Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till styrelsen för teknisk utveckling jämte motioner
Näringsutskottets betänkande nr 32 år 1974
NU 1974:32
Nr 32
Näringsutskottets betänkande i anledning av propositionen 1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till styrelsen för teknisk utveckling jämte motioner.
I detta betänkande behandlas propositionen 1974:1 bilaga 15 i vad avser anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkterna E 1—E 4). Förutom motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om anslag tar utskottet upp två motioner om tillsättande av en delegation för havsresurser.
Upplysningar och synpunkter rörande frågan om organisationen av styrelsen för teknisk utveckling (STU) har inför utskottet lämnats av generaldirektör Bertil Agdur, STU, samt av statssekreteraren och vederbörande enhetschef i industridepartementet.
Svenska uppfinnareföreningen har inkommit med en skrivelse angående organisationen av STU.
TEKNISK UTVECKLING M. M.
1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling.
Kungl. Maj:t har (punkten E l,s. 113—125) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 85 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1975/76— 1978/79,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 191000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1974:240 av herr Helén m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (C) att riksdagen anvisar 750 000 kr. till styrelsen för teknisk utveckling för åtta tjänster som tekniska företagskonsulenter,
1974:842 av herr Ullsten m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förslag om inrättande av en svensk delegation för havsresurser snarast föreläggs riksdagen,
1974:858 av herr Lothigius m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj :t hemställer om tillsättandet av en delegation för havsresurser i enlighet med havsresursutredningens förslag,
1 Riksdagen 1974. 17 sami. Nr 32
NU 1974:32
1974:864 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att hos Kungl. Maj:t hemställa om förslag till ombildning av styrelsen för teknisk utveckling (STU) till stiftelse enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande statens utvecklingsfonds anknytning till STU,
1974:1529 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen uttalar att styrelsen för teknisk utveckling omformas till stiftelse i enlighet med det i motionen anförda.
Frågan om höjning av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling (STU)
Information om aktuella forskningsrön och utvecklingstendenser bör enligt motionen 1974:240 utformas med utgångspunkt i de mottagande företagens tekniska och personella resurser. De s. k. kontaktsekreterare som nu finns vid vissa universitet och högskolor har, hävdas det, kommit att fungera mer som informatörer om forskning och forskningsmöjligheter vid dessa institutioner än som förmedlare av företagens utvecklingsproblem. Yrkandet i motionen om att åtta tjänster som tekniska företagskonsulenter skall inrättas vid STU anknyter till förslag som STU har lagt fram i sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74. De föreslagna tjänsterna betecknas som en viktig del av en regional organisation för företagsservice.
I samband med behandlingen av propositionen angående industripolitisk verksorganisation avstyrkte näringsutskottet vid 1973 års riksdag (NU 1973:54 s. 24) ett yrkande om att fyra tjänster som tekniska företagskonsulenter skulle inrättas inom STU. Riksdagen avslog motionsyrkandet.
Frågan om STU:s organisation och verksamhet
STU:s nuvarande organisation kritiseras i motionerna 1974:864 och 1974:1529. Det förhållandet att STU är ett ämbetsverk sägs försvåra en rationell och effektiv verksamhet. Bl. a. hävdas att verksformen medför att STU har svårt att anställa personal med erforderlig kompetens, då STU inte kan erbjuda konkurrensmässiga löner och anställningsförhållanden. I motionen 1974:864 anförs vidare att STU i nuvarande läge inte kan ge klara garantier för yrkes- och affärshemligheter. Beträffande styrningen av STU uttalas att denna måste kunna göras med största möjliga koncentration på målinriktningen av verksamheten och beträffande medelstilldelningen att STU bör ha möjlighet att omdisponera sina resurser utan att behöva invänta en kommande detalj reglerad budget.
Även i motionen 1974:1529 pekas på dessa problem. Motionärerna anför att den tekniska utvecklingen är av grundläggande betydelse för hela vårt samhälles utveckling och omdaning, inte bara för industrin. STU har i dag främst dynamiska, uppsökande och aktivt initiativtagande
NU 1974:32
uppgifter. Dessa skiljer sig radikalt från de förvaltande och övervakande uppgifter som i första hand brukar ankomma på ett ämbetsverk. Några lagar och förordningar finns, anförs i motionen, inte meddelade för STU:s verksamhet, och det vore orimligt med författningar som ingående reglerade arbetet med att få fram nya okända produkter, metoder och system.
I båda motionerna föreslås att STU ombildas till stiftelse. För att säkra en nära kontakt med riksdagen bör riksdagsmän ingå i styrelsen. 1 övrigt bör i styrelsen ingå personer med särskilda insikter i utvecklingsarbetets krav och möjligheter. I motionen 1974:1529 föreslås att ytterligare ett organ, representantskapet, inrättas. I denna granskande och rådgivande församling bör ingå representanter för de parter som i sitt arbete har löpande kontakter med stiftelsen och därigenom de bästa möjligheterna att utröna hur verksamheten sköts i praktiken. Motionärerna förutsätter att en behovsprövning liknande den som sker i övrig statlig verksamhet skall genomföras. I samband härmed skall en noggrann kontroll av stiftelsens resultatuppfyllelse verkställas.
STU har enligt sin instruktion (SFS 1973:623) till uppgift att följa den tekniska utvecklingen och därvid hålla kontakt med forskare, institutioner och företag,
organisera och stödja samarbete inom teknisk forskning oell industriellt utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan myndigheter, näringsliv och forskningsinstitutioner,
taga initiativ till teknisk forskning av betydelse för näringsliv och samhälle samt främja sådan forskning och dess utnyttjande,
planera och fördela statligt stöd i form av lån och bidrag till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet,
följa verksamheten vid och utöva tillsyn över branschforskningsinstitut och andra kollektiva forskningsinstitutioner, vid vilka forskningsverksamheten bedrivs med statligt stöd,
ge råd åt uppfinnare samt förmedla forskningsresultat till kommersiellt utnyttjande,
främja internationellt tekniskt samarbete och därvid samverka med utländska institutioner och internationella organisationer,
planera och svara för förvaltningen av statliga forskningsstationer, svara för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation samt för personaladministration åt statens utvecklingsfond.
Inriktningen av STU:s verksamhet har senast preciserats i statsverkspropositionen 1972 bilaga 15 (s. 57 f.). Chefen för industridepartementet anförde där att STU har tre huvuduppgifter, dels att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer, dels att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet, dels att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka kunnandet inom skilda områden.
Vad avser den första uppgiften erinrade departementschefen om att
1* Riksdagen 1974. 17sami. Nr 32
NU 1974:32
resurser för planering och ledning av utvecklings- och forskningsverksamhet efter hand byggts upp eller skulle byggas upp inom flera samhällsområden. Detta gällde exempelvis miljövården, byggnadsområdet och transportområdet. Ansvaret för forskning inom dessa områden fördes därvid i ökande utsträckning över till organ inom respektive samhällsområde. STU:s uppgifter koncentrerades i samband därmed till industriellt utvecklingsarbete i den mån särskilda organ för stöd till sådan verksamhet inte finns upprättade inom de skilda samhällsområdena.
I anslutning härtill uttalade näringsutskottet (NU 1972:15 s. 10) att det i alla delar kunde ansluta sig till vad departementschefen anfört om den verksamhet som STU skall bedriva.
Propositionen 1968:68 om inrättande av ett centralt statligt organ för teknisk utveckling byggde på förslag som lagts fram i en departementspromemoria (Ds Fi 1967:13). Över promemorian avgavs ett hundratal remissyttranden. Förslaget om en styrelse för teknisk utveckling avstyrktes inte från något håll. Några remissinstanser kritiserade att samma organ avsågs få såväl medelstilldelande som förvaltande funktioner. 1 vissa yttranden förordades att två helt skilda organ skulle skapas, medan i andra föreslogs två samordnade organ — ett för medelstilldelning, motsvarande tekniska forskningsrådets och delar av Malmfondens samt eventuellt institutets för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR) verksamhet, och ett förvaltande organ. Varken i departementspromemorian, i remissyttrandena däröver eller i den utredning om styrelsens organisation som statskontoret utfört med utgångspunkt i departementspromemorian fördes fram förslag om att det nya statliga organet skulle ges form av stiftelse.
Frågan om publicering och sekretess i bidragsärenden behandlades i propositionen 1968:68. Departementschefen uttalade bl. a. att styrelsen bör kunna medge undantag från publiceringskravet i de fall då stödda arbeten leder fram till uppfinningar sojA bedöms ha förutsättningar för framtida exploatering. Vidare framhölls[att en väsentlig förutsättning för att styrelsen skall kunna stödja forsknings- och utredningsarbete är att vissa handlingar innefattande tekniska och kommersiella uppgifter i sådana ärenden inte får utlämnas.
Vidgat sekretesskydd för uppgifter om uppfinningar eller forskningsresultat i handlingar som inges i ärenden hos statliga forskningsråd och vissa andra offentliga organ infördes 1968 (prop. 1968:126, KU 1968:22). Genom ett tillägg till 21 § sekretesslagen (1937:249) föreskrevs då att det kan förordnas om sekretesskydd under högst 20 år för enskilda personers, företags eller sammanslutningars uppfinningar eller forskningsresultat. Sådant förordnande har gjorts i civilförvaltningens sekretesskungörelse (1939:7). I sistnämnda kungörelse har också jämlikt 27 § sekretesslagen förordnats om motsvarande sekretesskydd för handlingar vilka avser verksamhet som STU bedriver för införskaffande eller meddelande av upplysningar till enskildas tjänst eller vilka har inkommit
NU 1974:32
till eller upprättats hos STU för utredning eller undersökning som STU utför för enskilds räkning.
Till frågan om stiftelseform för STU kan följande antecknas. En stiftelse utgör ett särskilt slag av juridisk person, konstituerad genom att medel ställts under särskild förvaltning för att tjäna ett visst ändamål. Till skillnad från vad som gäller exempelvis aktiebolag och ekonomiska föreningar saknas detaljerad civilrättslig lagstiftning om stiftelser. En del stiftelser berörs av lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (tillsynslagen), vilken tillkommit för att vissa s. k. allmännyttiga stiftelser skulle bli föremål för offentlig kontroll och tillsyn. Stiftelser som ej omfattas av tillsynslagen är bl. a. sådana vilkas förmögenhet ej överstiger 20 000 kr., sådana vilkas räkenskaper granskas av riksrevisionsverket samt sådana som har av Kungl. Maj:t fastställda stadgar och enligt dem står under särskilt anordnad tillsyn. För de stiftelser som omfattas av tillsynslagen finns föreskrift om vissa uppgifter som stiftelsens stadgar skall innehålla. Allmänna grundsatser rörande stiftelser får utom från tillsynslagen hämtas från rättspraxis och från den juridiska doktrinen.
Stiftelser används i viss utsträckning som subjekt för offentlig förvaltning. En stiftelse kan ha bildats av staten och annan huvudman (andra huvudmän) gemensamt. Vidare förekommer rent statliga stiftelser. Förmögenhetsmassan i offentliga stiftelser är ibland ringa och av sekundär betydelse. Bland statliga stiftelser som tillkommit under senare år märks Institutet för rikskonserter, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut och Svenska institutet. En statlig stiftelse för främjande av forsknings- och utvecklingsarbete är Norrlandsfonden, som tillkom år 1961 (prop. 1961:77, SU 1961:89, rskr 1961:233). Samtidigt inrättades stiftelsen Malmfonden för forsknings- och utvecklingsarbete, vars verksamhet år 1968 övertogs av STU (prop. 1968:68, SU 1968:131, rskr 1968:304). Beträffande de statliga stiftelserna finns i utredningsbetänkanden och propositioner vissa motiveringar för den organisationsform som valts. Statsmakternas styrning av de offentliga stiftelserna kan ske på olika sätt. Grundläggande betydelse har stiftelsens stadgar. Speciallagstiftning kan ifrågakomma. I stadgarna eller i lag kan föreskrivas att andra offentligrättsliga regler, t. ex. om besvärsrätt hos statlig myndighet och om ämbetsansvar för tjänstemän, helt eller delvis skall tillämpas på en stiftelse. Som finansiär (ensam eller tillsammans med andra intressenter) av en stiftelses verksamhet kan staten uppställa villkor motsvarande de anslagsvillkor som gäller för myndigheter. Beträffande offentlighetsprincipens tillämpning gäller att en offentlig stiftelse i rättspraxis torde kunna bli betraktad som sådan inrättning som enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen (TF) är jämställd med statsmyndighet i fråga om handlingars offentlighet. Offentlighetskommittén föreslog (SOU 1966:67) en ändring i TF som skulle medföra att offentlighetsprincipen blev gällande för statliga stiftelser. Ny utredning pågår genom offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:49).
NU 1974:32
6 Utredningar som berör STU:s verksamhet och organisation
Dataindustriutredningen har i sitt nyligen avlämnade betänkande (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 lagt fram förslag som bl. a. rör forskning och utvecklingsarbete på dataområdet.
I den del som förslagen berör STU:s verksamhet innebär de att STU skall tilldelas medel för en ökning av stödet till datautveckling. Detta stöd föreslås utgå med 20 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och därefter successivt öka till 55 milj. kr. 1978/79. Vidare skall särskilda stödåtgärder för svensk dataindustri utgå inom en ram av 75 milj. kr. under en treårsperiod efter närmare preciseringar och förhandlingar mellan STU och berörd industri. STU skall även omedelbart ge den långsiktiga datatekniska forskningen ett ökat stöd. STU:s personella resurser föreslås förstärkta med ytterligare minst tre kvalificerade handläggare.
För kompletterande utredningar och för projekteringar rörande ett antal större nationella utvecklingsprojekt beräknar utredningen ett anslag under budgetåret 1974/75 av ca 3 milj. kr. STU bör, anser utredningen, få i uppdrag att värdera dessa projekt från utvecklingssynpunkt och få erforderliga anslag för att bestrida de industripolitiskt motiverade merkostnaderna i projekten - enligt utredningens preliminära bedömning ca 15 milj. kr. per år under en femårsperiod.
En utredning om finansiering av stöd till industriell forskning och utveckling (ordförande: överdirektör Bengt Resare) har i mars 1974 tillkallats av chefen för industridepartementet. 1 direktiven uttalas att det bl. a. mot bakgrund av att industrins insatser för forskning och utveckling (fou) varierar betydligt mellan företag av olika storlek och i olika branscher är motiverat att överväga om olika företagskategoriers bidrag till finansieringen bör differentieras. Avgiftsfinansiering torde i detta avseende enligt direktiven särskilt böra övervägas. Departementschefen uttalar bl. a. följande.
En central uppgift för de sakkunniga är att överväga i vilken grad finansieringen av industriell fou bör ske medelst avgifter. Hittills har denna metod använts när det är fråga om att stödja sådana aktiviteter vilkas resultat kan förväntas beröra alla betalande eller komma dem till godo på ett eller annat sätt. Som exempel kan nämnas byggnadsforskningsavgiften och arbetarskyddsavgiften. Med undantag av ett program för ökad säkerhet vid kärnkraftsproduktion, till vilket alla berörda kraftproducenter bidrar, har avgiftsmetoden ännu inte använts inom industrin. Fou-insatser med direkt sikte på exploatering inom något eller några industriföretag finansieras så gott som helt antingen av vederbörande företag själva med egna vinster och lån eller med statliga medel. Exempel på det sistnämnda är STU:s insatser för industriellt utvecklingsarbete, statens utvecklingsfond och Norrlandsfonden. Departementschefen anser det befogat att överväga avgiftsfinansiering även av det statliga stöd till fou inom industrin som lämnas via dessa organ.
Redan med hänvisning till gällande praxis kan med fog hävdas att stora delar av STU:s verksamhet borde kunna avgiftsfinansieras på samma
NU 1974:32
sätt sorn sker beträffande byggnadsforskningen och arbetsmiljöforskningen, sägs det vidare i direktiven. Inemot två tredjedelar av anslagen till STU går nämligen vidare till ändamål vilkas resultat är offentliga och användbara för stora företagsgrupper, t. ex. stödet till högskolor och branschforskning.
Forskningsråd sutredningen (U 1972:02; ordförande: f. d. universitetskansler Nils Gustav Rosén) har lagt fram förslag om det finansiella stödet till teknisk grundforskning och frågan om samordning av detta stöd mellan å ena sidan STU, å andra sidan statens naturvetenskapliga forskningsråd (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR). Förslaget bygger på synpunkter som dessa organ fört fram i skrivelser och på en inom forskningsrådsutredningen utarbetad promemoria samt ett omfattande remissmaterial.
Beträffande finansieringen av den tekniska grundforskningen anför utredningen att det står fullt klart att det här finns ett reellt problem. Detta vitsordas även av STU som finner sig ha ett ansvar för finansieringen av denna forskning. Forskningsrådsutredningen anser en fortlöpande särskild redovisning av kraven på stöd till teknisk grundforskning angelägen som ett hjälpmedel vid bedömningen av hur stora resurser som bör ställas till denna forsknings förfogande. Ett ställningstagande till formerna för detta stöd kan dock ske utan ytterligare dokumentation i detta avseende.
Beträffande organisations- och finansieringsfrågan anför utredningen bl. a. följande. En genomgång av remissmaterialet är så till vida omedelbart klargörande som en tämligen enhällig opinion förespråkar eller kan acceptera att STU fortfarande ges uppgiften att stödja teknisk grundforskning. Det successiva inhämtandet av synpunkter har dock aktualiserat även problemet om hur frågorna om långsiktig teknisk grundforskning skall handläggas inom STU. Huvudintressenterna NFR och AFR respektive STU är eniga om att STU skall ha ansvaret men synes ha olika uppfattning om hur stödet bäst skall organiseras.
Utredningen redovisar att STU i september 1973 beslutat tillsätta en ad-hoc-kommitté som rådgivande organ till styrelse och verksledning. Kommittén, som består av företrädare för STU:s nämnder, skall bl. a. granska stöd till kunskapsuppbyggande av intresse för flera områden, granska betydelsen av STU:s insatser fördelade på olika vetenskapsområden och tekniska områden, behandla allmänna frågor rörande kontakt med och gränsdragning mot forskningsråden samt diskutera metodik för planering på mycket lång sikt av grundläggande forskning och utveckling av svenska resurser för teknisk fou.
Genom denna åtgärd synes alltså STU ha tagit ett steg mot inrättande av en rådgivande kommitté för teknisk grundforskning baserad på nämnderna.
NFR och AFR har i en gemensam skrivelse, inkommen till forskningsrådsutredningen i december 1973, ytterligare understrukit sin tidigare framförda uppfattning att en särskild ram för teknisk grundforskning bör
NU 1974:32
skapas. Även i denna fråga stöder opinionen bland remissinstanserna tydligt NFR:s och AFR:s förslag. STU däremot framhåller att en särskild ekonomisk ram för teknisk grundforskning skulle kunna komma att motverka en önskvärd långsiktig planering inom olika delområden med avseende på stöd till framtida teknologier. Vidare markerar STU sitt intresse för en kvalificerad teknisk grundforskning som en del av långsiktiga behovsstyrda insatser.
Med hänvisning till de resonemang som utredningen för rörande inriktningen av det statliga stödet till teknisk grundforskning föreslår utredningen följande riktlinjer för stödet till den mot tekniska tillämpningar riktade grundforskningen.
Nämnderna inom STU skall inom sina respektive områden inventera och bedöma behovet av såväl kortsiktiga som långsiktiga forskningsinsatser. De bör i sitt programplanearbete ta in förslag om sådana insatser.
En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla med tekniska grundforskningsfrågor. Den skall bereda det samlade grundforskningsprogrammet under en programplaneperiod och kunna besluta om medelstilldelning till sådana långsiktiga forskningsprojekt som inte uppenbart kan hänföras till ett visst sektorsområde. Samordnade insatser av nämnden för teknisk grundforskning och andra nämnder liksom gemensam finansiering torde i många fall vara lämpliga.
Nämnden för teknisk grundforskning bör disponera särskild medelsram. Den bör vara sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän men även innehålla icke-vetenskapsmän med utblick över samhälleliga och industriella behov på längre sikt.
Kungl. Maj:t har i april 1974 givit en tjänsteman i industridepartementet i uppdrag att under en övergångstid vidta vissa administrativa åtgärder vid STU. Dessa åtgärder innefattar utarbetande av förslag till arbetsordning, översyn av erforderliga personalresurser samt utarbetande av förslag till riktlinjer för hur STU :s rådgivnings- och förmedlingsverksamhet bör bedrivas. Förslagen skall föreläggas styrelsen i plenum. Kungl. Maj:t har vid samma tillfälle begärt att justitiekanslern skall granska vissa förhållanden vid STU som rör frågan huruvida gällande bestämmelser om jäv och om anlitande av konsulter m. m. har följts.
Riksrevisionsverket kommer att genomföra en förvaltningsrevision vid STU.
Skrivelse från Svenska uppfinnare föreningen
Svenska uppfinnareföreningen (SUF) har i anledning av motionerna 1974:864 och 1974:1529 i en skrivelse till näringsutskottet sammanfattat sina synpunkter på STU och dess verksamhet samt lagt fram vissa rekommendationer. SUF anför bl. a. att föreningen bedömer att funktionen utdelning av anslag till uppfinningar, utvecklingsprojekt och teknisk forskning med hänsyn till insyn och opartiskhet bäst sker av STU såsom ett ämbetsverk. Föreningen tar upp fyra olika problem som bör
NU 1974:32
lösas.
Dessa gäller relationerna mellan industridepartementet och STU, verksamheten vid rådgivnings- och förmedlingsenheten inom STU, behovet av att STU till sig söker knyta fler företrädare med kreativa egenskaper och med aktiv innovationsverksamhet inom små och medelstora företag samt en ökning i förhållande till nuläget av stödet från STU till enskilda uppfinnare och till små och medelstora innovationsaktiva företag.
Föreningen tar vidare upp fyra områden vilka enligt dess uppfattning bäst tillgodoses inom ramen för en särskild stiftelse även om de i princip redan nu skulle kunna anses tillhöra dem som STU skall ägna uppmärksamhet.
För det första bör samhällets behov inom skilda sociala och tekniska områden analyseras kreativt som grundval för fou-program och för en metodisk och riktad innovationsaktivitet med särskild betoning av de tekniska möjligheterna för alternativa utvecklingslinjer.
För det andra bör det snarast organiseras ett forum med resurser för studier av innovationsprocessen i dess helhet — däri inbegripet sättet att överföra innovationer till industriell tillämpning.
För det tredje är det nödvändigt att effektivisera överföringen av forskningens resultat till fristående uppfinnare och industrins utvecklingspersonal samt till samhället i övrigt, inte minst till politiska förtroendemän.
För det fjärde anser föreningen att det på ett antal platser inom landet bör inrättas innovationscentra med anställda uppfinnare och kreativa forskare.
Beträffande utseende av stiftelsens ledning och verkställande personal bör enligt SUF särskild hänsyn tagas till dokumenterad kreativ kompetens. Den av motionärerna föreslagna formen för insyn förefaller lämpa sig väl för riksdagens kontakt med och kontroll över sådan verksamhet.
Avslutningsvis förordar SUF att förutsättningarna för STU:s arbete omedelbart förbättras samt att en stiftelse inrättas för kreativa insatser av för samhällsutvecklingen grundläggande art.
Frågan om statens utvecklingsfond
Förslag om inrättande av statens utvecklingsfond lades fram i propositionen 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation. I propositionen föreslogs att fonden i administrativt hänseende skulle knytas till den föreslagna myndigheten statens industriverk. Med anledning av motionsyrkanden om att fonden skulle anknytas till STU anförde näringsutskottet (NU 1973:54 s. 23) att det fann de argument som anförts i propositionen beträffande fondens administrativa anknytning bärande. Företrädare för centerpartiet, folkpartiet, moderata samlingspartiet och vänsterpartiet kommunisterna reserverade sig till förmån för motionsyrkandena. Riksdagen biföll reservationen.
Kungl. Maj:t har sedermera uppdragit åt STU att handha medelsför -
NU 1974:32
vältning och personaladministration för fonden (SFS 1973:623). I motionen 1974:864 hävdas att den tolkning Kungl. Maj:t härvid gjort av riksdagens uttalande är en formell och icke godtagbar tolkning. STU:s centrala uppgift är projektadministration, inte att betala ut löner, anförs det.
Frågan om tillsättande av en delegation för havsresurser
Två motioner, 1974:842 och 1974:858, tar upp det förslag om inrättande av en delegation för havsresurser som lagts fram av havsresursutredningen i betänkandet (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av havet. Motionärerna påpekar att en mycket snabb utveckling inom havsforsknings- och havsexploateringsområdet under de senaste åren har skett i flertalet industriländer, av vilka särskilt nämns Frankrike och Norge. Sverige har som den största strandägaren vid Östersjön stora potentiella tillgångar men även ett ansvar för att havsmiljön skyddas från nedsmutsning och förgiftning. Ett nationellt program för tillvaratagande av havets naturresurser och skydd av miljön är enligt motionärerna nödvändigt liksom en samordning av olika nu pågående aktiviteter för utvinning av havets resurser.
Motionärerna anför att svensk forskning på detta område har för små resurser och är splittrad på ett stort antal myndigheter, verk och institutioner. Marinens resurser på området nämns särskilt. Denna splittring gör det svårt för Sverige att i internationella sammanhang föra fram inte bara önskemål beträffande våra närvatten utan även en genomtänkt principiell syn på utnyttjandet av havsresurserna. Ett planerings- och samordningsorgan är vidare, säger motionärerna, nödvändigt för att de kunskaper som finns inom statliga verk, forskningsinstitutioner, marinen och näringslivet skall kunna tas till vara på ett effektivt sätt.
STU har i april 1974 fått i uppdrag att utreda havstekniska forskningsoch utvecklingsfrågor. Resultatet av arbetet bör enligt direktiven redovisas i styrelsens anslagsframställning hösten 1975. I direktiven anförs bl. a. följande.
Utredningsarbetet bör inriktas på att dels prioritera sådana havstekniska problemområden, som ur såväl den offentliga sektorns som näringslivets synvinkel bedöms vara angelägna att lösa, dels ange lämpliga former för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner i frågor om havsteknisk forskning och utveckling. En långsiktig samordning och planering av det statliga stödet på detta område bör eftersträvas. En central uppgift för utredningen bör således vara att, genom värdering av olika havstekniska problemområdens relativa omfattning och betydelse i tillämpningshänseende, göra en angelägenhetsgradering dem emellan. Vid värderingen bör hänsyn tas såväl till behov, vilka följer av svenska myndigheters eller företags egen verksamhet med anknytning till havet, som till behov som kan föreligga utomlands men som ändå bedöms som intressanta för svensk industri. Vidare bör
NU 1974:32
utredningen gruppera problemen och de potentiella utvecklingsmöjligheterna med hänsyn till deras tekniska karaktär på olika problemområden och göra en prioritering mellan dessa områden. Med utgångspunkt i vad som framkommit vid denna prioritering bör lämpliga former för samarbete mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner föreslås. Samarbetet bör avse genomförandet av teknisk forskning och utveckling inom aktuella problemområden. Det kan bl. a. övervägas om det finns skäl att vid STU inrätta en särskild havsteknisk samrådsgrupp med företrädare för olika intressenter. En eventuell sådan grupps relationer till bl. a. STU:s nämnder fordrar särskild granskning. Om utredningsarbetet inte visar att det finns underlag för ett fortlöpande samarbete i en bestämd form mellan myndigheter och företag över en större del av det havstekniska fältet bör i stället möjligheterna till samarbete på enskilda problemområden granskas.
Samhälleliga och näringspolitiska behov av havsteknisk forskning och utveckling bör tillmätas en avgörande betydelse vid bedömningen av vilka insatser som bör göras. Det är samtidigt väsentligt att tillvarata den speciella kompetens på det havstekniska området som i dag finns hos vissa forskningsinstitutioner och myndigheter. Det bör därför särskilt studeras hur denna kompetens kan utnyttjas i utvecklingsverksamheten t. ex. genom att forskningsuppdrag inom de ur avnämarsynvinkel intressanta problemområdena läggs ut på lämpliga institutioner eller genom att forskningsresultat sprids under hänsynstagande till potentiella avnämarintressen. Behoven av och formerna för informations- och kontaktverksamhet på det havstekniska området mellan de offentliga organens och företagens forskare och tekniker bör övervägas.
Betydande resurser avdelas numera, såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn, för havsteknisk verksamhet. Det övergripande målet för utredningens överväganden rörande prioriteringen, planeringen och samordningen av det statliga stödet till havsteknisk forskning och utveckling skall vara att åstadkomma ett rationellt utnyttjande av dessa resurser samt en effektiv samverkan mellan myndigheter, företag och forskningsinstitutioner på det havstekniska området.
Statens industriverk har i april 1974 fått i uppdrag att utreda vissa frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. I direktiven erinras om att havsresursutredningen i sitt betänkande (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av havet framhållit betydelsen av de stora grustillgångar som finns på kontinentalsockeln runt Sverige. De sakkunniga skall granska möjligheterna till en utökad utvinning av sand och grus från havsområden. Detta arbete bör bedrivas med beaktande särskilt av en sådan utvinnings verkningar i den marina miljön på såväl kortare som längre sikt. Dessutom bör belysas vilka tekniska eller andra hinder mot grustäkt på havsbottnen som kan föreligga, t. ex. bristande exploateringsteknik, farleder och reproduktionsområden för fisk.
De sakkunniga skall även överväga principerna för tillståndsgivning i fråga om täktverksamhet i allmänt vattenområde och på kontinental -
NU 1974:32
sockeln. I samband därmed bör prövas bl. a. havsresursutredningens förslag om inrättande av ett halvstatligt bolag för sådan verksamhet.
Utskottet
Kungl. Maj:ts förslag innebär ett fortsatt kraftigt ökat stöd till industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning. Anslaget till styrelsen för teknisk utveckling (STU) för teknisk forskning och utveckling föreslås höjt med 33 900 000 kr. till totalt 191 000 000 kr. I motionen 1974:240 yrkas att anslaget till STU skall höjas med 750 000 kr. utöver propositionens förslag. Denna höjning är avsedd för inrättande av åtta tjänster som tekniska företagarkonsulenter vid STU. Dessa tjänster skulle enligt motionärerna utgöra en betydelsefull del av en regional organisation för företagsservice.
En viktig uppgift för STU är att ge råd och service i olika former till de mindre och medelstora företagen, som ibland har svårigheter att tillgodogöra sig utvecklingsresultat. Denna verksamhet skall genomföras i samarbete med dels statens industriverk och statens institut för företagsutveckling, dels regionala organ, främst företagareföreningarna.
Utskottet får i anledning av motionsyrkandet erinra om att statsmakterna år 1973 beslöt om en förstärkning av företagareföreningarnas rådgivande verksamhet, främst avsedd för teknisk och ekonomisk rådgivning, kontaktförmedling och informationsverksamhet. Även i år föreslås (prop. 1974:1 bil. 13 s. 190) en ytterligare förstärkning av företagareföreningarnas resurser, detta bl. a. mot bakgrund av föreningarnas ökade betydelse som förmedlingslänk mellan olika statliga organ och de mindre och medelstora företagen. Utskottet tillstyrker i annat sammanhang (NU 1974:33) att anslaget till företagareföreningarnas administrationskostnader förstärks utöver Kungl. Maj:ts förslag. Vidare föreslås i propositionen 1974:63 inrättande av tekniska konsulenttjänster för metallmanufakturindustrin, ett förslag som utskottet tillstyrker (NU 1974:34). Med hänsyn till vad här sagts är utskottet inte berett att tillstyrka någon ytterligare höjning av anslaget till STU.
STU:s nuvarande organisation kritiseras i motionerna 1974:864 och 1974:1529. I den senare motionen påpekas särskilt den tekniska utvecklingens grundläggande betydelse för hela samhället. Det förhållandet att STU är ett ämbetsverk medför enligt motionärerna vissa påtagliga nackdelar. Det påpekas att den detaljerade styrning av STU :s verksamhet från statsmakternas sida som sker genom Kungl. Maj:ts regleringsbrev försvårar för STU att vid behov snabbt omdisponera sina resurser. Beträffande anställning av personal anses att de författningar som STU har att följa skapar vissa svårigheter främst då det gäller att till STU knyta kompetenta medarbetare med praktisk erfarenhet från näringslivet. Offentlighetsprincipen sägs medföra att STU inte alltid kan ge klara garantier för skydd av yrkes- och affärshemligheter. Båda motionerna går ut på att STU skall ombildas till en stiftelse. Stiftelsens stadgar bör klart
NU 1974:32
ange verksamhetens syfte och vara så utformade att insyn i görligaste mån skall ges i verksamhetens mål och medel. I motionen 1974:864 hemställs om förslag till ombildning av STU till stiftelse, medan i motionen 1974:1529 önskas ett uttalande från riksdagens sida att STU bör ombildas till stiftelse i enlighet med vad som anförs i motionen.
I motionerna påtalas vissa brister i STU:s nuvarande verksamhetsformer, vilka anses kunna återföras till STU :s ställning som ämbetsverk. Vad motionärerna anför ger anledning till vissa erinringar. Ett långtgående sekretesskydd för STU:s del har åstadkommits genom bestämmelser som år 1968 införts i sekretesslagen (1937:249) och civilförvaltningens sekretesskungörelse (1939:7). Beträffande anställning av personal gäller att STU liksom andra myndigheter har möjlighet att få tillämpa kontraktsanställning av personal med individuellt anpassade anställningsvillkor. STU tillhör de myndigheter för vilka programbudgetering tillämpas, vilket i viss mån innebär att statsmakterna har fått ökade möjligheter att lämna myndigheten frihet i ekonomiskt avseende.
Den tekniska utvecklingens grundläggande betydelse för samhällets omdaning är obestridlig. Statens ekonomiska bidrag till denna utveckling bör inte kanaliseras till endast etablerade verksamheter utan även användas till att ge möjligheter att pröva alternativa vägar. Som samhällets centrala organ för direkta ekonomiska insatser i industriellt utvecklingsarbete och teknisk forskning har STU betydelsefulla uppgifter. Det är därför av vikt att STU:s verksamhet fungerar smidigt och effektivt.
STU inrättades år 1968. En utvärdering av STU:s verksamhet och stödformer pågår f. n. Utredningen rörande offentlig upphandling och teknisk utveckling berör i hög grad STU och dess samverkan med andra samhällsorgan. Sakkunniga har nyligen tillkallats för att utreda finansiering av stödet till industriellt forsknings- och utvecklingsarbete. Ytterligare bör nämnas att programkommittén för forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet kan komma med förslag som berör STU och dess samverkan med andra organ. Vidare pågår vissa förvaltningsmässiga undersökningar från bl. a. riksrevisionsverkets sida.
Utskottet finner tiden vara inne för en samlad översyn av STU:s verksamhet, varvid de hittills vunna erfarenheterna bör beaktas. Även de regionala aspekterna bör härvid uppmärksammas. 1 utredningen, som bör tillsättas snarast och arbeta snabbt, bör berörda avnämar- och intressentgrupper liksom parlamentariker ingå. Utredningen bör dock avvakta pågående utredningar som direkt berör STU:s verksamhet. Något ställningstagande beträffande ombildning av STU till annan verksamhetsform är utskottet nu inte berett att göra.
I motionen 1974:864 yrkas vidare att riksdagen i anslutning till motionen skall göra ett uttalande till Kungl. Maj:t beträffande statens utvecklingsfonds administrativa anknytning till STU. Motionärerna vänder sig emot att Kungl. Maj:t i anledning av riksdagens beslut år 1973 om utvecklingsfondens administrativa anknytning endast uppdragit åt
NU 1974:32
14 STU att svara för medelsförvaltning och personaladministration. Detta är enligt motionärerna en formell och icke godtagbar tolkning av riksdagens beslut.
Riksdagens beslut år 1973 innebar att statens utvecklingsfond inrättades som en självständig myndighet med administrativ anknytning till STU. Dess förvaltning handhas av en särskild styrelse. I propositionen 1973:41, där riktlinjerna för fondens verksamhet drogs upp, förutsattes att fonden för sin verksamhet skulle kunna anlita expertis från såväl STU som statens industriverk och Sveriges investeringsbank. Administrativt skulle fonden enligt propositionen knytas till industriverket. Till följd av riksdagens beslut skedde i stället motsvarande anknytning till STU. Under den korta tid som fonden fungerat har den i övrigt, enligt vad utskottet inhämtat, nära samarbetat med STU på sätt som förutsattes i propositionen. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra det av motionärerna önskade uttalandet till Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.
Förslag om inrättande av ett särskilt samordningsorgan för frågor om utnyttjande och skydd av havsområdena har lagts fram av havsresursutredningen i betänkandet (SOU 1973:43) Utnyttjande och skydd av havet. Den av utredningen föreslagna delegationen skulle ha en självständig ställning men kanslimässigt anknytas till STU. I propositionen (bil. 15 s. 93 f.) påpekas att havsresursutredningens förslag berör många olika sektorer av samhällslivet och att dess förslag därför lämpligen bör prövas i ett bredare och delvis annat sammanhang än det som enbart har havsområdena som gemensam nämnare. De behov av samordning som föreligger beträffande olika insatser för att utnyttja och skydda havsområdena samt i frågor om forskningsinsatser rörande havsområdena bör enligt propositionen kunna tillgodoses genom fortlöpande samråd och samarbete mellan berörda myndigheter och institutioner. Inrättande av ett särskilt organ enligt havsresursutredningens förslag anses inte vara påkallat.
I motionerna 1974:842 och 1974:858 kritiseras detta ställningstagande. Yrkandena i motionerna syftar till att en delegation för havsresurser skall inrättas det förslag som havsresursutredningen lagt fram.
Frågor som berör utnyttjande och skydd av havsområdena är för närvarande föremål för utredning i flera sammanhang. Vattenvårdsforskningen faller under miljöforskningsutredningen (Jo 1972:02), som bl. a. har att undersöka efter vilka vägar en samordning av miljövårdsforskningen bör ske. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) gör en översyn av forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets område. Denna översyn omfattar även dessa forskningsråds befogenheter och ställning i relation till andra forskningsråd och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning. Chefen för industridepartementet har i april 1974 uppdragit åt statens industriverk att utreda vissa frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. Behovet av och formerna för havstekniska forsknings- och utvecklingsinsatser skall
NU 1974:32
enligt direktiv från chefen för industridepartementet utredas av STU. Utskottet vill också erinra om att ett interdepartementalt samrådsorgan har upprättats på initiativ av utrikesministern för att samordna det svenska förberedelsearbetet inför FN:s tredje havsrättskonferens år 1974. Denna samrådsgrupp för havsrättsfrågor, vari ingår företrädare för justitie-, utrikes-, försvars-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, handels- och industridepartementen, har utarbetat ett förslag till svenskt ställningstagande till de frågor som skall behandlas av konferensen. Förslaget redovisas i skriften Inför Förenta nationernas tredje havsrättskonferens (utrikesdepartementet 1974).
Den samordning av skilda verksamheter rörande havsfrågor som har påbörjats är enligt utskottets mening värdefull. Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ett i fastare former bedrivet samarbete inom området. För en sådan samordning torde den av havsresursutredningen föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Utskottet förutsätter därför att denna fråga kommer att prövas av Kungl. Maj:t och att förslag föreläggs nästa års riksdag.
Utskottet har ingenting att erinra mot den i propositionen föreslagna fördelningen av STU:s resurser på olika behovsområden. Denna fördelning överensstämmer i huvudsak med vad STU föreslagit i fråga om finansiellt stöd till teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75, i enlighet med vad chefen för industridepartementet anfört, godkänna avtal och beslut rörande stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som inberäknat löpande avtal och beslut innebär åtaganden om högst 85 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1975/76-1978/79,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen 1974:240 punkten C till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 191 000 000 kr.,
3. att riksdagen i anledning av motionen 1974:864 punkten 1 och motionen 1974:1529 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om en snabb utredning av styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer,
4. att riksdagen avslår motionen 1974:864 i vad avser statens utvecklingsfonds anknytning till styrelsen för teknisk utveckling (punkten 2),
5. att riksdagen i anledning av motionerna 1974:842 och 1974:858 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om tillsättande av en delegation för havsresurser.
NU 1974:32
2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 2, s. 125 f.) och hemställer
att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
3. Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 3, s. 126 f.) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 godkänna beslut rörande stöd till skeppsteknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som inberäknat löpande beslut innebär åtaganden om högst 5 000 000 kr. under budgetåret 1975/76 och högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Skeppsteknisk forskning och utveckling för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.
4. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten E 4, s. 128) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Maj:t att under budgetåret 1974/75 godkänna beslut om beställning av utrustning, som inberäknat redan löpande beställningar uppgår till högst 3 000 000 kr. under budgetåret 1975/76 och högst 2 000 000 kr. under budgetåret 1976/77,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Stockholm den 9 maj 1974
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Haglund (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Blomkvist (s), Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och herr Petersson i Ronneby (c).
NU 1974:32
17 Reservationer
vid punkten 1 (Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling)
1. beträffande statens utvecklingsfonds anknytning till STU av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Riksdagens beslut” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att 1973 års riksdagsbeslut om utvecklingsfondens administration inte kan tolkas så snävt som skett genom Kungl. Maj:ts beslut. STU:s centrala uppgift är projektadministration, och dess sakkunskap bör utnyttjas i fondens verksamhet. Fondens administrativa anknytning till STU bör syfta till att motverka att gränser dras mellan olika faser i ett industriellt utvecklingsprojekts framväxt. Utskottet anser sålunda i enlighet med vad som anförs i motionen 1974:864 att Kungl. Maj:t bör genom ändrade direktiv åstadkomma sådana relationer mellan fonden och STU som riksdagen åsyftade med sitt ställningstagande år 1973.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1974:864 punkten 2 som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om statens utvecklingsfonds anknytning till styrelsen för teknisk utveckling,
2. beträffande insatser inom behovsområdet energiteknik av fru Hambraeus (c) och herr Svensson i Malmö (vpk) som anser att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”och utvecklingsverksamhet” bort ha följande lydelse:
Till behovsområdet energiteknik har för budgetåret 1973/74 anvisats 7,2 milj. kr. Inom ramen för detta anslag finansieras bl. a. AB Atomenergis långsiktiga kärntekniska forskning. I propositionen föreslås medel för en oförändrad ambitionsnivå för den del av AB Atomenergis långsiktiga forskningsprogram som faller inom detta område.
Huvudandelen av medlen till behovsområdet energiteknik går till forskning rörande uranbaserad energi.
Utskottet kan inte godta ett så markerat stöd till forskning rörande kärnkraftsproduktion. STU bör i stället disponera medlen för väsentligt ökad forskning rörande alternativa energikällor, huvudsakligen förnyelsebara sådana som inte ökar värmebelastningen på jorden.
I övrigt har utskottet ingenting att erinra mot den i propositionen föreslagna fördelningen av STU:s resurser på olika behovsområden.