Med anledning av motioner om barn- och ungdomsvård

SoU 1977/78:33

Socialutskottets betänkande 1977/78:33

med anledning av motioner om barn- och ungdomsvård Motionerna

I motionen 1977/78:1080 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om inrättandet av en central förmedling av familjehem i enlighet med vad som angivits i motionen.

I motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. (m) hemställs att riksdagen uttalar att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik.

Fosterbarnsvård

De centrala bestämmelserna om fosterbarnsvård finns i barnavårdslagen (1960:97). Barn under sexton år som vårdas och fostras i annat enskilt hem än vårdnadshavarens kallas fosterbarn. Barnavårdsnämnden eller sociala centralnämnden skall ha tillsyn över alla fosterhem i kommunen och övervaka att alla fosterbarn får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma levnadsförhållanden. Tillsynsskyldigheten gäller alla fosterbarn, såväl sådana som placerats av en barnavårdsnämnd efter det att de omhändertagits för samhällsvård som sådana som placerats direkt av vårdnadshavaren. Det krävs särskilt tillstånd av den lokala barnavårdsnämnden för att ta emot fosterbarn, med undantag av när nämnden själv placerar ett barn som omhändertagits för samhällsvård. Det är straffbelagt att ta emot fosterbarn utan erforderligt tillstånd.

1 de fall barnavårdsnämnden omhändertagit ett barn för samhällsvård är nämnden ansvarig för att barnet placeras i lämplig vårdform, i allmänhet fosterhem. Nämnden måste därför anskaffa lämpliga fosterhem, antingen i den egna kommunen eller på annat håll. Barnavårdsnämnden i den kommun där fosterhemmet finns skall göra utredning om hemmets möjligheter att ta emot ett visst barn. Närmare bestämmelser om förfarandet finns i kungörelsen (1960:594) om fosterbarnsvård. Därav framgår även att nämnderna i olika kommuner skall bistå varandra vid anskaffandet av lämpliga fosterhem.

För tillsynen av fosterbarn och fosterhem skall barnavårdsnämnden anlita särskilt utsedda fosterbarnsinspektörer. Dessa tjänstemän gör även fosterhemsutredningar. Vid en fosterhemsutredning skall bl. a. beaktas barnets anlag, karaktär och utvecklingsmöjligheter. Bedömningen kan därför utfalla olika för samma fosterhem beroende på vilket fosterbarn som är i fråga.

1 Riksdagen 1977178. 12 sami. Nr 33

SoU 1977/78:33

2 Länsstyrelsen har tillsyn över barnavårdsverksamheten i länet och därmed även fosterbarnsvården. I varje län finns en s. k. barnavårdskonsulent, vilken biträder länsstyrelsen som sakkunnig i barnavård. Konsulenten skall också hjälpa de kommunala nämnderna med råd och upplysningar. Enligt kungörelsen (1960:720) med bestämmelser angående barnavårdskonsulenterna vid länsstyrelserna skall konsulenten särskilt följa förhållandena inom länet bl. a. på fosterbarnsvårdens område. Konsulenten skall vidare verka för att det finns erforderlig tillgång på lämpliga fosterhem. Därigenom får konsulenten överblick över förhållandena inom olika kommuner i regionen och kan verka för samordning också i enskilda ärenden. Det förekommer att konsulenterna hjälper till med förmedling av fosterhem.

I flertalet län har organisationen samordnats av socialvårdskonsulent-, länsnykterhetsnämnds- och barnavårdskonsulentverksamheten. De olika socialvårdskonsulenterna fullgör då bl. a. de uppgifter som annars åvilar barnavårdskonsulent.

Landstingskommunerna är enligt barnavårdslagen skyldiga att inrätta och driva barnhem i enlighet med viss plan. Därutöver har landstingen i praktiken viss förmedling av fosterhem och rekryterar alltså fosterhem som sedan kan anlitas av kommuner. Det förekommer även att landstingen själva disponerar s. k. kontrakterade fosterhem.

Socialstyrelsen skall som central myndighet följa barnavårdsverksamheten i riket och då bl. a. fosterbarnsvården. Styrelsens uppgifter är på detta område huvudsakligen av rådgivande karaktär.

Det kan i sammanhanget nämnas att också primärkommuner i allt större utsträckning börjat anlita särskilt kontrakterade s. k. jourfosterhem för tillfälliga placeringar av barn i stället för att såsom tidigare placera barnen på barnhem.

Fosterbamsutredningen föreslog i sitt betänkande Barn- och ungdomsvård (SOU 1974:7) bl. a. att begreppet fosterhem skulle försvinna och ersättas av enskilda resp. kommunala familjehem. De enskilda familjehemmen skulle ges mera stöd än vad som f. n. lämnas till fosterhemmen. Den försöksverksamhet som förekommit med utbildning av fosterföräldrar föreslogs permanentad. Utredningen konstaterade att fosterhemmen f. n. anskaffades genom förmedling av socialarbetare och fosterbarnsinspektörer och i mindre kommuner ibland också s. k. barnavårdsombud. Om den framtida rekryteringen av familjehem anförde utredningen bl. a. följande.

Kraven på att barnet får en uppfostran som utvecklar barnet enligt dess förutsättningar och behov är naturligtvis särskilt stora när ett för samhällsvård omhändertaget barn har beteendestörningar eller är understimulerat. Med en större satsning på förebyggande åtgärder och vård i föräldrahemmet kan man förutse att antalet barn som vårdas i annan familj kommer att minska. Av de barn som måste få vård i annan familj kommer å andra sidan sannolikt en större andel barn att vara särskilt vårdkrävande. Detta understryker betydelsen av att barnavårdsnämnden väljer familjehemmen med stor omsorg och under vårdtiden ger hemmen allt tänkbart stöd.

Soll 1977/78:33

3 Utredningen vill samtidigt peka på faran av att välja familjehem som skiljer sig alltför mycket från den miljö den unge är van vid sedan tidigare. Strävan att komma till rätta med beteendestörningar eller att kompensera barnet för bristande stimulans under den tidigare uppväxten får inte leda till att barnet kommer till en familj som tvingar barnet att anpassa sig till en livsstil som ter sig hotfullt ny eller alltför krävande. En negativ attityd hos de nya vårdarna till barnets biologiska föräldrar och den livsform dessa representerar kan försätta barnet i en svår eller rentav ohållbar situation. Barnet kan känna sig tvingat att ta avstånd från sina föräldrar och den tidigare miljön, även om denna inrymt positiva inslag för barnet. Vårdarna i familjehemmet måste också kunna samarbeta med barnets föräldrar och ha god kontakt med förskolan och andra samhällsinstitutioner.

Enligt utredningens undersökningar hade endast ca 25 % av de omhändertagna barnen i åldern 7 år och äldre på något sätt fått delta när fosterhemsplaceringen diskuterades. Utredningen anser det angeläget att placeringen i ett familjehem förbereds genom att barnet och dess föräldrar får diskutera val av familjehem och i förväg besöka familjehemmet. Det kan naturligtvis vara svårt att finna tillräckligt många familjehem som kan fylla de ofta högt ställda anspråken på lämplighet. Utredningen vill emellertid peka på att den nya fosterföräldrautbildningen, som än så länge drivs på försök men som utredningen i det följande föreslår permanenterad, kan utgöra en naturlig rektryteringsbas när det gäller att finna personer som är villiga och lämpliga som vårdare i familjhem.

Socialutredningen har 1977 avlämnat sitt slutbetänkande Socialtjänst och socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40).

Socialutredningen framhåller bl. a. (s. 216) att de sociala insatserna bör utformas så att möjligheterna att bereda den enskilde stöd och hjälp i den egna miljön ökar. Med en fortsatt utbyggnad av de förebyggande insatserna kommer antalet barn och ungdomar som behöver beredas vård utom det egna hemmet att minska. Å andra sidan kan detta leda till att de som måste beredas vård i annat enskilt hem kommer att ha större vårdbehov än tidigare.

Enligt socialutredningens uppfattning är det som regel önskvärt att barnet eller den unge bereds vård på kortare avstånd från föräldrahemmet än vad som i dag är vanligt. Placering inom den egna kommunen bör vara huvudregel, dock att det i vissa fall kan vara nödvändigt att anordna vård på avstånd från hemmiljön, t. ex. för att bryta ett pågående missbruk. Socialutredningen ansluter sig vidare till fosterbarnsutredningens förslag om utbildning av fosterföräldrar (s. 218).

Utredningar m. m. angående barn- och ungdomsvård

Lekmiljörådet inrättades år 1971 som ett till socialstyrelsen särskilt knutet organ. Rådet har till uppgift att hävda leken som en förutsättning för människans utveckling och att verka för att goda miljöer skapas för en utvecklingsfrämjande lek i såväl boendemiljö som offentlig miljö.

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) skall behandla frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m. och även göra en

SoU 1977/78:33

genomgripande utredning rörande föräldrautbildning. Gruppen har avgivit betänkandena Samverkan i barnomsorgen (SOU 1975:87), Samverkan i barnomsorgen II (Ds S 1976:7) och Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse (SOU 1978:5). Utredningen kommer i sitt fortsatta arbete att behandla föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna samt föräldrautbildning som når alla i samhället. Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1978.

Barnmiljöutredningen (S 1973:08) tillsattes år 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden. Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö samt sju bakgrundsrapporter (SOU 1975:31-33 och 35-38), nämligen Samhället och barns utveckling, Barns hälsa. Barns uppfostran och utveckling. Barnfamiljernas ekonomi, Barnen och den fysiska miljön, Barns och föräldrars arbete samt Barnkultur. Vidare har tre bakgrundsrapporter givits ut i socialdepartementets stencilserie, (Ds S 1975:11-13) Barnmiljö och samhällsekonomi. Barntillsynen i historisk belysning och En statsvetenskaplig analys av barns politiska resurser. En sammanfattning av utredningens betänkande år 1975 och de sju bakgrundsrapporter som publicerats i SOU-serien har givits ut hösten 1976 genom socialdepartementets försorg, Eva Fagerström: Barn. En sammanfattning av Barnmiljöutredningen. Utredningen ämnar inom kort ge ut en stencil om barnen i framtiden.

Familjestödsutredningen (S 1974:01) skall pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. Utredningen har år 1975 lagt fram betänkandet (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar och avgivit Förslag om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning (stencil). Utredningen har vidare genomfört en intervjuundersökning om erfarenheterna av föräldraförsäkringen och en statistikgenomgång av hur föräldraförsäkringen utnyttjats år 1976. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1978. Såvitt avser utvärderingen av föräldraförsäkringen m. m. kommer utredningen i dagarna att avlämna ett särskilt betänkande (i SOU-serien).

Ledningsgruppen (S / 974:11)för försöksverksamhet inom socialvården har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barn- och ungdomsvården, i syfte att ge praktiska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbarnsutredningens intentioner. Försöksverksamheten bedrivs i Skåne och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt utbildnings-och konferensverksamhet i anslutning härtill. Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt uppdrag under 1978.

Fosterbarnsutredningen avgav 1974 sitt betänkande Barn- och ungdomsvård (SOU 1974:7), med förslag till olika förstärkningar av samhällets förebyggande insatser för och samhällets vård av barn och ungdomar. Betänkandet jämte remissyttranden däröver överlämnades till socialutredningen för beaktande.

Soda/utredningen (S 1969:29) har 1977 avgivit sitt slutbetänkande Social -

SoU 1977/78:33

tjänst och socialförsäkringstillägg (SOU 1977:40), i vilket föreslås genomgripande förändringar av socialvården med en ökad satsning på bl. a. samhällsplanering och förbättring av den sociala miljön. Större tonvikt läggs vid det förebyggande sociala arbetet, såväl beträffande barn och ungdom som beträffande andra grupper. Betänkandet har remissbehandlats och övervägs f. n. inom socialdepartementet.

Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg tillsattes 1976 och har till uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgsplanerna. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1978.

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall skall undersöka omfattningen av barnolycksfallen och deras orsaker samt lägga fram förslag till övergripande åtgärder som kan förebygga olycksfall bland barn. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1978.

Kommittén (S 1977:16) för översyn av samhällsstödet till ensamstående föräldrar skall bl. a. göra en genomgång av de olika ekonomiska stödformerna inkl. skatteförmåner och av de olika slag av samhällelig service som f. n. finns för ensamstående föräldrar och deras barn. Kommittén skall särskilt studera om de nuvarande stödformerna är rätt utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp.

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt skall utreda frågan om förstärkning av barns rättsliga ställning. Utredningen skall undersöka i vilka fall och på vilka sätt barns intressen och behov bör tillgodoses bättre än f. n. genom föreskrifter som särskilt tar sikte på barnens rätt. Utredningsuppgifterna är inte närmare preciserade i direktiven, men bland områden som utredningen skall ägna särskild uppmärksamhet nämns bl. a. frågor om vårdnad och umgängesrätt, samhällets inställning till aga som uppfostringsmetod samt omhändertaganden till skydd för underårigs hälsa eller utveckling. Utredningen skall samråda med andra kommittéer som arbetar med närliggande områden. Utredningen har nyligen framlagt betänkandet Barnets rätt 1. Om förbud mot aga (SOU 1978:10).

I sammanhanget bör också nämnas den fortsatta utvecklingen av skolans inre arbete (SIA) och den därtill knutna utökade omsorgen för barn och ungdom under skoldagen och i nära anslutning till denna. Den s. k. samlade skoldagen är avsedd att kunna genomföras av de kommuner som så beslutat fr. o. m. läsåret 1978/79. Gymnasieutredningen (U 1976:10), som skall göra en översyn av den gymnasiala utbildningen, beräknas bedriva sitt arbete under hela år 1978. Regeringen har vidare den 30 mars 1978 bemyndigat statsrådet Mogård att tillkalla en särskild utredning om den psykosociala delen av skolans elevvård. Statsrådet Mogård har i april 1978 även tillsatt en arbetsgrupp kring normbildning och normöverföring i skolan. I arbetsgruppen ingår bl. a. representanter för elever, föräldrar, lärare och skolledare.

Nämnas bör också sysselsättningsutredningen (A 1974:02) med uppgift att

SoU 1977/78:33

utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. Utredningen har avgivit betänkandena Arbete åt alla (SOU 1975:90) och Arbete åt handikappade (SOU 1978:14) samt ett flertal rapporter. Utredningen beräknar lämna slutbetänkande under senare delen av 1978. Regeringen har vidare den 19 januari 1978 meddelat direktiv för en delegation för ungdomens sysselsättningsfrågor (Dir 1978:1). Delegationen skall på olika sätt verka för att alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning. I första hand skall delegationen ta sig an frågan om åtgärder som är ägnade att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Regeringen har vidare nyligen framlagt propositionen 1977/78:164 om åtgärder mot ungdomsarbetslöshet, i vilken föreslås förstärkta åtgärder inom både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken i syfte att nå målet att alla unga skall garanteras arbete, utbildning eller praktik.

Slutligen erinras om att FN beslutat att år 1979 särskilt skall ägnas åt barnen i världen. Åtgärderna under det internationella barnaåret bör enligt FN också inrymma ökad forskning om barn och ett vidgat utbyte av rön och erfarenheter. Den svenska regeringen har utsett en beredningsgrupp som har huvudansvaret för barnaårets genomförande. Ordförande i beredningsgruppen är statsrådet Gustavsson.

Motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. har i huvudsak samma innehåll som motionen 1976/77:718 av samma motionärer. I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1976/77:23 avstyrkte utskottet sistnämnda motion med hänvisning bl. a. till det stora antal samhällsorgan och utredningar som från olika utgångspunkter behandlar barn- och ungdomsfrågor.

Utskottet

1 överensstämmelse med vad som anförs i motionen 1977/78:1080 av Bonnie Bernström (fp) är tillgång till lämpliga fosterhem i stor utsträckning avgörande för socialvårdens möjligheter att ingripa snabbt och effektivt till skydd för barn som inte längre kan eller bör vårdas i sitt hem. Svårigheter att finna fosterhem kan medföra att angelägna åtgärder försenas och att mindre lyckade lösningar måste accepteras. Omplacering från ett fosterhem till ett annat innebär ytterligare påfrestningar för barn som redan befinner sig i en osäker situation. Det är således angeläget att de barn som av olika skäl måste omhändertas genom det allmänna så snart som möjligt kan erbjudas den trygghet som en definitiv och ändamålsenlig fosterhemsplacering innebär. Utskottet delar motionärens uppfattning att kommunerna bör ha tillgång till ett bra urval av fosterhem. Man kan ha olika uppfattningar beträffande spörsmålet på vad sätt ytterligare fosterhem skall rekryteras liksom beträffande frågan om efter vilka kriterier hemmen bör utväljas. Motionären förordar en utredning om inrättande av en central förmedling av fosterhem. I * vissa fall skulle en sådan förmedling kunna vara av värde. Utskottet är dock

SoU 1977/78:33

för sin del inte berett att ansluta sig till uppfattningen att en central förmedling generellt skulle vara att föredra. Erfarenheten pekar snarast på att de personliga kontakterna mellan olika befattningshavare verksamma inom fosterbarnsvården är av sådan betydelse för det praktiska arbetet att de inte kan undvaras. Enligt utskottets uppfattning är det ingen nackdel att fosterhem anskaffas på ett informellt sätt. Vid prövningen av motionsyrkandet bör vidare beaktas följande.

Som framgått av den tidigare framställningen (s. 2) har frågan om utbildning och rekrytering av fosterföräldrar behandlats av såväl fosterbarnsutredningen som socialutredningen. Utskottet förutsätter att vad som framkommit under utredningsarbetet och i remissyttranden över utredningsförslagen kommer att beaktas vid den beredning av förslagen som pågår i socialdepartementet. Enligt utskottets mening finns det därför inte anledning att nu ta något initiativ till utredning av tillvägagångssättet vid anskaffning av fosterhem. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:1080.

I motionen 1977/78:1093 av Björn Körlof m. fl. (m) yrkas att riksdagen uttalar att en bred kartläggning görs av barn- och ungdomsproblemen i samhället och att förslag framläggs om ett samlat program för samhällets barn- och ungdomspolitik. Motionen har i huvudsak samma innehåll som en vid förra riksmötet behandlad motion, vilken avstyrktes av utskottet i dess av riksdagen godkända betänkande SoU 1976/77:23. Skälen härför har redovisats ovan (s. 6). Utskottet hänvisade bl. a. till att det fanns ett stort antal samhällsorgan och utredningar som från olika utgångspunkter behandlade barn- och ungdomsfrågor. Situationen i dag är i stort sett oförändrad. Det har dessutom tillkommit flera utredningar som skall belysa ytterligare delar av aktuella barn- och ungdomsproblem och i anslutning därtill överväga lämpliga åtgärder. Utskottet vidhåller att den från praktisk synpunkt mest framkomliga vägen är att på sätt som nu sker undersöka mera begränsade frågekomplex och söka lösa förekommande problem alltefter de skiftande förutsättningar som kan föreligga inom varje område. En övergripande kartläggning av det slag motionärerna önskar skulle uppenbarligen främst komma att tjäna som idégivare för fortsatt utredningsarbete. Det vore visserligen av värde att få belyst bl. a. de olika psykologiska faktorer som påverkar unga människor i dagens samhälle. En kartläggning av detta slag ter sig dock mera som en uppgift för forskningen än för en statlig utredning. Motionen bör enligt utskottets mening inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motionen 1977/78:1093.

SoU 1977/78:33

8 Utskottet hemställer

1. beträffande en central förmedling av fosterföräldrar att riksdagen avslår motionen 1977/78:1080,

2. beträffande en kartläggning av barn- och ungdomsproblemen m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1093.

Stockholm den 9 maj 1978

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp). Erik Larsson (c), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c)*. Bengt Bengtsson (c), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp)*. Ulla Tillander (c)*. Stig Alftin (s). Gunnar Biörck i Värmdö (m), Iris Mårtensson (s)* och Josef Axelsson (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 58041 Stockholm 1978