AI-kommissionens Färdplan för Sverige

AI-kommissionens Färdplan för Sverige

Slutbetänkande av AI-kommissionen Stockholm 2025

SOU och Ds finns på regeringen.se under Rättsliga dokument.

Svara på remiss – hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2021:1. Information för dem som ska svara på remiss finns tillgänglig på regeringen.se/remisser.

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslagsbild: Kentaroo Tryman/Johnér Omslag: Elanders Sverige AB Tryck och remisshantering: Elanders Sverige AB, Stockholm 2025

ISBN 978-91-525-1139-8 (tryck) ISBN 978-91-525-1140-4 (pdf) ISSN 0375-250X

Till statsrådet Erik Slottner

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att tillsätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. Uppdraget skulle slutredovisas senast den 1 juli 2025, men kommittén valde att tidigarelägga redovisningen till den 26 november 2024 då kommittén överlämnade rapporten AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Detta betänkande, med samma namn, utgör en komplettering av rapporten för att uppfylla kraven i kommittéförordningen och förordningen om konsekvensutredningar. Som ordförande förordnades från och med den 7 december 2023 styrelseordförande Carl-Henric Svanberg. Som ledamöter förordnades samma dag informationssäkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Löwinder, professor Fredrik Heintz, digitaliseringschef Olof Hernell, förbundsordförande Ulrika Lindstrand, samhällspolitisk chef Nicklas Berild Lundblad, IT-direktör Marcus Matteby, verkställande ledamot Sara Mazur, professor Sylvia Schwaag Serger, chefredaktör Mathias Sundin samt direktör Martin Svensson. Som högnivåexperter utsåg kommittén den 26 januari 2024 tidigare chefen för EU-kommissionen i Sverige Katarina Areskoug, verkställande direktör Börje Ekholm, styrelseordförande Mats Granryd, verkställande direktör Martin Lundstedt, generaldirektör Katrin Westling Palm, styrelseordförande och tidigare Europachef McKinsey Magnus Tyreman samt generaldirektör Nils Öberg. Som experter förordnades den 30 april 2024 ämnesråd Sara Bringle, stabschef Jörgen Eklund, departementssekreterare Shannon Felländer Tsai, enhetschef Marie Haldorson, kansliråd Emil Lidén, departementssekreterare Maria Nordström, koordinator Per Nydén, analytiker Katarina Näslund, departementssekreterare Erik Oreland, kansliråd Martin Persson, departementsråd Jon Simonsson, jurist

Jeanna Torslund samt kansliråd Jenny Wada. Shannon Felländer Tsai entledigades den 22 augusti 2024 och samma dag förordnades departementssekreterare Harald Fredriksson som expert. Som huvudsekreterare i kommittén anställdes den 22 januari 2024 dekan Susanne Ackum. Som sekreterare anställdes den 1 februari 2024 analytiker Jon Olofsson, den 19 februari 2024 rådgivare Aron Verständig och den 15 april 2024 senior rådgivare Mattias Hector. Som biträdande sekreterare anställdes den 29 januari 2024 student Anton Eklöf. Den 11 november 2024 entledigades Aron Verständig och den 30 november 2024 entledigades Jon Olofsson och Mattias Hector. Kommittén, som har antagit namnet AI-kommissionen, överlämnar nu sitt kompletterande betänkande AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Uppdraget är med detta slutfört.

Stockholm i februari 2025

Carl-Henric Svanberg

Fredrik Heintz Olof Hernell Ulrika Lindstrand Nicklas Berild Lundblad Anne-Marie Eklund Löwinder Marcus Matteby Sara Mazur Sylvia Schwaag Serger Mathias Sundin Martin Svensson

Katarina Areskoug Börje Ekholm Mats Granryd Martin Lundstedt Katrin Westling Palm Magnus Tyreman Nils Öberg

/Susanne Ackum Mattias Hector Jon Olofsson Aron Verständig Anton Eklöf

Innehåll

Bilagor

Sammanfattning av

AI-kommissionens arbete

26 november presenterades rapporten AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Rapporten syftar till att ge Sverige en tydligare riktning framåt vad gäller AI, och till att inspirera hela det svenska samhället att tillsammans anta den gemensamma utmaning och möjlighet som AI-utvecklingen innebär. AI-kommissionens bedömning är att vi i Sverige har goda förutsättningar för att ta oss an den kommande AI-utvecklingen på ett gott sätt, men att vi i nuläget halkar efter andra länder. Det är viktigt att åtgärda detta då AI bedöms bli avgörande för Sveriges fortsatta konkurrenskraft, säkerhet, och välstånd. Att hamna efter i utvecklingen riskerar att ha stora negativa konsekvenser för Sverige på både kort och lång sikt. För att Sverige ska kunna maximera nyttan av och minimera riskerna med AI är det viktigt att se den operativa miljön kring tekniken som ett ekosystem. För att AI ska kunna utvecklas och implementeras på ett framgångsrikt och säkert sätt krävs en bred uppsättning åtgärder som kompletterar varandra och täcker många olika områden. Enligt AI-kommissionen är de nödvändiga beståndsdelarna i ett väl fungerande svenskt AI-ekosystem följande: elektricitet, telekom, beräkningskraft, data, säkerhet, spetsforskning, tillgång till utländska AI-resurser, AI-kompetens för alla, innovation och riskkapital samt ledarskap. AI-kommissionen har gjort bedömningen att en av de största utmaningarna för det svenska AI-ekosystemet idag är det politiska ledarskapet, där avsaknad av strategisk planering och samordning saktar ner och hindrar utveckling. För att råda bot på detta valde AI-kommissionen att tidigarelägga rapporteringen till regeringen och att presentera arbetet genom att ta fram grunden till en natio-

Sammanfattning

nell AI-strategi som regeringen bör anta för att ta ett helhetsgrepp kring frågan. Denna grund, AI-kommissionens Färdplan för Sverige, består av en kombination av resonemang kring hur Sveriges väg framåt bör se ut, konkreta förslag på åtgärder som ska stärka det svenska AI-ekosystemet samt visioner om mål som skulle kunna uppnås i framtiden. Färdplanen syftar till att, om regeringen implementerar den som en AI-strategi, ge den riktning och visa på det ledarskap som efterfrågas av näringslivet, offentlig sektor, och det svenska samhället i stort. Färdplanen är AI-kommissionens slutprodukt och inkluderas som bilaga till detta betänkande, där även en mer detaljerad sammanfattning av den återfinns (Bilaga 2).

1 Konsekvensutredning

1.1 Inledning

I detta kapitel redogörs för konsekvenserna av de förslag som AI-kommissionen lämnar i AI-kommissionens Färdplan för Sverige (Färdplanen). Konsekvensutredningen redovisas i enlighet med tillämpliga bestämmelser i kommittéförordningen (1998:1474) och förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1 Av de direktiv som regeringen beslutat för AI-kommissionens arbete framgår att omfattningen av analyserna som görs inom ramen för konsekvensutredningen ska anpassas efter förslagens karaktär och att de bör kvantifieras i den utsträckning och i de delar det är möjligt. AI-kommissionen lämnar i sin Färdplan 75 olika förslag. Det handlar således om ett stort antal förslag som består i såväl förslag till utredningar, regeringsuppdrag till myndigheter samt ekonomiska satsningar inom olika områden. Ett flertal av de förslag kommissionen lämnar måste utredas vidare för att finna sin mer precisa form eller för att kunna presenteras som färdiga lagförslag. Mot den bakgrunden gör AI-kommissionen i denna konsekvensutredning en översiktlig analys över konsekvenserna av våra förslag.

1 Den 6 maj 2024 trädde förordningen (2024:185) om konsekvensutredningar i kraft. Av övergångsbestämmelserna (p. 4) till 2024 års förordning framgår dock att den inte tillämpas för kommittéer som tillkallats före ikraftträdandet. För kommittéer som tillsatts före den 6 maj 2024 gäller fortfarande 6 och 7 §§ i den upphävda förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningen vid regelgivning och 14–15 a §§ kommittéförordningen i dess äldre lydelse. AI-kommissionen tillsattes den 7 december 2023 varför vi tillämpar de äldre lydelserna i denna konsekvensutredning.

Konsekvensutredning

1.2 Problemet som ska lösas

1.2.1 Problemformulering

Sverige halkar efter andra länder inom AI. Till exempel har Sverige fallit från plats 15 i 2020 års upplaga av The Global AI Index (GAII), till plats 25 i 2024 års upplaga. I delindexet Politisk Styrning ligger Sverige så lågt som plats 57 utav de 83 länder som ingår i 2024 års upplaga av GAII. 2 Med andra ord behöver Sveriges konkurrenskraft inom AI stärkas för att vi inte ska hamna på efterkälken i den globala teknikutvecklingen, vilket kan leda till förlorade möjligheter inom innovation, ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling. Utan en starkare position riskerar Sverige att förlora sin konkurrensfördel gentemot länder som redan har gjort strategiska satsningar på AI och digitalisering. 3 Utmaningen för Sverige handlar om att stärka ekosystemet runt AI. Nedan presenteras en översikt över hur detta ekosystem formar problembilden runt AI i Sverige. För en djupare analys hänvisar vi till Färdplanen. AI är en systemövergripande teknologi som förväntas påverka samhället som helhet. Det gör att ekosystemet inkluderar många olika faktorer, så som el, telekom, beräkningskraft, data, säkerhet, tillgång till utländska AI-resurser och plattformarAI-kompetens för alla, innovation och riskkapital samt ledarskap. Om någon del saknas får det konsekvenser för verkningskraften av åtgärder på andra områden. Till exempel så kommer offentlig sektor aldrig fullt ut kunna implementera effektiva AI-lösningar om det inte finns tillgång till högkvalitativa data. Detta skulle vara fallet även om regeringen i övrigt investerar i fysisk och digital infrastruktur, inklusive telekom, beräkningskraft och kompetens. För Sveriges del är bristen på ledarskap en central svaghet i ekosystemet. Denna brist härrör från att den nuvarande styrningen av AI är starkt präglad av den svenska förvaltningsmodellen. Modellen bygger på decentralisering och beslut som fattas nära de som berörs, vilket har resulterat i att ansvaret för implementeringen av AI i stor utsträckning har lämnats till enskilda aktörer. Detta skapar utmaningar i samband med AI, en teknologi som i hög grad känneteck-

2 För en närmare beskrivning av Sveriges position inom AI relativt andra länder i The Global AI Index, se Bilaga B i AI-kommissionens Färdplan för Sverige. 3 Till exempel gör länder som Finland, Frankrike och Kanada betydande satsningar på AI.

Konsekvensutredning

nas av stordriftsfördelar och nätverkseffekter – faktorer som gör det ekonomiskt fördelaktigt att samordna och kombinera resurser. Den svenska förvaltningsmodellen har en tendens att leda till stuprörstänkande och fragmentering, och samordning vid systemövergripande händelser blir i praktiken svår eller omöjlig att genomföra. Konsekvensen är att många förhåller sig till AI med osäkerhet och försiktighet. Av rädsla för att göra fel avstår man från att implementera teknologin, vilket ytterligare bromsar utvecklingen. Sveriges svaga position inom AI är bekymmersam då tekniken kan hjälpa till med att lösa många av de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Om Sverige inte lyckas med att implementera AI, kommer många av dessa fördelar och samhällsvinster att gå förlorade. Till exempel kommer vår åldrande befolkning att medföra ett ökat tryck på offentlig sektor och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster. I kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant i Färdplanen diskuteras hur AI kan bidra till att hantera detta problem. Dessutom kan AI bidra till att effektivisera energisystemen (se kapitlet Energi) såväl som sjukvården (se kapitlen Data som en förutsättning för AI-utveckling, AI för en offentlig sektor i framkant och Innovation entreprenörskap och riskkapital). AI kommer även ligga till grund för nya vetenskapliga upptäckter och innovationer (se kapitlet Spetsforskning). Detta visar på några av de områden där AI kan skapa stort värde, men Färdplanen innehåller många fler exempel.

1.2.2 Målbild

Sammantaget gör dessa problem och utmaningar att det krävs kraftfulla åtgärder på AI-området, och dessa åtgärder behöver komma snabbt – det är fara vid dröjsmål. Färdplanen innehåller 75 förslag som kommer att stärka ekosystemet runt AI. Som nämnts tidigare fokuserar denna konsekvensanalys på en översikt av konsekvenserna av dessa förslag. Med andra ord baseras målbilden på den samlade effekt som förslagen förväntas få. Att stärka Sveriges ekosystem runt AI innebär att skapa förutsättningar för att använda teknologin på ett sätt som maximerar nyttan och minimerar riskerna. Målbilden inkluderar därför en stark samverkan mellan privat och offentlig sektor, akademi och

Konsekvensutredning

näringsliv, som tillsammans driver innovation och stärker svensk konkurrenskraft. Även tillgång till data och datorkraft måste förbättras, med fortsatt respekt för integritet och upphovsrätt. Samtidigt är det viktigt att medborgarna har kunskap om AI:s möjligheter och begränsningar, vilket skapar förutsättningar för en öppen och informerad diskussion om teknologins roll i samhället. Om individer ges stöd i omställningen till nya arbetsuppgifter, kan AI bli ett verktyg som gynnar både ekonomin och tilliten i samhället. Målet är en framtid där AI används som ett verktyg i medborgarnas och mänsklighetens tjänst. Det är svårt att fastställa en exakt siffra på de samhällsvinster förslagen kommer att medföra. Detta beror på att AI förväntas påverka samhället i en sådan omfattning att en jämförelse med dagens tekniknivåer är oerhört komplext. 4 AI driver exempelvis fram förändringar som inte bara förbättrar befintliga processer utan också skapar helt nya sätt att arbeta, kommunicera och lösa problem. Trots dessa svårigheter finns det uppskattningar av det ekonomiska värde som en ökad användning av AI kan generera. Till exempel beräknar Implement Consulting Group att en fullskalig implementering av generativ AI i Sverige skulle kunna öka den årliga BNP:n med cirka 9 procent inom en tioårsperiod. 5 Om en fullskalig implementering däremot fördröjs, uppskattas ökningen av BNP begränsa sig till 2 procent. Även inom offentlig sektor finns det uppskattningar av möjliga vinster. En grov beräkning från Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och konsultfirman McKinsey från 2020 visar att AI kan generera besparingar inom offentlig sektor motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, vilket motsvarar omkring fem procent av de totala offentliga ut- 6 gifterna. Det går inte att med exakthet fastställa hur förslagen i Färdplanen motsvarar åtgärdsantagandena i dessa studier. Dock pekar studierna på betydande samhällsvinster för Sverige av att stärka ekosystemet runt AI. För att följa Sveriges utveckling inom AI föreslås, i Bilaga B i Färdplanen, ett antal KPI:er. Dessa KPI:er syftar till att både

4 Se till exempel Brynjolfsson, Erik, Daniel Rock, and Chad Syverson. The productivity J-curve: How intangibles complement general purpose technologies. American Economic Journal: Macroeconomics 13.1 (2021): 333-372. 5 Se Implement Consulting Group på uppdrag av Google, 2024, The Economic opportunity of AI in Sweden. 6 Se Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI, 2020.

Konsekvensutredning

beskriva Sveriges nuvarande position och sätta en målbild för landets framtida position i förhållande till andra länder. KPI:erna är baserade på The Global AI Index som utvärderar landets samlade bild såväl som utvecklingen inom områdena Politisk Styrning, Utveckling, Infrastruktur, Kommersialisering, Forskning, Talang och Operativ miljö. Se Bilaga B för ytterligare detaljer. Det är dock viktigt att understryka att syftet med åtgärdsförslagen i Färdplanen är att stärka Sveriges ekosystem runt AI. En förbättrad ranking i detta index bedöms bli en naturlig konsekvens av dessa insatser, men en förbättrad ranking är inte målet, utan ett medel för att mäta framgång.

1.2.3 Nollalternativ och alternativa lösningar

Nollalternativet innebär att Sverige fortsätter på den nuvarande kursen utan en tydlig AI-strategi, med mål och medel, för Sverige. AI-kommissionen menar då att det svenska ekosystemet runt AI förblir svagt. Detta skulle föra med sig en rad konsekvenser. Bland annat så skulle det resultera i en fortsatt fragmenterad styrning av AI-frågorna, där ansvaret lämnas till varje enskild aktör att avgöra i vilken utsträckning AI ska tillämpas i deras verksamhet. För offentlig sektor skulle denna modell innebära att mindre aktörer skulle ha fortsatt svårt att implementera AI-lösningar på grund av begränsade resurser, kompetens och stöd. På ett bredare plan skulle aktörer inom alla samhällssektorer fortsatt möta hinder när det gäller att dela data och navigera i den osäkra lagstiftningen som rör AI. Dessutom skulle risken vara stor att svenska aktörer inte får tillgång till beräkningskraft till konkurrenskraftiga priser, och svensk akademi skulle få svårt att hävda sig i en allt hårdare internationell konkurrens. Med begränsad kunskap om AI skulle såväl medborgarna som samhället i stort löpa större risk att drabbas av AI-användningens avigsidor, i form av illvillig användning av tekniken. Sammantaget skulle Sveriges konkurrenskraft inom AI försämras ytterligare relativt andra länder som satsar stort på AI. 7 Dessutom är risken stor att implementeringen av AI i samhället bromsas. Därmed skulle de positiva effekter som AI kan föra med sig gå

7 Till exempel Finland, Kanada, Storbritannien och Frankrike gör stora satsningar för att stärka sin konkurrenskraft inom AI.

Konsekvensutredning

förlorade, så som högre BNP, ökad välfärd eller minskade utgifter i offentlig sektor. En alternativ lösning är att implementera endast utvalda förslag i Färdplanen. Detta lösningsalternativ riskerar att lämna delar av ekosystemet utan åtgärder. I förlängningen kan det göra att de förslag som faktiskt blir verklighet får en begränsad verkan. Som beskrivits ovan beror det på att förslagen är komplementära och en partiell implementering minskar helhetens effektivitet.

1.3 Vilka berörs av kommissionens förslag?

AI kommer att medföra ett sektorsövergripande teknikskifte och därmed påverka samhällets alla delar. AI-kommissionens förslag syftar till att stärka ekosystemet runt AI och därmed snabba på detta teknikskifte. Följaktligen kommer i princip alla i Sverige att beröras av AI-kommissionens förslag i någon mån. Nedan följer en översikt av de huvudsakliga målgrupperna och hur de berörs.

1.3.1 Konsekvenser för forskarsamhället

och utbildningssektorn

Genom satsningar på excellenscentra och forskarskolor inom AI kommer universiteten och högskolorna att få ökade resurser för AI-forskning och utbildning i samtliga ämnen, från teknik, datavetenskap och livsvetenskap till humaniora och samhällsvetenskap. Detta leder till ett ökat antal AI-specialister inom alla vetenskapsområden och stärker Sveriges forskningskapacitet på bred front. Färdplanen innehåller även nödvändiga förslag på kompetensutveckling för alla lärare vid universitet och högskolorna. Detta för att möta de förändrade krav på undervisningen i sak och form som redan nu uppstått och förväntas öka i framtiden. En utmaning kan bli att snabbt frigöra tid för vidareutbildning, hitta lärare med tillräckligt hög kompetens och material med tillräckligt hög kvalitet i satsningens initiala skede. Här är det viktigt att bygga på de initiativ som redan finns, i Sverige eller utomlands. Vårt förslag på satsning sträcker sig därför över flera år.

Konsekvensutredning

1.3.2 Konsekvenser för arbetstagare och befolkningen i stort

För arbetstagare kan dessa satsningar innebära både möjligheter och utmaningar. Efterfrågan på AI-kompetens förväntas växa, vilket skapar nya arbetstillfällen och karriärvägar. Samtidigt kan automatisering och AI-lösningar förändra arbetsuppgifter inom flera yrken och leda till att vissa yrken helt försvinner. Därmed ställs höga krav på kompetensutveckling och anpassning för att möta de nya behoven på arbetsmarknaden. Detta understryker vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik, vilket diskuteras vidare i kapitlet Kompetenslyft för alla. För befolkningen i stort kan utvecklingen inom AI innebära förbättrade tjänster, exempelvis inom sjukvård och social omsorg, samt tillgång till effektivare samhällsservice. Denna utveckling väcker frågor om integritet, säkerhet och etik som påverkar hur AI-lösningar accepteras och används av allmänheten. Det kan också finnas en oro runt förändringar på arbetsmarknaden. Vid implementering av AI-lösningar är transparens kring hantering av personuppgifter och åtgärder för att minimera snedvridningar i algoritmer viktiga faktorer för att upprätthålla förtroendet hos användarna. Dessa aspekter kan få betydande konsekvenser för hur teknologin accepteras och nyttjas i samhället. Färdplanen innehåller därför förslag om folkbildning som syftar till att hantera oro och utbilda befolkningen runt riskerna med AI. En annan aspekt är att förslagen i Färdplanen kan leda till att en större del av välfärden förlitar sig på AI. Därmed kommer de som tar del av välfärdstjänster att påverkas. En uppenbar risk med detta är att de som befinner sig i ett digitalt utanförskap kommer att få svårare att få ta del av offentlig service. Även här är folkbildning nyckeln till att vi kan garantera en implementering av AI som kommer alla till del.

1.3.3 Konsekvenser för staten

En ökad AI-användning förväntas att få omfattande konsekvenser och påverka all statlig verksamhet. Färdplanens förslag ger statliga aktörer möjlighet att utveckla AI-lösningar som kan höja kvaliteten och minska administrativa kostnader. Även om AI kommer att påverka staten brett, har vi valt att avgränsa denna konsekvens-

Konsekvensutredning

analys till de myndigheter som explicit nämns i Färdplanen för att göra innehållet mer hanterbart. För Regeringskansliet innebär förslagen en starkare central styrning, med en task force inom Statsrådsberedningen som ansvarar för att följa implementeringen av förslagen och uppföljningen av den nationella AI-strategin. Denna task force ska även fungera som en brygga mellan politiken och den offentliga förvaltningen samt hålla regelbundna samråd med näringsliv, akademin och arbetsmarknadens parter för att hålla sig uppdaterad om utvecklingen av AI i samhället. Vidare ställs ökade krav på AI-kompetens bland Regeringskansliets medarbetare. Skatteverket och Försäkringskassan föreslås bli leverantörsmyndigheter för AI-verkstaden. Detta arbete kommer sannolikt att leda till nya prioriteringar för verksamheterna och ställa krav på kompetens och resurser. Det kommer även att krävas samverkan med andra aktörer för att säkerställa att verkstadens lösningar är effektiva och rätt anpassade efter behoven hos stora som små myndigheter, regioner och kommuner. För Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) föreslås i Färdplanen utökade uppdrag, bland annat genom en regulatorisk sandlåda som riktas mot offentlig sektor och som ska integreras i AI-verkstaden. Dessutom föreslås att den nuvarande sandlådan expanderar till att hantera fler ärenden med snabbare svar till privat sektor. Detta kommer kräva ökad kompetens och kapacitet hos IMY. Som expertmyndighet inom digitalisering kan Digg få ett större ansvar i takt med att AI-användningen och ekonomins digitalisering ökar. Färdplanen ger även förslag på uppdrag till Digg 8 att inom ramen för AI-verkstaden erbjuda vägledning kring användningen av AI i offentlig sektor och vidta åtgärder för att öka synligheten för EU-program som är relevanta för AI. För Vinnova föreslår Färdplanen ett delat ansvar för finansieringen med Vetenskapsrådet för en svensk AI-Factory. Vinnova föreslås även stödja AI-startups och högrisk-projekt, samt få utökat mandat att medfinansiera EU-projekt och främja EU-program som Horizon Europe och Digital Europe. Detta kan innebära ökade krav på kompetens, samordning och administration.

8 Då Färdplanen skrevs var det inte känt av AI-kommissionen att Digg och PTS ska slås samman. Oavsett det så bör vårt förslag hanteras skyndsamt inom ramen för den gamla eller nya organisationen.

Konsekvensutredning

Förslagen som riktas mot svensk akademi medför att Vetenskapsrådet (VR), tillsammans med andra forskningsfinansiärer, får utökade uppdrag att utveckla AI-forskning genom bland annat satsningar på forskningsspets och fysisk infrastruktur. Detta omfattar excellenscenter, forskarskolor, post doc-program, gästprofessurer och utveckling av beräkningskraft för AI. Förslagen kan medföra nya krav på ökad samordning och kompetens inom VR. Färdplanens förslag innebär även att KTH, genom Cybercampus Sverige, stärks som nationell nod för forskning om AI och cybersäkerhet.

1.3.4 Konsekvenser för kommuner och regioner

AI-kommissionens förslag, inklusive AI-verkstaden, är utformade med respekt för det kommunala självstyret enligt 14 kap 3 § regeringsformen, som stipulerar att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Våra förslag inskränker inte det kommunala självstyret. Snarare syftar förslagen till att stärka kommunernas förmåga att dra nytta av AI-teknologi. Exempelvis är AI-verkstaden frivillig och tänkt att fungera som ett stöd, genom att erbjuda praktisk vägledning, delade resurser och färdiga lösningar. Därmed sänks trösklarna för kommuner – särskilt mindre och resurssvaga – att påbörja eller utveckla sitt arbete med AI. För mindre kommuner, som ofta har begränsade resurser och mindre kapacitet, kan förslagen i Färdplanen innebära utmaningar. Problem kan till exempel uppstå som en följd av krav på bättre datahantering, så som datastandarder och att inkludera dataperspektivet i konsekvensutredningar. För att ge särskilt stöd till denna grupp föreslås en rad åtgärder i Färdplanen, bland annat möjligheten till stöd och verksamhetsutveckling från den insatsstyrka som ska inrättas i anslutning till AI-verkstaden. För mer detaljer, se AI för en offentlig sektor i framkant.

Konsekvensutredning

1.3.5 Konsekvenser för företagen

Företag kommer att få utökade möjligheter att utveckla AI, särskilt företag inom teknikintensiva branscher. Detta inkluderar bland annat bredd och spets i arbetskraften, förbättrade förutsättningar att testa sina produkter i regulatoriska sandlådor samt möjligheten att genom medfinansiering delta i EU-projekt i större omfattning. Små och medelstora företag förslås dessutom få tillgång till beräkningskraft till konkurrenskraftiga priser, genom etableringen av en svensk AI-Factory. Vid etableringen av en gemensam kärninfrastruktur för offentliga aktörer uppstår frågor om konkurrens. Bör staten, genom aktörer som Försäkringskassan och Skatteverket, tillhandahålla tjänster till kommuner och regioner eller stör detta konkurrensen? I det perspektivet är det viktigt att notera att AI-verkstaden kommer att fylla ett tydligt behov som inte täcks i dagsläget. En AI-verkstad behöver dessutom uppfylla högt ställda krav på informationssäkerhet, vilka är nödvändiga inom den offentliga förvaltningen. Då AIverkstaden dessutom bidrar till den svenska suveräniteten och vårt civila försvar bör AI-verkstaden inte betraktas som konkurrensbegränsande på ett sätt som är oförenligt med gällande lagstiftning. Förslagen kan innebära konsekvenser för företagens administrativa kostnader. Flera av de föreslagna åtgärderna bedöms skapa förutsättningar för företag att minska dessa kostnader, särskilt med tanke AI:s förmåga att effektivisera och att automatisera administrativa processer. Se kapitlet Innovation, entreprenörskap och riskkapital för exempel på sådana åtgärder. Dock ryms inte konkreta beräkningar av de administrativa kostnaderna inom ramen för denna övergripande konsekvensanalys.

1.4 Kostnadsmässiga konsekvenser

I Bilaga A i Färdplanen redogörs för de beräknade kostnaderna för de 75 förslag som Färdplanen innehåller. Totalt beräknas dessa förslag kosta 16 712 miljoner kronor under en tioårsperiod. Den största delen av denna kostnad förläggs till de fem första åren, nämligen 11 507 miljoner kronor. Förslagen är avgörande för att stärka Sveriges AI-ekosystem och bör ses som investeringar som på sikt kan generera betydande av-

Konsekvensutredning

kastning i form av ekonomisk tillväxt och kostnadsbesparingar. Enligt studierna från Implement Consulting Group och Digg/ McKinsey som nämndes i avsnitt 1.2.2, skulle avkastningen på dessa investeringar kunna vara avsevärd. AI förväntas exempelvis effektivisera den offentliga sektorn och minska myndigheternas framtida behov av anslag, vilket skulle innebära betydande besparingar för staten. Ur detta perspektiv anser AI-kommissionen att det är nödvändigt att säkerställa finansiering för dessa förslag i den kommande vårändringsbudgeten. I samband med kostnadssatta förslag som innebär att myndigheter tilldelas nya uppdrag, har kostnaden tagits fram i dialog med myndigheten under rimliga antaganden om personalkostnader, resursbehov och tidsåtgång. För de utredningarna som föreslås, har vi antagit en schablonkostnad på 5 miljoner kronor per år och utredning. Nedan redogör vi för kostnadsberäkningarna i samband med de fem största satsningarna, nämligen Excellenscenter, Forskarskolor, Post-docs och Gästforskare, AI-verkstad för offentlig sektor och Medfinansiering för Digital Europe-projekt. Tillsammans står dessa förslag för omkring två tredjedelar av de totala kostnaderna för förslagen i färdplanen.

1.4.1 Excellenscenter

Färdplanen föreslår en satsning på excellenscenter inom AI som ska fungera som strategiska nav, med syfte att koppla grundforskning till tillämpad utveckling inom alla vetenskapsområden och främja samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor. Kapitlet Spetsforskning i samverkan beskriver förslaget mer ingående. För att dessa centra ska ligga i framkant krävs långsiktig finansiering och frihet att utforska nya idéer utan kortsiktiga krav. Vi föreslår därför en finansiering om 100 miljoner kronor per center och år, vilket motsvarar 3 miljarder kronor för tre centra under tio år. Förslaget innebär att Vetenskapsrådet (VR) ansvarar för att utforma de exakta formerna och fokusområdena för centren genom att låta resurserna sökas i konkurrens mellan lärosäten. Därför går det inte att i förväg specificera detaljer kring till exempel utgifts-

Konsekvensutredning

poster, då det skulle riskera att begränsa flexibiliteten och förhindra en optimal fördelning av resurser. Inom akademisk forskningsverksamhet kan en långsiktig finansieringsstrategi skapa förutsättningar för stabil utveckling och varaktig konkurrenskraft. WASP-satsningen, som beskrivs i kapitlet Spetsforskning i samverkan, visar tydligt hur en omfattande och kontinuerlig finansiering kan främja fördjupad AI-forskning och stärka samarbetet mellan akademi och näringsliv.

1.4.2 Inrätta Post-docs och Gästforskare

För att ytterligare stärka Sveriges forskningsförmåga innehåller kapitlet Spetsforskning i samverkan strategiska satsningar på postdocs och gästforskare. Dessa satsningar syftar till att öka Sveriges attraktionskraft och säkerställa en kortsiktig, men även långsiktig kompetensförsörjning inom AI. Satsningen på post-docs omfattar finansiering för 200 tjänster under en tioårsperiod, med en total kostnad på 500 miljoner kronor. Kostnadsberäkningen bygger på en schablon där varje post-doctjänst kostar 1,25 miljoner kronor per år och har en anställningstid på två år. Detta bygger på en schablonlön för en disputerad forskare och omkostnader för exempelvis konferensdeltagande och forskningsassistans. Satsningen på gästforskare uppgår till 300 miljoner kronor, vilket motsvarar en kostnad på 6 miljoner kronor per gästforskare. Denna kostnad inkluderar en professorslön samt omkostnader för att etablera en forskningsmiljö i anslutning till forskaren. Omkostnaderna kan innefatta resor, konferenser, forskarassistenter och möjligheten att knyta till sig doktorander och post-docs.

1.4.3 Forskarskolor

För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft inom forskning och innovation även på lång sikt behöver fler doktorer som integrerar AI-kunskap i sina respektive ämnesområden utbildas. I kapitlet Spetsforskning i samverkan föreslås därför nya forskarskolor med inriktning på AI.

Konsekvensutredning

Målet är att utbilda 600 doktorander över en tioårsperiod till en total kostnad av 2,4 miljarder kronor. Beräkningen grundar sig på en schablon där en doktorand kostar 1 miljon kronor per år. Denna summa inkluderar lön, arbetsgivaravgifter och nödvändiga omkostnader såsom handledning och konferensresor. Eftersom en doktorand behöver fyra år för att slutföra sin utbildning, uppgår kostnaden per doktorand till 4 miljoner kronor. Sammantaget innebär detta att 600 doktorander à 4 miljoner kronor per doktorand ger en totalkostnad på 2,4 miljarder kronor.

1.4.4 AI-verkstad för offentlig sektor

Kostnaderna för en kärninfrastruktur för i AI i offentlig sektor (en så kallad AI-verkstad) är framtagna av Skatteverket och Försäkringskassan och beräknas till totalt 2 145 miljarder över en femårsperiod. Därefter bör AI-verkstaden övergå till att avgiftsfinansieras, med avgifter som differentieras baserat på användarnas storlek, exempelvis invånarantal eller budget. Eftersom projektet förändras och utvecklas över tid, presenteras kostnaderna på årsbasis. Under det första året genomförs en analysfas för att identifiera behov, skapa styrformer, ta fram riktlinjer och en finansieringsmodell. Samtidigt förbereds datalager och källor, rekrytering och resursförstärkning inleds, och myndigheterna levererar en minsta livskraftig produkt (MVP) för en labbmiljö samt generiska AI-tjänster. Målet är att skapa en grundläggande plattform och initialt värde för offentlig sektor. Den totala kostnaden för detta uppgår till 145 miljoner kronor. Under det andra året etableras styrformer, leveransmodeller och samfinansiering. Bemanningen förstärks, och prioriteringar som datainsamling, infrastruktur och AI-tjänster utvecklas vidare. Dessutom byggs kompetens genom utbildning, och marknadsföring samt gemenskapsbyggande stärker engagemanget. Administration av upphandlingsprocessen inleds och säkerhet samt regelefterlevnad säkerställs. Vid årets slut är AI-verkstaden fullt etablerad med fungerande regelverk och tjänster. Den totala kostnaden blir 500 miljoner kronor. Under år tre till fem fokuserar arbetet på förvaltning och vidareutveckling av infrastrukturen, inklusive utbildning, analys och ut-

Konsekvensutredning

veckling av AI-tjänster. Samfinansiering och innovationscentra prioriteras för att bredda användningen och säkerställa hållbarhet. AI-verkstaden är då redo för full uppskalning, med strukturer och verktyg som stöttar offentlig sektor. Den totala kostnaden blir 500 miljoner kronor per år.

1.4.5 Medfinansiering för Digital Europe-projekt

Detta förslag innebär att öka möjligheterna till svensk medfinansieringen av svenska aktörers deltagande i forsknings- och infrastrukturprojekt inom ramen för Digital Europe. Förslaget beskrivs i detalj i kapitlet Internationella positioner. Förslaget innebär ett tillskott på 160 miljoner kronor per år till nationell medfinansiering av projekt inom Digital Europe-programmet, vilket totalt motsvarar 1,6 miljarder kronor över tio år. 9 Dessutom föreslås en öronmärkt buffertfond, med en initial kapacitet på 50 miljoner kronor, med syfte att hantera årliga svängningar i andelen beviljade ansökningar. Den totala kostnaden för förslaget hamnar därmed på 1,65 miljarder kronor över en tioårsperiod. Tillskottet på 160 miljoner kronor per år till nationell medfinansiering bygger på prognoser från Digg över behoven inom områdena stärkt cybersäkerhet, näringslivets nyttjande av AI, europeiska hälsodataområdet, näringslivets nyttjande av stora datamängder, e-identitet, digital kompetens, och digitalisering av offentliga tjänster. Prognosen utgår ifrån den nivå av deltagande som Sverige uppvisat fram till och med 2023 i Digital-programmet. Denna nivå har sedan skrivits fram med hänsyn tagen till kommande års budgetfördelning i Digital Europe-projekt, med antagandet att projekten pågår i medeltal under tre år.

9 Medlen kommer endast att ianspråktas i den mån svenska aktörer har fått sitt deltagande godkänt av EU-kommissionen. Det är därmed inte säkert att allt går åt varje år. Tillskottet har antagits ligga kvar i tio år, vilket dock går utöver Digitalprogrammets livslängd.

Konsekvensutredning

1.5 Övriga överväganden

1.5.1 Ikraftträdande

Det är av stor vikt att de föreslagna åtgärderna implementeras så snart som möjligt för att skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar utveckling av ekosystemet runt AI i Sverige. I Bilaga A i Färdplanen anges tydligt tidsramarna för de olika förslagen och deras kostnader uppdelat på årsbasis. Dessutom innehåller Bilaga B i Färdplanen ett förslag på uppföljning av Sveriges utveckling inom AI över tid. Bilagan presenterar specifika KPI:er, baserade på Global AI Index metodik, som gör det möjligt att kontinuerligt mäta och analysera hur Sveriges position inom AI utvecklas. Om regeringen agerar kraftfullt och genomför de åtgärder som föreslås i Färdplanen för att stärka Sveriges AI-ekosystem, bör det avspeglas i en förbättring av Sveriges position inom AI, mätt med dessa KPI:er.

1.5.2 Informationsinsatser

För att säkerställa en framgångsrik implementering är det viktigt att ansvariga myndigheter genomför väl utarbetade informationsinsatser. Beroende på de specifika omständigheterna bör dessa insatser riktas både till allmänheten, för att öka förståelsen för insatsernas påverkan, och till kommuner och regioner. Exempelvis i fallet med AI-verkstaden är det av yttersta vikt att etablera ett nära samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Därmed blir det möjligt att ge en tydlig bild av AI-verkstadens syfte, funktion och praktiska tillämpning för Sveriges kommuner och regioner.

Konsekvensutredning

1.5.3 Överenstämmelse med unionsrätten

AI-kommissionens förslag tar hänsyn till gällande EU-regelverk, och delar av förslagen syftar till att harmonisera den svenska tilllämpningen med unionsrätten. AI-kommissionen bedömer därmed att förslagen i Färdplanen är i linje med unionsrätten. En mer detaljerad analys av relevanta unionsrättsliga rättsakter återfinns i Färdplanen. Frågan om hur AI-förordningen ska tillämpas i Sverige behandlas dessutom inom ramen för en separat utredning. 10

10 Se Trygg och tillförlitlig användning av AI (Dir. 2024:83).

Bilaga 1

Kommittédirektiv 2023:164

Förstärkt AI-förmåga i Sverige

Beslut vid regeringssammanträde den 7 december 2023

Sammanfattning

En kommitté – en AI-kommission – ska identifiera behov av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att stärka utveckling och användning av artificiell intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. AI har stor potential att bidra till ökad innovationsförmåga, högre effektivitet och bättre konkurrenskraft, men även till en effektivare offentlig förvaltning. Syftet med uppdraget är att säkerställa att Sverige som ledande forskningsnation, avancerad industrination och ambitiös välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna och hantera riskerna med AI, inklusive att bidra till att identifiera en nisch inom AI där Sverige kan blir en viktig partner för andra. Kommittén ska bl.a. • identifiera behov av och lämna förslag som främjar en konkurrenskraftig, säker och etisk AI-utveckling och AI-användning i Sverige, • identifiera prioriterade internationella insatser och lämna förslag till hur Sverige kan agera proaktivt och samordnat vid framtagande och utveckling av internationella policyer och regelverk för AI, • analysera och beskriva hur användning av AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och demokrati, och • vid behov, lämna författningsförslag.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

Bilaga 1

Uppdraget att föreslå grundförutsättningar för att möta

morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling

Utbildning och forskning är avgörande för Sveriges möjligheter att förverkliga potentialen med AI. Satsningar som stimulerar högre utbildning, forskning, utveckling och innovativa tillämpningar av AI är av mycket stor betydelse för Sveriges AI-utveckling. För att skapa attraktiva forskningsmiljöer och framgångsrikt tillämpa AI krävs samarbete mellan akademin, näringslivet och den offentliga förvaltningen, dvs. de statliga myndigheterna, kommunerna och regionerna. Även grundläggande högskoleutbildning är viktig, t.ex. inom matematik, för att ge nödvändiga grunder för vidare utbildning på avancerad nivå och på forskarnivå. För att bidra till kompetensförsörjning, kunskapsspridning och en ändamålsenlig, säker och etisk tillämpning av nya lösningar och verktyg inom AI kan forskningssatsningar behöva koordineras mellan flera aktörer. Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för att attrahera utländsk kompetens och forskning inom AI med beaktande av säkerhetspolitiska omständigheter och behovet av kompetens för säkerhetsklassad verksamhet. Kommitténs arbete ska i denna del fokusera på högre utbildning och forskning. Om kommittén under sitt arbete identifierar åtgärder för skolväsendet, ska den beakta de möjligheter och risker som AI kan innebära. Det kan exempelvis handla om möjligheter att fördjupa kunskaper inom STEM-ämnena, dvs. naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik, eller risker för bristande anpassning till barns och elevers kognitiva utveckling. Kommittén ska emellertid inte lämna förslag som avser skolväsendet. En annan viktig grundförutsättning för att möta morgondagens behov inom AI-användning och AI-utveckling är digital infrastruktur. En digital infrastruktur kan bl.a. bestå av kluster för träning och utveckling av AI-tjänster. Viktig infrastruktur för AI är även beräkningsresurser, lagring och delning av data, hantering av känsliga data, ökade krav på öppna forskningsdata samt experimentmiljöer såsom s.k. regulatoriska testbäddar där aktörer, med fokus på rättsliga bedömningar, kan testa och visa upp innovativa tekniska lösningar tillsammans med behöriga myndigheter. Tillgång till gemensam AIinfrastruktur för den offentliga förvaltningen möjliggör att rättsliga krav kan tillgodoses på ett effektivt och enhetligt sätt. Möjlighet till samarbete kring AI-infrastruktur kan skapa arenor för gemensam

Bilaga 1

kunskapsuppbyggnad och kompetensförsörjning. Samarbeten inom AI-infrastruktur bidrar till att säkerställa att det i hela svenska samhället finns en bred AI-kompetens och en bred förståelse för möjligheter och utmaningar med AI. Kommittén ska därför • analysera möjligheter för och identifiera behov av att stärka attraktiva och excellenta forskningsmiljöer för såväl grundforskning som tillämpad forskning inom AI i Sverige samt för att stärka samarbeten med ledande internationella AI-forskningsmiljöer, • analysera möjligheter för och identifiera behov av att stärka drivkrafter och förutsättningar för universitet och högskolor att utbilda både för grundläggande kompetens och för spetskompetens inom AI, även inom utbildningar som inte har teknisk inriktning, • analysera och föreslå om och i så fall på vilket sätt staten kan bidra till utvecklingen av AI-infrastruktur, och • vid behov föreslå åtgärder, inklusive författningsförslag.

Uppdraget att föreslå hur Sverige kan agera

proaktivt för att främja en konkurrenskraftig,

säker och etisk AI inom EU och globalt

Utvecklingen av AI har geopolitisk betydelse och kommer att påverka Sveriges säkerhet och internationella samarbeten. Frågor om standarder, specifikationer och etiska normer för AI kommer sannolikt att få samma geopolitiska dimensioner som t.ex. molntjänster, 5G och 6G. En viktig väg framåt för utvecklingen av gemensamma regler är ett ökat engagemang inom EU och med strategiskt viktiga parter utanför EU. Det är viktigt att Sverige genom EU och annan internationell samverkan, med beaktande av svenska utrikes- och säkerhetspolitiska intressen, agerar proaktivt i samband med att standarder och regelverk tas fram. Ett proaktivt och aktivt förhållningssätt innefattar också ett nära transatlantiskt samarbete och att det handelspolitiska ramverket värnas. Det är politikens roll, såväl nationellt som internationellt, inte minst inom EU, att skapa förutsättningar för att de goda effekterna av teknikens användning och potential för konkurrenskraft förverkligas samtidigt som potentiella negativa samhällseffekter hanteras. Utveck-

Bilaga 1

ling och användning av AI bör utgå från respekt för grundläggande värderingar om rättssäkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Kommittén ska därför • analysera och föreslå hur Sverige proaktivt kan bidra till utformningen av internationella policyer och regelverk inom AI-området, i synnerhet genom EU, i syfte att främja en konkurrenskraftig, säker och etisk AI, och • analysera och föreslå vilken roll Sverige kan ha inom det internationella och institutionella AI-arbetet, inom ramen för t.ex. bilaterala partnerskap, FN, OECD, Europarådet, Global Partnership on Artificial Intelligence, Freedom Online Coalition och Nordiska ministerrådet.

Uppdraget att föreslå åtgärder för en ökad

AI-användning i offentlig förvaltning genom

datadriven innovation och dataförsörjning

AI kan användas för att effektivisera den offentliga förvaltningen och även för att förbättra dess möjlighet att bedriva ändamålsenlig verksamhet, t.ex. inom vård, socialtjänst och brottsbekämpning. Det ekonomiska värdet av att i större omfattning använda AI i den offentliga förvaltningen är betydande. Myndigheten för digital förvaltning har beräknat att om dagens AI-teknik skulle användas fullt ut i den offentliga förvaltningen skulle Sverige kunna göra stora vinster, cirka 140 miljarder kronor årligen vilket motsvarar cirka 6 procent av dagens totala offentliga utgifter. Vinsterna skulle uppstå främst genom högre produktivitet, ökade intäkter och minskade felaktiga utbetalningar (delrapport i regeringsuppdraget I2019/01416 och I2019/01020). Mindre och mellanstora aktörer i offentlig förvaltning har inte samma digitala mognad och saknar ibland tillgång till rätt digital kompetens för att implementera och använda AI på ett säkert och effektivt sätt (rapporten AI-användning i företag och offentlig sektor [SCB 2023]). Användningen av AI inom den offentliga förvaltningen är också delvis beroende av äldre offentlig information som inte finns i maskinläsbar form och därför behöver digitiseras. Det är viktigt att öka den offentliga förvaltningens förmåga att agera effektivt och snabbt i ett digitalt samhälle samtidigt som det krävs en medvetenhet om informations- och cybersäkerhet.

Bilaga 1

Kommittén ska därför • analysera förutsättningarna för och föreslå hur användningen av AI i offentlig förvaltning kan utvecklas genom t.ex. policyutveckling, samverkan inom förvaltningen och med andra aktörer samt digitalisering av kärnprocesser och standardiserade modeller, och • vid behov, lämna författningsförslag.

Uppdraget att föreslå hur Sverige ska kunna attrahera

riskkapital och underlätta innovation för stärkt konkurrenskraft

Utvecklingstakten inom nya tekniker, särskilt AI, är hög. För näringslivet är AI en transformativ teknik som kommer att vara avgörande för utvecklingen av företagens produktivitet, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. För att vara en ledande AI-nation krävs investeringar och riskkapital bl.a. för innovativ utveckling som på sikt kan omsättas till industriella lösningar. När ny teknik utvecklas i hög hastighet och med breda användningsområden behövs ett kontinuerligt samspel mellan utvecklare och myndigheter. Det är viktigt med ändamålsenligt utformade regelverk och Sverige behöver ta sig an utvecklingsfrågor, som bl.a. regulatoriska testbäddar och användning av öppen källkod. Kommittén ska därför • utreda möjligheterna att öka intresset för AI-investeringar, inklusive riskkapital, i Sverige samt etablera eller stärka samarbeten på relevanta marknader i Sverige och i andra länder, • analysera hur Sverige kan främja AI-driven innovation, t.ex. genom policyutveckling eller införande av regulatoriska testbäddar, och • vid behov föreslå åtgärder, inklusive författningsförslag.

Uppdraget att analysera hur användning av AI kan

påverka och främja Sveriges säkerhet och motverka

otillbörlig påverkan på demokratin

AI är en teknik med dubbla användningsområden, där tekniken kan användas både i välvilliga och illvilliga syften. Även om AI öppnar upp möjligheter för säkrare digitalisering kan fientligt sinnade aktörer

Bilaga 1

använda AI för att identifiera eller skapa nya risker och sårbarheter. AI kan också vara ett kraftfullt verktyg för att generera och sprida falsk eller vilseledande information i syfte att manipulera allmänna val och andra demokratiska processer. Det finns samtidigt stor potential i AI för innovation inom säkerhet, så som informations- och cybersäkerhet, och arbetet mot desinformation. Kommittén ska därför • analysera och beskriva hur AI kan användas för innovation inom säkerhet och för att bidra till att säkerställa goda förutsättningar för ett öppet och mångfacetterat offentligt samtal där demokratiska processer inte utsätts för otillbörlig påverkan, och • med utgångspunkt i tillgängliga analyser av risker och möjligheter med AI identifiera prioriterade frågor inom säkerhet och AI där det från ett svenskt perspektiv behövs ytterligare forskning.

Konsekvensbeskrivningar

Kommittén ska bedöma konsekvenser och kostnader av sina förslag för staten, kommuner, regioner, företag eller andra enskilda i enlighet med 14, 15 och 15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474). Beskrivningen av konsekvenserna ska motsvara de krav på innehållet i konsekvensutredningar som finns i 6, 7 och 8 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Omfattningen av dessa analyser ska anpassas efter förslagens karaktär och de bör kvantifieras i den utsträckning och i de delar det är möjligt. Om förslagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för staten, ska förslag till finansiering lämnas. Vid utformningen av förslagen bör kommittén även beakta att förslagens utformning, där så är möjligt, begränsar företagens regelbörda och administrativa kostnader. Vid utformningen av förslagen ska kommittén även där det är relevant beakta förslagens kostnadseffektivitet och samhällsekonomiska effektivitet.

Bilaga 1

Kontakter och redovisning av uppdraget

Kommittén ska hålla sig informerad om och beakta relevanta regeringsuppdrag med koppling till AI, t.ex. Statens skolverks (Skolverket) uppdrag att göra en översyn av området digitalisering i förskolans läroplan, arbete som bedrivs inom Regeringskansliet, pågående internationella förhandlingar och framåtblickande arbete med nya tekniker samt arbete som bedrivs av andra utredningar. Kommittén ska även hålla sig informerad om och förhålla sig till relevant EU-lagstiftning, t.ex. de pågående förhandlingarna om en AI-förordning (COM (2021) 206) respektive datarättsförordning (COM (2022) 68). Kommissionen ska vid behov inhämta synpunkter från relevanta aktörer, bl.a. Skolverket. Kommittén ska löpande hålla Regeringskansliet (Finansdepartementet) informerat om sitt arbete. Arbetet kan lämpligen utföras som ett antal delstudier som löpande rapporteras i den form som kommittén anser är lämplig. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juli 2025.

(Finansdepartementet)

Bilaga 2

AI-kommissionens Färdplan för Sverige

Bilaga 2

Omslagsbild: Kentaroo Tryman/Johnér

Bilaga 2

TILL STATSRÅDET ERIK SLOTTNER | Färdplan för Sverige

Til l

statsrådet

Erik Slottner

Regeringen beslutade den 7 december 2023 att till- departementssekreterare Shannon Felländer Tsai, sätta en kommitté med uppdrag att identifiera behov enhetschef Marie Haldorson, kansliråd Emil Lidén, av och lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att departementssekreterare Maria Nordström, koor stärka utvecklingen och användningen av artificiell dinator Per Nydén, analytiker Katarina Näslund, intelligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt. departementssekreterare Erik Oreland, kansliråd Uppdraget skulle slutredovisas senast den 1 juli 2025, Martin Persson, departementsråd Jon Simonsson, men kommittén har valt att tidigarelägga redovis - jurist Jeanna Torslund samt kansliråd Jenny Wada. ningen till november 2024. Det speglar kommitténs Shannon Felländer Tsai entledigades den 22 augusti övertygelse att det brådskar att få viktiga politiska 2024 och samma dag förordnades departementsse beslut på plats. kreterare Harald Fredriksson som expert.

Som ordförande förordnades från och med den 7 Som huvudsekreterare i kommittén anställdes den december 2023 styrelseordförande Carl-Henric 22 januari 2024 dekan Susanne Ackum. Som sekre - Svanberg. Som ledamöter förordnades samma dag terare anställdes den 1 februari 2024 analytiker Jon informationssäkerhetsspecialist Anne-Marie Eklund Olofsson, den 19 februari 2024 rådgivare Aron Ver - Löwinder, professor Fredrik Heintz, digitaliseringschef ständig och den 15 april 2024 senior rådgivare Mattias Olof Hernell, förbundsordförande Ulrika Lindstrand, Hector. Som biträdande sekreterare anställdes den 29 samhällspolitisk chef Nicklas Berild Lundblad, IT-di - januari 2024 student Anton Eklöf. rektör Marcus Matteby, verkställande ledamot Sara Mazur, professor Sylvia Schwaag Serger, chefredaktör Kommittén har under sitt arbete sammanträtt vid fem Mathias Sundin samt direktör Martin Svensson. heldagsmöten samt 23 digitala möten. Kommittén har även haft över 200 möten med dryga 150 olika Som högnivåexperter utsåg kommittén själv den 26 aktörer från i stort sett samtliga delar av det svenska januari 2024 tidigare chefen för EU-kommissionen samhället. i Sverige Katarina Areskoug, verkställande direktör Börje Ekholm, styrelseordförande Mats Granryd, verk - Kommittén, som har antagit namnet AI-kommis ställande direktör Martin Lundstedt, generaldirektör sionen, överlämnar nu sin rapport AI-kommissionens Katrin Westling Palm, styrelseordförande och tidigare Färdplan för Sverige . Europachef Magnus Tyreman samt generaldirektör Carl-Henric Svanberg Nils Öberg. Stockholm i november 2024

Som experter förordnades den 30 april 2024 ämnesråd Sara Bringle, stabschef Jörgen Eklund,

Fredrik Heintz Katarina Areskoug Susanne Ackum Olof Hernell Börje Ekholm Anton Eklöf Ulrika Lindstrand Mats Granryd Mattias Hector Nicklas Berild Lundblad Martin Lundstedt Jon Olofsson Anne-Marie Eklund Löwinder Katrin Westling Palm Aron Verständig Marcus Matteby Magnus Tyreman Sara Mazur Nils Öberg Sylvia Schwaag Serger Mathias Sundin Martin Svensson

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | FÖRORD FRÅN ORDFÖRANDE: VI HAR GJORT DET FÖRUT

Förord från ordförande:

Vi har gjort det förut

AI är en omtumlande, framforsande teknik som i människans händer skapar förutsättningar för grundläggande förbättringar av våra samhällen, precis som järnvägen, elen och telefonen gjorde.

Takten och förändringarna är sådana, att det inte går att stå vid sidan och invänta den totala och fullstän diga kunskapen, utan det gäller att orientera under färd, etablera principer och färdriktning och sedan agera. Det är anledningen till att AI-kommissionen bett om att få tidigarelägga denna rapport.

AI är redan en del av vår verklighet i Sverige inom företagen, organisationerna och myndigheterna. Det sker, som ofta är fallet med ny teknik, lite oordnat, AI-kommissionens ordförande, Carl-Henrik Svanberg. Foto: Volvo spretigt – inte utifrån någon stor, övergripande plan, utan beroende på var viljan, entreprenörskraften och Även om Sverige ännu inte har något ledarskap kring resurserna finns i samhället. Vid tidigare teknikskiften AI, utan snarare ligger efter, finns det andra aspekter har Sverige ofta tidigt kunna visa på ett teknikled - som talar till Sveriges fördel: Sverige är ett tillitsba arskap genom att nya, snabbt växande och senare serat samhälle, där samarbete och kompromisser världsledande företag etablerats. Vi ser ännu inte mellan olika samhällsintressen skapat en närmast något sådant när det gäller AI och Sverige. unik förmåga till omställning av samhället, ofta utifrån teknikskiften. Sveriges målsättning att alla AI förstås bäst om det anknyts till redan befintliga ska med signalerar också behovet av trygghet under verksamheter och funktioner i ett samhälle: utbild - förändring. Företag kommer att grundas och växa sig ning, vård och omsorg, forskning, produktutveckling, stora både som ett resultat av första, andra och tredje dataanalys, arbete mot penningtvätt, smittskyddsar - vågen av AI – och så vidare. bete, trafiksäkerhet, skatteuppbörd, offentliga trans fereringssystem, kundvård eller vad det nu kan vara. Med detta sagt måste naturligtvis staten tillse att de grundläggande förutsättningarna finns på plats. Därmed blir det också uppenbart att en regering, eller Ett tydligt politiskt ledarskap måste till i tider av en AI-kommission, inte kan formulera någon stor plan stor och snabb förändring, men det krävs också om ”hur” en ny teknik ska användas. Men något som samordnade resurser för vår offentliga sektor, säker det finns ett stort behov av – och som också denna eltillförsel, tillgänglig beräkningskraft, snabb digital rapport fokuserar på – de principer, standarder och infrastruktur, god kompetensförsörjning och stabila kraftsamlingar som krävs för att spridningen och entreprenörsvillkor. användningen av AI ska bli så snabb, säker, omfat tande och positiv som möjligt för det svenska sam - AI blir ett hot om vi står vid sidan om och passivt åser hället. Det krävs helt enkelt övergripande trafikregler, en teknik- och samhällsförändring utan att agera och bränsleförsörjning och målbilder för AI. AI kräver koppla den till våra övergripande strävanden i Sverige särskild vaksamhet och ett särskilt fokus på de risker om en bättre tillvaro för alla. AI blir en möjlighet först som exempelvis manipulation, splittring och fake när vi med självförtroende, kloka kraftsamlingar och news som AI kan göra möjlig. tydliga spelregler utnyttjar AI i välfärdens, tillväxtens och uppbyggnaden av det goda Sveriges tjänst.

Carl-Henric Svanberg Stockholm i november 2024

Bilaga 2

INNEHÅLL | Färdplan för Sverige

Innehåll

1 Inledning och sammanfattning 7

2 En stabil grund att bygga på 21 Energi 22 Telekom 27 Beräkningskraft 30 Data som en förutsättning för AI-utvecklingen 36 AI och samhällets säkerhet 46 Spetsforskning i samverkan 53 Tillgång till internationella AI-resurser 57 3 AI för alla 61 Kompetenslyft för alla 62 Innovation, entreprenörskap och riskkapital 72 AI för en offentlig sektor i framkant 92 4 Ledarskap och styrning 107 Internationella positioner 108 Ledarskap och styrning för att genomföra Färdplanen 116 Bilaga A Förslagslista 120

Bilaga B KPI:er för uppföljning 123

Bilaga 2

Bilaga 2

1

Inledning och

sammanfattning

Utvecklingen av AI, artificiell intelligens, kommer att påverka hela vårt samhälle. Hur det sker beror i hög grad på hur vi själva agerar. Genom att satsa proaktivt och involvera alla grupper i samhället kan vi dra stor nytta av en ökad AI-användning, samtidigt som vi hanterar risker och utmaningar.

Foto: Fredrik Ludvigsson/Johnér

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

Inledning

och sammanfattning

Det har sagts av många och kan låta som en klyscha, Det är inte ödesbestämt men likafullt är det sant – användningen av artificiell Vårt svar på den frågan är en motfråga. Vad vill vi att intelligens, eller AI, kommer att förändra och förändringen ska leda till? Utvecklingen är nämligen utveckla vårt samhälle. Precis på samma sätt som inte ödesbestämd utan ligger i våra egna händer. Det ångmaskinen, elektriciteten, telefonin och IT tidigare finns inte en given framtid, utan många olika. Vart just gjort. Processen är redan i gång. Vi använder AI vår väg leder avgörs av hur vi agerar och förhåller oss dagligen, ofta utan att tänka på det. Det handlar om till användningen av AI. Ett passivt och reaktivt förhåll allt ifrån enklare tjänster som underlättar vår tillvaro, ningssätt är enligt AI-kommissionen det sämsta och som styrning av en robotdammsugare, till funktioner mest riskfyllda alternativet. Det skulle innebära att vi som bokstavligen kan rädda liv, som AI-assisterad lägger vår framtid i andras händer. cancerdiagnostik. De här tjänsterna är resultatet av att datorer kan lära sig direkt från data i stället för Vår bild av framtiden är i stället ett samhälle som att följa förprogrammerade regler. De senaste årens speglar en medveten strävan efter att dra maximal dramatiska utveckling av AI har emellertid flyttat nytta av de möjligheter användningen av AI erbjuder, gränserna ytterligare för vad som kan åstadkommas samtidigt som vi hanterar de problem som uppstår. med hjälp av AI. Nu kan vi styra maskiner med vårt Det här innebär inte att AI används till allt. AI är ett naturliga språk och få hjälp att skapa nytt material väldigt kraftfullt verktyg, men det betyder inte att varje i form av text, bilder, programkod, ljud och mycket problem löses bäst med hjälp av AI. mer. Här kombineras vår mänskliga intelligens med den artificiella. Det medför att vi kan jobba snabbare Vår vision är ett samhälle där människors vardag och med högre kvalitet, samtidigt som vi blir mer förenklas med hjälp av AI-tjänster, och där det finns kreativa och innovativa. AI har härmed blivit ett en grundläggande förståelse för vad AI är, och inte verktyg för oss alla. är. Ett samhälle där det finns en levande diskussion om möjligheter och risker, på vetenskaplig grund. Årets Nobelpris i fysik och kemi utgör en talande Kunskap är nämligen den första och kanske viktigaste illustration av de framsteg som har gjorts inom AI, försvarslinjen i kampen mot illvillig användning och men framför allt hur AI-utvecklingen leder till genom - utveckling av AI. Samtidigt använder vi just AI för att brott inom olika vetenskapliga discipliner. Fysikprista - försvåra för organiserad brottslighet och bygga mot garna Hinton och Hopfield belönas för sitt arbete med ståndskraft mot cyberhot. så kallade artificiella neurala nätverk. Dessa ligger till grund för mycket av den utveckling som har gjort Det är också ett samhälle där vår unika tillgång till det möjligt för kemipristagarna Baker, Hassabis och data utnyttjas betydligt bättre än i dag, men med Jumper att utveckla AI-modeller, som har revolutio - bibehållen respekt för den personliga integriteten och nerat förståelsen av proteiner och deras strukturer. upphovsrätten. Genom ökade möjligheter till delning Det har i sin tur stor betydelse för möjligheterna att av data, och ett fördjupat samarbete mellan privat och förutse sjukdomar och hitta effektiva behandlingar. offentlig sektor, möjliggör vi inte bara innovation och utveckling inom offentlig sektor. Vi förbättrar också Utvecklingen rymmer fantastiska möjligheter, men dess möjligheter att leva upp till sitt växande åtag den leder också till oro hos vissa – en oro som rör allt ande – ett åtagande som annars riskerar att bli över ifrån vad som ska hända med det egna jobbet, till om mäktigt till följd av den demografiska utvecklingen. AI skulle kunna utveckla förmågor och en egen vilja som i slutändan kan hota människans existens. Man Med god tillgång till data, beräkningskapacitet i form undrar helt enkelt vilket samhälle den här utveck - av datorkapacitet samt en bred AI-kompetens, kan lingen kommer att leda till. svenska företag bli mer innovativa och framgångsrika på världsmarknaderna, inte minst genom att tillämpa AI på nya områden. I kombination med fördjupade

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

I vårt framtida samhälle är AI ett verktyg i medborgarnas tjänst. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock

samarbeten mellan akademi och näringsliv bidrar det inför framtiden, ofta på osäkert faktaunderlag, men till att svensk forskning och innovation blomstrar och med just en vision om att investeringarna ska bära drar till sig internationell kompetens. Svenska aktörer frukt. Genom stora offentliga investeringar i järnvägen är krafter att räkna med i det internationella samar - kunde vi i mitten av artonhundratalet påbörja transfor betet för att lösa viktiga samhällsproblem. mationen från att vara ett av Europas fattigaste länder till dagens välstånd. Med öppenhet för förändring och Människors arbetsuppgifter kommer förvisso att för - förmåga att dra nytta av de fördelar som ny teknik ändras, men oftast till det bättre, med mer intressant erbjuder har vi stärkt vår konkurrenskraft och höjt vårt och givande innehåll och färre repetitiva och mono - välstånd. Vi har gjort det i samförstånd och genom tona inslag. I vissa fall kan uppgifterna försvinna helt. samarbete mellan alla delar av samhället. I båda fallen finns det stöd att få inom ramen för ett välfungerande system för omställning, med fokus på . . . men vi halkar efter skydd och vidareutbildning av individen. Det bidrar till Den positiva utvecklingen vi just har beskrivit är emel att bevara och stärka tilliten i samhället. lertid inte något vi kan ta för givet – tvärtom. Vår vision kräver starkt politiskt ledarskap och insikt om att vi I vårt framtida samhälle är AI ett verktyg i medbor - står inför ett vägskäl där vårt framtida välstånd i hög garnas tjänst. grad kommer att avgöras av hur väl vi lyckas dra nytta av AI:s möjligheter och hantera dess problem. Sverige har goda förutsättningar . . . Den här positiva samhällsbilden är en vision. Men Dessvärre verkar den här insikten inte ha slagit rot i det är inte en utopi. Sverige har en lång historia av samhället. AI-kommissionen kan i stället konstatera att gå stärkt genom teknikskiften – vi har investerat att Sverige halkar efter i utvecklingen. Det är en

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

Mario Draghis rapport Den europeiska konkurrenskraftens framtid om europeisk konkurrenskraft. Foto: Alexandros Michailidis/Shutterstock

bild som har bekräftats vid våra många möten med generella bilden är trovärdig – Sverige halkar efter. Att representanter för olika samhällsgrupper: vi måste Sverige inte bara rankas lågt globalt, utan även inom bli bättre på att utnyttja AI för att adressera våra sam - EU, är särskilt bekymmersamt eftersom EU också hällsutmaningar, och det måste gå fort. tenderar att halka efter på AI-området, något som betonas i Mario Draghis rapport Den europeiska kon - Det finns många sätt att illustrera Sveriges eftersläp - kurrenskraftens framtid. [2] Som exempel är den ameri ning på AI-området. Ett är att titta på internationella kanska och kinesiska dominansen på marknaden för jämförelser. The Global AI Index från Tortoise Media molntjänster närmast total, genom att de tio största är ett väletablerat index, lämpat för att jämföra AI-ut - AI-plattformarna i EU ägs av företag från just dessa [1] vecklingen i samhället som helhet mellan länder. två länder. Den här situationen är problematisk ur Avsikten är att bedöma ett lands kapacitet att nyttja flera synvinklar. För det första är den ett underbetyg åt AI. Årets upplaga av indexet visar tyvärr att Sveriges europeisk innovations-, tillväxt- och regleringspolitik, relativa position är svag och att den har försämrats. I som måste bli mer innovations- och tillväxtvänlig. För det sammanvägda indexet faller Sverige från plats 17 det andra illustrerar den tydligt hur sårbara europe - (år 2023) till plats 25 (år 2024) av 83 jämförda länder. iska aktörer är. Bland EU-länderna placerar vi oss först på plats 10, med såväl Finland som Danmark före i listan. Särskilt Frågan om sårbarhet är dock komplex och rymmer svag är vår ranking avseende den politiska styrnings - två viktiga aspekter. I dagens säkerhetspolitiska läge dimensionen (Government strategy) där Sverige bör man noga ge akt på olika beroendeställningar, rankas så lågt som på plats 57. Vi menar att det här är framför allt inom samhällskritiska tjänster och en avgörande svaghet, eftersom politiskt ledarskap sektorer. Det här talar bland annat för att en egen behövs för att få behövliga åtgärder på plats. Det har kapacitet bör byggas upp inom olika nyckelområden. också varit ett av de starkaste budskapen vi har fått i I Färdplanen lägger vi ett antal förslag i den här rikt våra kontakter med representanter för olika grupper i ningen. Men det är samtidigt helt centralt att säker samhället. ställa att svenska och europeiska aktörer har fortsatt tillgång till den senaste AI-teknologin, som i dag ofta Även om den här typen av ranking mellan länder aldrig erbjuds genom amerikanska AI-plattformar. Det är i är perfekt i alla delar, så är vår bedömning att den detta perspektiv problematiskt att lanseringen av ett

[1] Se Bilaga B för en fördjupad presentation av The Global AI Index. [2] Se faktaruta i kapitlet Internationella positioner för mer information.

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

flertal AI-tjänster har fördröjts eller uteblivit, med hän - skulle den offentliga sektorn få allt svårare att leva visning till EU:s regleringar på AI- och dataområdet. upp till sitt samhällsåtagande, med negativa effekter De här två aspekterna måste hela tiden balanseras på människors tillit och vilja att betala skatt. Vi skulle mot varandra. också vara sämre rustade att hantera problemen kopplade till illvillig användning av AI. I den vision vi nyss beskrev har Sverige lyckats dra nytta av de stora potentiella vinsterna som ligger i Passivitet är sällan någon bra strategi, i synnerhet en ökad AI-användning. Men de här möjligheterna till inte när tillvaron förändras. Det är AI-kommissionens ökad konkurrenskraft och välfärd har också en bak - ambition att vår Färdplan ska utgöra en väckarklocka sida: om vi inte lyckas blir konsekvenserna allvarliga. och inspirera till att med tillförsikt anta den gemen - Problemet är att konsekvenserna på kort sikt inte samma utmaning och möjlighet som AI-utvecklingen kommer att vara särskilt märkbara och tydliga för var innebär. Tillsammans kan vi se till att utnyttja AI till vår och en. I stället kommer effekten att krypa på oss, gemensamma nytta och till gagn för samhället, precis i form av att våra företag får svårare att konkurrera. som vi har gjort vid tidigare teknikskiften. Det finns Det skulle både leda till påfrestningar på arbets - ingenting som säger att vi inte skulle kunna göra det marknaden och en sämre inkomstutveckling. Likaså även denna gång.

Einrides självkörande, eldrivna lastbil, T-pod på svenska vägar. Bilden tagen i Jönköping i maj 2019. Foto: Wiktor_swe/Shutterstock

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

Ekosystemet

Om vi ska kunna förbättra den svenska konkurrenskraften genom utveckling och användning av AI, samtidigt som vi minimerar dess risker, kan vi inte förlita oss på enskilda insatser. Isolerade satsningar faller ofta platt, om de inte utgör en del av en bred satsning. Det krävs i stället en palett av åtgärder som kompletterar varandra och skapar ett ekosystem för AI i samhället. Enligt AI-kommissionen är följande beståndsdelar nödvändiga i ett väl fungerande AI-ekosystem.

Elektricitet

För att utveckla och använda AI-modeller krävs att tillgången till elektricitet är riklig och pålitlig. Telekom Med stigande efterfrågan på el från andra håll får det inte uppstå oro om att elproduktionen Telekomnäten möjliggör snabb dataöverföring inte räcker till. Det skulle snabbt kunna leda till och realtidskommunikation, vilket är avgörande omlokalisering av AI-företag. för AI-tjänster som kräver stora mängder data och snabba svarstider. Nästa generation AI-tjänster kommer att ytterligare höja kraven på snabbhet och täckningsgrad i telekomnäten.

Beräkningskraft

Beräkningskraft är en förutsättning för att pri vata och offentliga aktörer ska kunna utveckla och använda AI. I dag är det möjligt att få tillgång Data till beräkningskraft på två sätt. Antingen genom inköpta molntjänster, vilket innebär att man I Sverige finns både stora mängder och långa hyr in sig på ett datacenter som ägs av externa tidsserier av data. För att utnyttja dessa måste data aktörer. Det andra tillvägagångssättet är att vara tillgängliga och av hög kvalitet, välstrukture införskaffa egen beräkningskraft genom att rade och standardiserade samt möjliga att hitta för köpa datorer designade för just AI-användning. användaren. Regelverken måste också medge att data kan delas effektivt, med beaktande av skydd för den personliga integriteten och upphovsrätten.

Säkerhet Spetsforskning Etik- och säkerhet är viktigt vid AI-användning. Det rör säkerhet i relation till illvillig användning I AI-utvecklingen är avståndet kort mellan grund av AI och användningen av molntjänster. Men läggande forskning, tillämpning, innovation och det rör också säkerhetsfrågor relaterade till produkt. Spetsforskningsmiljöer i samverkan den fortsatta utvecklingen av AI och oron för mellan akademi, privat och offentlig sektor behövs existentiella risker och AI-verktyg som en viktig därför. Som ett litet land måste vi dra till oss kom komponent i säkerhetsarbetet. petens och idéer utifrån, samtidigt som forskare kan stanna i Sverige.

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

Tillgång till utländska AI-resurser AI-kompetens för alla Merparten av det värde som AI ger upphov till skapas när man använder AI, genom Om AI ska få ett brett genomslag i samhället AI-plattformar och AI-verktyg. Dessa är oftast behövs kunskap. Kunskap om vad AI är och inte amerikanska. För att svenska aktörer även fort - är, samt vilka möjligheter och utmaningarna som sättningsvis ska kunna använda och utveckla AI följer med tekniken. På kort sikt kommer sannolikt är det viktigt att de har fortsatt tillgång till dessa. en viss obalans uppstå på arbetsmarknaden innan nya branscher och företag har fångat upp arbetskraft som friställts på grund av olika AI-tjänster. Att omställningssystemet fungerar väl är därför avgörande för synen på AI och hur villiga människor är att ta till sig den nya tekniken. Innovation och riskkapital

AI kommer att leda till viktiga innovationer inom alla områden. Innovationsklimatet är därmed viktigt, inte minst tillgången till riskkapital, för att företag ska kunna uppstå Ledarskap och växa. Det berör såväl privat som offentlig finansiering – till exempel från så kallade affär - Vid systemövergripande förändring behövs led sänglar, banker eller investeringsfonder samt arskap och styrning. Beslut måste ofta tas under från offentliga aktörer som Vinnova eller Almi. tidspress och med klent beslutsunderlag. Den politiska styrningsmodellen måste därför tillåta ett snabbt och kraftfullt agerande. Det gäller även i internationella sammanhang där många AI-relaterade frågor avgörs, exempelvis gällande reglering och säkerhet.

Behovet av komplementära åtgärder – ett exempel

För att visa hur en bred AI-användning i samhället kräver åtgärder inom olika områden exemplifierar vi med ett av uppdragen enligt AI-kommissionens direktiv: ”…att föreslå åtgärder för en ökad AI-användning i offentlig förvaltning genom datadriven innovation och dataförsörjning.” Vårt huvudförslag för detta är en så kallad AI-verkstad, där offentliga aktörer tillsammans kan utveckla lösningar inom ramen för en gemensam infrastruktur för AI. Detta kräver möjligheter att dela data. I nuläget finns det betydande hinder för detta. Det behövs också beräkningskraft, i form av egna datorer för särskilt känslig information, och utnyttjande av molntjänster. Det senare kräver klargörande av vad som är legalt möjligt och inte. Här kommer också säkerhetsaspekten in.

För att hitta de bästa lösningarna måste också privat och offentlig sektor samverka, genom att privata företag får lösa utmaningar inom offentlig sektor. Det förutsätter i sin tur dynamiska forskningsmiljöer, där akademin samverkar med aktörer från både privat och offentlig sektor. Det behövs också utbild ningsinsatser, så att människor har förutsättningar att ta till sig och utnyttja de möjligheter som användning av AI ger.

Den kanske viktigaste förutsättningen för att få en AI-verkstad på plats är dock att det finns ett tydligt politiskt ledarskap. I normalfallet gör vår decentraliserade förvaltningsmodell att det är svårt att hitta lösningar på problem som spänner över flera olika sektorer. I nuläget finns det dock en bred samsyn bland kommuner, regioner och statliga myndigheter om behovet av en gemensam infrastruktur för att utveckla och sprida AI-lösningar. Att regeringen nu tar tillfället i akt och svarar upp mot det behovet kommer att vara avgörande för att uppnå den ökade AI-användningen i offentlig förvaltning som man gett uttryck för i våra direktiv.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

I perioder av systemövergripande förändring kan det behövas mer central styrning. Foto: Shutterstock

Kommissionens åtgärdsförslag systemövergripande teknik som AI på ett ändamål - Utöver denna inledning består rapporten av tre över - senligt sätt. Det råder en närmast total samstäm gripande delar: En stabil grund att bygga på , AI för mighet om att den svenska förvaltningsmodellen, alla och Ledarskap och styrning . Under respektive del med en långt driven delegering, har sina begräns finns ett antal kapitel som rör specifika sakfrågor av ningar när man ska hantera den typ av tvärsektoriella vikt för användningen av AI i Sverige. Dessa har brutits utmaningar som AI representerar. Under mer normala ner i mindre avsnitt. I varje kapitel finns också ett antal omständigheter fungerar modellen väl. Men i tider av förslag på satsningar som AI-kommissionen anser snabb, omvälvande och systemövergripande föränd nödvändiga för att utvecklingen ska gå åt rätt håll. ring kan det behövas mer central styrning, på samma sätt som man på ett sjukhus temporärt går upp i tillfäl - Nedan sammanfattar och motiverar vi de huvudsak - ligt stabsläge i kritiska situationer. liga förslagen. Vi har valt att gruppera förslagen i fem kluster: Politiskt ledarskap behövs , Ett kunskapslyft Vi föreslår därför att en särskild task force tillsätts för alla , Framtidssäkra välfärden , Forskning i världs- vid Statsrådsberedningen i Regeringskansliet, i klass samt Innovation för utveckling . syfte att bevaka att nödvändiga åtgärder gällande AI implementeras. En sådan task force ska fungera som Som vi betonar i beskrivningen av ekosystemet ska en brygga mellan politiken och de medarbetare på våra förslag ses som en helhet där samtliga förslag Regeringskansliet som jobbar med de enskilda sak kompletterar varandra. Att exempelvis genomföra frågorna samt regelbundet samråda med represen hälften av förslagen skulle inte ge halva effekten – det tanter för samhället i övrigt (näringsliv, arbetsmark är helheten som ger resultat. nadernas parter, kommuner och regioner). Gruppen bör ledas av en statssekreterare med erfarenhet från Politiskt ledarskap behövs arbete i Regeringskansliet och innehålla både gene - AI-kommissionen har i sina kontakter med företrädare ralist- och specialistkompetenser. Efter fem år bör för olika grupper i samhället fått förmedlat en bild av det utvärderas om denna task force ska fortsätta sitt betydande frustration. Många är otåliga att få ta del arbete, eller om man kan återgå till ett mer normalt av de effektivitets- och välfärdsvinster som AI kan läge vad gäller hanteringen av AI-relaterade frågor erbjuda, och bekymrade över att det går för långsamt. inom förvaltningen. De anser att det tas många initiativ men att bristen på samordning och strategisk planering gör att hindren En viktig uppgift för gruppen bör vara att bereda ett är för stora och framstegen ofta uteblir. regeringsbeslut om en AI-strategi, baserad på denna Färdplan. Ett sådant beslut bör tas under våren 2025. Grundproblemet verkar vara kopplat till svagt centralt Regeringen, genom denna task force, bör årligen följa ledarskap och en bristande förmåga att hantera en upp de åtgärder som vidtas i syfte att uppfylla målen

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

för Sveriges AI-strategi. För att underlätta uppföljning Som framgår i Mario Draghis rapport Den europeiska av implementeringen, och för att få en indikation konkurrenskraftens framtid tenderar EU-regleringen på om åtgärderna har avsedd effekt, föreslår vi upp - att i många fall utgöra ett hinder för företagsamhet följningsindikatorer (Key Performance Indicators), och innovation inom unionen. Vi menar att regeringen baserade på Tortoise Global AI index. Inget index är måste verka för att EU-regleringen ska göra det möj perfekt, men vår bedömning är att detta är bäst för ligt för AI-lösningar att komma till. En viktig del i det landjämförelser som ska spegla utvecklingen av vår arbetet är att göra vad vi kan för att implementeringen konkurrensförmåga på AI-området. av EU-regler, som exempelvis GDPR och AI-förord ningen, blir mer enhetlig mellan medlemsländerna. I Vi föreslår också att regeringen uppmuntrar myndig - dag uppfattar många svenska företag att varierande heter att använda AI i sin verksamhet. Till exempel implementering och tolkning av EU:s regelverk utgör genom att införa återrapporteringskrav på myndig - ett handelshinder. Det senare illustreras bland annat heter om hur de arbetar för ansvarfull implementering av att flera amerikanska teknikföretag har dröjt med, av AI, eller genom specifika uppdrag om att öka eller helt avstått från, att lansera sina mest avan - AI-användningen. cerade AI-modeller för användning i EU. Med tanke på hur snabb den tekniska utvecklingen är utgör För en liten öppen ekonomi som den svenska har de detta en stor risk för svenska företag. Det här är en globala marknaderna och det internationella samar- bidragande orsak till att vi, utöver arbetet inom EU, betet varit mycket viktigt för att nå den välfärd vi har måste satsa på bilateralt samarbete med de bästa i i dag. EU-samarbetet intar i detta fall en särställning, världen inom AI. Vi föreslår därför en ökad satsning på eftersom vi som medlemmar förhandlar fram gemen - tekniska attachéer med djup kunskap om det svenska samma lagar och regler som i hög grad blir styrande AI-ekosystemet. för vad vi kan göra nationellt. Ett engagerat och proak tivt agerande inom EU är därför viktigt. Det gäller inte Ett kunskapslyft för alla minst AI-relaterade frågor som användning och del - AI är ett kraftfullt verktyg, men tekniken i sig räcker ning av data eller gemensamma satsningar på beräk - inte för att skapa nytta för människor och samhälle. ningskraft och starka forskningsmiljöer. Vår bild är att För det krävs användning, det vill säga interaktion mer kan göras i detta avseende. Vi föreslår därför sats - mellan människor och AI-verktyg. Det här handlar inte ningar på att öka den svenska representationen i EU:s heller bara om ingenjörer och tekniknördar – alla kan institutioner, inte minst för att ta plats i den nystartade på något sätt dra nytta av att använda AI-tjänster. AI-byrån i Bryssel. Vi föreslår också åtgärder för att öka det svenska utnyttjandet av gemensamma EU-sats - För att användningen av AI ska ta fart i hela samhället ningar inom forskning och innovation, vilket ofta behövs dock en grundläggande nivå av AI-kunskap kräver viss svensk medfinansiering. i hela befolkningen. Alla ska kunna delta i ett samtal om AI, runt köksbordet, under jobblunchen eller i sty relserummet. Utöver den grundläggande kunskapen

Alla ska kunna delta i ett samtal om AI, runt köksbordet, under jobblunchen eller i styrelserummet. Foto: Scandinav

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

måste alla också förstå hur AI kan användas i den Ett viktigt hinder är dagens begränsade tillgång till egna sysselsättningen. All utbildning måste därför data, och svårigheterna att dela data mellan och inom AI-säkras genom att AI-kunskap integreras över hela myndigheter. Sverige har en värdefull tillgång i form av linjen – oavsett om det handlar om samhällsveten - data. I dagsläget har vi dock väldigt svårt att använda skap, juridik, teknik eller biologi. Det här gäller även denna, såväl i offentlig som i privat sektor. Resultatet arbetsgivarnas normala vidareutbildning av sin blir att många potentiella lösningar inom områden som personal. vård och omsorg, brottsbekämpning och kontakten mellan privatpersoner och myndigheter förblir outnytt - För att åstadkomma detta föreslår vi en omfattande jade. Orsaken ligger till stor del i lagar och förordningar satsning på utbildning i hela samhället – ett kompe - som ofta utformades då värdet av att kunna dela data tenslyft för alla. Här ingår satsningar på folkbildning, var betydligt mindre än i dag. Sett till hur datadelning inklusive folkbiblioteken, och en möjlighet för alla att i dag kan skapa värde, måste regelverket i vissa delar gratis ta del av kvalitetstestade AI-verktyg. Med andra kalibreras om. Det finns också en betydande osäkerhet ord en satsning i likhet med vad som gjordes i sam - om hur det existerande regelverket ska tolkas när det band med hem-PC-reformen 1998. Satsningen är gäller möjligheter att dela data. Detta gäller inte minst tänkt att göras inom ramen för en så kallad AI-hubb, EU:s datasskyddsförordning, GDPR. Vår bild är att osä där man kan få information om hur man som individ kerheten leder till att beslutsfattare i både offentlig och kan dra nytta av AI. Vi föreslår vidare en satsning på privat sektor tenderar att ta det säkra före det osäkra. vidareutbildning av lärare vid universitet och hög - Det innebär att de hellre avstår från att pröva en möjlig skolor, så att AI kan bli en del av all högre utbildning. AI-lösning än att ta risken att bryta mot reglerna. Den här osäkerheten måste minska. Ökad kunskap om AI är en viktig faktor för att öka skyddet för individer och samhälle mot exempelvis För att göra data mer tillgängliga för AI-användning illvillig användning av AI. Det är också viktigt för att och minska den legala osäkerheten lägger vi fram människor ska bli medvetna om andra typer av risker en rad förslag. Det handlar bland annat om att ändra och utmaningar kopplade till AI-användning. AI är logiken för offentlighets- och sekretesslagen, OSL, emellertid också ett mycket effektivt verktyg för att så att huvudregeln är att det inte råder sekretess till motverka risker för samhället. För att ytterligare öka skydd för den enskilda mellan myndigheter. Det vill säkerheten i samhället föreslår vi därför en satsning säga att utgångspunkten i stället bör vara att myndig på ökad forskning om AI och cybersäkerhet, inklusive heter ska kunna utbyta information med varandra. tekniker för att förbättra den personliga integriteten. För att motverka fragmentering och icke enhetlig Dessutom föreslår vi att ett institut för AI-säkerhet tillämpning av registerförfattningar bör det utredas skapas, med uppgift att bedriva och främja forskning hur en ramlag för personuppgiftsbehandling kan kring säkerhetsrisker förknippade med AI. På så vis utformas. Vidare bör tillämpningen av GDPR i Sverige kan institutet bidra till att faktiska säkerhetsrisker ses över. För att göra det lättare för enskilda att hitta belyses och blir adresserade. Vi belyser även offentliga data föreslår vi också att en så kallad Data behovet av att etiska riktlinjer för användningen av AI Steward-funktion för vägledning ska inrättas vid Sta tas fram. tistiska Centralbyrån (SCB). Med dessa åtgärder skulle möjligheterna öka betydligt för aktörer från både Framtidssäkra välfärden offentlig och privat sektor att använda sig av data för Den demografiska utvecklingen utgör en allvarlig AI-tjänster. Vi föreslår även att de offentliga aktörernas utmaning för den offentliga sektorn – vi blir allt färre möjligheter att använda sig av molntjänster som som ska ta hand om allt fler. I takt med att samhället erbjuds av företag utanför EU förtydligas. i övrigt utvecklas ökar också kraven på offentliga tjänster. Inom ett par år bedöms sektorn behöva Utöver bättre legala och praktiska möjligheter att leverera 125 procent av dagens välfärd, men med 75 dela data krävs det också nya förutsättningar för procent av dagens bemanning. Offentlig service ska samarbete om den offentliga sektorn ska kunna svara också finnas tillgänglig hela tiden och överallt. Det gör upp mot sina utmaningar. Det handlar om samarbete det mycket svårt för många aktörer, till exempel små mellan offentliga aktörer, men också mellan offentlig kommuner, vars uppdrag inte skiljer sig från de storas. och privat sektor. Anledningen till att samverkan i dag AI-kommissionen anser att en ökad användning av är svår att få till beror framför allt på att vi saknar en AI-tjänster är helt nödvändig för att den offentliga gemensam AI-infrastruktur som uppfyller den offent sektorn ska kunna klara av att leva upp till sitt åtag - liga verksamhetens krav. Systemen i offentlig sektor är ande, något som är en viktig del av hela vårt samhäll - fragmenterade med stora problem att kommunicera skontrakt. Det finns dock ett antal hinder i vägen för med varandra, något som kraftigt försvårar utveck en sådan utveckling. lingen av gemensamma AI-lösningar.

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

Vi föreslår därför att det inrättas en gemensam är det centralt att Sverige både lyckas locka hit och kärninfrastruktur för utveckling och leverans av behålla spetskompetens. Vi föreslår därför en bred AI-drivna tjänster inom offentlig sektor – en så kallad satsning på att stärka våra forskningsmiljöer och AI-verkstad. I verkstaden ska offentliga aktörer – stat - vår internationella attraktionskraft. Det omfattar att liga myndigheter, regioner och kommuner – kunna skapa ett antal excellenscenter inom AI-forskning och utforska, utveckla och driftsätta nya AI-tjänster och särskilda satsning på nationella post doc-tjänster och funktioner. De ska också kunna dela och använda internationella gästprofessorer. Vidare föreslår vi en kvalitetssäkrade data, modeller och komponenter. satsning på kombinationstjänster, där forskare kombi - Här har privat sektor en viktig roll i att vara med och nerar sin tjänst vid ett lärosäte med arbete inom privat utveckla lösningar. eller offentlig sektor.

I kraft av sin erfarenhet och kompetens på området Vi föreslår också inrättandet av nationella forskar föreslår vi att Försäkringskassan och Skatteverket blir skolor inom AI. Dessa ska erbjuda ämnesspecifika leverantörsmyndigheter för AI-verkstaden. Alla aktörer forskarutbildningar där AI-kompetensen integreras i ska dock kunna bidra till, och använda verkstaden. Det utbildningen, som bör täcka breda samhällsfrågor. En görs möjligt med hjälp av en differentierad avgiftsmo - lämplig målsättning är att utbilda 600 doktorer med dell för användningen. I anslutning till AI-verkstaden AI-kunskap under en tioårsperiod. ska det också finnas gemensamma stödfunktioner för offentliga aktörer som saknar egen kompetens. För att Sverige ska kunna bedriva en AI-forskning i Exempelvis kan en liten kommun begära hjälp av världsklass krävs också beräkningskraft i form av till verkstaden. En ”insatsstyrka” bestående av experter gång till superdatorer anpassade för AI. Genom Knut och generalister bistår då med hjälp att identifiera och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) har svenska vilka behov som finns och kommer med förslag på AI-forskare tillgång till superdatorn Berzelius vid Lin lösningar. AI-verkstaden skulle också kunna fungera köpings universitet. I takt med den snabba tekniska som en portal (en-väg-in) dit man kan vända sig för att utvecklingen ökar emellertid behoven snabbt på få information om olika AI-relaterade frågor. ytterligare beräkningskraft för forskning. Det handlar både om träning av AI-modeller, vilket kan pågå i flera Forskning i världsklass månader, och användning (inferens) av redan tränade För att Sverige ska kunna stärka sin konkurrens - modeller. Det senare ställer andra krav på datorkraft kraft med hjälp av AI är det helt centralt att vi har eftersom datorn då måste kunna reagera inom bråk forskningsmiljöer i världsklass. Den höga utveck - delen av en sekund på frågor och uppgifter från ett lingstakten, och det krympande avståndet mellan stort antal användare samtidigt. Vi föreslår därför två grundforskning och färdiga kommersialiserade separata satsningar på ytterligare beräkningskraft produkter, innebär att dessa miljöer måste vara mycket för träning respektive användning av AI-modeller för dynamiska och präglas av ett nära samarbete mellan forskningssyfte. akademi, näringsliv och offentlig sektor. I detta arbete

Jan-Ingvar Jönsson inviger superdatorn Berzelius. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | INLEDNING OCH SAMMANFATTNING

Innovation för förnyelse att få privat finansiering. Det handlar dels om innova - Sverige har länge varit ett ledande innovationsland tion med mycket hög teknikrisk, så kallade disruptiva och är det på många sätt fortfarande. Med AI har teknologier. Dels om affärsidéer som inte är tillräckligt emellertid perspektivet på innovation förändrats. AI skalbara för att attrahera privat kapital, men där är nämligen inte bara en innovation i sig själv – det samhällsnyttan kan vara betydande. Vi föreslår därför är framför allt ett verktyg för ytterligare innovation. utökade medel för Vinnova och Almi i syfte att stötta Möjligheterna till innovation och innovationstakten denna typ av innovation. har därför ökat dramatiskt. För att Sverige ska hänga med i utvecklingen måste vi se till att ha ett klimat Vi föreslår också att Vinnova utreder möjligheterna som skapar förutsättningar för innovation; som låter att främja sektorsöverskridande projekt, där värdet av kreativiteten i företag, akademi och offentlig sektor en lösning kommer fler till gagn än enbart de berörda verka med så få och små hinder som möjligt. Här parterna. Staten måste ha beredskap att skjuta till hjälper många av våra förslag inom andra områden betydande medel när värdefulla projekt av den här till, till exempel gällande datadelning. Det finns dock typen identifieras. behov av ytterligare åtgärder. För att kunna utveckla AI-lösningar behövs ofta till - Som vi tidigare nämnt betraktas regleringen av AI-re - gång till stora språkmodeller. Vi lämnar förslag på hur laterade frågor, i synnerhet GDPR och AI-förordningen, vi bör gå framåt med att utveckla sådana modeller som svårtolkad och komplex, inte minst av små och på svenska på ett sätt som tar tillvara den erfarenhet medelstora företag (SMF). Det beskrivs ofta som det som finns i Sverige och vår unika tillgång till offentliga kanske största hindret mot innovation. Därför föreslår data, samtidigt som upphovsrätten respekteras. vi att Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ska ges utökade resurser att kunna erbjuda regulatoriska Nästa steg sandlådor riktade till företag. Vi föreslår också att Det viktiga nu är att snabbt komma till offensiva beslut de utökade resurserna ska användas för att vägleda som stärker Sveriges konkurrenskraft på AI-området. företag om hur olika idéer fungerar tillsammans med Det är också anledningen till att vi i AI-kommissionen GDPR. [3] har valt att tidigarelägga vår rapport från juli 2025 till november 2024. [4] För att vi ska kunna stärka konkur - Ytterligare en satsning för att främja innovations - renskraften behövs flera kompletterande åtgärder kraften bland SMF är EU-kommissionens nya koncept inom vitt skilda områden. I Färdplanen föreslår vi som kallas för AI Factory. Det innebär att man på olika konkreta åtgärder som vi bedömer kan beslutas platser i unionen bygger upp funktioner som erbjuder och genomföras relativt omgående, det vill säga beräkningskraft och tjänster för framför allt SMF, i redan under år 2025. Det handlar om satsningar och syfte att dessa ska ha möjlighet att experimentera, uppdrag till myndigheter som Regeringskansliet har träna modeller och vidareutbilda sig. Varje AI Factory stor erfarenhet av att bereda och hantera i budget samfinansieras av värdlandet och EU. Sverige har processen. Andra förslag måste utredas vidare för att uttryckt önskemål om att få vara värd för en av dessa, finna sin mer precisa form eller för att kunna presen något som är möjligt eftersom det tidigare beslutats teras som färdiga lagförslag. Det är dock av största att bygga en ny superdator, kallad Arrhenius. Denna vikt att dessa processer sätts i gång skyndsamt. kommer att vara delfinansierad av EU och del av ett EU-nätverk av superdatorer, något som är ett krav för Regeringen bör därför, så snart som möjligt, anta en att få ansöka om värdskap för en AI Factory. Vi föreslår AI-strategi baserat på denna Färdplan. Finansieringen att regeringen anslår medel för att medfinansiera av våra förslag bör framgå av vårändringsbudgeten för värdskapet för en AI Factory. En sådan etablering 2025, eller av en extra ändringsbudget som lämnas skulle betyda mycket, såväl tekniskt som ekono - till riksdagen under våren 2025. Implementerings miskt, för SMF:s möjligheter att bedriva avancerad arbetet bör drivas på och övervakas av en task force AI-innovation. placerad på Statsrådsberedningen. En viktig uppgift för den föreslagna task forcen blir att fortsätta det För att innovationsföretag ska kunna uppstå och växa arbete som AI-kommissionen har påbörjat: att skapa behövs det riskkapital. Svenska riskkapitalmarknader samförstånd om hur vi kan åstadkomma det samhälle fungerar på det stora hela bra. Vi ser därför inte några vi har beskrivit ovan, med AI i medborgarnas tjänst. generella behov av stöd från det offentliga. Det finns Samförstånd skapar förutsättningar för samarbete dock behov av vissa riktade åtgärder mot företag och om frågorna, vilket är nödvändigt för att nå de öns projekt med stort potentiellt mervärde som har svårt kade effekterna.

[3] Vem som ska ansvara för den regulatoriska sandlådan inom ramen för AI-förordningen är ingenting AI-kommissionen tar ställning till. Den frågan kommer att behandlas i utredningen Trygg och tillförlitlig användning av AI som regeringen tillsatte i september 2024. [4] I syfte att följa såväl kommittéförordningen som de direktiv som regeringen beslutat för vårt arbete, kommer vi också att låta trycka denna Färdplan i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Bilaga 2

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING | Färdplan för Sverige

Nedan visas de uppskattade kostnaderna för våra på dessa områden och är beredd att vidta åtgärder vid förslag, uppdelat efter i vilket kapitel i Färdplanen behov. förslagen återfinns. De största resurstillskotten föreslås till olika satsningar på spetsforskning. Andra Det är också viktigt att förstå att de uppskattade betydande satsningar föreslås för offentlig sektor, i kostnaderna för de föreslagna åtgärderna är brut form av AI-verkstaden, ett kunskapslyft och beräk - tokostnader. AI-kommissionen är övertygad om att ningskraft. Det handlar om förslag som bör kunna förslagen sammantaget kommer att medföra bety beslutas snabbt. Härutöver lägger vi också förslag om dande besparingar och intäktsökningar, genom högre ett antal utredningar avseende frågor som ännu inte tillväxt och produktivitet i samhället. Vi presenterar är redo för beslut. För några av dessa utredningar har inga aggregerade uppskattningar över dessa effekter, vi inkluderat en indikativ kostnad i tabellen, dock inte eftersom vi bedömer att det inte finns några tillräckligt för alla. Det är därför viktigt att regeringen har bered - entydiga och tillförlitliga sådana att tillgå i dagsläget. skap för ytterligare kostnader när utredningsförslagen Vår uppfattning grundar sig i erfarenheten av tidigare läggs. Inom vissa områden, som exempelvis energi teknikskiften, samt de exempel på besparingar och och telekom föreslår vi inga satsningar i nuläget. Det effektivitetshöjningar som vi redogör för på olika är dock viktigt att regeringen följer utvecklingen noga ställen i Färdplanen.

Tabell 1: Kostnaderna för våra förslag per område (mnkr)

Område År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6-10 Totalt år 1-5 Totalt år 1-10 Beräkningskraft 845 165 165 165 165 250 1 505 1 755 Data 4 4 4 4 4 20 20 40 Säkerhet 130 80 80 80 80 400 450 850 Spetsforskning 655 655 655 655 655 3 275 3 275 6 550 Kompetens 508 563 607 217 217 85 2 112 2 197 Innovation 108 108 108 108 108 40 540 580 Offentlig sektor 157 512 512 512 512 60 2 205 2 265 Internationella positioner 257 209 211 213 215 1 075 1 105 2 180 Ledarskap och styrning 35 35 35 35 35 0 175 175 Schablon för utredningar 60 60 0 0 0 0 120 120 TOTALT: 2 759 2 391 2 377 1 989 1 991 5 205 11 507 16 712

Ytterligare en satsning för att främja innovationskraften bland SMF är EU-kommissionens nya koncept som kallas för AI Factory. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock

Bilaga 2

Bilaga 2

2

En stabil

grund att

bygga på

I den här delen av rapporten går vi igenom de områden som är viktiga möjliggörare för utveckling och använd ning av AI i Sverige. Dessa kan ses som den nödvän diga grunden som övriga åtgärder bygger vidare på, vilka utvecklas i del 3, AI för alla och del 4 Ledarskap och styrning.

Grundläggningen börjar med mer traditionell infra struktur, i form av energi och telekom, utan vilka det inte blir någon digital verksamhet alls. Andra viktiga grundstenar är tillgång till beräkningskraft, i form av datorer, och data. Dessa två kan sägas utgöra motorn och bränslet för AI. För att AI ska kunna utvecklas i en hård global konkurrens krävs också en forsknings miljö i världsklass. Därefter följer en diskussion om säkerhets- och etikfrågorna, som är också centrala för en harmonisk och balanserad implementering av AI i samhället. Slutligen diskuteras behovet av fortsatt tillgång till AI-resurser från övriga världen. Sverige är ett litet land och vi kommer alltid att vara beroende av omvärlden, inte minst på AI-området.

Denna del innehåller:

Energi 22 Telekom 27 Beräkningskraft 30 Data som en förutsättning för AI-utvecklingen 36 AI och samhällets säkerhet 46 Spetsforskning i samverkan 53 Tillgång till internationella AI-resurser 57

Foto: Feher Istvan/Shutterstock

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

En stabil grund

att bygga på

Energi

ChatGPT sammanfattar:

AI:s utveckling står och faller med en stabil och riklig tillgång på el, samtidigt som vi befinner oss i en tid där efterfrågan på fossilfri energi ökar snabbt. Hur ska AI:s energibehov mötas, när också industrins och transportsektorns elektrifiering kräver alltmer? I det här kapitlet utforskar vi hur AI kan vara både en utmaning och en lösning för framtidens energisystem. Dessutom ser vi på varför Sveriges fossilfria elproduktion ger oss en unik fördel i den globala AI-kapplöpningen. Frågan om elens tillräcklighet blir avgörande – både för AI-teknikens framsteg och för samhällets gröna omställning.

AI och elkonsumtionen trenden för energianvändningen skulle hålla i sig AI är en energiintensiv teknologi. Orsaken ligger i skulle tekniken komma att kräva väldigt mycket el i den stora mängd data och beräkningskraft i form av framtiden. [5] Erfarenheten visar dock att digital teknik tillgång till kraftfulla datorer, som krävs för att träna tenderar att utvecklas snabbt, och det utvecklas och använda olika AI-verktyg. Detta gäller särskilt för hela tiden energieffektivare dataprocessorer och system med breda användningsområden – exem - algoritmer. [6] Mot den bakgrunden finns det anledning pelvis stora språkmodeller och generativ AI – som att förvänta sig en betydligt mindre ökning av elför kan analysera både text, bild och andra medietyper. brukning kopplat till utveckling och användning av AI. Mindre generella algoritmer, med smalare använd - Sammantaget är det rimligt att anta att AI kommer att ningsområden, använder mindre beräkningskraft och stå för någon eller några procent av den totala elkon därmed också mindre energi. Ett exempel på detta sumtionen i världen. är de algoritmer som Skatteverket använder för att upptäcka avvikelser i deklarationerna. Även om AI kommer att öka efterfrågan på elektricitet betyder det inte att den totala energianvändningen Storleken på AI:s framtida elbehov är i dag högst i samhället kommer att påverkas på samma sätt. AI osäker och går inte att förutsäga med någon preci - är nämligen ett centralt verktyg för att effektivisera sion. Osäkerheten beror på hur tekniken kommer att energianvändningen i samhället, vilket gör AI till en utvecklas och användas. I takt med att modellerna viktig nyckel för att klara av den gröna omställningen. blir mer avancerade och får bredare tillämpning ökar I faktarutan Tre exempel på hur AI kan effektivisera elbehovet. Faktum är att den beräkningskraft som energianvändningen ges exempel på detta. krävs för AI har mångdubblats varje år sedan generativ AI introducerades, vilket har lett till en motsvarande ökning av energianvändningen. Om den nuvarande

[5] Det finns uppskattningar från USA om framtida elförbrukning från AI och datacenter i USA. Till exempel Electric Power Research Institute (EPRI) estimerar att datacenter kan förbruka upp till 9 procent av USA:s elproduktion 2030. [6] Enligt en rapport från Google DeepMind kunde energiförbrukningen i datacenter minska med upp till 40 procent i samband med datacentrens kylning. AImodellerna optimerade kylsystemens prestanda i realtid baserat på dataunderlag på temperaturer, energiförbrukning och pumphastigheter. Se https://deepmind. google/discover/blog/deepmind-ai-reduces-google-data-centre-cooling-bill-by-40/.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Tre exempel på hur AI kan effektivisera

energianvändningen [7]

AI kan användas för att förbättra matchningen mellan utbud och efterfrågan för väderberoende energikällor

För att minska risken för felprognostiseringar mellan utbud och efterfrågan för sol- och vindkraft har Vattenfall utvecklat självlärande algoritmer som kombinerar historiska väderdata med realtidsinformation om molnrörelser. Dessa algoritmer möjliggör mycket precisa närtidprognoser. Med dessa prognoser minskar Vattenfall sin risk och kostnader, samtidigt som de bidrar till ett mer stabilt elsystem.

Datadriven minimering av driftstörningar och strömavbrott med hjälp av AI

E.ON har utvecklat en algoritm som förutspår när ett medelspänningsnät behöver bytas ut, vilket har minskat antalet strömavbrott med upp till 30 procent. Italienska Enel installerade 2019 sensorer på kraftledningar för att läsa av vibrationsnivåer. Utifrån maskininlärningsalgoritmer kunde Enel identifiera och åtgärda potentiella problem. Denna insats resulterade i att antalet strömavbrott minskade med 15 procent.

Smarta system optimerar energianvändningen i byggnader genom att förutspå elpriset

ABB har utvecklat en AI-modell för prognoser över energianvändning i kommersiella byggnader, vilket hjälper fastighetsägare att undvika höga elpriser och dra nytta av rörliga elavtal. Om liknande mekanismer implementeras brett i samhället kan det bidra till en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan på el, vilket i sin tur leder till ett stabilare elsystem. AI har även potential att uppnå energibesparingar genom att optimera luftkonditioneringsoch belysningssystem i byggnader. Enligt Schneider Electric kan AI minska energianvändningen i byggnader med 15–25 procent de kommande fyra åren.

[7] Se Why AI and energy are the new power couple, International Energy Agency, 2023; Energy-Guzzling AI Is Also the Future of Energy Savings, The Wall Street Journal, 2024.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Fossilfri el som en konkurrensfördel hållbart. Detta har gjort Norden attraktivt för etable - Utveckling och användning av AI förutsätter data - ring av datacenter. center för att träna och driftsätta algoritmer. I den digitala sektorn spelar geografisk placering mindre Figur 1 visar hur skillnaden i elproduktionsmixen ser roll, eftersom aktörer kan leverera tjänster globalt via ut i Norden jämfört med centrala länder inom AI. USA, internet. Det gör att datacenter kan koncentreras till Kina och Storbritannien har en elproduktion som är platser med gynnsamma förutsättningar varifrån de betydligt mer fossilberoende jämfört med Norden. kan försörja en global kundkrets. Elförbrukningen i ett Sverige, Norge och Finland har även en relativt hög visst land påverkas därmed inte bara av AI-utveck - elproduktion per invånare. I tillägg till Figur 1, visar lingen, utan även av datacentrens placering. även World Economic Forums energitransitionsindex på Nordens attraktivitet vad gäller potentialen i Sverige och våra närmsta grannar har utmärkta förut - energisystemet. Här placerar sig Sverige i toppen, sättningar för att husera datacenter. Det beror främst följt av de nordiska grannländerna. Indexet fångar på att vi har relativ politisk stabilitet, ett kallt klimat, hur väl länder är rustade att anpassa sina energi god tillgång till vatten och framför allt billig, stabil system till den gröna omställningen. Då räknas inte och fossilfri el. Just fossilfri el blir alltmer intressant i bara elproduktionen, utan även bredare aspekter av takt med att röster höjs för att göra AI klimatmässigt energisystemet, såsom hållbarhet, tillgänglighet och säkerhet. [8]

Figur 1: Elproduktionen under 2023

Elproduktion, andel per energislag

100% 2 6 1

7 10 12

14 35

80% 22 21 40

19 59 65

60% 7

29 12

89 27

40% 42 1

67 16 2 33

20% 17 16

40 5

18

19 15 13 14

0% 6 2 Sverige Finland Norge Danmark EU medelvärde USA Kina Storbritannien Vattenkraft Kärnkraft Sol och vind Bioenergi Fossila bränslen

TWh per en miljon invånare 2023

Norge 27,9 Sverige 15,7 Finland 14,2 USA 12,7 Singapore 9,7 Kina 6,7 EU genomsnitt 6 Danmark 5,6 Storbritannien 4,2 0 5 10 15 20 25 30

Notera: Fossila bränslen innefattar naturgas, kol och olja. Källa: Ember (2024), Energy Institute - Statistical Review of World Energy via https://ourworldindata.org/grapher/shareelectricity-nuclear.

[8] WEF:s Energy Transition Index är uppbyggt runt de tre pelarna: Equitable, Secure och Sustainable. Tillsammans fångar de regulatoriska aspekter såväl som infrastruktur, innovation samt humankapital och finansiellt kapital. WEF menar att dessa komponenter behövs för att skapa långsiktigt hållbara elsystem. Källa: https://www.weforum.org/publications/fostering-effective-energy-transition-2023/.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

[9] Sveriges goda förutsättningar för att husera stora allt vid större etableringar som kräver mycket el. Till datacenter har gjort att flera företag valt att placera exempel ökar datacentrens relativa samhällsnytta sina servrar i svenska anläggningar, se faktarutan om svenska aktörer får tillgång till datorkraften i Etableringar av datacenter . Ur ett globalt utsläpp - centren. [10] sperspektiv är detta positivt, eftersom utsläppen från AI minskar när den elintensiva datoranvändningen Förslag i högre grad sker med el som är fossilfri, i stället för fossilberoende. Samtidigt kan denna utveckling leda ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen bör till att stora mängder energi avsätts för datacenter inleda dialog med aktörer som är i färd med att i Sverige. Givet det ökande elbehovet i andra sam - etablera stora och energikrävande datacenter. hällssektorer är det därför viktigt att elanvändningen i Förslaget syftar till att nå överenskommelser som datacenter skapar samhällsnytta. Detta gäller framför värnar Sveriges intressen.

Etablering av datacenter

Företag Beskrivning Under 2013 öppnade Meta serverhallar i Luleå, vilket var företagets första etablering utanför USA. Server - Meta hallarna är en del av Metas globala infrastruktur som används för att driva Metas plattformar, inklusive Facebook, Instagram och WhatsApp. Amazon Webb Service Företaget har sedan 2018 datacenter i Västerås, Eskilstuna och Katrineholm, som används till att erbjuda molntjänster globalt. Microsoft Microsoft tillkännagav under 2024 en investering på 33,7 miljarder kronor i datacenter anpassade för molntjänster och AI. På EcoDataCenters anläggning i Falun kommer det amerikanska bolaget Coreweave att investera i ett Coreweave och EcoDataCenter datacenter för att kunna erbjuda tjänsten ”GPU as a service ” . Investeringen uppgår till totalt åtta miljarder kronor.

EcoDataCenter har förvärvat delar av Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge för att bygga AI-infrastruktur. EcoDataCenter Företaget har även initierat ett projekt i Östersund tillsammans med bland andra Jämtkraft och företaget WA3RM, med en total investering om cirka 18 miljarder kronor. Projektet väntar i skrivande stund på miljötillstånd.

Räcker elen för AI? elanvändningen, såsom tillverkning av elektro - AI-tekniken har accelererat samtidigt som flera andra bränslen, batteriproduktion och ny gruvverksamhet. energikrävande samhällsprojekt ska genomföras. Många av dessa projekt är ännu osäkra, vilket förklarar Sveriges elbehov har legat i det närmaste konstant det stora spannet i uppskattningarna om framtida under de senaste omkring 30 åren för att nu börja elbehov. Beroende på de antaganden som görs om öka. Enligt svenska myndigheter förväntas den årliga bland annat industrins elektrifiering uppskattar myn elanvändningen öka från dagens 140 TWh till 200–340 digheterna att elbehovet fram till 2045 kan öka med TWh år 2045. Dessa siffror tar dock inte höjd för den mellan 40 och 140 procent. potentiella ökning av efterfrågan på el som förväntas ske i takt med att användningen av AI ökar. [11] Sifforna Utveckling och användning av AI är en del av denna inkluderar heller inte den positiva effekt AI kan ha på utveckling. Även om det inte går att uppskatta hur stor energisystemen. nettopåverkan blir på framtida elbehov, står det klart att AI kommer att vara beroende av en stabil och riklig Den framtida efterfrågan på el drivs dels av över - elförsörjning. Rätt hanterat kan Sveriges elproduktion gången från användningen av fossila bränslen till el, skapa gynnsamma förutsättningar för AI, till exempel exempelvis i transporter, dels av ny elförbrukning som genom att säkerställa att datacentren skapar samuppstår genom ökad förädling av svenska råvaror. Ett hällsnytta. Men det innebär samtidigt att perioder av sådant exempel är en ökad stålproduktion från svensk elunderskott kan få långtgående konsekvenser för järnmalm. Även framväxten av nya industrier påverkar utvecklingen av AI i Sverige.

[9] I Irland har den snabbt växande datacenterindustrin lett till ökad efterfrågan på el, vilket har skapat oro kring kapacitetsbrist och försörjningstrygghet. Detta har resulterat i både en individuell bedömning av nya datacenter och ett tillfälligt stopp för deras utveckling i Dublin fram till 2028. [10] Myndigheten Tillväxtanalys har i en rapport från 2023 analyserat välfärdseffekterna av den elskatterabatt som datacenter erhöll fram till 2023. Myndigheten konstaterar att skatterabatten inte var samhällsekonomiskt lönsam och att den främst gynnade stora utländska aktörer. Se Assessing the welfare effects of electricity tax exemptions in general equilibrium: The case of Swedish data centers (WP 2023:04). [11] Bedömningen i scenarierna om det ökade elbehovet gjordes innan generativ AI fick sitt genombrott och blev allmänt känd. I bedömningen tas hänsyn till en möjlig ökning av elförbrukningen inom datacenter upp till 21 TWh, vilket motsvarar nästan tio gånger den nuvarande uppskattade elanvändningen.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Foto: Sundinfoto/Shutterstock

För att möta den ökade efterfrågan på el har reger - ▻ AI-kommissionen menar att regeringen ingen satt som mål att fördubbla den nuvarande noggrant måste följa utvecklingen och vara produktionskapaciteten. I propositionen 2023/24:105 beredd att justera sina insatser och åtgärder Energipolitikens långsiktiga inriktning betonar reger- för elproduktionen med kort varsel. Det hänger ingen att energisystemet måste vara flexibelt för att samman med den stora osäkerhet som möta nya elbehov i takt med att de uppstår. För att råder kring den framtida elanvändningen. AIåstadkomma detta ska Sverige planera och tydliggöra kommissionen välkomnar därför den fördjupade elbehovet i olika geografiska områden för åren 2030, uppföljningen av de kvantitativa bedömningarna 2035, 2040 och 2045. Inom ramen för detta arbete ska som regeringen föreslår i propositionen regelbundna kontrollstationer införas, där den första 2023/24:105, i form av kontrollstationer med är planerad till 2030. start 2030. Här anser AI-kommissionen att den fördjupade uppföljningen bör ge särskild I denna planering är det viktigt att regeringen beaktar uppmärksamhet till AI-sektorns växande elbehov. det elbehov som utveckling och användning av AI ger Det beror på den snabba teknikutvecklingen som upphov till, något som kompliceras av att det i dag kan kräva justeringar av nuvarande bedömningar. saknas tillförlitliga data på elförbrukningen hos de I arbetet med kontrollstationerna bör regeringen datacenter som huserar AI. [12] även beakta hur AI kan användas för att minska energianvändningen inom samhällets olika Förslag sektorer.

▻ Regeringen föreslår i proposition 2023/24:105 ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen ger att ”planeringen av det svenska elsystemet Energimyndigheten i uppdrag att övervaka ska ge förutsättningar för att leverera den el och rapportera om trender inom AI och som behövs för en ökad elektrifiering och att energiförbrukning. För att göra detta möjligt möjliggöra den gröna omställningen”. Regeringen krävs bättre statistikunderlag över datacentrens bedömer därför att ”Sverige bör planera för energiförbrukning än den som finns tillgänglig i att kunna möta ett elbehov om minst 300 dagsläget. TWh år 2045”. AI-kommissionen delar denna bedömning, då en fördubbling av nuvarande produktionskapacitet är en förutsättning för svensk industris konkurrenskraft i allmänhet, och för AI i synnerhet. Om elbrist eller risk för elbrist uppstår kan konsekvenserna bli betydande, både för AI-utvecklingen och för investeringar inom svensk industri. Detta riskerar påverka landets långsiktiga konkurrenskraft.

[12] Energimyndigheten betonar behovet av nya sätt att dokumentera energianvändningen hos digitala system och det kommer rapporteringskrav för datacenter på EU-nivå genom EED och Energistatistikförordningen.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Telekom

ChatGPT sammanfattar:

Telekomsektorn har en central roll i samhällets digitalisering, och dess betydelse ökar i takt med AI:s framväxt. I detta kapitel utforskar vi de möjligheter och utmaningar som uppstår när telekom och AI samverkar, särskilt kring realtidsdata och låg latens. Hur snabbt och stabilt vi kan överföra information blir avgörande för framtidens digitala lösningar, från sjukvård till industri. Trots detta har Sverige halkat efter när det gäller investeringar i mobilnät och 5G, vilket riskerar att påverka landets konkurrenskraft och innovation negativt. Kapitlet ger en överblick av telekoms nuvarande roll och dess växande betydelse i en AI-driven värld.

Vad är telekom? tecken som puls och blodtryck, för att sedan dela Telekommunikation, som även kallas telekom, är det denna mätdata direkt med en läkare via mobilnätet. traditionella uttrycket för överföring av information Ytterligare ett exempel är att ambulanspersonal med över avstånd med hjälp av tekniska hjälpmedel. Det hjälp av mobilnätet kan överföra patientdata under inkluderar alla typer av överföringar av röst, data och transporten, vilket gör det möjligt för vårdpersonal att video. Det innefattar olika tekniker och tjänster som förbereda sig innan patienten anländer till sjukhuset. telefoni, fiberoptik, satelliter, radio, tv och internet. I lagstiftning och reglering används framför allt I framtiden kommer fler digitala lösningar och smarta begreppet elektronisk kommunikation . Ofta, däri - system att vara beroende av dataflöden i realtid, vilket bland på EU-nivå, används uttrycket konnektivitet [13] ställer krav på låg fördröjning (så kallad latency ). Detta för att beskriva det övergripande policyområdet. avser tiden det tar för information att nå slutdestina tionen i ett digitalt nätverk, till exempel fördröjningen Telekoms roll i digitaliseringen och utvecklingen som kan uppstå när en röst ska nå mottagaren under av AI ett telefonsamtal. Redan i dag finns det exempel på Med hjälp av telekom är det möjligt att transpor - digitala lösningar som behöver väldigt låg fördröj tera stora mängder information och data mellan ning, såsom fjärrstyrning av maskiner och robotar, människor, maskiner, företag och myndigheter. Oftast finansiella transaktioner och onlinespel. I takt med att handlar det om information som ligger till grund för AI-system börjar analysera och reagera på informa de digitala tjänster vi använder dagligen. Tack vare tion från omgivningen i realtid, kommer behovet av låg telekom kan vi till exempel deklarera online, strömma fördröjning i telekomnäten att öka ytterligare. film och musik, handla, umgås och ta del av nyheter och samhällsinformation på våra datorer och mobiler. Ytterligare en koppling mellan AI och telekom är att AI-modellerna ofta är för stora för att spara på datorn. I takt med att digitaliseringen ökar, har det också skett De kräver i stället särskild hårdvara som i sin tur finns en explosionsartad ökning av mängden dataflöden på särskilda datacenter. AI-tjänster kräver därför som på olika sätt ska delas mellan oss, oftast i realtid. telekommunikation, i synnerhet snabbt och stabilt För att möta denna utveckling är en snabb och till - internet, för att koppla samman dessa datacenter förlitlig uppkoppling nödvändig. Kort sagt är telekom med våra telefoner eller datorer. en grundförutsättning för det digitala samhället, och dess betydelse ökar på grund av AI. Sammantaget kan vi konstatera att användandet av AI kommer att påskynda samhällets digitalisering För samhället innebär det stora vinster att snabbt och göra snabb och stabil uppkoppling avgörande kunna genomföra realtidsöverföringar av data. Detta för att hantera vardagsliv och arbetsuppgifter. För gäller inte minst utvecklingen av nya smarta system företag kommer tillgång till högkvalitativ uppkoppling som ofta förlitar sig på AI-teknik. Ett sådant exempel bli en allt större konkurrensfördel och avgöra var är fjärrövervakning av patienter. Med hjälp av så de lokaliserar sig. AI-tekniken kommer på så vis att kallad kroppsnära teknologi, såsom smartklockor och öka internetuppkopplingens betydelse för regional medicinska sensorer, är det möjligt att mäta vitala utveckling. AI-lösningar kommer sannolikt också

[13] Konnektivitet innebär förbindelse och omfattar digitala nät, från mobila och fasta strukturer till internet, inklusive kablar och satelliter.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

att driva på digitaliseringen av välfärdstjänster. Det högst placerade länderna på listan tillhör endast innebär i förlängningen att internet blir nödvändigt för sex EU. Det är av särskilt stor relevans för Sverige att få tillgång till samhällsservice. eftersom vår telekommarknad i hög grad är präglad av EU-lagstiftningen. En snabb och stabil uppkoppling i samtliga delar av landet kan med andra ord verka för att utjämna ekono - När perspektivet breddas till att omfatta hela mobil miska förutsättningar och främja demokratiskt del - nätet, och inte enbart 5G, framstår situationen som tagande. Därför anser vi att det är särskilt positivt att något mer positiv. I en mätning av mobilnätens tillför regeringen har för avsikt att ge Post- och telestyrelsen litlighet, utförd av Opensignal under 2024, placerar sig (PTS) i uppdrag att utreda hur stöd kan utformas för Sverige på en sjätteplats globalt, med liknande poäng geografiska områden där det saknas förutsättningar som Norge. Länder som Danmark, Sydkorea och för kommersiell utbyggnad av mobil täckning och Japan placerar sig alla före Sverige. Opensignal mäter [14] kapacitet. även den genomsnittliga nedladdningshastigheten i mobilnätet, där Sveriges hastighet är lägre än i våra Investeringar i mobilnätet grannländer Finland, Norge och Danmark. Betydelsen av en stabil och snabb internetuppkopp ling, som diskuteras i föregående avsnitt, kan inte nog Hastigheten i mobilnätet kan delvis förklaras av Sve belysas. Men vad är det för teknik vi syftar på n ä r vi riges stora yta och glesa befolkningsstruktur, som har diskuterar detta område? gjort att operatörerna valt att prioritera låga frekvens band. Låga frekvensband kan täcka större ytor, och Internetuppkoppling är i huvudsak beroende av två det behövs färre basstationer och antenner. Nack centrala komponenter: fibernät och mobilnät. Ofta delen är att låga frekvensband är mindre lämpade för använder vi fibernätet för att koppla upp oss på att transportera stora datamängder. internet, till exempel via WiFi på jobbet eller i hemmet. När vi är i rörelse kan vi koppla upp oss på internet Globalt används 3.5 GHz-bandet som huvudsaklig via mobilnätet (i dag representerat genom olika bärare för den nya 5G-tekniken, vilket ger möjlighet generationer av mobilnät: 3G, 4G och 5G). I framtiden att överföra stora mängder data. I Sverige tillämpas är det dock inte säkert att vi kommer vara beroende detta frekvensband endast i större städer, vilket kan av lokalt WiFi, eftersom moderna mobilnät erbjuder utgöra en växande utmaning i takt med att ekonomin högre säkerhet och tillförlitlighet. [15] Då blir det möjligt digitaliseras. För närvarande arbetar Sveriges att helt integrera mobilnät och molntjänster för att mobiloperatörer med att bygga ut 3.5 GHz-bandet till ge företag och privatpersoner konstant och säker fler orter, men detta kräver att efterfrågan finns från uppkoppling, oavsett plats. En sådan utveckling både publika och privata aktörer. Det kommer att ta skulle leda till att den traditionella IT-infrastrukturen flera år innan små och medelstora orter får 3,5 GHzpå arbetsplatser och i hemmet omvärderas och täckning. Under tiden levereras enklare 5G-tjänster via förenklas. Detta är särskilt värdefullt med tanke på att de lägre frekvensbanden. arbetslivet blir allt mindre platsbundet och fler arbetar helt eller delvis på distans. Att få bättre täckning med högre frekvensband är viktigt för utvecklingen av AI, men ännu viktigare är Sverige har under ett sekel legat i framkant när det att mobilnätens kärnnät (själva 5G-intelligensen) blir gäller utbyggnaden av telekom, både avseende fullt utbyggda. Kärnnäten behöver uppgraderas till senaste teknologi och täckning. En illustration av full 5G-funktionalitet, så kallad 5G SA, se faktarutan detta är att Sverige har ett relativt väl utbyggt fibernät, 5G-teknik gör AI möjlig . Först då blir det möjligt att särskilt i städer och tätorter, vilket ger en bra grund för införa ny funktionalitet och nya tjänster, något som att erbjuda AI-lösningar. I kontrast står sig Sveriges kommer att behövas för AI i framtiden. mobilnät sämre vid en internationell jämförelse. Utbyggnaden av 5G, den senaste generationens Exakt vad som förklarar Sveriges låga investeringar i mobilnät, har skett tidigare och snabbare i USA och mobilnäten är inte lätt att fastställa. En förklaring som Asien än i Sverige. Enligt den senaste upplagan av ofta lyfts fram är att låg lönsamhet för operatörerna GSMA:s 5G-konnektivitetsindex hamnar Sverige på påverkar deras vilja att investera negativt. Ett tecken plats tjugoett. [16] Våra nordiska grannar Norge, Fin - på operatörernas låga lönsamhet är att den generellt land och Danmark tillhör alla de sju bästa i världen. sett ligger under kostnaden för kapital. Lönsamheten Likaså placerar sig de stora AI-nationerna Kina och påverkas av att den svenska operatörsmarknaden USA före Sverige. Vidare visar indexet att av de tjugo är fragmentiserad, med många olika aktörer och hög

[14] Prop. 2024/25:1 s. 21. [15] Mobilnäten erbjuder en högre tillförlitlighet och säkerhet eftersom de är designade för att stödja samhällskritiska tjänster, med kontinuerlig övervakning av operatörerna och granskning av myndigheter som PTS, vilket gör att säkerheten integreras i systemet från början snarare än att läggas till i efterhand. [16] Indexet finns tillgängligt på https://data.gsmaintelligence.com/5g-index.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

konkurrens. Denna fragmentering har delvis sin grund Utredningen ska föreslå kompletteringar i EU:s konkurrensregler, som i vissa fall inte medgett och anpassningar för att möta kraven i EU:s företagsförvärv eller ställt krav på åtaganden. Den förordning om gigabitinfrastruktur. Denna EUhär problematiken är inte specifikt svensk, utan i förordning syftar till att minska kostnaderna för hög grad gemensam inom EU. I de så kallade Letta- utbyggnaden av höghastighetsnät för elektronisk och Draghi-rapporterna lyfts också behovet av att kommunikation. reformera den europeiska telekommarknaden. Den senare pekar på behovet av konsolidering och att lätta ▻ AI-kommissionen anser att utredningen även bör på konkurrensreglerna liksom åtgärder kopplade till ges i uppdrag att analysera de relevanta förslagen frekvenslicenser och spektrumtilldelning. i den nyligen publicerade Draghi-rapporten, som berör telekommarknaden. Här föreslår vi till Förslag exempel att utredningen särskilt ska analysera de förslag som rör hur konkurrensrätten påverkar ▻ Sverige har i över ett sekel varit ett föregångsland företagskonsolideringar och lägga förslag på när det gäller utbyggnad och tillämpning av vilka positioner som Sverige bör driva i EU på telekommunikationer. Tyvärr har vi nu halkat efter, AI-området. Utredningen bör även överväga vilket riskerar att minska vår innovations- och hur Sverige kan driva på för ökade investeringar konkurrenskraft. Det är därför av yttersta vikt att i telekom på EU-nivå, såsom investeringar i åtgärda orsakerna till detta. bandbredd och 5G SA. Kostnaderna för dessa åtgärder bör vägas mot det värde de kan skapa i ▻ Frågan är dock komplex, och AI-kommissionen termer av en konkurrenskraftig AI-sektor. ser regeringens beslut att tillsätta en utredning för att påskynda utbyggnaden av 5G och fiber i Sverige som ett viktigt steg i rätt riktning.

5G-teknik gör AI möjlig

5G-tekniken gör AI möjlig genom snabbare och mer robust dataöverföring. Den ökade hastigheten och kapaciteten i 5G-nätverk skapar nya förutsättningar för AI-baserade system som bygger på att bearbeta stora mängder data i realtid. 5G SA (stand alone) ger operatörer möjlighet att avsätta specifik nätverkskapacitet baserat på individuella kunders behov. Denna flexibilitet gör att kunder med höga krav på stabilitet och pålitlighet kan få en anpassad uppkoppling, vilket inte var möjligt med tidigare nätverksgenerationer där resurserna delades lika mellan alla användare. I praktiken har denna tekniska utveckling redan börjat göra skillnad. I Kankbergsgruvan i Västerbotten använder Boliden ett lokalt 5G-nät för att fjärrstyra fordon på 400 meters djup. Detta förbättrar både säkerheten och effektiviteten i gruvdriften, eftersom maskinerna kan styras från en säkrare plats ovan jord. 5G-tekniken möjliggör att ”hjärnan” som styr maskinerna kan placeras på en annan plats än själva maskinen. Tekniken öppnar upp för framtida implementering av smarta AI-baserade system, utan att man för den sakens skull behöver installera specifik hårdvara i varje fordon. Denna utveckling visar på potentialen för framtida samverkan mellan 5G-teknik, AI och andra avancerade system. Genom att kombinera dessa teknologier kan vi förvänta oss nya innovationer som förändrar hur vi använder digitala nätverk. 5G SA, i kombination med AI, har potential att spela en nyckelroll i den kommande digitala transformationen, även om tekniken ännu inte är tillgänglig via svenska operatörer. Foto: Boliden

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Beräkningskraft

ChatGPT sammanfattar:

Beräkningskraft utgör ryggraden i det digitala samhället och är en avgörande faktor för den pågående AI-revolutionen. I detta kapitel dyker vi ner i den komplexa världen av beräkningsresurser, där traditionella datacenter möter den specialiserade kapaciteten hos grafikprocessorer (GPU) som driver AI-innovationer framåt. Vi utforskar de strategiska valen mellan molntjänster och egna superdatorer, och hur dessa beslut påverkar allt från forskning till kommersiell användning. Dessutom diskuterar vi de varierande behoven inom olika sektorer och den roll staten kan spela i att skapa en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur för beräkningskraft. Genom att avtäcka dessa aspekter kommer vi att förstå hur vi kan navigera i en framtid där AI:s möjligheter är gränslösa, men där resurserna är begränsade.

Vad är beräkningskraft? vis som traditionellt kraftfulla datorer är dyr, mycket Beräkningskraft utgörs av enskilda eller samman - energikrävande och ställer höga krav på kylning. kopplade datorer som utför beräkningarna som ligger till grund för all digitalisering. Inköpt eller egen beräkningskraft [17] Vi använder den dagligen, ofta utan att tänka på det. Beräkningskraft Tillgång till beräkningskraft är en förutsättning för att är bland annat nödvändigt när vi surfar på mobilen, privata och offentliga aktörer ska kunna utveckla och använder sociala medier eller följer väderprognoser. använda AI. I dagsläget är det möjligt att få tillgång till beräkningskraft genom två tillvägagångssätt. Det finns många olika typer av datorer. Det mest cen - Antingen genom inköpta molntjänster, vilket innebär trala i en dator är den enhet som utför beräkningar. I att man hyr in sig på ett datacenter som ägs av dagens datorer används i huvudsak två olika typer av externa aktörer. Här råder en klar amerikansk domi beräkningsenheter, CPU:er och GPU:er [18] . CPU:er är nans. Det andra alternativet är att införskaffa egen designade för att vara generella beräkningsenheter, beräkningskraft genom att köpa datorer. som ofta gör många beräkningar efter varandra mycket snabbt. GPU:er (grafikprocessorer ) var från Den största fördelen med att använda molntjänster början byggda för att skapa bilder på en skärm (därav är att de är enkla att använda och möjliggör en snabb namnet) vilket baseras på att man utför beräkningar uppstart. Man kan därmed skala upp sin AI-verk parallellt med olika data. GPU:er har utvecklats samhet utan kostsamma investeringar. Det här är mycket snabbt och fått en mer generell användning. särskilt värdefullt om behovet av beräkningskraft Deras förmåga att räkna parallellt på många olika varierar mycket över tid, eftersom en egen dator då data gör att de lämpar sig väldigt väl för dataintensiva skulle stå outnyttjad under perioder. Om man kan beräkningar som till exempel träning av AI-modeller. utnyttja egen beräkningskraft väl blir dock kostnaden En superdator består av ett stort antal enheter, per GPU-timme betydlig högre för dessa molntjänster CPU:er, GPU:er eller en blandning av dessa, som är än för egen beräkningskraft. sammankopplade med snabba nätverk och arbetar tillsammans (parallellt). Det här gör att molntjänster snabbt kan bli mycket dyrt om man använder ett stort antal GPU-timmar. Den specialiserade beräkningskraften för AI bygger såldes i dag ofta på många parallella grafikproces - En ytterligare nackdel med molntjänster är att sorer (GPU:er). Det är till stor del tack vare utveck - kontrollen över känsliga beräkningar och data kan gå lingen av nya, mer kraftfulla, GPU:er som de senaste förlorad om data skickas utanför landets gränser, i framstegen inom AI har gjorts möjliga. Utmärkande synnerhet utanför EU. Detta kan även gälla vid utnytt för storskalig infrastruktur för AI är att den på samma jande av utländska leverantörers molntjänster

[17] Här definierar vi beräkningskraft som att det förutom datorkraft, även inkluderar lagring av data och interna nätverk mellan data och system. [18] CPU står för Central Processing Unit och GPU för Graphical Processing Unit.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Beräkningskraft utgörs av enskilda eller sammankopplade datorer som utför beräkningarna som ligger till grund för all digitalisering. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

etablerade i Sverige. Det här gör att utnyttjandet av och högskolor, privata företag och offentlig sektor molntjänster begränsas av lagar och regler. samt förslag på åtgärder som behöver vidtas.

Att i stället för att utnyttja molntjänster införskaffa Universitet och högskolor egen beräkningskraft, det vill säga köpa egna datorer, Behovet av storskaliga beräkningsresurser för AI vid är billigare om beräkningskraften nyttjas fullt ut. En universitet och högskolor har ökat dramatiskt de annan betydande fördel med egen beräkningskraft är senaste 15 åren. Framför allt har det rört behovet av att det främjar kompetensuppbyggnaden i samhället. att kunna träna AI-modeller. Det gör det möjligt att konkurrera och samarbeta runt utvecklingen av beräkningskraft på den globala I dag är tillgången till beräkningskraft för träning av arenan. Även om kommersiellt tillhandahållen mindre AI-modeller relativt god vid universitet och beräkningskraft många gånger är tillräcklig finns högskolor. Däremot är den otillräcklig för att träna det således skäl att utveckla egen spetskompetens riktigt stora modeller eller för att kunna använda på området. Med egen beräkningskraft skulle vi modellerna i större skala. Att träna en AI-modell är ett också vara garanterade en viss beräkningskraft i en mycket omfattande beräkningsarbete som kräver till krissituation. Likaså skulle det göra det möjligt att gång till storskalig GPU-baserad datorkraft. För stora utveckla och analysera tekniken ur ett nationellt modeller, till exempel språkmodeller, kan det krävas säkerhetsperspektiv, och samarbeta med andra månader av beräkningstid. Det är inte bara tillgång länder som har gjort samma analys. Till exempel till beräkningskraft i form av GPU:er och lagring som har Tyskland och Frankrike intagit en tätposition behövs. Lika nödvändigt är behovet av stora mängder i Europa på området. Även våra grannländer i minne. Detta för att lagra data och snabbt kunna mata Norden har satsat på egen beräkningskraft för både in träningsdata i datorn. forskningsändamål och kommersiell användning. Det kraftigt ökande framtida behovet av storskalig Slutsatsen är att vi behöver en bra mix av molntjänster beräkningskraft för AI kommer inte bara från ledande och nationellt koordinerad, öppen beräkningskraft forskare inom AI-området som behöver tillgång till allt som visar på möjligheter och banar väg för både forsk - större beräkningskraft för att kunna konkurrera på den ning och kommersiellt storskalig användning av AI. internationella forskningsfronten. Det kommer också från forskare inom avancerade tillämpningsområden Olika behov i olika sektorer där modeller både tränas och finjusteras. Exempel Tillgången på, och användningen av, beräkningskraft på sådana tillämpningar finns inom ett flertal viktiga skiljer sig åt mellan olika aktörer i samhället. Nedan forskningsområden i livsvetenskaperna och inom följer en beskrivning av situationen inom universitet AI-forskningen för autonoma system och robotik.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Det har dock redan skett vissa framsteg inom detta EuroHPC JU täcker i dagsläget 35 procent av drift- och område. Bland annat införskaffade Knut och Alice finansieringskostnaderna. Resterande kostnader Wallenbergs Stiftelse superdatorn Berzelius, som finansieras i dagsläget av Vetenskapsrådet och andra används till satsningar på grundforskning. Det görs svenska aktörer som tillsammans bidrar med 510 bland annat inom forskningsprogrammet Wallenberg miljoner kronor. [21] AI, Autonomous Systems and Software Program (WASP). För mer information om WASP, se sida 54. Det är dock viktigt att notera att Arrhenius kommer att ersätta de nuvarande datorer som används för tradi - Berzelius är placerad vid National Academic Infra - tionella tekniskt vetenskapliga beräkningar i Sverige. structure for Supercomputing in Sweden (NAISS) vid Även om den kommer att innehålla en mindre andel Linköpings universitet. [19] Fokus för verksamheten GPU:er är den inte optimerad för storskalig AI-träning. ligger på grundforskning inom akademin, även om Den inledande fasen av Arrhenius kommer i stället företag har en viss tillgång till beräkningskraft via att behövas för att tillgodose traditionella behov, till forskningssamarbeten. exempel inom fysik, kemi, klimatvetenskap, biologi och medicin. Sommaren 2023 stod det också klart att Sverige kommer att vara huvudman för en av superdatorerna Men Arrhenius är oavsett en viktig förutsättning för inom ramen för EU-organisationen EuroHPC JU. utvecklingen av AI i Sverige. Detta eftersom den, i kraft Målet för EuroHPC JU är bland annat att stärka EU:s av att vara knuten till EuroHPC JU, öppnar möjligheten tillgång till beräkningskraft genom att koordinera och för Sverige att ansöka om en så kallad AI Factory samla Europas superdatorer. Budgeten är på totalt 2,1 (se faktaruta på sida 34 för mer information om AI miljarder euro (knappt 24 miljarder kronor). EuroHPC Factory). Om en svensk ansökan blir framgångsrik JU bygger på samfinansiering, vilket innebär att EU kommer det att medföra investeringar i beräknings matchar den finansiering som medlemsländerna kraft och kompetens som är ämnad för AI. [20] själva bidrar med. Framåt ser AI-kommissionen att det är av yttersta vikt Arrhenius, som superdatorn kallas, kommer att vara med en fortsatt investering i resurser för utveckling belägen vid Linköpings universitet och tas i drift 2025. och träning av AI-modeller för svenska forskare. Detta

[19] NAISS är en organisation för superdatorer och beräkningskraft som i dag är verksam vid elva av Sveriges universitet och högskolor, och man handhar en rad av lärosätenas superdatorer. [20] För en närmare redogörelse för EU:s satsningar på AI, se kapitlet Internationella positioner. [21] Vetenskapsrådet har avsatt 250 miljoner kronor för en satsning på Arrhenius under fem år (2025–2029).

Superdatorn Berzelius är placerad vid National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS) vid Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

för att säkerställa svensk spetsforskning inom AI och I Sverige saknar vi dock i dag en samlad beräknings avancerad tillämpning. En sådan satsning ska ses kraft vigd för användningen av AI-tjänster, så kallad som ett komplement till Knut och Alice Wallenbergs inferens. Det är AI-kommissionens bedömning att Stiftelses satsningar på superdatorn Berzelius, men storskalig inferens-anpassad beräkningskraft nu bör bör givetvis samordnas för att säkerställa en långsiktig byggas upp för att skapa möjligheten att tillhanda nationell utveckling av konkurrenskraftiga resurser hålla svenska AI-baserade användartjänster. Sådana och tjänster. insatser bör givetvis vägas mot molnbaserade kom mersiella tjänster som erbjuds och fokuseras på de Förslag användningar som av olika anledningar inte är aktuellt för molntjänster. Denna beräkningskraft ska vara ▻ AI-kommissionen bedömer att staten behöver tillgänglig både för näringsliv och offentlig sektor, som tillföra Vetenskapsrådet 300 miljoner kronor har stora behov av att driftsätta system för att erbjuda som en engångsinvestering för utveckling och företagslösningar och samhällsservice. träning av AI-modeller. Därefter behövs 25 miljoner kronor årligen för att hålla systemet Förslag konkurrenskraftigt. ▻ AI-kommissionen bedömer att staten behöver Även behovet att i nästa steg kunna tillämpa tränade tillföra Vetenskapsrådet 200 miljoner kronor som AI-modeller växer. Resultatet av att träna en AI-modell en engångsinvestering för att uppgradera och är att de förses med en uppsättning så kallade para - utöka befintlig beräkningskraft för användning av metrar, som för stora modeller kan vara hundratals AI-tjänster. Därefter behövs 25 miljoner kronor miljarder. Den svenska språkmodellen GPT-SW3, som årligen för uppgradering och utveckling. En sådan tränats på superdatorn Berzelius, har 40 miljarder satsning ska även bidra till att täcka behoven av parametrar. De senaste kommersiella modellerna har kapacitet för tillämpningsberäkningar i privat och dock väsentligt fler parametrar, och storleken ökar för offentlig sektor. I detta sammanhang är det viktig varje ny version. att noga följa utvecklingen av molntjänster, så att mixen av att bygga egen beräkningskraft och att Vid träningen av AI-modeller måste användarna ofta köpa molntjänster hela tiden är optimal. ställa sig i kö för att få tillgång till beräkningskraft. I dagsläget kan det på Berzelius ta flera dagar av Näringsliv köande för att få göra beräkningar, eftersom datorn Det privata näringslivet tillgodoser till stor del själva normalt sett är fullt belastad dygnet runt. sina behov av beräkningskraft. Svenska storföretag gör i dagsläget stora investeringar i egen beräknings - Vid användningen av tränade AI-modeller används kraft, medan små och medelstora företag (SMF) tillgo parametrarna för att bearbeta information som matas doser sina behov främst via molntjänster och lokala in. Som exempel på detta har GPT-SW3 tränats på att servrar. Detta fungerar tillfredsställande för enklare förutsäga nästa ord i en sekvens, och på så sätt skapa och mindre resurskrävande beräkningar. Däremot nya texter. För detta krävs beräkningskraft som har kan vissa SMF, vars verksamhet är beroende av beräk möjlighet att mycket snabbt svara på de frågor som ningstunga algoritmer, behöva beräkningskraften hos användaren ställer. För vardaglig interaktiv använd - en superdator. Ur dessa företags perspektiv vore det ning gäller det för datorn att svara inom bråkdelen av optimalt att samordna de enskilda investeringarna i en sekund och till många användare samtidigt. en gemensam beräkningskraft eller upphandling av molntjänst. Erfarenheten visar dock att detta är svårt För tillämpning av AI-tjänster krävs det således en att genomföra i praktiken, då antalet företag som dator som har tillräcklig kraft att hantera den omedel - behövs för att uppnå kritisk massa är alltför många bara interaktionen mellan dator och användare. Inter - för att koordinera investeringen. Beräkningskost aktionen med till exempel AI-verktyget ChatGPT skulle nader kan därmed skapa en barriär för en del SMF att avsevärt minska i värde om det tog flera minuter för utnyttja AI. Denna situation har lett till att vissa länder användaren att få ett svar. I framtiden är det sannolikt valt att fokusera på SMF i sina offentliga satsningar på att vi kommer vara i större behov av beräkningskraft beräkningskraft för AI. [22] för användning av AI-modeller än för träning av dem. Under senare tid har flera företag etablerat datacenter i Sverige, nu senast i Falun och Borlänge. [23] Detta är

[22] Kanada satsade nyligen 2 miljarder kanadensiska dollar på att stärka sin beräkningskraft, där små och medelstora företag var en uttalad målgrupp. Även Finlands AI-strategi lyfter fram små och medelstora företag som nyckelspelare i teknikskiftet. [23] Det amerikanska företaget CoreWeave erbjuder beräkningskraft till AI. Företaget har tillsammans med det svenska företaget EcoDataCenter investerat 8 miljarder kronor i ett nytt datacenter vid Ingavarvet i Falun. EcoDataCenter kommer på sikt också bygga datacenter i Kvarnsvedens pappersbruks område i Borlänge.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

en utveckling som skulle kunna bidra till att underlätta högskolor) erbjuder också en unik möjlighet att stärka tillgången till beräkningskraft, inte minst för SMF. den företagsanknutna AI-utvecklingen i Sverige. Etableringarna sker genom att företagen hyr plats i Detta genom att den öppnar möjligheten för Sverige svenska datacenter eller genom att de bygger egna. att vara värd för en så kallad AI Factory, ett initiativ Detta speglar Sveriges attraktionskraft för sådana från EU-kommissionen som bland annat syftar till att etableringar – det finns billig, fossilfri el, svalt klimat, stödja SMF i deras satsningar på AI-utveckling. Det gott om kylvatten och relativt stabila spelregler. Dessa sker främst genom att förse dem med beräkningskraft etableringar kan ge lärosäten, privata företag och till konkurrenskraftiga priser och säkra testmiljöer för offentlig verksamhet ytterligare möjligheter att få nya AI-tjänster. Flera intressenter, däribland Veten tillgång till beräkningskraft. För att dessa etableringar skapsrådet, NAISS [25] , RISE [26] och SciLifeLab, står ska ge konkurrensfördelar för Sverige, är det dock bakom satsningen. Ett godkännande skulle innebära viktigt att ställa krav vid etableringarna. [24] betydande ytterligare EU-finansiering till Sverige för en beräkningskraft som då bland annat kan tjäna SMF. Superdatorn Arrhenius (som diskuterats mer ingå ende i anslutning till avsnittet om universitet och

AI Factory

AI Factory är ett av EU-kommissionens centrala EuroHPC har också meddelat att det finns möjlighet initiativ för att stärka unionens konkurrenskraft att söka medel både för beräkningskraft och för och utöka investeringarna inom digitalisering och kompetenshöjande insatser, eller enbart för det AI. Initiativet finansieras delvis av organisationen sistnämnda. Ledningen för NAISS har i samråd EuroHPC. med Vetenskapsrådet gjort bedömningen att det är strategiskt klokt för Sverige att ansöka om båda. Målet med initiativet är att skapa en bred kompetens inom AI, både inom näringsliv och forskning. För Avsikten från NAISS är således att ansöka om 10 att uppnå detta stöttar AI Factory olika AI-startups, miljoner euro vardera för beräkningskraft respektive större företag, myndigheter och forskare med både kompetenshöjande aktiviteter för forskning och infrastruktur och resurser för dem att kunna utveckla näringsliv. Ansökan innebär också ett krav om AI-modeller och applikationer. Detta sker bland annat medfinansiering: 20 miljoner euro för hårdvara genom att erbjuda tillgång till avancerad träning och och 10 miljoner euro för kompetenshöjande vidareutbildning, samt tillgång till resurser som är aktiviteter. Sverige måste med andra ord säkerställa nödvändiga för beräkningar och lagring av data. en medfinansiering på 30 miljoner euro.

Syftet med AI Factory är inte bara att främja Den del som finansieras nationellt bestämmer utvecklingen av AI-tjänster. Det är också att se till Sverige helt över. Däremot görs den del som att talang och företag inte lämnar regionen. En AI finansieras av EuroHPC tillgänglig för användare i hela Factory ska även ta strategiskt ansvar inom områden unionen. Det skapar en situation där länder som ligger där medlemsstaten är ledande. För Sveriges i AI-utvecklingens framkant kommer att attrahera del kan detta till exempel omfatta fordons- och användare från resten av unionen. I förlängningen verkstadsindustri, skogsindustrin, förnybar energi leder det till att dessa länder stärker sina möjligheter och elnät, cybersäkerhet, livsvetenskap/läkemedel att attrahera viktig kompetens och utöka sin startupoch klimatforskning. scen. Av detta skäl är det strategiskt viktigt för Sverige att höra till de som tar ledningen i initiativet. De organisationer som kan söka medel för att tillhandahålla en AI Factory är de som redan i dag Beräkningskraft för AI är en mycket central del i har värdskap för något av EuroHPC:s olika system. infrastrukturinvesteringar för Sverige, särskilt vad En sådan organisation är den svenska nationella gäller ambitionen att öka vår konkurrenskraft. I ljuset datorinfrastrukturen NAISS, som innehar värdskapet av detta anser AI-kommissionen att det är mycket för superdatorn Arrhenius. I juni 2024 skickade viktigt att ta vara på möjligheten att EuroHPC kan NAISS in en preliminär svensk intresseanmälan medfinansiera satsningarna. för att tillhandahålla en AI Factory. Baserat på intresseanmälan har EuroHPC meddelat att man reserverat medel för att Sverige kan komma att ansöka om medel för en AI Factory med upp till 20 miljoner euro i budget över tre år.

[24] Se kapitlet Energi för en diskussion om detta. [25] Förkortning för The National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden (NAISS). [26] Förkortning för Research Institutes of Sweden AB.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Förslag Bevaka behoven av framtida beräkningskraft Universitet och högskolor, näringsliv och offentlig ▻ AI-kommissionen anser att det är mycket sektor kommer i allt högre utsträckning att vara bero angeläget att staten stödjer arbetet med att få ende av AI-relaterad beräkningskraft. De satsningar etablera en AI Factory i Sverige, något som bland som AI-kommissionen listar i detta kapitel täcker annat skulle öka tillgången på beräkningskraft till behov som vi kan överskåda i dagsläget. För att ett subventionerat pris för små och medelstora erbjuda långsiktigt konkurrenskraftiga resurser, givet företag. För detta behövs motfinansiering från den snabba tekniska utvecklingen, måste planer för Sverige på minst 50 procent av kostnaderna. uppgraderingar och förbättringar vara integrerade från Det skulle innebära 30 miljoner euro [27] som en början. Det är därför viktigt att regeringen noga följer engångsinvestering och sedan 10 miljoner euro utvecklingen för att säkerställa tillräcklig beräknings per år i fyra år för drift. Ansvaret bör delas mellan kraft för träning av AI-modeller och användning av Vetenskapsrådet och Vinnova då målgruppen är AI-tjänster. små och medelstora företag. Förslag Offentlig sektor Offentlig sektor behöver också beräkningskraft för att ▻ AI-kommissionen anser att Vetenskapsrådet, träna AI-modeller, men tonvikten här ligger framför helst i samverkan med övriga nordiska allt på att implementera AI-tjänster för att erbjuda vetenskapsråd, årligen bör redovisa till regeringen samhällsservice. Att erbjuda offentliga AI-tjänster huruvida beräkningskraften för träning och ställer höga krav på säkerhet och stabil drift. Tjäns - användning av AI-modeller är tillräcklig. terna måste både vara tillgängliga dygnet runt och för Regeringen bör ha beredskap att öka anslaget många användare samtidigt. Allt som oftast innebär för detta ändamål om Vetenskapsrådets dessa krav att det är svårt för offentlig verksamhet att analys visar på ett sådant behov. Det är viktigt köpa beräkningskraft via molntjänster, i synnerhet då att behovsanalysen beaktar att utbudet av det i dagsläget föreligger juridiska hinder för offentlig beräkningskraft kan påverka efterfrågan sektor att upphandla dem. [28] och innovationer. Ett visst överutbud av beräkningskraft är därför att föredra i detta läge. I dag finns ingen samlad beräkningskraft för offentlig verksamhet, utan AI-tjänsterna levereras främst ▻ Beräkningskraft för träning av AI-modeller och genom lokal beräkningskraft inom olika myndigheter. användning av AI-tjänster blir en allt viktigare del Situationen för offentlig sektor är inte helt olik den av det moderna samhället. AI-kommissionen för företag vad gäller olika förutsättningar mellan anser därför att den bör ha samma status som stora och små aktörer. Större myndigheter, som annan samhällskritisk infrastruktur, såsom Skatteverket och Försäkringskassan, ligger i framkant järnvägar och elnät. i AI-användning tack vare deras omfattande resurser och kompetens. Mindre myndigheter, små regioner Det vi talat om hittills rör behovet av beräkningskraft och kommuner har ofta inte ens börjat använda AI, för dagens tekniker, men runt hörnet kan vi redan då de saknar både beräkningskraft och kompetens. skönja morgondagens teknikskifte. Kvantdatorer Liksom för de små och medelstora företagen finns här är ett exempel på ett område där utvecklingen gör samordningsvinster att göra, men dessa förhindras stora framsteg och som kan komma att kraftigt av samma koordineringsproblem som företagen ofta förändra hur beräkningar utförs i framtiden. Trots de möter. Staten behöver därför skapa förutsättningar betydande framsteg som gjorts krävs dock fortsatt för offentlig sektor att utnyttja gemensam beräk - teknisk utveckling och forskning för att nå praktiska ningskraft anpassad för AI, både i egen regi och i form tillämpningar av kvantdatorer. Kvantsystemens poten av upphandlade molntjänster där det är lämpligt. tial är dock så stor att Sverige bör prioritera ett aktivt Ett förslag som möter offentlig sektors behov av deltagande i deras utveckling. Detta sker redan till viss beräkningskraft diskuteras i detalj i kapitlet AI för en del genom satsningar från exempelvis Knut och Alice offentlig sektor i framkant. Wallenbergs Stiftelse. AI-kommissionen ser positivt på att regeringen har gett Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram underlag till en nationell kvantstrategi. [29]

[27] Cirka 345 miljoner kronor vid en eurokurs om 11,49 kronor (2024-11-02). [28] För en mer ingående diskussion om problematiken med molntjänster i offentlig sektor, se kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant. [29] Se Uppdrag att inkomma med underlag för en nationell strategi inom kvantområdet (U2024/01451).

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Data som en förutsättning för

AI-utvecklingen

ChatGPT sammanfattar:

Historiskt har data spelat en central roll i beslutsfattande, men i en tid präglad av snabb teknologisk utveckling har dess betydelse blivit mer uttalad än någonsin. I detta kapitel utforskar vi hur tillgången till relevant och högkvalitativa data är en avgörande förutsättning för utvecklingen och tillämpningen av artificiell intelligens (AI). Med konkreta exempel, såsom algoritmer för cancerdiagnostik, visar vi hur kvalitet och variation i data inte bara påverkar teknikens effektivitet utan också dess etiska implikationer. För att möjliggöra en effektiv användning av dessa teknologier är det avgörande att lagstiftningen utformas på ett digitaliseringsvänligt sätt, vilket innebär att man tidigt bör beakta hur ny teknologi kan användas för att skapa samhällsnytta. Följ med oss när vi dyker djupare in i den komplexa relationen mellan data, AI och samhällets framtid.

Behovet av relevant data i enlighet med de specifikationer som gäller inom det Framväxten av AI har förändrat betydelsen av data och aktuella området. [30] statistik i grunden. Tidigare var data främst ett medel för att säkerställa att beslut av olika slag togs på rätt Modellen i exemplet hade också fungerat sämre om grunder – ett nog så viktigt syfte. Med AI har data blivit röntgenbilderna endast representerade en viss grupp ett verktyg som har potential att förändra samhället. av människor, eftersom olika kroppstyper, åldrar eller sjukdomsmönster kan påverka hur cancertumörer Ett exempel kan tjäna som illustration av den ökade framträder på bilderna. Detta skulle göra algoritmen betydelsen av data: En utvecklare har fått i uppdrag mer effektiv för de kroppstyper som finns i dataunder att skapa en algoritm för att diagnostisera cancer laget, men mindre tillförlitlig för andra grupper. Om vi utifrån röntgenbilder, avsedd att fungera som ett stöd exempelvis antar att vi enbart har tillgång till röntgen för läkare. För att algoritmen ska fungera effektivt bilder för män skulle dessa inte vara särskilt relevanta krävs tillgång till ett stort och varierat datamaterial för att prognosticera cancer hos kvinnor. – det vill säga en stor mängd röntgenbilder som har analyserats av erfarna radiologer, både bilder som Utvecklaren hade kunnat lösa detta genom att kom visar cancertumörer och sådana som inte gör det. Ju plettera med en mer varierad databas som inkluderar fler röntgenbilder utvecklaren har till sitt förfogande, röntgenbilder från människor med olika bakgrund. desto bättre blir algoritmen på att ställa rätt diagnos. I I ett sådant fall kan dock andra problem uppstå. De det här förenklade exemplet är det röntgenbilder som nya bilderna kan till exempel vara i ett annat format är de data som är nödvändiga för att kunna träna algo - eller inkludera en bredare definition av tumörer, till ritmen. För andra typer av AI-modeller kan det handla exempel bilder på godartade tumörer eller förstadier om exempelvis text, bilder eller ljudinspelningar. till cancer. Med andra ord behöver träningsdata nog grant spegla det specifika problem som AI ska lösa, Även om tillgång till data är helt avgörande för vilket underlättas genom att använda standarder och användningen av AI räcker det inte enbart med stora dokumentation vid datainsamlingen. datamängder, även kvaliteten är avgörande. Om radio logerna som skapade träningsdata i vårt exempel hade gjort ett slarvigt jobb och missat att märka ut vissa tumörer, skulle modellen ha presterat sämre. Det är även nödvändigt att data struktureras noggrant

[30] Se exempelvis Bolagsverket, Myndigheten för Digital förvaltning, Lantmäteriet, Skatteverket, Uppdrag om säker och effektiv tillgång till grunddata Slutrapport för regeringsuppdragen Fi2018/02149/DF, Fi2018/03036/DF och I2019/01060/DF.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Studien visade att granskning med AI resulterade i 20 procent fler identifierade cancerfall, men bara 3 procent fler falska positiva. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock

Klinisk bedömning av mammografibilder med AI

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland två radiologer, medan den andra hälften bedömdes kvinnor. 2020 fick 7 400 kvinnor diagnosen invasiv med AI-stödd screening. Studien visade att gransk bröstcancer i Sverige. På 1980-talet infördes scre - ning med AI resulterade i 20 procent fler identifierade ening där man med hjälp av mammografi genomför cancerfall, men bara 3 procent fler falska positiva, det röntgenundersökning för att upptäcka bröstcancer. vill säga där cancermisstanken försvann efter kom - Närmare en miljon kvinnor kallas varje år till en sådan pletterande utredning. Samtidigt minskade arbets screening, och 60 procent av alla bröstcancerfall upp - bördan för radiologen med 44 procent. En radiolog täcks genom mammografi. De röntgenbilder som tas granskar i snitt 50 mammografiundersökningar på en granskas av två bröstradiologer, som det i dag råder timme. Det innebär att denna AI-tillämpning sparade stor brist på. in fem månaders jobb på de 40 000 screeningunder sökningarna i gruppen som granskades med AI. [31] I en svensk studie från 2023 som omfattade 80 000 kvinnor bedömdes hälften av kvinnorna av

[31] Se Kristina Lång, Viktoria Josefsson, Anna-Maria Larsson, Stefan Larsson, Charlotte Högberg, Hanna Sartor, Solveig Hofvind, Ingvar Andersson, Aldana Rosso, Artificial intelligence-supported screen reading versus standard double reading in the Mammography Screening with Artificial Intelligence trial (MASAI): a clinical safety analysis of a randomised, controlled, non-inferiority, single-blinded, screening accuracy study, The Lancet Oncology, Volume 24, Issue 8, 2023. s.936-944.

Exemplet visar hur tillgång till välstrukturerade data av Något förenklat kan man säga att tillgång till data hög kvalitet är en absolut nödvändighet för att AI ska – information – är nödvändig när det gäller tillämp kunna utvecklas och användas. Men det visar också ningen av AI av två olika anledningar. Dels handlar det nödvändigheten i att beakta riskerna för att de data om så kallad träningsdata, vilket är den typ av data som används återspeglar historiska och befintliga som beskrevs i början av detta avsnitt. Dels handlar ojämlikheter, så kallad bias , vilka i sin tur speglar det om produktionsdata, som används när AI-mo mänskliga beslut. Om resultatet från en AI okritiskt dellen är i drift. Det är möjligt att utveckla avancerade accepteras kan det med andra ord leda till att dessa AI-modeller, men utan tillgång till produktionsdata blir ojämlikheter, ofta med historisk grund, återskapas. modellerna i det närmaste värdelösa. Om man inte Det är emellertid osannolikt att anta att data någonsin har tillgång till röntgenbilder att använda den cancer inte kommer att vara färgad av bias. Att data är färgad tränade algoritmen på har man heller ingen nytta av av bias kan dessutom vara en förutsättning för att en densamma. Det här kan tyckas trivialt, men kan vara AI ska lära sig vad som är bias. en reell utmaning eftersom det ofta finns olika legala begränsningar för delning av data, inte minst inom hälsoområdet.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Interoperabilitet mest attraktiva, säkra, dynamiska och snabbrörliga Ett centralt begrepp när det handlar om att använda datadrivna ekonomin i världen. Detta har bland annat data för att möjliggöra AI är interoperabilitet. resulterat i dataförvaltningsförordningen [34] och Begreppet refererar till förmågan hos olika system, dataförordningen [35] . Sedan tidigare gäller även EU:s ofta datorsystem, att arbeta tillsammans och utbyta öppna data-direktiv [36] med tillhörande genomföran information med varandra. [32] Interoperabilitet kan debestämmelser. Med dessa initiativ förbättras vill beskrivas utifrån fyra olika lager: rättslig , organisa- koren för datadelning på EU:s inre marknad samtidigt torisk , semantisk och teknisk . Det rättsliga lagret tar som mer data görs tillgänglig för användning. sikte på de juridiska förutsättningarna för att kunna dela data, medan det organisatoriska lagret handlar En annan viktig beståndsdel av EU:s datastrategi är om hur de organisatoriska förutsättningarna – såsom skapandet av gemensamma europeiska dataom styrning och mål – är utformade. Med semantisk inte - råden. Tanken är att det ska bildas ett flertal olika roperabilitet menas att data är strukturerade på ett digitala infrastrukturer, inom vilka det ska vara möjligt sådant sätt att de kan tillgängliggöras, exempelvis att att dela data på ett enkelt sätt samtidigt som krav på det finns enhetliga standarder. Slutligen menas med säkerhet och integritet upprätthålls. I skrivande stund teknisk interoperabilitet att de tekniska systemen är pågår utvecklingen av sådana dataområden inom utformade så att data faktiskt kan delas. Det är alltså 14 olika sektorer. [37] Längst har arbetet kommit med ett flera olika förutsättningar som behöver vara uppfyllda europeiskt hälsodataområde (EHDS). [38] för att data ska kunna delas på ett effektivt sätt. I Sverige antog regeringen i oktober 2021 en nationell Sverige är välförsett med data datastrategi med målet att främja olika former av I en internationell jämförelse förfogar vi i Sverige över öppen och kontrollerad datadelning. Syftet är att öka ovanligt god offentliga data, data som dessutom är tillgången till data för bland annat AI. Strategin bygger ovanligt välorganiserade. Det finns flera anledningar i sin tur på EU:s datastrategi och OECD:ss rekom till detta. Sverige har varit relativt förskonat från krig, mendation om ökad tillgång och delning av data som vilket innebär att de arkiv som byggts upp är relativt Sverige har skrivit under. [39] intakta. Därutöver har såväl staten som kyrkan under århundranden dokumenterat olika uppgifter och På senare tid har även ett antal statliga utredningar verk. Här har bland annat utbyggda välfärdstjänster presenterats som innehåller förslag som syftar till och beskattning medfört en hög ambitionsnivå när att förbättra interoperabiliteten. I december 2023 det gäller att samla in och kategorisera dessa olika presenterade Utredningen om interoperabilitet vid uppgifter och verk. I de register som byggts upp av datadelning sitt slutbetänkande. [40] Utredningen offentliga aktörer i Sverige finns också olika unika föreslår bland annat ett nytt politiskt mål: att offentlig identifierare, till exempel personnummer, vilket ger förvaltnings mest angelägna datadelning ska vara fullt goda länkningsmöjligheter. interoperabel senast år 2030. Detta ska bland annat uppnås genom en ny lag om den offentliga förvalt - Våra förutsättningar på datasidan är således goda. ningens interoperabilitet. Kan vi utnyttja den tillgång som våra offentliga data utgör kommer det att leda till stor samhällsnytta I maj 2024 lämnade Utredningen om infrastruktur och stärkt konkurrenskraft. Även i privat sektor finns för hälsodata som nationellt intresse sitt slutbetänen stor potential till värdeskapande genom ökad kande. [41] Utredningen lämnar ett antal förslag vilka [33] datadelning. gemensamt syftar till att öka interoperabiliteten vad gäller hälso- och sjukvårdsdata. Bland förslagen Initiativ för ökad tillgång till data märks en skyldighet för vårdgivare att göra vissa upp - EU-kommissionen har utropat 2020-talet till det gifter om en patient tillgängliga för andra vårdgivare. digitala årtiondet, med ambitionen att göra EU till den Detta åstadkoms genom sammanhållen vård- och

[32] Se SOU 2023:96 En reform för datadelning. s. 38 samt s. 61 ff. Se även SOU 2007:47 Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering s. 71. [33] Se bland annat exemplet från AstraZeneca i kapitlet Innovation, entreprenörskap och riskkapital. [34] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/868 av den 30 maj 2022 om europeisk dataförvaltning och om ändring av förordning (EU) 2018/1724. [35] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2854 av den 13 december 2023 om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data och om ändring av förordning (EU) 2017/2394 och direktiv (EU) 2020/1828 (dataförordningen). [36] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Öppna data-direktivet har gett upphov till lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data. [37] Dessa är hälsa, jordbruk, tillverkning, energi, mobilitet, finansiella sektorn, offentlig förvaltning, färdigheter, kulturarv, forskning och innovation, den gröna given, språk, media och turism. Se Annex I till Commission Staff Working Document on Common European Data Spaces (SWD(2024) 21 final) som publicerades i januari 2024. [38] Förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) antogs i mars 2024 av Europeiska Rådet. Förordningen planeras antas av Europaparlamentet senare under 2024. Regeringen har påbörjat ett arbete för att skapa förutsättningar för ett effektivt införande av förordningen. EHDS kommer att förbättra möjligheterna att dela hälsodata digitalt vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna använda AI fullt ut inom hälso- och sjukvården. [39] EU-kommissionens EU-strategi för data publicerades i februari 2020. OECD:s Recommendation of the Council on Enhancing Access to and Sharing of Data antogs 2021. [40] SOU 2023:96 En reform för datadelning. [41] SOU 2024:33 Delad hälsodata – dubbel nytta Regler för ökad interoperabilitet i hälso- och sjukvården.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

omsorgsdokumentation samt genom att ge E-häl - Informationsutbyte av uppgifter där sekretess gäller, somyndigheten ansvar för att ta fram interoperabili - får endast förekomma om det särskilt anges i OSL tetslösningar för hälso- och sjukvården. eller annan författning.

Sammanfattningsvis är det tydligt att det finns en De nuvarande bestämmelserna i OSL, om sekretess politisk vilja att underlätta möjligheten att dela och mellan och inom myndigheter, försvårar utbytet av använda data. Trots de vidtagna initiativen finns det data. Det har också varit avsikten, då syftet med reg emellertid fortfarande betydande svårigheter, såväl lerna är att värna enskildas personliga integritet och legala som mer tekniska, för hela samhället att dra full förebygga missbruk av tillgången till information. nytta av den strategiska resurs som våra data utgör. Det här speglar bland annat att dagens regelverk inte Samtidigt har lagstiftaren konstaterat att det finns ett i alla delar är anpassade till dagens utmaningar och stort antal fall där det är motiverat för myndigheter möjligheter. All regelutformning kräver att beslutsfat - att kunna dela information med varandra. Det finns tare väger samman olika intressen, för- och nackdelar, därför ett antal undantagsregler från principen om för att hitta en rimlig jämvikt. Värdet av en reglering sekretess, genom olika uppgiftsskyldigheter och måste alltid vägas mot värdet av att inte ha regle - sekretessbrytande bestämmelser. Dessa har blivit så ringen, eller ha en mindre omfattande reglering. Här många och invecklade att de har skapat en komplex finns det anledning att finna en delvis ny balans. och svårtolkad lagstiftning, med ett lapptäcke av regler. Dessutom tar de sekretessbrytande bestäm - Innan användningen av AI tog fart togs det av naturliga melserna ofta fasta på att vissa uppgifter får delas i skäl inte hänsyn till de betydande fördelarna som ett enskilt fall, det vill säga i ett ärende. Många av de i dag vore möjliga genom en mer delningsvänlig möjligheter som AI erbjuder bygger dock på tillgång reglering. Kostnaden av att ha ett strikt regelverk, i till stora datamängder, för bland annat analys. Det form av stoppade möjligheter, var helt enkelt mycket vill säga rutinmässigt utbyte av större datamängder lägre längre tillbaka i tiden. Det är AI-kommissionens och att utbyte inte enbart sker för enskilda ärenden uppfattning att det här har lett till att den reglering utan på en mer övergripande nivå och med fokus på som berör möjligheterna till datadelning generellt sett företeelser. skulle behöva balanseras om i syfte att göra data mer tillgänglig. För att en sådan delning av data som många AI-till lämpningar kräver ska vara möjlig, anser vi att ett Nedan går vi igenom olika områden med bäring på paradigmskifte för offentlighets- och sekretesslag datadelning där vi bedömer att åtgärder är nödvän - stiftningen är nödvändigt. Utgångspunkten bör vara diga. Utöver de förslag som lämnas i detta kapitel ger offentlighet mellan myndigheter i stället för sekretess AI-kommissionen sitt stöd till de förslag som lämnas i när det gäller skydd för enskildas personliga och eko tidigare nämnda Utredningen om interoperabilitet vid nomiska förhållanden. Sekretess är fortsatt lämpligt i datadelning samt Utredningen om infrastruktur för vissa fall, men det bör vara undantaget, inte regeln. hälsodata som nationellt intresse . I september 2024 presenterade Utredningen om Offentlighet och sekretess förbättrade möjligheter till informationsutbyte I myndigheters – och i vissa privata – verksamheter mellan myndigheter sitt förslag till en ny generell gäller offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Lagen sekretessbrytande bestämmelse. [43] Utredningens anger under vilka omständigheter en viss uppgift förslag innebär att myndigheter ska ges möjlighet att, omfattas av sekretess eller är offentlig. Sekretess kan under vissa förutsättningar, dela sekretessbelagd finnas för att skydda olika intressen, såväl enskilda information med varandra. Detta förutsatt att det är som allmänna. Det kan exempelvis handla om nödvändigt för att en annan myndighet ska kunna skydd för den personliga integriteten hos en patient förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk eller i sjukvården eller sekretess för att skydda Sveriges regelöverträdelser, eller för att kunna handlägga säkerhet. [42] ärenden i författningsreglerad verksamhet. Den föreslagna regeln har emellertid ett antal undantag. Huvudregeln i OSL är att en uppgift för vilken Bland annat omfattar den inte uppgifter som skyddas sekretess gäller inte får röjas för enskilda eller för av hälso- och sjukvårdssekretess. I sitt betänkande andra myndigheter. Denna utgångspunkt gäller inte uttalar utredningen att den föreslagna bestämmelsen enbart mellan myndigheter, utan även mellan olika kan göra det möjligt för myndigheter att utveckla verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att och använda AI-modeller i sin verksamhet i större betrakta som självständiga i förhållande till varandra. utsträckning än vad som är möjligt i dag. [44]

[42] Den som olovligen delar en sekretessbelagd uppgift kan dömas till ansvar för brott mot tystnadsplikt (20 kap. 3 § BrB). [43] SOU 2024:63 Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – Behov och föreslagna förändringar. [44] Se särskilt s. 443 ff. i betänkandet.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Utredningen konstaterade också att det bästa vore lag och förordning. Syftet med registerförfattningarna att vända på utgångspunkten i OSL, och som huvud - är att anpassa regleringen till de särskilda behov som regel tillåta att uppgifter om enskilda får utbytas myndigheterna har i sina respektive verksamheter, mellan myndigheter. Utredningen hade dock inte samt att göra avvägningar mellan behovet av effek möjlighet att lämna sådana förslag inom ramen för tivitet i verksamheten och behovet av skydd för den sitt uppdrag. [45] enskildes integritet. [48]

Förslag Senare års samhällsutveckling har emellertid lett till att många registerförfattningar i dag är föråldrade. ▻ AI-kommissionen föreslår därför att regeringen AI-kommissionen anser därför att registerförfattning bör utreda möjligheten att ändra logiken för OSL:s arna ska moderniseras i syfte att göra det enklare för bestämmelser, så att huvudregeln är att det myndigheter att behandla personuppgifter i deras inte råder sekretess till skydd för den enskilda verksamhet. mellan myndigheter och mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. I dagsläget är det inte fullt möjligt för myndigheterna Regeringen bör också klargöra vilken slags att på ett effektivt sätt fullgöra sina författningsenliga sekretess till skydd för enskilda som ska kvarstå. uppdrag. Det beror på att specificerade ändamålsbe stämmelser samt detaljerade uppräkningar av vilka ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen bör personuppgifter som får behandlas utgör ett stort överväga om den generella sekretessbrytande hinder. Givet den nuvarande uppbyggnaden av regis bestämmelsen som föreslås i SOU 2024:63 bör terförfattningar, där en stor del av författningarnas utsträckas till att även omfatta sådana uppgifter bestämmelser finns i lag, krävs ibland riksdagsbe som skyddas av hälso- och sjukvårdssekretess. handling när nya uppgifter behöver behandlas i myn - Det bör exempelvis vara möjligt att bryta sådan digheternas verksamhet. Därmed är det omständligt sekretess om det behövs för att förbättra hälso- att förändra regelverket. I viss utsträckning krävs att och sjukvårdens möjligheter att ställa diagnoser. bestämmelser anges i lag, men regleringen behöver bli mer lättrörlig, eftersom nya behov kan uppkomma Skyddet för den personliga integriteten och snabbt, och fler bestämmelser bör kunna lämpa sig möjligheter att använda data för att regleras genom förordningar. [49] Genom att i Skyddet för den personliga integriteten är grundläg - högre grad använda förordningar för registerförfatt gande och framgår av såväl Europakonventionen, ningarna blir det lättare att genomföra ändringar vid EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som behov. av regeringsformen. Även EU:s allmänna dataskydds förordning, GDPR, är central när det gäller skyddet För flera myndigheter och verksamheter har register för den personliga integriteten. [46] Förordningen, som författningarna börjat ses över och det finns förslag, är tillämplig i såväl offentlig som i privat verksamhet, eller redan genomförda förändringar, som innebär innehåller ett antal principiella bestämmelser för hur en mer eller mindre modern och ändamålsenlig data som innehåller personuppgifter får behandlas reglering. Som exempel kan nämnas förslaget på nya och delas. [47] När det gäller behandling av personupp - registerförfattningar för Skatteverket, Tullverket och gifter som utförs av myndigheter i syfte att förebygga, Kronofogdemyndigheten (SOU 2023:100). Vi anser förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda dock att motsvarande förändringar, där de lagda eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga förslagen kan utgöra utgångspunkt, behövs för samt påföljder, gäller i stället EU:s dataskyddsdirektiv som liga svenska myndigheter. Det skulle vara ett första i svensk rätt genomförts genom brottsdatalagen steg för att ge myndigheterna bättre möjligheter att (2018:1177). utnyttja potentialen med ökad AI-användning. Det finns också fördelar med att likartade formuleringar GDPR kompletteras i flera olika offentliga verksam - används i olika registerförfattningar. heter av registerförfattningar. Det finns en stor mängd sådana författningar. Dessa registerförfattningar Detta första steg kan genomföras relativt snabbt, men gäller framför allt myndigheters behandling av det är inte tillräckligt för att underlätta användningen personuppgifter och utgör ett komplement till den av AI i den offentliga verksamheten. I ett längre allmänna regleringen och förekommer både i form av perspektiv är det motiverat att förändra den svenska

[45] Se s. 17 i betänkandet. [46] En mer utförlig genomgång av dessa regelverk finns bland annat i SOU 2023:100 Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden . s. 244 ff. [47] I artikel 4.1 GDPR definieras personuppgifter som varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person. I 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen definieras personuppgift som all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, bostadsadress och IP-adress. [48] Se Prop. 2015/16:65, Utlänningsdatalag, s. 21. [49] Eftersom regeringsformen innehåller ett skydd för den personliga integriteten (2 kap. 6 §) uppställs det i vissa fall krav på att en inskränkning av den enbart får ske genom lag samt uppfylla andra krav vilka framgår av 2 kap. 20 samt 21 §§ regeringsformen.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Även i förhållande till GDPR finns det skäl att göra en översyn. Förordningen började tillämpas 2018 vilket innebär att över sex år har gått sedan dess. Foto: Shutterstock

dataskyddsregleringen i grunden. Vi anser att myndig - rapporten rekommenderar Draghi bland annat att reg heters behandling av personuppgifter bör regleras i lerna bör förenklas samt att resurser ska läggas på att en lag i stället för separata registerförfattningar, vilket se till så att de tillämpas på ett harmoniserat vis i hela har medfört en fragmentiserad lagstiftning och icke unionen. [50] Ett budskap som nått AI-kommissionen enhetlig tillämpning. Med en samlad reglering skulle vid ett stort antal möten med olika aktörer är att den tillämpningen kunna bli mer enhetlig. svenska tolkningen av GDPR skulle vara mer restriktiv än andra EU-länders. Förslag Mot den bakgrunden anser AI-kommissionen att en ▻ AI-kommissionen föreslår att arbetet med att översyn bör innefatta en analys av praxis från svenska modernisera befintliga registerförfattningar domstolar och förvaltningsmyndigheter i syfte att se ska fortsätta. Samtidigt anser kommissionen om, och i så fall hur, svenska domstolar och myndig att regeringen bör utreda hur en ramlag för heter tolkar förordningen på ett mer restriktivt sätt än personuppgiftsbehandling skulle kunna vad andra medlemsstater gör. Översynen bör även utformas i syfte att ersätta de separata utreda om det finns möjlighet att genom ändring av registerförfattningarna. svenska nationella föreskrifter kunna göra det mindre komplicerat att dela och använda data som innehåller Även i förhållande till GDPR finns det skäl att göra en personuppgifter. Samtidigt är det viktigt att slå vakt översyn. Förordningen började tillämpas 2018 vilket om ett fortsatt robust skydd för den personliga integri innebär att över sex år har gått sedan dess. Eftersom teten. En rimlig balans mellan behovet att tillgänglig - GDPR är ett EU-rättsligt regelverk bör översynen göra data och skyddet för den personliga integriteten omfatta de svenska författningar som kompletterar är därför nödvändig. GDPR i ljuset av såväl svensk som europeisk rätts praxis, samt nationella författningar i andra medlems stater. Att GDPR tillämpas olika i EU:s 27 medlems stater har i den tidigare nämnda Draghi-rapporten identifierats som ett hinder mot AI-utvecklingen. I

[50] The future of European competitiveness, Part B In-depth analysis and recommendations (september 2024), s. 79.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Förslag Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har samlat rekommendationer kring hur detta kan ske. Exem - ▻ AI-kommissionen anser att regeringen pelvis bör den som utformar en föreskrift redan från ska tillsätta en utredning med uppdrag att början beakta hur den ska utformas för att det ska genomföra en översyn av implementeringen och vara möjligt att dela data på området. [52] tillämpningen av GDPR i Sverige. ▻ AI-kommissionen föreslår att en myndighet, Satsa på forskning om tekniker för att stärka kommitté eller särskild utredare som föreslår ny den personliga integriteten reglering ska göra en bedömning av om förslaget AI-kommissionen anser att Sverige bör borde ta är utformat på ett digitaliseringsvänligt sätt. en ledande roll inom så kallade privacy enhancing Kravet ska framgå av förordningen (2024:183) om technologies (PET). PET är avgörande för att förena konsekvensutredningar. innovation och integritet. Dessa teknologier minskar risken för att personuppgifter exponeras. Ett exempel Bättre styrning och tillgänglighet för offentliga är differential privacy , som avidentifierar enskilda per - data (Data Governance och Data Steward) soners uppgifter i stora dataset. Ett annat intressant Vi har tidigare konstaterat att data behöver vara av forskningsområde är syntetiska data, där artificiellt god kvalitet för att kunna användas. I det ligger bland skapade data används i stället för verkliga personupp - annat att data behöver vara strukturerade på ett gifter. Detta minimerar risken för integritetsintrång. enhetligt sätt i enlighet med etablerade standarder på Dessutom är teknik som federerad maskininlärning , respektive område. Sedan lång tid tillbaka finns krav där maskiner tränas på lokala enheter utan att rådata på att den offentliga förvaltningen ska ha en god infor behöver överföras, av stort intresse. Genom att stödja mationsförvaltning. [53] Kraven har dock byggt på en forskning inom dessa områden kan Sverige inte bara dokumentcentrerad syn på informationsförvaltning, stärka sin konkurrenskraft inom integritetsvänlig AI, vilket lett till att data ofta blir inlåst i dokument eller utan också bidra till en säkrare digital miljö inom EU system. Under processen att digitalisera den offent och på ett globalt plan. liga förvaltningen har lagstiftaren inte heller gjort tillräckligt för att information lätt ska kunna utbytas i Förslag digital form.

▻ I kapitlet AI och samhällets säkerhet föreslår AI- I syfte att vidareutveckla och förtydliga vad som kommissionen ett höjt anslag till Cybercampus menas med god informationsförvaltning i offentlig Sverige för forskning om AI och cybersäkerhet. sektor, så kallad Data Governance , anser AI-kom - Vår bedömning är att forskning om PET-tekniker missionen att ett tydligt krav bör införas för samtliga bör ingå i detta förslag. aktörer i offentlig sektor. Kravet bör vara att upprätt hålla en modern digital informationsförvaltning som Lagstiftning ska bli mer digitaliseringsvänlig möjliggör interoperabel datadelning på ett säkert och Som vi tidigare berört har en betydande del av nu gäl - integritetsskyddande sätt. Det innebär att aktörer lande lagstiftning utformats långt innan det blev känt inom offentlig sektor ska se till att de data de ansvarar hur pass brett AI kan användas i samhället. för och som finns inom respektive organisation är väl strukturerade. Detta innebär också att data ska Det innebär att gällande regelverk ofta inte utformats vara strukturerade på ett sätt som gör det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt, om man beaktar hur behandla dem oberoende av den tekniska infrastruk modern teknik gjort det möjligt att använda data och turen och att dela dem på ett säkert, tillitsbaserat och därmed skapa samhällsnytta på annat sätt än vad interoperabelt sätt i enlighet med tillämpliga stansom tidigare var möjligt. Mot den bakgrunden är det darder och normer. [54] För statliga myndigheter bör viktigt att utforma lagar och andra regler på ett digita - ett sådant krav framgå av myndighetsförordningen liseringsvänligt vis. Här har OECD bland flera, pekat på (2007:515) och för regioner och kommuner av kommu behovet av att bädda in digitalisering tidigt i arbetet nallagen (2017:725). Ett alternativ till detta förslag kan med att utforma nya regler. Detta arbetssätt kallas vara att införa en dataförvaltningslag som omfattar digital by design . [51] verksamhet på statlig, regional och kommunal nivå.

[51] The OECD Digital Government Policy Framework: Six dimensions of a Digital Government”, OECD Public Governance Policy Papers, No. 2. 2020. [52] Rekommendationerna finns tillgängliga på https://www.digg.se/kunskap-och-stod/utforma-regelverk-digitaliseringsvanligt/diggs-rekommendationer-for-att-utformadigitaliseringsvanliga-regelverk. [53] Exempelvis är offentliga organ skyldiga att föra ett register över inkomna och upprättade allmänna handlingar (5 kap. 1 § OSL). [54] I sammanhanget bör här nämnas det ramverk för nationella grunddata som tagits fram av Digg.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

I syfte att tydliggöra standarder för datahantering ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen inom olika sektorer bör regeringen överväga att ge överväger att ge SCB ett sammanhållande myndigheter i uppdrag att ta fram sådana. [55] Här kan uppdrag att verka för en modern datahantering myndigheternas respektive ansvarsområde, och inom offentlig sektor. den ansvarsfördelning som framgår av bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken, ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen ger SCB i vara vägledande för vilka myndigheter som bör ges uppdrag att inrätta en Data Steward-funktion som denna typ av uppdrag. Det kan därutöver vara lämpligt beskrivs i detta avsnitt. Vi bedömer att SCB bör att ge en myndighet ett uppdrag som dataförvaltare, få ett ökat årligt anslag på 4 miljoner kronor med så kallad data steward , för att stödja andra aktörer anledning av detta uppdrag. när det gäller att åstadkomma god datahantering och underlätta datadelning inom offentlig sektor. Expert - ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen ger kunskap när det gäller frågor om såväl dataförvaltning SCB uppdrag att se över avgiftsmodeller för som datahantering finns hos Statistiska centralbyrån tillgång till offentliga data. Syftet är att göra data (SCB). [56] mer tillgänglig, särskilt för forskare och mindre företag. Som en del i arbetet för god datahantering bör offentliga aktörer upprätta en dataplan. Av en sådan Krav på att tillgång till data och interoperabilitet dataplan bör det framgå vilka data aktören förfogar ska ingå i konsekvensutredningar över och hur data hanteras, inbegripet hur de gör Som beskrivits i detta kapitel har tillgången till data datadelning möjlig. Av dataplanen bör det även blivit en allt viktigare faktor, inte enbart för AI-ut framgå hur den offentliga aktören avser att utvärdera vecklingen, utan för digitaliseringen i stort. AI-kom behovet av data för att kunna fullgöra sitt uppdrag på missionen föreslår därför ett tillägg till förordningen bästa möjliga vis. Genom att upprätta och kontinuer - (2024:183) om konsekvensutredningar med inne ligt uppdatera sin dataplan kommer offentliga aktörer börden att det ska vara obligatoriskt att utreda tillgång regelbundet behöva ta ställning till om de hanterar till data (datakonsekvensutredningar). När en statlig data på ett ändamålsenligt vis samt vilka data som de utredning tar fram lagförslag eller när en förvaltnings borde ha tillgång till givet aktörens uppdrag. myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd ska alltså en sådan utredning tas fram som en del av Vi anser även att det finns starka skäl som talar för att konsekvensutredningen. det behöver bli enklare för privata aktörer att få kun skap om var relevant data finns tillgänglig. Genom att I en datakonsekvensutredning ska det bland annat inrätta en funktion som Data Steward anser AI-kom - redogöras för vilka typer av data som finns tillgängliga missionen att det bör vara möjligt för en enskild att inom det aktuella området samt vilka data som är vända sig till denna funktion för råd om var specifika nödvändiga för att kunna mäta resultaten av det för offentliga data finns. Utöver vad som nämnts innan slag som presenteras. En datakonsekvensutredning kan det vara svårt, särskilt för forskare och mindre ska även bestå av en interoperabilitetsanalys som företag att få tillgång till offentliga data på grund av berör de tekniska och juridiska möjligheterna att höga avgifter. tillgängliggöra den aktuella datan. Genom ett sådant tillägg anser AI-kommissionen att frågan om tillgång Förslag till data kan lyftas och bli till ett naturligt inslag i pro cessen med att ta fram nya lagar, förordningar och ▻ AI-kommissionen föreslår att ett krav på modern föreskrifter. datahantering för offentliga aktörer ska framgå av författning, inklusive krav på att upprätta en Förslag dataplan. ▻ AI-kommissionen föreslår att förordningen ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen (2024:183) om konsekvensutredningar ska överväger att ge någon eller några myndigheter i ändras så att datakonsekvensutredning ska uppdrag att ta fram sektorsspecifika standarder vara obligatorisk när en statlig utredning tar fram för modern datahantering. lagändring eller när en förvaltningsmyndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd.

[55] Som exempel kan här nämnas att Riksarkivet arbetar med att ta fram förvaltningsgemensamma specifikationer (FGS:er) vilka fastställer gemensamma utbytesformat. FGS:erna är exempelvis till stor nytta vid kravställning av e-arkiv. [56] Som nämnts ovan är Svensk Dataportal, som tillhandahålls av Digg, ett viktigt nav för frågor gällande standarder för datahantering.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

När en offentlig aktör ska använda sig av en molntjänst kan det medföra att uppgifter som omfattas av sekretess behöver lämnas ut till leverantören av molntjänsten. Foto: Lantmäteriet, Natasja Kamenjasevic.

Förtydliga möjligheterna för offentliga aktörer sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig. I OSL att använda molntjänster (10 kap. 2 a §) finns det sedan 2023 en sekretessbry - En särskild fråga när det gäller användningen av AI tande bestämmelse för enbart teknisk bearbetning rör tillgången till molntjänster. För många företag eller lagring, om det med hänsyn till omständighet och myndigheter är tillgången till denna tjänst en erna inte är olämpligt att uppgiften lämnas ut. Det är förutsättning för att lyckas med sin digitalisering och emellertid osäkert om denna bestämmelse gör det användning av AI. Tillgång till molntjänster gör det möjligt för offentliga aktörer att föra över sekretess möjligt att använda AI-verktyg, vilka inte är möjliga att belagda uppgifter till en molntjänst vid behov. Detta använda utan att data förs över till molnet. Det finns eftersom en molntjänst kan innefatta fler moment än även fler fördelar med att använda molnbaserade lös - teknisk bearbetning eller lagring, såsom olika typer av ningar såsom att ledtiderna vid framtagande av nya analyser med hjälp av AI. AI-tjänster kan förkortas men även att kontinuiteten och beredskapen kan förbättras. För offentliga aktörer är emellertid användandet av molntjänster inte bara en fråga om juridik, utan För offentliga aktörer finns det dock en rad olika rätts - också om lämplighet. Bör svenska myndigheter liga svårigheter, och ibland hinder, mot användningen lämna kontrollen över uppgifter i den verksamhet av denna typ av tjänster. Eftersom molntjänsterna som vi benämner som samhällsbärande till privata ofta tillhandahålls av en aktör utanför Sverige, och företag eller andra länder? Till detta kommer olika även utanför EU, kan GDPR innebära ett hinder mot säkerhetsrelaterade aspekter. Som exempel kan vi att använda tjänsten. Mot den bakgrunden har det nämna en ökad allmän sårbarhet, ökade risker för nyligen föreslagits i den tidigare nämnda Draghi-rap - att obehöriga får tillgång till data samt svårigheter att porten att EU bör underlätta för europeiska aktörer säkerhetspröva personal och upprätta rättvisande att använda sig av molntjänster i exempelvis USA, det risk- och sårbarhetsanalyser. AI-kommissionen anser land som dominerar marknaden. [57] att denna osäkerhet är olycklig. [58]

När en offentlig aktör ska använda sig av en moln - ▻ Vi föreslår att tillämpningen av bestämmelsen tjänst kan det medföra att uppgifter som omfattas i 10 kap. 2 a § OSL bör breddas samt att det bör av sekretess behöver lämnas ut till leverantören av förtydligas under vilka omständigheter offentliga molntjänsten. Om en uppgift omfattas av sekre - aktörer kan och bör använda sig av molntjänster i tess är det inte tillåtet att lämna ut den om inte en sin verksamhet. [59]

[57] The future of European competitiveness, Part B In-depth analysis and recommendations (september 2024), s. 77 ff. [58] Se också en diskussion i kapitlet AI och samhällets säkerhet. [59] I kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant lämnas vidare förslag på en gemensam digital kärninfrastruktur (AI-verkstad) vilken även föreslås innefatta molnlösningar.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Foto: R Photography/Shutterstock

Precisionsmedicin kan rädda liv [60]

I dag är det möjligt att analysera en patients Om personuppgifter ska delas mellan vårdgivare,

gener och på så vis ställa diagnos och skräddarsy till exempel mellan två regioner, finns också

behandling utifrån den enskilda patientens genetiska sekretessgränser att ta hänsyn till. I dag finns således

förutsättningar. Denna typ av diagnostik och inte de rättsliga förutsättningarna för att fullskaligt

behandling brukar benämnas precisionsmedicin. kunna implementera precisionsmedicin i Sverige.

Vilka data som är och kommer vara aktuella för Precisionsmedicin används dock i viss utsträckning precisionsmedicin i framtiden är svårt att säga. Det är redan i dag. Det är till exempel möjligt att identifiera i dag vanligt att analysera patientens gener med hjälp gener och andra biologiska markörer som den av bland annat AI, något som kräver att AI får tränas på enskilda patienten har. En sådan process kan data från ett stort antal patienter. skapa grundläggande förståelse för patientens

Nuvarande regelverk, såsom patientdatalagen förutsättningar och kan vara avgörande för att sätta

(2008:355), förkortad PDL, som styr hälso- och in en målinriktad behandling. Förekomsten av

sjukvården har tillkommit under en tid när den här typen av detaljrika kartläggningar av olika

precisionsmedicin inte fanns och är därför inte sjukdomar, och mer skräddarsydda behandlingar

anpassad efter dagens förutsättningar. Enligt PDL som kartläggningarna öppnar för, ökar. Däremot

är det i dag inte uttryckligen tillåtet att ta del av en saknas rättsliga förutsättningar för vårdpersonalen

patients personuppgifter i syfte att vårda en annan att jämföra dessa uppgifter mellan olika patienter.

patient. Det rättsliga stödet för att vårdpersonal Detta exempel illustrerar tydligt behovet av att i vissa i ett enskilt fall ska få behandla personuppgifter fall finna en ny avvägning mellan skyddsintresset för vårdändamål utgår från att personalen deltar i för den enskildas personliga integritet och nyttan av vården av den patient vars uppgifter behandlas. En att inom offentlig verksamhet ha möjlighet att dela implementering av precisionsmedicin i Sverige skulle data. Det är en nytta med potential att gagna både underlättas av att vårdpersonal får möjlighet att ta den enskilda individen och samhället. När det gäller del av andra patienters personuppgifter än de som hälso- och sjukvård är det i många fall tydligt att ett personalen deltar i vården av. ökat tillgängliggörande av data kan rädda liv.

[60] Exemplet är i stort hämtat från SOU 2023:76 Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning. s. 352 f. I det betänkandet förs en fördjupad diskussion kring de juridiska utmaningarna med vidareanvändning av hälsodata.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

AI och samhällets säkerhet

ChatGPT sammanfattar:

AI:s framsteg öppnar enorma möjligheter för att stärka samhällets säkerhet, men de medför också nya risker. Detta kapitel undersöker hur AI kan användas både som ett kraftfullt verktyg för att skydda vårt samhälle och som en potentiell riskfaktor som kan utnyttjas av illvilliga aktörer. Med rätt tillämpning kan AI bidra till att förebygga brott, bekämpa cyberangrepp och stärka vårt försvar. Samtidigt ökar det vår sårbarhet för cyberattacker, desinformation och autonoma vapen, vilket kräver proaktiva åtgärder och robusta säkerhetssystem. Här presenteras hur Sverige kan hantera dessa utmaningar genom att utveckla AI-teknik på ett sätt som stärker samhällets motståndskraft och säkerhet.

Yttre hot - det säkerhetspolitiska läget Kina, dominerar den globala – och i stor utsträckning Sverige och Europa befinner sig i det allvarligaste också den europeiska – techmarknaden. Exempelvis säkerhetspolitiska läget på många årtionden – för - ägs de tio största onlineplattformarna i Europa av modligen sedan andra världskrigets slut. Rysslands amerikanska (sex) eller kinesiska (fyra) bolag. Dess invasion av Ukraina 2022 och den kraftigt försämrade utom kontrollerar tre amerikanska aktörer i dagsläget situationen i Mellanöstern under det senaste dryga två tredjedelar av den europeiska molntjänstmark året är två starkt bidragande faktorer. Dagens allvarliga naden, medan europeiska bolag endast står för två säkerhetsläge förväntas bestå, eller förvärras, under procent. [63] överskådlig tid. [61] Försvarsberedningen konstaterade nyligen att digitaliseringen av vårt samhälle gjort I takt med att Sveriges AI-förmåga blir alltmer bety cyberområdet till en arena för hot och angrepp, delsefull för vår säkerhet växer alltså nya beroenden exempelvis riktade mot företag och finansiella system fram. Tillgången till beräkningskraft samt teknik, som har samhällskritiska funktioner. [62] Samhällets kunskap och råvaror som är nödvändiga för att svar behöver vara att både möta dessa hot och att bygga sådan infrastruktur är central. En situation där själva använda AI för att göra samhället säkrare. För betydande delar av den globala beräkningskraften de myndigheter som har uppdraget att värna Sveriges befinner sig under kontroll av stater som är fientligt säkerhet är AI redan ett viktigt verktyg. inställda till Sverige skulle vara klart negativ för vår säkerhet. I vilken mån Sverige, ensamt eller tillsam - Ny teknik skapar nya beroenden – om försörj- mans med andra, har tillgång till eller möjlighet att ningsberedskap och digital suveränitet bygga sådana förmågor är därför av betydelse för Det försämrade säkerhetspolitiska läget är en faktor Sveriges säkerhetspolitiska situation. som har viktiga implikationer för de nya beroenden som växer fram i utvecklingen av AI. För att kunna Dessa frågor behöver integreras i arbetet med att ta till vara de möjligheter som den senaste tek - etablera en god försörjningsberedskap i Sverige. Att nikutvecklingen för med sig krävs – som nämns i säkerställa att vår AI-förmåga kan upprätthållas även kapitlen Tillgång till internationella AI-resurser och i oroliga tider är lika viktigt som att industrin fortsätter Beräkningskraft – tillgång till beräkningskraft i form av förses med insatsvaror eller att tele- och datakommu särskilda datorer. Beräkningskraften i världen är i dag i nikationsnäten fortsätter fungera. Tyvärr visar erfaren huvudsak belägen i USA och Kina samt i ett fåtal euro - heter från coronapandemin att i ett trängt läge riskerar peiska länder. Tillverkningen av dessa datorer är i sin solidariteten mellan allierade länder och inom EU att tur beroende av tillgång till halvledare och sällsynta krackelera. Då handlade det om sådant som vaccin jordartsmetaller som enbart finns på vissa platser. och personlig skyddsutrustning, men i framtiden Vi ser också hur i första hand USA, och i andra hand kan det lika gärna handla om beräkningskraft eller

[61] Se bl.a. Nationell säkerhetsstrategi, Skr. 2023/24:163, s. 9 f. [62] Försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport 2023 (Allvarstid Ds 2023:19), s. 36. [63] Se The future of European competitiveness Part B | In-depth analysis and recommendations. s. 77 ff.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

IT-utrustning. Det är visserligen i praktiken omöjligt för möjlighet att förbjuda en utländsk direktinvestering, ett land av Sveriges storlek att göra sig oberoende av till exempel om det är nödvändigt för att förebygga andra på detta område – internationellt samarbete, skadlig inverkan på Sveriges säkerhet. Samtidigt särskilt inom EU, är på många punkter en direkt nöd - som denna lagstiftning är ett välkommet tillskott vändighet. Likväl måste vi beakta detta perspektiv i i verktygslådan för säkerhetsskydd, är det viktigt beredskapsplaneringen. att granskningarna inte utformas på ett sätt som i onödan avskräcker investerare som annars kan stå för Tillgången till beräkningskraft, elförsörjning och välkomna kapitaltillskott till svenska AI-företag. elektronisk kommunikation för att upprätthålla Sveriges AI-förmåga är också en aspekt av den Förslag bredare frågan om digital suveränitet . Sedan slutet av 2010-talet har det varit en levande fråga ▻ AI-kommissionen anser att den som ansvarar för i vilken utsträckning det är förenligt med svensk en samhällsviktig verksamhet måste ta hänsyn och europeisk lagstiftning att använda sig av till påverkan på Sveriges digitala suveränitet när utländska, oftast amerikanska, molntjänster i beslut fattas om AI-användning i verksamheten. [70] vissa verksamheter. Detta gäller särskilt när det rör sekretessbelagd information eller känsliga De direkta yttre hoten från AI-användning personuppgifter. [64] Helt separat från vad som är Fientliga statsaktörer hotar i dag svenska säkerhets tillåtet är det också högst relevant att fråga sig vad intressen genom cyberangrepp, sabotageförsök, som är lämpligt . Det är exempelvis nödvändigt att otillbörlig påverkan och olovlig underrättelseinhämt beakta i vilken utsträckning viktiga samhällsfunktioner ning. [71] Redan nu använder dessa aktörer sig av AI, bör vara beroende av digital infrastruktur belägen i något som förväntas öka i takt med att tekniken utlandet, och av fungerande förbindelser med dessa utvecklas och förmågan att använda den på både länder. [65] gamla och nya sätt ökar. Ett av de mest uppenbara användningsområdena av AI för en aktör som vill Det är av central betydelse för Sverige att upprätthålla skada eller destabilisera Sverige är informationspå ett adekvat säkerhetsskydd i syfte att hindra obe - verkan. Desinformation är inte ett nytt fenomen, men höriga från att få tillgång till strategiskt viktig digital numera är det möjligt att mycket snabbare än tidigare infrastruktur. Lika viktigt är det att förhindra att känslig publicera stora mängder individualiserad information. svensk teknik hamnar i fel händer. För närvarande pågår en diskussion i EU kring frågor som rör ekono - AI gör det möjligt att snabbt, enkelt och med liten misk säkerhet, där AI är en av de framväxande tekniker arbetsinsats skapa stora mängder text, ljud och rörlig som pekats ut som särskilt angelägen att beakta. [66] bild som ett led i desinformations- och påverkan - Den forskning som bedrivs i Sverige är i många fall skampanjer. AI kan också användas för att effektivt eftertraktad, inte minst av främmande makt, som i sprida material och budskap i exempelvis sociala vissa fall ägnar sig åt forskningsspionage eller olovlig medier. Spridning av falsk eller missvisande infor teknikanskaffning. [67] mation kan ske i syfte att skada tilliten till media och samhällsinstitutioner, vilket i sin tur kan leda till en för - Ett sätt att motverka att utländska aktörer får tillgång svagning av det demokratiska statsskicket och viljan till teknik som är av central betydelse för Sveriges att försvara detsamma (försvarsviljan). [72] Denna fråga säkerhet är den nya lagen om granskning av utländska är särskilt aktuell i samband med allmänna val. Det direktinvesteringar som riksdagen antog 2023. [68] finns en oro att AI-verktyg ska användas för att mani - Lagen, som i sin tur utgår från reglering på EU-nivå, pulera valutgången genom att sprida desinformation ger regeringen rätt att närmare definiera vilka tek - eller missinformation. Det sistnämnda begreppet nologier lagen ska omfatta. En sådan teknologi är avser falsk eller missvisande information som utan AI-algoritmer, som använder eller genererar data som onda avsikter sprids vidare på grund av okunskap eller innehåller känsliga person- eller lokaliseringsuppgif - bristande källkritik. ter. [69] Detta innebär att en investering i exempelvis ett företag som utvecklar AI-algoritmer ska anmälas till Bortom den typ av hot som vi nämner ovan finns Inspektionen för strategiska produkter (ISP). ISP har även risker i framtiden med militär tillämpning av AI.

[64] Frågan har varit föremål för myndighetssamverkan inom ramen för eSam, se https://www.esamverka.se/vad-vi-gor/molnfragan.html. Se även kapitlet Data som en förutsättning för AI-utvecklingen. [65] Se också en diskussion i kapitlet Data som en förutsättning för AI. [66] Se https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/sv/IP_24_363. [67] Se Säkerhetspolisens årsberättelse 2023/2024. s. 32 ff. [68] Lagen (2023:560) om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december 2023. [69] Se bilaga 2 till förordningen (2023:624) om granskning av utländska direktinvesteringar. [70] Detta är också ett bidragande skäl till de förslag som lämnas i kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant om en gemensam AI-verkstad för offentlig sektor. [71] Nationell säkerhetsstrategi, Skr. 2023/24:163, s. 4 f. [72] Se exempelvis Försvarsberedningens rapport Kraftsamling (Ds 2023:34) s. 240.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Det gäller särskilt möjligheten att använda AI för att aktör få betydande hjälp att planera och förbereda ett utveckla autonoma vapen, som kan agera offensivt attentat. utan mänsklig kontroll. Riskerna med system med kapacitet att döda utan mänskligt beslutsfattande är AI stärker Sveriges säkerhet och försvar uppenbara, och det är problematiskt att en tydlig folk - AI används i dag för att stärka Sveriges säkerhet och rättslig reglering av sådana vapen än så länge saknas. försvarsförmåga. Genom AI-lösningar för dataanalys, Såväl FN som Internationella Rödakorskommittén beslutsstöd och underrättelsetjänst går det att har efterlyst en snar hantering av de många och svåra analysera stora mängder data på mycket kort tid. frågeställningar som omger autonoma vapen. [73] , [74] Detta kan användas för bland annat logistikplanering, sårbarhetsanalys eller strid. Andra tillämpningar för Även icke-militär användning av AI exponerar oss försvar och säkerhet är händelse- och bildigenkän för nya hot från fientliga aktörer. AI-system kan till ning, exempelvis för att upptäcka fientliga rörelser exempel vara känsliga för manipulation eller angrepp eller skilja fiender från de egna styrkorna. AI kan också som innebär att omärkbara förändringar i data kan få användas för att på ett realistiskt och dynamiskt vis AI:n att fatta fel beslut. Detta kan vara särskilt allvar - simulera situationer och fiender i spel och övningar. ligt vid säkerhetskritiska system, som självkörande Tillgången till, och förmågan att tillämpa, AI-teknik är fordon eller militära tillämpningar. Det finns också därmed av betydelse för militära maktförhållanden. [78] risker med att AI-drivna säkerhetssystem kan reagera för snabbt eller felaktigt på upplevda hot, vilket kan AI erbjuder även effektiva möjligheter att bekämpa leda till att konflikter eskalerar utan mänsklig inbland - och förebygga brott. Inte minst skapas helt nya ning eller förståelse. möjligheter till kunskapsutveckling när data från rätts väsendet kan kombineras med data från exempelvis Inre hot – brottslighet och extremism utmanar Försäkringskassan, Skatteverket och socialtjänsten. det öppna samhället Sådana data kan bland annat rättsvårdande myndig - Även innanför landets gränser har säkerhetsläget heter använda för analys med hjälp av AI på ett sätt försämrats under de senaste åren. Till följd av organi - som tidigare inte varit möjligt. [79] Det kan leda till nya serad brottslighet har antalet sprängdåd och dödligt insikter inte bara kring hur brott kan upptäckas och skjutvapenvåld ökat kraftigt. Det har också blivit beivras, utan också förebyggas och förhindras. Möjlig betydligt vanligare att även oskyldiga utomstående heterna till biometrisk identifiering [80] kan också för drabbas. Våldsbejakande extremism har fört med sig väntas öka i takt med att AI-tekniken utvecklas, med att vi lever med en förhöjd risk för terrordåd, och hot ökade möjligheter att identifiera såväl gärningsmän mot det öppna samhällets institutioner. [75] Vidare är som brottsoffer som följd. [81] AI kan även bidra positivt den kriminella ekonomin omfattande – Polismyndig - till brottsutredningar genom digital forensik, som heten uppskattar den till cirka 100–150 miljarder årli - är ett framväxande område som blir allt viktigare för gen. [76] Det orsakar direkt skada för såväl det allmänna effektiv brottsbekämpning. Slutligen kan det nämnas som för enskilda, genom både välfärdsbrottslighet att AI även kan användas för att snabbt kunna identi och bedrägerier. Kriminella använder AI-verktyg i syfte fiera och hantera desinformation. att stärka sin förmåga. Brottsupplägg, såsom bidrags brott och bedrägerier, underlättas till exempel när AI AI:s roll i försvaret mot cyberangrepp gör det lättare att vilseleda myndigheter och enskilda. Fördelarna med AI inom cybersäkerhet är betydande. AI kan också användas som stöd för att göra många Med hjälp av AI-teknik kan skyddet stärkas mot såväl former av ekonomisk brottslighet mer svårupptäckta. antagonistiska cyberangrepp som mot oavsiktliga IT-incidenter. Genom att analysera mönster i stora När det gäller terrorism bedömer Säkerhetspolisen datamängder kan AI identifiera potentiella hot som att attentatshotet mot Sverige i första hand kommer är svåra att upptäcka för människor, och varna cyber från ensamagerande extremister, snarare än resurs - säkerhetspersonal. AI används också för att auto starka organisationer eller statsaktörer. [77] Häri finns matisera rutinuppgifter inom säkerhet och därmed ett annat exempel på hot kopplade till teknikutveck - frigöra tid för personalen att ägna sig åt mer komplexa lingen: med AI-stöd kan en sådan ensamagerande uppgifter som de tekniska systemen inte klarar lika

[73] Se Förenta nationernas generalförsamlings resolution A/RES/78/241 om dödliga autonoma vapensystem. [74] Se till exempel Gemensamt uttalande den 5 oktober 2023 från FN:s generalsekreterare och Internationella Rödakorskommitténs ordförande om behovet av att etablera nya förbud och begränsningar avseende autonoma vapensystem. [75] Se till exempel Nationell säkerhetsstrategi, Skr.2023/24:163, s. 4, Säkerhetspolisens årsberättelse 2023/2024 s. 9 ff. samt Motståndskraft och handlingskraft – en nationell strategi mot organiserad brottslighet, Skr. 2023/24:67, s. 3. [76] Se https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/kriminell-ekonomi/. [77] Se Säkerhetspolisens årsberättelse 2023/2024 s. 9. [78] Se Nationell säkerhetsstrategi, Skr. 2023/24:163. s. 10 f. [79] Se även kapitlet Data som en förutsättning för AI-utvecklingen angående möjligheterna att dela data mellan olika aktörer. [80] Med biometrisk identifiering menas att en person identifieras genom hennes fysiska eller fysiologiska särdrag såsom en människas ansikte, fingeravtryck eller näthinna. [81] I departementspromemorian Förbättrade möjligheter för polisen att använda kamerabevakning (Ds 2024:11) föreslås att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i vissa fall ska få tillstånd att använda system för biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats för brottsbekämpningsändamål.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

bra. Det här är särskilt viktigt eftersom det råder brist till exempel användas för att utveckla angreppskod på kompetens inom både IT- och cybersäkerhetsom - och för att utnyttja sårbarheter hos system. Det är rådet. Genom att öka snabbheten och precisionen vid därför motiverat att vi lär oss mer om hur en potentiell upptäckt och hantering av hot kan AI också bidra till angripare kan använda den senaste tekniken för att på att minska konsekvenserna av cyberangrepp. [82] så vis kunna anpassa cybersäkerheten kring viktiga system. I detta arbete är det naturligt att etablera och Samtidigt väcker dessa möjligheter att beivra bygga vidare på befintliga samarbeten inom såväl brottslighet av olika slag också befogade frågor om Norden, EU som Nato. personlig integritet och rätten till privatliv. Okritisk och bred AI-användning av det slag som beskrivs ovan bör Förslag inte vara tillåten i en rättsstat och liberal demokrati av det slag som vi vill att Sverige ska vara. Den kommer ▻ AI-kommissionen anser att det finns skäl att inte heller att vara det, givet AI-förordningens förbud ytterligare stärka forskningen kring AI och mot användning av AI-system med oacceptabel risk, cybersäkerhet under en huvudman, KTH samt hårda reglering av sådana med hög risk. Det här genom Cybercampus Sverige. I syfte att stärka är viktigt för människors långsiktiga förtroende för forskningen inom AI och säkerhet föreslår AIsåväl AI-tekniken i sig, som de offentliga verksamheter kommissionen att 50 miljoner kronor årligen som använder den. [83] ska skjutas till för att stärka och utveckla den forskning som i dag bedrivs. Genom att anslå Stärkt forskning om AI och cybersäkerhet dessa medel skapas förutsättningar att ansöka Mot bakgrund av vad som sagts ovan finns det skäl att om ytterligare finansiering från EU samt från den satsa på forskning om AI och cybersäkerhet. Liksom privata sektorn och andra forskningsfinansiärer. ofta är fallet med AI-utvecklingen är det nödvändigt Vi bedömer ett sådant anslag vara tillräckligt för att få till samarbeten mellan det privata, det offentliga att bilda en särskild forskningsavdelning för AI och lärosäten. En bra plats för sådan forskning är och säkerhet bestående av såväl seniora som Cybercampus Sverige som invigdes i februari 2024 juniora forskare. och finns på Kungliga Tekniska högskolan (KTH). Cybercampus är ett svenskt nationellt initiativ där uni - Icke-antagonistiska hot – olyckor kommer att versitet och högskolor samt privat och offentlig sektor inträffa samverkar runt forskning, innovation och utbildning De hot som vi hittills har diskuterat är alla antagonisinom cybersäkerhet och cyberförsvar. På KTH finns tiska . Det vill säga sådana hot som bygger på att en också Centrum för cyberförsvar och informationssä - illasinnad aktör avsiktligt riktar ett angrepp mot det kerhet (CDIS) som fokuserar på forskning i syfte att svenska samhället eller svenska intressen. Det finns stärka Sveriges försvarsförmåga. Vid CDIS utbildas även icke-antagonistiska hot , det vill säga hot som även Sveriges cybersoldater. CDIS grundades 2020 inte uppstår avsiktligt. Detta inkluderar bland annat som ett samarbete mellan KTH och Försvarsmakten. pandemier, olyckor och klimatförändringar, vilka I dag deltar även Totalförsvarets forskningsinstitut samtliga medför allvarliga utmaningar. Ett jordskred (FOI), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan rasera en viktig motorväg och ett datacenter kan (MSB), Försvarets radioanstalt (FRA) och Försvarshög - brinna ner. Det innefattar också handhavandefel, skolan i dess verksamhet. Det finns också planer på bristande kompetens och bristande rutiner. Sju av att integrera CDIS i Cybercampus Sverige. tio IT-incidenter som rapporterades till MSB under 2023 berodde på andra anledningar än angrepp [84] När det gäller specifika områden för forskning anser såsom misstag eller systemfel. Vi behöver därför AI-kommissionen att mer forskning om hur AI kan arbeta aktivt för att förebygga de händelser som kan användas för att stärka cybersäkerheten är av stort förebyggas. Vi måste också säkerställa en beredskap intresse. Det kan exempelvis handla om kodgransk - för de allvarliga hot som aldrig kan elimineras helt, och ning och andra metoder för att upptäcka sårbarheter förmåga att hantera de konsekvenser de kan medföra. i programvara eller automatiserad penetrations testning och etisk hackning. AI kan även hjälpa oss Även på detta område kan AI användas för att stärka att bekräfta säkerheten i större system på ett bättre samhället på många sätt. Tekniken kan hjälpa oss sätt än vad som tidigare varit möjligt. Dessutom kan både att planera för allvarliga händelser i fredstid och kunskapen om automatiserad incidenthantering att hantera dem när de väl inträffar. stärkas, det vill säga hur vi kan träna AI att försvara datornätverk mot angrepp. Stora språkmodeller kan

[82] Se exempelvis rapporten Foresight CybersecurityThreats for 2030 – Update av Enisa, EU:s cybersäkerhetsbyrå. Tillgänglig på https://www.enisa.europa.eu/ publications/foresight-cybersecurity-threats-for-2030-update-2024-extended-report/@@download/fullReport. [83] Behovet av stark tillit när det gäller AI diskuteras även i kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant. [84] MSB, Årsrapport it-incidentrapportering 2023. s. 21.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

AI-kommissionen anser att regeringen behöver ta initiativ för att säkerställa en god beredskapsplanering på de områden där bortfall av digital förmåga annars riskerar att slå ut viktiga samhällsfunktioner. Foto: Försvarsmakten

Med hjälp av AI kan vi till exempel vinster. Kvalitet och servicenivåer har ökat, väntetider har kortats, och stora besparingar gjorts. Samtidigt är ▻ Optimera underhåll och reparationer av kritisk ett stort antal samhällsfunktioner i dag helt beroende infrastruktur inom exempelvis transport-, el- och av att tekniken fungerar. Exemplen är många på hur kommunikationssystemen. Detta genom att såväl cyberattacker som oavsiktliga fel och olyckor analysera data från sensorer som upptäcker lett till allvarliga störningar i samhället, som ibland tecken på försämring eller felfunktion innan det varat i flera dagar. Flygplatser världen över har fått går så långt som ett haveri eller en kollaps. stoppa trafiken, hela butikskedjor har behövt stänga då de inte kunnat ta betalt och kommunala förvalt - ▻ Studera historiska data och aktuella trender för ningar har lamslagits då de förlorat kontrollen över att förutsäga uppkomsten och omfattningen sina IT-system. av naturkatastrofer och göra det möjligt för myndigheter att införa motåtgärder och När användningen av AI ökar i samhället kommer även evakueringsplaner i förväg, eller åtminstone i ett många verksamheters beroende av att de tekniska tidigt skede. systemen fungerar att öka. Denna sårbarhet blir därmed än mer påtaglig. Det är därför nödvändigt ▻ Följa data i realtid från källor som sociala att samhällsviktiga tekniska system byggs på ett medier, sensorer och satellitbilder för att få en sätt som från grunden gör dem motståndskraftiga uppfattning om graden av skada, identifiera mot hela spektrumet av hot. Systemen måste vara omr å den som beh över omedelbar hj älp och dels robusta , det vill säga tåla en hög grad av påfrest optimera resurstilldelning under olika typer av ningar utan att funktionen påverkas, dels resilienta , kriser. alltså kunna anpassa sig vid och återhämta sig från störningar. Det behövs också ett mått av redundans , AI-kommissionen anser att de myndigheter, och eller reservlösningar som kan ta över när de ordinarie andra aktörer, som ingår i Sveriges civila bered - systemen fallerar. Inget av detta är nytt eller kopplat skapssystem måste stärka sin förmåga att använda specifikt till AI-utvecklingen. Tvärtom finns dessa sig av AI på dessa och liknande sätt. [85] Men även i behov i allra högsta grad redan i dag, till följd av den dessa fall innebär en ökad användning av AI inte bara digitalisering som redan skett i samhället. Varje sats möjligheter, utan också risker. I detta sammanhang ning på ökad användning av AI måste dock, för att vara handlar det dock främst om hur ett ökat beroende av ansvarsfull, ta hänsyn till detta perspektiv. avancerad teknik ökar vår sårbarhet för störningar i de tekniska systemen. Denna fråga kommer vi nu att Hur motståndskraftiga de tekniska lösningarna än behandla närmare. görs kan vi aldrig helt bortse från risken att de fallerar. Avbrottskänslig verksamhet behöver självfallet ha Att bygga motståndskraft i ett högteknologiskt beredskaps- och kontinuitetsplaner för sådana samhälle scenarier. Exempelvis är akutsjukhus alltid redo att Ökad teknikanvändning i samhället, och då inte minst övergå till manuell journalföring om de digitala sys i samhällsviktiga verksamheter, har lett till enorma temen slutar fungera. Många verksamheter tål också

[85] För förslag på hur förutsättningarna kan förbättras för utveckling och användning av AI i offentlig verksamhet, se kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

en tids IT-avbrott. I dessa fall behöver mer avancerade data och AI-tjänster läggs i kommersiella molntjänster reservrutiner inte förberedas. [86] med bas i utlandet i stället för – eller utöver – i egna datacenter inom landets gränser. Detsamma gäller Om vi i framtiden har gjort oss beroende av AI för att om valet står mellan att få tillgång till en förmåga utan kunna upprätthålla vissa samhällsviktiga funktioner, full rådighet över den, och att vara helt utan. Detta är behöver vi ha en plan för scenarier där den nödvän - något som regeringen och ansvarig aktör kommer att diga tekniken slås ut under oacceptabelt lång tid, behöva analysera noggrant och från fall till fall. oavsett skäl. Problemet är att det i många fall sanno likt inte längre kommer vara ett realistiskt alternativ Etisk och säker AI-användning att övergå till manuell – eller ens digital, men AI-lös Som beskrivits i denna Färdplan används AI i dag – hantering, eftersom arbetsbelastningen då skulle brett i vårt samhälle. Användningen av AI inom en bli ohanterligt stor. I stället kommer verksamheter viss sektor kan medföra etiska överväganden. Det behöva bedrivas på ett i grunden annat sätt. Fokus kan därför vara relevant för varje samhällssektor att måste då ligga på att efter bästa förmåga tillgodose ta fram etiska riktlinjer för hur AI bör användas inom de grundläggande behoven och intressena, såsom olika yrkesgrupper med beaktande av etablerade tillgång till el, kommunikation, livsmedel, försörjning standarder och principer, såsom god advokatsed, god av grunddata eller ekonomisk säkerhet för befolk - revisorssed eller god läkaretik. Försvarsberedningen ningen. [87] I dessa fall är det viktigt att de lagar och har exempelvis nyligen efterfrågat etiska riktlinjer när föreskrifter som styr verksamheten har tagit höjd för det gäller AI på försvarsområdet. Dessa är tänkta att sådana scenarier, och medger att ordinarie regler och adressera både de särskilda juridiska och etiska pro rutiner tillfälligt åsidosätts. blem som följer med AI inom militära tillämpningar. [89] Vid utvecklandet av etiska riktlinjer är det naturligt att Förslag ha ett nära samarbete med branschorganisationer eller motsvarande som i regel besitter ett betydande ▻ AI-kommissionen anser att regeringen kunnande. Det kan även vara relevant att beakta behöver ta initiativ för att säkerställa en god FN-organet Unesco:s riktlinjer om etik och AI. [90] Därut beredskapsplanering på de områden där bortfall över anser vi att det är viktigt att de etiska riktlinjerna av digital förmåga annars riskerar att slå ut viktiga även beaktar hur användningen av AI kan påverka samhällsfunktioner. barns rättigheter. [91]

▻ AI-kommissionen anser också att det finns ett Ett nytt institut för AI-säkerhet behov av att utveckla och upprätthålla robusta Det finns ett stort behov av kunskap kring de risker beredskapsplaner och responsstrategier som utvecklingen och användningen av AI kan föra för att snabbt kunna hantera och minska de med sig för vårt samhälle. För att stärka samhällets negativa konsekvenserna av AI-relaterade motståndskraft, men även för att hantera den oro säkerhetsincidenter. AI-specifika scenarier som finns vad gäller AI, anser vi att ett institut för bör tas fram och inkluderas i nationella AI-säkerhet ska etableras. Institutets huvuduppgift säkerhetsövningar, och samarbetet stärkas ska vara att bedriva och främja forskning kring säker mellan myndigheter, företag och lärosäten för att hetsrisker förknippade med AI. På så vis kan institutet effektivt svara på hot. [88] Det kan även innebära bidra till att faktiska säkerhetsrisker förknippade med att befintliga rutiner och planer stärks så att även AI belyses och blir adresserade. I de fall institutets de i detta avsnitt behandlade riskerna beaktas i forskning visar att en viss säkerhetsrisk är imaginär tillräcklig omfattning. eller överdriven bör den ha ett tydligt uppdrag att påtala det. På så vis kan vi se till att diskussionen Avslutningsvis är det värt att återvända till frågan kring säkerhet och AI grundas i evidens och fakta, om digital suveränitet som berördes tidigare i detta samt att samhällets resurser läggs på att hantera kapitel. Det finns goda skäl för Sverige att säkerställa faktiska risker. Institutet ska därför årligen publicera full rådighet över vissa digitala tillgångar. Trots detta en rapport om de viktigaste frågorna vad gäller AI-sä kan vi inte bortse från att samhällets motståndskraft kerhet samt ge rekommendationer kring hur dessa i vissa lägen kan öka , snarare än minska, om viktiga

[86] Försäkringskassans verksamhet är till exempel samhällsviktig, men ett avbrott i förmågan att ta emot ansökningar, handlägga ärenden och göra utbetalningar på en eller ett fåtal dagar innebär normalt sett inget allvarligt hot mot samhället eller enskilda. [87] Med ekonomisk säkerhet menas här bland annat att de ekonomiska trygghetssystemen, såsom att utbetalning av socialförsäkring, pension mm ska fungera. [88] I sammanhanget kan det vara intressant att notera att den utredning som föreslog den nu gällande ordningen för civilt försvar, föreslog en särskild beredskapssektor för cybersäkerhet i syfte att stärka samhällets koordinering när det gäller dessa frågor. Förslaget blev emellertid inte verklighet. Se SOU 2021:25 Struktur för ökad motståndskraft, s. 258 ff. [89] Se Ds 2024:6 s. 43. Regeringen gav i juli 2024 Digg och IMY i uppdrag att ta fram vägledande riktlinjer för användning av generativ artificiell intelligens (AI) inom den offentliga förvaltningen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2025. [90] Unesco:s Recommendation on the Ethics of Artificial Intelligence antogs av dess 193 medlemsstater 2021. [91] Se bland annat UNICEFs Policy guidance on AI for children från 2021.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

bör hanteras. Det ska även utveckla riktlinjer och best såsom Japan, Singapore, Storbritannien och i USA. [92] practices för säker AI-användning och utveckling. I maj 2024 hölls ett globalt möte, AI Seoul Summit 2024 , för att diskutera internationellt samarbete Institutet bör vara en självständig myndighet och ha mellan nationella institut som arbetar med AI-sämöjlighet att söka och ta emot externa medel kerhet. Vid mötet enades man bland annat om att och/eller bidrag för att finansiera sin forskning. Den etablera ett internationellt nätverk av institut som externt finansierade forskningen ska vara oberoende arbetar med AI-säkerhet. Tio länder samt EU kom från finansiären vad avser metod, resultat och publi - överens om att samarbeta kring standarder för AI-sä ceringssätt. Likaså bör institutet inrätta ett expertråd kerhet, forskning och testning. Sverige har länge varit med representanter från relevanta myndigheter, som en föregångare inom digitalisering och teknisk innova - Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndig - tion. Med inrättandet av ett institut för AI-säkerhet kan heten för samhällsskydd och beredskap, Myndig - Sverige vara med och ta en ledande roll i utvecklingen heten för psykologiskt försvar, Säkerhetspolisen samt av säker och pålitlig AI, inte minst inom EU. Detta är från lärosäten och näringslivet. Rådets uppgift ska speciellt angeläget med tanke på uppbyggnaden av vara att identifiera nya möjligheter och utmaningar EU:s AI-byrå i Bryssel. inom AI-säkerhet samt ge strategisk rådgivning till institutet och till regeringen. Här ser vi det som viktigt Förslag att rådet består av personer med olika kompetenser och erfarenheter. ▻ AI-kommissionen föreslår att ett svenskt institut för AI-säkerhet ska etableras. Vi bedömer att ett Vad gäller institutets hemvist föreslår vi att det årligt anslag för att driva institutet på 30 miljoner placeras i nära anslutning till KTH och Cybercampus kronor är nödvändigt. Till institutet ska en Sverige, där forskning om AI och cybersäkerhet forskningsfond på 50 miljoner kronor kopplas. bedrivs (se förslaget ovan). Övriga svenska univer sitet, högskolor och forskningsinstitut bör också AI – en existentiell risk? uppmuntras att etablera forskningssamarbeten med Det är möjligt att den snabba teknikutvecklingen det nya institutet. I det syftet anser vi att en särskild så småningom – enligt vissa kanske redan inom de forskningsfond på 50 miljoner kronor bör avsättas. närmaste åren – kommer att leda till att vi når fram till Forskningsfonden ska också ha möjlighet att ta emot artificiell generell intelligens (AGI). I praktiken innebär bidrag från privata aktörer. AI-kommissionen föreslår det programvara som kan utföra en mängd olika också att institutet ska ha kapacitet att vara värd uppgifter och lösa en mängd olika problem, och som för ett högteknologiskt testlaboratorium för AI-sä - är betydligt mer kapabel än de AI-system vi har i dag. kerhet, inom ramen för våra föreslagna satsningar på Att nå fram till AGI skulle innebära enorma nya möj beräkningskraft. ligheter, och det behöver inte i sig vara farligt. Vissa menar dock att en sådan utveckling skulle kunna hota Utöver vad som nämnts ovan ska institutet aktivt mänsklighetens existens. Detta genom att AI-sys verka för att etablera samarbeten med liknande temen utvecklar en egen vilja som skiljer sig från vår, institut för AI-säkerhet, såväl inom som utanför EU. och betraktar oss som ett hot mot sin egen fortlevnad Dessa samarbeten ska främst syfta till att stärka den eller sina egna mål. Risken i ett sådant scenario gemensamma kompetensen kring AI-säkerhet. Men ligger i att systemen helt enkelt blir mer kapabla än vi vi ser även att de ska inkludera bilaterala samarbets - människor och att vår förmåga inte räcker till för att avtal med strategiskt viktiga medlemsländer, initiativ hindra en okontrollerad utveckling. till gemensamma forskningsprojekt och utbyte av praxis inom AI-säkerhet. Därutöver finns det skäl för De som varnat för en sådan existentiell risk har bland institutet att ha samarbeten med de större interna - annat föreslagit en paus i utvecklingen av AI. [93] Mot tionella företagen som utvecklar AI. Genom dessa det har dock invänts att en paus enbart skulle gynna åtgärder kan Sverige ta en ledande roll i att säkerställa illasinnade aktörer, eftersom dessa sannolikt inte säker och pålitlig AI-utveckling, samtidigt som vi skulle respektera ett sådant beslut. AI-kommissionen stärker vår internationella position som en ledande anser att oron kring den så kallade existentiella risken nation inom digital innovation och säkerhet. är något som måste beaktas, men beklagar samtidigt att delar av den offentliga diskussionen om säkerhet En satsning av denna karaktär kan också stärka Sve - har tenderat att fokusera på spekulativa risker med riges internationella ställning. Sverige vore nämligen mycket låg sannolikhet. Som vi berör i föregående inte först med ett institut i likhet med det vi föreslår. avsnitt är det viktigt att samhällets arbete för att han - Tvärtom finns i dag institut för AI-säkerhet i länder tera AI-relaterade säkerhetsrisker är evidensbaserat.

[92] Den AI-byrå (AI Office) som håller på att etableras i Bryssel av EU-kommissionen kommer bland annat att fullgöra uppgifter som AI Safety Institute. [93] Se exempelvis Future of Life Institute, Pause Giant AI Experiments: An Open Letter.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Spetsforskning i samverkan

ChatGPT sammanfattar:

AI-forskningens utveckling går i rasande fart och kopplar allt tätare samman grundläggande vetenskap och praktisk tillämpning. Sverige har en stark tradition inom både forskning och innovation, men den globala konkurrensen kräver nu nationella satsningar för att bibehålla och stärka vårt ledarskap inom AI. Detta kapitel utforskar hur spetsforskning, näringsliv och utbildning kan samverka för att påskynda AI-utvecklingen i Sverige. Genom att främja excellenscenter, internationella samarbeten och stöd till unga forskare ges konkreta förslag på hur vi kan bygga den kompetens som behövs. Det är en plan för att säkerställa att Sverige står starkt i framtidens AI-kapplöpning.

Utgångsläget är relativt bra, men det finns fokuserade storskaliga satsningar göras både på kort utmaningar och lång sikt. Under de senaste åren har utvecklingen av AI gått oerhört snabbt och nya rön har lett till AI-baserade En utmaning i en satsning på spetsforskning är att tillämpningar både inom förväntade och helt nya kompetensbasen inom AI i Sverige är begränsad på områden. Ett fenomen som genomsyrar AI-utveck - kort sikt. Vi måste därför rekrytera ledande AI-forskare lingen är det korta avståndet mellan grundläggande från andra länder, samtidigt som vi tar vara på yngre forskning, tillämpning, innovation och produkt. I talanger. På sikt kan nya doktorer, genom satsningar innovationssammanhang talas det ofta om Techno- såsom WASP, bli ett viktigt tillskott till den samlade logy Readiness Levels (TRL) för att beskriva hur långt spetskompetensen runt AI i landet. Enligt AI-kommis på vägen mot produkt en upptäckt eller innovation sionen ska målet vara att ha excellent forskning på kommit. Det som tidigare tagit många år på TRL- världsfronten inom AI i sig, samtidigt som vi satsar skalan kan nu inom AI-området gå på bara några på ämnesspecifik AI-kompetens inom breda veten månader. Detta leder till att företag som vill ligga i skapsområden, som natur- och teknikvetenskap, framkant inom AI måste vara oerhört forskningsnära medicin och hälsa, samt humaniora och samhällsve genom att antingen bedriva egen grundläggande tenskap. Detta kapitel beskriver en rad åtgärder för att forskning eller koppla sig till ledande forskning vid säkerställa att vi når detta mål. universitet och högskolor. Det står i ljuset av detta helt klart att spetsforskning inom AI är avgörande för att Sverige ska kunna behålla och stärka sin konkurrenskraft inom en rad för landet viktiga tillämpningsområden.

I en internationell jämförelse har Sverige länge hävdat sig väl, både på forsknings- och innovationsområdet. För närvarande pågår också ett kompetenslyft inom forskning och utbildning inom AI med flera viktiga aktörer, varav Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Programme (WASP) är det mest betydande.

Utgångsläget för en satsning på spetsforskning inom AI i Sverige är därmed relativt gott. Samtidigt bedrivs forskningen i en internationellt accelererad konkur renskontext, och för att inte halka efter och fortsatt Jen-Hsun ”Jensen” Huang och Marcus Wallenberg mitt i superdatorn kunna delta i utvecklingen av AI måste nationella Berzelius på Linköpings universitet. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

WASP

WASP, som står för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, initierades 2015. Det är Sveriges största enskilda forskningsprogram någonsin, och en viktig katalysator för samarbetet mellan lärosäten och företag inom områdena AI, autonoma system och mjukvara. WASP bygger på den kombinerade befintliga spetskompetensen vid Sveriges fem större Informationsoch kommunikationsteknik (IKT) universitet: Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet och Umeå universitet samt ledande forskargrupper vid Örebro universitet, Uppsala universitet och Luleå tekniska universitet.

En ögonblicksbild över WASP

▻ Budget: 6,5 miljarder kronor fram till 2031. ▻ Mål: examinera 600 doktorer och rekrytera 80 världsledande forskare. ▻ Utfall hittills: - Mer än 580 doktorander har antagits och mer än 140 har examinerats vid universiteten och högskolorna som bildar nätverket enligt ovan. - 67 internationella toppforskare har rekryterats till berörda lärosäten. - 80 företag och myndigheter har engagerat sig i satsningen.

Satsningar som snabbt kan öka spetskompe- sig dessa universitet och högskolor i det nationella tensen i landet och internationella AI-landskapet. Det är viktigt att För att Sverige ska kunna konkurrera i en värld där de initiativ som AI-kommissionen föreslår beaktar de vägen från innovation till produkt blir kortare hela pågående aktiviteterna inom området, eftersom det tiden, krävs det att grundforskning kopplas direkt till måste finnas god mottagarkapacitet för nya resurser företag på nya och innovativa sätt. Grundforskning och initiativ. Vi anser också att lärosätena bör enga och tillämpad forskning måste vävas samman genom geras tidigt i planeringen av dessa föreslagna initiativ, att vi skapar forskningsmiljöer med tillräcklig kritisk framför allt för att säkerställa önskad effekt och att massa för att uppnå både excellens i forskningen och initiativen ingår i ett större sammanhang. synergieffekter ute i samhället. Det kanadensiska exemplet är intressant att studera. Man har bland Förslag annat satsat på en modell med excellenscenter, som har visat sig framgångsrik. [94] Härutöver har man ▻ AI-kommissionen föreslår att regeringen inrättar den så kallade Mitacs-satsningen, där företag och ett begränsat antal excellenscenter inom AIlärosäten förs samman, vilket hjälper bägge parter området till en ungefärlig styckkostnad om [95] att bättre förstå varandras komparativa fördelar. 100 miljoner kronor per år under 10 år, till ett Det har fört med sig att fler professorer, doktorander totalbelopp om 300 miljoner kronor årligen. och studenter fått anställning inom det privata Centren ska samverka med forskare och projekt näringslivet och därmed kommit närmare industriell vid olika svenska och internationella lärosäten, innovation och utveckling. samt samarbeta med både näringslivet och offentlig sektor. Dessa center kan vara virtuella Flera svenska lärosäten har också bildat centra som och omfatta flera lärosäten, men ska ha ett fokuserar både på grundforskning och tillämpad AI. lärosäte som huvudman. Vetenskapsrådet, i Dessa centra fungerar som nav där forskare, stu - samråd med övriga forskningsfinansiär, bör vara denter och industripartners samarbetar och tar sig an huvudman för en utlysning och fördela resurserna viktiga utmaningar och möjligheter inom en rad olika i konkurrens mellan universitet och högskolor. områden. Genom att skapa dedikerade AI-initiativ och främja tvärvetenskapligt samarbete positionerar

[94] Kanadas AI-strategi är centrerad runt tre nationella AI-institut: Amii, Institut Vecteur och Mila. Dessa institut samlar expertis från forskarsamhället och bedriver forskning inom områden som energi, hälsa och säkerhet. Varje institut driver dessutom program för att kommersialisera AI-forskning och stötta framväxten av nystartade företag. Se: https://cifar.ca/wp-content/uploads/2023/11/aican-impact-2023-eng.pdf. [95] Se även kapitlet Innovation, entreprenörskap och riskkapital.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

För att säkerställa långsiktig tillgång till kompetens utlysning och fördela resurserna i konkurrens som stannar i Sverige är det angeläget att lärosätena mellan universitet och högskolor. erbjuder attraktiva AI-tjänster för nydisputerade forskare. Ett nationellt post doc-program bör därför För att locka hit internationella toppforskare bör också inrättas inom AI. Forskarna bör ges årlig finansiering, attraktiva paket för utländska gästprofessorer skapas. utan krav på internationell placering, men med Genom att koppla sådana paket till vår unika tillgång goda möjligheter till internationella utbyten. Syftet till data och de föreslagna excellenscentren och fors med detta är att ge doktorander och forskare, inte karskolorna kan Sveriges attraktionskraft öka. minst de med internationell bakgrund, möjlighet att fortsätta sin karriär i Sverige. Det skulle bidra positivt ▻ AI-kommissionen föreslår att det avsätts till den nationella forskningen och stärka landets medel till motsvarande 50 heltidsanställda innovationskapacitet. gästprofessorer inom AI till en kostnad om 300 miljoner kronor totalt under tio år. ▻ AI-kommissionen föreslår att det avsätts Vetenskapsrådet, i samråd med övriga medel till 200 AI-post doc-tjänster till en forskningsfinansiärer, bör vara huvudman för en kostnad om 500 miljoner kronor totalt under utlysning och fördela resurserna i konkurrens tio år. Vetenskapsrådet, i samråd med övriga mellan universitet och högskolor. forskningsfinansiär, bör vara huvudman för en

Vision: Förstärk Sveriges profil som forskningsnation inom AI

Gästprofessorerna kan med fördel få i uppgift att lösa de tio viktigaste samhällsproblemen på AI-området. Problemen formuleras av det internationella forskningssamfundet och annonseras i samband med Nobel-festligheterna. Gästprofessorerna får bygga upp sina egna forskargrupper inom ramen för de föreslagna excellenscentren och de forskarskolor som föreslås i detta kapitel, för att angripa problemen.

För att öka kopplingen mellan forskning och sam - ▻ AI-kommissionen föreslår att det avsätts medel hället i övrigt, och samtidigt säkerställa att så många till motsvarande 500 kombinationstjänster inom doktorer som möjligt stannar i Sverige, bör fler AI till en kostnad om 350 miljoner kronor totalt kombinationstjänster inrättas, där forskare delar sin under 10 år. Vetenskapsrådet, i samråd med anställning mellan akademin och offentlig sektor eller övriga forskningsfinansiärer, bör vara huvudmän företag. För detta finns exempelvis regelverk som gör för en utlysning och fördela resurserna i det möjligt att adjungera en professor eller möjlighet konkurrens mellan universitet och högskolor. att förena anställningar som lektor eller professor med en anställning vid en sjukvårdsenhet. Regle - Den globala konkurrensen om AI-kompetens är hård ringen om förenade anställningar är dock i dagsläget och många länder vidtar riktade åtgärder för att locka begränsad till anställningar som förenas mellan hög - till sig och behålla personer med stor AI-kompetens. skolan och sjukvårdsenheter. Regeringen har därför Här kan vi konstatera att Sverige sticker ut på ett remitterat en promemoria med förslag om ändringar i negativt sätt. Den främsta anledningen är att våra högskolelagen i syfte att möjliggöra förenade anställ - nuvarande migrationsregler ofta leder till att personer ningar även mellan högskolan och andra sektorer. [96] från andra länder som har gjort sin doktorsutbildning Detta välkomnar AI-kommissionen. i Sverige tvingas lämna landet, i stället för att stanna och bidra till samhället med sin expertis. Dessa regler [97] Om förslaget går igenom vill AI-kommissionen utreds nu, vilket AI-kommissionen välkomnar. Det uppmuntra unga forskare att kombinera arbete vid är viktigt att en förändring genomförs för att underlätta ett lärosäte med arbete i en kommun, myndighet för fler internationella talanger att stanna kvar efter eller företag. Om man antar att den myndighet eller avslutad utbildning. Utöver att förenkla processerna det företag där forskaren jobbar deltid står för halva och erbjuda bättre villkor, i enlighet med våra förslag i kostnaden, skulle 500 sådana kombinationstjänster detta avsnitt, bör Sverige även fokusera på att skapa under en tioårsperiod belasta statsbudgeten med bra villkor som främjar möjligheterna till långsiktig 350 miljoner kronor. bosättning i landet. Ett uppdrag om detta har getts

[96] Se Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären (U2024/00229) . [97] Se Förbättrade förutsättningar för utländska doktorander och forskare att verka i Sverige och säkrare bedömningar av uppehållstillstånd för studier (HR2024/00827).

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

till ett tiotal myndigheter som samordnas av Tillväxt - från befintliga koncept inom till exempel WASP, [99] verket. AI-kommissionen ser fram emot resultaten WASP-HS och SciLifeLab, som organiserar en från det uppdraget. [98] forskarskola med 200 doktorander inom datadriven life science med fokus på AI. AI-kommissionen anser Satsningar för att stärka den långsiktiga att en lämplig målsättning är att utbilda 600 doktorer spetskompetensen med AI-kunskap under en tioårsperiod. I de före - Ett bra sätt att utveckla den långsiktiga spetskompe - slagna forskarskolorna kan det med fördel ingå både tensen i Sverige är genom att inrätta forskarskolor, doktorander som har sin anställning vid ett lärosäte där AI-kunskap integreras i ämnesspecifika fors - och doktorander inom det privata näringslivet eller karutbildningar. Forskarskolorna bör organiseras offentlig sektor. ämnesvis, eftersom olika områden kommer att ha olika tillämpningar. De bör inkludera gemensamma ▻ AI-kommissionen föreslår att det inrättas kursmoment i grundläggande AI-teknologi men också forskarskolor inom Vetenskapsrå dets andra ämnen såsom etik, juridik och säkerhet. Utöver huvudområden och att det avsätts 2,4 miljarder detta bör respektive inriktning ha fördjupningskurser kronor för detta ändamål under en tioårsperiod, anpassade till respektive ämnesområde. vilket motsvarar 600 doktorer. Vetenskapsrådet, i samråd med övriga forskningsfinansiärer, bör Forskarskolorna bör vara nationella, där doktorand - vara huvudman för en utlysning och fördela tjänsterna fördelas i konkurrens mellan universitet resurserna i konkurrens mellan universitet och och högskolor. Här kan inspiration med fördel hämtas högskolor.

AI4Science – AI som ett nytt vetenskapligt instrument

Användningen av AI inom forskning har givits namnet måste också ske på mer specialiserade nivåer med AI4Science, och kommer ha potential att helt förändra fokus på ämnesspecifika verktyg som är centrala för hur kunskap skapas. Utvecklingen av nya vetenskap - respektive vetenskapsområde. [100] liga metoder som baseras på AI och maskininlärning har potential att accelerera den vetenskapliga Det kräver också att vi systematiskt bygger orga utvecklingen mångfalt. Stora framsteg har redan nisation och infrastruktur till stöd för utveckling, gjorts inom biologi, materialvetenskap, meteorologi implementering och integration av AI i vetenskapliga men även inom humaniora och samhällsvetenskap. sammanhang. Sådan infrastruktur omfattar både AI kan påskynda upptäckter och förbättra forsknings - hårdvara för träning och användning (inferens) av processer genom att till exempel integrera resone - AI-modeller, samt kompetenskluster som kan stötta rande AI-system, datadriven maskininlärning, stora den tvärvetenskapliga utveckling och integration språkmodeller och datavisualisering i ämnesspecifik som krävs. I den snabba utvecklingen med kortare forskning. avstånd mellan forskning och tillämpning krävs också ett starkt samarbete mellan akademi, näringsliv och AI påverkar inte bara den teoretiska och praktiska offentlig sektor. [101] forskningen inom olika områden, utan förändrar sam tidigt hela den vetenskapliga processen. AI förändrar Ett flertal olika åtgärder kan snabba på utvecklingen hur undervisning bedrivs, uppsatser skrivs, litteratur av AI4Science och ge svensk forskning en konkur konsumeras och doktorander handleds. Att på bästa rensfördel. Möjliga frågeställningar är att: utveckla sätt utnyttja AI:s potential inom vetenskapen kommer teori och praktik runt AI-systemens roll i forskningen att bli avgörande för hur den nationella forskningsut - och dess förmåga att resonera, baserat på data i vecklingen kan både skapa ny, och inom redan starka kombination med etablerad vetenskaplig kunskap; områden bibehålla, internationell konkurrenskraft. förbättra metoder för insamling, hantering kring och syntes av högkvalitativa vetenskapliga data – företrä - För att tillgodogöra sig de nya möjligheter som desvis internationellt; ta fram riktlinjer runt etik, tillit tekniken ger krävs utbildningsinsatser för forskare, och ansvarsfrågor inom AI för vetenskap; och utveckla doktorander och teknisk personal. Det måste ske på robusta utvärderingsmetoder som på ett ansvarsfullt en tvärvetenskaplig, generell nivå som spänner över sätt klargör prestanda, förmågor och begränsningar många, om inte alla vetenskapliga discipliner. Men det kring den vetenskapliga användningen av AI.

[98] Se Uppdrag om att stärka samordning kopplat till Sveriges möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerad internationell kompetens och annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft (KN2024/00521). [99] WASP-HS står för Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society. Inom WASP-HS bedrivs forskning och man bygger expertis för att bättre förstå hur AI påverkar människor och samhälle. [100] Se förslag i kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant. [101] Se förslag i kapitlet Spetsforskning i samverkan.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

Tillgång till internationella AI-resurser

ChatGPT sammanfattar:

I en värld där artificiell intelligens formar framtiden, står Sverige inför både möjligheter och utmaningar när det kommer till tillgången till internationella AI-resurser. Medan nationer som USA och Kina leder utvecklingen, kämpar EU för att hänga med i denna snabba teknologiska omvandling. Detta kapitel utforskar den kritiska betydelsen av att svenska och europeiska företag har fortsatt tillgång till de senaste AI-verktygen och plattformarna, trots den komplexa globala konkurrensen. Vi granskar den värdekedja som ligger till grund för AI:s värdeskapande och hur det är i tillämpningen av dessa verktyg som de verkliga fördelarna kan realiseras. Genom att undersöka både möjligheterna och de regulatoriska hindren, belyser vi hur viktig öppenhet och tillgång är för att Sverige ska kunna hävda sig i den globala AI-arena.

Öppenhet är viktigt Steg 1: Grundforskning och algoritmutveckling Sverige är en liten öppen ekonomi, och som sådan i Det här handlar om teoretisk forskning och innova hög grad beroende av vår omvärld. Detta gäller inte tioner som ligger till grund för framtida tekniska fram minst inom AI-området. Det faktum att produktion steg. Exempel på banbrytande forskning är artikeln och utveckling av AI-relaterade varor och tjänster Attention Is All You Need , som år 2017 introducerade inte är jämnt fördelad över världen utgör en särskild de så kallade Transformer-arkitekturen, vilket var utmaning. Området domineras i nuläget av USA och starten för de stora språkmodellerna. [102] Kina. Även länder som Israel, Kanada, Singapore, Storbritannien och Taiwan har framskjutna positioner. Steg 2: Utveckling och produktion av infrastruktur Som framhålls i Draghi-rapporten halkar EU efter. och beräkningsresurser Denna utveckling är en viktig faktor bakom den ökade Det rör bland annat specialiserad hårdvara och strävan mot strategisk autonomi, något som inte molntjänster som tillhandahåller nödvändig beräk minst präglar politiken inom EU. En central del i den ningskraft och lagringsutrymme för att utveckla, träna processen är att bygga upp europeiska förmågor på och implementera AI-modeller. Exempel på detta strategiska områden. Det här är en lovvärd ambition är design och produktion av särskilda halvledare och ett viktigt skäl bakom AI-kommissionens uppma - lämpade för AI-beräkningar, så kallade Graphic Pro ning om att öka de svenska insatserna på AI-området. cessing Units (GPU:er) och Tensor Processing Units Det är dock viktigt att den här ambitionen inte innebär (TPU:er), samt molntjänster tillhandahållna av stora ett fjärmande från resten av världen. Det vore inte amerikanska techbolag. bra på lång sikt, men på kort och medellång sikt kan konsekvenserna bli förödande, i synnerhet inom Steg 3: Utveckling av avancerade och förtränade AI-området. AI-modeller Den grundläggande utvecklingen i steg 1 utgör ofta Värdeskapande i produktion och utveckling av en utgångspunkt för mer specifika anpassningar AI – fokus på tillämpning som utvecklas för olika uppgifter. Exempel på sådana Var själva värdeskapandet sker i produktion och modeller är de stora språkmodeller som släpps utveckling av AI kan illustreras i en så kallad värde - med jämna mellanrum, exempelvis GPT-serien från kedja som sträcker sig från grundforskning till praktisk Open AI. användning av färdiga AI-verktyg och plattformar (tillhandahållna via molntjänster). Sådana plattformar Steg 4: Utveckling av AI-plattformar och verktyg kan beskrivas som digitala miljöer där privatpersoner, Ur de stora språkmodellerna utvecklas ofta AI-platt företag och aktörer från offentlig sektor mot betalning formar och verktyg. Dessa möjliggör för aktörer att får tillgång till olika typer av AI-tjänster. Plattformarna integrera AI i sina produkter och tjänster. Utbudet av tillhandahålls typiskt sett av stora amerikanska tech- sådana verktyg är stort och inkluderar allt från verktyg bolag. Denna värdekedja kan beskrivas i fem huvud - för maskininlärning och musik- och bildskapande, till sakliga steg: att optimera industriella processer.

[102] Vaswani et al. Attention is All you Need, Advances in Neural Information Processing Systems. 30. Curran Associates, Inc.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ

Steg 5: Användning av AI-plattformar och idéer. Det behövs exempelvis ingen egen tillgång AI-verktyg av aktörer i olika branscher och till beräkningskraft i form av superdatorer eller samhällssektorer mängder av elektricitet. Det här steget berör användningen av existerande plattformar och verktyg som bygger på AI-teknik. Det Det stora potentiella mervärde som användningen kan handla om att köpa färdigutvecklad mjukvara av de här verktygen och plattformarna representerar som installeras i den egna IT-miljön, eller att man innebär att frågan om tillgänglighet blir väldigt med hjälp av molntjänster utnyttjar de verktyg central. Som tidigare nämnts kommer den absoluta som stora techbolag erbjuder via sina plattformar. majoriteten av de plattformar och verktyg som i dag Oavsett är tillämpningsområdena flera. Det kan till finns att tillgå från aktörer utanför EU, främst i form exempel nyttjas för att optimera olika processer inom av stora amerikanska och asiatiska teknikföretag. tillverkningsindustrin. Men det kan lika väl nyttjas för Som jämförelse står EU för mindre än tio procent att utforma rekommendationssystem inom av de globala investeringarna i AI-plattformar. Det e-handeln eller för att utveckla medicinska utgör en utmaning i utvecklingen av värdeskapande diagnosverktyg inom vården. Listan över den här AI-tillämpningar i Sverige och inom EU. Som noteras i typen av tillämpningar är med andra ord lång, och blir kapitlet Internationella positioner satsas det nu inom längre för varje dag som går. EU för att komma i kapp i utvecklingen av AI, något som är väldigt välkommet. Trots detta lär det dröja Medan alla steg i värdekedjan är viktiga, skapas det innan dess att vi ser en tydlig förändring. Sannolikt största ekonomiska och samhälleliga värdet i de kommer vi således att vara fortsatt beroende av de senare leden – utveckling och användning av olika amerikanska verktygen och plattformarna under en AI-plattformar och AI-verktyg. [103] Att värdeskapandet ansenlig tid. Det är därför mycket problematiskt att är koncentrerat till de senare stegen är av stor rele - det på senare tid har kommit allt fler signaler om att vans för Sverige. Detta inte minst eftersom de första tillgången till dessa verktyg och plattformar begränsas stegen i värdekedjan är väldigt kapitalintensiva och för användare inom EU. I hög grad hänvisas det i dessa domineras av länder som USA och Kina – att fram - sammanhang till EU:s regulatoriska ramverk. gångsrikt konkurrera på dessa områden är inte omöj ligt, men relativt svårt för ett litet land som Sverige. Regelverk och konkurrenskraft Mycket talar därför för att det är i tillämpningen av AI De regulatoriska ramverken för AI i Europa skapar som svenska aktörer har sin komparativa fördel. både möjligheter och utmaningar för aktörer som vill tillämpa AI i sin verksamhet. Å ena sidan bidrar regler Att mycket värde skapas i de senare stegen av värde - och riktlinjer till att skapa förtroende och säkerställa kedjan beror främst på fyra faktorer: en etisk och ansvarsfull användning av AI. Å andra sidan riskerar alltför strikta eller otydliga regelverk att ▻ Skalbarhet: En välutvecklad AI-plattform, som hämma innovation och försvåra för europeiska aktörer människor kan utnyttja för att använda AI- att konkurrera på den globala marknaden. tjänster och verktyg, kan användas i många olika branscher och applikationer. EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och AI-förord ningen ställer höga krav på hur personuppgifter ▻ Nätverkseffekter: Ju fler som använder en får samlas in, behandlas och delas, liksom hur AI plattform desto mer värdefull blir den, eftersom får användas. För många aktörer skapar detta en användningen av plattformen samtidigt leder till osäkerhet kring vilken data man kan använda för AI-ut träning av densamma. Genom användning sker veckling och hur globala AI-plattformar kan utnyttjas sålunda en produktutveckling som kommer alla utan att bryta mot reglerna. Särskilt utmanande blir användare till del. det när data behöver överföras till länder utanför EU/ EES, exempelvis vid användning av molntjänster från ▻ Problemlösning: I slutanvändningen sker amerikansk leverantör. Detta har lett till att många mötet med de verkliga samhällsproblemen och europeiska aktörer tvekar att använda AI-plattformar utmaningarna. Det är genom att lösa dessa som bygger på amerikanska molntjänster, trots att som AI-användningen skapar konkret värde för dessa ofta är världsledande. Den här problematiken samhället. förefaller vara särskilt uttalad för svenska aktörer, eftersom budskapet AI-kommissionen har fått från ▻ Tillgänglighet: För att använda den här typen av olika aktörer är att implementeringen av reglering färdiga AI-lösningar för att skapa värde behövs tenderar att vara mer rigid i Sverige än i många andra i princip bara en dator, kunskap, data och goda

[103] En plattform kan beskrivas som en samling av verktyg och teknologier som gör det möjligt att utveckla, använda och hantera AI, utan att behöva bygga allt från grunden.

Bilaga 2

EN STABIL GRUND ATT BYGGA PÅ | Färdplan för Sverige

EU-länder. Detta bidrar ytterligare till en tvekan att företags förmåga att hävda sig i den globala konkur använda sig av dessa tjänster. rensen. Detta gäller inte minst för mindre företag och startups som är beroende av att kunna skala upp sin De regulatoriska hindren och osäkerheterna kring verksamhet snabbt. Förutom att det försvårar för exis - AI-regelverken gör också att europeiska aktörer terande och blivande företag i Sverige och EU, ökar det riskerar att få tillgång till de senaste och mest avan - risken för att företag väljer att etablera sig utanför EU. cerade AI-verktygen senare än aktörer i andra delar För Sverige och EU som helhet innebär den begrän av världen. Exempelvis meddelade företaget Meta, sade tillgängligheten av dessa plattformar och verktyg tidigare Facebook, i juli 2024 att man inte kommer en risk för att vi tappar konkurrenskraft och går miste att lansera sin senaste multimodala modell i Europa, om de potentiella välfärdsvinster som en utökad med motiveringen att den regulatoriska miljön var användning av AI-lösningar utgör i samhället. alltför oförutsägbar. [104] På samma sätt lanserade Google sin Gemini AI i december 2023, med undantag ▻ AI-kommissionen understryker hur avgörande för EU. det är att de här plattformarna och verktygen tillgängliggörs samtidigt i Sverige och EU som I en tid när utvecklingen av AI går svindlande snabbt i resten av världen. Som föreslås i kapitlet kan sådana fördröjningar få stora konsekvenser. Internationella positioner är det därmed av De aktörer som snabbast kan tillämpa den senaste stor vikt att svenska företrädare verkar för att tekniken får ett betydande försprång, medan de som den AI-relaterade EU-regleringen inte bidrar till halkar efter riskerar att förlora i konkurrenskraft. Även försämrad tillgänglighet för dessa verktyg. De om EU-lanseringen av en ny modell bara dröjer sex tekniska attachéer som föreslås i samma kapitel månader kan det få väldigt negativa effekter på våra bör också aktivt verka för att minska dessa risker.

[104] En multimodal modell är en AI-modell som kan bearbeta och förstå flera typer av data samtidigt, som ljud, text och bild.

AI-förordningen

I augusti 2024 trädde EU:s förordning om Övervakning och implementering harmoniserade regler för system för artificiell intelligens, AI-förordningen, i kraft. Förordningen är Varje medlemsland ska senast den 2 augusti 2025 det mest omfattande AI-regelverket i hela världen. utse de nationella myndigheter som ska ansvara Det nya regelverket ställer krav på säkerhet, etik och för implementeringen av AI-förordningen och mänskliga rättigheter utifrån fyra riskkategorier: AI marknadsövervakning, särskilt vad gäller AI-system system med oacceptabel risk, hög risk, begränsad med hög risk. På EU-nivå kommer EU-kommissionen risk samt minimal risk. AI med oacceptabel risk att inrätta AI-byrån (AI Office), som ska koordinera förbjuds medan de som enbart medför minimal risk implementeringen i medlemsländerna. AI-byrån är accepterade och därmed inte behöver regleras. får även ett särskilt ansvar att utarbeta detaljerade regler för AI-modeller som är utvecklade för allmänna De AI-system som omfattas av förordningen behöver ändamål, samt att övervaka tillämpningen av dessa. bland annat följa regler som kräver transparens, Därutöver tillsätts på EU-nivå tre rådgivande organ: noggrann testning, att allvarliga incidenter rapporteras och att systemen håller en viss nivå av 1. en europeisk styrelse för AI, bestående cybersäkerhet. Förordningen ställer även krav på att av representanter på hög nivå från medlemsstaterna inrättar en så kallad regulatorisk medlemsländerna. sandlåda för AI. Med detta menas en kontrollerad ram som inrättats av en behörig myndighet och som 2. ett rådgivande forum med representanter från erbjuder leverantörer eller potentiella leverantörer av forskning, industri och civilsamhället, samt AI-system möjlighet att utveckla, träna, validera och från små och medelstora företag i syfte att testa sina system enligt en specifik sandlådeplan. tillhandahålla teknisk expertis. Detta sker under en begränsad tid och under regulatorisk tillsyn. 3. en vetenskaplig panel med oberoende experter Även om förordningen trädde i kraft den 1 augusti som stöd i implementeringen. 2024 ska majoriteten av dess regler börja tillämpas först den 2 augusti 2026. Förbuden för AI-system Regeringen gav i september 2024 en särskild med oacceptabel risk tillämpas dock redan efter sex utredare i uppdrag att bland annat lämna förslag på månader och reglerna för AI-modeller för allmänna vilka svenska myndigheter som ska få uppgifter enligt ändamål efter tolv månader (räknat från den 1 augusti förordningen samt vilka lagändringar som kommer 2024). att bli nödvändiga. Utredaren ska lämna sina förslag senast den 30 september 2025.

Bilaga 2

Bilaga 2

3

AI för

alla

I de följande tre kapitlen, Kompetenslyft för alla, Innovation entreprenörskap och riskkapital och AI för Offentlig sektor i framkant, diskuterar vi och lämnar förslag på vad som krävs för att hela samhället ska kunna ta till sig AI och dra nytta av de möjligheter som ges.

Vi börjar i behovet av att lyfta kunskapen om AI i hela befolkningen och se till att den strukturom vandling som AI medför kan genomföras på ett sätt som bevarar och stärker vår tillit till varandra och till samhället. Vidare tittar vi på näringslivets förutsättningar i form av innovation, företagande och tillgång till riskkapital. Sverige har en tradi tion av innovativa teknikföretag och det är viktigt att förutsättningarna finns på plats för att före tagen ska kunna hänga med i utvecklingen. Slut ligen tittar vi på utmaningarna för offentlig sektor och ger förslag på hur AI ska göra det möjligt för sektorn att leva upp till människors förväntningar.

Denna del innehåller:

Kompetenslyft för alla 62 Innovation, entreprenörskap och riskkapital 72 AI för en offentlig sektor i framkant 92

Foto: Adam Höglund/Shutterstock

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

AI för alla

Kompetenslyft för alla

ChatGPT sammanfattar:

AI kommer att påverka hela samhället, och för att Sverige ska kunna dra maximal nytta av denna utveckling krävs ett omfattande kompetenslyft. I takt med att AI-teknologi blir alltmer integrerad i vår vardag, från arbetsplatser till skolor och hem, måste vi säkerställa att alla har möjlighet att förstå och använda dessa verktyg. Det handlar inte bara om att utbilda tekniker och forskare, utan också om att ge hela befolkningen, oavsett ålder eller bakgrund, grundläggande kunskaper om AI. Utan dessa insatser riskerar samhället att skapa nya klyftor, där vissa grupper står utanför den digitala omvandlingen. Detta kapitel kommer att diskutera hur folkbildning, utbildningsväsendet och arbetsmarknadens aktörer kan samarbeta för att säkerställa en bred och inkluderande kunskapsspridning. Genom att investera i utbildning och livslångt lärande kan vi inte bara stärka Sveriges konkurrenskraft, utan också säkerställa en hållbar och rättvis AI-utveckling. Här presenteras AI-kommissionens förslag för att nå dessa mål.

Folkbildning men siffran gömmer en snedfördelning i befolkningen Erfarenheter från tidigare stora strukturomvandlingar – bland äldre är motsvarande siffra 22 procent. Den visar att ny teknik ofta kommer olika samhällsgrupper snabba teknikutvecklingen riskerar dessutom att till del i olika hög grad. Det här kan bli problematiskt, skapa nya kunskapsklyftor. [106] Samma rapport visar eftersom ett land med en stor andel av befolk - exempelvis att 30 procent av befolkningen har använt ningen som använder AI kommer att uppnå stora ett AI-verktyg under 2023, framför allt för privat bruk. konkurrensfördelar. Ett land där människor förstår Bland yngre svenskar är det betydligt vanligare. I de grundläggande möjligheterna och riskerna med åldern 18–34 år svarar 60 procent att de har använt AI, är också ett land som på ett säkert och etiskt AI-verktyg. Det kan jämföras med svenskar i åldern sätt kan använda AI för samhällets bästa. Ett land 65–84 år där endast fem procent svarar att de har som erbjuder trygghet under omställning är ett land gjort det. Framför allt är det AI-verktyget ChatGPT som kan genomföra stora teknikskiften med bred som används. För att fullt ut kunna skörda frukterna legitimitet. Det är sålunda avgörande för samhällets av den nya tekniken, men också undvika avarter utveckling och sammanhållning att alla vill, vågar och såsom bedrägerier, faktaförvanskning och intränade kan ta del av ny teknik. fördomar i automatiska beslut, krävs att vi minskar dagens kunskapsklyftor och motverkar framtida För att Sverige fullt ut ska dra nytta av den nya tek - sådana. Här kan Sveriges långa tradition av folkbild niken behövs en hög lägstanivå vad gäller grundläg - ning spela en viktig roll. gande AI-kompetens hos Sveriges befolkning. Tyvärr finns det grupper i dag som befinner sig i ett digitalt Flera organisationer och myndigheter arbetar i dag utanförskap. Enligt Internetstiftelsens rapport [105] med dessa frågor, delvis inom ramen för satsningen Svenskarna och internet från 2024 bedöms förvisso Digitalidag som drivs av Post- och telestyrelsen bara fyra procent av svenskarna vara digitalt utanför, (PTS). Andra exempel är Internetstiftelsens sajt

[105] Liknande bild tecknas i SCB:s rapport Befolkningens IT-användning (2024). [106] Svenskarna och Internet, Internetstiftelsen (2024)).

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

internetkunskap.se som hjälper till att utbilda säkra samhällets motståndskraft mot bland annat desinfor och medvetna internetanvändare genom att samla mation och otillbörlig informationspåverkan. kunskap om nätet och digitala tjänster som vi har användning för i vardagen. Bland annat har man en Folkbildning utövas i olika former men vilar på samma sektion om AI där man beskriver vad det är och hur grundidé om att främja livslångt lärande, aktivt med det används, samt vilka möjligheter och risker som borgarskap och demokratiskt deltagande. Mest kända finns med tekniken. Myndigheten för psykologiskt är kanske de olika studieförbunden, men förenings försvar (MPF) har ett särskilt ansvar att se till att Sve - livet och olika privata och offentliga initiativ är också riges befolkning har en god beredskap när det gäller omfattande; se faktarutan nedan för exempel på psykologiskt försvar, medan Mediemyndigheten har folkbildningsinitiativ runt digitalisering och AI. Sam i uppgift att samordna det nationella arbetet med mantaget deltar över 800 000 personer bara i studie medie- och informationskunnighet. Som ett led i detta förbundens och folkhögskolornas verksamheter varje har Mediemyndigheten fått i uppdrag att genomföra år. [107] Det svenska folkbildningssystemet erbjuder en nationell satsning för stärkt medie- och informa - därmed utmärkta möjligheter att sprida kunskap om tionskunnighet under 2024 och 2025. Satsningen ska AI till allmänheten – kunskap om möjligheterna, men höja allmänhetens kunskap om hur AI kan användas också om riskerna. Särskilt värdefull är möjligheten att i informationsflödet och därmed bidra till att stärka nå ut till grupper med ett högre digitalt utanförskap, såsom funktionsnedsatta och äldre.

[107] Se Fakta om folkbildningen 2023, Folkbildningsrådet (2023).

Folkbildningsinitiativ inom digitaliserings- och AI-området

SeniorNet (seniornet.se) är en ideell organisation i 216 kommuner. Genom att bygga på befintliga som hjälper seniorer använda digital teknik och strukturer kan utbildningsaktiviteter arrangeras på digitala tjänster. platser där människor känner sig trygga och genom aktörer som är relevanta just för målgruppen. Studiefrämjandet och biblioteken har inom ramen för Digidelnätverket, skapat Medborgarveckan (digidel. Digitalhjälpen (PTS.se) ger vägledning och tips för se) som arbetar för samverkan och kunskapsdelning. den som är digital nybörjare. Under en vecka varje år sker en rad aktiviteter Svenska Science Centers (fssc.se) är en med fokus på allmänhetens möte med digital medlemsförening som företräder, främjar och samhällsservice. utvecklar branschen med 20 science centers över Samverkansplattformen Digitalidag (PTS.se), som hela landet - en samlad nationell resurs för livslångt årligen och nationellt kraftsamlar för att inspirera lärande. De arbetar tillsammans för att ge främst barn alla människor till att vilja och kunna vara en del och unga, oavsett bakgrund, möjlighet att öka sitt av den digitala utvecklingen. Under Digitalidag vetenskapliga kapital genom kunskap inom AI, 2023 medverkade till exempel 375 aktörer (privat- naturvetenskap, teknik och matematik samt stärkta och offentlig sektor, universitet och högskolor, förmågor inom entreprenörskap och arbetsmarknadens parter och civilsamhället) och innovationsutveckling. tillsammans genomförde man över 1 000 aktiviteter

Foto: Anna Gerdén/Tekniska Museet

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Förslag ▻ Staten bör också överväga att ge elever, studenter och lärare kostnadsfri tillgång till AI-tjänster under ▻ För att öka kunskapen om AI bland alla människor en längre period. Vid bibliotek och vid Statens som bor i Sverige föreslår AI-kommissionen en servicecenter ska det finnas AI-tjänster utan förstärkning av medel för folkbildningsinsatser kostnad att använda, samt personal som kan till folkhögskolorna, Mediemyndigheten, [108] PTS vara behjälpliga i hur de kan användas. Även detta och studieförbunden under åren 2025–2029 med måste snabbutredas av den task force vi föreslår i 100 miljoner kronor per år. Syftet med satsningen kapitlet Ledarskap och styrning för att genomföra är att minska och förebygga de klyftor som kan Färdplanen . I övrigt är det arbetsgivarnas öka i samhället vid stora teknikskiften samt att ansvar att de anställda har de hjälpmedel som öka kunskapen om de möjligheter och risker behövs för att lösa sina uppgifter och förbättra AI kan medföra. Därmed kan legitimiteten och verksamheten. acceptansen för den omställning som sker öka. Det reguljära utbildningsväsendet ▻ AI-kommissionen föreslår också en satsning på folkbiblioteken om 100 miljoner kronor per år AI i skolan under åren 2025–2029. Det stärker deras uppdrag Syftet med AI-kommissionens uppdrag är att säker att främja användningen av informationsteknik ställa att Sverige som ledande forsknings-, industriför kunskapsinhämtning och lärande. Satsningen och välfärdsnation bättre ska tillvarata möjligheterna syftar till att allmänheten ska kunna få hjälp med och hantera riskerna med AI. Ska Sverige kunna att prova på och använda AI-verktyg kostnadsfritt. behålla och stärka denna position i kommande gene rationer är det avgörande att vi också rustar barn och ▻ Likt hem-pc-reformen på 1990-talet bör staten unga för framtiden. erbjuda alla medborgare kostnadsfri tillgång till ett urval av kvalitetssäkrade AI-tjänster: ”AI för AI-kommissionen lämnar dock inte några förslag på alla”-reformen. [109] Genom att demokratisera skolans område i denna rapport, eftersom vi enligt åtkomsten till dessa verktyg kan Sverige direktiven är förhindrade till det. Samtidigt ska kom positionera sig som en föregångare inom AI- missionen beakta möjligheter och risker som AI kan användning. En sådan bred satsning skulle inte medföra med avseende på skolväsendet. AI kommer, bara stimulera innovation och produktivitet och bör, ha en stor inverkan på skolan. Det gäller såväl på individnivå, utan också ge Sverige en unik innehållsmässigt som pedagogiskt. Det handlar om profil internationellt – ett land som prioriterar att ta vara på teknikens möjligheter men också att att göra spjutspetsteknologi tillgänglig för alla tydliggöra dess problem. medborgare. AI-tjänsterna kan med fördel samlas i den AI-hubb som AI-kommissionen föreslår på Som i samhället i övrigt erbjuder AI stora möjligheter sida 70. Vilka AI-tjänster som ska inkluderas i för skolpersonal att förbättra och rationalisera AI-hubben måste snabbutredas. Den task force administrativa uppgifter. Lärare kan exempelvis vi föreslår i kapitlet Ledarskap och styrning för använda AI för att ta fram lektionsplaner, scheman, att genomföra Färdplanen ska ha till uppgift att rapporter och genomföra dokumentation. Härigenom snabbutreda och förhandla med leverantörer om frigörs tid som kan läggas på pedagogisk utveckling förutsättningarna för att erbjuda gratis AI-tjänster, och på elevernas individuella behov, för att nämna sätta ett tak för hur mycket satsningen får kosta några exempel. och under hur lång tid erbjudandet ska fortgå.

[108] AI-kommissionen välkomnar uppdraget till Mediemyndigheten rörande en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet. Se Uppdrag till Mediemyndigheten att genomföra en nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet i en tid av artificiell intelligens och desinformation och på så sätt öka samhällets motståndskraft (Ku2024/00419). [109] Det måste utredas hur medborgarna får access till tjänsterna på den AI-hubb som beskrivs nedan.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

AI har också stor potential att kunna användas Skolan har också ett viktigt uppdrag att tydliggöra som pedagogiskt verktyg i skolundervisningen, att AI inte ska betraktas som en mirakelkur som kan förutsatt att den vetenskapliga forskningen ersätta barns behov av solida grundkunskaper och visar på gynnsamma inlärningseffekter. Här kan träning i analytisk förmåga för att förstå och tolka sin AI-tekniken innebära nya möjligheter att bland omvärld. Det finns också risker med AI, som påhittad annat individanpassa undervisningen och utjämna fakta, bedrägerier och demokratipåverkan, som elevernas skiftande förutsättningar, till följd av till skolan måste uppmärksamma och diskutera för att exempel föräldrarnas olika utbildningsbakgrund. den nya tekniken ska användas etiskt och säkert i Om skolan inte introducerar eleverna till AI finns samhällets tjänst. därmed risken att elevernas olika socioekonomiska bakgrunder leder till växande klyftor inom detta område. Hemmet blir då den plats där kunskapen om, och användningen av, AI äger rum.

Vision: AI-verktyg i undervisningen

AI-tjänster har potentialen att förändra perspektiven det utrymme för stöd där det verkligen behövs och på vad undervisning kan åstadkomma. Dels kan möjlighet att följa lärandet i realtid på ett sätt som undervisning bli mycket mer individanpassad, inte är möjligt i dag. En viktig effekt av allt detta är att dels kan lärare ges mer tid att ägna sig åt dem som det skulle kunna öka skolans möjligheter att utjämna behöver mer stöd. Det mest slående är kanske att livschanser för elever med olika förutsättningar, AI för första gången möjliggör för varje elev att få bakgrund och motivation. Från forskningen vet vi en ”privatlärare” som anpassar sin pedagogik efter exempelvis att föräldrars utbildningsbakgrund har dennes förutsättningar – en lärare som dessutom stor betydelse för barnens framgång i skolan, där barn har obegränsat med tid och är tillgänglig dygnet med högskoleutbildade föräldrar har en klar fördel runt. Anpassningen kan bland annat innebära jämfört med andra – en ojämlikhet som i hög grad att den fysiska läraren, ihop med AI, justerar skulle kunna begränsas med tillgången till en AIsvårighetsgraden för att utmana elever som behöver lärare. I interaktionen med AI-läraren behöver eleven det. Undervisningen skulle också kunna itereras, inte heller känna sig dum om den inte förstår och kan vilket innebär att undervisningen anpassas baserat fråga hur många gånger som helst. på elevens tidigare prestationer och reaktioner. AI AI i undervisningen har också potentialen att förbättra skulle därmed kunna erbjuda en flexibel och stegvis undervisningen på ett nationellt plan. Eftersom AI inlärningsprocess där varje steg bygger på det möjliggör storskalig analys och mönsterigenkänning föregående, vilket ger en mer dynamisk lärmiljö. skulle man, genom att samla in och analysera data AI i undervisningen skulle också kunna ge en från tusentals elever, kunna identifiera mönster djupare insikt i varje elevs läroprocess. Lärare kan och samband i lärprocesser som annars skulle vara se vad elever studerar, hur länge de gör det, vad som omöjliga att upptäcka. Detta kan leda till insikter fastnar, vad som är svårt, och vad som är intressant som förbättrar undervisningen och lärandet på ett eller ointressant. Det här får givetvis inte äventyra systematiskt sätt, samtidigt som det kan brytas ner elevernas integritet. Men använt med omdöme ger på enskilda skolor och klasser.

Foto: Ground Picture/Shutterstock

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Det är AI-kommissionens bedömning att universitet och högskolor skyndsamt bör införa relevant AI-innehåll i alla utbildningar. Foto: Gorodenkoff/Shutterstock

Mer AI i den högre utbildningen av uppdraget bland annat att det finns ett behov av Behovet av kvalificerad personal med teknisk ökat samarbete mellan lärosätena för att utveckla bakgrund inom AI är stort, såväl vid universitet och utbudet inom AI (U2023/02126). Här kan man med högskolor, som i privat och offentlig sektor. I Sverige fördel bygga vidare på det som gjorts inom WASPråder emellertid inte bara stor brist på teknisk AI-kom - ED. [110] Där har man till exempel tagit fram en ny kurs petens, utan det behövs också en bredare förståelse plan för det nya bredare AI-ämnet, bedrivit forskning för AI bland studenter och lärare vid universitet och och utveckling för att kunna införa AI på alla högskole högskolor inom alla områden. Det finns få utbild - utbildningar, samt skalat upp teknisk högskoleutbild ningar i dag som tillgodoser behovet av kompetens ning inom AI. med koppling till AI inom till exempel kemi, biologi, juridik, ekonomi, medicin, samhällsvetenskap och Förslag humaniora. För att möta denna brist och stärka Sve riges konkurrenskraft krävs därför en ökad integration ▻ AI-kommissionen anser att 750 miljoner kronor av AI i all högre utbildning. totalt under åren 2025–2027 bör avsättas till lärosätena. Syftet är dels att lärarna ska få Det är AI-kommissionens bedömning att universitet möjlighet till kompetensutveckling inom AI, dels och högskolor skyndsamt bör införa relevant AI-inne - att innehållet i utbildningarna framtidssäkras. håll i alla utbildningar. Det rör dels grundläggande Universitets- och högskolerådet bör få i uppdrag förståelse för vad AI är och hur det påverkar den att ansvara för satsningen och tillföras 5 miljoner specifika utbildningens område, dels fördjupad kronor årligen för det utökade uppdraget. förståelse för hur AI kan användas för att förbättra det specifika området. Till exempel bör jurister förstå Kompetensutveckling för anställda och vilka juridiska frågor AI kan resa. Men juristen behöver omställning för arbetssökande också förstå hur denne kan använda AI-verktyg för att Stora teknikskiften har historiskt sett medfört att bli mer effektiv inom ämnesområdet. arbetsuppgifter, men även att vissa yrken, i sin helhet försvinner. Typiskt sett har människors muskelkraft AI-kommissionen välkomnar att regeringen under ersatts av maskiner och robotar. Den här gången 2023 gav Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i upp - handlar det mer om mänsklig beräknings- eller drag att analysera hur AI kan påverka högskolans analysförmåga och hur maskiner, eller mer specifikt utbildningsutbud i relation till arbetsmarknadens datorprogram, kommer att sköta dessa arbetsupp framtida kompetensbehov. UKÄ lyfter i sin redovisning gifter snabbare, billigare och med högre kvalitet.

[110] Förkortning för The Wallenberg AI and Transformative Technologies Education Development Program. Programmet syftar till att öka förmågorna vid svenska universitet att ge relevanta och skalbara utbildningar i bland annat AI.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

AI och arbetsmarknaden – en kort översikt av konsekvenserna av ny teknik [111]

Historiskt har teknisk utveckling inneburit ökad och digitalisering. Med AI är det inte säkert att det produktivitet och välstånd, samt att fler och bättre förhållandet fortsätter att gälla. [112] I en analys av jobb skapats. Men omställning har ofta tagit tid och svenska data tycks rent av personer med kortare medfört att fler människor under perioder har blivit utbildningar gynnas något mer av AI-teknologi än arbetslösa då arbetsuppgifter och yrken försvunnit. personer med längre utbildningar. AI kan nämligen Det ökade välståndet har heller inte alltid kommit möjliggöra för arbetstagare att utföra mer avancerade alla till gagn. I dagsläget pågår mycket forskning om uppgifter som tidigare krävde högre nivåer av AI:s inverkan på arbetsmarknaden och om historiska specialisering. Här är således sambandet mellan samband står sig. utbildningsnivå och väntad sysselsättningsutveckling mer jämlikt, jämfört med hur utvecklingen sett Vad är nytt med AI jämfört med tidigare tek- ut under de senaste årens strukturomvandling. nikskiften? Skillnaderna mellan olika utbildningsnivåer är dock AI väntas påverka arbetsmarknaden på flera olika relativt små och forskarna är ganska försiktiga i sina sätt. I likhet med andra teknikskiften erbjuder AI stora slutsatser. möjligheter till automatisering och effektivisering Vissa yrken och yrkesgrupper kommer att bli mer av befintliga arbetsuppgifter. Det kommer att bli utsatta än andra för förändring på grund av AI. lättare för oss att lösa uppgifter snabbt och med Yrken som bygger på förmågor som kreativitet, bättre precision. I många fall kommer det här att resonemang och skapande, och där texthantering, utveckla arbetsuppgifterna så att till exempel tråkiga bildbearbetning, analyser av data och faktainsamling eller farliga arbetsmoment kan undvikas. I vissa fall är vanliga arbetsuppgifter, bedöms ofta påverkas kommer det emellertid att leda till att yrken och hela mer än andra yrken. Gemensamt för dessa branscher försvinner, eftersom uppgifterna bättre arbetsuppgifter är att de nu går att automatisera och hanteras med hjälp av AI. AI är emellertid också förbättra i högre utsträckning än tidigare. en så kallad ”Invention of a Method for Invention” (IMI), vilket betyder att AI kommer att påverka hela innovations- och forskningsprocessen. Det innebär Omställning och framtidsprognoser att vi kommer att hitta metoder att göra saker som Det går naturligtvis att skissera andra vi i dag inte kan föreställa oss. Det här kommer i utvecklingsriktningar för både jobb och ekonomi än sin tur att leda till framväxten av helt nya yrken och de som beskrivs ovan. Exempelvis är organisationer branscher. som IMF och OECD tydliga i sina varningar om att AI Det här är en förklaring till att AI kan förväntas också kan innebära oönskade konsekvenser – inte påverka arbetsmarknaden annorlunda jämfört med minst avseende inkomster och jämlikhet. Även om tidigare teknikskiften. Exempelvis väntas fler yrken de beskriver risken för detta som störst i länder med påverkas än tidigare – inte minst tjänstemannayrken. mindre utvecklade ekonomier, betonar de vikten av Uppgifterna om hur stor andel av jobben som kommer att säkerställa att denna nya teknik inte bara gynnar omfattas varierar. Det finns skattningar baserade på vissa grupper. amerikanska data som pekar på att 80 procent av IMF understryker bland annat vikten av fungerande alla sysselsatta har arbetsuppgifter som kan komma offentliga trygghetssystem och goda möjligheter till att påverkas av AI i någon mån. Av dessa beräknas utbildning för de som behöver ställa om. Utan dessa var fjärde – alltså 20 procent av alla sysselsatta – skydd och stöd ökar risken för att AI skapar ökade påverkas mer påtagligt. Andra beräkningar, baserade inkomstskillnader och ökad ojämlikhet – tvärt emot på svenska data men med delvis andra ansatser, vad som är önskvärt. OECD understryker samtidigt redovisar andra procentsatser men bekräftar bilden vikten av väl underbyggda – evidensbaserade – av att AI väntas påverka fler yrken och arbetsuppgifter åtgärder för att förebygga och hantera oönskade än vad som skett vid tidigare teknikskiften. konsekvenser av den nya tekniken. Organisationen Till skillnad från tidigare teknikskiften förväntas AI- påpekar samtidigt det uppenbara dilemmat att tekniken i högre utsträckning påverka personer med utvecklingen är så snabb att det är svårt att slå fast längre utbildning. Personer med längre utbildning vad som är väl underbyggda åtgärder. har generellt sett haft en starkare arbetsmarknad än personer med kortare utbildning under den strukturomvandling som drivits av automatisering

[111] Faktarutan bygger på SNS:s Konjunkturråds rapport 2023, Strukturomvandling på svensk arbetsmarknad och policyåtgärder. [112] Se till exempel Brynjolfsson, E m fl (2023), Generative AI at Work, NBER, Working Paper 31161 eller Choi, J m fl (2023) Lawyering in the Age of Artificial Intelligence, Minnesota Legal Studies Research Paper no. 23-31.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

En avgörande faktor för att möta framtidens utma - Vem ska finansiera kompetensutvecklingen? ningar är ett väl fungerande utbildningssystem för Det är traditionellt sett en uppgift för företagen och yrkesverksamma. Sverige har sedan länge också andra arbetsgivare att se till att de anställda har den haft en ambitiös utbildningspolitik för vuxna, och kompetens de behöver för att utföra sina arbetsupp utbildningssystemet och finansieringen har byggts gifter. Stora teknikskiften som detta karaktäriseras ut på alla nivåer. Det saknas inte infrastruktur, eller dock av att den nya teknologin i mångt och mycket resurser, för att möta behovet av livslångt lärande är användbar i alla yrken och verksamheter. Då är det framöver i allmänhet. I detta sammanhang utgör dock inte självklart att en arbetsgivare kommer att tillhan lärosätena ett undantag, där incitamenten och resurs- dahålla utbildning till sina anställda i den omfattning allokeringen att bedriva livslångt lärande måste ses som är optimal för samhället i stort. Det beror delvis över. AI-kommissionen välkomnar därför den utred - på att kompetensutvecklingen av de anställda samti ning som har uppdraget att utreda en särskild ersätt- digt gör dem mer attraktiva för andra arbetsgivare. ningsmodell för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma. [113] Utredningen ska dels analysera Risken med detta är att samhället investerar för lite behovet av en särskild ersättningsmodell, dels lämna i ny teknik och kompetens. För att undvika det finns förslag om hur en modell för delar av resurstilldel - det därför en anledning för staten att erbjuda subven ningssystemet kan utvecklas för att stimulera kurser tionerad utbildning och studiefinansiering även för och program på grundläggande eller avancerad nivå anställda. Samtidigt får vi inte överinvestera i utbild som stärker individens ställning på arbetsmarknaden. ning på grund av alarmistiska signaler om att vissa kompetenser försvinner till följd av ny teknik. Inte Den historiska satsningen på vuxenutbildning i Sve - heller är det önskvärt att staten tar över kostnaderna rige är en styrka i detta läge, en styrka som få andra för utbildning som företag eller anställda egentligen länder kan matcha. Men den är också något av ett ska stå för själva. Detta är inga enkla optimeringspro problem. Floran av vuxenutbildningar är numera vild - blem och därför är det viktigt att noggrant identifiera vuxen och antalet huvudmän är många med ibland hur ansvaret för utbildningskostnaderna ska fördelas otydlig ansvarsfördelning sinsemellan. [114] De satsade mellan anställda, företag och stat i framtiden. resurserna dokumenteras inte alltid och följs inte heller upp på ett systematiskt sätt. Det är AI-kommis - I dagsläget är det dock AI-kommissionens bedömning sionens uppfattning att framtida satsningar måste att problemet om staten skulle investera för lite i ny vara evidensbaserade och säkerställa att nuvarande kunskap är betydligt värre än om staten investerar system och resurser används ändamålsenligt och för mycket i densamma. AI-kommissionen anser effektivt. Det måste också finnas mer systematisk således att tillgången till omställningsstudiestöd för vägledning för arbetsgivare och arbetstagare om hur arbetstagare är av stor betydelse för omställningen arbetsmarknaden kan tänkas utvecklas med tanke på på hela arbetsmarknaden framöver. Likaså anser det pågående teknikskiftet. Under följande rubriker vi att den AI-hubb, som diskuteras på sida 70, kan i detta avsnitt diskuterar vi behoven av kompetens - vara till stor hjälp för arbetstagare och arbetsgivare utveckling för de som är anställda, egenföretagare, i att exempelvis identifiera vilka kompetenser som arbetssökande eller arbetslösa. behövs framöver, identifiera vilka kurser som kan ge dessa färdigheter, samt att gratis kunna prova vissa Kompetensutveckling för anställda AI-tjänster. Behovet av AI-kompetens kommer inte att kunna täckas enbart av nyutexaminerade personer från Förslag gymnasiet eller universitet och högskolor. En bidra gande orsak till detta är att det tar tid att genomföra ▻ AI-kommissionen uppmuntrar regeringen att sådana utbildningar, tid som vi inte har i nuläget. Det bjuda in arbetsmarknadens parter, både från kommer därför att krävas en ökad satsning på kom - privat och offentlig sektor, till en gemensam petensutveckling inom AI bland nu yrkesverksamma. diskussion. Fokus bör vara att genom samsyn Möjligheten till livslångt lärande, utöver det arbetsgi - och en bred och långsiktig samverkan utarbeta varen normalt erbjuder, kommer därmed att spela en lösningar på de problem som uppstår på mycket stor roll för Sveriges konkurrenskraft framöver. arbetsmarknaden till följd av AI. Många aktörer, exempelvis Universitetskanslersäm betet (UKÄ) och Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), pekar på behovet av att sluta klyftan mellan AI-kompetens och domän- eller branschkompetens.

[113] Se Uppdrag att utreda en särskild ersättningsmodell för utbildning för omställning och vidareutbildning för yrkesverksamma (U 2024:C). [114] Exempel på detta är studieförbund, folkhögskolor, komvux, yrkesvux, satsningar inom ramen för Europeiska socialfonden, trygghetsråden, yrkeshögskolan och uppdragsutbildningar vid universitet och högskolor.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Vilken kunskap är de yrkesverksamma grupper (geografiskt, bransch-, yrkes- eller lönemäs i behov av? sigt) påverkas negativt. På så vis kan vi vara snabbfo - Både yrkesverksamma och arbetsgivare, särskilt tade och agera i tid för att bistå dessa identifierade de små och medelstora företagen och offentliga grupper i omställningen. Det här är nödvändigt, givet verksamheter som saknar strategisk HR-kompetens, den snabba utvecklingen. Forskningen ger vissa indi behöver kunskap om vilka färdigheter som är nödvän - katorer på att sådana heterogena effekter kan skönjas diga framöver. Detta för att kunna ta sitt ansvar att lära redan nu. [115] sig nya saker i syfte att vara fortsatt anställningsbar, samt för att ha förmåga att stödja de anställdas kon - Mycket görs redan på området. För att nämna några tinuerliga lärande. I dagsläget är det dock ingen enkel exempel tar Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) uppgift att på egen hand förstå vilka dessa färdigheter fram områdesanalyser över olika branschers behov är, varken för yrkesverksamma eller arbetsgivare. av kompetens, medan Universitetskanslersämbetet ansvarar för att ta fram planeringsunderlag för läro - Anledningen till detta är inte att det råder någon sätenas dimensionering av utbildning. Inom skolan allmän brist på information. Hindret utgörs i stället sjösätts nu även en stor reform som syftar till att av att den information som finns att tillgå inte är till - arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska räckligt överskådlig. Vi saknar i dag en sammanhållen, styra snarare än elevernas önskemål. Mot bakgrund relevant och användarvänlig sammanställning av av detta kommer Skolverket att ta fram regionala information om vilken kompetens som kommer efter - planeringsunderlag som beskriver arbetsmarknadens frågas framöver och vilka utbildningar som finns för behov, vilka kommunerna kommer ta hänsyn till i att fylla dessa behov. För att avhjälpa detta behöver utbildningsutbudet. vi regelbunden analys av AI:s effekter. Analyserna bör särskilt fokusera på heterogena effekter där vissa

[115] Se till exempel Magnus Lodefalk, Artificiell intelligens och jobben, Ratio 2024.

Både yrkesverksamma och arbetsgivare behöver kunskap om vilka färdigheter som är nödvändiga framöver. Foto:Scaninav bildbyrå

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Förslag de bör vardera tillföras 5 miljoner kronor årligen i två år för uppdraget, därefter 2 miljoner kronor ▻ AI-kommissionen ser att det finns behov av vardera per år. Kursutbudet bör finnas på AIytterligare insatser på området. Bland annat hubben, som presenteras mer ingående nedan. menar vi att Arbetsförmedlingen, med hjälp av myndigheter som MYH och SCB, [116] bör få i För att minska bristen på överskådlig information uppdrag att halvårsvis ta fram prognoser över som grund för viktiga beslut på arbetsmarknaden AI:s inverkan på arbetsmarknaden och vilka menar AI-kommissionen att en AI-hubb bör etableras. utbildningsbehov som finns. Med hjälp av en AI-hubb är det möjligt att samla information om tillgängliga utbildningar och kurser ▻ Kommissionen anser också att Institutet för inom AI, samt information om utvecklingen på arbets arbetsmarknads- och utbildningspolitisk marknaden. Hubben ger också möjlighet att erbjuda utvärdering (IFAU) årligen bör sammanställa och samla gratis AI-verktyg på en gemensam och [117] forskningsläget om utvecklingen på lättillgänglig plattform. Förutom att främja AI-an arbetsmarknaden i relation till utvecklingen vändningen bland svenskar skulle hubben således inom AI. Detta i syfte att arbetsmarknads- och fungera som en effektiv lanseringsplattform för gratis, utbildningspolitiken i framtiden ska bli mer kvalitetssäkrade, AI-tjänster. evidensbaserad. Dessa underlag kan med fördel göras tillgängliga inom AI-hubben (för Det är AI-kommissionens bedömning att en sådan mer information om den föreslagna AI-hubben, AI-hubb bör bygga på det arbete som gjorts inom se nedan). Kommissionen uppskattar att IFAU ramen för Regeringskansliets samverkansprogram bör tillföras 3 miljoner kronor årligen för detta Kompetensförsörjning och livslångt lärande , och det uppdrag. tvärfunktionella arbete som i dag pågår som resultat av samverkansprogrammet. [118] Framför allt har Trygg - Som ett ytterligare led i detta anser AI-kommissionen hetsfonden TSL kommit långt i sitt arbete med att föra att universitet och högskolor, folkhögskolor och andra samman utbudet av offentligt finansierade AI-utbild utbildningsaktörer skyndsamt behöver utforma ett ningar med prognoser på arbetsmarknaden. relevant utbud av kurser och utbildningar anpassade till de yrkesverksammas behov av AI-kompetens. Förslag Utbildningarna kan med fördel erbjudas digitalt, vara korta samt kostnadsfria, eftersom de först och ▻ AI-kommissionen anser att analysen och främst bör betraktas som påbyggnad av nuvarande förslagen som togs fram inom Regeringskansliets kompetens. För att undvika dubbelarbete rekom - Samverkansprogram om Kompetensförsörjning menderar kommissionen att framtagandet av dessa och Livslångt lärande ska ligga till grund för en AIutbildningar sker i samverkan mellan lärosäten, hubb. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) kan myndigheter, kommuner, folkhögskolor och andra vara en lämplig huvudman för uppdraget, men utbildningsaktörer. Privat och offentlig sektor samt detta behöver snabbutredas av den task force arbetsmarknadens parter också involveras och ges som föreslås i kapitlet Styrning för att genomföra inflytande i processen. Färdplanen. Regeringen bör dock redan nu avsätta 10 miljoner kronor årligen för uppbyggnad Förslag och drift av AI-hubben.

▻ AI-kommissionen anser att utbildningsväsendet Validering för att bygga på de kunskaper som bör tillföras 250 miljoner kronor totalt under finns åren 2025–2027. Syftet är att frigöra tid för För att kompetensutvecklingen för yrkesverksamma lärare att kompetensutveckla sig samt för ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att att genomföra nödvändiga kompletteringar bygga vidare på den kompetens som de redan har. av utbildningsutbudet av kurser för Under lång tid har därför kompetenskartläggning yrkesverksamma. och validering av yrkeserfarenhet och utländska utbildningar diskuterats och delvis genomförts i ▻ Uppgiften att koordinera och sammanställa den Sverige. Med en kartläggning och validering som nationella satsningen på livslångt lärande bör utgångspunkt kan sedan relevanta AI-utbildningar ges till Universitets- och högskolerådet (UHR) identifieras. samt Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH). Myndigheterna bör samordna sina uppdrag och

[116] Värt att notera i detta sammanhang är att SCB har i uppgift att göra långsiktiga prognoser om befolkning, utbildning och arbetsmarknad. [117] Se förslaget runt Folkbildning tidigare i detta kapitel. [118] Detta är en satsning som regeringen lanserade under 2019; se Gemensam agenda för kompetensförsörjning och livslångt lärande, Vinnova (2022).

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

AI-kommissionen anser det viktigt att bygga ett valide - Numera utförs även stora delar av de arbetsmark ringssystem av hög kvalitet dit alla yrkesverksamma nadspolitiska insatserna av fristående aktörer, och arbetssökande kan vända sig för att få sin AI-kom - upphandlade av Arbetsförmedlingen. Den statliga petens certifierad. Konkreta förslag kan hämtas från arbetsmarknadspolitiken har sedermera komplette- Valideringsdelegationens rapport SOU 2017:18. rats med partsgemensamma trygghetsråd. Dessa har Myndigheten för yrkeshögskolan har också fått ett tilldelats liknade uppgifter som Arbetsförmedlingen, nationellt ansvar för yrkesvalidering. Detta är bra. men med en något annorlunda målgrupp. I stora drag Kommissionen menar dock att det i dagsläget saknas kan man säga att trygghetsråden hjälper de arbets ett specifikt uppdrag till universitet och högskolor att sökande som står närmast arbetsmarknaden medan validera kunskap som behövs för vidarestudier inom Arbetsförmedlingen, i egen verksamhet eller via en akademin. Detta kan röra tillgodoräknande av tidigare upphandlad aktör, hjälper de som är långtidsarbets utbildning men även bedömning av reell kompetens. lösa eller aldrig haft ett varaktigt jobb. En sådan validering kan sedan användas för att vara behörig att antas till en viss kurs eller utbildning. Det är AI-kommissionens bedömning att både den statliga arbetsmarknadspolitiken och de partsgemen- Förslag samma trygghetsråden har en mycket viktig roll att spela för omställningen på arbetsmarknaden i detta ▻ AI-kommissionen föreslår att universitet och teknikskifte. Med det sagt är det viktigt att insatser för högskolor ska ta ett större ansvar än i dag för att hjälpa de arbetslösa både är ändamålsenliga och validering av AI-kunskaper för fortsatta studier effektiva. Den statliga arbetsmarknadspolitiken har till inom akademin. [119] I uppdraget bör det även exempel under senare år kritiserats för att i alltför liten ingå att utveckla en AI-tjänst som kan underlätta omfattning vara inriktad på arbetsmarknadsutbild arbetet, bland annat vad gäller sammanställning ningar (se till exempel Finanspolitiska rådets rapport av dokumentation från en mängd olika källor. Det Svensk Finanspolitik från 2024). AI-kommissionen kommer sannolikt att krävas ett större offentligt delar den uppfattningen och menar att online-ut åtagande än i dag för att kompetenskartläggning bildningar i AI-kunskap och hur vanliga AI-verktyg och ett valideringssystem ska fungera i praktiken kan användas borde vara en självklarhet för alla och för att upprätthålla hög kvalitet. Resurser inskrivna vid Arbetsförmedlingen och trygghetsor till detta bör omfördelas inom ramen för ganisationerna. Detta då kostnaden av att vara borta vuxenutbildningen. från arbetsmarknaden under snabba teknikskiften är extra stor. Arbetsmarknadspolitiken har således en Effektiv omställning för de arbetslösa särskilt viktig roll att kompensera de arbetslösa för Även om erfarenheten från tidigare teknikskiften bortfallet av kompetensutveckling i AI-frågor som sker indikerar att nettoeffekten på sysselsättningen är på arbetsplatsen. Om arbetsmarknadspolitiken inte oförändrad på sikt, kan vissa grupper drabbas av tar den rollen, riskerar gapet i samhället att öka mellan arbetslöshet i närtid, då användningen av AI i vissa de som har och inte har ett arbete. Det är AI-kommis fall kommer att ersätta befintliga arbetsuppgifter. sionens förhoppning att förslaget om en AI-hubb (se Samhällets förmåga att underlätta för arbetslösa sida 70) kan bli en hjälp för de arbetslösa att skaffa sig människor att hitta nya jobb kommer därför att vara relevant AI-kompetens. viktig för omställningen. Den statliga arbetsmark nadspolitiken har successivt utvecklats sedan 1950- Förslag talet och utövas i dag primärt av Arbetsförmedlingen. Detta görs i form av platsförmedling, olika former ▻ AI-kommissionen anser att alla arbetslösa ska av rustande insatser såsom arbetsmarknadsut - delta i kurser, inom Arbetsförmedlingens och bildning, samt olika typer av lönesubventioner för omställningsorganisationernas regi, som syftar att de med lägre produktivitet ska ha en chans på till att höja deras AI-kunskap. Resurser för detta arbetsmarknaden. bör tas inom ram för arbetsmarknadspolitiken.

[119] Validering inom högskolan handlar om flera olika saker. Det kan avse både bedömning av tidigare studier och bedömning av reell kompetens (till exempel yrkeserfarenhet). Bedömningarna kan sedan användas både för antagning (uppfylla behörighetskraven) och för tillgodoräknande av vissa kurser/moment. Se till exempel Universitets- och högskolerådets rapport Pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens (REKO) (dnr 00399–2019). Även inom EU pågår arbete kring detta.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Innovation, entreprenörskap och riskkapital

ChatGPT sammanfattar:

AI har redan nu börjat omforma vårt samhälle på djupet, och dess potential att främja innovation är oändlig. Men frågan vi måste ställa oss är: hur står Sverige sig i denna omvandling? Vi har länge varit framstående inom innovation, men den snabba utvecklingen av AI ställer oss inför helt nya utmaningar. Samtidigt som vi ligger i framkant på vissa områden, halkar vi efter när det gäller AI:s kommersialisering och utveckling. Denna obalans måste åtgärdas om vi ska kunna behålla vår konkurrenskraft. I det här kapitlet utforskar vi Sveriges nuvarande position i en global innovationskontext och belyser de åtgärder som krävs för att utnyttja AI:s fulla potential. Hur kan vi, genom rätt policy och riktade insatser, säkerställa att vi inte bara hänger med utan leder vägen framåt?

Sveriges nuvarande position inom innovation, Business från Världsbanken visar hur bra eller ända entreprenörskap och riskkapital målsenligt företagsregleringar fungerar i olika länder Sverige har länge varit ett av världens mest inno - över tid. Under de senaste mätperioderna har Sverige [120] vativa länder. Det är något som bekräftas i många rankats som fjärde bästa land. internationella jämförelser. The European Innovation Scoreboard (EIS) mäter olika aspekter av innova - Går vi mer in i detalj och fokuserar på AI-nära variabler tionsprestation, organiserade i fyra kategorier och blir bilden mer blandad. Generellt ligger Sverige tolv dimensioner. Sverige och Danmark har under de relativt väl framme i forskning och utveckling (FoU) senaste åren toppat detta index. Bilden stärks också och investeringar. Som framgår av Figur 1 uppvisar av det breda innovationsindexet The Global Innova - svenska företag en relativt hög forskningsintensitet tion Index, som årligen ges ut av World Intellectual inom högteknologiska branscher. FoU-nivåerna i Sve - Property Organization. Där rankades Sverige 2023 rige är högre än EU-genomsnittet, USA och Kina. som nummer två efter Schweiz. Indexet Ease of Doing

Generellt ligger Sverige relativt väl framme i forskning och utveckling (FoU) och investeringar. Bild inifrån superdatorn Berzelius. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

[120] Se Lappi, E., Norbäck, P., & Persson, L. (2024). Produktivitet och produktivitetsutveckling i Sverige: Internationell jämförelse och reformmöjligheter. Underlagsrapport Produktivitetskommissionen.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Figur 1: FoU-utgifter som andel av intäkter i tre olika kategorier av branscher

Sverige 0,20 0,15 s 0,10 RnD/Sale 0,05 0,00 2005 2010 2015 2020 2025 Other Mid-Tech High-Tech

USA 0,15 0,10 s 0,05 RnD/Sale 0,00 2005 2010 2015 2020 2025 Other Mid-Tech High-Tech

Kina 0,15 0,10 s 0,05 RnD/Sale 0,00 2005 2010 2015 2020 2025 Other Mid-Tech High-Tech

EU 0,15 0,10 s 0,05 RnD/Sale 0,00 2005 2010 2015 2020 2025 Other Mid-Tech High-Tech

Källa: EU Industrial R&D Scoreboard. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm 73

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Tittar vi på totala privata investeringar i AI, satt i relation till BNP, visar det sig att endast Israel har en större andel än Sverige, se Figur 2.

Figur 2: Privata investeringar i AI uttryckt som andelar av BNP, 2023

Totala investeringar (% av BNP), 2023

Israel 0,292 Sverige 0,259 USA 0,246 Singapore 0,227 Storbritannien 0,094 Kanada 0,065 Förenade Arabemiraten 0,061 Sydkorea 0,050 Kina 0,044 Frankrike 0,041 Indien 0,039 Tyskland 0,033 Australien 0,019 Spanien 0,014 Japan 0,011 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35

Notera: Figuren visar de 15 länder som hade högsta privata investeringar i AI. Källa: The Artificial Intelligence Index, Stanford, 2024, figur 4.3.8. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm.

Samtidigt har Sverige tappat placeringar i Global AI Index. I det delindex som mäter Kommersialisering , som ger en relativt bred bild av AI-företags situation i ett land, har Sverige gått från 16:e till 18:e plats jämfört med förra årets mätning. I delindex över Utveckling är motsvarande förändring från plats 17 till plats 30. I Bilaga 2 KPI: för uppföljning diskuteras Global AI Index i mer detalj. Ett annat viktigt mått på innovationsresultat är antal sökta patent. Som framgår av Figur 3 ligger Sverige mycket högt i flera teknikklasser, såsom digital kommunikation och datorteknologi.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige Figur 3: Antal ansökta patent per miljon invånare IT-metoder för ledning 1,5 1,0 0,5 0,0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Telekommunikation 25 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Digital kommunikation 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Finland Frankrike Tyskland Sverige USA Storbritannien

Källa: EPO. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm 75

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA Figur 3: Antal ansökta patent per miljon invånare Audio-visuell teknologi 10 8 6 4 2 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Halvledare 4 3 2 1 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Miljöteknologi 6 4 2 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Källa: EPO. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Figur 3: Antal ansökta patent per miljon invånare

Datorteknologi 25 20 15 10 5 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Bioteknologi 5 4 3 2 1 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Sverige Frankrike Tyskland Finland USA Storbritannien

Källa: EPO. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm

Det relativt höga antalet sökta patent förefaller dock i begränsad omfattning vara AI-relaterade. Enligt Artificial Intelligence Index Report 2024 ligger vi inte bland de 15 främsta länderna i antal beviljade AI-patent per 100 000 invånare. Ytterligare ett sätt att studera resultatet av investeringarna i AI är att studera antalet nystartade AI-företag, se Figur 4. Satt i relation till vår folkmängd ligger Sverige på sjunde plats. Vi ligger alltså relativt väl framme, men inte bland de allra bästa.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Figur 4: Antal nystartade AI företag under perioden 2013–2023 per miljon invånare

Antal företag per miljon

Israel 45,30 Singapore 32,61 USA 16,45 Schweiz 13,90 Storbritannien 10,64 Kanada 9,90 Sverige 8,92 Frankrike 5,74 Australien 5,52 Tyskland 3,78 Sydkorea 3,65 Japan 2,67 Spanien 1,94 Kina 1,03 Indien 0,24 0 10 20 30 40 50

Källa: Artificial Intelligence Report 2024, figur 4.3.13. Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm

Finansieringen av nya företag är avgörande för nu återinvesterar delar av sitt kapital i företags tidiga ett lands innovationskraft. Sverige har under de utveckling. Detta tidiga riskkapital är mycket viktigt senast decennierna haft en väl fungerande riskka - för att stimulera innovation. Sammantaget kan man pitalmarknad och finansierat en rad framgångsrika konstatera att det generellt sett inte saknas kapital start-ups inom olika sektorer, inte minst inom det till tidig företagsutveckling i Sverige. Detta står i stark digitala området. Figur 5 beskriver mottagna riskkapi - kontrast till övriga Europa, där sådant kapital är brist talinvesteringar inom AI-området för topp-tio länderna fälligt. Det lyfts särskilt fram i Draghi-rapporten om hur samt Sverige, Danmark och Finland. Den vertikala EU:s konkurrenskraft skulle kunna förbättras, se också axeln har en logaritmisk skala så att olika länders kapitlet Internationella positioner. riskkapitalinvesteringar kan illustreras i samma figur trots stora skillnader i belopp. Figuren visar att de tre länder som erhållit mest riskkapital inom AI är USA, följt av Kina och Storbritannien. Sverige (indikerat av cirklar) har emellertid också erhållit mycket riskkapital inom AI, särskilt ställt i relation till BNP. Sverige har också en mycket stark och välfungerande investerar marknad för så kallade affärsänglar. Exakt hur mycket kapital som dessa investerare står för är av svårt att säga, eftersom dessa utgörs av privatpersoner. I kölvattnet av många framgångsrika bolagsbyggen finns dock ett stort antal rika personer i Sverige som

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Figur 5: Investeringar från riskkapital (VC) i AI- och dataföretag

VC-investeringar i AI per land ) D 1,000,000 1,000,000 USA Kinas 100,000 100,000 EU27 miljoner US Storbritannien ar ( Israel ing 10,000 10,000 Tyskland er India st ve Kanada 1,000 1,000 Korea v in Sverige an a 100 100 Danmark Finland Summ 10 10

1 1

0 5 0 2012 2013 2014 201 20 16 20 17 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Källa: OECD.AI.

Den sammantagna bilden vittnar om att det generella Här är AI-kommissionens uppfattning att införandet innovationsklimatet är gott i Sverige. Det är något vi av AI som innovationsverktyg generellt sett går för måste slå vakt om. Den generella innovationspolitiken långsamt. Det är något som vi har erfarit vid otaliga bör därför fortsätta att fokusera på stabila spelregler, kontakter med aktörer från både privat och offentlig att begränsa regelbördor och säkerställa en väl sektor. Det finns också flera undersökningar som visar fungerande kapitalmarknad. Det vore dock ett stort att svenska företag använder AI i mindre utsträck misstag att tolka nuläget som att vi kan slå oss till ro. ning än företag i jämförbara länder. [121] Figur 6 visar För det första finns det indikationer på att situationen till exempel hur svenska företag ligger efter många inte är lika gynnsam på AI-området som i övrigt. Att vi EU-länder i användningen av AI. ligger så lågt som på 18:e plats i Kommersialisering och på 30:e plats i Utveckling i Global AI Index är en tydlig signal om att allt inte står rätt till. För det andra visar erfarenheten att när det handlar om stora tek nikskiften, som dessutom utvecklas med en väldig fart, är det viktigt att inte bara titta på historiska data utan också på utvecklingens riktning och hastighet.

[121] Se bland annat Europeiska kommissionens rapport Digital Economy and Society Index (DESI) 2022. s. 55.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Figur 6: Användning av AI-teknologier bland små och stora företag (i procent) för olika EU-länder

60 53 53 51 50 48 42 40 40 40 38 36 35 35 35 34 33 28 30 22 21 19 20 14 14 13 14 12 13 10 9 11 10 9 8 7 8 10 7 5 6 5

0 Finland Belgien Irland Norge Malta SlovenienDanmark Spanien Sverige TysklandPortugalÖsterrika TjeckienSlovakienFrankrikeKroatien Luxembourg Nedeländerna

Stora företag Små företag

Notera: ”Stora företag” avser företag med över 250 anställda medan ”Små företag” avser företag med 10 till 249 anställda. Den vertikala axeln visar den procent av företagen som under 2023 någon gång använde en av följande AI-teknologier: ”text mining”, taligenkänning, naturlig språkgenerering, bildigenkänning och bildbehandling, maskininlärning (t.ex. djupinlärning) för dataanalys, AI-baserad mjukvarurobotautomation samt autonoma robotar, självkörande fordon och autonoma drönare. Källa: Eurostat

AI ställer nya krav på innovation. Vilka åtgärder investera för lite i vidareutbildning av sin personal behöver då vidtas? För att förstå det behöver om det finns en risk att förlora medarbetare till vi inse att AI ställer nya, eller skärpta, krav på konkurrerande företag. Därför kan det vara motiverat innovationsprocessen. Det första att notera är med statliga utbildningsinsatser riktade mot de [123] snabbheten i utvecklingen. Det andra är AI:s behov som är anställda när stora teknikskiften sker. Att av data, som gör att perspektivet på data och dess hitta rätt åtgärder kan emellertid vara förenat med värde förändras dramatiskt. Det aktualiserar många svårigheter eftersom myndigheterna inte har full komplicerade frågor, inte minst legala. Vi måste se till kunskap, till exempel om hur AI-tekniken kommer att i tid anpassa regelverken till den nya verklighet vi att utvecklas. Inom nationalekonomin kallas detta befinner oss i [122] . Det tredje är att vi inte kommer att för regleringsmisslyckande. Stödåtgärder kan kunna förverkliga AI:s fulla potential om inte forskning, därmed bli felriktade, kostsamma och i värsta näringsliv och offentlig sektor hittar nya sätt att fall, kontraproduktiva. Det är därför viktigt att samarbeta. Det fjärde är att nätverkseffekterna som noga överväga vad som hindrar respektive gynnar karaktäriserar många AI-verktyg bidrar till betydande innovation. stordriftsfördelar. Det innebär att den som kommer först lätt får en dominerande position. I resten av kapitlet kommer vi att titta på några viktiga aspekter av AI-innovation: För att hantera dessa utmaningar och möjligheter på ett effektivt sätt krävs en välgrundad policyansats ▻ Datadelning, samarbete och problemlösning. i form av ett ramverk. Med hjälp av det kan samhällsekonomiskt effektiva policyreformer eller ▻ Vikten av ändamålsenlig och begriplig reglering. policyåtgärder identifieras. En viktig utgångspunkt är att undvika statliga ingripanden, till exempel ▻ Åtgärder för effektiv finansiering av AI-innovation. stödåtgärder, om marknadskrafterna leder till gynnsamma utfall utan åtgärder. Ibland förekommer ▻ Den kreativa förstörelseprocessen och dock så kallade marknadsmisslyckanden. Det teknikspridning. innebär att marknadskrafterna på egen hand inte kan förväntas leda till ett samhällsekonomiskt ▻ Maximering av synergier i kluster och ekosystem optimalt utfall. Exempelvis kan företag tendera att för AI.

[122] Se även kapitlet Data som en förutsättning för AI-utvecklingen. [123] Se mer i kapitlet Kompetenslyft för alla.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Datadelning, samarbete och problemlösning Tillgång till data är dock inte allt som behövs för att Innovation inom AI och AI som verktyg för produkt- utnyttja de innovationsmöjligheter som ligger i AI. och processinnovationer har blivit en allt viktigare Det krävs också samarbete, såväl inom som mellan del av innovationsmarknaden. [124] Här är tillgången organisationer. Det är en utmaning, men framför allt till data avgörande. Det gäller privata företags tillgång en möjlighet, för ett samarbetsorienterat land som till data från offentlig sektor, men också datadelning Sverige. inom offentlig sektor, liksom mellan privata aktörer. Utan tillgång till data blir det ingen AI-innovation. Det Den typen av samarbeten kan i varierande grad är extra tydligt för unga och mindre företag eftersom förväntas uppstå spontant. Inom respektive tillgången till egengenererade data är begränsad. organisation ställs det till exempel högre krav på Större företag kan ha tillgång till egna data, men även samarbete mellan olika typer av funktioner. Personer här finns det stora behov, framför allt att få tillgång till med kunskap om affärsproblemen måste exempelvis offentlig data för att träna och utveckla AI-modeller. samarbeta med AI-kunniga, dataansvariga och jurister för att AI-lösningar på ett bra sätt ska kunna Som noteras i kapitlet Data som en förutsättning för bidra till att utveckla verksamheten. Det här är något AI-utvecklingen , är Sverige ovanligt välförsett med som faller under varje organisations eget ansvar. data, men möjligheterna att dra full nytta av den är begränsade. AI-kommissionen föreslår därför en rad Något annorlunda kan det vara med samarbeten där åtgärder för att ytterligare underlätta tillgången till syftet är att utnyttja synergier mellan olika företag. Det data, både till privata och offentliga aktörer. finns ett stort antal företag som äger data som skulle kunna vara till stor nytta för andra organisationer En åtgärd är en omvänd logik i Offentlighets- och och för samhället i stort. I vissa fall kan företagen sekretesslagen. Grundregeln ska vara att det inte själva hitta affärsmässiga lösningar som gör att råder sekretess till skydd för den enskilda mellan dessa synergier kan utnyttjas till gagn för samtliga myndigheter och mellan självständiga verksam - parter. AstraZeneca har exempelvis ställt sin data hetsgrenar inom en myndighet. Vi föreslår också att till förfogande till mindre innovationsföretag, se en funktion inrättas för att hjälpa och bistå aktörer ruta Data som konkurrensmedel – ett exempel från som vill få tillgång till data från offentlig sektor. Det AstraZeneca . här skulle påtagligt förbättra förutsättningarna för AI-driven innovation i samhället. [125]

Data som konkurrensmedel – ett exempel från AstraZeneca

I utvecklandet av nya AI-baserade teknikplattformar Erbjudandet har resulterat i att Israel Innovation är tillgången till högkvalitativa data nödvändig och Authority (IIA), landets motsvarighet till Vinnova, utgör ofta en begränsande faktor när AI-baserade nu ger stöd till israeliska bolag som vill etablera lösningar ska utvecklas. Det gäller framför allt mindre verksamhet i BioVentureHub i Göteborg. Ett resultat innovationsbolag som inte har stora mängder egna av detta är att bolaget QurisAI under våren 2024 valde data. att förlägga en del av sin utvecklingsverksamhet till Sverige. QurisAI kombinerar den senaste teknologin Som en del av AstraZenecas ambition att stötta inom chip-baserad biologi med AI-genererad och samarbeta med mindre innovationsbolag, prediktion. En teknologiplattform som inte bara har företaget etablerat AZ BioVentureHub. Det är påskyndar klinisk utveckling utan också reducerar en innovationsplattform som erbjuder mindre kostnaderna. utvecklingsbolag en möjlighet att ta del av den infrastruktur och det industrikunnande som finns Exemplet belyser att tillgång till data är ett kraftfullt inom AstraZeneca. Miljön har attraherat bolag från konkurrensmedel. Genom att erbjuda tillgång till bland annat USA, Storbritannien, Nederländerna och industriella data kan företag på ett kostnadseffektivt Israel. Inom ramen för BioVentureHubs verksamhet, sätt attrahera världsledande samarbetspartners. och i syfte att katalysera utvecklandet av AI-baserade Upplägget bidrar samtidigt till att öka kompetensen metodologier, erbjuder AstraZeneca tillgång till sin inom det aktuella området. data i de fall ömsesidigt fördelaktiga upplägg kan skapas.

[124] Se bland annat Babina, T., & Fedyk, A. (2024). Artificial intelligence, firm growth, and product innovation. Journal of Financial Economics, 151. [125] För en komplett diskussion om AI-kommissionens förslag på dataområdet hänvisas till kapitlet Data som en förutsättning för AI-utvecklingen.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

För det svenska samhället är det potentiella mer - på framgångsrikt samarbete mellan stora och små värdet av den här typen av samarbete betydande. aktörer i offentlig sektor. Där kan de mindre dra nytta Dels kan vår tillgång på högkvalitativa data locka hit av de större aktörernas AI-kompetens och utveckling. utländsk AI-kompetens. Dels kan det hjälpa svenska Samtidigt kan de större aktörerna använda de mindre teknologiföretag att växa och utvecklas. På lite sikt som testbäddar för sina egna AI-innovationer. Här är det troligt att företagen på egen hand hittar mark - finns potential som kan leda till ökad innovations- och nadslösningar, som i exemplet med AstraZeneca. På omställningsförmåga och främja en jämlik utveck kort sikt kan det dock finnas anledning att överväga ling hos alla involverade parter, oavsett storlek eller behovet av ett begränsat offentligt stöd för att stärka geografisk placering. Den föreslagna AI-verkstaden är den här typen av samarbete mellan företag. också tänkt att fungera som en plattform där privata företag kan bidra med lösningar till offentliga aktörers AI har emellertid också potentialen att bidra till att utmaningar. lösa bredare, bransch- och sektoröverskridande samhällsutmaningar – utmaningar som ingen enskild Förslag aktör har möjlighet att lösa på egen hand, och där värdet av lösningen kommer fler till godo än berörda ▻ Vinnova bör ges i uppdrag att tillsammans med parter. I dessa fall är det inte troligt att marknaden näringslivet och aktörer från offentlig sektor så själv löser detta. Det kan handla om att hitta innova - snart som möjligt utreda vad som krävs för att tioner som hjälper till att spåra organiserad brotts - få till stånd större sektorsöverskridande projekt, lighet, underlätta klimatomställningen eller åtgärda där värdet av en innovation kommer fler till del bristen på läkare och sjuksköterskor. I det arbetet än de inblandade parterna. Utredningen bör bör aktörer från både privat och offentlig sektor ingå. innehålla en analys av hur staten finansiellt kan Det är angeläget att hitta lösningar som bidrar till stödja dessa projekt, inklusive möjligheten till att även den här formen av samarbeten kommer till offentlig-privata partnerskap, givet att projekten stånd. Ett visionärt exempel på vad som skulle kunna inte kan förväntas ske på regelbunden basis, och åstadkommas med den här typen av samverkan pre - ofta torde kräva relativt stora belopp. Uppdraget senteras i ruta, En vision om en svensk hälsomodell . bör också innebära att skapa forum, med Då den här typen av projekt sker relativt sällan och då representanter för privat och offentlig sektor, kan kräva relativt mycket pengar är det inte lämpligt för att identifiera möjliga sektorsöverskridande att täcka kostnaden med årliga budgetanslag. Det är projekt. därför viktigt att hitta alternativa sätt att finansiera denna typ av projekt. ▻ Vinnova bör få uppdraget att tillsammans med näringsliv och offentlig sektor utreda hur Offentlig sektor har tillsammans med privata aktörer möjligheterna kan förbättras för att data ska delas en mycket viktig roll i innovationssamarbetet. Innova - för att främja innovation. tion offentlig sektor kan också gynnas avsevärt genom samarbete inom offentlig sektor. I kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant redog örs bland annat för en AI-verkstad i offentlig sektor. I den skulle mycket inno vation kunna äga rum. Det finns också goda exempel

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Offentlig sektor har tillsammans med privata aktörer en mycket viktig roll i innovationssamarbetet. Foto: Shutterstock 83

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Vision: En svensk hälsomodell

Sammanfattning till Sverige. Genom att stärka vår position som en global Denna vision syftar till att beskriva hur man skulle kunskapsnation skulle SHM driva en kraftfull tillväxt kunna inrätta ett nationellt projekt för utveckling av inom hälsotekniskt entreprenörskap och etablera en storskalig AI-modell baserad på svenska hälso- Sverige som ett internationellt centrum för innovation data. Projektet, kallat Svensk Hälsomodell (SHM), inom hälsoteknologi. Dessutom kan SHM bana väg för skulle bygga vidare på den existerande infrastruk- en ny exportindustri inom AI-driven vårdteknologi och turen health bank vid Stockholms universitet. Syftet bidra till förbättrad hälsa världen över. är att skapa en världsunik resurs för forskning och innovation inom hälso- och sjukvården. Genom att satsa stort på projektet visar Sverige ledar skap i en av vår tids mest avgörande frågor – hur vi kan Svensk hälsomodell använda den senaste teknologin för att förbättra hälsa Sverige står inför en historisk möjlighet att bli världs - och livskvalitet för alla. Detta är inte bara ett forsk ledande inom AI-driven hälso- och sjukvård. Vårt land ningsprojekt, utan en nationell vision med potential att har en unik position med omfattande digitaliserade omdefiniera Sveriges roll i den globala ekonomin och hälsodata och ett personnummersystem som gör en samtidigt bidra till en friskare värld. sömlös koppling mellan olika datakällor möjlig. Den infrastrukturen, i kombination med vårt starka rykte Projektets struktur inom innovation och teknik, ger oss en exceptionell Projektet är uppbyggt kring tre huvudsakliga områden: utgångspunkt för att revolutionera global hälsovård. styrning, som syftar till att samordna och förankra health bank-projektet vid Stockholms universitet har initiativet inom de samhällssektorer som behöver redan visat den enorma potentialen i att använda engageras, en regulatorisk kommitté, med ansvar för sådana data för utveckling av AI-baserade verktyg för att hantera frågor kring dataskydd, etik och patientsä hälso- och sjukvården (Dalianis et al., 2015). Nu är det kerhet samt ett forskningscenter, vars främsta uppgift dags att ta nästa steg och lansera ett nationellt signal- är att utveckla SHM. projekt i klass med USA:s Apolloprogram – ett projekt som inte bara syftar till att skapa en världsunik resurs Styrning för hälsoforskning, utan också positionera Sverige som De som ska styra SHM behöver samla en mångfald av det globala navet för hälsoinnovation. perspektiv och samtidigt förankra initiativet både prak tiskt och etiskt. En möjlig lösning kan vara att inrätta en Syftet med detta ambitiösa initiativ skulle vara oberoende stiftelse som har det övergripande ansvaret att skapa en nationell AI-driven hälsomodell av för initiativets styrning och uppgiften att förvalta data. internationell toppklass – Svensk Hälsomodell Med tanke på SHM:s tvärvetenskapliga natur, bör en (SHM) – som kan revolutionera allt från diagnostik till sådan stiftelse inkludera framstående representanter behandlingsplanering. från många olika samhällssektorer.

SHM skulle utgöra en stor språkmodell med omfat - För att tillföra viktig vetenskaplig expertis behövs tande förståelse för hälso- och sjukvårdsproblem. ledande forskare inom AI, medicin och etik, både från Genom att samla och bearbeta data från källor som svenska och internationella toppuniversitet. Närings elektroniska patientjournaler, kvalitetsregister och livet bör vara representerat av techbolag med expertis genetiska databaser, kan modellen fungera som ett inom AI och storskalig datahantering, globala läkeme kraftfullt verktyg inom vården, och ge beslutsstöd till delsföretag intresserade av AI-driven läkemedelsut vårdpersonal, identifiera riskfaktorer och förutsäga veckling och hälsoteknikföretag med praktisk kunskap sjukdomsförlopp. [126] av implementering. Offentlig sektor spelar en central roll i detta initiativ, med representanter från myndig - SHM har potentialen att förändra vården i grunden heter som Socialstyrelsen och Datainspektionen, genom mer precis, individanpassad och proaktiv samt regioner och kommuner som kan säkerställa behandling. Det skulle inte bara förbättra folkhälsan kopplingen till praktisk sjukvård. Styrelsen bör även utan också leda till stora samhällsekonomiska bespa - inkludera investerare, såsom venture capital-firmor ringar. Initiativet kan även dra till sig betydande inter - och stora pensionsfonder, som kan bidra med nödvän nationella investeringar i den svenska hälsosektorn, diga resurser för långsiktig utveckling. Internationella skapa tusentals kvalificerade jobb och attrahera världs - organisationer som WHO och EU:s hälsokommission ledande experter inom AI, medicin och datavetenskap bör inkluderas för att se till att projektet följer globala

[126] Initiativets inspirationskälla är internationella projekt som Med-PaLM 2, en hälsomodell med djup kunskap om medicinska frågor. Se Singhal, Karan, Tao Tu, Juraj Gottweis, Rory Sayres, Ellery Wulczyn, Le Hou, Kevin Clark et al. Towards expert-level medical question answering with large language models. arXiv preprint arXiv:2305.09617 (2023), och för exempel på tillämpningar: Qian, Jili, Zhengyu Jin, Quan Zhang, Guoqing Cai, and Beichang Liu. A Liver Cancer Question- Answering System Based on Next-Generation Intelligence and the Large Model Med-PaLM 2. International Journal of Computer Science and Information Technology 2, no. 1 (2024): 28–35.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

standarder. Även patientorganisationer är viktiga för att banbrytande forskning inom AI och hälsa. Huvud hålla patientperspektivet i fokus. campus kan placeras vid Karolinska Institutet med noder vid andra ledande svenska universitet och inter - Stiftelsen ska aktivt söka finansiering från flera källor, nationella partnerskap med toppuniversitet som MIT, såsom investeringar från näringslivet i form av kapital Stanford, Oxford och Tsinghua. och in-kind-resurser, forskningsanslag från nationella och internationella finansiärer, samt filantropiska Forskningen inom CAIH bör fokusera på att utveckla donationer från både svenska och internationella den svenska hälsomodellen och bedriva grundforsk givare. Samtidigt kommer statlig grundfinansiering vara ning inom AI och maskininlärning, samt kliniska studier nödvändig för att garantera projektets långsiktighet. för att validera AI-modeller i vårdmiljöer. CAIH kan också utföra etisk AI-forskning med fokus på transpa - För att säkerställa transparens och ansvar kommer rens och rättvisa, samt kombinera AI med genomik och stiftelsen årligen att redovisa sin verksamhet och eko - andra ”omics”-fält. nomi för riksdagen och allmänheten. Det kommer även att finnas en etisk kommitté som löpande granskar att Centret skulle attrahera världsledande forskare, bland etiska riktlinjer följs. Stiftelsens internationella sam - annat genom gästforskarprogram för internationella mansättning skapar en unik plattform för samverkan experter. Dessutom utgör initiativet en utmärkt möj mellan sektorer och länder. Det gör globalt utbyte av lighet att etablera ett doktorandprogram i samarbete expertis och resurser möjlig, samtidigt som projektet med globala partners för att utbilda framtida ledare är förankrat i svenska värderingar inom hälso- och inom AI och hälsa. För att främja innovation kan CAIH sjukvården. inrätta ”Svenska AI-hälsopriset”, ett årligt pris för ban brytande idéer. Centret kan även fungera rådgivande Regulatorisk kommitté till regioner och myndigheter om innovationsupphand - En särskild kommitté, Kommittén för Hälsodata och ling, utveckla standarder för AI-implementering och Etik (KHE), bör tillsättas med mandat att hantera regu - anordna utbildningar för beslutsfattare. latoriska frågor kring dataskydd, etik och patientsä kerhet. KHE ska utforma ett innovativt rättsligt ramverk CAIH kan lansera inspirerande initiativ för att stimulera för projektets genomförande, med högsta standard AI-utvecklingen i Sverige. Till exempel kan centret för integritet och etik. Kommittén ska bestå av jurister arrangera en årlig internationell konferens om AI med expertis inom hälso- och datalagstiftning, läkare och hälsa i Stockholm, där forskare, innovatörer och och hälsoexperter med erfarenhet av klinisk forsk - branschledare samlas för att dela idéer och insikter. ning och AI, datavetare med kunskap om storskalig Genom att publicera en open access-tidskrift om datahantering, etiker med inriktning på medicinsk AI-innovationer kan CAIH göra banbrytande forskning och teknologisk etik, patientföreträdare samt inter - tillgänglig för en bredare publik. Dessutom kan ett fel nationella experter inom dataskydd. KHE ska föreslå lowship-program för kliniker inrättas. Det ger möjlighet ny lagstiftning som gör en säker och etisk användning att arbeta direkt vid CAIH och därmed överbrygga av hälsodata möjlig, inklusive en potentiell ”Lag om klyftan mellan forskning och praktik. Svensk Hälsomodell”. Detta för att ge projektet nödvän diga rättsliga ramar. Vad skulle det kunna kosta? Den totala kostnaden för en femårsperiod skulle kunna KHE ska också leda en offentlig dialog om AI:s etiska vara 5 miljarder kronor. implikationer för att skapa förtroende och stöd hos allmänheten. Dessutom kommer kommittén att ha Denna kostnad motsvarar cirka fyra procent av potential att fungera som rådgivande organ till reger - Sveriges årliga hälso- och sjukvårdsbudget på cirka ingen och andra relevanta aktörer. KHE ska rapportera 110,3 miljarder kronor (2023/24). Investeringen direkt till regeringen och stiftelsens styrelse, och dess motiveras av potentialen för betydande rekommendationer kommer att vägleda projektets effektiviseringar och förbättrad vårdkvalitet genom genomförande. Med ett starkt mandat och en bred AI-stödd beslutsfattning och forskning, och i slutändan sammansättning kan KHE utveckla ett rättsligt och genom att svenska folket kan bli friskare, leva längre etiskt ramverk som kan bli en global förebild för att med hög livskvalitet och få effektivare behandling vid balansera innovation, integritet och samhällsnytta sjukdom. inom AI-driven hälso- och sjukvård. Slutsats Forskningscenter Genom att bygga vidare på Sveriges unika position Ett tvärvetenskapligt forskningscenter av världsklass, inom hälsodata och AI-forskning har Svensk Centrum för AI och Hälsa (CAIH), ska etableras som ett Hälsomodell (SHM) potentialen att revolutionera internationellt centrum för excellens. CAIH kommer hälso- och sjukvården, stärka Sveriges position som att vara navet för utvecklingen av den svenska hälso - ledande forskningsnation och skapa betydande modellen och fungera som en global knutpunkt för samhällsnytta.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Ändamålsenlig och begriplig reglering produkt eller affärsmodell, ofta med viss regulatorisk Ett av de tydligaste budskapen AI-kommissionen har support eller lättnad för deltagande företag. Genom fått vid sina träffar med företrädare från näringslivet, att använda sandlådor ökar företagens incitament är behovet av ändamålsenlig och begriplig reglering. att uppfinna och kommersialisera inom AI. [130] För att Det står klart att utformningen och implementeringen innovation ska gynnas maximalt är det viktigt att myn av ny reglering ofta uppfattas som svårbegriplig och digheten ger aktivt stöd till företagen kring hur de kan varierande mellan EU:s medlemsländer. Mario Draghi anpassa sina affärsmodeller för att leva upp till befint framhåller i sin rapport Den europeiska konkurrens- liga regelverk. Implementeringen av regulatoriska kraftens framtid att europeisk reglering måste hitta en sandlådor innebär inte bara att företagen får hjälp bättre balans mellan försiktighet och innovation med att navigera inom befintliga regelverk. Det ger också mer samstämmighet mellan EU:s medlemsländer. tillsynsmyndigheter möjlighet att lära sig om ny teknik Enligt rapporten upplever mer än 60 procent av på ett bättre och snabbare sätt och därför snabbare [131] EU-företagen att regleringar utgör ett hinder för inves - kunna utveckla bättre reglering av ny teknik. teringar. 55 procent av små och medelstora företag pekar på regelverk och administrativa bördor som I Sverige finns sedan 2022 en regulatorisk sandlåda deras största utmaningar. under Integritetsskyddsmyndighetens (IMY) ansvar. Den är öppen för både privat och offentlig verksamhet På AI-området är det bland annat den kommande och är inrättad utöver den regulatoriska sandlåda som [127] AI-förordningen, Dataskyddsförordningen (GDPR) ska inrättas i enlighet med AI-förordningen. I kapitlet och den nya dataförordningen som är relevanta. AI för en offentlig sektor i framkant föreslås att IMY:s I dessa fall är det uppenbart att det finns många sandlåda utökas med ett särskilt spår för offentlig oklarheter och att problemen att tolka reglerna är sektor, inklusive en rådgivningsfunktion. Privata stora. Detta aktualiserar åtgärder som minskar infor - företag har samma behov av att kunna testa affär mations- och koordinationsproblemen mellan olika sidéer i en kontrollerad miljö, och att få vägledning när [132] tillsynsmyndigheter inom AI-området. Företagens det gäller AI och dataskyddsregelverket. kostnader för att följa reglerna kan också minskas genom att harmonisera regleringar där myndigheter Förslag har överlappande ansvarsområden, eller genom att förenkla och integrera relaterade regleringar. Detta ▻ Utveckla och expandera IMY:s regulatoriska gäller inom Sverige såväl som inom EU. AI-kommis - sandlåda för privata företag. För att möta sionen välkomnar därför regeringens uppdrag till näringslivets behov av klarhet kring elva myndigheter att minska företagens regelbörda, dataskyddsregelverket bör IMY ges i uppdrag att liksom tillsättning av Förenklingsrådet. [128] , [129] Kom- inom maximalt fyra veckor ge enskilda privata missionen understryker vikten av att arbetet lägger aktörer icke-bindande besked om olika AIstor vikt vid AI-relaterade regelutmaningar. lösningar är i linje med dataskyddsregelverket. Myndigheten bör också kunna ge information Ett sätt att klargöra och utveckla regelverken för AI-an - till små och medelstora företag om var de bör vändning i näringslivet är genom regulatoriska sand - vända sig i frågor som ligger utanför IMY:s lådor. Här får företag möjlighet att utveckla och träna kompetensområde. Det beräknade behovet av AI-verktyg i en avgränsad och säker miljö. Ett regu - anslag för dessa uppdrag är 8 miljoner kronor latoriskt sandlåde-program ger en institutionell ram årligen. Tjänsten ska vara tillgänglig genom den som gör det möjligt för tillsynsmyndigheter att auk - samlade ingång som AI-verkstaden föreslås torisera och övervaka företag som testar en innovativ utgöra.

[127] AI-förordningen beskrivs i kapitlet Tillgång till internationella AI-resurser . [128] Se Uppdrag att förenkla regelverk i syfte att minska regelbördan för företag (KN2024/01546). [129] Förenklingsrådet ska identifiera områden som är av särskilt intresse för näringslivet från ett förenklingsperspektiv och lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag på förenklingsåtgärder till regeringen. [130] Norbäck, P., & Persson, L. (2024). Why generative AI can make creative destruction more creative but less destructive. Small Business Economics, 63, 349–377. [131] Fahy (2022). Fahy (2022). Fahy, L. (2022). Fostering regulator–innovator collaboration at the frontline: A case study of the UK’s regulatory sandbox for fintech. Journal of Public Policy, 44(2), 162–184. [132] AI-förordningens krav på regulatoriska sandlådor beskrivs närmare i kapitlet Tillgång till internationella resurser.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

▻ Uppdra åt lämplig myndighet att så snart som om morgondagens banbrytande innovationer som möjligt etablera en funktion för rådgivning och har potential att, precis som utvecklingen av stora regulatorisk sandlåda för både privat och offentlig språkmodeller har gjort, revolutionera användningen sektor i linje med AI-förordningens krav. Det är av AI. Det kan även vara svårt att hitta finansiering för centralt att regeringen agerar för att undanröja företag som inte är tillräckligt skalbara för riskkapital den osäkerhet som i dag finns kring tillämpningen bolagens avkastningskrav. Om affärsidén är mer lokalt av den nya förordningen. En utredning tillsattes betingad, exempelvis i form av att lösa ett problem i september för att lämna förslag kring som är specifikt för svensk sjukvård, kan det också tillämpningen av AI-förordningen. [133] bli problem med finansieringen, även om idén är livs kraftig och kan leverera stor samhällsnytta. Åtgärder för en effektiv finansiering av AI-innovation Det är också av stor vikt att svenska innovations - En väl fungerande finansiell marknad är av stor bety - företag drar nytta av den resurs som EU utgör. I delse för en AI-baserad strukturomvandling. Finan - kapitlet Beräkningskraft redogörs för EU-initiativet AI siella marknader har dock vissa specifika utmaningar. Factory. Initiativet innebär att bland annat små och Ett grundläggande problem vid företagsfinansiering medelstora företag, genom samfinansiering mellan är asymmetrisk information. Företagets ägare vet värdlandet och EU, får kraftigt subventionerad tillgång normalt mer om dess möjligheter än potentiella till beräkningskraft och resurser för innovation och finansiärer. Som en konsekvens av detta riskerar vissa utveckling av AI-modeller och applikationer. Sverige lönsamma investeringar att inte få finansiering till har också ansökt om att få bli värd för en AI Factory. marknadsmässiga villkor eftersom ägarna värderar Om ansökan godkänns skulle det bidra ytterligare företaget högre än finansiärerna. till att utveckla ett ekosystem för AI bland svenska företag. I kapitlet Internationella positioner föreslås Det kan också vara en utmaning för unga AI-företag också åtgärder för att öka möjligheterna att delta i att få banklån. Banker är nämligen sämre lämpade olika EU-program, bland annat genom ökade medel att hantera investeringar i immateriella tillgångar, till för medfinansiering av Digital Europa-projekt i stor exempel algoritmer och modeller, som ofta är det leksordningen 200 miljoner kronor per år. tillgångsslag AI-företag har. Riskkapitalmarknaden och aktiemarknaden är därför oftast bättre lämpad att Förslag finansiera investeringar i AI, eftersom de hanterar risk genom att ta en stor del av den potentiella uppsidan i ▻ Utöka stödet via Vinnova och Almi till projekt och företagets avkastning om företaget utvecklas väl. livskraftiga AI-startups som av strukturella skäl, till exempel för hög teknikrisk, exempelvis till Även om finansiering via kapital- och aktiemarknaden följd av utveckling av disruptiva teknologier, eller generellt sett är mycket välfungerande kan det finnas bristande skalbarhet, inte får finansiering i privata strukturella orsaker som gör det problematisk för kapitalmarknaden. Sammanlagt bör det årliga vissa AI-företag. Det hänger bland annat ihop med att stödet öka med 100 miljoner kronor årligen, under vissa AI-investeringar sker mycket tidigt i ett företags en femårsperiod. utveckling. Investeringarna är ofta förknippade med extremt höga initiala kostnader, hög teknikrisk och Den kreativa förstörelseprocessen och långsamma intäktsströmmar. Det gör att det inte teknikspridningen alltid passar riskkapitalbolagen att gå in i dessa Avgörande för en effektiv AI-driven kreativ förstörel verksamheter i en tidig fas. Företagen kan ha en sund seprocess är att de företag som använder den nya affärsidé men om tidshorisont, teknikrisk och initial tekniken mest effektivt växer (organiskt eller genom investering inte stämmer överens med riskkapitalbo - förvärv) medan mindre effektiva företag minskar lagens naturliga dynamik kan finansieringen utebli. i storlek. Detta kräver väl fungerande konkurrens. Det finns därför en risk att det sker för få sådana Konkurrenspolitiken har därför en viktig roll genom investeringar utifrån ett samhällsekonomiskt per - att den motverkar marknadsmisslyckanden i form av spektiv. Särskilt viktigt är det att främja utvecklingen marknadsmakt hos dominerande företag. av disruptiva teknologier och förmågor som syftar till att ta fram nya möjligheter till innovation. Det handlar

[133] Trygg och tillförlitlig användning av AI, Dir. 2024:83.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Kreativ förstörelse

Joseph Schumpeters teori om kreativ förstörelse beskriver hur innovationer och entreprenörskap driver ekonomisk utveckling genom att ersätta föråldrade teknologier och affärsmodeller. Enligt Schumpeter leder entreprenörers innovationer till att befintliga strukturer och företag bryts ned, vilket skapar utrymme för ny utveckling och kunskap. Ett exempel på kreativ förstörelse är hur e-post revolutionerade kommunikation och gjorde äldre teknologier som fax och telex överflödiga.

Det finns en risk att den kreativa förstörelseprocessen sektor, ideella organisationer, akademin och individu i näringslivet försämras i spåren av AI-utvecklingen ella kodare att få en bred tillgång till utvecklade AI-mo om endast de allra största företagen framgångsrikt deller. Detta ger dessa aktörer tillgång till branschle kommer kunna använda AI i sin verksamhet. En dande produktionsteknologier som de aldrig annars nyligen publicerad studie från Statistiska centralbyrån skulle få tillgång till. Det stimulerar entreprenörskap (SCB) visar att AI-användningen i svenska småföretag och den kreativa förstörelseprocessen. Det är således är betydligt lägre än i svenska stora företag. Enligt EU:s av vikt att se till att modeller med öppen källkod kan Digital Economy and Society Index (2023) använde verka utan större konkurrensbegränsningar. Samtidigt runt 10 procent av svenska företag med fler än tio är det viktigt att vara medveten om att öppen källkod anställda AI – motsvarande andel var runt 15 procent i även innebär att användare kan ta bort säkerhets - Danmark och Finland. spärrar i stora grundläggande språkmodeller.

Användningen av AI gör det möjligt för större företag Teknikspridningen i den svenska företagssektorn att bli mer produktiva och utöka sina marknads - handlar emellertid inte bara om utveckling av unga andelar. Detta påverkar konkurrenssituationen AI-företag och utslagning av lågproduktiva företag, och ställer konkurrensmyndigheterna inför nya som inte tillgodogör sig tekniken. Den stora produk utmaningar. Risken för ökad marknadsmakt hos de tivitetsökningen tenderar i stället att komma från att ledande företagen i en AI-baserad strukturomvandling redan etablerade företag ökar sin produktivitet. Detta måste bedömas vara relativt stor. Det beror på att den sker i hög grad genom att koncerner genom uppköp AI-baserade marknaden är starkt förknippad med skapar nya dotterbolag och stöttar dem genom nätverkseffekter och starka stordriftsfördelar när det implementering av ny teknik, exempelvis AI. I Figur gäller att samla stora mängder data och träning av 7 illustreras detta förhållande genom att stapeln för modeller. inom-företagseffekter är betydligt längre än staplarna för in- respektive utträde. Den kreativa förstörelseprocessen kan förbättras om AI-modeller med öppen källkod blir allmänt tillgäng - Analysen ovan tyder på att företagsförvärv kan bli en liga. Ett AI-ekosystem med öppen källkod gör det möj - allt viktigare del för teknikspridning inom AI-området ligt för olika typer av aktörer från näringslivet, offentlig och produktivitetsutvecklingen, men samtidigt utgöra

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Figur 7: Olika faktorers bidrag till förändringen i produktivitet i det svenska näringslivet från 1999 till 2021 Antal tusen kronor per anställd

Utträde 21

Inträde 86

Kors -15

Mellan 1

Inom 146

Total 239

-50 0 50 100 150 200 250

Källa: Norbäck och Persson, 2024, Den AI-drivna strukturomvandlingen av det svenska näringslivet, mimeo, IFN, Stockholm.

en risk för alltför stor koncentration och marknads - därför ett kostnadseffektivt sätt att investera. Sveriges makt. [134] Det är även av stor vikt att utländska förvärv ekosystem, som kännetecknas av samverkan och en granskas utifrån säkerhetsaspekter och andra natio - hög grad av tillit, har under många år framgångsrikt nella intressen. Detta då företagens AI-verksamhet etablerat nationella samarbetsplattformar som ofta är förknippad med känsliga data och teknologi. skapar värde, stärker ekosystemet, och delar praxis och användningsfall. Maximering av synergier i kluster och ekosystem för AI Forskningen tyder på att det är svårt att skapa nya Det svenska klimatet för forskning, innovation och kluster från grunden. En bättre strategi bedöms vara produktion är viktigt för både näringslivet och offentlig att minska de lokala kostnaderna för experimentering sektor. Det inkluderar fungerande samarbete i ett med idéer, och tillhandahålla en god livskvalitet för ekosystem av akademi, myndigheter, kommuner, potentiella deltagare i befintliga AI-kluster. Det är regioner och företag. Inte minst de större privata före - mer sannolikt att AI-teknikstöd lyckas om det är brett tagen är beroende av ett väl fungerande ekosystem baserat på en sektor och undviker att försöka ”välja för sina verksamheter i Sverige och för att förankra vinnare” genom att rikta sig mot enskilda företag. [135] fortsatta investeringar i landet. Ett väl fungerande och AI-kommissionen noterar här att ett nationellt prokoordinerat ekosystem stimulerar synergier, minskar gram för samarbete och delning i ett ekosystem runt risken för innovativa dubbelspår och vidareutvecklar AI redan är etablerat i Sverige. AI Sweden, nationellt olika aktörers kunskap och lösningar. center för tillämpad AI, har visat positiva effekter av sådant arbete och hade i september 2024 samlat Till skillnad från många andra tekniker, innebär cirka 140 partners som representerar många sektorer. implementeringen och införandet av AI-teknik och lösningar, värdeskapande och synergier inom alla En annan viktig komponent för att göra experiment samhällssektorer. Detta gör också att avgörande och innovation möjlig är att öka kontakterna mellan aspekter av systematiskt införande av AI i organisa - näringsliv och akademisk forskning. Som beskrivs i tioner, såsom ledarskap, organisation, kompetens - kapitlet Spetsforskning i samverkan går den tekniska försörjning, juridik, mjukvara, hårdvara, data och utvecklingen nu så fort att gränsen mellan grundforsk driftsättning, är mer eller mindre desamma oavsett ning, tillämpad forskning och innovation håller på att sektor och tillämpning. Aktiv paketering och spridning suddas ut. Å ena sidan saknar näringslivet i vissa fall av lärdomar, användningsfall, lösningar och verktyg är den spetskompetens på AI-området som akademin

[134] Persson, L., Edmark, K., Norbäck, P.-J., & Prawitz, E. (2024). Näringslivets produktivitetsutveckling. SNS Konjunkturrådsrapport. [135] I sammanhanget kan regeringens uppdrag till Vinnova att identifiera strategiskt viktiga tekniker noteras. Se Uppdrag att identifiera och föreslå strategiskt viktiga tekniker för Sverige (KN2024/00977).

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

har och som behövs för att utveckla avancerade Den fortsatta utvecklingen av stora AI-lösningar. Akademin har å andra sida begränsad språkmodeller för det svenska språket tillgång till näringslivsbaserade data som krävs för att De kommersiella stora språkmodeller (eng. Large utveckla nya innovationer inom vissa områden. Detta Language Models) som finns tillgängliga i dag, koordinationsproblem gör att innovationsmarknaden till exempel ChatGPT, är tränade på textdata från hämmas. För att motverka problemet har Kanada nätet. Eftersom svenska är ett relativt litet språk, implementerat ett näringsliv-akademi samarbete, och därmed utgör en liten andel av all textdata på Mitacs-programmet, där företag definierar affärsmöj - nätet, tenderar de här modellerna att bli mindre bra ligheter och därtill hörande AI-tekniska problem och på svenska. Denna begränsning gör att tolktjänster, tillhandahåller data, och där forskarstudenter, under dokumentationstjänster i vården och andra språk handledning av disputerade forskare, arbetar med de drivna algoritmer som utvecklas på basis av kommer - AI-tekniska lösningarna, se faktarutan Exempel från siellt framtagna språkmodeller riskerar att hålla en Kanada. för låg kvalitet för att vara användbara. När en språk modell tränas på ett annat språk (som amerikansk engelska) och sedan översätter till en svensk version, försvinner dessutom nyanser i språket. Översättning arna tenderar att bli amerikaniserade i sin språkliga logik

Mot den här bakgrunden finns det en rad skäl för att utveckla språkmodeller på svenska, till exempel att bevara den svenska kulturella identiteten och hänsyn till nationell säkerhet. Detta eftersom även samhäll skritiska tjänster och verktyg annars måste utvecklas på basis av bristfälliga språkmodeller. Att utveckla en egen språkmodell bidrar också till värdefull uppbyggnad av kompetens. AI-kommissionen anser därför att det i Sverige ska utvecklas språkmodeller på svenska.

Tillgången till stora språkmodeller på svenska bör ses som en kollektiv nyttighet [136] som staten bör ha det yttersta ansvaret för. Det motiveras bland annat av att det annars finns en risk att större företag, med Foto: Shutterstock resurser att bygga egna stora modeller, skaffar sig ett otillbörligt konkurrensövertag över mindre företag Exempel från Kanada genom att begränsa tillgången till dessa modeller. Modellerna bör dock kunna tas fram i samarbete Kanadensiska Mitacs är ett stort program mellan offentlig och privat sektor så att de kan för innovationsprojekt inom alla sektorer i användas både i det privata näringslivet och inom den landet. Organisationer som deltar får tillgång till forskningsteam, talangfulla individer och offentliga sektorn. Av effektivitetsskäl är det önskvärt finansiering. De senaste tio åren har Kanada med ett samarbete inom Norden eller EU. investerat mer än motsvarande sex miljarder kronor i programmet. Under den nuvarande Vad finns i dag? treåriga fasen investeras motsvarande En aktör när det gäller att skapa en svensk språk - 10,6 miljarder kronor. Under de senaste fem modell är Kungliga biblioteket (KB). Sedan 1661 har åren har 8 000 industripartner och 85 000 myndigheten samlat in allt som tryckts i Sverige. forskarstuderande deltagit. Myndigheten har också digitaliserat enorma mängder Se www.mitacs.ca dagstidningar, musik, radioprogram, med mera. Det innebär att KB har tillgång till ett i princip världsunikt material. Den tillgången är en stor fördel i arbetet med att skapa en svensk språkmodell med god kvalitet. KB har även använt materialet för att producera flera mindre, skräddarsydda språkmodeller på svenska.

[136] En kollektiv nyttighet är en vara eller tjänst vars värde för en konsument inte påverkas av att någon annan också konsumerar varan eller tjänsten. Dessutom är det svårt att hindra någon från att konsumera, vilket försvårar betalning för nyttigheten.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Dessa är fritt tillgängliga för allmänheten med öppna Förslag licenser. ▻ AI-kommissionen anser att en nationell En annan aktör är AI Sweden, som tillsammans med samordnare ska tillsättas inom ramen för det statliga forskningsinstitutet RISE [137] och WASP kommittéväsendet för att samordna det fortsatta WARA Media & Language, [138] har utvecklat GPT-SW3. arbetet med att ta fram stora språkmodeller Det är den första riktigt stora språkmodellen för för svenska språket. Givet statens centrala roll, de nordiska språken, främst svenska. Modellen är behovet av att involvera flera olika aktörer samt baserad på samma tekniska principer som OpenAI nödvändigheten av att lösa de upphovsrättsliga GPT-4. GPT-SW3 är tränade på Linköpings universitets utmaningarna på ett tillfredsställande sätt, anser superdator, Berzelius. Även denna modell är fritt till - AI-kommissionen att det är naturligt för staten gänglig för allmänheten med öppen licens. att samordna och driva på detta arbete. Vid sidan av KB och AI Sweden bör representanter från Upphovsrätten och vägen framåt [140] lärosäten, offentlig sektor och det privata När det gäller den fortsatta utvecklingen av språkmo - näringslivet delta i utvecklingsarbetet. deller är det avgörande att beakta det upphovsrätts liga skyddet för material som används för att träna ▻ Den nationella samordnaren bör ges i uppdrag att språkmodeller. KB:s uppfattning är att myndigheten samordna och driva på arbetet med att utveckla har möjlighet att träna och göra modeller tillgängliga stora multimodala modeller för det svenska med stöd av en undantagsbestämmelse i upphovs - språket tillsammans med berörda aktörer samt rättslagen. [139] Flera rättighetshavare delar dock inte eventuella internationella samarbetspartners. den de uppfattningen. De har även invändningar mot Samordnaren bör även driva på arbetet med att ta metoden som användes för att ta fram GPT-SW3. Det fram en ersättningsmodell som på ett rimligt sätt är därför nödvändigt att utveckla och implementera ersätter rättighetshavare vars verk används för att en allmänt accepterad ersättningsmodell, sannolikt träna stora modeller. Inom ramen för uppdraget byggd på ett system med avtalslicenser. Genom bör samordnaren ha ett nära samarbete med att lösa den frågan kan vi undvika utdragna rättsliga rättighetshavare, de som tränar modeller samt processer samt öka den allmänna acceptansen organisationer för kollektiv rättighetsförvaltning. för de modeller som utvecklas. Om modellerna ska Samordnaren bör därutöver ta ställning till användas i forskningssyfte bör det vara möjligt i behovet av att etablera samarbeten med andra princip utan kostnad. nordiska länder och inom EU. Slutligen bör samordnaren även ta ställning till behovet av att utveckla stora språkmodeller för de nationella minoritetsspråken.

[137] RISE (Research Institutes of Sweden AB) är ett svenskt helägt statligt forskningsinstitut, som samverkar med universitet, näringsliv och samhälle för innovationsutveckling och hållbar tillväxt. [138] WASP WARA Media & Language är en plattform inom WASP som fokuserar på tvärvetenskapliga samarbeten inom media, AI och språk. Plattformen främjar samarbeten mellan akademi och industri för att utveckla och analysera mediedata, såsom text, bild, ljud och video, med målet att förstå och förbättra hur dessa typer av data genereras, hanteras och påverkar samhället. [139] Eftersom KB har lovlig tillgång till material som har lämnats till myndigheten i enlighet med lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument anser KB att de kan utnyttja en särskild inskränkning av upphovsrätten som gör det möjligt för vissa forsknings- och kulturarvsinstitutioner som har lovlig tillgång till ett verk att framställa exemplar av verket för text- och datautvinning för forskningsändamål (15 b § URL). Det bör även i sammanhanget nämnas att en statlig utredning (SOU 2024:4) nyligen har föreslagit ett förtydligande att användning i den nationella säkerhetens intresse inte hindras av den upphovsrättsliga regleringen. [140] Bland offentliga aktörer bör särskilt nämnas Institutet för språk och folkminnen (Isof), Riksarkivet, Skatteverket vilka är några av de myndigheter som har tillgång till stora datamängder. Det bör även vara naturligt att involvera andra offentliga aktörer som använder stora språkmodeller i sin verksamhet samt SKR.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

AI för en offentlig sektor i framkant

ChatGPT sammanfattar:

AI har potentialen att förvandla Sveriges offentliga sektor och skapa en verksamhet som inte bara är effektivare utan även mer träffsäker, robust och anpassningsbar för att möta framtidens samhällsutmaningar. I detta kapitel utforskas hur AI kan bidra till att stärka välfärdssystemet, förbättra offentliga tjänster och höja Sveriges internationella konkurrenskraft. Här ställs frågan hur den offentliga sektorn – genom AI-teknikens hjälp – kan möta de växande kraven från en åldrande befolkning och allt mer individanpassade samhällsbehov. Kapitlet kommer att belysa konkreta exempel på AI:s bidrag, såsom snabbare handläggningstider och ökad rättssäkerhet, och beskriva den tekniska och strukturella omvandling som krävs för att framgångsrikt integrera AI. Vi diskuterar också de juridiska och etiska överväganden som följer med AI-användning i myndigheter och offentlig förvaltning. Genom att samverka och skapa en gemensam AI-infrastruktur kan Sverige lägga grunden för en framtid där samtliga invånare – oavsett var de bor – får tillgång till moderna, digitala och högkvalitativa offentliga tjänster. Kapitlet belyser vägen framåt för offentlig sektor och pekar på de centrala investeringar och förändringar som krävs för att AI ska bli ett kraftfullt verktyg för samhällsnytta.

Det offentliga åtagandet I Sverige är det offentliga åtagandet mycket omfat - Offentlig verksamhet handlar i hög grad om förvalt - tande. Det har skapat en grundtrygghet för många ning – det gäller oavsett om ansvaret ligger hos stat, människor, inte minst under tider av förändring och region eller kommun. Men i det offentliga uppdraget perioder då påfrestningarna på vårt samhälle varit ligger också att långsiktigt utveckla samhället och stora. Vårt välfärdssystem, i kombination med en rusta Sverige för framtiden. Givet teknikens utveck - anda av samförstånd och samarbete, har haft en ling och samtidens samhälleliga utmaningar ställer mycket stor betydelse för vårt lands utveckling och detta höga krav på såväl omställningsförmåga som ekonomiska välstånd. Så vill också de allra flesta utvecklingskapacitet. människor som bor i Sverige att det ska fortsätta vara.

Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorn är en stor och viktig del av den Tillsammans utgör de offentliga utgifterna ungefär svenska ekonomin. De ansvariga för verksamheten hälften av Sveriges BNP, 2 841 miljarder kronor, vilket är staten genom cirka 367 myndigheter under är mycket vid en internationell jämförelse. Av detta regeringen, 21 regioner och 290 kommuner. [141] går nästan 700 miljarder kronor till upphandlade varor Spännvidden mellan aktörerna är stor, både i fråga och tjänster. Det innebär att dessa resurser stärker om storlek och när det gäller bredd och mångfald den privata sektorn. Därutöver utförs viss offentlig av ansvarsområden. Verksamheten handlar om verksamhet av privata aktörer, till exempel inom skola allt från förlossningsvård, förskola, pensioner och och äldreomsorg. Vidare arbetar en stor andel av äldreomsorg till rättsväsende, utbildningsväsende, befolkningen inom offentlig sektor. 2023 var det 1,5 infrastruktur och kultur – för att nämna några miljoner människor, vilket motsvarar cirka 30 procent exempel. av alla arbetstillfällen i landet. På de allra flesta orter är offentliga arbetsgivare dessutom den enskilt största arbetsgivaren.

[141] Se https://www.statskontoret.se/fokusomraden/fakta-om-statsforvaltningen/myndigheterna-under-regeringen/#:~:text=Det%20finns%20367%20myndigheter%20 under%20regeringen,-Den%20f%C3%B6rsta%20januari. Se Statskontorets rapport Statsförvaltningen i korthet 2024.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

I inledningen till denna Färdplan beskriver AI-kom - Offentlig förvaltning förväntas kunna leverera snabba missionen de utmaningar som vårt land står inför. resultat, inte minst när tempot i samhället i övrigt Mot den bakgrunden finns ett stort behov av att den ökar. Därtill innebär serviceåtagandet krav på tillgäng offentliga sektorn i sin helhet omfamnar och realiserar lighet och alltmer individanpassade svar. Offentlig den utvecklingspotential som AI erbjuder. sektor behöver därmed utveckla sin förmåga att snabbare möta både medborgare och företag. Utmaningarna för offentlig verksamhet En av de största utmaningarna för offentlig sektor är den demografiska utvecklingen, som speglar att vi lever längre och föder allt färre barn. Under 2020-talet beräknas exempelvis andelen personer över 80 år öka med 49 procent medan andelen personer i yrkesför ålder endast kommer att öka med fyra procent. Den här utvecklingen innebär en stor påfrestning för den offentliga verksamheten, såväl i termer av arbetsupp gifter som för finansiering via skattemedel. I takt med att samhället i övrigt utvecklas ökar också människors förväntningar på vad offentlig sektor ska leverera. För att svara upp mot det måste offentlig sektor klara fler uppgifter, eller samma uppgifter, till högre kvalitet.

Kostnaderna för den offentlig verksamheten kan dock inte öka i motsvarande grad, bland annat för att den sysselsatta delen av befolkningen minskar över tid. Arbetsmarknaden kommer inte heller att kunna tillgodose den offentliga sektorns kompetensbehov i samma utsträckning som tidigare. Forskning visar att Sverige inom ett par år behöver klara av 125 procent av välfärden i relation till dagens mått, med bara 75 [142] procent av bemanningen. Verksamheten måste Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock därför kunna utföras mer kostnadseffektivt och mindre personalintensivt.

Dygnet runt alla dagar i veckan på Skatteverket

På Skatteverket finns närmare trettiotalet AI-tjänster Varje år kommer det in ungefär 300 000 ärenden om i produktion dygnet runt varje dag. Enbart under företagsregistrering till Skatteverket. För att hantera mars månad 2024, inför deklarationsperioden, dessa behöves det tidigare 200 heltidstjänster. svarade Skatteverkets chatbot Skatti på 225 000 Tack vare en AI-tjänst har Skatteverket minskat konversationer, jämfört med mer normala 50 000 handläggningstiden med ungefär tre och en halv konversationer per månad. Varje konversation dag. Detta har frigjort tid för över 100 medarbetare innehåller flera olika frågor varav 47 procent och 40 chefer som nu kan ägna sin tid åt annat mer besvarades när skatteupplysningen var stängd. kvalificerat arbete som till exempel kvalitetssäkring Med stöd av Skatti når Skatteverket ut till fler kunder och utveckling. än tidigare, med service som är tillgänglig dygnet runt hela året. Samtidigt har myndigheten kunnat avlasta sin manuella skatteupplysning och gjort kostnadsbesparingar.

[142] Torell, J., Berbyuk-Lindström, N. Och Magnusson, J. 2024. Koncerngemensam digitalisering och styrning i Halmstad kommun. Digital Förvaltning. Rapporten finns tillgänglig på https://usercontent.one/wp/digitalforvaltning.se/wp-content/uploads/2024/04/Rapport-Halmstad.pdf?media=1708415703.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Dessutom måste den samhällsviktiga offentliga Samhällsnyttor om AI används verksamheten alltid fungera, i stora och små kom - Vi kan i dag inte överblicka allt som kommer att vara muner, regioner och myndigheter – ofta dygnet runt möjligt framöver. Det råder dock inget tvivel om att AI och under årets alla dagar. Upprätthålls inte lag och kommer att spela en avgörande roll i den transforma ordning eller försvaret av våra territoriella gränser, får tion som offentlig verksamhet måste genomgå för att inte människor vård när de behöver, betalas inte pen - möta utmaningarna. AI leder inte automatiskt till ökad sioner ut eller om socialförsäkringens försäkringar för välfärd, men rätt använd kommer AI att kunna lösa inkomstbortfall fallerar, ja då rämnar själva grunden problem, accelerera digitalisering och på så vis ge för det svenska samhällskontraktet. Samtidigt måste stor samhällsnytta. Redan i dag används AI i offentlig den offentliga sektorn bli mer robust och kapabel att verksamhet för det ändamålet. [144] Vår uppfattning är klara sitt åtagande under krävande förhållanden. Att vi att detta är något som måste göras i mycket större befinner oss i ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt omfattning framöver. Frågan är i vilken takt utveck läge och precis har återhämtat oss från en pandemi lingen ska ske. AI-kommissionens uppfattning är att illustrerar utmaningen. Den fortsatta digitala transfor - tempot behöver vara synnerligen högt. mationen av offentlig verksamhet måste därför ske med tydliga krav på uthållighet och motståndskraft. Exempel på angelägna områden där ökad AI-användning skapar stor samhällsnytta De här utmaningarna är extra problematiska eftersom AI-kommissionen vill lyfta fram några områden där förutsättningarna skiljer sig avsevärt mellan olika vi anser det vara särskilt angeläget att AI får en ökad aktörer. De statliga myndigheterna skiljer sig i både användning och blir ett verktyg för att generera stora storlek och uppdrag, medan regioner respektive samhällsnyttor. kommuner i grunden har samma uppdrag, men väldigt varierande storlek. Det gäller i synnerhet Brottsbekämpning kommunerna. Trots det ska medborgarna få likvärdig AI måste i högre grad användas för att förebygga, för service oavsett om de bor i Dorotea eller Stockholm. hindra och upptäcka brott. [145] Ett exempel på använd - För att lyckas med detta kommer det att behövas mer ningsområde är dataanalyser, för att identifiera användning av AI i verksamheten. Värt att notera är mönster inom utbetalningar från välfärdssystemen att i dagsläget visar forskningen på betydande och (redan vid ansökningar) eller för att avslöja komplexa tilltagande ojämlikhet i tillgängligheten till offentliga brottsnätverk. Ett annat exempel är användningen av tjänster i digital form. [143] avancerade prediktiva algoritmer för att få underlag om vilka individer som kommunernas socialtjänster Sammanfattningsvis måste offentlig verksamhet bör prioritera för att förebygga kriminalitet. De fram få förutsättningar att bli effektivare, snabbare, träff - tida möjligheterna bör kunna leda till en märkbar säkrare och mer robust – i stort som smått. Att svara ökning av tryggheten i samhället. Minskad brottslighet upp mot den här förväntningen kommer att vara skulle också ha tydliga ekonomiska effekter, utöver de avgörande för medborgarnas tillit till det offentligas positiva följderna för individer. förmåga att hantera trygghet under omställning.

[143] https://digitalforvaltning.se/rapport/kommunala-digitaliseringsstrategiers-utveckling/Se bland annat rapporten Sveriges kommuners digitaliseringsstrategier, Innehållsanalys av mål- och resursplaner 2021–22, Göteborgs universitet samt Fredrik Carlsson, Marcus Matteby, and Johan Magnusson. 2023. Digital Transformation Drift: A Population Study of Swedish Municipalities. In Proceedings of the 24th Annual International Conference on Digital Government Research (dg.o ‘23). Association for Computing Machinery, New York, NY, USA, 318–326. [144] En beskrivning av hur statliga myndigheter använder AI finns i Statskontorets rapport Myndigheterna och AI – En studie om möjligheter och risker med att använda AI i statsförvaltningen, 2024. [145] Se även kapitlet AI och samhällets säkerhet.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Brottsbekämpning på Skatteverket

Varje år biträder Skatteverkets brottsutredare, på baserat på en stor finjusterad språkmodell som direktiv av åklagare, i cirka 1 600 förundersökningar hjälp till att hitta mönster i såväl förhör som övrigt som gäller ekonomisk brottslighet. Samtidigt finns förundersökningsmaterial, och maskningstjänster det ständigt ett omfattande antal ärenden som väntar som anonymiserar uppgifter vid behov. Denna kedja på att utredas. Skatteverket satsar på att med ett av AI-drivna tjänster beräknas effektivisera arbetet antal AI-drivna tjänster skynda på utredningarna och för brottsutredarna med 20–45 procent vilket kortar samtidigt snabbare kunna minska ärendebalansen. ledtiderna. Andra effekter som är tydliga, men svåra Exempel på AI-drivna tjänster som kombineras att kvantifiera, är att AI-tjänsterna bidrar till högre är transkribering av förhör i realtid, analystjänster rättssäkerhet och ökad kvalitet.

En friskare befolkning det möjligt att snabbare diagnostisera sjukdomar och Inom hälso- och sjukvården ökar användningen av utveckla behandlingsmetoder. Sensorteknik för att AI snabbt i hela världen. Kvaliteten i vårdinsatser exempelvis förebygga fallskador hos äldre är ett annat förbättras, liksom effektiviteten i sjukvårdens organi - sätt att utnyttja ny teknik för förbättrad hälsa. Det kan sation och verksamhet. AI-teknik kommer att i mycket således bli lättare att förebygga och förhindra ohälsa högre grad kunna användas för att identifiera risker och sjukdomar, vilket framför allt minskar mänskligt för olika sjukdomar och för att förebygga dem. Det gör lidande men också kostnader.

Fallsensorer med AI-teknik för att minska fallolyckor i Sundsvall

Perioden januari-september 2023 testade Sundsvalls på utlöser den ett larm. När larmet går tillkallas kommun fallsensorer utrustade med AI-teknik på personalen på tre sätt: via en applikation i mobilen, Norra Kajens äldreboende i Sundsvall. Syftet med via sms och via befintligt kallelsesystem som larmar projektet var att minska risken för att boende ramlade. med ljud i den boendes rum. Fallsensorn testades av Fallsensorn, som nu är fullt operativ, är installerad i 20 personer och en utvärdering visade bland annat den boendes rum. Med hjälp av infrarött ljus skannar att fallolyckorna hade minskat markant (77 procent). den av rörelser i rummet och reagerar på olika typer av Resultat blev att tidigare rörelselarm har ersatts fullt rörelser. I samråd med den boende ställer personalen ut. [146] på äldreboendet in vilka rörelser sensorn ska reagera Beräkningar som Sundsvalls kommun gjort visar att på. en användning av fallsensorer i hela landet skulle Fallsensorn kan också ställas in så att den reagerar leda till besparingar på omkring åtta miljarder kronor under olika tidpunkter av dygnet. Registrerar årligen, bland annat i minskade vårdkostnader för fallsensorn en rörelse som den är inställd att reagera fallskador. [147]

Trots att hälso- och sjukvården är ett område där sjukvårdssektorn. [149] Det finns sålunda ett behov AI kan göra stor nytta, [148] saknas i dag nationella av en nationell strategi och handlingsplan för AI i strategier, mål och handlingsplaner för AI i hälso- hälso- och sjukvården, som syftar till att skapa en och sjukvården samt tillräckliga investeringar för gemensam viljeinriktning, mål, prioriteringar och plan att skapa förutsättningar för införande. Detta kan för fortsatt arbete med AI inom hälso- och sjukvården vara en bidragande orsak till att Sverige halkar efter – för samtliga inblandade aktörer. jämförbara länder i AI-mognad inom hälso- och

[146] En beskrivning av testet med fallsensorer finns på https://utveckling.sundsvall.se/initiativ/exempel-fran-vardagen/2023-08-16-fallsensorer-med-ai-teknik-minskarfallolyckor-pa-norra-kajens-aldreboende. [147] Totalt summerar kostnaderna för fallolyckor i rapporten för år 2020 till 16,8 miljarder kronor, varav 11,3 miljarder kronor avser direkta kostnader för region och kommun. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-5-7923.pdf. [148] Se bland annat Haug, C. J. et al. 2023, `Artificial Intelligence and Machine Learning in Clinical Medicine, 2023´, N Engl J Med 2023; 388. [149] Se AI maturity in health care: An overview of 10 OECD countries (Castongay, et. al, Health Policy 140 (2024) 104938). Studien, publicerad i februari 2024, gjorde en översikt av 10 ledande OECD-länders mognadsgrad inom AI för hälso- och sjukvården. Resultatet visar att Sverige ligger efter de andra länderna i mognadsgrad.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Förslag underlätta tillvaron för både privatpersoner och företag, och öka Sveriges konkurrenskraft och ▻ AI-kommissionen anser därför att attraktivitet. Även annan service till enskilda kan E-hälsomyndigheten bör få regeringens utvecklas med hjälp av AI. Offentliga aktörer kommer uppdrag att verka för jämlika förutsättningar för till exempel att kunna erbjuda en mer effektiv och implementering av AI-tillämpningar inom hälso- tillgänglig kundtjänst med hjälp av AI. Den potentiella och sjukvården. E-hälsomyndigheten bör även vinsten är betydande eftersom administration i kunna agera som ett samlande och samordnande offentlig verksamhet är ganska likartad. Behoven organ för AI-relaterade frågor, för alla aktörer med finns alltså hos alla offentliga aktörer. Medarbetarnas uppdrag inom hälso- och sjukvården. vardag kommer att underlättas med hjälp av AI-verktyg. Därmed frigörs resurser som kan Effektivare användning av offentliga resurser användas för att lösa fler kärnuppgifter och ägna mer Hanteringen av olika ärenden kan snabbas på med tid åt bland annat möten med medborgarna eller stöd av AI, till exempel genom mer automatiserade kompetensutveckling. tillståndsgivningsprocesser. Det kommer att

Översättningar och tolktjänst på Domstolsverket

Domstolsverket har utvecklat en AI-tjänst som årsarbetskrafter, vilket motsvarar cirka 300 miljoner översätter juridisk text på andra språk till svenska. kronor årligen. Både översättning och maskering av Enligt företrädare för Domstolsverket är den texter är exempel på tjänster som skulle kunna leda beräknade kostnadsbesparingen 90 procent jämfört till besparingar inom stora delar av den offentliga med när texterna skickas till en översättningsbyrå. sektorn. Dessutom går det mycket snabbare. AI-applikationen Domstolsverket provar också tillsammans med översätter text på tre sekunder, vilket kan jämföras några andra aktörer en tolkningstjänst för snabb med att det tog tre veckor att få tillbaka texterna tolkning i olika situationer, exempelvis i väntan på en från en byrå. Domstolsverket arbetar för att lansera mänsklig tolk. Offentlig förvaltning lägger omkring tjänsten för samtliga domstolar, vilket skulle kunna 1,5 miljarder kronor årligen på tolkningstjänster. Ett innebära besparingar på upp till 20 miljoner kronor realistiskt antagande är att det i vissa situationer är per år. möjligt använda tolkning med stöd av AI i Enligt beräkningar från Domstolsverket skulle 20-30 procent av alla tolkningssituationer. Detta myndigheten kunna spara ännu mer med en ny innebär en besparingspotential på 300–450 miljoner maskeringstjänst för anonymisering av dokument. kronor årligen. Tjänsten beräknas kunna spara upp till 220

Foto: Tommy Hvitfeldt (Domstolsverket)

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Det uppskattade ekonomiska värdet Från tidigare behovsanalyser vet vi att det enbart är Med det uppskattade ekonomiska värdet, som ett fåtal aktörer inom offentlig sektor som har resurser illustreras av exemplen ovan, kommer ett fullständigt och kompetens till detta. införande av AI i svensk offentlig förvaltning att ge en avsevärd ekonomisk nytta. I en grov uppskattning Ska offentlig sektor, med sina stora och små myn som Digg och konsultfirman McKinsey gjorde 2020 digheter, kommuner och regioner, kunna använda handlar det om cirka 140 miljarder kronor per år. Det AI för att ta sig an sina uppdrag och hantera utma motsvarar omkring fem procent av de totala offentliga ningarna måste ett antal centrala förutsättningar utgifterna. [150] Den siffran utgår dock från att man vara uppfyllda. Delvis handlar det om de generella använder de AI-tjänster som fanns på plats vid tid - förutsättningar som diskuteras i andra kapitel i denna punkten för beräkningen. Efter detta bör potentialen Färdplan, som innovation, säkerhet och medarbetare ha ökat ytterligare, eftersom AI-tekniken har gjort som är kunniga och vågar att testa och utveckla ny stora framsteg sedan dess. teknik. Men det finns också förutsättningar som är mer specifika för att offentlig sektor ska kunna göra Dessa beräkningar tar inte hänsyn till eventuella nödvändiga förflyttningar och öka sin AI-användning kostnader för att implementera AI. Men även om och därmed samhällsnyttan. bedömningen är mycket osäker indikerar den en stor potentiell kostnadsbesparing inom offentlig sektor. En av de centrala förutsättningarna som behövs är Redan mycket försiktiga antaganden om hur stor del en gemensam, säker och robust AI-infrastruktur med av denna potential som faktiskt kommer att förverk - koppling till molntjänster för exempelvis beräknings ligas motiverar dock, på rent ekonomisk grund, bety - kraft. Utöver det behöver styrningen av AI-användning dande satsningar. Utöver detta tillkommer även andra inom offentlig sektor utvecklas och möjligheterna mer kvalitativa nyttor som i dag är svåra att mäta och att utbyta data mellan myndigheter, kommuner och uppskatta, till exempel ökad snabbhet, kvalitet, rätts - regioner avsevärt förbättras. Det innebär att en rad säkerhet och att rädda liv. regelverk behöver moderniseras och anpassas till den digitala värld vi lever i. [151] Detta förutsätter att regering Offentlig sektors AI-resa för att skapa och riksdag har förmåga att fatta långsiktigt kloka samhällsnytta beslut i frågor som rör inriktningen av den offentliga Offentliga aktörer utvecklar, experimenterar med sektorns utveckling – en utveckling där användningen och implementerar sålunda redan nu en rad olika av AI måste inta en central position. AI-tjänster i sina verksamheter. Vi har bara gett ett axplock ovan. Dessa tjänster har ofta utvecklats i egen Förutsättningarna för ökad användning av AI i offentlig regi. Det beror på att det för närvarande finns en rad verksamhet sammanfattas i Figur 1 och i resten av hinder för aktörerna att arbeta i säkra AI-miljöer för kapitlet diskuteras och lämnas förslag på de olika att jobba tillsammans med att utveckla AI-tjänster områdena i figuren 1) AI-infrastruktur och teknik för likartade behov. Det är kostsamt att säkerställa en utveckling, 2) Data, 3) Tillit och förtroende, samt 4) tillräckligt utvecklad och säker IT-miljö som också kan Styrning och möjliggörande regelverk. inkludera plattformar och verktyg för utveckling av AI.

[150] Myndigheten för digital förvaltning (Digg), Främja den offentliga förvaltningens förmåga att använda AI, 2021. [151] Se även kapitel Data som en förutsättning för AI.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Figur 1: Förutsättningar för ökad användning av AI i offentlig sektor

För att lyckas behöver offentlig För att uppna det behöver verksamhet regering och riksdag

Arbeta tillsammans med Utveckla styrningen av infrastruktur och utveckling offentlig verksamhet för att bygga gemensam infrastruktur och främja samarbete

Säkerställa tillgång till data

Skapa regelverk som Värna enskildas tillit och möjliggör utveckling och förtroende anändning av Al

Källa: Försäkringskassan

Område 1: Arbeta tillsammans med AI-infra- inte tillräcklig nivå av säkerhet och erbjuder inte heller struktur och teknikutveckling den fulla rådighet över lösningar, infrastruktur och För att de offentliga aktörerna ska kunna svara upp data som behövs. mot de allt högre krav som ställs på verksamheten kommer det att vara nödvändigt med ett fördjupat Den offentliga sektorn måste därför snabbt etablera omtag av befintliga arbetssätt och verksamhetsmo - en sammanhållen teknisk AI-infrastruktur som ger deller, men också att göra ett ökat samarbete möjligt. såväl statliga myndigheter som kommuner och regi - Detta kan ske med stöd av digitalisering och AI, vilket oner, oavsett storlek och utgångsläge, förutsättningar har varit ett samstämmigt budskap från sektorsföre - att dra nytta av de möjligheter som AI-utvecklingen trädare till AI-kommissionen. skapar – och att kunna göra det i samarbete med varandra. Det behöver också finnas gemensamma Samarbete mellan aktörerna försvåras i dag kraftigt stödfunktioner som kortsiktigt kan stötta offentliga av avsaknaden av en gemensam AI-infrastruktur som aktörer med den kompetens de saknar och långsiktigt uppfyller de krav som offentlig verksamhet har att ta hjälpa dem att bygga upp sin egen kapacitet. [153] hänsyn till när det gäller sådant som sekretess och offentlighet, personlig integritet, cybersäkerhet, infor - Skulle alla offentliga aktörer behöva utveckla sin egen mationsseparation, dataskydd och säkerhetsskydd AI-förmåga skulle det ta oacceptabelt lång tid och – och som därtill är tillräckligt enkelt för aktörerna leda till ytterligare fragmentering med olika lösningar att använda. [152] I stället finns det ofta ett stort antal som har varierande säkerhet och kvalitet. Det skulle tekniska system och infrastrukturer som inte kan också vara en ineffektiv användning av begränsade kommunicera med varandra. resurser – i den mån det överhuvudtaget skulle vara möjligt. Särskilt stor skulle utmaningen vara Avsaknaden av en gemensam AI-infrastruktur gör för de mindre aktörerna, däribland en stor andel av att det inte går att experimentera med, utveckla och kommunerna. driftsätta AI-lösningar tillsammans. Olika aktörer kan inte heller dela lösningar och kompetens eller att få till stånd starkt efterfrågade gemensamma tjänster i den omfattning och hastighet som krävs. Privata leve rantörer kan i dag bidra till att lösa en del av offentlig förvaltnings problem, men ofta har de lösningarna

[152] Det råder stor eftersatthet i digital infrastruktur: en majoritet av aktörerna saknar en modern grund att stå på. Vidare saknas rådighet i termer av kontroll över underliggande system samt utvecklingskapacitet. Se Riksrevisionens rapport Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering (RiR 2019:28). [153] Se kapitlet AI och samhällets säkerhet angående digital suveränitet.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

i samspel med näringslivet, kunna utforska och utveckla nya AI-tjänster och funktioner och dela och använda kvalitetssäkrade data, modeller och kompo nenter. Via kopplingar till andra molninfrastrukturer skulle verkstaden få tillgång till nödvändig beräknings kraft utöver den egna. AI-verkstaden skulle kunna föra katalog över de AI-lösningar och AI-modeller som redan finns framtagna för att främja en återan vändning av andra offentliga aktörers arbete. En viktig uppgift för verkstaden blir att säkerställa att allt detta sker på ett säkert och lagenligt sätt. Att bygga upp och använda en AI-verkstad kommer även att bidra till att bygga viktig kompetens brett i den offentliga sektorn, Foto: Shuterstock något som också kommer bidra till att stärka vår civila beredskap och suveränitet. Ena – Sveriges digitala infrastruktur De aktörer som har kapacitet och förmåga kommer att behöva bidra genom att ta fram centrala tjänster I dag förvaltar Myndigheten för digital och funktioner som också kan användas av andra, förvaltning (Digg) en förvaltningsgemensam och genom att dela med sig av sin kompetens. Även digital infrastruktur. Ena – Sveriges digitala infrastruktur, är ett samlingsnamn för olika mindre aktörer ska kunna bidra, trots att dessa har system, komponenter och standarder begränsade tekniska resurser och kompetens. I som gör det möjligt för den offentliga kraft av sin lägre organisatoriska komplexitet och förvaltningen att dela digital information till mer snabbrörliga styrning kan de spela en viktig roll medborgare och med andra myndigheter i som plattformar för innovation och testbäddar för Sverige och inom EU. I detta sammanhang nya lösningar – något som kan förväntas öka innova är det dock viktigt att notera att Ena inte är tions- och omställningsförmågan i offentlig sektor en gemensam infrastruktur för utveckling som helhet. På så vis kan ett ömsesidigt utbyte av och tillgängliggörande av AI-drivna tjänster förmågor åstadkommas till nytta för alla inblandade, i offentlig förvaltning – det saknas. Däremot och en jämlik utveckling främjas hos alla involverade kan delar som finns inom ramarna för Ena bidra till en gemensam kärninfrastruktur parter, oavsett storlek eller geografisk plats. för AI i offentlig förvaltning, till exempel autentisering och auktorisation. Det finns bara ett fåtal offentliga organisationer som har gjort stora investeringar i att bygga en IT- och AI-in frastruktur som klarar moderna krav på tillgänglighet och säkerhet, och som dessutom har vana av att AI-verkstaden tillhandahålla IT-tjänster åt andra aktörer. Försäkrings - För att tillgodose de behov som finns föreslår AI-kom - kassan och Skatteverket intar här en särställning. [154] missionen följaktligen att det inrättas en gemensam En uppskalning av dessa myndigheters förmågor kärninfrastruktur för utveckling och leverans av skulle leda till en kostnadseffektiv och ändamålsenlig AI-drivna tjänster inom offentlig sektor – en ”AI-verk- lösning på de ovan beskrivna infrastrukturutmaning stad”. En sådan verkstad blir en central komponent i arna samt påtagligt accelerera offentlig verksamhets ett större ekosystem för hantering av AI. I den skulle förmåga att utveckla och använda AI. offentliga aktörer var för sig och tillsammans, och

[154] I sammanhanget är det relevant att nämna att It-driftsutredningen , som presenterades i slutet av 2021, föreslagit en ny förordning om samordnad statlig IT-drift där Skatteverket och Försäkringskassan ska vara leverantörsmyndigheter (tillsammans med ytterligare två myndigheter). Utredningen bedömde att dessa myndigheter har förmåga och kapacitet att på relativt kort sikt kunna erbjuda it-driftstjänster inom ramen för ett samordnat statligt tjänsteutbud. Se SOU 2021:1 Säker och kostnadseffektiv IT-drift.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

När en gemensam kärninfrastruktur ska byggas Stödet bör även omfatta utbildning av medarbetare kommer det också vara viktigt att så snart som möjligt hos den nyligen anslutna aktören, vilka i sin tur ska utveckla en finansieringsmodell där en lämplig andel kunna utbilda vidare inom sin egen organisation. av kostnaderna för drift, förvaltning och vidareutveck - AI-kommissionen anser att det är mest ändamålsen ling finansieras genom avgifter. En sådan avgiftsmo - ligt att de myndigheter som ges ansvar för att etablera dell behöver vara utformad så att alla aktörer i offentlig och förvalta AI-verkstaden även får i uppdrag att förvaltning – på såväl statlig som regional och kom - tillhandahålla anslutningsstödet. munal nivå – har råd att vara med och utveckla samt använda de AI-drivna tjänster som görs tillgängliga Förslag genom AI-verkstaden. Det är därför rimligt att diffe rentiera en sådan avgift utifrån deltagarens storlek ▻ AI-kommissionen föreslår att Försäkringskassan samt i vilken utsträckning deltagaren använder sig av och Skatteverket ges i uppdrag att AI-verkstadens olika funktioner. tillsammans etablera och förvalta en AIverkstad för offentlig sektor och fungera Vid skapandet av en gemensam kärninfrastruktur för som leverantörsmyndigheter för denna. I offentliga aktörer uppstår vissa rättsliga frågeställ - uppdraget ingår också att tillhandahålla ett ningar. Här märks till exempel konkurrensfrågan om anslutningsstöd och tillsammans med andra staten, i form av Försäkringskassan och Skatteverket, lämpliga aktörer inrätta och administrera en ska leverera en tjänst till kommuner och regioner. I det AI-insatsstyrka. Myndigheterna ska utreda perspektivet är det viktigt att notera att AI-verkstaden de rättsliga frågeställningarna och vid behov kommer att fylla ett tydligt behov som inte täcks i lämna författningsförslag för etableringen av AIdagsläget. En AI-verkstad behöver dessutom uppfylla verkstaden. Det finns fördelar med att i författning högt ställda krav på informationssäkerhet, vilka är tydliggöra leverantörsmyndigheternas uppdrag. nödvändiga inom den offentliga förvaltningen. Då AI-verkstaden dessutom bidrar till den svenska suve - ▻ AI-kommissionen anser att räniteten och vårt civila försvar bör AI-verkstaden inte leverantörsmyndigheterna ska ta fram en betraktas som konkurrensbegränsande på ett sätt struktur för styrning av arbetet med att utveckla som är oförenligt med gällande lagstiftning. och förvalta AI-verkstaden. I det arbetet är det viktigt att de heterogena förutsättningarna i AI-insatsstyrka och anslutningsstöd myndigheter, kommuner och regioner beaktas. Att rekrytera AI-kompetens till verksamheten är en utmaning, särskilt för mindre myndigheter, kommuner ▻ AI-verkstaden föreslås etableras stegvis under och regioner. Det riskerar att göra det svårt för dessa en femårsperiod, 2025–2029. Under de två att dra full nytta av potentialen med AI – inklusive första åren kan grundförmågor sättas och att utnyttja AI-verkstaden. Det bör därför skapas en infrastrukturen etableras. Redan under de första AI-insatsstyrka – särskilda team av experter och gene - åren kommer vissa värdeskapande AI-tjänster ralister med uppdrag att stötta offentliga aktörer med kunna tas fram och börja användas. Den fulla AI-kompetens på plats i verksamheten. [155] Sådana uppskalningen sker under år tre till fem. team kan sättas samman av personer som till vardags arbetar inom olika delar av den offentliga sektorn, ▻ Kostnaden beräknas uppgå till 145 miljoner och aktiveras vid behov. AI-kommissionen anser att kronor det första året och därefter 500 miljoner det är mest ändamålsenligt att de myndigheter som kronor per år, det vill säga totalt 2 145 miljoner ges ansvar för att etablera AI-verkstaden också får i kronor. Det är möjligt att fördela denna uppdrag att inrätta och administrera AI-insatsstyrkan, kostnad mellan de aktörer som ansluter sig till även om fler aktörer kan och bör bidra med med - verkstaden. AI-kommissionen föreslår dock att lemmar till den. etableringskostnaden bör finansieras helt genom anslag, i kombination med lånefinansiering Det kan också behövas särskild hjälp när en ny aktör där så är lämpligt, för att säkerställa en hög och vill ansluta sig till och börja arbeta i AI-verkstaden. förutsebar takt i uppbyggnaden samt låga trösklar Ett sammanhållet och anpassat anslutningsstöd för stora som små aktörer att ansluta sig till behöver därför vara en integrerad del av verkstadens samarbetet. Som nämns ovan ska AI-verkstaden tjänsteerbjudande. Det kan dels handla om att lösa efter att den är fullt etablerad huvudsakligen tekniska frågor, dels om att stötta med att kartlägga finansieras med avgifter från de deltagande behov och möjligheter och sedan hjälpa verksam - aktörerna. heten att komma i gång med förändringsarbetet.

[155] Liknande konstruktioner finns på andra områden. Nyligen gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att föreslå hur staten genom nationella utvecklingsteam på ett mer verksamhetsnära sätt kan bistå regionerna när det gäller den specialiserade psykiatrin. Inom domstolsväsendet finns det sedan 2012 en förstärkningsstyrka som kan rycka ut och hjälpa domstolar när det behövs.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

I samband med en utveckling av den gemensamma offentlig verksamhet, samtidigt som myndigheten AI-infrastrukturen är det centralt att så tidigt som sprider kunskaperna och lärdomarna som erhållits möjligt beakta aktuella och kommande regelverk, inom ramen för ett utvecklings- eller innovations särskilt inom civil beredskap, säkerhetsskydd och projekt så att de når ut till fler. Det bör till exempel cybersäkerhet. vara möjligt för en offentlig aktör som är osäker på om användningen av ett visst AI-system strider mot Vägledningar för att överkomma rättslig GDPR, eller annan lagstiftning som skyddar den per osäkerhet sonliga integriteten, att fråga IMY och i rimlig tid få ett Vid sidan av den tekniska miljön finns det ett behov tydligt besked i frågan. [158] av att användarna av AI-verkstaden också får ta del av insatser för att överkomma den osäkerhet som råder Förslag bland aktörer i offentlig sektor kring tillämpningen av olika rättsliga normer i förhållande till användningen ▻ AI-kommissionen anser att regeringen bör av AI. Men även kring frågor om digitaliseringen i stort. ge IMY i uppdrag att etablera ett särskilt spår I kapitlet Data som en förutsättning för AI-utveck- inriktat mot offentliga aktörer i sin regulatoriska lingen behandlade vi de rättsliga normer som på olika sandl åda. Detta särskilda spår bör integreras i sätt kan försvåra att data görs tillgänglig mellan olika verksamheten i AI-verkstaden. IMY bör vidare aktörer. Vår samlade bild är att det främst är de regel - ges i uppdrag att, inom ramen för AI-verkstaden, verk som är satta att skydda personuppgifter, såsom ge offentliga aktörer vägledning när det gäller AI GDPR, som offentliga aktörer upplever som rättsliga och tolkningen av dataskyddsregelverket. Det hinder. [156] beräknade behovet av anslag för dessa uppdrag är 8 miljoner kronor årligen. Ett visst mått av osäkerhet kring tolkning av rättsliga normer kommer alltid att finnas. Ansvariga medarbe - När det gäller vägledning kring digitaliseringsfrågor tare inom offentlig verksamhet kommer även fortsatt finns kompetens och erfarenhet hos Digg. Myndig att behöva hantera komplicerade juridiska frågeställ - heten har i dagsläget i uppdrag att ge vägledning till ningar. Den rättsliga osäkerheten på området har dock den offentliga förvaltningen i juridiska frågor inom blivit så pass omfattande att satsningar på ny teknik ramen för den förvaltningsgemensamma digitali uteblir. Det leder i sin tur till en förlust både för den seringsinfrastrukturen (Ena), som också inkluderar enskilda verksamheten och samhället i stort. Ett sätt frågor om AI. [159] Flera vägledningar har tagits fram att minska den osäkerheten är att ge myndigheter som stöd för digitalisering med hjälp av AI, till med särskild kompetens inom ett visst rättsområde exempel Förtroendemodellen, en separat webbplats i uppdrag att vägleda andra offentliga aktörer när det med stöd för användning av AI i socialtjänsten, samt gäller tolkningen av gällande rätt. I dessa uppdrag är vägledningar kring hur regelverk och handläggning det centralt att alla offentliga aktörer omfattas och får kan anpassas för digitalisering och automation. [160] ta del av den minskade osäkerheten som uppdragen AI-kommissionen anser därför att det är ändamålsen syftar till. Även om ansvaret för den rättsliga tolk - ligt att Digg fortsätter arbetet med att ge vägledning ningen i slutändan åligger den som ansvarar för den åt offentlig sektor när det gäller AI i deras respektive aktuella verksamheten, kan vägledningar leda till att verksamhet. osäkerheten minskar. Förslag Stärk IMY:s regulatoriska sandlåda och samla rådgivningskompetens avseende AI hos Digg ▻ AI-kommissionen anser att regeringen bör ge Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har sedan Digg i uppdrag att inom ramen för AI-verkstaden hösten 2022 en regulatorisk sandlåda för innova - erbjuda vägledning kring användningen av AI i tionsaktörer. [157] På motsvarande sätt som föreslås för offentlig sektor. Det beräknade behovet av anslag privat sektor i kapitlet Innovation, entreprenörskap för detta uppdrag är cirka 4 miljoner kronor och riskkapital anser AI-kommissionen att det finns årligen. starka skäl att skala upp och förstärka denna genom att skapa ett särskilt spår inriktat mot offentliga aktörer. På så sätt kan IMY ge vägledning till en

[156] I kapitlet Data som en förutsättning för AI-utvecklingen lämnar kommissionen ett antal förslag vilka givetvis även är av betydelse för aktörer inom den offentliga sektorn. [157] Se även kapitlet Innovation, entreprenörskap och riskkapital. [158] I sammanhanget bör det även noteras att IMY, tillsammans med Digg, fått i uppdrag av regeringen att ta fram vägledande riktlinjer för användning av generativ artificiell intelligens (AI) inom den offentliga förvaltningen. Se Uppdrag till Myndigheten för digital förvaltning och Integritetsskyddsmyndigheten att ta fram riktlinjer för användningen av generativ artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen (Fi2024/01535). [159] Se 6 § pt. 6 i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning. [160] Vägledningarna finns tillgängliga på Digg:s webbplats, www.digg.se. AI i socialtjänsten finns tillgänglig på www.digg.se/ai-for-socialtjansten. Se även Digg:s rapport Slutrapport i regeringsuppdraget Fi2023/02301 avseende det sistnämnda uppdraget.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Vision: En illustration av hur den framtida AI-verkstaden kan användas

I syfte att göra behovet av en AI-verkstad tydligt Medarbetarna tittar på AI-verkstadens webbplats för illustrerar vi här hur en sådan kan användas. att ta reda på om någon annan redan håller på att lösa En AI-verkstad gör det möjligt att snabbt skapa samma eller liknande problem, men det gör det inte. anpassningar – såväl säkerhets-, funktions- som Regionen kontaktar AI-insatsstyrkan för att få hjälp. verktygsmässigt – utifrån behoven hos de som Insatsstyrkan hjälper till med att öka förståelsen för ska använda den. Det gäller oavsett om det är för vad som krävs för att få till en lösning – till exempel utveckling av nya AI-tjänster eller för att använda genom att rådgöra med IMY och kanske genomföra färdiga sådana. en regulatorisk sandlåda för att undersöka om För de som har viss erfarenhet av att utveckla AI- regelverken sätter några hinder. På vägen stöter drivna tjänster och använda förtränade modeller medarbetarna på några andra regioner och kommer det att gå ganska enkelt, eftersom det i AI- myndigheter med liknande problem. verkstaden finns standardverktyg som används av de I arbetet dyker det också upp ett antal rättsliga allra flesta som bedriver någon form av AI-utveckling. frågor som man får hjälp att lösa med stöd av ett Exempelfall 1 (aktör med begränsad egen vägledningsteam från Digg. Problem uppstår också eftersom det är svårt att få fram data från äldre AI-förmåga) system. Här erbjuds stöd från AI-verkstaden för att För en liten kommun eller myndighet som vill börja gemensamt ställa krav på leverantörerna om hur data använda AI-drivna tjänster från AI-verkstaden ska kunna flöda från befintliga system till den nya AIkan processen inledas med ett platsbesök av tjänsten. AI-insatsstyrkan. Dessa erbjuder hjälp med att När grunden för utvecklingen av AI-tjänsten är identifiera vilka AI-tjänster aktören kan ha nytta av. lagd beställs ett verkstadsrum som är virtuellt. AI-verkstadens anslutningsstöd bistår sedan med Anslutningsstödet ser till att det finns ett anpassat ansökan om behörighet till de AI-tjänster som önskas rum med tillgång till grundmodeller och andra verktyg och ger vägledning om hur anslutning kan ske på ett som är lämpliga för uppgiften. Nu kan utvecklingen säkert sätt. Anslutningsavtal sker elektroniskt, och i och realiseringen av den nya AI-drivna tjänsten ske, samband med det ges information om kostnaderna antingen i ensam regi eller tillsammans med andra. för tjänsterna. För en liten aktör är kostnaden låg. Tillgängligheten underlättas av att det finns en Exemplen illustrerar hur AI-verkstaden kan bli katalog med generella AI-tjänster som aktören kan en katalysator för kunskap om AI och utveckling välja från. Tänkbara tjänster kan vara säkra tolknings-, av lösningar som påtagligt kan bidra till Sveriges översättnings-, transkriberings-, masknings- och innovations- och konkurrenskraft. Genom AIdigitala assistenttjänster. Aktören kan efter anslutning verkstaden ska aktörer också kunna ta del av nu säkert använda och dra nytta av effekterna av andras lösningar som kan användas i den dagliga tjänsterna i sin verksamhet. verksamheten. AI-verkstaden, tillsammans med AI-insatsstyrkan och vägledningsstöd, kan också Exempelfall 2 (aktör med innovativ idé som kräver bidra till att på sikt lösa problemet med att en del av utveckling) systemen är gamla och att det är svårt att få ut data I en region har man tidigare haft AI-insatsstyrkan på från dem. besök och fått hjälp med att identifiera AI-lösningar för sina behov. Regionen är ansluten till AI-verkstaden och har börjat använda några av AI-tjänsterna. Nu behöver man utveckla en tjänst som inte finns.

AI-verkstaden – en väg in utveckla AI-lösningar för offentlig sektor? Var finns Den finns en stor efterfrågan på samlad information lämpliga data som kan användas för att lösa ett om frågor som rör användningen av AI och hur specifikt problem? Det här är frågor som alla har rätt det kommer att påverka samhället. Det kan gälla att enkelt få svar på – privatpersoner, företagare och tillämpning av GDPR, AI-förordningen eller något aktörer från akademi och offentlig sektor. annat relevant regelverk. Var kan man träna och utveckla AI-modeller i en säker miljö? Hur kan AI Det är därför angeläget att etablera en tydlig portal för påverka utbildnings- och yrkesval? Vilka AI-verktyg olika AI-relaterade frågor – en plats dit man kan vända finns och hur kan man lära sig att använda dem? Hur sig för att hitta svar på sina frågor, eller vägledning om kan man som kommersiell leverantör bidra till att hur man tar sig vidare. [161] Det handlar sålunda inte om

[161] Verksamheten i AI-verkstaden kan i detta avseende även kopplas till de kompetensgemenskaper som skapats inom ramen för SKR:s Handslag för digitalisering.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

att skapa en ny AI-myndighet, utan att myndigheter Det gör det mesta mindre tungrott och mer effektivt med olika ansvarsområden för AI-frågor länkar sina när det kommer till beslutsfattande och mänskligt respektive funktioner till AI-verkstaden. Det betyder umgänge. [162] Som exempel kan nämnas det stora till exempel att Digg:s vägledningar och IMY:s regula - förtroende vi har för vår skattemyndighet, vilket toriska sandlådor för att träna AI-modeller, för både till exempel har möjliggjort smidiga sätt för oss att privat och offentlig sektor, enkelt går att finna via deklarera våra inkomster. [163] Den här tilliten och förtro - AI-verkstaden. endet för det allmänna får dock inte tas för givet, den behövas värnas. [164] Vid etableringen av en AI-verkstad, Den AI-hubb som föreslås i kapitlet Kompetenslyft och vid en ökad användning av AI-tjänster inom för alla kan också ha sin hemvist här. I hubben ska offentlig sektor måste således tilliten till det offentliga det finnas information om vilken kompetens som beaktas. kommer att efterfrågas framöver och vilka utbild ningar som finns för att fylla dessa behov. En samhällsutveckling som gör offentliga aktörers beslutsfattande mer svårbegripligt kan snabbt leda till Förslag en urholkning av förtroendet. I takt med att AI används i allt större utsträckning för beslutsunderlag, och på ▻ AI-kommissionen anser att en portalfunktion sikt även direkt myndighetsutövning, är det därför som beskrivs ovan är en viktig del i att främja nödvändigt att vidta åtgärder för att bevara tilliten och användningen av, och kunskapen om, AI i förtroendet. Det handlar också om att värna om att samhället. Hur en sådan funktion ska kunna svensk myndighetsutövning även framöver ska vara åstadkommas behöver dock utredas vidare, transparent. Inte minst förvaltningslagen ställer krav förslagsvis i samband med den utredning som på att det offentliga ska se till att enskilda ska kunna görs för etableringen av AI-verkstaden. förstå på vilka grunder ett visst beslut har fattats. Det finns tyvärr exempel i närtid från Sverige och andra Område 2: Säkerställa tillgång till data. länder där automatiserat beslutsfattande har legat I offentlig verksamhet finns stora mängder relevanta till grund för myndighetsutövning som visat sig vara data som kan användas för att utnyttja potentialen felaktig och även olaglig. [165] med AI, men det finns en rad hinder som behöver åtgärdas. Offentliga aktörer måste först och främst se Myndighetsutövning där den enskilde inte ges möj till att data som genereras i verksamheten är relevant lighet att förstå hur ett beslut har fattats kan leda och håller hög kvalitet. Det måste också bli tillåtet att till en bristande tillit, i förhållande till tekniken som dela data mellan olika delar av det offentliga och att sådan och till det offentliga. Det är därför viktigt att använda data i tillräcklig utsträckning. Det här handlar den enskilde kan förstå hur ett beslut har fattats, om att förändra de rättsliga förutsättningarna. Dess - särskilt om digitala hjälpmedel används som besluts utom behöver det vara tekniskt möjligt och enkelt för stöd. Mot den bakgrunden är det betydelsefullt att offentlig verksamhet att komma åt, använda och dela utvecklare, i den mån så är möjligt, använder sig av de data som respektive aktör behöver. Säkerhet och öppen källkod. Då blir det enklare att förstå varför ett suveränitet behöver värnas i sammanhanget. AI-verktyg producerat ett visst resultat. Det blir också enklare att granska hur en offentlig aktör fattat ett Inom dataområdet behövs en tydlig förflyttning för att visst beslut. EU:s AI-förordning kommer att spela en offentlig sektor fullt ut ska kunna nyttja möjligheterna roll i detta arbete genom att ställa krav på transpa med AI och minimera dess risker. Konkreta åtgärder rens, spårbarhet och information. Även etiska rikt - [166] diskuteras i kapitlet Data som en förutsättning för linjer är viktiga för att bygga en solid grund av tillit. AI-utvecklingen .

Område 3: Värna enskildas tillit och förtroende I få andra länder har medborgarna en så hög tilltro till staten och sina medmänniskor som i Sverige.

[162] Holmberg, Sören & Rothstein, Bo (2022). Den svenska tilliten fortsatt hög – men sjunker i utsatta grupper. I Ulrika Andersson, Henrik Oscarsson, Björn Rönnerstrand & Nora Theorin (red) Du sköra nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. [163] Se Anders Stridh och Lennart Wittberg, Från fruktad skattefogde till omtyckt servicemyndighet, Skatteverket, 2015. [164] Insikten om vikten av tillit mellan medborgarna och de som styr samhället för ett lands ekonomiska välstånd belönades med Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne år 2024. [165] Ett svenskt exempel är den algoritm som Göteborgs stad använde sig av 2020 för att bestämma skolplaceringar av barn. Algoritmen som användes var felprogrammerad på så vis att den enbart utgick från fågelvägen och inte den faktiska restiden. Detta visade sig särskilt problematiskt i en stad som genomskärs av en älv. [166] Behovet av etiska riktlinjer diskuteras mer utförligt i kapitlet AI och samhällets säkerhet.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | AI FÖR ALLA

Förslag I dag hindrar eller bromsar gällande rätt i hög grad nödvändig teknikutveckling, både genom generella ▻ AI-kommissionen anser att det är viktigt att regler och utformningen av verksamhetsspecifika offentliga aktörer i sin verksamhet använder författningar. Regelverken som styr stora delar av AI på ett transparent sätt i syfte att bibehålla offentlig verksamhet behöver därför bli väsentligt medborgarnas tillit. Det är inte minst viktigt mer möjliggörande. Utan en omfattande översyn för att skapa förtroende för de förslag vi lagt kommer inte den nödvändiga utvecklingen mot mer ovan. Regeringen bör därför överväga att ge automatiserade arbetsprocesser och beslut i offentlig myndigheter i uppdrag att ta fram etiska riktlinjer verksamhet komma till stånd. inom sina ansvarsområden om behov skulle uppstå. Förslag

Område 4: Stimulera användningen av AI genom ▻ Regeringen bör genomföra en översyn av långsiktig styrning och möjliggörande regelverk regelverk som styr offentlig verksamhet i syfte Som vi tidigare har påpekat är användningen av AI inte att anpassa dem till en digital transformation ett mål i sig, men det är ett avgörande verktyg i den med hög grad av AI. Detta kan exempelvis nödvändiga utvecklingen och förnyelsen av offentlig ske genom uppdrag till myndigheter att se verksamhet. Det är därför problematiskt att AI-tjänster över föreskrifter och allmänna råd som de inte används i tillräckligt hög grad. I detta kapitel har vi ansvarar för, och att lämna förslag till ändringar lämnat en rad förslag på nödvändiga åtgärder för att av lagar och förordningar inom respektive öka användningen i offentlig sektor. [167] verksamhetsområde.

Det är möjligt att detta inte räcker. En ytterligare utma - Till sist. De förslag som beskrivs ovan ger offentlig ning för att komma framåt är den försiktighet som på sektor bättre förutsättningar att utnyttja potentialen flera sätt präglar den offentliga förvaltningen. I alltför med AI. Det är sedan upp till de offentliga aktörerna att hög grad har riskminimering varit en vägledande ta tillvara dessa möjligheter och utveckla respektive princip för utvecklingen, och är det än i dag. Om den verksamhet med AI som verktyg. offentliga verksamheten ska kunna digitaliseras måste det i högre grad bli möjligt att pröva nya lös ningar. Det kräver förändringar både av regelverken och av innehållet i styrningen av offentlig verksamhet.

[167] I kapitlet Ledarskap och styrning för att genomföra Färdplanen lämnar vi ytterligare förslag som syftar till att tydliggöra regeringens styrning mot ökad användning av AI.

Bilaga 2

AI FÖR ALLA | Färdplan för Sverige

Regeringen bör genomföra en översyn av regelverk som styr offentlig verksamhet i syfte att anpassa dem till en digital transformation med hög grad av AI.Foto: Stockholms kommun/Johnér 105

Bilaga 2

Bilaga 2

4

Ledarskap

och styrning

När det sker stora förändringar som ger nya förutsättningar för samhällsutvecklingen ställs det annorlunda krav på ledarskap och styrning. Utvecklingen av AI är en sådan systemövergripande förändring. I kapitlet Internationella positioner diskuterar vi först vad det betyder för vårt internationella engagemang. Vill vi vara med och styra utvecklingen måste vi ta en aktiv del i det internationella samtalet om AI.

I kapitlet Ledarskap och styrning diskuterar vi slutligen vilka krav förändringen ställer på vårt politiska ledarskap och styrningsprocesser samt vilka anpassningar som behövs för att relevanta åtgärder ska kunna vidtas och implementeras.

Denna del innehåller:

Internationella positioner 108 Ledarskap och styrning för att genomföra Färdplanen 116

Foto: Per Pixel Petersson

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

Ledarskap

och styrning

Internationella positioner

ChatGPT sammanfattar:

I en tid då AI utvecklas snabbt och påverkar alla sektorer globalt, blir internationellt samarbete avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft. För ett exportberoende land som Sverige, där den inhemska marknaden är begränsad, är det nödvändigt att ha en aktiv roll i det globala AI-samarbetet. Detta kapitel undersöker hur Sverige kan delta i internationella policyprocesser och regleringar för att främja säker och etisk AI-utveckling, samtidigt som innovation och tillväxt främjas. Genom EUsamarbetet har vi en unik möjlighet att forma framtidens AI-regler, samtidigt som vi måste navigera i en värld där olika länder inför egna AI-strategier. Sveriges styrkor, såsom en avancerad tech-sektor och en offentlig sektor med stor datatillgång, ger oss en plattform för att bli en stark internationell AI-aktör. För att säkerställa framgång krävs dock en tydlig strategi för att attrahera internationell kompetens och samarbeta med de främsta forskningsmiljöerna. Detta kapitel utforskar också hur Sverige kan ta en ledande roll i nordiskt och globalt AI-samarbete.

Det internationella policylandskapet AI-utvecklingen går allt snabbare, se faktaruta Arbetet Det internationella policysamarbetet tar sig många i olika internationella forum för en kort beskrivning av former och sker i många olika forum. FN, OECD, G7 arbetet. Syftet är att hitta gemensamma principer när och G20 har alla börjar utarbeta riktlinjer i takt med att det gäller etik, transparens, ansvar och rättvisa.

Summit of the future Foto: UN Photo/Mark Garten

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

Arbetet i olika internationella forum

▻ Inom OECD diskuterade man tidigt vilka principer som borde gälla för tillförlitlig AI. Principer antogs redan 2019 och uppdaterades i maj 2024. Bland annat EU:s AI-förordning, Europarådet, FN och USA använder sig av OECD:s definition av ett AI-system.

▻ Hiroshima AI Process lanserades under Japans G7-ordförandeskap och ledde till att G7 enades om International Guiding Principles for all AI Actors i december 2023 .

▻ FN antog i mars 2024 en resolution med stöd av mer än 120 länder inklusive USA och Kina om respekt, skydd och främjande av mänskliga rättigheter vid design, utveckling, tillämpning och användning av AI. Generalförsamlingen underströk också AI-systemens potential att accelerera och möjliggöra framsteg i att nå de 17 målen för hållbar utveckling. Vid toppmötet Summit of the future i september 2024 enades man om en Pact for the Future som bland annat innehåller en Global digital compact som är det första omfattande globala ramverket för digitalt samarbete och styrning av AI.

▻ I maj 2024 antog Europarådet en Framework Convention on Artificial Intelligence and Human Rights, Democracy and the Rule of Law som kommer att vara rättsligt bindande för de som undertecknar konventionen. Konventionen öppnades för undertecknande den 5 september 2024.

▻ I november 2023 hölls ett globalt AI-säkerhetsmöte i Storbritannien, vilket ledde till The Bletchley Declaration on AI Safety . Man kom överens om vikten av säkerhetstester av nya AI-system och att utarbeta en state of the science rapport för att bygga internationell konsensus om förmågor och risker med frontier AI .

▻ AI är ett prioriterat samarbetsområde inom ramen för Trade and Technology Council (TTC) mellan EU och USA. Inom TTC söker man gemensamma ansatser för AI-området, bland annat vad gäller riskhantering, interoperabilitet och transparens.

Vissa av dessa samarbeten är mer globala till sin EU-samarbetet är centralt för både reglering karaktär, medan andra är regionala. Båda perspek - och utvecklingen av AI i Sverige tiven är viktiga och det är centralt att regeringen och EU-samarbetet är det enskilt viktigaste internatio myndigheter avsätter tillräckliga resurser för att kunna nella engagemanget för Sverige. Ramarna för hur vi delta. Givet våra begränsade resurser är det dock kan utforma svenska lagar och regler sätts ofta på viktigt att svenska myndigheter fokuserar insatserna EU-nivå, genom gemensamma beslut i EU:s minis där de gör störst nytta. För att göra det är det viktigt terråd och i Europaparlamentet. Aktiviteten i arbetet att enas om vilka aspekter som är mest centrala ur med att reglera AI inom EU har under senare år varit ett svenskt perspektiv, och låta detta avspeglas i hög. EU var till exempel först i världen med att anta ett det svenska deltagandet och agerandet i respektive rättsligt regelverk för specifika användningsområden organisation. av AI. AI-förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024. [170] Förordningen syftar till att se till att AI inom Antalet enskilda länder som antagit egna nationella EU utvecklas på ett säkert sätt som säkerställer AI-regelverk växer också snabbt i takt med att medve - medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter. tenhet om behovet av att reglera ökar. Enligt Stanford En gemensam EU-reglering, och implementering, är AI Index som granskat AI-lagstiftning i 128 länder från också viktig för att undvika att EU:s inre marknad frag - 2016 till 2023 har 32 länder åtminstone en AI-lag - mentiseras genom olika nationella regelverk. Det kan stiftning. [168] Men det handlar inte bara om regelverk. vara avgörande för ett företags möjligheter att växa i Många länder har också antagit en AI-strategi. Kanada Europa – i stället för att direkt etablera sig i USA. var det första landet med en nationell AI-strategi 2017. I dagsläget finns 75 nationella AI-strategier och fler är under utveckling. [169]

[168] Stanford University, Artificial Inteligence Index Report 2024, kapitel 7. [169] Stanford University, Artificial Intelligence Index Report 2024. s. 391. [170] AI-förordningen beskrivs närmare i kapitlet Tillgång till internationella AI-resurser.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

Amerikanska AI-regelverk

I kraft av sin dominans inom tech-sektorn och sin ekonomiska styrka är de amerikanska regelverken av särskild betydelse och blir en faktor i den internationella konkurrensen. Det amerikanska regellandskapet är komplext eftersom det omfattar den federala nivån, delstatsnivån samt olika myndigheters riktlinjer och domstolarna. Antalet amerikanska AI-regelverk har ökat under de senaste åren. 2023 fanns det 23 AI-regelverk, att jämföra med ett enda 2016. Bara under 2023 växte antalet regelverk med 50 procent. Kalifornien är den delstat med flest AI-regelverk (7) följt av Virginia (5). På federal nivå finns det framför allt så kallade Executive Orders. Den mest välkända är Executive Order 14110 On the Safe, Secure, and Trustworthy Development and Use of Artificial Intelligence . Den innehåller åtta generella principer för att styra utvecklingen och användningen av AI, särskilt av federala myndigheter och utvecklandet av foundation models. Den ger dessutom vissa federala myndigheter i uppdrag att utveckla ytterligare AI-specifika riktlinjer och regleringar. USA har också antagit en Blueprint for an AI Bill of Rights som är ett icke-bindande ramverk med principer för design, användning och tillämpning av AI-system och ett frivilligt AI Risk Management Framework för att hjälpa olika organisationer bemöta AI-risker. På delstatsnivå har flera AI-lagar införts de senaste åren, många med mer specifika krav. Colorado var den första amerikanska delstaten att införa en omfattande AI-lag år 2024. I Kalifornien måste till exempel politiska annonser ange om de använt AI för att skapa bilder. Nyligen infördes också en lag om transparens vid utveckling av generativ AI. I Michigan och Washington finns liknande krav på all AI-genererad marknadsföring, oavsett om de var avsedda att missleda eller inte. I New York är användningen av automatiserade verktyg för anställningsbeslut förbjuden under särskilda omständigheter.

EU-samarbetet har också antagit andra gemen - case-by-case ansats med större fokus på bästa samma regelverk med betydelse för utvecklingen av praxis och frivilliga industristandarder. En annan viktig AI, till exempel regler för dataskydd och användning skillnad är att brott mot EU:s AI-förordning kan leda till av data. GDPR-förordningen (General Data Protection avsevärda bötessummor vilket tidigare inte varit fallet Regulation) från 2018 är kanske den mest välkända i USA. I till exempel Kalifornien finns dock nu lagför och är avsedd att skydda enskildas personuppgifter. slag som också innehåller stora bötesbelopp. Öppna data-direktivet har gett upphov till lagen om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data Men EU-samarbetet handlar inte bara om regler – (2022:818). Syftet är att olika aktörer i samhället ska syftet är också att gynna europeisk forskning och kunna använda offentlig information för att skapa innovation. Som EU-medlem har Sverige till exempel nya produkter och tjänster. Dessutom finns Data möjlighet att delta i och få finansiering av olika Governance Act (DGA) som trädde i kraft i september AI-forskningsprogram och uppbyggnaden av beräk - 2023 och är avsedd att reglera frivillig datadelning. I ningskraft i form av superdatorer. Hur Sverige utnyttjar januari 2024 kompletterades DGA med Data Act, som den här möjligheten diskuteras längre ned i det här klargör vem som har rätt att skapa värde av olika data kapitlet och i kapitlet Beräkningskraft . och under vilka förhållanden. För att ta ett konkret exempel – vem äger rätten till den data som din upp - EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kopplade tvättmaskin eller kylskåp genererar? underströk i sina politiska riktlinjer som hon lade fram i juli 2024 vikten av att EU blir en global ledare inom I diskussionen om balansen mellan att fokusera på AI-innovation. För att uppnå detta ska superdatorer säker AI och främjande av innovation jämförs ofta göras tillgängliga för AI-startups och företag genom amerikanska och europeiska regelverk, se faktaruta ett AI Factories Initiative. [171] Kommissionen avser Amerikanska AI-regelverk för en beskrivning av ame - också lägga fram en ny Apply AI Strategy. Syftet är rikansk AI-reglering. Här finns påtagliga skillnader. EU att främja nya industriella användningsområden för har valt att sätta strikta regler för AI-system med hög AI och förbättra tjänster som tillhandahålls av den risk och förbjuder dessutom vissa AI-tillämpningar. offentliga sektorn, till exempel inom sjukvården. USA har däremot valt en mer decentraliserad och Vidare är avsikten att sätta upp ett European AI

[171] För en beskrivning av AI Factories se kapitlet Beräkningskraft.

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

Research Council för att samla europeiska vetenskap - Förslag [172] liga resurser i likhet med CERN. ▻ Åtgärder bör vidtas för att råda bot på Sveriges Sverige bör vara aktivt och driva prioriterade underrepresentation inom EU:s institutioner. frågor Specifikt kommer det att behövas fler svenska De många AI-initiativ som tas inom EU understryker tjänstemän inom generaldirektoratet för vikten av att Sverige är aktivt inom området. För att kommunikation (DG Connect) och den AI-byrå få ett AI-regelverk inom EU som lämpar sig väl för som nu bildas i Bryssel. För att uppnå detta svenska förhållanden är det viktigt att vi utövar så bör bland annat placeringar av tjänstemän från stort inflytande vi kan i EU:s beslutsprocesser, särskilt myndigheter och departement finansieras i det skede som AI befinner sig i nu. I våra kontakter centralt. Den enhet som lånar ut personal ska inte med representanter för olika grupper i samhället har belastas med kostnaden. Kostnaden kopplat till AI-kommissionen fått en förhållandevis samstämmig AI-frågor bedöms gradvis öka och uppgå till 10 bild av att Sveriges relativa inflytande är för litet och miljoner kronor per år inom fyra år. att vi inte prioriterar påverkansarbetet tillräckligt. Att hitta belägg för den bilden är dock inte helt enkelt. Det De positioner Sverige bör driva i förhandlingsarbetet finns studier, till exempel från Göteborgs universitet, varierar beroende på det aktuella lagstiftningsför som i stället pekar på att andra länder gärna samar - slaget. Men en viktigt generell position att driva, betar med svenska representanter i förhandlingarna som tydligt bekräftas i Mario Draghis rapport, är att om olika lagförslag som tagits fram av EU-kommis - reglering inte får hämma europeisk konkurrenskraft, sionen. Detta pekar mot att Sverige skulle kunna få om det inte finns väldigt starka skäl. Dessutom bör stor utväxling om man prioriterar påverkansarbetet. regelverket vara tydligt och implementeras på ett har moniserat sätt i EU:s 27 medlemsländer. Det måste En annan viktig aspekt är i vilken mån vi lyckas vara ”lätt att göra rätt”. Med för tung och komplicerad påverka lagförslag redan innan de har presenterats europeisk regelbörda riskerar användningen av AI av EU-kommissionen. Här är det av stor vikt att Reger - inom EU bli ännu mer färgad av språk och värderingar ingskansliet försöker ta fram tidiga ståndpunkter att från andra delar av världen. [173] använda i påverkansarbetet gentemot EU-kommis sionen, i stället för att vänta tills ett formellt förslag Förslag ligger på bordet. Det är också helt centralt att ha svenskar på plats i kommissionen. Det skulle under - ▻ Regeringskansliet och svenska myndigheter bör lätta kontakter mellan svenska företrädare, både från säkerställa ett mer aktivt deltagande i AI-frågor myndighetssfären och privat sektor, och bidra med ett inom EU-samarbetet. Tillräckliga resurser måste svenskt perspektiv i kommissionens interna arbete. därför ges till de enheter inom Regeringskansliet Här är det otvetydigt så att Sverige är underrepresen - och till de myndigheter som deltar i EUterat. Om vi var representerade i linje med vår relativa förhandlingar på området. folkmängd skulle 2,7 procent av kommissionens tjänstemän vara svenskar, men den verkliga siffran är ▻ I förhandlingsarbetet bör svenska företrädare bara 2,0 procent. Att rätta till den här obalansen bör bland annat verka för att: vara en prioriterad uppgift för svenska myndigheter. Det är därför välkommet att den svenska regeringen - Regleringen på EU-nivå inte otillbörligt hämmar och EU-kommissionen har enats om en handlings - europeiska företags globala konkurrenskraft, till plan för detta. exempel genom att europeiska företag inte får tillgång till den senaste teknologin från tredje Behovet av att snabbt få svenskar på viktiga posi - land. tioner i EU:s institutioner gäller inte minst AI-området. EU bygger för tillfället upp sin organisation för imple - - Regleringsbördan inte ska vara onödigt tung menteringen av AI-förordningen. Det innebär bland för företagen. Målet måste vara att det ska vara annat att en särskild AI-byrå skapas inom EU-kommis - lätt att göra rätt inom ramen för den samlade sionen. Att få kvalificerade personer från Sverige att regleringen. söka sig dit bör också vara en prioriterad uppgift för regeringen. Kostnaden för att tillfälligt bistå med per - - Implementeringen av reglering blir så sonal till en EU-institution bör inte ensidigt belasta en harmoniserad som möjligt i EU:s medlemsländer, enhet inom Regeringskansliet eftersom det motverkar inte minst GDPR. sådana placeringar.

[172] CERN är en akronym för Europeiska rådet för kärnforskning – tidigare Conseil Européen pour la Recherche Nucleaire.CERN driver världens största partikelfysiklaboratorium utanför Genève. [173] För en ytterligare diskussion om detta och implementeringen av GDPR, se kapitlen Data som en förutsättning för AI samt Tillgång till internationella AI-resurser .

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

- Svenska synpunkter tidigt förs fram till EU- Sverige måste dra mer nytta av EU:s forskningskommissionen på deras planerade arbete på och infrastrukturprojekt AI-området (även innan formella förslag läggs på EU gör för närvarade stora satsningar på olika forsk bordet). nings- och infrastrukturprojekt med AI-koppling. Det presenteras kontinuerligt projektförslag som forskare - Hitta gemensamma lösningar på frågor kopplade och innovatörer från medlemsländerna får ansöka om [174] till upphovsrätt och användande av generativ AI. att leda eller delta i. Sådana projekt utgör utmärkta tillfällen för svenska aktörer att bygga kompetens och - Svenska intressen och befintliga standarder nätverk, och stärka Sveriges roll som framstående beaktas när nya datastandarder tas fram inom EU. forskningsnation inom AI. Genom att projekten hel- eller delfinansieras via EU-budgeten (i Digital ▻ Inrätta öppna och transparenta strukturer Europe till 50 procent) hålls också. kostnaden nere för för samråd med näringsliv, akademi och svenska intressenter. I faktaruta Horizon Europe och representanter för kommuner och regioner, för Digital Europe beskrivs dessa program. att möjliggöra att svenska förhandlare har tillgång till information om den senaste utvecklingen och svenska intressen på området.

Horizon Europe och Digital Europe

Horizon Europe omfattar forsknings- och innovationssamarbeten inom många olika sektorer. Budgeten för perioden 2021–2027 är 93,5 miljarder euro. Programmet satsar på AI i olika delar.

1. Satsningar på grundläggande forskning.

2. Finansiering av lovande innovatörer och SMF:s genom European Innovation Council.

3. Projekt som ligger i den absoluta vetenskapliga framkanten (”scientific excellence”) genom European Research Council.

4. Europeiska forskningspartnerskap mellan privata och/eller offentliga aktörer inom ramen för ”AI, Data and Robotics”. Digital Europe-programmet är särskilt inriktat på AI-samarbetet. För perioden 2021–2027 är budgeten på 7,6 miljarder euro. Det finns sex delområden. 1. Högpresterande datorsystem (HPC).

2. Artificiell intelligens, data och molnlösningar.

3. Cybersäkerhet.

4. Avancerade digitala färdigheter (Advanced digital skills).

5. Säkerställa bred användning av digitala teknologier (Accelerating the Best Use Of Technology.

6. Halvledare (Chips).

[174] Se också diskussionen i kapitlet Beräkningskraft.

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

Tyvärr kan vi konstatera att det svenska utnyttjandet Förslag av dessa program är lägre än önskvärt. Sett till Sve riges relativa folkmängd ligger vi i regel efter övriga ▻ Ge Vinnova möjligheten att finansiera fleråriga nordiska EU-länder, men även icke-EU landet Norge. EU-projekt, genom att ge myndigheten ett Det finns troligen flera bidragande förklaringar till det beställningsbemyndigande. AI-kommissionen låga svenska utnyttjandet. En orsak är att kunskapen välkomnar regeringens förslag om detta. bland företagen om att den här möjligheterna finns, verkar vara låg. En annan verkar ligga i svagheter i våra ▻ Tilldela Vinnova och Vetenskapsrådet ökade egna finansieringsmodeller för forskning och inno - medel för medfinansiering av Digital Europevation, och Vinnovas förutsättningar att underlätta projekt på i storleksordningen 160 miljoner deltagande i den här typen av projekt. För att kunna kronor per år. Det bör också skapas ett ansöka om deltagande i ett Digital Europe-projekt buffertutrymme för att i högre grad än i dag kunna krävs att svensk medfinansiering redan är säkrad. ge förhandsgaranti om medfinansiering. Genom Vinnova, som är kontaktmyndighet för den här typen en öronmärkt buffertfond, med en initial kapacitet av EU-program, har dock i nuläget inte möjlighet att ge på cirka 50 miljoner kronor, bör årliga svängningar i förhandsbesked om sådan medfinansiering. Orsaken andelen beviljade ansökningar kunna hanteras. är bland annat att det skulle utsätta Vinnovas budget för stora risker, eftersom man inte vet på förhand hur ▻ Utred möjligheten att, enligt norsk modell, ge ex många, eller vilka, av de aktuella EU-projekten som post-anslag till lärosäten i relation till hur många beviljas. Problemet beskrivs av många aktörer som EU-projekt man deltar i. Syftet är att kompensera något av ett moment 22 där EU kräver förhandsbesked för den ofta låga overhead-kompensationen från om medfinansiering från Sverige. Vinnova kan i sin tur EU. Regeringen bör avsätta ca 30 miljoner kronor bara godkänna medfinansiering av EU-projekt som årligen för sådan kompensation. har kompletterande finansiering klar. Om Vinnova medger medfinansiering kan myndigheten dessutom ▻ Det svenska deltagandet i EU-finansierade endast ge besked för ett år i taget. Det gör det svårt för program är särskilt lågt på företagssidan. svenska aktörer att delta i fleråriga EU-projekt. Regeringen bör därför se över den nuvarande modellen för att bevaka utlysningar och sprida Ytterligare en utmaning för forskare att delta i information om EU-finansierade program till EU-projekt är att täckningen för indirekta kostnader är alla relevanta aktörer. Samrådet med näringsliv relativt låg. Det gör att deltagande i ett EU-projekt kan och akademi är viktigt också ur denna synvinkel. bli relativt kostsamt för till exempel ett deltagande Vinnova och Digg bör också vidta åtgärder för universitet. I AI-kommissionens kontakter med att öka synligheten för EU-program som Horizon svenska forskare har det framkommit att de vid flera Europe, inklusive EIC deep tech fund, och Digital tillfällen har fått avstå från att ansöka om att delta i Europe. EU-projekt på grund av risken att omkostnaderna ska tränga undan annan forskningsverksamhet. Detta Mycket att vinna på nordiskt samarbete gäller både programmet Horizon Europe (som i regel Det finns många skäl för de nordiska länderna att är finansierat av EU-budgeten till 100 procent) och fördjupa sitt samarbete på AI-området. Det gäller Digital Europe. inte minst i arbetet med att utforma internationella regler och standarder för AI, ett område under snabb En viktig aspekt i vårt engagemang inom EU är behovet utveckling. Med tanke på våra många gemensamma av att fokusera på våra styrkor och även vara beredda drag, till exempel en stark demokratisk tradition och att framhålla dessa för att vara attraktiva för olika värderingsburna samhällssystem, skulle ett mer EU-projekt. Ett område där Sverige redan har visat samordnat nordiskt agerande öka våra chanser att ledarskap är utveckling av öppna storskaliga modeller påverka arbetet i en riktning mot innovativ, säker och för europeiska språk. Här bidrar EU till finansiering och etisk användning av AI. Här borde det finnas utrymme utveckling av för Sverige viktig förmåga och teknik. för Norden att skapa sig en nisch inom utveckling och Det här är ett exempel på områden där Sverige har bra användning av AI. Det faktum att Norden, och även möjligheter att stärka sin position inom AI-området. Norden-Baltikum, är en region med en stark position inom IT och IT-relaterad innovation, innebär att ett samordnat agerande i internationella sammanhang skulle kunna få en betydande politisk tyngd. Inte minst inom EU.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

Andra områden där ett nordiskt samarbete kan vara exempel på länder som ligger högt på olika AI-rank fruktbart gäller samordning av kravställande på ningar. Det kanadensiska exemplet kan tjäna som utländska etableringar i datacenter. Genom gemen - inspiration på ett lyckat samarbete. Sverige har varit samma, eller likartade, krav på företagen och tillgång närvarande i det kanadensiska AI-ekosystemet sedan till beräkningskraft för inhemska intressenter kan 2022. Relationerna mellan samarbetspartnerna i mervärdet för samhället maximeras. respektive land är nu mycket väl etablerade. Ett antal konkreta samarbeten är också under uppstart, bland Mot bakgrund av ovanstående välkomnar AI-kommis - annat inom sjukvården med utbyte mellan flera kana sionen planerna på att inrätta ett nordiskt AI-center densiska och svenska sjukhus. med delfinansiering av Nordiska ministerrådet. Förslag Förslag ▻ Tekniska attachéer med bred kunskap om ▻ Arbeta för ett mer samordnat nordiskt agerande i det svenska AI-ekosystemet bör stationeras internationella förhandlingar om AI-reglering, inte i nyckelländer, för att bygga strategiska minst i EU. samarbeten mellan svenska och utländska parter. För detta bör totalt 15 miljoner kronor Strategiska internationella samarbeten per år anslås till lämpliga myndigheter och Eftersom kompetens om den nya tekniken utvecklas organisationer. över hela världen är det av stor vikt att vi söker stra tegiska samarbeten med de bästa forsknings- och ▻ Regeringen bör driva på det transatlantiska innovationsmiljöerna. samarbetet till exempel i Trade and Technology Council (TTC). Som ett litet och starkt Utöver EU-samarbetet och ett tätare nordiskt sam - exportberoende land, är det transatlantiska arbete bör vi utöka kontakterna med länder som samarbetet av särskild vikt för Sverige, som skulle ligger på framkant i sin utveckling av AI. USA, Kanada, gynnas av gemensamma transatlantiska regler. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Singapore är

Andra områden där ett nordiskt samarbete kan vara fruktbart gäller samordning av kravställande på utländska etableringar i datacenter. Foto: MTZ Graphics/Shutterstock

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

Draghirapporten

Nyligen publicerade Mario Draghi rapporten Den inom teknologisk utveckling och AI. Detta är särskilt europeiska konkurrenskraftens framtid . I rapporten viktigt med tanke på de demografiska utmaningar pekar Draghi på flera aspekter som är av stor vikt för som väntar: den europeiska arbetsmarknaden utvecklingen inom AI, framför allt i relation till Europas förväntas minska med två miljoner människor konkurrenskraft. i arbetsför ålder per år, och förhållandet mellan arbetande och pensionärer kommer förändras från Här menar Draghi att den europeiska produktiviteten 3:1 till 2:1. har halkat efter USA:s. Detta med följden att den reala disponibla inkomsten [175] per capita, det vill säga AI-kommissionen noterar behovet av åtgärder inkomsten efter skatt och justerat för inflationen, för att förbättra produktivitetsutvecklingen vuxit nästan dubbelt så snabbt i USA jämfört med i i Sverige och inom EU. Vi välkomnar därför Europa sedan 2000. Enligt Draghi beror skillnaden Produktivitetskommissionens delbetänkande och ser i produktivitet till största delen på utvecklingen av fram emot slutbetänkandet i oktober 2025. tech-sektorn. Medan USA och Kina snabbt utökar sitt teknologiska ledarskap, visar Draghi att Europa släpar efter inom nyckelområden som AI-användning och investeringar i avancerad teknologi. Endast fyra av världens 50 största techbolag är europeiska, medan de tio största plattformarna i Europa ägs av amerikanska eller kinesiska företag.

Draghi belyser även att det i dagsläget är svårt för europeiska startups inom AI att växa och konkurrera globalt. Det beror främst på att de europeiska kapitalmarknaderna är både fragmenterade och underfinansierade. Bristen på riskkapital tvingar således många europeiska företag att söka finansiering utanför unionen, vilket försvagar EU:s teknologiska suveränitet. Detta problem är särskilt allvarligt inom AI-sektorn. Av de mest framgångsrika AI-startupbolag som finns i världen, går endast 6 procent av investeringarna till företag inom EU, jämfört med 61 procent till företag i USA och 17 procent till företag i Kina.

AI-sektorn präglas av stordriftsfördelar och nätverkseffekter, vilket gör Europas fragmenterade kapitalmarknader och regleringar särskilt problematiskt för mindre länder, även om Sverige skiljer ut sig härvidlag i kraft av vår relativt väl fungerande kapitalmarknad. AI-företag är beroende av mycket finansiering och ett brett kundunderlag för att kunna växa. Det gör att europeiska företag får svårt att skala upp och bli globala spelare, särskilt jämfört med större aktörer i USA och Kina som har tillgång till både kapital och breda marknader redan från start.

För att Europa ska kunna behålla sin framtida konkurrenskraft anser Draghi att det krävs Foto: Europeiska kommissionen omfattande åtgärder för att återta en ledande position

[175] Real disponibel inkomst utgörs av inkomsten efter skatter och avgifter, justerat för inflationen.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

Ledarskap och styrning för

att genomföra Färdplanen

ChatGPT sammanfattar:

AI-tekniken står inför att omvandla vårt samhälle på djupet, och för att maximera dess fördelar krävs tydliga styrningsmodeller och ett engagerat ledarskap. Detta kapitel utforskar hur AI kan adressera några av våra mest pressande utmaningar, men också varför dagens splittrade förvaltning riskerar att bromsa utvecklingen. Hur kan vi säkra att AI integreras effektivt och ansvarsfullt i våra system? Genom konkreta förslag på samordning och centraliserade initiativ, ges här en plan för hur Sverige kan stärka sitt ledarskap och ta en global position inom AI. Kapitlet belyser de viktiga steg som krävs för att säkerställa framgång i detta omfattande teknikskifte.

Politiskt ledarskap saknas Den svenska förvaltningsmodellen Under de många möten kommissionen har haft med Sveriges decentraliserade förvaltningsmodell har aktörer i det svenska samhället har det framgått, med många fördelar. Utöver att lägga många beslut nära stor tydlighet, att den nationella styrning som i dag medborgarna, i lokala församlingar, erbjuder den ett sker av frågor som rör AI, i många avseenden är otydlig mått av demokratisk robusthet. I kriser, eller vid snabb och fragmentarisk. Det kan handla om offentliga och förändring, höjs ofta röster för mer kraftfull nationell privata aktörer som avvaktar med att vidta nödvändiga styrning. Frågan behandlas i hela sin komplexitet i åtgärder på grund av avsaknad av direktiv, vägledning Kommittén om beredskap enligt regeringsformens eller nödvändiga resurser. När det gäller den offentliga betänkande Stärkt konstitutionell beredskap (SOU förvaltningen noterar regeringen själv i budgetpro - 2023:75). Snabba systemövergripande teknikskiften, positionen för 2025 att det finns en stor försiktighet som AI-teknikens genombrott, utgör inte en kris, men och osäkerhet, att det saknas gemensamma AI-sats - kan ändå motivera en tydlig central styrning. ningar och att förvaltningen som konsekvens riskerar att missa potentialen med AI. [176] Ett antal försök till strukturer för en mer samlad statlig styrning i tvärsektoriella frågor har prövats Jämfört med de tidigare stora teknikskiftena är i den svenska förvaltningen. Erfarenheterna från behovet av nationellt politiskt ledarskap dessutom många av dessa initiativ tycks vara att tvärsektoriellt möjligen än större denna gång, givet avsaknaden av arbete i Regeringskansliet är svårt. Nödvändiga förut stora, teknikledande svenska företag på AI-området. sättningar är både politiskt stöd, tydlig styrning och En ändamålsenlig central styrning av AI-relaterade tillräckliga resurser. [177] frågor finns dock inte i Sverige i dag. Det kan ha sin grund i den svenska förvaltningsmodellen, en modell Erfarenhet av tvärsektoriell styrning i Sverige som i stort tjänat oss väl under århundraden. Myn - Nationella strategier och handlingsplaner används digheterna har i regel ett tydligt ansvar och mandat ofta för tvärsektoriella frågor, som kräver insatser på inom sitt specifika ansvarsområde men ett betydligt flera förvaltningsnivåer och inom olika verksamhets svagare sådant när det gäller frågor som spänner över områden för att förverkliga regeringens mål. [178] Dessa flera sektorer. När det gäller hanteringen av AI-frågor dokument är dock till sin natur inte bindande. 2018 inom Regeringskansliet kan vi konstatera att dessa antog regeringen exempelvis en Nationell inriktning i dag är splittrade på många departement. Mot bak - för artificiell intelligens . grund av att förslagen i denna rapport täcker i stort alla statens utgiftsområden, och därmed samtliga En lösning som ofta används för att hantera frågor departement, är detta en utmaning. som påverkar flera offentliga (och privata) aktörer är att skapa olika former av fora för samråd och

[176] Se Prop. 2024/25:1 Utgiftsområde 22, s. 112. [177] Se Statskontoret, Regeringens styrning i tvärsektoriella frågor – En studie om erfarenheter och utvecklingsmöjligheter, 2022. [178] Se SOU 2024:43 Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning. s. 140.

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

samverkan. [179] Avsikten är att aktörerna ska träffas vägleda reformer av den offentliga förvaltningen och med viss regelbundenhet och utbyta information, samarbeta med medborgare och andra intressenter men själva fatta de beslut som de bedömer är beskriver OECD att central styrning kräver ett antal nödvändiga. förutsättningar. OECD understryker vikten av en tydlig vision från regeringen som avgörande för resultatet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Den centrala funktionen behöver också skarpa har i en aktuell rapport analyserat hur myndigheter har mandat, tydligt avgränsade roller, kombinerat med hanterat tre olika samhällskriser som inträffat under tillit mellan CoG:er och fackdepartementen. Det är det senaste året. [180] Myndigheten kunde i sin rapport viktigt med ett öppet förtroligt informationsutbyte för konstatera att det råder brist på proaktivt agerande, att fackdepartementen ska genomföra riktlinjer eller särskilt när det saknas information. MSB föreslår standarder som beslutas av CoG:er. CoG:er behöver i sin rapport att regeringen bör överväga att införa dessutom rätt personer, med rätt kompetens, på rätt en handlingsprincip. En sådan princip innebär att plats. Färdigheter som politiskt förnuft, helhetstän berörda aktörer ska agera proaktivt och vidta nödvän - kande, medling och dataanalys har visat sig viktigt. diga åtgärder även i osäkra situationer med brist på Dessutom behöver CoG rätt stöd (till exempel bud information. [181] AI-kommissionen anser att en sådan getar eller dataåtkomst) för att fungera effektivt. princip även kan främja användningen av AI i Sverige. Systemövergripande förändring kräver central Cybersäkerhet är en fråga som spänner över i princip styrning samtliga sektorer av samhället. I december 2023 Det är AI-kommissionens uppfattning att vi som beslöt regeringen att ge över 100 myndigheter ett åter - samhälle inte enbart kan förlita oss på befintliga rapporteringskrav eller uppdrag i sina regleringsbrev modeller för styrning för att kunna ta tillvara de stora där myndigheten ska redogöra för hur de arbetar med nyttor eller de risker som AI för med sig. Den svenska frågor relaterade till cybersäkerhet. [182] När regeringen förvaltningsmodellen tjänar oss väl men är, som ovan i september 2024 beslutade att samla det nationella visat, inte optimal när det handlar om att lösa en cybersäkerhetsarbetet i ett nationellt cybersäker- utmaning som spänner över flera olika sektorer. Det hetscenter under FRA:s ledning, motiverades det med behövs, åtminstone temporärt, ett tydligare centralt ett behov av en tydligare styrning från regeringen. [183] ledarskap som kan blicka över samtliga samhälls - När det gäller säkerhetsskydd har vissa myndigheter sektorer. Nedan lämnar vi förslag som vi bedömer är getts befogenhet att utöva tillsyn över andra myndig - nödvändiga för att vi som land ska kunna ta tillvara de heter samt att ge ut vägledning kring hur myndigheter möjligheter och hantera de risker som AI för med sig. och privata aktörer ska tolka lagstiftningen. [184] Förslag Internationella erfarenheter av central styrning Frågan om ifall det teknologiskifte AI utgör behöver en ▻ Regeringen bör fatta beslut om en AI-strategi för ny form av central styrning, åtminstone under en viss Sverige under 2025 där denna Färdplan utgör tid, har i någon mån behandlats i den internationella grunden. litteraturen. [185] Frågan om befogenheter och möjlig heter hos Center of Government (CoG), vad vi i Sverige ▻ Behovet av snabba beslut om kallar Statsrådsberedningen och i andra länder premi - systemövergripande åtgärder utgör själva ärministerns kansli eller motsvarande, behandlas i ett anledningen till att AI-kommissionen valde löpande arbete vid OECD. [186] En nylig rapport därifrån att tidigarelägga sin rapport. Finansieringen pekar på att CoG hamnat under allt större press av regeringens AI-strategi bör därför framgå att kunna navigera i alltmer komplexa miljöer med av vårpropositionen för 2025 eller av en extra synkroniserade kriser, polarisering och sjunkande ändringsbudget som lämnas till riksdagen under förtroende för offentliga institutioner. våren 2025.

För att överbrygga gapet mellan politiken och AI-utvecklingen kräver samordning av politiska förvaltningen, förvalta sammanhållningspolitik, beslut i en hastighet som systemet i dag inte

[179] Se SOU 2024:43 s. 159 ff. för en sammanställning över en del av dessa fora. [180] Se MSB, Utvärdering av den aktörsgemensamma hanteringen av tre händelser ur ett krisberedskapsperspektiv (Fö2024/00366). [181] Se MSB, Ansvar, samverkan, handling - Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (Ju2015/1400/SSK). [182] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/12/starkta-krav-i-myndigheternas-regleringsbrev-kring-informations--och-cybersakerhetsarbetet/. [183] Det nationella cybersäkerhetscentret har tidigare vara inrättat av fyra myndigheter efter ett uppdrag från regeringen 2020. Från den 1 november 2024 har FRA ansvaret för centret, dess verksamhet regleras i förordning och dess chef utses direkt av regeringen. [184] Se 8 kap. 1, 11 samt 12 §§ säkerhetsskyddsförordningen (2021:955). [185] Se bland annat United Nations System White Paper on AI Governance, 2024, Europeiska Revisionsrätten, Särskild rapport 08/2024, EU:s ambitioner i fråga om artificiell intelligens samt Dan Huttenlocher, Asu Ozdaglar och David Goldston, A Framework for U.S. AI Governance, 2023. Ett flertal policyramverk för AI finns tillgängliga på Center for AI and Digital Policys webbplats, www.caidp.org. [186] OECD, Steering from the Centre of Government in Times of Complexity: Compendium of Practices , OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/69b1f129-en 2024.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | LEDARSKAP OCH STYRNING

förmår. I syfte att centralisera och effektivisera uppföljningsindikatorer (Key Performance hanteringen av frågor gällande AI bör en särskild Indicators) tas fram. I bilaga B ger vi förslag task force tillsättas vid Regeringskansliets på sådana. I syfte att tydliggöra de offentliga Statsrådsberedning. [187] En sådan task force investeringar som görs för att stärka Sveriges ska fungera som en brygga mellan politiken AI-förmåga bör dessa AI-utgifter redovisas och de medarbetare på Regeringskansliet som särskilt under samtliga utgiftsområden i implementerar och följer upp regeringens AI- budgetpropositionen. strategi. AI-kommissionen föreslår i övrigt inga förändringar i Regeringskansliets organisation. ▻ Regeringen bör uppmuntra myndigheter att Arbetet i en task force kan även bli en naturlig använda AI i sin verksamhet. Detta kan ske på fortsättning på det arbete AI-kommissionen flera olika sätt: bedrivit. Genom att ta vid där kommissionens arbete slutar kan det momentum som byggts - Ett återrapporteringskrav bör riktas till samtliga upp under 2024 med ett mycket stort antal myndigheter om hur de arbetar för ansvarfull samhällskontakter tas till vara. AI-kommissionen implementering av AI i sina respektive anser att 35 miljoner kronor årligen bör avsättas myndigheter. Jämför med tidigare uppdrag för denna task force. som gällt Agenda 2030, jämställdhet eller kring hemarbete under pandemin. Flera liknande Gruppen bör ledas av en statssekreterare med uppdrag har lagts redan av olika departement, erfarenhet från arbete i Regeringskansliet. men kommissionen vill understryka den signal Det är nödvändigt att det inom gruppen finns som ges när samtliga myndigheter får samma både generalist- och specialistkompetenser. uppdrag. Specialister rör exempelvis AI-teknologi (motsvarande en Chief Technology Officer), - Regeringen har även möjlighet att driva på dataförvaltning (motsvarande Data steward- enskilda myndigheter som den uppfattar ligger kompetens [188] ), personer med kompetens kring efter i sin AI-utveckling. Det sker genom att ge mer de juridiska regelverk och de säkerhetsfrågor specifika uppdrag om att öka AI-användningen, som är av betydelse för utvecklingen och utreda vilka av myndighetens verksamheter som användningen av AI, samt internationell skulle kunna utföras med stöd av AI och ta fram förhandlingserfarenhet. Efter fem år bör det en AI-strategi eller liknande uppdrag. utvärderas om denna task force ska fortsätta sitt arbete, eller om man kan återgå till ett mer - Frågor om AI bör även vara en del av de normalt läge avseende hanteringen av AI- regelbundna uppföljningssamtal som hålls relaterade frågor inom förvaltningen. mellan Regeringskansliet och myndigheter.

Till denna task force bör det knytas en ▻ Regioner och kommuner bör, likt det vi föreslår statssekreterargrupp och en interdepartemental avseende regeringen, uppmuntra och uppmana arbetsgrupp. Den bör även ges ansvar för att regionala och kommunala förvaltningar att öka bevaka viktiga frågor i vår omvärld, inklusive användningen av AI. inom EU, som rör AI i syfte att hålla ansvariga politiker informerade. Den bör ha regelbundna ▻ Avslutningsvis, vikten av personligt ledarskap samråd med näringsliv, offentlig sektor, akademi vid stora teknikskiften kan inte nog betonas. och arbetsmarknadens parter för att hålla sig AI-kommissionen anser därför att regeringen, informerad om den tekniska utvecklingen. AI- Regeringskansliet, generaldirektörer, chefer kommissionens medlemmar kan med fördel i kommuner och regioner, tillsammans med användas som ett vetenskapligt råd i det fortsatta verkställande direktörer och styrelser i privata arbetet. företag bör föregå med gott exempel och skaffa sig nödvändig AI-kompetens under 2025. Det är ▻ Regeringen bör årligen följa upp de åtgärder av central betydelse att våra beslutsfattare förstår som vidtas i syfte att uppfylla målen för Sveriges vad AI är, samt vilken potential och risker den nya AI-strategi. Detta bör redovisas i en årlig rapport, tekniken för med sig. Vi anser också att det inom vilken den task force AI-kommissionen föreslår Regeringskansliet bör sättas upp ett mål om att ska ansvara för. För att underlätta uppföljning en viss andel av anställda på varje departement av implementeringen av åtgärderna bör ska ha AI-kompetens.

[187] I sammanhanget kan det noteras att Produktivitetskommissionen nyligen föreslagit att en samordningsfunktion i Statsrådsberedningen ska skapas för prioriterade sektorsövergripande frågor. Se SOU 2024:29 Goda möjligheter till ökat välstånd . s. 492. [188] Med Data Steward menas här en person med mycket stor kompetens kring dataförvaltning. Kommissionen föreslår även i kapitlet Data som en förutsättning för AI att en Data Steward-funktion ska inrättas vilket är ett separat förslag i förhållande till det som nämns här.

Bilaga 2

LEDARSKAP OCH STYRNING | Färdplan för Sverige

Foto: Shutterstock 119

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA A FÖRSLAGSLISTA

Bilaga A

Förslagslista

Tabellen nedan innehåller sammanfattningar av samtliga förslag som presenteras i Färdplanen tillsammans med en sammanräkning av deras kostnader. Kostnadssatta förslag är ofärgade, och förslag som förväntas kunna genomföras inom ram/utan extra kostnad är blå . Förslag på utredningar som kommer ha behov av lämplig finansiering är orange . Dessa utredningar har getts ett schablonbelopp på 5 mnkr, men den exakta finansieringen kommer behöva fastställas fall för fall. Förslag vars kostnader täcks inom ett annat förslag är röda .

Område Förslag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6-10 Totalt år 1-5 Totalt år 1-10 Dialog vid datacenteretableringar 0 0 Planera för dubblat elbehov år 2045 0 0 Energi Bevaka elkonsumtionen 0 0 Bättre statistik om datacentren 0 0 Telekom Utred förslag i Draghirapporten 0 0 Beräkningskraft för träning 300 25 25 25 25 125 400 525 Beräkningskraft för användning 200 25 25 25 25 125 300 425 Medfinansiering av AI Factory 345 115 115 115 115 805 805 Beräkningskraft Årlig uppföljning av beräknings - 0 0 kraft Beräkningsinfrastruktur som samhällskritisk infrastruktur 0 0 Utred OSL för ökad datadelning 0 0 inom och mellan myndigheter Sekretessbrytande bestämmelser till hälso- och sjukvårdsupp - 0 0 gifter Modernisera registerförfattningar. Ramlag för personuppgiftsbe - 0 0 handling Se över tillämpningen av GDPR 0 0 Forskning om PET-tekniker 0 0 Digitaliseringsvänlighet och data - 0 0 Data konsekvenser i regleringsförslag God datahantering och dataplan för offentliga aktörer 0 0 Sektorspecifika standarder för 0 0 datahantering SCB sammanhållande för god da- 0 0 tahantering inom offentlig sektor Data Steward-funktion i SCB 4 4 4 4 4 20 20 40 Avgiftsmodell för tillgång till offentliga data 0 0 Förtydliga krav för offentliga aktö- 0 0 rers användning av molntjänster

Bilaga 2

BILAGA A FÖRSLAGSLISTA | Färdplan för Sverige

Område Förslag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6-10 Totalt år 1-5 Totalt år 1-10 Hänsyn till digital suveränitet vid 0 0 AI i samhällsviktiga verksamheter Forskning kring AI och cybersäker het vid Cybercampus Sverige 50 50 50 50 50 250 250 500 Säkerhet Beredskap inom samhällsviktiga 0 0 funktioner Etablera AI-säkerhetsinstitut 80 30 30 30 30 150 200 350 Inrätta excellenscenter inom AI 300 300 300 300 300 1 500 1 500 3 000 Inrätta 200 AI-postdoc tjänster 50 50 50 50 50 250 250 500 Spetsforskning Skapa 50 gästprofessurer inom AI 30 30 30 30 30 150 150 300 Inrätta 500 kombinationstjänster 35 35 35 35 35 175 175 350 Forskarskolor för 600 doktorander 240 240 240 240 240 1 200 1 200 2 400 Internationella Tillgängliggörande av utländska 0 0 resurser AI-plattformar och AI-verktyg Mer AI-kunskap i folkbildningen 100 100 100 100 100 500 500 Folkbiblioteken ska lära ut om AI 100 100 100 100 100 500 500 Utred gratis tillgång till vissa 0 0 AI-tjänster Utred tillgång till AI-tjänster för elever, studenter och lärare 0 0 Lärarlyft för AI i högre utbildning 205 255 305 765 765 Trepartssamtal på arbetsmark- 0 0 naden Prognoser för arbetsmarknad och Kompetens utbildningsbehov pga AI 0 0 Årlig översikt över forskningsläget 3 3 3 3 3 15 15 30 om AI Kompetensutveckling och kursut - 80 85 85 250 250 bud inom AI för livslångt lärande Samordna livslångt lärande 10 10 4 4 4 20 32 52 Utred och resurssätt uppbygnad och drift av AI-hubb 10 10 10 10 10 50 50 100 Lärosäten ska validera AI-kunskap 0 0 AI-kurser för alla arbetslösa 0 0 Sektorsöverskridande projekt 0 0 Datadelning för att främja inno- 0 0 vation Regulatorisk sandlåda för företag 8 8 8 8 8 40 40 80 Innovation Rådgivning och regulatorisk sand låda enligt AI-förordningens krav 0 0 Stöd till livskraftiga AI-startups 100 100 100 100 100 500 500 Nationell samordnare för framtagande av stora språkmodeller 0 0 Nationell implementering av AI 0 0 inom hälso- och sjukvården AI-verkstad för offentlig sektor med AI-insatsstyrka och anslut - 145 500 500 500 500 2145 2145 ningsstöd IMY:s regulatorisk sandlåda 8 8 8 8 8 40 40 80 Offentlig sektor Diggs vägledning kring använd- 4 4 4 4 4 20 20 40 ningen av AI AI-verkstaden som en-väg-in 0 0 Etiska riktlinjer inom myndigheternas ansvarsområden 0 0 Anpassa regelverken till digital 0 0 transformation med AI

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA A FÖRSLAGSLISTA

Område Förslag År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6-10 Totalt år 1-5 Totalt år 1-10 Fler svenskar i AI-byrån 2 4 6 8 10 50 30 80 Mer proaktivt agerande i EU 0 0 Verka för mindre regleringsbörda 0 0 i EU Öppna strukturer för samråd inför 0 0 EU-förhandlingar Finansiering av fleråriga EU-pro - 0 0 jekt Internationella positioner Medfinansiering för Digital 210 160 160 160 160 800 850 1 650 Europe-projekt Kompensation för låg OH i EU-projekt 30 30 30 30 30 150 150 300 Öka synligheten för EU-program 0 0 Mer samordnat nordiskt agerande 0 0 Tekniska AI-attachéer till nyckel - 15 15 15 15 15 75 75 150 länder Ökat transatlantiskt samarbete 0 0 Besluta om en AI-strategi 2025 0 0 med denna Färdplan som grund Finansiering i vårpropositionen 0 0 2025 Task force vid Statsrådsbered - 35 35 35 35 35 175 175 Ledarskap och ningen styrning Tydligare redovisning och upp följning 0 0 Uppmuntra offentliga aktörer att 0 0 använda AI i sin verksamhet Ökad AI-kompetens i offentlig 0 0 sektor Kostnadssatta 24 förslag 2 699 2 331 2 377 1 989 1 991 5 205 11 387 16 592 förslag Schablon för 12 utredningar à 5 mkr årligen 60 60 120 120 utredningar TOTALT: 75 Förslag 2 759 2 391 2 377 1 989 1 991 5 205 11 507 16 712

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Bilaga B

KPI:er för uppföljning

Allt policyarbete syftar till någon sorts måluppfyl - prioritera landjämförelser, och The Government AI lelse. Målen kan se olika ut, men ofta har de det Readiness Index, som har en snävare inriktning mot gemensamma draget att de inte är så lätta att mäta, offentlig sektor. Inget index är perfekt i alla avseenden, till exempel välfärd, som i någon mening är målet för men det är AI-kommissionens bedömning att GAII i nästan all politik. AI-kommissionens förslag är inga nuläget är bäst lämpat för uppföljning av vår Färdplan, undantag. Enligt direktiven ska de bidra till att ” . . . inte minst eftersom det möjliggör jämförelser mellan stärka utveckling och användning av artificiell intel - länder. Det kan dock inte uteslutas att något annat ligens (AI) i Sverige på ett hållbart och säkert sätt” [1] . index med tiden kommer att visa sig mer användbart. För att följa upp utvecklingen, och se i vilken mån vi Det är dessutom inget självändamål att klättra på rör oss mot målet, föreslår vi därför användningen av rankinglistor. Syftet med våra åtgärdsförslag är att nyckelindikatorer ( Key Performance Indicator, KPI:er) förbättra de verkliga förutsättningarna för utveckling framtagna av en oberoende extern part som har kom - och användning av AI i samhället. petens att bedöma olika länders förmågor på AI-om rådet. Den mest användbara externa bedömningen De indikatorer som används i GAII skiljer sig åt på två i det avseendet görs i The Global AI Index (GAII). Där grundläggande sätt. Vissa indikatorer visar mått på bedöms länders relativa styrka inom AI utifrån en rad ett lands absoluta kapacitet, till exempel antalet AI-fö olika indikatorer indelade i sju områden: Politisk styr- retag, eller totala AI-investeringar mätt i dollar. Andra ning , Utveckling , Infrastruktur, Forskning, Kommersi- indikatorer är justerade för ett land storlek, exem alisering , Talang och Operativ miljö . GAII är sedan en pelvis antalet AI-företag per capita eller jämfört med sammanvägning av samtliga indikatorer inom dessa BNP. När GAII presenteras väger man ihop alla dessa sju områden. Länderna rankas även separat inom indikatorer och ger varje land en poäng. Poängen är varje område. en blandning av ländernas absoluta kapacitet inom AI (som i hög grad speglar hur stort landet och dess GAII omfattar för närvarande 83 länder. Andra vanligt AI-sektor är) och deras storleksjusterade kapacitet på förekommande index är Stanford AI Index, som dock AI-området. främst fokuserar på AI-utveckling i allmänhet utan att

[1] Se sid 1 i direktivet https://www.regeringen.se/contentassets/8cefd88e6a454da8901a399e2bfdc875/forstarkt-ai-formaga-i-sverige-dir.-2023164.pdf.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING

Figur 1. Sveriges ranking i GAII 2020–2024 samt Sveriges ranking för de sju områdena under 2024

Figur 1a Figur 1b

Infrastruktur (21)

15 Kommersialisering (18) Operativ miljö (5) 17 19

Politisk styrning (57) Talang (15) 25

2020 2021 2022 2023 2024 Forskning (19) Utveckling (30)

Källa: The Global AI Index

Som framgår av Figur 1a har Sveriges ranking andra länder. Vi tittar också på vilka indikatorer som försämrats från plats 15 till plats 25 sedan GAII används inom respektive område, för att ge en bättre introducerades år 2020. Fallet mellan åren 2023 och bild av vad som faktiskt påverkar vår ranking. Det 2024 kan delvis förklaras av att indexets konstruktion gör det lättare att bedöma i vilken mån de åtgärder har ändrats mellan dessa år. 2024 års placering tar vi föreslår kan förväntas leda till en förbättring av mindre hänsyn till att länder varierar i storlek, vilket Sveriges position. Efter den diskussionen föreslår vi gör att mindre länder generellt sett rankas sämre än ett mål för hur vår ranking bör kunna förbättras fram tidigare. Denna nya viktning motiveras med att den till år 2030 inom de sju områdena. Det valda tidsper bättre speglar att AI i hög grad förknippas med stor - spektivet speglar att vi tror att de åtgärder vi föreslår driftsfördelar, vilket ger större länder och ekonomier kan förväntas ha fått full effekt då. Avslutningsvis, ett naturligt övertag. Den här förändringen är dock utifrån de målsatta nivåerna för de olika delområdena, inte hela förklaringen bakom det svenska tappet i diskuterar vi ett ambitiöst men rimligt mål för det ranking, eftersom både Finland (5 placeringar) och sammanvägda GAII för år 2030. Danmark (6 placeringar) har fallit mindre än Sverige (8 placeringar). Detta är bekymmersamt, eftersom För att landjämförelser ska vara meningsfulla är det Sverige, som är större än Danmark och Finland, rent viktigt att de sker utifrån relevanta jämförelseländer, ”mekaniskt” borde påverkas mindre negativt av för - sett till exempelvis storlek, öppenhet eller nuvarande ändringarna i indexets konstruktion. ranking i GAII. Vi har därför valt att jämföra Sverige med våra nordiska grannländer Danmark, Finland och Sveriges ranking inom GAII:s olika områden i 2024 års Norge, samt två små öppna europeiska ekonomier, mätning framgår av Figur 1b. De största utmaningarna Nederländerna och Schweiz, med liknande förut för Sverige ligger inom områdena Politisk styrning sättningar som Sverige. Vi jämför också med de tre (plats 57) och Utveckling (plats 30). Politisk styrning främsta länderna i det sammanvägda GAII sett till de avser ländernas strategiska arbete runt AI-frågor, storleksjusterade indikatorerna, nämligen Singapore, medan Utveckling speglar Sveriges innovationskraft USA och Israel – dessa tre är alltså de som presterar inom AI. Sveriges starkaste område, Operativ miljö , bäst givet sin relativa storlek. I genomgången av de speglar bland annat befolkningens attityd till AI och sju områdena inkluderar vi dessutom de tre bästa tillit till tekniken. länderna inom respektive område. Allt detta för att få en känsla för vad som är en ambitiös och rimlig mål - Nedan går vi igenom de sju områdena i Figur 1b var sättning för Sverige år 2030, givet de satsningar som för sig och beskriver Sveriges position i förhållande till görs i denna Färdplan.

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Politisk styrning poäng. Figuren visar att Sverige har en svag position I tider av snabb systemövergripande förändring ökar relativt jämförelseländerna; endast Schweiz har en behovet av ledarskap och styrning. Inom området sämre placering. [2] Danmark, Nederländerna och Politisk styrning ligger Sverige på plats 57. Norge har nästan dubbelt så många poäng som Sverige, medan Singapore ligger långt före övriga Figur 2 visar jämförelseländernas placering på den jämförelseländer. Sammantaget indikerar Figur 2 att vertikala axeln och de poäng som ligger till grund för Sverige har ett omfattande arbete framför sig när det placeringen på den horisontella axeln. Poängskalan gäller den politiska styrningen av AI-frågor. fungerar så att det bästa landet får maximala 100

Figur 2. Politisk styrning – ranking och poäng

Saudiarabien - plats 1 100 USA - plats 2 83 Kanada - plats 3 70 Singapore - plats 10 59 Danmark - plats 18 44 Nederländerna - plats 19 43 Norge - plats 22 41 Finland - plats 25 39 Israel - plats 32 35 Sverige - plats 57 23 59 Poäng för plats 10 Schweiz - plats 64 18 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Notera: Placeringen för varje land inom Politisk styrning visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i Politisk styrning i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

[2] Anledningen till Schweiz låga position är att GAII inte anser att landet har en fullständig AI-strategi på plats. Detta är dock en sanning med modifikation, då Schweiz har antagit en kortare strategi. Landets decentraliserade styrning utgör också en nackdel, eftersom det – liksom i Sverige – försvårar datainsamling för vissa av de underliggande indikatorerna. Se vidare diskussion nedan.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING

Tabell 1 visar några av de indikatorer som utgör resurser på plats för AI-utveckling, såsom öronmärkta grunden för området Politisk styrning . Indikatorerna medel, en AI-strategi med mätbara mål och effektiva i tabellen visar om landet har centrala strukturer och uppföljningsmekanismer.

Tabell 1. Grön färg innebär att villkoret är uppfyllt.

Departement Regeringen Regeringen Mekanismer Akademi, Stats- Öronmärkta har mätbara för att följa näringsliv etc. chefen har AI-mimed ansvar pengar till AI har en AI- AI-mål eller upp satsningar har bidragit undertecknat nister för AI-frågor strategi KPI:er på AI till AI-strategi AI-strategi [3] Sverige Grön Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Finland Grön Grön Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Norge Ej uppfyllt Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Danmark Grön Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Nederländerna Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Grön Grön Ej uppfyllt Schweiz Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Singapore Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Grön Grön Ej uppfyllt Israel Grön Grön Grön Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Saudiarabien Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Grön Grön Ej uppfyllt USA Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt Kanada Grön Grön Grön Grön Grön Grön Grön Ej uppfyllt

Källa: The Global AI Index, 2023 års upplaga.

Sveriges situation skulle förbättras avsevärt om från svensk offentlig sektor men som idag är svåra att regeringen följer AI-kommissionens förslag i kapitlet mäta. Det gör att Sverige borde kunna rankas bland de Ledarskap och styrning för att genomföra Färdplanen . 10 främsta länderna år 2030. Med en beslutad AI-strategi och tydligare styrning skulle många av rutorna i Tabell 1 bli gröna. ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 57 till att tillhöra topp 10 i området Politisk Styrning En annan viktig indikator inom detta område – som inte ingår i tabellen – är den offentliga sektorns inves - Utveckling teringar i AI-utveckling, som enligt indikatorn är låga i AI öppnar upp nya möjligheter till utveckling. Det Sverige. Detta kan delvis bero på vår förvaltningsmo- handlar om omvälvande innovationer som kan dell, där eventuella AI relaterade investeringar inte skapa stort värde i form av nya kreativa lösningar och finns enkelt sammanställda för myndigheter, kom - tillämpningar. Inom området Utveckling ligger Sverige muner och regioner. I kapitlet Ledarskap och styrning på plats 30. för att genomföra Färdplanen lägger vi förslag på nya återrapporteringskrav och särskilda uppdrag till myn- Figur 3 visar Sveriges och jämförelseländernas pladigheter för att komma till rätta med detta. I kapitlet cering och poäng inom området Utveckling . Området AI för en offentlig sektor i framkant finns också en speglar i hög grad det som skulle kunna beskrivas rad förslag på AI-relaterade investeringar exempelvis som innovationskraft. Sveriges poäng är låga: endast en nationell infrastruktur för AI (en AI-verkstad) som 5 av 100 möjliga. Även om många indikatorer inom bland annat möjliggöra implementering och delning detta område gynnar stora länder, ligger relativt små av AI-lösningar mellan myndigheter, regioner och länder som Finland, Schweiz och Nederländerna före kommuner. Sverige poängmässigt. De ledande jämförelseländerna, Singapore och Israel, får nästan fyra gånger Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt- högre poäng. Detta är anmärkningsvärt i och med ningen för området Politisk styrning ? Denna färdplan att Sverige ofta ses som ett innovationsland och innehåller flera förslag som kan förbättra Sveriges vanligtvis rankas högt i internationella jämförelser av ranking och det finns redan många goda exempel innovationskraft.

[3] Denna indikator visar om en nations AI-strategi har skrivits under av ett statsöverhuvud, en statschef eller motsvarande högre instans.

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Figur 3. Utveckling – ranking och poäng

USA - plats 1 100 Kina - plats 2 69 Sydkorea - plats 3 37 Singapore - plats 5 21 Israel - plats 6 19 Finland - plats 12 13 Schweiz - plats 19 11 Nederländerna - plats 17 11 Sverige - plats 30 5 14 Poäng för plats 10 Danmark - plats 28 5 Norge - plats 42 2

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Poäng KPI Notera: Placeringen för varje land inom Utveckling visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i Utveckling i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

Området Utveckling baseras i huvudsak på två klasser Sverige ofta rankas högt som innovationsland i all av indikatorer. Den första utgörs av indikatorer som mänhet, och med tanke på förslagen i denna Färdplan fokuserar på patent, som är ett väl etablerat mått på så borde vi kunna klättra i ranking. Indikatorerna i sin innovation. Den andra klassen, som ska ge en bredare nuvarande form gynnar dock större länder, men detta bild av AI-innovation, omfattar indikatorer som visar har inte hindrat länder som Singapore och Israel från i vilken grad aktörer i landet bidrar till utvecklingen av att nå höga placeringar. Det gör att Sverige borde öppen källkod. [4] Detta är särskilt relevant för AI-ut - kunna rankas bland de 10 främsta länderna, senast år veckling, eftersom många framsteg inte patenteras 2030. utan delas öppet. ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 30 Sveriges innovationskraft inom AI beror på vår för - till att tillhöra topp 10 i området Utveckling måga att bygga ett fungerande eko-system, så som beskrivits i till exempel Färdplanens inledande kapitel, Infrastruktur där akademi, näringsliv och offentlig sektor sam - För att svenska aktörer ska kunna utveckla kon verkar för att driva utvecklingen framåt. Färdplanen kurrenskraftiga AI-tjänster krävs tillgång till en viss innehåller ett antal förslag för att stärka Sveriges inn - infrastruktur, så som beräkningskraft ämnad för ovationskraft på AI-området. Till exempel är det viktigt träning och användning av AI-modeller, telekom och att stärka kopplingen mellan akademin och närings- elektricitet. Inom området Infrastruktur ligger Sverige livet, vilket diskuteras i kapitlet Spetsforskning i sam- på plats 21. verkan , bland annat genom att inrätta excellenscenter inom AI. I kapitlet Innovation, entreprenörskap och Figur 4 visar att poängskillnaden till närliggande riskkapital föreslår vi utökat ekonomiskt stöd och länder är liten, vilket tyder på att många länder vägledning för innovativa företag. Tillsammans med befinner sig på en liknande nivå som Sverige. Mindre förslaget, i kapitlet Beräkningskraft , om att finansiera förbättringar i infrastrukturen kan därför stärka Sve en AI Factory, skulle detta bidra starkt till att förbättra riges position och konkurrenskraft inom området. förutsättningarna för innovation i Sverige. Singapore och Nederländerna visar att mindre länder kan nå topp-tio även inom detta område. Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt ningen för området Utveckling? Med tanke på att

[4] Öppen källkod (open source på engelska) refererar till programkod som är fritt tillgänglig för alla att använda, ändra och dela vidare. Det innebär att vem som helst kan se hur programmet fungerar, förbättra det eller anpassa det efter egna behov.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING

Figur 4. Infrastruktur - ranking och poäng

USA - plats 1 100

Kina - plats 2 66

Singapore - plats 3 50

Nederländerna - plats 7 40

Schweiz - plats 11 34

Finland - plats 12 33

Sverige - plats 21 26 35 Poäng för plats 10

Norge - plats 22 25

Danmark - plats 25 25

Israel - plats 26 25

0 20 40 60 80 100 Poäng KPI Poäng

Notera: Placeringen för varje land inom Infrastruktur visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i Infrastruktur i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

Inom området Infrastruktur fokuserar de underlig - kunna klättra i ranking. Det gör att Sverige borde gande indikatorerna främst på beräkningskraft, som kunna rankas bland de 10 främsta länderna år 2030. bedöms utifrån två huvudsakliga typer av indikatorer. Den första utgår från Topp 500-listan över världens ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 21 kraftfullaste datorer. Den andra handlar primärt om till att tillhöra topp 10 i området Infrastruktur import och export av material till halvledare, som är en viktig förutsättning för AI. Forskning Utvecklingen inom AI präglas av ett kort steg från forskning till tillämpning och produkt. Företag i För att bedöma infrastrukturen inom telekom utgår framkant måste därför bedriva egen forskning eller man från genomsnittlig nedladdningshastighet, antal samverka med ledande akademiska institutioner. mobilabonnemang, samt andelen av befolkningen Spetsforskning inom AI är avgörande för att Sverige med tillgång till internet. ska behålla och stärka sin konkurrenskraft. Inom området Forskning ligger Sverige på plats 19. Denna Färdplan föreslår ett antal åtgärder för att stärka Sveriges infrastruktur för AI. Framför allt ligger Figur 5 visar att Sverige ligger på samma nivå poäng tonvikten på beräkningskraft för träning och använd - mässigt som många av jämförelseländerna, däribland ning av AI-modeller. I kapitlet Beräkningskraft finns Finland, Norge och Danmark. Dock är det långt till flera förslag riktad mot både akademin och privat toppen. Singapore, Schweiz och Israel ligger långt före sektor. I kapitlet AI för en offentlig sektor i framkant övriga jämförelseländer, både vad gäller poäng och föreslår vi ytterligare beräkningsresurser för offentlig placering. sektor.

Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt ningen för området Infrastruktur? Med de förslag som läggs i denna rapport och med de möjligheter ett närmare EU-samarbete kan innebära så borde Sverige

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Figur 5. Forskning – ranking och poäng

USA - plats 1 100 Kina - plats 2 54

Singapore - plats 3 25 Schweiz - plats 5 18

Israel - plats 7 17 Nederländerna - plats 15 10

Finland - plats 18 9 Sverige - plats 19 8 15 Poäng för plats 10

Norge - plats 23 7 Danmark - plats 22 7

0 20 40 60 80 100 Poäng KPI

Notera: Placeringen för varje land inom Forskning visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i Forskning i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

Området Forskning bygger på ett stort antal borde Sverige kunna rankas bland de 5 främsta län underliggande indikatorer, bland annat uppgifter derna år 2030. på antalet STEM-forskare, utveckling av tongivande AI-system, publiceringar om AI i akademiska ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 19 tidskrifter, deltagande i akademiska AI-konferenser, till att tillhöra topp 5 i området Forskning samt rankingar av universitet och forskare inom datavetenskap. Dessutom ingår aggregerade mått på Kommersialisering hur mycket länderna generellt spenderar på forskning Kommersialisering handlar om att omvandla inno och utveckling. vationer till produkter och tjänster som skapar värde på marknaden. En stark position på detta område är Kapitlet Spetsforskning i samverkan innehåller förslag avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft – som kan stärka Sveriges position inom AI-forskning. det är inom detta område innovation förvandlas till Centrala åtgärder är att etablera excellenscenter för produkt eller tjänst, nya företag föds och investeringar AI i samverkan mellan akademi, privat och offentlig driver på tillväxt och jobbskapande. Inom området sektor, gästprofessurer samt forskarskolor. Sveriges Kommersialisering ligger Sverige på plats 18. förhållandevis goda tillgång till data kan också vara en avgörande faktor för att behålla och attrahera forskare Figur 6 visar Sveriges ranking och poäng i relation från andra länder. I kapitlet Data som förutsättning till jämförelseländerna. Figuren visar att Sverige för AI-utveckling diskuterar vi hur dessa kan bli mer ligger på en liknande nivå som Finland, Schweiz och tillgängliga med bibehållen respekt för personlig inte - Norge. Utöver toppländerna USA och Kina ligger även gritet och upphovsrätt. Israel och Singapore långt före Sverige och övriga jämförelseländer. Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt ningen för området Forskning? Med tanke på de omfattande förslagen vi lägger i denna Färdplan så

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING

Figur 6. Kommersialisering – ranking och poäng

USA - plats 1 100

Kina - plats 2 48

Israel - plats 3 29

Singapore - plats 4 27

Finland - plats 15 13

Sverige - plats 18 12 25 Poäng för plats 5

Schweiz - plats 20 12

Norge - plats 22 11 Nederländerna - plats 10 23 Danmark - plats 25 9

0 20 40 60 80 100 Poäng KPI

Notera: Placeringen för varje land inom Kommersialisering visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 5 i Kommersialisering i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

Området Kommersialisering utgår från indikatorer relativt starkt ekosystem för startups. Färdplanen som antal AI-företag och AI-startups, tillgång till finan - lägger också en rad förslag att förstärka och komplet siellt kapital för dessa företag, antalet börsnoterade tera det som redan finns. Detta skapar en god grund AI-företag, samt förekomsten av så kallade ”enhör - att närma sig toppnationerna. Sverige borde därför ningar” inom landets AI-sektor. kunna rankas bland de 5 främsta länderna år 2030.

Återigen handlar det både om absoluta och relativa ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från indikatorer, där störst vikt läggs vid de absoluta plats 18 till att tillhöra topp 5 i området indikatorerna. Som framgår av Figur 6 hindrar detta Kommersialisering inte relativt små länder, som Israel och Singapore, att placera sig i den absoluta toppen. Talang Talang handlar om tillgång till kvalificerad arbetskraft Kommersialisering, liksom innovation, är starkt bero - inom AI, vilket är en avgörande faktor för ett lands ende av ett välfungerande AI-ekosystem. Sveriges konkurrenskraft. En bred bas av yrkesverksamma förutsättningar borde därmed stärkas genom de med AI-kompetens är nödvändig för att integrera tek förslag som finns i Färdplanen. I exempelvis kapitlet niken hållbart och effektivt i samhället. Inom området Innovation, entreprenörskap och riskkapital föreslås Talang ligger Sverige på plats 15. ett utökat stöd för livskraftiga AI-startups. I kapitlet, Beräkningskraft, föreslås också etableringen av en Figur 7 visar att Sverige har en liknande ranking som så kallad AI-Factory i Sverige, ett EU-initiativ som ska grannländerna Finland och Danmark. Vi ligger långt ge små och medelstora företag tillgång till avancerad efter de tre topprankade länderna, i synnerhet USA. infrastruktur och kompetens till ett kraftigt subven - Betydande förbättringar krävs också för att nå upp till tionerat pris. Sverige bör dessutom aktivt verka i Singapore och Schweiz som har nästan dubbelt så EU-förhandlingar för att säkerställa att AI-reglering höga poäng som Sverige. inte hämmar konkurrenskraften eller skapar onödig regleringsbörda, vilket beskrivs närmare i kapitlet Internationella positioner.

Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt ningen för området Kommersialisering? Ser man bortom AI och tittar på samhället i stort, så har Sverige redan välutvecklade riskkapitalmarknader och ett

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Figur 7. Talang – ranking och poäng

USA - plats 1 100 Indien - plats 2 42 Tyskland - plats 3 35 Singapore - plats 6 30 Schweiz - plats 5 30 Israel - plats 7 27 Nederländerna -… 23 Finland - plats 14 17 Sverige - plats 15 17 25 Poäng för plats 10 Danmark - plats 16 17 Norge - plats 24 14

0 20 40 60 80 100 Poäng KPI

Notera: Placeringen för varje land inom Talang visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i Talang i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

De underliggande indikatorerna för detta område ▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 15 inkluderar bland annat antalet nyutexaminerade inom till att tillhöra topp 10 i området Talang STEM och IT samt data från LinkedIn. [5] [6] Indikatorerna rör även mått på hur aktiva aktörer från olika länder är Operativ miljö på populära diskussionsforum för AI-utveckling. [7] En stödjande och förutsägbar operativ miljö är viktig för att skapa förutsättningar för utveckling och Antagandet är att länder med ett stort digitalt implementering av AI. Det handlar om aspekter som avtryck inom de delar av internet där AI-utvecklare är tillit, säkerhet samt regelverk kring data och personlig verksamma också har bättre tillgång till kvalificerad integritet. Inom området Operativ miljö ligger Sverige arbetskraft inom AI. Denna färdplan innehåller flera på plats 5. konkreta åtgärder för att säkerställa AI-kompetens i Sverige. I kapitlet Kompetenslyft för alla presenteras Figur 8 visar Sveriges ranking i relation till jämfö exempelvis förslag om ett lärarlyft inom AI vid aka - relseländerna. Sverige och andra nordiska länder demin. Även kapitlet Spetsforskning i samverkan placerar sig högt, vilket bland annat speglar ländernas innehåller initiativ som kan stärka Sveriges tillgång till höga tillits-nivåer. Sverige har en komparativ fördel kvalificerad arbetskraft, bland annat förslaget om att inom detta område, särskilt jämfört med länder som utbilda 600 doktorander under en tioårsperiod. placerar sig högt inom andra områden, såsom Sing apore och Israel. Dessa hamnar här betydligt längre Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt - ner, på plats 48 respektive 65. Noterbart är Italiens ningen för området Talang? Genom de strategiska starka position. [8] satsningar som görs i denna Färdplan och av andra aktörer borde Sverige kunna rankas bland de 10 främsta länderna senast år 2030.

[5] Notera att det här handlar om nyutexaminerade inom STEM-området. I området Forskning används antalet forskare inom samma område. [6] För att dokumentera förekomsten av AI-experter i olika länder samlas data in om antalet personer som beskriver sig som ”Ingenjör”, ”Forskare” eller ”Vetenskapsman” inom AI-relaterade områden som maskininlärning, djupinlärning, datorseende, naturlig språkbehandling och robotik på LinkedIn. [7] GAII inkluderar olika mått på aktivitet på nätforumen Stack Overflow och GitHub, som är centrala plattformar där programmerare ställer frågor, delar lösningar och utbyter kunskap om kodning och tekniska problem. Plattformarna hjälper utvecklare att lära sig och lösa problem tillsammans. [8] Italiens topposition beror på flera faktorer. Befolkningen har relativt hög tilltro till AI – något fler än i Sverige. Ytterligare faktorer som bidrar är deras implementering av GDPR, låga visumkostnader för tech-arbetare, höga säkerhetspoäng enligt Kaspersky (säkerhetstjänst), samt att Italien har undertecknat International Open Data Charter eller motsvarande.

Bilaga 2

Färdplan för Sverige | BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING

Figur 8. Operativ miljö – ranking och poäng

Italien - plats 1 100

USA - plats 2 96

Indien - plats 3 90

Sverige - plats 5 88 88 Poäng för plats 5 Norge - plats 7 84

Finland - plats 9 81

Danmark - plats 15 75

Nederländerna - plats 29 67

Singapore - plats 48 55

Schweiz - plats 58 50

Israel - plats 65 47

0 20 40 60 80 100

Poäng KPI

Notera: Placeringen för varje land inom Operativ miljö visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 5 i Operativ miljö i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

Indikatorerna på området skildrar ett stort spann av tradition av folkbildning, understödda av förslagen i olika samhällsaspekter, till exempel allmänhetens denna Färdplan, talar för att vi även fortsättningsvis tillit till AI och AI-företag, nivån på dataskyddslagstift - ska tillhöra de högst rankade länderna på detta ningen (GDPR framhålls här som ett föredöme), cyber - område, det vill säga bland de 5 främsta länderna år säkerhet, könsfördelningen bland nyutexaminerade 2030. ingenjörer samt kostnader för arbetsvisum. ▻ Sverige ska fortsatt rankas topp 5 i området För att Sverige ska upprätthålla en välfungerande Operativ miljö operativ miljö behövs åtgärder inom flera områden. I kapitlet Data som en förutsättning för AI-utveckling Global AI Index (GAII) föreslås att regeringen utreder hur GDPR tillämpas i Även om Sverige har halkat ner i det sammanvägda Sverige, eftersom nuvarande praxis försvårar effektiv GAII under senare år, finns det ingenting som säger datadelning. På samma sätt föreslås en översyn av att den utvecklingen ska behöva fortsätta – tvärtom. Offentlighets- och sekretesslagen. En annan kategori Sverige har många styrkor att bygga på, och med ett av relevanta åtgärder är de som kan förstärka tilliten beslutsamt genomförande av de breda åtgärder som och förtroendet för tekniken. I kapitlet Kompetenslyft föreslås i denna Färdplan för Sverige borde situa för alla ingår förslag på stöd till folkbildande aktörer tionen snabbt kunna förbättras. för att skapa legitimitet och acceptans för AI. I kapitlet AI och samhällets säkerhet föreslås bland annat att Figur 9 visar Sveriges placering i GAII, vilket bygger forskningen inom AI och cybersäkerhet samt att ett på samtliga indikatorer från de sju olika områdena. institut för AI-säkerhet skapas. Sverige återfinns på plats 25 med en poäng i nivå med många av våra jämförelseländer. Vad kan då vara en ambitiös och realistisk målsätt ningen för området Operativ miljö? Sveriges styrkor i form av tillit, tillgång till unika datakällor, en stark

Bilaga 2

BILAGA B KPI:ER FÖR UPPFÖLJNING | Färdplan för Sverige

Figur 9. Global AI Index (GAII) – ranking och poäng

USA - plats 1 100

Kina - plats 2 54

Singapore - plats 3 32

Israel - plats 9 26

Schweiz - plats 12 20

Nederländerna - plats 13 20

Finland - plats 15 19

Danmark - plats 22 16

Sverige - plats 25 16 24 Poäng för plats 10

Norge - plats 26 16

0 20 40 60 80 100 Poäng KPI

Notera: Placeringen för varje land inom GAII visas efter landets namn. Den horisontella axeln visar poängen för varje land, beräknad utifrån indikatorer relaterade till området. Den högsta poäng som ett land kan få är 100. Den grå stapeln representerar den poäng som krävs för att placera sig på plats 10 i GAII i 2024 års upplaga. Källa: The Global AI Index, 2024 års upplaga.

En övergripande KPI för Sveriges utveckling inom Avslutningsvis kommer länder i vår omvärld också AI-området bör baseras på förväntningarna som finns att genomföra strategiska satsningar på AI-området inom de sju olika områden som mäts i GAII. Sveriges under kommande år. För att behålla och stärka vår ranking inom dessa kategorier varierar, med starka konkurrenskraft är det därför viktigt att vi bevakar placeringar inom Operativ miljö och till viss del i utvecklingen noga och är beredda att vidta ytterligare Talang , men betydande förbättringspotential inom åtgärder när så behövs. I detta sammanhang är det Politisk styrning och Utveckling . Genom att prioritera också viktigt att betona att alla indikatorer har sina de föreslagna åtgärderna i denna Färdplan bör Sverige för- och nackdelar. De kan därför inte förväntas ge en kunna förbättra sin ranking ganska markant inom 5 år. perfekt bild av den underliggande utvecklingen. De En ambitiös och rimlig nivå är därför att Sverige bör föreslagna indikatorerna ska därmed inte ses som kunna rankas bland de 10 främsta länderna år 2030. någon absolut sanning, utan som en hjälp att i en Detta skulle spegla en strategisk satsning som stärker komplex värld se till att hålla rätt kurs och hastighet landets konkurrenskraft och kapacitet inom AI på i arbetet med att stärka utvecklingen och använd global nivå. ningen av AI i samhället.

▻ Sverige ska senast år 2030 ha gått från plats 25 till att tillhöra de 10 högst rankade länderna i GAII

Bilaga 2

Statens offentliga utredningar 2025

Kronologisk förteckning

1. Skärpta krav för svenskt medborgarskap. Ju. 2. Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. Ju. 3. Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna. Fi. 4. Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. Fi. 5. Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö. LI. 6. Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret. Fö. 7. Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. KN. 8. Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. U. 9. På språklig grund. U. 10. En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. S. 11. Straffbarhetsåldern. Ju. 12. AI-kommissionens Färdplan för Sverige. Fi.

Statens offentliga utredningar 2025

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

Skatteincitament för forskning och utveckling. En översyn av FoU-avdraget och expertskattereglerna. [3] Moderna och enklare skatteregler för arbetslivet. [4] AI-kommissionens Färdplan för Sverige. [12]

Försvarsdepartementet

Plikten kallar! En modern personalförsörjning av det civila försvaret. [6]

Justitiedepartementet

Skärpta krav för svenskt medborgarskap. [1] Några frågor om grundläggande fri- och rättigheter. [2] Straffbarhetsåldern. [11]

Klimat- och näringslivsdepartementet

Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter. [7]

Landsbygds- och

infrastrukturdepartementet

Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö. [5]

Socialdepartementet

En förändrad abortlag – för en god, säker och tillgänglig abortvård. [10]

Utbildningsdepartementet

Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. [8] På språklig grund. [9]