Museifrågor

1990/91 KrU1

I betänkandet behandlas åtta motioner, som samtliga rör museifrågor. Några av motionerna innehåller yrkanden om insatser som syftar till att museer -- befintliga eller planerade -- skall bli centralmuseer med statligt kostnadsansvar, i motionerna kallade "riksmuseer". I några motionsyrkanden hemställs om insatser som syftar till att nya museer skall inrättas. I en motion yrkas att riksdagen skall göra ett uttalande som syftar till att medel tillförs länsmuseerna för informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad.

Utskottet avstyrker enhälligt samtliga motionsyrkanden. Detta sker med hänvisning till bl.a. vissa principiella ställningstaganden till ansvar och uppgifter på museiområdet som utskottet intog år 1987. Utskottet redovisar i sammanhanget även riksdagens beslut under våren 1990 om ett nytt statligt stöd till ny- och ombyggnad av icke-statliga kulturlokaler, däribland museilokaler, samt riksdagens beslut om ett ökat stöd till länsmuseerna budgetåret 1990/91.

1989/90:Kr202 av Lena Öhrsvik (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett glasmuseum till Nybro kommun.

1989/90:Kr209 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett glasmuseum med lokalisering till östra Småland.

1989/90:Kr234 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett glasmuseum i Nybro kommun.

1989/90:Kr240 av Lennart Brunander och Lars Sundin (c, fp) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås, 2. att riksdagen beslutar att göra tekomuseet i Borås till riksmuseum, med statligt kostnadsansvar.

1989/90:Kr270 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan för tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka.

1989/90:Kr310 av Ingela Mårtensson m.fl. (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etnografiska museet i Göteborg.

1989/90:Kr313 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att skapa ett invandrarmuseum placerat i Norrköping.

1989/90:Kr368 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till länsmuseerna för informations- och kunskapsuppbyggnadsinsatser.

Statsbidrag till museilokaler m.m.

Tidigare bestämmelser om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m.

Sedan år 1953 har regeringen medgett att Svenska penninglotteriet får anordna ett lotteri till förmån för kulturella ändamål (kulturlotteriet). Regeringen har använt medel ur behållningen av dessa lotterier till investeringsändamål av engångsnatur på kulturområdet, t.ex. byggnadsändamål, anskaffande av utrustning m.m. vid bl.a. ny- och ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och museibyggnader. I 1981 års budgetproposition (1980/81:100 bil. 12 s. 9) uttalades med hänvisning bl.a. till det ekonomiska läget att stödet borde avvecklas. Vid avgivandet av 1984 års budgetproposition fanns statliga åtaganden som innebar att ca 40 milj.kr. återstod att betala. Behållningen från lotteriet uppgick vid samma tidpunkt som regel till 5--6 milj.kr. per år. För att snabbare kunna fullgöra de åtaganden som gjorts beräknades i budgetpropositionen 1984 ett engångsbelopp om 32 milj.kr. (prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 292). På förslag av kulturutskottet bifölls förslaget (bet. KrU 1983/84:18, rskr. 268).

Vidare biföll riksdagen år 1984 förslag i budgetpropositionen (prop. 1983/84:100 bil. 13 s. 66 och 69) -- under bostadshuvudtiteln -- att stöd till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler skulle kunna ges av statliga medel (bet. BoU 1983/84:20, rskr. 194). Det framhölls att behovet av stöd i vissa fall fortfarande var kulturpolitiskt angeläget. Projekten kunde också vara angelägna för sysselsättningen på byggarbetsmarknaden. Bestämmelserna på området togs in i förordningen (1984:703) om statsbidrag till vissa teaterlokaler m.m. Denna förordning upphörde att gälla den 1 augusti 1990, då den i det följande redovisade förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler trädde i kraft.

Rapport år 1989 om statens stöd till det regionala kulturlivet

I en rapport (Ds 1989:36) om statens stöd till det regionala kulturlivet, benämnd Kultur i hela landet, behandlades bl.a. frågan om investeringsbidrag till kulturbyggnader.

Utredaren redovisade de olika bidragsformer som funnits under senare år och konstaterade att situationen beträffande investeringsbidrag på kulturområdet inte var tillfredsställande. I rapporten uppmärksammades det faktum att statligt stöd till byggande av kulturbyggnader enligt förordningen från år 1984 förutsatte en betydande arbetslöshet och att stöd inte hade lämnats sedan konjunkturerna förbättrats. Utredaren ansåg att det finns byggprojekt som med nödvändighet måste komma till stånd för att en utveckling av den regionala kulturverksamheten skall kunna ske och där en statlig insats är en förutsättning för lokal, politisk uppslutning kring projektet. Utredaren förordade att 25 milj.kr. årligen skulle få nyttjas för de regionala kulturinstitutionernas byggen. Inom denna grupp finns en lång rad aktuella projekt. I den hårda prioriteringen mellan projekten borde enligt utredarens mening bristfälliga länsmuseer få förtur.

Riksdagsbehandlingen under senare år av frågan om statligt stöd till byggnadsinvesteringar på kultursektorn

Redan vid riksmötet 1988/89 konstaterade kulturutskottet (bet. 1988/89:KrU1) att möjligheterna att i större eller mindre utsträckning tillgodose behovet av statligt stöd till byggnadsinvesteringar på kultursektorn genom bidrag enligt de tidigare nämnda bestämmelserna i 1984 års förordning i hög grad var beroende av efterfrågan på stöd till allmänna samlingslokaler och av sysselsättningsläget. Utskottet konstaterade också att det till följd av dessa omständigheter fanns en rad från kulturpolitisk synvinkel angelägna projekt till vilka statligt stöd ändå inte kunde utgå. Frågan om huruvida denna situation borde leda till ett statligt stödsystem borde enligt utskottets mening övervägas i budgetsammanhang då en avvägning gentemot andra angelägna behov som finns på sektorn också måste göras.

Hösten 1989 avslog riksdagen (bet. 1989/90:KrU4) motionsyrkanden om införande av ett nytt investeringsstöd med hänvisning till den då pågående beredningen av förslagen i rapporten Kultur i hela landet. Utskottet ansåg det värdefullt att frågan om ett särskilt stödsystem hade aktualiserats genom förslagen i rapporten.

I budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 60) angav utbildningsministern att förslaget i rapporten Kultur i hela landet inte kunde genomföras i detta sammanhang med hänsyn till de kulturpolitiska resursramar som stod till buds.

I en motion väckt under allmänna motionstiden 1990, nämligen 1989/90:Bo240 (yrkande 3), hemställdes om en särskild ram om 25 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för investeringsbidrag under elfte huvudtiteln till vissa icke-statliga kulturlokaler. Länsmuseerna borde enligt motionen prioriteras vid fördelning av tillgängliga medel inom en sådan ram.

I sitt yttrande (1989/90:KrU3y) till bostadsutskottet över motionen vidhöll kulturutskottet den uppfattning utskottet tidigare gett uttryck åt, nämligen att ett särskilt investeringsstöd för icke-statliga kulturbyggnader är motiverat, bl.a. för att underlätta möjligheterna till nyinvesteringar för regionala kulturinstitutioner.

Bostadsutskottet (bet. 1989/90:BoU14) avstyrkte motionsyrkandet, men i en reservation (nr 8) till utskottets betänkande anförde reservanterna att man delade kulturutskottets mening att ett särskilt investeringsstöd är motiverat. Därför föreslogs i reservationen att ett särskilt stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler skulle införas i enlighet med förslaget i motion 1989/90:Bo240 yrkande 3. För budgetåret 1990/91 borde således en ram om 25 milj.kr. fastställas för ändamålet. Riksdagen biföll reservationen (prot. 1989/90:96 och 97, rskr. 168).

Förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler

I förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, som trädde i kraft den l augusti 1990, har regeringen föreskrivit bestämmelser om investeringsstöd i enlighet med riksdagens -- i det föregående redovisade -- beslut under våren 1990.

Bidrag enligt förordningen kan lämnas för ny- eller ombyggnad av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Vidare kan bidrag lämnas till standardhöjande reparationer och handikappanpassning av sådana lokaler samt till utbyte eller komplettering av inventarier.

Frågor om stöd i enlighet med förordningen prövas av plan- och boverket genom dess samlingslokaldelegation.

För bidrag krävs det att projektet är angeläget från kulturpolitisk synpunkt och att det inte försvårar förverkligandet av projekt som avser allmänna samlingslokaler och inte heller försämrar förutsättningarna för att driva sådana lokaler. I första hand skall bidrag lämnas till projekt som avser lokaler för länsmuseer.

Yttrande skall inhämtas från statens kulturråd innan fråga om bidrag prövas.

Bidrag lämnas med 30 % av bidragsunderlaget för nybyggnad och med 50 % av bidragsunderlaget för övriga projekt.

Principiella ställningstaganden våren 1987 om de centrala museerna

Riksdagen tog våren 1987 principiell ställning till av regeringen förordade riktlinjer för de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Utskottet redovisade vid riksmötena 1988/89 och 1989/90 (bet. 1988/89:KrU1 s. 24 och 1989/90:KrU4 s. 3--4) innebörden av dessa ställningstaganden. I korthet innebär de att centralmuseerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna har fem s.k. ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika delar. Ansvarsmuseer är enligt beslutet följande museer, nämligen bland de kulturhistoriska museerna historiska museet, Nordiska museet och etnografiska museet (numera benämnt folkens museum -- etnografiska), inom området konst statens konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska riksmuseet. Övriga fem centrala museer är Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH), statens sjöhistoriska museum, arkitekturmuseet, statens musiksamlingar samt Tekniska museet.

I betänkandet KrU 1986/87:21 behandlades också ett antal motioner om bl.a. inrättande av nya museer. Utskottet ansåg att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centrala museer, dvs. statliga museer eller med dem jämställda museer. Det bör anmärkas att många gånger, bl.a. i motionssammanhang, torde begreppen riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till centralt museum. Utskottet framhöll i betänkandet att det inte är motiverat att riksdag -- eller regering -- gör någon form av klassificering av museerna. Det ansågs därför i allmänhet inte finnas skäl för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget erinrade utskottet om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhållit att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).

I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts ansågs detta i första hand få ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser. Enligt utskottets mening borde emellertid det sagda inte få leda till att den statliga museistrukturen helt låses i sin nuvarande form.

Utvecklingsprojekt inom museiområdet

Vid riksmötet 1986/87 anvisade riksdagen 5,1 milj.kr. till utvecklingsverksamhet inom museiområdet (prop. 1986/87:97, bet. KrU 21, rskr. 342). Medlen har använts till fyra projekt, nämligen Ekologisk kunskapsspridning, Sverige och tredje världen, Invandrar-Sverige samt Den svenska historien/Historia i Sverige.

I projektet Invandrar-Sverige har ett femtontal museer och även arkiv och bibliotek involverats. Det lokala arbete som växer fram på olika håll i form av utställningar, dokumentation och viss föremålsinsamling kommer att föras samman till en gemensam utställning och manifestation i Nordiska museet under budgetåret 1991/92. Av kulturrådets utvecklingsmedel avsattes ca 600 000 kr. under tre år. Dessa medel har fördubblats genom bidrag från kommuner och från invandrarverkets ansvarsområden.

Vid riksmötet 1989/90 anvisade riksdagen 10 milj.kr. för utveckling av centralmuseernas verksamhet (prop. 1989/90:100, bet. KrU21, rskr. 224).

Folkrörelse- och biblioteksmuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

I mitten av 1970-talet aktualiserades inom högskolan i Borås frågan om inrättande av ett folkbiblioteksmuseum i Borås. Vid överläggningar år 1982 med representanter för bl.a. länsstyrelsen, landstinget i Älvsborgs län, Borås kommun, statens kulturråd, Folkbildningsförbundet, Sveriges allmänna biblioteksförening och Svenska folkbibliotekarieförbundet kom man bl.a. fram till att ett museum för folkbibliotekens och folkbildningens historia motiveras dels av det kulturpolitiska bevarandemålet, dels av forskningens och utbildningens behov.

På initiativ av representanter för länsbiblioteket i Älvsborgs län, folkrörelsearkivet i Borås och bibliotekshögskolan inom högskolan i Borås bildades under år 1989 en förening med namnet Biblioteksmuseiföreningen. Föreningens ändamål är att insamla, vårda, bevara och visa material om folkbiblioteken och studiecirkelbiblioteken i Sverige och vad denna bildningsverksamhet betytt för den enskilda människan och samhällsutvecklingen. Materialet skall ordnas, förtecknas och förvaras enligt de normer som gäller för museiväsendet samt stå till förfogande för forskning och studier. Det är också föreningens målsättning att försöka hålla samlingarna tillgängliga för allmänheten. Under år 1989 erhöll föreningen 2 000 kr. i startbidrag från Borås kommun. Vidare har Älvsborgs läns landsting beviljat länsbiblioteket 50 000 kr. för inventering av bibliotekshistoriskt material i länet för föreningens räkning. Inventeringsarbetet påbörjades i oktober 1989.

I en arbetsplan för åren 1990 och 1991 tar föreningen upp följande frågor, nämligen arbete med en lösning av lokalfrågan, fullföljande av inventeringsarbete i Älvsborgs län, utarbetande av en förteckning över bibliotekshistoriskt material i länet, insamling av bibliotekshistoriskt material, intervjuer med "biblioteksveteraner" inom länet, information om föreningens verksamhet, igångsättning av inventering i flera län samt användning av insamlat bibliotekshistoriskt material för högskolestuderandes specialarbeten och uppsatser.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att inrätta ett "riksmuseum" inom området folkrörelse- och bibliotekshistoria har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och 1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Tekomuseum i Borås (mot. 1989/90:Kr240 yrk. 2)

Allmänna uppgifter

Tekomuseum är ett museum för textil och konfektion som hittills haft sina lokaler i en textilfabrik där arbetsmiljön lämnats orörd sedan 1920-talet. Museet är kommunalt. Det är sedan år 1984 fristående från Borås museum.

Vid riksmötet 1988/89 gav utskottet i sitt betänkande 1988/89:KrU1 s. 10--11 en ingående redovisning för museets verksamhet.

Vid nämnda tillfälle redovisade utskottet att principbeslut fattats om att museet skall få disponera nya och större lokaler i ett f.d. bomullsspinneri. Enligt inhämtade uppgifter beräknas dessa lokaler stå färdiga under hösten 1990. Det nya museet beräknas öppna under år 1992.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om att göra Tekomuseum till ett "riksmuseum" har behandlats med anledning av motionsyrkanden likartade det nu aktuella i utskottets av riksdagen godkända betänkanden KrU 1986/87:21 s. 9, 1988/89:KrU1 s. 16--17 och 1989/90:KrU4 s. 15--16. Utskottet har i dessa betänkanden avstyrkt motionsyrkandena och anfört att det i princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centrala museer.

Etnografiska museet i Göteborg (mot. 1989/90:Kr310 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

Etnografiska museet i Göteborg är ett kommunalt museum som ingår i Göteborgs museer, vilka erhåller statsbidrag enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer. Innevarande budgetår har statens kulturråd tilldelat Göteborgs museer 92 grundbelopp, dvs. en ökning med 10 grundbelopp jämfört med föregående budgetår. Ökningen gäller fr.o.m. den 1 januari 1991.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötena 1986/87, 1987/88 och 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag motionsyrkanden om att Etnografiska museet i Göteborg skulle betraktas som riksmuseum (bet. KrU 1986/87:21 s. 14--15, KrU 1987/88:13 s. 8 och 1988/89:KrU19 s. 15). I det föregående har utskottet redovisat riksdagens principiella ställningstagande vid riksmötet 1986/87 att ytterligare centrala museer inte borde inrättas och att det inte är motiverat att riksdagen eller regeringen gör någon form av klassificering av museerna utöver vad som redan gjorts beträffande de befintliga centrala museerna och ansvarsmuseerna bland dem. Utskottet konstaterade vid riksmötena 1986/87 och 1987/88 att de etnografiska museernas samlingar i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra genom att deras material i väsentlig utsträckning kommer från olika världsdelar. Utskottet fann anledning understryka vikten av ett nära samarbete mellan de båda museerna.

Vid riksmötet 1989/90 beslöt riksdagen om en avsevärd förstärkning av bidraget till de regionala museerna (prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 408, bet. KrU21, rskr. 224). Utöver medel till 50 nya grundbidrag fr.o.m. den 1 juli 1990, som föreslagits i budgetpropositionen, anvisade riksdagen på kulturutskottets förslag medel till ytterligare 50 nya grundbidrag fr.o.m. den 1 januari 1991. Kulturutskottet erinrade i sitt betänkande (s. 23) om att statsbidrag till regional kulturverksamhet syftar till att stimulera och stödja huvudmännens egna satsningar på uppbyggnaden av det regionala kulturlivet. Ökade bidrag från statens sida förutsätter därför en motsvarande satsning från huvudmannen. Enligt utskottets mening borde vid fördelningen av nytillkommande statliga medel dock även bl.a. tidigare gjorda stora satsningar från huvudmännens sida beaktas.

Glasmuseum i Nybro (mot. 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209 och 1989/90:Kr234)

Allmänna uppgifter

Frågan om ett glasmuseum i Nybro kommun aktualiserades genom en motion i kommunfullmäktige våren 1989. Kommunen gav länsmuseet i Kalmar i uppdrag att kostnadsberäkna ett sådant museum. Länsstyrelsen har enligt uppgift avsatt 60 000 kr. till en förprojektering. Inriktningen vid det diskuterade glasmuseet i Nybro anges bli arbetsmiljön, hantverket och arbetarens roll i glasframställningen. Man har diskuterat möjligheten att ha ett informationscentrum i Nybro i form av ett museum -- eventuellt i anslutning till ett kulturhus och bibliotek -- kompletterat med en form av EKO-museum som skulle inkludera de olika glasbruken. Från kommunens sida anges att kontakt med länsmuseet är en förutsättning för utveckling av dessa museiplaner.

Invandrarmuseum i Botkyrka (mot. 1989/90:Kr270) resp. i Norrköping (mot. 1989/90:Kr313)

Allmänna uppgifter

Efter ett förslag i en motion i Botkyrka kommun år 1984 om ett dokumentations- och forskningscentrum med inriktning på invandringen bildades år 1987 Stiftelsen Sveriges Invandrarinstitut och Museum för fred och internationellt samförstånd till Klas Pontus Arnoldssons minne. Stiftelsen kallas vanligen Sveriges invandrarinstitut och museum. Till stiftelsens styrelse, som består av representanter för Botkyrka kommun, har adjungerats representanter för institutet för folklivsforskning vid universitetet i Stockholm, Nordiska museet och landstinget i Stockholms län.

Stiftelsen angavs vid grundandet ha fyra syften. Den skall genom etnologisk forskning och dokumentation ge människor ökade kunskaper om invandrarnas bakgrund och villkor och därmed bidra till en bättre förståelse av olika nationaliteter. Den skall vidare arbeta för att förbättra och ta till vara kunskapen om invandringen samt vara samarbetspartner för olika initiativtagare på området. Stiftelsen skall också verka för att ett invandrarmuseum inrättas som skall belysa invandringens betydelse för det moderna Sveriges uppbyggnad. Slutligen skall stiftelsen hedra minnet av Klas Pontus Arnoldsson (1844--1916) som år 1908 erhöll Nobels fredspris.

Stiftelsens hittillsvarande verksamhet har finansierats med bidrag från Botkyrka kommun samt med projektmedel från landstinget resp. länsstyrelsen i Stockholms län, statens kulturråd, forskningsrådsnämnden, Folksams vetenskapliga råd, Rädda barnen, Kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet, Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur, Allmänna arvsfonden m.fl. bidragsgivare.

Verksamheten har omfattat planering, utredning, forskning, dokumentation, utbildning och utställningar.

I ett handlingsprogram år 1990 anges att den fortsatta verksamheten i ett första skede skall byggas ut både lokalt i Botkyrka kommun och regionalt i Stockholms län med inriktning på att institutet och det planerade museet skall "bli en nationell angelägenhet som mångkulturellt kunskapscentrum". I handlingsprogrammet redovisas att stiftelsen hittills producerat tre utställningar och att ytterligare en planeras till år 1991 samt att dramapedagogisk verksamhet för barn börjar planeras under år 1990. Vidare avser stiftelsen att under år 1991 öppna ett "faktarum" med insamlat material som därmed görs tillgängligt för t.ex. allmänheten och skolan.

Enligt vad utskottet inhämtat har förslag om inrättande av ett invandrarmuseum i Norrköping behandlats i kommunen under år 1989. En motion i ärendet avstyrktes i kommunstyrelsen men bifölls i kommunfullmäktige. I motionsförslaget förutsattes att ett invandrarmuseum i Norrköping inte skall vara enbart en kommunal angelägenhet, utan att statligt stöd skall utgå och att arbetsgivarorganisationer och löntagarorganisationer skall engageras.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid riksmötet 1988/89 avslog riksdagen på utskottets förslag motioner om inrättande av invandrarmuseer i Norrköping resp. Botkyrka (bet. 1988/89:KrU1 s. 16 och 1988/89:KrU15 s. 23). Utskottet hänvisade i sammanhanget till det utvecklingsprojekt rörande invandrarnas kulturer (benämnt Invandrar-Sverige) som redovisats tidigare i detta betänkande och ansåg att riksdagen inte borde ta något initiativ av det slag som föreslagits i motionerna. Utskottet uttalade i sammanhanget att det initiativ som tagits av Botkyrka kommun var av värde.

Länsmuseernas kunskaps- och informationsuppbyggnad (mot. 1989/90:Kr368 yrk. 1)

Allmänna uppgifter

Enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer skall sådant museum bedriva vetenskaplig insamling och dokumentation samt utställningsverksamhet, informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet. I den utåtriktade verksamheten skall museet eftersträva att verksamheten blir tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika publikkategorier. Museet skall biträda riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, länsstyrelsen samt kommunerna inom sitt verksamhetsområde med kulturminnesvårdande uppgifter.

Tidigare riksdagsbehandling

Under avsnittet om Etnografiska museet i Göteborg har redovisats att riksdagen under förra riksmötet anvisat medel till en avsevärd förstärkning av bidraget till de regionala museerna.

Frågan om inrättande av ytterligare centrala museer

I motion Kr240 (c, fp) yrkas att riksdagen skall besluta om förläggning till Borås av ett "riksmuseum" som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens historia (yrkande 1). Eftersom utvecklingen på dessa områden går så snabbt anser motionärerna att det är hög tid att samla in material som kan åskådliggöra hur folkbiblioteken och folkrörelserna vuxit fram, utvecklats och arbetat. Ett folkrörelse- och biblioteksmuseum skulle vara till stor glädje och nytta för bibliotekshögskolan i Borås. Den kunskap som finns vid högskolan borde också kunna tas till vara vid uppbyggandet av ett sådant museum.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har redovisats att en biblioteksmuseiförening bildades år 1989 och att denna arbetar för inrättande av ett biblioteksmuseum i Borås samt att föreningen har påbörjat arbete med bl.a inventering och insamlande av bibliotekshistoriskt material.

I samma motion hemställs även om att Tekomuseum i Borås skall bli "riksmuseum" (yrkande 2). I motionen anförs att museet har stora lokalbehov och att det krävs en ny museibyggnad. Det är enligt motionärernas mening angeläget och brådskande att göra museet till "riksmuseum" med statligt ekonomiskt medansvar. Motionärerna anser att riksdagen bör ändra sitt tidigare ställningstagande i fråga om att flera centrala museer för närvarande inte bör inrättas.

Som närmare redovisats i det föregående pågår ett arbete med att färdigställa nya lokaler för Tekomuseum i Borås.

Enligt motion Kr310 (fp) bör såväl Etnografiska museet i Göteborg som dess motsvarighet i Stockholm betraktas som "riksmuseer". De båda museerna kompletterar varandra och utgör enligt motionen ett riksintresse. Därför föreslår motionärerna att kulturrådet får i uppdrag att se över möjligheterna att omvandla Etnografiska museet i Göteborg från kommunalt museum till "riksmuseum". I motionen redovisas storleken på museets samlingar och från vilka delar av världen samlingarna härstammar.

Etnografiska museet i Göteborg ingår i Göteborgs museer, vilka erhåller statsbidrag för utställningsverksamheten. De etnografiska museernas samlingar i Stockholm och Göteborg kompletterar varandra, och utskottet har tidigare funnit anledning understryka vikten av ett nära samarbete mellan de båda museerna.

Utskottet vill först erinra om att centrala museer är åtta statliga museer samt Nordiska museet och Sveriges Tekniska museum, vilka båda sistnämnda får statligt driftbidrag och har av staten fastställda instruktioner eller stadgar. Medel för dessa tio centrala museer beräknas under två särskilda anslag på statsbudgeten. Motionärerna torde med begreppet "riksmuseum" avse ett centralt museum där staten har kostnadsansvaret. Statligt bidrag lämnas vidare till verksamheten vid de regionala museerna enligt en särskild förordning (1977:547). Dessa medel fördelas av statens kulturråd. Statligt bidrag till viss del av verksamheten lämnas även till ett antal andra museer, såsom Skansen, Arbetets museum i Norrköping, Dansmuseet i Stockholm, Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Strindbergsmuseet samt Thielska galleriet. Slutligen kan statligt bidrag lämnas till olika slag av museer i form av projektbidrag och bidrag till utveckling av museiverksamheten. Sådana medel disponeras av statens kulturråd.

Vid riksmötet 1986/87 -- liksom vid följande riksmöten -- har kulturutskottet i av riksdagen godkända betänkanden uttalat att det i princip för närvarande inte bör inrättas flera centrala museer. Utskottet har i ifrågavarande sammanhang anfört att om det finns insamlingsområden som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller som helt förbisetts, får behoven tillgodoses inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis genom riktade insatser.

I motioner talas ibland om museer av riksintresse. Utskottet har vid tidigare riksmöten inte ansett att riksdagen -- eller regeringen -- bör göra någon bedömning av om ett museum har större eller mindre riksintresse. Vid riksmötet 1986/87 anslöt sig utskottet till en uppfattning som 1965 års musei- och utställningssakkunniga (SOU 1973:5, s. 212) givit uttryck åt, nämligen att man bör räkna med att de regionala museerna i viss utsträckning genom att avlasta statsmuseerna dokumentationsuppgifter tar ansvar för en hela riket omfattande insamling. Det faktum att såväl museer på det centrala och regionala planet som museer på det lokala planet kan ha ett stort intresse för hela landet bör enligt utskottets mening inte automatiskt leda till att staten åtar sig ett ekonomiskt ansvar för museerna.

Utskottet intar samma ståndpunkt som vid tidigare riksmöten -- senast i betänkandet 1989/90:KrU4 -- beträffande frågan om inrättande av ytterligare centrala museer med statligt kostnadsansvar. Utskottet föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motionerna Kr240 och Kr310 yrkande 1.

Stöd till vissa lokala museiverksamheter

I fem motionsyrkanden begärs åtgärder från riksdagen för att stödja inrättande av vissa lokala museer eller viss lokal museiverksamhet.

I motionerna Kr202 (s), Kr209 (c) och Kr234 (fp) behandlas frågan om inrättande av ett glasmuseum i Nybro. Motionärerna hänvisar till att regionalpolitiska utredningen i betänkandet (SOU 1989:55, s. 199) Fungerande regioner i samspel framhållit de möjligheter till kulturturism som glasindustrin i östra Småland erbjuder och ansett att inrättande av ett glasmuseum i östra Småland borde ges hög prioritet vid fördelning av nya resurser på kulturområdet. Motionärerna anser att ett sådant museum bör lokaliseras till Nybro kommun och få "rikskaraktär". Med detta begrepp menar motionärerna att ett nytt glasmuseum skall ha statligt stöd i någon form. De betonar också vikten av en rättvis regional fördelning av tillgängliga medel för statligt stöd till kulturlivet. I motionerna poängteras betydelsen av samverkan i frågan med länsmuseet i Kalmar. I motion Kr202 framhålls också att länsmuseet i Kalmar anser att ett nytt glasmuseum i Nybro bör få en inriktning mot arbetslivs- och kulturhistoria i syfte att komplettera den befintliga glasmuseiverksamheten inom Smålands museum i Växjö.

Nybro kommun har tagit initiativ till vissa förberedelser för utveckling av tanken på ett glasmuseum där arbetet med glaset och arbetsmiljön avses komma i förgrunden.

I motion Kr270 (s) anförs att de statliga myndigheternas inställning till frågan om inrättande av ett invandrarmuseum hittills har varit att de museer som redan finns bör ha ansvar för att invandrarnas kulturer och livsmönster dokumenteras. Motionärerna anser dock att det finns starka argument för att etablera ett särskilt invandrarmuseum i landet. Behovet av ökad kunskap om invandringen och dess konsekvenser är stort. Ett invandrarmuseums uppgift bör enligt motionen vara att stärka den allmänna ideologiska beredskapen och att bemöta främlingsfientliga och rasistiska föreställningar. Motionärerna anser att Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum i Botkyrka kommun är en realistisk grund för ett kommande invandrarmuseum i Botkyrka och att kommunen -- med en befolkning där omkring 35 % har invandrarbakgrund -- är en väl vald plats för ett sådant museum. Till detta kommer att den regionala obalansen i Stockholmsområdet i vad gäller lokaliseringen av museer bör motverkas. Tillkomsten av ett invandrarmuseum i Botkyrka bör enligt motionen stödjas genom ett statligt bidrag som komplement till bidrag från kommun, landsting m.fl.

I ett föregående avsnitt i detta betänkande har utskottet redovisat syftet med och verksamheten inom Sveriges invandrarinstitut och museum samt innehållet i den handlingsplan som antagits för de närmaste årens verksamhet.

I motion Kr313 (fp) begärs ett uttalande från riksdagen om vikten av att ett invandrarmuseum skapas och om lokalisering av detta till Norrköping. Ett sådant museum är enligt motionärens mening inte enbart en kommunal angelägenhet utan snarare en nationell sådan. I motionen redovisas att kommunfullmäktige i Norrköping ställt sig bakom ett sådant förslag.

Statligt driftbidrag utgår dels till tio centrala museer, dels till den regionala museiorganisationen. Sådant statligt driftbidrag utgår inte till lokala museer. I den regionala museiverksamheten förekommer det att lokala museer till viss del ingår som en avdelning eller motsvarande i den regionala museiorganisationen och därmed kan få del av det statliga driftbidraget. Riksdagen eller regeringen bestämmer emellertid inte hur den regionala museiverksamheten skall organiseras. Inte heller är frågan om inrättande av lokala museer en fråga för riksdag och regering. Detta är frågor för den regionala museiorganisationen resp. huvudmän för lokala museer.

Riksdagen har vid riksmötet 1989/90 (bet. 1989/90:BoU14 reservation 8, rskr. 168) beslutat om en ram om 25 milj.kr. för budgetåret 1990/91 för stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler, bl.a. museilokaler. Frågor om sådant stöd handläggs av plan- och bostadsverkets samlingslokaldelegation.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis -- liksom vid föregående riksmöte i betänkandet 1989/90:KrU4 s. 19--20 -- att inrättandet av lokala museer måste ske efter lokala initiativ. Det ankommer inte och bör inte ankomma på riksdag eller regering att ta initiativ på området. Som utskottet tidigare redovisat har initiativ av olika slag tagits lokalt när det gäller de i motionerna aktualiserade förslagen till nya museer. I två av fallen har frågorna aktualiserats nyligen, nämligen beträffande ett glasmuseum i Nybro och ett invandrarmuseum i Norrköping. Då det gäller förslaget om ett invandrarmuseum i Botkyrka har planerna nu hunnit bearbetas under några år och värdefullt arbete i form av dokumentation, forskning, utbildning m.m. redan genomförts inom Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum. Det fortsatta arbetet med de i motionerna aktualiserade museifrågorna får ankomma på lokala och regionala intressenter. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr202, Kr209, Kr234, Kr270 och Kr313.

Länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad

I motion Kr368 (m) hemställs om ett uttalande från riksdagens sida om behovet av ökat stöd till länsmuseernas informations- och kunskapsuppbyggnadsinsatser (yrkande 1). Genom kraftfulla, riktade informationsinsatser från länsmuseerna vill motionärerna att allmänhet, företag och myndigheter skall uppmärksammas på värdet av att förstörelse av kulturarvet motverkas. En kraftig förstärkning av länsmuseernas resurser i enlighet med vad som skisserats i budgetpropositionen 1990 är enligt motionärernas mening av avgörande betydelse för att länsmuseerna skall kunna göra sådana informationsinsatser och för att de skall kunna bygga upp sin kompetens.

Utskottet vill först erinra om att de regionala museerna enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till dessa museer bl.a. skall bedriva informationsverksamhet och annan utåtriktad verksamhet. Museerna skall sträva efter att denna verksamhet skall bli tillgänglig inom olika delar av regionen och att den når olika publikkategorier. Utskottet erinrar också om att det statliga stödet till de regionala museerna utgår i form av bidrag till grundbelopp. Det är således ett schabloniserat bidrag som inte styrs till någon särskild verksamhet vid museerna. I sitt betänkande 1989/90:KrU21 (s. 22) har utskottet instämt i utbildningsministerns uttalande att statens uppgift skall vara att stimulera kulturverksamheten i landet men inte att styra den. Utskottet har vidare strukit under att de riktlinjer som dras upp i budgetpropositionen och i utskottsbetänkandet beträffande inriktningen av de kommande årens satsningar inte får innebära att museerna fortsättningsvis skall styras mot en verksamhet av mera enhetlig utformning. Museerna skall således ha frihet att utforma verksamheten utifrån skiftande förutsättningar och behov. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av att riksdagen under våren 1990 beslutade om en kraftig ökning -- utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen -- av statsbidraget till de regionala museerna för budgetåret 1990/91 anser utskottet att det inte är erforderligt med något sådant uttalande som begärs i motion Kr368. Motionen avstyrks i motsvarande del (yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av ytterligare centrala museer

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr240 och 1989/90:Kr310 yrkande 1,

2. beträffande stöd till vissa lokala museiverksamheter

att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Kr202, 1989/90:Kr209, 1989/90:Kr234, 1989/90:Kr270 och 1989/90:Kr313,

3. beträffande länsmuseernas informationsinsatser och kunskapsuppbyggnad

att riksdagen avslår motion 1989/90:Kr368 yrkande 1.

Stockholm den 4 oktober 1990

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Leo Persson (s), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s), Göran Åstrand (m) och Lola Björkquist (fp).