Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation, m.m., jämte motioner

Näringsutskottets betänkande nr 54 år 1973

NU 1973:54

Nr 54

Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation, m.m., jämte motioner, propositionen 1973:1 i vad avser anslag till statens institut för företagsutveckling jämte motioner samt motioner angående näringspolitik m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1973:41 (industridepartementet) angående industripolitisk verksorganisation, m. m., utom såvitt propositionen avser förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), vilket förslag behandlas i utskottets betänkande 1973:60,

dels tio motioner som väckts i anledning av propositionen,

dels propositionen 1973:1 bilaga 15 (industridepartementet) i vad avser anslag till statens institut för företagsutveckling,

dels ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner rörande bl. a.

företagareföreningarnas verksamhet,

inrättande av industriella utvecklingscentra,

åtgärder i övrigt till förmån för mindre och medelstora företag,

investeringsbidrag,

förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan Sverige och EG, utarbetande av handlingslinjer för aktiv näringspolitik, vissa programuttalanden på näringspolitikens område.

Synpunkter på propositionen 1973:41 och de därav föranledda motionerna har inför utskottet framförts av

generaldirektör Bertil Agdur, styrelsen för teknisk utveckling, överdirektör Bengt Resare och byråchef Jostein Hovland, statens institut för företagsutveckling,

förbundsdirektör Tore Kellquist, direktör Lennart Ekenberg och direktör Rune Nilsson, Företagareföreningarnas förbund, samt

direktör Carl Hagson, Svenska elverksföreningen, direktör Lennart Borg, Svenska elektriska materielkontrollanstalten, och direktör Lennart Elfström, Sveriges elektroindustriförening.

De tre sistnämnda organisationerna samt Svenska brandförsvarsföreningen och Svenska elektriska kommissionen har till utskottet överlämnat en gemensam promemoria angående resursbehovet för energienheten i statens industriverk.

1 Riksdagen 1973. 17 sami. Afr 54

NU 1973:54

2 Propositionen 1973:41

Hemställan

I propositionen 1973:41 har Kungl. Maj:t såvitt här är i fråga

dels föreslagit riksdagen att

1. besluta att en central myndighet med uppgifter inom det industripolitiska området enligt de riktlinjer chefen för industridepartementet förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

2. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för omorganisation av den verksamhet som bedrivs vid statens institut för företagsutveckling,

3. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för en ökad regional företagsservice,

4. besluta att en fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete enligt de riktlinjer departementschefen förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

5. godkänna att av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB 30 000 000 kr. avsätts till fonden,

6. besluta att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom enligt de riktlinjer departementschefen förordat skall inrättas den 1 juli 1973,

7. medge att Kungl. Maj.'t uppdrar åt nämnden att utöva Kungl. Maj:ts befogenhet att upplåta gruvrättigheter som tillkommer staten,

8. godkänna de av departementschefen förordade riktlinjerna för Sveriges geologiska undersöknings verksamhet och organisation,

9. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt som behövs för förslagens genomförande,

dels föreslagit riksdagen att antaga inom industridepartementet upprättade förslag till

11. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

12. lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

13. lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m.,

14. lagom ändring i uranlagen (1960:679),

15. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås förändringar i verksorganisationen inom industridepartementets ansvarsområde i syfte att bygga ut och effektivisera medlen för näringspolitiken. En ny myndighet, statens industriverk, föreslås således bli inrättad den 1 juli 1973, varigenom en basorganisation skapas på verksplanet för centrala industri-, energi- och mineralfrågor.

För att tillgodose behovet av en kontinuerlig planerings- och utredningsverksamhet på det industripolitiska området föreslås verket erhålla resurser för bl. a. branschundersökningar och långsiktig prognosverksam -

NU 1973:54

het. Likaså inordnas den pågående utredningsverksamheten rörande mindre och medelstora företag i verket. Vidare avses industriverket överta de uppgifter inom inrikes- och industridepartementens verksamhetsområden som åvilar det nuvarande kommerskollegiets industribyrå, bl. a. omställningsfrämjande åtgärder för vissa industribranscher och administration av de statliga industrilånegarantierna. Verket kommer att svara även för tillsynen av företagareföreningarna.

Vidare föreslås en förstärkning av statens insatser i fråga om företagsservice. Under ett särskilt anslag föreslås 2,5 milj. kr. bli anvisade budgetåret 1973/74 för rådgivning och informationsförmedling genom företagareföreningarna. Industriverket förordas erhålla det samordnande ansvaret för statens verksamhet på företagsserviceområdet.

I propositionen föreslås att industriverket övertar de arbetsuppgifter som de nuvarande bergs- och elbyråerna inom kommerskollegium svarar för. I samband härmed vidgas ansvarsområdet till att efterhand omfatta hela energisektorn. Resurser för prognos- och utredningsarbete på energiområdet överförs även till verket.

I propositionen dras vissa riktlinjer upp för den statliga verksamheten på mineralområdet. En särskild nämnd föreslås bli inrättad för förvaltningen av statens gruvegendom. Kungl. Maj:t föreslås få möjlighet att till nämnden delegera viss beslutanderätt i hithörande frågor. Nämnden knyts till industriverket, som avses svara för dess administration.

Industriverket avses från kommerskollegium överta funktionen som chefsmyndighet för sprängämnesinspektionen, bergsstaten och statens elektriska inspektion.

Industriverket föreslås få en styrelse med högst nio ledamöter. Verket skall enligt förslaget bestå av en planerings- och utredningsenhet, en industrienhet, en energienhet, en mineralenhet och en administrativ enhet. Till verket avses även vissa rådgivande organ bli knutna.

För industriverket beräknas budgetåret 1973/74 113 tjänster, vilket innebär att verket tillförs 41 tjänster för tillkommande arbetsuppgifter. Medelsbehovet för verket under nästa budgetår beräknas till sammanlagt 10,4 milj. kr., varav 2,2 milj. kr. föreslås bli anvisade under ett särskilt anslag till utredningar m. m.

Vidare förordas i propositionen att statens institut för företagsutveckling (SIFU) integreras i industriverket fr. o. m. budgetåret 1974/75. Samtidigt avses en ytterligare regional spridning av SIFU:s nuvarande arbetsuppgifter ske.

I propositionen föreslås vidare att en särskild fond, statens utvecklingsfond, inrättas med syfte att stödja riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system. Stöd från fonden avses utgå i form av lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Verksamheten föreslås inledningsvis bli finansierad genom att 30 milj. kr. av vinsten från Sveriges investeringsbank AB tillförs utvecklingsfonden. Fonden leds av en särskild styrelse. Administrativt knyts utvecklingsfonden till industriverket genom att verket avses svara för den löpande verksamheten vid fonden.

NU 1973:54

4 I propositionen läggs också fram riktlinjer för Sveriges geologiska undersöknings (SGU) verksamhet och organisation. SGU:s karaktär av geologiskt service- och fackorgan understryks med avseende på bl. a. geologisk kartering samt information och dokumentation på geologins område. SGU :s prospekteringsverksamhet avses successivt komma att bli utförd på uppdragsbasis. Slutligen redovisas principförslag till organisation för SGU och — mot bakgrund av den beslutade omlokaliseringen av SGU till Uppsala och Luleå — riktlinjer för fördelningen av SGUs verksamhet mellan dessa två orter.

Propositionen 1973:1 bilaga 15

1 propositionen 1973:1 bilaga 15 punkterna B 1—B 3 (s. 19—24) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

1. till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.,

3. till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för budgetåret 1973/74 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Motionerna

De i anledning av propositionen 1973:41 väckta motionerna är följande.

1973:1749 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts om ökat anslag till Främjande av företagsservice.

1973:1750 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om att i riktlinjerna för organisationskommitténs beträffande SIFU arbete uttalas att en regionalisering av SIFU :s nuvarande verksamhet bör komma till stånd genom företagareföreningarna.

1973:1804 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs bl. a. att riksdagen

1. avslår propositionens förslag i vad avser inrättandet av ett statens industriverk,

2. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande statens institut för företagsutveckling,

3. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande ökad regional företagsservice,

4. ger Kungl. Maj:t till känna att fonden för stöd till industriellt utvecklingsarbete knyts till styrelsen för teknisk utveckling,

5. ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen anförts beträffande

NU 1973:54

nämnden för förvaltning av statens gruvegendom,

6. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

7. avslår propositionens förslag om ändring i gruvlagen (1938:314),

8. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m.,

9. avslår propositionens förslag om ändring i uranlagen (1960:679),

10. avslår propositionens förslag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Ett återstående yrkande i motionen, angående anslag till Kommerskollegium, behandlas i utskottets betänkande 1973:56.

1973:1805 av herr Ekinge (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning och förslag angående lokalisering av det föreslagna industriverket, varvid de i motionen framförda synpunkterna beaktas.

1973:1806 av herrar Enlund (fp) och Enskog (fp), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen ger Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen angående statens industriverks lokalisering.

1973:1807 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen beslutar

1. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande företagareföreningarnas organisation och verksamhetsinriktning,

2. att hos Kungl. Maj:t anhålla om att administrationsbidraget till företagareföreningarna i fortsättningen tas upp på industridepartementets huvudtitel,

3. att till Främjande av företagsservice förbudgetåret 1973/74 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 7 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

4. att som sin mening uttala att delegationen för de mindre och medelstora företagen bör bibehålla en fristående ställning i enlighet med vad som har anförts i motionen,

5. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande organisationen och verksamhetsinriktningen inom statens institut för företagsutveckling,

6. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande medverkan av studieförbunden i utbildningsverksamheten för företagare och anställda i mindre och medelstora företag,

7. att statens utvecklingsfond administrativt skall knytas till styrelsen för teknisk utveckling,

8. att till Statens utvecklingsfond för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

9. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande utdelning på statens aktier i Sveriges investeringsbank AB,

10. att hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning beträffande lokaliseringen av statens industriverk i enlighet med vad som har anförts i motionen.

NU 1973:54

1973:1808 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att den i propositionen nämnda fonden för stöd till industriellt utvecklingsarbete (statens utvecklingsfond) och de för denna avsedda personella och andra resurserna administrativt knyts till styrelsen för teknisk utveckling (STU),

2. att ett rådgivande organ, med i princip samma ställning som STU:s nuvarande nämnder, inrättas inom STU, i vilket representation kan ges t. ex. industriverket och Investeringsbanken för att ge rekommendationer beträffande fondens projektstöd.

1973:1809 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen som sin mening ger till känna

1. att i Kungl. Maj:ts föreskrifter för företagareföreningarnas organisation och verksamhet måtte intagas bestämmelser som säkrar att representanter för löntagarnas fackliga organisationer på det regionala planet ges plats i föreningarnas styrelser,

2. att sådana utskott under företagareföreningarnas styrelser, åt vilka styrelsen delegerat en del av sin beslutanderätt, måtte få en sammansättning som avspeglar vad av Kungl. Majit stadgats för företagareföreningarnas styrelser.

1973:1810 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall ha oförändrad ställning och ej inordnas i statens industriverk.

1973:1811 av herr Rydén m. fl. (fp), vari hemställs

A. att riksdagen beslutar

1. att utöver vad Kungl. Majit föreslagit anvisa 2 milj. kr. till företagsservice,

2. att anvisa 500 000 kr. för försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult- och rådgivningsinsatser,

3. att inrätta fyra tjänster som tekniska företagskonsulenter vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) fr. o. m. den 1 juli 1973,

4. att anvisa 500 000 kr. för under punkt A 3 angivet ändamål,

5. att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall finnas kvar som självständigt institut med industriverket som huvudman,

6. att SIFU: s fortsatta verksamhet blir föremål för utredning,

7. att avslå förslaget om inrättandet av statens utvecklingsfond,

8. att vidga uppgifterna för styrelsen för teknisk utveckling (STU) i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att 20 milj. kr. av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB skall ställas till STUis förfogande,

10. att 10 milj. kr. av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB skall ställas till företagareföreningarnas förfogande för produktutvecklingslån med villkorlig återbetalningsskyldighet,

B. att riksdagen hos Kungl. Majit begär att frågan om lämplig

NU 1973:54

myndighet för lokaliseringsstödet blir föremål för fortsatt utredning samt att förslag med anledning härav föreläggs riksdagen.

De under den allmänna motionstiden väckta motioner som behandlas i sammanhanget är följande.

1973:225 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av den regionalpolitiska stödverksamheten måtte ansluta sig till de riktlinjer som i motionen framförts i syfte att stimulera sysselsättningen inom stödområdet.

Motionen har hänvisats till näringsutskottet såvitt den avser stödet till företagareföreningarna och i övrigt till skatte-, trafik- och inrikesutskotten.

1973:342 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag i enlighet med vad i motionen angivits om utveckling och förbättring av lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag i syfte att öka sysselsättningen och skapa bättre arbetsmiljöer i näringslivet.

1973:514 av herr Helén m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

a) anvisar 5 milj. kronor för produktutvecklingslån till mindre och medelstora företag,

b) medger att statsgaranti för produktutvecklingslån till mindre och medelstora företag får beviljas intill ett belopp av 20 milj. kronor,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om inrättande av ytterligare industriella utvecklingscentra föreläggs riksdagen.

1973:811 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag till åtgärder ägnade att förbättra villkoren för de mindre och medelstora företagen samt stimulera till ökat nyföretagande.

1973:813 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling, måtte bevilja ett med 300 000 kr. förhöjt anslag av 9 200 000 kr.

1973:816 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam prövning och förslag till ett halvstatligt institut för värdering av projekt avseende investeringar i marknadsföring.

1973:823 av herr Kristiansson i Örkelljunga m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit begär att delegationen för de mindre och medelstora företagen får i uppdrag att utreda de i motionen åberopade problemen med underleverantörsförhållandet.

1973:824 av herrar Larsson i Umeå (fp) och Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit hemställer om att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att se över formerna för den regionala handläggningen av lokaliseringsstödet och att utredningen,

NU 1973:54

som bör bedrivas skyndsamt, likaledes ser över formerna för hela det statliga stödet, med övervägande av att göra företagareföreningarna till regionala utrednings- och serviceorgan för samtliga statliga stödformer till de mindre och medelstora företagen.

1973:828 av herrar Olsson i Kil (fp) och Stålhammar (fp), vari hemställs

att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en kartläggning av de löntagarägda företagen och deras problem och

att förslag till speciella stödåtgärder för denna typ av företag snarast föreläggs riksdagen.

1973:831 av herr Stjernström m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär en utredning beträffande ändamålsenliga former för de statliga kreditstöden till industri- och hantverksföretag, varvid särskild hänsyn tages till att handläggningstiden förkortas, ansökningsförfarandet förenklas och sekretessfrågorna beaktas.

1973:834 av herr Turesson m. fl. (m, c), vari under hänvisning till vad som anförts i motionen 1973:729 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t föreslår att under anslaget till Statens institut för företagsutveckling för budgetåret 1973/74 anvisas 300 000 kr. för program, utbildning och forskning inom byggnadskulturvård, att brukas i samverkan med sagda institution enligt särskilt avtal.

1973:837 av herr Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om utvidgning av företagareföreningarnas rådgivnings- och kreditstödjande verksamhet till mindre företagsamhet inom åkeri-, entreprenör- och serviceverksamheten.

1973:944 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag angående möjligheterna att öka företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet i fråga om företagens marknadsundersöknings- och försäljningsfrågor.

1973:946 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag syftande till att sänka de mindre företagarnas kostnader för egen utbildning i enlighet med vad som har anförts i motionen.

1973:1267 av herr Gernandt (c), vari hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för att i motionen angiven marknadssituation bedöms och att föreslagna åtgärder vidtages.

Motionen har hänvisats till utbildningsutskottet och senare överflyttats till näringsutskottet enligt 42 § riksdagsordningen. De i motionen föreslagna åtgärderna avser vissa slag av utbildning inom byggnads- och anläggningsbranschen.

1973:1446 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller att företagareföreningarna ges möjligheter att värdera enskilda innovatörers projekt och ställa lån till dessas förfogande med villkorlig återbetalningsskyldighet.

NU 1973:54

1973:1454 av fröken Eliasson (c) och herr Sjönell (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna att den teknologiska forskningen i högre grad bör uppmärksamma de mindre och medelstora företagens produktionsvillkor och inriktas på utnyttjandet av smådriftsfördelar.

1973:1457 av herr Elmstedt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om kompletterande utredning och förslag om regionala finansierings- och serviceorgan i enlighet med vad som i motionen anförts.

1973:1458 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av grunder och handlingslinjer för en aktiv näringspolitik enligt motionens syfte.

1973:1459 av herr Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar

A. att hos Kungl. Majit anhålla om att ett aktionsprogram för 100 000 arbetstillfällen utarbetas i enlighet med vad som anges i motionen innehållande:

1. förmedling av särskilda lån och bidrag till etablering och utvidgning av företag inom industri- och servicenäringarna, med inriktning på mindre och medelstora företag och i samordning med de regionalpolitiska strävandena,

2. en kampanj för nya produkter och nya marknader med särskild inriktning på ökade exportmöjligheter för mindre företag,

B. att anvisa till och att disponeras i enlighet med vad som har förordats i motionen

1. Bidrag till nyetableringar och utvidgningar av företag inom industri- och servicenäringarna för budgetåret 1973/74 ett anslag av 200 000 000 kr.,

2. Lån till nyetableringar och utvidgningar av företag inom industrioch servicenäringarna för budgetåret 1973/74 ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

Motionen innefattar motivering för ett yrkande om viss befrielse från allmän arbetsgivaravgift för nyetablerade m. fl. företag, vilket framförs i en följdmotion, 1973:1015, som hänvisats till skatteutskottet och behandlats i dess betänkande 1973:24.

1973:1466 av herr Hagnell (s), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om skyndsam utredning och förslag till åtgärder i avsikt att trygga sysselsättningen och den sociala utvecklingen genom en effektiv regional näringspolitik enligt de huvudlinjer som angivits i motionen.

1973:1470 av herr Helén m. fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga, hemställs

A. att riksdagen ger Kungl. Majit till känna

1. att näringspolitiken och den ekonomiska politiken bör utformas med sikte på en socialliberal ramhushållning, som syftar til! att förena

NU 1973:54

marknadsekonomins decentralisering och effektivitet med en socialt balanserad inriktning av den ekonomiska utvecklingen i hela folkets intresse,

2. att en nödvändig förutsättning för trygghet i arbetet och tillräckliga investeringar är att lönsamheten i företagen hålls på en godtagbar nivå,

B. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär

1. att en särskild expertgrupp tillsätts för att

a. kartlägga orsakerna till nuvarande strukturella arbetslöshetsproblem,

b. pröva möjligheterna att förbättra de konjunkturpolitiska instrumenten,

c. föreslå åtgärder för att stimulera investeringar och nyetableringar,

2. att inom regering och förvaltning ett förberedelsearbete för utvidgning av de nu träffade avtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna snarast påbörjas för att Sverige vid lämpligt tillfälle skall kunna begära nya förhandlingar med EEC beträffande anslutningsform resp. sådan utveckling av samarbetet som skulle säkerställa en avtalsreglerad harmonisering av konkurrensvillkor och konkurrensförutsättningar och som skulle garantera att vårt förhandlingsmål om omfattande, nära och varaktiga relationer med EEC uppnås, allt under förutsättning av oförändrad svensk neutralitetspolitik.

Motionen behandlas i övrigt i utskottets betänkanden 1973:9, 1973:41, 1973:57 och 1973:58.

1973:1474 av herr Olof Johansson i Stockholm (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t

1. anhåller om en kartläggning av skillnaderna i samhällets näringspolitik och deras effekter på mindre och medelstora företag å ena sidan och storföretagen (med mer än 500 anställda) å den andra, samt

2. anhåller om utredning och förslag om sådana åtgärder att de mindre och medelstora företagen konsekvent främjas i förhållande till storföretagen i samhällets näringspolitik och ekonomiska politik på i motionen angivna grunder.

1973:1489 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begären undersökning av den snedvridning av konkurrensen som de punktvisa stödåtgärderna inom näringslivet medför.

1973:1495 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och herr Eriksson i Ulfsbyn (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående tendenserna i fråga om nyetablering av företag inom näringslivet, dess inverkan på företagsutveckling och sysselsättning samt förslag om åtgärder som kan underlätta och öka nyetableringar.

1973:1496 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam prövning samt förslag angående statligt stöd till företagareföreningar för inrättande av rådgivningsgrupper med teknisk och ekonomisk expertis för förstärkt rådgiv -

NU 1973:54

ning åt mindre och medelstora företag.

1973:1508 av herrar Sjönell (c) och Andersson i Örebro (fp), vari

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och

förslag till ett system med investeringsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1973:1509 av herrar Sjönell (c) och Andersson i Örebro (fp), vari

hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och

förslag som medger de små företagen

dels undantag från uppgiftslämnande i de fall där detta ej är oundgängligen nödvändigt och eljest förenklade rutiner i fråga om redovisning och uppgiftslämning till myndigheter och institutioner samt ersättning för uppgiftslämnandet,

dels mer ändamålsenlig och för dem avpassad utbildnings-, rådgivningsoch konsultverksamhet samt

dels förenklade företagsformer som medger i princip aktiebolagens skydd och rättigheter men under mindre komplicerade förfaranden.

1973:1511 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om snabb utredning och förslag om åtgärder i syfte att tillförsäkra den importkonkurrerande hemmaindustrin tillräckliga produktionsobjekt samt att stärka dess stabilitet och konkurrensförmåga.

1973:1512 av herr Stridsman m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning och förslag om allsidig utveckling av underleverantörssystemet i näringslivet samt om samarbetsformer som medger ökad trygghet för ingående parter.

Utskottet

Ett förslag angående den industripolitiska verksamheten av den typ som framläggs i propositionen 1973: 41 behandlar naturligt nog inte bara i strikt mening organisatoriska frågor utan kommer också att beröra en mängd frågor rörande inriktningen av och innehållet i industripolitiken och näringspolitiken i stort. I detta betänkande tar utskottet följaktligen förutom propositionen och de därav föranledda motionerna också upp en rad av de motioner med näringspolitiskt innehåll som väcktes under den allmänna motionstiden, fastän dessa motioner inte alltid har ett nära samband med det organisationsförslag som bildar utgångspunkten för betänkandet. De ytterligare förslag som till följd härav nu underställs riksdagens prövning går i vissa fall ut på omedelbara åtgärder, bl. a. anvisande av anslag, i andra fall på olika slags utredningar och i åter andra på programmatiska uttalanden från riksdagens sida angående näringspolitiken i stort eller speciella aspekter på denna.

Inrättande av statens industriverk

Central förvaltningsmyndighet för ärenden på industrins område är för närvarande i första hand kommerskollegium. Industripolitiska och allmänt näringspolitiska uppgifter har också tilldelats ett flertal andra

NU 1973:54

statliga organ i verksform, i bolagsform och i kommittéform. Sedan industridepartementet inrättades för drygt fyra år sedan har utredningsoch planeringsverksamheten på industripolitikens område i hög grad koncentrerats dit. Att ett permanent organ utanför departementet skall tillskapas för den centrala utredningsverksamheten är ett av huvudsyftena med propositionens förslag. Dessutom eftersträvas en samordning av de verkställande funktionerna. Kommerskollegium har omfattande och betydelsefulla uppgifter på utrikes- och inrikeshandelns områden och hör primärt under handelsdepartementet. En grundläggande tanke i det nu framlagda förslaget är att de exekutiva och utredande resurserna på det industripolitiska området skall avgränsas från motsvarande resurser på det handelspolitiska området. De uppgifter som föreslås tillkomma det nya industriverket är i första hand dels industripolitisk utredningsverksamhet, vissa uppgifter i samband med det statliga finansiella företagsstödet samt statliga insatser för företagsservice, främst till de mindre och medelstora företagen, dels det säkerhetsinriktade arbete som nu utförs av kommerskollegium, dels slutligen centrala myndighetsuppgifter på energipolitikens område och i fråga om den statliga mineralpolitiken.

I motionen 1973: 1804 betecknas propositionens förslag att ett nytt ämbetsverk skall inrättas för dessa uppgifter som löst hopkommet och mindre grundat på sakliga överväganden än på en önskan att manifestera en vilja att omforma det ekonomiska systemet i socialistisk riktning. Motionärerna gör i sammanhanget en allmän deklaration till förmån för en näringspolitik byggd på enskilt ägande, fri prisbildning och konkurrens samt undvikande av statliga detaljregleringar.

Starka praktiska skäl talar enligt utskottets mening för inrättandet av ett särskilt industriverk. En sådan åtgärd får i princip anses vara neutral i vad avser industripolitikens innehåll; bestämmande härvidlag blir liksom hittills statsmakternas beslut. Att ett organ för kontinuerlig utredningsverksamhet inom industridepartementets verksamhetsområde tillkommer är enligt utskottets uppfattning av stort värde. Utskottet avvisar sålunda den kritik mot förslaget om industriverkets inrättande som framförs i motionen 1973: 1804 och tillstyrker propositionens förslag i hittills berörd del.

Delegationen för de mindre och medelstora företagen, som inrättades 1970 och formellt tillhör kommittéväsendet, betraktas allmänt som ett värdefullt organ. Delegationen har främst svarat för en samordning av utredningar rörande de mindre och medelstora företagen. I åtskilliga sammanhang har den lämnat synpunkter på och avgett förslag i angelägenheter av betydelse för denna kategori av företag. Verksamheten föreslås nu bli överförd till industriverket och sålunda få en mera permanent karaktär. Industriverket skall överta ansvaret för utredningsarbetet, och delegationen skall ersättas av ett råd för mindre och medelstora företag vilket skall knytas till verket.

Detta förslag godtas inte i motionen 1973:1807. Delegationens viktigaste uppgift är, sägs det där, att utforma näringspolitiska riktlinjer med avseende på de mindre och medelstora företagen. Därför bör

NU 1973:54

delegationen få behålla en fristående ställning, menar motionärerna.

Utskottet finner en sådan omorganisation följdriktig och ägnad att ytterligare förbättra förutsättningarna för att de mindre och medelstora företagens speciella problem och behov blir beaktade. Genom det föreslagna rådet kommer, såsom framhålls i propositionen, de berörda intressena att få ett organ varigenom de fortlöpande kan framföra sina synpunkter till industriverket. För utredningsverksamheten på de mindre och medelstora företagens område bör anslutningen till industriverkets planerings- och utredningsenhet innebära en förstärkning som blir till gagn för den betydelsefulla företagskategori som det här gäller. Det argument mot den föreslagna organisatoriska lösningen som framförs i motionen 1973: 1807 finner utskottet inte bärande. Det råd för mindre och medelstora företag som avses tillkomma bör i samma mån som hittills delegationen ha möjlighet att bidra till utformningen av de näringspolitiska riktlinjerna för dessa företag.

Regional företagsservice

I propositionen föreslås en förstärkning av statens insatser i fråga om företagsservice. Under ett särskilt anslag föreslås 2,5 milj. kr. bli anvisade för rådgivning och informationsförmedling genom företagareföreningarna. Rådgivningen avses i första hand ta sikte på översiktliga analyser rörande behov av olika kompletterande insatser av mera specialiserad karaktär — utbildningsprogram eller konsulttjänster — som kan förbättra företagens produktionsförmåga.

De förordade riktlinjerna för denna ökade regionala företagsservice kritiseras i motionerna 1973: 1804 och 1973: 1807. I den förstnämnda motionen uttalas att det är angeläget att statliga insatser kommer i fråga endast där service saknas eller är bristfälligt utvecklad och där skäl finns att anta att ett tillfredsställande serviceutbud inte kan komma till stånd de statliga insatserna förutan. Försiktighet bör iakttas i vad avser verksamheten med subventionerade konsulttjänster i statlig regi, sägs det bl. a. Den tilltänkta inriktningen av företagareföreningarnas verksamhet anses inte klart framgå av propositionen. I motionen 1973: 1807 hävdas att företagareföreningarnas resurser måste stärkas mera påtagligt om föreningarna skall kunna fullgöra sina viktiga uppgifter. Verksamheten måste i ökad utsträckning inriktas på allmän informationsverksamhet, uppsökande verksamhet bland företag och uppfinnare, marknadsundersökningar, exportfrämjande åtgärder och ren serviceverksamhet. Önskvärt anses också vara att föreningarna i större utsträckning än för närvarande kan biträda även andra företag än industriföretag. I båda motionerna föreslås att riksdagen skall i ett uttalande till Kungl. Maj:t ansluta sig till motionärernas synpunkter.

Utskottet tillstyrker de av departementschefen förordade riktlinjerna för en ökad regional företagsservice. Utskottet kan inte dela den uppfattning som framförs i motionen 1973: 1804 att den tilltänkta inriktningen av företagareföreningarnas verksamhet beträffande företagsservice skulle vara vag. Några närmare preciseringar än vad som gjorts

NU 1973:54

torde inte vara möjliga på detta stadium. Företagareföreningarna bör själva praktiskt få pröva sig fram till hur de på effektivaste möjliga sätt skall kunna fullgöra sin uppgift på företagsservicens område. Statens satsning på företagareföreningarna har successivt förstärkts. Det statliga administrationsbidraget utgjorde budgetåret 1968/69 5 milj. kr. och föreslås 1973/74 uppgå till 11,4 milj. kr. Samtidigt föreslås att ett särskilt anslag om 2,5 milj. kr. skall anvisas för företagsservice. Erfarenheterna av den nya verksamheten bör närmare prövas innan en ytterligare förstärkning sker. Utskottet anser inte att riksdagen bör göra något särskilt uttalande i enlighet med de förslag som framlagts i motionerna.

I motionen 1973: 1809 föreslås för det första att riksdagen skall uttala att Kungl. Maj:t vid revisionen av föreskrifterna för företagareföreningarna bör inta bestämmelser som säkrar att representanter för löntagarnas fackliga organisationer på det regionala planet ges plats i föreningarnas styrelser. Motionärerna erinrar också om att de flesta företagareföreningar har arbets- eller låneutskott åt vilka styrelsen ofta delegerar en stor del av beslutanderätten i enskilda låneärenden. Enligt motionärerna avspeglar dessa utskott i sin personsammansättning inte alltid den uppdelning på samhälls- och företagsrepresentanter som finns i styrelsen. Därigenom blir, hävdas det, föreskrifterna om styrelsens sammansättning som ett medel att avväga företagsekonomiska synpunkter mot samhällsekonomiska illusoriska. Motionärerna föreslår därför för det andra att riksdagen skall uttala att sådana utskott bör få en sammansättning som avspeglar vad av Kungl. Maj:t stadgas för företagareföreningarnas styrelser.

I företagareföreningarnas styrelser skall ingå lika många ledamöter utsedda av staten och av vederbörande landstingskommun. Dessa ledamöter skall tillsammans bilda styrelsens majoritet. Övriga ledamöter väljs av föreningsstämma. Redan gällande bestämmelser gör det sålunda möjligt att utse ledamöter som företräder fackliga organisationer. Föreningarna kan också genom stadgeändring öka antalet styrelseledamöter och på det sättet bereda utrymme för sådana representanter. Med hänsyn till vad här sagts anser utskottet inte att något särskilt uttalande i ämnet från riksdagens sida är erforderligt.

Beträffande personsammansättningen i företagareföreningarnas arbetseller låneutskott utgår utskottet från att företagareföreningarnas styrelser väljer sådana ledamöter att sammansättningen blir lämplig med hänsyn till respektive utskotts arbetsuppgifter. Något särskilt uttalande från riksdagens sida om sammansättningen av dessa utskott synes inte vara erforderligt.

I propositionen hemställs att riksdagen skall anvisa ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr. för en ökad satsning på regional företagsservice. I motionerna 1973:181 1 och 1973:1807 anförs att detta förslag är mycket nedbantat i förhållande till det förslag som delegationen för de mindre och medelstora företagen framlagt. Ett anslag om 2,5 milj. kr. anses vara helt otillräckligt. En uppräkning av anslaget till 4,5 resp. 10 milj. föreslås. I motionen 1973:1749 sägs att ett anslag på 2,5 milj. kr. kan anses utgöra en god början till en uppbyggnad av företagsservicen. Det stora behov

NU 1973:54

som visat sig bland de mindre och medelstora företagen när det gäller företagsservice torde emellertid snart visa, säger motionärerna, att det nu föreslagna anslaget inte är till fyllest. En ytterligare förstärkning av företagareföreningarnas resurser kommer därför att bli nödvändig för att möjliggöra fullföljandet av intentionerna på detta område. Riksdagen föreslås göra ett uttalande av denna innebörd.

Ett anslag på 2,5 milj. kr. gör det möjligt att tilldela varje företagareförening som presenterat ett tillfredsställande programförslag medel för att sätta i gång en verksamhet med teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och informationsverksamhet. Detta anser utskottet vara tillfredsställande. Därigenom erhålls värdefulla erfarenheter av denna typ av verksamhet. Dessa erfarenheter måste noggrant utvärderas och påverka omfattningen av den framtida satsningen på detta område. Hur stora behoven kan bli i framtiden kan för närvarande inte överblickas. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker de framförda förslagen om högre anslag samt förslaget att riksdagen skall göra ett tillkännagivande om vilka behov som kan komma att föreligga i framtiden.

I motionen 1973:1811 föreslås att ett anslag om 500 000 kr. skall anvisas för en försöksverksamhet med statliga bidrag till vissa konsultoch rådgivningsinsatser inom ett eller ett par län. Syftet med denna verksamhet skulle vara att stimulera framför allt de mindre företagen att utnyttja kvalificerade konsultinsatser genom att täcka de kontakt- och tröskelkostnader som ingår i varje nytt konsultuppdrag.

Enligt utskottets uppfattning bör innan ställning tas till anslag av detta slag erfarenheter vinnas av den ökade satsningen för främjande av företagsservice. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Om man vill uppnå den av riksdagen beslutade målsättningen att främja regional utveckling och åstadkomma en mera balanserad befolkningsfördelning över landet kommer det, hävdas det i motionen 1973:1457, att erfordras åtgärder av mer allsidig karaktär när det gäller att utveckla näringslivet i de flesta län utanför storstadsområdena. Det kommer att erfordras en samordning av insatta resurser för att största effekt skall nås. Dessa uppgifter bör åläggas ett speciellt serviceorgan. Serviceorganet skall ha till uppgift att svara för den regionala utvecklingen samt att lämna råd och service. Ett utvecklat samarbete bör byggas upp med det regionala bankväsendet inklusive sparbanker och jordbrukskassor. Det framförda förslaget bör enligt motionärerna utredas. En allmän överarbetning av hela den statliga stödverksamheten med avseende på den regionala handläggningen av lån, bidrag och garantier vilka skall komma de enskilda företagen till godo föreslås i motionen 1973:824. Därvid skulle enligt motionärerna övervägas att göra företagareföreningarna till regionala utrednings- och serviceorgan för samtliga statliga förmåner till de mindre och medelstora företagen.

Företagareföreningarna fullgör i dag viktiga uppgifter inom regionalpolitiken. Föreningarna har, och kommer i ökad utsträckning att få, uppgifter på service- och rådgivningsområdet. Enligt utskottets uppfatt -

NU 1973:54

ning borde föreningarna i nuvarande form utgöra en lämplig bas för en till industriverket knuten regional organisation. Utskottet anser att erfarenheterna av den nu föreslagna organisationen bör avvaktas innan ytterligare utredningar görs om föreningarnas organisation och verksamhetsinriktning. Tanken att tillskapa ytterligare regionala utrednings- och serviceorgan kan utskottet inte tillstyrka. Utskottet avstyrker motionerna 1973:1457 och 1973:824.

Första och andra generationens företagsledare för mindre och medelstora företag är ofta mera industriarbetare än industriledare till sin inriktning och saknar då inte sällan erforderlig administrativ kunskap och erfarenhet, anförs det i motionen 1973:1496. Komplicerade situationer som kan uppstå, t. ex. i samband med större investeringar, möjliggjorda av lokaliseringsstöd, ger behov av förstärkt administrativ kapacitet. Detta behov bör enligt motionärerna tillgodoses genom att man inom företagareföreningarnas ram bygger upp grupper av tekniker och ekonomer som kan fungera som rådgivare till företagsledningen i ett eller flera företag. Basen för verksamheten skulle vara återkommande sammanträden med företagsledningen och eventuellt andra nyckelpersoner, såsom företrädare för de anställda. Rådgivningsgruppen skulle medverka till en styrning av företagets verksamhet mot ett långsiktigt mål och i detta syfte hållas informerad om rörelsen, bl. a. genom löpande budgetrapportering.

Rådgivning och service i olika former ges sedan länge av företagareföreningarna. I propositionen har föreslagits ett nytt anslag för förstärkt företagsservice genom företagareföreningarna. Resurserna för föreningarnas insatser i dessa avseenden ökas alltså. Företagsservice genom rådgivningsgrupper av det slag som motionärerna förordar prövas redan inom vissa föreningar. Utskottet avstyrker motionen 1973:1496.

Småföretagen har när det gäller att utveckla nya idéer ett övertag i förhållande till stora företag, sägs det i motionen 1973:1446. Det är därför angeläget att enskilda innovatörer ges bättre möjligheter att lansera genomförbara innovationer än som hittills varit fallet. Ett steg i denna riktning vore enligt motionärerna att ge företagareföreningarna i uppgift att, eventuellt i samråd med STU, ta sig an innovatörernas projekt, bedöma projektens värde och vid positiv bedömning ställa riskkapital till innovatörens förfogande med villkorlig återbetalningsskyldighet.

Olika åtgärder har under senare år vidtagits för att ge ett ökat stöd till innovationsverksamheten. STU:s verksamhet är under uppbyggnad och omorganisation, bl. a. för att öka aktiviteten på detta område. De mindre och medelstora industriföretagen har inte kommit att tillräckligt uppmärksamma och utnyttja de stödformer som STU ställer till förfogande. En uppsökande, aktiverande verksamhet har därför inletts. Ett särskilt industriellt utvecklingscentrum har tillskapats i Skellefteå. Utskottet håller det inte för osannolikt att det framgent kan bli aktuellt att upprätta flera centra av detta slag om erfarenheterna av verksamheten där skulle bli positiva. 1 propositionen 1973:41 föreslås inrättandet av en

NU 1973:54

särskild fond med syfte att stödja riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system. Möjligheten för enskilda innovatörer att leda projekt fram till produktion har alltså under senare år påtagligt förbättrats. Ytterligare åtgärder synes inte för tillfället böra förordas. Utskottet avstyrker motionen 1973:1446.

I motionerna 1973:225 och 1973:944 föreslås att företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet skall utsträckas till att även omfatta marknadsföringsområdet.

En förstärkning av företagareföreningarnas resurser för företagsservice skall som tidigare nämnts inriktas mot teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och informationsverksamhet. Rådgivningen skall i första hand ta sikte på översiktliga analyser rörande behov av olika kompletterande insatser av mera specialiserad karaktär, utbildningsprogram eller konsulttjänster som kan förbättra företagens produktionsförmåga. Föreningarna förutsätts i detta sammanhang bedriva en aktiv uppsökande verksamhet. Företag som är i behov därav torde på detta sätt kunna tillföras rådgivning också på marknadsföringsområdet. Någon särskild utredning angående möjligheterna att öka företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet i fråga om företagens marknadsundersökningsoch försäljningsfrågor synes således inte vara erforderlig.

I motionen 1973:837 hävdas att det måste betraktas som en stor brist att företag inom transportsektorn och anläggningsverksamheten inte kan komma i åtnjutande av företagareföreningarnas tjänster. Servicen bör enligt motionärerna utsträckas till bl. a. dessa grupper.

Frågan om en utvidgning av företagareföreningarnas verksamhetsområde har behandlats av riksdagen vid flera olika tillfällen. I anledning av motioner väckta vid 1967 års riksdag uttalade riksdagen på förslag av bankoutskottet att näringsgrensavgränsningen av det statliga kreditstödet till mindre företag borde omprövas i samband med utformningen av riktlinjerna för företagareföreningarnas verksamhet (BaU 1967:50). 1962 års företagareföreningsutredning (SOU 1967:70) föreslog ingen ändring av den dittills tillämpade tämligen stränga gränsdragningen mellan industriell och kommersiell verksamhet. Utredningen framhöll dock att en viss liberalisering kunde vara lämplig. Vid remissbehandlingen yrkades från olika håll att den krets av näringsfång som omfattades av kreditstödet skulle utvidgas. Chefen för inrikesdepartementet hävdade i propositionen 1968:61 med förslag till riktlinjer för företagareföreningarnas organisation och verksamhet, att generella utvidgningar av de slag som ifrågasatts skulle gå ut över företagareföreningarnas allmänna syfte att främja produktionen och vara ägnade att i alltför hög grad splittra föreningarnas verksamhet. Departementschefen förordade att kreditstödet även fortsättningsvis skulle inriktas på hantverk och småindustri, dock att låneorganen, som utredningen förordat, skulle ha viss frihet vid avgränsningen även i detta sammanhang. Riksdagen anslöt sig till denna uppfattning (SU 1968:102).

Nuvarande bestämmelser innebär inte ett absolut hinder för företagareföreningarna att lämna service till företag som inte kan hänföras till

2 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

hantverk eller småindustri. Företagareföreningarna har nämligen viss frihet vid avgränsningen av begreppet småindustri, varför de i motionen nämnda branscherna generellt sett inte är utestängda ens från möjligheten att erhålla kreditstöd genom företagareföreningarna. Lån till exempelvis entreprenadföretag har sålunda förekommit. Utskottet anser dock att kreditstödet bör inriktas på hantverk och småindustri. De skäl som departementschefen 1968 åberopade mot en generell utvidgning av företagareföreningarnas verksamhetsområde är enligt utskottets uppfattning fortfarande giltiga. Utskottet avstyrker därför motionen 1973:837.

Administrationsanslaget till företagareföreningarna upptas på inrikesdepartementets huvudtitel medan anslaget till främjande av företagsservice upptas på industridepartementets huvudtitel. Denna uppdelning av det ekonomiska ansvarsförhållandet mellan två olika departement kommer, sägs det i motionen 1973:1807, att kunna skapa svårigheter för verksamheten. Motionärerna föreslår därför att alla anslag till företagareföreningarna fr. o. m. budgetåret 1974/75 skall anvisas över industridepartementets huvudtitel.

Utskottet delar den principiella uppfattning som framförs i motionen att det skulle vara till fördel om anslag till företagareföreningarnas verksamhet kunde uppföras under endast en huvudtitel. Utskottet kan dock inte tillstyrka motionsyrkandet att riksdagen skall anhålla om att administrationsbidraget i fortsättningen skall tas upp på industridepartementets huvudtitel, eftersom det enligt regeringsformen tillkommer Kungl. Maj:t att fördela ärendena mellan olika departement.

Statens institut för företagsutveckling

I propositionen konstateras att statens institut för företagsutveckling (SIFU) har svårigheter att nå ut till de mindre och medelstora företagen med sina tjänster. Det bedöms därför vara angeläget att söka åstadkomma en ytterligare regionalisering av SIFUs nuvarande verksamhet. Departementschefen avser att ta initiativ till att frågan om hur regionaliseringen skall ske snarast blir föremål för ytterligare överväganden inom ramen för en särskild organisationskommitté. För att syftet med den förordade regionaliseringen av verksamheten skall uppnås kommer en nära samverkan mellan utbildningsverksamheten vid nuvarande SIFU och företagareföreningarna att krävas, sägs det i propositionen. Eftersom företagareföreningarna föreslås bli knutna till industriverket anser departementschefen starka skäl tala för att samordningen mellan föreningarna och SIFU sker via verket. Behovet av samordningen anses också framgå av att SIFU bör nyttiggöra all den information som erhålls inom ramen för industriverkets utredningsverksamhet. Industriverket föreslås också ansvara för de särskilda branschprogram i vilka bl. a. utbildningsinsatser utgör viktiga komponenter. Även denna omständighet anses tala för en nära samverkan mellan SIFUs verksamhet och verket. Samordningen mellan SIFU och det nya industriverket kan ske på flera sätt. Enligt departementschefen talar övervägande skäl för att SIFU helt inordnas i

NU 1973:54

verket. Något förslag om den närmare organisatoriska utformningen av en sådan inordning presenteras inte i propositionen, utan denna fråga anses behöva bli föremål för ytterligare överväganden inom ramen för organisationskommitténs arbete och behandlas i ett sammanhang.

I motionerna 1973:1804 och 1973:1810 föreslås att S1FU skall behålla ställningen som ett fristående institut. Inlemmande av institutet i ett stort ämbetsverk skulle enligt motionärerna komma att medföra mindre handlingsfrihet, längre kontaktvägar och minskad självständighet vid handläggningen och genomförandet av projekt som innefattar samarbete mellan SIFU och avnämargrupperna. I motionen 1973:1811 framförs liknande synpunkter. Som ett alternativ till ett helt fristående SIFU framställs i denna motion förslaget om att bibehålla SIFU som ett självständigt institut men med industriverket som huvudman. Hela frågan om den framtida verksamheten vid SIFU bör enligt motionärerna bli föremål för skyndsam översyn. Utgångspunkten bör därvid vara att SIFU skall behålla sin självständiga ställning, om inte starka skäl talar för någon annan lösning. Bland de frågor som anses böra tas upp vid en översyn är hur SIFU skall kunna ges en mera markerad profil och utvecklas till ett teknologiskt institut med huvuduppgift att pröva ny teknik, omsätta den i nya arbetsmetoder och genom konsult- och utbildningsverksamhet hålla företagen informerade om den tekniska utvecklingen. Önskvärdheten av en sådan verksamhetsinriktning understryks även i motionen 1973:1811.

Utskottet anser att departementschefens argumentering för att SIFU helt bör inordnas i industriverket är bärande. Utskottet tillstyrker därför de av departementschefen förordade riktlinjerna för organisationen av SIFU s verksamhet i vad avser institutets anknytning till industriverket.

Frågan om den föreslagna regionaliseringen av SIFU:s verksamhet behandlas i motionerna 1973:1750 och 1973:1807. I båda motionerna understryks angelägenheten av att en sådan ökad regionalisering kommer till stånd. Man bör dock, sägs det, försöka undvika att skapa fler kontaktvägar mellan företag och näringspolitiska organ än som är nödvändigt. Därför bör företagareföreningarna utnyttjas som kontaktväg. Det bör, sägs det i motionen 1973:1750, vara naturligt att föreningarna med sin mångåriga erfarenhet av rådgivning till den mindre industrin får den samlade kraft som behövs för att uppnå erforderliga resultat i fråga om utveckling av de mindre och medelstora företagen i vårt land.

Uppfattningar liknande dem som framförts i motionerna 1973:1750 och 1973:1807 har vid remissbehandlingen framförts från flera håll. I propositionen meddelar departementschefen att han för närvarande inte är beredd att ta ställning till omfattningen och de organisatoriska detaljerna vid en regionalisering utan att denna fråga snarast bör bli föremål för ytterligare överväganden inom ramen för en särskild organisationskommitté. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna att man bör försöka undvika en uppdelning av serviceutbudet på ytterligare regionala organ. Utskottet utgår från att frågan om hur en samverkan mellan den föreslagna regionaliserade SIFU-verksamheten och företagareföreningarna bäst bör organiseras blir

NU 1973:54

föremål för en ingående prövning i organisationskommittén utan någon särskild hemställan därom från riksdagen.

Möjligheterna för innehavare av mindre företag att ta till vara de utbildningsmöjligheter som ställts till deras förfogande tas upp i motionen 1973:946. För närvarande utnyttjas bl. a. den kursverksamhet som bedrivs av statens institut för företagsutveckling inte alltid i önskvärd utsträckning, säger motionärerna. En viktig anledning till detta är enligt deras uppfattning de kostnader som utbildningen för med sig, dels i form av kursavgifter, dels i form av produktionsbortfall genom bortovaron från företaget. Motionärerna anser det angeläget att kostnaderna för företagarnas egen fortbildning kan sänkas. I detta syfte rekommenderar de att kursavgifterna i den statliga och statligt understödda kursverksamheten skall sättas ned och att vid taxeringen skall medges avdragsrätt för företagarnas egna utbildningskostnader. I motionen begärs en utredning i detta syfte och förslag på grundval därav.

Utskottet behandlade förra året (NU 1972:15) ett motionsyrkande att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t begära en närmare prövning av frågan om sänkt självfinansieringsgrad beträffande SIFUs kursverksamhet. Utskottet lämnade då utan erinran ett uttalande av chefen för industridepartementet att han med hänsyn till pågående överväganden om en ny näringspolitisk verksorganisation inte var beredd att ta ställning till ett av SIFU framfört önskemål att kravet på kostnadstäckning för institutets kursverksamhet skulle ändras. I den nu föreliggande propositionen aktualiseras inte heller någon sådan ändring.

Utskottet vill i den mån motionärernas förslag gäller SIFU :s kursverksamhet hänvisa till att den ökade regionaliseringen av denna som föreslås i propositionen är avsedd att vidga SIFU :s möjligheter att nå ut till de mindre och medelstora företagen med sina fortbildningstjänster. 1 avvaktan på erfarenheterna av verksamheten under de nya betingelserna är utskottet inte berett att föreslå någon ändring av principerna för finansiering av SIFU:s kursverksamhet. Att införa avdragsrätt vid taxeringen för företagarnas egna utbildningskostnader skulle som motionärerna själva framhåller bryta mot hittills tillämpade skatteprinciper. Utskottet vill inte förorda någon utredning om en ändring härvidlag. Med åberopande av vad här sagts avstyrker utskottet motionen 1973:946.

I motionen 1973:1807 pekas på den möjlighet som föreligger att i större utsträckning utnyttja studieförbundens resurser för fortbildningsverksamhet bland företagare och anställda i mindre företag. Motionärerna föreslår att riksdagen genom ett särskilt uttalande skall fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet härpå. Utskottet delar motionärernas uppfattning att studieförbundens verksamhet på ett värdefullt sätt kan komplettera den utbildning som tillhandahålls bl. a. av SIFU. Utskottet vill också erinra om den roll som den kommunala vuxenutbildningen kan spela i detta sammanhang. Utskottet utgår från att företagarna själva och deras organisationer samt studieförbund och kommunala skolmyndigheter beaktar dessa möjligheter. Något uttalande i frågan från riksdagens sida synes därför inte erforderligt.

NU 1973:54

21 En speciell fråga rörande SIFU :s utbildningsverksamhet tas upp i motionen 1973:834. Där föreslås att statens institut för företagsutveckling för nästa budgetår skall få ett särskilt anslag av 300 000 kronor för program, utbildning och forskning inom byggnadskulturvård, vilket skulle brukas i samverkan med en ny institution för byggnadskultur och bebyggelsemiljö, vilken enligt ett förslag av samma motionärer i motionen 1973:729 skulle inrättas vid Stockholms universitet på grundval av ett avtal med SIFU och vara knutet till en professur som skulle inrättas i ämnet. Motionen 1973:729 har hänvisats till utbildningsutskottet, som avstyrkt den i sitt betänkande 1973:8. Utbildningsutskottet meddelar där att frågan om utbildning m. m. för personal som skall underhålla och restaurera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för närvarande övervägs av riksantikvarieämbetet. Enligt utbildningsutskottets mening, som godtagits av riksdagen, bör ämbetets överväganden avvaktas innan ställning tas till frågan om inrättande av en sådan professur som aktualiserats genom motionen. Genom detta ställningstagande bortfaller förutsättningarna för yrkandet i motionen 1973:834. Utskottet vill emellertid i sammanhanget framhålla värdet av den utbildningsverksamhet som här är i fråga. Enligt vad utskottet inhämtat avser också SIFU att inom ramen för sina resurser fortsätta sin kursverksamhet inom ämnesområdet byggnadskulturvård. Med det sagda avstyrker utskottet motionen 1973:834.

Frågan om utbildningsåtgärder med sikte på byggnadsbranschens personal tas upp också i motionen 1973:1267. Den nuvarande utbildningen inom branschen ger i huvudsak specialkunskap inom olika sektorer, säger motionären. Tekniker som skaffat sig en önskvärd större bredd på sitt kunnande riskerar på grund av arbetsmarknadssituationen att bli svårplacerade inom arbetslivet. Mot denna bakgrund föreslår motionären en vidareutbildning för installatörer, tekniker m. fl. inom byggnads- och utrustningsbranschen. Syftet skall därvid vara att uppnå ökad installations- och funktionssäkerhet och lägre kostnader. En samordning med nordisk verksamhet på området och en inriktning på export av byggnader, byggnadsmaterial och byggnadsutrustning rekommenderas. Utbildningen bör enligt motionärens mening kanaliseras genom arbetsmarknadsverket. Riksdagen föreslås uttala sig för att de föreslagna åtgärderna vidtas på grundval av en bedömning av den marknadssituation som motionären beskrivit.

De utbildningssyften som skisseras i motionen torde till en del tillgodoses inom ramen för SIFU:s utbildningsverksamhet. Utskottet förutsätter att SIFU liksom andra institutioner som är inriktade på vidareutbildning av yrkesmän inom byggnadsbranschen och angränsande branscher har sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter till en vidgad inriktning av utbildningen inom byggnadsbranschen som motionären pekar på. Synpunkter på utbildningen bör också kunna väntas från avnämarhåll. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motionärens förslag om ett uttalande till Kungl. Maj:t från riksdagens sida.

NU 1973:54

22 I propositionen 1973:1 föreslås att SIFU för nästa budgetår till Främjande av företagsutveckling skall få ett reservationsanslag av 8,9 milj. kr. Detta innebär jämfört med innevarande budgetår en faktisk ökning av anslaget med 900 000 kr. I motionen 1973:813 föreslås en ytterligare uppräkning av anslaget med 300 000 kr., vilket belopp skulle användas till utökning av institutets stipendieverksamhet, dess regionala utbildningsverksamhet och dess företagsledarutbildning. Utskottet finner Kungl. Maj:ts förslag lämpligt avvägt och avstyrker motionen. Även i fråga om övriga anslag till SIFU tillstyrker utskottet propositionen 1973:1.

Statens utvecklingsfond, m. m.

Att främja den industriella förnyelsen genom ett effektivt utnyttjande av teknisk utveckling är en viktig uppgift för industripolitiken, uttalas det i propositionen. Det betecknas som naturligt att den planmässiga utbyggnaden av det statliga utvecklingsstödet fortsätter och intensifieras. Enligt vad som föreslås i propositionen skall en särskild fond, benämnd statens utvecklingsfond, inrättas. Dess ändamål skall vara att stödja riskbetonade investeringar inom industrin för utveckling av nya produkter, processer eller system. Fondens verksamhet skall få formen av långivning, varvid återbetalningsskyldigheten skall vara villkorlig. I vad gäller utvecklingsfondens administrativa förankring diskuteras i propositionen olika möjligheter. Övervägande skäl anses tala för att fonden i detta hänseende knyts till industriverket. Det framhålls att fonden skall arbeta bransch- och sektormässigt konsekvent, koncentrerat och långsiktigt och att den vid bedömningen av projekt inte endast skall ta traditionella tekniska, företagsekonomiska och bankmässiga hänsyn utan också kunna komma in på en samhällsekonomisk analys av exempelvis ett projekts branschekonomiska konsekvenser. Det understryks emellertid att fonden också bör ha nära kontakter med styrelsen för teknisk utveckling (STU) och med Sveriges investeringsbank AB.

I motionen 1973:1811 yrkas avslag på förslaget om inrättande av statens utvecklingsfond. De föreslagna uppgifterna bör enligt motionärernas uppfattning i stället tillgodoses inom ramen för redan existerande institutioner; det anges som naturligt att de uppgifter som avsetts tillkomma fonden i stället tilldelas STU. I tre motioner, 1973:1804, 1973:1807 och 1973:1808, förordas att fonden skall knytas till STU i stället för till industriverket. Såvitt gäller motionen 1973:1804 är detta en naturlig konsekvens av att motionärerna avstyrker förslaget om inrättande av industriverket. I motionen 1973:1807 varnas för att den föreslagna organisatoriska anknytningen till industriverket kan leda till dubbelarbete i samband med bedömningen av olika projekt. Den nya fonden kan nämligen, säger motionärerna, i stor utsträckning väntas komma att stödja samma projekt som tidigare erhållit stöd från STU. I motionen 1973:1808 sägs att en teoretisk modell av ett projektarbete ligger till grund för propositionens förslag. I praktiken måste man, hävdas

NU 1973:54

det, vid utveckling av nya produkter ofta gå tillbaka till tidigare steg i processen, och det är därför olämpligt att dela upp utvecklingsstöd på olika instanser. Erfarenheter såväl i Sverige som i utlandet sägs dokumentera detta. Strävan att styra stödet mot vissa branschsektorer har enligt motionärerna under de senaste åren mycket målmedvetet styrt STU:s praktiska handlande. Även STU:s ansvar för stödet till branschforskningsinstituten bidrar enligt motionärerna till att STU kan betecknas som ett näringspolitiskt instrument med stora branschmässiga insikter.

Utskottet finner det värdefullt att en statens utvecklingsfond med de angivna uppgifterna inrättas och tillstyrker alltså förslaget härom. Detta innebär att utskottet avstyrker motionen 1973:1811 i senast angivna delar.

I vad gäller fondens administrativa anknytning finner utskottet de argument som framförs i propositionen bärande. Utskottet tillstyrker alltså att fonden anknyts till industriverket på det sätt som föreslås i propositionen och avstyrker de tre motionsyrkandena av annan innebörd. Härav följer att utskottet också avstyrker yrkandet i motionen 1973:1808 om ett nytt rådgivande organ inom STU.

I propositionen föreslås att statens utvecklingsfonds verksamhet under det närmaste året skall finansieras genom att 30 milj. kr. av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB avsätts till fonden. En motsvarande tanke har tagits upp i motionen 1973:1811. Den vidgade verksamhet från STU:s sida som utskottet ovan avstyrkt skulle enligt motionen finansieras genom en överföring till STU av 20 milj. kr. av Investeringsbankens vinst.

I motionen 1973:1807 kritiseras det i propositionen föreslagna finansieringssättet. Det innebär, säger motionärerna, att Investeringsbankens vinstmedel specialdestineras till visst ändamål utan direkt samband med bankens verksamhet. Statens stöd till teknisk utveckling och forskning skulle på det sättet komma att undgå sedvanlig budgetprövning. Motionärerna föreslår att motsvarande belopp i stället anvisas över statsbudgeten.

Utskottet vill understryka departementschefens uttalande i propositionen att det föreliggande förslaget inte innebär något ställningstagande till formerna för utvecklingsfondens finansiering på lång sikt. Under förutsättning att frågan om erforderliga tillskott till fonden för kommande budgetår prövas på sedvanligt sätt, vilket enligt propositionen skall ske, finns enligt utskottets mening inte anledning till någon erinran mot förslaget att nu utnyttja vinstmedel från Investeringsbanken för ändamålet.

I motionen 1973:514, som väcktes vid riksdagens början, föreslås att 5 milj. kr. skall anvisas för produktutvecklingslån till mindre och medelstora företag. I motionen 1973:1811 har såsom komplement till det nyss refererade, av utskottet avstyrkta förslaget om överföring av vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till STU väckts ett motsvarande förslag enligt vilket företagareföreningarna skulle få utnyttja 10 milj. kr. av samma vinstmedel för produktutvecklingslån med

NU 1973:54

villkorlig återbetalningsskyldighet. Vid sidan av systemet med direkta lån för produktutveckling föreslås i motionen 1973:514 också att statsgaranti skall lämnas för samma ändamål intill ett belopp av 20 milj. kr. Liksom i fråga om de direkta lånen skulle denna stödform stå till förfogande för mindre och medelstora företag.

Vid bifall till vad utskottet ovan föreslagit beträffande statens utvecklingsfond saknas anledning att därjämte införa produktutvecklingslån och lånegarantier av här nämnt slag. Utskottet avstyrker därför de båda senast nämnda motionerna i här ifrågavarande delar.

Under hänvisning till önskemål som STU framställt i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 föreslås i motionen 1973:1811 att fyra tjänster som tekniska företagskonsulenter skall inrättas inom STU den 1 juli 1973. Tjänsternas innehavare skulle arbeta i nära anslutning till företagareföreningarna.

Riksdagen har tidigare i år på grundval av propositionen 1973:1 beslutat om en icke oväsentlig höjning av anslaget till STU (NU 1973:17, rskr 1973:95). I enlighet med uttalanden i propositionen har därvid förutsatts att bl. a. rådgivnings- och förmedlingsverksamheten skulle få förbättrade resurser. Någon ytterligare medelsanvisning till STU är utskottet icke berett att tillstyrka.

Verksamhet på energiområdet och på mineralområdet

Efter att sålunda ha behandlat de organisationsfrågor på central och regional nivå som hänför sig direkt till den industripolitiska verksamheten, inklusive förslaget om inrättande av statens utvecklingsfond, övergår utskottet till frågor rörande verksamheten på energiområdet och på mineralområdet. Beträffande energisektorn har förslag, som inte är helt samstämmiga, framlagts först av energikommittén och därefter av kommerskollegieutredningen. I propositionen föreslås att förändringarna i den nuvarande organisationen tills vidare skall begränsas men samtidigt utformas så att en utvidgning av de energipolitiska uppgifterna och en omorganisation av säkerhetsarbetet i framtiden underlättas. I detta syfte föreslås att inom industriverket skall inrättas en energienhet med tre huvuduppgifter, nämligen säkerhetsfrågor, koncessions- och bidragsfrågor samt prognos- och utredningsarbete. Den sistnämnda huvuduppgiften har utskottet redan berört i sitt betänkande 1973:49; innebörden av vad som föreslås härvidlag är i huvudsak att energienheten skall få överta energiprognosutredningens arbetsuppgifter sedan utredningen har slutfört sitt uppdrag och att enheten redan i inledningsskedet skall få resurser för prognos- och utredningsverksamhet, vilka skall ställas till utredningens förfogande så länge denna pågår. I vad gäller övriga huvuduppgifter bör noteras att delegationen för atomenergifrågor enligt förslaget tills vidare skall behålla sin nuvarande organisation med motsvarande begränsning av energienhetens funktioner. Till enheten överförs de uppgifter beträffande säkerhetsfrågor samt koncessions- och bidragsgivning som nu ankommer på elbyrån inom kommerskollegium. Statens elektriska inspektion skall

NU 1973:54

tills vidare knytas till industriverket så som den för närvarande är knuten till kommerskollegium.

Svenska brandförsvarsföreningen, Svenska elektriska kommissionen, Svenska elektriska materielkontrollanstalten, Svenska elverksföreningen och Sveriges elektroindustriförening har gemensamt avgivit en promemoria till utskottet med synpunkter på resursbehovet för energienheten inom industriverket. Organisationerna uttrycker oro över att i propositionen inte syftas till någon utökad kapacitet för de uppgifter som hittills ålegat kommerskollegiums elbyrå och statens elektriska inspektion. Arbetet med att anpassa säkerhetsföreskrifterna angående elektriska starkströmsanläggningar till teknikens utveckling släpar nu avsevärt efter, säger organisationerna. Detta har också lett till ett särskilt stort antal dispensfrågor. Byråns resurser sägs också ha varit otillräckliga för att kommerskollegium i önskvärd utsträckning skulle kunna delta i det internationella och nationella standardiserings- och normeringsarbetet. Den elektriska inspektionen anses ha klart otillräckliga resurser, framför allt för förebyggande besiktning. Organisationerna förespråkar en personalförstärkning särskilt på vissa närmare angivna områden. Utskottet har inte haft möjlighet att vid behandlingen av propositionen mera i detalj undersöka de förhållanden som berörs i den här refererade skrivelsen. Utskottet fäster emellertid vikt vid de anförda synpunkterna — vilkas giltighet synes oberoende av hur säkerhetsfrågorna närmare inplaceras i verksorganisationen — och förutsätter att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de resursbehov som det här gäller. Utskottet noterar att departementschefen i propositionen uttalar att det nu framlagda förslaget till organisation på säkerhetsområdet endast är temporärt.

Utskottet tillstyrker de i propositionen förordade riktlinjerna för Sveriges geologiska undersöknings verksamhet och organisation. Likaså tillstyrker utskottet förslaget om att en särskild nämnd med självständig ställning och med uppgift att förvalta statens gruvegendom skall inrättas och att Kungl. Maj:t skall bemyndigas att till denna nämnd delegera sin rätt att besluta i frågor om upplåtelse av statlig gruvegendom.

Utskottet finner det naturligt att nämnden, såsom föreslås i propositionen, kanslimässigt samordnas med industriverket.

Statens industriverk: lokalisering, anslag, m. m.

Frågan om industriverkets lokalisering berörs inte i propositionen. Det har förutsatts att verket skall vara förlagt till Stockholm. Frågan tas emellertid upp i tre motioner. Både i motionen 1973:1805 och i motionen 1973:1806 betonas att det är fråga om ett nyinrättat verk och att det i sådant fall är naturligt att i första hand pröva möjligheterna att lokalisera verksamheten utanför Stockholm. I den förra motionen förordas att det ingående skall prövas om inte verket kan förläggas till lämplig plats inom Södermanlands län, medan i den senare argumenteras för en lokalisering till Västmanlands län. I motionen 1973:1807 hävdas mera allmänt att en annan lokaliseringsort än Stockholm bör väljas och att möjligheterna härför bör prövas skyndsamt.

Utskottet finner det inte lämpligt att riksdagen skulle, såsom det

NU 1973:54

förordas i motionerna 1973:1805 och 1973:1806, ge hänvisning om lokalisering av industriverket till viss region utanför Stockholmsområdet. Däremot delar utskottet den uppfattning i frågan som framförs i motionen 1973:1807. Förläggning av nya ämbetsverk utanför Stockholm medför mindre omställningsproblem än omlokaliseringar av redan befintliga myndigheter. Det bör enligt utskottets uppfattning inte tas för givet att det nya verket skall ligga i Stockholm. Utskottet stöder alltså yrkandet i motionen 1973:1807 att en skyndsam utredning skall verkställas beträffande lokaliseringen av industriverket.

Utskottet tillstyrker de förslag rörande anslag till statens industriverk som framläggs i propositionen. Likaså tillstyrker utskottet att Kungl. Maj:t får begärda bemyndiganden att vidta erforderliga övergångsanordningar etc. och att inrätta en ordinarie tjänst för verkets chef.

De föreslagna lagändringar som tas upp i detta betänkande är av formell art och sammanhänger med att uppgifter överförs från kommerskollegium till statens industriverk. De tillstyrks av utskottet.

Myndighet för lokaliseringspolitiken

Kommerskollegieutredningen föreslog att lokaliserings-, sysselsättnings- och utbildningsstöd liksom investeringsfondernas användning i lokaliseringspolitiska sammanhang skulle föras över från arbetsmarknadsstyrelsen till det nya näringspolitiska verk som utredningen skisserade. Vid remissbehandlingen har skilda bedömningar av denna fråga kommit till uttryck. Efter att ha diskuterat skäl för och emot en sådan samordning mellan näringspolitiska och lokaliseringspolitiska åtgärder som kommerskollegieutredningen förordade anför chefen för industridepartementet i propositionen att han efter samråd med chefen för inrikesdepartementet har kommit till uppfattningen att någon ändring av nuvarande myndighetsorganisation i vad gäller lokaliseringspolitiken inte bör komma till stånd. Den nu berörda frågan tas upp i motionen 1973:1811. Det vöre naturligt, sägs det där, att låta det nya industriverket bli huvudman även för lokaliseringsstödet. Inom verket kommer att finnas erforderlig kompetens för att bedöma dithörande frågor, och lokaliseringspolitikens offensiva prägel skulle understrykas genom en inplacering i industriverket. Motionärerna påkallar dock inte någon ändrad myndighetsorganisation i detta sammanhang utan inskränker sig till att föreslå att frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet skall bli föremål för fortsatt utredning och att därvid särskild uppmärksamhet skall ägnas åt samspelet mellan lokaliseringspolitiken och industripolitiken.

För- och nackdelar med en överflyttning av lokaliseringsfrågorna från arbetsmarknadsstyrelsen till industriverket har belysts i kommerskollegieutredningens betänkande och genom den efterföljande behandlingen av detta. Utskottet delar uppfattningen att lokaliseringspolitiken bör kvarstå som en uppgift för arbetsmarknadsverket. Även motionärerna intar i nuvarande läge denna ståndpunkt. Någon anledning att fortsätta utredningsarbetet på detta område synes inte föreligga för närvarande. Utskottet avstyrker motionsyrkandet härom.

NU 1973:54

27 Investeringsbefrämjande och produktionsstimulerande åtgärder

Efter att sålunda ha behandlat propositionen angående industripolitisk verksorganisation och de motionsyrkanden som föranletts av eller eljest har nära samband med propositionen övergår utskottet till att behandla ett stort antal andra motioner med näringspolitiskt innehåll.

I flera motioner framförs förslag om åtgärder för att främja nyetableringar och investeringar i övrigt och därigenom utöka sysselsättningen.

I motionen 1973:1459 begärs produktionsstimulerande åtgärder inom ramen för ett aktionsprogram för 100 000 arbetstillfällen. Utgångspunkten för motionärerna är den betydande arbetslöshet som råder och som väntas öka om inte effektiva motåtgärder sätts in. Aktionsprogrammet skulle utarbetas av representanter för berörda statsdepartement, arbetsmarknadsmyndigheterna, näringslivet, löntagarorganisationerna, kommunerna och landstingen samt expertis på olika berörda områden. Uppgiften att genomföra programmet skulle enligt motionärerna kunna anförtros åt statens industriverk. Det betonas emellertid att verksamheten måste få en stark regional och lokal förankring och att därför företagareföreningarna i första hand bör utnyttjas som kontaktorgan. Deras arbete skulle i så fall i högre grad än hittills inriktas på uppsökande verksamhet, marknadsundersökningar, exportfrämjande åtgärder och ren serviceverksamhet gentemot företagen. I de särskilda åtgärderna för 100 000 arbetstillfällen skulle bl. a. ingå ett etablerings- och utvidgningsstöd i form av bidrag och lån på gynnsamma villkor. Motionärerna föreslår att 200 milj. kr. anvisas till etablerings- och utvidgningsbidrag och 400 milj. kr. till lån för motsvarande syfte. Ett villkor för att företag skall erhålla stöd av detta slag skulle vara att stödet ger nya arbetstillfällen. Motionärerna diskuterar i vissa hänseenden de bestämmelser som skulle gälla i fråga om lånen och bidragen men framhåller att bestämmelserna inte kan preciseras närmare i motionen.

Strukturarbetslösheten angrips från samhällets sida med en rad olika medel, bl. a. en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den uppsättning av instrument som används för ändamålet har utvecklats under en följd av år på grundval av ingående utredningsarbete och praktiska erfarenheter av olika sysselsättningsskapande medels verkningar. I motionen föreslås stödåtgärder av delvis nytt slag. Dessa skulle ta betydande resurser i anspråk, men det kan inte antas att de angivna bidrags- och låneramarna skulle förslå till att ge underlag för 100 000 arbetstillfällen. Utskottet anser inte att förslaget är tillräckligt underbyggt och avstyrker därför motionen.

Frågan om åtgärder för att stimulera nyetableringar berörs också i motionerna 1973:1470 och 1973:1495. I den förra föreslås att en särskild expertgrupp skall tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder för att stimulera investeringar och nyetableringar. Expertgruppen skulle också kartlägga orsakerna till den nuvarande strukturarbetslösheten och pröva möjligheterna att förbättra de konjunkturpolitiska instrumenten. I den senare motionen begärs en utredning angående tendenser i fråga om nyetablering av företag inom näringslivet, nyetableringarnas inverkan på företagsutveckling och sysselsättning samt åtgärder som kan underlätta

NU 1973:54

och öka nyetableringarna. Detta yrkande baseras på statistiska uppgifter om arbetslöshet, nyetableringar och företagsnedläggelser. Motionärerna uttrycker oro för att innovationsgraden kan komma att minska om ny företagandet blir för ringa.

Att följa den allmänna utvecklingen i fråga om nyetableringar, företagsnedläggelser etc. kan anses höra till uppgifterna för statens industriverk. Frågan om åtgärder på konjunkturpolitikens område prövas kontinuerligt av statsmakterna i samband med utformningen av den ekonomiska politiken. I vad gäller förslaget om en kartläggning av orsakerna till den nuvarande strukturella arbetslösheten vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare i år (InU 1973:3) avslagit ett yrkande med begäran om en ny sysselsättningsutredning. Inrikesutskottet framhöll i sitt betänkande över den då aktuella motionen att stora delar av de arbetsmarknadspolitiska medlen antingen nyligen hade reviderats eller skulle komma att omprövas inom kort. Bedömningar av arbetsmarknadspolitikens effekter hängde enligt inrikesutskottets mening inte nödvändigt samman med en offentlig utredning utan kunde ske i andra former, t. ex. inom ramen för den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet de berörda motionsyrkandena.

En utredning rörande ett system med investeringsbidrag föreslås i motionen 1973:1508. I motionen anförs att ett viktigt inslag i näringspolitiken bör vara att stimulera företagen till nyinvesteringar och konsolidering. Som instrument för detta nämns lagervärderings- och avskrivningsreglerna, systemet med investeringsfonder och den under vissa perioder tillämpade ordningen med extra avdrag vid taxeringen för maskininvesteringar. För att ett företag skall kunna utnyttja sådana förmåner fordras emellertid, framhålls det, att det kan uppvisa ett överskott på driften som svarar mot avdraget. Nyetablerade företag och sådana som tillfälligt inte kan uppvisa överskott har därför begränsade möjligheter att få del av dessa stödformer även om den tilltänkta investeringen är mycket räntabel. Flertalet företag är också utestängda från möjligheterna att göra avsättning till investeringsfonder. De bidrag som motionärerna föreslår skulle utgöra ett komplement till avdragsmöjlighetema och i första hand reserveras för mindre och medelstora företag.

Förslag av motsvarande innebörd har tidigare väckts år 1971 och två gånger under år 1972. Motionerna har därvid avslagits. Som motiv för avslag har från näringsutskottets sida anförts att en ordning med generella investeringsbidrag, grundade enbart på kriteriet att vederbörande företag inte uppvisar överskott på sin rörelse, syntes kunna medföra olägenheter som inte gjorde sig gällande i samma grad när det var fråga om ett specialdestinerat stöd. Utskottet anser alltjämt att denna argumentation är bärande och avstyrker motionen.

En skyndsam utredning om och förslag till åtgärder i avsikt att trygga sysselsättningen och den sociala utvecklingen genom en effektiv regional näringspolitik påyrkas i motionen 1973:1466. Motionären hänvisar till att sysselsättningen inom svensk industri håller på att sjunka sedan

NU 1973:54

1960-talet och att bl. a. ett stort antal arbetstillfällen försvunnit inom skogslänen. Arbetslöshetspolitiken har fungerat ganska bra, menar motionären, och den uppgift som nu förestår är att utveckla en motsvarande, väl sammanhållen organisation för näringspolitiken. Lokaliseringspolitiken måste vidgas till näringspolitik. För att den fulla sysselsättningen skall förverkligas måste gynnsamma utvecklingstendenser understödjas inom näringslivet över hela landet. Härvid måste också skapas nya organisatoriska förutsättningar för att säkerställa finansieringen av nya arbetsplatser, när gamla försvinner, och för att modernisera och förbättra miljön kring arbetsplatser som finns och kan förbli kvar. Motionären förespråkar ett system som innebär att åtgärder som berör människorna inom en region i största möjliga omfattning får beslutas och förverkligas på regional nivå. Sedan statsmakterna avgjort hur mycket medel som kan satsas på det angivna ändamålet föreslås arbetsmarknadsverket få svara för den regionala kvoteringen. Gentemot varje region eller län skall arbetsmarknadsverket då också fungera som övervakare över de medel som lämnats. Samtidigt skall verket tjänstgöra som konsult och upplysningsorgan i förhållande till regionerna. Genom de föreslagna förändringarna öppnas enligt motionärens mening möjlighet att regionalt diskutera och förverkliga en ökad samordning inom den regionala organisationsapparat som vuxit ut under de senaste decennierna.

Motionärens allmänna synpunkter rörande regionalt inflytande över näringspolitiken tycks höra hemma inom det område som för närvarande behandlas av länsberedningen (C 1970:28), som har till uppgift att bereda vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. Förslaget om en långtgående ökning av arbetsmarknadsverkets befogenheter på näringspolitikens område är utskottet inte berett att tillstyrka. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1973:1466.

Åtgärder till förmån för mindre och medelstora företag, m. m.

Ett industriellt utvecklingscentrum (IUC) började 1971 upprättas i Skellefteå. Bakom IUC står en stiftelse, grundad av statens institut för företagsutveckling, statens provningsanstalt, styrelsen för teknisk utveckling, Norrbottens och Västerbottens läns landsting samt Norrlandsfonden. Stiftelsen skall arbeta för att öka utvecklingsmöjligheterna för den mindre och medelstora industrin inom de båda länen genom att tillhandahålla teknisk och personell kapacitet som kan stimulera och underlätta företagens produktutvecklingsförmåga. Meningen är att stiftelsen skall kunna erbjuda kvalificerade personella och tekniska resurser för marknadsanalys, konstruktions- och beräkningsarbete, provning, kvalitetskontroll, utbildning och liknande områden. Den skall också följa utvecklingsarbete och forskning som bedrivs utanför stiftelsen på områden som är av intresse för dess verksamhet.

1 motionen 1973:514 hänvisas till denna verksamhet och nämns att en motsvarande modell avses bli prövad i Värmland på lokalt initiativ. Motionärerna anser att institutioner av detta slag kan vara av utomordentligt stort värde och att man redan nu bör överväga att inrätta industriella utvecklingscentra på ytterligare ett par orter. Lokaliseringen

NU 1973:54

av dem skulle ske med hänsyn till önskemålet att åstadkomma en jämn geografisk fördelning över landet. 1 motionen föreslås att riksdagen skall begära ett förslag från Kungl. Maj:ts sida om inrättande av ytterligare industriella utvecklingscentra.

Utskottet yttrade sig förra året (NU 1972:13) över en motion vari föreslogs att delegationen för de mindre och medelstora företagen skulle få i uppdrag att pröva förutsättningarna för lokalisering av ett industriellt utvecklingscentrum i Skaraborgs län. Utskottet anförde då att det inte var osannolikt att det framgent skulle bli aktuellt att upprätta centra av detta slag även på andra håll i landet än i Skellefteå. Vilka regioner och orter som i så fall borde ifrågakomma i första hand var det ännu inte möjligt att ta ställning till, framhöll utskottet. Erfarenheterna från IUC i Skellefteå borde först avvaktas. Utskottet avstyrkte därför att ett sådant utredningsuppdrag som föreslagits i motionen skulle lämnas. Med hänvisning till det här återgivna uttalandet, vilket i sina principer alltjämt synes giltigt, avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1973:514 rörande industriella utvecklingscentra.

I motionen 1973:1474 hävdas att trots att det i den näringspolitiska debatten betonas att de mindre och medelstora företagen har stor betydelse för det svenska näringslivet klara belägg finns för att dessa företag systematiskt missgynnas genom den ekonomiska och näringspolitiska lagstiftningen, eller i varje fall inte beaktas i tillräcklig utsträckning utifrån sina förutsättningar. I motionen föreslås att en kartläggning skall göras av näringspolitikens effekter på mindre och medelstora företag å ena sidan och storföretagen å den andra. Vidare föreslås en utredning med uppgift att framlägga förslag om sådana åtgärder att de mindre och medelstora företagen konsekvent främjas i förhållande till storföretagen i samhällets näringspolitik och ekonomiska politik på i motionen angivna grunder.

I medvetande om att de mindre och medelstora företagen är av mycket stor betydelse för vårt lands näringsliv har samhället vidtagit en rad olika åtgärder för att stödja dessa företags utveckling. Åtgärderna omfattar finansiellt företagsstöd, stöd till forskning och utveckling samt rådgivning och service i olika frågor. Denna verksamhet har successivt byggts ut. Utskottet avvisar därför bestämt den uppfattning som framförts i motionen 1973:1474 att de små och medelstora företagen systematiskt skulle missgynnas. Någon särskild kartläggning av näringspolitikens effekter på små och stora företag anser utskottet inte vara erforderlig.

Enligt utskottets uppfattning måste näringspolitiken utformas på sådant sätt att företag tillhörande en storleksgrupp inte gynnas på bekostnad av företag som tillhör en annan. Utskottet anser det därför vara uteslutet att en utredning skulle få i uppdrag att föreslå åtgärder så att mindre och medelstora företag konsekvent skulle främjas i förhållande till de större företagen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

Förutsättningen för en på lång sikt effektiv konkurrens är, sägs det i motionen 1973:81 1 — vilken utgör följdmotion till motionen 1973:241 — att det finns en livskraftig småföretagsamhet. Näringspolitiken måste

NU 1973:54

därför stödja de mindre företagen. Betydelsefullt är inte minst att deras försörjning med eget riskkapital kan tryggas. Näringspolitiken måste också stimulera till nyföretagande och medverka till att undanröja hinder mot nyetableringar. En oroande utveckling i sammanhanget anses vara det minskade intresset för teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Statsmakterna sägs därför böra, bl. a. genom en förbättrad studierådgivning, medverka till att bryta denna utveckling. Riksdagen föreslås begära förslag härom hos Kungl. Maj:t.

En rad åtgärder har, som utskottet i det föregående understrukit, under senare år vidtagits från samhällets sida för att stödja de mindre och medelstora företagen. Det finansiella företagsstödet har förstärkts väsentligt. Resurserna för företagsservice har ökats. På olika sätt kan samhället stimulera till ökade forsknings- och utvecklingsinsatser. De förslag till åtgärder som framförs i motionen är till sin karaktär mycket generella och omfattar insatser på många skilda områden; bl. a. föreslås flera åtgärder på skatteområdet. Utskottet vill erinra om att en särskild utredning — företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) - vari för övrigt en av motionärerna ingår håller på att genomföra en översyn av företagsbeskattningen m. m. Även i andra sammanhang behandlas frågor av det slag som motionärerna berör i sin motion. En anhållan från riksdagens sida i enlighet med vad motionärerna föreslagit kan utskottet inte tillstyrka.

I motionen 1973:1509 hävdas att de små företagen har det mycket svårt att på ett nöjaktigt sätt tillfredsställa anspråken från de olika myndigheter och institutioner som infordrar uppgifter från dem. Undantag från uppgiftsskyldighet bör därför enligt motionärerna beviljas små företag om uppgifterna inte är oundgängligen nödvändiga. Rutinerna bör förenklas och ersättning lämnas för uppgiftslämnandet. I motionen diskuteras också frågan om de små företagens möjligheter att till kostnader som är rimliga i förhållande till företagens omsättning få tillgång till konsulter och rådgivare som behärskar deras speciella problem. Utbildnings-, rådgivnings- och konsultverksamheten bör, säger motionärerna, utformas så att den passar de mindre företagen. De företagsformer som nu står till buds är, sägs det vidare, otillfredsställande för de små företagsenheterna. Aktiebolagsformen anses ha flera fördelar, men en övergång från enskild firma till aktiebolag är en komplicerad procedur, och därför tvekar många att genomföra en förändring. Dessutom anses aktiebolagslagens bestämmelser inte vara anpassade till de små företagen. En utredning bör därför enligt motionärernas mening tillsättas för att föreslå förenklade företagsformer som medger i princip aktiebolagens skydd och rättigheter men med mindre komplicerade förfaranden.

En särskild utredning, utredningen (Fi 1970:69) angående företagens uppgiftsplikt, har tillsatts för att göra en genomgång av rutinerna för företagens och andra arbetsgivares uppgiftslämnande till olika myndigheter och för att överväga vad som kan göras för att åliggandena skall bli så litet betungande som möjligt. Den av motionärerna aktualiserade frågan är således föremål för utredning. Utskottet avstyrker därför

NU 1973:54

motionsyrkandet. Frågan om utbildnings-, rådgivnings- och konsultverksamheten till mindre och medelstora företag behandlas i detta betänkande. Dels föreslås en utvidgning av resurserna till företagareföreningarna för regional företagsservice, dels föreslås att SIFU:s verksamhet skall regionaliseras för att de små företagen skall kunna få en bättre service. Något ytterligare initiativ på detta område synes inte för närvarande vara erforderligt.

I propositionen 1973:93 med förslag till lag om konvertibla skuldebrev m. m. meddelar föredragande statsrådet att ingående överväganden gjorts om lämpligheten av att efter mönster av det tyska GmbH-bolaget införa en ny företagsform i Sverige, avpassad för de mindre företagen. Tillräckliga motiv för att införa en sådan ny företagsform där delägarna inte svarar personligen för företagets förbindelser har dock inte ansetts föreligga. Andra associationsformer har bedömts vara bättre lämpade för småföretag, bl. a. handelsbolag och kommanditbolag. Vissa frågor i detta sammanhang kommer, uppges det, att behandlas i samband med den pågående beredningen av förslag till höjning av aktiekapitalets minsta belopp även för äldre bolag. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att begära något ytterligare initiativ i denna fråga.

Med hänsyn till vår handelsbalans krävs, sägs det i motionen 1973:151 1, inte endast en prioritering av exportindustrins investeringar. De företag som har att möta en stigande import till vår hemmamarknad kan också ställa krav på prioritering, eftersom de har samma betydelse för balansen i utrikeshandeln. Beredskapspolitiska och sysselsättningspolitiska motiv talar också för att man bör uppmärksamma de problem som ifrågavarande industrisektor möter, anförs det vidare. För att den ifrågavarande gruppen av industriföretag skall kunna bedriva en lönsam produktion erfordras enligt motionärerna åtgärder i fråga om bl. a. kreditoch kapitalförsörjning, investeringar, rationaliseringar, specialisering, marknadsföring, utbildnings- och rådgivningsinsatser, forskning och utveckling. En stor del av de redovisade problemen måste angripas av företagen själva, men det åligger, hävdas det, samhället att genom sin närings- och skattepolitik och genom insatser och åtgärder av skilda slag medverka till att skapa de grundförutsättningar som erfordras för att företagen skall uppnå maximum av produktionsförmåga och konkurrenskraft. En utredning bör tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder för att tillförsäkra den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin tillräckliga produktionsobjekt samt att stärka dess stabilitet och konkurrensförmåga.

Utskottet kan instämma med motionärerna i att utformningen av näringspolitiken i stort kan ha väsentlig betydelse för vilka möjligheter företag i de utsatta branscherna har att fortleva med rimligt utfall av rörelsen. Härav följer emellertid inte att utskottet anser en speciell utredning rörande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin vara motiverad. Olika åtgärder har under senare år vidtagits till förmån för de industribranscher varom är fråga. Trots vetskapen om de fördelar som följer med ett fritt handelsutbyte råder enighet om att en begränsning av importen av vissa varor är nödvändig under nuvarande

NU 1973:54

förhållanden. Inom ramen för vad vårt lands internationella förpliktelser medger har därför ingripanden mot marknadsstörande import gjorts i inte ringa omfattning. Vidare har omställnings- och exportfrämjande åtgärder och utbildningsåtgärder vidtagits för att stärka konkurrenskraften för vissa branscher. Detta stimulansprogram har under senare år byggts ut och omfattar nu textil- och konfektionsindustrin, skoindustrin, möbelindustrin, snickeriindustrin, den manuella glasindustrin och gjuteriiindustrin. Utöver detta speciella stöd kan företag inom de aktuella industribranscherna utnyttja de stödformer och det serviceutbud som under senare år successivt byggts ut. Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t utan särskild framställning från riksdagens sida kommer att beakta den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrins situation även framgent. Ytterligare resurser för undersökning av olika branschers problem kommer att tillskapas genom tillkomsten av industriverket. Utskottet avstyrker motionen 1973:151 1.

Underleverantörssystemet har en rad fördelar, och det finns goda skäl att ägna intresse åt att vidareutveckla systemet och öka dess användning, sägs det i motionen 1973:1512. Stora fördelar anses vara att vinna från regional utjämningssynpunkt med en breddning av underleverantörssystemet. Härigenom skulle produktion från stockningsområden kunna överföras till undersysselsatta områden och bristsituationer kunna motverkas samtidigt som man vinner ökad sysselsättning i svaga områden. Underleverantörssystemet är dock samtidigt förenat med nackdelar. Bl. a. blir underleverantörerna ofta starkt beroende av de beställande företagen. Samhället borde enligt motionärerna svara för en utveckling av underleverantörssystemet. Arbetet på en sådan utveckling kunde bl. a. omfatta bättre information mellan företag som söker och företag som erbjuder underleverantörstjänster. Vidare borde samarbetsformerna och avtalsfrågorna studeras och förbättras så att man här kunde uppnå större långsiktighet i samarbetet samt ökad trygghet för parterna. Systemet med underleverantörer behandlas även i motionen 1973:823. Motionärerna behandlar speciellt de problem som förekommer - i huvudsak underleverantörens beroende av beställaren — och föreslår att riksdagen skall begära att delegationen för de mindre och medelstora företagen får i uppdrag att utreda frågan.

Riksdagen har vid flera olika tillfällen behandlat förslag om utredning rörande en utveckling av underleverantörssystemet i näringslivet. Motionsyrkandena har genomgående avslagits med motiveringen att det framstått som tvivelaktigt att en utredning av detta slag skulle kunna leda till väsentliga förbättringar mellan uppdragsgivare och uppdragstagare på underleverantörsmarknaden. Utskottet, som är medvetet om att underleverantörssystemet kan vara förenat med problem, vidhåller denna sin tidigare bedömning och avstyrker yrkandena om utredning.

Det finns, hävdas det i motionen 1973:828, starka skäl för att undersöka möjligheterna att genom speciella stimulansåtgärder från samhällets sida hjälpa till vid bildandet av löntagarägda företag. Olika tänkbara stödformer diskuteras. Speciellt förmånliga statliga krediter

3 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

samt konsulthjälp vid produktutveckling, marknadsbedömning och marknadsföring bedöms böra övervägas. Förutsättningen för effektiva stödåtgärder till denna grupp av företag är, säger motionärerna, att en kartläggning av de löntagarägda företagen och de speciella problem som är förknippade med denna företagsform kommer till stånd.

Från samhällets sida har under senare år en rad åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för de mindre och medelstora industriföretagen. Exempel på åtgärder som vidtagits har beskrivits ovan. De kreditmöjligheter, serviceåtgärder etc. som samhället ställer till förfogande kan självfallet komma löntagarägda företag till del. Enligt utskottets uppfattning finns det ingen anledning att tillskapa speciella kreditmöjligheter eller speciella serviceformer för företag enbart därför att ägarförhållandet är speciellt. Utskottet avstyrker därför motionen.

En företagare som önskar åtnjuta statligt kreditstöd får, anförs det i motionen 1973:831, ofta uppleva betydande administrativa svårigheter i samband med ansökningsförfarandet. Handläggningen av kreditstödsärenden tar, enligt motionärerna, lång tid och företagaren får inte sällan besök av personer från olika organ med ungefär samma frågeställningar. För liten hänsyn tas också, sägs det vidare, till företagens sekretessintressen. En utredning föreslås därför bli tillsatt för att föreslå ändamålsenliga former för de statliga kreditstöden.

Antalet former för finansiellt stöd till företagen har under senare år ökat. Därigenom har möjligheterna för företagen att kunna utnyttja adekvata stödformer förbättrats. Självfallet kan dock vissa problem uppstå därigenom att överblicken över de olika möjligheterna försvåras. En avsikt med det förslag till utbyggd företagsservice som framlagts är att öka företagareföreningarnas möjligheter att lämna informationer och råd om tillgängliga stödformer. Till det nya industriverket kommer att knytas vissa former av finansiellt företagsstöd. Härigenom finns möjligheter att på ett effektivt sätt planera och genomföra de industripolitiska program i vilka finansiella insatser utgör ett inslag. Industriverket skall enligt propositionen utgöra en organisatorisk bas för det finansiella stöd som nu administreras av kommerskollegium och de nya stödformer som kan bli aktuella på det industripolitiska området. En samordning och rationalisering torde därigenom bli möjlig. Utskottet vill också erinra om det utredningsmaterial som nyligen framlagts av en utredningsgrupp inom industridepartementet i betänkandet (Ds I 1972:7) Specialdestinerat kreditstöd och som avser förutsättningarna för förbättrade arbetsformer på det behandlade området. Någon anledning för riksdagen att ta initiativ till ytterligare åtgärder synes för närvarande inte föreligga.

God tillgång på moderna lokaler kan, hävdas det i motionen 1973:342, förbättra förutsättningarna för en ökad tillväxt inom mindre och medelstor industri. Åtskilliga kommuner har medverkat till att uppföra s. k. verkstadshus avsedda att utnyttjas kollektivt av flera företag. Detta synes ha inneburit en rationell lösning av lokalproblemet från såväl planerings- som miljösynpunkt. Denna metod att försörja småindustrin med lokaler föreslås bli närmare studerad.

1 NU 1973:54 35

Industricentrautredningen, som tillsattes 1970, hade till uppgift att göra en kartläggning av industriföretagens intresse av särskilda åtgärder för att tillgodose behovet av industrilokaler och till dessa hörande gemensamma serviceanordningar i orter som prioriterats i den regionala utvecklingsplaneringen. Utredningen lät göra en enkät om den svenska industrins intresse för bl. a. gemensamma servicefunktioner i industricentra. Företagen visade sig inta en avvaktande attityd till en etablering i industricentra. Ett mycket begränsat antal servicefunktioner ansågs vara mycket angelägna. Resultaten av industricentrautredningens enkät torde till viss del ha påverkats av den rådande konjunktursituationen, men de överensstämde med de erfarenheter som vunnits i samband med försöken att i hantverkshus och industriområden kollektivt lösa företagens gemensamma servicebehov. Utredningen föreslog att i en första etapp industricentra skulle uppföras i Lycksele och Strömsund. Riksdagen beslöt hösten 1972 i enlighet härmed (prop. 1972:111, InU 1972:28, rskr 1972:347). I propositionen 1973:50 angående medlen i den fortsatta regionalpolitiska stödverksamheten föreslås att erfarenheterna av försöksverksamheten skall få visa vilket intresse för lokaler i industricentra som på längre sikt föreligger från företagens sida och vilken omfattning industricenteranläggningarna med hänsyn därtill bör få. Utskottet delar denna uppfattning och avstyrker motionen 1973:342.

I motionen 1973:816 anförs att en utredning visat att bland de företag som under de första tre kvartalen 1971 varslat om personalinskränkningar många hade en mindre väl utvecklad marknadsföringsfunktion. Då det är förhållandevis svårt att låna pengar på den öppna marknaden eller att erhålla lokaliseringsstöd för investeringar i marknadsföring vore det angeläget att vidta åtgärder för att underlätta de mindre och medelstora företagens finansiering av sådana investeringar, sägs det i motionen. En möjlig åtgärd vore att tillskapa ett officiellt erkänt värderingsinstitut för projekt avseende investeringar i marknadsföring. Institutet skulle ha resurser att biträda företagen med planering och kalkylering av dylika investeringsprojekt. En utredning härom bör tillsättas, anser motionärerna.

Den förstärkning av företagareföreningarnas resurser som föreslagits avses komma att utnyttjas för rådgivning och konsultverksamhet. Självfallet kan företagen härigenom också erbjudas hjälp i vad avser olika marknadsföringsaktiviteter, något som för övrigt redan förekommer. Det är enligt utskottets uppfattning något oklart vad motionärerna åsyftar med investeringar i marknadsföring. I den mån aktiviteterna innefattar inrättande av försäljningskontor och utställningslokaler, uppbyggande av provkollektioner osv. kan det givetvis vara frågan om verkliga investeringar i anläggnings- eller omsättningstillgångar som kan ligga till grund för upplåning bl. a. enligt kreditstödskungörelsen. 1 regel torde emellertid de utgiftsändamål som motionärerna avser inte kunna klassificeras som investeringar. Under sådana omständigheter är det naturligt att de måste finansieras med hjälp av företagens rörelsekapital. Frågan om företagens tillgång till riskkapital har aktualiserats i andra sammanhang. Utskottet

NU 1973:54

finner inte anledning förorda en utredning av det slag som motionärerna föreslagit.

Näringspolitiska frågor i övrigt

Ett av de yrkanden på näringspolitikens område som framförs i motionen 1973:1470 går ut på att ett förberedelsearbete för en utvidgning av avtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna snarast skall påbörjas inom regering och förvaltning med sikte på att Sverige vid ett lämpligt tillfälle skall kunna begära nya förhandlingar beträffande anslutningsform och samarbetet i övrigt. Motionärerna beklagar att Sverige ställts utanför samarbetet inom EG på en rad områden som de anser betydelsefulla. De nämner härvid arbetet på att undanröja icke-tariffära handelshinder, harmoniseringen av den statliga upphandlingen, samordningen av EG-ländernas regler i vad gäller villkoren för exportkrediter samt det tekniska och forskningspolitiska samarbetet. Det begärda förberedelsearbetet skull syfta till att utreda vilka vägar som står öppna för ett omfattande, nära och varaktigt samarbetet. Det begärda förberedelsearbetet skulle syfta till att utreda bibehållen neutralitetspolitik skulle prövas förutsättningslöst. En uppgift för de svenska förhandlarna anges böra vara att försöka nå fram till en avtalsreglerad harmonisering av alla områden och alla förhållanden som påverkar konkurrensvillkor.

Ett yrkande av samma innebörd väcktes hösten 1972 i anslutning till propositionen 1972:135 angående avtal med de europeiska gemenskaperna m. m. Utrikesutskottet uttalade då (UU 1972:20) att de senaste årens erfarenheter, inte minst i samband med förhandlingarna mellan Sverige och EEC, hade gett vid handen att frihandelsavtalet i praktiken — med hänsyn till vår neutralitetspolitik — är den enda formella ram som kommer i fråga för utveckling av samarbetet mellan Sverige och gemenskaperna. En ny diskussion om anslutningsform en skulle störa samarbetet mellan avtalsparterna, sade utrikesutskottet. Utskottet ansåg att man i stället borde helhjärtat satsa på att utveckla förbindelserna på den grundval som avtalen ger. Denna ståndpunkt godtogs i december 1972 av riksdagen, som därigenom avvisade en reservation till förmån för det ifrågavarande motionsyrkandet.

Någonting som bör föranleda riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt har enligt utskottets mening inte inträffat. Utskottet finner det för övrigt naturligt att utgå från att ett omfattande bevaknings- och utredningsarbete på handelspolitikens område kontinuerligt bedrivs inom vederbörande departement och verk och att något initiativ från riksdagens sida till speciellt förberedelsearbete inte behövs för att erforderlig beredskap skall upprätthållas inför i framtiden eventuellt uppkommande nya internationella förhandlingssituationer.

Selektiva stödåtgärder inom näringslivet från statens sida medför risk för en snedvridning av konkurrensförhållandena, hävdas det i motionen 1973:1489. Det börjar inom det enskilda näringslivet bli allt vanligare att man hyser uppfattningen att de företag som har erhållit kapitaltillskott

NU 1973:54

av samhället har lättare att kunna utnyttja de mera allmänna anslagen till export, rationalisering och utbildning, säger motionärerna vidare. Det skulle då kunna bli så att de företag som fortfarande klarar sig utan stöd får det allt svårare, eftersom de vid sidan av konkurrensen utifrån också möter en konkurrens från företag som subventioneras av samhället. Motionärerna begär en undersökning av de förhållanden som de sålunda påtalat.

Det är givet att företag som uppbär statligt kreditstöd, lokaliseringsstöd etc. därigenom kommer att förbättra sin situation på marknaden. Att beteckna denna effekt som en snedvridning av konkurrensförhållandena är dock enligt utskottets mening inte berättigat så länge det statliga stödet, som ju är fallet, utgår enligt generella regler och är tillgängligt för alla företag som uppfyller vissa angivna villkor. Utskottet anser motionärernas krav på undersökning obefogat och avstyrker motionen 1973:1489.

Liksom i motsvarande motioner vid 1969—1972 års riksdagar (se BaU 1969:9, 1970:10, NU 1971:1, 1972:3) framförs i motionen 1973:1458 kravet på att en parlamentarisk arbetsgrupp skyndsamt skall tillsättas för att utarbeta grunder och handlingslinjer för en aktiv näringspolitik. Liksom tidigare anger motionärerna också denna gång i korta punkter vilka områden som bör innefattas i handlingsprogrammet. Dessa områden är samhällets basorganisation, näringspolitiska institutioner, resurspolitik, ekonomisk planering, den ekonomiska politiken, ekonomisk stabilitet, kreditförsörjning, skattepolitiken, frivilligt sparande, information och insyn, konkurrenspolitik, konsumentpolitik, utbildningspolitik, kroppsarbetarnas situation, forskning och utvecklingsarbete, marknadsföring och rådgivning, arbetsmarknadspolitik, miljöpolitik, regionalpolitik, statliga företag, samarbete i näringslivet och företagsdemokrati. Motionärerna medger att det är en svår uppgift att forma övergripande grunder och handlingslinjer för näringspolitiken eftersom det är fråga om samlade åtgärder på strängt taget hela det politiska fältet. Desto angelägnare är det emellertid, säger de, att utforma ett övergripande program. Om tidigare invändningar att ett sådant program inte kan utarbetas på det sätt som förordas skulle vara riktiga vore praktiskt taget allt parlamentariskt utredningsarbete omöjligt, hävdar motionärerna.

Utskottet anser alltjämt att motionärernas förslag till former för näringspolitiskt programarbete inte är realistiskt. Det skisserade arbetsfältet är alltför omfattande för en parlamentarisk utredning, och den föreslagna verksamheten skulle inte kunna undgå att delvis bli en dubblering av en rad olika kommittéers och permanenta organs arbete. Liksom tidigare anser utskottet att det är en uppgift i första hand för de olika partierna att formulera sådana övergripande program för vidsträckta samhällssektorer som motionärerna åsyftar. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1973:1458.

I motionen 1973:1470 angående näringspolitiken påyrkas inledningsvis att riksdagen som sin mening skall ge Kungl. Maj:t till känna att näringspolitiken och den ekonomiska politiken bör utformas med sikte på

NU 1973:54

en socialliberal ram hushållning som syftar till att förena marknadsekonomins decentralisering och effektivitet med en socialt balanserad inriktning av den ekonomiska utvecklingen i hela folkets intresse. Vad som avses med uttrycket ”socialliberal ramhushållning” utvecklas i ett avsnitt av motionen.

En granskning av motionärernas ekonomisk—politiska och näringspolitiska program utvisar att detta på vissa punkter torde kunna vinna betydande anslutning men på andra punkter säkerligen möter invändningar från skilda håll. Utskottet anser sig inte ha anledning att här gå in på någon närmare analys och diskussion av programmet. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

I samma motion föreslås vidare att riksdagen skall som sin mening ge Kungl. Majd till känna att en nödvändig förutsättning för trygghet i arbetet och tillräckliga investeringar är att lönsamheten i företagen hålls på en godtagbar nivå.

Det föreslagna uttalandet innebär enligt utskottets uppfattning såsom det är utformat en självklarhet. Om vad som är en godtagbar nivå torde emellertid skilda uppfattningar föreligga. Utskottet avstyrker även detta motionsyrkande.

Den teknologiska forskningen är i stor utsträckning avpassad till de stora företagens behov och syftar sålunda till att utveckla stordriftsfördelar, sägs i motionen 1973:1454. Med hänsyn till att den dominerande delen av de svenska företagen är små eller medelstora borde forskningen i ökad grad inriktas på utnyttjandet av smådriftsfördelar, menar motionärerna och föreslår att riksdagen skall ge Kungl. Majd detta till känna som sin mening.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de mindre och medelstora företagens produktionsvillkor är ett angeläget område för teknologisk forskning. Enligt utskottets mening är detta forskningsområde också föremål för en betydande uppmärksamhet. Olika insatser görs från samhällets sida för att de mindre och medelstora företagens förhållanden skall beaktas i olika sammanhang. Något uttalande i enlighet med motionärernas yrkande är enligt utskottet inte erforderligt.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 1 beslutar att en central myndighet med uppgifter inom det industripolitiska området enligt de riktlinjer som utskottet angivit skall inrättas den 1 juli 1973,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.1 i övrigt och med avslag på motionen 1973:1807 punkten 4 godkänner vad i propositionen anförts om överförande av delegationens för de mindre och medelstora företagen funktioner till statens industriverk,

NU 1973:54

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.3 samt med avslag på motionen 1973:1804 punkten 3 och motionen 1973:1807 punkten 1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

4. att riksdagen avslår motionen 1973:1809 rörande sammansättningen av företagareföreningarnas styrelser m. m.,

5. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1973:1807 punkten 3 och motionen 1973:1811 punkten A 1 till Främjande av företagsservice för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av anslaget till Främjande av företagsservice,

6. att riksdagen avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller anslag till försöksverksamhet med statliga bidrag till konsultoch rådgivningsinsatser (punkten A 2),

7. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1457 om regionala finansierings- och serviceorgan för näringslivet,

b) motionen 1973:824 angående den regionala handläggningen av lokaliseringsstödsfrågor,

8. att riksdagen avslår motionen 1973:1496 om rådgivningsgrupper inom företagareföreningarna,

9. att riksdagen avslår motionen 1973:1446 om stöd åt enskilda innovatörer,

10. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:225 såvitt den gäller stödet till företagareföreningarna,

b) motionen 1973:944 angående företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet,

11. att riksdagen avslår motionen 1973:837 om utvidgning av företagareföreningarnas verksamhet till att omfatta även åkeri-, entreprenör- och serviceföretag,

12. att riksdagen avslår motionen 1973:1807 såvitt den gäller överförande till industridepartementets huvudtitel av anslaget Bidrag till företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader,

13. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1973:1804 punkten 2, motionen 1973:1810 och motionen 1973:1811 punkterna A 5 och A 6 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för omorganisation av den verksamhet som bedrivs vid statens institut för företagsutveckling, såvitt gäller anknytning till statens industriverk,

NU 1973:54

14. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 punkten 9.2 i ifrågavarande del godkänner av utskottet angivna riktlinjer för omorganisation av den verksamhet som bedrivs vid statens institut för företagsutveckling, såvitt gäller regionalisering av verksamheten,

b) avslår motionen 1973:1750 och motionen 1973:1807 punkten 5 i den mån de inte tillgodosetts genom utskottets hemställan under a,

15. att riksdagen avslår motionen 1973:946 om åtgärder för att sänka vissa företagares kostnader för egen utbildning,

16. att riksdagen avslår motionen 1973:1807 såvitt den gäller medverkan av studieförbunden i viss utbildningsverksamhet (punkten 6), i den mån motionen i denna del inte tillgodosetts genom vad utskottet anfört,

17. att riksdagen avslår motionen 1973:834 angående utbildning och forskning inom byggnadskulturvård,

18. att riksdagen avslår motionen 1973:1267 om utbildningsåtgärder för att uppnå lägre byggnadskostnader m. m.,

19. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande del (bilaga 15 punkten B 1, s. 19) till Statens institut för företagsutveckling: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

20. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande del (bilaga 15 punkten B 2, s. 23) och med avslag på motionen 1973:813 till Statens institut för företagsutveckling: Främjande av företagsutveckling för budgetåret

1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 900 000 kr.,

21. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:1 i ifrågavarande del (bilaga 15 punkten B 3, s. 23) till Statens institut för företagsutveckling: Utrustning för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

22. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.4 och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 4, motionen 1973:1807 punkten 7, motionen 1973:1808 samt motionen 1973:181 1 punkterna A 7 och A 8 beslutar att en fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete enligt av utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli 1973,

23. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1973:41 punkten 9.5 och med avslag på motionen 1973:1807 punkterna 8 och 9 godkänner att av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB 30 000 000 kr. avsätts till statens utvecklingsfond,

NU 1973:54

b) avslår motionen 1973:181 1 såvitt den gäller överföring av vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till styrelsen för teknisk utveckling (punkten A 9),

24. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:514 såvitt den gäller anslag till produktutvecklingslån,

b) motionen 1973:1811 såvitt den gäller utnyttjande av vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till produktutvecklingslån (punkten A 10),

c) motionen 1973:514 såvitt den gäller statsgaranti till produktutvecklingslån,

25. att riksdagen avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller inrättande av företagskonsulenttjänster vid styrelsen för teknisk utveckling (punkterna A 3 och A 4),

26. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.6 och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 5 beslutar att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom enligt i propositionen angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli 1973,

27. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.7 medger att Kungl. Maj:t uppdrar åt nämnden för förvaltning av statens gruvegendom att utöva Kungl. Maj:ts befogenhet att upplåta gruvrättigheter som tillkommer staten,

28. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.8 godkänner av chefen för industridepartementet förordade riktlinjer för Sveriges geologiska undersöknings verksamhet och organisation,

29. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 10 hos Kungl. Maj:t hemställer om skyndsam utredning beträffande lokaliseringen av statens industriverk i enlighet med vad utskottet anfört,

b) avslår motionerna 1973:1805 och 1973:1806 i den mån de inte tillgodosetts genom utskottets hemställan under a,

30. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 punkten

9.9 bemyndigar Kungl. Maj:t att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för genomförande av riksdagens beslut enligt föregående punkter i utskottets hemställan,

31. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande delar och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 1 i ifrågavarande del för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Statens industriverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.,

NU 1973:54

b) till Statens industriverk: Utredningar m. m. ett reservationsanslag av 2 200 000 kr.,

32. att riksdagen med bifall till propositionen 1973:41 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 1 i ifrågavarande del bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens industriverk inrätta en ordinarie tjänst för verkschef med beteckningen p,

33. att riksdagen med avslag på motionen 1973:1804 punkterna 6—10 antager i propositionen 1973:41 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

b) lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

c) lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m.,

d) lag om ändring i uranlagen (1960:679),

e) lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

34. att riksdagen avslår motionen 1973:181 1 såvitt den gäller utredning om myndighet för lokaliseringsstödet (punkten B),

35. att riksdagen avslår motionen 1973:1459 om produktionsstimulerande åtgärder,

36. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1470 såvitt den gäller utredning rörande åtgärder för att stimulera investeringar och nyetableringar, m. m. (punkten B 1),

b) motionen 1973:1495 om en utredning angående nyetablering av företag,

37. att riksdagen avslår motionen 1973:1508 angående investeringsbidrag,

38. att riksdagen avslår motionen 1973:1466 angående en regional näringspolitik,

39. att riksdagen avslår motionen 1973:514 såvitt den gäller industriella utvecklingscentra,

40. att riksdagen avslår motionen 1973:1474 såvitt den gäller kartläggning av näringspolitikens verkningar på företag i olika storleksklasser (punkten 1),

41. att riksdagen avslår motionen 1973:1474 såvitt den gäller åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagen i förhållande till storföretagen (punkten 2),

42. att riksdagen avslår motionen 1973:81 1 om åtgärder i syfte att förbättra villkoren för de mindre och medelstora företagen,

43. att riksdagen avslår motionen 1973:1509 om utredning rörande förenklade företagsformer för mindre och medelstora företag, m. m.,

44. att riksdagen avslår motionen 1973:151 1 om åtgärder för att stärka den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrins stabilitet och konkurrensförmåga,

NU 1973:54

45. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1512 om utveckling av underleverantörssystemet inom näringslivet,

b) motionen 1973:823 angående underleverantörsförhållandet,

46. att riksdagen avslår motionen 1973:828 om stöd åt löntagarägda företag,

47. att riksdagen avslår motionen 1973:831 angående det statliga kreditstödet till industri- och hantverksföretag,

48. att riksdagen avslår motionen 1973:342 om åtgärder för att förbättra lokalbeståndet för hantverks-, industri- och serviceföretag,

49. att riksdagen avslår motionen 1973:816 om ett institut för värdering av projekt avseende investeringar i marknadsföring,

50. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna (punkten B 2),

51. att riksdagen avslår motionen 1973:1489 angående selektiva stödåtgärders verkningar på konkurrensförhållandena inom näringslivet,

52. att riksdagen avslår motionen 1973:1458 angående en parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av handlingslinjer för näringspolitiken,

53. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller visst tillkännagivande till Kungl. Maj:t angående utformningen av näringspolitiken och den ekonomiska politiken (punkten A 1),

54. att riksdagen avslår motionen 1973:1470 såvitt den gäller visst tillkännagivande till Kungl. Maj:t angående betydelsen av lönsamhet i företagen (punkten A 2),

55. att riksdagen avslår motionen 1973:1454 om ökad teknologisk forskning rörande de mindre och medelstora företagens produktionsvillkor.

Stockholm den 16 maj 1973

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s) (p. 4, 13, 15-55), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wirtén (fp), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Svensson i Malmö (vpk) (p. 1—4, 13, 15—55), Jonsson i Husum (s) och Häll (s) (p. 1-3, 5-12, 14).

NU 1973:54

44 Reservationer

1. beträffande inrättande av statens industriverk (utskottets hemställan under 1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 12 i utskottets yttrande som börjar med ”Starka praktiska skäl” och slutar med ”i hittills berörd del” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Den karakteristik av förslaget om inrättande av ett industriverk som ges i motionen 1973:1804 är enligt utskottets mening träffande. Flertalet av de uppgifter som avses tillkomma det nya industriverket åvilar för närvarande kommerskollegium, som handlägger dessa uppgifter på ett förtjänstfullt sätt. En byråkratisering av det statliga utredningsarbetet på industrins område genom att det inordnas i ett särskilt ämbetsverk vill utskottet bestämt avråda ifrån. Det synes mera rationellt att utredningar av detta slag liksom hittills genomförs i industridepartementets regi och att därvid eftersträvas en nära samverkan med företagen och deras branschorganisationer. Utskottet instämmer sålunda i det yrkande i motionen 1973:1804 som går ut på att ett statens industriverk inte bör inrättas.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1804 punkten 1 avslår propositionen 1973:41 såvitt den gäller inrättande av en central myndighet med uppgifter inom det industripolitiska området (punkten 9.1 i ifrågavarande del),

2. beträffande delegationen för de mindre och medelstora företagen (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 13 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet finner en” och slutar med ”för dessa företag” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar på denna punkt motionärernas uppfattning. En fristående delegation för de mindre och medelstora företagen försvarar sin plats även framgent, oavsett hur den centrala statliga verksamheten på det industripolitiska området eljest är utformad. Utskottet föreslår sålunda — i anslutning till det aktuella yrkandet i motionen 1973:1807 — att delegationens nuvarande status får bestå och att dessutom ökad vikt läggs vid att utnyttja delegationen som ett organ för kontakt mellan staten och de berörda företagen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1807 punkten 4 och med avslag på propositionen 1973:41 punkten 9.1 i ifrågavarande del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående delegationen för de mindre och medelstora företagen,

NU 1973:54

3. beträffande riktlinjer för ökad regional företagsservice (utskottets hemställan under 3)

a) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet tillstyrker de” och slutar på s. 14 med ”framlagts i motionerna” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1807 att det är nödvändigt att förstärka företagareföreningarnas administrativa resurser väsentligt om intentionerna med den föreslagna företagsservicen skall kunna infrias. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att riksdagen skall göra ett uttalande till Kungl. Maj:t av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.3, med bifall till motionen 1973:1807 punkten 1 och med avslag på motionen 1973:1804 punkten 3 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

b) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Utskottet tillstyrker de” och slutar på s. 14 med ”framlagts i motionerna” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1804. Departementschefen borde tydligare ha markerat att försiktighet bör iakttas i vad avser verksamheten med subventionerade konsulttjänster i statlig regi och att det är av vikt att gränsdragningen mellan utövande av statliga funktioner och av staten bedriven näringsverksamhet hålls klar. Utskottet tillstyrker motionsyrkandet att riksdagen skall göra ett uttalande till Kungl. Maj:t av denna innebörd.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.3, med bifall till motionen 1973:1804 punkten 3 och med avslag på motionen 1973:1807 punkten 1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för ökad regional företagsservice,

4. beträffande anslag till Främjande av företagsservice (utskottets hemställan under 5)

a) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med ”£tt anslag på” och slutar med ”föreligga i framtiden” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna 1973:1811 och 1973:1807 att ett anslag om 2,5 milj. kr. måste betraktas

NU 1973:54

som helt otillräckligt om föreningarna skall kunna byggas ut i erforderlig omfattning inom rimlig tid. Utskottet föreslår därför att riksdagen avsätter ett belopp av 10 milj. kr. till främjande av företagsservice. Något tillkännagivande om vilka behov som kan komma att föreligga i framtiden anser utskottet inte vara erforderligt.

dels att utskottet under 5 bort hemställa 5. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1973:1807 punkten 3 och i anledning av motionen 1973:1811 punkten A 1 till Främjande av företagsservice för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av anslaget till främjande av företagsservice,

b) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med ”Ett anslag på” och slutar med ”föreligga i framtiden” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna 1973:181 1 och 1973:1807. Ett anslag om 2,5 milj. kr. är helt otillräckligt om påtagliga resultat skall kunna uppnås. Ett anslag om 4,5 milj. kr. synes vara en lämpligare avvägning. Utskottet föreslår därför att riksdagen anvisar ett anslag av denna storlek. Något uttalande från riksdagens sida om vilka behov som kan komma att föreligga i framtiden anser utskottet inte vara erforderligt.

dels att utskottet under 5. bort hemställa

5. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 i ifrågavarande del, med bifall till motionen 1973:1811 punkten A 1 och i anledning av motionen 1973:1807 punkten 3 till Främjande av företagsservice för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

b) avslår motionen 1973:1749 angående framtida ökning av anslaget till Främjande av företagsservice,

5. beträffande försöksverksamhet med statliga bidrag till konsult- och rådgivningsinsatser (utskottets hemställan under 6) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med ”Enligt utskottets uppfattning” och slutar med ”avstyrker därför motionsyrkandet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

NU 1973:54

47 Utskottet anser — liksom delegationen för de mindre och medelstora företagen — att det skulle vara värdefullt om en verksamhet av detta slag finge prövas inom ett eller ett par län. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1811 punkten A 2 till Försöksverksamhet med statliga bidrag till konsultoch rådgivningsinsatser för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

6. beträffande rådgivningsgrupper inom företagareföreningarna (utskottets hemställan under 8) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 16 i utskottets yttrande som börjar med ”Rådgivning och service” och slutar med ”motionen 1973:1496” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Det förslag till utvidgning av företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet som motionärerna framlägger är enligt utskottets mening välmotiverat. Genom rådgivningsgrupper av angivet slag skulle ledningen för många mindre och medelstora företag kunna få sin administrativa kapacitet väsentligt förstärkt. Utskottet tillstyrker därför motionen 1973:1496.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1496 hos Kungl. Maj:t hemställer att frågan om en utvidgning av företagareföreningarnas rådgivningsverksamhet prövas i enlighet med vad utskottet anfört,

7. beträffande riktlinjer för omorganisation av statens institut för företagsutveckling (utskottets hemställan under 13) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 19 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet anser att” och slutar med ”anknytning till industriverket” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den i motionerna 1973:1804, 1973:1810 och

1973:1811 framförda uppfattningen att SIFU bör få behålla ställningen som ett fristående institut med uppgift att ge service åt främst mindre och medelstora företag inom industri och hantverk. Företagen inom dessa viktiga delar av näringslivet är mest betjänta av ett serviceorgan som kan arbeta smidigt och effektivt och i nära och fortlöpande kontakt med näringslivets huvudorganisationer och branschförbund. 1 motionerna uttrycks farhågor för att detta inte skulle vara möjligt om SIFU inlemmas i ett stort ämbetsverk. Utskottet instämmer häri och avstyrker därför

NU 1973:54

propositionens förslag i denna del. Det synes angeläget att SIFU:s verksamhet i sin helhet blir föremål för en skyndsam översyn. Både institutets ställning och dess verksamhetsinriktning bör övervägas. Vid översynen bör enligt utskottets mening också undersökas hur SIFU skall kunna ges en mera markerad profil och utvecklas till ett teknologiskt institut med uppgift att pröva ny teknik, omsätta den i nya arbetsformer och genom konsult- och utbildningsverksamhet hålla företagen informerade om den tekniska utvecklingen.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1804 punkten 2, motionen 1973:1810 och motionen 1973:1811 punkterna A 5 och A 6 samt med avslag på propositionen 1973:41 punkten 9.2 i ifrågavarande del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om bibehållande av statens institut för företagsutveckling som ett självständigt institut och om översyn av institutets verksamhet,

8. beträffande företagares kostnader för egen utbildning (utskottets hemställan under 15) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det avsnitt på s. 20 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet behandlade förra” och slutar med ”motionen 1973:946” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

För utvecklingen av de mindre och medelstora företagen är det givetvis av grundläggande betydelse att företagarna själva liksom deras anställda har möjlighet att utnyttja de utbildningstillfällen som ställs till deras förfogande genom statlig och statsunderstödd kursverksamhet. Som motionärerna framhåller utgör de höga kostnaderna för deltagande i kurser ett allvarligt hinder härvidlag. En utredning av den innebörd som motionärerna föreslår är således väl motiverad. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen 1973:946.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1973:946 hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning angående utbildningskostnader för vissa företagare enligt vad utskottet anfört,

9. beträffande riktlinjer för statens utvecklingsfond (utskottets hemställan under 22) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp), Hovhammar (m) och Svensson i Malmö (vpk), som anser

dels att det stycke på s. 23 i utskottets yttrande som börjar med ”1 vad gäller” och slutar med ”organ inom STU” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:

NU 1973:54

49 Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att statens utvecklingsfond administrativt bör knytas till STU. Efter den utveckling som STU på senare tid undergått synes STU väl svara mot de krav som i propositionen ställs på den myndighet till vilken fonden skall vara anknuten. Att dra en gräns mellan olika faser i ett industriellt utvecklingsprojekts framväxt och hänföra dessa till skilda stödorgan såsom skulle bli följden av propositionens organisatoriska lösning synes opraktiskt.

Något beslut om ett nytt rådgivande organ inom STU enligt vad som yrkas i motionen 1973:1808 finner utskottet för närvarande inte erforderligt.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. att riksdagen

a) i anledning av propositionen 1973:41 punkten 9.4, med bifall till motionen 1973:1804 punkten 4, motionen 1973:1807 punkten 7 och motionen 1973:1808 punkten 1 samt med avslag på motionen 1973:1811 punkterna A 7 och A 8 beslutar att en fond för stöd till industriellt utvecklingsarbete enligt av utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli 1973,

b) avslår motionen 1973:1808 såvitt den gäller inrättande av ett rådgivande organ inom styrelsen för teknisk utveckling (punkten 2),

10. beträffande finansieringen av statens utvecklingsfond (utskottets hemställan under 23) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”Utskottet vill understryka” och slutar på s. 24 med ”Investeringsbanken för ändamålet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen att en specialdestinering av detta slag, som strider mot normalt tillämpade budgetprinciper, inte bör komma i fråga ens på kort sikt. Utskottet föreslår sålunda att det avsedda beloppet, 30 milj. kr., i vanlig ordning anvisas till utvecklingsfonden över riksstaten. Som motionärerna föreslår bör samtidigt motsvarande belopp av Investeringsbankens vinst för år 1972 inlevereras till statskassan. Vad utskottet sålunda föreslår skiljer sig i ekonomiskt avseende reellt sett inte från propositionens förslag, men innebär att det tydligt markeras att en specialdestinering av medel inte hör hemma i ett sammanhang som detta.

dels att utskottet under 23 bort hemställa

23. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 8 och med avslag på propositionen 1973:41 punkten 9.5 till Statens ut -

4 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

vecklingsfond för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

b) med bifall till motionen 1973:1807 punkten 9 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att av vinsten för år 1972 från Sveriges investeringsbank AB 30 000 000 kr. bör inlevereras till statsverket,

c) avslår motionen 1973:1811 såvitt den gäller överföring av vinstmedel från Sveriges investeringsbank AB till styrelsen för teknisk utveckling (punkten A 9),

11. beträffande nämnden för förvaltning av statens gruvegendom (utskottets hemställan under 26) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 25 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet finner det” och slutar med ”samordnas med industriverket” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I konsekvens med sitt tidigare avstyrkande av förslaget om inrättande av statens industriverk föreslår utskottet att de utredande, beredande och verkställande uppgifterna för nämndens räkning skall handhas av kommerskollegium.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. att riksdagen i anledning av propositionen 1973:41 punkten

9.6 och med bifall till motionen 1973:1804 punkten 5 beslutar att en nämnd för förvaltning av statens gruvegendom enligt av utskottet angivna riktlinjer skall inrättas den 1 juli 1973,

12. beträffande lokaliseringen av statens industriverk (utskottets hemställan under 29) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Utskottet finner det” och slutar på s. 26 med ”lokaliseringen av industriverket” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Då utskottet avstyrker förslaget att industriverket skall inrättas saknar frågan om eventuell åtgärd i anledning av motionerna 1973:1805 och 1973:1806 samt motionen 1973:1807, såvitt den gäller lokaliseringsfrågan, aktualitet för utskottets del. Utskottet kan emellertid inte underlåta att anmärka, att om man accepterar propositionens förslag om att ett industriverk skall inrättas starka skäl talar för att detta, liksom de organ som nu fullgör motsvarande funktioner, bör vara förlagt till Stockholm. Frågan om utflyttning från Stockholm av en ny omgång centrala myndigheter kommer inom kort att prövas av riksdagen. Att därutöver aktualisera utflyttning av ytterligare ämbetsverk finner utskottet inte rimligt.

NU 1973:54

dels att utskottet under 29 bort hemställa 29. att riksdagen avslår

a) motionen 1973:1807 såvitt den avser lokaliseringen av statens industriverk (punkten 10),

b) motionerna 1973:1805 och 1973:1806 i samma ämne,

13. beträffande lagändringar på grund av inrättandet av statens industriverk (utskottets hemställan under 33) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 26 i utskottets yttrande som börjar med ”De föreslagna lagändringar” och slutar med ”tillstyrks av utskottet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

De föreslagna lagändringar som tas upp i detta betänkande är av formell art och är föranledda av att vissa funktioner avses bli överförda till det föreslagna industriverket. Utskottet, som tar avstånd från förslaget om inrättande av ett industriverk, avstyrker följaktligen också dessa lagförslag.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1804 punkterna 6—10 avslår i propositionen 1973:41 framlagda förslag till

a) lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

b) lag om ändring i gruvlagen (1938:314),

c) lag om ändring i lagen (1886:46 s. 1) angående stenkolsfyndigheter m. m.,

d) lag om ändring i uranlagen (1960:679),

e) lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

14. beträffande myndighet för lokaliseringsstödet (utskottets hemställan under 34) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 26 i utskottets yttrande som börjar med ”Föroch nackdelar” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandet härom” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att lokaliseringspolitiken tills vidare bör förbli en uppgift för arbetsmarknadsverket. Med hänsyn till de starka skäl som talar för att industriverket får överta denna uppgift får detta emellertid inte anses utgöra en slutgiltig lösning. Utskottet anser i likhet med flera remissinstanser, bl. a. statskontoret och LO, att frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet bör bli föremål för fortsatt utredning. Utskottet tillstyrker förslaget härom i motionen 1973:181 1.

dels att utskottet under 34 bort hemställa

34. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1811 punkten B hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning av frågan om lämplig myndighet för lokaliseringsstödet i enlighet med vad utskottet anfört,

NU 1973:54

15. beträffande produktionsstimulerande åtgärder (utskottets hemställan under 35) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 27 i utskottets yttrande som börjar med ”Strukturarbetslösheten angrips från” och slutar med ”avstyrker därför motionen” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Arbetslösheten, särskilt strukturarbetslösheten, är såsom framhålls i motionen ett problem som ter sig alltmer svårbemästrat. Särskilt allvarligt är att strukturarbetslösheten måste befaras kvarstå och t. o. m. öka vid en kommande konjunkturuppgång. Effektiva motåtgärder måste därför sättas in. I motionen 1973:1459 skisseras ett åtgärdsprogram som siktar till att åstadkomma 100 000 nya arbetstillfällen. Programmet går framför allt ut på att stödja nyetablering av företag och utvidgning av bestående företag. Förutom lån skall enligt förslaget också bidrag kunna lämnas för dessa ändamål. Utskottet, som anser motionärernas förslag realistiskt och angeläget, tillstyrker att riksdagen anvisar medel till bidrag och lån enligt vad som yrkas i motionen och sålunda tar ställning för det aktionsprogram för 100 000 arbetstillfällen som där anges.

dels att utskottet under 35 bort hemställa

35. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1459 för budgetåret 1973/74 under trettonde huvudtiteln anvisar

a) till Bidrag till nyetableringar och utvidgningar av företag inom industri- och servicenäringarna ett reservationsanslag av 200 000 000 kr.,

b) till Lån till nyetableringar och utvidgningar av företag inom industri- och servicenäringarna ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

16. beträffande utredning angående investeringar och nyetableringar (utskottets hemställan under 36) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp), och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 28 i utskottets yttrande som börjar med ”Att följa den” och slutar med ”de berörda motionsyrkandena” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Nyetablering av företag är som framhålls i motionerna av största betydelse för tillväxten inom näringslivet och för sysselsättningsmöjligheterna över huvud taget. Otillräcklig nyetablering innebär i första hand att sektorn av mindre och medelstora företag får en otillfredsställande utveckling. Detta innebär i sin tur att nyskapandet inom näringslivet minskar och att innovationsgraden avtar. Samtidigt är nyetableringarna bara en del av den totala investeringsaktiviteten. En utredning rörande investeringar och nyetableringar med uppgift att dels kartlägga nuvarande tendenser, dels föreslå stimulansåtgärder är därför enligt utskottets mening angelägen. En sådan utredning bör också beröra de närliggande frågor som tagits upp i motionen 1973:1470, nämligen orsakerna till den

NU 1973:54

nuvarande strukturella arbetslösheten och möjligheterna att förbättra de konjunkturpolitiska instrumenten. Utskottet tillstyrker sålunda en utredning enligt motionen 1973:1495 och det här berörda yrkandet i motionen 1973:1470.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1470 punkten B 1 och motionen 1973:1495 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående investeringar och nyetableringar i enlighet med vad utskottet anfört,

17. beträffande investeringsbidrag (utskottets hemställan under 37) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 28 i utskottets yttrande som börjar med ”Förslag av motsvarande” och slutar med ”och avstyrker motionen” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Direkta statliga bidrag till företag förekommer i vissa fall, bl. a. inom ramen för den regionalpolitiska stödverksamheten. Vad motionärerna föreslår är sålunda inte någonting principiellt nytt utan en vidareutveckling av en redan etablerad metod till stöd för företag. Goda skäl kan enligt utskottets mening anföras för en ordning som möjliggör att företag som inte kan redovisa överskott på sin rörelse inte fördenskull går förlustiga det stöd som övriga företag får genom avdrag vid beskattningen. Utskottet tillstyrker därför motionen 1972:1508.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1508 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag rörande ett system med investeringsbidrag i enlighet med vad utskottet anfört,

18. beträffande industriella utvecklingscentra (utskottets hemställan under 39) av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet yttrade sig” och slutarmed ”rörande industriella utvecklingscentra” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

De hittillsvarande erfarenheterna av IUC i Skellefteå måste enligt utskottets mening bedömas som goda. Utskottet anser att inrättandet av industriella utvecklingscentra är ett viktigt inslag bland stödåtgärderna till förmån för mindre och medelstora företag och att en utbyggnad av nya sådana centra snarast bör komma till stånd. Utskottet tillstyrker därför det här berörda yrkandet i motionen 1973:5 14.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. att riksdagen med bifall till motionen 1973:514 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj:t hemställer att förslag om

5 Riksdagen 1973. 17 sami. Nr 54

NU 1973:54

inrättande ytterligare industriella utvecklingscentra föreläggs riksdagen,

19. beträffande kartläggning av näringspolitikens verkningar (utskottets hemställan under 40) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med ”1 medvetande om” och slutar med ”inte vara erforderlig” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Självfallet leder olika näringspolitiska åtgärder till olika konsekvenser för företag av olika storleksordning. Totalt sett måste näringspolitiken utformas på sådant sätt att den ena gruppen inte gynnas på bekostnad av den andra. Någon uppföljning av vilka effekter olika näringspolitiska åtgärder medfört för företag tillhörande olika storleksklasser har såvitt utskottet känner till inte skett. En utredning av detta slag skulle vara av stort värde för uppläggningen av näringspolitiken i framtiden. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet att en utredning av detta slag skall komma till stånd.

dels att utskottet under 40 bort hemställa

40. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1474 punkten 1 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande näringspolitikens verkningar på företag i olika storleksklasser enligt vad utskottet anfört,

20. beträffande åtgärder för att främja mindre och medelstora företag i förhållande till storföretag (utskottets hemställan under 41) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 30 i utskottets yttrande som börjar med ”Enligt utskottets uppfattning” och slutar med ”avstyrker därför motionsyrkandet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet anser att om den föreslagna kartläggningen av skillnaderna i samhällets näringspolitik och deras effekter på mindre och större företag skulle visa att den förra gruppen är missgynnad i vissa avseenden åtgärder bör vidtas varigenom detta missförhållande kan undanröjas. En utredning bör föreslå vilka åtgärder som bör komma i fråga i detta sammanhang.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1474 punkten 2 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande åtgärder för att främja de mindre och medelstora företagen i enlighet med vad utskottet anfört,

21. beträffande åtgärder för att förbättra villkoren för mindre och medelstora företag (utskottets hemställan under 42) av herrar Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

NU 1973:54

dels att det stycke på s. 31 i utskottets yttrande sorn börjar med ”En rad åtgärder” och slutar med ”utskottet inte tillstyrka” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en livskraftig småföretagsamhet är en av förutsättningarna för en på lång sikt effektiv konkurrens. Näringspolitiken måste således innefatta stödåtgärder till förmån för de mindre företagen. Ett effektivt stöd kan inte åstadkommas genom punktinsatser. Vad som krävs är ett samlat program av åtgärder som generellt underlättar företagandets villkor och stimulerar till ökat nyföretagande. De selektiva insatserna bör begränsas så långt som möjligt. Riksdagen bör snarast få ta ställning till ett brett upplagt program med detta syfte. Åtgärdsprogrammet bör bl. a. ta sikte på att förbättra företagens lönsamhet och självfinansieringsförmåga, att underlätta deras försörjning med riskkapital och att öka sparandet. Åtgärder måste också vidtas för att förhindra att den iakttagna tendensen till minskat intresse för teknisk och naturvetenskaplig utbildning fortsätter. Skärpta krav måste vidare ställas på planeringen inom den offentliga sektorn. Utan vetskap om samhällets långsiktiga planer får företagen svårare att planera för sin framtid, vilket i sin tur ofördelaktigt påverkar samhällets planering. Ömsesidighet i vad gäller kraven på information är enligt utskottets uppfattning en viktig förutsättning för en framgångsrik näringspolitik. Utskottet tillstyrker motionen.

dels att utskottet under 42 bort hemställa

42. att riksdagen med bifall till motionen 1973:81 1 hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag till åtgärder i syfte att förbättra villkoren för de mindre och medelstora företagen i enlighet med vad utskottet anfort,

22. beträffande utredning om förenklade företagsformer för mindre och medelstora företag (utskottets hemställan under 43) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 32 i utskottets yttrande som börjar med ”1 propositionen 1973:93” och slutarmed ”i denna fråga” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att de företagsformer som nu står till buds är otillfredsställande för de mindre företagen. Den enskilda firman har oklara juridiska bestämmelser. Den privata egendomen sammanblandas med företagets och den enskildes integritet är dåligt skyddad. Bestämmelserna för aktiebolagen är inte anpassade till de små företagen, och tillräckliga förbättringar synes inte komma att ingå i det förslag till ny aktiebolagslag som är under beredning. Utskottet tillstyrker därför att en utredning tillsätts för att utarbeta förslag till förenklade företagsformer för mindre företag.

NU 1973:54

dels att utskottet under 43 bort hemställa

43. att riksdagen i anledning av motionen 1973:1509 hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning rörande förenklade företagsformer för mindre och medelstora företag,

23. beträffande den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin (utskottets hemställan under 44) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 32 med ”Utskottet kan instämma” och slutar på s. 33 med ”motionen 1973:1511” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1973:1511 att situationen inom de aktuella industribranscherna blivit sådan att det krävs att en utredning tillsätts med uppgift att göra en övergripande analys av de problem och svårigheter som möter denna industrisektor. På grundval av denna utredning bör förslag framläggas till åtgärder i syfte att öka dess konkurrenskraft och ekonomiska stabilitet. Utskottet vill förorda att de åtgärder som kommer i fråga skall vara av generellt verkande natur. Utredningsarbetet bör enligt utskottets uppfattning bedrivas skyndsamt.

dels att utskottet under 44 bort hemställa

44. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1511 hos Kungl. Maj:t hemställer om åtgärder till förmån för den importkonkurrerande hemmamarknadsindustrin i enlighet med vad utskottet anfört,

24. beträffande förberedelsearbete för utvidgning av avtalen mellan Sverige och EG (utskottets hemställan under 50) av herrar Andersson i Örebro (fp), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 36 i utskottets yttrande som börjar med ”Någonting som bör” och slutar med ”nya internationella förhandlingssituationer” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Utskottet finner det i likhet med motionärerna angeläget att Sverige vid lämpligt tillfälle försöker få till stånd nya förhandlingar med de europeiska gemenskaperna rörande anslutningsform etc. För att detta skall kunna ske erfordras ett omfattande utredningsarbete inom berörda departement och ämbetsverk. Det är därför naturligt att riksdagen i enlighet med det här berörda yrkandet i motionen 1973:1470 hos Kungl. Maj:t begär att ett sådant förberedelsearbete igångsätts.

dels att utskottet under 50 bort hemställa

50. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten B 2 hos Kungl. Maj:t hemställer att förberedelsearbete vidtas för utvidgning av avtalen mellan Sverige och de europeiska gemenskaperna enligt vad utskottet anfört,

NU 1973:54

25. beträffande selektiva stödåtgärders verkningar (utskottets hemställan under 51) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 37 i utskottets yttrande som börjar med ”Det är givet” och slutar med ”motionen 1973:1489” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Motionärerna riktar enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett betydelsefullt förhållande som kräver åtgärder från samhällets sida. Det alltmer utbyggda systemet med selektiva stödåtgärder tenderar att allvarligt rubba grunderna för marknadshushållningen. Utskottet ansluter sig till kravet på en undersökning av de påtalade tendenserna till snedvridning av konkurrensen inom näringslivet och tillstyrker sålunda motionen 1973:1489.

dels att utskottet under 51 bort hemställa

51. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1489 hos Kungl. Maj:t hemställer om en undersökning av selektiva stödåtgärders verkningar på konkurrensförhållandena inom näringslivet i enlighet med vad utskottet anfort,

26. beträffande parlamentarisk arbetsgrupp för utarbetande av handlingslinjer för näringspolitiken (utskottets hemställan under 52) av herrar Börjesson i Glömminge (c) och Gustafsson i Byske (c), som anser

dels att det stycke på s. 37 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet anser alltjämt” och slutar med ”motionen 1973:1458” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

I den föreliggande motionen liksom i dess föregångare visas klart att samhällets näringspolitiska åtgärder kännetecknas av allvarliga skevheter och brister och otillräcklig samordning. Behovet av en helhetssyn på näringspolitiken är uppenbart. De statliga åtgärderna på skilda områden av betydelse för näringslivet måste baseras på ett handlingsprogram som möjliggör ett enhetligt grepp från samhällets sida. Som tidigare understrukits skall den föreslagna arbetsgruppens uppgift givetvis inte vara att närmare utreda alla de olika problemkomplex som har betydelse från näringspolitisk synpunkt utan i stället att dra konklusionerna av det rika utredningsmaterial som kommer till stånd genom andra organs försorg. Att fakta och förslag från olika utredningar bedöms utifrån en enhetlig grundsyn innan de upptas till beslut av statsmakterna måste vara angeläget. Utskottet finner alltså motionärernas förslag välbefogat och tillstyrker detta.

dels att utskottet under 52 bort hemställa

52. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1458 hos Kungl. Maj:t hemställer om skyndsamt tillsättande av en parlamentarisk arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta grunder och riktlinjer för en aktiv näringspolitik i enlighet med vad utskottet anfört,

r

NU 1973:54 58

27. beträffande uttalande om socialliberal ramhushållning (utskottets hemställan under 53) av herrar Andersson i Örebro (fp) och Wirtén (fp), som anser

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med ”En granskning av” och slutar med ”Utskottet avstyrker motionsyrkandet” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett värdefullt sätt sammanfattat vad som bör utgöra grunden för näringspolitiken och den ekonomiska politiken i vårt land. En allmän anslutning till de principer som motionärerna deklarerar skulle skapa förutsättningar för en balanserad och positiv utveckling av vår ekonomi och sålunda ha stort värde. Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande om ett uttalande av angiven art.

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten A 1 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande en socialliberal ramhushållning,

28. beträffande uttalande om lönsamhet i företagen (utskottets hemställan under 54) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med ”Det föreslagna uttalandet” och slutar med ”även detta motionsyrkande” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Företagens vinstmarginaler har under 1960-talet minskat. Under 1971 var utvecklingen dålig. En återhämtning synes däremot ha skett 1972. Den sjunkande självfinansieringsgrad som följer av den angivna ofördelaktiga vinstutvecklingen är enligt utskottets mening ett allvarligt problem. Lönsamheten är, som motionärerna framhåller, en avgörande faktor för industrins investeringsvilja. Utskottet finner det angeläget att den ekonomiska politiken och näringspolitiken utformas så att den nedåtgående trenden i vad gäller lönsamhet och soliditet bryts. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till denna uppfattning genom det i motionen 1973:1470 föreslagna tillkännagivandet till Kungl. Maj:t.

dels att utskottet under 54 bort hemställa

54. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1470 punkten A 2 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående betydelsen av lönsamhet i företagen,

29. beträffande teknologisk forskning rörande de mindre och medelstora företagens produktionsvillkor (utskottets hemställan under 55) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c), Wirtén (fp) och Hovhammar (m), som anser

NU 1973:54

dels att det stycke på s. 38 i utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet delar motionärernas” och slutar med ”utskottet inte erforderligt” bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

Motionärerna riktar enligt utskottets mening uppmärksamheten på ett allvarligt problem inom svensk teknologisk forskning. De mindre och medelstora företagens speciella förhållanden tenderar att försummas och forskningsverksamheten att relativt ensidigt inriktas på de stora företagens behov. En ändring härvidlag är av nöden. Utskottet anser det angeläget att utskottet genom det i motionen föreslagna uttalandet till Kungl. Maj:t poängterar detta förhållande.

dels att utskottet under 55 bort hemställa

55. att riksdagen med bifall till motionen 1973:1454 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört angående den teknologiska forskningens inriktning.

GOTAB 73 3887 S Stockholm 1973