Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om värdering och redovisning av Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om värdering och redovisning av strålsäkerhet för kärnkraftsreaktorer

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om värdering och redovisning av strålsäkerhet för en kärnkraftsreaktor som tillståndshavaren ska iaktta från det att tillstånd har meddelats enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken till dess att kärnkraftsreaktorn är permanent avstängd samt allt kärnämne i form av använt kärnbränsle har avlägsnats från reaktorn. Vissa grundläggande bestämmelser om värdering och redovisning av strålsäkerhet för en kärnkraftsreaktor finns även i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer. Föreskrifterna förtydligar i fråga om värdering och redovisning av strålsäkerhet för en kärnkraftsreaktor vad som sägs i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning samt förtydligar och kompletterar vad som sägs i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om konstruktion av kärnkraftsreaktorer och i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer.

Vid tillämpning av dessa föreskrifter avses med befintlig kärnkraftsreaktor en reaktor som har meddelats tillstånd innan dessa föreskrifter trädde i kraft och med ny kärnkraftsreaktor en reaktor som har meddelats tillstånd därefter.

1 Jfr rådets direktiv 2013/59/Euratom av den 5 december 2013 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd mot de faror som uppstår till följd av exponering för joniserande strålning, och om upphävande av direktiven 89/618/Euratom, 90/641/Euratom, 96/29/Euratom, 97/43/Euratom och 2003/122/Euratom, i den ursprungliga lydelsen. 1

Föreskrifterna gäller inte för 1. strålkällor som är avsedda för exponering och som det finns tillstånd för enligt strålskyddslagen (2018:396), 2. kärnämne som inte omfattas av kärnämneskontroll enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:3) om kontroll av kärnämne m.m., eller 3. andra typer av kärnkraftsreaktorer än lättvattenreaktor.

Ord och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i strålskyddslagen (2018:396), lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet och miljöbalken samt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer och Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer.

I dessa föreskrifter avses med strålsäkerhetsdemonstration en sammanhållen och strukturerad bevisföring för att en ändring uppfyller tillämpliga krav på strålsäkerhet, som är relevant i förhållande till en anläggnings konstruktion, redovisning och drift.

Identifieringen av antagna händelser och förhållanden som har betydelse för strålsäkerheten som avses i 4 kap. 1 § andra stycket Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer, ska genomföras med lämpliga och beprövade metoder. Vid identifieringen ska rimliga kombinationer av händelser och förhållanden som är oberoende av varandra beaktas.

Indelningen av antagna händelser och förhållanden i händelseklasser som avses i 4 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer, ska genomföras genom att identifierade händelser och förhållanden tilldelas händelseklass H1–H6 enligt 4–10 §§. I de fall som tilldelningen är baserad på inträffandefrekvens, ska en värdering av denna genomföras där realistiska metoder med beaktande av osäkerheter får tillämpas. Vid värderingen av inträffandefrekvens ska den sammanlagda inträffandefrekvensen för händelser och förhållanden som leder till liknande påverkan på händelseförloppet beaktas.

2

Identifieringen och indelningen av händelser och förhållanden ska utgå från motiverade antaganden och kvalitetssäkrat underlag som är relevant för kärnkraftsreaktorn.

Identifierade händelser och förhållanden som ingår i kärnkraftsreaktorns planerade drift ska tilldelas händelseklass H1.

Händelseklass H2 – Förväntade händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids, ska tilldelas händelseklass H2 om de -2 1. har en inträffandefrekvens som är större än eller lika med 10 per år, eller 2. är antagonistiska händelser och förhållanden som genom härledning från den dimensionerande hotbeskrivningen som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar kan jämställas med händelser och förhållanden enligt 1.

Händelseklass H3 – Ej förväntade händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids, ska tilldelas händelseklass H3 om de -2 1. har en inträffandefrekvens som är i intervallet mindre än 10 per år -4 men större än eller lika med 10 per år, eller 2. är antagonistiska händelser och förhållanden som genom härledning från den dimensionerande hotbeskrivningen som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar kan jämställas med händelser och förhållanden enligt 1.

Händelseklass H4A – Osannolika händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids, ska tilldelas händelseklass H4A om de 1. är händelser och förhållanden i en kärnkraftsreaktor med en inträffande- -4 frekvens som är i intervallet mindre än 10 per år men större än eller lika -6 med 10 per år, 2. är händelser och förhållanden vid en kärnkraftsreaktors förläggnings- -4 plats med en inträffandefrekvens som är i intervallet mindre än 10 per år -5 men större än eller lika med 10 per år, 3. avser ett bränslehanteringsmissöde, 4. avser en fallande styrstav för en kokvattenreaktor, 5. avser en utskjuten styrstav för en tryckvattenreaktor, 6. avser det mest utmanande rörbrottet, eller 7. avser en fastnad rotor på en reaktorkylpump för en tryckvattenreaktor. 3

Om den värderade inträffandefrekvensen för händelser och förhållanden -4 enligt första stycket 3–7 är högre än 10 per år, ska den istället tilldelas den händelseklass som följer av inträffandefrekvensen. För en ny kärnkraftsreaktor får händelser och förhållanden enligt första stycket 3–7 tilldelas händelseklass H5 om den värderade inträffandefrekvensen med hög trovärdighet och genom tillämpning av beprövade -6 metoder kan visas vara lägre än 10 per år.

Händelseklass H4B – Speciella händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids, ska tilldelas händelseklass H4B om de 1. har en inträffandefrekvens som är i intervallet större än eller lika med -4 10 per år i kombination med tillkommande fel med gemensam orsak enligt 3 kap. 14 § andra stycket, 2. är händelser och förhållanden vid en kärnkraftsreaktors förläggnings- -5 plats med en inträffandefrekvens som är i intervallet mindre än 10 per år -6 men större än eller lika med 10 per år, 3. har en inträffandefrekvens som är i intervallet större än eller lika -4 med 10 per år som så långt som det är möjligt och rimligt kombineras med att kärnkraftsreaktorns förmåga att föra in styrstavar i reaktorhärden uteblir, 4. avser ett brott på en ångledning i reaktorinneslutningen för en befintlig kokvattenreaktor i kombination med läckande mellanbjälklag, eller 5. är antagonistiska händelser och förhållanden som genom härledning från den dimensionerande hotbeskrivningen som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar kan jämställas med händelser och förhållanden enligt 2. För en befintlig kärnkraftsreaktor får rörbrott inuti reaktorinneslutningen som leder till förlust av kylmedel från reaktorhärden undantas från första stycket 1 och 3.

Händelseklass H5 – Mycket osannolika händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids, ska tilldelas händelseklass H5 om de -6 1. har en inträffandefrekvens som är mindre än 10 per år och inte tilldelas händelseklass H6, 2. är händelser och förhållanden med omfattande frigörelse av radioaktiva ämnen från reaktorhärden för en ny kärnkraftsreaktor, 3. avser ett 24 timmar varaktigt bortfall av all icke-batterisäkrad kraftförsörjning inklusive eventuella direktdrivna, gravitationsdrivna eller ångdrivna pumpar för en befintlig kärnkraftsreaktor, eller 4. är antagonistiska händelser och förhållanden som genom härledning från den dimensionerande hotbeskrivningen som Strålsäkerhetsmyndigheten beslutar kan jämställas med händelser och förhållanden enligt 1.

4

Händelseklass H6 – Extremt osannolika händelser och förhållanden

Identifierade händelser och förhållanden där specificerade villkor och begränsningar för normal drift överskrids och som det inte är möjligt och rimligt att tilldela händelseklass H2–H5, ska tilldelas händelseklass H6.

Specificeringen av scenarier för radiologiska nödsituationer som avses i 4 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer, ska genomföras med beaktande av händelser och förhållanden i händelseklass H1–H5 och, så långt som det är möjligt och rimligt, händelser och förhållanden i händelseklass H6. Specificeringen av scenarier ska vidare beakta samtidiga radiologiska nödsituationer som omfattar eller påverkar samtliga kärnkraftsreaktorer eller kärntekniska anläggningar inom förläggningsplatsen under ett långvarigt förlopp.

Värderingar av antagna händelser och förhållanden som har betydelse för strålsäkerheten ska genomföras i syfte att bekräfta att kärnkraftsreaktorns grundläggande funktioner fullgörs i tillräcklig utsträckning. Värderingarna ska med hög trovärdighet påvisa att den förutsedda exponeringen och potentiella exponeringen av arbetstagare och allmänhet för joniserande strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen till miljön samt konsekvenser av stöld och annan olovlig befattning med strålkällor, kärnämne och andra radioaktiva ämnen, är acceptabel. Värderingarna ska avse 1. händelser och förhållanden inom förväntad drift, 2. händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 inklusive värderingar som komplement till dessa, och 3. händelser och förhållanden som kan leda till ett stort eller tidigt utsläpp av radioaktiva ämnen.

Värderingarna enligt 1 § ska utgå från motiverade antaganden och kvalitetssäkrat underlag som är relevant för kärnkraftsreaktorn.

Val av modeller och beräkningsprogram som tillämpas i värderingarna enligt 1 § samt förutsättningar för dessa, ska motiveras. Osäkerheter i värderingarna ska beaktas så långt som det är möjligt och rimligt.

5

Modeller och beräkningsprogram som tillämpas i värderingarna enligt 1 §, ska så långt som det är möjligt och rimligt vara verifierade och validerade.

Händelser och förhållanden som ska värderas enligt 1 § kan utelämnas från en värdering om det kan visas att de täcks in av andra värderingar.

Värderingarna av händelser och förhållanden inom förväntad drift enligt 1 § tredje stycket 1, ska genomföras för händelser och förhållanden i händelseklass H1 tillsammans med de händelser och förhållanden i händelseklass H2 som förväntas inträffa under ett år. Värderingarna ska omfatta 1. effektiv dos till arbetstagare, 2. utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnkraftsreaktorn och ämnenas spridning i omgivningen, 3. effektiv dos till representativ person i allmänheten, och 4. stråldosrat till referensdjur, referensväxter och representativa organismer. Värderingarna ska omfatta den sammanlagda exponeringen av allmänheten och miljön från samtliga befintliga och förväntade kärntekniska verksamheter som påverkar samma geografiska område. Värderingarna enligt andra stycket 1 ska påvisa att radiologiska acceptanskriterier avseende årlig effektiv dos till en arbetstagare uppfylls. Värderingarna enligt andra stycket 3 ska påvisa att de radiologiska acceptanskriterierna avseende effektiv dos till en representativ person i allmänheten i bilaga 1 uppfylls. Värderingarna enligt andra stycket 4 ska tillämpa referensnivåer för 1. referensdjur och referensväxter för relevanta ekosystemtyper enligt bilaga 1, och 2. representativa organismer. Stråldosrater till referensdjur, referensväxter och representativa organismer ska beräknas utifrån beräknade halter av radionuklider i miljön och doskoefficienter beräknade enligt de principer som har utarbetats av den internationella strålskyddskommissionen (ICRP). Acceptanskriterierna enligt fjärde stycket och referensnivåerna enligt sjätte stycket ska vara motiverade och underbyggda. (SSMFS 2025:4)

Vid värderingar enligt 6 § första stycket 2–4 ska hänsyn tas till 1. aktuella radionuklider och deras fysikaliska och kemiska form, 2. utsläppsvägar, 3. lokala förhållanden när så är relevant avseende a) hydrologi och meteorologi, b) geomorfologi, c) ekologi inklusive säsongsvariationer, 6

d) markanvändning i närområdet, e) demografi, f) levnadsvanor, och g) naturvårdsarter och andra skyddsvärda arter, och 4. annat som kan påverka utsläppens form eller sammansättning eller dess spridning i miljön. Värderingarna ska genomföras med en hypotetiskt ansatt driftperiod på 100 år och beakta ackumulering av radioaktiva ämnen i miljön.

Värderingarna för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 enligt 1 § tredje stycket 2, ska genomföras avseende påverkan på tillståndet hos strålkällor. Värderingarna ska antingen påvisa att tillståndet hos strålkällorna inte påverkas eller fastställa de förutsättningar som gäller vid värdering av det fortsatta händelseförloppet.

Värdering av det fortsatta händelseförloppet

Värderingarna av det fortsatta händelseförloppet då tillståndet hos en strålkälla har påverkats enligt 8 § första stycket, ska genomföras för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 under de förutsättningar som har fastställts enligt 8 § andra stycket. Värderingarna ska påvisa att 1. kärnkraftsreaktorn uppnår ett säkert tillstånd vid händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5, 2. de tekniska acceptanskriterierna avseende påverkan på sådana barriärer som direkt motverkar spridning av radioaktiva ämnen uppfylls, och 3. för en befintlig kärnkraftsreaktor, acceptanskriterierna avseende utsläpp av den radioaktiva nukliden cesium-137 till omgivningen i bilaga 1 uppfylls. De tekniska acceptanskriterierna som tillämpas ska vara motiverade och underbyggda. (SSMFS 2025:4)

Värdering av stöld och annan olovlig befattning

Värderingarna för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 enligt 1 § tredje stycket 2, ska genomföras avseende stöld och annan olovlig befattning med strålkällor, kärnämne och andra radioaktiva ämnen och omfatta stöld av 1. strålkällor, kärnämne och andra radioaktiva ämnen som kan orsaka skadlig verkan av joniserande strålning, och 2. kärnämnen som har potential att kunna ingå i en kärnladdning.

7

Värderingarna ska påvisa att acceptanskriterierna avseende stöld och annan olovlig befattning med strålkällor, kärnämne och andra radioaktiva ämnen för händelseklass H2–H5 i bilaga 1 uppfylls. Vid värderingarna ska den totala mängden av det stulna kategoriseras enligt bilaga 3 till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning.

Kompletterande värdering för händelseklass H2

Värderingar av det fortsatta händelseförloppet då tillståndet hos en strålkälla har påverkats, ska, som komplement till värderingarna enligt 9 §, genomföras för händelser och förhållanden i händelseklass H2 för att så långt som det är möjligt och rimligt påvisa att kärnkraftsreaktorn återförs inom specificerade villkor och begränsningar för normal drift utan att reaktorskyddssystemet initieras.

Förutsättningar vid värdering av händelser och förhållanden i

händelseklass H2–H5

Värderingarna enligt 8–11 §§ får tillgodoräkna 1. funktioner hos områden, utrymmen, strukturer, system och komponenter för vilka det har bekräftats att de miljöbetingelser, belastningar och andra effekter som påverkar dessa har beaktats, 2. manuella uppgifter för att hantera händelser och förhållanden för vilka det har bekräftats att förutsättningarna enligt 4 kap. 19 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer uppfylls inklusive att radiologiska acceptanskriterier avseende effektiv dos till arbetstagare i bilaga 1 har påvisats vara uppfyllda, och 3. insatser av Polismyndigheten med insatstider och förmågor enligt förutsättningar som Strålsäkerhetsmyndigheten anger.

Vid värderingar enligt 9 § andra stycket 1, ska, så långt som det är möjligt och rimligt, funktioner hos strukturer, system och komponenter tillgodoräknas endast om de är avsedda för hantering av händelser och förhållanden inom den värderade händelseklassen. Funktioner hos strukturer, system och komponenter som inte är avsedda för hantering av händelser och förhållanden enligt första stycket, ska beaktas om de utgör försvårande omständigheter.

Vid värderingar enligt 9 § andra stycket 1 av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4A, ska, så långt som det är möjligt och rimligt, ett enkelfel antas inträffa som är oberoende av händelsen och förhållandet och som utgör de mest försvårande omständigheterna. Vid värderingar enligt 9 § andra stycket 1 av händelser och förhållanden i händelseklass H4B enligt 2 kap. 8 § första stycket 1, ska, så långt som det

8

är möjligt och rimligt, fel med gemensam orsak antas inträffa som är oberoende av händelsen och förhållandet och som utgör de mest försvårande omständigheterna.

Värdering av radiologiska konsekvenser avseende allmänheten

Värderingar av radiologiska konsekvenser för allmänheten ska, som komplement till värderingar enligt 9 §, genomföras för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4B för en befintlig kärnkraftsreaktor och i händelseklass H2–H5 för en ny kärnkraftsreaktor och omfatta 1. de radioaktiva ämnenas spridning, och 2. stråldos till allmänheten. Värderingarna ska påvisa att de radiologiska acceptanskriterierna avseende stråldos till allmänheten i bilaga 1 uppfylls. Värderingarna ska för en ny kärnkraftsreaktor även omfatta aktivitetskoncentrationer i livsmedel för händelser och förhållanden i händelseklass H5 och påvisa att gränsvärden i livsmedel enligt rådets förordning (Euratom) 2016/52 av den 15 januari 2016 om gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel och foder efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation och om upphävande av rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 och kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 och (Euratom) nr 770/90, under andra året räknat från ett år efter utsläppet, inte överskrids på ett avstånd som överstiger fem kilometer från reaktorn.

(SSMFS 2025:4)

Vid värderingar enligt 15 § första stycket 1 av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4B för en befintlig kärnkraftsreaktor, ska två väderfall som representerar 95 procent av de förekommande fallen beaktas. Vid värderingar enligt 15 § första stycket 1 av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 för en ny kärnkraftsreaktor, ska atmosfäriska spridningsberäkningar som omfattar 95 procent av de förekommande fallen vid förläggningsplatsen eller i närheten av denna beaktas. Vid värderingar enligt andra stycket som avser kärnkraftreaktorns reaktorhärd, ska källtermen baseras på 1. aktivitetsnivåer som anges som högsta tillåtna i primärsystemet vid effektdrift för händelser och förhållanden i händelseklass H2, 2. tre procent antagna skador på kärnbränslepatroner för händelser och förhållanden i händelseklass H3, och 3. tio procent antagna skador på kärnbränslepatroner för händelser och förhållanden i händelseklass H4A och H4B. (SSMFS 2025:4)

Vid värderingar enligt 15 § första stycket 2 av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4B för en befintlig kärnkraftsreaktor ska beaktas 1. den effektiva dosen till en vuxen person i allmänheten från extern exponering av radionuklider i luften och på marken under 30 dygn samt från intern exponering av inhalerade radionuklider under 50 år, och 9

2. den ekvivalenta dosen från exponering av sköldkörteln hos ett 1-årigt barn som har inhalerat radioaktiv jod. Vid värderingarna får möjliga skyddsåtgärder vid tidpunkten för utsläppet av radioaktiva ämnen beaktas.

Vid värderingar enligt 15 § första stycket 2 av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 för en ny kärnkraftsreaktor ska beaktas 1. den projicerade effektiva dosen från exponering för radioaktiva ämnen i luften och på marken under de första sju dygnen till en representativ person i allmänheten utanför kärnkraftsreaktorn för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5, 2. den projicerade effektiva dosen från exponering för radioaktiva ämnen i luften och på marken under de första sju dygnen till en representativ person i allmänheten fem kilometer från anläggningen för händelser och förhållanden i händelseklass H5, 3. den projicerade effektiva dosen från exponering för radioaktiva ämnen på marken under ett år efter att signifikanta utsläpp har upphört till en representativ person i allmänheten utanför kärnkraftsreaktorn för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4B, 4. den projicerade effektiva dosen från exponering för radioaktiva ämnen på marken under fem år efter att signifikanta utsläpp har upphört till en representativ person i allmänheten utanför kärnkraftsreaktorn för händelser och förhållanden i händelseklass H5, 5. den projicerade ekvivalenta dosen från exponering av sköldkörteln hos en representativ person i allmänheten utanför kärnkraftsreaktorn som har inhalerat radioaktiv jod under de första sju dygnen för händelser och förhållanden i händelseklass H4A och H4B, och 6. den projicerade ekvivalenta dosen från exponering av sköldkörteln hos en representativ person i allmänheten på ett avstånd som överstiger fem kilometer från anläggningen som har inhalerat radioaktiv jod under de första sju dygnen för händelser och förhållanden i händelseklass H5. Värderingarna av händelser och förhållanden i händelseklass H2 enligt första stycket 1 och 3 ska genomföras med konservativa metoder. Vid värderingarna får inga skyddsåtgärder beaktas med undantag för normal inomhusvistelse efter att ett radioaktivt moln har passerat. (SSMFS

2025:4)

Värdering av radiologiska konsekvenser med konservativ källterm

Värderingar av radiologiska konsekvenser med konservativ källterm ska, som komplement till värderingar enligt 9 §, för en befintlig kärnkraftsreaktor genomföras för händelser och förhållanden i händelseklass H2–H4A. Värderingarna ska konservativt påvisa reaktorinneslutningens förmåga att innesluta radioaktiva ämnen. (SSMFS 2025:4)

10

Värderingar av händelser och förhållanden som kan leda till ett stort eller tidigt utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 1 § tredje stycket 3, ska genomföras för att påvisa att det är fysikaliskt omöjligt att sådana kan inträffa eller att det med hög trovärdighet är extremt osannolikt. För en befintlig kärnkraftsreaktor ska första stycket tillämpas så långt som det är möjligt och rimligt. (SSMFS 2025:4)

Värderingar med probabilistiska säkerhetsanalyser ska, som komplement till värderingarna enligt 3 kap., genomföras så att de ger en allsidig bild av skyddet av allmänheten och miljön mot exponering för joniserande strålning och kan utgöra underlag vid bedömningen av frågor som har betydelse för detta skydd. Antaganden som görs i värderingarna ska motiveras.

De probabilistiska säkerhetsanalyserna ska beakta de händelser och förhållanden som har identifierats enligt 4 kap. 1 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer. De probabilistiska säkerhetsanalyserna ska avse 1. frekvensen för skada på kärnbränslepatroner (nivå 1), och 2. frekvensen för utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen till följd av skada på kärnbränslepatroner (nivå 2). De probabilistiska säkerhetsanalyserna behöver inte beakta sådana händelser och förhållanden enligt första stycket som inte bedöms vara relevanta för analysens tillämpning.

De probabilistiska säkerhetsanalyserna ska så långt som det är möjligt och rimligt vara realistiska genom att 1. använda bästa tillgängliga metoder och data, 2. återspegla aktuell konstruktion och drift av kärnkraftsreaktorn, 3. beakta beroenden i kärnkraftsreaktorns konstruktion och drift, 4. beakta beroenden av andra kärnkraftsreaktorer eller övriga kärntekniska anläggningar vid samma förläggningsplats, och 5. beakta prestationspåverkande faktorer vid analys av manuella uppgifter. De probabilistiska säkerhetsanalyserna ska omfatta händelseförlopp som avslutas i definierade tillstånd.

Modeller och beräkningsprogram som tillämpas i de probabilistiska säkerhetsanalyserna, ska så långt som det är möjligt och rimligt vara verifierade och validerade.

11

De probabilistiska säkerhetsanalyserna avseende nivå 1 ska innehålla känslighets- och osäkerhetsanalyser. De probabilistiska säkerhetsanalyserna avseende nivå 2 ska innehålla känslighetsanalyser och, så långt som det är möjligt och rimligt, även osäkerhetsanalyser.

Resultaten från de probabilistiska säkerhetsanalyserna ska värderas. Värderingen ska ske mot fastställda kriterier som tas fram och motiveras med hänsyn till analysens tillämpning.

Hur kraven på strålsäkerhet omsätts och tillgodoses ska framgå av 1. strålsäkerhetsrapporten (SAR), 2. de säkerhetstekniska driftförutsättningarna (STF), 3. beredskapsplanen, 4. redovisningen av skydd mot antagonistiska händelser och förhållanden, 5. ledningssystemet, 6. avvecklingsplanen, och 7. annan relevant dokumentation. (SSMFS 2025:4)

Det ska finnas en strålsäkerhetsrapport som innehåller den information som sammantaget redovisar hur strålsäkerheten upprätthålls vid en kärnkraftsreaktor. Rapporten ska innehålla den information som framgår av bilaga 2 med hänvisningar till dokumentation som stödjer det som redovisas. Rapporten ska hållas aktuell.

Det ska finnas en uppsättning säkerhetstekniska driftförutsättningar som anger under vilka förutsättningar som kärnkraftsreaktorns drift hålls inom ramen för vad som har visats av värderingar och erfarenheter. De säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska hållas aktuella.

De säkerhetstekniska driftförutsättningarna ska omfatta 1. gränsvärden för att säkerställa att konstruktionsgränserna avseende integritet för kärnbränslepatronerna och primärsystemets tryckbärande delar uppfylls, 2. villkor och begränsningar för normal drift som avser a) driftklarheten hos strukturer, system och komponenter med funktioner för övervakning enligt 4 kap. 4 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter 12

(SSMFS 2021:4) om konstruktion av kärnkraftsreaktorer vid händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5, b) driftklarheten hos strukturer, system och komponenter som tillgodoräknats i värderingar av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 enligt 3 kap. 8–10 §§, c) initialvillkor, randvillkor och andra förutsättningar i värderingar av händelser och förhållanden i händelseklass H2–H5 enligt 3 kap. 8–10 §§, d) bemanning vid varje förekommande driftläge, och e) annat som värderingar eller erfarenheter har visat vara av väsentlig betydelse för skyddet av allmänhet och miljön mot exponering för joniserande strålning, 3. omfattning och frekvens av funktionsprovning av strukturer, system och komponenter som berörs av villkor och begränsningar enligt 2, 4. särskilda villkor och begränsningar samt åtgärder som ska vidtas då gränsvärden enligt 1 eller villkor och begränsningar enligt 2 inte uppfylls, och 5. organisatoriska förutsättningar för ledning och styrning av kärnkraftsreaktorns drift.

En kärnkraftsreaktors beredskapsplan ska för krisorganisationen omfatta en beskrivning av 1. de scenarier för radiologiska nödsituationer som beredskapen och krishanteringen utgår från, 2. krisorganisationen och dess huvuduppgifter, 3. förberedda åtgärder och gällande rutiner vid larmnivåerna haverilam och förstärkt beredskap, 4. förberedda åtgärder och gällande rutiner vid informationsnivån anläggningsberedskap, 5. gällande rutiner vid krishantering, 6. tillgängliga områden, utrymmen, utrustning och personal, 7. åtgärder som behövs för att ta emot extern hjälp, 8. hur reaktorn vid behov ska utrymmas och hur det så långt som det är möjligt och rimligt säkerställs att reaktorn är utrymd, och 9. utbildningsplanering och övningsplanering. I beredskapsplanen ska anges kriterier för haverilarm, förstärkt beredskap och anläggningsberedskap samt hänvisningar till den dokumentation som utgör operativt stöd till krisorganisationen. Beredskapsplanen ska vara koordinerad med rutinerna för operativ drift, rutinerna för skydd mot antagonistiska händelser och förhållanden samt andra berörda aktörers beredskapsplaner.

Det ska finnas en aktuell redovisning som beskriver kärnkraftsreaktorns skydd mot antagonistiska händelser och förhållanden. 13

Av redovisningen ska framgå 1. vilka strålkällor, strukturer, system och komponenter och vilken information som ska skyddas samt var dessa finns, 2. vilka antagonistiska händelser och förhållanden i händelseklass H2– H5 och andra förutsättningar som utgör grund för skyddet, 3. utformningen av skyddet med avseende på a) de områden, utrymmen, strukturer, system och komponenter, ej installerad utrustning och manuella uppgifter som ingår i skyddet, b) organisation och krav på kompetens, inklusive planering för övningar, c) ingående rutiner avseende drift och underhåll av skyddet, d) planerade och förberedda åtgärder enligt 7 kap. 2 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer för att anpassa skyddet och genomföra insatser, e) planerade och förberedda åtgärder för samverkan med Polismyndigheten och andra externa aktörer vid antagonistiska händelser och förhållanden, och f) de säkerhetstekniska driftförutsättningarna med tillhörande kompensatoriska åtgärder för skyddet, 4. vilka värderingar enligt 3 kap. som sammantaget bekräftar att skyddets krävda funktioner kan fullgöras, 5. planeringen för att återkommande verifiera att skyddet sammantaget fungerar som avsett, och 6. hur skyddet ska upprätthållas vid händelser och förhållanden i händelseklass H1–H5. Redovisningen kan istället för uppgifter om 1–6 innehålla upplysningar om var sådana uppgifter finns.

Avvecklingsplanen enligt 5 kap. 14 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2018:1) om grundläggande bestämmelser för tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning ska så långt som det är möjligt och rimligt omfatta den information som framgår av bilaga 5.

(SSMFS 2025:4)

En strålsäkerhetsgranskning ska bestå av både primär och fristående strålsäkerhetsgranskning. Av ledningssystemet ska det framgå när och hur primära och fristående strålsäkerhetsgranskningar ska genomföras samt vilka kriterier som tillämpas för att styra vilka sakfrågor som ska strålsäkerhetsgranskas. När en anmälan görs till Strålsäkerhetsmyndigheten på det sätt som framgår av bilaga 4, ska det som anmälan avser vara strålsäkerhetsgranskat.

(SSMFS 2025:4)

En strålsäkerhetsgranskning ska 14 1. anpassas till sakfrågans komplexitet och betydelse för strålsäkerheten,

2. planeras in vid lämpliga tillfällen under sakfrågans beredning med hänsyn till dess varaktighet, och 3. utföras av personer som enskilt eller tillsammans har den sakkunskap och erfarenhet som behövs för bedömningar enligt 3 och 4 §§.

Primär strålsäkerhetsgranskning

En primär strålsäkerhetsgranskning ska så långt som det är möjligt och rimligt utföras av andra personer än de som har deltagit i sakfrågans beredning. En primär strålsäkerhetsgranskning ska omfatta en bedömning av om 1. relevanta kompetenser har använts i beredningen av sakfrågan, 2. sakfrågans underlag är tillräckligt för att genomföra en granskning, 3. sakfrågans strålsäkerhetsaspekter är tydligt beskrivna och omhändertagna, 4. gjorda antaganden är korrekta och osäkerheter är beaktade, 5. föreslagna åtgärder i sakfrågan kan genomföras på avsett sätt och med tillräcklig kvalitet, och 6. sakfrågans åtgärder är acceptabla med hänsyn till relevanta krav på strålsäkerhet. Den primära strålsäkerhetsgranskningen ska göras utan hänsyn till att en fristående strålsäkerhetsgranskning kommer att genomföras.

Fristående strålsäkerhetsgranskning

En fristående strålsäkerhetsgranskning ska genomföras av en för ändamålet inrättad granskningsfunktion som ingår i en fristående funktion för frågor om strålsäkerhet enligt 2 kap. 3 § Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer. En fristående strålsäkerhetsgranskning ska omfatta en bedömning av om 1. sakfrågan har hanterats på ett korrekt sätt, 2. slutsatser och underlag som redovisas i sakfrågan har underbyggts på ett fackmässigt riktigt sätt, 3. presenterade motiv, belägg och argument vad gäller sakfrågan uppfyller kraven på strålsäkerhet, 4. tillämpliga författningskrav på strålsäkerhet är uppfyllda, 5. relevanta kompetenser har använts i den primära strålsäkerhetsgranskningen av sakfrågan, och 6. den primära strålsäkerhetsgranskningens bedömning av åtgärder i sakfrågan är acceptabel med hänsyn till relevanta krav på strålsäkerhet. För det fall bedömningar enligt andra stycket påvisar brister, ska strålsäkerhetsbetydelsen av dessa brister bedömas.

Dokumentation av en strålsäkerhetsgranskning

Varje strålsäkerhetsgranskning ska dokumenteras så att den kan granskas av annan instans. Av dokumentationen ska det framgå 1. vad som har granskats, 15

2. vilken kompetens som har bedömts vara nödvändig för granskningen, 3. vilka personer som har deltagit i granskningen och för granskningen relevanta kompetensområden, 4. hur granskningen har genomförts vad gäller omfattning och detaljeringsgrad, 5. vilka granskningskriterier som har tillämpats, 6. resultatet av granskningen i form av tydliga och motiverade ställningstaganden, 7. vilka kommentarer som har lämnats avseende sakfrågan och vid eventuellt tidigare strålsäkerhetsgranskningar, och 8. hur eventuella granskningskommentarer från både primär och fristående strålsäkerhetsgranskning har omhändertagits.

Varje strålsäkerhetsdemonstration av ändringar som tas fram enligt 2 kap. 8 § tredje stycket Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer, ska anpassas till ändringens och den föreslagna lösningens egenskaper, omfattning och avsedda tillämpning.

Strålsäkerhetsdemonstrationen ska innehålla 1. bakgrund, syfte och en övergripande beskrivning av den föreslagna lösningen, 2. organisation, kompetens, ansvar och befogenheter för framtagning av den föreslagna lösningen, 3. identifierade strålsäkerhetsaspekter som är relevanta för den föreslagna lösningen, 4. motiv, argument och belägg som visar att de identifierade strålsäkerhetsaspekterna enligt 3 har hanterats och att tillämpliga krav på strålsäkerhet är uppfyllda, 5. en beskrivning av relationen till andra aktiviteter och redovisningar för den föreslagna lösningen, 6. den strålsäkerhetsgranskning som har genomförts för den föreslagna lösningen, och 7. övriga uppgifter som har betydelse för strålsäkerhetsdemonstrationen av den föreslagna lösningen.

När en ändring som avses i 2 kap. 8 § tredje stycket Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer initieras, ska en plan för framtagning av strålsäkerhetsdemonstrationen enligt 1 § tas fram. Planen ska anpassas till ändringens och den föreslagna lösningens egenskaper, omfattning och avsedda tillämpning och, så långt som det är möjligt 16 och rimligt, beskriva när och hur 2 § 1–7 ska uppfyllas.

Av planen ska det även framgå om en preliminär och en förnyad strålsäkerhetsrapport enligt 6 § kommer att tas fram.

Planen för framtagning av strålsäkerhetsdemonstrationen ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten på det sätt som framgår av bilaga 4 innan den får tillämpas, om ändringens eller den föreslagna lösningens egenskaper, omfattning eller tillämpning påverkar 1. innehållet i eller förutsättningarna för strålsäkerhetsrapporten, 2. de säkerhetstekniska driftförutsättningarna, 3. programmet för långsiktig begränsning av utsläpp av radioaktiva ämnen, 4. programmet för lokal miljöövervakning, 5. redovisningen av skydd mot antagonistiska händelser och förhållanden, 6. beredskapsplanen, eller 7. innehållet i eller förutsättningarna för avvecklingsplanen. En uppdaterad version av planen ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten som en komplettering enligt bilaga 4 1. vid väsentliga revideringar av den anmälda planen för en strålsäkerhetsdemonstration, och 2. innan den föreslagna lösningen för ändringen genomförs i kärnkraftsreaktorns konstruktion, redovisning eller drift. (SSMFS 2025:4)

Den föreslagna lösningen för en ändring som har en plan som ska anmälas enligt 4 § första stycket, ska vara strålsäkerhetsgranskad innan lösningen får tillämpas.

Vid sådana ändringar av konstruktion eller driftsätt som avses i 2 kap. 8 § tredje stycket Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2021:6) om drift av kärnkraftsreaktorer, ska en preliminär och en förnyad strålsäkerhetsrapport tas fram om 1. ändringarna är permanenta och medför betydande påverkan på de förhållanden som anges i strålsäkerhetsrapporten, eller 2. flera permanenta ändringar sammantaget medför betydande påverkan på det som anges i strålsäkerhetsrapporten.

Den preliminära strålsäkerhetsrapporten ska utgå från kärnkraftsreaktorns befintliga strålsäkerhetsrapport och avspegla kärnkraftsreaktorn så som den kommer att vara konstruerad och drivas efter genomförande och idrifttagning av den föreslagna lösningen. Den preliminära strålsäkerhetsrapporten ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten som en komplettering enligt bilaga 4 till den anmälan av planen för strålsäkerhetsdemonstrationen som har gjorts enligt 4 §. Anmälan ska göras i sådan tid att Strålsäkerhetsmyndighetens granskning kan vara genomförd innan byggnation, installation eller övrigt genomförande av den föreslagna lösningen påbörjas. 17

Den förnyade strålsäkerhetsrapporten ska utgå från den preliminära strålsäkerhetsrapporten men uppdateras med de förändringar som har skett av den föreslagna lösningen. Den förnyade strålsäkerhetsrapporten ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten som en komplettering enligt bilaga 4 till den anmälan av planen för strålsäkerhetsdemonstrationen som har gjorts enligt 4 §. Anmälan ska göras i sådan tid att Strålsäkerhetsmyndighetens granskning kan vara genomförd innan idrifttagning inleds.

När en ändrad konstruktion eller ett ändrat driftsätt enligt 6 § har genomgått idrifttagning, ska strålsäkerhetsrapporten uppdateras med utgångspunkt från den förnyade strålsäkerhetsrapporten och med hänsyn till erfarenheter från idrifttagningen. Strålsäkerhetsrapporten ska efter uppdatering anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten som en komplettering enligt bilaga 4 till den anmälan av planen för strålsäkerhetsdemonstrationen som har gjorts enligt 4 §.

Inför en sådan helhetsbedömning som avses i 10 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, ska en plan tas fram som innehåller en beskrivning av 1. omfattningen och tidsperioden, 2. tidplanen för ingående aktiviteter, 3. hur helhetsbedömningen kommer att genomföras, 4. redovisningens struktur och innehåll i olika delar, 5. den kvalitetssäkring som kommer att genomföras av helhetsbedömningen, och 6. övrigt som har betydelse för planeringen och genomförandet av helhetsbedömningen. Planen för helhetsbedömningen ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten innan den får tillämpas. Vid sådana avvikelser eller ändringar i förhållande till anmäld plan som kan påverka helhetsbedömningens resultat, ska Strålsäkerhetsmyndigheten informeras genom en komplettering av den anmälan som har gjorts enligt andra stycket.

I en sådan helhetsbedömning som avses i 10 a § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, ska, i syfte att identifiera styrkor, svagheter och behov av förbättringar, en förnyad värdering göras av om specificerade aspekter inom de områden som framgår av bilaga 3 fortfarande är 1. aktuella, 2. tillräckliga, 3. giltiga, 4. heltäckande, och 18

5. ändamålsenliga. För att identifiera behovet av framtida ytterligare förbättringar ska helhetsbedömningen, med utgångspunkt från den förnyade värderingen i första stycket, även omfatta värdering av de förändringar som har betydelse för strålsäkerheten och som kan förväntas inträffa under den tidsperiod som helhetsbedömningen omfattar.

Värderingarna enligt 2 § ska vägas samman för att identifiera eventuella kombinerade effekter och därmed ytterligare behov av förbättringar. Sammanvägningen enligt första stycket ska beakta planerade och påbörjade åtgärder i konstruktion eller drift som har betydelse för strålsäkerheten och som har initierats i andra sammanhang än i anslutning till helhetsbedömningen.

Efter att behovet av förbättringar har identifierats enligt 2 och 3 §§, ska en värdering göras av vilka förbättringar som är möjliga och rimliga att genomföra. Förbättringarna och de åtgärder som vidtas för att uppnå dessa, ska redovisas i en tidsatt plan för genomförande.

Med utgångspunkt från de förnyade värderingarna av aspekter inom olika områden enligt 2 §, sammanvägningen av områdesvisa värderingar enligt 3 § och planen enligt 4 §, ska ett utlåtande tas fram om förutsättningarna för att upprätthålla och förbättra strålsäkerheten under den tidsperiod som helhetsbedömningen omfattar.

Redovisningen av helhetsbedömningen ska omfatta underlag enligt 2–5 §§ samt vara dokumenterad på ett systematiskt och överskådligt sätt.

Strålsäkerhetsmyndigheten kan ge dispens från dessa föreskrifter om det finns särskilda skäl och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts.

___________________

1. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 mars 2022. 2. För befintliga kärnkraftsreaktorer ska a) bestämmelserna i 5 kap. 1 § tillämpas avseende åtgärder som behövs för att uppdatera hur kraven på strålsäkerhet omsätts och tillgodoses med avseende på krav som inte är nya från och med den 1 september 2022, b) bestämmelserna i 4 kap. 3 § första stycket 4 tillämpas för kompletterande värderingar från och med den 1 januari 2024, c) bestämmelserna i 6 kap. 1 § avseende kompletterande rutiner för vad som ska omfattas av en strålsäkerhetsgranskning tillämpas från och med den 1 januari 2024,