Om allmänna pensionsfonden (prop. 1987/88:167, skrivelse 1987/88:174)

Näringsutskottets betänkande 1987/88:42

om allmänna pensionsfonden (prop. 1987/88:167, skrivelse 1987/88:174)

Ärendet

I detta betänkande behandlas

t

dels proposition 1987/88:167 om en femte AP-fondstyrelse (finansdepartementet),

dels tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition, dels regeringens skrivelse 1987/88:174 med redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 (finansdepartementet), dels en motion från allmänna motionstiden år 1987, dels tre motioner från allmänna motionstiden år 1987.

De fyra sistnämnda motionerna gäller

förslaget om inrättande av en femte fondstyrelse för allmänna pensionsfondens förvaltning, behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse, inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar.

Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande (KU 1987/88:6 y) om behörighetskraven för ledamotskap i löntagarfondstyrelse (bilaga 3, s. 24).

Synpunkter på regeringens förslag om inrättande av en femte APfondstyrelse har inför utskottet framförts av dels företrädare för Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund, Småföretagarnas riksorganisation, Företagareförbundet, Sveriges aktiesparares riksförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO), dels företrädare för TCO:are för fondomröstning och medlemsdemokrati.

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse har tillställt utskottet en skrivelse i ämnet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om inrättande av ytterligare en styrelse - femte fondstyrelsen - för placering av medel ur allmänna pensionsfonden huvudsakligen i aktier. Likaså tillstyrks att fjärde och femte fondstyrelserna får en bestämd andel - en procent var - av anskaffningsvärdet av fondens medel att förvalta. Genom lagändring slås fast att begränsningen av fjärde och femte fondstyrelsernas och löntagarfondstyrelsernas rätt att förvärva aktier i börsbolag endast avser sådana aktier som är

NU 1987/88:42

1 Riksdagen 1987188.17sami. Nr 42

inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerpartiets representanter tar i en reservation avstånd från regeringens förslag. Vänsterpartiet kommunisternas representant reserverar sig för en ändrad inriktning av dels femte fondstyrelsens, dels femte löntagarfondstyrelsens verksamhet.

I anslutning till konstitutionsutskottets yttrande över två motioner (c) konstateras att det enligt en bestämmelse i regeringsformen måste ställas krav på att löntagarfondstyrelsernas ledamöter är svenska medborgare.

Redovisningen för allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 lämnas utan erinran av utskottet.

Proposition 1987/88:167 Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Bengt K Å Johansson - att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden.

Lagförslaget finns på s. 2-7 i propositionen. Det återges, med några av utskottet föreslagna ändringar, som bilaga 1 till detta betänkande (s. 17).

Förslagets innebörd

En femte fondstyrelse för förvaltning av medel tillhörande allmänna pensionsfonden föreslås bli inrättad den 1 juli 1988 med samma inriktning och uppgifter som fjärde fondstyrelsen. Femte fondstyrelsen skall alltså huvudsakligen placera medel i aktier. Den skall ha egen administration men i övrigt vara underkastad samma regelsystem som gäller för fjärde fondstyrelsen.

Fjärde och femte fondstyrelserna föreslås bli tilldelade högst 1 % vardera av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Detta innebär en ändring av nuvarande ordning, enligt vilken riksdagen i reglementet för allmänna pensionsfonden anger vilket högsta belopp som får överföras till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Bestämmelserna om begränsning i vissa fall av allmänna pensionsfondens totala innehav av aktier i ett bolag föreslås bli ändrade i samband med femte fondstyrelsens tillkomst. Begränsningen skall gälla förvärv av sådana aktier i ett aktiebolag som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Begränsningsreglerna för de olika fondstyrelserna innebär att dessa inte får förvärva aktier av detta slag i sådan utsträckning att de tillsammans får majoriteten i bolaget.

Regeringens skrivelse 1987/88:174

Med skrivelse 1987/88:174 har regeringen till riksdagen överlämnat en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987.

Redovisningen innefattar årsredogörelser från första-tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och var och en av de fem löntagarfondstyrelserna, en av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättad sammanställning över

NU 1987/88:42

delfondernas verksamhet år 1987 samt utlåtanden av riksrevisionsverket (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

Föredragande statsrådet - statsrådet Bengt K Å Johansson - lämnar inledningsvis (s. 2-5) några upplysningar och kommentarer. Allmänna pensionsfondens utveckling under år 1987 sammanfattas i korthet. Därefter berörs några frågor rörande löntagarfondstyrelsernas verksamhet som har tagits upp i RRV:s och RFV:s utlåtanden. Det gäller omsättningshastigheten för fondstyrelsernas portföljer, insiderbestämmelser för ledamöter och anställda, fondstyrelsernas rätt att förvärva vissa tillgångar samt förenhetligande av fondstyrelsernas redovisningsprinciper. Det meddelas att regeringen på dagen för sitt beslut om skrivelsen har fastställt balansräkningarna för samtliga fondstyrelser och löntagarfondstyrelser.

Motioner

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1987188:167 är 1987/88:62 av Stig Josefson m.fl. (c),

1987/88:63 av Carl Bildt m.fl. (m),

1987/88:64 av Bengt Westerberg m.fl. (fp),

alla med yrkande att riksdagen skall avslå proposition 1987/88:167.

Den motion frän allmänna motionstiden år 1987 som behandlas här är

1986/87:N359 av Bertil Fiskesjö (c) och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av reglerna för ledamotskap i fondstyrelserna att den i motionen påtalade grundlagsstridigheten undanröjs.

De motioner från allmänna motionstiden år 1988 som behandlas här är följande:

1987/88:N210 av John Andersson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrad inriktning för Norra löntagarfonden [Nordfonden] så att fonden får en aktiv roll för en utveckling av norrlandslänens näringsliv.

1987/88:N221 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari - med motivering i motion 1987/88:Fi201 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de av LO föreslagna åtgärderna för en ytterligare socialisering av svenskt näringsliv genom en ny AP-fond med bestämdhet skall avvisas.

1987/88:N273 av Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av reglerna för

NU 1987/88:42

1* Riksdagen 1987188.17sami. Nr 42

ledamotskap i löntagarfondstyrelserna att den i motionen påtalade grundlagsstridigheten undanröjs.

Motivering

I detta avsnitt refereras motiveringen i de motioner som har väckts med anledning av proposition 1987/88:167.

Regeringens förslag ger, sägs det i motion 1987/88:N63 (m), uttryck för en strävan att förverkliga socialistiska ideal. Det utgör, hävdar motionärerna, ett svek mot löften som tre socialdemokratiska statsministrar har ställt ut, innebärande att allmänna pensionsfonden inte skulle användas som socialiseringsinstrument. Det bidrag till en förbättrad förräntning av allmänna pensionsfondens medel som en femte fondstyrelse skulle kunna lämna om den för sin del kan åstadkomma en avkastning över den genomsnittliga finner motionärerna vara försumbart - kanske någon tiondels procentenhet. Ett ökat statligt och institutionellt ägande kommer enligt deras bedömning att påverka aktiemarknaden negativt. I stället borde hushållens sparande i aktier stimuleras. Det råder enligt motionärernas uppfattning inte någon egentlig brist på riskvilligt kapital - tillräckligt lönsamma investeringsprojekt finner alltid sin finansiering på en väl fungerande kapitalmarknad.

Den i propositionen föreslagna regeln för medelstilldelning till fjärde och femte fondstyrelserna innebär att även den förra får ett avsevärt tillskott. Motionärerna ser kritiskt på att medelstilldelningen föreslås öka automatiskt, utan någon prövning av lämpligheten. Av vad som i propositionen sägs om insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk art drar de slutsatsen att AP-fondsystemet nu skall spela en politisk roll. De övergångsbestämmelser som är knutna till reglerna om begränsning av fondstyrelsernas innehav av vid fondbörsen inregistrerade aktier kommer, befarar motionärerna, att lämna vägen öppen för en fullständig dominans för allmänna pensionsfonden i vissa företag. Slutligen kritiseras regeringens handläggning av frågan, framför allt att för få näringslivsorganisationer har hörts vid remissbehandlingen och att remisstiden har varit för kort.

Även i motion 1987/88:N64 (fp) framförs invändningen att tillkomsten av en femte fondstyrelse leder till en ökning av det institutionella ägandet. Ett mera spritt ägande, t.ex. i form av frivilliga andel-i-vinst-system och anställdas sparande av aktier i det egna företaget, borde i stället uppmuntras. Motionärerna kritiserar likaså vad som sägs om insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär. Behovet av riskkapital kan, menar de, tillgodoses via den vanliga kapitalmarknaden. Sammanfattningsvis finner de den föreslagna åtgärden vara ännu en i ”raden av socialiseringsåtgärder från den socialdemokratiska regeringen”.

Samma huvudsynpunkter möter i motion 1987/88:N62 (c). Ett förstärkt institutionellt ägande betecknas som ett allvarligt hot mot den decentraliserade marknadsekonomi som centerpartiet vill främja. Motionärerna ser med ovilja på att möjligheterna till placering av medel ur allmänna pensionsfonden på fondbörsen ökar och att riksdagen inte längre skall fatta beslut när det är fråga om att öka volymen av de medel ur allmänna pensionsfonden som skall få användas för aktieköp. Det är, säger motionärerna avslutningsvis,

NU 1987/88:42

inte möjligt att diskutera utvidgade placeringsmöjligheter innan löntagarfonderna har avvecklats.

Utskottet

Inledning

Största delen av allmänna pensionsfondens medel skall - enligt lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden - placeras av första-tredje fondstyrelserna på sådant sätt att bl.a. kravet på betryggande säkerhet tillgodoses. Obligationer och reverser är de huvudsakliga placeringsobjekten. Vid slutet av år 1987 var marknadsvärdet av de tillgångar som stod under första-tredje fondstyrelsernas förvaltning 297 miljarder kronor.

Sedan år 1974 har en begränsad del av fondmedlen fått placeras i mera riskbärande värdepapper, främst aktier. God avkastning, långsiktighet och riskspridning är de krav som gäller för dessa placeringar. Från början fick en fjärde fondstyrelse till uppgift att svara för denna del av verksamheten. Sammanlagt har under årens lopp 2 350 milj. kr. enligt olika beslut av riksdagen överförts till dess förvaltning. Vid det senaste årsskiftet hade fjärde fondstyrelsens andel av fondkapitalet ett marknadsvärde av 11,5 miljarder kronor. När regeringens förslag om en fjärde fondstyrelse prövades år 1973 motsatte sig folkpartiet och moderata samlingspartiet att medel ur allmänna pensionsfonden skulle få användas för aktieköp. Sedan fjärde fondstyrelsen etablerats och börjat sin verksamhet synes den ha blivit allmänt accepterad.

Kontroversiella har däremot de fem löntagarfondstyrelserna förblivit. De tillkom genom beslut år 1983 och började sin verksamhet året därpå. Liksom fjärde fondstyrelsen gör de placeringar huvudsakligen på aktiemarknaden. De medel som de disponerar utgörs dels av skattemedel som har erlagts enligt lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt, dels av en viss andel av tilläggspensionsavgiften, allt med en i reglementet angiven maximering. Marknadsvärdet av löntagarfondstyrelsernas tillgångar var vid senaste årsskiftet ca 10 miljarder kronor. De borgerliga partierna har sedan löntagarfondstyrelserna inrättades regelbundet krävt att denna del av fondsystemet skall avskaffas. Motioner i ämnet har senast avslagits av riksdagen i mars 1988 (FiU 1987/88:20).

En viss utvidgning av fondstyrelsernas placeringsmöjligheter har skett genom riksdagsbeslut hösten 1987 (prop. 1987/88:11, NU 1987/88:10). För fjärde fondstyrelsen, som här är aktuell, tillkom därvid bl.a. rätt att placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier.

En femte fondstyrelse

1 proposition 1987/88:167, som nu föreligger, föreslås att ytterligare medel ur allmänna pensionsfonden skall tillföras riskkapitalmarknaden. Inledningsvis sägs att fonden genom de föreslagna förändringarna kommer att få vidgade möjligheter att ge stöd till och bidra till utvecklingen av näringslivet och på så

NU 1987/88:42

sätt trygga tillväxten i den svenska ekonomin på lång sikt. Med de vidgade placeringsmöjligheterna kommer, anförs det, större utrymme att ges för insatser av dels näringspolitisk karaktär, bl.a. vad gäller små och medelstora företag, dels regionalpolitisk karaktär, genom att riskvilligt kapital i ökad utsträckning ställs till näringslivets förfogande. Till innebörden av detta uttalande återkommer utskottet.

Regeringens förslag är baserat på en departementspromemoria, vilken har varit föremål för en snabb remissbehandling. Ursprungligen väcktes tanken på en femte fondstyrelse av kapitalmarknadsutredningen (SOU 1978:11). Förslagets innebörd är i huvudsak följande.

Vid sidan av fjärde fondstyrelsen inrättas en femte med samma inriktning och uppgifter. Medan medelstilldelningen nu för fjärde fondstyrelsen är fixerad till ett visst belopp, skall den fortsättningsvis för fjärde och femte fondstyrelserna bestämmas till ett belopp som motsvarar högst 1 % av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Femte fondstyrelsen skall dock få sina medel successivt under en följd av år. Genom att riksdagen fr.o.m. i år varje vår fåren samlad redovisning av alla fondstyrelsernas förvaltning kommer den, menar regeringen, trots den nya regeln att behålla insynen i och kontrollen över medelstilldelningen.

De motiv som anges för regeringens förslag är - utöver vad redan nämnts - väsentligen följande. Avgifterna till försäkringen för tilläggspension, vilka tillförs allmänna pensionsfonden, har under senare år täckt allt mindre del av pensionsutbetalningarna. För att avgiftsuttaget skall kunna begränsas är det angeläget att avkastningsmöjligheterna för fondens medel är goda. Fortsatta placeringar av fondmedel på aktiemarknaden kan medverka därtill. Fjärde fondstyrelsens aktieinnehav motsvarar nu ca 2 % av marknadsvärdet på de aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs; det bör av marknadsskäl inte bli särskilt mycket större. Hellre än att fjärde fondstyrelsen delas upp i två mindre enheter bör en ny, självständig fondstyrelse med egen administration inrättas. Samma regler bör gälla för femte fondstyrelsen som för den fjärde.

Regeringen meddelade i höstas riksdagen att den avsåg att lägga fram förslag om en femte fondstyrelse efter mönster av den fjärde. Riksdagen ställde sig positiv härtill (NU 1987/88:10); såväl från de borgerliga partiernas som från vänsterpartiet kommunisternas sida uttalades dock att planerna borde skrinläggas. De borgerliga partierna fullföljer nu sin kritik genom motionerna 1987/88:N63 (m), 1987/88:N64 (fp) och 1987/88:N62 (c); de två förstnämnda är partimotioner. Tidigare har under allmänna motionstiden väckts en motion, 1987/88:N221 (m), där tanken på en femte fondstyrelse avvisas utifrån ett värmländskt perspektiv.

Motionärernas argumentation - refererad i det föregående (s. 4) - är sammanfattningsvis följande. Ett alltmer ökat institutionellt ägande är negativt för aktiemarknaden och medför en för näringslivet skadlig ägarkoncentration. I stället borde det personliga sparandet främjas. Att det offentliga ägandet utvidgas står i strid med det marknadsekonomiska synsätt som motionärerna förespråkar. Mest utförlig är argumentationen i motion 1987/88:N63 (m); där anförs vidare att även en framgångsrikt arbetande

NU 1987/88:42

femte fondstyrelse skulle lämna ett mycket marginellt bidrag till en förbättrad avkastning på allmänna pensionsfondens medel. I de båda partimotionerna riktas också invändningar mot det refererade uttalandet om insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär. Utskottet återkommer förutom till detta ämne också till de ännu icke berörda regler som begränsar fondstyrelsernas och löntagarfondstyrelsernas rätt att göra placeringar i ett och samma företag.

Erfarenheterna av fjärde fondstyrelsens verksamhet är positiva. Såsom en av de fyra största aktieägande institutionerna i Sverige bidrar fondstyrelsen genom en ansenlig kapitalinsats till näringslivets utveckling. Riktade emissioner från olika företag vittnar om att fjärde fondstyrelsen inom näringslivet betraktas som en viktig källa till riskkapital. Fondstyrelsen har bidragit till en god avkastning på allmänna pensionsfondens medel. Genom att överlåta rösträtt för sina aktier på företrädare för de fackliga organisationerna har fondstyrelsen medverkat till ett vidgat inflytande i företagen från de anställdas sida. Den har åstadkommit ökad stabilitet på aktiemarknaden dels genom att göra långsiktiga placeringar, dels genom att medelst vissa omplaceringar bidra till marknadslikviditeten, dvs. marknadens förmåga att utan stora kursrörelser hantera stora utbuds- och efterfrågevolymer. Utskottet delar regeringens uppfattning att fjärde fondstyrelsens verksamhet nu har nått en sådan volym att en mera betydande tillväxt inte är önskvärd. Det är då naturligt att ytterligare en fondstyrelse med samma slags uppdrag inrättas.

Argumenten i motionerna 1987/88:N63 (m), 1987/88:N64 (fp) och 1987/ 88:N62 (c) mot en sådan åtgärd finner utskottet inte bärande. Ett institutionellt ägande av den typ som fjärde fondstyrelsen representerar utgör som nyss sagts ett positivt inslag på marknaden. Privat sparande, även i aktier, har på senare år på olika sätt gynnats av statsmakterna. Värdet av att de anställda i företag där allmänna pensionsfonden äger aktier kan beredas inflytande via bolagsstämman tycks motionärerna bortse ifrån.

Utskottet finner det naturligt att, såsom föreslås i propositionen, en ny metod nu väljs för att ange hur stor del av allmänna pensionsfondens tillgångar som får tas i anspråk för placeringar i aktier och liknande värdepapper. Den innebär att i stället för ett belopp i kronor anges en andel - för vardera av fjärde och femte fondstyrelserna 1 % - av sammanlagda anskaffningsvärdet vid senaste årsskifte av de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Med hänsyn bl.a. till att riksdagen årligen får ta ställning till fondstyrelsernas verksamhetsberättelser betraktar utskottet inte detta som någon betydelsefull principiell förändring. Utskottet vill understryka vad som i propositionen sägs om att femte fondstyrelsens resurser bör byggas upp i en takt som svarar mot den nya organisationens möjlighet att etablera sig på marknaden.

I ett par av motionerna har som nämnts riktats kritik mot ett uttalande i propositionen enligt vilket de föreslagna vidgade placeringsmöjligheterna för allmänna pensionsfonden skulle ge större utrymme än hittills för insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär. Fjärde fondstyrelsen har i en skrivelse till utskottet påpekat att detta uttalande saknar motsvarighet i den departementspromemoria som ligger till grund för propositionen. Fondstyrelsen uttrycker oro över att uttalandet skulle kunna uppfattas som att en

1‘* Riksdagen 1987188.17sami. Nr42

NU 1987/88:42

7 Rättelse: S. 16 rad 4 och 5 nedifrån Står: 3 Rättat till: 2

ändring av allmänna pensionsfondens placeringspolicy är åsyftad. Den förutsätter emellertid att uttalandet inte skall ges någon annan innebörd ”än den självklara att de vidgade placeringsmöjligheterna och placeringsvolymerna för hela AP-fonden också kan få direkt eller indirekt betydelse av näringspolitisk respektive regionalpolitisk karaktär”. Utskottet instämmer häri. Av sammanhanget får anses framgå att uttalandet inte har avsetts vara riktningsgivande för fondstyrelsernas verksamhet. Inte heller utskottet föreslår någon ändring av tidigare fastslagna principer för allmänna pensionsfondens förvaltning.

I 37 § reglementet för allmänna pensionsfonden finns en bestämmelse som begränsar fjärde fondstyrelsens rätt att förvärva aktier i ett aktiebolag ”om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs”. Fondstyrelsen får i sådant fall inte förvärva mer än 10 % av aktierna eller, om de har olika röstvärde, inte fler än att röstetalet för dem utgör högst 10 % av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. För löntagarfondstyrelserna finns i samma paragraf en liknande begränsningsregel; för dem gäller att i motsvarande fall andelen inregistrerade aktier i ett bolag inte får nå upp till 8 %. Syftet med begränsningsregeln, som fick sin nuvarande form vid beslutet år 1983 om löntagarfondstyrelsernas tillkomst, har angivits vara att ”förhindra att institutioner av den typ som de aktieförvaltande fondstyrelserna representerar får ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas att ta på sig ett företagaransvar” (prop. 1983/84:50 s. 79).

År 1986 uppmärksammades i pressen att begränsningsregelns innebörd i vissa fall kunde vara oklar. Medan det enligt lagtexten rörde sig om förvärv av ”vid fondbörsen inregistrerade aktier”, talades det i motiven om ”begränsningsregler som maximerar aktieinnehavet i varje enskilt börsnoterat företag” och liknande. Skillnaden mellan formuleringarna fick betydelse när det visade sig att det i vissa ”börsnoterade företag” fanns även aktieserier som inte noterades vid fondbörsen; enligt lagtexten skulle - i strid med motivuttalandena - aktier i sådana serier få köpas av fondstyrelserna utan begränsning. Finansminister Kjell-Olof Feldt, vilken såsom föredragande statsråd hade svarat för bestämmelsens utformning, hävdade i en tidningsintervju att bestämmelsens syfte endast varit att begränsa fondstyrelsernas möjlighet att - utan ägarnas vetskap - köpa aktier på börsen. Enligt statsrådet Bengt K Å Johansson, till vilkens ansvarsområde ämnet numera hör, rörde det sig snarare om en lucka i lagen. Näringsutskottet uttalade hösten 1987 (NU 1987/88:10 s. 20) att det var angeläget att det i lämpligt sammanhang skapades full klarhet om lagens innebörd i det angivna hänseendet.

I propositionen föreslås att begränsningsregeln nu ändras så att gränsen vid tio procent av röstvärdet kommer att gälla för såväl fjärde som femte fondstyrelsen och att procenttalet åtta i bestämmelsen om löntagarfondstyrelserna ändras till sex. Resultatet blir ett oförändrat maximum för allmänna pensionsfonden totalt sett. I samband därmed föreslås en omformulering av lagtexten som klargör att begränsningen i fråga om fondstyrelsernas rätt att förvärva aktier skall omfatta endast aktier som är inregistrerade vid fondbörsen.

NU 1987/88:42

8 Utskottet, som deltog i beredningen av den proposition (prop. 1983/84:50) vari bestämmelsen i sin hittillsvarande lydelse föreslogs och därvid avgav yttrande till finansutskottet (NU 1983/84:5 y), konstaterar att förekomsten av onoterade aktier i börsbolag - dvs. aktiebolag som har utgivit aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs - inte berördes vid frågans behandling. Ingenting i förarbetena till bestämmelsen (se även FiU 1983/84:20, RD 1983/84:53 s. 29 f.) tyder på att det vid lagstiftningen åsyftades att i fråga om fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas rätt till aktieförvärv skulle råda en distinktion mellan inregistrerade och icke inregistrerade aktier i ett börsbolag.

Regeringens förslag innebär en ändring i vad som enligt utskottets uppfattning hittills har varit begränsningsregelns avsedda innebörd. Utskottet finner denna ändring befogad. För icke börsbolag - till övervägande delen små och medelstora företag - finns ingen motsvarande begränsning föreskriven. De onoterade aktierna i ett börsbolag torde i regel innehas av en ägare eller ägargrupp med stark bindning till företaget; de blir därför sällan tillgängliga för köp. Om någon annan erbjuds att förvärva sådana aktier torde det vara ett uttryck för en önskan inom ägarkretsen att han skall engagera sig i företaget. I den mån någon av allmänna pensionsfondens aktieplacerande styrelser skulle få ett erbjudande om ett sådant förvärv av den omfattningen att de övertagna aktierna skulle leda till aktiemajoritet för allmänna pensionsfonden finns det knappast skäl för att förvärvet obetingat skall vara otillåtet. På samma sätt som gäller i fråga om icke börsbolag bör fondstyrelsen då fritt få pröva hur stor andel den, med hänsyn till kravet på riskspridning och till riksdagens allmänna rekommendationer, högst bör inneha av aktierna i företaget. Utskottet instämmer med föredragande statsrådet, när han uttalar (prop. s. 15) att syftet med fondstyrelsernas aktieförvärv aldrig har varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas ta på sig ett företagaransvar. Denna princip bör tillämpas även i fortsättningen.

Sammanfattningsvis finner utskottet att förslaget om inrättande av en femte fondstyrelse inom allmänna pensionsfonden enligt i propositionen angivna bestämmelser är välmotiverat och bör genomföras. De motioner som har riktats mot förslaget avstyrks.

Behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse

I reglementet för allmänna pensionsfonden ställs krav på att den som utses till ledamot eller suppleant i någon av första- fjärde fondstyrelserna skall vara svensk medborgare. Motsvarande bestämmelse finns inte i fråga om löntagarfondstyrelserna, vilket uttryckligen noterades i specialmotiveringen till den berörda paragrafen (31 §) vid dennas tillkomst (prop. 1983/84: 50). Enligt 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen får endast den som är svensk medborgare vara ledamot av en myndighet eller dess styrelse om myndigheten lyder omedelbart under regeringen. I motionerna 1986/ 87:N359 (c) och 1987/88: N273 (c) anförs att löntagarfondstyrelserna är myndigheter i denna mening och att en ordning som innebär att en utländsk medborgare kan vara ledamot av en löntagarfondstyrelse alltså inte står i

NU 1987/88:42

överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna begär att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till sådan ändring av reglerna för ledamotskap i löntagarfondstyrelse att den påtalade grundlagsstridigheten undanröjs.

Konstitutionsutskottet har yttrat sig i saken till näringsutskottet (KU 1987/88:6 y; bilaga 3, s. 24) och därvid funnit att löntagarfondstyrelserna får anses utgöra myndigheter i den mening som avses i den nämnda paragrafen i regeringsformen. Det får, säger konstitutionsutskottet, ankomma på näringsutskottet att ta ställning till behovet av ändringar i lagstiftningen på det område som har aktualiserats genom motionerna.

Ett konstaterande av att löntagarfondstyrelserna är myndigheter enligt 11 kap. 9 § regeringsformen innebär, som utskottet tidigare (NU 1985/86:33) har framhållit, inte att en uttrycklig bestämmelse om krav på svenskt medborgarskap för ledamotskap i löntagarfondstyrelse är påkallad. En sådan bestämmelse är överflödig - och brukar inte förekomma - i författningar rörande organ som uppenbart omfattas av föreskriften i regeringsformen.

Allmänna pensionsfondens övriga styrelser - beträffande vilka reglementet uppställer krav på svenskt medborgarskap - är givetvis vid tillämpningen av paragrafen likställda med löntagarfondstyrelserna.

Slutsatsen blir att det i reglementet för allmänna pensionsfonden fortsättningsvis bör finnas enhetliga bestämmelser i fråga om behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelserna och i de övriga styrelser som förvaltar fondens medel. I dessa bestämmelser bör inte ingå någon föreskrift om krav på svenskt medborgarskap.

På sätt som närmare framgår av det bifogade lagförslaget (bilaga 1, s. 17) bör anges att ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i Sverige.

I anslutning till den redaktionella ändring som sålunda görs i den paragraf (31 §) som rör löntagarfondstyrelserna kan konstateras att uttalandet i den ursprungliga motiveringen om att utlänningar skall kunna vara styrelseledamöter inte är giltigt.

Nordfondens verksamhet

Liksom de tre föregående åren har under allmänna motionstiden i år väckts en motion, 1987/88:N210 (vpk), rörande den verksamhet som - under benämningen Nordfonden - bedrivs av femte löntagarfondstyrelsen. Med utgångspunkt i ett resonemang om regionalpolitiska problem i Norrlands inland begär motionärerna att riksdagen skall rikta ett uttalande i ämnet till regeringen. Det skulle gå ut på att det måste skapas sådana former att femte löntagarfondstyrelsen kan spela en aktiv roll för utveckling av Norrlandslänens näringsliv.

Näringsutskottet har vid föregående tillfällen hänvisat till vissa grundläggande uttalanden om innebörden av och syftet med löntagarfondstyrelsernas regionala anknytning (se NU 1987/88:10 s. 5 f., 17). Utskottet har avstyrkt motionerna med motiveringen att det bör få ankomma på de regionalt förankrade löntagarfondstyrelserna själva att utveckla verksamheten enligt de grunder som riksdagen har ange» genom sitt konstituerande beslut. De båda senaste gångerna har utskottet samtidigt uttryckt önskemål om att

NU 1987/88:42

fondstyrelserna i sin redovisning särskilt skall belysa verksamhetens regionala aspekter och att dessa skall uppmärksammas vid den övergripande granskningen av fondstyrelsernas förvaltning. Utskottets nu nämnda ställningstaganden, som har legat till grund för riksdagens beslut, har föranlett reservationer av såväl vänsterpartiet kommunisternas som de borgerliga partiernas företrädare. De senare har därvid bestämt tagit avstånd från motionärernas intentioner och givit uttryck åt uppfattningen att löntagarfonderna bör avvecklas.

Även den senaste årsredovisningen från femte löntagarfondstyrelsen, för år 1987, innehåller uppgifter om satsningar på dess egen region, bl.a. i form av kontakter med små och medelstora företag (se regeringens skrivelse 1987/88:174 s. 138 f.).

Utskottet avstyrker motionen med hänvisning till sitt uttalande i ämnet tidigare under detta riksmöte.

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987

Enligt en föreskrift som har införts i reglementet för allmänna pensionsfonden tidigare i år (se NU 1987/88:10 s. 19 f.) har regeringen nyligen till riksdagen överlämnat en skrivelse (1987/88:174) med redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet under år 1987. I skrivelsen återges som bilagor en rad olika dokument. Första, andra och tredje fondstyrelserna, som har gemensam förvaltning, har liksom tidigare fört samman sina årsredogörelser (bil. 1). Därefter följer fjärde fondstyrelsens och de fem löntagarfondstyrelsernas relativt utförliga årsredovisningar, där det också finns kommentarer - vanligen av resp. fondstyrelses verkställande direktör - varigenom bl.a. fondstyrelsernas placeringspolitik belyses (bil. 2-7). En överblick över allmänna pensionsfondens förvaltning i dess helhet erhålls genom en sammanställning av delfondernas verksamhet (bil. 8). Slutligen återges riksrevisionsverkets utlåtande över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning under räkenskapsåret 1987 (bil. 9) och riksförsäkringsverkets utvärdering av dessa fondstyrelsers medelsförvaltning (bil. 10). Såsom tidigare (s. 3) har nämnts innehåller regeringens skrivelse vissa upplysningar och kommentarer av statsrådet Bengt K Å Johansson.

Regeringens skrivelse har föranlett motionsrätt. Några motioner har emellertid inte väckts med anledning av skrivelsen. Vid utskottsbehandlingen har från de borgerliga partiernas sida beträffande principiella synpunkter på allmänna pensionsfondens verksamhet hänvisats till vad som anförts i de motioner som har avlämnats med anledning av proposition 1987/88:167 om en femte AP-fondstyrelse; dessa har redovisats och kommenterats tidigare i detta betänkande.

Utskottet finner det värdefullt att det på angivet sätt har skapats möjligheter för riksdagen att få en samlad överblick över och ta ställning till allmänna pensionsfondens verksamhet. Genom gemensamma insatser av regeringskansliet, fondstyrelserna och de granskande myndigheterna bör redovisningen i framtiden kunna göras mera överskådlig.

Såsom utskottet berörde i sitt betänkande hösten 1987 om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden (NU 1987/88:10 s. 19 f.) skulle en

NU 1987/88:42

mera ingående granskning av redovisningen kräva insatser som knappast kan medhinnas under riksmötets slutskede. Utskottet räknar med att det ett kommande år kan finnas skäl att skjuta upp behandlingen av redovisningen till hösten; det skulle då bli möjligt för utskottet att mera grundligt ta upp vissa övergripande frågor. Inte minst den utvidgning av placeringsreglerna som har genomförts med giltighet från den 1 februari i år kan göra detta motiverat. I år, när riksdagen skall besluta i frågan om inrättande av en femte fondstyrelse, har det tett sig naturligt för utskottet att behandla redovisningen i anslutning till det ärendet. Företrädarna för olika meningsriktningar har i redovisningen kunnat hämta underlag för sin bedömning av regeringens förslag.

Således avstår utskottet från att här gå in på frågan om allmänna pensionsfondens roll på kapitalmarknaden under det gångna året. Utskottet inskränker sig till att foga några kommentarer till vad föredragande statsrådet har anfört i skrivelsen. Liksom denne fäster utskottet vikt vid att fondstyrelsernas förvaltning bedrivs i god överensstämmelse med de bestämmelser som gäller. Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets påpekanden om den snabba takt varmed första löntagarfondstyrelsen har omsatt sin värdepappersportfölj ter sig alltså välmotiverade. Utskottet instämmer i vad statsrådet anför angående insiderregler för fondstyrelsernas ledamöter och anställda; det kan erinras om att utskottet vid ett par tillfällen (NU 1984/85:29 s. 9, NU 1986/87:4 s. 27 f.) har nämnt de aktieplacerande institutionernas portföljförvaltare som en kategori vilken bör beaktas när det övervägs vilken personkrets insiderreglerna bör omfatta. Med tillfredsställelse noterar utskottet föredragandens avsikt att föreslå ett förtydligande i reglementet av vad som gäller i fråga om vissa förvärv.

Efter att ha uttalat detta lämnar utskottet redovisningen av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 utan erinran. Oppositionspartiernas företrädare betonar att de inte genom att ansluta sig till detta ställningstagande gör avkall på den principiella uppfattning om fondsystemet och reglerna för allmänna pensionsfondens förvaltning som från resp. partiers sida har hävdats i andra sammanhang, senast i föregående delar av detta betänkande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reglementet för allmänna pensionsfonden

att riksdagen med anledning av proposition 1987/88:167 och motionerna 1986/87:N359 och 1987/88:N273 och med avslag på motionerna 1987/88:N62, 1987/88:N63, 1987/88:N64 och 1987/88:N221 antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden enligt utskottets förslag i bilaga 1,

2. beträffande inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar att

riksdagen avslår motion 1987/88:N210,

NU 1987/88:42

3. beträffande allmänna pensionsfondens årsredovisning att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1987/88:174 till handlingarna.

Stockholm den 3 juni 1988 På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Elving Andersson (c).

Reservationer

1. Reglemente för allmänna pensionsfonden (mom. 1)

Hadar Cars (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Gudrun Norberg (fp), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström (m) och Elving Andersson (c) anser dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Erfarenheterna av” och slutar på s. 9 med ”förslaget avstyrks” bort ha följande lydelse: Regeringen tycks ta för givet att tillgång till ytterligare medel ur allmänna pensionsfonden är en förutsättning för att näringslivets behov av riskvilligt kapital skall kunna tillgodoses. Utskottet finner denna uppfattning ogrundad. Det råder, som närmare utvecklas i motionerna 1987/88:N63 (m) och 1987/88:N64 (fp), inte någon brist på riskvilligt kapital. Vitaliseringen av börshandeln under de senaste åren är ett markant uttryck för detta. Intressanta affärsidéer och tillräckligt lönsamma investeringsobjekt kan utan svårighet finansieras på aktiemarknaden och på kapitalmarknaden i övrigt. Någon ny statlig institution för ändamålet behövs inte.

En tydligt märkbar ambition hos regeringen, påtalad i de nyssnämnda motionerna liksom i motion 1987/88:N62 (c), är att med allmänna pensionsfonden som instrument överföra ytterligare en stor del av börsbolagens aktiekapital i offentlig ägo, ofta med fackliga representanter som direkta utövare av ägarmakten. Redan nu beräknas staten och den fackliga rörelsen svara för ca 15 % av den del av ägandet i börsföretagen som ligger utanför dessa företag själva. Det ifrågavarande beloppet, för närvarande ca 58 miljarder kronor, skulle om löntagarfondsystemet inte upphävs stiga med mer än 7 miljarder kronor fram till år 1990. Till den nu antydda utvecklingen kommer att också det icke-offentliga institutionella ägandet sedan länge är i tillväxt. Utskottet menar att strävan i stället borde vara att privatisera offentligt ägda företag, begränsa det institutionella ägandet och åstadkomma att ägandet i möjligaste mån sprids bland de många människorna i samhället.

NU 1987/88:42

13 Inte minst bör de anställdas ägande i företagen främjas. Andel-i-vinst-system spelar härvidlag en viktig roll.

Utskottet ställer sig också kritiskt till regeringens förslag att riksdagen inte längre skulle ta ställning vid de tillfällen då en ytterligare överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning blir aktuell. I stället skulle såväl denna fondstyrelse som den föreslagna femte fondstyrelsen få ta hand om en för framtiden bestämd andel av de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. En sådan förändring är oacceptabel.

Det inledningsvis i detta avsnitt refererade uttalandet att de vidgade placeringsmöjligheterna skulle ge större utrymme för insatser av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär har vid utskottsbehandlingen modifierats av regeringspartiets talesmän. De hävdar nu att uttalandet inte bör betraktas som riktningsgivande för den föreslagna femte fondstyrelsens placeringar utan endast som ett påpekande av ett självklart förhållande. Utskottet finner detta anmärkningsvärt.

Regeringens förslag framstår, som särskilt framhålls i motion 1987/88:N63 (m), som ett svek mot bestämda utfästelser att allmänna pensionsfonden inte skulle användas som ett socialiseringsinstrument. Den utbyggnad av fondsystemet som regeringen nu initierar i strid mot vad den förut sagt söker den nu genomdriva efter otillfredsställande remissbehandling av en summarisk departementspromemoria och efter att ha i möjligaste mån sökt undvika kritisk publicitet kring förslaget. Redan dessa omständigheter talar, alldeles bortsett från de sakliga invändningarna, för att propositionen bör avslås. Utskottet tillstyrker yrkandena härom i motionerna 198788:N63 (m), 1987/88:N64 (fp) och 1987/88:N62 (c).

I 37 § (= utskottet, s. 8 f.) ett börsbolag.

Regeringens förslag innebär en ändring av vad som uppenbarligen har varit begränsningsregelns avsedda innebörd. I de börsbolag där onoterade aktier förekommer - för två år sedan gällde detta drygt en tredjedel av börsbolagen - får de aktieplacerande fondstyrelserna frihet att förvärva sådana aktier utan begränsning. Detta innebär att de är oförhindrade att skaffa sig ställning som majoritetsägare i företagen. Den föreslagna formuleringen av begränsningsbestämmelsen står i klar motsättning mot föredragande statsrådets uttalande (prop. s. 15) att syftet med fondstyrelsernas aktieförvärv aldrig har varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas att ta på sig ett företagaransvar. Lagbestämmelsen väger givetvis tyngre än ett sådant uttalande, vilket icke kan betraktas som förpliktande för fondstyrelserna. Regeringen kommer på denna punkt med ett dubbelt budskap.

Utskottet tar med det sagda avstånd från regeringens förslag om en femte fondstyrelse. Planerna på en sådan bör, såsom de borgerliga partierna uttalade när förslaget aviserades hösten 1987, omedelbart och definitivt skrinläggas. Utskottet ansluter sig alltså till yrkandena i de motioner som har riktats mot förslaget och avstyrker proposition 1987/88:167.

Behovet av en klarare utformning av den nyss diskuterade begränsningsregeln kvarstår för fjärde fondstyrelsens del och för löntagarfondstyrelsernas, till dess att de avskaffas. Regeringen bör med det snaraste, dvs. vid början av nästa riksmöte, lägga fram förslag till en omformulering som undanröjer

NU 1987/88:42

varje möjlighet att uppfatta lagtextens innebörd på annat sätt än riksdagen uppenbarligen har åsyftat.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”På sätt” och slutar med ”i Sverige” bort ha följande lydelse:

På sätt som närmare framgår av det bifogade lagförslaget (bilaga 2, s. 22) bör anges att ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och bosatta i Sverige.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande reglementet för allmänna pensionsfonden att riksdagen

a) med bifall till motionerna 1987/88:N62, 1987/88:N63 och 1987/ 88:N64 och med anledning av motion 1987/88:N221 avslår proposition 1987/88:167 och därvid som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med anledning av motionerna 1986/87:N359 och 1987/88: N273 antar förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden enligt bilaga 2.

2. Reglemente för allmänna pensionsfonden (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar på s.

7 med ”Erfarenheterna av” och slutar på s. 9 med ”förslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget om en femte styrelse för allmänna pensionsfonden. I fråga om dess inriktning och uppgifter har utskottet emellertid en annan uppfattning än den som kommer till uttryck i propositionen. Det är, anser utskottet, en brist att någon verklig strategi för verksamheten inte har utformats. Samma kritik kan riktas mot andra delar av det offentliga fondsystemet, främst löntagarfonderna.

Det är enligt utskottets mening otillfredsställande att offentliga fonder inriktas enbart på placeringspolitik av konventionellt slag och med centrering kring ett rent avkastningskrav. Såväl den nya femte delfonden inom allmänna pensionsfonden som löntagarfonderna borde ses som strategiska redskap för en förändring av näringsutskottets maktstruktur och inriktning. Detta innebär att fondmedlen skulle användas för att främja andra grundläggande syften och värderingar än de som i dag vägleder det privata storkapitalet.

Sålunda borde fondmedlen utgöra ett viktigt hjälpmedel i strävan efter en jämnare och rättvisare regional fördelning av näringsliv och sysselsättning. En nära koppling till den statliga industrin borde då vara naturlig - också för den statliga företagsamheten är det nödvändigt att formulera en medveten strategi. Vad som sägs i propositionen om ökat utrymme för insatser från allmänna pensionsfondens sida av näringspolitisk och regionalpolitisk karaktär kunde tyckas peka i denna riktning. Regeringspartiets företrädare har emellertid vid ärendets behandling inom utskottet förklarat att det uttalandet inte skall betraktas som riktningsgivande för fondstyrelserna.

Fondmedlen borde också på ett konsekvent och medvetet sätt användas

NU 1987/88:42

för att på olika områden och inom strategiskt betydelsefulla företag bryta de privata maktmonopolen. Detta förutsätter att nuvarande begränsningar för fondstyrelsernas placeringar upphävs.

Med nu angivna utgångspunkter skulle fondstyrelserna kunna medverka i en ny offentlig industristrategi. Viktiga styrningsmöjligheter skulle vinnas med avseende på den teknologiska utvecklingen och tekniktillämpningen. Denna skulle kunna ges en självständigare karaktär och kunna bidra till en mer demokratisk arbetsorganisation.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad utskottet har anfört i dessa strategiska frågor. Uttalandet skall uppfattas som en begäran att regeringen med det snaraste lägger fram förslag till ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden varigenom det skapas förutsättningar för en sådan politik som utskottet förespråkar.

3. Inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar (mom. 2)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”detta riksmöte” bort ha följande lydelse:

Löntagarfondstyrelsernas verksamhet måste, såsom tidigare i detta betänkande har framhållits i anslutning till regeringens förslag om en femte delfond inom allmänna pensionsfonden, inriktas på offensiva åtgärder som svarar mot arbetarrörelsens syften med fonderna. Ett grundläggande krav är att den regionala förankringen får slå igenom på ett helt annat sätt än hittills. Detta gäller särskilt för Norrland, som nu tycks berövas resurser genom fondsystemet i stället för att genom detta få stimulans till en industriell utveckling som kan skapa ny sysselsättning och ekonomisk livskraft. De regionala aktiviteter som finns redovisade för Nordfondens del är helt otillräckliga. Det är uppenbart att fondstyrelsen inte har tagit fasta på de behov och möjligheter som kännetecknar regionens egna företag. Oavsett i vilken grad fondverksamheten får utvecklas bort från sin nuvarande låsning till det privatkapitalistiska systemet måste i reglementet för allmänna pensionsfonden fogas in klara bestämmelser om löntagarfondstyrelsernas regionala ansvar.

Att skapa bättre förutsättningar för Nordfondens verksamhet måste därvid vara ett primärt mål. Motion 1987/88:N210 (vpk) bör föranleda ett uttalande från riksdagen till regeringen av nu angiven innebörd.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar att

riksdagen med bifall till motion 1987/88:N210 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1987/88:42

16 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 26, 28—32, 33, 35, 37, 40—43 §§ samt huvudrubriken närmast före 26 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter, 1 § lagen (1983:219) om tillfällig vinstskatt samt 1 § lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av tio styrelser, nämligen första-femte fondstyrelserna samt första-femte löntagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2—25 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna och löntagarfondstyrelserna i 26—43 §§.

2§J

Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvitt de avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter samt

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten.

Vad som sägs i första stycket 1—4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och 27 §§ om fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

4 §*

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och

NU 1987/88:42

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1984:864.

* Med regeringens förslag avses nuvarande lydelse.

17 Regeringens förslag Utskottets förslag

två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige, svenska medborgare.

III Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna

26 §2

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de medel som styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

28 §

Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall fördelas mellan första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26 § första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkastningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan första, andra och tredje fondstyrelserna.

29 §

Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen av dess förvaltning.

NU 1987/88:42

Bilaga 1

2 Senaste lydelse 1984:1034.

18 Regeringens förslag Utskottets förslag

30 §3

Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

31 §*

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och bosatta här i riket. vara myndiga och bosatta i Sverige.

Av ledamöterna skall minst fem och Av ledamöterna skall minst fem och

av suppleanterna minst två företräda av suppleanterna minst två företräda

löntagarintressen. Vid utseendet av löntagarintressen. Vid utseendet av

ledamöter och suppleanter skall det ledamöter och suppleanter skall det

tillses att löntagarfondstyrelserna får tillses att löntagarfondstyrelserna får

en regional anknytning. en regional anknytning.

32 §

Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 §§.

33 §

Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande i vardera styrelsen.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.

NU 1987/88:42

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1984:191.

* Med regeringens förslag avses nuvarande lydelse.

19 Regeringens förslag

Utskottets förslag

35 §4

NU 1987/88:42

Bilaga 1

Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som styrelserna förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse,

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i sådana aktiebolag som avses i 1,

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1,

4. i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag,

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelerna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som respektive styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte var komplementär i ett kommanditbolag.

Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till sex procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30 § får föreslå ledamöter i fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde och femte fondstyrelserna samt en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

37 §

40 §

21 §.

41 §

4 Senaste lydelse 1987:1326.

20 Regeringens förslag

Utskottets förslag

42 §

NU 1987/88:42

Bilaga 1

Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

43 §5

Föreskrifterna i 5 § andra stycket, 7-10 §§, 14 §, 15 §, 15 a § första stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Om en löntagarfondstyrelse den 1 juli 1988 har fler aktier i ett bolag än vad som medges i 37 § får löntagarfondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.

5 Senaste lydelse 1987:1326.

21 Förslag till Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att 4, 30 och 31 §§ lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare,

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

30 §>

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och här i riket bosatta vara myndiga och bosatta i Sverige,

svenska medborgare.

31 §

Varje löntagarfondstyrelse skall bestå av nio ledamöter. För ledamöterna skall finnas fyra suppleanter.

Regeringen förordnar ledamöter och suppleanter.

Ledamöter och suppleanter skall Ledamöter och suppleanter skall

vara myndiga och bosatta här i riket. vara myndiga och bosatta i Sverige.

Av ledamöterna skall minst fem och Av ledamöterna skall minst fem och

av suppleanterna minst två företräda av suppleanterna minst två förträda

löntagarintressen. Vid utseendet av löntagarintressen. Vid utseendet av

NU 1987/88:42 Bilaga 2 (tillhör

reservation 1)

1 Senaste lydelse 1984:191.

22 Nuvarande lydelse

ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

Föreslagen lydelse

ledamöter och suppleanter skall det tillses att löntagarfondstyrelserna får en regional anknytning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

NU 1987/88:42

Bilaga 2

23 Konstitutionsutskottets yttrande 1987/88:6 y

om reglerna för sammansättningen av löntagarfondstyrelserna

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över två motioner 1986/87:N359 och 1987/88:N273 av Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) i vilka hävdas att reglerna för ledamotskap i löntagarfondstyrelserna inte står i överensstämmelse med grundlagen. Motionärerna erinrar om stadgandet i 11 kap. 9 § regeringsformen, som bl.a. innebär att endast den som är svensk medborgare får vara ledamot av myndighet eller styrelse som lyder omedelbart under regeringen. I lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden har emellertid inte uppställts något krav på svenskt medborgarskap som villkor för ledamotskap i löntagarfondstyrelserna i motsats till vad som gäller för första-fjärde fondstyrelserna.

Konstitutionsutskottet har nyligen i annat sammanhang behandlat frågan om medborgarskapets betydelse i fråga om statliga styrelser mot bakgrund av nyss berörda grundlagsstadgande (se KU 1987/88:3 y och JuU 1987/88:18).

Beträffande de nu aktuella styrelserna vill utskottet erinra om att regeringen förordnar ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna. Av ledamöterna förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande. Revisions- och förvaltningsberättelser över löntagarfondernas verksamhet skall ges in till regeringen. Även i en rad andra hänseenden har regeringen att ta befattning med löntagarfondstyrelserna. Mot denna bakgrund anser konstitutionsutskottet att dessa styrelser får anses utgöra myndigheter i den mening som avses i 11 kap. 9 § tredje stycket regeringsformen.

Det får ankomma på näringsutskottet att ta ställning till behovet av ändringar i lagstiftningen på det område som aktualiserats genom motionerna.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att den parlamentariskt sammansatta medborgarskapskommittén (A 1985:01) bl.a. har till uppgift att göra en analys av skillnaderna i behandlingen i olika avseenden av svenska medborgare och utländska medborgare som är bosatta i Sverige. Det bör ankomma på regeringen att bedöma behovet av en översyn av reglerna i 11 kap. 9 § regeringsformen och i vilket sammanhang översynen i så fall bör göras.

NU 1987/88:42

Bilaga 3

24 Stockholm den 5 maj 1988 På konstitutionsutskottets vägnar

NU 1987/88:42 Bilaga 3

(KU 1987/88:6 y)

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m). Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp). Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s). Flans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Inger Koch (m) och Ove Karlsson (s).

25 E:NU42INNE.822 Kott: 0.1. , D:R.55 lDmina

Innehåll NU 1987/88:42

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1987/88:167 2

Förslag 2

Förslagets innebörd 2

Regeringens skrivelse 1987/88:174 2

Motioner 3

Yrkanden 3

Motivering 4

Utskottet 5

Inledning 5

En femte fondstyrelse 5

Behörighetskrav för ledamotskap i löntagarfondstyrelse 9

Nordfondens verksamhet 10

Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987 11

Hemställan 12

Reservationer 13

1. Reglemente för allmänna pensionsfonden (m, fp, c) 13

2. Reglemente för allmänna pensionsfonden (vpk) 15

3. Inriktningen av femte löntagarfondstyrelsens placeringar (vpk)... 16

Bilagor

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden 17

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (tillhör reservation 1) 22

3. Konstitutionsutskottets yttrande 1987/88:6 y om reglerna för sammansättningen av löntagarfondsstyrelserna 24

gotab Stockholm 1988 15449