Jordbruksbeskattning
Skatteutskottets betänkande 1989/90:SkU7
Jordbruksbeskattning
1989/90
SkU7
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet åtta motioner som väckts under den allmänna motionstiden våren 1989 och som tar upp frågor med anknytning till beskattningen av jordbruk. Utskottet avstyrker samtliga
motioner.
Vid betänkandet har fogats sju reservationer.
Motionerna
1988/89:Sk310 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att medge direktavskrivning vid inköp av reservelverk inom jordbruket.
1988/89:Sk332 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt vid beskattningen när det gäller förrättningar som avser strukturella förändringar inom jord- och skogsbruket.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo402.
!988/89:Sk338 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om rätt att dra av kostnad för reparation av mangårdsbyggnader på jordbruksfastigheter.
1988/89:Sk380 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att överföra medel från investeringskonton till pensionsförsäkringar.
1988/89:Sk385 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) vari yrkas att riksdagen beslutar att lantmäterikostnader skall vara direkt
avdragsgilla.
1988/89:Sk406 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jordbruket och skattepolitiken.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Jo257. 1
1 Riksdagen 1989190.6 sami. Nr 7
1988/89:Sk423 av Björn Körlof (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om avdragsrätt vid beskattningen för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:Bo262.
!988/89:Sk462 av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att investeringsreserverna och de allmänna investeringsfonderna får tas i anspråk för investeringar för att förbättra arbetsmiljön i lantbruket,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att rätt till direkt avdrag för miljöinvesteringar medges.
Motiveringen återfinns i motion 1988/89:A289.
Utskottet
Inledning
De tre parlamentariska kommittéer som haft i uppdrag att se över inkomstbeskattningen (RINK), företagsbeskattningen (URF) och de indirekta skatterna (KIS) har i somras presenterat sina förslag (SOU 1989:33— 35). Förslagen har remissbehandlats och är för närvarande föremål för överväganden inom regeringskansliet. Avsikten är att förslag till reformer på dessa områden skall kunna behandlas av riksdagen våren 1990 och träda i kraft den 1 januari 1991.
Utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF) föreslår att skattesatsen för juridiska personer sänks till 30 % och att beskattningsunderlaget breddas genom att de nuvarande reserveringsmöjligheterna ersätts med en särskild skatteutjämningsreserv (SURV). Också i övrigt föreslår URF förändringar av genomgripande art. För en närmare redovisning av förslaget hänvisar utskottet till URF:s betänkande Reformerad företagsbeskattning.
URF:s förslag bygger på en nominell metod. Utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning (IBU) har i ett samtidigt avlämnat betänkande (SOU 1989:36) visat hur underlaget för företagsbeskattningen kan korrigeras för inflationseffekter.
Genom RINK:s förslag får också egenföretagarna en sänkning av skatteuttaget. Enligt URF:s förslag skall vidare egenföretagarnas reserveringsmöjligheter ersättas med en särskild skatteutjämningsreserv men för denna grupp skall ett tak på 8 basbelopp gälla. För egenföretagare med behov av störrre reserveringsutrymme har URF övervägt dels möjligheten att låta dessa bilda enmanshandelsbolag, dels möjligheten att införa en metod för särredovisning av näringsverksamhet. Av tidsskäl har URF inte kunnat utreda detta senare alternativ.
1989/90:SkU7
->
Regeringen har i augusti 1989 tillsatt en utredning om särskild 1989/90:SkU7 redovisningsmetod för enskild näringsverksamhet (dir. 1989:41). Avsikten är att utredningen skall redovisa sitt arbete i sådan tid att betänkandet och remissynpunkterna finns tillgängliga vid beredningen av det förslag som regeringen avser att lämna till riksdagen våren 1990.
Av betydelse för utformningen av det kommande förslaget om en reformerad företagsbeskattning är också de förslag om ändringar av reglerna om inkomstuppdelning i familjeföretag och 1976 års särskilda regler för beskattningen av fåmansföretag och deras ägare som 1980 års företagsskattekommitté (FSK) redovisat i sitt slutbetänkande Beskattning av fåmansföretag (SOU 1989:2).
Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital
Förmögenhetsskatt utgår enligt följande.
Skattesats Förmögenhet (tkr)
1.5 * 400 - 600
2 % 600 - 800
2.5 % 800 - 1 800
3,0 % 1 800 -
Vid förmögenhetsberäkningen får värdet av den förmögenhet som nedlagts i ett jordbruk eller en rörelse sättas ner till 30 %. Dock får värdet av bostadsbyggnader med tomt och på dessa belöpande låneskulder sättas ner bara i de fall då byggnaderna används som personalbostad.
I motion Sk406 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det arbetande kapitalet i jord- och skogsbruk inte bör drabbas av förmögenhetsskatt.
Enligt utskottets uppfattning är frågan hur förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital bör vara utformad en av flera delfrågor som bör prövas i samband med ställningstagandena till de kommande förslagen på företagsskatteområdet. Det kan också noteras att ett arbete med en allmän översyn av förmögenhetsbeskattningen pågår inom finansdepartementet. I denna översyn ingår frågor som en eventuell särbeskattning, skattebasen, nivån på skatteuttaget, värderingsreglerna och behovet av särskilda lättnadsregler. Det finns enligt utskottets mening anledning att avvakta också resultatet av denna översyn. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet i motion Sk406 om ett tillkännagivande beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i jord- och skogsbruk.
1* Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr 7
1992 års lantbrukstaxering
Enligt 7 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall en allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter verkställas år 1992. De nya taxeringsvärdena kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 1992.
I motion Sk406 (delvis) av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) yrkas ett tillkännagivande om att skattereglerna bör justeras i samband med fastighetstaxeringen så att det totala skatteuttaget inte ökar till följd av ändrade taxeringsvärden.
Som utskottet framhållit vid behandlingen av motsvarande yrkanden med avseende på 1990 års småhustaxering har beskattningsreglerna regelmässigt omprövats i samband med att resultatet av en ny allmän fastighetstaxering blivit känt. Utskottet utgår ifrån att 1992 års taxering av lantbruksenheter inte blir ett undantag från denna regel. Utskottet avstyrker yrkandet om ett tillkännagivande till regeringen i ämnet.
Reservelverk
Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdeavskrivning. Om livslängden hos inventarierna kan beräknas uppgå till högst tre år (s.k. korttidsinventarier) får hela anskaffningskostnaden dras av på en gång.
I motion Sk310 av Gudrun Norberg och Leif Olsson (båda fp) begärs ett tillkännagivande om att det bör finnas möjlighet till direktavskrivning av hela anskaffningskostnaden vid inköp av reservelverk i jordbruket.
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen, senast i betänkandet SkU 1987/88:30, behandlat motsvarande motionsyrkanden. Utskottet har anfört att ett reservelverk regelmässigt torde vara av den beskaffenheten att det kan skrivas av enligt de för maskiner och inventarier gällande bestämmelserna. Detta innebär i princip att 51 % av anskaffningsvärdet kan skrivas av redan under de två första åren och att elverket kan vara helt avskrivet redan efter fem år. Utskottet vidhåller sin uppfattning att en sådan avskrivningstakt torde vara tillräcklig för att kompensera värdeminskningen och avstyrker därför motionen.
Lantmäterikostnader
En omedelbar avdragsrätt för lantmäterikostnader i samband med strukturrationaliseringar begärs i tre motioner. I Sk332 av Ove Karlsson m.fl. (s) hemställs om ett tillkännagivande, i Sk385 av Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) begärs beslut och i Sk423 av Björn Körlof (m) vill motionären att riksdagen begär ett förslag.
1989/90:SkU7
4 Utskottet har tidigare prövat ett liknande yrkande i betänkandet 1989/90:SkU7 SkU 1987/88:30. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att lantmäterikostnader i normalfallet blir omedelbart avdragsgilla i förvärvskällan. Utskottet erinrade samtidigt om att man vid rationaliseringsförvärv skall inräkna mäklararvoden, värderingskostnader, lagfart och fastighetsbildningskostnader som uppkommer med anledning av förvärvet och som belöper på skog och skogsmark i underlaget för skogsavdrag. Detta innebär, anförde utskottet, att avdrag för lantmäterikostnader i sådana fall kan medges med 50 % av den totala kostnaden för lantmäteriförrättningen. Utskottet vill hänvisa till det tidigare uttalandet och avstyrker motionerna.
Frisläpp av investeringsreserver för pensionering
Enskilda näringsidkare och jordbrukare har möjlighet att 11 avdrag för belopp som avsatts till allmän investeringsreserv. Investeringsreserven får tas i anspråk för vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier. Om reserven används på ett otillåtet sätt återförs den till beskattning med ett 30-procentigt tillägg.
I motion Sk380 föreslår Karin Starrin och Lennart Brunander (båda c) att lantbrukarna får möjlighet att använda investeringsreserverna för att teckna pensionsförsäkring. Härigenom undviks att medlen investeras i ej önskvärd animalieproduktion och uppnås ett förstärkt pensionsskydd för lantbrukare. Motionärerna begär ett tillkännagivande i saken.
Som framgått kommer enligt gällande planer förslag till genomgripande reformer på företagsbeskattningsområdet att avlämnas till riksdagen våren 1990. En av de förändringar som kan bli aktuell gäller egenföretagarnas avdrag för pensionsförsäkringspremier. I dag utgör pensionsförsäkringspremierna ett allmänt avdrag och detta innebär att även den del av egenföretagarnas inkomst som används för pensionering utgör underlag för egenavgifter. URF föreslår att pensionsförsäkringspremier skall kunna dras av i förvärvskällan näringsverksamhet.
Härigenom uppnås att avdraget reducerar också underlaget för egenavgifterna. En annan förändring gäller investeringsreserverna, som föreslås avskaffade. Avsikten är att nuvarande regler skall gälla för redan gjorda avsättningar. Möjligheten att återföra avsatta medel till beskattning med ett tillägg på 30 % skall således kvarstå också efter det att den planerade skattesänkningen genomförts. Härigenom kan sådana medel återföras till en skattekostnad som i stort sett motsvarar dagens nivå.
Utskottet vill erinra om att en av målsättningarna med reformen är att få till stånd ett skattesystem där särregler för olika grupper i så stor utsträckning som möjligt kan undvikas. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu överväga att införa särregler för lantbrukarna utan det väntade förslaget bör i stället avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
5 Arbetsmiljön
1989/90:SkU7
Vid beräkning av nettointäkt av fastighet eiler av rörelse har aktiebolag och ekonomisk förening m.fl. rätt att göra avdrag för belopp som har avsatts till allmän investeringsfond. Enligt förordningen om frisläpp av investeringsfonder får statens industriverk medge att företag tar fondavsättning i anspråk för utgifter för åtgärder som väsentligt begränsar störningar i den yttre miljön i form av vatten- eller luftföroreningar eller i form av buller, skakningar, ljus eller annat sådant. Härutöver får fonderna tas i anspråk för vissa utgifter inom stödområdena.
Som framgått finns en motsvarande möjlighet för enskilda rörelseidkare och jordbrukare att göra avsättning till allmän investeringsreserv. Investeringsreserven är bunden i två år och kan därefter tas i anspråk för vissa särskilt angivna ändamål avseende företrädesvis investeringar i byggnader, markanläggningar och inventarier.
I motion Sk462 (yrkandena 1 och 2) av Kersti Johansson och Stina Gustavsson (båda c) framställs yrkanden som tar sikte på en förbättring av arbetsmiljön i lantbruket. Motionärerna hemställer om ett tillkännagivande att investeringsreserver och -fonder bör få tas i anspråk för detta ändamål och om att sådana miljöinvesteringar bör vara direkt avdragsgilla.
Åtgärder för en bättre arbetsmiljö har under senare år vidtagits i ett flertal sammanhang. Regeringen har tillsatt en arbetsmiljökommission som före den 30 juni 1990 skall redovisa en kartläggning av arbetsmiljöproblemen och om ekonomiska styrmedel bör skapas för att få en bättre arbetsmiljö. Vidare har riksdagen under våren 1989 fattat beslut om en tillfällig arbetsmiljöavgift som ett led i den finanspolitiska åtstramning som bedömts som nödvändig (bet. 1988/89:FiU30). Medlen kommer att förvaltas av arbetslivsfonden och avsikten är att de skall användas för investeringar med ändamål att i väsentlig grad bidra till att förbättra arbetsmiljön. Fondens medel skall också kunna utnyttjas för åtgärder som kan bli aktuella genom arbetsmiljökommissionens arbete.
Utskottet delar motionärernas syn när det gäller behovet av kraftfulla insatser på arbetsmiljöområdet. Det ankommer emellertid i första hand på regeringen att besluta om frisläpp av investeringsfonderna. Mot bakgrund av de initiativ som redan tagits på arbetsmiljöområdet och med hänsyn till att de överväganden som nu pågår i regeringskansliet bl.a. avser ett avskaffande av investeringsfondslagstiftningen finner utskottet ingen anledning att nu tillstyrka ett tillkännagivande i saken. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att det införs en möjlighet till direktavskrivningar.
Investeringsreserverna kan redan enligt gällande regler användas för investeringar i åtgärder för förbättringar av arbetsmiljön. Någon åtgärd kan därför enligt utskottets mening inte heller anses påkallad i denna del.
Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.
6 Mangårdsbyggnad
I motion Sk338 begär Ingrid Hemmingsson (m) ett tillkännagivande om bibehållen avdragsrätt för reparation av mangårdsbyggnad. Yrkandet har föranletts av RINK:s förslag att bostäder på jordbruk i fortsättningen skall beskattas efter samma regler som övriga privatbostäder (jfr SOU 1989:33 Del II s. 60 f.).
Utskottet anser att regeringens förslag till skattereform bör avvaktas även i denna del och avstyrker motionsyrkandet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna del,
res. I (m. fp. c)
2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna del,
res. 2 (in) res. 3 (fp)
3. beträffande reservelverk
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk310,
res. 4 (fp. e)
4. beträffande lantmäterikostnader
att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Sk332, 1988/89:Sk385 och 1988/89:Sk423,
res. 5 (m. c)
5. beträffande frisläpp av investeringsreserver för pensionering att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk380,
6. beträffande arbetsmiljön
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk462 yrkandena 1 och 2,
res. 6 (c)
7. beträffande mangårdsbyggnad
att riksdagen avslår motion 1988/89:Sk338.
res. 7 (m)
Stockholm den 17 oktober 1989 På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
1989/90:SkU7
7 Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s). Hugo Hegeland (m), Bruno Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lyngå (mp). Kjell Nordström (s). Knut Wachtmeister (m), Håkan Hansson (c) och Lisbeth Staaf-lgelström (s).
Reservationer
1.Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital (mom. 1)
Kjell Johansson (fp), Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp). Rolf Kenneryd (c). Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "i jord- och skogsbruk." bort ha följande lydelse:
Till följd av kombinationen hög förmögenhetsskatt, hög marginalskatt och arbetsgivaravgifter tvingas ofta den som driver mindre företag att ta ut betydande belopp ur rörelsen för att kunna betala sin förmögenhetsskatt.
Företagsskattekommittén har i sitt betänkande Ds B 1981:13 undersökt olika beskattningsmodeller i syfte att bryta kapitalbeskattningens negativa effekter på näringslivet och har kommit fram till att den bästa lösningen är att i princip helt undanta arbetande kapital i mindre och medelstora företag från förmögenhetsbeskattning. En nödvändig förutsättning för att lönsamheten i mindre företag skall kunna bevaras och för att företagen skall kunna göra sig gällande i en alltmer hårdnande konkurrens, internationellt och inom landet, är att de har tillgång till riskvilligt kapital, och detta tillgodoser man bäst genom åtgärder med denna riktning. Kapitalskatterna utgör en allvarlig belastning för företagen. Ett borttagande av förmögenhetsskatten på arbetande kapital framstår som mer angeläget än någonsin. Det skattebortfall en sådan åtgärd kan förväntas medföra torde vara försumbart. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att förmögenhetsskatten på arbetande kapital i jord- och skogsbruk bör slopas och tillstyrker därför yrkandet om ett tillkännagivande av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i jord- och skogsbruk.
1989/90:SkU7
2. 1992 års lantbrukstaxering (mom. 2)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet" och slutar med "i ämnet." bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening förståeligt om många jord- och skogsbrukare i dag känner en stor oro inför den väntade fastighetstaxeringen 1992 av jordbruksenheter. Särskilt vad gäller kombinerade jordoch skogsbruk och rena skogsbruk kan taxeringsvärden förväntas öka kraftigt till följd av stigande marknadsvärde och detta kan fa allvarliga konsekvenser om övriga beskattningsregler inte justeras. Bristen på besked när det gäller 1990 års småhustaxering, som får effekt inom några månader, förbättrar enligt utskottets mening inte denna situation.
Det är av stor vikt att de skattskyldiga i vart fall något år i förväg kan fa besked om att en fastighetstaxering inte kommer att tillåtas resultera i kraftiga skattehöjningar. När det gäller 1992 års lantbrukstaxering anser utskottet att denna inte bör få leda till en höjning av det totala skatteuttaget. Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk406 i denna del.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om 1992 års lantbrukstaxering.
3. 1992 års lantbrukstaxering (mom. 2)
Kjell Johansson och Leif Olsson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet" och slutar med "i ämnet." bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets mening förståeligt om många jord- och skogsbrukare i dag känner en stor oro inför den väntade fastighetstaxeringen 1992 av jordbruksenheter. Särskilt vad gäller kombinerade jordoch skogsbruk och rena skogsbruk kan taxeringsvärden förväntas öka kraftigt till följd av stigande marknadsvärde och detta kan få allvarliga konsekvenser om övriga beskattningsregler inte justeras. Bristen på besked när det gäller 1990 års småhustaxering, som Sr effekt inom några månader, förbättrar enligt utskottets mening inte denna situation.
Det är av stor vikt att de skattskyldiga i förväg kan få besked om skatteeffekterna av en fastighetstaxering. När det gäller 1992 års lantbrukstaxering anser utskottet att denna inte bör få fullt genomslag i höjd fastighetsskatt.
Riksdagen bör med anledning av motion Sk406 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
1989/90:SkU7
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande 1992 års lantbrukstaxering
att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Sk406 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om 1992 års lantbrukstaxering.
4. Reservelverk (mom. 3)
Kjell Johansson (fp), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför motionen." bort ha följande lydelse: Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna. Genom att medge direktavskrivning stimulerar man intresset för installation av reservelverk, och detta i sin tur medför ökad beredskap mot de strömavbrott som under senare tid inneburit stora bekymmer för jordbruket. Ett ökat intresse för reservelverk bör också ge utslag i form av ökad industrisysselsättning. Vidare undanröjer en direktavskrivning den tveksamhet som i vissa fall kan råda beträffande frågan om ett reservelverk i avskrivningshänseende är att hänföra till byggnad eller inventarium. Utskottet anser således att en möjlighet till direktavskrivning av reservelverk bör införas och tillstyrker därför yrkandet om ett tillkännagivande av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande reservelverk
att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk310 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om reservelverk i jordbruket.
5. Lantmäterikostnader (mom. 4)
Hugo Hegeland (m), Karl-Gösta Svenson (m). Rolf Kenneryd (c). Knut Wachtmeister (m) och Håkan Hansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrker motionerna." bort ha följande
lydelse:
Snabbt stigande lantmäterikostnader är en omständighet som oftast åberopas som hinder för att kunna köpa, byta och sammanlägga mark till rationella enheter. Även om kostnaderna slås ut på många markägare, blir situationen enligt motionerna ändå sådan att många markägare inte vill medverka till en i övrigt önskvärd strukturrationalisering. Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en avdragsrätt för styrkta lantmäterikostnader i samband med strukturrationalisering bör införas. Regeringen bör lägga fram ett förslag av denna innebörd.
1989/90 :SkU 7
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande lanimäterikostnader att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk423 och med anledning av motionerna 1988/89:Sk332 och 1988/89:Sk385 hos regeringen begär förslag om en avdragsrätt för lantmäterikostnader i enlighet med vad utskottet anfört.
6. Arbetsmiljön (mom. 6)
Rolf Kenneryd och Håkan Hansson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Åtgärder för" och slutar med "utskottet motionsyrkandena." bort ha följande lydelse:
Av motion Sk462 — med motivering i motion A289 — framgår att jord- och skogsbruk är en av de mest utsatta näringarna vad gäller arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall. Motionärerna anser att det är nödvändigt med ekonomiska stimulansåtgärder om man skall kunna få fram behövliga arbetsmiljöinvesteringar och föreslår att de allmänna investeringsfonderna och även de allmänna investeringsreserverna skall fa tas i anspråk för utgifter för miljöförbättrande åtgärder. De föreslår vidare att en möjlighet till direkta avskrivningar av sådana utgifter införs så att stimulansen omfattar även lantbruk med dålig lönsamhet.
Utskottet delar motionärernas bedömning av behovet av ekonomisk stimulans för att komma till rätta med de svåra arbetsmiljöproblemen inom jord- och skogsbruket och tillstyrker därför motion Sk462 yrkandena 1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande arbetsmiljön att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk462 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna att de allmänna investeringsreserverna och de allmänna investeringsfonderna bör fa tas i anspråk för investeringar för att förbättra arbetsmiljön i lantbruket samt att en rätt till direktavdrag för sådana investeringar bör införas.
7. Mangårdsbyggnad (mom. 7)
Hugo Hegeland, Karl-Gösta Svenson och Knut Wachtmeister (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet anser" och slutar med "avstyrker motionsyrkandet." bort ha följande lydelse:
1 motion Sk338 tar motionärerna upp RINK:s förslag om ändrad beskattning av bostäder på jordbruksfastighet. Förslaget innebär att avdrag inte längre kommer att medges för reparation av sådana bostäder. Enligt motionärerna kommer förslaget att få en förödande effekt på landsbygden särskilt vad gäller de norra delarna av landet.
1989/90:SkU7
11 Utskottet delar motionärernas syn på behovet av en bibehållen 1989/90:SkU7 avdragsrätt för reparationer av bostäder på jordbruksfastighet och tillstyrker därför yrkandet om ett tillkännagivande av denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande mangårdsbyggnad att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Sk338 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en bibehållen rätt att dra av kostnad för reparation av bostäder i jordbruk.
gotab 90096, Stockholm 1989