Om vissa anslag inom industridepartementets område (prop. 1987/88:100 delvis)
Näringsutskottets betänkande 1987/88:24
om vissa anslag inom industridepartementets område NU (prop. 1987/88:100 delvis) 1987/88:24
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1987/88:100 bilaga 14 punkterna A 1-A 5 (industridepartementet m.m.), B 1, B 2, B 4-B 9 och B 12- B 14 (industri m.m.), E 1-E 5 (statsägda företag m.m.) samt F 1-F 18 (teknisk utveckling m.m.).
Förutom motioner som direkt hänför sig till de berörda anslagen behandlas en motion om patent- och registreringsverkets biblioteksservice.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag på alla punkter. Oppositionspartiernas företrädare reserverar sig till förmån för yrkanden i parti- och gruppmotioner. En förteckning över alla reservationer - med partibeteckningar - finns på s. 61.
Regeringens förslag om anslag till olika industripolitiska ändamål och till teknisk forskning bygger på riksdagens beslut våren 1987 om näringspolitikens inriktning under budgetåren 1987/88-1989/90 och om medelsramar under perioden bl.a. för ett informationsteknologiprogram och för verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Utskottet avstyrker motionsyrkanden (m, fp) om långtgående minskningar av anslagen till bl.a. branschfrämjande åtgärder och småföretagsutveckling. Ett yrkande (c) om ökning av sistnämnda anslag avstyrks likaså. Beträffande STU:s verksamhet avvisar utskottet krav på dels en minskning av administrationskostnaderna (m), dels ett nationellt program för utveckling av optiska datorsystem (vpk). Vidare avstyrks motioner (m, fp, c) om ett ökat engagemang i europeiskt rymdsamarbete.
TOLFTE HUVUDTITELN Industridepartementet m.m.
1. Industridepartementet
Regeringen har under punkt A 1 (s. 34) föreslagit riksdagen att till Industridepartementet för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 485 000 kr.
1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr24
I motion 1987/88:N253 av Anne Wibble (fp) och Christer Eirefelt (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om namnändring av industridepartementet till näringslivsdepartementet.
Utskottet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning.
Som motiv för att industridepartementets benämning skulle ändras åberopas i motion 1987/88:N253 (fp) att namnet bör inbegripa den allt intressantare och viktigare tjänsteproduktionen och tjänstehandeln.
Det ankommer på regeringen att besluta om departementens uppgifter och organisation. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen. Utskottet hemställer
1. beträffande nytt namn på industridepartementet att riksdagen avslår motion 1987/88:N253,
2. beträffande anslag
att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 31 485 000 kr.
2. Industriråd/industriattaché
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 2 (s. 34) och hemställer
att riksdagen till Industrirådlindustriattaché för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 840 000 kr.
3. Utredningar m.m.
Regeringen har under punkt A 3 (s. 35) föreslagit riksdagen att till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17 900 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (1) att riksdagen beslutar att minska anslaget A 3, Utredningar m.m., med 8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av branschpolitiska råd,
2. till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.
Utskottet
Liksom tidigare används anslaget till kostnader för dels vissa råd och delegationer för samråd med näringslivet m.m., dels den egentliga kommittéverksambeten, dels särskilda utredningar inom industridepartementet. För nästa budgetår har medel beräknats också för granskningsnämnden för försvarsuppfinningar. Kostnaderna för nämnden har hittills betalats från ett särskilt anslag.
NU 1987/88:24
2 Från moderata samlingspartiets sida föreslås i motion 1987/88:N305 en nedläggning av de olika samrådsorganen, som enligt motionärerna medför en onödig formalisering av regeringens kontakter med näringslivet. Folkpartiet framför en liknande uppfattning i motion 1987/88:N275. I motionerna föreslås en minskning av utredningsanslaget med 7,9 resp. 8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet har under en följd av år avvisat liknande krav på nedläggning av samrådsorgan med den motiveringen att varje regering bör ha frihet att välja formerna för sina överläggningar med näringslivet. Utskottet har samma uppfattning nu. Vidare bör påpekas att de i motionerna föreslagna minskningarna av anslaget skulle tvinga fram en kraftig begränsning också av utredningsverksamheten. Denna hänför sig delvis till önskemål från riksdagens sida. Motionerna avstyrks i berörda delar. Regeringens förslag om anslag tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande råd och delegationer
att riksdagen avslår motion 1987/88:N305 yrkande 1,
2. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 1 och motion 1987/88:N305 yrkande 2 till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 17 900 000 kr.
4. Extra utgifter
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s. 35) och hemställer
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.
5. Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 5 (s. 36) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till FN:s organ för industriell utveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 5 750 000 kr.
Industri m.m.
6. Statens industriverk
Regeringen har under punkt B 1 (s. 38 f.) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 57 410 000 kr. Regeringen har vidare under punkt B 2 (s. 39 f.) föreslagit riksdagen att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
q
NU 1987/88:24
1987/88:N225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (8) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående verksamheten vid statens industriverk.
1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
2. beslutar att minska anslaget B 1, Statens industriverk: Förvaltningskostnader, med 10 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag,
3. beslutar att minska anslaget B 2, Statens industriverk: Utredningsverksamhet, med 3 milj. kr.
1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
3. till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,
4. avslår regeringens förslag att till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande industripolitikens organisation.
Utskottet
Nuvarande organisation och programindelning för statens industriverk (SIND) fastställdes år 1983. SIND har därefter tilldelats en viktig roll vid genomförandet av de program för näringspolitiken som fastlades åren 1984 (prop. 1983/84:135, NU 1983/84:42) och 1987 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30). Från anslaget B 1 bestrids förvaltningskostnader för de fyra programmen Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt, Regional utveckling och Småföretagsutveckling. Från anslaget B 2 bestrids kostnader för experter m.m. för utredningsverksamheten. Utskottet behandlar längre fram fem andra anslag (B 4 och B 11-B 14) som gäller verksamhet som administreras av SIND.
I moderata samlingspartiets motion 1987/88:N225 erinras om att partiet motsatte sig inrättandet av SIND. Med ett särskilt verk för industrifrågor finns ökad risk för att politiker försöker styra företagens verksamhet och framtida inriktning, anförs det. Motionärerna anser att en del utredningsuppdrag som nu utförs av SIND skulle kunna läggas ut på forskningsinstitutioner och konsultföretag. Andra uppgifter skulle kunna föras över till Sveriges exportråd eller styrelsen för teknisk utveckling (STU). Återstående uppgifter för SIND skulle enligt motionen vara att fungera som central myndighet för bl.a. regionalpolitiskt stöd. Med hänvisning till den angivna synen på SIND:s roll föreslås i motion 1987/88:N305 (m) att anslaget till förvaltningskostnader minskas med ca 13,4 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag och att det särskilda anslaget till utredningsverksamhet slopas.
Från folkpartiets sida föreslås i motion 1987/88:N275 en minskning av de två anslagen till SIND med 10 milj. kr. resp. 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Särskilt utredningsverksamheten bör begränsas, menar man. Något uttryckligt krav på omorganisation av SIND framförs emellertid inte.
NU 1987/88:24
4 Utskottet godtar varken de tankar på en omorganisation av SIND som redovisas i motion 1987/88:N225 (m) eller de krav på anslagsminskningar som förs fram i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp). De nämnda motionerna avstyrks i berörda delar. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande den industripolitiska organisationen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N225 yrkande 8 och motion 1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del,
2. beträffande förvaltningsanslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 2 och motion 1987/88:N305 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 57 410 000 kr.,
3. beträffande utredningsanslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 3 och motion 1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
7. Åtgärder för att främja industridesign
Regeringen har under punkt B 4 (s. 42 f.) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
I motion 1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkas, såvitt här är i fråga, (4) att riksdagen avslår regeringens förslag om 5 milj. kr. på anslaget B 4, Åtgärder för att främja industridesign.
Utskottet
En försöksverksamhet med stöd till industridesign har bedrivits sedan budgetåret 1984/85. Verksamheten, som administreras av SIND, innefattar uppbyggnad av ett Design Center i Stockholm och insatser i enskilda småföretag. Våren 1987 fattade riksdagen beslut om en förlängning av stödet under treårsperioden 1987/88-1989/90. Detta skedde på förslag av utskottet (NU 1986/87:30), med reservation från folkpartiets företrädare. En medelsram av 15 milj. kr. för perioden fastställdes. I enlighet härmed föreslår regeringen nu att 5 milj. kr. anvisas för budgetåret 1988/89. Från folkpartiets sida har i motion 1987/88:N275 åter framförts krav på en avveckling av verksamheten.
Utskottet anser att treårsprogrammet bör fullföjas enligt riksdagens beslut. Motionen avstyrks i berörd del.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 4 till Åtgärder för att främja industridesign för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
NU 1987/88:24
8. Främjande av hemslöjden
NU 1987/88:24
Regeringen har under punkt B 5 (s. 43-46) föreslagit riksdagen att till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N240 av Olof Johansson m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (7) att riksdagen till B 5 Hemslöjden anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 6 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 13 000 000 kr.
1987/88:N277 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att industridepartementet får i uppdrag att pröva möjligheten att flytta kansliet för nämnden för hemslöjdsfrågor till Leksand.
1987/88:N313 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nämnden för hemslöjdsfrågor bör flyttas från industridepartementets till utbildningsdepartementets ansvarsområde.
1987/88:N329 av Stina Gustavsson (c) vari - med motivering i motion 1987/88:A489 - yrkas att riksdagen beslutar om ett förhöjt anslag till främjande av hemslöjden.
Utskottet
Gällande riktlinjer för det statliga stödet till hemslöjden fastställdes år 1981 (prop. 1980/81:87, NU 1980/81:42). Enligt dessa skall organisationen på regional nivå i framtiden omfatta två hemslöjdskonsulenttjänster i varje län. Finansieringsansvaret delas mellan staten och landstingskommunen. På central nivå är nämnden för hemslöjdsfrågor beslutande organ. Från anslaget bestrids för närvarande statens kostnader för en tjänst som konsulent i varje län, en tjänst som spetskonsulent och tre tjänster som sameslöjdskonsulent. De tre sistnämnda tjänsterna bekostas helt av staten. Från anslaget utgår också bidrag till Svenska hemslöjdsföreningars riksförbund (SHR) och till annan verksamhet, innefattande stöd till projekt av olika slag.
Regeringen föreslår nu att den avsedda utbyggnaden av konsulentorganisationen från en till två tjänster i varje län genomförs fr.o.m. nästa budgetår. Bl.a. hänvisas till hemslöjdens betydelse som kompletterande sysselsättning i glesbygden. Beträffande finansieringen föreslås att statens bidrag till länskonsulenterna i fortsättningen skall betalas ut av resp. länsstyrelse och belasta anslaget C 4, Regionala utvecklingsinsatser m.m. Medelsbehovet härför beräknas till 6 864 000 kr. för nästa budgetår. Från anslaget B 5, Främjande av hemslöjden skall liksom hittills bestridas kostnaderna för de konsulenttjänster som finansieras helt av staten. Det föreslås att, förutom sameslöjdskonsulenterna, även spetskonsulenten skall höra till denna kategori. Medel har beräknats också för vissa andra insatser, bl. a. 3milj. kr. som bidrag till uppbyggnad av en försäljningsorganisation för hemslöjden. Sammantagna innebär regeringens förslag en fördubbling av statens insatser för hemslöjden.
Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen nu har funnit tiden
mogen för att lägga fram förslag om att 1981 års principbeslut om hemslöjden skall genomföras. Inga invändningar har framförts i motionerna mot en utbyggnad av konsulentorganisationen eller mot de övriga resursförstärkningar som har föreslagits av regeringen.
Emellertid har från centerns sida riktats kritik mot den föreslagna finansieringen av hemslöjdsstödet. Anslaget C 4 bör användas uteslutande för regionala utvecklingsinsatser, anförs det i motion 1987/88:N240 (c). Följaktligen begärs i motionen en höjning av anslaget B 5 så att ifrågavarande kostnader skall kunna finansieras från detta anslag även i fortsättningen. Ett liknande yrkande framförs i motion 1987/88:N329 (c).
Utskottet anser att den av regeringen föreslagna finansieringsformen är rimlig. Hemslöjdskonsulenternas verksamhet har ett nära samband med olika regionalpolitiska insatser som finansieras från anslaget C 4, bl.a. glesbygdsstödet. Utskottet finner alltså inte att de invändningar som framförs i motionerna 1987/88:N240 (c) och 1987/88:N329 (c) är bärkraftiga. De två motionerna avstyrks, den förstnämnda i berörd del.
Två motionsyrkanden om en utvidgning av de nya hemslöjdskonsulenternas arbetsområde till att omfatta även hantverk behandlas av utskottet i samband med övriga hantverksfrågor under punkt 14 (s.19).
I motion 1987/88:N277 (m) föreslås en flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor till Leksand. Motionären hänvisar bl.a. till att Centrala hantverksrådet har sitt säte i Leksand och menar att det finns goda förutsättningar för samverkan mellan nämnden och rådet vid en samlokalisering.
Nämnden för hemslöjdsfrågor är förlagd till Stockholm i anslutning till statens industriverk, som handhar vissa administrativa uppgifter för nämnden. För närvarande tjänstgör tre personer vid nämndens kansli. Nämnden ingår bland de s.k. småmyndigheter vilkas verksamhet kartläggs av statskontoret på uppdrag av regeringen med sikte på en samordning. Statskontoret skall i april 1988 lämna en första redovisning av uppdraget.
Enligt utskottets mening får frågan om nämndens lokalisering tas upp i ett senare sammanhang om statskontorets utredning ger anledning därtill. Motion 1987/88:N277 (m) avstyrks alltså.
En ändrad departementstillhörighet för nämnden för hemslöjdsfrågor föreslås i motion 1987/88:N313 (m). Motionären anser att nämnden bör föras över till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Som motiv anförs att hemslöjdsrörelsen är en av våra viktigaste kulturbärare.
Utskottet vill inte bestrida att det statliga stödet till hemslöjden har en viktig kulturpolitisk dimension. Verksamheten har emellertid också ett nära samband med stödet till småföretag, inkl. hantverk, liksom med olika regionalpolitiska insatser. Som framgått är också nämnden för hemslöjdsfrågor anknuten till statens industriverk. Det finns därför enligt utskottets mening goda skäl för den nuvarande departementstillhörigheten. Motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande finansiering av stödet till hemslöjden att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
NU 1987/88:24
motion 1987/88:N240 yrkande 7 och motion 1987/88:N329 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.,
2. beträffande flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor att riksdagen avslår motion 1987/88:N277,
3. beträffande ändrad departementstillhörighet att riksdagen avslår motion 1987/88:N313.
9. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
Regeringen har under punkt B 6 (s. 46-48) föreslagit riksdagen att till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.
I motion 1987/88:N270 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen för export av reningsutrustning för utsläpp i luft och vatten för budgetåret 1988/89 under punkt B 6, bilaga 14 Industridepartementet, anvisar ett förslagsanslag om 200 milj. kr.
Utskottet
AB Svensk Exportkredit (SEK) ägs av staten och affärsbankerna med hälften var. Bolaget lämnar krediter för finansiering av svensk export av varor och tjänster såväl på marknadsmässiga villkor som med visst statligt stöd. Systemet med statsstödda krediter, som infördes försöksvis år 1978, har flera gånger förlängts och gäller nu tills vidare. Sådana krediter ges i första hand vid export till u-länder och statshandelsländer för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter kan lämnas i såväl svensk som utländsk valuta. Fast ränta tillämpas. SEK-systemet har tidigare redovisat stora underskott till följd av att SEK:s upplåning på marknaden har skett till högre ränta än utlåningen. Därtill har kommit kursförluster. Underskotten täcks av staten från detta anslag. T.o.m. budgetåret 1986/87 har för ändamålet utbetalats nära 5 miljarder kronor. Beloppet innefattar inte kreditstödet till export av fartyg, som belastar ett särskilt anslag.
SEK-systemet tillkom för att möta den subventionering av kapitalvaruexporten genom räntestöd som tidigare tillämpades av en rad länder. Under senare år har denna subventionering minskat till följd av internationella överenskommelser om minimiräntor m.m. Den har i stort sett upphört såvitt gäller nya krediter till i-länder. Därtill kommer att SEK:s räntor ligger något högre än de minimiräntor som tillämpas av andra länder. Av det sagda följer att statens kostnader för SEK-systemet nu minskar kraftigt. Det anslag av 140 milj. kr. som begärs för nästa budgetår avser enbart åtaganden till följd av tidigare lämnade krediter.
Av propositionen framgår att föredragande statsrådet ser positivt på den återgång till marknadsmässiga exportkrediter som nu sker. Det anförs emellertid att SEK-systemet alltjämt är av betydelse för de svenska exportföretagens långsiktiga utveckling och att systemet därför bör bibehållas under nästa budgetår. Utskottet har ingen erinran häremot.
NU 1987/88:24
8 Staten lämnar stöd till företagens export också i form av exportkreditgarantier genom en statlig myndighet, exportkreditnämnden (EKN). En svensk exportör kan genom en garanti från EKN försäkra sig mot såväl politiska som kommersiella risker. För garantierna utgår premie, varjämte garantitagaren har att bära viss självrisk. EKN:s verksamhet skall vara grundad på affärsmässighet. För s.k. s/u-garantier, som lämnas främst för export av särskilt samhällsintresse till betalningssvaga länder, accepterar EKN ett högre risktagande än normalt. Eventuella kostnader för skadeersättningar täcks i sista hand av staten från ett anslag under tredje huvudtiteln. Det bör påpekas att Sverige även när det gäller exportkreditgarantier är bundet av internationella åtaganden, främst allmänna tull- och handelsavtalets (GATT) förbud mot exportsubventioner.
SEK-systemet och den statliga garantigivningen har i princip samma syfte. Det finns också kopplingar mellan de två systemen. Bl.a. får SEK lämna statsstödd kredit endast för projekt som uppfyller kraven för statlig kreditgaranti. Det kan tilläggas att, enligt beslut av regeringen, en särskild utredare har tillkallats för att göra en översyn av de statliga systemen för exportkreditgarantier och exportkrediter m.m. Enligt direktiven (dir. 1988:1) skall utredaren bl.a. uppmärksamma om förändringar i vår omvärld motiverar förändringar i de statliga systemen och i myndighetsstrukturen. Utredningen bör vara slutförd före den 1 september 1988.
I motion 1987/88:N270 (vpk) föreslås ett nytt kreditstöd till export av miljöteknik. Det finns anledning att överväga vad som kan göras för att påskynda installation av anläggningar för rening av utsläpp till luft och vatten i vår omvärld, anförs det. Länder och företag med mycket ansträngd ekonomi har svårigheter att installera effektiv reningsteknik. Motionärerna menar att minskningen av medelsbehovet för det nuvarande SEK-systemet skapar utrymme för en ny form av exportkreditstöd avsedd att främja svensk export av miljöteknik.
Utskottet erinrar om att en motion (c) med liknande syfte behandlades av utskottet våren 1987 (NU 1986/87:18). Vad som föreslogs i denna motion var att exporten av reningsteknik skulle främjas genom ett större risktagande vid den statliga garantigivningen. Det pekades särskilt på Sveriges intresse av att utsläppen i Östersjöområdet begränsas. Utskottet var emellertid då inte berett att förorda någon speciell subventionering av exporten av reningsteknik genom garantisystemet, varför motionen avstyrktes. Häremot reserverade sig moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerns företrädare. Riksdagen följde utskottet.
Vid behandlingen av den nu aktuella motionen tar utskottet självfallet inte ställning till de miljöpolitiska aspekterna på motionärernas förslag. Utskottet räknar med att riksdagen kommer att behandla olika frågor om det internationella miljöarbetet senare i vår på grundval av proposition 1987/ 88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet. Här skall endast beröras frågan om möjligheterna att genom statlig exportfinansiering främja exporten av svensk miljöteknik.
Utskottet vill därvid i första hand peka på att s.k. ramkrediter kan lämnas inom det nuvarande SEK-systemets ram (prop. 1980/81:130 s. 139). Sådana krediter kan lämnas till ett eller flera köparländer. Genom att finansierings -
NU 1987/88:24
villkoren är klargjorda på förhand kan ramkrediter göra det lättare för svenska företag att exportera till länder med centralplanerad ekonomi. Det ankommer på regeringen att fatta beslut om ramkrediter, förutsatt att villkoren överensstämmer med de av riksdagen fastställda allmänna riktlinjerna för SEK-systemet.
Ett problem i sammanhanget är emellertid att vissa länder som utgör potentiellt viktiga marknader för svensk miljöteknik för närvarande inte är kreditvärdiga. Varken EKN eller bankerna ställer ut kreditgarantier för svensk export till sådana länder, vilket innebär att inte heller kredit från SEK kan komma i fråga. Motion 1987/88:N270 (vpk) får tolkas så att export även till icke kreditvärdiga länder skall möjliggöras. Det krävs ändringar i gällande riktlinjer för att detta syfte skall kunna tillgodoses. Antingen får SEK bemyndigas att lämna kredit även vid export till sådana länder eller får det nuvarande kravet på affärsmässighet vid EKN:s garantigivning revideras.
Det förstnämnda alternativet skulle strida mot en grundläggande princip för den statliga exportfinansieringen, nämligen att SEK-systemet inte skall belastas med kreditrisker. Liksom hittills bör den ordningen gälla att kreditförluster till följd av att företag eller regeringar i köparländer inte fullgör sina förpliktelser får bäras av det statliga garantisystemet. SEKsystemet bör alltså användas endast för att åstadkomma rimliga kreditvillkor för svenska företags export. Av vad utskottet tidigare har anfört framgår att detta numera - såvitt avser export till i-länder - kan ske utan nämnvärt inslag av statsstöd.
Även en statlig garantigivning vid export till icke kreditvärdiga länder skulle innebära ett avsteg från gällande riktlinjer. Genom sådana garantier skulle staten ta betydligt större risker än som hittills har ansetts godtagbara med hänsyn bl.a. till Sveriges internationella åtaganden. Som framgått ställde sig såväl utskottet som riksdagen förra året avvisande till tanken på en sådan subventionering av export av reningsteknik genom garantisystemet. Utskottet anser alltjämt att det finns starka skäl för en restriktiv inställning i frågan, i all synnerhet som det torde finnas goda förutsättningar för en ökad svensk export av miljöteknik inom ramen för de nuvarande systemen för exportfinansiering.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1987/ 88:N270 (vpk).
Utskottet hemställer att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.,
b) avslår motion 1987/88:N270.
NU 1987/88:24
10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 48) och hemställer
att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.
11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder
Regeringen har under punkt B 8 (s. 48 f.) föreslagit riksdagen att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.
I motion 1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkas, såvitt här är i fråga, (5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.
Utskottet
Som närmare har redovisats i betänkandet NU 1984/85:22 (s. 13) betalas från detta anslag ersättning till AB Svensk Exportkredit för gåvoelementet i krediter till u-länder som har lämnats t.o.m. år 1984.1 samband med beslut om kredit har de beräknade kostnaderna för gåvoelementet avräknats mot ramen för u-landsbiståndet.
I motion 1987/88:N305 (m) yrkas avslag på regeringens förslag. Motionärerna anser att ifrågavarande kostnader bör belasta utrikesdepartementets huvudtitel och att existerande reservationer på biståndsanslagen bör kunna användas för ändamålet.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu ändra ordningen för täckande av dessa kostnader, som hänför sig till tidigare kreditbeslut. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och motionsyrkandet avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N305 yrkande 5 till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.
12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB
Regeringen har under punkt B 9 (s. 49) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
I motion 1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) yrkas, såvitt här är i fråga, (6) att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
NU 1987/88:24
11 Investeringsbank för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Utskottet
Från anslaget betalas ersättning till Sveriges Investeringsbank AB för skillnaden mellan ut- och upplåningsräntor m.m. när det gäller vissa krediter till svenska företags försäljning inom landet som Investeringsbanken har lämnat, s.k. hemmamatchning. Detta kreditsystem tillkom år 1978 i syfte att ge svenska tillverkare av kapitalvaror möjlighet att möta konkurrens från utländska tillverkare som erbjuder speciellt förmånliga kreditvillkor med statligt stöd. Beslut om kredit fattas av regeringen. Eftersom inga beslut har fattats under senare år väntas kostnaderna för systemet minska starkt. För nästa budgetår begär regeringen ett anslag av 1 milj. kr.
I motion 1987/88:N305 (m) hänvisas till att moderata samlingspartiet i en annan motion föreslår genomgripande förändringar i Sveriges Investeringsbanks relationer till staten. Motionärerna säger sig utgå från att bankens fordran på staten för kostnader med anledning av hemmamatchning kommer att avskrivas i samband med sådana förändringar. I enlighet härmed föreslås att anslaget tas upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr.
Utskottet kommer senare i vår att behandla den nämnda motionen om Sveriges Investeringsbank i samband med övriga motioner om statliga företag. Enligt utskottets uppfattning saknas det anledning att - såsom sker i motion 1987/88:N305 (m) - koppla ihop den nu aktuella frågan om täckning av Investeringsbankens kostnader för hemmamatchningen med frågan om statens ägande i banken. Utskottet avstyrker motionen i denna del och tillstyrker regeringens förslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88 :N305 yrkande 6 till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.
13. Branschfrämjande åtgärder
Regeringen har under punkt B 11 (s. 52-55) föreslagit riksdagen att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
(6) att riksdagen avslår regeringens förslag om 17 milj. kr. på anslaget Bil, Branschfrämjande åtgärder.
1987/88:N294 av Paul Lestander m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag angående nya insatser för att öka förädlingsgraden inom svensk sågverksindustri.
1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (8) att riksdagen avslår regeringens förslag att till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.
NU 1987/88:24
12 Utskottet
NU 1987/88:24
Från anslaget bekostas utvecklingsinsatser i vissa branscher, huvudsakligen den träbearbetande industrin, genom statens industriverk (SIND). Enligt beslut av riksdagen våren 1987 skall verksamheten fortsätta i nuvarande omfattning under treårsperioden 1987/88-1989/90 (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30). Det av regeringen begärda anslaget för nästa budgetår ligger inom den fastställda medelsramen.
I motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) yrkas avslag på regeringens förslag med motiveringen att det är fråga om selektiva insatser som motionärerna ställer sig principiellt avvisande till.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna i berörda delar.
Insatser för ökad förädling inom sågverksindustrin begärs i motion 1987/ 88:N294 (vpk). Motionärerna erinrar om den studie av sågverksindustrins villkor som utfördes av SIND i slutet av 1970-talet och som redovisades i rapporten (SIND 1980:16) Sågverkens vidareförädling - en omvärldsanalys.
I denna rapport skisserades en strategi för branschen innebärande långtgående vidareförädling av produktionen och direktförsäljning till slutförbrukare. Investeringsbehovet för maskinell utrustning m.m. om hela förädlingspotentialen skulle tas i anspråk beräknades då av SIND till 7 miljarder kronor. De investeringar i vidareförädling som därefter har gjorts inom branschen har enligt motionärerna varit helt otillräckliga. En rad åtgärder med syfte att öka förädlingsgraden begärs. Förutom insatser på produktions- och marknadssidan föreslås en översyn av lokaliseringsstödet med sikte på att företag med planer på ökad förädling skall gynnas.
Utskottet har ett antal gånger behandlat liknande motioner från vänsterpartiet kommunisterna, senast våren 1987 (NU 1986/87:30 s. 65). Därvid redogjordes för bl.a. de insatser för sågverksindustrin som görs av styrelsen för teknisk utveckling (STU) för att främja utnyttjandet av avancerad teknik i sågverkens produktion.
I sammanhanget bör nämnas att regeringen i proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland har redovisat ett utvecklingsprogram för sågverks- och trämanufakturindustrin i Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län. Programmet har utarbetats av SIND tillsammans med länsstyrelserna och de regionala utvecklingsfonderna i de tre länen i samråd med företrädare för branschen. Syftet är att öka vidareförädlingsgrad, produktivitet och lönsamhet i företagen. Statens kostnader för programmet beräknas till 19 milj. kr. Regeringens förslag, som har beretts av arbetsmarknadsutskottet (AU 1987/88:14), kommer inom kort att behandlas av riksdagen. Även den av regeringen aviserade propositionen om särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län väntas komma att innehålla förslag om insatser för sågverksindustrin i länet.
De olika statliga insatserna utgör sammantagna ett betydande stöd för en sådan utveckling av sågverksindustrin som motionärerna efterlyser. Emellertid kan och bör de endast utgöra ett komplement till branschens egna åtgärder. Utskottet ansluter sig inte till motionärernas krav på mera vittgående statliga insatser. Motion 1987/88:N294 (vpk) avstyrks sålunda.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 6 och motion 1987/88:N305 yrkande 8 till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 17 000 000 kr.,
2. beträffande ökad förädling inom skogsindustrin att utskottet avslår motion 1987/88:N294.
14. Småföretagsutveckling
Regeringen har under punkt B 12 (s. 55-57) (1) föreslagit riksdagen att till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 169 000 000 kr.
Regeringen har vidare (2) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet under samma punkt har anfört om de regionala utvecklingsfondernas styrelser m.m.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N201 av Margareta Andrén och Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av målgruppen för de regionala utvecklingsfondernas verksamhet till hantverks- och serviceföretag.
1987/88:N225 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående utvecklingsfondernas verksamhet,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående sammansättningen av styrelserna i de regionala utvecklingsfonderna.
1987/88:N231 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Andersson (c) vari - med motivering i motion 1987/88:Fi708 - yrkas att riksdagen av regeringen begär förslag avseende förändringar i reglerna om regionala utvecklingsfonder.
1987/88:N240 av Olof Johansson m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
8. till B 12 Småföretagsutveckling anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 15 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 184 000 000 kr.,
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande de medel som statens industriverk (SIND) disponerar för nyetableringsinsatser.
1987/88:N243 av Sten Svensson (m) vari yrkas att riksdagen
1. avslår proposition 1987/88:100 vad avser regeringens förslag att statens industriverk bemyndigas att utge anslag till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oinskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Institutet för företagsutveckling.
NU 1987/88:24
1987/88:N254 av Gudrun Norberg m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionala utvecklingsfonderna,
12. hos regeringen begär en sådan ändring att anslagen till Centrala hantverksnämnden bestäms av riksdagen och inte av statens industriverk,
13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildande av Hantverksinstitut,
14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en hantverkskonsulent i varje län.
1987/88:N275 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas
(7) att riksdagen beslutar att minska anslaget B 12, Småföretagsutveckling, med 60 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
1987/88:N276 av Lars Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att, inom ramen för de medel som via industridepartementet anvisas statens industriverk, sammanlagt 800 000 kr. skall tilldelas Centrala hantverksrådet för dess verksamhet.
1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
9. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr. samt därvid som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om anslagsredovisningen,
10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om återbetalning av amorteringsmedel från de regionala utvecklingsfonderna till statskassan,
11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övervägande av den framtida strukturen för de regionala utvecklingsfonderna,
12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående SIFU:s framtida finansiering.
1987/88:N322 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de regionala utvecklingsfondernas låneverksamhet,
5. beslutar att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp utvidgas till att också gälla hantverks- och serviceföretag,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valet av ledamöter i de regionala utvecklingsfondernas styrelser.
1987/88:N328 av Margareta Fogelberg (fp) och Christer Eirefelt (fp) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1987/88: A485 anförts om att den för varje län föreslagna nya tjänsten som hemslöjdskonsulent skall kunna omvandlas till hantverkskonsulent.
1987/88:N330 av Alf Svensson (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet.
NU 1987/88:24
15 Utskottet
NU 1987/88:24
Anslaget till småföretagsutveckling används för olika näringspolitiskt motiverade insatser för små och medelstora företag, inkl. stöd till hantverket. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 159 930 000 kr. Anslaget fördelas av regeringen på sex särskilda anslagsposter. Den största posten utgörs av statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration m.m., som uppgår till ca 99,2 milj. kr. För s.k. strategisk företagsutveckling har beräknats 26 milj. kr. Vidare bekostas från anslaget vissa övergripande insatser i form av bidrag till organisationer på hantverkets och småindustrins områden m.m. med 9,2 milj. kr., nyetableringsinsatser med 3 milj. kr. och utbildningsinsatser med 20 milj. kr., inkl. bidrag till Stiftelsen Institutet för företagsutveckling (SIFU). Alla de nämnda anslagsposterna disponeras av SIND. Därjämte disponerar regeringen 2,5 milj. kr. för stöd till kooperationen.
Utskottet behandlar under denna punkt de motioner som gäller olika verksamheter som finansieras från de nämnda anslagsposterna. Först tar utskottet upp frågor om de regionala utvecklingsfonderna, som i likhet med tidigare år har uppmärksammats i åtskilliga motioner.
Utvecklingsfondernas verksamhet regleras av avtal mellan staten och landstingen eller kommuner utanför landsting. Nu gällande avtal har träffats för en treårsperiod och gäller till utgången av år 1988 med tre års förlängning om inte uppsägning har skett ett år dessförinnan. Landstingen och berörda kommuner utser enligt avtalen styrelsen i resp. utvecklingsfond och bidrar tillsammans med staten till att täcka fondernas driftskostnader. I propositionen anmäls att regeringen har sagt upp samtliga avtal eftersom riksdagen anses böra ha handlingsfrihet inför den nya avtalsperioden bl.a. såvitt gäller bestämmelserna om fondernas styrelser. Utskottet återkommer strax härtill.
Frågan om ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna bör väckas i samband med förhandlingar om nya avtal, anförs det i motion 1987/88:N305 (m). En ändring av nuvarande struktur i riktning mot större enheter betecknas som angelägen. Fondernas utlåningsverksamhet bör successivt avvecklas, anser motionärerna. Fonderna bör koncentrera sig på rådgivnings- och konsultinsatser med inriktning på nystartade företag och mindre företag. Vidare bör en större andel av fondernas tjänster avgiftsfinansieras. Motionärerna räknar med att den minskade utlåningen kommer att möjliggöra återföring till staten av medel som står till fondernas förfogande för ändamålet. Riktpunkten bör vara att 200 milj. kr. av fondernas likvida medel skall återföras under nästa budgetår, anförs det. En liknande syn på fondernas verksamhet redovisas i motion 1987/88:N225 (m).
Också i motion 1987/88:N322 (fp) framförs uppfattningen att utvecklingsfondernas utlåningsverksamhet bör ses över, dock utan krav på grundläggande förändringar i nuvarande riktlinjer eller organisation.
En redovisning av utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet lämnades av utskottet år 1985 (NU 1984/85:22 s. 21-23). Under de senaste åren har finansieringen i form av rörelselån och lånegarantier varit tämligen konstant. Däremot har den år 1982 införda finansieringsformen utvecklingskapital -
varmed avses villkorslån eller bidrag mot royalty eller konvertibla skuldebrev för att stödja utveckling och marknadsföring av nya produkter m.m. - ökat starkt. Den svarar nu för ca 30 % av fondernas finansieringsverksamhet.
Frågan om utvecklingsfondernas roll på området torde komma att belysas närmare av den särskilda utredare som skall tillkallas för att analysera hur förändringarna på kreditmarknaden och riskkapitalmarknaden påverkar det näringspolitiska finansieringssystemet (se prop. 1986/87:74 s. 54). I sammanhanget bör också nämnas att det inom SIND sker en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av utvecklingsfondernas verksamhet.
Utskottet anser att de regionala utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet utgör ett för småföretagen värdefullt komplement till det ordinarie utbudet av krediter, främst genom fondernas möjligheter att finansiera projekt med relativt hög risk. Med hänsyn härtill och till den kommande utredningen om det näringspolitiska finansieringssystemet finns det enligt utskottets mening ingen anledning för staten att nu hos de regionala huvudmännen för utvecklingsfonderna aktualisera frågan om en översyn av fondernas verksamhet. Inte heller i övrigt biträder utskottet de krav på ändrade riktlinjer för utvecklingsfonderna som förs fram i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m). Dessa motioner, liksom motion 1987/88:N322 (fp), avstyrks därför i berörda delar.
Krav på en utvidgning av utvecklingsfondernas målgrupp till att omfatta också hantverks- och serviceföretag framförs i motionerna 1987/88:N201 (fp), 1987/88:N254 (fp) och 1987/88:N322 (fp). I den förstnämnda motionen pekas på att en sådan utvidgning skulle innebära en stimulans för kvinnors företagande. I motion 1987/88:N231 (c) föreslås att målgruppen skall innefatta tjänsteföretag.
Utskottet erinrar om att fondernas service och rådgivning till företag i stor utsträckning är tillgänglig för småföretag inom alla näringsgrenar. Målgruppsavgränsningen är formellt bindande för fonderna endast såvitt gäller finansieringsverksamheten, som är inriktad främst på tillverkande små och medelstora företag, inkl. hantverksföretag. Till målgruppen räknas också företag som tillhandahåller tjänster till industrin och - sedan år 1987 - tillika tjänsteföretag som riktar sig till andra delar av näringslivet.
Utskottet är inte berett att biträda kravet på en ytterligare utvidgning av målgruppen för utvecklingsfonderna. En sådan utvidgning skulle ställa alltför stora krav på fondernas resurser. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet yrkandena i de fyra nämnda motionerna.
Frågor om utvecklingsfondernas roll i jämställdhetsarbetet avses komma att behandlas av utskottet jämte andra frågor om kvinnors företagande i ett yttrande till arbetsmarknadsutskottet över proposition 1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet.
Som framgått utses utvecklingsfondernas styrelser på politisk väg av resp. landsting och kommun utanför landsting. Detta sker vart tredje år på hösten efter de kommunala valen. Under senare år har utskottet behandlat en rad motionsyrkanden om att styrelserna borde ges ett starkare inslag av personer med erfarenhet från näringslivet eller med anknytning till olika intresseorga -
NU 1987/88:24
2 Riksdagen 1987/88.17sami. Nr24
nisationer. I samband med att två sådana motioner avstyrktes år 1985 sade sig utskottet räkna med att landstingen och de berörda kommunerna inför kommande val av styrelser i ökad utsträckning skulle beakta synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna (NU 1984/ 85:22 s. 28). Vid frågans behandling år 1987 förutsatte utskottet att regeringen i god tid före utgången av innevarande avtalsperiod skulle för riksdagen redovisa ett underlag för bedömning av i vad mån hänsyn hade tagits vid styrelsevalen till bl.a. utskottets uttalande år 1985 (NU 1986/87:30 s. 53).
Med anledning av vad utskottet anförde har regeringen uppdragit åt SIND att kartlägga hur de regionala utvecklingsfondernas styrelser är sammansatta. Av denna kartläggning, som redovisas i propositionen, framgår bl.a. att drygt hälften av de nuvarande styrelseledamöterna är eller har varit huvudsakligen verksamma i näringslivet eller inom näringslivsorganisationer. Detta är ungefär samma resultat som framkom vid en liknande undersökning för tre år sedan.
I anslutning till denna redovisning uttalar föredraganden, industriminister Thage G Peterson, att han räknar med att landstingen och de berörda kommunerna i ökad utsträckning beaktar synpunkter från näringslivsorganisationerna och de fackliga organisationerna i frågan om utvecklingsfondernas styrelser.
Utskottet har nu att behandla två motionsyrkanden i frågan. I motion 1987/88:N225 (m) sägs att det borde finnas fler personer med erfarenhet från näringslivet i utvecklingsfondernas styrelser. Detta måste avspeglas i de nya avtalen om fonderna, anser motionärerna. I motion 1987/88:N322 (fp) sägs att till fondernas styrelser bör väljas personer med företagserfarenhet.
Som framgått är andelen ledamöter av utvecklingsfondernas styrelser med erfarenhet från företagen i stort sett oförändrad sedan år 1984. Utskottet, som finner detta otillfredsställande, står kvar vid sin tidigare uppfattning att de regionala huvudmännen för fonderna i ökad utsträckning borde beakta synpunkter från berörda intressenter på frågan om styrelsernas sammansättning. Också industriministern har gett uttryck för denna uppfattning. Det finns alltså, menar utskottet, inget behov av ett särskilt uttalande av riksdagen till regeringen i frågan. Yrkandena härom i de två nämnda motionerna avstyrks.
Vad som anförts innebär också att regeringen bör vara oförhindrad att träffa avtal med landstingen och de berörda kommunerna om utvecklingsfonderna för en ny period. Utskottet räknar med att regeringen i samband därmed verkar för att intresset av att fondernas styrelser får en ändamålsenlig sammansättning under perioden blir tillgodosett.
I två motioner berörs frågor om en central instans för hantverket.
En redogörelse för nuvarande förhållanden på området lämnas i motion 1987/88:N276 (m). Den år 1983 på enskilt initiativ bildade Centrala hantverksnämnden, som förlagts till Leksand, har arbetat främst med frågor om utbildning för olika hantverksyrken och om information rörande sådana utbildningar. För innevarande budgetår har nämnden från SIND erhållit ett bidrag av 350 000 kr. för administration m.m. Under hösten 1987 har
NU 1987/88:24
nämnden förts till den nybildade Stiftelsen Hantverksfrämjandet och bytt namn till Centrala hantverksrådet. Förutom med utbildningsfrågor skall rådet arbeta med utrednings- och forskningsverksamhet samt bevarande och utveckling av kunskaper, tjänster och produkter inom hantverksområdet. Rådet har därmed övertagit de uppgifter som skulle ha utförts av ett planerat hantverksinstitut i Leksand. Motionen utmynnar i en begäran om att Hantverksrådet för nästa budgetår skall av de till SIND anvisade medlen tilldelas ytterligare 200 000 kr. för samordning av hantverksutbildningar och 250 000 kr. för omvandling till heltidstjänst av en deltidstjänst med inriktning på forsknings- och utvecklingsverksamhet, alltså inkl. administrationsbidraget sammanlagt 800 000 kr.
I motion 1987/88:N254 (fp) sägs att hantverksstödet bör bestämmas till sin omfattning av statsmakterna och lämnas direkt till hantverket genom Centrala hantverksnämnden. Sedan det planerade hantverksinstitutet bildats bör detta ges en egen basresurs, anser motionärerna. Med hänsyn till inträffade organisatoriska förändringar torde båda dessa yrkanden få anses gälla det nya Centrala hantverksrådet.
Enligt vad utskottet har inhämtat väntas SIND under innevarande budgetår lämna bidrag till olika hantverksändamål med sammanlagt ca 1,5 milj. kr. Förutom det nämnda administrationsbidraget till Centrala hantverksrådet ingår i beloppet bl.a. stöd till vissa hantverksprojekt och SIND:s andel av kostnaderna för ett utbildningsprojekt för hantverks- och småföretag i glesbygd. För nästa budgetår räknar SIND med ett i huvudsak oförändrat stöd till hantverket.
Innebörden av vad som föreslås i motionerna 1987/88:N276 (m) och 1987/88:N254 (fp) är att en viss del av de resurser som står till förfogande för småföretagsutveckling skall avsättas för stöd till hantverket genom beslut av statsmakterna. Utskottet finner inte en sådan ordning ändamålsenlig. Det näringspolitiskt motiverade statliga stödet till hantverket har ett nära samband med övriga statliga insatser för småföretagen genom SIND och de regionala utvecklingsfonderna. Det bör liksom hittills ankomma på SIND och fonderna att göra erforderliga prioriteringar. Med det sagda avstyrker utskottet de nämnda motionsyrkandena.
Utskottet har under punkt 8 (s. 7) behandlat frågan om en utbyggnad av hemslöjdskonsulentorganisationen från en till två konsulenter i varje län. Krav på att de tillkommande konsulenterna skall fungera också som hantverkskonsulenter framförs i motionerna 1987/88:N254 (fp) och 1987/ 88:N328 (fp). I förstnämnda motion anges ett antal uppgifter för en sådan konsulent, bl.a. bevakning av hantverksfrågorna i skolutbildningen.
Utskottet finner det uppenbart att en utvidgning av arbetsområdet för de nya länskonsulenterna skulle få till följd att den avsedda förstärkningen av stödet till hemslöjden i stort sett uteblev. Utskottet vill också erinra om att alla hantverksföretag - även sådana som inte är tillverkande - kan få del av de regionala utvecklingsfondernas service och rådgivning. Enligt vad utskottet har erfarit har flera utvecklingsfonder avdelat personal med uppgift att särskilt ägna sig åt hantverksföretagen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna.
NU 1987/88:24
19 I motion 1987/88:N240 (c) föreslås att de medel som SIND disponerar för nyetableringsinsatser fördelas direkt till utvecklingsfonderna.
Sedan budgetåret 1984/85 har SIND inom anslagets ram årligen disponerat ett belopp av 3 milj. kr. för nyetableringsinsatser på småföretagsområdet dels i form av projekt av rikskaraktär, dels i samverkan med utvecklingsfonderna. Avsikten har varit att SIND skall kunna rikta insatserna mot olika grupper av potentiella nyföretagare, t.ex. kvinnor och invandrare, eller mot olika regioner. Insatserna kan avse information, rådgivning, uppsökande verksamhet, utbildning och konsulthjälp. En redovisning av verksamheten har lämnats i proposition 1986/87:74 (s. 154-157).
Förslaget i motion 1987/88:240 (c) - för vilket inget motiv redovisas - om en fördelning av medlen till de 24 utvecklingsfonderna innebär att centrala insatser omfattande hela landet försvåras. Utskottet anser att det även fortsättningsvis bör finnas möjligheter för SIND att initiera och genomföra sådana insatser. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Frågor om statens stöd till SIFU tas upp i motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m).
Som bakgrund erinrar utskottet om att SIFU under en följd av år har fått statsbidrag, delvis som kompensation för de merkostnader som följde av utlokaliseringen till Borås i början av 1980-talet. Bidraget lämnades t.o.m. budgetåret 1986/87 från ett särskilt anslag på statsbudgeten. Fr.o.m. innevarande budgetår ankommer det på SIND att besluta om bidrag till SIFU inom ramen för tillgängliga medel under anslagsposten Utbildningsinsatser inom småföretagsområdet. Ett bidrag av 11,5 milj. kr. har lämnats för innevarande budgetår. Förutom statsbidrag har SIFU åtnjutit tjänstebrevsrätt. I propositionen (s. 56) anmäls nu att regeringen anser att SIFU - i likhet med vissa andra myndigheter m.fl. organ - fr.o.m. den 1 juli 1988 inte längre skall ha sådan rätt. Vid beräkningen av anslaget till småföretagsutveckling för nästa budgetår har hänsyn därför tagits till SIFU :s ökade portokostnader ”till den del de hänger samman med stiftelsens uppgifter på det näringspolitiska området”. Det framgår att ifrågavarande kostnader har uppskattats till 4 milj. kr. Industriministern uttalar härom att SIND har att beakta nämnda förhållande när bidraget till SIFU för budgetåret fastställs.
I båda motionerna hävdas att det saknas sakliga skäl för en fortsatt statlig subventionering av SIFU. Motionärerna menar att SIFU:s utbud av kurser inte är unikt i förhållande till de konkurrenter som i samma eller högre grad riktar sig till små och medelstora företag. Särskilt kritiseras vad som sägs i propositionen om kompensation till SIFU för mistad tjänstebrevsrätt, en rätt som enligt motionärerna har bidragit till att snedvrida konkurrensen på utbildningsmarknaden. Dessutom, hävdas det i motion 1987/88:N243 (m), antog man redan vid bildandet av SIFU år 1980 att stiftelsen inte skulle åtnjuta tjänstebrevsrätt, ett antagande som lades till grund för beräkningen av anslagen till SIFU. Genom att postverket faktiskt beviljade SIFU tjänstebrevsrätt innebär alltså regeringens nu framlagda förslag att SIFU för andra gången skall kompenseras, anförs det. Bägge motionerna utmynnar i krav på att det statliga stödet till SIFU skall upphöra.
En avgiftsfinansiering av SIFU anges också i motion 1987/88:N275 (fp) som önskvärd, dock utan något särskilt yrkande härom.
NU 1987/88:24
20 Med anledning av vad som har anförts i motionerna kan nämnas att SIFU:s marknadsfinansieringsgrad, dvs. intäkterna från utbildningsverksamheten som andel av de totala intäkterna, enligt årsredovisningen nådde 88 % budgetåret 1986/87, jämfört med ca 70 % i början av 1980-talet. Om hänsyn tas till värdet av tjänstebrevsrätten - som torde kunna uppskattas till för närvarande ca 6 milj. kr. om året - blir dock marknadsfinansieringsgraden något lägre, för budgetåret 1986/87 ca 82 %.
Vid sin behandling förra året av frågor om SIFU (NU 1986/87:30 s. 57-59) anförde utskottet att SIFU:s verksamhet utgjorde en värdefull komplettering av de privata utbildningsföretagens utbud och att det fanns starka motiv för att staten skulle stödja verksamheten som ett led i småföretagspolitiken. Utskottet har samma uppfattning nu. Med hänsyn till att bidrag från staten spelar en allt mindre roll för finansieringen av SIFU:s verksamhet finner utskottet att de farhågor för konkurrenssnedvridning som kommer till uttryck i motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) är starkt överdrivna. Det måste i sammanhanget beaktas att den regionalpolitisk! motiverade lokaliseringen till Borås alltjämt innebär en viss ekonomisk belastning för SIFU.
Utskottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen om slopandet av SIFU:s tjänstebrevsrätt och om den förutsatta kompensationen härför. Genom denna omläggning kommer storleken av statens stöd till SIFU i fortsättningen att framgå klarare, vilket utskottet finner tillfredsställande.
Utskottet kan inte finna något berättigat i påståendet i motion 1987/ 88:N243 (m) om att SIFU nu för andra gången skulle kompenseras för minskad tjänstebrevsrätt. Denna rätt beviljades SIFU av postverket i september 1980. Utskottet utgår från att den dåvarande regeringen var informerad härom och att den tog vederbörlig hänsyn till värdet av tjänstebrevsrätten när förslag om statsbidrag till SIFU förelädes riksdagen.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) i berörda delar.
I motion 1987/88:N243 (m) tas också upp frågan om skattskyldighet för SIFU. Motionären anser att det saknas motiv för den inskränkning av skattskyldigheten som beviljades stiftelsen år 1982. Eftersom privata utbildningsföretag är skattskyldiga i full utsträckning bör samma gälla för SIFU om sunda konkurrensförhållanden på marknaden skall råda, menar motionären.
Ifrågavarande bestämmelse om beskattningen av SIFU finns numera i 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Där frikallas ett stort antal allmännyttiga institutioner m.fl., däribland vissa stiftelser, från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet. När förslag om att SIFU skulle hänföras till denna kategori år 1982 förelädes riksdagen angav föredraganden - ekonomi- och budgetminister Rolf Wirtén - som motiv härför att SIFU:s kursverksamhet utgjorde i första hand ett komplement till det befintliga privata utbudet (prop. 1981/82:132 s. 8 f.). Det var alltså fråga om ett utbildningsområde där det allmänna fick ta på sig ett särskilt ansvar för verksamheten. En enig riksdag biföll förslaget om inskränkt skattskyldighet för SIFU (SkU 1981/82:55, rskr. 1981/82:266).
NU 1987/88:24
21 Regeringen har den 25 februari 1988 beslutat om en översyn av beskattningsreglerna för stiftelser och ideella föreningar.
Mot bakgrund härav saknas det enligt utskottets mening anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan. Motion 1987/88:N243 (m) avstyrks i denna del.
Utskottet övergår till frågan om anslag till småföretagsutveckling. Regeringen har för nästa budgetår föreslagit ett anslag av 169 milj. kr. Detta belopp överensstämmer i huvudsak med den treårsplan som riksdagen fastställde förra året. En viss uppräkning av anslaget föreslås dock med hänsyn till SIFU:s ökade kostnader till följd av tjänstebrevsrättens upphörande. Det framgår indirekt att ca 4 milj. kr. har beräknats som kompensation till SIFU härför.
Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida begärs kraftiga minskningar av anslaget för nästa budgetår, i konsekvens med resp. partis önskemål om begränsningar av olika former av statligt småföretagsstöd som finansieras från anslaget. I motion 1987/88:N305 (m) föreslås ett anslag av 100 milj. kr. med hänvisning till vad som i motionen har yrkats om de regionala utvecklingsfonderna och stödet till SIFU. I motion 1987/88:N275 (fp) föreslås ett anslag av 109 milj. kr., varvid förutsätts en i huvudsak oförändrad medelstilldelning till utvecklingsfonderna och en avveckling av stödet till övriga verksamheter.
Centern däremot begär i motion 1987/88:N240 ett anslag av 184 milj. kr. Ökningen med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag är avsedd att skapa utrymme för insatser från utvecklingsfondernas sida för att stimulera teknikutveckling inom energi- och miljöområdet. Medlen bör med hänsyn till angelägenheten av projekt på detta område lånas ut på förmånliga villkor, anförs det. Även i motion 1987/88:N330 (c) föreslås att utvecklingsfonderna ges ökade resurser.
Beträffande den i motion 1987/88:N240 (c) föreslagna nya stödformen vill utskottet erinra om att utvecklingsfonderna enligt nuvarande bestämmelser kan erbjuda olika former av finansiering för teknikutveckling, start av produktion m.m. Därtill kommer sådant stöd som kan lämnas inom ramen för dels det statliga energiforskningsprogrammet, dels det särskilda programmet för utveckling och introduktion av ny teknik inom energiområdet, dels bränslemiljöfonden. Användningsområdet för bränslemiljöfonden utvidgades år 1987 till att gälla också utprovning av ny miljöskyddsteknik utanför energiområdet. Regeringen har nyligen i proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet lagt fram förslag om inrättande av en ny fond, energiteknikfonden, som är avsedd att ersätta de två sistnämnda stödsystemen.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det saknas anledning att tillföra utvecklingsfonderna särskilda resurser för stöd till energi- och miljöprojekt. Utskottet räknar med att återkomma till frågan om behovet av sådant stöd vid behandlingen av regeringens nyssnämnda förslag. Motion 1987/88:N240 (c) avstyrks i här berörd del. Samma gäller motion 1987/ 88:N330 (c).
Kraven i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) på kraftiga minskningar av anslaget till småföretagsutveckling vill utskottet inte biträda.
NU 1987/88:24
22 Regeringens förslag om ett anslag av 169 milj. kr. för nästa budgetår tillstyrks.
Till sist under denna punkt tar utskottet upp frågan om anslagsredovisningen.
1 motion 1987/88:N305 (m) riktas kritik mot att propositionen inte innehåller någon specifikation av de olika anslagsposter som ingår i det av regeringen föreslagna anslaget till småföretagsutveckling.
Fördelningen av anslaget på olika anslagsposter fastställs av regeringen i regleringsbrev sedan riksdagen har beslutat om anslaget för resp. budgetår. Regleringsbreven publiceras i statsliggaren. Av de uppgifter som utskottet tidigare har lämnat framgår hur anslaget för innevarande budgetår har fördelats.
Riksdagen tar normalt ställning enbart till ändamålet med ett anslag och till anslagsbeloppet. I fall då regeringen i propositionen lämnar uppgifter om den väntade fördelningen av medlen inom anslagets ram sker detta för riksdagens information. Regeringen äger alltså besluta om en annan fördelning utan att frågan behöver underställas riksdagen, förutsatt att beslutet inte innebär att anslaget används för annat ändamål än vad riksdagen har avsett. Det bör dock understrykas att riksdagen enligt 9 kap.
2 § regeringsformen har en i princip obegränsad rätt att bestämma över statens utgifter. Riksdagen är alltså oförhindrad att, när den anvisar ett anslag, ställa villkor som innebär en mycket långtgående specificering av anslagets användning.
Det aktuella anslaget anvisades för första gången budgetåret 1984/85, varvid det ersatte de två äldre anslagen Bidrag till regionala utvecklingsfonder m.m. och Bidrag till företagsinriktad fortbildning (prop. 1983/84:135 s. 181). Samtidigt tillkom två nya ändamål, nämligen strategisk företagsutveckling och nyetableringsinsatser på småföretagsområdet. Budgetåret 1986/87 infördes en särskild anslagspost för stöd till arbetskooperation m.m. (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 80). Följande budgetår upphörde det särskilda bidragsanslaget till SIFU, och medel för ändamålet beräknades i stället under anslaget till småföretagsutveckling (prop. 1986/87:74 s. 226).
Av redogörelsen framgår att det har funnits en strävan att under anslaget sammanföra de olika statliga näringspolitiska aktiviteterna på småföretagsområdet . Alla dessa aktiviteter - utom stödet till kooperationen - ingår också i SIND:s program för småföretagsutveckling. Utskottet finner den nuvarande ordningen rationell. Regeringen bör ha betydande frihet att disponera anvisade medel under anslaget med hänsyn tagen till de skiftande behoven av stöd inom området. Utskottet förutsätter att regeringen i propositionen lämnar sådana uppgifter om anslagets nuvarande och tilltänkta användning som behövs som underlag för riksdagens beslut. Av det sagda följer att utskottet inte finner anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågan om anslagsredovisningen. Yrkandet härom i motion 1987/88:N305 (m) avstyrks alltså.
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen avslår motion 1987/88:N225 yrkande 10, motion 1987/ 88:N305 yrkandena 10 och 11 och motion 1987/88:N322 yrkande 4,
NU 1987/88:24
2. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:N201 och 1987/88:N231, motion 1987/88:N254 yrkande 9 och motion 1987/88:N322yrkande 5,
3. beträffande utvecklingsfondernas styrelser
att riksdagen med anledning av vad som anges i propositionen under moment 2 och med avslag på motion 1987/88:N225 yrkande 11 och motion 1987/88:N322 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande Centrala hantverksrådet
att riksdagen avslår motion 1987/88:N254 yrkandena 12 och 13 och motion 1987/88:N276,
5. beträffande hantverkskonsulenter
att riksdagen avslår motion 1987/88:N254 yrkande 14 och motion 1987/88:N328 yrkande 3,
6. beträffande nyetableringsinsatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:N240 yrkande 9,
7. beträffande statens stöd till SIFU
att riksdagen avslår motion 1987/88:N243 yrkande 1 och motion 1987/88:N305 yrkande 12,
8. beträffande skattskyldighet för SIFLJ
att riksdagen avslår motion 1987/88:N243 yrkande 2,
9. beträffande anslag till småföretagsutveckling
att riksdagen med bifall till regeringens förslag moment 1 och med avslag på motion 1987/88:N240 yrkande 8, motion 1987/88:N275 yrkande 7, motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del och motion 1987/88:N330 yrkande 1 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 169 000 000 kr.,
10. beträffande anslagsredovisningen
att riksdagen avslår motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del.
15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 13 (s. 57 f.) och hemställer
att riksdagen till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.
16. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 14 (s. 58 f.) och hemställer
att riksdagen till Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 6 700 000 kr.
17. Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher
Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet under denna rubrik (s. 59 f.) har anfört om delegationen för
NU 1987/88:24
strukturfrågor inom vissa branscher. Av propositionen framgår att regeringen har beslutat att den s.k. strukturdelegationen skall upphöra. Delegationen inrättades år 1978 med uppgift att handlägga frågor om lån och lånegarantier till specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin (prop. 1977/ 78:47, NU 1977/78:30). Huvuddelen av dessa lån och garantier har nu avvecklats. Återstående ärenden skall handläggas av statens industriverk.
Vad som sålunda har anförts i propositionen ger enligt utskottets mening inte anledning till någon erinran från riksdagens sida.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av vad som i propositionen har anförts under avsnittet Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
18. Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
Regeringen har under denna rubrik (s. 60 f.) föreslagit riksdagen att anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.
Lagförslaget finns i bilaga 14.1 till propositionen (s. 119).
Utskottet
År 1987 genomfördes vissa ändringar i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (företagsförvärvslagen) i syfte bl.a. att minska antalet ärenden (prop. 1986/87:74, NU 1986/87:30). Genom en sådan ändring undantogs vissa utländska förvärv av mindre svenska företag från den tidigare gällande tillståndsplikten, så att prövningen nu begränsas till de väsentligaste fallen av överlåtelser. Enligt 2 § 3 föreligger sålunda inte längre tillståndsplikt om tillgångarna i det förvärvade företaget uppgår till högst 100 gånger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller antalet anställda är högst tio.
I propositionen föreslås nu att båda dessa förutsättningar skall vara uppfyllda för att förvärvet skall vara undantaget från prövning. Som motiv anges att bestämmelsen i sin nuvarande lydelse i undantagsfall kan leda till att ett förvärv av sådan betydelse att det med hänsyn till lagens syfte borde prövas ändå blir undantaget från prövning.
Utskottet har ingen erinran i sak mot den föreslagna lagändringen. En redaktionell justering bör dock göras.
Utskottet hemställer
att riksdagen antar det av regeringen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., dock med ändrad lydelse av 2 § 3 första stycket enligt utskottets förslag i det följande:
NU 1987/88:24
25 Regeringens förslag Utskottets förslag
2 §
3. förvärv av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller del av rörelse, om tillgångarnas nettovärde i bolaget eller rörelsen enligt den fastställda balansräkningen för det senaste räkenskapsåret inte överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret och om antalet anställda i bolaget eller rörelsen under det senaste räkenskapsåret inte vid något tillfälle har överstigit 10.
Statsägda företag m. m.
19. Affärsverket FFV
Regeringen har under denna rubrik (s. 84) föreslagit riksdagen att godkänna en ram om 220 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret 1988/89.
I propositionen erinras om den nyligen beslutade ordningen för finansiering av affärsverket FFV:s investeringar m.m. fr.o.m. budgetåret 1988/89 (prop. 1987/88:25 bil. 8, NU 1987/88:12). Enligt denna ordning skall medel för verkets investeringar inte längre anvisas på statsbudgeten. I stället skall medel lånas upp hos riksgäldskontoret inom en av riksdagen årligen fastställd ram. Förslag om en ram för nästa budgetår om 220 milj. kr. läggs nu fram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen godkänner en ram om 220 000 000 kr. för affärsverket FFV:s upplåning i riksgäldskontoret för verkets investeringar budgetåret 1988/89.
20. Kostnader för kronotorp
Regeringen har under punkt E 1 (s. 85 f.) föreslagit riksdagen att till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 100 000 kr.
I motion 1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) yrkas, såvitt här är i fråga, (6) att riksdagen avslår proposition 1987/88:100 i vad avser förslag att till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 14 100 000 kr.
3. förvän' av aktier i aktiebolag, andelar i handelsbolag eller äganderätt eller nyttjanderätt till rörelse eller del av rörelse, om tillgångarnas nettovärde i bolaget eller rörelsen enligt den fastställda balansräkningen för det senaste räkenskapsåret inte överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 100 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av räkenskapsåret och antalet anställda i bolaget eller rörelsen under det senaste räkenskapsåret inte vid något tillfälle har överstigit 10.
NU 1987/88:24
26 Utskottet
NU 1987/88:24
Från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet har, främst i Västerbottens och Norrbottens län, kronomark upplåtits till enskilda för uppodling och bebyggande. Kronotorp har kommit att användas som sammanfattande benämning på de upplåtna enheterna. Syftet med upplåtelserna var ursprungligen att främja uppkomsten av mindre jordbruk och egna hem. Senare upplåtelser tog sikte främst på att säkra det statliga skogsbrukets behov av arbetskraft. Sedan 1950-talet har antalet kronotorp successivt minskat. År 1980 fanns det ca 500 kronotorp kvar. År 1987 hade antalet minskat till 175.
Domänverket träffar, som förvaltare av statens mark, kontrakt om upplåtelse av kronotorp. Genom beslut av riksdagen år 1980 (prop. 1979/80:74, NU 1979/80:64) fick kronotorparna ökade möjligheter att med äganderätt förvärva sina torp, samtidigt som generösare regler för beräkning av ersättningsbelopp vid avträde av kronotorp infördes.
Det aktuella anslaget avser bl.a. kostnader för bidrag till investeringar i byggnader m.m. på bestående kronotorp och avträdesersättning åt innehavare av kronotorp. Medel för ändamålet har under lång tid ställts till domänverkets förfogande. Detta skedde tidigare från jordbruksdepartementets huvudtitel. Budgetåret 1980/81 togs emellertid ett särskilt anslag för ändamålet upp under industridepartementets huvudtitel. Motivet härför var att domänverket hör till industridepartementet. Under senare år har anslaget uppgått till omkring 2 milj. kr. om året.
Regeringen föreslår nu att ett engångsanslag av 14,1 milj. kr. anvisas för ändamålet. Beloppet grundas på en beräkning av nuvärdet av de totala kostnaderna för kronotorpen t.o.m. budgetåret 2009/10. Det torde förutsättas att kronotorpen vid denna tidpunkt är avvecklade.
I motion 1987/88:N443 (c) anförs att domänverket självt bör svara för kostnaderna vid avvecklingen.
Någon motivering för motionsyrkandet redovisas inte. Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu frångå gällande princip - som bekräftades senast år 1980 - för finansieringen av kostnaderna för kronotorpen, nämligen att dessa kostnader skall bestridas särskilt av staten och inte belasta domänverkets rörelse. Den av regeringen föreslagna anvisningen av ett engångsbelopp är enligt utskottets mening ändamålsenlig. Förslaget tillstyrks och motionen i berörd del avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N443 yrkande 6 till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 14 100 000 kr.
21. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2 (s. 86) och hemställer
att riksdagen till Ränta pä statens skuld till Norrbottens Järnverk A B för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
22. Räntestöd m. m. till varvsindustrin
NU 1987/88:24
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 3 (s. 87) och hemställer
att riksdagen till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 210 000 000 kr.
23. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 4 (s. 87-89) och hemställer
att riksdagen till Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000 kr.
24. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 5 (s. 89) och hemställer
att riksdagen till Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 31 926 000 kr.
Teknisk utveckling m.m.
25. Styrelsen för teknisk utveckling
Regeringen har under punkt F 1 (s. 91-97) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 330 000 000 kr. under budgetåret 1990/91, högst 275 000 000 kr. under budgetåret 1991/92 och högst 235 000 000 kr. under budgetåret 1992/93,
2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 778 700 000 kr.
Regeringen har vidare under punkt F 2 (s. 97 f.) föreslagit riksdagen att till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:N283 av Jörn Svensson (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari yrkas att riksdagen under F, Teknisk utveckling m.m. (prop. 1987/88:100 bil. 14) för budgetåret 1988/89 anslår 50 000 000 kr. utöver regeringens förslag.
1987/88:N284 av Lennart Alsén m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av STU:s anslag.
1987/88:N305 av Erik Hovhammar m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas att riksdagen
14. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 763 700 000 kr.,
15. till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader anvisar ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.
1987/88:N443 av Ivar Franzén m.fl. (c) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (3) att riksdagen anvisar 5 milj. kr. för innovationsbefrämjande åtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
Regeringens förslag om anslag för nästa budgetår till styrelsen för teknisk utveckling (STU) bygger på det treårsprogram för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under budgetåren 1987/88-1989/90 som fastställdes våren 1987 (prop. 1986/87:80, NU 1986/87:33). Programmet innebar bl.a. att medel ställdes till förfogande för kraftigt ökade insatser på informationsteknologins område och på projekt som utförs i europeiskt samarbete, t.ex. inom ramen för EG:s forsknings- och utvecklingsprogram eller EUREKA.
I motionerna godtas, liksom tidigare år, såväl den allmänna inriktningen av STU:s verksamhet som i huvudsak också förslagen till anslag för nästa budgetår.
Från moderata samlingspartiets sida anförs dock i motion 1987/88:N305 att STU bör kunna begränsa sina administrativa kostnader. I enlighet härmed föreslås en minskning av de två anslagen till STU med sammanlagt 20 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Av minskningen avser 15 milj. kr. anslaget till teknisk forskning och utveckling (F 1) och 5 milj. kr. anslaget till förvaltningskostnader (F 2). Samtidigt förutsätts i motionen att STU skall överta vissa arbetsuppgifter från statens industriverk, en fråga som utskottet har behandlat under punkt 6 i det föregående (s. 4 f.).
Beträffande principerna för finansieringen av STU:s kostnader för administration bör följande nämnas. Samtliga kostnader för den vid STU anställda personalen belastar anslaget F 2. Samma gäller kostnader för lokaler och övriga kostnader för STU.s verksamhet som myndighet. De här nämnda kostnaderna beräknas för innevarande budgetår till ca 80 milj. kr. Från anslaget F 1 betalas medel till olika mottagare av bidrag för forskningsoch utvecklingsprojekt. Detta anslag belastas även med s.k. projektanknutna administrationskostnader, dvs. kostnader för planerings- och styrgrupper, utredningar och resor m.m. som kan hänföras till ett visst projekt. I de olika grupperna medverkar nära 1 000 företrädare för olika företag, forskningsinstitutioner m.fl. De projektanknutna kostnaderna beräknas för innevarande budgetår uppgå till ca 45 milj. kr.
Från vänsterpartiet kommunisternas sida framförs i motion 1987/88:N283 krav på en ökning av anslaget F 1 med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Syftet med anslagsökningen är att skapa utrymme för en nationell satsning på optiska datorsystem. Sådana system är med avseende på kapacitet och flexibilitet vida överlägsna nu existerande system, hävdar motionärerna. De anser vidare att en ledande position i utvecklingen av optiska datorer skulle ge Sverige möjligheter att forma tillämpningar och
NU 1987/88:24
system efter egna sociala mål. Det betonas att forskning och utveckling på området bör bedrivas under demokratisk insyn och samhälleligt ansvar. ”Den nationella staten, inte de multinationella dataimperierna, bör axla rollen som initiativtagare.”
Utskottet har vid flera tillfällen, senast år 1987 (NU 1986/87:33 s. 15), behandlat liknande motioner från vänsterpartiet kommunisterna om optiska datorsystem. Motionerna har avslagits av riksdagen på hemställan av utskottet, med reservation från partiets företrädare.
Utskottet tar först upp kraven i motion 1987/88:N305 (m) på minskning av kostnaderna för STU:s administration. Någon motivering redovisas inte av motionärerna. Enligt utskottets mening saknas det också saklig grund för deras krav. STU:s verksamhet har stor bredd och berör ett stort antal intressenter. Under senare år har statsmakterna tilldelat STU vidgade uppgifter, bl.a. i samband med svenskt deltagande i europeiskt forskningsoch utvecklingssamarbete och olika insatser för regional teknikspridning. Dessa uppgifter, liksom det nya informationsteknologiprogrammet, har inneburit en betydande administrativ belastning för STU. Utskottet noterar att motionärerna, samtidigt som de begär en nedskärning av STU:s samlade administrationskostnader med ca 15 %, föreslår att ytterligare arbetsuppgifter skall överföras till STU. Därtill kommer att moderata samlingspartiet i motion 1987/88:U7 med anledning av proposition 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen - som behandlas av utrikesutskottet - kräver ökade statliga insatser för finansiering av svenska företags deltagande i forsknings- och utvecklingsprojekt inom EG. Sådana insatser torde rimligtvis komma att innebära en ytterligare belastning på STU:s administrativa resurser. Kraven i motion 1987/88:N305 (m) på en minskning av dessa resurser är alltså enligt utskottets mening inte bara svagt underbyggda utan även motsägelsefulla. Motionen avstyrks i berörda delar.
Beträffande önskemålen i motion 1987/88:N283 (vpk) om en nationell utveckling av optiska datorsystem vill utskottet anföra följande. Det är här fråga om en teknik som internationellt ännu befinner sig på ett tidigt utvecklingsstadium. Enligt vissa bedömningar kan en prototyp till en helt optisk dator realiseras tidigast mot slutet av 1990-talet. I Sverige följs det internationella arbetet på området. Inom informationsteknologiprogrammet har initierats ett utvecklingsarbete på området optoelektronik - dvs. elektronik och optik i kombination - främst för kommunikationstillämpningar. Såvitt utskottet känner till har det emellertid varken från forskarsamhällets, från näringslivets eller från berörda statliga organs sida förts fram tankar på en nationell kraftsamling på optikområdet av det slag som föresvävar motionärerna. Deras önskemål om en sådan insats - som synes grundad på allmänna politiska överväganden snarare än på en konkret analys av Sveriges möjligheter och behov på området - kan därför knappast ligga till grund för ett beslut av riksdagen om en ökning av STU:s anslag för nästa budgetår. Motionen avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning till STU.
Liksom tidigare år begär regeringen riksdagens bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden avseende STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under en femårsperiod, dvs. t.o.m. budgetåret 1992/93. Eftersom riksdagen redan har fastställt en ekonomisk ram för verksamheten t.o.m.
NU 1987/88:24
budgetåret 1989/90 behövs ett sådant bemyndigande endast för de följande tre budgetåren. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I två motioner framförs krav på att STU inom ramen för tillgängliga resurser skall öka stödet till uppfinnare.
Uppfinnarna verkar under sämre och osäkrare villkor än forskarna, hävdas det i motion 1987/88:N284 (fp). De flesta uppfinnare arbetar med sin idé på sin fritid, och bristen på riskvilligt kapital är påtaglig. Statens främsta redskap för stöd till uppfinnare är STU, som kan bidra med riskvilligt kapital i en uppfinnings inledande skede. Det anförs att huvuddelen av de medel som STU disponerar används för stöd till forskning och forskningsrelaterad verksamhet, medan endast en mindre del - ca 60 milj. kr. om året - går till uppfinnare. Dessa skapar emellertid de nya arbetstillfällen som utgör en förutsättning för ekonomisk tillväxt, menar motionärerna. Därför borde en större del av STU:s medel än för närvarande komma uppfinnare och deras organisationer till del.
Med liknande motivering föreslås i motion 1987/88:N443 (c) att 5 milj. kr. av STU:s medel skall användas för förstärkt stöd till enskilda uppfinnare. För ändamålet bör enligt motionärerna användas odisponerade medel på anslaget till teknisk forskning och utveckling. Dessa medel uppgick vid utgången av budgetåret 1986/87 till 65,8 milj. kr.
I anslutning till motionerna lämnar utskottet vissa uppgifter om STU :s stöd till uppfinnare m.fl. Detta stöd hänförs i huvudsak till STU:s program 3, Nya produkter, som avser stöd till produktutveckling i företag och innovationsfrämjande åtgärder. Visst stöd till uppfinnare ingår också i program 2, Ny teknik. Enligt regleringsbrev för innevarande budgetår har inom dessa två program sammanlagt minst 50 milj. kr. beräknats för stöd till projekt från enskilda uppfinnare och fåmansbolag. Av dessa medel får högst 5 milj. kr. avse den särskilda stödformen näringsbidrag till innovatörer, ett icke projektbundet stöd utan återbetalningsskyldighet som skall göra det möjligt för mottagaren att under upp till två års tid arbeta med nya idéer. STU kan också lämna stipendier till uppfinnare.
Allmänt gäller för STU:s stöd till uppfinnare att stödet är avsett främst som bidrag till uppfinnarens kostnader under den första, mest riskfyllda fasen fram till dess att en uppfinning kan skyddas genom patent eller på annat sätt. STU kan också biträda uppfinnare vid diskussioner med finansiärer eller licenstagare rörande kommersiell exploatering av uppfinningen. Däremot är det inte STU:s uppgift att tillhandahålla riskkapital i exploateringsfasen. Sådan finansiering erbjuds av bl.a. de regionala utvecklingsfonderna och olika s.k. venture capital-bolag.
Under innevarande budgetår har en treårig försöksverksamhet inletts vid Svenska uppfinnareföreningen. Verksamheten omfattar bl. a. rådgivning och service till uppfinnare. Kostnaderna för verksamheten, som beräknas till 3 milj. kr. om året, täcks av medel från STU. Det kan också nämnas att STU i november 1987 har fått i uppdrag av regeringen att tillsätta en projektgrupp med uppdrag bl.a. att undersöka sådana hinder i relationerna mellan uppfinnare och företag som försvårar utvecklingen från idé till produkt på marknaden. Gruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 september 1989.
NU 1987/88:24
31 Av utskottets redovisning framgår att uppfinnarnas särskilda situation i betydande grad har uppmärksammats av regeringen och STU under senare år. Att stödet till uppfinnare svarar för endast en mindre del av STU:s totala bidragsgivning får ses mot bakgrund av att STU har till uppgift att inom hela den tekniska forskningens och utvecklingens område ge stöd till såväl enskilda och företag som högskolor och forskningsinstitutioner. Avvägningen av resurser mellan olika kategorier av bidragstagare kan självfallet inte göras helt invändningsfri. Det saknas emellertid enligt utskottets mening belägg för att uppfinnarna generellt sett skulle vara missgynnade. Utskottet biträder därför inte kravet i motion 1987/88:N284 (fp) på en omfördelning av STU:s medel till förmån för denna kategori. Motion 1987/88:N443 (c) präglas av ett liknande synsätt, även om motionärerna inte begär en omfördelning av medel. De räknar däremot med att odisponerade medel från budgetåret 1986/87 kan användas för ett förstärkt stöd till uppfinnare. Utskottet har inhämtat att sådana medel inte längre står till förfogande. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de två aktuella motionsyrkandena.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag att riksdagen
a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N283 och motion 1987/88:N305 yrkande 14 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 778 700 000 kr.,
b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1987/88:N305 yrkande 15 till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.,
2. beträffande ekonomiska åtaganden
att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89, i enlighet med vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 330 000 000 kr. under budgetåret 1990/91, högst 275 000 000 kr. under budgetåret 1991/92 och högst 235 000 000 kr. under budgetåret 1992/93,
3. beträffande stöd till uppfinnare
att riksdagen avslår motion 1987/88:N284 och motion 1987/88:N443 yrkande 3.
26. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 98 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet anvisar ett reservationsanslag av 26 400 000 kr.
NU 1987/88:24
27. Europeiskt rymdsamarbete, m.m.
NU 1987/88:24
Regeringen har under punkt F 4 (s. 99-101) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten nya förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 290 000 000 kr.,
2. till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 246 900 000 kr.,
3. godkänna de riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet som föredragande statsrådet förordat.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1987/88:U7 av Carl Bildt m.fl. (m) vari, såvitt här är i fråga, yrkas (15) att riksdagen hos regeringen begär förslag till en plan för successiv ökning av Sveriges deltagande i ESA i enlighet med vad som i motionen anförs.
1987/88:N259 av Gunnar Björk m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna att Sverige - förutsatt att detta är godtagbart från bl.a. utrikespolitiska och säkerhetspolitiska synpunkter eller att Columbus blir ett rent europeiskt projekt - bör anmäla sitt inträde i ESA:s Columbusprojekt med 1 % deltagarandel,
2. bemyndigar regeringen att höja deltagarandelen i Hermesprojektet från 1,3 till 2 %,
3. uttalar att anslagsnivån avseende F4 Europeiskt rymdsamarbete, m.m., fr.o.m. budgetåret 1990/91 bör ligga 120 milj. kr. högre jämfört med nu fastlagda nivå.
1987/88:N260 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen inför riksdagen redovisar de långsiktiga konsekvenserna för Esrange av minskat deltagande i ESA-projekten.
1987/88:N315 av Sonja Rembo (m) och Erik Holmkvist (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Sveriges andel i det europeiska rymdsamarbetet (ESA).
Utskottet
Nu gällande riktlinjer för industripolitiken på rymdområdet fastställdes år 1986 (prop. 1985/86:127, NU 1985/86:21). I samband därmed fattades beslut om en totalram av 966 milj. kr. i 1985 års prisnivå för rymdverksamheten inom industridepartementets område under de fyra budgetåren 1986/87— 1989/90. Industrin förutsattes bidra med 60 milj. kr. Av ramen beräknades 780 milj. kr. för det svenska deltagandet i det europeiska rymdorganet ESA. I detta organ är 13 europeiska stater medlemmar.
Tyngdpunkten i det svenska rymdprogrammet har alltså lagts på europeiskt samarbete. Det primära målet för ESA är etablerandet av en oberoende konkurrenskraftig europeisk rymdindustri. Verksamheten inom ESA omfattar ett grundprogram och ett vetenskapligt program, vilka båda är obligatoriska, och ett tillämpningsprogram bestående av ett antal delprogram i form av utvecklingsprojekt m.m. Varje land väljer vilka delprogram det vill delta i och med vilken ekonomisk insats det skall ske. Industrikontrakten i programmen skall i princip fördelas mellan de deltagande länderna i proportion till resp. lands insats.
3 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 24
Medlemsländernas bidrag till ESA:s obligatoriska program beräknas på grundval av bruttonationalprodukten (BNP). Sveriges andel är för närvarande ca 3,8 %. Den svenska andelen av ESA:s totala budget är dock lägre, för närvarande ca 2,1 %.
År 1985 fattades inom ESA ett principbeslut om att etablera en bemannad europeisk rymdverksamhet. Ett nära samarbete med Förenta Staterna - som år 1984 hade inbjudit till samverkan kring en internationell rymdstation - förutsattes komma att ske. Det beslöts att tre storas.k. basprojekt skulle ingå
1 ESA:s tillämpningsprogram. Ett modul- och plattformssystem benämnt Columbus var avsett som det europeiska bidraget till den internationella rymdstationen. De två andra basprojekten, bärraketen Ariane 5 och rymdfarkosten Hermes, var avsedda att svara bl.a. för den europeiska trafiken till och från rymdstationen. Den sammanlagda kostnaden för de tre basprojekten uppskattades till 55 miljarder kronor fram till år 1996. Dessa uppskattningar låg till grund för det nyssnämnda svenska beslutet om en medelsram t.o.m. budgetåret 1989/90. Ramen förutsattes medge ett visst svenskt deltagande i alla tre basprojekten.
I november 1987 fattades vid ett möte med ESA:s ministerråd beslut om en långtidsplan fram till år 2000. Vidare beslöt man att gå vidare med de tre basprojekten, trots att kostnaderna för projekten nu på grundval av offerter från industrin beräknades komma att med ca 60 % överstiga tidigare uppskattade kostnader. Beträffande Columbus och Hermes avsåg beslutet en första treårsfas, varefter ett beslut om fortsättningen skall fattas.
Vid ESA-mötet behandlades också frågan om samarbetet med Förenta Staterna rörande rymdstationen. Vid de förhandlingar som förts i frågan hade enighet inte kunnat nås i vissa frågor rörande stationens drift och utnyttjande m.m. Med anledning härav beslöts att förhandlingarna skulle föras vidare i syfte att nå för ESA godtagbara lösningar. Om detta inte visade sig möjligt skulle Columbus omdefinieras till ett oberoende europeiskt projekt.
Regeringen begär nu riksdagens godkännande av riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet. Innebörden av dessa riktlinjer är bl.a. att Sverige skall delta i Ariane 5- och Hermesprojekten med kostnadsandelar av
2 % resp. 1,3 %. Regeringen föreslår däremot inte ett deltagande i Columbusprojektet. Det hänvisas i propositionen till svårigheterna att nå ett tillfredsställande avtal om utnyttjandet av den internationella rymdstationen. Deltagandet i de två förstnämnda projekten och övrig rymdverksamhet som finansieras över anslaget till europeiskt rymdsamarbete skall rymmas inom den tidigare fastställda medelsramen t.o.m. budgetåret 1989/90. Emellertid räknar regeringen med att anslagsnivån under budgetåren 1990/91-1992/93 kommer att behöva höjas med ca 50 milj. kr. jämfört med det beräknade anslaget av 260 milj. kr. för budgetåret 1989/90.
Enligt föredragande statsrådets bedömning innebär denna anslagsnivå att svensk industri under de kommande åren kommer att få ta del av den europeiska rymdindustrins kompetensuppbyggnad och att de rymdtekniska anläggningarna i Kirunaregionen ges möjlighet till fortsatt expansion.
I fyra motioner riktas kritik mot regeringens förslag till riktlinjer för det fortsatta deltagandet i ESA. Kritiken går i huvudsak ut på att den relativa minskning av Sveriges engagemang som fprslaget innebär kommer att få
NU 1987/88:24
negativa konsekvenser för såväl svensk rymdindustri som svenskt tekniskvetenskapligt samarbete med Europa. En utgångspunkt för kritiken är det förslag till deltagande på en högre nivå i ESA:s program - inkl. alla tre basprojekten - som statens delegation för rymdverksamhet (DFR) lade fram i sin anslagsframställning hösten 1987.
Särskilt regeringens,beslut att Sverige inte skall delta i Columbusprojektet kritiseras i motion 1987/88:N259 (c, m, fp). Regeringen borde ha avvaktat utgången av förhandlingarna med Förenta Staterna innan ställning togs i frågan, anförs det. Även i motion 1987/88:N315 (m) beklagas regeringens beslut. Motionärerna anser att Sverige bör ha som mål att delta i ESAsamarbetet med sin BNP-andel. Liknande synpunkter förs fram i motion 1987/88:U7 (m). Motionärerna förespråkar en aktivare medverkan som innebär att Sverige successivt ökar bidragsandelen till ESA. I motion 1987/88:N260 (c) uttrycks farhågor för att ett minskat deltagande i ESAprojekten kommer att få negativa följder för raketfältet Esrange och för övrig rymdverksamhet i Kirunaregionen.
Utskottet anser att kritiken mot regeringens förslag till riktlinjer är oberättigad. Det bör slås fast att förslaget innebär avsevärt ökade resurser för det svenska deltagandet i ESA-samarbetet. Den anslagsnivå under budgetåren 1990/91 — 1992/93 som förutskickas i propositionen motsvarar en real höjning med nära 20 %. I sammanhanget bör påpekas att anslagsramen för europeiskt rymdsamarbete, till skillnad från ramarna för flertalet andra forsknings- och utvecklingsändamål, anges i fasta priser och att den alltså räknas upp vid kostnadsökningar.
Enligt utskottets uppfattning måste de statliga insatserna på rymdområdet vägas mot andra insatser med syfte att främja den tekniska utvecklingen och den långsiktiga konkurrenskraften inom svensk industri, t.ex. det stöd till forskningsinstitutioner och företag som lämnas genom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Utskottet vill påpeka att merparten av STU:s finansieringsstöd förutsätter insatser också från mottagaren. När det gäller s.k. kollektiv forskning tillämpas sålunda sedan några år tillbaka den principen att företagen skall bidra med 60 % av kostnaderna. På rymdområdet är emellertid industrins bidrag obetydligt.
Utskottet avvisar alltså motionärernas krav på en ytterligare ökning av de svenska insatserna i ESA-samarbetet. En sådan ökning skulle enligt utskottets mening innebära en felaktig prioritering.
Likaså avvisar utskottet kraven på en omprövning av regeringens beslut att Sverige tills vidare inte skall delta i Columbusprojektet. Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta om det svenska deltagandet i enskilda projekt på rymdområdet enligt de riktlinjer och inom de ekonomiska ramar som riksdagen har fastställt. Utskottet vill dock, utan att gå in på en närmare diskussion om Columbusprojektet, redovisa sin uppfattning att regeringens beslut var välbetänkt mot bakgrund av bl.a. osäkerheten om projektets framtida utformning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1987/88:U7 (m) i berörd del liksom motionerna 1987/88:N259 (c, m, fp) och 1987/88:N315 (m). Likaså avstyrks motion 1987/88:N260 (c). De farhågor som kommer till uttryck i denna motion ger inte utskottet anledning att ifrågasätta vad som i propositionen anförs om en fortsatt expansion av den rymdtekniska verk -
NU 1987/88:24
samheten i Kirunaregionen. Regeringens förslag till riktlinjer för Sveriges fortsatta deltagande i det europeiska rymdsamarbetet tillstyrks.
För nästa budgetår föreslår regeringen ett anslag till europeiskt rymdsamarbete av 246,9 milj. kr. Beloppet ryms inom den år 1986 fastlagda medelsramen. Som framgått påverkas inte medelsbehovet på kort sikt av de riktlinjer för det framtida samarbetet som utskottet nyss har förordat. Regeringens förslag tillstyrks. Samma gäller förslaget om bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst 290 milj. kr. utöver vad som tidigare har medgivits.
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motion 1987/ 88:U7 yrkande 15 samt motionerna 1987/88:N259, 1987/88:N260 och 1987/88:N315,
2. beträffande anslag
att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 246 900 000 kr.,
3. beträffande ekonomiska förpliktelser
att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten nya ekonomiska förpliktelser inom europeiskt rymdsamarbete om högst 290 000 000 kr.
28. Bidrag till Tele-X-projektet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 5 (s. 101) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Tele-X-projektet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
29. Nationell rymdverksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 6 (s. 101 f.) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1988/89 ikläda staten nya förpliktelser på det nationella rymdområdet om högst 10 000 000 kr.,
2. till Nationell rymdverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 36 500 000 kr.
30. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 7 (s. 102 f.) och hemställer
att riksdagen till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 8 (s. 104-106) och hemställer
NU 1987/88:24
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
32. Bidrag till statens provningsanstalt
Regeringen har under punkt F 9 (s. 106) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om användningen av reservation på anslaget Bidrag till statens provningsanstalt,
2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 35 605 000 kr.
I propositionen anmäls att reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1986/87, ca 5 milj. kr., till största delen består av medel som har anvisats för rekonstruktions- och omställningsändamål. Det föreslås att dessa medel får användas för investeringar i utrustning för forskning och utveckling.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer att riksdagen
1. godkänner vad som i propositionen har anförts om användningen av reservationen på anslaget,
2. till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 35 605 000 kr.
33. Statens provningsanstalt: Utrustning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 10 (s. 107) och hemställer
att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 9 500 000 kr.
34. Statens mät- och provråd
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt Fil (s. 107-109) och hemställer
att riksdagen till Statens mät- och provråd för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 3 700 000 kr.
35. Bidrag till vissa internationella organisationer
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 12 (s. 109) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 350 000 kr.
36. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 13 (s. 109 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 5 950 000 kr.
NU 1987/88:24
37. Bidrag till Standardiseringskommissionen
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 14 (s. 110 f.) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgetåret 1988/89 anvisar ett anslag av 15 800 000 kr.
38. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m.
Regeringen har under punkt F 15 (s. 112-114) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 4 000 kr.
I motion 1987/88:N244 av Lars Ahlmark (m) yrkas att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att patentlitteraturen hålls allmänt tillgänglig,
2. hos regeringen begär utfärdande av föreskrift med innebörd att enligt patentklassificering sorterat material hos patentverket hålls allmänheten till handa på sätt som i motionen angivits.
Utskottet
Verksamheten vid patent- och registreringsverket (PRV) är sedan länge helt avgiftsfinansierad. Omslutningen för innevarande budgetår är ca 140 milj. kr. Fr.o.m. den 1 januari 1987 tillämpas nettoredovisning för de tre programmen Patentärenden, Varumärkes- och mönsterärenden och Uppdragsverksamhet. Dessa program redovisas under anslaget till immaterialrätt m.m. för innevarande budgetår som särskilda anslagsposter med ett formellt belopp av 1 000 kr. För det fjärde programmet, Namnärenden, har ca 2,4 milj. kr. beräknats för budgetåret. Regeringen föreslår nu att även detta program i fortsättningen skall redovisas netto som en särskild anslagspost med ett formellt belopp. För nästa budgetår skulle därmed nämnda anslag tas upp med 4 000 kr. Denna omläggning av redovisningen föranleder ingen erinran från utskottet. Regeringens förslag tillstyrks.
I motion 1987/88:N244 (m) behandlas frågan om PRV:s biblioteksservice. Motionären åberopar en skrivelse från Svenska patentombudsföreningen till chefen för industridepartementet den 12 november 1987, där föreningen uttrycker oro för PRV:s biblioteksfråga. I anslutning därtill pekar motionären på vissa brister i tillgängligheten hos det för allmänheten avsedda utländska patentmaterialet. Om dessa brister inte kan avhjälpas bör PRV beordras att ställa det egna materialet till allmänhetens förfogande, anförs det.
Utskottet skall kort ange bakgrunden till den fråga som berörs i motionen. PRV mottar sedan år 1885 alla patentdokument som publiceras i de viktigaste industriländerna. Totalt omfattar samlingarna 43 miljoner dokument. Den årliga ökningen är 1,6 miljoner dokument. Huvuddelen av dokumenten finns i tre exemplar. Ett exemplar förvaras nummerordnat i PRV:s bibliotek, där det kan beställas fram av allmänheten. Ett exemplar av dokumenten från de viktigaste industriländerna förvaras efter ett visst
NU 1987/88:24
klassificeringssystem i det s.k. forskararkivet, där det kostnadsfritt står till allmänhetens förfogande. Ett tredje exemplar förvaras klassordnat hos de olika enheterna på patentavdelningen, till stor del i handläggarnas tjänsterum. Detta material utgör grunden för PRV:s patentgranskning. Den kontinuerliga ökningen av antalet dokument medför svårigheter att hålla hela materialet i forskararkivet omedelbart tillgängligt för allmänheten. För närvarande förvaras det mest utnyttjade materialet i en läsesal i PRV:s huvudbyggnad på Valhallavägen, medan annat material förvaras i lokaler i kvarteret Garnisonen eller i Hägernäs.
Sedan åtskilliga år tillbaka har möjligheterna att bygga ut PRV:s lokaler diskuterats. Redan år 1979 fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera en utgrävning av en av gårdarna i huvudbyggnaden, men något beslut om utbyggnad kom inte till stånd. Enligt vad utskottet har erfarit har frågan nyligen åter aktualiserats genom en framställning från byggnadsstyrelsen till regeringen om medel för projektering avseende två gårdar. Därigenom skulle PRV kunna få ett betydande lokaltillskott, vilket skulle möjliggöra bl.a. en återflyttning av forskararkivet till huvudbyggnaden.
Utskottet har vid behandlingen av liknande motioner, senast år 1984 (NU 1983/84:25 s. 20), understrukit vikten av att PRV kan hålla utländskt patentmaterial tillgängligt för allmänheten. Utskottet, som alltjämt har samma uppfattning, räknar med att PRV söker tillgodose användarnas intressen i den mån detta är praktiskt möjligt så länge lokalfrågan inte har fått en lösning. Något uttalande av riksdagen i frågan synes inte påkallat. Utskottet kan inte heller ställa sig bakom motionärernas krav på att PRV:s arbetsmaterial skall ställas till allmänhetens förfogande. Motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 kr.,
2. beträffande biblioteksservice
att riksdagen avslår motion 1987/88:N244.
39. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden
Regeringen har under punkt F 16 (s. 114-116) föreslagit riksdagen att till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 2 000 kr.
Förslaget innebär en övergång till nettoredovisning även för denna del av PRV:s verksamhet, för vilken ett anslag av ca 42,5 milj. kr. har anvisats för innevarande budgetår. För nästa budgetår beräknas för vart och ett av programmen Bolagsärenden och Uppdragsverksamhet inom bolagsområdet en formell anslagspost av 1 000 kr.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 2 000 kr.
NU 1987/88:24
40. Patentbesvärsrätten
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 17 (s. 116) och hemställer
att riksdagen till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 6 760 000 kr.
41. Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 18 (s. 117) och hemställer
att riksdagen till Industriell utveckling m.m. inom informationsteknologiområdet för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1988 På näringsutskottets vägnar Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp) (p. 1-13,p. 14mom. 1, 2, 4-10, p. 15-24, 27-29), Lennart Pettersson (s) (p. 15-26, 30-41), Erik Hovhammar (m) (p. 14 mom. 3, p. 25-41), Rune Ionsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp) (p. 14 mom. 3, p. 25, 26, 30-41), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s) (p. 1-13, p. 14 mom. 1, 2,4-10, p. 15-24), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk) (p. 1-13, p. 14 mom. 1,2,4—10, p. 15-26, 30-41), Sven-Åke Nygårds (s) (p. 14 mom. 3, p. 25, 26, 30-41), Gudrun Norberg (fp), Lars Ahlström (m) (p. 1-13, p. 14 mom. 1, 2,4-10, p. 15-24), John Andersson (vpk) (p. 27-29) och Leo Persson (s) (p. 27-29).
Reservationer
1. Nytt namn på industridepartementet (punkt 1)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Det ankommer” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:N253 (fp) om att näringslivsdepartementet utgör en mer rättvisande benämning än industridepartementet med hänsyn till bl.a. tjänstesektorns ökande betydelse. Det bör också påpekas att näringspolitik numera ofta används i stället för industripolitik som sammanfattande benämning på statliga åtgärder med syfte att främja företagens utveckling. Så skedde t.ex. i proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet (s. 12).
Det ankommer på regeringen att besluta om departementens uppgifter
NU 1987/88:24
och organisation. Riksdagen bör emellertid uttala sig för en namnändring i enlighet med förslaget i motionen. Denna tillstyrks alltså.
dels att utskottets hemställan under punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande nytt namn på industridepartementet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N253 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Utredningar m.m. (punkt 3)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”anslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har riktats mot regeringens ökade användning av olika råd och delegationer för sina kontakter med näringslivet. Riksdagen bör uttala sig för en successiv avveckling av sådana organ. Även andra besparingar på utredningsanslaget bör kunna göras. Mot bakgrund härav föreslår utskottet en minskning av anslaget med 8 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker sålunda motion 1987/88:N275 (fp) i berörd del. De aktuella yrkandena i motion 1987/88:N305 (m) tillgodoses också genom vad utskottet har förordat.
dels att utskottets hemställan under punkt 3 bort ha följande lydelse:
1. beträffande råd och delegationer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande anslag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 1 och med anledning av motion 1987/88:N305 yrkande 2 till Utredningar m.m. för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 9 900 000 kr.
3. Statens industriverk (punkt 6)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m) om SIND:s verksamhet och industripolitikens organisation. Utredningsverksamheten vid SIND bör sålunda avvecklas helt. De exportfrämjande åtgärder som administreras av SIND bör föras över till Sveriges exportråd. Vissa uppgifter med anknytning till STU:s verksamhet bör övertas av STU. Återstående uppgifter för SIND kommer att i huvudsak gälla regionalpolitiken. Riksdagen bör anmoda regeringen att lägga fram förslag om en ny organisation enligt nu angivna riktlinjer under nästa riksmöte. Motionerna tillstyrks i dessa delar.
NU 1987/88:24
41 Utskottet tillstyrker även yrkandena i motion 1987/88:N305 (m) på att SIND:s förvaltningsanslag skall minskas och att dess utredningsanslag skall upphöra. Enligt utskottets mening är det angeläget att anpassningen till en ny organisation påbörjas snarast. Denna motion tillstyrks alltså även såvitt gäller anslagsfrågorna. Därigenom tillgodoses i viss mån också de önskemål om minskning av de två anslagen som med delvis liknande motivering framförs i motion 1987/88:N275 (fp).
dels att utskottets hemställan under punkt 6 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den industripolitiska organisationen
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N225 yrkande 8 och motion 1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande förvaltningsanslag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 3 och med anledning av motion 1987/88:N275 yrkande 2 till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.,
3. beträffande utredningsanslag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del avslår regeringens förslag och motion 1987/88:N275 yrkande 3.
4. Statens industriverk (punkt 6)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet godtar” och slutar med ”medelsanvisning tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N275 (fp) om att utredningsverksamheten vid SIND bör kraftigt begränsas. I enlighet härmed tillstyrker utskottet yrkandena i motionen på minskningar av de två anslagen till SIND för nästa budgetår med 10 milj. kr. resp. 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet är däremot inte berett att ansluta sig till vad som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m) om en radikal omorganisation av SIND, innebärande att huvuddelen av den nuvarande verksamheten förs över till andra organ eller avvecklas. Dessa motioner avstyrks alltså i berörda delar. Av det sagda följer att utskottet inte ställer sig bakom kraven i motion 1987/88:N305 (m) på en långtgående minskning av förvaltningsanslaget och ett slopande av utredningsanslaget.
dels att utskottets hemställan under punkt 6 bort ha följande lydelse:
1. beträffande den industripolitiska organisationen (= utskottet),
2. beträffande förvaltningsanslag
att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 2 och med anledning av motion 1987/88:N305 yrkande 3 till Statens industriverk: Förvaltningskostna -
NU1987/88/24
der för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 47 410 000 kr.,
3. beträffande utredningsanslag att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 3 och med avslag på motion 1987/ 88:N305 yrkande 4 i ifrågavarande del till Statens industriverk: Utredningsverksamhet anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
5. Stöd till industridesign (punkt 7)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N275 (fp) om att det särskilda stödet till industridesign bör slopas. Liksom andra selektiva stöd innebär denna stödform risk för konkurrenssnedvridning. Riksdagen bör alltså inte anvisa ytterligare medel för ändamålet. Motionen tillstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under punkt 7 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 4 avslår regeringens förslag om anslag till åtgärder för att främja industridesign.
6. Finansiering av stödet till hemslöjden (punkt 8 mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som i motionerna 1987/88:N240 (m) och 1987/88:N329 (c) riktas mot förslaget om att statens kostnader för länshemslöjdskonsulenterna i fortsättningen skall belasta anslaget C 4, Regionala utvecklingsinsatser m.m. Enligt utskottets mening bör statens stöd till hemslöjden liksom hittills i sin helhet finansieras från anslaget B 5, Främjande av hemslöjden. Detta anslag bör i enlighet härmed räknas upp med 6 864 000 kr. - motsvarande kostnaderna för statsbidrag till två hemslöjdskonsulenter i varje län - i förhållande till regeringens förslag. Genom en sådan ökning av anslaget skulle yrkandena i de två nämnda motionerna tillgodoses. I samband med att medlen anvisas bör riksdagen göra ett uttalande om finansieringen av hemslöjdsstödet enligt vad utskottet nyss anfört.
dels att utskottets hemställan under punkt 8 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande finansiering av stödet till hemslöjden att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:N240 yrkande 7 och motion 1987/88:N329 till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag
NU 1987/88:24
av 13 864 000 kr. och därvid sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansieringen av det statliga stödet till hemslöjden.
7. Flyttning av nämnden för hemslöjdsfrägor (punkt 8 mom. 2)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Enligt utskottets” och. slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse: Slutlig ställning till frågan om lokaliseringen av nämnden för hemslöjdsfrågor bör enligt utskottets mening tas först sedan statskontorets utredning om de s.k. småmyndigheterna redovisats. Utskottet anser emellertid att starka skäl talar för en flyttning av nämnden från Stockholm till Leksand. Som anförs i motion 1987/88:N277 (m) finns det där goda möjligheter till samverkan med Centrala hantverksrådet och andra institutioner på hantverkets och hemslöjdens områden. Den nuvarande anknytningen till statens industriverk torde inte medföra några motsvarande fördelar för nämnden. Mot bakgrund av det sagda ansluter sig utskottet till motionärens förslag om att en flyttning av nämndens kansli till Leksand särskilt bör prövas. Riksdagen bör genom ett uttalande uppmana regeringen härtill.
dels att utskottets hemställan under punkt 8 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N277 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
8. Statstödd exportkreditgivning (punkt 9)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Även en” och slutar med ”för exportfinansiering” bort ha följande lydelse:
Utskottet ställer sig alltså avvisande till kravet i motion 1987/88:N270 (vpk) på en subventionering genom SEK-systemet av svensk export av miljöteknik. Däremot anser utskottet att möjligheterna att främja sådan export genom en viss utvidgning av det statliga kreditgarantisystemet bör övervägas. Utskottet hänvisar här till vad som anfördes av företrädarna för moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern vid behandlingen våren 1987 av en motion i frågan (NU 1986/87:18 res. 3). Riksdagen bör därför uppmana regeringen att, lämpligen genom den nyligen tillkallade utredningen för översyn av det statliga exportfinansieringsstödet, låta undersöka förutsättningarna för särskilda kreditgarantier för export av miljöteknik.
NU 1987/88:24
44 Genom ett uttalande av denna innebörd skulle också den nu aktuella motionen väsentligen tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under punkt 9 bort ha följande lydelse: att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med anledning av motion 1987/88:N270 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
9. Statstödd exportkreditgivning (punkt 9)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Ett problem” och slutar med ”för exportfinansiering” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening krävs det emellertid ytterligare insatser för att främja svensk export av reningsteknik. Såsom påpekas i motion 1987/ 88:N270 (vpk) skulle ett särskilt exportkreditstöd för detta ändamål kunna vara ett verksamt medel för att påskynda installation av utrustning för rening av utsläpp i vår omvärld. Om ett sådant kreditstöd skall få det avsedda syftet torde villkoren för kreditgivningen få anpassas till de berörda ländernas betalningsmöjligheter. Härav följer att stödet bör lämnas inom ramen för ett kreditsystem vid sidan av det ordinarie SEK-systemet. Ett särskilt förslagsanslag bör anvisas för att täcka kostnaderna för det nya systemet. Det erbjuder stora svårigheter att beräkna medelsbehovet för nästa budgetår, eftersom kostnaderna för kreditgivningen uppkommer under lånens hela löptid. Utskottet föreslår emellertid att anslaget tas upp med 200 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att besluta om villkoren för det nya kreditsystemet. Med det anförda tillstyrker utskottet motionen.
Även villkoren för den statliga kreditgarantigivningen kan behöva ändras för att en önskvärd expansion av den svenska exporten av reningsutrustning skall främjas. Utskottet förutsätter att regeringen överväger denna fråga därest riksdagen fattar beslut om en utvidgning av SEK-systemet i enlighet med vad utskottet har förordat.
dels att utskottets hemställan under punkt 9 bort ha följande lydelse: att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med bifall till motion 1987/88:N270 till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av miljöteknik för budgetåret 1988/89 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.
10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (punkt 11)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 sorn börjar med ”Utskottet ser” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse: Såsom anförs i motion 1987/88:N305 (m) bör något särskilt anslag för ändamålet inte anvisas. Kostnaderna får i fortsättningen täckas från bistånds -
NU 1987/88:24
anslagen under utrikesdepartementets huvudtitel. Regeringen bör bemyndigas att vid behov utnyttja existerande reservationer på dessa anslag. Motionen tillstyrks alltså i berörd del.
dels att utskottets hemställan under punkt 11 bort ha följande lydelse: att riksdagen
a) med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 5 avslår regeringens förslag om anslag till ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder,
b) bemyndigar regeringen att använda medel från reservationsanslagen C 2, Utvecklingssamarbete genom SIDA och C 8, Övriga u-landspolitiska insatser m.m. under tredje huvudtiteln i enlighet med vad utskottet anfört.
11. Viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB (punkt 12)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet kommer” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N305 (m) om att ytterligare kostnader för Investeringsbanken för krediter inom ramen för hemmamatchningen bör regleras i samband med att statens ägande i banken avvecklas. Utskottet återkommer till denna fråga i annat sammanhang. Det aktuella anslaget bör tas upp med ett formellt belopp. Motionen tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottets hemställan under punkt 12 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 6 till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
12. Branschfrämjande åtgärder (punkt 13 mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till den kritik av de s.k. branschfrämjande åtgärderna som framförs i motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp). Sådant selektivt företagsstöd kan leda till konkurrenssnedvridning och en felaktig användning av resurser. Verksamheten bör avvecklas snarast. Pågående program bör dock fullföljas inom ramen för tillgängliga medel på anslaget. Något anslag för nästa budgetår bör inte anvisas. Med det sagda tillstyrker utskottet de två nämnda motionerna i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under punkt 13 moment 1 bort ha följande lydelse:
VU 1987/88:24
1. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N275 yrkande 6 och motion 1987/88:N305 yrkande 8 avslår regeringens förslag om anslag till branschfrämjande åtgärder.
13. Ökad förädling inom skogsindustrin (punkt 13 mom. 2)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”De olika” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion 1987/88:N294 (vpk) är de insatser som görs för att öka förädlingsgraden inom sågverksindustrin helt otillräckliga. Enligt utskottets mening bör målet för insatserna vara ett utnyttjande av hela potentialen för vidareförädling i enlighet med SIND:s studie år 1980. En sådan utveckling skulle medföra en fördubbling av branschens förädlingsvärde. Den skulle också ha en positiv inverkan på sysselsättningen, särskilt i Norrlands inland. Med hänsyn bl.a. till branschens struktur måste staten ta huvudansvaret för att de nödvändiga åtgärderna genomförs. Utskottet ansluter sig alltså till motionärernas krav på nya insatser för att öka vidareförädlingen inom sågverksindustrin. Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att lägga fram förslag härom. Motionen tillstyrks alltså.
dels att utskottets hemställan under punkt 13 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ökad förädling inom sågverksindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N294 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
14. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m) om de regionala utvecklingsfondernas verksamhet. Fonderna bör inte ägna sig åt utlåning. Företagens kreditförsörjning kan ske genom banker och övriga kreditinstitut. Såsom anförs i sistnämnda motion bör frågan om en avveckling av fondernas låneverksamhet tas upp vid förhandlingar med landsting och berörda kommuner om nya avtal rörande fonderna. Därvid bör eftersträvas att 200 milj. kr. av fondernas likvida medel skall återföras till staten under nästa budgetår. Vad utskottet här har förordat bör ingå i förutsättningarna för den aviserade utredningen om det näringspolitiska finansieringssystemet.
Även i övrigt ansluter sig utskottet till kraven i de två motionerna på ändringar i nuvarande riktlinjer för utvecklingsfonderna bl.a. i fråga om ökad avgiftsfinansiering av fondernas företagsservice. Också en översyn av
NU 1987/88:24
nuvarande struktur i syfte att skapa större enheter är enligt utskottets mening angelägen.
Riksdagen bör anmoda regeringen att hos de regionala huvudmännen för fonderna väcka de angivna frågorna och söka uppnå erforderliga ändringar i avtalen för nästa period. De två motionerna tillstyrks alltså i berörda delar. Genom ett uttalande av angiven innebörd tillgodoses också yrkandet i motion 1987/88:N322 (fp) om en översyn av fondernas låneverksamhet.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N225 yrkande 10 och motion 1987/88:N305 yrkandena 10 och 11 samt med anledning av motion 1987/88:N322 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
15. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (punkt 14 mom. 1)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N322 (fp) om att utvecklingen på kreditmarknaden aktualiserar en översyn av de regionala utvecklingsfondernas utlåningsverksamhet. Riksdagen bör anmoda regeringen att låta en sådan översyn ingå i uppdraget till den aviserade utredningen om det näringspolitiska finansieringssystemet. Genom ett uttalande av angiven innebörd skulle kraven i motionerna 1987/88:N225 (m) och 1987/88:N305 (m) på en avveckling av låneverksamheten till viss del tillgodoses. Utskottet är emellertid inte berett att förorda sådana långtgående ändringar i nuvarande riktlinjer för utvecklingsfonderna som önskas av motionärerna.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för utvecklingsfonderna att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N322 yrkande 4 och med anledning av motion 1987/88:N225 yrkande 10 och motion 1987/ 88:N305 yrkandena 10 och 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
16. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 14 mom. 2)
Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”nämnda motionerna” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening har den nuvarande avgränsningen av utvecklingsfondernas målgrupp till främst tillverkande företag blivit alltmer otidsenlig
NU 1987/88:24
till följd av tjänstesektorns snabba expansion. Utskottet ansluter sig därför till kravet i motionerna 1987/88:N201 (fp), 1987/88:N254 (fp) och 1987/ 88:N322 (fp) på en utvidgning av målgruppen till att omfatta även hantverksoch serviceföretag. Riksdagen bör anmoda regeringen att ta initiativ till de åtgärder som erfordras härför. Genom ett sådant uttalande skulle även motion 1987/88:N231 (c) tillgodoses.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utvecklingsfondernas målgrupp att riksdagen med bifall till motionerna 1987/88:N201 och 1987/ 88:N231, motion 1987/88:N254 yrkande 9 och motion 1987/88:N322 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
17. Centrala hantverksrådet (punkt 14mom. 4)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m). Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Innebörden av” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets uppfattning innebär nuvarande ordning för statens stöd till hantverket uppenbara nackdelar. Som påpekas i motion 1987/88:N254 (fp) finns det risk för att frågor rörande hantverket ges låg prioritet av SIND, vars verksamhet i första hand är inriktad på främjande av industriell utveckling. I fortsättningen bör därför ett visst grundstöd lämnas direkt till hantverket. Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1987/88:N276 (m) om att detta skall ske i den formen att ett årligt anslag anvisas till Centrala hantverksrådet. I likhet med motionären beräknar utskottet behovet av medel för nästa budgetår till 800 000 kr. I beloppet inryms kostnader för såväl rådets administration som samordning av hantverksutbildningar och uppbyggnad av vissa resurser för forskning och utveckling i enlighet med vad som anförs i motionen. Utskottet återkommer till frågan om formen för medelsanvisningen. Självfallet bör olika intressenter inom hantverket även sedan den nya finansieringsordningen genomförts kunna söka särskilda statliga bidrag till olika projekt, t.ex. på utbildningsområdet.
Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande ansluter sig till vad som nu anförts. Härigenom skulle motionerna 1987/88:N276 (m) och 1987/88:N254 (fp) tillgodoses, den sistnämnda i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande Centrala hantverksrådet att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N254 yrkandena 12 och 13 och motion 1987/88:N276 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:24
4 Riksdagen 1987188.17sami. Nr24
18. Hantverkskonsulenter (punkt 14 mom. 5)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”utskottet motionerna” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna 1987/88:N254 (fp) och 1987/88:N328 (fp) om angelägenheten av att hantverksfrågorna får en bättre bevakning. Den nya tjänst som konsulent som enligt vad utskottet nyss har förordat skall inrättas i varje län bör därför ges bredare uppgifter än de nuvarande hemslöjdskonsulenternas. De nya hantverkskonsulenternas arbetsområde bör givetvis omfatta även hemslöjden. Riksdagen bör uttala sig för att de nya tjänsterna ges angiven inriktning.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande hantverkskonsulententer
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N254 yrkande 14 och motion 1987/88:N328 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
19. Nyetableringsinsatser (punkt 14 mom. 6)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening utgör de nyetableringsinsatser på småföretagsområdet genom SIND som avses i motion 1987/88:N240 (c) ett exempel på sådant riktat näringspolitiskt stöd som successivt bör avvecklas. Utskottet erinrar om att utvecklingsfonderna har som en av sina huvuduppgifter att främja nyetablering. Detta bör kunna ske inom ramen för fondernas nuvarande resurser. Även om utskottet delar den negativa uppfattning om SIND:s verksamhet på området som kommer till uttryck i motionen kan utskottet inte ansluta sig till motionärernas begäran om en omfördelning av medel från SIND till fonderna. Motionen avstyrks alltså i denna del.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande nyetableringsinsatser
att riksdagen avslår motion 1987/88:N240 yrkande 9.
20. Nyetableringsinsatser (punkt 14 mom. 6)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Förslaget i” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Utskottet ger sitt stöd åt förslaget i motion 1987/88:N240 (c) om att de särskilda medel som för närvarande disponeras av SIND för nyetableringsin -
NU 1987/88:24
satser på småföretagsområdet fr.o.m. nästa budgetår skall ställas till de regionala utvecklingsfondernas förfogande. All erfarenhet visar att arbetet med att främja nyföretagande - liksom annat arbete med småföretagsstöd - kan bedrivas effektivare på regional nivå än genom ett centralt organ som SIND. Detta bör beaktas av regeringen vid fördelningen av medel för nästa budgetår. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd skulle motionen tillgodoses i denna del.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande nyetableringsinsatser att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N240 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
21. Statens stöd till SIFU (punkt 14 morn. 7)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Vid sin” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den principiella uppfattning som framförs i motionerna 1987/88:N243 (m) och 1987/88:N305 (m) att statens subventionering av SIFU bör upphöra. En liknande syn redovisas i motion 1987/88:N275 (fp), dock utan särskilt yrkande. Som påvisas i den förstnämnda motionen finns det ett stort antal organisationer och företag på utbildningsområdet som tillhandahåller kurser avsedda främst för deltagare från små och medelstora företag. SIFU bör liksom övriga kursarrangörer finansiera verksamheten genom avgifter. Det finns inget bärande skäl för att SIFU skall ges konkurrensfördelar genom bidrag från staten. Endast i den mån det kan påvisas att SIFU alltjämt belastas av merkostnader till följd av lokaliseringen till Borås bör visst statligt stöd kunna komma i fråga. Behovet av sådant stöd får dock prövas i regionalpolitisk! sammanhang sedan eventuella merkostnader för SIFU har redovisats.
Utskottet finner det i sig tillfredsställande att SIFU:s tjänstebrevsrätt nu skall upphöra. Av vad som nyss har anförts följer emellertid att utskottet inte kan godta regeringens uppfattning att särskild kompensation för tjänstebrevsrätten bör utgå. Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:N243 (m) om att det inte finns någon som helst grund för sådan kompensation.
Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad utskottet har anfört om SIFU:s framtida finansiering. Genom ett sådant uttalande skulle, i här berörda delar, såväl motion 1987/88:N243 (m) som motion 1987/88:N305 (m) bli tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande statens stöd till SIFU att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N243 yrkande 1 och motion 1987/88:N305 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:24
22. Skattskyldighet för SIFU (punkt 14 mom. 8)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1987/88:N243 (m) om att det saknas motiv för den inskränkning av skattskyldigheten som SIFU åtnjuter. SIFU:s verksamhet har numera en kommersiell inriktning och konkurrerar direkt med annan liknande verksamhet som bedrivs av enskilda företag. Den konkurrensfördel som uppkommer för SIFU genom att överskott hos stiftelsen i huvudsak är skattefria bör enligt utskottets mening undanröjas. Regeringen bör snarast ta initiativ härtill. Genom ett uttalande av riksdagen av denna innebörd skulle motionen tillgodoses såvitt här är i fråga.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande skattskyldighet för SIFU
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N243 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
23. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 9)
Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Kraven i” och slutar på s. 23 med ”budgetår tillstyrks” bort ha följande lydelse:
I anslutning till sina tidigare ställningstaganden rörande vissa av de verksamheter som finansieras från anslaget föreslår utskottet att riksdagen för nästa budgetår anvisar 105 milj. kr. till småföretagsutveckling, vilket innebär en minskning med nära 70 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker alltså motion 1987/88:N305 (m) i denna del. Även yrkandet i motion 1987/88:N275 (fp) om en minskning av anslaget blir väl tillgodosett vid den föreslagna anslagsnivån. I fortsättningen bör den helt övervägande delen av anslaget användas för statens bidrag till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration m.m. Olika selektiva former av företagsstöd genom SIND bör avvecklas, liksom stödet till SIFU. Utskottet har dock räknat med att SIFU övergångsvis kan behöva ytterligare tillskott från staten innan en fullständig avgiftsfinansiering av verksamheten har genomförts. Det föreslagna anslaget ger visst utrymme för sådana tillskott.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till småföretagsutveckling
att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 1, med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del, med anledning av motion 1987/88:N275 yrkande 7 och med avslag på
NU 1987/88:24
motion 1987/88:N240 yrkande 8 och motion 1987/88:N330 yrkande 1 till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 105 000 000 kr.
24. Anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 9)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Med hänsyn” och slutar på s. 23 med ”budgetår tillstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1987/88:N240 (c) om att särskilda medel nu bör ställas till de regionala utvecklingsfondernas förfogande för satsningar i miljö- och energiinvesteringar. Medlen bör användas för utlåning till olika projekt. Såsom sägs i motionen bör lånevillkoren vara förmånliga med hänsyn till de långsiktigt positiva verkningarna av projekten. Det bör ankomma på regeringen att meddela närmare föreskrifter om stödet. Enligt utskottets mening bör den förordade förstärkningen av utvecklingsfondernas möjligheter att ge stöd till miljö- och energiteknisk utveckling kunna genomföras oberoende av förslagen från regeringen om de stödsystem som handhas av statens energiverk.
Vad som nu anförts innebär att utskottet ställer sig bakom yrkandet i motion 1987/88:N240 (c) om en ökning av anslaget till småföretagsutveckling med 15 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Även kravet i motion 1987/88:N330 (c) på ökade resurser till utvecklingsfonderna skulle tillgodoses genom en sådan anslagsökning. Utskottet avstyrker däremot motionerna 1987/88:N305 (m) och 1987/88:N275 (fp) i motsvarande delar.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande anslag till småföretagsutveckling att riksdagen med anledning av regeringens förslag moment 1, med bifall till motion 1987/88:N240 yrkande 8 och motion 1987/88:N330 yrkande 1 och med avslag på motion 1987/88:N275 yrkande 7 och motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del till Småföretagsutveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 184 000 000 kr.
25. Redovisningen av anslag till småföretagsutveckling (punkt 14 mom. 10)
Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Av redogörelsen” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse: Utskottet vill inte bestrida att sammanföringen under ett anslag av medel för en rad olika aktiviteter på småföretagsområdet har inneburit praktiska fördelar för regeringen och för SIND. Samtidigt har förfarandet lett till att riksdagens insyn i - och därmed även dess möjligheter att påverka -
NU 1987/88:24
fördelningen av resurser för småföretagsutveckling har minskat starkt. Utskottet finner detta betänkligt särskilt som vissa av de verksamheter som finansieras från anslaget är politiskt kontroversiella.
Som exempel vill utskottet peka på bidraget till SIFU, som tidigare anvisades i form av ett särskilt anslag och som därmed också årligen prövades av riksdagen. Fr.o.m. innevarande budgetår har emellertid anslaget gått upp i anslaget till småföretagsutveckling, vilket innebär att riksdagen inte längre får någon information om stödets storlek. Underlaget för motioner och för utskottsbehandling försämras därmed väsentligt. Till yttermera visso har i det nämnda exemplet regeringen fört ned besluten om stöd till myndighetsnivå, vilket innebär att riksdagen inte ens har möjlighet att i efterhand granska besluten med stöd av sin kontrollmakt.
Utskottet anser det alltså angeläget att regeringen under arbetet med nästa budgetproposition noga överväger redovisningen för riksdagen av sina förslag om medel till småföretagsutveckling. I första hand bör en återgång till särskilda anslag för de olika verksamheter som finansieras från anslaget eftersträvas. I den mån en sådan ordning anses förenad med stora olägenheter är det ett minimikrav att propositionen innehåller en nöjaktig redovisning av anslagets nuvarande och tilltänkta användning.
Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet nu har anfört. Motion 1987/88:N305 (m) tillstyrks i berörd del.
dels att utskottets hemställan under punkt 14 moment 10 bort ha följande lydelse:
10. beträffande anslagsredovisningen att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 9 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
26. Kostnader för kronotorp (punkt 20)
Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Någon motivering” och slutar med ”del avstyrks” bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N443 (c) om att domänverket bör stå för samtliga återstående kostnader för kronotorpen. Med hänsyn till att kronotorparna i stor utsträckning har utnyttjats som arbetskraft i det statliga skogsbruket finner utskottet det rimligt att domänverket tar det fulla ekonomiska ansvaret för kronotorpen fram till den slutliga avvecklingen. Något anslag för ändamålet bör alltså inte anvisas på statsbudgeten. Utskottet förutsätter att regeringen tillser att den ändrade ordningen för finansieringen av kostnaderna för kronotorpen inte leder till försämrade villkor för kronotorparna.
dels att utskottets hemställan under punkt 20 bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 6 avslår regeringens förslag om anslag till kostnader för kronotorp.
NU 1987/88:24
27. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 25 mom. 1)
Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet tar” och slutar med ”till STU” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1987/88:N305 (m) om en minskning av STU:s medel för administration. Besparingar bör ske såväl på förvaltningsanslaget som på anslaget till teknisk forskning och utveckling. En betydande effektivisering av verksamheten bör kunna uppnås, bl.a. genom en minskning av det stora antalet styrgrupper som finansieras från sistnämnda anslag. Utskottet noterar att de sammanlagda kostnaderna för STU:s administration svarar mot drygt 15 % av de medel som betalas till mottagare av bidrag.
Beträffande önskemålen (= utskottet) Motionen avstyrks.
Av det anförda följer att anslaget till teknisk forskning och utveckling bör tas upp med 763,7 milj. kr., medan förvaltningsanslaget bör tas upp med 75 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande anslag att riksdagen
a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 14 och med avslag på motion 1987/88:N283 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 763 700 000 kr.,
b) med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1987/88:N305 yrkande 15 till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.
28. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (punkt 25 mom. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet tar” och slutar med ”till STU” bort ha följande lydelse:
Däremot ansluter sig utskottet till kravet i motion 1987/88:N283 (vpk) på en ökning av anslaget till teknisk forskning och utveckling i syfte att möjliggöra en koncentrerad nationell insats på utveckling av optiska datorsystem. Såsom anförs i motionen innebär sådana system väsentliga tekniska fördelar jämfört med dagens på elektronik baserade system. Dessutom domineras dagens datateknik av de stora nationerna och av de transnationella dataföretagen, vilket har fått till följd att olika tillämpningar av tekniken har kommit att präglas av synsätt och värderingar som är oförenliga med svenska sociala mål. I likhet med motionärerna vill utskottet peka på de tendenser till elitism och ökade klassklyftor som har förstärkts
NU 1987/88:24
genom användningen av denna teknik. Optiska datorsystem utgör ett helt nytt utvecklingssteg, som erbjuder ett litet land som Sverige möjligheter att frigöra sig från det beroende som följer av den nuvarande datatekniken. En kraftfull svensk insats på utveckling av optiska datorsystem ger möjlighet att hävda den nationella självständigheten, att främja social utjämning och att ta till vara och stärka kompetensen hos de arbetande.
Utskottet vill särskilt framhålla vikten av att staten tar det fulla ansvaret för arbetet på utveckling av optiska datorer och att det också blir fråga om en uthållig insats. Det tidigare svenska utvecklingsarbetet med elektroniska datorer utgör därvid ett varnande exempel. Trots att arbetet fick en lovande start ledde trycket från de kommersiella krafterna till att staten uppgav målet att nå en oberoende nationell kapacitet på området.
Som ett första steg bör STU tillföras särskilda resurser för att dels utarbeta förslag till ett nationellt program för utveckling av optiska datorsystem, dels initiera ökade insatser på teknikområden av särskild betydelse för ett sådant program.
I likhet med motionärerna beräknar utskottet behovet av medel för ändamålet under nästa budgetår till 50 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Riksdagen bör alltså till teknisk forskning och utveckling anvisa ett anslag av 828,7 milj. kr. Regeringens förslag till förvaltningsanslag ger inte anledning till erinran från utskottets sida. I samband med medelsanvisningen bör regeringen uppmanas att under budgetåret 1988/89 för riksdagen redovisa arbetet med det nämnda utvecklingsprogrammet.
dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 1 bort ha följande lydelse:
1.beträffande anslag att riksdagen
a) med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:N283 och med avslag på motion 1987/88:N305 yrkande 14 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1988/89 anvisar ett reservationsanslag av 828 700 000 kr. och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett program för utveckling av optiska datorsystem,
b) (= utskottet).
29. Stöd till uppfinnare (punkt 25 mom. 3)
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Av utskottets” och slutar med ”aktuella motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1987/88:N443 (c) om vikten av ett kraftigt stöd till de enskilda uppfinnarna, som spelar en stor roll för nyföretagande och näringslivsutveckling. Enligt utskottets mening bör därför vid fördelningen av STU: s resurser eftersträvas en ökning av stödet till
NU 1987/88:24
uppfinnarna. Det förhållandet att betydande medel på anslaget till teknisk forskning och utveckling var odisponerade vid det senaste budgetårsskiftet tyder på att det inom anslagets ram kommer att finnas utrymme för en sådan insats även under nästa budgetår. Det ankommer på regeringen att besluta om fördelningen av anslaget. Utskottet anser dock att den i motionen angivna ökningen med 5 milj. kr. utöver nuvarande nivå bör utgöra ett riktmärke för uppfinnarstödet under nästa budgetår. Riksdagen bör göra ett uttalande av angiven innebörd. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1987/88:N443 (c) i berörd del. Även motion 1986/87:N284 (fp) skulle bli i väsentlig grad tillgodosedd genom det föreslagna uttalandet.
dels att utskottets hemställan under punkt 25 moment 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande stöd till uppfinnare att riksdagen med bifall till motion 1987/88:N443 yrkande 3 och med anledning av motion 1987/88:N284 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
30. Riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet (punkt 27 mom. 1)
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 35 med ”Utskottet anser” och slutar på s. 36 med ”rymdsamarbetet tillstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som framförs i motionerna 1987/88:N259 (c, m, fp), 1987/88:U7 (m) och 1987/88:N315 (m) mot regeringens förslag till riktlinjer för det fortsatta svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete. Förslaget innebär att Sveriges andel av ESA:s totala budget - trots en viss höjning av anslagsnivån i början av 1990-talet - kommer att minska från för närvarande ca 2,1 % till ca 1,7 % inom några år, jämfört med en svensk andel av ESA-ländernas BNP av nära 4 %. Den minskande svenska andelen av ESA:s budget ter sig anmärkningsvärd mot bakgrund av att Sverige - som är ett av de få länderna i Europa med en avancerad flygindustri - har utomordentligt goda förutsättningar att nyttiggöra ESA-samarbetet industriellt. Regeringens beslut om att Sverige skall avstå från deltagande i Columbusprojektet, liksom beslutet om att deltagandet i Hermesprojektet skall ske med en så låg andel som 1,3 %, innebär allvarliga risker för att utbytet av samarbetet för de svenska företagen kommer att försämras. Enligt utskottets mening är regeringens negativa ställningstagande till Columbusprojektet förhastat. Som framgått kommer projektet, för det fall att förhandlingarna med Förenta Staterna inte leder till ett för ESA godtagbart resultat, att omvandlas till ett rent europeiskt projekt. Det finns alltså ingen anledning att räkna med att projektet kommer att få en sådan utformning att ett svenskt deltagande är olämpligt från utrikespolitisk synpunkt.
Enligt utskottets mening skulle alltså Sveriges möjligheter att följa med i
NU 1987/88:24
den industriella utvecklingen på rymdområdet försämras om det svenska engagemanget i ESA trappades ned. Detta skulle långsiktigt få negativa konsekvenser för viktiga delar av svensk industri. Frågan måste också ses i ett vidare perspektiv. Regeringens halvhjärtade intresse för det svenska deltagandet i europeiskt rymdsamarbete - som omfattar såväl EG- som EFTAländer - står i dålig överensstämmelse med dess önskemål om att Sverige skall medverka aktivt i det västeuropeiska integrationsarbetet, såsom dessa önskemål nyligen har kommit till uttryck i proposition 1987/88:66. Utskottet anser det olyckligt att regeringen på detta sätt skapar oklarhet om Sveriges avsikter.
Utskottet anser alltså, i likhet med motionärerna, att Sverige bör medverka i det fortsatta ESA-samarbetet med minst samma ambitionsnivå som hittills. Detta innebär bl.a. att ekonomiskt utrymme bör skapas för ett deltagande i ESA:s tre basprojekt enligt vad som förutsattes vid 1986 års beslut om rymdverksamheten. Denna ambitionsnivå ställer inte krav på höjning av den år 1986 beslutade anslagsramen t.o.m. budgetåret 1989/90. För de följande tre budgetåren räknar utskottet emellertid med en höjning av anslagsnivån med ca 120 milj. kr., dvs. ca 70 milj. kr. högre än vad som har angetts i propositionen. Ställning får senare tas till frågan om anslagsbeloppen för resp. budgetår på grundval av förslag från regeringen. Redan nu bör emellertid regeringen kunna hos ESA anmäla ett svenskt deltagande i Columbus- och Hermesprojekten med de tidigare förutsatta andelarna, dvs. 1 % resp. 2%. Beträffande Columbusprojektet ankommer det på regeringen att göra sådana förbehåll för det svenska deltagandet som motiveras av utrikespolitiska hänsyn.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ställa sig bakom vad som här anförts. Därigenom tillgodoses yrkandena i de tre förenämnda motionerna. Genom ett svenskt engagemang i ESA enligt vad utskottet har förordat skulle också de önskemål om fortsatt utveckling av rymdverksamheten i Kirunaregionen som ligger till grund för motion 1987/88:N260 (c) kunna bli tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under punkt 27 moment 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall till motion 1987/88:U7 yrkande 15, motion 1987/88:N259 och motion 1987/88:N315 samt med anledning av motion 1987/88:N260 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1987/88:24
58 Särskilda yttranden
NU 1987/88:24
1. Åtgärder för att främja industridesign (punkt 7)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anför:
Vi delar den principiella uppfattning om selektivt stöd som kommer till uttryck i motion 1987/88:N275 (fp), nämligen att sådant stöd innebär risk för konkurrenssnedvridning. Med hänsyn till att riksdagen våren 1987 beslöt att den aktuella försöksverksamheten med stöd till industridesign skulle förlängas t.o.m. budgetåret 1989/90 anser vi emellertid inte att verksamheten bör avvecklas redan nu.
2. Utvecklingsfondernas målgrupp (punkt 14 mom. 2)
Sten Svensson, Per Westerberg och Lars Ahlström (alla m) anför:
Vi instämmer i vad som sägs i flera motioner från folkpartiet om att den nuvarande avgränsningen av de regionala utvecklingsfondernas målgrupp till främst tillverkande företag är uttryck för ett föråldrat synsätt. Med hänsyn till att vi förordar en avveckling av fondernas finansieringsverksamhet anser vi oss emellertid inte kunna stödja motionärernas krav på en utvidgning av målgruppen.
59 Innehåll
Ärendet ...
1 NU 1987/88:24
Sammanfattning 1
Industridepartementet m.m 1
1. Industridepartementet 1
2. Industriråd/industriattaché :' 2
3. Utredningar m.m 2
4. Extra utgifter 3
5. Bidrag till FN: s organ för industriell utveckling 3
Industri m.m 3
6. Statens industriverk 3
7. Åtgärder för att främja industridesign 5
8. Främjande av hemslöjden 6
9. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit 8
10. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartygm.m 11
11. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder 11
12. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB 11
13. Branschfrämjande åtgärder 12
14. Småföretagsutveckling 14
15. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m 24
16. Åtgärder för havsindustriell kompetensutveckling 24
17. Delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher 24
18. Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m 25
Statsägda företag m.m 26
19. Affärsverket FFV 26
20. Kostnader för kronotorp 26
21. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB 27
22. Räntestöd m.m. till varvsindustrin 28
23. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg 28
24. Ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB 28
Teknisk utveckling m.m 28
25. Styrelsen för teknisk utveckling 28
26. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet 32
27. Europeiskt rymdsamarbete, m.m 33
28. Bidrag till Tele-X-projektet 36
29. Nationell rymdverksamhet 36
30. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete 36
31. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet 36
32. Bidrag till statens provningsanstalt 37 NU 1987/88:24
33. Statens provningsanstalt: Utrustning 37
34. Statens mät- och provråd 37
35. Bidrag till vissa internationella organisationer 37
36. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsadademien 37
37. Bidrag till Standardiseringskommissionen 38
38. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt m.m 38
39. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden 39
40. Patentbesvärsrätten 40
41. Industriell utveckling m.m. inominformationsteknologiområdet 40
Reservationer 40
1. Nytt namn på industridepartementet (fp) 40
2. Utredningar m.m. (m, fp) 41
3. Statens industriverk (m) 41
4. Statens industriverk (fp) 42
5. Stöd till industridesign (fp) 43
6. Finansiering av stödet till hemslöjden (m, fp, c) 43
7. Flyttning av nämnden för hemslöjdsfrågor(m, fp, c) 44
8. Statsstödd exportkreditgivning (m, fp, c) 44
9. Statsstödd exportkreditgivning (vpk) 45
10. Förmånlig kreditgivning till u-länder (m) 45
11. Viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB (m) 46
12. Branschfrämjande åtgärder (m, fp) 46
13. Ökad förädling inom skogsindustrin (vpk) 47
14. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (m) 47
15. Riktlinjer för utvecklingsfonderna (fp) 48
16. Utvecklingsfondernas målgrupp (fp) 48
17. Centrala hantverksrådet(m, fp, c) 49
18. Hantverkskonsulenter(m, fp) 50
19. Nyetableringsinsatser (m, fp) 50
20. Nyetableringsinsatser (c) 50
21. Statens stöd till SIFU (m, fp) 51
22. Skattskyldighet för SIFU (m, fp) 52
23. Anslag till småföretagsutveckling (m, fp) 52
24. Anslag till småföretagsutveckling (c) 53
25. Redovisningen av anslag till småföretagsutveckling (m, fp, c) 53
26. Kostnader för kronotorp (m, fp, c) 54
27. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (m) 55
28. Anslag till styrelsen för teknisk utveckling (vpk) 55
29. Stöd till uppfinnare (m, fp, c) 56
30. Riktlinjer för det framtida europeiska rymdsamarbetet (m, fp, c) 57
Särskilda yttranden 59
1. Åtgärder för att främja industridesign (m) 59
2. Utvecklingsfondernas målgrupp (m) 59
gotsb Stockholm 1988 15096