Om vissa mervärdeskattefrågor

Skatteutskottets betänkande 1986/87:34

om vissa mervärdeskattefrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vissa motioner med mervärdeskatteanknytning från den allmänna motionstiden. I motionerna tas bl.a. upp frågor om skattskyldighet för patentbyråverksamhet och vissa gymnasieskolor. Vidare behandlas mervärdeskatten på livsmedel och på ett visst uppslagsverk. Slutligen berörs reglerna för dagstidningar, mervärdeskatten inom transportsektorn och försäljningen i flygplatsbutiker.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Reservationer har avgivits av vpk beträffande nedsatt eller slopad mervärdeskatt på baslivsmedel och av c beträffande en minskning av skattebelastningen på baslivsmedel. Dessutom har fyra särskilda yttranden fogats till betänkandet.

Motioner

1986/87:Sk462 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en differentiering av mervärdeskatten.

1986/87: Sk518 av Catarina Rönnung m .fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att motionen bör beaktas av den av finansministern aviserade parlamentariska utredningen angående en översyn av mervärdeskatten.

1986/87:Sk519 av Hans Göran Franck (s) och Stig Gustafsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt för patentbyråverksamhet.

1986/87:Sk527 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen kontaktar övriga nordiska länder för att få en ändring till stånd av den lag som förhindrar mervärdeskattefri försäljning på de nordiska flygplatserna.

1986/87:Sk539 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av mervärdeskatten på baslivsmedel, innebärande att skatten i ett första steg minskas med 10 procentenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr34

Rättelse-, S. 13 rad 18 Står: (mom. 9) Rättat till: (mom. 10)

SkU

1986/87:34

1986/87:Sk540 av Alf Svensson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tidning som av presstödsnämnden förklarats vara publikation av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådan enligt lagen om mervärdeskatt.

1986/87:Sk541 av Ivar Franzén (c) och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om ett förslag om lägre skatt/pris på svenska baslivsmedel enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.

1986/87:Sk555 av Helge Hagberg (s) och Lars Svensson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att gymnasieskolor med byggnadsverksamhet, i likhet med skogs- och lantbruksskolor samt gymnasieskolor som bedriver trädgårdsnäring, inte undantas från skattskyldighet till mervärdeskatt.

1986/87:Sk564av 1986/87:Jo252 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av konsekvenserna vid skilda tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsmedel.

1986/87:Sk565 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Jo254 — yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av mervärdeskatten på livsmedel i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk566 av Marianne Karlsson (c) vari - med hänvisning till motion 1986/87:Jo530 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kunskaper bör inhämtas för genomförande av mervärdeskattens borttagande på baslivsmedel.

1986/87 :Sk577 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mervärdeskatt för patentbyråverksamhet.

1986/87:Sk592 av Olle Grahn m.fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga och med hänvisning till motion 1986/87:T233 — yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift att överväga hur mervärdeskatten skall tas ut inom de olika trafikslagen för att konkurrensneutralitet skall uppnås.

Gällande rättm.m.

Patentbyråverksamhet

Det skattepliktiga tjänsteområdet enligt mervärdeskattelagen (1968:430), ML, är huvudsakligen inriktat på tjänster som avser varor. Alla tjänster som inte anges särskilt i 10 § ML är skattefria, och bl.a. faller de flesta personliga tjänster och liknande utanför beskattningen. Andra tjänster som inte beskattas är sådana som tillhandahålls av advokater, fastighetsmäklare, banker, fondkommissionärer, försäkringsrörelser och lånerörelser. I enlighet med de allmänna reglerna är också patentbyråernas verksamhet skattefri.

SkU 1986/87:34

2 Genom lagstiftning hösten 1985 (SFS 1985:1116; prop. 1985/86:47, SkU 17), som trädde i kraft den 1 juli 1986, utvidgades det skattepliktiga tjänsteområdet till att i större omfattning än tidigare inrymma tekniska och administrativa tjänster. Ändringarna innebär bl.a. att uppfinnare blir skattskyldiga när verksamheten är att anse som yrkesmässig. I sitt betänkande uteslöt inte utskottet att det kunde föreligga ett behov av en övergripande översyn av mervärdeskatten, men utskottet ansåg samtidigt att det i första hand ankom på regeringen att bedöma behovet av en sådan översyn samt pröva inriktningen och uppläggningen av ett eventuellt nytt översynsarbete.

Gymnasieskolor med byggnadsverksamhet

Genom lagstiftning under hösten 1986 undantogs gymnasieskolor med byggnadsverksamhet — liksom annan verksamhet utom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring - från skattskyldighet till mervärdeskatt (SFS 1986:1382; prop. 1986/87:44, SkU 8). Lagändringen träder i kraft den 1 juli 1987. Till grund för lagförslaget låg mervärdeskatteutredningens betänkande (Ds Fi 1985:14).

Baslivsmedel

Som ett resultat av riksdagens behandling under hösten 1982 av ett regeringsförslag om höjning av mervärdeskatten tillsattes i januari 1983 en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier och med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att helt eller delvis befria livsmedel från mervärdeskatt. Utredningen - med undantag av dess vpk-ledamot — avvisade tanken på en sådan skattedifferentiering (SOU 1983:54).

När utskottet vid 1983/84 års riksmöte behandlade en vpk-motion med yrkande om befrielse från mervärdeskatt på livsmedel anförde utskottet följande (SkU 1983/84:44 s. 14-15):

Vid sin ingående prövning av de argument som kunde anföras för och emot en befrielse av mervärdeskatt på livsmedel fann kommittén att ett utbyte av livsmedelssubventionerna mot en sänkt mervärdeskatt på livsmedel skulle innebära en omfördelning till barnfamiljernas och låginkomsttagarnas nackdel, att såväl subventionerna på vissa baslivsmedel som mer direkta åtgärder riktade till utsatta grupper var överlägset mer effektiva när det gällde att förbättra barnfamiljernas och låginkomsttagarnas ekonomiska situation, att en sänkt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel, sett som en isolerad åtgärd och räknat i absoluta belopp, främst skulle komma höginkomsttagarna till del, att barnfamiljer med en disponibel inkomst under 75 000 kr. per år skulle missgynnas av en momsbefrielse både relativt och i absoluta belopp jämfört med hushåll med samma inkomst men utan barn och att ett system med olika mervärdeskatt på livsmedel och övriga varor och tjänster skulle skapa betydande administrativa problem och kostnadsökningar inom såväl statsförvaltningen som näringslivet, försvåra skattekontrollen och öppna nya möjligheter till skattefusk.

Utskottet biträdde kommitténs uppfattning och riksdagen beslutade avslå motionen. Därefter har riksdagen vid flera tillfällen - senast i mars 1986 - avslagit motionsyrkanden av liknande innebörd (SkU 1985/86:34).

SkU 1986/87:34

3 Visst uppslagsverk

SkU 1986/87:34

Staten har genom statens kulturråd engagerat sig ekonomiskt i utgivningen av ett stort svenskt uppslagsverk. Svenska sparbanksföreningen och staten har till detta projekt bidragit med vardera 8,5 milj. kr. och slutit avtal med bokförlaget Bra Böcker om utgivningen (jfr prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 508, KrU 20).

Böcker är inte undantagna från skatteplikt enligt ML, och skatteutskottet — liksom dessförinnan bevillningsutskottet - har tidigare avstyrkt motionsyrkanden om skattebefrielse för böcker med hänvisning till mervärdeskattens generella karaktär (BeU 1969:25, SkU 1972:18, SkU 1973:62).

Publikationer av dagspresskaraktär

Enligt 8 § 5) ML är allmänna nyhetstidningar undantagna från skatteplikt. I anvisningarna till lagrummet sägs att undantaget gäller sådan publikation av dagspresskaraktär som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka. För att dagspresskaraktär skall anses föreligga krävs enligt praxis att den allmänna nyhetsrapporteringen har en inte alltför obetydlig omfattning i förhållande till övrigt innehåll.

Det statliga stödet till dagspressen i form av olika bidrag regleras i förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar. Som dagstidning anses enligt förordningen en allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka, har ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och i huvudsak distribueras inom landet. Presstödsnämnden beslutar om stöd enligt förordningen. I ärenden om olika bidrag får presstödsnämndens beslut inte överklagas.

Förra året avstyrkte utskottet en motion som gick ut på att skattemyndigheterna skulle åläggas följa presstödsnämndens bedömning i fråga om tidningar som av nämnden betraktats som publikation av dagspresskaraktär. Utskottet anförde följande (SkU 1985/86:34):

Utskottet vill inte bestrida att bedömningen av en publikations dagspresskaraktär kan skifta mellan skattemyndigheterna och presstödsnämnden, trots att definitionen i väsentliga delar är densamma i de olika författningar som skall tillämpas. Risken för ett sådant resultat av rättstillämpningen uppmärksammades redan i 1976 års proposition om statligt stöd till dagspressen (prop. 1975/76:131), vari uttalades att samråd mellan presstödsnämnden och riksskatteverket borde ske vad gällde tillämpningen av definitionen av dagstidning. Samtidigt betonades att riksskatteverket, länsstyrelserna och presstödsnämnden borde vara obundna av varandras beslut i dessa frågor. Dessa uttalanden gäller enligt utskottets mening än i dag, och utskottet är inte berett att förorda en ordning som innebär att man fråntar beskattningsmyndigheterna befogenheten att göra en självständig bedömning i skattefrågan. Vad gäller den av motionären påtalade olikheten i tillämpningen mellan olika länsstyrelser vill utskottet peka på att gängse överklagningsvägar står öppna för den som vill ändra ett beslut som vederbörande anser vara felaktigt.

4 Transportsektorn

SkU 1986/87:34

Skepp för yrkesmässig sjöfart och luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg är enligt 8 § 1) ML undantagna från skatteplikt när varan säljs eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning, Tillverkare av sådana varor är enligt 2 § 2) ML tekniskt skattskyldiga, vilket innebär att den ingående skattebelastningen får avlyftas enligt de allmänna avdragsreglerna. Ett undantag för fartyg eller luftfartyg gällde även för den tidigare allmänna varuskatten och motiverades med att det inte framstod som tekniskt möjligt att upprätthålla en generellt verkande beskattning inom ett så internationellt inriktat område som sjöfarten och luftfarten.

För tåg, buss och materiel till sådana transportmedel gäller inte motsvarande undantag. Sådan materiel är således skattepliktig enligt allmänna regler.

När det gäller själva transporttjänsten föreligger skatteplikt för transport som inte utgör personbefordran eller förmedling av sådan transport (10 § första stycket 6) ML). Motivet att ställa persontrafiken utanför mervärdeskatten är att undvika ”en från flera synpunkter icke önskvärd förskjutning av kostnads- och konkurrensläget för den kollektiva trafiken i förhållande till privatbilismen” (departementschefens uttalande i proposition 1968:1 bil. 1 s. 19).

Utskottet behandlade förra året ett motionsyrkande som gick ut på en likabehandling av tåg- och flygmateriel i mervärdeskattehänseende. Utskottet anförde (1985/86:34):

Som framgår av den tidigare redogörelsen är flygmateriel, liksom fartygsmateriel, skattefri och detta förhållande hänger samman med svårigheterna att upprätthålla en generellt verkande beskattning inom dessa internationellt inriktade områden. I fråga om tågmateriel förhåller det sig inte så, och där gäller således de allmänna skattepliktsbestämmelserna. Den ojämlikhet i konkurrensen detta innebär bör enligt utskottet inte överdrivas, och utskottet vill i det sammanhanget erinra om att alla persontransporter är fritagna från skatt. Att undanta tågmateriel från skatteplikt skulle för övrigt enligt utskottet innebära att konkurrensförhållandet gentemot andra markbundna transportmedel rubbades.

Flygplatsbutiker

I samband med en nordisk överenskommelse år 1980 om gränshandeln mellan Danmark, Norge, Finland och Sverige infördes ett förbud mot skattefri försäljning på flygplatser med undantag av den försäljning som bedrivs i s.k. exportbutiker. Förbudet har införts i anvisningarna till 2 a § ML - en ny paragraf - vari föreskrivs att leverans av vara från annat försäljningsställe på flygplats än exportbutik skall anses ha skett inom landet. I utskottets betänkande 1979/80:19 betonades att regleringen av flygplatsförsäljningen inte berodde på några svenska önskemål utan på att de övriga nordiska länderna ställt förbudet mot skattefri försäljning som ett oavvisligt krav för att tillmötesgå de svenska önskemålen beträffande gränshandeln.

Med hänsyn till fördelarna med att få överenskommelsen till stånd ville utskottet inte motsätta sig att den fullföljdes även i den delen som avsåg det nämnda förbudet.

Sedan förbudet infördes har utskottet vid flera tillfällen behandlat frågan om att upphäva förbudet. Utskottet har därvid i princip ställt sig positivt till tanken att genom förhandlingar åstadkomma lättnader i förbudet inom ramen för det nordiska gränshandelsavtalet (se t.ex. SkU 1984/85:42). I sitt senaste betänkande angående denna fråga noterade utskottet att man från svensk sida tagit upp frågan med övriga nordiska länder men utan nämnvärt resultat. Utskottet ansåg att anledning saknades att påkalla ytterligare åtgärder (SkU 1985/86:34).

Utskottet

Patentbyråverksamhet

I motionerna Sk519 av Hans Göran Franck och Stig Gustafsson (båda s) och Sk577 av Margit Gennser (m) begär motionärerna att regeringen så snart som möjligt lägger fram förslag som innebär att patentbyråerna blir skattskyldiga för sin verksamhet. Enligt motionärerna leder den nuvarande ordningen till att de uppfinnare som köper patentbyråernas tjänster drabbas av kumulativa effekter av mervärdeskatten. Motionärerna framhåller också att patentombudsföreningen har gjort en framställning hos regeringen om skattskyldighet för patentbyråerna och att remissinstanserna ställt sig positiva härtill. Enligt motionärernas uppfattning bör därför ett förslag läggas fram utan vidare utredning.

Utskottet anser att remissutfallet över den framställning motionärerna åsyftar inte har varit så entydigt positiv som motionärerna gör gällande. Olika remissinstanser har bl.a. pekat på problem som kan uppkomma om patenbyråverksamhet till skillnad från annan jämförbar tjänsteproducerande verksamhet blir mervärdeskattepliktig. Härtill kommer att patenbyråverksamhet knappast torde belastas med ingående skatt i nämnvärt större omfattning än exempelvis affärsjuridisk verksamhet, som också ställts utanför mervärdeskatten. Enligt ett frågesvar som finansministern nyligen lämnat i kammaren avser regeringen att inom kort tillsätta en utredning om mervärdeskatten, som framför allt skall granska det skattepliktiga tjänsteområdet. Det finns enligt utskottets uppfattning anledning att avvakta resultatet av detta utredningsarbete innan man utvidgar skatteplikten på detta område. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk519 och Sk577.

Gymnasieskolor med byggnadsverksamhet

I motion Sk555 yrkar Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s) att gymnasieskolor även i fortsättningen skall vara skattskyldiga till mervärdeskatt. Den lagändring som träder i kraft den 1 juli i år och som innebär att bl.a. gymnasieskolor med byggnadsverksamhet ställs utanför mervärdeskatten kommer enligt motionärerna att missgynna dessa skolor i förhållande till andra byggföretag på marknaden genom att mervärdeskatten kommer att belasta produktionskostnaderna för dessa skolors verksamhet.

SkU 1986/87:34

6 Som framgår av den inledande redogörelsen beslutades den lagändring i ML som motionärerna åsyftar så sent som i höstas av riksdagen. Utskottet finner inte anledning att redan nu innan ändringen trätt i kraft delvis upphäva den nya lagstiftningen. Till saken hör att mervärdeskattereglerna för byggnads- och anläggningsverksamhet - utskottet tänker särskilt på reduceringsreglerna - bestämts med utgångspunkt i att verksamheten bedrivs yrkesmässigt, och det kan enligt utskottets uppfattning ifrågasättas om yrkesskolorna kan likställas med den professionella byggnadsbranschen i detta hänseende. Bl.a. torde yrkesinriktade utbildningsvägar inte i samma utsträckning som byggföretagen arbeta med arbetsmarknadsmässiga löner, vilket för övrigt ger dem en fördelaktigare konkurrenssituation vid mera arbetsintensiva reparations- och underhållsarbeten när de nu befrias från skyldigheten att redovisa mervärdeskatt. De schabloner som gäller för byggnadsföretagens mervärdeskatteredovisning ger av naturliga skäl olika effekter för olika typer av företag och olika slags byggnationer. Utskottet vill också erinra om att den ifrågavarande lagändringen bl.a. motiverats med de praktiska och administrativa fördelar som det innebär att undanta de yrkesinriktade gymnasieskolorna från mervärdeskatten.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk555.

Livsmedel

I motion Sk565 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas - med hänvisning till motivering i motion Jo254 — en avveckling av mervärdeskatten på livsmedel eller en ökning av livsmedelssubventionerna så att mervärdeskattens fördyrande effekt på priset tas bort. Även i motion Sk539 av Alf Svensson (c) begärs ett successivt slopande av mervärdeskatten på livsmedel, till en början med 10 procentenheter i kombination med en höjning med 1,9 % av mervärdeskatten för andra varor och tjänster. Marianne Karlsson (c) begär i motion Sk566 - med motivering i motion Jo530 - ett uttalande av riksdagen att kunskaper bör inhämtas för att möjliggöra en avveckling av mervärdeskatten på livsmedel. Genomgående åberopas i motionerna principiella och fördelningspolitiska skäl.

Utskottet har tidigare utförligt motiverat varför man enligt utskottets mening bör avstå från att slopa eller differentiera mervärdeskatten på livsmedel (se den inledningsvis lämnade redogörelsen). Utskottet, som vidhåller sin uppfattning i denna fråga, vill framhålla att de effekter motionären efterlyser, dvs. en bättre standard för barnfamiljerna, kan åstadkommas på andra sätt som både är enklare att administrera och mer effektiva från fördelningssynpunkt. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk565, Sk539 och Sk566.

Bengt Westerberg m.fl. (fp) begär i motion Sk462 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att mervärdeskatten på livsmedel inte bör slopas eller sänkas. Enligt motionärernas uppfattning bör mervärdeskatten så långt som möjligt vara konkurrensneutral och skilda skattesatser undvikas.

Riksdagen har tidigare vid upprepade tillfällen följt utskottet i denna

SkU 1986/87:34

fråga, och något tillkännagivande med den innebörd som föreslås i fpmotionen torde därför inte behövas. Utskottet avstyrker följaktligen också motion Sk462 i denna del.

Karl Erik Olsson m.fl. (c) begär i motion Sk564 - med hänvisning till motivering i motion Jo252 — en redovisning av konsekvenserna av olika tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsmedel. Motionärernas grundinställning är att skattebelastningen på mat bör sänkas.

Utskottet vill inte bestrida att de olika mekanismer som ligger bakom livsmedelspriserna, beskattningens och subventionernas effekter på prissättningen, konsumenternas och producenternas beteenden vid olika statliga ingripanden m.m. är angelägna frågor som är värda en genomlysning. De rent beskattningstekniska frågorna är således bara ett delområde av ett problemkomplex som bör ses i ett större sammanhang. Utskottet vill därvid peka på att olika utredningsbetänkanden, rapporter och studier lagts fram under senare år, där hithörande och angränsande frågor behandlats. Sålunda har, som nyss nämnts, utredningen om differentierad mervärdeskatt i betänkandet SOU 1983:54 Skall matmomsen slopas? utrett förutsättningarna för och konsekvenserna av att slopa eller sänka mervärdeskatten på livsmedel och även analyserat livsmedelssubventionernas effekter i olika hänseenden. Vidare har expertgruppen för studier i offentlig ekonomi lagt fram olika rapporter som är av intresse i detta sammanhang, bl.a. Ds B 1982:7 Inkomstfördelningseffekter av livsmedelssubventioner och Ds Fi 1984:8 Är subventioner effektiva?. Även långtidsutredningen 1987 har i en nyligen genomförd specialstudie Svenskt jordbruk (inkl. trädgårds- och fiskenäring) - framtidsbedömningar, problem och alternativ (bil. 13 till LU 87) varit inne på detta område.

De frågor som motionärerna aktualiserat har således tagits upp och analyserats på olika sätt under de senaste åren, och utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att ägna frågorna uppmärksamhet. Utskottet finner däremot inte anledning att påkalla en särskild redovisning av det slag motionärerna begär och avstyrker därför motion Sk564.

I motion Sk541 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (båda c) begär motionärerna ett förslag om lägre skatt eller pris på svenska baslivsmedel enligt ett system som innebär att tre miljarder kronor av mervärdeskatteintäkterna går tillbaka till jordbrukarna i form av arealersättning. Ett sådant system skulle enligt motionärerna ha inte bara praktiska utan även fördelningspolitiska, jordbrukspolitiska och regionalpolitiska fördelar.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen tidigare i princip tagit avstånd från specialdestination av skatter. Redan av denna anledning ställer sig utskottet skeptiskt till tanken att reservera en viss del av intäkterna av mervärdeskatten för det ändamål som motionärerna föreslår. Även i andra avseenden finner utskottet förslaget tveksamt. Utskottet tänker härvid bl.a. på det förhållandet att produktionsvärdet per hektar odlingsbar mark torde variera mycket kraftigt. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen tillsatt en arbetsgrupp — den s.k. spannmålsgruppen - med uppgift att lägga fram förslag om långsiktiga lösningar i fråga om åkerarealens användning i framtiden. Detta arbete torde komma att ytterligare belysa de frågor som tas upp i motionen. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk541.

SkU 1986/87:34

8 Visst uppslagsverk

SkU 1986/87:34

I motion Sk518 av Catarina Rönnung m.fl. (s) begär motionärerna befrielse från mervärdeskatt för ett nytt svenskt uppslagsverk som är under utgivning. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna bidra till att göra verket överkomligt för andra än köpstarka grupper.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare har ställt sig avvisande till att ta bort mervärdeskatten på böcker i allmänhet med hänsyn till mervärdeskattens generella karaktär. I vad särskilt gäller det av motionärerna åsyftade uppslagsverket utgår - som framgår av inledningen till detta betänkande - ett statligt bidrag om 8,5 milj. kr. till utgivningen. Utskottet avstyrker motion Sk518.

Publikation av dagspresskaraktär

I motion Sk540 återkommer Alf Svensson (c) med en begäran om ett riksdagsuttalande att tidningar som av presstödsnämnden bedömts vara publikationer av dagspresskaraktär också skall betraktas som sådana enligt ML. Motionären pekar på flera publikationer, som i skattehänseende bedömts sakna dagspresskaraktär av regeringsrätten, trots att produktionsbidrag utgår för dem. Vidare föreligger enligt motionären skiljaktigheter i rättstillämpningen mellan olika länsstyrelser.

Som framgår av den inledande redogörelsen har utskottet tidigare betonat att skattemyndigheterna och presstödsnämnden bör vara obundna av varandras beslut rörande tillämpningen av den författningsenliga definitionen av en dagstidning men också pekat på lämpligheten av ett samråd mellan myndigheterna i dessa frågor. Liksom tidigare tar utskottet avstånd från tanken att frånta beskattningsmyndigheterna befogenheten att göra en självständig bedömning i skattefrågan. Vad gäller den påstådda olikheten i tillämpningen vill utskottet ånyo erinra om möjligheten att överklaga beslut samt att det i första hand ankommer på RSV att verka för en likformig tillämpning. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Sk540.

Transportsektorn

I motion Sk592 av Olle Grahn m.fl. (fp) begärs bl.a. en närmare utredning av mervärdeskatten inom transportsektorn i syfte att uppnå konkurrensneutralitet på området. Motionärerna pekar på det förhållandet att persontrafik men inte annan trafik är befriad från mervärdeskatt och att statens järnvägar (SJ) men inte flyget betalar mervärdeskatt på sina investeringar.

En översikt över gällande rätt på området har tidigare lämnats. Utskottet vill erinra om att undantaget för fartygs- och flygmateriel är betingat av svårigheten att på så internationellt inriktade områden som sjöfarten och flyget upprätthålla en generellt verkande beskattning och att skattebefrielsen för persontransporter hänger samman med en önskan att undvika en förskjutning av kostnads- och konkurrensläget för den kollektiva trafiken i förhållande till privatbilismen. Till saken hör också att SJ erhåller statliga subventioner för sin verksamhet. Utskottet har - som nyssnämnts - tidigare

pekat på behovet av en övergripande översyn av mervärdeskatten, och det torde närmast ankomma på regeringen att bedöma huruvida även trafiksektorn skall tas upp i detta utredningssammanhang. Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk592 i denna del.

Flygplatsbutiker

I motion Sk527 begär Lennart Brunander (c) att regeringen kontaktar de övriga nordiska länderna för att häva förbudet mot mervärdeskattefri försäljning på de nordiska flygplatserna. Den nuvarande ordningen drabbar enligt motionären de butiksägare orättvist som har butik i flygplatsernas transithallar.

Som framgår av den inledande redogörelsen har sådana initiativ som motionären efterlyser tidigare tagits av regeringen, dock utan nämnvärt resultat. Utskottet förutsätter att regeringen ägnar frågan fortsatt uppmärksamhet. För närvarande saknas emellertid enligt utskottet anledning att påkalla ytterligare åtgärder. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk527.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande patenbyråverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk519 och 1986/87:Sk577,

2. beträffande gymnasieskolor med byggnadsverksamhet att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk555,

3. beträffande nedsatt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk565, 1986/87:Sk539 och 1986/87:Sk566,

4. beträffande ett tillkännagivande angående differentierad mervärdeskatt att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk462 yrkande 9,

5. beträffande en redovisning angående skattebelastningen på baslivsmedel att

riksdagen avslår motion 1986/87:Sk564,

6. beträffande arealersättning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk541,

7. beträffande visst uppslagsverk

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk518,

8. beträffande publikationer av dagspresskaraktär att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sk540,

9. beträffande transportsektorn

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk592 yrkande 1,

10. beträffande flygplatsbutiker

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk527.

Stockholm den 19 mars 1987 På skatteutskottets vägnar

SkU 1986/87:34

10 Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Kjell Nordström (s). Gunnar Nilsson (s), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

Nedsatt eller slopad mervärdeskatt på livsmedel (mom. 3)

1. Tommy Franzén (vpk) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”och Sk566” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar vpk-motionärernas uppfattning att ett slopande av mervärdeskatten på baslivsmedel skulle leda till positiva effekter i form av sänkta matpriser, något som främst är ägnat att komma barnfamiljer och långinkomsttagare till godo, eftersom utgifterna för mat hos dessa grupper med nödvändighet tar en större del av inkomsterna i anspråk än hos andra. Såvitt utskottet kan bedöma har kravet också vunnit en stark anslutning bland breda befolkningslager. Den av statsmakterna valda metoden att hejda ökningen av matpriserna med livsmedelssubventioner har enligt utskottets uppfattning visat sig fungera mindre väl, eftersom matpriserna trots subventionerna ökat starkt. Utskottet ställer sig därför i princip bakom tanken att slopa mervärdeskatten på mat.

Detta är emellertid en lösning på något längre sikt. På kort sikt kan det visa sig att snabbaste sättet att nå det syfte motionärerna eftersträvar är att kraftigt höja livsmedelssubventionerna. Att som regeringen föreslagit delvis slopa subventionerna på mjölk finner utskottet vara en fördelningspolitiskt oacceptabel besparing. I stället bör livsmedelssubventionerna ökas som en förberedande åtgärd att på sikt helt slopa mervärdeskatten på baslivsmedel. En ökning av matsubventionerna som mynnar ut i fullständig mervärdeskattebefrielse för baslivsmedel bör, som vpk-motionärerna framhåller, finansieras genom en successiv höjning av kapital- och förmögenhetsskatterna. Härigenom borgar man för att de fördelningspolitiska vinsterna inte omintetgörs för barnfamiljer och låginkomsttagare.

Regeringen bör snarast lägga fram förslag med den inriktning som här har angetts. Detta bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker därför motion Sk565 och avstyrker motionerna Sk539 och Sk566 i den mån de inte blivit tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk565 och med anledning av motionerna 1986/87:Sk566 och 1986/87:Sk539 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående mervärdeskatt och subventioner på baslivsmedel.

SkU 1986/87:34

11 En redovisning angående skattebelastningen på baslivsmedel (mom. 5)

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”motion Sk564” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den fortgående och snabba ökningen av livsmedelspriserna, som i första hand drabbar barnfamiljer och låginkomsttagare, är ägnad att inge oro. Det kan råda delade meningar om metoderna att angripa denna företeelse, men det torde råda en bred enighet om behovet av åtgärder på området. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk564 att det i princip är fel att belasta baslivsmedel med skatt, och mervärdeskatten har dessutom den nackdelen att den förstorar effekterna i konsumentledet av en prishöjning i producentledet som är förorsakad av t.ex. kvalitetsförbättringar. Utskottet är emellertid samtidigt medvetet om att man inte helt kan bortse från de administrativa olägenheter som är förknippade med ett slopande eller en sänkning av mervärdeskatten på enbart baslivsmedel. Det nuvarande systemet med livsmedelssubventioner har, som motionärerna framhåller, tekniskt sett fungerat smidigt men urholkats mer och mer av olika majoritetsbeslut i riksdagen under senare tid. Den av motionärerna begärda redovisningen av olika tekniska alternativ att minska skattebelastningen på baslivsmedel framstår därför som motiverad, och utskottet föreslår att detta ges regeringen till känna. Detta innebär att utskottet tillstyrker motion Sk564.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk564 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en redovisning angående skattebelastningen på baslivsmedel.

Särskilda yttranden Patentbyråverksamhet (mom. 1)

1. Bo Lundgren, Margit Gennser och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför: Genom den utvidgning av beskattningen som beslutades år 1985 inträdde skattskyldighet för bl.a. uppfinnare som bedriver sin verksamhet yrkesmässigt. Genom att patentbyråerna alltjämt står utanför beskattningen kvarstår emellertid delvis de kumulativa effekterna för uppfinnarna, och reformens syfte var bl.a. att undanröja sådana negativa effekter. Så länge de svenska patentbyråerna inte kan lyfta av den ingående mervärdeskatten vid export har de också ett sämre utgångsläge på den internationella marknaden än sina utländska konkurrenter. Vi vill inte nu motsätta oss att frågan om att inrymma patentbyråernas verksamhet i mervärdeskatten utreds närmare i samband med en mera generell mervärdebeskattning för tjänsteområdet, men vi förutsätter att utredningen i denna del bedrivs skyndsamt och inriktas på att nå ett resultat så snart som möjligt, eventuellt genom att frågan bryts ut och behandlas separat.

SkU 1986/87:34

12 Ett tillkännagivande angående differentierad mervärdeskatt (mom. 4)

2. Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Ett enligt vår uppfattning viktigt skäl att inte slopa eller sänka mervärdeskatten på livsmedel - utöver de fördelningspolitiska nackdelarna - är att mervärdeskatten så långt som möjligt bör vara konkurrensneutral. Skilda skattesatser som styr människors konsumtionsval och som dessutom innebär ett betydande krångel bör därför undvikas.

Visst uppslagsverk (mom. 7)

3. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anför:

Vi vill betona att vi inte har tagit ställning till frågan om och i vad mån statliga bidrag även i fortsättningen skall utgå för utgivningen av det uppslagsverk som åsyftas i motionen eller andra liknande projekt. Sådana frågor faller utanför skatteutskottets ansvarsområde. Vad vi vill understryka är att ett eventuellt statligt stöd på detta område inte bör ges formen av mervärdeskattebefrielse.

Flygplatsbutiker (morn. 10)

4. Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c), Margit Gennser (m) och Karl-Gösta Svenson (m) anför:

Utskottet har tidigare ställt sig positivt till att man genom förhandlingar med de övriga nordiska länderna försöker åstadkomma lättnader i förbudet mot mervärdeskattefri försäljning i butiker på de nordiska flygplatserna. Hittills tagna kontakter i detta ärende har inte haft avsett resultat, men vi förutsätter att regeringen inte släpper sin bevakning av frågan utan i lämpligt sammanhang tar upp den igen på det nordiska planet. Vi anser dock inte att ett tillkännagivande av riksdagen behövs för närvarande.

SkU 1986/87:34