Kungörelse (1915:288) angående förbud att utan särskilt tillstånd framdraga enskild telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning över riksgränsen
Jämför lydelser 1
Förarbeten
- Prop. 1990/91:68: om ändring i brottsbalken m.m. (böter)
- Prop. 2005/06:175
Hänvisat till av
- Prop. 1975:8: Regeringens proposition om följdlagstiftning med anledning av den nya regeringsformens bestämmelser om normgivning
- Prop. 2004/05:175: Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, avsnitt 1, 2.1, 17.2, 22 och 1915
- SOU 1990:100: Avtalsvillkor eller föreskrifter en rättslig översyn av Postens och Televerkets kundvillkor : betänkande, avsnitt 6
- Bet. 2005/06:TU4: Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället, avsnitt 21 och 30
Telegraf-, telefon- eller annan svagströmsledning, som utföres för annan än svenska staten, må icke utan särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t framdragas över riksgränsen.
Vid meddelande av tillstånd, varom i § 1 sägs, föreskriver Kungl. Maj:t, under förbehåll av enskild rätt, på vilket sätt och under vilka villkor ledningen må utföras och nyttjas.
Den som utan tillstånd eller i strid mot föreskrifter som givits vid meddelande av tillstånd utför eller nyttjar ledning som avses i denna kungörelse, döms till böter, om inte gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Lag (1991:243).
Har ledning, som i denna kungörelse avses, blivit utförd utan Kungl. Maj:ts tillstånd eller i strid mot de vid meddelande av tillstånd givna föreskrifter, eller har av Kungl. Maj:t meddelat tillstånd till sådan lednings utförande sedermera av Kungl. Maj:t förklarats förverkat, ankomme på Kungl. Maj:ts befallningshavande att, i fall av behov efter samråd med Telestyrelsen, skyndsamt vidtaga erforderlig åtgärd till förekommande av ledningens nyttjande. Förordning (1993:618).
5 § har upphävts genom kungörelse (1964:643).