Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:48 angående anslag till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75, m. m., jämte motioner
Civilutskottets betänkande nr 30 år 1974
CU 1974:30
Nr 30
Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:48 angående anslag till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75, m. m., jämte motioner.
Propositionen
Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:48 under åberopande av bi lagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden föreslagit riksdagen att
1. godkänna de ändrade riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen som förordats i statsrådsprotokollet,
2. till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
I propositionen 1974:1 (bil. 4) togs motsvarande anslag upp som beräkningspunkt.
Motionerna
I anledning av propositionen 1974:48 har väckts motionerna 1974:
1664 av herrar Svanström (c) och Pettersson i Örebro (c) vari föreslås att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Majit att utreda sättet för fastställande av ortnamn enligt vad som anförts i motionen,
1665 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att driftsystem 1 begränsas till Uppsala län,
2. att vad i övrigt anförts i motionen (om prioritering av arbete på ett tekniskt enkelt rikssystem med decentraliserad registeradministration, m. m.) beaktas av den i propositionen aviserade utredningen.
Tidigare riksdagsbehandling m. m.
Fastighetsbeteckningsreformen
1968 års riksdag(prop. 1968:1 bil. 4s. 10, SU 1968:2,3LU 1968:5)godkände vissa riktlinjer för en reform av fastighetsregistreringen. Riktlinjerna innebar bl. a. att jordregistret och stadsregistret skall ersättas av ett för hela landet enhetligt fastighetsregister, byggt på ADB-teknik. Fastigheternas läge skall redovisas med koordinater. Reformen skulle genomföras så snabbt som möjligt jämsides med fortsatt utredningsarbete. Kungl. Maj:t hade att bestämma hur utredningsarbetet och reformgenomförandet skulle organiseras.
I denna reform av fastighetsregistret ingick sålunda en beteckningsreform, innebärande att ett enhetligt beteckningssystem skulle införas. Detta skulle utformas på i princip samma sätt som det system som används i jordregistret.
1 Riksdagen 1974. 19 sami. Nr 30
CU 1974:30
2 Kommunen skulle vara registerområde. Inom registerområdet skulle beteckning vara lokaliserande, dvs. innehålla ett namn med anknytning till allmänt kända geografiska begrepp. Kungl. Maj:t hade att utforma de närmare föreskrifterna. Dessa togs in i kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister, m. m. (RUK). Lantmäteristyrelsen fick huvudansvaret för beteckningsreformens genomförande och har vid flera tillfällen utfärdat anvisningar om det fortsatta arbetet.
Vid riksdagsbehandlingen (3LU 1968:5) förutsattes att man skall slå vakt om de nuvarande namnen i registren och att beteckningsbyten skall ske med stor försiktighet bl. a. för att bevara i namntraditioner liggande kulturvärden. Samtidigt ströks också under vikten av att registerbeteckningarna inte blev mer komplicerade eller omfattande än som var oundgängligen nödvändigt.
1971 års riksdag (CU 1971:15) avslog motioner vari föreslagits samråd med ortsinvånarna för att bevara hävdvunna ortnamn. Utskottet anförde att redan gällande bestämmelser gav utrymme för ett sådant samråd och förutsatte bl. a. en tillämpning därav, så att det i motionerna angivna intresset beaktades så långt det över huvud taget var möjligt.
1972 års riksdag (CU 1972:4) avslog motioner om ändringar av grunderna för registerreformen. Civilutskottet hade stannat för att antagna riktlinjer i frågan om valet av kommun som registerområde fortfarande borde gälla. Utskottet pekade bl. a. på möjligheten att inom riktlinjernas ram tillgodose syftet att bevara vissa namn genom att låta dessa antecknas som särskilt namn. Utskottet pekade vidare på möjligheten att genom uppmjukning av anvisningar i fråga om trakts minsta storlek tillgodose bevarandeintressen. Det ansågs av utskottet möjligt och förenligt med redan gällandeanvisningar att låta socknar utgöra trakter med socknens namn eller att i andra fall använda gällande traktnamn, eventuellt i sammansättning med sockennamnet. Utskottet förutsatte att, om så visade sig lämpligt för att möjliggöra sammansättningar, undantag i vissa fall skall kunna medges från vad som föreskrivits i RUK om traktnamns längd. 1 anslutning till ärendets beredning i utskottet uttryckte representanter för lantmäteristyrelsen och riksantikvarieämbetet ömsesidig förståelse för en tillämpning av riktlinjer och anvisningar som utskottet skisserat.
Vid 1973 års riksdag avstyrkte utskottet (CU 1973:7) bl. a. ett motionsyrkande om att socken fortfarande skulle vara registerområde. Utskottet hänvisade till den praxis i namnfrågorna som då kunde skönjas, och som innebar bl. a. att kulturhistoriskt intressanta by- och gårdsnamn kunde bevaras i sammansättning med ett sockennamn. I ett särskilt yttrande av en ledamot i utskottet förordades att en generell huvudregel borde övervägas, enligt vilken vid namnöverenskommelse mellan by- eller gårdsnamn ett dubbelnamn borde bildas genom sammansättning av sockennamnet med by- eller hemmansnamnet. Riksdagen följde i denna del utskottet med 144
CU 1974:30
röster mot 119 och 10 nedlagda.
I statsverkspropositionen 1973 (prop. 1973:1 bil. 4 s. 23) hade anmälts att frågan om bl. a. kommunernas indirekta kostnader utreddes inom dåvarande civildepartementet. Efter riksdagsbehandlingen av hithörande frågor i mars 1973 riktades detta utredningsarbete också mot beteckningsreformens kulturhistoriska effekter. Utredningsresultatet har publicerats i den rapport (Ds C 1973:4) som utgör underlag för förslagen i propositionen.
Preliminära förslag till registerbeteckningar har upprättats i 22 län. Förslagen har emellertid hittills bearbetats endast beträffande Uppsala län, där enligt planerna beteckningsreformen — samtidigt med uppbyggnaden av fastighets- och inskrivningsregistret — skulle vara genomförd i mitten av år 1974. Utställning har skett i länets samtliga kommuner.
Några slutliga beslut om nya registerbeteckningar för landsbygd inom ramen för den generella beteckningsreformen har inte fattats. Beträffande vissa stadsregisterområden i Uppsala län, nämligen Uppsala, Enköping, Tierp, Öregrund och Östhammar, vilka ingått i försöksverksamheten för fastighetsdataprojektet, har emellertid slutliga beslut fattats om registerbeteckningar. Detsamma gäller områden av Luleå, Malmö, Nacka, Oskarshamns, Göteborgs, Södertälje och Trollhättans kommuner i samband med övergång till stadsregister. Slutligen skall nämnas att de nya principerna för beteckning av fastigheter i vissa fall tillämpats vid den översyn av registerbeteckningarna som sker t. ex. vid revidering av den ekonomiska kartan.
Beteckningsreformen har avsetts bli genomförd efter Uppsala län i Gävle kommun, Stockholms län, Malmöhus län och delar av Göteborgs och Bohus län i nu nämnd ordning fram till hösten 1976 och för landet i övrigt under en femårsperiod därefter.
Kungl. Maj:t har den 29 juni 1973 förordnat, att beslut enligt 22 $ första stycket 2 och 3 RUK i fråga om registerbeteckning i nytt fastighetsregister samt om traktnamn om traktindelning vid beteckningsrevision och vid uppläggande av stadsregister tills vidare inte får meddelas.
Fastighetsdataprojektet
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) inrättades år 1968 efter statsmakternas beslut om en reform av fastighetsregistreringen. Detta beslut innebar bl. a. att ett enhetligt fastighetsregister skulle läggas upp, att ADBteknik skall användas för registret och att registret skall förläggas till en central dator. CFD skulle fortsätta det utredningsarbete som tidigare bedrevs inom fastighetsregisterutredningen och genomföra fastighetsregisterreformen i den mån detta inte ankom på lantmäteristyrelsen. CFD fick år 1969 i uppdrag att i en försöksverksamhet beträffande ca 40 000 fastigheter i Uppsala län ta in även inskrivningsdata för fastigheterna. I utvecklingsarbetet
CU 1974:30
för fastighetsregistret hade även tagits upp bl. a. frågan om vilka data som på sikt bör ingå däri, och vilka ändamål en på lämpligt sätt uppbyggd databank kan tillgodose.
Sedan CFD inrättats fattade statsmakterna beslut (prop. 1970:1 bil. 4 s. 44, SU 1970:2,3LU 1970:8)om en reform även av inskrivningsväsendet. Beslutet innebära» ett nytt,centralt inskrivningsregister skall inforas,att ADB-teknik skall användas och att en central dator skall användas.
Genom beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971:1 bil. 4, CU 1971:5) organiserades CFD som en myndighet. 1 samband därmed vidgades uppgifterna till att omfatta utveckling av en databank för såväl fastighetsregister som inskrivningsregister. I detta sammanhang avslogs en motion om att anslag skulle anvisas med ett lägre belopp än enligt propositionen för att därmed få en lugnare takt i arbetet på en databank. Motionsförslaget motiverades bl. a. med att vissa frågor om kostnadsfördelningen mellan stat och kommun först borde lösas.
1972 års riksdag (prop. 1972:1 bil. 4, CU 1972:5) godtog Kungl. Maj:ts anslagsförslag vilket skulle möjliggöra verksamhet i ungefär dittillsvarande omfattning. Därvid avslogs också motionsyrkanden om att verksamheten borde begränsas i avvaktan på kompletterande utredning om bl. a. de ekonomiska förutsättningarna.
1973 års riksdag (prop. 1973:1 bil. 4, CU 1973:8) anvisade anslag till CFD, vilka beräknats bl. a. möjliggöra att försöken skulle fortsätta och fr. o. m. den 1 juli 1974 med början i Uppsala län avlösas av ett system i formell drift med rättsverkan. Detta driftsystem 1 avsågs successivt vidgas att gälla Gävle kommun, Stockholms län, delar av Malmöhus län samt delar av Göteborgs och Bohus län. Systemet skulle avlösas av ett driftsystem 2 för hela landet i slutet av år 1976. Civilutskottets majoritet hade ingen invändning mot att utbyggnaden av driftsystem 1, med formell drift, utanför Uppsala län fick ske efter beslut av Kungl. Maj:t. I reservation (c, fp, m) förordades att vidgningar av driftsystem 1 utanför Uppsala län och Gävle kommun skulle få ske endast efter riksdagens ytterligare hörande.
Vid den nämnda riksdagsbehandlingen år 1973 hade ett enhälligt civilutskott ingen invändning mot att för driftsystem 1 valdes ett terminalbaserat centralt system, knutet till datorutrustning i Gävle. Beträffande utformningen av driftsystem 2 hade justitieministern i propositionen anfört att alternativa lösningar borde undersökas. Utskottet hänvisade bl. a. därtill och till att utvecklingsarbetet redan omfattade flera alternativ och uttalade att statsmakterna, när frågan om ett definitivt beslut aktualiseras skall stå obundna av 1968 och 1970 års beslut i vad avser centrala system. De undersökningar av alternativa lösningar som väntades ge underlag för ett slutligt avgörande skulle enligt propositionen ingå som ett led — och ett mycket viktigt sådant — i CFD:s arbete på utvecklingen av driftsystem 2. I anslutning till motioner om att ett särskilt utredningsuppdrag skulle ges till
CU 1974:30
statskontoret fann utskottet inte anledning förorda att riksdagen tog ställning till utredningsarbetets närmare uppläggning. Kungl. Maj:t borde ge de föreskrifter som erfordrades för att godtagbar utredning skall kunna läggas till grund för statsmakternas kommande beslut. Vid utskottsbehandlingen konstaterades vidare enighet om att ett system i formell drift behövs för att ge ytterligare erfarenheter av transaktionsvolymer och rationaliseringseffekter under olika förhållanden.
Enligt CFD:s kompletterande anslagsframställning i februari 1974 (prop. s. 24-28) har, sedan civildepartementets rapport lagts fram, pågående arbete på genomförandet av reformerna enligt tidigare beslut avbrutits. Projektet var då av olika skäl försenat med omkring två månader. I stället har förberedelser påbörjats för att anpassa driftsystem 1 till det beteckningssätt som föreslagits i rapporten och senare även i propositionen. Skulle statsmakternas beslut i t. ex. beteckningsfrågan innebära en lösning som ur systemteknisk synpunkt ligger utanför de förutsättningar som CFD arbetar med kan reformgenomförandet inte följa den plan som lagts till grund för anslagsberäkningen. Denna plan innebär bl. a. att handläggningsförsök skulle börja inom Uppsala kommun vid månadsskiftet oktober-november 1974 och pågå i cirka ett halvt år. Omkring den 1 juli 1975 skulle ett system i formell drift kunna tas i bruk för Uppsala län.
Justitieministern har i april 1974 tillkallat en parlamentarisk utredning om ett riksomfattande system för fastighetsregistrering m. m. 1 utredningsdirektiven anförs bl. a.:
Av vad jag nu anfört framgår att frågan om utformningen av framtida system för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende är komplicerad. En råd tekniska och ekonomiska frågor belyses i de utredningar DASK, CFD, RSV och statskontoret nu gör. Även om dessa utredningar ännu inte avslutats, kan det redan nu konstateras, att flera olika lösningar för system för fastighetsregistrering, inskrivningsväsende, folkbokföring och beskattning är möjliga att genomföra under 1980-talet. Den tidsplan som redovisas i den tidigare nämnda lägesrapporten avseende systemet för folkbokföring och beskattning tar sikte på att ett nytt ADB-system skall genomföras med början 1978. Med hänsyn bl. a. till detta och till de stora kostnaderna för fastighetsdataprojektet — anslaget till CFD för budgetåret 1974/75 beräknas till 15 milj. kr. — är det emellertid angeläget att valet av lösning träffas så snart som möjligt. Sett i detta perspektiv minskar valmöjligheterna. Samtidigt är det angeläget att valet av system för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende sker så att man inte binder sig för lösningar som på längre sikt visar sig vara förenade med olägenheter.
Det utredningsarbete som hittills gjorts och som nu pågår bör kunna bilda utgångspunkt för en samlad bedömning av frågan om hur fastighetsregister och inskrivningsregister skall ordnas i framtiden och om man bör åstadkomma en samordning med andra system, t. ex. system för beskattning.
1 det senare fallet bör i första hand prövas en form av samordning, som innebär att önskad information kan utväxlas mellan olika system. En långt gående teknisk samordning av två administrativt så omfattande och kom -
CU 1974:30
plexa system som det för fastighetsregister och inskrivningsregister å ena sidan och det för folkbokföring och beskattning å den andra bör vidareutredas endast i den mån det framstår som uppenbart att påtagliga fördelar därigenom står att vinna. En bedömning av vilken teknisk lösning som bör väljas för fastighetsregistrering och inskrivningsväsende bör inte baseras enbart på de alternativ som Statskonsult rekommenderat för fortsatta studier. Bedömningen av tänkbara alternativ bör i stället göras förutsättningslöst. Det innebär bl. a. att andra lösningar än sådana tekniskt avancerade ADB-lösningar som det hittillsvarande utredningsarbetet avsett bör tas med i bedömningen. För att olika lösningar skall kunna jämföras är det viktigt att kostnads- och intäktsanalyser utförs. Självfallet kan arbetet på driftsystem 1 ge värdefulla erfarenheter för valet av system. En uppföljning av driftsystem 1 är därför angelägen.
För de uppgifter jag nu angett behövs enligt min mening en särskild kommitté med parlamentarisk förankring. Kommittén bör samarbeta med DASK och berörda myndigheter.
Utskottet
A ndringar i fastigheisbeleckningsreformen
Inom dåvarande civildepartementet inriktades efter 1973 års riksdagsbeslut ett pågående utredningsarbete om reformens ekonomiska konsekvenser för kommunerna, m. m., på att ytterligare undersöka även reformens kulturhistoriska konsekvenser. Detta utredningsarbete har lagts till grund för det förslag i fråga om ändringar i beteckningsreformen som nu förelagts riksdagen. Förslaget innebär att registerbeteckning skall anges med kommunnamn, en socken- eller områdeskod - enligt vissa bedömningar med högst tre siffror - i förening med by-, gårds- eller kvartersnamn samt registernumret (Aspa 013-Altuna 2:3, Östad 001-Eken 4). I manuell hantering får kommunnamnet sättas sist (013-Altuna 2:3 i Aspa kommun).
Bland motiveringarna för förslaget anför departementschefen att enligt hans mening den beslutade registerreformen har betydande fördelar. Reformen har emellertid angetts medföra vissa nackdelar av kulturhistorisk och ekonomisk art - i båda fallen beroende på beteckningsbyten. Det konstateras att något från alla synpunkter invändningsfritt alternativ inte står att finna. Det är därför enligt departementschefens mening önskvärt att välja en utformning som kan vinna så bred anslutning som möjligt. Det i propositionen framförda utredningsförslaget hade accepterats av bl. a. företrädare för kulturvårdande institutioner.
Utskottet kan helt ansluta sig till sålunda angivna utgångspunkter för bedömningen. Det är enligt utskottets mening av flera skäl nödvändigt att snarast få en definitiv och accepterad lösning av registerbeteckningsfrågan. Detta ställningstagande kan emellertid självfallet inte utesluta att förslaget sakprövas och att även andra alternativ med motsvarande fördelar ur kulturhistorisk och kommunalekonomisk synpunkt övervägs. Det förhållande att vissa förberedelser för att genomföra utredningsförslaget delvis
CU 1974:30
kan bli onyttiga vid ett ändrat beslut kan inte heller få begränsa prövningsmöjligheterna, vilka måste ses i ett längre perspektiv.
Det i propositionen framlagda förslaget, enligt vilket en socken- eller områdeskod med högst tre siffror skall knytas till trakt- respektive kvartersnamnet, synes ha tillgodosett de ovan angivna kulturhistoriska intressena. Bland dess väsentliga fördelar ingår även att beteckningarna blir korta och enhetliga samt i viss mån indirekt lokaliserande. Utskottet har emellertid ansett att systemet med sifferkoder, använda även i de till antalet helt övervägande fall då namnöverensstämmelse inte föreligger, har betydande nackdelar. Systemet kan dels förefalla att vara ett steg mot numeriska beteckningar, vilka tidigare inte ansetts böra ens diskuteras, dels innebära risk att koden inte skrivs ut eller anges felaktigt med därav följande även praktiska olägenheter. Med hänsyn därtill och till andra i remissopinionen framförda invändningar har utskottet ansett sig böra undersöka om inte systemets fördelar kan uppnås även med andra lösningar.
De motsättningar som rått i fråga om en fastighetsregisterreform har i huvudsak utgått från skilda inställningar till hur och i vilken mån man skall beakta krav på att bibehålla dels gällande sockenindelning, dels gällande by- och gårdsnamn. Att dessa krav skall beaktas låg redan i 1968 års beslut.
Önskemålet att hävda sockenindelningen har i huvudsak förts fram genom yrkanden om att sockennamnet skulle ingå i fastighetsregistrets beteckningssystem - antingen som registerområde eller på annat sätt. Sockenbegreppet binds nu formellt endast till att jordregistersocken utgör registerområde. Skälen för att låta de nya kommunerna vara registerområden har ansetts hindra att detta system bibehålls. Därvid har man sökt bevara sockennamnet i fastighetsregistret t. ex. genom att införa socken som underområde, genom att kombinera socken- och bynamn eller genom att - som nu i propositionen - införa en sifferkod för jordregistersocknen m. m.
Utskottet ansluter sig som tidigare till utgångspunkten att kommunen skall vara registerområde.
Utskottet har tidigare uttryckt meningen att bevarandet av sockentraditionen inte i allt kan och bör bygga på registerbeteckningarna och att den eljest levande namntraditionen har väsentlig betydelse. Utskottet finner inte skäl att gå ifrån denna ståndpunkt. Eftersom jordregistersocknen upphör som indelningsenhet även med kodsystemet skulle koden endast innebära hänvisning till en grupp registerfastigheter. Enligt utskottets mening borde det primära intresset rikta sig mot att i första hand skapa ett bestående territoriellt sockenbegrepp, som ger möjjighet till kartredovisning och som därmed kan ha lokaliserande betydelse. Ett sätt att uppnå detta är att föreskriva att socken skall anges på registerkarta och på den ekonomiska kartan. Därav följer också att sockennamnet anges på kartorna. Utskottet förordar - efter att ha inhämtat lantmäteristyrelsens synpunkter på frågan - att dessa åtgärder genomförs. Utskottet har därvid förutsatt att den från kulturhistoriskt håll ofta åberopade kontinuiteten i socknen som geografiskt begrepp
CU 1974:30
skall tillåta att sockengränserna fixeras till den omfattning som respektive jordregisterområde kan ha vid registerreformens genomförande. Hänsyn bör därför inte tas till de förändringar som skulle kunna föranledas av fastighetsbildning över sockengräns. Inte heller församlingsgränser påverkas nu av fastighetsbildning. I vilken mån sockengränserna och namnen härutöver tas upp i t. ex. kommersiella eller vetenskapliga specialkartor kan inte falla under riksdagens bedömning utan blir beroende av i olika sammanhang uttalade behov därav. Under alla förhållanden har med här förordad ordning skapats den grundläggande förutsättningen för att bibehålla ett sockennamn, nämligen att ange ett geografiskt område som namnets och därmed kulturtraditionens bärare. Av det sagda följer däremot inte att socknen skulle få någon given plats i den administrativa indelningen. Utanför jordregisterområdenas sockenindelning ligger som hittills stadsregisterområdena.
I fastighetsregistret bör som enligt propositionens förslag sockennamnet eller -namnen antecknas och anges i klartext på utgående fastighetskort m. m. På samma sätt anges även församlingsnamnet, ofta sammanfallande med sockennamnet. Frågan om sockennamnet i klartext eller genom en i registerbeteckningen inte ingående kod skall kunna användas som sökbegrepp torde få prövas i det fortsatta utredningsarbetet. Denna fråga anknyter delvis till församlingsindelningens betydelse och samordningen med kommande utformning av folkbokförings-och taxeringsregistren. Även andra behov att kunna söka viss grupp av fastigheter kan anmäla sig. Ytterst blir detta en fråga om att väga respektive önskemål mot därav förorsakade systemkostnader.
I fråga om by- och gårdsnamnen har huvudinvändningarna hittills riktat sig mot att namnbyten blivit nödvändiga dels i kollisionsfall, dvs. då samma namn funnits inom två eller flera socknar inom kommunen, dels på grund av krav på minsta traktstorlek.
Vid 1972 och 1973 års riksdagar har utskottet förordat jämkningar av grunderna för beteckningsreformen som skulle innebära mindre stränga krav på traktstorlek och därmed ett minskat antal beteckningsbyten. Utskottet har vidare pekat på möjligheten att vid namnöverensstämmelse använda och sålunda bevara gällande traktnamn i förening med sockennamnet. I ett särskilt yttrande till utskottets betänkande år 1973 har förordats att dessa namnkombinationer inte endast skulle anges som möjligheter utan anvisas som en generell huvudregel. Med hänsyn till vad som förevarit i samband med ärendenas beredning - särskilt den år 1972 och 1973 ådagalagda enigheten mellan riksantikvarieämbetet och lantmäteristyrelsen - utgick utskottet från att de ändrade riktlinjerna hade accepterats även ur markerat kulturhistorisk synpunkt. Utskottets förslag i dessa delar godkändes av riksdagen.
Enligt fastighetsregisterutredningens undersökningar (SOU 1966:63, s. 170-173) var antalet jordregisternamn och stadsdelsnamn 124 000, varav 15 000 representerade avförda fastigheter. Vidare angavs att dubblettnamn
CU 1974:30
till likalydande namn inom kommunblock förekom i 11 000 fall, varav 2 400 var lägenheter m. m. För riket som helhet skulle sålunda namnbyten eller tillägg behöva göras i fråga om ca 10 procent av traktnamnen. Förhållandena är dock mycket varierande i olika delar av landet. På Gotland är dubblettnamnen 50 procent och andelen sådana namn är i äldre kulturbygder generellt högre än riksmedeltalet.
I de fall då namnöverensstämmelse föreligger leder det oeftergivliga kravet på att registerbeteckningarna skall vara unika till namnbyte i den mån inte namnen särskiljs genom tillägg i någon form. Utskottet har, som angetts, i första hand önskat pröva andra alternativ än koder såsom tillägg. Utskottet har i denna del inte funnit skäl anförda för att frångå tidigare hänvisning till möjligheten att i första hand kombinera by- eller gårdsnamnet med sockennamnet.
De alternativ som härvid tilldragit sig det största intresset är de kombinationsgrunder som i rapporten angetts som alternativ A (Aspa Altuna-Berga 2:3, Jönköping Gränna-Eken 4, med i propositionen angiven möjlighet att i manuell hantering sätta kommunnamnet sist) och det senast vid lantmäteristyrelsens yttrande av Åke Sätre som reservation fogade förslaget (Backen 5:7 i Brunflo i Östersunds kommun, Eken 4 i Gränna i Jönköpings kommun).
Reservationsförslaget har uppenbara språkliga fördelar och ansluter nära till vad som hittills är vanligt. Enligt reservationsförslaget skulle socken-, tätorts- eller stadsdelstillägg göras inte endast för att särskilja lika traktnamn utan även eljest när traktnamnet inte kunde uppfattas som lokaliserande på kommunal nivå. Enligt vad utskottet inhämtat bedömer förslagsställaren att tillägg skulle komma i fråga för totalt 60-70% av fastigheterna. Det bör noteras att tillägget enligt förslagsställaren anses ingå i traktnamnet (Backen... i Brunflo) och sålunda inte utgör ett femte beteckningsled.
Utskottet har beaktat att i nuvarande hantering det efter numret placerade sockennamnet - trots att det ingår i den officiella beteckningen - ofta faller bort i hanteringen och ersätts av kommunnamnet. Detta bestyrks av utredningen som ger exempel på att i viss användning vid länsstyrelse socken angetts jämte kommun i 24 beslut (ca 10%) medan i övriga 223 fall endast kommunnamnet angetts. De direkta namnkombinationerna kan i kollisionsfallen enligt utskottets mening bättre fylla kraven på enhetlighet och stabilitet och därmed lättare få avsedd allmän användning i administrativa sammanhang. Man kan inte heller se bort från alternativens olika lämplighet vid t. ex. kart- och blankettredovisning. Möjligheterna att i vissa sammanhang göra namntillägg i lokaliserande syfte behandlas nedan. Dessa förhållanden har av utskottet bedömts leda till att beteckningar med direkt kombination (Altuna-Berga, Lits Åsen e. d.) får anses vara att föredra i kollisionsfallen.
Grundkravet från kulturvårdssynpunkt att gällande by- och gårdsnamn i princip skall kunna behållas - ett krav som nu får tillgodoses - gör att traktindelningen i jordregisterområdena är i stort sett given. Kravet på att trakterna skall vara så stora att deras namn är lokaliserande behöver sålunda
CU 1974:30
inte endast mjukas upp ytterligare utan helt frånfallas. Reservationsförslagets innebörd att namntillägg skall göras i lokaliserande syfte får ses mot denna bakgrund.
Önskemålet om att kunna använda på kommunnivå lokaliserande namn torde kunna i sak tillgodoses även utan att registerbeteckningen fåre» tillägg. Enligt utskottets mening är behovet av lokalisering olika från fall till fall beroende på sammanhanget. Även om kombinationsnamnen förbehålls kollisionsfallen i fastighetsregistret är det självfallet möjligt och tillåtet att, beroende på behovet, i löpande text vid manuell hantering efter registernumret tillägga t. ex. socken- eller tätortsnamn. I andra fall kan det vara lämpligt att ange församling, stadsdel eller liknande. Uppgift om socken och församling ges även, enligt vad som anförts, i fastighetskort från databanken.
Utskottet förordar sålunda som generell huvudregel att - då inte endast nummerändring är lämpligast - dubblettnamn på by, gård eller kvarter skiljs genom att namnet kombineras med namn på socken eller stadsregisterområde. Från denna regel bör kunna medges vissa undantag. Sålunda bör annan ändring göras då kombinationen är olämplig ur språklig synpunkt (t. ex. kombination av dubbelnamn). Vidare bör det som hittills vara möjligt att byta namn av typen Prästbordet m. m. till sockennamn. Enligt vad lantmäteristyrelsen uppgett torde denna namntyp representera en betydande andel, troligen närmare 50%, av alla kollisionsnamn.
Även i vissa övriga fall bör möjlighet föreligga till namnändringar. Som även föreslås i propositionen bör sålunda i de s. k. godsfallen, dvs. sammansättningar av många namn, förenkling kunna göras. Vidare bör det vara möjligt att ändra kulturhistoriskt inte värdefulla namn på obebyggda avsöndringar m. m. Motsvarande möjlighet bör även föreligga beträffande fastighet som utgör mindre enhet inom annan jordregisterenhet i de fall då enhetens namn bevaras på den ursprungliga bebyggelsen.
De undantagsfall som angetts i de föregående styckena bör självfallet som hittills granskas ur bl. a. kulturhistorisk synpunkt genom riksantikvarieämbetet och ortnamnsarkivet i Uppsala, vilkas synpunkter torde böra tillmätas stor vikt.
Enligt utskottets mening bör vidare förslag om ändring enligt dessa undantagsregler delges fastighetsägare inom jordregisterområde genom personliga underrättelser. Information om ändringsförslag bör när det inte är uppenbart obehövligt lämnas genom annonser i dagspressen för att tillfälle skall ges även lokala opinioner att framföra sina synpunkter. Kungörelse i förening med ett formellt utställningsförfarande blir då inte erforderlig annat än i stadsregisterområden, vilket sammanfaller med propositionens förslag. Fastighetsägarens synpunkter bör dock enligt utskottets mening inte tillgodoses i strid mot ett markerat kulturhistoriskt intresse. Detta bör enligt utskottets mening gälla även vid sammanläggning m. m.
Utskottet har vidare övervägt lämpligheten att vid tätortsbildning inom jordregisterområde beakta intresset av att ändra ett bestående traktnamn
CU 1974:30
och traktindelning så att de överensstämmer med namn och indelning i stadsdelsområden e. d. Sådana ändringar skulle ge traktnamnen ett bättre lokaliserande innehåll. Med hänsyn emellertid till att enligt rapporten och propositionen bevarandeintressen i övrigt ansetts böra tillmätas större vikt än lokaliseringskraven har utskottet inte velat nu förorda att nämnda ytterligare undantagsmöjligheter generellt öppnas. 1 fråga om större tätorter bör dock, efter nämnd kulturhistorisk granskning, sådan anpassning kunna ske på kommunens framställning därom.
Även om förordad ordning i de allra flesta fall undanröjer behovet att anteckna särskilt namn på fastighet bör denna möjlighet dock kvarstå.
I det föregående har utskottet utgått från propositionens ståndpunkt i fråga om att kommunerna beträffande kvartersfastigheten skall ha valfrihet mellan kvartersnamn och annat traktnamn. Denna valfrihet har bedömts som grundläggande då de kommunala följdkostnaderna beaktats. 1 propositionen anförda skäl för detta gäller även i ett system med namnkombinationer. I fråga om de kommunala följdkostnaderna överensstämmer sålunda propositionsförslagets utgångspunkter i huvudsak med vad utskottet ovan förordat. Skillnaden ligger närmast i att det enligt utskottets förslag i vissa kollisionsfall kan bli fråga om att kombinera kvartersnamn med namnet på stadsregisterområde eller annan tätort i de enligt uppgift drygt 110 kommuner där det finns mer än en stadsplaneort. Kommunernas möjlighet att genom ändring av kvartersnamn undanröja behovet av kombinationsnamn kvarstår.
Departementschefen anför med anslutning till lantmäteristyrelsens mening att som enda förutsättning för att fastighet skall få åsättas kvartersbeteckning bör uppställas att fastigheten helt eller delvis - enligt styrelsen till huvudsaklig del - är belägen i kvarter enligt stadsplan. Utskottet har ingen invändning häremot men erinrar om att bygglagutredningens förslag kan påkalla andra angivelser av motsvarande förutsättning.
Vad utskottet sålunda förordat torde - enligt vad utskottet erfarit - accepteras även av företrädare för kulturvårdens intressen. De kommunala synpunkterna har beaktats i allt väsentligt. Det förordade ansluter även till vad lantmäteristyrelsen och domstolsväsendets organisationsnämnd anfört och kan förenas med bl. a. statskontorets synpunkter. Enligt utskottets bedömning torde därmed de sökta förutsättningarna för en definitiv och accepterad lösning föreligga.
Namnmyndighet
I motionen 1974:1664 (c) föreslås riksdagen initiera en utredning om sättet för att fastställa ortnamn. Frågan har tidigare väckts av lantmäteristyrelsen och rikets allmänna kartverk och även behandlats i remissyttranden över civildepartementets rapport (prop. s. 36).
Enligt vad utskottet erfarit övervägs frågan inom Kungl. Maj:ts kansli. Något riksdagens initiativ är sålunda inte erforderligt.
CU 1974:30
12 Anslag till Centralnämnden för fastighetsdata
I propositionen föreslås att anslag anvisas med 15 milj. kr. för nästa budgetår och anförs att det ankommer på Kungl. Maj:t att fastställa fördelningen av anslaget på program.
Anslagsberäkningen utgår från nämndens kompletterande anslagsframställning, vilken bl. a. bygger på att driftsystem 1 skall kunna tas i bruk i slutet av budgetåret 1974/75. De ändrade förutsättningar som följer av ett bifall till vad utskottet ovan förordat om fastighetsbeteckningsreformen torde, liksom den i april 1974 tillkallade utredningen, medföra att anslagsberäkningen kan behöva prövas om. Nämnden torde därför komma att inge en ny plan för verksamheten. Utskottet utgår från att i samband därmed ytterligare belyses frågan om när ett system med rättsverkan kan tänkas gå i drift, något som inte torde vara möjligt förrän under budgetåret 1975/76. Sambandet med den tillkallade parlamentariska utredningen torde också framkalla behov av bedömningar när det kan vara möjligt att redovisa utvärderingsresultat från försöksverksamheten i övrigt. Utskottet har ingen erinran mot det föreslagna anslaget och förutsätter att riksdagen - om så erfordras - kan under löpande budgetår ta ställning till de förslag i övrigt som kan vara påkallade.
I motionen 1974:1665 (m) föreslås riksdagen besluta att driftsystem 1 begränsas till Uppsala län och att i utredningsarbetet prioriteras ett tekniskt enkelt rikssystem med decentraliserad registeradministration.
Tillsättandet av utredningen och vad utskottet förordat om fastighetsregistreringen har inte undanröjt riksdagens tidigare principbeslut. Intill dess annat beslut fattas riktar sig arbetet sålunda på att införa ett system i formell drift i Uppsala län och Gävle kommun och i övrigt i områden enligt Kungl. Maj:ts beslut. Det är emellertid inte praktiskt möjligt att under nästa budgetår fullfölja dessa planer ens beträffande Uppsala län. Motionärens intresse torde därför tills vidare vara tillgodosett i denna del. I fråga om driftsystem 2 gäller fortfarande att arbetet skall leda till en godtagbar utredning om olika alternativa lösningar som grund för kommande definitivt beslut. Statsmakterna skall därvid stå obundna av 1968 och 1971 års beslut i vad avser centrala system. Utskottet konstaterade redan år 1973 att riksdagen inte borde ta ställning till utredningsarbetets närmare uppläggning. De nu tillgängliga direktiven visar att utredningsarbetet kommer att få en allsidig uppläggning som även belyser de i motionen framförda synpunkterna. Motionärens intressen torde därmed få anses tillgodosedda även i denna del. Det ligger i sakens natur att redan önskemålen om att få för även samhällsplaneringen lämpade system medför ett starkt intresse av att integrationsfrågorna löses på bästa sätt.
CU 1974:30
13 Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för fastighetsbeteckningsreformen m. m. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag godkänner vad utskottet anfört,
2. beträffande en nämnd för ortnamnsfrågor att riksdagen avslår motionen 1974:1664,
3. beträffande fortsatt arbete på en reform av fastighetsregistreringen m. m. att riksdagen avslår motionen 1974:1665,
4. beträffande anslag att riksdagen på driftbudgeten under andra huvudtiteln till Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.
Stockholm den 15 maj 1974
På civilutskottets vägnar ELVY OLSSON
Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s). Åkerfeldt (c). Henrikson (s). Högström (s), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Adolfsson (m). Häll (s), Olof Johansson i Stockholm (c), Claeson (vpk), Håkansson i Trelleborg (s). Danell (m) och Hägelmark (fp).
GOTAB 74 7642S Stockholm 1974