Betänkande 1977/78:SkU34
SkU 1977/78:34
Skatteutskottets betänkande 1977/78:34
med anledning av motioner om särbeskattning av makars B-inkomst och förmögenhet
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:285 av Karin Ahrland (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning angående möjligheterna att infora särbeskattning av förmögenhet och inkomst av förmögenhet;
1977/78:656 av Ingrid Andersson (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om rättvisare beskattning av makars Binkomster enligt vad som i motionen anförs.
Gällande bestämmelser m. m.
Gällande regler för beskattningen av sammanlevande makar grundar sig på 1970 års skattereform (prop. 1970:70, BeU 1970:40) och innebär i princip att makar beskattas individuellt för sina arbetsinkomster. Denna princip fullföljdes år 1976 med särskilda regler mot den s. k. faktiska sambeskattning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse som uppstått på grund av förbudet mot avdrag för lön till medhjälpande make. Även i övrigt medförde 1970 års skattereform en i viss mån ökad individualisering av inkomstbeskattningen.
De tidigare sambeskattningsreglerna, som grundat sig på synsättet att makarna utgör en ekonomisk enhet, har emellertid behållits i väsentliga hänseenden. Så t. ex. är schablonavdraget från kapitalinkomster och beloppsgränsen för det s. k. försäkringsavdraget dubbelt så stort för makar gemensamt som för ensamstående, vilket innebär att den ena maken automatiskt tillgodoräknas den del som andra maken eventuellt inte kan utnyttja. Likaså får underskottsavdrag och andra allmänna avdrag, som den ena maken inte kunnat utnyttja, i princip avräknas från den andra makens inkomst.
Grundavdraget - 4 500 kr. - beräknas däremot individuellt för var och en av makarna, likaså den särskilda skattereduktion om 400 kr. som medges fr. o. m. 1979 års taxering. Vidare erhåller den som är gift skattereduktion med 1 800 kr. om andra maken saknar till statlig inkomstskatt taxerad inkomst eller-om andra maken har låg inkomst-med 1 800 kr. minskatmed 40 % av andre makens taxerade inkomst.
Den statliga inkomstskatten beräknas i allmänhet individuellt för var och en av makarna efter samma skatteskala som för ogift. Den individuella
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 34
SkU 1977/78:34
beskattningen skall emellertid i princip gälla endast för arbetsinkomst (Ainkomst), medan däremot skatten på sidoinkomst (B-inkomst) beräknas med hänsyn även till andra makens inkomstförhållanden. Med A-inkomst förstås inkomst av tjänst - med undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig periodisk intäkt - samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skattskyldige varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Annan inkomst än A-inkomst utgör B-inkomst. Om det sammanlagda beloppet av makarnas B-inkomster inte överstiger 2 000 kr., skall dessa inkomster dock anses som A-inkomst. Skatten på B-inkomst beräknas genom att makarnas sammanlagda B-inkomst läggs ”på toppen” av den största A-inkomsten.
Vid taxeringen till statlig förmögenhetsskatt beräknas den beskattningsbara förmögenheten gemensamt för makar. Skatt utgår för beskattningsbar förmögenhet över 200 000 kr. efter samma skala för gifta och ogifta.
Det kan nämnas att föräldrar beskattas för hemmavarande omyndigt barns förmögenhet, om barnet inte har till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst, och att barn som har beskattningsbar inkomst sambeskattas med föräldrarna för sin förmögenhet. Sambeskattningsregeln för barn som har beskattningsbar inkomst infördes år 1969(prop. 1969:92, BeU 1969:40) i syfte att undvika vissa otillfredsställande verkningar av dåvarande regler. Samtidigt konstaterades att någon samtaxering av barns inkomster med föräldrarna inte existerade. Beträffande barns kapitalinkomster kunde det enligt departementschefen ifrågasättas om gällande bestämmelser i detta hänseende var tillfredsställande från rättvisesynpunkt. Departementschefen anförde emellertid att han inte var beredd att lägga fram ändringsförslag i denna fråga, som var av tämligen komplicerad natur, och att frågan torde kräva ytterligare överväganden.
1970 års reform grundade sig bl. a. på rättviseskäl och arbetsmarknadspolitiska motiv. Dessa motiv ansågs emellertid inte böra leda till en individuell beskattning också i fråga om kapitalinkomster och därmed jämförliga inkomster. Ett ytterligare motiv för att behålla sambeskattningen av Binkomster var att en särbeskattning av sådana inkomster skulle kunna utgöra ett incitament för makarna att dela upp förmögenheten sinsemellan för att erhålla största möjliga lindring i progressionen vid den statliga beskattningen. Bestämmelsen att B-inkomster till ett sammanlagt belopp av 2 000 kr. skall hänföras till A-inkomst tillkom av administrativa skäl för att förenkla skatteberäkningen.
1970 års reform beträffande förmögenhetsskatten (prop. 1970:71, BeU 1970:41) innebar ingen ändring i principen om sambeskattning av makar och av föräldrar och barn. Kapitalskatteberedningen hade föreslagit en differentiering med en högre skattepliktsgräns för gifta personer och med dem likställda än för ensamstående. Detta förslag avvisades emellertid, eftersom det inte ansågs föreligga tillräcklig anledning att i detta avseende göra skillnad
SkU 1977/78:34
mellan gifta och ogifta. Det skattefria gränsbeloppet blev således fortfarande detsamma för båda grupperna.
Utskottet har - senast i sina av riksdagen godkända betänkanden SkU 1975/76:2 och 8 - vid sin prövning av motionsyrkanden rörande beskattningen av makars B-inkomster och förmögenhet avstyrkt motionerna med hänvisning till att dessa frågor enligt vad utskottet erfarit skulle komma att prövas av 1972 års skatteutredning.
Skatteutredningen har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande Översyn av skattesystemet (SOU 1977:91) uttryckt den uppfattningen att det av principiella skäl vore önskvärt att införa helt individuell beskattning. Av praktiska skäl - främst av skatteflykts natur - har utredningen emellertid inte funnit det möjligt eller lämpligt att föreslå en sådan ändring. Frågan har emellertid så stor principiell betydelse att den enligt utredningens mening bör aktualiseras inom en nära framtid. Utredningen anser att detta dock bör ske tidigast i samband med de överväganden angående äktenskapets ekonomiska och civilrättsliga verkningar som familjelagssakkunnigas utredningsarbete kan förväntas leda till. Utredningen har också tagit upp olika detaljfrågor till närmare behandling, dock utan att lägga fram konkreta förslag till ändringar.
Till utredningens betänkande i dessa delar har fogats olika reservationer med yrkanden om såväl lättnader som skärpningar av nuvarande regler.
Utskottet
I motionerna 1977/78:285 och 656 begär motionärerna utredning eller förslag om en individuell beskattning av makars kapitalinkomster. Yrkandet i den förstnämnda motionen avser att få till stånd en individuell beskattning även av makars förmögenhet.
Motionärerna anför att äktenskapet i princip bör vara en form för frivillig samlevnad mellan självständiga människor och åberopar denna princip till stöd för en rent individuell beskattning av makar. Som framgår av den tidigare redogörelsen innehåller emellertid reglerna om beskattning av makar åtskilliga komponenter som förbigås i motionerna. Det kan framhållas att en konsekvent individuell beskattning kan medföra såväl skattelättnader som skatteskärpningar.
Vid sin behandling av motsvarande yrkanden tidigare år har utskottet avstyrkt då aktuella motioner med hänvisning till skatteutredningens arbete med dessa frågor. I sitt slutbetänkande har utredningen - efter en ingående diskussion av hithörande problem - funnit att det av praktiska skäl inte varit möjligt eller lämpligt att nu föreslå en helt individuell beskattning. Utredningen har samtidigt framhållit att frågan, som har samband med familjelagssakkunnigas utredningsarbete om äktenskapets ekonomiska och civilrättsliga verkningar, har så stor principiell betydelse att den bör aktualiseras
SkU 1977/78:34
inom en nära framtid. I avvaktan på resultatet av de överväganden som föranleds av utredningens betänkande är utskottet inte berett att nu förorda en ny utredning av hithörande frågor.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1977/78:285,
2. motionen 1977/78:656.
Stockholm den 7 mars 1978
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m). Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c). Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s). Karin Ahrland (fp), Margit Odelsparr (c) och Bo Forslund (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Särskilt yttrande
av andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Nils Hörberg (fp), Kurt Söderström (m) och Karin Ahrland (fp):
Trots den princip om individuell beskattning som genomfördes för flera år sedan sambeskattas makar fortfarande när det gäller kapital och inkomst av kapital. Vi har den principiella uppfattningen att så inte bör ske. Denna ståndpunkt har vi under många år hävdat i olika sammanhang. Eftersom 1972 års skatteutrednings slutbetänkande för närvarande remissbehandlas har vi emellertid inte velat yrka bifall till motionerna 1977/78:285 och 656. Vi förutsätter i stället att frågan tas upp av regeringen när resultatet av remissbehandlingen föreligger.
GOTAB 57686 Slockholm 1978