Bet. 1979/80:SoU31

Med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller alkoholpolitik och missbruksvård jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1980-03-13
Källa: data.riksdagen.se

Socialutskottets betänkande

1979/80:31

med anledning av i propositionen 1979/80:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde såvitt gäller alkoholpolitik och missbruksvård jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga 8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1980/81 under avsnittet J. Alkoholpolitik och missbruksvård jämte motioner.

Alkoholpolitik och missbruksvård

J I—J 10. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader m.fl. anslag. Regeringen har under punkterna J 1-J 10 (s. 203-221) föreslagit

(J 1) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 45 895000 kr.,

(J 2) att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.,

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 3 520000 kr.,

(J 4) att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5 500000 kr.,

(J 5) att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. samt till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 243400 000 kr.,

(J 6) att riksdagen till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 90 300000 kr.,

(J 7) att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000 kr.,

(J 8) att riksdagen till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 12950000 kr.,

(J 9) att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 16 850000 kr..

(J 10) att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 260000 kr.

1 Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 31

SoU 1979/80:31

2 Motioner

I motionen 1979/80: 162 av Kerstin Anér (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i denna motion anförts om inriktningen av samhällets antialkoholkampanjer.

I motionen 1979/80: 163 av Eric Enlund (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om alkoholinformationens inriktning och spritfri offentlig representation.

I motionen 1979/80: 281 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om särskilt stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om en översyn av restriktionerna på alkoholområdet,

2. godkänna de riktlinjer för en treårig verksamhet på missbruksområdet som föreslagits i motionen,

3. godkänna de riktlinjer m. m. för information i missbruksfrågorna som föreslagits i motionen,

4. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om skolans verksamhet på missbruksområdet,

5. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet,

6. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om utvärdering m. m. av försöksverksamhet med tillnyktringsenheter,

7. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om missbruksforskningen,

8. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om en kommission mot missbruk,

9. till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 520000 kr.,

10. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 244400000 kr.,

11. till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 8500000 kr. förhöjt förslagsanslag av 98800000 kr.,

12. till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 100000 kr.,

13. till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1980/81 under

SoU 1979/80:31

femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt anslag av 19 950 000 kr.,

14. till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 6000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 22850000 kr.,

15. till Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet för budgetåret 1980/81 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 500000 kr.

I motionen 1979/80: 367 av Elver Jonsson m. fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar att en allmän registrering av alkoholinköpen skall ske i Systembolagets butiker.

1 motionen 1979/80:493 av Thure Jadestig m. fl (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att återkommande studier över alkoholkonsumtionens fördelning och utveckling genomförs och redovisas för riksdagen.

I motionen 1979/80:636 av Catarina Rönnung (s) och Ingegerd Elm (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att bestämmelser utfärdas att blodprovstagning enligt screeningmetoden obligatoriskt företas på vaije gravid kvinna.

I motionen 1979/80:642 av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c, fp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att insatser för att öka antalet alkoholfria miljöer behövs i anslutning till informationskampanjen mot langning,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning med uppgift att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med langning av alkohol till ungdom, varvid utredningen-även bör undersöka effekterna av någon form av registrering vid alkoholinköp.

I motionen 1979/80: 840 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) och Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en kartläggning och presentation av de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholbruket i Sverige.

I motionen 1979/80: 1018 av Rune Gustavsson m.fl. (c) hemställs att riksdagen

1. hos regeringen uttalar sig för att prispolitiken för alkohol mer aktivt skall användas i konsumtionsbegränsande syfte,

2. hos regeringen begär förslag till varningstext på alkoholförpackningar,

3. uttalar sig för återhållsamhet med alkohol vid all representation,

4. hos regeringen begär utredning av ett system för inköpsregistrering av alkohol.

I motionen 1979/80: 1214 av Tore Nilsson m. fl. (m, c, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att förse i synnerhet starksprit med informativ och illustrativ text.

I motionen 1979/80: 1526 av Karl-Eric Norrby (c) och Bertil Jonasson (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en skynd -

SoU 1979/80:31

sam utredning om möjligheterna att införa obligatorisk registrering av alkoholinköp.

I motionen 1979/80:1645 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till en omfattande och intensiv folkkampanj som syftar till en påtagligt sänkt alkoholkonsumtion.

I motionen 1979/80: 1647 av Nils Carlshamre (m) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att föreskrifter utfärdas om att statligt stöd till upplysning och information om alkohol endast får lämnas till arrangemang där alkohol inte serveras eller tolereras.

I motionen 1979/80: 1655 av Rune Gustavsson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning rörande laboratoriediagnostik vid alkoholism i enlighet med motionens riktlinjer.

I motionen 1979/80: 1661 av Maj Pehrsson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en kartläggning av åtgärder som kan vidtas för att underlätta personalrekryteringen till alkoholistvården.

I motionen 1979/80: 1662 av Sixten Pettersson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning syftande till bättre möjligheter att under största hänsynstagande till den enskilde medborgarens frihet och integritet i förebyggande syfte spåra eventuella alkoholskador.

I motionen 1979/80: 1663 av Jan Prytz (m) hemställs att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om snabbutredning i syfte att föreslå lämpliga och effektiva åtgärder för begränsning och kontroll av inköp av alkoholhaltiga drycker.

I motionen 1979/80: 1862 (motivering i motionen 1979/80:1860) av Esse Petersson (fp) hemställs, såvitt här är i fråga (yrkandena 1, 3, 4 och 5), att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära förslag till obligatorisk inköpsregistrering med ett personligt inköpskortsystem som kombineras med skattefri bonus/ gratifikation i enlighet med motionen,

3. att hos regeringen begära lagförslag för införande av varningstexter på vaije enskild alkoholförpackning,

4. att som sin mening ge regeringen till känna att all statlig representation skall vara alkoholfri samt att landsting och kommuner rekommenderas detsamma,

5. att som sin mening ge regeringen till känna att en omfattande informationskampanj för att begränsa den tilltagande konsumtionen av alkohol och andra droger bör genomföras i radio och TV samt inom skolan och föreningslivet tillsammans med nykterhetsrörelsen och andra organisationer som har ett kunnande och intresse att arbeta i drogbegränsande riktning.

I motionen 1979/80: 1878 av Gabriel Romanus (fp) och Kersti Swartz (fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som har anförts i motionen om ett femårsprogram för minskad total alkoholkonsumtion.

I motionen 1979/80: 1885 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riks -

SoU 1979/80:31

dagen hos regeringen begär att en ny drogpolitisk utredning tillsätts och att i dess direktiv bland annat bör ingå att belysa

a) den sociala utslagningens roll i drogmissbruket,

b) hur alkoholproblem skall kunna förebyggas genom en mer restriktiv alkoholpolitik,

c) vårdens roll i en sådan alkoholpolitik,

d) resursfrågor,

e) fördelning av ansvar mellan socialtjänst och sjukvård,

f) institutionsvården och dess samarbete med öppenvården,

g) behovet av särskild utbildning, gemensam för socialtjänst och sjukvård, när det gäller missbruksfrågor,

h) hur missbrukare skall kunna nås på ett tidigare stadium än vad som sker i dag,

i)hur folkrörelserna skall kunna ges en mer aktiv och central roll i' kampen mot alkohol- och annat drogmissbruk.

I motionen 1979/80: 1886 (motivering i motionen 1979/80: 1885) av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar upptas med Kommunförbundet och Landstingsförbundet för att överföra en väsentlig del av inkomsterna från alkoholbeskattningen till de organ som ansvarar för alkohol vården.

Motionen 1979/80: 1886 har av finansutskottet med eget yttrande överlämnats till socialutskottet. Finansutskottets yttrande, 1979/80:4 y, fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Allmänna åtgärder mot missbruk

Omfattningen av alkoholförbrukningen och alkoholskadorna har ökat under senare tid. Efter en nedgång åren 1977 och 1978 steg försäljningen av alkohol under 1979 med ca 3 %. Starkölet svarar för den största ökningen. Då det gäller försäljningsstatistiken kan dock noteras att försäljningen under sista kvartalet 1979 sjönk med 1,5% i förhållande till år 1978. Det finns anledning anta att denna nedgång i försäljningen hade samband med den i oktober genomförda prishöjningen på alkoholdrycker. Antalet personer med allvarliga alkoholproblem uppskattas av socialstyrelsen till mellan 200000 och 300000 personer. Alkoholskador uppträder hos allt yngre personer. Andelen kvinnor som använder alkohol har ökat, vilket är oroväckande, bl. a. med tanke på att bruk av alkohol kan medföra allvarliga fosterskador. I likhet med chefen för socialdepartementet nödgas utskottet konstatera att alkoholmissbruket tillsammans med narkotikamissbruket är vårt lands största sociala och medicinska problem.

Riksdagen har upprepade gånger i stor enighet fastslagit den långsiktiga målsättningen för alkoholpolitiken. Målsättningen innebär att den totala,

SoU 1979/80:31

alltför höga konsumtionen av alkohol skall begränsas, att man skall komma till rätta med alkoholmissbruket samt att alkoholpolitiken skall sättas in i sitt sociala sammanhang. Utskottet hänvisar härvid till den redogörelse för statsmakternas uttalanden i detta hänseende som lämnats av utskottet vid förra årets riksdag (SoU 1978/79: 26 s. 5). Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att ändra den uttalade målsättningen.

Det centrala ansvaret för alkoholpolitiken på myndighetsnivå åvilar sedan den 1 januari 1978 socialstyrelsen. Den vid samma tidpunkt inrättade och till styrelsen knutna nämnden för alkoholfrågor skall dels vara rådgivande i frågor av allmän alkoholpolitisk karaktär, dels beslutande i fråga om fördelningen av medel som ställs till socialstyrelsens förfogande för alkoholpolitisk verksamhet. Utskottet konstaterar att nämnden haft vissa problem i inledningsskedet. Flera initiativ har dock tagits i syfte att hejda och begränsa missbruket av alkohol.

Det alkoholpolitiska beslut som riksdagen fattade år 1977 bör fullföljas (SkU 1976/77:40, rskr 1976/77: 231). Arbetet härmed pågår inom socialdepartementet och socialstyrelsen. 1 budgetpropositionen föreslås att anslagen för alkoholpolitik och nykterhetsvård höjs med sammanlagt 42 milj. kr. En ökad satsning görs på upplysning och opinionsbildning mot alkoholkonsumtion, bl. a. genom att en särskild kampanj mot langning av alkohol till ungdomar skall genomföras. Det föreslås en medelsanvisning som medger att statsbidrag till anordnande av ytterligare 100 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare kan utgå. 1 detta sammanhang kan också nämnas att socialministern inbjudit företrädare för ungdomsorganisationer, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, de kristna samfunden länkrörelsen, fackliga organisationer m. fl. för att inom kort diskutera hur man skall komma till rätta med alkoholproblemen.

Utskottet noterar att förslaget till medelsanvisning på det här aktuella området innebär att anslagen räknas upp i större utsträckning än vad som är fallet i fråga om flertalet andra anslag på budgeten. Årets anslagsökningar medger en icke obetydlig förstärkning av samhällets insatser på området. Utskottet anser emellertid att läget är så allvarligt att ytterligare medel bör satsas i kampen mot missbruk av alkohol. Som närmare framgår i det följande förordar utskottet att olika anslag redan för nästa budgetår höjs med sammanlagt 10 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. I propositionen uppges att en samarbetsgrupp skall inrättas mellan de departement som handlägger frågor rörande alkohol. I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 8) av Olof Palme m.fl. (s) föreslås att en kommission mot missbruk skall tillsättas. Utskottet anser att motionärernas förslag bör tillgodoses genom att samarbetsgruppen utökas och får formen av ett samordningsorgan på alkoholområdet med uppgift att i första hand lägga fram förslag som kan beaktas senast i nästa års budgetproposition. I andra hand bör samordningsorganet initiera och planlägga arbetet för de ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga och pröva frågan om upprättande av ett mera

SoU 1979/80:31

långsiktigt program på alkoholområdet. Samordningsorganet bör beakta vad utskottet i det följande anför i olika alkoholfrågor. Det bör ankomma på regeringen att tillsätta samordningsorganet. Enligt utskottets mening bör däri i första hand ingå ledande tjänstemän från berörda departement samt cheferna för de statliga myndigheter i vilkas verksamhet det ingår att behandla alkoholfrågor. Sålunda bör bl. a. cheferna för socialstyrelsen och skolöverstyrelsen ingå. Det är viktigt att samordningsorganet har ett nära samarbete med nämnden för alkoholfrågor, som har en bred folkrörelseanknytning.

Samordningsorganet bör tillsättas för en begränsad tidsrymd och arbeta med största skyndsamhet.

Även om missbruket av narkotika är av betydligt mindre omfattning än missbruket av alkohol är det ett mycket allvarligt och stort problem. Heroinmissbruket har vunnit insteg och får i dag betraktas som det svåraste narkotikaproblemet.

1 propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruket uttalade departementschefen följande (s. 30).

Grundvalen för kampen mot narkotikamissbruket måste vara att samhället inte kan godta något annat bruk av narkotika än det som är medicinskt motiverat. Allt annat bruk är missbruk och måste med kraft bekämpas.

I samhällets alkoholpolitiska program är det övergripande målet att begränsa totalkonsumtionen av alkohol. Kampen mot narkotikamissbruket får inte begränsas till att enbart minska dess förekomst, utan måste syfta till att eliminera missbruket. Narkotikamissbruket kan aldrig accepteras som en del av vår kultur.

Denna målsättning accepterades av såväl socialutskottet som riksdagen (SoU 1977/78: 36 s. 4, rskr 1977/78: 363) och gäller alltjämt.

Den av riksdagen år 1977 begärda utredningeh (Dir. 1977: 39) om narkotikamissbrukets omfattning har presenterat två delrapporter, nämligen (Ds S 1977:8) Undersökning av narkotikavanor och (Ds S 1978: 10) Definitionsproblem vid narkotikaundersökningar.

Under hösten 1978 och våren 1979 genomförde utredningen en landsomfattande undersökning av det ”tunga” narkotikamissbrukets omfattning. Resultatet beräknas att bli presenterat inom kort. Vidare genomförde utredningen i januari i år en undersökning av narkotikamissbruket bland ungdomar. Övriga studier som krävs för fullgörande av utredningsuppdraget genomförs successivt under år 1980. Arbetet inom utredningen följs av en parlamentarikergrupp.

Uppgiften att verka för samordning av myndigheters insatser på narkotikaområdet ankommer på brottsförebyggande rådets narkotikagrupp. Till gruppens uppgifter hör också att fortlöpande analysera missbrukssituationen och ta initiativ till åtgärder inom narkotikaområdet.

Här kan också nämnas att frågan om familjevård för missbrukare är föremål för utredning (Dir. 1978: 62). Utredningen driver tillsammans med regionala myndigheter och organisationer försöksverksamhet i fyra län.

SoU 1979/80:31

I budgetpropositionen föreslås åtaganden inom narkotikaområdet som innebär en ökning av medelsanvisningen med drygt 12 milj. kr. Medel föreslås bl. a. för anordnande av 60 nya platser vid behandlingshem för narkotikamissbrukare. Även inom den öppna narkomanvården föreslås en ökad satsning. Sålunda höjs t. ex. bidragen till vårdcentraler med 5,1 milj. kr.

I motionen 1979/80: 1885 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls att drogproblemen måste angripas på flera olika nivåer, jämsides med att man bekämpar de sociala missförhållanden som är drogbrukets grogrund. Motionärerna yrkar att en ny drogpolitisk utredning tillsätts. I motionen redogörs för vad direktiven till utredningen bör innehålla.

Av det ovan anförda framgår att frågorna om missbruk är och kommer att bli föremål för olika åtgärder. I sammanhanget skall också nämnas att riksdagen nyligen begärt tillsättande av en parlamentarisk beredning med uppgift att dels följa och utvärdera den sociala vårdlagstiftning som beslutas med anledning av propositionen 1979/80: 1 om socialtjänsten och som underlag härför kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården m. m. inom vissa kommuner, dels fortsätta översynen av bestämmelserna om vård oberoende av eget samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen (SoU 1979/80:24, rskr 1979/80: 142). En utredning av det slag som föreslås i motionen skulle enligt utskottets mening fördröja de åtgärder som omedelbart måste vidtas på området. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 1885.

Samma motionärer föreslår i motionen 1979/80: 1886 - som finansutskottet med eget yttrande överlämnat till socialutskottet - att en väsentlig del av inkomsterna från alkoholbeskattningen överförs till de organ som ansvarar för alkoholvården. Överläggningar bör enligt motionärerna tas upp med kommun- och landstingsförbunden härom.

Finansutskottet har i sitt yttrande (FiU 1979/80: 4 y) sammanfattningsvis konstaterat att specialdestination av statsinkomster är under avveckling. En ny sådan specialdestination bör enligt finansutskottet inte införas. I yttrandet konstateras vidare att strävandena i frågan om statsbidragsgivning till kommunerna går i riktning mot mer av generell bidragsgivning och mindre av specialdestinerade bidrag. Motionärernas förslag går i motsatt riktning. Finansutskottet föreslår att motionen avstyrks.

Med hänvisning till vad finansutskottet anfört avstyrker socialutskottet motionen 1979/80: 1886.

I flera motioner föreslås konkreta åtgärder i syfte att nå de uppställda målen om att minska totalkonsumtionen av alkohol och eliminera bruket av narkotika. I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) förespråkas i tio punkter ett brett upplagt treårsprogram för åtgärder på missbruksområdet (yrkandet 2). Kostnaderna för programmet beräknas till 106 milj. kr., varav 34 milj. kr. under budgetåret 1980/81 utöver vad regeringen föreslagit. Åtgärder föreslås på följande områden.

SoU 1979/80:31

1. Information i skolan.

2. Information och uppföljande aktiviteter hos folkrörelser.

3. Stöd till socialt arbete och information i arbetslivet.

4. Stöd till alkoholfri icke-kommersiell nöjesverksamhet.

5. Stöd till kommunala insatser i särskilt utsatta ungdomsmiljöer.

6. Förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m. fl.

7. Försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården och vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare.

8. Stöd till särskilda projekt för samverkan mellan den sociala vården och landstingens vårdområden.

9. Utvärdering och dokumentation samt utbildningsverksamhet.

10. Utökning med 100 platser i inackorderingshem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att åtgärder kommer till stånd på de i motionen angivna områdena, i många avseenden i enlighet med vad motionärerna föreslår. Utskottet kan konstatera att de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen ligger i linje med de av motionärerna föreslagna insatserna. Utskottets förslag till anslagshöjningar i det följande samt förslaget att inrätta ett samordningsorgan på alkoholområdet bygger också på förslag i motionen. Ett av syftena med att tillsätta ett organ av det slag som föreslås är att försöka få fram vilka åtgärder som behöver vidtas på kort respektive lång sikt. Eftersom samordningsorganets arbete inte bör föregripas anser utskottet att det inte är lämpligt att riksdagen nu tar ställning till ett flerårsprogram på missbruksområdet. I det följande behandlar utskottet de olika delförslagen som ingår i det i motionsyrkandet förordade programmet. I enlighet med det anförda påkallar motionen 1979/80: 283 i här aktuell del (yrkandet 2) inte någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av vad utskottet sålunda anför om ett flerårsprogram på missbruksområdet påkallar motionen 1979/80: 1878 av Gabriel Romanus (fp) och Kersti Swartz (fp) — i vilken föreslås att regeringen skall utarbeta ett femårsprogram för minskning av alkoholkonsumtionen steg för steg — enligt utskottets mening inte något särskilt uttalande av riksdagen.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp två motioner som avser vissa studier av alkoholkonsumtionen och om dess samhällsekonomiska konsekvenser.

Socialstyrelsen med dess nämnd för alkoholfrågor har som ovan nämnts det centrala myndighetsansvaret för den statliga alkoholpolitiken.

Den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning svarar för bedömning och samordning av forskningsprojekt inom den sociala sektorn. Delegationen kan också initiera projekt. Från anslaget A 3 under socialhuvudtiteln finansieras ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt rörande bl. a. nykterhets- och narkomanvård.

Alkoholpolitiska utredningen (APU), vars förslag låg till grund för den 1977 framlagda propositionen om alkoholpolitiken, lät utföra vissa sociolotl Riksdagen 1979180. 12 sami. Nr 31

SoU 1979/80:31

giska studier om alkoholbruket, om alkoholinformationen m. m. Utredningen sammanställde också svenska och internationella forskningsresultat, statistiska uppgifter m. m. I utredningens slutbetänkande Alkoholpolitik (SOU 1974: 90-93) redovisas ett omfattande bakgrundsmaterial rörande bl. a. bruket av alkohol och dess konsekvenser i olika avseenden.

Också slutrapporten från det s. k. NyS-projektet (Socialstyrelsen redovisar 1978:4) innehåller en redovisning av alkoholkonsumtionens och missbrukets beräknade omfattning.

Med hänsyn till de uppgifter som ankommer på nämnden för alkoholfrågor och på delegationen för social forskning, anser utskottet, som delar motionärernas syn på fortsatt forskning på det aktuella området, det inte motiverat att riksdagen går in på någon närmare prövning av frågan om det i enlighet med vad som föreslås i motionen 1979/80:840 av Karl Erik Eriksson (fp) och Elver Jonsson (fp), bör göras en kartläggning och presentation av de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholbruket. Utskottet kan inte heller tillstyrka motionen 1979/80:493 av Thure Jadestig m. fl. (s) vari yrkas att återkommande studier över alkoholkonsumtionens fördelning och utveckling genomförs och redovisas för riksdagen. Det får nämligen, i likhet med vad utskottet anförde vid förra årets riksdag (SoU 1978/79:26 s. 9) vid behandlingen av motioner med i huvudsak liknande synpunkter, anses vara en självklar uppgift såväl för regeringen som för alkoholpolitiska nämnden att fortlöpande följa utvecklingen på området och då så befinns påkallat vidta åtgärder. Det bör även ankomma på det samordningsorgan som utskottet föreslagit att pröva om ytterligare åtgärder på detta område är påkallade. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att den ovannämnda, i anslutning till behandlingen av socialtjänstpropositionen av riksdagen begärda parlamentariska beredningen har till uppgift bl. a. att kartlägga nuvarande förhållanden inom missbruksvården m. m. inom vissa kommuner. Utskottet avstyrker således motionerna 1979/80: 840 och 1979/80:493.

Prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken tas upp i motionen 1979/ 80: 1018 (yrkandet 1) av Rune Gustavsson m.fl. (c). Enligt motionärerna har de höjningar som inneburit en anpassning till prisutvecklingen skett oregelbundet och tidvis med långa mellanrum, vilket medfört att alkoholen relativt sett blivit billigare än andra varor. Motionärerna anser att höjningarna bör ske med kortare mellanrum för att priserna på alkohol åtminstone skall följa den allmänna prisutvecklingen. Priserna skall enligt motionärerna även kunna höjas därutöver i konsumtionsbegränsande syfte.

1 propositionen 1976/77: 108 om alkoholpolitiken uttalades att det är väsentligt att alkoholbeskattningen och därmed prissättningen på alkoholdrycker används som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Samtidigt anfördes att man vid en höjning av den relativa prisnivån måste göra en avvägning mot riskerna för bl. a. hembränning. Både skatteutskottet och riksdagen anslöt sig till propositionen i denna del (SkU 1976/77: 40 s. 93 rskr 1976/77:231).

SoU 1979/80:31

För tiden mellan de båda senaste prishöjningarna, vilka ägde rum i maj 1977 och oktober 1979, steg konsumentprisindex med ca 22%. Priserna på spritdrycker steg under samma tid i växlande omfattning med en volymmässigt sett dominerande höjning i storleksordningen 5—7%. Mot denna bakgrund kan utifrån de synpunkter utskottet har att beakta ifrågasättas om inte den tid som förflutit mellan de båda senaste prishöjningarna varit för lång. Utskottet anser att prissättningen på alkoholdrycker mera aktivt skall användas som ett instrument i konsumtionsbegränsande syfte. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen 1979/80:1018 yrkandet I om prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Problemet med langning av alkohol till ungdom har föranlett regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att snarast sätta i gång en bred aktion mot sådan överlåtelse av alkohol. Kostnaderna beräknas till 5 milj. kr. Medel för ändamålet har beräknats under anslaget J 9. I sammanhanget skall nämnas att nämnden för alkoholfrågor beviljats 1,5 milj. kr. från allmänna arvsfonden till insatser i samband med kampanjen mot langning.

1 motionen 1979/80:642 (yrkandet 2) av Bengt Wiklund m.fl. (s, m, c, fp) anförs att det fordras gemensamma insatser av föräldrar, kamrater, skola och folkrörelser för att en så bred aktion som föreslås skall få resultat. Motionärerna föreslår en skyndsam utredning med uppgift att kartlägga vilka åtgärder som krävs för att komma till rätta med langningen till ungdom, varvid utredningen även bör undersöka effekterna av någon form av registrering vid alkoholinköp.

Vid utskottets behandling av förra årets budgetproposition jämte motioner aktualiserades frågan om langning av alkohol till minderåriga. Utskottet redogjorde därvid bl. a. för det samarbete som bedrivs på det lokala planet mellan framför allt barnavårdsnämnd, skola och polis, det s. k. BPSsamarbetet (SoU 1978/79:26 s. 9). Utskottet hänvisar till redogörelsen. 1 likhet med vad utskottet anförde förra året vill utskottet framhålla att langning av alkohol till minderåriga är ett allvarligt problem som måste mötas med kraftfulla åtgärder. Utskottet hälsar därför med tillfredsställelse att den planerade kampanjen mot langning kommer till stånd. I den arbetsgrupp regeringen tillsatt för att förbereda aktionen ingår företrädare för socialdepartementet, socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, systembolaget, brottsförebyggande rådet, skolöverstyrelsen, statens ungdomsråd, Svenska kommunförbundet och Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning. Med hänsyn till det anförda och till de uppgifter som skall ankomma på det av utskottet förordade samordningsorganet anser utskottet att någon särskild utredning av det slag som föreslås i motionen inte kan anses påkallad. Frågan om registrering vid alkoholinköp behandlas i ett senare avsnitt (s. 21). Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:642 yrkandet 2.

SoU 1979/80:31

12 Informationsfrågor

Anslaget under J 9 Upplysning och information på alkoholområdet uppgår för innevarande budgetår till 9,35 milj. kr. Därav disponerar statens ungdomsråd i samråd med socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning 4,1 milj. kr. för fördelning på organisationer och för egen verksamhet avseende upplysning om alkohol och narkotikaproblem. Vidare disponerar socialstyrelsen 5,25 milj. kr. för riksomfattande informationskampanjer och kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra missbruksmedel. I propositionen föreslås en höjning av anslaget till 16,85 milj. kr. Av höjningen avser 5 milj. kr. medel till den planerade kampanjen mot langning av alkohol till ungdom och 2,5 milj. kr. medel till informationsåtgärder som kan komma att aktualiseras vid det planerade inledningsvis berörda mötet mellan socialministern och organisationer.

1 motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) tas upp bl. a. frågor om vilka riktlinjer som bör gälla för samhällets information på missbruksområdet (yrkandet 3). Vidare föreslås en höjning av anslaget J 9 med sammanlagt 6 milj. kr., varav 4 milj. kr. avser informationsinsatser och 2 milj. kr. avser nöjesverksamhet i alkoholfri miljö (yrkandet 14).

Vid utskottets behandling vid förra riksmötet av en socialdemokratisk partimotion med i allt väsentligt samma synpunkter som de nu framförda rörande informationens inriktning erinrade utskottet (SoU 1978/79: 26 s. 10) om att man vid behandlingen av propositionen om alkoholpolitiken i huvudsak enades om viss målsättning för informationen (prop. 1976/ 77:108 s. 23 och SkU 1976/77:40 s. 75). Utskottet anförde att denna målsättning innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser. Den skall också medverka till en sådan förändring i synen på dem som har skadats genom missbruket att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas. Informationen bör understryka riskerna för skadeverkningar och betona vikten av helnykterhet under uppväxtåren, i trafiken och i arbetslivet. Informationen bör till stor del avse ungdomen men inte ensidigt inriktas på denna. Ansvaret för den övervägande delen av informationen skall vila på folkrörelserna som bör ges resurser härför. Utskottet erinrade också om att skatteutskottet i anslutning till tidigare uttalanden tillfogat att informationen också borde inriktas på att förändra och begränsa det traditionella bruket av alkohol.

I likhet med vad socialutskottet anförde vid förra riksmötet anser utskottet att vad motionärerna anför i fråga om riktlinjer för informationen väl överensstämmer med vad riksdagen tidigare uttalat. Enligt utskottets mening erfordras inte nu något initiativ från riksdagens sida i vad gäller riktlinjerna för informationen. Yrkandet 3 i motionen 1979/80: 283 avstyrks således.

SoU 1979/80:31

13 Av socialstyrelsens anslagsframställning framgår att i stort sett hela det belopp, drygt 3 milj. kr., som styrelsen under innevarande budgetår disponerar för riksomfattande informationskampanjer dirigerats till arbetslivsområdet. Det är ytterst angeläget att verksamheten på detta område ges möjlighet att fortsätta. Det är emellertid också angeläget att informationsåtgärder genomförs på andra områden än arbetslivet. Utskottet föreslår därför med anledning av motionen att - utöver vad regeringens förslag ger utrymme för — 2 milj. kr. satsas på informationsverksamhet av andra än arbetslivets organisationer.

Vidare föreslås i motionen att medel anvisas under anslaget J 9 till försöksverksamhet med nöjesverksamhet utan alkoholutskänkning, riktad i första hand till ungdom. De i motionen förordade insatserna på detta område behandlas under rubriken Alkoholfri nöjesverksamhet m. m. (s. 16). Utskottet biträder därvid motionärernas förslag att - utöver vad regeringens förslag ger utrymme för — 2 milj. kr. skall satsas på nöjesverksamhet i alkoholfri miljö. Medlen bör anvisas under anslaget J 9.

I enlighet med det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet 14 och propositionen under anslaget J 9 Upplysning och information på alkoholområdet bör anvisa ett anslag om 20,85 milj. kr., vilket överstiger det belopp som föreslås i propositionen med 4 milj. kr.

Motionärerna i motionen 1979/80: 283 anser vidare (yrkandet 4) att missbruksfrågorna bör ges en mera framskjuten plats i skolans verksamhet och att skolöverstyrelsen bör ges i uppdrag att utarbeta ett program för insatser inom lärarutbildning och fortbildning. 1 likhet med vad utskottet förra året anförde vid behandlingen av denna fråga ansluter sig utskottet till motionärernas uppfattning att det är av största vikt att man tar till vara de särskilda möjligheter som skolan erbjuder att nå alla ungdomar med information i missbruksfrågorna. Det är som motionärerna framhåller också angeläget att undervisningen i dessa frågor utformas så att problemen i samband med alkohol och narkotika framstår klart för eleverna. Det finns anledning räkna med att skolmyndigheterna är väl medvetna härom och strävar efter en effektiviserad undervisning i missbruksfrågorna. Utskottet vill även erinra om den tvååriga försöksverksamhet inom skolans område som föreslogs i propositionen om åtgärder mot narkotikamissbruk (prop. 1977/ 78: 105 s. 46, SoU 1977/78: 36 s. 14). Riksdagen hade inte något att erinra mot att de föreslagna åtgärderna på skolans område kom till stånd. Här kan också nämnas den verksamhet som bedrivs av CAN (Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning), vilket har som sin främsta uppgift att främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och narkotikabruk på individ och samhälle och därmed sammanhängande frågor. CAN spelar en central roll i den alkohol- och narkotikaupplysning som bedrivs av frivilliga organisationer i grundskolan och andra utbildningsanstalter samt inom andra speciella målgrupper. Till CAN är 39 olika organisationer anslutna,

SoU 1979/80:31

däribland LO, TCO, NLF (Nykterhetsrörelsens Landsförbund) och Sveriges riksidrottsförbund. Vidare skall nämnas att en handbok i narkotikafrågor för skolpersonal kommer att ges ut under våren 1980. I sammanhanget finns det också skäl nämna att kulturutskottet under våren med anledning av två motioner kommer att behandla den vid skolorna bedrivna ANTverksamheten. Vidare kommer utbildningsutskottet med anledning av en motion att behandla frågan om att ge blivande lärare obligatorisk undervisning i alkohol- och narkotikafrågor. Utskottet anser att något initiativ från riksdagen inte erfordras i här aktuellt avseende. Vid denna bedömning beaktar utskottet att det också får ankomma på det av utskottet förordade samordningsorganet att pröva frågan om åtgärder på skolans område. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 4.

Utskottet återkommer vid behandlingen av anslaget J 6 Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. till i motionen begärda medel för insatser på skolans område.

Alkoholinformationens inriktning och innehåll tas också upp i motionen 1979/80: 163 (delvis) av Eric Enlund (fp). Motionären anför att en viktig del i den framtida informationen bör vara att ge allmänheten en korrekt beskrivning av alkoholkonsumtionens utveckling. Motionären anför synpunkter av innehåll att oriktiga uppgifter om följderna av mellanölets slopande förekommit i massmedia. Motionären framhåller vidare bl. a. att utgångspunkten för informationen bör vara vår kunskap om att det finns ett direkt samband mellan totalkonsumtion och alkoholskador, att alkoholen står i särklass som lätt identifierad skadefaktor och att balansen mellan vårdbehov och vårdresurser påverkas mycket negativt av alkoholkonsumtionen. Huvudmålet för informationen bör enligt motionären vara att alkoholtraditionernas sociala tryck avskaffas och att det traditionella bruket av alkohol begränsas.

När det gäller riktigheten av den information som lämnas av myndigheter är det självklart att informationen skall vara korrekt. Skulle det visa sig att missuppfattningar om olika åtgärder på alkoholområdet eller om effekterna därav vinner spridning får det enligt utskottets mening i första hand ankomma på socialstyrelsen och nämnden för alkoholfrågor att försöka korrigera felaktigheterna. Motionären har tidigare i två motioner framfört sina synpunkter på alkoholinformationens inriktning. Såväl skatteutskottet som socialutskottet (SkU 1976/77:40 s. 76 och SoU 1976/77:4 y s. 6, SoU 1977/78: 25 s. 59) har därvid haft en positiv grundinställning till motionärens synpunkter och förutsatt att dessa kommer att beaktas av berörda myndigheter och organisationer. Utskottet vill nämna att företrädare för socialstyrelsen upplyst att man inom den till socialstyrelsen knutna nämnden för hälsoupplysning planerar information i form av ett s. k. livsstilspaket, vilket kommer att innehålla synpunkter av det slag motionären anför. Vidare får utskottet hänvisa till vad utskottet i det följande anför i fråga om spritfri representation. Motionen 1979/80: 163 (delvis) får anses besvarad med det anförda.

SoU 1979/80:31

15 I motionen 1979/80: 162 av Kerstin Anér (fp) föreslås en kampanj mot alkoholbruket, riktad till de vuxna och stilbildande, med markering att alkoholen är ett dåligt surrogat. Förslag om kampanjer mot alkoholen framförs också i motionerna 1979/80: 1645 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) och 1979/80: 1862 (yrkandet 5) av Esse Petersson (fp). 1 sistnämnda motion föreslås att bl. a. radio och TV skall användas för ändamålet.

Utskottet har ingenting att erinra mot att kampanjer av det slag som motionärerna föreslår kommer till stånd. Det får emellertid i första hand ankomma på regeringen och socialstyrelsen att i samband med fullföljandet av 1977 års alkoholpolitiska beslut vid lämplig tidpunkt bereda och ta initiativ till kampanjer med det innehåll som bedöms vara ändamålsenligt. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den kampanj mot langning av alkohol till ungdom som enligt planerna skall inledas våren 1980. Vad beträffar det framförda önskemålet om att använda radio och TV i kampen mot alkoholmissbruket vill utskottet erinra om att det i propositionen om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. (1977/78:91 s. 195) anfördes att programföretagen bör besinna sitt ansvar vid spegling av bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. Någon särskild avtalsföreskrift av denna innebörd ansågs dock inte böra meddelas. Riksdagen anslöt sig till dessa uttalanden. Det ankommer på programföretagen själva att utforma programverksamheten inom de gränser som följer av radiolagen och avtalet med staten. Utskottet avstyrker således motionerna 1979/80: 162, 1979/ 80: 1645 och 1979/80: 1862 yrkandet 5.

En fråga av något annorlunda slag beträffande alkoholinformationen tas upp i motionen 1979/80: 1647 av Nils Carlshamre (m). I motionen anförs att de flesta torde finna det direkt stötande om alkohol serveras eller tolereras vid kurser, konferenser och andra arrangemang, där av staten, landsting eller kommunen bekostad information om alkohol och narkotika utgör ett viktigt inslag i programmet. Motionären föreslår att statligt stöd till upplysning och information om alkohol skall få lämnas endast till arrangemang där alkohol inte serveras eller tolereras.

Utskottet anser det självklart att den verksamhet som bedrivs vid arrangemang av angivet slag skall äga rum i alkoholfri miljö. 1 den mån vad som anförs i motionen bör föranleda vidare åtgärder förutsätter utskottet att nämnden för alkoholfrågor tar erforderliga initiativ härtill. Någon åtgärd från riksdagens sida är därför inte påkallad. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 1647.

Yrkanden om att varje enskild alkoholförpackning skall förses med varningstext framförs i motionerna 1979/80:1018 (yrkandet 2) av Rune Gustavsson m.fl. (c), 1979/80: 1214 av Tore Nilsson m.fl. (m, c, fp) och 1979/80: 1862 (yrkandet 3) av Esse Petersson (fp).

Frågan om införande av varningstext på konsumentförpackningar till alkoholdrycker har behandlats av tobaks- och alkoholreklamutredningen i

SoU 1979/80:31

betänkandet Reklamen för alkohol och tobak (SOU 1976:63 s. 176-179). Utredningen anförde bl. a. att det kan vara svårt att finna en sådan information om alkoholens skadeverkningar i olika avseenden som är lämplig och meningsfylld när den lämnas på dryckesförpackningar. Vidare ansåg utredningen att det inte fanns tillräckligt underlag för bedömning av frågan. Utredningen lade inte fram något förslag i frågan. Inte heller utskottet anser sig f. n. kunna tillstyrka att alkoholförpackningarna förses med varningstext. Det är emellertid det av utskottet föreslagna samordningsorganet obetaget att närmare överväga frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1979/80: 1018 yrkandet 2, 1979/80: 1214 och 1979/ 80: 1862 yrkandet 3.

Alkoholfri nöjesverksamhet m. m.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) föreslås att 2 milj. kr. avsätts för att genomföra en försöksverksamhet med nöjesverksamhet i alkoholfri miljö (yrkandet 14 delvis).

Utskottet har tidigare uttalat sitt stöd bl. a. för att man prövar olika vägar att ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer (SoU 1977/78:25 s. 59, SoU 1978/79: 26 s. 12). Samtidigt har utskottet erinrat om den försöksverksamhet med stöd åt vissa fritidsaktiviteter som är riktad till grupper som inte nås av det sedvanliga utbudet på fritidssektorn. Utskottet har påpekat att medel för försöksverksamheten fördelas av nämnden för alkoholfrågor och förutsatt att nämnden vid fördelningen beaktar behovet av att stödja alternativ till kommersiella nöjesarrangemang med alkoholservering. En sammanställning av de bidrag som fördelats av nämnden visar att så har skett i viss utsträckning. Av socialstyrelsens anslagsframställning för nästa budgetår framgår emellertid att de sökta beloppen vida överstiger tillgängliga medel. Utskottet anser i likhet med motionärerna att försök med nöjesverksamhet i alkoholfri miljö är så viktiga att - utöver vad regeringens förslag ger utrymme för — 2 milj. kr. bör anvisas för ändamålet. Av budgettekniska skäl behandlas yrkandet 14 i samband med behandlingen av anslaget J 9. Upplysning och information på alkoholområdet (s. 13).

Genom utskottets ställningstagande får även ett i motionen 1979/80:642 (yrkandet 1) av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c. fp) framställt krav på ett ökat antal alkoholfria miljöer i anslutning till informationskampanjen mot langning anses tillgodosett.

Frågan om ekonomiskt stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar tas upp i motionen 1979/80: 281 av Olle Grahn (fp) och Margareta Andrén (fp). Motionärerna, som stödjer tanken på någon form av investeringsbidrag till denna verksamhet, föreslår att frågan blir föremål för utredning.

Som motionärerna påpekar har skatteutskottet i ett av riksdagen godkänt uttalande (SkU 1976/77:40 s. 80) förordat att frågan om stöd till alkoholfria hotell och restauranger skall prövas av alkoholpolitiska nämnden. 1 sammanhanget framhöll skatteutskottet att frågan om motellens

SoU 1979/80:31

konkurrenssituation syntes vara förtjänt av särskild uppmärksamhet. Nämnden har av olika anledningar inte haft möjlighet att verkställa den begärda prövningen. En utredning om alkoholfri motellverksamhet har emellertid tillsatts av regeringen (Dir. 1979: 40). Utredningen väntas lägga fram ett förslag i frågan under våren 1980. De frågor som aktualiseras när man överväger att ge stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar är likartade med dem som uppstår när man diskuterar stöd till alkoholfri motellverksamhet, framför allt när det gäller hur ett bidrag tekniskt skall utformas. Enligt utskottets mening bör den i motionen upptagna frågan prövas i anslutning till beredningen av det väntade utredningsförslaget. Motionen 1979/80:281 avstyrks.

Vård och rehabilitering

I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 11) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en höjning av anslaget J 6. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m. med sammanlagt 8,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av den föreslagna höjningen avser 0,5 milj. kr. insatser inom skolans område, 2 milj. kr. försök med nya behandlingsmetoder vid inackorderingshemmen, 2 milj. kr. försök med särskilda projekt för samverkan mellan den primärkommunala socialvården och den vårdsektor som landstingen ansvarar för samt 4 milj. kr. försöksverksamhet med utarbetande av kommunala handlingsprogram i syfte att man skall kartlägga särskilt utsatta ungdomsmiljöer och göra särskilda insatser där.

De i motionen förordade insatserna inom skolans område har berörts av utskottet i samband med frågorna om information (ovan s. 13-14), varvid utskottet ansett att något riksdagens initiativ inte är erforderligt i förevarande sammanhang. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna anslagsökningen avseende insatser inom skolan.

1 sammanhanget vill utskottet erinra om att medel till ANT-verksamheten inom skolan fortsättningsvis beräknas under utbildningshuvudtiteln.

Utskottet anser att de olika slag av försöksverksamhet som motionärerna önskar stödja genom ökade bidrag från det här aktuella anslaget berör för missbruksvården viktiga frågor. Utskottet anser att sådan försöksverksamhet kan ge väsentliga erfarenheter för det fortsatta utvecklingsarbetet inom främst socialvården och ser det som värdefullt att sådana försök kommer till stånd. Det gäller i första hand försök med nya vård- och behandlingsmetoder vid kommunala inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Utskottet föreslår vid behandlingen av ett annat yrkande i motionen 1979/80:283 en höjning av anslaget J 8 med 1,9 milj. kr. för att möjliggöra sådana försök. Detta förslag innebär att det nu aktuella yrkandet i viss mån blir tillgodosett. Med hänsyn till det rådande budgetläget kan utskottet inte tillstyrka ytterligare anslagshöjningar. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 11.

1 propositionen har under anslagen J 3. Bidrag till anordnande av vård -

SoU 1979/80:31

anstalter och inackorderingshem m. m. och J 5. Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. medel beräknats till anordnande och drift av ytterligare 100 platser vid inackorderingshem för alkoholmissbrukare och till ytterligare 60 platser vid behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare. Medelsberäkningen för anordnandet av de nya platserna bygger på att maximalt bidrag, 22 000 kr. per plats, utgår. I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 9) föreslås en höjning av anslaget J 3 med 2 milj. kr. för anordnande av ytterligare 100 platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare. För bidrag till driften av dessa platser föreslår motionärerna att 1 milj. kr. anvisas under anslaget J 5 (yrkandet 10).

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning uppgett att en av styrelsen genomförd inventering av planerna hos samtliga kommuner och landsting beträffande inrättande av nya platser vid bl. a. inackorderingshem för alkoholmissbrukare har påvisat ett stort intresse hos huvudmännen för att tillskapa nya resurser för vården och rehabiliteringen av missbrukare.

Av till styrelsen redovisade planer framgår att det kvarstår ett behov av 347 platser sedan under budgetåret 1979/80 anslagna medel för anordnande av inackorderingshem för alkoholmissbrukare tagits i anspråk. Socialstyrelsen har vid sin beräkning av medelsbehovet kalkylerat med att 200 nya platser anordnas under kommande budgetår. Mot denna bakgrund och då utvecklingen inom nykterhetsvården går mot mera öppna vårdformer anser utskottet det i propositionen beräknade platsantalet för lågt. I enlighet med vad som anförs i motionen bör därför medel anvisas till anordnande och drift av 100 nya platser i inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Medelsanvisningen under anslagen J 3. Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. och J 5. Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. bör därför med de beräkningsgrunder som används i propositionen bestämmas till belopp som med 2,2 milj. kr. och 1,9 milj. kr. överstiger de belopp som föreslås i propositionen. Följande belopp bör således anvisas, nämligen 5,72 milj. kr. under J 3 och 245,3 milj. kr. under J 5. Yrkandena 9 och 10 i motionen 1979/80:283 är därmed tillgodosedda.

Utskottet har i övrigt inga erinringar mot medelsberäkningen i propositionen såvitt avser anslagen J 1 - J 6. Utskottet tillstyrker de under punkten J 5 förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1979/80: 1661 av Maj Pehrsson (c), i vilken personalsituationen inom alkoholistvården tas upp. Motionären påpekar att det inom detta vårdområde råder brist på utbildad personal och att personalomsättningen är hög. Enligt motionären fordras en kartläggning av hela personalsituationen inom alkoholistvården i vad avser personalbehov, utbildningsinnehåll, fort- och vidareutbildningsmöjligheter samt förutsättningarna för att åstadkomma fungerande

SoU 1979/80:31

vårdteam. Avsaknaden av ett sådant beslutsunderlag hämmar enligt motionären möjligheterna att avhjälpa bristen på personal.

Riksdagens slutliga ställningstagande till propositionen (1979/80: 1) om socialtjänsten kommer att bli av stor betydelse för personal- och utbildningsplaneringen inom det aktuella vårdområdet. I nämnda proposition föreslås att staten inte längre skall vara huvudman för några institutioner. Förhandlingar mellan staten, å ena sidan, och landstings- och kommunförbunden, å andra sidan, pågår om ändrat huvudmannaskap för bl. a. de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare. Skulle förhandlingarna resultera i ett ändrat huvudmannaskap blir det en angelägen uppgift för de nya huvudmännen att utreda personalbehovet. Utskottet anser att riksdagen i nuläget inte bör ta initiativ till en kartläggning av det slag motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 1661.

Bidrag till organisationer m. m.

Regeringen föreslår en medelsanvisning under anslaget J 8. Bidrag till organisationer m. m. om 12,95 milj. kr., vilket innebär en uppräkning med 2,5 milj. kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare (delpost 1), till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare m. m. och liknande sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare (delpost 2). Vidare får bidrag från anslaget utgå till kommuner samt till nämnda sammanslutningar och till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel m. fl. Bidrag får avse såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsmetoder (delpost 3). Slutligen får bidrag utgå till försök med alternativa behandlingsformer för missbrukare bland ungdomsvårdsskoleelever (delpost 4).

I motionen 1979/80: 283 (yrkandet 13) av Olof Palme m. fl. (s) föreslås en höjning av anslaget med sammanlagt 7 milj. kr. Den föreslagna höjningen avser stöd till förstärkta rehabiliteringsinsatser för alkoholskadade m.fl. med 4 milj. kr. och försök med nya vård- och behandlingsmetoder inom öppenvården med 3 milj. kr.

Enligt utskottets mening är de verksamheter motionärerna vill stödja genom en höjning av anslaget angelägna. Anslaget har också successivt höjts. I detta sammanhang anser utskottet det vara särskilt väsentligt att stödja försök med att utveckla nya vård- och behandlingsmetoder, inte minst i den verksamhet som förekommer vid kommunala inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Regeringen har föreslagit att delposterna 3 och 4 skall räknas upp med sammanlagt 1 milj. kr. i förhållande till medelsfördelningen för innevarande budgetår. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att anslaget bör räknas upp med ytterligare 1,9 milj. kr. så att nämnda delposter kan tillföras ett belopp som med 2,9 milj. kr. över -

SoU 1979/80:31

stiger motsvarande belopp för innevarande budgetår. Medelsanvisningen under anslaget J 8. Bidrag till organisationer m. m. bör i enlighet härmed bestämmas till 14,85 milj. kr. Därigenom blir det möjligt att i enlighet med vad som föreslås i motionen bedriva försök med mer behandlingsinriktade insatser vid vissa inackorderingshem för alkoholmissbrukare. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses yrkandet 13 i motionen 1979/80: 283 till viss del.

Utskottet har i övrigt inga erinringar mot medelsberäkningen i propositionen såvitt avser anslaget J 8.

I motionen 1979/80: 283 föreslås (yrkandet 15) att riksdagen under ett nytt anslag benämnt Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet skall anvisa 6,5 milj. kr. Från det nya anslaget skulle utbetalas bidrag till de olika fackliga organisationerna för kamratstödjande insatser på arbetsplatserna i syfte att motverka uppkomsten av främst alkoholproblem.

Ett likalydande yrkande framställdes i en socialdemokratisk partimotion som behandlades i samband med förra årets budgetproposition.

Utskottet instämde därvid i att det är angeläget att stärka alkoholproblematikernas delaktighet i gemenskapen och att öka arbetskamraternas förståelse för missbrukarnas problem. Härigenom kan alkoholproblem motverkas på ett tidigt stadium, och mera omfattande vårdåtgärder behöver kanske inte tillgripas. Utskottet erinrade emellertid om att det åvilar socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bl. a. att noga följa utvecklingen på arbetslivets område (se prop. 1976/77: 108 s. 31). Nämnden kan också ta initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning. Utskottet ansåg att det därför är en sak för nämnden att överväga och vid behov initiera ett eventuellt nytt ekonomiskt stöd. Utskottet var således inte berett att ta ställning för ett särskilt bidrag till de fackliga organisationerna på sätt som föreslagits i motionen.

Utskottet anser att det bör ankomma på det av utskottet föreslagna samordningsorganet att pröva om ett särskilt anslag för det av motionärerna föreslagna ändamålet skall föras upp på statsbudgeten. När det gäller ekonomiskt bidrag till information på arbetslivsområdet vill utskottet erinra om att i stort sett samtliga medel som innevarande budgetår disponeras av nämnden för alkoholfrågor för riksomfattande kampanjer, drygt 3 milj. kr., dirigerats till detta område. Utskottet är inte berett att nu ta ställning till frågan om ytterligare bidrag till arbetslivets organisationer. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80:283 yrkandet 15.

Alkoholservering vid representation

Frågan om alkoholservering vid representation tas upp i flera motioner. I motionen 1979/80: 1018 (yrkandet 3) av Rune Gustavsson m.fl. (c) föreslås att riksdagen uttalar sig för återhållsamhet med alkohol vid all representation. Krav på för statliga myndigheter bindande uttalanden om spritfri respektive alkoholfri representation framförs i motionerna 1979/80: 163

SoU 1979/80:31

(delvis) av Eric Enlund (fp) och 1979/80: 1862 (yrkandet 4) av Esse Petersson (fp). Ett sådant uttalande bör enligt motionärerna vara vägledande även för landsting och primärkommuner. Frågan tas också upp i motiveringen i motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s). I motionen anförs bl. a. att regeringen snarast bör fatta beslut om att statliga skattemedel inte skall användas för representationssprit.

Förslag om alkoholfri representation har tidigare framlagts i riksdagsmotioner. Skatteutskottet har i ett av riksdagen godkänt uttalande (SkU 1976/ 77:40 s. 75) förutsatt att stat och kommun bör kunna visa stor återhållsamhet i fråga om användning av alkoholdrycker i representationssammanhang.

Enligt utskottets bedömning kan det inte anses stå i överensstämmelse med den målsättning som gäller för alkoholpolitiken att staten på olika sätt främjar bruket av alkohol vid representation. Utskottet anser därför att all statlig representation bör vara spritfri. Staten bör vidare visa stor återhållsamhet i fråga om användningen av andra alkoholhaltiga drycker i representationssammanhang. Utskottet anser att en restriktiv inställning från statens sida då det gäller alkohol i representationssammanhang är ägnad att påverka landstings- och primärkommuner till motsvarande återhållsamhet på området. I sammanhanget kan nämnas att landstingsförbundets styrelse redan beslutat om en i princip alkoholfri representation. Även när det gäller den privata företagsrepresentationen är det viktigt att åtgärder vidtas för att om möjligt avskaffa den alkoholtradition som finns på området. Frågan om alkohol vid privat representation har samband med rätten till avdrag för representationskostnader vid taxeringen. Skatteutskottet kommer senare i vår att behandla frågan om rätten för företag till avdrag för alkoholdrycker vid representation. Vad utskottet med anledning av motionerna 1979/80: 163 delvis, 1979/80: 1018 yrkandet 3 och 1979/80: 1862 yrkandet 4 anfört om servering av alkohol vid statlig representation bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I övrigt bör motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Allmän registrering av alkoholinköp m.m.

Frågan om allmän registrering av alkoholinköp eller om en begränsning av sådana inköp tas upp i flera motioner. I motionen 1979/80:1018 (yrkandet 4) av Rune Gustavsson m. fl. (c) anförs att man måste vara beredd att införa en inköpsregistrering om den totala alkoholkonsumtionen de närmaste åren ligger kvar på nuvarande höga nivå. Det bör därför finnas ett registreringssystem som kan träda i kraft med kort varsel. Enligt motionärerna bör det främsta syftet med en registrering vara att komma till rätta med langning av alkohol. En registrering medför också att åldersgränserna kan tillämpas effektivare. Yrkanden som syftar till att registreringsfrågan skall utredas eller att beslut om registrering av alkoholinköp omedelbart skall fattas av riksdagen framställs vidare i följande motioner, nämligen 1979/80:367 av Elver Jonsson m. fl. (fp), 1979/80:1526 av Karl-Eric

SoU 1979/80:31

22 Norrby (c) och Bertil Jonasson (c), 1979/80: 1663 av Jan Prytz (m) och 1979/80: 1862 (yrkandet 1) av Esse Petersson (fp). Även i motionen 1979/ 80: 642 (yrkandet 2) av Bengt Wiklund m. fl. (s, m, c, fp), som i här aktuell del behandlats i det inledande avsnittet, tas registreringsfrågan upp. Jan Prytz uttalar sig också för en begränsning av rätten att köpa alkoholhaltiga drycker och Esse Petersson föreslår att inköpsregistreringen kombineras med en skattefri bonus för den som avstår från att köpa alkohol.

I överensstämmelse med vad som inledningsvis anförts bör den primära uppgiften inom alkoholpolitiken vara att fullfölja 1977 års alkoholpolitiska program. De förslag till registrering och begränsning av alkoholinköp som framförs av motionärerna innebär krav på mer långtgående restriktioner än vad som beslöts år 1977. Utskottet är inte nu berett att ta ställning för så långtgående åtgärder som en allmän registrering av alkoholinköp eller en begränsning av inköpsrätten. Enligt utskottets mening är det emellertid motiverat att förutstättningarna för att tekniskt genomföra sådana åtgärder undersöks så att, om det skulle visa sig nödvändigt, åtgärderna kan införas med kort varsel. Det bör ankomma på det av utskottet förordade samordningsorganet att utreda hur inköpsregistrering och ransonering tekniskt kan ordnas. Det är inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1979/80:367, 1979/80:1018 yrkandet 4, 1979/ 80: 1526, 1979/80: 1663 och 1979/80: 1862 yrkandet 1.

Utskottet vill också framhålla att det blir en viktig uppgift för samordningsorganet att även i övrigt behandla restriktionssystemet, bl. a. att gå igenom tillämpning och efterlevnad av gällande restriktioner. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) i motsvarande del (yrkandet 1) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Uppspårande av alkoholmissbrukare med hjälp av den s. k. GT-metoden

Den s. k. GT-metoden bygger på att GT-värdet (gammaglutamyltransferas) i blodet ofta är förhöjt vid alkoholism. GT-värdet kan kontrolleras med hjälp av ett enkelt blodprov. I motionen 1979/80:1655 av Rune Gustavsson (c) begärs, med hänvisning till bl. a. GT-metoden, en utredning för att utvärdera de laboratoriediagnostiska metoderna och för att redovisa konkreta modeller för hur man inom sjukvården med hjälp av provtagningar kan spåra alkoholskador. En liknande utredning begärs i motionen 1979/ 80:1662 av Sixten Pettersson (m). Båda motionärerna pekar på de etiska frågor som uppkommer vid undersökningsmetoder av detta slag. Mot bakgrund av att alkohol kan orsaka fosterskador föreslås i motionen 1979/ 80:636 av Catarina Rönnung (s) och Ingegerd Elm (s) att bestämmelser utfärdas om obligatorisk blodprovstagning på varje gravid kvinna.

Någon säker metod att med hjälp av laboratorieprov spåra dold alkoholism finns inte i dag. Så kan t. ex. GT-metoden ge både falska positiva resultat, dvs. det förhöjda GT-värdet beror på andra orsaker än överkonsumtion av alkohol, och falska negativa resultat, dvs. provet utvisar ett

SoU 1979/80:31

normalt värde trots att det tagits på personer som faktiskt överkonsumerar alkohol (se Läkartidningen 1980:11 s. 977 och 987).

Ett test av här aktuellt slag kan, såvitt utskottet kan bedöma, i utvecklat skick vara ett värdefullt hjälpmedel vid undersökning av en patients hälsotillstånd. Genom att patienten själv kan se att leverfunktionen (GT-värdet) försämras vid ökad alkoholkonsumtion kan metoden bli av värde vid behandlingen av vissa sjukdomstillstånd där alkoholen är av betydelse för sjukdomsbilden. Mera utvecklad kan metoden komma att bli ett hjälpmedel för att uppmärksamma den enskilde på en för honom skadlig alkoholkonsumtion. Metoden får ses som en bland andra metoder som används vid hälsotester, och samma etiska regler för dess användning måste gälla som för andra metoder.

Med dessa uttalanden får motionerna 1979/80:636, 1979/80:1655 och 1979/80:1662 anses besvarade.

Utvecklingsarbete m. m.

I motionen 1979/80: 283 av Olof Palme m. fl. (s) anförs vissa synpunkter på försöks- och utvecklingsarbetet inom missbruksvården (yrkandet 5). Motionärerna menar att den nuvarande vården av missbrukare i påfallande hög grad är inriktad på de socialt utslagna och inrymmer mycket av kontrollerande och repressiva inslag. Man pekar på olika försöksverksamheter och andra alternativa framkomstvägar och anför att en kvalitetsmässigt förbättrad vård inte alltid innebär dyrare vård. Statsbidragssystemet anses f. n. ha en konstruktion som befäster en förlegad behandlingssyn. 1 avvaktan på en förändring och förenkling av statsbidragssystemet bör enligt motionärerna staten genom bidrag till försöks- och utvecklingsarbete stödja utvecklingen mot en mer öppen nykterhetsvård med aktiva behandlingsinsatser. En vidgad satsning på försöksverksamhet som rör samverkan och samordning inom vårdorganisationen är synnerligen angelägen. Försöksverksamhet bör också initieras i syfte att få fram alternativa behandlingsmodeller och utveckla behandlingsmetodiken.

Utskottet har inga principiella invändningar mot motionärernas syn på försöks- och utvecklingsarbetet. Vad motionärerna anför ligger enligt utskottets mening i linje med det försöks- och utvecklingsarbete som förekommer inom missbruksvården och inom den sociala sektorn i övrigt. 1 propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten (del A s. 482—494) anförs liknande synpunkter. Utskottet hänvisar i övrigt till vad utskottet anfört i fråga om olika slag av försöksverksamheter (ovan s. 17) samt till den höjning av anslaget J 8 som utskottet föreslår (ovan s. 19). Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att något särskilt uttalande från riksdagen med anledning av här behandlat motionsyrkande inte är erforderligt. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 5.

I samma motion (yrkandet 6) anförs att bristen på resurser för tillnyktring och avgiftning av akut påverkade människor framstår som ett stort

Soli 1979/80:31

problem och att det behövs snabba insatser på detta område. Utvärderingen av den pågående försöksverksamheten med tillnyktringsenheter måste därför enligt motionärerna påskyndas. Motionärerna anser också att enklare former av akut omhändertagande bör prövas. I motionen begärs att regeringen under innevarande riksmöte lägger fram ett förslag i frågan. Syftet med förslaget skall vara att resurserna för tillnyktring och avgiftning snabbt skall kunna byggas ut.

Försöksverksamheten med tillnyktringsenheter är avsedd att ge ett underlag för bedömning av hur vården av omhändertagna berusade personer bör organiseras i framtiden. F. n. pågår försök i Karlstad. Gävle, Göteborg, Skövde och Solna. I år skall försök också påbörjas i Malmö. Försöken i Landskrona har avslutats. Verksamheten i Gävle och Skövde har en viss sjukhusanknytning medan enheterna i Karlstad, Göteborg och Solna är fristående med begränsad medicinsk medverkan. I Malmö kommer verksamheten att äga rum med anknytning till polisens arrestlokaler. Försöksverksamheten utvärderas av en arbetsgrupp under ledning av socialdepartementet. I november 1979 lämnades en lägesrapport av utvärderingsgruppen. En slutlig utvärdering kommer att göras under 1980. Syftet med motionsyrkandet är därför tillgodosett, såvitt avser tidpunkten för utvärderingen. Beträffande enklare former av akut omhändertagande framgår av lägesrapporten att vissa av de försök som redan pågår inrymmer omhändertagande av sådant slag. I den mån ytterligare försök av detta slag bör göras får det anses vara en självklar uppgift för socialdepartementet att ta erforderliga initiativ härtill. Utskottet anser därför att någon åtgärd från riksdagens sida inte är påkallad. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1979/80:283 yrkandet 6.

1 fråga om missbruksforskningen anförs i motionen 1979/80: 283 (yrkandet 7) av Olof Palme m. fl. (s) att denna sedan länge helt dominerats av en medicinsk-fysiologisk inriktning. Motionärerna anser att det nu är angeläget att stödja samhällsvetenskaplig forskning som kan belysa och analysera sambandet mellan sociala förhållanden och missbruk av alkohol eller narkotika. Det finns enligt motionärerna ett stort behov av utvärdering av socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska reformer. Motionärerna anser det viktigt att man skapar organisatoriska former som beaktar sambandet mellan socialpolitiken och arbetslivet. I samband med att de organisatoriska formerna för forsknings- och utvecklingsarbetet tas upp bör även beaktas de nuvarande bristerna när det gäller att återföra forskningsresultaten inom missbruksområdet till beslutsfattare, till vårdens huvudmän och till olika grupper av vårdarbetare.

Motionärerna anförde liknande synpunkter i en motion som behandlades i samband med förra årets budgetproposition (se SoU 1978/79: 26 s. 20). Utskottet, som redan tidigare hade framhållit vikten av bl. a. att forskningsresultaten återförs till de inom vårdarbetet verksamma (se SoU 1977/ 78: 36 s. 17—18), instämde i övrigt i många av motionärernas synpunkter i

SoU 1979/80:31

dessa frågor. Samtidigt erinrade utskottet om att missbruksforskningen på senare år utvecklats i riktning mot en större förståelse för de samhällsvetenskapliga aspekterna, vilka fått allt större utrymme i forskningsarbetet. Utskottet redogjorde vidare bl. a. för den verksamhet som bedrivs på området av den till socialdepartementet knutna delegationen för social forskning samt det år 1972 inrättade institutet för social forskning (SOFI). Vidare erinrade utskottet om de tre nya professurer i alkoholforskning som inrättades våren 1978. Utskottet ansåg med hänsyn till den utveckling som redan inletts inom forskningsområdet med anknytning till missbruksproblemen något riksdagens uttalande i frågan inte vara erforderligt. Utskottet avstyrkte således motionen.

Utskottet har samma positiva grundinställning till motionärernas synpunkter som utskottet tidigare givit uttryck för. Av samma skäl som utskottet anförde vid behandlingen av frågan förra året avstyrker emellertid utskottet motionen 1979/80: 283 yrkandet 7.

I samma motion (yrkandet 12) anförs att det föreligger vissa brister när det gäller att återföra erfarenheter från olika försöksverksamheter till vårdens huvudmän och till vårdarbetare. För att uppnå detta mål krävs både att försöksverksamheterna dokumenteras och utvärderas och att utvärderingsresultaten ges erforderlig spridning. De erfarenheter som socialstyrelsen samlar in om vårdinsatser inom missbruksområdet bör enligt motionärerna föras ut i bl. a. en brett upplagd regional utbildningsverksamhet. Motionärerna föreslår att 4 milj. kr. ställs till socialstyrelsens förfogande för denna verksamhet. De yrkar därför en höjning av anslaget J 7. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården med detta belopp. Utbildningsverksamheten bör i stor utsträckning vara gemensam för personal inom sjukvård och socialtjänst och behandla gemensamma problem och samverkansmöjligheter.

Ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt inom bl. a. nykterhetsoch narkomanvård Finansieras genom delegationen för social forskning. Många av dessa projekt initieras och administreras av socialstyrelsen, som själv saknar medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Vissa av projekten har karaktären av redovisning av försöksverksamheter eller utvärdering av sådana. Slutrapporterna kan i en del fall ses som redovisningar till avnämarna av olika alternativ för socialt arbete. Det är också fråga om att redovisa socialstyrelsens policy i vissa frågor.

Frågorna om samordning, dokumentation och information behandlas också i samband med den omorganisation av socialstyrelsen som föreslås i propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m. m.

Utskottet kan ansluta sig till motionärernas uppfattning att dokumentation och utvärdering är av grundläggande betydelse för att resultaten av försöksverksamheter m. m. skall kunna utnyttjas på tillfredsställande sätt i det praktiska sociala arbetet. Likaledes kan utskottet i princip instämma i

SoU 1979/80:31

att det är viktigt att man bl. a. vid personalutbildning strävar efter att förbättra möjligheterna till samverkan mellan olika vårdområden. Med hänsyn till vad utskottet anfört i det föregående, bl. a. om innehållet i propositionen 1979/80: 6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation, m.m., och till att propositionen ännu inte slutbehandlats av utskottet, är utskottet inte berett att tillstyrka den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen. Utskottet avstyrker således motionen 1979/80: 283 yrkandet 12.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot medelsberäkningen i propositionen såvitt avser anslaget J 7. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget J 10. Uppdragsforskning i alkoholfrågan.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om att tillsätta en kommission mot missbruk av alkohol att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande tillsättandet av en drogpolitisk utredning att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1885,

3. beträffande användningen av inkomsterna från alkoholbeskattningen att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1886,

4. beträffande flerårsprogram för åtgärder mot missbruk att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 283 yrkandet 2 och 1979/80: 1878,

5. beträffande kartläggning och presentation av de samhällsekonomiska konsekvenserna av alkoholbruket att riksdagen avslår motionen 1979/80:840,

6. beträffande alkoholkonsumtionens fördelning och utveckling att riksdagen avslår motionen 1979/80:493,

7. beträffande prisinstrumentets användning i alkoholpolitiken att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 1018 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande utredning om langning att riksdagen avslår motionen 1979/80:642 yrkandet 2,

9. beträffande riktlinjer för information i missbruksfrågorna att riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 3,

10. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:283 yrkandet 14 och propositionen till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 20850000 kr.,

11. beträffande skolans verksamhet på missbruksområdet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 4,

12. beträffande alkoholinformationens inriktning att riksdagen avslår motionen 1979/80: 163 delvis,

SoU 1979/80:31

13. beträffande inriktningen av samhällets antialkoholkampanjer att riksdagen avslår motionen 1979/80:162,

14. beträffande en kampanj mot drogmissbruk att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1645 och 1979/80: 1862 yrkandet 5,

15. beträffande villkor för statsbidrag till alkoholinformation att riksdagen avslår motionen 1979/80:1647,

16. beträffande varningstext på alkoholförpackningar att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1018 yrkandet 2, 1979/80: 1214 och 1979/80:1862 yrkandet 3,

17. beträffande alkoholfria miljöer att riksdagen avslår motionen 1979/80:642 yrkandet 1,

18. beträffande utredning om stöd till alkoholfria restauranger och kursgårdar att riksdagen avslår motionen 1979/80: 281,

19. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1979/80:283 yrkandet 11 till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 90 300000 kr.,

20. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet 9 och propositionen till Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5 720000 kr.,

21. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80:283 yrkandet 10 och propositionen till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 245 300000 kr.,

22. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

23. beträffande personalsituationen inom alkoholistvården att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1661,

24. att riksdagen med anledning av motionen 1979/80: 283 yrkandet 13 och propositionen till Bidrag till organisationer m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett anslag av 14 850000 kr.,

25. beträffande medelsanvisning till Bidrag till socialt arbete och information i arbetslivet att riksdagen avslår motionen 1979/ 80: 283 yrkandet 15,

26. beträffande frågan om servering av alkohol vid representation att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 163 delvis, 1979/80: 1018 yrkandet 3 och 1979/80: 1862 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande allmän registrering och begränsning av alkoholinköp att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 367, 1979/80: 1018 yrkandet 4, 1979/80: 1526, 1979/80: 1663 och 1979/80:1862 yrkandet 1,

SoU 1979/80:31

28. beträffande översyn av restriktionerna på alkoholområdet att riksdagen avslår motionen 1979/80:283 yrkandet 1,

29. beträffande blodundersökning för att spåra alkoholskador att riksdagen avslår motionerna 1979/80:636, 1979/80:1655 och 1979/80: 1662,

30. beträffande försöks- och utvecklingsarbete inom missbruksområdet att riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 5,

31. beträffande försöksverksamheten med tillnyktringsenheter att riksdagen avslår motionen 1979/80: 283 yrkandet 6,

32. beträffande missbruksforskningen att riksdagen avslår motionen 1979/80:283 yrkandet 7,

33. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 45 895 000 kr.,

34. att riksdagen till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

35. att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid vårdanstalter m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 5 500000 kr.,

36. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen 1979/80:283 yrkandet 12 till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 100000 kr.,

37. att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 260000 kr.

Stockholm den 13 mars 1980

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Kersti Swartz (fp), Lena Öhrsvik (s), Anita Persson (s) och Sigvard Persson (c).

SoU 1979/80:31

29 Finansutskottets yttrande Bilaga i

1979/80:4 y

över motionen 1979/80:1886 om användningen av inkomsterna från alkoholbeskattningen

Till socialutskottet

Till finansutskottet har hänvisats motionen 1979/80:1886 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om att förhandlingar upptas med Kommunförbundet och Landstingsförbundet för att överföra en väsentlig del av inkomsterna från alkoholbeskattningen till de organ som ansvarar för alkoholvården.

Finansutskottet har vid sin beredning av ärendet funnit att den väckta frågan bör slutligt beredas av socialutskottet, varigenom de i motionen 1979/80:1885 av motionärerna förordade samlade åtgärderna mot drogmissbruket kan behandlas i ett sammanhang och gemensamt med den socialdemokratiska partimotionen 1979/80:283 om den sociala utslagningen, med en rad enskilda motioner rörande alkoholpolitik och missbruksvård samt med motsvarande avsnitt i budgetpropositionen. Finansutskottet har därför - efter kontakt med socialutskottet - beslutat att med eget yttrande överlämna motionen 1979/80:1886 till socialutskottet.

De i motionen 1885 redovisade motiven för yrkandet i motionen 1886 är följande. Landsting och kommuner har huvudansvaret för samhällets vårdinnehav när det gäller drogproblem. De måste tillföras ekonomiska resurser som möjliggör en långsiktig planering av vårdens utbyggnad. Tillfälliga uppräkningar är därför inte särskilt meningsfulla. I stället bör en väsentlig del av statens inkomster av alkoholbeskattningen tillföras landsting och kommuner. Överläggningar bör tas upp med kommun- och landstingsförbunden härom.

Motionärernas yrkande aktualiserar både vissa principer rörande statsbudgetens uppbyggnad och principerna för statens stöd till kommunal verksamhet. Utskottet begränsar sitt yttrande till dessa aspekter på motionen och tar inte ställning till behovet av åtgärder på det alkoholpolitiska området.

Vad först gäller de budgetmässiga principerna vill utskottet anföra följande. En bärande princip i statsbudgetens uppbyggnad är numera att specialdestination av statsinkomster till bestämt ändamål inte bör förekomma. Skälen härför är fr. a. att statsmakternas handlingsfrihet minskar och att fortlöpande avvägningar mellan olika handlingsalternativ försvåras då medel specialdestineras. Stabiliseringspolitiskt önskvärda åtgärder kan också motverkas. Med dessa skäl som bakgrund har tidigare specialdestinationer av statsmedel efter hand avvecklats. De senaste stegen i denna riktning tas i

SoU 1979/80:31

och med att den särskilda fonderingen av automobilskattemedel avvecklas och att nuvarande teknik med revolverande lånefonder försvinner. Utskottet har tillstyrkt att detta sker i betänkandet 1979/80:16 med anledning av förslag i propositionen 1979/80:100, såvitt avser moderniseringen av det statliga budgetsystemet (bil. 2 och 3).

Vad därefter gäller frågan om i vilka former staten bör lämna stöd till verksamhet som bedrivs i kommunal och landstingskommunal regi vill utskottet erinra om att den frågan nyligen blivit föremål för en grundlig prövning av statsmakterna i anslutning till den kommunalekonomiska utredningens redovisade arbete (SOU 1977:78-79). Den huvudlinje som slogs fast av utredningen - och som de kommunala företrädarna i utredningen stod bakom - var att ett antal speciella statsbidrag helt eller delvis skulle upphöra och att de medel som frigjordes skulle överföras till den generella skatteutjämningen. De riksdagsbeslut i frågan som togs våren 1979 vilade på samma grundsyn, nämligen att en bidragsgivning via skatteutjämningssystemet är att föredra framför allmänna driftbidrag till vissa sektorer (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35). Ett 15-tal specialdestinerade bidrag avvecklades genom riksdagens beslut, bl. a. bidragen till de kommunala nykterhetsnämndernas administrationskostnader. Ett stort antal specialdestinerade bidrag finns dock alltjämt kvar, bl. a. bidragen till alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Enligt utskottets mening måste, mot bakgrund av det anförda, mycket starka skäl finnas om man vill införa nya former av specialdestinerade statsbidrag till kommunerna.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att specialdestination av statsinkomster är under avveckling. Enligt utskottets mening bör ny sådan specialdestination inte införas. Utskottet konstaterar vidare att strävandena i fråga om statsbidragsgivningen till kommunerna går i riktning mot mer av generell bidragsgivning och mindre av specialdestinerade bidrag. Motionärernas förslag går i motsatt riktning.

Finansutskottet föreslår med det anförda att motionen 1979/80:1886 avstyrks.

Utskottet vill tillfoga att ett bifall till motionen givetvis skulle leda till betydande ytterligare försvagning av statsbudgeten, vilket i så fall måste kompenseras genom nedskärningar på annat håll eller genom inkomstförstärkande åtgärder.

Stockholm den 26 februari 1980

På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s). Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Anita Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m), andre vice talmannen Thorsten Larsson (c), Karin Flodström (s), Rolf Andersson (c) och Paul Grabo (c).

SoU 1979/80:31

31 Motionsyrkande

Sida i

betänkandet

Moment i hemställan

1979/80: 162

163 delvis

283 yrk. 1

283 yrk. 2

8-9

283 yrk. 3

283 yrk. 4

13-14

283 yrk. 5

283 yrk. 6

23-24

283 yrk. 7

24-25

283 yrk. 8

283 yrk. 9

283 yrk. 10

283 yrk. 11

283 yrk. 12

25-26

283 yrk. 13

19-20

283 yrk. 14

12-13

283 yrk. 15

21-22

22-23

642 yrk. 1

642 yrk. 2

1018 yrk. 1

10-11

1018 yrk. 2

15-16

1018 yrk. 3

20-21

1018 yrk. 4

21-22

15-16

21-22

22-23

18-19

22-23

1862 yrk. 1

1862 yrk. 3

15-16

1862 yrk. 4

1862 yrk. 5

3 Fördelning av utskottets förslag till anslagshöjningar

Anslag

Propositionen

Utskottet

Sida i betänkandet

J 3

3,52 milj. kr.

+2,2 milj. kr.

18 J 5

243,4 milj. kr.

+ 1,9 milj. kr.

18 J 8

12,95 milj. kr.

+ 1,9 milj. kr.

19-20

(avser delposterna

3 och 4)

J 9

16,85 milj. kr.

+4 milj. kr.

13, 16

SoU 1979/80:31 32

Innehållsförteckning

Sidan

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 5

Allmänna åtgärder mot missbruk 5

Informationsfrågor 12

Alkoholfri nöjesverksamhet m. m 16

Vård och rehabilitering 17

Bidrag till organisationer m. m 19

Alkoholservering vid representation 20

Allmän registrering av alkoholinköp m. m 21

Uppspårande av alkoholmissbrukare med hjälp av

den s. k. GT-metoden 22

Utvecklingsarbete m. m 23

Utskottets hemställan 26

Bilaga 1, Finansutskottets yttrande FiU 1979/80:4y 29

Fördelning av utskottets förslag till anslagshöjningar 31

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980