Civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania
Näringsutskottets betänkande 1989/90:NU18
Civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania
AB 1989/90
NU18
Ärendet
I detta betänkande behandlas proposition 1989/90:51 om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB och fyra motioner, 1989/90:N24— N27, som har väckts med anledning av propositionen. Ett yrkande i den förstnämnda motionen, avseende utredning om s.k. villkorslån, tas dock inte upp här utan i ett annat sammanhang.
Sammanfattning
Saab-Scania AB har beslutat att utveckla ett nytt civilt flygplan, SAAB 2000. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att 1 200 milj. kr. skall anslås för statens medverkan i finansieringen av detta projekt.
Staten får samtidigt rätt till royalty på intäkterna från försäljningen av flygplanet. Motioner (vpk; mp) med krav på att propositionen skall avslås får stöd i en reservation (vpk, mp). Utskottet avstyrker även övriga här behandlade motionsyrkanden. Dessa gäller bl.a. frågan om statens engagemang i näringslivet (m) och krav på åtgärder för en bättre inomregional balans i Östergötlands län (c). Också dessa yrkanden följs upp i reservationer (m, fp resp. c).
Propositionen Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att staten skall medverka vid finansieringen av Saab-Scania AB:s civila flygplansprojekt SAAB 2000. Projektet avser utveckling av ett nytt flygplan som är större än SAAB 340, vilket med statligt stöd konstruerades i början av 1980-talet. Enligt regeringens förslag och i enlighet med det preliminära avtal som har träffats med Saab-Scania skall staten under åren 1989—1994 utbetala sammanlagt högst 1 200 milj. kr. till företaget. Staten får samtidigt rätt till royalty på intäkterna från försäljningen av flygplanet och reservdelar till detta.
Storleken på royaltyn är beräknad så att staten och Saab-Scania erhåller en i huvudsak likvärdig avkastning på sina insatser. Saab-Scania 1
1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 18
har i avtalet utfäst sig att förlägga huvuddelen av utvecklingen, konstruktionen samt tillverkningen och monteringen av flygplanet i Sverige. Aven vissa andra åtaganden från företagets sida om industriell verksamhet i landet följer med avtalet.
Förslag
Regeringen föreslår — efter föredragning av industriminister Ivar Nordberg — att riksdagen till Statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 200 000 000 kr. att disponeras på det sätt avtalsförslaget förutsätter.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som behandlas här är följande:
1989/90:N24 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om statens medverkan såsom ägare eller finansiär av normala företag eller företagsprojekt,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om framtida avyttrande av statens rätt till royalty-inkomster från SAAB 2000.
1989/90:N25 av Rolf L Nilson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1989/90:51 om statlig medverkan med ett (reservations|anslag på 1 200 milj. kr. vid finansiering av ett civilt flygplan vid Saab-Scania AB.
1989/90:N26 av Roland Larsson (c) och Hugo Andersson (c) vari yrkas att riksdagen i anledning av proposition 1989/90:51 om statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid Saab-Scania AB som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förhandlingar mellan Saab-Scania och staten i syfte att skapa förutsättningar för en bättre inomregional balans i Östergötland med ökad sysselsättning i bl.a. Kinda, Ydre och Valdemarsviks kommuner.
1989/90:N27 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om ett villkorslån till Saab-Scania AB för projekt SAAB 2000.
1989/90:NU18
2 Motivering
Principiellt är det felaktigt att staten engagerar sig i rollen som ägare av eller långivare till vanliga företag, anförs det i motion 1989/90:N24 (m). Det aktuella engagemanget blir inte mer försvarbart av att det sker på helt kommersiella villkor. Motionärerna är övertygade om att Saab-Scania skulle kunna finansiera det nya flygplanet utan statlig medverkan. De hävdar dock att en motsvarande privat finansiering genom villkorslån inte är möjlig med gällande lagstiftning. Att företaget nu, efter det att man har slutit ett preliminärt avtal med staten i frågan, skulle vända sig till den normala kapitalmarknaden är inte realistiskt. Riksdagen borde därför acceptera regeringens förslag. Aven med hänsyn till det pågående JAS-projektet borde avtalet godkännas. Enligt motionärerna är det av stor vikt att Sverige upprätthåller en militär flygindustri. Ett godkännande nu av avtalet från statens sida utesluter emellertid inte, sägs det i motionen, att staten i ett senare skede kan avyttra rätten till royalty från försäljningen av flygplanet till intressenter på kapitalmarknaden. Härvid erinras om det förslag till systematisk försäljning av statens kommersiella intressen som moderata samlingspartiet i annat sammanhang har lagt fram. Genom en avyttring av rätten till royalty skulle staten kunna återfå utlagda medel samtidigt som statens indirekta intressentroll i Saab-Scania kunde upphöra, påpekas det.
I motion 1989/90:N26 (c) erinras om att Saab-Scania har åtagit sig att förlägga huvuddelen av arbetet med det nya flygplanet i Sverige. Bl.a. kommer verksamheten vid de anläggningar som företaget har i Linköping, Dagsberg och Ödeshög i Östergötlands län att utökas. Motionärerna beklagar att Saab-Scanias expansionsplaner inte kommer också övriga delar av länet till del. De ökade satsningarna i Linköping leder inte automatiskt till att kommunerna i södra delen av länet, t.ex. Kinda, Ydre och Valdemarsvik, får en förbättrad ekonomi och en ökad sysselsättning. Enligt motionärerna bör staten uppta förhandlingar med Saab-Scania i syfte att pröva möjligheterna att få företaget att fördela sin verksamhet i länet så att en bättre inomregional balans uppnås.
En statlig finansiell medverkan i utvecklingen av SAAB 2000 innebär ett indirekt stöd till JAS-projektet, hävdas det i motion 1989/90:N25 (vpk). Motionärerna anser sig därför inte kunna ansluta sig till regeringens förslag, även om de ser positivt på en ökad civil produktion vid Saab-Scania. Med hänsyn till bankernas nuvarande starka ekonomi borde det inte vara svårt för företaget att finna erforderlig finansiering av det aktuella projektet på kapitalmarknaden.
Också i motion 1989/90:N27 (mp) anförs att det är angeläget med en ökad civil produktion hos krigsmaterieltillverkande företag. Med hänsyn härtill borde väl, frågar sig motionärerna, SAAB 2000-projektet välkomnas? De känner dock av olika skäl stor tveksamhet inför detta projekt. Flyget är utan jämförelse det mest energikrävande transportmedlet, konstateras det. Med flygtransporterna följer också omfattande koldioxid- och kväveoxidutsläpp. I motionen påpekas vidare att det
1989/90:NU18
1* Riksdagen 1989190. 17 sami Nr 18
aktuella flygplanet är avsett främst för korta och medellånga distanser. På sådana sträckor bör transporterna i så stor utsträckning som möjligt ske på järnväg, anser motionärerna. De är heller inte övertygade om projektets kommersiella bärkraft och ifrågasätter också värdet av SaabScanias utfästelser om regionalpolitiska satsningar. Enligt motionärerna bör regeringens förslag avvisas. I stället borde staten anslå ett motsvarande belopp till stöd för investering i tillverkning av järnvägsmateriel.
Tidigare lämnade stöd till den civila flygindustrin
Staten har tidigare på olika sätt medverkat i finansieringen av civila flygplansprojekt i Sverige. Sålunda beslutade riksdagen år 1980 att staten skulle lämna ett lån om 350 milj. kr. till Saab-Scania för utveckling av ett nytt trafikflygplan i samarbete med det amerikanska företaget Fairchild Industries Inc. (prop. 1979/80:115, NU 1979/80:63). Lånet skall återbetalas i form av royalty. Återbetalningsskyldigheten skulle ursprungligen inträda när 100 flygplan hade sålts. Sedan samarbetsavtalet mellan Saab-Scania och Fairchild Industries hade upphört år 1985 beslutade riksdagen år 1988 om ändrade villkor för statens rätt till royalty (prop. 1987/88:100 bil. 14, NU 1987/88:18). Återbetalningsskyldigheten inträder nu först sedan 300 flygplan har sålts.
Riksdagen har också beslutat om liknande stöd till Volvo Flygmotor AB. Åren 1979 och 1980 anslogs medel för två villkorliga lån till detta företag om 138 milj. kr. resp. 160 milj. kr. för utveckling och tillverkning av civila flygplansmotorer i samarbete med amerikanska företag (prop. 1979/80:13, NU 1979/80:6; prop. 1979/80:115, NU 1979/80:63).
Vidare har fonden för industriellt utvecklingsarbete (Industrifonden) lämnat lån på likartade villkor till flygindustriella projekt hos SaabScania och Volvo Flygmotor.
Utskottet
Saab-Scania AB beslutade i maj 1989 om utveckling av ett nytt civilt flygplan, SAAB 2000. Detta flygplan avses bli större och snabbare än flygplanet SAAB 340, som med statligt finansiellt stöd (se föregående redovisning) utvecklades i början av 1980-talet. Den totala kostnaden för det nya flygplansprojektet har beräknats till ca 3,8 miljarder kronor i 1989 års prisläge. De första leveranserna planeras kunna äga rum år 1993.
Företaget har hos regeringen begärt att staten skall medverka i finansieringen av projektet. Regeringen utsåg i augusti 1989 en särskild förhandlare — departementsrådet Hans Christer Olson — med uppgift att förhandla med Saab-Scania om villkoren för ett statligt stöd. Efter förhandlingar undertecknade Saab-Scania i november 1989 ett avtal
1989/90:NU18
om statlig medverkan i finansieringen av projektet. Undertecknandet för statens räkning förutsätter att riksdagen beslutar i frågan och att regeringen därefter beslutar att avtalet skall undertecknas.
I propositionen föreslås nu att riksdagen i enlighet med avtalet skall anvisa 1 200 milj. kr. till ett nytt reservationsanslag under industridepartementets huvudtitel för statens medverkan i projektet. Enligt föredraganden, industriminister Ivar Nordberg, har detta projekt positiva effekter i olika avseenden; det synes enligt regeringen ha goda expansionsmöjligheter, det kan ge betydande bidrag till en utveckling av svensk industri — inte minst på teknikområdet —, det underlättar utvecklingen inom den militära delen av flygindustrin, och det skapar förutsättningar för att företagets kompetens på flygsidan kan upprätthållas och utökas.
Enligt avtalsförslaget skall staten under åren 1989—1994 utbetala sammanlagt lägst 1 050 milj. kr. och högst 1 200 milj. kr. till SaabScania. Staten erhåller samtidigt rätt till royalty på intäkterna från försäljningen av flygplanet och reservdelar till detta. Royaltyn utgår med en i avtalet angiven varierande procentsats av fakturavärdet av levererade flygplan. För de 30 först levererade flygplanen utgår dock ingen royalty. För försålda reservdelar skall en royalty med 5 % av takturavärdet utgå. Rätten till royalty upphör vid utgången av år 2014. Storleken på royaltyn har beräknats så att staten och Saab-Scania erhåller en likvärdig avkastning på insatt kapital under perioden 1989-2009.
Saab-Scania har i avtalet åtagit sig att förlägga huvuddelen av utvecklingsarbetet med det nya flygplanet inom landet. Detsamma gäller beträffande tillverkningen och monteringen av flygplanet. Bl.a. skall tillverkningen av flygplanskroppen och slutmonteringen av flygplanet göras i Sverige. Företaget har utfäst sig att öka antalet anställda vid flygdivisionens enhet i Malmö med på sikt minst 265 personer. Vidare kommer verksamheten med produktion av flygplan och flygplanskomponenter vid de anläggningar som Saab-Scania har i Linköping, Dagsberg (i Norrköpings kommun), Ödeshög och Kramfors att utvidgas. Avtalet innehåller också vissa andra åtaganden av Saab-Scania. Sålunda åtar man sig bl.a. att skapa en ny produktionsenhet för montering av bensinmotorer för personbilar eller annan industriell verksamhet i Karlskrona, vid vilken sammanlagt minst 500 personer skall vara anställda vid utgången av år 1994. Företagets verksamhet med montering av bensinmotorer i Södertälje kommer samtidigt att minskas. Saab-Scania har också meddelat att två tredjedelar av de investeringar i lastbilstillverkningen som har beslutats för åren 1990—1992 kommer att göras i Sverige. Dessa investeringar kommer att innebära ett nettotillskott av totalt ca 500 arbetstillfällen inom företagets lastbilsverksamhet. För expansionen i Malmö och för etableringen av ny verksamhet i Karlskrona kommer regionalpolitisk! stöd att lämnas.
Regeringens förslag avvisas i två av de fyra motioner som har väckts med anledning av propositionen. I båda motionerna, 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp), anförs att en ökad civil produktion hos krigsmaterieltillverkande industri visserligen är angelägen men att sta -
1989/90:NU18
ten av olika skäl inte bör medverka i finansieringen av SAAB 2000-projektet. 1 förstnämnda motion görs detta med hänvisning till att en sådan statlig medverkan skulle innebära ett indirekt stöd till JASprojektet, vilket motionärerna inte vill se förverkligat. I sistnämnda motion redovisas vissa tvivel på projektets kommersiella bärkraft. Motionärernas avslagsyrkande motiveras emellertid främst med miljöskäl; flyget är utan tvivel, sägs det i motionen, det mest energikrävande transportmedlet, och flygtransporter resulterar i omfattande utsläpp av bl.a. koldioxid. En ytterligare miljöpolitisk aspekt som motionärerna fäster vikt vid är att det aktuella flygplanet med de flygsträckor det är avsett för främst kommer att konkurrera med tågtrafiken. Motionärerna anser att staten bör främja den senare trafiken, bl.a. genom att stödja den inhemska tillverkningen av olika järnvägsmateriel.
Det är enligt utskottets mening positivt att Saab-Scania har beslutat om en investering i ett nytt civilt flygplansprojekt. En fortsatt utveckling av den civila flygindustrin innebär att den svenska industristrukturen kompletteras med en intressant produkt inom det högteknologiska området. Det kan också antas att försäljningen av SAAB 340 ökar till följd av att SAAB 2000 lanseras. Många flygbolag har nämligen behov av olika stora flygplan från samma tillverkare. Det nya projektet har också värdefulla effekter för den militära delen av Saab-Scanias flygdivision.
Utskottet förutsätter att gällande lagstiftning om de anställdas medbestämmande kommer att iakttas i den mån det med anledning av företagets avtal med staten blir aktuellt med omflyttning av verksamhet.
Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning tillstyrka regeringens förslag och anvisa medel i enlighet härmed. Med det sagda har utskottet avstyrkt motionerna 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp).
Enligt ett yrkande i motion 1989/90:N24 (m) skall riksdagen i en meningsyttring till regeringen uttala att staten inom ett par år bör avyttra rätten till de framtida royaltyinkomsterna till intressenter på kapitalmarknaden. Därigenom skulle staten, menar motionärerna, kunna återfå utlagda medel samtidigt som statens engagemang i SaabScania kunde upphöra.
Enligt utskottets mening finns det inte skäl för riksdagen att nu aktualisera frågan om hur statens rätt till återbetalning av lånet i form av royalty skall behandlas i framtiden. Motionen avstyrks i berörd del.
Motion 1989/90:N26 (c) går ut på att också den södra delen av Östergötlands län skall få del av Saab-Scanias expansionsplaner. Som tidigare nämnts har företaget i avtalet med staten utfäst sig bl.a. att utöka verksamheten vid sina anläggningar i Linköping, Dagsberg (i Norrköpings kommun) och Ödeshög i Östergötlands län. Dessa åtaganden leder dock inte, sägs det i motionen, till att kommuner såsom Ydre, Kinda och Valdemarsvik i den södra länsdelen får en förbättrad ekonomi och ökad sysselsättning. Enligt motionärerna måste en bättre
1989/90: NU 18
inomregionai balans i länet åstadkommas. Riksdagen borde hemställa att regeringen upptar förhandlingar med Saab-Scania med nu nämnda syfte.
Utskottet har noterat de åtaganden som Saab-Scania har gjort beträffande företagets fortsatta verksamhet. Dessa utfästelser berör Östergötland men också andra regioner i landet. Enligt utskottets mening bör motion 1989/90:N26 (c) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Motionen avstyrks alltså.
I motion 1989/90:N24 (m) har en principiell aspekt på statens engagemang i näringslivet tagits upp. Motionärerna hävdar att staten inte bör medverka som ägare av eller långivare till "normala" företag och föreslår ett riksdagsuttalande härom.
Frågan om försäljning av statliga företag behandlades av riksdagen senast våren 1989 med anledning av en gemensam borgerlig motion i ämnet. Utskottet (1988/89:NU34 s. 6) avstyrkte motionen med hänvisning till att det förutom de olika skäl som i varje särskilt fall har föranlett ett statligt engagemang finns ett mera generellt motiv för statligt ägande av företag i Sverige, nämligen behovet av en motvikt till privata maktgrupper som utövar ett dominerande inflytande över svenskt näringsliv. Motionen fick stöd i en reservation från de borgerliga partiernas företrädare i utskottet. Riksdagen följde utskottet.
Behovet av statligt finansiellt företagsstöd har analyserats av finansieringsutredningen. Denna har haft i uppgift att föreslå åtgärder som behovsanpassar, effektiviserar och förenklar detta stöd. Utredningens förslag har redovisats i betänkandet (SOU 1989:24) Statligt finansiellt stöd?, vilket publicerades våren 1989. Utredningen konstaterar att förändringarna på kreditmarknaden har inneburit kraftigt ökade möjligheter för banker och andra finansieringsinstitut att tillgodose företagens krav på extern finansiering. En konsekvens härav är att behovet av statligt finansiellt stöd i nuvarande former minskar. Det statliga stödet borde därför omstruktureras och begränsas. Något skäl för staten att lämna lån anses inte längre föreligga. Enligt utredningen behövs dock statliga riskgarantier för avgränsande projekt i teknikbaserade företag. Det är vidare utredningens bedömning att det även fortsättningsvis krävs åtgärder från statens sida för att en tillräcklig mängd riskkapital i lämplig form skall kanaliseras till småföretagssektorn. Utredningen redovisar vissa förslag med syfte att detta behov skall tillgodoses. Finansieringsutredningens betänkande har remissbehandlats. Förslag i frågan till riksdagen har aviserats till våren 1990.
Enligt utskottets uppfattning bör inte riksdagen på grundval av den nu aktuella propositionen och det här berörda motionsyrkandet ta upp en diskussion om statens engagemang i näringslivet, särskilt inte eftersom företrädarna för motionärerna vid utskottsbehandlingen har tillstyrkt regeringens förslag.
Med hänsyn till att regeringens beredning av finansieringsutredningens förslag ännu inte har avslutats anser utskottet vidare att riksdagen inte bör ta något initiativ rörande statens finansiella företagsstöd.
1989/90:NU18
7 Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 1989/90:N24 (m) i ifrågavarande del.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avtal med Saab-Scania AB
att riksdagen med bifall till proposition 1989/90:51 och med avslag på motionerna 1989/90:N25 och 1989/90:N27 till Statlig medverkan vid finansiering av ett civilt flygplansprojekt vid SaabScania AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 200 000 000 kr. att disponeras på det sätt som avtalsförslaget förutsätter,
res. 1 (vpk, mp)
2. beträffande statens rätt till royalty
att riksdagen avslår motion 1989/90:N24 yrkande 2,
res. 2 (m)
res. 3 (vpk, mp) ■ motiv.
3. beträffande vissa regionala aspekter att riksdagen avslår motion 1989/90:N26,
res. 4 (c)
res. 5 (vpk, mp) - motiv.
4. beträffande statens engagemang i näringslivet att riksdagen avslår motion 1989/90:N24 yrkande 1.
res. 6 (m, fp)
res. 7 (vpk. mp) - motiv.
Stockholm den 7 december 1989 På näringsutskottets vägnar
Lennart Pettersson
Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s) och Sven-Åke Nygårds (s).
1989/90:NU18
8 Reservationer
1989/90:NU18
1. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Det är" och slutar med "och 1989/90:N27 (mp)" bort ha följande lydelse: Utskottet anser att det såsom anförs i motionerna 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp) inte finns anledning för staten att engagera sig i Saab-Scanias nya flygplansprojekt SAAB 2000. Även om detta projekt är positivt med hänsyn till behovet av ökad civil produktion inom krigsmaterieltillverkande industri finns det skäl för riksdagen att awisa regeringens förslag.
Som sägs i förstnämnda motion innebär ett tillstyrkande av propositionen ett indirekt stöd till JAS-projektet, vilket med det snaraste bör avvecklas. Utskottet anser vidare att de olika miljöskäl för ett avslag på propositionen som förs fram i motion 1989/90:N27 (mp) är välgrundade. Som där sägs är en ökad tågtrafik angelägen från miljösynpunkt. Det nya flygplanet skulle komma att användas på sträckor som lämpar sig bäst för järnvägstransporter. Därtill kommer att flyget är ett mycket energjkrävande transportmedel med betydande miljöförstörande utsläpp.
Av det sagda framgår att utskottet avstyrker propositionen och tillstyrker motionerna 1989/90:N25 (vpk) och 1989/90:N27 (mp).
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avtal med Saab-Scania AB att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:N25 och 1989/90:N27 avslår proposition 1989/90:51.
2. Statens rätt till royalty (mom. 2)
Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Inom endast ett par år kommer framtidsutsikterna för Saab-Scanias nya civila flygplan att kunna bedömas betydligt bättre än för närvarande. Som sägs i motion 1989/90:N24 (m) har staten då möjlighet att avyttra sin rätt till royalty från försäljningen av det nya flygplanet till intressenter på kapitalmarknaden. Staten skulle därigenom relativt snart kunna få ersättning för gjorda utbetalningar till Saab-Scania. Samtidigt skulle statens roll som långivare till företaget kunna upphöra.
Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad som nu har anförts. Därigenom skulle nämnda motion bli tillgodosedd i berörd del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande statens rätt till royalty
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N24 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Statens rätt till royalty (mom. 2, motiveringen)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avvisat regeringens förslag om statlig medverkan i finansieringen av det nya civila flygplansprojektet vid Saab-Scania. Av detta följer att utskottet avstyrker motion 1989/90:N24 (m) även såvitt gäller frågan om statens rätt till royalty från försäljningen av flygplanet.
4. Vissa regionala aspekter (mom. 3)
Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet beklagar i likhet med motionärerna att inte södra delen av Östergötlands län får del av Saab-Scanias utvidgade verksamhet med anledning av det nya flygplansprojektet. T.ex. har Ydre, Kinda och Valdemarsviks kommuner i södra länsdelen haft en klart sämre utveckling än många av de kommuner som enligt förslag av 1987 års regionalpolitiska kommitté (SOU 1989:55, Fungerande regioner i samspel) skall prioriteras från regionalpolitisk synpunkt. Enligt utskottets mening bör regeringen uppta förnyade förhandlingar med Saab-Scania i syfte att pröva möjligheterna att få företaget att medverka till en bättre inomregional balans i Östergötland i enlighet med vad som här har anförts.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Därigenom skulle motion 1989/90:N26 (c) bli helt tillgodosedd.
dets att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande vissa regionala aspekter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N26 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. Vissa regionala aspekter (mom. 3, motiveringen)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående avstyrkt att staten skall medverka i finansieringen av SAAB 2000-projektet. Härav följer att utskottet avvisar kravet i motion 1989/90:N26 (c) på en omförhandling av avtalet
1989/90: NU 18
mellan staten och Saab-Scania. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att en bättre inomregional balans i Östergötland bör eftersträvas.
6. Statens engagemang i näringslivet (morn. 4)
Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark, (m) och Gudrun Norberg (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Enligt utskottets" och slutar på s. 8 med "ifrågavarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den uppfattning om statligt engagemang i näringslivet som kommer till uttryck i motion 1989/90:N24 (m). Enligt utskottets mening bör mycket stora delar av den affärsverksamhet som staten nu bedriver i verks- eller bolagsform kunna avyttras. Utskottet hänvisar till förslag härom i utskottets betänkande våren 1989 om statliga företag (1988/89:NU34 res. 1 s. 12).
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad utskottet nu har anfört. Genom ett sådant beslut av riksdagen skulle motion 1989/90:N24 (m) bli tillgodosedd i berört avseende.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande statens engagemang i näringslivet att riksdagen med bifall till motion 1989/90:N24 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
7. Statens engagemang i näringslivet (mom. 4, motiveringen)
Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "regeringens förslag" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det sällan någon skillnad i arbetsmetoder och ideologi mellan de statsägda företag som bedrivs i aktiebolagsform och de privatägda företagen. Det har visat sig svårt för de statligt ägda aktiebolagen att ta både företagsekonomiska och samhällsekonomiska hänsyn. De statsägda företagen är samtidigt lika storskaliga och centraliserade som de privata, och beslutsmakten är lika koncentrerad. En grundlig omprövning av statens roll som ägare av företag är därför påkallad, menar utskottet. Denna omprövning bör dock inte påfordras av riksdagen med anledning av det nu aktuella kravet i motion 1989/90:N24 (m).
1989/90:NU18
11 Särskilda yttranden
1989/90: NU 18
1. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)
Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anför:
Vi anser att staten inte skall engageras i enskild näringsverksamhet, vare sig som ägare eller som finansiär. Vårt ställningstagande i den nu aktuella frågan har varit kopplat till ett motionsyrkande om att en utredning skall tillkallas med uppgift att undersöka möjligheterna för enskild finansiär att på sätt som staten gör i detta fell och på liknande villkor lämna stöd till utvecklingsföretag eller till särskilda projekt; hos stödgivaren skulle sålunda utbetalningar av stödet omkostnadsföras, medan återbetalningen av stödet skulle intäktsredovisas när projektet gav avkastning i form av t.ex. avtalad royalty. Det berörda yrkandet har som redovisats i betänkandet brutits ut och skall behandlas i annat sammanhang.,
2. Avtal med Saab-Scania AB (mom. 1)
Lars Norberg (mp) anför:
1 två av de aktuella motionerna i detta ärende används ordet "villkorslån". Termen har också utnyttjats i stor utsträckning i den offentliga debatten om detta projekt. Det är värt att understryka att det i realiteten här är frågan om ett anslag från staten till Saab-Scania. Detta anslag kommer inte att bokföras som en tillgång hos staten eller som en skuld hos Saab-Scania. Det är önskvärt att termen "villkorslån" utrensas ur terminologin i fall som detta och ersätts med t.ex. "villkorsanslag", eftersom det inte är frågan om ett lån.
3. Statens engagemang i näringslivet (mom. 4)
Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anför:
Från centerns sida har vi vid upprepade tillfällen betonat att samhället bör ange förutsättningarna för företagande och i normalfallet inte lämna olika typer av stöd. Det är dock lika uppenbart att sådant stöd kan krävas av bl.a. arbetsmarknadsskäl, beredskapsskäl, regionala skäl eller i syfte att en framtidsinriktad industriell satsning skall kunna genomföras. Det aktuella företagsprojektet är enligt vår mening en sådan satsning, och det framförhandlade avtalet mellan staten och Saab-Scania bör därför godkännas.
gotab 99370, Stockholm 1989