Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till statistiska centralbyrån jämte motioner

Civilutskottets betänkande nr 6 år 1972 CU 1972: 6

Nr 6

Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen 1972:1 gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1972/73 till statistiska centralbyrån jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1972: 1 bil. 9 (s. 10—23) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1972/73 anvisa

a. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser ett förslagsanslag av 98 633 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna 1972:

388 av herrar Ringaby (m) och Komstedt (m) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär en opinionsundersökning i socialiseringsfrågan med beaktande av vad som anförts i motionen och genomförd under 1972,

389 av herr Sundkvist m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, bilaga 9, B 2,

1. beslutar avslå förslaget om partisympatiundersökningar i enlighet med vad i motionen anförts; samt

2. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 97 633 000 kr.,

603 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte begära åtgärder för att samordna och förstärka den prognosverksamhet på arbetsmarknadens område, som bedrives på olika håll med syfte att få fram

1. dels sådana prognoser för behovet av arbetskraft som ger en totalbild av arbetsmarknadens behov och anger den väntade fördelningen mellan olika yrkesgrupper,

2. dels rullande prognoser som underlag för snabba anpassningsåtgärder inom utbildnings- och omskolningsområdet, när läget förändras,

774 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. hos Kungl. Majit anhåller om tillsättande av en kommitté med 1 Riksdagen 1972.19 sami. Nr 6

CU 1972: 6

parlamentariskt inslag med uppgift att utveckla ett system för välfärdsbedömningar i enlighet med vad i motionen anförts,

2. beslutar att en levnadsnivåundersökning genomförs i enlighet med vad i motionen anförts,

3. till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 450 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 100 083 000,

780 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs

A. att riksdagen måtte till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 87 133 000 kronor i enlighet med vad i motionen sägs,

B. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en utredning av statistiska centralbyråns verksamhet i syfte att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering av densamma,

782 av herr Möller i Gävle (s) vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en utredning om arbetslöshetsstatistiken,

1435 av herr Hugosson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att ge Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande vikten av statistisk belysning av olika välfärdskomponenter i samhället,

1444 av herr Möller i Göteborg m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att utveckla vidare mått för välfärdsbedömningar,

1453 av herr Wijkman (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en utredning rörande lämpliga mått på levnadsnivå och att de arbetsuppgifter som utförs i denna fråga inom inrikesdepartementet överförs till statistiska centralbyån.

Levnadsnivåundersökningar och välfärdsbedömningar Utredningar m. m.

Termen levnadsnivå torde ha införts omkring 1930. 1954 fixerades betydelsen av termen i en rapport från FN. 1961 publicerades en ny FN-rapport, i vilken upptogs nio komponenter för att mäta levnadsnivån.

Inom OECD har bildats en arbetsgrupp som skall syssla med levnadsnivåundersökningar.

Låginkomstutredningen har i betänkandet Svenska folkets inkomster (SOU 1970: 34) gjort en undersökning avseende inkomstförhållandena under år 1966 syftande till att modifiera det skattepolitiska inkomstbegreppet i riktning mot ett fackligt-politiskt relevant perspektiv. Vidare har utredningen i betänkandet Den svenska köpkraftsfördelningen 1967 (SOU 1971: 39) gjort en undersökning syftande till att modifiera det

CU 1972: 6

skattepolitiska inkomstbegreppet i riktning mot ett socialpolitiskt relevant perspektiv. Undersökningen är en kartläggning av köpkraftens fördelning, dvs. inkomsten efter skatt och med tillägg av de sociala transfereringarna. I publicerade utkast till kapitel 1 och 2 i ett av låginkomstutredningen planerat betänkande Svenska folkets levnadsförhållanden utvecklas frågor rörande uppläggning av levnadsnivåundersökningar samt val av välfärdskomponenter. I utkastet görs en indelning av levnadsnivåbegreppet i följande komponenter:

Hälsa

Kostvanor

Bostad

Uppväxtförhållanden och familjerelationer Utbildning

Sysselsättning och arbetsplatsförhållanden Ekonomiska resurser Politiska resurser Fritid och rekreation.

Dessa komponenter överensstämmer i stort sett med de av FN upptagna.

Huvudgruppen för utredningen om den icke institutionsbundna socialvårdens målsättning och organisation har i förslag till slutrapport med titeln Integrerat samhälle lämnat bidrag till de första stegen mot att bygga upp ett system för att kartlägga individuella och kollektiva sociala behov och sätta upp mål inom socialvården. Gruppen diskuterar hur låginkomstutredningens ovan angivna komponenter skulle kunna nyttjas för att göra de övergripande målen ökad ekonomisk tillväxt, hög och jämn sysselsättning, stabil prisnivå, balanserad utrikeshandel samt jämlikhet praktiskt användbara.

Vidare finns i servicekommitténs betänkande Boendeservice 2 (SOU 1970: 68) en diskussionspromemoria (bil. 2) kallad Om levnadsnivå och boendeservice. Promemorian har nio levnadsnivåkomponenter, bl. a. avsedda att användas för bedömningar av effekten av alternativa serviceutbud.

Chefen för inrikesdepartementet har under hösten 1971 tillkallat en sakkunnig för att inventera forskningsresultat, statistik m. m. rörande välfärdsutvecklingen i Sverige. I direktiven för den sakkunnige anförs att inventeringen bör syfta till att klargöra vilken statistik och annan information som krävs för att fortlöpande belysa fördelningen och utvecklingen av centrala välfärdskomponenter. Den sakkunnige bör utarbeta förslag i fråga om sådana kompletteringar eller förbättringar av informationen i dessa avseenden som är påkallade för att välfärdsutvecklingen kontinuerligt skall kunna följas. Han skall vidare ange vilken forskning eller vilka speciella undersökningar som bör komma till stånd med syfte att frambringa material som är ägnat att fortlöpande

lf Riksdagen 1972.19 sami. Nr 6

CU 1972: 6

belysa utvecklingen av välfärden och dess fördelning. Den sakkunnige skall samråda med bl. a. statistiska centralbyrån och institutet för arbetsmarknadsfrågor resp. det av riksdagen beslutade institutet för social forskning.

Statistiska centralbyrån (SCB) som huvudsakligen producerar den statliga statistiken begärde i petita för budgetåret 1972/73 i det under programmet Statistik, register och prognoser ingående delprogrammet Befolkning och hushåll att få genomföra intermittenta undersökningar till en kostnad av 15,3 milj. kr. (prop. 1972: 1 bil. 9 s. 15—16). Under innevarande budgetår har medel beviljats dels för en sparundersökning, dels för en internationell inkomstfördelningsstudie. Centralbyrån föreslog vidare att de två undersökningarna skall läggas samman och benämnas Kartläggning av de svenska konsumenternas köpkraft och sparande. Projektet är kostnadsberäknat till 7,3 milj. kr. Bland nya undersökningar förordade SCB att en levnadsnivåundersökning skall företas. Denna beräknas kosta 1 570 000 alternativt 2 255 000 kr. beroende på urvalets storlek. Av dessa kostnader beräknas 950 000 alternativt 1 450 000 falla på budgetåret 1972/73. För utvecklingsarbete under delprogrammet begär centralbyrån 520 000 kr. för bl. a. fortsatt arbete med projektet levnadsförhållandena i samhället.

I propositionen beräknas medel för den internationella inkomstfördelningsstudien. Däremot beräknas inte medel för levnadsnivåundersökningen. Enligt departementschefen bör resultatet av det arbete som utförs av den sakkunnige med uppdrag att inventera forskningsresultat, statistik m. m. rörande välfärdsutvecklingen i Sverige ge bättre underlag för statistiken på området.

Tidigare riksdagsbehandling

Allmänna beredningsutskottet behandlade vid 1969 års riksdag (ABU 1969: 7) motioner vari hemställdes om utredning om möjligheterna att parellellt med nuvarande nationalinkomststatistik producera statistik avsedd att tjäna som bättre underlag för bedömningar av levnadsnivån och förändringar i denna. Utskottet anförde att den nuvarande ekonomiska statistiken var ofullständig och att nationalräkenskaperna inte var en adekvat mätare på levnadsstandarden. Innan beslut fattades om införande av nya statistiska serier erfordrades enligt utskottet ett omfattande metod- och utvecklingsarbete. Den inom låginkomstutredningen utförda kartläggningen ansåg utskottet vara ett steg i riktning mot förverkligande av motionärernas önskemål. Motionerna avslogs av riksdagen.

Vid 1970 års riksdag (ABU 1970: 75) behandlades motioner i vilka hemställdes om åtgärder för att få till stånd en mer rättvisande redovisning av den faktiska ekonomiska utvecklingen, varvid hittills negligerade

CU 1972: 6

välfärdskomponenter, t. ex. god miljö och god hälsa, borde få påverka det redovisade resultatet. Utskottet instämde med konjunkturinstitutet i ett med anledning av motionerna avgivet yttrande i vilket framhölls svårigheterna att värdera och prissätta alla faktorer som påverkar välfärden. De av utskottet avstyrkta motionerna avslogs av riksdagen.

I finansutskottets betänkande FiU 1971: 39 behandlades en motion vari föreslogs att medel skulle anslås för forskning i syfte att utveckla mätmetoder som skulle möjliggöra en prissättning av samhällsfaktorer som i dag saknar pris och därigenom skapa möjligheter till korrektare samhällsekonomiskt underlag för samhällsbeslut beträffande bl. a. regionalpolitiken. Finansutskottet anförde att omfattande undersökningar rörande regionala välfärdsaspekter utförts inom ramen för det arbete som expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) bedriver (SOU 1970: 14 och 15). Ett av gruppens projekt gäller de samhällsekonomiska och företagsekonomiska produktionskostnaderna i skilda regioner. Syftet uppges bl. a. vara att ge underlag för framtida samhällsekonomiska kalkyler vid lokalisering. Ett annat av ERU:s projekt gäller hushållens levnadsvillkor i olika regioner. SCB hänvisade i sitt remissvar med anledning av motionen till det utredningsarbete som pågår inom ERU. Finansutskottet, som ansåg ERU:s verksamhet vara av sådan omfattning att motionens syfte i vad avser bl. a. bättre samhällsbeslut i regionalpolitiska frågor torde vara väl tillgodosett, avstyrkte motionen. Mot detta reserverade sig utskottets borgerliga ledamöter. Motionen avslogs av riksdagen.

I det ovan nämnda betänkandet behandlades vidare en motion i vilken föreslogs att en parlamentarisk utredning skulle tillsättas i syfte att utveckla ett system för välfärdsbedömningar. Med anledning av denna motion anförde finansutskottet:

Såväl statistiska centralbyrån som konjunkturinstitutet — båda verken representerande stor erfarenhet av statistisk bearbetning och analys — anser det i varje fall f. n. omöjligt att på ett meningsfullt sätt kombinera ekonomiska och icke-ekonomiska indikatorer till ett sammanfattande välfärdsmått. Verken förordar i stället en vidareutveckling av den metodik som levnadsnivåundersökningen representerar.

Utskottet finner de av verken anförda motiven för denna ståndpunkt bärande. Enligt utskottets mening skulle ett sammanförande av faktorer som inte alls eller endast ofullständigt går att mäta på ett likartat sätt, till en skenbart fullständig försörjningsbalans, innebära ökade risker för felaktiga beslut. Metoderna bör därför utvecklas ytterligare innan ställning tas till huruvida en parlamentarisk utredning bör tillkallas för att avgöra innehållet i ett sådant system för välfärdsbedömningar. I första hand bör man därvid bygga på den metodik som levnadsnivåundersökningen representerar. Denna har enligt utskottets mening visat sig vara fruktbar som välfärdsanalytiskt instrument.

Den av utskottets socialdemokratiska majoritet avstyrkta motionen avslogs av riksdagen.

CU 1972: 6

6 Efter beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 141, UbU 32) ombildades institutet för arbetsmarknadsfrågor fr. o. m. den 1 januari 1972 till institutet för social forskning. Inom institutet skall bedrivas forskning dels inom arbetsmarknadsområdet, dels inom det socialpolitiska området, dock inte forskning rörande egentlig hälso- och sjukvård. 1972 års vårrriksdag kommer att få ta slutlig ställning till institutets fortsatta verksamhet.

Arbetsmarknadsstatistik

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) avser att belysa sysselsättningsläget för hela befolkningen. Uppgifterna avser sysselsättningsförhållanden under den vecka i vilken den 15:e infaller och inhämtas genom intervjuer med slumpmässigt utvalda personer i åldern 14—74 år med separat publicering för åldersgruppen 16—74 år. Undersökningar utfördes t. o. m. 1969 kvartalsvis (febr., maj, aug., nov.) av statistiska centralbyrån i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen. T. o. m. februari 1963 intervjuades vid varje undersökning omkring 6 500 personer och under tiden maj 1963—november 1969 ca 12 000 personer vid varje undersökning. Fr. o. m. januari 1970 utför statistiska centralbyrån en arbetskraftsundersökning varje månad varvid ca 18 000 personer intervjuas per undersökning. Enligt SCB definieras begreppen arbetslösa, ej i arbetskraften och latent arbetssökande på följande sätt:

Arbetslösa omfattar personer som under mätveckan inte var sysselsatta men som var arbetssökande. (Som arbetssökande räknas ej personer vilka exempelvis på grund av skolgång eller värnpliktstjänstgöring sökte arbete för annan tid än mätveckan.) Vidare räknas som arbetslösa sådana personer som a) avvaktade att få återgå till arbete från vilket de permitterats, b) väntade på att inom 30 dagar börja i arbete som de redan erhållit, c) skulle ha sökt arbete om de inte varit tillfälligt sjuka under mätveckan.

Till kategorien ej i arbetskraften räknas personer i åldern 14 år och däröver som under mätveckan inte var sysselsatta eller arbetslösa enligt definitionerna ovan, t. ex. personer som under mätveckan endast arbetade i eget hushåll, gick i skolan (studerade), personer som intagits för anstaltsvård eller var eljest arbetsoförmögna eller personer som av ålderseller andra skäl lämnat förvärvslivet.

Som latent arbetssökande räknas personer ur kategorien ej i arbetskraften som uppgett att de skulle sökt arbete under mätperioden, om de ansett sig kunna få lämpligt arbete på bostadsorten.

Arbetsmarknadsstatistiken infördes i juli 1955. Uppgifterna avser förhållandena första helgfria dagen i den vecka då den 15:e infaller. I princip medtas samtliga på räkningsdagen anmälda arbetslösa som under den vecka som börjar nämnda dag haft kontakt med arbetsförmedlingen och som konstaterats vara arbetslösa räkningsdagen. Vid arbetslöshetsräkningama inhämtas även uppgifter om vid arbetsförmedlingen anmälda

CU 1972:6

medlemmar av erkänd arbetslöshetskassa, som under räkningsveckan hade korttidsarbete på grund av driftinskränkning vid de företag där de var sysselsatta.

I svar på enkel fråga den 3 februari 1972 om åtgärder för att förbättra arbetslöshetsstatistiken anförde inrikesministern bl. a. att AKU, som ger uppgifter om den totala arbetslösheten, är värdefulla speciellt för bedömningen av förändringarna i arbetsmarknadsläget över längre perioder, men att för korttidsbedömningar arbetsförmedlingsstatistiken utgör ett viktigt komplement. Enligt inrikesministern återspeglade de båda statistikserierna jämförda månad för månad samma utveckling. AKU ger emellertid inte besked om fördelningen på olika yrkeskategorier och inte heller om den regionala utvecklingen. Dessutom har månadsvisa AKU bara gjorts i två år och därför är det inte möjligt att göra tidsjämförelse bakåt på samma sätt som när det gäller arbetsförmedlingsstatistiken.

SCB har i petita för budgetåret 1972/73 äskat medel bl. a. för att undersöka möjligheterna att erhålla ett enhetligt arbetsmarknadsstatistiskt system. Vidare har centralbyrån begärt medel för regional utbyggnad av AKU.

I statsverkspropositionen (prop. 1972: 1 bil. 9 s. 18) beräknas medel för regional utbyggnad av AKU men däremot inte för undersökningar rörande möjligheterna att skapa ett enhetligt arbetsmarknadsstatistiskt system. I sistnämnda fråga har ställning ännu inte tagits.

Förslaget i motionen 1972: 603 om ett riksdagens initiativ för att samordna och förstärka den prognosverksamhet på arbetslivets område som bedrivs på olika håll är i väsentliga delar av samma innehåll som det förslag som framfördes i motionerna I: 52 och II: 79 till 1970 års riksdag och motion 519 till 1971 års riksdag. Inrikesministern uttalade i statsverkspropositionen i fråga om statistik- och prognosverksamheten inom arbetsmarknadsverket (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 53, 54 och 83) med anledning av statskontorets förslag om verkets organisation att statistikoch prognosproduktionen fortlöpande borde övervägas i samråd med konjunkturinstitutet och SCB. Mot bakgrund härav fann statsutskottet någon framställning från riksdagens sida inte erforderlig. Civilutskottet, som behandlade den vid 1971 års riksdag väckta motionen i ämnet (CU 1971: 6), hänvisade till statsutskottets vid 1970 års riksdag intagna ståndpunkt.

Företagsstatistiken

Det centrala företagsregistret förs vid statistiska centralbyrån enligt statsmakternas beslut år 1963 (prop. 1963: 1 bil. 9, SU 81). I registret, som omfattar aktuella uppgifter endast om företag med anställd arbetskraft, registreras uppgifter om bl. a. företagens namn, näringsgren, loka -

CU 1972:6

lisering och antalet anställda. Registret fyller eu viktig funktion som instrument och underlag för statistikproduktionen.

Enligt statsmakternas beslut (prop. 1969: 1 bil. 9, SU 6) skall en allmän företagsräkning avseende år 1972 utföras.

Den senaste allmänna företagsräkningen gjordes år 1951. Dessförinnan hade en motsvarande räkning gjorts år 1931. Båda räkningarna omfattade i det närmaste alla näringar utom jordbruket, där man hade särskilda räkningar vart femte år.

Det finns nu enligt SCB ett starkt uppdämt behov av en undersökning av företagsräkningstyp för ett flertal näringsgrenar. Detta hänger delvis samman med att endast två partiella företagsräkningar har genomförts under senare år, nämligen en handelsräkning år 1963 och en sågverksinventering år 1965.

Uppgifter av företagsräkningskaraktär efterfrågas av bl. a. statliga och kommunala myndigheter, näringslivets organisationer, enskilda företag och forskningsinstitutioner. Uppgifterna används bl. a. vid långtidsplanering och långtidsanalys av näringslivets struktur och lokalisering. Inom statistiska centralbyrån behövs uppgifterna för att komplettera och höja kvaliteten på företagsregistret och på beräkningarna inom nationalräkenskaperna.

Totalkostnaden för räkningarna har i SCB:s petita för budgetåret 1972/73 beräknats till 12,8 milj. kr. Hittills har ca 3,4 milj. kr. beviljats för ändamålet. Utgifterna för det kommande budgetåret beräknas av SCB till 5,9 milj. kr. Detta föranleder ingen erinran från finansministerns sida.

Partisympatiundersökningar

SCB föreslår att 1 milj. kr. anvisas till partisympatiundersökningar. Förslaget innebär att sådana undersökningar skall genomföras två gånger årligen, nämligen i maj och november med publicering den 15 juni resp. den 15 december, samt under valår dessutom i februari med publicering den 15 mars. I beloppet ingår dessutom 100 000 kr. för planläggning av en metodundersökning i anslutning till valet år 1973.

Departementschefen erinrar i statsverkspropositionen (prop. 1972: 1 bil. 9 s. 18 och 19) om att 1970 års riksdag (ABU 1970: 35) med anledning av vissa motionsvis framförda krav på åtgärder från Kungl. Maj:ts sida för att få till stånd vetenskapligt korrekta politiska opinionsundersökningar ansåg att de i motionerna berörda frågorna borde prövas närmare. Medel beräknas i enlighet med SCB:s förslag.

CU 1972:6

9 Utskottet

Utskottet har tillförts upplysningar och synpunkter på i betänkandet behandlade frågor av experter från finansdepartementet, socialstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrelsen, planverket samt från den sakkunnige för inventering av statistik m. m. rörande välfärdsutvecklingen i Sverige.

Anslaget för finansiering av programmet Statistik, register och prognoser har beräknats innefatta medel för beslutad allmän företagsräkning med 5,9 milj. kr. för budgetåret 1972/73. I motionen 1972: 780 föreslås att medel för räkningen inte beräknas.

SCB beräknar kostnaderna för företagsräkningen till 12,8 milj. kr., varav t. o. m. innevarande budgetår ca 3,4 milj. kr. beviljats. Enligt utskottets mening kan i motionen anförda skäl inte motivera att det av statsmakterna tidigare fattade beslutet (prop. 1969: 1 bil. 9 s. 34, SU 6) om en allmän företagsräkning inte fullföljs.

I den nämnda motionen 1972: 780 föreslås vidare att en utredning av SCB:s verksamhet företas i syfte att uppnå en högre grad av avgiftsfinansiering av densamma. Ytterligare framhålls i motionen att en nedskärning av föreslagna anslag till SCB med 5 procent borde komma till stånd.

Beträffande frågan om utredning av SCB:s verksamhet i syfte att nå en högre grad av avgiftsfinansiering vill utskottet erinra om ett uttalande i 1966 års statsverksproposition (prop. 1966: 1 bil. 9 s. 22) i vilket anfördes att det för att få en avvägning till stånd mellan olika statistikbehov kunde visa sig ändamålsenligt att låta statistikkonsumenterna i framtiden i större utsträckning svara för kostnaderna för statistik som utarbetats för speciella ändamål och som inte har större allmänt intresse.

Programmet Statistisk uppdragsverksamhet omfattar i huvudsak den betalda statistiktjänsten. Under programmet redovisas bl. a. försäljningen av de statistikpaket verket utarbetar. SCB väntar en betydande ökning i efterfrågan på statistisk uppdragsverksamhet för kommande budgetår. Vidare redovisas avgiftsfinansierade arbeten under programmet Teknisk uppdragsverksamhet. De båda programmen redovisar ett överskott för budgetåret 1970/71. Mot bakgrund av det i 1966 års statsverksproposition gjorda uttalandet och den avgiftsfinansiering av SCB:s verksamhet som förekommer, finner utskottet inte skäl förorda den i motionen 1972: 780 begärda utredningen.

De prioriteringar av SCB:s verksamhet som gjorts i statsverkspropositionen finner utskottet sig kunna godta. I motionen har inte lämnats förslag angående vilka verksamhetsgrenar som helt eller delvis bör utgå ur programmet för att möjliggöra den förordade inbesparingen om 5 procent av föreslaget anslag. Utskottet är inte berett tillstyrka motionen i denna del.

CU 1972: 6

10 Frågor om välfärdsbedömningar och levnadsnivåundersökningar tas upp i motionerna 1972: 774, 1435, 1444 samt 1453. I motionerna gjorda uttalanden innebär att välfärdsbegreppet ej kan mätas i ekonomiska termer och att nationalinkomsten är ett rent ekonomiskt begrepp främst avsett att belysa konjunkturförloppen. I motionerna begärs att åtgärder vidtas för att utveckla system för välfärdsbedömningar och/eller levnadsnivåundersökningar, bl. a. bör en parlamentarisk kommitté tillsättas. I motionen 1972:774 begärs dessutom ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1 450 000 kr. förhöjt anslag till programmet Statistik, register och prognoser för genomförande av en levnadsnivåundersökning. I motionen 1972: 1453 yrkas även att det utredningsuppdrag rörande välfärdsstatistiskt utvecklingsarbete som utförs av en särskild sakkunnig flyttas till SCB.

Frågan om levnadsnivåundersökningar och välfärdsmätningar har bl. a. behandlats i två av låginkomstutredningen avgivna betänkanden. Vidare tillkallade chefen för inrikesdepartementet hösten 1971 en sakkunnig för inventering i syfte att klargöra vilken statistik m. m. som krävs för att belysa fördelningen av utvecklingen av centrala välfärdskomponenter. Enligt vad utskottet erfarit kommer den sakkunnige att avsluta sitt arbete under våren 1972 och därvid bl. a. föreslå ett samarbete mellan SCB och det nyinrättade institutet för social forskning. Vidare pågår inom expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) ett arbete rörande regionala välfärdsaspekter. Arbetet inom ERU beräknas i denna del avslutas under år 1973.

Med hänsyn till att den särskilde utredningsmannens pågående utredningsarbete inom kort avslutas och en prövning av fortsatta åtgärder därvid aktualiseras finner utskottet föreslagna framställningar från riksdagens sida om utredning inte erforderliga. Inte heller kan förutsättningar ännu anses föreligga för ett riksdagens beslut om en levnadsnivåundersökning. Yrkandena härom i motionerna 1972:774, 1435, 1444 och 1453 avstyrks.

Utskottet finner på anförda skäl inte heller anledning föreslå att den sakkunniges arbete överförs till SCB, varför yrkandet i motionen 1972: 1453 avstyrks i denna del.

Åtgärder för att samordna och förbättra den prognosverksamhet på arbetsmarknadens område som bedrivs på olika håll föreslås i motionen 1972: 603. Förslaget är i väsentliga delar av samma innehåll som de förslag som framförts vid 1970 och 1971 års riksdagar. Statsutskottet fann år 1970 (SU 1970: 176) en allmän framställning från riksdagens sida inte erforderlig.

Civilutskottet (CU 1971: 6) anslöt sig vid behandlingen av den vid 1971 års riksdag väckta motionen (1971: 519) till den däri framförda uppfattningen om värdet av arbetskraftsprognoser för hela arbetsmarknaden men framhöll att SCB i yttrande över 1970 års motioner i ämnet

CU 1972: 6

hävdat att svårigheter vid uppgörandet av prognoserna bl. a. låg i bristen på relevant information. I SCB:s yttrande hänvisades även till prognosinstitutets intentioner att genom uppföljning lägga grunden till en rullande prognosverksamhet. Mot bakgrund härav och vad chefen för inrikesdepartementet (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 83—84) anfört och riksdagen godtagit om statistik- och prognosproduktionen inom arbetsmarknadsområdet fann inte heller civilutskottet någon framställning från riksdagens sida påkallad.

Eftersom intet nytt material tillkommit finner utskottet inte anledning föreligga att frångå sitt tidigare ställningstagande.

I motionen 1972: 782 begärs en utredning om arbetslöshetsstatistiken. Motionären anför att arbetsmarknadsstatistiken producerad av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och arbetskraftsundersökningama (AKU) av SCB leder till att mycket olika siffror presenteras som aktuell arbetslöshet under samma månad. Detta medför en osäkerhet i den allmänna debatten bl. a. därför att allmänhet och massmedia — enligt motionären — inte tillräckligt kan bedöma och väga reservationer och använda kriterier. Det är därför angeläget att få en entydig arbetslöshetsstatistik utgående från entydiga arbetslöshetskriterier.

AKU avser att ge besked om sysselsättningsläget för hela befolkningen. Undersökningarna utfördes under tiden 1963—1969 kvartalsvis. Fr. o. m. januari månad 1970 utförs undersökningarna varje månad varvid ca 18 000 personer intervjuas per undersökning. Arbetsmarknadsstatistiken infördes i juli månad 1955 och omfattar samtliga på räkningsdagen anmälda arbetslösa som haft kontakt med arbetsförmedlingen och som konstaterats vara arbetslösa räkningsdagen.

AKU ger upplysningar speciellt om förändringar av arbetsmarknadsläget på längre sikt medan arbetsmarknadsstatistiken belyser korttidsvariationema bättre. Vidare möjliggör inte AKU med någon större precision uppdelning på yrkeskategorier. Ej heller ger AKU f. n. besked om den regionala sysselsättningsutvecklingen med någon större grad av säkerhet. Vidare har månadsvisa arbetskraftsundersökningar förekommit i endast ca två år. Därför är det inte möjligt att göra tidsjämförelser bakåt på samma sätt som när det gäller AMS:s statistik. Eftersom AKU och AMS:s statistik kompletterar varandra i olika avseenden är det enligt utskottets mening nödvändigt att även fortsättningsvis arbeta med två arbetslöshetsstatistiska serier.

Enligt vad utskottet erfarit torde det inte vara praktiskt möjligt att få till stånd en samtidig publicering av de båda serierna utan att tillgängliga resultat från AMS:s statistik fördröjs. SCB och AMS har under hösten 1971 inlett överläggningar för att uppnå bättre samordning mellan serierna. Dessa överläggningar har ännu ej avslutats. Vidare har AMS tagit initiativ för att upplysa representanter för massmedia om innebörden av statistiken på arbetsmarknadens område.

CU 1972:6

12 Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört och med anledning av vidtagna åtgärder avstyrks yrkandet i motionen 1972: 782.

I motionen 1972: 388 begärs en undersökning i socialiseringsfrågan. Det torde inte utan stora och omfattande provundersökningar vara möjligt att få en uppfattning om en undersökning går att genomföra. Även om detta skulle vara möjligt får emellertid resultat därav bedömas ha ett synnerligen tveksamt värde i relation till det ställningstagande som görs vid allmänna val. Motionsyrkandet avstyrks.

I statsverkspropositionen (prop. 1972: 1 bil. 9 s. 19) beräknar departementschefen 1 milj. kr. för genomförande av partisympatiundersökningar i enlighet med av SCB framfört förslag. I motionen 1972: 389 föreslås att några sådana undersökningar inte genomförs.

Förslaget i statsverkspropositionen återförs bl. a. till vissa av 1970 års riksdag motionsvis framförda krav på åtgärder från Kungl. Maj:ts sida för att få till stånd vetenskapligt korrekta politiska opinionsundersökningar. Utskottet finner det värdefullt att SCB får möjlighet att företa partisympatiundersökningar och det i anslutning till 1973 års val planerade metodutvecklingsarbetet.

Med ovan angivna ställningstaganden i fråga om allmän företagsräkning, femprocentig nedskärning av anslaget, beslut om levnadsnivåundersökning och partisympatiundersökningar saknas anledning att tillstyrka motionerna 1972: 389, 774 och 780 i vad avser anslagsbeloppet.

Kungl. Maj:ts förslag i vad de inte särskilt behandlats ovan har inte gett utskottet anledning till erinran. Förslagen tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän företagsräkning att riksdagen med avslag på motionen 1972: 780 såvitt nu är i fråga godkänner vad utskottet anfört,

2. beträffande utredning om avgiftsfinansiering att riksdagen avslår motionen 1972: 780 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande välfärdsbedömningar och levnadsnivåundersökningar att riksdagen avslår motionerna 1972: 774, 1435, 1444 och 1453 den förstnämnda och den sistnämnda såvitt nu är i fråga,

4. beträffande överförande av visst utredningsuppdrag till SCB att riksdagen avslår motionen 1972: 1453 såvitt nu är i fråga,

5. beträffande prognosverksamheten på arbetsmarknadens område att riksdagen avslår motionen 1972: 603,

6. beträffande utredning om arbetslöshetsstatistiken att riksdagen avslår motionen 1972: 782,

7. beträffande undersökning i socialiseringsfrågan att riksdagen avslår motionen 1972: 388,

8. beträffande partisympatiundersökningar att riksdagen avslår motionen 1972: 389 såvitt nu är i fråga,

CU 1972:6

9. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1972: 389, 774 och 780, samtliga såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 98 633 000 kr.,

10. att riksdagen för budgetåret 1972/73

a. till Statistiska centralbyrån: Statistisk uppdragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b. till Statistiska centralbyrån: Teknisk uppdragsverksamhet anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 29 februari 1972

På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK

Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Tobé (fp), Kristiansson i örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), Wennerfors (m), Engström (vpk), Jadestig (s), Åkerfeldt (c), Ångström (fp), Persson i Karlstad (s) och Adolfsson (m).

Reservationer

1. beträffande en allmän företagsräkning av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”SCB beräknar” och slutar med ”inte fullföljs” bort ha följande lydelse:

”1 rådande statsfinansiella läge finner utskottet det väl motiverat att uppskjuta den planerade företagsräkningen. De i räkningen hittills nedlagda kostnaderna torde utan större svårighet kunna aktiveras vid ett senare tillfälle.”

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

”1. beträffande allmän företagsräkning att riksdagen med bifall till motionen 1972: 780 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,”

2. beträffande välfärdsbedömningar och levnadsnivåundersökningar av herrar Grebäck (c), Tobé (fp), Andersson i Knäred (c), Åkerfeldt (c) och Angström (fp) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”1453 avstyrks” bort ha följande lydelse:

CU 1972: 6

”Eftersom flera utredningar inom området avslutats eller inom en snar framtid kommer att avslutas och därmed grunden lagts till ett fortsatt välfärdsstatistiskt utredningsarbete bör en parlamentarisk utredning nu tillsättas. Vidare bör den av SCB i petita för budgetåret 1972/73 föreslagna levnadsnivåundersökningen utföras.”

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

”3. beträffande välfärdsbedömningar och levnadsnivåundersökningar att riksdagen med bifall till motionerna 1972:774, 1444 och 1453, den förstnämnda och den sistnämnda såvitt nu är i fråga, och i anledning av motionen 1972: 1435 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,”

3. beträffande partisympatiundersökningar av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c), Wennerfors (m), Åkerfeldt (c) och Adolfsson (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med ”planerade metodutvecklingsarbetet” bort ha följande lydelse:

”Partisympatiundersökningar utförs f. n. av såväl Svenska institutet för opinionsundersökningar som Sveriges Radio. Utskottet anser därför att det inte finns anledning för SCB att genomföra liknande undersökningar. Motionen tillstyrks i denna del.”

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

”8. beträffande partisympatiundersökningar att riksdagen med bifall till motionen 1972: 389 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört,”

4. beträffande anslag

a. av herrar Grebäck (c), Andersson i Knäred (c) och Åkerfeldt (c) som — vid bifall till utskottets hemställan under 1 samt reservationerna 2 och 3 — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med ovan” och slutar med ”avser anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse: ”De gjorda ställningstagandena innebär att medel bör beräknas för såväl beslutad allmän företagsräkning som den av SCB föreslagna levnadsnivåundersökningen. Däremot bör, i enlighet med förslaget i motionen 1972: 389, medel inte anslås för partisympatiundersökningarna. Detta medför sammantaget en ökad belastning på anslaget med 450 000 kr.”

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

”9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionerna 1972: 389 och 774 samt med avslag på motionen 1972: 780, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

CU 1972: 6

för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 99 083 000 kr.,”

b. av herrar Tobé (fp) och Ångström (fp) som — vid bifall till utskottets hemställan under 1 och 8 samt reservationen 2 — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med ovan” och slutar med ”avser anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse: ”Med

de ställningstaganden som ovan gjorts i fråga om allmän företagsräkning, femprocentig nedskärning av anslag och partisympatiundersökningar saknas anledning att tillstyrka motionerna 1972: 389 och 780 i vad avser anslagsbeloppet. Däremot bör som angetts den levnadsnivåundersökning som föreslagits av SCB i petita för budgetåret 1972/73 utföras. Detta medför en höjning av anslaget i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 1450 000 kr. Yrkandet i motionen 1972:774 tillstyrks alltså i denna del.”

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

”9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1972: 774 samt med avslag på motionerna 1972: 389 och 780, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 100 083 000 kr.,”

c. av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som — vid bifall till utskottets hemställan under 3 samt reservationerna 1 och 3 — anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med ovan” och slutar med ”avser anslagsbeloppet” bort ha följande lydelse: ”Sorn ovan anförts anser utskottet det i rådande statsfinansiella läge väl motiverat att uppskjuta den planerade företagsräkningen. De i statsverkspropositionen förordade partisympatiundersökningama bör inte komma till stånd. Inte heller bör medel beräknas för den i motionen 1972: 774 föreslagna levnadsnivåundersökningen. Utskottets ställningstaganden innebär en minskning av anslaget med 6 900 000 kr. i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag.”

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

”9. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen 1972: 780 och med bifall till motionen 1972: 389 samt med avslag på motionen 1972: 774, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 91 733 000 kr.”

CU 1972: 6

16 Särskilt yttrande

av herr Engström (vpk) som anför:

”Bristen på välfärd för stora grupper tar sig uttryck i bl. a. ett växande låglöneproblem, vidgade inkomst- och förmögenhetsklyftor, en allt snabbare förslitning och utslussning av lönearbetare ur produktionslivet samt regional obalans med växande sociala, ekonomiska och miljömässiga problem, som drabbar folkflertalet i såväl storstadsregionerna som avfolkningslänen. Höga och stigande matpriser, ständiga hyreshöjningar och rekordhyror i nyproduktionen samt höga och orättvisa kommunalskatter lägger allt tyngre bördor på låg- och medelinkomsttagarna.

Den vidgade klyftan mellan kapital och arbete och den kapitalistiska profitjaktens oförenlighet med lönearbetamas och andra gruppers välfärd är till stor del kartlagd i gjorda undersökningar och utredningar. Ett aviserat samarbete mellan SCB och institutet för social forskning kan ge problemet ytterligare belysning.

Det som nu främst krävs är konkreta åtgärder för att förbättra folkflertalets villkor. De motioner utskottet haft att behandla nöjer sig i stort sett med att begära en parlamentarisk utredning med det underförstådda syftet att partierna skall beslöja frågorna och söka ena sig om den omöjliga uppgiften att ange vägar för välfärd åt alla inom ramen för orubbade kapitalistiska produktionsförhållanden.

Bruttonationalproduktberäkningamas otillräcklighet som mätare har upprepade gånger kritiserats av vänsterpartiet kommunisterna, som krävt att målsättningen för samhällspolitiken skall ställas på ett vidare sätt. Detta måste vara partiernas uppgift liksom att föreslå konkreta åtgärder för frågornas lösning när det gäller att bl. a. bekämpa arbetslösheten, åstadkomma regional balans, förbättra låglönegruppernas, barnfamiljernas och pensionärernas villkor, minska inkomst- och förmögenhetsklyftoma, tvinga ned matpriserna, rekordhyroma och kommunalskatterna samt förbättra arbetsmiljön och öka de anställdas inflytande genom makt åt lönearbetama och lagstadgade rättigheter, som underlättar kampen på arbetsplatsen. Vänsterpartiet kommunisterna har här anvisat klara alternativ.

Beträffande utskottets yttrande om arbetslöshetsstatistiken delar jag uppfattningen att arbetskraftsundersökningarna ger en bättre bild av arbetslöshetens omfattning än vad arbetsmarknadsstyrelsens statistik ger.

Arbetskraftsundersökningarna bör byggas ut så att de speglar hela omfattningen av arbetslösheten. Ett stort antal människor sysselsätts i beredskapsarbeten under såväl låg- som högkonjunktur. Vid vikande konjunktur erbjuds flera än vanligt arbetsmarknadsutbildning. Allt fler slås ut ur produktionen och arbetar i skyddad och halvskyddad sysselsättning. Antalet personer som på grund av arbetsmarknadsskäl endast

CU 1972: 6

kan få deltidsarbete överstiger 100 000. Latent arbetssökande — personer sorn skulle sökt arbete om de ansett att sådant fanns att få på bosättningsorten — uppgår till 126 000.

Sammanlagt kan antalet människor, som inte bereds sysselsättning i det kapitalistiska näringslivet, uppskattas till ca en halv miljon. En arbetslöshetsstatistik, som mäter och redovisar hela arbetslösheten och förändringarna i denna, skulle vara ett utmärkt vapen för lönearbetarna och stimulera kampen mot arbetslösheten och den regionala obalansen samt skapa allsidiga arbetsmarknader i olika regioner. Mätmetoder, som möjliggör kontinuerlig mätning och redovisning av hela arbetslösheten, bör därför utformas.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1 972 720059

r

i