Om beskattning av barnpension
Skatteutskottets betänkande 1987/88:46
om beskattning av barnpension
SkU
1987/88:46
Sammanfattning
I betänkandet avstyrker utskottet en motion angående skattebefrielse för barnpension m.m. Motionen har väckts med anledning av regeringens proposition 1987/88:171 om reformering av den allmänna försäkringens efterlevandestöd m.m.
Vid betänkandet har fogats en reservation.
Motionen
1987/88:Sf39 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsam utredning och förslag syftande till att skattemässigt jämställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.
Gällande ordning
Barnpension enligt lagen om allmän försäkring (AFL) kan utgå dels inom folkpensioneringen, dels inom försäkringen för tilläggspension (ATP).
Barnpension enligt folkpensioneringen utgår till barn under 18 år och utgör för år räknat minst 26 % av basbeloppet (6 708 kr. år 1988). Den utgår dock alltid med sådant belopp att pensionen tillsammans med eventuell pension från ATP uppgår till 62 % av basbeloppet (15 996 kr.) om båda föräldrarna avlidit, till 31 % av basbeloppet (7 998 kr.) om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott eller bidrag enligt lagen om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn och till 41 % av basbeloppet (10 578 kr.) i övriga fall då barnet uppbär pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som utgår till barnets mor eller styvmor, om barnet och änkan stadigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.
De krav som uppställs för rätt till barnpension enligt försäkringen för ATP är desamma som för barnpension inom folkpensioneringen med den skillnaden att åldersgränsen för barnet satts ett år högre. Pensionens storlek är beroende av den avlidna förälderns pensionspoäng, vilket i sin tur grundar sig på hans pensionsgrundande inkomst under ett visst antal år. Barnpensionens storlek kan härigenom variera inom tämligen vida gränser.
Som framgått kan barnpensionen enligt folkpensioneringen påverkas av
1 Riksdagen 1987188. ösaml. Nr46
bl.a. huruvida bidragsförskott utgår. Enligt lagen om bidragsförskott förutsätter bidragsförskott att ingen av barnets föräldrar eller endast en av dem har vårdnaden om barnet eller att föräldrarna har gemensam vårdnad men lever åtskilda och barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av dem. Bidragsförskott utgår när en förälder, som inte varaktigt bor tillsammans med barnet, inte betalar något underhållsbidrag eller betalar bidrag med lägre belopp än bidragsförskottet. Genom lagstiftning 1985 kan under vissa förutsättningar s.k. förlängt bidragsförskott utgå, dock längst t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år.
Barnpension utgör skattepliktig intäkt av tjänst. Bidrag till barns underhåll är däremot inte skattepliktigt vare sig det utgår som underhållsbidrag eller i form av bidragsförskott.
Frågornas tidigare behandling m.m.
1972 års skatteutredning prövade i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet också frågan om beskattning av barnpension. Utredningen framhöll i samband därmed bl.a. att samma beskattningsregler borde gälla oavsett om samhället trädde in genom bidragsförskott eller genom barnpension. Detta kunde åstadkommas antingen genom att bidragsförskottet gjordes skattepliktigt eller genom att barnpensionen, eventuellt i förening med andra pensionsförmåner som tillkommer barn, undantogs från beskattning upp till nivån för bidragsförskottet. Med hänsyn till då förestående utredningsarbete angående samhällets stöd till ensamstående föräldrar lade utredningen dock inte fram något förslag i frågan.
I sitt i september 1981 avlämnade slutbetänkande (1981:61) fann pensionskommittén sammanfattningsvis att - även om vissa skäl talade för en enhetlig behandling i skattehänseende av barn med pension från folkpensioneringen och barn med bidragsförskott - det inte var motiverat att genomföra någon förändring av innebörd att barnpensionen helt eller delvis befriades från skatteplikt. Mot tanken kunde - menade kommittén - anföras principiella betänkligheter, och även kostnadsaspekten borde enligt kommittén beaktas i sammanhanget. Fördelningseffekterna vid ett genomförande av ändringar med denna innebörd skulle också bli sådana att kommittén inte ansåg sig kunna acceptera dem, detta i all synnerhet som de problem till vilka ofta hänvisats, nämligen beskattningen av ferieinkomster för barn som uppbär barnpension, enligt kommitténs mening inte var så allvarliga att de skulle kunna motivera en så vittsyftande reform som en inskränkning över hela linjen av skattskyldigheten för barnpension.
Frågan om efterlevandepensioneringens utformning blev föremål för ytterligare överväganden inom regeringskansliet och kom att ingå i den senare tillkallade pensionsberedningens utredningsuppdrag (S 1984:03). I sitt betänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension tog pensionsberedningen upp den skattemässiga behandlingen av barnpensionen. Samtliga partiers representanter i beredningen anslöt sig till de synpunkter pensionskommittén redovisat, och beredningen föreslog därför inte någon ändring i de gällande skattereglerna.
I proposition 1987/88:171 om reformering av efterlevandestödet, som
SkU 1987/88:46
grundar sig på pensionsberedningens betänkande, föreslås att barnpension skall utges fram till dess barnet fyllt 18 år och även därefter om barnet bedriver gymnasiestudier eller annan grundutbildning, dock längst t.o.m. första halvåret det år barnet fyller 20 år. Inom folkpensioneringen föreslås barnpension utgå med minst 25 % av basbeloppet och alltid med så stort belopp att den tillsammans med eventuell barnpension från ATP uppgår till 40 % av basbeloppet eller, om båda föräldrarna avlidit, till 80 % av basbeloppet. Också inom ATP föreslås ändringar. Något förslag om ändrade skatteregler för barnpensioner läggs inte fram, utan departementschefen förklarar sig inte ha någon erinran mot beredningens förslag om oförändrade skatteregler.
Skatteutskottet har vid ett flertal tillfällen, och senast i betänkandet 1987/88:25 om inkomstbeskattning, avstyrkt motioner med yrkanden som syftar till en helt eller delvis skattefri barnpension.
Utskottet
I motion 1987/88:Sf39 anför Martin Olsson och Gunhild Bolander (båda c) att beskattningen av barnpension får negativa följder för de ungdomar som feriearbetar eller på annat sätt får inkomster medan de uppbär barnpension. De framhåller att redan den i proposition 1987/88:171 föreslagna lägsta nivån för barnpensioner om 40 % av basbeloppet överstiger grundavdraget och att alla övriga inkomster som barnet kan ha därför beskattas med minst 35 % vid genomsnittlig kommunal utdebitering. Det är enligt motionärerna synnerligen anmärkningsvärt att ett barn som förlorat en förälder skall betala minst 35 % av sin inkomst av exempelvis arbete under sommaren i skatt, medan barn som har båda föräldrarna i livet får behålla sådana inkomster upp till drygt 11 000 kr. Motionärerna redovisar olika tänkbara lösningar. En lösning är att barn med barnpension erhåller ett extra avdrag på samma sätt som folkpensionärerna. Övriga lösningar går ut på att antingen barnpension eller ferieinkomster görs skattefria, helt eller upp till visst belopp.
Utskottet erinrar om de principiella betänkligheter som pensionskommittén redovisade (jfr SOU 1981:61 s. 283) när det gällde att jämställa barnpension och underhållsbidrag. Kommittén framhöll att underhållsbidrag betalas av beskattade medel under det att barnpension grundas på avgifter som inte har inkomstbeskattats hos den avlidne och att det därför är rimligt att underhållsbidrag inte utgör skattepliktig inkomst medan motsatsen gäller i fråga om barnpension.
De olika former av skattebefrielse för barnpension som motionärerna föreslår medför inte några fördelar för barn vars inkomst består av en barnpension på garantinivå och ger störst fördelar till de barn som har de högsta inkomsterna. Förslagen medför också en minskning av skatteintäkterna som måste kompenseras. Pensionsberedningen har beräknat att en helt skattefri barnpension med nuvarande regler skulle medföra en minskning av skatteintäkterna med 90 milj. kr. Med de förslag om en förstärkt barnpension som lagts fram i proposition 1987/88:171 skulle beloppet bli än högre. Också en skattebefrielse upp till visst belopp har angiven fördelningseffekt och medför kostnader som måste kompenseras. En regel om skattefrihet för
SkU 1987/88:46
barns ferieinkomster skulle få liknande konsekvenser och skulle dessutom vara svår att tillämpa och övervaka.
Utredningen om reformerad inkomstbeskattning (RINK) gör en översyn av inkomstskattesystemet i syfte att åstadkomma ett mera rättvist och enkelt skattesystem. Avsikten är att utredningens arbete skall bedrivas skyndsamt och med siktet inställt på att det nya systemet skall börja gälla från och med 1991 års taxering. Bland de särskilda frågor som utredningen behandlar finns reglerna om avdrag för underhållsbidrag och reglerna om extra avdrag för folkpensionärer.
Av det anförda framgår att de lösningar som motionärerna föreslagit inte rimligen kan genomföras med nuvarande regler men att det pågår ett utredningsarbete som kan leda till att problemet med den bristande enhetligheten vid beskattning av barn kommer i ett nytt läge och därigenom närmare sin lösning. Enligt utskottet bör arbetet med en reformering av inkomstskattesystemet nu avvaktas och utskottet avstyrker därför motion Sf39.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1987/88:Sf39.
Stockholm den 24 maj 1988 På skatteutskottets vägnar
Jan Bergqvist
Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s), Kjell Johansson (fp)*. Stig Josefson (c). Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren (m). Britta Bjelle (fp). Bruno Poromaa (s)*, Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s), Margit Gennser (m)*, Gunnar Nilsson (s)* och Sylvia Lindgren (s)
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m), Britta Bjelle (fp), Karl-Anders Petersson (c) och Margit Gennser (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Utskottet erinrar” och på s. 4 slutar med ”motion Sf39” bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna för beskattning av barnpension leder till att barn som förlorat en förälder eller båda föräldrarna blir hårdare beskattade än andra barn när de feriearbetar eller på annat sätt får inkomster. Barnpensionen motsvarar redan på garantinivån i stort grundavdraget vid beskattningen, och alla övriga inkomster som barnet får drabbas av en beskattning efter minst 35 %. Barn som har sina föräldrar i livet beskattas inte på detta sätt för
SkU 1987/88:46
ferieinkomster och liknande förrän inkomsterna överstiger ca 11 000 kr.
Beskattningen av barnpension leder således till att barn som förlorat en eller båda föräldrarna beskattas hårdare för ferieinkomster och liknande än barn som har sina föräldrar i livet. Detta är enligt utskottet oacceptabelt, och utskottet anser att omedelbara åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med förhållandet. I motion Sf39 har redovisats flera olika lösningar och utskottet anser att dessa bör utredas skyndsamt och förslag läggas fram som syftar till att jämställa barn med barnpension och andra barn. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sf39.
dels att utskottet bort hemställa:
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Sf39 hos regeringen begär skyndsam utredning och förslag som syftar till att skattemässigt jämställa barn som uppbär barnpension med övriga barn.
SkU 1987/88:46
ä
I