Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för besiktningstekniker samt polisman och bilinspektör, TSFS 2017:53
Upphäver
Bemyndigande
Genomför EU-direktiv
1 kap. Inledande bestämmelser
Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om den kompetens och utbildning, enligt 5 kap. 8 § fordonslagen (2002:574), som krävs för att som besiktningstekniker utföra kontroller av fordon enligt 2 kap. 6–9 §§ fordonslagen (2002:574) och som polisman och bilinspektör utföra kontroller enligt 2 kap. 10 § fordonslagen. Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om den kompetens som krävs för att besiktningstekniker ska kunna certifieras i enlighet med 8 kap. 3 b § fordonsförordningen (2009:211).
Definitioner
De beteckningar som används i denna föreskrift har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner, fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2009:211) samt de definitioner som anges nedan.
flygande samlingsnamn på de olika tekniska kontroller av inspektion fordon i trafik, som utförs av polisman och bilinspektör färdighet den sökande ska praktiskt kunna utföra en uppgift förståelse den sökande ska vara så insatt i sakfrågan att bakomliggande faktorer och konsekvenser kan värderas grundläggande den minsta tekniska kontrollomfattningen som utförs kontroll vid flygande inspektion, som kan utföras av alla behörigheter kunskap den sökande ska vara insatt i sakfrågan
1
kännedom den sökande ska känna till eller vara medveten om sakfrågan och veta hur man söker mer information mer ingående en genomgång av fordons komponenter och system, teknisk väg- vid flygande inspektion, enligt tillämpligt kontrollkontroll program, som anses vara nödvändiga och relevanta för trafiksäkerheten och de störningar som fordonet kan orsaka på omgivningen vid brist trafiksäkerhets- kontroll i enlighet med bilaga I till Europaparlaprovning mentets och rådets direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG utökad kontroll utökad fordonskontroll, vid flygande inspektion, på lätta fordon lätta fordon som omfattas av 4 kap. 2 a § 1 fordonslagen (2002:574), enligt föreskrivet kontrollprogram utökad kontroll utökad fordonskontroll, vid flygande inspektion, på tunga fordon alla fordon enligt 4 kap. 2 a § fordonslagen (2002:574) utom lätta fordon, enligt föreskrivet kontrollprogram vägkontroll av flygande inspektion som utförs enligt Europaparlatrafiksäkerheten mentets och rådets direktiv 2014/47/EU om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG
2 kap. Behörighetsklasser
Behörighetsklasser för utövande av trafiksäkerhetsprovning och fordonsgodkännanden
En besiktningstekniker ska vara certifierad för att ha behörighet att 1. utföra trafiksäkerhetsprovning eller kontrollbesiktning, 2. godkänna fordon innan de tas i bruk första gången i Sverige, genom enskilt godkännande, registreringsbesiktning, lämplighetsbesiktning eller mopedbesiktning, eller 3. godkänna fordon som genomgått sådana förändringar att fordonets beskaffenhet och utrustning ändrats genom registreringsbesiktning eller lämplighetsbesiktning. Certifiering ska ske för en eller flera behörighetsklasser och dessa avser olika kontrollformer och typer av fordon. De olika behörighetsklasserna och dess beteckningar framgår av följande tabell:
2
Fordonskategorier Kontrollbesiktning Registrerings- och eller trafiksäkerhets- lämplighetsbesiktning provning eller fordonsgodkännanden
Fordon som omfattas av K1 R1 4 kap. 2 a § 1 p. fordonslagen (2002:574). (utom motorcykel, moped, terrängskoter och buss) Fordon som omfattas av K2 R2 4 kap. 2 a § 2 p. fordonslagen (2002:574). (utom buss) Fordon som omfattas av K3 R3 4 kap. 2 a § 3 p. fordonslagen (2002:574). Motorcykel, moped och KMC RMC terrängskoter. Buss KBuss RBuss
Behörighetsklasser för utövande av flygande inspektion (vägkontroll av trafiksäkerheten)
Flygande inspektion ska utföras av polisman eller bilinspektör. För behörighetsklassen F3, som innehåller kontrollformen mer ingående kontroll, ska kunskapen valideras genom ackrediterat certifieringsorgan. Polismyndigheten ska säkerställa att polisman eller bilinspektör uppfyller behörighetskraven för F1 eller F2, genom särskild kompetensprövning. De olika behörighetsklasserna för flygande inspektion och deras omfattning framgår av följande tabell:
Fordonskategorier Flygande inspektion
Flygande inspektion med kontrollformen ”grund- F1 läggande kontroll” av alla fordon samt kontrollformen ”utökad kontroll lätta fordon” som omfattas av 4 kap. 2 a § 1 fordonslagen (2002:574). Flygande inspektion med kontrollformen ”grund- F2 läggande kontroll” av alla fordon. Kontrollformerna ”utökad kontroll lätta fordon” och ”utökad kontroll tunga fordon” som omfattar alla andra fordon. Flygande inspektion med kontrollformerna ”grund- F3 läggande kontroll”, ”utökad kontroll lätta fordon”, ”utökad kontroll tunga fordon” och ”mer ingående teknisk vägkontroll” av alla typer av fordon 4 kap.
3
Fordonskategorier Flygande inspektion
Behörighet F1 anses motsvara godkänt resultat på Polismyndighetens kurs i trafikövervakning, TRÖ1. Behörighet F2 anses motsvara Polismyndighetens kurs i trafikövervakning TRÖ2.
Allmänna råd
Den som innehar intyg enligt TRÖ1 och TRÖ2 bör kompetensprövas enligt de nya reglerna senast den 20 maj 2020.
3 kap. Certifiering av besiktningstekniker
En besiktningstekniker, oavsett behörighetsnivå, ska vara certifierad för att utföra trafiksäkerhetsprovning och fordonsgodkännanden. Kunskap och kompetens för dessa behörigheter ska verifieras av ett för området ackrediterat certifieringsorgan och omfatta både praktiska och teoretiska moment.
Den sökandes kunskap, kännedom, förståelse och färdighet, för den sökta behörigheten enligt 2 kap. 1 § specificeras med detaljkrav enligt bilagan. Validering av den sökandes kompetens ska ske genom examination där teoretiska och praktiska prov för den sökta behörighetsklassen genomförs. Det teoretiska provet ska innehålla frågor som motsvarar relevanta kompetenskrav för den sökta behörighetsklassen och vara representativa för kunskapsområdet. Det praktiska provet ska innefatta fullständiga besiktningar av vanligt förekommande fordon inom behörighetsklassen. Provet ska utföras på besiktningsobjekt representativa i fråga om beskaffenhet, utrustning och slitage. Den sökandes färdighet, speciellt förmågan att identifiera och fastställa brister, ska beaktas. Färdigheten värderas utifrån metod för genomförande av besiktningen, användning av mätinstrument och utrustning samt bedömningsförmåga och besiktningsresultat.
En besiktningstekniker som certifierats och genomgått grundutbildning eller lämplig examination enligt bilagan är behörig att utföra periodiska trafiksäkerhetsprovningar eller registrerings- och lämplighetsbesiktningar samt fordonsgodkännanden, enligt 2 kap. 1 § som framgår av den behörighetsklass för vilken besiktningsteknikern har giltigt certifikat.
Certifikatet
Det ackrediterade certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat i behörighetsklass enligt 2 kap 1 §, för sökande som vid certifiering visat att kraven i dessa föreskrifter är uppfyllda. Certifikatet ska omfatta information enligt 5 kap. 1 §.
Certifikatet är giltigt för en period av högst fyra år. Den certifierade ska under denna giltighetstid årligen och på begäran kunna bevisa för det
4
ackrediterade certifieringsorganet att denne uppfyller kraven i 7 §. Om något av kraven i 7 § inte uppfylls eller om den certifierade underlåtit att uppfylla kraven ska det ackrediterade certifieringsorganet suspendera certifikatet tills dess att kraven bevisats uppfyllda eller att certifikatet begärts återkallat.
En certifierad besiktningstekniker ska vara yrkesverksam åtminstone fem månader per rullande 12-månadersperiod. En certifierad besiktningstekniker ska årligen genomgå repetitionsutbildning eller lämplig examination, i sådan omfattning och med sådant innehåll att kompetensen som besiktningstekniker inom den behörighetsklass för vilket certifikatet avser bibehålls och utvecklas. Innehållet i repetitionsutbildningen eller examinationen ska säkerställa att en besiktningstekniker har möjlighet att underhålla och uppdatera kunskaperna inom de områden som anges i bilagan.
Förnyat beslut om certifikat
För att erhålla ett nytt beslut om behörighet (certifikat), i samband med att certifikatets giltighetstid går ut, ska nya teoretiska och praktiska prov genomföras med godkänt resultat. Proven ska främst utgå från ny teknik och nya regler inom fordons- och besiktningsområdet. Proven ska även innehålla delar som visar på upprätthållande av kompetens.
Återkallande av certifikat
Om en certifierad besiktningstekniker uppvisar uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit certifikatet på felaktiga grunder får det organ som utfärdat certifikatet återkalla detta.
Allmänna råd
Olämplighet kan bestå i att vid besiktning godkänna fordon som
borde ha underkänts, underkänna fordon som borde ha godkänts
eller uppvisa oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften.
En certifierad besiktningstekniker ska endast kunna uppbära ett giltigt certifikat för varje behörighet. Om en besiktningstekniker gör en ny certifiering eller recertifiering innan det gällande certifikatet upphört att gälla, ska det äldre certifikatet annulleras samtidigt som det nya registreras hos Transportstyrelsen.
4 kap. Kompetensprövning av polisman och bilinspektör
Kompetensprövning av polisman med behörighet F1 och F2
En polisman som utbildas för behörighet F1 eller F2 ska genomgå särskild kompetensprövning som omfattar både praktiska och teoretiska moment.
Den sökandes kunskap, kännedom, förståelse och färdighet, för den sökta behörigheten enligt 2 kap. 2 §, specificeras med detaljkrav enligt
5
bilagan, ska kontrolleras genom examination där teoretiska och praktiska prov för sökt behörighetsklass genomförs. Det teoretiska provet ska innehålla frågor som motsvarar relevanta kompetenskrav för den sökta behörighetsklassen och vara representativa för kunskapsområdet. Det praktiska provet ska innefatta kontroller av vanligt förekommande fordon inom behörighetsklassen. Provet ska utföras på fordon som är representativa i fråga om beskaffenhet, utrustning och slitage. Den sökandes färdighet, speciellt förmågan att identifiera och fastställa brister, ska beaktas. Färdigheten värderas utifrån metod för genomförande av besiktningen, användning av mätinstrument och utrustning samt bedömningsförmåga och besiktningsresultat.
En polisman med behörighet F1 eller F2 som genomgått grundutbildning eller lämplig examination enligt bilagan ska godkännas att utföra vägkontroll av trafiksäkerheten, enligt 2 kap. 2 §.
Kompetensprövning av polisman och bilinspektör med behörighet F3
Polisman och bilinspektör som utbildas för behörighetsnivå F3 ska genomgå oberoende examination för att få genomföra flygande inspektion med mer ingående teknisk vägkontroll. Kunskap och kompetens för dessa behörigheter ska verifieras av ett ackrediterat personcertifieringsorgan och omfatta både praktiska och teoretiska moment.
Den sökandes kunskap, kännedom, förståelse och färdighet, för den sökta behörigheten enligt 2 kap. 2 § specificeras med detaljkrav enligt bilagan. Validering av den sökandes kompetens ska kontrolleras genom examination där teoretiska och praktiska prov för den sökta behörighetsklassen genomförs. Det teoretiska provet ska innehålla frågor som motsvarar relevanta kompetenskrav för den sökta behörighetsklassen och vara representativa för kunskapsområdet. Det praktiska provet ska innefatta fullständiga besiktningar av vanligt förekommande fordon inom behörighetsklassen. Provet ska utföras på besiktningsobjekt representativa i fråga om beskaffenhet, utrustning och slitage. Den sökandes färdighet, speciellt förmågan att identifiera och fastställa brister, ska beaktas. Färdigheten värderas utifrån metod för genomförande av besiktningen, användning av mätinstrument och utrustning samt bedömningsförmåga och besiktningsresultat.
En polisman eller bilinspektör med behörighetsnivå F3 som validerats genom oberoende examination vid ackrediterat personcertifieringsorgan och genomgått grundutbildning enligt bilagan är behörig att utföra vägkontroll av trafiksäkerheten, enligt 2 kap. 2 §.
Intyg
Polismyndigheten, som kompetensprövar polisman med behörighet F1 eller F2, enligt 2 kap. 2 §, ska tillhandahålla intyg som visar att kraven i
6
dessa föreskrifter är uppfyllda. Intyget ska omfatta information enligt 5 kap. 1 §.
Det ackrediterade personcertifieringsorganet ska utfärda ett intyg i behörighetsklass F3 enligt 2 kap. 2 §, för sökande som visat att kraven i dessa föreskrifter är uppfyllda. Intyget ska omfatta information enligt 5 kap. 1 §.
Intyget är giltigt för en period av högst fyra år.
För att erhålla ett nytt beslut om behörighet (intyg), i samband med att intygets giltighetstid går ut, ska ett nytt teoretiskt och praktiskt prov genomföras. Proven ska främst utgå från ny teknik och nya regler inom fordons- och besiktningsområdet. Proven ska även innehålla delar som visar på upprätthållande av kompetens.
En polisman med behörighet F1 eller F2 ska genomgå fortbildning i sådan omfattning och med sådant innehåll att kompetensen inom flygande inspektion bibehålls och utvecklas. Polisman med behörighet F1 eller F2 ska årligen genomgå repetitionsutbildning eller lämplig examination. Innehållet i repetitionsutbildningen eller examinationen ska säkerställa att polisman har möjlighet att underhålla och uppdatera kunskap inom de områden som anges i bilagan.
En polisman eller bilinspektör, med behörighet F3, ska vara yrkesverksam åtminstone fem månader per löpande 12-månaders period. Polisman eller bilinspektör ska årligen genomgå repetitionsutbildning eller lämplig examination, i sådan omfattning och med sådant innehåll att kompetensen inom behörighetsklass F3 bibehålls och utvecklas. Innehållet i repetitionsutbildningen eller examinationen ska säkerställa att en polisman eller bilinspektör har möjlighet att underhålla och uppdatera kunskaperna inom de områden som anges i bilagan.
Återkallande av intyg
Om en polisman eller bilinspektör uppvisar uppenbar olämplighet för uppgiften eller erhållit intyget på felaktiga grunder får Polismyndigheten eller det personcertifieringsorgan som utfärdat intyget återkalla detta.
Allmänna råd
Olämplighet kan bestå i att vid besiktning godkänna fordon som
borde ha underkänts, underkänna fordon som borde ha godkänts
eller uppvisa oskicklighet vid utförande av arbetsuppgiften.
5 kap. Information på certifikat och intyg
Certifikat och intyg för besiktningstekniker som är behöriga att utföra kontrollbesiktningar, fordonsgodkännanden och flygande inspektion ska omfatta: 1. Identifikation av inspektören:
7
a) Förnamn, efternamn. b) Personnummer för besiktningstekniker eller tjänstenummer för polisman och bilinspektör. 2. Behörighetskategorier för vilka inspektören får genomföra kontrollbesiktningar, registrerings- eller lämplighetsbesiktningar eller flygande inspektion. Utfärdande personcertifieringsorgan, intygande besiktningsorgan eller intygande myndighet för respektive behörighet. 3. Utfärdandedatum och utgångsdatum för respektive behörighet.
6 kap. Övrigt
Undantag från dessa föreskrifter prövas av Transportstyrelsen.
Ikraftfträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning träder i kraft den 26 maj 2017. 2. Genom författningen upphävs Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:90) om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker. 3. Författningen tillämpas första gången för besiktningar och flygande inspektioner som genomförs från den 20 maj 2018, dessförinnan tillämpas fortfarande Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:90) om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker i tillämpliga delar. 4. Till dess att kompetensprövningen enligt de nya föreskrifterna har skett, anses behörighet F1 motsvara Polismyndighetens behörighet TRÖ1/ Flygande inspektion lätta fordon. Behörighet F2 anses motsvara Polismyndighetens behörighet TRÖ2/Flygande inspektion tunga fordon. Behörighet F3 anses motsvara Polismyndighetens behörighet för Bilinspektör. (TSFS 2018:45) 5. Alla personer med F-behörigheter ska kompetensprövas enligt 4 kap. senast den 20 maj 2020. (TSFS 2018:45)
TSFS 2018:45
Denna författning träder i kraft den 20 maj 2018.
8
Bilaga
Bilaga. Kompetensprofil
1. Inledning
Denna bilaga beskriver närmare vilka minimikrav på kompetens i form av färdigheter och kunskaper som ska ställas på den sökande som kandiderar för certifiering i behörighetsområde K och R samt godkännande i behörighetsområde F. De grundläggande kraven på kompetens för respektive behörighetsklass framgår av avsnitt 2. Närmare beskrivning av inom vilka kompetensområden och vilka krav på teoretisk kompetens och praktisk färdighet inom respektive område som sökanden ska uppfylla för att uppfylla kraven för certifiering framgår av avsnitt 4.
Behörighetsområde K och R
Bilagan beskriver även vad som ska bedömas vid examination vid ett för uppgiften ackrediterat certifieringsorgan så att sökanden oberoende av certifieringsorgan ska bedömas på ett likformigt, opartisk och oberoende sätt. Certifikat får utfärdas för den som ansökt om certifiering, godtagits som sökande och vid examination visat att sökanden uppfyller ställda krav på teoretisk kompetens och praktiska färdigheter samt i övrigt bedöms lämplig som besiktningstekniker.
Behörighetsområde F
Bilagan beskriver även vad som ska bedömas vid examination vid ett för uppgiften utsett utbildningsorgan så att sökanden oberoende av intygande utbildningsorgan eller Polismyndigheten ska bedömas på ett likformigt, opartisk och oberoende sätt. Intyg får utfärdas för den som ansökt om behörighet, godtagits som sökande och vid examination visat att sökanden uppfyller ställda krav på teoretisk kompetens och praktiska färdigheter samt i övrigt bedöms lämplig att utföra flygande inspektion.
2. Grundläggande krav på kompetens
För att få certifieras som besiktningstekniker eller få utföra flygande inspektion med behörighet F3, ska sökanden ha minst tre års dokumenterad erfarenhet eller motsvarande såsom dokumenterat mentorskap eller studier och lämplig utbildning inom vägfordonsområdet samt erforderlig fordonskompetens för de fordon behörigheten avser, erforderlig kompetens för att genomföra besiktningar av fordon i enlighet med fordonslagen och fordonsförordningen samt Transportstyrelsens föreskrifter på ett tillfredsställande, korrekt, säkert och obesvärat sätt. Kompetenskravet är ställt för att säkerställa att den som certifieras som besiktningstekniker på ett oberoende och opartiskt sätt kan
9
Bilaga
1. tillämpa för behörighetsklassen gällande föreskrifter samt allmänna råd och/eller anvisningar om besiktningens omfattning och genomförande, 2. använda sig av tillgängliga IT/Datalösningar tillämpliga för besiktningsarbetet, 3. genomföra föreskrivna kontroller på ett metodiskt och korrekt sätt och genom ett logiskt resonemang kunna redogöra för vikten av att föreskrivna kontroller genomförs med korrekta metoder och likformiga bedömningar, 4. använda sig av tillämpliga kontrollmetoder, mätinstrument och övrig provningsutrustning för att upptäcka eventuella avvikelser och eller brister hos fordonet, system, komponent eller detalj, 5. avgöra när kompletterande uppgifter eller annan kompetens behövs vid besiktning, 6. bedöma funna avvikelser och eller brister på ett säkert och korrekt sätt, 7. förklara hur trafiksäkerheten och miljön kan påverkas av de eventuella brister som upptäcks vid besiktningen, 8, fastställa de uppgifter som ska rapporteras till vägtrafikregistret alternativt anges i lämplighetsbevis alternativt anges i besiktningsintyg, 9. fastställa ett korrekt besiktningsresultat utifrån de bedömningar som eventuella avvikelser och eller brister har föranlett, 10. förklara besiktningsresultatet och eventuella följder av resultatet på ett förståeligt sätt, 11. upprätta föreskriven dokumentation i tillämpliga fall, och 12. avsluta förrättningen och i tillämpliga fall arkivera dokumentation som tillhör förrättningen. Kompetensen ska vara riktad mot de typer av fordon som innefattas i den eller de behörighetsklass-/er som anges nedan och som sökanden ansökt om certifiering eller intygande för, samt omfatta de kompetensområden och därtill hörande krav på teoretisk kompetens och praktisk färdighet vilka beskrivs i avsnitt 4.
3. Examination
Sökandens kompetens ska prövas genom examination i form av teoretiskt test och praktisk uppföljning och ska bedömas utifrån den sökandes teoretiska kompetens och praktiska färdigheter. För att få certifieras inom behörighetsområde K och R, ska sökanden vara godkänd vid teoretiska test och praktisk uppföljning och i övrigt bedömas vara lämplig som besiktningstekniker. För att få behörighetsbevis inom behörighetsområde F, ska sökanden vara godkänd vid teoretiska test och praktisk uppföljning och i övrigt bedömas vara lämplig att utföra flygande inspektion.
3.1. Bedömning av sökandens teoretiska kompetens
Sökandens teoretiska kompetens ska i huvudsak prövas genom teoretiska test men i viss omfattning även vid praktisk uppföljning. Den teoretiska kompetensen ska i huvudsak bedömas utifrån sökandens resultat vid teoretiskt test men även utifrån den sökandes förmåga att i samband med
10
Bilaga
praktisk uppföljning redogöra för sina teoretiska kunskaper inom kompetensområden väsentliga för det praktiska genomförandet. För att godkännas med avseende på teoretisk kompetens ska sökanden ha påvisat sin teoretiska kompetens genom godkänt resultat vid teoretiskt test och förmåga att redogöra för sina teoretiska kunskaper vid praktisk uppföljning. Sökande som inte kan godkännas med avseende på sin teoretiska kompetens ska underkännas.
3.2. Bedömning av sökandens praktiska färdighet
Sökandens praktiska färdigheter ska i huvudsak prövas genom praktisk uppföljning men i viss omfattning även vid teoretiska test. Den praktiska färdigheten ska i huvudsak bedömas utifrån sökandens genomförande av föreskrivna kontroller på fysiskt fordon men även utifrån den sökandes förmåga att vid teoretiska test redogöra för praktiska kunskaper inom kompetensområden väsentliga för det praktiska genomförandet. För att godkännas med avseende på praktisk färdighet ska sökanden påvisa sina praktiska färdigheter i genomförandet av föreskrivna kontroller och förmåga att redogöra för sina teoretiska kunskaper. Sökande som inte kan godkännas med avseende på sina praktiska färdigheter ska underkännas
3.3. Teoretiskt test
Det teoretiska testet ska bestå av minst två delprov för K-, F1-, F2- och F3behörigheter och minst tre delprov för R -behörigheter. Delprov I ska pröva sökandens grundläggande kunskaper. Delprovet ska lösas utan hjälp av hjälpmedel som kalkylator, sökmotorer, handböcker, formelsamlingar eller liknande och omfatta kompetensområdena relevanta för sökt behörighetsklass: 1. Mekanik. 2. Fordonsdynamik. 3. Hydraulik och pneumatik. 4. Fordonsteknik. 5. Framdrivningssystem. 6. Materiallära och materialbearbetning. 7. Elektronik/Elektroniska fordonskomponenter. 8. El-teknik/el-lära. 9. Formler och beräkningar. 10. Rättskunskap. Delprovet ska innehålla minst två (2) delfrågor per kompetensområde och 20 frågor totalt, där sökanden ska uppnå ett resultat av minst 75 % rätt för att bedömas som godkänd. Alternativt att provet ska innehålla minst en delfråga per kompetensområde och minst 25 frågor totalt, där sökanden ska uppnå ett resultat av minst 70 % rätt för att bedömas som godkänd
11
Bilaga
Övriga delprov (ett eller flera) ska pröva sökandens teoretiska kompetens och förmåga att beskriva praktiskt besiktningsfall inom samtliga kompetensområden som anges i avsnitt 4 och innehålla 1. problemlösande frågeställningar, där sökanden utifrån en given frågeställning ska redogöra för svaret med egna ord, och 2. flervalsfrågor, där sökanden utifrån en given frågeställning har två eller flera alternativa svar att välja mellan och där ett, flera eller alla alternativ kan vara rätt. Frågeställningarna ska motsvara relevanta kompetenskrav för den sökta behörighetsklassen och vara representativa för kunskapsområdet. Flera kompetensområden kan innefattas i samma frågeställning. Delprov för K- och F-behörigheter ska innehålla minst 40 frågor totalt. Delprov för R- -behörigheter ska innehålla minst 25 frågor totalt. Sökanden ska uppnå ett resultat av minst 70 % rätt för att bedömas som godkänd. Hållfasthetsprov och trigonometriprov för R-behörigheter ska genomföras med minst 6 frågor. Sökanden ska uppnå ett resultat av minst 70 % rätt för att bedömas som godkänd.
3.4. Praktiskt test första certifieringstillfället
Praktisk uppföljning vid första certifieringstillfället för en behörighetsklass ska omfatta fullständiga besiktningar av fysiska fordon som är relevanta för den sökta behörighetsklassen i den omfattning som anges nedan. – K1: minst två stycken fordon varav minst en bil av kategori (M1) och ett släpfordon av kategori (O2). – K2: minst två stycken fordon varav minst en bil av kategori (N3) och ett släpfordon av kategori (O4.) – K3: minst två stycken fordon av olika konstruktion och användningsområde. – KMC: minst ett fordon. – KBUSS: minst ett fordon med totalvikt över 5 000 kg. Om den certifierade innehar giltigt certifikat av behörighetsklass K2 får omfattningen av besiktningen begränsas till brandskyddskontroll och utrustning för buss i kollektivtrafik. – R1, R2: minst två stycken fordon. – R3: minst två stycken fordon av olika konstruktion och användningsområde. – RMC, RBUSS: minst ett fordon. – F1 och F2: minst två stycken fordon. – F3: minst tre stycken fordon, varav åtminstone en personbil och en tung lastbil. Vid den praktiska uppföljningen ska sökanden genom tillämpning av sin teoretiska kompetens och sina praktiska färdigheter uppvisa en förmåga och förutsättningar för att praktiskt genomföra och att teoretiska omsätta kunskaper i praktiken gentemot de grundläggande kraven på kompetens enligt avsnitt 2 motsvarande 100% rätt för att bedömas som godkänd.
12
Bilaga
K- och R-behörigheter
En sökande som saknar vissa praktiska färdigheter eller visar viss osäkerhet i det praktiska genomförandet får godkännas för certifiering om sökanden är godkänd vid teoretiska test och certifieringsorganet bedömer att avvikelserna är av ringa betydelse. Certifieringsorganet ska motivera samt kunna styrka sitt beslut.
F3-behörighet
En sökande som saknar vissa praktiska färdigheter eller visar viss osäkerhet i det praktiska genomförandet får godkännas för att utföra flygande inspektion om sökanden är godkänd vid teoretiska test och utbildningsorganet bedömer att avvikelserna är av ringa betydelse. Utbildningsorganet ska motivera samt kunna styrka sitt beslut.
3.5. Praktiskt test vid recertifiering
Praktisk uppföljning vid förnyelse av certifikat ska omfatta fullständiga besiktningar av fysiska fordon som är relevanta för den sökta behörighetsklassen i den omfattning som anges nedan. – K1: minst ett fordon varav minst en bil av kategori (M1). – K2: minst ett fordon varav minst en bil av kategori (N3). – K3, KMC: minst ett fordon. – KBUSS: minst ett fordon med totalvikt över 5 000 kg. Om den certifierade innehar giltigt certifikat av behörighetsklass K2 för omfattningen av besiktningen begränsas till Brandskyddskontroll och utrustning för buss i kollektivtrafik. – R1: minst ett fordon varav minst en bil av kategori (M1). – R2: minst ett fordon varav minst en bil av kategori (N3). – R3, RMC: minst ett fordon. – RBUSS: minst ett fordon med totalvikt över 5 000 kg. – F1 och F2: minst två stycken fordon. – F3: minst tre stycken fordon, varav åtminstone en personbil och en tung lastbil. Vid den praktiska uppföljningen ska sökanden genom tillämpning av sin teoretiska kompetens och sina praktiska färdigheter uppvisa en förmåga och förutsättningar för att praktiskt genomföra och att teoretiska omsätta kunskaper i praktiken gentemot de grundläggande kraven på kompetens enligt avsnitt 2 motsvarande 100% rätt för att bedömas som godkänd.
K- och R-behörigheter
En sökande som saknar vissa praktiska färdigheter eller visar viss osäkerhet i det praktiska genomförandet får godkännas för certifiering om sökanden är godkänd vid teoretiska test och certifieringsorganet bedömer att avvikelserna är av ringa betydelse. Certifieringsorganet ska motivera samt kunna styrka sitt beslut.
13
Bilaga
F3-behörighet
En sökande som saknar vissa praktiska färdigheter eller visar viss osäkerhet i det praktiska genomförandet får godkännas för att utföra flygande inspektion om sökanden är godkänd vid teoretiska test och utbildningsorganet bedömer att avvikelserna är av ringa betydelse. Utbildningsorganet ska motivera samt kunna styrka sitt beslut.
4. Kompetensområden
Sökande ska efter genomgången examination, för den sökta behörighetsklassen, minst ha relevant kompetens inom nedan angivna kompetensområden. För behörighetsklassen relevant kompetens markeras med ”X” i respektive behörighetsklass kolumn. I de fall ett behörighetsområde kräver ytterligare särskild kompetens anges detta.
14
Bilaga
4.1. Mekanik
ku Sö K R Fö ka ku Sö el ka änne rst • • • • • nsk • • • • • nd nsk ev • • • åe ap nd o en ap an lse o en do K M m R H R m m t k sk sk Fri Fa Tyn : En ot Frik /kuns sam red raf a h er : om utf ino red sta gd om ast ulln a h m läg k ig tio t m og og tjäm en a k atio in a k pet öra o gni gi, ar n o ka ro pu än he n en re öra m öra nk tjä t, acc gsm än ek ng pp m p a vik ne be ch s f lev an fö råd fö t o t o te u ne r k v ars vik do el ots do ör an r v ba ch m tå res isk et jä ch t o och er m ta b en raf an m k o tvä v ty m ef at nd er ter lig lka vi ng raf ch xli Mo v an pek erä , h t f r o ng ion kn gi kt dp tpar an fek o lig as ch un m t ch tiv öre lig a b e ing in kt en tig ko allel a b eg m sbe tla ret beh ar i het läg ar m log eg rep no , a gni ge ör m cc an stä ram dat m rep p in o el de ng n igh a ni ion et m er lag p in om fy ng o sk at v s om råd sik ni en m la
o et ion m o alis tt råd ss
ch ka råd ar et s sto am be et s
rhe am t te te t r
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X R1
X X X R
2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X X F3
15
Bilaga
4.2. Dynamik/fordonsdynamik
fo Sö K R Fö ka uns el rst rdo
• • • • • • • • • • ev
ne nd ka åe en an lse ts e p el A t k eg sk kra vil vil oli oli ofj däc luf cce ge ler äd frik tm a h om ke ka en ka ka fte d tion nska et n i sk ty ty rad ksp ler a k pet ns vä kra ar ots pe en al nve ap pe pe , u tå un jer fte r a /fjäd am nd atio r: sk g g r s er r a nd s f h rka n/r ap ar v f v f rad etrar o ör eno n b om erla etar res ram jäd m m m på as sås g/f v ris på rin dat fo va rik hu pek tfä ve g o om anl rk gn sa tio ion rdo llig r fö tiv ar e su ch ru e igt f net a f d n, s lja pp llm s d am nd beh ordo tt fo hä ess öre ots t e p ko yn ng ör am rd eg m tån ara nsk on nin en m igh
m et om i rö ga sk d, o and isk a e ap ba etr sk pon re r, h la er lan ar i e hj ge en lse ul julv nv ss s e nsk ter sys ap ink erk , s tc. er lar ar p tem yst o
em ch å
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
16
Bilaga
4.3. Hydraulik och pneumatik
K K R
Fö hy Sö sy Fö el pn Sö ka uns va Sö Sö ka rst ka rst pri ka änne eu dra nd ste nli nc ev
m ka m nd åe uls nd åe nd an lse en . gt f lse ipu do atis en p en en m t k yst ska öre pp ka sk em ska by sk om a u h ko a h sy m gg rik a k m kun pet ste na a k en m tifr ån tat m un an na än k d, f s f p sk de ide k un ne un ot t ap nt ör na rin o do res un om ktio m u cip m ifie o ga po n o m pek tlä sch up fo ne ra o ch h sa de em pby a tiv rdo nte ch yd e an gg r i nv re rau ss h fö n o än beh na hy dog ch d dn lik uv r h m oc ör dra en ud yd h öra ing s o igh ask uli fö so et sak rau sk m ch ine fun r f sk lig a oc la lisk r kti unk råd pn a f h pn a o on en eu un a m ss ch tio .
v ktio eu ne m atik n n ho en
atis s s
ka
X X K B
eh 1 K öri
X X X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X X X Bus
s
X X R1
X X X X R2
X X X X R3
RM
X X
C
R
X X X X
Bus s
X X F1
X X X X F2
X X X X F3
17
Bilaga
4.4. Materiallära och materialbearbetning
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • • • ev
nd åe en an
lse do t k
K sk m rep lim an kä red att till a h om ar id äm än vä nn og nin ne en nd ed a k pet atio öra pad do en g, p m nin om än fö tifie e ar o nsm ne s f r h res fö gso m ra o sn m do ör eto be r h o m res ur o lik ts- o der ing råd lik e a m . ur m m lik /re en a m pek a m pe : ller ate ater i f a rat ate tiv ate ria ial e et ord ria nn l i ion an ria on beh fo sm s e ls e y ls e rd ge ge ör eto ttre ge on de igh nsk nsk
sk ap et påv nsk r e ap er ap on er sk x s la ve p er o ka er p stru åv ch
ss
n. åv kti tsn er
erk on ing kas er , a as av v
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s F1
X X F2
X X F3
18
Bilaga
4.5. El-teknik/el-lära
Sö K R Fö ka uns el
• • rst • • • • ev
nd ka
åe an
lse e s p R R V R t k ko ko fo ka grun Ele Ele m ed ed m an esi ha om db rdo ktr st g po og og po lig ktr pet n s t f an ru ne öra eg öra ne isk isk en am a k s ndl nte fö repp fö nte öre a g s f r o r v r v r i t k run äg ko rets ör sa än m ga res ch an m an fo m db d ne ar nd lig lig rdon an eg e ku t f t f do pek era t st m o de rep s f orh fun öre öre m ko p s nsk tiv un m e kt ko ete ko ge h am ap m r o m beh m m rar po ion ch . ur e t st er o an e an ne m ör lsy nte orh : de nh de igh e e ste ete et ete m r i e lek lek o r oc sk r tt e la ch h e tris tris e ka ka lsy ss l- nh ste m ete i r
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
19
Bilaga
4.7. IT/datalösningar
Sö K R da Fö ka el Sö änne tas ka rst • • nd ev nd åe en an ystem lse do en Pd W m t k ska p sk eb om å et h a s f-läs a k pet ök ar bläs t t än en ar a, f e ne illf e s f red inn dom ör a o res o sstäl m ch
pek
lan til fu de lgo nk tiv
e
sät do tio t beh gö ne n ra s ör ho
ighe
ig i s: nfo tsk rm la
ss
atio
n i IT oc h
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
20
Bilaga
Sö K R dat Fö ka el Sö änne ka rst • • nd ev asy nd åe en an ste lse do m en Pd W m t k ska p sk eb om h å e a s f-läs a k pet ök ar bläs tt t än en ar a, f e illf e ne s f red inn dom ör a o res sstä o ch m lla pek nd til fu lgo nk tiv e s e ätt do tio ne beh gö n ra s ör ho
igh
ig i s: et
nfo sk
rm la
ss
atio
n i IT oc h
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
21
Bilaga
4.8. Chassi och karosseri 4.8.1. Bärande konstruktioner och infästningar
K K K R Sö ho Sö so Fö ka uns Fö om ka uns el m redo s o rst • • • • • • rst • • • • ev in gö nd ka pet lik nd ka åe en åe en en an gå lse lse a t p ra f M B K sk p cen Vi C R sen sk t k r i ka fo bä yp id jäl bil a h Själ am a h om fo ör o on ro ha er a je dar tra rdo ran ar sk kch c a k ktig ssip vb a m a k pet rdo lik ch stru ss la d ne de är o a i la v b en ne a t has un ts c an ch un ass ass kti ko ära yp i i sk elar nfä tta b ins sk s f ts c on ha de k al nd sit. ap a nst stn t o ap ha er a o m o ör oc ssi ruk ar kar e k res ssi v b m v k ing m h t ar tio fat on : sp oss ta: illv er ko pek ära ne un oss r o ier stru nd erk er nst tiv kte e e k iet ch r ktio ruk nin on in ne tio beh g a i f fäs r o struk ord n, u ör v d ch e c on tnin in pp igh tio m et en ga by ne r s fäs sk ed gg r oc tra la om tnin na la e sjä h i in ga d o ss lvb lem gå r. ch nfä ära stn en r i fu t s nd nk inga e om tio
r n
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s F1
X X F2
X X F3
22
Bilaga
4.8.2. Karosserier
K K R Fö typ Sö om er ka uns el • • • • rst • • • • av ev pe nd ka åe en an lse ten kar p sä R R R V K t k säk Id ska säk inr yttr ar sen ke ed er ed ed en e s oss h om ikt s s er rh og og erh og e u iga oss ka ier a k pet he tifi äk er m etss öra t öra f ete öra tfo un en era in erh . n f oc rm ity sk yst fö fö fäs ins s f r d ör d r h h r et nin per ap em ör a t o o ör et tnin m res eta al nd ur f ed g m lje jer ogö gsp fat ra t ord up pek r s un so on ta: pby om m raf ra f tiv kte gg e ika ets y r in ör o na bid nte beh gå d rar r ttre lik r i oc ör a t fo til utf h l f yp igh
et
rdo orm fun ord er a sk ne kti la on nin v k ts p g i on ets h ss aro ass in nv sse os o iva re erk rie lik ar p r a
å
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
23
Bilaga
4.8.3. Fjädringssystem
Sö fjä Sö K R ka Fö ka uns el • • rst • • • • dri ev nd ng nd ka en åe en an lse ssy p sy Ga H M t k Id ska sk ko ide Pn ste m en p yd ek m a h om ste s-H eu m nti m an . K a k po tifi rakt rau pet . fie yd en ne isk om un era isk atis lisk a s nte oc ra o rau sk t k ka a s pe s f r i h r ch ap ör unn lisk sy yst ten o res ov re yst em m ed a s ste em an do m sen a ogö a: up gö yst sk pek
ng em a m pb ra f ra f tiv yg e ivn a s ör v ör f ins gn
beh
an un t o ad o yst m ör em lig ktio ch t f fat igh ne fun et öre ta: n h sk ko kti la m os o on m ho ss va an n a s de ng ivn
a
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
24
Bilaga
4.8.4. Hjul, däck och fälgar
Sö K Sö oc Sö K R R Fö ka ka Fö ka el
uns uns
ed rst rst h s • • • • • • • • • • • ev og nd ka nd kil nd ka åe en en åe en an lse lse lna p öra B p R sy m t k sk Id Id ska de sk fö an Fas dä ko ide dä oli nö oli a h ck ed en m en ste p on r i a h om r f ck ka dh ka k a k tstäl og po m nti a k un d o tifi tifi rakt ter try typ typ pet . fie jul/ on en ch un la k öra ne ing ck un kti m era era isk sk fö nte oc ra o sk sö res stru sk on ty t k er a er a s f ed ap rav r s r i h r ch ve v f erv v d ap oc o av p a rav ktio o ör re unn p rva res ar m ov ed älg hju m h k see kill v d do l äck ne
: na an a: å f kni on äc a ogö ar/ r o oc pek gö hj nd de k m ord ng ch e m ng h f stru ra f ra f on ulr tiv r i e s-sy eg e on ivn ing örs ktio on ge a s ör v ör f en ter ste tåe beh n a ter an un m ar sk nsk ad lse yst ap ör v b ing ap e p em lig ktio fö t f er h igh an av å f ne r u et er h d o öre n h os: pp dä ord sk ch ck os o ko la on m by m os o lik m gg ss ed a t va na an ar yp de n a d, f er a ng un v ivn a ktio
n
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X X X R3
RM
X X X X
C
R
X X
Bus s
X X X F1
X X X F2
X X X X X F3
25
Bilaga
4.8.5. Styrsystem/Styrutrustning
Sö K Sö K R Id Fö ka Fö oli ka el
uns uns
rst rst ka en • • • • • • • • • • • ev nd ka nd ka tifi åe åe sty an lse en lse en p era D A N Ma p R K H M rsy t k oc sk sk hy Se Pa lte ste öd a h ed om yd ek a h om h r iffe rv m dro os rtie rn nu og an sty a k rau a k pet ed sta ren ll s ati ell s ple /sty tyr rn un öra isk un en tis tia ni xa lisk a s ru ogö ls erv vst ing sk fö e sk ka tyr a s tru s f tr ty ng ap r f ap ra f ost yrn nin o lek o ör rn in ystem stn res an m un tro yst m yrn g em ör o sm ing g : kti ing oc is ing nis . K pek lik on h ka a t sio oc fo om tiv funk e yp ne h u pe r rdo beh er a pp ten tio by nsk ne v s ör on sen n o gg igh tyr na tro sk ch et
utr a m u d a llsy sk ust pp la v o ste ins by nin m t o gg ss lik g m a s na tyr fatt de
sy a: n a
ste v
m
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
26
Bilaga
4.8.6. Bromssystem
K av Sö K R Fö om b ka uns el
• • rst • • • • • • • • • • ro ev pe m nd ka åe en an lse ten p ssy t k Id A R el O sk ko ku och ele På Pa pn hy sen s m sk Til ese ek eu ste a h om nn en nti lsa rk lik m lå ktr m dra po a r a t ka . a k pet tifi sn on jut tsb rvb erin tris at m ne is sb yp uli en ed era in ro sk un oc ro m kt r isk nte og ka ro m gsb ins sk s f m ss eg er a a b a b h r gss ss ro en t o ap r i o öra sta ss m v b m o ör yst yst yst er rom res fö ed bil yst ro rom m lik em ite em ssy er m r f em fatta a t ogö em an ssy fu pek ts ste ssy yp un m ssy ste : nk ko de b stem m ra f tio tiv ktio ste e er a ntr ro m m ne ör o m p n o v b olls ed beh n h lik o ch ro ssy å f u ör m a t yste ch os v m stem ord u pp yp igh ssy an on by et er a tan ste lig gg sk m la la . t f v b na ro gra ss öre m d a d e v o ko m ssy ne m rg lik ste i a t an m yp de er
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
27
Bilaga
4.9. Framdrivningssystem
4.9.1 Vanliga system för framdrivning av fordon
Sö Sö K R Id Fö ka ka el en rst änne • • • nd • • • • • • • • nd ev tifi åe en en an
lse do
era sk B B El H sk m t k En En La Elf Ele Fö om fra a h -H yb a h m ddn rän rän rb erg erg a k ord ktr a k sle sle yb rid pet ila ifie rän dri iom ing än on fo än en o rid vn gri cells cells nin va ne fo rat rdo ne s f ing ng ch do -h gsm do nd e fo fo n ör m rdo m res ssy yb ssy lar rdo n rdo oto o ste e l-in fö rid m ste m r b n n rfo m fra fo pek sk eg rdo ho stru rdo tiv rep n illn e s o ktu n ad r pe beh lik n: er o ör a ty ch pe ighe fu r a nk
tsk
v f tio la ord ns p ss
on rin cip
er f
ör:
X X X K B
eh 1 K öri
X X X
2 gh et
X X X K sk
3 las ser K
X X X M
C
K
X X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X Bus
s
X X F1
X X X F2
X X X F3
28
Bilaga
4.9.2. Laddningsbara energilagringssystem för framdrivning av fordon
fö K R Fö Sö r: ka
rst änne ele
• • • • nd
åe va
en do
lse nt
m en B sk m ide La ele La be ko ek er a h m ddn dd rän nti an ktr nsi a k gi i sle pet fie isk nin n, d en isk ing e fo än ra ol e lag sb gsb ies rm ne s f ne ne rin ara rg ara av do ör ika rg el, L m res i o la gss ty i oc en o ch PG, fly yst m pe h s erg gri tan ng C em u pek r a so ila m NG, om ssy de (T pp tiv v e ä ä el e gring by ste L an ne r u m ler gg rgi r up NG, beh ssys pp k/L fö gas na lag pla lad Vä ed ör r e d o dd tem fo rin dn nin ch igh len rm et nin fö ing tga ga gss fu sk r s sb erg s iga la gsb r) o nk yst om i s m em ara brä tio ss ara . om la . la nsl ns gra la en gra r k pri r gra so nc
r m em ipe
isk r
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
29
Bilaga
4.9.3. Förbränningsmotorer och kringutrustning
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • • • ev nd åe en an
lse do t k
K G ska m de ide redo ide tal om nis h om nti gö nti ttä jer a k pet fie fie pre en ra f nd un och ra v ra o ssio nin sk s f
d er anl ör d lik ap ör nst g o res as era a t än m igt s f yp fu fö dn un up pek nk reko er a ing pby tio m ktio tiv v f gg e n m n örb na beh an d rän oc de ör k nin h om igh
et
gsm fun
po sk oto kti la ne on nte rer s p ss
o r o ch rin ch cipe
r fö
r:
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
30
Bilaga
4.10. Buller och emissioner
4.10.1 Buller
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • • • nd ev åe en an
lse do
M H sk m t k ide Lju stö a h om ätn rn ur m nti dd a k
pet
fie ing äm ing än en o än ra ol pn ar f nis ch ne s f b ing rån ka do ika m ör ed res ssy fo n o ty öm ch fö pe ste rdo m pek m r: r a nin n v l iljö tiv g a e jud v u n p dä åv beh m tvä erk ör nd pn igh ing as a et igt f
v b sk ssy ord la ste on ulle m sb r o ss
ull ch er
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
31
Bilaga
4.10.2. Emissioner
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • • • • ev nd åe en an
lse do t k
sy R M A H sk m redo stö a h om ed vg ste gö ätni rn ur m m og a k pet ng asr ing o en än en ra f öra un an ar f nis sk fö ch s f ör v r e b de rån ka ap o ör m ed sy n o res äse fo m iss öm ste ch : ntli m rdo m pek ga ion nin o n ko ers ch iljö tiv g a k e m in po v e n p ve m om beh åv ne rk iss po erk ör an ion nte ne igh r i på as a et a m nte er v e r sk vg än m la asr nis iss ss en ka ion an de oc er o h m ch iljö
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s F1
X X F2
X X F3
32
Bilaga
4.11. Sikt och sikthjälpmedel 4.11.1. Rutor
Sö K R Fö ka
rst änne ele
• • • nd
åe va
en nt
lse do ko
K sk m fo Sik red a h m rdo og rav pe p thjä a k n u lp öra å r än m tens pp fö uto ne r h ed fö fyl r do el m ler r res ur s o stä ök m lld : pek an a k de tiv
e b
rav n k an eh k
ör
on tro igh lle et
sk la
rar att a ss
ktu ellt
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
33
Bilaga
4.11.2. Anordningar för indirekt sikt
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • ev nd åe en an
lse do t k
K sk m fo red a h om rdo og rav p a k pet n u öra å a än en pp fö no ne s f fyl r h rd ni do ör m res ler o ur s ng stä ök m ar f : pek lld an a k de ör i tiv
e
rav n k ndi an beh k rek
ör
on t si
igh
tro kt et lle
sk la
rar att a ss
ktu ellt
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
34
Bilaga
4.12. Belysningsinstallation, belysningsanordningar och elektroniska komponenter 4.12.1. Belysningsinstallation
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • • nd ev åe en an
lse do t k
re m K sk m fo Sk sy red a h om rdo ge on nn rav og illn p lve ter a k pet n u rk ad erh öra å b än en pp ing fö er m p et a ne ely s f fyl r h nta å f sn do ör ella m res ler l, f o ur s n n ord ing stä ök on ärg m , f san : pek lld an atio et a k de ne un ord tiv
e
rav n k lla ktio nin an ga beh k oc n, f h in rs i ör on ast te igh tro nst et lle rn sät tni alla sk atio la rar ng tio att a ne oc n i ss lla h ktu ellt
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
35
Bilaga
4.12.2. Belysningsanordningar
m K R be Sö Fö ka uns el rst lys ärk • • • • • • ev nin nin nd ka åe en an lse g o p R V V A m gsa t k fo sk red Frä no ch rb m m a h om rdo og efle ars arn ark ets rdn a k pet n u xa elly ing eri on öra be re o ing un en pp no kto sly lys ng ter fö ch ing sk ni sly b ar i s f fyl r h rdni r kto ap ng ak sy o ör ler r ng kto på res ur s r nn m re p fo stä ök ar erh kr pek lld an osi rdon av a k de tio et: p tiv et s å g e rav n k nsl am beh an yk od k t s tor kä ör on nn , st killna igh tro op an et lle de de sk ply r f la rar , fu kto att a ör ol nk ss r o tio ch ika ktu b n,
ellt red
d-
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
36
Bilaga
4.12.3. Elektroniska komponenter
Sö K R Fö ka el
rst änne
• • ev nd åe en an
lse do t k
R R sk m fo ed ad a h om rdo io og a k pet ne stö t öra än en rnin ne s f vil ka g ( do ör m res kr EM o av C m : pek so ) m
tiv e
sk a s beh
täll ör as f igh
et
ör d sk
la
et a
ss
ktu ella
K B eh 1 K öri
2 gh et K sk
3 las ser K M C
K Bus s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s F1
F2
F3
37
Bilaga
4.13. Kompletterande kunskaper för Buss 4.13.1. Utrustning för buss i yrkesmässig trafik
R Sö Sö K R up red Fö ka uns el ed rst ka pfy og • • • • • • • • • • • • • ev og nd nd ka lle åe an öra en en p öra lse t k r s fö Ö K K M G V A D sk N sk tä In r h ed Sy Tra ån Sä om vil ten en örra a h a h lld vri rav rav ste re b vim ation ka g m pp gar tila a k a k a k ur s g s de pet kr gä ely nin r en ök pe lan fö or oc , o tio un un av rav lla älla m sn ella an cia den r pa h f gs- sk k sk s f so nd nd nslu ing ap ap m de e t råd o oc o rav o ör e tr ssa ots en oc g res n k tru h a m m sk ran an ch h v an stn ge teg fö d a s sp sp vfr oc älla oc k rar r s ärm pek ing ort ort ko est ost nde täll on a tåe h f h f m tiv tro av ina esy nin örs örs e b as f v p b m nd ko tio ste eh lle uni e m gss tåe lle tåe ör d ers arn rar ka nsa lse lse on yst ktiv ör et a no em fö fö att a tio rd tra igh ktu er m r: r: et
n nin fik ktu ed sk ella n ga utr la fo ellt ed r ust ss fo rdo rd sat nin
t r g ne on t örl
igh
et
K B eh 1 K öri
2 gh et K sk
3 las ser K M C
K
X X Bus
s
R1
R2
R3
RM C
R
X X Bus
s F1
X X F2
X X X X F3
38
Bilaga
4.13.2. Brandskydd
Sö K R Fö ka uns el • rst • ev nd ka åe en an
lse p
N t k fo sk red a h om rdo og atio a k pet n u ne öra un en pp fö lla k sk s f fyl r h ap rav o ör ler g res ur s m stä ök älla oc pek lld an nd a k de h f e b tiv örs e rav n k ran tåe beh an k lse dsk ör on yd fö
igh
tro d r: et lle
sk la
rar att a ss
ktu ellt
K B eh 1 K öri
2 gh et K sk
3 las ser K M C
K
X X Bus
s
R1
R2
R3
RM C
R
X X
Bus s F1
X X F2
X X F3
39
Bilaga
4.14. Kopplingsanordningar
Sö K R Fö ka uns • • • rst • ele nd ka va åe en nt
lse p
R K ko fas fo sk ko ko red be ed op a h m pp rdo pp og hö pe tstäl og a k lin ne lin rig pling la öra t öra he un tens gsa gsa fö sk no vilk vil no r h tsk sano a ap fö ka rdn las rdn o r r rdn m ing kra kr ur s s v s av ing ök ing : esp
u ek en so an om m pp ar t de tiv sk fyl illä e b a s sk n k m a s ler an eh täl k pli las stä ga ör täll on llda fö igh fö as f tro et k lle r d ör d r fo rav sk en rdo la et a rar ak n i att a ss ktu nom tuel ella ktu la sö ell kt
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
40
Bilaga
4.15. Övrig fordonsrelaterad utrustning
Sö Sö K R R Fö ka ka el
uns
ed • rst • • • • • • • • • • • • • • • • • • nd nd ev og ka åe en en an
lse p
öra B A V H H H V B SR K B A t k fo sk sk red Fö Säk äg Fä as Ljud ju Lå äl Sk vil rb ran a h rd ran ro a h om rdo er ntisl m ast arn s o tes vlas ick ka og sk tig S-S ck and m a k igh sig lkil ch ku tar p a k pet n u dsl ad ing dsl kr öra äc ätar riv het äc e en on un ets na ar yste sträc å s un av pp fö slå dsy e are sm str stöl m dd da kar ter sk lano kar fö äk sk s f so r h st be ian ds kar fyl e ( ap e e r s ap m . o em ätar ky e erh o ör ler X ing grä ge äk res sk ur s a m rdn l er m (E nsa e dd ets stä ök )2 : : a s v s ing het bä pek lld äk SC nd an lte a k er ) e a sb täll de tiv no n/s e as f rav n k het älten pä an sb rdn beh ör d k nn ing en ör et a on älten
igh
ktu tro /sp et
lle än sk ella la rar nen fo att a
ss
rdo
ne ktu
t ellt
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X F1
X X X F2
X X X X F3
41
Bilaga
4.16. Förvaltningsrätt och regelverk 4.16.1. Rättskunskap
Sö da an Sö Sö K R ka sv ka el gli ka änne • nd • • • ga nd • • nd ev ars en om en en an ve do re R sk A rk sk fö sk m t k Tra Po råd reg EU re na ge ela rb a h om a in lis sam en o tio a in ets fik m a k lem sk lve tio om m he so ch ne om pet rk ve yn t s m en F rift en ne o än lla o m iljö rk k N m rn dig å s ne ten er, re s f et an o /E a m råd ve he om h do C sa ge råd ör rk te m ch m res ella : o E r t lve et r et n a in m rk et r sta eg n n ätts ve nd i f ätts pek an elv ati ku rka ku ard orm tiv on n p dra erk e nsk m er a nsk ella i f beh ap å e v l ap o h yn h orm ag ör ch a k n b dig a k in än esi he av ar, f än igh
te et ter fö ne ktn o öro ne sk rn ro la do ing ch rd do atio m rd m o ste d nin o ss ne m er nin m kn as ga ga lla : r o : ike r, d ch rs ire
ktiv
, X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
42
Bilaga
m R Sö Sö hu Sö K ka yn ka ka el vu uns • • • • • • ev nd dig nd dsa nd
ka an
en he en en klig p t k sk m m tsu ska (S sk ha va ko sk der W Sty Tra en a h om nd d s a ä yn yn töv as a nse yld de rel ve a EDAC nsp a k pet ling om dig kv dig igh nin sen n h ssu nsv en m he he g s nsv ort un en ete tom ar fö sty arig sk s f en a k tsu tsu am ser r, a so ), s r ac ap un töv ha m rel a m o ör as m töv av t: ku am res sk nsv m nin fe nin råd t kred sen yn ed ap a o l e g o ar o en sa dig de pek m g i s nsk ite m
lle ch o he fö llm o ch ap rin t r f b om ch r k tiv in r ter e än ffe g o h oll örs efo be re na on beh ntl lat ch : an so um ge tro igh m m nh te ör gre ion llv dlin B pp er kn ets else ete igh isk erk et g r esi v r v där pri et k esp sam sk nc ktn id em la id on ek he ipe ing tro ss tiv ten n s ste ellan ll
e o am kn ffe t ike ntl r
ig
X K Be
1 hö K ri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X
Bus s
X F1
X F2
X F3
43
Bilaga
4.16.2. Opartiskhet och oberoende
Sö R ka K el
uns
• • • • ev nd
ka an
en
p t k
an fö sk krav till be hu be sv a h om rstå sik r d fre es gre v a k pet ar o ppe dss tnin sa p un en ch ikte n op täll gst sk s f sk åv er s n a ek er ap ör
o res yld v a nik art am kar ch igh tt iskh hä er s fö pek up den ete lle am et o prä r: r s so ch tiv ts o tth t m o e om be ch åll ar be fö hö fö be ro a e lje tar r a res n k en rig
kri so de he v c va m va oc lite tsk erti nd ts la h fie e m niv ss rin yn å s ge dig om n he ter s
X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X
Bus s
X F1
X F2
X F3
44
Bilaga
4.16.3. Regelverk och riktlinjer
Sö Sö Sö K Sö Sö Sö K R ka ka ka uns ka ka ka el
änne
• • • • • • • • • • • • • • • • ev nd nd nd ka nd nd nd en en en en en en an
do t k
M sk R sk K sk p K sk M R sk sk m Lä En Typ Fly Fly Lä En Typ Fo Fo a h m eg a h on a h on a h m eg a h a h om op sk go op sk go pl ga ga pl rdo rdo ed a k istr a k tro a k tro a k ed istr a k a k pet igh ilt g nd nd igh ilt g be un dk un llb un llb än be dk än nsf nsl än en erin e i e i erin ag sk od än sk sk ne od än ne ne sik ets esi esik ets sik öro 2 s f ap be gsb kä na ap nsp kt ap nsp do be gsb kä na do rd do o nd o ni o tn nd ni 00 ör tnin nn ek ek m tnin nn m m res m sik esi m m o sik esi o o g an e tio ng tio ing g an e ng 2:5 ktn m ktn m 2 m ko tni de ko n ko n k tni de k 74 d pek 00 ng ing ng ing ntr ntr ntr on on 9: och et h
tiv
tro tro e ollf ollf ollf 21 uv 1 beh orm orm orm llfo llfo ud
en rm rm ör ern ern sak a a ern ern lig igh
et
a a a i nn sk
la
eh
ss
ålle
t i:
X X X X K B
eh 1 K öri
X X X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X X X M
C
K
X X X X Bus
s
X X X X X R1
X X X X X R2
X X X X X R3
RM
X X X X X X
C
R
X X X X X
Bus s
X X X X X X F1
X X X X X X F2
X X X X X X F3
45
Bilaga
4.17. Kontrollmetodik 4.17.1. Besiktningsrutin
K R Fö Sö Fä om rs ka el tå rdi • pe • • • nd ev els ghe an ten en e K m sk t t k vä fas sen s om ko fas ge a h b ts om eto om gtr ntr no a: tstä ka m m pe pet afik esk oll tälla dis fö en lla ten aff era fo kt ar reg de ins a ra f s f is up en sen t o rdo bet ör m he tt f ska öre res tre pg ne sk t o m ssät t. fat ord ifte ch ts t t riv ta u on ins pek r o ek na m et u k tru nis t o tiv m on e fo stn pp ka rd id fat tro beh ing fyl one ler en ta lle ör t s , sa fö tite r p m igh om å e et t res t, kri tt s sk sk la vn tru all f a k ktu ss
öra rav rer
s i i f at o n i råg ch
a
X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X Bus
s
X X F1
X X F2
X X F3
46
Bilaga
4.17.2. Provningsmetoder/Kontrollmetoder
av R Sö Sö Pr Sö Fä ka see ka el ka akt rdi • • • • • • m • • • • ev nd nd Sö nd nd en en isk f ka e: en ghe an ätin nd t t k B B sk B M B sk M B B sk ul ro Stil ul ro är ul ro Fra a p a p di stru en m a h om m la iljö m m iljö m ler ler o o o o o o sk ler a f m sp rak stå m ko sp rak ghe en ko m sp va pet ro ro t o a h ro en en t gn ärd ätni tisk ätni ntr tisk ntr ätni ng v m t k de ng Ga D B oll me m i r v t k ch a f oll ng v sk s f m en ö igh ed on ör ed un s ies un ärd et f res re ätn el d mä ullb tro na sin ret na vri igh in ar ro g p ll ör o re m re pek tard et a m do g tsträc dat sp do rov ro tt k fat tiv atio gö ka ion gö nin e va un tnin nsm ra f sm ra f beh re gsu na ätar a g, m äta ör o ör o tru ör re nv ch e ch stn eto igh e g än et no en ing da dik m o sk om på la sig ch fö fö ett av g ss ra: ko ti en ra: rre llä om m fö kt s pli ran ätt ga de
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
47
Bilaga
4.17.3. Bedömningssäkerhet
Sö Sö Sö vä ku Sö R ka att: ka ka inn att: ka Fä el eb sen nn m • • • rdi ev an be nd nd nd a k nd örd tlig ghe an oti dö en en en on en vis m en t a t t k ve ska sk m ska a sk nin de ku a h oc be vv sta a h ra s a u p k om ga nn a h a oti dö un v b ter a pp talj v m ike r rakt a k nv ve eg r f a o pet in b såd a u m såd en täc ra s na rep ed isk äse on an isn rån an kta ppt : e s f öm t k sta pe ett ntli fär ing in b fär fa äc n N fo ör unn gt a ter ed tt t res nin ar rd kti vv a o dig kta åg dig g m sk m öm idig on a: het fa het pek a a ike e at ot, are , s at ed nin kti vv tt f På g m sk go yst t sö tiv stö r fr t sö tag em e ike ån ord a a dk d a ed beh ka vv lig än , k ka lse on t o v r ett g nd stö om nd r p ike t/fu ör eg , sy en d a ch en å e od lse M llg po igh elv kä ste ha ha et tt f m r fö v r ne r fö r p yc ott u erk nt u , k eg sk å e ke nt e la , r ysi ru elv tfö ru sk tfö om tt f t. lle t f tsä erk r d tsä ss iktl po ran ran ttn , r ysi ttn ord ne sk de eta inje de . ing t f fö ing r o on iktl lj , nt e ar f ar f ch lle inje ord rstå
r ör r on ör
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
48
Bilaga
4.17.4. Mät- och provningsutrustning
Sö Sö R /m ka /m ka el Sö Sö Fä • ka • • • • • • • • ätu ka nd ätu nd rdi ev tru nd en tru nd en ghe an stn en stn en B O M t k ska ska t in ska Fo in ska Lju Sn Fy Fo ro pac om g p p sm m rg rdo ha g iffe as åttb rdo ha ät sp itet m pet fä r u an fä en rakt nsv rakt ar ät nsv rd sm rd åg igh tru rov d/m åg igh isk isk e ar ät s f /V stn e/ ar are /V t k t k ätu ör åg et f R åg et f res unn un ing et e tru pla ör h na fö ar pla ör h a a stn pek tto an r g dat tto an anv ing nv r r ter asf ter tiv änd än ion e ing da sm ing oc ord oc beh
ät a ti til on ar h f h f ör llä m läm e unk unk igh pli et pli g p tio g p tio sk
la
ne rov ne rov n h ni n h ss nin os: ng os: gs- s-
X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
49
Bilaga
4.18. Förrättningskompetens 4.18.1. Inledande kontroller
R
fö gö Sö Fä ka ele res ras rdi
va
kri fö nd nt
ghe
vn r a en ko
t
a k tt s sk m on äk a h pe tro a f ers tens lle ärd täll fö r. igh a a
r res
tt f et f öru ör v pek tsä ilk tiv ttn a i e b ing nle eh ar f da ör nd inn igh e k et s f on sk
la
ör a tro tt g lle ss en r s om om m fö ra åst e
X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X Bus
s
X F1
X F2
X F3
50
Bilaga
4.18.2. Dokumentgranskning
fö lä R Sö Fö fas m Sö U Sö ka ka av ka Fä el rst res nd • • • • • • • • • • tstä pli av rdi ev
nd åe kri nd nd lla gh erl an en lse vn e s bro en ghe ets ag t k U U U U sk om ka sk t In a be ko om a k be tt i fö a h utr Pro inn i s k om nd nd pp rsp tyg hö pp eh rav til r a ust ha f fattn sikt am om a erla erl gif ru vra rig ål m lgä pet lin m tt f nin ag ng pp t u in ng nin ba fär en g f ter örs g t l, ed g fö a g ge nd un ast dig om sak ort tåel tfä g, lig s f ör a r a ill o m stä t rd ak vse no ika he ör fo se f ch lla t o res tt f tt s an en e m ed tio tue te m rdo de de a re ne kn o asts tyr ör k p lle nv tä ne llt n m pek ka rav fo r l gis ch a t s å: iska lla g rd äm än tre ed tiv om dn fö e te tt k äl on rin upp o na vä kn be lan ing gi rstå beh is rav ch d d gsb gtr i f hö av els de: ok afi fte ör ka esi e f råg vs f um r f igh up sin ktn kre et ör k pg a o ör b en a k ör f m ing gis sk ifte un , m tre rav la esi tati ordo g
r be on sk t. ne ktn op ss sk ap älla up ed t i aff ing er k hä nd en en pfy oc unn nd e: he lle h
t o r a els
ch e
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las se K
X X M r
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
51
Bilaga
4.18.3. Teknisk identifiering av fordon
R
oc Sö Fä el att s ka • • • • h r rdi ev äk eg nd ghe an ers elv en t k
tä fo fy t fas de utr stä vil sk lla u säk till erk om a rdo lla ka sis gä p a i tt r tstä pp ust ers k k pet ne s p up ng lla nin rak sa en t s gif å f täll pg on lig m ge g s a a tis ätt ka ter o tro in ba s f fo k am ord ifte nte m tt r fo kt k nd ör rd on m t on r o ll a m res m rm on fo ätt f un b tro ot v et v v f ed na b lle rdo id k ord ett ord atio te pek esi ilk n ras ne on on fo on kn esi kta et r b tiv m rd is e s t so et ktn eg m tro on ot v esi kt id beh elv e ll a so ing kta m , m rfo en ör id d erk v b s o tif en rd sk ie ed igh sa ch et m ras esk v a f fo ra e stö sk t v fö aff ilk ast tt f d a la rts r a en stä ilk he a k v f atta ss k a k tt k t o rav lla ord s f on öre on rav un ch so sk tro na m so ör a utif rift
lle m sk tt rån er n. a :
X K B
eh 1 K öri
X
2 gh et
X K sk
3 las ser K
X M
C
K
X Bus
s
X R1
X R2
X R3
RM
X
C
R
X
Bus s
X F1
X F2
X F3
52
Bilaga
4.18.4. Kontroll av beskaffenhet och utrustning
Identifiering av fordon
Sö Sö Sö Sö R ka ka Fä ka ka Fö el • • • rdi • • • rst ev nd nd nd nd en en ghe en en åe an
lse t k
ska ej ska t fo sk säk sk fas m red gäl ge a hu be a k k att f er om un ed og lan no un rdo ha f r s gre ha f tstä m ne ast he ök pp pet lla na öra de r fö na t k en sä t stä örs an en örs om : ker fö : de p eg ra k lla tåel an tåel s f a r h el he elv on vil se f n h rim se f ör ler res ktu t k ur s tro ka an erk h an ök ör: ter är o ör: ellt e ll a kr ar k ch pek fo an v e av ar e ller de se rd so un tiv m tt f ku e on har n h tt f na ord sk ord nd beh up an t fa ku on a s on är m nn ter sts ör pfy s i ar e täl va lle at f de täll ärk igh
as las et r s tt f as f rs id nti nin sk en la täll tstäl ord tet i ör d g da las on e tite k et a t e ss va nlig j m rav ktu rs i he de ella ed t m nti ed te t
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X X R1
X X X X R2
X X X X R3
RM
X X X X
C
R
X X X X Bus
s
X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
53
Bilaga
Bromssystem
Sö R Sö Sö Sö Fö ka ka Fä ka el ka rst
• • • rdi • • • • ev
nd nd nd nd åe en an en en ghe en lse
t k
ska red ska t fo sk sk fas gäl ge krav hu a krav hu ge vil a k k att f om un og lan no un en r s rdo ha f en r s no ka ha f tstä m m k ök ne ast ök pet lla na öra de r fö na fö on en an t stä örs an örs om : fö ra k : eg de lla tåel de ra u tro tåel s f a r p elv on n h vil se f n h lle se f ör rim tifr r o res ktu erk tro an ka an ån
är g ch ellt a o ll a ter kr ör: ter ör: m pek fo av v e ar e ar e älla ed rd ch so tiv tt f m nd v e tt f tt f on alt e r er ord ord ilk beh ord sk eg up a m nat on on a s on v v elv ör pfy s b iva k eto lle ars täll ars erk igh r s rom b b o de ets as f on ro ro r s ch kla täll tro sar m m ök ör d da i e stä an k llm sar et a sar ss et lld de nli rav gh ej u ktu ej u a k od n s er pp pp et m rav ka fy ella fy
. ed lle lle r r
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
54
Bilaga
Styrsystem
Sö Sö Sö Sö Fö R ka ka Fä ka ka el
rst
• • • rdi • • • • ev nd nd nd nd åe en en ghe en en lse an fa m t k ska red ska t fo att sk sk ge up hu a up hu ge vil a k ed k om sts un og g no un pfyl r s rdo fa ha f pfyl r s no ka ha f
m m k ök ne sts ök pet täll öra fö tä fö en na älla na ler an t örs ler an on örs a o : : k k m fö nde ra k de lla de ra u tro tåel tåel s f a r p rave rave on n h vil se f n h lle se f ör rim re n tifr r o res ktu ge tro an ka n an ån
är ch a o lve ll a ter kr ör: ter ör: ellt gä m pek fo rk av v e ar e ar e lla ed rd ch so tiv tt f m nd v e tt f tt f on alt e r er ord ord ilk beh ord sk eg up a m nat on on a s on v v elv ör pfy s s iva k eto lle ars täll ars erk igh tyr de et r s as f on sy sty sty oc r s sk täll tro ste h s ök la m rsy ör d rsy
da an k llm ste et a ste täll ss et i e m m de da rav od e ktu e n s er nlig j j kr av ka he ella
t .
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
55
Bilaga
Rutor, siktfält och anordningar för indirekt sikt
Sö Sö Sö Sö Fö R ka ka Fä ka ka el
rst
• • • rdi • • • • ev nd nd nd nd åe en en ghe en en lse an re re t k an ska an ska t an fo sk an sk fas ge ge hu a hu ge vil a ge k ge k att f om ord no un ord no un ord r s rdo ha f ord r s no ka ha f tstä m m m k lve lve ök ne ast ök pet lla rk nin fö na rk nin fö na nin nin fö on en an t stä örs an örs om ga ra k : ga ra k : ga ga de lla tåel de ra u tro tåel s f a r f r f r f r f on on n h vil se f n h lle se f ör ör i ör i ör i ör i tifr r o res ktu tro tro an ka an ån nd nd nd ör: nd g ch ellt ll a ll a ter kr ter ör: ire ire ire ire m pek fo ar e av ar e v e v e älla ed rd kt s kt s kt s so kt s v tiv tt f tt f tt f m tt f nd e on e r ikt i ikt i ikt i ord ikt i ord ilk beh e ord e ord sk eg up a m on on nte on a s nte on nli nli elv ör pfy s r s r gh gh up va up va eto lle täll erk igh et uto uto o de et r s et m pfy rs r as f pfy rs R m r s ed r, s r, s lle uto lle ch sk täll ed uto ök la g ikt ikt r k ör d r k da r, s stä an k gä et a r, s ss fält fält rav ikt rav lld de ällan lla en en ikt n rav oc oc ktu a k nd fält sk de h h o fält o e ella rav a ch ch .
X X K B
1 ehö
X X K
rig
2 he K tsk
X X
3 lass
K
X X M er
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
56
Bilaga
Chassi och karosseri
Sö Sö Sö Sö R
Fö ka ka Fä ka ka el rst
• • nde • nde rdi • • nde • • nde ev
åe ghe lse an
en G n s en G n s n sk in n sk t k ka ka t in hu fo hu ge fas te att f te vil om en kunna en kunna r s a h r s no a h lig lig u rdo uppf ka tstä om om m k het het ök ne ast a f ök a f pet lla m fö m fö pp fö on en an t stä an
ör ör
om fyl de lla st yll de ra u tro st s f a ed ra k : ed ra k : ler k n h åe er kr n h lle åe ör gä on gä on vil lse tifr lse res ktu an an r o llan tro llan tro ra ka ån fö av g ch fö ellt ven ter kr ter de ll a de ll a en m pek fo av r: r: reg v e reg v e ar e ar e älla ed rd so nd v tiv el el tt f m tt f e on tt f tt f e r ilk beh ver ord ver ord ord sk ord eg up k a m on k on on a s on v v elv ör pfy s c s c eto lle ars täll ars erk igh
ha ha o de et r s as f ch ch r s sk ssi o ssi o ch la täll ass ör d ass ök da ch ch i o i o stä an k k k et a ss lld de ch ch rav aro aro ktu k a k n s ka ka sse sse ro ella aro rav
ri i ri i sse .
sse
ri
ri
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
57
Bilaga
Axlar, hjul och däck
Sö Sö Sö Sö Fö R ka ka Fä ka ka el
rst
• • • rdi • • • • ev nd nd nd nd åe en en ghe en en lse an
en en in in t k ska ska t fo sk sk fas ge ge te hu att a te hu ge vil a k p om lig no un lig no r s rdo ha f r s no ka ha f tstä m m up fas up m k het het rakt ök ne ök pet lla m fö na m fö an tstä an fö on en : pfy t örs pfy örs om isk de lla de tro ed ra k ed ra k t k lle tåel lle ra u tåel s f
a on on r k n h vil se f r k n h lle se f ör gä gä unn tifr r o res ktu tro tro an ka an ån llan llan rav rav g a: ter ör: ter ch ör: ellt ll a ll a en kr en m pek de de av fo v e v e ar e ar e älla reg reg so ed tiv rd tt f tt f nd v el tt f el tt f m e on e r ver ver ord ord ilk beh ord ord sk eg up k a m on k on on a s on elv ör pfy s a s a va va eto lle täll erk igh xla xla o de et r s rs a as f rs a r, h r, h ch r s sk xla xla la täll ör d ök da jul o jul o r, h r, h stä an k et a ss lld de ch ch jul o jul o rav ktu a k dä dä n s ck ch ch ka ck d ella d rav
i i äc äc .
k k
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
58
Bilaga
Buller och emissioner
Sö Sö Sö Sö Fö R ka ka Fä ka ka el
rst
• • • rdi • • • • ev nd nd nd nd åe en en ghe en en lse an en en at t k ska ska t fo sk sk fas ge ge gäl hu a gäl hu ge vil a k k t f om lig no un lig no un lan r s rdo as ha f lan r s no ka ha f tstä m m m k het het ök ne ök pet lla m fö na m fö na de b de b fö on en an t tstä örs an örs om ra k : ra k : ed ed de lla tåel den ra u tro tåel s f a ull ull on on n h vil se f lle se f ör gä gä er o er o ha tifr r o res ktu tro tro an ka ån llan llan ch ch nte g e ter ör: e ch ör: ellt ll a ll a kra m pek de de m m rar fo v e v e ar e v s e älla reg reg ed tiv rd iss tt f iss tt f nd v el tt f el tt f om e on ion ion e r ver ver ord ord ilk beh ord ord er sk eg up er a m k on k on on a s on elv ör pfy s b s b so täl so eto lle m las m erk igh o de et r s ulle ulle in in r o r o te fö te ch r s sk täll ök la ch ch r d da e e up et up stä an k a ss m m pfy pfy lld de rav ktu a k iss iss lle lle n s r k ella r k rav ka ion ion rav rav . er i er i
en en
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X X F1
X X X F2
X X X F3
59
Bilaga
4.18.5. Fastställande av uppgifter
Sö Sö R ka ka Fä fas Sö Fö el • • • • • ka nd nd rdi rst ev tstäl en en ghe nd åe an la o en lse t k an ska ska t an sk ang sk sk ch a h om ge ges a r kun a r kun ap es ap ra pet s i b i a a i l na na pp en äm po po fö esi rte fa nn rte fa orte
s f
an rstå ktn plig ras sts d ras sts el ör ra t res ing het til täll ok til täll se o l v l v ill v sin sb a de um a de m äg pek ev äg en äg v tyg up up tra is a tra pg tra pg ilk tiv tati fik a u e lter fik fik on beh reg ifte reg ifte reg pp na is r s is r s istr gif ör tiv tre om tre om et o ter t t a t a igh
: : et lte lte ch so h m sk rn rn är la ati ati ur v
ss
de äs vt vt en ssa
fa tlig sts a tä lls att
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
60
Bilaga
4.18.6. Dokumentering av kontroll
A R ev m A Sö reg Sö Sö Fö gäl IT Sö Fä ka nv ka ka el ka ed nv rst lan en /da rdi • istr än • • • • ev m nd nd nd åe nd än dn an de r tuel tam ghe en erin en en lse en op dn t k la av t sk A ing m H än V sk m H än V sk eg iljö sk edb ing a gsbe a a a nv ilj om elv a p av ha f iljö ur e dam ikt ha f ur e dam ikt ha f ell esi än sik v o e en ö e en vik kt o ål ål pet el ch lle ve a ve a erk er p rak dn tni lle en ser ch örs sen örs sen örs nin u ng up ntu v a ntu v a å s tisk tåel ing r p tåel r p tåel s f g pp S å s lig å s lig sö t k av ök prä ella tt d ella tt d ör ärs se f o a t s se f a t s se f res ka rät tta ok ok un an ärs ärs nd kilt ch de nd vv um vv um p na tan ör: u kil ätt ör: kil ätt ör: en a e a t p ike t p ike pek de en en rot ng pp n s ha av v A ro lse ter ro lse ter tiv r f ok b ka to e b e a rät r e r e rb tok a g a g un oll vv tan ha f lle ko lle eh m esi ets oll en en de r b ll r b nit o ed ike ktn örs om om ör u av pro lse tåel ris fö ris fö ch ing igh r o be tok ter ter et i e tgå su se f rd k rd k ng ch nd sik oll sk sk sk nli b tni i s a a on a a on la gh sp ör: erl ng am tro tro un ris ag ng ng ss et m ter su ll p ll p kt f i s ba i nd es i es i ed am nd å e å e rån m IT IT d erl tt tt ba /da /da e ag ed nd ta ta
X X K B
eh 1 K öri
X X
2 gh et
X X K sk
3 las ser K
X X M
C
K
X X Bus
s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
61
Bilaga
4.18.7. Bedömning av brister och fastställande av resultat
Sö Sö Sö Fö R ka Fä ka ka el
rst
• • • • rd • • • • • ev nd nd nd åe en en en lse an
igh
m et Hu Hu Hu H t k ska sk sk res be ka har de fas reg be utf ko be go ko ka utg b k m m a h a h om sik n f oti dö un r s gre dk r s n f ång r s ur e ulta fö ed tstä elv m öra a k a k te ve po än po pet örk nde ök ppe ök ast ök ve t p tnin ran öm lla erk a e na ne ne un sp un en o ra s : an n N t/fu an stä un an ntu ge lar re ve sk sk lett nin nt e de nt e de lla de s f å e n o a d o su ch ina llg ch b ntu åg ap e kt f ella ap ör tt e b ga lta rik lle n k lle n k o n f a o res ch r d ott u r d m tt k as m fö e r s ed an an rån ed i e tlin ella ot, P e vv om tet a öm tfö rstå ve öm v je av eta ko eta ko oc orr tstäl oc pek nli e åta ve ike ntu r nin lj v gl ran lj v ek nt ler elig gh ve kon vik nst nst h f t b lse h f nin de ue tiv et m ga äse ate o äse ate örs res r e örs e t sä ella ga ntu tro els igt o r m tåe esik lla lle tåe beh tt fö r s ed er o ntl ra o ch ntl ra o tn ella lle ed m ch ä m av ultat fö ljd om g M lse in r b lse äl n m ch igt e igt e ör r d a av b ve fö vik et a ris fö er o stö av av ed tt f yc n f tt f gsr v b igh en ng lan vik u d a ris vik r: els ter r: et ch el vik ke de ivi de r ord örs ord esu er o sk sk t b ser v t ter t. er f esi ko eg tgå er f on tå i on lta kt a b la ts, r o ng illä t ch el ch m rån , s nn rån , s b ed erö nse e nin ss esu spu ge kv ver el yst eb ett yst ris öm r. pli tt g tid en lta ler nk em em n k ga örd ter m as b t u od , ig , . ser tet a en
kä ed av v ris tifr av are ter ån nt
X X X X K B
eh 1 K öri
X X X X
2 gh et
X X X X K sk
3 las ser K
X X X X M
C
K
X X X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X
Bus s
X X X X F1
X X X X F2
X X X X F3
62
Bilaga
4.18.8. Rapportering och utfärdande av föreskriven dokumentation samt avslut
Sö Sö Sö Sö Sö Fö R ka ka Fä ka ka ka el
rst
• • nd • • • nd rdi • • • • nd • nd • • nd ev
åe
en en ghe en en en lse an
U R ska A U R ska U U H V sk V sk H V sk t k t a vä hä a a ap k ap p ilk ilk ilk om tfä vsl tfä po tfä tfä ur r gtr nd ur r rd po un rd rd rd ha f ha f ha f rakt es a u en es a u pet uta an an afik els a f rte na b a f rte ppg en ra ult pp örs e a do örs ult örs : isk de de at reg at öre esi öre ra r t k a a et gif tåel ku tåel et tåel s f sk re sk is v a m v b a a ifte ör su ktn esu unn ter se f vb se f se f res riv ing riv v lä o tre en r o lta lta m v b m t ro v b m en en esi es es d en d a: e ör: tt i tati ör: ör: tet a tet pli ktn k on pek ett ok v ok av gh ikt tt f ikt b ing om so fo tiv um be um ets nin ord m m nin e be sin gen gen rdo en sik en esi on sk beh un n s ktn vis stru so a l tati tnin tati m ra ika ra ör m om on on ing pp äm pp g en tio igh t f sk na sk et orter ne orter a r s u a r ör as n m as sk m ap t t app la po ed op ss rte ill k ort
ed un era ras s t til d i l V ill V
TR TR
X X X K B
eh 1 K öri
X X X
2 gh et K sk
X X X
3 lass
K
X X X M er
C
K
X X X Bus
s
X X X R1
X X X R2
X X X R3
RM
X X X
C
R
X X X Bus
s
X X X F1
X X X F2
X X X F3
63
Bilaga
4.18.9. Avslut och arkivering
Sö Sö R ka ka Fö el
Fä
• • rdi • • rst ev nd nd en en åe an
ghe lse
A Å t k av ska sk do red t be a p rk om ku og slu ive sik tgär ha f m pet ta b rakt der en öra rin tnin en gs örs fö esi isk ge sö tati t k tåel s f on r h n ka ktn reg se f ör an unn nd res ing a: ler en ter en ör: ing o be pe
kt
ch hö oc ve ive h a be r v rki hö idt ve a f rin rig g a ör a he
v t tt a tsk
la
illä vsl m ss uta pli g
K B eh 1 K öri
2 gh et K sk
3 las ser K M C
K Bus s
X X R1
X X R2
X X R3
RM
X X
C
R
X X
Bus s
X X F1
X X F2
X X F3
64