Bet. 1975/76:SoU45

Med anledning av propositionen 1975/76:179 om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1976-05-06
Källa: data.riksdagen.se

SoU 1975/76:45

Socialutskottets betänkande 1975/76:45

med anledning av propositionen 1975/76:179 om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:179 har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet) föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103).

1 propositionen föreslås vissa begränsningar av de övertidsuttag som medges i arbetstidslagen. Enligt förslaget skall som övertid i lagens mening anses inte bara den arbetstid som överstiger de i lagen angivna måtten för ordinarie arbetstid och jourtid utan även mertid i förhållande till kortare arbetstid som i fråga om heltidsarbete har avtalats i angiven ordning. Vidare föreslås en bestämmelse om att ordinarie arbetstid enligt lagen skall minskas med hänsyn till infallande arbetsfri helgdag vid beräkning av allmän övertid. Även beträffande övertid för nödfallsarbete samt förberedelse- och avslutningsarbeten föreslås ändringar som i viss utsträckning begränsar möjligheterna att ta ut övertid.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr 45

SoU 1975/76:45

2 Förslag till

Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)

Härigenom föreskrives i fråga om allmänna arbetstidslagen (1970:103) dels att 3, 8 och 10 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen närmast efter rubriken ”Övertid” skall införas en ny paragraf, 7 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Utöver de undantag som anges i 2 S får undantag från lagens tillämpning göras genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som huvudorganisation enligt lagen (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt.

Utöver de undantag som anges i 2 § får undantag från lagens tillämpning göras genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:000) om medbestämmande i arbetslivet.

Arbetsgivare, som är bunden av sådant kollektivavtal, får tillämpa avtalet på arbetstagare, vilken sysselsättes i arbete som avses med avtalet, även om arbetstagaren ej är medlem av den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan. Detta gäller dock ej arbetstagare, som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.

7 a S

/ denna lag förstås med övertid arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid enligt 4, 5 och 7 .s\sv. Halgenom kollektivavtal, som har tillkommit i den ordning som anges i 3 sv, annan ordinarie arbetstid eller jourtid avtalats, förstås med övertid i ställer sådan arbetstid som vid heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid och jourtid enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid enligt 10 ,sv minskas den ordinarie arbetstiden enligt 4 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.

SoU 1975/76:45

3 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena krä -

ver.

Arbetsgivaren skall göra anmälan till arbetarskyddsstyrelsen om sådant arbete med angivande av anledning till samt omfattning och varaktighet av arbetet inom två dygn från arbetets början. Arbetet får icke fortsättas utöver denna tid, utan att tillstånd till arbetet sökts hos arbetarskyddsstyrelsen. Anmälan eller ansökan anses gjord, när denna avlämnats till posten i betalt brev.

Arbetarskyddsstyrelsen får medge undantag från andra stycket. Därvid får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

10 §

När särskilda skäl föreligger, får övertid utöver vad som följer av 8 och 9 tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår.

När särskilda skäl föreligger, får övertid utöver vad som följer av 81 tagas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 150 timmar under ett kalenderår. Har övertid, som avses i 9 §, tagits ut skall den övertid som medges enligt detta stycke minskas med den sålunda uttagna tiden.

När synnerliga skäl föreligger, får arbetarskyddsstyrelsen medge ytterligare övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår.

Från de begränsningar som föreskrives i första stycket får avsteg göras

genom kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 3 §. Om

sådant kollektivavtal gäller 3 § i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1* Riksdagen 1975/76. 12 sami. Nr. 45

SoU 1975/76:45

4 Motionerna

Motion väckt under den allmänna motionstiden 1976

I motionen 1975/76:1245 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om lagförslag innebärande att sju timmars arbetsdag skall vara genomförd fr. o. m. 1977 och att sex timmars arbetsdag skall vara uppnådd 1980,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av en plan för en snabbare nedtrappning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka för skiftarbetare och jämställda grupper.

Med anledning av propositionen väckta motioner

1 motionen 1975/76:2446 av herr Träff m. fl. (m) hemställs att riksdagen måtte besluta att

1. avslå propositionen 1975/76:179 i vad avser ändringarna i 10 § första stycket i ifrågavarande lag,

2. ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande handläggning av ansökningar om dispens för extra övertid.

I motionen 1975/76:2478 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen med godkännande av proposition 1975/76:179 i övrigt och med ändring i regeringens förslag beslutar

1. att 1 a och 8 §§ i lag om ändring i allmänna arbetstidslagen erhåller följande lydelse:

Regeringens förslag

I denna lag

Vid beräkning av tillåten övertid enligt 10 § minskas den ordinarie arbetstiden enligt 4 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.

Motionärernas förslag 7 a §

enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid enligt 8 § minskas den ordinarie arbetstiden enligt 4 § för varje infallande helgdag, som är arbetsfri och som ej är söndag, med den arbetstid som arbetaren skulle ha fullgjort om helgdagen i stället hade varit vardag.

Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamhet eller medfört överhängande fan för sådant avbrott

88 Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, medfört överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid

SoU 1975/76:45

5 R ege ringens förslag

Motionärernas förslag

eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver.

tagas ut i den utsträckning som förhållandena kräver, dock högst 150 timmar per år.

Innan övertid får tagas ut enligt vad som ovan stadgats skall godkännande inhämtas från lokal facklig organisation.

Arbetsgivaren skall göra anmälan till arbetarskyddsstyrelsen om sådant arbete med angivande av anledning till samt omfattning och varaktighet av arbetet inom två dygn från arbetets början. Arbetet får icke fortsättas utöver denna tid utan tillstånd från lokal facklig organisation och arbetarskyddsstyrelsen.

Arbetarskyddsstyrelsen får medge undantag från andra stycket. Därvid får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

2. att 9 § om övertid för förberedelse- och avslutningsarbete samt 10 § om allmän och extra övertid utgår ur lagen;

3. att riksdagen hos regeringen hemställer att regeringen skyndsamt framlägger förslag om skärpt straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

1 allmänna arbetstidslagen (1970:103) finns bestämmelser om arbetstid, som med få undantag avser alla arbetstagare som utför arbete för arbetsgivares räkning. Den ordinarie arbetstiden är fr. o. m. år 1973 högst 40 timmar i veckan. Lagen innehåller vidare bestämmelser om jourtid och övertid. Fyra olika former av övertid kan förekomma enligt lagen, nämligen övertid för nödfallsarbete, övertid för förberedelse- och avslutningsarbete, allmän övertid och extra övertid.

I propositionen förordas vissa begränsningar av de övertidsuttag som medges i arbetstidslagen.

I detta sammanhang behandlar utskottet också två motionsyrkanden, som väckts under den allmänna motionstiden. Yrkandena avser dels en allmän sänkning av arbetstiden, dels en snabbare arbetstidsförkortning för vissa grupper.

SoU 1975/76:45

6 Som närmare redovisas i prop. (s. 8) pågår eller har nyligen avslutats ett omfattande utredningsarbete som direkt eller indirekt har betydelse för bedömningen av frågor om arbetstiden. Här finns skäl att särskilt nämna det arbete av arbetsrättskommittén, som lett fram till betänkandet (SOU 1975:1) Demokrati på arbetsplatsen och som föranlett propositionen 1975/76:105 om lagstiftning angående medbestämmande i arbetslivet m. m. Avsikten är att genom en medbestämmandelag ökade förutsättningar skall skapas för arbetstagarna att fä bl. a. arbetstiden reglerad i avtal med arbetsgivarna.

Vid en överläggning år 1974 mellan företrädare för regeringen och löntagarorganisationerna lades fast att det då pågående utredningsarbetet borde fullföljas i existerande former, vilket gav de bästa möjligheterna att uppnå resultat på viktiga reformområden. Vidare konstaterades vid överläggningarna att löntagarorganisationerna genom antagna program uttalat att det långsiktiga målet är en 30-timmars arbetsvecka uppnådd genom en förkortning av den dagliga arbetstiden och att regeringen delade denna uppfattning, samt att det rådde full enighet om att det är parterna på arbetsmarknaden som måste fä avgöra i vilken takt detta långsiktiga mål kan nås och hur generella arbetstidsförkortningar skall vägas mot andra arbetstidsreformer och mot andra standarduttag. Som ett resultat av överläggningarna tillkallade arbetsmarknadsministern delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA) för att underlätta för parterna på arbetsmarknaden att överblicka och kontinuerligt följa pågående arbete rörande arbetstidsfrågorna och för att ta fram det underlag som erfordras för att bedöma i vilken takt framtida generella arbetstidsförkortningar kan ske. Delegationen skall bl. a. analysera utfallet av tidigare arbetstidsförkortningar, inte minst deras effekter på produktion och sysselsättning, familjeförhållanden, barntillsynen m. m. Uppmärksamhet skall även ägnas åt frågor som rör deltidsarbete.

I motionen 1975/76:1245 av herr Hermansson m. fl. (vpk) framställs yrkanden om att sju timmars arbetsdag - motsvarande 35 timmars arbetsvecka - skall vara genomförd fr. o. m. 1977 och att sex timmars arbetsdag - motsvarande 30 timmars arbetsvecka - skall vara uppnådd år 1980. Vidare vill motionärerna ha en plan för snabbare nedtrappning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka för skiftarbetare och jämställda grupper.

Utskottet framhöll senast förra året (SoU 1975:1) att frågan om en förkortning av arbetstiden liksom spörsmålet om en förlängning av semestern och andra former för uttag av en möjlig standardhöjning främst är att se som en fråga om prioritering mellan olika aktuella behov. I första hand är det arbetstagarnas sak att göra denna avvägning och besluta när man vill aktualisera frågor av detta slag. Vid samhällsekonomiska bedömningar av förevarande art måste arbetstagarnas prioriteringar tillmätas stor vikt. Det sålunda anförda är fortfarande giltigt. Utskottet vill i anslutning till det sagda och i överensstämmelse med vad som anförs i propositionen erinra

SoU1975/76:45

om att huvudsyftet med den nya lagstiftningen om medbestämmande är att de anställda vid förhandlingar med motparter skall kunna påverka arbetsmiljön i vid mening. Arbetstiden är därvid en viktig del. Utskottet vill här också erinra om att arbetstagarnas organisationer har bedömt behovet av en förlängd semester och vissa andra förbättringar på semesterlagstiftningens område som f. n. mest angelägna. Samtidigt har såväl LO som TCO uttalat att det långsiktiga målet i arbetstidsfrågan är en 30-timmars arbetsvecka uppnådd genom en förkortning av den dagliga arbetstiden.

När det gäller utrymmet för standarduttag vill utskottet också hänvisa till de beslut på pensionsområdet, som träder i kraft vid halvårsskiftet och som tar betydande samhällsresurser i anspråk. Enligt utskottets mening saknas med hänsyn till bl. a. de sålunda aktuella reformerna f. n. samhällsekonomiskt utrymme för en arbetstidsreform för alla arbetstagargrupper av den omfattning motionärerna förespråkar.

Utskottet, som här också vill nämna att DELFA inom kort kommer att lägga fram en utredning om bl. a. konsekvenserna av genomförandet av en sex timmars arbetsdag, avstyrker på grund av det anförda motionen 1975/76:1245 i motsvarande del (yrkandet 1).

Motioner syftande till en förkortning av arbetstiden för skiftarbetare m. fl. har flera gånger och senast år 1975 (SoU 1975:1), prövats av riksdagen. Som skäl för riksdagens ställningstagande har åberopats bl. a. att det i arbetstidslagen inte bör införas undantagsregler för tillgodoseende av skyddssynpunkter utan skyddsaspekterna på arbetstidsområdet bör beaktas inom ramen för arbetarskyddslagstiftningen. Arbetsmiljöutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag redovisat sina överväganden i angivna hänseende (se särskilt s. 205-231). Riksdagen har också hänvisat till att de differentierade anställningsförmåner som kan vara motiverade med hänsyn till att olika arbeten är olika krävande i första hand bör lösas avtalsvägen. Motionerna har avslagits under hänvisning till de sålunda redovisade skälen. Enligt utskottets mening är de tidigare åberopade skälen fortfarande bärande. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att 1974 års avtalsuppgörelse mellan SAF och LO bl. a. innehöll en rekommendation till berörda förbund om successiv förkortning av arbetstiden för arbetare i kontinuerligt treskiftsarbete och i underjordsarbete till 36 timmar i veckan samt för arbetare i intermittent treskiftsarbete till 38 timmar i veckan. Vidare rekommenderades att arbetstidsförkortningen skulle genomföras successivt fr. o. m. respektive avtals ikraftträdande år 1975 t. o. m. dess utlöpningsdag år 1977. Vid de efterföljande förbundsförhandlingarna har rekommendationen i huvudsak följts.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:1245 i motsvarande del (yrkandet 2).

Utskottet tar härefter upp till behandling de i propositionen framlagda förslagen och de med anledning av propositionen väckta motionerna.

Arbetsmarknadsministern framhåller i propositionen - som delvis framgår

SoU 1975/76:45

av den föregående framställningen - att det finns anledning att anta att på sikt relativt betydande förändringar på arbetstidsområdet växer fram på grundval av medbestämmandelagen och att med hänsyn härtill det är för tidigt att nu ta upp frågan om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen eller överväga mera omfattande ändringar i denna. Detta bör anstå till dess verkningarna av den nya förhandlingsrätten kan närmare avläsas.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som arbetsmarknadsministern sålunda gett uttryck åt. Detta ställningstagande innebär samtidigt att utskottet inte kan ställa sig bakom förslag som i motionen 1975/76:2478 av herr Hermansson m. fl. (vpk) framläggs om en omedelbar lagstiftning som förbjuder all annan övertid än sådan som erfordras för nödfallsarbete. Utskottet avstyrker därför motionen i motsvarande del (yrkandet 2).

De begränsade ändringar i arbetstidslagen som föreslås i propositionen bygger på en promemoria som utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet och som därefter remissbehandlats. Promemorian har i sin tur upprättats på grundval av bl. a. synpunkter och önskemål som en särskild arbetsgrupp med representanter för arbetarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadsparterna fört fram. Arbetsgruppen har gjort en översyn av arbetstidslagens tillämpning sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 1971.

Som bakgrund till förslagen i propositionen må här även i korthet anges de bestämmelser om de fyra formerna av övertid som finns i arbetstidslagen. Övertid för nödfallsarbete (8 §) kräver att en i lagen beskriven nödfallssituation föreligger. Sådan övertid får tas ut i den utsträckning förhållandena kräver. Arbetsgivaren skall inom viss tid söka tillstånd för att arbetet skall få fortsätta. Övertid för förberedelse- och avslutningsarbete (9 §) förutsätter att det för driftens behöriga gång är nödvändigt att före eller efter den ordinarie arbetstiden utföra sådant arbete. Övertidsuttaget är maximerat till sex timmar i veckan eller, i vissa fall, 24 timmar under en fyraveckorsperiod. Allmän övertid (10 §) får, utöver nu nämnd övertid, tas ut med visst antal timmar per begränsningsperiod, om det påkallas av särskilda förhållanden. Övertiden är maximerad till 150 timmar per år. Arbetarskyddsstyrelsen får, när synnerliga skäl föreligger, lämna dispens för extra övertid med ytterligare 150 timmar per år.

I arbetstidslagen saknas en definition av övertidsbegreppet. Utskottet tillstyrker förslag i propositionen att i lagen (7 a § första stycket) införs en föreskrift av innehåll att med övertid avses arbetstid som överstiger den för ordinarie arbetstid och jourtid i lagen angivna tidsmängden eller annan arbetstid som har avtalats i angiven ordning. I förhållande till vad som nu gäller innebär den nya bestämmelsen att i de fall då kortare arbetstid avtalats än vad lagen anger, även skillnaden mellan avtalad och lagstadgad arbetstid skall omfattas av lagens overt ids regler.

Arbetstidslagen berör inte frågan om ordinarie arbetstid skall minskas med den arbetstid som skulle fullgjorts infallande arbetsfri helgdag, s. k. mjuk arbetsvecka, eller om den ordinarie arbetstiden skall gälla oavsett helg -

SoU 1975/76:45

dag, s. k. hård arbetsvecka. Följden har blivit att någon övertid i lagens mening inte anses uppkomma, även om en anställd arbetar på avtalad övertid under motsvarande antal timmar som har fallit bort på grund av arbetsfri helgdag.

För att helgledighet inte skall ge möjlighet till motsvarande ökning av övertidsuttag föreslås i propositionen att vid beräkning av övertiden man bör minska den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen med den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort om arbetsfri helgdag, som ej är söndag, i stället hade varit vardag (7 a § andra stycket). Utskottet biträder propositionens förslag även i detta avseende. Med hänsyn till utskottets ställningstagande i det föregående till motionen 1975/76:2478 (yrkandet 2) och under hänvisning till utskottets överväganden då det gäller bestämmelserna i 8 5 om övertid för nödfallsarbete avstyrks även ett yrkande i samma motion om ändring av regeringens förslag i denna del (yrkandet 1 delvis).

För att övertid för nödfallsarbete skall få tas ut krävs enligt 8 § arbetstidslagen att natur- eller olyckshändelse eller annan omständighet, som ej kunnat förutses, skall ha vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom. Övertid får, om sådan nödfallssituation föreligger, tas ut i den utsträckning förhållandena kräver. Arbetsgivaren skall inom två dygn från arbetets början göra anmälan till arbetarskyddsstyreisen. Arbetet får därefter inte fortsättas utan att tillstånd sökts hos styrelsen.

Den här aktuella övertidsbestämmelsen har enligt arbetstagarorganisationerna kommit att tillämpas i alltför stor utsträckning vid inträffade störningar i driften. I propositionen föreslås mot denna bakgrund att möjligheterna att ta ut nödfallsövertid begränsas. Det föreslås att begränsningen sker på det sättet att lydelsen av 8 § ändras så att i bestämmelsen anges att sådan ”annan omständighet” som enligt det ovan sagda får åberopas skall vara jämförlig med natur- eller olyckshändelse.

I motionen 1975/76:2478 föreslås en avsevärt mera långtgående inskränkning i möjligheterna för arbetsgivare att ta ut övertid för nödfallsarbete. Motionärerna vill att övertid skall få tas ut endast i fall då ifrågavarande omständighet medfört överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom och att övertiden därtill skall maximeras till 150 timmar per år. En förutsättning för övertidsuttag skall vara att godkännande inhämtas från lokal facklig organisation. Motionärerna vill också att det nuvarande andra stycket i 8 § - vari stadgas om den inledningsvis angivna ansöknings- och anmälningsskyldigheten - skall ändras på det sättet att det i bestämmelsen skall stadgas att arbetet inte får fortsättas utöver två dygn utan tillstånd -förutom av lokal facklig organisation - av arbetarskyddsstyrelsen. Slutligen föreslår motionärerna att den dispensmöjlighet skall slopas, som arbetarskyddsstyrelsen har enligt 8 $ tredje stycket.

Den i propositionen föreslagna ändrade lydelsen av 8 5 arbetstidslagen innebär, som framhålls i propositionen, att i allmänhet endast händelser,

SoU 1975/76:45

som ligger utanför det skeende som arbetsgivaren kan påverka eller som utgör olyckshändelse, kan föranleda uttag av nödfallsövertid. Hit hör sådana omständigheter som har karaktären av force majeure, liksom exempelvis inträffat avbrott i el- eller vattendistribution eller de allmänna kommunikationerna. Som också framhålls i propositionen kan det inte anses stå i överensstämmelse med lagen att ta ut nödfallsövertid i samband med vanligen återkommande och därför förutsebara driftstörningar.

Enligt utskottets mening torde den av regeringen föreslagna ändrade lydelsen av 8 § arbetstidslagen tillgodose de önskemål som vissa arbetstagarorganisationer framställt om en begränsning av möjligheten att ta ut övertid för nödfallsarbete. Någon anledning att i lagen ange en maximigräns för denna form av övertid finns enligt utskottets mening inte. Som framhålls i den upprättade departementspromemorian rörande arbetstidslagens tilllämpning torde det inte böra komma i fråga att införa särskilda regler om tillstyrkan från fackklubb eller liknande som villkor för godkännande av nödfallsövertid, eftersom myndighetsprövningen därigenom skulle förlora det mesta av sin mening.

Av det anförda följer att utskottet med avstyrkande av motionen 1975/76:2478 i motsvarande del tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen av 8 § arbetstidslagen.

Eftersom övertid enligt arbetstidslagen i princip skall vara en extraordinär företeelse kan det från principiella utgångspunkter sägas vara otillfredsställande att det finns en särskild övertidsform för förberedelse- och avslutningsarbeten, som ju återkommer regelbundet. Som framhålls av arbetsmarknadsministern bör man emellertid inte bortse från att det ibland kan vara ändamålsenligt att denna speciella övertidsmöjlighet finns att tillgå när det gäller anställda med vissa nyckelfunktioner. I vart fall förutsätter ett slopande därav en omfattande undersökning av vilka möjligheter som finns inom olika branscher att genom förskjutning av arbetstiden föra in förberedelseoch avslutningsarbeten inom ramen förden ordinarie arbetstiden. Mot denna bakgrund föreslås i propositionen att frågan f. n. löses på det sättet att - med bibehållande av bestämmelserna i 9 5 arbetstidslagen om den här aktuella övertidsformen - ett tillägg görs till lagens bestämmelser om allmän övertid (10 ii första stycket) av innehåll att övertid som har tagits ut för förberedelse- och avslutningsarbeten skall avräknas från den allmänna övertid som får tas ut enligt lagen.

I motionen 1975/76:2446 (yrkandet l)av herr Träff m. fl. (m) yrkas avslag på den sålunda föreslagna lagändringen. Motionärerna framhåller att det vid skiftarbete är tämligen vanligt att förberedelse- och avslutningsarbete utförs av den s. k. förstemannen i skiftlaget. Om denne utfört sådan övertid som faller under begreppet förberedelse- och avslutningsarbete, kan reduceringen av den för honom tillåtna allmänna övertiden inverka på möjligheterna att ta ut allmän övertid av skiftlaget i dess helhet. För att svenskt näringsliv inte skall drabbas av ökade produktionskostnader, anför motio -

SoU 1975/76:45

närerna, är det nödvändigt att hinder av detta slag inte uppställes.

Med hänsyn till vad sålunda anförts i motionen vill utskottet erinra om den möjlighet parterna har att genom kollektivavtal avtala om avsteg från den begränsning av den allmänna övertiden som föreskrives i 10 § första stycket arbetstidslagen. På grund härav och under hänvisning till vad som ovan anförts tillstyrker utskottet propositionen även i denna del. Detta innebär att motionsyrkandet avstyrks.

I motionen 1975/76:2446 tas också upp en fråga, som avser arbetarskyddsstyrelsens handläggning av ärenden om dispens från föreskrifter om arbetstiden. Dispensärenden enligt arbetstidslagen avser främst framställningar om extra övertid och anmälningar om övertid för nödfallsarbete. En annan stor post är ärenden om dispens från arbetarskyddslagens nattarbetsregler. Vid styrelsens handläggning sker i allmänhet inget remissförfarande när ansökan om t. ex. extra övertid har försetts med tillstyrkan av de berörda arbetstagarna personligen. Facklig organisation får alltså i sådana fall i regel inte tillfälle att yttra sig. I den ovan angivna promemorian framhålls att det för medgivande att ta ut extra övertid enligt 10 § andra stycket arbetstidslagen krävs synnerliga skäl. Mot bakgrund av bestämmelsens skyddskaraktär påpekas att ett mera regelmässigt utnyttjande av denna möjlighet är otillåtet, även om arbetstagaren av ekonomiska eller andra skäl har gått med på det. För att få en från dessa utgångspunkter bättre ordning för dispensprövningen föreslås att instruktionen (1972:164) för arbetarskyddsstyrelsen ändras så att yttrande från central eller lokal organisation av arbetstagare i princip alltid skall föreligga vid prövning av dispensärenden om arbetstiden.

1 den nämnda motionen görs uttalanden av innehåll att de sålunda förordade skärpta handläggningskraven inte är motiverade eftersom det helt dominerande antalet dispensansökningar är okontroversiella. Genom den ökade arbetsbördan för samtliga dispensärenden minskar arbetarskyddsstyrelsens möjligheter att inrikta sig på de ärenden som är tveksamma och som behöver förberedas ingående innan beslut kan fattas.

Inledningsvis finns skäl erinra om att det ankommer på regeringen att besluta om en sådan ändring i instruktionen för arbetarskyddsstyrelsen som föreslås i promemorian. Arbetsmarknadsministern berör emellertid förslaget till instruktionsändring. Som framgår av vad han anför är avsikten den att remiss till central organisation normalt skall ske bara om dispensansökan inte redan har tillstyrkts av facklig organisation. Enligt utskottets mening kan man därför räkna med att det i ett betydande antal fall inte kommer att krävas annan handläggningsordning hos arbetarskyddsstyrelsen än f. n. Man torde dock få räkna med att en viss ökad arbetsbelastning för myndigheten uppstår om inte antalet ärenden om extra övertid minskar. Det är därför, som arbetsmarknadsministern framhåller, angeläget att parterna strävar efter att från myndighetshandläggning få bort de många ärenden där man är ense om övertidsuttag över arbetstidslagens normer för allmän

SoU 1975/76:45

övertid. Möjligheterna att träffa avtal om förhöjd allmän övertid bör utnyttjas för dessa situationer. På så sätt kan myndighetens resurser användas bättre och vid behov ökad sakprövning komma till stånd av frågan om synnerliga skäl föreligger att ta ut extra övertid.

I detta sammanhang bör också framhållas, att arbetsmiljöutredningens förslag till arbetsmiljölag öppnar möjlighet att i arbetstidsärenden enligt arbetarskyddslagstiftningen flytta över dispensrätten från arbetarskyddsstyrelsen till yrkesinspektionen. I anslutning till behandlingen av arbetsmiljöutredningens förslag kan, som framhålls i propositionen, finnas anledning att beröra motsvarande spörsmål i arbetstidslagen.

På grund av det anförda påkallar enligt utskottets mening motionen 1975/76:2446 i här aktuell del inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1975/76:2478, såvitt däri föreslås att riksdagen skall hemställa att förslag skyndsamt läggs fram om skärpt påföljd vid brott mot arbetstidslagen. Motionärerna vill att även fängelse skall tas in i straffskalan.

1 propositionen har frågan om straffrättsliga påföljder vid brott mot arbetstidslagens föreskrifter berörts. Därvid har bl. a. hänvisats till att frågorna om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten f. n. är under utredning. Med hänsyn härtill och till vad arbetsmarknadsministern i övrigt anför (prop. s. 15) anser utskottet det inte erforderligt med något riksdagens initiativ i här aktuell del. Motionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper att riksdagen avslår motionen 1975/76:1245,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975/76:2478 yrkandena 1 och 2 och motionen 1975/76:2446 yrkandet 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103),

3. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra övertid att riksdagen avslår motionen 1975/76:2446 yrkandet 2,

4. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen att riksdagen avslår motionen 1975/76:2478 yrkandet 3.

Stockholm den 6 maj 1976

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

SoU 1975/76:45

13 Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre (m), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp). Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s) fröken Andersson (c), herrar Signell (s), Karlehagen (c) och Hagberg i Borlänge (vpk)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper (moment 1 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 6 med ”Utskottet framhöll” och slutar på s. 7 med ”motsvarande del (yrkandet 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att flera åtgärder måste vidtas för att förbättra lönearbetarnas arbetsvillkor, bl. a. en förkortning av arbetstiden. Arbetstidslagen är - jämte semesterlagen - den lag som reglerar arbetarens arbetstid. Lagstadgad arbetstid om 40 timmar i veckan var genomförd den 1 januari 1973. Detta hade skett i etapper. Emellertid har utvecklingen inneburit att det allmänt anses som alltför lång arbetstid. Skälen härtill är flera. Ett av de viktigaste är att 40-timmarsveckan innebär att många kvinnor är förhindrade att söka sig ut i förvärvslivet eller konkurrera på lika villkor med männen på arbetsmarknaden.

Ett annat viktigt skäl är att arbetsförhållandena som de i dag gestaltar sig kräver att arbetstagarna kommer i åtnjutande av en kortare arbetstid för att inte utslagningarna från produktionen skall öka. Utskottet ställer sig därför bakom förslaget i motionen 1975/76:1245 om en förkortning av arbetstiden genom en sänkning av den dagliga arbetstiden. En kortare arbetsdag onödiggör en uppsplittring mellan hel- och deltidsarbeten och motverkar på så sätt att arbetsmarknaden blir könsindelad. En kortare arbetsdag för både män och kvinnor skulle göra det möjligt för männen att dela ansvaret med kvinnorna för hem och barn. En sådan reform ger också ökade möjligheter för deltagande i det politiska och fackliga livet och medverkar därigenom till brytandet av den s. k. politiska fattigdomen. Utskottet vill här slutligen hänvisa till de ytterligare skäl som i motionen anförs som grund för att man bör undvika en särlösning för småbarnsföräldrar av arbetstidsfrågan.

Nuvarande arbetstidslag är utformad som en normlag, vilket innebär att inga särskilda hänsyn tas till de problem som finns för skiftarbetare och andra arbetare med oregelbundna arbetstider. För dessa arbetargrupper medför arbetstidens förläggning mycket besvärliga konsekvenser. Sömnrubbningar, svårigheter inom familjen, små möjligheter til! ett normalt socialt

SoU 1975/76:45

liv tillhör vanligheterna inom denna kategori arbetare. Dessa arbetargrupper finns främst inom vård-, service- och trafiksektorn men även inom industrin. Påfrestningarna för dessa lönearbetare - i särklass utsatta är de som går i kontinuerlig skiftgång - talar för att skyndsamma åtgärder måste sättas in. En arbetstidsförkortning måste påbörjas omedelbart.

På vilket sätt - per dag eller per vecka - denna förkortning skall genomföras just för denna kategori anställda anser vi ankomma på dem själva och deras fackliga organisationer att avgöra.

1 enlighet med det anförda anser utskottet att för skiftarbetare och därmed i arbetstidshänseende jämställda grupper en nedskärning av arbetstiden till sex timmars arbetsdag eller 30 timmars arbetsvecka bör påbörjas under nästa år och vara slutförd redan före år 1980. Regeringen bör utarbeta en plan för en sådan nedtrappning av arbetstiden och förelägga riksdagen förslag till erforderlig ändring i arbetstidslagen.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975/76:1245 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den ordinarie arbetstidens längd och beträffande sänkning av arbetstiden för vissa arbetstagargrupper att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1245 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande del i propositionen framlagda lagförslaget (moment 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets betänkande som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening är den föreslagna ändringen i 10 § första stycket arbetstidslagen en omotiverad skärpning av möjligheterna att ta ut övertid. Ändringen kan förväntas få olyckliga konsekvenser särskilt för viss skiftgående industri. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen 1975/76:2446 i denna del (yrkandet 1) och avstyrker propositionens förslag om ändring i nyssnämnda lagrum.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2446 yrkandet 1, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:2478 yrkandena 1 och 2 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) med den ändringen att 10 § kvarstår oförändrad och att lagförslagets ingress ändras i överensstämmelse härmed.

SoU 1975/76:45

3. beträffande det i propositionen framlagda lagförslaget (moment 2 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dets att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 7 med ”Arbetsmarknadsministern framhåller” och slutar på s. 11 med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsministern framhåller i propositionen att det finns anledning anta att på sikt relativt betydande förändringar på arbetstidsområdet växer fram på grundval av medbestämmandelagen och att med hänsyn härtill det är för tidigt att nu ta upp frågan om en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen eller överväga mera omfattande ändringar i denna. Utskottet kan inte dela denna uppfattning. Det finns inte skäl att ytterligare uppskjuta förverkligandet av de önskemål som finns hos arbetarna att övertid skall vara en undantagsföreteelse och att lagstiftningen skall ge denna ett verkligt skydd i detta hänseende. Detta ställningstagande står i överensstämmelse med vad som framhålls av 1963 års arbetstidskommitté, nämligen att någon kontinuerlig förlängning med stöd av övertidsreglema som regel inte bör förekomma.

Föreliggande propositionsförslag är en bekräftelse på att företagen alltefter behov utnyttjat övertidsreglema på ett sätt som gjort 40-timmarsveckan illusorisk. I sin strävan att maximalt utnyttja övertidsreglema till sin förmån har, som framhålls i motionen 1975/76:2478 av herr Hermansson m. fl. (vpk), företagen haft all tänkbar hjälp av arbetarskyddsstyrelsen, som fungerat stick i stäv mot vad namnet antyder.

I den nu gällande lagen finns det fyra övertidsbegrepp. Det är tre för mycket. Det säkraste - och enda - sättet att förhindra en ”kontinuerlig förlängning av arbetstiden” är att endast behålla det av alla anställda accepterade övertidsbegreppet, nämligen det som avser fall då det föreligger ”överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom”.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i nämnda motion om att arbetstidslagen skall ändras så att varken övertid för förberedelse- och avslutningsarbete, allmän övertid eller extra övertid får tas ut. Likaledes tillstyrker utskottet att reglerna i 8 § arbetstidslagen om nödfallsarbete ändras i enlighet med det sagda. Reglerna i paragrafen bör vidare i enlighet med förslag i motionen ändras så att övertiden inte får överstiga 150 timmar per år. En förutsättning för övertidsuttag skall vara att godkännande inhämtas från lokal facklig organisation. Det nuvarande andra stycket i 8 S - vari stadgas om ansöknings- och anmälningsskyldighet - skall ändras på det sättet att det i bestämmelsen skall stadgas att arbetet inte får fortsättas utöver två dygn utan tillstånd - förutom av lokal facklig organisation - av arbetarskyddsstyrelsen. Slutligen tillstyrker utskottet förslag i motionen att den dispensmöjlighet skall slopas, som arbetarskyddssstyrelsen har enligt 8 S tredje stycket.

Som en följd av utskottets ställningstagande i det föregående påkallar

SoU 1975/76:45

motionen 1975/76:2446 (yrkandet 1) av herr Träff m. fl. (m) inte något riksdagens yttrande. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen i 3 § arbetstidslagen samt - med viss jämkning med hänsyn till ovan redovisade ställningstagande till 8 5 - de regler som föreslås bli intagna i 7 a §.

dets att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2478 yrkandena 1 och 2, med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975/76:2446 yrkandet 1 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103) med följande ändringar, nämligen

a) att 7 a och 8 §§ erhåller följande såsom Reservantens förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 a §

I denna lag enligt avtalet.

Vid beräkning av tillåten övertid Vid beräkning av tillåten övertid

enligt 101 minskas den ordinarie ar- enligt 81 minskas den ordinarie arbetstiden enligt 4 § för varje infal- bestiden enligt 4 § för varje infallan lande

helgdag, som är arbetsfri och de helgdag, som är arbetsfri och som

som ej är söndag, med den arbetstid ej är söndag, med den arbetstid som

som arbetstagaren skulle ha fullgjort arbetaren skulle ha fullgjort om helgom helgdagen i stället hade varit var- dagen i stället hade varit vardag,

dag.

8 §

Har natur- eller olyckshändelse el- Har natur- eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omstän- ler annan därmed jämförlig omständighet, som ej kunnat förutses, vållat dighet, som ej kunnat förutses, med avbrott

i verksamhet eller medfört fört överhängande fara för skada på

överhängande fara för sådant avbrott liv, hälsa eller egendom, för övertid

eller för skada på liv, hälsa eller egen- tagas ut i den utsträckning som fördom, får övertid tagas ut i den ut- hållandena kräver, dock högst 150

sträckning som förhållandena krä- timmar per år.

ver.

Innan övertid får tagas ut enligt vad som ovan stadgats skall godkännande inhämtas från lokal facklig organisation.

Arbetsgivaren skall göra anmälan Arbetsgivaren skall göra anmälan

till arbetarskyddsstyrelsen om så- till arbetarskyddsstyrelsen om sådant arbete med angivande av an- dant arbete med angivande av an -

SoU 1975/76:45

17 Regeringens förslag

ledning till samt omfattning och varaktighet av arbetet inom två dygn från arbetets början. Arbetet får icke fortsättas utöver denna tid, ulan ali tillstånd lill arbetet sökts hos arbetarskyddsstyreisen. Anmälan eller ansökan anses gjord, när denna avlämnats till posten i betalt brev.

A rbetarskyddsstyreisen får medge undantag från andra stycket. Därvid får styrelsen föreskriva särskilda villkor.

b) att 9 och 10 §§ upphör att gälla och att lagförslagets ingress ändras i överensstämmelse härmed,

4. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra övertid (moment 3 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 11 med ”Inledningsvis finns” och slutar på s. 12 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär det en onödig omgång att yttrande från central eller lokal organisation av arbetstagare alltid skall föreligga vid prövning av dispensärenden om arbetstiden, dvs. även i de fall ansökan tillstyrkts av de berörda arbetstagarna personligen. Utskottet tillstyrker därför yrkandet 2 i motionen 1975/76:2446.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande handläggningen av ansökningar om dispens för extra övertid att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2446 yrkandet 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen (moment 4 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 12 i utskottets betänkande som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I propositionen har frågan om straffrättsliga påföljder vid brott mot arbetstidslagens föreskrifter berörts. Därvid har bl. a. hänvisats till att frågorna om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straff -

Reservantens förslag

ledning till samt omfattning och varaktighet av arbetet inom två dygn från arbetets början. Arbetet får icke fortsättas utöver denna tid, utan tillstånd från lokal facklig organisation och arbetarskyddsstyreisen.

SoU 1975/76:45

rätten f. n. är under utredning. Denna omständighet kan emellertid självfallet inte få tas till intäkt för att man skall skjuta upp en angelägen reform, som innebär att i arbetstidslagen tas in regler som ger möjlighet till effektiva sanktioner mot arbetsköpare som gör sig skyldig till grova överträdelser av lagen. Enligt utskottets mening bör därför, som föreslås i motionen 1975/76:2478, regeringen skyndsamt framlägga förslag om att - på motsvarande sätt som föreslås då det gäller arbetsmiljölagen (se SOU 1976:1) -även fängelsestraff skall kunna ådömas arbetsköpare som bryter mot lagen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande straffpåföljd vid brott mot arbetstidslagen att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2478 yrkandet 3 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.