Vägverkets föreskrifter om efterfordon, terrängsläp, släpsläde samt vissa släpfordon som dras i högst 50 km/h

Dessa föreskrifterna innehåller närmare bestämmelser om fordons beskaffenhet och utrustning enligt fordonsförordningen (2002:925). Föreskrifterna skall tillämpas på 1. efterfordon, 2. släpfordon som dras av motorredskap, traktor eller terrängmotorfordon, 3. terrängsläp som dras av terrängmotorfordon, samt 4. släpsläde.

Ett fordon som lagligen tillverkas eller marknadsförs i en annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan godkännas under förutsättning att fordonet uppfyller de nationella föreskrifterna i medlemsstaten och att Vägverket kan fastställa att medlemsstatens föreskrifter, vad gäller krav på utrustningen och kontroll av denna, erbjuder en skyddsnivå som är likvärdig med kraven i dessa föreskrifterna.

De beteckningar som används i föreskrifterna har den betydelse som anges i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, for-

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s.37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s.18, Celex 31998L0048). ISSN 0283-2135

Vid tillämpning av krav enligt EG-direktiv eller ECEreglemente på nya fordon, ska den senaste gällande versionen av direktivet eller reglementet användas. Vid tillämpning av krav enligt EG-direktiv eller ECEreglemente på fordon som tagits i bruk, skall den version av direktivet eller reglementet användas som var gällande då fordonet togs i bruk första gången, om inte något annat anges.

Med begreppet vara typgodkänd menas att en komponent, ett system, en separat teknisk enhet eller fordonstyp med avseende på installation av separat teknisk enhet eller komponent är av typgodkänt utförande i enlighet med EGdirektiv, ECE-reglemente eller Vägverkets föreskrifter. Med begreppet uppfylla kraven menas att en komponent, ett system eller en separat teknisk enhet har provats i enlighet med EG-direktiv, ECE-reglemente eller Vägverkets föreskrifter och har befunnits uppfylla de krav som där angivits.

Med begreppen tas i bruk och tagits i bruk avses den tidpunkt då fordonet första gången börjar eller börjat användas för sitt ändamål.

Vid kontroll av att krav på fordon enligt dessa föreskrifterna är uppfyllda skall fordonet stå på en slät horisontell yta och vara vid tjänstevikt i normalt tillstånd för färd, om inte något annat anges.

I föreskrifterna används nedanstående definitioner. I de fall hänvisningar görs till ECE-reglementen eller EG-direktiv gäller de definitioner som används där.

Backningsstrålkastare Strålkastare avsedd att användas vid backning för att belysa vägbanan bakom fordonet och för att varna andra trafikanter för att fordonets förare backar eller har för avsikt att backa. I begreppet backningsstrålkastare ingår även strålkastare som vid backning belyser vägbanan bakåt vid sidan om fordonet.

2

Direktiv gäller i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning i den utsträckning som föreskrivs i kap. 4 – 7. Hänvisningen till grunddirektiv innefattar även de ändringsdirektiv som anges i respektive paragraf i detta kapitel.

Särdirektiv

Rådets direktiv 76/757/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 262, 27.9.1976, s. 32-53, Celex 31976L0757). Kommissionens direktiv 97/29/EG av den 11 juni 1997 om anpassning till teknisk utveckling av rådets direktiv 76/757/EEG angående reflexanordningar för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 171, 30.6.1997, s. 11-24, Celex 31997L0029).

Följande ECE-reglementen gäller i fråga om fordons beskaffenhet och utrustning i den utsträckning som föreskrivs i kap. 4 – 8.

ECE-reglemente 3 angående Uniform provisions concerning the approval of retro-reflecting devices for power-driven vehicles and their trailers.

ECE-reglemente 4 angående Uniform provisions for the approval of devices for the illumination of rear registration plates of motor vehicles (except motor cycles) and their trailers.

ECE-reglemente 6 angående Uniform provisions concerning the approval of direction indicators for motor vehicles and their trailers.

ECE-reglemente 7 angående Uniform provisions concerning the approval of front and rear position (side) lamps, stoplamps and end-outline marker lamps for motor vehicles (except motor cycles) and their trailers.

ECE-reglemente 20 angående Uniform provisions con-

cerning the approval of motor vehicle headlamps emitting an asymmetrical passing beam or a driving beam or both and

equipped with halogen filament lamps (H4 lamps). 6

Efterfordon skall ha däck, medar eller band och uppfylla kraven i 3 – 5 §§.

Vid färd på väg får dubbade däck användas under tiden från och med den 1 oktober till och med den 30 april. Dubbade däck får användas övrigt tid om vinterväglag som motiverar användning av dubbade däck, råder eller kan befaras. Fordon får vid färd på väg endast ha dubbdäck som uppfyller kraven i 6 §.

Krav på däck

Däck skall vara dimensionerade för minst den axelbelastning som fordonet har men behöver inte vara dimensionerade för högre axel-/boggiebelastning än den som fordonet får framföras med. Kravet i första stycket gäller inte om fordonets största tilllåtna bruttovikt och axelbelastning vid färd på väg begränsas med hänsyn till däckens bärighet.

Däck skall vara dimensionerade för den högsta hastighet som fordonet får framföras med men behöver inte vara dimensionerade för högre hastighet än fordonets högsta hastighet.

7

Vid tillämpning av 3 och 4 §§ skall det belastningsvärde användas som för respektive däcksdimension angetts av The Scandinavian Tire and Rim Organisation (STRO) i ”Databok 2002”.

Dubbade däck får inte ha så kallade rördubbar. Antalet dubbar bör vara lika stort i fordonets eller fordonskombinationens samtliga däck. Däck med det största dubbutsticket bör vara monterade på hjul på fordonets bakre axel eller axlar.

Efterfordon som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare och har bromssystem skall uppfylla kraven i 8 §.

Krav på bromssystem

Färdbromssystemet skall kunna minska farten på efterfordonet och få det att stanna säkert och snabbt. Färdbromssystemet skall kunna stanna efterfordonet inom en stoppsträcka

S £ (V²/65)+0,15V

S = stoppsträckan i meter V = hastigheten i km/h, V ³ 0

Efterfordon skall kunna vara kopplat på ett säkert sätt till dragande fordon. Förbindelsen skall vara dimensionerad för att klara de påfrestningar den utsätts för.

Fordon får inte ha lykta eller strålkastare som kan visa eller avge rött ljus framåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta rött ljus framåt. Fordon får inte heller ha lykta eller strålkastare som kan visa eller avge vitt ljus bakåt eller anordningar som vid belysning kan återkasta vitt ljus bakåt.

8

Kraven i 10 § första stycket ovan samt 3 kap. 76 § trafikförordningen (1998:1276) om att fordon under färd på väg inte får visa annat än vitt eller gult ljus framåt anses uppfyllda om det inte finns någon annan än vit eller gul ljusstråle synlig inom zon 1 i ett mot fordonets längdaxel vinkelrätt plan 25 m framför fordonet (se fig. 1). Kraven i 10 § andra stycket ovan anses uppfyllda om det inte finns någon vit ljusstråle synlig inom zon 2 i ett mot fordonets längdaxel vinkelrätt plan 25 m framför fordonet (se fig. 2). Zon 1 och 2 begränsas i höjdled av två horisontella plan vilka är belägna 1 000 respektive 2 200 mm över plan och horisontell mark.

9

Ljusets färg skall vid nominell spänning ligga inom det område som bestäms av följande gränser i det av internationella belysningskommissionen (CIE) fastställda koordinatsystemet. För vitt ljus gäller följande gränser 1. Gräns mot blått x ³ 0,310 2. Gräns mot gult x £ 0,500 3. Gräns mot grönt y £ 0,150 + 0,640x; y £ 0,440 4. Gräns mot rött y ³ 0,382 För gult ljus gäller följande gränser 1. Gräns mot rött y ³ 0,138 + 0,580x 2. Gräns mot grönt y £ 1,29x – 0,100 3. Gräns mot vitt y ³ -x + 0,966 4. Gräns mot spektralt ren färg y £ -x + 0,992 För orangegult ljus gäller följande gränser 1. Gräns mot gult y £ 0,429 2. Gräns mot rött y ³ 0,398 3. Gräns mot vitt z £ 0,007 För rött ljus gäller följande gränser 1. Gräns mot gult y £ 0,335 2. Gräns mot purpur z £ 0,008

Fordon får inte ha strålkastare, lyktor eller reflexanordningar som i efterhand försetts med färgskikt, oavsett färg. Detta gäller även glödlampor till strålkastare och lyktor.

Allmänna krav - Installation

Fordon får inte ha strålkastare eller lyktor av annat slag än de som finns angivna i dessa eller andra av Vägverket utfärdade föreskrifter.

Strålkastare, lyktor och reflexanordningar skall vara så monterade att de vid normal körning inte vibrerar eller ändrar läge så att de inte uppfyller de krav som ställs i detta kapitel. De skall dessutom vara så monterade att de förutsättningar som gällde vid de separata typgodkännandena av dem uppfylls även när de är monterade på fordonet.

Strålkastare och lykta på fordon skall vara så placerade på fordonet att fordonets förare inte störs av ljuset.

För strålkastare, lyktor eller reflexanordningar som är parvis föreskrivna eller tillåtna gäller att enheterna parvis skall vara placerade på samma höjd och på samma avstånd från fordonets mittlinje.

10

Ljuskällor (glödlampor) avsedda för belysningsanordningar som är typgodkända enligt de olika ECE-reglementena skall vara typgodkända enligt ECE-reglemente 37 (se 3 kap. 1 §) och avsedda för respektive anordning.

Övergripande krav

Efterfordon som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare, skall vid färd på väg 1. under mörker ha två bakre positionslyktor (baklyktor) som avger rött ljus bakåt. Sådana lyktor skall vara typgodkända enligt ECE-reglemente 7 (se 3 kap. 1 §) och vara placerade så nära fordonets yttre begränsningsplan som möjligt, 2. under mörker ha två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt, för de fall då efterfordonet skjuter ut mer än 200 mm i sidled än det dragande fordonet. Sådana lyktor skall vara typgodkända enligt ECE-reglemente 7 (se 3 kap. 1 §) och vara placerade så nära fordonets yttre begränsningsplan som möjligt, 3. ha två körriktningsvisare som avger blinkande orangegult ljus bakåt. Sådana visare skall vara typgodkända enligt ECE-reglemente 6 (se 3 kap. 1 §) och ha en blinkfrekvens av 90 ± 30 blinkningar per minut, 4. under mörker ha två bakre reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt. Sådana reflexanordningar skall vara typgodkända antingen enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §), 5. under mörker ha två främre reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt. Sådana reflexanordningar skall vara typgodkända antingen enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §), och 6. under mörker ha sidomarkeringsreflexer som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan. Sådana reflexanordningar skall vara typgodkända antingen antingen enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller ECE-reglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

11

Efterfordon som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall vid färd på väg under mörker 1. ha två bakre positionslyktor som avger rött ljus bakåt, 2. ha främre positionslykta som avger vitt ljus framåt, för de fall då efterfordonets vänstra del skjuter ut mer än 200 mm längre in på vägen än det dragande fordonet, 3. ha två bakre reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, och 4. ha sidomarkeringsreflexer som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan.

Har efterfordon kopplats från det dragande fordonet och ställts upp på väg på annan plats än parkeringsplats, skall efterfordonet under mörker vara försett med 1. framlyktor som avger vitt ljus framåt, eller 2. reflexanordningar framtill som vid belysning återkastar vitt ljus framåt.

Efterfordon skall vid färd på väg ha LGF-skylt och uppfylla kraven i 23 – 26 §§. Efterfordon får användas utan LGF-skylt inom hamnområde, terminalområde eller liknande område om den högst tillåtna hastigheten inom området är 50 km/h eller lägre. Efterfordon får användas utan LGF-skylt om ytan på LGF-skylt är väl synlig på det närmast framförvarande fordonet.

Krav på LGF-skylt

LGF-skylt skall vara typgodkänd 1. enligt ECE-reglemente 69 (se 3 kap. 1 §), eller 2. av Vägverket eller Trafiksäkerhetsverket.

LGF-skylt skall vara monterad baktill på fordonet inom det område som anges i figur 3. I fråga om fordon med på-

12

LGF-skylt skall vara monterad på en höjd av minst 0,6 m och högst 1,8 m över marken mätt från skyltens nedre kant. Om det med hänsyn till fordonets konstruktion eller användning är förenat med stor olägenhet att uppfylla detta krav får måtten minskas respektive ökas i erforderlig grad. LGF-skylten får inte vara monterad innanför någon ruta.

LGF-skylt skall vara placerad lodrätt och vinkelrätt mot fordonets längdriktning med en avvikelse på högst 10º. LGF-skylt skall vara riktad bakåt och ha en av triangelspetsarna uppåt och skyltens yta skall vara väl synlig.

Figur 3

Registrerad släpvagn skall ha identifieringsmärkning som består av tillverkningsnummer och identifieringsmärke eller motsvarande beteckning och som uppfyller kraven i 2 – 5 §§.

Krav på identifieringsmärkning

Identifieringsmärkning skall vara så utförd att den är tydlig att läsa och svår att avlägsna. Identifieringsmärkning skall vara stansad eller pressad direkt i fordonets ram eller, om ram saknas, i annan bärande del som inte utan svårighet kan bytas ut.

13

Identifieringsmärkning skall vara så placerad, att den i möjligaste mån är skyddad från skador och inte döljs av eftermonterade utrustningsdetaljer.

Inom en tioårsperiod får två eller flera fordon av samma fabrikat eller märke inte ha samma identifieringsmärkning.

Höjden på bokstäver och siffror i identifieringsmärkning skall vara minst 5 mm.

Släpfordon skall vid färd på väg ha däck som uppfyller kraven i 8 – 10 §§.

Vid färd på väg får dubbade däck användas under tiden från och med den 1 oktober till och med den 30 april. Dubbade däck får användas övrigt tid om vinterväglag som motiverar användning av dubbade däck, råder eller kan befaras. Fordon får vid färd på väg endast ha dubbdäck som uppfyller kraven i 11 §.

Krav på däck

Däck skall vara dimensionerade för minst den axelbelastning som fordonet har men behöver inte vara dimensionerade för högre axel-/boggiebelastning än den som fordonet får framföras med. Kravet i första stycket gäller inte om fordonets största tilllåtna bruttovikt och axelbelastning vid färd på väg begränsas med hänsyn till däckens bärighet.

Däck skall vara dimensionerade för den högsta hastighet som fordonet får framföras med men behöver inte vara dimensionerade för högre hastighet än fordonets högsta hastighet.

Vid tillämpning av 8 och 9 §§ skall det belastningsvärde användas som för respektive däcksdimension angetts av The Scandinavian Tire and Rim Organisation (STRO) i ”Databok 2002”.

Dubbade däck får inte ha så kallade rördubbar. Antalet dubbar bör vara lika stort i fordonets eller fordonskombinationens samtliga däck. Däck med det största

14

Släpfordon som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare och har bromssystem skall uppfylla kraven i 13 §.

Krav på bromssystem

Färdbromssystemet skall kunna minska farten på släpfordonet och få det att stanna säkert och snabbt. Färdbromssystemet skall kunna stanna släpfordonet inom en stoppsträcka

S £ (V²/116)+0,15V

S = stoppsträckan i meter V = hastigheten i km/h, V ³ 0

Släpfordon skall ha kopplingsanordning. Kopplingsanordning skall ha tillfredsställande hållfasthet och vara lämplig för fordonet samt vara tillfredsställande fastsatt i fordonets chassi.

I fråga om allmänna krav på färger, installation och övrigt gäller vad som sägs i 4 kap. 10 – 18 §§.

Övergripande krav

Släpfordon som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare, skall vid färd på väg ha 1. två bakre positionslyktor (baklyktor) som avger rött ljus bakåt och som uppfyller kraven i 18 – 21 §§, 2. två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt, för de fall då släpfordonet skjuter ut mer än 200 mm i sidled än det dragande fordonet, och som uppfyller kraven i 22 – 24 §§, 3. körriktningsvisare som avger blinkande orangegult ljus bakåt och som uppfyller kraven i 25 – 29 §§,

15

Släpfordon som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall vid färd på väg under mörker ha 1. två bakre positionslyktor som avger rött ljus bakåt, 2. främre positionslykta som avger vitt ljus framåt, för de fall då släpfordonets vänstra del skjuter ut mer än 200 mm längre in på vägen än det dragande fordonet, 3. två bakre reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, 4. två främre reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt, och 5. sidomarkeringsreflexer som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan. Släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal räddningskår vid räddningstjänst omfattas inte av kraven på lyktor.

Bakre positionslykta

Bakre positionslykta skall vara typgodkänd enligt ECEreglemente 7 (se 3 kap. 1 §).

Bakre positionslyktor placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 500 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm.

Bakre positionslyktans placering i höjdled får lägst vara 400 mm och högst 2 100 mm.

Bakre positionslykta 1. får grupperas med bakåtriktad strålkastare och lykta baktill, 2. får kombineras med skyltlykta, och 3. får bilda flerfunktion med stopplykta.

16

Främre positionslykta skall vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 7 (se 3 kap. 1 §).

Främre positionslyktas placering i sidled får högst vara 400 mm.

Främre positionslyktas placering i höjdled får lägst vara 400 mm och högst vara 2 300 mm.

Körriktningsvisare

Körriktningsvisare skall 1. vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 6 (se 3 kap. 1 §), och 2. avge blinkande ljus med en blinkfrekvens av 90 ± 30 blinkningar per minut.

Fordonet skall ha ett jämnt antal körriktningsvisare symmetriskt placerade på fordonet.

Körriktningsvisares placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på körriktningsvisare skall vara minst 500 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra körriktningsvisare omfattas inte av kraven i första och andra stycket.

Körriktningsvisares placering i höjdled får lägst vara 400 mm och högst vara 2 100 mm, om det är nödvändigt på grund av fordonets konstruktion, får högsta höjden ökas till 2 300 mm. Extra körriktningsvisare omfattas inte av kraven i första stycket.

Körriktningsvisare 1. får grupperas med strålkastare eller lykta, 2. får inte kombineras med strålkastare eller lykta, 3. får bilda flerfunktion med endast parkeringslykta och får vara särkskilt anordnad som varningsanordning om den avger orangegult ljus.

17

Bakre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Bakre reflexanordnings placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna skall vara minst 600 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordnings placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får högsta höjden ökas till högst 1 500 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordning får kombineras med lykta baktill.

Främre reflexanordning

Främre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Sidomarkeringsreflex

Sidomarkeringsreflex skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Sidomarkeringsreflex placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får lägsta höjden minskas så mycket som behövs och högsta höjden ökas till högst 1 500 mm eller, om reflexanordningen är sammanbyggd med sidomarkeringslykta, till den höjd som är tillåten för lyktan. Extra sidomarkeringsreflex omfattas inte av kraven i första stycket.

För dragfordon inklusive påmonterat redskap gäller för sidomarkeringsreflex placering i längsled högst 3 000 mm framifrån respektive bakifrån. Avståndet mellan två reflexan-

18

Sidomarkeringsreflex får kombineras med sidomarkeringslykta.

Släpfordon skall vid färd på väg ha LGF-skylt och uppfylla kraven i 4 kap. 23 – 26 §§. Släpfordon får användas utan LGF-skylt inom hamnområde, terminalområde eller liknande område om den högsta tillåtna hastigheten inom området är 50 km/h eller lägre. Släpfordon får användas utan LGF-skylt om ytan på LGFskylt är väl synlig på det närmast framförvarande fordonet.

Registrerad släpvagn skall ha skylt med uppgifter om tjänstevikt, bredd, längd, maximilast, axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck, största tillåtna antal passagerare och vilken typ av dragfordon släpvagnen får kopplas till.

Släpvagn skall ha identifieringsmärkning som består av tillverkningsnummer och identifieringsmärke eller motsvarande beteckning och som uppfyller kraven i 2 – 5 §§.

Krav på identifieringsmärkning

Identifieringsmärkning skall vara så utförd att den är tydlig att läsa och svår att avlägsna. Identifieringsmärkning skall vara stansad eller pressad direkt i fordonets ram eller, om ram saknas, i annan bärande del som inte utan svårighet kan bytas ut.

Identifieringsmärkning skall vara så placerad, att den i möjligaste mån är skyddad från skador och inte döljs av eftermonterade utrustningsdetaljer. 19

Inom en tioårsperiod får två eller flera fordon av samma fabrikat eller märke inte ha samma identifieringsmärkning.

Höjden på bokstäver och siffror i identifieringsmärkning skall vara minst 5 mm.

Släpvagn skall ha däck eller band och uppfylla kraven i 8 – 10 §§.

Vid färd på väg får dubbade däck användas under tiden från och med den 1 oktober till och med den 30 april. Dubbade däck får användas övrigt tid om vinterväglag som motiverar användning av dubbade däck, råder eller kan befaras. Fordon får vid färd på väg endast ha dubbdäck som uppfyller kraven i 11 §.

Krav på däck

Däck skall vara dimensionerade för minst den axelbelastning som fordonet har men behöver inte vara dimensionerade för högre axel-/boggiebelastning än den som fordonet får framföras med. Kravet i första stycket gäller inte om fordonets största tilllåtna bruttovikt och axelbelastning vid färd på väg begränsas med hänsyn till däckens bärighet.

Däck skall vara dimensionerade för den högsta hastighet som fordonet får framföras med men behöver inte vara dimensionerade för högre hastighet än fordonets högsta hastighet.

Vid tillämpning av 8 och 9 §§ skall det belastningsvärde användas som för respektive däcksdimension angetts av The Scandinavian Tire and Rim Organisation (STRO) i ”Databok 2002”.

Dubbade däck får inte ha så kallade rördubbar. Antalet dubbar bör vara lika stort i fordonets eller fordonskombinationens samtliga däck. Däck med det största dubbutsticket bör vara monterade på hjul på fordonets bakre axel eller axlar.

20

Släpvagn som är avsedd för personbefordran eller vars totalvikt överstiger 750 kg, skall ha färdbroms som uppfyller kraven i 13 och 14 §§. Släpvagn som är avsedd för personbefordran eller vars tjänstevikt överstiger 400 kg, skall ha parkeringsbroms som uppfyller kraven i 14 §. Släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal räddningskår vid räddningstjänst omfattas inte av kraven på bromssystem.

Krav på bromssystem

Färdbroms skall 1. kunna manövreras från dragande fordon, eller 2. i fråga om släpvagn med stel dragstång och med en totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, bestå av påskjutsbroms. Färdbroms skall vara så beskaffad att släpvagnen automatiskt bromsas in vid brott på kopplingsanordningen.

Färdbromssystemet skall kunna minska farten på släpfordonet och få det att stanna säkert och snabbt. Släpfordon som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare skall ha ett färdbromssystem som kan stanna släpfordonet inom en stoppsträcka

S £ (V²/150)+0,2(V+5)

S = stoppsträckan i meter V = hastigheten i km/h, V ³ 0

Parkeringbroms skall på sluttande mark kunna hålla kvar släpvagnen, även när den är frånkopplat dragfordonet och skall 1. kunna manövreras från släpvagnen, eller 2. kunna manövreras från sidan av släpvagn som inte är avsedd för personbefordran.

Släpvagn skall ha stänkskärmar eller motsvarande anordningar. Undantaget är chassi eller släpvagn för godsbefordran där skydden med hänsyn till fordonets konstruktion och ändamål medför avsevärd olägenhet.

21

Släpvagn med en totalvikt över 3 500 kg skall ha underkörningsskydd som vid påkörning bakifrån, såvitt möjligt hindrar att det påkörande fordonet kommer in under utskjutande del av släpvagnen. Släpvagn som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare med en totalvikt över 3 500 kg skall uppfylla kraven i 18 – 20 §§. Underkörningskydd behövs inte på släpvagn om det med hänsyn till släpvagnens konstruktion och ändamål medför avsevärd olägenhet. Släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal räddningskår vid räddningstjänst omfattas inte av kraven på underkörningsskydd.

Krav på underkörningsskydd

Underkörningsskydd kan utgöras av fordonets karosseri eller av för ändamålet särskilt utformad anordning (särskilt underkörningsskydd). Om fordons chassi eller annan fast del utgör underkörningsskydd skall detta ha en sådan form som i huvudsak motsvarar särskilt underkörningsskydd.

Särskilt underkörningsskydd skall ha sådan utbredning i sidled att avståndet från skyddets yttersta del till fordonets yttre begränsningsplan inte överstiger 200 mm och inte understiger 100 mm. Särskilt underkörningsskydd skall ha sådan placering i höjdled att avståndet från skyddets nedre begränsning till marken vid olastat fordon inte överstiger 650 mm.

Särskilt underkörningsskydds tvärgående balk skall ha ett vertikalt tvärsnitt vars höjd är minst 100 mm. Öppning i särskilt underkörningsskydd får finnas om det behövs med hänsyn till viss utrustning.

Släpvagn med en totalvikt över 3 500 kg skall ha sidoskydd som är avsedda att förhindra att gående, cyklister eller motorcyklister faller under fordonet.

22

Släpvagn skall ha kopplingsanordning. Kopplingsanordning skall ha tillfredsställande hållfasthet och vara lämplig för fordonet samt vara tillfredsställande fastsatt i fordonets chassi.

I fråga om allmänna krav på färger, installation och övrigt gäller vad som sägs i 4 kap. 10 – 18 §§.

Övergripande krav

Släpvagn som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare skall ha 1. två bakre positionslyktor (baklyktor) som avger rött ljus bakåt och som uppfyller kraven i 26 – 30 §§, 2. två stopplyktor som avger rött ljus bakåt när färdbroms på dragande fordon används och som uppfyller kraven i 31 – 34 §§, 3. om bredden överstiger 1 600 mm, två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt och som uppfyller kraven i 35 – 37 §§, 4. sidomarkeringslyktor som avger orangegult ljus åt sidan och som uppfyller kraven i 38 och 39 §§, 5. bakifrån synliga körriktningsvisare som avger blinkande orangegult ljus bakåt och som uppfyller kraven i 40 – 44 §§, 6. två bakre reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt och som uppfyller kraven i 45 – 48 §§, 7. om totalvikten överstiger 3 500 kg, en eller flera rektangulära anordningar med ett fält som vid belysning återkastar gult ljus bakåt, omgiven av en röd fluorescerande bård, och som uppfyller kraven i 49 §. Anordningen behövs dock inte på släpvagn där det med hänsyn till släpvagnens konstruktion och ändamål medför avsevärd olägenhet, 8. två främre reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt och som uppfyller kraven i 50 – 52 §§,

23

Släpvagn som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall ha 1. två bakre positionslyktor (baklyktor) som avger rött ljus bakåt, 2. två stopplyktor som avger rött ljus bakåt när färdbroms på dragande fordonet används, 3. om bredden överstiger 1 600 mm, två främre positionslyktor som avger vitt ljus framåt, 4. sidomarkeringslyktor som avger orangegult ljus åt sidan, 5. bakifrån synliga körriktningsvisare som avger blinkande orangegult ljus bakåt, 6. två bakre reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, 7. om totalvikten överstiger 3 500 kg, en eller flera rektangulära anordningar med ett fält som vid belysning återkastar gult ljus bakåt omgiven av en röd fluorescerande bård. Anordningen behövs dock inte på släpvagn där det med hänsyn till släpvagnens konstruktion och ändamål medför avsevärd olägenhet, 8. två främre reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt, 9. sidomarkeringsreflexer som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan, och 10. skyltlykta som avger vitt ljus för belysning av registreringsskylt så att skylten lätt kan avläsas i mörker. Släpvagn som används av statlig brandkår eller kommunal räddningskår vid räddningstjänst omfattas inte av kraven på lyktor.

Bakre positionslykta

Bakre positionslykta skall vara typgodkänd enligt ECEreglemente 7 (se 3 kap. 1 §).

Bakre positionslyktor placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på lyktorna skall vara minst 500 mm. Om fordonets bredd är

24

Bakre positionslyktans placering i höjdled får lägst vara 400 mm och högst 2 100 mm.

Bakre positionslykta 1. får grupperas med bakåtriktad strålkastare och lykta baktill, 2. får kombineras med skyltlykta, och 3. får bilda flerfunktion med stopplykta eller dimbaklykta.

Bakre positionslykta skall vara så ansluten till fordonets elektriska system att den är tänd när fordonets främre positionslyktor är tända.

Stopplykta

Stopplykta skall vara typgodkänd enligt ECEreglemente 7 (se 3 kap. 1 §).

Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna skall vara minst 500 mm. Avståndet får minskas till 400 mm om det behövs för fordonets konstruktion.

Stopplyktas placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 2 100 mm.

Stopplykta 1. får grupperas med bakåtriktad strålkastare och lykta baktill, 2. får inte kombineras med annan lykta, och 3. får bilda flerfunktion med bakre positionslykta.

Främre positionslykta

Främre positionslykta skall vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 7 (se 3 kap. 1 §).

Främre positionslyktas placering i sidled får vara högst 150 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs.

Främre positionslyktas placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 2 100 mm. Om placering medför avsevärt hinder för fordonets användning, får högsta höjden ökas så mycket som behövs, dock högst till 3 000 mm.

25

Sidomarkeringslykta skall ha en ljusstyrka på minst 4 cd mätt i lyktans symmetriaxel.

Sidomarkeringslyktas placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 2 100 mm.

Körriktningsvisare

Körriktningsvisare skall 1. vara typ godkänd enligt ECE-reglemente 6 (se 3 kap. 1 §), och 2. avge blinkande ljus med en blinkfrekvens av 90 ± 30 blinkningar per minut.

Fordonet skall ha ett jämnt antal körriktningsvisare.

Körriktningsvisares placering i sidled får vara högst 400 mm. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna på körriktningsvisare skall vara minst 500 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra körriktningsvisare omfattas inte av kraven i första stycket.

Körriktningsvisares placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst vara 2 100 mm, om det är nödvändigt på grund av fordonets konstruktion, får högsta höjden ökas till 2 300 mm. Extra körriktningsvisare omfattas inte av kraven i första stycket.

Körriktningsvisare 1. får grupperas med strålkastare eller lykta, 2. får inte kombineras med strålkastare eller lykta, 3. får bilda flerfunktion med endast parkeringslykta, och 4. får vara särkskilt anordnad som varningsanordning om den avger orangegult ljus.

Bakre reflexanordning

Bakre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

26

Bakre reflexanordnings placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna skall vara minst 600 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordnings placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får högsta höjden ökas till högst 1 500 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordning får kombineras med lykta baktill.

Rektangulär reflexanordning

Rektangulär reflexanordning skall vara typgodkänd enligt ECE-reglemente 70 (se 3 kap. 1 §).

Främre reflexanordning

Främre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Främre reflexanordnings placering i sidled får vara högst 400 mm. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna skall vara minst 600 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 300 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Främre reflexanordnings placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får högsta höjden ökas till högst 1 500 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Sidomarkeringsreflex

Sidomarkeringsreflex skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

27

Sidomarkeringsreflex placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får lägsta höjden minskas så mycket som behövs och högsta höjden ökas till högst 1 500 mm eller, om reflexanordningen är sammanbyggd med sidomarkeringslykta, till den höjd som är tillåten för lyktan. Extra sidomarkeringsreflex omfattas inte av kraven i första stycket.

Sidomarkeringsreflex får kombineras med sidomarkeringslykta.

Skyltlykta

Skyltlykta skall vara typgodkänd enligt ECEreglemente 4 (se 3 kap. 1 §).

Skyltlykta 1. får grupperas med strålkastare eller lykta baktill, 2. får kombineras med bakre positionslykta, och 3. får inte bilda flerfunktion med bakåtriktad stålkastare eller annan lykta baktill.

Släpvagn skall vid färd på väg ha KM-skylt och uppfylla kraven i 59 §. Släpvagn får användas utan KM-skylt om ytan på KMskylt är väl synlig på det närmast framförvarande fordonet.

Krav på KM-skylt

KM-skylt skall vara placerad baktill på fordonet och vara väl synlig. För KM-skyltens utseende, se figur 4.

28

Registrerad släpvagn skall ha skylt med uppgifter om tjänstevikt, bredd, längd, maximilast, axeltryck, boggitryck, trippelaxeltryck, största tillåtna antal passagerare och vilken typ av dragfordon släpvagnen får kopplas till.

Registrerat terrängsläp skall ha identifieringsmärkning som består av tillverkningsnummer och identifieringsmärke eller motsvarande beteckning Märkningen skall vara anbringad på ett tydligt och varaktigt sätt.

Terrängsläp skall ha hjul, band eller medar. Terrängsläp som har medar skall ha anordning mot slirning i sidled.

29

Terrängsläp, med däck eller band, som är avsett för personbefordran eller vars totalvikt överstiger 750 kg, skall ha färdbroms som uppfyller kraven i 4 och 5 §§. Terrängsläp, med däck eller band, som är avsett för personbefordran eller vars tjänstevikt överstiger 400 kg, skall ha parkeringsbroms som uppfyller kraven i 6 §.

Krav på färdbroms

Färdbroms skall kunna manövreras från färdbroms på dragande fordon. Terrängsläp skall vara så beskaffad att terrängsläpet automatiskt bromsas in vid brott på kopplingsanordningen. Automatisk bromsverkan behövs inte på terrängsläp med en totalvikt på 1 500 kg eller lägre, om släpet har reservkoppling.

Färdbromssystemet skall kunna minska farten på fordonet och få det att stanna säkert och snabbt.

Krav på parkeringsbroms

Parkeringbroms skall på sluttande mark kunna hålla kvar terrängsläpet, även när det är frånkopplat dragfordonet och skall 1. kunna manövreras från terrängsläpet, eller 2. kunna manövreras från sidan av terrängsläp som inte är avsett för personbefordran.

Terrängsläp skall ha stänkskärmar eller motsvarande anordningar. Undantaget är terrängsläp för godsbefordran där skydden med hänsyn till fordonets konstruktion och ändamål medför avsevärd olägenhet, eller terrängsläp på medar.

Terrängsläp skall ha kopplingsanordning. Kopplingsanordning skall ha tillfredsställande hållfasthet och vara lämplig för fordonet samt vara tillfredsställande fastsatt i fordonets chassi.

30

I fråga om allmänna krav på färger, installation och övrigt gäller vad som sägs i 4 kap. 10 – 18 §§.

Övergripande krav

Terrängsläp som tas i bruk den 1 januari 2005 eller senare skall ha 1. två reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt och som uppfyller kraven i 12 – 15 §§, 2. två reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt och som uppfyller kraven i 16 §, och 3. reflexanordning som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan och som uppfyller kraven i 17 – 19 §§.

Terrängsläp som tas i bruk före den 1 januari 2005 skall ha 1. två reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, 2. två reflexanordningar som vid belysning återkastar vitt ljus framåt, och 3. reflexanordning som vid belysning återkastar orangegult ljus åt sidan.

Bakre reflexanordning

Bakre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Bakre reflexanordnings placering i sidled får vara högst 400 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får avståndet ökas så mycket som behövs. Avståndet mellan de inre kanterna av de lysande ytorna skall vara minst 600 mm. Om fordonets bredd är mindre än 1 400 mm får dock detta avstånd minskas till 400 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordnings placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det för fordonets konstruktion får högsta höjden ökas till högst 1 500 mm. Extra reflexanordning omfattas inte av kraven i första stycket.

Bakre reflexanordning får kombineras med lykta baktill.

31

Främre reflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECEreglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Sidomarkeringsreflex

Sidoreflexanordning skall vara typgodkänd enligt direktiv 76/557/EEG (se 2 kap. 2 §) eller enligt ECE-reglemente 3 (se 3 kap. 1 §).

Sidomarkeringsreflex placering i höjdled får lägst vara 350 mm och högst 900 mm. Behövs det på grund av fordonets konstruktion får lägsta höjden minskas så mycket som behövs och högsta höjden ökas till högst 1 500 mm eller, om reflexanordningen är sammanbyggd med sidomarkeringslykta, till den höjd som är tillåten för lyktan. Extra sidomarkeringsreflex omfattas inte av kraven i första stycket.

Sidomarkeringsreflex får kombineras med sidomarkeringslykta.

Terrängsläp skall ha skylt med uppgifter om registreringsnummer, tjänstevikt, bredd, längd, maximilast och tillåtet antal passagerare.

Terrängsläp skall ha hjul, band eller medar. Terrängsläp som har medar skall ha anordning mot slirning i sidled.

Terrängsläp skall ha kopplingsanordning. Kopplingsanordning skall ha tillfredsställande hållfasthet och vara lämplig för fordonet samt vara tillfredsställande fastsatt i fordonets chassi.

32

I fråga om allmänna krav på färger, installation och övrigt gäller vad som sägs i 4 kap. 10 – 18 §§.

Terrängsläp skall vid färd i mörker ha reflexanordning som vid belysning återkastar rött ljus bakåt. Terrängsläp med en bredd av en meter eller mer, skall ha två reflexanordningar. Vid färd med flera terrängsläp efter samma terrängskoter gäller kravet i första stycket endast det sista av terrängsläpen.

Släpsläde skall ha kopplingsanordning så att den på ett säkert sätt kan kopplas till dragande fordon. Kopplingsanordningen skall vara dimensionerad för att klara de påfrestningar den utsätts för.

Släpsläde skall ha anordning till skydd mot slirning i sidled.

Släpsläde skall vid färd på väg vara försedd med LGFskylt. Vid färd med flera släpslädar gäller kravet på LGFskylt endast den sista av dem. Släpsläde får användas utan LGF-skylt inom hamnområde, terminalområde eller liknande område om den högst tilllåtna hastigheten inom området är 50 km/h eller lägre.

LGF-skylt skall vara monterad baktill på släpsläden eller på dess last inom det område som anges i figur 1 och på en höjd av minst 0,6 m och högst 1,8 m över marken mätt från skyltens nedre kant. Om det med hänsyn till släpslädens konstruktion eller användning är förenat med stor olägenhet att uppfylla detta krav får måtten minskas respektive ökas i erforderlig grad. LGF-skylt får inte vara monterad innanför någon ruta.

33

Vid färd under mörker skall på släpsläden eller på dess last finnas 1. två baklyktor som kan visa rött ljus bakåt, 2. två reflexanordningar som vid belysning återkastar rött ljus bakåt, och 3. reflexanordning som vid belysning återkastar orange-gult ljus åt sidan. Vid färd med flera släpslädar gäller kravet på baklyktor och reflexer baktill endast den sista av dem.

Fordon som är registrerade i det militära fordonsregistret får brukas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt enligt militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) trots att 1. kopplingsanordningar inte uppfyller kraven i 4 – 9 kap, 2. däck, hjul, medar eller band inte uppfyller kraven i 4 – 6 kap, 3. bromssystem inte uppfyller kraven i 4 – 7 kap, 4. lyktor inte uppfyller kraven i 4 – 9 kap, 5. underkörningsskydd saknas, 6. sidoskydd saknas, 7. stänkskydd saknas, 8. anordning till skydd mot slirning i sidled saknas.

Fordon får brukas av räddningskåren enligt vägtrafikförordningen (1995:137) för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap trots att 1. baklyktor saknas på efterfordon, 2. underkörningsskydd saknas på släpfordon, 3. sidoskydd saknas på släpfordon, 34

Fordon får inte vara utrustat med larmanordning. ___________________ Dessa föreskrifterna träder i kraft den 1 maj 2003. INGEMAR SKOGÖ Per Wenner

35