Om överföring av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna
Om överföring av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna
Delbetänkande av Utredningen om överföring av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna
Stockholm 2025
SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.
Svara på remiss – hur och varför
Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.
Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2025
ISBN 978-91-525-1379-8 (tryck) ISBN 978-91-525-1380-4 (pdf) ISSN 0375-250X
Till Statsrådet Niklas Wykman
Regeringen beslutade den 20 mars 2025 att utse en särskild utredare med uppdrag att fungera som samordnare vid överföringen av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde APfonderna. Uppdraget omfattar att bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna i en omorganisation som innebär att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde APfonderna. Utredaren ska också, i samråd med fonderna, föreslå för regeringen vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar.
Regeringen utsåg den 20 mars 2025 Niklas Johansson till särskild utredare och Martin Janhäll till utredningens sekreterare.
Utredningen överlämnar härmed delbetänkandet Om överföring
av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna (SOU 2025:105). Ett slutligt betänkande ska redovisas senast den 16 februari 2026.
Stockholm 30 september 2025
Niklas Johansson
Martin Janhäll
Ordlista, begrepp, förkortningar
– Avvecklingsportföljen: Den portfölj av tillgångar som i enlighet
med Propositionen ska förvaltas avskilt av Fjärde AP-fonden. – Fonderna: Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna. – Kommittédirektivet: Överföring av Första AP-fondens verk-
samhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna (FI 2025:2).
– Mottagande fonderna: Tredje och Fjärde AP-fonderna. – Mnkr: Miljoner kronor. – N.a: Not applicable (ej tillämplig). – Propositionen: En effektivare förvaltning av buffertkapitalet
(2024/25:133). – Utredningen: Utredningen (FI 2025:2) om överföring av Första
AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna.
– Överföringen: Överföringen av Första AP-fondens verksamhet
och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna.
Sammanfattning
Regeringen överlämnade den 18 mars 2025 en proposition till riksdagen om en effektivare förvaltning av buffertkapitalet (prop. 2024/ 25:133). Efter beredning i Finansutskottet godkände Riksdagen förslaget den 20 maj 2025.
Som en följd av förslaget kommer Första AP-fondens verksamhet att upphöra vid årsskiftet 2025/2026. Fondens tillgångar kommer i så stor omfattning som möjligt föras över i lika delar till Tredje och Fjärde AP-fonderna.
De tillgångar som inte förs över vid årsskiftet kommer att kvarstå i det som Propositionen benämner ”avskild förvaltning”. Fjärde AP-fonden kommer från och med 2026 att ansvara för denna avskilda förvaltning. Den avskilda förvaltningens uppdrag ska vara att förvalta och realisera tillgångarna så att de är till största möjliga nytta för pensionssystemet. Tillgångarna ska hanteras på det sätt som bedöms skapa bästa möjliga avkastning efter kostnader.
Den avskilda förvaltningen kommer gradvis att avvecklas i takt med att tillgångar kan överföras till Tredje och Fjärde AP-fonderna, alternativt avyttras, varpå säljlikviden efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen kommer fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna.
De tillgångar som föreslås förvaltas avskilt har av Utredningen i samråd med Fonderna delats upp i tre kategorier i) Tillgångar som inte kan överföras, ii) Tillgångar som inte bör överföras, iii) Tillgångar som ska överföras, men inte hinner överföras vid årsskiftet.
I tabellen nedan redovisas vilken typ av tillgångar de olika kategorierna omfattar, värde och tidshorisont för den avskilda förvaltningen.
Tabell 1 Tillgångar avskild förvaltning
Kategori Nuvarande omfattning på avskilda Av fonderna bedömd tidshorisont tillgångar1 för den avskilda förvaltningen
Kan inte överföras 21 innehav i aktier som inte kan Går enligt de Mottagande fonavyttras pga. bl.a. sanktioner. derna inte att bedöma då det 1 innehav i aktier som har avnoterats. beror på externa faktorer, dock Värdet för aktierna är nedskrivna till max 5 år noll kronor. Fordringar i huvudsak hänförliga till skatter och tvister om totalt 620 miljoner kronor Bör inte överföras 20 innehav i onoterade tillgångar Bedöms av de Mottagande som är under avveckling, har kort fonderna gradvis kunna avlöptid alternativ lågt värde eller för vecklas löpande under 5 år vilka en överföring är förknippad med olika typer av risker. Totalt värde omkring 5 miljarder kronor Hinner inte överföras 29 onoterade innehav vars värde Prognosen från de Mottagande uppgår till omkring 100 miljarder fonderna är att de onoterade kronor. Prognosen är att varje innehaven ska kunna överföras innehav ska kunna överföras vid vid årsskiftet. Om det inte hinns årsskiftet. Det föreligger dock viss med ska merparten kunna överrisk för att de inte kommer hinna förs under första halvåret 2026. överföras vid årsskiftet. Storlek på Resterande del med ev. något risk varierar mellan innehaven. För undantag under andra halvåret <70 miljarder kronor bedöms risken 2026 som låg, för <30 miljarder kronor som medel och för <4 miljarder kronor som hög
Likvida medel för kvarvarande Prognosen baseras på Första framtida åtaganden för Första AP- AP-fondens bedömning av kvarfonden till ett belopp om högst varande åtaganden. Kvarvarande 250 miljoner kronor åtagande bedöms vara avslutade
inom en period av 5 år
Noterade aktier med pågående Någon tidshorisont går i nuläget bolagshändelse (corporate actions). inte att skatta Förekomsten av sådana aktier samt värdet för dessa går i nuläget inte att skatta
1¶Inledning
Regeringen överlämnade den 18 mars 2025 en proposition till riksdagen om en effektivare förvaltning av buffertkapitalet (prop. 2024/ 25:133). I propositionen föreslås bland annat att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde APfonderna. Förslagen syftar i huvudsak till att uppnå en effektivare förvaltning av buffertkapitalet genom att realisera synergieffekter, skalfördelar och kostnadsbesparingar.
Den särskilda utredaren, som ska fungera som samordnare, ska i samråd med Fonderna lämna förslag till regeringen om tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar, kostnadsfördelning för genomförandet av omorganisationen och behov av eventuella ytterligare lagändringar.
Utredaren ska också bistå Första AP-fonden med fördelningen av tillgångarna mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna, bistå Fonderna med frågor om personal och avtal samt samordna arbetet med den utredare som utsetts för överföringen av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden.
Utredaren ska i ett delbetänkande senast den 30 september 2025, i samråd med Fonderna, föreslå för Regeringskansliet (Finansdepartementet) vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Uppdraget i övrigt ska därefter slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 16 februari 2026.
2¶Utredningens genomförande
Utredningens arbete påbörjades i mars/april 2025. En första prioritet för Utredningen var att kartlägga hur arbetet med Överföringen bedrevs på de respektive fonderna, hur samordningen mellan de olika fonderna fungerade och att hitta lämpliga former för samordning mellan Fonderna och Utredningen
2.1¶Fondernas arbete
2.1.1¶Fondernas projektorganisation
Efter att först arbetat i separata projekt har Första AP-fonden och de Mottagande fonderna sedan månadsskiftet april/maj 2025 en gemensam projektorganisation.
Figur 2.1 Fondernas projektorganisation och Utredningens kontaktytor
Styrelse AP1 Styrelse AP3 Styrelse AP4
Styrgrupp
Vd AP1 Vd AP3 Vd AP4
Projektgrupp
Utredningen
Extern projektledare
Projektledare AP1 Projektledare AP3 Projektledare AP4
Arbetsströmmar
Överföring av Organisation & Operationella Avskild förvaltning
tillgångar kompetens förberedelser inkl. åtaganden
(AP1, AP3, AP4) (AP3, AP4) (AP3, AP4) (AP1, AP4)
Juridik & Compliance
Kommunikation
Som framgår av figuren arbetar respektive fonds styrelse enskilt med frågan. Formaliserade samarbeten finns hierarkiskt överst mellan fondernas vd:ar som tillsammans utgör en styrgrupp. Under styrgruppen finns en projektgrupp bestående av en extern projektledare med ansvar att hålla samman arbetet och projektledare för respektive fond. Projektledare i Första AP-fonden är CFO:n (tillika Chef Verksamhetsstöd och utveckling) och Projektansvarig, i Tredje APfonden CFO (tillika CRO) samt i Fjärde AP-fonden Chef Hållbarhet, ekonomi och kommunikation samt Chef Risk och verksamhetsstöd. Styrgruppen respektive projektgruppen har möten varannan vecka, medan arbetet i arbetsströmmarna pågår kontinuerligt. Utöver kapitalförvaltningen så deltar även respektive fonds funktioner Juridik och Compliance samt Kommunikation i arbetsströmmarna.
Arbetet med Överföringen är uppdelat i fyra huvudsakliga delprojekt (benämns arbetsströmmar i projektet) varav tre arbetar med överföringen av tillgångar. I en arbetsström arbetar Fonderna tillsammans med att utvärdera hur tillgångarna ska fördelas mellan de mottagande fonderna och vilka tillgångar som ska förvaltas av-
skilt. I en annan arbetsström arbetar de Mottagande fonderna tillsammans med operationella förberedelser, omfattande bland annat systemfrågor. I en tredje arbetsström arbetar Första och Fjärde AP-fonderna tillsammans kring de tillgångar som av Fjärde AP-fonden ska förvaltas avskilt samt kvarvarande åtaganden. Den fjärde arbetsströmmen i figuren ovan, Organisation och kompetens, som snarare är kopplad till verksamheten än till de enskilda tillgångarna är avslutad.
För mer information om utgångpunkter för arbetet i termer av vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt, hur de tillgångar som överförs ska fördelas och fondernas roller vad gäller förslag och beslut se avsnitt 3.1 Utgångspunkter.
2.2¶Utredningens samordning med fondernas projektorganisation
Som framgår av Figur 2.1 Fondernas projektorganisation och Utredningens kontaktytor utgörs Utredningens huvudsakliga kontaktytor med projektorganisationen av projektets styrgrupp och projektgrupp. Avstämningsmöten med projektgruppen (bestående av projektledarna från respektive fond) har i regel, med undantag för sommaruppehåll, hållits med en frekvens om två veckor. Utöver detta har Utredningen vid ett antal tillfällen haft möten med styrgruppen (bestående av respektive fonds ordförande och Vd). Utredningen har därmed haft god tillgång till samtliga nivåer i projektgruppen för avstämningar (Utredningen tackar för ett gott samarbete).
I april 2025 redovisade Utredningen sitt uppdrag för respektive fonds styrelse på ordinarie styrelsemöten. En uppföljning och redovisning av delbetänkandet för styrelserna är planerad till oktober 2025.
2.3 Utredningens samordning med utredningen om överföring av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden
Utredningen etablerade tidigt kontakt med den utredning som utsetts för att genomföra motsvarande uppdrag relaterat till överföringen av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden. Kontakt etablerades också med Fondernas revisorer (PwC) som också är revisorer för Andra och Sjätte AP-fonderna. Utredningen har varannan vecka haft avstämningsmöten med den andra utredningen. Vid vartannat av dessa möten, var fjärde vecka, har även fondernas revisorer deltagit.
2.4¶Utredningens möten
Som framgår av ovan har Utredningen haft ett flertal kontinuerliga möten med Fondernas styrgrupp, projektgrupp, utredningen om överföring av Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar till Andra AP-fonden samt med fondernas revisorer. Därtill har ett antal möten skett med dessa parter på förekommen anledning samt med andra relevanta parter. Utredningen har i enlighet med Utredningens direktiv därutöver haft löpande dialog och avstämningar med Regeringskansliet (Finansdepartementet).
3¶Tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar – Avvecklingsportföljen
3.1¶Utgångspunkter
3.1.1¶Kommittédirektivet om Utredningens uppdrag
Utredaren ska i samråd med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna lämna förslag till regeringen på vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Utredaren ska noga överväga konsekvenserna av att en tillgång inte överförs. För och nackdelar med att en tillgång inte överförs ska analyseras. Analysen ska omfatta en bedömning av kostnaderna för att förvalta tillgångarna avskilt respektive tillsammans med övriga tillgångar. Vidare ska utredaren bedöma om och i så fall när det är möjligt att överföra en tillgång, antingen genom att själva tillgången förs över eller genom att tillgången avvecklas och influtna medel förs över.
3.1.2¶Propositionen om tillgångar som ska förvaltas avskilt
I Propositionen föreslås att regeringen ska få besluta vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Bland skälen till att vissa tillgångar ska förvaltas avskilt anges att en överföring inte är möjlig eftersom förvaltare eller andra inblandade aktörer inte godkänner den. Andra skäl som anges är att tillgångar kan vara föremål för sanktioner (främst ryska tillgångar) som förhindrar överföring eller avyttring samt att det i vissa fall kan uppstå situationer där det visserligen är möjligt, men inte lämpligt, att överföra eller avyttra en tillgång. Exempel på sådana situationer anges vara omotiverat höga kostnader för överföringen och/eller kort återstående löptid.
I samtliga dessa fall anges i propositionen att de aktuella tillgångarna bör förvaltas avskilt i en särskild avvecklingsportfölj.
Utredningen har i den löpande dialogen med Regeringskansliet (Finansdepartementet) diskuterat skrivningarna i uppdraget och fått bekräftat att de situationer som beskrivs i Propositionen utgör exempel och att även andra situationer kan motivera en avskild förvaltning.
3.1.3¶Propositionen om fördelning av tillgångar som ska överföras
I Propositionen, Kapitel 12 ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, anges att de tillgångar och förpliktelser som förs över till de mottagande fonderna så långt det är möjligt ska fördelas lika mellan fonderna. De Mottagande fondernas tolkning av att tillgångar och förpliktelser ska fördelas lika är att ”huvudprincipen” ska vara att varje tillgång ska fördelas lika mellan de två Mottagande fonderna. Första AP-fondens tolkning är att det är en värdemässig likadelning som avses, innebärande att varje tillgång inte behöver delas lika. Utredningen har funnit att det i Propositionen inte finns närmare angivet hur en likafördelning i praktiken bör utformas och gör bedömningen att det inte heller finns stöd för att säga om det är de Mottagande fondernas tolkning eller Första AP-fondens tolkning som är korrekt.
Hur tillgångarna fördelas har haft viss påverkan på den avskilda förvaltningen vad gäller onoterade innehav, vilket beskrivs närmare i avsnitt 3.2. Förslag om tillgångar som ska förvaltas avskilt.
3.1.4¶Propositionen om tidpunkt för överföring
De lagförändringar som föreslås i Propositionen träder i kraft den 1 januari 2026, vilket i Propositionen anges innebära att Första APfonden ska upphöra med sin verksamhet vid utgången av december 2025 . Vidare anges i Propositionen att tillgångar och förpliktelser vid den tidpunkten ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fonderna och Utredningen har diskuterat tidpunkten och konsta-
1 Prop. 2024/25:133 s. 65. 2 Propositionen, s. 84 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.
terat att även om en överföring av en tillgång görs den första januari så kan det för vissa tillgångar ta ett par dagar tills överföringen är slutförd. Ett exempel på detta är att tillgångar som ställts i säkerhet för derivatpositioner behöver återkallas efter att derivaten överförts till de Mottagande fonderna innan tillgångarna sedan kan överföras. I dessa fall har Utredningen i samråd med Fonderna valt att inte se dessa dagar som en period då tillgångarna förvaltas avskilt. Detta då orsaken är av teknisk karaktär. I betänkandet används begreppet ”vid årsskiftet” med vilket avses perioden från årsskiftet plus en vecka som är tillräckligt lång tid för att tekniskt kunna slutföra de överföringar som omfattas av denna problematik.
3.1.5¶Propositionen om Fondernas beslut om överföring av tillgångar
Beträffande förhållandet mellan den överlämnande fonden, Första AP-fonden, och de Mottagande fonderna anges i Propositionen att ”Fokus vid genomförandet bör ligga på de fonder som tillgångar och förpliktelser ska föras över till, dvs. Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna, och att de fonderna ges så goda förutsättningar som möjligt för att anpassa den befintliga verksamheten i den mån det behövs. Det är de enskilda fonderna som har bäst kunskap om verksamheten och vad som krävs för att de ska kunna ta emot tillgångar och förpliktelser. Likväl är det de fonder som ska upphöra med sin verksamhet, Första och Sjätte AP-fonderna, som har bäst kunskap om de enskilda tillgångarna. Det mest lämpliga är att de inblandade fonderna ansvarar för genomförandet.”
Beträffande Utredningen anges vidare att ”I grunden bör de berörda fonderna kunna hantera behovet av samordning genom kontakter dem emellan. Regeringen anser dock att det bör tillsättas två särskilda utredare.” samt att ”De särskilda utredarna bör bistå de berörda fonderna med genomförandet av omorganisationen.” Av Propositionen framgår det också att givet olika förutsättningar så bör särskilda utredningar tillsättas för överföringen av Sjätte APfonden till Andra AP-fonden respektive för överföringen av Första AP-fonden till Tredje och Fjärde AP-fonderna.
Fonderna och Utredningen har kommit fram till en gemensam arbets- och beslutsordning enligt vilken arbetet med Överföringen har utformats. Arbetsgången har i generella ordalag bestått i att Första AP-fonden gjort en första analys och tagit fram en skriftlig rekommendation om vilka tillgångar som ska överföras respektive förvaltas avskilt samt föreslagit principer för fördelningen av tillgångar. I ett nästa steg har de Mottagande fonderna utvärderat Första AP-fondens förslag. I de fall där de Mottagande fonderna förespråkat en annan lösning än Första AP-fondens rekommendation har de olika alternativen diskuterats. Det slutliga besluten har sedan fattats av de Mottagande fonderna och skriftligen levererats till Första AP-fonden som därefter arbetat för att utföra besluten.
Utredningen har följt arbetet, försökt identifiera utmaningar samt bistått med att lösa dem. Utredningen har emellertid inte deltagit i besluten.
3.2¶Förslag om tillgångar som ska förvaltas avskilt
Fonderna har tillsamman och i samråd med utredaren identifierat tre kategorier av tillgångar som föreslås förvaltas avskilt. De tre kategorierna utgörs av: 1. Tillgångar som inte kan överföras. 2. Tillgångar som inte bör överföras. 3. Tillgångar som ska överföras, men som inte hinner överföras vid
årsskiftet.
Nedan följer en beskrivning av de respektive kategorierna omfattande: – typ av tillgångar som omfattas (typ av tillgångar), – varför tillgångarna föreslås förvaltas avskilt (skäl), – om och när det är möjligt att föra över tillgångarna (tidpunkt), – grad av samsyn om överföring/fördelning mellan fonderna (grad
av samsyn).
3.2.1¶Kategori 1. Tillgångar som inte kan överföras
Värdet för tillgångar för vilka en överföring inte är möjlig uppgår till totalt cirka 600 miljoner kronor.
Typ av tillgångar och skäl
Tabell 3.1 Tillgångar som inte kan överföras
Typ av innehav Varför överföring Antal Värde, mnkr inte kan ske
Aktier som inte kan Inte möjligt att 21 0 avyttras pga. bl.a. flytta mellan depåer sanktioner samt inget/ringa
värde Aktier som har Inte möjligt att 1 0 avnoterats flytta mellan depåer
samt inget/ringa
värde Fordringar (inkl. Behöver kvarstå i n.a. 360 återbetalning av Första AP-fondens skatt på utdel- namn för utbetalningar) ning Fordringar utanför Behöver kvarstå i n.a. 260 balansräkningen Första AP-fondens (eventuella tvist och namn för utbetalskatter) ning
De aktier som inte kan avyttras utgörs av aktieinnehav som kvarstår i Första AP-fondens nuvarande portfölj från tidigare externa förvaltningsmandat som nu är avvecklade. Främst handlar det om aktier i ryska företag samt enstaka innehav som avnoterats. Värdet för dessa har skrivits ned till noll kronor. De fordringar som redovisas avser i huvudsak utländsk källskatt (restitutioner) hänförlig till utdelningar. Fordringarna hanteras av en depåbank och bedöms inte komma innebära något större merarbete för Fjärde AP-fonden även om löpande bevakning krävs. Fordringar utanför balansräkningen avser pågående passiva tvister samt återkrav av utländsk källskatt som ännu inte intäktsförts i Första AP-fonden. Beloppet är uppskattat utifrån nuvarande bedömningar av utestående ärenden.
Tidpunkt
De Mottagande fondernas målsättning är att de tillgångar som inte kan överföras vid årsskiftet ska vara avvecklade inom fem år. Tidpunkten kan dock komma att påverkas av externa faktorer, till exempel vad gäller gällande sanktioner.
Grad av samsyn
Vad gäller denna kategori har de Mottagande fonderna beslutat i enlighet med den Första AP-fondens rekommendation.
3.2.2¶Kategori 2: Tillgångar som inte bör överföras
Värdet för tillgångar som inte bör överföras beräknas uppgå till cirka 5 miljarder kronor.
Typ av tillgångar och skäl
Tabell 3.2 Tillgångar som inte bör överföras
Typ av innehav Varför överföring inte kan Antal Värde, ske mnkr
Onoterade tillgångar som är Kostnaden för flytt i för- 5 24 under avveckling hållande till nytta är för hög Onoterade tillgångar som har Kostnaden för flytt i för- 9 <3 500 kort återstående löptid och hållande till nytta är för hög lågt marknadsvärde Onoterade tillgångar där Kostnaden för flytt i för- 5 <1 500 kostnaden förknippad med hållande till nytta är för hög flytt i förhållande till nyttan är för hög eller där det föreligger en för hög risk för att kostnaden förknippad med flytt ska bli för hög i förhållande till nyttan. Exempel pågående omstrukturering
Typ av innehav Varför överföring inte kan Antal Värde, ske mnkr
Onoterade tillgångar där Mindre innehav i relation till 1 <1 000 väsentlig legal, regulatorisk, utredningsbehov kommersiell eller annan risk föreligger som väger tyngre än nyttan med att flytta tillgångarna
Onoterade tillgångar som har kort återstående löptid och lågt marknadsvärde avser fordringar relaterade till tidigare innehav inom tillgångsslaget alternativa investeringar där fondstrukturerna är avvecklade, men villkoren för utbetalning inte är uppfyllda.
Vad gäller de två typerna av innehav, Onoterade tillgångar där kostnaden förknippad med flytt i förhållande till nyttan är för hög eller där det föreligger en för hög risk för att kostnaden förknippad med flytt ska bli för hög i förhållande till nyttan och Onoterade tillgångar där väsentlig legal, regulatorisk, kommersiell eller annan risk föreligger som väger tyngre än nyttan med att flytta tillgångarna kan potentiellt fler tillgångar tillkomma. Tillgångar som kan tillkomma är tillgångar som i dagsläget tillhör kategorin inte hinner, men för vilka avtalsgranskning pågår och för vilka det därför fortsatt finns en risk att de inte bör överföras. I dagsläget finns ingen indikation på att någon sådan omklassificering kommer behöva göras. En prognos för värdet av sådana eventuellt tillkommande tillgångar är förknippat med stor osäkerhet men bör inte överstiga 2 miljarder kronor. Då prognosen för dessa tillgångar är att de kommer kunna överföras, men eventuellt inte kommer hinna överföras vid årsskiftet redovisas de i tabellen för kategorin inte hinner.
Tidpunkt
De Mottagande fonderas målsättning är att de tillgångar som inte bör överföras vid årsskiftet ska vara avvecklade inom fem år.
Grad av samsyn
Vad gäller denna kategori har de Mottagande fonderna beslutat utan rekommendation från Första AP-fonden.
3.2.3¶Kategori 3: Tillgångar som ska överföras, men som inte hinner överföras vid årsskiftet
Värdemässigt utgörs den absoluta merparten av tillgångarna i denna kategori av onoterade innehav.
Vid tidpunkten för färdigställandet av detta betänkande arbetade fonderna intensivt med förberedelser för att kunna överföra onoterade innehav om totalt omkring 100 miljarder kronor. De Mottagande fondernas prognos är att samtliga, eller i vart fall huvuddelen, av dessa innehav kommer att kunna föras över vid årsskiftet. Det finns dock en risk att innehaven kommer att kunna överföras först senare under 2026. De Mottagande fonderna bedömer denna risk som låg för omkring två tredjedelar av innehaven (<70 miljarder kronor), medel för omkring en tredjedel (<30 miljarder kronor) och hög för en mindre andel (<4 miljarder kronor). Om en försening relativt prognosen inträffar bedöms en överföring av dessa innehav att komma kunna ske senast någon gång under 2026. Definitioner av de olika risknivåerna redovisas under tabellen nedan.
Utöver onoterade innehav omfattar kategorin likvida medel om skattningsvis högst 250 miljoner kronor för kommande åtaganden i Första AP fondens namn.
Därtill kan eventuellt även aktier med pågående bolagshändelse (corporate actions) tillkomma.
Typ av tillgångar och skäl
De Mottagande fondernas prognos är att de onoterade innehav som redovisas i tabellen nedan kommer att vara överförda vid årsskiftet. Då denna prognos är behäftad med viss osäkerhet och det finns en risk att överföringen inte kommer hinnas göras förrän efter årsskiftet har Utredningen valt att låta tabellen omfatta även dessa innehav.
Tabell 3.3 Tillgångar som ska överföras, men som inte hinner överföras vid årsskiftet
Typ av innehav Varför överföring Antal Värde, mnkr Risk* inte kan ske
Onoterade Legalt, regulatoriskt, 2 <4 000 Hög innehav administrativt eller 11 <30 000 Medel
annat arbete nödvändigt för att en överföring ska kunna genomföras 16 <70 000 Låg
Noterade aktier Kan flyttas mellan med en pågående depåer först när bolagshändelse bolagshändelse är Går i nuläget
slutförd inte att skatta n.a. Likvida medel för För kvarvarande kommande framtida åtaganden åtaganden i för Första AP-fonden Första AP-fondens namn n.a. <250 n.a. *Risk att överföring inte hinns med vid årsskiftet. Låg: Inga väsentliga hinder för överföring vid årsskiftet har identifierats men arbete med avtal är fortsatt pågående. Medel: Viss komplexitet har identifierats i arbete med avtalen, t ex beroenden gentemot myndighet eller saminvestarere, varför förhöjd risk för försening föreligger. Arbete med avtal är fortsatt pågående. Hög: Regulatoriska, legala eller administrativa hinder med hög sannolikhet för påverkan på tidsplanen har identifierats. Arbete med avtalen är pågående.
Merparten, omkring 70 miljarder, av de tillgångar som redovisas i tabellen utgörs av onoterade innehav som inte samägs med de Mottagande fonderna. Tillgångarna utgörs av innehav i riskkapitalfonder och andra onoterade innehav. I den mån som det inte finns några avtalsmässiga hinder kommer varje innehav i denna kategori att delas lika mellan de Mottaganden fonderna. Arbetet med att både utvärdera möjligheten till överföring och en delning av innehaven samt att förbereda överföringen är betydligt mer omfattande för riskkapitalfonder och andra onoterade innehav än för noterade innehav. För att de Mottagande fonderna ska kunna mottaga information om innehaven och utvärdera förslaget har en del praktiska åtgärder, såsom tecknande av sekretessavtal (NDA) med externa parter, behövt vidtagas. I ett nästa steg har de Mottagande fonderna behövt utvärdera de olika innehaven samt dess avtalsvillkor. Därefter har förberedelser för en överföring vidtagits, vilka bland annat omfattat ändring av olika avtal samt
upprättande av avtal om överföring. Givet omfattningen av arbetet och beroendet gentemot externa parter är det de Mottagande fondernas bedömning att det föreligger en risk att dessa tillgångar inte kommer vara klara att överföra vid årsskiftet. De Mottagande fonderna har för de respektive innehaven graderat risken till låg, mellan eller hög. Graderingen och innebörden av de olika graderna redovisas i respektive under tabellen ovan.
De noterade innehaven i tabellen ovan är innehav som vid årsskiftet eventuellt kommer vara föremål för en pågående bolagshändelse. Det är i dagsläget omöjligt att förutspå om någon aktie kommer ha en öppen bolagshändelse, men det är något som kan ske och som kan fördröja en överföring.
Om de medel som inflyter från innehav i avskild förvaltning i Första AP-fonden inte räcker till för att täcka utestående investeringsåtaganden kommer ytterligare kapital tillskjutas i lika delar från Tredje och Fjärde AP-fonderna.
Likvida medel för kommande åtaganden i Första AP-fonden avser åtaganden kopplade till verksamheten. Om de medel som avser den operativa verksamheten inte är tillräckliga kommer Fjärde AP-fonden täcka dessa åtaganden.
Observera att gällande de onoterade innehaven som inte samägs med de Mottagande fonderna pågår arbetet med fördelning och förberedelser för överföring, innebärande att redovisningen ska ses som en bedömning av vilka tillgångar som kommer att omfattas.
Tidpunkt
I det fall det vid halvårsskiftet 2026 finns tillgångar kvar i kategorin inte hinner föreslår Tredje och Fjärde AP-fonderna att de tillsammans ska fatta ett förnyat gemensamt beslut om hur (inom vilken kategori) de kvarvarande tillgångar ska förvaltas avskilt fram till dess att de kan överföras eller avyttras. Utredningen anser att förslaget är rimligt då de Mottagande fonderna vid det tillfället har bäst förutsättningar att göra en sådan bedömning.
Grad av samsyn
Vad gäller de onoterade innehav som i dag inte samägs med de båda Mottagande fonderna var Första AP-fondens rekommendation att innehaven inte skulle delas lika mellan de Mottagande fonderna utan att innehaven skulle hållas intakta med en värdemässigt lika fördelning. I sin rekommendation överlät Första AP-fonden till de Mottagande fonderna att sig emellan komma överens om den inbördes fördelningen av innehaven. De Mottagande fonderna beslöt emellertid att varje innehav skulle delas lika mellan dem.
För de onoterade innehaven som i dag inte samägs med de Mottagande fonderna har de Mottagande fonderna vad gäller fördelning således valt att inte besluta i enlighet med Första AP-fondens rekommendation. Nedan följer en redovisning av skälen till Första AP-fondens rekommendation och skälen till de Mottagande fondernas beslut.
Skälen till Första AP-fondens förslag
Första AP-fondens förslag är starkt kopplat till att innehaven är onoterade. Karaktäristiskt för onoterade tillgångarna är att de kräver ett mer aktivt ägande i form av deltagande i styrelser och investeringskommittéer samt att de ofta är förknippade med utfästelser om framtida finansiella åtaganden, vilket utifrån skalfördelar talar emot en delning av förvaltningen.
Första AP-fonden menar också att det finns praktiska omständigheter som relaterar till delningen som sådan som talar emot en delning. I det fall ett innehav ska delas och överföras till två nya ägare krävs omförhandling av avtal för att både omhänderta byte av ägare samt förändrade ägarandelar och antal ägare. Även om det går att lösa innebär det merarbete, eventuellt högre kostnader och en ökad risk att överföringen inte hinns med inom angiven tidsram. Första AP-fonden framhåller därutöver följande aspekter som talar för att frångå modellen med likadelning på innehavsnivå: – Rättigheter relaterade till storlek på ägarandelar kan komma att
försämras. – Risken för negativa skattekonsekvenser bedöms vara större.
– Dubblerade förvaltningsorganisationer hos de Mottagande fon-
derna och försvårad styrning (governance) i löpande förvaltnings-
åtgärder. – Beslut om dessa innehav fattas ibland av Första AP-fondens
styrelse. En delning av innehaven skulle potentiellt medföra ett behov av samordning mellan styrelserna i Tredje och Fjärde AP-fonderna, vilket kan ses som olämpligt utifrån krav om oberoende fonderna emellan.
Ett annat alternativ som Första AP-fonden utvärderat för dessa tillgångar är avyttring. Då innehaven inte är noterade är en försäljning både kostsam och tidskrävande, då det innebär att man först behöver hitta en köpare och sedan behöver förhandla fram en köpeskilling. Att avyttra ett innehav när marknaden vet att en avyttring måste ske vid en viss tidpunkt, vilket skulle vara fallet här, kan leda till sämre köpeskilling eller sämre villkor än vad man kunde ha fått under normala förhållanden. En avyttring av dessa innehav bedöms därför inte vara lämplig.
Skälen till de Mottagande fondernas beslut
Som framgår av avsnittet 3.1.3 Propositionen om fördelning av tillgångar som ska överföras är det de Mottagande fondernas tolkning att Propositionen anger att Första AP-fondens tillgångar i så stor utsträckning som möjligt ska delas i lika delar mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna.
De Mottagande fonderna anser vidare att erfarenheter från tidigare transitioner (omvandlingen av AP-fondsystemet under 2000talet) visar att det också finns praktiska fördelar med en sådan fördelning. De Mottagande fonderna ser följande fördelar med en fördelning innebärande att varje tillgång delas i lika delar: – Momentet att bestämma vilken tillgång som ska överföras till
Tredje respektive Fjärde AP-fonden elimineras, vilket innebär en tidsvinst och ökar sannolikheten att tillgångarna kan överföras i tid.
– För de onoterade tillgångarna skulle en överföring vid årsskiftet
ske till en värdering som troligen inte blir känd förrän flera månader senare. En likafördelning av större onoterade innehav minskar behovet av att vänta in marknadsvärderingar av dessa
tillgångar, eller välja en värderingspunkt långt bakåt i tiden. Det
har dessutom fördelen att det minskar storleken på den tillgångs-
massa som behöver läggas i den avskilda förvaltningen för att hantera eventuella behov av att justera för värdeskillnader i de
tillgångar som överförs till Tredje respektive Fjärde AP-fonden. – En fördelning där varje tillgång delas lika mellan Första och
Andra AP-fonden innebär att värdet för varje tillgång som över-
förs blir hälften så stort som om tillgångarna värdemässigt skulle
fördelas lika mellan de Mottagande fonderna. Ett mindre värde
per tillgång innebär lägre risk för avvikelser från de Mottagande
fondernas önskade allokering. – En fördelning där varje tillgång delas lika kan innebära en något
högre arbetsinsats för upprättande av nya avtal. Det stora arbete
förknippat med en överföring är emellertid byte av avtalspart, vilket behöver göras oavsett hur fördelningen görs. Pågående arbete med avtalsnovering (byte av avtalspart) visar hittills inte på att en likafördelning där varje tillgång delas lika skulle vara problematisk eller innebära högre kostnader.
– De Mottagande fonderna har lång erfarenhet att samarbeta kring
onoterade innehav varför en uppdelning där varje tillgång delas i lika delar skapar skalfördelar och begränsar resursbehov.
3.3¶Förslag om procedur för avveckling av den avskilda förvaltningen
De mottagande fonderna har för utredningen redovisat ett förslag för hur den avskilda förvaltningen ska avslutas. Utredningen stödjer förslaget som har följande innebörd. – Fjärde AP-fonden som hanterar den avskilda förvaltningen tar
beslut om när den avskilda förvaltningen kan avvecklas. Sådant beslut tas i samråd med Tredje AP-fonden.
– När den avskilda förvaltningens finansiella tillgångar och alla
andra åtaganden i Första AP-fondens namn är avvecklade meddelas detta till Regeringskansliet (Finansdepartementet) som då kan vidtaga de åtgärder som behövs för att slutligt avveckla Första AP-fonden.
3.4¶Förslag om rapportering till regeringen
I bilaga redovisas de tillgångar som Fonderna i nuläget bedömer att kan komma att behöva förvaltas avskilt. I redovisningen är tillgångarna fördelade i kategorierna inte kan, inte bör och inte hinner. Som framgår av avsnittet 3.2 Förslag om tillgångar som ska förvaltas avskilt är prognosen att de onoterade innehaven som utgör merparten av tillgångarna i kategorin inte hinner kommer kunna överföras vid årsskiftet. Då det för de respektive tillgångarna finns en risk att de inte kommer hinna överföras vid årsskiftet behöver beslutet om avskild förvaltning emellertid även omfatta dessa. Utfallet vad gäller tillgångar som vid årsskiftet kommer omfattas av avskild förvaltning kommer således sannolikt inte vara det samma som de tillgångar som redovisas i bilagan. Fonderna och Utredningen har i samråd tagit fram ett förslag om rapportering om utfall samt löpande uppföljning, vilket redovisas nedan. Såväl utredningen som fondernas revisorer anser att förslaget är rimligt. – I samband med publiceringen av Första och Fjärde AP-fondernas
årsredovisningar för 2025 görs en rapportering av vilka tillgångar som vid årsskiftet kom att ingå i den avskilda förvaltningen. Rapporteringen görs uppdelat på kategorierna i) inte kan, ii) inte bör och iii) inte hinner.
– Därefter kommer en utförlig rapportering av den avskilda för-
valtningen att göras årligen i samband med att Första och Fjärde
AP-fondernas årsredovisningar upprättas (Fjärde AP-fonden kommer så länge den avskilda förvaltningen fortgår att upprätta årsredovisning för den kvarvarande verksamheten i Första APfonden).
– Utöver detta görs en rapportering till Regeringskansliet (Finans-
departementet) vid behov.
3.5¶Fondernas genomförande av den avskilda förvaltningen
3.5.1¶Placeringsregler
Vad gäller placeringsregler gäller i enlighet med Propositionen följande: • Den avskilda förvaltningen ska endast omfattas av vissa över-
gripande placeringsregler i lagen om AP-fonder. Följande paragrafer i lagens kapitel 4 ska gälla.
– 1. förvaltningen ska vara till största nytta för pensionssystemet.
– 1a. förvaltningen ska bedrivas föredömligt. – 2–2b. verksamhetsplan ska upprättas. – 13–14. skyddande av fordran.
– 17. möjlighet att låna medel för att tillgodose penningbehov.
– 18. kapitalförvaltare får ges i uppdrag att förvalta tillgångar. • De detaljerade placeringsregler som gäller för hur AP-fonderna
placerar fondkapitalet, avseende till exempel tillgångsslagsexponering, riskspridning, valutaexponering och andel onoterade tillgångar ska inte gälla.
3.5.2¶Arbetsfördelning mellan de mottagande fonderna
Kategorierna tillgångar som inte kan och inte bör överföras
De tillgångar som inte kan och inte bör överföras vid årsskiftet kommer självständigt att förvaltas av Fjärde AP-fonden på det sätt som bedöms vara till största nytta för pensionssystemet. När det är möjligt och lämpligt ska tillgångarna fördelas mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna, alternativt avyttras, varpå de medel som erhålls vid försäljningen efter kostnaderna för förvaltningen ska överföras till Tredje och Fjärde AP-fonderna.
Kategorin tillgångar som inte hinner överföras
De tillgångar som ska men inte hinner överföras vid årsskiftet ska inom ramen för den kvarvarande legala entiteten Första AP-fonden formellt förvaltas och hanteras av Fjärde AP-fonden. För dessa tillgångar kommer det, åtminstone under första halvåret 2026, att behövas en hög grad av samarbete och samverkan mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna för att så effektivt och snabbt som möjligt möjliggöra överföringar. För detta ändamål avser de två fonderna upprätta en särskild styr- och beslutsstruktur, i vilken de slutliga besluten om överföring av tillgångar ska tas gemensamt av Vd:arna för Tredje och Fjärde AP-fonderna.
De två fonderna avser halvårsvis följa upp hur arbetet med att förbereda tillgångar för överföring utvecklas. I samband därmed ska ett förnyat gemensamt beslut tas avseende hur kvarvarande tillgångar ska förvaltas avskilt fram till dess att de kan överföras eller avyttras. Sådana beslut avses fattas gemensamt av Vd:arna för Tredje och Fjärde AP-fonden och dokumenteras skriftligt. Typiskt kommer sådana beslut att avse om en eller flera tillgångar behöver omklassificeras till någon av kategorierna inte kan eller inte bör.
När alla tillgångar inom kategorin inte hinner antingen har överförts eller omklassificerats så upphör denna del av förvaltningen av de avskilda tillgångarna. Utredningen anser att förslaget är rimligt men anser att det kan vara lämpligt att en förslaget på en sådan styroch beslutsstruktur underställs respektive styrelse då förslaget är fondövergripande.
3.5.3¶Kostnadsfördelning
Enligt Kommittédirektivet ska Utredningen i slutbetänkandet föreslå hur kostnaderna för genomförandet av omorganisationen ska fördelas mellan fonderna. Utredningen har tagit fram ett förslag på principer för kostnadsfördelning som även stämts av med de Mottaganden fonderna och deras revisor. Såväl de Mottagande fonderna som deras revisor delar Utredningens förslag. Förslaget kommer i sin helhet att redovisas i slutbetänkandet. En del av förslaget avser hur kostnaderna för den avskilda förvaltningen ska fördelas. Förslaget är härlett från Propositionen i vilken det anges att; Tillgångar och medel som inflyter från tillgångar som förvaltas
avskilt ska, efter avdrag för kostnaderna för förvaltningen, fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. Fjärde AP-fonden ska svara för kostnader hänförliga till den avskilda förvaltningen, om medel som inflyter från de tillgångar som förvaltas avskilt inte räcker för att täcka kostnaderna.
Kostnaden för den avskilda förvaltningen kommer till stor del att bero på hur många tillgångar som omfattas samt dessa tillgångars komplexitet och återstående löptid. Fjärde AP-fonden gör bedömningen att löpande resursbehov i förvaltningen främst kommer att avse onoterade investeringar.
För att kunna redovisa kostnader och genomföra en fördelning i enlighet med Utredningens förslag har de Mottagande fonderna kommit överens om en modell som bygger på nedanstående komponenter. – En tidsschablon som kommer att baseras på fördelning av antal
onoterade investeringar i Fjärde AP-fondens portfölj respektive
den avskilda förvaltningen, med justering för investeringarnas komplexitet.
– Viss utnycklad overhead för stödfunktioner och system som
kommer att baseras på en tidsschablon för förvaltningen. – Därutöver tillkommer kostnader för visst arbete med den årliga
rapporteringen av den avskilda förvaltningen, såsom revison.
Kostnader för den avskilda förvaltningen kommer att budgeteras årligen. Tredje AP-fonden kommer att ges full insyn i kostnadsbudget såväl som kostnadsutfall för den avskilda förvaltningen.
3.6¶Konsekvensanalys
Efter det att kategorin tillgångar som inte hinner överföras vid årsskiftet är överförda, vilket i huvudsak beräknas ske under första halvåret 2026, kommer de tillgångar som förvaltas avskilt troligtvis att vara relativt få. Av effektivitets- och kostnadsskäl kommer dessa att hanteras helt inom ramen för Fjärde AP-fondens förvaltningsorganisation och stödfunktioner och med Fjärde AP-fondens systemstöd.
Den avskilda förvaltningen kommer sannolikt inte att tilldelas några resurser som är dedikerade enbart för detta ändamål, utan kommer sålunda att skötas av anställda som även har andra arbetsuppgifter inom Fjärde AP-fonden.
Fjärde AP-fonden anger att den inte ser någon merkostnad för förvaltning av enskilda tillgångar i den avskilda förvaltningen i förhållande till om tillgångarna hade överförts till de Mottagande fonderna. Tidsinsatsen från förvaltningsorganisationen och för berörda stödfunktioner förväntas bli densamma. Vad gäller överföringskostnader undviks de för dessa tillgångar, vilket också är ett skäl till att vissa tillgångar inte bör överföras. Den enda merkostnad som tillkommer i och med den avskilda förvaltningen som Fjärde AP-fonden identifierat avser separat rapportering.
3.7¶Underlag för regeringens beslut
I bilaga redovisas de tillgångar för vilka beslut om avskild förvaltning behövs.
Bilaga 1
Kommittédirektiv 2025:32
Överföring av Första AP-fondens verksamhet och tillgångar till Tredje och Fjärde AP-fonderna
Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2025
Sammanfattning
En särskild utredare, som ska fungera som samordnare, ska bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna i en omorganisation som innebär att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Samordnaren ska också, i samråd med fonderna, föreslå för regeringen vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar.
Samordnaren ska bl.a. • i samråd med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna lämna för-
slag till regeringen på vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från
övriga tillgångar, • bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna i vissa frågor till följd
av omorganisationen, t.ex. när det gäller personalfrågor och avtal
som inte är hänförliga till kapitalförvaltningen, såsom hyra av
lokal och olika tjänster, och • föreslå hur kostnaderna för genomförandet av omorganisationen
ska fördelas mellan fonderna.
Samordnaren ska i en delrapport senast den 30 september 2025, i samråd med fonderna, föreslå för Regeringskansliet (Finansdepartementet) vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar.
Uppdraget i övrigt ska slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 16 februari 2026.
Uppdraget att bistå i genomförandet av en effektivare förvaltning av buffertkapitalet
Regeringens förslag
Regeringen överlämnade den 18 mars 2025 en proposition till riksdagen om en effektivare förvaltning av buffertkapitalet (prop. 2024/25:133). I propositionen föreslås bl.a. att Första AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Tredje och Fjärde AP-fonderna. Det föreslås också att Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Andra AP-fonden. Förslagen syftar i huvudsak till att genom omorganisationerna realisera synergieffekter, skalfördelar och kostnadsbesparingar.
Omorganisationen av Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna
Överföring av tillgångar och förpliktelser
I propositionen anges bl.a. följande. Fokus vid genomförandet av omorganisationen bör ligga på de AP-fonder som tillgångar och förpliktelser ska föras över till, i detta fall Tredje och Fjärde AP-fonderna, och de fonderna bör ges så goda förutsättningar som möjligt för att anpassa den befintliga verksamheten i den mån det behövs. Det är dessa fonder som har bäst kunskap om verksamheten och vad som krävs för att de ska kunna ta emot tillgångar och förpliktelser. Likväl är det den fond som ska upphöra med sin verksamhet, i detta fall Första AP-fonden, som har bäst kunskap om de enskilda tillgångarna och förpliktelserna. Det mest lämpliga är att Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna tillsammans ansvarar för genomförandet. Vid sidan av detta bör en samordnare få i uppdrag att bistå fonderna med genomförandet av omorganisationen.
Vid fördelningen av tillgångarna är utgångspunkten att de i största möjliga mån ska fördelas lika mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna. I propositionen föreslås vissa justeringar av AP-fondernas röstandelsbegränsningar när det gäller onoterade företag. Justeringarna syftar till att dels möjliggöra en sådan likadelning, dels se till att AP-fon-
derna även efter omorganisationen kan bedriva samma placeringsverksamhet som i dag. Det föreslås dock inte någon ändring av röstandelsbegränsningen när det gäller noterade bolag. I undantagsfall skulle någon av AP-fonderna vid en likadelning kunna komma att överskrida denna begränsning. Detta kan dock undvikas genom att fonderna i enstaka fall frångår principen om likadelning och i stället fördelar tillgångarna mellan Tredje och Fjärde AP-fonderna så att ingen av fonderna överskrider begränsningen. I gällande lagstiftning finns även bestämmelser om hanteringen av en situation då en begränsning tillfälligt överskrids. Som framgår ovan är det Första APfonden som har bäst kunskap om de enskilda tillgångarna och förpliktelserna. Det ska därmed vara Första AP-fonden som i första hand ska ansvara för fördelningen av tillgångarna. Samordnaren ska dock bistå Första AP-fonden i detta. Det innefattar även att bedöma för vilka tillgångar det bör bli aktuellt att frångå principen om likadelning.
Övriga frågor till följd av omorganisationen
Omorganisationen kommer att aktualisera en rad olika frågor, t.ex. olika personalfrågor. Det är AP-fonderna, som organisatoriskt fristående myndigheter och i egenskap av arbetsgivare, som har ansvaret för dessa frågor. Det handlar bl.a. om att ta ställning till de arbetsrättsliga frågor som uppkommer och att se till att omorganisationen genomförs i enlighet med gällande regler. Myndigheterna ska beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Hos Första AP-fonden förekommer också gällande avtal som inte är direkt knutna till fondens kapitalförvaltning. Det är t.ex. avtal om lokalhyra och om olika tjänster såsom it-tjänster och lokalvård. Dessa avtal behöver hanteras. Det kan innebära att avtal sägs upp i förtid. Detta bör göras på ett sätt som begränsar kostnaderna. Samordnaren ska bistå AP-fonderna i dessa frågor.
Tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar
När pensionsreformen genomfördes år 2000 beslutade regeringen att vissa tillgångar skulle avskiljas från övriga tillgångar och hanteras särskilt i s.k. avvecklingsportföljer. Det gällde tillgångar som av olika
skäl inte kunde avvecklas eller överföras vid tidpunkten för genomförandet (prop. 1999/2000:46 s. 138–139). Även nu kommer vissa tillgångar inte att kunna föras över eller avyttras vid den tidpunkt då verksamheten i Första AP-fonden ska upphöra. Det kan bero på att det inte är möjligt med en överföring eftersom en extern förvaltare eller andra inblandade aktörer inte godkänner en överföring. Tillgångar kan också vara föremål för sanktioner som förhindrar överföring eller avyttring. Därutöver kan det uppstå situationer där det visserligen är möjligt, men inte lämpligt, att överföra eller avyttra en tillgång, t.ex. vid omotiverat höga kostnader för överföringen eller om ett avtal löper ut i nära anslutning till ikraftträdandet. I samtliga dessa fall finns det möjlighet att i stället förvalta tillgångarna avskilt från övriga tillgångar. Enligt förslagen i propositionen (prop. 2024/ 25:133) ska regeringen få besluta vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar. Ett sådant beslut ska fattas efter förslag från berörda AP-fonder och samordnaren. Som framgår ovan är det Första AP-fonden som har bäst kunskap om de enskilda tillgångarna. Det är dock Fjärde AP-fonden som ska förvalta de tillgångar som avskiljs från övriga tillgångar. Även Tredje AP-fonden berörs eftersom de medel och tillgångar som blir tillgängliga efter att ha förvaltats avskilt ska föras över till både Tredje och Fjärde AP-fonderna. Samordnaren ska i samråd med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna lämna förslag till regeringen på vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar.
När det gäller vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar ska samordnaren noga överväga konsekvenserna av att en tillgång inte överförs. För- och nackdelar med att en tillgång förvaltas avskilt ska analyseras. Detta innefattar även en analys och bedömning av de kostnader som är förenade med att förvalta tillgångarna avskilt respektive med övriga tillgångar. Vidare ska samordnaren bedöma om och i så fall när det är möjligt att överföra en tillgång, antingen genom att själva tillgången förs över eller genom att tillgången avvecklas och influtna medel förs över. I den mån det är möjligt ska samordnaren uppskatta de kostnader som kan uppkomma om en tillgång inte förvaltas avskilt från övriga tillgångar.
Behov av ytterligare lagändringar
Som anges i propositionen är det av vikt att AP-fonderna, även efter omorganisationen, kan bedriva samma investeringsverksamhet som i dag. Det föreslås därför vissa justeringar av placeringsreglerna för AP-fonderna. Om det under genomförandet av omorganisationen likväl uppstår behov av ytterligare lagändringar, ska samordnaren föreslå sådana ändringar.
Samarbete med samordnaren för omorganisationen av Andra och Sjätte AP-fonderna
Som framgår ovan föreslås i propositionen även att Sjätte AP-fondens verksamhet och tillgångar ska föras över till Andra AP-fonden och att en samordnare ska bistå de fonderna (dir. 2025:33). Uppdragen har dock tydliga beröringspunkter och omorganisationerna bör, så långt det är möjligt, behandlas lika. Samordnaren för Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna ska därför bedriva sitt arbete i nära samarbete med den samordnare som har motsvarande uppdrag för Andra och Sjätte AP-fonderna.
Hanteringen av kostnaderna för genomförandet
Omorganisationen bör ske på ett så kostnadsrestriktivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. Kostnader hänförliga till att verksamheten i Första AP-fonden upphör och att tillgångar och förpliktelser förs över till Tredje och Fjärde AP-fonderna ska betalas med fondmedel. Det gäller även kostnaderna för samordnaren. I de flesta fallen belöper sådana kostnader direkt på någon av fonderna, t.ex. kostnader direkt hänförliga till att en tillgång överförs. Det kan också uppkomma vissa kostnader kopplade till de tillgångar som ska förvaltas avskilt från övriga tillgångar och revision. Kostnaden för samordnaren kommer initialt belasta Regeringskansliet för att sedan vidarefaktureras till AP-fonderna. Schablon för administrativa kostnader kommer att ingå i faktureringen. I propositionen föreslås att regeringen ska få besluta om hur kostnader för genomförandet av omorganisationen ska fördelas mellan AP-fonderna. Samordnaren bör därför föreslå hur kostnaderna för omorganisationen ska fördelas. Samord-
naren ska då särskilt analysera och beakta att omorganisationen bör ske på ett så kostnadsrestriktivt och kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Samordnaren ska därför • bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna i genomförandet av
omorganisationen, inbegripet att beakta att omorganisationen ska
genomföras på ett så kostnadsrestriktivt och kostnadseffektivt
sätt som möjligt, • i samråd med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna lämna för-
slag till regeringen på vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från
övriga tillgångar, inbegripet att överväga konsekvenser och för-
och nackdelar med att en tillgång avskiljs respektive inte avskiljs,
att beakta de kostnader som är förenade med att förvalta till-
gångarna avskilt respektive med övriga tillgångar samt att bedöma
om och i så fall när det kan bli möjligt att överföra en tillgång, • bistå Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna vid hantering av
personalfrågor och avtal som inte är hänförliga till kapitalförvaltningen, såsom hyra av lokal och olika tjänster,
• vid behov lämna nödvändiga författningsförslag, och • föreslå hur kostnaderna för genomförandet av omorganisationen
ska fördelas mellan fonderna.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Första, Tredje och Fjärde AP-fonderna och den samordnare som utses för att genomföra motsvarande uppdrag för Andra och Sjätte AP-fonderna.
Samordnaren ska löpande informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) om arbetet. Samordnaren ska även hålla sig informerad om och beakta annat relevant arbete som bedrivs inom Regeringskansliet.
Samordnaren ska, i den utsträckning som det bedöms lämpligt, ha en dialog med och inhämta upplysningar från berörda myndigheter, exempelvis Arbetsgivarverket, näringslivet och andra som berörs av uppdraget.
Uppdraget att i samråd med fonderna, föreslå för Regeringskansliet (Finansdepartementet) vilka tillgångar som ska förvaltas avskilt från
övriga tillgångar ska redovisas i ett delbetänkande senast den 30 september 2025.
Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 16 februari 2026.
(Finansdepartementet)
Bilaga 2
Innehav avskild förvaltning
Tabell 1 Tillgångar som inte kan överföras
Aktier som inte kan avyttras p.g.a. bl.a. sanktioner
Namn Typ Antal ISIN
ALROSA PJSC COM STK RUB 0.5 Aktier 205 521 RU0007252813 GMK NORILSK NICKEL PAO ADR Aktier 3 US55315J1025 GMK NORILSKIY NICKEL PAO COM STK RUB 0.01 Aktier 838 000 RU0007288411 HEADHUNTER Aktier 151 526 US42207L1061 INTER RAO UES PJSC COM STK RUB 2.80977 Aktier 2 909 300 RU000A0JPNM1 MAGNIT PJSC COM STK RUB 0.01 Aktier 5 273 RU000A0JKQU8 MAGNITOGORSK IRON & STEEL WORKS PJS COM Aktier 404 718 RU0009084396 STK RUB 1 MOBILE TELESYSTEMS PJSC COM STK RUB 0.1 Aktier 69 700 RU0007775219 MOSCOW EXCHANGE MICEX-RTS PJSC COM STK Aktier 115 741 RU000A0JR4A1 RUB 1 NOVOLIPETSK STEEL PJSC COM STK RUB 1 Aktier 119 170 RU0009046452 OZON HOLDINGS PLC ADR USD 0.001 Aktier 2 600 US69269L1044 PHOSAGRO PJSC GDR RUB Aktier 10 782 US71922G3083 PHOSAGRO PJSC GDR Aktier 69 US71922G4073 POLYUS PJSC COM STK RUB 1 Aktier 4 160 RU000A0JNAA8 POLYUS PJSC COM STK RUB 1 Aktier 22 850 RU000A0JNAA8 SEVERSTAL PAO RUB Aktier 16 673 RU0009046510 SEVERSTAL PAO GDR Aktier 34 157 US8181503025 TCS GROUP HOLDING PLC GDR Aktier 19 017 US87238U2033 UNITED CO RUSAL INTERNATIONAL PJSC COM Aktier 236 170 RU000A1025V3 STK HKD 0.656517 VK IPJSC GDR 0.000005 Aktier 9 083 US5603172082 X5 RETAIL GROUP NV GDR USD Aktier 36 899 US98387E2054
Aktier som har avnoterats
Namn Typ Antal ISIN
HUISHAN DAIRY DELISTED Aktier 202 542 Avnoterad
Fordringar
Namn Typ Antal ISIN
Restitutioner avseende källskatt Fordran n.a. n.a. Tvister och skatter Fordran n.a. n.a.
Tabell 2 Tillgångar som inte bör överföras
Onoterade tillgångar som är under avveckling
Namn Typ
NREP LPF Limited Partnership Fond Oaktree VIII Fond Oaktree VIIIB Fond OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. Fond OMERS Farmoor 3 Holdings B.V. Fond
Onoterade tillgångar som har kort återstående löptid och lågt marknadsvärde
Namn Typ
Aberdeen Asia III Property Fund of Funds Fond Aros Bostad IV AB Fond CITIC Capital China Retail Properties Investment L.P. Fond First Australian Farmland Pty Ltd Fond First Australian Farmland Pty Ltd Fond Resonance Industrial Water Infrastructure Ltd Fond Whitepeak Real Estate II L.P Fond Whitepeak Real Estate III L.P Fond Whitepeak Real Estate IV L.P Fond
Onoterade tillgångar där kostnaden förknippad med flytt i förhållande till nyttan är för hög eller där det föreligger en för hög risk för att kostnaden förknippad med flytt ska bli för hög i förhållande till nyttan
Namn Typ
ASE Holdings S.à.r.l Fond Anglo Scandinavian Estates III Limited Fond Anglo Scandinavian Estates Holdings III Limited Fond Jutas Invest Finland OY Fond Jutas Invest Finland OY (aktieägarlån) Fond
Onoterade tillgångar där väsentlig legal, regulatorisk, kommersiell eller annan risk föreligger som väger tyngre än nyttan med att flytta tillgångarna
Namn Typ
Southern Pastures L.P. Fond
Tabell 3 Tillgångar som ska överföras, men som inte hinner överföras vid årsskiftet
Bedömd risk för att legalt, regulatoriskt, administrativt eller annat arbete nödvändigt för överföring inte hinner slutföras vid årsskiftet Namn Typ av innehav Risk*
Polhem Infra AB Aktier Hög Polhem Infra KB Aktier Hög Investeringar via Första AP-fonden Kapital AB/KB: Aktier Medel Fifth Stockholm Global Private Equity L.P., Hamilton Lane Fond Medel FIRST II Private Equity Invstments, L.P. Inc, LGT Fond Medel Fourth Stockholm Global Private Equity.L.P., Hamilton Lane Fond Medel Sixth Stockholm Global Private Equity L.P, Hamilton Lane Fond Medel Third Stockholm Global Private Equity L.P, Hamilton Lane Fond Medel WP North America Private Equity II L.P Fond Medel Idiosyncratic AI (US) L.P. class C Fond Medel Idiosyncratic AI (US) L.P. class E Fond Medel DigitalBridge Partners Fond Medel Infracapital Greenfield Partners I L.P Fond Medel Innkap 4 Partners Fond Medel Vasakronan Holding AB Aktier Låg Willhem AB Aktier Låg Urbanea Fastigheter AB Aktier Låg 4to1 AB Aktier Låg 4to1 KB Aktier Låg Chapone S.à.r.l Aktier Låg Chapone S.à.r.l (aktiägarlån) Lån Låg Dexus Wholesale Shopping Centre Fund Fond Låg Blackstone Strategic Capital Holdings L.P. Fond Låg DigitalBridge AI Infrastructure Fond Låg DigitalBridge Partners III Fond Låg Harrison Street European Property Partners II, L.P. Fond Låg HSEPP II Co-Investment, L.P. Fond Låg Prologis European Logistics Fund Fond Låg Quinbrook Infrastructure Partners III-NZPF LP SCSp Fond Låg Quinbrook (QNZPF) U.S. Co-Investment SCSp Fond Låg
Bolagshändelse (corporate action), Likvida medel
Noterade aktier med en pågående corporate action Aktier n.a. Likvida medel för kommande åtaganden i Första AP-fondens Likvida medel n.a. namn *Risk att överföring inte hinns med vid årsskiftet.
Bilaga 2
Låg: Inga väsentliga hinder för överföring vid årsskiftet har identifierats men arbete med avtal är fortsatt pågående Medel: Viss komplexitet har identifierats i arbete med avtalen, t ex beroenden gentemot myndighet eller saminvestarere, varför förhöjd risk för försening föreligger. Arbete med avtal är fortsatt pågående. Hög: Regulatoriska, legala eller administrativa hinder med hög sannolikhet för påverkan på tidsplanen har identifierats. Arbete med avtalen är pågående.
Statens offentliga utredningar 2025
Kronologisk förteckning
1. Skärpta krav för svenskt medborgar- 20. Kommunal anslutning till Utbetal-
skap. Ju. ningsmyndighetens verksamhet. Fi. 2. Några frågor om grundläggande 21. Miljömålsberedningens förslag om en
fri- och rättigheter. Ju. strategi för hur Sverige ska leva upp 3. Skatteincitament för forskning till EU:s åtaganden inom biologisk
och utveckling. En översyn av mångfald respektive nettoupptag av FoU-avdraget och expertskatte- växthusgaser från markanvändningsreglerna. Fi. sektorn (LULUCF). KN.
4. Moderna och enklare skatteregler 22. Förbättrad konkurrens i offentlig och
för arbetslivet. Fi. privat verksamhet. KN. 5. Avgift för områdessamverkan 23. Ersättningsregler med brottsoffret
– och andra åtgärder för trygghet i fokus. Ju. i byggd miljö. LI. 24. Publiken i fokus
6. Plikten kallar! En modern personal- – reformer för ett starkare filmland. Ku.
försörjning av det civila försvaret. Fö. 25. Arbetslivskriminalitet – upplägg, 7. Ny kärnkraft i Sverige – effektivare verktyg och åtgärder, fortsatt arbete. A.
tillståndsprövning och ändamålsenliga 26. Tid för undervisningsuppdraget – avgifter. KN. åtgärder för god undervisning och
8. Bättre förutsättningar för trygghet läraryrkenas attraktivitet. U.
och studiero i skolan. U. 27. En socionomutbildning i tiden. U. 9. På språklig grund. U. 28. Frihet från våld, förtryck och utnytt- 10. En förändrad abortlag – för en god, jande. En jämställdhetspolitisk strategi
säker och tillgänglig abortvård. S. mot våld och en stärkt styrning av
centrala myndigheter. A. 11. Straffbarhetsåldern. Ju.
29. Ökad kvalitet hos Samhall 12. AI-kommissionens
och fler vägar till skyddat arbete. A.
Färdplan för Sverige. Fi.
30. Enklare mervärdesskatteregler vid 13. En effektivare organisering av mindre
försäljning av begagnade varor och myndigheter – analys och förslag. Fi. donation av livsmedel. Fi.
14. En skärpt miljöstraffrätt och
31. Utmönstring av permanent uppehålls-
ett effektivt sanktionssystem. KN.
tillstånd och vissa anpassningar till 15. Stärkta drivkrafter och möjligheter för miniminivån enligt EU:s migrations-
biståndsmottagare. Volym 1 och 2. S. och asylpakt. Ju. 16. Ett nytt regelverk för uppsikt och 32. Vissa förändringar av jaktlagstiftningen.
förvar. Ju. LI. 17. Anpassning av svensk rätt till EU:s 33. Skärpta och tydligare krav på vandel
avskogningsförordning. LI. för uppehållstillstånd. Ju. 18. Ett likvärdigt betygssystem. 34. Ett modernare konsumentskydd vid
Volym 1 och 2. U. distansavtal. Ju. 19. Kunskap för alla – nya läroplaner med 35. Etableringsboendelagen
fokus på undervisning och lärande. U. – ett nytt system för bosättning
för vissa nyanlända. A.
36. Skydd för biologisk mångfald i havs- 60. En starkare fondmarknad. Fi.
områden utanför nationell jurisdiktion. 61. Sveriges internationella adoptionsverk- UD. samhet − lärdomar och vägen framåt.
37. Skärpta villkor för friskolesektorn. U. Volym 1 och 2. S. 38. Att omhänderta barn och unga. S. 62. Ansvaret för hälso- och sjukvården. 39. Digital teknik på lika villkor. Volym 1 Bedömningar och förslag.
En reglering för socialtjänsten och Volym 2 Underlagsrapporter. S. verksamhet enligt LSS. S. 63. Stärkt patientsäkerhet genom rätt
40. Säkrare tivoli. Ju. kompetens − utifrån hälso- och
sjukvårdens och tandvårdens behov. S. 41. Pensionsnivåer och pensionsavgiften
– analyser på hundra års sikt. S. 64. En ny kontrollorganisation i livs-
medelskedjan – för ökad effektivitet, 42. Säkerhetsskyddslagen – ytterligare
likvärdighet och konkurrenskraft. LI.
kompletteringar. Ju.
65. En mer flexibel hyresmarknad. Ju. 43. Säkerställ tillgången till läkemedel
– förordnande och utlämnande 66. En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. Ju.
i bristsituationer. S. 67. Arlanda – en viktig port för det svenska 44. Förbättrat stöd i skolan. U. välståndet. Åtgärder som stärker
konkurrenskraften för Arlanda 45. Ökat informationsutbyte mellan
flygplats. LI.
myndigheter – några anslutande
frågor. Ju. 68. Nya samverkansformer, modern bygg-
nads- och reparationsberedskap – för 46. Tryggare idrottsarrangemang. Ju.
ökad försörjningsberedskap. KN. 47. Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår
69. Effektivare samverkan för djur- och
framtida elförsörjning? KN.
folkhälsa. LI. 48. Stärkt pandemiberedskap. S.
70. Längre liv, längre arbetsliv – förlängd 49. Säkerhetspolisens behandling rätt att kvarstå i anställningen. A.
av personuppgifter. Ju.
71. Fortsatt utveckling av en nationell 50. En ny nationell myndighet för läkemedelslista – en del i en ny nationell
viltförvaltning. LI. infrastruktur för datadelning. 51. Bättre förutsättningar för Del 1 och 2. S.
klimatanpassning. KN. 72. Verktyg för en mer likvärdig 52. Ökad insyn i politiska processer. Ju. resursfördelning till skolan. U. 53. Kvalificering till socialförsäkring 73. En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat
och ekonomiskt bistånd arbetsliv. A. för vissa grupper. S. 74. Ny reglering för den arbetsmarknads-
54. Ett skärpt regelverk om utvisning politiska verksamheten. A.
på grund av brott. Ju. 75. Folkbokföringsverksamhet, biometri 55. En reformerad samhällsorientering och brottsbekämpning. Fi.
för bättre integration. A. 76. Det handlar om oss 56. Stärkt skydd för domstolarnas – så bryter vi utanförskapet
och domarnas oberoende. Ju. och bygger en starkare gemenskap. A. 57. Polisiär beredskap i fred, kris och krig. 77. En översyn av den statliga löne -
Ju. garantin. A. 58. En stärkt hästnäring – för företagande, 78. En reformerad underrättelse-
jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa. verksamhet. Fö. LI. 79. Samlade förmågor för ökad
59. Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat cybersäkerhet. Fö.
våld och förtryck. Ju.
80. Koordinatbestämda fastighetsgränser. 103. En ny produktansvarslag. Ju.
Ju. 104. Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat 81. En ny organisation av ekobrotts- system för omhändertagande av
bekämpningen. Ju. radioaktivt avfall. KN. 82. Sysselsättning och boende på lands- 105. Om överföring av Första AP-fondens
bygden – Juridiska personers förvärv verksamhet och tillgångar till Tredje av jordbruksmark och en effektiv och Fjärde AP-fonderna. Fi. tillämpning av glesbygdsbestämmelserna. LI.
83. Ett nationellt förbud mot tiggeri. Ju. 84. Hem för barn och unga. För en trygg,
säker och meningsfull vård. S. 85. Ökad tydlighet, stärkt samverkan
– förutsättningar för framtidens utveck-
lingspolitik. LI. 86. Redo! En utredning om personalför-
sörjningen av det militära försvaret. Fö. 87. Straffrättsliga åtgärder mot
korruption och tjänstefel. Ju. 88. Tidigt besked om lämplig användning
av mark och vatten. KN. 89. En moderniserad fiskelagstiftning.
Volym 1 och 2. LI. 90. Förmedling av post till personer med
skydd i folkbokföringen. Fi. 91. Nya regler om arv och testamente
– bland annat ett testamentsregister
i offentlig regi och ett stärkt skydd
för efterlevande sambor. Ju. 92. En kulturkanon för Sverige. Ku. 93. En robust skogspolitik för aktivt
skogsbruk. Del 1 och 2. LI. 94. En säkrare utrikesförvaltning. UD. 95. Skärpta villkor för anhöriginvandring.
Ju. 96. Fler möjligheter till ökat välstånd. Fi. 97. Krishantering och ändrade
rörelseregler för försäkringsföretag.
Volym I, II, III & IV. Fi. 98. En bättre organisering av
fastighetsbildningsverksamheten. LI. 99. Ändring av permanent uppehålls-
tillstånd för vissa utlänningar. Ju. 100. Åtgärder mot illegal ip-tv. Ku. 101. Anpassningar till AI-förordningen –
säker användning, effektiv kontroll och
stöd för innovation. Fi. 102. Bättre ansvarsfördelning. Ju.
Statens offentliga utredningar 2025
Systematisk förteckning
Arbetsmarknadsdepartementet Folkbokföringsverksamhet, biometri och Arbetslivskriminalitet – upplägg, verktyg brottsbekämpning. [75]
och åtgärder, fortsatt arbete. [25] Förmedling av post till personer med skydd Frihet från våld, förtryck och utnyttjande. i folkbokföringen. [90]
En jämställdhetspolitisk strategi mot Fler möjligheter till ökat välstånd. [96] våld och en stärkt styrning av centrala Krishantering och ändrade myndigheter. [28] rörelseregler för försäkringsföretag.
Ökad kvalitet hos Samhall och fler vägar Volym I, II, III & IV. [97]
till skyddat arbete. [29] Anpassningar till AI-förordningen – säker Etableringsboendelagen – ett nytt system användning, effektiv kontroll och stöd
för bosättning för vissa nyanlända. [35] för innovation. [101] En reformerad samhällsorientering Om överföring av Första AP-fondens
för bättre integration. [55] verksamhet och tillgångar till Tredje Längre liv, längre arbetsliv – förlängd rätt och Fjärde AP-fonderna. [105]
att kvarstå i anställningen. [70] En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat Försvarsdepartementet
arbetsliv. [73] Plikten kallar! En modern personal- Ny reglering för den arbetsmarknads- försörjning av det civila försvaret. [6]
politiska verksamheten. [74] En reformerad underrättelse- Det handlar om oss verksamhet. [78]
– så bryter vi utanförskapet Samlade förmågor för ökad och bygger en starkare gemenskap. [76] cybersäkerhet. [79]
En översyn av den statliga löne - Redo! En utredning om personal försörj-
garantin. [77] ningen av det militära försvaret. [86]
Finansdepartementet Justitiedepartementet
Skatteincitament för forskning Skärpta krav för svenskt medborgarskap.
och utveckling. En översyn av [1] FoU-avdraget och expertskatte-
Några frågor om grundläggande reglerna. [3]
fri- och rättigheter. [2]
Moderna och enklare skatteregler
Straffbarhetsåldern. [11] för arbetslivet. [4] Ett nytt regelverk för uppsikt och förvar.
AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12]
[16] En effektivare organisering av mindre
Ersättningsregler med brottsoffret i fokus.
myndigheter – analys och förslag. [13]
[23] Kommunal anslutning till Utbetalnings-
Utmönstring av permanent uppehålls-
myndighetens verksamhet. [20]
tillstånd och vissa anpassningar till Enklare mervärdesskatteregler vid miniminivån enligt EU:s migrations-
försäljning av begagnade varor och asylpakt. [31] och donation av livsmedel. [30]
En starkare fondmarknad. [60]
Skärpta och tydligare krav på vandel Miljömålsberedningens förslag om en
för uppehållstillstånd. [33] strategi för hur Sverige ska leva upp Ett modernare konsumentskydd till EU:s åtaganden inom biologisk
vid distansavtal. [34] mångfald respektive nettoupptag av
växthusgaser från markanvändnings- Säkrare tivoli. [40]
sektorn (LULUCF). [21] Säkerhetsskyddslagen – ytterligare
Förbättrad konkurrens i offentlig och
kompletteringar. [42]
privat verksamhet. [22] Ökat informationsutbyte mellan
Spänning i tillvaron – hur säkrar vi vår
myndigheter – några anslutande
framtida elförsörjning? [47]
frågor. [45]
Bättre förutsättningar för Tryggare idrottsarrangemang. [46]
klimatanpassning. [51] Säkerhetspolisens behandling
Nya samverkansformer, modern bygg-
av personuppgifter. [49]
nads- och reparationsberedskap – för Ökad insyn i politiska processer. [52] ökad försörjningsberedskap. [68]
Ett skärpt regelverk om utvisning Tidigt besked om lämplig användning av
på grund av brott. [54] mark och vatten. [88]
Stärkt skydd för domstolarnas Ny kärnkraft i Sverige – ett samlat system
och domarnas oberoende. [56] för omhändertagande av radioaktivt
Polisiär beredskap i fred, kris och krig. avfall. [104]
[57]
Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat Kulturdepartementet
våld och förtryck. [59]
Publiken i fokus – reformer för ett star- En mer flexibel hyresmarknad. [65] kare filmland. [24]
En straffreform. Volym 1, 2, 3 och 4. [66] En kulturkanon för Sverige. [92]
Koordinatbestämda fastighetsgränser. [80] Åtgärder mot illegal ip-tv. [100]
En ny organisation av ekobrotts-
bekämpningen. [81]
Landsbygds- och
Ett nationellt förbud mot tiggeri. [83]
infrastrukturdepartementet
Straffrättsliga åtgärder mot korruption
Avgift för områdessamverkan
och tjänstefel. [87]
– och andra åtgärder för trygghet Nya regler om arv och testamente i byggd miljö. [5]
– bland annat ett testamentsregister
Anpassning av svensk rätt till EU:s i offentlig regi och ett stärkt skydd
avskogningsförordning. [17] för efterlevande sambor. [91]
Vissa förändringar av jaktlagstiftningen. Skärpta villkor för anhöriginvandring. [95]
[32] Ändring av permanent uppehållstillstånd
En ny nationell myndighet
för vissa utlänningar. [99]
för viltförvaltning. [50] Bättre ansvarsfördelning. [102]
En stärkt hästnäring – för företagande, En ny produktansvarslag. [103] jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa.
[58]
Klimat- och näringslivsdepartementet En ny kontrollorganisation i livsmedels-
kedjan – för ökad effektivitet, lik- Ny kärnkraft i Sverige – effektivare
värdighet och konkurrenskraft. [64] tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. [7] Arlanda – en viktig port för det svenska
En skärpt miljöstraffrätt och välståndet. Åtgärder som stärker
ett effektivt sanktionssystem. [14] konkurrenskraften för Arlanda
flygplats. [67]
Effektivare samverkan för djur- och folk- Fortsatt utveckling av en nationell läke-
hälsa. [69] medelslista – en del i en ny nationell Sysselsättning och boende på landsbygden infrastruktur för datadelning.
– Juridiska personers förvärv av jord- Del 1 och 2. [71] bruksmark och en effektiv tillämpning Hem för barn och unga. För en trygg, av glesbygdsbestämmelserna. [82] säker och meningsfull vård. [84]
Ökad tydlighet, stärkt samverkan
– förutsättningar för framtidens Utbildningsdepartementet utvecklingspolitik. [85]
Bättre förutsättningar för trygghet
En moderniserad fiskelagstiftning. och studiero i skolan. [8]
Volym 1 och 2. [89]
På språklig grund. [9] En robust skogspolitik för aktivt
Ett likvärdigt betygssystem
skogsbruk. Del 1 och 2. [93]
Volym 1 och 2. [18] En bättre organisering av
Kunskap för alla – nya läroplaner med
fastighetsbildningsverksamheten. [98]
fokus på undervisning och lärande. [19]
Tid för undervisningsuppdraget – åtgärder Socialdepartementet för god undervisning och läraryrkenas En förändrad abortlag attraktivitet. [26]
– för en god, säker och tillgänglig En socionomutbildning i tiden. [27] abortvård. [10]
Skärpta villkor för friskolesektorn. [37]
Stärkta drivkrafter och möjligheter för
Förbättrat stöd i skolan. [44] biståndsmottagare Volym 1 och 2. [15] Verktyg för en mer likvärdig
Att omhänderta barn och unga. [38]
resursfördelning till skolan. [72] Digital teknik på lika villkor.
En reglering för socialtjänsten
Utrikesdepartementet
och verksamhet enligt LSS. [39]
Skydd för biologisk mångfald i Pensionsnivåer och pensionsavgiften
havsområden utanför nationell – analyser på hundra års sikt. [41] jurisdiktion. [36]
Säkerställ tillgången till läkemedel
En säkrare utrikesförvaltning. [94] – förordnande och utlämnande i bristsituationer. [43]
Stärkt pandemiberedskap. [48] Kvalificering till socialförsäkring
och ekonomiskt bistånd
för vissa grupper. [53] Sveriges internationella adoptionsverk-
samhet − lärdomar och vägen framåt.
Volym 1 och 2. [61] Ansvaret för hälso- och sjukvården.
Volym 1 Bedömningar och förslag.
Volym 2 Underlagsrapporter. [62] Stärkt patientsäkerhet genom rätt
kompetens − utifrån hälso-
och sjukvårdens och tandvårdens
behov. [63]