Med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller anslag till idrott och friluftsliv jämte motioner
KrU 1981/82:19
Kulturutskottets betänkande 1981/82:19
med anledning av proposition 1981/82:100 såvitt gäller anslag till idrott och friluftsliv jämte motioner
I detta betänkande behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen som rör idrott och rekreation samt fjorton motioner med anknytning härtill. På rekreationsområdet föreslås i propositionen att ett nytt organ - statens rekreationsråd - skall inrättas. Detta förslag tas upp i sex motioner. I övrigt aktualiseras i motionerna det statliga stödet till idrotten, olika åtgärder för att stärka och utveckla idrottsrörelsen, frågor rörande riktlinjer för turist- och rekreationspolitiken och för fritidsbåtspolitiken samt insatser för att öka fjällturismen.
TIONDE HUVUDTITELN
1. Stöd till idrotten. Rekreationsstöd m.m. Regeringen har i proposition 1981/82:100, bilaga 13 (jordbruksdepartementet)
dels under punkt I 1 (s. 146—147) föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 160650000 kr.,
dels under punkt I 2 (s. 148-161) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att statens rekreationsråd inrättas den 1 juli 1982 med uppgift och organisation enligt de riktlinjer som förordats i propositionen,
2. godkänna att naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen, fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas när rekreationsrådet har inrättats,
3. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för genomförande av den föreslagna omorganisationen,
4. till Rekreationsstöd m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 27400000 kr.
Propositionen
Beträffande det första av de båda anslag som utskottet behandlar under denna punkt i betänkandet, dvs. anslaget I 1 Stöd till idrotten, innebär förslaget i propositionen en höjning med 9 300000 kr. och samtidigt en överföring till anslaget I 2 av 10040000 kr. motsvarande det belopp som innevarande budgetår utgår till de utanför Sveriges riksidrottsförbund stående s. k. främjandeorganisationerna.
Vad beträffar anslaget I 2 föreslås detta, som nu har anslagsrubriken Stöd till friluftslivet m.m., få den ändrade rubriken Rekrea1 Riksdagen 1981182. 13 sami. Nr 19
KrU 1981/82:19
tionsstöd m.m. Omrubriceringen sammanhänger med förslag om en organisationsreform som innebär inrättande av ett nytt organ för rekreations- och friluftslivsfrågor - statens rekreationsråd — och i samband därmed avveckling av naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen, fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet.
Syftet med omorganisationen anges vara att koncentrera och effektivisera den statliga administrationen inom rekreations- och friluftsIivssektorn. Rådets främsta uppgift skall vara att samordna och främja handläggningen av de rekreationspolitiska frågorna. Det bör ge råd och information till dem som är ansvariga för utformningen av anläggningar och områden för rekreation och friluftsliv samt göra vissa utredningar. Rådet skall också syssla med närrekreationsfrågor och information om olika statliga stödformer. Det skall vidare ha ansvar för vissa fritidsbåtsfrågor och för det statliga fjälledssystemets underhåll och skötsel. Rådet bör samarbeta med och stödja organisationer och folkrörelser i frågor som rör rekreationslivet. Det bör fortsätta det samordningsarbete som rekreationsberedningen f. n. ansvarar för genom beredning på myndighetsnivå av rekreationspolitiska frågor. Enligt föredragande statsrådets bedömning bör rådets verksamhet kunna bedrivas inom ramen för nu befintliga administrativa resurser. Rådet bör vara parlamentariskt sammansatt och dess arbete bör ledas av en av regeringen utsedd chef.
Innebörden av omorganisationen är att en rad uppgifter som nu vilar på olika organ och myndigheter förs till rådet. Så kommer större delen av de frågor som nu handläggs på naturvårdsverkets friluftssektion att handhas av rådet. Som redan nämnts föreslås denna sektion därför bli avvecklad när rådet inrättas. Detsamma gäller rekreationsberedningen samt fjäll- och sjösäkerhetsråden vilkas arbetsuppgifter också föreslås överförda till rådet. Avsikten är också att rådet skall fullfölja det arbete som bedrivs inom utredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK) samt från riksidrottsförbundet överta administrationen av stödet till de utanför förbundet stående s. k. främjandeorganisationerna.
En följd av att olika arbetsuppgifter föreslås bli överförda till rekreationsrådet är att också ett antal tjänster föreslås bli överförda dit. Sålunda tillförs rådet sju tjänster från naturvårdsverkets friluftsenhet där det f. n. finns totalt fjorton tjänster. Vidare kommer rekreationsberedningens tre tjänster och TUREK:s tre tjänster att överföras till rådet. I propositionen beräknas vidare att tio befintliga tjänster kan dräs in. därav sju vid friluftssektionen och tre vid fjäll- och sjösäkerhetsrådens sekretariat.
Vid fullt genomförda förslag uppnås enligt propositionen en besparing om ca 4 milj. kr. I detta belopp inräknas dock ca 2 milj. kr. för det utvecklingsarbete som rekreationsberedningen nu bedriver och som föreslås bli avveckiat från den I juli 1982. De föreslagna överflyttningarna och indragningarna av tjänster påverkar beräkningen av medelsbehovet för
KrU 1981/82:19
nästa budgetår under följande anslag under tionde huvudtiteln nämligen Kommittéer m. m., Statens naturvårdsverk, Stöd till idrotten och Rekreationsstöd m. m.
I propositionen behandlas även frågan om ersättning till sjöfartsverket för de uppgifter som verket har inom fritidsbåtsområdet. Ersättningen som för budgetåret 1981/82 uppgår till nära 17 milj. kr. har hittills utgått ur anslaget Stöd till friluftslivet m. m. I propositionen föreslås att medelsanvisningen förs över till kommunikationsdepartementets huvudtitel. Vidare föreslås att medel för den försöksverksamhet med fjällväder tjänst som fjällsäkerhetsrådet bedriver i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) i fortsättningen skall finansieras direkt från SMHI:s anslag.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1981/82:193 av Stina Eliasson m.fl. (c, s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att rekreationsrådet lokaliseras till Östersund,
1981/82:563 av Georg Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 milj. kr. förhöjt reservationsanslag,
1981/82:1129 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag för att hävda allemansrätten i primära rekreationsområden, stoppa exploateringen och möjliggöra för vanliga människor att utnyttja de primära rekreationsområdena i enlighet med vad som sägs i motionen,
1981/82:1130 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:1129 — yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en semester- och rekreationsfond, att förvaltas av fackföreningarna och finansieras genom en särskild avgift på företagens omsättning,
1981/82:1313 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen med avslag på regeringens förslag under punkt I 2. Rekreationsstöd m.m. anhåller att regeringen med beaktande av de synpunkter som anförts i motionen inkommer till riksdagen vid innevarande riksmöte med förnyat förslag i ämnet,
1981/82:1315 av Gunilla André m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att rekreationsrådet lokaliseras till Skövde,
1981/82:1329 av Gunnar Nilsson m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar ett konkret handlingsprogram för hur riktlinjerna från rekreationsberedningens raptl Riksdagen 1981/82. 13 sami. 19
KrU 1981/82:19
port Statliga insatser för turism och rekreation skall förverkligas när det gäller de primära rekreationsområdena,
2. att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt verkställer riksdagens uttalande att enmansutredningen om den statliga rekreationsoch turistpolitiken breddas till en parlamentarisk utredning med oförändrat krav på ett skyndsamt arbete,
3. att riksdagen beslutar begära att regeringen ger utredningen tilläggsdirektiv att föreslå åtgärder mot att attraktiva områden inom de primära rekreationsområdena privatiseras,
1981/82:1336 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att under I I. Stöd till idrotten, med ändring i proposition 1981/82:100, anvisa 193500000 kr.,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
a) till arvodesbestämmelser för idrottsledare i enlighet med vad som anförs i motionen,
b) till extra stöd till glesbygdsidrott m.m. för ”ett rundare Idrottssverige” i enlighet med vad som anförs i motionen,
c) om åtgärder för ett särskilt aktivitetsstöd till klubbar och kvinnoidrott i enlighet med vad som anförs i motionen,
d) till extra samhällsstöd för idrottsklubbarnas bredd verksamhet,
e) till statligt stöd till kommuner för handikappanpassning av idrottsplatser och -lokaler,
f) som innebär att hela överskottet av tipsmedlen på sikt skall överföras som stöd till idrotten i enlighet med vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättandet av en parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta förslag om hur kommersialismens grepp över idrotten skall brytas och utarbeta förslag till statliga stipendieformer och former för social trygghet för idrottsutövare på elitnivå i enlighet med vad som anförs i motionen,
4. att riksdagen uttalar att i samband med internationella idrottsevenemang i Sverige bör i största möjliga utsträckning befintliga anläggningar användas och inga anläggningar av engångskaraktär uppföras och ej heller anläggningar som är överdimensionerade för normalt bruk,
5. att riksdagen uttalar sig för en avkommersialisering av idrotten, bl. a. innebärande att internationella idrottsevenemang i Sverige med påtagliga kommersiella reklaminslag ej bör åtnjuta samhälleligt stöd,
6. att riksdagen uttalar att idrotten bör få ökat utrymme i skolorna i enlighet med vad som anförs i motionen,
1981/82:1601 av Gabriel Romanus m. fl. (fp) vari — med hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:1600 - yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser för turism och rekreation i fjällvärlden,
KrU 1981/82:19
2. att riksdagen beslutar att från anslaget till Rekreationsstöd m. m. 800000 kr. anvisas för bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar,
1981/82:2044 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad som anförts i avsnittet Fritid i frihet i motion 1981/82:2018 - yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att samordning av statens insatser för turism och rekreationsfrågor bör ske inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation och att därvid även en översyn av arbetsfördelningen mellan skilda myndigheter bör komma till stånd,
1981/82:2101 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att rekreationsrådet lokaliseras till Östersund,
1981/82:2112 av Åke Wictorsson m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:2110 - yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd,
1981/82:2113 av Åke Wictorsson m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:2110 - yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en snabb beredning av de förslag som den statliga fritidsbåtsutredningen och båtorganisationerna framlagt varvid berörda intressenter bereds tillfälle medverka.
I fråga om motiveringen till de motionsyrkanden som gäller inrättande och lokalisering av statens rekreationsråd inhämtas av motionerna bl. a. följande.
Som skäl för avslagsyrkandet i motion 1313 (s) uttalas att förslaget till ny organisation förefaller att ha tillkommit i stor hast och att det därför i vissa delar inte är så väl genomtänkt. Det kan komma att leda till oförutsedda administrativa problem. Motionärerna menar att de frågor av rekreationsoch fritidspolitisk natur som TUREK har att arbeta med först bör behandlas innan en ny organisation beslutas. Regeringens organisationsförslag bör alltså inte genomföras.
Framställningen i propositionen ger enligt motionärernas mening inte underlag för en detaljberäkning av den medelsanvisning som erfordras för budgetåret 1982/83 om förslaget om en omorganisation avslås. Det är därför nödvändigt att regeringen lägger fram ett nytt förslag till riksdagen vid innevarande riksmöte.
Motiveringen till yrkandet i motion 2044 (m) finns i motion 2018. I fråga om rekreations- och friluftslivsområdet uttalas i den sistnämnda motionen att en generell utgångspunkt bör vara att det offentligas ansvar för denna sektor läggs på kommunerna. Motionärerna kan inte acceptera inrättandet av en ny statlig myndighet utan anser att den nödvändiga samordningen av statens små insatser med fördel kan ske inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation. Den besparing som redovisas i budgetpropositionen
KrU 1981/82:19
kan uppnås genom att naturvårdsverket lägger över friluftsenhetens arbetsuppgifter på andra enheter inom verket i den mån verksamheten inte helt kan avvecklas. Motionärerna menar vidare att fjäll- och sjösäkerhetsfrågorna t. v. bör kunna handläggas på det sätt som sker i dag. Vad slutligen beträffar eventuella organisatoriska förändringar i fråga om nödvändiga statliga insatser bör dessa anstå till dess att rekreationsberedningens och TUREK:s utredningar föreligger. Yrkandet i motionen innebär att riksdagen skall göra ett uttalande som i realiteten innebär att omorganisationen inte bör genomföras. I sak kan yrkandet inte uppfattas som annat än yrkande om avslag på propositionens förslag i denna del.
Till stöd för det i motion 2112 framställda avslagsyrkandet uttalas i motion 2110 att det finns risk för att man genom en omorganisation enligt regeringens förslag föregriper utformningen av de administrativa resurserna för en social rekreationspolitik.
Frågan om rekreationsområdets lokalisering har tagits upp i tre motioner. I motionerna 193 (c, s) och 2101 (s) förordas att rådet förläggs till Östersund. Detta motiveras med det utvecklings- och forskningsarbete på turist- och rekreationsområdet som har byggts upp i anslutning till högskolan i Östersund. Enligt motion 2101 skulle en lokalisering till Östersund även ge angelägna och välbehövliga regionalpolitiska effekter.
I motion 1315 (c) föreslås en lokalisering till Skövde. Härför talar enligt motionärerna att Skövde kan erbjuda goda kommunikationer och låga lokalkostnader. Vidare påpekas att Skövde inte kommit i fråga när det gällt omlokalisering av statlig verksamhet. Ytterligare skäl som talar för en lokalisering till Skövde är regionalpolitiska riktlinjer och arbetsmarknadsproblem.
Föreliggande yrkanden om avslag på regeringens förslag om inrättande av ett statens rekreationsråd har föranlett utskottet att från jordbruksdepartementet inhämta upplysningar som underlag för beräkning av medelsbehovet om riksdagen ej bifaller förslaget om ett rekreationsråd. De inhämtade upplysningarna som bör ses som ett räkneexempel redovisas i en särskild sammanställning.
FÖRESLAGNA FÖRÄNDRINGAR FÖR BUDGETÅRET 1982/83
Ändamål
Anslag bå
Kommentar
Anslag
Anslag bå
Kommentar
1981/82
bå 1982/83 förslag i proposi- tionen
1982/83 Konsekvens av avslag på propo- sitionen
Konsekvens av oförändrad organisation
12 Stöd till friluftslivet m. m.
Åtgärder för fri-
tidsbåttrafiken;
sjöfartsverkets
Överförs till
kostnader
15 878000
K dep
-
-
Falsterbokanalens
Överförs till
drift
1 100000
K dep
-
-
Fjällsäkerhetsrådet;
försöksverksamhet
Överförs till
med vädertjänst
225000 K dep
-
-
Rekreationsbered-
ningens utvecklings-
Programarbetet
programarbete
slutförs
-
-
Tjänster finansierade
under I 2:
• 3,1 tjänster vid
bl. a. fjäll- och
sjösäkerhetsråden
enligt organisa-
Tjänsterna
tionsförslaget
dras in
-
• 4 tjänster vid fri-
luftssektionen och
rekreationsbered-
Tjänsterna över-
ningen
förs till rådet
605 000
605 000
Övriga ändamål inkl.
Viss ändrad in-
pris- och löneomräk-
riktning av
ning för bå 1982/83
14432000 = 34700000
bidragsverk- samhet samt utvecklings- arbete
14670000 = 15 735 000
Anslag 1 2 för 1982/83
I I
Stöd till idrotten Bidrag till s. k. främjandeorganisa-
Överförs ej. Beloppet upp-
tioner
10040000 Överförs till 1 2
10340 000
förs under I 1 inkl. pris- och löneomräkning
H 1
Statens naturvårdsverk
4 tjänster vid
Tjänsterna
friluftssektionen
dras in
-
Beloppen inkl.
4 tjänster vid
Tjänsterna
löneomräkning
friluftssektionen
till rådet
tillförs H 1
3 tjänster vid
rekreations-
Tjänsterna
beredningen
till rådet
420000 Arbetsmarknadsstyrelsen
3 tjänster vid
Tjänsterna
friluftssektionen
dras in
A 3
Jordbruksde- partementet: Kommittéer m. m.
TUREK: 3 tjänster
Överförs
samt utrednings-
Överföring vid-
kostnader
845 000
till rådet
845000 = 27 400000
870 000
tas ej
Beloppet inkl. pris- och löne- omräkning till- förs A 3
t2 Riksdagen 1981182. 13 sami. 19
KrU 1981/82:19
Utskottet
Som framgår av den redogörelse för propositionens innehåll som lämnats i det föregående föreslås inrättande den 1 juli 1982 av ett nytt statligt organ benämnt statens rekreationsråd och i samband därmed avveckling av naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen, fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet. Föredragande statsrådet har framhållit att utgångspunkten för hans överväganden är bedömningen att intressenterna inom rekreationssektorn bör få en instans att vända sig till i frågor som rör både när- och fjärrekreation. Han ser förslaget som ett fullföljande av den statliga samordning inom rekreationssektorn som inleddes genom rekreationsberedningens tillkomst år 1975 och bedömer att dess genomförande kommer att väsentligt minska risken för dubbelarbete. Han betonar också att en bättre samordnad organisation som kan hävda sektorns intressen är särskilt angelägen i ett statsfmansiellt läge som inte medger att de ekonomiska insatserna ökas.
Den sammanlagda besparingseffekten vid fullt genomförda organisationsförslag beräknas i propositionen till ca 4 milj. kr. till följd av minskat behov av tjänster samt avveckling av rekreationsberedningens treåriga arbete med utvecklingsprogram för primära rekreationsområden.
Vad beträffar bakgrunden till förslaget om ett statligt rekreationsråd vill utskottet nämna att utredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK) i sitt betänkande (SOU 1981:28) Turism och friluftsliv redovisade två organisationsalternativ i fråga om det centrala statliga myndighetsansvaret för turism och friluftsliv. Utredaren, landshövding Harald Pettersson, tog inte i betänkandet ställning till vilket alternativ som var att föredra. Han uttalade som sin uppfattning att ett beslut beträffande turismens och friluftslivets administration borde anstå till dess klarhet vunnits beträffande den politiska inriktningen och de långsiktiga resurserna för turism och friluftsliv.
Föredragande statsrådet har i propositionen uttalat en viss förståelse för uppfattningen att ställning till administrationsfrågorna bör tas först efter det att TUREK:s kartläggning av turist- och rekreationsfrågorna redovisats men har, som redan framgått, ansett övervägande skäl tala för ett genomförande redan nu av en ökad samordning och effektivisering av den centrala administrationen i fråga om turism och friluftsliv.
Yrkanden om avslag på förslaget om ett statligt rekreationsråd har framförts i motionerna 1313 (s) och 2112 (s). I sak samma innebörd har yrkandet i motion 2044 (m) om ett uttalande av riksdagen att samordning av statens insatser för turism och rekreationsfrågor bör ske inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation och att därvid även en översyn av arbetsfördelningen mellan skilda myndigheter bör komma till stånd.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna, nämligen att det inte nu är rätta tidpunkten att besluta om en så genomgri -
KrU 1981/82:19
pande förändring i fråga om den statliga administrationen beträffande turism och friluftsliv som den som föreslagits i propositionen. När pågående utredningsarbete avslutats bör det däremot finnas goda förutsättningar för att i samband med ett samlat rekreationspolitiskt beslut även ta ställning i administrationsfrågan.
Om riksdagen ansluter sig till utskottets uppfattning i denna fråga ändras förutsättningarna för propositionens anslagsberäkningar. Utskottet har emellertid, som redovisats i det föregående, från jordbruksdepartementet inhämtat upplysningar som underlag för beräkning av medelsbehovet om riksdagen inte bifaller förslaget om ett rekreationsråd. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att begära det förnyade förslag i ämnet som yrkats i motion 1313.
En konsekvens av ett avslag på organisationsförslaget är att överföringen från anslaget Stöd till idrotten av de medel som avses för de s.k. främjandeorganisationerna inte nu bör komma till stånd.
Som följd av den ståndpunkt utskottet intagit till regeringens organisationsförslag förutsätter utskottet att förhållandena i fråga om det statliga myndighetsansvaret för turism och friluftsliv under nästa budgetår skall vara oförändrade. Beträffande den besparing om ca 2 milj. kr. som hänför sig till rekreationsberedningens utvecklingsarbete konstaterar utskottet att den kommer till stånd även om inte förslaget om statens rekreationsråd vinner bifall.
Vad beträffar de besparingar som uppkommer som följd av att vissa tjänster dras in bör det påpekas att det med hänsyn till gällande bestämmelser på arbetsmarknaden är tveksamt om de besparingar som beräknas i propositionen kan uppnås redan under budgetåret 1982/83. Detta antyds i propositionen genom uttalandet att besparingseffekten ca 4 milj. kr. uppstår vid fullt genomförda förslag.
Utskottets ställningstagande påverkar medelsberäkningen inte bara i fråga om anslagen I 1 och I 2 utan även i fråga om naturvårdsverkets anslag och tionde huvudtitelns kommittéanslag. Dessa båda anslag kommer att behandlas av jordbruksutskottet i ett kommande betänkande. Nu angivna omständigheter förutsätts komma att bli beaktade av jordbruksutskottet.
Arbetsmarknadsstyrelsens anslag berörs också av utskottets ståndpunktstagande i organisationsfrågan eftersom tre tjänster vid naturvårdsverket finansieras med medel ur detta anslag. Utskottet förutsätter att så kan ske även under nästa budgetår utan någon ändring i det i budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppet.
Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ändra anslagsrubriken Stöd till friluftslivet m. m. Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag beräknar utskottet detta till 15 735000 kr. Härvidlag åberopar utskottet de uppgifter som redovisats i den sammanställning som utskottet erhållit från jordbruksdepartementet.
KrU 1981/82:19
10 Som nyss redovisats innebär motion 2044 inte endast att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd utan också att riksdagen bör göra ett uttalande om samordning av statens insatser för turism- och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation m.m. Med den uppfattning om behovet av att pågående utredningsarbete fullföljs som utskottet nyss markerat finnér utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att göra något uttalande som föregriper de överväganden som bör föregå ett kommande nytt förslag i organisationsfrågan.
I propositionen förordas att bidrag efter prövning av regeringen skall kunna lämnas även till mer riktad försöksverksamhet inom rekreationsoch friluftssektorn. Som exempel härpå nämns genomförandeutredning och bidragsstöd till försöksanläggning — s. k. pilotprojekt - inom primärt rekreationsområde eller närrekreationsområde. Detta förslag föranleder ingen erinran från utskottets sida.
De föreslagna överföringarna till kommunikationsdepartementets huvudtitel som avser ersättning till sjöfartsverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bör enligt utskottets mening genomföras. Utskottet förutsätter — i likhet med föredragande statsrådet i propositionen — att samråd etableras mellan sjöfartsverket och ansvariga organ inom rekreations- och friluftssektorn i anslagsfrågor som rör fritidsbåtstrafiken.
Rekreationsrådets lokalisering aktualiseras i tre motioner. Östersund förordas i motionerna 193 (c, s) och 2101 (s) och Skövde i motion 1315 (c). I propositionen uttalas att en förutsättning för beräkningarna om medelstilldelning är att rådet liksom f. n. rekreationsberedningen kan utnyttja naturvårdsverkets resurser i fråga om bl. a. lokaler, intern och extern service m.m.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående avstyrks motionerna.
TUREK:s sammansättning tas upp i motion 1329 (s). Motionärerna hemställer (yrkande 2) att riksdagen begär att regeringen skyndsamt verkställer riksdagens uttalande att enmansutredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken breddas till en parlamentarisk utredning med oförändrat krav på ett skyndsamt arbete.
Under år 1981 har utskottet vid två tillfällen behandlat den här aktuella frågan. Våren 1981 uttalade utskottet (KrU 1980/81:24) att frågan om en breddning av utredningens sammansättning kunde behöva aktualiseras inför ett då förestående senare skede i utredningsarbetet. Det borde ankomma på regeringen att pröva på vilket sätt utredningen skulle ges ett parlamentariskt inslag och hur olika intressen och åsiktsriktningar därvid skulle bli företrädda. Detta uttalande, mot vilket moderata samlingspartiets företrädare i utskottet reserverade sig, gav riksdagen som sin mening till känna för regeringen. Hösten 1981 erinrade utskottet (KrU 1981/82:10)
KrU 1981/82:19
om sitt ställningstagande och framhöll vikten för det fortsatta utredningsarbetet av nyssnämnda, av riksdagen godkända uttalande.
Enligt vad utskottet inhämtat arbetar TUREK med sikte på att kunna presentera ett slutbetänkande under sommaren 1983. Under våren 1982 ägnar sig utredningen främst åt insamling av fakta och analys av målkonflikter på olika områden, medan arbetet från hösten 1982 kommer att koncentreras på en genomgång av olika möjliga åtgärder och en avvägning mellan skilda önskemål inom sektorn.
Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande hösten 1981 gör utskottet den bedömningen att utredningen kommer att ges en parlamentarisk förankring utan någon förnyad framställning från riksdagen till regeringen.
Förslagen i motion 1601 (fp) syftar till att stärka och utveckla fjällturismen. Motionärerna hemställer (yrkande 2) att riksdagen beslutar att från anslaget Rekreationsstöd m. m. 800000 kr. skall anvisas för bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar. I propositionen redovisas att bidraget till driften av turistföreningens fjällanläggningar för nästa budgetår har räknats upp med 200000 kr. till totalt 600000 kr. Motionärernas förslag innebär en omfördelning inom den totala anslagsramen.
Utskottet vill erinra om att från ifrågavarande anslag lämnas stöd till en rad angelägna verksamheter inom rekreations- och friluftslivsområdet. Ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära att stödet till någon annan verksamhet skulle komma att skäras ned. Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra den i motionen angivna framställningen till regeringen.
I samma motion framförs också önskemål om särskilda insatser för att utveckla fjällturismen. Motionärerna anser bl. a. att leder och övernattningsstugor i viss utsträckning behöver byggas ut. Vid flera av de större fjällanläggningarna behövs det renoveringar och utbyggnader. Vidare bör fjällsäkerheten få ökade resurser. Ett nationalparksmuseum bör inrättas i Jokkmokk. Yrkande 1 i motionen innebär att riksdagen som sin mening skall ge till känna för regeringen vad som i motionen anförts om utvecklingsinsatser för turism och rekreation i fjällvärlden.
Utskottet konstaterar att förslagen i motionen i allt väsentligt överensstämmer med de som fördes fram i motion 1980/81:1880 och som utskottet behandlade hösten 1981. I sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1981/82:10 erinrade utskottet om de olika åtgärder som vidtagits för att utveckla fjällturismen. Utskottet konstaterade att motionärernas önskemål i stor utsträckning blir tillgodosedda genom vad som beslutats och genom pågående planeringsarbete och avstyrkte härmed motionsyrkandet. Med hänvisning till detta ställningstagande avstyrker utskottet det nu föreliggande motionsyrkandet.
Behovet av ett handlingsprogram för samhällets rekrea -
KrU 1981/82:19
tionspolitiska insatser,i första hand för de 25 primära rekreationsområdena, framhålls i två motioner. I motion 1329 (s) yrkas att regeringen skall utarbeta ett konkret handlingsprogram för hur riktlinjerna från rekreationsberedningens rapport Statliga insatser för turism och rekreation skall förverkligas när det gäller de primära rekreationsområdena. Enligt motion 1129 (vpk) bör regeringen lägga fram förslag för att hävda allemansrätten i primära rekreationsområden, stoppa exploateringen och möjliggöra för vanliga människor att utnyttja de primära rekreationsområdena i enlighet med vad som sägs i motionen. Såväl yrkandena som motionärernas motiveringar överensstämmer i allt väsentligt med yrkanden och motiveringar som utskottet har behandlat under innevarande riksmöte i sitt betänkande KrU 1981/82:10. Utskottet erinrade i detta om det arbete som pågår inom rekreationsberedningen, TUREK och fritidsboendeutredningen och om regeringens avsikt att under våren 1982 lägga fram förslag rörande regionalpolitiken. I detta beräknades komma att ingå olika åtgärder för att stödja satsningar på turism i glesbygd. Tillfogas kan att av vikt i sammanhanget även är det planeringsarbete som pågår inom länsstyrelserna. Utskottet vill även peka på att rekreationsberedningen nyligen tillsatt tre arbetsgrupper som bl. a. skall ta upp frågor om mark, natur, boende, organisation, ekonomi, sysselsättning och statligt stöd.
Med hänsyn härtill och till tidigare ställningstagande anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att göra någon framställning till regeringen i enlighet med yrkande 1 i motion 1329 eller motion 1129. Utskottet vill dock erinra om sitt uttalande i betänkandet KrU 1981/82:10 att en självklar utgångspunkt för det fortsatta utredningsarbetet och ställningstagandet till detta bör vara det sociala synsätt som enligt statsmakternas beslut skall gälla generellt för samhällets insatser för turism och rekreation.
I motion 1329 yrkas vidare att turist- och rekreationsutredningen i t i 11 - läggsdirektiv skall få i uppdrag att föreslå åtgärder mot att attraktiva områden inom de primära rekreationsområdena privatiseras. Problem i samband med fritidsbebyggelsens utveckling berördes av utskottet i det tidigare nämnda betänkandet KrU 1981/82:10. Utskottet uttalade häri att dessa frågor kommer att behandlas i de primära rekreationsområdenas utvecklingsprogram samt tas upp av rekreationsberedningen. Fritidsbebyggelsens tillväxt och de problem denna för med sig för markanvändningen inom områden som omfattas av starka bevarandeintressen från naturvårds-, friluftslivs- och kulturminnesvårdssynpunkt uppmärksammas även i den fysiska riksplaneringen.
Med hänsyn till det anförda finner utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen i enlighet med yrkande 3 i motion 1329.
I motion 1130 (vpk) önskas förslag om inrättande av en fackföreningsförvaltad semester- och rekreationsfond för byggande
KrU 1981/82:19
av fritidsanläggningar. Fonden skulle tillföras medel genom en avgift på företagens omsättning.
Ett motionsförslag som helt överensstämmer med det nu föreliggande har utskottet behandlat under innevarande riksmöte (KrU 1981/82:10). Det avstyrktes med hänvisning bl. a. till att rekreationsberedningen uttalat att den avsåg att ta upp frågor rörande formerna för huvudmannaskap för rekreationsanläggningar, erforderliga stödformer och olika vägar att finansiera stöd. Dessa problem kommer att särskilt penetreras i en av de arbetsgrupper som rekreationsberedningen tillsatt. Någon framställning till regeringen enligt motion 1130 finnér utskottet därför inte påkallad. Motionen avstyrks alltså.
I motion 2113 (s) efterlyses riktlinjer för samhällets handlande på fritidsbåtsområdet. Motionärerna föreslår att de förslag som fritidsbåtutredningen och båtorganisationerna lagt fram skall bli föremål för en snabb beredning. Härvid bör även berörda intressenter beredas tillfälle att medverka. Fritidsbåtutredningen avlämnade år 1974 betänkandet (SOU 1974:95) ”Båtliv. Samhället och fritidsbåtarna”. Förslagen jämte remissyttranden samt förslag från utredningen om registrering av fritidsbåtar övervägs i budgetdepartementet. Motionärerna motiverar sitt förslag med att utvecklingen på detta område gått mycket snabbt och att antalet fritidsbåtar ökat kraftigt under de senaste åren.
Utskottet utgår från att man i samband med beredningen inom regeringskansliet väger in de nya fakta och synpunkter som kommit fram sedan fritidsbåtutredningen lade fram sitt förslag. Med hänsyn bl. a. till den snabba utvecklingen inom detta område är det enligt utskottets mening angeläget att ett handlingsprogram för samhällets insatser utformas. Utskottet är dock inte berett att föreslå riksdagen att göra en framställning till regeringen enligt motion 2113, vilken alltså avstyrks.
I propositionen föreslås en höjning av anslaget Stöd till idrotten med drygt 19 milj. kr. till 160650000 kr. Av anslaget beräknas 15,2 milj. kr. för utbyggnad av idrottsanläggningarna på Boson. Ytterligare höjningar föreslås i motionerna 563 (s) och 1336 (vpk).
I den förstnämnda motionen erinras om att riksidrottsstyrelsen på idrottens område i viss utsträckning fungerar som en myndighet. Olika statliga myndigheter kompenseras under löpande verksamhetsår för inträffade prishöjningar framför allt på lönesidan. För folkrörelserna står inte denna automatiska anslagsuppräkning till buds. Det är därför, framhåller motionärerna, särskilt angeläget att folkrörelserna vid tilldelningen av medel för kommande verksamhetsår får en uppräkning som hjälpligt motsvarar den förväntade penningvärdesförsämringen. Med denna motivering föreslås i motion 563 anvisande av 5 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Vad beträffar motion 1336 föreslås i denna en anslagsökning med ca 42 milj. kr. utöver förslaget i propositionen. Detta innebär att motionärerna
KrU 1981/82:19
föreslår samma anslag som riksidrottsstyrelsen i dess anslagsframställning, dvs. 193,5 milj. kr.
Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att gå utöver regeringens förslag som innebär en ca 3-procentig uppräkning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1982/83 och avstyrker motionerna 563 och 1336 yrkande 1.
I konsekvens med den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om inrättande av statens rekreationsråd räknar utskottet vidare med att i anslaget skall ingå ett belopp om 10340000 kr. till de s.k. främjandeorganisationerna. Anslaget bör alltså sammanlagt uppföras med 170990000 kr.
En rad förslag om insatser för att stödja och utveckla idrottsrörelsen läggs fram i motion 1336. Flera av de frågor som motionärerna tar upp behandlas i idrottsrörelsens idéprogram Idrott 80 och har även tagits upp på riksidrottsmötet i oktober 1981.
Så förordar motionärerna (yrkande 2f) att på sikt hela överskottet av tipsmedlen skall föras över som stöd till idrotten. Denna fråga har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen och senast våren 1981. Utskottet (KrU 1980/81:24) lämnade då en redogörelse för tidigare ställningstaganden samt för användningen av tipsmedlen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.
Vidare önskar motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag till arvodesbestämmelser för idrottsledare (yrkande 2a). De anser att alla personer med viktigare ledaruppdrag bör arvoderas på samma grunder som studieledarna inom studieförbunden. Med anledning av ett motionsyrkande som helt överensstämmer med det nu föreliggande uttalade utskottet vid förra riksmötet (KrU 1980/81:24) att frågan uppmärksammats av idrottsrörelsen själv och att det därför inte fanns någon anledning för riksdagen att begära förslag från regeringen. Det finns enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att ändra uppfattning. Motionsyrkande 2 a avstyrks alltså.
Yrkande 2b i motion 1336 gäller ett extra stöd till glesbygdsidrott för ”ett rundare Idrottssverige”. Denna fråga har utretts av en särskild arbetsgrupp tillsatt av riksidrottsstyrelsen. Arbetsgruppen har i oktober 1981 lagt fram en rad förslag för att komma till rätta med de problem som aktualiserats i motionen. Riksidrottsförbundet har ställt sig bakom arbetsgruppens förslag. Något särskilt initiativ från riksdagens sida finner utskottet därför inte erforderligt.
Yrkande 2c i motion 1336 gäller särskilt aktivitetsstöd till kvinnoidrott. Enligt de verksamhetsplaner som fastställdes av riksidrottsmötet hösten 1981 är utveckling av kvinnoidrotten ett av de områden som skall prioriteras under den kommande treårsperioden. Utskottet vill även erinra om att det vaije år fr.om. år 1977 som sin mening uttryckt att det är angeläget att man inom idrottsrörelsen energiskt fullföljer strävandena att
KrU 1981/82:19
åstadkomma ökat utrymme för kvinnoidrotten och att skapa jämlika förhållanden för män och kvinnor. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 2c.
Motionärerna önskar även ett extra samhällsstöd för idrottsklubbarnas bredd verksamhet (yrkande 2d). Vid sin behandling av samma förslag våren 1981 erinrade utskottet (KrU 1980/81:24) om Idrott 80 samt framhöll att riksidrottsförbundets planeringsarbete inför 1980-talet har en inriktning som står i överensstämmelse med det synsätt som kan sammanfattas i begreppet ”idrott åt alla”. Utskottet ansåg att prioriteringsfrågoma måste tillmätas särskilt stor vikt i ett läge då stödet till idrotten inte längre kan ökas i den takt som varit fallet under 1970-talet. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att riksdagen skulle uttala att handikapp-, bredd- och motionsidrott samt kvinnoidrott särskilt bör uppmärksammas vid riksidrottsstyrelsens fördelning av stödet till idrotten inom givna anslagsramar. Riksdagen följde utskottet. Med erinran härom avstyrker utskottet yrkande 2d.
Med hänsyn till den principiella inställning som utskottet har haft åren 1980 och 1981 (KrU 1979/80:30 och 1980/81:24) i fråga om specialdestinerade statsbidrag till kommunerna avstyrker utskottet motion 1336 i den del motionen avser statligt stöd till kommuner för handikappanpassning av idrottsplatser och -lokaler (yrkande 2e).
I motion 1336 föreslås även (del av yrkande 3) att regeringen skall tillsätta en parlamentarisk utredning med uppdrag att utarbeta förslag om hur kommersialismens grepp över idrotten skall brytas. Frågan om idrottens finansiering behandlades av riksidrottsmötet hösten 1981, varvid mötet fastställde som ett huvudmål att idrottsrörelsen själv skall styra den kommersiella utvecklingen på idrottens område. Utskottet konstaterar således att problemet uppmärksammats av idrottsrörelsen själv. Med hänvisning härtill samt till sitt uttalande våren 1981 (KrU 1980/81: 24) att problem av denna art inte kan lösas genom att de bearbetas av en parlamentarisk utredning avstyrker utskottet yrkande 3 i ifrågavarande del.
Den av motionärerna föreslagna utredningen skall även utarbeta förslag till statliga stipendieformer och till åtgärder för social trygghet för idrottsutövare på elitnivå. Dessa problem uppmärksammas av idrottsrörelsen och behandlas i Idrott 80. Något särskilt initiativ från riksdagens sida finner utskottet inte erforderligt och avstyrker därför yrkande 3 även i denna del.
Yrkande 4 i motion 1336 innebär att riksdagen bör uttala att i samband med internationella idrottsevenemang i Sverige befintliga anläggningar i största möjliga utsträckning bör användas och inga anläggningar av engångskaraktär uppföras och ej heller anläggningar som är överdimensionerade för normalt bruk. Yrkande 5 i motionen innebär att riksdagen bör uttala sig för en avkommersialisering av idrotten innebärande att
KrU 1981/82:19
internationella idrottsevenemang i Sverige med påtagliga kommersiella reklaminslag ej bör åtnjuta samhälleligt stöd.
Dessa yrkanden förelåg även våren 1981, och utskottet finnér nu lika litet som då anledning förorda att riksdagen gör några uttalanden i dessa frågor. Motionsyrkandena 4 och 5 avstyrks alltså.
Idrott bör få ökat utrymme i skolor och förskolor föreslås i motion 1336 (yrkande 6). Vid sin behandling av motsvarande förslag förra året underströk utskottet att det självfallet - både i förskola och skola - är angeläget med en varierad verksamhet som tillgodoser även behov av fysiska aktiviteter och som tar till vara barns rörelseglädje. Det är därvid viktigt framhöll utskottet att man på bästa möjliga sätt utnyttjar de förutsättningar som råder lokalt i fråga om tillgång på lokaler, friluftsområden etc. Utskottet ansåg dock inte att en central styrning av det slag motionärerna syntes syfta till beträffande lek- och idrottsverksamhet borde komma i fråga och avstyrkte därför motionsyrkandet. Utskottet har alltjämt samma uppfattning och vill därjämte påpeka att ungdomsidrott är ett av de områden som enligt riksidrottsmötets beslut skall prioriteras under den kommande treårsperioden. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 6.
Under åberopande av vad som anförts i det föregående hemställer utskottet 1.
att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 2112 samt med anledning av motion 1981/82: 1313, såvitt nu är i fråga, och motion 1981/82:2044, såvitt nu är i fråga, avslår regeringens i proposition 1981/82:100, bilaga 13, under punkt I 2 framlagda förslag om inrättande av statens rekreationsråd, avveckling av naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen, fjällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet och bemyndigande att vidta vissa åtgärder (mom. 1 -3 i hemställan)
2. att riksdagen dels med anledning av proposition 1981/82:100, motion 1981/82:1313, såvitt nu är i fråga, samt vad utskottet anfört till Stöd till friluftslivet m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 15735000 kr., dels avslår motion 1981/82:2044 i återstående del,
3. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:193 och 1981/82:2101 om det föreslagna rekreationsrådets förläggning till Östersund,
4. att riksdagen avslår motion 1981/82:1315 om det föreslagna rekreationsrådets förläggning till Skövde,
5. att riksdagen avslår motion 1981/82:1329 yrkande 2 om turistoch rekreationsutredningens sammansättning,
6. att riksdagen avslår motion 1981/82:1601 yrkande 2 om bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar.
KrU 1981/82:19
7. att riksdagen avslår motion 1981/82:1601 yrkande 1 om åtgärder för att främja fjällturismen,
8. att riksdagen avslår motion 1981/82:1329 yrkandena 1 och 3 om ett handlingsprogram för turism och rekreation, m. m.,
9. att riksdagen avslår motion 1981/82:1129 om primära rekreationsområden,
10. att riksdagen avslår motion 1981/82:1130 om en fackföreningsförvaltad semester- och rekreationsfond,
11. att riksdagen avslår motion 1981/82:2113 om förslag till insatser på fritidsbåtsområdet,
12. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och med avslag på motionerna 1981/82:563 och 1981/82:1336 yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 170990000 kr.,
13. att riksdagen avslår motion 1981/82:1336 yrkandena 2 a-2 f, 3, 4, 5 och 6 om förslag beträffande idrottspolitiken.
2. Motion om statsbidrag till idrottsklubben Omega
I motion 1981/82:1333 av Hans Nyhage (m) och Rune Carlstein (s) yrkas att riksdagen begär att regeringen på tilläggsbudget för budgetåret 1981/82 beviljar medel till IK Omega, Borås, i enlighet med vad som föreslagits i motionen.
Motionärernas förslag innebär att idrottsklubben Omega skall erhålla ett bidrag om 159000 kr. Som skäl härför anförs bl. a. följande.
IK Omega ansökte i mars 1979 hos statens naturvårdsverk om ett bidrag på 264000 kr. för uppförande av en anläggning för rörligt friluftsliv. Naturvårdsverket lämnade igångsättningstillstånd i maj 1979 och i oktober 1979 påböijades byggandet. I juni 1980 beslutade naturvårdsverket att avslå IK Omegas ansökan om bidrag. Som motiv för detta avslag angavs de villkor för att erhålla bidrag som skulle träda i kraft den 1 juli 1980.
Naturvårdsverket tog alltså, säger motionärerna, som intäkt för sitt avslag en bestämmelse som ännu ej trätt i kraft och som således ej gällde. De anser att verkets ställningstagande rimligen ej kan vara i överensstämmelse med rättspraxis. Klubben har följt de bidrags villkor som gällde vid tiden för ansökan, igångsättningstillstånd och byggstart. Dess ansökan bör därför enligt motionärerna behandlas enligt de regler som gällde vid ansökningstillfället.
I april 1981 erhöll IK Omega ett bidrag om 140000 kr. ur anslaget Stöd till idrotten: Anläggningsstöd.
KrU 1981/82:19
18 Vissa uppgifter i anslutning till motionen
1 december 1980 behandlade kulturutskottet (KrU 1980/81:19) regeringens förslag (prop. 1980/81:25 bilaga 6) att riksdagen på tilläggsbudget I för budgetåret 1980/81 skulle anvisa 4 milj. kr. under anslagsrubriken Stöd till idrotten: Anläggningsstöd. Därvid lämnade utskottet följande redovisning av bakgrunden till förslaget i propositionen.
Fram t. o. m. budgetåret 1979/80 har bidrag lämnats från anslaget till anläggningsstöd bl. a. för uppförande av mindre idrottsanläggningar enligt riktlinjer som fastställdes av 1970 års riksdag samt vissa på dessa riktlinjer grundade och av regeringen angivna normer. Statsbidrag för anläggningsverksamhet lämnades till såväl föreningar som kommuner. De normer som tillämpades innebar bl. a. att bidrag utgick i mån av tillgång på medel under anslaget och efter ansökan hos statens naturvårdsverk. Normerna innebar vidare att beslut om bidrag skulle fattas före byggnadsarbetenas påbörjande. Närmare föreskrifter i övrigt för bidragsgivningen meddelades av naturvårdsverket.
De samlade ansökningarna översteg vaije år de av riksdagen anvisade medlen. Den praxis naturvårdsverket tillämpat har inneburit att de bidragsansökningar som fyllt kraven för statsbidrag lämnats vilande i avvaktan på tillgång på medel. Verket har för sådana ansökningar lämnat medgivande att påbölja byggnadsverksamheten utan att rätten till statsbidrag därvid gått förlorad för den bidragssökande och utan att medel för investeringen funnits tillgängliga vid tidpunkten för tillståndsgivningen. Vid meddelande till dem som ansökt om sådant tillstånd har verket dock endast ställt i utsikt att ansökan skall prövas för statsbidrag. På detta sätt har således en betydande kö uppstått. Bidragskön har tidvis lett till nära fem års väntetid för statsbidragsbeslut, under förutsättning av i stort oförändrade statsanslag. De som ansökt om bidrag har mot bakgrund av denna praxis upplevt att löfte givits om statsbidrag vid senare tillfälle, nämligen då anvisade statsmedel skulle komma att finnas tillgängliga.
Statsmakterna har våren 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 13, KrU 1979/ 80:30, rskr 1979/80:377) fastställt ändrade riktlinjer för disposition av medel från anslaget att gälla fr. o. m. budgetåret 1980/81. För innevarande budgetår disponerar statens naturvårdsverk 3 milj. kr. för bidrag till föreningsanläggningar. De fr. o. m. den 1 juli 1980 gällande normerna för stöd till mindre idrottsanläggningar innebär bl. a. att endast föreningar kan åtnjuta bidrag till investering i idrotts- och friluftsanläggning. Före nämnda tidpunkt kunde som nämnts även kommun medges bidrag. Kommunerna avses emellertid fortsättningsvis bli kompenserade genom skatteutjämningssystemet. De nya normerna innebär vidare att såsom mindre anläggning betraktas investeringsobjekt vars totala kostnad är mindre än 500000 kr. i 1979 års prisläge samt att anläggningen är av lokal karaktär och ej kan anses vara ett kommunalt åtagande. Därjämte gäller att naturvårdsverket fr. o. m. den 1 juli 1980 skall pröva samtliga under ett verksamhetsår inkomna bidragsansökningar vid ett tillfälle och därvid fördela tillgängliga medel. Några bidragsköer skall inte uppkomma i fortsättningen.
Den 1 januari 1980 fanns hos naturvårdsverket ca 860 ansökningar omfattande totalt drygt 22 milj. kr. Då den genomsnittliga andelen statsbidrag i de berörda investeringsobjekten enligt normer och föreskrifter varit mellan 15 och 25 % motsvarade nämnda belopp en investeringsvolym av ca 130 milj. kr. i idrotts- och friluftsanläggningar.
KrU 1981/82:19
19 Prövningen av statsbidrag till anläggningar sker inom naturvårdsverkets anläggningsdelegation. Delegationen fattade den 27 juni 1980 beslut om fördelning av statsbidrag avseende samtliga vid verket före den 1 januari 1980 inkomna ansökningar. Verket fördelade därvid tillgängliga medel. Det totalt beviljade bidragsbeloppet uppgick till 5,4 milj. kr. Härvid kom flertalet bidragssökande att erhålla mindre bidrag än enligt de normer och den praxis som tidigare gällt. Vissa bidragssökande meddelades avslag på ansökan. Beslutet innebar bl. a. att 59 ansökningar som inkommit från kommuner före den 1 januari 1980 avslogs, liksom nio ansökningar från föreningar avseende större projekt med en anläggningskostnad överstigande 500000 kr.
Över naturvårdsverkets beslut har 180 bidragssökande, huvudsakligen föreningar, inkommit till regeringen med besvär. Det sammanlagda beloppet statsbidrag för dessa ansökningar, om 1970 års normer samt vid verket utvecklad praxis för bidragsgivningen skulle tillämpas, är ca 4 milj. kr.
Enligt förslaget i propositionen avses det tillskott om 4 milj. kr. som begärs på tilläggsbudget göra det möjligt för naturvårdsverket att i stor utsträckning beakta de besvär som anförts av föreningar över verkets beslut om reducerade eller uteblivna bidrag. De aktuella bidragsärendena — varmed avses besvärsärenden som inkommit före den 30 oktober 1980 — bör enligt propositionen återförvisas till naturvårdsverket som i samband med en förnyad prövning bör fördela den föreslagna förstärkningen av anslaget. Vid medelsberäkningen har inte tagits upp medel för att tillgodose de besvär över bidragsbeslut som anförts av vissa kommuner.
Vid sin behandling av propositionen samt en motion väckt i anslutning härtill uttalade utskottet att mot bakgrunden av att många föreningar förmodligen avstått från att besvära sig beroende på vetskapen att inga ytterligare medel stod till förfogande borde naturvårdsverket vid fördelningen av ifrågavarande medel pröva samtliga de ansökningar som behandlades i juni 1980 varvid vid ansökningstillfället gällande regler borde vara vägledande. Utskottet fann emellertid att kommuner i högre grad än enskilda föreningar kunde bära bortfallet av förväntade statsbidrag.
Enligt uppgift från naturvårdsverket var det totala bidragsbehovet för samtliga föreningsanläggningar (friluftsanläggningar och mindre idrottsanläggningar) enligt de normer som gällde t.o.m. juni 1980 ”gamla normerna” 19,7 milj. kr. Vid första bidragsfördelningen den 27 juni 1980 kunde 5,4 milj. kr. fördelas och vid nästa sammanträde i april 1981 de 4 milj. kr. som anvisats på tilläggsbudget. Den sammanlagda bidragssumman blev alltså 9,4 milj. kr. Naturvårdsverket fick alltså halva det belopp som erfordrats om de ”gamla normerna” skulle ha tillämpats. Därför valde verket att i princip reducera bidragen till föreningarna med hälften av vad de skulle ha fått. För friluftsanläggningarna som tidigare kunde få högst 30% av anläggningskostnaden gavs nu 15%. För Omegas del innebar det 15% av 920000 kr., dvs. 140000 kr.
Över verkets beslut besvärade sig 27 föreningar hos regeringen, däribland IK Omega. I december 1981 avslog regeringen dessa besvär.
KrU 1981/82:19
20 Utskottet
Utskottet har i det föregående ingående redovisat bakgrunden till det aktuella fallet. Härav framgår att flera idrottsklubbar befunnit sig i samma situation som IK Omega och fått sina ansökningar om bidrag behandlade på samma sätt. IK Omega har i april 1981 fått ett anslag om 140000 kr., vilket dock är ett väsentligt lägre bidrag än vad klubben vid ansökningstillfället haft anledning att räkna med. Detta berodde på att naturvårdsverkets anslag för detta ändamål inte var tillräckligt för att möta existerande behov. IK Omega överklagade tillsammans med 26 andra idrottsklubbar i oktober 1981 verkets beslut. Överklagandena avslogs av regeringen i december 1981. Med hänvisning härtill finnér utskottet inte anledning att föreslå riksdagen att vidta någon åtgärd i ärendet och avstyrker motion 1333.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1981/82:1333 om statsbidrag till IK Omega.
Stockholm den 16 mars 1982
På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Lars Ahlmark (m), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Elisabeth Fleetwood (m), Catarina Rönnung (s), Kerstin Andersson i Kumla (s), Bertil Hansson (fp), Stina Eliasson (c), Göran Persson (s) och Gunnel Liljegren (m).
Reservationer
1. Inrättande av statens rekrcationsråd (punkt 1, moni. 1)
Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Bertil Hansson (fp) och Stina Eliasson (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet delar” och på s. 9 slutar ”vinner bifall” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom föredragande statsrådet att den statliga administrationen inom rekreationsområdet nu bör samordnas och effektiviseras. Behovet av en samordning av ifrågavarande verksamhet, vilken f. n. handhas av en rad olika myndigheter och organ, har påtalats vid flera tillfallen. Den organisation som föreslås i propositionen innebär inte att ett nytt och omfattande statligt ämbetsverk byggs upp. Avsikten är att inom ramen för
KrU 1981/82:19
existerande administrativa resurser skapa en organisation anpassad efter aktuella behov. Genom att inrätta en samordnad, effektiv organisation bör det bli möjligt att rationalisera verksamheten och att i viss utsträckning dra in tjänster. 1 propositionen redovisas att rådet avses fa 14 tjänster vilket innebär besparingar om sammanlagt 10 tjänster. I detta sammanhang vill utskottet påpeka att de uppgifter som f. n. vilar på turist- och rekreationsutredningen (TUREK) enligt propositionen läggs på rådet. Härmed tillgodoses riksdagens tidigare uttalande att TUREK:s uppgifter bör handhas av ett organ med parlamentariskt inslag. Till de uppgifter som rådet bl. a. skall svara för hör att stödja och stimulera organisationer inom rekreations- och friluftslivet. I enlighet härmed föreslås i propositionen att de bidrag som f. n. utgår från anslaget Stöd till idrotten till de s. k. främjandeorganisationerna bör fr. o. m. budgetåret 1982/83 anvisas genom rekreationsrådet.
Utskottets ställningstagande innebär att förslaget till ny organisation tillstyrks och att motionerna 1313, 2044 såvitt nu är i fråga och 2112 avstyrks.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100, bilaga 13, punkt I 2 och med avslag på motionerna 1981/82:1313 och 1981/ 82:2044, båda motionerna såvitt nu är ifråga, samt motion 1981/ 82:2112
a) godkänner att statens rekreationsråd inrättas den 1 juli 1982 med uppgift och organisation enligt de riktlinjer som förordats i propositionen,
b) godkänner att naturvårdsverkets friluftssektion, rekreationsberedningen, Qällsäkerhetsrådet och sjösäkerhetsrådet avvecklas när rekreationsrådet har inrättats,
c) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för genomförande av den föreslagna omorganisationen,
2. Medelsanvisning (punkt 1, moni. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation I
Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp). Olle Eriksson (c), Bertil Hansson (fp) och Stina Eliasson (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Vad beträffar” och på s. 10 slutar ”i organisationsfrågan” bort ha följande lydelse:
I fråga om medelsberäkningen framhåller föredragande statsrådet att inrättandet av ett centralt organ och den samordning av verksamheten inom rekreationsområdet som härigenom kommer till stånd innebär att väsentliga besparingar kan göras. Den sammanlagda besparingseffekten vid fullt genomförda förslag beräknas till ca 4 milj. kr. Besparingarna sker
KrU 1981/82:19
genom indragning av 10 tjänster samt viss avveckling av utvecklingsarbetet. Besparingarna fördelar sig på olika anslag i statsbudgeten. I propositionen föreslås att rekreationsrådet för budgetåret 1982/83 får disponera ett reservationsanslag benämnt Rekreationsstöd m. m. av 27,4 milj. kr. Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna besparingarna och tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsanvisning. Enligt motion 2044 bör riksdagen göra ett uttalande om samordning av statens insatser för turism och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation m.m. Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om inrättande av rekreationsrådet. Med hänvisning härtill avstyrks ifrågavarande motionsyrkande.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen dels med bifall till proposition 1981/82:100 och med avslag på motion 1981/82:1313, såvitt nu är i fråga, till Rekreationsstöd m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 27400000 kr., dels avslår motion 1981/82:2044 i återstående del,
3. Medelsanvisning (punkt 1, mom. 2)
Lars Ahlmark, Elisabeth Fleetwood och Gunnel Liljegren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böijar ”Vad beträffar” och på s. 10 slutar ”i organisationsfrågan” bort ha följande lydelse:
I fråga om de besparingar som uppkommer till följd av att vissa tjänster vid naturvårdsverkets friluftssektion dras in (anslaget H 1 Statens naturvårdsverk och arbetsmarknadsstyrelsen i redovisningen s. 7) vill utskottet erinra om att föredragande statsrådet anfört bl. a. följande.
Arbetsområdet för friluftssektionen har successivt reducerats. Anläggningsstödet har förändrats kraftigt under senare år. I budgetpropositionen 1980 avvecklades stödet till kommunalt drivna anläggningar som ett led i riksdagens beslut år 1979 om skatteutjämning i den kommunala ekonomin. Bidragen för mindre föreningsanläggningar och riksanläggningar för idrott har överförts till anslaget Stöd till idrotten och administreras av riksidrottsförbundet. Därmed har en stor del av sektionens uppgifter upphört.
Medelsberäkningen för naturvårdsverket liksom för arbetsmarknadsstyrelsen bör utgå från här redovisade förhållanden. Det kan dock, med hänsyn till gällande bestämmelser på arbetsmarknaden, visa sig att det inte blir möjligt att fullt ut uppnå de besparingar som beräknas i propositionen redan under budgetåret 1982/83.
Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ändra anslagsrubriken Stöd till friluftslivet m. m. Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag beräknar utskottet detta till 15735 000 kr. Härvidlag åberopar utskottet de uppgifter som redovisats i den sammanställning som utskottet erhållit från jordbruksdepartementet.
KrU 1981/82:19
23 Som nyss redovisats innebär motion 2044 inte endast att riksdagen bör avvisa regeringens förslag om inrättande av statens rekreationsråd utan också att riksdagen bör göra ett uttalande om samordning av statens insatser för turist- och rekreationsfrågor inom ramen för nuvarande myndighetsorganisation m. m. Mycket talar enligt utskottets uppfattning för den i motionen förordade lösningen. Med den uppfattning om behovet av att pågående utredningsarbete fullföljs som utskottet nyss markerat finnér utskottet dock inte att det finns anledning för riksdagen att göra något uttalande som föregriper de överväganden som bör föregå ett kommande nytt förslag i organisationsfrågan.
4. Rekreationsrådets lokalisering (punkt 1, mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Karl-Eric Norrby, Olle Eriksson och Stina Eliasson (alla c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Med hänvisning” och slutar ”avstyrks motionerna” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening angeläget att riksdagen i samband med beslutet om inrättande av rekreationsrådet tar ställning till frågan om rådets lokalisering. Tungt vägande skäl anförs i motionerna 193 och 2101 för att rådet skall förläggas till Östersund. Motionärerna pekar bl. a. på de resurser som finns vid högskolan i Östersund med dess 2-åriga turist- och rekreationslinje. Utskottet anser därför att riksdagen i en framställning till regeringen bör uttala sig för att rekreationsrådet förläggs till Östersund.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82: 193 och 1981/ 82:2101 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om det föreslagna rekreationsrådets lokalisering till Östersund,
5. Turist- och rekreationsutredningens sammansättning (punkt 1, mom. 5)
Under förutsättning av bifall till reservation I
Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Eriksson (c), Bertil Hansson (fp) och Stina Eliasson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böijar ”Enligt vad” och slutar ”till regeringen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget i propositionen om inrättande av statens rekreationsråd. Rådet skall bl. a. överta de uppgifter som f. n. vilar på turist- och rekreationsutredningen. I propositionen uttalas att härmed tillgodoses riksdagens uttalande att dessa uppgifter bör omhändertas av ett parlamentariskt sammansatt organ. Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att något uttalande från riksdagens sida om
KrU 1981/82:19
utredningens sammansättning inte är aktuellt och avstyrker alltså yrkande 2 i motion 1329.
6. Bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar (punkt 1, morn. 6)
Kerstin Anér och Bertil Hansson (båda fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill” och slutar ”till regeringen” bort ha följande lydelse:
Bland de förslag som lagts fram i rapporten (Ds Jo 1981:3) Svenska turistföreningens fjällanläggningar Huvudmannaskap och kapitalförsörjning märks ett som innebär att det statliga bidraget bör höjas till totalt 800000 kr. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett anslag av detta belopp bör utgå till turistföreningen. Den verksamhet som turistföreningen bedriver finansieras i stor utsträckning genom medlemsavgifter och frivilliga bidrag. Turistföreningen har stora svårigheter att få fram tillräckliga medel för underhåll av fjällanläggningarna. Utskottet förordar därför att anslaget höjs med 200000 kr. till totalt 800000 kr. Denna höjning bör kunna komma till stånd genom en omfördelning inom den totala anslagsramen.
dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1601 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidrag till driften av Svenska turistföreningens fjällanläggningar,
7. Medelsanvisning till anslaget Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 12)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Karl-Eric Norrby (c), Kerstin Anér (fp), Olle Erikssom (c), Bertil Hansson (fp) och Stina Eliasson (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”med 170990000 kr.” bort ha följande lydelse:
I konsekvens med den ståndpunkt utskottet intagit i frågan om inrättande av statens rekreationsråd anser utskottet att det stöd till de s. k. främjandeorganisationerna som f. n. anvisas under anslaget Stöd till idrotten fr. o. m. budgetåret 1982/83 bör utgå från anslaget Rekreationsstöd m. m. I vad avser de i motionerna 563 och 1336 föreslagna anslagshöjningarna anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att gå utöver regeringens förslag som innebär en ca 3-procentig uppräkning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret 1982/83 och avstyrker motion 563 och yrkande 1 i motion 1336.
KrU 1981/82:19
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12.att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 samt med avslag på motionerna 1981/82:563 och 1981/82:1336 yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 160650000 kr.,
8. Medelsanvisning till anslaget Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 12)
Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Hans Alsén, Catarina Rönnung, Kerstin Andersson i Kumla och Göran Persson (alla s) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”med 170990000 kr.” bort ha följande lydelse
Utskottet finner goda skäl för den i motion 563 föreslagna anslagshöjningen och tillstyrker därför denna motion. Vid bifall härtill blir även motion 1336 yrkande 1 i viss mån tillgodosedd. I konsekvens med den ståndpunkt utskottet intagit i fråga om inrättande av statens rekreationsråd räknar utskottet vidare med att i anslaget skall ingå ett belopp om 10340000 kr. till de s. k. främjandeorganisationerna. Anslaget bör alltså sammanlagt uppföras med 175990000 kr.
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och motion 1981/82:1336 yrkande 1 samt med bifall till motion 1981/ 82:563 till Stöd till idrotten för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 175990000 kr.,
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982