Förordning (1976:1128) om felparkeringsavgift

Lagen (1976:206) om felparkeringsavgift tillämpas i fråga om överträdelse av

1. 1 3 kap. 47-49 a §§, 52 § första och andra styckena, 53-55 §§, 8 kap. 1 § första stycket 2 och 8 kap. 1 a § första stycket 2 trafikförordningen (1998:1276),
2. 2 sådan lokal trafikföreskrift som rör stannande eller parkering som har meddelats enligt 10 kap. 1 § andra stycket trafikförordningen,
3. 3 sådan föreskrift om stannande och parkering på grund av vägarbete eller liknande arbete som har meddelats enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen, eller
4. 4 sådana föreskrifter som anges i 2 och 3 och som har meddelats enligt motsvarande bestämmelser i äldre författning. Förordning (2020:841).

Parkeringsanmärkningar för överträdelser av lokala trafikföreskrifter enligt 10 kap. 1 § trafikförordningen (1998:1276) eller föreskrifter enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen får meddelas endast om föreskrifterna i sådana fall då det skall ske har

1. 1 märkts ut enligt bestämmelserna i 10 kap. 13 § trafikförordningen,
2. 2 kungjorts enligt bestämmelserna i 1 § förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter, och
3. 3 förts in i ortstidning enligt 10 kap. 13 a § tredje stycket trafikförordningen.

Parkeringsanmärkningar får, trots vad som anges i första stycket 1, meddelas om bristerna i utmärkningen är utan betydelse för trafikantens förståelse av trafikregleringen. Förordning (2007:232).

Kommunen fastställer felparkeringsavgiftens belopp.

Avgiftens belopp får fastställas till lägst sjuttiofem och högst ettusentrehundra kronor. Förordning (2016:897).

Om en felparkeringsavgift inte betalas inom den tid som föreskrivs i en uppmaning enligt 6 § första stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift höjs avgiften med etthundrafemtio kronor. Förordning (1993:1354).

Felparkeringsavgift skall betalas i den ordning som Transportstyrelsen bestämmer. Förordning (2008:1116).

Vid en sådan utredning som avses i 9 § andra stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift får skriftliga berättelser infordras från dem som antas kunna lämna upplysningar av betydelse. Behöver någon höras muntligen skall det om möjligt ske på tid och sätt som kan antas medföra den minsta olägenheten för honom.

Den som utan att vara part hörs under utredningen kan få ersättning av allmänna medel enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m. m. Förordning (1982:811).

Om en felparkeringsavgift inte betalas efter ett sådant åläggande som avses i 6 § andra stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, skall Transportstyrelsen begära indrivning av avgiften. Bestämmelser om begäran om indrivning m. m. finns i 4-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229). Att den betalningsskyldige skall uppmanas att betala fordringen innan ansökan om indrivning görs framgår av 3 § nämnda förordning.

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivning inte krävs från allmän synpunkt.

Kronofogdemyndigheten skall redovisa indrivna felparkeringsavgifter till Transportstyrelsen. Förordning (2021:826).

Beslut om återbetalning som avses i 15 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift meddelas och verkställes av Transportstyrelsen. Förordning (2021:826).

Har Polismyndigheten eller allmän domstol meddelat beslut som innebär att betalningsansvar för felparkeringsavgift har undanröjts, ska Transportstyrelsen underrättas om beslutet. I fråga om beslut som har meddelats av en tingsrätt ska underrättelse sändas endast om beslut som har vunnit laga kraft.

Väcks åtal eller utfärdas ett strafföreläggande i fall som avses i 14 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift och framgår det av utredningen att parkeringsanmärkning har meddelats, ska Transportstyrelsen underrättas. Förordning (2021:826).

Felparkeringsavgifter som skall tillfalla kommuner överförs av Transportstyrelsen. Därvid görs avdrag för statens kostnader med femtiotre kronor för varje helt eller delvis betald avgift. Förordning (2021:826).

Transportstyrelsen prövar frågor om undantag från användningsförbud enligt 11 § fjärde stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. Förordning (2021:826).

Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 11 b § första stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift ska förvaras hos Polismyndigheten under en vecka efter omhändertagandet.

Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om denne visar att användningsförbud inte längre råder för fordonet enligt 11 § lagen om felparkeringsavgift. Polismyndigheten ska förstöra skyltarna om de inte återlämnas. Förordning (2021:826).

Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 11 b § första stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift ska det finnas ett bevis i fordonet om en polismans eller en bilinspektörs medgivande enligt andra stycket i den paragrafen. Förordning (2021:826).

Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen (1976:206) om felparkeringsavgift eller denna förordning får i fråga om 8 och 9 §§ lagen om felparkeringsavgift och 4 § denna förordning meddelas av Polismyndigheten och i fråga om 13 § första stycket lagen om felparkeringsavgift och 5 § denna förordning av Skatteverket efter samråd med Transportstyrelsen. I övrigt får verkställighetsföreskrifter meddelas av Transportstyrelsen. Formulär till blanketter fastställs av Transportstyrelsen efter samråd med annan myndighet som berörs. Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att felparkeringsavgift endast får betalas med användande av blankett som styrelsen har fastställt efter samråd med Posten Aktiebolag. Förordning (2021:826).