Bet. 1975/76:NU39

Med anledning av propositionen 1975/76:99 om teckning av aktier i Statsföretag AB jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-03-24
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande 1975/76:39

med anledning av propositionen 1975/76:99 om teckning av aktier i Statsföretag AB jämte motioner Ärendet

I propositionen 1975/76:99 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. till Teckning av aktier i Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 750000 000 kr.,

2. till Teckning av aktier i Statsföretag AB för budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 750 000000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner.

I sammanhanget behandlar utskottet vidare - helt eller delvis - elva motioner med yrkanden som gäller förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag, direktiv att LKAB:s och Svenska Tobaks AB:s vinster ej får utnyttjas för koncernbidrag, vidgad industriell verksamhet genom statliga företag, bl. a. på Gotland samt i Värmland, Västmanland, Hälsingland och Västernorrlands län, riktlinjer för Svenska AB Navigatör,

utredning om möjligheterna att bilda en statlig revisionsbyrå. Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Verkställande direktören Per Sköld och direktören Kjell-Åke Dahlström, Statsföretag AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i anslutning till propositionen. Utskottet har också haft tillgång till kompletterande skriftligt material. Verkställande direktören Bror Falklind, Svenska AB Navigatör, har inför utskottet lämnat upplysningar om detta företag.

Propositionen

De medel som föreslås tillföras Statsföretag AB som aktiekapital är avsedda för Statsföretagsgruppens investeringsprogram under återstoden av 1970- talet. Detta investeringsprogram omfattar sammanlagt 5 500 milj. kr. Dess tyngdpunkt ligger i en utbyggnad av gruppens exportinriktade gruv- och stålindustri, skogsindustri och petrokemiska industri. I nämnda belopp ingår inte de kapitalinsatser som behövs i samband med Stålverk 80 och inte heller medel för vissa särskilda projekt som kan bli aktuella. Av de totala investeringarna beräknas ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar uppgå till 3 500 milj. kr., medan resterande del, ca 2 000 milj. kr., är expansionsinvesteringar.

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

2 Motionerna

Yrkanden

De båda motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1975/76:2169 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1975/76:99,

2. hos regeringen begär att ny proposition föreläggs vårriksdagen innehållande företagets bokslut för år 1975, klara lönsamhets- och finansieringskalkyler samt uppgift om medlens fördelning på och användning inom Statsföretags olika dotterbolag,

3. hos regeringen begär att den snarast uppdrager åt en särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter och parlamentarisk insyn att utreda Statsföretags ställning och uppgifter på längre sikt,

1975/76:2177 av herrar Ahlmark (fp) och Fälldin (c), vari hemställs att riksdagen anvisar ett belopp av 1 500 milj. kr., fördelat påbudgetåren 1975/76 och 1976/77, för aktieteckning i Statsföretag AB, med beaktande av vad som anförts i motionen.

De övriga motioner som behandlas i detta betänkande är

1975/76:244 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att hos regeringen begära en årlig redogörelse för verksamheten i de statliga företagen inklusive en redovisning av samtliga företag som staten äger andelar eller aktier i, direkt eller indirekt,

2. att varje ledamot av riksdagen skall ha rätt att delta i bolagsstämman i alla statliga företag för att ställa frågor till företagsledningen,

3. att hos regeringen begära att riktlinjer utfärdas för utformningen av årsredovisningen för statliga företag i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975/76:331 av herr Larfors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om möjligheterna att bilda en av staten ägd revisionsbyrå,

1975/76:841 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om initiativ till en statlig industrisatsning i Värmland genom medel ur AP-fonden bl. a. för att genom en vidareförädling av träråvaran kunna vidga sysselsättningsmöjligheterna,

1975/76:845 av herr Strindberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att vinsten från LKAB och Tobaksbolaget i fortsättningen skall inlevereras till statskassan,

1975/76:1767 av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c) och Nilsson i Visby (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om inventering av

NU 1975/76:39

och förslag om industriprojekt, som ligger inom ramen för Statsföretagsgruppens investeringsprogram och i övrigt är lokaliseringsbara till Gotland,

1975/76:1782 av herr Olof Johansson i Stockholm (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en årlig redovisning av samtliga de företag där staten har ägarintressen helt eller delvis, inom eller utom AB Statsföretag, samt av verksamheten i dessa företag och de eventuella avtal som reglerar samarbetet i delägda företag.

1975/76:1802 av herrar Måbrink (vpk) och Svensson i Malmö (vpk), vari, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att den tar initiativ i syfte att garantera industriell verksamhet förslagsvis i ett industricenter i Ljusdal bl. a. genom ett samgående mellan statliga Edströms industrier och det halvkommunala Östernäs såg för ytterligare träförädling,

1975/76:1811 av herr Pettersson i Västerås (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om sysselsättnings- och näringspolitiska åtgärder för Västmanlands län och Bergslagen upptas till skyndsam prövning inom industri- och arbetsmarknadsdepartementen, med beaktande av i motionen särskilt omnämnda frågor om prospektering för malmbrytning samt förutsättningarna för anläggandet av specialstålverk jämte kompletterande verkstadsindustrier,

1975/76:1823 av herrar af Ugglas (m) och Clarkson (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till riktlinjer för den av Svenska AB Navigatör bedrivna verksamheten,

1975/76:2145 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en plan för utbyggnad av nya statliga industrier med hjälp av AP-fonderna och andra offentliga källor, däribland beskattning av det privata storkapitalets vinster,

1975/76:2158 av herr Lorentzon (vpk), vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att riksdagen uttalar sig för ett åtgärdsprogram i syfte att till Västernorrland förlägga industrier och åstadkomma sysselsättningstillfällen, varvid förutsätts inriktning på framtidsbetonade industrier med insättande av medel ur AP-fonderna och att åtgärderna bör avse bl. a.

a) att Statsföretag AB förskaffar sig rätten till produktion av proteinprodukter (”matmaskiner”) samt att denna förläggs till Västernorrland,

b) att statlig petrokemisk industri förläggs till Västernorrland.

Motiveringen till yrkandena i motionerna 1975/76:2145 och 1975/76:2158 finns i motionen 1975/76:2141 resp. motionen 1975/76:2157, vilka har hänvisats till inrikesutskottet.

Motionerna 1975/76:1802 och 1975/76:2158 i återstående delar behandlas senare i andra sammanhang.

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

4 Motivering

I motionen 1975/76:2169, vari bl. a. yrkas att riksdagen skall besluta om avslag på propositionen och begäran om en ny proposition med fylligare beslutsunderlag, behandlas först Statsföretag AB:s hittillsvarande resultat och aktuella ekonomiska situation. Motionärerna uttalar att det inte är växande investeringar utan stigande amorteringar och sjunkande lönsamhet som har tvingat Statsföretag att begära kapitaltillskott. Det underlag för riksdagens beslut som lämnas i propositionen är enligt motionärerna mycket ofullständigt. Framför allt saknas, menar de, uppgifter om vad Statsföretag avser att göra med det belopp som riksdagen föreslås tillskjuta. Uppgifter om upplånings- och kapitalbehoven inom olika delar av Statsföretagsgruppen borde enligt motionärerna göras offentliga. Motionärerna anser sig vidare kunna konstatera att antingen självfinansieringsmöjligheterna har underskattats eller oroande svaghetstecken vilar över hela investeringsprogrammet. Bl. a. ifrågasätts om den beräknade sysselsättningsökningen kommer att realiseras. Ärendets handläggning ger enligt motionärerna intryck av att man inom Statsföretag och industridepartementet har velat undvika en allsidig offentlig debatt om Statsföretags planer.

Ett avslag på Statsföretags begäran skulle medföra ett kraftigt bortfall av sysselsättningstillfällen och allvarligt försvaga konkurrenskraften hos ledande företag inom Statsföretagsgruppen, uttalas inledningsvis i motionen 1975/76:2177. De långsiktiga konsekvenserna härav skulle bli betydande, särskilt för Norrbotten. Motionärerna ställer emellertid upp tre bestämda krav. Kraftigt ökade kapitalresurser måste ställas till de mindre och medelstora företagens förfogande samtidigt med att Statsföretag och allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse tillförs ytterligare medel. Statsföretag måste inrikta sig på att - inom ramen för det tillstyrkta kapitaltillskottet - lösa problem för förlustbolagen inom gruppen. Riksdagens insyn i de statliga företagen måste förbättras.

För att riksdagen skall kunna ta ställning till propositionen måste den, säger motionärerna, få tillgång till ett fylligt faktamaterial, som bl. a. gör det möjligt att bedöma om de medel som anslås kommer att ge tillfredsställande avkastning. Riksdagen bör däremot enligt motionärernas mening inte i detalj ta ställning till Statsföretags investeringsprogram. Motionärerna meddelar att Statsföretag på deras begäran har lämnat en del kompletterande information under motionstiden.

Sitt krav på att de mindre och medelstora företagens kapitalresurser skall förstärkas utvecklar motionärerna på samma sätt som i motionen 1975/76:2044 med anledning av regeringens förslag om överförande av medel till allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning (se NU 1975/76:34). Motionärerna behandlar vidare lönsamhetsproblem inom Statsföretagsgruppen och uttalar att dessa ofta är förbundna med mera varaktiga strukturförändringar inom näringslivet eller felbedömningar av utvecklingen

NU 1975/76:39

på olika marknader.

Frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn för riksdagen i statliga företag utvecklas i motionen 1975/76:2177 på samma sätt som i den tidigare motionen 1975/76:244. Riksdagen måste, hävdas det här, som ytterst ansvarig för den statliga verksamheten ställa särskilda krav på insyn i statliga foretag. Den bör kunna bilda sig en uppfattning om de statliga företagsengagemangens omfattning, följa utvecklingen för enskilda statliga företag och kontrollera om verksamheten bedrivs effektivt och följer uppdragna riktlinjer. Motionärerna redogör för och diskuterar olika insynsmöjligheter och framställer härvid de krav som återfinns i motionens hemställan. En redogörelse för alla statliga företag med minst 100 anställda eller en omsättning av minst 3 milj. kr. bör, anser de, varje år avlämnas till riksdagen, föranleda motionsrätt och behandlas av näringsutskottet.

Insynsmöjligheterna tas upp också i motionen 1975/76:1782. Här uttalas bl. a. att det är utomordentligt svårt att få en total inblick i vilka företag staten helt eller delvis äger och särskilt att få en löpande information från de företag där staten är delägare.

I motionen 1975/76:845 berörs tillämpningen av koncern - bidragsinstitutet inom Statsföretag AB. Stora belopp har, påpekar motionärerna, förts över från LKAB och Svenska Tobaks AB. Mot bakgrund av dessa företags speciella karaktär är det, säger motionärerna, inte rimligt att vinstmedel från dem utan riksdagens hörande används för att täcka förluster inom andra statliga företag.

I motionen 1975/76:1802 om åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget i västra Hälsingland behandlas i första hand förutsättningarna för att exploatera malmförekomster i regionen. I det avsnitt av motionen som är aktuellt här påpekas att Östernäs Såg, som till hälften ägs av Ljusdals kommun, och det statsägda företaget Edströms Industrier AB - numera Ljusdals Träprodukter AB - båda har trä som råvara. Krav på samgående mellan de båda företagen har, meddelas det, framställts gemensamt av vänsterparitet kommunisterna och socialdemokratiska arbetarkommunen i Ljusdal.

I motionen 1975/76:2141, som innehåller motiveringen till yrkandet i motionen 1975/76:2145, framläggs på ett relativt utförligt sätt ett sysselsättningspolitiskt program. Ett av tre viktiga basområden för en ny sysselsättningspolitik är enligt motionärerna nya statliga industrier, uppbyggda med hjälp av allmänna pensionsfonden och annat offentligt kapital. De nya statliga industrierna måste startas i branscher med starka möjligheter till avancerad vidareutveckling, anför motionärerna. Som exempel nämns bl. a. dataindustrin, den elektroniska industrin, transportmedelsindustrin samt delar av anläggnings- och byggnadsämnesindustrin sorn kan

NU 1975/76:39

sörja för ny och billigare byggnadsteknik. Specialindustri för teknisk utrustning inom skilda sektorer anses böra få ett betydande utrymme. Vidare förordas att förädlingen inom råvarubetonade och energi krävande delar av tillverkningsindustrin, t. ex. den träkemiska industrin, drivs längre än nu. De nya statliga verksamheterna bör, uttalar motionärerna, från början organiseras på ett sätt som bryter den auktoritära lednings- och organisationsprincip som råder under kapitalismen.

På Gotland föreligger, bl. a. till följd av avgången från de areella näringarna, ett stort behov av nya arbetstillfällen, framhålls i motionen 1975/76:1767. Utvecklingen inom industrisektorn har flera år varit ogynnsam. Motionärerna erinrar om att länsstyrelsen i Gotlands län i länsprogram 1974 har anfört att lokalisering av statliga företag bör mera aktivt utnyttjas för att bygga upp fungerande arbetsmarknader. Det uppdrag som föreslås i motionen skulle, anförs det, vara en lämplig arbetsuppgift för Statsföretags dotterbolag Svenska Industrietablerings AB (Svetab).

Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Värmland behandlas i motionen 1975/76:841. Motionärerna betonar att sysselsättningen i Värmlands län främst är koncentrerad till massafabriker och järnbruk och att två stora företag, Uddeholms AB och Billeruds AB, spelar en dominerande roll. I strävan att föra över investeringar och industrier till sysselsätta ngsbehövande områden bör de rent statliga satsningarna bli utslagsgivande, menar motionärerna. De hänvisar till vad länsstyrelsen har anfört om önskvärdheten av statliga företagsetableringar i sysselsättningssvaga län. De riktar kritik mot skogsbolagen, som enligt deras mening har visat bristande intresse för forskningsinsatser i större skala med sikte på ytterligare förädling av trä råvaran.

I motionen 1975/76:1811 beskrivs arbetsmarknadssituationen i Västmanlands län region för region. Länet har sedan slutet av 1960-talet drabbats av en kraftig befolkningsminskning, år 1975 som det enda länet i landet, påpekas det. Mot denna bakgrund erfordras, anför motionären, ett program för industriell utbyggnad. Härvid måste en utbyggnad av basindustrierna bilda grundvalen. Prospektering i syfte att utröna förekomsten av malmtillgångar och brytningsmöjligheter måste företas. Frågan om utbyggnad av specialstålverk bör stå i förgrunden. På denna grundval bör frågan om kompletterande utbyggnader av verkstadsindustrin prövas.

Yrkandena i motionen 1975/76:2158 om industrietableringar i V äs t e rnorrlands län motiveras i motionen 1975/76:2157. I denna behandlas länets befolknings- och arbetsmarknadsutveckling. Sysselsättningsläget har försämrats under de senaste åren, framhåller motionären, och de statliga insatserna har varit för små för att förändra helhetsbilden. Av de planerade 3 000 nya arbetstillfällena inom Statsföretagsgruppen hamnar inte ett enda

NU 1975/76:39

i Västernorrland, anförs det vidare i motionen. Motionären pläderar för en ökad vidareförädling av träråvaran, byggd på avancerad träkemisk forskning.

I motionen 1975/76:1823 lämnas en del uppgifter om Svenska AB Navigatör, som delvis ägs av dotterbolag till Statsföretag AB. Ägandeförhållandena i Navigatör betecknas som märkliga. Efter att ha berört Navigatörs företagsköp under de senaste åren uttalar motionärerna bl. a. att statligt företagande är motiverat endast då särskilda skäl föreligger och att det är felaktigt att staten utan klart angivna skäl köper upp mindre företag.

I motionen 1975/76:331 om en statlig revisionsbyrå anförs att ett mycket stort antal av de mest betydelsefulla revisionsuppdragen har koncentrerats på ett fåtal revisionsbyråer. Motionärerna hänvisar till en artikel i Dagens Nyheter den 8 december 1974om de auktoriserade revisorernas verksamhet. Sveriges fem största revisionsbyråer hade enligt denna artikel 78 börsnoterade företag som klienter. Motionärerna kompletterar med uppgiften att bland klienterna också fanns minst 117 bolag som direkt eller indirekt ägdes av staten och att därtill kom minst 48 revisionsuppdrag hos företagareföreningar, allmänna försäkringskassor och andra organ med anknytning till staten. De ställer frågan om inte de nämnda uppdragen åtminstone till stor del skulle kunna anförtros ett av staten ägt revisionsbolag. Härigenom skulle, menar de, skapas ett alternativ till det ensidiga anlitandet av de stora revisionsbyråer som i stor omfattning är knutna till revisionsuppdrag i börsnoterade och andra stora företag. Motionärerna erinrar om att flera statliga aktiebolag har inrättats för uppdragsverksamhet.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Insyn /', redovisning av och utredning om statliga företag Gällande bestämmelser och praxis

Enligt tilläggsbestämmelse 7.1.1 till riksdagsordningen skall kammaren varje år utse 18 ledamöter av riksdagen, vilka får deltaga i bolagsstämmor med Statsföretag AB. Med närvarorätten är enligt riksdagens uttalande (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) förenad rätt att ställa frågor. Det har förutsatts att dessa ledamöter härigenom skall få möjlighet att erhålla önskade upplysningar rörande såväl Statsföretag som samtliga dess dotterbolag. Enligt praxis kallar Statsföretag de 18 ledamöterna till information ytterligare ett par gånger om året.

Statsföretag AB:s årsredovisning överlämnas - enligt riksdagens beslut (se ovan) - varje år av regeringen till riksdagen. Den behandlas av näringsutskottet, som avger betänkande över den (se NU 1971:44, 1972:54, 1973:64, 1974:49, 1975/76:8).

NU 1975/76:39

1 den årliga publikationen Statliga företag, som utges av industridepartementet, lämnas en redogörelse för den statliga företagssektorn. Urvalsprincipen är att aktiebolag där staten direkt eller indirekt äger 50 % eller mer av aktiekapitalet redovisas i publikationen, dvs. bolag som kan räknas som statligt ägda. Dessutom anges väsentliga minoritetsposter. Vilande bolag, försäljningsbolag och fastighetsbolag har lämnats utanför redovisningen.

Tidigare riksdagsbehandling av hithörande frågor

Motionsyrkanden om vidgad representation för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga aktiebolag har förekommit vid 1969-1973 års riksdagar. Första gången togs frågan upp i samband med propositionen om inrättande av Statsföretag AB (SU 1969:168). Från folkpartiets sida påyrkades då - även i reservation - att varje riksdagsman efter särskild anmälan skulle ha möjlighet, i den utsträckning bolagsordningen medgav, att få tillträde till alla statliga företags bolagsstämmor. År 1970 tillstyrkte bankoutskottet (BaU 1970:12) en utredning rörande en utvidgning av systemet med representation för riksdagen vid de statliga företagens bolagsstämmor. Riksdagen följde emellertid en socialdemokratisk reservation vari yrkades avslag på motionsyrkandet. Åren 1971 och 1972 avstyrktes motsvarande yrkanden av näringsutskottet (NU 1971:46, 1972:16), som framhöll att det berörda systemet just hade börjat prövas inom Statsföretag och att dess verkningar alltså ännu knappast kunde bedömas. Centerpartiets, folkpartiets och moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade sig. Riksdagens ledamöter borde enligt dem få generell rätt att efter anmälan deltaga i de statliga företagens bolagsstämmor. År 1973 påyrkades - i motion och i reservation av nyssnämnda tre partiers representanter - att den för Statsföretag gällande ordningen skulle införas också vid vissa statliga bolag som inte tillhörde Statsföretagskoncernen. Näringsutskottet (NU 1973:9) anförde att systemet med riksdagsrepresentation inom Statsföretag hade tillämpats relativt kort tid och inte blivit utvärderat och att det i detta läge inte var lämpligt att aktualisera frågan om motsvarande representation inom andra statliga företag.

I en motion år 1972 påyrkade vänsterpartiet kommunisterna att riksdagen skulle hos regeringen begära nya riktlinjer - enligt principer som angavs i motionen - för arbetet inom den statliga företagssektorn. Näringsutskottet (NU 1972:16) uttalade att det fann motionärernas önskemål i skälig utsträckning tillgodosedda genom redan gällande riktlinjer och genom pågående reformarbete. Motionen avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. En reservation (vpk) avgavs till stöd för motionen.

År 1973 begärde folkpartiet en utredning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning. Näringsutskottet (NU 1973:9) hänvisade

NU 1975/76:39

till vad som fanns uttalat om mål för Statsföretagsgruppen och andra statliga foretag, till riksdagens granskning av Statsföretags årsredovisning och till olika aktuella utredningar. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet, som också avslogs av riksdagen.

I energipolitiskt sammanhang framfördes våren 1974 ett yrkande om en utredning med uppgift att lägga fram förslag syftande till att riksdagen skulle få ökad kontroll över och insyn i den statliga företagssektorn. Näringsutskottet (NU 1975:30 s. 62) anförde att det inte var lämpligt att den generella frågan om riksdagens insyn i den statliga företagspolitiken behandlades inom ramen för riksdagens prövning av hur energipolitiken skulle utformas. Riksdagen följde utskottet och avslog motionen, som stöddes i en reservation (fp).

I svar i oktober 1975 (RD 1975/76:13 s. 5) på en fråga (1975/76:51) av herr Ullsten (fp) om bättre insyn för riksdagen i de statliga företagen meddelade chefen för industridepartementet statsrådet Johansson bl. a. att man inom industridepartementet övervägde att - som ett komplement till publikationen Statliga företag - utge en förteckning över samtliga aktiebolag som staten äger. Han framhöll emellertid att de flesta av dessa bolag är av mindre allmänt intresse, typ fastighetsbolag.

Koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen Gällande rätt

Genom institutet koncernbidrag, varom stadgas i 43 § 3 mom. kommunalskattelagen, möjliggörs resultatutjämning mellan olika enheter inom en koncern. Om svenskt aktiebolag eller ekonomisk förening såsom moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i ett eller flera dotterbolag, betraktas på vissa villkor koncernbidrag som lämnas från moderbolaget till dotterbolag eller vice versa eller mellan olika dotterbolag såsom avdragsgill omkostnad hos givaren och skattepliktig intäkt hos mottagaren. Bland villkoren märks främst att företagens huvudsakliga verksamhet skall avse jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse (dock ej livförsäkringsrörelse), att koncernbidrag skall redovisas öppet i såväl givarens som mottagarens självdeklaration samt att moderföretaget inte får vara skattskyldig! för utdelning från dotterbolag. Om koncernbidrag föranleder att inkomst i icke oväsentlig mån redovisas inom annan kommun än där den skulle ha redovisats ifall bidrag inte hade lämnats, skall enligt 57 § 3 mom. kommunalskattelagen utfallet i skälig mån korrigeras såvitt gäller den kommunala beskattningen.

NU 1975/76:39

10 Erhållna och lämnade koncernbidrag

Av Statsföretag AB:s förvaltningsberättelser för åren 1970-1974 framgår i vilken utsträckning koncernbidragsinstitutet hittills har utnyttjats inom Statsföretagsgruppen. Ett sammandrag av uppgifterna återges i följande tabell. Koncernbidragen från Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Svenska Tobaks AB har i viss utsträckning lämnats direkt till andra dot -

terbolag.

1974 Erhållna koncernbidrag

från

LKAB

100,0

110,0

144,0

Svenska Tobaks AB

42,0

50,0

70,0

65,0

95,0

Berol Kemi AB

20,0

AB Statens Skogsindustrier

40,0

Övriga

2,2

4,4

3,2

8,8

Summa

44,2

150,0

174,4

178,2

307,8

Lämnade koncernbidrag till

Kalmar Verkstads AB

46,7

3,1

16,0

Norrbottens Järnverk AB

60,0

20,0

68,2

20,0

SMT Machine Company AB

25,0

33,0

AB Sonab

50,0

AB Statens Skogsindustrier

32,9

6,0

AB Statsgruvor

10,0

9,0

Sveriges Allmänna Restaurang AB*

25,0

14,0

12,0

Svenska Industri- etablerings AB

14,8

11,6

24,5

50,6

Uddcomb Sweden AB

24,0

40,0

Övriga

4,8

5,8

0,2

18,1

Summa

37,7

105,6

166,5

119,8

215,7

* till 1973: Sveriges Centrala Restaurang AB

Av hänsyn till bl. a. flera skattetyngda Norrlandskommuner har Statsföretag beslutat avstå från avdragsrätten vid den kommunala taxeringen. Statsföretagsgruppens rätt att utnyttja koncernbidragsinstitutet har prövats av mellankommunala skatterätten.

Tidigare riksdagsbehandling av frågan

I propositionen angående bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121) förutsattes att öppna koncernbidrag skulle kunna lämnas från ett bolag till ett annat inom den statliga koncernen. Statsutskottet hade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1969:168 inte något att erinra häremot men framhöll särskilt riksdagens intresse av att sådana transaktioner som koncernbidrag och internleveranser tydligt redovisades.

NU 1975/76:39

1 en motion vid 1972 års riksdag hemställdes att riksdagen skulle besluta att koncernbidrag icke skulle få överföras från LKAB och Svenska Tobaks AB till Statsföretag AB och att inkomstbeloppet under rubriken Skatter på driftbudgeten för budgetåret 1972/73 skulle räknas upp med 130 milj. kr. Motionen behandlades av skatteutskottet (SkU 1972:11), som anförde att det inte ankom på detta utskott att bedöma lämpligheten och omfattningen av sådana koncernbidrag men att det mot bakgrund av målsättningen för Statsföretag AB föreföll naturligt att samma företagsekonomiska principer borde gälla i detta hänseende för de statliga företagen som för de privata. Utskottet uttalade att man vid tillkomsten av Statsföretag AB självfallet hade beaktat de skattekonsekvenser som följde av vinstöverföringar i form av bl. a. koncernbidrag mellan de statliga bolagen. Dessutom framhöll utskottet att man vid bedömningen av skattebortfallet måste ta hänsyn till att bidragen i allmänhet endast påverkar den statliga inkomstskatten. Utskottet avstyrkte motionen, som avslogs av riksdagen.

Motioner med motsvarande innebörd väcktes vid 1973 och 1974 års riksdagar. De avstyrktes av näringsutskottet (NU 1973:9, 1974:9), som erinrade om att det i förutsättningarna för bildandet av Statsföretag AB ingick att koncernbidragsinstitutet skulle kunna utnyttjas inom den nyorganiserade företagsgruppen. Utskottet ansåg att det inte fanns något skäl för att Statsföretag skulle undantagas från de möjligheter till resultatutjämning mellan bolag inom en koncern som skattelagstiftningen medger. Riksdagens krav på insyn i vilka konsekvenser koncernbidragen får från skattesynpunkt och eljest tillgodoses, framhöll utskottet 1973, genom att Statsföretag - i enlighet med vad som uttalades i samband med förvaltningsbolagets inrättande - klart redovisar transaktioner av detta slag. Motionerna avslogs av riksdagen. Från moderata samlingspartiets företrädare i utskottet förelåg 1973 en reservation för bifall till det årets motion i ämnet och 1974 ett särskilt yttrande, där det betecknades som angeläget att Statsföretag är återhållsamt med att utnyttja de legala möjligheter till koncernbidrag som står till buds. Ett liknande särskilt yttrande avgavs år 1975, då näringsutskottet (NU 1975:19) avstyrkte - och riksdagen avslog - samma motionsyrkande som det nu aktuella.

Ljusdals Träprodukter AB

Det i motionen 1975/76:1802 nämnda företaget Edströms Industrier AB var till början av år 1975 dotterbolag till Svenska Industrietablerings AB (Svetab). Tillsammans med några andra dotterbolag till Svetab har det förts över till en särskild byggmaterialgrupp direkt under Statsföretag, kallad Svenska Bomaterial AB (ESSBO). Gruppens uppgift anges vara att sanera en starkt förlustbringande verksamhet. Edströms Industrier AB har vid årsskiftet 1975-1976 bytt namn till Ljusdals Träprodukter AB. Företaget tillverkar huvudsakligen trappor och furugolv. Antalet anställda är ca 170,

1** Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 39

NU 1975/76:39

varav 30 tjänstemän. Omsättningen år 1975 var ca 19 milj. kr. För det året redovisas en förlust av 1,5 milj. kr. Den reella forlusten under året beräknas till 2,8 milj. kr.

Östernäs sågverk i Ljusdal drivs av ett aktiebolag av vars aktiekapital (1 milj. kr.) Ljusdals kommun sedan senare delen av 1960-talet äger hälften, medan återstoden är i privat ägo. Tillverkningen består av sågade och hyvlade trävaror och exporteras till ca 70 %. Råvaran köps från domänverket och olika skogsbolag. Antalet anställda är ca 120. Omsättningen var år 1974 ca 40 milj. kr. och år 1975 ca 33 milj. kr. Rörelseresultatet år 1975 var positivt trots omsättningsminskningen. Företagets anläggningar har byggts om helt under de senaste åren. Företaget har nu en orderstock motsvarande ett halvt års produktion. Vissa planer på ökad förädlingsgrad finns.

Utbyggnad av nya statliga industrier

Uttalanden om 1 o k a 1 i ser i n g spo 1 i t i s k a insatser från Statsföretag AB:s sida

1 propositionen om inrättande av Statsföretag AB (prop. 1969:121) uttalade chefen för industridepartementet statsrådet Wickman att de statliga företagen enligt hans mening även i framtiden borde ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. I detta sammanhang underströks angelägenheten av en aktiv medverkan från alla slag av företag för uppgifter i t. ex. regionpolitiken. Vidare erinrades om att olika lokaliseringspolitiska stödåtgärder finns att tillgå för att främja industriell verksamhet som är önskvärd från regionpolitisk synpunkt. Statliga och privata företag skulle i fortsättningen, framhölls det, komma att arbeta under lika villkor i fråga om möjligheterna att erhålla lokaliseringsstöd. Företagsdelegationen, vars betänkande låg till grund för propositionen, hade anvisat en teknik för att förena det företagsekonomiska intresset med det samhällsekonomiska genom att föreslå att förvaltningsbolaget skulle åläggas skyldighet att lämna offert för fullgörande av sådana speciella uppgifter som ägaren begär att bolaget skall fullgöra. Möjligheterna för staten/ägaren att av sina företag ta in offerter av denna art tillmättes stor betydelse av departementschefen.

Verkställande direktören för Statsföretag AB Per Sköld har nyligen i ett föredrag (sparbankernas konferens "Vårt ekonomiska läge” den 12 mars 1976) behandlat frågan om insatser från Statsföretagsgruppens sida inom ramen för lokaliserings- och sysselsättningspolitiken. 1 första hand, uttalades där, har Statsföretag försökt göra en insats genom att prioritera investeringar i sina dotterbolag i översta Norrland. Detta har endast marginellt ökat antalet anställda men innebär tryggare sysselsättning för framtiden. Svenska Industrietablerings AB (Svetab), som ingår i Statsföretagsgruppen, har till uppgift att initiera och stödja industriella satsningar främst inom stödområdet.

NU 1975/76:39

13 Det har emellertid under de gångna åren visat sig vara svårt att hitta lämpliga objekt och att uppnå godtagbara ekonomiska resultat. Svetab har därför kommit att inrikta sin verksamhet på att övertal eller ingå som delägare i företag inom stödområdet för att rädda dessa och därigenom trygga redan befintlig sysselsättning. Det har dock inte varit möjligt att nå de uppställda ekonomiska målen för Svetab, bl. a. att verksamheten på sikt skall bli ekonomiskt självbärande. Inom företagsgruppen i övrigt har det nu varit svårt att initiera satsningar som är ekonomiskt motiverade och därutöver ger sysselsättningseffekt inom områden med undersysselsättning. Därför har företagits en omorganisation med syfte att skapa förutsättningar för att bättre involvera gruppens företag i verksamheten. 1 samråd med industridepartementet har Statsföretag ändrat på Svetabs uppgifter. Företaget kommer, alltjämt i form av ett särskilt bolag, att inordnas i moderföretaget som stabsorgan. Dess uppgift skall vara att söka och initiera objekt som kan utnyttjas för sysselsättningsskapande satsning och samtidigt kan förankras hos något av de övriga dotterföretagen. Svetab skall delta i behövligt projektarbete och därmed vara specialist på de särskilda förhållanden som råder vid etablering av stödområden. För att motverka förluster som kan tvinga de nya företagen att redovisa negativt resultat avser Statsföretag att inrätta en fond ur vilken bidrag skall kunna utgå för täckande av icke förutsedda kostnader under de första verksamhetsåren. Stödet, som kommer att få formen av koncernbidrag, skall om möjligt återbetalas när verksamheten har stabiliserat sig och kalkylerade resultat uppnåtts. I övrigt räknar Statsföretag med att medverka i den allmänna sysselsättnings- och lokaliseringspolitiken på grundval av speciella uppdrag för vilka företaget erhåller ersättning inom ramen för det s. k. offertsystemet.

1 näringsutskottets betänkande 1975:19 redogörs för tidigare riksdagsbehandling av förslag om lokaliseringspolitiska insatser i form av ökad industriell verksamhet i statlig regi. Sålunda refereras ett av riksdagen år 1968 uttalat önskemål ”att ökad uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att genom ytterligare satsning på statliga företag tillgodose kravet på ett växande antal arbetstillfällen i Norrland” samt ställningstaganden till motionsyrkanden om ett brett statligt industriprogram i Norrbotten och om skapande av statliga ”basindustrier”.

Riksdagsbehandling av tidigare förslag i ämnet, m. m.

Förslag om att allmänna pensionsfondens aktieplaceringar skulle inriktas uteslutande på nyetablering av ”statligt ägda basindustrier” eller motsvarande har väckts år 1973 med anledning av propositionen om inrättande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse (NU 1973:58) och återigen åren 1974-1976 (NU 1974:37, 1975:33, 1975/76:34). De har avstyrkts av näringsutskottet, varje gång med reser -

NU 1975/76:39

vation av vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet, och avslagits av riksdagen. Utskottet har bl. a. erinrat om att medel för aktieteckning i statliga företag hittills har anvisats över statsbudgeten och uttalat att frågan om den statliga företagssektorns utveckling enligt dess uppfattning bör hållas skild från frågan om aktieköp med medel ur allmänna pensionsfonden. Utskottet har vidare påpekat att uttrycket ”basindustri” i dessa motioner torde ha givits en vidare innebörd än den som är gängse.

Näringsutskottet behandlade år 1974 (NU 1974:29) en motion om statliga produktionsinitiativ för ökad sysselsättning i V ä r m 1 a n d . 1 denna motion framfördes bl. a. ungefär samma yrkande som i motionen 1975/76:841. Utskottet hänvisade till aktuella förslag och överväganden rörande metallmanufakturindustrin och skogsbranschen och avvisade tanken att riksdagen skulle ge sådana detaljerade anvisningar rörande engagemang från allmänna pensionsfondens sida som föreslagits i motionen. Utskottet anslöt sig till motionärens bedömning att utvecklingen inom Värmlands län motiverade kraftfulla insatser. Utskottet hänvisade till det pågående arbetet med länsplanering 1974 och sade sig förutsätta att olika vägar att komma till rätta med sysselsättningsproblemen och näringslivets strukturproblem i Värmlands län skulle noga prövas i samband med länsplaneringsarbetet. Motionen avstyrktes av utskottet - med reservation av vänsterpartiet kommunisternas representant - och avslogs av riksdagen.

I samband med propositionen år 1974 om finansiering av Stålverk 80 behandlade näringsutskottet (NU 1974:40) en motion om utredning av behovet och möjligheten av ett ökat statligt engagemang iden mellansvenska specialstålindustrin. Utskottet avstyrkte förslaget om en särskild utredning med hänvisning till att specialstålindustrins situation bevakades av industridepartementet och att chefen för detta departement hade aviserat att ett stålbranschråd skulle tillsättas. Riksdagen avslog motionen.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet statsrådet Bengtsson besvarade den 6 februari 1976 (RD 1975/76:62 s. 113) en fråga (1975/76:88) av herr Lorentzon om åtgärder mot arbetslösheten i Västernorrlands län. I svaret lämnades en del uppgifter om arbetsmarknadsläget i länet och redogjordes för sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram.

Länsplanering 1974

Enligt uppdrag år 1973 har länsstyrelserna i alla län genomfört länsplanering 1974, en fortsättning av tidigare regional utvecklingsplanering. Syftet med länsplanering 1974 har varit att utarbeta planer som visar hur de regionalpolitiska målen - att åstadkomma arbete, service och en god miljö inom räckhåll för alla människor - skall kunna förverkligas i län och kommuner. Problem rörande sysselsättningen hör till dem som särskilt analyseras i länsplaneringen. Därvid lämnas också förslag till åtgärder för att avhjälpa dessa problem. En samlad utvärdering av länsplanering 1974 har

NU 1975/76:39

i december 1975 redovisats av arbetsmarknadsdepartementet i rapporten (SOU 1975:91) Politik för regional balans. I bilaga 1 (SOU 1975:92) till denna rapport finns en sammanfattning länsvis av länsplanering 1974. I rapporten finns ett kapitel om näringslivets utveckling, där i avsnittet om industrin lämnas redogörelser för industripolitiska insatser av olika slag, bl. a. (s. 186 f.) genom statliga företag. Här redovisas också uttalanden av olika länsstyrelser om önskvärdheten av statliga etableringar och andra regionalpolitiska insatser från statliga företags sida.

Bland de åtgärder för regionalpolitisk stimulans som förordas av länsstyrelsen iGotlands län - där industrins andel av sysselsättningen år 1970 var 18 96 mot 31 96 i genomsnitt för hela landet - är att lokalisering av statliga företag mera aktivt utnyttjas för att bygga upp fungerande arbetsmarknader.

Vissa utredningar

Jernkontoret genomför under år 1976 en utredning av specialstålindustrins struktur och utvecklingsbetingelser. Med hänsyn till att produktionen vid de svenska stålföretagen är blandad begränsas utredningen i huvudsak till nio företag, vilka tillsammans svarar för mer än 85 96 av landets totala produktion av specialstål. Utredningen skall bl. a. söka ange tänkbara vägar för att möta förutsedda problem och för att uppnå en konkurrensduglig marknads- och produktionsstruktur inom stålindustrin.

Chefen för handelsdepartementet har nyligen tillsatt en strukturutredning angående den svenska handelsstålindustrin (ordförande: professor Lars Nabseth).

Petroindustrin behandlas av petroindustriutredningen (I 1972:04; ordförande: f. d. generaldirektör Erik Grafström). Utredningen väntas lägga fram ett slutbetänkande om den petrokemiska industrins framtida utveckling i Sverige inom kort.

Svenska AB Navigatör

Svenska AB Navigatör bildades år 1968 och inledde sin verksamhet år 1969. Bolaget var avsett att utgöra ett utvecklingsbolag knutet till dåvarande Sveriges Kreditbank; det fördes över till de nuvarande A-aktieägarna med hänsyn till det förbud som råder för banker att äga aktier. År 1975 var aktiekapitalet, 56,1 milj. kr., fördelat på följande sätt (andel av röstvärdet inom parentes): Pensionskassan för Svenska Tobaks AB:s förvaltningspersonal 31 96 (47 96), dotterbolag till Statsföretag AB (LKAB, AB Statens Skogsindustrier, Svenska Tobaks AB) 26 96 (39 96), Kooperativa förbundet och AB Svenska Godscentraler (ASG) 5 96 (8 96) - alla innehavare av Aaktier - samt enskilda innehavare av B-aktier 38 96 (6 96). B-aktierna har givits som (del)likvid vid företagsförvärv. Navigatörs styrelse har fattat ett

NU 1975/76:39

principbeslut om att bolaget skall ansöka om börsintroduktion.

Navigatör betecknar sig som ett ”rörelsedrivande förvaltningsbolag” med uppgift att köpa små och medelstora företag med utvecklingspotential inom verksamhetsområden där framtidsmöjligheterna är goda och att driva dem i egen regi med krav på god lönsamhet i syfte att vidareutveckla verksamheten, ge de anställda trygghet och ge aktieägarna skälig avkastning på investerat kapital. Moderbolaget skall bl. a. utveckla samarbete och erfarenhetsutbyte mellan företagen, främst inom produktion, marknadsföring och export.

Navigatör har f. n. 35 företagsenheter (mot resp. 8, 13 och 24 åren 1972-1974) med tillsammans nära 2 000 anställda. Företagen finns på åtskilliga orter i Syd- och Mellansverige. Dessutom finns några utländska dotterbolag. Organisatoriskt är dotterbolagen sammanförda i två elsektorer och tre mekaniksektorer, vardera med en koordinator, samt fyra divisioner (bildelar, Handicbolagen - kommunikationsradio m. m. -, hem-, plast-) med resultatansvar. Varje division har en styrelse som även är styrelse för de enskilda dotterbolagen. De företagare som har sålt sin rörelse till Navigatör har i regel kvarstått som anställda företagsledare.

Koncernens omsättning var ca 450 milj. kr. år 1975 och beräknas till 615 milj. kr. år 1976. Dess rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatter var åren 1973-1975 resp. 11,0 milj. kr., 27,5 milj. kr. och 15,8 milj. kr.

Chefen för industridepartementet har anhållit om yttrande från Statsföretag AB rörande Navigatörs ägandeförhållanden.

Statlig revisionsbyrå

Bestämmelser om revision av aktiebolag

Bestämmelser om revision av aktiebolag finns i aktiebolagslagen. I det följande redovisas vissa föreskrifter i den nya aktiebolagslag (1975:1385) som träder i kraft den 1 januari 1977 (10 kap.).

Revisor väljs av bolagsstämman. Skall flera revisorer utses, kan dock i bolagsordningen bestämmas att en eller flera av dem, dock icke alla, skall utses i annan ordning. Bolagsstämman kan också utse en eller flera revisorssuppleanter. Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Den huvudansvarige skall i auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor, om balansomslutningen (tillgångarnas nettovärde) för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett belopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av resp. räkenskapsår, om medelantalet anställda hos bolaget överstiger 200 eller om

NU 1975/76:39

bolagets aktier eller skuldebrev är noterade på fondbörs eller på lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer. Om bolagets bundna egna kapital uppgår till minst en miljon kronor, skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor.

Revisors uppgift är att i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Är bolaget moderbolag, skall revisor även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt. Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Om revisionsberättelsens innehåll finns närmare bestämmelser. Erinringar kan i annan ordning framställas till styrelsen eller verkställande direktören.

Bestämmelser om auktorisation och godkännande av revisorer

Enligt lag (1975:86) får regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av revisor.

Enligt förordningen (1973:221, ändrad 1975:208) om auktorisation och godkännande av revisor prövas fråga härom av kommerskollegium. Förordningen innehåller bestämmelser om krav på utbildning, praktik m. m. för att auktorisation resp. godkännande skall kunna erhållas. Vidare meddelas vissa allmänna föreskrifter om revisors yrkesutövning. Auktoriserad revisor får enligt förordningen driva revisionsverksamhet endast i form av egen rörelse eller under form av handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, som uppfyller av kommerskollegium föreskrivna villkor. Han får ej - om inte kommerskollegium medger undantag - driva eller deltaga i ledningen av affärsverksamhet eller vara anställd hos annan än auktoriserad revisor, bolag av nyss angivet slag eller juridisk person som kommerskollegium särskilt har godtagit. Kommerskollegium utövar tillsyn över auktoriserade och godkända revisorers verksamhet.

Till förordningen har kommerskollegium meddelat tillämpningsföreskrifter i kommerskollegiets revisorskungörelse(kommerskollegiets författningssamling 1973:6). Bland dessa föreskrifter märks följande.

Om auktoriserad revisor driver revisionsverksamhet under form av handelsbolag, kommanditbolag eller aktiebolag, får bolaget inte utöva annan verksamhet än sådan som är förenlig med auktoriserad revisors yrkesutövning. Drivs verksamheten under form av aktiebolag, får endast auktoriserad revisor vara styrelseledamot eller styrelsesuppleant, vice verkställande direktör eller firmatecknare i bolaget. Icke heller får annan än auktoriserad revisor vara aktieägare i bolaget. Drivs verksamheten under form av handelsbolag eller kommanditbolag, får endast auktoriserad revisor vara bolagsman.

NU 1975/76:39

18 Vissa uppgifter om revisorskåren

Antalet auktoriserade och godkända revisorer uppgick den 31 december

1975 till 581 resp. 1 035. Av de auktoriserade revisorerna var 296 verksamma i Stockholms län, 91 i Göteborgs och Bohus län och 55 i Malmöhus län. Av de auktoriserade revisorerna var 493 ledamöter av Föreningen Auktoriserade revisorer. Dessa var fördelade på 145 revisionsbyråer, av vilka 83 hade en, 20 två, 27 tre-fem, 6 sex-tio, 5 elva-trettio och 4 mer än trettio auktoriserade revisorer.

En särställning inom branschen intas av tre revisionsbyråer med anknytning till riksorganisationer. För dessa byråer har lämnats tillstånd till avvikelse från vissa av de regler som anges ovan. För Lantbrukarnas riksförbunds revisionsbyrå AB gäller att kravet att ingen annan än auktoriserad revisor får vara aktieägare inte behöver vara uppfyllt. Sådant undantag har också medgivits för Sparbankernas revisionsbyrå AB. Samtliga aktier skall här ägas av Svenska sparbanksföreningen eller dess serviceaktiebolag. Svenska kommunförbundets revisionsbyrå ingår enligt särskilt tillstånd som en avdelning i förbundets kansli; dess chef skall vara auktoriserad revisor.

I redogörelsen Statliga företag 1975 lämnas uppgifter om revisorerna i 71 aktiebolag med säte i Sverige, vilka helt eller till minst 50 % ägs av staten. Dessa aktiebolag är sju kreditinstitut (AB Företagskredit och AB Industrikredit räknade som ett företag), Statsföretag AB och 29 dotterbolag till detta samt 34 andra bolag. Uppgifterna avser juli 1975.

I dessa aktiebolag hade 45 auktoriserade revisorer sammanlagt 112 revisionsuppdrag (suppleantskap oräknade). Av dem hade 25 ett uppdrag, 15 två-fyra uppdrag och fem flera uppdrag, som mest tretton resp. elva. De båda auktoriserade revisorerna i Statsföretag AB - vilka tillhör olika revisionsbyråer- hade tio resp. sex revisionsuppdrag i femton av dotterbolagen. Annan revisor än den eller de auktoriserade förekom i de sju kreditinstituten, i Statsföretag AB och sju av dess dotterbolag samt i 23 av de övriga bolagen.

I två av kreditinstituten, i Statsföretag AB och i ett av dess dotterbolag samt i sex av de övriga bolagen fanns minst en riksdagsledamot bland revisorerna.

I n t e rpe 11 a t i o nsd e ba 11 om ändrade former för företagsrevision Chefen

för handelsdepartementet statsrådet Lidbom besvarade den 5 mars

1976 en interpellation (1975/76:112) av herr Bergqvist (s) om ändrade former för företagsrevision. Interpellanten hade frågat om statsrådet ville ge en översikt av regeringens planer för att reformera företagens redovisning och revisorernas ställning i företagen och om han var beredd att föreslå att länsstyrelse eller annat samhällsorgan skall få rätt att utse minst en revisor i varje företag som är skyldigt att ha revisor.

NU 1975/76:39

19 I interpellationer! berördes bl. a. frågan om inriktningen av revisorernas granskning. Aktieägarnas och fordringsägarnas intressen står nu i förgrunden, framhölls det. Det viktigaste med företagens verksamhet är emellertid, anförde interpellanten, deras betydelse för de anställda, för orten och regionen samt för samhället i stort; även härvidlag skulle ett värdefullt bidrag kunna lämnas av revisorerna. En förutsättning för en effektiv granskning i samhällets intresse är, konstaterade interpellanten vidare, att revisorerna har en oberoende ställning gentemot företagsledningen. Han citerade uttalanden härom av samarbetsutredningen i betänkandet (SOU 1970:41) Företag och samhälle och av lagutskottet, som i sitt betänkande 1974:29 anförde: För

att en opartisk revision i alla lägen skall kunna garanteras, är det enligt utskottets uppfattning angeläget att revisorerna intar en självständig ställning inte bara i förhållande till styrelse och verkställande direktör utan också i förhållande till bolagsstämman.

I interpellationssvaret anfördes att under senare tid en rad åtgärder vidtagits för att bättre anpassa lagstiftningen på redovisningsområdet till samhällets och de anställdas behov av att få en korrekt information om företagens ekonomiska förhållanden. Enligt den nya aktiebolagslagen kommer antalet aktiebolag som är skyldiga att ha kvalificerad revisor att öka avsevärt. Den nya lagen medför också en utvidgning av revisorernas arbetsuppgifter och rapporteringsskyldighet och en skärpning av reglerna om revisorsjäv. De nya redovisningsbestämmelserna, som har samordnats med den föreslagna nya bokföringslagen, ställer vidare krav på att bolagen skall tillämpa en väsentligt öppnare redovisning än som f. n. krävs.

Kritiken mot den nuvarande ordningen för utseende av revisor går ut på, sades det i interpellationssvaret, att revisorerna knappast kan få den oberoende ställning som krävs för att de skall kunna ge en opartisk och fullödig information om de reviderade företagen. Handelsministern sade sig i princip kunna hålla med om att systemet med bolagsstämmovalda revisorer inte är helt förenligt med kravet på revisorernas självständiga ställning. Bedömningen av om man bör införa ett system med offentliga revisorer är emellertid, menade han, beroende bl. a. av vilket utbyte ett sådant system kan väntas ge från informationssynpunkt. Hur stort utbytet blir beror i sin tur på vilka uppgifter de offentliga revisorerna skall ha.

Frågan om offentliga revisorer har hittills, sade handelsministern, fått stå tillbaka för andra lagstiftningsalternativ när det gäller att lösa insynsfrågorna. Ett sådant alternativ utgör systemet med styrelserepresentation för samhället och de anställda. Handelsministern berörde olika reformprojekt som gäller insyn i företagen för samhället och de anställda - för de senares del även medbestämmanderätt. Avslutningsvis uttalade han att det kunde vara klokt att först avvakta de praktiska erfarenheterna av detta reformarbete innan man beslutar om att bygga upp ytterligare ett informationssystem.

NU 1975/76:39

20 Riksdagsbehandling av motioner om utvidgning av befogenheterna för revisorer i aktiebolag

Den ovan refererade interpellationen anknyter till en motion vid 1972 års riksdag, vari begärdes utredning med sikte på att revisorernas befogenheter skulle utvidgas och att deras ställning skulle stärkas gentemot den företagsledning som de skall kontrollera. Näringsutskottet (NU 1972:63) hänvisade till att sedan motionen väcktes olika åtgärder vidtagits för att öka samhällets och de anställdas insyn och inflytande i företagen samt att flera förslag om vidgat revisorsinflytande övervägdes inom Kungl. Maj:ts kansli. Då riksdagen kunde förväntas få ta ställning till resultatet av dessa överväganden inom en inte alltför avlägsen framtid ansåg utskottet det inte vara påkallat att begära en sådan utredning som föreslogs i motionen. Denna avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen.

Motioner rörande revisorernas uppgifter har även förekommit vid 1973 och 1974 års riksdagar (NU 1973:47, LU 1974:29).

Utskottet

Tillsammans med förslaget i propositionen 1975/76:99 om att staten skall teckna ytterligare aktier i Statsföretag AB till ett belopp av 1 500 milj. kr. behandlar utskottet i detta betänkande ett antal olika motionsyrkanden rörande Statsföretagsgruppen, den statliga företagssektorn i allmänhet eller speciella företag. En del av dessa yrkanden gäller utbyggnad av den statliga verksamheten i företagsform, bl. a. för att tillgodose regionalpolitiska syften.

Statsföretag AB fick vid sin tillkomst år 1970 ett aktiekapital av 1 400 milj. kr. Detta höjdes åren 1974 och 1975 till 1 650 milj. kr. Höjningen var avsedd för finansiering av ett nytt stålverk i Luleå. Statsföretagsgruppen kännetecknas av en hög investeringstakt. Under perioden 1970-1975 har anläggningsinvesteringarna uppgått till ca 5 700 milj. kr. Dessutom har under denna period företag förvärvats för ca 600 milj. kr. En övervägande del av investeringarna har avsett basindustrier - gruvor, järnverk, skogsindustri och petrokemisk industri. Sysselsättningen inom Statsföretagsgruppen har till följd av investeringarna och företagsförvärven ökat från ca 34 000 år 1970 till ca 45 000 år 1975. Över 40 % av de anställda sysselsätts i Norrland. Lönsamheten har naturligt nog varierat. Åren 1970-1973 låg den, mätt på det totala arbetande kapitalet, genomsnittligt på knappt 6 %. Den steg till 12 % under högkonjunkturåret 1974 men försämrades starkt under år 1975, för vilket slutligt bokslut ännu inte föreligger. Självfinansieringsgraden har också växlat. Den var år 1970 ca 70 % men år 1975 så låg som ca 35 %. Statsföretags soliditet har sjunkit från ca 40 % år 1970 till 26 % år 1975.

Som övergripande mål för Statsföretag har angivits att företaget under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. En av de kom -

NU 1975/76:39

pletterande målformuleringarna går ut på att vid valet mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ hänsyn skall tas till samhällsintresset.

Under år 1975 och början av år 1976 har planer utarbetats för investeringar inom Statsföretagsgruppen åren 1976-1979. Dotterbolagens planer - vilka i propositionen betecknas som väl underbyggda och genomarbetade - förutsätter i flertalet fall finansiell medverkan av moderbolaget, vilket dessutom måste gripa in med stöd för att akuta lönsamhetsproblem inom flera företag skall kunna lösas. Den begäran om medverkan till en förstärkning av moderbolagets kapital som riksdagen nu har att ta ställning till baseras på en reviderad - och därigenom betydligt reducerad - investeringsplan för den angivna perioden. Enligt planen bibehålls den hittillsvarande inriktningen mot investeringar särskilt i exportinriktade basindustrier, framför allt i Norrbottens län. Ca 75 % av investeringarna avser de ovan uppräknade basindustrierna. Av de totala investeringarna beräknas 3 500 milj. kr. vara ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar, återstoden expansionsinvesteringar. Det bör observeras att den fortsatta finansieringen av Stålverk 80 liksom en del andra särskilda projekt ligger utanför det nu aktuella investeringsprogrammet. I två propositioner som har avlämnats senare behandlas engagemang från Statsföretags sida inom varvsindustrin (prop. 1975/76:121) och på oljeområdet (prop. 1975/76:124). Innebörden av investeringsplanen för de i sammanhanget mest betydelsefulla dotterbolagens del anges i propositionen översiktligt i en kortfattad beskrivning av dessa företags utveckling.

Motionerna 1975/76:2169 och 1975/76:2177 har väckts med anledning av propositionen. 1 båda uttalas att de uppgifter som publiceras i propositionen inte ger tillräcklig grund för riksdagens bedömning av regeringens förslag. Med hänvisning till information som har lämnats av Statsföretag sägs i den senare motionen att motionärerna är beredda att - under vissa förutsättningar - tillstyrka propositionen. I motionen 1975/76:2169 yrkas däremot att riksdagen skall besluta om avslag på propositionen och om en begäran till regeringen att den under våren lägger fram en ny proposition i ämnet med fylligare uppgifter. Utskottet - som har haft tillgång till kompletterande skriftligt material och därutöver har fått muntliga upplysningar av Statsföretags ledning - anser att det nu finns erforderligt underlag för ett beslut av riksdagen om anslag till teckning av ytterligare aktier i Statsföretag och avstyrker alltså motionen 1975/76:2169 i den del som har nämnts. Till vissa punkter i motionärernas argumentation återkommer utskottet i det följande.

Tillstyrkan av propositionen åtföljs i motionen 1975/76:2177 av krav på att ökade kapitalresurser skall ställas till de mindre och medelstora företagens förfogande, att Statsföretag skall inrikta sig på att lösa problem för förlustbolagen i gruppen och att riksdagens insyn i de statliga företagen skall förbättras. Frågor om de mindre och medelstora företagens kapitalförsörjning behandlar utskottet i annat sammanhang. På förslag av finansutskottet (FiU

NU 1975/76:39

1975/76:20) har riksdagen nyligen uttalat sig för en ökning av utlåningskapaciteten hos vissa kreditinstitut som medverkar till finansiering av mindre och medelstora företag. Att Statsföretag måste ägna särskild omsorg åt sina förlustbolag framgår redan av det lönsamhetskrav som är primärt för företaget. Utskottet finner också Statsföretags strävanden att komma till rätta med förlustbolagens problem väl bestyrkta.

Krav på förbättrad redovisning av och insyn i statliga företag ställs utom i motionen 1975/76:2177 också i motionerna 1975/76:244 och 1975/76:1782. I de båda förstnämnda motionerna framförs tre uppslag. Varje riksdagsman bör, anser motionärerna, få rätt att delta i bolagsstämman i alla statliga företag. Riktlinjer bör utfärdas för utformningen av statliga företags årsredovisningar, varvid motsvarande rekommendationer för de börsnoterade företagen bör vara mönsterbildande. Vidare bör en sådan årlig redovisning till riksdagen som nu ges för Statsföretag AB lämnas för alla de företag över en viss minimistorlek som staten äger direkt eller indirekt. Det sistnämnda förslaget möter också i motionen 1975/76:1782, här möjligen med avseende även på företag där staten blott har en minoritetsandel.

Utskottet anser liksom motionärerna att det är väsentligt att de statliga företagens offentliga redovisning utformas på sådant sätt att både riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar att följa och bedöma verksamheten. Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet finner inte att den praxis som nu tillämpas ger anledning till generell kritik men anser att informationen om statliga företag bör kunna förbättras, inte minst vad gäller möjligheterna att få en samlad överblick över den statliga företagssektorn, inklusive dotterbolag inom olika koncerner. Utskottet noterar att chefen för industridepartementet har ställt i utsikt att den årliga publikationen Statliga företag skall kompletteras med en mera fullständig förteckning över de företag som staten äger. Sedan systemet med representation för riksdagen vid Statsföretags bolagsstämmor nu har tillämpats några år är det naturligt att det utvärderas och att i samband därmed övervägs om ledamöter av riksdagen bör få vidgad rätt att delta i statsägda företags bolagsstämmor. Givetvis kan många mellanformer tänkas mellan den nuvarande begränsade representationen för riksdagen inom Statsföretag AB och den obegränsade närvarorätt för riksdagsledamöter som i motionerna 1975/76:244 och 1975/76:2177 föreslås gälla inom alla statliga aktiebolag. Även andra former för insyn bör övervägas. Med hänvisning till vad här sagts vill utskottet förorda att frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag utreds genom regeringens försorg och att resultatet av detta utredningsarbete föreläggs riksdagen.

Utskottet tar därefter upp propositionens förslag om anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB.

I motionen 1975/76:2169 hävdas att propositionen är bristfälligt underbyggd. Motionärerna ställer långtgående krav på att uppgifter om den ekonomiska situationen för olika företag inom Statsföretagsgruppen skall of -

NU 1975/76:39

fentliggöras. Utskottet har ovan uttalat sig för att de statliga företagens förhållanden skall redovisas med ett stort mått av öppenhet. Det är emellertid uppenbart att detaljerade planer och kalkyler i ett relativt långsiktigt investeringsprogram bör få åtnjuta den sekretess som betingas av företagets - och därmed ägarens - ekonomiska intressen. Utskottet noterar att riksdagspartierna har haft möjlighet att från Statsföretag få viss information som inte lämnas i propositionen. För egen del har utskottet, som ovan redovisats, skaffat sig ytterligare upplysningar i skriftlig och muntlig form. Utskottet finner de krav på offentlig dokumentation som framförs i motionen 1975/76:2169 alltför långtgående och delar inte den allmänt negativa syn på investeringsfrågans handläggning som kommer till uttryck i denna motion.

Utskottet har vid sin granskning av regeringens förslag kommit till den uppfattningen att Statsföretags investeringsprogram för åren 1976-1979 är välmotiverat och att det för sitt genomförande kräver ett sådant tillskott av nytt ägarkapital som föreslås i propositionen. Investeringarna inom Statsföretagsgruppen kommer enligt förslaget att självfinansieras i samma utsträckning som under perioden 1972-1975. Kravet på tillskott av ägarkapital föranleds främst av att Statsföretags soliditet inte når upp till den nivå som är en förutsättning för att den erforderliga upplåningen skall kunna genomföras. Att soliditeten inom Statsföretagsgruppen har sjunkit snabbare än inom den svenska industrin i stort återspeglar, såsom framhålls i propositionen, att investeringarna inom gruppen har legat på en betydligt högre nivå än inom industrin i övrigt.

Vad gäller lönsamheten vill utskottet peka på industriministerns uttalande (s. 21) att de krav som Statsföretag härvidlag ställer synes ge förutsättningar för en god förräntning av det investerade kapitalet. Varje enskilt investeringsprojekt kommer enligt de principer som redovisas att prövas mot de lönsamhetskrav som gäller inom företagsgruppen. Dessa krav ligger, meddelas det, i regel på 20 å 25 % internränta, med variationer från tid till annan beroende på bl. a. projektets karaktär, kapital marknadsläget och penningvärdeutvecklingen.

Propositionen ger enligt utskottets uppfattning ett klart och i detta sammanhang tillräckligt besked om investeringsprogrammets inriktning. Utskottet vill framhålla att det till övervägande delen är fråga om satsningar inom basindustrier. Härigenom skapas förutsättningar för vidareförädling både inom och utom Statsföretagsgruppen.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet alltså propositionen. Den förstärkning av aktiekapitalet som föreslås är enligt utskottets uppfattning erforderlig för att Statsföretagsgruppen skall kunna utvecklas på önskvärt sätt. En reduktion av beloppet skulle medföra en begränsning av upplåningsmöjligheterna och även en minskad självfinansiering, och resultatet härav skulle bli att expansionsplanerna inom gruppen skulle få dämpas. Varje mera väsentlig nedskärning skulle leda till ett bortfall av betydelsefulla pro -

NU 1975/76:39

jekt i investeringsprogrammet och gå ut över den sysselsättningsökning som har beräknats.

Såsom nämns i propositionen har medel motsvarande den del av den däri föreslagna aktieteckningen som faller på budgetåret 1976/77 i budgetpropositionen beräknats under huvudtiteln Oförutsedda utgifter. Utskottet förutsätter att vid bifall till dess förslag finansutskottet kommer att föranstalta om den nu nämnda budgetposten blir vederbörligen justerad.

Förutom att riksdagen skall tillbakavisa propositionen begärs i motionen 1975/76:2169 också att den skall anmoda regeringen att tillsätta en utredning rörande Statsföretag AB. En särskild kommitté med kvalificerade företagsekonomiska experter och parlamentarisk insyn bör enligt motionärerna utreda bolagets ställning och dess uppgifter på längre sikt.

De riktlinjer för Statsföretags verksamhet som angavs i samband med att bolaget inrättades är enligt utskottets mening alltjämt väl ägnade för sitt syfte. Det är en självklar uppgift för industridepartementet att kontinuerligt följa hur verksamheten utvecklas. Riksdagen har bl. a. vid sin årliga behandling av Statsföretags årsredovisning tillfälle att studera och yttra sig om bolagets rörelseinriktning. Någon anledning att påfordra en särskild utredning om Statsföretag anser utskottet inte föreligga, varför utskottet avstyrker motionsyrkandet därom.

Alltsedan år 1972 har varje år väckts en motion vari riktats kritik mot systemet med koncernbidrag inom Stats/öretagsgruppen. 1 år tas saken upp i motionen 1975/76:845. Nu som tidigare hävdas att Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Svenska Tobaks AB, som har svarat för den övervägande delen av hittillsvarande koncernbidrag inom gruppen, är företag av så speciell karaktär att deras vinstmedel bör inlevereras direkt till statskassan. För år 1974 har också AB Statens Skogsindustrier (ASSI) lämnat ett relativt betydande koncernbidrag. Detta har inte föranlett någon kommentar från motionärernas sida.

Utskottet vill på nytt erinra om att 0et ingick i förutsättningarna när Statsföretagsgruppen bildades att de möjligheter till resultatutjämning inom en koncern som skattelagstiftningen medger skulle få utnyttjas inom gruppen. Riksdagens krav på insyn i bidragens konsekvenser från skattesynpunkt etc. tillgodoses genom att koncernbidragen klart anges i Statsföretags årsredovisning. Utskottet anser alltjämt att det inte finns skäl för att det skulle göras undantag för Statsföretag i de här aktuella skattebestämmelsema. Därför avstyrker utskottet motionen 1975/76:845.

Ljusdals Träprodukter AB (tidigare Edströms Industrier AB) ingår i Statsföretags förra året bildade byggmaterialgrupp, Svenska Bomaterial AB (ESSBO). Företaget berörs i motionen 1975/76:1802 i här aktuell del. Motionärerna önskar ett samgående mellan detta företag och Östernäs Såg, som till hälften ägs av Ljusdals kommun, för att en mera omfattande träförädlingsverksamhet skall komma till stånd i Ljusdal.

NU 1975/76:39

25 Om de båda företagen kan följande noteras. Östernäs Såg bedriver såvitt kan bedömas sin rörelse, som till större delen är inriktad på export, på ett relativt framgångsrikt sätt. Verksamheten vid nuvarande Ljusdals Träprodukter AB har medfört stora förluster. En sanering av detta och andra dotterbolag är en huvuduppgift för ESSBO. Av tekniska skäl är Ljusdals Träprodukter AB beroende av leveranser från flera sågverk. Från de berörda företagens sida bedöms ett samgående inte vara motiverat.

Utskottet finnér det uppenbart att riksdagen inte bör ingripa med anvisningar om konkreta projekt inom den statliga företagssektorn av den typ som motionärerna aktualiserar. Det bör ankomma på företagen själva att ta initiativ till samarbete om de finner skäl för detta. Utskottet avstyrker alltså motionen 1975/76:1802 i här aktuell del.

I motionen 1975/76:2145 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära en plan för utbyggnad av nya statliga industrier med hjälp av allmänna pensionsfonden och andra offentliga källor, däribland beskattning av det privata storkapitalets vinster. Motiveringen för detta yrkande ingår i en omfattande motion om sysselsättningspolitiken, 1975/76:2141. Att nya statliga industrier byggs ut betecknas där som ett av tre viktiga basområden inom en ny sysselsättningspolitik.

Tanken att allmänna pensionsfondens medel i relativt stor utsträckning skulle användas för finansiering av nya statliga industrier har utskottet yttrat sig över i sitt betänkande 1975/76:34. Utskottet hänvisar till vad det har anfört där. Den proposition som utskottet nu behandlar syftar till att möjliggöra bl. a. expansionsinvesteringar inom Statsföretagsgruppen. 1 andra sammanhang får riksdagen i vår pröva ytterligare förslag om investeringar inom den statliga företagssektorn. Utskottet finner inte skäl för en sådan begäran till regeringen som motionärerna föreslår och avstyrker följaktligen motionen.

Gotland är, som det tillspetsat uttrycks i motionen 1975/76:1767, extremt industrifattigt. Om sysselsättningen på Gotland skall kunna vidmakthållas erfordras otvivelaktigt en utbyggnad av industrisektorn. I motionen föreslås en inventering genom Statsföretags försorg av industriprojekt som ligger inom ramen för Statsföretagsgruppens investeringsprogram och i övrigt är lokaliseringsbara till Gotland.

Länsstyrelsen i Gotlands län har inom ramen för länsplanering 1974 studerat sysselsättningsproblemen på Gotland och föreslagit åtgärder för att råda bot på dessa, bl. a. lokalisering av statliga företag till ön.

Frågan om möjligheterna att lokalisera statliga industriprojekt till Gotland bör enligt utskottets mening beaktas vid den fortsatta regionalpolitiska planeringen. Något beslut av riksdagen om ett sådant uppdrag till Statsföretag som motionärerna föreslår anser utskottet inte vara motiverat.

Regionalt inriktad är också motionen 1975/76:841. Där begärs initiativ till en statlig industrisatsning i Värmland genom medel ur allmänna pen -

NU 1975/76:39

sionsfonden, bl. a. för att sysselsättningsmöjligheterna skall kunna vidgas genom en vidareförädling av träråvaran.

Såsom har redovisats i det föregående yttrade sig utskottet år 1974 (NU 1974:29) över en motion av ungefär samma innehåll. Vad utskottet då anförde synes fortfarande giltigt. Utvecklingen i Värmlands län motiverar kraftfulla insatser. Hur sysselsättningsproblemen skall kunna lösas får emellertid härsom annorstädes i första hand prövas i samband med länsplaneringsarbetet. Riksdagen bör inte ge detaljerade anvisningar om engagemang från allmänna pensionsfondens sida. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1975/76:841.

En motsvarande framställning rörande Västmanlands län görs i motionen 1975/76:1811. Motionären vill att frågan om sysselsättnings- och näringspolitiska åtgärder i länet skyndsamt skall prövas i arbetsmarknads- och industridepartementen. Han pekar särskilt på möjligheterna att öka malmprospekteringen samt att bygga ut specialstålverk och i anslutning därtill verkstadsindustrier.

Stålindustrins struktur och utvecklingsbetingelser utreds f. n. I fråga om specialstålindustrin pågår utredningsarbete inom Jernkontoret. Malmprospektering bedrivs av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Ansvaret för inriktningen av en stor del av SGU:s prospektering ligger hos nämnden för statens gruvegendom. Frågan om resurser för prospekteringen behandlas i propositionen 1975/76:100 bilaga 15. Detta ämne kommer att behandlas i ett senare betänkande av utskottet. Den långsiktiga hushållningen med mineralresurser utreds av mineralpolitiska utredningen (I 1974:02).

Beträffande de allmänna regionalpolitiska aspekterna gäller detsamma för Västmanlands län som i övrigt. De problem som föreligger i länet bör i första hand tas upp i samband med länsplaneringen. Därvid kan anknytas till det utredningsarbete som pågår beträffande industrigrenar som har speciellt intresse för länet. Med vad här sagts avstyrker utskottet motionärens förslag om att riksdagen skall göra en särskild framställning till regeringen rörande Västmanlands län.

Sysselsättningsläget i Västernorrlands län behandlas i motionen 1975/76:2157. I anslutning till den framställs i motionen 1975/76:2158 yrkanden om statlig industriverksamhet i länet med allmänna pensionsfonden som finansieringskälla. Till Västernorrlands län bör enligt motionären förläggas dels tillverkning av proteinprodukter i Statsföretag AB:s regi, dels en statlig petrokemisk industri.

För Västernorrlands län gäller som för övriga län att den industriella utvecklingen är en central fråga i arbetet med länsplaneringen. För ett uttalande av riksdagen till förmån för ett speciellt produktionsinitiativ av Statsföretag enligt motionärernas förslag finns det inte förutsättningar. En rapport om den petrokemiska industrins struktur och utvecklingstendenser är inom kort att vänta från petroindustriutredningen (I 1972:04). I avvaktan därpå

NU 1975/76:39

synes ett beslut av riksdagen om petrokemisk industri i Västernorrlands län inte kunna komma i fråga. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1975/76:2158 i här aktuell del.

Svenska AB Navigatör, som bildades år 1968, är ett investmentbolag som förvärvar och driver mindre och medelstora foretag i olika branscher. Den största aktieägaren i bolaget är Pensionskassan för Svenska Tobaks AB:s förvaltningspersonal. En betydande andel av aktierna ligger hos några företag inom Statsföretagsgruppen, bland dem Tobaksbolaget. På senare tid har Navigatör utgivit B-aktier med reducerat röstetal som likvid till ägarna av företag som förvärvats.

1 motionen 1975/76:1823 föreslås att riksdagen hos regeringen skall begära riktlinjer för Navigatörs verksamhet. Motionärerna ser kritiskt på ägandeförhållandena i företaget och betraktar det som felaktigt att staten utan klart angivna skäl ägnar sig åt att på sätt som sker köpa upp mindre företag.

Navigatör har kommit till som ett dåvarande Sveriges Kreditbank "närstående” investmentbolag. Ägandeförhållandena förklaras härav. Bolag av samma typ har bildats med anknytning till andra banker. Investmentbolag av detta slag har uppenbarligen en funktion att fylla inom näringslivet. De omständigheter som föranleder ägare till mindre och medelstora företag att överlåta sin rörelse till investmentbolag förtjänar uppmärksamhet och får också sådan. Utskottet behandlar i annat sammanhang en rad motioner om de mindre och medelstora företagens villkor och finner inte anledning att här gå in på detta ämne. Navigatör och Post- och Kreditbanken (PKbanken), av vars verksamhet Navigatör är en utlöpare, bör få verka under samma förutsättningar som motsvarande företag inom den privata sektorn. Enligt vad utskottet erfarit pågår överväganden om Navigatörs ägarstruktur. Utskottet har fått riktlinjerna för Navigatörs nuvarande verksamhet redovisade för sig och därvid inte funnit anledning till erinran. Med hänvisning till vad här sagts avstyrker utskottet motionen 1975/76:1823.

En utredning om inrättande av en statlig revisionsbyrå föreslås i motionen 1975/76:331. I denna byrå skulle ingå auktoriserade revisorer som bl. a. - enligt aktiebolagslagens bestämmelser - skulle kunna av resp. bolagsstämma utses till revisorer i statliga företag.

En grundtanke bakom de regler för företagsrevision som statsmakterna har antagit är att revisor - och särskilt auktoriserad revisor - skall inta en oberoende ställning i förhållande till det företag som han reviderar och dess ägare. Den nuvarande ordningen, enligt vilken auktoriserade revisorer vid olika privata revisionsbyråer anlitas för revisionsuppdrag inom den statliga företagssektorn - i många fall vid sidan av andra av bolagsstämman eller på annat sätt utsedda personer -, står i överensstämmelse med denna princip och fungerar såvitt utskottet kan bedöma utan anmärkning. Utskottet finner inte skäl för en sådan utredning som föreslås i motionen och avstyrker därför denna.

NU 1975/76:39

28 Utskottet hemställer

1. beträffande redovisning av och insyn i statliga företag

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:244 och 1975/76:1782 samt motionen 1975/76:2177 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:99, med anledning av motionen 1975/76:2177, såvitt den inte omfattas av utskottets hemställan under 1, och med avslag på motionen 1975/76:2169 yrkandena 1 och 2 till Teckning av aktier i Statsföretag AB under fonden för statens aktier anvisar

a)på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1975/76 ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.,

b) för budgetåret 1976/77 ett investeringsanslag av 750 000 000 kr.,

3. beträffande utredning rörande Statsföretag AB

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2169 yrkandet 3,

4. beträffande koncernbidrag inom Stals/öretagsgruppen att riksdagen avslår motionen 1975/76:845,

5. beträffande Ljusdals Träprodukter AB

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1802 yrkandet 1,

6. beträffande plan för utbyggnad av nya statliga industrier att riksdagen avslår motionen 1975/76:2145,

7. beträffande statliga industriprojekt på Gotland att riksdagen avslår motionen 1975/76:1767,

8. beträffande statliga industriprojekt i Värmland att riksdagen avslår motionen 1975/76:841,

9. beträffande statliga industriprojekt i Västmanlands län att riksdagen avslår motionen 1975/76:1811,

10. beträffande statliga industriprojekt i Västernorrlands län

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2158 i vad avser momenten a och b,

11. beträffande Svenska AB Navigatör

att riksdagen avslår motionen 1975/76:1823,

12. beträffande utredning om en statlig revisionsbyrå att riksdagen avslår motionen 1975/76:331.

Stockholm den 24 mars 1976

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Bengtsson i Landskrona (s), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp). Rask (s). Sjönell (c), Blomkvist (s). Hovhammar (m), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Häll (s) och Pettersson i Helsingborg (s).

NU 1975/76:39

29 Reservationer

1. beträffande anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dets att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”1 motionen 1975/76:2169” och slutar på s. 24 med ”har beräknats” bort ha följande lydelse:

Propositionen är, som framhålls främst i motionen 1975/76:2169, bristfälligt underbyggd. Det kompletterande material som industridepartementet har ställt till utskottets förfogande har av departementet försetts med hemligstämpel. En så långtgående sekretess som man från regeringens sida synes finna önskvärd är enligt utskottets mening omotiverad och till skada för en vidgad förståelse för Statsföretags verksamhet. Den gör det omöjligt för allmänheten och även för huvudparten av riksdagens ledamöter att bilda sig en klar uppfattning om innebörden av de mycket stora ekonomiska satsningar som nu föreslås ske inom Statsföretagsgruppen. Utskottets ledamöter har visserligen fått inblick i det hemliga materialet. De kan emellertid, om de skall respektera sekretessen, endast i mycket begränsad omfattning referera till detta material när ärendet debatteras. Utskottet finner det nödvändigt att detta system omprövas. Riktpunkten bör härvid vara att bakgrundsmaterial rörande statens engagemang i de statliga företagen skall offentliggöras så långt detta kan ske utan skada för statens och de berörda företagens ekonomiska intressen.

Utskottet konstaterar att även det kompletterande material som har överlämnats lider av allvarliga brister. Det innehåller i stort sett inga som helst räntabilitetskalkyler och ger i många fall ingen närmare specifikation av de tilltänkta investeringarnas innebörd. Utskottet ansluter sig därför till den i motionen 1975/76:2169 framförda uppfattningen att en fullständig sakprövning av frågan om nyteckning av aktier i Statsföretag inte kan företas av riksdagen förrän regeringen har presterat ett fylligare beslutsunderlag. I samband med att detta underlag tas fram bör Statsföretag göra en översyn av olika investeringsprojekts angelägenhetsgrad och särskilt överväga om det kan vara rationellt att vissa företag inom gruppen säljs, något som kan innebära en gynnsam konsolidering och ett tillskott av investeringsmedel.

Utskottet är samtidigt medvetet om att det är betydelsefullt att Statsföretag får tillfälle att så effektivt som möjligt utveckla de dotterbolag som lämpar sig för att drivas i Statsföretags regi. I avvaktan på att det blir möjligt att pröva det tilltänkta investeringsprogrammet i dess helhet vill utskottet därför föreslå att riksdagen nu beslutar att staten skall teckna ytterligare aktier i Statsföretag till ett sammanlagt belopp av 700 milj. kr. Detta belopp bör, såsom enligt regeringens förslag, fördelas lika på det innevarande och det närmast följande budgetåret.

NU 1975/76:39

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:99, motionen 1975/76:2177, såvitt den inte omfattas av utskottets hemställan under 1, och motionen 1975/76:2169 yrkandena 1 och 2 till Teckning av aktier i Statsföretag AB under fonden för statens aktier anvisar

a) på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1975/76 ett investeringsanslag av 350 000 000 kr.,

b) för budgetåret 1976/77 ett investeringsanslag av 350000 000 kr.,

2. beträffande utredning rörande Statsföretag AB(uiskoUels hemställan under 3) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”De riktlinjer” och slutar med ”motionsy rkandet därom” bort ha följande lydelse.

Som framhålls i motionen 1975/76:2169 har Statsföretag stora svårigheter i nuläget och dessutom långsiktiga problem som kräver en snar lösning. Motionärernas begäran om en särskild utredning under medverkan av företagsekonomisk expertis och av parlamentariker för att klarlägga Statsföretags ställning och dess uppgifter på längre sikt är mot denna bakgrund väl motiverat och tillstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2169 yrkandet 3 hos regeringen begär utredning rörande Statsföretag AB i enlighet med vad utskottet anfört.

3. beträffande Ljusdals Träprodukter AB (utskottets hemställan under 5) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande pås. 25 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

En samordning av de industriella resurserna i Ljusdalsregionen med sikte på en så långtgående vidareförädling av produkterna som möjligt är enligt utskottets uppfattning angelägen. Från denna utgångspunkt synes motionärernas uppslag betydelsefullt. Regeringen bör, som föreslås i motionen 1975/76:1802, ta initiativ till utvidgad industriell verksamhet i Ljusdal, eventuellt inom ett industricenter. I det sammanhanget bör också frågan om ett samgående mellan Ljusdals Träprodukter AB och Östernäs Såg prövas.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1802 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1975/76:39

4. beträffande plan för inbyggnad av nya statliga industrier (utskottets hemställan under 6) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Tanken att” och slutar med "följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:

Ett centralt inslag i en politik avsedd att skapa varaktig sysselsättning måste vara ett program för direkt tillväxtfrämjande produktionsinvesteringar i form av nya statsägda företag. Sådana företag skulle, såsom nyligen har närmare utvecklats vid behandlingen av frågan om ökade aktieköp från allmänna pensionsfondens sida, få betydelse som drivkrafter för den ekonomiska utvecklingen i de regioner där de blir förlagda. Investeringar av detta slag skulle innebära en stimulans för den svenska ekonomin och skapa förutsättningar för ökat välstånd och ökad social rättvisa. Som finansieringskälla står i första hand allmänna pensionfonden till buds. Riksdagen har tyvärr avvisat vänsterpartiet kommunisternas krav på att den skulle göra framställning om nya riktlinjer för allmänna pensionsfondens förvaltning. Det är angeläget att riksdagen nu likväl begär en plan för utbyggnad av statliga industrier enligt det förslag som framställs i motionen 1975/76:2145.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2145 hos regeringen begär en plan för utbyggnad av nya statliga industrier i enlighet med vad utskottet anfört,

5. beträffande statliga industriprojekt på Gotland (utskottets hemställan under

7) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Andersson i Örebro (fp). Sjönell (c), Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Frågan om” och slutar med "vara motiverat” bort ha följande lydelse:

Frågan om möjligheterna att lokalisera statliga industriprojekt till Gotland bör enligt utskottets mening särskilt beaktas. Statsföretag bör alltså få i uppdrag att, så som föreslås i motionen 1975/76:1767, göra en inventering av industriprojekt som lämpar sig för lokalisering till Gotland.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1767 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande statliga industriprojekt i Värmland (utskottets hemställan under

8) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Såsom har” och slutar med ”motionen 1975/76:841” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:39

32 Utskottet delar den i motionen 1975/76:841 framförda uppfattningen att den ekonomiska och strukturella utvecklingen i Värmlands län motiverar kraftfulla statliga insatser. De regionalpolitiska åtgärder som har beslutats kommer inte att kunna förändra utvecklingen och har inte till syfte att bryta näringslivets ensidiga struktur. För att den regionala obalansen skall kunna rättas till krävs att investeringarna styrs till sysselsättningsbehövande områden och att statliga basindustrier skapas. Den industriella verksamhet som är inriktad på förädling av skogsprodukter bör byggas ut, särskilt i norra Värmland. De nya företagen bör kunna finansieras genom medel ur allmänna pensionsfonden och bör ingå som integrerande delar i ett långsiktigt nationellt program för ekonomisk utveckling och styrning.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:841 hos regeringen begär initiativ till statliga industriprojekt i Värmland i enlighet med vad utskottet anfört,

7. beträffande statliga industriprojekt i Västmanlands län (utskottets hemställan under 9) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Beträffande de” och slutar med ”Västmanlands län” bort ha följande lydelse:

Beträffande de allmänna regionalpolitiska aspekterna gäller detsamma för Västmanlands län som i övrigt. Näringslivets utveckling måste styras genom koncentrerade statliga insatser. Statliga basindustrier bör byggas upp, så att länets speciella resurser tillvaratas bättre än som nu sker. En mera avancerad förädling av de produkter som skapas inom länet måste komma till stånd. Allmänna pensionsfonden är en naturlig källa för finansiering av de industriprojekt som blir aktuella. Dessa bör ingå i ett långsiktigt nationellt utvecklingsprogram. De utredningsinsatser som utskottet har nämnt ovan är inte tillräckliga. En mera aktiv planering måste, som krävs i motionen 1975/76:1811, genomföras genom arbetsmarknads- och industridepartementens försorg.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:1811 hos regeringen begär initiativ till statliga industriprojekt i Västmanlands län i enlighet med vad utskottet anfört,

8. beträffande statliga industriprojekt i Västernorrlands län (utskottets hemställan under 10) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande som börjar på s. 26 med ”För Västernorrlands” och slutar på s. 27 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att de uppslag till ny industriell verksamhet i Västernorrlands län som framförs i motionen 1975/76:2158 blir prövade.

NU 1975/76:39

33 Sysselsättningsproblemen i länet är, som motionären närmare utvecklar i motionen 1975/76:2157, mycket allvarliga. Det räcker inte att hänvisa till länsplaneringen som instrument för att komma till rätta med dessa problem. Det erfordras, som motionären anför, ett konkret åtgärdsprogram som tar sikte på att nya statliga industrier med framtidspräglad produktionsinriktning skall förläggas till länet. Även i detta sammanhang bör hänvisas till allmänna pensionsfonden som finansieringskälla och betonas att planerna för industriell utveckling i det aktuella länet bör infogas i ett nationellt program för ekonomisk utveckling och styrning.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2158 i vad avser momenten a och b hos regeringen begär initiativ till statliga industriprojekt i Västernorrlands län i enlighet med vad utskottet anfört.

NU 1975/76:39 34

I nnehållsförteckning

Ärendet 1

Propositionen 1

Motionerna

Yrkanden 2

Motivering 4

Uppgifter i anslutning till motionerna

Insyn i, redovisning av och utredning om statliga företag— 7

Koncernbidrag inom Statsföretagsgruppen 9

Ljusdals Träprodukter AB 11

Utbyggnad av nya statliga industrier 12

Svenska AB Navigatör 15

Statlig revisionsbyrå 16

Utskottet 20

Reservationer

1. Anslag till teckning av aktier i Statsföretag AB (m).... 29

2. Utredning rörande Statsföretag AB (m) 30

3. Ljusdals Träprodukter AB (vpk) 30

4. Plan för utbyggnad av nya statliga industrier (vpk) 31

5. Statliga industriprojekt på Gotland (c, m, fp) 31

6. Statliga industriprojekt i Värmland (vpk) 31

7. Statliga industriprojekt i Västmanlands län (vpk) 32

8. Statliga industriprojekt i Västernorrlands län (vpk) 32