ämnessortering och tematisk presentation av både byta eller förändra annonser som inte fungerar. nyheter och backlist. Att få veta att många av de kun- Internethandlaren samlar på sig mycket informader som köpt titeln A också köpt B, kan leda till tion om sina kunder. Vad folk köpt är det givet att spännande associationer, men sammantaget är bok- hålla reda på. Men det går också att spara uppgifter handeln för många ett bättre inköpsställe om man om vad kunder letat efter utan att köpa. Det går att inte vet exakt vad man vill ha, utan vill mötas av tips följa hur besökarna klickar sig fram i nätbutiken. och förslag. Denna information kan sedan utgöra underlag för

Internethandeln är bra för dem som vet vad de vill erbjudanden riktade till kunderna, i princip skräddar-

Har Internethandeln med böcker någon framtid?

sydda på individnivå. Erbjudandena distribueras via rare, medan teknologin hela tiden blir billigare. Vi e-post, vilket gör kontaktkostnaden mycket låg. Att lever i en tid med historiskt mycket låga räntor. Högskicka leveransbesked eller tips med sms är heller re räntor betyder dyrare lager. Tryck på beställning ingen stor kostnad. Genom att följa mottagarnas be- håller nere kostnaderna. Antalet titlar som kunderna teende lär sig handlarna ännu mer om hur de ska ut- har att välja bland kommer också att öka. forma sina erbjudanden i fortsättningen. Internethandlarna har större fördelar av denna ut-

Den typen av information som ligger till grund för veckling och utgör naturligare beställningspunkter för e-postade erbjudanden, kan också utnyttjas för att dessa produkter än vad den gängse bokhandeln är. handlaren ska veta vilka titlar en besökare bör expo- Handlarna på nätet kommer också att fortsätta utneras för på siten. När nätbokhandeln får besök av veckla sina tjänster: mer information om böcker, efen kund som mest brukar köpa deckare och kok- fektivare söksystem, bättre erbjudanden, mer individböcker, är det naturligtvis bättre att visa upp titlar anpassade tjänster på siterna och via e-post, tv och inom dessa genrer än att visa trädgårdsböcker och telefon. Hittills har Internethandlarna varit ganska filosofi. dåliga på att involvera läsarna i recensioner, diskus-

Svenska Internetbokhandlare har hittills inte till sioner, författarträffar på nätet och så vidare. Det fullo utnyttjat dessa möjligheter att individanpassa kommer de att bli duktigare på, och de kunder som reklam och site-innehåll. Men det verkar rimligt att levt sitt tonårsliv på Lunarstorm och andra mötesplattro att de kommer att bli mer sofistikerade. ser för ungdomar, kommer att efterfråga dessa tjäns-

ter även om inte deras föräldrar gjort det.

Internethandelns framtid

Internetbokhandeln har inte tjänat några stora Trots att den kortsiktiga effekten våldsamt överskatta- pengar, men Adlibris redovisade ett positivt resultat des, kan Internet medföra kraftiga strukturföränd- 2003, och både de och Bokus torde göra det för ringar i handeln, inte bara med böcker, på längre 2004. Det finns alltså ingen anledning att förvänta sig sikt. att näthandlarna ska närma sig den övriga handeln

Den tekniska utvecklingen talar till Internethan- prismässigt. Däremot måste sannolikt den vanliga delns fördel. Utbyggnaden av bredband snabbar upp bokhandeln anpassa sina priser nedåt, för att inte kommunikationen, programutveckling medger effek- tappa försäljning. Om inte detta kan ske med mottivare ”annonser” på nätet, och telekomteknikens svarande rationaliseringar, kommer handeln att sammansmältning, det vill säga att gränserna mellan tvingas ge avkall på somliga av sina konkurrenstv-dator-telefon luckras upp, kommer att göra det fördelar, till exempel kvalificerad personal. ännu lättare för kunder att handla var och när de vill. Är den beskrivna utvecklingen bra eller dålig? Det Det kommer också att möjliggöra effektivare erbju- torde inte vara någon nackdel för svenska bokkunder danden från leverantörerna, med avseende på vilka att Internethandeln fortsätter att utvecklas, för att bli produkter de satsar på, samt hur och när de presente- en ännu effektivare kanal, som gör stora mängder ras för användaren/tittaren. böcker tillgängliga för alla. När det gäller att få tag på

Tekniken för bokframställning kommer också att böcker på andra språk än svenska och engelska är förändras. Att trycka vid beställning har inte blivit utländska siter den svenske konsumentens nästan någon riktigt framgångsrik affärsidé hittills. Men tek- enda möjlighet. niken har framtiden för sig. Papper blir ständigt dy- Som jag antytt ovan kommer det att innebära en

Har Internethandeln med böcker någon framtid?

fortsatt prispress på övrig handel. Det är till bok- tycke i beslutsprocessen. köparnas fromma, åtminstone tills pressen blivit så Näthandeln ser ut att gå en lysande framtid till möstark att det börjar gå maskor i bokhandelsnätet. tes, vilket många bokköpare kommer att ha stor Momssänkningen har de senaste åren inneburit en glädje av. Samtidigt finns det anledning att vara obvitalisering av butikbeståndet. Men om Internet- servant på de risker denna utveckling utgör för handeln fortsätter växa med flera tiotals procent årli- bokhandelsnätet och för ökad koncentration av begen, på en marknad som växer med mindre än fem slutsfattande. procent, kommer detaljhandelns marknadsandelsförluster inom bara några år att bli kännbara.

Internethandeln är i likhet med annan lågmarginal-

FAKTARUTA företagsamhet förenad med påtagliga stordrifts-

Länkar till några svenska och utländska Interfördelar. Det vill säga att kostnader för varje hanterad

netbokhandlar finns på tidningen Svensk Bokenhet är avsevärt lägre för det företag som säljer stora

handels hemsida. http://www.svb.se/Branschen volymer än för det som handlar med små. Detta innebär att det blir allt svårare för nya aktörer att slå sig in på marknaden. Det kräver betydande kapital, jämfört med att starta en vanlig bokhandel, att etablera en helt ny Internethandel.

De två ledande svenska nätbokhandlarna ägs av företag som är stora aktörer på flera sätt på bokmarknaden. Adlibris köptes nyligen av Bonniers, vars centrala roll inom förläggande och bokklubbar knappast behöver någon utförligare beskrivning. Bokus ägs av KF Media som, förutom betydande intressen i förlagsbranschen, också äger landets största bokhandelskedja, Akademibokhandeln, som dessutom har sin egen näthandel. Under 2004 har Akademibokhandeln investerat i sin site, för att den vägen erbjuda fler titlar till lägre priser och även på andra sätt svara mot konkurrensen.

Denna koncentration av handel till ett fåtal aktörer medför givetvis vissa risker. Handelns beslut om vilka titlar som är intressanta att marknadsföra spelar stor roll för försäljningen. Ju färre beslutsfattare som hanterar dessa ärenden, desto större är risken för likriktning. Större blir också risken att kulturellt och poli- P JONAS SJÖGREN tiskt viktiga titlar väljs bort, om de inte anses vara tillräckligt kommersiellt intressanta. Bara det att P Jonas Sjögren är civilekonom med erfarenhet från förbeslutsfattarna blir färre leder till ökat personligt god- lags- och bokhandelsbranschen.

MED LÄROBÖCKER KAN LÄSNINGEN BREDDAS

Skolan har nyckelnSkolan har nyckelnSkolan har nyckelnSkolan har nyckelnSkolan har nyckeln till mer läsandetill mer läsandetill mer läsandetill mer läsandetill mer läsande

Mona Hillman Pinheiro

venska elever halkar efter i internationella fullt: Vårt land har ju en mycket lång tradition av läs-

jämförelser. Vi vet också att föräldrar inte undervisning och läsning. Vår förmåga att läsa har

läser lika mycket som förr med sina barn under hundratals år toppat världsstatistiken. Vi talar i

– och att TV-tittandet ökar. Av Bokpris- alla internationella sammanhang om vikten av att

kommissionens senaste rapport framgår motverka analfabetism, samtidigt som vi kopplar läs- Satt andelen icke-läsande är fortsatt hög. Läsning kunnighet till tillväxt och utveckling. Vikten av att

måste därför prioriteras i skolan. Det ska prioriteras kunna läsa och skriva bra betonas som viktigast i med hjälp av skönlitteratur, skolbibliotek och – vikti- kunskapssamhället. Det moderna samhälls- och argast av allt – med pedagogiska och åldersanpassade betslivet kräver en kompetens att analysera och förstå läromedel. på allt högre abstraktionsnivåer.

När Skolverket på 90-talet granskade grundskolan Mot denna bakgrund blir det särskilt motsägelseansågs sex procent av eleverna i årskurs 5 vara läs- fullt att vi låtit andelen lässvaga öka med en tredjedel svaga. Samma studie 2003 visade att andelen hade under de senaste tio åren. I Sverige har vi fortfarande ökat till åtta procent. Inte nog med det: De svaga en skola som når alla och en ambition att det ska ske eleverna visade 2003 sämre resultat än de svaga på lika villkor. Ingen gömd, ingen glömd är och ska eleverna åtta år tidigare. I den senare studien framkom vara en helig princip i vår skola. Men teori är en sak. att läskunnigheten minskat också bland elever i årskurs Praktik är uppenbarligen en annan. 9. Framför allt hade ungdomarna problem med längre Det är frestande att söka förklaringen i Sveriges texter. Problemen att skriva var också uppenbara: En omvandling från ett homogent till ett heterogent samav fem elever medgav att de hade svårt att skriva tyd- hälle under de senaste decennierna. Men Skolverket ligt, att stava och att undvika grammatiska fel. visar att resultatskillnaden är liten mellan elever med

Jag ser dessa uppgifter som dramatiska. För mig svenska som modersmål och elever med annat mobeskriver siffrorna, hämtade från Skolverkets NU03, dersmål; båda grupperna når i stort sett samma resulsom presenterades hösten 2004, inte bara ett akut tat i ämnet svenska. samhällsproblem; det handlar i lika hög grad om vår

Förklaringar

gemensamma framtid.

Det är omöjligt att inte beröras av det mycket Skolverket har spårat ett antal andra förklaringar till höga antalet lässvaga i skolan: Åtta procent innebär den negativa utvecklingen. 1992 saknade en procent att 8.000 elever i årskurs fem har problem att läsa. I av lärarna behörighet. 2003 hade denna andel ökat de svenska skolorna finns därmed omkring 100.000 till 14 procent. Andelen lärare med kort lärarerfarenelever, som med rätta kan kallas lässvaga. De interna- het har fördubblats under de elva åren mellan mättionella undersökningarna PISA (OECDs Programme tillfällena. 2003 hade bara 60 procent av lärarna som for International Student Assessment) 2000 och 2003 undervisade i svenska genomgått lärarutbildning och (publicerad december 2004) visar att vi bland annat utbildning i ämnet. halkar efter våra grannar i Finland. Är det verkligen Även undervisningsprocessen har förändrats. Att nödvändigt? arbeta med rättstavning, grammatik och ordkunskap

Tillsammans motsvarar de lässvaga i skolan två hade hos lärarna lägre prioritet 2003 än 1992. Fem normalstora svenska städer. Att så många svenska procent av lärarna menade 1992 att det inte var särelever har problem att läsa blir för mig motsägelse- skilt viktigt att eleverna tränade sig att skriva tydligt

Skolan har nyckeln till mer läsande

för hand. 2003 hade den gruppen ökat till 35 pro- glosor och grammatik för att förstå och hänga med. cent. Bara 15 procent av lärarna anser att eleverna Det förhållningssättet regerar i mindre utsträckning i måste kunna skriva utan grammatiska fel och i stort ämnet svenska. Tillgången till läroböcker i engelska i sett utan stavfel för att få godkänt betyg. Det måste våra skolor är dessutom ofta bättre än i andra ämnen. anses som ett lågt ställt formellt krav. För mig är det uppenbart att skolan måste ändra

Kraven är högre för att klara godkänt i läsning. förhållningssätt till ämnet svenska. Att erövra, för- I stort sett samtliga lärare menar att det för godkänt ankra och utveckla ett modersmål är inte en bagatell. betyg är nödvändigt att kunna läsa en skönlitterär En skicklig språkmänniska, vilket vi vill att alla våra bok. Men det får inte enbart handla om att ha läst. barn och ungdomar ska bli, måste alltid ha tillgång till Det handlar också om att kunna analysera och förstå. grunden och basen för språket. Basen är läsförståel-

Samtidigt visar Skolverket att eleverna numera mö- sen. Basen krävs för utveckling, för att kunna ta till ter ett minskande antal textgenrer i grundskolan. Det sig, njuta och bygga på kunskapen. Ett nytt förhållfinns skäl att anta att nedgången delvis är relaterad till ningssätt till ämnet svenska bör därför prioritera läsökningen av läsning på datorskärmen, som har en ning och skrivning. Också av det skälet att den som annan karaktär än läsning av en lärobok eller en tid- lär sig läsa och skriva bra blir bra i andra ämnen, klaning. Det skulle kunna förklara pojkarnas tapp i läs- rar sig bättre i skolan och får ökat självförtroende. förmåga gentemot flickorna mellan årskurs 5 och 9. Det finns inga genvägar. Våra hjärnor vill ha struk- Fortfarande är pojkarna mest flitiga dataanvändare. I tur. Skoleleverna kan få denna struktur genom lärogrundskolans sista årskurs är pojkarna i stor majori- böcker, anpassade till deras mognad. Då kan de tet i den grupp elever som sämst klarar proven i klättra uppåt på den abstraktionsstege, som gör dem svenska. Det är också flest pojkar som oroar sig för litterata. att inte förstå det som ska tas upp i undervisningen. Enligt studien PISA 2000 kan 70 procent av skill- Jag är rädd för att Sverige är på väg att skapa en naderna mellan elevers prestationer i naturvetenskapgrupp illitterata unga män. liga ämnen och matematik förklaras av förmågan att

läsa. Att glömma bort eller försöka förneka läsningens

Vad ser vi?

betydelse är att göra alla barn och ungdomar en stor Under de senaste tio åren har vi sett såväl en attityd- otjänst. Att läsa och skriva ska vara prioriterad unförändring som ett förändrat förhållningssätt till äm- dervisning i skolan. Dessa förmågor är förknippade net svenska i skolan. Attitydförändringen är inte stor, med möjligheten till demokratiskt deltagande i sammen märkbar. I stort sett består den förändrade atti- hällslivet, till framgång i arbetslivet och inte minst till tyden av att engelskan under dessa tio år gått förbi personliga, sociala och intellektuella möjligheter. som det viktigaste ämnet i skolan. Såväl Skolverkets NU03 som PISA-undersökning-

Det finns förmodligen en skillnad i förhållningssätt arna pekar på den mycket oroande tendensen att till de två ämnena svenska och engelska. Skillnaden svenska pojkar läser allt sämre. Det visar sig också belyser varför antalet lässvaga ökar medan kunskaper- att allt färre pojkar läser av eget intresse på fritiden na växer i engelska. Frånsett perspektivet att engelskan och för nöjes skull. Resultaten antyder att pojkarnas är mer ”inne” och ett större språk än svenska, liksom läsning glöms bort i skolan. För att vända trenden graden av påverkan och inlärning utanför skolan, måste insatser till pojkarnas fördel göras tidigt i skotvingas eleverna i skolan eller enskilt traggla engelska lan. Det handlar om attitydpåverkan och om föränd-

Skolan har nyckeln till mer läsande

rat förhållningssätt från samhällets, skolans och vux- Det behövs ytterligare och djupgående insatser för nas sida. Vi vuxna måste visa att det är viktigt att att bredda läsandet. Och vi måste börja i skolan, kunna läsa och att det ger så mycket glädje. Men vi samtidigt som vi uppmuntrar föräldrar att läsa med måste också föra vidare att det inte är enkelt eller sina barn. givet; det kostar på, och det måste få ta kraft att be- För samhället i stort och för det samlade vetandet härska ett språk. är det naturligtvis en tillgång med ökat läsande oav-

Vi måste värna vårt språk. Sverige är ett förhållan- sett vem som läser. Det andra perspektivet, att en devis litet språkområde. Ändå sker en omfattande grupp blir alltmer lässvag, är mindre tilltalande. Att läromedelsutgivning för ungdomsskolan, vuxenutbild- klyftan kommer att öka mellan läsare och icke-läsare, ningen och högskolan. Studenterna är en särskilt pris- och därmed mellan starka och svaga, är inte heller känslig grupp. De ska inom ramen för begränsade särskilt tilltalande. Utan att låta någon skugga falla studiemedel bekosta egna läromedel. De ekonomiska över läsarna, bör det påtalas att ökade klyftor ofta leincitamenten för att motverka otillåten kopiering kan der till ökad social oro. Det är ett svenskt framgångsstävjas genom lägre priser. Momssänkningen kan där- recept sedan hundratalet år att hålla ihop landet geför ha viss betydelse för att stärka den svenska utgiv- nom att inte låta klyftorna vidgas. ningen och underlätta för studenterna.

Böcker i skolan är nyckeln Konsekvenserna

Vad kan vi göra för att hindra en utveckling mot Att kunna och våga läsa har betydelse på både kort minskat läsande? Detta är en nyckelfråga för mig oavoch lång sikt. I det korta perspektivet tjänar läsför- sett om vi talar om ökad tillväxt, ett hållbart samhälle, måga huvudsakligen syftet att bygga vidare på de egna bättre välfärd eller politisk stabilitet. kunskaperna, klara skolan, identifiera sin personlig- För mig har skolan nyckeln till ett breddat het och hitta sin position i samhället. I det längre läsandet, liksom skolan har varit basen för att skapa perspektivet handlar det än tydligare om att bygga sin goda medborgare, samhörighet, tillväxt och välfärd. existens med förståelse och insikt för att kunna utöva Skolan är vårt samhälles främsta kulturbärare, den är inflytande i stort som smått. normgivande och kunskapsförmedlande. För att uti-

Svenska folket läser idag mer böcker än tidigare. från dagens förutsättningar kunna bredda läsandet Det är naturligtvis mycket glädjande. De som förr krävs av skolan både en attitydförändring och ett nytt läste då och då läser nu mer regelbundet. Det fram- förhållningssätt till läsande. går av Bokpriskommissionens femte delrapport. Sam- För det första måste läsandet i praktiken värderas tidigt konstateras dock att fortfarande var sjunde högre i skolan. Konkret betyder det att staten och medborgare kan betraktas som icke-läsare. När anta- kommunerna måste se till att alla elever har tillgång let lässvaga i skolan ökar är risken att denna grupp till väl utbildade lärare. Det är framför allt de duktisuccessivt kommer att växa. Skolverkets nationella gaste pedagogerna, som kan ställa rätt krav på sin arundersökning NU03 visar, som jag redan nämnt, att betsmiljö och på elevernas lärmiljö. Det är dessutom vi riskerar att få en stor grupp illitterata unga män. de duktiga lärarna, som kan vara de goda beställarna Och de internationella PISA-undersökningarna visar av läromedel – om de får tid, resurser och kunskap. att läsförståelsen bland eleverna i andra länder ökar, Statens uppgift är att skapa en lärarutbildning av samtidigt som resultaten i Sverige snarast blir sämre. hög kvalitet. På kommunerna faller att rekrytera

Skolan har nyckeln till mer läsande

kompetenta lärare. Ett annat krav är att eleverna i alla skolor har tillgång till ett stort flöde av bra läroböcker. Alla barn längtar efter sin första lärobok, den är en signal om att ett nytt kapitel börjar i varje barns liv. Den är en inträdesbiljett till det hemliga vuxenlivet. Den känslan kan upprätthållas om bokbeståndet runt eleven alltid är spännande och fräscht. I dag är situationen oftast det motsatta: På grund av att kommunerna valt att spara på läromedel domineras elevens tillgång på läroböcker av hårt begagnade, slitna och nerkladdade böcker.

Varje elev måste få ett antal egna läroböcker, möjliga att anteckna i och använda som arbetsredskap, just som riksdagen så klokt beslutat. Beslutet tycks dock ha fallit i glömska. Det är bara genom att upprätta den egna närheten till boken och texten som barn och ungdomar kan hitta den studieteknik som fungerar för just dem och kan lära sig älska att läsa.

Sverige är ett litet språkområde. För att värna vårt modersmål måste en tillvänjning ske i tidig ålder. De förlag, som med sin breda utgivning värnar utgivning på det svenska språket, måste få rimliga villkor. All tjuvkopiering ska stävjas.

Förhållningssättet till läsning och svenska språket måste förnyas. Svenska språket ska åter bli viktigast i skolan. Det måste betonas att hårt arbete ska läggas ner från skolan för att alla elever ska utvecklas efter sin förmåga. Läsning och skrivning måste tränas oftare och mer. Det tydliga budskapet ska på alla nivåer i skolan vara att träning ger färdighet och att det aldrig är för sent att öva.

Det är där vi måste börja.

MONA HILLMAN PINHEIRO

Mona Hillman Pinheiro är direktör i Föreningen Svenska Läromedel med förflutet som skolpolitiker och

egen företagare.

DIGITALISERING – HOT ELLER MÖJLIGHET

1

Framtidens läsningFramtidens läsningFramtidens läsningFramtidens läsningFramtidens läsning

Anna Gunder

ommer Harry Potter-generationen att medielandskapet och anamma nya teknologier för

koppla av med en god bok i favoritfåtöl- egna syften. Bokens hantering av den digitala revolu-

jen? Vilket förhållande kommer Byggare tionen är ett ypperligt exempel där datorn och Bobs publik att ha till den tryckta boken? Internet idag tjänar produktion, distribution och Hur och vad läser framtidens vuxna som konsumtion av böcker med fenomen som desktop

Klärt sig läsa med hjälp av interaktiva läromedel på da- publishing, print-on-demand, nätbokhandlar, e-post-

torn? Hur kommer de tidsslukande datorspelen att listor, biblioteksdatabaser och chatgrupper. Ett annat påverka läskulturen? Frågorna kring kommande tiders tecken på att boken står stadigt när de digitala vinläsande är många och det enda man någorlunda sä- darna blåser är pocketbokens uppsving som varit en kert kan fastslå är egentligen att framtidsmänniskan frisk fläkt på bokmarknaden de senaste åren. kommer att läsa. Digitala medier har många fördelar, bland annat

Sannolikt kommer den tryckta boken länge att för- när det gäller sökbarhet, lagringskapacitet och tillbli det dominerande mediet för lagring och presenta- gänglighet. Litteraturbanken är namnet på ett nytt tion av skönlitterära verk. Detta inte främst av nostal- elektroniskt arkiv för centrala verk i svensk litteratur giska skäl eller vanans makt utan helt enkelt därför att och humaniora som beräknas öppnas hösten 2005 boken är praktisk. Den kräver till exempel varken och är ett samarbete mellan Svenska Akademien, eluttag eller batterier – på en öde ö är femtio roma- Kungliga Biblioteket och Språkbanken i Göteborg. ner i en handdator knappast att föredra framför två Tanken med Litterturbanken är att gratis tillhandatraditionella tryckta böcker. Dessutom uppfattar de hålla digitala versioner av svenska klassiker som visflesta läsare att det är bekvämare för ögonen att läsa serligen kan skrivas ut, men som i första hand syftar en tryckt boksida än på skärm. Än så länge är nöjes- till att göra de skönlitterära verken sökbara. Ett beläsning för de allra flesta inte kopplat till tangenter släktat projekt på internationell nivå är sökmotorn och skärm utan till att vända blad, göra hundöron Googles planer på att, i samarbete med ledande ameoch råka få en chokladfläck på sidan 32. Men samti- rikanska universitetsbibliotek, digitalisera miljontals digt är det ju inte utan att det är praktiskt med in- låneböcker i sin helhet och göra det möjligt att söka i byggd belysning och ordförklaringar bara ett klick dem över Internet. bort… En het fråga för några år sedan var om de nya me-

dierna och den digitala tekniken skulle komma att

Digitalisering – hot eller möjlighet?

undergräva den traditionella bokens existens och i Den tryckta boken låter sig inte utmanövreras av nya slutänden leda till bokens död. Idag är diskussionen tekniska uppfinningar i första taget och det kommer inte längre lika aktuell och kanske grundar det sig i att dröja innan den blir omodern. ”Gutenbergför- två huvudsakliga insikter: för det första finns det ingmågan” kallar litteratursociologen Johan Svedjedal enting som tyder på att den traditionella boken kombokens förmåga att anpassa sig till förändringar i mer att ”dö” och, för det andra, om boken skulle för-

1 2 Artikeln bygger på resonemang och termer från min doktorsav- Johan Svedjedal, Den sista boken i Tänkta världar (Samlingsvolym: handling Hyperworks: On Digital Literature and Computer Games, Gurun och grottmannen & Den sista boken), W & W-pocket Skrifter utgivna av Avdelningen för Litteratursociologi vid Littera- (Stockholm, 2004).

3 turvetenskapliga institutionen i Uppsala 48 Diss, Uppsala univer- En utförlig presentation av Litteraturbanken finns i den komsitet (Uppsala, 2004). mande årgången av Samlaren (Uppsala).

Framtidens läsning

flyttas till en perifer position på medielandskapets ringen i monosekventiella verk är med andra ord ganrand är det för att den mer eller mindre har spelat ut ska okomplicerad och kommer att så förbli. Den sin roll. Om boken dör är det ju faktiskt för att bok- monosekventiella strukturen kommer att fungera som läsarna själva har valt det genom att föredra andra den gör i dag oberoende av hur den lagras och premedier för lagring och presentation av texter och senteras i morgondagens medielandskap. verk. Men det är trots allt troligt att den traditionella Den monosekventiella strukturen är alltså föga bokens roll kommer att förändras i takt med nya tek- spännande ur utvecklingssynpunkt eftersom den av niska framsteg (mer läsvänliga skärmar till exempel) förklarliga skäl lämnar relativt lite utrymme för och allteftersom läsarna som vant sig vid eller helt mediestrukturella experiment och förändringar. Märk enkelt vuxit upp med datorer och Internet, blir allt väl att det som här avses inte är själva innehållet och fler. Något som kan tolkas som ett tecken på detta är de sätt varpå det kan tolkas och förstås, utan hur verdet faktum att facklitteraturläsaren i allt större ut- ket är organiserat strukturellt sett. Mer intressant att sträckning söker sig till Internet och elektroniska fundera över är istället framtidens multisekventiella publikationsformer. Mycket av det material som tidi- verk, så kallade hypertexter eller hyperverk. Hypergare bara återfanns i tryckta publikationer finns idag verk karaktäriseras av att läsaren ständigt ställs inför tillgängligt i elektronisk form, vilket har avspeglat sig val och därmed skapar sin egen väg genom verket, i en viss nedgång i läsningen av facklitteratur i vilket kan få till följd att läsare endast i undantagsfall, tryckta böcker och tidskrifter. om någonsin, möter samma sekvens av tecken. Det

kan handla om att välja vilket ord man ska klicka på,

Navigering – en eller flera vägar

vilken tangent man ska trycka på eller om man ska Oavsett vilken medieversion av Moa Martinsons läsa en fotnot. Termen hyperverk betecknar en mängd Kvinnor och äppelträd som kommer att vara förhärs- olika typer av verk där den minsta gemensamma kande (om någon) bland framtida läsare, kommer nämnaren alltså är multisekventialitet. En textkritisk verkets struktur att vara densamma. CD-bok, utgåva med fotnoter, en dagstidning, en hyperroman pocket, inbunden, digital online-version, eller e-bok och ett datorspel är alla exempel på hyperverk (och spelar ingen roll; romanen börjar med orden ”I kväll hypertexter) eftersom det finns flera vägar genom badar mor” och landar i meningen ”Mor Sofis ben dem. är till jord igen och månen går sin rund som alltid Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att varbland himlens stjärnor.” Mellan dessa första och sista ken monosekventialitet eller multisekventialitet är ord löper en sträng, eller sekvens, av tecken som lä- knutet till ett visst medium, även om vissa typer av saren förväntas följa från början till slut och som ser verk är helt beroende av datorn. Den digitala teknilikadan ut för alla läsare från gång till gång. Denna ken möjliggör nya uttrycksformer och nya berättarorganisationsprincip kallas monosekventiell struktur former. En stor del av det som man hittar på nätet och syftar på att det finns en väg genom verket som kunde lika gärna ha levt i tryck på papper mellan pärläsaren är tänkt att följa. Deckarförfattaren är för- mar eller i en tidning, men datorns lagringskapacitet, modligen smärtsamt medveten om att många läsare de digitala länkarna och inte minst datorns multiinte kan låta bli att tjuvläsa det sista kapitlet, men mediala förmåga där rörliga bilder, text, ljud och bild hennes intention är icke desto mindre att läsarna ska kan blandas hur som helst har också inneburit nya låta sig ledas av henne genom berättelsen. Navige- upplevelseformer och nya sätt att berätta berättelser

Framtidens läsning

och presentera information (t.ex. digitala hypertexter, på väg till arbetet. Han fruktar nämligen att hans exdatorspel, webbsidor). fru och son var inblandade och i värsta fall är döda.

Centralt för förståelsen av hur berättarformer och Sanningen om olyckan glider undan då Peter gång på konstformer som uppkommit i den digitala miljön gång försitter sina chanser att ta reda på hur det fungerar är hypertextteoretikern Espen Aarseths be- egentligen ligger till. Så småningom visar det sig grepp ergodicitet. Ergodicitet har att göra med läsa- emellertid att han själv förmodligen har orsakat rens eller användarens aktivitet i tillägnandet. I ergo- olyckan. Skälet till att sanningen inte kommer fram diska hyperverk måste läsaren göra icke-triviala val, är att Peter omedvetet försöker skydda sig genom att som att välja vilket monster man ska skjuta på, vilken förneka och förtränga den. Denna psykologiska medörr man ska knacka på, vilket ord man ska klicka kanism finns, om man så vill, inskriven i själva strukpå o.s.v. Det handlar alltså inte om mer eller mindre turen i afternoon där läsaren inte vet vad som hör i rutinmässiga val som huruvida man ska titta upp en ihop med vad, när det tar slut (det finns inget slut i viss fotnot eller ej, utan mer aktiva val som påverkar traditionell mening) etc. Huvudpersonens förtvivlade användarens väg genom verket på ett betydande sätt. sökande efter sanning kan alltså sägas speglas i läsa- Ett visst val kan till exempel innebära att mannen och rens sökande efter svar och sammanhang. I afternoon kvinnan som gifter sig lever lyckliga i alla sina dagar tjänar den digitala tekniken och hypertextformen medan följden av ett annat val blir att äktenskapet berättandet både stilistiskt och berättartekniskt. slutar i skilsmässa. Digitala hyperromaner, som afternoon, Shelley

Jacksons Patchwork Girl och Stuart Moulthrops

Hyperlitteratur

Victory Garden för att nämna några av de mest väl- Informationsteoretikern och sociologen Ted Nelson kända, innebär på flera sätt en ny erfarenhet för en som 1965 myntade begreppet hypertext menar att läsare van vid att läsa monosekventiell, codexbunden traditionellt skrivande är ”a process of making the skönlitteratur. Det är ovant att läsa från en skärm och tree of thought into a picket fence” och driven av klicka istället för att bläddra. Man vänjer sig dock samma tanke skapade författaren Michael Joyce ganska fort vid dessa yttre, mediala förändringar. Efhyperromanen afternoon, a story (1987). Afternoon ter ett tag upplevs inte klickandet som ett avbrott där brukar betraktas som den första digitala hypertext- man rycks ur fiktionen och påminns om själva läsromanen och består av 539 textbitar som tillsammans akten. Det som tar längre tid att vänja sig vid är de med nära tusen länkar bildar ett nätverk. Läsaren na- ergodiska inslagen, dvs. att man ständigt ställs inför vigerar i hyperverket genom att klicka på ord i tex- val. Att välja innebär alltid att man väljer bort något ten. Antalet läsvägar genom Joyces hyperverk är annat och för en läsare av en hyperroman är frågan oändligt och textbitarna återanvänds och dyker upp i vad man missat ständigt aktuell. Läser man en tradiolika konstellationer. Afternoon handlar om Peter som tionell roman från pärm till pärm så vet man att man söker efter sanningen om en bilolycka han bevittnat läst allt – när det gäller hyperverk kan man inte veta,

bara anta, tro eller hoppas att man har gjort det. 4 Espen Aarseth, Cybertext: Perspectives on Ergodic Literature (Balti- Trots att det snart är tjugo år sedan Joyces klasmore & London, 1997). 5 siska hyperroman publicerades första gången är Ted Nelson, ”As we will think”, Proceedings of the Online ’72 International Conference on Online Interactive Computing (Uxbridge, hyperlitteraturen fortfarande att betrakta som experi- 1973), s. 447. mentell. Digitala hyperverk av det här slaget är nu

Framtidens läsning

som då ett okänt fenomen för de flesta läsare och för- historia i de olika medierna, men än mer slagkraftigt fattare. Vad det beror på kan man bara spekulera i, är vad medieforskaren Henry Jenkins kallar ”transmen det är möjligt att tiden helt enkelt inte var mo- media storytelling” vilket innebär att de olika medigen för hyperlitteraturen. Förr eller senare kommer erna också kompletterar varandra, d.v.s. i romanen emellertid den digitala teknikens potential i form av får man information, handlingslinjer etc. som inte digitala länkar, multimedialitet m.m. att utnyttjas av finns i filmen och vice versa. allt fler i skapandet av skönlitteratur och facklittera- Dagens medielandskap präglas av mångfald och tur. Kanske kan framtidens läsare välja att läsa intelli- samexistens. Vi läser böcker, tidskrifter och tidgenta hyperverk som registrerar egenskaper hos läsa- ningar, tittar på film och spelar datorspel om vartanren som en förkärlek för miljöbeskrivningar eller nat, och på samma sätt som film ses på bio, på teve hundar och anpassar sig efter det, eller vetenskapliga och på datorskärmen, spel spelas på mobiltelefonen, artiklar som ändras sig efter läsarens kompetensnivå. datorn och teven så läses texter i tryckta böcker, e- Eller vad sägs om interaktiva romaner där havet rent böcker och på Internet. Och vana navigerar vi skickfaktiskt smakar salt i munnen och brisen fläktar i hå- ligt mellan alla dessa möjligheter utan att låta det ena ret? utesluta det andra.

Den multimediala bokläsaren

Lyfter man blicken från det enskilda verket blir man ANNA GUNDER genast påmind om att bokläsning inte är en isolerad aktivitet. Medborgarna i det moderna medieland- Anna Gunder är forskare vid Litteraturvetenskapliga skapet läser, tittar på tv, går på bio, spelar datorspel, institutionen vid Uppsala universitet. lyssnar på CD-skivor och radio m.m. Det är ett välkänt fenomen att fiktionsvärldar, personer och berättelser migrerar mellan medierna. Skönlitterära verk är en viktig aktör i sammanhanget och har en tradition av att bli till exempel filmer, radiodramatiseringar och tv-serier. Under senare år har skönlitteraturen också kommit att bli en viktig inspirationskälla för datorspelsindustrin med ludisering, d.v.s. omvandling till spelform, av litterära verk. En vanlig företeelse är numera det s.k. flerkanalskonceptet där en fiktionssfär med handling, personer och miljöer lanseras i flera medier inte sällan ackompanjerande av leksaker, kläder och andra prylar. Vilken betydelse detta har för läsandet är svårt att säga, men det kan nog i viss mån stimulera till läsning eftersom många

6

Henry Jenkins, ”Transmedia Storytelling: Moving Characters from blir nyfikna på boken bakom filmen eller spelet. Inte

Books to Films to Video Games Can Make Them Stronger and sällan ingår dessutom tidskrifter och tidningar i kon- More Compelling,” MIT’s Technology Review, 01/15/2003, ceptet. Ofta skildras i dessa fall i stort sett samma www.technologyreview.com/articles/wo_jenkins011503.asp.

Reservationer och särskilda yttrandenReservationer och särskilda yttrandenReservationer och särskilda yttrandenReservationer och särskilda yttrandenReservationer och särskilda yttranden

Reservation stalen slår åt båda håll. I rapporterna diskuteras också

olika orsaker till varför genomslaget inte fått full ef- AV LEDAMOTEN KJERSTI BOSDOTTER

fekt. I båda fallen handlar det om bedömningar som Jag reserverar mig mot Bokpriskommissionens slut- är väsentliga att göra i sammanhanget men nu tendesats att ”momssänkningen på bok- och tidskriftsom- rar orsaksförklaringarna att tas till intäkt för varför rådena varierar men i stort motsvarar vad som kunde momssänkningen inte skett fullt ut. Enligt min uppförväntas av reformen”. fattning rimmar brödtextens innehåll inte med den

Jag reserverar mig också mot följande sammanfat- sammanfattande slutsatsen som görs om ”att momstande värderingar: ”för konsumenterna innebar re- sänkningen på bok- och tidskriftsområdena varierar formen att priset på böcker och tidskrifter gick ner i men i stort motsvarar vad som kunde förväntas av en omfattning som i stort sett innebar ett gott ge- reformen”. Genom denna slutsats tar kommissionen nomslag av momssänkningen.” (sid 114) samt ”Vi avstånd från det som kommissionen själv säger i sina tycker oss dock ha funnit att de ekonomiska resurser texter. som momssänkningen frigjorde inom resp. sektor i Böcker har blivit billigare, det är positivt i sig. huvudsak kommit konsumenterna till del och att re- Inget tyder dock på att det har lett till en breddad läsformen i den meningen än så länge i stort sett upp- ning. Vaneläsarna har läst mer medan ickeläsarna inte fyllt de förväntningar som lagstiftaren hade”. berörts, något som är föga förvånande. Att bredda

Uppdraget för Bokpriskommissionen var ”att läsandet och göra böcker tillgängliga i läsovana mänverka för att åtgärden med sänkt mervärdesskatt skall niskors vardag, det är en uppgift som har liten eller få fullt och bestående genomslag i det pris som kon- ingen anknytning till momssänkningen utan kräver sumenten betalar”. Resultatet varierar kraftigt bero- helt andra insatser. ende på vad och var man köper – det gäller såväl böcker som tidskrifter. Av Diagram 1:1 (sid 19) för Reservation böcker och diagram 1:3 för tidskrifter, som SCB ta-

AV LEDAMOTEN ROGER HADDAD git fram, åskådliggörs prisutvecklingen under åren 2001–2004. För böcker i samtliga försäljnings- Jag reserverar mig mot Bokpriskommissionens slutkanaler fattas minst 2,1 procentenheter men kanske sats att bokmomsen på bok- och tidskriftsområdet i så mycket som 5,5 procentenheter. På tidskriftsom- stort fått genomslag som förväntades av reformen. Jag rådet fattas minst 5 procentenheter. anser att slutsatsen ska vara att bokmomsen på

Den som i huvudsak konsumerar skönlitteratur böcker och tidskrifter i huvudsak uppnått reformens kan förmodligen komma rätt nära ett fullt genomslag förväntningar, dock ej fullt ut. Detta eftersom det när det gäller momssänkningen om man väljer rätt finns variationer och avvikelser som visar att målet försäljningskanal men undantagen kan rimligtvis inte inte är uppfyllt. Jag ställer mig bakom Kommissioligga till grund för en värdering av genomslaget som nens slutsats att regeringen inte har anledning att helhet. ändra på momsnivån, samt att detta ska beaktas av

I Bokpriskommissionens rapporter under de aktu- den pågående Mervärdesskattesatsutredningen. ella åren liksom i slutrapporten redogörs tydligt för Bokpriskommissionen har haft ett uppdrag att unde kraftiga variationer som finns mellan olika genrer der en treårs period (2002–2004) följa prisutveckoch olika försäljningskanaler liksom hur osäkerhet- lingen på böcker och tidskrifter efter att momsen

Reservationer och särskilda yttranden

sänkts från 25 % till 6 %. Kommissionen har efter jag att göra bedömningen att bokmomsen inte slagit regeringsbeslut tilldelats resurser att ta fram statistik igenom fullt ut. Även denna sista rapport, slutmed hjälp av Statistiska centralbyrån, SCB, som ge- rapporten visar på avvikelser på facklitteraturområdet nomfört prismätningarna. Med stöd av det underlaget samt på tidskriftsområdet. I slutrapporten skriver har Kommissionen kunnat lämna delrapporter och Kommissionen också att målet inte är uppfyllt. denna slutrapport samt bedöma och värdera om bok- Bokområdet avviker minst 2–3 procent från det momsen fått fullt och bestående genomslag och kom- måttstock på 11,4 % som vi haft att jämföra med mit konsumenten till del. Jag kan också konstatera att och på tidskriftsområdet är avvikelsen minst 5 %. vissa genrer har blivit billigare och att vana läsare kö- Observera att detta är miniminivån på hur avvikelsen per mer böcker, detta är positivt. Tillgängligheten till kan vara – det vill säga att det lika gärna kan vara åt böcker har också underlättats tack vare fler det anda hållet. Det skulle innebära att avvikelsen är försäljningskanaler. En utmaning är dock att nå fler ännu större och skulle ytterligare bekräfta att momsläsare för att också bredda läsandet i samhället. sänkningen på böcker och tidskrifter inte fått fullt

Kommissionen fick ett tilläggsuppdrag i juni 2002 och bestående genomslag i konsumentled. för att också täcka kurslitteraturområdet. Denna sär- Avslutningsvis är det viktigt och positivt att slutskilda mätning skulle omfatta kurslitteratur på hög- rapporten på olika sätt försöker förklara varför det skola, universitet och inom den kommunala vuxenut- kan förhålla sig på detta vis, men dessa förklaringar bildningen. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), bör inte vara överordnade de prismätningar som gesom undertecknad representerar, har under en längre nomförts på uppdrag av regeringen. tid verkat för en slopad bokmoms. Det var därför angeläget att också utifrån ett studentperspektiv följa Särskilt yttrande utvecklingen. Studenter är, precis som Kommissio-

AV LEDAMÖTERNA KRISTINA AHLINDER, nen skriver, en priskänslig konsumentgrupp och

LARS-ERIK LINDER OCH DAVID STANSVIK mätningarna har hittills visat på en negativ utveckling, nämligen att kurslitteraturen (svensk universi- Vi tre ledamöter av Bokpriskommissionen, representetslitteratur och inom vuxenutbildningen) har blivit terande bokbranschen, ställer oss bakom Bokprisdyrare i förhållande till andra varor i samhället. Detta kommissionens slutsatser och förslag i föreliggande är bekymrande, dock inte förvånande. Därför är det slutrapport. positivt att Kommissionen föreslår fortsatta mät- Vi grundar vårt ställningstagande på egna erfarenningar på området. heter och analyser av effekterna av bokmoms-

Jag reserverar mig särskilt mot Kommissionens sänkningen samt de prisundersökningar branschslutsats att momssänkningen i stort sett motsvarar föreningarna genomfört tillsammans med TEMO. lagstiftarens förväntningar på reformen. Detta är en Däremot har vi en kritisk inställning till SCB:s analyslutsats som inte överensstämmer med samtliga del- ser och accepterar inte den bild av prisernas utveckrapporter som Kommissionen tidigare redovisat. ling som de förmedlar. Kommissionen har utifrån SCB:s underlag kunnat Den kritik som vi tidigare fört fram mot SCB:s göra ett antal vägval och utifrån dessa val dragit sina prismätningsmetoder kvarstår således. Den utvecklas slutsatser. Kommissionen säger sig också acceptera i detalj i den rapport Svenska Förläggareföreningen sifferunderlaget från SCB. Utifrån dessa siffror väljer och Svenska Bokhandlareföreningen publicerade i

Reservationer och särskilda yttranden

november 2004 ”Kulturmoms på böcker. En analys produktkostnader och därmed höjda priser, är något av de tre första åren.” Kortfattat rör kritiken följande som inte minst medlemmarna i Föreningen Svenska fyra områden: Läromedel känner av. Kommunernas minskade inköp

slår hårt mot förlagen med neddragningar av verk- 1. Under prismätningsperioden 2001 till 2004 har samheten, uppsägningar etc. som följd. mätmetoden ändrats tre gånger, olika mätmetoder Metod 3: Den senaste mätmetoden sägs vara en har även använts för olika försäljningskanaler och förfinad variant av metod 2. Samma bokdatabas andessutom blandas olika marknader ihop. vänds dock och risken för att en sammanblandning

Metod 1: Inledningsvis prismätte SCB samtliga av fackböcker och läromedel/kurslitteratur fortfatitlar i bokhandelföretagens kataloger och samtliga rande görs kvarstår därför. titlar i bokklubbarnas kataloger. (Metod 1). Det bör observeras att bokhandlarnas kataloger

Metod 2: Därefter ändrades mätmetoden på så sätt omfattar ett brett urval nya titlar inom barn- och ungatt ett urval titlar drogs ur BTJ Seeligs bokdatabas av- domslitteratur, skönlitteratur och fackböcker – alltså seende nyheter. Dessa prismättes sedan i bokhandeln. allmänlitteratur. En fortsatt mätning av bokprisernas

Eftersom bokdatabasen omfattar såväl allmän- utveckling omfattande samtliga titlar i samtliga katalitteratur som läromedel/kurslitteratur är risken up- loger hade effektivt förhindrat att läromedel/kurslittepenbar att titlar som inte rör sig på den allmänna ratur kommit med och den ovan beskrivna sammanbokmarknaden kommer med i urvalet, dvs. att en blandningen hade undvikits. sammanblandning av två olika typer av böcker av- När det gäller bokklubbar uppstår inte problemet sedda för två olika typer av marknader görs. Någon med sammanblandning av läromedel/kurslitteratur kontroll av detta har inte varit möjlig eftersom SCB och allmänna fackböcker eftersom bokklubbarna i sekretesstämplat titelurvalet. stort sett aldrig saluför sådana titlar. Att detta faktum

Anledningarna till att det är olämpligt att mäta också avspeglar sig i SCB:s resultat är uppenbart. allmänlitteratur tillsammans med grundskoleböcker, gymnasieböcker, komvux-böcker och andra typer av 2. Användandet av konsumentprisindex, KPI, som utpräglad kurslitteratur är flera. De säljs t ex inte på måttstock för hur bokpriserna bör utvecklas. den gängse bokmarknaden till vanliga konsumenter Konsumentprisindex är som bekant ett sammanoch prissätts inte heller på samma sätt som allmän- vägt index över en lång rad varors och tjänsters prislitteratur. Marknaden består ofta av läromedelscentra- utveckling i konsumentledet. Under senare år har inler, skolor eller andra ”storkonsumenter” till vilka för- flationen varit mycket låg och KPI endast ökat med lagen skickar fakturor och vilka drar av momsen. några procentenheter – 4,5 % under hela perioden Dessutom betalar ju inte kommunerna (bibliotek, 2001 till 2004. skolor m.fl.) in någon mervärdesskatt till staten varför Bokbranschen, alltså förlag, bokhandlar och bokde inte heller påverka bokmomsens storlek. På grund klubbar, har emellertid varit utsatta för en helt annan, av kommunernas dåliga ekonomi, har försäljningen betydligt kraftigare, kostnadsutveckling. Exempelvis av läromedel under en lång rad av år tappat i försälj- har lönekostnaderna för tjänstemän i privat sektor ning. Kommunerna är ju via sina skolor en av de tjänsteföretag, som t ex förlag, och lönekostnaderna största kundgrupperna. Den minskade försäljningen, för detaljhandelssektorn, som t ex bokhandeln, ökat som med all sannolikhet lett till lägre upplagor, högre med 3–4 % per år. Alltså betydligt mer än KPI ökat.

Reservationer och särskilda yttranden

Lönekostnaderna är tillsammans med papperspriser litteratur och kursböcker, samt storleken av den påoch lokalhyror den största kostnadsposten för förlag verkan komvux-litteraturen har haft på fackboksprisoch bokhandel. mätningarna generellt sett.

Om hänsyn till den verkliga kostnadsutvecklingen i bokbranschen togs skulle det innebära en skillnad i 4. Dynamiska effekter i bokbranschen – SCB:s bokprisutvecklingen på ett par procentenheter, dvs. mätmetoder brister i jämförbarhet nära nog hela det utrymme som SCB menar ”fattas” Den kostnadslättnad som momssänkningen inneför att resultatet skulle vara optimalt. burit för bokbranschen har lett till en lång rad posi-

tiva effekter för hela bokkedjan, från författare till 3. SCB:s mätmetoder avseende kurslitteratur konsument. Forfarande efter tre år består i stort sett

I Sverige har över 30 orter, med tillsammans flera hela den försäljningsökning som uppkom direkt efter hundra olika institutioner, olika former av högskole- momssänkningen och ligger idag på ca 15 %. Den utbildning. Dessa använder omkring 20 000 olika lägre siffra som SCB anger grundar sig på ett mycket titlar i sin undervisning. begränsat urval/antal bokhandlar och ger en felaktig

SCB:s kursboksmätningar omfattar endast tre orter bild av verkligheten. och fyra universitet/högskolor per ort. Redan strax När det gäller utgivningen, och då särskilt efter det att SCB satte igång prismätningarna 2002 fackboksutgivningen, har den ökat både i variation kunde tre sinsemellan oberoende branschföreträdare och kvalitet (ökad satsning på mera påkostade och direkt konstatera att både urvalet orter/skolor och redaktionellt ambitiösa böcker) och det är också antalet prismätta titlar, ca 250 st., var alldeles för litet främst inom detta område, fackboksområdet, som och att risken för ett orealistiskt resultat uppenbar. branschens och SCB:s uppfattning om prisutveck- Detta påtalades då genast för SCB. lingen går mest isär. Att momssänkningen haft denna

Ca 33 % av universitetslitteraturen är importerad. viktiga påverkan är allmänt omvittnat i branschen SCB konstaterar att priserna på dessa böcker inte och måste betraktas som en naturlig och förutsedd ökat i bokhandeln trots att inköpspriserna ökat med effekt. Den finns närmare belyst och kommenterad i 9 %. Alla som arbetar med denna typ av import inser ovan nämnda rapport från Bokhandlareföreningen snabbt att den här siffran måste vara fel och att och Förläggareföreningen. mätningarnas begränsade omfattning har spelat SCB Grundläggande för all prismätning över tiden är att ett spratt. den vara som mäts vid mättillfälle två är så lik den

Mätresultatet för de 4 (!) komvux-gymnasier som som mäts vid mättillfälle ett som möjligt. Det är upingått i mätningen (med enligt SCB 8% prisökning) penbart att SCB:s mätmetoder inte fångar in flera visar sannolikt på en för låg siffra. En mer trolig viktiga variabler på ett tillfredsställande sätt. Detta siffra är 12 %. Och det är sannolikt att detta kan leder till att deras underlag också brister i jämförbarvara en förklaring till att prismätningsresultatet för het över tiden, dvs. det är mycket möjligt att den fackböcker ser ut som det gör. SCB:s bedömning av vara som mäts vid mättillfälle två inte alls ser likadan vad som är komvux-titlar i landets 290 kommuner ut som den som prismättes vid mättillfälle ett. måste betraktas som ytterst osäker. Exempel på variabler som inte SCB fångar in är:

Mot den här bakgrunden ifrågasätter vi starkt de bokvolymernas sidantal – SCB:s grupper är för stora, resultat som SCB redovisar när det gäller komvux- upplagans storlek vilken direkt påverkar förlagsnetto-

Reservationer och särskilda yttranden

priset, illustrationsmängden fångas inte in på en till- deln om det som sammanfattningsvis kan kallas räckligt detaljerad nivå, manuskostnaden (redaktio- postorderkunderna. Vidare kan kanske sägas att det nella kostnader) kan skilja sig avsevärt mellan olika urval ur utgivningen som säljs genom bokklubbarna till synes likartade titlar och vara svåra att uppfatta är mer priskänsligt än bokhandelns bredare utbud. och värdera utan fackkunskap, utländska sam- Ett återkommande försäljningsargument från bokproduktioner måste tydligt särskiljas från annan pro- klubbarna är ju också de lägre priserna hos bokduktion, olika marknader måste också särskiljas och klubben än på motsvarande boktitlar i bokhandeln. då självfallet olika litteraturkategorier som läromedel/ Dessutom kan de priser som tillämpats vid försäljkursböcker och fackböcker. ning till de huvudsakligen förlagsägda bokklubbarna

SCB har vid olika tillfällen gjort gällande att man i ha varit andra och lägre än priserna i förhållande till arbetet med Bokpriskommissionen haft en fruktbar bokhandeln och därigenom bidragit till det större dialog med branschen. Vi kan inte dela den uppfatt- genomslaget på bokklubbssidan. Jag tror således att ningen. det kan vara flera orsaker till skillnaden i genomslag

av momssänkningen mellan bokklubbar och bokhan-

Särskilt yttrande del.

Effekten av momssänkningen på priset på fack- AV LEDAMOTEN JOHN ERIK FORSLUND

böcker har varit mindre än på områdena för barn- Bokpriskommissionen säger att den bedömer att ef- litteratur och skönlitteratur. Också den särskilda unfekterna av momssänkningen på bok- och tidskrifts- dersökningen beträffande den delen av facklitteratuområdena varierar men i stort motsvarar vad som ren som benämns kurslitteratur tyder på att priskunde förväntas av reformen. Denna bedömning ut- känsligheten är låg. För studenterna är resultatet nedgör ett svar på uppdraget enligt kommissionens di- slående. Och för kommunerna som sedan länge är rektiv att verka för att sänkningen av mervärdes- befriade från moms bl.a. på sina bokinköp för skolan skatten ska få ”fullt och bestående genomslag i det och för de kommunala biblioteksverksamheterna pris som konsumenterna betalar”. innebär ett uteblivet fullt genomslag av momssänk-

ningen en omedelbar fördyring och sämre värde av

1

föreliggande anslag för bokinköp. Till detta kommer Kommissionen säger att effekterna av momssänk- så den kopiering av och ur böcker som används i ningen varierar. På bokområdet visar sig detta t.ex. i undervisningsverksamhet och som i många fall sker att utfallet för bokklubbsområdet är bättre än utfallet oreglerat. Kopieringen innebär då inkomstbortfall för för bokhandeln. Kommissionen konstaterar också att upphovsmän och förlag. (Regeringen har nyligen preprisutvecklingen på bokhandelssidan i stort motsvarar senterat förslag till skärpning av upphovsrättslagens utvecklingen av förlagens f-priser (f-priset är förlagets regler om det som kallats kopiering för enskilt bruk. pris på boken till återförsäljare t.ex. bokhandeln) som Förslaget bör kunna bidra till bättre förutsättningar under de undersökta åren ökat väsentligt mera än för en mer återhållen prisutveckling bl.a. för de konsumentprisindex (KPI). böcker av olika slag som används i undervisnings-

Det större genomslaget på bokklubbsområdet av verksamheter.) momssänkningen kan ha sin förklaring i den under Som framgår av slutrapporten har fullt genomslag senare tid större konkurrensen från Internetbokhan- inte uppnåtts. I bästa fall saknas drygt två procenten-

Reservationer och särskilda yttranden

heter – eller närmare 20 procent – och i sämsta fall dersökta perioden som inte borde få påverka bedömsaknas närmare hälften. ningen av i vilken utsträckning som genomslag av

Enligt de flestas mening var det högst sannolikt att momssänkningen uppnås. Branschföreträdarna har sänkningen av bokmomsen den 1 januari 2002 skulle bidragit med informationer om särskilda kostnader innebära särskilda försäljningsmöjligheter. Böcker av olika slag som belastar branschen för att påvisa att över hela linjen hade inte längre 25 utan 6 procents KPI inte är ett index som s.a.s. rättvist eliminerar moms. Bokpriserna kunde i ett slag sänkas rejält och företagens kostnadsutveckling ur bedömningen av säljas till lägre priser utan att branschens marginaler genomslaget av momssänkningen. blev lägre. Men sett över de år som Bokpriskommis- Inför slutrapporten har SCB presenterat siffersionen observerat verkar böcker inte vara särskilt pris- material som bl.a. visar att intäkterna för bokförlagen känsliga – en iakttagelse som ansluter till den analys ökat mer än kostnaderna mellan 2001 och 2002. I en som ekonomen Francis Fishwick gjort av utveck- artikel i branschorganet Svensk Bokhandel sades nylilingen på den engelska bokmarknaden 1995–1998. gen att index för omsättningen per anställd i de 10 (Hög priskänslighet innebär att efterfrågan vid en pris- största förlagen under de senaste fem åren stigit från sänkning ökar mer än prissänkningen. Låg pris- 100 till 112. Dessa uppgifter verkar tyda på att bokkänslighet innebär att efterfrågan stiger mindre än en branschens utveckling inte skulle ha hämmats av en prissänkning.) kostnadsutveckling som skulle göra KPI ofördelaktigt

Slutsatsen i en forskningsrapport av Björn Fjaestad som korrigeringsinstrument. (Konsumenten och bokpriset, EFI, Stockholm, 1978),

3

att böcker inte är särskilt priskänsliga utan snarare prissänkningskänsliga verkar ha fog för sig. Eftersom Det råder ingen tvekan om att kommissionsarbetet jag tyckt att Fjaestads synpunkter verkar rimliga har medfört att det nu hos SCB finns tillgång till ett stajag inte förväntat mig att momssänkningen skulle få tistiskt basmaterial och en kompetens beträffande fullt genomslag i konsumentpriset. Därmed inte sagt bokområdet i vid bemärkelse som inte funnits tidiatt bokbranschen inte verkat för att den sänkta bok- gare. Detta borde bli utgångspunkt för forskningsinmomsen skulle få genomslag eller att kommissionsar- satser av olika slag. betet inte positivt bidragit till att utfallet blivit som På initiativ av bl.a. konstnärsorganisationerna det nu föreligger tre år efter reformen. inom KLYS (Konstnärliga och litterära yrkesutövares

Det främsta skälet för min anslutning till kommis- samarbetsnämnd), Statens kulturråd och Riksbankens sionens bedömning att det inte finns anledning att Jubileumsfond i samarbete med Tema Kultur och ompröva skattesatsnivån på bokområdet är kultur- samhälle vid Linköpings universitet genomfördes nypolitiskt i den enkla bemärkelsen att reformen inne- ligen en serie seminarier om behovet av att stärka bär en anpassning av bokmomsen till den moms som kultursektorns och kulturpolitikens kunskapsgäller för andra utbud inom kultursektorn. försörjning.

För bokområdet konstaterade Anna-Greta Leijon

2

redan i sin utredning Boken i tiden (SOU1997:141 Bokbranschens företrädare har bl.a. varit kritiska till sid. 302 ff ) att hon funnit brister i statistiken som att SCB och kommissionen använt KPI som mått- gjorde det svårt att få en korrekt uppfattning om den stock för den allmänna prisutveckling under den un- situation som förelåg. Hon föreslog förbättringar av

Reservationer och särskilda yttranden

statistiken och undersökningar om bokmarknaden. allmänlitteratur, tryckta läromedel och övriga Nu föreligger således ett SCB-material som bildar en utgivningar etc.) – där finns nu nytt material. Likaså ny utgångspunkt för framtida undersökningar av bok- kan det nu tillgängliga materialet användas i samband marknaden. Sådana undersökningar kan t.ex. avse med den granskning av konkurrenssituationen inom prisutvecklingen generellt och för olika försäljnings- boksektorn som kommissionen föreslår – vilken har kanaler och olika genrer. Branschens storlek och sam- t.ex. utvecklingen varit efter 1997 i förhållande till mansättning var föremål för undersökningar med den tendens till oligopol som Anna-Greta Leijons utolika resultat för några år sedan (hur mycket är redning då pekade på?

KommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektivKommittédirektiv

Kommission för bokprisfrågor m m på att läsandet minskar i olika grupper, särskilt

bland yngre. I det läget är det viktigt att pröva flera Dir. 2002:2 olika vägar för att ytterligare förstärka och bekräfta

de statliga insatserna. Beslut vid regeringssammanträde den 10 januari

Till de ytterligare åtgärder som regeringen bedö- 2002.

mer behövs för att stimulera barns och ungdomars

läsning, hör de särskilda insatser för litteraturen och Sammanfattning av uppdraget läsandet som kommer att göras under utgiftsom-

råde 16 Utbildning och universitetsforskning. En kommission skall följa och granska prisutveck-

Regeringen anvisar 15 miljoner kronor för ändamålet lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 ja-

år 2002. Staten lämnar sedan 2001 också ett riktat nuari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

och frivilligt statsbidrag till skolsektorn för personalsänktes från 25 procent till 6 procent. Kommissio-

förstärkningar i syfte att nå en ökad måluppfyllelse. nen skall verka för att åtgärden får fullt och bestå-

Denna satsning kommer under en femårsperiod att ende genomslag i det pris som konsumenterna

uppgå till sammanlagt 17 miljarder kronor. Regebetalar för böcker, tidskrifter m m. Ett mål är att

ringen bedömer att personalförstärkningarna bör läsandet skall öka i alla grupper. De litteratur-

komma att ge förbättrade förutsättningar för skolpolitiska effekterna av den sänkta mervärdesskatten

biblioteksverksamhet och läsfrämjande arbete, särskilt skall redovisas.

i grundskolan.

Bakgrund

Sänkt mervärdesskatt

Åtgärder för litteraturen, läsandet och språket Som ännu en åtgärd föreslår regeringen i budget- Förbättrade villkor för litteraturen och läsandet är en propositionen för 2002 att mervärdesskatten för av regeringen högt prioriterad fråga. Målet med sta- böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till tens insatser på området är att stimulera en varierad 6 procent. Sänkningen av mervärdesskatten är ett utgivning av kvalitetslitteratur, samt att öka tillgången komplement till andra litteraturpolitiska insatser och till och intresset för litteratur i alla grupper. Särskild syftar till att öka läsandet i alla grupper. vikt läggs vid läsandets betydelse för barn och ungdo- Frågan om sänkt mervärdesskatt på försäljningen mar. Av dessa skäl får folk- och skolbibliotek, förlag av böcker har diskuterats under lång tid och bl a varit och bokhandel årligen del av statsbidrag i olika for- föremål för återkommande riksdagsmotioner. Kulturmer. Under 2001 uppgick insatserna på litteratur- departementet har låtit analysera de kulturpolitiska området till drygt 240 miljoner kronor. Under fem- konsekvenserna av en sänkt mervärdesskatt på årsperioden 1997–2001 har området förstärkts med böcker. Analysen har redovisats i en rapport hösca 65 miljoner kronor. ten 2000, Kulturpolitiska effekter av en eventuell sänk-

I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/ ning av bokmomsen (dnr Ku2000/ 3371). Där dras 02:1, utgiftsområde 17) gör regeringen bedöm- bl a slutsatsen att en mervärdesskattesänkning förutningen att de statliga insatserna har en avgörande sätter, för att bli kulturpolitiskt effektiv, att förlag, betydelse för att förbättra villkoren för litteraturen bokhandel, bokklubbar, varuhus och andra aktörer och läsandet. Det finns dock vissa oroande tecken på marknaden långsiktigt engagerar sig för att de tro-

Kommittédirektiv

liga omedelbara prissänkande effekterna av en skatte- Riksdagen har den 12 december 2001 bifallit resänkning blir bestående. geringens förslag om en sänkning av mervärdes-

I propositionen Sänkt mervärdesskatt på böcker och skatten på böcker och tidskrifter m m från 25 protidskrifter, m.m. (prop. 2001/02:45) föreslår rege- cent till 6 procent (bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/ ringen att skattesatsen vid omsättning, gemenskaps- 02:122). Genom dessa direktiv tillsätts den i prop. internt förvärv och import av böcker, broschyrer, häf- 2001/02:45 aviserade kommissionen. ten, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från mervärdesskatt, Prisundersökningar bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, no- Statens kulturråd har fr o m 1999 ett utvidgat uppter och kartor samt vissa program och kataloger sänks drag att följa utvecklingen på litteratur- och kulturfrån 25 procent till 6 procent fr o m den 1 januari tidskriftsområdet genom att utveckla, framställa och 2002. Detsamma föreslås även gälla omsättning, presentera statistik (prop. 1997/98:86, bet. 1997/ gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade 98:KrU15, rskr. 1997/98:240). kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal Uppdrag ges också särskilt till Statistiska Centralåterger innehållet på en sådan produkt. Den reduce- byrån att löpande förse kommissionen med relevanta rade skattesatsen föreslås dessutom gälla för andra va- uppgifter om och analyser av prisutvecklingen på ror som genom teckenspråk, punktskrift eller på lik- böcker och tidskrifter. nande sätt gör skrift eller annan information tillgänglig för personer med läshandikapp. Följdändringar

Uppdraget

föreslås vidare i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i Kommissionen skall följa och granska prisutveckhandel med begagnade varor. lingen på böcker, tidskrifter m m efter den 1 januari

Regeringen fäster stor vikt vid att en sänkt mervär- 2002, då mervärdesskatten på dessa varor sänktes desskatt verkligen får fullt och bestående genomslag i från 25 procent till 6 procent. det pris som konsumenterna betalar för böcker och Kommissionen skall verka för att åtgärden med tidskrifter för att skattesänkningen skall vara motive- sänkt mervärdesskatt får fullt och bestående genomrad. På motsvarande sätt måste även konsumentpriset slag i det pris som konsumenterna betalar för böcker, på bilderböcker, rit- och målarböcker för barn, noter tidskrifter och övriga varor som omfattas av skatteoch kartor, broschyrer och häften m m påverkas för att sänkningen. Det ankommer på kommissionen att skattesänkningen i denna del skall anses motiverad. från denna utgångspunkt inhämta och bearbeta upp-

Företrädare för den svenska bokbranschen har i en gifter som kan belysa prisutvecklingen, för i första skrivelse till Kulturdepartementet uttalat sin vilja och hand böcker och tidskrifter. Förändringar i konsuavsikt att vid en sänkning av mervärdesskatten på mentpriserna skall analyseras och en bedömning göböcker låta prissänkningen gå vidare till konsument. ras i vad mån dessa förändringar kan relateras till Regeringen aviserade i propositionen sin avsikt att mervärdeskattesänkningens genomslag på konsudessutom tillsätta en kommission med uppdrag att mentpriset. följa och granska prisutvecklingen efter den 1 januari Kommissionen skall bidra till konsumentinforma- 2002 för de varor som omfattas av den sänkta mer- tion om den sänkta mervärdesskatten på böcker, tidvärdesskatten. skrifter m m, liksom om den löpande prisutveck-

Kommittédirektiv

lingen på dessa varor och om kommissionens arbete Tilläggsdirektiv till Bokpriskommissionen

i övrigt. (Ku 2002:01)

Därutöver skall ett mål för kommissionens arbete vara att läsandet ökar i alla grupper, vilket också är ett Dir. 2002:144 uttalat litteraturpolitiskt syfte med den sänkta mervärdeskatten på böcker och tidskrifter. Det ingår i Beslut vid regeringssammanträde den 28 november kommissionens uppdrag att redovisa hur målet har 2002. uppnåtts. Kommissionen skall även i övrigt redovisa de litteraturpolitiska effekterna av den sänkta mer-

Ändrade tidpunkter för redovisning av

värdesskatten som ett komplement till andra insatser

uppdraget

för litteraturen, läsandet och språket.

Det ingår i uppdraget att vid behov lämna förslag Med stöd av regeringens bemyndigande den 10 ja-

nuari 2002 tillkallade chefen för Kulturdepartementet till åtgärder som kan motiveras av kommissionens granskning. Kommissionen skall därvid särskilt ta en kommission med uppdrag att följa och granska

prisutvecklingen på böcker, tidskrifter m m efter den hänsyn till vad som anges i 14 § kommittéförordningen (1998:1474) i fråga om kostnadsberäkningar 1 januari 2002 då mervärdesskatten på dessa varor

sänktes från 25 procent till 6 procent (dir. 2002:2). och andra konsekvensbeskrivningar.

Kommissionen, som antagit namnet Bokpriskommis-

sionen, skall enligt direktiven redovisa uppdraget slut-

Arbetsformer och redovisning

ligt i en rapport senast den 20 december 2004. Del- I kommissionen skall bl a företrädare för förlag, tid- rapporter skall dessutom regelbundet lämnas under skrifter, bokhandeln, bibliotek, författare och läsare uppdragets löptid: senast den 30 juni 2002, den 20 ingå. Även berörda myndigheter som Statens kultur- december 2002, den 30 juni 2003, den 20 december råd, Statistiska Centralbyrån och Konsumentverket 2003 resp. den 30 juni 2004. skall beredas plats. Kommissionen skall slutligt redo- Tidpunkterna för Bokpriskommissionens redovisvisa sitt uppdrag i en rapport senast den 20 december ning av uppdraget ändras, vilket innebär att Bokpris- 2004. Delrapporter skall regelbundet lämnas under kommissionen skall redovisa uppdraget slutligt senast uppdragets löptid; senast den 30 juni 2002, den den 28 februari 2005. Delrapporter skall lämnas un- 20 december 2002, den 30 juni 2003, den 20 decem- der uppdragets löptid: senast den 31 januari 2003, ber 2003 resp. den 30 juni 2004. den 31 augusti 2003, den 31 januari 2004 resp. den

31 augusti 2004.

(Kulturdepartementet)

Statens offentliga utredningar 2005

Kronologisk förteckning

1. Radio och TV i allmänhetens tjänst.

Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. Ku.

2. Radio och TV i allmänhetens tjänst.

Finansiering och skatter. Ku.

3. Sveriges tillträde till 1995 års Unidroit-

konvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. Ku.

4. Liberalisering, regler och marknader.

+ Bilagor. N. 5. Postmarknad i förändring. N. 6. Säkert inlåst?

En granskning av rymningarna från Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred 2004. Ju.

7. Försvarsfastigheter – information till

riksdagen och effektiv lokalförsörjning.

Fi. 8. Behov av rörlig ledningsstödsresurs. Fö. 9. KRUT

Reformerat regelverk för handel med försvarsmateriel. UD.

10. Handla för bättre klimat.

Från införande till utförande. M. 11. Välfärdsverksamhet för sjömän. N. 12. Bokpriskommissionens slutrapport.

Det skall vara billigt att köpa böcker och tidskrifter. U.

Statens offentliga utredningar 2005

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Säkert inlåst?

En granskning av rymningarna från

Kumla, Hall, Norrtälje och Mariefred

2004. [6]

Utrikesdepartementet KRUT

Reformerat regelverk för handel med

försvarsmateriel.[9]

Försvarsdepartementet Behov av rörlig ledningsstödsresurs. [8]

Finansdepartementet Försvarsfastigheter – information till

riksdagen och effektiv lokalförsörjning.

[7]

Utbildnings- och kulturdepartementet Radio och TV i allmänhetens tjänst.

Riktlinjer för en ny tillståndsperiod. [1] Radio och TV i allmänhetens tjänst.

Finansiering och skatter. [2] Sveriges tillträde till 1995 års Unidroit-

konvention om stulna eller olagligt utförda kulturföremål. [3]

Bokpriskommissionens slutrapport.

Det skall vara billigt att köpa böcker och

tidskrifter. [12]

Näringsdepartementet Liberalisering, regler och marknader. [4] Postmarknad i förändring. [5] Välfärdsverksamhet för sjömän. [11]

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Handla för bättre klimat.

Från införande till utförande. [10]