Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av eurokoder, TSFS 2018:57

1 kap. Allmänt

Innehåll

Tillämpningsområde

Definitioner och beteckningar

1 Allmänna råd

Kontroll av bärverk med hänsyn till jordbävning enligt SS-EN 1998- 1, SS-EN 1998-2, SS-EN 1998-5 och SS-EN 1998-6 behöver normalt inte genomföras.

Dimensionering enligt övriga delar av SS-EN 1990 till SS-

EN 1999 säkerställer normalt även bärverkets bärförmåga, stadga

och beständighet för de nivåer av påverkan som uppkommer vid

jordbävningar i Sverige. Tabell 1.1 Eurokoder med utgåva

1, 2

Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard

SS-EN 1990 Eurokod - Grundläggande EN 1990:2002 och dimensioneringsregler för bärverk, utgåva 1 EN 1990:2002/A1:2005 SS-EN 1991-1-1 Eurokod 1: Laster på bärverk - EN 1991-1-1: 2002 Del 1-1: Allmänna laster – Tunghet, egentyngd och nyttig last, utgåva 1

3

1, 2

Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard

SS-EN 1991-1-3 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-1-3: 2003 Del 1-3: Allmänna laster – Snölast, utgåva 1 EN 1991-1-3:2003/ A1:2015 SS-EN 1991-1-4 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-1-4: 2005 och Del 1-4: Allmänna laster – Vindlast, utgåva 1 EN 1991-1-4:2005/ A1:2010 SS-EN 1991-1-5 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-1-5: 2003 Del 1-5: Allmänna laster – Temperaturpåverkan, utgåva 1 SS-EN 1991-1-6 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-1-6: 2005 Del 1-6: Allmänna laster – Last under byggskedet, utgåva 1 SS-EN 1991-1-7 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-1-7: 2006 och Del 1-7: Allmänna laster – Olyckslast, utgåva 1 EN 1991-1-7:2006/ A1:2014 SS-EN 1991-2 Eurokod 1: Laster på bärverk – EN 1991-2:2003 Del 2: Trafiklast på broar, utgåva 1 SS-EN 1992-1-1 Eurokod 2: Dimensionering av EN 1992-1-1:2005 och betongkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler EN 1992-1-1:2005/ och regler för byggnader, utgåva 1 A1:2014 SS-EN 1992-1-2 Eurokod 2: Dimensionering av EN 1992-1-2:2004 betongkonstruktioner – Del 1-2: Allmänna regler – Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1992-2 Eurokod 2: Dimensionering av EN 1992-2:2005 betongkonstruktioner – Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1993-1-1 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-1:2005 och stålkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna regler och EN 1993-1-1:2005/ regler för byggnader, utgåva 1 A1:2014 SS-EN 1993-1-2 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-2:2005 stålkonstruktioner – Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1993-1-3 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-3:2006 stålkonstruktioner – Del 1-3: Kallformade profiler och profilerad plåt, utgåva 1 SS-EN 1993-1-4 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-4:2006 och stålkonstruktioner – Del 1-4: Rostfritt stål, EN 1993-1-4:2006/ utgåva 1 A1:2015 SS-EN 1993-1-5 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-5:2006 stålkonstruktioner – Del 1-5: Plåtbalkar, utgåva 1 SS-EN 1993-1-6 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-6:2007 stålkonstruktioner – Del 1-6: Skal, utgåva 1 SS-EN 1993-1-7 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-7:2007 stålkonstruktioner – Del 1-7: Plana plåtkonstruktioner med transversallast, utgåva 1 SS-EN 1993-1-8 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-8:2005 stålkonstruktioner – Del 1-8: Dimensionering av knutpunkter och förband, utgåva 1

4

1, 2

Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard

SS-EN 1993-1-9 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-9:2005 stålkonstruktioner – Del 1-9: Utmattning, utgåva 1 SS-EN 1993-1-10 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-10:2005 stålkonstruktioner – Del 1-10: Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen, utgåva 1 SS-EN 1993-1-11 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-11:2006 stålkonstruktioner – Del 1-11: Dragbelastade komponenter, utgåva 1 SS-EN 1993-1-12 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-1-12:2007 stålkonstruktioner – Del 1-12: Tilläggsregler för stålsorter upp till S700, utgåva 1 SS-EN 1993-2 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-2:2006 stålkonstruktioner – Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1993-3-1 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-3-1:2006 stålkonstruktioner – Del 3-1: Torn och master, utgåva 1 SS-EN 1993-5 Eurokod 3: Dimensionering av EN 1993-5:2007 stålkonstruktioner – Del 5: Pålar och spont, utgåva 1 SS-EN 1994-1-1 Eurokod 4: Dimensionering av EN 1994-1-1:2004 samverkanskonstruktioner i stål och betong – Del 1-1: Allmänna regler och regler för byggnader, utgåva 1 SS-EN 1994-1-2 Eurokod 4: Dimensionering av EN 1994-1-2 :2005 och samverkanskonstruktioner i stål och betong – EN 1994-1- Del 1-2: Allmänna regler – Brandteknisk 2:2005/A1:2014 dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1994-2 Eurokod 4: Dimensionering av EN 1994-2:2005 samverkanskonstruktioner i stål och betong – Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1995-1-1 Eurokod 5: Dimensionering av EN 1995-1-1: 2004 och träkonstruktioner – Del 1-1: Gemensamma regler EN 1995-1-1:2004/ och regler för byggnader, utgåva 1 A1:2014 SS-EN 1995-1-2 Eurokod 5: Dimensionering av EN 1995-1-2: 2004 träkonstruktioner – Del 1-2: Allmänt – Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1995-2 Eurokod 5: Dimensionering av EN 1995-2:2004 träkonstruktioner – Del 2: Broar, utgåva 1 SS-EN 1996-1-1 Eurokod 6: Dimensionering av EN 1996-1-1:2005+ murverkskonstruktioner – Del 1-1: Allmänna A1:2012 regler för armerade och oarmerade murverks- (ersätter 1996-1-1:2005) konstruktioner, utgåva 1 SS-EN 1996-2 Eurokod 6: Dimensionering av EN 1996-2:2006 murverkskonstruktioner – Del 2: Dimensioneringsförutsättningar, materialval och utförande, utgåva 1

5

1, 2

Svensk beteckning, titel och utgåva EN-standard

SS-EN 1997-1 Eurokod 7: Dimensionering av EN 1997-1:2005 och EN geokonstruktioner – Del 1: Allmänna regler, 1997-1:2005/A1:2013 utgåva 1 SS-EN 1997-2 Eurokod 7: Dimensionering av EN 1997-2:2007 geokonstruktioner – Del 2: Marktekniska undersökningar, utgåva 1 SS-EN 1999-1-1 Eurokod 9: Dimensionering av EN 1999-1-1:2007 och aluminiumkonstruktioner – Del 1-1: Allmänna EN 1999-1-1:2007/ regler, utgåva 1 A2:2013 SS-EN 1999-1-2 Eurokod 9: Dimensionering av EN 1999-1-2:2007 aluminiumkonstruktioner – Del 1-2: Brandteknisk dimensionering, utgåva 1 SS-EN 1999-1-3 Eurokod 9: Dimensionering av EN 1999-1-3:2007 och aluminiumkonstruktioner – Del 1-3: Utmattning, EN 1999-1-3:2007/ utgåva 1 A1:2011 SS-EN 1999-1-4 Eurokod 9: Dimensionering av EN 1999-1-4:2007 och aluminiumkonstruktioner – Del 1-4: Kallformad EN 1999-1-4:2007/ profilerad plåt, utgåva 1 A1:2011 SS-EN 1999-1-5 Eurokod 9: Dimensionering av EN 1999-1-5:2007 aluminiumkonstruktioner – Del 1-5 Skal, utgåva 1 Standard framtagen av den europeiska standardiseringsorganisationen. Rättelser (AC) gäller utan att de anges i standardbeteckningen.

Beteckning Titel

SS-EN ISO 7438 Metalliska material - Bockprovning (ISO 7438:2016) SS-EN ISO Geoteknisk undersökning och provning - Identifiering 14688-2 och klassificering av jord - Del 2: Klassificeringsprinciper (ISO 14688-2:2004) SS-ISO 2394 Tillförlitlighet hos bärverk - Allmänna principer SS-ISO 12494 Nedisning av konstruktioner på grund av fukt i luften SS-EN 206 Betong - Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse SS-EN 998-2 Bruk för murverk - Krav - Del 2: Murbruk SS-EN 1052-1 Murverk – Del 1: Bestämning av tryckhållfasthet SS-EN 1317-2 Vägutrustning - Skyddsanordningar - Del 2: Klassificering, prestandakrav vid kollisionsprovning och provningsmetoder för vägräcken för fordon SS-EN 10020 Definition och klassificering av ståltyper

6

Beteckning Titel

SS-EN 10025-5 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 5: Tekniska leveransbestämmelser för konstruktionsstål med förbättrat motstånd mot atmosfärisk korrosion SS-EN 10025-6 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 6: Tekniska leveransbestämmelser för platta produkter av höghållfast stål i seghärdat tillstånd SS-EN 10080 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Allmänt SS-EN 10088-1 Rostfria stål - Del 1: Förteckning över rostfria stål SS-EN 10088-3 Rostfria stål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för halvfabrikat, stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter av korrosionsbeständiga stål för allmänna ändamål SS-EN 10088-5 Rostfria stål - Del 5: Tekniska leveransbestämmelser för stång, valstråd, tråd, profiler och blanka produkter för byggprodukter av korrosionshärdiga stål SS-EN 10149-1 Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 1: Allmänna leveransbestämmelser SS-EN 10149-2 Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 2: Leveransbestämmelser för termomekaniskt valsat stål SS-EN 10149-3 Varmvalsade platta produkter av höghållfast kallformningsstål - Del 3: Leveransbestämmelser för normaliserat och normaliservalsat stål SS-EN 10164 Stålprodukter med förbättrade deformationsegenskaper i tjockleksriktningen - Tekniska leveransbestämmelser SS-EN 10244-1 Tråd och trådprodukter av stål - Beläggning av ickejärnmetall - Del 1: Allmänna bestämmelser SS-EN 10244-2 Tråd och trådprodukter av stål - Beläggning av ickejärnmetall - Del 2: Beläggning av zink eller zinklegeringar SS-EN 10245-1 Tråd och trådprodukter av stål - Ståltråd med organisk beläggning - Del 1: Allmänna bestämmelser SS-EN 10245-4 Tråd och trådprodukter av stål - Ståltråd med organisk beläggning - Del 4: Beläggning av polyester SS-EN 10263-2 Valstråd, stång och tråd av stål för kallstukning - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för stål som inte är avsedda för värmebehandling efter kallbearbetning SS-EN 10346 Kontinuerligt varmmetalliserade platta stålprodukter för kallformning - Tekniska leveransbestämmelser SS 39 Nitar - Nitar med runt huvud för stålkonstruktioner - TypKN SS 318 Nitar - Nitar med sänkhuvud för stålkonstruktioner - Typ FN SS 137003 Betong - Användning av EN 206 i Sverige SS 27104 Provning av geotekniska konstruktioner - Förankringar

7

Beteckning Titel

SS 212540 Produktspecifikation för SS-EN 10080:2005 - Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och armeringsbalk

2 kap. Indelning av byggnadsverksdelar i säkerhetsklasser och säkerhetsindex

1 Allmänna råd

Val av säkerhetsklasser bör göras enligt tabell 2.1 i tillämpliga delar. Tabell 2.1 Val av säkerhetsklass

Typ av byggnadsverk Säkerhetsklass

Väg-, järnväg-, spårväg- Säkerhetsklass 3 bör tillämpas vid risk för stabilioch tunnelbane- tetsbrott för konstruktion på undergrund av kvickkonstruktioner lera, definierad enligt SS-EN ISO 14688-2, där markytan lutar brantare än 1:10. Säkerhetsklass 1 kan tillämpas om brott i konstruktionen inte berör vägbanan, till exempel för gång- och cykelvägar och vissa ytterslänter. I övriga fall bör säkerhetsklass 2 tillämpas. Vägskyddsanordning och För vägar bör säkerhetsklass 2 tillämpas för vägtrafikledningsanordning skyddsanordningar och trafikledningsanordning om det finns risk för att de efter ett haveri hamnar på vägbanan (till exempel vid påkörning). I övriga fall bör säkerhetsklass 1 tillämpas. Vägbroar (även gång- och Säkerhetsklass 2 bör tillämpas cykelbroar) − för broar med en teoretisk spännvidd på högst 15,0 meter i största spannet, − för stödmurar med en höjd under 4,0 meter, − för vingmurar, − för inspektionsbryggor, − vid bestämning av pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga, och − vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg. Övriga broar och bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass 3. Broar för järnvägar, Säkerhetsklass 2 bör tillämpas spårvägar och tunnelbanor − för broräcken, − för vingmurar, − för stödmurar med en höjd under 4,0 meter vilka inte påverkar eller påverkas av järnvägstrafik, − för pålars eller pålgruppers geotekniska bärförmåga, − vid bestämning av plattgrundläggningars bärförmåga i friktionsjord och på berg, och − för inspektionsbryggor. Övriga bärverksdelar bör hänföras till säkerhetsklass 3.

9

Typ av byggnadsverk Säkerhetsklass

Geokonstruktioner Säkerhetsklass för geokonstruktioner beror bland annat på den ovanförliggande konstruktionen. Grundkonstruktionen kan i vissa fall hänföras till en lägre säkerhetsklass än den ovanförliggande konstruktionen.

Säkerhetsindex

2 Allmänna råd

Om en sannolikhetsteoretisk metod används bör reglerna för partialkoefficientmetoden vara vägledande. Angivna partial-koefficienter i brottgränstillstånd är beräknade med hänsyn till β-värdena som anges ovan och baserade på en kalibrering enligt NKB-skrift nr 55, Retningslinjer for last- og sikkerhedsbestemmelser for bærende konstruktioner, 1987.

Partialkoefficient för säkerhetsklass

3 kap. Allmänt om tillämpning av eurokoder

4 kap. SS-EN 1990 – Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk

Allmänt

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

För laster under byggskedet bör minst de rekommenderade värdena i standarden tillämpas.

Varaktiga och tillfälliga Uttryck 6.10 dimensioneringssituationer

Permanenta Ogynnsamma γd∙1,1∙G kj,sup laster Gynnsamma 0,9∙G kj,inf

Variabel huvudlast γd∙1,5∙Q k,1

Samverkande Största last variabla laster Övriga laster γd∙1,5∙ψ0,i ∙Q k,i

Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till 0.

2 Allmänna råd

Värdet på γdbör vid dimensionering för laster i byggskedet sättas till 1.

Varaktiga och tillfälliga Uttryck 6.10a Uttryck 6.10b dimensioneringssituationer

Permanenta Ogynnsamma γd∙1,35∙Gkj,sup, γd∙0,89·1,35∙Gkj,sup laster γd1,35∙Pk γd∙1,35∙Pk Gynnsamma 1,00∙Gkj,inf 1,00∙Gkj,inf 1,00∙Pk 1,00∙Pk Variabel huvudlast γd∙1,5∙Qk,1 Samverkande Största last γd∙1,5∙ψ0,1 ∙Qk,1 variabla laster Övriga laster 1 1 γd∙1,5∙ψ0,i ∙Qk,i γd∙1,5∙ψ0,i ∙Qk,i Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till 0.

Varaktiga och tillfälliga Uttryck 6.10 dimensioneringssituationer

Permanenta Ogynnsamma γd∙1,1∙G kj,sup laster Gynnsamma 1,00∙G kj,inf Variabel huvudlast γd∙1,4∙Q k,1 Samverkande Största last variabla laster Övriga laster 1 γd∙1,4∙ψ0,i ∙Q k,i Gäller när lasten är ogynnsam. Gynnsam last sätts till 0.

Stycke A2.3.1(5)

3 Allmänna råd

För tillfälliga järnvägsbroar avsedda för hastigheter under 90 kilometer i timmen bör nedböjningen vara under L/500.

Stycke A2.4.4.2.3(1)

Tillämpning av informativa bilagor

5 kap. SS-EN 1991-1-1 – Allmänna laster – Tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

För järnvägsbroar bör hänsyn tas till egentyngden av räcken samt krafter och moment från kontaktledningsstolpar.

6 kap. SS-EN 1991-1-3 – Snölast

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd:

Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 § får bilaga B användas.

Stycke 2(4), 3.3(1), 3.3(3)

2 Allmänna råd:

Nära en snözonsgräns bör den högre snölasten väljas.

16

17

Figur 6.1 Snölast på mark: Snözoner för snölast på mark, sk, som med sannolikheten av 0,98 inte överskrids en gång per år (ekvivalent med 50 års återkomsttid) baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer

3 Allmänna råd

Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 § får bilaga B användas.

Stycke 5.2(5)

4 Allmänna råd

En lastbild som tar hänsyn till snöröjning bör tas med i beräkningen – om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i avsnitt 5.3 i

standarden, och

– om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet.

Stycke 5.3.4(3)

5 Allmänna råd

Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 § får bilaga B användas.

Stycke 5.3.5(1)

6 Allmänna råd

Om kontroll sker för exceptionell snödrift enligt 2 § får bilaga B användas.

Stycke 6.3(1)

Tillämpning av informativa bilagor

7 kap. SS-EN 1991-1-4 – Vindlast

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Inverkan av topografin är inte inräknad i referensvindhastigheten.

22

Stycke 4.3.4(1)

2 Allmänna råd

Inverkan av stora och avsevärt högre närliggande byggnadsverk bör baseras på försök i vindtunnel.

Stycke 4.5(1) ANM.1

3 Allmänna råd

Uttryck (4.8) och figur 4.2 i standarden bör inte tillämpas. Värde på qp ges i tabell 7.1 och 7.2 i dessa föreskrifter.

Tabell 7.1 Karakteristiskt hastighetstryck qp i kN/m för vb = 21, 22 respektive 23 m/s

Höjd vb = 21 m/s vb = 22 m/s vb = 23 m/s h (m) Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp

0 I II III IV 0 I II III IV 0 I II III IV

2 0,55 0,48 0,36 0,32 0,29 0,60 0,52 0,39 0,35 0,32 0,65 0,57 0,43 0,38 0,35 4 0,64 0,57 0,45 0,32 0,29 0,70 0,63 0,50 0,35 0,32 0,76 0,68 0,54 0,38 0,35 8 0,74 0,67 0,56 0,39 0,29 0,81 0,74 0,61 0,43 0,32 0,88 0,81 0,67 0,47 0,35 12 0,80 0,74 0,63 0,46 0,32 0,87 0,81 0,69 0,50 0,35 0,95 0,88 0,75 0,55 0,38 16 0,84 0,78 0,68 0,51 0,37 0,92 0,86 0,74 0,56 0,40 1,01 0,94 0,81 0,61 0,44 20 0,87 0,82 0,71 0,55 0,41 0,96 0,90 0,78 0,60 0,45 1,05 0,98 0,86 0,66 0,49 25 0,91 0,86 0,76 0,59 0,45 1,00 0,94 0,83 0,65 0,49 1,09 1,03 0,91 0,71 0,54 30 0,94 0,89 0,79 0,62 0,48 1,03 0,98 0,87 0,69 0,53 1,13 1,07 0,95 0,75 0,58 35 0,97 0,92 0,82 0,65 0,51 1,06 1,01 0,90 0,72 0,56 1,16 1,10 0,98 0,79 0,62 40 0,99 0,94 0,84 0,68 0,54 1,08 1,03 0,93 0,75 0,59 1,18 1,13 1,01 0,82 0,65 45 1,01 0,96 0,87 0,71 0,56 1,11 1,06 0,95 0,77 0,62 1,21 1,16 1,04 0,85 0,68 50 1,03 0,98 0,89 0,73 0,59 1,13 1,08 0,97 0,80 0,64 1,23 1,18 1,06 0,87 0,70 55 1,04 1,00 0,91 0,75 0,61 1,14 1,10 0,99 0,82 0,67 1,25 1,20 1,09 0,90 0,73 60 1,06 1,02 0,92 0,77 0,63 1,16 1,11 1,01 0,84 0,69 1,27 1,22 1,11 0,92 0,75 65 1,07 1,03 0,94 0,78 0,64 1,18 1,13 1,03 0,86 0,71 1,28 1,24 1,13 0,94 0,77 70 1,08 1,04 0,95 0,80 0,66 1,19 1,15 1,05 0,88 0,72 1,30 1,25 1,15 0,96 0,79 75 1,10 1,06 0,97 0,81 0,67 1,20 1,16 1,06 0,89 0,74 1,31 1,27 1,16 0,98 0,81 80 1,11 1,07 0,98 0,83 0,69 1,22 1,17 1,08 0,91 0,76 1,33 1,28 1,18 0,99 0,83 85 1,12 1,08 0,99 0,84 0,70 1,23 1,19 1,09 0,92 0,77 1,34 1,30 1,19 1,01 0,84 90 1,13 1,09 1,01 0,85 0,72 1,24 1,20 1,10 0,94 0,78 1,35 1,31 1,21 1,02 0,86 95 1,14 1,10 1,02 0,87 0,73 1,25 1,21 1,12 0,95 0,80 1,37 1,32 1,22 1,04 0,87 100 1,15 1,11 1,03 0,88 0,74 1,26 1,22 1,13 0,96 0,81 1,38 1,33 1,23 1,05 0,89

23

Tabell 7.2 Karakteristiskt hastighetstryck qp i kN/m för vb = 24, 25 respektive 26 m/s

Höjd vb = 24 m/s vb = 25 m/s vb = 26 m/s h (m) Terrängtyp Terrängtyp Terrängtyp

0 I II III IV 0 I II III IV 0 I II III IV

2 0,71 0,62 0,46 0,41 0,38 0,77 0,67 0,50 0,45 0,41 0,84 0,73 0,55 0,49 0,44 4 0,83 0,75 0,59 0,41 0,38 0,90 0,81 0,64 0,45 0,41 0,98 0,87 0,69 0,49 0,44 8 0,96 0,88 0,73 0,51 0,38 1,04 0,95 0,79 0,55 0,41 1,13 1,03 0,86 0,60 0,44 12 1,04 0,96 0,82 0,60 0,42 1,13 1,04 0,89 0,65 0,45 1,22 1,13 0,96 0,70 0,49 16 1,10 1,02 0,88 0,66 0,48 1,19 1,11 0,96 0,72 0,52 1,29 1,20 1,04 0,78 0,56 20 1,14 1,07 0,93 0,72 0,53 1,24 1,16 1,01 0,78 0,58 1,34 1,26 1,10 0,84 0,63 25 1,19 1,12 0,99 0,77 0,59 1,29 1,22 1,07 0,84 0,64 1,40 1,32 1,16 0,90 0,69 30 1,23 1,16 1,03 0,82 0,63 1,33 1,26 1,12 0,89 0,69 1,44 1,37 1,21 0,96 0,74 35 1,26 1,20 1,07 0,86 0,67 1,37 1,30 1,16 0,93 0,73 1,48 1,41 1,25 1,00 0,79 40 1,29 1,23 1,10 0,89 0,71 1,40 1,33 1,20 0,97 0,77 1,51 1,44 1,29 1,04 0,83 45 1,32 1,26 1,13 0,92 0,74 1,43 1,36 1,23 1,00 0,80 1,54 1,48 1,33 1,08 0,87 50 1,34 1,28 1,16 0,95 0,77 1,45 1,39 1,26 1,03 0,83 1,57 1,51 1,36 1,11 0,90 55 1,36 1,31 1,18 0,98 0,79 1,48 1,42 1,28 1,06 0,86 1,60 1,53 1,39 1,15 0,93 60 1,38 1,33 1,21 1,00 0,82 1,50 1,44 1,31 1,08 0,89 1,62 1,56 1,42 1,17 0,96 65 1,40 1,35 1,23 1,02 0,84 1,52 1,46 1,33 1,11 0,91 1,64 1,58 1,44 1,20 0,99 70 1,42 1,36 1,25 1,04 0,86 1,54 1,48 1,35 1,13 0,93 1,66 1,60 1,46 1,22 1,01 75 1,43 1,38 1,27 1,06 0,88 1,55 1,50 1,37 1,15 0,96 1,68 1,62 1,48 1,25 1,03 80 1,45 1,40 1,28 1,08 0,90 1,57 1,52 1,39 1,17 0,98 1,70 1,64 1,51 1,27 1,06 85 1,46 1,41 1,30 1,10 0,92 1,58 1,53 1,41 1,19 1,00 1,71 1,66 1,52 1,29 1,08 90 1,47 1,43 1,31 1,11 0,93 1,60 1,55 1,43 1,21 1,01 1,73 1,67 1,54 1,31 1,10 95 1,49 1,44 1,33 1,13 0,95 1,61 1,56 1,44 1,23 1,03 1,74 1,69 1,56 1,33 1,11 100 1,50 1,45 1,34 1,15 0,97 1,63 1,58 1,46 1,24 1,05 1,76 1,71 1,58 1,34 1,13

Stycke 6.1(1)

4 Allmänna råd

cscd bör inte separeras.

Stycke 6.3.1(1) ANM.3

5 Allmänna råd

kp, B och R kan beräknas enligt följande uttryck:

0,6 𝑘𝑘p = �2𝑙𝑙𝑙𝑙(𝜈𝜈𝜈𝜈) + �2𝑙𝑙𝑙𝑙(𝜈𝜈𝜈𝜈)

kp= 3,0 för statiska konstruktioner

𝑅𝑅 𝜈𝜈 = 𝑙𝑙1,𝑥𝑥

2 2

√𝐵𝐵 + 𝑅𝑅

2 ℎ 𝑏𝑏 ℎ 𝐵𝐵 = exp �−0,05� � + �1 − � �0,04 + 0,01� ���

ℎref ℎ ℎref

24

2 2𝜋𝜋𝜋𝜋𝜋𝜋b𝜋𝜋h 𝑅𝑅 = 𝛿𝛿s + 𝛿𝛿a

4𝑦𝑦𝐶𝐶 𝜋𝜋 = 5 2 6 (1 + 70,8𝑦𝑦𝐶𝐶)

150𝑙𝑙1,x 𝑦𝑦C = 𝜈𝜈m(ℎ)

1 𝜋𝜋h = 𝑙𝑙1,xℎ 1 + 2 𝜈𝜈m(ℎ)

1 𝜋𝜋b = 𝑙𝑙1,x𝑏𝑏 1 + 3,2 𝜈𝜈m(ℎ)

Stycke 6.3.2(1)

6 Allmänna råd

Metoden i bilaga B kan tillämpas tillsammans med värden enligt rådet för stycke 6.3.1(1).

Stycke 7.1.3(1)

7 Allmänna råd

För nedisning på grund av fukt i luften bör SS-ISO 12494 användas.

Stycke 8.1(1) ANM.1 och 8.2(1) ANM.1

8 Allmänna råd

Tillämpliga delar i SS-EN 1991-1-4 kan användas som vägledning när det gäller vindlast på delar av andra brotyper, till exempel bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar, broar med tak, öppningsbara broar och broar med flera eller starkt krökta överbyggnader.

Stycke 8.3(1)

9 Allmänna råd

Avsnitt 7.4− 7.11 i standarden bör användas.

Tillämpning av informativa bilagor

8 kap. SS-EN 1991-1-5 – Temperaturpåverkan

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

För en aluminiumbrobana bör värdena för typ 1 användas. För en brobaneplatta av trä på låd- eller I-balkar av stål bör

värdena för typ 2 användas

För en brobaneplatta av trä på balkar av trä bör värdena för typ 3 användas.

Stycke 6.1.3.2(1)P

2 Allmänna råd

För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör både ∆TM,heat och ∆TM,cool sättas till 5 °C samt ksur till 1,0.

Stycke 6.1.4.2(1) ANM.1

3 Allmänna råd

För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod 2 inte användas.

30

Stycke A.1(1)

4 Allmänna råd

För broöverbyggnader med brobaneplatta av trä på balkar av trä bör metod 2 inte användas och bilaga B behöver inte användas.

9 kap. SS-EN 1991-1-6 – Laster vid utförande

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Dimensioneringsvärden enligt a) och b) i anmärkningen i standarden bör användas.

10 kap. SS-EN 1991-1-7 – Allmänna laster – Olyckslast

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Konsekvensklass CC2 bör tillämpas.

Stycke 4.1(1) ANM.1

2 Allmänna råd

Påkörningslasten kan sättas till noll för överbyggnader av lätta bärverk som ges en utformning som minskar risken för påkörning, med till exempel fri höjd över väg mer än 5,3 meter eller mer än 5,9 meter över järnvägsrälsens överkant.

Stycke 4.3.1(1)

3 Allmänna råd

För broar och andra byggnadsverk över en väg bör värden för

”Motorvägar, riksvägar och huvudvägar” enligt tabell 4.1 i standarden tillämpas. För broar och andra byggnadsverk intill en väg bör värden enligt tabell 4.1 i standarden tillämpas.

Stycke 4.3.2(1) ANM.1

4 Allmänna råd

Broar och andra byggnadsverk med en fri höjd av högst 5,2 meter bör dimensioneras för last enligt tabell 4.2 i standarden.

Stycke 4.3.2(1) ANM.3

5 Allmänna råd

h0 bör sättas till 5,2 meter och h1 till 6,0 meter.

Stycke 4.3.2(3)

6 Allmänna råd

Lastarean bör sättas till 0,5 meter x 0,25 meter med måttet 0,5 meter i brons längdled.

Stycke 4.5(1)

7 Allmänna råd

Bestämmelserna i avsnitt 4.5 i standarden bör tillämpas för bärverk intill alla typer av järnvägar.

Stycke 4.5.1.2(1) ANM.1 och ANM.2

8 Allmänna råd

Värden på påkörningslaster enligt tabell 4.4 i standarden bör tillämpas.

Stycke 4.6.1(3) ANM.1

9 Allmänna råd

För klassificering av fartyg bör tabell C.4 i bilaga C i standarden tillämpas.

Stycke 4.6.2(1)

10 Allmänna råd:

För klassificering av fartyg bör tabell C.3 i bilaga C tillämpas.

Stycke 4.6.2(3) ANM.1

11 Allmänna råd

Värden och beräkningssätt för olyckslast som anges i ANM.1 i

standarden bör tillämpas.

Stycke 4.6.2(4)

12 Allmänna råd

För den ekvivalenta statiska påseglingskraftens storlek bör värdet 1 MN tillämpas.

Stycke 4.6.3(1)

13 Allmänna råd

För värden på dynamiska krafter längs och tvärs farledsriktningen bör tabell C.4 i bilaga C tillämpas.

Stycke 4.6.3(5)

14 Allmänna råd

Minst 5 procent av värdet Fdx bör tillämpas.

11 kap. SS-EN 1991-2 – Trafiklast på broar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Permanenta broar för vägtrafik bör även dimensioneras för en

trafiklast enligt reglerna i avsnitt 4.3 i SS-EN 1991-2, med följande ändringar. Trafiklast med typfordon bör bestämmas enligt figur 11.1 med A lika med 180 kN och B lika med 300 kN. Den jämnt utbredda lasten, q, är 0 alternativt 5 kN/m och är jämnt fördelad över lastfältets bredd. Varje bärverksdel beräknas för det typfordon som har mest ogynnsam inverkan. Typfordonens axlar bör placeras centriskt inom lastfältet. Hjultryckets utbredning i tvärled bör sättas till 0,3 meter och i längdled till 0,2 meter. Centrumavståndet mellan hjultrycken bör sättas till 2,0 meter. Lastfältens antal och placering bör väljas i varje enskilt fall så att den mest ogynnsamma inverkan uppnås. Antalet lastfält med typfordon bör vara högst 2. Ena lastfältets typfordon bör multipliceras med faktorn 1,0 och det andra lastfältets typfordon med faktorn 0,8. Övriga lastfält bör ha en jämnt fördelad last q. Denna kan vara 0 alternativt 5 kN/m och bör vara jämnt fördelad över lastfältets bredd. Ett dynamiskt tillskott ε bör läggas till samtliga punktlaster. Det dynamiska tillskottet bör sättas till minst 20 procent. Om tjockleken av beläggning och överfyllnad tillsammans överstiger 0,5 meter kan det dynamiska tillskottet minskas. Vid tjockleken 3,0 meter kan det dynamiska tillskottet sättas till 0. För tjocklekar mellan 0,5 och 3,0 meter kan det dynamiska tillskottet interpoleras rätlinjigt.

34

Vid bestämning av bromskraft enligt stycke 4.4.1 i SS-EN 1991-2 bör Qlk sättas till 0,35 gånger tyngden, utan dynamiskt tillskott, av det tyngsta typfordonets punktlaster. Qlk bör dock maximeras till 500 kN. Vid bestämning av centrifugalkraft enligt stycke 4.4.2 i SS-EN 1991-2 bör Qv sättas till tyngden, utan dynamiskt tillskott, av typfordonen. De vertikala och horisontella krafterna av typfordonen bör kombineras enligt samma principer som lastmodell 1 med tillhörande horisontalkrafter.

För det enskilda vägnätet kan andra dimensionerande fordon

användas.

35

Figur 11.1 Typfordon (mått i meter)

Stycke 4.3.2(3)

Anpassningsfaktor Värde

αQ1 0,9 αQ2 0,9 αQ3 0 αq1 0,8 αqi 1,0 för i > 1 αqr 1,0

Stycke 4.3.3(4)

2 Allmänna råd

Klass B bör tillämpas för skyddsanordningar av stålräcke som

uppfyller kapacitetsklass H2 enligt SS-EN 1317-2 . För skyddsanordningar av betong bör klass D tillämpas. För övriga skyddsanordningar bör klasser enligt tabell 4.9 i standarden tillämpas.

Stycke 4.7.3.3(2)

3 Allmänna råd

2 2

qeq bör sättas till 20 kN/m på bredden 6 meter och till 10 kN/m på den övriga bredden och innefatta gångbanor, mittremsa med mera.

36

Stycke 5.6.2.2(1)

4 Allmänna råd

Tillfälliga broar bör dimensioneras för 80 procent av den last som gäller för permanenta broar, förutom om de är utsatta för tung massgodstrafik. Sådana broar bör i stället dimensioneras för 85 procent av lasten för permanenta broar.

Stycke 6.3.2(3)P

6 Allmänna råd

Bestämmande längder enligt tabell 6.2 i standarden bör användas. Dock kan Φ2 användas för fall 1.4, 2.3, 3.4, 4.5 och 4.6 i tabell 6.2. i standarden.

Stycke 6.4.6.4(5)

7 Allmänna råd

Värdet på bärförmågan i längdled bör sättas till 20 kN/m respektive 40 kN/m för obelastat spår och till 50 kN/m respektive 60 kN/m för belastat spår. De högre värdena bör användas vid ogynnsam inverkan och de lägre värdena vid gynnsam inverkan.

Stycke 6.5.4.5.1(2)

8 Allmänna råd

Tillkommande spänningar i följande räler som förekommer i Sverige bör högst vara enligt tabell 11.2. Tabell 11.2 Spänningar i förekommande Svenska rälsmodeller

Rältyp Tryck Drag

2 2 50 E3/900 72 N/mm 92 N/mm 2 2 BV 50/900 72 N/mm 92 N/mm 2 2 SJ 50/800 65 N/mm 82 N/mm 2 2 SJ 43/800 65 N/mm 82 N/mm

Stycke 6.7.3(1)P

9 Allmänna råd

Kraften som uppkommer av temperaturvariationer bör antas vara ± 1 000 kN/spår och verka i spårets längdriktning.

Stycke 6.8.1(11)P tabell 6.10

10 Allmänna råd

För broar med två eller flera spår bör antal belastade spår vid bestämning av fri höjd vara minst två.

Stycke 6.9(6)

11 Allmänna råd

Den tekniska livslängden bör förutsättas vara 120 år.

Bilaga C stycke (3)P

12 kap. SS-EN 1992-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

kt bör sättas till 1,0

Stycke 4.4.1.2(5)

2 Allmänna råd

Vid bestämning av nödvändigt täckande betongskikt, cmin,dur, bör hänsyn tas till avsedd livslängd.

39

cmin,dur enligt tabell 12.1 bör användas för armering som inte är korrosionskänslig armering. Om ett lägre vctekv än gränsvärdet enligt SS 137003 används i en viss exponeringsklass kan cmin,dur minskas med hänsyn till skydd mot armeringskorrosion och värdena enligt tabell 12.1 användas.

För korrosionskänslig armering samt foderrör vid efterspänd

armering bör täckskikten ökas med 10 mm utöver värdena i tabell 12.1. Tabell 12.1 Täckande betongskikt

Exponeringsklass Max cmin,dur i livslängdsklass vctekv

L 100 L 50 L 20 X0 - - - - XC1 0,90 15 10 10 0,60 10 10 10 XC2 0,60 25 20 15 0,55 20 15 10 0,50 15 10 10 XC3, XC4 0,55 25 20 15 0,50 20 15 10 XS1, XD1 0,45 30 25 15 0,40 25 20 15 XD2 0,45 40 30 25 0,40 35 30 20 0,35 30 25 20 XD3 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 XS2 0,45 50 40 30 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 XS3 0,40 45 35 25 0,35 40 30 25 Angivna täckande betongskikt gäller för en kloridkoncentration i havet av högst 0,4 procent (ostkusten).

Stycke 4.4.1.3(4)

3 Allmänna råd

Nedanstående värden bör användas. k1 = cmin+ 15 (mm) k2 = cmin + 65 (mm) Utöver täckande betongskikt enligt ovan bör hänsyn tas till inläggnings-toleransen Δcdev .

40

Stycke 5.10.1(6)

4 Allmänna råd

Metod D i kombination med minst en av de andra metoderna bör

användas.

Stycke 6.2.3(2)

5 Allmänna råd

Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i konstruktioner som inte är förspända bör villkoret 1,0 ≤ cotθ ≤ 2,5 vara uppfyllt.

Vid bestämning av tvärkraftskapacitet i förspända konstruk-

tioner bör villkoret 1,0 ≤ cotθ ≤ 3,0 vara uppfyllt.

Stycke 6.4.5(1)

6 Allmänna råd

vRd,max bör bestämmas enligt följande. 𝑣𝑣𝑅𝑅𝑅𝑅,𝑚𝑚𝑚𝑚𝑥𝑥 = 0,5 ∙ 𝜈𝜈 ∙ 𝑓𝑓𝑐𝑐𝑅𝑅

Stycke 6.8.7(1) ANM.2

7 Allmänna råd

k1 bör sättas till 1,0.

Stycke 7.2(5)

8 Allmänna råd

k3 bör sättas till 1,0.

Stycke 7.3.1(5)

9 Allmänna råd

Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd wmax bör hänsyn tas till livslängdsklass. Om det inte finns krav på vattentäthet eller andra särskilda krav bör värden enligt tabell 12.2 användas som övre gräns för beräknad sprickbredd.

41

Tabell 12.2 Acceptabel sprickbredd

Expo- Bärverksdelar med Bärverksdelar med nerings- armering eller med vidhäftande klass icke vidhäftande spännarmering spännarmering Kvasipermanent Frekvent lastkombination lastkombination L 100 L 50 L 20 L 100 L 50 L 20

1 1 1 XC2 0,40 0,45 - 0,30 0,40 0,45 1 1 1 XC3, XC4 0,30 0,40 - 0,20 0,30 0,40 XS1, XS2, 0,20 0,30 0,40 Frånvaro av XD1, XD2 dragspänningar XS3, XD3 0,15 0,20 0,30 I dessa exponeringsklasser ska dessutom frånvaro av dragspänningar kontrolleras för kvasipermantent lastkombination.

Stycke 7.3.2(4)

10 Allmänna råd

Vid bestämning av vilken dragspänning som tillåts utan att minimiarmering för begränsning av sprickbredder behöver läggas in bör hänsyn tas till livslängdsklass. Följande värde bör användas: σct,p = fctk / ζ Värden på spricksäkerhetsfaktorn ζ enligt tabell 12.3 bör användas. Tabell 12.3 Spricksäkerhetsfaktor ζ

Exponeringsklass L 100 L 50 L 20

XC2 1,0 0,9 0,9 XC3, XC4 1,2 1,0 1,0 XS1, XS2, XD1, XD2 1,5 1,2 1,0 XS3, XD3 1,8 1,5 1,2

Stycke 7.3.4(3)

11 Allmänna råd

k3 bör sättas till 7⋅φ/c.

Stycke 8.3(2)

12 Allmänna råd

Diametern på den dorn som används vid bockningen bör, inte vara mindre än 1,5 gånger diametern på den dorn som använts vid bockprovningen enligt SS-EN ISO 7438.

Om uppgift om dorndiameter vid provning saknas bör de

rekommenderade värdena tillämpas.

Stycke 9.2.1.1(3)

13 Allmänna råd

As,max kan antas vara obegränsad.

42

Stycke 9.2.2(4)

14 Allmänna råd

Om den tvärkraftsarmering som inte är utformad som slutna byglar utgörs av upp- eller nedbockad armering bör β3 sättas till 0.

Stycke 9.2.2(5)

15 Allmänna råd

För broar bör följande tillämpas: Lådbalkars liv förses med en minsta tvärkraftsarmering ρw,min = 0,30 procent. För liv med bredden bw större än balkhöjden h kan minsta tvärkraftsarmering reduceras till ρw,min = (0,20 + 0,10 h/bw) procent. I balkar som inte är lådbalkar förses livet med en minsta tvärkraftsarmering ρw,min = 0,15 procent. För liv med bredden bw större än balkhöjden h kan kravet på minsta tvärkraftsarmering reduceras till ρw,min = (0,10 + 0,05 h/bw) procent. Armeringsinnehållet beräknas i en sektion som är vinkelrät mot tvärkraftsarmeringen. Vid beräkningen av betongarean kan balklivets medelbredd användas. I breda liv (där bredden är större än höjden) fördelas armeringen jämnt över livbredden.

Stycke 9.2.2(7)

16 Allmänna råd

Sb,maxbör sättas till 0,75d (1 + cotα)

Stycke 9.2.2(8)

17 Allmänna råd

St,max bör sättas till 0,75d.

Stycke 9.5.2(2)

18 Allmänna råd

As,min bör sättas till 0,002 Ac.

Stycke 9.5.2(3)

19 Allmänna råd

As,max kan antas vara obegränsad.

Stycke 9.6.2(1) ANM.2

20 Allmänna råd

As,vmaxkan antas vara obegränsad.

Stycke 9.8.4(1)

21 Allmänna råd

q2bör sättas till 1 MPa.

Stycke 11.3.5(1)P

22 Allmänna råd

Värdet för αcc,pl bör sättas till 1,0 och värdet för αct,pl till 0,5.

Stycke C.1(3) ANM.1 och ANM.2

23 Allmänna råd

Värdet på k2 bör sättas till 0,5⋅ac/z0.

Tillämpning av informativa bilagor

13 kap. SS-EN 1992-1-2 – Brandteknisk dimensionering

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Värdena för medeltemperaturhöjningen och den maximala temperaturhöjningen under avsvalningsfasen bör sättas till följande: ∆Θ1 = 180 K ∆Θ2 = 220 K

Stycke 3.2.4(2)

2 Allmänna råd

Minst klass B bör användas.

Stycke 3.3.3(1)

3 Allmänna råd

Det undre gränsvärdet på värmekonduktiviteten bör användas.

44

Stycke 4.1(1)P

4 Allmänna råd

Avancerade beräkningsmetoder enligt 4.3 i standarden kan användas.

Stycke 5.2(3)

5 Allmänna råd

Klass WB bör tillämpas.

Stycke 6.2.(2)

6 Allmänna råd

Metoderna B, C och D kan användas.

Stycke 6.3(1)

7 Allmänna råd

Om inget annat påvisas genom provning bör det undre gränsvärdet enligt avsnitt 3.3.3 i standarden användas.

14 kap. SS-EN 1992-2 – Broar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Exponeringsklassen för betongytor som är skyddade av tätskikt bör sättas till XD1.

Stycke 4.2(106) ANM.2

2 Allmänna råd

När tösalt används bör alla ytor i vägmiljö betraktas som direkt utsatta för tösalt. Betongytor som är direkt utsatta för tösalt bör utföras i exponeringsklasserna XD3 och XF4.

Baksidor på betongmurar i vägmiljö och som är motfyllda med

jord, kan utföras i exponeringsklassen XD1.

Stycke 5.7(105) ANM.1

3 Allmänna råd

Icke-linjär analys bör inte användas.

Stycke 6.1(109) c)

4 Allmänna råd

Metod c) bör inte användas.

Stycke 7.3.1(105)

5 Allmänna råd

Vid bestämning av acceptabel beräknad sprickbredd wmax bör hänsyn tas till livslängdsklass. Värden enligt tabell 12.2 bör användas som övre gräns för beräknad sprickbredd. Avståndet mellan vidhäftande spännarmering, eller dess foderrör, och beräkningsmässig dragspänning bör vara minst 100 mm.

Stycke 7.3.3(101)

6 Allmänna råd

Den rekommenderade metoden bör inte användas.

Stycke 8.10.4(105)

7 Allmänna råd

Värdet X bör sättas till 20 procent och den största andelen skarvad spännarmering till 80 procent.

Stycke 9.5.3(101)

8 Allmänna råd

Tvärgående armering bör ha en diameter av minst 8 mm.

Stycke 113.3.2(103)

9 Allmänna råd

Värdet på k bör sättas till 0,5.

46

Tillämpning av informativa bilagor

15 kap. SS-EN 1993-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Utöver de stålsorter som anges i tabell 3.1 i standarden kan stålsorter enligt tabell 15.1 i dessa föreskrifter och enligt tabell 1 i SS- EN 1993-1-12 användas. Tabell 4.1 i SS-EN 1993-1-8 kan kompletteras enligt tabell 15.2 i dessa föreskrifter. Tabell 15.1 Stålsorter

2 2

Standard Stålsort fy [N/mm ] fu [N/mm ]

SS-EN 10149-2 S 315MC 315 390 S 355MC 355 430 S 420MC 420 480 S 460MC 460 520 SS-EN 10149-3 S 260NC 260 370 S 315NC 315 430 S 355NC 355 470 S 420NC 420 530 Stålen bör beställas med provning av slagseghet enligt SS-

EN 10149-1 avsnitt 11, option 5.

47

Tabell 15.2 Korrelationsfaktor ßw för kälsvetsar

Standard och stålsort Faktor ßw

SS-EN 10149-2 SS-EN 10149-3

S 260NC 0,85 S 315MC S 355MC S 315NC S 355NC 0,9 S 420MC S 460MC S 420NC 1,0

Stycke 3.2.1(1)

2 Allmänna råd

Metoden enligt avsnitt 6.3 i standarden bör inte tillämpas för broar.

Stycke 5.3.2(11) ANM.2

3 Allmänna råd

Metoden kan användas förutsatt att elastisk analys tillämpas.

Stycke 6.1(1) ANM.1

4 Allmänna råd

Metod 1 enligt standarden bör användas.

Stycke 6.3.4(1)

5 Allmänna råd

När metoden används bör interpolationen mellan χ och χLT göras enligt följande.

48

𝜒𝜒̅ = (𝑙𝑙𝜒𝜒 +𝑚𝑚𝜒𝜒𝐿𝐿𝐿𝐿)/(𝑚𝑚 + 𝑙𝑙)

där

𝑁𝑁𝐸𝐸𝑅𝑅 𝑙𝑙 = 𝑜𝑜𝑜𝑜ℎ, 𝑁𝑁𝑅𝑅𝑅𝑅 𝑀𝑀𝑦𝑦,𝐸𝐸𝑅𝑅 𝑚𝑚 = 𝑀𝑀𝑦𝑦,𝑅𝑅𝑅𝑅

Stycke C.2.2(3)

6 Allmänna råd

Val av utförandeklass bör baseras på säkerhetsklass och

konsekvensklass vid tillämpning av tabell C.1 i standarden. Vid tillämpningen motsvaras tabellens RC1 av säkerhetsklass 1 och 2, tabellens RC2 motsvaras av säkerhetsklass 3 och RC3 motsvaras av säkerhetsklass 4 enligt 2 kap. 2−8 §§ i dessa föreskrifter.

Tillämpning av informativa bilagor

16 kap. SS-EN 1993-1-2 – Brandteknisk dimensionering

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Avancerade beräkningsmodeller kan användas.

Stycke 4.2.3.6(1) ANM.2

2 Allmänna råd

Utöver användningen av det rekommenderade värdet kan bilaga E användas.

17 kap. SS-EN 1993-1-3 – Kallformade profiler och profilerad plåt

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Utöver den tillämpning som anges i standarden får standarden även

tillämpas för

– stål enligt tabell 3.1b i standarden (förutom vid användning av stål enligt SS-EN 10346 då dimensioneringen ska baseras på det lägsta av 0,2-gränsen och brottgränsen och det ska påvisas att den aktuella produkten uppfyller värdena i de riktningar som stålet utnyttjas), – stål enligt SS-EN 10025-5, – stål enligt SS-EN 10025-6, (under förutsättning att hänsyn tas till begränsningarna enligt SS-EN 1993-1-3 och SS-EN 1993-1-12),

och

– stål S550GD+ZA enligt SS-EN 10346.

Stycke 3.2.4(1)

2 Allmänna råd

Tjockleken får bestämmas av funktionskrav, till exempel gåbarhet. För förband ges giltigheter för formler enligt stycke 8.1(2) i standarden.

Stycke 8.3(13) Tabell 8.1

Nitdiameter Nitmaterial (mm) Stål Rostfritt Monel Aluminium stål

4,0 1 600 2 800 2 400 800 4,8 2 400 4 200 3 500 1 100 5,0 2 600 4 600 - - 6,4 4 400 - 6 200 2 000 Enligt tillämplig standard eller med material med bestyrkta egenskaper. Nickel-kopparlegering av två delar nickel och en del koppar.

Stycke 8.3(13) Tabell 8.2

Skruvdiameter Skruvens material (gängans yttre diameter) Härdat stål Rostfritt stål (mm)

4,8 5 200 4 600 5,5 7 200 6 500 6,3 9 800 8 500 8,0 16 300 14 300 Enligt tillämplig standard eller med intygade egenskaper.

Stycke 8.3(13) Tabell 8.3

3 Allmänna råd

I bärverk bör endast skjutspik med intygade egenskaper användas för bärförmåga vid skjuvning, dragning och utdragning.

Stycke A.1(1) ANM.3

4 Allmänna råd

Omräkningsfaktorerna kan sättas till 1,00.

51

Stycke A.6.4(4)

Tillämpning av informativa bilagor

18 kap. SS-EN 1993-1-4 – Rostfritt stål

Nationellt valda parametrar

Tillämpning av informativa bilagor

19 kap. SS-EN 1993-1-5 – Plåtbalkar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Metoden med reducerad spänning bör inte användas.

Tillämpning av informativa bilagor

20 kap. SS-EN 1993-1-6 – Skal

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Värdet bör sättas till nmps = 0,05 E/fyd, det vill säga εmps = 0,05.

Stycke 8.4.3(2) Tabell 8.2

2 Allmänna råd

Absoluta tal bör inte användas. I stället bör de relativa värdena enligt tabell 8.3 i standarden användas.

Stycke 8.5.2(2)

21 kap. SS-EN 1993-1-7 – Plana plåtkonstruktioner med transversallast

Nationellt valda parametrar

22 kap. SS-EN 1993-1-8 – Dimensionering av knutpunkter och förband

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Nitar bör uppfylla kraven i SS 39 och SS 318. Material till nitar bör uppfylla kraven i SS-EN 10263-2.

Stycke 2.2(2)

γM0, γM1 och γM2 se Bärförmåga för bärverksdelar och tvärsektioner SS-EN 1993-1-1

Bärförmåga för skruvar Bärförmåga för nitar Bärförmåga för ledbultar γM2 = 1,2 Bärförmåga för svetsar Bärförmåga för hålkanttryck Bärförmåga för glidning - i brottgränstillstånd (typ C) γM3 = 1,2 - i bruksgränstillstånd (typ B) γM3,ser = 1,0 Bärförmåga för injektionsskruvar γM4 = 1,0 Bärförmåga för fackverksknutpunkter med γM5 = 1,0 konstruktionsrör Bärförmåga för ledbultar i bruksgränstillstånd γM6,ser = 1,0 Förspänningskraft i höghållfasta skruvar γM7 = 1,0 Bärförmåga för betong γc se SS-EN 1992

Stycke 3.4.2(1)

2 Allmänna råd

Förspänningskraften bör vara minst 0,7 fub As.

23 kap. SS-EN 1993-1-9 – Utmattning

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Livslängdsmetoden bör användas som analysmetod. Skadetålighetsmetoden kan dock användas om regelbundna handnära inspektioner utförs med ett intervall på högst 6 år.

Utmattning i primärbärande bärverksdelar bör anses vara en

allvarlig konsekvens av brott.

Stycke 5(2)

2 Allmänna råd

För tvärsnittsklass 4 bör spänningar beräknas på bruttotvärsnitt reducerat för inverkan av skjuvdeformationer i breda flänsar.

54

24 kap. SS-EN 1993-1-10 – Seghet och egenskaper i tjockleksriktningen

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Tabell 2.1 i standarden får tillämpas utan restriktioner.

25 kap. SS-EN 1993-1-11 – Dragbelastade komponenter

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Med hänsyn till korrosion bör tråd av rostfritt stål väljas enligt tabell A.1 i SS-EN 1993-1-4.

26 kap. SS-EN 1993-1-12 – Tilläggsregler för stålsorter upp till S700

Nationellt valda parametrar

27 kap. SS-EN 1993-2 – Broar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Livslängdsmetoden bör användas som analysmetod. Skadetålighetsmetoden kan dock användas om regelbundna handnära inspektioner utförs med ett intervall på högst 6 år.

Stycke 3.2.3(2)

2 Allmänna råd

Material bör uppfylla kraven i tabell 27.1. Tabell 27.1 Tilläggskrav

Godstjocklek t mm T27J °C Ståltyp

t ≤ 30 -20 -

30 < t ≤ 80 -20 finkornstål

t > 80 -40 finkornstål

Stycke 3.2.4(1)

3 Allmänna råd

Material bör uppfylla kraven i tabell 27.2. Tabell 27.2 Kvalitetsklass enligt SS-EN 10164

Målvärde ZEd Kvalitetsklass

ZEd ≤ 10 - ZEd >10 Z35

Stycke 5.4.1(1)

4 Allmänna råd

Plastisk analys kan användas för olyckslast.

Stycke 6.1(1)P

5 Allmänna råd

Metoden i punkt 1 i standarden (effektivt tvärsnitt) bör användas.

Stycke 6.3.4.2(1)

6 Allmänna råd

Injekteringsskruvar bör inte användas.

Stycke 8.1.6.3(1)

7 Allmänna råd

Hybridförband bör inte användas.

Stycke 8.2.1.4(1)

8 Allmänna råd

Partiellt genomsvetsade förband kan användas som ett alternativ till kälsvetsar.

Stycke 8.2.1.5(1)

9 Allmänna råd

Pluggsvetsar bör inte användas.

Stycke 8.2.1.6(1)

10 Allmänna råd

Utflackande fog kan användas.

Stycke 8.2.10(1)

11 Allmänna råd

Svetsar enligt 4.12(1) och (2) i SS-EN 1993-1-8 bör inte användas.

Stycke 8.2.13(1)

12 Allmänna råd

Endast jämnstarka knutpunkter bör användas.

Stycke 9.1.2(1)

13 Allmänna råd

För brobaneplåtar med tjocklek enligt bilaga C.1.2.2 kan kontroll av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.

57

Stycke 9.5.2(6)

14 Allmänna råd

λ4 får sättas till 1,0.

Stycke 9.6(1) ANM.2

15 Allmänna råd

För brobaneplåtar med tjocklek enligt bilaga C.1.2.2 får kontroll av utmattningshållfastheten för lokal böjning uteslutas.

Stycke A.4.2.1(4)

16 Allmänna råd

∆Tγ kan förutsättas vara 5 °C, och ∆T0 kan förutsättas vara 15 °C.

Tillämpning av informativa bilagor

28 kap. SS-EN 1993-3-1 – Torn och master

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Kabelbrott får behandlas enligt bilaga E.

Stycke 6.1(1)

29 kap. SS-EN 1993-5 – Pålar och spont

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Lägsta brukstemperatur kan antas vara -30° C för hela landet.

Stycke 4.4(1)

2 Allmänna råd

Pålkommissionens rapport (105) om korrosion kan användas vid

bedömning av korrosionshastigheten.

Stycke 5.1.1(4)

3 Allmänna råd

Skarvar mellan pålelement bör dimensioneras för de krafter och moment som förväntas under slagning och användning.

59

Stycke A.3.1(3)

30 kap. SS-EN 1994-1-1 – Allmänna regler och regler för byggnader

Nationellt valda parametrar

Tillämpning av informativa bilagor

31 kap. SS-EN 1994-1-2 – Allmänna regler – Brandteknisk dimensionering

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Värdena ∆ϴ1 = 180 K och ∆ϴ2 = 220 K bör användas.

Stycke 3.3.2(9) ANM.1

2 Allmänna råd

Det undre gränsvärdet för värmekonduktivitet (3.6b) bör tillämpas.

Stycke 4.1(1)P

32 kap. SS-EN 1994-2 – Broar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Interaktion mellan globala och lokala effekter behöver inte tas hänsyn till.

Stycke 6.2.1.5(9)

2 Allmänna råd

Kapitel 10 i SS-EN 1993-1-5 bör inte användas.

Stycke 6.8.2(1)

Tillämpning av informativa bilagor

33 kap. SS-EN 1995-1-1 – Gemensamma regler och regler för byggnader

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Den indelning av lasters varaktighet som är relevant för svenska förhållanden framgår av tabell 33.1.

61

Tabell 33.1 Indelning av laster efter varaktighet

Lastvaraktighetsklass Exempel på laster

Permanent Egentyngd Lång Lagrat gods Medel Snölast Nyttig last på bjälklag Kort Vindlast Momentan Vindstötar Olyckslast

Stycke 6.4.3(8)

2 Allmänna råd

För spikförband i silvergran (abies alba), nordisk gran (picea abies) och nordisk fura (pinus sylvestris) kan stycke 8.3.1.2(6) i standarden tillämpas i stället för stycke 8.3.1.2(7).

Stycke 10.9.2(3)

3 Allmänna råd

Den maximala utböjningen hos virkesdelar (αbow,perm) bör vara högst 10 mm efter montage och nödvändig stagning.

Stycke 10.9.2(4)

4 Allmänna råd

Den maximala avvikelsen från vertikalplanet (αdev,perm) bör vara högst 0,02 h, där h är fackverkets största höjd. Avvikelsen bör dock högst vara 50 mm.

34 kap. SS-EN 1995-1-2 – Allmänt – Brandteknisk dimensionering

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Värdena ∆ϴ1 = 180 K och ∆ϴ2 = 220 K bör användas.

62

35 kap. SS-EN 1995-2 – Broar

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Laster under byggtiden bör hänföras till lastvaraktighetsklass medel.

Stycke 7.2

2 Allmänna råd

Nedböjning av trafiklast inklusive gångbanelast bör begränsas till l/400, om det inte finns särskilda skäl för att välja ett annat gränsvärde.

AVDELNING VIII− DIMENSIONERING AV MURVERKSKONSTRUKTIONER

36 kap. SS-EN 1996-1-1 – Allmänna regler för armerade och oarmerade murverkskonstruktioner

Nationellt valda parametrar

Utförandeklass (medelvärde) Murverkets material I II

Stenar/block kategori I, 1,9 2,1 specialmurbruk Stenar/block kategori I, 2,1 2,5 receptmurbruk Stenar/block kategori II, 2,6 3,0 1, 2, 4 valfritt murbruk

Utförandeklass (karakteristiskt värde) Murverkets material I II

Stenar/block kategori I, 1,8 2,0 specialmurbruk Stenar/block kategori I, 2,0 2,3 receptmurbruk Stenar/block kategori II, 2,3 2,7 1, 2, 4 valfritt murbruk

Utförandeklass I II

Armeringsförankring 2,0 2,5 Armeringshållfasthet 1,3 1,3 Murkramlor 2,5 2,7 Krav för specialmurbruk finns i SS-EN 998-2 och SS-EN 1996-2. Krav för receptmurbruk finns i SS-EN 998-2 och SS-EN 1996-2. Angivna partialkoefficienter ska tillämpas på deklarerade medelvärden. När variationskoefficienten för stenar/block kategori II inte överstiger 25 procent Utförandeklass: Se 1 kap. 6 §.

Stycke 3.2.2(1)

1 Allmänna råd

Acceptabla likvärdiga blandningsproportioner för murbruk enligt tabell 36.2 och 36.3 bör användas. Tabell 36.2 Blandningsproportioner för murbruk

Bindemedel Viktdelar Volymdelar Beteckning

Murbruksklass Murbruksklass M10 (A) M10 (A)

Cement C 100/450 C 1:4 M10-1:0:4C Kalk, Cement KC 20/80/400 KC 1:3:15 M10-3:1:15CK Kalk, Cement KC 10/90/350 KC 1:4:15 M10-4:1:15CK Murcement M 100/350 M 1:3 M10-1:3M

Murbruksklass Murbruksklass M2,5 (B) M2,5 (B)

Kalk, Cement KC 35/65/550 KC 1:1:8 M2,5-1:1:8CK Murcement M 100/600 M 1:5 M2,5-1:5M

64

Bindemedel Viktdelar Volymdelar Beteckning

Murbruksklass Murbruksklass M1 (C) M1 (C)

Kalk, Cement KC 50/50/650 KC 2:1:12 M1-1:2:12CK Murcement M 100/900 M 1:7 M1-1:7M

Murbruksklass Murbruksklass M0,5 (D) M0,5 (D)

Kalk, Cement KC 50/50/950 KC 2:1:18 M0,5-1:2:18CK Hydraulisk kalk Kh 100/850 Kh 1:5 M0,5-1:5Kh I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar av cement, kalk och sand samt bindemedeltyp.

Tabell 36.3 Likvärdiga blandningsproportioner för murbruk

Beteckning Bindemedel Viktdelar

Murbruksklass M10 (A)

M10-1:0:4C Cement 100:450 M10-3:1:15CK Cement, kalk 80:20:400 M10-4:1:15CK Cement, kalk 90:10:350 M10-1:3M Murcement 100:350

Murbruksklass M2,5 (B)

M2,5-1:1:8CK Cement, kalk 65:35:550 M2,5-1:5M Murcement 100:600

Murbruksklass M1 (C)

M1-1:2:12CK Cement, kalk 50:50:650 M1-1:7M Murcement 100:900

Murbruksklass M0,5 (D)

M0,5-1:2:18CK Cement, kalk 50:50:950 M0,5-1:5Kh Hydraulisk kalk 100/850 I beteckningen anges murbruksklass och volymdelar av cement, kalk och sand samt bindemedeltyp.

Stycke 3.6.1.2(1)

2 Allmänna råd

Karakteristiska värden på murverks tryckhållfasthet fk enligt tabell 36.4 bör användas. Tabell 36.4 Karakteristiska värden på murverks tryckhållfasthet fk.

Murstenar/ Hållfast- fk (MPa) Tunnmurblock hetsklass Murbruksklass enligt SS-EN fogs- 998-2 bruk

M10 M2,5 M1 M2

Tegelblock 6 4,1 - Tegelsten 12 5,2 3,6 2,7 1,0 - 15 5,8 4,2 3,2 1,3 - 25 7,5 6,0 4,5 1,8 - 35 8,9 7,5 5,7 2,3 -

65

Murstenar/ Hållfast- fk (MPa) Tunnmurblock hetsklass Murbruksklass enligt SS-EN fogs- 998-2 bruk

M10 M2,5 M1 M2

45 10,0 9,0 6,8 2,3 - 55 11,1 10,3 7,8 2,3 - 65 12,1 11,6 8,8 2,3 - Kalksandsten 25 - 6,0 4,5 - 12,3 Betongsten 25 7,5 6,0 - Betonghål- 5 - 2,0 1,5 - 2,6 block 10 2,4 2,4 2,4 - 4,6 Massiva 10 3,8 3,6 2,8 - 5,7 betongblock 15 4,7 4,7 3,7 - 8,0 Lättklinkerb- 2,0 - 1,2 0,9 - 1,4 lock 2,5 - 1,4 1,0 - 1,7 3 - 1,6 1,2 - 2,0 3,5 - 1,7 1,3 - 2,3 4,0 - 1,9 1,5 - 2,6 4,5 - 2,1 1,6 - 2,9 5 - 2,2 1,7 - 3,1 Lättklinkerb- 2 - 1,8 1,2 0,8 1,4 lock 3 - 2,4 1,6 1,0 2,0 5 - 3,4 2,2 1,2 3,1 10 - 4,3 3,4 1,2 5,7 Dimensionering enligt uttryck (3.3) i SS-EN 1996-1-1 med faktorn K gäller följande: – Betongsten K=0,80 – Kalksandsten K=0,80 – Betonghålblock K=0,65 grupp 2 – Lättbetong K=0,80 – Lättklinker K=0,80

Stycke 3.6.2(3) och 3.6.2(4)

3 Allmänna råd

Följande värden för fvlt(MPa) bör användas: – tegelblock och tegelsten = 1,0, – kalksandsten, betongsten, betonghålblock, massiva betongblock och lättbetongblock = 0,6,

– tunnfogade lättbetongblock = 0,8, och

– lättklinkerblock = 1,1.

Stycke 3.6.2(6)

4 Allmänna råd

Initiala skjuvhållfastheter fvko enligt tabell 36.5 bör användas.

66

Tabell 36.5 Initial skjuvhållfasthet

Murstenar/ fvko (MPa) murblock Normalt murbruk i Tunnfogsbruk Lättangiven (liggfog 0,5–3,0 murhållfasthetsklass mm) bruk

Tegel M10–M20 0,30 M2,5–M9 0,20 - 0,15 M1–M2 0,10 Kalksandsten M10–M20 0,20 M2,5–M9 0,15 0,40 0,15 M1–M2 0,10 Betong och M10–M20 0,20 lättklinkerbetong Lättklinkerbetong M2,5–M9 0,20 Autoklaverad M2,5–M9 0,15 0,30 0,15 lättbetong M1–M2 0,15 Fabrikstillverkad sten M1–M2 0,10 och natursten

Stycke 3.6.4(3) ANM.1

5 Allmänna råd

Karakteristiska böjhållfastheter fxk1 och fxk2 enligt tabell 36.6 bör användas. Tabell 36.6 Karakteristisk böjhållfasthet

Murstenar/ Håll- fxk1 fxk1 fxk1 fxk2 fxk2 fxk2 Murblock fast- (MPa) (MPa) Tunn- (MPa) (MPa) Tunnhets- fogs- M1,0- fogs- M1,0- M2,5- M2,5klass bruk M2,4 bruk M2,4 M10 M10

Tegelblock 6 0,12 0,15 - 0,12 0,15 - Håltegel 15– 0,12 0,3 - 0,90 1,1 - 65 Massivtegel 15– 0,12 0,25 - 0,90 1,1 - 65 Kalksand- 25 0,05 0,10 0,20 0,70 0,90 0,30 sten Betongsten 25 0,05 0,20 0,20 0,70 0,90 0,30 Betong- 5–10 0,05 0,20 0,20 0,30 0,40 0,30 hålblock Massiva 10– 0,05 0,20 0,20 0,30 0,40 0,30 betongblock 15 Lätt- 2,0 0,08 0,10 0,15 0,08 0,10 0,30 betongblock 2,5 0,08 0,10 0,15 0,15 0,20 0,30 3 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 3,5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 4,0 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30

67

Murstenar/ Håll- fxk1 fxk1 fxk1 fxk2 fxk2 fxk2 Murblock fast- (MPa) (MPa) Tunn- (MPa) (MPa) Tunnhets- fogs- M1,0- fogs- M1,0- M2,5- M2,5klass bruk M2,4 bruk M2,4 M10 M10

4,5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 5 0,15 0,15 0,20 0,20 0,25 0,30 Lätt- 2 0,12 0,15 0,20 0,12 0,15 0,30 klinkerblock 3 0,12 0,15 0,20 0,25 0,30 0,30 5 0,12 0,15 0,20 0,25 0,30 0,30 10 0,12 0,15 0,20 0,25 0,30 0,30

Stycke 3.7.2(2)

6 Allmänna råd

När elasticitetsmodulens inverkan är av stor betydelse bör val av KE för elasticitetsmodulen bestämmas genom provning enligt SS-EN 1052-1.

Om inte elasticitetsmodulen E bestäms genom provning kan

följande värden på KE användas. KE = 500 för massiv tegelsten och kalksandsten (a) KE = 500 för håltegel och tunnfogsmurade lättbetongblock (b) KE = 1000 för lättklinkerblock (c) KE = 1000 för betongsten, betonghålblock, massiva (d)

betongblock och lättbetongblock

Stycke 4.3.3(3)

7 Allmänna råd

Armeringsstål bör väljas med hänsyn till beständighet och enligt tabellerna 36.7−36.9.

Tabell 36.7 Beständighet för armeringsstål

Material Korrosionsskyddssystem och täckskikt (mm) för armeringsstål i miljöklasserna MX1 – MX5 Ref. nr Miljöklass MX1 MX2 MX3 MX4 MX5

Austenitiskt R 1 15 15 15 15 15 rostfritt, syrafast stål Austenitiskt R 3 15 15 15 20 rostfritt stål 1 1 Förzinkat stål R 13 15 35 50 - - 1 1 Förzinkat, R 18 15 35 50 - epoxibelagt stål Oskyddat ob 25 - - - kolstål Tillverkare eller murverksspecialist bör konsulteras innan användning. - Ej rekommenderat korrosionsskydd.

68

Tabell 36.8 Materialbeskrivning

Ref.nr Materialbeteckning Materialbeskrivning

R 1 SS-EN 10088-1 Austenitiskt rostfritt, syrafast SS-EN 10088-3 stål SS-EN 10088-5 R 3 SS-EN 10088-1 Austenitiskt rostfritt stål SS-EN 10088-3 SS-EN 10088-5 R 13 SS-EN 10020 Förzinkat stål med minst 265 2 SS-EN 10244-1 g/m zink per sida SS-EN 10244-2 R 18 SS-EN 10020 Förzinkat och epoxibelagt stål SS-EN 10244-1 med minst 60 g/m zink per 2 SS-EN 10244-2 sida och minst 80 g/m epoxi, 2 SS-EN 10245-1 medel- värde 100 g/m epoxi SS-EN 10245-4 ob SS-EN 10020 Oskyddat kolstål

Tabell 36.9 Miljöklasser

Miljöklass Murverkets mikromiljö Konstruktionstyp

MX1 Torr omgivning Innerväggar i normal miljö, inre skal i dubbelmurar, blockväggars Obetydligt korrosions- varma insida, källarväggar med aggressiv två-stegstätning

MX2 Fuktig eller våt omgivning Innerväggar i fuktig miljö, yttersom inte är utsatt för frost- väggar som inte är utsatta för frost- /tö-cykler /tö-cykler eller aggressiv kemisk Måttligt korrosions- miljö samt övriga källarväggar aggressiv MX3 Fuktig eller våt omgivning Murverk enligt klass MX2 som utsatt för frost-/tö-cykler även är utsatta för frost-/tö-cykler Korrosionsaggressiv MX4 Våt miljö även utsatt för Murverk utsatta för salt-/tö-cykler, klorider, havsvatten eller oputsade skalmurar utsatta för tösalter slagregn, konstruktionsdelar med hög fuktbelastning och klorid- Mycket korrosions- förekomst aggressiv MX5 Aggressiv kemisk miljö. Ytter- och innerväggar i aggressiv Särskilt korrosions- industriatmosfär aggressiv

Stycke 8.1.2(2)

8 Allmänna råd

Murverk bör ha en minsta nominell tjocklek, tmin, enligt tabell 36.10.

69

Tabell 36.10 Minsta nominella väggtjocklek

Murverkshöjd Minsta nominella väggtjocklek (mm) Bärande vägg Skalmur

Högst 2 våningar, ≤ 6 meter 85 55 Högre än 2 våningar, > 6 ca 100 85 meter

Stycke 8.5.2.2(2) ANM.3

9 Allmänna råd

För skalmurar bör minst tre kramlor per m användas och för

kanalmurar bör minst fyra kramlor per m användas.

37 kap. SS-EN 1996-2 – Dimensioneringsförutsättningar, materialval och utförande

Nationellt valda parametrar

38 kap. SS-EN 1997-1 – Allmänna regler

Allmänt

1 Allmänna råd

Sättningar bör beräknas för plattor i geoteknisk kategori 2 eller 3 grundlagda på friktionsjord med mycket låg till medelhög fasthet. Vid tillämpningen av stycket 7.6.1.1(3) i standarden bör brottkriteriet för pålar under tryck definieras som den sättning hos pålspetsen som motsvarar maximalt 10 procent av påldiametern, där hänsyn tas till pålens elastiska hoptryckning. Vid tillämpningen av stycket 7.9(4) i standarden bör värdet för uppmätt neddrivningsmotstånd för jordförträngande spetsbärande pålar anges i form av antal slag för de sista tre serierna om tio slag för varje påle. För mantelbärande pålar i friktionsjord ska slagningsräkning utföras under hela slagningsförloppet.

1 Allmänna råd

Vid provbelastning av pålar i siltiga jordar eller där risk för så kallade falska pålstopp föreligger bör tiden mellan installation och provning vara så lång att utfallet i rimlig utsträckning beskriver aktuellt gränstillstånd.

70

Nationellt valda parametrar

Last Symbol Värde

Permanent och γ 1 G;dst 1 ogynnsam 2 γ Gynnsam G;stb 0,9 Variabel och γ 1,5 1 Q;dst ogynnsam Destabiliserande. Stabiliserande.

Stycke 2.4.6.2(2)P ANM.1

Jordparameter Symbol Värde

Friktionsvinkel γϕ’ 1,3

Effektiv kohesion γ 1,3 c′ Odränerad γ 1,5 cu skjuvhållfasthet Enaxlig γ 1,5 qu tryckhållfasthet Tunghet γγ 1,0 Denna koefficient tillämpas på tan ϕ’.

72

Tabell 38.3 Partialkoefficienter för jordparametrar (γM) för kontroll av strukturella (STR) och geotekniska (GEO) gränstillstånd

Jordparameter Symbol Uppsättning M1 M2

Friktionsvinkel γϕ’ 1,0 1,3

Effektiv kohesion γ 1,0 1,3 c′ Odränerad skjuvhållfasthet γ 1,0 1,5 cu Enaxlig tryckhållfasthet γ 1,0 1,5 qu Tunghet γγ 1,0 1,0

Denna koefficient tillämpas på tan ϕ’. Denna uppsättning tillämpas vid dimensionering av pålars geotekniska bärförmåga. Tabell 38.4 Partialkoefficienter för jordparametrar (γM) och bärförmåga (γR) vid kontroll av gränstillstånd för upptryckning (UPL)

Jordparameter Symbol Värde

Friktionsvinkel γϕ’ 1,3

Effektiv kohesion γ 1,3 c′ Odränerad skjuvhållfasthet γ 1,5 cu Dragbärförmåga, pålar γ s;t Bärförmåga, förankring γ a;ULS Denna koefficient tillämpas på tan ϕ’. Väljs enligt tabell 38.8 – 38.10. Se tabell A.19 i SS-EN 1997-1:2005/A1:2013 (E).

Stycke 2.4.7.1(2)P

2 Allmänna råd

Partialkoefficienter för såväl last och lasteffekter som bärförmåga vid olyckslast bör sättas till 1,0. Hänsyn bör tas till olyckslast i form av stagbortfall för förankringar.

73

Stycke 2.4.7.1(6)

3 Allmänna råd

För vanliga situationer bör modellfaktorer väljas enligt tabell 38.5, 38.6 och 38.7. Där inget värde anges i tabellerna innebär detta att beräkningsmodellen/provningsmetoden inte bör tillämpas. Högre modellfaktorer bör väljas om beräkningsmodell eller prov-

ningsmetod bedöms som mer osäker än normalt under rådande

geotekniska förutsättningar. Tabell 38.5 Modellfaktor för friktionspålar.

Beräkningsmodell/provningsmetod Modellfaktor

γRd

Geostatisk metod enligt API-RP-2A eller 1,8 enligt Beta-koncept, se PKR 103 Dimensionering baserad på CPT såsom 1,4 LCPC-metoden och ICP-metoden, se PKR 103 Dimensionering av pålar baserad på SPT- 1,7 resultat enligt Decourts-metod, se PKR 103 Statisk provbelastning 1,0 Dynamisk provbelastning utvärderad endast 1,2 med CASE-metoden. Dynamisk provbelastning med 0,85 signalmatchning med CAPWAP-analys. Dragbelastning utvärderad från CAPWAP. 1,3 Dessutom bör en reduktionsfaktor för dragbelastning på 0,7 användas. Pålslagningsformler - Slagningssimulering (så kallad WEAP- analys) Mantelburna stålkärnepålar utvärderade med 0,85 wave-up metoden enligt PKR 106

74

Tabell 38.6 Modellfaktor för kohesionspålar.

Beräkningsmodell/provningsmetod Modellfaktor

γRd Odränerad analys (α-metod) enligt PKR 100, 1,1 supplement 1, med skjuvhållfasthet som är utvärderad utifrån triaxialförsök och/eller direkta skjuvförsök. Odränerad analys (α-metod) enligt PKR 100, 1,2 supplement 1, med skjuvhållfasthet som inte är utvärderad med triaxialförsök och/eller direkta skjuvförsök. Dränerad analys (β-metod) 1,2

Statisk provbelastning 1,0 Dynamisk provbelastning utvärderad med - CASE-metoden Dynamisk provbelastning med 1,3 signalmatchning med CAPWAP-analys. Kalibrering mot statisk provbelastning enligt kapitel 7.5.3(1) i SS-EN 1997-1(3) Pålslagningsformler - Slagningssimulering (så kallad WEAP- analys)

Tabell 38.7 Modellfaktor för spetsburna pålar.

Beräkningsmodell/provningsmetod Modellfaktor

γRd Statisk provbelastning 1,0

Dynamisk provbelastning utvärderad med 1,0 CASE-metoden Dynamisk provbelastning utvärderad med 0,85 CASE-metoden. Spetsbärande pålar på berg/morän där sjunkningen per slag ≤ 2 mm, samt spetsfjädringen ≤ D/60 Dynamisk provbelastning med 0,85 signalmatchning med CAPWAP-analys Slagningssimulering (så kallad WEAP- 1,3 analys)

75

Beräkningsmodell/provningsmetod Modellfaktor

γRd Dynamisk provbelastning utvärderad med 0,8 CASE-metoden på pålar nedborrade och stoppslagna i berg enligt PK 106 avsnitt 7.6.1. Pålslagningsformler - Slagningssimulering av pålar inborrade i 1,1 berg

Stycke 2.4.7.2(2)P ANM.2

4 Allmänna råd

Statisk jämvikt bör endast kontrolleras vid grundläggning med plattor på mycket fast jord och berg.

Stycke 2.4.7.3.2(3)P

Bärförmåga Symbol Uppsättning R2

Spets γb 1,2 Mantel (tryck) γs 1,2 Total/kombinerad (tryck) γt 1,2 Mantel (dragning) γs;t 1,3

76

Tabell 38.9 Partialkoefficienter för kontroll av geoteknisk bärförmåga (γR) för grävpålar

Bärförmåga Symbol Uppsättning

R2

Spets γb 1,3 Mantel (tryck) γs 1,3 Total/kombinerad (tryck) γt 1,3 Mantel (dragning) γs;t 1,4 Tabell 38.10 Partialkoefficienter för kontroll av geoteknisk bärförmåga (γR) för CFA-pålar

Bärförmåga Symbol Uppsättning

R2

Spets γb 1,3 Mantel (tryck) γs 1,3 Total/kombinerad (tryck) γt 1,3 Mantel (dragning) γs;t 1,4

Stycke 2.4.7.3.4.1(1)P ANM.1

Typ av geokonstruktion Dimensioneringssätt

Pålar, geoteknisk bärförmåga DA2 Pålar, konstruktiv bärförmåga DA3 Stödkonstruktioner DA3 Slänter och bankar DA3 Plattor DA3 Förankringar DA3

Stycke 2.4.7.4(3)P

5 Allmänna råd

För vissa spetsbärande förtillverkade betongpålar kan en förenklad dimensionering av geoteknisk bärförmåga utföras enligt stoppslagningskriterier. Den dimensionerande geotekniska bärförmågan för tryckkraft för spetsburna betongpålar med olika tvärsnittsareor kan bestämmas vid stoppslagning med frifallshejare med hejarvikt och fallhöjd enligt tabell 38.12. Detta gäller under förutsättning att den kvarstående sjunkningen är högst 10 mm per tio slag.

Vid stoppslagning mot berg bör inmejslingen utföras med

300 slag med en fallhöjd på 20 cm och avslutas med tre serier om tio slag med 80 procent av fallhöjden. En påle bör sjunka mindre än 3 mm per slagserie och då godtas att Rd ökas med 10 procent.

Om en påle förlängs med en knekt under stoppslagningen bör

0,1 m högre fallhöjd väljas.

Den dimensionerande geotekniska bärförmågan för dragkraft i

friktionsjord bör sättas till 0 kN om pållängden är 3 m eller kortare, och till 50 kN om pållängden är minst 12 m. För mellanliggande längder godtas rätlinjig interpolering. Tabell 38.12 Dimensionerande geoteknisk bärförmåga Rd (kN) för förtillverkade betongpålar, installerade med frifallshejare

Hejare Fallhöjd (m) Pålens tvärsnittsarea (m )

0,055 0,073/0,076

3 ton 0,3 480 550 0,4 575 660 0,5 655 740 4 ton 0,3 540 640 0,4 645 755 0,5 720 850 5 ton 0,3 590 680 0,4 690 825

6 Allmänna råd

För grundläggning av plattor i geoteknisk kategori 1 kan en förenklad dimensionering utföras genom grundtrycksvärden. För fast lagrad bottenmorän bör dimensionerande grundtryck, qb, sättas till högst 0,6 MPa.

Bottenplattor grundlagda på berg bör dimensioneras med

erfarenhetsvärden enligt tabell 38.13 om bergytan inte lutar mer än 1:2.

78

Tabell 38.13 Dimensionerande grundtryck, qb, för plattor på berg

1 2

Bergtyp Enkel undersökning Avancerad undersökning

1 3 MPa 10 MPa 2 1 MPa 4 MPa 3 0,5 MPa 2 MPa Omfattar fastställande av bergart och kontroll av bergyta genom besiktning eller bergsondering. Innebär att bergets kvalitet kontrolleras av en bergmekaniskt sakkunnig person som inspekterar grundläggningsytan. Vid behov ingår även bedömning av representativa borrkärnor och resultat av vattenförlustmätning i kontrollen.

Stycke 7.6.2.2(8)P

ξ för n = 1 2 3 4 ≥ 5

ξ 1 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 ξ 2 1,40 1,20 1,05 1,00 1,00 Tillämpbar endast vid enhetliga geotekniska förhållanden om ytan för ett kontrollobjekt är högst 25x25 m . Vid utvärdering av dragbärförmåga från signalmatchning får högst 70 procent av mantelbärförmågan utnyttjas.

Stycke 7.6.2.2(14)P

ξ för n 3 4 ≥ 5 ≥ 10 ≥ 15 ≥ 20 ≥ 40 Samtliga = pålar

ξ5 1,60 1,55 1,50 1,45 1,42 1,40 1,35 1,30 ξ6 1,50 1,45 1,35 1,30 1,25 1,25 1,25 1,25 ξ-värdena i tabellen gäller för dynamisk provbelastning utvärderad enligt CASE-metoden. ξ-värdena multipliceras med en modellfaktor av 0,85 vid användning av signalmatchning av stötvågorna eller då permanent sjunkning ≤ 2 mm per mätslag samt utvärderad spetsfjädring < D/60 för spetsburna pålar. Om olika påltyper ingår i grundläggningen ska grupper med samma påltyp behandlas för sig vid val av antal provpålar n. För byggnadsverk med tillräcklig styvhet och hållfasthet för att överföra laster från svaga till starka pålar kan koefficienterna ξ5 och ξ6 divideras med 1,1. Vid utvärdering av dragbärförmåga från signalmatchning får högst 70 procent av mantelbärförmågan utnyttjas. Modellfaktorn för signalmatchning vid drag är 1,3. Signalmatchning ska alltid utföras för huvudsakligen mantelburna pålar. Värdena i denna tabell är inte tillämpbara för pålslagningsformler. Tillämpbar endast vid enhetliga geotekniska förhållanden om ytan för ett kontrollobjekt är högst 25x25 m .

Stycke 7.6.3.2(2)P

Symbol Ekvation Provningsmetod 1

ξ 8.6 1,0 ULS γ 8.10 a;SLS −

3 4 n 3 γ 8.13 1,05 a;acc;ULS γ 8.14 − a;acc;SLS För beskrivning av provningsmetod, se SS 27104. Värdet gäller förutsatt att godkännandeprovning på varje förankring utförs och visar att EULS;d ≤ RULS;d. Gäller enbart vid undersöknings- och lämplighetsprovning. För bergstag fastgjutna i svenskt urberg av prekambriskt ursprung får n = 0 användas.

81

Stycke 8.6.2(2)P

1 α1 2 mm - 2 mm - 1 Beskrivning av provningsmetod finns i SS 27104.

Stycke 10.2(3)

Tillämpning av informativa bilagor

39 kap. SS-EN 1997-2 – Marktekniska undersökningar

Nationellt valda parametrar

Tillämpning av informativa bilagor

1 Allmänna råd

Vid utvärdering av jordparametrar kan kap. 5.2 i Trafikverkets publikation TK Geo 13 TDOK 2013:0667, Version 2.0, datum 2016- 02-29 tillämpas.

AVDELNING X− DIMENSIONERING AV ALUMINIUMKONSTRUKTIONER

40 kap. SS-EN 1999-1-1– Allmänna regler

Nationellt valda parametrar

41 kap. SS-EN 1999-1-2 – Brandteknisk dimensionering

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Beräkningsmetoderna i SS-EN 1999-1-1 bör användas, men vid

förhöjd temperatur θal bör elasticitetsmodul och 0,2-gräns ersättas med värdena Eal,θ och fo,θ. Värdet γM bör även ersättas med γM,fi. Reduktionsfaktorerna ρo,haz och ρu,haz i den värmepåverkade zonen kan antas vara desamma vid förhöjd temperatur. Vid bestämning av tvärsnittsklass bör slankhetsparametrarna β1, β2 och β3 i tabell 6.2 i SS-EN 1999-1-1 beräknas med 𝜀𝜀 = 0,05�𝐸𝐸𝑚𝑚𝑎𝑎,𝜃𝜃/𝑓𝑓𝑜𝑜,𝜃𝜃

Stycke 4.2.2.3(5)

2 Allmänna råd

Metoder i stycke 4.2.2.1 (1) i standarden bör användas inklusive de allmänna råden till stycket.

83

Stycke 4.2.2.4(5)

3 Allmänna råd

Metoder enligt stycke 4.2.2.1(1) bör användas. Vid beräkning av knäckningslasten Ncr och slankhetsparametern λ bör en ytterligare reducerad elasticitetsmodul Eal,θ /1,2 användas och en knäckningskurva för knäckningsklass B väljas.

42 kap. SS-EN 1999-1-3 – Utmattning

Nationellt valda parametrar

Tillämpning av informativa bilagor

43 kap. SS-EN 1999-1-4 – Kallformad profilerad plåt

Nationellt valda parametrar

1 Allmänna råd

Omräkningsfaktorerna kan sättas lika med 1,0.

Stycke A.3.4(3)

44 kap. SS-EN 1999-1-5 – Skal

Nationellt valda parametrar

45 kap. Krav med hänsyn till alternativa dimensioneringsmetoder

46 kap. Undantag