SSMFS 2008:12

Strålsäkerhetsmyndighetens

författningssamling

ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om

Utkom från trycket

1

fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar; den 30 januari 2009

beslutade den 19 december 2008.

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 20 a och 21 §§ förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet.

Tillämpningsområde och definitioner

Skydd av och kontroll av tillträdet till anläggningen

Med fysiskt skydd, radiologisk olycka och säkert läge avses i dessa

m.m.

föreskrifter detsamma som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens

Hantering, bearbetning, lagring eller slutförvar av

inre utrymme där kärnämne, som hänförs till

kärnämne eller kärnavfall

förvaringsutrymme: kategori I enligt konventionen om fysiskt 2 5 § Kärnämne och kärnavfall ska hanteras, bearbetas, lagras eller skydd av kärnämne , förvaras, slutförvaras inom skyddat område.

Med undantag av vad som sägs i första stycket får kärnämne, som kontrollerat tillträde: åtgärder som säkerställer att endast behöriga enligt tabellen i bilaga 1 hänförs till skyddsklass 2 eller 3, i anslutning till personer ges tillträde till ett utrymme, mottagning eller i avvaktan på avsändning från en anläggning, temporärt

lagras inom bevakat område under förutsättning att: områdesskydd: skydd av bevakat område så att obehörigt 1. kärnämnet är inneslutet i föreskrivna transportbehållare, intrång försvåras och fördröjs, 2. lagringen sker på en särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats och

3. åtgärder vidtas för att omedelbart detektera om någon olovligen registrerat tillträde: åtgärder som säkerställer att de personer som uppehåller sig vid eller i omedelbar anslutning till transportbehållare passerar in till ett utrymme registreras, och omedelbart verifiera orsak till larm.

Med undantag av vad som sägs i första stycket får låg- och skalskydd: skydd av skyddat område så att obehörigt medelaktivt kärnavfall, i avvaktan på behandling eller transport eller efter intrång försvåras och fördröjs, behandling eller transport, temporärt lagras inom bevakat område under

förutsättning att: skyddat område: de byggnader eller delar av byggnader som 1. kärnavfallet i förekommande fall är inneslutet i föreskrivna innehåller utrustning för anläggningens säkra transportbehållare, drift eller i vilka kärnämne eller kärnavfall 2. lagringen sker på en särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats och hanteras, bearbetas, lagras eller slutförvaras, 3. åtgärder vidtas för att omedelbart detektera om någon olovligen

uppehåller sig vid eller i omedelbar anslutning till kärnavfallskolli övervakad överföring sådan funktion som tillförsäkrar att ett larm eller transportbehållare och omedelbart verifiera orsak till larm. av larm: avges om ett fel uppstår som äventyrar Innan lagring enligt andra eller tredje stycket tillämpas ska en överföringens funktionsduglighet. riskanalys göras. Riskanalysen ska dokumenteras.

Organisation och personal

Indelning av anläggningar i kategorier

Ansvarig för det fysiska skyddet

tre kategorier. Indelningen framgår av bilaga 1.

2 Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, Sveriges överenskommelser med 2 främmande makter, SÖ 1985:24 3

Skydd av och kontroll av tillträdet till anläggningen

Med fysiskt skydd, radiologisk olycka och säkert läge avses i dessa

m.m.

föreskrifter detsamma som anges i Strålsäkerhetsmyndighetens

Hantering, bearbetning, lagring eller slutförvar av

inre utrymme där kärnämne, som hänförs till

kärnämne eller kärnavfall

förvaringsutrymme: kategori I enligt konventionen om fysiskt 2 5 § Kärnämne och kärnavfall ska hanteras, bearbetas, lagras eller skydd av kärnämne , förvaras, slutförvaras inom skyddat område.

Med undantag av vad som sägs i första stycket får kärnämne, som kontrollerat tillträde: åtgärder som säkerställer att endast behöriga enligt tabellen i bilaga 1 hänförs till skyddsklass 2 eller 3, i anslutning till personer ges tillträde till ett utrymme, mottagning eller i avvaktan på avsändning från en anläggning, temporärt

lagras inom bevakat område under förutsättning att: områdesskydd: skydd av bevakat område så att obehörigt 1. kärnämnet är inneslutet i föreskrivna transportbehållare, intrång försvåras och fördröjs, 2. lagringen sker på en särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats och

3. åtgärder vidtas för att omedelbart detektera om någon olovligen registrerat tillträde: åtgärder som säkerställer att de personer som uppehåller sig vid eller i omedelbar anslutning till transportbehållare passerar in till ett utrymme registreras, och omedelbart verifiera orsak till larm.

Med undantag av vad som sägs i första stycket får låg- och skalskydd: skydd av skyddat område så att obehörigt medelaktivt kärnavfall, i avvaktan på behandling eller transport eller efter intrång försvåras och fördröjs, behandling eller transport, temporärt lagras inom bevakat område under

förutsättning att: skyddat område: de byggnader eller delar av byggnader som 1. kärnavfallet i förekommande fall är inneslutet i föreskrivna innehåller utrustning för anläggningens säkra transportbehållare, drift eller i vilka kärnämne eller kärnavfall 2. lagringen sker på en särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats och hanteras, bearbetas, lagras eller slutförvaras, 3. åtgärder vidtas för att omedelbart detektera om någon olovligen

uppehåller sig vid eller i omedelbar anslutning till kärnavfallskolli övervakad överföring sådan funktion som tillförsäkrar att ett larm eller transportbehållare och omedelbart verifiera orsak till larm. av larm: avges om ett fel uppstår som äventyrar Innan lagring enligt andra eller tredje stycket tillämpas ska en överföringens funktionsduglighet. riskanalys göras. Riskanalysen ska dokumenteras.

Organisation och personal

Indelning av anläggningar i kategorier

Ansvarig för det fysiska skyddet

tre kategorier. Indelningen framgår av bilaga 1.

2 Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, Sveriges överenskommelser med 2 främmande makter, SÖ 1985:24 3

Säkerhetsprövning av personal Åtgärder för att uppfylla bestämmelserna enligt 4 § bilaga 2, punkterna

Studiebesök

Hantering av uppgifter om säkerhetsåtgärder

Lås och nycklar

Datoriserade system

Undantag

4 5

Säkerhetsprövning av personal Åtgärder för att uppfylla bestämmelserna enligt 4 § bilaga 2, punkterna

Studiebesök

Hantering av uppgifter om säkerhetsåtgärder

Lås och nycklar

Datoriserade system

Undantag

4 5

Bilaga 1 ska tabellen nedan användas. Tabellen baseras på motsvarande tabell i 3

Kategorisering av anläggningar

konventionen om fysiskt skydd av kärnämne .

Kategorisering av anläggningar enligt 3 § ska göras enligt nedan. Kategoriseringen av en anläggning för hantering, bearbetning och lagring Kärnämne Form Skyddsklass 1 Skyddsklass 2 Skyddsklass 3 a=anrikning m=massa (kg) m=massa (kg) m=massa (kg) av kärnämne, förutom de anläggningar som särskilt nämns nedan, ska (%) avgöras av till vilken skyddsklass som kärnämnet vid anläggningen hänförs enligt tabellen under punkt 2 Indelning av kärnämne i Plutonium Obestrålat m ≥ 2 0,5 < m < 2 0,015 < m ≤ 0,5 skyddsklasser nedan.

Uran-233 Obestrålat m ≥ 2 0,5 < m < 2 0,015 < m ≤ 0,5

1. Anläggningskategorier

Uran-235 Obestrålat Kategori:

a ≥ 20 m ≥ 5 1 < m < 5 0,015 < m ≤ 1 1. - kärnkraftsreaktor, 10 ≤ a < 20 m ≥ 10 1 < m < 10 - centralt mellanlager för använt kärnbränsle, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som 0,71 < a < 10 m ≥ 10 hänförs till skyddsklass 1

Uran Bestrålat Dosrat på 1m avstånd från 2. Plutonium det oskärmade materialets 4 - forsknings- och materialprovningsreaktor, yta > 1 gray/h - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av använt kärnbränsle annan än centralt mellanlager enligt kategori 1 ovan, Kärnämne som inte kan hänföras till någon av skyddsklasserna 1-3 i - anläggning för slutlig förvaring av kärnämne eller högaktivt tabellen t.ex. för att det förekommer i mindre mängder ska för kärnavfall, som inte slutligt har förslutits, tillämpningen av dessa föreskrifter anses tillhöra skyddsklass 3. - anläggning för tillverkning av kärnbränsle, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som Med undantag av ovanstående gäller att kärnämne alltid ska hänföras till hänförs skyddsklass 2. skyddsklass 3 om det är i en form som innebär att; 1. kärnämnet inte längre är användbart för kärnteknisk användning, 3. 2. risken för utspridning till eller kontamination av omgivningen - anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring minimerats och av låg- och medelaktivt kärnavfall, 3. kärnämnet är praktiskt omöjligt att återvinna. - kärnkraftsreaktor eller forsknings- och materialprovningsreaktor som är slutligt avställd och från vilken allt kärnbränsle och kärnämne avlägsnats, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som hänförs skyddsklass 3.

2. Indelning av kärnämne i skyddsklasser

Anläggningar för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne ska hänföras till kategori 1-3 beroende på den mängd, slag och anrikning av det kärnämne som finns vid anläggningen. För indelning i skyddsklass

3 Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1985:24 4 Om dosraten är 1 gray/h eller mindre ska materialet för tillämpningen av denna tabell 6 anses vara obestrålat. 7

Bilaga 1 ska tabellen nedan användas. Tabellen baseras på motsvarande tabell i 3

Kategorisering av anläggningar

konventionen om fysiskt skydd av kärnämne .

Kategorisering av anläggningar enligt 3 § ska göras enligt nedan. Kategoriseringen av en anläggning för hantering, bearbetning och lagring Kärnämne Form Skyddsklass 1 Skyddsklass 2 Skyddsklass 3 a=anrikning m=massa (kg) m=massa (kg) m=massa (kg) av kärnämne, förutom de anläggningar som särskilt nämns nedan, ska (%) avgöras av till vilken skyddsklass som kärnämnet vid anläggningen hänförs enligt tabellen under punkt 2 Indelning av kärnämne i Plutonium Obestrålat m ≥ 2 0,5 < m < 2 0,015 < m ≤ 0,5 skyddsklasser nedan.

Uran-233 Obestrålat m ≥ 2 0,5 < m < 2 0,015 < m ≤ 0,5

1. Anläggningskategorier

Uran-235 Obestrålat Kategori:

a ≥ 20 m ≥ 5 1 < m < 5 0,015 < m ≤ 1 1. - kärnkraftsreaktor, 10 ≤ a < 20 m ≥ 10 1 < m < 10 - centralt mellanlager för använt kärnbränsle, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som 0,71 < a < 10 m ≥ 10 hänförs till skyddsklass 1

Uran Bestrålat Dosrat på 1m avstånd från 2. Plutonium det oskärmade materialets 4 - forsknings- och materialprovningsreaktor, yta > 1 gray/h - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av använt kärnbränsle annan än centralt mellanlager enligt kategori 1 ovan, Kärnämne som inte kan hänföras till någon av skyddsklasserna 1-3 i - anläggning för slutlig förvaring av kärnämne eller högaktivt tabellen t.ex. för att det förekommer i mindre mängder ska för kärnavfall, som inte slutligt har förslutits, tillämpningen av dessa föreskrifter anses tillhöra skyddsklass 3. - anläggning för tillverkning av kärnbränsle, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som Med undantag av ovanstående gäller att kärnämne alltid ska hänföras till hänförs skyddsklass 2. skyddsklass 3 om det är i en form som innebär att; 1. kärnämnet inte längre är användbart för kärnteknisk användning, 3. 2. risken för utspridning till eller kontamination av omgivningen - anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutlig förvaring minimerats och av låg- och medelaktivt kärnavfall, 3. kärnämnet är praktiskt omöjligt att återvinna. - kärnkraftsreaktor eller forsknings- och materialprovningsreaktor som är slutligt avställd och från vilken allt kärnbränsle och kärnämne avlägsnats, eller - anläggning för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne som hänförs skyddsklass 3.

2. Indelning av kärnämne i skyddsklasser

Anläggningar för hantering, bearbetning eller lagring av kärnämne ska hänföras till kategori 1-3 beroende på den mängd, slag och anrikning av det kärnämne som finns vid anläggningen. För indelning i skyddsklass

3 Konventionen om fysiskt skydd av kärnämne, Sveriges överenskommelser med främmande makter, SÖ 1985:24 4 Om dosraten är 1 gray/h eller mindre ska materialet för tillämpningen av denna tabell 6 anses vara obestrålat. 7

Bilaga 2

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

1.5 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner

som hänförs till kategori 1

oavbrutet kan upprätthållas: 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning inkl. Skydd av anläggningen verifiering av larm,

Bevakning av anläggningen 2. loggning och dokumentation av händelser, 3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot mot 1.1 Tillståndshavaren ska se till att det vid en anläggning ständigt finns anläggningen, ansvarig arbetsledning och särskilt utbildad personal för bevakning 4. upprätthållande av sådan intern och extern kommunikation som avses (bevakningspersonal). i 1.24, 5. handhavande av tillträdeskontrollsystem. Det ska finnas bevakningspersonal i det antal som behövs för att följande uppgifter ska kunna utföras: 1.6 Bevakningscentralen och den bevakningstekniska utrustning som är 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom ansluten till bevakningscentralen ska vara försedd med anläggningen, reservkraftförsörjning. 2. kontrollera att föremål som förtecknats enligt 1.14 punkten 3 inte tas in i anläggningen,

Bevakat område

3. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar, 4. verifiera larm, 1.7 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och 5. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång. avgränsas av ett områdesskydd.

1.2 Bevakningspersonalen enligt 1.1 ska vid behov och med kort varsel Områdesskyddet ska vara utformat så att obehörigt intrång försvåras och kunna förstärkas med extra bevakningspersonal. fördröjs. Obehörigt intrång i bevakat område ska omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart 1.3 Bestämmelser om bevakning av skyddsobjekt finns i lag (1990:217) kunna verifieras. och förordning (1990:1334) om skydd av samhällsviktiga anläggningar m.m. Samtliga passager in till bevakat område ska vara låsta och larmade. Tillträde till bevakat område ska ske genom kontrollerat tillträde.

Bevakningscentral

Åtgärder ska vidtas för att förebygga att motorfordon kan forcera 1.4 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. områdesskyddet.

Bevakningscentralen ska vara utformad så att den motstår intrång eller 1.8 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska annan yttre påverkan enligt de förutsättningar som framgår av den 5 så långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. dimensionerande hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer.

Skyddat område

Obehörigt intrång i bevakningscentralen ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Tillträde till bevakningscentralen ska ske genom 1.9 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till kontrollerat tillträde. skyddat område ska vara försett med ett skalskydd.

Bevakningscentralen ska vara försedd med överfallslarm med övervakad Skalskyddet utgörs av byggnadsdelar och larmanordningar, och ska vara överföring av larm till anläggningens kontrollrum eller motsvarande och utformat så att obehörigt intrång försvåras och fördröjs. Obehörigt intrång till polismyndighet. i skyddat område ska omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart kunna verifieras.

1.10 Skyddat område ska där så är möjligt och rimligt vara indelat i sektioner. Tillträde till skyddat område ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde. 8 9 5 Den dimensionerande hotbilden framgår av SSM 2008/2966

Bilaga 2

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

1.5 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner

som hänförs till kategori 1

oavbrutet kan upprätthållas: 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning inkl. Skydd av anläggningen verifiering av larm,

Bevakning av anläggningen 2. loggning och dokumentation av händelser, 3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot mot 1.1 Tillståndshavaren ska se till att det vid en anläggning ständigt finns anläggningen, ansvarig arbetsledning och särskilt utbildad personal för bevakning 4. upprätthållande av sådan intern och extern kommunikation som avses (bevakningspersonal). i 1.24, 5. handhavande av tillträdeskontrollsystem. Det ska finnas bevakningspersonal i det antal som behövs för att följande uppgifter ska kunna utföras: 1.6 Bevakningscentralen och den bevakningstekniska utrustning som är 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom ansluten till bevakningscentralen ska vara försedd med anläggningen, reservkraftförsörjning. 2. kontrollera att föremål som förtecknats enligt 1.14 punkten 3 inte tas in i anläggningen,

Bevakat område

3. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar, 4. verifiera larm, 1.7 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och 5. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång. avgränsas av ett områdesskydd.

1.2 Bevakningspersonalen enligt 1.1 ska vid behov och med kort varsel Områdesskyddet ska vara utformat så att obehörigt intrång försvåras och kunna förstärkas med extra bevakningspersonal. fördröjs. Obehörigt intrång i bevakat område ska omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart 1.3 Bestämmelser om bevakning av skyddsobjekt finns i lag (1990:217) kunna verifieras. och förordning (1990:1334) om skydd av samhällsviktiga anläggningar m.m. Samtliga passager in till bevakat område ska vara låsta och larmade. Tillträde till bevakat område ska ske genom kontrollerat tillträde.

Bevakningscentral

Åtgärder ska vidtas för att förebygga att motorfordon kan forcera 1.4 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. områdesskyddet.

Bevakningscentralen ska vara utformad så att den motstår intrång eller 1.8 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska annan yttre påverkan enligt de förutsättningar som framgår av den 5 så långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. dimensionerande hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer.

Skyddat område

Obehörigt intrång i bevakningscentralen ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Tillträde till bevakningscentralen ska ske genom 1.9 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till kontrollerat tillträde. skyddat område ska vara försett med ett skalskydd.

Bevakningscentralen ska vara försedd med överfallslarm med övervakad Skalskyddet utgörs av byggnadsdelar och larmanordningar, och ska vara överföring av larm till anläggningens kontrollrum eller motsvarande och utformat så att obehörigt intrång försvåras och fördröjs. Obehörigt intrång till polismyndighet. i skyddat område ska omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart kunna verifieras.

1.10 Skyddat område ska där så är möjligt och rimligt vara indelat i sektioner. Tillträde till skyddat område ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde. 8 9 5 Den dimensionerande hotbilden framgår av SSM 2008/2966

Inre förvaringsutrymme Innan ett fordon ges tillträde till bevakat eller skyddat område ska det

1.11 Inre förvaringsutrymme ska vara beläget inom skyddat område och genomsökas för att förhindra att föremål som förtecknats enligt 1.14

punkten 3 tas in i anläggningen. vara utformat så att obehörig befattning med det kärnämne som förvaras i

utrymmet förhindras enligt de förutsättningar som framgår av den

Centralt kontrollrum

5 dimensionerande hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer.

1.17 Anläggningens centrala kontrollrum ska vara beläget inom skyddat Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i inre område. Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt förvaringsutrymme. Obehörigt intrång i inre förvaringsutrymme ska intrång i det centrala kontrollrummet. Obehörigt intrång i kontrollrummet omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till ska omedelbart kunna verifieras. Samtliga passager in till inre kontrollrummet ska vara låsta och larmade. Tillträde till kontrollrummet förvaringsutrymme ska vara låsta och larmade. Tillträde till inre ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde. förvaringsutrymme ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde.

1.18 Kontrollrummet ska vara utrustat med överfallslarm med övervakad Tillträde till anläggningen överföring av larm till anläggningens bevakningscentral och till

polismyndighet. Vid utlöst överfallslarm ska händelser i kontrollrummet

Tillträde för personer

kunna observeras och följas från bevakningscentralen. 1.12 Tillståndshavaren ska besluta om vilka personer som ska vara

behöriga att få tillträde till anläggningen. Godkänd säkerhetsprövning ska Kontrollrummet ska vara utformat så att det motstår intrång eller annan vara en förutsättning för att på egen hand få tillträde till anläggningen. I yttre påverkan som framgår av den dimensionerande hotbild som andra fall ska personen eskorteras av en särskilt utsedd person som är 5 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer minst så länge så att de åtgärder behörig att få tillträde till anläggningen. som framgår av 1.19 hinner vidtas.

Första stycket gäller inte för personer som enligt lag har befogenhet att 1.19 Vid kärnkraftsreaktorer ska åtgärder vara förberedda för att, vid hot bereda sig tillträde till anläggningen. mot verksamheten i kontrollrummet, bringa anläggningen i säkert läge

samt för att från kontrollrummet blockera manöverfunktioner och 1.13 Personer som medges tillträde till anläggningen ska tilldelas en utrymma kontrollrummet. behörighetshandling som ska bäras synlig.

1.20 Ytterligare bestämmelser om kontrollrum i kärnkraftsreaktorer finns 1.14 Tillståndshavaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för 18-19 §§ i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:17) om tillträde till anläggningen som minst omfattar: konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. 1. förteckning över de personer som har rätt att medge tillträde till

anläggningen 2. förteckning över de personer som medges tillträde Reservövervakningsplats

3. förteckning över föremål som inte får tas in i anläggningen utan 1.21 Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i

särskilt tillstånd en reservövervakningsplats enligt 20 § i Strålsäkerhetsmyndighetens

föreskrifter (SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av 1.15 Åtgärder ska vidtas för att förhindra att personer som ges tillträde kärnkraftsreaktorer.

till anläggningen medför föremål som förtecknats enligt 1.14 punkten 3.

Obehörigt intrång i reservövervakningsplats ska omedelbart kunna Tillträde för fordon detekteras och verifieras. Samtliga passager in till en

1.16 Tillståndshavaren ska besluta om vilka fordon som ska ges tillträde reservövervakningsplats ska vara låsta och larmade. Tillträde till

till anläggningen. Tillträde för fordon till bevakat och skyddat område ska reservövervakningsplats ska ske genom kontrollerat och registrerat

ske under kontrollerade former och endast fordon i tjänsteärende får tillträde.

medges tillträde. 1.22 Vid kärnkraftsreaktorer ska det vara möjligt att övervaka reaktorns

tillstånd vid händelser och hot som framgår av den dimensionerande 5 10 hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer , och som innebär att 11

Inre förvaringsutrymme Innan ett fordon ges tillträde till bevakat eller skyddat område ska det

1.11 Inre förvaringsutrymme ska vara beläget inom skyddat område och genomsökas för att förhindra att föremål som förtecknats enligt 1.14

punkten 3 tas in i anläggningen. vara utformat så att obehörig befattning med det kärnämne som förvaras i

utrymmet förhindras enligt de förutsättningar som framgår av den

Centralt kontrollrum

5 dimensionerande hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer.

1.17 Anläggningens centrala kontrollrum ska vara beläget inom skyddat Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i inre område. Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt förvaringsutrymme. Obehörigt intrång i inre förvaringsutrymme ska intrång i det centrala kontrollrummet. Obehörigt intrång i kontrollrummet omedelbart kunna detekteras. Orsaken till larm, samt var larmet utlösts, ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till ska omedelbart kunna verifieras. Samtliga passager in till inre kontrollrummet ska vara låsta och larmade. Tillträde till kontrollrummet förvaringsutrymme ska vara låsta och larmade. Tillträde till inre ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde. förvaringsutrymme ska ske genom kontrollerat och registrerat tillträde.

1.18 Kontrollrummet ska vara utrustat med överfallslarm med övervakad Tillträde till anläggningen överföring av larm till anläggningens bevakningscentral och till

polismyndighet. Vid utlöst överfallslarm ska händelser i kontrollrummet

Tillträde för personer

kunna observeras och följas från bevakningscentralen. 1.12 Tillståndshavaren ska besluta om vilka personer som ska vara

behöriga att få tillträde till anläggningen. Godkänd säkerhetsprövning ska Kontrollrummet ska vara utformat så att det motstår intrång eller annan vara en förutsättning för att på egen hand få tillträde till anläggningen. I yttre påverkan som framgår av den dimensionerande hotbild som andra fall ska personen eskorteras av en särskilt utsedd person som är 5 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer minst så länge så att de åtgärder behörig att få tillträde till anläggningen. som framgår av 1.19 hinner vidtas.

Första stycket gäller inte för personer som enligt lag har befogenhet att 1.19 Vid kärnkraftsreaktorer ska åtgärder vara förberedda för att, vid hot bereda sig tillträde till anläggningen. mot verksamheten i kontrollrummet, bringa anläggningen i säkert läge

samt för att från kontrollrummet blockera manöverfunktioner och 1.13 Personer som medges tillträde till anläggningen ska tilldelas en utrymma kontrollrummet. behörighetshandling som ska bäras synlig.

1.20 Ytterligare bestämmelser om kontrollrum i kärnkraftsreaktorer finns 1.14 Tillståndshavaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för 18-19 §§ i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:17) om tillträde till anläggningen som minst omfattar: konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. 1. förteckning över de personer som har rätt att medge tillträde till

anläggningen 2. förteckning över de personer som medges tillträde Reservövervakningsplats

3. förteckning över föremål som inte får tas in i anläggningen utan 1.21 Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i

särskilt tillstånd en reservövervakningsplats enligt 20 § i Strålsäkerhetsmyndighetens

föreskrifter (SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av 1.15 Åtgärder ska vidtas för att förhindra att personer som ges tillträde kärnkraftsreaktorer.

till anläggningen medför föremål som förtecknats enligt 1.14 punkten 3.

Obehörigt intrång i reservövervakningsplats ska omedelbart kunna Tillträde för fordon detekteras och verifieras. Samtliga passager in till en

1.16 Tillståndshavaren ska besluta om vilka fordon som ska ges tillträde reservövervakningsplats ska vara låsta och larmade. Tillträde till

till anläggningen. Tillträde för fordon till bevakat och skyddat område ska reservövervakningsplats ska ske genom kontrollerat och registrerat

ske under kontrollerade former och endast fordon i tjänsteärende får tillträde.

medges tillträde. 1.22 Vid kärnkraftsreaktorer ska det vara möjligt att övervaka reaktorns

tillstånd vid händelser och hot som framgår av den dimensionerande 5 10 hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer , och som innebär att 11

varken ordinarie kontrollrum eller reservövervakningsplats enligt 1.21 är

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

tillgängliga.

som hänförs till kategori 2

1.23 Bestämmelser om beredskapsåtgärder vid driftstörningar och haverier finns i 2 kap 12-13 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter Skydd av anläggningen (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Bevakning av anläggningen 2.1 Tillståndshavaren ska se till att det vid en anläggning ständigt finns Ytterligare bestämmelser om reservövervakningsplats i kärnkraftsreaktoansvarig arbetsledning och särskilt utbildad personal för bevakning rer finns 20 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:17) (bevakningspersonal). om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. Det ska finnas bevakningspersonal i det antal som behövs för att följande Sambandsutrustning uppgifter ska kunna utföras: 1.24 Vid anläggningen ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen, dels anläggningen mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda 2. kontrollera att föremål som förtecknats enligt 2.13 punkten 3 inte tas myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra in i anläggningen oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger 3. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, 4. verifiera larm såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende 5. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång och diversifierade sambandssystem. 2.2 Bevakningspersonalen enligt 2.1 ska vid behov och med kort varsel kunna förstärkas med extra bevakningspersonal.

Genomsökning efter avställning av kärnkrafts-

reaktor 2.3 Bestämmelser om bevakning av skyddsobjekt finns i lag (1990:217)

1.25 Vid en kärnkraftsreaktor skall, efter avslutat arbete i samband med och förordning (1990:1334) om skydd av samhällsviktiga anläggningar revision eller annat större reparationsarbete som utförts av utomstående m.m. personal, utrymmen inom skyddat område som innehåller utrustning av

Bevakningscentral

betydelse för säkerheten genomsökas. Genomsökningen ska göras innan reaktorn åter får tas i drift. 2.4 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. Vid anläggningen ska det finnas instruktioner av vilka framgår hur Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i genomsökningen ska ske samt att resultatet av genomsökningen ska vara bevakningscentralen. Obehörigt intrång i bevakningscentralen ska utan anmärkning innan anläggningen får återstartas. omedelbart kunna detekteras och verifieras. Tillträde till bevakningscentralen ska ske genom kontrollerat tillträde.

Bevakningscentralen ska vara försedd med överfallslarm med övervakad överföring av larm till anläggningens kontrollrum eller motsvarande och till polismyndighet.

2.5 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner oavbrutet kan upprätthållas: 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning inkl. verifiering av larm 2. loggning och dokumentation av händelser 12 13

varken ordinarie kontrollrum eller reservövervakningsplats enligt 1.21 är

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

tillgängliga.

som hänförs till kategori 2

1.23 Bestämmelser om beredskapsåtgärder vid driftstörningar och haverier finns i 2 kap 12-13 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter Skydd av anläggningen (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Bevakning av anläggningen 2.1 Tillståndshavaren ska se till att det vid en anläggning ständigt finns Ytterligare bestämmelser om reservövervakningsplats i kärnkraftsreaktoansvarig arbetsledning och särskilt utbildad personal för bevakning rer finns 20 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:17) (bevakningspersonal). om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer. Det ska finnas bevakningspersonal i det antal som behövs för att följande Sambandsutrustning uppgifter ska kunna utföras: 1.24 Vid anläggningen ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen, dels anläggningen mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda 2. kontrollera att föremål som förtecknats enligt 2.13 punkten 3 inte tas myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra in i anläggningen oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger 3. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, 4. verifiera larm såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende 5. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång och diversifierade sambandssystem. 2.2 Bevakningspersonalen enligt 2.1 ska vid behov och med kort varsel kunna förstärkas med extra bevakningspersonal.

Genomsökning efter avställning av kärnkrafts-

reaktor 2.3 Bestämmelser om bevakning av skyddsobjekt finns i lag (1990:217)

1.25 Vid en kärnkraftsreaktor skall, efter avslutat arbete i samband med och förordning (1990:1334) om skydd av samhällsviktiga anläggningar revision eller annat större reparationsarbete som utförts av utomstående m.m. personal, utrymmen inom skyddat område som innehåller utrustning av

Bevakningscentral

betydelse för säkerheten genomsökas. Genomsökningen ska göras innan reaktorn åter får tas i drift. 2.4 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. Vid anläggningen ska det finnas instruktioner av vilka framgår hur Åtgärder ska vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i genomsökningen ska ske samt att resultatet av genomsökningen ska vara bevakningscentralen. Obehörigt intrång i bevakningscentralen ska utan anmärkning innan anläggningen får återstartas. omedelbart kunna detekteras och verifieras. Tillträde till bevakningscentralen ska ske genom kontrollerat tillträde.

Bevakningscentralen ska vara försedd med överfallslarm med övervakad överföring av larm till anläggningens kontrollrum eller motsvarande och till polismyndighet.

2.5 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner oavbrutet kan upprätthållas: 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning inkl. verifiering av larm 2. loggning och dokumentation av händelser 12 13

3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot vara en förutsättning för att på egen hand få tillträde till anläggningen. I mot anläggningen andra fall ska personen eskorteras av en särskilt utsedd person som själv 4. upprätthållande av sådan intern och extern kommunikation som har tillträde till anläggningen. avses i 2.21 5. handhavande av tillträdeskontrollsystem Första stycket gäller inte med avseende på personer som enligt lag har befogenhet att bereda sig tillträde till anläggningen. 2.6 Bevakningscentralen och den bevakningstekniska utrustning som är ansluten till bevakningscentralen ska vara försedd med 2.12 Personer som medges tillträde till anläggningen ska tilldelas en reservkraftförsörjning. behörighetshandling som ska bäras synlig.

Bevakat område 2.13 Tillståndshavaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för tillträde till anläggningen som minst omfattar: 2.7 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och 1. förteckning över de personer som har rätt att medge tillträde till avgränsas av ett områdesskydd. anläggningen 2. förteckning över de personer som medges tillträde Områdesskyddet ska vara utformat så att obehörigt intrång försvåras och 3. förteckning över föremål som inte får tas in i anläggningen utan fördröjs. Obehörigt intrång i bevakat område ska omedelbart kunna särskilt tillstånd detekteras. Orsaken till larm samt var larmet utlösts ska omedelbart kunna verifieras. 2.14 Åtgärder ska vidtas för att förebygga att personer som ges tillträde till anläggningen medför föremål som förtecknats enligt 2.13 punkten 3. Samtliga passager in till bevakat område såsom grindar, kulvertar m.m. ska vara låsta och larmade. Tillträde till bevakat område ska ske genom kontrollerat tillträde. Tillträde för fordon 2.15 Tillståndshavaren ska besluta om vilka fordon som ska ges tillträde Åtgärder ska vidtas för att förebygga att motorfordon kan forcera till anläggningen. Tillträde för fordon till bevakat och skyddat område ska områdesskyddet. ske under kontrollerade former och endast fordon i tjänsteärende får medges tillträde. 2.8 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska så långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. Innan ett fordon ges tillträde till bevakat eller skyddat område ska åtgärder vidtas för att förebygga att föremål som förtecknats enligt 2.13 Skyddat område punkten 3 tas in i anläggningen. 2.9 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till skyddat område ska vara försett med ett skalskydd. Centralt kontrollrum i forsknings- eller material-

provningsreaktor

Skalskyddet utgörs av byggnadsdelar och larmanordningar och ska vara 2.16 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska det centrala utformat så att obehörigt intrång försvåras och fördröjs. Obehörigt intrång kontrollrummet vara beläget inom skyddat område. Åtgärder ska vidtas i skyddat område ska omedelbart kunna detekteras. för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i det centrala kontrollrummet. Obehörigt intrång i kontrollrummet ska omedelbart 2.10 Skyddat område ska där så är möjligt och rimligt vara indelat i kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till kontrollrummet sektioner. Tillträde till skyddat område ska ske genom kontrollerat och ska vara låsta och larmade. Tillträde till kontrollrummet ska ske genom registrerat tillträde. kontrollerat och registrerat tillträde. Tillträde till anläggningen Kontrollrummet ska vara utrustat med överfallslarm med övervakad

Tillträde för personer överföring av larm till anläggningens bevakningscentral och till 2.11 polismyndighet. Vid utlöst överfallslarm ska händelser i kontrollrummet Tillståndshavaren ska besluta om vilka personer som ska vara kunna observeras och följas från bevakningscentralen. behöriga att få tillträde till anläggningen. Godkänd säkerhetsprövning ska 14 15

3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot vara en förutsättning för att på egen hand få tillträde till anläggningen. I mot anläggningen andra fall ska personen eskorteras av en särskilt utsedd person som själv 4. upprätthållande av sådan intern och extern kommunikation som har tillträde till anläggningen. avses i 2.21 5. handhavande av tillträdeskontrollsystem Första stycket gäller inte med avseende på personer som enligt lag har befogenhet att bereda sig tillträde till anläggningen. 2.6 Bevakningscentralen och den bevakningstekniska utrustning som är ansluten till bevakningscentralen ska vara försedd med 2.12 Personer som medges tillträde till anläggningen ska tilldelas en reservkraftförsörjning. behörighetshandling som ska bäras synlig.

Bevakat område 2.13 Tillståndshavaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för tillträde till anläggningen som minst omfattar: 2.7 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och 1. förteckning över de personer som har rätt att medge tillträde till avgränsas av ett områdesskydd. anläggningen 2. förteckning över de personer som medges tillträde Områdesskyddet ska vara utformat så att obehörigt intrång försvåras och 3. förteckning över föremål som inte får tas in i anläggningen utan fördröjs. Obehörigt intrång i bevakat område ska omedelbart kunna särskilt tillstånd detekteras. Orsaken till larm samt var larmet utlösts ska omedelbart kunna verifieras. 2.14 Åtgärder ska vidtas för att förebygga att personer som ges tillträde till anläggningen medför föremål som förtecknats enligt 2.13 punkten 3. Samtliga passager in till bevakat område såsom grindar, kulvertar m.m. ska vara låsta och larmade. Tillträde till bevakat område ska ske genom kontrollerat tillträde. Tillträde för fordon 2.15 Tillståndshavaren ska besluta om vilka fordon som ska ges tillträde Åtgärder ska vidtas för att förebygga att motorfordon kan forcera till anläggningen. Tillträde för fordon till bevakat och skyddat område ska områdesskyddet. ske under kontrollerade former och endast fordon i tjänsteärende får medges tillträde. 2.8 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska så långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. Innan ett fordon ges tillträde till bevakat eller skyddat område ska åtgärder vidtas för att förebygga att föremål som förtecknats enligt 2.13 Skyddat område punkten 3 tas in i anläggningen. 2.9 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till skyddat område ska vara försett med ett skalskydd. Centralt kontrollrum i forsknings- eller material-

provningsreaktor

Skalskyddet utgörs av byggnadsdelar och larmanordningar och ska vara 2.16 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska det centrala utformat så att obehörigt intrång försvåras och fördröjs. Obehörigt intrång kontrollrummet vara beläget inom skyddat område. Åtgärder ska vidtas i skyddat område ska omedelbart kunna detekteras. för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i det centrala kontrollrummet. Obehörigt intrång i kontrollrummet ska omedelbart 2.10 Skyddat område ska där så är möjligt och rimligt vara indelat i kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till kontrollrummet sektioner. Tillträde till skyddat område ska ske genom kontrollerat och ska vara låsta och larmade. Tillträde till kontrollrummet ska ske genom registrerat tillträde. kontrollerat och registrerat tillträde. Tillträde till anläggningen Kontrollrummet ska vara utrustat med överfallslarm med övervakad

Tillträde för personer överföring av larm till anläggningens bevakningscentral och till 2.11 polismyndighet. Vid utlöst överfallslarm ska händelser i kontrollrummet Tillståndshavaren ska besluta om vilka personer som ska vara kunna observeras och följas från bevakningscentralen. behöriga att få tillträde till anläggningen. Godkänd säkerhetsprövning ska 14 15

Kontrollrummet ska vara utformat så att det motstår intrång eller annan

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

yttre påverkan som framgår av den dimensionerande hotbild som 5 som hänförs till kategori 3 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer minst så länge så att de åtgärder som framgår av 2.17 hinner vidtas.

Skydd av anläggningen

2.17 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska åtgärder vara Bevakning av anläggningen förberedda för att, vid hot mot verksamheten i kontrollrummet, bringa 3.1 Tillståndshavaren ska se till att anläggningen är föremål för anläggningen i säkert läge samt för att från kontrollrummet blockera bevakning. Bevakningen ska utföras av särskilt utbildad personal manöverfunktioner och utrymma kontrollrummet. (bevakningspersonal).

Reservövervakningsplats Bevakningen ska syfta till att: 2.18 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska det finnas en 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom reservövervakningsplats för att leda och övervaka en säker avställning anläggningen samt lokala manöverplatser för att bringa reaktorn i säkert läge, för de 2. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar händelser och hot som framgår av den dimensionerande hotbild som 3. verifiera larm, 4. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång 5 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer och som innebär att ordinarie kontrollrum inte är tillgängligt. 3.2 Bevakningspersonalen enligt 3.1 ska vid behov och med kort varsel 2.19 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska åtgärder kunna förstärkas med extra bevakningspersonal. vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i reservövervakningsplatsen. Obehörigt intrång i reservövervakningsplatsen Bevakningscentral ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till 3.3 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. reservövervakningsplatsen ska vara låsta och larmade. Tillträde till reservövervakningsplatsen ska ske genom kontrollerat och registrerat 3.4 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt tillträde. utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner oavbrutet kan upprätthållas: 2.20 Ytterligare bestämmelser om beredskapsåtgärder vid driftstörningar 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning och haverier finns i 2 kap 12-13 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens 2. loggning och dokumentation av händelser föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot mot anläggningen

Sambandsutrustning

2.21 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig Bevakat område omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels 3.5 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda avgränsas av ett områdesskydd. Områdesskyddet ska förebygga obehörigt myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra intrång. oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, 3.6 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska så såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. och diversifierade sambandssystem.

Skyddat område

3.7 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till skyddat område ska förses med ett skalskydd.

16 17

Kontrollrummet ska vara utformat så att det motstår intrång eller annan

Följande åtgärder ska vidtas vid de anläggningar

yttre påverkan som framgår av den dimensionerande hotbild som 5 som hänförs till kategori 3 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer minst så länge så att de åtgärder som framgår av 2.17 hinner vidtas.

Skydd av anläggningen

2.17 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska åtgärder vara Bevakning av anläggningen förberedda för att, vid hot mot verksamheten i kontrollrummet, bringa 3.1 Tillståndshavaren ska se till att anläggningen är föremål för anläggningen i säkert läge samt för att från kontrollrummet blockera bevakning. Bevakningen ska utföras av särskilt utbildad personal manöverfunktioner och utrymma kontrollrummet. (bevakningspersonal).

Reservövervakningsplats Bevakningen ska syfta till att: 2.18 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska det finnas en 1. kontrollera behörigheten hos de personer som vistas inom reservövervakningsplats för att leda och övervaka en säker avställning anläggningen samt lokala manöverplatser för att bringa reaktorn i säkert läge, för de 2. kontrollera att anordningar för fysiskt skydd fungerar händelser och hot som framgår av den dimensionerande hotbild som 3. verifiera larm, 4. försvåra, fördröja och om möjligt förhindra obehörigt intrång 5 Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer och som innebär att ordinarie kontrollrum inte är tillgängligt. 3.2 Bevakningspersonalen enligt 3.1 ska vid behov och med kort varsel 2.19 Vid en forsknings- eller materialprovningsreaktor ska åtgärder kunna förstärkas med extra bevakningspersonal. vidtas för att försvåra och fördröja obehörigt intrång i reservövervakningsplatsen. Obehörigt intrång i reservövervakningsplatsen Bevakningscentral ska omedelbart kunna detekteras och verifieras. Samtliga passager in till 3.3 Anläggningen ska vara ansluten till en bevakningscentral. reservövervakningsplatsen ska vara låsta och larmade. Tillträde till reservövervakningsplatsen ska ske genom kontrollerat och registrerat 3.4 Bevakningscentralen ska vara ständigt bemannad med särskilt tillträde. utbildad personal samt utrustad och utformad så att följande funktioner oavbrutet kan upprätthållas: 2.20 Ytterligare bestämmelser om beredskapsåtgärder vid driftstörningar 1. övervakning av larm från bevakningsteknisk utrustning och haverier finns i 2 kap 12-13 §§ Strålsäkerhetsmyndighetens 2. loggning och dokumentation av händelser föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. 3. larmning av personal och berörda myndigheter i händelse av hot mot anläggningen

Sambandsutrustning

2.21 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig Bevakat område omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels 3.5 En kärnteknisk anläggning ska omges av ett bevakat område och mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda avgränsas av ett områdesskydd. Områdesskyddet ska förebygga obehörigt myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra intrång. oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, 3.6 Olovlig utförsel av kärnämne och kärnavfall från anläggningen ska så såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende långt det är möjligt och rimligt kunna detekteras. och diversifierade sambandssystem.

Skyddat område

3.7 Skyddat område ska vara beläget inom bevakat område. Gräns till skyddat område ska förses med ett skalskydd.

16 17

Strålsäkerhetsmyndighetens

Skalskyddet utgörs av byggnadsdelar och larmanordningar och ska vara författningssamling

utformat så att obehörigt intrång försvåras och fördröjs. Obehörigt intrång i skyddat område ska omedelbart kunna detekteras. ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman 3.8 Tillträde till skyddat område ska ske genom kontrollerat tillträde.

Tillträde till anläggningen

Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om

Tillträde för personer

tillämpningen av föreskrifterna ( )

Utkom från trycket den 30 januari 2009 3.9 Tillståndshavaren ska besluta om vilka personer som ska vara behöriga att få tillträde till anläggningen. Godkänd säkerhetsprövning ska om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar;

vara en förutsättning för att på egen hand få tillträde till anläggningen. I andra fall ska personen eskorteras av en särskilt utsedd person som själv beslutade den 19 december 2008. har tillträde till anläggningen. Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar följande allmänna råd. Första stycket gäller inte med avseende på personer som enligt lag har befogenhet att bereda sig tillträde till anläggningen. Till 1 § Det primära syftet med de åtgärder som krävs för att skydda kärntekniska 3.10 Personer som medges tillträde till anläggningen ska tilldelas en anläggningar mot antagonistiska handlingar, som kan medföra en radiolobehörighetshandling som ska bäras synlig. gisk olycka, bör vara motsvarande vad som föreskrivs om barriärer och djupförsvar i 2 kap 1 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 3.11 Tillståndshavaren ska se till att det finns dokumenterade rutiner för 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Detta innebär att åtgärtillträde till anläggningen som minst omfattar: derna i första hand bör förebygga att antagonistiska handlingar leder till 1. förteckning över de personer som har rätt att medge tillträde till driftstörningar och haverier. Om detta ändå skulle inträffa bör utsläpp till anläggningen, omgivningen av radioaktiva ämnen kontrolleras genom de anordningar 2. förteckning över de personer som medges tillträde. och förberedda åtgärder som etablerats för att begränsa och lindra konsekvenserna av en olycka. Sammanfattningsvis kan sägas att antagonistiska Tillträde för fordon handlingar mot en kärnteknisk anläggning inte bör leda till allvarligare 3.12 Tillståndshavaren ska besluta om vilka fordon som ska ges tillträde konsekvenser än vad fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt till anläggningen. Tillträde för fordon till bevakat och skyddat område ska handlande, händelser eller naturfenomen förväntas leda till. ske under kontrollerade former och endast fordon i tjänsteärende får medges tillträde. Det bör observeras att föreskriften i tillämpliga delar även gäller under uppförande av en kärnteknisk anläggning. Tillståndshavaren förväntas redovisa utformningen av det fysiska skyddet under uppförandetiden i

Sambandsutrustning

samband med att en preliminär säkerhetsredovisning lämnas till Strålsä- 3.13 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig kerhetsmyndigheten för godkännande, jfr 4 kap 2 § andra stycket, SSMFS omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels 2008:1. Som exempel på åtgärder som kan komma ifråga kan nämnas mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda säkerhetsprövning enligt 7 § och hantering av uppgifter om säkerhetsåtmyndigheter. Överföring av larm från anläggningen till gärder enligt 9 §. bevakningscentralen ska ske med övervakad överföring. 1 De internationella rekommendationer om fysiskt skydd som publicerats av IAEA kan utgöra vägledning när det gäller åtgärder som behöver vidtas vid en anläggning för att förebygga och förhindra dels obehörig befattning med kärnämne dels sabotage eller annan sådan påverkan som kan

1 The Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities, INFCIRC/225/. Senas- 18 te versionen är Rev.4 (Corrected). 1

Strålsäkerhetsmyndighetens

författningssamling

ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman

Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om

tillämpningen av föreskrifterna ( )

Utkom från trycket den 30 januari 2009

om fysiskt skydd av kärntekniska anläggningar;

beslutade den 19 december 2008.

Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar följande allmänna råd.

Till 1 §

Det primära syftet med de åtgärder som krävs för att skydda kärntekniska anläggningar mot antagonistiska handlingar, som kan medföra en radiologisk olycka, bör vara motsvarande vad som föreskrivs om barriärer och djupförsvar i 2 kap 1 § i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:1) om säkerhet i kärntekniska anläggningar. Detta innebär att åtgärderna i första hand bör förebygga att antagonistiska handlingar leder till driftstörningar och haverier. Om detta ändå skulle inträffa bör utsläpp till omgivningen av radioaktiva ämnen kontrolleras genom de anordningar och förberedda åtgärder som etablerats för att begränsa och lindra konsekvenserna av en olycka. Sammanfattningsvis kan sägas att antagonistiska handlingar mot en kärnteknisk anläggning inte bör leda till allvarligare konsekvenser än vad fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande, händelser eller naturfenomen förväntas leda till.

Det bör observeras att föreskriften i tillämpliga delar även gäller under uppförande av en kärnteknisk anläggning. Tillståndshavaren förväntas redovisa utformningen av det fysiska skyddet under uppförandetiden i samband med att en preliminär säkerhetsredovisning lämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten för godkännande, jfr 4 kap 2 § andra stycket, SSMFS 2008:1. Som exempel på åtgärder som kan komma ifråga kan nämnas säkerhetsprövning enligt 7 § och hantering av uppgifter om säkerhetsåtgärder enligt 9 §.

1 De internationella rekommendationer om fysiskt skydd som publicerats av IAEA kan utgöra vägledning när det gäller åtgärder som behöver vidtas vid en anläggning för att förebygga och förhindra dels obehörig befattning med kärnämne dels sabotage eller annan sådan påverkan som kan

1 The Physical Protection of Nuclear Material and Nuclear Facilities, INFCIRC/225/. Senaste versionen är Rev.4 (Corrected). 1

leda till en radiologisk olycka. Den vägledning om fysiskt grundskydd - mottagning av obestrålat kärnbränsle vid en kärnkraftsreaktor och där

2 som publicerats av Svenska Kraftnät kan utgöra ytterligare vägledning uppställning måste ske på bevakat område i avvaktan på att avlastning

när det gäller utformning av det fysiska skyddet vid en kärnteknisk an- kan ske,

läggning. - uppställning av transportbehållare med bestrålat kärnbränsle vid en

kärnkraftsreaktor där uppställning måste ske på bevakat område i avvak-

Till 2 § tan på lastning ombord på transportmedel.

Begreppet ”skyddat område” används även i Strålsäkerhetsmyndighetens Som exempel på sådana situationer där lagring av kärnavfall enligt tredje föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd stycket kan komma ifråga kan följande nämnas: av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning - skrymmande avfallskomponenter som p.g.a. sin aktivitetsmängd lagras men med en annan betydelse. utomhus i avvaktan på nedsmältning eller annan avfallsbehandling,

- göt som uppkommit vid nedsmältning, som med hänvisning till aktivi-

Till 3 §

tetsmängd lagras utomhus, Anläggningarna har delats in i tre kategorier utgående från en samman- - brännbart avfall som inför förbränning lagras i låsta containers som är vägd riskbedömning. Denna bedömning utgår från den dimensionerande 3 uppställda utomhus. hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer , och baseras på:

- risken för att ett sabotage mot, eller skadegörelse på, anläggningen leder Med särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats avses en för ändamålet till en radiologisk olycka, särskilt iordningställd och tydligt markerad plats där endast denna typ av - risken för kärnvapenspridning i händelse av stöld av kärnämne från kärnämne eller kärnavfall lagras. Den föreskrivna dokumenterade riskanaanläggningen, lysen bör bl.a. ligga till grund för valet av platsen. - risken för att kärnämne eller kärnavfall från anläggningen används för

direkt bestrålning, kontamination eller utspridning.

Till 6 §

Personens uppgift bör vara att kontrollera och följa upp tillämpningen av

Till 3 §, bilaga 1

det fysiska skyddet vid anläggningen. Den person som utses, behöver ges Punkt 2: Vid tillämpning av undantaget enligt sista stycket bör en dokuen tillräckligt stark och fristående ställning i organisationen med befogenmenterad analys göras. Av analysen bör det till exempel framgå att risken heter att rapportera direkt till anläggningens högsta chef. för utspridning till eller kontamination av omgivningen reducerats till en

tillräckligt låg nivå.

Till 7 §

Säkerhetsprövningen syftar till att så långt möjligt säkerställa att de per-

Till 4 §

soner som utför uppgifter vid anläggningen är pålitliga och lämpliga från Syftet med de planerade och förberedda åtgärder som föreskrivs i andra säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen bör grundas på följande: stycket bör vara att med kort varsel kunna förstärka det fysiska skyddet - personlig kännedom om den prövade t.ex. genom intervjuer inför anvid förändringar i hotbilden mot anläggningen. Sådana förändringar kan ställning, vara av olika karaktär och bestå i såväl opreciserade hot, t.ex. som följd - uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser, av händelser i omvärlden, som i mer direkta hot mot anläggningen. Till- - registerkontroll d.v.s. inhämtning av uppgifter från polisregister. ståndshavaren bör så långt möjligt samverka med polismyndighet i plane-

ring och förberedelser av åtgärder. Planeringen av åtgärder kan göras i Säkerhetsprövningen bör fortlöpande följas upp t.ex. genom att chefer form av förbestämda nivåer. upprätthåller en god personkännedom om sina medarbetare.

Till 5 § 4 Den vägledning som publicerats av Svenska Kraftnät kan utgöra stöd när

Som exempel på sådana situationer där lagring av kärnämne enligt andra det gäller genomförande av säkerhetsprövning.

stycket kan komma ifråga kan följande nämnas:

2 Vägledning – Fysiskt grundskydd. Den version som publicerades i augusti 2003. 3 Den dimensionerande hotbilden framgår av SSM 2008/2966. 2 3 4 Vägledning – Säkerhetsprövning. Den version som publicerades i december 1998

leda till en radiologisk olycka. Den vägledning om fysiskt grundskydd - mottagning av obestrålat kärnbränsle vid en kärnkraftsreaktor och där

2 som publicerats av Svenska Kraftnät kan utgöra ytterligare vägledning uppställning måste ske på bevakat område i avvaktan på att avlastning

när det gäller utformning av det fysiska skyddet vid en kärnteknisk an- kan ske,

läggning. - uppställning av transportbehållare med bestrålat kärnbränsle vid en

kärnkraftsreaktor där uppställning måste ske på bevakat område i avvak-

Till 2 § tan på lastning ombord på transportmedel.

Begreppet ”skyddat område” används även i Strålsäkerhetsmyndighetens Som exempel på sådana situationer där lagring av kärnavfall enligt tredje föreskrifter (SSMFS 2008:51) om grundläggande bestämmelser för skydd stycket kan komma ifråga kan följande nämnas: av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning - skrymmande avfallskomponenter som p.g.a. sin aktivitetsmängd lagras men med en annan betydelse. utomhus i avvaktan på nedsmältning eller annan avfallsbehandling,

- göt som uppkommit vid nedsmältning, som med hänvisning till aktivi-

Till 3 §

tetsmängd lagras utomhus, Anläggningarna har delats in i tre kategorier utgående från en samman- - brännbart avfall som inför förbränning lagras i låsta containers som är vägd riskbedömning. Denna bedömning utgår från den dimensionerande 3 uppställda utomhus. hotbild som Strålsäkerhetsmyndigheten bestämmer , och baseras på:

- risken för att ett sabotage mot, eller skadegörelse på, anläggningen leder Med särskilt utsedd och tydligt avgränsad plats avses en för ändamålet till en radiologisk olycka, särskilt iordningställd och tydligt markerad plats där endast denna typ av - risken för kärnvapenspridning i händelse av stöld av kärnämne från kärnämne eller kärnavfall lagras. Den föreskrivna dokumenterade riskanaanläggningen, lysen bör bl.a. ligga till grund för valet av platsen. - risken för att kärnämne eller kärnavfall från anläggningen används för

direkt bestrålning, kontamination eller utspridning.

Till 6 §

Personens uppgift bör vara att kontrollera och följa upp tillämpningen av

Till 3 §, bilaga 1

det fysiska skyddet vid anläggningen. Den person som utses, behöver ges Punkt 2: Vid tillämpning av undantaget enligt sista stycket bör en dokuen tillräckligt stark och fristående ställning i organisationen med befogenmenterad analys göras. Av analysen bör det till exempel framgå att risken heter att rapportera direkt till anläggningens högsta chef. för utspridning till eller kontamination av omgivningen reducerats till en

tillräckligt låg nivå.

Till 7 §

Säkerhetsprövningen syftar till att så långt möjligt säkerställa att de per-

Till 4 §

soner som utför uppgifter vid anläggningen är pålitliga och lämpliga från Syftet med de planerade och förberedda åtgärder som föreskrivs i andra säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen bör grundas på följande: stycket bör vara att med kort varsel kunna förstärka det fysiska skyddet - personlig kännedom om den prövade t.ex. genom intervjuer inför anvid förändringar i hotbilden mot anläggningen. Sådana förändringar kan ställning, vara av olika karaktär och bestå i såväl opreciserade hot, t.ex. som följd - uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser, av händelser i omvärlden, som i mer direkta hot mot anläggningen. Till- - registerkontroll d.v.s. inhämtning av uppgifter från polisregister. ståndshavaren bör så långt möjligt samverka med polismyndighet i plane-

ring och förberedelser av åtgärder. Planeringen av åtgärder kan göras i Säkerhetsprövningen bör fortlöpande följas upp t.ex. genom att chefer form av förbestämda nivåer. upprätthåller en god personkännedom om sina medarbetare.

Till 5 § 4 Den vägledning som publicerats av Svenska Kraftnät kan utgöra stöd när

Som exempel på sådana situationer där lagring av kärnämne enligt andra det gäller genomförande av säkerhetsprövning.

stycket kan komma ifråga kan följande nämnas:

2 Vägledning – Fysiskt grundskydd. Den version som publicerades i augusti 2003. 3 Den dimensionerande hotbilden framgår av SSM 2008/2966. 2 3 4 Vägledning – Säkerhetsprövning. Den version som publicerades i december 1998

För personer som inte är anställda av tillståndshavaren t.ex. inhyrd perso- Sådana uppgifter bör endast delges de personer som behöver dem för nal eller entreprenörspersonal bör det i avtal eller kontrakt framgå att fullgörande av sina arbetsuppgifter. Om inhyrd personal eller entrepresäkerhetsprövning kommer att göras. nörsföretag anlitas bör möjligheten att teckna sekretessförbindelse övervägas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt information om de åtgärder Säkerhetsskyddslagen och förordningen innehåller bestämmelser om som ska vidtas då anläggningen är utsatt för hot eller angrepp. förutsättningarna för genomförandet av säkerhetsprövning samt i vilka fall den också kan innefatta registerkontroll. Med uppgifter avses här såväl ritningar, kartor, fotografier som dokument som innehåller information om säkerhetsåtgärder. Det bör noteras att Till 8 § uppgifter oavsett på vilket medium de finns behöver skyddas mot obehörig åtkomst. Se även de allmänna råden till 11 § nedan. Med kontrollerade former avses i detta sammanhang att studiebesöket inte får äventyra säkerheten eller det fysiska skyddet vid anläggningen. Ytterligare bestämmelser om hantering av uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet eller för skyddet mot terrorism finns i säkerhetsskydds- Innan studiebesök medges bör behovet av att genomföra studiebesök 5 lagstiftningen. inom anläggningen noggrant prövas. Vidare bör alternativ, såsom användning av modern informationsteknik, noga övervägas.

Till 10 §

Studiebesök bör endast ske i förberedda besöksslingor. Besöksslingorna Låssystemen till och inom bevakat område, skyddat område och inre bör alltid noga analyseras med avseende på risken för att anläggningens förvaringsutrymme bör ha en säkerhetsnivå som motsvarar det fysiska säkerhet kan påverkas och att syftet med det fysiska skyddet motverkas. skyddet i övrigt. Nycklar/nyckelkort bör lämnas ut mot kvitto och register Vid behov bör kompensatoriska åtgärder vidtas för att upprätthålla bör föras över utlämnade nycklar/nyckelkort. skydds- och säkerhetsnivån i samband med studiebesök. Vidare bör besökare omfattas av den säkerhetskontroll som tillämpas vid respektive an- Vidare bör rutiner finnas för rapportering och vid behov utbyte av lås vid läggning för att förhindra att otillåtna föremål förs in i anläggningen. Se förlust av nycklar/nyckelkort och återlämning och spärrning av nyckallmänt råd till 1.15 och 2.14. lar/nyckelkort då personer slutar sin anställning eller sitt uppdrag.

Studiebesök i anläggningens kontrollrum eller bevakningscentral bör Till 11 § medges mycket restriktivt. Med datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet avses t.ex. processdatorer eller blockdatorer. Vidare avses system såsom tillträ- Besöksgrupper bör förutom en guide åtföljas av bevakningspersonal. Den deskontrollsystem, larmdatorsystem m.m. vars funktioner är väsentliga personal som eskorterar studiebesökare, såväl guider som bevakningsperför upprätthållandet av det fysiska skyddet av anläggningen. sonal, bör ges lämplig utbildning och träning för att kunna hantera hotsituationer som kan uppstå under studiebesöket. Åtgärder bör vidtas dels för att skydda anslutna terminaler/datorer från obehörig åtkomst t.ex. genom att begränsa tillträdet till lokaler där dessa Förutsättningarna för och genomförandet av studiebesök vid anläggningfinns placerade dels, för att skydda systemen från dataintrång t.ex. med en bör vara dokumenterade i en instruktion. brandväggar eller fysisk separation från administrativa datanät.

Till 9 §

Till bilaga 2

Med uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder avses sådana uppgifter som i betydande grad kan vara till ledning för Till 1.1 den som har antagonistiska syften t.ex. att orsaka en radiologisk olycka Om det vid en anläggningsplats finns flera kärntekniska anläggningar kan genom sabotage eller att stjäla kärnämne eller kärnavfall. Som exempel bevakningen vara organiserad så att såväl ansvarig arbetsledning som på sådana uppgifter, som normalt förekommer i anläggningens säkerhetsbevakningspersonalen har hela anläggningsplatsen som sitt arbetsområde. redovisning, kan nämnas detaljerade beskrivningar av anläggningens barriärer och säkerhetsfunktioner med ingående säkerhetssystem eller information om konstruktionsförutsättningar och utformning av det fysiska skyddet. 4 5 5 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

För personer som inte är anställda av tillståndshavaren t.ex. inhyrd perso- Sådana uppgifter bör endast delges de personer som behöver dem för nal eller entreprenörspersonal bör det i avtal eller kontrakt framgå att fullgörande av sina arbetsuppgifter. Om inhyrd personal eller entrepresäkerhetsprövning kommer att göras. nörsföretag anlitas bör möjligheten att teckna sekretessförbindelse övervägas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt information om de åtgärder Säkerhetsskyddslagen och förordningen innehåller bestämmelser om som ska vidtas då anläggningen är utsatt för hot eller angrepp. förutsättningarna för genomförandet av säkerhetsprövning samt i vilka fall den också kan innefatta registerkontroll. Med uppgifter avses här såväl ritningar, kartor, fotografier som dokument som innehåller information om säkerhetsåtgärder. Det bör noteras att Till 8 § uppgifter oavsett på vilket medium de finns behöver skyddas mot obehörig åtkomst. Se även de allmänna råden till 11 § nedan. Med kontrollerade former avses i detta sammanhang att studiebesöket inte får äventyra säkerheten eller det fysiska skyddet vid anläggningen. Ytterligare bestämmelser om hantering av uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet eller för skyddet mot terrorism finns i säkerhetsskydds- Innan studiebesök medges bör behovet av att genomföra studiebesök 5 lagstiftningen. inom anläggningen noggrant prövas. Vidare bör alternativ, såsom användning av modern informationsteknik, noga övervägas.

Till 10 §

Studiebesök bör endast ske i förberedda besöksslingor. Besöksslingorna Låssystemen till och inom bevakat område, skyddat område och inre bör alltid noga analyseras med avseende på risken för att anläggningens förvaringsutrymme bör ha en säkerhetsnivå som motsvarar det fysiska säkerhet kan påverkas och att syftet med det fysiska skyddet motverkas. skyddet i övrigt. Nycklar/nyckelkort bör lämnas ut mot kvitto och register Vid behov bör kompensatoriska åtgärder vidtas för att upprätthålla bör föras över utlämnade nycklar/nyckelkort. skydds- och säkerhetsnivån i samband med studiebesök. Vidare bör besökare omfattas av den säkerhetskontroll som tillämpas vid respektive an- Vidare bör rutiner finnas för rapportering och vid behov utbyte av lås vid läggning för att förhindra att otillåtna föremål förs in i anläggningen. Se förlust av nycklar/nyckelkort och återlämning och spärrning av nyckallmänt råd till 1.15 och 2.14. lar/nyckelkort då personer slutar sin anställning eller sitt uppdrag.

Studiebesök i anläggningens kontrollrum eller bevakningscentral bör Till 11 § medges mycket restriktivt. Med datoriserade system av betydelse för anläggningens säkerhet avses t.ex. processdatorer eller blockdatorer. Vidare avses system såsom tillträ- Besöksgrupper bör förutom en guide åtföljas av bevakningspersonal. Den deskontrollsystem, larmdatorsystem m.m. vars funktioner är väsentliga personal som eskorterar studiebesökare, såväl guider som bevakningsperför upprätthållandet av det fysiska skyddet av anläggningen. sonal, bör ges lämplig utbildning och träning för att kunna hantera hotsituationer som kan uppstå under studiebesöket. Åtgärder bör vidtas dels för att skydda anslutna terminaler/datorer från obehörig åtkomst t.ex. genom att begränsa tillträdet till lokaler där dessa Förutsättningarna för och genomförandet av studiebesök vid anläggningfinns placerade dels, för att skydda systemen från dataintrång t.ex. med en bör vara dokumenterade i en instruktion. brandväggar eller fysisk separation från administrativa datanät.

Till 9 §

Till bilaga 2

Med uppgifter av avgörande betydelse för anläggningens säkerhetsåtgärder avses sådana uppgifter som i betydande grad kan vara till ledning för Till 1.1 den som har antagonistiska syften t.ex. att orsaka en radiologisk olycka Om det vid en anläggningsplats finns flera kärntekniska anläggningar kan genom sabotage eller att stjäla kärnämne eller kärnavfall. Som exempel bevakningen vara organiserad så att såväl ansvarig arbetsledning som på sådana uppgifter, som normalt förekommer i anläggningens säkerhetsbevakningspersonalen har hela anläggningsplatsen som sitt arbetsområde. redovisning, kan nämnas detaljerade beskrivningar av anläggningens barriärer och säkerhetsfunktioner med ingående säkerhetssystem eller information om konstruktionsförutsättningar och utformning av det fysiska skyddet. 4 5 5 Säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

Tillståndshavaren bör genomföra en bemanningsanalys för att komma För att säkerställa att obehöriga inte får tillträde till bevakningscentralen fram till hur mycket bevakningspersonal som behövs vid anläggningen. bör personalen i bevakningscentralen, t.ex. med tv-kamera, kunna över- Om bevakningspersonalen har flera ansvarsområden, även t.ex. brandbe- vaka den yttre ingångsdörren och utrymmet närmast denna. kämpning, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt detta i bemanningsanalysen för at säkerställa att tillräcklig prioritet ges åt bevakningsuppgifterna i Syftet med övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom händelse t.ex. samtidigt obehörigt intrång och brand. om att sambandet inte längre fungerar, t.ex. på grund av ett tekniskt fel eller ett sabotage. Det bör noteras att kontroll av anordningar för fysiskt skydd inte behöver utföras av bevakningspersonal utan även kan utföras av annan personal Till 1.5 t.ex. service- och underhållspersonal. Om bevakningspersonalen ges den- Målsättningen bör vara att kunna upprätthålla de angivna funktionerna na uppgift måste tillståndshavaren ta hänsyn till detta i bemanningsanalyfrån den ordinarie bevakningscentralen. För att säkerställa oavbruten sen. funktion hos bevakningscentralen bör skyddet utformas så att personalen i bevakningscentralen kan utföra sina uppgifter vid såväl normala driftför- Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har gehållanden som t.ex. vid en brand, radiologisk olycka eller en annan allvarnomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för lig hotsituation såsom ett väpnat angrepp. Exempelvis bör åtgärder vidtas väktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är så att personalen alltid har tillgång till frisk andningsluft. Alternativt kan skyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom bör utbildningen omfaten reservbevakningscentral anordnas för att säkerställa en oavbruten funkta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevaktion. ningsuppdraget avser.

Till 1.6

Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som in- För att föreskrivna funktioner ska kunna upprätthållas oavbrutet i bevakhyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga ningscentralen innebär kravet på reservkraftförsörjning i praktiken krav godkännanden. på avbrottsfri kraft. För att tillförsäkra hög tillgänglighet för bevakningsteknisk utrustning, såsom larmdetektorer, belysning och kameror, bör

Till 1.2

även denna förses med reservkraftförsörjning. Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstekniska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med

Till 1.7

personell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare Utformningen av områdesskyddet bör vägas samman med den personella bevakningspersonal snabbt uppstår. bevakningen vid anläggningen. Långa insatstider vid larm bör t.ex. kompenseras av bättre fysiska barriärer. Ett robust och väl balanserat skydd

Till 1.3

bör eftersträvas t.ex. bör passager in till bevakat område genom grindar, Vissa av de kärntekniska anläggningarna utgör skyddsobjekt efter beslut kulvertar, kylvattenintag och -utsläpp m.m. hålla samma skyddsnivå som av länsstyrelse. Upplysningen syftar till att uppmärksamma berörda tillområdesskyddet i övrigt. ståndshavare på de särskilda bestämmelser om bl.a. bevakning samt skyddsvakter och deras befogenheter som gäller vid skyddsobjekt. För att motsvara de krav som ställs på områdesskyddet bör det bevakade området vara omgärdat av dubbla stängsel med en fri zon av minst 6 me- Till 1.4 ter mellan och på vardera sidan av de båda stängslen.

Bevakningscentralen bör vara placerad inom skyddat område eller ha motsvarande skydd. För att försvåra och fördröja obehörigt intrång bör stängsel vara tillräckligt höga och stabila samt förses med taggtråd i ovankant. Vidare bör För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör en- antalet in- och utgångar noga övervägas och begränsas till ett minimum. dast en in- och utgång till bevakningscentralen användas. Nödutrymningsvägar bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån bevakningscen- Larmdetektorer av minst två olika typer bör användas för att dels uppnå så tralen. Ingången till bevakningscentralen bör ha två låsta dörrar i serie så hög detektionssannolikhet som möjligt dels reducera antalet oönskade att en ingångssluss bildas. Ingångsslussen bör vara utformad så att tillträ- larm. det kan kontrolleras av operatören inne i bevakningscentralen. 6 7

Tillståndshavaren bör genomföra en bemanningsanalys för att komma För att säkerställa att obehöriga inte får tillträde till bevakningscentralen fram till hur mycket bevakningspersonal som behövs vid anläggningen. bör personalen i bevakningscentralen, t.ex. med tv-kamera, kunna över- Om bevakningspersonalen har flera ansvarsområden, även t.ex. brandbe- vaka den yttre ingångsdörren och utrymmet närmast denna. kämpning, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt detta i bemanningsanalysen för at säkerställa att tillräcklig prioritet ges åt bevakningsuppgifterna i Syftet med övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom händelse t.ex. samtidigt obehörigt intrång och brand. om att sambandet inte längre fungerar, t.ex. på grund av ett tekniskt fel eller ett sabotage. Det bör noteras att kontroll av anordningar för fysiskt skydd inte behöver utföras av bevakningspersonal utan även kan utföras av annan personal Till 1.5 t.ex. service- och underhållspersonal. Om bevakningspersonalen ges den- Målsättningen bör vara att kunna upprätthålla de angivna funktionerna na uppgift måste tillståndshavaren ta hänsyn till detta i bemanningsanalyfrån den ordinarie bevakningscentralen. För att säkerställa oavbruten sen. funktion hos bevakningscentralen bör skyddet utformas så att personalen i bevakningscentralen kan utföra sina uppgifter vid såväl normala driftför- Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har gehållanden som t.ex. vid en brand, radiologisk olycka eller en annan allvarnomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för lig hotsituation såsom ett väpnat angrepp. Exempelvis bör åtgärder vidtas väktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är så att personalen alltid har tillgång till frisk andningsluft. Alternativt kan skyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom bör utbildningen omfaten reservbevakningscentral anordnas för att säkerställa en oavbruten funkta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevaktion. ningsuppdraget avser.

Till 1.6

Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som in- För att föreskrivna funktioner ska kunna upprätthållas oavbrutet i bevakhyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga ningscentralen innebär kravet på reservkraftförsörjning i praktiken krav godkännanden. på avbrottsfri kraft. För att tillförsäkra hög tillgänglighet för bevakningsteknisk utrustning, såsom larmdetektorer, belysning och kameror, bör

Till 1.2

även denna förses med reservkraftförsörjning. Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstekniska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med

Till 1.7

personell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare Utformningen av områdesskyddet bör vägas samman med den personella bevakningspersonal snabbt uppstår. bevakningen vid anläggningen. Långa insatstider vid larm bör t.ex. kompenseras av bättre fysiska barriärer. Ett robust och väl balanserat skydd

Till 1.3

bör eftersträvas t.ex. bör passager in till bevakat område genom grindar, Vissa av de kärntekniska anläggningarna utgör skyddsobjekt efter beslut kulvertar, kylvattenintag och -utsläpp m.m. hålla samma skyddsnivå som av länsstyrelse. Upplysningen syftar till att uppmärksamma berörda tillområdesskyddet i övrigt. ståndshavare på de särskilda bestämmelser om bl.a. bevakning samt skyddsvakter och deras befogenheter som gäller vid skyddsobjekt. För att motsvara de krav som ställs på områdesskyddet bör det bevakade området vara omgärdat av dubbla stängsel med en fri zon av minst 6 me- Till 1.4 ter mellan och på vardera sidan av de båda stängslen.

Bevakningscentralen bör vara placerad inom skyddat område eller ha motsvarande skydd. För att försvåra och fördröja obehörigt intrång bör stängsel vara tillräckligt höga och stabila samt förses med taggtråd i ovankant. Vidare bör För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör en- antalet in- och utgångar noga övervägas och begränsas till ett minimum. dast en in- och utgång till bevakningscentralen användas. Nödutrymningsvägar bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån bevakningscen- Larmdetektorer av minst två olika typer bör användas för att dels uppnå så tralen. Ingången till bevakningscentralen bör ha två låsta dörrar i serie så hög detektionssannolikhet som möjligt dels reducera antalet oönskade att en ingångssluss bildas. Ingångsslussen bör vara utformad så att tillträ- larm. det kan kontrolleras av operatören inne i bevakningscentralen. 6 7

För undvikande av fellarm/oönskade larm bör larmdetektorer vara place- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, rade i den fria zonen mellan stängslen. Vidare bör rutiner finnas för att - besökare i tjänsteärende. fortlöpande analysera larmfrekvenser och vid behov vidta åtgärder för att minimera fellarm/oönskade larm. Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt 8 §. Med motorfordon avses här normalt förekommande personbilar och lastfordon. Till 1.14 Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en in-

Till 1.8

struktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggning- För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en risk- en bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. analys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärn- Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträdonsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnav- de. Förteckningen bör sparas i minst ett år. fall hanteras, bearbetas eller lagras. Som exempel på föremål som inte bör få tas in i anläggningen utan sär- Till 1.9 skilt tillstånd, kan nämnas kameror, vapen samt explosiva, giftiga och brandfarliga varor. Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar, golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till

Till 1.15

skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara låsta och larmade. I förekommande fall gäller även detta kylvattenintag För att kontrollera att otillåtna föremål inte tas in i anläggningen (säkeroch -utsläpp. hetskontroll) bör tekniska hjälpmedel som t.ex. metalldetektorer och bagageröntgenutrustning rutinmässigt användas. Möjlighet till detektion av Till 1.10 sprängämne bör också finnas och användningen bör vara baserad på en riskanalys. Säkerhetskontrollen bör organiseras så att kontrollåtgärderna Syftet med sektionering är att underlätta bevakning och tillträdeskontroll tillämpas på alla de personer som medges tillträde till anläggningen d.v.s. vid olika driftlägen så att personal endast ges tillträde till de delar av ansåväl anställda, entreprenörspersonal som tillfälliga besökare oavsett om läggningen som behövs för att utföra arbetsuppgifter. Tillståndshavaren de anländer till fots eller i fordon. bör fastställa hur sektioneringen ska vara utformad vid olika driftlägen såväl vid normal drift som under revisionsavställning. I vissa fall är det inte praktiskt möjligt eller ändamålsenligt att dela in det skyddade områ- Till 1.16 det i sektioner. Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast medges om andra alternativ saknas. Innan ett fordon ges tillträde till Till 1.11 skyddat område bör det noggrant genomsökas t.ex. med avseende på vapen och sprängämne. Det kärnämne som avses utgörs i huvudsak av separerat plutonium eller höganrikat uran som ur icke-spridningssynpunkt är det mest stöldbegärli- Genomsökning av fordon bör göras på en för ändamålet särskilt anordnad ga och därför måste förvaras i utrymmen som är robust konstruerade och plats som medger att genomsökningen kan genomföras innan fordonet ges väl skyddade. tillträde till bevakat eller skyddat område. En sådan fordonskontrollplats kan lämpligen utformas med en slussfunktion som säkerställer att fordo-

Till 1.12

net inte kan köras vidare innan genomsökningen slutförts. Syftet med tillträdesskyddet är att en person endast ska medges tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska kunna För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan komma i till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat fråga är följande: område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset 8 9

För undvikande av fellarm/oönskade larm bör larmdetektorer vara place- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, rade i den fria zonen mellan stängslen. Vidare bör rutiner finnas för att - besökare i tjänsteärende. fortlöpande analysera larmfrekvenser och vid behov vidta åtgärder för att minimera fellarm/oönskade larm. Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt 8 §. Med motorfordon avses här normalt förekommande personbilar och lastfordon. Till 1.14 Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en in-

Till 1.8

struktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggning- För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en risk- en bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. analys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärn- Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträdonsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnav- de. Förteckningen bör sparas i minst ett år. fall hanteras, bearbetas eller lagras. Som exempel på föremål som inte bör få tas in i anläggningen utan sär- Till 1.9 skilt tillstånd, kan nämnas kameror, vapen samt explosiva, giftiga och brandfarliga varor. Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar, golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till

Till 1.15

skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara låsta och larmade. I förekommande fall gäller även detta kylvattenintag För att kontrollera att otillåtna föremål inte tas in i anläggningen (säkeroch -utsläpp. hetskontroll) bör tekniska hjälpmedel som t.ex. metalldetektorer och bagageröntgenutrustning rutinmässigt användas. Möjlighet till detektion av Till 1.10 sprängämne bör också finnas och användningen bör vara baserad på en riskanalys. Säkerhetskontrollen bör organiseras så att kontrollåtgärderna Syftet med sektionering är att underlätta bevakning och tillträdeskontroll tillämpas på alla de personer som medges tillträde till anläggningen d.v.s. vid olika driftlägen så att personal endast ges tillträde till de delar av ansåväl anställda, entreprenörspersonal som tillfälliga besökare oavsett om läggningen som behövs för att utföra arbetsuppgifter. Tillståndshavaren de anländer till fots eller i fordon. bör fastställa hur sektioneringen ska vara utformad vid olika driftlägen såväl vid normal drift som under revisionsavställning. I vissa fall är det inte praktiskt möjligt eller ändamålsenligt att dela in det skyddade områ- Till 1.16 det i sektioner. Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast medges om andra alternativ saknas. Innan ett fordon ges tillträde till Till 1.11 skyddat område bör det noggrant genomsökas t.ex. med avseende på vapen och sprängämne. Det kärnämne som avses utgörs i huvudsak av separerat plutonium eller höganrikat uran som ur icke-spridningssynpunkt är det mest stöldbegärli- Genomsökning av fordon bör göras på en för ändamålet särskilt anordnad ga och därför måste förvaras i utrymmen som är robust konstruerade och plats som medger att genomsökningen kan genomföras innan fordonet ges väl skyddade. tillträde till bevakat eller skyddat område. En sådan fordonskontrollplats kan lämpligen utformas med en slussfunktion som säkerställer att fordo-

Till 1.12

net inte kan köras vidare innan genomsökningen slutförts. Syftet med tillträdesskyddet är att en person endast ska medges tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska kunna För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan komma i till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat fråga är följande: område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset 8 9

kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens munikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i egna fordon. säkert läge.

Tillståndshavarna bör se över hur personalparkeringar är lokaliserade och Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller reglerna för fordonstrafik på de områden som ligger i anslutning till beva- sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och kat och skyddat område. myndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustning- Till 1.17 en har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm omedelbart når polismyndigheten. För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör endast en in- och utgång till kontrollrummet användas. Nödutrymningsvägar För att kontinuerligt kunna upprätthålla den föreskrivna kommunikatiobör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån kontrollrummet. nen förutsätts sambandsutrustningen vara försedd med reservkraftförsörjning. För att obehöriga inte ska ges tillträde till kontrollrummet bör personalen i kontrollrummet, t.ex. med tv-kamera, kunna övervaka den yttre ingångsdörren, nödutrymningsvägar och utrymmena närmast dessa. Till 1.25

De arbeten som avses är de årligt återkommande revisionerna i samband Till 1.19 med bränslebyte och andra större reparationsarbeten där entreprenörspersonal i större antal ges tillträde till skyddat område. Sådana arbeten med- Som exempel på hot mot verksamheten i kontrollrummet kan nämnas, ett för betydande svårigheter att övervaka att främmande föremål inte tas in i väpnat angrepp mot anläggningen i syfte att ockupera eller skada anlägganläggningen som en förberedelse för skadegörelse eller sabotage. ningen. Syftet med de åtgärder som krävs i föreskriften är att kontrollrumspersonalen ska kunna vidta, i förväg förberedda åtgärder, för att Målsättningen med genomsökning bör därför vara att dels upptäcka förbeomöjliggöra för en angripare att från kontrollrummet utföra åtgärder som redelser för skadegörelse eller sabotage, dels så långt möjligt ge underlag kan leda till en radiologisk olycka. Följaktligen måste operatörspersonaför bedömning av trovärdigheten av hot t.ex. bombhot som framförs efter len på kort tid kunna blockera manövermöjligheter från kontrollrummet återstart av en kärnkraftsreaktor. och utrymma detta.

Om möjligt bör genomsökningen göras med biträde av särskilt utbildad

Till 1.22

polispersonal med bombsökhund. Polismyndigheternas roll i samband Vid allvarliga hotsituationer, t.ex. ett väpnat angrepp mot en kärnkraftsan- 6 med genomsökning framgår av Rikspolisstyrelsens författningssamling. läggning, kan en situation uppstå där ordinarie kontrollrum inte längre är tillgängligt och reservövervakningsplatsen inte är möjlig att besätta utan Genomsökning av anläggningen bör vara en förutsättning för att anläggbiträde av polispersonal. I en sådan situation bör det finnas möjlighet att ningen ska betraktas som driftklar. från en skyddad plats övervaka reaktorns tillstånd. Den tillgängliga informationen kan utgöra underlag för att:

Till 2.1

- bedöma om omedelbara beredskapsåtgärder behöver vidtas, Om det vid en anläggningsplats finns flera kärntekniska anläggningar kan - bedöma om omedelbara lokala manövrar i drabbat block behöver vidtas. bevakningen vara organiserad så att såväl ansvarig arbetsledning som bevakningspersonalen har hela anläggningsplatsen som sitt arbetsområde. Informationen kan också användas som underlag för att prioritera nödvändiga polisinsatser t.ex. att eskortera operatörspersonal till lokala ma- Tillståndshavaren bör genomföra en bemanningsanalys för att komma növerplatser eller att säkra utrymmen i anläggningen. fram till hur mycket bevakningspersonal som behövs vid anläggningen. Om bevakningspersonalen har flera ansvarsområden t.ex. brandbekämp-

Till 1.24

ning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt detta i bemanningsanalysen för Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och befattningshavare såsom evakningspersonal, driftledning, vakthavande ingenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal, samt den kom- 6 RPSFS 2000:54, FAP 206:3, den 23 augusti 2000 med allmänna råd om polisinsatser vid 10 kärnkraftverk m.m. – Avsökning efter revision eller reparation 11

kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens munikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i egna fordon. säkert läge.

Tillståndshavarna bör se över hur personalparkeringar är lokaliserade och Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller reglerna för fordonstrafik på de områden som ligger i anslutning till beva- sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och kat och skyddat område. myndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustning- Till 1.17 en har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm omedelbart når polismyndigheten. För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör endast en in- och utgång till kontrollrummet användas. Nödutrymningsvägar För att kontinuerligt kunna upprätthålla den föreskrivna kommunikatiobör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån kontrollrummet. nen förutsätts sambandsutrustningen vara försedd med reservkraftförsörjning. För att obehöriga inte ska ges tillträde till kontrollrummet bör personalen i kontrollrummet, t.ex. med tv-kamera, kunna övervaka den yttre ingångsdörren, nödutrymningsvägar och utrymmena närmast dessa. Till 1.25

De arbeten som avses är de årligt återkommande revisionerna i samband Till 1.19 med bränslebyte och andra större reparationsarbeten där entreprenörspersonal i större antal ges tillträde till skyddat område. Sådana arbeten med- Som exempel på hot mot verksamheten i kontrollrummet kan nämnas, ett för betydande svårigheter att övervaka att främmande föremål inte tas in i väpnat angrepp mot anläggningen i syfte att ockupera eller skada anlägganläggningen som en förberedelse för skadegörelse eller sabotage. ningen. Syftet med de åtgärder som krävs i föreskriften är att kontrollrumspersonalen ska kunna vidta, i förväg förberedda åtgärder, för att Målsättningen med genomsökning bör därför vara att dels upptäcka förbeomöjliggöra för en angripare att från kontrollrummet utföra åtgärder som redelser för skadegörelse eller sabotage, dels så långt möjligt ge underlag kan leda till en radiologisk olycka. Följaktligen måste operatörspersonaför bedömning av trovärdigheten av hot t.ex. bombhot som framförs efter len på kort tid kunna blockera manövermöjligheter från kontrollrummet återstart av en kärnkraftsreaktor. och utrymma detta.

Om möjligt bör genomsökningen göras med biträde av särskilt utbildad

Till 1.22

polispersonal med bombsökhund. Polismyndigheternas roll i samband Vid allvarliga hotsituationer, t.ex. ett väpnat angrepp mot en kärnkraftsan- 6 med genomsökning framgår av Rikspolisstyrelsens författningssamling. läggning, kan en situation uppstå där ordinarie kontrollrum inte längre är tillgängligt och reservövervakningsplatsen inte är möjlig att besätta utan Genomsökning av anläggningen bör vara en förutsättning för att anläggbiträde av polispersonal. I en sådan situation bör det finnas möjlighet att ningen ska betraktas som driftklar. från en skyddad plats övervaka reaktorns tillstånd. Den tillgängliga informationen kan utgöra underlag för att:

Till 2.1

- bedöma om omedelbara beredskapsåtgärder behöver vidtas, Om det vid en anläggningsplats finns flera kärntekniska anläggningar kan - bedöma om omedelbara lokala manövrar i drabbat block behöver vidtas. bevakningen vara organiserad så att såväl ansvarig arbetsledning som bevakningspersonalen har hela anläggningsplatsen som sitt arbetsområde. Informationen kan också användas som underlag för att prioritera nödvändiga polisinsatser t.ex. att eskortera operatörspersonal till lokala ma- Tillståndshavaren bör genomföra en bemanningsanalys för att komma növerplatser eller att säkra utrymmen i anläggningen. fram till hur mycket bevakningspersonal som behövs vid anläggningen. Om bevakningspersonalen har flera ansvarsområden t.ex. brandbekämp-

Till 1.24

ning bör särskild uppmärksamhet ägnas åt detta i bemanningsanalysen för Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och befattningshavare såsom evakningspersonal, driftledning, vakthavande ingenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal, samt den kom- 6 RPSFS 2000:54, FAP 206:3, den 23 augusti 2000 med allmänna råd om polisinsatser vid 10 kärnkraftverk m.m. – Avsökning efter revision eller reparation 11

att säkerställa att tillräcklig prioritet ges åt bevakningsuppgifterna i hän- Till 2.5 delse av t.ex. samtidigt obehörigt intrång och brand. Målsättningen bör vara att kunna upprätthålla de angivna funktionerna från den ordinarie bevakningscentralen. För att säkerställa oavbruten Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har gefunktion hos bevakningscentralen bör skyddet utformas så att personalen i nomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för bevakningscentralen kan utföra sina uppgifter vid såväl normala driftförväktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är hållanden som t.ex. vid en brand, radiologisk olycka eller en annan allvarskyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom ska utbildningen omfatlig hotsituation såsom ett väpnat angrepp. Exempelvis bör åtgärder vidtas ta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevakså att personalen alltid har tillgång till frisk andningsluft. ningsuppdraget avser.

Alternativt kan en reservbevakningscentral anordnas för att säkerställa en Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som inoavbruten funktion. hyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga godkännanden.

Till 2.6

För att föreskrivna funktioner ska kunna upprätthållas oavbrutet i bevak-

Till 2.2

ningscentralen innebär kravet på reservkraftförsörjning i praktiken krav Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstekpå avbrottsfri kraft. För att tillförsäkra hög tillgänglighet för bevakningsniska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med teknisk utrustning, såsom larmdetektorer, belysning och kameror bör även personell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare denna förses med reservkraftförsörjning. bevakningspersonal snabbt uppstår.

Till 2.7

Till 2.3

Utformningen av områdesskyddet bör vägas samman med den personella Vissa av de kärntekniska anläggningarna utgör skyddsobjekt efter beslut bevakningen vid anläggningen. Långa insatstider vid larm bör t.ex. komav länsstyrelse. Upplysningen syftar till att uppmärksamma berörda tillpenseras av bättre fysiska barriärer. Ett robust och väl balanserat skydd ståndshavare på de särskilda bestämmelser om bl.a. bevakning samt bör eftersträvas t.ex. måste passager in till bevakat område genom grinskyddsvakter och deras befogenheter som gäller vid skyddsobjekt. dar, kulvertar, kylvattenintag och -utsläpp m.m. hålla samma skyddsnivå som områdesskyddet i övrigt.

Till 2.4

Bevakningscentralen bör vara placerad inom skyddat område eller ha För att motsvara de krav som ställs på områdesskyddet bör det bevakade motsvarande skydd. området vara omgärdat av dubbla stängsel med en fri zon av minst 6 meter mellan och på vardera sidan av de båda stängslen. För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör endast en in- och utgång till bevakningscentralen användas. Nödutrym- För att försvåra och fördröja obehörigt intrång bör stängsel vara tillräckningsvägar bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån bevakningscen- ligt höga och stabila samt förses med taggtråd i ovankant. Vidare bör tralen. Ingången till bevakningscentralen bör ha två låsta dörrar i serie så antalet in- och utgångar noga övervägas och begränsas till ett minimum. att en ingångssluss bildas. Ingångsslussen bör vara utformad så att tillträ- För undvikande av fellarm/oönskade larm bör larmdetektorer vara placedet kan kontrolleras av operatören inne i bevakningscentralen. rade i den fria zonen mellan stängslen. Vidare bör rutiner finnas för att fortlöpande analysera larmfrekvenser och vid behov vidta åtgärder för att För att säkerställa att obehöriga inte får tillträde till bevakningscentralen minimera fellarm/oönskade larm. bör personalen i bevakningscentralen, t.ex. med tv-kamera, även kunna övervaka den yttre ingångsdörren och utrymmet närmast denna. Med motorfordon avses här normalt förekommande personbilar och lastfordon. Syftet med en övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom om att sambandet inte längre fungerar t.ex. på grund av ett tekniskt Till 2.8 fel eller ett sabotage. För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en riskanalys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärn- 12 ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- 13

att säkerställa att tillräcklig prioritet ges åt bevakningsuppgifterna i hän- Till 2.5 delse av t.ex. samtidigt obehörigt intrång och brand. Målsättningen bör vara att kunna upprätthålla de angivna funktionerna från den ordinarie bevakningscentralen. För att säkerställa oavbruten Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har gefunktion hos bevakningscentralen bör skyddet utformas så att personalen i nomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för bevakningscentralen kan utföra sina uppgifter vid såväl normala driftförväktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är hållanden som t.ex. vid en brand, radiologisk olycka eller en annan allvarskyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom ska utbildningen omfatlig hotsituation såsom ett väpnat angrepp. Exempelvis bör åtgärder vidtas ta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevakså att personalen alltid har tillgång till frisk andningsluft. ningsuppdraget avser.

Alternativt kan en reservbevakningscentral anordnas för att säkerställa en Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som inoavbruten funktion. hyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga godkännanden.

Till 2.6

För att föreskrivna funktioner ska kunna upprätthållas oavbrutet i bevak-

Till 2.2

ningscentralen innebär kravet på reservkraftförsörjning i praktiken krav Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstekpå avbrottsfri kraft. För att tillförsäkra hög tillgänglighet för bevakningsniska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med teknisk utrustning, såsom larmdetektorer, belysning och kameror bör även personell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare denna förses med reservkraftförsörjning. bevakningspersonal snabbt uppstår.

Till 2.7

Till 2.3

Utformningen av områdesskyddet bör vägas samman med den personella Vissa av de kärntekniska anläggningarna utgör skyddsobjekt efter beslut bevakningen vid anläggningen. Långa insatstider vid larm bör t.ex. komav länsstyrelse. Upplysningen syftar till att uppmärksamma berörda tillpenseras av bättre fysiska barriärer. Ett robust och väl balanserat skydd ståndshavare på de särskilda bestämmelser om bl.a. bevakning samt bör eftersträvas t.ex. måste passager in till bevakat område genom grinskyddsvakter och deras befogenheter som gäller vid skyddsobjekt. dar, kulvertar, kylvattenintag och -utsläpp m.m. hålla samma skyddsnivå som områdesskyddet i övrigt.

Till 2.4

Bevakningscentralen bör vara placerad inom skyddat område eller ha För att motsvara de krav som ställs på områdesskyddet bör det bevakade motsvarande skydd. området vara omgärdat av dubbla stängsel med en fri zon av minst 6 meter mellan och på vardera sidan av de båda stängslen. För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör endast en in- och utgång till bevakningscentralen användas. Nödutrym- För att försvåra och fördröja obehörigt intrång bör stängsel vara tillräckningsvägar bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån bevakningscen- ligt höga och stabila samt förses med taggtråd i ovankant. Vidare bör tralen. Ingången till bevakningscentralen bör ha två låsta dörrar i serie så antalet in- och utgångar noga övervägas och begränsas till ett minimum. att en ingångssluss bildas. Ingångsslussen bör vara utformad så att tillträ- För undvikande av fellarm/oönskade larm bör larmdetektorer vara placedet kan kontrolleras av operatören inne i bevakningscentralen. rade i den fria zonen mellan stängslen. Vidare bör rutiner finnas för att fortlöpande analysera larmfrekvenser och vid behov vidta åtgärder för att För att säkerställa att obehöriga inte får tillträde till bevakningscentralen minimera fellarm/oönskade larm. bör personalen i bevakningscentralen, t.ex. med tv-kamera, även kunna övervaka den yttre ingångsdörren och utrymmet närmast denna. Med motorfordon avses här normalt förekommande personbilar och lastfordon. Syftet med en övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom om att sambandet inte längre fungerar t.ex. på grund av ett tekniskt Till 2.8 fel eller ett sabotage. För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en riskanalys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärn- 12 ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- 13

donsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnav- Till 2.14 fall hanteras, bearbetas eller lagras. För att kontrollera att otillåtna föremål inte tas in i anläggningen (säker-

hetskontroll) bör tekniska hjälpmedel som t.ex. metalldetektor, bagage- Till 2.9 röntgenutrustning och sprängämnesdetektor finnas tillgängliga. Utform-

Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar, ningen och omfattningen av säkerhetskontrollen bör vara baserad på en golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till analys. Beroende på hotsituationen kan t.ex. omfattningen av kontrollerna skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara variera över tiden. Säkerhetskontrollen bör organiseras så att kontrollåtlåsta och larmade. I förekommande fall gäller även detta kylvattenintag gärderna vid behov kan tillämpas på alla personer som medges tillträde och -utsläpp. till anläggningen d.v.s. såväl anställda, entreprenörspersonal som tillfälliga besökare oavsett om de anländer till fots eller i fordon.

Till 2.10

Till 2.15

Syftet med sektioneringen är att underlätta bevakning och tillträdeskontroll vid olika driftlägen så att personal endast ges tillträde till de delar av Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant anläggningen som behövs för att utföra arbetsuppgifter. Tillståndshavaren övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande bör fastställa hur sektioneringen ska vara utformad vid olika driftlägen prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i såväl vid normal drift som under planerad avställning. I vissa fall är det varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast inte praktiskt möjligt eller ändamålsenligt att dela in det skyddade områ- medges om andraalternativ saknas. Innan ett fordon ges tillträde till skyddet i sektioner. dat område bör det noggrant genomsökas t.ex. med avseende på vapen och sprängämne. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. Utformningen och omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas för att förebygga att otillåtna föremål tas in i anläggningen med fordon bör base- Till 2.11 ras på en analys. Se allmänt råd till 2.14.

Syftet med tillträdesskyddet bör vara att en person endast ska medges Genomsökning av fordon bör göras på en för ändamålet särskilt anordnad tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska plats som medger att genomsökningen kan genomföras innan fordonet ges kunna utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan tillträde till bevakat eller skyddat område. En sådan fordonskontrollplats komma i fråga är följande: kan lämpligen utformas med en slussfunktion som säkerställer att fordo- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, net inte kan köras vidare innan genomsökningen slutförts. - besökare i tjänsteärende.

För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat 8 §. område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens

Till 2.13

egna fordon. Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en instruktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggning- Tillståndshavarna bör se över hur personalparkeringar är lokaliserade och en bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. reglerna för fordonstrafik på de områden som ligger i anslutning till beva- Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen kat och skyddat område. bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträde. Förteckningen bör sparas i minst ett år.

Till 2.16

För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör en- Som exempel på sådana föremål som inte bör få tas in i anläggningen, dast en in- och utgång till kontrollrummet användas. Nödutrymningsvägar utan särskilt tillstånd, kan nämnas kameror, vapen samt explosiva, giftiga bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån kontrollrummet. och brandfarliga varor.

14 15

donsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnav- Till 2.14 fall hanteras, bearbetas eller lagras. För att kontrollera att otillåtna föremål inte tas in i anläggningen (säker-

hetskontroll) bör tekniska hjälpmedel som t.ex. metalldetektor, bagage- Till 2.9 röntgenutrustning och sprängämnesdetektor finnas tillgängliga. Utform-

Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar, ningen och omfattningen av säkerhetskontrollen bör vara baserad på en golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till analys. Beroende på hotsituationen kan t.ex. omfattningen av kontrollerna skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara variera över tiden. Säkerhetskontrollen bör organiseras så att kontrollåtlåsta och larmade. I förekommande fall gäller även detta kylvattenintag gärderna vid behov kan tillämpas på alla personer som medges tillträde och -utsläpp. till anläggningen d.v.s. såväl anställda, entreprenörspersonal som tillfälliga besökare oavsett om de anländer till fots eller i fordon.

Till 2.10

Till 2.15

Syftet med sektioneringen är att underlätta bevakning och tillträdeskontroll vid olika driftlägen så att personal endast ges tillträde till de delar av Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant anläggningen som behövs för att utföra arbetsuppgifter. Tillståndshavaren övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande bör fastställa hur sektioneringen ska vara utformad vid olika driftlägen prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i såväl vid normal drift som under planerad avställning. I vissa fall är det varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast inte praktiskt möjligt eller ändamålsenligt att dela in det skyddade områ- medges om andraalternativ saknas. Innan ett fordon ges tillträde till skyddet i sektioner. dat område bör det noggrant genomsökas t.ex. med avseende på vapen och sprängämne. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. Utformningen och omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas för att förebygga att otillåtna föremål tas in i anläggningen med fordon bör base- Till 2.11 ras på en analys. Se allmänt råd till 2.14.

Syftet med tillträdesskyddet bör vara att en person endast ska medges Genomsökning av fordon bör göras på en för ändamålet särskilt anordnad tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska plats som medger att genomsökningen kan genomföras innan fordonet ges kunna utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan tillträde till bevakat eller skyddat område. En sådan fordonskontrollplats komma i fråga är följande: kan lämpligen utformas med en slussfunktion som säkerställer att fordo- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, net inte kan köras vidare innan genomsökningen slutförts. - besökare i tjänsteärende.

För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat 8 §. område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens

Till 2.13

egna fordon. Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en instruktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggning- Tillståndshavarna bör se över hur personalparkeringar är lokaliserade och en bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. reglerna för fordonstrafik på de områden som ligger i anslutning till beva- Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen kat och skyddat område. bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträde. Förteckningen bör sparas i minst ett år.

Till 2.16

För att säkerställa detektion och verifiering av obehörigt intrång bör en- Som exempel på sådana föremål som inte bör få tas in i anläggningen, dast en in- och utgång till kontrollrummet användas. Nödutrymningsvägar utan särskilt tillstånd, kan nämnas kameror, vapen samt explosiva, giftiga bör vara låsta och endast kunna öppnas inifrån kontrollrummet. och brandfarliga varor.

14 15

För att obehöriga inte ska ges tillträde till kontrollrummet bör personalen i Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som inkontrollrummet, t.ex. med tv-kamera, kunna övervaka den yttre ingångs- hyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga dörren, nödutrymningsvägar och utrymmena närmast dessa. godkännanden.

Till 3.2

Till 2.17

Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstek- Som exempel på hot mot verksamheten i kontrollrummet kan nämnas, ett niska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med väpnat angrepp mot anläggningen i syfte att ockupera eller skada anläggpersonell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare ningen. Syftet med de åtgärder som krävs är att kontrollrumspersonalen bevakningspersonal snabbt uppstår. ska kunna vidta, i förväg förberedda åtgärder, för att omöjliggöra för en angripare att från kontrollrummet utföra åtgärder som kan leda till radio-

Till 3.3

logisk olycka eller reaktorhaveri. Följaktligen måste operatörspersonalen Detta kan uppnås genom att det vid anläggningsplatsen finns en bevakpå kort tid kunna blockera manövermöjligheter från kontrollrummet och ningscentral dit andra kärntekniska anläggningar är anslutna eller genom utrymma detta. avtal med ett bevakningsföretag som disponerar en bevakningscentral.

Till 2.21 Till 3.5

Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller För att förebygga obehörigt intrång kan bevakat område vara omgärdat av sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och ett stängsel som är tillräckligt högt och stabilt samt försett med taggtråd i befattningshavare såsom bevakningspersonal, driftledning, vakthavande ovankant. Om anläggningen är inrymd i en byggnad med annan icke kärningenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal samt den kom- teknisk verksamhet, t.ex. en institution på en högskola kan områdesskydmunikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i det utgöras av omslutande byggnadsdelar såsom väggar, dörrar m.m. säkert läge.

Till 3.6

Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en risksabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och analys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärnmyndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustning- donsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnaven har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm fall hanteras, bearbetas eller lagras. omedelbart når polismyndigheten. För att kontinuerligt kunna upprätthålla den föreskrivna kommunikationen förutsätts sambandsutrustningen vara Till 3.7 försedd med reservkraftförsörjning. Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar,

golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till Till 3.1 skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara

Bevakningen kan utföras antingen med egen eller med inhyrd bevak- låsta och larmade.

ningspersonal och genomföras i form av stationär och/eller återkommande Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet ronderande bevakning. Utformningen och omfattningen av bevakningen inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. bör baseras på en analys.

Till 3.9

Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har ge- Syftet med tillträdesskyddet bör vara att en person endast ska medges nomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska väktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är kunna utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan skyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom ska utbildningen omfatkomma i fråga är följande: ta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevak- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, ningsuppdraget avser. - besökare i tjänsteärende. Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt 8 §. 16 17

För att obehöriga inte ska ges tillträde till kontrollrummet bör personalen i Tillståndshavaren bör ha rutiner som säkerställer att såväl egen som inkontrollrummet, t.ex. med tv-kamera, kunna övervaka den yttre ingångs- hyrd bevakningspersonal innehar tillräcklig kompetens och nödvändiga dörren, nödutrymningsvägar och utrymmena närmast dessa. godkännanden.

Till 3.2

Till 2.17

Exempel på tillfällen när detta kan bli aktuellt är om den bevakningstek- Som exempel på hot mot verksamheten i kontrollrummet kan nämnas, ett niska utrustningen upphör att fungera och tillfälligt behöver ersättas med väpnat angrepp mot anläggningen i syfte att ockupera eller skada anläggpersonell bevakning eller vid en hotsituation där behov av ytterligare ningen. Syftet med de åtgärder som krävs är att kontrollrumspersonalen bevakningspersonal snabbt uppstår. ska kunna vidta, i förväg förberedda åtgärder, för att omöjliggöra för en angripare att från kontrollrummet utföra åtgärder som kan leda till radio-

Till 3.3

logisk olycka eller reaktorhaveri. Följaktligen måste operatörspersonalen Detta kan uppnås genom att det vid anläggningsplatsen finns en bevakpå kort tid kunna blockera manövermöjligheter från kontrollrummet och ningscentral dit andra kärntekniska anläggningar är anslutna eller genom utrymma detta. avtal med ett bevakningsföretag som disponerar en bevakningscentral.

Till 2.21 Till 3.5

Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller För att förebygga obehörigt intrång kan bevakat område vara omgärdat av sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och ett stängsel som är tillräckligt högt och stabilt samt försett med taggtråd i befattningshavare såsom bevakningspersonal, driftledning, vakthavande ovankant. Om anläggningen är inrymd i en byggnad med annan icke kärningenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal samt den kom- teknisk verksamhet, t.ex. en institution på en högskola kan områdesskydmunikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i det utgöras av omslutande byggnadsdelar såsom väggar, dörrar m.m. säkert läge.

Till 3.6

Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller För att fastställa detektionsgränser vid respektive anläggning bör en risksabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och analys genomföras av tillståndshavaren. Utrustning för att detektera kärnmyndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. ämne eller kärnavfall kan placeras antingen vid personalutgång och for- Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustning- donsutfart eller i anslutning till de utrymmen där kärnämne eller kärnaven har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm fall hanteras, bearbetas eller lagras. omedelbart når polismyndigheten. För att kontinuerligt kunna upprätthålla den föreskrivna kommunikationen förutsätts sambandsutrustningen vara Till 3.7 försedd med reservkraftförsörjning. Ett robust och väl balanserat skalskydd bör eftersträvas t.ex. bör väggar,

golv, tak, fönster, dörrar, karmar, luckor, låsanordningar m.m. in till Till 3.1 skyddat område ha tillräcklig hållfasthet mot obehörigt intrång samt vara

Bevakningen kan utföras antingen med egen eller med inhyrd bevak- låsta och larmade.

ningspersonal och genomföras i form av stationär och/eller återkommande Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att utformningen av skalskyddet ronderande bevakning. Utformningen och omfattningen av bevakningen inte på ett negativt sätt påverkar säkerheten vid anläggningen i övrigt. bör baseras på en analys.

Till 3.9

Med särskilt utbildad personal avses att bevakningspersonalen har ge- Syftet med tillträdesskyddet bör vara att en person endast ska medges nomgått av Rikspolisstyrelsen föreskriven fullständig väktargrundkurs för tillträde till de delar av anläggningen som behövs för att han eller hon ska väktare i auktoriserat bevakningsföretag eller om anläggningen är kunna utföra sina arbetsuppgifter. De kategorier av personer som kan skyddsobjekt - skyddsvaktsutbildning. Dessutom ska utbildningen omfatkomma i fråga är följande: ta en särskild objektsanpassad utbildning vid den anläggning som bevak- - personer som utför arbetsuppgifter i anläggningen, ningsuppdraget avser. - besökare i tjänsteärende. Förutom dessa kategorier kan även studiebesökare medges tillträde, enligt 8 §. 16 17

Till 3.11

Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en instruktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggningen bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträde. Förteckningen bör sparas i minst ett år.

Till 3.12

Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast medges om andra alternativ saknas.

För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens egna fordon.

Till 3.13

Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och befattningshavare såsom bevakningspersonal, driftledning, vakthavande ingenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal samt den kommunikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i säkert läge.

Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och myndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustningen har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm omedelbart når polismyndigheten.

Syftet med en övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom om att sambandet inte längre fungerar t.ex. på grund av ett tekniskt fel eller ett sabotage.

Dessa allmänna råd börjar gälla den 1 februari 2009.

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

ANN-LOUISE EKSBORG

18 Stig Isaksson

Till 3.11

Rutiner för tillträde till anläggningen bör vara dokumenterade i en instruktion. Antalet personer som har rätt att medge tillträde till anläggningen bör vara begränsat och förteckningen över dessa bör hållas aktuell. Förteckningen över de personer som medges tillträde till anläggningen bör innehålla uppgift om till vilka delar av anläggningen de givits tillträde. Förteckningen bör sparas i minst ett år.

Till 3.12

Behovet av att tillåta fordonstrafik inom bevakat område bör noggrant övervägas och eventuella tillstånd bör vara föremål för återkommande prövning. Tillträde för fordon till skyddat område bör noga övervägas i varje enskilt fall och tillstånd bör krävas i varje enskilt fall och endast medges om andra alternativ saknas.

För att begränsa behovet av tillträde för externa fordon som medför gods till anläggningen kan en godsmottagningsterminal i anslutning till bevakat område upprättas. Efter lossning och nödvändig undersökning av godset kan det sedan transporteras vidare inom anläggningen med anläggningens egna fordon.

Till 3.13

Det interna sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och befattningshavare såsom bevakningspersonal, driftledning, vakthavande ingenjör (VHI) eller motsvarande, kontrollrumspersonal samt den kommunikation som kan behövas för att bringa och bibehålla anläggningen i säkert läge.

Det externa sambandet syftar till att vid ett hot, obehörigt intrång eller sabotage möjliggöra kommunikation mellan bevakningscentralen och myndigheter såsom polismyndighet, räddningstjänst eller länsstyrelse. Vid en allvarlig hotsituation är det mycket viktigt att sambandsutrustningen har hög tillförlitlighet och tillgänglighet så att t.ex. ett överfallslarm omedelbart når polismyndigheten.

Syftet med en övervakad överföring av larm är att omedelbart få kännedom om att sambandet inte längre fungerar t.ex. på grund av ett tekniskt fel eller ett sabotage.

Dessa allmänna råd börjar gälla den 1 februari 2009.

STRÅLSÄKERHETSMYNDIGHETEN

ANN-LOUISE EKSBORG

18 Stig Isaksson