Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om utvidgning av befogenheterna för revisorer i aktiebolag m. m.

Näringsutskottets betänkande nr 63 år 1972

NU 1972:63

Nr 63

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om utvidgning av befogenheterna för revisorer i aktiebolag m. m.

Ärendet

I motionen 1972:922 av herr Bergqvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen skall hos regeringen anhålla om en utredning med sikte på att utvidga revisorernas befogenheter och att stärka deras ställning gentemot den företagsledning som de skall kontrollera.

Motionen

Enligt motionärerna fungerar det nuvarande systemet med företagsrevision på det hela taget rätt väl när det gäller att kontrollera att vissa formella bestämmelser efterlevs. I andra avseenden bedöms det däremot ha stora brister. Det vöre, menar motionärerna, mycket att vinna om man kunde utvidga revisorernas uppgifter. Revisorerna borde stå helt fria i förhållande till dem som skall utsättas för kontroll. Detta talar för att ett annat organ än bolagsstämman borde utse revisorerna, t. ex. länsstyrelsen. Vidare borde granskningen inte så starkt begränsas till de företagsekonomiska synpunkterna utan också inriktas på att tillgodose de anställdas och samhällets intressen. I detta sammanhang erinras om LO:s förslag om införande av arbetstagarrevisorer. För samhället skulle en övervakning av hur skattelagstiftningen efterlevs vara betydelsefull.

Motionärerna konstaterar att en lång råd spörsmål som berör företagsrevision har behandlats av eller kan förväntas bli behandlade av olika utredningar. Trots detta anser de att det finns starka skäl för att nu aktualisera frågan om att i viss mån skapa helt nya förutsättningar för revisorernas arbete. Revisorerna bör få kraftigt utvidgade befogenheter och mera samhällsinriktade uppgifter, och de bör inta en helt självständig ställning gentemot företagsledningen. En utredning härom föreslås.

Uppgifter i anslutning till motionen

Nuvarande bestämmelser om revision m. m.

I lag meddelade bestämmelser om revision finns bl. a. för företag som drivs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening. Revisorerna är aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas kontrollerande organ. Revisor i aktiebolag skall granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt bolagets räkenskaper, och revisor i ekonomisk förening skall granska styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper. Revisor i aktiebolag utses av bolagsstämma. Dock kan det i bolagsord 1

Riksdagen 1972. 17 sami. Nr 63

NU 1972:63

ningen bestämmas att en eller flera revisorer skall tillsättas ”på annat sätt”. Till grund för en sådan bestämmelse i bolagsordningen kan ligga att stat och kommun eller annan som har lämnat lån eller av annan anledning är särskilt intresserad av ett aktiebolags ställning och resultat förbehållit sig rätt att utse revisor i bolaget. Revisor i aktiebolag utses för en tid som får uppgå till högst tre år. I praxis är mandattiden genom bestämmelser i bolagsordningen nästan alltid ett år. Även om den tid för vilken revisor har utsetts inte gått till ända kan en revisor skiljas från sitt uppdrag av den som utsett honom.

Om bolags aktiekapital eller maximikapital enligt bolagsordningen uppgår till en halv miljon kronor skall minst två revisorer utses, och om kapitalet uppgår till två miljoner kronor eller om bolagets aktier eller av bolaget utgivna obligationer är föremål för notering på fondbörs skall minst en av revisorerna vara auktoriserad.

Det åligger revisor bl. a. att granska bolagets (föreningens) böcker och andra räkenskaper, att ta del av styrelsens och stämmans protokoll, att verkställa inventering, att tillse att organisationen av och kontrollen över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande samt att granska styrelsens och verkställande direktörens årsredovisning. Revisor skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter som meddelas av bolagsstämman.

Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisor tillgång till bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar och får inte vägra att lämna upplysning som begärts av revisor angående förvaltningen.

Revisorerna skall varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse. Denna, som är offentlig handling, skall innehålla redogörelse för resultatet av revisorernas granskning och uttalande huruvida anmärkning föreligger eller inte beträffande de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna, bolagets (föreningens) bokföring, inventeringen av dess tillgångar eller övrigt beträffande förvaltningen av bolagets (föreningens) angelägenheter.

För revisor gäller tystnadsplikt som innebär att revisor inte får yppa något som vid verkställd granskning kommer till hans kännedom utan att det med nödvändighet fordras för fullgörande av hans uppdrag.

Offentliga revisorer finns obligatoriskt i vissa slag av företag, nämligen i affärsbanker, sparbanker, centralkassor för jordbrukskredit och försäkringsbolag. Sådan offentlig revisor utses av bankinspektionen respektive försäkringsinspektionen och utför inte någon separat revision utan ingår i det kollektiv som ombesörjer revisionen. Så till vida intar dock den av bankinspektionen utsedde revisorn en särställning att han skall följa en av bankinspektionen utfärdad instruktion. Motivet för systemet med offentliga revisorer i banker och försäkringsbolag är i första hand att de betydande insättar- och försäkringstagarintressena i sådana företag skall skyddas.

NU 1972:63

3 Vissa utredningar angående före tagsrevision

Samarbetsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1970:41) Företag och samhälle att samhället skulle få möjlighet att utse revisorer i vissa aktiebolag och ekonomiska föreningar. Genom offentliga revisorer skulle man i viss utsträckning komma att fullfölja den tankegång om revisorerna som företrädare för det allmänna vilken kommit till uttryck i förarbetena till gällande aktiebolagslag. I dessa förarbeten hävdas att revisorerna inte enbart skall se till att bolagets och aktieägarnas bästa iakttas utan också till att överträdelser inte sker av i aktiebolagslagen och i bolagsordningen meddelade bestämmelser som avser att skydda borgenärs, annan tredje mans och det allmännas bästa. Enligt utredningens mening bör revision genom av samhället utsedda revisorer kunna öka den information som nu ges om företagens förhållanden. I dag har revisorer enligt utredningen inte alltid den oberoende ställning som krävs för att de skall kunna ge fullödig information om de reviderade företagen. I praktiken utses revisorer många gånger av dem vilkas verksamhet de skall utöva tillsyn över, nämligen av styrelsen och av verkställande direktören. Detta förhållande kan enligt utredningens mening i tillspetsade situationer inte erbjuda tillräckliga garantier för opartisk och konstruktiv revision. Vissa problem kan emellertid vara förknippade med att det allmänna utser revisorer i privatägda företag.

Det bedömdes av utredningen vara vanskligt att med bestämdhet avgöra i vad mån fördelarna med offentlig revision uppväger de tänkbara nackdelarna. Utredningens förslag om offentliga revisorer föreslogs mot denna bakgrund få försökskaraktär.

Samarbetsutredningen förordade vidare att en särskild utredning om vissa revisionsfrågor skulle tillsättas. Denna skulle ha till uppgift att framlägga förslag om formerna för auktorisation av revisorer, om förvaltningsrevision inom företag samt om revisorernas rapportskyldighet i revisionsberättelser och på annat sätt.

Auktorisationsutredningen överlämnade 1971 sitt betänkande (Ds H 1971:3) Formerna för auktorisation av revisorer m„ m. Utredningen har föreslagit att staten skall överta handelskamrarnas uppgift att auktorisera revisorer. Utredningen uttalar att en självklar utgångspunkt för utformningen av den statliga regleringen bör vara att hämmande verkningar i konkurrenshänseende i görligaste mån skall undvikas.

Aktiebolagsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1971:15) Förslag till aktiebolagslag m. m. en del justeringar av reglerna för revision.

I utredningens lagförslag har bl. a. reglerna om när bolag skall ha kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad revisor eller godkänd granskningsman, omarbetats så att betydligt fler bolag än för närvarande blir skyldiga att utse kvalificerad revisor.

w

NU 1972:63 4

Utskottet

Motionärerna anser att revisorerna i aktiebolag m. m. bör få kraftigt utvidgade befogenheter och mera samhällsinriktade uppgifter. Det konstateras i motionen att en lång rad spörsmål som berör företagsrevision har behandlats eller kan väntas bli behandlade av olika utredningar. Starka skäl talar ändå, menar motionärerna, för att man nu bör aktualisera frågan om att skapa nya förutsättningar för revisorernas arbete. En utredning härom föreslås.

Sedan motionen väcktes har olika åtgärder vidtagits för att öka samhällets och de anställdas insyn och inflytande i företagen. I propositionen 1972:116 har framlagts förslag om ett nytt informationssystem, om offentliga styrelseledamöter i förvaltningsbolag och allmännyttiga stiftelser och om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Dessa förslag behandlar utskottet i sitt betänkande 1972:62. I propositionen aviseras också olika åtgärder på redovisnings- och revisionsområdena. Det meddelas att samarbetsutredningens förslag om offentliga revisorer är föremål för beredning och att därvid även frågan om löntagarrevisorer skall behandlas. Samarbetsutredningen utarbetade i samverkan med fondbörsutredningen ettförslagom företagens offentliga redovisning. Detta kommer att tas upp i samband med att ställning tas till det förslag om ny aktiebolagslag som nu bereds inom justitiedepartementet.

Förutom att åtgärder i syfte att åstadkomma ökad insyn och ökat inflytande i företagen för samhället och de anställda nu har aktualiserats, övervägs alltså flera förslag om ett vidgat revisorsinflytande. Till resultatet av dessa överväganden kan riksdagen väntas få ta ställning inom en inte alltför avlägsen framtid. I avvaktan härpå bör riksdagen enligt utskottets mening inte påkalla en sådan utredning som föreslås i motionen.

Utskottet hemställer därför

att riksdagen avslår motionen 1972:922.

Stockholm den 5 december 1972

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Börjesson i Glömminge (c), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist (s), Sjönell (c), Wååg (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Rydén (fp) och Fridolfsson i Stockholm (m).

Göteborgs Offsettrycken AB 72 1991 S Stockholm 1972