lagen.nu
TSFS 2010:155

Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan, TSFS 2010:155

Titel
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan, TSFS 2010:155
Utgivare
Transportstyrelsen
Beslutad
2010-09-22
Ikraftträdande
2010-11-01
Källa
www.transportstyrelsen.se
Upphävd eller ersattDenna föreskrift anges som upphävd eller ersatt av TSFS 2020:88, TSFS 2020:88.
Konsoliderad versionTexten nedan är en inofficiell sammanställning med ändringar införda till och med TSFS 2019:27. Grundförfattningen och ändringsförfattningarna är de officiella texterna. Visa grundförfattningen i ursprunglig lydelse.

Bemyndigande

Upphävs eller ersätts av

1 §

Dessa föreskrifter ska tillämpas vid markering av föremål som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsande ytor. Vid flyghinderanmälan ska föreskrifterna tillämpas om byggnaden eller anläggningens sammanlagda höjd kommer att överstiga 45 meter inom sammanhållen bebyggelse eller 20 meter inom annat område. Vad som sägs i första stycket gäller även föremål, byggnad eller anläggning som är under uppförande eller som är tillfälligt uppförd. (TSFS

2016:95)

1a §

Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om flyghinderanmälan som utgör ett komplement till kommissionens förordning (EU) nr 73/2010 av den 26 januari 2010 om kvalitetskraven på flygdata och flyginformation för ett gemensamt europeiskt luftrum. (TSFS 2016:95)

Definitioner och förkortningar

2 §

I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse

bpm blinkningar per minut cd ljusstyrka i candela driftavvikelse driftavbrott, defekt, fel eller annan onormal omständighet som har eller kan ha inverkat på markeringens funktion

1

flygbriefingtjänst (Aeronautical Information Service, AIS) en tjänst som har inrättats inom ett avgränsat täckningsområde och som ansvarar för tillhandahållandet av sådan information till luftfarten och sådan data som är nödvändig för en säker, regelbunden och effektiv flygtrafik gryning tillstånd då solskivans centrum rör sig från 6° under horisontalplanet till horisontalplanet hinder- fastställd yta vid en flygplats som definierar de förebegränsande yta mål eller delar av föremål som utgör hinder IR (infra red) infraröd (TSFS 2016:95) konfidensnivå sannolikheten att det sanna värdet för en parameter är inom ett bestämt intervall runt sitt beräknade värde

(TSFS 2016:95)

LED (light emitting diode) ljusdiod (TSFS 2016:95) max maximum metadata information som beskriver geografiska dataset och geografiska datatjänster och gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja dem (TSFS 2016:95) min minimum mörker tillstånd som infaller från skymningens slut till gryningens början NVD (Night Vision Device) utrustning för mörkerseende

(TSFS 2016:95)

sammanhållen tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare bebyggelse och där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter (TSFS 2016:95) skymning tillstånd då solskivans centrum rör sig från horisontalplanet och till 6° under horisontalplanet säkerhetszon område som omger en vindkraftverkspark i syfte att medge en säker undanmanöver för luftfartyg vindkraftverks- fyra eller fler vindkraftverk där avståndet mellan två park intilliggande vindkraftverk inte överstiger 900 meter.

Ömsesidigt erkännande

3 §

En produkt som är lagligen tillverkad eller saluförs enligt regelverk i andra medlemsstater inom Europeiska unionen, Turkiet eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) jämställs med produkter som uppfyller kraven i dessa föreskrifter, under förutsättning att en likvärdig säkerhetsnivå uppnås genom dessa staters regelverk.

2

Angränsande bestämmelser

4 §

För föremål som genomtränger en fastställd hinderbegränsad yta på en flygplats ska Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:22) om markering och ljussättning av föremål som genomtränger flygplatsers hinderbegränsande ytor tillämpas. Bestämmelser om skyldighet att anmäla åtgärder till Transportstyrelsen som kan innebära att en markering ändras eller inte längre fyller sin funktion på ett tillfredsställande sätt finns i 6 kap 24 § luftfartsförordningen (2010:770). Bestämmelser om skyldighet att lämna in flyghinderanmälan till Försvarsmakten finns i 6 kap 25 § luftfartsförordningen (2010:770).

(TSFS 2019:27)

Allmänna bestämmelser om drift, felanmälan och journalföring

5 §

Den som har ansvar för driften av ett markerat föremål ansvarar också för att markeringen uppfyller kraven i dessa föreskrifter.

6 §

Den som har ansvar för driften av ett markerat föremål ska upprätta anvisningar för fortlöpande övervakning av markeringarna. Anvisningarna ska innehålla rutiner för kontroller samt tidsintervaller för dessa kontroller.

Medel- och högintensiva ljus ska övervakas så att fel upptäcks omedelbart.

7 §

Fel och brister på en markering ska åtgärdas snarast. Fel som inte kan åtgärdas omedelbart ska omgående anmälas till flygbriefingtjänsten (AIS). När ett fel som anmälts har åtgärdats, ska en avanmälan av felet omgående ske till flygbriefingtjänsten (AIS).

8 §

En journal över driftavvikelser på medel- och högintensiva ljus ska föras för varje föremål. Journalen ska arkiveras under minst 2 år och innehålla 1. driftavvikelsens datum och tidpunkt, 2. hur avvikelsen visat sig samt, om så är möjligt, orsaken till avvikelsen, 3. vilka åtgärder som vidtagits och när avvikelsen åtgärdats eller upphört, och 4. när eventuell anmälan respektive avanmälan har gjorts till flygbriefingtjänsten (AIS).

Markering av förankrade ballonger, drakar m.m.

9 §

Förankrade ballonger, drakar och andra liknande föremål som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan ska markeras enligt bilaga 1 till dessa föreskrifter. Förankrade ballonger med en diameter av 2,5 meter eller mindre eller med en gasvolym av 5 kubikmeter eller mindre samt drakar eller andra liknande föremål med en vikt av 2,5 kilo eller mindre behöver inte markeras.

3

Färgmarkering av ballonghöljen, drakar eller liknande föremål behöver inte ske om föremålets färger ger en god kontrast mot omgivningen. Bestämmelser om utformning, placering och tekniska specifikationer om färg- och ljusmarkeringar finns i 19–23 §§ respektive 24–32 §§.

Markering av luftledningar

10 §

Horisontella luftledningar, exempelvis kraftledningar eller motsvarande, med en höjd av 45–75 meter över mark- eller vattenytan och som korsar vattendrag, dalar eller vägar ska markeras med klot med en diameter av minst 60 centimeter. Kloten ska vara orange eller alternerande orange och vita samt placeras så att avståndet mellan kloten inte är större än 100 meter.

11 §

Horisontella luftledningar, exempelvis kraftledningar eller motsvarande, med en höjd över 75 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med klot med en diameter av minst 100 centimeter. Kloten ska vara orange eller alternerande orange och vita samt placeras så att avståndet mellan kloten inte är större än 100 meter.

Markering av vindkraftverk

12 §

Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 45–150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 § och vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är högre än 150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med vit färg enligt 19 § och förses med högintensivt vitt blinkande ljus. Ett vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är mellan 110 och 150 meter över mark- eller vattenytan får som alternativ till medelintensivt rött blinkande ljus förses med högintensivt vitt blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Om ett vindkraftverk som beskrivs ovan kan påverka flygsäkerheten negativt genom att inte vara tillräckligt framträdande mot omgivningen ska det även markeras på ytterligare nivåer. Vindkraftverk utan monterade rotorer kan likställas med ”övriga föremål” och markeras enligt 14 § till dess att rotorerna monterats. Bestämmelser om utformning, placering och tekniska specifikationer om ljus samt reducering av ljusstyrkor finns i 24–32 §§. (TSFS 2013:9)

Särskilda bestämmelser för vindkraftverksparker

13 §

I en vindkraftverkspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt 12 § och enligt metoden i bilaga 2 respektive bilaga 3. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftverkspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus.

4

De vindkraftverk som är belägna innanför vindkraftverksparkens yttre gräns och som har en höjd över mark- eller vattenytan som är högre än de vindkraftverk som utgör den yttre gränsen ska markeras enligt 12 §.

Markering av övriga föremål

14 §

Andra föremål än vindkraftverk, ballonger, drakar och liknande föremål som har en höjd av 45–100 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med något av följande alternativ: 1. färg 2. lågintensiva ljus 3. medelintensiva ljus. Andra föremål än vindkraftverk, ballonger, drakar och liknande föremål som har en höjd av 100–150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med lågintensiva eller medelintensiva ljus. Andra föremål än vindkraftverk, ballonger, drakar och liknande föremål som har en höjd över 150 meter över mark- eller vattenytan ska markeras med låg- och högintensiva ljus enligt de markeringsnivåer som finns i bilaga 4 till dessa föreskrifter. Om ett föremål som beskrivs ovan kan påverka flygsäkerheten negativt genom att inte vara tillräckligt framträdande mot omgivningen, som till exempel en mast vars struktur har en gråaktig färg och som är placerad i havsmiljö, ska föremålet även markeras på ytterligare nivåer. Bestämmelser om utformning, placering och tekniska specifikationer om färg- och ljusmarkeringarna samt reducering av ljusstyrkor finns i 19–23 §§ respektive 24–32 §§. (TSFS 2013:9)

15 §

Yttre stag till master och andra liknande föremål med en höjd av 45 meter eller högre ska markeras med färg enligt 22 § eller med lågintensiva ljus. Om masten eller föremålet har försetts med hinderljus enligt 25 § krävs ingen markering av de delar av de yttre stagen som ligger inom ett horisontellt avstånd på 45 meter ut från centrum av masten eller föremålet. Exempel på markering finns i bilaga 5. (TSFS 2016:95)

16 §

Antenner som är kortare än 12 meter och som är placerade på ett föremål som ska markeras enligt dessa föreskrifter behöver inte markeras. Detta gäller dock under förutsättning att antennen är konstruerad så att den bryts ner, sönderdelas eller ger efter för en viss stötbelastning som medför minimal energiupptagning hos det kolliderande föremålet. Antenner som är 12 meter eller längre och som är placerade på ett föremål som ska markeras enligt dessa föreskrifter ska markeras med lågintensiva ljus oavsett typ av markering på det underliggande föremålet.

Särskilda bestämmelser för grupper av föremål

17 §

Om ett annat föremål än vindkraftverk, ballonger, drakar och liknande föremål befinner sig 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan och är markerat med medelintensivt ljus, behöver andra föremål med

5

samma eller lägre höjd inte markeras, om de är placerade inom en radie av 450 meter från det markerade föremålet. Detta gäller dock inte yttre stag till master och liknande föremål. Där krävs markering enligt 15 §. (TSFS

2016:95)

18 §

På föremål med stor utbredning eller vid en grupp tätt samlade föremål ska toppljusen åtminstone visa de punkter eller kanter på föremålet som ligger högst, så att föremålets form och utbredning visas. Om lågintensiva ljus används på föremål med stor utbredning ska de placeras med intervall som inte överstiger 45 meter i föremålets horisontella utbredning. Om medelintensiva ljus används på föremål med stor utbredning ska de placeras med intervall som inte överstiger 900 meter i föremålets horisontella utbredning.

Detaljerade bestämmelser om färgmarkering

19 §

Färgmarkeringens färgområde ska uppfylla de grundkrav som anges i bilaga 6 till dessa föreskrifter. Färgerna ska vara av fluorescerande eller retroreflekterande typ.

20 §

Färgmarkering ska utföras i form av kontrasterande bandmönster. Färgfältens bredd ska stå i proportion till föremålets utsträckning och vara 2–10 meter.

21 §

Färgfälten ska vara vinkelräta mot föremålets längdaxel. Färgerna orange och vit alternativt röd och vit ska användas. Vid markeringens ändar ska fälten ha den mörkare färgen. Färgfälten får åstadkommas genom ett antal smala delfält och mellanrummet mellan dessa inte får överstiga delfältets bredd. Mellanrummet får dock aldrig vara större än 0,4 meter. Exempel på utformning finns i bilaga 7 till dessa föreskrifter. Om föremålet utgörs av en fackverkskonstruktion ska samtliga konstruktionsdelar förses med färgfält. Exempel på utformning finns i bilaga 8 till dessa föreskrifter.

22 §

Linor till förankrade ballonger, drakar eller andra liknande föremål samt yttre stag till master och andra liknande föremål som kräver markering enligt 9 § eller 15 § ska markeras med röda eller orangefärgade flaggor med ett inbördes avstånd av högst 20 meter. Flaggornas yta får inte vara mindre än 0,6 kvadratmeter. Yttre stag till master och andra liknande föremål får också markeras med sådana klot som anges i 10 §. (TSFS 2016:95)

23 §

Ballonger, drakar eller andra liknande föremål som ska färgmarkeras ska förses med färgmarkeringar i sådant antal och vara så placerade att minst en markering är synlig oberoende av från vilket håll föremålet betraktas. Varje markering ska ha en total yta av minst 1 kvadratmeter.

Detaljerade bestämmelser om ljusmarkering

24 §

En ljusmarkerings färgområde ska uppfylla kraven i bilaga 6.

6

När hinderljusen utgörs av LED ljus ska dessa förutom synligt ljus även utstråla IR-ljus (infrarött ljus) inom ett våglängdsområde som är synligt för piloter som använder utrustning för mörkerseende (NVD). IR-ljuset ska lysa kontinuerligt om det synliga hinderljuset lyser med fast sken. I annat fall ska IR-ljuset blinka med samma frekvens som det synliga hinderljuset. Befintliga hinderljus av LED-typ, som saknar IR-ljuskomponent, ska vid förnyelse, byte eller reparation ersättas med en anordning som uppfyller kraven. (TSFS 2016:95)

Placering av ljus

25 §

Ljus ska placeras så att de markerar föremålets högsta punkt. Om föremålet som ska markeras är ett vindkraftverk, får ljusmarkeringen i stället placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt om denna är 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan. För vindkraftverk vars högsta fasta punkt överstiger 150 meter över mark- eller vattenytan ska beslut om markering inhämtas från Transportstyrelsen i varje enskilt fall. (TSFS 2013:9)

26 §

Om föremålet utgörs av en skorsten som avger gas, rök eller sot som kan medföra nedsatt funktion på ljusen, ska ljusen placeras 1,5–3 meter under skorstenens utsläpp.

27 §

Föremålet ska markeras med ljus som tillsammans eller enskilt är synliga horisonten runt.

28 §

Ljus ska placeras på de nivåer som framgår av bilaga 4 till dessa föreskrifter. Placeringen av alla nivåer utom den högsta punkten får ske med en tolerans av ± 5 meter.

Lågintensiva ljus

29 §

Lågintensiva ljus ska utgöras av fast rött ljus. Ljusen ska i övrigt följa de specifikationer som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter.

Medelintensiva ljus

30 §

Medelintensiva ljus ska utgöras av rött blinkande ljus. Ljusen ska i övrigt följa de specifikationer som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter. Den reducering av ljusstyrkan som anges i kolumn 6 i bilaga 9 till dessa föreskrifter får göras under de förhållanden som anges i bilagan.

Allmänna råd

Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande

föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen.

Högintensiva ljus

31 §

Högintensiva ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus. Ljusen ska i övrigt följa de specifikationer som anges i bilaga 9 till dessa föreskrifter.

7

Den reducering av ljusstyrkan som anges i kolumn 5 och 6 i bilaga 9 till dessa föreskrifter får göras under de förhållanden som anges i bilagan.

Allmänna råd

Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande

föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen.

32 §

Högintensiva ljus som installeras på nivån 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Ljusets riktning ska vara 1. 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter, 2. 1º om ljusen installeras på en nivå av 122–151 meter, 3. 2º om ljusen installeras på en nivå av 92–122 meter, och 4. 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter. (TSFS 2013:9)

Flyghinderanmälan

33 §

Av 6 kap. 25 § luftfartsförordningen (2010:770) framgår följande: 1. Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten ska minst fyra veckor innan arbetena påbörjas göra en anmälan till Försvarsmakten om arbetena avser uppförande eller tillbyggnad av en byggnad eller annan anläggning. Detta gäller om byggnadens eller anläggningens sammanlagda höjd kommer att överstiga 45 meter när arbetet ska utföras inom sammanhållen bebyggelse eller 20 meter när arbetena ska utföras inom annat område. 2. En flyghinderanmälan ska vara skriftlig och kortfattat beskriva projektets art, omfattning och exakta lokalisering, samt innehålla uppgift om namn och adress i fråga om den som utför eller låter utföra byggnadsarbetena. Försvarsmakten får meddela föreskrifter om att en flyghinderanmälan får lämnas i elektronisk form. (TSFS 2016:95)

34 §

En flyghinderanmälan ska lämnas på Försvarsmaktens formulär. En flyghinderanmälan ska innehålla de uppgifter som framgår av 38 och 39 §§.

(TSFS 2016:95)

35 §

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten ska vid inmätning av objektet uppfylla följande kvalitetskrav för höjd över marken eller vattenyta:

Upplösning Noggrannhet Konfidensnivå

1 meter 5 meter 90 %

(TSFS 2016:95)

36 §

Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten ska vid inmätning av objektet uppfylla följande kvalitetskrav för position:

Upplösning Noggrannhet Konfidensnivå

0,3 sekunder 10 meter 90 %

8

37 §

Kvalitetskrav för hinder på och i närheten av en flygplats regleras i 2 kap. 5 § Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:137) om flygdata.

(TSFS 2016:95)

38 §

Den som lämnar en flyghinderanmälan ska meddela följande information: 1. Typ av byggnads- eller anläggningsobjekt exempelvis vindkraftverk, telemast. 2. Typ av hinderljus. 3. Eventuell annan markering. 4. Förekomst av stag. 5. Masthöjd, exempelvis vindmätnings- eller telemast, eller objektets höjd, exempelvis torn, skorsten, byggnad eller anläggning). 6. Markhöjd. 7. Positionsangivelse. 8. Om byggnadsobjektet är ett vindkraftverk a) vindturbinens navhöjd över marken, b) rotordiameter, och c) totalhöjd över marken. (TSFS 2016:95)

39 §

Den som lämnar en flyghinderanmälan ska även ange följande uppgifter: 1. Namn, adress, telefonnummer, e-postadress. 2. Ändringar av hinderdatan, exempelvis borttagande av hinder. 3. Datum och tidpunkt då hinderdatan börjar gälla. 4. Avseende inmätning av hinderdatas position och höjd: a) Den referensmodell för jorden som har använts. b) Det koordinatsystem som har använts. c) Det höjdsystem som har använts. 5. För numeriska data: a) Den statistiska noggrannheten för den mätning eller beräkningsmetod som har använts. b) Upplösningen. (TSFS 2016:95)

Undantag

40 §

Transportstyrelsen kan medge undantag från dessa föreskrifter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 november 2010, då Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (LFS 2008:47) om markering av byggnader, master och andra föremål ska upphöra att gälla. 2. Kravet i 14 § 4 st behöver inte vara uppfyllt förrän den 1 november 2011. 3. Föremål som har satts upp innan denna författning träder i kraft och som har markerats i enlighet med äldre föreskrifter eller särskilda beslut från Transportstyrelsen eller dess föregångare, får fortsätta att vara markerade

9

enligt äldre bestämmelser till dess att markeringen inte längre fyller sin funktion, måste ersättas eller beslutets giltighet löper ut.

TSFS 2013:9

1. Denna författning träder i kraft den 22 april 2013. 2. Föremål som har satts upp innan denna författning träder i kraft och som har markerats i enlighet med äldre föreskrifter eller särskilda beslut från Transportstyrelsen eller dess föregångare, får fortsätta att vara markerade enligt äldre bestämmelser till dess att markeringen inte längre fyller sin funktion, måste ersättas eller beslutets giltighet löper ut.

(TSFS 2016:95)

1. Denna författning träder i kraft den 15 oktober 2016. 2. Föremål som har satts upp innan denna författning träder i kraft och som har markerats i enlighet med äldre föreskrifter eller särskilda beslut från Transportstyrelsen eller dess föregångare, får fortsätta att vara markerade enligt äldre bestämmelser till dess att markeringen inte längre fyller sin funktion, måste ersättas eller beslutets giltighet löper ut.

(TSFS 2019:27)

Denna författning träder i kraft den 1 maj 2019.

10

Bilaga 1

Bilaga 1. Markering av förankrade ballonger, drakar m.m.

Total föremålshöjd Markeringsnivåer över markeller 45 – ≤ 75 m > 75 – ≤ 100 m > 100 – ≤150m >150m vattenytan

45 – ≤75 m Färgmarkering – – –

på linan och ballongen/draken

>75 – ≤100 m Färgmarkering Färgmarkering – –

på linan samt på linan och under skymning, ballongen/draken mörker och samt under gryning eller vid skymning, meteorologisk mörker och sikt lägre än 3 gryning eller vid km lågintensivt meteorologisk ljus på linan. sikt lägre än 3 km lågintensivt ljus på linan och föremålets högsta punkt.

>100–≤150 m Färgmarkering Färgmarkering Färgmarkering –

på linan samt på linan samt på linan och under skymning, under skymning, ballongen/drak mörker och mörker och en samt under gryning eller vid gryning eller vid skymning, meteorologisk meteorologisk mörker och sikt lägre än 3 sikt lägre än 3 gryning eller km lågintensivt km lågintensivt vid meteoroljus på linan. ljus på linan. logisk sikt lägre än 3 km lågintensivt ljus på linan och föremålets högsta punkt.

11

Bilaga 1

Total föremålshöjd Markeringsnivåer över markeller 45 – ≤75 m >75 – ≤100 m >100 – ≤150m > 150 m vattenytan

> 150 m Färgmarkering Färgmarkering Färgmarkering Högintensivt på linan samt på linan samt på linan samt ljus på föreunder skym- under skymning, under skym- målets ning, mörker mörker och ning, mörker högsta punkt och gryning gryning eller vid och gryning samt markeller vid mete- meteorologisk eller vid mete- ering på orologisk sikt sikt lägre än 3 orologisk sikt linan enligt lägre än 3 km km lågintensivt lägre än 3 km markeringslågintensivt ljus på linan lågintensivt nivåerna i ljus på linan ljus på linan bilaga 4 till dessa föreskrifter

12

Bilaga 2

Bilaga 2. Metod för markering av vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd av 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan

1. För att avgöra hur många hinderljus som ska installeras vid en vindkraftverkspark där samtliga verk är 150 meter eller lägre över markeller vattenytan kan följande grafiska metod användas: I de fall medelintensiva hinderljus används ska cirklar med radien 450 meter, centrerade på utvalda vindkraftverk i parkens yttre kant, ritas på en skalenlig karta. Cirklarna ska överlappa varandra för att därigenom skapa en sluten säkerhetszon kring parken som uppgår till minst 450 meter enligt punkt tre i denna metod. 2. I de fall högintensiva ljus används på vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som är mellan 110 och 150 meter över mark- eller vattenytan ska cirklar med radien 2 000 meter, centrerade på utvalda vindkraftverk i parkens yttre kant, ritas på en skalenlig karta. Cirklarna ska överlappa varandra för att därigenom skapa en sluten säkerhetszon kring parken som uppgår till minst 450 meter enligt punkt tre i denna metod. 3. Samtliga vindkraftverk ska vara belägna på ett avstånd av minst 450 meter från säkerhetszonens yttre gräns. (TSFS 2013:9)

13

Bilaga 3

Bilaga 3. Metod för markering av vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd över 150 meter över markeller vattenytan

För att avgöra hur många högintensiva hinderljus som ska installeras vid en vindkraftverkspark där samtliga verk är högre än 150 meter över mark- eller vattenytan kan följande grafiska metod användas: 1. Cirklar med radien 2 000 meter, centrerade på utvalda vindkraftverk i parkens yttre kant, ritas på en skalenlig karta. Cirklarna ska överlappa varandra för att därigenom skapa en sluten säkerhetszon kring parken som uppgår till minst 1 600 meter enligt punkt två i denna metod. 2. Samtliga vindkraftverk ska vara belägna på ett avstånd av minst 1 600 meter från säkerhetszonens yttre gräns. (TSFS 2013:9)

15

Bilaga 4

Bilaga 4. Markeringsnivåer för andra föremål än vindkraftverk, ballonger, drakar och liknande föremål med en höjd över 150 meter över mark- eller vattenytan

17

Bilaga 5

Bilaga 5. Exempel på markering av stag till master och andra föremål

Yttre stag

(TSFS 2016:95)

19

Bilaga 6

Bilaga 6. Färgområden för färgmarkeringar och ljusmarkeringar

Följande specifikation definierar de kromacitetsområden inom vilka färger hos färgmarkeringar och ljusmarkeringar ska ligga. Specifikationen redovisas i enlighet med internationell standard enligt CIE (Commission Internationale de l'Eclairage).

Färgområden för ljus

Kromacitetsgränser

Färger hos ljus ska ligga inom följande gränser. Se även bild 1.

Rött

Purpurgräns y = 0,980 - x Gul gräns y = 0,335

Variabelt vitt

Gul gräns x = 0,255 + 0,750 y och x = 1,185 - 1,500 y Blå gräns x = 0,285 Grön gräns y = 0,440 och y = 0,150 + 0,640 x Purpurgräns y = 0,050 + 0,750 x och y = 0,382

Särskiljande av variabelt vitt ljus från gult ljus

Variabelt vitt ska endast tillämpas för högintensiva ljus för vilka ljusstyrkan kan varieras. Om denna färg behöver särskiljas från gult, ska ljusen konstrueras och användas så att a) x-koordinaten för gult ljus är minst 0,050 större än x-koordinaten för vitt och b) ljusen är anordnade så att de gula ljusen visas samtidigt med och är placerade i närheten av de vita ljusen.

21

Bilaga 6

Bild 1 22

Bilaga 6

Färgområde för färgmarkeringar

Kromaciteter och luminansfaktorer

Kromaciteter och luminansfaktorer för normala färger och retroreflekterande material ska fastställas under följande standardbetingelser: a) belysningsvinkel: 45° b) betraktningsvinkel: vinkelrätt mot ytan c) referensljuskälla: CIE standardljus D65

Nedan redovisade specifikationer gäller nyligen pålagda färgytor. Färgernas karaktär ändrar sig vanligen med tiden, varför färgmarkeringar måste underhållas regelbundet.

Fluorescerande färger

Följande ekvationer gäller, se även bild 2.

Rött

Purpurgräns y = 0,345 – 0,051 x Vit gräns y = 0,910 – x Orange gräns y = 0,314 + 0,047 x Luminansfaktor β = 0,07 (min)

Orange

Röd gräns y = 0,285 + 0,100x Vit gräns y = 0,940 – x Gul gräns y = 0,250 + 0,220 x Luminansfaktor β = 0,20 (min)

Vitt

Purpurgräns y = 0,010 + x Blå gräns y = 0,610 – x Grön gräns y = 0,030 + x Gul gräns y = 0,710 – x Luminansfaktor β = 0,75 (min)

1 ör vägledning beträffande ytfärger hänvisas till följande CIE-publikation: F Recommendations for Surface Colours for Visual Signalling. Publication No. 39–2 (TC– 106) 1983.

23

Bilaga 6

Bild 2 24

Bilaga 6

Retroreflekterande ytor

Följande ekvationer gäller, se även bild 3.

Rött

Purpurgräns y = 0,345 – 0,051 x Vit gräns y = 0,910 – x Orange gräns y = 0,314 + 0,047 x Luminansfaktor β = 0,03 (min)

Orange

Röd gräns y = 0,265 + 0,205x Vit gräns y = 0,910 – x Gul gräns y = 0,207 + 0,390 x Luminansfaktor β = 0,14 (min)

Vitt

Purpurgräns y = x Blå gräns y = 0,610 – x Grön gräns y = 0,040 + x Gul gräns y = 0,710 – x Luminansfaktor β = 0,27 (min)

Färgsystemet av typ RAL (Reichausschuss für Lieferbedingungen) I färgsystemet av typ RAL (RAL Classic) betecknas kulörerna med ett fyrsiffrigt nummer. Bland RAL-kulörerna finns även fluorescerande färger. Vid markering av vindkraftverk får den vita färgkulören enligt CIE-standard ersättas med vit färgkulör enligt färgsystem RAL 7035, RAL 7038 eller RAL 9003.

25

Bilaga 6

Bild 3 26

Bilaga 7

Bilaga 7. Exempel på utformning av färgfält

27

Bilaga 8

Bilaga 8. Exempel på utformning av färgfält på en fackverkskonstruktion

29

Bilaga 9

Bilaga 9. Specifikationer för hinderljus

Tabell

. et e) r in 12 an m nä +10° 32 ( pl ar al

nkl ° e) vi isont in 11 ns +6 m or 32 ( io at ån h

ev ifr 0% (c) n 10 a el 0% d ut mi vn ±0° 10 in 10 ra te m

d gi us c) x x vi r j n % % in % % 9 ° ( d) ä mi ma m ma –1 50 75 50 75 (c en ka et

yr nh se (b) ax 8 St – 0° m 3 % lju –1

al ng - (a) ni jus e n 7 tik –7° id 10° mi 3° er rål 3° V av l st spr

- r då en 2 iv r ds ns ige m ) % kt ke tivt un st n n 6 d/ fe ör gr ina er (cd mi 32 mi 200 25 d) na 2 000 M ± r ef ter 50 c (c bak lum und le al kt /

un ) ng 0 s gäl ng 0 ka ni ) % % 5 axp ni 00 lju yr m in 32 25 00 0 00 25 m ry (cd 20 e st m ± 20 ± i G 10 Sky ka and

yr ink d) 0

St (c n d) (d) % % 4 bl ör er mi 00 25 0 00 25 (f ag 32 ( ± ± 20 10 D

) ) s- m m de de typ ng all) t bp bp al ni an an 3 rv 0 0 gn te Fas link link –6 link –6 Si in B B (b (20 (40

g d d t 2 Fär Rö Rö Vi

v v si v, p si si en ty en en 1 nt int nt us el Lj ögi ed Lågi H M

31

Bilaga 9

Förklaringar till tabellen

a) Spridning av ljusstråle definieras som vinkeln mellan två riktningar i ett plan för vilken ljusstyrkan är lika med 50 % av det lägre toleransvärdet av den styrka som visas i kolumn 4, 5 och 6. Ljusstrålens mönster är inte nödvändigtvis symmetriskt omkring den elevationsvinkel där maximal ljusstyrka uppnås.

b) Ljusstyrka vid varje specificerad horisontell radial som en procentsats av den faktiska maxstyrkan vid samma radial när den brukas vid varje ljusstyrka som visas i kolumnerna 4, 5 och 6.

c) Ljusstyrka vid varje specificerad horisontell radial som en procentsats av det lägre toleransvärdet av ljusstyrkan som visas i kolumnerna 4, 5 och 6.

d) Ljusstyrkan behöver endast uppnås då bakgrundsluminansen understiger 500 cd/m2. Vindkraftverken behöver inte ha ljusen tända under dager eftersom vindkraftverken ska markeras med vit färg enligt 12 §.

e) Förutom de specifika värdena i tabellen ska ljusen även ha tillräcklig ljusstyrka för att säkerställa synbarhet i elevationsvinklarna mellan ±0° till 50°.

32

Ändringsförfattningar