Om ändrad mervärdeskatt (prop. 1985/86:47)

Skatteutskottets betänkande

1985/86:17

om ändrad mervärdeskatt (prop. 1985/86:47)

SkU

1985/86:17

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en utvidgad beskattning av administrativa tjänster m.m. och avstyrker samtliga motioner. Några reservationer och särskilda yttranden är fogade till betänkandet.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1985/86:24 att riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att eliminera kumulativa skatteeffekter, underlätta tillämpningen och göra mervärdeskatten mer konsumtions- och konkurrensneutral föreslås att det skattepliktiga tjänsteområdet utvidgas. Den helt dominerande delen av de tjänster som omfattas av de nya reglerna, tekniska och administrativa tjänster, är sådana som köps av andra mervärdeskattskyldiga. De tjänster som berörs är bl.a. projektering, ritning och konstruktion av vara, kontroll och besiktning av byggnad samt dataprogrammering, bokföring och marknadsundersökningar.

1 propositionen föreslås också att patenträtter, tillverkningsrätter m. m. skall beskattas. Härigenom kommer t.ex. uppfinnare att bli skattskyldiga och får rätt till avdrag för ingående skatt på investeringar m.m. Sådan förmedling av varor som auktionsförrättare utför föreslås också bli en skattepliktig tjänst.

Vidare föreslås att mindre fiskefartyg - fiskebåtar - inte längre skall vara undantagna från skatteplikt, medan däremot sedlar och mynt i likhet med frimärken undantas från skatteplikt.

Gränsen för redovisningsskyldighet föreslås höjd till 30 000 kr. Riksskatteverkets förslag om ett slopande av den lägre mervärdeskatten på serveringstjänster genomförs inte.

Slutligen föreslås vissa tekniska ändringar av reglerna om uthyrning av rörelsefastigheter.

Ändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1986.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 17

Förslag till Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 dels att 2, 2 a, 6, 7, 8, 10, 14 och 15 §§, punkterna 1, 2 och 3 av anvisningarna till 2 § samt anvisningarna till 2 a, 7, 8, 10, 14 och 17 §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 76 b §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §2

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skattepliktig vara eller tjänst,

2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst som anges i 10 § första stycket och avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 10.

Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som anges i första stycket genom export.

Regeringen kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av annan tjänst än sådan som anges i 10 § första stycket eller 11 §.

Länsstyrelsen kan efter ansökan Länsstyrelsen kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne av fastighetsägare besluta att denne

tills vidare skall vara skattskyldig tills vidare skall vara skattskyldig

för uthyrning helt eller delvis av så- för uthyrning helt eller delvis av sådan byggnad eller annan anläggning dan byggnad eller annan anläggning

som utgör fastighet enligt denna lag som utgör fastighet enligt denna lag

för användning i verksamhet som för stadigvarande användning i

medför skattskyldighet. Vad nu har verksamhet som medför skattskyl sagts

tillämpas även i fråga om upp- dighet. Vad nu har sagts tillämpas

låtelse av bostadsrätt. även i fråga om upplåtelse av bo stadsrätt.

Överlåts fastighet som avses i fjärde stycket eller del därav utan vederlag inträder förvärvaren på tillträdesdagen i den tidigare ägarens ställe vad gäller rättigheter och skyldigheter enligt denna lag.

När särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som påbörjat verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt första eller andra stycket föreligger.

Om skatt vid införsel föreskrivs i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

2 a §3

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst tillhandahålls utom landet.

1 Lagen omtryckt 1979: 304.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1984: 357.

3 Senaste lydelse 1979: 1190.

SkU 1985/86:17

2 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktförare,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 27 § tullagen (1973: 670),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna, tillhandahållande av

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg,

2) annan tjänst enligt 10 § första stycket 1 än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran, direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan transport,

5) transport eller annan skattepliktig tjänst inom landet som avser importvara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln.

6) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare.

8) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5 som avser fastighet i annat land,

10) tjänst enligt 10 § första stycket / som innefattar produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

11) upplåtelse åt utländsk användare av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, som avser skattepliktig vara, samt rätt att utnyttja system eller program för automatisk databehandling,

12) automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

13) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare, när tjänsten kommer denne till godo endast i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på annat därmed jämförligt sätt.

Även omsättning av vara elier tjänst på fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och leverans av

1* Riksdagen 1985186.6sami. Nr 17

Rättelse: S. 26 2. rad 4 och 5 Står: yttrande på s. 21 som börjar med ”När det” och slutar med ”och liknande” Rättat till: yttrande på s. 22 som börjar med

10) annan tjänst åt utländsk uppdragsgivare, när tjänsten kommer denne till godo endast i form av rapport, protokoll eller annan handling eller på annat därmed jämförligt sätt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil eller släpvagn till lastbil eller leverans av utrustning till sådant fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för yrkesmässig varutransport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper har antingen ett intyg, utfärdat av en av länsstyrelsen godkänd intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa i annat land.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §

Redovisningsskyldighet förelig- Redovisningsskyldighet föreligger om den skattepliktiga omsätt- ger om vederlagen för skatteplik ningen

för beskattningsåret över- tiga varor och tjänster och, vid ut stiger

10 000 kronor. När särskilda tag, saluvärdena av sådana varor

skäl föreligger kan dock länsstyrel- och tjänster (skattepliktig omsätt sen

medge att skattskyldig skall ning) för beskattningsåret övervara redovisningsskyldig även i an- stiger 30 000 kronor. När särskilda

nät fall. skäl föreligger kan dock länsstyrel sen

medge att skattskyldig skall vara redovisningsskyldig även i annat fall.

Sedan redovisningsskyldighet Sedan redovisningsskyldighet

har inträtt kvarstår den till dess har inträtt kvarstår den till dess

länsstyrelsen beslutar att den skall länsstyrelsen beslutar att den skall

upphöra. Har redovisningsskyl- upphöra. Har redovisningsskyldigheten inträtt på grund av att om- digheten inträtt på grund av att den

sättningen har överstigit 10000 kro- skattepliktiga omsättningen har

nor för beskattningsår, skall sådant överstigit 30000 kronor för beskatt beslut

meddelas när det kan antas ningsår, skall sådant beslut medde att

den skattepliktiga omsättningen las när det kan antas att den skatte varaktigt

kommer att uppgå till pliktiga omsättningen varaktigt

högst 10000 kronor. kommer att uppgå till högst 30000

kronor.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §

Vara är skattepliktig om ej annat följer av 8 §.

Med vara förstås enligt denna lag materiellt ting som icke är fastighet samt gas, värme och elektrisk kraft. Som fastighet anses även-byggnad, ledning, stängsel eller liknande anläggning som för stadigvarande bruk anbragts i eller ovanjord och som tillhör annan än ägaren till jorden. Som fastighet anses däremot icke egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken (industritillbehör). Som fastighet anses icke heller annan maskin, utrustning eller särskild inredning än industritillbehör, om den tillförts sådan byggnad eller del av byggnad, som är inrättad för annat än bostadsändamål och om den anskaffats för att direkt nyttjas i särskild verksamhet som

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

bedrives på fastigheten. Sådan utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme, elektricitet eller liknande varmed byggnad för bostadsändamål normalt förses anses dock som fastighet om utrustningen enligt 2 kap. 2 § jordabalken hör till byggnad.

Växande skog, odling och annan växtlighet anses som vara vid omsättning utan samband med avyttring av marken.

Med vara likställs vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att ta jord, sten eller annan naturprodukt, rätt till jakt, fiske eller bete, reproduktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild, visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information, rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt rätt att nyttja system eller program för automatisk databehandling.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §4

Från skatteplikt undantas

1) skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres till den soi ’ äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bruk eller för detta ändamål införes till landet för statens räkning,

3) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes till sjukhus eller införes till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) råolja, elektrisk kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring, dock inte T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän nyhetstidning,

6) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller införes till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk pub -

1) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för bogsering, bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

Med vara likställes vidare rätt till jordbruksarrende, avverkningsrätt och annan jämförlig rättighet, rätt att taga jord, sten eller annan naturprodukt, rätt till jakt, fiske eller bete och reproduktionsrätt eller annan rätt till fotografisk bild. Även visningsrätt eller annan rätt till kinematografisk film som avser reklam eller information likställes med vara.

4 Senaste lydelse 1983: 1006.

5 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

likation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan publikation inkommer direkt till prenumerant,

8) sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9) vatten från vattenverk,

10) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, starköl och tobaksvara vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning.

13) frimärke, dock inte vid omsättning eller införsel i särskild för butiksförsäljning avsedd förpackning samt sedel och mynt som är eller har varit gällande betalningsmedel,

14) dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dentaltekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

10 §

Tjänst är skattepliktig, om ej annat följer av 11 §, när tjänsten avser

1) skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning, servering, formgivning, förmedling, lagring, montering, reparation, kontroll, analys, underhåll, ändring, rengöring eller omhändertagande och förstöring,

1) skattepliktig vara och innefattar tillverkning på beställning, uthyrning, servering, formgivning, produktutveckling, förmedling, lagring, montering, reparation, kontroll, analys, underhåll, ändring, rengöring, omhändertagande och förstöring samt projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst,

2) mark och innefattar undersökning, planering, jordbearbetning, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering, utfyllning eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller annan växtlighet och innefattar röjning, sådd. plantering, uppskattning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, skörd, avverkning eller växtskydd,

4) byggnad, annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag, stängsel eller dylikt och innefattar, uppförande, anläggande,

4) byggnad, annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag, stängsel eller dylikt och innefattar uppförande, anläggande,

SkU 1985/86:17

6 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

rivning, reparation, ändring eller underhåll,

5) projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag,

9) reklam eller annonsering.

rivning, reparation, ändring, underhåll eller rengöring,

5) kontroll och besiktning samt projektering, ritning, konstruktion eller därmed jämförlig tjänst beträffande mark, byggnad eller annan anläggning som utgör fastighet enligt denna lag samt byggledning,

6) transport som ej utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport,

7) rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet,

8) automatisk databehandling, 8) automatisk databehandling,

systemering, programmering eller annan tjänst som avser automatisk databehandling,

9) reklam eller annonsering samt sådan marknads- eller opinionsundersökning som utförs åt någon för dennes yrkesmässiga verksamhet,

10) upplåtelse av rättighet som avses i 7 § fjärde stycket,

11) bokföring och i samband därmed tillhandahållna kamerala tjänster.

Skatteplikt föreligger också, i den mån regeringen förordnar därom, för tjänst som omfattas av förordnande enligt 2 § tredje stycket.

Har länsstyrelsen enligt 2 § fjärde stycket beslutat om skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse som där avses är tjänsten skattepliktig.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §5

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av monteringsfärdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning eller sådan uthyrning eller upplåtelse som avses i 10 § tredje stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid omsättning av byggnads- eller anläggningsentreprenad eller annan tjänst som avser fastighet 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket.

3) vid annan omsättning vederlaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej annat följer av tredje eller fjärde stycket.

Vid omsättning av tjänst som avses i 10 § första stycket 5 utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid omsättning av tjänst som avser

3) vid annan omsättning vederlaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej annat följer av tredje — femte styckena.

Vid omsättning av tjänst som avses i 10 § första stycket 5 utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid omsättning av

1) yttre ledning för vatten, av- 1) tjänst som avser yttre ledning

5 Senaste lydelse 1979: 1190.

1 * * Riksdagen 1985186. 6 sami. Nr 17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) tjänst som avser väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) tjänst som avser spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) tjänst som avser mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning,

5) tjänst enligt 10 § första stycket 1 som innefattar kontroll samt projektering, ritning, konstruktion och därmed jämförlig tjänst, när tjänsten avser industritillbehör eller annan maskin, utrustning eller särskild inredning i byggnad, som enligt 7 § andra stycket räknas som vara.

Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande handlingar, vilka upprättats genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 1, som avser tvätt av textilt gods eller tvätt i förening med uthyrning av sådant gods, utgör beskattningsvärdet 60 procent av vederlaget, när tjänsten tillhandahålls staten eller kommun.

Vid omsättning av tjänst enligt 10 § första stycket 2, som innefattar undersökning av mark. utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet, när tjänsten utförs i samband med planerat eller pågående byggnadsarbete.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §6

Redovisning av skatt för viss redovisningsperiod skall omfatta affärshändelser genom vilka redovisningsskyldighet har inträtt enligt 5 a §.

Uppkommer förlust på fordran, för vilken utgående skatt har redovisats, får ett mot denna skatt svarande belopp avdragas i redovisningen för den period då förlusten uppkommer. Inflyter därefter betalning för sådan fordran skall beloppet åter upptagas i redovisningen. Återtages vara med stöd av förbehåll om återtaganderätt enligt konsumentkreditlagen (1977:981) eller lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. får avdrag göras för vad säljaren vid avräkning gottskriver köparen för värdet av den återtagna varan, endast om det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

lopp, Qärrvärme, gas, olja, elektricitet, teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, flygfält, hamn, kanal eller annan farled,

4) mark för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

6 Senaste lydelse 1983: 1052.

8 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Lämnas återbäring, bonus eller annan rabatt, som icke utgör s.k. villkorlig rabatt, i efterhand och avser förmånen skattepliktig omsättning, för vilken utgående skatt redovisats, får belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som belöpt på den utgivna förmånen avdragas i den ordning som gäller för den skattskyldiges redovisning av utgående skatt. Utges förmånen till skattskyldig skall avdraget grundas på kreditnota eller motsvarande handling. Av handlingen skall framgå minskningen av både vederlag och skatt.

Handling som avses i tredje stycket skall ligga till grund även för avdrag för annan kundkreditering som avser skattepliktig omsättning.

Uthyr eller upplåter den som är Uthyr eller upplåter den som är skattskyldig enligt 2 § fjärde skattskyldig enligt 2 § fjärde

stycket, inom tre år från utgången stycket, inom tre år från utgången

av det kalenderår under vilket be- av det kalenderår under vilket

slut om skattskyldighet har medde- skattskyldighet inträtt enligt medlats, fastigheten eller del därav till delat beslut, fastigheten eller del

någon som ej bedriver verksamhet därav till någon som ej bedriver

som medför skattskyldighet enligt verksamhet som medför skattskyl denna

lag, skall beloppet av åtnjut- dighet enligt denna lag, skall belop na

avdrag för ingående skatt för pet av åtnjutna avdrag för ingående

ifrågavarande fastighet eller del skatt för ifrågavarande fastighet el därav

återföras. Sker sådan uthyr- ler del därav återföras. Sker sådan

ning eller upplåtelse sedan tre men uthyrning eller upplåtelse sedan tre

ej sex år har förflutit från utgången men inte sex år har förflutit från

av det kalenderår under vilket be- utgången av det kalenderår under

slut om skattskyldighet har medde- vilket skattskyldighet har inträtt

lats skall återföring göras med hälf- enligt meddelat beslut skall återfö ten

av det belopp som nu sagts. ring göras med hälften av det be lopp

som nu sagts.

Vad som sägs i femte stycket tillämpas även när fastighetsägaren tar uthyrd eller upplåten fastighet eller del därav i anspråk för användning i verksamhet som ej medför skattskyldighet samt när uthyrd eller upplåten fastighet säljs.

Återföring skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken den skattepliktiga uthyrningen eller upplåtelsen har upphört eller fastigheten har sålts.

Exporteras en vara av det slag som anges nedan, skall den ingående mervärdeskatt som hänför sig till förvärvet av varan återföras, om den skattskyldige inte visar att varan har innehafts endast av skattskyldiga. De varor som avses är

1) andra varor än sådana som avses i 18 § tjärde stycket och som helt eller till väsentlig del består av guld, silver eller platina,

2) naturpärlor, naturliga och syntetiska ädelstenar,

3) varor, som helt eller till väsentlig del består av koppar, mässing, tenn, brons eller nysilver,

4) vapen med undantag av sådana skjutvapen som omfattas av vapenlagen (1973: 1176),

5) alster av bildkonst,

6) konstalster av glas, porslin eller annan keramik,

7) möbler,

8) fartyg eller luftfartyg.

Återföring enligt åttonde stycket skall ske i deklarationen för den redovisningsperiod under vilken varan har exporterats.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Redovisningen av skatt, som hänför sig till omsättning enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § och som avser nyttjande av personbil, får anstå till den sista redovisningsperioden under det kalenderår nyttjandet har skett.

(Se vidare anvisningarna.)

76 b §

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge återbetalning av mervärdeskatt som hänför sig till förvärv eller införsel av vara som gjorts av FN-organ, statligt biståndsorgan eller riksomfattande hjälporganisation, när varan är avsedd att föras ut inlandet för utomlands bedriven verksamhet.

Anvisningar till 2 §

l7. Verksamhet anses som yrkesmässig när inkomsten därav utgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370). Som yrkesmässig verksamhet räknas även omsättning av vara från fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen eller 2 § 7 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, uthyrning enligt 2 § fjärde stycket av sådan fastighet, upplåtelse av avverkningsrätt och avyttring av skogsprodukter i fall som avses i punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen samt annan verksamhet i vilken varor eller tjänster omsätts under rörelseliknande former.

Den som yrkesmässigt omsätter tjänst som avses i 10 § första stycket 2 eller 4 anses bedriva yrkesmässig byggnadsverksamhet. Sådan verksamhet omfattar även tjänst som den skattskyldige utför eller låter utföra på fastighet som för honom utgör lagertillgång i förvärvskällan rörelse enligt kommunalskattelagen. Som lagertillgång i byggnadsverksamhet skall dock enligt denna lag ej räknas fastighet som avses i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen och som av den skattskyldige stadigvarande brukas som bostad eller för fritidsändamål.

Försäljning av inventarier, material, avfallsprodukter eller liknande varor i verksamhet som icke medför skattskyldighet anses ej som yrkesmässig. Som yrkesmässig anses dock försäkringsföretags omsättning av vara som övertagits i samband med skadereglering och finansieringsföretags omsättning av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget. Som yrkesmässig anses alltid omsättning av vara som vid förvärvet eller införseln har varit undantagen från skatteplikt enligt 8 § 1. Tillhandahållande av kost åt personal anses som yrkesmässig verksamhet endast när det sker i serveringsrörelse. Skattskyldigs försäljning av personbil eller motorcykel

7 Senaste lydelse 1984: 1085.

10 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

anses som yrkesmässig, endast om rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av fordonet har förelegat.

Utgivning av program eller katalog för verksamhet sorn ej medför skattskyldighet anses icke som yrkesmässig.

Utländsk företagare anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet även när han omsätter varor som han lagt i lager eller förvärvat inom eller infört till landet för leverans efter montering, installation eller annan tjänst eller inom landet tillhandahåller byggnadsentreprenad eller annan tjänst.

Föreligger skattskyldighet för utländsk företagare, som icke är bosatt eller icke stadigvarande vistas här i landet eller, om fråga är om juridisk person, icke har fast driftställe här i landet, skall företagaren företrädas av en av länsstyrelsen godkänd representant. Sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske företagaren som ombud för företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som skattskyldigheten omfattar och i övrigt företräda den utländske företagaren i frågor som gäller skatt enligt denna lag. Länsstyrelsen kan kräva, att säkerhet skall ställas för skattens betalning. Underlag för kontroll av skatteredovisningen skall finnas tillgängligt hos representanten.

Verksamhet som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose eget behov räknas som yrkesmässig endast när den drives i bolagsform eller liknande. Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ändamål. Med kommun förstås även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller Bedriver staten, kommun eller kommuner var för sig eller gemen- kommuner var för sig eller gemensamt verksamhet som icke uteslu- samt verksamhet som icke uteslutande tillgodoser egna behov, räk- tande tillgodoser egna behov, räknas verksamheten, när den ej nas verksamheten, när den ej

drives i bolagsform eller liknande, drives i bolagsform eller liknande,

som yrkesmässig till den del den som yrkesmässig till den del den

avser annat än egna behov. Som avser annat än egna behov, om ej

yrkesmässig verksamhet anses all- annat följer av elfte stycket. Som

tid statens järnvägars befordran av yrkesmässig verksamhet anses allvaror, postverkets befordran av tid statens järnvägars befordran av

varor i diligensrörelsen samt post- varor, postverkets befordran av

verkets befordran av postpaket och varor i diligensrörelsen samt post gruppkorsband.

Som yrkesmässig verkets befordran av postpaket och

verksamhet anses vidare alltid gruppkorsband. Som yrkesmässig

kommuns omsättning av vara som verksamhet anses vidare alltid

avses i 8 § 4, transport i samband kommuns omsättning av vara som

med renhållning eller omhänderta- avses i 8 § 4, transport i samband

gande och förstöring av vara. med renhållning eller omhänderta gande

och förstöring av vara.

Om särskilda skäl föreligger kan regeringen förordna att statlig verksamhet, som avser eget behov och som ej enligt sjunde eller åttonde stycket är att anse som yrkesmässig, tills vidare skall anses utgöra yrkesmässig verksamhet.

Verksamhet som medlem i sameby utför enligt rennäringslagen (1971:437) för samebyns räkning anses ej som yrkesmässig.

Verksamhet som utövas vid offentliga bibliotek, vetenskapliga institutioner och därmed jämförliga

11 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

inrättningar räknas som yrkesmässig, till den del den bedrivs i konkurrens med näringsverksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Fastighetsägare, som avyttrar fastighet eller del därav för vilken han medgivits skattskyldighet enligt 2 § fjärde stycket, skall om han fortsätter uthyrnings- eller upplåtelseverksamheten efter försäljningen vara skattskyldig härför till dess han fränt räder fastigheten.

2. Med omsättning förstås enligt denna lag att vara levereras i samband med försäljning, att tjänst utförs eller förmedlas (tillhandahålls) mot vederlag, att betalning uppbärs i förskott eller a conto för beställd vara eller tjänst samt att vara eller tjänst uttas. Med försäljning eller tillhandahållande likställs byte. Med uttag förstås att

a) vara tas i anspråk av den skattskyldige eller överlåts utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, när rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till den skattskyldiges förvärv av varan har förelegat,

b) vara överförs från verksamhetsgren som medför skattskyldighet till verksamhetsgren som ej medför skattskyldighet,

c) skepp, fartyg eller luftfartyg eller del, tillbehör eller utrustning därtill, som vid förvärvet eller införseln har undantagits från skatteplikt enligt 8 § 1, tas i anspråk för ändamål som ej berättigar till sådant undantag,

d) tjänst, som även på annat sätt yrkesmässigt omsätts i verksamhet, utförs eller tillhandahålls av den skattskyldige för egen eller annans räkning utan vederlag eller mot vederlag som understiger det allmänna saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket,

e) tjänst i yrkesmässig byggnadsverksamhet av annan än den skattskyldige tillförs fastighet som innehas eller nyttjas av den skattskyldige för annat ändamål än stadigvarande bruk i byggnadsverksamheten,

f) vara, som utgör omsättnings- f) personbil, som utgör anläggtillgång i skattskyldigs verksamhet, nings- eller omsättningstillgång

utnyttjas av den skattskyldige eller hos den som är skattskyldig för om annan

för privat bruk, när värdet av sättning av sådant fordon, eiler andel privata utnyttjandet är mer än nan vara, som utgör omsättnings ringa.

tillgång i skattskyldigs verksamhet,

utnyttjas av den skattskyldige eller annan för privat bruk, när värdet av det privata utnyttjandet är mer än ringa.

Omsättning enligt första stycket d) anses ej föreligga, om tjänst som uttas avser nyttjande av personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning. Utför skattskyldig själv tjänst för egen räkning anses omsättning enligt första stycket d) föreligga endast om han i samband med tjänsten tar ut vara av mer än ringa värde.

Som omsättning avses ej uttag av vara, som utgör omsättningstillgång, för användning i verksamhet som medför skattskyldighet.

Som omsättning anses icke heller skadevållandes avhjälpande av skada.

12 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Ersättning som erhålles för annat omhändertagande än sådant som avses i 11 § 3 anses icke som omsättning för mottagaren.

Med personbil förstås enligt denna lag även lastbil med skåpkarrosseri och buss, om fordonets totalvikt är högst 3000 kilogram.

3. Den som i egenskap av ombud i eget namn förmedlar vara eller tjänst som anges i 2 § första stycket är skattskyldig om han uppbär likviden för varan eller tjänsten, exempelvis såsom kommissionär vid försäljning i kommission.

Vid försäljning på auktion av vara som utgör omsättningstillgång eller annan anläggningstillgång än byggnad i yrkesmässig verksamhet är den skattskyldig, för vars räkning försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning av företag, som bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som tillkommit för sådant syfte, är auktionsföretaget att anse som skattskyldig återförsäljare. Detta gäller exempelvis auktionsföretag, som förmedlar avsättning av grönsaker, blommor m.m. för odlares räkning och av fiskares fångst. I sådant fall föreligger skattskyldighet både för auktionsföretaget och för den, vars varor säljes på auktionen. I andra fall av försäljning på auktion för annans räkning föreligger icke skattskyldighet för auktionsförrättare.

Vid försäljning på auktion av vara som utgör omsättningstillgång eller annan anläggningstillgång än byggnad i yrkesmässig verksamhet är den skattskyldig, för vars räkning försäljningen sker. Sker auktionsförsäljning av företag, som bildats av producenter för avsättning av deras produktion eller som tillkommit för sådant syfte, är auktionsföretaget att anse som skattskyldig återförsäljare. Detta gäller exempelvis auktionsföretag, som förmedlar avsättning av grönsaker, blommor m. m. för odlares räkning och av fiskares fångst. 1 sådant fall föreligger skattskyldighet både för auktionsföretaget och för den, vars varor säljes på auktionen. I andra fall av försäljning på auktion för annans räkning föreligger inte skattskyldighet för auktionsförrättare för annat än förmedlingsersättning.

Vid försäljning på exekutiv auktion föreligger icke skattskyldighet för den som ombesöijer försäljningen.

till 2 a §8

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5-8 eller 10 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5—8 eller 13 gäller endast när tjänsten avser verksamhet som uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet.

Leverans av vara från annat försäljningsställe på flygplats än exportbutik enligt 27 § tullagen (1973:670) anses ha skett inom landet även när varan är avsedd att medföras av köparen vid utresa ur landet.

Bestämmelserna i sjätte stycket tillämpas inte i de fall när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett försälj -

* Senaste lydelse 1979: 1190.

13 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

ningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 OOO kronor anses dock leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära anslutning till leveransen av köparen har införts till Danmark, Finland eller Norge och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt har erlagts vid införseln enligt tullräkning eller motsvarande handling.

till 7 §

Egendom av sådant slag som avses i 2 kap. 2 § jordabalken och som enligt denna lag anses som fastighet räknas som fastighet även om byggnaden tillhör annan än ägaren till jorden eller om den tillförts byggnad av annan än byggnadens ägare.

Aktie, obligation, biljett, tottse- Aktie, obligation, biljett, lottsedel, presentkort och annan jämför- del, presentkort och annan jämförlig handling anses som vara endast lig handling anses som vara endast

när handlingen omsättes eller in- när handlingen omsätts eller införs

föres som trycksak. Sedel och mynt som trycksak.

anses som vara när fråga uppenbarligen är om samlarobjekt.

till 8 §

Som yrkesmässig sjöfart anses även transport med skepp av eget gods. Undantaget för skepp gäller icke sådan farkost, för vilken förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till huvuduppgiften. Flodspruta, pontonkran, flytdocka och annan till tulltaxenummer 89.03 hänförlig farkost än bärgningsfartyg utgör skattepliktig vara.

Undantaget för fartyg för yrkes- Undantaget för skepp för yrkesmässigt fiske gäller Ma fartyg, som mässigt fiske gäller alla skepp, som

säljes eller införes för att användas säljs eller införs för att användas

vid sådant fiske, oavsett om farty- vid sådant fiske, oavsett om skep get

är särskilt anordnat för detta pet är särskilt anordnat för detta

ändamål. ändamål eller inte.

Undantaget för fartyg för livräddning, gäller endast sådant fartyg som ställes till förfogande för Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne.

Undantaget för gas och annat bränsle gäller icke vara, som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Undantaget för allmän nyhetstidning gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka.

Undantaget för periodisk publikation under 6 gäller svenskt och utländskt alster av angivet slag, som enligt utgivningsplan utkommer med normalt minst fyra nummer om året. Till sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål hänföres endast sammanslutning som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller Svenska korporationsidrottsförbundet eller är representerad inom Sveriges olympiska kommitté. Som försvarsfrämjande sammanslutning räknas endast sammanslutning som anges i 1 § kungörelsen (1970:301) om frivillig försvarsverksamhet eller som har till uppgift att stödja hemvärnets verksamhet.

till 10 §9

Skatteplikt föreligger icke för lagring av vara åt annan än skattskyldig eller för tvätt av utrustning till icke skattepliktigt fartyg eller luftfartyg.

9 Senaste lydelse 1984:357.

14 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tjänst under 1 som avser sådan krigsmateriel, som anges i 8 § under 2 och

som äges av staten, är skattefri.

Med tillverkning på beställning avses förfärdigande av vara av material som huvudsakligen tillhandahålls av beställaren. Till skattepliktig tjänst enligt 1 räknas även inseminering och betäckning av djur.

Som skattepliktig uthyrning anses icke tillhandahållande av mätare, apparat eller dylikt vid abonnemang på gas, vatten, värme, elektrisk kraft, teletjänst eller liknande.

Med servering förstås tillhandahållandet av mat, dryck eller annan serveringsvara för förtäring på stället inom därför iordningställd lokal eller plats.

Förmedling under 1 är skatteplik- Förmedling under 1 är skattepliktig endast när den sker av den som tig endast när den sker av den som

är handelsagent enligt lagen är handelsagent enligt lagen

(1914:45) om kommission, handels- (1914: 45) om kommission, handelsagentur och handelsresande. agentur och handelsresande eller av

auktionsförrättare, som pä offentlig auktion säljer skattepliktig vara för annans räkning, om inte skattskyldighet föreligger för auktionsförrättaren enligt punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 2 §.

Som skattepliktig anses icke ren- Som skattepliktig rengöring

göring äv möbler och annan lös anses inte städning av bostäder och

egendom i samband med rengöring andra lokaler, sotning eller fönsterav bostäder och andra lokaler. putsning.

Med omhändertagande och förstöring avses även omhändertagande av sopor och avfall samt rening av avloppsvatten.

Till skattepliktig tjänst under 5 Till skattepliktig tjänst under 5

hänföres även tjänst som avser in- hänförs även tjänst som avser inredning av byggnad eller anlägg- redning av byggnad eller anläggning. ning. Som skattepliktig tjänst enligt

5 anses inte sådan kontroll eller besiktning som utförs i samband med fastighetsskötares eller vaktföretags normala tillsyn.

Tjänst som innebär bärgning räknas som transporttjänst. Med annonsering avses ackvisition och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upplåtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation eller i s.k. ljustidning.

Till skattepliktig tjänst under 2 hänförs även sådan tjänst som utförs i hav, sjö eller annat vattendrag för förbättring av vattnet.

Som skattepliktig automatisk databehandling räknas inte till någon del tillhandahållande via dataterminal av vara eller tjänst som inte är skattepliktig enligt denna lag.

till 14 §

1 vederlaget eller saluvärdet inräknas mervärdeskatt och annan statlig skatt eller avgift.

SkU 1985/86:17

15 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

Med vederlag avses vid omsättning mot kontant betalning den erhållna likviden minskad med rabatt som direkt avgår från likviden och vid annan omsättning det pris som överenskommits vid avtalets ingående enligt utfärdad faktura eller annan handling. 1 vederlaget skall inräknas avbetalningstillägg och varje annat pristillägg som skall erläggas av köparen enligt avtalet utom ränta.

Vid beräkning av beskattningsvärde eller skattepliktig omsättning får avdrag icke göras för s. k. villkorlig rabatt som utgår vid betalning inom viss tid. Ej heller får avdrag göras för diskonto vid diskontering av kundväxel.

Vid omsättning som innebär att ny eller renoverad bilmotor lämnas till bestämt pris mot att en renoveringsbar bilmotor av samma slag tages i byte utan särskild värdering, skall i beskattningsvärdet icke inräknas något värde för den inbytta motorn. Vad nu sagts gäller även vid annan jämförlig omsättning.

Varas saluvärde bestämmes enligt ortens pris enligt samma grunder som föreskrives i kommunalskattelagen.

Vid sådan försäljning av vara i förening med varans inmontering i fastighet som ej utgör byggnads- eller anläggningsentreprenad och ej ingår såsom ett led i sådan entreprenad, exempelvis försäljning i förening med inmontering av enbart spis eller kylskåp, utgöres beskattningsvärdet av hela vederlaget. Uttages särskild ersättning för inmonteringen, bestämmes beskattningsvärdet för denna del av vederlaget enligt vad som gäller för tjänst som avser fastighet.

Vid skattepliktig omsättning av inventarium eller annan tillgång som tillhör verksamhet utgöres beskattningsvärdet alltid av vederlaget eller saluvärdet eller, i fråga om monteringsfärdigt hus, 60 procent av vederlaget eller saluvärdet.

Utgår gemensamt vederlag vid omsättning av varor eller tjänster, för vilka olika regler för beskattningsvärdets bestämmande gäller eller av vilka en del icke är skattepliktiga, bestäms beskattningsvärdet genom uppdelning av vederlaget efter skälig grund. Motsvarande gäller saluvärde vid uttag.

Vid uttag av tjänst som avser fastighet anses saluvärdet motsvara summan av nedlagda kostnader jämte ränta på eget kapital och värdet av den skattskyldiges eget arbete.

Med monteringsfärdigt hus förstås hus avsett för stadigvarande bruk, som för uppförande på fast grund levereras antingen i form av färdigställda byggnadselement, innefattande fullständig sats av bjälklags-, vägg- och takkonstruktioner, även med tillhörande beklädnads- och isoleringsmaterial, samt byggnadssnickerier, eller på motsvarande sätt färdigmonterat.

Vid omsättning enligt punkt 2 första stycket f) av anvisningarna till 2 § anses som beskattningsvärde ett belopp som överensstämmer med det schablonvärde som enligt 5 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare har fastställts i fråga om tillhandahållande av bilförmån åt anställd.

16 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1985/86:17

till 17 §10

Avdrag för ingående skatt skall styrkas av skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling. Detta gäller dock inte om säljaren enligt 16 § tredje stycket är undantagen från skyldighet att på sådan handling ange skattens belopp och inte heller vid inköp från detaljhandeln, om vederlaget understiger 200 kronor. Rätt till avdrag för ingående skatt som anges i 17 § sjätte stycket föreligger endast om köpehandlingen innehåller sådan uppgift som avses i anvisningarna till 16 § sista meningen.

Avdragsrätten för ingående skatt på driftkostnader för personbil eller motorcykel som utgör inventarium i skattskyldigs verksamhet eller som förhyrs för bruk i sådan verksamhet omfattar alla sådana kostnader oavsett om fordonet helt eller endast delvis används i verksamheten. Används personbil eller motorcykel, som har förhyrts för annat ändamål än yrkesmässig återuthyrning, i mer än ringa omfattning i verksamhet som medför skattskyldighet föreligger avdragsrätt för 50 procent av den ingående skatt som belöper på hyran. Avser ingående skatt i annat fall endast delvis sådant förvärv som omfattas av avdragsrätten eller endast delvis verksamhet som medför skattskyldighet eller verksamhet som endast delvis medför skattskyldighet, skall beloppet av den avdragsgilla ingående skatten bestämmas genom uppdelning efter skälig grund när annat ej följer av 18 § tredje stycket.

Kan det styrkas att vid leverans av vara till skattskyldig här i landet skatt erlagts för utländsk ej skattskyldig leverantörs räkning vid varans införsel, föreligger avdragsrätt för köparen med belopp motsvarande den av tullmyndigheten uttagna skatten, om avdragsrätt förelegat om köparen själv erlagt skatten.

Avdragsrätten för ingående skatt på jordbruksarrende omfattar hela skatten, även om i arrendet ingår värdet av bostad.

Finansieringsföretag äger rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till värdet av vara som enligt köpeavtal återtagits av företaget när det kan visas att köparen helt saknat rätt till avdrag för ingående skatt som hänför sig till dennes förvärv av varan.

Skattskyldigs avdragsrätt omfattar även ingående skatt som hänför sig till avhjälpande av skada som han vållat i sin verksamhet.

Förvärv eller införsel för verksamhet föreligger även när skattskyldigs kostnad härför bestrides av skadevållande eller försäkringsgivare.

Har fastighetsägare inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utförts ny-, till- eller ombyggnad av fastighet medgivits skattskyldighet för uthyrning eller upplåtelse av fastigheten eller del därav enligt 2 § fjärde stycket får han vid redovisningen av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig till byggnadsarbetena till den del de avser lokaler, som upplåts för verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

En fastighetsägare får, i den mån han är skattskyldig för uthyrning eller upplåtelse av fastighet eller del därav enligt 2 § fjärde stycket, inom tre år från förvärvet dra av den skatt som upptagits i ett av säljaren utfärdat intyg enligt 16 § femte stycket. Motsvarande gäller, om

10 Senaste lydelse 1984: 357.

17 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fastigheten används i annan verksamhet som medför skattskyldighet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1986 såvitt avser 8 § och anvisningarna till 7 och 8 §§ och i övrigt den 1 juli 1986.

Äldre bestämmelser gäller fortfarande om upplåtelse, varom skriftligt avtal träffats före ikraftträdandet, av rätt till patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning som avser skattepliktig vara samt nyttjanderätt till system eller program för automatisk databehandling.

De nya bestämmelserna i 6 § gäller i fråga om beskattningsår som börjar vid ikraftträdandet eller senare.

Äldre bestämmelser i 15 § femte stycket om återföring av ingående skatt tillämpas på beslut som meddelas före den 1 juli 1986.

SkU 1985/86:17

18 Motionerna

SkU 1985/86:17

1985/86:189 av Rolf Dahlberg (m), vari yrkas att riksdagen, såvitt gäller skatteplikt för bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med bokföring, beslutar att avslå propositionen och att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om nytt förslag rörande mervärdebeskattning av administrativa tjänster.

1985/86:190 av Pär Granstedt (c) och Karl-Anders Petersson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till ändring i lagen om mervärdeskatt i vad avser 8 § första stycket 1.

1985/86:191 av Jens Eriksson (m), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser ändringen av 8 § första stycket 1.

1985/86:192 av Bo Lundgren (m), vari yrkas att riksdagen beslutar ändra lagen om mervärdeskatt så att skattskyldighet till mervärdeskatt för s.k. kringtjänster behandlas likvärdigt oavsett vilken typ av företag som utför tjänsten.

1985/86:193 av Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser uttagsbeskattning för privat nyttjande av personbilar som utgör anläggningstillgång.

1985/86:194 av Gunnar Biörck i Värmdö (m), vari yrkas att

1. riksdagen genom att själv i all tillämplig lagstiftning iaktta en adekvat terminologi, grundad på regeringsformens distinktion mellan skatter och avgifter, föranleder regeringen och vederbörande myndigheter, inte minst inom tullväsendet, att i förordningar, föreskrifter och informationsbroschyrer tillämpa samma terminologi,

2. riksdagen beslutar att undanta vetenskapliga särtryck från mervärdeskatteplikt i enlighet med vad riksskatteverket anfört till finansdepartementet i skrivelse den 11 mars 1985.

1985/86:195 av Bo Lundgren (m) och Karl-Gösta Svenson (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande en övergripande utredning om mervärdeskatten.

1985/86:196 av Bo Lundgren (m), vari yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen såvitt avser punkt 2.4 Skatteplikt för ADB-program m.m. och punkt 2.5 Datorbaserade informationstjänster m.m.

1985/86:197 av Oskar Lindkvist (s) och Sören Lekberg (s), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslagits om utformningen av eventuell ändring i lagen om mervärdeskatt.

1985/86:198 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp), vari yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser ändring i 8 § första stycket 1 lagen om mervärdeskatt.

1985/86:199 av Erling Bager (fp), vari yrkas att bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med bokföring skall vara skattepliktiga, utom då de tillhandahålls åt fastighetsförvaltare och kreditinstitut.

Inkomna skrivelser

SkU 1985/86:17

Skrivelser har inkommit från Datakonsultföreningen, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Tjänsteförbundet och Boliden ädelmetall.

Utskottet

Beskattning av tjänster

I propositionen föreslås en utvidgning av skatteplikten för tekniska och administrativa tjänster, bl.a. sådana ADB-tjänster som nu inte är skattepliktiga samt bokföring och kamerala tjänster som utförs i samband med bokföring.

Avsikten med att utvidga beskattningen är att eliminera kumulativa skatteeffekter, underlätta tillämpningen och göra mervärdeskatten mera konsumtions- och konkurrensneutral. Den helt dominerande delen av de aktuella tjänsterna är sådana som köps av andra mervärdeskatteskyldiga, och för dem medför enligt propositionen den utökade tjänstebeskattningen en reell kostnadsminskning genom att säljaren i ökad utsträckning kan göra avdrag för den ingående mervärdeskatten på sina investeringar. Om tjänsterna däremot tillhandahålls t.ex. banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag, som inte är skattskyldiga, uppstår en kostnadsökning. I de fall sådana kostnadsökningar uppstår vid köp av datatjänster från gemensamt ägda särskilda bolag kan, framhålls det i propositionen, de negativa effekterna dock undanröjas genom dispenser, liksom då en förening eller ett förbund tillhandahåller anslutna föreningar motsvarande tjänster.

Ett annat problem som finansministern berör är svårigheterna att beskatta importerade tjänster. Genom att köpa tjänster i utlandet kan en icke mervärdeskatteskyldig undvika att betala svensk mervärdeskatt. Härigenom föreligger redan nu en ojämlikhet i konkurrensen mellan svenska och utländska företag, och denna obalans blir ännu mer accentuerad om en utvidgad tjänstebeskattning genomförs. Finansministern finnér det därför angeläget att finna en metod att beskatta importen av tjänster, och han förordar i detta syfte fortsatt utredningsarbete om en mer generaliserad tjänstebeskattning eller införande av någon form av importbeskattning.

I motion 196 framhåller Bo Lundgren (m) att den föreslagna utvidgningen av skatteplikten för ADB-tjänster inte gäller importerade tjänster och att konkurrensen därför kommer att snedvridas till förmån för utländska företag. Motionären befarar också ökade svårigheter beträffande gränsdragningen mellan skattepliktiga och skattefria tjänster. Han yrkar följaktligen avslag på propositionen i denna del.

Oskar Lindkvist och Sören Lekberg (båda s) kritiserar i motion 197 också förslaget såvitt avser data- och bokföringstjänster. Motionärerna anser att den utökade skatteplikten på dessa områden kommer att medföra stora problem för de folkrörelseorganisationer som byggt upp gemensamma administrativa funktioner i särskilda serviceorgan. De begär nu ett riksdags -

uttalande av innebörd att datatjänster samt bokförings- och skrivtjänster som tillhandahålls ”internt” inom banker, försäkringsbolag och bostadssektorn skall undantas från mervärdeskatt.

Även Erling Bager (fp) vänder sig i motion 199 mot de nya reglerna i fråga om bokföring och därmed sammanhängande kamerala tjänster, som enligt hans mening kan förväntas leda till bristande konkurrensneutralitet genom att större banker och fastighetsföretag kommer att utföra tjänsterna i egen regi. Han yrkar därför att riksdagen beslutar undanta dessa tjänster från skatteplikt i de fall de tillhandahålls fastighetsförvaltare och kreditinstitut.

Rolf Dahlberg (m) yrkar på liknande grunder i motion 189 avslag på förslaget såvitt avser bokföring m.m. Han begär dessutom att regeringen skall lägga fram ett nytt förslag om mervärdeskatt på administrativa tjänster. Det förslaget bör enligt motionären vara utformat så att det inte leder till bristande konkurrensneutralitet inom bostadssektorn.

Vid en samlad bedömning delar utskottet regeringens uppfattning att väsentliga fördelar kan vinnas genom att beskattningen på tjänsteområdet utvidgas så att beskattningen kommer att omfatta bl. a. även sådana ADB-tjänster som nu inte är skattepliktiga och bokföringstjänster. Härigenom undanröjs kumulativa effekter, samtidigt som skattesystemet blir enklare och mer i överensstämmelse med vad som gäller i våra konkurrentländer. Utskottet vill inte bestrida att den utvidgade skatteplikten kan komma att medföra kostnadsfördyringar i vissa fall. Utskottet förutsätter emellertid att möjligheten att medge dispens utnyttjas för att förhindra negativa effekter på det bostadssociala området. I vissa motioner och vid uppvaktningar inför utskottet har uttalats farhågor för att ett bifall till propositionen kommer att öka benägenheten att utföra tjänster i egen regi. Enligt utskottets mening bör mervärdeskattens betydelse för en sådan utveckling inte överdrivas och det utgör med hänsyn till de fördelar förslaget måste anses innebära inte något tillräckligt skäl mot reformens genomförande. Vad särskilt gäller problemen med skattefri import av tjänster framgår av propositionen att regeringen är inställd på att söka finna en tillfredsställande lösning. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar de problem som kan uppkomma, så att snabba motåtgärder kan sättas in om de negativa effekterna blir mer påtagliga.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna 189, 196 i denna del, 197 och 199.

När det gäller användningen av datorer för informationslagring och informationsåtervinning görs för närvarande en uppdelning av den tillhandahållna tjänsten i två delar, dels en alltid skattepliktig som avser datorbearbetningen, dels en ibland skattefri och ibland skattepliktig som avser själva informationen. Förslaget i propositionen innebär att skatteplikt för datorbaserad information skall föreligga endast om det följer av de allmänna bestämmelserna i mervärdeskattelagen (ML). Datorns roll blir underordnad och någon uppdelning av vederlaget görs inte. Vissa särbestämmelser föreslås för offentliga bibliotek, vetenskapliga institutioner och liknande.

I motion 196 av Bo Lundgren (m) yrkas avslag på propositionen i denna del, som enligt motionärens mening bygger på alltför osäker grund.

SkU 1985/86:17

21 Utskottet vill för sin del framhålla att den uppdelning som nu görs av datorbaserade informationstjänster är alltför lätt att kringgå och kan anpassas till köparens mervärdeskatteförhållanden. Den ordning som föreslås i propositionen är enligt utskottets uppfattning bättre, och reglerna bör därför ändras nu, trots att de kan komma att behöva omprövas relativt snart med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen. Utskottet tillstyrker följaktligen propositionen och avstyrker motionen även i denna del.

I övrigt har utskottet inte funnit anledning till erinran mot förslaget såvitt avser beskattningen av tjänster. Även i de delar som utskottet inte tagit upp till särskild behandling tillstyrker utskottet således propositionen.

Övriga förslag i propositionen

I propositionen föreslås att det undantag från skatteplikt som gäller för fartyg för yrkesmässigt fiske i fortsättningen inte skall gälla för båtar utan bara för skepp. Däremot befrias sedlar och mynt för samlarändamål från skatt. Vissa hjälporganisationer skall kunna erhålla återbetalning av skatten på förvärv av vara som är avsedd att föras ut ur landet i biståndssyfte. Auktionsföretagens provisioner görs skattepliktiga, liksom bilförsäljarnas privata utnyttjande av fordon som utgör anläggningstillgång i rörelsen. Slutligen föreslås en del ändringar av teknisk natur i reglerna om uthyrning av rörelselokaler och en höjning av gränsvärdet för redovisningsskyldighet till 30000 kr.

I motionerna 190 av Pär Granstedt och Karl-Anders Petersson (båda c), 191 av Jens Eriksson (m) och 198 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (båda fp) yrkas avslag på propositionen såvitt avser slopandet av undantaget för fiskebåtar. Genomgående framhålls de likviditetsproblem som kan uppstå för fiskeriföretag med helårs- eller halvårsredovisning till följd av att fiskeriföretaget blir tvunget att under lång tid betala räntor för innestående mervärdeskatt.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt att samma mervärdeskatteregler i princip bör gälla för fiskare som för andra näringsidkare. De invändningar om likviditetsproblem som framförts finner utskottet - liksom finansministern — överdrivna, och utskottet vill därvid hänvisa till den möjlighet som finns för dem som redovisar hel- eller halvårsvis att i samband med en kostnadskrävande investering tillfälligtvis gå över till tvåmånadersredovisning. Utskottet förutsätter att myndigheterna kommer att medge en sådan tillfällig övergång i de fall motionärerna avser, så att de påtalade problemen undviks. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

När det gäller frågan om att beskatta ett privat utnyttjande av personbilar som utgör anläggningstillgång hos bilförsäljare har avslag på propositionen yrkats i motion 193 av Wiggo Komstedt (m). Motionären åberopar både principiella och praktiska skäl.

Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt att uttagsbeskattningen bör omfatta alla fordon som används privat inom bilhandeln, oberoende av hur fordonet bokförts. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionen.

SkU 1985/86:17

22 Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag.

Övriga motioner

Genom en lagändring 1984 (prop. 1983/84:189, SkU 44) infördes skattefrihet för vissa tjänster som utförs på ett tryckeri i samband med framställningen av en skattefri publikation. Härmed avsågs tjänster som görs integrerat eller i omedelbar anslutning till tryckningen, t.ex. kuvertering, adressering och sortering. Enligt föredragande statsrådets uppfattning, mot vilken utskottet inte fann anledning till erinran, skulle det däremot uppstå avsevärda tillämpningsproblem om man i ML generellt undantog dessa tjänster oavsett vem som utförde dem.

I motion 192 yrkar Bo Lundgren (m) att dessa tjänster skall behandlas likvärdigt oavsett vilken typ av företag som utför tjänsten. Motionären åsyftar närmast bokbinderier.

Utskottet, som anser att motionären inte har framfört några skäl som bör föranleda utskottet att ändra ståndpunkt i frågan, vill i sammanhanget erinra om att ett enskilt bokbinderi gjort en framställning till regeringen med samma syfte som den nu aktuella motionen. Enligt utskottet saknas anledning att föregripa regeringens ställningstagande i frågan, och utskottet avstyrker följaktligen motionen.

I motion 194 yrkar Gunnar Biörck i Värmdö (m) bl.a. att vetenskapliga särtryck skall undantas från mervärdeskatt. Motionären åberopar ett remissyttrande av riksskatteverket över en framställning till regeringen av odontologiska fakulteten vid Karolinska institutet om undantag från skatteplikt vid införandet av vetenskapliga publikationer.

Utskottet finner inte heller i denna fråga skäl att föregripa regeringens ställningstagande utan avstyrker motionen i denna del.

I samma motion yrkas att regering och riksdag och vederbörande myndigheter skall iaktta en korrekt och på regeringsformen grundad terminologi med avseende på skatter och avgifter. Motionären åsyftar bl.a. tullväsendets föreskrifter och broschyrer.

Utskottet är i och för sig ense med motionären i frågan om vikten av att en korrekt terminologi används i författningar och andra föreskrifter men anser samtidigt att något särskilt uttalande härom av riksdagen inte är påkallat. Utskottet vill erinra om att konstitutionsutskottet tidigare har betonat vikten av att de olika utskotten i riksdagen fortlöpande bevakar att intentionerna i regeringsformen tillgodoses i det praktiska arbetet med skatte- och avgiftsfrågorna. Vidare bör framhållas att beredningsgruppen för tullagstiftningsfrågor uppmärksammat dessa terminologiska frågor i ett nyligen framlagt betänkande om en översyn av tullagstiftningen (Ds UD 1985:4).

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen även i denna del.

I motion 195 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (båda m) begärs en ny, övergripande utredning om mervärdeskatten som tar särskild hänsyn till den snabba tillväxten inom tjänstesektorn. Enligt motionärerna leder de förslag som läggs av den pågående mervärdeskatteutredningen inte till ett tillfredsställande helhetsresultat.

Mervärdeskatteutredningen, som arbetat sedan 1971, har hittills avlämnat

SkU 1985/86:17

nio betänkanden. Enligt vad utskottet erfarit avser man inom utredningen att inom en inte alltför avlägsen framtid framlägga ett slutbetänkande. Utredningens uppdrag är att tekniskt granska mervärdeskatten, men den är oförhindrad att peka på sådana problemområden som faller utanför utredningsuppdraget men som enligt utredningens mening ändå bör ses över.

Utskottet vill inte utesluta att det kan föreligga ett behov av en övergripande översyn av mervärdeskatten. Det bör emellertid enligt utskottet i första hand ankomma på regeringen att bedöma behovet av en sådan översyn samt pröva inriktningen och uppläggningen av ett eventuellt nytt översynsarbete. Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan och avstyrker följaktligen motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ADB-program, bokföring m.m.

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1985/86:189,1985/86:196 i denna del, 1985/86:197 och 1985/86:199,

2. beträffande datorbaserade informationstjänster

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1985/86:196 i denna del,

3. beträffande övriga förslag i propositionen såvitt avser beskattning av tjänster

att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

4. beträffande fartyg för yrkesmässigt fiske

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna 1985/86:190, 1985/86:191 och 1985/86:198,

5. beträffande privat utnyttjande av bil

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motion 1985/86:193,

6. beträffande övriga förslag i propositionen att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

7. beträffande s.k. kringtjänster

att riksdagen avslår motion 1985/86:192,

8. beträffande terminologin i lagstiftningen

att riksdagen avslår motion 1985/86:194 yrkande 1,

9. beträffande vetenskapliga särtryck

att riksdagen avslår motion 1985/86:194 yrkande 2,

10. beträffande en ny utredning om mervärdeskatten att riksdagen avslår motion 1985/86:195,

11. beträffande lagförslaget

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan hemställt och anfört antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 11 december 1985 På skatteutskottets vägnar Jan Bergqvist

SkU 1985/86:17

24 Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s)*, Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m)*, Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Lars Hedfors (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk) och Bruno Poromaa (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

ADB-program, bokföring m.m. (mom. 1 och 11 i motsvarande del)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vid en” och slutar med ”och 199” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att vissa fördelar kan vinnas genom att utvidga skatteplikten för tjänster men anser samtidigt att regeringen har underskattat problemen på ADB- och bokföringsområdet, framför allt när tjänsterna tillhandahålls icke skattskyldiga. Utskottet tänker närmast på banker, försäkringsbolag och fastighetsförvaltande företag, vilka enligt vad utskottet kan bedöma får vidkännas påtagliga kostnadsökningar om förslaget genomförs. Från rättssäkerhetssynpunkt är det inte tillfredsställande att ett dispensinstitut skall utgöra korrigeringsmedel, eftersom beslut att medge eller vägra dispens måste grundas på ett visst mått av godtycke. Någon betryggande garanti mot ej avsedda kostnadsökningar inom de berörda sektorerna utgör i varje fall inte dispensinstitutet, och det kan dessutom — som påpekas i motion 197 - förekomma att andra organisationer valt att samla administrativa funktioner i särskilda serviceorgan, vars tjänster på ADB- och bokföringsområdet nu föreslås bli skattepliktiga. I det perspektivet ligger det nära till hands att befara en ökning av benägenheten att uföra tjänsterna i egen regi hos de företag och organisationer som har kapacitet till det. Utskottet finner det inte förenligt med principen om neutralitet i beskattningen att reglerna utformas så att storskalig verksamhet främjas på bekostnad av annan verksamhet. Särskilt inom bostadssektorn torde förslaget få konkurrenssnedvridande effekter, och kostnadsökningarna torde enligt utskottets bedömning i stor utsträckning drabba privata fastighetsägare och mindre bostadsrättsföreningar. Utskottet finner att avsaknaden i propositionen av en mera ingående analys av de ekonomiska effekterna utgör en allvarlig brist.

En annan svaghet i propositionen är att konkreta förslag saknas om hur man skall angripa problemet med skattefri tjänsteimport. Genom att de ifrågavarande tjänsterna inte beskattas om de utförs i utlandet skapas enligt utskottet en ohållbar konkurrenssituation för svenska företag som produce -

SkU 1985/86:17

rar motsvarande tjänster inom Sverige. Utskottet kan inte nöja sig med de något obestämda besked om fortsatt utredningsarbete som lämnas av finansministern.

De olägenheter — bristen på konkurrensneutralitet m.m. — som utskottet pekat på är enligt utskottets mening av så allvarlig beskaffenhet att förslaget bör avslås i vad det avser ADB- och bokföringstjänster. Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag som innehåller en godtagbar lösning på de berörda problemen. Utskottet avstyrker följaktligen propositionen i denna del och tillstyrker motionerna 189,196 i motsvarande del och 199, varigenom även motion 197 får anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 och 11 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:189, 1985/86:196 i denna del och 1985/86:199, med anledning av motion 1985/86:197 samt med avslag på proposition 1985/86:47 i denna del beslutar beträffande lagförslaget

dels såvitt avser 7 § fjärde stycket att orden ”rätt att nyttja system eller program för automatisk databehandling” skall utgå, dels såvitt avser 10 § första stycket att de föreslagna ändringarna under punkterna 8 och 11 skall utgå,

Datorbaserade informationstj änster (mom. 2 och 11 i motsvarande del)

2. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det förslag som läggs fram i propositionen bör enligt finansministern ses som en provisorisk lösning som relativt snart kan behöva omprövas med hänsyn inte minst till den snabba tekniska utvecklingen. Utskottet anser liksom motionären att man inte bör införa beskattningsregler på så lösa grunder. Bl.a. kommer - som departementschefen själv framhåller - vissa dataföretag att även i fortsättningen få en blandad verksamhet. Utskottet anser att departementschefen har underskattat de gränsdragningsproblem som därvid måste uppkomma, inte minst mot bakgrund av det skiftande utbud av informationstjänster som dataföretagen tillhandahåller. Att knyta an skatteplikten till innehållet i och syftet med den tillhandahållna informationen kommer att ställa de tillämpande myndigheterna inför svåra tillämpningsproblem. Möjligheterna att rubricera tillhandahållna tjänster på olika sätt i skatteundandragande syfte kommer enligt utskottets uppfattning i stort sett att kvarstå. Vidare anser utskottet att möjligheterna till skattefri import på detta tjänsteområde är särskilt belastande för systemet och kan leda till allvarliga konkurrensnackdelar på hemmamarknaden för de svenska dataföretagen.

SkU 1985/86:17

dels att utskottet under mom. 2 och 11 i motsvarande del bort hemställa att riksdagen med bifall till motion 1985/86:196 i denna del och med avslag på propositionen i denna del beslutar beträffande lagförslaget dels såvitt avser anvisningarna till 10 § att sista stycket i förslaget skall utgå,

dels såvitt avser punkt 1 av anvisningarna till 2 § att elfte stycket i förslaget skall utgå,

S.k. kringtjänster (mom. 7)

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse: Genom 1984 års lagändring infördes skattefrihet för s.k. ”kringtjänster”, t.ex. kuvertering, adressering och sortering, som sker på tryckeri i samband med framställningen av skattefria publikationer. Om samma tjänster utförs i annat sammanhang är de däremot skattepliktiga. Härigenom har en obalans byggts in i lagstiftningen, och utskottet anser att regeringen snarast bör lägga fram förslag som undanröjer denna ojämlikhet. Det sagda bör ges regeringen till känna. Med detta tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:192 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Vetenskapliga särtryck (mom. 9)

4. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”även i denna del” bort ha följande lydelse: Regeringen har tidigare genom särskilt beslut undantagit doktorsavhandlingar från skatteplikt till mervärdeskatt. Riksskatteverket har i sitt remissyttrande funnit det följdriktigt att undanta även särtryck från vetenskapliga tidskrifter och anvisat en lämplig gränsdragning. Utskottet anser att regeringen bör ta fasta på verkets förslag. Ett riksdagsuttalande härom är enligt utskottets mening befogat, och utskottet tillstyrker följaktligen motionen.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:194 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Fartyg för yrkesmässigt fiske (mom. 4)

1. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

SkU 1985/86:17

27 Vi vill understryka att ett slopande av skattefriheten för fiskebåtar riskerar att främst drabba kust- och insjöfiskarena, då dessa i regel har fartyg som är mindre än tolv meter långa. Många av dessa fiskeföretag torde - som motionärerna framhåller - redovisa sin mervärdeskatt hel- eller halvårsvis och har därför långa tidsperioder mellan avstämningarna. Allvarliga likviditetsproblem kan uppstå om fiskeföretaget under lång tid måste betala räntor för innestående mervärdeskatt. Härtill kommer problemen för dem som på grund av den höjda gränsen för redovisningsskyldighet helt bortkopplas från redovisningssystemet.

Vi utgår ifrån att skattemyndigheterna tillämpar redovisningsbestämmelserna som utskottet angett, varigenom de nämnda problemen torde kunna elimineras. Vi förutsätter att regeringen uppmärksamt följer effekterna av de nya reglerna och vidtar åtgärder om de ekonomiska påfrestningarna för dem som berörs av de nya reglerna trots allt visar sig bli besvärande.

S. k. kringtjänster(mom. 7)

2. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta Bjelle (fp) och Karl-Anders Petersson (c) anför:

Att s. k. kringtjänster undantas från beskattning endast när de utförs av tryckeri i samband med framställningen av en skattefri publikation är betingat av praktiska skäl. Vi delar i sak uppfattningen att man då det gäller dessa tjänster byggt in en från principiell synpunkt olämplig obalans i beskattningen, men man kan enligt vår uppfattning inte bortse från de administrativa problem som en eventuell ändring av reglerna skulle kunna medföra. Saken bör alltså enligt vår mening bedömas i ett större sammanhang och vi anser oss inte på grund av vad som anförts i motionen ha skäl att nu påkalla några ändringar av reglerna eller ett tillkännagivande av riksdagen, desto mindre som frågan är under beredning inom regeringskansliet och ett ställningstagande av regeringen är att förvänta inom kort. För dagen har vi alltså inget yrkande, men vi förbehåller oss rätten att återkomma i lämpligt sammanhang.

En ny utredning om mervärdeskatten (mom. 10)

3. Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anför:

Mot bakgrund av den snabba tillväxt som kan förväntas ske inom

tjänstesektorn i framtiden delar vi den bedömning som görs av motionärerna bakom motion 195 att mervärdebeskattningen bör bli föremål för en mer genomgripande översyn än som ryms inom den pågående mervärdeskatteutredningens uppdrag. Ett sådant större utredningsarbete är också - som någon remissinstans framhållit - motiverat av att mervärdeskattelagen tenderar att utvecklas till ett ohanterligt lappverk i stil med kommunalskattelagen. Utredningen bör vara parlamentariskt förankrad och inriktad på att åstadkomma ett tillfredsställande helhetsresultat.

Vi förutsätter att regeringen som utskottet anfört uppmärksammar detta behov och tar erforderliga initiativ. Vi anser oss därför inte nu ha anledning att påkalla ett uttalande av riksdagen.

SkU 1985/86:17

gotab Stockholm 1985 83808