Med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:125 i vad avser mineralförsörjning m. m. jämte motioner

NU 1979/80:49

Näringsutskottets betänkande 1979/80:49

med anledning av propositionerna 1979/80:100 och 1979/80:125 i vad avser mineralförsörjning m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1979/80:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna D 1-D 8 (Mineralförsörjning m. m.),

dels propositionen 1979/80:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 bilaga 11 (industridepartementet) punkterna 6-8 och 10,

dels sex motioner om mineralförsörjning samt gruv- och minerallagstiftning.

Propositionerna och motionerna redovisas punktvis i det följande.

Samtidigt med detta betänkande avlämnas betänkanden om gruvindustrin (NU 1979/80:50) och om stålindustrin m. m. (NU 1979/80:51).

En översikt av utskottets behandling av de förslag rörande mineralförsörjning m. m., gruvindustri och stålindustri m. m. som tas upp i betänkandena NU 1979/80:49, NU 1979/80:50 och NU 1979/80:51 återges som bilaga till sistnämnda betänkande (s. 42).

Utgångspunkter för utskottets behandling av ärendet

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02; ordförande: landshövding Karl Frithiofson) har två huvuduppgifter. En första uppgift har varit att utarbeta prognoser över Sveriges försörjning med mineraliska råvaror. Resultatet av detta arbete har utredningen redovisat i delbetänkandena (SOU 1977:75) Industrimineral och (SOU 1979:40) Malmer och metaller.

Utredningens andra huvuduppgift är att - mot bakgrund av prognoserna - överväga om en ändrad inriktning eller utformning av mineralpolitiken är motiverad med hänsyn till samhällets långsiktiga behov.

Regeringens förslag under rubriken Mineralförsörjning m. m. i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 har i vissa delar utarbetats mot bakgrund av att resultatet av mineralpolitiska utredningens arbete beräknas föreligga inom kort. De motionsförslag som utskottet tar upp i detta betänkande har också anknytning till utredningens överväganden.

Utskottet har inhämtat att utredningens slutbetänkande beräknas bli

1 Riksdagen 1979180. 17 sami. Nr 49

NU 1979/80:49

överlämnat till industriministern i maj 1980. Mot denna bakgrund har utskottet inte funnit det erforderligt att i detta betänkande ge en mer ingående redovisning av bakgrunden till de olika motionsförslagen.

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 1 (s. 100-108) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 32 302 000 kr.

Vidare har regeringen i propositionen 1979/80:125 bilaga 11 under punkten 6 (s. 64 f.) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 235 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1979/80:563 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till resursförstärkning till Sveriges geologiska undersökning främst för undersökning av industrimineral och berggrundskartering,

1979/80:1400 av Sven Aspling m. fl. (s), såvitt avser hemställan att riksdagen

2. beslutar inrätta ett geologikontor i Filipstad som bas för SGU:s intensifierade prospekteringsverksamhet i Bergslagen,

3. anhåller att regeringen framlägger detaljerade förslag rörande organisation och kostnader för den under punkt 2 förordade verksamheten.

Motionerna

I motionen 1979/80:563 framhålls att intresset för industrimineral har ökat kraftigt. Därför bör, anser vänsterpartiet kommunisterna, Sveriges geologiska undersökning (SGU) få större resurser för satsning på dessa mineral. En särskild enhet, lokaliserad till Luleå, bör inrättas vid SGU med uppgift att prospektera, kartera, inventera och utvärdera industrimineralförekomster. Vidare anser motionärerna att SGU bör få ”kraftigt ökade resurser” för berggrundskartering. De återger i detta sammanhang uppgifter enligt vilka svensk berggrundskartering har en omloppstid på mer än 100 år, medan motsvarande tid i jämförbara nationer är ca 25 år.

Förslagen i motionen 1979/80:1400 om inrättande av ett lokalkontor för

NU 1979/80:49

3 SGU i Filipstad motiveras med att det behövs en vidgad prospektering i Mellansverige, särskilt i Värmland.

Utskottet

Från anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation bekostas bl. a. programmet Kartering vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). En redogörelse för omfattningen av detta program finns i propositionen 1979/80:100 (bil. 17 s. 100).

SGU har för nästa budgetår begärt förstärkning av resurserna till samtliga delprogram inom programmet Kartering, dvs. berggrunds-, jordarts-, geofysisk och hydrogeologisk kartering. Enligt industriministern (bil. 17 s. 107) medger regeringens medelsberäkning för nästa budgetår att SGU kan bedriva kartering inom delprogrammen jordartskartering och hydrogeologisk kartering på ett tillfredsställande sätt. Vad gäller berggrundskartering och geofysisk kartering anförs i propositionen att mineralpolitiska utredningen behandlar behovet av geologiskt underlagsmaterial för prospekteringen samt organisations- och finansieringsfrågor i samband härmed. Regeringen har funnit det motiverat att i avvaktan på utredningens slutsatser iaktta restriktivitet vid anslagsberäkningen för dessa delprogram.

I motionen 1979/80:563 begärs bl. a. ökade resurser till SGU för berggrundskartering.

Utskottet hade våren 1979 att ta ställning till ett motionsyrkande av likartad innebörd. Härvid anförde utskottet (NU 1978/79: 41 s. 6) att motionärerna hade pekat på ett angeläget behov. Det är, uttalade utskottet, viktigt att överväganden om prospekteringsinsatser kan grundas på ett tillförlitligt geologiskt kartmaterial. Med hänsyn till mineralpolitiska utredningens arbete fanns det emellertid enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att vid det tillfället göra ett uttalande om berggrundskarteringen. Utskottet avstyrkte sålunda motionen, och den avslogs av riksdagen (rskr 1978/79:325).

Utskottet har noterat att SGU under en följd av år i sina anslagsframställningar har begärt ökade resurser för olika delar av den geologiska karteringen. Resultatet av mineralpolitiska utredningens arbete kommer inom kort att redovisas. Utskottet utgår från att utredningen kommer att behandla hithörande frågor, bl. a. mot bakgrund av bedömningar av behovet av prospekteringsinsatser i olika delar av landet. Med erinran om vad utskottet förra året anförde om betydelsen av ett tillförlitligt geologiskt kartmaterial i vårt land avstyrker utskottet förslaget i motionen 1979/80:563 att riksdagen nu skall göra ett uttalande om ökade resurser för berggrundskartering.

Motionen 1979/80:563 innehåller också förslag om ökade resurser till SGU för undersökningar av industrimineral. Motionärerna menar att för detta 1* Riksdagen 1979/80. 17 sami. Nr 49

NU 1979/80:49

arbete bör inrättas en särskild enhet vid SOU, lokaliserad till Luleå. Förslag om ett ”lokalkontor” för SGU i Filipstad som bas för intensifierad prospektering i Bergslagen förs fram i motionen 1979/80:1400.

Utskottet erinrar om att huvuddelen av statens prospekteringsinsatser sker med medel som anslås till nämnden för statens gruvegendom (anslaget Statens gruvegendom, prop. 1979/80:100 bil. 17 punkten D 6). Prospekteringen utförs av SGU på uppdrag av nämnden. Dess prospekteringsuppdrag till SGU innefattar såväl metaller som industrimineral. För nästa budgetår räknar SGU med att få uppdrag av nämnden för 2,7 milj. kr. avseende prospektering efter industriella mineral och bergarter (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 110). Riksdagens ställningstagande till omfattningen av de statliga prospekteringsinsatserna vad gäller metaller och industrimineral sker vid behandlingen av anslaget Statens gruvegendom. Utskottet återkommer till dessa frågor i det följande under punkten 6.

De konkreta förslagen i här behandlade delar av motionerna 1979/80:563 och 1979/80:1400 avser närmast lämplig organisation av SGU:s verksamhet. Utskottet har inhämtat att mineralpolitiska utredningen i sitt slutbetänkande kommer att redovisa överväganden bl. a. om myndighetsorganisationen på mineralområdet. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte nu har anledning att uttala sig till förmån för den ena eller andra lösningen av dessa organisationsfrågor. Utskottet avstyrker sålunda motionärernas förslag.

Regeringens medelsberäkning för budgetåret 1980/81 under detta anslag tillstyrks av utskottet, liksom också förslaget till anslag på tilläggsbudget III för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till geologisk kartering m. m.

a) att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten D 1 och med avslag på motionen 1979/80:563 i ifrågavarande del till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 32 302 000 kr.,

b) att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:125 bilaga 11 punkten 6 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 235 000 kr.,

2. beträffande vissa organisationsfrågor vid Sveriges geologiska undersökning

att riksdagen avslår motionen 1979/80:563 i ifrågavarande del och motionen 1979/80:1400 yrkandena 2 och 3.

NU 1979/80:49

2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 underpunkten D 2 (s. 108-112) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 3 (s. 112 f.) och i propositionen 1979/80:125 bilaga 11 under punkten 7 (s. 65) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 16 506 000 kr.,

2. till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 199 000 kr.

4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 4 (s. 113 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 8 009 000 kr.

5. Lån till Sveriges geologiska undersökning. Regeringen har i propositionen 1979/80:125 bilaga 11 under punkten 10 (s. 68 f.) föreslagit riksdagen att till Lån till Sveriges geologiska undersökning på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.

Propositionen

SGU har påbörjat en internationalisering av sin verksamhet. I propositionen föreslås stöd - i form av lån - för sådan verksamhet, vilken betecknas som ett viktigt led i strävandena att få till stånd export av tjänster från den offentliga sektorn. Marknadsundersökningar visar att SGU har goda möjligheter att självständigt eller i samarbete med olika företag få utlandsuppdrag.

NU 1979/80:49

6 Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till Sveriges geologiska undersökning på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 600 000 kr.

6. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 5 (s. 114—116) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 653 000 kr.

7. Statens gruvegendom. Regeringen har i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 6 (s. 116-124) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1980/81, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens verksamhet som innebär åtaganden om högst 40 900 000 kr. för budgetåret 1981/82,

2. till Statens gruvegendom för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 69 261 000 kr.

Vidare har regeringen i propositionen 1979/80:125 bilaga 11 under . punkten 8 (s. 65 f.) föreslagit riksdagen att till Statens gruvegendom på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 6 950 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1979/80:705 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen föreslår regeringen att framlägga förslag till ändringar i gruvlag och andra lagar så att

a) alla värdefulla mineral kan göras till föremål för inmutning eller utmål, oavsett om de hade värde på 1700-talet eller ej, b) markägaren återfår sin gamla rätt till 10 % i nya gruvföretag, c) även fyndigheter med olja och gas görs inmutningsbara, d) systemet med kronoandel för framtiden avskaffas, e) koncessionssystemet helt avlöses av ett inmutningssystem,

1979/80:708 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att starta inventering, utvärdering och brytning av smärre mineralfyndigheter i Norrbotten, i enlighet med vad som anförs i motionen,

1979/80:712 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen anhåller att regeringen tar initiativ till en omfördelning av tillgängliga medel i syfte att säkerställa planerade investeringsarbeten i Stollbergsfältet, Smedjebackens kommun.

NU 1979/80:49

1979/80:1025 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan (12) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om angelägenheten av prospektering i anslutning till nedlagda eller nedläggningshotade gruvor.

Prospekterings- och undersökningsarbeten i Stollbergsfältet Motionen 1979/80:712 och propositionen 1979/80:125

I motionen 1979/80:712, som väcktes under allmänna motionstiden, aktualiserades frågan om statligt stöd till vissa investeringar som AB Statsgruvor ansåg befogade i Stollbergsfältet, Smedjebackens kommun.

En redogörelse för projektet har sedermera lämnats i propositionen 1979/80:125 (bilaga 11 s. 65 f.). Regeringen har där föreslagit riksdagen att räkna upp anslaget Statens gruvegendom med 6 950 000 kr. för innevarande budgetår. Det framgår av propositionen att industriministern avser att föreslå regeringen att uppdra åt nämnden för statens gruvegendom att teckna avtal för statens räkning med AB Statsgruvor om medverkan vid finansieringen av det aktuella projektet. I propositionen sägs att återbetalning bör ske om brytning kommer till stånd inom Stollbergsfältet.

Inriktningen av den statliga prospekteringen m. m.

Propositionen 1979/80:100

Enligt regeringens medelsberäkning under detta anslag är för nästa budgetår ca 59 milj. kr. avsedda för den prospektering som nämnden för statens gruvegendom svarar för (bil. 17 s. 123). Nämnda belopp ansluter nära till nämndens anslagsframställning och bör enligt industriministern medge en hög verksamhetsvolym. I detta sammanhang anför industriministern att han ”instämmer i nämndens bedömning att det är av vikt att främja en lämplig samordning av prospekteringen i landet”.

Nämnden för statens gruvegendom

I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 erinrar nämnden för statens gruvegendom om sin syn på grunderna för prospekteringsverksamhetens uppläggning och på behovet av samordning mellan olika prospekteringsorganisationer. Nämnden anför härvid i huvudsak följande (s. 13).

Prospekteringsverksamhet utförs i tre steg eller nivåer. Det första steget (regional nivå) innefattar en grundläggande uppslagsgenererande aktivitet med en samlad insats av geokemi, geofysik och geologi. Därefter följer en närmare analys på lovande projekt (uppföljningsnivå). De objekt som enligt en allsidig bedömning har betydande malmpotential blir föremål för en avslutande detaljerad undersökning (detaljnivå). Som huvudman för den

NU 1979/80:49

statliga prospekteringen ser nämnden en väsentlig uppgift i att ta initiativ för att främja samordning mellan olika prospekteringsorganisationers verksamhet inom vissa geografiska områden. Som exempel på vad som hittills har åstadkommits anger nämnden det samarbete som efter regeringsinitiativ har etablerats rörande Norrbotten.

Nämndens prioritering av prospekteringsverksamheten för budgetåret 1980/81 (s. 47) utgår från att resurserna bör styras till de etablerade gruvområdena där det är av stor vikt att öka malmbasen med hänsyn till den mera långsiktiga gruvbrytningsplaneringen. Vidare bör resurserna styras till de nya prospekteringsområden där man på kort sikt synes kunna påvisa nya mineralfyndigheter samt slutligen till de geografiska områden där de geologiska förutsättningarna bedöms finnas för nya malmfynd. Exempel ges på hur detta synsätt påverkar nämndens planer i praktiken. Vidare framhåller nämnden att möjligheterna att utveckla fyndigheter av legeringsmetaller utgör en av de viktigaste grunderna vid prioritering mellan olika uppslag och fyndigheter.

Motionen 1979/80:1025

Det är enligt motionen 1979/80:1025 angeläget att arbetet med berggrundskartor intensifieras och om möjligt koncentreras till sådan verksamhet som från prospekteringssynpunkt har störst direkt betydelse.

När det gäller inriktningen av prospekteringen framhåller motionärerna följande. Det är från samhällsekonomisk synpunkt viktigt att prospekteringen inriktas så, att möjligheterna att utnyttja befintliga anrikningsverk tas till vara. Man kan härigenom både undvika sysselsättningsproblem och uppnå ett bättre utnyttjande av det kapital som är nedlagt i industrianläggningar och i anläggningar inom samhällssektorn. Ett annat område som bör få hög prioritet är prospektering i anslutning till befintliga gruvor. Utöver de sysselsättningsmässiga och samhällsekonomiska motiven tillkommer här att kostnaderna för djupprospektering kan begränsas. Särskilt vill motionärerna understryka angelägenheten av att sådan prospektering genomförs i de mellansvenska gruvor som är nedläggningshotade eller där driften redan upphört men där vattenfyllning inte tillåtits. Vidare bör prospekteringen i stor utsträckning ha formen av fullprospektering.

Gruv- och minerallagstiftning, m. m.

Motionerna 1979/80:705 och 1979/80:708

Motionen 1979/80:705 innehåller krav på vittgående ändringar av den gruvrättsliga lagstiftningen, dvs. i första hand gruvlagen (1974:342) och lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter (minerallagen). Motionären vänder sig främst mot tendenserna till stordrift inom gruvnäringen och menar att en

NU 1979/80:49

småskalig prospektering bör främjas, varigenom förutsättningar skulle uppstå ”för en smågruvsdrift i lokalsamhällets anda”. Enligt motionären utgör det nuvarande regelsystemet ett hinder mot att brytvärda fyndigheter, särskilt i Östergötland, utnyttjas.

Förhållandena i Norrbotten, särskilt bristen på sysselsättning, är utgångspunkten för motionen 1979/80:708. Också i denna motion föreslås åtgärder för att främja gruvdrift i mindre skala, med 5-20 arbetstillfällen vid varje driftsgruva. Motionären anser att den ”feodala lagstiftning” som råder inom mineralområdet i flera fall hindrar en utveckling. SGU bör enligt motionären få ökade resurser för att göra en inventering och utvärdering av kända uppslag inom länet, särskilt inom området Svappavaara-Kaunisvaara. I motionen skisseras ett projekt med Statsföretag AB som huvudansvarigt och konsultinsatser från bl. a. LKAB och Bolidenkoncernen. Avsättning och stabila priser bör garanteras av staten, eftersom ”de stora prisfluktuationerna .. . gör det svårt med gruvverksamhet i liten skala”.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning m. m. för budgetåret 1980/81 under detta anslag. I detta sammanhang vill utskottet understryka betydelsen av att den planerade prospekteringen efter industrimineral kan genomföras (jfr prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 110).

Regeringens förslag i propositionen 1979/80:125 om uppräkning av anslaget Statens gruvegendom för innevarande budgetår tillstyrks också av utskottet. Dessa medel är avsedda för sådana insatser i Stollbergsfältet, Smedjebackens kommun, som efterlysts i motionen 1979/80:712. Motionärernas önskemål blir tillgodosett om riksdagen beslutar enligt regeringens nu nämnda förslag. Då motionen med hänsyn härtill inte ger anledning till någon åtgärd från riksdagens sida avstyrks den av utskottet.

I motionen 1979/80:1025 föreslås att riksdagen skall uttala att det är angeläget att prospektering inriktas på områden i anslutning till nedlagda eller nedläggningshotade gruvor. Motionärerna framhåller betydelsen dels av att befintliga anrikningsverk utnyttjas, dels av att kostnaderna för djupprospektering begränsas. Särskilt understryker de angelägenheten av prospektering i de mellansvenska gruvor som är nedläggningshotade eller där driften redan upphört men där vattenfyllning inte tillåtits.

Nämnden för statens gruvegendom har i sin anslagsframställning för nästa budgetår diskuterat prioriteringen av sina prospekteringsinsatser. Som framgår av den föregående redogörelsen har nämnden - som en första prioriteringsgrund - utgått från att resurserna bör styras till de etablerade gruvområdena där det är av stor vikt att öka malmbasen med hänsyn till den mera långsiktiga gruvbrytningsplaneringen. Av redogörelsen i propositionen 1979/80:100 (bil. 17 s. 119) framgår att nämndens insatser av denna anledning styrs mot Riddarhyttefältet i Västmanland samt Rävlidenfältet, Stekenjokk -

NU 1979/80:49

fältet och Malånäsfältet i Västerbotten. Industriministern har i budgetpropositionen inte redovisat några invändningar mot nämndens bedömningar i prioriteringsfrågan. Inte heller utskottet anser det finnas skäl för erinran mot nämndens principiella synpunkter.

I detta sammanhang vill utskottet även erinra om att riksdagens beslut år 1979 att anslå 5 milj. kr. för lån till SSAB för utredningsarbete avseende Håkansbodamalmen vid Stråssa (prop. 1978/79:126, NU 1978/79:43 s. 13, rskr 1978/79:369) och om det nyss behandlade förslaget avseende Stollbergsfältet.

Också frågan om samordning mellan nämndens prospektering och den verksamhet som bedrivs av andra prospekteringsorganisationer, närmast inom LKAB och inom Bolidenkoncernen, tas upp i nämndens anslagsframställning. Industriministern har i propositionen 1979/80:100 (bil. 17 s. 123) anslutit sig till tanken på en ökad samordning av prospekteringsverksamheten.

Utskottet kan inte finna att det råder någon motsättning mellan motionärernas önskemål och de prioriteringsgrunder som tillämpas av nämnden för statens gruvegendom. Mot bakgrund av att motionärernas förslag i huvudsak alltså redan är tillgodosett anser utskottet att det inte finns anledning för riksdagen att göra ett uttalande enligt det här behandlade förslaget i motionen 1979/80:1025. Härvid har utskottet också beaktat att mineralpolitiska utredningen inom kort torde komma att redovisa sina synpunkter på de frågor som tagits upp i motionen. Denna avstyrks sålunda.

Vittgående ändringar av principiell natur i den gruvrättsliga lagstiftningen föreslås i motionen 1979/80:705. Motionären anser att dessa ändringar skulle ge förutsättningar för lönsam gruvdrift i liten skala av små, enskilt ägda, företag. Också motionen 1979/80:708 syftar till att främja brytning av smärre mineralfyndigheter, främst i Norrbotten. I denna motion är emellertid avsikten att verksamheten skall inordnas under Statsföretag AB och att staten skall garantera avsättning och stabila priser. Särskilt nämns i motionen att inventeringar och utvärderingar bör göras inom området Svappavaara-Kaunisvaara.

Utskottet har inhämtat att frågor om principerna för nuvarande lagstiftning på mineralområdet har diskuterats inom mineralpolitiska utredningen. Dess slutbetänkande kommer att redovisas inom en nära framtid. Utskottet förutsätter att utredningens resultat kommer att bli föremål för en bred remissbehandling. Det finns mot denna bakgrund enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu ta ställning till betydelsefulla principfrågor på lagstiftningsområdet. Motionen 1979/80:705 avstyrks.

När det gäller önskemålet i motionen 1979/80:708 om bl. a. mineralundersökningar inom Svappavaara-Kaunisvaara-området vill utskottet erinra om att ett förslag av liknande innebörd avslogs av riksdagen förra året (NU

NU 1979/80:49

1978/79:41 s. 20). Motionärens förslag att brytning av smärre mineralförekomster i Norrbotten skall främjas bör enligt utskottets uppfattning bedömas mot bakgrund av mineralpolitiska utredningens överväganden. Utskottet avstyrker motionen 1979/80:708.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m. m. för budgetåret 1980/81

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:100 bilaga 17 punkten D 6

a) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1980/81, i enlighet med vad som anförs i propositionen, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 40 900 000 kr. för budgetåret 1981/82,

b) till Statens gruvegendom för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 69 261 000 kr.,

2. beträffande Stollbergsfältet

att riksdagen med bifall till propositionen 1979/80:125 bilaga 11 punkten 8 och med avslag på motionen 1979/80:712 till Statens gruvegendom på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 6 950 000 kr.,

3. beträffande inriktningen av den statliga prospekteringen m. m.

att riksdagen avslår motionen 1979/80:1025 yrkandet 12,

4. beträffande principer för gruv- och minerallagstiftningen att riksdagen avslår motionen 1979/80:705,

5. beträffande smärre mineralfyndigheter i Norrbotten att riksdagen avslår motionen 1979/80:708.

8. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 7 (s. 124—126) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 2 067 000 kr.

9. Lån till processutveckling i Ranstad. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80:100 bilaga 17 under punkten D 8 (s. 126 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till processutveckling i Ranstad för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 38 000 000 kr.

NU 1979/80:49

12 Stockholm den 6 maj 1980

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c), Lennart Pettersson (s), Karl Björzén (m), Rune Jonsson (s), Sven Munke (m) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Inriktningen av den statliga prospekteringen, m. m. (punkten 7 moment 3)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage Peterson, Lennart Pettersson och Rune Jonsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Nämnden för” och slutar på s. 10 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Av den föregående redogörelsen har framgått att nämnden för statens gruvegendom i sin anslagsframställning för nästa budgetår gett uttryck för i stort sett samma syn på behovet av prospektering i anslutning till befintliga gruvor som den som ligger bakom motionen 1979/80:1025. Industriministern har emellertid i budgetpropositionen inte kommenterat detta uttalande av nämnden. Inte heller har han gjort någon annan meningsyttring än en allmänt hållen deklaration om betydelsen av en ökad samordning mellan den statliga, anslagsfinansierade prospekteringen och den prospektering som utförs av andra intressenter, t. ex. LKAB och Bolidenkoncernen.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns anledning att understryka vikten av att den statliga, anslagsfinansierade prospekteringen får den inriktning mot nedlagda och nedläggningshotade gruvor som framgår av motionen 1979/80:1025. Det är också viktigt att regeringen verkar för att andra prospekteringsorganisationer ger sina insatser motsvarande inriktning. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottet vid punkten 7 under 3 bort hemställa

3. beträffande inriktningen av den statliga prospekteringen, m. m.

att riksdagen med bifall till motionen 1979/80:1025 yrkandet 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 64969 Stockholm 1980