Bet. 1975:NU34

Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:47 om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, m. m. jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1975-05-27
Källa: data.riksdagen.se

Näringsutskottets betänkande nr 34

NU 1975:34

Nr 34

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1975:47 (handelsdepartementet) om inrättande och finansiering av Sveriges turistråd, dels tre motioner som väckts med anledning av propositionen, dels en motion, väckt under den allmänna motionstiden, angående utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescent vård.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet i vad avser förslag till finansiering av Sveriges turistråd. Skatteutskottet behandlar propositionen i denna del i sitt betänkande 1975:21.

Sveriges hotell- och restaurangförbund har tillställt näringsutskottet och skatteutskottet en skrivelse med anledning av propositionen 1975:47. Vidare har Norrbottens turisttrafikförbund inkommit till näringsutskottet med en skrivelse.

Propositionen

Hemställan

I propositionen har regeringen föreslagit riksdagen dels att

1. godkänna de riktlinjer för en omorganisation av den turismfrämjande verksamheten m. m. som angetts i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att för staten enligt dessa riktlinjer ingå som stiftare av Sveriges turistråd,

dels att antaga förslag till

3. lag om ändring av hotellförordningen (1966:742),

4. lag om logiavgift (1975:000),

5. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

6. lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

(1971:1072),

dels att

7. till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 4 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1975. 17 sami. Nr 34

NU 1975:34

8. till Lån till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

Vidare har regeringen under punkten B 7 föreslagit riksdagen att till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.

Lagförslaget under 3 har upprättats inom justitiedepartementet och förslagen under 4, 5 och 6 inom finansdepartementet.

Förslagen till lag om logiavgift (1975:000), lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69) och lag om ändring i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m. (1971:1072) har hänvisats till skatteutskottet. De behandlas i skatteutskottets betänkande 1975:21.

Huvudsakligt innehåll

Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att regeringen skall bemyndigas att tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet inrätta ett centralt organ för turismfrämjande verksamhet. Rådet skall planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism i Sverige. Sveriges turistråd övertar den verksamhet som Svenska turisttrafikförbundet för närvarande bedriver. I propositionen föreslås att Sveriges turistråd finansieras dels med statsanslag, dels med en obligatorisk avgift - logiavgift - som tas ut vid anläggningar för övernattning. Som en följd av logiavgiften föreslås ändringar i hotellförordningen, i skattebrottslagen och i lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Motionerna

De av propositionen föranledda motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang är följande:

1975:1978 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår förslaget om inrättande av Sveriges turistråd,

2. avslår de i propositionen föreslagna lagändringarna med undantag av sådana som syftar till att åstadkomma lättnader i hittillsvarande onödiga regleringsföreskrifter, dvs. de ändringar som föreslagits i 1, 13 och 15 §§ hotellförordningen,

3. till Svenska Turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 milj. kr.,

4. hos regeringen hemställer om ny utredning om åtgärder i syfte att åstadkomma samordning av statens, landstingens och kommunernas åtgärder till främjande av turistlivet,

1975:1979 av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c) och Marcusson (s), vari hemställs att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:47 beslutar att styrelsen för Sveriges turistråd skall ha 17 ledamöter och 17 suppleanter och att därvid Landstingsförbundet skall ha två ledamöter och två suppleanter,

NU 1975:34

1975:1980 av herr Ekinge m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (3) att riksdagen skall ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande utredning av den regionala turismens organisation och nödvändigheten av samordning beträffande bokningen av anläggningar och arrangemang.

Övriga yrkanden i motionen 1975:1980 samt yrkandet under punkten 2 i motionen 1975:1978 såvitt det gäller andra författningar än hotellförordningen har behandlats av skatteutskottet (SkU 1975:21).

I detta sammanhang behandlar utskottet också den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975:1656 av herr Nordgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen ger till känna vad i motionen anförts om utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescentvård,

2. hos regeringen anhåller om förslag angående utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescentvård.

Vissa skrivelser angående propositionen

Sveriges hotell- och restaurantförbund påpekar att nästan samtliga remissinstanser, häribland även förbundet, har avstyrkt förslaget om logiavgift. Följande skäl har anförts för ett avvisande av logiavgiften. För det första strider det mot svenska budgetprinciper att uppta en punktskatt för att finansiera ett officiellt planerings- och marknadsorgan som i främsta rummet avser att främja medborgarnas välbefinnande genom fritidsverksamhet och rekreation och vars näringspolitiska effekt till helt övervägande del kommer de allmänna servicenäringarna till godo. För det andra medför ett avgiftsuttag som inte anknyter till något redan existerande uppbördsförfarande både onormala uppbördskostnader och betydande risk för skattebortfall genom ofullständig redovisning. För det tredje kommer en ganska liten del av turistnäringen att få bära hela finansieringsbördan. Boendesektorn tillförs enligt tillgängliga uppgifter mindre än 20 % av de totala turistintäkterna. Den största delen av turistnäringarna deltar inte alls i finansieringen. För det fjärde skulle logiavgiften till övervägande delen få betalas av de hotell som härbärgerar kommersiella resande i de större tätorterna. Storstads- och stadshotellen torde svara för 70-75 % av all tillfällig hotell- och campingövernattning i Sverige och skulle därmed också få svara för motsvarande del av logiavgiften. Antalet rekreationsgäster av den kategori som turistrådet har att verka för är på dessa hotell ringa. Den socialt inriktade rekreationspolitik, vars genomförande är turistrådets centrala uppgift, kan endast till mycket ringa del komma dessa hotell till godo.

Tanken att Sveriges turistråd skulle vara lämpat att utföra affärsmässig marknadsföring för hotellnäringen är enligt förbundets mening helt orealistisk i vart fall när det gäller de tätortshotell som skulle betala rådets verksamhet.

NU 1975:34

4 Förbundet erinrar om att det i propositionen talas om behovet att öka beläggningen och lönsamheten vid stadshotellen. Den som läser dessa uttalanden måste göra klart för sig att man varken i turistutredningen eller vid departementsbehandlingen har företagit någon som helst analys av dessa hotells lönsamhets- och marknadsproblem, säger förbundet och uttalar att turistrådet måste helt underkännas som marknadsföringsorgan för tätortshotellen.

Avslutningsvis anför förbundet bl. a. följande. Svenska turisttrafikförbundet arbetar i dag med en budget på 8 milj. kr. Någon verklig kostnadsberäkning eller utgiftsstat för Sveriges turistråd har inte framlagts vare sig av turistutredningen eller i propositionen. Det förefaller högst tveksamt om de allmänna synpunkter på verksamheten som anförts utgör tillfredsställande motivering för en ökning av medelstilldelningen till 23 milj. kr., särskilt under rådets uppbyggnadsskede. I avvaktan på en närmare beräkning av medelsbehovet mäste det finnas stark anledning att tills vidare begränsa ökningen till ett mindre belopp, förslagsvis 4-8 milj. kr. Av såväl principiella som praktiska skäl bör dessa medel anvisas över statsbudgeten.

Norrbottens turisttraflkförbund uttalar att förbundet reservationslöst ansluter sig till propositionens målsättning, som är att samhället i fortsättningen skall inrikta sig på en breddning av turismen för att öka möjligheterna till rekreationsresor för alla, även låginkomsttagare och flerbarnsfamiljer.

Förbundet anser dock att den föreslagna logiavgiften principiellt går emot de jämlikhetssträvanden som eljest präglar propositionen och avstyrker därför förslaget om sådan avgift. Avgiftsfinansieringen bör ersättas med en uppräkning av anslaget över statsbudgeten.

På samma sätt som samhället har förverkligat den bostadspolitiska målsättningen genom bidrags- och andra stödåtgärder för att bereda tillgång till goda bostäder bör, uttalas det, också fritiden och rekreationen vara en jämlikhetsrättighet för alla medborgare. Förbundet anser att det mot den bakgrupden är starkt mptiverat att samhället finansierar turistrådets verksamhet genom direkta anslag över statsbudgeten, så att propositionens principiellt viktiga mål kan förverkligas.

lltskottet

De allmänna riktlinjer för statens insatser när det gäller marknadsföring på turismens område, som läggs fram i propositionen, bygger på förslag från kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden (SOU 1973:52). Chefen för handelsdepartementet ansluter sig i allt väsentligt till kommitténs bedömning att det behövs en bättre samordning av de satsningar på marknadsföringsåtgärder som görs från statens och kommunernas sida. Dessa beräknas uppgå till 7,5 milj. kr. från staten och till 20 ä 30 milj. kr. från kommunerna. Vidare bör de anläggningstillgångar som skapas kunna på affärsmässig grund nyttiggöras för en turism som blir mera till -

NU 1975:34

gänglig för en bred allmänhet än för närvarande. Enligt kommitténs bedömning medför bristen på samordning i fråga om investeringar och marknadsföring bl. a. att det trots stora insatser från samhällets sida är för dyrt för de flesta människor att resa till turistmål i Sverige. Departementschefen anser att verksamheten i Sverige för att främja turism i hög grad bör inriktas på att stimulera och rationalisera försäljningen av semester- och rekreationsresor inom landet till svenskar och andra nordbor som ett bra alternativ till utlandsresor. En viktig uppgift är enligt propositionen att förbättra marknadsföringen och därigenom öka lönsamheten för sådana anläggningar där det finns en alltför stor ledig kapacitet - särskilt nämns stadshotell. Anläggningar avsedda för en exklusiv utlandsturism bör, uttalas det, inte fä komma till stånd med samhällsstöd.

Ansvar för den turismbefrämjande verksamheten har för närvarande Svenska turisttrafikförbundet (STTF). STTF har som aktiva medlemmar kommuner och landsting, företag och föreningar samt som passiva medlemmar enskilda personer. Staten svarar nu för ca 95 % av STTF:s finansiering. Statsbidraget uppgick för budgetåret 1974/75 till 7 449 000 kr. Departementschefen föreslår att STTF:s uppgifter förs över på ett nytt centralt organ, Sveriges turistråd. Turistrådet föreslås få vidare uppgifter och större ekonomiska resurser än de som STTF har i dag. Turistrådet organiseras som en stiftelse med staten, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet som stiftare. 1 rådets styrelse föreslås ingå 16 ledamöter och lika många suppleanter. Avsikten är att rådet skall inleda sin verksamhet den 1 januari 1976.

Beträffande rådets verksamhet uttalar departementschefen att huvuduppgifterna skall vara planering och marknadsföring. Centralt hos rådet bör handläggas frågor rörande marknadsvetande, utredningsverksamhet och rådgivning, medan säljstödjande åtgärder - s. k. operativ verksamhet - däremot bör bedrivas regionalt, helst inom större regioner. Marknadsanalys och rådgivning i anslutning till denna anges vara av central betydelse. Planering av investeringar bör inte förekomma hos rådet. Rådet bör vidare fä till uppgift att stimulera vidareutbildning av personal som arbetar med turism i företag och förvaltning. En central uppgift för rådet bör, anför departementschefen, vara att åstadkomma ett bättre samarbete mellan stat och kommun i fråga om satsningen på turism. Detta bör ske genom att rådet utvecklar och tillhandahåller kunskap av hög kvalitet i fråga om produktutveckling, marknadsplanering och marknadsutblick samt engagerar sig i gemensamma projekt.

I motionen 1975:1978 avvisas förslaget om inrättande av Sveriges turistråd. Motionärerna ifrågasätter om bildandet av ett nytt centralt organ med de i propositionen angivna uppgifterna kommer att resultera i den av departementschefen eftersträvade effektiva samordningen. De anser att den föreslagna organisationen är ägnad att leda till centralisering och byråkratisering av en verksamhet som i hög grad kräver utrymme för lokala intitativ

NU 1975:34

och decentraliserade åtgärder. I motionen föreslås vidare att en ny utredning skall tillsättas för att undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för att åstadkomma en samordning av statens, landstingens och kommunernas åtgärder till främjande av turism. Denna utredning bör, anför motionärerna, ha en helt annan och mer sakkunnig sammansättning än vad kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden hade.

Utskottet finner förslagen i propositionen såväl beträffande inrättandet av ett centralt organ, Sveriges turistråd, som beträffande de allmänna riktlinjerna för rådets verksamhet väl avvägda. Utskottet tillstyrker propositionen i nu nämnt hänseende och avstyrker alltså motionen 1975:1978 i ifrågavarande del.

Propositionens förslag i fråga om styrelsens sammansättning kritiseras i motionen 1975:1979. Departementschefen anför att av styrelsens 16 ledamöter och suppleanter staten och Kommunförbundet vardera bör representeras av två ledamöter och lika många suppleanter medan Landstingsförbundet bör representeras av en ledamot och en suppleant. Övriga ledamöter och suppleanter bör företräda turistnäringen och konsumentintressen. Något ställningstagande av riksdagen i fråga om styrelsens sammansättning behövs inte, säger departementschefen. Motionärerna anser att landstingens styrelserepersentation kommer att bli för svag. De hemställer därför om ett beslut av riksdagen att styrelsen skall utökas med ytterligare en ledamot och en suppleant och att Landstingsförbundet skall bli representerat med två ledamöter och två suppleanter. Utskottet delar motionärernas uppfattning att Landstingsförbundet bör få lika många styrelseplatser som turistrådets övriga stiftare. En utökning av styrelsen till 17 ledamöter och 17 suppleanter är därför påkallad. Utskottet anser att riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

1 motionen 1975:1980 uttalas att tillskapandet av Sveriges turistråd kan bli ett värdefullt led i försöken att åstadkomma den samordning på skilda områden som turistnäringen länge efterlyst. Trots detta kommer, anser motionärerna, organisationen på det regionala planet alltfort att vara splittrad. En viktig uppgift för turistrådet blir att i samarbete med Kommunförbundet och Landstingsförbundet se över den regionala turistorganisationen. Ytterligare en viktig uppgift bör, anför motionärerna, vara att utforma ett rikstäckande bokningssystem för reservation av inkvartering, transporter, resepaket och information om olika turistområden inom landet. Vad som anförts i motionen om utredning av den regionala turismen och behovet av samordning beträffande bokning av anläggningar och arrangemang bör, enligt motionärerna, riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Som framgår av vad ovan anförts blir en av rådets centrala uppgifter att åstadkomma samarbete av turismfrämjande åtgärder på regional och kommunal nivå. Utarbetande av ett system för bokning av anläggningar och arrangemang tillhör de projekt som kommittén särskilt framhållit som

NU 1975:34

en väsentlig uppgift för turistrådet. Utskottet finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen.

Frågan om möjligheten att utnyttja turistanläggningar för konvalescentvård tas upp i motionen 1975:1656, som väcktes under den allmänna motionstiden. Likartade motioner har två tidigare år avstyrkts av näringsutskottet (NU 1973:16 p. 8, 1974:6 p. 10) och avslagits av riksdagen. Motionärerna erinrar om att den ovannämnda kommittén beräknade att behovet av anläggningar för rehabilitering och konvalescentvård skulle komma att öka. Kommittén uttalade att regeringen i samråd med huvudmännen för sjukvården borde låta vidare utreda frågan om hur sådana anläggningar skall kunna utformas och lokaliseras. Motionärerna anser att det såväl från ekonomisk synpunkt som från sysselsättningssynpunkt är fördelaktigt att under lågsäsong utnyttja turisthotellanläggningar för hälsocentrumverksamhet. De önskar att riksdagen skall göra en särskild framställning till regeringen med anledning av vad som anförs i motionen och att regeringen skall lägga fram förslag om utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescentvård. Enligt vad utskottet inhämtat har regeringen nyligen gett socialdepartementets sjukvårdsdelegation i uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k. hälsocentra. Utskottet finner inte anledning till ytterligare åtgärder och avstyrker därför motionen.

Turistrådets resursbehov vid fullt utbyggd verksamhet beräknas i propositionen till 23 milj. kr. Anslagsberäkningen bygger helt på kommitténs förslag, och någon närmare redogörelse för hur medlen skall användas lämnas inte. Enligt kommitténs förslag bör beräknas för utvecklingsarbete ca 1,5 milj. kr., för operativ verksamhet i Sverige och de nordiska länderna ca 11 milj. kr., för verksamhet på övriga marknader ca 4,5 milj. kr. och för löner och administration ca 6 milj. kr. Verksamheten föreslås i propositionen finansierad dels genom statsbidrag, dels genom en avgift från boendenäringen - en logiavgift. Det statliga bidraget föreslås uppgå till 8 milj. kr., medan logiavgiften beräknas ge en årlig intäkt av ca 15 milj. kr. Logiavgiften skulle direkt tillföras rådet. Skatteutskottet (SkU 1975:21), som har behandlat frågan om finansieringsformen, har avstyrkt förslaget om logiavgift, men förklarat sig berett att - om riksdagen beslutar om inrättande av Sveriges turistråd - under hösten 1975 ta initiativ till åtgärder som ekonomiskt säkerställer finansieringen av verksamheten.

I propositionen föreslås vidare ett anslag om 4 057 000 kr. till Turisttrafikförbundet för att täcka kostnaderna för verksamheten under andra halvåret 1975.

För första halvåret 1976, då turistrådets verksamhet är under uppbyggnad, beräknas anslagsbehovet till 6 milj. kr. Härav föreslås att 4 milj. kr. skall utgå i statsanslag, medan 2 milj. kr. skall lämnas rådet som räntebärande lån i avvaktan på att inkomster från logiavgiften skall inflyta.

Med hänsyn till att formerna för finansieringen inte är lösta anser utskottet

NU 1975:34

att hela det erforderliga beloppet bör utgå under det föreslagna nya anslaget Sveriges turistråd. Medelsberäkningen för Svenska turisttrafikförbundet godtar utskottet.

I propositionen föreslås vissa ändringar i hotellförordningen (1966:742). Dessa är i första hand motiverade av att den föreslagna logiavgiften även skulle tas ut av campingrörelse. Ändringsförslagen omfattar vidare följande bestämmelser. Den nuvarande skyldigheten enligt 15 § att avkräva hotelleller pensionatgäst uppgift om yrke eller titel föreslås bli slopad. Vidare föreslås att 1 § kompletteras med en bestämmelse som medför att bl. a. Svenska turistföreningens fjällstugor, vilka står till allmänhetens förfogande för tillfällig övernattning, inte faller under begreppet hotell och pensionat. En följd av den nya regeringsformen är att förordningen i fortsättningen bör betecknas som lag och att vissa bestämmelser ersätts med av regeringen meddelade verkställighetsföreskrifter. Bestämmelsen i 19 § tredje stycket om rätt att yttra sig för den som berörs av återkallande av tillstånd eller godkännande därav bör enligt propositionen utgå, eftersom regler i detta ämne numera finns intagna i 15 § förvaltningslagen (1971:290).

I motionen 1975:1978 föreslås att endast de ändringar i hotellförordningen skall godtas som syftar till att åstadkomma lättnader i hittillsvarande enligt motionärerna onödiga regleringsföreskrifter. I övrigt föreslås att de i propositionen föreslagna lagändringarna skall avslås.

Utskottet anser att det i nuläget inte finns anledning att föra in campingrörelse under bestämmelserna i hotellförordningen. De övriga ovan refererade ändringarna i författningstexten tillstyrker utskottet. I stället för det lagförslag som finns intaget i propositionen framlägger utskottet ett eget lagförslag som endast upptar de ändringar som utskottet tillstyrker.

Utskottet hemställer

1. beträffande omorganisation av den turismfrämjande verksamheten att

riksdagen

A. med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del (punkterna 1 och 2) och med avslag på motionen 1975:1978 punkterna 1 och 4

a) godkänner de riktlinjer för en omorganisation av den turismfrämjande verksamheten m. m. som chefen för handelsdepartementet angett,

b) bemyndigar regeringen att för staten enligt dessa riktlinjer ingå som stiftare av Sveriges turistråd,

B. med anledning av motionen 1975:1979 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen av styrelsen för Sveriges turistråd,

2. beträffande utredning om den regionala turismens organisation att riksdagen avslår motionen 1975:1980 punkten 3,

NU 1975:34

3. beträffande utnyttjande av turisthotellanläggningar för konvalescent ård

att riksdagen avslår motionen 1975:1656,

4. beträffande anslag att riksdagen

a) med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del (punkten 7) till Sveriges turistråd för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 6 000 000 kr.,

b) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller lån till Sveriges turistråd (punkten 8),

c) med bifall till propositionen 1975:47 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975:1978 punkten 3 till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 4 057 000 kr.,

5. beträffande ändring i hotellförordningen

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del (punkten 3) och motionen 1975:1978 punkten 2 antager följande

Förslag till

Lag om ändring i hotellförordningen (1966:742)

Härigenom föreskrives i fråga om hotellförordningen (1966:742) dels att i 22 § ordet ”Konungen” skall bytas ut mot "regeringen”, dels att i 3, 21 och 22 5!: ordet ”förordning” skall bytas ut mot "lag”, dels att rubriken till förordningen samt 1, 9, 13, 15 och 19 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om hotell- och pensionatrörelse Nuvarande lydelse

Med hotell- eller pensionat rörelse avses i denna förordning yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möblerad bostad. Förordningen är ej tillämplig när bostad tillhandahålles som ett led i verksamhet för vård, tillsyn, utbildning eller uppfostran.

Föreslagen lydelse

Denna lag äger tillämpning på hotell- och pensionatrörelse. Med hotelleller pensionatrörelse avses i denna lag yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig möblerad bostad. Lagen är icke tillämplig när bostad tillhandahålles som ett led i verksamhet för vård, tillsyn, utbildning eller uppfostran. Ej heller är lagen tillämplig på ensligt belägen. obemannad stuga som står till allmänhe -

NU 1975:34

10 Nuvarande lydelse

Med hotell eller pensionat avses i förordningen byggnad eller lägenhet, vari hotell- eller pensionatrörelse drives.

Polismyndigheten skall föra register över de hotell- och pensionatrörelser för vilka tillstånd meddelats.

I registret skola göras anteckningar om de beslut polismyndigheten meddelar i fråga om rörelsen. Rikspolisstyrelsen bestämmer i övrigt hur registret skall förås.

1 Gäst skall vid ankomsten till hotell eller pensionat, där rörelse drives med tillstånd enligt 2 5, avfordras uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, hemort och medborgarskap eller nationalitet. Sådana uppgifter skola förvaras i form av gästförteckning, vari även skola antecknas dagen för gästens ankomst och dagen för hans avflyttning.

Polismyndigheten äger förordna att från hotell- eller pensionatrörelse i viss ort eller från viss rörelse anmälan skall göras till polismyndigheten om svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk gäst på sätt och inom tid som polismyndigheten bestämmer. Avser förordnandet rörelse för vilken tillstånd ej meddelats enligt 2 Ii, gälla bestämmelserna i första stycket för rörelsen.

Om ytterligare uppgifter som skola avfordras annan utländsk gäst och om anmälan till polismyndigheten i fråga om sådan gäst gälla bestäm -

Föreslagen lydelse

tens förfogande för tillfällig övernattning.

Med hotell eller pensionat avses i lagen byggnad eller lägenhet, vari hotell- eller pensionatrörelse drives.

Polismyndigheten skall föra register över de hotell- och pensionatrörelser för vilka tillstånd meddelats. I registret skola göras anteckningar om de beslut polismyndigheten meddelar i fråga om rörelsen.

Gäst skall vid ankomsten till hotell eller pensionat, där rörelse drives med tillstånd enligt 2 $, avfordras uppgift om fullständigt namn, födclsetid, hemort och medborgarskap eller nationalitet. Sådana uppgifter skola förvaras i form av gästförteckning, vari även skola antecknas dagen för gästens ankomst och dagen för hans avflyttning.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, polismyndigheten äger förordna att från hotell - eller pensionatrörelse i viss ort eller från viss rörelse anmälan skall göras till polismyndigheten om svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk gäst på sätt och inom tid som polismyndigheten bestämmer. Avser förordnandet rörelse för vilken tillstånd ej meddelats enligt 2 S, gälla bestämmelserna i första stycket för rörelsen.

Om ytterligare uppgifter som skola avfordras annan utländsk gäst och om anmälan till polismyndigheten i fråga om sådan gäst gälla bestäm -

NU 1975:34

11 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

melserna i uilänningskungörelsen den melserna i utlänningskungörelsen

4juni 1954 (nr 457). Sådana uppgifter (1969:136). Sådana uppgifter skola

skola antecknas i gästförteckningen. antecknas i gästförteckningen.

15 S

Gästförteckning skall förås noggrant och på anfordran hållas tillgänglig för polismyndigheten. Den skall förvaras under minst tio år från dagen för den anteckning som senast införts. Förteckning för rörelse som upphör

skall lämnas till polismyndigheten.

För gästförteckning och för anmälan enligt 13 S andra stycket skall användas blankett enligt formulär som rikspolisstyrelsen fastställer. Blanketter tillhandahållas av polismyndigheten.

För gäst förteckning och för anmälan enligt 13 § andra stycket skall användas blankett enligt formulär som fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Blanketter tillhandahållas av polismyndigheten.

Är tillståndshavare icke lämplig att driva rörelsen av den anledningen att han upprepade gånger funnits skyldig till brott mot denna förordning eller åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning, skall polismyndigheten återkalla tillståndet.

Är godkänd föreståndare eller ersättare icke lämplig att förestå rörelsen av den anledningen att han upprepade gånger funnits skyldig till brott mot denna förordning eller åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning, skall polismyndigheten återkalla godkännandet eller, om särskilda skäl föreligga, återkalla tillståndet för rörelsen.

19 ij

Är tillståndshavare icke lämplig att driva rörelsen av den anledningen att han upprepade gånger funnits skyldig till brott mot denna lag eller åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning, skall polismyndigheten återkalla tillståndet.

Är godkänd föreståndare eller ersättare icke lämplig att förestå rörelsen av den anledningen att han upprepade gånger funnits skyldig till brott mot denna lag eller åsidosatt annan bestämmelse som gäller för rörelsen och trots anmaning underlåtit att vidtaga rättelse inom skälig tid eller av annan anledning, skall polismyndigheten återkalla godkännandet eller, om särskilda skäl föreligga, återkalla tillståndet för rörelsen.

NU 1975:34

12 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innan tillstånd eller godkännande återkallas, skall den som beröres av återkallelsen beredas tillfälle att yttra sig, om det kan ske utan olägenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Vid lagens ikraftträdande iakttages:

1. Tillstånd enligt hotell förord ningen att driva hotell- eller pensionatrörelse gäller som tillstånd enligt lagen.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Stockholm den 27 maj 1975

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s). Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c). Bengtsson i Landskrona (s). Andersson i Storfors (s), Andersson i Örebro (fp), Rask (s), Sjönell (c). Blomkvist (s). Hovhammar (m). Wååg (s), fru Hambraeus (c), herr Svensson i Malmö (vpk), fru Hansson (s) och fru Oskarsson (c).

Reservationer

1. beträffande omorganisation av den turismfrämjande verksamheten av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet finner” och slutar på s. 7 med ”till regeringen” bort ha följande lydelse: En samordning och effektivisering av samhällets åtgärder för att främja turism inom Sverige är otvivelaktigt behövlig. Utskottet - liksom motionärerna - betvivlar att den i propositionen föreslagna ombildningen av Turisttrafikförbundet till Sveriges turistråd skulle få åsyftad verkan. Det är enligt utskottets mening knappast troligt att en samordning av turismfrämjande åtgärder kommer att leda till att kostnaderna för att turista inom Sverige på ett märkbart sätt kan sänkas. Snarare innebär förslaget, som inte löser den svenska turismens aktuella problem, risk för centralisering och byråkratisering av en verksamhet som för att vara effektiv bör bygga på lokala initiativ och decentraliserade åtgärder.

Utskottet anser alltså att förslaget om inrättande av Sveriges turistråd bör avvisas. Frågan om vilka åtgärder som behövs för att samordna statens.

NU 1975:34

landstingens och kommunernas insatser för att främja turismen bör ytterligare utredas. I avvaktan på resultaten av en sådan utredning bör Turisttrafikförbundet fortsätta sin verksamhet. Om denna behöver effektiviseras bör detta ske genom interna åtgärder.

Motionen 1975:1979 avser sammansättningen av turistrådets styrelse. I motionen 1975:1980 hemställs om ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om behovet av en utredning av den regionala turismen samt om samordning av bokning av anläggningar och arrangemang. Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i motionerna inte bör föranleda någon åtgärd.

dels att utskottet under 1 bort hemställa 1. att riksdagen

A. med bifall till motionen 1975:1978 punkten 1 avslår propositionen 1975:47 i vad avser dels godkännande av riktlinjer för en omorganisation av den turismfrämjande verksamheten m. m. (punkten 1), dels bemyndigande för regeringen att ingå som stiftare av Sveriges turistråd (punkten 2),

B. finnér motionen 1975:1979 icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

C. med bifall till motionen 1975:1978 punkten 4 hos regeringen begären utredning om samordning av turismfrämjande insatser enligt vad utskottet anfört,

2. beträffande anslag av herrar Regnéll (ni) och Hovhammar (ni) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "För första” och slutar på s. 8 med ”godtar utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående innebära» behovet av anslag till turistrådet bortfaller. I stället bör anslag utgå till Turisttrafikförbundet för fortsatt verksamhet under hela budgetåret 1975/76. För detta ändamål bör enligt utskottets mening anvisas 8 milj. kr.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen

a) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller anslag till Sveriges turistråd (punkten 7),

b) avslår propositionen 1975:47 såvitt gäller lån till Sveriges turistråd (punkten 8),

c) med anledning av propositionen 1975:47 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1975:1978 punkten 3 till Svenska turisttrafikförbundet för budgetåret 1975/76 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 000 000 kr.

GOTAB 75 9646 S Stockholm 1975