Med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1976/77:44

Näringsutskottets betänkande 1976/77:44

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag inom handelsdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77:100 bilaga 14 (handelsdepartementet), såvitt denna bilaga har hänvisats till näringsutskottet. Förutom motioner som mera direkt hänför sig till framställningarna om anslag behandlas motioner om åtgärder på turismens område och om åtgärder på grundval av distributionsutredningens betänkande (SOU 1975:69).

HANDELSDEPARTEMENTET M. M.

1. Handelsdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 1 (s. 21) och hemställer

att riksdagen till Handelsdepartementet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 9 174 000 kr.

2. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkten A 2 (s. 22) föreslagit riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 3 670 000 kr. Sedermera har regeringen i propositionen 1976/77:85 om försörjningsberedskapen på skoområdet föreslagit riksdagen att anvisa ytterligare 1 000 000 kr. för ändamålet. Det sistnämnda förslaget har redan behandlats av riksdagen. Utskottet tillstyrker det i budgetpropositionen framlagda förslaget och hemställer

att riksdagen - utöver tidigare anvisat belopp (FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238) - till Kommittéer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 3 670 000 kr.

3. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 3 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.

4. Krigsmaterielinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 22 f.) och hemställer

att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 341 000 kr.

1 Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 44

NU 1976/77:44

5. Kostnader för nordiskt samarbete. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 5 (s. 23) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.

FRÄMJANDE AV UTRIKESHANDELN M. M.

6. Sveriges exportråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 24 f.) och hemställer

att riksdagen till Sveriges exportråd för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 980 000 kr.

7. Handelssekreterare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 26-29) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att vid behov överföra medel mellan reservationsanslagen Handelssekreterare och Exportfrämjande åtgärder,

2. till Handelssekreterare för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 17 755 000 kr.

8. Exportfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkten B 3 (s. 29-31) föreslagit riksdagen att till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 19 556 000 kr.

I motionen 1976/77:160 av herr Lorentzon i Kramfors m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för att få till stånd ett svenskt mäss- och utställningsfartyg i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionen

De mindre och medelstora företagen har inte fått samma exportstöd som de stora företagen, hävdar motionärerna. De anför att radikala grepp erfordras i det svåra sysselsättningsläge som dessa företag i dag befinner sig i. Gammalt konservativt och konventionellt tänkande bör förpassas till historiens skräpkammare. Motionärerna påpekar att örlogsfartyget Älvsnabben vid sina långresor i viss men mycket begränsad utsträckning har utnyttjats till att göra reklam för Sverige och dess näringsliv. Dessa långresor ligger dock inte i linje med nutidens krav på tidsenlig marknadsföring, anför motionärerna. De anser att ett specialbyggt mäss- och utställningsfartyg med möjligheter att visa ett representativt urval av produkter från de svenska mindre och medelstora företagen skulle vara mera fördelaktigt. Motionärerna anser även att den svenska varvsindustrin borde ges möjligheter att bygga ett sådant mäss- och utställningsfartyg.

NU 1976/77:44

3 Vissa uppgifter i anslutning till motionen

Marinens övningsfartyg Älvsnabben har under en lång följd av år ordnat vissa mindre utställningar på sina långresor. Under de tre senaste åren har huvudvikten lagts vid specialvisningar ombord arrangerade av svenska företags dotterbolag i utlandet. Företagen har erbjudits att presentera sina produkter tillsammans med ett från Sverige medfört utställningsmaterial omfattande foto- och textmontage med allmänna upplysningar om svensk industri. Med hänsyn till de starkt begränsade utrymmen som står till buds på fartyget har visningarna vanligtvis vänt sig till mindre målgrupper.

Svenska Orientlinjen genomförde i samarbete med statliga informationsorgan samt svenska näringslivsorganisationer och företag under åren 1963-1972 sju s. k. flytande utställningar ombord på ett av Orientlinjens lastfartyg, M/S Timmerland. Utställningarna skedde i samband med en av fartygets ordinarie turer till hamnar i Medelhavet. Kollegiet för Sverigeinformation i utlandet lämnade bidrag med 15 000-25 000 kr. till var och en av dessa utställningar. År 1958 genomfördes två speciella flytande utställningar, vari ett stort antal svenska exportföretag deltog. I det ena fallet högtidlighöll Svenska Ostasiatiska Kompaniet 50-årsdagen av sin första segling till Fjärran Östern med att under perioden augusti-november nämnda år i samarbete med Sveriges allmänna exportförening presentera 122 företag genom bildmontage, produktprover och filmvisningar ombord på M/S Bali i ett flertal hamnar längs den ordinarie routen Europa-Sydostasien-Kina— Japan. Då fartyget samtidigt utnyttjades för reguljär frakttrafik uppstod i vissa fall svårigheter att genomföra önskat antal visningar inom beräknad tidsram. Under hösten samma år deltog 250 företag i en utställning av samma slag och under likartade förhållanden ombord på ett av Transatlantics fartyg, som angjorde hamnar i södra Afrika.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Förslaget i motionen 1976/77:160 om åtgärder för att fä till stånd ett svenskt mäss- och utställningsfartyg syftar till att de mindre och medelstora företagens ansträngningar att marknadsföra sina produkter utomlands skall stödjas. Ett specialbyggt mäss- och utställningsfartyg med möjligheter att ordna en representativ utställning av dessa företags produkter skulle vara ett tänkbart exportstöd, hävdar motionärerna. De föreslår att svensk varvsindustri skall få möjlighet att bygga ett sådant fartyg.

Försök med s. k. flytande utställningar har, som framgår av redogörelsen i det föregående, prövats i mindre skala. Utskottet vill dock framhålla att en effektiv modern marknadsföring förutsätter en långsiktig planering och en noggrann analys av marknaden och av produkternas marknadsförutsättningar. Sveriges exportråd är ansvarigt för samordningen av de svenska

Utskottet

NU 1976/77:44

exportansträngningarna utomlands. Något förslag om ett mässfartyg såsom motionärerna har tänkt sig har exportrådet inte fört fram. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra någon framställning till regeringen med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 19 556 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:160.

9. Utbildning i internationell marknadsföring m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 31-33) och hemställer

att riksdagen till Utbildning i internationell marknadsföring m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 133 000 kr.

10. Importkontoret för u-landsprodukter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 33 f.) och hemställer

att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

11. Sveriges turistråd. Regeringen har under punkten B 6 (s. 34 f.) föreslagit riksdagen att till Sveriges turistråd för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:167 av herr Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om lånestöd och räntebidrag för ny- och ombyggnad av turistanläggningar i de s. k. skogslänen,

1976/77:861 av herr Dahlberg m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att åtgärder vidtas i syfte att utveckla en turistverksamhet i Mellan- och Nordsveriges glesbygder, baserad på charterförbindelser mellan främst kontinenten och vårt land,

2. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande marknadsföringen av Sverige som turistland,

1976/77:862 av fru Eliasson (c) och herr Stjernström (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. att förutsättningarna för lämpliga stödåtgärder i fråga om upprustning av ödebyggnader för uthyrningsändamål närmare utreds,

2. att en inledande försöksverksamhet startas i Jämtlands län.

NU 1976/77:44

5 Motionerna

Efterfrågan på fritidsaktiviteter kommer att öka i och med att en femte semestervecka införs, framhålls i motionen 1976/77:167. Motionärerna anser att det finns ett behov av turistanläggningar som kan utnyttjas av en bred allmänhet. Statsmakterna bör därför stödja uppbyggnader av sådana turistanläggningar som stugbyar, lägenheter och rum för uthyrning. Uppbyggnad och drift av sådana anläggningar skulle kunna tillföra områden med sysselsättningssvårigheter fler arbetstillfällen. För att anläggningarna skall kunna hålla en god standard bör ett statligt räntesubventionerat lån för nyoch ombyggnad av turistanläggningar införas. Lånet bör få en likartad konstruktion som den som nu gäller för lån till flerfamiljshus samt småhus för uthyrning enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). Räntebidrag bör utgå för den del av lånet som avser hotell- och stuglägenheter och hotellrum. Gemensamhets- och ekonomiutrymmen bör få belånas på samma sätt som lokaler får belånas enligt den angivna förordningen. Länsstyrelserna bör vara ansvariga för planeringen av dessa projekt. För att länsstyrelsen skall kunna fatta beslut om ett projekts genomförande bör dock länsbostadsnämnden ha gjort en belåningsmässig bedömning och fattat ett preliminärt lånebeslut.

Även i motionen 1976/77:862 påpekas att det finns ett behov av semesterstugor för uthyrning. En förutsättning för att nyuppförda semesterstugor skall bli lönsamma är en relativt lång turistsäsong, anför motionärerna. De hävdar att man skulle kunna möta efterfrågan på prisbilliga semesterlogier om byggnader som på grund av utflyttning från landsbygden nu står tomma rustades upp. En sådan upprustningsverksamhet skulle kunna tillgodose många intressen, menar motionärerna. Genom att verksamheten är arbetsintensiv borde den vara ett utmärkt arbetsmarknadspolitisk! instrument. Vidare kan serviceunderlaget i glesbygdsområden förstärkas genom en ökad turistverksamhet. Värdefulla delar av den gamla kulturmiljön skulle kunna bevaras genom att byggnader som annars skulle förfalla underhölls. Motionärerna anser att en regional arbetsgrupp för frågor om upprustning av byggnader bör tillsättas. Denna arbetsgrupp skulle bl. a. välja ut områden för en inventering av möjliga upprustningsobjekt. Kostnaderna för inventeringen, för detaljprojektering av upprustningen och för arbetslöner vid denna bör enligt motionärerna samhället stå för. Ägarna till de byggnader som skall upprustas börsvara för material och inventarier. Ägarna bör vidare få förbinda sig att underhålla stugorna och att hyra ut dem genom den uthyrningsorganisation som kommunen anvisar.

Sverige erbjuder möjligheter för turismen som är nära nog enastående i Europa, särskilt då en oförstörd och vacker natur, anförs i motionen 1976/77:861. Om Sverige skall kunna bli ett attraktivt mål för turister från Centraleuropa måste det emellertid skapas möjligheter till snabba och billiga resor. Motionärerna anser att charterresor bör ordnas till de inre delarna

NU 1976/77:44

av mellersta och norra Sverige. För de människor som bor i Mellan- och Nordsveriges glesbygder skulle en utbyggd turism ekonomiskt sett betyda mycket. Marknadsföringen av Sverige måste förbättras, säger motionärerna. För att åstadkomma detta måste ett bättre samarbete mellan turistnäringen och dess organisationer å ena sidan och stat, landsting och kommuner å den andra sidan komma till stånd. Samhället bör, om det är motiverat av sysselsättningsskäl, stödja enskilda personer som driver campingplatser, stugbyar m. m. Genom ett minskat krångel och minskad byråkrati i byggnadsfrågor bör det underlättas för lantbrukare att engagera sig i turistnäringen.

Beredningen för planering och samordning av de statliga insatserna för rekreation

I enlighet med riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:46, CU 1975/76:2) har en beredning för planering och samordning av statens insatser för rekreation inrättats vid statens naturvårdsverk. Beredningen är dels ett samordningsorgan bildat för att effektivisera de statliga insatser som görs för turism och rekreation, dels ett bevakningsorgan med uppgift att särskilt följa vissa frågor av betydelse inom samma område.

Beredningen har i en promemoria lämnat information om sina arbetsuppgifter. Av denna framgår bl. a. att beredningen i samråd med berörda myndigheter och organisationer skall medverka till att planeringen av de primära rekreationsområdena och övriga områden av större betydelse för turism och rekreation sker i enlighet med de principer som riksdagen har beslutat om. Beredningen skall vidare i samråd med berörda myndigheter och organisationer medverka till att råd och anvisningar utarbetas vad gäller inventering för och planering samt projektering av anläggningar och områden för turism och rekreation som genomförs av kommuner, organisationer och enskilda. Beredningen skall yttra sig i bidragsärenden, där totalkostnaden för projektet överstiger 500 000 kr. Beredningen skall särskilt följa de insatser som görs med hjälp av statliga medel. Vidare skall den medverka i informationen till bl. a. centrala organ, länsorgan, kommuner, organisationer och enskilda om vilka statsbidrag för turism och rekreation som f. n. finns. Beredningen skall även ta initiativ till sådana utredningar och undersökningar, t. ex. av övergripande natur, som är av betydelse för dess arbete.

Riksdagsbehandling av tidigare motioner på området

Näringsutskottet avstyrkte förra året (NU 1975/76:36) ett motionsyrkande om att åtgärder skulle vidtas i syfte att utveckla en turistverksamhet i Mellanoch Nordsveriges glesbygder, baserad på charterförbindelser mellan främst kontinenten och vårt land. Utskottet erinrade om Sveriges turistråds uppgifter och konstaterade att ett antal charterresor har anordnats under de senaste åren från utlandet till Nord- och Mellansverige. Det fanns enligt

NU 1976/77:44

utskottets mening inte anledning för riksdagen att hemställa om åtgärder för främjande av utländsk charterturism till Sverige utöver dem som redan vidtagits. Moderata samlingspartiets representanter i utskottet reserverade sig till förmån för motionen. Riksdagen följde utskottet och avslog motionen.

Motioner med förslag om stöd till upprustning av ödegårdar har avslagits av riksdagen åren 1972 och 1973.

Vid 1972 års riksdag behandlade försvarsutskottet (FöU 1972:17) en motion med förslag om att riksdagen skulle begära en utredning om upprustning av ödegårdar för utrymning och evakuering av civilbefolkningen. Försvarsutskottet avstyrkte motionen under hänvisning till att de utrymningsplanerande myndigheterna f. n. inte hade problem som sammanhängde med tillgången på bostäder.

År 1973 behandlade kulturutskottet (KrU 1973:35) ett motionsyrkande om att skyndsamma åtgärder skulle vidtas i syfte att rusta upp och underhålla ödegårdar lämpade för det rörliga friluftslivet. Kulturutskottet, som avstyrkte motionen, fann det i och för sig önskvärt om bostäder, som blir stående tomma sedan innehavarna flyttat bort, kan komma till användning för det rörliga friluftslivet. Utskottet ansåg dock att det i första hand är på regional och lokal nivå som man har anledning att ta upp frågan om vad man kan och bör göra för att i förekommande fall utnyttja dessa bostäder. Riksdagen avslog motionen.

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning för Sveriges turistråd.

I de tre motioner som utskottet här behandlar föreslås olika åtgärder för att stödja och utveckla turismen inom Sverige. Turismens betydelse för att skapa sysselsättning i glesbygd påtalas. Två motioner - 1976/77:167 och 1976/77:862 - tar upp behovet av turistanläggningar av olika typer, t. ex. stugbyar samt lägenheter och rum för uthyrning. I den förra motionen begärs att frågorna om lånestöd och räntebidrag för ny- och ombyggnad av turistanläggningar i skogslänen skall utredas. Motionärerna anser att ett statligt räntesubventionerat lån för ny- och ombyggnad av turistanläggningar bör införas. Hemställan i den senare motionen är att förutsättningarna för lämpliga stödåtgärder i fråga om upprustning av ödebyggnader för uthyrningsändamål skall utredas. Motionärerna önskar dessutom att en försöksverksamhet med upprustning av ödegårdar skall inledas i Jämtlands län.

Det är som motionärerna påpekar angeläget att alla möjligheter att bredda turismen i Sverige tas till vara. En strävan härvidlag bör vara att bygga upp turistanläggningar som kan utnyttjas av en bred allmänhet. I fråga om de här aktuella motionsyrkandena vill utskottet erinra om de uppgifter som har lagts på beredningen för planering och samordning av de statliga insatserna för rekreation och turism. Beredningen skall bl. a. i samråd med berörda myndigheter och organisationer medverka till att råd och anvisningar

NU 1976/77:44

utarbetas vad gäller den inventering för och planering, projektering och utbyggnad av anläggningar och områden för turism och rekreation som genomförs av kommuner, organisationer och enskilda. Utskottet utgår från att de förslag som har aktualiserats i motionen kommer att tas upp av beredningen.

I motionen 1976/77:861 hemställs om åtgärder i syfte att utveckla en turistverksamhet i Mellan- och Nordsveriges glesbygder, baserad på charterförbindelser mellan främst kontinenten och Sverige. Utskottet avstyrkte förra året ett motionsyrkande av i huvudsak samma innebörd. Turistrådet har byggt ut sin turistfrämjande verksamhet utomlands och söker att utveckla former för billigare sätt att resa både inom Sverige och mellan Sverige och kontinenten.

I samma motion uttalas att marknadsföringen av Sverige som turistland måste förbättras såväl utomlands som inom landet. Härför krävs, framhålls det, att ett bättre samarbete kommer till stånd mellan turistnäringen och dess organisationer å ena sidan och staten, landstingen och kommunerna å andra sidan. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd. En huvuduppgift för den ovan nämnda beredningen är att samordna de åtgärder för att främja turismen som vidtas på skilda fält. I beredningen ingår bl. a. representanter för statliga myndigheter samt för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen 1976/77:861.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Sveriges turistråd för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:167 om lånestöd och räntebidrag för ny- och ombyggnad av turistanläggningar,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:862 yrkandena 1 och 2 om åtgärder för upprustning av ödegårdar för turiständamål, m. m.,

4. att riksdagen avslår motionen 1976/77:861 yrkandena 1 och 2 om åtgärder för att främja turismen.

KOMMERSKOLLEGIUM M. M.

12. Kommerskollegium. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 1 (s. 36 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommerskollegium förbudgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 18 119 000 kr.

13. Bidrag till vissa internationella byråer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 37 f.) och hemställer

NU 1976/77:44

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 019 000 kr.

14. Kostnader för vissa nämnder m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 38 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 778 000 kr.

PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR

15. Marknadsdomstolen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 40 f.) och hemställer

att riksdagen till Marknadsdomstolen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 187 000 kr.

16. Näringsfrihetsombudsmannen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D2 (s. 41 f.) och hemställer

att riksdagen till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 489 000 kr.

17. Statens pris- och kartellnämnd. Regeringen har under punkten D3 (s. 42-44) föreslagit riksdagen att till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 20 186 000 kr.

I motionen 1976/77:66 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att den ger pris- och kartellnämnden sådana instruktioner och resurser att ett prisstopp effektivt kan övervakas.

Motionen ansluter till motionen 1976/77:52 om utvidgat prisstopp, vilken har behandlats av finansutskottet i dess betänkande 1976/77:10 (s. 33).

Utskottet

Motionen 1976/77:66 rörande instruktioner och förstärkta resurser till statens pris- och kartellnämnd har väckts i anslutning till motionen 1976/77:52, där samma motionärer begärde att prisstoppet skulle utvidgas till att gälla alla dagligvaror. Denna motion har riksdagen avslagit (FiU 1976/77:10, rskr 1976/77:133). Med hänvisning härtill avstyrker utskottet den nu aktuella motionen. Regeringens förslag tillstyrks.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 20 186 000 kr.,

2. avslår motionen 1976/77:66 om resurser för prisövervakning.

1 * Riksdagen 1976/77. 17 sami. Nr 44

NU 1976/77:44

18. Konsumentverket: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten D4 (s. 45-47) föreslagit riksdagen att till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 31 350 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:858 av herr Blomkvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstärkta resurser när det gäller provningar, externa konsulter, information och utbildning på konsumentpolitikens område,

1976/77:1258 av herr Svanberg m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen 1.

antar ett i bilaga till motionen intaget lagförslag (se bilaga 1 till detta betänkande),

2. hos regeringen anhåller om förslag till ändringar i byggnadslagstiftningen, som innebär att intentionerna med varuförsörjningsplaneringen kan förverkligas,

3. hos regeringen begär att frågan om inrättande av ett centralt butiksregister utreds,

5. beslutar att en distributionsnämnd knuten till konsumentverket skall inrättas,

6. a) till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 32 550 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77:1258 erinras inledningsvis om hur konsumentpolitiken har byggts ut under det senaste decenniet. Ett fördjupat och mera socialt synsätt har lett till att detaljhandelns strukturutveckling har kommit alltmer i fokus, konstaterar motionärerna. De hänvisar till de förslag som distributionsutredningen har lagt fram i betänkandet (SOU 1975:69) Samhället och distributionen (se nästa avsnitt). En helt övervägande del av remissinstanserna står bakom flertalet av utredningens tankegångar och förslag, uppger motionärerna. Förslagen kan därför enligt deras mening tjäna som en utgångspunkt för konkreta samhällsåtgärder inom distributionsområdet.

Efter att ha refererat en del grundläggande resonemang i distributionsutredningens betänkande tar motionärerna upp en del av de förslag som utredningen har lagt fram.

En kommunal varuförsörjningsplanering enligt distributionsutredningens intentioner är en mycket angelägen åtgärd, säger motionärerna. De föreslår - till skillnad från utredningen - att kommunerna i lag åläggs att upprätta varuförsörjningsplaner. I ett inledningsskede bör åläggandet dock endast

NU 1976/77:44

omfatta livsmedelsförsörjningen. Motionärerna vill emellertid rekommendera kommunerna att successivt bygga ut varuförsörjningsplaneringen till att omfatta även andra varor än livsmedel.

Varuforsörjningsplanen bör enligt deras mening ha en översiktlig form. Den bör innehålla en nulägesbeskrivning som visar hur väl dagens butiksbestånd tillgodoser hushållens servicebehov. Särskilt betonas betydelsen av att planen anger kommunens mål i vad gäller nuvarande och framtida serviceutbud. Kommunerna bör, uttalar motionärerna, planera dagligvaruförsörjningen så att sociala mål tillgodoses med en butiksstruktur som dock i huvudsak är företagsekonomiskt bärkraftig.

Varuförsörjningsplaneringen måste, anförs vidare, samordnas med övrig kommunal planering, i första hand den översiktliga fysiska planeringen, trafikforsörjningsplaner och bostadsbyggnadsprogram. Den bör vara en del av den samlade och samordnade kommunplaneringen för vilken kommunstyrelsen normalt har ansvaret. Det är naturligt att varuförsörjningsplaneringen är rullande och förnyas i samma takt som övrig kommunal planering. Kommunerna bör emellertid själva få avgöra när planeringsförutsättningarna förändrats så att en revidering är erforderlig. En sådan revidering bör, menar motionärerna, lämpligen ske minst vart tredje år.

Distributionsutredningens förslag om en kommunal tillståndsprövning, som skall möjliggöra att intentionerna i varuförsörjningsplanerna förverkligas, har avstyrkts av ett stort antal remissinstanser, framhåller motionärerna. Flera av dem har menat att kommunerna genom byggnadslagstiftningen redan har ett tillräckligt styrmedel. Andra har hänvisat till möjligheterna att förstärka byggnadslagstiftningen i enlighet med de förslag som lagts fram av bygglagutredningen.

Motionärerna finner det självklart att kommunerna måste ha medel för att kunna förverkliga intentionerna i sina varuförsörjningsplaner. Varuförsörjningsplaneringen kan i sig få en styrande effekt, menar de. Genom att kommunerna preciserar sina mål för varuförsörjningen erhålls ramar, som det måste vara naturligt för företagen att utgå ifrån i sin verksamhet.

Det finns anledning att närmare pröva om inte byggnadslagstiftningen skulle kunna förändras så att den blir ett tillräckligt medel för att påverka även serviceförsörjningen, säger motionärerna. De hänvisar till bygglagutredningens förslag (SOU 1974:21), som bereds inom bostadsdepartementet. Först om erfarenheterna av varuförsörjningsplaneringen och av en sådan utvecklad byggnadslagstiftning visar att kommunernas möjligheter behöver ytterligare förstärkas, bör det övervägas om lagstiftning beträffande särskild tillståndsprövning bör genomföras.

I fortsättningen diskuterar motionärerna införandet av skyldighet för företagen att på ett tidigt stadium anmäla planer på nyetableringar, nedläggningar och viktigare förändringar. De framhäver de kommunala konsumentorganens betydelse i samband med varuförsörjningsplaneringen. De understryker att det särskilt i storstadsområdena finns behov av en mera etablerad

NU 1976/77:44

samverkan mellan kommunerna i detaljhandelsplaneringen. I övrigt bör en lag om kommunal planering av varuförsörjningen vara mycket allmänt hållen och endast utgöra en ram för kommunerna, säger de avslutningsvis beträffande sitt lagförslag.

Därefter berörs frågan om fördelning av nya butikslägen. Det är enligt motionärernas mening inte möjligt att ge kommunerna några bestämda riktlinjer för hur fördelningen av nya butikslägen skall ske. Olika företag måste emellertid beredas tillfälle till etableringar på lika villkor. Den naturliga utgångspunkten för kommunen måste vara att det företag, som i varje särskilt fall bäst anpassar sin varuförsörjning till kommunens mål och konsumenternas behov, tilldelas det aktuella butiksläget. För att kunna genomföra planeringsarbetet behöver kommunerna ha tillgång till olika fakta om butikerna. 1 motionen erinras om att distributionsutredningen har föreslagit att statens pris- och kartellnämnd bygger upp ett centralt butiksregister, ur vilket kommunerna kan hämta olika data.

Distributionsutredningen har föreslagit att det hos konsumentverket inrättas en särskild nämnd, distributionsnämnden, för att göra samlade bedömningar av utvecklingen inom distributionen och lämna råd vid tilllämpningen av de förslag som utredningen lagt fram. Distributionsnämnden skulle ha en allsidig sammansättning med representanter för statens prisoch kartellnämnd, konsumentverket, Svenska kommunförbundet, konsumentkooperationen, producenter, enskild handel, de handelsanställda och allmänna konsumentintressen. Motionärerna uttalar att en sådan nämnd skulle fylla en viktig funktion, bl. a. som forum för samråd mellan olika organ på central nivå och för att utveckla praxis för tillämpningen av de statliga stödåtgärderna.

Sina förslag om ökade anslag till konsumentverket motiverar motionärerna med att det är angeläget att undersökningar rörande hushållens situation och beteende vidareutvecklas, att de handikappades inköpsproblem studeras och att forskning bedrivs kring nya typer av närhetsbutiker och förbättrade hem köpssystem.

I motionen 1976/77:858 anförs att behov av resursökningar har gjort sig märkbara inom det nya konsumentverket under den tid som gått sedan detta bildades. Propositionen tillgodoser inte vissa av de väsentliga behov som verket har pekat på i sin anslagsframställning. Verket behöver kunna undersöka varors och tjänsters beskaffenhet i olika hänseenden. Det måste därför utnyttja provningskapacitet och extern konsulthjälp. Den kommunala konsumentpolitiska verksamheten har på många håll inte tillräckliga resurser utan är hänvisad till den service som konsumentverket ger. Kraven på konsumentverket och kostnaderna för dess informationsmaterial kommer därför att öka. Motionärerna ser det som en fördel om verket kan undvika att i alla lägen ta betalt för det material som ställs till den kommunala konsumentverksamhetens förfogande. Utbildning av de kommunala befattningshavarna betecknas slutligen som en viktig uppgift.

NU 1976/77:44

13 Distributionsutredningen

Distributionsutredningen, som tillkallades år 1970, avgav år 1975 betänkandet (SOU 1975:69) Samhället och distributionen. Betänkandet har en särskild bilagedel (SOU 1975:70). Utredningen skulle enligt sina direktiv bedöma konsekvenserna för hushållen av den pågående strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln. Den skulle överväga behovet av och formerna för samhällsåtgärder ägnade att tillgodose rimliga konsumentönskemål om närhetsservice. Därvid skulle den särskilt beakta de resurssvagas situation.

I betänkandet uttalar utredningen att det är väsentligt att samhällsinflytandet över distributionen ökar och att samhällsorgan på lokal, regional och central nivå mera aktivt tar sig an distributionsfrågor. Genom sitt s. k. planmonopol och sitt ansvar för olika verksamhetsområden har kommunerna vissa möjligheter att påverka detaljhandelns utformning och lokalisering. De har också möjligheter att överblicka befintligt butiksnät och fånga upp problem som har betydelse för hushållen. Utredningens förslag har därför en naturlig utgångspunkt i kommunernas uppgifter i distributionen. Sammanfattningsvis föreslår utredningen följande.

1. För att förbättra sina kunskaper och sin planering bör varje kommun upprätta en särskild varuförsörjningsplan. Denna bör bygga på en kartläggning, probleminventering och åtgärdsdiskussion och bör också ange var nyetableringar kan vara önskvärda och vilken storlek, lokalisering m. m. de bör ha. Varuförsörjningsplanen, som bör samordnas med övrig kommunal planering och revideras årligen, bör utarbetas under kommunstyrelsens ansvar och antagas av kommunfullmäktige. Planen kan i ett inledningsskede avse endast livsmedelsförsörjningen men kan sedermera utvidgas till att omfatta andra varor och tjänster.

Arbetet med planen bör ske i kontakt med konsumentverksamheten i kommunen och i samråd med företagen. I vissa fall krävs också samråd med angränsande kommuner. Varuförsörjningsplanerna skall inlämnas till länsstyrelsen, som därvid får ett ansvar för att samråd mellan kommuner sker där så kan anses påkallat.

Utredningen anser att kommunernas planering för varuförsörjningen inte skall behöva regleras genom särskild lagstiftning. Med hänsyn till att denna planering i växande grad innefattas i kommunernas allmänna utredningsarbete och kan betraktas som en kommunal uppgift anser utredningen det inte heller nödvändigt att statsbidrag utgår för kommunernas arbete med frågor av detta slag.

Kommunernas arbete med varuförsörjningsplanerna föreslås emellertid stödjas på annat sätt. Planverkets råd och anvisningar har ett givet intresse för dessa frågor. Vidare har Svenska kommunförbundet förklarat sig berett att tillhandahålla material som behövs i arbetet och delge erfarenheter från olika kommuner. Utredningen föreslår också att statens pris- och kartell -

NU 1976/77:44

nämnd upprättare» centralt butiksregister, ur vilket kommunerna kan hämta data, och att nämnden utarbetar översikter över utvecklingen i olika avseenden på basis av registret.

2. För att kunna förverkliga sina intentioner behöver kommunerna styrmedel utöver dem som nu står till buds genom den fysiska planeringen och byggnadslagstiftningen, uttalar utredningen. Den föreslår att en kommunal tillståndsprövning införs enligt särskild lag. Tillståndsprövningen skall avse all nyetablering och utbyggnad av detaljhandel med livsmedel samt etablering av ambulerande handel och förändring av rutter. Fall då en befintlig rörelse överlåtes till ny ägare räknas inte som etablering. Prövningen skall verkställas av kommunstyrelsen. Vid prövningen skall den grundläggande bedömningsnormen vara hur en viss förändring passar in i kommunens varuförsörjningsplan. Kommunens beslut skall vara överklagbart.

Utredningen föreslår vidare att kommunerna träffar överenskommelse med företagen om att planer på nedläggningar anmäls till kommunen på lämpligt sätt.

3. För att tillgodose behovet av tillgänglighet till butik bör den kollektiva transportapparaten bättre anpassas till dagligvaruköp. Förbättringar i dessa avseenden kan väntas som resultat av den trafikplanering som kommunerna genomför. Färdtjänsten bör överallt kunna utnyttjas för inköpsresor, och man bör i kommunerna överväga om taxi och skolskjutsar kan utnyttjas av bl. a. pensionärer till subventionerat pris.

Hemsändning av varor bör vara ett alternativ till upprätthållande av butiker. Kommuner i det allmänna stödområdet som subventionerar hushållens kostnader för hemsändning bör få statsbidrag härför med 50 96.

4. Det stöd till investeringar som nu under vissa förutsättningar utgår till dagligvarubutik i det inre stödområdet bör utvidgas till att gälla i hela landet. Detsamma gäller möjligheterna för butik att få kreditgaranti.

5. 1 speciella fall bör driftstöd kunna utgå till olönsamma och nedläggningshotade butiker i hela landet. Stödformen bör enligt utredningen tilllämpas restriktivt och avse butiker som inte kan väntas bestå på sikt och som därför inte kan komma i fråga för investeringsstöd. Stödet bör utgå med ett årligt belopp motsvarande 2 96 av butikens omsättning.

6. Utredningen anser det vidare lämpligt att kommun i speciella fall inköper butiksfastighet och hyr ut driften till näringsidkare. Statsbidrag med 50 96 av kostnaderna för dylika inköp bör under vissa förutsättningar utgå till kommun i det allmänna stödområdet.

7. De nämnda styrmedlen bör enligt utredningen kompletteras med åtgärder som verkar återhållande på etableringen av större butiksenheter. Utredningen föreslår därför att en etableringsavgift utgår för enheter som skall saluhålla livsmedel och andra dagligvaror. Avgiftsplikten skall inträda när varuhanteringsytan för sådana varor överstiger 600 m2, vilket ungefär motsvarar en försäljningsyta om ca 400 m2.

NU 1976/77:44

8. Utredningen föreslår vidare att sådana förändringar i leverantörsföretagens försäljningsvillkor, som kan försämra små och avlägset belägna butikers förutsättningar, i förväg skall anmälas till statens pris- och kartellnämnd.

9. Ett behov av samråd föreligger i stor utsträckning mellan organ på central nivå, konstaterar utredningen. Det behövs vidare ett centralt organ som kan göra samlade bedömningar av utvecklingen och lämna råd i olika frågor vid tillämpningen av de förslag utredningen lagt fram. Utredningen föreslår därför att det hos konsumentverket inrättas en särskild nämnd, distributionsnämnden, med allsidig sammansättning och med sakkunskap och erfarenhet från skilda områden. Enligt utredningens mening bör nämnden bestå av representanter för i första hand statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket, Svenska kommunförbundet, konsumentkooperationen, producenter, enskild handel, de handelsanställda samt allmänna konsumentintressen. Nämnden skall ersätta den rådgivande nämnd för frågor om glesbygdsstöd som nu finns hos konsumentverket.

Utskottet

Distributionsutredningen har i betänkandet (1975:69) Samhället och distributionen lagt fram förslag till samhälleliga åtgärder på detaljhandelns, främst dagligvaruhandelns, område. Förslagens innebörd framgår av den redogörelse som har lämnats i det föregående. Konsumentverket berörs i hög grad av förslagen.

Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandling, som avslutades våren 1976. En proposition på grundval av betänkandet förbereds inom handelsdepartementet. I ett uttalande i februari i år har handelsministern meddelat att man arbetar för att kunna lägga fram propositionen före sommaren.

En rad av de förslag som distributionsutredningen har fört fram tas upp i motionen 1976/77:1258. Med hänvisning till att remissopinionen i det väsentliga har varit positiv till utredningens förslag begär motionärerna att riksdagen på grundval av motionen skall fatta beslut om olika reformer. 1 huvudsak ansluter de sig därvid nära till utredningens förslag, men avvikelser från dessa förekommer också. Synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen åberopas i så fall.

Utskottet finnér det inte välbetänkt att riksdagen skulle föregripa den proposition i ämnet som snart är att vänta. Riksdagen bör givetvis inte fatta beslut om åtgärder på det område som distributionsutredningen har behandlat utan att förfoga över en fullständig genomgång av utredningens förslag i belysning av remissinstansernas kommentarer. Utskottet har inte ansett sig böra skaffa resurser för att i egen regi genomföra den grundliga analys av remissmaterialet som måste ingå i arbetet på ett reformprojekt av här aktuellt slag och som nu håller på att avslutas inom handelsde -

NU 1976/77:44

partementet. Med hänsyn till att en proposition är att vänta i den närmaste framtiden hade det enligt utskottets mening varit naturligt att skjuta upp ställningstagandet till motionen - i de delar som inte direkt berör anslagsgivningen - till hösten 1977. Då motionärerna - som aila tillhör näringsutskottet - bestämt har krävt att motionen skall tas upp vid detta riksmöte har utskottet inte velat motsätta sig att riksdagen får tillfälle att nu fatta beslut med anledning av deras yrkanden. Utskottet finner det emellertid uteslutet att i sak behandla de komplicerade frågor det här gäller med ett så otillräckligt underlag som det nu föreliggande. Utskottet utgår från att distributionsutredningens förslag, som gäller ett viktigt område, prövas i positiv anda vid den pågående beredningen.

Motionärerna vill till en början att riksdagen skall anta ett av dem framlagt förslag till lag om kommunal planering av varuförsörjningen. Utredningen har rekommenderat att varje kommun skall upprätta en särskild varuförsörjningsplan, som därefter skall revideras årligen. Enligt utredningens mening skall emellertid kommunernas planering för varuförsörjningen inte behöva regleras genom särskild lagstiftning. Enligt vad utskottet erfarit har ingen remissinstans förordat en sådan lag som den motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker motionen i denna del och vill tillägga att behandlingen av lagförslaget mycket väl hade kunnat anstå, eftersom lagen enligt motionen skall träda i kraft den 1 januari 1978.

Motionärerna föreslår vidare att riksdagen skall få förslag till ändringar i byggnadslagstiftningen, innebärande att intentionerna med varuförsörjningsplaneringen kan förverkligas.

Av de skäl som nyss har angivits avstyrker utskottet motionsyrkandet. Härvid noterar utskottet att det förslag till ny byggnadslagstiftning som lades fram år 1974 f. n. överses inom bostadsdepartementet. Motionärerna antyder att det är oklart i vilken mån byggnadslagstiftningen skulle kunna fungera som styrmedel exempelvis när det gäller etablering och utbyggnad av detaljhandel. Det fortsatta arbetet med denna lagstiftning bör kunna leda till att denna oklarhet undanröjs.

Motionärerna tar också upp utredningens förslag om inrättande av ett centralt butiksregister.

Utskottet avstyrker förslaget med hänvisning till vad nyss sagts.

Ett annat yrkande i motionen avser inrättandet av en distributionsnämnd vid konsumentverket.

Även detta förslag avstyrks med hänvisning till vad ovan sagts.

Motionärerna vill också att anslaget till konsumentverket skall räknas upp i förhållande till regeringens förslag - det anslag som avser förvaltningskostnader med 1,2 milj. kr. och det som avser forskning med 0,3 milj. kr. Detta medelstillskott skulle vara avsett för ytterligare undersökningar rörande hushållens situation och beteende, för studier av de handikappades inköpsproblem och för forskning rörande närhetsbutiker och hemköpssystem. Forskningsanslaget behandlas under följande punkt.

NU 1976/77:44

17 Utskottet är inte berett att tillstyrka större anslag än som föreslås i propositionen.

Frågan om medelsbehovet för konsumentverkets verksamhet behandlas också i motionen 1976/77:858. Önskemålet är där att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag till förstärkta resurser för provningar, externa konsulter, information och utbildning på konsumentpolitikens område.

Utskottet har ovan angivit sin uppfattning i fråga om anslagsvolym för konsumentverket under budgetåret 1977/78. Verkets medelsbehov på längre sikt får bedömas i nästa omgång av budgetarbetet. För den händelse särskilda förhållanden skulle göra en anslagsförstärkning under löpande budgetår påkallad får regeringen förutsättas ta erforderligt initiativ. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1976/77:858.

Utskottet hemställer

1. beträffande lag om kommunal planering av varuförsörjningen att riksdagen avslår motionen 1976/77:1258 yrkandet 1,

2. beträffande ändringar i byggnadslagstiftningen

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1258 yrkandet 2,

3. beträffande utredning om ett centralt butiksregister

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1258 yrkandet 3,

4. beträffande distributionsnämnd vid konsumentverket

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1258 yrkandet 5,

5. beträffande anslag till konsumentverket för förvaltningskostnader att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 a till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 31 350 000 kr.,

6. beträffande ytterligare förstärkning av konsumentverkets resurser att riksdagen avslår motionen 1976/77:858.

19. Konsumentverket: Forskning m. m. Regeringen har under punkten D 5 (s. 47 f.) föreslagit riksdagen att till Konsumentverket: Forskning m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 052 000 kr.

I motionen 1976/77:1258 av herr Svanberg m. fl. (s) hemställs såvitt nu är i fråga (6 b), att riksdagen till Konsumentverket: Forskning m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 300 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 2 352 000 kr.

Utskottet

Utskottet hänvisar till vad som under föregående punkt har anförts om konsumentverkets forskningsanslag och hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 b till Konsumentverket:

NU 1976/77:44

18 Forskning m. m. förbudgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 052 000 kr.

20. Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 6 (s. 48 f.) och hemställer

att riksdagen till Konsumentverket: Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 3 749 000 kr.

21. Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. Regeringen har under

punkten D 7 (s. 49) föreslagit riksdagen att

1. till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret

1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

2. medge att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1977/78 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:1257 av herr Rämgård m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av kungörelse om statligt stöd till kommersiell service i glesbygd i enlighet med de i motionen angivna riktlinjerna: a) slopande av de geografiska begränsningarna av glesbygdsstödet, b) översyn och förenkling av reglerna för kommersiell service i glesbygd,

1976/77:1258 av herr Svanberg m. fl. (s), såvitt avser hemställan

4. att riksdagen godkänner

a) de riktlinjer för statsbidrag till hemsändning och driftstöd som anges i motionen,

b) att investeringsstöd kan utgå i hela landet,

6. c) att riksdagen till Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 500 000 kr., varvid anslaget ges benämningen Bidrag till kommersiell service.

Motionerna

Av budgetpropositionen framgår, påpekas i motionen 1976/77:1257, att anslaget till kommersiell service i glesbygd inte har utnyttjats i den utsträckning som har varit möjlig. Det är sannolikt, säger motionärerna, att de regler som gäller för stödet är alltför rigorösa eller ger möjlighet till restriktiva bedömningar. Stödet borde efter länsstyrelsens resp. konsumentverkets prövning kunna utgå till kommuner och enskilda näringsidkare även utanför det inre stödområdet, och möjligheterna att erhålla stöd borde ökas.

Liknande synpunkter framförs i motionen 1976/77:1258. Motionärerna framhåller att distributionsutredningen har föreslagit att kommunernas möj -

NU 1976/77:44

ligheter att få statsbidrag för subvention av hemsändning skall vidgas till att gälla det allmänna stödområdet och i vissa fall även annan del av landet och att statsbidraget skall höjas till 50 % av kommunens kostnader.

Några remissinstanser har förordat att stödet skall vidgas ytterligare. Motionärerna finnér det angeläget att kommunerna i sin varuförsörjningsplanering anger inom vilka områden det kan finnas behov av hemsändningsservice. Av planen bör framgå på vilket sätt hemsändningen skall bedrivas, t. ex. om kollektiva kommunikationer kan användas för varutransporten eller om andra lösningar är lämpliga. Vidare måste hushållen informeras om att hemsändningsmöjligheter finns och vilka villkor som gäller beträffande t. ex. antal hemsändningstillfällen per vecka, kostnader för varutransporten och vilka dagar hemsändning erbjuds. Nuvarande statsbidrag bör, anför motionärerna, höjas så att kommunerna stimuleras att organisera hemsändningsverksamhet och så att hushållens fraktkostnader minskas. Statsbidraget bör anpassas till de regler som gäller för lokal landsbygdstrafik, dvs. 75 96 av kommunernas kostnader för bidrag inom det inre stödområdet och 50 96 inom landet i övrigt. Statsbidrag bör vidare kunna utgå till alla kommuner.

Motionärerna ansluter sig vidare till distributionsutredningens förslag att det statliga investeringsstödet skall vidgas till att gälla i hela landet och att statligt driftstöd i speciella fall skall kunna utgå till dagligvarubutiker i hela landet.

Utredningens förslag är emellertid enligt motionärerna alltför begränsat i vad gäller både storleken på stödbeloppet i varje särskilt fall och det totala anslagsbeloppet. Om stödet skall vara verkningsfullt för de omsättningsmässigt minsta butikerna är det, menar motionärerna, olämpligt att dess storlek knyts huvudsakligen till omsättningen. Motionärerna anser att ett driftstöd om 2 96 av butikens omsättning kan vara en utgångspunkt vid prövningen av ansökningar om stöd men att högre belopp skall kunna utgå om den sökande kan motivera detta. Driftstöd till en butik bör vidare inte utesluta att samma butik vid behov kan få investeringsstöd. Ett statligt driftstöd till olönsamma och nedläggningshotade dagligvarubutiker föreslås bli infört på försök för en treårsperiod. Stödet skall tillämpas relativt generöst och ges en sådan konstruktion att det kan bli verkningsfullt även för omsättningsmässigt små butiker. Konsumentverket bör få i uppdrag att under försöksperioden undersöka behovet av driftstöd på längre sikt, pröva alternativa utformningar av stödet och utarbeta riktlinjer för dess utformning och tillämpning i framtiden. Slutlig ställning i dessa frågor bör tas sedan konsumentverket har redovisat sina bedömningar. Därvid bör också fattas beslut om decentraliserad handläggning av stödärendena.

NU 1976/77:44

20 Utskottet

Distributionsutredningens förslag, vilket i sammanfattning har redovisats under föregående punkt, innefattar bl. a. utvidgade stödåtgärder på detaljhandelns område. Möjligheten för kommun att få statsbidrag för subvention av hushållens kostnader för hemsändning föreslås bli utvidgad till att gälla det allmänna stödområdet - inte som nu det inre stödområdet - och i särskilda fall även annan del av landet. Statsbidraget föreslås vidare bli höjt till 50 % av kommunens kostnader från nuvarande 35 %. Investeringsstöd, för vilket gäller samma geografiska begränsning, bör enligt utredningen under vissa förutsättningar kunna utgå till näringsidkare i hela landet. Vidare har utredningen föreslagit att driftstöd till butiksinnehavare, något som nu inte förekommer, likaledes under vissa förutsättningar skall kunna utgå i hela landet. I motionen 1976/77:1258 finns yrkanden om att riksdagen nu skall besluta om utvidgade stödåtgärder i huvudsak så som utredningen har föreslagit. I fråga om driftstödets storlek i de enskilda fallen liksom i fråga om bidragsregler när det gäller kostnader för hemsändning rekommenderar motionärerna dock större generositet än utredningsförslaget innebär. I sina förslag till medelsanvisning under denna punkt och för lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd (punkten 24 nedan) har motionärerna dragit konsekvensen av sina förslag till nya riktlinjer för det nuvarande glesbygdsstödet. I motionen 1976/77:1257 förordas, utan att distributionsutredningens förslag nämns, att den nuvarande geografiska begränsningen av glesbygdsstödet skall slopas och att reglerna för kommersiell service i glesbygd skall ses över och förenklas.

De frågor som motionärerna har tagit upp hör till dem som prövas i det pågående arbetet på en proposition rörande varudistributionen. De bör behandlas i sammanhang med övriga frågor på detta område. Utskottet avstyrker därför nu motionsyrkandena om utvidgade stödåtgärder.

Anslaget bör upptas med det belopp och med den benämning som regeringen har föreslagit.

Regeringens förslag om kreditgaranti tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår

a) motionen 1976/77:1257,

b) motionen 1976/77:1258 yrkandet 4,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 c till Bidrag till kommersiell service i glesbygdm. m. förbudgetåret 1977/78 anvisare» förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

3. med bifall till regeringens förslag medger att kreditgaranti för lån till anskaffning av varulager under budgetåret 1977/78 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.

NU 1976/77:44

22. Patent- och registreringsverket. Regeringen har under punkten E 1 (s. 51-62) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 60 074 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1976/77:1247 av herr Lidgård (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att utlokaliseringsbeslutet avseende patent- och registreringsverkets bolagsavdelning omprövas samt att de förslag en sådan prövning kan föranleda föreläggs riksdagen.

Representanter för Sveriges industriförbund, Föreningen Auktoriserade revisorer FAR, Stockholms handelskammare, Svenska revisorssamfundet SRS, Sveriges advokatsamfund och Sveriges hantverks- och industriorganisation har inför utskottet framfört synpunkter i anslutning till motionen. De har därvid åberopat en skrivelse i ämnet den 23 februari 1977 från de nämnda organisationerna och Svenska bankföreningen till handelsdepartementet.

Arbetsmarknadsutskottet har avgivit yttrande (AU 1976/77:4 y) över motionen (bilaga 2).

Motionen

Motionären understryker att kraven på kvalitet vid bolagsärendenas handläggning är synnerligen höga. Dagens situation för patent- och registreringsverkets bolagsbyrå sammanfattas sålunda: ökande ärendebalans, tillkommande kvalificerade ärenden, risk för kvalitetsförsämring, onormalt hög personalomsättning inför omlokaliseringen samt missnöje från kundernas sida. Kundkontakterna mellan bolagsavdelningen och bolagen är, framhålls det, mycket intensiva, och det största antalet kunder finns i södra och mellersta Sverige. En förflyttning till Sundsvall försvårar besöken. Personalomsättningen vid omlokaliseringen befaras medföra en effektivitetssvacka för ämbetsverket.

Tidigare behandling av frågan om utlokalisering av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå

Patent- och registreringsverkets bolagsbyrå hör till de myndigheter och delar av myndigheter som innefattas i den andra etapp av omlokalisering av statlig verksamhet varom beslöts 1973.

Förslag hade framlagts av delegationen för lokalisering av statlig verksamhet i dess slutrapport (SOU 1972:55).

Delegationens ställningstagande beträffande bolagsbyrån sammanfattades i propositionen 1973:55 (s. 33) på följande sätt:

Delegationen har såsom framgått av det föregående förklarat att patentverksamheten inte bör omlokaliseras. Detsamma gäller varumärkes-, möns -

NU 1976/77:44

ter- och namnverksamheten. Patentverkets bolagsbyrå är en i väsentliga avseenden från övriga verket fristående enhet. Vid byrån handläggs frågor om registrering m. m. av aktiebolag. Byråns uppgifter avser bl. a. behandling av ansökningar för nya bolag och anmälningar för redan registrerade bolag. Antalet anställda vid byrån är f. n. ca 120.

Patent- och registreringsverkets kundkrets i bolagsärenden finns enligt vad som uppgetts till övervägande del i stockholmsområdet. I registreringsoch ansökningsärenden sker kontakter mellan verket och bolagen eller deras ombud främst per post eller telefon men även till viss del genom personliga besök på verket. Antalet besökare är ca 12 000 per år.

Patent- och registreringsverket och verkets företagsnämnd, som anser att en flyttning av patentadministrationen skulle omöjliggöra för verket att såväl nationellt som internationellt fullgöra sina uppgifter, anför att en flyttning av bolagsbyrån skulle fördyra och försämra den service som nu lämnas.

Delegationen har för sin del funnit att patent- och registreringsverkets bolagsbyrå, med f. n. 120 anställda, bör kunna omlokaliseras. Varken byråns externa eller interna kontakter torde vara av den art att de förhindrar en omlokalisering.

Föredraganden, finansminister Sträng, anförde i propositionen (s. 106 f.) att han hade funnit delegationens förslag om en utlokalisering av bolagsbyrån till Sundsvall välgrundat. Planeringen av omlokaliseringen kunde dock påverkas av förestående ändringar rörande aktiebolags- och firmalagstiftningen.

Med anledning av propositionen väcktes en motion med yrkande att förslaget om utlokalisering av bolagsbyrån skulle avslås. I motionen anfördes bl. a. att största delen av de institutioner och privatpersoner som efterfrågar bolagsbyråns tjänster finns i Stockholmsområdet och att det föreligger ett starkt behov av kommunikation mellan byrån och andra av patentverkets enheter.

Inrikesutskottet tillstyrkte propositionens förslag om utflyttning och avstyrkte motionen. Bolagsbyrån är en i väsentliga avseenden från verket i övrigt fristående enhet, yttrade utskottet. Den typ av kontakter som bolagsbyrån har utgjorde enligt utskottets uppfattning inte något avgörande hinder mot utlokalisering. I en reservation (m, 1 fp) yrkades avslag på propositionen i dess helhet och uppskov med ställningstagandet till ytterligare omlokalisering i avvaktan på nya överväganden. Någon särskild reservation rörande bolagsbyrån förekom inte. Riksdagen följde utskottet.

1 motioner 1974 och 1975 har begärts att riksdagen skulle upphäva sitt beslut 1973 angående omlokaliseringen av viss statlig verksamhet. Motionärernas förslag har motiverats främst med hänvisning till arbetsmarknadssituationen i Stockholmsregionen. Bolagsbyrån har inte särskilt berörts. Motionerna har avslagits av riksdagen (InU 1974:5, 1975:7).

Utskottet

Enligt beslut av riksdagen år 1973 skall patent- och registreringsverkets bolagsbyrå utlokaliseras till Sundsvall. Regeringen har föreskrivit att pia -

NU 1976/77:44

neringen skall inriktas på att utflyttningen skall ske i juni 1980. Planeringen inom verket fortskrider i vederbörlig ordning. Byggnadsstyrelsens förberedelser när det gäller att anordna lokaler i Sundsvall för bolagsbyrån redovisas på annat ställe i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. 11 s. 156).

I motionen 1976/77:1247 föreslås att regeringen skall anmodas att ompröva utlokaliseringsbeslutet och förelägga riksdagen de förslag som de nya övervägandena kan föranleda. Motionären hänvisar till nackdelar som kan uppkomma dels genom att bolagsbyråns kundkontakter försvåras, dels - under en övergångstid - genom effektivitetsminskning till följd av ökad personalomsättning.

Att vissa övergångsproblem uppstår när en myndighet omlokaliseras är naturligt. Det ankommer på myndigheten själv att lösa dem med erforderligt stöd från statsmakterna. Vad bolagsbyråns verksamhet beträffar kan noteras att regeringen i propositionen 1976/77:109 har föreslagit att fristen för bibehållande av aktiebolag med ett aktiekapital understigande 50 000 kr. skall förlängas med tre år, så att den utlöper först vid 1981 års slut. Mycket tungt vägande skäl skulle uppenbarligen erfordras för att riksdagen skulle återkalla ett omlokaliseringsbeslut, i synnerhet när som i detta fall över hälften av tiden mellan beslutet och det planerade verkställandet har passerat. Liksom arbetsmarknadsutskottet, som har yttrat sig i ärendet från regionalpolitisk utgångssynpunkt, anser näringsutskottet att riksdagen inte har anledning att riva upp sitt tidigare beslut. Således avstyrker utskottet motionen.

Regeringens förslag beträffande anslag till patent- och registreringsverket föranleder ingen erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och registreringsverket för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 60 074 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1247.

23. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 2 (s. 63) och hemställer

att riksdagen till Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 8 200 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

24. Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd. Regeringen har under punkten V:8 (s. 65) föreslagit riksdagen att till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

NU 1976/77:44

24 I motionen 1976/77:1258 av herr Svanberg m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (6 d), att riksdagen till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 5 500 000 kr., varvid anslaget ges benämningen Lån till investeringar för kommersiell service.

Utskottet

Utskottet hänvisar till vad som under punkten 21 (Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.) har anförts om investeringsstöd och hemställer att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 d till Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Sjönell (c), Hovhammar (m), Bengtsson i Landskrona (s), Blomkvist (s), Andersson i Örebro (fp), Wååg(s)(p. 22-24), fru Hambraeus (c), fru Hansson (s) (p. 1-21), herrar Petersson i Ronneby (c), Högström (s), Ångström (fp), fru Oskarsson (c), herrar Jonsson i Husum (s), Sivert Andersson i Stockholm (s) och Svensson i Skara (m).

Reservationer

vid punkten 18 (Konsumentverket: Förvaltningskostnader)

1. beträffande lag om kommunal planering av varuförsörjningen (mom. 1) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Utskottet finnér” och slutar på s. 16 med ”januari 1978” bort ha följande lydelse:

Den socialdemokratiska regeringens insatser på konsumentpolitikens område präglades av en aktiv reformvilja. Tillsättandet av distributionsutredningen var ett uttryck för detta. Sedan distributionsutredningen år 1975 avslutade sitt arbete var det den dåvarande regeringens avsikt att utredningens förslag - efter remissbehandling och fortsatt beredning - skulle förverkligas så snart som möjligt. Regeringsskiftet har emellertid medfört att reformtakten på konsumentpolitikens område har saktat av. Ett exempel

NU 1976/77:44

på detta är att någon proposition på grundval av distributionsutredningens betänkande ännu inte har lagts fram. Regeringen tycks vara beredd att på viktiga områden ge marknadskrafterna spelrum på konsumenternas bekostnad. Enligt utskottets mening är det naturligt att i detta läge riksdagen tar initiativet till de åtgärder som är önskvärda. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet de förslag som väcks i motionen 1976/77:1258. De är uppenbarligen baserade på ett ingående studium av det beslutsunderlag som föreligger sedan remissbehandlingen har avslutats. En ingående motivering ges i motionen och finns utförligt refererad i det föregående avsnittet i detta betänkande. Utskottet vill allmänt hänvisa till denna motivering.

Motionärerna förordar till en början att riksdagen skall anta det förslag till lag om kommunal planering av varuförsörjningen som de lägger fram. Lagförslaget innebär ett naturligt fullföljande av utredningens tankegångar. En lag av denna innebörd synes väl ägnad att skapa klarhet kring och fasthet i de tillämnade nya kommunala planeringsinsatserna. Utskottet tillstyrker alltså motionen i här angiven del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 1 antar förslag till lag om kommunal planering av varuförsörjningen enligt bilaga 1,

2. beträffande ändringar i byggnadslagstiftningen (mom. 2) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Av de skäl” och slutar med "oklarhet undanröjs” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till detta förslag. Vid den fortsatta beredningen av förslag till ny byggnadslagstiftning bör särskilt prövas hur denna lagstiftning skall kunna utvecklas till ett effektivt medel för en samhällelig påverkan - även i konsumenternas intresse - på distributionsapparatens struktur.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande utredning om ett centralt butiksregister(mom. 3)av herrarSvanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”nyss sagts” bort ha följande lydelse:

Kommunerna behöver för att kunna genomföra sitt planeringsarbete ha tillgång till fakta om butikerna. Ett centralt butiksregister enligt distribu -

NU 1976/77:44

tionsutredningens förslag är därför ett viktigt önskemål. Som konsumentverket har framhållit bör register som nu förs hos olika myndigheter kunna samordnas och företagens uppgiftslämnande förenklas. Frågan om ett butiksregister bör utredas närmare utifrån dessa synpunkter.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 3 hos regeringen begär utredning i enlighet med vad utskottet anfört,

4. beträffande distributionsnämnd vid konsumentverket (mom. 4) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Även detta” och slutar med ”ovan sagts” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget. Det är angeläget att konsumentverket förstärks med ett sådant organ. Härigenom skapas ett forum för samlade bedömningar av utvecklingen inom distributionen och för rådgivning från olika intressenter vid tillämpningen av de förslag som utredningen har lagt fram.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande anslag till konsumentverket för förvaltningskostnader (mom. 5) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”i propositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér de av motionärerna angivna ändamålen angelägna och tillstyrker att konsumentverkets anslag räknas upp i enlighet med vad som anges i motionen.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 a till Konsumentverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 32 550 000 kr.,

6. vid punkten 19 (Konsumentverket: Forskning m. m.)av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson

NU 1976/77:44

i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser att utskottet under denna punkt bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 b till Konsumentverket: Forskningm. m. förbudgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 352 000 kr.

7. vid punkten 21 (Bidrag till kommersiell service i glesbygd m. m.) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, fru Hansson, herrar Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”De frågor” och slutar med ”har föreslagit” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att bidrag till hemsändningsservice bör stå till buds för kommuner i hela landet och att staten bör svara för 75 96 av kommunernas kostnader för bidrag inom det inre stödområdet och 50 % av kostnaderna inom landet i övrigt. Utskottet ansluter sig också till förslagen om att investeringsstöd skall kunna utgå i hela landet och att statligt driftstöd till dagligvarubutiker skall införas. Driftstöd bör stå till buds för olönsamma och nedläggningshotade dagligvarubutiker. I fråga om beloppet kan en utgångspunkt vara 2 % av butikens omsättning, men högre belopp bör kunna medges när detta befinns vara motiverat. Systemet med driftstöd bör tills vidare tillämpas på försök under en treårsperiod.

I samband med den utvidgning av stödåtgärderna som utskottet förordar bör de anslag som avser kommersiell service i glesbygd omrubriceras och höjas såsom föreslås i motionen 1976/77:1258. Genom beslut i enlighet med vad här sagts får yrkandet i motionen 1976/77:1257 anses bli tillgodosett.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen

1. med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 4 och med anledning av motionen 1976/77:1257 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för stöd till kommersiell service,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 c till Bidrag till kommersiell service för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.,

3. (=utskottet).

8. vid punkten 22 (Patent- och registreringsverket) av herrar Hovhammar (m) och Svensson i Skara (m) som anser

NU 1976/77:44

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Att vissa” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse: Bolagsbyrån har, såsom belyses i motionen, redan nu svårt att uppfylla kundernas krav. Personalomsättningen är inför omlokaliseringen onormajt hög, och ärendebalansen ökar. Nya kvalificerade ärenden tillförs byrån genom den nya aktiebolagslagen. Risken för ytterligare kvalitetsförsämring är stor. Representanter för näringslivet - däribland också för advokater och revisorer - har inför utskottet och i en skrivelse till handelsdepartementet klart dokumenterat att situationen är besvärande. Mot denna bakgrund ter sig den förestående flyttningen som ett hot mot de viktiga funktioner som bolagsbyrån har att fullgöra. En förnyad prövning av utlokaliseringsbeslutet är i det läget motiverad. Det är angeläget att regeringen, innan beslutet om utflyttning är oåterkalleligt, omprövar det utifrån förutsättningen att bolagsbyråns verksamhet måste förbli helt intakt. De förslag som denna nya prövning kan föranleda bör utan dröjsmål framläggas för riksdagen.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1247 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. vid punkten 24 (Lån till investeringar för kommersiell service i glesbygd) av herrar Svanberg, Bengtsson i Landskrona, Blomkvist, Wååg, Högström, Jonsson i Husum och Sivert Andersson i Stockholm (alla s) som anser att utskottet - under förutsättning av bifall till reservationen 7 - under denna punkt bort hemställa

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:1258 yrkandet 6 d till Län till investeringar för kommersiell service för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.

NU 1976/77:44

29 Bilaga 1

I motionen 1976/77:1258 framlagt lagförslag Förslag till

Lag om kommunal planering av varuförsörjningen

1 § Denna lag gäller yrkesmässig försäljning av varor till konsumenter, om varorna till väsentlig del är avsedda för enskilt bruk (varuförsörjning).

2 8 Kommun skall upprätta varuförsörjningsplan i syfte att främja att konsumenterna får bekväm tillgång till inköpsställen för varor som de regelbundet behöver. Varuförsörjningsplan skall hållas aktuell.

Varuförsörjningsplan skall alltid omfatta försäljning av livsmedel. I den mån det behövs skall planen omfatta också försäljning av andra varor.

Ingår kommun helt eller till viss del i område som kan anses utgöra en enhet i fråga om försäljning av vissa varor och avser kommunen att upprätta varuförsörjningsplan som omfattar sådana varor, skall kommunen samråda med övriga kommuner inom området.

Det åligger kommunen att årligen till länsstyrelsen lämna redogörelse för varuförsörjningsplanen.

3 § Näringsidkare, som avser att påbörja, avsluta eller vidta viktigare förändring i fråga om verksamhet inom viss kommun för försäljning av sådana varor som omfattas av varuförsörjningsplan för kommunen, är skyldig att så snart det kan ske och senast sex månader innan den tilltänkta åtgärden skall vidtas anmäla sina planer till kommunen.

Motsvarande anmälningsskyldighet åligger fastighetsägare som avser genomföra sådan åtgärd med lokaler för varuförsörjning för vilken krävs byggnadslov, om det icke senast sex månader innan åtgärden skall vara genomförd är bestämt vem som skall utnyttja lokalen.

4 8 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 3 8 dömes till böter.

5 8 Den som har tagit befattning med anmälan enligt 3 8 får icke obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om näringsidkares affärseller andra förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

NU 1976/77:44 30

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1976/77:4y

över motionen 1976/77:1247 om utlokaliseringen av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge yttrande över motionen 1976/77:1247 av herr Lidgård (m)om utlokaliseringen av patent- och registreringsverkets bolagsbyrå.

Riksdagen beslöt åren 1971 och 1973 att omlokalisera central statlig förvaltning och annan verksamhet från Stockholm till olika orter i landet. Som ett led häri beslöts år 1973 med stor majoritet att patent- och registreringsverkets bolagsbyrå, omfattande 120 anställda, skulle flyttas från Stockholm till Sundsvall (InU 1973:22). Flyttningen beräknas äga rum år 1980.

I motionen yrkas att riksdagen skall begära att regeringen omprövar beslutet beträffande bolagsbyrån och lägger fram förslag för riksdagen.

Utskottet, som granskat frågan främst från regionalpolitisk synpunkt, kan inte finna att riksdagen har anledning att riva upp sitt tidigare beslut. Motionen avstyrks således.

Stockholm den 19 april 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar BENGT FAGERLUND

Närvarande: herrar Fagerlund (s), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Johansson i Simrishamn (s), Fridolfsson (m). Jonsson i Alingsås (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), fru af Ugglas (m), fru Leijon (s), fru Winther (fp) och herr Johansson i Arvika (s).

Särskilt yttrande

av herr Fridolfsson (m) och fru af Ugglas (m) som anfört:

Vi vill erinra om att moderata samlingspartiet år 1973 motsatte sig omlokaliseringsetapp II som omfattade bl. a. patent- och registreringsverkets bolagsbyrå. Det finns anledning betona att omlokaliseringen inte får genom -

NU 1976/77:44

föras på ett sådant sätt att verksamheten allvarligt störs, så att myndigheten inte kan fullgöra sina funktioner. Vi utgår från att regeringen beaktar detta och är lyhörd för vad verket för fram i ärendet samt vid behov återkommer till riksdagen med förslag.

GOTAB 55169 Stockholm 1977