Betänkande i anledning av motion angående utlännings förvärv av svenskt medborgarskap, m. m.

Inrikesutskottets betänkande nr 26 år 1971 InU 1971: 26

Nr 26

Betänkande i anledning av motion angående utlännings förvärv av svenskt medborgarskap, m. m.

Motionen

I motionen 1971: 158 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs med hänvis­ ning till motiveringen i motionen 1971: 134 att riksdagen i skrivelse till Kungl. M aj:t begär

A. att förslag framläggs om ändring i lagen om svenskt medborgar­ skap av innebörden att utlänning, som vistas i landet sedan fyra år — dock vad gäller nordisk invandrare två år — skall kunna erhålla svenskt medborgarskap;

C. att en översyn görs av gällande lagstiftning i syfte att undanröja vissa särbestämmelser, av i motionen exemplifierat slag, som inskrän­ ker invandrarnas rättigheter.

Motionen som även innehåller ett yrkande om borttagande av avgif­ ten för svenskt medborgarskap, punkt B, har i den delen behandlats av skatteutskottet, 1971: 27.

Bestämmelser om naturalisation m. m.

Enligt 33 § regeringsformen får utländsk man eller kvinna upptas till svensk medborgare genom naturalisation i den ordning och under de villkor som bestäms genom lagen (1950: 382) om svenskt m edborgar­ skap. Naturalisationsärenden prövas av statens invandrarverk.

Villkor för svensk naturalisation är enligt 6 § första stycket m edbor­ garskapslagen att den sökande har fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist i riket, att han har fört en hederlig vandel samt att han har m öj­ lighet att försörja sig och sin familj. Även om dessa villkor ej är upp­ fyllda kan enligt andra stycket i samma paragraf naturalisation äga rum, om det med hänsyn till sökandens förhållanden föreligger särskilda skäl härför. Som exempel på sådana särskilda skäl nämns i lagen att det skulle medföra gagn fö r riket att sökanden upptas till svensk m edbor­ gare, att sökanden förut har ägt svenskt medborgarskap eller att sökan­ den är gift m ed svensk medborgare.

N är sökanden är dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare kan avvikelse ske från villkoret om minst sju års hemvist i riket även om 1 Riksdagen 1971.18 sami. N r 26

annat skäl inte föreligger. I praxis tillämpas regeln på det sättet att vis­ telsetiden för nordiska medborgare avkortas till i regel tre år.

M edborgare i de andra nordiska länderna har en särskilt gynnad ställning då de tillagts rätt att genom ensidig förklaring förvärva svenskt medborgarskap. M edborgare i sådant land som förvärvat medborgar­ skap där på annat sätt än genom naturalisation kan genom anm älan till länsstyrelse förvärva svenskt medborgarskap om han fyllt arton år, bott här i riket sedan sju år och under den tiden inte dömts till fängelse.

De nordiska medborgarskapslagarna har tillkommit i samarbete och överensstämmer i väsentliga hänseenden. E n olikhet föreligger dock i fråga om normaltiden för naturalisation av annan än medborgare i nor­ diskt land. I Finland gäller en tid av fem år m ot sju i de övriga nor­ diska länderna.

Å r 1970 beviljades ca 5 300 personer svenskt medborgarskap genom beslut av statens invandrarverk eller Kungl. M aj:t. Av dessa var endast ca 1 100 nordbor. Denna grupp har de senaste åren i stället i ökad om­ fattning använt sig av det enklare anm älningsförfarandet hos länssty­ relse. F örra kalenderåret begagnade ca 6 000 nordbor den möjligheten att förvärva svenskt medborgarskap.

Särbestämmelser i svensk lagstiftning fö r utländsk medborgare

I motionen utpekas vissa lagregler som verkar diskriminerande för ut­ länningar och enligt m otionärerna är otidsenliga. M otionärerna nämner följande exempel. Regeringsformens stadgande (4 §) att statsråd skall va­ ra infödd svensk samt bestämmelsen i samma grundlag (28 §) som i prin­ cip föreskriver att innehavare av statlig tjänst skall vara svensk m edbor­ gare. Från denna princip finns dock tämligen vidsträckta undantag. Tryckfrihetsförordningen innehåller regler att ägare och utgivare av pe­ riodisk skrift skall vara svensk medborgare. En regel i föreningslagen sä­ ger att styrelseledamot i ekonomisk förening skall vara svensk medborga­ re. D etta medför, påpekar motionärerna, bl. a. att en utländsk medlem i en bostadsrättsförening inte kan utses till ledamot av föreningens sty­ relse.

U tlänningar har på de flesta områden samma legala ställning som svenska medborgare. D et gäller grundläggande fri- och rättigheter som yttrandefrihet, religionsfrihet och församlingsfrihet. E n utlänning äger samma skydd för sin person och sin egendom som en svensk och äger föra talan vid domstolar och andra myndigheter. D ärem ot är svenskt medborgarskap en förutsättning för utövande av rösträtt vid allmänna val och deltagande i samhällets styrelse. Även i fråga om rätt till under­ visning, utbildning och sociala förm åner råder i stort sett jämställdhet med svenskar. Den som fått arbetstillstånd är i allt väsentligt jämställd med svensk medborgare på arbetsmarknaden.

Vissa lagar, främ st sådana som rö r etableringsrätt och rätt till tjäns­ ter, innehåller bestämmelser med krav på svenskt medborgarskap. I åt­ skilliga fall kan emellertid dispens ges från sådana regler. D et gäller exempelvis det av m otionärerna näm nda fallet m ed styrelseuppdrag i bostadsrättsförening. D et kan också nämnas att i vissa lagar uppställs krav på förutom svenskt medborgarskap bosättning här i riket. Exem­ pel på lagstiftning som innehåller regler med krav på svenskt m edbor­ garskap är aktiebolagslagen (styrelseledamot, verkställande direktör, stif­ tare), lagen om försäkringsrörelse, lagen om bankrörelse, 1916 års lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag, rättegångsbalken (rätten att vara advokat), 1950 års lag om rätt till fiske.

lnvandrarutredningen som tillsattes år 1968 skall klarlägga de spe­ ciella anpassningsproblem som m öter invandrarna i Sverige. U tredning­ en skall överväga samhällsåtgärder som är ägnade att undanröja för­ hållanden som försätter invandrare i sämre läge än befolkningen i öv­ rigt. Utredningen har i juni 1971 (SOU 1971: 51) lagt fram ett förslag om grundutbildning i svenska för invandrare.

I petita för budgetåret 1972/73 h ar invandrarverket som ett projekt tagit upp invandringsdiskriminerande lagstiftning. Verket avser att efter samråd med invandrarutredningen ta sig an en löpande översyn av in­ vandringsdiskriminerande lagstiftning på olika områden. I arbetet ingår löpande kontakt med statliga utredningar för att se till att invandrarsynpunker icke förbises i kommande lagstiftning.

Utskottet

Utlänning kan efter ansökan tillerkännas svenskt medborgarskap (na­ turalisation). Som villkor härför gäller att den sökande fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist här i riket, att han fört en hederlig vandel samt att han har möjlighet att försörja sig och sin familj. Även om des­ sa villkor inte är uppfyllda kan naturalisation medges om det förelig­ ger särskilda skäl. F ö r sökande med medborgarskap i annat nordiskt land nedsätts regelmässigt kravet p å viss tids vistelse i Sverige till tre år.

I motionen yrkas att riksdagen skall begära förslag om lagändring innebärande att den sjuåriga väntetiden sänks till fyra år för utlänning­ ar i allmänhet och till två för sökande med medborgarskap i annat nor­ diskt land. Den huvudsakliga motiveringen för yrkandet är att invand­ rarna bör få möjlighet att utöva politiska rättigheter, såsom rösträtt, efter en kortare tids vistelse i Sverige än f. n. är fallet.

Grundlagberedningen har fått i uppdrag att överväga frågan om kom­ m unal rösträtt för här i riket bosatta utlänningar. Utskottet har in­ häm tat att beredningen i stället för att föreslå särskilda rösträttsregler

för utlänningar ämnar rekommendera en sänkning av väntetiden för er­ hållande av svenskt medborgarskap.

Enligt utskottets mening talar många skäl för en sänkning av tids­ kravet vid naturalisation, men med hänsyn till att frågan övervägs i på­ gående utredning och då ändringar i berörda regler bör föregås av överläggningar med övriga nordiska stater med vilka sedan länge sam­ arbete ägt rum i dessa frågor är utskottet inte f. n. berett att ta ställning till vilken tidsgräns som är lämpligast. Utskottet kan därför inte bi­ träda motionsyrkandet men utgår från att Kungl. M aj:t har sin upp­ märksamhet riktad på frågan.

M otionärerna tar också upp en annan fråga som rör invandrarnas legala ställning. De anför exempel på lagregler som innehåller särbe­ stämmelser för utlänningar och hävdar att sådana regler kan uppfattas som diskriminerande och förefalla otidsenliga. Ett exempel är rege­ ringsformens begränsningar när det gäller utlänningars behörighet till statliga tjänster. I motionen yrkas översyn av lagstiftningen i syfte att undanröja särbestämmelser som begränsar invandrarnas rättigheter.

I anslagsframställning för nästa budgetår har invandrarverket som ett projekt tagit upp invandringsdiskriminerande lagstiftning. Verket avser att efter samråd med invandrarutredningen ta sig an en löpande över­ syn av invandringsdiskriminerande lagstiftning på olika områden. I ar­ betet planeras löpande kontakt med statliga utredningar för att se till att invandrarsynpunkter inte förbises i kommande lagstiftning.

Det kan påpekas att invandrarutredningens uppdrag går ut på att un­ danröja förhållanden som försätter invandrare i sämre läge än befolk­ ningen i övrigt.

Med hänvisning till det initiativ invandrarverket tagit och till invand­ rarutredningens uppdrag får motionsyrkandet anses tillgodosett. Någon åtgärd från riksdagens sida är sålunda inte påkallad.

Utskottet hemställer

1. att motionen 1971: 158, såvitt angår yrkandet A, inte föranle­

der någon riksdagens åtgärd,

2. att motionen 1971: 158, såvitt angår yrkandet C, inte föranle­

der någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 2 november 1971

P å inrikesutskottets vägnar KARL E R IK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), Nordgren (m), fru H örnlund (s), herrar Fridolfsson (s), Johansson i Simrishamn (s), Oskarson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Carlström (fp), Fransson (c), Gustafsson i Säffle (c) och Hallgren (vpk).

Reservation

beträffande tidskravet fö r naturalisation (punkt 1 i hemställan) av her­ rar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp), som anser

dels att det avsnitt på s. 4 i utskottets yttrande som börjar med ”En­ ligt utskottets” och slutar med ”på frågan” bort ha följande lydelse:

”1 likhet med motionärerna anser utskottet att en avsevärd sänkning av tidskraven vid naturalisation bör genomföras. Kungl. M aj:t bör omedelbart aktualisera frågan hos de övriga nordiska ländernas rege­ ringar. Att frågan bör bli föremål för nordiskt samarbete och att grund­ lagberedningen överväger en sänkning av tidsgränsen bör inte hindra att riksdagen ger till känna en viljeyttring. Enligt utskottets mening bör lagstiftningsarbetet i enlighet m ed motionärernas krav inriktas på en sänkning av tidsgränserna till fyra resp. två år. Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. M aj:ts kännedom .”

dels att utskottet bort hemställa

” l . a t t riksdagen i anledning av motionen 1971: 158, såvitt an­

går yrkandet A, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna

vad utskottet anfört i fråga om reformering av reglerna om

naturalisation.”

Särskilt yttrande

beträffande invandringsdiskriminerande lagstiftning av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Carlström (fp), som anfört:

Det måste bedömas som en viktig uppgift att den i motionen begärda översynen av lagstiftning som diskriminerar invandrare snarast kommer till stånd. Vi förutsätter att resurser ställs till förfogande så att frågan blir utredd genom antingen invandrarverkets eller invandrarutredningens försorg.

H A R C U S B O K T R . STH LM 1971 7 1 0 0 5 4