Socialutskottets betänkande i anledning av motion om länsstyrelses befattning med plan för ålderdomshem
Socialutskottets betänkande nr 20 år 1972
SoU 1972:20
Nr 20
Socialutskottets betänkande i anledning av motion om länsstyrelses befattning med plan för ålderdomshem.
Motionen
I motionen 1972:1014 av herrar Mattsson i Skee (c) och Mattsson i Lane-Herrestad (c) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av 19 § lagen om socialhjälp att länsstyrelsens godkännande av plan för ålderdomshem upphör.
I motionen påpekas att som motiv för att länsstyrelsen skall godkänna plan för ålderdomshem har tidigare kunnat anföras dels att staten genom bidragsgivning till kostnaderna för uppförande av ålderdomshem haft anledning granska hemmens utformning och standard, dels ett intresse från statens sida att genom föreskrifter och inspektioner förbättra hemmens standard. Motionärerna anför härefter att i dag saknas på samma sätt motiv för att bibehålla den byråkratiska omgång som länsstyrelsens fastställande av plan innebär. Det framhålls att medvetandet om angelägenheten av goda hem för åldringar är så klart hos kommunerna att tillsyn och godkännande från statliga myndigheter är överflödiga. Vidare framhålls att eftersom staten nu helt upphört med bidragsgivning, bör planeringen och utformningen av ålderdomshem vara en fråga som avgörs av kommunens myndigheter.
Gällande bestämmelser
Föreskrifter om ålderdomshem har meddelats i 18—21 §§ lagen (1956:2) om socialhjälp. Enligt 18 § socialhjälpslagen åligger det kommun att anordna och driva hem för åldringar och andra personer, vilka är i behov av vård eller tillsyn som inte eljest tillgodoses. Två eller flera kommuner får gemensamt ha dylikt hem. Om särskilda skäl föreligger, får länsstyrelse tills vidare befria kommun från skyldighet att ha sådant hem.
Ålderdomshem och därmed jämställt hem skall enligt 19 § första stycket vara så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vårdtagarna möjliggörs. Innan sådant hem uppförs eller i mera avsevärd omfattning ändras genom om- eller tillbyggnad eller inrättas i byggnad, som uppförts för annat ändamål, skall enligt 19 § andra stycket länsstyrelsen ha godkänt plan för hemmet efter att ha inhämtat yttrande från socialstyrelsen.
Kommunens socialnämnd (eller i förekommande fall kommunens sociala centralnämnd) har ansvaret för ålderdomshem och dess verksamhet, såvida inte kommunens fullmäktige uppdragit åt annat organ att i socialnämndens ställe handha skötseln av ålderdomshem. Det ankommer
1 Riksdagen 1972. 12 sami. Nr 20
SoU 1972:20
på länsläkarorganisationen att i den utsträckning socialstyrelsen bestämmer ha tillsyn över ålderdomshem. Länsstyrelse utövar med stöd av bestämmelser i 52 § socialhjälpslagen tillsyn över ålderdomshem. Statens socialvårdskonsulenter har bl. a. till uppgift att övervaka omvårdnaden m. m. vid ålderdomshem.
Socialstyrelsen har i Råd och anvisningar nr 18 från augusti 1970 behandlat frågor om planering av ålderdomshem. Följande gång av ett planeringsärende rekommenderas. (1) Den av kommunen anlitade arkitekten utarbetar skissförslag. (2) Ritningar och övriga handlingar insänds till socialstyrelsen för förhandsgranskning. (3) Socialstyrelsen remitterar ritningar och övriga handlingar till nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader (NSB) och till statens socialvårdskonsulent för yttrande. (4) Sedan yttranden inkommit från NSB och socialvårdskonsulenten avger socialstyrelsen utlåtande i ärendet till kommunen. (5) Efter erforderliga justeringar insänder kommunen genom socialnämnden, byggnadskommittén eller det kommunala organ, som eljest svarar för planeringen, ärendet till länsstyrelsen för godkännande av planen enligt 19 § socialhjälpslagen. (6) Länsstyrelsen remitterar planen till olika länsorgan samt, i allmänhet sedan länsorganen avgivit sina utlåtanden, till socialstyrelsen.
Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader har enligt ett Kungl. Maj:ts beslut den 17 november 1967 till uppgift att handlägga frågor om byggnadsplanering inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Det åligger nämnden särskilt bl. a. att granska förslag till anläggningar och byggnader inom åldringsvården. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) lämnar nämnden biträde med den byggnadstekniska granskningen m. m.
Historik
I lagen (1918:422) om fattigvården, vilken föregick socialhjälpslagen, fanns en föreskrift om att för uppförande av ålderdomshem m. fl. anstalter skall uppgöras plan, vilken underställs Konungens befallningshavande (länsstyrelsen), som ”prövar, huruvida anstalten är så inrättad, att den uppfyller det ändamål, som enligt denna lag därmed avses” (34 §).
Bestämmelsen hade sin grund i ett förslag av fattigvårdslagstiftningskommittén i dess år 1915 avgivna betänkande med förslag till lag om fattigvården m. fl. författningar. Kommittén anförde att inte sällan hade anmärkningar gjorts om att de kommunala fattigvårdsanstalterna i ett eller annat hänseende befunnits olämpligt anordnade, och Konungens befallningshavande hade stundom föreskrivit vidtagande av ändringar. Vidare anförde kommittén att det synts kommittén lämpligt, att för framtiden en granskning av planerna för dylika anstalter ägde rum genom offentlig myndighet och att för detta ändamål dylik plan underställdes sådan myndighet. Kommittén ansåg att fastställandet av planer för fattigvårdsanstalter borde uppdras åt Konungens befallningshavande, som
SoU 1972:20
i sin tur borde inhämta yttrande från fattigvårdsinspektionen, förste provinsialläkare eller andra myndigheter. Departementschefen påpekade i prop. 1918:135, vari förslag till lagen om fattigvården förelädes riksdagen, att, då ett fastställande av plan för fattigvårdsanstalt naturligen skulle komma att äga rum efter sakkunnigas hörande, granskningen skulle kunna bli till väsentlig nytta för anstalten.
1 förarbetena till socialhjälpslagen (prop. 1955:177, 2LU 1955:39) uttalas att bestämmelserna om ålderdomshem skulle få kvarstå i socialhjälpslagen tills vidare i avvaktan på att den då arbetande åldringsvårdsutredningen skulle slutföra sitt arbete. Varken denna utrednings förslag eller socialpolitiska kommitténs senare utredningar har föranlett ändrad lagstiftning om ålderdomshemmen. År 1957 antog statsmakterna (prop. 1957:38, SU 1957:170) emellertid riktlinjer för vården av åldringar på ålderdomshem.
Under åren 1953—1965 kunde i mån av tillgång på medel statsbidrag utgå till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem enligt en kungörelse (1953:339) om statsbidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad av ålderdomshem (prop. 1953:69, SU 1953:152). År 1965 beslöt statsmakterna införa en bidragsgivning i allmänt skatteutjämnande syfte till kommunerna i form av skatteutjämningsbidrag samt i samband därmed avlösa olika speciella bidrag till kommunerna, bl. a. ovannämnda bidrag (prop. 1965:43, SU 1965:78).
Utredningar
Enligt direktiven har socialutredningen (S 1969:29) att pröva uppgifterna för ålderdomshem och andra inackorderingshem, t. ex. hem och servicebostäder för handikappade och åldringar. I december 1970 avgav socialutredningen ett stencilerat betänkande ”Ålderdomshemsavgifter” (Ds S 1970:6), vilket utgjorde underlag för beslut av statsmakterna (prop. 1971:121, SoU 1971:41) år 1971 om ändring i socialhjälpslagen så att kommunerna fick möjlighet att för vård i ålderdomshem ta ut differentierade avgifter. 1 detta betänkande anförde socialutredningen på s. 115 att den vid sin allmänna översyn av åldringsvården beräknade återkomma till frågorna om vilken roll de nuvarande ålderdomshemmen enligt 18 § socialhjälpslagen — liksom andra former av boende för äldre människor som efter hand vuxit fram (exempelvis pensionärshotell och servicehus) — bör spela och hur de i fortsättningen bör benämnas.
I.änsberedningen (C 1970:28), som har till uppgift att göra en allmän översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, skall enligt sina direktiv vid övervägandena om relationerna mellan stat och kommun bl. a. beakta att kommunerna genom den till år 1974 genomförda indelningsreformen kan väntas bli rustade att bedriva sin verksamhet på sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan minska.
SoU 1972:20
4 Utskottet
1 socialhjälpslagen finns bestämmelser om ålderdomshem och vissa hem som jämställs med dessa. Enligt dessa bestämmelser åligger det kommun att anordna och driva hem för åldringar och andra personer, vilka är i behov av vård eller tillsyn som inte eljest tillgodoses. Sådant hem skall vara så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vårdtagarna möjliggörs. Innan hem får uppföras eller förändras i mera avsevärd omfattning genom om- eller tillbyggnad eller inrättas i byggnad, som uppförts för annat ändamål, skall länsstyrelsen ha godkänt plan för hemmet efter att ha inhämtat yttrande från socialstyrelsen.
I motionen 1972:1014 begärs att kravet att länsstyrelse skall godkänna plan för ålderdomshem skall upphävas. Motionärerna anför att motiv numera saknas för att bibehålla den byråkratiska omgång som länsstyrelsens fastställande av plan innebär. Det framhålls bl. a. att medvetandet om angelägenheten av goda hem för åldringar är så klart hos kommunerna, att tillsyn och godkännande från statliga myndigheter är överflödiga.
Den statliga kontroll över den kommunala verksamheten, som finns på åtskilliga områden, har i stor utsträckning utformats under en tid då denna verksamhet var väsentligt mindre utbyggd än den är nu. Kommunernas förvaltningsorganisation har emellertid blivit allt större och bättre rustad i takt med den starka expansionen av den kommunala verksamheten. Därigenom har kommunerna fått väsentligt ökad tillgång till kvalificerad sakkunskap på olika områden. Med hänsyn härtill är det motiverat att närmare överväga på vilka områden man kan förenkla eller avskaffa den statliga kontrollen över den kommunala verksamheten. Ett av de områden där en sådan prövning bör komma till stånd utgör enligt utskottets mening planeringen av ålderdomshem. Prövningen av frågan kan emellertid förutsättas komma att ske utan något riksdagens initiativ. Länsberedningen, som har till uppgift att göra en allmän översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun, skall nämligen bl. a. beakta att kommunerna genom den indelningsreform, som kommer att genomföras, kan väntas mera allmänt bli rustade att bedriva sin verksamhet på sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan minskas. Vidare bör framhållas att i socialutredningens uppgift att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen ingår en genomgång av de olika bestämmelserna i socialhjälpslagen. Det kan förutsättas att de båda utredningarna kommer att samråda med varandra beträffande den här aktuella frågan. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen.
SoU 1972:20
5 Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1972:1014.
Stockholm den 18 maj 1972
På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c), Nordberg (s)*, Åkerlind (m), Werner i Malmö (m), fru Ludvigsson (s)*, herrar Romanus (fp), Nilsson i Växjö (s) och Hagberg (vpk).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
\
Reservation
av herrar Åkerlind (m) och Werner i Malmö (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Den statliga” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
”Den statliga kontroll över den kommunala verksamheten, som finns på åtskilliga områden, har i stor utsträckning utformats under en tid då denna verksamhet var väsentligt mindre utbyggd än den är nu. Kommunernas förvaltningsorganisation har emellertid blivit allt större och bättre rustad i takt med den starka expansionen av den kommunala verksamheten. Därigenom har kommunerna fått väsentligt ökad tillgång till kvalificerad sakkunskap på olika områden. Med hänsyn härtill är det motiverat att närmare överväga på vilka områden man kan förenkla eller avskaffa den statliga kontrollen över den kommunala verksamheten. Länsberedningen har till uppgift att göra en allmän översyn av uppgiftsfördelningen mellan stat och kommun och skall bl. a. beakta att kommunerna numera är bättre rustade att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att detaljerad tillsyn och kontroll från statens sida kan minskas. Vidare har socialutredningen till uppgift att göra en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen och en genomgång av de olika bestämmelserna i socialhjälpslagen.
Utskottet anser det viktigt att detta utredningsarbete resulterar i att kommunerna ges större självbestämmande på olika områden. BL a. kan större självbestämmande för kommunerna resultera i kortare handläggningstider beträffande ärenden och betydligt minskade administrationskostnader. Den fråga som tas upp i motionen 1972:1014 om att bestämmelsen om länsstyrelsens godkännande av plan för ålderdomshem skall upphöra är dock av så begränsad och okomplicerad natur att ett
SoU 1972:20
omedelbart beslut i denna fråga bör kunna fattas av riksdagen utan att avvakta de utredningsresultat i vidare mening som nämnts i det föregående. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen.”
dels att utskottet bort hemställa
”att riksdagen i anledning av motionen 1972:1014 för sin del antager följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp
Härigenom förordnas, att 19 § lagen (1956:2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Hem, som avses i 18 §, skall vara så inrättat och utrustat, att skäliga krav på trevnad och hygien tillgodoses samt lämplig fördelning av vårdtagarna möjliggöres.
Innan dylikt hem uppföres eller i mera avsevärd omfattning ändras genom om- eller tillbyggnad eller inrättas i byggnad, som uppförts för annat ändamål, skall länsstyrelsen, efter att hava inhämtat yttrande från socialstyrelsen, hava godkänt plan för hemmet.
Vid hemmet skola finnas anställda befattningshavare till det antal och med sådan utbildning att de som beretts plats vid hemmet kunna erhålla tillfredsställande vård och tillsyn.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1972.”
Göteborgs Offsettryckeri AB 72 1344 S Stockholm 1972