Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet
Allmänna råd
Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet;
beslutade den 6 februari 2004. Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet finns i 2 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet. Följande allmänna råd och kommentarer kompletterar dessa föreskrifter. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande, utan deras funktion är att förtydliga innebörden i en författning (lag, förordning eller myndighetsföreskrifter) och att ge generella rekommendationer om deras tillämpning. Allmänna råd är markerade med grå bakgrund. Statens räddningsverk ELISABETH SÖDERBERG
Mette Lindahl Olsson (Enheten för bebyggelse och miljö)
Allmänna råd
SRVFS 2004:4
Bakgrund
Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.
Räddningsverket framhåller i allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:2) rättelse till (SRVFS 2004:3) att ett sådant arbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av brand. Det systematiska brandskyddsarbetet bör i vissa fall också dokumenteras skriftligt.
Enligt 2 kap. 3 § lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller i vissa fall verksamhetsutövare upprätta en skriftlig redogörelse för brandskyddet för vissa byggnader eller anläggningar och lämna in denna redogörelse till kommunen. I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2003:10) om skriftlig redogörelse för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet.
Kommunen utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen om skydd mot olyckor och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Förutom att den skriftliga redogörelsen för brandskyddet tydliggör den enskildes eget ansvar för brandskyddet skall den också fungera som ett hjälpmedel för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 2 kap 2 § lagen om skydd mot olyckor.
Den skriftliga redogörelse som skall lämnas in till kommunen är inte samma sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den skriftliga redogörelsen kan betraktas som en sammanfattande beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet. I dessa allmänna råd anges bland annat vad den skriftliga redogörelsen bör omfatta.
Objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse
Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av kravet på skriftlig redogörelse skall både definitionerna i DEL 1 och kriterierna i DEL 2 i bilagan till SRVFS 2003:10 användas.
Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet i befintliga byggnader och anläggningar, bör skyldigheten anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen.
Allmänna råd
Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden, anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på bland annat teknik, organisation och utrymning.
Samlingslokal
Av definitionen i bilagans DEL 1 framgår att en samlingslokal är en sådan lokal där det är sannolikt att ett större antal personer med dålig lokalkännedom kan komma att uppehålla sig samtidigt. Detta medför att lokaler som endast används av personer med god lokalkännedom, exempelvis ett företags egna anställda, inte omfattas av definitionen.
Övriga begrepp som definieras i DEL 1 kommenteras i förekommande fall vid respektive punkt nedan.
Vård, omsorg och kriminalvård m.m.
Punkt 1
Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som t.ex. behöver hjälp av personal för att kunna gå eller för att uppfatta eller förstå att de skall utrymma en lokal.
För att en inrättning för vård eller omsorg skall omfattas av kravet på skriftlig redogörelse bör det vara sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer med hjälpbehov i byggnaden samtidigt.
Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnomsorg
Punkt 3-5
Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs av föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det innebär att universitet, högskolor och annan vuxenutbildning inte omfattas. Delar av sådan verksamhet kan dock omfattas av andra bestämmelser i föreskrifterna, t.ex. punkten 8 om samlingslokaler.
Hotell och andra tillfälliga boenden
Punkt 6
Lagen om hotell- och pensionatrörelse (1966:742) avser med några undantag yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möblerad bostad.
Samlingslokaler m.m.
Punkt 8
Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan nämnas
Allmänna råd
SRVFS 2004:4
− lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar, − lokaler för undervisning, − vänthallar, − sporthallar, − affärer, varuhus och gallerior, samt − restauranger, biografer och teatrar. För att en samlingslokal skall omfattas av kravet på skriftlig redogörelse krävs att den används av fler än 150 personer samtidigt. Kravet gäller oberoende av hur ofta samlingslokalen används och oberoende av hur många personer lokalen är dimensionerad för.
Punkt 9
Enligt alkohollagen (1994:1738) skall ett serveringsställe vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt.
Punkt 10
Bestämmelsen gäller för t.ex. läktare på idrottsplatser, dansbanor eller teatrar, om dessa är belägna utomhus och helt eller delvis försedda med tak.
Industrier
Vid bedömningen av om en industriverksamhet omfattas av kravet på skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industriverksamheten som skall uppfylla kriterierna i punkterna 11–14. Exempelvis bör kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som är sysselsatta i industriverksamheten och likaledes bör kontorslokalerna normalt inte tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta. Med lager bör inte förstås sådan förvaring av varor som syftar till att hålla dessa tillgängliga för direkt försäljning till konsument.
Punkt 11
Personerna förutsätts vara på plats samtidigt.
Punkt 12
Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i byggnaden eller anläggningen, inklusive den yta som upptas av maskiner och annan utrustning.
Punkt 13
En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning av drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på industri.
Allmänna råd
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden
Punkt 15
Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som inte tillhör staten kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Byggnadsminnen kan utgöras av bl.a. industrimiljöer, herrgårdar, torp och fäbodar. Uppgifter om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos länsstyrelsen.
Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader är byggnader som den 1 januari 2000 ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan och som före detta datum invigts för Svenska kyrkans gudstjänst. Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan kan förklaras som byggnadsminnen.
De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler för fler än 150 personer i punkten 8, men genom punkten 15 omfattas också mindre kyrkor med stora kulturhistoriska värden.
Punkt 16
Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen av regeringen. Exempel på statliga byggnadsminnen är bland annat de kungliga slotten samt vissa fyrplatser och försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos Riksantikvarieämbetet.
Punkt 17
De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet är i första hand de regionala museerna, där länsmuseerna ingår, samt några kommunala museer, t ex Stockholms stadsmuseum, Göteborgs stadsmuseum och Malmö museer.
Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand
Punkt 18
Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras användningsområde.
Allmänna råd
SRVFS 2004:4
Innehållet i den skriftliga redogörelsen
I bilagan till dessa allmänna råd framgår vad Räddningsverket anser att den skriftliga redogörelsen bör innehålla. Innehållet fokuserar på de för brandskyddet mest väsentliga tekniska och organisatoriska åtgärderna.
För en byggnad eller anläggning med flera olika verksamhetsutövare bör redogörelsen upprättas med en första gemensam del för byggnaden (Del 1) och sedan en del var för de olika ingående verksamheterna (Del 2) enligt bilagan.
I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren till byggnaden eller anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i samverkan mellan ägare och verksamhetsutövare.
Innehållet i den skriftliga redogörelsen för brandskyddet bör följa bilagan till dessa allmänna råd.
Frister för inlämnande av den skriftliga redogörelsen
Enligt 2 kap. 2 § förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa frister för när den skriftliga redogörelsen skall lämnas in till kommunen.
När kommunen fastställer frister för inlämnande av skriftlig redogörelse bör följande beaktas.
Ett regelbundet upprättande av en skriftlig redogörelse för brandskyddet skapar rutiner hos ägaren eller verksamhetsutövaren som även främjar egenkontrollen av brandskyddet.
Det kan behövas olika långa frister för olika typer av byggnader, anläggningar eller verksamheter. I de fall det ofta sker förändringar i byggnader, anläggningar eller verksamhet vilka påverkar brandsäkerheten, kan kortare frister behövas.
Allmänna råd
Bilaga
Del 1 Byggnad/anläggning
Allmänt
Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Organisationsnummer Besöksadress Utdelningsadress Ägarens kontaktperson mot Namn och telefonnummer tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten) Redogörelsen upprättad av Namn Datum när redogörelsen upprättades
Byggnaden/anläggningen
Byggnadsår Senaste större ändring skedde år Total yta i m Antal våningar (ovan mark) 1 / 2-3 / 4-8 / 9-16 / >16 Antal källarplan 0 / 1 / 2 / >2 Ange samtliga verksamheter som finns i byggnaden/anläggningen:
Allmän verksamhet
Handel, Sjukhus, Åldringsvård, Psykiatrisk vård, Kriminalvård, Övrig vård, Teater/biograf, Museum/bibliotek, Kyrka/motsvarande, Restaurang/danslokal, Hotell/pensionat, Försvarsverksamhet, Skola, Fritidsgård, Förskola, Elevhem/studenthem, Idrottsanläggning, Allmän kommunikation (terminaler mm), Förvaltning/kontor, Annan allmän verksamhet.
Bostad Industri
Industrihotell, Kemisk industri, Livsmedelsindustri, Metall/maskinindustri, Textilindustri, Trävaruindustri, Annan tillverkningsindustri, Reparationsverkstad, Lager, Annan industri.
Annan verksamhet
Bensinstation, Lantbruk, Kraft-/värmeverk, Avfall/avlopp/rening, Parkeringshus, Tunnel/underjordsanläggning, Övrig annan verksamhet.
Allmänna råd
SRVFS 2004:4
Del 2 Verksamhet
En ”Del 2” fylls i för varje verksamhet som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse.
Allmänt
Om verksamhetsutövaren är densamme som ägaren av byggnaden behöver inte uppgifterna i ”Allmänt” fyllas i. Organisationsnummer Fastighetsbeteckning Namn på företaget, verksamheten, el. dylikt Besöksadress Utdelningsadress Verksamhetsutövarens kontaktperson Namn och telefonnummer mot tillsynsmyndigheten (räddningstjänsten)
Allmänna råd
Verksamheten
På vilka våningar i byggnaden bedrivs Bottenvåning / 2-3 / 4-8 / 9-16 / >16 aktuell verksamhet? Källare: -1 / -2 / <-3 Ange vilken typ av verksamhet som bedrivs
Allmän verksamhet
Handel, Sjukhus, Åldringsvård, Psykiatrisk vård, Kriminalvård, Övrig vård, Teater/biograf, Museum/bibliotek, Kyrka/motsvarande, Restaurang/danslokal, Hotell/pensionat, Försvarsverksamhet, Skola, Fritidsgård, Förskola, Elevhem/studenthem, Idrottsanläggning, Allmän kommunikation (terminaler mm), Förvaltning/kontor, Annan allmän verksamhet.
Bostad
Industri
Industrihotell, Kemisk industri, Livsmedelsindustri, Metall/maskinindustri, Textilindustri, Trävaruindustri, Annan tillverkningsindustri, Reparationsverkstad, Lager, Annan industri.
Annan verksamhet
Bensinstation, Lantbruk, Kraft-/värmeverk, Avfall/avlopp/rening, Parkeringshus, Tunnel/underjordsanläggning, Övrig annan verksamhet. Verksamhetens yta i m Verksamhetstider Dag / Natt / Dag och natt Är ansvaret för brandskyddet inom Ja / Ja, delvis / Nej företaget/organisationen klarlagt? Om ja, beskriv kortfattat på vilket sätt Vilket största antal anställda är på plats när verksamheten är igång? Vilket minsta antal anställda är på plats när verksamheten är igång? Vilket största antal personer, utöver de anställda, vistas samtidigt i verksamhetens lokaler? Hanteras brandfarlig eller explosiv vara i Ja / Nej verksamheten? Om ja, sker hanteringen över Ja / Nej tillståndspliktig mängd? Mängderna framgår av Sprängämnesinspektionens föreskrifter och allmänna råd, SÄIFS 1995:3, vilka finns på www.srv.se
Allmänna råd
SRVFS 2004:4
Byggnadstekniskt brandskydd
Finns aktuella brandskyddsritningar? Ja / Ja, delvis / Nej Vilka fasta brandskyddsinstallationer Inga, Automatiskt brandlarm, finns i verksamheten? Automatisk vattensprinkler, Annat släcksystem, Brandgasventilation, Inomhusbrandpost, Nödbelysning, Stigarledning, Utrymningslarm, Vägledande markering, Övrigt (ange i fritext) Vilka övriga brandskyddsinstallationer Brandfiltar, Brandvarnare, och brandredskap finns i Handbrandsläckare, Övrigt (ange i verksamheten? fritext)
Organisatoriskt brandskydd
Drift och underhåll av brandskyddet
Finns överenskommen Ja / Ja, delvis / Nej / Inte relevant, ansvarsfördelning mellan ägare och ägaren är också verksamhetsutövare verksamhetsutövare för underhåll och kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet och de fasta brandskyddsinstallationerna? Finns rutiner för regelbundet underhåll Ja / Ja, delvis / Nej och kontroll av det byggnadstekniska brandskyddet och de fasta brandskyddsinstallationerna? Om ja, dokumenteras underhållet och Ja / Ja, delvis / Nej kontrollerna? Har personalen kompetens för att sköta Ja / Ja, delvis / Nej tilldelade uppgifter vad gäller skötsel och underhåll av brandskyddet? Finns rutiner för att åtgärda brister som Ja / Ja, delvis / Nej upptäcks vid egenkontrollen? Finns dokumenterade rutiner för Ja / Ja, delvis / Nej tillbudsrapportering och uppföljning av brandtillbud?
Allmänna råd
Beredskap för brand
Finns planering för hur lokalerna ska Ja / Ja, delvis / Nej utrymmas i händelse av brand? Är all personal informerad om hur Ja / Ja, delvis / Nej utrymningen ska ske (även visstidsanställda, vikarier osv)? Genomförs utrymningsövningar i Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej verksamheten? Genomförs samordnade Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej / utrymningsövningar med övriga Inte relevant, det finns inga övriga verksamheter i verksamheter i byggnaden byggnaden/anläggningen? Finns ansvarsfördelning mellan ägare Ja / Ja, delvis / Nej / Inte relevant, och verksamhetsutövare i händelse av ägaren är också verksamhetsutövare brand? Finns organisation för nödläge med Ja / Ja, delvis / Nej avseende på brand? Om ja, är den dokumenterad? Ja / Ja, delvis / Nej Vet alla i personalen vilka uppgifter de Ja / Ja, delvis / Nej har i händelse av brand? Har personalen kompetens att utföra Ja / Ja, delvis / Nej uppgifterna de har i händelse av brand? Om ja, hur upprätthålls och säkerställs Genom teoretisk utbildning; kompetensen? Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej
Genom praktisk övning; Ja, varje år / Ja, enstaka gång / Nej Är verksamheten beroende av att Ja / Ja, delvis / Nej samverka med annan närliggande verksamhet i händelse av brand? Om ja, är denna samverkan planerad? Ja / Ja, delvis / Nej