Beskattningsregler för ideella föreningar, m.m.
Skatteutskottets betänkande
1988/89 :SkU23
Beskattningsregler för ideella föreningar, m.m.
1988/89
SkU23
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal under den allmänna motionstiden 1989 väckta motioner om de ideella föreningarnas skatteförhållanden och om skattelättnader i vissa hänseenden för idrottsutövare. Utskottet avstyrker samtliga motioner.
M, fp, c och mp har gemensamt reserverat sig i fråga om grundavdraget för ideella föreningar. Därutöver har m avgivit reservationer beträffande ett slopande av bingoskatten, en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar och en ökning av schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare. Vidare har m, fp och c avgivit en gemensam reservation angående inkomstutjämning för vissa idrottsutövare. Slutligen har särskilda yttranden avgivits av m beträffande öppenhetskravet för ideella föreningar och av mp i fråga om en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar, en översyn av skatte- och avgiftsreglerna inom idrotten och inkomstutjämning för vissa idrottsutövare.
Motionerna
1988/89:Sk326 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att slopa bingoskatten,
3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om slopande av reklamskatten i vissa fall enligt vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar höja schablonavdraget för idrottsutövare till maximalt 5 000 kr. från och med inkomståret 1989,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inkomstutjämningsmöjligheter för elitidrottare i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr502.
1988/89:Sk373 av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att avskaffa bingoskatten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av skatte- och avgiftsregler för idrottens utövare och ledare.
1 Riksdagen 1988/89. 6 sami. Nr23
1988/89:Sk378 av Anders G. Högmark (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förändring av grundavdraget vid inkomstbeskattningen för ideella organisationer enligt vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av det s.k. öppenhetskravet och dispensmöjligheter från detta via skattemyndigheterna i enlighet med vad som anförts i motionen.
1988/89:Sk399 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteregler som gör det möjligt för idrottsutövare med temporärt höga inkomster att fördela det beskattningsbara uttaget under en längre period.
1988/89:Sk465 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen i skrivelse begär att regeringen skyndsamt ser över tillämpningen av regelsystemet för beskattning av de ideella organisationerna.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Kr417.
Gällande ordning m.m.
De ideella föreningarna är fr.o.m. 1979 års taxering i stor utsträckning befriade från inkomstskatt (prop. 1976/77:135, SkU 45, rskr. 323, SFS 1977:572). En ideell förening är skattebefriad för all annan inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse. Enligt 7 § 5 mom. fjärde stycket jämfört med första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL, gäller detta om den har till huvudsakligt syfte att - utan begränsningar till vissa bestämda personers ekonomiska intressen - främja sådana allmännyttiga ändamål som enligt 7 § 6 mom. leder till skattebefrielse för stiftelser eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål.
Enligt 7 § 5 mom. första stycket SIL gäller vidare att ideell förening också är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastighet som tillhör föreningen och som till övervägande del har använts i föreningens verksamhet samt för sådan inkomst av rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.
Från en allmännyttig ideell förenings skattepliktiga inkomster medges ett grundavdrag om 15 000 kr. På den beskattningsbara inkomsten tas statlig inkomstskatt ut med 40 %. I fråga om förmögenhetsskatt är de allmännyttiga föreningarna frikallade från skattskyldighet. För förmögenhet i rörelse föreligger dock skattefrihet endast under vissa förutsättningar. I de fall då förmögenhetsskatt utgår tas den ut med 0,15 % av den del av förmögenheten som överstiger 25 000 kr.
I februari 1988 tillkallade regeringen Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) för att se över reglerna om inkomst- och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar (Dir. 1988:6). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1990.
1988/89:SkU23
2 Utskottet, som under en följd av år uttalat att regeringen så snart som möjligt skall inleda en översyn av beskattningsreglerna på detta område, uttalade vid sin behandling 1988 av de ideella organisationernas skatteförhållanden och skattelättnader i vissa hänseenden för idrottsutövare att flera av de aktuella frågorna kunde tas upp i detta utredningsarbete (SkU 1987/ 88:27).
Utskottet
I syfte att förbättra de ideella föreningarnas ekonomiska situation och förenkla deras skatteförhållanden yrkar Bo Lundgren m.fl. (m) i motion Sk326 (yrkande 1) - med hänvisning till motion Kr502 - en förhöjning av grundavdraget vid inkomsttaxeringen för allmännyttiga ideella föreningar till 40 000 kronor. Med en liknande motivering föreslår Anders G. Högmark (m) i motion Sk378 (yrkande 1) en höjning av grundavdraget till 40 000-50 000 kronor eller 1,5 basbelopp.
Som nämnts inledningsvis utreds för närvarande de ideella föreningarnas skatteförhållanden av en särskild kommitté, stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03), som bl.a. har till uppgift att se över det befintliga systemet med skatteförmåner för ideella organisationer som främjar allmännyttiga ändamål samt göra en teknisk översyn och därvid sträva efter att åstadkomma ett förenklat regelsystem. Att i nuläget höja grundavdraget för de ideella föreningarna så kraftigt som motionärerna föreslår skulle enligt utskottets uppfattning vara mindre väl förenligt med utredningens inriktning som enligt direktiven bör vara att inte i alltför hög grad motverka strävandena mot en breddning av skattebasen och inte utforma mindre restriktiva grunder för skattebefrielse än som gäller i dag. Utskottet anser att man bör avvakta med ett ställningstagande till frågan om en väsentlig förändring av grundavdraget till dess att resultatet av utredningens arbete föreligger och avstyrker följaktligen motionerna Sk326 och Sk378 i ifrågavarande del.
Som framgår av den inledande redogörelsen är allmännyttiga ideella föreningar i allmänhet frikallade från skattskyldighet för inkomst. När det gäller inkomst av fastighet och av rörelse gäller detta endast under vissa särskilda förutsättningar. I motion Sk465 av Elver Jonsson m.fl. (fp) begärsmed hänvisning till motion Kr417 - en särskild översyn av gällande regler i syfte att undanröja olika gränsdragningsproblem och underlätta tillämpningen.
I stiftelse- och föreningsskattekommitténs uppgifter ingår bl.a. att se över de problem som hänger samman med fördelningen av inkomster och utgifter mellan skattepliktig och skattebefriad verksamhet. I direktiven sägs att det bl.a. måste förhindras att kvittning sker mellan utgifter i skattebefriad verksamhet och inkomster i skattepliktig verksamhet. Den frågeställning motionärerna har aktualiserat kommer således att tas upp i det kommande utredningsarbetet, och utskottet anser att det saknas skäl att särbehandla denna fråga. Utskottet avstyrker därför motion Sk465.
1988/89:
För att en ideell förening skall anses som allmännyttig och uppfylla villkoren för begränsad skattskyldighet erfordras i princip att den är öppen för vem
som helst som vill söka inträde. Medlemskap får vägras endast om det är motiverat med hänsyn till verksamhetens art eller omfattning eller föreningens syfte.
I motion Sk378 (yrkande 2) av Anders G. Högmark (m) begärs att man inför en möjlighet att ge dispens från öppenhetskravet vid bedömningen om en ideell förening är att anse som allmännyttig. Motionären åberopar att en viss ideell förening, trots att den bedriver ett omfattande välgörenhetsarbete, på grund av att den inte ansetts uppfylla öppenhetskravet förvägrats de skatteförmåner som annars tillkommer de allmännyttiga ideella föreningarna.
Utskottet vill erinra om att bakgrunden till det berörda kravet på öppenhet, som infördes i samband med skattelättnaderna för ideella föreningar våren 1977, är att begränsa den förmånligare beskattningen till föreningar som på ett vitalt och demokratiskt sätt verkar för sitt ideella ändamål. Även i kontrollhänseende har öppenhetsföreskriften ansetts innebära en klar fördel.
Enligt vad utskottet erfarit kommer stiftelse- och föreningsskattekommittén att ta upp öppenhetskravet i samband med att kommittén prövar de kriterier som bör vara uppfyllda för att en ideell förening skall få åtnjuta förmånsbehandling i skattehänseende. Ett ställningstagande även till denna fråga i motion Sk378 bör således anstå till dess att kommittén presenterat sina förslag. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk378 även i denna del.
I motionerna Sk326 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk373 (yrkande 1) av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) yrkas att bingoskatten slopas. Motionärerna framhåller att bingospelet är en viktig inkomstkälla särskilt för idrottsföreningar. Enligt deras mening skulle ett slopande av skatten förbättra de berörda föreningarnas självfinansieringsmöjligheter.
Beträffande bingospel genomfördes under år 1988 genom två riksdagsbeslut en rad ändringar i reglerna med verkan från och med den 1 januari 1989 (prop. 1987/88:141, KrU22. rskr. 391, SFS 1988:841 samt prop. 1988/89:28, SkUll, rskr. 80, SFS 1988:1571). Dessa ändringar har medfört förenklingar och lättnader för bl.a. de ideella föreningarna och skapat bättre möjligheter för dem att öka inkomsterna av bingoverksamhet. Nyheterna har i korthet inneburit att det blivit tillåtet med penningvinster upp till ett halvt basbelopp, att endast spel där penningvinster förekommer skall beskattas, att skattesatsen minskat från 5,5 till 3 % av omsättningen och att redovisningen av skatten förenklats för de skattskyldiga. I bägge lagstiftningsärendena prövades motionsyrkanden om ett fullständigt slopande av bingoskatten, men dessa yrkanden avvisades av riksdagen. Motionärerna har enligt utskottets mening inte anfört någon omständighet som gör det motiverat att nu ändra uppfattning på denna punkt. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk326 och Sk373 i ifrågavarande del.
En förening blir normalt skattskyldig för reklamskatt om den tar in annonser i olika trycksaker (program, matriklar, årsskrifter m.m.) eller upplåter utrymme för reklam i t.ex. sportanläggningar, på tröjor eller på bilar. Som huvudregel gäller att en förening är redovisningsskyldig för reklamskatt om
1988/89:SkU23
de sammanlagda skattepliktiga reklamintäkterna är högre än 20 000 kronor.
I motion Sk326 (yrkande 3) av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs om en utredning av möjligheten att slopa reklamskatten för de annonser som förekommer i programblad, arenareklam m.m.
Reklamskatteutredningen har i sitt betänkande (SOU 1988:17) Reklamskatt föreslagit vissa förändringar som berör de ideella föreningarna, bl.a. förändringar av det skattepliktiga reklamområdet och en höjning av gränsen för redovisningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet övervägs för närvarande inom finansdepartementet. Utskottet anser att resultatet av dessa överväganden bör avvaktas innan ställning tas till olika förslag till förändringar av reklamskatten. Utskottet avstyrker därför motion Sk326 även i nu berörd del.
Enligt riksskatteverkets anvisningar om beskattning av ersättningar m.m. i samband med idrottslig verksamhet (RSV Dt 1986:25) är idrottsutövare - till sådana hänförs också tränare, instruktörer, domare och andra funktionäreri regel berättigade till ett särskilt schablonavdrag från sina bruttoinkomster av den idrottsliga verksamheten med högst 3 000 kronor. Vid beräkning av det allmänna schablonavdraget från inkomst av tjänst - som också uppgår till högst 3 000 kronor — anses det särskilda schablonavdraget för idrottskostnader utgöra idrottsutövarens faktiska kostnader i den idrottsliga verksamheten. Detta innebär att idrottsavdraget inte kan kombineras med men väl ingå i det schablonavdrag som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen.
Anvisningen har tillämpats från och med 1987 års taxering men de angivna schablonbeloppen överfördes oförändrade från en tidigare anvisning (RSV Dt 1980:10) och har gällt sedan 1981 års taxering. I det tidigare nämnda betänkandet SkU 1987/88:27 anförde skatteutskottet att det inte hade något att erinra mot en uppräkning av beloppsgränserna om det visade sig att de i allmänhet var otillräckliga. Utskottet utgick från att riksskatteverket fortlöpande skulle pröva denna fråga. Någon ny uppräkning har emellertid därefter inte skett. Vid årets taxering är således schablonavdraget för idrottskostnader fortfarande högst 3 000 kronor.
I motion Sk326 (yrkande 4) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas en höjning av schablonavdraget. Med hänvisning till kostnadsutvecklingen föreslår motionärerna att avdraget bestäms till högst 5 000 kronor från och med inkomståret 1989.
Utskottet vill till att börja med erinra om att riksskatteverkets schablonberäkning för idrottskostnader är avsedd att användas om idrottsutövaren själv föredrar detta och inte lämnat uppgifter om enskilda kostnadsposter. Huvudregeln är emellertid - här liksom i fråga om andra inkomster - att avdrag skall medges för samtliga kostnader som varit nödvändiga för verksamhetens utövande, i normalfallet dock inte med så stora belopp att underskott uppstår. Utskottet vidhåller givetvis sin tidigare, nyss nämnda uppfattning att det inte finns något att erinra mot en uppräkning av schablonavdraget om erfarenheterna skulle utvisa att de nuvarande beloppsgränserna i allmänhet är otillräckliga. Samtidigt vill utskottet tillägga att en av den nu arbetande inkomstskatteutredningens (RINK) centrala uppgifter är att pröva olika förändringar av tjänsteavdragen. Resultatet av detta arbete
1988/89:SkU23
kan självfallet komma att påverka förutsättningarna för den särskilda kostnadsberäkningsschablonen för idrottsutövarna, och det kan därför finnas anledning att avvakta den kommande inkomstskattereformen innan ställning tas till den mer speciella frågan om en eventuell förändring på denna punkt av skattereglerna för idrottsutövarna.
Sammanfattningsvis anser utskottet att någon åtgärd av riksdagen med anledning av yrkande 4 i motion Sk326 inte är aktuell. Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.
I motion Sk373 (yrkande 2) av Bertil Danielsson och Ewy Möller (båda m) begärs en översyn av skatte- och avgiftsreglerna för idrottens utövare och ledare.
Som utskottet nyss framhållit kommer senare förslag om en genomgripande inkomstskattereform, och avsikten är att denna reform skall träda i kraft i början av 1990-talet. För närvarande arbetar ett flertal kommittéer med dessa frågor. Resultatet av detta reformarbete torde komma att beröra flertalet inkomsttagare här i landet och givetvis däribland också idrottsutövare. Innan en säkrare överblick av de framtida skatteförhållandena i allmänhet kan erhållas förefaller det utskottet föga meningsfullt att företa en särskild utredning för den begränsade kategori inkomsttagare som idrottsutövare utgör.
Beträffande socialavgifterna vill utskottet dessutom erinra om att riksdagen så sent som i höstas efter hemställan av socialförsäkringsutskottet avslog ett flertal motioner om inskränkningar i idrottsföreningarnas skyldighet att betala arbetsgivaravgifter (1988/89:SfUl). Enligt socialförsäkringsutskottets uppfattning bör inkomster i samband med idrottsutövning i socialavgiftshänseende behandlas likadant som andra inkomster och en lösning på idrottsföreningarnas ekonomiska problem sökas på annat sätt än genom att göra avkall på socialförsäkringsskyddet.
Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet avvisande till att tillkalla en sådan utredning som motionärerna begärt. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk373 även i denna del.
I två motioner - Sk326 (yrkande 5) av Bo Lundgren m.fl. (m) och Sk399 av Carl-Johan Wilson och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) - hemställs slutligen om förbättrade möjligheter till inkomstutjämning för elitidrottare med höga inkomster. Motionärerna anser att marginalskatterna i Sverige är orsak till att många framgångsrika svenska idrottsutövare, vilka under några få år uppbär höga inkomster, väljer att bosätta sig utomlands. De föreslår att ett konto inrättas där insatta medel undantas från beskattning till dess uttag sker.
Utskottet har vid tidigare prövning av denna fråga erinrat om att gällande regler erbjuder möjligheter till inkomstutjämning genom pensionsförsäkring eller genom förskjutning av beskattningen till senare år, exempelvis genom en årlig fördelning av de ersättningar som utgår. Utskottet, som i andra sammanhang ställt sig avvisande till olika krav om ökade möjligheter till en mer allmän resultatutjämning, anser att inga bärande skäl kunnat anföras för en särbehandling av idrottsstjärnor. Utskottet vill dessutom framhålla att hela marginalskatteproblematiken kan komma i ett nytt läge när det aviserade förslaget till en inkomstskattereform föreligger.
1988/89:SkU23
6 Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion Sk326 också i 1988/89:SkU23 denna dei samt motion Sk399.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande grundavdraget för ideella föreningar
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 1 och 1988/ 89:Sk378 yrkande 1,
2. beträffande gränsdragningen mellan skattepliktig och icke skattepliktig verksamhet för ideella föreningar
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk465,
3. beträffande öppenhetskravet för allmännyttiga ideella föreningar att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk378 yrkande 2,
4. beträffande slopande av bingoskatten
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 2 och 1988/ 89:Sk373 yrkande 1,
5. beträffande en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk326 yrkande 3,
6. beträffande schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk326 yrkande 4,
7. beträffande en översyn av skatte- och avgiftsreglerna inom idrotten
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk373 yrkande 2,
8. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsutövare
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 5 och 1988/ 89:Sk399.
Stockholm den 14 mars 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp). Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), KarlGösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Sven-Erik Alkemark (s). Ingrid Hasselström Nyvall (fp), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och Birger Schlaug (mp).
7 Reservationer
1988/89:SkU23
1. Grundavdraget för ideella föreningar (mom. 1)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Rolf Kenneryd (c). Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Birger Schlaug (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Som nämnts” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att grundavdraget för de ideella föreningarna inte har höjts sedan 1984 års taxering. Den höjning från 2 000 till 15 000 kronor som då genomfördes syftade till att undanröja problemen för föreningar med smärre skattepliktiga inkomster. Redan av kostnadsutvecklingsskäl finner utskottet att en kraftig uppräkning av avdraget nu är motiverad och därtill kommer att erfarenheterna enligt utskottets mening visar att tillämpningssvårigheterna kvarstår för många föreningar som grundar sin verksamhet på frivilliga insatser och som bedriver kommersiell verksamhet i liten skala. För att undvika en olämplig beskattning bör avdraget - i avvaktan på resultatet av det nu inledda utredningsarbetet - höjas till 40 000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså motionsyrkandena om en sådan höjning.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande grundavdraget för ideella föreningar att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 1 och 1988/89:Sk378 yrkande 1 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Skattskyldig fysisk
Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15 000 kronor.
skall tillämpas.
Ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 40 000 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989 och tillämpas första gången i fråga om 1990 års taxering.
2. Slopande av bingoskatten (mom. 4)
1988/89:SkU23
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Beträffande bingospel” och slutar med "ifrågavarande del” bort ha följande lydelse: Utskottet vill framhålla att flertalet av de remissinstanser som yttrade sig över lotteriutredningens betänkande (SOU 1987:52) Folkrörelsernas lotterier och spel förordade att bingospelet skulle vara helt skattefritt. Bl.a. framfördes denna uppfattning av länsstyrelserna i allmänhet och av folkrörelserna genomgående. Från riksskatteverkets sida betonades särskilt de fördelar från administrativ synpunkt det skulle innebära att helt slopa skatteplikten för bingospel. Med hänsyn härtill och till att det enligt utskottets uppfattning är angeläget att ytterligare förbättra de ideella organisationernas möjligheter till ökade inkomster biträder utskottet kravet i motionerna Sk326 och Sk373 att helt slopa bingoskatten och föreslår riksdagen att anta en lagstiftning med denna innebörd.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4. beträffande slopande av bingoskatten att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 2 och 1988/89:Sk373 yrkande 1 antar följande
Förslag till Lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 Spelskatt erläggs enligt denna lag till staten för sådant roulett- eller bingospel som kräver tillstånd enligt lotterilagen (1982:1011).
Kortspel och
Spelskatt erläggs enligt denna lag till staten för sådant roulettspel som kräver tillstånd enligt lotterilagen (1982:1011).
med roulettspel.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1989. Äldre bestämmelser skall fortfarande tillämpas på bingospel som anordnas före den 1 juni 1989.
3. En utredning om reklamskatten för idrottsföreningar (mom. 5)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Reklamskatteutredningen har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening kan skyldigheten att erlägga reklamskatt många gånger anses utgöra en helt onödig belastning för framför allt idrottsföreningarna. Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom motion Sk326 att reklamskatten bör kunna slopas i de fall konkurrensen med kommersiella media inte snedvrids. Regeringen bör snabbutreda denna fråga och återkomma med förslag med den inriktning som föreslås i motionen.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
5. beträffande en utredning om reklamskatten för idrottsföreningar att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk326 yrkande 3 begär att regeringen skall utreda och till riksdagen återkomma med förslag om slopande av reklamskatten i vissa fall i enlighet med vad utskottet anfört,
4. Schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare (mom. 6)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet vill” och på s. 6 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
De ersättningar som idrottsutövare, domare, tränare och ledare erhåller för sina insatser är i regel sidoinkomster som träffas av höga marginalskatter. Det är enligt utskottet viktigt att man vid beskattningen beaktar de särskilda omkostnader som uppkommer i denna verksamhet. Det schablonavdrag på högst 3 000 kronor som för närvarande medges för idrottsredskap, annan utrustning, resor utanför hemorten och ökade levnadskostnader m.m. har tillkommit bl.a. mot bakgrund av de svårigheter som föreligger att specificera alla sådana utgifter och för att underlätta bedömningen i skattefrågorna.
Beloppsgränserna har inte räknats upp sedan 1981 års taxering (se RSV Dt 1980:10), och utskottet instämmer i den uppfattning som förs fram i motion Sk326 att de numera är för låga. Enligt utskottets mening kan en uppräkning till 5 000 kronor tills vidare anses utgöra en skälig avvägning. En ändring i denna riktning bör enligt utskottets mening genomföras snarast möjligt genom en ändring av riksskatteverkets anvisningar eller genom uttryckliga regler i lagstiftningen.
Regeringen bör skyndsamt ta upp denna fråga med riksskatteverket. Med det anförda får motion Sk326 i denna del anses tillgodosedd.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
6. beträffande schablonavdraget för idrottsledare och idrottsutövare att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk326 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående en höjning av schablonavdraget för idrottsutövare,
1988/89:SkU23
5. Inkomstutjämning för vissa idrottsutövare (mom. 8)
Bo Lundgren (m), Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har” och på s. 7 slutar med ”motion Sk399” bort ha följande lydelse:
Vissa idrottsutövare kan under några få verksamma år erhålla extremt höga inkomster. Dessa inkomster drabbas, om inga särskilda dispositioner vidtas, mycket påtagligt av marginalskatteeffekter. De regler om inkomstutjämning genom exempelvis olika former av pensionsarrangemang som för närvarande finns är ofta klart otillräckliga. Följden blir många gånger att idrottsutövare av ekonomiska skäl tvingas att bosätta sig i något annat land. Detta allvarliga problem skulle till en väsentlig del kunna lösas med en möjlighet att fördela inkomsten över en längre tidsperiod, t.ex. genom ett samlingskonto som kunde disponeras och beskattas på ungefär samma sätt som de s.k. skogskontona eller genom att ett försäkringssystem införs som kan tillgodose det aktuella behovet av resultatutjämning. Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt behandla frågan och lägga fram ett förslag som löser de i motionerna påtalade problemen.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
8. beträffande inkomstutjämning för vissa idrottsutövare att riksdagen med bifall till motionerna 1988/89:Sk326 yrkande 5 och 1988/89:Sk399 hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Öppenhetskravet för allmännyttiga ideella föreningar (mom. 3)
Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:
Vi delar i princip motionärens uppfattning att det kan finnas fall där en strikt tillämpning av kravet på att en förening skall vara öppen för att föreningen skall få åtnjuta grundavdrag leder till resultat som framstår som mindre tilltalande. Bl.a. i sådana fall som motionären pekat på - då graden av öppenhet regleras genom centralt, ibland internationellt fastställda regler och föreningen på basis av ideella insatser bedriver ett omfattande välgörenhetsarbete eller lämnar stora bidrag till humanitära och sociala hjälpinsatser - bör det finnas en möjlighet till samma skattemässiga behandling som den som andra allmännyttiga föreningar får åtnjuta. Öppenhetskravet bör alltså enligt vår uppfattning vara så utformat att det inte innebär några problem för en seriöst verksam ideell förening med stark allmännyttig karaktär.
Som utskottet framhållit kommer stiftelse- och föreningsskattekommittén att ta upp öppenhetskravet i samband med att kommittén prövar de kriterier som skall vara uppfyllda för att en ideell förening skall få åtnjuta de mer gynnsamma reglerna i skattehänseende. Vi anser oss därför för närvarande
1988/89:SkU23
inte ha anledning att ställa något yrkande om tilläggsdirektiv till utredningen eller påkalla något uttalande av riksdagen i frågan. Vi förutsätter emellertid att kommittén beaktar vad vi nyss anfört i det fortsatta utredningsarbetet.
2. En utredning om reklamskatten för idrottsföreningar (mom. 5)
Birger Schlaug (mp) anför:
Utskottet hänvisar till de överväganden som före beslut måste göras med anledning av reklamskatteutredningen. Miljöpartiet de gröna vill redan nu deklarera att några ytterligare lättnader när det gäller reklamskatt inte bör komma i fråga. Ideella föreningar skall, enligt de gröna, stödjas på ett sätt som inte innebär att man blir beroende av de kommersiella krafternas nåder. Det finns också skäl att fundera över den förnedring som det innebär att uppträda som levande reklampelare för något som den enskilde aktören kanske inte alls stöder.
Exempel på hur de gröna vill stödja ideella föreningar ges i reservation 1 beträffande grundavdraget för ideella föreningar.
3. En översyn av skatte- och avgiftsreglerna inom idrotten (mom. 7)
Birger Schlaug (mp) anför:
Den utveckling som under de senaste trettio åren inneburit att beskattningen av arbetstiden (skatt och avgifter) har stigit med över 200 % har lett till att en rad verksamhetsområden missgynnats. Dit hör idrotten.
De gröna har lagt förslag om en generell omläggning av skattesystemet med syftet att lägga om beskattningen från arbete/arbetstid till energi, råvaror, kapitalinkomster etc. Denna omläggning gynnar verksamheter som vård, kultur, idrott - förutom att den gynnar miljö- och naturresurspositiva verksamheter som reparation, återvinning, underhåll.
De gröna ser alltså ingen anledning till specialplottrande för vissa grupper utan anför i stället krav på helhetslösningar av generell natur som gynnar de mjuka sidorna i samhället och missgynnar de materialistiska.
4. Inkomstutjämning för vissa idrottsutövare (mom. 8)
Birger Schlaug (mp) anför:
De problem som anförs i motion Sk326 äger sin riktighet - inkomstutjämning över flera år bör kunna ske. Problemet finns inom många områden, varav elitidrotten är ett.
De gröna anser att det finns skäl att vara restriktiv när det gäller separata speciallösningar för speciella grupper. I stället bör generella regler gälla.
När det gäller inkomstutjämning över flera år för idrottsutövare anser partiet att det finns skäl för alla människor att kunna använda sig av ett s.k. skogskonto - dvs. en möjlighet att se livet i mer än kalenderform också i beskattningshänseende - genom att ett personligt konto inrättas där insatta
1988/89:SkU23
medel undantas från beskattning till dess uttag sker. Detta skulle innebära att inkomstutjämning skulle tillåtas generellt för alla grupper. De gröna återkommer med förslag om detta. Förslaget omfattar naturligtvis då också idrottsutövare.
1988/89:SkU23