Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om inordnande av inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet
Skatteutskottets betänkande nr 36 år 1972
SkU 1972:36
Nr 36
Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om inordnande av inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet
Motionen
1 motionen 1972:837 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs, att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag i syfte att inordna inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet i enlighet med vad som anförts i motionen.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt 31 § kommunalskattelagen (KL) hänförs till intäkt av tjänst bl. a. pension, livränta, som utgår på grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av försäkring, samt ersättning som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst. Folkpension är alltså skattepliktig liksom hustrutillägg.
Skattefrihet föreligger enligt 19 § KL för vissa utfallande försäkringsbelopp. Det gäller ersättning, som tillfallit försäkrad på grund av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring (YFL) och annan ersättning enligt lag eller särskild författning som utgått vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring. Till skattepliktig inkomst räknas inte heller ersättning, som tillfallit någon vid sjukdom, olycksfall eller arbetslöshet på grund av försäkring, som inte tagits i samband med tjänst. Räckvidden av nu nämnda bestämmelser begränsas dock därav att till skattepliktig inkomst räknas ersättning, som utgått i form av pension eller annan livränta. Detsamma gäller ersättning som utgått på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring och avsett förlorad inkomst av skattepliktig natur.
Som skattepliktig inkomst räknas inte heller allmänt barnbidrag, kontantunderstöd som utges av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning enligt 9 kap. AFL, hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till vårdbehövande, kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, statligt bostadstillägg till barnfamiljer enligt kungörelse (1968:425), kommunalt bostadstillägg till barnfamiljer enligt kungörelse (1968:426) eller till handikappade, ej heller socialhjälp.
Den tidigare nämnda skattefriheten för ersättning som på grund av sjukförsäkring enligt AFL tillfallit försäkrad avser inte lön som utgår från
1 Riksdagen 1972. 6 sami. Nr 36
SkU 1972:36
arbetsgivare i det fall arbetsgivaren på grund av 3 kap. 16 § andra och tredje styckena AFL äger upphöra arbetstagarnas ersättning från allmän försäkringskassa. 1 de fall arbetsgivarinträde tillämpas utgör uppburen sjukpenning skattepliktig inkomst för arbetsgivaren. Undantag gäller dock om den till den anställde utbetalade lönen inte utgör för arbetsgivaren avdragsgill utgift i förvärvskälla.
Statligt eller kommunalt bidrag, som utgår enligt av Kungl. Maj:t eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser i samband med utbildning eller omskolning till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, är undantagna från skatteplikt. Inte heller bidrag som utgår enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vanföra ägare av motorfordon utgör skattepliktig intäkt.
Näringshjälp och bidrag enligt 57, 58 eller 62 § arbetsmarknadskungörelsen är inte skattepliktig intäkt i den mån hjälpen eller bidraget lämnats till bestridande av kostnader, för vilka avdragsrätt inte föreligger vare sig som omkostnad eller i form av värdeminskningsavdrag. Omställningsbidrag enligt nämnda kungörelse är däremot skattepliktigt.
Vid beräkning av inkomst av tjänst medges avdrag för bl. a. avgifter som den skattskyldige erlagt för sådan pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst (33 § KL).
Allmänt avdrag medges för sådan tilläggspensionsavgift, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår det är fråga om. Vidare får avdrag ske för avgift till annan pensionsförsäkring än som tagits i samband med tjänst, under förutsättning att avgiften erlagts under beskattningsåret och gäller försäkring som ägs av den skattskyldige själv eller i förekommande fall hans make eller hans omyndiga barn (46 § 2 mom. KL).
Allmänt avdrag medges också för sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § AFL, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår som det är fråga om. Dessutom medges avdrag för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägs av honom själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som inte är tagen i samband med tjänst och som inte utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. AFL (46 § 2 mom. KL). Avdraget för kapitalförsäkringspremier m. m. får åtnjutas med högst 250 kr., eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret, med högst 500 kr. Det högre avdraget högst 500 kr. åtnjuts även av ogift skattskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskild) om han haft hemmavarande barn under 18 år.
Familjepolitiska kommittén har i sitt betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) föreslagit en utbyggnad av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna. Enligt förslaget skall de av utredningen förordade bidragen — med undantag av vårdbidrag till svårt handikappat barn — icke utgöra skattepliktig inkomst. Utredningen framhåller emellertid, att
SkU1972:36
frågan om en uppräkning och beskattning av den föreslagna föräldrapenningen, som skall ersätta nuvarande moderskapspenning och tilläggssjukpenning vid barnsbörd, och den föreslagna sjukpenningen vid vård av sjukt barn har direkt samband med sjukpenningutredningens arbete.
Sjukpenningutredningen har enligt direktiven haft att utreda de tekniska förutsättningarna för att inordna vissa förmåner — nämligen sjukpenning vid sjukdom och yrkesskada, kontant stöd vid arbetslöshet och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning — i beskattningssystemet.
I sitt nyligen avlämnade betänkande Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. (SOU 1972:60) har sjukpenningutredningen föreslagit att vissa sociala förmåner skall beskattas. Enligt förslaget bör skatteplikten omfatta sjukpenning enligt AFL och YFL och närstående ersättningssystem som grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kr. för år. Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs i enlighet med familjepolitiska kommitténs förslag i betänkandet Familjestöd (SOU 1972:34), bör också dessa förmåner beskattas. Vad beträffar ersättning vid arbetslöshet bör dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd bli skattepliktiga. Om utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning skall föras in i skattesystemet, föreslår utredningen att beskattningen skall omfatta grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg.
Om sjukpenningen görs skattepliktig och i samband därmed beloppen höjs, blir sjukpenningen mer jämförbar med sjuklön. I ett sådant system bör sjukpenningen kompensera bortfall av förvärvsinkomst med en för samtliga sjukpenningberättigade lika stor andel av bortfallen inkomst. Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några sjukpenningklasser. Sjukpenning från hemmamakeförsäkringen och den frivilliga sjukpenningförsäkringen föreslås däremot bli undantagen från beskattning.
Om föräldrapenning och sjukpenning vid vård av sjukt barn införs enligt familjepolitiska kommitténs förslag och görs skattepliktiga föreslår sjukpenningutredningen att dessa förmåner höjs.
Enligt utredningens förslag bör en övergång till skatteplikt för förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning genomföras fr. o. m. år 1974.
I direktiven för den våren 1972 tillsatta utredningen för översyn av skattesystemet, m. m. uttalar chefen för finansdepartementet bl. a. följande.
Den totala marginaleffekten vid stigande inkomst beror inte
enbart på skattesystemets utformning. Av betydelse blir även att inkomstprövade bidrag, i första hand bostadstilläggen, reduceras vid stigande inkomst. Detta är en följd av att dessa bidrag av fördelningspolitiska skäl har utformats så att de utgår med de största beloppen där
SkU 1972-36
behovet är störst, dvs. de har differentierats efter inkomsten. Det bör understrykas att marginaleffekten — den sammanlagda effekten av skatteökning och bidragsminskning vid stigande inkomst — är ofrånkomlig i ett progressivt skattesystem där bidragsbeloppen sätts i relation till inkomsten på sådant sätt att högre bidrag utgår vid lägre inkomster. Vid sina överväganden om beskattningens marginaleffekter bör utredningen även beakta det förhållande jag nu pekat på. Utredningen bör därvid uppmärksamma såväl konstruktionen av statliga bidragssystem som frågan om beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen.
Utskottet
I motionen 1972:837 begärs att en utredning tillsätts med uppgift att inordna inkomstrelaterade sociala förmåner i skattesystemet. Motionärerna framhåller, att det pågående utredningsarbetet på detta område i första hand avser att undersöka de tekniska förutsättningarna för att inordna vissa sociala förmåner i beskattningssystemet men att den i motionen begärda utredningen bör pröva frågan i hela dess vidd.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att vissa sociala bidrag utgör skattepliktig inkomst, medan andra är undantagna från beskattning. Anledningen till att vissa bidrag undantagits från beskattning är bl. a. att det varit förenat med betydande svårigheter av administrativ och kontrollteknisk natur att inordna dem i skattesystemet. Förslag om beskattning av vissa sociala förmåner har nyligen framlagts i familjepolitiska kommitténs betänkande Familjestöd (SOU 1972:34) och i sjukpenningutredningens betänkande Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m„ (SOU 1972:60).
Med hänsyn till att vissa inkomstprövade bidrag reduceras vid stigande inkomst kan frågan om generell beskattning av de sociala bidragen inte erhålla en tillfredsställande lösning utan beaktande av skattesystemets utformning i övrigt. Med anledning härav har i direktiven för 1972 års skatteutredning framhållits att utredningen vid sin översyn av skattesystemet bör uppmärksamma såväl konstruktionen av statliga bidragssystem som frågan om beskattning i stället för inkomstprövning av bidragen. Härigenom torde motionärernas utredningsyrkande redan vara tillgodosett, varför utskottet avstyrker bifall till motionen 1972:837.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1972:837.
Stockholm den 17 oktober 1972
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT
Närvarande: herr Brandt (s), fru Nettelbrandt (fp), herrar Josefson i Arrie (c), Wärnberg (s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Sundkvist (c), Wikner (s), Nilsson i Trobro* (m), Stadling (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Johansson i Jönköping (s), Söderström (m) och fru Normark (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1655 S Stockholm 1972