Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro?

Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro?

En systematisk litteraturöversikt

Maarit Korkeila Kristina Alexanderson Anders Norlund

En rapport från Sociala rådet

Stockholm 2010

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23488-4 ISSN 0375-250X

2010_SOU register S-format.indd 1 2010-11-19 12:55:58

Förord

I denna rapport, som är den fjärde av flera från Sociala rådet, presenteras resultat från en systematisk litteraturöversikt om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro. Flertalet studier som gjorts om sjukfrånvaro rör sjukfrånvaro generellt, dvs. oberoende av diagnos eller för bara en diagnos i taget. Socialstyrelsens nyligen införda nationella diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutsstöd för hantering av sjukskrivningslängd och -grad gäller ännu enbart enskilda diagnoser. Många personer har dock flera sjukdomar samtidigt, dvs. har vad som kallas sam- eller mångsjuklighet.

För att ta fram kunskapsunderlag till beslutsfattare inom området, har Sociala rådet givit Maarit Korkeila, biträdande överläkare och medicine doktor, i uppdrag att göra en systematisk litteraturöversikt om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro. Resultaten av denna presenteras här och Sociala rådet riktar ett varmt tack till Maarit Korkeila för arbetet med denna översikt!

Litteraturöversikten har granskats av Bengt Brorsson som är docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, och som har många års erfarenhet som projektledare vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).

Kristina Alexanderson Ordförande i Sociala rådet Professor i socialförsäkring

Sociala rådet i korthet

Sociala rådets uppdrag är, enligt kommittédirektivet (se bilaga 1), att agera som rådgivare till regeringen på hälso- och sjukvårdsområdet samt i sociala frågor. Sociala rådet ska även förse regeringen med kunskap baserad på svenska och internationella forskningsrön och som är relevant för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden. Dessutom ska Sociala rådet identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har betydelse för välfärdssektorns funktion.

Uppdraget omfattar tre år och påbörjades i januari 2008. I rådet ingår forskare från olika vetenskapsområden samt generaldirektörerna för Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Sociala rådets verksamhet utgörs av flera olika delar, t.ex. regelbundna möten med Socialdepartementets statsråd och politiskt sakkunniga. Sociala rådet ordnar även seminarier och har andra möten med Socialdepartementets tjänstemän, samt arrangerar årligen en konferens för en bredare publik.

Sociala rådet har under uppdragsperioden identifierat några områden där det saknas kunskap eller där befintlig kunskap behöver uppdateras eller sammanställas. Sociala rådet har därför initierat ett antal projekt som ska bidra till att fylla vissa kunskapsluckor med innehåll och/eller ge en uppdaterad och översiktlig bild av kunskapsläget. Projekten kommer att redovisas i en serie rapporter, vilken föreliggande rapport tillhör.

Rapporterna kan laddas ner från Sociala rådets hemsida: http://www.sou.gov.se/socialaradet. Där finns även information om rådet och dess verksamhet.

Sociala rådet kan nås via dess sekreterare, Malin Sedvallsson, företrädesvis per e-post: malin.sedvallsson@social.ministry.se

I Sociala rådet ingår följande personer: • Kristina Alexanderson (ordförande), professor i social-

försäkring, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska

Institutet • Lennart Flood (ledamot), professor i ekonometri vid Handels-

högskolan, Göteborgs universitet • Laura Fratiglioni (ledamot), professor i geriatrisk epidemiologi

vid Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms

universitet • Lars-Erik Holm (adjungerad ledamot), generaldirektör och chef

för Socialstyrelsen • Per Johansson (ledamot), professor i ekonometri vid Uppsala

Universitet; Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering • Adriana Lender (adjungerad ledamot), generaldirektör och chef

för Försäkringskassan • Olle Lundberg (ledamot), professor i forskning om jämlikhet i

hälsa vid Center for Health Equity Studies (CHESS), Karolinska

Institutet/Stockholms universitet • Clas Rehnberg (ledamot), docent i hälsoekonomi vid Medical

Management Centre, Karolinska Institutet

Sammanfattning

Sjukfrånvarons omfattning har varierat mycket över tid i Sverige. I merparten av de vetenskapliga studier som gjorts inom området studeras sjukfrånvaro generellt, dvs. oberoende av diagnos. De få studier som finns om diagnosspecifik sjukfrånvaro fokuserar i allmänhet endast på en diagnos i varje studie. Många personer har dock flera sjukdomar samtidigt, något som brukar benämnas samsjuklighet, mångsjuklighet eller multisjuklighet. Svårigheter med att hantera sjukskrivningar där personen har sådan sam- eller mångsjuklighet diskuteras alltmer. Det finns en allmän uppfattning om att personer som har fler än en sjukdom har större risk för att behöva vara sjukfrånvarande, respektive har en större risk för att sjukfrånvaron blir lång och att rehabiliteringen försvåras. De nyligen introducerade nationella försäkringsmedicinska beslutsstöden finns ännu bara för specifika diagnoser och inte för sameller mångsjuklighet. Behovet av kunskap vad gäller mångsjuklighet och sjukfrånvaro är stort.

Här rapporteras resultaten från en systematisk litteraturöversikt, där syftet var att få kunskap om samband mellan sameller mångsjuklighet och sjukfrånvaro. Vi sökte efter studier om detta, och som publicerats i vetenskapliga referentbedömda tidskrifter i litteraturdatabaser samt i referenslistor. Av de identifierade studierna bedömdes 51 studier vara relevanta, dvs. de innehöll data dels om sjukfrånvaro, sjukersättning (tidigare kallat förtidspension) eller återgång i arbete och dels om sam- eller mångsjuklighet, definierad som att personer i studien samtidigt hade sjuklighet inom minst två olika sjukdomskapitel, enligt det internationella klassificeringssystemet av sjukdomar: ICD-10.

Av de 51 relevanta studierna bedömdes 31 ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten. Ingen av dessa 31 studier hade hög vetenskaplig kvalitet, nio hade måttlig kvalitet. Samtliga dessa 31 studier var observationsstudier, varav de flesta var prospektiva

Sammanfattning SOU 2010:89

kohortstudier där deltagarna – patienter, anställda eller ett urval ur befolkningen – följdes över tid med avseende på risk för sjukskrivning, sjukersättning eller återgång i arbete. I majoriteten av studierna hade uppgifter om sjuklighet tidsmässigt inhämtats före uppgifter om sjukfrånvaro, dvs. eventuell samsjuklighet kunde studeras som en riskfaktor för sjukfrånvaro. Totalt inkluderade studierna drygt 140 000 individer. Hälften av studierna hade färre än 1 000 deltagare. Merparten av studierna kom från norra Europa och var publicerade de senaste fem åren; det senare tyder på att det vetenskapliga intresset för området ökar.

Trots att sam- eller mångsjuklighet är vanligt, fanns det alltså anmärkningsvärt få studier inom området. Dessutom fanns sådana frågeställningar bara med i syftet för en tredjedel av de inkluderade studierna. Resultat om samsjuklighet och sjukfrånvaro förekom istället oftast som bifynd när andra resultat presenterades.

Det var en mycket stor spridning i vilka diagnoser som fokuserats i studierna, vilket också försvårar möjligheten att dra slutsatser om samband. Av de 19 olika sjukdomskapitlen i det ovan nämnda ICD-systemet, fanns det indexsjukdomar, dvs. den sjukdom som respektive studie sökte samsjuklighet till, inom 11 kapitel, dvs. för de flesta diagnoskapitel, fanns det bara en studie och endast för två fanns det fler än fem, nämligen rörelseorganens diagnoser och psykiska besvär.

Baserat på de inkluderade studierna verkar särskilt psykisk samsjuklighet vara en riskfaktor. Samtidigt var just psykisk sjukdom den vanligaste förekommande diagnosen i studierna, dvs. den sjukdomskategori som tagits med i flest av studierna, i hela 81 procent av dem. Om någon annan diagnos förekommit lika ofta hade möjligen den diagnosen också framträtt på motsvarande sätt.

Inga studier fann att sam- eller mångsjuklighet minskar risken för sjukfrånvaro, för sjukersättning eller för återgång i arbete bland sjukskrivna. Detta var väntat. Baserat på studierna går det däremot inte att uttala sig om en tydlig ökad risk för sjukfrånvaro vid sameller mångsjuklighet. Det finns dock en tendens till ökad risk för sjukfrånvaro vid samsjuklighet. När det gäller återgång till arbete bland personer som redan är sjukskrivna finns det inget vetenskapligt stöd för att mångsjuklighet påverkar detta, då studiernas resultat går i olika riktning.

Även om medicinsk diagnostik, behandling och rehabilitering kan vara mer komplicerad vid sam- eller mångsjuklighet är det inte självklart att risken för sjukfrånvaro eller sjukersättning påverkas,

dvs. att risken för nedsatt arbetsförmåga ökar. Det behövs mer kunskap om detta, initialt framförallt genom populationsbaserade större prospektiva studier av god kvalitet där man undersöker effekterna av samtidig förekomst av flera sjukdomar.

I korthet: baserat på studier av måttlig och låg kvalitet finns det begränsat vetenskapligt stöd för att samsjuklighet inte innebär lägre risk för sjukfrånvaro. Det finns inget vetenskapligt stöd för att samsjuklighet innebär ökad risk för framtida sjukfrånvaro eller att en pågående sjukskrivning blir längre, p.g.a. att antalet studier är för litet och att resultaten i dem delvis går i olika riktningar.

Förkortningar och begrepp som används i rapporten

Förkortningar

BDI Beck Depression Inventory CDOSD Chronic Disabling Occupational Spinal Disorder CWP Chronic Widespread Pain DRG Diagnosis-related groups (diagnosrelaterade

grupper) DSM (III or IV) Diagnostic and Statistical Manual of Mental

Disorders (version III or IV) 4DSQ Four Dimensional Symptom Questionnaire GHQ General Health Questionnaire GRADE The Grading of Recommendations Assessment,

Development and Evaluation HADS The Hospital Anxiety and Depression Scale HR Hazard ratio HUNT The Health Study of Nord-Trondelag County ICD (9 or 10) International Classification of Diseases (version 9

or 10), framtagen av WHO (1) K.I. Konfidens intervall, vanligen 95 procentigt KOL Kronisk obstruktiv lungsjukdom OR Odds ratio MDD Major Depression Disorder RR Relativ risk SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering

Begrepp

Samsjuklighet, Det finns många olika definitioner av begreppen mångsjuklighet, samsjuklighet, mångsjuklighet och multimultisjuklighet, sjuklighet (2-4). Begreppet samsjuklighet skiljer multipla sig delvis från de andra tre på så sätt att vid samhälsoproblem sjuklighet utgår man från en sjukdom, ofta kallad indexsjukdom. Andra sjukdomar ses som sekundära till den. När de andra begreppen används inhämtas snarare data om samtliga sjukdomar som en person har vid ett tillfälle, utan att ta ställning till det inbördes förhållandet mellan dem. I rapporten används begreppen övergripande, för att beskriva att en person samtidigt har mer än en sjukdom. Att ha en sjukdom eller mer än en sjukdom kan definieras och operationaliseras på olika sätt. I denna rapport har vi utgått från den typ av data som finns i respektive studie, dvs. ibland är sjukdomen självrapporterad ibland är den medicinskt diagnostiserad. Dessutom har sjuklighet från minst två olika sjukdomskapitel, enligt ICD-10, krävts för att en studie ska ingå i litteraturöversikten. Det innebär att i denna översikt har inte studier tagits med vid samsjuklighet endast inom samma sjukdomskapitel, t.ex. två olika hudsjukdomar. Indexsjukdom Detta begrepp är framförallt aktuellt i studier om samsjuklighet (comorbidity på engelska), och avser då den sjukdom, indexsjukdom, som är fokus i studien. Annan, samtidig sjuklighet, definieras som samsjuklighet med indexsjukdomen. I vissa studier utgår man från att personen har indexsjukdomen före de andra sjukdomarna. I denna rapport används termen indexsjukdom inte på det sättet. Termen indexsjukdom används istället på ett mer över-

gripande sätt för att tydliggöra vilken diagnosgrupp man i respektive studie har utgått från, i de fall en sådan angivits. Sjukersättning Begreppet sjukersättning används genomgående i rapporten för aktivitetsersättning och sjukersättning samt för det som tidigare kallades förtidspension eller sjukbidrag, dvs. ersättning vid sådan sjukdom eller skada som varaktigt satt ned en persons arbetsförmåga. På engelska är motsvarande termer disability pension, early retirement on medical grounds eller incapacity benefit. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro definieras i de flesta studier som dagar en person får ersättning, enligt gällande regler om sjukfrånvaro, för den tid man inte kan arbeta på grund av sjukdom. Vanligen gäller detta personer som har ett arbete, men i vissa länder, såsom Sverige, omfattas även arbetslösa personer av sjukförsäkringen. Det innebär att om en person har nedsatt arbetsförmåga pga. sjukdom eller skada och därför inte aktivt kan söka arbete, så kan hon eller han få sjukpenning och kan då räknas in bland sjukfrånvarande personer. Återgång i I flera studier används återgång i arbete som ett arbete utfallsmått. Detta innebär att de man studerar är sjukfrånvarande. Ibland mäts andel som återgår i arbete på hel eller deltid, i andra studier mäts hur lång tid det tar till återgång i arbete.

1¶Bakgrund

Syftet med detta projekt har varit att sammanställa det nuvarande kunskapsläget om samband mellan mång- eller samsjuklighet och sjukfrånvaro genom att göra en systematisk litteraturöversikt. I detta kapitel ges först en bakgrund till översikten, bl.a. om varför kunskap om dessa samband behövs. Sedan följer en kort genomgång av vissa aspekter av begreppen sjukdom, sam- och mångsjuklighet, följt av en beskrivning av forskningen inom området samt information om systematiska litteraturöversikter.

1.1¶Behövs det kunskap om samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro?

Att en person samtidigt har flera typer av besvär eller sjukdomar är vanligt. Det anses allmänt, inom t.ex. hälso- och sjukvården och Försäkringskassan, att det är svårare att utreda och behandla patienter som har flera sjukdomar (5–8). När det gäller sjukfrånvaro uttrycks ofta åsikten att det dels är svårare att bedöma rätt till sjukpenning eller sjukersättning när en person har flera sjukdomar, dels att det är svårare att främja återgång i arbete för en person med flera olika sjukdomar (9, 10). Handläggningen av sjukskrivningsärenden har, i brist på vetenskapligt baserad kunskap (11), länge präglats just av personers uppfattningar och åsikter (9, 12, 13). I ett samhälle där verksamheten i olika organisationer snarare ska vara kunskapsbaserad än åsiktsbaserad är detta problematiskt. Många människor arbetar dagligen med sjukskrivningsärenden (inom t.ex. hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och bland arbetsgivare), och de har behov av mer kunskap (14). Hanteringen av sjukskrivningsärenden har även betydelse för ett mycket stort antal personer som riskerar att bli eller är sjukskrivna. Därför är det centralt att undersöka i vilken utsträckning det finns

vetenskapligt stöd för olika uppfattningar, här de om sam- och mångsjuklighet, då sådana uppfattningar kan påverka t.ex. beredvilligheten att satsa på rehabiliteringsåtgärder för personer med flera sjukdomar jämfört med personer som bara har en diagnos.

Varje samhälle måste hantera att dess medlemmar ibland inte kan försörja sig p.g.a. sjukdom eller skada. I moderna samhällen, och speciellt i välfärdssamhällen, har olika former av sjukförsäkringar utvecklats för att hantera detta (15–17). Försäkringarna ger en möjlighet till grundläggande ekonomisk trygghet för dem som omfattas av försäkringarna, bl.a. genom riskfördelning (16, 18–20). I allmänhet kräver sådana försäkringar att två rekvisit ska vara uppfyllda för att en person ska få ersättning; dels att sjukdom eller skada föreligger, dels att just den sjukdomen eller skadan ska ha lett till en funktionsnedsättning som har betydelse för personens arbetsförmåga, dvs. i förhållande till kraven som ställs i det egna arbetet (11, 21–23). Sjukdom i sig är alltså inte tillräckligt för att få ersättning, utan sjukdomen måste ha lett till svårigheter att arbeta eller att försörja sig. Förhållandet mellan sjukdom och den eventuella nedsättning av funktion och arbetsförmåga sjukdomen inneburit kan illustreras som i figur 1 nedan. Figuren är något modifierad utifrån en figur i den s.k. arbetsförmågeutredningens slutbetänkande (21). Där, liksom i de flesta andra skrifter inom området, utgår man i första hand från att personer har en sjukdom när man diskuterar arbetsoförmåga.

Figur 1 Förhållandet mellan sjukdom, symptom och nedsättning av funktion, aktivitet och arbetsförmåga, modifierad från SOU:2009:89 (21)

Sjukdom

Symptom

Funktionsnedsättning

,

Aktivitetsbegränsning

Arbetsoförmåga

I de flesta länder är andelen personer som är sjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension) relativt stabil eller ökar långsamt (20, 24). I Sverige har det däremot skett stora förändringar under de senare årtiondena, gällande andelen personer som varit sjukskrivna. Så har det även varit i två andra länder, nämligen Nederländerna och Norge (11, 24). Ett flertal utredningar och projekt har genomförts för att få kunskap om mekanismerna bakom detta, som underlag för åtgärder (9, 11, 14, 18, 21, 22, 25–29).

I samtliga av dessa utredningar och projekt framkommer att det vetenskapliga kunskapsunderlaget om sjukfrånvaro och relaterade försäkringar är synnerligen begränsat. Detta gäller såväl kunskapen om riskfaktorer för sjukfrånvaro eller sjukersättning, som kunskapen om faktorer som påverkar återgång i arbete, respektive kunskapen om konsekvenser av att vara sjukskriven eller ha sjukersättning. Det saknas också kunskap om arbetet med sjukskrivningsärenden, så kallad sjukskrivningspraxis, t.ex. vad avser läkare eller handläggare vid Försäkringskassan (30). Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) konstaterade år 2003 att detta forskningsområde var outvecklat, såväl metodologiskt som teoretiskt och att det inte bara behövs fler studier utan framför allt bättre studier (11).Dessutom handlar de flesta sjukfrånvarostudier om sjukfrånvaro generellt, dvs. oberoende av vilken sjukdom som ligger bakom sjukfrånvaron (11). Det finns dock ett antal studier om sjukfrånvaro med specifika diagnoser och antalet sådana studier har ökat. När SBU-rapporten om sjukfrånvaro gjordes (11), var det dock endast inom tre diagnosområden det fanns tillräckligt många studier för att det skulle vara meningsfullt att göra en systematisk litteraturöversikt inom respektive diagnosområde. Dessa tre områden var psykiska sjukdomar, rörelseorganens sjukdomar med fokus på rygg- och nackbesvär, samt cirkulationsorganens sjukdomar med fokus på slaganfall (stroke) och kranskärlssjukdom. Det är emellertid inte bara sjukdom eller diagnos som sällan beaktas i studier om sjukfrånvaro. Att många dessutom har fler än en sjukdom beaktas ännu mer sällan. Exempelvis hade en stor andel personer inom de tre diagnosområden det gick att göra en översikt om i SBU-rapporten även annan sjuklighet (31–34).

År 2007 introducerades nationella försäkringsmedicinska beslutsstöd i Sverige, som stöd för dem som är involverade i sjukskrivningsprocessen kring en patient, främst för läkare och handläggare på Försäkringskassan (35–37). Beslutsstödet består av två

delar, dels en mer övergripande del med generella principer som vägledning i hantering av sjukskrivningsärenden (35–37), dels specifika rekommendationer för sjukskrivning vid ett antal olika diagnoser (35–37). Det finns sådana diagnosspecifika rekommendationer för cirka hälften av alla diagnoser, och för merparten (ca 70 procent) av de diagnoser som är aktuella i samband med sjukskrivning. Beslutsstöden utvärderas och utvecklas kontinuerligt (36, 38). Emellertid saknas det ännu sådana beslutsstöd för hantering av samsjuklighet eller mångsjuklighet, även om det ofta uttrycks ett behov av sådana, och i arbetet med att utveckla dessa behövs mer kunskap om mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

1.2¶Begreppen sjukdom, samsjuklighet och mångsjuklighet

Sjukdom är ett komplext begrepp, som definieras och operationaliseras på många olika sätt (39–41). I litteraturen används ofta de tre engelska begreppen illness, disease och sickness för att illustrera olika aspekter av det svenska begreppet sjukdom (39, 42, 43). Det svenska språket saknar bra motsvarigheter till dessa tre begrepp, och därför används ofta de engelska begreppen även när sjukdom beskrivs och diskuteras på svenska (44, 45). Illness brukar definieras som den sjuklighet en person själv beskriver, t.ex. smärta, yrsel, koncentrationssvårigheter, sveda, utslag, etc. Ofta är det utifrån en illness personer söker hälso- och sjukvård eller tar ställning till om man klarar av att arbeta en viss dag. Disease är den sjuklighet som det inom medicinsk vetenskap, vid en viss tidpunkt, finns diagnoser för. Detta förändras kontinuerligt i samband med att ny kunskap tillkommer. Det tredje begreppet, sickness, står för en annan aspekt av sjuklighet, nämligen den sociala roll eller sjukroll en person med illness eller disease tar eller ges i ett specifikt samhälle. Vad som betingar en sjukroll varierar med kultur och samhälle (46). En del av sjukrollen kan manifesteras i sjukfrånvaro. I figur 2 ges en schematisk bild av hur samband mellan de tre aspekterna av sjukdom kan beskrivas. All illness kan inte ges en diagnos och all sjuklighet i termer av illness eller disease innebär inte ett behov av att ta en sjukroll.

Figur 2 En illustration av förhållandet mellan olika aspekter av sjukdom; illness, disease, sickness samt sjukfrånvaro.

Illness Disease

Sjukfrånvaro

Sickness

Endast en liten del av den sjuklighet som personer har innebär alltså ett behov av att vara sjukfrånvarande, dvs. innebär nedsättning av arbetsförmågan på det sätt som illustrerades i figur 1 tidigare.

I den här rapporten är fokus inte på att vara sjuk utan att ha flera sjukdomar samtidigt. Många begrepp används för detta, och de vanligaste är samsjuklighet, mångsjuklighet, multisjuklighet och multipla hälsoproblem. Dessa begrepp är sällan tydligt definierade. De begrepp som används i litteraturen avser vanligen två områden, som delvis täcker varandra, dels samsjuklighet eller komorbiditet (comorbidity på engelska), dels mångsjuklighet, multisjuklighet (multimorbidity på engelska) eller multipla hälsoproblem (2–4, 47). Även andra begrepp används, såsom samförekomst av sjukdomar (co-existing conditions) (48). Olika författare och forskare definierar eller operationaliserar begreppen på olika sätt, och därmed finns det skillnader gällande vilken typ av sam- eller mångsjuklighet man avser i respektive studie eller publikation.

I litteraturen finns det ett flertal olika definitioner av samsjuklighet eller mångsjuklighet (3, 49). När samsjuklighet nämns utgår man ofta från en sjukdom, en så kallad indexsjukdom, som andra sjukdomar en person eventuellt har samtidigt kan anses bero på eller vara relaterade till. Mångsjuklighet eller multisjuklighet handlar vanligen mer generellt om vilka sjukdomar en person har samtidigt, utan att ställa dem i relation till varandra. Allmänt kan sägas att begreppen mång- eller multisjuklighet är bredare än samsjuklighet, dvs. definitionen innebär att fler sjukdomar eller

personer omfattas. I enskilda studier är detta dock inte självklart, då definitionen av vilka sjukdomar som faktiskt inkluderas kan variera stort. Enligt vissa definitioner avses t.ex. enbart samtidiga kroniska sjukdomar (2, 50).

De flesta studierna om sam- eller mångsjuklighet rör hittills äldre personer, eller personer med psykiska problem (3). Dessutom är oftast kroniska sjukdomar i fokus (3). Flera studier om samsjuklighet vid psykiska besvär avser samtidig förekomst av olika psykiska tillstånd, t.ex. missbruk och depression.

Det engelska uttrycket comorbidity (vanligtvis översatt till samsjuklighet på svenska, även om komorbiditet också används) kan uppfattas som samtidig förekomst av en eller flera (bi)diagnoser eller besvär i samband med en huvuddiagnos (här benämnd indexsjukdom). Feinstein uppfattade samsjuklighet på detta sätt, dvs. som förekomst av andra medicinska tillstånd som tillägg till en indexsjukdom (4). Samsjuklighet har i andra sammanhang studerats med avseende på bl.a. ökat vårdbehov eller ökad förekomst av bestående funktionsnedsättning (2).

Med ökad medellivslängd ökar även förekomsten av samsjuklighet i befolkningen, ofta i form av att äldre personer har flera kroniska sjukdomar samtidigt (3, 31). Dessa personer anges ofta ha multisjuklighet (multimorbidity) eller mångsjuklighet och har bl.a. studerats med avseende på livskvalitet (51).

Van Akker har definierat skillnaden mellan samsjuklighet och multisjuklighet så att samsjuklighet innebär att en kronisk sjukdom föreligger utöver indexsjukdomen medan multisjuklighet omfattar två eller fler kroniska sjukdomar utöver indexsjukdomen (2). Det saknas emellertid en enhetlig syn på vad som är samsjuklighet respektive multisjuklighet (34) och andra definitioner av mångsjuklighet är inte alls relaterade till någon indexsjukdom.

Att inte beakta samsjuklighet kan leda till att statistiska underlag för planering och för utvärdering av hälso- och sjukvård förlorar i relevans (4). Den i många länder tillämpade principen för beräkning av ersättningar för sluten vård, en princip som kallas diagnosrelaterade grupper (DRG), beaktar exempelvis förekomst av andra diagnoser utöver indexsjukdomen. Om en diagnos utöver indexsjukdomen förekommer, är vanligen ersättningen högre än om patienten enbart har indexsjukdomen (52). Kunskapen har ökat om att samsjuklighet kan medföra ökat behov av sjukvård, liksom sämre livskvalitet (2, 51). Detta leder fram till frågan om det finns vetenskapligt stöd för att samsjuklighet även påverkar de sociala

konsekvenserna av sjuklighet i termer av sjukfrånvaro, sjukersättning, eller om det, för dem som är sjukskrivna, påverkar möjlighet till återgång i arbete. I så fall bör detta beaktas vid planering av åtgärder, utformande av handlingsplaner samt bedömning av rätt till åtgärder och ersättning.

Förekomst av flera parallella sjukdomar (mångsjuklighet) är vanligt i befolkningen (31) och har rapporterats öka (53, 54). Det finns olika uppfattningar om huruvida det föreligger en faktisk ökning av samsjuklighet i sluten vård, eller om ökningen har påverkats av att ersättningssystem, t.ex. DRG, ger incitament till större noggrannhet att registrera samsjuklighet och därmed uppnå högre ersättning (55–57). Såväl prevalensen som incidensen i befolkningen av mångsjuklighet har även rapporterats öka med åldern (3, 58).

1.3¶Forskning om samsjuklighet

I studier om behandling av specifika sjukdomar är det vanligt att exkludera personer som även har andra sjukdomar, för att kunna renodla studierna och bättre kunna bedöma om behandlingen eller rehabiliteringen har effekt. Det innebär dock att resultaten från denna typ av studier inte är generaliserbara till en stor del av patienterna inom vården (5, 50, 59), eftersom en stor del av patienterna, främst de äldre, har fler än en sjukdom och flera olika typer av besvär (60–62). Forskningen om samsjuklighet är outvecklad och flertalet forskningsrapporter fokuserar på äldre personer (3, 50, 63, 64). Det innebär att kunskapen om sam- eller mångsjuklighet bland personer i arbetsför ålder är extra knapphändig. Detta område är därför angeläget att undersöka. Vårt bidrag är att genomföra en systematisk litteraturöversikt för att kartlägga vilken forskning och kunskap som finns om samband mellan sam- och mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

Samband mellan sjuklighet (i en eller flera diagnoser) och sjukfrånvaro, sjukersättning eller återgång i arbete är synnerligen komplexa. I denna sammanställning ska samband förstås som tidsmässiga och statistiska samband, inte som orsakssamband. Det är också av vikt att framhålla att merparten av personers sjuklighet inte innebär behov av sjukfrånvaro. Merparten av de sjukdomar vi har innebär inte att vår arbetsförmåga påverkas eller påverkas till den grad att vi inte kan utföra vårt arbete och försörja oss. I vilken

utsträckning personer kan vara sjukfrånvarande och få ersättning vid sådan frånvaro beror även på hur försäkringssystemen är utformade i olika tidsperioder och länder. Trots att detta varierar finns det stora likheter mellan olika välfärdsstater gällande hur sjukförsäkringen utformats och tillämpas (11).

Förekomst av flera sjukdomar hos samma person är alltså vanligt (3, 31, 34). En frekvent typ av mångsjuklighet är att ha två eller flera sjukdomar från samma diagnosgrupp (t.ex. högt blodtryck och annan hjärtsjukdom eller depression och ångest). I denna översikt inkluderas dock bara studier där det finns data om huruvida personerna samtidigt har sjukdomar inom två olika diagnoskapitel enligt ICD 10 (1), antingen i form av samsjuklighet till en indexsjukdom eller generellt som mångsjuklighet. Begreppet mångsjuklighet inkluderar här även vad som vanligen avses med begreppet multisjuklighet eller multipla hälsoproblem.

1.4¶Varför bör man göra systematiska litteraturöversikter?

Vi har alla en tendens att hitta och minnas de studier, som stämmer överens med vår egen uppfattning. En studie är dock inte tillräckligt för att fastställa att något är på ett visst sätt. Fler än en studie behövs, och först om flera studier av hög eller åtminstone tillräcklig vetenskaplig kvalitet visar resultat i samma riktning, och givet att det samtidigt inte finns andra studier som ger motstridiga resultat, kan man tala om att det finns vetenskapligt stöd eller så kallad vetenskaplig evidens för något.

En metod som alltmer används för att fastställa om det finns vetenskaplig evidens för ett resultat, är att göra systematiska sammanställningar av vetenskapliga studier inom ett område. Dessa sammanställningar eller översikter följer en strikt metodik för att identifiera, relevansbedöma, granska och kvalitetsbedöma resultaten av genomförda studier. Nästa steg är att analysera om resultaten i de studier som bedömts som relevanta och av tillräckligt god kvalitet, kan ligga till grund för slutsatser om vetenskaplig evidens med avseende på någon studerad frågeställning. För att kartlägga kunskapsunderlaget när det gäller samband mellan sjukfrånvaro och att ha flera sjukdomar har en sådan metod valts.

1.5¶Syftet med denna litteraturöversikt

Syftet har varit att, genom en systematisk litteraturöversikt av vetenskapliga studier, få kunskap om eventuella samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro (i form av sjukfrånvaro, sjukersättning eller återgång i arbete). Syftet har även varit att få en översiktlig bild av vilken typ av studier som gjorts inom detta område.

2¶Metod

Litteraturöversikten har genomförts enligt de kriterier som används av bl.a. SBU och Cochrane (65, 66). Översikten har gjorts i följande sju steg: 1. litteratursökning 2. relevansbedömning av identifierade studier 3. extrahering av data från de studier som bedömts som relevanta 4. kvalitetsbedömning av relevanta studier 5. kategorisering av de studier som bedömts ha tillräcklig kvalitet

för att inkluderas, utifrån typer av studier 6. sammanställning av resultat från de studier som bedömts ha

tillräcklig kvalitet för att inkluderas, bl.a. utifrån resultaten i föregående steg 5

7. bedömning av förekomst av vetenskaplig evidens för resultat

från studier av tillräcklig kvalitet. Nedan presenteras metoden utifrån dessa steg. Först presenteras de inklusionskriterier som användes vid sökningar och för relevansbedömningar av identifierade studier.

2.1¶Inklusionskriterier

Litteraturöversikten omfattar studier som uppfyller följande tre inklusionskriterier: • publicerade före april 2009 på något av språken engelska,

franska, svenska, norska, danska, finska, tyska eller italienska i en vetenskaplig tidskrift som tillämpar referentbedömning

• redovisar data för personer i åldersspannet 18–65 år, dvs.

åldersgrupper som vanligtvis omfattas av sjukförsäkringssystem • redovisar data dels om sjukfrånvaro, sjukersättning eller åter-

gång i arbete, dels om diagnoser hos samma person från minst två olika diagnoskapitel enligt det internationella klassifikationssystemet för sjukdomsdiagnoser; International Classification of Diseases, ICD-10 (se tabell 1 för en sammanställning av dessa kapitel) (1, 67).

Det senare innebär att studier där det endast fanns sjukdomsdata från ett och samma ICD-10 kapitel (t.ex. depression och alkoholmissbruk inom den övergripande gruppen psykiska sjukdomar, dvs. båda inom ICD Kapitel V) inte inkluderades i litteraturöversikten. Studier där komplikationer till indexsjukdomen klassificerades i en annan ICD-10 grupp (t.ex. ögonkomplikationer vid diabetes), och om dessa var de enda två diagnoser det presenterades data om, inkluderades inte heller i översikten.

Tabell 1 De 22 övergripande diagnoskapitlen, enligt den internationella klassificeringen av diagnoser, ICD-10 (1, 67)

Kapitel Bokstav Koder Titel I A A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar II C, D C00-D48 Tumörer III D50-D89 Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt

vissa rubbningar i immunsystemet IV E E00-E90 Endokrina sjukdomar, nutritionsrubbningar samt

ämnesomsättningssjukdomar V F F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom samt

beteendestörningar VI G G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet VII H00-H59 Sjukdomar i ögat och närliggande organ VIII H60-H99 Sjukdomar i örat eller i mastoidutskottet IX I I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar X J J00-J99 Andningsorganens sjukdomar XI K K00-K99 Matsmältningsorganens sjukdomar XII L L00-L99 Hudens och underhudens sjukdomar XIII M M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven XIV N N00-N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen XV O O00-O99 Graviditet, förlossning och barnsängstid XVI P P00-P96 Vissa perinatala tillstånd XVII Q Q00-Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och

kromosomavvikelser XVIII R R00-R99 Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och

laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes XIX S, T S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av

yttre orsaker XX V01-Y98 Yttre orsaker till sjukdom och död XXI Z Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för

kontakter med hälso- och sjukvården XXII U00-U99 Koder för särskilda ändamål

2.2¶De olika stegen i litteraturöversikten

Den systematiska litteraturöversikten genomfördes i sju steg, vilka presenteras nedan.

2.2.1¶Sökning av studier

Vi sökte efter studier på två sätt, dels via sökningar i vetenskapliga litteraturdatabaser dels via sökningar från referenslistor i identifierade studier. Vi sökte först i litteraturdatabasen MEDLINE sedan även i PsychINFO via OVID . I tabell 2 listas de söktermer som användes för å ena sidan sjukfrånvaro, aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) samt återgång i arbete, och å andra sidan samsjuklighet eller mångsjuklighet. Sökningar gjordes brett, bl.a. för titlar, abstracts (sammanfattningar), fulltext (fullständiga artiklar) och så kallade keywords.

Tabell 2. Söktermer vid sökningar i vetenskapliga litteraturdatabaser

Söktermer för sjukfrånvaro/ Söktermer för samsjuklighet och mångsjuklighet sjukersättning och återgång i arbete

a Sick leave (sick-leave) Comorbidity Sickness absence Multimorbidity) Sick absence Multi-morbidity Sickness absent Multi morbidity Disability benefit Disability pension Return to work Return-to-work Incapacity benefit Insurance a Definition av comorbidity som MESH-term, dvs. övergripande sökterm i MEDLINE: “The presence of co-existing or additional diseases with reference to an initial diagnosis or with reference to the index condition that is the subject of study. Comorbidity may affect the ability of affected individuals to function and also their survival; it may be used as a prognostic indicator for length of hospital stay, cost factors, and outcome or survival.”

MEDLINE är en databas som bevakar medicinskt inriktade vetenskapliga tidskrifter. Den innehåller ca 15 miljoner artiklar från ca 5 000 av de ledande medicinska tidskrifterna i världen. Databasen uppdateras varje vecka, och är sökbar från 1950-talet och framåt. Den produceras av The National Library of Medicine i USA. För att även identifiera möjliga artiklar från andra typer av tidskrifter, t.ex. beteendevetenskapliga, söktes även via OVID, i MEDLINE (OVID MEDLINE samt Ovid OLDMEDLINE), PsychINFO och Psyc- ARTICLES Full Text. PsychINFO bevakar främst psykologisk och beteendevetenskaplig litteratur. PsychINFO omfattar ca 2 450 tidskrifter från mer än 49 länder, är sökbar från och med 1887 och produceras av The American Psychological Association, USA. Databasen produceras av ProQuest Information and Learning and CSA Cambridge Information Group.

2.2.2¶Relevansbedömning av identifierade studier

Varje identifierad studie relevansbedömdes, utifrån de ovan nämnda kriterierna. Titlar och abstracts för samtliga studier som identifierades i litteraturdatabaserna lästes och relevansbedömdes av Maarit Korkeila. För artiklar i referenslistor gjordes en initial bedömning baserat på titlarna.

Samtliga artiklar som bedömdes som möjligen relevanta beställdes i fulltext. Dessa bedömdes även av en av de andra två författarna alternativt av samtliga tre författare (oberoende av varandra). Om författarna gjorde olika bedömning av relevans diskuterades detta i gruppen tills konsensus uppnåddes. Om någon av författarna var medförfattare till en identifierad artikel medverkade inte den personen i relevansbedömningen.

2.2.3¶Extrahering av data från inkluderade studier

Data extraherades från de artiklar som bedömdes som relevanta. I det arbetet användes den mall som togs fram för SBU:s rapport om sjukskrivning (11), efter viss modifiering (bilaga 2). Vi tog bl.a. fram uppgifter om studiedesign, syfte, vilka personer som inkluderats, typ av diagnoser, utfall, bortfall, analysmetoder och resultat. Dataextraktionen genomfördes av åtminstone två av författarna.

2.2.4¶Kvalitetsbedömning av relevanta studier

Samtliga studier som bedömdes som relevanta enligt inklusionskriterierna, kvalitetsbedömdes enligt den checklista som togs fram för SBU-rapporten om sjukskrivning (se bilaga 2) (11). Följande fem aspekter av vetenskaplig kvalitet bedömdes i förhållande till syftet med litteraturöversikten: • studiedesign • bortfall • bias • analysmetod • precision/utfall

Studiedesign kunde ges fem poäng, de andra fyra aspekterna kunde få upp till tre poäng vardera. Om någon av de fem aspekterna gavs noll poäng innebar det att hela studien fick noll poäng.

Minst två personer utförde, oberoende av varandra, en kvalitetsbedömning av varje studie som bedömts vara relevant. Överensstämmelse i kvalitetsbedömningarna har successivt testats med Kappa-analys. För ett mindre antal studier skilde sig bedömningarna åt, och dessa studier blev föremål för en förnyad bedömning av samtliga tre medförfattare. Respektive studie diskuterades sedan gemensamt tills överensstämmelse i bedömningen uppnåddes. Om någon av de tre medförfattarna medverkat i en relevant studie deltog inte den personen i kvalitetsbedömningen av den studien.

En central aspekt vid värdering av studiernas kvalitet är hur valida data är. När det gäller data om sjukfrånvaro och sjukersättning ansågs registerdata ha högre validitet än självrapporterade uppgifter (11).

Gällande sjukdom och diagnos bedömdes kliniskt fastställd diagnos ha högre validitet än självrapporterade uppgifter om sjukdom eller diagnos. När det gäller psykiska diagnoser används även vissa enkätinstrument eller frågebatterier för att kliniskt fastställa förekomst av t.ex. depression. I de fall där sådana instrument använts i intervjuer eller enkäter valde vi att definiera sjukligheten som kliniskt fastställd.

Baserat på antal poäng varje studie gavs bedömdes den antingen ha otillräcklig kvalitet eller tillräcklig kvalitet, det senare på tre olika nivåer. Följande kvalitetsgränser användes (0 representerar det sämsta utfallet, 17 representerar det bästa utfallet): • otillräcklig kvalitet: 0–8 poäng, eller att någon av variablerna

design, bortfall, bias, analysmetod eller precision fått noll poäng • låg kvalitet: 9–11 poäng • måttlig kvalitet: 12–14 poäng • hög kvalitet: 15–17 poäng.

De studier som bedömdes ha tillräcklig kvalitet inkluderades i översikten. Om flera studier baserades på, och presenterade i det närmaste identiska data om det som var fokus i denna litteraturöversikt, inkluderades endast en av dessa studier.

2.2.5¶Kategorisering av studier

När vi läste de identifierade och relevanta studierna stod det snart klart att de skilde sig åt avseende flera aspekter. Vi gjorde en kategorisering av de inkluderade studierna där olika kategorier prövades för att hitta användbara verktyg inför nästa steg i processen. Detta moment hade vissa inslag av kvalitativ analys.

2.2.6¶Sammanställning av resultat från inkluderade studier

Vi sammanställde resultaten från de studier som bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas. Sammanställningen baserades bl.a. på resultaten från föregående steg, dvs. resultaten presenteras inom respektive identifierad kategori av studie.

2.2.7¶Evidensgradering av kunskapsläget

Det finns olika metoder för att bedöma om de sammanställda resultaten från relevanta studier av tillräckligt hög kvalitet kan ligga till grund för vetenskapligt stöd för någon aspekt, ofta benämnt evidens. En sådan metod kallas Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluation (GRADE) (68), och syftar till att leda fram till en sammanvägd evidens. GRADE är huvudsakligen tillämplig för behandlingsstudier och då i första hand på randomiserade kontrollerade studier. Som framgår i resultatdelen nedan saknas emellertid sådana studier inom det område litteraturöversikten fokuserar på, och därför kunde inte GRADE tillämpas.

Med metaanalys kan resultat från liknande studier läggas samman för att bl.a. visa den beräknade vägda effektstorleken av inkluderade studier med beaktande av förekommande varians i studierna (69). Metaanalys innebär att resultat även från mindre studier kan bidraga till kunskapsmassan. Metoden förutsätter att det föreligger relativt stor överensstämmelse mellan använda principer för att definiera olika tillstånd av samsjuklighet, eller att indexsjukdomarna är lika. Metoden kräver även viss likhet i hur sjukfrånvaro har definierats. Då det förelåg stor heterogenitet avseende dessa faktorer bland de studier som inkluderades i litteraturöversikten, ansågs inte metaanalys utgöra en relevant metod för att pröva förekomst av evidens (70).

En traditionell princip för bedömning av evidens, baseras på om studier med bättre studiekvalitet visar resultat i samma riktning (71). Vi utgick från denna princip och valde samma modell för evidensgradering som användes i SBU-rapporten om sjukskrivning, från år 2003 (11). Evidens definierades enligt följande principer (i vårt fall avseende observationsstudier): • evidensstyrka 1, starkt vetenskapligt stöd: minst två studier av hög

studiekvalitet eller god systematisk översikt, och där resultaten går i samma riktning

• evidensstyrka 2, måttligt starkt vetenskapligt stöd: minst tre stu-

dier, varav en av hög och två av måttlig studiekvalitet, och där resultaten går i samma riktning

• evidensstyrka 3, begränsat vetenskapligt stöd: minst två studier av

måttlig kvalitet eller minst fem studier av låg studiekvalitet, och där resultaten går i samma riktning

• evidens saknas, antingen p.g.a. att det ännu finns för få studier

eller p.g.a. att det finns flera studier men att resultaten från dem går i olika riktning.

Vi kompletterade detta med att sammanställa resultaten i tabeller eller matriser, vilka visar studiernas kvalitet i relation till eventuella samband. Motsvarande matriser användes i SBU-rapporten Demenssjukdomar, kapitlet om riskfaktorer för demenssjukdomar (71).

3¶Resultat

I detta kapitel presenteras först övergripande resultat, vad avser relevansbedömning, kvalitetsbedömning och kategorisering av studier. Därefter följer en sammanfattning av studier med fokus på de viktigaste resultaten av litteraturöversikten vad avser samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

3.1¶Inkluderade studier; identifiering, relevansbedömning och kvalitetsbedömning

Vid sökningarna, när dubbletter exkluderats, identifierades 1 061 studier. Av dessa bedömdes flertalet inte vara relevanta, baserat på titel och abstract, medan 285 beställdes i fulltext för ytterligare bedömning. Vid relevansbedömning av dessa 285 studier bedömdes 51 studier vara relevanta enligt kriterierna i avsnitt 2.1 (figur 3). Det innebär att de flesta identifierade studier inte uppfyllde inklusionskriterierna.

I kvalitetsbedömningen av de 51 relevanta studierna bedömdes ingen studie ha hög studiekvalitet. Nio studier (48, 72–79) bedömdes ha måttlig studiekvalitet och 24 studier (80–103) bedömdes ha låg studiekvalitet. De övriga 18 studierna bedömdes ha otillräcklig studiekvalitet. Dessa 18 studier (104–121) exkluderades. I tre (100– 102) av de 24 studierna av låg kvalitet, presenterades liknande, övergripande resultat om samsjuklighet för i princip samma studiedeltagare. Av dessa tre studier inkluderades den studie (100) som innehöll mest detaljerad information för flest deltagare avseende just samsjuklighet. Detta val var inte relaterat till studiernas kvalitet (samtliga tre bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas).

Detta innebär att det i denna litteraturöversikt ingår 31 studier, varav 9 studier är av måttlig och 22 studier av låg kvalitet (se figur 3).

Figur 3 Antal studier som identifierades samt resultat av relevans- och kvalitetsbedömning

Av de 31 inkluderade studierna publicerades 29 under 2000-talet, varav 23 från och med 2005 och framåt (figur 4). Det är alltså främst under de senaste åren som studier om detta publicerats.

Figur 4 Antal studier, av de 31 inkluderade, som publicerats under respektive år

7

6

5

er 4 tudi Antal studier

l s tan

A 3

2

1

0

före 2000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Publiceringsår

Majoriteten av de inkluderade studierna (22 av 31 studier, dvs.

71 %) är genomförda i olika Europeiska länder och nära hälften (13 av 31 studier, dvs. 42 %) är från länder i Norden (figur 5). Ingen av studierna innehöll data från mer än ett land. Fyra (86, 92, 94, 98) av

de fem studierna från Norge utgår från ett och samma material, liksom fyra (48, 73, 75, 76) av de sex inkluderade studierna från Finland. Även i två av studierna från USA användes delvis samma population (79, 95). Även om samma population är studerad är det dock stora skillnader mellan de studierna, vad avser syfte och de data om sjuklighet och sjukfrånvaro som presenteras, vilket är orsaken till att vi bedömde att det var relevant att inkludera samtliga av dessa studier. Så var dock, som ovan nämnts, inte situationen när det gällde tre andra studier (100–102), som baserades på samma grupp långtidssjukskrivna patienter. I de studierna presenterades liknande resultat vad avser det som denna litteraturöversikt fokuserar på: patienternas samsjuklighet.

Figur 5 Antal inkluderade studier från olika länder.

7

6

5

r 4

ied

tu Antal studier

l s ta

An 3

2

1

0

SF USA NL N S AUS CAN NZ D H GB

Länder

Endast i 11 (48, 73, 76, 78, 81, 86, 88, 89, 95, 100, 103) av de 31 inkluderade studierna, dvs. i 35 procent av dem, nämndes analys av samsjuklighet som ett uttalat syfte med studien. I övriga studier presenterades sådana data i resultatdelen utan att det uttrycktes explicit i syftet.

3.2¶Kategorisering av studier inom området

De inkluderade studierna skilde sig åt på flera grundläggande sätt och kategoriserades utifrån dessa aspekter. En typ av övergripande kategori var vilken studiedesign som använts. En annan kategori gällde vilken typ av studiepopulation som använts och en tredje var det tidsmässiga förhållandet mellan data om diagnos och sjukskrivning. Dessutom skilde sig studierna åt avseende vilken typ av data om sjukfrånvaro som användes respektive vilka diagnosgrupper som inkluderats.

3.2.1¶Kategorisering utifrån typ av studiedesign

När det gäller typ av studiedesign var samtliga inkluderade studier observationsstudier, dvs. ingen av dem var en interventionsstudie eller ett kontrollerat försök. Bland observationsstudier brukar man skilja på tvärsnittsstudier och longitudinella studier. Den senare typen anses ofta ha högre kvalitet. Majoriteten inkluderade studier, 20 stycken dvs. 65 procent, var longitudinella i form av prospektiva kohortstudier (dvs. en definierad grupp personer, en kohort, följs över tid från när personerna inkluderades). Tio av de inkluderade studierna var tvärsnittsstudier, och en studie var en fall/ kontrollstudie.

3.2.2¶Kategorisering utifrån typ av studiepopulation

Det förekom tre typer av studiepopulationer i studierna, dvs. valet av de personer som skulle studeras hade baserats på tre olika kriterier. Antingen inkluderades deltagaren 1. i sin egenskap av patient 2. i egenskap av att vara anställd på inom en viss typ av företag

eller organisation 3. genom av att tillhöra en viss geografiskt och åldersmässigt

definierad befolkning.

Förhållandet mellan dessa tre studiepopulationer illustreras i figur 6. I det första fallet valdes deltagarna i studien bland personer som var patienter vid en viss klinik eller som hade en viss diagnos, enligt

t.ex. ett register, såsom cancerregistret. I det andra fallet inkluderades personer som arbetade på en viss typ av arbetsplatser, t.ex. statsanställda i London, anställda vid en transportmyndighet i USA eller offentliganställda i vissa finska städer. I det tredje fallet inkluderas personer, eller ett urval av personer, som bodde i ett visst geografiskt område och var i arbetsföra åldrar.

Den senare typen av studier brukar kallas befolknings- eller populationsbaserade studier och anses inte vara behäftade med samma typ av selektion som de två föregående. Personer som är yrkesverksamma har t.ex. oftast lägre grad av sjuklighet (på grund av den så kallade ”healthy worker effekten” – dvs. att det är de friskaste som arbetar (122)). Det innebär att de möjligen har lägre grad av sam- eller mångsjuklighet än andra personer, eller att deras sam- eller mångsjuklighet inte har så stor effekt på deras arbetsförmåga som för dem som inte är yrkesarbetande. Det kan även ske ett urval av vilka som är patienter vid en viss klinik, både utifrån om man söker vid denna klinik i stället för vid en annan, eller om man över huvud taget har råd själv eller enligt gällande försäkringssystem, att söka vård.

De flesta av de inkluderade studierna var antingen studier av anställda eller av patienter. I populationsstudierna inkluderades i de flesta fall endast de personer som var yrkesverksamma.

Figur 6 Illustration av förhållandet mellan de tre typer av populationer som använts i de inkluderade studierna

Hela befolkningen

Yrkesverksamma

Patienter

3.2.3¶Kategorisering utifrån tidsmässigt samband mellan diagnos och sjukfrånvaro

Ytterligare en tydlig skillnad mellan studierna gällde det tidsmässiga sambandet mellan diagnos och sjukfrånvaro. Tre kategorier av studier kunde identifieras utifrån denna aspekt. Vi har valt att kalla dessa kategorier A, B och C. I kategori A-studierna föregick data om sjukdom eller diagnos tidsmässigt data om sjukfrånvaro (figur 7). Det innebär att A-studierna belyste hur sam- eller mångsjuklighet är associerad med risk för framtida sjukfrånvaro eller sjukersättning. Majoriteten av studierna, 20 stycken eller 65 procent, hörde till denna grupp, och ytterligare tre studier hade sådana inslag (93, 98, 103). Åtta av studierna var av kategori B, dvs. data om diagnos och sjukskrivning gällde samma tidpunkt, alternativt var bara sjukskrivna personer inkluderade i studien (100). I några av kategori B-studierna var utfallsmåttet återgång i arbete, dvs. andel personer som återgått i arbete. Få studier tillhörde kategori C, dvs. studier där data om sjukfrånvaron eller sjukersättningen kom före det att sjukligheten mättes. Endast en studie hade enbart en sådan design (85) och i tre studier fanns sådana inslag (93, 98, 103).

Figur 7 Tre identifierade kategorier av studier om sam- eller mångsjuklighet, utifrån det tidsmässiga sambandet mellan när information om sjuklighet respektive information om sjukfrånvaro (sjukfrånvaro, sjukersättning, alternativt återgång i arbete) har inhämtats

Kategori A: Data om personers sjuklighet föregår data om deras sjukfrånvaro

Sjukdom Sjukfrånvaro

Kategori B: Data om personers sjuklighet och sjukfrånvaro inhämtas samtidigt

Sjukdom

Sjukfrånvaro

Kategori C: Data om personers sjukfrånvaro föregår data om deras sjuklighet

Sjukfrånvaro Sjukdom

Dessa tre kategorier används i resten av rapporten. I tabell 3 har de inkluderade studierna klassats utifrån typ av studiepopulation och

Resultat

kategori av studie (A, B eller C). Drygt hälften, dvs. 17 av de 31 studierna, var baserade på olika patientgrupper. Av de populationsbaserade studierna var det bara tre som täckte hela befolkningen. Övriga studier inkluderade enbart dem som vid undersökningstillfället var i arbete. Dessa studier är dock bredare och behäftade med mindre grad av selektion än de studier där inklusionen baserades på att vara anställd vid en viss typ av verksamhet, vilket var fallet i sju av studierna (tabell 3).

Tabell 3 De 31 inkluderade studierna, indelade efter typ av studie (A/B/C), studiens vetenskapliga kvalitet (hög/måttlig/låg) respektive typ av studiepopulation (population/yrkesverksamma/patienter).

Typ av Studiekvalitet Typ av studiepopulation studie

Yrkesverksamma/

Allmän anställda vid visst (A/B/C) (Hög/Måttlig/Låg) befolkning verksamhet Patienter A Hög - - - A Måttlig - Hemingway (73) Holtslag (74)

Kivimäki (75) Glozier (72)

Kivimäki (76) Kuijpers (77)

Nordin (78)

Mäki (48) A Låg Hagen (86) Pell (80) Burgdorf (96)

Mykletun (94) Busch (81) Isometsä (83) Gjeruldsen (87) Kristen (99) Simpson (90) van der Mei (97) Vucetic (82)

B Hög - - - B Måttlig - - Mayer (79) B Låg Buist-Bouwman Druss (84) Dersh (95)

(88) Rytsälä (89) D’Souza (91) Linder (100) Fiane (92)

A+C Låg Overland (98) - Kremer (93)

1

Vamos (103)

1

Se figur 7

2

I dessa befolkningsbaserade studier har endast yrkesverksamma personer inkluderats i analyserna

3.2.4¶Kategorisering utifrån data om sjukfrånvaro

På en övergripande nivå förekom det tre typer av aspekter av sjukfrånvaro i studierna: antingen sjukfrånvaro, eller återgång i arbete när man är sjukfrånvarande, eller permanent sjukfrånvaro, dvs. sjukersättning (tidigare kallat förtidspension).

Det fanns, som ofta i studier om sjukfrånvaro (11, 123–125), ett brett spektra av olika mått för sjukfrånvaro. Till exempel redovisades andel personer som varit sjukskrivna (generellt), som varit sjukskrivna ett visst antal dagar, som haft sjukskrivning i fall som varat ett visst antal dagar, eller som i genomsnitt hade fler sjukskrivningsdagar än andra. När det gällde återgång i arbete bland personer som var sjukskrivna redovisades ibland andelen som återgått i arbete, ibland andelen som återgått i arbete inom en viss tid, t.ex. 6 månader, och ibland hur snart man återgått i arbete. Denna stora variation i mått försvårar betydligt möjligheterna att jämföra resultaten mellan studierna (11, 126). Även definitioner avseende sjukfrånvaro varierade, t.ex. av vad som betraktades som lång sjukfrånvaro. I vissa studier definierades långa sjukskrivningsfall som fall som var längre än tre dagar, och i andra studier gällde detta fall som var längre än ett år.

3.2.5¶Kategorisering utifrån diagnoser och diagnosgrupper

Som framgår av bakgrundskapitlet, används begreppet indexsjukdom ofta i studier och diskussioner om samsjuklighet. Detta innebär ofta att man utgår från att en viss sjukdom, indexsjukdomen, föregår andra sjukdomar. I flera av de inkluderade studierna var utgångspunkten en viss sjukdom, eller personer med en viss sjukdom, t.ex. hepatit eller lungsjukdom. För dessa personer studerades vanligen om det finns ett samband med om de har samsjuklighet, dvs. om de även har andra sjukdomar, och framtida sjukfrånvaro.

I flertalet av de inkluderade studierna utgick man på detta sätt från en indexsjukdom, med undantag för endast tre studier (88, 91, 100). I de tre studierna har data om olika besvär och sjukdomar insamlats och analyserats generellt. Vi valde att kalla dessa tre för studier av mångsjuklighet.

Som framgick av bakgrundskapitlet, kan man i alla studier av sjuklighet ifrågasätta validiteten i diagnoser. Vi valde att skilja på

diagnoser som är självrapporterade och diagnoser som är kliniskt fastställda, av t.ex. en läkare. I tabell 4 presenteras en sammanställning av huruvida informationen om indexsjukdomen respektive samsjukligheten baserades på klinisk undersökning eller var självrapporterad i de inkluderade studierna. Som nämndes i metoddelen, valde vi att även klassificera diagnoser som kliniskt fastställda om de baserades på svar från enkäter där man använt samma instrument som används i kliniska sammanhang för fastställande av diagnos. I 17 av studierna hade såväl indexsjukdom som samsjuklighet diagnostiserats kliniskt. I nio studier var indexsjukdomen kliniskt fastställd men däremot inte samsjukligheten. Information om samsjukligheten hade ofta erhållits i form av enkätsvar. En studie (92) hade ingen kliniskt fastställd indexsjukdom men kliniskt fastställd samsjuklighet. I ytterligare en studie (86) var varken indexsjukdom eller samsjuklighet kliniskt fastställd. Slutligen kunde tre studier (88, 91, 100) snarare anses beskriva mångsjuklighet än samsjuklighet, då ingen indexsjukdom fanns angiven.

Tabell 4 Inkluderade studier där indexsjukdomen respektive samsjukligheten var kliniskt fastställd respektive ej kliniskt fastställd (kursiv stil anger studie av måttlig studiekvalitet)

Indexsjukdom

Kliniskt fastställd Ej kliniskt fastställd Indexsjukdom anges ej Busch (81) Fiane (92) Linder (100) Dersh (95) Gjeruldsen (87)

Glozier (72) Hemingway (73)

Isometsä (83)

Kivimäki (76)

lld

Kivimäki (75)

stä Kristen (99) fast kt Mayer (79) is Mykletun (94) Klin

Mäki (48) Nordin (78)

Rytsälä (89) Savard (85) Simpson (90)

Samsjuklighet

Vucetic (82) van der Mei (97)

Burgdorf (96) Hagen (86) Buist-Bouwman (88) Druss (84) D’Souza (91) lld stä Holtslag (74) Kremer (93) fast kt Kuijpers (77) is in Overland (98) Ej kl Pell (80) Rytsälä (89) Vamos (103)

Den indexsjukdom, enligt ovanstående användning av ordet, som flest studier utgick från var muskuloskeletala besvär, dvs. besvär från rörelseorganen: leder, muskler eller bindväv (ICD-10, kapitel XIII) (figur 8). Detta gällde 7 av de 28 studierna, dvs. 25 procent av studierna med en indexsjukdom (3 av 31 studier utgick, som tidigare nämnts, inte från en indexsjukdom). Därefter följde psykiska

besvär, kapitel V (6 av 28 studier, dvs. 21 %) och nervsystemets sjukdomar, kapitel VI (4 av 28 studier, dvs. 14 %). Det innebär att mer än två tredjedelar av indexsjukdomarna i studierna finns inom tre diagnosgrupper. Fördelningen av indexsjukdomar med psykiska sjukdomar respektive muskuloskeletala sjukdomar som största grupper motsvarar fördelningen vid sjukskrivning i Sverige liksom i de flesta andra industrialiserade länder (11, 13).

Figur 8 Antal studier inom respektive diagnoskapitel, enligt ICD10, utifrån indexsjukdomen. Det diagnoskapitel som respektive romersk siffra representerar framgår av tabell 1

8

7

r 6 ie d 5 u l st 4 ta

3

An

2 1

0 I II III IV V VI I II IX X XI II I II III X t VI VI XII XI XIV XV XV XI he XV XV lig uk gsj

Diagnoskapitel ån

M

I tabell 5 har vi sammanställt de olika studierna utifrån typ av indexsjukdom i förhållande till kategori av studie; dvs. typ A, B eller C (se figur 7 för förklaring av A, B respektive C). I tabellen, liksom i figur 8, framgår även att det inte fanns några studier inom flera av diagnoskapitlen, vad avser indexsjukdom som studien utgick från.

Tabell 5 Sammanställning av de inkluderade studierna i förhållande till typ av indexsjukdom och typ av studie (A/B/C)(för typ av studier, se figur 7). (Studier av måttlig studiekvalitet = kursiv stil)

Indexdiagnos Typ av studie

ICD-kapitel Kategori A Kategori B Kategori C

I – XIX. Sjukdomsnamn; bokstavskoder Data om Data om Data om sjuklighet före sjukfrånvaro och sjukfrånvaro data om sjuklighet före sjuklighet sjukfrånvaro samtidigt

I. Infektionssjukdomar; A00–B99 Gjeruldsen (87) II. Tumörer: C00–D48 Savard (85) III. Blodets sjukdomar; D50–D89 IV. Endokrina sjukdomar; E00–E90 Kivimäki (76) Vamos (103)

Vamos (103)1 V. Psykiska sjukdomar; F00–F99 Isometsä (83) Druss (84) Overland (98)

Mykletun (94) Rytsälä (89)

Overland (98)

Pell (80) VI. Nervsystemets sjukdomar; G00–G99 Busch (81) Fiane (92)

Glozier (72) Mäki (48)

VII. Sjukdomar i ögat: H00–H59 VIII. Sjukdomar i örat; H60–H99 IX. Cirkulationsorganens sjukdomar; I00–I99 Hemingway (73)

Kristen (99)2

Simpson (90) X. Andningsorganens sjukdomar; J00–J99 Kremer (93) 1 Kremer (93)1

XI. Matsmältningsorganens sjukdomar; K00–K99 Burgdorf (96) XII. Hudens sjukdomar; L00–L99 XIII. Muskuloskeletala sjukdomar; M00–M99 Hagen (86) Dersh (95)

Kivimäki (75) Mayer (79)

Kuijpers (77)

Nordin (78)

Vucetic (82) XIV. Sjukdomar i urin- och könsorgan; N00–N99 van der Mei (97)2 XV. Graviditet, förlossning; O00–O99 XVI. Perinatala tillstånd; P00–P96 XVII. Medfödda missbildningar; Q00–Q99 XVIII. Symtom, sjukdomstecken; R00–R99 XIX. Skador, förgiftningar; S00–T98 Holtslag (74) XXI. Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och

för kontakter med hälso- och sjukvården

Z00–Z991 Kombinationer: Mångsjuklighet, dvs. indexsjukdom Buistanges ej Bouwman (88)

D’Souza (91)

Linder (100)

Tre av studierna (93, 98, 103) kunde kategoriseras som både A och C studier, varför de förekommer på två ställen i

tabellen.

De Z-koder som är aktuella här handlar om transplantationer, dels hjärttransplantationer (99) dels njurtransplan-

tationer (97). Då båda dessa typer av transplantation har föregåtts av sjukdom i respektive organ, kodade vi dem

som hjärtsjukdom, I, respektive njursjukdom, N.

Psykisk sjuklighet ingick i 25 av studierna, dvs. i 81 procent av dem, antingen som indexsjukdom eller som samsjuklighet. Endast i sex studier ingick inte psykisk sjukdom. Fem av dessa studier (74, 81, 90, 97, 99) hade återgång i arbete som utfallsmått, och en studie (86) hade sjukersättning som utfallsmått. Vilken metod som användes för att fastställa förekomst av psykisk sjuklighet varierade mycket mellan studierna. I tabell 6, bilaga 3, har vi sammanställt de olika metoder som använts. Majoriteten av studierna, 20 stycken, hade kliniskt fastställda psykiska diagnoser där validerade instrument använts. I fyra av studierna var diagnosen inte fastställd med ett validerat instrument (80, 82, 87, 93). De två psykiska diagnoser som oftast ingick i studierna var depression och ångest (se tabell 6, bilaga 3). I två studier var sömnbesvär i fokus (85, 98) och i fem studier (78, 80, 82, 87, 93) hade typen av psykiska besvär inte närmare definierats.

Metoderna för att bestämma samsjuklighet i form av somatisk sjukdom varierade också, postenkät var vanligast förekommande.

Totalt var 143 120 personer inkluderade i de 31 studierna, med hänsyn tagen till att samma population, helt eller delvis, ingick i flera av studierna – dvs. i den siffran ingår varje person endast en gång även om hon eller han förekommer i flera studier. Andelen kvinnor bland deltagarna framgick inte i alla studier. Av de studier där andelen framgick var totalt 55 procent av deltagarna kvinnor.

I studierna där psykisk sjukdom ingick, som samsjuklighet, indexsjukdom eller mångsjuklighet, var 58 procent av deltagarna kvinnor. Återigen – andelen kvinnor framgick inte i alla studier. I de sex studierna där psykiska diagnoser inte ingick var andelen kvinnor 44 procent.

I figur 9a visas andelen kvinnor av deltagarna i de inkluderade studierna. Kvinnor ingick i alla studier – men andelen kvinnor framgick inte i alla och därför saknas staplar för några av studierna. I figur 9b visas andelen deltagare som hade den typ av samsjuklighet som studerades i respektive studie. Som framgår, varierar andelen mycket, både beroende på studiegruppen och på den typ av sjuklighet som studerades. I de studier som baserades på en patientgrupp var andelen med samsjuklighet självklart större då alla inkluderade hade åtminstone en sjukdom (det var själva inklusionskriteriet).

I figur 9c har data från 9a och b lagts samman. För inkluderade studier (oavsett typ och studiestorlek) föreligger inget eller ett

mycket begränsat samband mellan andel kvinnor i respektive studie

2 adj

och andelen personer med samsjuklighet (R = - 0,062).

Figur 9a Andel kvinnor bland deltagarna i var och av de 31 studierna

För fyra av studierna saknas uppgift om andel kvinnor, varför andel ej ges. Numren under varje stapel avser studiens referensnummer i referenslistan

Figur 9b Andel av deltagarna som hade samsjuklighet enligt respektive studies mått på samsjuklighet

1 För nio av studierna saknas uppgift om denna andel). Numren under varje stapel avser studiens referensnummer i referenslistan.

Figur 9c Andel kvinnor respektive andel personer med samsjuklighet i var och en av de 31 inkluderade studierna

100

%

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

85 10 72 96 75 77 95 79 87 76 48 93 94 98 80 89 83 84 92 73 90 99 86 82 78 74 97 81 88 10 91

1 Dessa uppgifter fanns dock inte för alla studier. Numren under varje stapel avser studiens referensnummer i referenslistan. Figur 9c är en kombination av figur 9a och 9b.

De inkluderade studierna har sammanfattats i tabell 9, bilaga 3. Följande information extraherades för var och en av studierna: författare, land, publikationsår, syfte, studiepopulation, deltagare, bortfall, de diagnoskapitel, enligt ICD-10 (1, 67), som det presenterades data om, studiedesign, typ av data, insamlingsår, utfallsvariabler, uppföljningstid, eventuella statistiska justeringar som gjorts i analyserna, resultat av intresse utifrån översiktens syfte samt studiekvalitet och studiekategori.

I tabell 9, Bilaga 3, listas först studierna av måttlig kvalitet, (först kategori A-studierna av måttlig kvalitet, i bokstavsordning efter försteförfattarens efternamn, därefter kategori Bstudien av måttlig kvalitet). Sedan listas studierna av låg kvalitet (först kategori A-studierna av låg kvalitet, följda av kategori Bstudierna och sist kategori C studierna), inom varje kategori och efter författarnamn i alfabetisk ordning. Varje studie beskrivs endast en gång. Tre studier bedömdes ha data som motsvarade både kategori A och C – dessa tre återfinns under kategori A.

I tabell 10, bilaga 3 sammanfattas resultaten från denna översikt vad gäller samband mellan mång- eller samsjuklighet, utifrån motsvarande principer. I den tabellen framgår även andel personer med samsjuklighet och andel kvinnor i studiegruppen, dvs. de siffror som ligger till grund för figurerna 9a-c. I tabell 11a-c, bilaga 3 har resultaten från studierna sammanställts

utifrån typ av indexsjukdom (somatisk alternativt psykisk sjukdom) och typ av samsjuklighet.

3.3¶Sammanfattningar av studierna

Nedan sammanfattas de inkluderade studierna, listade efter indexsjukdom, enligt kapitlen i ICD-10 (tabell 1) (1, 67). De tre studierna som inte utgick från en indexsjukdom sammanfattas under psykiska sjukdomar, då sådana var centrala i alla dessa tre studier.

3.3.1¶Studie om infektionssjukdomar (Kapitel I)(B)

I en prospektiv longitudinell (25 år) studie från Norge inkluderades drogmissbrukare med Hepatit C för analys av andel som fått sjukersättning respektive andel som återgått i arbete (87). Av dem som fortfarande levde efter 25 år, arbetade 39 procent, och en lika stor andel hade sjukersättning på grund av olika medicinska diagnoser, främst psykiska diagnoser.

3.3.2¶Studier om tumörsjukdomar (Kapitel II)(C,D)

Samsjuklighet, definierad som sömnbesvär (insomnia) i samband med behandling av bröstcancer, analyserades i en studie från Frankrike, där sjukfrånvaro var en av flera studerade faktorer (85). Uppgifter om sömnstörning från behandlade kvinnor inhämtades med hjälp av telefonintervjuer. Sömnbesvär var en av flera riskfaktorer för sjukfrånvaro (OR 14,1; K.I. 1,1–173,8). Som framgår av dessa siffror var inte bara OR mycket hög, dvs. 14; osäkerheten i den siffran var också hög vilket framgår av det mycket vida konfidensintervallet. De som fick cellgiftsbehandling, som ofta har många biverkningar och som ofta ges vid allvarligare bröstcancersjukdom, hade också högre OR för sjukfrånvaro (4,3; K.I. 1,7– 10,7) medan de som fått besked om en lindrigare cancerform än befarat hade en betydligt lägre risk för sjukfrånvaro (OR 0,46; K.I. 0,24–0,88).

3.3.3¶Studier om endokrina sjukdomar (Kapitel IV)(E)

I en stor kohort av personer anställda i offentlig verksamhet i tio finska städer studerades de som besvarat en enkät om sjuklighet och tillåtet registerutdrag om sjukfrånvaro (76). De följdes upp under ett år med avseende på sjukfrånvaro i sjukfall som varade mer än tre dagar. I Finland behövs ett sjukintyg från läkare efter tre dagars sjukfrånvaro. Personer med diabetes hade högre risk för sjukfrånvaro än andra, och de med diabetes som hade samsjuklighet med flera icke-kardiologiska sjukdomar hade en signifikant högre risk för sjukfrånvaro. De som hade diabetes och en annan sjukdom hade en HR för sjukfrånvaro på (HR 1,49; K.I. 1,12–1,99), de som hade tre eller flera andra sjukdomar hade en HR på 2,68 (K.I. 1,97– 3,65).

I en populationsbaserad tvärsnittsstudie från Ungern studerades depression som samsjuklighet till diabetes och samband med sådan samsjuklighet och sjukfrånvaro (103). Uppgifterna om sjukfrånvaro var självrapporterade och avsåg föregående tolvmånadersperiod. En multivariat analys visade att det inte förelåg någon signifikant skillnad i antal sjukfrånvarodagar mellan personer med enbart diabetes jämfört med dem med depression som samsjuklighet (OR 1,4; 95 % K.I. 0,36–5,38).

3.3.4¶Studier om psykiska sjukdomar (Kapitel V)(F)

I en stor studie analyserades registerdata för anställda vid en koncern i USA (84). För samtliga inkluderade individer fanns uppgifter om sjukfrånvaro samt depressionsdiagnos registrerade från öppen eller sluten vård. Diagnoser som inkluderades i analyserna om samsjuklighet var diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck och ryggproblem. I hela studiematerialet var prevalensen för att ha både depression och samsjuklighet med någon av dessa diagnoser cirka 4 procent. Av dem med depression hade 24 procent samsjuklighet. De som enbart hade diagnosen depression hade i genomsnitt 8,79 dagars sjukfrånvaro. För dem med samsjuklighet med någon av de andra diagnoserna var siffran högre: 13,48 dagar (p < 0,001).

I ett slumpmässigt urval från ett register av personer som nyligen beviljats sjukersättning p.g.a. depression i Finland analyserades även förekomst av samsjuklighet (83). Nästan hälften,

45 procent, hade samsjuklighet, de flesta i form av muskuloskeletala besvär. Ingen signifikansberäkning redovisades. Inga könsskillnader verkade förekomma.

I en norsk populationsbaserad prospektiv kohortstudie (94) användes data från enkäter och klinisk undersökning för att fånga sjuklighet. Deltagarna följdes upp med avseende på beviljade sjukersättningar under kommande år. Personer med psykisk sjukdom hade högre risk för sjukersättning även när man justerade för somatiska diagnoser. Detta gällde även sjukersättning p.g.a. somatiska diagnoser.

I en finsk tvärsnittstudie av patienter med svåra depressiva besvär (89) studerades sjukfrånvaro. Fler av dem med allvarligare depression, liksom av dem med återkommande depression, var sjukfrånvarande. En större andel av dem med somatisk samsjuklighet var sjukfrånvarande, men resultaten var inte statistiskt signifikanta.

I en äldre, amerikansk prospektiv fall-kontrollstudie bland anställda personer, baserad på journaldata och enkätsvar från företagshälsovårdsläkare, analyserades sjukfrånvaro i olika diagnoser för personer med alkoholproblem jämfört med matchade kontrollpersoner (80). Samsjuklighet till alkoholism studerades med avseende på flera diagnosgrupper, varvid personer med symtom från matsmältningsorganen, muskuloskeletala systemet, andningsorganen samt skador visade signifikant högre sjukfrånvaro (p < 0,01).

Uppgifter från en befolkningsundersökning i Nord-Tröndelag i Norge kopplades till registerdata om sjukersättning (98). Kohorten (n = 37 302) följdes upp i 1,5 till 4 år med avseende på sjukersättning, vilket 2,4 procent av de studerade personerna fick. Personer med ångest och/eller depression hade betydligt högre risk för att få sjukersättning. Risken sjönk endast marginellt när man justerade för somatisk samsjuklighet. Personer med psykisk sjuklighet och somatisk samsjuklighet hade en högre OR för sjukersättning: mellan 1,95 och 3,95 beroende på typ av psykiska besvär (depression, ångest eller båda).

I följande tre studier (88, 91, 100) fanns inte någon indexsjukdom. I samtliga var dock psykiska besvär en central del av studiens syfte, varför de här presenteras under detta kapitel.

I en hälsoundersökning från Nederländerna inkluderades information om självskattad förekomst av mentala besvär liksom om antal sjukfrånvarodagar under föregående år (88). Sambandet

med sjukfrånvaro var större för psykiska än för fysiska besvär. Personer med samsjuklighet, dvs. med både fysiska och psykiska besvär, hade fler sjukfrånvarodagar än personer med antingen enbart fysiska eller psykiska besvär. Sambandet var särskilt starkt vid kronisk ryggsmärta som somatisk samsjuklighet (p < 0,001).

I en tvärsnittsstudie från Australien undersöktes samband mellan krav respektive stress i arbetet, hälsa och sjukfrånvaro, baserat på enkätdata från anställda personer 40–44 år gamla (91). Det fanns signifikanta samband mellan att skatta sin hälsa som dålig eller att känna oro, och sjukfrånvaro respektive upplevd osäkerhet i arbetssituationen. Dessa samband påverkades inte av samsjuklighet.

I en svensk studie av personer som varit sjukskrivna minst ett år och som av Försäkringskassan remitterats till fördjupad försäkringsmedicinsk utredning, analyserades förekomst av psykisk och somatisk samsjuklighet (100–102). Av patienterna hade 55 procent både psykiska och somatiska diagnoser och den vanligaste samsjukligheten var med psykiska och muskuloskeletala diagnoser. Inget signifikant samband påvisades mellan samsjuklighet, definierad som att ha både psykisk och somatisk sjukdom, och läkarnas bedömning av prognos för återgång i arbete.

3.3.5¶Studier om nervsystemets sjukdomar (Kapitel VI)(G)

Samband mellan migrän och sjukfrånvaro (självrapporterad) studerades i en stor populationsbaserad studie från Norge (92). Personer med migrän/huvudvärk och samsjuklighet i form av muskuloskeletala besvär eller psykiska besvär hade högre sjukfrånvaro är de med bara migrän.

I en prospektiv kohortstudie från Nya Zeeland studerades personer som överlevt ett slaganfall (stroke) och deras återgång i arbete inom sex månader, samt om det fanns ett samband med samsjuklighet (72). Uppgifter om sjukdomar hämtades från patientjournaler medan uppgiften om återgång i arbete var självskattad i en enkät. Bland patienter med psykisk samsjuklighet hade en betydligt lägre andel återgått i arbete inom sex månader: OR 0,39 (K.I. 0,18–0,81). Däremot fanns inget sådant samband med att ha diabetes som samsjuklighet.

Migrän och samsjuklighet med depression eller med andningsbesvär (astma, kronisk bronkit, eller hösnuva) studerades i en stor

finsk prospektiv kohortstudie av kvinnor anställda i offentlig sektor (48). Kvinnorna med migrän hade högre risk för kort och lång sjukfrånvaro än de utan migrän, och detta påverkades inte av samsjuklighet varken med depression eller med andningsbesvär.

Återgång i arbete efter stroke studerades med hjälp av ett nationellt register från London (81). Kohorten omfattade samtliga individer som fick stroke för första gången under perioden 1995– 2004. Uppföljningstiden per individ var ett år. Uppgifter om arbete respektive återgång i arbete var självrapporterade. Av de 400 som var i arbete före sin stroke avled 63 inom ett år. Bland de överlevande svarade 79 procent, dvs. bortfallet var 21 procent. Samsjuklighet i form av diabetes var en signifikant (p = 0,01) riskfaktor för minskad återgång i arbete (OR 0,25; K.I. 0,08–0,79), men däremot inte samsjuklighet med hjärtsjukdom eller högt blodtryck.

3.3.6¶Studier om cirkulationsorganens sjukdomar (Kapitel IX)(I)

Diabetes som samsjuklighet till akut hjärtinfarkt analyserades i en kohortstudie från Kanada (90). En multivariat analys visade att sådan samsjuklighet inte påverkade vare sig arbetsåtergång eller livskvalitet.

I en stor prospektiv studie av anställda i offentlig sektor i Finland undersöktes betydelsen av samsjuklighet till kranskärlssjukdom (stabil angina) för sjukfrånvaro (73). Av drygt 33 000 anställda hade ungefär en procent kranskärlsbesvär (anginösa besvär), varav drygt hälften (0,5 % av samtliga anställda) hade någon form av samsjuklighet. Endast de som hade samsjuklighet i form av två sjukdomar utöver angina hade en signifikant högre risk för sjukfrånvaro (HR 2,24; K.I. 1,38–3,64).

Bland patienter i Tyskland som genomgått en hjärttransplantation studerades om det fanns en skillnad i återgång i arbete om man hade samsjuklighet med diabetes (99). Inga multivariata analyser utfördes. Den enklare statistiska analysen visade att diabetes som samsjuklighet var oftare förekommande bland dem som inte återgick i arbete, jämfört med dem som återgått i arbete. Resultatet är emellertid svårtolkat då de som inte återgått till arbete dels var cirka tio år äldre, dels hade varit borta från arbetet cirka ett och ett

halvt år längre före transplantationen, jämfört med de patienter som återgått i arbete.

3.3.7¶Studie om andningsorganens sjukdomar (Kapitel X)(J)

Patienter med KOL studerades i en tvärsnittsstudie från Nederländerna (93). Uppgifter om såväl samsjuklighet till KOL som sjukersättning var självrapporterade i en enkät. Omkring 30 procent hade sjukersättning och samsjuklighet förekom hos 52 procent av patienterna. I en univariat analys framträdde samsjuklighet som en signifikant faktor för att inte vara i arbete/ha sjukersättning. Flera av dessa patienter kan ha fått sin KOL efter att de beviljats sjukersättning.

3.3.8¶Studie om matsmältningsorganens sjukdomar (Kapitel XI)(K)

Ett slumpmässigt urval av patienter med Crohns sjukdom (inflammatorisk tarmsjukdom) studerades i en tysk multicenterstudie (96). Personer med psykisk samsjuklighet i form av depression hade fler sjukfrånvarodagar (p = 0,014) men detta förklarade endast en mindre del av frånvaron (R = 0,189).

3.3.9¶Studier om muskuloskeletala sjukdomar (Kapitel XIII)(M)

Patienter med ryggbesvär som genomgått rehabilitering hade lägre sannolikhet för att ha återgått i arbete ett år senare, om de hade psykisk samsjuklighet, enligt en studie i USA (95). OR för personer utan psykisk samsjuklighet var 2,7 (K.I. 1,6–4,6) för att ha återgått i arbete jämfört med dem med sådan samsjuklighet. Det fanns även ett samband med antal psykiska diagnoser (personer med flera sådana hade återgått i arbete i lägre utsträckning), samt med typ av psykisk sjukdom. Riskdiagnoser var bl.a. opiatberoende och paranoid personlighet.

I en senare studie från USA har ovanstående patienter samt ungefär lika många till inkluderats. Bland patienter med långvarig ryggsmärta som genomgått rehabilitering fanns det ingen skillnad i

andel som återgått till arbete ett år senare mellan dem som hade samsjuklighet i form av psykiska besvär och de som inte hade det (79).

I en norsk prospektiv populationsbaserad kohortstudie undersöktes risken för att få sjukersättning de kommande sju åren bland personer med olika sjukdomar, baserat både på en enkät samt en hälsoundersökning (86). De som hade diabetes eller kranskärlssjukdom hade högre risk för att få sjukersättning på grund av ryggbesvär (OR 3,2; K.I. 1,3–8,0 respektive OR 2,0; K.I. 1,0–3,9). Det förelåg ingen högre risk för att få sjukersättning för dem som hade samsjuklighet med hjärtinfarkt eller stroke.

I en stor prospektiv kohortstudie av offentliganställda i Finland följdes dessa under ett år vad avser sjukfrånvaro i fall överstigande tre dagar och med fokus på de som hade fibromyalgi (75). Knappt två procent hade fibromyalgi och dessa hade mer än dubbelt så stor risk för sjukfrånvaro. Av dem med fibromyalgi hade 67 procent samsjuklighet. De som hade fibromyalgi och psykisk samsjuklighet hade en högre risk för sjukfrånvaro (HR 1,48; K.I. 1,26–1,74) jämfört med dem som inte hade denna samsjuklighet.

I en prospektiv studie av patienter i Nederländerna som sökt vård p.g.a. skulderbesvär undersöktes prediktorer till sjukfrånvaro (77). Den största riskfaktorn var psykiska besvär som samsjuklighet. Personer som hade psykiska besvär som samsjuklighet hade tre gånger högre risk för att vara sjukfrånvarande minst en dag under de kommande sex månaderna jämfört med personer utan sådan samsjuklighet (OR 4,0; K.I. 1,5–10,8).

I en studie av personer som var anställda vid två stora företag i USA, och som besökt företagshälsovård p.g.a. ospecifik smärta i ländryggen, analyserades i vilken utsträckning samsjuklighet påverkade återgång i arbete (78). Trettio procent av patienterna hade sjukfrånvaro under de sex följande månaderna. De som hade samsjuklighet var sjukskrivna längre (HR 1,31; K.I. 1,12–1,52), särskilt om samsjukligheten var i form av en skada (HR 1,49; 1,21–1,83).

I en prospektiv kohortstudie av patienter som opererats för diskbråck analyserades återgång i arbete (82). Samsjuklighet identifierades med hjälp av uppgifter i patientjournaler. De utan samsjuklighet återgick i väsentligt högre grad i arbete (OR 7,1; K.I. 2,7–18,4).

3.3.10¶Studie om sjukdomar i urin- och könsorgan (Kapitel XIV)(N)

Återgång i arbete studerades för en grupp njurtransplanterade personer i Nederländerna (97). En multivariat analys visade att samsjuklighet i form av diabetes eller kardiovaskulär sjukdom inte påverkade återgång i arbete.

3.3.11¶Studier om skador och förgiftningar (Kapitel XIX)(S,T)

I en holländsk prospektiv kohortstudie (74) inkluderades patienter med relativt svår skadegrad (Injury Severity Score >16), med syftet att studera återgång till arbete. Trots en hög skadegrad hade 58 procent återgått till det tidigare arbetet på heltid 15 månader efter det att olyckan inträffade, och ytterligare 21 procent hade återgått till arbete på deltid. En univariat analys visade att samsjuklighet till skada medförde minskad återgång i arbete, men detta kunde inte visas i multivariat analys. Enligt den senare analysen var det istället graden av bestående men av skadan som avgjorde återgång i arbete.

3.4¶Evidensgradering

Först gjordes en bedömning av grad av evidens för resultat från de nio studierna av måttlig kvalitet, sedan för samliga 31 inkluderade studier.

3.4.1¶Evidensbedömning baserad på de nio studierna av måttlig kvalitet

I tabell 7 har resultaten sammanställs från de nio inkluderade studierna av måttlig studiekvalitet, med avseende på om samsjuklighet befanns ha samband med sjukfrånvaro, som underlag för en diskussion om evidensgradering. De två utfallsmått som var aktuella i dessa nio studier var dels sjukfrånvaro dels återgång i arbete bland sjukskrivna.

Tabell 7 Sammanställning av resultat gällande samband i de nio inkluderade studierna av måttlig studiekvalitet

Utfallsmått Totalt antal deltagare i Signifikant Ej signifikant

studierna (antal studier) samband samband

(indexsjukdom) (indexsjukdom)

a b b Sjukfrånvaro 33 446 - Kivimäki (75), HR - Mäki (48)

(Fem studier, varav fyra är 1,48 (fibromyalgi) (migrän) baserade på samma - Kuijpers (77), studiepopulation) OR 4,0 (skuldervärk)

b - Hemingway (73) HR 1,5–2,3 (kärlkramp)

b - Kivimäki (76), HR 1,49–2,68 (diabetes)

Återgång i 4 755 - Glozier (72), - Glozier (72), arbete (Fyra studier) OR 0,39 (stroke)

(stroke) - Mayer (79)

- Nordin (78), (ryggbesvär)

HR 1,31 - Holtslag (74)

(ryggbesvär) (trauma)

Sjukersättning (Noll studier) a Varje person endast räknad en gång, även om den förekom i flera studier b Samma population studerad (”Ten-town study”)

Resultaten från de nio studierna av måttlig studiekvalitet var, som framgår av tabell 7, inte entydiga, inte ens de från de fyra studier som baseras på samma finska population av offentliganställda personer. En orsak till detta är naturligtvis att olika sjukdomar studerats, både vad gäller indexsjukdom och typ av samsjuklighet. Betonas bör även att mycket olika typer av sjuklighet och samsjuklighet blandas här. Det hade naturligtvis varit att föredraga om att flera studier hade behandlat samma typer av diagnoser med samma typer av utfall.

Samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro

Enligt fyra (48, 73, 75, 77) av fem studier av måttlig kvalitet hade personer med samsjuklighet en högre risk för att bli sjukfrånvarande än de som inte hade studerad samsjuklighet. Hur hög denna ökade risk var, varierade mellan studierna; från 1,48 till 4,0 (mätt med HR eller OR). En orsak till denna spridning är att diagnos för såväl indexsjukdomen som samsjukligheten varierade

mellan studierna. I de tre finska studierna (73, 75, 76), som baserades på samma population (anställda i offentlig verksamhet i tio städer), var riskerna något lägre än i den studie (77) som baserades på primärvårdspatienter i Nederländerna. Skillnaderna är därför troligen främst beroende av skillnader i typ av studiepopulation (se figur 6 eller tabell 3). Tre av studierna med psykisk sjukdom som samsjuklighet (48, 75, 77) visade på signifikant högre risk för sjukfrånvaro. För somatisk sjukdom som samsjuklighet visade två studier, med olika indexsjukdomar, på ökad risk för sjukfrånvaro (73, 76).

En av de fem studierna (48) fann emellertid inget samband med framtida sjukfrånvaro. Detta var en populationsbaserad studie om huruvida offentliganställda med migrän, och som hade två former av samsjuklighet, hade större risk för sjukfrånvaro än dem som endast hade migrän. Man fann ingen sådan högre risk. Denna studie var baserad på samma finska population som tre av de övriga (48, 75, 77).

Det fanns inga studier av måttlig kvalitet som hade sjukersättning som utfall.

Samband mellan samsjuklighet och återgång i arbete

Det fanns fyra studier av måttlig studiekvalitet (72, 74, 78, 79) som redovisade data om återgång i arbete bland personer som var sjukfrånvarande. Här divergerade resultaten än mer; några studier visade på lägre risk för återgång i arbete vid samsjuklighet, andra fann inget sådant samband.

Både Holtslag med flera (74) och Glozier med flera (72) studerade allvarliga tillstånd; personer som varit med om och överlevt en allvarlig olycka respektive ett slaganfall (stroke). Båda fann att samsjuklighet inte påverkade återgång i arbete, med ett undantag; personer som hade psykisk samsjuklighet till stroke återgick inte i arbete i samma utsträckning under de första sex månaderna.

Två av studierna gällde personer som var sjukskrivna p.g.a. av ryggbesvär. Båda studierna kom från USA och resultaten gick i olika riktningar; den ena fann ett samband med samsjuklighet (78), men den andra gjorde inte det (79) (se tabell 7).

Antalet personer som ingår i studierna om samband med kommande sjukfrånvaro är nästan tio gånger så stort som antalet personer som ingår i studierna om återgång i arbete (se tabell 7).

Detta beror delvis på att i de senare är bara sjukfrånvarande personer inkluderade, dvs. studierna förutsätter att deltagarna är sjukskrivna. I de studierna är skillnaderna i resultat än mer divergerande: två studier fann inte att samsjukligheten hade betydelse för återgång i arbete, en studie fann att samsjuklighet hade betydelse, medan en annan studie fann detta för viss typ av samsjuklighet, men inte för annan. Resultaten varierade också starkt med typ av indexsjukdom som lett till sjukfrånvaron. De med psykisk samsjuklighet hade lägre återgång i arbete vid stroke än personer utan samsjuklighet, men inte vid ryggbesvär som indexsjukdom. Inget samband fanns mellan somatisk samsjuklighet och återgång i arbete bland patienter som var sjukskrivna p.g.a. allvarligt trauma.

Evidensgradering baserat på de nio studierna av måttlig kvalitet

Inga studier av hög vetenskaplig kvalitet identifierades. Här sammanfattas förekomst av vetenskapligt stöd baserat på studier av måttlig kvalitet. Det fanns inga sådana studier om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukersättning.

Det fanns fem studier om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och framtida sjukfrånvaro och fyra studier om samband med återgång i arbete bland sjukskrivna personer. Ingen av dessa nio studier visar ett negativt samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro eller med att återgå i arbete.

Av de fem studierna om samband med sjukfrånvaro fann fyra ett positivt samband, dvs. att personer med mångsjuklighet hade större risk för sjukfrånvaro, medan en studie inte fann något sådant samband. Av tre anledningar kan dessa fem studier inte sägas ligga till grund för vetenskapligt stöd för ett positivt samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro. För det första gällde fyra av de fem studierna en och samma population av offentliganställda, främst kvinnor, i Finland. För det andra gick en av de fem studierna inte i samma riktning som de övriga, dvs. en av dem fann inget samband. För det tredje var det synnerligen stor variation i vilka diagnoser som studerades.

Resultaten från de fyra studierna av måttlig kvalitet om samband med sam- eller mångsjuklighet och återgång i arbete gick i olika riktningar, en fann ett samband och två fann inget sådant samband

medan en annan fann ett samband med viss samsjuklighet men inte med annan.

Baserat på studierna av måttlig kvalitet finns det ett visst vetenskapligt stöd för att samsjuklighet inte leder till mindre risk för sjukfrånvaro eller förlängning av sjukfrånvaro. Det finns inget vetenskapligt stöd för att samsjuklighet innebär ökad risk för framtida sjukfrånvaro eller att en pågående sjukskrivning blir längre, pga. av för få studier och att resultaten i de som finns delvis går i olika riktningar.

3.4.2¶Evidensbedömning baserat på samtliga

31 inkluderade studier

Som framgick av metodkapitlet kan visst vetenskapligt stöd konstateras även baserat på studier av låg kvalitet om minst fem stycken visar resultat i en viss riktning och andra inte finner resultat i motsatt riktning. Därför har resultaten från samtliga studier, även från dem av låg kvalitet, sammanställts i tabell 8.

Tabell 8. Sammanställning av resultat från de 31 studierna, grupperade efter studiekvalitet och typ av samband (sjukfrånvaro, sjukersättning respektive återgång i arbete)

Samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro

Hög Måttlig studiekvalitet Låg studiekvalitet studiekvalitet

a

Positivt samband - Hemingway (73) Buis-Bouwman

a (88)Burgdorf (96)

Kivimäki (76)

a Druss (84)

Kivimäki (75)

Kuijpers (77) Pell (80)

Savard (85)

Fiane (92)

b

Rytsälä (89) Negativt samband - - -

a Inget samband - Mäki (48) D’Souza (92)

Vamos (103)

b

Rytsälä (89) Samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukersättning Positivt samband - - Gjeruldsen (87)

b

Hagen (86)

Isometsä (83)

Overland (98)

Kremer (93) Negativt samband - - - Inget samband - - Mykletun (94)

b

Hagen (86) Samband mellan sam- eller mångsjuklighet och återgång i arbete Positivt samband - - -

c d Negativt samband - Glozier (72) Busch (81)

Nordin (78) Dersh (95)

Kristen (99)

Vucetic (82)

d Inget samband - Glozier (72) van der Mei (97)

Holtslag (74) Simpson (90)

Mayer (79) Studien av Linder (100) nämns inte i denna tabell, då studien inte var designad så att det går att uttala sig om denna typ av samband. a Dessa fyra studier är baserade på samma material, men har olika frågeställningar, och fokuserar på olika diagnoser. b Nämns på två ställen då det fanns ett samband för personer över 40 år men inte för dem under denna ålder. c Negativt samband betyder här att samsjuklighet innebar att personen inte återgick snabbare i arbete. d Nämns på två ställen då det fanns samband med vissa diagnoser, men inte med andra.

Som framgår av tabell 8 förändras bilden inte av att ta med de studierna som hade låg kvalitet. Varken här eller i tabell 7 fanns några studier som visar att sam- eller mångsjuklighet innebär lägre risk för sjukfrånvaro eller sjukersättning alternativt snabbare återgång i arbete. När det gäller övriga samband är resultaten fortfarande divergerande. På en övergripande nivå finner nitton studier ett negativt samband, i tre går resultaten åt olika håll, och åtta studier finner inga samband. För de tre olika utfallsmåtten gäller följande:

Tio studier fann ett positivt samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro, två studier fann inte detta, medan en fann ett sådant samband för vissa åldrar men inte för andra (89). Av de tio studierna med positivt samband är emellertid tre baserade på samma population i Finland (73, 75, 76) liksom en av dem (48) som inte fann något samband. Om detta förhållande beaktas, visar ändå fler studier på ett samband jämfört med de som inte fann något samband.

Av de sju studierna som hade sjukersättning som utfall fann två studier inget samband medan fem studier fann ett positivt samband. På samma sätt fann fem studier ett negativt samband mellan samsjuklighet och återgång i arbete bland sjukskrivna personer, medan fyra studier inte fann något sådant samband och en studie presenterade divergerande resultat.

Uppgifter om förlängd sjukfrånvaro, i antal dagar, rapporteras endast i två studier. Enligt studien av Buist-Bouwman med flera (88) innebar samsjuklighet att antalet sjukfrånvarodagar var mellan +1,7 till +10,4 fler per individ och år beroende på typ av diagnos för samsjuklighet. Enligt en studie av Druss med medförfattare (84), där kronisk ryggvärk var indexsjukdom, medförde samsjuklighet att antalet sjukfrånvarodagar i genomsnitt var 4,7 dagar fler per individ och år. Studierna indikerar därmed att personer med samsjuklighet har mellan 2 och 10 dagar mer sjukfrånvaro per individ och år. Båda studierna har emellertid bedömts motsvara låg studiekvalitet, båda var studie av typ B och de avser olika indexsjukdomar, varför något vetenskapligt stöd inte kan anses föreligga för att samsjuklighet signifikant förlänger sjukfrånvaron.

Evidensgradering, baserat på samtliga 31 studier; både de av låg och måttlig kvalitet

Inte heller när resultaten från studierna av låg kvalitet togs med, fann några studier att sam- eller mångsjuklighet innebar minskad risk för sjukfrånvaro. Möjligen skulle man, baserat på dessa studier, kunna dra slutsatsen att det finns en tendens till vetenskapligt stöd för att personer med sam- eller mångsjuklighet har större risk för sjukfrånvaro eller sjukersättning respektive för att deras sjukfrånvaro blir längre än för personer som inte har sam- eller mångsjuklighet. Studierna baseras emellertid på många olika indexsjukdomar och olika typer av samsjuklighet. Måtten på sjukfrånvaro och återgång i arbete varierar mycket och är inte alltid jämförbara mellan studierna. Dessutom har olika metoder använts för att fastställa sjuklighet och det är stora skillnader mellan de populationer som har studerats. Detta faktum bör medföra en försiktigare tolkning av evidensstyrkan för samband mellan sameller mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

Sammanfattningsvis, baserat på de 31 inkluderade studierna av måttlig och låg kvalitet finns det begränsat vetenskapligt stöd (evidensstyrka 3) för att sam- eller mångsjuklighet, som förväntat, inte innebär lägre risk för att bli sjukfrånvarande. Det finns däremot inget vetenskapligt stöd för att samsjuklighet innebär ökad risk för framtida sjukfrånvaro eller att en pågående sjukskrivning blir längre, p.g.a. av att antalet studier är för få och att resultaten i dem delvis går i olika riktningar.

En övergripande slutsats är att antalet studier om samsjuklighet och sjukfrånvaro är synnerligen litet, och att de studier som finns är mycket disparata vad gäller studiedesign, typ av sjuklighet som inkluderas, samt val av mått på sjukfrånvaro.

4¶Diskussion

En bakgrund till denna studie är en allmän uppfattning om att personer som har mer än en sjukdom har större risk för att vara sjukfrånvarande respektive större risk för att sjukfrånvaron ska vara längre. Denna översikt av vetenskapliga studier kunde inte bekräfta att det finns ett samband mellan att ha sam- eller mångsjuklighet och högre risk för sjukfrånvaro eller sjukersättning. Däremot kunde motsatsen bekräftas, dvs. personer med sam- eller mångsjuklighet har inte lägre risk för sjukfrånvaro eller sjukersättning än de med bara en sjukdom.

Här diskuteras först metoden för litteraturöversikten, sedan resultaten och därefter behov av framtida forskning inom området.

4.1¶Metodologiska överväganden

En systematisk litteraturöversikt innebär studier av andra studier, och skiljer sig sålunda på flera sätt från annan typ av forskning. Denna översikt av studier om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro baseras på en omfattande litteratursökning där identifierade studier har relevansbedömts. För bedömning av relevanta studiers kvalitet har en mall, med motsvarande kriterier som användes för SBU-rapporten om studier om sjukskrivning (11), tillämpats och bedömningarna har testats fortlöpande. Litteraturöversikten som ligger till grund för denna rapport är med andra ord systematiskt genomförd, baserad på i andra sammanhang utprovade kriterier.

Olika typer av fel kan uppstå i en litteraturöversikt. Ett sådant fel är att man inte hittar publicerade studier. Orsaker till att man kan missa studier diskuteras nedan. Som alltid i litteraturdatabassökningar beror det delvis på hur etablerad forskningen inom området är om man hittar de studier som publicerats. Det är

tydligt att detta forskningsområde inte är särskilt etablerat, vilket innebär risk att missa studier. Till exempel var det endast i 35 procent av de inkluderade studierna, som analys av samsjuklighet nämndes som ett uttalat syfte med studien. I övriga studier presenterades sådana data ”ändå” i resultatdelen, utan att sådana analyser nämndes explicit i syftet. Det innebär att vi kan ha förbisett andra sådana studier där data presenterats utan att det framgått av titel, syfte eller keywords.

En annan orsak till att man riskerar att inte hitta studier är att dessa kan vara publicerade i tidskrifter som inte täcks av de litteraturdatabaser som används vid sökningarna. För att hantera detta sökte vi i flera olika litteraturdatabaser liksom i referenslistor. Även om vi missat några studier p.g.a. denna anledning, kan det inte förklara att så få identifierades.

En tredje orsak är brister i sökordsregistrering, vilket särskilt kan vara fallet när det gäller nya forskningsområden. Vi sökte därför brett, inte bara via sökord.

Ytterligare en orsak kan vara så kallad publication delay, dvs. att det ibland tar mycket lång tid innan en accepterad studie publiceras: upp till ett par år. Ibland tar det även viss tid innan en publicerad studie registreras i litteraturdatabaser.

En femte orsak är att studier kan ha publicerats på andra språk än de vi sökt på. Vi utvidgade dock sökningarna till ett flertal europeiska språk, men fann ytterst få studier inom området som inte var publicerade på engelska och endast en av dessa (96) hade tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att inkluderas.

Det problem man oftast nämner i detta sammanhang är så kallad publikation bias. Det innebär att forskare ofta är mindre benägna att skicka in studier för publicering om man inte funnit några skillnader i utfall i det man analyserat. Dessutom kan vetenskapliga tidskrifter vara mindre benägna att acceptera studier för publicering om det inte finns några statistiska skillnader i fynden. I den här översikten kan förekomst av publication bias inte uteslutas men bedöms vara begränsad. Denna bedömning grundas framförallt på att ca 35 procent av de inkluderade studierna inte visade någon signifikant ökad risk av samsjuklighet på sjukfrånvaro. Risk för publication bias anses störst när studiernas resultat pekar i samma riktning (127). Vi fann dock stora skillnader i utfall mellan studierna.

4.2¶Resultatdiskussion

I denna litteraturöversikt framkom att antalet studier om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro är få, samt att det ofta uttalade sambandet kring detta inte gick att bekräfta med de studier som gjorts inom området. Bristen på vetenskapligt stöd berodde framförallt på två saker: dels att resultaten från studierna gick i olika riktning, dels att antalet studier var mycket begränsat och att de stora skillnaderna avseende design, typ av diagnoser som inkluderades och vilka utfallsmått som användes sällan möjliggjorde jämförelser. Studiernas var även genomgående av låg kvalitet. Antalet och andel studiedeltagare med samsjuklighet, generellt och i specifika diagnoser, var t.ex. ofta oklart.

Vi identifierade 31 studier som hade tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att inkluderas. Inga av de inkluderade studierna hade hög vetenskaplig kvalitet och de flesta (71 %) hade låg kvalitet.

De inkluderade studierna är huvudsakligen från senare år, dvs. studierna kan antas ha hög aktualitet. En hög andel av studierna har dessutom utförts i nordiska länder, varför resultaten kan anses vara representativa även för svenska förhållanden med avseende på befolkningsstruktur, arbetsmarknad, utbildningsnivå samt socialförsäkringssystem. Psykisk sjukdom och muskuloskeletala besvär var de vanligast förekommande indexsjukdomarna i de inkluderade studierna.

Studier med minst risk för selektion, dvs. populationsbaserade studier, utgör en mycket liten del av de inkluderade studierna (7 av 31). Den absoluta majoriteten av studierna var baserade på ett urval av patienter eller av yrkesverksamma, t.ex. offentliganställda personer, vilket innebär en selektion både vad avser kön och typ av yrken. Ser man dessutom till det tidsmässiga sambandet av störst intresse för samsjuklighet dvs. där uppgift om sjukdom föregick uppgift om sjukfrånvaro, var endast tre studier populationsbaserade (86, 94, 98), och samtliga av låg studiekvalitet. Förutsättningarna är därmed starkt begränsade för slutsatser om samband mellan sameller mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

Förutsättningarna för slutsatser baserade på vetenskapligt stöd eller evidens, dvs. huruvida samsjuklighet medför risk för sjukfrånvaro, för minskad återgång i arbete respektive för sjukersättning, påverkas av den stora variationen som de inkluderade studierna visade avseende studerade diagnoser, definitioner på samsjuklighet och mått på sjukfrånvaro. Det föreligger en påtaglig

heterogenitet bland inkluderade studier. Enligt ett traditionellt sätt att bedöma evidens blir slutsatsen att det för närvarande saknas vetenskapligt stöd för att samsjuklighet medför ökad sjukfrånvaro, ökad risk för sjukersättning respektive minskar återgång i arbete. Som framhållits ovan kan detta bero på att antalet populationsbaserade studier är begränsat och att studierna dessutom är av låg kvalitet. Det kan också bero på vårt urval av studier, där samsjuklighet definierats som förekomst av sjukdom från minst två ICD-kapitel. Således är våra resultat ej representativt för samband mellan sjukfrånvaro och samsjuklighet inom samma diagnoskategori (t.ex. sambandet mellan sjukfrånvaro, depression och annan psykisk sjukdom).

Det fanns relativt få publicerade studier om sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro. Endast för en mindre andel av studierna (35 procent) ingick samsjuklighet och sjukfrånvaro i studiens syfte - resultaten har istället ofta presenterats som bifynd. Antalet studier har dock ökat de senaste åren. En möjlig slutsats är att samsjuklighet och sjukfrånvaro som forskningsområde inte har prioriterats men är under utveckling.

De nationella diagnosspecifika försäkringsmedicinska beslutstöden som nyligen införts i Sverige, som stöd i sjukskrivningsprocessen (35, 36, 38), innehåller än så länge endast rekommendationer för sjukskrivning för enskilda sjukdomar, inte vid mångsjuklighet. Detta ser många som problematiskt eftersom diagnostik, behandling och rehabilitering, liksom ställningstagande till sjukskrivning och vad som bör ingå i handlingsplan för patienten, kan vara mer komplicerad vid sam- eller mångsjuklighet än vid en enda sjukdom (38).

I medicinsk forskning har personer med sam- eller mångsjuklighet ofta uteslutits, för att kunna renodla studierna och undvika så kallad confounding. I klinisk verksamhet kan det innebära problem med att använda resultaten från sådana studier, eftersom många personer har sam- eller mångsjuklighet (128). Under 2000talet har prevalensen och incidensen av sam- eller mångsjuklighet kartlagts i olika patient- och åldersgrupper (3, 33, 34, 63, 64), men studier om sjukfrånvaro och sam- eller mångsjuklighet är alltså ännu förvånansvärt få.

Sam- eller mångsjuklighet har betydelse för olika sjukdomarnas prognos och konsekvenser (34). Mångsjuklighet har även stora hälsoekonomiska konsekvenser för samhället eftersom vård och behandling av flera sjukdomar medicinskt kan vara mer komplexa

och resurskrävande (3, 53, 54). Däremot är konsekvenserna av sameller mångsjuklighet för sjukfrånvaro alltså inte systematiskt kartlagda tidigare.

4.3¶Behov av fortsatt forskning

Sambanden mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro är komplicerade. Förekomsten av många sjukdomar hos samma person innebär inte nödvändigtvis mera sjukfrånvaro. Denna rapport har visat att den nuvarande vetenskapliga litteraturen är otillräcklig för att klargöra sambanden mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro.

I Norden finns goda förutsättningar att genomföra populationsbaserade prospektiva kohortstudier om sjukfrånvaro och sameller mångsjuklighet, med lång uppföljningstid, då det finns registerdata med bra kvalitet samt relativt enhetliga försäkringssystem för befolkningen. Studier om sam- eller mångsjuklighet bör vara diagnosspecifika då det har stor betydelse för arbetsförmågan vilken typ av sjuklighet personer har. I de studier denna litteraturöversikt omfattar var det mycket stor variation i vilka diagnoser som fokuserades. Fler studier behövs om olika diagnoser.

I flertalet av studierna har uppgift om antalet olika sjukdomar tagits med. Troligen har detta mindre betydelse för utfallet än vad sjukdomarnas allvarlighetsgrad har. I kommande studier bör även allvarlighetsgrad beaktas.

De flesta studierna fokuserade på i vilken utsträckning samsjuklighet leder till sjukfrånvaro. Det behövs även studier om i vilken utsträckning sjukfrånvaro innebär risk för olika typer av sam- eller mångsjuklighet.

Sammanfattningsvis behövs det prospektiva och större studier för att få bättre kunskap om samband mellan sam- eller mångsjuklighet och sjukfrånvaro. Kunskap behövs även om hur man kan förebygga att personer med olika typer av sam- eller mångsjuklighet blir sjukfrånvarande eller får sjukersättning, och hur man kan främja deras återgång i arbete. Slutligen behövs kunskap om hur man kan förebygga att sjukfrånvaro och sjukersättning leder till sam- eller mångsjuklighet. Detta innebär att det behövs kunskap som både klargör samband och som identifierar mekanismerna bakom dessa samband.

Referenser

1. Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997 –

Alfabetisk förteckning – Reviderad april 2002: Socialstyrelsen; 2002.

2. van den Akker M, Buntinx F, Knottnerus JA. Comorbidity or

multi-morbidity: what's in a name? A review of literature. Eur J Gen Pract. 1996;2:65–70.

3. Fratiglioni L, Marengoni A, Meinow B, Karp A. Multipla

hälsoproblem bland personer över 60 år. en systematisk

litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård:

Socialdepartementet; 2010. 4. Feinstein AR. The pre-therapeutic classification of co-

morbidity in chronic disease. J Chron Dis. 1970;23:455–68. 5. Valderas JM, Starfield B, Sibbald B, Salisbury C, Roland M.

Defining comorbidity: implications for understanding health and health services. Ann Fam Med. 2009 Jul-Aug;7(4):357–63.

6. Hultberg E-L. Co-financed collaboration between welfare

services -Effects on staff and patients with musculoskeletal

disorders [Doktorsavhandling]. Göteborg: Sahlgrenska

akademin; 2005. 7. Söderberg E, Alexanderson K. Litteraturgenomgång – av

publicerade studier om gränssnittet mellan medicinsk praxis

och försäkringsrättslig bedömning. Linköping: Försäkringsmedicinskt Centrum, Linköpings universitet; 2001.

8. Ydreborg B. To be in-between. The road to disability pension

[Doktorsavhandling]. Linköping: Linköping University; 2005. 9. Alexanderson K, Brommels M, Ekenvall L, Karlsryd E,

Löfgren A, Sundberg L, Österberg M. Problem inom hälso-

och sjukvården kring handläggning av patienters sjuk-

skrivning. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention,

Karolinska Institutet; 2005. 10. Alexanderson K. Bilaga till rapporten 'Problem inom hälso-

och sjukvården kring handläggning av patienters sjuk-

skrivning'. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention,

Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; 2005.

11. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. En syste-

matisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens Beredning för

medicinsk Utvärdering (SBU); 2003. 12. Waddell G, Aylward M. The scientific and conceptual basis of

incapacity benefits. Cardiff University, 2005. 13. Waddell G, Burton K. Is working good for your health and

well-being? Cardiff & Huddersfield: Cardiff University &

University of Huddersfield. 2006. 14. Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande.

Del I och II. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2002:5. 15. Stone D. The disabled state. Philadelphia: Temple University

Press; 1984. 16. Lindqvist R. Några huvuddrag i sjukförsäkringens utveckling.

Arbetarhistoria. 1999;23(89):26–31. 17. Lindqvist R. Organisation och välfärdsstat. Lund: Student-

litteratur; 1998. 18. Sjukfrånvaro och sjukskrivning – fakta och förslag. Slut-

betänkande av Sjukförsäkringsutredningen. Stockholm:

Socialdepartementet; SOU:2000:121. 19. Alexanderson K. Sickness absence in a Swedish county, with

reference to gender, occupation, pregnancy and parenthood

[Doktorsavhandling]. Linköping: Linköpings universitet;

1995. 20. Best practice for reducing sickness and disability absences.

OECD. 2005. 21. Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/

Medicinska förutsättningar för arbete/Försörjningsförmåga.

Socialdepartementet; SOU:2009:89. 22. Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige

och andra länder. Delbetänkande av arbetsförmåge-

utredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar. SOU 2008:66.

23. Ludvigsson M, Svensson T, Alexandersson K. Begreppet

arbetsförmåga – en litteraturgenomgång. Arbete och Hälsa.

2006;8:1–19. 24. Kemp A, Sundén A, Bakker Tauritz B, editors. Sick societies?

Trends in disability benefits in post-industrial welfare states.

Geneva: International Social Security Association; 2006. 25. Försäkringsmedicinskt Centrum – utredningar i social-

försäkringens tjänst. Stockholm: Socialdepartementet. SOU

2000:5. 26. Hogstedt C, Bjurvald M, Marklund S, Palmer E, Theorell T.

Den höga sjukfrånvaron – sanning och konsekvens.

Sandviken: Statens folkhälsoinstitut; 2004. 27. Marklund S, Bjurvald M, Hogstedt C, Palmer E, Theorell T.

Den höga sjukfrånvaron; problem och lösningar. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet. 2005. 28. Rehabilitering till arbete. En reform med individen i centrum.

Slutbetänkande av Utredningen om den Arbetslivsinriktade Rehabiliteringen. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 2000:78.

29. Socialstyrelsens tillsyn av sjukskrivningsprocessen år 2003–

2005 – sammanfattande slutsatser. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.

30. Söderberg E. Sickness Benefits and Measures promoting

Return to Work: perspectives of Different Actors [Doktorsavhandling]. Linköping: Hälsouniversitetet; 2005.

31. Folkhälsorapport. Socialstyrelsen; 2009. 32. Ockander M. A female lay perspective on health, disease, and

sickness absence [Doktorsavhandling]. Linköping: Linköping

university; 2001. 33. Fortin M, Dubois MF, Hudon C, Soubhi H, J A. Multi-

morbidity and quality of life: a closer look. Health and

Quality of Life Outcomes 2007;5:52doi:10.1186/1477-7525-5- 52.

34. Fortin M, Lapointe L, Hudon C, Vanasse A, Ntetu AL,

Maltais D. Multimorbidity and quality of life in primary care: a systematic review. Health Qual Life Outcomes. 2004;2:51.

35. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, diagnosspecifikt. från:

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsk tbeslutsstod.

36. Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – väg-

ledning för sjukskrivning 2007. 37. Försäkringskassan. Beslutsstödet. Sjukskrivningsmönstret

före och efter införandet av försäkringsmedicinska rekommendationer för fysiska sjukdomar. Stockholm; 2009.

38. Alexanderson K, Arrelöv B, Ekmer A, Hagberg J, Lindholm

C, Löfgren A, Nilsson G, Skånér Y, Söderberg E, Södersten E. Läkares arbete med sjukskrivning. En enkät till alla läkare i Sverige 2008; utveckling sedan 2004 i Östergötland och Stockholm. Stockholm: Karolinska Institutet; 2009.

39. Medin J, Alexanderson K. Begreppen Hälsa och Hälso-

främjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000. 40. Twaddle A, Nordenfeldt L. Disease, illness and sickness:

Three central concepts in the theory of health. Linköping: Linköping University; 1994.

41. Alexanderson K. Hälsoindikatorer för kvinnor i arbetslivet. I:

Kilbom Å, Messing K, Bildt Thorbjörnsson C. Yrkesverksamma kvinnors hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 1999.

42. Nordenfelt L. On the nature of health. 2:nd ed. Dordrecht:

Reidel Publishing Company; 1995. 43. Twaddle A, Nordenfelt L. Disease, Illness and Sickness: Three

Central Concepts in the Theory of Health. A dialogue

between Andrew Twaddle and Lennart Nordenfelt.

Nordenfelt L. Linköping: Linköpings universitet; 1993. 44. Alexanderson K. Hälsa och försörjningsförmåga i kristider. I:

Wijkström F. Idéer för framtiden; Tankar på vägen in i det nya sparbankslandet. Stockholm: SparbanksAkademin; 2010. p. 174–95.

45. Alexanderson K, Östlin P. Kvinnors och mäns arbete och

hälsa. I: Marklund S. Arbetsliv och hälsa 2000. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbetarskydsstyrelsen; 2000.

46. Sachs L. Medicinsk antropologi. Stockholm: Liber; 1987.

47. Batstra L, Bos E, Neeleman J. Quantifying psychiatric comor-

bidity- lessions from chronic disease epidemiology. Soc

Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2002;37(3):105–11. 48. Mäki K, Vahtera J, Virtanen M, Elovainio M, Pentti J,

Keltikangas-Jarvinen L, Kivimäki M. Sickness absence among

female employees with migraine and co-existing conditions.

Cephalalgia. 2008 Nov;28(11):1136–44. 49. van den Akker M, Buntinx F, Roos S, Knottnerus JA.

Problems in determining occurrence rates of multimorbidity. J Clin Epidemiol. 2001 Jul;54(7):675–9.

50. Mercer SW, Smith SM, Wyke S, O'Dowd T, GC W. Multi-

morbidity in primary care: developing the research agenda.

Fam Pract. 2009;26(2):79–80. 51. Sprangers MA, de Regt EB, Andries F, van Agt HM, Bijl RV,

de Boer JB, Foets M, Hoeymans N, Jacobs AE, et al. Which chronic conditions are associated with better or poorer quality of life? J Clin Epidemiol. 2000 Sep;53(9):895–907.

52. Goldfield N. The evolution of diagnostic-related groups

(DRGs): from its beginning in case-mix and resource use

theory, to its implementation for payment and now for its

current utilization for quality within and outside the hospital. Qual Manag Health Care. 2010;19:3–16.

53. Condelius A, Edberg A, Jakobsson U, Hallberg IR. Hospital

admissions among people 65+ related to multimorbidity,

muncipal and outpatient care. Archives of Gerontology and

Geriatrics. 2008;46:41–55. 54. Uijen AA, van de Lisdonk EH. Multimorbidity in primary

care: Prevalence and trend over the last 20 years. European

Journal of General Practice. 2008;14 (suppl 1):28–32. 55. Cheng P, Gilchrist A, Robinson K, Paul L. The risk and

consequences of clinical miscoding due to inadequate medical documentation: a case study of the impact on health services funding. HIM J. 2009;38(1):35–46.

56. Fillit H, Geldmacher D, Welter R, Maslow K, Fraser M.

Optimizing coding and reimbursement to improve manage-

ment of Alzheimer's disease and related dementias. J Am

Geriatr Soc. 2002;50(11):1871–8.

57. Zhan C, Elixhauser A, Friedman B, Houchens R, Chiang Y.

Modifying DRG-PPS to include only diagnoses present on

admission: financial implications and challenges. Med Care.

2007;45(4):288–91. 58. van den Akker M, Buntinx F, Metsemakers JF, Roos S,

Knottnerus JA. Multimorbidity in general practice: preva-

lence, incidence, and determinants of co-occurring chronic

and recurrent diseases. J Clin Epidemiol. 1998 May;51(5):367– 75.

59. Charlson ME, Pompei P, Ales KL, MacKenzie CR. A new

method of classifying prognostic comorbidity in longitudinal

studies: development and validation. J Chronic Dis.

1987;40(5):373–83. 60. Hudon C, Fortin M, H S. Chronic musculoskeletal conditions

and comorbidities in primary care settings. Can Fam

Physician. 2008;54(1):74–5. 61. www.socialstyrelsen.se. 62. Socialstyrelsen. Avdelningen för statistik och utvärdering.

2010. 63. Fortin M, Hudon C, Lapointe L, Vanasse A. Multimorbidity

is common to family practice: Is it commonly researched?

Canadian Family Physician. 2005;51:244–5. 64. Fortin M, Soubhi H, Hudon C, Bayliss EA, van den Akker M.

Multimorbidity's many challenges. BMJ. 2007 May

19;334(7602):1016–7. 65. www.sbu.se. 66. www.cochrane.org. 67. WHO. International Statistical Classification of Diseases and

Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10). Geneva: WHO; 1993.

68. The GRADE Working Group. Grade Working Group;

[citerad 14/5 2010]; http://www.gradeworkinggroup.org/]. 69. Simmonds M, Kumar S. Does knowledge of a patient's

workers' compensation status influence clinical judgments?

Journal of Occupational Rehabilitation. 1996

19970101;6(2):93–107. 70. Higgins JP, Thompson SG. Quantifying heterogeneity in a

meta-analysis. Stat Med. 2002 Jun 15;21(11):1539–58.

71. Dementia. Etiology and Epidemiology. A systematic review:

The Swedish Council on Technology Assessment in Health

Care (SBU); 2008. 72. Glozier N, Hackett ML, Parag V, Anderson CS. The influence

of psychiatric morbidity on return to paid work after stroke in

younger adults: the Auckland Regional Community Stroke

(ARCOS) Study, 2002 to 2003. Stroke. 2008 May;39(5):1526– 32.

73. Hemingway H, Vahtera J, Virtanen M, Pentti J, Kivimaki M.

Outcome of stable angina in a working population: the burden

of sickness absence. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2007

Jun;14(3):373–9. 74. Holtslag HR, Post MW, van der Werken C, Lindeman E.

Return to work after major trauma. Clin Rehabil. 2007

Apr;21(4):373–83. 75. Kivimäki M, Leino-Arjas P, Kaila-Kangas L, Virtanen M,

Elovainio M, Puttonen S, Keltikangas-Järvinen L, Pentti J,

Vahtera J. Increased absence due to sickness among

employees with fibromyalgia. Ann Rheum Dis. 2007

Jan;66(1):65–9. 76. Kivimäki M, Vahtera J, Pentti J, Virtanen M, Elovainio M,

Hemingway H. Increased sickness absence in diabetic

employees: what is the role of co-morbid conditions? Diabet

Med. 2007 Sep;24(9):1043–8. 77. Kuijpers T, van der Windt DA, van der Heijden GJ, Twisk JW,

Vergouwe Y, Bouter LM. A prediction rule for shoulder pain

related sick leave: a prospective cohort study. BMC

Musculoskelet Disord. 2006;7:97. 78. Nordin M, Hiebert R, Pietrek M, Alexander M, Crane M,

Lewis S. Association of comorbidity and outcome in episodes

of nonspecific low back pain in occupational populations.

Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2002

Jul;44(7):677–84. 79. Mayer TG, Towns BL, Neblett R, Theodore BR, Gatchel RJ.

Chronic widespread pain in patients with occupational spinal

disorders: prevalence, psychiatric comorbidity, and association with outcomes. Spine. 2008 Aug 1;33(17):1889–97.

80. Pell S, D´alonzo CA. Sickness Absenteeism of Alcoholics.

Journal of Occupational Medicine. 1970;12(6):198–210.

81. Busch MA, Coshall C, Heuschmann PU, McKevitt C, Wolfe

CD. Sociodemographic differences in return to work after

stroke: the South London Stroke Register (SLSR). J Neurol

Neurosurg Psychiatry. 2009 Aug;80(8):888–93. 82. Vucetic N, Astrand P, Guntner P, Svensson O. Diagnosis and

prognosis in lumbar disc herniation. Clin Orthop Relat Res.

1999 Apr(361):116–22. 83. Isometsä E, Katila H, Aro T. Disability pension for major

depression in Finland. American Journal of Psychiatry.

2000;157(11):1869–72. 84. Druss BG, Rosenheck RA, Sledge WH. Health and disability

costs of depressive illness in a major U.S. corporation.

American Journal of Psychiatry. 2000;157(8):1274–8. 85. Savard J, Simard S, Blanchet J, Ivers H, Morin CM. Prevalence,

clinical characteristics, and risk factors for insomnia in the

context of breast cancer. Sleep. 2001 Aug 1;24(5):583–90. 86. Hagen KB, Tambs K, Bjerkedal T. A prospective cohort study

of risk factors for disability retirement because of back pain in

the general working population. Spine. 2002;27(16):1790–6. 87. Gjeruldsen SR, Myrvang B, Opjordsmoen S. A 25-year follow-

up study of drug addicts hospitalised for acute hepatitis:

present and past morbidity. Eur Addict Res. 2003 Apr;9(2):80–6. 88. Buist-Bouwman MA, de Graaf R, Vollebergh WA, Ormel J.

Comorbidity of physical and mental disorders and the effect

on work-loss days. Acta Psychiatr Scand. 2005

Jun;111(6):436–43. 89. Rytsala HJ, Melartin TK, Leskela US, Sokero TP, Lestela-

Mielonen PS, Isometsa ET. Functional and work disability in

major depressive disorder. J Nerv Ment Dis. 2005

Mar;193(3):189–95. 90. Simpson E, Pilote L. Quality of life after acute myocardial

infarction: a comparison of diabetic versus non-diabetic acute

myocardial infarction patients in Quebec acute care hospitals.

Health Qual Life Outcomes. 2005;3:80. 91. D'Souza RM, Strazdins L, Broom DH, Rodgers B, Berry HL.

Work demands, job insecurity and sickness absence from

work. how productive is the new, flexible labour force? Aust

N Z J Public Health. 2006 Jun;30(3):205–12.

92. Fiane I, Haugland ME, Stovner LJ, Zwart JA, Bovim G,

Hagen K. Sick leave is related to frequencies of migraine and

non-migrainous headache--The HUNT Study. Cephalalgia.

2006 Aug;26(8):960–7. 93. Kremer AM, Pal TM, van Keimpema AR. Employment and

disability for work in patients with COPD: a cross-sectional

study among Dutch patients. Int Arch Occup Environ

Health. 2006 Oct;80(1):78–86. 94. Mykletun A, Overland S, Dahl AA, Krokstad S, Bjerkeset O,

Glozier N, Aaro LE, Prince M. A population-based cohort study of the effect of common mental disorders on disability pension awards. Am J Psychiatry. 2006 Aug;163(8):1412–8.

95. Dersh J, Mayer T, Gatchel RJ, Towns B, Theodore B, Polatin

P. Psychiatric comorbidity in chronic disabling occupational spinal disorders has minimal impact on functional restoration socioeconomic outcomes. Spine. 2007 Aug 1;32(17):1917–25.

96. Burgdorf F, Schreyogg J, Keller W, von Wietersheim J, Deter

HC. [Predictors of health-care utilization of patients with

Crohn's disease: results of a prospective randomized multi-

center trial].(In German) Med Klin (Munich). 2007 Nov

15;102(11):881–7. 97. van der Mei SF, van Son WJ, van Sonderen EL, de Jong PE,

Groothoff JW, van den Heuvel WJ. Factors determining social participation in the first year after kidney transplantation: a prospective study. Transplantation. 2007 Sep 27;84(6):729–37.

98. Overland S, Glozier N, Sivertsen B, Stewart R, Neckelmann

D, Krokstad S, Mykletun A. A comparison of insomnia and

depression as predictors of disability pension: the HUNT

Study. Sleep. 2008 Jun 1;31(6):875–80. 99. Kristen AV, Ammon K, Koch A, Dosch AO, Erbel C, Celik

S, Karck M, Sack FU, Katus HA, et al. Return to work after

heart transplantation: discrepancy with subjective work

ability. Transplantation. 2009 Apr 15;87(7):1001–5. 100. Linder J, Ekholm KS, Jansen GB, Lundh G, Ekholm J. Long-

term sick leavers with difficulty in resuming work:

comparisons between psychiatric-somatic comorbidity and

monodiagnosis. Int J Rehabil Res. 2009 Mar;32(1):20–35. 101. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J,

Alexanderson K. Outcome of multidisciplinary investigations

of long-term sickness absentees. Disabil Rehabil.

2009;31(2):131–7. 102. Salmi P, Svedberg P, Hagberg J, Lundh G, Linder J,

Alexanderson K. Multidisciplinary investigations recognize

high prevalence of co-morbidity of psychiatric and somatic

diagnoses in long-term sickness absentees. Scand J Public

Health. 2009 Jan;37(1):35–42. 103. Vamos EP, Mucsi I, Keszei A, Kopp MS, Novak M. Comorbid

depression is associated with increased healthcare utilization

and lost productivity in persons with diabetes: a large

nationally representative Hungarian population survey.

Psychosom Med. 2009 Jun;71(5):501–7. 104. Gleason PP, Kapoor WN, Stone RA, Lave JR, Obrosky DS,

Schulz R, Singer DE, Coley CM, Marrie TJ, et al. Medical

outcomes and antimicrobial costs with the use of the

American Thoracic Society guidelines for outpatients with

community-acquired pneumonia. Jama. 1997 Jul 2;278(1):32– 9.

105. Hensing G, Spak F. Psychiatric disorders as a factor in sick-

leave due to other diagnoses. British Journal of Psychiatry.

1998;172:250–6. 106. McCormick D, Fine MJ, Coley CM, Marrie TJ, Lave JR,

Obrosky DS, Kapoor WN, Singer DE. Variation in length of

hospital stay in patients with community-acquired

pneumonia: are shorter stays associated with worse medical outcomes? Am J Med. 1999 Jul;107(1):5–12.

107. Morris S, Lenihan B, Duddy L, O'Sullivan M. Outcome after

musculoskeletal trauma treated in a regional hospital. J

Trauma. 2000 Sep;49(3):461–9. 108. Dewa CS, Lin E. Chronic physical illness, psychiatric disorder

and disability in the workplace. Social Science & Medicine.

2000;51(1):41–50. 109. Dauty M, Renaud P, Deniaud C, Tortellier L, Dubois C.

[Professional outcome of reflex sympathetic dystrophy]. Ann Readapt Med Phys. 2001 Mar;44(2):89–94.

110. Mittag O, Kolenda KD, Nordman KJ, Bernien J, Maurischat

C. Return to work after myocardial infarction/coronary artery bypass grafting: patients' and physicians' initial viewpoints and

outcome 12 months later. Soc Sci Med. 2001 May;52(9):1441– 50.

111. Dünner S. Sickness certification in primary care. Sozial – und

Präventimedizin: Zeitschrift der Schweizerischen.

2001;46(6):389–95. 112. Schoppen T, Boonstra A, Groothoff JW, van Sonderen E,

Goeken LN, Eisma WH. Factors related to successful job reintegration of people with a lower limb amputation. Arch Phys Med Rehabil. 2001 Oct;82(10):1425–31.

113. Harter M, Reuter K, Weisser B, Schretzmann B,

Aschenbrenner A, Bengel J. A descriptive study of psychiatric disorders and psychosocial burden in rehabilitation patients with musculoskeletal diseases. Arch Phys Med Rehabil. 2002 Apr;83(4):461–8.

114. Greenberg P, Corey-Lisle PK, Birnbaum H, Marynchenko M,

Claxton A. Economic implications of treatment-resistant depression among employees. Pharmacoeconomics. 2004;22(6):363– 73.

115. Secnik K, Swensen A, Lage MJ. Comorbidities and costs of

adult patients diagnosed with attention-deficit hyperactivity disorder. Pharmacoeconomics. 2005;23(1):93–102.

116. Stein MB, Cox BJ, Afifi TO, Belik SL, Sareen J. Does co-

morbid depressive illness magnify the impact of chronic physical illness? A population-based perspective. Psychol Med. 2006 May;36(5):587–96.

117. Pransky GS, Verma SK, Okurowski L, Webster B. Length of

disability prognosis in acute occupational low back pain: development and testing of a practical approach. Spine. 2006 Mar 15;31(6):690–7.

118. Alexopoulos EC, Tanagra D, Konstantinou E, Burdorf A.

Musculoskeletal disorders in shipyard industry: prevalence, health care use, and absenteeism. BMC Musculoskelet Disord. 2006;7:88.

119. Alander T, Svardsudd K, Agreus L. Functional gastrointestinal

disorder is associated with increased non-gastrointestinal healthcare consumption in the general population. Int J Clin Pract. 2008 Feb;62(2):234–40.

120. Eriksson HG, von Celsing AS, Wahlström R, Janson L,

Zander V, Wallman T. Sickness absence and self-reported health a population-based study of 43,600 individuals in central Sweden. BMC Public Health. 2008;8:426.

121. Ivanova JI, Birnbaum HG, Samuels S, Davis M, Phillips AL,

Meletiche D. The cost of disability and medically related absenteeism among employees with multiple sclerosis in the US. Pharmacoeconomics. 2009;27(8):681–91.

122. Li C, Sung F. A review of the healthy worker effect in

occupational epidemiology. Occup Med (Lond).

1999;49(4):225–9. 123. Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. How to

measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998;26(2):133–44.

124. Hensing G, Petersson E-L, Spak F, Östlund G.

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?: Sociala rådet 2010.

125. Hensing G. The measurements of sickness absence – a theo-

retical perspective. Norsk Epidemiologi. 2009;19(2):147–51. 126. Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. How to

measure sickness absence? Literature review and suggestion of five basic measures. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998;26(2):133–45.

127. Sackett DL. Bias in analytic research. Journal of Chronic

Diseases. 1979(32):51–63. 128. Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2009. 129. Hamilton M. A rating scale for depression. J Neurol

Neurosurg Psychiatry. 1960;23:56–62. 130. Beck A, Ward C, Mendelson M, Mock J, Erbaugh J. An

inventory for measuring depression. Arch Gen Psychiatry. 1961;4:561–71.

131. Wing J, Babor T, Brugha T, Burke J, Cooper J, Giel R,

Jablenski A, Regier D, Sartorious N. SCAN: Schedules for

Clinical Assessment in Neuropsychiatry. Arch Gen

Psychiatry. 1990;47:589–93.

132. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders:

American Psychiatric Association; 1994. 133. Bjelland I, Dahl AA, Haug TT, Neckelmann D. The validity

of the Hospital Anxiety and Depression Scale. An updated literature review. J Psychosom Res. 2002 Feb;52(2):69–77.

134. DSM-III. American Psyciatric Association:Practice Guideline

for Major Depressive Disorders in Adults. Am J Psychiatry. 1993;150(April suppl).

135. Haapanen N, Miilunpalo S, Pasanen M, Oja P, Vuori I.

Agreement between Questionnaire Data and Medical Records of Chronic Diseases in Middle-aged and Elderly Finnish Men

and Women. American Journal of Epidemiology.

1997;145(8):762–9. 136. Terluin B, van Marwijk HW, Ader HJ, de Vet HC, Penninx

BW, Hermens ML, van Boeijen CA, van Balkom AJ, van der Klink JJ, et al. The Four-Dimensional Symptom Questionnaire (4DSQ): a validation study of a multidimensional selfreport questionnaire to assess distress, depression, anxiety and somatization. BMC Psychiatry. 2006;6:34.

137. Bastien CH, Vallieres A, Morin CM. Validation of the

Insomnia Severity Index as an outcome measure for insomnia research. Sleep Med. 2001 Jul;2(4):297–307.

138. Goldberg D, Williams P. A User's Guide to the General

Health Questionnaire. 1998. 139. Goldberg, Bridges K, Duncan-Jones P, Grayson D. Detecting

anxiety and depression in general medical settings. Br Med J. 1988;297(6653):897–9.

Författarpresentation

Maarit Korkeila är läkare, specialistläkare i internmedicin och njurmedicin, doktor i medicinsk vetenskap och biträdande överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Maarit har lång erfarenhet av kliniskt arbete och arbete med epidemiologiska studier. Maarit kan nås via e-post på adressen maarit.korkeila@ki.se. Anders Norlund är hälsoekonom, ekonomie doktor, adjungerad universitetslektor vid Karolinska Institutet och projektledare på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Anders har lång erfarenhet av arbete med systematiska litteraturöversikter och arbete med hälsoekonomiska utvärderingar och studier. Anders kan nås på e-postadressen norlund@sbu.se. Kristina Alexanderson är professor i socialförsäkring vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, vid Karolinska Institutet. Kristina har forskat och undervisat inom sjukfrånvaroområdet sedan mer än 20 år tillbaka, och har gjort ett flertal systematiska litteraturöversikter och studier om sjukfrånvaro. Kristina kan nås på e-postadressen kristina.alexanderson@ki.se.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Socialt råd Dir. 2007:161

Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2007

Sammanfattning av uppdraget

Ett råd bestående av forskare ska tillkallas med uppdrag att belysa relevanta forskningsrön inom det sociala området. Rådet ska agera som rådgivare till regeringen i hälso- och sjukvårdsfrågor och i sociala frågor samt förse regeringen med relevant kunskap för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.

Arbetet ska redovisas dels i en årlig rapport, dels vid återkommande möten med ansvariga statsråd och tjänstemän vid Regeringskansliet.

Behovet av ett socialt råd

Det svenska samhället står inför ett flertal utmaningar. Det stora utanförskapet och en åldrande befolkning sätter bl.a. socialförsäkringssystemen, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen under finansiell press. Samtidigt ökar möjligheterna till att leva ett längre liv i hälsa för en stor del av befolkningen. För att möta dessa utmaningar krävs en effektiv och evidensbaserad politik. Aktuella forsknings- och utredningsresultat med relevans för utformning av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets område behöver tas tillvara på ett mer effektivt sätt än i dag. Flertalet myndigheter inom det sociala området följer i dag forskningen inom respektive ansvarsområde. Det finns dock ett behov av att få en samlad syn på aktuella frågor som är bredare än någon myndighets verksamhetsområde. Genom att ha kontakt med välmeriterade forskare, verksamma inom det sociala området, kan man främja

utformningen av en samlad evidensbaserad politik för det sociala området.

Uppdraget

För att på ett mer effektivt sätt än i dag ta till vara aktuell kunskap, såsom nya forskningsrön på det sociala området, och främja utbytet mellan forskning och politik ska ett råd med välmeriterade forskare tillsättas av regeringen. Utöver dessa adjungeras generaldirektörerna för Försäkringskassan och Socialstyrelsen till rådet. Rådets uppgift är att bidra till att bredda och fördjupa underlaget för framtida socialpolitiska avgöranden. Rådets verksamhet delas in i två huvudområden: - Att vara rådgivare till regeringen i frågor inom det sociala områ-

det. - Att förse regeringen med relevant kunskap för utformning av

välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.

Rådet ska redovisa relevant och aktuell kunskap baserad på bl.a. svenska och internationella forskningsrön inom det sociala området. Rådet ska identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har betydelse för välfärdssektorns funktion och utveckling. Rådet ska även agera rådgivare åt och lämna rekommendationer till regeringen i långsiktiga strategiska frågor.

Rådet ska i sitt arbete samråda med berörda aktörer och utredningar som har relevans för rådets uppdrag.

Det står rådet fritt att utarbeta arbetsformer och innehåll på ett sådant sätt som rådet bäst anser fylla syftet med uppdraget.

Redovisning av uppdraget

I uppdraget ingår att löpande ge råd och information åt regeringen. Detta ska ske på följande sätt: - Möten med ansvariga statsråd minst två gånger per år. Respek-

tive statsråd och rådet väljer ämne varannan gång. Diskussionerna inleds med förberedda inlägg från rådets medlemmar.

- Regelbundna möten med berörda tjänstemän vid Regerings-

kansliet.

En gång per år ska rådet lämna en rapport till regeringen med en redogörelse för den verksamhet som rådet har bedrivit under året. Därutöver är rådet oförhindrat att lämna rapporter i valfria frågor.

Rådets uppdrag omfattar perioden från den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010.

(Socialdepartementet)

Bilaga 2

Mall för dataextraktion och kriterier för kvalitetsbedömning

Mall för dataextraktion. Modifierad efter SBU 2003 (11)

Datum granskningen gjordes: 200 - - . Granskare:………………..……………………………………. Titel……………………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………………………… Försteförfattare……………………………………………………… Land (studie) ………………...

Syfte…………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………………………………… Vilka samband studeras? …………………………………………………………………………………….. Typ av studie  Experimentell studie: RCT CT Kvasiexperiment Annan interventionsstudie Observationsstudie Tvärsnitt Longitudinell: Prospektiv Retrospektiv Kohort Fall-kontroll Litteraturstudie: Meta-analys Systematisk översikt  Review Modellstudie Multicenter Annan………………… Datainsamling när? ……………………………………………………………………… Framgår ej

Studietid:  Ej aktuellt  Varierar År …………….Månader ……Adekvat: Ja Nej  Tveksamt

Föremål för Sjukskrivna  Patienter  Befolkning  Arbetslösa  Visst geografiskt omr:….

studie (Flera Egen företag. Anställd;  visst yrke, vilket…… viss arbetsplats/bransch, vilken…… alt möjliga)  Annat…………………

Metod för Enkät: med vinjetter. Audit-typ.  Annan……………………….. data- Validerad: Ja Nej delvis uppgift saknas hänvisn till annan artikel insamling  Intervju strukturerad semi-strukturerad individuell grupp face-to-face telefon (flera alt Registerdata: Typ: …………………………………………………………………………. möjliga)  Läkarintyg  Journal, sjukvård  Utredning, FK  Utredning gjord i annan organis.

 Screening instr. ………….. ……..  Observation ……………………………  Klinisk undersökning …………………………..… Annat……………………………….

Synpunkter:

Typ av  Ej aktuellt sjukfrån- Sjukfrånvaro Förtidspension/aktivitets- & sjukersättning  Oklart, hur………………. varodata Självrapporterade, Läkarrapporterade Från sjukintyg (Fler alt.Registerdata (försäkringsbolag)  Registerdata(arbetsgivare) möjliga) Incidens/fall Incidens/personer längd, sjukskrivningsdiagnos  Annat………..  Sjukdom/diagnos i fokus (flera kan anges):  Indexsjukdom…………………………………….. Samsjuklighet:

DiagnosmetodEj aktuellt Sjukskrivningsintyg Förtidspension Registerdata Självrapporterad (Flera alt. ok)  Data från med. journal el dyl.  Klinisk undersökning speciell för studien

 Annan……………………………..  Uppgift saknas Inklusionskriterier ………………………………………………………………………………………….…. …………………………………………………..…………………………………………………………….…. ………………………………………………………………………………………………………………..…..  Anges ej  Tydliga  Otydliga  Adekvata  Ej adekvata. Enhetliga för ingående grupper;  Ja  Nej  Oklart Kontroll- eller referensgrupp: relevant vald  ja  delvis  nej Ej aktuellt Exklusionskriterier…………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………..  Anges ej  Tydliga  Otydliga  Adekvata  Ej adekvata. Enhetliga för ingående grupper;  Ja  Nej  Oklart 93

Bilaga 2

Beskrivning av studiepopulationen, studiegruppen etc, totalt och uppdelat på kön, med % bortfall, i olika delgrupper. Antal individer: Studiepop. Studiegr+bortfall. Uppföljning + bortfall. Kontroll: studiegr+bortfall Uppföljn.+bortfall Totalt ______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____% Kvinnor______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____% Män ______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____%

Är studiegruppen tillräckligt stor?  Ja  Nej. Synpunkter:…………………………………………… Bortfall, primärt bortfall saknas Systematiskt icke-systematiskt ej analyserat uppgift saknas Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser  ja  delvis  nej  oklart

i slutsatser  ja  delvis  nej  oklart Sekundärt bortfall ej aktuellt bortfall saknas Systematiskt ej systematiskt ej analyserat

uppgift saknas

Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej  oklart

i slutsatser  ja  delvis  nej  oklart Internt bortfall som är av vikt?  ja  nej  oklart Kommentarer: Intervention.  Ja  Nej Typ av intervention:  Sjukskrivning………………………………………………………………………………..……….  Rehabilitering………………………………………………………………………………………...  Behandling …………………………………………………………………………………………..  Ändr. försäkringsvillkor………………………………………………………………………………  Ändrade arbetsförhållanden…………………………………………………………………………. Annan åtgärd …………………………………………………………………………………………

Determinanter, vilka har inkluderats:……………………………………………………….…………. …………………………………………………………………………………………………….…….. ………………………………………………………………………………………………….………..

Bias

Selektionsfel: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:……………………….…… Informationsfel: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:………………………… Confounding: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:……………………………

Justerat för i analysen  Ja  Nej Kommentarer Utfallsmått Sjukfrånvaro: kort  lång Typ av mått……………………….  Förtidspension/sjukbidrag – aktivitets- eller sjukersättning För konsekvensstudierna:  Sjukdom  Hälsa  Återgång i arbete  Livskvalitet  Arbetsförmåga  Funktionsförmåga  Livsstil  Ekonomi Annat….………………………………………………………………………………………………… Vilka utfallsmått har använts? …………………………………………………Adekvata  JaNej Teorianknytning anges Nej Ja, vilken…………………………………………………………….. Metoder för dataanalys Tydligt beskriven: ja nej. Adekvat delvis adekvat ej adekvat

uppgift saknas Vilka metoder har använts:………………………………………………………………………..…………. …………………………………………………………………………………………………………...…… …………………………………………………………………………………………………………...……

Bilaga 2 Bilaga 2

Beskrivning av studiepopulationen, studiegruppen etc, totalt och uppdelat på kön, med % bortfall, i olika Har effektmodifiering beaktats i analysen?  Ja  Nej  Ej relevant delgrupper. Antal individer: Specifika svagheter i analysen:………………………………………………………………………..…….. Studiepop. Studiegr+bortfall. Uppföljning + bortfall. Kontroll: studiegr+bortfall Uppföljn.+bortfall …………………………………………………………………………………………………………...…… Totalt ______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____% …………………………………………………………………………………………………………...…… Kvinnor______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____% Män ______ ______ ____% _______ ____% _____ ____% _______ ____%

Kvantitativ analys  ja  nej Är studiegruppen tillräckligt stor?  Ja  Nej. Synpunkter:……………………………………………

i förväg tydligt formulerad hypotes  ja  nej Bortfall, primärt bortfall saknas Systematiskt icke-systematiskt ej analyserat uppgift saknas

power-analys; gjord  ja  nej Borde gjorts Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser  ja  delvis  nej  oklart

i slutsatser  ja  delvis  nej  oklart Sekundärt bortfall ej aktuellt bortfall saknas Systematiskt ej systematiskt ej analyserat Etisk frågeställning: beroende part medverkat i undersökningen  ja  nej  framgår ej

uppgift saknas Resultat: (med fokus på de som är av intresse för projektet)

Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej  oklart

i slutsatser  ja  delvis  nej  oklart Internt bortfall Typ av samband Grad av styrka (högt, lågt, inget) som är av vikt?  ja  nej  oklart Kommentarer: Intervention.  Ja  Nej Typ av intervention:  Sjukskrivning………………………………………………………………………………..……….  Rehabilitering………………………………………………………………………………………...  Behandling …………………………………………………………………………………………..  Ändr. försäkringsvillkor………………………………………………………………………………  Ändrade arbetsförhållanden………………………………………………………………………….

Resultaten generaliserbara  nej  tveksamt  Ja, för vilken grupp? ………………………… Annan åtgärd …………………………………………………………………………………………

Granskarens kommentarer

Determinanter, vilka har inkluderats:……………………………………………………….…………. …………………………………………………………………………………………………….…….. ………………………………………………………………………………………………….………..

Bias

Selektionsfel: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:……………………….…… Informationsfel: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:………………………… Confounding: Nej  oklart, men ej troligt  oklart, men troligt  ja:……………………………

Justerat för i analysen  Ja  Nej Kvalitetsbedömning Kommentarer

0 1 3 5 Kommentarer

Utfallsmått Sjukfrånvaro: kort  lång Typ av mått……………………….  Förtidspension/sjukbidrag – aktivitets- eller sjukersättning Design etc.   ________________________________________ För konsekvensstudierna:  Sjukdom  Hälsa  Återgång i arbete  Livskvalitet  Arbetsförmåga  Funktionsförmåga  Livsstil  Ekonomi 0 1 2 3 Kommentarer Annat….………………………………………………………………………………………………… Bortfall   ________________________________________ Vilka utfallsmått har använts? …………………………………………………Adekvata  JaNej Bias   ________________________________________ Teorianknytning anges Nej Ja, vilken…………………………………………………………….. Analysmetod   ________________________________________ Metoder för dataanalys Tydligt beskriven: ja nej. Adekvat delvis adekvat ej adekvat Precision, utfall   ________________________________________

uppgift saknas Summa poäng: ______ Vilka metoder har använts:………………………………………………………………………..…………. Kommentar …………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………...…… …………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………...…… ……………………………………………………………………………...…..

94 95

Kriterier för bedömning av kvalitet i de studier som bedömts vara relevanta

Modifierad efter SBU 2003 (11)

Poäng 1. Studiedesign etc

Aspekter att ta ställning till i förhållande till frågeställningen: tillräcklig storlek, adekvat studiedesign, relevant uppföljningstid med hänsyn till utfallsmåttet, relevant kontroll- eller jämförelsegrupp (där sådan är aktuell), relevanta och tydliga inklusionskriterier, relevanta och tydliga exklusionskriterier, relevanta kriterier för fastställande av diagnos, valid metod för datainsamling.

2. Bortfall

Följande fyra aspekter är av vikt: bortfallets storlek (i alla steg), hur noga det är redovisat, grad av systematik och dess betydelse för resultatet, hur hänsyn tagits till eventuell systematik i bortfallet i analysen. Alla olika typer av bortfall sammanvägs här: primärt, sekundärt (dvs. vid uppföljningar), internt (sällan redovisat) olika bortfall vid olika steg i processen och vid olika typer av datainsamling för samma studiepopulation etc. Det avgörande är i vilken grad bortfallet kan ha påverkat resultaten. Detta beror alltså på dess storlek, eventuell systematik och om man korrigerat för systematiken på ett adekvat sätt.

3.Bias

d) Inkluderade confounders ej kontrollerade för. Klara selektionsfel eller informationsfel, som ej tagits hänsyn till i analys eller tolkning 0

4. Analysmetod

5. Precision, utfall (outcome)

a) Adekvat utfallsmått i förhållande till frågeställning etc, objektivt verifierbart eller väl definierat. Smala konfidensintervall eller andra spridningsmått. 3 b) Adekvat mått, men ej väl definierat. Signifikanta men breda konfidensintervall. 2 c) Delvis adekvat mått, ej väl definierat. Låg precision. 1 d) Icke adekvat, oklart beskrivet, ej möjligt att bedöma. Oacceptabel precision. 0

Bilaga 2 Bilaga 3

Kriterier för bedömning av kvalitet i de studier som bedömts vara

Tabell 6, 9, 10 och 11

relevanta

, e is är

) h v

0 en x

Modifierad efter SBU 2003 (11) 3 T es

1 AN) ad A b

Poäng ( t ( n

SC å V, a

ry n en -I k

1. Studiedesign etc ( io m m is

to y u r M k

n ) e

Aspekter att ta ställning till i förhållande till frågeställningen: tillräcklig storlek, adekvat studiedesign, e 6 d sy

v iatr ress str n ) p

n h 3 ) in ) ) u 8 (DS

relevant uppföljningstid med hänsyn till utfallsmåttet, relevant kontroll- eller jämförelsegrupp (där I c ep ) 1 5 5 5 3 s e

n d 5 ( 3 e 3 3 ( v

sy r 3 1 1 1 n (1 er si

sådan är aktuell), relevanta och tydliga inklusionskriterier, relevanta och tydliga exklusionskriterier, io p 1 ad io

s fö ( ( ( ( e rd lu

o ro ) ar er ar ar o k

relevanta kriterier för fastställande av diagnos, valid metod för datainsamling. u 3 ar air is

ress -DSQ) m m m ress n in

3 m o alid o o n ,

a) Samtliga ovanstående aspekter är uppfyllda 5 Ne (1 o (4 d d d ep l D

iagn d e k v k k d io ar

b) Någon av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande 3 Dep S k u är ) u u r ta m

d k t in ata u d 7 ö est n

D sj air sj 3 sj sj o

c) Några av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande 1 k ec en n 1 f u d

ald a n a ät a a g Me k

is B sm HA k k k ( k k n Q f u

d) Någon av ovanstående aspekter är undermålig 0 ), rn io is k ) is is en li o

9 es u is n 0 n n d d lth sj

ch n est en ic a 2. Bortfall syk 2 jo o ro g 3 ro ro år al k

1 a r ro k ad in 1 k k v an u

p ( Ass k ä k Qu er ( h Hea n is

Följande fyra aspekter är av vikt: bortfallets storlek (i alla steg), hur noga det är redovisat, grad a n v a a ) a a so e n

is m g II ry g g äl al Ma ro

dom io ical tr es lig li S to li li er

av systematik och dess betydelse för resultatet, hur hänsyn tagits till eventuell systematik i bortfallet i äll b to alid , elsb k

ia n p an n an an sh

ress lin k an -v e ed m

analysen. Alla olika typer av bortfall sammanvägs här: primärt, sekundärt (dvs. vid uppföljningar), C m m v e ex v v v Gen tical

sjuk sy v y 5 d n 5 5 m t o

astst r sö 5 S 1 n I 1 1 retag e ,

internt (sällan redovisat) olika bortfall vid olika steg i processen och vid olika typer av datainsamling Dep p r 1 ick k e) ä

f fo ), r t I n r r ö k

f s 1 fö å al ad n f ar

för samma studiepopulation etc. Det avgörande är i vilken grad bortfallet kan ha påverkat resultaten. o 3 p n fö e sio fö fö lä Statis en

index s le ) ) m ig d )

att o u 1 2 4 ta sio ta rer m ta ta rån n

Detta beror alltså på dess storlek, eventuell systematik och om man korrigerat för systematiken på ett n ate ( 3 3 ) res ) f o a 2 ad

ed 1 3 n tu air 3 tid 3 er

ör R .0 (1 3 lis e lis k lis lis 3 1 adekvat sätt. iag n ( u p ata ata (

2 V II (1 ad im ad m ad ad (1 stic

, som d Sch n str Dep o I) alid

a) Bortfallet kan inte antas ha påverkat resultaten 3 ilto -I -I er D er I ’s er er ald ald eller n I v

-9 sio r- i- k rn rn n d

b) Bortfallet kan antas ha påverkat resultaten, men endast i liten utsträckning 2 ick etod f D m HO u m u u a e-

ec n an

M IC Ha W Ver DSM DSM HADS Valid Fo Valid Se Sleep B Valid Valid HADS Jo Jo in Diag I Ick

c) Bortfall kan antas ha påverkat resultaten, men inte på något avgörande sätt 1 ing d) Stor risk för att resultaten påverkats av bortfallet på ett avgörande sätt. 0 b b

) b ) ) ) )

b 8 ) 4 ) 5 6

) 3 9 7 6 y ) )

b 9 9 (7 ) 9 (7 2 ) 3

) ( (8 ( ) (7 5 ( a ) b 7 9 3.Bias jukdom 4 (8 d n 8 i 8 i w 2 ) 5

8 s k ( rf k g ( 9 (

ie ( (4 ä o ä (9 0 (

a) Hänsyn tagen till confounders på adekvat sätt 3 lan etsä letu er d d in er

ss älä i p im ar im e (8 zier sh m

u ts er m k k ij rg m ) e

b) Hänsyn tagen till vissa confounders på adekvat sätt 2 kisk s tud y o y u 3 ell

y S Dr R Ov Is M Mä Ku Kiv Sav B Kiv He (7 Fian P Glo Der Kr

c) Tveksamt om tillräcklig hänsyn tagits till confounding 1 d) Inkluderade confounders ej kontrollerade för. Klara selektionsfel r ps eller informationsfel, som ej tagits hänsyn till i analys eller tolkning 0 ete ete ete

g g g rb rb rb

er dä o o in in in o o o o o o o o o

ar ar n n tn ar ar ar ar ar ar ar ar ar i a i a i a

v v v v v v v v v v v g g g

4. Analysmetod sätt sätt sät

ån ån ån ån ån ån ån ån ån ån ån ån ån ån

a) Relevant statistisk metod, tagit hänsyn till effektmodifierare 3 fr fr er er er fr fr fr fr fr fr fr fr fr g g g

fall k k k k k k k k k k k k k k

u u u u u u u u u u u u u u ter ter ter

b) Relevant statistisk/kvalitativ metod 2 Ut Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Sj Å Å Å c) Acceptabel statistisk/kvalitativ metod 1 d) Tveksam analysmetod 0 s i de 25 studi

et g h tällt in ig rn

5. Precision, utfall (outcome) ,

sts

k stö

a) Adekvat utfallsmått i förhållande till frågeställning etc, objektivt verifierbart eller fa är är är

sjukl ru ts

sb e

väl definierat. Smala konfidensintervall eller andra spridningsmått. 3 esv esv esv h

nos b b b is

b) Adekvat mått, men ej väl definierat. Signifikanta men breda konfidensintervall. 2 a a a m lig

mång k k k n

iag m n is is is st, so

c) Delvis adekvat mått, ej väl definierat. Låg precision. 1 t/ o k k k

d io e er

he k sy sy sy g

d) Icke adekvat, oklart beskrivet, ej möjligt att bedöma. Oacceptabel precision. 0 p p p n p

g ju å

kisk d s ress st i,

k ra ra ra e

y os ep t t d t d d g m eller

ukli is d n n n n y )

k es es a es a a å I

ps ch g g g m st

sy ch ch ch ch o y is är

msj iagn p o ån ån ån d d x v

, är , , o är , o o o k , es

Hur d n n n n n n n n n n n ju n n (A b

io io esv io io io io io esv io io io io s io io e a

6. isk k d I) k

b b I

ress ress n ress ress ress ress ress n ress ress ress ress is ress ress en is

ell k o is k

m ep m

er som sa syk sy er sy

ab P Dep Dep Sö D Dep Dep Dep Dep Sö Dep Dep Dep Dep P Dep Dep b (Ax P

T ell

96 97

Bilaga 3

s xi

A n

io e V, -I ad

ress M er

(DS Dep alid s k v

ec ed der B

t m or av is ke

n ata

l D

besö sio

er kätd nta ar

v en Me läk

of rtad ata,

sta al ör ata ko

f ld ör nald nu f

id na ur Ma v ur jo

en

rd kät g,

jo ed

fö u, m ) in tical ten

nal vj u 39 kn ur ter vj (1 sö

Statis jo atien )

p in ter 4) le d s der

ad ad in DI 13 an no B ( sca un

2) er er ad ( s k t 13 iag -R g’ is

stic rer ry II en

( d no I) valid valid -I ber

-9 ktu nto kiatr um I D e- e- ld & ve sy str

Diag I IC Ick Ick Stru In DSM Go P in

) an

87 ) ) ) 2) ( 3) wm 91 0)

79 78 (8 10 ( 10

( sen ( ou ( B (

in tic uld os t- uza yer rd ce m So der

er uis 8)

in Ma No Vu Gj Va B (8 D’ L

ete ete ete

rb rb rb ng o o o o

i a i a i a ni g g g var var var var

sätt ån ån ån ån gån gån gån er fr fr fr fr

ter ter ter uk uk uk uk uk

Å Å Å Sj Sj Sj Sj Sj

), I

xis

(A ka ller t,

de tis i e

ges m

ro en do oen fr ån

eu n, uk ber n izo xsj id I) er ) ch sio de

, ,

I ell ad , s res in pio is k gar gar ar o ier ep

ru in om in in n, (Ax , d os v

sb ef kd rn rn io g is m tö tö gn

od ju ia

in m s do ss t ss d ress rn ( de de

( uk sk

tö ng ges ng

om olär sj oen oen ki dep ss vär ni ni sy

kd ip os m er ån m er i, n n, p

het bes ju , b ök är en yk rs io stä k/b io stä k/b

a s uk d fr ) ps fö er

nlig sk sk ru ru

är br n ress ress est, di izo so ki ki gest, sb sb tu

sy sy na icid ep is ng is S

Sch per P besv P Miss an su D Ån m Dep Å m b

) e et /C

lig iv it v

al a /B kv ri (A ie go e g g mått te tli tli

ud udi åt åt St Ka st M A M A

ha respekt r v

e . e

vetenskaplig sk ). gr fö . A

t. I ki ör % m r k ar e d r åt sy t f för lä do ch le ris ad r te p de t e 84% e ag le inom ef kisk rg he vid ia uk ad , o r f d , h el

te ar lik ha ar sj m lle gr m hög e å eb s e ls g 3 n et psy no et tiv er h do å e hö do io bara rb nn stering te rb ul är te ss bedömts ha ed 3% l i an be sk uk tv de rs uk risk för ed

el s ia sj re ve sj re e 4 re (OR = 0,42; 95 i m an n rls ep e m tt i a od Efter ju d tt i a te kr person e ed ö des ad äg ed e om ha m kä e d som rgå v dem m t h t m t l ete rgå in st rliga kd n d te rb te ad in tte e m so ns ad % högre he ia he 80). r m en h . D sju o ra h e å ar ne m e y ar k t er. A lig lig t m nt re ar rls så varo ä författarnamn tiv ng i a ktorer OR =0,39 (0,18–0,81 so om å ia ce m nv ed ta uk ul uk fa er l s ga kä rå ck bedöm ul sj sj ar ro rli do m o er m m m r p iv p te uk ans kf m m kfrån

studier es

R 53% had 6 månad sa en sa återgå K.I. 0,22–0, flera Fö ande un analys. En Bland dessa 341 yt 58% had sj kr sju de so diskbråck 50 sju

eft de ar

t. er al om

studier ite or nt

. ic kt a kd er fa t), ju tn ls (A/B/C) ad e ersonår, sk ite är

ån e, ), lång ri tiv et al rt-k m rb dvs. med 100 p n. nt ak jä

B)(Inga agar io in

udie r 6 , a er at , a k h ). attarnamn, te 4 d gar, is al st ön d r ön nt typ ef , k ( < fall p , k ys omar förf e ro ar av er. et er az er a, f s a kd rb ld va (>3 da tal ld el r , h tm (d sju ngstid. i a r å rån an ar r å typ ga fö varo fö fe ar ra in ng kf ag g, m efter sedan svariabl at at in

er gå er sju l d er do and st er st rt kfrån kintyg); ta st kn uk ls ng A, Utfall Uppföljni Ju efter Åt Ju Ko sju sju an Ju (rö sj de

p , uröversikten ty et å

e. al , l p e. lit g di 6 . di m sordni 7. tu ch ke sk er re tu m o

ts en ai tfal ts o er va 1 o tro in t or st tav . or u (G nn b or ta (Först k samlin oh r s dic am io oh gi

i litterat figur gn . vj fte s är st . da rre o. ig si ta k er me ul 7% e) k ät . ar

iv nt e ch ue . 2 iv et va boks pl se de da datain kt er rån l o rm ar kt nk gi nv

ie v ni fo 28 en 02–2003. E 00–2003 i ka pe fo ad a f na th Q pe a: ts frå studie ud p a os le ån ur ge al Q- t s os kligh be uk ns C, St Ty År för Pr Te m Dat jo frå He GH de År: 20 Pr Dat sju Ar sj År: 20

av te ) , e står, (F kt , ), . ve ) ar ), M ar

inkluderats t ar F) äk om

typ g (I nf (E r ( k ( kd om ar rti s v l ju lå spektive itel) kd jä te vä J), åc a Förs om es br s som v re ju be b it ( an sk s kd ). ), h ia sk a ka ju (E m ka nk nn ni B is s ), d ), ro i/di r a ro us do (I kis b lg k ing: na yk ra lit uk (G sy lle A, lä sj ck än sk atoid ya ad udier er ps el ry /p m , e er st respektive p r (ICD-10 kap ), ku m ectoris ls igr on oni ro K) is di as dt kr ordn ty (G es kär lo /m si ib r ( st tu ke ov et ns b ke es a/ t/f så no 31 s av ro rdi ab ra gt ro pr tm tri ag ag

inom Diagnose St ka di Angina p (k hö st de as artros/reum ar m di

de as

st v tt - r i av a h rd de de följande li ). ie få oc tä ). ra ). % var da nader. % i ud om n an köns- o s va ter rklaring ♀ st s ge ra 1% es 80

( d ch . St 10 ti or 8 kvalitet, ef fö . n ån r ( . 2 a i n ♀ b ♀ (

e; ra a o ar n: ( m står är on se a g ag 5 å er ld ch 2 so 48 ti ar 02–2003 m st ld tio äl o år. % För la ba ). 5 11), inga la st 59 e 3 1 D ag am ör 8 d % el ± i å es efter 6 må tra 8 : d

). pu lt ns r f ed pu an ; 3 po ). de l tio ks i 2 32 n er : 6% äs 4 re : 13,5 et al som 20 er fö vt io ad po lig v d, ga ät ie % ie tf la sv ke le ♀ r: M at ie nt a, nk it pu vi an lta e ud ♀ ud or ke ro er de illn ud fe dr nl al St n ( Ålder. St B Po vuxna yr st öv 224 ( Ål de sk intervjuad Bortfall St Of sö Fi Ålder: 17–65 De en Bortfall

Sammanställning Studierna vetenskaplig kv kategori. r

h ch ka oc o er ra v ke åv med om, on a

tro t p kd ar ch t. 9 återgång i r s he sju nv r o he

sk lig jukfrånvaro ställda rå es av and re lig fte ki rls e uk a s kä kf to uk e te sy sj . er ju ak sj

ft be p m tta ud ans s kf m Tabell Sy Undersöka ar om sa de St bland an kr om påverkad ris sa

re onsår

ta ensnr.) d at er an

rf nd ozi 2) nl 3) Fö La Publikati (Refer Gl Nya Zeeland 2008 (7 Hemingway Fi 2007 (7

98 99

g g tli tli åt åt M A M A

t r ) av r. t, åt de ne e ed n R re rg r en em ad R o i to he te riata e so er e m ar e e H 1– ar va fö te tå v d er ör h r (H d ak lig å as es a ad te fl om ad ed nv re sf se t. P R f en fö 0% ed h rå ög uk om el tig b % a h in kd o m 8 (1,4 til sj s multi n yd ik av 93 he I. 2,11–2,57 äv . en t 5 ju m kf h ss ss n H om e sk rt m s do ar ju s i uklighet än am en da et v d . i, lig ar pp fö psykisk nv iv el så b en ra g) lg de e e (K. r s ad ag ri ra uk r s ra k s k in v uk ne de na le sj rå fö la x. l is nd en (d r g ya a sj ad e h od k äm tan om. r f kf ) och 2,2 rk .e a gre. Vid oc ng e va tn m m i h so d ar ka ) j rls ju v samsj , t at ar et ät ro å 2,33 er ö ed kd le kä fö m e d t i n 7% sa lg ch nv et 74 en u el r s g a er so v he rb te ds fib . 6 v ya p o o m 1, sju å ns pp or sa ad e a ed rå fö ru kt e ågot lä h lig i a an ne or om varo p gi kf ligh ar 6– . rls tv ra sk ad es in ns ad nn yp ju nv ,2 algi m kä k fa er uk ng h br rt m yal uk m ed er ri ). a g a h d d ete n ys sj gå rm tio vi n t fi fö m l s sj frå ; 1 do ans m öv ad 71 nn dr % an al m er te nk 9% r k go ed kfrån m ro ta m 48

uk uk kr De ut ök 2,24 (1,38–3,64 3, Den högre risken de utsträcknin an 41 bl i arb an sa åt de fu 1, va nå m sju jä fib an Sa sj 1, fibromy sj

j. ll r e å ti lle iv å st sn tt . d

nnan in ng ny vs

m tid e ni tt e. s. el e , d rk

) d ild ar dv tb ha t ( tid tt ag ch y el ts . u o

be er r a 3 d r. ön

arbete som i r, h ld fö l > å

ar , k tt å e , å R) al s. : 1 er ar ön sf äv id ld

samma r e ig (H st

r k tio ng kr r å fte id vi g ng e v t fö ra ty fö

ng i at d rin jni at

an a er ar sk rin öl er ad % st uk ka pf st

Återgå sk 80 Ju m.m. Haz sj lä Up Ju

. er . e. om at e. et di ta m di tu tu kligh t s au -decemb t s

ch tr or t o or sju om oh o. om oh o. k he a k om ta iv orterad da lig ar at iv ta da ar kt uk nv ld uari 1999 kt er nv 01–2003.

da st pe sj frå na pe ät frå os m uk ur os gi uk Pr Självrapp sa sj jo År: jan 2000. Pr Enk Re sj År: 20

a ra

ar id nd lik om to

, rgsskada, r h a

6 o kd ou ma na mä 2 ju eu oc är ch s ab , r n . hj rygg o ka L io F) a ( T) is nd os ss r ( m S, at a . rtr re

th re’ , a ep vä au bröst, r)( om es

te al gi b tr ), d gt en, ite ka s He yal M ka rli m is t ’ om t ( is va re on lig br tri yk

Al abdom ext kr en Questionnai Fi ar ps

r i

om om de ill

n om s s tä ). g t å ne s ch t på p ligt n, o s in . ts ar io er ka r o ra 1% ara pl

llv at nt . ti or 8 sv r. 0% da ie yc t å an a i n ♀ op te år pul at ol et rk ( k is ), 3 v tt a po e n ld ch 2 som tit

år. ör ve t. äl o år. eg 0%

r e i e p ä ). ar st 59 e llå or om fte al : d e f er ed % kl tra 8 ti 8 s nt et an 4 ar ♀ er s e re m t m 14 l: o äs ch nv (

a. ga rb vt ♀ lig v d, are: d nt hu rt a . a le än al nt a, t o frå tie um la ?) lta r i dk rtf an kä

uk er fe dr nl uk Pa sj tra Ok ♀( Ålder: 16–65 De va öv go 214 ( Bo Of sö Fi Ålder: 17–65 Deltag en sj 34 100

r

fö i re en

ra sk nd vå ri la

r s ka o b

sö ar med fte er nv algi. e a.

era återgång te nd frå

be um t u uk

Stud ar tra At sj anställda fibromy

erna i, äk d m an 4) vi nl 5)

Holtslag Nederländ 2007 (7 Ki Fi 2007 (7

g g g g g tli tli tli tli tli åt åt åt åt åt M A M A M A M A M A

t r . t r e r r. åt de ) e ed - lle re r en vä ill av t, em ne em he en le är or 6 em r en nd n R re rg riata r en ad R ke n e e ög t ( el kt en d es 5 t la 1– o i to he te te tå v d e so er e m d lig k än d 2 e sv de rvård d fö sk ,2 ar e e H ar å va fö er ör h fl r (H d nd tt ic , e e h he 68 fa nd g sb ri t b ed ak lig se as es a ad te en HR på ed uk R. D ad ris tr 2, k an av la in ng n 1 om ad nv re sf uk b % t. P R f en fö 0% ed la sj om H e lig 3) a be m g he kd h rå ög om el tig a h in en t h uk tis o b er ni önk rå ig m o m 8 (1,4 kf til sj s multi n yd ik av 93 he I. 2,11–2,57 äv . t 5 t b ett ny rt m kd as dra ögr sj 1,99); R= sk os v riskfaktorer om primä tta ro; OR 4,0 st sj h f en effekt på ju ar h uklighet än ss en da et v d . i, ss n H om e ar sk rt m ch lig hade fö sam ju er he 2,4 : H ki k va ar nd t) (från HR 1,26 ukl s do ju s i iv am de lig (K. ri pp fö psykisk o s m 1– sy gn s a nv ju oc Ing ra nv el så b en ra g) lg uk e e r s ad ag an er rls e d lig u h sa ar ro er . De id e a he sj uk rå r s ra x. l k s nd k en (d in ya v ad ne de na äm tan s, v etes tt ha äm uk era an (1,12– ,2 nd esök i är rå V tiv got le sj fö la is gre. Vid r g a sj e h od k te l j tik kä (1 om ed p t p kf lig fall ll). om. r f kf ) och 2,2 rk .e at a oc ng e va tn m m i h so d ar ka ed ) j ar iab ) a al rt- int sj an sv ju n. ek sam le rls ju v samsj , t ar et ät ro 7% lg å 2,33 er ö en u be be de e änn ut 2 kd an o u be rä uk v n. kd kä fö er m v e d t i rb n sa p ch nv et 74 ia t v sf ia jä am s ,7 ju t m ar s ig sp sj re fa el r s g a so he te ds fib . 6 v ya o rå o m 1, he ed d ng ka s s . fik riat analy er ör re varo nå o a rä sju å ns pp or sa ågot lä ad ne e a ed gi ar e d . D t h er had te : 1 nv a efter b ld ). am ar ig rls ra fö ru kt e h lig i a an or om varo p kf ligh 6– . lig ni er ar an be ar ra 65) lighe gni va rå k f e m on s tv sk fa ad es er ng in ns ad nn yp yal ju nv ,2 algi m m ad iv ik åv mar m nd 3, si lti kf ern ku OR för sjukfrån is si 1 för korta nv m kä ed k a g uk h n t br rt m uk h uk kr nb nn ia juk n s ad ör er ri ). a h d d ete n ys sj gå rm tio vi fi fö m l s sj frå ; 1 do sj et e a och de med fl d do a 7– ju a. sta e r h es . f frå ed ans m öv ad 71 nn dr % an al m er te nk 9% r k go ed kfrån m ro ta m 48 9% m ks ab ed ra, p ed kdo ed kdom: HR 1,49 ra ,9 r e r s g. gr m pr vs m

uk uk uk uk kr De ut ök 2,24 (1,38–3,64 3, Den högre risken de utsträcknin an 41 bl i arb an sa åt de fu 1, va nå m sju jä fib an Sa sj 1, fibromy sj 1, sa Personer m 1,48 (1,33–1,66 sju di m fle m risk, sju m sju sj fle (1 Sams va vid mu fö månad p. hög (1,5–10,8 Hö so de (d för sjukfrån till 1,2 1,15 för läng sj de

l ,

j. al ol re

ll å of oh fö ga

r e ar er i er

ti lle iv å lk n; och ån

st sn tt . d nv ra a erbesvär ie ad e l n nnan in ny ) und faktorer n, ud ktor ng iv r, io

tid e ng vs frå nd om io ån m el ni tt e. uk kd st m kt . ss s. e , d rk sj tyg ng a ot i pe re

) d ild ar al ju 2 R) d, dv tb ha tt ni nt rls , m on tbildni er es (H ep r. t ( tid ag ch y iv g.a. skuld si ) r personå s tån

ts . u tt o a e äkarin kr , a kä , och risk ng lu nd , d vä el er r a 3 d r. r t- ni et som predi ar io r. ils us es

arbete som i be ön ks ön an ök nk kön, u h u . ag at iv

r, h ld fö l > å , k tt h ed l ju å , k är åd dag p. r i er 100 å , c at sb

ar r a h r: r er, oc en d d r st

tt å e , å R) al s. : 1 er t. r s : 1 er n s fte kligh d di ar : 3 er k ng

ar ön sf äv id ld fö re id ld ed re e vi –3 id ld is ni samma r e ig (H st å fö st ta to sju o tu (1 gar) p az st

r k tio ng kr r å tio tio r å , m ån s r å m nd fte id vi g ng r (dvs. m de ng ar e u fak ar ta e h ng no e v t fö ra ty fö ra ra fö ). nvaro ≥ 1 m sam riat modell. d för åld nv n i or fö r a

ng i at d rin jni at rd an d jni at m tiv ils kt va io tiv jni at ko le

an a er sk rin öl er m öl er do ek st vi r 6 frå l k (>3 da ek öl er oe el

% ar pf za ar pf de kisk us ta pf ad st uk ka st m st uk sp vs er uk kl sp st ci h/

Återgå sk 80 Ju m.m. Haz sj lä Up Ju Har > 3 daga ko Haz Up Ju sj re (li öv Sjukfrå un psy multi Justera sj in An fall re Up Ju so oc

er .

. . 02 je r em . , ta e. om at e. et e. et r ar e. e. et da di di di m fte 20 fte di e 6 on di r tu ta m tu o r v e n, si er å

au kligh tu kligh er r e 0– fö år te tu id tiv lu tu kligh dning, st t s ch -decemb t s ts 00 kä 3. ts ek -juni ts gi tre or tr or sju or sju st t å ta tt or t v nk or sju o .

t o om gi et 2 e en 00 kä sp r i vän re ar ar oh o. om oh o. oh o ta er å .2 oh oh es k he a k om ta k om rre . k en re fte k om san nv sv iv orterad da lig ar at iv ta da ar iv ta va ar da nd t p om iv n e iv ta var rå ät kt nv uari 1999 kt nv kt nv ar ät nvaroda ra kt on samt postad h r, 3 er uari 2001 kt kf

uk ld da er 01–2003. da gi sv d u t. rå ko da gi nk 00–2005. pe sj frå na pe ät st frå pe ät ts frå nk vi va st pe si ad pe ät ts ju r e

m gi ät s a f ec s os uk ur os uk os be uk : E di ng os ån os be te Pr Självrapp sa sj jo År: jan 2000. Pr Enk Re sj År: 20 Pr Enk Ar sj enk År Sjukfrå in de lä Pr Dat inklu 6 v m År: jan 2003. Pr Enk läkemedel ar om ef År: 20

,

ck a g, it)

ra rå ). in nk

a ar id a (I sk er

lik to nd sk kb it, , dr gi is r ro

om r is IA kt lo ta, de . vä b , rgsskada, 6 o ma h a ni rtr an ertoni, ar är at na kd ou oc ro , d , T yp nf ko an F) es sk

mä 2 ju eu k K) d a ke n/ sy m om ik ni är ch s ab n . io rti , s i) ( sb ro hj L , r io a, r ( oi ro ss d s dv ob ng

rygg o ka os F) m at st (F), h ), p on , k ). a ( T) is nd ss r ( st så re M me si un of ni (F m S, at a . rtr re ag um ), ep r ( a- es nd va n

th re’ , a ep vä , a sl in nu io au bröst, r)( om es E) , m re (M , d esvär vä

te al gi b it, gi G) ectoris/hjä es oping äd k ), a ös ss tr ), d s ( (J) e, (G h re gt en, ite ka s He yal M ka te rtr yal n ( rb (c , r n a, rli m is t ’ t ( is it m de är st end ep

re om be oa rä kiska b rä m va on lig br tri yk onk te ro ig ul sv ge te ig st , d

Al abdom ext kr en Questionnai Fi ar ps Dia br os fib m psy angina p Sk be ångest, depres ån be M (a (J)

r i r i å e et

om om de ill de t p a i ch : d t ch

n s e lld a d å om s tä ). t på g t tä t på ad er ra ar o re ilk p ligt ne s n, ch in . ); ät nt r va tä ♀ illä gifter n o

ar io er r o o s ra 1% ara pl o s ra % ara t v ill ie ta ), s en tra ( ga , t r v rä ts at ka . ti or 8 r. 0% ti or he fö rs s ns äs lta ät ig

llv nt yc t å sv op 81 sv t t at re 5% m er ta 55 fö da ie ol an a i n ♀( k te a i n ♀ ig h fö so , v de nk a upp m ). år pul at et rk ld ch is ), 3 ld ch kl oc am m . a p ka ör 4 ad lig ra 9 2 e ch o, % v tt a po år. e n t. 2 år. som tit 2( år. som ju s o m lä ♀ e nt r, o

r e e p ör ä ve ). äl o e eg 0% äl o e s t s r f ( d ån öd , 3 å de ar t. 00 om i ed ar st 59 llå or 8 st 59 te he ag o. am us vä p: fe s nd ra ag nv he 1

fte al : d e f er % kl tra 8 ti ar tra 8 m be dr ar 80%) h 8 år. m . of 65 dr s nt re et m an äs 4 ♀ an äs 4 o lig ks te es up 6 a r i la va ständig rå lig ♀ er s e rb t m 14 l: o are: d ch nv ( are: d ät ia ut nv ♀( : 32%. er rb gr ät ?) : 15%. de in 7– ut kf ( nt a. . ga vt ♀ al lig v d, lig v d. uk er ök ♀ ig F ). es er full uk

hu rt a a le än nt a, an t o frå nt a, an nk r d sj st frå sv s de ie nk nl tä r: 1 b st ju sj tie uk um la ?) lta r i er dk rtf fe dr nl kä uk fe dr nl e se m gi uk ke m ul ud e in s rra 0% de m gi s m Pa sj tra Ok ♀( Ålder: 16–65 De va öv go 214 ( Bo Of sö Fi Ålder: 17–65 Deltag en sj 34 100 Of sö Fi Ålder: 17–65 Deltag en av sa re sj 33 148 Bortfall Yr so sk gången, 350 Ålder: ≥ 1 St en 298 ( Bortfall Kv tio no 10 Ål so re hade om sa 27 127

r r a v

fö ka etes al et en er sk r . a

i re fö t .a nd

ra sk nd m åv nd ng ök .g ba och

ri la o la av k s vå t p oä is p r. m r s ka o b ka he o b n p or om en vä sa rän o.

sö ar med sö lig ar med diab e ar s rd es a ar fte er nv algi. er nv ömning nv er ök mig nv e a. uk la vå rb

era återgång te nd frå nd sj frå ck ed frå nt är de rs frå

be um t u uk t u m uk ve r b uk tie im ul de uk

Stud ar tra At sj anställda fibromy At sa sj anställda Ut fö sj pa pr sk Un mellan sj

erna erna i, i äk d äk d d

m an m an i an 4) vi nl 5) vi nl 6) 7) äk nl 8)

Holtslag Nederländ 2007 (7 Ki Fi 2007 (7 Ki Fi 2007 (7 Kuijpers Nederländ 2006 (7 M Fi 2008 (4

100 101

g g tli tli åt åt M A M B

t r g r he ed de ch ån e lle

, d lig r na o

0 e uk d ill i ed n g na do ng a . go e 1 sj vi k ka sk m

er e a gå er sk es nå ad ad am et ifi 1; 1,12– ersoner m v s er ki rd o h rb ec a ant nt

ån . S åt ie sy fö ar ar a sp de p ljd fik e at m nv e m 6% g i . o ni e p

1 ag fö nd p tiv jä frå nd ll; od ån .a (HR=1,3 ill 3). ig ee SD uk ar rg .g t t vs ek ånd

lja fa ga s DO sp st sj fö ta nv te o p he e å ar sta HR ha in n a C re ill

e 6 or rå ög lig te är P st ad k kf ade nv ggsmärta 1,21–1,8 ns ta n W m h r d ju uk an

a i en frå sj ul te C do % de st r s rs uk m t f es be an uk

30 un fle fle fö sj ländry 1,52). H sa (1,49, De i r ar ut sj

n sk ete . e ki ed rb g. v

vs ån r i sy m d a t. n, g yp yf va r, p er

ng i a so en , t a l k re nt .

n ra to ie

er ä ön ng at rta

r p , k va ak p återgå le er er er tu tt mä o, äl m er ed at ka f SD s

g t p e p a ld t a ar na å m lut m. fis DO sk nv ad nt m e m ra ra ni

äk l, i m ör et sa vs C ro frå r v , r ko t f e og og os

ne al rb et r a pr n k uk er sf re ra t a fte em t h sj tio ift fö te rb gs he ta

ng us am r e in r d r, rik pg ni an i a er lig e u se st k t j s fö

up riv g, ng 1 å lit at uk tiv no re ts sk on lta ta gå te bi er sj ek

ag an be uk rs su re er be ha st sp

Di ut ar sj pe Re fö Åt ar re Ju sam re

id e e. os . v tiv e. t

gn tc om ad m e ta m. di ek di n er o et ra tu ia ) e sp tu io ch rb lu ts n d; ld d. ts ur vs og or år h d äl år re or us kt ) o a pr

frå ov oc st ov 99 kl ju m r a oh om o i oh in tru t o fte gs k ta ls n st ls 19 k (s rv iv da hä io ar ök hä iv id te r e rin kt nv fa es 4– kt v et in am te

er gs at kt gs ju k s å ili 92–2002. pe st ta rm frå is b ta 99 pe rv is te r 1 os gi re fo lin rje re : 1 os te kligh be te hab

uk in Pr Re fö in sj (k va fö År 1996–1999. Pr In sju kl ar ef re År: 19

), , ar er k (M G) a ör is

al ng a t ( ni um yk ,

ra al rm ift , t ps

et me F) on nd el te , no rg ), si a ys (I) h o fö r ( es

sk n J), anen (K), vä (M ch lo vs oc ch gi pr o ku er ne n ( n o es al de ta ga ne sorg ke or a b t ( är us ), n or my

(E ga ec ad sk ro he . sm r: m a ns or tning , t sk ki lig F) gg se in io gs ), sy fib ) ( ry kr at in om D, uk st

no ul pt (R ), p ). sj nd ag do rk dn m nd ,T ,D OS m ge

Lä di en ci an matsmäl sy fy (S (C CD sa ån

om ra a , 0 e s us tt t ,

nd lld sök i sas 73 et g; d da vid t r 00 a tä be j kh 4 e 2 ta ta ök es, e ju ≥ t i lu

t de 8 0 et ns tal s gi m; vs mm re et es un ). redovi en na ra ra fö nställ , ( b e 4 i d et 2 a id iv ta a å m d uderad 99 m r). r. v el t og m og

et år v d gh 95 n, er kr pr pr tv so a 19 di 1 r ej, an kö ne t. nt ks t d är so ). %. id 000 a tag ), ov inkl sovård 65 å ar in gs e gs

re ls 64 tagshälsovården 6– en yn gt å so kl ie ju am pl in rt. : d in % a v ag hä re t ( la p er at s ci er la er ? : 31%. v 14 fö ol e 6 99 rtm shäl at l: o it s er ). re : 11,5 ld ib gs fö ge po an framgå t p D p ar is lit % ok ga lit ♀ äl na ta t d kt r 1 ta m el le al v ad tid bi r: bi st t e rg m sö de ns m ♀ pd ta rtf OS m 40 lta

re re ån ul ha ♀ de ha Bortfall An 1 288 a de ene fö 1994–1999 sa be un fö tra Sa (% företag up an Ålder: 15-> Bo CD so m m re ( Ål De re 2365 ( Bortfall

n ka

r en sk a sö te st ki sk l er ef . m ni D tat, g i

d mella ch e .a . ta ead sy os ro g na nd

et .g ta ko pr p k OS lin pi ån er

t o är re är ch t h l S t u rg

rb o p fö m es ed CD ab sresul pp

he m s o he r ( is na am i te ru

lig i a ar ss a P) lig m io g

nv ök sk c wid W er vä ) s er e å

uk ng fik gg ni uk es c D se ad dling iv , i era samban sj gå frå ci ry rs ro oni ; C sj nt ni pat te

de in tie gb ro cu ea us

m er uk pe nd k hr m illn kl be

Stud sa åt sj os lä Un av (c pa sa pa ryg Ch Oc Dis sk behan in ar

n er

rdi A 8) ay A 9)

No US 2002 (7 M US 2008 (7

g g g

Lå A Lå A Lå A

s. r st ade . te e da t sk

ke om be he 8– ad ki en i s ia . så ett h sy

kdom som fler e tro lig

en r s ke d lys ock re p

ad ar uk ch na ch

ade ns ). fte tro ha återgått i v sj 5; KI 0,0 na de jningen 25 å , o

0,014). lar tienterna h s rad återgått i t a 6) hade se r/o ns sju rk ria 189 r e ed ke am te e le

va v pa att tro 0,2 ia e ha ppföl be d roh fö v tt å n s ar u el

ön t m ed r s OR ar lla k

ression h k a 2 = 0, el a e e he da lägre g ) ( tiv erad id i (n = 2 a is ed C agar (p = el m fte ul . V at

ep ch (R ed et lig nd så ligt 9% g, t.

o nd o rb r e e 0,01 t m klud de 39% in m he ter m e d ar a uk ba ad yd 3 so

varod on e a tredj sj tt å et ig en ar re ttn n lig en si dr nv tt i am e h (p= nl ga in ro v

in en am s i b re sä ge uk

es frå gå te om te ) e be er sj

kfrån pr m er n s de be s de be 79 og na tin m

uk uk De pati också had sju De en sj Cirka åt De ha ar De ha ar 0, Samtli dr se ytterliga sj an sa

v

, rad a er sg . ld e, g,

et ke å rk in e.

tro ör v y kn et ligh r s g f a rö rb ar yp s, a lv fte rin te e i al r e te t, t d.

ite be tiv ön, t å jus ic ia na ek

. . et rd ar , k e lys tn , d sp

er en et na e ad vå re ag m d, m g od åld rb t a gr in

do ia tån ts v o ar ör uk i a he a ttn t. nv t f sj ng ar ils de

ra tiv iv lig sä frå n- gå c ar en er

te oh er ul n, ro uk lv uk Sj Jus Cr Åt I m kö al be Sj Ej justera

. år av 2 r e. ar g e kt ett je e, di 91 ag la di is ar di , ga tu tu data om v tu er in .

19 od bo lin r, al ov ts ar gs ts n. av ts rn kn or m 9– or e k g or te sö pr

98 nv in ad de 5–2004, kä ou er ie oh a o rå kr oh år in oh or k at k er orterade jn k en a j nd iv d t. 1 kf sä iv ar is kv öl iv n sk at kt he ju ör kt m st ju on 199 kt u or

ka s . pf d. rå in ka 97–1998. pe is lig l s t f pe enter. do no te si up vi pe ic is ab

ta lig a f h l os in uk os uk ag om be s di os . ed in Pr Kl sj An en 1991–1993. Pr pati Sj di in Självrapp ar Inklu år in Pr år Dat m kl oc År: 19

a n ). a al io (I sk in ) ss ck ki st M

ry te re sy in a ( L) ep ), dt p al (G), - (

lo J), tro et , d (E r (B), as el ar ud K) es t b r ( ve ch h

et ög ne si ) g sk o m ( oma lu lo I), ch

ab , h kd tio nk (F ku o

kdo di m ek , i de us rt ( N) .

), do ndra nf en jä - ( sju si ar m ar s (G juk t, a m ro , h rin m

ke ts äg do be ch är /u do

ohn ). ro är ftv uk og ), o sv ur uk

Cr (F St hj Hepati infektionssju lu sj dr (K be nervsystemsjukdom nj sj

7 ). v 8 er % i e et it 79 ).

r a ke , at e m nt 62 te a ar nd ); d 6 t ( de 6% o ie is dr tro v alla v . itt . er l ep vd 4 4 al at ♀ de sn va le de an

( eg sö a s om ns rle 9 % vå t h e rå 21 ♀ rv p m t r i st % a t). an om rä 3 lle ku ar n u re ) s l und ve ar om rtf 6 ( gt 99 do ra er ör st kn en sg ♀ a en ige 6

4 uk se nt ju g er sfal e ö 1972–197 d U ör o- fo gl si t. ie n f gi 5 % vi r s sl re äs nd sj ar ba e (75–84 re 3 r i ld öd v d 66 ( s o f om un ga m la s rt. kl at ed i ins å 21 %. sl 5 å i O s pr rt.

hn la ns p ♀( re 8 å re ngen 16 %. : a de O 2 la lta

) b l: o tio m ed 3, 1: d l 2 et: la s, de 44 rs 17%. mp % ro ok ga fö öv eltog 2 om od , u ok de lu C r: al la tli on m te r 5 n al enter som nd hu e 1 ). r: ie t s 54 ed de rtf pu m nd ns be de ge rtf ha uk h s h b d vde ?) de ud Et ♀( m Ål Bo Po sa Lo 1995–2004 fin n = 400 ar Ål in Bortfall uppföljni Bo 337 d bortfall Pati be sj oc oc av le ♀( Ål St Bortfall

r d re vi to e et ik . nde ed ed nd i sk . ke kligh m ni pr tja ju er a yt om tro ro er ch tn kd r s nuvara s nt

re ie n k ifi - o su ju fte at ta . nt so rd s e iga . /u ta de äl vå ns era återgång te id d p tit

ed är t i r h uk oh be h t an pa

m sm At fö sj Cr Stud ar Undersöka oc bl he

en

n

rf nd se do la ritanni ld e rg ch ru rg

sk 6) 1) 7) Bu Ty 2005 (9 Bus Storb 2009 (8 Gje No 2003 (8

102 103

g g g C

Lå A Lå A Lå A &

v r v a

en. fö g t a ed g. r r g in ch e rn in lle fö ektive on tn he 2% %

ati in e k n o ad sa e m ga om ttn s e sk tn iv ät is lig , 2 24 et es ls ta s . te ri ät kt rs at ne uk n re el m sä or

än sj om ne rb v d er

på grund a be re 0) resp popul rs ke om gaste a a fö v d de efter ffr

ia ög ke spe ju m m kd än m a ga v uk si

re s e s v sa ju na el a sj d h 3–8, ju a anli k er nd jä in e a

ttning de s ke ck ad v m t i 2% t ( ar

ade ör fi is al s a nt a 5 9% ad kl

ra n övriga tro n h 7% at et ie re he e. he 3 sin KOL

te k f s om io orna. V el at ör lig lig e h O

or is id s t, 4 om 1 % ad r). ar g.

. v ss he s sk -p st uk et uk de in

pp e r em re lo (2 . OL n sj sj ig e fått

är ectoris h gr är lig av ku ta a) e rb na id tn

sv ra 0–3,9)) ä sv farkt. v d ep v kvinn n et rn v K am a am ill t t

(OR 3,2 (K.I. 1, hö d uk us d ch s s had sät

be om n be a a. sj pe no a , o om sk ta er

gg s ge gg % g. m up r m de in % te de s de ns be uk

2,8% fick sjukersä ry De angina p detta 2,0 (1, In ry hjärtin 45 p. sa 43% a gr va ha kv 42 in ha de ha kö ar En del sj

i r ed g, a. or fö m in ade g. g. kt at tn in p. di , ch tn g re er er. ät

st sa os lt o rs Flera h ät in p äl r, el ke rs tn om Ju re er ke r. ät n. d h to ju ro

t s io en ju rs ra ak diagn g t s iff ke he ss te sf ra ha s klighet. s ju r. re g, e åt

å lig or et in ch r s ju uk eg pp rb and tn tiv msju a f o

sj k r ra ät ek er fö : s is r, a r. sp sa tt h on r. R) id am lv re rs

st st jä ke re r a iti (O r s gi s to ju noser. a fte in

är ng fö lo n, ak tion samt et e ef tio sv jni el sf d s steringa rb d steringa ra at kö tua OL

be öl er tip r, til lja sa ra ds pf st ul de ss vi ke etsförmåga, tt K la

gg Od ry Up Ju m ål liv livssi Be olika diag Inga ju Yr arb få Ok Inga ju

– ed m e . 6. 3. m di om orsk so d m a o

86 1987 g at tu ta 19 ty ts in d d – mars or 4– från n ill e. e.

sda om t t 984–198 1987–199 di g. di ra g. oh 98 tu kar in tu rbete och in k ta he skassan lä i samban . rte iv ch t 1 da ig ss n tn ss vs po tn kt o he er ar ning: itt rå n om ät itt ät uari 2000

t- ering: 1 rs 93–1994. , d ap rs pe lig st sv sn a f sn ät vr os kä uk gi kersättning ot : är ke är äl kdom, a ke

Pr En undersökning sj Re sju m Försäkring 1993 År Expon Uppfölj Tv Dat lämnats in ansöka sju År: 19 Tv Enk sj sju sju År: jan 2001.

), (I m ), ka

), do k is

uk is (M at (E sj at rt- är es jä om

rls om h sv s et s F) be de

ab nskä ch a ( ), a ra di ) o (I al ie ), sk ar et in

(F ki el ef . (M ). on . sy om sk d ar rk farkt/kra si m p kd lo ej m vä (G J), ju

ke es do ku a do gg ro pr uk L ( rls us dr uk

Ry hjärtin st De sj KO kä m an sj

49 ). r

.a. ♀ ga d- e v 3 in or et g i a 67 p.g I i e 63) 0 N rb ). 86; g 4% 1 gn m

to al 6– id et el rv nin fylld en. (4 ta so 17

i a 0% d u a 2 5 erades då 77 (1 , v ot e : 6 än ar 4 m . 3–1994 a l v ♀ ?) gt sätt 2 år OL a m : d ät

( år. so 1984–19 si igt DSM-II klud 5 K 25 år. re nk sk om e samlig ker ex om 6 sk d r. or s 45% as v r 199 enl p ed in vi le ga n e n 754 : d m sju er m e .

g, re ♀( : 27%. up nd : 0%. ic tra ?) lta e ). : 33%. et la mp ts d; 72 gr er ed tiv de at

ga lu som å oserna ej upp erna för studi ie nt m en ♀ ie ar % i d de ression r: u ek la øn lta t s ?) teri ud de tie ng sp rdc ud sv 43 Al Tr 1985; 34 Ålder: 25–59 De undersökning 25 271 Bortfall Et personer a ♀( bevilja dep Finlan diagn kri St Ål Bortfall Pa lu re vå 826 ( Ålder: 45–60 St be ♀( Bortfall

s ad e er ilj et or g.a. ev ed ) . kt en . rb iv

) p. b m OL fa g re g n) m a er kt (K a ör in . erhåll av fö in io o nt ru m lik tn g tn ie st

e f ension är on ens ap at ob do a o ls ät sp sv lin si ät sp sk uk

rs nd rs k er de be es un d p is sj ud ty ke ha pr ke rtid k an on ng

gg St be sju (förtid ry Undersöka be de sju (fö Få bl kr lu

00 erna,

sä 2

d, er

e et an

rg 6) om nl 3) em 3)

Hagen No 2002 (8 Is Fi (8 Kr Nederländ 2006 (9

g g g C

g g Lå A Lå A Lå A & Lå A Lå A

v r v a 5 r

en. fö g t a ed g. 1, rit – ör lle r r g in ch e rn in om 5 i i r för rt e lle fö ektive on tn he 2% % 8 % s va r ll 59 e . de n f to n e

ati in e k n o ad sa e m ga om ttn ar etes, vs e na ar . lle ti e em 1, iv vs ke ad s e sk tn iv ät is lig , 2 24 et es ls ta s . v etade 2 er v kt ka is ftigt io h

ri kt rs at ne uk n re el m sä at em ad tta ) e de g, d d siffror 3 ( d er ka tt s ra ss te ät sj om rb v d er or (4 ,5 ad om ra in er ed ,9 pe – r r r is r e k re om

på grund a be re 0) resp popul rs ke om än gaste ne a fö v d de efter ffr et v d e , h 24 78 es er åv nde OR, men fö s

ög ke spe ju m m kd än a m ga v uk rb A % diab gr 1) lln t s å de –2,66), 2, te tn nd m an justera fö at fö de ep ia s e s v sa ju na el a sj si s. s ki he ) vid la ät rt ll 1 ) r os t p en ra n g ör er d h 3–8, ju re a anli er jä in a e a a ppföljning. 1 5,4 som arb yn 00 v o p 2– rs , u fö ti he ve om in an r d on

ttning s ke ck ad k v m nd t i 2% t ( ar re te 0, . S lig 1,83 ,7 re os r. Dessa ot 55 gn sk ä s R f

de ade ör fi is al s a nt a 5 9% ad be 2 em 5. ar < (7 1) er ar ke 2, är m ia lig ri tfar fö rs

ra n övriga tro n h 7% at et ie re he he 3 sin KOL kl ga de v uk 1 v ju gn äm åg ) n d ed ster O 60 pe

te k f s om el at e. e h O di vid u ia te ; p tid 00 sj å b 9; ia n j 6– uk llt lde ar or

is io t, 4 orna. V om 1 % ör lig ad lig r). g. ti d av d ro ts ,1 ng r s d esvä t n ,5 ka sj ne . Motsva äl v 1,

or id s ss sk -p st uk uk ar ete e ha be itt 0, am 3,74–5,35 ni fö re is g m g f för

. pp e r v he s lo (2 . n et de ig e fått in m de ar sn va < s (2 av å as (1 am gi , g in Vid ju er in 2–

är ectoris h gr är em re av ta a) OL e sj rb sj na id tn so rb ha ån ; p ät k e nd at ar re tn or tn ,5

ra ep lig ku a i om ed an all on m de ana b 99 k s kt 1

sv (OR 3,2 (K.I. 1, 0–3,9)) ä hö sv farkt. v d uk v kvinn n us et rn v K ch am am ill t t had sät 4 4 8,6% er fr er k si je ris nd an r e 1, om is m äg ät ät

be n be a d pe d a s s sk ta detta; p<0.0 en re l m såd l s st t l rs oser. fa rs d;

om a. sj no , o om er e 9 e 9 on ad te es in öjd oe m ke ), at öj

gg s ge gg % g. m up r m de in % te de s de ns be uk d d rs i g rta ån de be pr sl rh er m un 33 ta m da kersättning go ke tal ke rh

2,8% fick sjukersä ry De angina p detta 2,0 (1, In ry hjärtin 45 p. sa 43% a gr va ha kv 42 in ha de ha kö ar En del sj Av 37,2% i a av inte arbetad medan hade Pe år ko m an ar Ångest (OR = 2,21; de båda (4,47, ba fö ob ko utan sj 2, 3,73 (3,11–4,49 an so en sju nå sju diagn an sju fö ångest, 2,41 båda.

,

i r ed g, er a. or fö m in ade g. os g. kt in ka p. di at ch tn a. is gn

er , er. ät tn ia g re st sa lt o rs Flera h ät om d in p r, os el rs on tn Ju äl re ke r. t p.g. ch

om n. er ju ke ek o ät d h to en ju ro am io m rs t s io ra ak diagn iff

he ss ra g ha s klighet. t s s t s oc to ke r. re te sf g, e åt ell , s ju å lig or et in ch t. alys. . ym r s uk eg pp rb and tn tiv msju a f o ar er er ön s

ju ek er kl en , k ka fö : s sj k r ra ät r. sa tt h r. o t an os

is lv r, a rs sp on ete. gn er is R) id am st jä re re r a iti id ria ld at

st gi s to ke a rb st ing, g ia å (O ng r s ju noser. fte in d ör om ktorer. tio är fö lo n, ak tion samt et e ef ng ttn

sv jni el kö sf d s steringa rb d steringa ng i a jni ka t f , s ra öl at til tua OL ra öl multiva sä is ra er

be er tip r, lja sa etsförmåga, er at or ds gg pf st ul de ss vi ke tt K la pf m te kt

Od ry Up Ju m ål liv livssi Be olika diag Inga ju Yr arb få Ok Inga ju Återgå Up Ingen Sjuk so Jus fa livsstilsfa

– ed m t d, ka m e . 6. 3. m e. he e. di orsk so d m a o ig sti oli fra

om 86 1987 g di 1 år till di sk 95– tu at tu data kl tu . vad oklart. ts ta 19 ty – mars ts ju ts or or från n ill e. in e. d d s t är

sda 4– om 984–198 di g. di ra g. or i arbete. följning or m p.g.a. n n ill ta 19 ning ättning oh 98 t t 1987–199 kar oh m r. oh om rå t t kt k ta skassan tu lä i samban in tu . rte rbete och in k ) o å k sa skassan rs xa

t 1 he ss tn ss tn orterade a ta r, f he e da följ ke e iv ch da ig n ät vs po ät iv ät 9 iv da ig ngstid kt o he er ar ering: 1 ning: itt rå n om 93–1994. itt , d uari 2000 kt nk en kt at se ar ju 9,

t- st rs ap rs td er r s 99 pe lig kersättning sv sn a f ke sn ät vr kdom, a ke pe te återgång erar stort, från lig pe st no sv os kä uk gi ot : är är äl os os öj os kä gi kersättning ag ot se l 1

Pr En undersökning sj Re sju m Försäkring 1993 År Expon Uppfölj Tv Dat lämnats in ansöka sju År: 19 Tv Enk sj sju sju År: jan 2001. Pr Självrapp (p och Oklart om upp vari m Pr En re sju di m Försäkring År: Baslinj 1997. Upp av til uppföljni

), (I J), m ), ka a ( n, do k is m , a

), is (M at ), a, al rä

uk rt- st s m gi et ig ). (E sj at jä är om Z farkt, te al nde es sv (I, ), a tru el , m

rls om h s be my ra sk et s F) be de n (F ia /s ro se lo ke ab ch ), a io on hjärtin d om ib tro di nskä a ( ra at si ylo ku

) o sk (I al ie nt I), kd , f nk us ) s ), ki ar et in la n ( ju

(F el ef . ). ls (E) , a m (M (M ). on . sy om sk d ar sp (E ectoris, io m s, ar rk si p kd lo ns , te os lit

farkt/kra (G m J), ej m an es us ör or tis m vä ke es do ju ku a do ttr et rte dk op dy do gg pr L ( rls dr lit epsi (G), cancer (C, D

ro uk us uk är ab pe el öl te uma on uk Ry hjärtin st De sj KO kä m an sj Hj di Ångest, depres angina p hy m sk os re sp sj epil

). r . r

49 .a. nd er å g, d- e ♀ ga er id la ). om

et v 3 p.g I i 0 in nt v ad 65 la p or g i 86; a 67 e 4% 63) ts sk < de e s 782 up N rb ). to al g 1 gn m ie Ty ån 9% e et el (4 6– id ta so 17 at ra 1 st øn s d 45 gr

i a 0% rv a 2 5 nin fylld en. p te i 4 Tr de ad er än d . u erades då 77 (1 , v ot e : 6 ik 2 m ♀ d . r e: ld

ar 4 m gt 3–1994 2 år OL : d ät ?) an in 1 ( r 9 ra d- ra j h lle a l v ♀( so 1984–19 ?) si sätt igt DSM-II klud 5 K a m 25 re ♀ pl kl vt 50 va se or 97 de e å sk år. om d r. år. nk ( ts 1 N 19 9. g e erad na

om e as samlig r 199 ker enl ex 6 ed sk ga ns rle a ba lu ch on or s : d 45% m v p er in vi le n e 00 ra ite ve rt. p: rn e i 5– r o in en n g, 754 ♀ sju up m ic e . lta e 2 la ns di ink tn si 0–66. d j. et re ( : 27%. nd : 0%. er tra ?) ). : 33%. rtt rs ö up 25 %. ga ). 99 : 66%. å ät ). e

la mp som å ts d; 72 oserna ej upp erna för studi gr ed tiv en de at % ga jä ve ok gr ta tio tu sa ♀ l i år de ga lu ie r: u nt m ek ♀ ie ar tli ni om r: ie el 4% la os e 1 es 67 rs al

i d lta ?) ression teri tie 43 h 2 ke mg la øn t s ud de ng sp rdc ud sv m m u h s de ud d pu ls rg d r < 2% rtf Al Tr 1985; 34 Ålder: 25–59 De undersökning 25 271 Bortfall Et personer a ♀( bevilja dep Finlan diagn kri St Ål Bortfall Pa lu re vå 826 ( Ålder: 45–60 St be ♀( Bortfall Sa so en oc Ål St Bortfall Av ♀( Po hä No 92 100. Ålder ≥ 20–8 Bortfall Av va sju ålderspen (5 Ålder: ≥ 2 Bo fra

s ad e av er ilj .

g.a. et ed ) . n. sen ör er or en ev rb i io t f kt ) p. b . m iv OL el , i . os fa n) kt at he gn

g re g m a er (K nt g n) .a a ör in . erhåll av fö in io o nt ru m la betyd lig in io .g ia lik g ie st r uk d

e f tn ension är on tn ens ap do sp tn ens t p a o ls ät sv lin si ät sk at ob fte sj ät ka

rs sp rs sp k uk e an k sp he is er de be nd es un d p is sj era återgång te ttr is rs er at ud ty ke ha pr ke rtid k an on ng yk ke rtid m

gg be är nn St be sju (förtid ry Undersöka be de sju (fö Få bl kr lu Stud ar hj Undersöka ps sju (fö sy so

00 erna,

sä 2

d, er nd

e et an la e

rg 6) om nl 3) em 3) sk 9) rg 4)

Hagen No 2002 (8 Is Fi (8 Kr Nederländ 2006 (9 Kristen Ty 2009 (9 Mykletun No 2006 (9

104 105

g C g

Lå A & Lå A

g lt ,3 n r,

v in t . n ga 2% 9%

09 em tn ar ä el h 3 1 99 e a ar a ar k, er ån st i e oma om 3

er k 9 r d 4– ät nb en oc oser, m l s ch ar s 9 fic som v fö a rs e åd an om ru en ,5 ll å kd o de

yp ed 3,0 r m fta . sb g 3 nda ju an r v r e 2 n om 5) ss ke ed b m kd o vs ga a ar fa r s fal fö

a t ge kd m 5 ( de ju vä ed ju is lik ch ks diagn ll. E la s en 8% ar ne ad 137 had åd 2,4 s m es är s ch d m tli v o ge el med 2 sv io %, h ju em ,9 a m n, ol r. o er n, lyc ån fa ta kt

r, 2 e b g. d 8– åd ör em nb r n ka e o am ie l i ska ni nd ar ot seorganen 5 en ljnin in k s ,6 em vä is ar lle oh s or al os lle . o ki g gs sfall r v M fe ra ng vä ad fö ng för dem is ör ch 3 b R f r d öm at fa lk gn .a ,3 ge . A

h tn at ) f (1 r o ed fö r d es lig a a i eg of fa .g psy ro ,6 se a. sin nt ni es ät 3 r. O r s b nd rn at ar ia e 3 vnin no rn äg ko ät 00 upp m 43 ,0 vä m llt le fö om ed sd nd p 0 5 m er rs so 2, vä ne nt ka s la lle k nv la ög ög i ad p, u e: ag lle ftv

, 8 ke e , 2 es em es el is ör b m ro ka rå ng b gr ro : 1 je sömnb nd ju kersättni 5– gi n ka yk is kf vi å h n h ukskri up di lu %; för rörel lin on ad on d b ar ar e f ad na nt at så h gr lä kskrivning rm nt ör ar

si . U ) s sju ,5 si mnb ör ka sio ps nvaro van bl er ko st ju rin bl s lle a sj ko m as es är å h (1 es sö ) f is m es a ad d no l s er os en sju /ta d r f

d a m er ub on sk ub fa tra 23 do d b pr sv 4% ks 94 pr 12 yk önk pr er ss st rd rs an ag ta uk rd ng s. d d ag an fro uk

Vi personer de be (2, OR för oc 1, de me 5, ps sj de m de ju Sjukfrå fö pe bl di An sj fö gå gånger dv sådan diagn va hade m bl sif kon sj

t k r.

he tis l, r ka al

lig is is sf fte uk og at il.

sj L st ng r e om om vs ni

r). s iv

r s am de li n,

s al fi, kr ånade vä un nt n, so ks liga arbetsdaga

es ch fo ra er ju öj

r o , a og so

nb re on er m er /p /s /m

to (c . ld l/p ar ar ar 8–48 m öm or de ag ag ag

s lys , å io al g 1 ch fak kt na ön oc sf sd sd sd in o de fa r k , s ng ng ng ng

t. ör sa ni ni ni ni d. ttn ar on an st on fö ar sä st si rk n si at m riv riv riv riv er ie es ve e es er do sk sk sk sk

pr m m st r. uk ud gr uk uk uk uk uk Sj st De sa so re Ju sj Sj sj sj sj 1 å Ej justera

om i ch r. e. st ll e o di ch ft ar ya os tu t o . gu ro om daga

au nt en n l s , med gn ro ts kä sk ko s ga al ia or en Uppgi från or ill a år sf sd va oh n t t 1997. ll- tli om

n skassan dat tt ng ng rån k rå ån he je fa e am n iv fr ig iv s ni es 1965 io ni kf kt s f lin kt ch m riv at riv

er ar e. t o sju 64–1965. pe no st sv as pe o sk rm sk al os ag kersättning gi ot : b os udi kä ta uk fo uk

Pr Di undersökning. sju re m Försäkring År 1995 – juni Pr st En da sj påbörjad in sj ant År: 19

a , la

tm G) , ta ). as , i ( E) it, (I

a( rtr m eni ar ), om ps og (F le m a do nfektioner om

kd pi s, uk . si ur on ju tru ro sj ), kd si , e /s ör (M ju

rts ke , po jä om eo m luftväg ), a rls

tro us kd tu (K al kä k h lit st sjukdom ), et

), s el ju , o ), m rtis ls an (F ar el jä m (I m te gi (M m -t sk

evär, depres he ni es ör yal lit lis lo , h

sc rto et m dy ag ku N)

dk ho , i pe ab öl ro on ko , m us h (

Sömnb (J) hy di sk fib sp (C,D), ann Al (J) m oc

r, n r ar

ä e h m v n

dra re iv ne oc le 5, ön

ld te kt so . om gt a, , l

4 ob s 96 er 5–1997 i nte hade ä in sk er t ?) e) si lld

ar spe 96 on ♀ pr a 1 äs tä ld kontroller,

alla ål v om re e p ol ar el , å

7 302 s klini d a 1 7 ( oh äk h m ns r 199 en u P a ön

g som i g. om ar lld år. lk sl er ). k

år. rt – i s 3% ät tä a ag % ump de en å ela in de 4 nk gått n v vid D 76 68 nd sl d ör

tn et e se ns ed et 5 r: e f ing ät ). : okla n d a ör a u ♀ an on. N=863 . ortfall.

Trønd are n = 3 % ve at ba ar 965 e m t f ld lle bl ad

rs ä ar ar ie v d äl ro a %)

ke 53 ig ch regi 5

s. , v sv ud m la 1 ll: nl st nt ld at Befolkn Nord- sju Ålder: 20–67 Deltag ♀( Bortfall dv 67 be inte genom undersökning. St so he Company, Ålder: 25–64 Fa (e an = 764 ( Ko va m och ♀( Inget b

ör k

ru v n f g sb

ke in nd is

ttn . m o.

ris n) ol ar

på sä io nv

er samba oh

on uk ens lk rå

si sj sp kf era effekten a es å n a ju

nbesvär och la

pr t f rtid el h s

Stud söm de at (fö Analysera m oc

e rg 8) ll A 0)

Overland No 2008 (9 Pe US 1970 (8

g C g g g C

Lå A & Lå A Lå A Lå A &

g lt ,3 n r, ,7 ch

v in t . n ga 2% 9% d i (1 ed em ,4

09 em tn ar ä el h 3 1 ts e e 9 e d er s o e em s 1 99 e a ar a ar k, er ån st i e oma om 3 och ra r na 8 n e m

er k 9 r d 4– ät nb en oc oser, m l s ch ar s nt t abetes ill ra io ad åd 9 nd nd tan te åd d te ar 9 fic som v fö a rs e åd an om ru en ,5 ll å kd o de ku fte % i lle 21 r. D b 7 . u be b ör be

yp ed 3,0 r m fta . sb g 3 nda ju an r v r ko sk e ss å n h de la ar s v e 2 n om 5) ss ke ed b m kd o vs ga a ar fa r s fal fö r e n tro re io ed 1) ia ed R f ia te

a t ge kd m 5 ( de ju vä ed ju is lik ch ks diagn ll. E la s en 8% ar ne 3 ed a ad 64 m ha 00 n b etes att ha ag var OR 1,8 d O d ad 137 had åd 2,4 s m es är s ch d m tli v o ge el med 2 sv io %, ar ade di t å ge när on r h ep ss nnan, d e s ke m h ju em ,9 a m n, ol r. o er n, lyc ån fa ta kt et in 8– re 0, ab od ed n. ch abe

r, 2 e b g. d 8– åd ör em nb r n ka e o am ie l i ska ni nd ar ot seorganen 5 kontra 3% om m m e kontra 36 vs. r k ne h d te < is ar em io o en ljnin in k s ,6 em vä is ar lle oh s or al os lle . o ki g gs sfall r v M fe ra 5 et en re n 1 ep h d be : r m ss on ng vä ad fö ng för dem is ör ch 3 b R f r d öm at fa lk gn .a ,3 ge . A kd to so oc er d oc (P nv fört med de u abetes, r d ed di

h tn at ) f (1 r o ed fö r d es lig a a i eg of fa .g psy ro ,6 se a. sin nt ar ju v de också h rb , m s, d er s 8 ia ar lys rå em re si ni es ät 3 r. O r s b nd rn at ar ia e 3 vnin no rn äg ko s ak te ld ch d och di fö ep es ät 00 upp m 43 ,0 vä m llt le fö om ed sd nd p 0 5 om 14% lys e p agar året i e 1 ag na kf r d 4) e m m er rs so 2, vä ne nt ka s la lle k nv la ög ög i ad p, u e: ag lle ftv kd el a be i å s o ch ju fö ,7 d pr

, 8 ke e , 2 es em es el is ör b m ro ka rå ng b gr ro : 1 tala na ka f ad ia ar te ad o od t a s och di ch de je sömnb nd ju kersättni 5– gi n ka yk is kf vi å h n h ukskri up di lu %; för rörel ju ni er v ar ia io 10 e ed d 38). lin on ad on d b ar ar e f ad na nt at så h gr lä kskrivning rm nt ör ar ls and t a riat analy fis e d be varod h on ar ression 69) o

si . U ) s sju ,5 si mnb ör ka sio ps nvaro van bl er ko st ju rin bl s lle a sj ko m är ge re farkt som farkten; ia ra ud 96 ia es si nv ep 2, 1– es åd t m as es är å h (1 es sö ) f is m es a ad d no l s er os en sju /ta d r f ro återgått i a va kl åd v d et es tiv n n 1, et ör

d a m er ub on sk ub fa tra 23 do tk ar og kfrån frå ul ä aste året, jäm ression 9– b d b pr sv 4% ks 94 pr 12 yk önk pr er ss st rd rs an ag ta uk rd ng s. d d ag an fro uk är r u iv m r. in ) b ra an ab pr uk er ,1 3 ( ab ed

Vi personer de be (2, OR för oc 1, de me 5, ps sj de m de ju Sjukfrå fö pe bl di An sj fö gå gånger dv sådan diagn va hade m bl sif kon sj hj fö 4%. En läg hjärtin hade hjärtin un multi de fö Av % va ut sju di de sj I m med d m sen dep (1 3, di m jämf (0,36 – 5,

t k r. ka e

l, r 1 tt lder, he tis ka al fte fis a t

r lig is is ra ör pp: d

il. sf ) e re tet, fte uk og at ng og R f å r e sj L st tid m

om r). om vs ni el t O ar ktivi

am s li iv de ag r s s de al n, kr r d a am vä fi, liga arbetsdaga lle er od sisk a

ånade ch un nt ra n, so ks öj s ar ades för kön, å Referensgru

es fo , a so er ju - e fl ar

nb r o on er og er /p /s /m el ch nv

re m o ag rå

to (c . ld l/p ar ar ar (h od kf 8–48 m öm or de ag ag ag e oL re juster dning.

s lys , å io al et Q ar ju g 1 ch fak kt na ön oc sf sd sd sd nv s kdomar, fy tbil in fa rb ör io

t. o de sa r k , s ng ng ng ng t f rå sju ttn on an ör ar ni ni ni ni d. i a kf n n etes.

ar st on fö ra . ju et sena sä st si rk n si at m riv riv riv riv ng te er ä g och u iab er ie es ve e es er do sk sk sk sk gå us or l s er

pr m m st r. er , j kt ta fl uk ud gr uk uk uk uk uk Sj st De sa so re Ju sj Sj sj sj sj 1 å Ej justera Åt år fa An ha innan; d BMI, antal röknin utan d

,

ch er er e. om i o r. e, a

ch st ll e yr ad . om di ft ro ar ya om os di n, ån kd tu t o . gu daga tu F io er

au nt en n l s , med gn ro g; m al ju ts kä sk ko s ga al ia ts in us , rn -novemb e. s o. 002. or en Uppgi från or ill a år sf sd va or kl , 6 er m ar oh n t t 1997. ll- tli om oh ljn ar ou di o

n skassan dat tt ng ng rån fö in ad tu nv k rå ån he je fa e am n k id ag ån a j ta rå juni 2 iv fr ig iv s ni es 1965 io ni kf iv pp sk ss da kt s f lin kt ch m riv at riv kt u ; v 0 d uari 1997 itt kf

er ar e. t o sju 64–1965. er 2 m in ju ju ri pe no st sv as pe o sk rm sk al pe rs r 3 ic sn rv os ag kersättning gi ot : b os udi kä ta uk fo uk os t å kät te h 1 ed är te h s

Pr Di undersökning. sju re m Försäkring År 1995 – juni Pr st En da sj påbörjad in sj ant År: 19 Pr et en ef oc m År: jan 1998. Tv In oc Janua

a , la

tm G) , ta ). , ). as , i ( E) it, (I er us (F

a( rtr m eni ar k m lit n ), om ps og is el io (F le m a do nfektioner om lim

kd pi s, uk . si ur ss on ju tru ro sj ), kd em sf s m re si , e /s ör (M ju ch ak te ep

rts ke , po m be jä om eo m luftväg ), a rls /is ör d

tro us kd tu (K al kä kt ia ch k h lit st sjukdom ), et ar , f

), s el ju , o ), m rt- m ), d o is ls an (F ar el jä nf (I E) m (I m te gi (M m -t sk rti do

evär, depres he ni es ör yal lit lis lo , h kt s (

rto m dy ag N) juk vi te sc et dk ho ku hjä ts ts be , i pe ab öl ro on ko , m us h ( ut är är ).

Sömnb (J) hy di sk fib sp (C,D), ann Al (J) m oc Ak hj hj (E Dia

n ar .

r, r - ät r.

ä e h m v n e ke t

dra re iv ne oc le 5, ön ck nk å ur

ld te kt so . om gt a, , l s i ty . åder ic ). e sk

4 ob s 96 er evt > 24 en el ör rs gi 64 oklart, varo t h 5–1997 i nte hade ä in sk er t ?) e) si lld m 1% > ♀ ar

ar spe 96 on ♀ pr a 1 äs tä ld kontroller, sa di ed , f ttå te en i ( e kl

alla ål v om re e p ol ar el , å sjukhu nostiserats tu år . 3 ra t. e o

7 302 s klini d a 1 7 ( oh äk h m ns it s 6 ?) ♀ e st 0% ). t d åldrar. r 199 en u P a ön 10 iv r. id ar v d 643 as a,

g som i g. om ar lld år. lk sl er ). k e i : 6 ♀ 7 ( v t, kl r 2 %. sjukfrån m ka

år. rt – i s 3% ät tä a ag % ump de farkt, överl t g 0 å ( o r, a va t). v nd en å ela in de 4 nk gått n v vid D 76 68 nd sl d ör nd går ej. M er tiv e e am

tn et e se ns ed et 5 r: e f am tik : 6 7% ta efolkning = å ar ing ). : okla n a ör a u ♀ an on. N=863 . vilka diag s ga er 18 ad kl 17,7 as ks och vil

ät are n = 3 ve d at ba ar 965 e m ld lle bl ad ortfall. ärtin ta be ik oklart are: 58 l: 1 en v b , n ju o are= 12 45–51% ser a er er

Trønd rs % ar ar ie d t f äl ro %) ar el ia et al es rn

ke 53 ä v ig a ch regi 5 enter från m r > rv % ud sv

s. , v sv ud m la 1 ll: nl st nt ld at l d r d ab rtf pr ge de te kl ke Befolkn Nord- sju Ålder: 20–67 Deltag ♀( Bortfall dv 67 be inte genom undersökning. St so he Company, Ålder: 25–64 Fa (e an = 764 ( Ko va m och ♀( Inget b Pati Quebec med hj tim til Ålder: fram fö di Urval: Deltag Bo Re urval a Un Ål in ♀( Deltag mellan Bortfall I analy in yr många

ör k v t r

ru ku , o, r rt v n f g a er ar

ke in nd sb an a bl fö

. is o. rk ch ). d med nv som ha m ris ttn n) m ar oL ria frå jä

sä io ol ve ) o . på nv in M (Q va uk e i

er samba oh a lls sj etes och ä a i en on uk ens lk rå (D et e ad ig ng si kf ök es farkt på lit tfa ersoner er

sj sp n a ju rs iv diab vr ni

era effekten a nbesvär och es å la et va era samban a u us im ö lk

pr t f rtid el h s de ab sk ik kl pr ed fo

Stud söm de at (fö Analysera m oc Un di hjärtin liv Stud ol in bland p både de m be

e rn )

rg 8) ll A 0) 0) ge 03

Overland No 2008 (9 Pe US 1970 (8 Simpson Kanada 2005 (9 Vamos Un 2009 (1

106 107

g g g

Lå A Lå A Lå B

a st er 3 or lik ; t. kt ån kt e ed ge ar he kad

r ad r o er ån l ö ffe fr ro fa h fö r m om fl n ed ag lig e te ång i s ne s ,8 til ar ta iff tiv et ra ta m 6 d uk d

be . so n) r 9 ra de ch 4, sj ra ag an ar ga ligh 4) te er io e u xt e o

tergång i ls ga s ne återg or at vä e m (4 am te 4 d fik In n uk e p m es n d al ad le s la 0, ni n. e. sj pp ä h om ig på å shål efter e et m ad m tb nt ob de re –1

io ar rb es ar a ar dr ra ar s et år at v sa (2,7–18, ta ra x. h fla st pr yn v ,7 kt n in ng ag ag gs te (1

er/hu nt et g i a .e le od ög od in ss or et o tis ta ögre OR för e å ng tis till 1 pla ligh u r. T hå ar ). H ar tn ). pp ligh ar

sjukligh er ns t h se bi ad nv nv äl ni ra nv ta uk rgån er erade da 01 m uk s ete/studi tra sj te on ete; OR 7,1 no it ( å h frå 0, frå sm tä % sj frå ga sam ur m r å rs ag ks < at rs ,7 m

nu uk uk uk In av arb månad nj angivna. Sa fö Pe betydlig arb Detalj di si oc sj (p sj m fö p<0,001 19 Sa sj

o å. r te ar – . iv

as n ch fte n e nv os ar sn

en id rå gn t o ag ng r e tio r s kf , ia he ni å ra t v ju er od 1 he s ld e d jukfrånvaro lig ar ild te pe å fik uk tb

r o t. lig ed ad ci d s nv be uk m n, h ka s. sj rå u ar fte ågo sj kö te ö m kf ch

rs a spe tta sa ju o lls . r e r n am fö m in n ed k s er hå er m m e m ka

n. fö kfrånvarodaga s t s is ra ld us io lys e 2 å at ju id jä sam so ed ar at xt /h at et er v os å he e , å

t. na r. S v iv t m ag om ön

er nt a rb st na gn d lig ed di vä er r a sn he et h s r k

lighe pla ju ia ne lig uk m

tu ade m es ad ng al sj oc fö juk /s ns er ng i a k d so ni uk nt m k nd at

te st rt o v b ån ifi er sj is ba

tra r. gå ld sa er be ur ju er la p a m ec r p bi m s. a d yk m st

Sams Ar nj 1 å Ej Åt Ok Ty 12 sp fö ut sa dv vi Ps sa Ju

. ch r e. 1 ch 03. o le

n, er e. ka om t i a, r di tio o st di om is na a m tu er gi tu ur ts at be

er och ta al ars 20 kd lin jo at sa ra ch m t s re ts ju e ud or an rn ns or t k nt tt d et de vj orterade r o ce

pl ou s m ie lu er de oh tio oh m at få rb vä o. k månad ns a j ta k o sa ur ink yser. nt es i– iv ra iv orterade fi p i a . I b ar ar

sk an ta ån t h nv kt r t in rs 2002–m kt da ra ng om 81–1984. itt älvrapp m ru pe ic pl pe og fr ar gå sn o frå eb

fte ns ta kl a s ta os e ed os kät m er lk är uk : f

Pr Intervju 3 år m tra År: ma Pr Självrapp en de da – o åt vi olika anal År: 19 Tv dvs. sj da sj År 1996.

om m

kd J), is , , t- ), ju G)

), är s, s ), ma ( mat n ( (K) Z (M te sk (F

hj n ki och st eu rä et N, ), be m ig ).

ge ia sy lis het t, a r, r d ( (E yg vä , T ra us dr ), d ), p ho md es ), m (S te ). (i ko sinui (I ssystem

lit (I än (E al ni ka an el m os k . to i pl m om i l do K) (F), yggb tning lyc

ck xik is a r er ar o ns es kd juk to on r ( yp m a,

et ju rå så sk tra kb ts eo kr do um ur ab rls är yr ), ag oni ), h uk

Nj di kä Dis hj th (F m Ångest, nedstä missbruk kr (M sj matsmäl tra

a

st ity ör 8

rs r f 9 ve gen, som fö till g, .

rsta en tiv ?) ni es in s. . U jn fö tt on i ♀ id ad öl seku hu l. ar ( v er år. för gå on tt uk t. va år. kl 76

ter Gronin nt som kom pf erati e ). , o %. er up ). om id sj ar ur 0 nt pla en ts % kl ssigt ns ?) 7 ie k 8% n v te ♀ re

l Cen ns is : 22%. g 47 l: o tio ( : 30,3 at . 4 en ggen. K io si ♀ al la ar ga p tra lin ♀ enter som us er

lik ?) ng iv rtf pu kl lta la ur ♀ kl Al Medica nj gången och po ( Ålder: 19–72 61 ( Bortfall Pati gå diskbråcksop ländry in un 160 ( Bo Slumpmä po Ålder: 18–64 N o De Bortfall

å r

r p fö a r t r i fte v om h er er nd st ch he ka ga pt oc bl ör fö is

e g i t e n; lt or . a o ar lig yk in re tio , ym n ia ia gnostiska kt r f s för ck sk

nd er s ne ar ka fa ete bla si om uk ps r ndr ta verkan a d, oc fö rå sj h

ga tergån a å or ll tio s tis v rb kb fy kd o. rä ta st an kt ån ti ka v e. os om is ur ju am oc verka fö el ör pl ta is g i en dia n a s s a ar a ns fa st de an nd gn se er t s nv

t d ) f ka ill ra pl og rin ro el ng i a lt d a h ka m sk r på riv al te tra ot te ol nd ga era d nt ba er is si frå sk is ls ns yk lta tyd tie yk sa fy

ci be ur in la rä h p m ud g uk Be so (inklusive å ar nj undersöka in kl hä re tra ps fö de Stud oc be återgå pa gången operera lu St ps si av besvä sj

ei erna erna

M er e

tic ig tn d 7) ce er 2) is 8)

va Nederländ 2007 (9 Vu Sv 1999 (8 Bu Bouwman Nederländ 2005 (8

g g g g

Lå A Lå A Lå B Lå B

a e t. n e s et d

3 st D e s de 4– sk nn e oi er or lik ; t. e på d 1) he - r 8 r ä , d ki ng s, e kt ån kt e ed ge ar he kad t). sk lig an 0% on ed re l I sy fa om åd et an

r ad r o er ån l ö he ed ki 00 l I ro fle b s i e. no n ar ffe fr ro fa fö r m om fl ed ag lig m sy a ar uk ar 9 e m xe iff e xe p nd in nn et rb om e te h ång i s s ,8 n til ar lig sk 0, sj rtf ch A s A en er ed ag a r e s

iff tiv et ne ta m 6 d uk d rt h p < ag . r d ad e ba fa rb di t i va n p ta be . ra so n) r 9 ra de ch sj ra ag uk fö ni p am fo r o m de . De läg h om os m er i a an ar ga 4) te er io e u xt o 4, sj e, beroend oc ro 9 d noser fann nd nder någ Fö no ad am de e en högre 1,6–4,6) a k –4,1). 23% e e

tergång i ls ga s ne ligh återg or at vä e e (4 am te 4 d tra m k r k ar ag s 5% t. an om in h s gn em os g en gåt ad fik In uk n d ad m s la am jä is le id ag 8, ba sk tt å t i ar 2% er ia d ån had er e h 1,6 e ni n e. sj pp e p m es al le om 0, s ex ki r e ete u re he s de d ör gn ro d I h

på å shål efter n. e et ad m tb ä nt h ob de re 4 ar t. at e f v d (+ am sykisk e 8 sv os om ia rg be åt nt ör l I ig io ar m ar a ar dr ar –1 av et had he ad ar ,4 ck sy ad fte rb e å lig ot em s an ra . F te el I, a s et at rb sa (2,7–18, ta ra fla es pr yn ra ,7 p ll 4 ag om t s st gn ar fle er I d at (OR 2,7; tt i R f xe kt år v x. h in ng ag st ag te v (1 sd lig s t h ag 10 ry an e p t h g e uk m r d ia em l I å pi e h A

er/hu nt et n .e le ög gs ss or et ty kligh ti dt nt ena sj ar le sv a os ed o nt ret r a O tis g i a ta ögre OR för e å od od in o å ng uk ed he od (+ lo fik utan p he in m äl a d r d ot xe fö de IV

till 1 pla r. T hå ar ar tn ng pp ar p sju r, 4 ni sj ar är ni e i lln s r v lle tt h gn m ed tt i e ng (OR 2,6; tis sjukligh ligh u t h ad ). H ni ). ligh r m lig t b lig et sa g sk M ia h A an SM ta er ns uk rgån er erade da se bi nv nv äl m ra uk nv de se riv am uk nv sv ig ad uk tä k se na ki gä s. r a d oc nd m r a tiv ar s sj te no å h 01 % sj sam no s ög h återgått i a v d is no sy e no % t DSM IV Ax nder å t D

sam ete/studi tra on ete; OR 7,1 it ( frå 0, frå sm tä frå en sk one sj frå be t s e 36% sj ns or fö II I ba fö ek sv ga ur m r å rs ag nu ks uk < uk at rs ,7 m uk ro ag uk an rs m uk gg h h ge % m l a yk ag ffr p gr ag te el el m 6 k sp ot lig

In av arb månad nj angivna. Sa fö Pe betydlig arb Detalj di si oc sj (p sj m fö p<0,001 19 Sa sj be med di sj ut Pe sa sj ry oc p<0,05). För övriga di in 64 Av d sa en a hade de ps di 62% respektive 90–7 si tre hö di in Ax Ax sa De enlig ris alls u re anställni M en

o å. r te ar – . iv r 1

as n ch fte n e nv os ar sn te

en id rå gn t o ag ng ef r e tio r s kf , ia he ni e å ra t v ju er od et 1 he s ld e d jukfrånvaro lig ar ild rb te pe å fik uk tb a

r o t. lig ed ad ci d s nv be uk m n, h ka s. sj rå u r i ar fte ågo sj kö te ö m kf ch va

rs a spe tta sa ju o lls . r e r n am fö m in n ed k s er h k hå er m m e m ka

n. fö kfrånvarodaga s t s is ra ld oc us io lys e 2 å at ju id jä sam so ed ar at xt e /h at et er v os å he e , å et

t. na r. S v iv t m ag om ön

er nt a rb st na gn d lig ed rb di ju vä er r a sn he et h s r k

lighe pla ia ne lig uk m i a d.

tu ade m es ad ng al sj oc fö juk /s ns er ng i a k d so ni uk nt m k nd at ng

te st rt o v b ån ifi er sj is ba

tra r. gå ld sa er gå r. be ur ju er la p a m ec r p bi m s. a d yk m st er .

Sams Ar nj 1 å Ej Åt Ok Ty 12 sp fö ut sa dv vi Ps sa Ju Åt år 1 å Ej justera

r r

. 03. ch le n å e. 1 n, ch er e. o ka t e. di o st na om i a, r ja t 1

tio er di om is a m ts at be di ör m tu ta gi tu lin ur at sa tu skt b t s er och al re ars 20 ts kd jo e ra ud ch m ts sa or an rn ns or ju t k nt tt d et de vj r o ce or ån g

pl s m ie lu er orterade (klini fr in oh ou tio oh m at få rb vä o. de oh er d g. k månad ns a j ta k o sa ur ink yser. nt es i– k ta ad) ta iv ra iv orterade fi p i a . I b ar ar iv lit lu rin t.

sk an ta ån t h nv er bi te kt r t in rs 2002–m kt da ra ng om 81–1984. itt älvrapp m ru kt ur vs ili ar pe ic pl pe og fr ar gå sn o frå eb pe kt ha kl

fte ns ta kl a s ta r a os e ed os kät m er lk är uk : f os ru re te hab : o

Pr Intervju 3 år m tra År: ma Pr Självrapp en de da – o åt vi olika anal År: 19 Tv dvs. sj da sj År 1996. Pr Intervjuda st av ef re År

om ), l I

m xe

kd J), is , , (M A

t- ), ju G) m IV ), är s, s ), ma ( mat n ( (K) Z (M te sk (F do

hj n ki och st eu rä et de SM- N, ), be m ig ). uk

ge ia sy lis het t, a r, r an sj d ( (E yg vä , T ar D ra ), d ), p ho ), m er gg te us ). dr md sinui es (I ssystem (S is ry om

lit än (i (E ko ka id an el (I m al . ni al ad kd pl i l os k (F), yggb to i lyc er ju

m om do xik is K) er ar tning o nv s . ns es kd ck r ( a r m at F)

ju rå juk to on sk yp a, k i el ka tra et ts eo kr så do is sr is I ( ur rls kb yr ), h um on yk h I

ab är ), ag oni uk ke Nj di kä Dis hj th (F m Ångest, nedstä missbruk kr (M sj matsmäl tra Kr yr ps oc

a ch st er ör t ed nd o

ity 8 är 4 ) et rs r f 9 in m u

gen, som till . st ån de ). om k ve fö g, tiv pl m s mm ris ni es in rsta en s. . ?) ci ra it ra 8% ra U jn fö tt on i ♀ is ar min 9 m de 3 er at

ad seku hu l. ar ( og v 1 nt og ki id er öl för gå tt kl tid pr el lu ♀ ie a pr sy v pf år. erati on e uk t. va år. 76 %. ul om edan nk ( er ter Gronin nt som kom ). om sj ). ar ur , o 0 gs s ed at gs .

up id ts % kl ?) in t i 23 går ej. in e p g. nt pla k en ssigt ns ♀ 7 i m er ch s na (m iv : p er ad in ?) ie l Cen is 8% : 22%. g n v te 47 l: o ( re : 30,3 er iv er 1 3 re ♀ 9%. at ns 4 ggen. K io si tio lit D o ut r, lit er er (

lin . en er ♀ al la ar ga nt bi kr ad ek ga bi pt rd p tra ?) ♀ enter som us kl OS ks å omförde hel la ur lik ng kl iv rtf pu lta tie ha ån ns m lta ha ce vä Al Medica nj gången och po ♀( Ålder: 19–72 61 ( Bortfall Pati gå diskbråcksop ländry in un 160 ( Bo Slumpmä po Ålder: 18–64 N o De Bortfall Pa re CD sju m ko fe Ålder: fram De gen re ac ut 1 200 Bortfall

å r

r p fö a r t r r i fte v om h er er nd st ch he ka

pt ör fö is r r i vä l ga e g i t e n; oc bl lt or . a o ar lig yk sk fö ta a. in tio , ym n ia gnostiska kt r f ck sk r e g. es g na ).

nd re er s ne ar ia ka fa s för om uk ps r ki et del gb pi ndr ta verkan a oc ete bla fö rå si sj h sy ka p. lin SD

ga tergån a å or d, ll tio s tis v rb kb fy kd o. p er rb g yg ab l s rä ta st an kt ån ti ka v e. os om is ur ju am oc verka åv in is DO fö el ör pl ta is g i en dia n a s s a ar m i a er a r na a ns fa st de an nd gn se er t s nv s p rig d tio

t d ) f ka ill ra pl og rin ro el ng i a lt d a h ka m sk r på a o ng lit ic e; C riv al te tra ot te ol nd ga era d nt ba er is si frå er no gå enter som bi va on pa as sk is ls ns yk lta h p tyd tie yk sa fy

ci be ur in la rä m ud g uk ud ag er ha ng hr cu se Be so (inklusive å ar nj undersöka in kl hä re tra ps fö de Stud oc be återgå pa gången operera lu St ps si av besvä sj St di åt pati re lå (c oc di

ei erna erna

M er e

tic ig t- h n d 7) ce er 2) is 8) rs A 5)

va Nederländ 2007 (9 Vu Sv 1999 (8 Bu Bouwman Nederländ 2005 (8 De 2007 US (9

108 109

g g Lå B Lå B

e as k – 4% ad is ,1 , 2 nd an rk ys t. (1 on la o h nn ar de ra ar ve r f he ,6 ar a ag ag på fö lig ssi t. B nv ch a ha o 1 re he o 5 d ed ba d ar ing uk ar . rå tal 3, ar ,6 sj v 2) ep lig kf on b 6 nv er ng 2, d uk ju si elan : 1 ar rå st am en sj s es ar om kf ju s ni ,1– m ed s om ör os m pr ag och de m ju id sk st (1 gn sa a o de sd em kd r s t v ki ts ,6 ia e at e d 8,8 ju fö är sy

ng ed s . n he t 1 e d ad d åd ni ka 1) nv e p lig h ed b riv is tio tiv am ad ed rt m 00 ra äm on s em m kdom högst m sk fö ression at 0, n ek rs 3) 2 h d m m uk m m < ds te sp

pe 2, 41 av de de sju sj jä dep so (P Od in re

, st , ar

och er n. om r/ or om le nk , kt el

kd od t, i ön fa ju m ite , l ka s i ic ng fis ka sa tn ni 4 veckorna. ra is äl , e ild kort 1–3 daga og on h ön tb kr sk

, u em r, ki

ar/år. , k senaste d re sy

er on r) ra to ld gi (ingen/ le ak h p r å re o r f oc

k ngstid. ar aga öf fö fö ilj k

nvarodag fis nv m is

at ra at ys er frå er ts st og uk st be h f

Sjukfrå Ju ge anställni Sj lång> 3 d Ju ar oc

,

. ar sa

er , om äl o.

st er . h ar

er gi kt er kd

ån st re ta st ju sk nv e. fr gi ed nos från gi s ki rå

år gs on sy kf udi tt rre m in sk rre om p ju st e va es kr ch rd va . a ch s t. itt ör gi rd sä o vå gi 5. itt at m ar

ts ör n- ts 99 td t o kl sn a f kö kf en sn sk t o är be m pe ut be : 1 är kä si m : o Tv Dat ar sa sju Data om diag öp sl ar År Tv En fy sa År

), t

(G ), es ), ke , , T ng (E ), tro G) å s (I , s i ( da (S n, te ni J), io

to ps ka be er s, (E) a ( le lls ss ia yp te em m pi re

). st e ka ep ), d , h be bl I),

m (M ia ro ), a ), s , d (F m lp r ( H) on do le ), d te (I vä , D si ob M ör ni (C t (

juk es ak es ts pr t ( dk rto tb er pr är gg tri öl pe är nc tar ). De hj ry Ar sk hy hj ca ka (F

e .

ts ad o ?) ).

g i lja s kr ar r e i ♀ om 0%

. vi et sä ar gt (

nv ), (data fö rg si ät e s 5

?) be tag ör rå ns äs ♀ or ♀ r. kf kf bo nk ; d st om re ju 35% fin m en 8 ( n ed företa 0 ( fö S ju o ed å e

e s ♀( r). m mp p . udi t. e d ån g. ar lu år. id e: in nv ne ka de st ar v 23 00 6–76,6 å fr kr med s so , s 16. ra i kl

ad ng 153 rå ns er re

dustri m sä kf er : 28%. lie va 25,4% l: o

er ör p äd s ga al tällda ud ttni ju ra st i arbete, 2 24

tilin kf s 98 st 30 lta rtf

kl sä å Ans tex hela USA; Ålder: 17, In er sju anställda 1995; 15 om 9 3 Bortfall Au tv urval; 3 9 Ålder: 40–44 2 5 Bortfall De var Bo

. r a a et

e sk ls nd fö ni et och m hä er tiv ro r ökad ba

ek k ad k v ä ed h o is am tn sp ra ra oc ys s os re nd . om sk e m o et

med a ngstryggh et ar h f sk on ar oc d

ra rd si ra a m ök rb nv k ar fö vå es fy do rs a frå is rk m uk pr ed uk de ga uk yk ve Jä sj anställda de m sj Un anställni hö associerad sj ps på

n

lie s ra us A 4) st 1) Dr US 2000 (8 D'Souza Au 2006 (9

g g g Lå B Lå B Lå B

n st g e

e ä es sk ; in s j d e ed tiv ll, e in de er dl d .

re . Hög tr r g ic bå ade n e e ch er ek fa ro e os ska er 0–59 år, an % v sp ög lla iff om ed gn v eh ,2 ld o os

ga s m ad a r. im ar åda äl gn re e h a s h ia se b v s 52 g ed om

rän och m är ad lån ed a na gs d pr pen 4 sk t ( med kd ia

m kt iv in 4% å no de in m tan ta d sv h lt i e xa kr kr 5% ka ag e rup do he et e m ju

är el is h 5 r d ic and s ka be ci e d r. E ks sä . 5 at oc di v d ed uk lig . D e d sk ris a sv ju ör ög gaste somati va a ersg sj em u uk 9)

värk/mig al be pe ad vä om n n al a m k ad ki at

s huvudvärk/migrän ss l f prevalensen av t h s ne el sj 04 samb h sy ki

et a o, o h es id til ppe et ck is än d 0, sy vud el sk ra s var he ch än Vanli el nd i åld fi at am ng e p

sk ar ar v b gt lig o ru sk a na = ni hu ki nv nv ån at ng så om iv k s törst ar a p

lo sy a a er uk ka v m sg lo rre ck is , p riv lig er ku p frå ed ba frå rn d l itt sj is a no ku tö o n s kr at % sk fl

m yk % nnorna. s ks ,5 ar us ed uk uk pe . an m ag us m r e m uk lv ed

De med m m sj de m sj ty ej Bl re utredni sa ps 56 kvi di m En personerna so fö sju so 29 yngre. S sj al m

, g ng

ni

iv v), lån kr ,

ks

2 ju

1 s e.

te rs ar ång (2–8 tt å läk

nas dell se e ra ro vid intervju

o st fle ar in v nva nv r m a r. rå ad kfrå kf fte

veckor), me t. e er t.

ju na. er is r. ) s er os st se steringa

(≤ 2 v ad no no

8 gn

ån ag ag Kort (> m Ej justera Dia di Ej justera Pågående sju di Inga ju

ka

ån m is

h , fr o at ni

- sk . ska er

ke oc gd tri om aler. ju

ic a ki os s 7-

d d al sy än kia ka gn et: de al

ra ra t ( et t). sl ia ra h 99

o, he r r p he ng sy ng ris nt oc

rte ar rte fö el fö dersökning skassan orterad samt at d kligh rte i 1 . a, po po lig sk lig . ni . r. ni ki r); po (a r) ska journ ar itt at nv ad lo ad itt riv 1–2006. itt le riv le sju er se ru

td ap ap uk er er uk 95–1997. sy ap ift sn vr frå vr sj ku sj sn sk sn na sk lvrapp na vr no kiatri eb är kä äl uk äl m lid us lid m är uk är ur uk n p ur äl pg ag : f

Tv En sj sj sj sa va m va sa År: 19 Tv Klinisk un sj Försäkring År 200 Tv Intervju + p jo sj (sjä frå jo annan sj up di psy År 1998.

. .

F) er

n ( ka os a io is

ss at gn etal re ia

om d

ep : s ka om oskel er + is nuvarande s

t/d

es pp sk at uskul ki om

ng ru sy om ) och kd . ), å e g , p t s (F ju as

(G), m tr F) ar on k s er

(M t i k( nb si is in är la is r e es at ic sv de yk le pr m ed

Migrän be In Ps el De so m

r , ) 03 . e å % r) 7 ga 267

2 ng 49 å , 635 n i a, , d ät ni lation 1 ta sa DSM- = ?) ee ♀( en io ta el e

s ♀ nk opu (≥ ss an es et e cr . till sk re tt d d

s 389 elp na v in av

27 ( en iv ic 1–2006 ep n V g a av g län å e i ade s a tienter de ill e uppfylld

p nd et kr at är ed år. r d 42 %. d för MDD, n 0.

. e 29 ks in m r 200 fö ta 5 e t ela , 73 3 de ga ?) rb enna d ju er skassan pl nd rt. p:

♀ 0–67år. sa . itt gs ska pa ta a s av la up ). ønd ra ta ( : 48%. i d ss ci ng å ). : 0. ök sk ar na : 22,9 lder: 4 Tr va el are: d ke ej m is rin % ok gr

kning s r d yr s tid re tid äk rs fin , v än r: ie enter som 3% rd- m m ge ng m 63 kiatri de n ?) dk ud 7

te ul rs ♀ ♀ de ♀ No befol so ef 38 192 Ålder: ≥ 2 Bortfall Deltag so Bortfall an Lå so Försäkring m fö utredni ( Ålder: 21–63 Bortfall Psy un de ( go Bortfall Ål St pati IV-kriterierna ( Medelå

s ör ch

ch at sk g et er in r f g o nd o o itt ic . re in os r,

ar na ed to tn r de ba riv m ik a h egentli jo m nv re sm ät or

rå sk v ds åg ed (ma is sa kf uk om skassan l m d a ju k. s pred ia ne

är a sj g a ör on ve ök s er in oc ns of si si rs dv riv tids on dn os tio ts enter m es es ). de llan vu sk rs försäkring re yk nk be pr pr

ng DD Un me hu Be lå pe till ut Försäkring Kartlägga ps fu ar pati de de M

e ä d e e er ig ) äl an an rg 2) nd er 00 ts nl 9) Fi No 2006 (9 Li Sv 2009 (1 Ry Fi 2005 (8

110 111

g 1 Lå C

en el nd – (a d na ra iv ta te kr rs or K.I. 1,1 ks tö pp ör ju ra . f

o s lv vs s ar jä te nv ), d in rå r s (OR = 14,1; t. ar fö 05 he v kf et 0,

ju rn < lig ta S to p uk es r). ak nlösh 8; sj fl la kf 3, m De ok ris söm 17 sa

ll, sk

gi

, lo

er komst, ko

ld sy

r å s in os, återfa

h p r. fö oc vä at k

er miljen n diagn es st ns

ci nb ju g, fa seda

on edi öm tid g, s si in sm ör es dl tu t. r f gr utbildnin an ta he re re certyp, ss lig to k eh

is au uk ak st can v b op sj kf gi lstånd, m

p a en Ris Oklart. Lo civi yrke, ty m sa

os

ulär gn

, ia

e- ju

ck rv d d d r, de

t i te ra vi ra

ågeform in o vä r.

et rte ar es rte . n fr on po po vä t. itt rå at ef nv nb es ar

er el ap ap kl sn a f vr frå öm vr nb är lid h t äl uk s äl m : o Tv Dat va oc sj sj av sj sö År

na.

er . di F) tu a ( -s ni A

nd om la ns b , i de C) ta r ( is ce s l an nn tc fi ös 3) Br 10

ed m r, o 3, 98, es e- ce ar ad ck an nv dvs. ett dl r i tc rå an fö ös kf eh g br . . ju %.

in år. s tienter, b %) %) m

dl o om an serad 00 00 2 pa om 37 r s 1 1 : 22%. er

eh ♀ ♀ lys studier. Dessa tre (9 no lb in rå na Kv st metasta 339 ( Ålder: 28–90 300 ( Bortfall I a ingick 21 bortfall

A och Cen r om st re m ch to os e s ko r o ak r h åd re kf röstcancer. fö vä vä s b a es ris es ed b de

nb ra nb ra ök ie rs öm tif öm ce de s en r s nnor m ifi Un av id fö kvi ss

la

k

er

di

tu rd e s va 5) 1 Tr

Sa Kanada 2001 (8

Bilaga 3 Bilaga 3

t

v

l klar

d n 0% a , o

ie

as ed v 8

/Anta m a ud ca nen

) % ( %) i

% ) i st % 0 % % % % 4%) %

r list ghet ghet 00 %) (1 %

( or 51 0 (6 ulatio jukdom ie ed studera ( 10 01 2%) 45 36 32 62 80 9%) ? 0 38

kli kli r 1 ( r ( r r 10 r ( r r op

m u are u arna inn 00 20 gor sj sj no ca 3) no 24 no no 34 no 98 no no

al ag ag kv

m m 4/3 in 8/ 64 in /2 in 7 in 9/ in /2 in 9/1 in diep

ate

ykisk s Ant sa delt sa delt % 15 Kv 21 12 Kv 81 Kv ?/8 Kv 42 Kv 27 Kv 76 Kv stu

r ps n 8

essa k e io ,4 ter

vär 9 ör dä D ,3 = 1 f ef

v d es ress R R de 0 p

het. nb ( H O ete

m dep ar o e rb

as en a lig

sö e ; OR ag ar ad i a

ist h uk g

sj ad ete od nv ök g

in h rå k

st l rb

am kn m var kf gån ör ar oc s so i a ju vär

äc g rån er . F I v ed tr s i åter

m de kf ör ld r or n. dom. uts d gån ju f lg fö

d ku

e s R ya s nn gr H

ete sjuk ban blan ys åter m ed else

m o al fler e ro

gh hö ör e

ex ar an f m yd l kvi kad fib

t sa ket ad ter bet

ind nv iat OR h

ukli het yc rå ha e

n klar e hn gi ö a ande kf var atien ad

msj o i m ad ro yal ar 8)

n e klig o, ju p h

e s ulti sk C m 0,

rå ju in s tt b nd

var ad ad ro a –1 vär

t och i m m la

ån ter bu ib ,5 he år i sa ams ök te e f ed b 1 bes är

s fr or e etes or m

ig ick f ok är I.

ng uk pp in M vid ka

ed ad tr rt K. is besv

sj ra en s diab fö (

m vis m vid besv yk gg

e utg n a id te het ,0

nd k n ka ps ry

ge vn ti et v in io lig jäm 4 r

ba in ri is )

ukdom i gh om en uk kis tal fö

e sk li sj 74 OR

kd m ress sy o g

am uk stat uk ) 1, an in ed samsjukl s had v ju ep am p

sk sj t, sj sj 81 6– var ch er

a ti s d s ch o

er som int ta ar 0, ,2 o ån l m ati rip am sk ed sk ilit

v s 8- 4) 1 ss fr av flest ki m ki I. ab m m sy ,1 01 sy uk yp

nde

a Resul De so Desk so P (0 De 0, P (K. Stre sj T reh

e studi n som mt ve er d C

ori 6) ) na

r ä 3) & d 5)

gg teg 5) A 2) A (9 A (7 A 77 A ) tat sa re 10 lan f ( der

dä li (8 ke ri C ri (7 ri d ri ki ri ri 95 ri B

ta ka ( n ee or län sul /C) d ri nd ers (

ist at go os go Z go go go er go go

ar nk m ger zier gd klan la sh A

re

s örf and ya ur ys ivimä uijp

stas de F L Studie (A/B Sav Fra Kate Va Un Kate Glo N Kate B T Kate K Fin Kate K Ned Kate Der US Kate

na -10. S n li D

C l) K) da ,D) (

udier t I M) M)

) om (C hn (M) l pite r ) k (

v st E ro gi ( är

kd ka ce a u (G) C yal vär

ten, se v sti sj 0- esv

etes ( us m er

ex stcan ke rb ro gb

ning ghe om, enlig CD1 rö uld yg

kursi Ind (I B Diab Stro Mo Fib Sk R

ukli anställ tet = e xsjukd ) amsj li nd

s u, 8)

amm älla ra vj

S r inde ekva st är . ade nd ter

st sv a är u) om om om om om

fte vj in

het fa kd GHQ/2 kd kd kd kd

e ig s) be n ad

ör och besv ju ju ju ju ju ll 10 g studi kl io nter s rer ata, s s s s V)

n studer li u gno nia ka , i tu ) -I

erna tt sj od f is sk sk ) sk sk sk

kiska m ress ki nald ki ki ki ki

de m et dia kät) kät uk DI kät

so yk sy tr ur sy sy sy DSQ) sy Tabe är studi (Må Sa (m av Psy In ps (en Dep (en P (s jo P (B P (en P (4 P (DSM

112 113

Bilaga 3

d

lan i

nen 5%) na t b %) ar 0% tio (1

lar % (1 % 7 0% %) % % % %

4 %) ok ula 46 8 80 12 10 52 43 52 53 5% 73

na, 0%) ( 14 r op r 14 r r r 2 r r r ( r

deltag ar (4 27 17 02 d 65 no 6 no 33 no 5/ no no 78 no no 27 no 67 no

in diep /6 in 3/ in in 0/6 in in 73 in in /2 in 23 02 45 16

blan ?/ Kv deltag stu 26 Kv 39 Kv 4 Kv 32 Kv ?/ Kv ?/3 Kv ?/ Kv 37 Kv

r d ed fö än

m o en lan rän j te ) b ig d m

E in var 01

m e. en 0, re, bete r ll ban ån

fö ti et m m fr < äld

ar n rb uk p r i t sa ör vär ( fö

ke het i a sj

ge f es e re) gick ris lig

e var in ken nb gr dast uk e läg sj et hö en

åter ad ris öm e ar

kad gh e s m o

vär am li h ad om s ad do var s uk om ng och h

bes etes ö sj sk uk

om ni n rån gg ng s m kd in io lem sj

delen iab o ju m . kf

ry ni sa sätt ob ju

d vär s et är an na var e er ress pr itala s

sätt till ) sk gh esv te si er bes ån ad ki uk ep ol ed in r et 99 h sj li d gen

gs fr sy nb oh m e fö uk gh 1, te r uk ro d

sj in uk ad lk

g li 2- in l p fö sj öm u kad e dn sj k m s

in uk ,1 r m til ner ll a ör ban er sj (1 an ris sa bi ti (f m

iter had fö so

m 9 e n het a k eller et sa påv il e om het

de sa ,4 tiv ke d lig tid n e ab 1 atis k io lig gh an k ek is av ys uk m li

het r m ör had

reh gis al sj ra f uk uk lig lev HR te so ress sj et ltat

ått er lo o resp del an . f r ng sj uk in am ep

f n e an s vs fö ni am gh resu sj öv dio var io e iat d am li

v sk d g s s

om gr sätt en uk at am s kar ån kad var in ed s fr ress ati er ng sj ter

e- er hö m m utan sk ter % a uk ulti fallet, ster uk ti m us

n ki 39 Ick sj Dep påv E m So ut Ju sj an De de Sa oj

sy P patien

)

C C 87 6) ) na 4) 8) ( & (9 & 9)

9) A A (7 A A 93 der A A (9 A A

sen 8) ( n d (8 (7 ri ri ki ri ri ri ri ri 0) ri ri B r e nd (4 nd er län e e nd

go uld go go go er go letu go lan go (8 go go ye A är rg la ki la rg er rg A sälä la

er em yk

ivimä ell yt Ma US Kate esv Gj No Kate K Fin Kate Mä Fin Kate Kr Ned Kate M No Kate Ov No Kate P US Kate R Fin Kate

iska b

M) vär vär vär ( ) är ) E (F) F)

psyk B G) bes bes ( bes

n ( a a a

esv J) nia ol)

etes ( ( sk sk sk gb atit ( rän ki m ki oh ki

yg l äve sy so sy sy

R Hep Diab Mig KOL P (F) In P (alk P (F)

och

g) g

u, in

vj i vissa fal g) in

h lär kn d)

ter in kn

ku ar ar ar sö i ar om om kn k ar g vår sö

in vär m m g) m m kd kd sö vas och der in so

ad n do do nis in do om do der ju ska oc ju bes li un kn äl s rer s der dio io kn kd un

V) m gs uk uk uk + sö sh uk u) sk tu -I ati sk un sj sj , k sö sj ju sj k

kar in er is vj ki uk ki ar do ress a a a s a

e- kät) dn kät) kät) kät der kät sy tr om sy uk nd retag lin ter

P (s DSM S P (läk Ick sj (en Dep an (en Fler (en Fler (en un Fler (en Fler (u fö Fler (k in

Bilaga 3 Bilaga 3

d

lan i

nen 5%) na t b %) %) ar 0% tio (1

lar % (1 % 7 0% %) % % % % %) % % % (1 % % % % %

4 %) 1%) %) %) ok ula 46 8 80 12 10 52 43 52 53 5% 73 45 44 ( 35 49 8 80 31 24 45 47 ?%

na, 0%) ( 14 ( 16 9%) 25 r op r 14 r r r 2 r r r ( r r 98 r 9 r 14 r ( r r 1 r ( r r

deltag ar (4 27 17 02 77 (1 2 d 65 no 6 no 33 no 5/ no no 78 no no 27 no 67 no no 93 no 36 no 33 no 87 no 4 no 27 no 60 no no

in diep /6 in 3/ in in 0/6 in in 73 in in /2 in 5/2 in 0/ in 9 in 6/ in /5 in /9 in in /1 in 95 in 23 02 45 16 25

blan ?/ Kv deltag stu 26 Kv 39 Kv 4 Kv 32 Kv ?/ Kv ?/3 Kv ?/ Kv 37 Kv 12 Kv 10 Kv ?/2 Kv 28 Kv 96 Kv 18 Kv ?/ Kv 40 Kv ?/1 Kv

r re d ed fö än R

en ög ej ete lan m te o ter e H

rän j ) , h en rb b ig d m ef ar e

E in var 01 ar et, r m

m re, om etad i a gr

r e. ban en ån 0, ag gh s rb 9) bete ll et neb ng län

fö ti m m fr < äld e g od li är ) ett å 3, ar rb p r ar ör vid in gå a i n uk ( ad uk f 64 0–

het t sa ör vär sj fö nin sj 3, et etes a m vn

ke i a f ilj nv besv bete 1, ri

ge es e re) äk rå ken 8- gh do ( åter gick ris lig ev am ar iab sk

var in nb gr dast er kf s ka ,3 li uk ,0 ör e uk e ken läg b ris d f et hö en sb ju kis (1 uk sj 2 uk

åter sj ris öm ar av ed e till ed ls sj

kad gh ad e o s m 4 sj tt OR

am e s m n kan sy ad ,2 m är OR a om vär li h ad p gå e

s ad do var fte fi fler de ök 2 am sk re s uk om ng och h ni e s d esp var

bes etes ö sj sk uk d ög

om ni n rån häl ig 1) och na HR m åter av ran r

gg ng s m kd in io lem sj h att

iab m . kf a s had la gi k 0) er k delen ry ni o sa ju sätt 00 blan et om 8,

d vär s är ob ju en n 0, an år del ed an e er et ress pr s när s ng ris

na sätt var sk itala i ng io < all eleta etes so an m 3– e te si till ) ad gh ep esv ol ver de gå

er bes ån ki uk li ed I p of sk re 1, gr in r et 99 gs fr h sj d nb gen m om n. ress ( ar tö an delen esp ( x

uk 1, te sy r oh lo diab e fö gh in uk ad lk ro d io ep ar u m ög ,2 se hö

g sj li 2- uk l p fö sj öm rek nv ku an h 3 e e

e sj in u ar m att e e kad in ,1 dn til k m ner s ll a ban fö ll d rå k, R

uk r m ör ress dag us m ko e ti etes r ok er sj (1 an ris sa bi ti (f m ti 9 kf m a. had had

iter had fö so ep do ad kad iab , O tr

m 9 e n e het a k eller et sa het ,7 ju e et is tis s ) påv il om het d het s uk d er d ng het het

de sa ,4 tiv ke d lig tid n e lig 8 åd v sta klar 52 ab 1 atis k io lig gh ör lig av sj o ed ni ller lig ) lig an k ek is av ys uk m li uk f ed b a der ys påv v ,4 1,

het r m ör had s ti m

reh gis al sj ra f uk uk sj ar uk m ed dr al te en sätt uk uk 2– lig lev HR te so ress sj et ltat sj un et kt e sj 18 sj

ått er lo o resp del an . f r ng sj ng rt alen m et an o an in rip nd ,1 uk in am ep am e ker far 7–

f n e an s vs fö ni am gh resu s ni am fö gh å kt kt ba gh am am 1 sj öv dio var io e iat d am li ev li var iat esk li ju 2, I.

v sk d g s s sk s tv m s tin s ( s

om gr in sätt en uk at sätt jäm pr far far uk K. am s kar ån kad var ed ed e uk ån var ör jär ,1 ed s fr ress ati er ng sj ter ati er 8 iellt d sj än fr tin tin ast d Sa sj (

e- er hö m m utan m gr lti f h utan 7 m sk ter % a uk ulti fallet, ster uk ti m us uk ,4 ec m uk är är te. m R 31

n om nd ki 39 Ick sj Dep påv E m So ut Ju sj an De de Sa oj S sj De 13 Hö sp sa Fler sj Mu hj hj E in Sa O vid De OR De 1,

sy P patien

) 3)

C C 87 na 4) 8) (7 ) ( 6) ) & & 3) ) )

(7 (9 (9 9) (8 ) ay 90 ) 2)

9) A A A A 93 der A n A A A A A A ( A 99 A A A 78 A

sen 8) ( d (8 2) d 86 (8 (7 ri ri ki ri ri ri ri ri 0) ri ri B ri 84 ri ri B gw ri a ri ( ri ( ri e ri ( ri r (4 er län ( (9 on

go uld e go nd go nd go go letu e go lan e go (8 go nd go etsä nd go go e e go in nd go go ten go e go tic ig go go ye A är la ki la er A sälä la la ss A la ps ad klan en din A

er rg em yk rg er rg rg is rg ce er

ivimä ell yt om ru m an ys or Ma US Kate esv Gj No Kate K Fin Kate Mä Fin Kate Kr Ned Kate M No Kate Ov No Kate P US Kate R Fin Kate Is Fin Kate D US Kate Fian No Kate Hem Fin Kate Si K Kate Kr T Kate Hag No Kate Vu Sv Kate N US Kate

iska b tatio

M) vär vär vär vär vär I) M) M) ( ) ( ( ( är ) E F) plan är ör (M) är

bes (F) bes ( bes bes bes ) kt f psyk B G) G) (I ns k n ( a a a a a ( far ad

esv J) nia ol) a esv esv

etes ( ( sk sk sk sk sk ) er råc gb atit ( rän ki m ki oh ki ki ki rän tin ttra gb gb

gin är är ,Z er kb yg l äve sy so sy sy sy sy (I yg yg

R Hep Diab Mig KOL P (F) In P (alk P (F) P (F) P (F) Mig An Hj Hj n R Op dis R

)

och ter ata)

g) g d, is

u, in

vj i vissa fal g) in vår eg nald ,

h lär kn d) naler sr m d)

ter in kn so ur

ku ar ar ar sö i ar ar ar ur ar ar e, do ar ån om om kn k ar g vår sö äl jo fr vår

in vär m m g) m m m m jo olag m m ok uk m kd kd sö vas och der in so a sh so

ad n do do nis in do om do der do do sb do do kät, str sj kät) do ju ska oc ju bes li un kn äl sk ata) ls kt äl s rer s der dio io kn kd un data) etag ng data

V) m gs uk uk uk + sö sh uk u) uk uk uk uk ten är far ten uk sh sk tu -I ati sk un sj sj , k sö sj ju sj k sj ter sj ör ri sj sj ald sj ter

kar in er is vj icin etes etes etes, sk ki uk ki ar do ress a a a s a a is a f äk a a rn tin a a is

e- kät) dn kät) kät) kät der kät ed kät) kät) kät) sy tr om sy uk nd retag lin ter eg ån rs atien ou an är atien eg retag

P (s DSM S P (läk Ick sj (en Dep an (en Fler (en Fler (en un Fler (en Fler (u fö Fler (k in Fler (r Fler (m fr fö Fler (en Fler (en Diab (p Diab (j Diab kr hj (en Fler (p Fler (r fö

114 115

Bilaga 3

)

% % % % %) % % %) %) (3 %,

14 48 39 ? 55 63 50 41 14 6 ( ( r 5%) r ( r r r r

no (1 no no 07 no 35 no no 14 66 48 /2 in 1 in /2 in 4/7 in 5/6 in in

22 88 Kv 9/6 Kv 38 Kv 20 Kv 34 Kv ?/ Kv

ete 0,

e 1

rb

ok ch

i a tr o

s

ng ,7 het

gå ter 1

ef lig e et åter uk

ete ellan sj rb te rb

m am i a in o, g e i a s

ng var et av gån kad

gå rån gh

et li nte

ver kf åter åter gh uk te på ju li es i

n e s sj in ad uk m kad e sj sa

sk kad er

ntatio in am k kad l ö is

la m s påv er til at o

sp av m påv an etes rad p var

ty so

rtr 9) h ån het iab ,7

ju d elate på oc fr lig n -0 r k uk

ed de uk vid m 08 var is sj sj 0, oen r

et et I et yk fö am er ps n s gh gh gh b e

li li 5; K li sk ar ad atio

uk uk ,2 uk ag r ati sj sj 0 sj m m m m d % h ds

So Sa Sa (OR Sa fler 55 Od

) )

97 an 02 na na n na 1 )

4) i ( 0,

A A ) nie A wm 91 (7 der der der ( n g ri Me ri 81 ri ou ri B 10 ri B ri B

län län ( B län ( e la go er go ritan go go go uza alie go

er er ch t- er ig lts d rb der er So str

us uis 8) in Ho Ned Kate van Ned Kate B Sto Kate B (8 Ned Kate L Sv Kate D’ Au Kate

n a tio m ta

rau lan m

sp do gt t (G) li an uk

tr ) ke sj var ur Z ll dex A (S) Nj (N, Stro - - -

in

en g in lär ng tn . i

ku lu ) vs

ns vas ) , d ät) ata)

ar i a om ar nk ar ar m dio och uer ställd het m m m

vj kd se nald do kät kar ju fast lig do do ur do

data ng uk ten nter ls kt uk ni uk jo uk

d) m ti är sjuk sj etes, ter etes, is sj sj sj a år do is tk a olk a a

v ång kät, kät)

atien uk eg är ef Fler (p till Diab sj (r patien Diab hj (Klin M Fler (b Fler (en Fler (en

Bilaga 3 Bilaga 3

t t ite ite d d

) g

% iekval g g g öm iekval

% % % %) % % öm %) %) (3 %, ttli ttli ttli ttli

14 48 39 ? 55 63 50 ed ed åg 41 14 6 ( åg åg åg åg ( r 5%) r ( r r r r B stud Må Må L Må L L L B stud L Må

no (1 no no 07 no 35 no no 14 66 48 /2 in 1 in /2 in 4/7 in 5/6 in in

22 ng 88 Kv 9/6 Kv 38 Kv 20 Kv 34 Kv ?/ Kv ni

sätt te

4 in

ete 0, er

e o ej de ykiska.

rb 1 uk (

ok ch var sj ka

i a tr ter

s o ån ha er n ps

ng ,7 het fr åv

ter att atien ve

gå 1 p

ef lig uk n -p e sj är et åter uk L

ete ellan sj te ella O esv and ä rb te rb in K

m am m gb i a in o, e d g e i a s d nd yg d

ng var et av kad ba lan r ch ibl gån kad an b an

gå gh b m vid o

rån et li nte et b

ver kf åter åter gh uk etes ö gh het

på ju li es i sam vt sa li te e sj iab ) esvär sam

n s uk esvär t siti uk lig t in ad m kad d ys e sj sa po sj al uk ete

sk kad er an m sj an

ntatio in am k vid an rb ska b kad l ö is ik n ett sa ik

la m s påv if am i a ti er til at o io s iat s if

sp av m ha g

p ykiska b nn sk

påv an etes rad var var

ty so ress fa att ki gån

rtr 9) h ån j sign ulti het iab ,7 sy j sign

ju d elate på oc fr E Dep Det och m P åter lig n -0 r E

ed de k uk uk vid m 08 var is sj

sj 0, r om på ps e om på soma

oen yk i e

et et I et fö et ad o am er ps n ng

gh gh gh b e ymt e d ök kad ymt s li li li gå ete var

5; K ar er k er ka rb sk uk uk ,2 uk ad atio kad ) ån

ag r av s nd ,8 åv is fr ati sj sj 0 sj vär åter i a

d ds gi ö u er e yk g m m m m % h m ) 10 m av s uk

ar ld ps r sj So Sa Sa (OR Sa fler 55 Od yal 74 5- ad

or etes p gån or fö r

f m dag 1, ku 1, sk är f

s ( ntal ver fö

ro e 6– in iab åter sv ete etes tö n

t i id ,0 m a t i

) ) ib tr ,2 D r be rb u

f er v 4 e ). ch ke

an 02 ghe d (1 är fö gg ghe diab ar

97 n ) ok 80 o d i a ris

na na na 1 vid öv 8 OR se ry e m e 4) i ( 0, an o ,4 o tr 0, ng

A A ) nie A wm 91 s om r an ad do (7 der der der ( n ukli b 1 besv 2- del fö ukli b gå ) g ri Me ri 81 ri ou ri B 10 ri B ri B het var var id kd h uk kad

län län ( län ( e ka ,2 ete. g ö la er ritan B uza alie lig HR v ju sj 64

er go er go go t- er go ig go go msj ån ån (0 rb s bety in msj åter om a lts d ch rb der str sam uk fr kis fr 9 sam r s om 3,

8) er So t et om i a sk e er dr

us uis in sj uk år sy uk ,3 t fö 8– Ho Ned Kate van Ned Kate B Sto Kate B (8 Ned Kate L Sv Kate D’ Au Kate kd ki ad ilit ter an kd

an sj p sj 0 ng h s ju ,3

am r de r ju sy an å

s ch s gå ab an ls (1

n med sa ik fö fö OR p ser med sa ik atien 4

if sk an o sk eh ch tv är a tio n m n åter no r if ep ,2 m ki ss ki av re än sk

ta om ke m ke bete om 2

ign sy sy te yp ter ok an rau m S P ris ko Stre ris P ar in T diag ef ign äg

lan S L str Fler kr HR

sp do

gt t (G) sjukd sjukd

li an uk )

tr ) ke sj var ur Z ) 73 ll dex 7) ) ) r.) ( A (S) Nj (N, Stro - - - index r.) 75 3) ) index re )

re (7 ) 93 ay

in k i ( 10 72

s ( ( 95 ( 79 sk ta nsn 81

en ta nsn äk ( ( ( gw

g os er ti in

ng im per zier sh fat ere ch

in lär fat ere ij m em yer m

tn . i ör ef us

ku omatis ör ef Kiv Ku Va Glo Der Kr Ma oma F (r B He

lu ) vs S S

F (r

ns vas ) , d ät) ata) .

ar i a om ar nk ar ar m dio och uer ställd het m m m 1a. 1b

vj kd se nald o o o ng o do kät kar ju fast lig do do ur do i i ni i i

data ng var var var var uk nter ls uk ni uk uk ll 1 g g g ll 1 g

ten d) m ti kt sjuk jo ån ån ån sätt ån sj ter är is sj sj sj a år etes, do is etes, tk a olk a a fr fr fr gån gån er gån gån fr

v ång kät, kät) fall fall

atien uk eg är ef uk uk uk ter bete ter bete uk ter bete ter bete uk Fler (p till Diab sj (r patien Diab hj (Klin M Fler (b Fler (en Fler (en Tabe Ut Sj Sj Sj Å ar Å ar Sj Å ar Tabe Ut Å ar Sj

116 117

Bilaga 3

g g g g

ttli ttli ttli ttli

åg åg åg åg åg åg åg åg åg Må L Må L Må L L Må L L L L L

ed het et

ed m

lig gh get

m li

de uk te in

ner d in uk kt

sj ns

so et e sj far

gh am ad fan

blan s o ed ete am tin

per li sk e

rb s jär vär

d uk om var m in m ok

iellt i a h es

sj s ån nd m tr

blan m fr g n ter s gb

pec vär ba

s sa uk m ef yg

all k sj gån etes so ller r

of et, bes r a.

kis gs t sa ntatio bete kt e

ar gh fö åter la diab pg

li sy in n ge ar far g

nv sp

rå uk p dn ke in och att in

sj a an e till tin

kf an is ns g

m och e r m rtr ad jär

ju an is h sättn

s sa tal te f au ju gån

e tiv in n v

av ys tr ed ker

s ele ek e ys

had till vid åter m ju

sk ad nal ete al e s

e lo resp a et et ner

alen d ök rb an ed

ku n n iat gh gh kad so

ev m io li i a iat m

us rä ar li g

pr o uk per nd

e m ig iv uk var

rän ress sj sj påver d ba

gr e m ult gån lti

ig m m te lan m

m

Hö m båd Dep till I sa Sa åter Mu in B sa

n kt i

till g ga. re

d I. vär

tatio gå star utan < p ög

2– lan e gån es

an (K. p ng i h etes ,1 pl åter 1 ( ni e nb

(1 had . De åter ) m

ar ns ,3 ng iab 9 etes b att 1 n ete ör ve sätt ,0 had sö

var ag f ni ti d ,4 ttra na rb –8 v

1 od iab atio ek ker ,3 na a till så d jär ed iv HR OR sätt

m er i a er ju 1 riv m et HR ck var h kr et e esp s

ed a op ng I. sk or gh o o ter ks gh gr uk ör

rån m li ks gå sj f K. i f li ju hö ( 9) uk

var om kf ef s uk e etes r sj et uk s ner ställd råc e ,2 3,

ju ar sj åter OR e gh sj rån s so ete kb ad had iab 3 0– m ) an v m ) ar R ; d li

kf nter rb is ed d 1, sa fler per ys ör sa d et h ,4 de v O ( ter uk

ju i a f om e m ed sj k s atie e v nal s gh 18 an m ,0

p a tid vid nd li m re; m gis ör gått a är had 7- do 2

f had ns e et ba lev ög R atien sa lo hn e iat e uk 2, er ner uk

ve gr sj ( sj h O rp g

ro ar besv d gh am so in dio ken ad ek åter 2) li ,1 öv ls e ce

C er tiv län gs m t s am vär

ris fr g o ,5 uk 7 v per är tiv kn kar us om ul yg iv s

e ) re s to -1 sj ) d sk bes ek äc e- rb rim dr at an stcan tr

ad 99 m bete 12 m bete; % a 05 an gg

äg lan rö

Ick ök 1, Mo dep L dem (ej Det län ar 1, Sa neg såd ar 39 0. B kr ry resp B uts

)

) ) 97 )

6) ) 87 76 ) i ( ) (

(9 74 90 2) ) 5)

i ( 2) 8) f ( 99 78 ( (8 86

( Me ( sen (8 äk (9 (4 or er on ( d

e lag in tic uld im gd ten d ps en ar

ki lts is rd ce er

ur m

Kiv Fian Mä B Ho Kr van No Si Vu Gj Hag Sav

o o o o ng ng et

i i i i i i ni ni gh var var var var g g g g g g li

ån ån ån ån sätt sätt uk

fr fr fr fr gån gån gån gån gån gån er er sj

uk uk uk uk ter bete ter bete ter bete ter bete ter bete ter bete uk uk m

Sj Sj Sj Sj Å ar Å ar Å ar Å ar Å ar Å ar Sj Sj Sa

Bilaga 3 Bilaga 3

t ite d

g g g g

öm iekval

ttli ttli ttli ttli

åg åg åg åg åg åg åg åg åg ed åg åg åg åg åg åg åg åg åg

Må L Må L Må L L Må L L L L L B stud L L L L L L L L L

r

ed het et fö t

ed m ge

lig gh get ch

m li dast in

de uk te in o

in kt en e

ner d sj uk ns nia g

so et e sj far o ad

am h m nin et

blan gh o ete ad am tin fan

per li s ed e var ng so gh

rb sk s vär om ni sätt li

d uk om var m in jär ok in

iellt m h es rån kd uk

sj s ån nd i a m tr kf ad ker

g s gb ju sätt sj

blan pec m fr n ter ju er ju

vär ba s ner m

s sa uk m ef yg s s

all k sj gån etes so ller r sk uk bi ör sa

of et, bes r a. ed ki sj f k

kis gs t sa ntatio bete kt e m a om is

ar gh fö åter la diab pg sy R

li sy in ge d d k at

nv n sp ar far g l p tid O

rå uk p dn ke in och att in an ltat jd om

sj an e till tin ban til am vid

kf an is ns a b s

m och r m rtr ad g jär m fr hö

ju e an sättn sa resu het r het ör

s sa te f au ju is h f och

tal tiv v gån sam e at lig fö lig

e in ys tr n ed ker k ar k

av ele ek e ys t is

s åter m ju had uk is uk

had sk ad nal till vid al ster sj r sj

ete e s an neb yk

e lo resp a et et ner esvär et ju

alen d ök rb an ed ik o am ed am in ps

ku n n iat gh gh kad so gh s s n e

ev m io li i a iat m if li en m

us rä ar li g er sk sk io ad

pr o uk per nd ska b uk nd

e m ig iv uk var m

ress sj sj påv d sj ati ba ati ress

gr rän e m ult gån lti ba ati re, m

ig m m te m j sign m m % h

m lan om

Hö m båd Dep till I sa Sa åter Mu in B sa E Sa äld So sa S dep 55

n i å som

till kt e o,

ar g ga. re ar e av

d I. vär gr gr

tatio gå st utan < p ög var p av

2– lan e gån es om p dag hö lä ty

an (K. p ng i h fler

,1 åter 1 ( e nb e 9 e en rån nte etes pl had . De ni mt på

(1 ar ,3 åter ng ) m ,7 ad kf

ns att n ve ,0 sy 8 (m v ju es i iab 9 ag etes b 1 ete ör ni sätt had sö had h a en de d ,4 var f ti –8 v v n ) s

iab ttra na rb na ed m het ng kad

1 så od ed atio sätt ek ker ,3 a io 01 I oen till d jär iv HR er OR ju ften kad er

m et i a er 1 riv m rt m olis lig 0, n. er et HR ck var ed h kr e esp s I.

a op ng sk or ress fö oh uk < häl io l ö b gh o o ter ks gh gr uk ör orm a a påv

rån m li ks gå sj f K. uk i f f ep lk sj (p til ar o li ju hö ( 9) ress

var om kf ef s uk e etes r sj et jäm am ) när ag uk s ner ställd råc e ,2 3, t i d ll d ll a rad var

ju ar sj åter OR e gh ti ti s ar i ep d sj rån s so ete kb ad had iab 3 0– 48 m m ) an v m ) ar R ; d li an m d ån

kf nter rb is ed d 1, ghe b 3, ör fler fr

sa fler per ys ör sa et h ,4 de v uk het het utan do ko g elate

ju i a f om d m ed O ( ter , 1 f r 4 k s atie e v s e an m ,0 sj lig lig e uk re 0, uk

nal nd gh 18 m re; m ukli ar d na nin sj

ör p a a tid är vid li do 2 sam sj fö var 1 gis had gått e had 7- lev ög atien sa uk ag uk ar äk r

f hn ns et ba uk 2, ner uk R t sj sj än et et lo e iat gr e er h O rp g msj od o ng er et fö et

ro ve besv d gh sj ( so sj itala och n

ken ad åter ar am öv e ce in an am am gh ni sb gh 7 gh gh dio C ek län m 2) li ,1 ls vär var 1) var li om li

er tiv gs t s am 7 v är kn ik s s en 1, li li

ris us fr om g o ,5 uk s per tiv 00 uk sätt kan uk atio kar e ul yg iv d bes if ed ån ed ån og n uk r uk

) rb rim re s to -1 sj at ) sk ek stcan äc fr 0, fr sj er fi sj sj sj e- ad m dr m an % a tr med sa m m ur ni ds

99 äg bete 12 bete; 05 lan an gg rö uk < uk r m uk sjukd m ella m m

ign

Ick ök 1, Mo dep L dem (ej Det län ar 1, Sa neg såd ar 39 0. B kr ry resp B uts S De sj (p De sj fö Sa sj sig Sa m sa Od sa

om ex

)

) an ) 97 ) )

6) ) 87 r.) 3) 4) 8) en ind 76 ) i ( ) ( xsjukd 0,

(9 74 90 2) ) 5) re 9) (8 (9 (9 wm 91 i ( 2) f ( 99 78 ( (8 4) (8 n d ng ( 10

8) ( Me ( sen 86 (8 ta nsn ou äk (9 (4 or on ( d nde (8 0) B (

lag er in tic s etsä letu lan uza im e gd ten d ps uld en ar fat ere (8 sälä t-

ki lts is rd ce er us er So der 2)

ur m ör ef ell yt om yk uis 8) in Kiv Fian Mä B Ho Kr van No Si Vu Gj Hag Sav Dr P R Is M Ov , dvs. i B (8 D’ L 10

kisk i F (r

et

sy P gh

et li a o o o o ng ng c. o o o ng ng ng o o

i i i i i i ni ni gh ni ni ni åg

var var var var g g g g g g li 11 var var var var var m

ån ån ån ån sätt sätt ån ån ån sätt sätt sätt ån ån d ör

uk gsjuk

fr fr fr fr gån gån gån gån gån gån er er sj ell fr fr fr er er er fr fr

öm uk uk uk uk uk uk m fall uk uk uk uk uk uk ån uk uk

ter bete ter bete ter bete ter bete ter bete ter bete ab ed betsf

Sj Sj Sj Sj Å ar Å ar Å ar Å ar Å ar Å ar Sj Sj Sa T Ut Sj Sj Sj Sj Sj Sj M Sj Sj B ar

118 119

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1. Lätt att göra rätt 21. Bättre marknad för tjänstehundar. Jo. – om förmedling av brottsskadestånd. Ju. 22. Krigets Lagar – centrala dokument om 2. Ett samlat insolvensförfarande – förslag folkrätten under väpnad konflikt, till ny lag. Ju. neutralitet, ockupation och fredsinsatser. 3. Metria – förutsättningar för att ombilda Fö. division Metria vid Lantmäteriet till ett 23. Tredje sjösäkerhetspaketet. statligt ägt aktiebolag. M. Klassdirektivet, Klassförordningen, 4. Allmänna handlingar i elektronisk form Olycksutredningsdirektivet, IMO:s – offentlighet och integritet. Ju. olycksutredningskod. N. 5. Skolgång för alla barn. U. 24. Avtalad upphovsrätt. Ju. 6. Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- 25. Viss översyn av verksamhet och organisaområdet 2010 tion på informationssäkerhetsområdet. – utmaningar för slutförvarsprogrammet. Fö. M. 26. Flyttningsbidrag och unionsrätten. A. 7. Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- 27. Gemensamt ansvar och gränsöverstigande heter och möjligheter – ett systematiskt samarbete inom transportforskningen. N. målinriktat arbete på tre samhälls- 28. Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för områden. IJ. matematik, naturvetenskap, teknik och 8. En myndighet för havs- och vatten- IKT. U. miljö. M. 29. En ny förvaltningslag. Ju. 9. Den framtida organisationen för vissa 30. Tredje inre marknadspaketet för el och fiskefrågor. Jo. naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- 10. Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel sering. N. i historia. En granskning på uppdrag av 31. Första hjälpen i psykisk hälsa. S. Delegationen för jämställdhet i skolan. U. 32. Utrikesförvaltning i världsklass. En mer 11. Spela samman – en ny modell för statens flexibel utrikesrepresentation. UD. stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

33. Kvinnor, män och jämställdhet i läro- 12. I samspel med musiklivet – en ny nationell medel i samhällskunskap. En granskning plattform för musiken. Ku. på uppdrag av Delegationen för jämställd- 13 Upphandling på försvars- och het i skolan. U. säkerhetsområdet. Fi. 34. På väg mot en ny roll – överväganden och 14. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju. förslag om Riksutställningar. Ku. 15. Kriminella grupperingar – motverka 35. Kunskap som befrielse? En metanalys av rekrytering och underlätta avhopp. Ju. svensk forskning om jämställdhet och 16. Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- skola 1969–2009. U. stat, vardagsliv. IJ. 36. Svensk forskning om jämställdhet och 17. Prissatt vatten? M. skola. En bibliografi. U. 18. En reformerad budgetlag. Fi. 37. Sverige för nyanlända utanför flykting- 19. Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. mottagandet. IJ. U. 38. Mutbrott. Ju. 20. Så enkelt som möjligt för så många som 39. Ny ordning för nationella vaccinationsmöjligt – från strategi till handling för program. S. e-förvaltning. Fi.

2010_SOU register S-format.indd 2 2010-11-19 12:51:03

40. Cirkulär migration och utveckling 60. Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- – kartläggning av cirkulära rörelsemönster nering. IJ. och diskussion om hur migrationens ut- 61. Driftskompatibilitet och enheter som vecklingspotential kan främjas. Ju. ansvarar för underhåll inom EU:s järn- 41. Kompensationstillägg – om ersättning vid vägssystem. N. försenade utbetalningar. S.

62. Så enkelt som möjligt för så många som 42. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- möjligt. Under konstruktion – framtidens lag. Jo. e- förvaltning. Fi. 43. Förundersökningsbegränsning. Ju. 63. EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- 44. Mål och medel – särskilda åtgärder för givare. Ju. vissa måltyper i domstol. Ju. 64. "Se de tidiga tecknen" 45. Händelseanalyser vid självmord inom – forskare reflekterar över sju berättelser hälso- och sjukvården och socialtjänsten. från förskola och skola. U. Förslag till ny lag. S. 65. Kompetens och ansvar. S. 46. Utländsk näringsverksamhet i Sverige. 66. Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En översyn av lagstiftningen om En kunskapsöversikt. U. utländska filialer i ett EU-perspektiv. N. 67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. U. 47. Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och

68. Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandesjukfrånvaro – vilka är sambanden?

frihetskommittén presenterar tre En systematisk litteraturöversikt. S.

modeller. Ju. 48. Multipla hälsoproblem bland personer

69. Förbättrad vinterberedskap inom järnöver 60 år. En systematisk litteratur-

vägen. N. översikt om förekomst, konsekvenser

70. Ny struktur för skydd av mänskliga och vård. S.

rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. 49. Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-

IJ. värdering 1999–2008. Ju.

71. Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering 50. Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

och reformförslag. Ju. 51. Könsskillnader i skolprestationer – idéer

72. Folkrätt i väpnad konflikt om orsaker. U. –

svensk tolkning och tillämpning. + 52. Biologiska faktorer och könsskillnader Bilaga 7, Svensk manual i humanitär i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för rätt m.m. Fö. Delegationen för jämställdhet i skolans

73. Svensk sjöfarts konkurrensförutsättarbete för analys av bakgrunden till

ningar. N. pojkars sämre skolprestationer jämfört

74. Mer innovation ur transportforskning. N. med flickors. U.

75. Gymnasial lärlingsutbildning 53. Pojkar och skolan: Ett bakgrunds-

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter dokument om "pojkkrisen".

två års försök med lärlingsutbildning. U. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background 76. Transportstyrelsens databaser på väg- Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk trafikområdet – integritet och effektivitet. rapport. U. N. 54. Förbättrad återbetalning av studie- 77. Sammanläggningar av landsting – överskulder. U. gångsstyre och utjämning. Fi. 55. Romers rätt 78. Fondverksamhet över gränserna. – en strategi för romer i Sverige. IJ. Genomförande av UCITS IV-direktivet. 56. Innovationsupphandling. N. Fi. 57. Effektivare planering av vägar och järn- 79. Pojkars och flickors psykiska hälsa i vägar. N. skolan: en kunskapsöversikt. U 58. Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S. 80. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. 59. Underhållsskyldighet i internationella U. situationer – Underhållsförordningen, 81. En ny biobankslag. S. 2007 års Haagkonvention och 2007 års 82. Trafikverket ICT. N. Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

2010_SOU register S-format.indd 3 2010-11-19 12:51:03

83. Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. U. 84. Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt. U. 85. Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S. 86. Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö. 87. Skadestånd och Europakonventionen. Ju. 88. Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Fi. 89. Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.

2010_SOU register S-format.indd 4 2010-11-19 12:51:03

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Viss översyn av verksamhet och organisation Lätt att göra rätt på informationssäkerhetsområdet. [25]

– om förmedling av brottsskadestånd. [1] Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning

lag. [2] och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual Allmänna handlingar i elektronisk form i humanitär rätt m.m. [72]

– offentlighet och integritet. [4] Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14] [86]

Kriminella grupperingar – motverka

Socialdepartementet

rekrytering och underlätta avhopp. [15] Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Avtalad upphovsrätt. [24]

Ny ordning för nationella vaccinations- En ny förvaltningslag. [29]

program. [39] Mutbrott. (38)

Kompensationstillägg – om ersättning vid Cirkulär migration och utveckling

försenade utbetalningar. [41]

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster

Händelseanalyser vid självmord inom hälso-

och diskussion om hur migrationens ut-

och sjukvården och socialtjänsten. Förslag

vecklingspotential kan främjas. [40]

till ny lag. [45] Förundersökningsbegränsning. [43]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa

sjukfrånvaro – vilka är sambanden? måltyper i domstol. [44] En systematisk litteraturöversikt. [47]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut-

Multipla hälsoproblem bland personer

värdering 1999–2008. [49]

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt Underhållsskyldighet i internationella

om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

situationer – Underhållsförordningen,

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]

2007 års Haagkonvention och 2007 års

Kompetens och ansvar. [65]

Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

En ny biobankslag. [81] EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare.

[63] Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk

analys. [85] Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets-

kommittén presenterar tre modeller. [68] Finns det samband mellan samsjuklighet och

sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och

översikt. [89]

reformförslag. [71]

Skadestånd och Europakonventionen. [87]

Finansdepartementet

Utrikespartementet Upphandling på försvars- och säkerhets-

området. [13] Utrikesförvaltning i världsklass. En mer

En reformerad budgetlag. [18] flexibel utrikesrepresentation. [32] Så enkelt som möjligt för så många som

Försvarsdepartementet möjligt – från strategi till handling för

e-förvaltning. [20] Krigets Lagar – centrala dokument om folk-

rätten under väpnad konflikt, neutralitet, Så enkelt som möjligt för så många som

ockupation och fredsinsatser. [22] möjligt. Under konstruktion – framtidens

e- förvaltning. [62]

2010_SOU register S-format.indd 5 2010-11-19 12:51:03

Sammanläggningar av landsting – övergångs- Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en

styre och utjämning. [77] kunskapsöversikt. [79] Fondverksamhet över gränserna. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]

Genomförande av UCITS IV-direktivet. Att bli medveten och förändra sitt förhåll- [78] ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan.

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, [83]

utbildning och arbetsmarknadsintegration. Hedersrelaterad problematik i skolan [88] – en kunskaps- och forskningsöversikt.

[84]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5] Jordbruksdepartementet Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel Den framtida organisationen för vissa fiske-

i historia. En granskning på uppdrag av frågor. [9] Delegationen för jämställdhet i skolan. [10] Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag.

[19] [42] Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för

matematik, naturvetenskap, teknik och Miljödepartementet IKT. [28] Metria – förutsättningar för att ombilda

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i division Metria vid Lantmäteriet till ett

samhällskunskap. En granskning på upp- statligt ägt aktiebolag. [3] drag av Delegationen för jämställdhet i Kunskapslägesrapport på kärnavfallsomskolan. [33] rådet 2010 – utmaningar för slutförvars-

Kunskap som befrielse? En metaanalys av programmet. [6]

svensk forskning om jämställdhet och En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] skola 1969–2009. [35]

Prissatt vatten? [17]

Svensk forskning om jämställdhet och skola.

En bibliografi. [36] Näringsdepartementet Könsskillnader i skolprestationer – idéer Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet,

om orsaker. [51] Klassförordningen, Olycksutrednings- Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- direktivet, IMO:s olycksutredningskod.

resultat. Ett diskussionsunderlag för [23] Delegationen för jämställdhet i skolans Gemensamt ansvar och gränsöverstigande

arbete för analys av bakgrunden till samarbete inom transportforskningen. [27]

pojkars sämre skolprestationer jämfört

Tredje inre marknadspaketet för el och naturmed flickors. [52]

gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30] Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

om pojkkrisen. Översättning på svenska av

En översyn av lagstiftningen om utländska

engelsk rapport: Boys and School: A Back-

filialer i ett EU-perspektiv. [46]

groundpaper on the "Boy Crisis".

Innovationsupphandling. [56]

+ Engelsk rapport.[53]

Effektivare planering av vägar och järnvägar. Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

[57] "Se de tidiga tecknen"

Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar

– forskare reflekterar över sju berättelser

för underhåll inom EU:s järnvägssystem.

från förskola och skola. [64]

[61] Barns perspektiv på jämställdhet i skola.

Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen.

En kunskapsöversikt. [66]

[69] I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]

Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar Gymnasial lärlingsutbildning [73]

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två

Mer innovation ur transportforskning. [74]

års försök med lärlingsutbildning. [75]

Transportstyrelsens databaser på vägtrafik-

2010_SOU register S-format.indd 6 2010-11-19 12:51:03

området – integritet och effektivitet. [76] Trafikverket ICT. [82]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter

och möjligheter – ett systematiskt mål-

inriktat arbete på tre samhällsområden. [7] Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat,

vardagsliv. [16] Sverige för nyanlända utanför flykting-

mottandet. [37] Romers rätt – en strategi för romer i Sverige.

[55] Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering.

[60] Ny struktur för skydd av mänskliga rättig-

heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd

till regional kulturverksamhet. [11] I samspel med musiklivet – en ny nationell

plattform för musiken. [12] På väg mot en ny roll – överväganden och

förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]

2010_SOU register S-format.indd 7 2010-11-19 12:51:03