Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag inom ekonomidepartementets verksamhetsområde jämte motion
NU 1977/78:57
Näringsutskottets betänkande 1977/78:57
med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser vissa anslag inom ekonomidepartementets verksamhetsområde jämte motion
Ärendet
I detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:100 bilaga 10 (ekonomidepartementet) punkterna B 8-14 och C 3 (anslag avseende bankinspektionen, försäkringsinspektionen och Nordiska investeringsbanken m. m.). Frågan om lekmannastyrelser för bankinspektionen och försäkringsinspektionen tas upp på grundval av en motion.
CENTRALA MYNDIGHETER M. M.
1. Avsättning till banktillsynens fond. Regeringen har under punkten B 8
(s. 43—47) föreslagit riksdagen att
1. godkänna en av föredragande statsrådet förordad omläggning av redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens verksamhet,
2. till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.
Bankinspektionens uppgifter och organisation
Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att utöva tillsyn över bankinstituten, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker. Inspektionen är tillsynsmyndighet även för kreditaktiebolag, landshypoteks-och stadshypoteksinstitutionerna,Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna samt Värdepapperscentralen VPC AB och fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefond. Andra tillsynsuppgifter följer av bl. a. lagen (1971:827) om registrering av aktieinnehav. Bankinspektionen är registreringsmyndighet för bankinstituten. En särskild uppgift är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom tillsynsområdet och att föra kartellregister. Förutom genom banklagstiftningen och lagstiftningen om övriga institut som står under inspektionens tillsyn regleras verksamheten genom instruktionen (1970:538) för bankinspektionen (senast ändrad 1971:930).
Enligt banklagstiftningen - lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen - har bankinspektionen till uppgift att övervaka att bankinstituten följer lagar och andra författningar som särskilt avser instituten samt bestämmelserna i
1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 57
NU 1977/78:57
bolagsordning, reglemente resp. stadgar liksom föreskrifter som har utfärdats av stämman eller styrelsen. Inspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa bankernas verksamhet i den mån det krävs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet eller av andra skäl är av betydelse för en sund utveckling av verksamheten. Till dessa grundläggande regler är knutna speciella bestämmelser om inspektionens åligganden och befogenheter samt om olika sanktionsmöjligheter, ytterst återkallande av tillståndet att bedriva bankrörelse.
Inspektionen leds av en styrelse. Ledamöter av denna är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande, två ledamöter som regeringen utser särskilt samt tre bankinspektörer och en byråchef. För vardera av de särskilt utsedda ledamöterna finns en suppleant. Inom inspektionen finns tre avdelningar - en allmän avdelningen kreditavdelning och en redovisningsavdelning - samt en byrå för administrativa ärenden. Generaldirektören är chef för myndigheten och bankinspektörerna för var sin avdelning.
Av styrelsen avgörs viktigare författningsfrågor, viktigare frågor om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, frågor om framställning om fastställande av stat för inspektionen och andra frågor av större ekonomisk betydelse, vissa tjänstetillsättningsfrågor och disciplinära ärenden, viktigare frågor om stadfästelse av sparbankreglemente eller jordbrukskassas stadgar, frågor om sammankallande av extra bolagsstämma med bankaktiebolag eller motsvarande sammankomst för annat institut under inspektionens tillsyn, frågor om tillstånd, förbud, föreläggande, föreskrift etc. som kan anses ha särskild betydelse för inrättning eller person som berörs av inspektionens tillsyn, frågor om anmälan som kan leda till återkallelse av oktroj etc., frågor om viktigare undersökning av prisbildning eller konkurrensbegränsning samt andra frågor som generaldirektören hänskjuter till styrelsen.
Ali män! om lekmannastyrelser för statliga myndigheter
Systemet med lekmannastyrelser för statliga centrala myndigheter har på senare år vunnit ökat insteg i förvaltningen. Medan år 1946 ungefär en fjärdedel av de centrala ämbetsverken hade en sådan styrelse, uppgick denna andel år 1968 till ungefär två tredjedelar och år 1974 till ungefär tre fjärdedelar. Ett syfte med lekmannastyrelser kan vara att ge representation för intressen som direkt berörs av myndighetens verksamhet. Det tillkommer regeringen att utse och besluta om antalet ledamöter i styrelsen för statliga myndigheter.
På förslag av konstitutionsutskottet (KU 1977/78:38) har riksdagen den 26 april 1978 beslutat att hos regeringen begära en beskrivning och analys av konsekvenserna av de förändringar av förvaltningsorganisationen som successivt har genomförts, såsom tillkomsten av förtroendemannastyrelserna och inverkan härav på relationerna mellan regeringen, riksdagen och förvaltningsmyndigheterna.
NU 1977/78:57
3 Utredning rörande bankinspektionen
Banklagsutredningen (Fi 1976:04; ordförande: rättschef Kurt Malmgren) har till uppgift att göra en översyn av banklagstiftningen. Kommittén skall enligt direktiven också se över de regler som avser bankinspektionens tillsyn över bankinstituten. Det framhålls att den offentliga tillsynen enligt gällande regler främst är inriktad på att övervaka de förhållanden som kan inverka på bankernas säkerhet. Att kontrollera bankernas solvens och likviditet skall även i fortsättningen vara en huvuduppgift för inspektionen. Av reglerna för tillsynen bör emellertid klarare än f. n. framgå vilka uppgifter inspektionen skall ha vid sidan av sin rent kontrollerande funktion. Det erinras om att riksbanken och bankinspektionen har ett intimt samarbete beträffande kreditpolitiska frågor och frågor på valutahandelns område. Inspektionens uppgifter och befogenheter på dessa områden bör eventuellt preciseras närmare. Utredningen skall närmare ange vilka riktlinjer som bör gälla för inspektionens övervakning av att bankerna i sin verksamhet uppfyller godtagbara krav på etik och samhällsansvar. Likaså skall den överväga riktlinjer för inspektionens verksamhet när det gäller företagsstrukturen inom bankväsendet. Bankinspektionens uppgift att bevaka även konsumentintressen har, sägs det vidare i direktiven, under de senaste åren framhållits i samband med olika reformer på konsumentskyddets område. De gällande tillsynsreglerna i banklagstiftningen behandlar emellertid inte närmare denna uppgift. Utredningen skall närmare överväga vad som bör gälla i fråga om inspektionens granskning av bankernas verksamhet i syfte att i skilda hänseenden ge ett konsumentskydd åt kunderna.
Utskottet
I propositionen föreslås en omläggning av redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens och försäkringsinspektionens verksamhet. De tillsynsbidrag som erläggs av banker m. fl. resp. av försäkringsanstalter m. fl. skall fr. o. m. budgetåret 1979/80 föras direkt till reservationsanslag för de båda myndigheterna och inte som hittills tas upp på statsbudgetens inkomstsida. För vardera myndigheten skall årligen fastställas en utgiftsstat. Kostnaderna för bankinspektionens verksamhet skall bestridas från ett enda anslag. Utskottet finnér den angivna omläggningen välmotiverad. Förslaget därom liksom till medelsanvisning under denna punkt för det nu förestående budgetåret tillstyrks.
I samband med behandlingen av den motion rörande lekmannastyrelse vid försäkringsinspektionen som behandlas i det följande (punkten 6) har utskottet funnit anledning att ta upp även frågan om en sådan styrelse vid bankinspektionen. Denna myndighet har redan - till skillnad från försäkringsinspektionen - en styrelse. Den styrelsen består emellertid till övervägande delen - fem ledamöter av sju - av de ledande tjänstemännen hos
1* Riksdagen 1977178. 17 sami. Nr 57
NU 1977/78:57
inspektionen. Därtill kommer två ledamöter som regeringen utser särskilt. De nuvarande särskilda ledamöterna kan närmast betraktas som företrädare för ekonomisk sakkunskap. Av suppleanterna för dem är f. n. den ene riksdagsman.
Utskottet anser att det finns goda skäl för att överväga en förändrad sammansättning av bankinspektionens styrelse efter mönster av de lekmannastyrelser som förekommer vid majoriteten av de centrala ämbetsverken. Därför föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för att regeringen låter pröva denna fråga i lämpligt sammanhang. Därvid bör emellertid särskilt beaktas vilken betydelse det kan ha att bankinspektörerna såsom nu är fallet har ställning som styrelseledamöter. Utskottet noterar att frågor rörande bankinspektionens verksamhet f. n. är föremål för banklagsutredningens (Fi 1976:04) uppmärksamhet.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med bifall till regeringens förslag
a) godkänner den i propositionen angivna omläggningen av redovisningssystemet för finansieringen av bankinspektionens verksamhet,
b) till Avsättning till banktillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 400 000 kr.,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen av bankinspektionens styrelse.
2. Avsättning till fondtillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 47) och hemställer
att riksdagen till Avsättning till fondtillsynens fond för budgetåret 1-978/79 anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.
3. Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 10 (s. 47) och hemställer
att riksdagen till Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 630 000 kr.
4. Avsättning till sparbankstillsynens fond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 11 (s. 47) och hemställer
att riksdagen till Avsättning till sparbankstillsynens fond för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 300 000 kr.
5. Revision av sparbankernas förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 12 (s. 48) och hemställer
att riksdagen till Revision av sparbankernas förvaltning för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.
NU 1977/78:57
6. Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Regeringen har under punkten B 13 (s. 48-50) föreslagit riksdagen att
1. godkänna en av föredragande statsrådet under B 8. Avsättning till bankinspektionens fond förordad omläggning av redovisningssystemet för finansieringen av försäkringsinspektionens verksamhet,
2. till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 6 344 000 kr.
I motionen 1977/78:387 av Per Gahrton (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer ”att försäkringsinspektionen skall tillföras en demokratisk styrelse på samma sätt som de flesta andra statliga myndigheter”.
Försäkringsinspektionens uppgifter och organisation
Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet till uppgift att utöva tillsyn över försäkringsväsendet. Enligt instruktionen (1965:709) för försäkringsinspektionen (senast ändrad 1976:468) åligger det myndigheten särskilt
att ta befattning med inländska försäkringsbolags och utländska försäkringsanstalters verksamhet enligt lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket, trafikskadelagen (1975:1410) och lagen (1976:357) om motortävlingsförsäkring samt med stöd av dessa lagar utfärdade bestämmelser,
att vara tillsynsmyndighet för understödsföreningar,
att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom försäkringsväsendet samt föra kartellregister,
att även i övrigt verka för en sund utveckling av försäkringsväsendet samt
att ombesörja beredskapsplanläggning på försäkringsväsendets område.
Försäkringsrörelselagen är uppbyggd kring fyra centrala principer. Soliditetsprincipen innebär att det skall föreligga garanti för att försäkringsbolagen alltid skall kunna fullgöra ingångna förpliktelser gentemot försäkringstagarna. Enligt skälighetsprincipen skall de försäkringstekniska grunderna avse bl. a. att bereda försäkring till en kostnad som är skälig med hänsyn till försäkringens art. Behovsprincipen innebär att det för koncession att bedriva försäkringsrörelse krävs att ”rörelsen befinns behövlig och även eljest ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet”. Principen om försäkringstagarnas inflytande tar sig beträffande försäkringsaktiebolag - utom rena återförsäkringsbolag - uttryck i krav på att minst en styrelseledamot skall utses med uppgift att särskilt vaka över att försäkringstagarnas intressen vederbörligen bevakas. För att ett ömsesidigt bolag - som ägs av försäkringstagarna själva - skall få koncession krävs att försäkringstagarinflytandet gestaltas i godtagbar form.
NU 1977/78:57
6 I ett motivuttalande år 1961 i samband med ändring i försäkringsrörelselagen (prop. 1961:171 s. 281) konstateras att försäkringslagstiftningen väsentligen avser att tillvarata försäkringstagarnas intresse av ett effektivt och ändamålsenligt riskskydd till skäligt pris. Beträffande inriktningen av försäkringsbolagstillsynen gäller enligt samma källa att det ligger helt i linje med försäkringsrörelselagstiftningen att försäkringsinspektionen på sitt program har att i första hand tillvarata försäkringstagarnas intressen. Samtidigt har understrukits (s. 285) att det är angeläget att inspektionen bedriver konsumentupplysning på försäkringsområdet.
Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden. Byrån för livförsäkringsärenden förestås av en överinspektör och vardera av de två andra byråerna aven byråchef. Hos inspektionen finns dessutom enligt instruktionen ”två med ekonomiska frågor väl förtrogna sakkunniga”, som regeringen utser särskilt.
Generaldirektören beslutarensam i fråga, i vars prövning han deltar, utom i fråga om disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning, läkarundersökning eller annat skiljande från tjänst eller uppdrag än avskedande. I sådan fråga beslutar generaldirektören, överinspektören och byråcheferna. Enligt instruktionen bör överinspektören, samtliga byråchefer och de två särskilt utsedda sakkunniga om möjligt närvara vid föredragning och avgörande av viktigare författningsfråga eller viktigare fråga om organisation, arbetsordning eller tjänsteföreskrifter, fråga om förslag till anslagsframställning hos riksdagen eller annan fråga av större ekonomisk betydelse, fråga om tillsättning av tjänst i lägst lönegrad F 13 eller annan fråga av större vikt eller allmän räckvidd. Som i allmänhet är fallet hos centrala myndigheter får det överlämnas åt annan tjänsteman än generaldirektören att avgöra ärende eller grupp av ärenden som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på generaldirektören. I vanlig ordning gäller att ärende normalt avgörs efter föredragning som ankommer på chefen för den byrå dit ärendet hör eller på särskilt förordnad föredragande.
Motionen
Efter att ha redogjort för försäkringsinspektionens uppgifter och organisation anför motionären följande. 1 jämförelse med den demokratisering som har genomförts och håller på att genomföras i praktiskt taget alla andra delar av central, regional och lokal förvaltning framstår försäkringsinspektionen som ett märkligt undantag. Varken förtroendevalda politiker eller konsumenter har medinflytande. Detta är klart otillfredsställande. Försäkringsinspektionen bör få en styrelse på samma sätt som de flesta andra statliga myndigheter, med representation av såväl politiker som konsumenter.
NU 1977/78:57
7 Revisionsrapport av riksrevisionsverket
Riksrevisionsverket (RRV) har genomfört ett förvaltningsrevisionellt projekt vid försäkringsinspektionen. Projektets syfte har varit att granska verksamheten och utifrån gjorda iakttagelser utforma förslag till förändringar. - Resultatet av revisionen redovisas i Försäkringsinspektionen - revisionsrapport (den 29 juni 1977), som har överlämnats till försäkringsinspektionen. RRV:s sammanfattande bedömning är att inriktningen av och metoderna i tillsynsarbetet bör omprövas med utgångspunkt i en förutsättningslös analys av försäkringstagarnas och samhällets behov och krav, branschens utveckling, andra myndigheters verksamhet inom försäkringsområdet och andra för verksamheten relevanta faktorer. RRV förordar en organisationsöversyn och utredning av försäkringsinspektionens verksamhet och anser att inspektionen bör ta initiativ till att sådana utredningar kommer till stånd. Bland RRV:s synpunkter är att flera skäl talar för att försäkringsinspektionen får en större roll i konsumentupplysningsarbetet. Med hänsyn till försäkringsinspektionens uppgift att tillvarata försäkringstagarnas intressen anser RRV att inspektionen bör hos regeringen aktualisera frågan om inrättande av en lekmannastyrelse.
Försäkringsrättskommittén
Försäkringsrättskommittén(Ju 1974:09; ordförande: professor Jan Hellner) har fått i uppdrag att göra en översyn av försäkringsavtalslagen (1927:77) m. m. och därvid med förtur behandla sådana allmänna regler som direkt avseratt stärka konsumenternas ställning. Lagen om försäkringsrörelse skall utredningen inte behandla i vidare mån än som krävs till följd av de ändringar den föreslår beträffande försäkringsavtalslagen. Sådana ändringar torde enligt direktiven bli aktuella i huvudsak endast när det gäller tillsynsmyndighetens kontroll av försäkringsvillkor.
I delbetänkandet (SOU 1977:84) Konsumentförsäkringslag föreslår kommittén att de vanliga konsumentförsäkringarna (hem-, villa-, fritidshus-, rese-, motorfordons- och båtförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring) i fortsättningen skall falla under en särskild konsumentförsäkringslag med tvingande bestämmelser till försäkringstagarens skydd. Vidare föreslås att, vid sidan av denna lag, en generalklausul införs i lagstiftningen, enligt vilken, för försäkring som tecknas av konsument, premie och andra försäkringsvillkor skall vara skäliga och i övrigt motsvara försäkringstagares och försäkringshavares intresse av en ändamålsenlig försäkring. Avsikten är att denna bestämmelse skall utgöra underlag för en fortlöpande granskning från myndigheternas sida av hur de försäkringar som erbjuds konsumenterna är utformade.
Kommittén föreslår inte några regler om vilka myndigheter som skall handha kontrollen av att försäkringsvillkor överensstämmer med de krav
NU 1977/78:57
som uppställs i generalklausulen. Den diskuterar emellertid olika tänkbara lösningar och vilka fördelar som står att vinna med olika organisatoriska modeller, inom vilka försäkringsinspektionens resp. konsumentverket/ konsumentombudsmannens sakkunskap kan utnyttjas. Skulle, sägs i betänkandet, en utredning om försäkringsinspektionens verksamhet-sådan som riksrevisionsverket har föreslagit - komma till stånd bör även kommitténs synpunkter beaktas.
Uttalanden av försäkringsinspektionen
Förslag om inrättande av en lekmannastyrelse vid försäkringsinspektionen har tidigare framförts av inspektionen i dess remissyttrande över betänkandet (SOU 1960:11) Översyn av lagen om försäkringsrörelse - vilket låg till grund för den i det föregående nämnda propositionen 1961:171 - och i dess anslagsframställning för budgetåret 1962/63. Inspektionen anförde i remissyttrandet att det borde vara möjligt att genom en mindre ökning av antalet ledamöter som inte är tjänstemän i inspektionen bereda plats för en ytterligare representation, så vald att viktiga grupper av försäkringstagare skulle erhålla insyn och medinflytande i inspektionens arbete.
1 en redogörelse den 24 oktober 1977 till RRV med anledning av den revisionsrapport som har refererats i det föregående riktade försäkringsinspektionen åtskilliga invändningar mot denna. Inspektionen förklarade emellertid att den avsåg att i remissyttrande över försäkringsrättskommitténs förslag förorda att en offentlig utredning skall tillsättas med den allmänna uppgiften att se över tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill försäkringsinspektionens uppgifter, arbetsformer och organisation.
I remissyttrande den 21 april 1978 över det ovannämnda betänkandet Konsumentförsäkringslag tillstyrker försäkringsinspektionen en lagstiftning på konsumentförsäkringsområdet med vissa tvingande regler i stort enligt kommitténs förslag. Förslaget om en generalklausul avstyrks däremot. 1 en samtidig skrivelse till ekonomidepartementet föreslår inspektionen att en utredning om försäkringsinspektionens verksamhet tillsätts. I denna skrivelse åberopas också motionen 1977/78:387 och inspektionens ovannämnda yttrande år 1960. Den föreslagna utredningen skulle avse en ny allmän översyn av tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill försäkringsinspektionens uppgifter, arbetsformer och organisation.
Utskottet
Utskottet tillstyrker vad som föreslås i propositionen under denna punkt.
Försäkringsinspektionen hör till det mindre antal av de centrala ämbetsverken som inte har någon lekmannastyrelse. Utom när det gäller personalärenden av disciplinär natur beslutar generaldirektören formellt ensam, när
NU 1977/78:57
han deltar i prövningen av en fråga. I realiteten fattas beslut i viktigare frågor kollegialt under medverkan av de ledande tjänstemännen hos inspektionen och dessutom av två sakkunniga som särskilt har utsetts av regeringen. I motionen 1977/78:387 betecknas den nuvarande styrelseformen vid försäkringsinspektionen som otillfredsställande. Motionären anser att försäkringsinspektionen efter mönster av andra statliga myndigheter bör ha en lekmannastyrelse, där politiker och konsumentrepresentanter ingår.
Utskottet delar i princip motionärens uppfattning att det är motiverat att försäkringsinspektionen forses med en lekmannastyrelse. Som framgår av redogörelsen i det föregående har frågor om försäkringsinspektionens uppgifter och organisation aktualiserats dels av riksrevisionsverket, dels av försäkringsrättsutredningen i ett förslag till ny lagstiftning på försäkringsområdet avsedd att stärka konsumenternas ställning. Frågan om en lekmannastyrelse har också tagits upp av myndigheten själv. Försäkringsinspektionen har i dagarna hos regeringen föreslagit att en utredning skall tillsättas för en allmän översyn av tillsynslagstiftningen och i anslutning därtill inspektionens uppgifter, arbetsformer och organisation.
Det får ankomma på regeringen att ta ställning till frågan om en utredning med detta vidare syfte. Utskottet inskränker sig till att förorda att riksdagen uttalar sig för att frågan om en lekmannastyrelse vid försäkringsinspektionen upptas till prövning i lämpligt sammanhang. Vid denna prövning bör beaktas önskvärdheten av dels ett parlamentariskt inslag i styrelsen, dels representation för konsumentintressena.
Utskottet hemställer att riksdagen
1. med bifall till regeringens förslag
a) godkänner den i propositionen angivna omläggningen av redovisningssystemet för finansieringen av försäkringsinspektionens verksamhet,
b) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 344 000 kr.,
2. med anledning av motionen 1977/78:387 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen av försäkringsinspektionens styrelse.
7. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 14 (s. 50 f.) och hemställer
att riksdagen till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 kr.
NU 1977/78:57
10 DIVERSE
8. Nordiska investeringsbanken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 53 f.) och hemställer
att riksdagen till Nordiska investeringsbanken för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 85 000 000 kr.
Stockholm den 2 maj 1978
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c). Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Lars Ljungberg (m).
I
I
I