Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i propositionen 1972:1 om vissa anslag för budgetåret 1972/73 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Näringsutskottets betänkande nr 15 år 1972
NU 1972:15
Nr 15
Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar i propositionen 1972:1 om vissa anslag för budgetåret 1972/73 inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner.
I betänkandet behandlas propositionen 1972:1 bilaga 15 nied undantag för dels punkterna B 7, E 5—7 och E 15 på driftbudgeten, vilka gäller anslag (till omställningsfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna, till statens provningsanstalt och till utvecklingsarbete rörande utvinning av uran) som tas upp i särskilda propositioner, dels punkten I. F:I på kapitalbudgeten (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.) såvitt den gäller hemställan under 2 (angående tecknande av borgen), varom utskottet senare kommer att avge betänkande. Förutom motioner som direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas en motion rörande industriellt utvecklingscentrum (IUC) .i Skellefteå och några motioner rörande kraftstationsprojekt som icke ingår i det nu aktuella investeringsprogrammet.
INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.
1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten A 1, s. 12 f.) och hemställer
att riksdagen till Industridepartementet förbudgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 7 817 000 kr.
2. Tekniska attachéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten A 2, s. 13 f.) och hemställer
att riksdagen till Tekniska attachéer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 197 000 kr.
3. Kommittéer m. m. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna A 3 och A 4, s. 14 f.) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 4 350 000 kr.,
2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 200 000 kr. INDUSTRI M. M.
4. Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 1, s. 20-26) och hemställer
att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
1 Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 15
NU 1972:15
5. Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling. Kungl. Majit har (punkten B 2, s. 26 f.) föreslagit riksdagen att till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 8 450 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat
dels motionen 1972:272 av herr Eriksson i Ulvsbyn m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen skall till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett anslag av 8 750 000 kr.,
dels motionen 1972:571 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs
att riksdagen skall hos Kungl. Majit begära att frågan om sänkt självfinansieringsgrad i vad gäller SlFU:s kursverksamhet blir föremål för närmare prövning, samt
att riksdagen skall till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 utöver vad Kungl. Majit föreslagit anvisa dels 250 000 kr. för regional utbildningsservice, dels 100 000 kr. för stipendier för fortbildning.
Motionerna
Statens institut för företagsutveckling (SIFU) kan, anförs i motionen 1972:272, fungera som ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen. Institutets breda kursverksamhet med bl. a. företagsledarutbildning och utbildning i marknadsföring kan verksamt bidra till att höja kunskapsnivån inom den mindre och medelstora industrin, där företagarna ofta är självlärda. De höga kursavgifter som SIFU enligt nu gällande finansieringssystem måste ta ut kan emellertid, säger motionärerna, vara betungande särskilt för mindre företagare och innebära ett hinder för deltagande i kurserna. Motionärerna finner det angeläget att kraven på kostnadstäckning ändras så att en bättre överensstämmelse uppnås mellan kursavgifterna inom SIFU:s verksamhet och de som tillämpas inom den allmänna vuxenutbildningen.
I motionen 1972:571 erinras om det förslag om inrättande av en regional utbildningskonsulentorganisation som lagts fram av en för SIFU och företagareföreningarna gemensam samarbetsgrupp och som tas upp i propositionen. Enligt detta skall företagareföreningarna indelas i åtta utbildningsområden som vardera omfattar två-fyra föreningar. Till varje utbildningsområde knyts en konsulent. Enligt propositionen skall fem konsulenttjänster inrättas under det kommande budgetåret. Motionärerna anser att den regionala utbildningsorganisationen omedelbart bör bli fullt utbyggd. Med i huvudsak samma argument som anförs i den nyss berörda motionen 1972:272 motiverar de ett förslag att frågan om självfinansieringsgraden i vad gäller SIFU:s kursverksamhet skall prövas på nytt.
NU 1972:15
3 Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt innebär att det statliga bidraget till den av statens institut för företagsutveckling bedrivna uppdragsverksamheten höjs med ca 1,5 milj. kr. Inom den totala ramen av 8 450 000 kr., varav 450 000 kr. är en engångsanvisning för att täcka en viss del av en anslagsmerbelastning under budgetåret 1969/70, är 3 470 000 kr. beräknade för programmet Allmänna tjänster. Härav är 500 000 kr. avsedda för stipendier för fortbildning och 500 000 kr. för uppbyggnad av en regional utbildningskonsulentorganisation i samarbete med företagareföreningarna. Ett av institutet framlagt förslag till en sådan organisation redovisas i propositionen. Departementschefen uttalar att en vidareutveckling av institutets utbildningsverksamhet i hög grad bör bygga på regionala insatser och att därför medel bör anvisas för ändamålet. Med hänsyn till att verksamheten hittills är oprövad vill departementschefen dock inte i enlighet med institutets förslag medverka till att åtta konsulenttjänster inrättas nu utan beräknar medel för fem tjänster under budgetåret 1972/73. Med hänvisning till att kommerskollegieutredningens betänkande (SOU 1971:69) Näringspolitiken — ny verksorganisation f. n. är under övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli förklarar departementschefen att han inte är beredd att ta ställning till institutets önskemål att kravet på kostnadstäckning för institutets kursverksamhet skall ändras.
1 motionerna 1972:272 och 1972:571 föreslås att anslaget till institutet skall höjas. Den i motionen 1972:272 yrkade höjningen med 300 000 kr. är främst avsedd att möjliggöra en utökning av stipendiemedlen, medan av den i motionen 1972:571 föreslagna höjningen 250 000 kr. skulle utnyttjas för regional utbildningsservice och 100 000 kr. till stipendiemedel.
I likhet med departementschefen och motionärerna anser utskottet att åtgärder bör vidtas för att institutet i större utsträckning än f. n. skall kunna nå de mindre och medelstora företagen. Genom den föreslagna utbildningskonsulentorganisationen bör ett bättre underlag för institutets utbud av kurser kunna skapas. Utskottet ansluter sig emellertid till departementschefens synpunkt att uppbyggnaden av organisationen bör ske stegvis. Därför avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1972:571 om ytterligare 250 000 kr. till regional utbildningsservice, vilket syftar till att konsulentorganisationen skall bli fullt utbyggd redan under det första äret.
Vad beträffar förslagen i motionerna att stipendiemedlen skall höjas vill utskottet erinra om att under de senaste två budgetåren anslaget till detta ändamål ökat med 300 000 kr. Utskottet finner inte anledning att frångå Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker alltså motionerna i vad avser höjning av anslaget.
Med hänvisning till vad ovan anförts angående omprövning av kravet på kostnadstäckning för institutets kursverksamhet anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen 1972:571 begärda
NU 1972:15
framställningen till Kungl. Maj.t.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionerna 1972:272 och 1972:571, den sistnämnda i vad avser medelsanvisningen, till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 8 450 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:571 i vad avser begäran om prövning av frågan om sänkt självfinansieringsgrad för den av statens institut för företagsutveckling bedrivna kursverksamheten.
6. Statens institut för företagsutveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 3, s. 27 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 715 000 kr.
7. Främjande av hemslöjden. Kungl. Maj:t har (punkten B 4, s. 28) föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 960 000 kr.
1 motionen 1972:582 av fru Olsson i Helsingborg m. fl. (c) hemställs att riksdagen skall
1. besluta om förbättrade resurser för hemslöjden att fördelas i enlighet med vad i motionen anförts, samt
2. till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 125 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 085 000 kr.
Motionen
Motionärerna betonar att betydelsefulla insatser för den svenska hemslöjdens bevarande sker genom Svenska hemslöjdsföreningars riksförbunds verksamhet och anför att ytterligare statsmedel bör ställas till förbundets förfogande. Särskilt framhålls vikten av att sameslöjden, som är ett unikt konsthantverk, bevaras och får stöd. Därför föreslås att Same-Ätnams slöjdutskott skall erhålla ett bidrag av 75 000 kr. Vidare anser motionärerna att Föreningen Svenska spetsar, som bedriver en riksomfattande verksamhet för upprätthållande av knyppelkulturen i Sverige, bör erhålla ett bidrag av 15 000 kr. Den inventering av hemslöjd ute i bygderna som hittills skett har givit värdefulla resultat, säger motionärerna, och mäste nu intensifieras, dä del annars föreligger risk för att oersättliga värden går förlorade. För detta ändamål föreslås Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund erhålla 35 000 kr.
NU 1972:15
5 Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag att anslaget skall höjas med 135 000 kr. bygger på förutsättningen att den nyordning och förstärkning av det statliga stödet till hemslöjden på grundval av hemslöjdsutredningens betänkande som påbörjades budgetåret 1968/69 kommer att vara genomförd vid utgången av budgetåret 1971/72. I varje län skall statsbidrag därefter utgå för en heltidsanställd konsulent. Motionärerna önskar en ytterligare anslagshöjning med 125 000 kr., avsedd att möjliggöra bl. a. ökat stöd till sameslöjden och ökade bidrag till inventeringar av hemslöjd.
Utskottet, som i och för sig har förståelse för de framförda önskemålen om ökat stöd till hemslöjden, anser sig inte böra förorda någon höjning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet avstyrker alltså motionen 1972:582.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1972:582 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 960 000 kr.
8. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Kungl. Maj:t har (punkten B 5, s. 29 f.) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1972:1463 av herr Gustafsson i Byske (c), vari — under hänvisning till motivering i motionen 1972:1100 — hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall uttala behovet av att ett branschforskningsinstitut inom områdena finmekanik och träteknik inrättas i anslutning till IUC i Skellefteå.
Motionen
Motionären konstaterar att den industriella utvecklingen i Västerbottens län i viss mån stagnerat under år 1971 och att Skellefteåregionen inte blir delaktig av den automatiska utveckling som förekomsten av offentlig förvaltning medför för Umeå och Luleå.
I ett uttalande från vissa företag i Skellefteåregionen, vilket återges i motionen, framhålls bl. a. att en väsentlig förutsättning för lUC:s verksamhet är att man verkligen åstadkommer den avsedda kombinationen mellan en teknisk högskoleenhet, kontroll- och provningsverksamhet och produktutvecklingsfunktionen.
Pågående utredningsarbete
Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (ordförande: disponent John Olof Edström) har till uppgift att enligt av statsmakterna år 1970 beslutade
1 * Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 15
NU 1972:15
riktlinjer (prop. 1970:88, SU 1970:133) planera för uppbyggnaden av högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. De angivna riktlinjerna innebär bl. a. att högre teknisk utbildning skall komma till stånd i Skellefteå/Umeå-området. Utbildningen i Skellefteå, som bör omfatta den senare delen av en civilingenjörsutbildning, avses få en inriktning som bidrar till att utveckla industrin i regionen. Den högre tekniska utbildningen i Skellefteå bedöms kunna repliera på bl. a. planerade forsknings- och utvecklingsresurser i staden. Organisationskommittén, som har att utreda och föreslå uppläggning, inriktning och organisation av den högre tekniska utbildningen i Luleå samt i Skellefteå och Umeå, bör enligt direktiven samråda med de myndigheter och organisationer som planerar att bygga upp forsknings- och utvecklingsenheter i Luleå och Skellefteå.
Utskottet
Med motiveringen att åtgärder bör vidtas för att motverka den tendens till stagnation i den industriella utvecklingen i Västerbottens län som framträtt under det senaste året hemställer motionären om ett uttalande av riksdagen att ett branschforskningsinstitut inom områdena finmekanik och träteknik bör inrättas i anslutning till det industriella utvecklingscentrum (IUC) som håller på att byggas upp i Skellefteå.
Utskottet vill erinra om den planering som bedrivs av organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland. Denna kommitté utreder bl. a. möjligheterna att få till stånd högre teknisk utbildning i Skellefteå. Enligt vad utskottet inhämtat prövas möjligheterna att bygga upp nya institut i anslutning till utbildningsenheten i Skellefteå fortlöpande av myndigheter och organisationer såsom styrelsen för teknisk utveckling och Sveriges mekanförbund. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att göra den av motionären önskade framställningen till Kungl. Maj:t.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag beträffande Norrlandsfonden och hemställer
1. att riksdagen till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,
2. att riksdagen avslår motionen 1972:1463 angående inrättande av branschforskningsinstitut i anslutning till IUC i Skellefteå.
9. Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkten B 6, s. 30-32) och hemställer
att riksdagen till Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin för
budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av
3 500 000 kr.
NU 1972:15
10. Statliga kreditgarantier till varvsindustrin. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 8, s. 33) och hemställer
att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garantier till svensk varvsindustri till ett sammanlagt belopp av högst 3 900 000 000 kr. avseende kreditgivning i anslutning till produktion av fartyg under åren 1973-1977.
BERGSBRUK
11. Sveriges geologiska undersökning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna C 1 — C 5, s. 34-42) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Sveriges geologiska undersökning: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 9 375 000 kr.,
2. till Sveriges geologiska undersökning: Kartarbeten m. m. ett reservationsanslag av 3 720 000 kr.,
3. till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag av 730 000 kr.,
4. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering ett reservationsanslag av 21 000 000 kr.,
5. till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 600 000 kr.
12. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 6, s. 42-44) och hemställer
att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 279 000 kr.
13. Statens gruvegendom. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 7, s. 44 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens gruvegendom för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 21 825 000 kr.
ENERGIFÖRSÖRJNING
14. Statens elektriska inspektion. Kostnader för vissa nämnder. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna D 1 och D 2, s. 46-48) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Statens elektriska inspektion ett förslagsanslag av 2 883 000 kr.,
2. till Kostnader för vissa nämnder ett förslagsanslag av 43 000 kr.
NU 1972:15
15. Främjande av landsbygdens elektrifiering. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten D 3, s. 48 f.) och hemställer
att riksdagen
1. medger att under budgetåret 1972/73 bidrag för upprustning och nyanläggning av elektriska distributionsnät på landsbygden beviljas intill ett belopp av sammanlagt 8 000 000 kr.,
2. medger att under budgetåret 1972/73 statlig garanti för lån till upprustnings- och nyanläggningsåtgärder som berör landsbygdens elnät beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr.,
3. till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
16. Delegationen för atomenergifrågor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten D 4, s. 50 f.) och hemställer
att riksdagen till Delegationen för atomenergifrågor för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 2 091 000 kr.
TEKNISK UTVECKLING M. M.
17. Styrelsen för teknisk utveckling. Kungl. Maj:t har (punkterna E 1 — E 4, s. 53—65) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1972/73, i enlighet med vad föredragande departementschefen anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1972/73 — 1976/77,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 133 800 000 kr.,
3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1972/73 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1972/73 godkänna avtal och beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1973/74 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,
5. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,
6. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.
1 samband med frågan om anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling har utskottet behandlat motionen
NU 1972:15
1972:754 av herr Lothigius m. fl. (m), vari hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Maj:t kräver att försöksanläggningar för avfallsdestruktion anläggs i enlighet med återvinningsprincipen,
2. att riksdagen från styrelsens för teknisk utveckling reservationsanslag anvisar ett belopp av 8 000 000 kronor för detta ändamål,
3. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen i övrigt anförts angående avfalls- och återvinningsproblemen.
Motionen
Frågan om återvinning av avfall har, påpekar motionärerna, två grundläggande aspekter, den ena att de begränsade naturtillgångarna inte bör förslösas genom att användas blott en gång, den andra att de stora mängderna avfall skapar betydande föroreningsproblem som det gäller att komma till rätta med. Motionärerna nämner ett antal av de metoder för destruktion av samhällsavfall som utnyttjas och konstaterar att de flesta medför biverkningar i form av miljöskador. Försöksverksamheten med destruktionsanläggningar har, anför de, troligen kommit längre utomlands än i vårt land; som exempel redovisas en i Västtyskland använd metod. Det betecknas som angeläget att statsmakterna, bl. a. genom avgifter på vissa engångsprodukter, stimulerar en destruktion som syftar till återvinning av de i avfallet ingående ämnena. En prioritering av forskningsinsatser på området begärs. Vidare förordas upprättandet av ett program för hur återvinningen på alla områden skall kunna ökas.
Uppgifter i anslutning till motionen
I propositionen 1972:1 bilaga 11 (jordbruksdepartementet) behandlas (s. 117 f.) i samband med frågan om anslag till statens naturvårdsverk vissa frågor rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall. Härvid redogörs för de förslag som en särskilt tillkallad sakkunnig framlagt i betänkandet (Ds Jo 1971:8) Kemiskt avfall — uppgifter och organisation samt för remissyttranden därövef. Statens naturvårdsverk är fr. o. m. år 1971 central förvaltningsmyndighet för ärenden om renhållning utomhus. I verkets uppgifter på detta område bör, framhålls det, också ingå att svara för frågor rörande avfallshantering, och detta bör gälla i fråga om såväl hushållsavfall som olika slag av industriavfall och andra typer av specialavfall. Verket bör i samråd med kommunerna och industrin medverka till en samordnad planering av en utbyggd organisation för omhändertagande och behandling av olika typer av avfall. Ett förbättrat kunskapsunderlag anges som en förutsättning för en tillfredsställande avfallshantering, och ansträngningar sägs när det gäller industrins avfall böra göras bl. a. att genom ändrad processteknik minska avfallsmängderna. En forskningssamverkan inom avfallsområdet mellan staten, industrin och eventuella andra intressenter bör enligt chefen för jordbruksdepartementet komma till stånd.
NU 1972:15
10 I propositionen 1972:39 — som kommer att behandlas av jordbruksutskottet — föreslås att Kungl. Maj:t skall bemyndigas godkänna ett avtal med Stiftelsen Industrins vatten- och luftvårdsforskning om stöd till forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande behandling av avfall från hushåll, industriell verksamhet m. m. Under budgetåret 1972/73 skall 600 000 kr., varav hälften tillskjutits av staten, stå till förfogande för ändamålet. Den ovan nämnde sakkunnige har i januari i år avgivit en promemoria (Ds Jo 1972:2) med ett program för forsknings- och utvecklingsverksamhet på det angivna området. 1 propositionen anförs att statens naturvårdsverk bör ha en samordnande funktion när det gäller forskningsinsatser på avfallsområdet och att stöd till forskningsprojekt på området liksom tidigare bör kunna utgå genom verkets forskningsnämnd. Dessutom räknas med ett fortsatt stöd från styrelsen för teknisk utveckling till projekt rörande avfallshantering.
Utskottet
Utskottet har ingen erinran mot vad som föreslås under denna punkt i propositionen. Vad departementschefen anför rörande den verksamhet som styrelsen för teknisk utveckling (STU) skall bedriva kan utskottet i alla delar ansluta sig till.
Miljövårdsteknik är ett av de områden där STU enligt departementschefens uttalande i propositionen bör göra ökade insatser under det kommande budgetåret. I motionen 1972:754 framförs förslag som hör hemma inom detta område. Motionärerna tar upp problem rörande destruktion och återvinning av avfallsprodukter. De föreslår att riksdagen skall hos Kungl. Maj:t begära att försöksanläggningar för avfallsdestruktion anläggs i enlighet med återvinningsprincipen och att riksdagen över huvud taget skall uttala sin anslutning till de synpunkter på avfalls- och återvinningsproblemen som anförs i motionen. Dessutom föreslås att riksdagen skall besluta att av de medel som anslås till STU 8 milj. kr. skall användas till de nämnda försöksanläggningarna.
Såsom framgår av den redogörelse som lämnats ovan kommer frågan om forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande avfallshantering inom kort i annat sammanhang under riksdagens prövning. I propositionen 1972:39 föreslås statligt stöd till kollektiv forskning rörande avfallsproblem enligt ett nyligen framlagt program och understryks att statens naturvårdsverk och STU förväntas göra insatser på detta område. Motionärernas syfte att söka åstadkomma förbättrade metoder för avfallshantering finner utskottet lovvärt. Utskottet anser emellertid att frågan om den närmare inriktningen av det forsknings- och utvecklingsarbete som erfordras härför bör i första hand övervägas av de organ som fått uppgifter på området. Att riksdagen på nuvarande stadium skulle göra de ställningstaganden som motionärerna föreslår och bl. a. delvis i detalj binda användningen av medel som för forsknings- och utvecklingsändamål anslås till STU finner utskottet inte lämpligt. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1972:754.
NU 1972:15
11 Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1972/73, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 65 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1972/73-1976/77,
2. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 133 800 000 kr.,
3. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att under budgetåret 1972/73 godkänna avtal och beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m., som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 10 000 000 kr. under budgetåret 1972/73, högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1973/74 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1974/75,
5. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 12 000 000 kr.,
6. att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.,
7. att riksdagen avslår motionen 1972:754 angående återvinning av avfallsprodukter.
18. Statens skeppsprovningsanstalt. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 8 — E 10, s. 66—70) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Statens skeppsprovningsanstalt: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till statens skeppsprovningsanstalt ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
3. till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ett reservationsanslag av 500 000 kr.
19. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 11, s. 70) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 620 000 kr.
20. Bidrag till Sveriges standardiseringskommission. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 12, s. 70 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Sveriges standardiseringskommission för budgetåret 1972/73 anvisar ett anslag av 2 560 000 kr.
NU 1972:15
21. Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi. Internationellt atomenergisamarbete. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 13 och E 14, s. 71—81) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1972/73 anvisar
1. till Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi ett reservationsanslag av 50 800 000 kr.,
2. till Internationellt atomenergisamarbete ett förslagsanslag av 4 240 000 kr.
DOMÄNVERKET
22. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten F 1, s. 86 f.) och hemställer
att riksdagen
1. beslutar att kyrkofonden skall för år 1971 ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 174 000 kr.,
2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1972/73 anvisar ett förslagsanslag av 134 000 kr.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
23. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Kungl. Maj:t har (punkten I. E:l, s. 88-106) föreslagit riksdagen att till Byggnader och utrustning för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 43 900 000 kr.
I motionen 1972:1348 av herr Nordgren m. fl. (m) hemställs att riksdagen till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 40 900 000 kr.
Motionen
Stor återhållsamhet bör, anser motionärerna, iakttas i fråga om ytterligare statliga engagemang på tvättområdet. Enskilt ägda företag bör här tävla om kunderna i konkurrens på lika villkor. Den tvätteriverksamhet som bedrivs i förenade fabriksverkens regi arbetar enligt motionärernas mening inte under förhållanden som är likvärdiga med andra tvätteriföretags. Tvätteriet i Ödeshög bör inte förvärvas av staten förrän klarhet skapats om den framtida lönsamheten under garantier för konkurrens på lika villkor.
Utskottet
Förslaget i propositionen att staten skall från Östergötlands läns landsting förvärva det av förenade fabriksverken arrenderade tvätteriet i
NU 1972:15
13 Ödeshög bör enligt motionen 1972:1348 icke godtagas av riksdagen. I enlighet med denna uppfattning räknar motionärerna med ett 3 milj. kr. lägre anslag än det som begärs under denna punkt i propositionen. Utskottet är medvetet om att en utredning om förenade fabriksverkens framtida verksamhetsinriktning förestår och finner därför i princip stor återhållsamhet beträffande investeringar vara motiverad. Med hänsyn till att det föreslagna förvärvet inte avser någon utvidgning av förenade fabriksverkens industriella verksamhet utan blott att åstadkomma ett ändrat ägandeförhållande saknas dock enligt utskottets mening skäl för den avvikelse från propositionen som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Utskottet har inte heller i övrigt någonting att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1972:1348 till Byggnader och utrustning för budgetåret 1972/73 under förenade fabriksverkens fond anvisar ett investeringsanslag av 43 900 000 kr.
24. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Kungl. Maj:t har (punkten I. F:l, s. 107-127) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. budgetåret 1972/73 tillhandahålla statens vattenfallsverk en till 200 000 000 kr. utökad rörlig kredit,
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån intill sammanlagt 580 000 000 kr., varav högst 60 000 000 kr. för lån tili distributionsbolag,
3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta två tjänster för överingenjör i Ce 1,
4. till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisa ett investeringsanslag av 1 190 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner:
1972:275 av herr Söderström (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts angående storleken av Marvikens kraftverk jämte alternativt förslag till utbyggnad i Norrköpings kommun,
1972:1317 av herr Glimnér m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning av konsekvenserna för miljön vid en fortsatt utbyggnad av oljekraften i förhållande till ett kärnkraftverk vid Marviken,
1972:1343 av herr Nilsson i Agnäs (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj :t - till känna vad i motionen anförts om dels angelägenheten av att utbyggnaden för fritidsverksamhet vid Blaiksjön fortsätter, dels önskvärdheten av att Vattenfalls planer om en pumpkraftstation vid Blaiksjön icke kommer till utförande,
1972:1364 av herr Angström m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag på de tillkommande
NU 1972:15
utbyggnader av redan reglerade älvar i Norrland där byggstart kan ske under tidsperioden 1972-1981 samt att följande utbyggnader ges förtur i planeringsarbetet för igångsättning:
Kalix älv: Parakka byggstart 1974, Mestaslinka byggstart 1978,
Skellefte älv: Rebnisluspen byggstart 1972,
lime älv: Juktån byggstart 1973, Björkfors, kompletterande ekonomisk utredning och eventuell byggstart anpassad till sysselsättningsläget i Tärnabygden,
Ångermanälven: Stenkullaforsen byggstart 1973, erforderliga vägbyggnader ur allmänna beredskapsmedel hösten 1972.
Motionerna
Statens vattenfallsverks utbyggnadsplaner behandlas i två motioner.
I motionen 1972:1364 erinras om den av vattenfallsverket utförda inventering av statens outnyttjade vattenkrafttillgångar i de större Norrlandsälvarna som redovisades år 1970 (se nedan). Motionärerna ifrågasätter om inte den av vattenfallsverket föreslagna utbyggnaden kan forceras. De påpekar att enligt verkets ordinarie byggnadsprogram antalet anställda i anläggningsarbeten kommer att minska kraftigt i synnerhet under åren 1972-1974. De anser att ett mål för verkets planering bör vara att de genom inventeringen aktualiserade kraftverksbyggena planeras så att de för sysselsättningen inom byggnadsarbetarkåren negativa konsekvenserna undviks eller mildras.
Motionen 1972:1343 tar upp vattenfallsverkets projektering av Juktans pumpkraftstation. Motionären anför att byggandet av denna station, som förutsätter att Blaiksjön utnyttjas som magasin, kommer att spoliera domänverkets jakt- och fiskecamp vid Blaiksjön, en sjö som bl. a. utmärker sig genom sitt självreproducerande bestånd av röding och öring. Domänverkets anläggning vid Blaiksjön har, säger motionären, gett arbete och stadigvarande inkomst åt bygden.
Den fortsatta utbyggnaden av Marvikens kraftstation tas upp i de två övriga motionerna. ,
1 motionen 1972:275 lämnas -en översikt över Marvikenprojektets hittillsvarande utveckling. Motionären anför att de av vattenfallsverket framlagda planerna på en fortsatt utbyggnad av den oljeeldade kondenskraftstationen med ytterligare två aggregat har väckt stark kritik från naturvårds- och miljövårdsorganisationer samt från allmänheten i det berörda området. Med hänvisning till vad som anförs i promemorian (SOU 1971:73) rörande fysisk riksplanering hävdar motionären att en utbyggnad av kraftverket i Marviken med åtföljande oljehantering står i konflikt med väsentliga rekreations- och naturvårdsintressen. Starka skäl sägs tala för att anläggningen bör begränsas till den redan beslutade etappen och att någon ytterligare investering inte bör göras i Marvikenprojektet.
För att det erforderliga tillskottet av elkraft skall erhållas föreslår motionären att vattenfallsverket tillsammans med Norrköpings kommun
NU 1972:15
skall utvidga det nu pågående samarbetet inom bolaget Bråvalla kraft AB och tidigarelägga planerna på att bygga ett atomkraftverk i Norrköping. Fördelen med detta kraftverk är att det skulle komma att ligga nära intill konsumentområdet och stamlinjenätet samt att kylvattenproblemet eventuellt kan helt reduceras om kylvattnet kan användas av ett värmeverk.
I motionen 1972:131 7 påpekas att valet av Marviken för utbyggnad av ett kärnkraftverk föregicks av en noggrann inventering av olika orter från vattenfallsverkets sida samt att länsmyndigheterna och kommunala instanser ställt sig positiva till förläggningen. Dessa myndigheter har, enligt motionärerna, inte motsatt sig förslaget till oljeeldat kondenskraftverk och förslaget om utbyggnad med ytterligare två aggregat. Hälsovårdande organ, organisationer och enskilda i området runt Bråviken har dock opponerat sig mot utbyggnadsplanerna. Området skulle vara bättre betjänt av ett kärnkraftverk än av ett stort oljekraftverk, säger motionärerna. De anser att en utredning bör ske varvid de kostnads- och miljömässiga konsekvenserna av å ena sidan kondenskraftverkets utbyggnad, å andra sidan utbyggnaden av ett kärnkraftverk vid Marviken vägs mot varandra.
Uppgifter i anslutning till motionerna
Vattenfallsverket framlade 1970 en utredningsrapport ”1970-talets vattenkraftutbyggnader i Norrland”. Till förutsättningarna för utredningen, som verkställts på Kungl. Maj:ts uppdrag, hörde att Torne och Pite älvar samt Vindelälven uteslutits från utbyggnad. Sammanlagt elva möjliga utbyggnadsprojekt redovisades, därav två i Kalix älv, två i Lule älv, en i Skellefte älv, fyra i Ume älv och två i Ångermanälven. Anläggningsarbeten för dessa skulle ge en sysselsättning i Norrland motsvarande ca 10 000 årsverken. Tillsammans skulle projekten ge ett tillskott i sysselsättning utöver vattenfallsverkets ordinarie byggnadsprogram av i medeltal per år 360 årsverken under perioden 1971—1975, 770 årsverken under perioden 1976—1980 och 900 årsverken under perioden 1981-1985.
Efter remissbehandling uppdrog Kungl. Majit åt vattenfallsverket att fortsätta förberedelserna för utbyggnad av fyra namngivna objekt, däribland de i motionen 1972:1364 berörda kraftstationerna Juktån och Björkfors i Ume älv och Stenkullaforsen i Ångermanälven. Uppdraget innefattade ej objekt i Kalix älv. En utbyggnad av denna skulle, anförde chefen för industridepartementet i propositionen 1971:1 (bilaga 15 s. 155), inte på lång tid få någon effekt på sysselsättningen, och projektet skulle inte hellervara kraftekonomiskt lönsamt. Enligt vad vattenfallsverket meddelat till utskottet anser sig verket tills vidare vara förhindrat att förbereda utbyggnader i Kalix älv. Den i motionen 1972:1364 föreslagna tidiga tidpunkten för byggstart i Kalix älv är enligt verkets uppgift ej möjlig, eftersom inga förberedelser för utbyggnad har förekommit under senare år.
NU 1972:15
16 Två av de övriga projekten, bland dem utbyggnad av vad som numera kallas R e b n i s kraftstation i Skellefte älv, fick vattenfallsverket 1971 tillstånd att påbörja (prop. 1971:1 bilaga 15 s. 158, NU 1971:26). Nämnda anläggning beräknas enligt vad som meddelas i den nu föreliggande propositionen (bilaga 15 s. 114) bli tagen i drift hösten 1974.
Björkfors kraftstation i lime älv planeras bli utbyggd till 1982. Enligt vad vattenfallsverket uppger tjänar detta, såvitt för dagen kan bedömas, bäst att utjämna en i och för sig besvärande avtrappning av utbyggnadsverksamheten i Norrland. För att möta eventuellt ändrade förutsättningar bedrivs dock projekteringsarbetet med sikte på att möjliggöra ett snabbare genomförande av objektet, nämligen till 1980 om så skulle visa sig lämpligt vid en senare bedömning.
Utbyggnaden av Juktans kraftstation i Ume älv planerades ske åren 1973-1978. Enligt vattenfallsverkets bedömning skulle härigenom tillsammans med övriga kraftstationsprojekt erhållas bästa möjliga sysselsättningsutveckling för verkets anläggningsverksamhet i Norrland. Verket anser det fortfarande önskvärt att arbetena kan börja 1973. Ett nödvändigt led i förberedelserna härför är att ansökan om tillstånd enligt vattenlagen lämnas till vattendomstol våren 1972.
Juktån var i utredningen 1970 tänkt som ett överledningsprojekt med en konventionell vattenkraftstation. Under utredningsarbetets gång har det framkommit att man genom att utnyttja nivåskillnaden mellan en mindre sjö, Blaiksjön, i närheten av tunnelsträckningen och Stomman respektive Storjuktan skulle kunna utforma anläggningen som en punipkraftstation med avsevärt högre effekt än tidigare planerats. Genom anläggningen skulle antalet årsverken för i regionen direkt sysselsatt personal öka från ca 840 till ca 1 800, varav för byggnadsarbetare från ca 650 till ca 1 270.
Utnyttjandet av Blaiksjön som magasin medför vissa skador, framhåller vattenfallsverket. Domänverket har byggt åtta sportstugor vid sjön och tre vid en annan sjö i närheten. Dessa hyrs ut som semester- och fiskestugor. Regleringsmagasinet spolierar domänverkets fritidsverksamhet vid Blaiksjön. Skadeverkningarna har uppmärksammats i lokalpressen. Domänverkets revirförvaltare har med anledning av skadorna ställt sig negativ till projektet. Domänverkets centralförvaltning i Stockholm anser den väsentliga skadan vara att man förstör en sjö med naturlig reproduktion av röding och öring.
Tekniskt bör Juktån enligt vad vattenfallsverket uppger kunna utföras som pumpkraftanläggning utan att Blaiksjön utnyttjas, nämligen genom att pumpmagasinet förläggs till annan plats i närheten. Verket har studerat alternativa utföranden och meddelar att alternativen med kända topografiska förutsättningar ger ca 10 milj. kr. sämre resultat och dessutom medför risk för sämre bergkvalitet.
Om Blaiksjön utnyttjas bör det enligt vattenfallsverket vara möjligt att kompensera skadorna genom att flytta stugorna till ett annat område som iordningställs. Kostnaden härför beräknas uppgå till högst 1 milj. kr.
NU 1972:15
17 För erhållande av bästa möjliga sysselsättningsutveckling för anläggningsverksamheten i Norrland som helhet planerades utbyggnaden av kraftstationen Stenkullaforsen i Ångermanälven enligt utredningen 1970 bli förlagd till åren 1974—1977. Det anbefallda förberedelsearbetet har emellertid, meddelar vattenfallsverket, bedrivits med sikte på att utbyggnaden om så befinns lämpligt skall kunna påbörjas redan
1973. Enligt dagens bedömning skulle det från sysselsättningssynpunkt vara fördelaktigt om så kunde ske. Härför erfordras tillstånd enligt vattenlagen före sommaren 1973. Med förutsatt tid för behandling av målet skulle dom hinna meddelas om ansökan ingavs till vattendomstolen våren 1972. Med hänsyn till den stora arbetsbelastning som vederbörande vattendomstol fått genom andra mål bedöms det emellertid numera vara osannolikt att en ansökan om Stenkullaforsen ingiven våren 1972 kommer att bli behandlad med förutsatt snabbhet.
De förutsättningar för anläggningens genomförande som redovisades i utredningen 1970 har ändrats under det fortsatta utredningsarbetets gång, vilket påkallar ett ej förutsett undersökningsbehov. Det planerade dammläget bedöms numera med ledning av utförda grundundersökningar vara ogynnsamt från grundläggningssynpunkt. Om dammen ändå utförs i detta läge drabbas projektet av mycket betydande merkostnader. Ett alternativt dammläge längre uppströms bedöms vara bättre men ger med oförändrad dämningshöjd lägre produktion. Viss oklarhet råder beträffande utnyttjandet av vissa kringliggande strömfall. Denna omständighet, som påverkar planeringen, kräver överläggningar med ett annat kraftföretag. En nytillkommande faktor av betydelse för utbyggnaden av Stenkullaforsen är en nyligen träffad konvention med Norge enligt vilken norska samer skall disponera ett betesområde som påverkas av utbyggnaden. Avvägningen mellan de olika intressena kräver ett väl förberett underlag som för närvarande saknas. Med hänsyn till här angivna förhållanden är det enligt vattenfallsverket inte möjligt att bedriva förberedelserna för projektet i sådan takt att bygget kan påbörjas redan år 1973, utan man får inrikta sig på att åstadkomma en byggstart år
1974.
Vad beträffar de i motionen 1972:1364 nämnda vägbyggnaderna vid Ångermanälven anför vattenfallsverket att det skulle vara en fördel om dessa, såsom föreslagits, vore genomförda innan utbyggnaden av Stenkullaforsen påbörjas, dels därför att den högre vägstandarden då underlättar transporterna till bygget, dels därför att det torde tjäna bygden bäst om väg- och kraftverksbyggnaderna inte sammanfaller i tiden.
Utskottet
Utskottet kommer senare i år att behandla ett antal motioner rörande energipolitik och frågor med anknytning därtill. 1 samband med sitt nu redovisade ställningstagande till statens vattenfallsverks anslagsfrågor tar utskottet följaktligen inte upp de mera långsiktiga problem rörande energiförsörjningen som i och för sig skulle kunna aktualiseras i sammanhanget.
NU 1972:15
18 Investeringsanslaget till Kraftstationer m. m. ökas enligt Kungl. Maj:ts förslag i förhållande till anslaget för innevarande budgetår med 215 milj. kr. till totalt 1 190 milj. kr. Härvid räknas med en investeringsram av 1 146 milj. kr. och därutöver en marginal för att möjliggöra en sådan ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår som kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt eller av konjunkturmässiga skäl. Kungl. Maj:t har genom beslut av riksdagen tidigare i år (prop. 1972:2 bilaga 8 s. 21 f., NU 1972:1) fått bemyndigande att i viss utsträckning utöka vattenfallsverkets utbyggnadsprogram under löpande budgetår. En förutsättning för att detta skall bli möjligt är att verkets planering innefattar en projektreserv som snabbt kan tas i anspråk.
Vattenfallsverkets utbyggnadsprogram behandlas i några motioner.
Den nedgång i sysselsättningen för anläggningsarbetare som ett fullföljande av verkets nuvarande program medför under åren 1972-1974 bör enligt motionen 1972:1364 om möjligt motverkas. Motionärerna hemställer om utredning och förslag i fråga om sådana tillkommande utbyggnader av redan reglerade älvar i Norrland som kan igångsättas under perioden 1972—1981. De begär också att vissa uppräknade projekt skall få förtur i planeringsarbetet för igångsättning.
Till grund för motionen ligger en av vattenfallsverket år 1970 framlagd utredning rörande möjliga vattenkraftutbyggnader i Norrland under 1970-talet. Av de däri angivna projekten har två igångsatts med stöd av riksdagens beslut förra året angående investeringsanslag till Kraftstationer m. m. under budgetåret 1971 /72.
Ett av dessa projekt, utbyggnaden av Rebnis kraftstation i Skellefte älv, finns upptaget på motionärernas lista över projekt som bör få förtur. Såsom redovisades för riksdagen hösten 1971 (prop. 1971:145 s. 50) har det planerats att de anläggningsarbeten som avser detta projekt efter start i början av år 1972 skall bedrivas så att kraftstationen kan tas i drift hösten 1974.
Vad beträffar motionärernas förslag till utbyggnader i Kalix älv bör noteras dels att chefen för industridepartementet förra året (prop. 1971:1 bilaga 15 s. 155) uttalade att en utbyggnad i denna älv inte var aktuell och att riksdagen lämnade detta uttalande utan erinran (NU 1971:26), dels att det råder delade meningar om huruvida en exploatering av älven är lämplig från miljövårdssynpunkt. Det kan tilläggas att de två tilltänkta utbyggnaderna i Kalix älv enligt vattenfallsverkets förslag skulle påbörjas 1977 respektive 1983 och att enligt vad verket meddelat utskottet en tidigare byggstart — t. ex., såsom motionärerna önskar, 1974 respektive 1978 — inte är möjlig. I fråga om utbyggnaden av Juktans kraftstation i Ume älv gäller att planeringen redan från början är inriktad på att arbetet skall kunna sättas i gång det i motionen angivna året, 1973. Björkfors kraftstation i samma älv planeras bli utbyggd till år 1982. Härigenom åstadkoms enligt vattenfallsverkets bedömning en jämnare avtrappning av utbyggnadsverksamheten i Norrland, något som synes överensstämma med motionärernas önskemål. Vad slutligen beträffar utbyggnaden av Stenkullaforsens kraftstation i Ångermanälven, har
NU 1972:15
denna anläggning enligt de ursprungliga planerna beräknats bli påbörjad 1973, såsom motionärerna också önskar. Mellankommande omständigheter, som vattenfallsverket redovisat för utskottet, medför att igångsättningen nu beräknas kunna äga rum först år 1974.
Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas önskemål beträffande särskilda utbyggnadsprojekt så långt möjligt redan är tillgodosedda. Att vattenfallsverkets framtidsplaner innefattar ianspråktagande av hittills outnyttjade vattenkraftresurser i de reglerade älvarna är väl dokumenterat. Med hänsyn till den fortlöpande planering som verket bedriver finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att begära en särskild utredning om ytterligare utbyggnader i reglerade Norrlandsälvar. Utskottet avstyrker alltså motionen 1972:1364 i dess helhet.
I motionen 1972:1343 kritiseras vattenfallsverkets planer i fråga om Juktans pumpkraftstation såvitt gäller Blaiksjöns ianspråktagande som magasin. Ett fullföljande av planerna medför, framhålls det, att fisket i Blaiksjön förstörs och att domänverkets jakt- och fiskecamp vid sjön spolieras. En konsekvens blir också, säger motionären, negativa verkningar på längre sikt för sysselsättningen i bygden. Motionären önskar ett uttalande från riksdagens sida om att utbyggnaden för fritidsverksamhet vid Blaiksjön bör fortsätta och att planerna på en pumpkraftstation vid sjön inte bör förverkligas.
Enligt vad utskottet inhämtat har överläggningar upptagits mellan statens naturvårdsverk, domänverket och vattenfallsverket rörande de följder som den planerade utbyggnaden av Juktans pumpkraftstation får för Blaiksjön. Utskottet förutsätter att naturvårdssynpunkterna och de av motionären i övrigt åberopade omständigheterna blir beaktade i detta sammanhang. Ett sådant uttalande från riksdagens sida som föreslås i motionen är utskottet inte berett att tillstyrka.
Vattenfallsverket har föreslagit att Marvikens kraftverk, sedan det gjorts om till ett oljeeldat kondenskraftverk, skall byggas ut med ytterligare två aggregat, vartdera med en effekt av 320 MW. De risker för miljöskador som en sådan utbyggnad kan medföra påtalas i motionerna 1972:1317 och 1972:275. I den förstnämnda hemställs att konsekvenserna för miljön av en fortsatt utbyggnad av oljekraftproduktionen i Marviken skall utredas och att möjligheterna att anlägga ett kärnkraftverk i Marviken skall prövas på nytt. I den senare motionen begärs ett uttalande av riksdagen att Marvikens kraftverk endast bör omfatta den redan beslutade etappen och att någon ytterligare utbyggnad sålunda inte bör komma till stånd. Som ett alternativ till en utbyggnad i Marviken framförs en tidigareläggning av ett atomkraftverksbygge i Norrköping som vattenfallsverket och Norrköpings stad planerar att sätta i gång vid mitten av 1980-talet.
I propositionen tas inte ställning till vattenfallsverkets förslag till utbyggnad i Marviken. Departementschefen uttalar att bl. a. remissbehandlingen av rapporten (SOU 1971:75) angående fysisk riksplanering bör avvaktas. I denna rapport redovisas bl. a. förutsättningarna för och
NU 1972:15
konsekvenserna av lokalisering av verksamheter med särskilda krav på främst mark- och vattenresurser eller med betydande miljöstörande inverkan på sin omgivning. Vidare lämnas i rapporten förslag till riktlinjer för hushållningen i stort med i första hand landets kustområden. Riksdagen kommer senare i år att få ta ställning till frågan om huvudlinjerna i en fysisk riksplanering. Mot bakgrund av vad här anförts finns det enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att nu överväga att göra framställningar till Kungl. Maj:t av den innebörd som föreslås i motionerna 1972:275 och 1972:1317.
Den i hemställan under 2 berörda frågan om bemyndigande för Kungl. Maj:t att i viss uträckning medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån kommer utskottet att behandla i ett senare betänkande. Mot vad som i övrigt föreslås under denna punkt i propositionen har utskottet ingen erinran.
Utskottet tillstyrker sålunda Kungl. Maj:ts förslag i ifrågavarande delar och hemställer
1. att riksdagen bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att fr. o. m. budgetåret 1972/73 tillhandahålla statens vattenfallsverk en till 200 000 000 kr. utökad rörlig kredit,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens vattenfallsverk inrätta två tjänster för överingenjör i Ce 1,
3. att riksdagen till Kraftstationer m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 190 000 000 kr.,
4. att riksdagen avslår motionen 1972:1364 angående tidsplan för utbyggnad av redan reglerade älvar i Norrland,
5. att riksdagen avslår motionen 1972:1343 om bevarande av Blaiksjön och domänverkets fritidsanläggning där,
6. att riksdagen avslår motionerna 1972:275 och 1972:1317 angående den planerade fortsatta utbyggnaden av Marvikens kraftverk.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETS FOND
25. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten 11:20, s. 128 f.) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.
STATENS UTLÅNINGS FONDER
26. Kronotorparnas inventarielånefond. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten IV. C, s. 130) och hemställer
att riksdagen medger att det för budgetåret 1962/63 anvisade investeringsanslaget till Kronotorparnas inventarielånefond under budgetåret 1972/73 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.
NU 1972:15
21 FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
27. Lån till Norrbottens järnverk AB. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten V:11, s. 130 f.) och hemställer
att riksdagen till Lån till Norrbottens järnverk AB för budgetåret 1972/73 anvisar ett investeringsanslag av 68 000 000 kr.
Stockholm den 23 mars 1972
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Wååg (s), Jonsson i Husum (s), Häll (s), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) och herr Clarkson (m).
Reservationer
1. vid punkten 5 (Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling) beträffande medelsanvisningen av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg (fp) och fru Hambraeus (c), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som böljar med ”1 likhet med” och slutar med ”höjning av anslaget” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
”Förslaget i propositionen att en regional utbildningskonsulentorganisation skall byggas upp är i och för sig tillfredsställande. Utskottet finner dock att denna verksamhet i enlighet med vad institutet föreslagit bör bli fullt utbyggd med åtta konsulenttjänster redan under budgetåret 1972/73. Utskottet tillstyrker alltså motionen 1972:571 såvitt den gäller anvisning av ytterligare medel för regional utbildningsservice.
Då det gäller att förmedla utbildning i synnerhet till de mindre och medelstora företagen är stipendiegivningen i många fall en väsentlig faktor. Liksom motionärerna finner utskottet det synnerligen angeläget att institutet får ökade resurser för detta ändamål. Utskottet tillstyrker därför en höjning av det för stipendiegivning avsedda beloppet med 200 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.” dels att utskottet under 1 bort hemställa
”1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna 1972:272 och 1972:571, den sistnämnda i vad avser medelsanvisningen, till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.”;
NU 1972:15
2. vid punkten 5 (Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling) beträffande självfinansieringsgrad för kursverksamheten av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg (fp), fru Hambraeus (c) och herr Clarkson (m), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Med hänvisning till” och slutar på s. 4 med ”till Kungl. Maj:t” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
”En omprövning av kravet på kostnadstäckning för institutets kursverksamhet är enligt utskottets mening väl motiverad inte minst mot bakgrund av de allmänna riktlinjer för institutets verksamhet som departementschefen anger. De höga kursavgifterna utgör f. n. — som riksrevisionsverket också påpekar i sin förvaltningsrevisionella studie av institutet — ett hinder för institutet att tillgodose de avsedda målgrupperna, dvs. mindre och medelstora industriföretag och hantverket. Utskottet anser sig därför böra föreslå riksdagen att göra den i motionen 1972:57 1 begärda framställningen till Kungl. Maj:t.” dels att utskottet under 2 bort hemställa
”2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:571 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj:t begär att frågan om sänkt självfinansieringsgrad för den av statens institut för företagsutveckling bedrivna kursverksamheten närmare prövas”;
3. vid punkten 7 (Främjande av hemslöjden) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Ericsson i Åtvidaberg (fp) och fru Hambraeus (c), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”motionen 1972:582” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
”Utskottet finner motionärernas hemställan välgrundad. Ytterligare insatser för att bevara sameslöjden, som är en unik form av konsthantverk, och för att genomföra inventeringar av hemslöjd ute i bygderna är nödvändiga. Att ett anslag kan ges åt Föreningen Svenska spetsar är också angeläget. Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande att anslaget skall höjasmed 125 000 kr. utöver vad Kungl. Majit föreslagit.” dels att utskottet bort hemställa
”att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1972:582 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1972/73 anvisar ett reservationsanslag av 1 085 000 kr.”;
4. vid punkten 8 (Medelstillskott till Norrlandsfonden) beträffande branschforskningsinstitut i Skellefteå av herrar Börjesson i Glömminge och Gustafsson i Byske samt fru Hambraeus (alla c), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet vill erinra” och slutar med ”till Kungl. Maj:t” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
”lUC:s tillkomst inger stora förhoppningar om vidgade utvecklingsmöjligheter för näringslivet i övre Norrland. En förutsättning för att 1UC
NU 1972:15
skall kunna spela den roll som man räknat med är emellertid att dess nuvarande organisation kompletteras med specialinstitutioner som på ett kvalificerat sätt kan biträda företagen inom de viktigaste industrigrenarna i regionen. Att branschforskningsinstitut inom områdena finmekanik och träteknik upprättas är, som motionären framhåller, ett primärt önskemål. Utskottet tillstyrker motionärens förslag att riksdagen till Kungl. Maj:t skall rikta ett uttalande av denna innebörd.” dels att utskottet under 2 bort hemställa
”2. att riksdagen med bifall till motionen 1972:1463 hos Kungl. Maj:t framhåller behovet av att branschforskningsinstitut inom områdena finmekanik och träteknik inrättas i anslutning till IUC i Skellefteå”;
5. vid punkten 17 (Styrelsen för teknisk utveckling) beträffande återvinning av avfallsprodukter av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Såsom framgår av” och slutar med ”motionen 1972:754” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:
”Utskottet vill framhålla att motionärernas syfte att åstadkomma nya metoder för avfallshantering är synnerligen angeläget. Det projekt som motionärerna föreslår att STU skall stödja framstår som ett betydelsefullt inslag i den forsknings- och utvecklingsverksamhet på miljövård steknikens område för vilken en icke ringa del av STU:s resurser bör tas i anspråk. Av det till STU anvisade anslaget till teknisk forskning och utveckling bör, som motionärerna föreslår, 8 milj. kr. användas för detta projekt. Utskottet ansluter sig helt till motionärernas synpunkter på avfalls- och återvinningsproblemen och tillstyrker alltså motionen 1972:754 i alla delar.”
dels att utskottet under 7 bort hemställa
”7. att riksdagen med bifall till motionen 1972:754 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i fråga om åtgärder för återvinning av avfallsprodukter”;
6. vid punkten 23 (Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning) av herrar Regnéll (m) och Clarkson (m), som anser att utskottets yttrande och hemställan under denna punkt bort ha följande lydelse:
”Hn betydande del av förenade fabriksverkens investeringsprogram för det kommande budgetåret avser tvätterirörelsen. I viss utsträckning är det härvid fråga om att fullfölja redan fattade beslut. Mot att så sker har utskottet ingen erinran. Tungt vägande skäl talar emellertid, såsom anförs i motionen 1972:1348, för att nya statliga engagemang på detta område bör undvikas. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet förslaget att staten skall förvärva det av Östergötlands läns landsting ägda tvätteriet i Ödeshög. I konsekvens med detta ställningstagande föreslår utskottet — som i övrigt godtar Kungl. Maj:ts förslag — att anslagsbeloppet minskas med 3 milj. kr.
NU 1972:15
24 Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1972:1348 till Byggnader och utrustning för budgetåret 1972/73 under förenade fabriksverkens fond anvisar ett investeringsanslag av 40 900 000 kr.”;
7. vid punkten 24 (Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.) beträffande utbyggnaden av Rebnis kraftstation av herr Gustafsson i Byske (c), som anser
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Ett av dessa” och slutar på s. 19 med ”i dess helhet” bort ha följande lydelse: ”Ett av dessa projekt, utbyggnaden av Rebnis kraftstation i Skellefte älv, finns upptaget på motionärernas lista över projekt som bör få förtur. Enligt de planer som redovisades för riksdagen hösten 1971 (prop. 1971:145 s. 50) skulle de anläggningsarbeten som avser detta projekt igångsättas i början av år 1972 och bedrivas så att kraftstationen kunde tas i drift hösten 1974. Arbetena har emellertid ännu inte inletts, trots att den angivna tidpunkten härför har passerats. Inte minst från sysselsättningssynpunkt är detta mycket olyckligt. Motionärernas förslag att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära att förtur ges åt detta projekt ter sig med hänsyn till vad nu sagts välmotiverat och tillstyrks av utskottet.
Vad beträffar motionärernas (= utskottet) först år 1974.
Sammanfattningsvis anser sig utskottet kunna konstatera att motionärernas önskemål beträffande särskilda utbyggnader — utom i vad gäller Rebnis kraftstation — i huvudsak redan är tillgodosedda. Att vattenfallsverkets framtidsplaner innefattar ianspråktagande av hittills outnyttjade vattenkraftresurser i de reglerade älvarna är väl dokumenterat. Med hänsyn till den fortlöpande planering som verket bedriver finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att som motionärerna föreslagit begära en särskild utredning om ytterligare utbyggnader i reglerade Norrlandsälvar.”
dels att utskottet under 4 bort hemställa ”4. att riksdagen
a) i anledning av motionen 1972:1364 i ifrågavarande del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande utbyggnaden av Rebnis kraftstation,
b) avslår motionen 1972:1364 i övrigt”.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1247 S Stockholm